Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1989/90:26

Onsdagen den 15 november

Kl. 9.00-22.27

1 § Återkomst

Talmannen meddelade alt Anna Horn af Rantzien (mp) denna dag återtagit sin plats i riksdagen, varigenom Karin Thomés tjänstgöring som ersättare upphört.

Debatt om åtgärder mot våldet

2 § Debatt om åtgärder mot våldet

TALMANNEN:

På begäran av den socialdemokratiska riksdagsgruppen har jag efter samråd med de av partigrupperna utsedda ledamöterna av talmanskonferensen beslutat atl anordna denna särskilda debatt om åtgärder mot våldet.

LARS-ERIK LÖVDÉN (s):

Herr talman! Vi känner alla oro och avsky inför våldet i samhället. Vi blir upprörda när vi ser hur gamla och unga blir offer för det råa, hänsynslösa våldet. Kanske känner vi också vanmakt. Vi ställer oss frågan; Vad kan vi, som föräldrar, samhällsmedborgare eller politiker, göra för att bekämpa våldet? Och vi finner att svaret inte är så enkelt, att det inte finns några självklara, enkla lösningar.

Men den senaste lidens debatt inger inte bara oro ulan också hopp. Det finns ett brett, folkligt engagemang och ett avståndstagande i fråga om våldet. Det finns en insikt om atl våldet bara kan minska om vi alla deltar i kampen, en insikt om alt det inte räcker med myndighetsingripanden utan all personligt engagemang och ansvar är långt viktigare.

Det känns också hoppfullt att debatten till en del tycks ha lämnat schablonerna. Del avgörande för våldsbekämpningen är inte 600 eller 1 000 fler poliser, inte heller om straffet för ett misshandelsbrott är ett eller två år. När debatten i stället handlar om revorna i välfärdssamhället, om nödvändigheten av all förhindra en utveckling mot ett samhälle med vidgade klyftor, social utslagning och ulanförskap, då känns del hoppfullt.

När våldsbrotlsligheten diskuteras får frågan om del har skett en ökning av våldet eller inte stort utrymme. Några saker kan vi med bestämdhet slå fast: Det polisanmälda våldet har ökat, men man kan inte utifrån det med bestämdhet konstatera alt våldsbrotlsligheten i samhället har ökat på samma

1 Riksdagens protokoll 1989/90:26

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Debatt om åtgärder mot våldet

sätt. Det kan. som många forskare har påpekat, vara sa alt toleransen mot våldet har minskat, vilket i så fall är något positivt.

Mycket talar för atl våldet har blivit råare. Knivar och andra tillhyggen används i ;illt större utsträckning vid våldsbrott.

Det oprovocerade våldet på gator och torg är allvarligt, men del är inte lika utbieti: som debatten ibland ger sken av. Del är i särskilda situationer som denna brottslighet oftast förekoininer. Det är i storstädernas stadskärnor, i nära anslutning till nöjeslokaler, under sena kvällar och nätter som den överväldigande delen av våldet mellan obekanta sker. Personerna som är inblandade, både offren och gärningsmännen, är nästan alllid berusade. Del är viktigt att framhålla delta. Vi har en skyldighet all föra en nyanserad debatt och inte medverka till all sprida onödigt stor oro.

Den mest omfattande våldsbrotlsligheten finns fortfarande innanför hemmets väggar 1 familjen förekommer en utbredd våldsbrottslighel som aldrig kommer till polisens kännedom. Den dolda väldsbroltsligheten är betydande.

Men jag tycker egentligen atl debatten om huruvida våldet har ökat eller inte är ganska ointressant. Det finns en våldsbrottslighel och ett våld som inte kan accepteras, ett våld som drabbar enskilda människor hårt och som visar alt vi mitt uppe i välfärdssamhället också har en ofärd.

Herr talman! Orsakerna till våldsbrotlsligheten är komplexa. Några saker vet vi emellertid.

Vi vet alt del finns ett tydligt samband mellan våld och social utslagning, I samhällen med stora klasskillnader är också brottsligheten mer utbredd.

Vi vet också alt sambandet mellan våldsbrott och alkoholförläring och annat missbruk är mycket tydligt, I sju fall av tio är gärningsmannen berusad. Offret är i fyra fall av tio också berusad. Delta samband har alltid funnits, I spåren på missbruk följer våldsbrott.

Av grundläggande betydelse för våra möjligheter all på sikt motverka våldet är diirför de förebyggande insatserna. Möjligheterna atl motverka brottslighet och social utslagning hänger nära samman med vår förmåga alt bygga ett samhälle präglat av solidaritet, omtanke och gemensamt ansvar.

Detta arbete måste utgå från alt alla människor har ett eget ansvar och atl vi också har en skyldighet atl ta del ansvaret - på jobbet och i bostadsområdet, för våra egna barn och andras, på daghemmet och i skolan, gentemot den arbetskamrat som missbrukar och inte kommer till jobbet samt gentemot ungdomar som vandaliserar. En sådan moralsyn ställer också krav på politiken.

Sverige är fortfarande i många avseenden ett klassamhälle, och tydligast märks detta i storstäderna. Här har stora grupper det ekonomiskt sett bra. Man bor bra och har rika möjligheter till utveckling både i arbetet och på fritiden. Men storstaden består också av nedslitna bostadsområden, utslagning. misär, missbruk och ensamhet. Här finns barn som far illa i hemmet och i skolan. Här finns grupper som inte har fåll del av det växande välståndet under 80-lalet, grupper som lever i en utsatt position.

Här finns också en annan klyfta, klyftan som går mellan å ena sidan de som känner sig delaktiga, de som kan påverka, och å andra sidan de som känner sie utanför och maktlösa.

Vi fär inte acceptera ett samhälle, där stora grupper lever ett gott liv medan andra är förvisade till samhällets bakgård. Detta är också en fråga om moral. Del är en uppmaning till oss politiker atl arbeta för ett rättvist och jämlikt samhälle och inrikta samhällsbyggandel så all storskaliga, opersonliga lösningar ersätts med personligt ansvar och engagemang; föräldrars ansvar för daghemsverksamhelen. föräldrars och elevers delaktighet i och ansvar för skolans utveckling, ungdomars eget ansvar för frilidsgårdsverksam-helen, de boendes ansvar för och delaktighet i bostadsmiljöns och bostadsområdets skötsel,

Atl fostra barn till solidaritet och lära dem acceptera de regler som krävs för all människor skall kunna leva tillsammans är i första hand föräldrarnas ansvar. Men del är inte bara föräldrarna som har detta ansvar, Alla vuxna måste gentemot barn och ungdomar uttala vad vi uppfattar som rätt och fel, tillåtet och otillåtet. Vi får inte förbli tysta inför sådant som vi inte accepterar.

Herr talman! Jag har medvetet uppehållit mig vid behovet av grundläggande förändringar i själva synen på och orsakerna till våldsbrotlsligheten. Om vi på sikt skall kunna få bukt med brottsligheten krävs åtgärder på alla samhällslivets områden. Del gäller atl förbättra barns och ungdomars uppväxtvillkor, all aktivt motverka social utslagning. Men självfallet finns det också behov av åtgärder inom den traditionella kriminalpolitiken.

Regeringen har under lång lid bedrivit ett målmedvetet och aktivt krimi-nalpolitiskt arbete. 1986 presenterades ett samlat program mot vålds- och egendomsbrollslighelen och för drygt ett år sedan redovisades en rad åtgärder som syftar till all stärka brottsoffrens ställning.

Del kriminalpoliliska utvecklingsarbetet måste nu drivas vidare. Ett par områden är särskilt vikliga.

När ungdomar begår brott är det viktigt atl samhällets reaktion på överträdelsen kommer snabbi och all den dessutom är tydlig. Detta förutsätter en nära samverkan mellan polis, åklagare, domstol, socialtjänst och föräldrar. Försök med en snabbare handläggning av ungdomsmål bedrivs nu på ett antal ställen i landet. Jag tror atl vi kan komma vidare på den vägen genom all sälta in snabba och tidiga ingripanden. Men del förutsätter ett mycket nära samarbete mellan alla dem som på ett eller annat sätt har ansvar för ungdomars sociala situation.

Ett annat område som vi måste satsa på är alternativa påföljder. Vi vet att fängelstraffet många gånger inte medför några positiva effekter för de intagna. Här måste vi söka alternativ. Konlraklsvården är ett sådant alternativ. Jag tror också atl samhällstjänsten, som nu skall införas på försök, kan vara en effektiv påföljd särskilt för unga lagöverträdare. Del är utomordentligt glädjande all föreningslivet och folkrörelserna visat ett så stort intresse för all medverka i samhällsljänstförsökel. Det visar att det finns ett brett engagemang när det gäller all hjälpa och stödja ungdomar som kommit på kant i samhället.

Brottsoffrens situation måste också ägnas större uppmärksamhet. Ytterligare förslag till åtgärder för all stärka brottsoffrens ställning måste till. Särskilt viktigt är del alt utöka stödet till brollsofferjourerna.

Polisen har naturligtvis också stor betydelse. Många poliser som arbetar

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Debatt om åtgärder mot våldet

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Debatt om åtgärder mot våldet

med ungdomsbrottsligheten utför ett engagerat och framgångsrikt arbete. Det är viktigt all vi pä alla sätt arbetar för all fler poliser kommer ut på galor och torg och att kvarlerspolisorganisationen byggs ut.

Också den sociala ungdomsvården måste förstärkas på ett radikalt sätt, så atl vi far fram resurser för all la hand om de ungdomar som kommit på särskild kant med samhället.

Herrtalinan! Det aren kombination av strukturella förändringar i samhället och mer kortsiktiga kriminalpoliliska åtgärder som behövs om vi skall komma till rätta med våldsbrotlsligheten och annan brottslighet i samhället.

CARL BILDT (m);

Herr talman! 1 lördags log jag här utanför riksdagshuset emot 98 000 namnunderskrifter med krav på åtgärder mot våldet. Jag tror all vi alla på olika sätt känner bakgrunden till dessa 98 000 namnunderskrifter.

Det var i augusti förra året som Teresa Formichella sparkades ihjäl i Hag-sätra av fyra unga män. Del var tidigare i höstas som Jonnie, som inte ens hade fyllt 16 är, brutalt mördades på Gölgalan.

I regn och rusk under dessa höstveckor har Teresas barn och Jonnies anhöriga stått på Götgatan och samlat in namn med krav på åtgärder mot våldet. Det har hittills blivit 98 000 namn, och de fortsätter all strömma in. Del är namn som förpliktar. Bakom varje namn på dessa listor står medborgare och individer, som tycker alt vi alla i denna riksdag och i andra politiska församlingar har gjort för litet för atl stoppa våldet under de gångna aren.

Jag var hedrad över all del var till mig som man valde att överlämna namnen. Jag tar möjligheten alt även från denna talarstol framföra ett tack och en uppskattning till Irma Lilliendahl och även till andra för de insatser ni har gjort för att bredda och ge ny aktualitet ål denna så oerhört viktiga debatt.

Men namnen och kraven skall inte stanna bara hos mig, utan de skall föras vidare. Kraven skall vi alla diskutera här i kammaren i dag, och namnen skall jag under dagen föra vidare till riksdagens talman.

Vi har från moderat håll länge varnat för brotlsulvecklingen och dess konsekvenser. Vi har pekat på hur en svag kriminalpolitik och en felaktig polispolitik gett brottsligheten ett utrymme som den aldrig borde ha fått.

För denn;i felaktiga politik, det måste klart sägas, bär socialdemokraterna det politiska ansvaret. Del var de som mot kritik i denna kammare drev fram beslut om t.ex, den automatiska rabatten på fängelsestraff. Det var de som mot kritik i denna kammare drev fram besluten om den omfattande personella försvagning som under del senaste decenniet drabbat det svenska polisväsendet.

Men hur allvarlig denna felaktiga politik än är, och hur kritiska vi än kan vara mot dess konsekvenser, måste vi inse alt problemen också går djupare.

Ett samhälle måste alltid bygga på gemensamma värderingar och på en gemensam etik som vi genom familj och skola för vidare från generation till generation. Men när dessa gemensamma band av etik, värderingar och normer försvagas genom att familjer och skola försvagas, äventyras tryggheten för oss alla i samhället. Del är just detta som har inträffat under senare decennier.

Familjen har trängts tillbaka genom den förda politiken och genom sam-

hällsulvecklingen. Tiden har blivit allt mindre, och trycket från samhällsinstitutioner som vill la över delar av familjens uppgifter har också blivit allt tydligare. Familjen har helt enkelt satts på undantag.

Samtidigt vet vi alt också skolan har drabbats av den normlöshet som ett tag var den enda norm som över huvud taget fick diskuteras. Det blev plötsligt fult atl tala om och betygsätta ordning och uppförande, och lärarnas möjligheter att ingripa mot dem som utnyttjade normlösheten i skolan begränsades myckel kraftigt.

Vi ser resultaten. När del inte ställs några krav, ges många unga människor intrycket av alt vi faktiskt inte bryr oss om vad de gör. Kravlöshelen bereder vägen för en ansvarslöshet, och oviljan att sälta normer ger fritt fram för en normlöshet.

Nu måste vi försöka vända denna utveckling. Lyckas vi inte med all göra det, kommer brotten att bli allt fler och otryggheten alltmer påtaglig i vårt samhälle. Detta kräver omedelbara åtgärder för atl utbilda fler poliser och för all få ul fler poliser på galorna.

Del är bra alt regeringen nu börjar inse del man så länge blundat för. Men det kommer atl la lång tid innan skadeverkningarna av den felaktiga politiken har reparerats.

Konferenser och kommissioner kan förvisso ha sitt värde. Men de får aldrig bli en ursäkt för att inte vidta åtgärder, eller atl inte vidta dem omedelbart. Det vore kanske bättre om regeringen visade kraften all vidta åtgärder än alt bara visa kraften att kalla in konferenser och tillsätta kommissioner.

Vi vet på många punkter vad som måste göras. Då kan man också göra det, och man kan göra del nu.

Under större delen av 1990-talet kommer vi, speciellt i storstäderna, atl få leva med den poliskris som 1980-lalels politik har skapat.

Vi måste också inse att på brott alltid måste följa straff. När rättsväsendet ger den unge kille eller den unga tjej som för första gången går över lagens råmärke en förlåtande åtalseftergift, gör man honom eller henne en grov otjänst.

Det är inte meningen. Men åtalseftergiften fungerar ofta som en signal om att del nog inte var så allvarligt trots allt. När rättsväsendet självt suddar ul gränsen mellan rätt och fel är del kanske inte så förvånande all många unga människor har svårt alt inse var denna gräns faktiskt går.

Med ett tydligare ingripande mot också de små lagöverträdelserna, skulle vi få fler att avstå från vägen mot de grövre brotten. Vi vet alla all det inte är så lätt all komma därifrån om man väl har hamnat på vägen mot de grövre brotten.

Vi måste samtidigt vara beredda att döma till hårda straff när detta krävs. Del är stötande för det allmänna rättsmedvetandet, och upprörande för dem som drabbas av brott, när brottslingar går i väg med relativt lindriga straff.

Vi måste ge dem som drabbas av brott - inte minst de som är anhöriga till dem som plötsligt, tragiskt och brutalt, ryckts bort - minst samma stöd som vårt rättssamhälle ger dem som faktiskt har begått ett brott. Alltför länge har vi ställt brottsoffret vid sidan av.

Vi moderater har här i riksdagen lagt fram konkreta förslag på hur lagar och bestämmelser måste förändras för att detta skall bli möjligt. Det har vi

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Debatt oni åtgärder mot våldet

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Debatt om åtgärder mot våldet

gjort år efter år. med en viss envishet, och fåll dem avvisade år efter år, med samma envishet från andra sidan.

Nu har situationen förändrats. Justitieministern har tittat upp från sin föråldrade statistik och börjat se den verklighet som faktiskt finns ute pä galor och torg. Enskilda insatser som Irma Lilliendahls har gett kraven på åtgärder mot våldet en ny kraft. Jag hoppas all delta skall kunna leda till atl man också på andra håll är beredd alt ompröva sill motstånd mot de olika förslag vi har lagt fram.

Men inte ens ett bifall till våra förslag kominer all hjälpa med en gång. Det krävs att vi återupprättar inte bara värderingarnas och normernas plats i vårt samhälle, utan också den starka familjens och den fostrande skolans. Det ställer stora krav i en samhällssituation där många familjer beslår av en ensamstående med barn och där mötet mellan olika traditioner och kulturer från olika delar av världen lätt leder till nya spänningar.

Våldet måste stoppas. Del skall i första hand stoppas inne i varje individ. Men där det misslyckas, måste del också mötas av ett starkt rättsväsende och polis ute pä galor och torg.

Stoppar vi inte våldet, och den ökning som sker kommer vi alla atl i framtiden gå misie om en viktig del av den trygghet vi vill ha i ett gott samhälle.

BRITTA BJELLE (fp):

Herr talman! Del är med både sorg och vrede inan läser tidningarnas regelbundna rapportering om meningslöst gatuvåld. Våld förekommer dock inte enbart utomhus. En stor del av del till polisen anmälda våldet omfattar vad vi i dagligt tal brukar kalla hustruniisshandel.

Under min lid som åklagare mötte jag myckel av detta grymma och förnedrande våld mot kvinnor Jag kommer ihåg kvinnan som låg med sin fem-årige son i en utdragssoffa, Mannen tvingade henne atl lägga handen på soffans kant. varefter han med en hammare slog på hennes knogar. Eller mannen som trampade på sin hustrus fötter, så atl de blev i det närmaste obrukbara. Eller sambon som med kniv skar mönster i flickans underarm.

Enligt statistiska centralbyråns offerundersökning kan inan dra slutsatsen all det registrerade våldet schablonmässigt kan multipliceras med 3, Den totala mängden våldsbrott i Sverige uppgår därför till ungefär 100000,

1 70-80 %' av alla våldsbrott begås gärningen under alkoholpåverkan. Det betyder i och för sig inte alt alkohol alltid är faktorn som utlöser våldet. Kri-minologen Leif Lenke har i sin doktorsavhandling. Våld och alkohol, visat att i vart fall hälften av våldsbrotten under det senaste decenniet är alkohol-betingade. En stor del av våldsbrotlsligheten har alltså ett direkt samband ined alkoholkonsumtion.

Men alkohol har också samband med annan kriminalitet. Ett vanligt uttryck bland unga kriminella är all brottet var "en fyllegrej'". Dessutom är alkohol i stor utsträckning inkörsport till narkotika. Den som inte lärt sig alt genom alkohol manipulera sina sinnen är förmodligen inte heller benägen alt pröva narkotika.

Alkoholkonsumtionen i sig leder ofta till en urspårning, särskilt bland unga människor, Urspårning i form av skolk, firande från arbetet eller arbetslöshet, leder län till kriminalitet. Från 1976 och fram till 1984 minskade

alkoholkonsumtionen i Sverige markant. Sedan dess har en ökning skett, särskilt bland ungdomar. Enligt SlFO;s årliga undersökning av ungdomars dryckesvanor har konsumtionen bland 12-24-åringar sedan början av 1980-lalet ökat med .30 %, Den ökade alkoholkonsumtionen bland unga leder till ökad kriminalitet.

Vilka åtgärder har dä regeringen vidtagit för atl minska alkoholkonsumtionen i samhället? Regeringen har hittills fört en passiv alkoholpolitik. Sedan tidigare vet man alt höjda alkoholpriser medför minskad försäljning. Trots del har alkoholpriserna ibland fått släpa efter ända upp till två år.

Genom alt bevilja tillstånd till tax-free-försäljning pä den nya färjelinjen Yslad-Rönne ger regeringen fel signal när det gäller toleransen mot alkohol.

Regeringen har visat passivitet när det gäller utskänkningslillslånd. Som exempel kan nämnas att ett stort diskotek i Stockholms innerstad som dagligen släpper in 800 ungdomar har fullständiga rättigheter,

Lenke har i sin undersökning gjort en uppdelning mellan privat och offentlig konsumtion, Hans analys visar klart alt del offentliga drickandet ger femtio gånger så stark effekt på misshandelsbrottsligheten som privat konsumtion, Lenkes slutsats är all alkoholpoliliska åtgärder genomgående ger markanta effekter pä frekvensen av våldsbrott. Vill man alltså minska det ökande antalet våldsbrott på allmän plats måste man rikta åtgärderna mot del ökade reslaurangdrickandel. Om inan vill rikta åtgärderna mot den grova våldsbrottsligheten, som ofta sker på privat område och där kvinnor utgör en betydande andel av offren, måste man rikta åtgärderna mot del tyngre missbruket och i så fall förmodligen vidta någon form av inköpsreglering.

Man kan dra ytterligare slutsatser av Lenkes undersökning. Jag vill därför fråga statsrådet Laila Freivalds; Vad tänker regeringen göra för att påverka och minska våldsbrotlsligheten då del gäller alkoholområdel? Eller kan det möjligen vara så all regeringen inte avser att vidta några åtgärder, därför att, som Svante Nycander uttryckte det i DN häromdagen, "alkohol är en dålig fiende, eftersom de flesta av oss njuter av umgänget med den"?

Herr talman! Den goda fienden, som Kettil Bruun kallar narkotikan, är del lättare alt vara överens om alt bekämpa. Förr var narkotikan ett slor-sladsproblem. Men vi har misslyckats med all begränsa spridningen. I dag finns narkotikan överallt.

Såvitt jag vet finns del ingen forskning som stöder påståendet att del finns ett generellt samband mellan våldsbrott och narkotika. 1 narkotikans spår följer däremot mänsklig förnedring, prostitution och annan kriminalitet.

Även när del gäller åtgärder mot narkotikan har regeringen visat passivitet. Riksdagen borde för länge sedan ha beslutat all kriminalisera bruk av narkotika, dels för all tala om för unga människor atl det inte är tillåtet, dels för att ge polisen möjligheter atl förhindra alt nya kundkretsar växer fram. Sent omsider har regeringen emellertid medverkat till atl kriminalisera narkotikabruk. Tyvärr blev bestämmelsen tandlös. Bestämmelsen innebär enbart böter, vilket gör det omöjligt att genomföra husrannsakan och kroppsvi-sitation. Inte heller kan urinprov och blodprov tas för alt man därigenom skall kunna bevisa brott. Polisen har fått ett dåligt redskap för sin brottsbekämpning. Del är bra med insatser mot de stora leverantörerna och mot

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Debatt om åtgärder mot våldet

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Debatt om åtgärder mot våldet

langning, men det bästa resultatet uppnås om det inte finns några konsumenter.

Regeringen har också visat stor passivitet när det gäller unga lagöverträdare, huvudsakligen barn under 18 år. Barn och ungdomar som utvecklas ogynnsamt skall tas om hand av sociala myndigheter. De sociala myndigheterna har då möjlighet alt med tvång placera framför allt kriminella ungdomar på ungdomsvårdsskola, s.k. § 12-hem. Nu har det visat sig atl drygt 500 ansökningar om sådan intagning avvisades under 1988. En del ansökningar avvisades därför atl ungdomarna ansågs alltför svårbehandlade. Hur kan man från regeringens sida acceptera en utveckling, som innebär alt ungdomar pä glid får fortsätta sin kriminella verksamhet för att därigenom med säkerhet kunna kvalificera sig för kriminalvård? Inte nog med atl dessa ungdomar hinner identifiera sig med ett kriminellt beleende, de hinner också åstadkomma myckel stor skada för samhällsmedborgarna innan samhället reagerar. Många av de aktuella ungdomarna är naturligtvis våldsbenägna. Det är därfiir som ungdomsvårdsskolorna inte vill ha dem. Vill regeringen påverka våldsutvecklingen i samhället borde omhändertagandet av dessa ungdomar vara ett måste.

Herr talman! Den gamla normbildningen har långsamt upplösts utan atl ersättas av något annat. Politiker, myndigheter, domstolar och föräldrar har ett ansvar när det gäller all skapa vägledning, bl.a. genom alt sälta klarare och skarpare gränser för vad som kan tillåtas. Dessutom måste all lagstiftning som vi politiker fattar beslut om vara så utformad atl den faktiskt bhr användbar.

Slutligen vill jag säga några ord om polisen. Del har redan framkommit här atl polisens resurser har urholkats. Polisen betyder för oss samhällsmedborgare trygghet. När vi känner oss utsatta, hotade eller övergivna och anser oss behöva hjälp, är det polisen som vi i första hand tänker på. Del finns också en rad undersökningar, som visar att allmänhetens förtroende för polisen är stort. Av dessa skäl borde målet för polisen vara att erbjuda människor trygghet. Delta övergripande mål uppnås genom atl polisen syns på gator och torg och genom all vi får fler kvarterspoliser. När det gäller polisens resurser har regeringen visat både passivitet och en destruktiv hållning.

OLOF JOHANSSON (c);

Herr talman! I ett slag förändrades livet, säger vi ibland. För våldsoffren är det en fasansfull sanning. Rubrikerna i dessa dagar är många och dubbelt svarta.

En nittonåring var på väg hem efter en hockeymatch. Han var vältränad och framgångsrik i hockeylaget. Han var en ung människa som - liksom alla våra ungdomar - bar löfte om framliden. Men han kom aldrig hem. Han mötte döden. På frågan om han hade en cigarett atl bjuda på kunde han bara svara nej. Ett enda slag mot huvudet gjorde döden ögonblicklig.

Atl sälta gränser är atl bry sig om. Nittonåringens död är ett i raden av uttryck för att de nödvändiga gränserna för människors samexistens har trasats sönder. Våld kan aldrig godtas i medmänsklig kontakt - aldrig någonsin. När ulanförkänsla och aggression blir till våldshandlingar är det ett misslyckande för individen själv - det personliga ansvaret kan ju ingen annan bära -

men också för nära anhöriga och för samhället, som kanske reagerat för sent eller med bristande insikt och engagemang.

I samhället bär vi gemensamt ansvar för etik och normer och för att ge alla barn och ungdomar goda uppväxtförhållanden. En debatt om våld bör därför vara ett konstruktivt samtal om påföljder, men också om positiva och förebyggande insatser. Del ena får inte tillåtas förskjuta det andra. Dessutom handlar del naturligtvis om människors trygghet i samhället - atl de som inte kan värna sig med sina egna kroppskrafter också skall kunna känna sig trygga på galor och torg. Del gäller våra äldre, det gäller kvinnor, det gäller barn och ungdomar.

Våldet är ingen ungdomsfråga. Del är vuxna - och nästan alltid män - som utför de flesta allvarliga våldsbrotten i vårt samhälle. Nästan fyra av tio våldsoffer är kvinnor. Ungdomsbrotlen har enligt statistiken inte ökat i antal under de senaste tio åren. Men barnen lär av vuxnas handlingsmönster, och barnen är hänvisade till den vardagsverklighet som vi vuxna skapar. Därför måste vi tala om vuxnas och ungas våld i ett sammanhang. Därför måste allt våld, från vem del än kommer och mot vem del än riktas, alltid fördömas.

Mot den här bakgrunden har jag i en interpellation till statsministern föreslagit en riksomfattande kampanj med statligt stöd mot våldet. Del är ett gammall cenlerförslag. Jag välkomnar atl denna debatt har kommit till stånd, även om interpellationen formellt inte behandlas här. Det krävs gemensamt engagemang och ansvar från många, och inånga vill delta, inte minst oroliga föräldrar. Del visar den senaste lidens debatt, upprop och aktiviteter som människor nu tar initiativ till. Min interpellation är en uppföljning av centerns riksdagsmotioner på området. Jag skall nämna något av innehållet i de program för brottsbekämpning som centern under hela 80-lalet har lagt fram.

Polisbrislen är akut, vilket är resultatet av en nedrustning av poliskåren under den socialdemokratiska regeringstiden. Centern har under flera år krävt en utökad polisutbildning och ökade satsningar på personalbefräm-jande åtgärder för atl behålla redan utbildade poliser. Polisernas arbetsmiljö är svår. Den kräver ett aktivt stöd från samhällets sida. Detta kan vi se inte minst i Stockholmsregionen där många poliser slutar sitt arbete för att de inte orkar längre. Hade regeringen i lid ställt sig bakom centerkraven hade vi haft totalt 600 fler färdigutbildade poliser. Därmed hade vi också fått fler kvarters- och områdespoliser som arbetar framför allt brottsförebyggande. På det sättet hade vi fått tryggare närmiljöer och fått fler brott utredda. Självfallet är det positivt när poliser nu skall frigöras för polisarbete och befrias från administration.

Centern har krävt samhällets omedelbara reaktion på brott. Lagföring och straff löser inte de grundläggande problemen bakom brott, men påföljden är nödvändig för atl markera samhällets reaktion. Och det får inte vara tillgången på fängelseplatser som avgör vilka straff som utmäts. Del borde vara självklart.

Jourdomslolar måste inrättas, så att den skyldige myckel snabbt kan ställas inför rätta. Det är särskilt viktigt för unga lagöverträdare alt brottet följs av en omedelbar reaktion. Den största otjänsten vi kan göra våra ungdomar är atl inte reagera på brott.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Debatt om åtgärder mot våldet

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Debatt om åtgärder mot våldet

För unga lagöverträdare har centern dessutom länge krävt påföljden samhällstjänst - hederligt arbete som vägvisare bort frän kriminaliteten. I höst har regeringen anslutit sig till förslaget men bara för åldersgruppen från 18 år och uppåt. Vi i centern ser ingen logik bakom den spärren. Påföljden samhällstjänst är, som vi ser del, särskilt välmotiverad för unga lagöverträdare.

Centern har också föreslagit förbättrat stöd till våldsoffren, bl,a, bättre juridiskt stöd. Centern har vidare föreslagit knivförbud på allmän plats. Tyvärr har centern varit ganska ensam om detta hittills. Centern har även föreslagit förhandsgranskning och andra åtgärder mot videovåldel. Tyvärr finns del i delta sammanhang illavarslande tecken på atl regeringen väljer en annan väg. Vidare har centern krävt utökad rapporteringsskyldighet till unga lagöverträdares föräldrar. Centern har även krävt ökat stöd till jourverksam-hel för brottsoffer, för kvinnor och män. Statistiken talar sitt lydliga språk: I dag är åtta av tio våldsverkare berusade. Kampen mot missbruk av alkohol - och mot narkotikabruket - måste därför intensifieras.

Våld måsie bekämpas, men vi mäsle också ge det goda samhället och de goda exemplen, det personliga ansvaret och engagemanget en chans. Därför behövs en fi)lklig kampanj mot väldet.

Under en ä två generationer har samhället förändrats i en rasande takt. Materiellt sett har vi blivit rikare - utbildning, omsorg, sjukvård och myckel annat har byggts ul. Men vårt välfärdsbygge har också avigsidor. Centern varnade tidigt för all storskaligheten har nackdelar. När människor tvingas fiytta slits gemenskap och fungerande sociala nätverk sönder. Vid storutbyggnad av bostadsområden blir de gemensamma angelägenheterna ofta fä. Det sociala nätverket blir glest, isoleringen, anonymiteten en fara. Delta har drabbat särskilt häri våra storstadsregioner.

Priset för storskaligheten får alla vara med om alt betala. Men värst drabbas barnen, och allra värst storstadens barn, I rapporten "Brottsförebyggande arbete i skolan-några forskningsrön" skriver BRÄ;soch skolöverstyrelsens företrädare om dessa problem. Jag skall inte nu citera ur denna rapport, men där kan man läsa många tänkvärda saker.

Del är som alt växa upp i ett tomrum, har statens ungdomsråd träffande sammanfattat många ungas livssituation. Det är ovärdigt ett välfärdsland, säger vi i centern. Vår politik syftar till all skapa levande, lokala närmiljöer med en mångfald av verksamheter, lokala beslut och lokalt ansvar och därmed förutsättningar för kontakt och gemenskap. Kultur- och fritidsverksamhet, skola och kommunikationer är avgörande förutsättningar. Arbete, bosläder, service och frilid måste tillsammans forma närmiljöer med överblick för individen.

När vi kritiserar storskaligheten borde vi kunna göra det ulan alt bli anklagade för all vara storsladsfiender. Del räcker med all läsa den statistik som finns över brotten för atl se var brotlsulvecklingen är snabbast och mest omfattande. En riksomfattande kampanj mot våldet växer fram just nu, ledd av anhöriga till brottsoffer, av tonåringar i Non Fighting Generation och andra ungdomsorganisationer, av vuxna i Hem och Skola, av lärar-, polis- och soci-alarbelargrupper. studieförbund, nykterhetsorganisalioner och kyrkor. Men den rörelsen skulle bli så myckel kraftfullare och så mycket starkare genom samordning och genom statligt stöd. Därför vill jag fråga justitieministern

om regeringen är beredd att la ett initiativ för alt stödja en riksomfattande folkkanipanj mot våldet i vårt samhälle. Här behövs alla goda krafter i verkligt genuin mening. Tillsammans kan vi sätta de gränser som visar alt vi bryr oss om.

MARGÖ INGVARDSSON (vpk);

Herr talman! Reaktionerna på den senaste tidens brutala våldsbrott är med rätta kraftiga i massmedia, folkopinionen och bland oss politiker. Spontana aktioner har genomförts, och kraven på oss politiker att stoppa våldet hårdnar. Det är bra, det inger hopp. Vi får aldrig vänja oss vid våldet så atl vi förtiger det. Våld är avskyvärt oavsett av vem eller hur del tillämpas.

Våldet i samhället är ingen ny företeelse. Debatten om våldet är inte heller ny, den upprepas återkommande, vanligen efter ett speciellt mönster. Del s.k. ungdomsvåldel sätts i förgrunden. De som förespråkar hårdare straff och fler poliser använder statistiken för alt visa all våldet har ökat. Om man däremot är övertygad om alt slraffskärpningar inte minskar brottsligheten och all väldet inte i första hand är ett polisiärt problem, blir man försiktigare med tolkningen av tillgänglig statistik.

Det vore nog bra om vi kunde enas om alt inte ägna lid ål all diskutera huruvida brottsligheten har ökat eller inte utan alt vi i stället kunde enas om att inte acceptera den nuvarande våldsnivån i samhället.

Dagens debatt är föranledd av den senaste lidens händelser och den bild av våldet som massmedia ger. Det är massmedias bild som i huvudsak formar folkopinionen och därmed de krav som riktas till oss politiker. Vi måste därför granska om massmedia ger en riklig bild av verkligheten. Oavsett vilken inställning vi har till statistik, sä är i alla fall statistik den objektivaste bild som vi kan fä av brotlsulvecklingen,

Hanns von Hofer är kriminalstatistiker vid statistiska centralbyrån. Han visar i Välfärdsbulletin nr 3 i är resultatet av de offerundersökningar som görs årligen. Antalet ungdomar mellan 16 och 24 år som uppgivit all de blivit utsatta för våld eller hot mellan 1978 och 1988 är konstant. Endast rädslan för våld har ökat under 80-lalel. Lagföringsslalisliken för samma lidsperiod och åldersgrupp med avseende på våldsbrott är också stabil, 1978 lagfördes 5,4 %f och 1988 5.5 %r. Andelen ungdomar bland samtliga för våldsbrott lagförda personer har minskat under lidsperioden. Däremot har vuxenvåldel ökat. De slutsatser som Hanns von Hofer drar av statistiken är atl om del finns ett ökat våldsproblem i Sverige skall det tillskrivas de vuxna.

Däremot har gatuvåldet ökat i Stockholm och i Malmö, och del har även blivit brutalare. Nu sparkar man också den som redan ligger. Hälften av gatuvåldet utspelas i köerna till vissa nöjeselablissemang. Om vi nu skall ha en ärlig granskning av våldet - och del har vi ju bestämt atl vi skall ha - så måste vi också fundera över om det finns något samband mellan del s.k. krogvåldet och del faktum atl en stor del av ordningsvakterna i dag är hämtade från de s.k. kampsporterna. De är specialister på hur man sparkar.

Del är också klan belagt att alkohol har en mycket stor betydelse för våldsbrotlsligheten. Vi kan inte borlse från atl om vi förde en politik som innebar en kraftig minskning av alkoholkonsumtionen i allmänhet, skulle det omedelbart ge effekter på våldet. Men vi vet att restriktioner som drab-

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Debatt om åtgärder mot våldet

Prot, 1989/90:26 15 november 1989

Debatt om åtgärder mot våldet

bar oss alla ännu inte har stöd vare sig bland politiker eller i det som kallas folkopinionen. Det är något lättare atl vinna gehör för riktade åtgärder mot utvalda grupper, mot ungdomarna och missbrukarna. Dä kan vi med gott samvete fortsätta vårt kontrollerade, socialt accepterade drickande.

Även om alkoholen, precis som våldet, inte i första hand är ett ungdomsproblem k£in del ändå finnas skäl atl vi i första hand riktar in oss mot ungdomsgruppen. Men då skall utgångspunkten vara all vi väljer ul ungdomarna av omsorg om framliden, inte därför atl de på något sätt skulle vara mera våldsbenägna och alkoholberoende än vi vuxna.

Våldet får heller aldrig ses som ett polisiärt problem i första hand. Men för den skull underskattar vi inte polisens roll. Fler poliser på gatorna bidrar förmodligen till en minskning av den rädsla som många i dag känner. Vi måste ta människors rädsla på allvar. Även rädsla kan vara grogrund för våld. Det kan leda till att människor beväpnar sig med knivar och andra tillbyggen, inte för atl gå ut och utöva våld utan för alt freda sig om de skulle bli angripna. Det behövs fler kvarterspoliser. Vi tycker alt det är önskvärt att man bemödar sig om atl rekrytera fler kvinnor och invandrare för den uppgiften. För alt det skall bli möjligt måste vi nog se till atl de tjänster som nu är vakaiila inom polisen blir besatta. Om vi skall klara det gäller samma regler som för övrigt på arbetsmarknaden; Till attraktiva jobb är del lätt alt få folk. Ett jobbs attraktivitet bestäms utifrån lön, vidareutbildningsmöjligheter och arbetsförhållanden.

Om vi vill få bort ungdomarna från gatorna, räcker det inte med fler poliser och höjd ålder för alkoholservering på restauranger, utan då måste vi också se till atl del finns möjligheter för ungdomar atl ha roligt och uppleva spännande saker pä fritiden. Men den förda politiken har gått i rakt motsatt riktning under 80-lalel. Glöm inte i dag det våld som vuxensamhällel riktar mot barn och ungdomar genom atl spara in pengar på fritidsgårdar och skola. Exemplen är otaliga. Men jag skall här nöja mig med ett exempel, I Skärholmen här i närheten av Slockholm har man i år sparat 165 000 kr på atl stänga fritidsgården där. Vad är resultatet? Jo, nu får socialarbetare åka in till Stockholm och hämta hem 13- och 14-åringar från "plattan". Ansvaret för att kommunerna inte har pengar till fritidsgårdar och bra ungdomsmiljöer - särskilt svårt är del här i Slockholm - vilar på regeringen och de borgerliga partierna, som i fullt samförstånd har fört en politik som utarmat kommunernas ekonomi. Ändrar ni inte den politiken, kommer vi alt få betala dyrt i framtiden.

Den största risken för kvinnor i dag finns inte på Stockholms gator. Det är fortfarande så, alt den största risken lar en kvinna när hon flyttar ihop med en man. Våld i hemmet tillhör nämligen de vanligaste våldsbrotten. Det är män som misshandlar sina kvinnor och barn. När vi talar om våldsbrottsligheten är det inte könsneulrall. utan det är då män som vi talar om. När det gäller en tredjedel av de mord och dråp som årligen sker handlar det om att en kvinna blir ihjälslagen av sin man. Men ändå har kvinnomisshandeln i hemmet aldrig gett upphov till lika känslosamma reaktioner som gatuvåldet.

Jag vill därför fråga om löftena i dag om kraftlag mot våldet också gäller kvinnomisshandeln.

KENT LUNDGREN (mp);

Herr talman! Samhällsbyggandel måste ske med eftertanke och med omsorg om människan och hennes livsmiljö. När det gäller samhällsbyggandet måste hänsyn också las till människan som social varelse vad gäller hennes psykiska reaktioner, normer och etiska värderingar. Detta gäller även hennes behov av trygghet och tillit till överheten och de föredömen som denna förväntas representera.

Om medborgaren känner atl lagar och regler inte främst är till för honom, ulan upplever del som svårt all hävda sig mot fack och arbetsgivare, mot skattemyndigheten, mot försäkringsbolaget, i den sjukvård som skall bistå honom osv., blir givelvis reaktionen betingad av revanschbegär.

Misslyckas dessutom våra normgivande förtroendevalda, näringslivslop-parna och andra idoler med att övertyga om sin moral, etik och goda vandel, bryts de goda krafterna hos människan successivt ned och ersätts av förakt och likgiltighet för medmänniskornas väl och myndigheternas krav.

Kort sagt; Samhällsmänniskan blir en reflex, eller en spegelbild, av de förebilder hon har i form av sin överhet och andra glorifierade idoler.

När jag för ett par veckor sedan frågade justitieministern om hon var villig all diskutera lillsältandel av en bred parlamentariker- och experlutredning för alt försöka ta ett helhetsgrepp om rättsstaten, fick jag reda pä all detta inte behövdes eftersom allt var bra i Sverige, Nästföljande vecka for vår jus-liiieininisler omkring som en skållad råtta i spalterna och hade allt sjå i världen atl förklara varför allting blivit så fel, trots atl man hittills gjort allting rätt.

Jag tycker definitivt inte alt vi har byggt vårt samhälle räll. Del är av den anledningen som jag vill ha en utredning. Medmänsklig omtanke och kärleksfull omsorg om människan och hennes framlida livsmiljö har inte utgjort en grund när vårt samhälle byggdes upp.

Man har i stället utgått från kortsiktiga maktmål för atl få sitta kvar vid de politiska köttgrytorna,' De flitigast använda verktygen för atl konservera makten har varit;

* solidaritet - men mot vem och mot vad? -,

* full sysselsättning och bidragskarusell - vilket skapat ett "beroende till den goda staten" och dess välvilja - samt sist men inte minst

* "de ekonomiska tillväxlparametrarna", som gynnar staten och näringsli
vels maktförslärkning och vars avsikt är all hålla medborgarna nere i ett
narkotiskt konsumlionsrus av inbillad lycka.

Tillväxt sker dock alllid på någons bekostnad, och u-ländernas ekonomiska kris och utslagningen av stora människogrupper i i-länderna är de synliga resultaten just nu.

Sedan den moraliska och eliska standarden för samhälleligt umgänge, som religionen förr gav oss, avskaffades och ersattes av tillväxlreligionens filosofi har medborgarna successivt tappat sina normer i samhället.

Det kunde dock ha gått vägen om makthavarna och deras affärer hade legal på en hög moralisk nivå. Men när så inte var fallet blev normlösheten som en epidemisk pestsmitta med lång inkubalionslid. Plötsligt inträffar en

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Debatt om åtgärder mot våldet

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Debatt om åtgärder mot våldet

mängd oförutsedda sjukdomsfall - i det här sammanhanget vandalisering och våld.

Tillväxtens propaganda om atl "arbetet är livets högsta lycka" har också inneburit att vi inte längre har lid och ork alt ta hand om varandra.

För alt motverka delta stoppar vi in våra barn på institution så tidigt som möjligt- under de trendiga begreppen "jämställdhet och utveckling". Vi gör sammalunda med vara äldre för all slippa ha dåligt samvete för alt vi inte har tid att besöka dem. lyssna på dem och lära av deras visdom och djupa livserfarenheter.

Men trots dessa lidsfrigörande åtgärder hinner vi inte vara lyckliga. Vi kan inte hålla ihop våra äktenskap längre. Och vi får allt mindre lid att la del av våra växande barns utveckling, eftersom denna livsstil exempelvis kräver omskolning då och då och trendiga kurser samt alt vi sportar, ser Dallas och Falcon Cresl, tvättar och underhåller bilen osv.

Men varför blir vi sedan så förvånade över våldet, alkoholkonsumtionen och drogernas utbredning i samhället? Och varför förvånas vi över antalet självmord? Är det inte ganska naturligt alt rotlösa människor känner sig otrygga och rädda? Del gör ju många av oss äldre också. Visste vi inte alt rädsla hos en ung människa ofta leder till aggressivitet och självhävdelsebehov?

Om normer saknas, spärrar inte upprättas och goda förebilder inte finns för unga människor - och meningslösheten dessutom känns total - är del då inte naturligt all "de goda maneren" ersätts av "en explosiv protest i form av vandalisering och våld"?

Förevisar vi dessutom stridsteknikerna via videofilmer eller låter Aktuellts kameror ta närbilder av sargade krigsoffer, mördade domare, statsmän eller svarta i Sydafrika, tycker i vart fall inte jag alt det är underligt att man numera slår under bältet, sparkar en liggande medmänniska, eller under fyllans och drogernas aggressioner vill pröva om del nya knogjärnels inbyggda kniv duger någonting till.

Vad som förvånar mig är all vi är förvånade, för detta borde vi ha kunnat förutse myckel tidigt. Eller är inte våra samhällsvetare, beteendeforskare och psykologer lika dukliga som naturvetarna? Förstår de inte människan och hennes beteende?

Eller har vi som politiker, lärare, föräldrar och föredömen inte lyssnat?

När avarter blir till akuta problem i samhället upptäcker massmedia plötsligt ett fäll all vegetera i, och debatten kommer då i gång på allvar. Delta är bra - om den hålls balanserad!

Tyvärr dyker del oftast upp extremisliska krav från gammaltestamentlig tid - dvs, öga för öga och land för tand - och del är dessa som hörs mest,

I en del fall hörs också krav på hårdare tag för atl skydda de svaga grupperna i samhället, och här handlar del om rädsla hos den enskilde. Här måste samhället reagera snabbi. Besöksförbudslagen kan bli ett exempel på en sådan reaktion.

För alt vi skall kunna råda bot på våld, kriminalitet och missbruk krävs en väl planerad ombyggnad av samhället. Det krävs också ett tidsperspektiv, som innehåller både kortsiktiga förbättringar av del rådande lägel samt lång-

siktig forskning, mänskligt synsätt, målformulering, politisk enighet och myckel hårt arbete,

Atl investera i människor måste få kosta pengar, och dessa satsningar är klart lönsammare än vad en EG-salsning någonsin kan bli.

Grunden i denna process måste vara all alla människor har lika värde och lika stor rätt till ett tryggt och utvecklande liv - således både offret och gärningsmannen. Målområdena som måste diskuteras blir därför:

- brottsoffrens ställning, kompensation och rehabilitering,

- stopp för nyetablering i brott hos de unga,

- rehabilitering av redan etablerade brottslingar samt

- skydd mot "obehandlingsbara individer", ulan atl straffen förlängs.

Denna sista punkt har aldrig diskuterats på allvar, men den är en bister verklighet som inte får sopas under mattan. Frågan lyder: Har vi rätt alt släppa ut en narkoiikagrossisi, eller en presumtiv mördare, i samhället igen efter avtjänat straff om vi inte har behandlat honom?

För alt bromsa upp våldet i det korta perspektivet behöver vi ökade resurser till den sociala omsorgen och den kommunala fritiden samt till hela den rältsvårdande apparaten, eftersom dessa utgör de enda verktyg vi har tillgång till just i dag. Dessa resursökningar måste dock användas till alt söka nya samverkandeformer. såsom etablering av kvarterspoliser över hela landet, eftersom alkohol och droger finns, eller troligen inom kort kommer all finnas, inom varje kommun och kriminaliteten därmed installeras och etableras.

Försöken med samhällstjänst är en välkommen åtgärd.

Dessutom behövs utveckling av kvinno- och brollsofferjourerna samt en förbättring av reglerna för kompensation till offren.

Vi behöver stödja norinbearbetande organisationer av typ Våga värna varandra, som - utöver projekt som syftar till att öka civilkuraget, sä att exempelvis folk vågar vittna i domstol - vill bygga upp grannsamverkan för atl människorna skall skydda, hjälpa och ta hand om varandra. Samtliga riksdagspartier har styrelserepresenlation i denna organisation.

I del något längre perspektivet handlar del om omorganisation av samhällets resurser samt nätverksbyggande mellan myndigheter på lika och olika nivåer för alt nå ökad flexibilitet och smidighet. Men det handlar också om att öka möjligheterna för okonventionella lösningar, som kan skräddarsys för den enskilde individens behov, ulan att hans framtid för den skull till varje pris kriniinalstäinplas.

Vi måste också införa sextiininarsdag för all skapa förutsättningar för gemenskap och heintrygghet samt stimulera den informella "bry-oss-om-va-randra-sekiorn" på olika sätt.

Mycken kunskap finns i samhället redan, såsom Krainiverksamhelen, som nu verkat i Malmöregionen i nio år och som, via platt organisation och okonventionellt samarbete över de normalt sett så låsta gränserna mellan olika myndigheter och nivåer, lyckats mycket bra.

Med tanke på denna verksamhets framgång med ungdomar från ca 30 år och nedåt - 50% har fått fast arbete. 20% har gått till annan verksamhet och endast 30% utgör ett s.k, sämre utfall - är det mig en gåta att denna

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Debatt om åtgärder mot våldet

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Debatt om åtgärder mot våldet

metod inte har ynglal av sig ute i landet. Men det är väl "de inpinkade reviren, skilda budgetkonton och byråkratiska fängelser" som hittills lagt hinder i vägen. Detta måste i så fall ändras snarast.

På lång sikt handlar det om samverkan i familjen, släkten, kvarteret och kommundelsnämnderna tillsammans med kvarlerspohsen, skolans folk, fritidsledarna, socialomsorgen, etc. Det handlar också om att skapa normer och inpränta eget ansvarstagande från barnsben via familjen, skolan, sam-hällsplikten och genom hela livet.

Denna process skall stimuleras av samhället genom uppvärdering av de människorelaterade arbetsuppgifterna, såsom vård, utbildning och utveckling, samt genom att vi ser mera på mänskliga kvalifikationer vid lillsältandel av våra förli'oendevalda förebilder.

Det handlar om en mental och andlig utveckling av hela mänskligheten.

Justitieminister LAILA FREIVALDS;

Herr talman! Att bekämpa våldet i samhället har varit en angelägen uppgift för regeringen under lång lid. När det gäller den allmänna inriktningen av arbetet mot våldet har regeringen 1986 redovisat sin syn i en särskild skrivelse till riksdagen. De målsättningar och riktlinjer som redovisades då är fortfarande vägledande för regeringens arbete. Jag skall inte här upprepa allt som framfördes i den skrivelsen, men jag vill ändå peka på några grundläggande punkter.

Om vi på sikt skall kunna stävja våldet är det nödvändigt att vi inser att tyngdpunkten i det kriminalpolitiska arbetet måste ligga på förebyggande insatser. Vad som är avgörande för människors attityder och handlingar är den konkreta verklighet som omger dem. Del handlar, enkelt uttryckt, om under vilka förhållanden barn och ungdomar växer upp, om föräldraansvar, om moral och värderingar, om påverkan och förebilder, om övergrepp och utsatthet. Vi måste därför prioritera det lokala brottsförebyggande arbetet och det samarbete som där finns mellan olika myndigheter, organisationer och enskilda människor.

Men människor måste också ha förtroende för rättsväsendel, för dess vilja och förmåga atl hanlera brottsligheten. Rättsväsendets åtgärder måste präglas av fasthet och konsekvens samtidigt som det är nödvändigt all vi upprätthåller kraven på rättssäkerhet. Vi måste ha snabba rättsliga förfaranden, reaktioner sorn för allmänheten framstår som begripliga och rättvisa, samtidigt som vi beaktar den dömdes behov av stöd, vård och fostran. Av avgörande betydelse är också att brottsoffren får bättre stöd och hjälp.

Det är efter dessa riktlinjer som regeringen har arbetat de senaste åren, och jag vågar också påstå att arbetet har skett med kraft och målmedvetenhet.

Låt mig nämna några av de åtgärder som har genomförts under de allra senaste åren - åtgärder som ännu bara delvis fått full effekt.

- Straffbestämmelserna för grov misshandel har skärpts,

- Striktare straffreglering vid återfall har införts,

- En lag om besöksförbud har införts,

- Möjligheterna atl häkta vid risk för återfall i brott som riktar sig mot annans liv eller hälsa har vidgats.

- Reglerna för hanteringen av ungdomar som begår brott har skärpts. Ål-gärder skall vidtas snabbare. Föräldrar skall kopplas in, och ungdomarna skall göra räll för sig. Krav på skölsamhel kan ställas vid ålalsunderlålelse,

- Rekrytering sker av poliser,

- Polisen har fått större möjligheter atl kroppsvisilera för atl söka efter knivar m,m.

- Förbud har införts mot alt bära galustridsvapen på allmän plats och knivar vid offentliga sammankomster.

- Bestämmelserna om olaga våldsskildring har utvidgats.

- Permissionsreglerna för långtidsdömda har skärpts..

Detta är bara några exempel.

Dessutom har regeringen nyligen förelagt riksdagen förslag om försöksverksamhet med samhällstjänst, om ändringar i lagen om vård av unga, som skall göra del möjligt för myndigheterna alt ingripa och omhänderta tidigare, och förslag om ändrade regler för statsbidrag för att säkerställa all det inte skall vara möjligt att straffa ul sig ur vårdsystemet.

Av betydelse är också de förslag som ligger i riksdagen om ändringar av familjelagstiftningen, där föräldraansvaret lyfts fram - båda föräldrarnas ansvar, även vid skilsmässa.

Vidare har regeringen genomfört ett särskilt broltsofferprogram.

Även om det alltså är myckel som har hänt på det här området under de senaste åren är det nödvändigt all vi går vidare med kraft och beslutsamhet. Del är mycket som återstår att göra, och vi måste ytterligare öka intensiteten i det vi gör.

Det var därför naturligt för regeringen all i årets regeringsförklaring särskilt stryka under alt kampen mot våldet måste skärpas liksom all slödel till kvinnor som har drabbats eller som hotas av våld följs upp och utvecklas. Vi kommer att gå fram brett, med många slags åtgärder. Låt mig nämna några exempel från del arbete som nu pågår inom regeringskansliet.

Inom kort kommer förslag till nya regler för psykiskt störda lagöverträdare. Skyddsaspekterna kommer att betonas väsentligt starkare än i dag. Vi arbetar också med förslag till skärpningar av videovåldslagsliftningen, skärpt vapenlagstiflning och ett utökat knivförbud. Halvtidsfrigivningen och straffskalorna skall ses över.

I våras tillsatte regeringen dessutom en arbetsgrupp med företrädare för civil-, justitie- och socialdepartementen för att ytterligare studera problemen med unga lagöverträdare. Den kommer säkerligen alt leda till ytterligare förbättringar av hanteringen av de unga. Vidare har det nyligen beslutats om en utredning om ungdomars villkor på 1990-talel. Vi håller också på alt inventera vilka uppgifter som skulle kunna skötas av andra än polisen, för att därmed få ut fler poliser i direkt fältarbete på galorna.

När del gäller narkotika och alkohol har åtgärderna skärpts och aktionsprogram påbörjats. Regeringens ATHENA-grupp har ambitionen alt sänka alkoholkonsumtionen i landet med 25 %.

En del av det som görs kan ganska snart ge positiva resultat. Annat kommer alt ta lid. Det vi gör i dag får sällan omedelbara effekter. Ändå är det viktigt att del görs nu.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Debatt om åtgärder mot våldet

2 Riksdagens protokoll 1989/90:26

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Debatt om åtgärder mot våldet

Men jag tror atl vi gör klokt i att vara försiktiga när del gäller all lova snabba resultat. Det är inte rätt mot någon, allra minst mot brottens offer, alt påslå alt det finns några snabba och enkla metoder atl komma till rätta ined brottslighet. Inte minst många kvinnor kan säkerligen intyga all del ligger svära och komplicerade förhållanden bakom våldet. I stället måste vi politiker la ansvar för ett svårt och långsiktigt arbete, som spänner över många områden och som handlar om all kombinera olika åtgärder. Ytterst handlar del om att förändra attityderna i samhället. Jag tycker atl anförandena hittills i dag har tytt pä en god insikt om behovet av detta breda grepp.

Det finns ett engagemang mot våldet som kommit till uttryck, inte minst under senare lid. Del år glädjande och del inger hopp. Del slär klart atl de människor som nu höjer sina röster söker efter vägar för att kanalisera sitt engagemang och sina idéer. Vi som politiker har ett ansvar för atl se till all det engagemanget inte bara blir en tillfällig opinionsbildning, ulan ger resultat i form av praktiskt konkret arbete. Vi måste vara öppna för atl lyssna på förslag och idéer och vara beredda alt se till atl de kan omsättas i verkligheten. Del är något helt annat än kafferep.

Herr talman! Som riksdagens ledamöter säkert känner till kommer jag därför alt föreslå regeringen alt tillsälta en kommission, som får i uppdrag all motverka våldet och förbättra slödel till brottsoffren. Del är ingen ny utredning som skall grubbla på nya paragrafer. Del är en motor och en strålkastare, som skall se till alt det omfattande arbete och stora engagemang som finns ute i landet får del stöd och de möjligheter som det behöver. En huvuduppgift för kommissionen kommer atl vara all stimulera lokala initiativ och att verka för bättre lokal samordning, bl.a. genom att sprida de goda idéer och uppslag som redan finns runt om i landet.

Min ambition har varit atl kommissionen skall få en sådan sammansättning att den kommer att mötas av ett brett politiskt förtroende. Kommissionen skall sträva efter alt få med myndigheter, organisationer, förelag och enskilda i arbetet. En av kommissionens uppgifter blir att överväga hur frivilliga organisationer som folkrörelser samt broltsofferjourer och kvinnojourer m.m. kan stödjas.

Jag vill också nämna atl jämslälldhetsministern kommer alt tillkalla en arbetsgrupp inom regeringskansliet, som särskilt skall belysa frågor om våldet mot kvinnorna. Särskild vikt kommer alt läggas vid all öka kunskaperna om och orsakerna till övergrepp mot kvinnor. Syftet är atl bättre kunna förebygga dessa övergrepp och öka skyddet för kvinnorna. Även om flera fall av kvinnomisshandel numera kommer till polisens kännedom, finns del fortfarande ett stort lidande i det tysta.

Låt mig slutligen nämna ytterligare en fråga som jag tror alt det är viktigt atl vi politiker är beredda atl la ett gemensamt ansvar för. Jag syftar på kunskapen och informationen om hur problemen verkligen ser ut.

Vi har haft en våldsdeball under lång tid. Den fanns även under del borgerliga regeringsinnehavet och var mycket lik den vi har i dag, I den sista budgetproposition som de borgerliga regeringarna presenterade i början av 1982 logs också gatuvåldet upp. Man påpekade där alt även om de fall som inträffar är allvarliga för dem som drabbas, så är risken atl bli utsatt mycket

liten för de flesta människor. Man framhöll att den oro som många människor hyser för alt bli utsatta för våld är något som i sig är ett problem.

Jag tror all det förtjänar atl påpekas alt delta faktiskt är något som fortfarande har giltighet.

Herr talman! Del goda samhällets främsta plikt är all värna om medborgarnas liv, frihet och personliga säkerhet. Klarar vi inte all upprätthålla respekten för människors rätt till trygghet och säkerhet i hemmen och på galor och torg urholkas grundvalarna för vårt samhälle. Del råa och nakna våldet är därför allas vår angelägenhet. Om vi skall lyckas hejda våldet, är det nödvändigt att vi gör gemensam sak i de grundläggande frågorna, all vi är varsamma med orden och inte utnyttjar människors upprördhet och oro för kortsiktiga politiska syften.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Debatt om åtgärder mot våldet

LARS-ERIK LÖVDÉN (s);

Herr talman! Vi har från socialdemokratiskt håll i den här debatten varit öppna och resonerande. Vi har talat myckel om moral och personligt ansvar, om föräldraansvaret. Vi har redovisat bristerna i välfärdssamhället, klasskillnaderna. Vi har pekat på behovet av all bryta ned storskaliga, opersonliga lösningar och ersätta dessa med personligt ansvar och engagemang, inte bara ansvar för sig själv, ulan del ansvar som kan växa och formas tillsammans med andra, ansvaret för skolan, daghemmet och bostadsområdet. Vi har sagt all del krävs en rad åtgärder i storstadsområdena, åtgärder för all minska segregationen, komma till rätta med orättvisor, åtgärder inom skolan och för fritiden.

Del är utomordentligt glädjande alt Olof Johansson hade samma utgångspunkt för sitt anförande. Ty vägrar man atl inse all djupa ekonomiska klyftor, orättvisor och stora sociala skillnader lägger hinder i vägen för varje framgångsrikt brolisbekämpande når man inga resultat när det gäller att komma till rätta med våld och annan brottslighet.

Visst behövs det en rad åtgärder inom del traditionella kriminalpoliliska området. Jag redovisade en del sådana i mitt inledningsanförande. Det behövs snabba ingripanden mot unga lagöverträdare. Justitieulskotlel besökte Malmö i förra veckan. Där fungerar samarbetet mellan polis, åklagare och socialtjänst. Där handlägger man ungdomsmålen snabbi. Där kommer reaktionen snabbi med polisförhör och allvarliga samtal mellan den unge och åklagaren i föräldrarnas närvaro. Där finns socialtjänsten med från början. Där förknippas ålalsunderlålelse med skölsamhetskrav och där ställs krav på atl den unge skall göra rätt för sig. Jag tror all en utveckling av åtgärderna för snabba ingripanden mot unga lagöverträdare är mycket viktig i del brottsförebyggande arbetet.

Det behövs också en satsning på alternativa påföljder som kontraklsvård och samhällstjänst. Del behövs en ökad satsning på brottsoffren och del behövs fler poliser pä gator och torg, särskilt en utbyggnad av kvarterspolisorganisationen. Jag tror också, Olof Johansson, all del är lid alt införa ett knivförbud på allmän plats och begränsa antalet vapen i samhället. Del är hög lid atl göra det.

Till Britta Bjelle vill jag bara säga följande; Jag delar i långa stycken Britta Bjelles syn på den sociala ungdomsvården. Del krävs en rejäl förstärkning

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Debatt om åtgärder mot våldet

av ungdomsvården, särskilt av § 12-hemmen. Finns inte resurser inom den sociala ungdomsvården växer kraven pä kriminalvårdsinsatser också när det gäller unga lagöverträdare. Del är ingen framgångsrik väg. Det är i stället genom den sociala ungdomsvårdens insatser vi skall komma till rätta med ungdomar som hamnar på kant i samhället. Ansvaret för atl en sådan utbyggnad av den sociala ungdomsvården kommer till stånd delas av kommuner, landsting och stat.

CARL BILDT (m);

Herr talman! Låt mig först säga till Lars-Erik Lövdén atl jag tycker alt del var bra att man tog initiativ till den här debatten. Del skall jag framföra mitt lack för.

När vi sedan kom till sakfrågorna fanns det åtskilligt i hans anförande som jag har anledning att instämma i, men där fanns också uttryck för det där gamla sättet atl tänka som har lett socialdemokratin så fel i de här frågorna,

Lars-Erik Lövdén säger att det inte är skillnaden mellan 600 och 1 000 fler poliser som är avgörande för våldsbekämpningen. Det är ju både rätt och fel. Del avgör inte hela frågan, men skillnaden mellan 600 och 1 000 poliser är avgörande på 400 platser en kväll i Slockholm, Malmö eller Göteborg,

Det är med den typen av argument och resonemang som socialdemokratin under 15-20 år flytt in i en politik som tyvärr ofta har lett fel. Jag säger det mot bakgrund av atl del fanns åtskilligt annat i vad Lars-Erik Lövdén sade som var förnuftigt och tänkvärt och låg väl i linje med vad jag själv och andra, t,ex, Olof Johansson, hade alt säga.

Så till juslilieminislern, som i dag kanske inte hade så värst mycket mer alt komina med än del vi har hört tidigare.

Låt mig först säga att jag i och för sig tycker att både kafferep, konferenser och kommissioner kan ha sitt värde. Men del räcker ju inte, för ut ur detta måste komma någonting konkret. Om ett kafferep bara ger en kommission, så räcker alltså inte del. Kommissionen måste som resultat ge konkreta ål-gärder, och de måste komma snabbi. Jag håller helt med om all vi inte kan stå här och säga atl del vi gör nu leder omedelbart till atl antalet brott går ner och atl våldet upphör; så är det inte. Men ju längre vi väntar, desto längre kommer det att la innan åtgärderna ger effekt. Och all det lar lång lid innan åtgärderna får effekt är ett extra argument för alt vi mäsle handla snabbt, i synnerhet som det finns konkreta förslag. Därför är jag litet besviken över atl man inte är beredd alt handla snabbare.

Det finns dessutom en risk för alt regeringen samtidigt vidtar åtgärder som leder ål fel håll, Juslilieminislern nämnde att man nu skall titta på den automatiska rabatten på fängelsestraffen, men att man i det sammanhanget skall se på straffskalan, I grunden ligger ju därvid ett förslag från fängelsestraff-kommitténs politiska majoritet, som går ut på atl man i samband med atl halvtidsrabalten skall avskaffas halverar straffsatserna. Del finns all anledning alt i dag upprepa vad jag har sagt tidigare: Detta är atl sända alldeles fel signal om brottsligheten. Om vi avskaffar den där rabalteringen är det utmärkt, men då får vi inte ägna oss åt atl sänka straffsatserna i brottsbalken, för det är alt ge en signal som kan uppfattas som alt vi inte ser så strängt på just den ty|)en av brottslighet.

För att göra det möjligt alt åtminstone på vissa punkter gå fram snabbare i den här frågan, så att vi inte skall behöva vänta sä länge pä de resultat som ju faktiskt kan åstadkommas, kommer de moderata representanterna i utskottet alt i dag lägga fram ett förslag till ett ulskollsinilialiv. Del går ul på all vi inom utskottets ram också skall kunna anordna offentliga ulskotlsför-hör angående många av de frågor vi har diskuterat i dag; Vad ligger bakom ökningen av brottsligheten? Vad ligger bakom våldsutvecklingen?

Det innebär också atl utskottet bör verka för all straffet för s,k, ordinär misshandel skärps. Utvecklingen har ju inneburit att man har tenderat att se alltför lätt på ordinär misshandel, alt man har dömt sä milt som det över huvud taget har gått.

Utskottet bör också verka för att minimistraffel vid grov misshandel höjs. och all man gör sådana lagändringar alt de fall som nu har legat i gränsområdet kan betraktas som grov misshandel.

Utskottet bör även se på vad man kan göra när det gäller fängelsestraffen för dem som begår mycket grova - och upprepade - brott av våldskaraktär, men befinner sig i åldersskiktet 18-21 år. Jag tror atl det är viktigt alt vi, ulan alt säga alt vi nu omedelbart kan råda bot på allt - för det kan vi inte - visar att vi är beredda atl vidta åtgärder som snabbi leder i räll riktning. Det finns konkreta förslag som ligger på riksdagens bord, och dem skall vi alla la ställning till. Jag hoppas att den debatt som har förts skall leda till att del blir en ökad beredskap att positivt pröva åtgärder som snabbi kan ge effekt och kan ge en signal om att vi menar allvar med allt det vi säger.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Debatt om åtgärder mot våldet

BRITTA BJELLE (fp);

Herr talman! Man kan säga alt samhällsorganen i Sverige i princip har monopol på atl skydda medborgarna. Genom lagstiftning har riksdagen begränsat medborgarnas rätt alt själva vidta mer drastiska brottsförebyggande åtgärder. Den enskildes rätt atl utöva våld är begränsad, liksom rätten att bilda organisationer för skydd mot brott. Medborgargarden och rätten att beväpna sig är sådant som jag därvid tänker på.

Mot bakgrund härav kan hävdas att samhället har tagit på sig del fulla ansvaret för alt skydda medborgarna mot brott. En fråga som har ställts i debatten på sistone är om vi från samhällets sida lever upp till detta ansvar.

Många av deltagarna i debatten här i dag har talat om ansvar, och det är klart all föräldrarna har det absolut viktigaste ansvaret. Hur många föräldrar är det som, när deras tonåringar är ule, lar reda på var de finns, vilka miljöer de vistas i, och om de är alkoholpåverkade? På en så liten plats som Övertor-neå, i mitt län, hittade man en langare som under år försåg myckel unga människor, mellan 13 och 17 år, med alkohol. Det var väldigt många liter som langades på det sättet; ungdomar kunde dricka och begå brott till följd därav. Om föräldrar hade större kontroll på sina barn, skulle delta naturligtvis vara omöjligt.

Men man kan inte komma ifrån att vi politiker har ett mycket större ansvar än som framgår av inlägg från regeringens sida när vi talar här. I tre av fyra misshandelsfall är våldsverkaren alkoholpåverkad. Som jag redan tidigare framhållit har Leif Lenke i sin doktorsavhandling visat atl i varje fall hälften av alla våldsbrott är alkoholbetingade. Den i särklass viktigaste åtgärden för

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Debatt om åtgärder mot våldet

all minska våldsbrott vore all angripa alkoholkonsumtionen. Tänk om statsrådet hade tillsalt en aktionsgrupp mot alkoholmissbruk i stället för en kommission som skall samla idéer! Hade det blivit en aktionsgrupp mot alkohol, hade det i alla fall funnits en inriktning och målstyrning för gruppens verksamhet, som kanske hade lett till direkta resultat när del gäller våldet i samhället.

Vi politiker har ansvar på annat sätt. När vi stiftar lagar, måste lagarna bli användbara för den som skall bruka dem och också ge en signal. Tidigare i dag talade jag om lagstiftningen mot narkotika. Det är en dåhg signal som ges i den lagstiftning vi har. Ungdomar blir inte klara över all det är förbjudet för dem alt själva bruka alkohol, och polisen har ett dåligt redskap i sin verksamhet. Besöksförbudslagen är ett annat exempel på en dålig lag som regeringen har föreslagit. Men vi har i justitieutskottet i alla fall för avsikt atl ändra den.

Del finns många fler lagar som borde ge klarare och skarpare regler. Återfall i brott borde resultera i en reaktion. Det skall inte vara så att man kan begå brott utan all del händer någonting. När unga lagöverträdare begår brott, borde det genast hända någonting. Vi borde ha jourdomslolar och reaktioner direkt. Om man talar med socialarbetare och poliser, som faktiskt möter dessa unga brottslingar, finner man atl de genomgående anser att reaktionen måste komma nära inpå ett brott för atl vederbörande skall förstå alt han inte får fortsätta med det här beteendet. Vid samma studiebesök som Lövdén talade om berättade en polisman atl han nyligen hade förhört en "ljuv". Denna kriminellt belastade person menade atl om samhället när han var ung hade reagerat långt tidigare hade han förmodligen inte hamnat på den långa kriminella bana som han nu var inne på.

Jag tycker all sett ur politikernas synvinkel har vi ett betydligt större ansvar än vad som ibland framkommer. Det är riktigt all föräldrar, skola, organisationer, domstolar och myndigheter har detta ansvar, men politikerna är de som drar upp riktlinjer och som anvisar vägarna genom den lagstifining vi har i samhället. Då är också politikerna skyldiga alt försöka hitta bra lösningar.

Jag tycker faktiskt atl del är intressant atl höra människor från talarstolen tala om att det är viktigt att polisen är ute på gator och torg och att det behövs kvarterspoliser, I Stockholm - där del vore intressant om del fanns kvarterspoliser - har socialdemokrater och moderater ansett all del inte skall finnas kvarterspoliser Min uppfattning är alt kvarterspolisen är den absolut bästa sociala kontrollen i ett område. Kvarterspolisen vet vilka ungdomar som behöver stöd. och kvarterspolisen kan bryta ett tidigt drogmissbruk genom att la rätt kontakter. Kvarterspolisen är den som kan vara en trygghet för misshandlade kvinnor och barn. Om del finns något som vi för närvarande borde satsa litet extra på, är det kvarterspoliser och fler synliga poliser. Det skapar trygghet för \åra medborgare, och det är vi skyldiga atl medverka till,

OLOF JOHANSSON (c):

Herr talman! Som har nämnts här i debatten är det vanligaste våldet ofta gömt och därmed ibland bortglömt. Det är del våld som sker inom hemmets fyra väggar och som ofta drabbar kvinnor och barn allra värst. De ensamstå-

ende kvinnorna råkar särskilt illa ul, I genomsnitt misshandlas en kvinna till döds varje vecka i vårt land.

Det är viktigt all vi inriktar mycket av vår verksamhet på just all svara upp mot del hjälpbehov som kvinnorna har. 1 akuta krissituationer handlar det om medicinsk vård, skyddat boende och psykologiskt stöd. Där spelar naturligtvis jourverksamheterna en oerhört viktig roll. Del visar ju tillströmningen av nödrop till just dem. Misshandlade kvinnor har också behov av rådgivning och information, bl,a, om aktuell lagstiftning. Många behöver ekonomisk och praktisk hjälp i form av ny bostad och daghemsplals. Naturligtvis måste kvinnor, liksom män, som missbrukar droger fä hjälp atl komma till rätta med sitt missbruk. Andra exempel på hjälpinsat-ser är möjligheterna all fä ersättning för flyllkostnader, rätt till terapeutisk och medicinsk hjälp. Införande av trygghetslarm är ett annat krav som vi har framfört vid flera tillfällen. Dessutom är del en rättighet och borde vara en självklar-hel alt kvinnan meddelas när en gärningsman släpps fri frän fängelse.

De insatser som landels kvinnojourer gör är av allra största värde. Trots många gånger myckel knappa ekonomiska resurser hjälper jourerna utsatta kvinnor i akuta nödsituationer. Det ideella arbete som kvinnorjourerna, och mansjourer, utför måste lönas bättre,

Lagen om besöksförbud har nämnts. Den behöver också skärpas. Jag uppfattar justitieministern så, atl sådana skärpningar kommer. Straffskalan behöver skärpas. Beslut om besöksförbud måste meddelas skyndsamt. Lokala polismyndigheter måste informeras. Det kan synas vara praktiska och små åtgärder, men de är oerhört vikliga i det enskilda fallet.

Till bilden av de dolda överfallen, misshandeln och våldet hör övergrepp mot skyddslösa barn. Det handlar då ofta om sexuella övergrepp. Anmälningarna har ökat oerhört myckel under senare lid. Här är del också viktigt atl tillgodose personalens behov av utbildning och information så all de kan klara detta svåra arbete all la emot dessa problem i den akuta situationen. Få situationer är svårare än dessa och personalen är värd allt stöd.

Våldsmännen måste straffas, men de behöver vård t.ex. i form av psykoterapi inom kriminalvårdens ram. Del pågår en försöksverksamhet, och den verksamheten måste utökas. Risken är ju annars alt inget rejält hänt när våldsmännen har avtjänat sina straff och kommer ul igen och skall försöka anpassa sig till ett normall liv. Kvinnors och barns skyddsbehov måste alllid gå i första hand, och vi måste bli mer uppmärksamma på det gömda och därför alltför bortglömda våldet.

Låt mig kort instämma i några av de saker som har nämnts här. Britta Bjelles plädering för kvarterspoliser, inte minst i våra storstäder, är gammal centerpolitik. Vi förstår inte varför vi just här skall degradera, eller snarare deklassera, kvarterspolisens arbete. De poliser som verkar i den sociala verkligheten nära människorna är de som betyder mest för att skapa trygghet och förebygga brott. Del är människor av kött och blod som behöver visa sig i den sociala verkligheten, och del är därför vi behöver kvarterspoliser.

Det finns ibland en märklig motsättning i debatten. Det fanns tendenser till del även i juslililieministerns anförande, men jag hoppas all jag missuppfattade henne. Medkänsla, inlevelseförmåga i människors olika sociala förhållanden, och prioritering av det förebyggande arbetet, som justiliteminis-

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Debatt om åtgärder mot våldet

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Debatt om åtgärder mot våldet

tern sä riktigt säger, är viktiga ingredienser i all samhällsplanering. Men varför ställa detta i motsatsförhållande till s.k. repressiva åtgärder? De behövs ju, eftersom situationen är akut och eftersom vi i någon mening har misslyckats. Då skall man inte ställa denna långsiktiga samhällsplaneringsuppgift mot det akuta behovet av att människor skall känna trygghet och att vi måste reagera snabbi mot våld i samhället. Det är en felaktig utgångspunkt. Det behövs både förebyggande och reagerande åtgärder för att vi skall komma till rätta med situationen.

MARGO INGVARDSSON (vpk);

Herr talman! Del är massmedia som sätter de stora frågorna på vår dagordning, I och för sig är väl del inte något fel. Resultatet kan bli att debatten förs på massmedias villkor och efter de ramar som massmedia har satt upp. Men så har det inte riktigt varit i dag glädjande nog. De flesta deltagare i debatten har tagit upp flera sidor av våldet än del som har speglats i massmedia. Debatten har inte heller följt riktigt samma gamla mönster som är vanligt i dessa frågor.

Det är egentligen bara Carl Bildt och moderaterna som är pålitliga i debatten, Carl Bildt framhärdar i sin syn på ungdomen. Han säger "ungdom", och därefter är del normlöshet, problem och hårdare tag.

Jag blir orolig när jag hör Carl Bildt, Kan det vara hans eget ungdomsförbund som har gett honom den mörka synen på ungdomar? Har moderaterna och kanske en del andra glömt bort att det faktiskt finns 1 miljon skötsamma, trevliga och dukliga ungdomar i vårt land? Det är ungdomar som studerar och jobbar och därutöver engagerar sig i rörelser för en bättre miljö och för fred och mot våld.

Moderaterna måste väl ändå också komma ihåg det perspektivet? Men nu för ni debatten på ett sådant sätt all ni hjälper till i den här synen. En ung människa som man ser på galan, kan det vara en våldsverkare? Visst är det viktigt atl samhället reagerar snabbt när ungdomar eller andra spårar ur. Del är viktigt, men del viktigaste måste väl ändå vara vad som händer efteråt när samhället har reagerat. Ökad inlåsning har aldrig haft någon effekt på brotlsnivån i del här samhället. Det finns inget land som kan visa belägg för att del skulle finnas ett sådant samband. Det finns heller inget samband mellan ökad och längre förvaring och återfallsbroltsbenägenhelen. Det måste väl ändå vara så, atl de åtgärder som vi föreslår skall syfta till alt minska brottsligheten?

De krav som nu ställs på längre och hårdare straff är egentligen inget annan än uttryck för samma oförmåga som våldet. Jag vill säga alt jag tycker att regeringens företrädare har sagt många bra saker i dag, men jag blir litet orolig när regeringens företrädare räknar upp sitt ålgärdsprogram. Jag konstaterar alltså atl del innehåller fler åtgärder som handlar om ökad repression än om förebyggande åtgärder. För våld och vedergällning är lika primitiva reaktioner. Vi måste visa alt våld kan bekämpas med andra medel.

Det är inte alltid som del blir några konkreta resultat av en sådan här särskild debatt i kammaren. Men om vi nu ändå får ett konkret resultat, dvs. att vi tar krafttag mot kvinnomisshandeln och våldet i hemmen, då tror jag

att vi har kommit en bit på väg. Det är så all familjen har stor betydelse för våra ungdomars normer.

Det behövs inte bara forskning, jag tycker atl man kan använda litet sunt förnuft också. Vi kan ju lätt föreställa oss vilken uppfattning barn och ungdomar får om våldet som konfliktlösningsmelod om de sedan de varit små sett sina pappor slå mammorna och kanske även blivit slagna själva.

Det är oerhört viktigt all vi börjar på den nivån. Det är oerhört viktigt atl vi får bort den mytbildning som fortfarande finns i samhället om kvinnomisshandeln, nämligen all det är en särskild sorts kvinnor som blir slagna av sina män och att det är förnedrande att vara en sådan kvinna. Så länge den synen kvarstår i samhället kommer vi kvinnor alt hålla tyst om atl vi har blivit slagna av våra män. Det är de attityderna som måste ändras,

KENT LUNDGREN (mp);

Herr talman! 1 mitt förra inlägg redovisade jag mina åsikter om varför vi fått en sådan brotts- och våldsutveckling i Sverige,

Jag noterade i detta sammanhang att ingen protesterade mot denna beskrivning.

Kan vi bli överens om orsakerna, så kan vi också notera atl vi alla sitter på de anklagades bänk. eftersom vi sagt ja till den utveckling som vi beklagar oss så myckel över nu därför alt vi inte förutsåg resultatet.

Till dem som känner sig oskyldigt anklagade - och därmed inte vill anse sig medskyldiga till utvecklingen - vill jag endast säga, atl jag känner ingen människa som inte tagit hem ett block eller en penna från jobbet, eller som aldrig kört för fort osv.

Vi är alla mer eller mindre delaktiga i denna process, eftersom vi anammat att leva på detta sätt.

Jag påstår all del är vårt gemensamma ansvar, om våra barn eller vår miljö mår dåligt.

Det går inte atl peka ut ett specifikt parti som huvudansvarigt. Inte ens ett specifikt land eller system kan pekas ut, eftersom våld och droger visar sig överallt i världen, såväl i öst som i väst.

Del finns således ingen som behöver känna sig mer skyldig, eller oskyldig, än andra.

Man kan inte klandra dårar för atl de inte begrep bättre.

Men låt mig konstatera, alt den eller de dårar som nu utvecklat sina förståndsgåvor - och därmed fått insikt i de rätta sambanden i utvecklingen -men som ändå fortsätter på den inslagna vägen mot det kollektiva självmor-del, är mer kriminella än de våldsverkare som vi egentligen diskuterar i dag.

Situationen ser måhända hopplös ut för många av de människor som i dag lägger ner ett fantastiskt och uppoffrande jobb inom det sociala, frilid, skola, polis, kriminalvård, m.fl. ställen.

Men till dessa vill jag säga alt det också finns många och positiva tecken inför framtiden, som väger upp en del av bekymren, och fler blir det successivt.

Bara detta att vi slår här och debatterar våldet i dag, att våldet diskuteras på gator och i hem, ja alt folk över huvud laget börjar reagera, är ett myckel stort och glädjande hälsoleken.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Debatt om åtgärder mot våldet

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Debatt otn åtgärder mot våldet

Föreningar och organisationer såsom mans-, kvinno- och brottsofferjourerna bildas av ideella krafter för att ge spontan hjälp till medmänniskor i nöd. Samma sak gäller jourhavande präst och jourhavande medmänniska.

Detsamma gäller föreningar som den tidigare nämnda Våga värna varandra, Non Fighting Generation osv., som ideellt vill utveckla grannsamverkan, återuppliva del personliga kuraget, visa upp goda föredömen och bekämpa våldet.

Allt detta är positiva företeelser, som visar atl del finns folk som bryr sig och all de blir allt fler.

Men vi fär akta oss för de extrema åsikterna, som lätt leder till all medborgargarden, rasism, invandrarfientlighet, religionsförtryck och liknande företeelser uppstår. De är alla uppkomna ur omogenhet och snedvridna ideal och måste bearbetas utifrån detta också, dvs. genom upplysning, bra förebilder och tålamod.

Jag vill gå lite djupare in i debatten, när del gäller åtgärder som beslutsfattare pä alla nivåer kan - och skall - vidtaga för all starta ökningen av arbetet mot våldet.

Låt oss först och främst konstatera, all alldeles oavsett om vi talar om brottsoffer eller gärningsmän, sä tatar vi om medmänniskor i nöd, och våra åsikter och åtgärder skall ses i det ljuset.

Eftersom miljöpartiet de grönas och min åsikt är atl politikeryrket - liksom exempelvis lakar- och prästyrkena - bör vara ett kall, så innebär detta att vi också anser all var och en inom dessa jobb bör ha tagit jobbet för alt vederbörande har en vilja alt hjälpa och tjäna sina medmänniskor.

Detta i sin lur innebär, alt eftersom vi talar om människor i nöd, så borde alla politiska låsningar och taktiska utspel vara förbjudna, när vi diskuterar dessa problem, I stället borde vi visa upp en politisk vilja till samarbete av sällan skådat sorl, och jag vill därför rikta en maning till alla här dellagande debattörer: Eftersom denna fråga - liksom livsmiljön för våra barn och barnbarn - är av samhällsavgörande dignitet, så vill jag rikta maningen till samtliga partier all samverka - helst öppet och officiellt - för alt nå snabba och positiva lösningar. Inför sillande auditorium och närvarande journalister hoppas jag all få svar från samtliga debattörer i nästa replikomgång på denna punkt.

Praktiska åtgärder måste vidtas för att få snabba resultat. Ja, på alla nivåer bör medel och resurser friställas för centrala och lokala experiment när del gäller atl nå och åtgärda de inblandade på skilda sätt. Olika behov kan finnas på olika ställen. Vi har såväl glesbygd som storsladsbygd. Det finns duktigt folk och goda projekterfarenheter ute i landet, som vi bör ta vara på, göra kända och sprida.

Del vikliga är inte alt ta hämnd och kriminalisera, utan i stället är det vikliga alt samhället och omgivningen reagerar snabbi och gärna drastiskt, för all markera all vi inte tolererar saker som våld, vandalisering eller annan brottslighet. Men när jag talar om åtgärder, vård och rehabilitering, är det viktigt alt framhålla atl del inte handlar om ett återfall i 60-talels flummiga psykoanalytiska vad-det-är-synd-om-dig-meloder. Det handlar i stället om all kartlägga vad som gått snett och vilka spår detta kan ha satt hos den in-

blandade och därefter bearbeta delta och ställa krav på vederbörandes medverkan och ansvarstagande.

Var och en har ansvar för sitt eget liv och dess utveckling. Ställer en gärningsman inte upp på alt ta ansvar för sitt eget liv, ja, då börjar vi tala om straff i stället.

Herr talman! Vi har anledning atl vara stolta över vår ungdom, även om det inte alllid låter så i debatten. De flesta är fantastiska. Vi talar här om resten. Även för dessa finns del gott hopp.

Del handlar om att vi måste samla oss. Del handlar om att vi skall lära oss alt förslå samhället, oss själva och dem. Sedan skall vi hjälpas ål atl lösa problemen. Jag ser positivt på möjligheterna. Jag ser positivt på viljan att skapa en god framtid.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Debatt om åtgärder mot våldet

Justitieminister LAILA FREIVALDS:

Herr talman! Det här är en glädjande debatt. Den har visat vilken stor enighet som trots allt fortfarande råder i huvuddragen när det gäller att bekämpa våld och brottslighet. Den visar atl del finns en gemensam insikt om de sociala villkorens betydelse och betydelsen av samhällsbyggande i stort.

Men visst har insatser hos rättsväsendet betydelse. Det är därför, Olof Johansson, som jag här har redovisat en rad åtgärder som redan har vidtagits eller är på gång när det gäller att förbättra rättssystemets aktionsmönsler.

Jag vill däremot inte lura någon atl tro alt just de åtgärderna ger snabba effekter. Repressiva åtgärder är inte snabbare än de förebyggande. Därvidlag är del inte så, Olof Johansson, alt vi måste välja repressivilelen framför de förebyggande åtgärderna. Båda behövs, men båda ger långsiktiga effekter,

Olof Johansson ställde en fråga till mig om en folkkampanj mot våldet. Jag tycker att vi redan ser en sådan. Del engagemang som många människor och många organisationer visat är totalt sett en folkkampanj. Jag vill inte gärna se all vi lar bort uppmärksamheten från den mångfald och del engagemang som finns genom en särskild åtgärd som kallas folkkampanj. Jag tror vi skall stödja de aktiviteter som pågår ute i landet och som vill växa sig starka.

Del råder alltså en bred enighet i grundläggande frågor. Låt mig erinra om att en hel del hände på det kriminalpolitiska området under det borgerliga regeringsinnehavet 1976-1982. Då liksom tidigare kunde också reformer till största delen genomföras under bred politisk enighet. Del torde fortfarande vara möjligt att göra del; jag undantar möjligtvis moderaterna.

När Carl Bildt talar om det gamla sättet atl länka som lett socialdemokraterna fel, förmodar jag atl han avser del tänkande som har tagit sig uttryck i en bred politisk enighet i kriminalpolitiska frågor.

De kanske viktigaste reformerna underdel borgerliga regeringsinnehavel var all påföljderna ungdomsfängelse och internering avskaffades. Man införde då regler som gav ökade möjligheter till ålalsunderlålelse. Nu vill moderaterna att vi skall skärpa straffen även i de fall där riksdagen nyligen har beslutat om straffskärpningar. Nu vill moderaterna atl vi skall ta bort möjligheterna till åtalsunderlåtelse.

Men den kanske viktigaste reformen var atl de borgerliga regeringarna tillsatte fängelsestraffkommiltén och frivårdskommiltén. Arbetet i de här

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Debatt om åtgärder mot våldet

kommittéerna har till stor del dominerat del kriminalpolitiska arbetet även efter 1982. De direktiv som kommittéerna fick av de borgerliga regeringarna är därför bland de viktigaste kriminalpolitiska dokumenten under de senaste tvä decennierna. Låt mig citera från fängelseslraffkommilténs direktiv:

"Enligt min uppfattning är det sålunda väsentligt alt fullfölja den linje i del kriminalpoliliska utvecklingsarbetet som går ul på alt minska användningen av frihetsberövande påföljder och avkorta längden pä de frihetsberö-vanden som ändå måste göras av allmänpreventiva skäl."

Detta är tagel ur kommitténs ursprungliga direktiv, som beslöts när Sven Romanus var justitieminister. År 1981 fick kommittén tilläggsdirektiv. Justitieminister då var moderaten Håkan Winberg, och så här lät det den gången; "Detta är enligt min mening en fråga av grundläggande betydelse, och det angivna uttalandet bör självfallet fortfarande vara vägledande för kommitténs arbete."

Man kan naturligtvis ha olika uppfattningar om hur långt de ambitioner som kommer till uttryck i direktiven och sedan i kommitténs förslag är möjliga atl förverkliga. Bl.a. när del gäller våldsbrott har den socialdemokratiska regeringen ansett alt del varit påkallat med en skärpt bedömning och därför påkallat och fått genomförd en ändring av kriterierna för när ett misshandelsbroll skall bedömas som grovt. Men det är ändå en våldsam skillnad mellan den grundsyn som ligger bakom direktiven och en uppfattning enligt vilken mer eller längre inlåsning skulle vara en kungsväg till en bättre kriminalpolitik eller minskad brottslighet.

Jag har redan tidigare sagt atl jag tycker att det folkliga engagemanget mot våldet är något glädjande och hoppfullt, men det får inte dölja alt det i kölvattnet också dyker upp otäcka strömningar, som vi gemensamt bör markera vårt avstånd till. Vad jag avser är den råa repressivilelen och det primitiva hämnd- och vedergällningstänkandet. Vi bör akta oss för atl i populistiskt nit ge näring åt föreställningar av del slaget. Vi måste vara beredda atl försvara en rationell kriminalpolitik på humanitär grund. Vi måste våga säga ifrån, atl omtanken om offren inte kan tillgodoses genom hårdare straff eller sämre förhållanden i fängelserna.

Ohämmad repressivilei i många länder skrämmer. Jag skulle önska att Carl Bildt ville la ett samtal med sin företrädare. Jarl Hjalmarson, i frågor där denne hade myckel stor kunskap och stora insikter.

Till Britta Bjelle vill jag säga atl en aktionsgrupp mot alkohol redan finns. Den senaste som tillsattes är Alhenagruppen, och dess målsättning är som jag nämnde alt minska alkoholkonsumtionen med 25 %. Den riktar sig framför allt mot ungdomar.

Britta Bjelle säger att vi har en passiv hantering av de unga lagöverträdarna. Ändå tror jag alt del av de exempel som jag tidigare nämnde framgår atl det är fä områden där så myckel har hänt under senare lid och där så myckel är på gång som när det gäller de unga lagöverträdarna. Det finns en bred enighet om vilka nya vägar vi bör pröva när del gäller hanteringen av de unga.

Besöksförbudslagen nämner Britta Bjelle som exempel på en dålig lag. Jag vill bara erinra om vad rikspolisstyrelsen anser om besöksförbudslagen.

vad brottsförebyggande rådet gör och vad nu senast lagrådet har ansett om ändringar av besöksförbudslagen.

LARS-ERIK LÖVDÉN (s);

Herr talman! När vi socialdemokrater hävdar atl del är en kombination av grundläggande förändringar i samhället och en utveckling av kriminalpolitiken som behövs, när vi socialdemokrater öppet resonerar om välfärdssamhällets brister och om utslagning och utanförstående, då säger Carl Bildt atl detta är uttryck för ett gammall sätt att länka! Men, Carl Bildt, det är ni .som sitter kvar i del förgångna! Ni pratar aldrig om sociala skillnader, orättvisor, klyftor, utslagning och segregation. Det är som om ni inte ser problemen. På det viset är ni pålitliga, för detta har ni aldrig pratat om. Ni ägnar er bara åt det vanliga, ensidiga budskapet om hårdare lag och skärpta straff.

Jag tycker del är beklämmande all moderaterna på del lydliga sättet markerar ul sig i den kriminalpoliliska debatten - samtidigt som jag naturligtvis tycker det är positivt atl del för övrigt tycks råda en ganska bred enighet om alt del inte är ensidiga kriminalpoliliska, repressiva åtgärder som behövs för alt fä bukt med brottsligheten.

Ytterligare några kommentarer till Carl Bildts inlägg; Jag hade tillfälle alt sitta med i fängelsestraffkommittén under de sju älta år kommittén arbetade. Vi arbetade efter direktiv som skrevs av borgerliga regeringar och borgerliga justitieministrar. Sven Romanus och Håkan Winberg skrev direktiven till fängelsestraffkommiltén - och dessa gick uttryckligen ul på all åstadkomma en minskning av användandet av fängelsestraff.

Del var också så, Carl Bildt, att även de moderata ledamöterna i fängelsestraffkommittén förespråkade en straffskaleöversyn - låt vara atl man hade olika uppfattningar om enskilda brott och en annan syn på den villkorliga frigivningen. Det går atl konstatera all de tre borgerliga regeringarna stod fast vid 1973 års kriminalvårdsreform och atl man även hade målsättningen atl åstadkomma en minskning av användningen av del traditionella fängelsestraffet.

Låt mig, herr talman, avslutningsvis i denna debatt säga några ord om dagens ungdomsgeneration. Vi dömer så lätt ul dagens ungdomar. Vi talar om dem i förklenande ordalag. Men dagens ungdomsgeneration förtjänar inte all dras över en och samma kam. I stället är det som del alllid har varit; det är de unga som upprörs mest över orättvisor, förtryck och ofrihet. Dagens ungdom är inte likgiltig inför framtiden och inför otryggheten och våldet i samhället. Den vissheten måste vi bygga på. Vi måste ge ungdomen en rimlig chans och rikliga resurser. Ett samhälle, som inte accepterar utan pä alla sätt bekämpar arbetslöshet och social utslagning och som tar ungdomarna på allvar, utgör den nödvändiga grunden för arbetet med all komma till rätta med våldet i samhället.

Prot. 1989/90:26 . 15 november 1989

Debatt om åtgärder mot våldet

CARL BILDT (m);

Herr talman! Jag måste medge att jag inte blev riktigt klok på om justitieministern och Lars-Erik Lövdén anser alt vi är sams eller anser att vi är osams. Å ena sidan säger de all vi har varit så väldigt sams om allting, men å andra sidan säger de all moderaterna mäter sig ul och slår för en radikalt

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Debatt om åtgärder mot våldet

annorlunda syn på kriminalvårdspoliiiken. En harmonisering av budskapet skulle göra det enklare atl föra debatten på denna punkt.

Konkret till Lars-Erik Lövdén; All bara spela ner betydelsen av 400 poliser är gammall tänkande. Den typen av formuleringar har lett socialdemokratin in i problem. All erfarenhet visar nämligen all står det en polis där, dämpar del brottsligheten. Står del en kväll 400 färre poliser på platser runt om i Sverige, är sannolikheten för alt där begås ett brott större. Den gamla politiken leder faktiskt alldeles fel.

Så till vad som faktiskt har inträffat, om vi nu skall föra en retroaktiv debatt. Efter regeringsskiftet 1982 drev socialdemokraterna i denna kammare igenom två enligt min mening alldeles felaktiga beslut: den automatiska halvtidsrabalten på de flesta fängelsestraff och den dramatiska nedskärningen av polisutbildningen. Sent omsider har även socialdemokraterna insett alt dessa beslut var felaktiga och börjar nu göra mer etter mindre tydliga politiska omvärderingar. Det är bra, men kom ihåg: Vi kommer under en stor del av 1990-tatel atl få leva med konsekvenserna av en politik, som också ni själva nu inser var felaktig.

Jag skulle vilja säga titt justitieministern atl jag, trots alla dessa historiska utflykter, inte blev riktigt klok på hur regeringen avser all hanlera förslaget från fängelsestraffkommiltén. Där skall man nu göra halvt om - en vanlig socialdemokratisk politik numera - och avskaffa den automatiska rabatten. Skall man då justera ner straffsatserna eller hur blir det egentligen med delta? På denna punkt vill nog många ha besked.

Kort till Etritta Bjelle om kvarterspoliserna, en verksamhet som vi moderater har jobbat för i decennier. Situationen i Stockholm är ju akut. Del viktigaste just nu är alt se till atl polisen verkligen kommer, om misshandel pågår och man larmar polisen. Detta har prioritet nr 1 i en akut situation, där regeringen har sett till alt det saknas inte 400 utan närmare 1 000 poliser för atl fylla den organisation som vi har varit överens om. Jag hoppas all vi skall kunna få resurser titt en fungerande kvarierspotisorganisaiion. Det skulle betyda oerhört mycket.

Bara en sak som Margö Ingvardsson sade håller jag med om: vi moderater är ganska pålitliga när det gäller denna typ av frågor.

BRITTA BJELLE (fp):

Herr talman! Jag börjar med Carl Bildt, Det är klart all man i Stockholm kan säga all man där inte skall minska på ulryckningspersonalen, så att det inte finns resurser när någon ringer. Men man kan minska på den personal som sitter bakom skrivborden, om man vill prioritera kvarterspolisen. Det ville moderaterna i Stockholm inte göra, och del är därför tacknämligt att få höra att moderaterna nu uppenbarligen har en annan inställning när det gäller kvarterspolisen.

Carl Bildi: har nu i tre inlägg talat om vad man kan göra bl.a. när del gäller våldsbrotten, men han har inte i något inlägg talat om alkoholens betydelse för brotlsulvecklingen. Del är alldeles uppenbart alt det är på det området någonting måste göras. Jag kan här även vända mig till regeringen; konkreta förslag för alt minska alkoholkonsumtionen har inte förts fram.

Jag satt i går kväll och tittade på statistik. Från 1984 har alkoholkonsum-

tionen hos unga människor ökat med 30 %. Del syntes inte pä kurvorna någon avtagande tendens. Del räcker därför uppenbarligen inte med att Athena, aktionsgruppen för minskning av alkoholkonsumtionen hos unga, om man nu vitt att ungdomar skatt dricka mindre alkohol.

När del gäller frågan om vad man skatt göra för de unga säger statsrådet Laila Freivalds alt regeringen vidtagit åtgärder och all det händer myckel på detta område. Vad vi vet är t.ex, atl 500 ungdomar, för vilka del föreligger ansökningar om vård på § 12-hem, inte kan omhändertas. De drar omkring i staden, och de begär fler brott. Vi måste väl ändå göra någonting ål dessa ungdomar,

Laila Freivalds anser tydligen alt besöksförbudslagen är utmärkt. Jag utgår ifrån all del är meningen all socialdemokraterna i justitieutskottet skall reservera sig när vi föreslår all den lagen skall skärpas. Besöksförbudslagen är i dag sådan all en man som trakasserar en kvinna på hennes arbetsplats eller i hennes hem av polisen blir utlyft på staden. Sedan går mannen tillbaka litl kvinnan och blir på nytt utlyft, osv. En lagstiftning som inte är sådan atl man faktiskt kan sätta stopp för delta har ingen effekt.

Avslutningsvis vitt jag notera atl det måste vara en historisk händelse i den här kammaren när en socialdemokratisk minister åberopar de borgerliga åren och söker stöd i dessa. Del lackar vi för.

Prot, 1989/90:26 15 november 1989

Debatt om åtgärder mot våldet

OLOF.IOHANSSON(c);

Herr latman! Det kan ibland finnas anledning alt konfrontera uttalanden från olika polilikområden med varandra. Del är i varje fall en ganska nyttig sysselsättning. Del handlar t.ex. om behovet av atl ta bättre vara på varandra. Samtidigt talar vi om dynamiska effekter av skattepolitiken, som om alla skulle kunna göra större arbetsinsatser och därmed vara borta mer från sina barn och ungdomar. Jag tror all denna debatt är farlig om den förs generellt.

Barn och ungdom måste få både stöd och trygghet i hemmet och förutsättningar atl skapa egna fora för musik, dans, idrott och mänga andra ungdomsaktiviteter. Därför måste stödet till barn- och ungdomsorganisationer utökas i slättet för alt urholkas.

Skolan måste vid sidan av föräldrarna svara för fostran och ges resurser all klara den uppgiften. Därför är små klasser och läraren som får både lön och erkänsla viktiga. Barn som lever i social snålblåst måste få stöd, och vi måste la barnens tidiga signaler med aggressivitet, hyperaklivitel och koncentrationssvårigheter på altvar.

Vi vet från de beleendevelenskapliga områdena all detta är viktigt, all våldsverkare kan växa fram i alla familjer men all vissa barn har särskilt dåliga odds. Atl försöka reagera tidigt i det här avseendet är bra myckel bättre än all ha den krissituation atl hanlera som har nämnts tidigare i debatten om svårigheterna att över huvud taget få plats på de s.k, § 12-heinmen.

Alkoholen har funnits med i den här debatten som grund för ökad kriminalitet, och det är oerhört viktigt atl inse sambandet. Det finns undersökningar frän sen tid som tydligt visar på detta samband, Kriminotogen Leif Lenke har ju framlagt en avhandling som slagit fast all spriten i allra högsta

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Debatt om åtgärder mot våldet

grad styr våldet i vårt samhälle. Studien visar bl.a. alkoholkonsumtionens utveckling och all av de gärningsmän som under 70-lalel begick våldsbrott med dödlig utgång mot kvinnor var 80 % akut påverkade, oftast av alkohol.

Del här innebär att vi måste salsa mer på förebyggande åtgärder i alkoholpolitiken. Utskänkningslillslånd skall ges utifrån alkoholpolitiska och inte kommersiella utgångspunkter, och del krävs en fortsatt skärpt alkoholbeskattning.

Narkotikan tillhör naturligtvis samma kategori. Del gäller alt förebygga så långt det över huvud tagel är möjligt, atl rensa upp i narkotikaträsket, atl ge de resurser som krävs till polisen, att ge de resurser som krävs till tullen för alt klara den uppgiften.

Låt mig säga alt i den öppenhet och ärlighet som finns här tycker jag att det finns anledning att nämna hur viktigt det är alt vi kräver av lagöverträdare alt de är beredda atl konfronteras med sitt offer.

Och allra sist: Ekonomin är alllid en restriktion. Vi vet alla att det pågår förhandlingar i regeringskan.sliel. Justitieministern har en utomordentligt privilegierad ställning, för hon vet atl när hon kräver ökade resurser på sitt område har hon ett myckel brett stöd här i riksdagen för detta. Tala gärna om det för finansdepartementet!

MARGÖ INGVARDSSON (vpk);

Herr talman! Carl Bildt är ju en erfaren politiker, och jag trodde alt han skulle la chansen i sin replik alt säga åtminstone några positiva ord om ungdomar. Men del gjorde han inte. Hans syn på ungdomen förblir mörk. Och moderaternas viktigaste förslag för att få ner brottsligheten är all vi skall låsa in fler ungdomar och hålla dem inlåsta längre, och vi skall ha möjlighet alt läsa in dem från en mycket tidigare ålder än vad som är möjligt i dag.

Om moderaternas politik skutte fä verka fullt ul på fler områden än när del gäller kriminalpolitiken, då skulle följden bli - del framgår av de förslag som moderaterna har lagt fram - en ännu hårdare ekonomisk politik mot kommunerna än den som förs i dag, dvs, kommunerna skulle få ändå mindre möjligheter all satsa på vettiga fritidsaktiviteter för våra ungdomar.

Flera talar här i dag om de sociala villkorens betydelse i det förebyggande arbetet. Men inser ni då inte vilken oerhörd betydelse det har att kommunerna i Stockholmsområdet och runt om har blivit av med så myckel pengar på den förda politiken alt de har tvingats slänga fritidsgårdar? Och inser ni inte all om del inte finns något vettigt alt göra för ungdomarna där de hör hemma, blir effekten atl de åker in till Stockholm och håller sig på gatorna? De har inte pengar atl gå på de lokaler som kanske skulle släppa in ungdomar. Sä är del.

Vi har talat om många känsloladdade områden i dag när det gällt våldsbrotlsligheten. Vi har hoppat över ett väldigt känsloladdat område, och det är frågan om invandrarnas del i brottsligheten. Uppgifter om all män med invandrarbakgrund är överrepresenterade i våldtäklsanmälningaroch våldsbrottslighet får inte tystas ner. Om den debatten inte tillåts, underblåser vi rasism och främlingsfientlighet, och det är allra minst invandrarna betjänta av. Vi underblåser också rasim om vi tillämpar våra lagar på ett sätt för svenskar och på ett annat sätt för invandrare. Brottsförebyggande rådet skall

nu göra en stor undersökning om invandrarnas kriminalitet och invandrare som brottsoffer, och jag vill avslutningsvis säga alt det är oerhört viktigt all BRÅ får tillräckligt med pengar till den undersökningen för all den skall kunna ske på ett seriöst sätt, sä atl vi får alla fakta på bordet. Det är oerhört viktigt just nu i den här debatten, och del är viktigt alt det sker i nära samarbete med invandrarnas organisationer.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Debatt om åtgärder mot våldet

KENT LUNDGREN (mp):

Herr talman! I detta sista pass vilt jag säga att min känsla för anhöriga till de avlidna offren är mycket stark. Medkänslan med offer som överlevt men som är skadade är lika stark. Våld måste bekämpas var än det dyker upp, i alla dess former.

I dagens tidningar finns ett upprop om atl politikerna bör ge sig ut på stan på Lucianatten. I miljöpartiet hade vi redan diskuterat den frågan, och de som kan går ul, däribland jag själv. Glesbygd kan jag efter åtta år som ungdomsgårdsföreståndare, men slorstadserfarenhelerna behöver fräschas upp.

Jag vill också tala om all jag gladdes ål Olof Johanssons konstaterande om storskalighetens avigsidor. Jag är helt med om delta konstaterande.

Britta Bjelles upprop om tandtösheten i lagen om eget narkotikabruk kan kanske vara ett samarbelsprojekl i riksdagen. Alt del behövs straffskärpning i en det falt tycker även vi.

En kommission för stöd åt lokala inititiativ och organisationer är bra, Laila Freivalds! Det vill jag säga, eftersom ingen annan har sagt det. Alla initiativ som kan påverka utvecklingen är välkomna.

Carl Bildt skall jag inte ge mig på. Det gör alla andra, och jag gillar fair play även i riksdagen. Det kan bli övervåld annars. Del handlar om normer. Men jag noterade, till sist, atl ingen svarade på uppropet om gränslöst partisamarbete i de vikliga frågorna om våldet. Jag beklagar att politik tydligen alllid är politik.

Justitieminister LAILA FREIVALDS;

Herr talman! Innan jag säger några slutord: Carl Bildt höjer rösten. År del för att dölja den stora skillnaden mellan vad moderaterna säger i dag och vad de sade i regeringsställning?

Britta Bjelle kräver i sina inlägg resultat av åtgärder som har vidtagits av en aktionsgrupp efter att ha blivit tillsatt vid årsskiftet. Britta Bjelle vill se resultat av de nya reglerna för statsbidrag som har avtalats i juni i år. Del är precis del vi inte kan begära.

Däremot kan vi begära all § 12-hemmen, som är en kommunal och landstingskommunal angelägenhet, inrättas i den utsträckning som behövs. Del sker inte i alla kommuner där del behöver göras.

Det finns åtskilliga exempel på all folkpartiet har motsatt sig inrättandet av sådana hem.

Framgångsrika åtgärder mot brott, även våldsbrott, förutsätter en politisk helhetssyn. Det handlar om atl skapa och vidmakthålla ett samhälle som präglas av rättvisa och solidaritet. Ju större klyftor vi har i samhället, desto större blir avståndet mellan människor. Del leder i sin lur till mindre förståelse för andra människor och deras olikheter. Min inställning är att det inte

3 Riksdagens protokoll 1989/90:26

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Debatt om åtgärder mot våldet

finns något som är så bra alt det inte kan förbättras. Alla goda krafter måste få en chans alt medverka, och alla goda idéer måste lyftas fram.

Svenska folkel kräver av oss politiker alt vi lägger del som många uppfattar som politiskt käbbel åt sidan och i stället agerar i så stor enighet som det över huvud laget är möjligt. På det kriminalpoliliska området är det en tradition i riksdagen alt stor och bred enighet kan nås när det gäller åtgärder. Den här debatten har visat all det fortfarande finns en möjlighet atl driva det fortsatta arbetet med alt bekämpa våldet i samhället med stor politisk enighet. Jag gläder mig ål del. Del underlättar milt arbete som justitieminister.

Den särskilt anordnade debatten var härmed avslutad.

Förste vice talmannen övertog ledningen av kammarens förhandlingar,

3 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 7 noveinber.

4 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades Proposition 1989/90:46 till näringsutskoltet

Skrivelse

1989/90:53 titt finansutskottet

Motionerna

1989/90;Fi7-Fil2 till finansutskottet 1989/90;TI7 litl trafikutskottet 1989/90;N 1 till näringsutskoltet I989/90;LI-L4 till lagutskottet 1989/90;Jul I och Jul2 till justitieutskoltet 1989/90;U6 till ulrikesulskotlel

5 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats den 8 november

Förelogs titt avgörande skatteutskottets betänkande 1989/90;SkU8, justilieulskoltels betänkanden 1989/90:JuU 1, JuU3, JuU6 och JuU7. försvarsutskottets betänkanden 1989/90:FöUl och FöU2. socialförsäkringsulskoltets belänkande 1989/90;SfU4, näringsutskottels belänkande 1989/90:NU1 samt arbetsmarknadsutskottets betänkande 1989/90;AU7 (betr, debatten i dessa ärenden, se prot, 21),

Skatteutskottets betänkande SkU8 Prot. 1989/90:26

Mom. I. (miljöavgifter) . 15 november 1989

Först biträddes reservation 3 av Rolf Kenneryd och Håkan Hansson med 38 röster mot 19 för reservation 4 av Gösta Lyngå. 232 ledamöter avstod från atl rösta.

Härefter biträddes reservation 3 av Rolf Kenneryd och Håkan Hansson med 52 röster mot 35 för reservation 2 av Kjell Johansson och Leif Olsson. 204 ledamöter avstod frän all rösta.

Därpå biträddes reservation I av Hugo Hegeland m.fl. med 55 röster mot 51 för reservation 3 av Rolf Kenneryd och Håkan Hansson. 185 ledamöter avstod från all rösta.

Slutligen bifölls utskottets hemställan med 163 röster mot 55 för reservation 1 av Hugo Hegeland m.fl. 72 ledamöter avstod från all rösta.

Mom. 2 (miljöavgifter och skaller för bilismen)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 5 av Rolf Kenneryd och Håkan Hansson, dels reservation 6 av Gösta Lyngå - bifölls med acklamation.

Mom. 3 (miljöavgift för affärscentra)

Utskottets hemställan bifölls med 273 röster mot 18 för reservation 7 av Gösta Lyngå,

Mom. 4 (flygmiljöskaiten)

Först biträddes reservation 10 av Rolf Kenneryd och Håkan Hansson med 40 röster mot 34 för reservation 11 av Lars Bäckström och Gösta Lyngå, 215 ledamöter avstod från att rösta.

Härefter biträddes reservation 9 av Kjell Johansson och Leif Olsson - som ställdes mot reservation 10 av Rolf Kenneryd och Håkan Hansson - genom uppresning.

Därpå biträddes reservation 8 av Hugo Hegeland m.fl. —som ställdes mot reservation 9 av Kjell Johansson och Leif Olsson - genom uppresning.

Slutligen bifölls utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 8 av Hugo Hegeland m,fl, - genom uppresning.

Mom. 5 (gödselmedelsavgiften)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 12 av Hugo Hegeland m,fl,, dels reservation 13 av Lars Bäckström, dels reservation 14 av Gösta Lyngå - bifölls med acklamation.

Mom. 6 (bekämpningsmedelsavgiften)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 15 av Hugo Hegeland m,fl,, dels reservation 16 av Lars Bäckström,de/i reservation 17 av Gösta Lyngå -- bifölls med acklamation.

Mom. 7 (avfall)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 18 av Gösta Lyngå -
bifölls med acklamation. 35

Prot. 1989/90:26 Mo/?;, 5 (engångsförpackningar m,m,)

15 november 1989 Utskottets hemställan bifölls med 269 röster mot 21 för reservation 19 av

Gösta Lyngå,

Mom. 9 (omfattningen av reklamskallen)

Utskottets hemställan - som ställdes inoi reservation 20 av Gösta Lyngå -bifölls med acklamation.

Mom. 10 (uppbörden av reklamskatten)

Utskottels hemställan - som ställdes mot reservation 21 av Kjell Johansson m,fl, - bifölls med acklamation,

Justitieutskottets betänkande JuUI

Utskottets hemställan bifölls,

Justitieutskottets betänkande JuU3

Utskottets hemställan bifölls.

Justitieutskottets betänkande JuU6

Mom. I (kriminalisering vid prostitution)

Utskottets hemställan bifölls med 224 röster mot 62 för reservation 1 av Ingbritt Irhammar m,fl. 5 ledamöter avstod från atl rösta.

Mom. 2 (otillåten pornografisk föreställning)

Utskottets hemställan bifölls med 229 röster mot 57 för reservation 2 av Ingbritt Irhammar ni,fl, 3 ledamöter avstod från alt rösta.

Mom. 3

Utskottets hemställan bifölls,

Justitieutskottets betänkande JuIJ7

Utskottets hemställan bifölls.

Försvarsutskottets betänkande FöUl

Utskottets hemställan bifölls.

Försvarsutskottets betänkande FöU2

Utskottets hemställan bifölls.

Socialförsäkringsutskottets betänkande SflJ4

Mom. 1 (uppdelning av rörelse- och jordbruksinkomst)

Utskottets hemställan bifölls med 233 röster mot 55 för reservation 1 av Gullan Lindblad m,fl.

Mom. 2 (bättre överensstämmelse mellan förmåner och avgifter)

Utskottets hemställan bifölls med 166 röster mot 125 för reservation 2 av Gullan Lindblad m,fl.

Motn. 3 (tillfällig utländsk arbetskraft) Prot, 1989/90:26

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av Gullan Lindblad 15 november 1989 m,fl, - bifölls med acklamation.

Mom. 4 (kvittningsrätl)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 4 av Gullan Lindblad m,fl, - bifölls med acklamation.

Mom. 5 (differentierad sjukförsäkringsavgift)

Först biträddes reservation 5 av Gullan Lindblad m.fl. med 96 röster mot 52 för reservation 6 av Rune Backlund m.fl, 141 ledamöter avstod från all rösta.

Härefter bifölls utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 5 av Gullan Lindblad m.fl. - genom uppresning.

Mom. 6 (arbets- och uppdragstagarbegreppen)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 7 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 7 (arbetsgivaravgifter från idrottsföreningar)

Först biträddes reservation 8 av Sigge Godin m.fl. - som ställdes mot reservation 9 av Gullan Lindblad m.fl. - med acklamation.

Härefter bifölls utskottets hemställan med 168 röster mot 70 för reservation 8 av Sigge Godin m.fl. 43 ledamöter avstod frän att rösta.

Ingrid Hemmingsson (m) anmälde atl hon avsett atl avslå från att rösta men markerats ha röstat ja.

Mom. 8 (vinstandelar)

Utskottets hemställan bifölls med 167 röster mot 122 för reservation 10 av Gullan Lindblad m.fl. I ledamot avstod från alt rösta.

Näringsutskottets betänkande NUl

Utskottets hemställan bifölls med 150 röster mot 141 för reservationen av Hädar Cars m.fl.

Arbetsmarknadsutskottets betänkande AU7

Mom. I (den allmänna inriktningen av den statliga personalpolitiken)

Först biträddes reservation 2 av Elver Jonsson och Charlotte Branting med 36 röster mot 16 för reservation 3 av Kari-Erik Persson. 237 ledamöter avstod från alt rösta.

Härefter biträddes reservation I av Anders G Högmark m,fl, med 56 röster mot 37 för reservation 2 av Elver Jonsson och Charlotte Branting. 197 ledamöter avstod från att rösta.

Slutligen bifölls utskottets hemställan med 185 röster mot 54 för reservation 1 av Anders G Högmark m.fl. 50 ledamöter avstod från atl rösta.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

En aktiv alkoholpolitik m.m.

Mom. 2 (meritvärdet av värnpliktstjänstgöring)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 4 av Börje Hörnlund och Kersti Johansson - bifölls med acklamation.

Moiti. 4 (ökad lön eller minskad arbetstid)

Utskottets hemställan bifölls med 271 röster mot 18 för reservation 5 av Karin Thomé,

Mom. 5 (pension för huvudlärare och institutionsföreståndare)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 6 av Karin Thomé -bifölls med acklamation.

Mom. 7 (de statliga grupplivförsäkringarna)

Uiskotiels hemställan -som ställdes mot reservation 7 av Karl-Erik Persson och Karm Thomé - bifölls med acklamation.

Mom. 8 (nattraktamenlen)

Först biträddes reservation 8 av Elver Jonsson m.fl. med 126 röster mot 17 för reservation 9 av Karin Thomé. 146 ledamöter avstod från alt rösta.

Härefter bifölls utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 8 av Elver Jonsson m.fl. - genom uppresning.

Mom. 9 (bilersättning i de fyra nordligaste länen)

Utskottets hemställan - som ställdes möt reservation 10 av Anders G Högmark m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 10 (bilersättning för medresande)

Utskottets hemställan bifölls med 166 röster mot 124 för reservation 11 av Elver Jonsson m.fl. 1 ledamot avstod från att rösta.

Övriga moment

Utskottets hemställan bifölls. "

6 § Meddelande om samlad votering

Förste vice talmannen meddelade alt socialutskottets betänkanden SoU2, SoU3, SoU5 och SoU6 skulle debatteras i angiven ordning och avgöras i ett sammanhang efter avslutad debatt.

7§ En aktiv alkoholpolitik m.m.

Föredrogs sociatutskollets betänkande 1989/90;SoU2 En aktiv alkoholpolitik m.m.

PER STENMARCK (m);

Fru talman! Drogmissbruk är otvivelaktigt vår tids största sociala problem. Under en följd av år har missbruket ökat. Som ett resultat av detta har kravet på resoluta motåtgärder vuxit i styrka. Vi vet egentligen inte exakt hur stort problemet är. Atl kostnaderna för skadorna uppgår till mängmil-jardbelopp är emellertid alldeles odiskutabelt.

Minst 40 % av alla platser inom den psykiatriska vården och 20 % av platserna inom akutsjukvården beräknas upptas av patienter med drogrelate-rade sjukdomar. Men inte heller detta vet vi med någon absolut säkerhet.

Vi vet alt antalet grova våldsbrott ökar år efter år. Det är ett problem som inte minst aktualiserats denna höst, och sambandet mellan brottslighet och drogmissbruk är fullständigt uppenbart. Forskare anser atl åtminstone tre av fyra våldsbrott på något sätt kan härledas just till drogmissbruk.

Men del är ändå hela liden familjerna som får ta de största smällarna. Det finns i dag minst 300000 missbrukare i Sverige. Runt dessa lever en miljon människor - hustrur, män, barn. syskon och andra - för vilka allt tal om en social välfärd närmast är all likna vid ett hän.

Del är alltid barnen som är de mest utsatta i missbrukarhemnien. Mer än 100000 barn lever i sådana missbrukarhem, och deras situation har försämrats alltmer i takt med att inte minst antalet alkoholskadade kvinnor ökat.

Det finns en stor grupp alkoholmissbrukare som ingen talar om och som inte heller låter sig talas om. Del är alla s.k. dolda missbrukare. Det är människor som många gånger finns i familjer som utåt sett är socialt väletablerade och som därför på många sätt lyckas dölja sitt missbruk. Just i sådana familjer är barnens situation särskilt svår.

Men det är också i sådana .sammanhang som missbruket kan gå all häva, eftersom del för dessa människor ofta finns ett socialt nätverk i form av ett arbete, en stödjande familj och mycket annat. Del är ändå myckel ofta en tidsfråga hur länge den situationen kan beslå.

Del är viktigt atl regeringen, och andra också för den delen, med del snaraste tar initiativ till en omfattande vetenskaplig karlläggning av olika former av drogmissbruks medicinska, ekonomiska och sociala konsekvenser och all barnens situation i ett missbrukarhem därvid särskilt uppmärksammas.

Del är naturligtvis diskutabelt om Systembolagels statistik ger något mått på konsumtionen. I denna ingår ju inte hembränning, smuggling, lurislim-port och snabbvinstillverkning. Men enligt denna statistik hade vi en gynnsam utveckling mot slutet av 1970-lalel. Tolalkonsumlionen sjönk med i storleksordningen 20 %. Under 80-talet har kurvan planat ul. Dessutom har konsumtionen under de senaste åren ökat tämligen kraftigt i vissa fall. Denna ökning har under dessa år varit särskilt märkbar bland kvinnor och ungdomar.

Del vi också vet i dag är att de svära medicinska och sociala skadorna av alkoholmissbruk ligger kvar på en oförändrat hög och helt oacceptabel nivå. Vi har förmodligen ingen möjlighet atl komma till rätta med dessa svåra medicinska och sociala alkoholskador ulan atl skaffa oss alkoholpoliliska instrument som riktar sig direkt mot storförbrukarna. Och då gäller del de

Prot, 1989/90:26 15 november 1989

En aktiv alkoholpolitik m.m.

Prot, 1989/90:26 15 november 1989

En aktiv alkoholpolitik m.m.

10 % av befolkningen som ensamma konsumerar 50 % av all sprit. Sådana instrument saknas till mycket stor del i dag.

Även av det skälet är det viktigt all det genomförs en vetenskaplig kartläggning av missbruksskadorna. Ett första steg i den riktningen borde vara alt bifalla den moderata reservationen 3, fogad till betänkandet, där vi talar om en bättre samordning av de resurser som redan i dag finns, både på det lokala och på del regionala planet.

Det finns i grunden ingen effektivare information än den som förmedlar fakta. Men åtgärder på alkoholpolitikens och drogmissbrukels område kan heller aldrig bli effektiva förrän de accepteras av en bred opinion. Detta är kanske den viktigaste uppgiften för alla som på något sätt är engagerade inom olika delar av alkoholpolitiken.

I det sammanhanget är del också viktigt alt alkoholpolitiken inte handlar om en massa detaljregleringar och symbolåtgärder. Det tycker jag all dessa frågor ofta gör. Del är också viktigt att del verkligen handlar om alkoholpolitik och inte om åtgärder som slår fullkomligt blint utan atl egentligen ha någon effekt över huvud laget.

Ett exempel på en samhällelig symbolåtgärd är det förbud mot att servera exempelvis vin under pausen vid en teaterföreställning. Den här typen av åtgärder är enbart ägnad atl försvåra del verkligt viktiga och seriösa alkoho-larbelel.

På samma sätt är del med den möjlighet som i dag föreligger atl frånta en person serveringstillståndet på blotta misstanken all denna person har begått ett bokföringsbrott eller fifflat med skatten.

Alkoholpolitiken är alldeles för viktig för atl plottras bort med åtgärder som inte har med alkoholpolitik atl göra.

Fru talman! Jag ber med detta atl fä yrka bifall till de moderata reservationerna fogade till betänkandet och i övrigt till utskottets hemställan i dess helhet.

DANIEL TARSCHYS (fp):

Fru talman! Genom en ändring i riksdagsordningen har socialutskottet fått huvudansvaret för alkoholpolitiken. Del är med en viss stolthet som vi nu för första gången lägger fram ett omfattande alkoholbeiänkande på riksdagens bord, 1 delta belänkande behandlar vi ett mycket stort antal motioner som har väckts av alla partier i kammaren. Vi har försökt granska och ta vara på en mängd goda uppslag som har kommit från olika håll. Inte mindre än 30 yrkanden läggs till grund för ett enhälligt tillkännagivande, där socialutskottet hos regeringen begär en aktivare alkoholpolitik.

Del är vår gemensamma bedömning att alkoholen är vårt största sociala och medicinska problem, ett problem som drabbar hundratusentals människor i Sverige, inte bara missbrukarna själva utan också deras familjer, deras omgivning. Debatten om alkohol ijuvstarlade redan på morgonen i dag, med den särskilda debatten om våldet. Flera talare påpekade i den debatten det som vi alla vet, nämligen alt alkohol är en av de viktiga faktorerna bakom våldsbrotten.

Alkohol leder inte bara till våldsbrott. Den leder också till lidande i många andra former. Den leder till ohälsa, sänkt effektivitet i näringslivet och sam-

hällslivel och till sociala slitningar. Del måste därför vara ett gemensamt mål för oss att pressa tillbaka alkoholkonsumtionen.

År 1977 fattades i stor enighet ett beslut om utformningen av alkoholpolitiken. En tid därefter föreföll det också som om bruket kunde pressas tillbaka. Vi hade under en följd av år en sjunkande konsumtion. Tyvärr har den kurvan åter vänt uppåt. Nu har vi sedan några år tillbaka en stigande alkoholkonsumtion, och del finns inga tecken på atl den tendensen skulle mattas.

Riksdagen ställde sig för några år sedan bakom det mål som Världshälsoorganisationen har satt upp, alt vi skall försöka bringa ned alkoholkonsumtionen med 25 %. Tyvärr finns del myckel litet som tyder på atl vi är på väg all nå del målet.

Socialutskottet menar all det nu är dags för en kraftsamling, för ett förnyat tag när det gäller alkoholproblemen. Vi begär hos regeringen en skärpning, en uppstramning, en intensifiering av alkoholpolitiken. Vi förmedlar till regeringen genom vårt belänkande en stor mängd olika uppslag om vad en sådan aktivare alkoholpolitik måste inrymma. Låt mig här kort beröra några huvudpunkter:

Vi måste bedriva en aktiv opinionsbildning, både i form av återkommande kampanjer, av den typ som den kampanj som nu bedrivs av Alhena-grup-pen, och i form av mer permanent upplysningsverksamhet. Vi måste ha en bra undervisning i skolan om alkoholfrågor. De undersökningar som har genomförts visar atl många elever, faktiskt allt fler, själva uppger all de inte har fåll någon som helst undervisning om alkohol och narkotika i skolan. 28% uppger detta i den senaste undersökningen. Eleverna må minnas rätt eller fel, detta är i alla fall ett tecken på alt undervisningen inte har lämnat några starkare spår i deras minne. Vi måste se till atl skolundervisningen om alkohol och narkotika effektiviseras.

Ett annat svårt problem, som vi begär åtgärder emot, är langningen till minderåriga och missbrukare. Vi måste få till stånd åtgärder mot ungdomslangningen. Vi hade en kampanj mot ungdomslangning i början av 80-talel. Det finns anledning att åter överväga åtgärder av den typen.

Socialutskottet tar upp en annan viktig ungdomsfråga, nämligen åldersgränserna. Vi har i dag åldersgränsen 20 år för köp på Systemet och 18 år för servering av alkohol på restaurang. Vår uppfattning är atl del finns skäl all överväga en höjning av åldersgränsen för ulskänkning på restaurang. Drickandet på lokaler spelar en stor roll, inte minst då det gäller ungdomsvåldet. Vi tror att en höjning av åldersgränsen kan vara en del av en intensifierad alkoholpolitik. Självfallet måste en sådan politik kompletteras med ett utbud av fritidssysselsättningar, av lokaler där del finns ett alkoholfritt nöjesliv. Del är en annan uppgift atl överväga hur samhället bättre skall kunna stödja utbudet av den typen av spritfria aktiviteter.

En viktig alkoholfråga är hur vi skall kunna hjälpa våra kamrater på arbetsplatserna. Del görs ett mycket fint arbete av de fackliga organisationerna, ett kamralstödjande arbete. Även på detta område borde del finnas möjligheter atl öka den solidaritet som vi är skyldiga att visa varandra. Det känns alllid svårt alt gå på någon och säga atl han eller hon dricker för mycket, all varna för konsekvenserna av ett begynnande alkoholmissbruk.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

En aktiv alkoholpolitik m.m.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

En aktiv alkoholpolitik m.m.

I vår kultur tränger man sig inte pä. Men vi måste på olika sätt försöka finna vägar att hjälpa och stötta våra kamrater när de har problem med alkoholen. Arbetet på arbetsplatserna är också en viktig del av en aktivare alkoholpolitik.

Myckel av den alkohol som konsumeras i Sverige kommer inte från systemet, ulan den kommer antingen från tullfri försäljning eller från henipro-duklion, t.ex. genom snabbvinsatser, Snabbvinsaiserna har diskuterats under många år, och man har länge föreslagit åtgärder för atl begränsa marknadsföringen. Det problem som finns är alt de komponenter som ingår i snabbvinsaiserna går all få lag på även om de färdiga paketen försvinner ur speceributikerna. Men, fru talman, del hindret borde inte få spela alltför stor roll. Jag tror all del ändå finns skäl att nu överväga om inte kraftigare åtgärder måste vidtas mot marknadsföringen av snabbvinsatser. Detta ingår också som ett moment i socialutskottets framställning till regeringen.

En annan fråga gäller missbruket av teknisk sprit. Vi vet sedan gammall alt ungefär 4 000 tunga alkoholister i Sverige, del är en grov skattning, missbrukar T-spril och andra liknande preparat. Den här gruppen har varit ganska konstant under många år, I den senaste rapporten från socialstyrelsen, som lades fram för bara någon vecka sedan uppskattas att problemet fortfarande är detsamma. Därför krävs det åtgärder, t,ex, i form av kontakter med handeln och med producenterna, så alt man försöker se till att T-spriten inte finns tillgänglig och säljs till dem som uppenbarligen har för avsikt alt använda den för förtäring.

Slutligen vill jag ta upp prispoliliken. Del är alldeles uppenbart all konsumtionen civ alkohol i myckel stor utsträckning bestäms dels av våra inkomster, dels av priserna på alkohol. Vi måste se till alt det, när realinkoms-terna ökar och när de allmänna priserna ökar, inte sker en relativ prissänkning på alkohol som innebär att alkoholen blir en relativt sett billigare vara. Det här måiite ske genom en aktiv skallepolitik, genom alt skattesatserna justeras i takt med den ekonomiska utvecklingen.

Fru talman! Socialutskottet föreslår nu att riksdagen gör en beställning till regeringen. Vi i socialutskottet väntar oss all regeringen, mera aktivt än hittills, skall ta upp alkoholfrågorna och la fasta på de goda idéer som finns i motioner här i riksdagen, i socialstyrelsens program och i de program som många nykterhetsorganisalioner har utarbetat och därav framställa ett program för en aktiv alkoholpolitik.

Jag ber, fru talman, med detta all få yrka bifall till utskottets hemställan i alla delar.

RINALDO KARLSSON (s);

Fru talman! Vi har egentligen diskuterat alkoholfrågorna hela förmiddagen, och vi är ganska överens. Och som ordföranden i socialutskottet nämnde är vi också ganska överens i socialutskottet - endast tre reservationer har fogats till betänkandet.

Ledamöterna i utskollel är överens om att alkoholproblemet är vårt lands största medicinska och sociala problem. Varje år beräknas 6 000-7 000 människor dö en för tidig död i alkoholrelaterade sjukdomar. Vi har länge vetat alt alkoholen är en direkt orsak till vissa sjukdomar. Vad som däremot är

mera okänt är atl alkoholen utgör en bidragande orsak till en rad sjukdomstillstånd, och därmed är alkoholen en stor belastning även för sjukvården. Därför är det av stor betydelse att insatserna för att minska alkoholkonsumtionen inte bara koncentreras pä de stora konsumenterna. Nu gäller det alt få ned konsumtionen även bland de s.k. måtllighelskonsunienterna. Alkoholens konsekvenser kan vi avläsa inte enbart i folkhälsan ulan kanske ännu mer påtagligt i våldsbrottssiatisliken.

Vi har under de senaste åren varit med om många tragiska händelser, allt ifrån mord på gamla människor på öppen gala till misshandel av gravida kvinnor. Vi är alla överens om att detta aldrig kan accepteras, utan vi måste göra något åt denna tragiska situation. Det är meningslöst att skrika efter högre straff och påföljder, om del inte samtidigt görs något ål orsaken. Narkotikan är ett stort problem, som vi med alla medel måste motverka, men på något sätt har alkoholens problem kommit i skymundan på grund av narkotikan. I de flesta fall där våldsbrott förekommit har del funnits droger med. Alkoholen är där mest framträdande, inte för alt den är farligare än narkotikan utan därför att den är mer utbredd och även mer accepterad. Därför måste åtgärder vidtas på en mängd områden för alt minska konsumtionen och därmed skadorna. Sverige har ställt sig bakom WHO;s mål alt sänka alkoholkonsumtionen med minst 25 % mellan åren 1984 och 2000.

Vad som är ytterst beklämmande är i vilka åldrar som konsumtionen ökar, och del är i åldrarna 12-24 år. Kvinnorna har här en framträdande roll. I denna grupp har konsumtionen ökat med 30 % under åren 1984-1985. Starkölet är starkt dominerande. Det är också häpnadsväckande att så många som 28% uppger alt de inte fåll någon information om alkohol, narkotika eller tobak i skolan. Den ökade konsumtionen under senare år har gjort det svårare alt uppnå del fastställda målet. Utskottet vill ånyo slå fast all målet ligger fast och vill påpeka alt del går att uppnå del om man vidtar nödvändiga åtgärder. Utskottet vill också påminna om den minskning på 22% som skedde 1976-1984. När del gäller ungdomars missbruk vill utskottet peka på betydelsen av att en samverkan sker mellan föräldrar, skola, polis och sociala myndigheter.

Kamratstöd är ett förträffligt sätt att motverka en hög alkoholkonsumtion. Delta gäller alla arbetsplatser. Del kan gälla industrier lika väl som här i riksdagshuset. Del får aldrig bli full alt bry sig om andra människor.

En stark ökning av antalet restauranger med serveringstillstånd åtföljd av en aktiv marknadsföring av starköl har lett till att en stor del av konsumtionen i dag sker på restauranger. När det gäller marknadsföringen av öl gäller i högsta grad prisfrågan. Del är inte ovanligt alt man annonserar med skyltar stående på trolloaren om låga priser på starköl. En gång i tiden tyckte vi alt det var bättre alt man konsumerade på restaurang därför all priset var dämpande. I dag är det helt annorlunda. Med de lockpriser som förekommer är prisspärren helt borta. Vi vet också atl våldet har sin grogrund ule i stora sällskap med stor konsumtion. De senaste undersökningarna visar alt del mesta våldet sker i närheten av restauranger.

Utskottet är överens med ett antal motionärer från samtliga partier som uttalar sig för en aktivare alkoholpolitik. Regeringen måste enligt utskottet besluta om åtgärder som leder till en sänkning av alkoholkonsumtionen, Be-

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

En aktiv alkoholpolitik m.m.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

En aktiv alkoholpolitik m.m.

hovet av förebyggande åtgärder och opinionsbildning understryks särskilt vad gäller ANT-undervisningen i skolan. Utskottet anser att skälen för atl begränsa ungdomens alkoholkonsumtion nu är så starka all en höjning av åldersgränsen för servering av alkoholdrycker kan övervägas.

Utskottet är väl medvetet om all mänga initiativ lagils genom tillsällandel av aktionsgrupper och bl,a, omorganisation av AN-rådet, som den 1 juli inordnats i socialstyrelsen som ett rådgivande organ i alkohol- och narkotikafrågor, Athena är en annan aktionsgrupp som regeringen tillsatt och som vi har stora förväntningar på, inte enbart därför atl man tagit namnet från den grekiska gudinna som var vishetens gudinna och en mästare i krigföring. Vi vet alla all i denna fråga behövs både klokhet och fasthet.

Som jag nämnde i början är vi i stort sett överens i utskottet. Men jag vill helt kort nämna två av de tre reservationer som bifogats belänkandet och motivera ett avstyrkande av dessa.

Reservation 1 gäller indragning av serveringstillstånd i samband med ekonomisk misskötsamhet och i avvaktan på dom. Utskottet anser atl den som har fått ett serveringstillstånd åvilar ett stort förtroende. Del måste finnas rätt alt ställa kravet all man inte åsidosätter sina ekonomiska åtaganden. Del måste betonas all del inte gäller normall ekonomiskt risktagande, som kan sätta även en seriös företagare i en problematisk situation. Vi måste också slå fast atl bevisen måste vara starka. Även på grund av alt väntetiderna är långa inom rättsväsendet avstyrkes reservationen.

Reservation 2 gäller servering på teatrar. Utskottet har avstyrkt denna motion med anledning av alt del är av största vikt att beakta vilka signaler riksdagen sänder. Del skulle vara provocerande, eller kanske rättare sagt svårt atl förslå, om vi begär alt regeringen skall komma med förslag om åtgärder för en dämpning av konsumtionen samtidigt som vi begär att en ny grupp skall få tillstånd för ulskänkning.

Fru talman! Härmed yrkar jag bifall till utskottels hemställan och avslag på de tre reservationerna.

PER STENMARCK (m) replik;

Fru talman! Jag skall inte i detalj gå in på de reservationer som vi har yrkat bifall till, även om jag i och för sig anser alt de är viktiga. Men vi kan konstalera alt vi är helt eniga i socialutskottet, och förhoppningsvis sä småningom också i riksdagen, om alt detta är ett problem som vi verkligen skall tackla.

Rinaldo Karlsson tar upp reservationen om alt dra in ett serveringstillstånd. Detta är inte någonting som man gör i dag bara som en följd av atl en person har fällts för en viss sak - om del är ekonomisk brottslighet, skattefiffel, bokföringsbrotl eller liknande - ulan man kan råka ul för del även därför att man misstänks för brott. Det tycker jag är utomordentligt allvarligt och stämmer väldigt illa med den rättstrygghet som vi faktiskt talar om och som vi förhoppningsvis alla tycker är utomordentligt viktig. Därför vill vi ändra på detta. Jag tror inte all en indragning har någon alkoholpolitisk effekt.

Rinaldo Karlsson talade mycket om del problem som i dag uppstår på grund av atl restaurangerna inte sköter sig när del gäller den verkliga ut-skänkningein. Men då är delta det man måste angripa. Då är del orsaken till

all man försöker komma ål dessa, inte atl de misslänks för någonting helt annat, som inte alls har med serveringen all göra.

Alkoholservering vid teatrarna aren symbolfråga, som egentligen inte har någon som helst effekt på alkoholkonsumtionen. De som går på teater i ett annat land kan dricka ett glas vin under pausen, och det har ingen negativ effekt på den allmänna alkoholkonsumtionen. Därför tycker jag all vi myckel väl kunde ha samma möjlighet i Sverige när man har prövat delta, vilket man faktiskt tidigare gjort och gör för tillfället. Jag tror inte atl det har någon negaliv effekt.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

En aktiv alkoholpolitik m.m.

RINALDO KARLSSON (s) replik;

Fru talman! Innan man ger ett tillstånd undersöker man den som skall få tillståndet. Man vill all del skall vara en respektabel människa, och fortsätter alt vara del. När vi vet alt våra barn besöker sådana ställen, måste del vara en trygghet om vi vet atl del är en skötsam människa som har fåll tillståndet. Det är inte ovanligt när det gäller andra saker, t.ex. körkort, att man ser på hela bilden av människan. Man behöver inte ha begått trafikbrott för att man inte får ha körkort. Del kan vara helt andra saker, för man ser på den totala levnaden. Så det är fullt klart. Men man får ju inte dra in ett serveringstillstånd på vilka lösa boliner som helst. Del vill inte vi heller.

Jag kan i och för sig förstå all del verkar litet löjligt all inte kunna servera vin vid teater. Skulle del ändå vara en alkoholfrämjande åtgärd kan vi låta bli. Som jag sade från talarstolen är de signaler som vi sänder från denna kammare avgörande för människors bedömande. Om vi skulle utöka antalet serveringstillstånd samtidigt som vi försöker genomföra restriktioner, skulle dessa två åtgärder tala mot varandra. Mig veterligen är teatrarna ändå i sig tillfredsställda. Sä jag förstår inte varför man över huvud tagel skall behöva servera alkohol där. De kan fortsätta sin verksamhet i alla fall.

PER STENMARCK (m) replik;

Fru talman! Ytterligare några ord om atl dra in serveringstillstånd. Rinaldo Karlsson gjorde en halv reträtt, vilket jag tycker är positivt. Han talar om här alt den som skall få tillstånd skall vara en respektabel människa. Del håller vi alla med om, även om vi tycker alt del kan vara litet svårt atl definiera vad detta innebär. Men i del ligger atl den som får ett tillstånd har ett utomordentligt stort ansvar. Han skall sköta sill tillstånd, och del skall inte få överskridas på något sätt. Missköter man det genom atl servera för mycket och inte hålla sig inom tillståndets gränser, får naturligtvis tillståndet dras in. Men här gäller del någonting helt annat, vilket vi har påpekat i motionen och i reservationen, nämligen alt någon misslänks för brottslighet på ett helt annat område. Om man kommer fram till all denna person verkligen har begått en brottslig gärning, skall hon eller han dömas för detta i enlighet med de lagar och regler som finns exempelvis i brottsbalken. Vad vi reagerar emot är när man slår fullkomligt blint inom ett helt annat område. Det finns ju ingen anledning att förbjuda denna person att utöva sitt yrke. För det rör sig om del i praktiken, ifall man drar in tillståndet alt bedriva restaurangrörelse, med allt vad det innebär.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

En aktiv alkoholpolitik m.m.

ULLA TILLÄNDER (c);

Fru talman! Tidigare i dag har våldet debatterats här i kammaren. Det är en tillfällighet som ser ut som en tanke atl del följs av en debatt om alkoholproblemen. Egentligen är alkoholen och våldet tvä sidor av samma mynt. Sambandet kan uttryckas på ett ganska enkelt sätt; Där spriten går in, där går vettet ut. Det har flera gånger understrukits i dag, nu senast av Rinaldo Karlsson, att den största delen av våldsbrotten är betingad av all det finns sprit med i spelet. Allt detta kan styrkas med mängder av statistik.

När det gäller uppgifter om alkoholens skadeverkningar och sociala följder är vi väl tillgodosedda. Vi svävar alltså inte i okunnighet rent statistiskt om hur del förhåller sig. Gäller del att finna en syndabock är den i del här fallet inte svär att finna. Del är dessutom bäde lätt och berättigat alt peka ut alkoholen som orsak till oerhört mycket elände och lidande, misär och utslagning, olyckor och våld, hustrumisshandel och barnmisshandel. 300 000-500 000 människor med grava alkoholproblem är ett ofattbart stort antal. Atl omsätta del i mänskliga termer är nästan omöjligt, som alllid när del gäller astronomiska tal. men man kan ju koppla på fantasin för atl föreställa sig en enda familj, ett enda barn, om man inte är i besittning av egen smärtsam erfarenhet.

En sak äi säker: Det finns stora mörkertal här när det gäller kunskapen om djupet, bredden och höjden av del lidande som drabbar människor, som är som en kräftsvulst i samhällskroppen och som växer år efter år.

Det är ett märkligt faktum alt kampen mot delta samhällsonda, trots denna sky av vittnen, är så lam och så försiktig och atl den lider av en sådan brist på verkligt patos!

Vad som fattas är en ledning med pondus och patos i spetsen för samhällets åtgärder, en ledning som kan samla och inspirera till nära nog ett korståg mot del elände som spriten i så hög grad åstadkommer. Karin Söder var en sådan person som socialminister. Hon log risker och utmanade opinioner. Hon föreslog åtgärder som inte alllid föll människor på läppen.

Hon fick mycken och högljudd kritik för atl hon stängde systembutikerna pä lördagar Men många av dem som led i tysthet tackade henne. Alla de familjer som slapp lördagsfyllan sände en lacksam tanke.

Riktlinjerna för den nuvarande alkoholpolitiken beslutades, som tidigare har sagts här, år 1977, och beslutet fullföljdes med kraft under de därpå närmast följande åren. Beslutet fattades i stor enighet. Det hade som målsättning att man skulle kunna komma till rätta med alkoholmissbruket och alkoholkonsumtionen totalt i landet. Man betonade särskilt det förebyggande arbetet - t.ex, friskvård, informationsinsatser och verksamhet riktad till skolungdom, tonårsföräldrar och gravida kvinnor.

De åtgärder som vidtogs förstärkte människors medvetande om riskerna med bruket av alkohol. Under de följande åren kunde man notera atl den totala konsumtionen gick ned.

Del går att påverka ungdomars attityder till alkohol. En förutsättning för del är alt del på ledande håll finns en helhjärtad vilja atl föra ul och följa upp stolla målsättningar, som det i och för sig är lätt för oss i riksdagen alt vara eniga om.

Frän 1984 har denna nedåtgående trend tyvärr brutits. Sedan dess är alkoholkonsumtionen pä våg uppåt igen.

Man kommer inte ifrån intrycket alt denna ökning av alkoholkonsumtionen kan ha ett visst samband med den litet svalare attityd som har visats från regeringens sida. Regeringen har hanterat alkoholfrågorna med silkesvantar snarare än med rejäla lag.

Den enighet i socialutskottet som nu manifesteras i den här frågan måste snabbi resultera i åtgårder som ger avläsbara resultat. Vi i socialutskottet efterlyser en mera aktiv alkoholpolitik. Det är ett enigt utskott som slår bakom gjorda tillkännagivanden till regeringen. Med andra ord handlar det om en beställning från riksdagen till regeringen.

Det är bra atl socialstyrelsen tänker prioritera insatser för att få ned alkoholkonsumtionen. 1 sitt förslag till handlingsprogram "Minska alkoholkonsumtionen med 25 % till år 2000" har socialstyrelsen lagt fram förslag till alkoholpolitiska åtgärder ined utgångspunkt i riksdagens alkoholpoliliska beslut år 1977 och WHO-målet,

I vår partimolion om alkoholpolitiken understryker vi i centern vikten av atl regeringen har ett övergripande ansvar på detta vikliga område och att regeringen också lever upp till delta ansvar.

Når det gäller våldet på gator och torg har man nu insett atl samhället utan stöd frän hemmen och föräldrarna slår sig ganska slätt. På samma sätt är det här. Utan föräldrarnas ansvar fallas en avgörande länk i den kedja av åtgärder som måste till för atl länka utvecklingen rätt.

Vad stat. kommun, skola, polis, sociala myndigheter, ja, hela hierarkin av institutioner egentligen gör är alt man vädjar till hem, familj och föräldrar. Man åberopar en medborgerlig plikt och en medmänsklig insats. Men del skall noteras alt det är familjen och föräldrarna som man nu ber om hjälp. Del är en viktig iakttagelse för framtiden.

Den tid är förbi dä föräldrarnas roll förminskades och den sociala uppfostran i starkt ökad utsträckning skulle övertas av institutioner samt då föräldrarnas roll som just föräldrar reducerades. Det verkar som om cirkeln börjar slutas. Vi har haft en period av vilsenhet. Det är inte bara föräldrarnas roll i samhället som har ifrågasatts, utan del har också gällt värden och normer som undergrävts och underminerats. Det finns mänga symtom i samhället på det förfallet i dag - det gäller allt från ficktjuvarnas och cykeltjuvarnas lilla hantering till de stora elefanterna, vilkas dans i den porslinsbutik som samhällets värden och normer utgör hörs och syns vida omkring.

Nu ber alltså samhällets representanter, med statsministern i spetsen, hemmen och föräldrarna att ta sitt ansvar.

Men många av de barn och ungdomar som råkar illa ut kommer från missbrukarhem. Läkare, socialarbetare och poliser har i många sammanhang omvittnat att välfärden är mycket låg bland missbrukarna och deras anhöriga.

Barnens och ungdomarnas situation i missbrukarhemmen har ytterligare försämrats under de senaste åren i takt med att antalet kvinnor som missbrukar alkohol har ökat, Rosa Östh och jag har i flera år - och även andra i riksdagen har gjort det - begärt en kartläggning av alkoholmissbrukels sociala och ekonomiska skadeverkningar för missbrukarnas familjer och om-

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

En aktiv alkoholpolitik m.m.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

En aktiv alkoholpolitik m.m.

givning för atl få ett bättre underlag för samhällets åtgärder. Mycket kompetenta forskare inom barnmedicin och barnpsykiatri har utarbetat projektplaner för genomförandet av sådana kartläggningar.

Barnens myckel utsatta situation i missbrukarhem är ett bortglömt problem i välfärdssamhället Sverige, Med all sannolikhet döljer sig här en verklighet, som ingen gärna kan vara oberörd av när den väl blir känd. Vi återkommer till frågan i januari. Kanske är del då äntligen dags atl fä en enighet om förslaget till en kartläggning på detta område.

Vad socialutskottet efterlyser är konkreta åtgärder för alt få en varaktig sänkning av alkoholkonsumtionen. Som utgångspunkt framhåller man det alkoholpolitiska beslutet från 1977, Arbetet med atl bekämpa missbruket av alkohol och narkotika var ett prioriterat område under de borgerliga regeringsåren.

Följande exempel på åtgärder nämns i betänkandet: kampanjer mot drogmissbruk, droginformation i skolundervisning och annan utbildning, åtgärder mot langning, uppmaningar om att man skall påverka attityder hos ungdomar och föräldrar, stöd till alkoholfria miljöer, aktualiserandet av en höjning av åldersgränsen för servering av alkoholdrycker, engagemang hos föräldrar i det förebyggande arbetet, insatser för atl alkoholproblemen skall uppmärksammas på arbetsplatser, satsning på forskning, restriktivitet när del gäller ulskänkning, begränsning av marknadsföringen av snabbvinssatser och behovet av en satsning på förebyggande arbete inom primärvården.

Fru talman! Med delta yrkar jag bifall till hemställan i socialutskottets betänkande 2,

GUDRUN SCHYMAN (vpk);

Fru talman! Jag har inga andra yrkanden än de som alla andra har - bortsett från moderaterna. Också jag yrkar alltså bifall till utskottets hemställan.

Vi är väldigt överens i den här frågan. Det mesta är redan sagt, så jag vet inte riktigt vad jag skall säga. Del är möjligt att hela debatten på något sätt är symbolisk. Alla vill vi ju, trots atl vi är så överens i denna fråga, gå upp och så alt säga tala för varan för alt visa på all frågan är för viktig för att bara läggas till handlingarna ulan någon egentlig debatt. Debatten får mot den bakgrunden ses som ett understrykande från socialutskottets samtliga ledamöter av alt en aktiv alkoholpolitik är någonting som vi alla eftersträvar.

Jag instämmer i vad tidigare talare redan har sagt. Det behövs alltså en vetenskaplig undersökning av barnens situation i missbrukarfamiljer. Jag vet atl det finns förslag när del gälller sådana undersökningar. Jag tycker också all det skulle vara värdefullt om de kom till stånd.

Vpk har också skrivit en motion i den här frågan, som i utskottets belänkande behandlas lika välvilligt som alla andra motioner. Den är ganska allmän, och del enda jag tänker göra här i dag är atl konkretisera litet mera vilka åtgärder som vi tycker är viktiga och som vi kan ställa oss bakom,

I grunden vill vi peka på all del framför allt handlar om förebyggande, strukturella åtgärder, som förbättrar samhällsklimatet och bryter sönder möjligheterna till sociala missförhållanden över huvud laget. Det förebyggande arbetet är myckel långsiktigt, och man kan inte besluta om det i en hast.

Samtidigt som delta långsikliga arbete pågår är det en del åtgärder som kan vidtas på kortare sikt och som vi planerar att återkomma med förslag om under den allmänna motionstiden. Del gäller dels åtkomligheten och exponeringen, dels trafikområdet, dels ungdomssiluationen och dels arbetslivet.

Hur man än ser pä problemen med totalkonsumtion och vad de innebär för våld, alkoholrelaterade sjukdomar och allt del elände som flera talare tidigare har nämnt, kan man inte komma ifrån alt tillgången och exponeringen ökar konsumtionen. Det finns i dag många som tjänar grova pengar på droger, och det gäller också alkoholen. Det är inte någon tillfällighet atl antalet krogar har ökat med 100 % på tio år, och de har blivit mycket skickliga på atl marknadsföra sig. Rinaldo Karlsson log upp exemplet med lockpriser, och det är "happy hours" på många ställen. Den tillgängligheten påverkar naturligtvis konsumtionen. Därför måste tillsynen effektiviseras, så atl del blir en sanering på restaurangmarknaden.

Inom trafikens område är del viktigt atl ta upp alkoholen. Del görs av andra utskott och i andra betänkanden, men vi vill ändå från vpk deklarera att vi är för en moralisk nollgränsi trafiken, också till sjöss-det är inte minst viktigt atl säga efter de olyckor som vi har bevittnat under senare lid.

Ungdomstiden, som många har pekat på, är en mycket känslig tid. Den ökade konsumtionen inom framför allt ungdomsgrupperna gör all det i dag är motiverat alt höja åldern för ulskänkning, så att det blir samma åldersgräns på restauranger och Systembolaget,

I det sammanhanget är det också intressant att höra på dem som förespråkar alkohol- och drogfria alternativ för ungdomar. I morse debatterades också möjligheterna för ungdomar alt träffas på ställen som inte är restauranger och där del inte förekommer försäljning av alkohol. Ett sådant ställe är fritidsgårdarna, Margö Ingvardsson talade om den ekonomiska politik som både regeringen och de borgerliga partierna väljer att föra och som innebär atl bl,a, fritidsgårdar och andra ställen som skulle kunna vara bra miljöer för ungdomar tvingas stänga.

Detta är möjligen del område där partierna inte är överens. Vi är överens om att det här är viktiga frågor och att vi måste göra någonting. Vi har enat oss om det beställningspaket som belänkandet utgör. Vi är däremot inte överens om hur del kommer sig all dagens situation har sprungit fram. Vi är framför allt inte överens om hur de åtgärder som vi vill vidta skall finansieras.

Den ekonomiska politiken och nedrustningen av den sociala sektorn i samhället innebär stora problem för just de grupper och de människor som vi pratar om. Del är märkligt atl höra all samtliga är överens om alt vi måste vidta åtgärder och att vi har ett samhälleligt ansvar, när del samtidigt förs en ekonomisk politik som innebär att möjligheterna utarmas.

Jag kan som exempel la Citygruppen i Slockholm, som gör ett mycket betydelsefullt arbete för bl.a. ungdomar och missbrukare men som hotas av nedläggning därför alt det måste göras besparingar. Eftersom del här är en frivillig förebyggande verksamhet - det finns inte någon tvingande lag som säger att kommunen måste upprätthålla den - kommer verksamheten att skäras ned.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

En aktiv alkoholpolitik m.m.

4 Riksdagens protokoll 1989/90:26

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

En aktiv alkoholpolitik m.m.

Delta skall jiiinslällas med den ekonomiska politik som innebär all man skär ned frivilligt förebyggande arbete och sädana alternativ för ungdomar som skulle kunna förbättra situationen. Det är tyvärr en ekonomisk politik som samtliga andra partier har ställt sig bakom i denna riksdag, och det beklagar jag djupt. I övrigt är jag glad över att vi är sä överens i själva sakfrågan.

ANITA STENBERG (mp);

Fru talman! Riksdagen är enig om atl minska alkoholkonsumtionen med en fjärdedel frän 1980 fram till år 2000, därför att detta är WHO;s mål som Sverige har ställt sig bakom.

Härmed yrkar jag bifall till yrkandena i utskottets belänkande, med tryck på aktiv alkoholpolitik.

Miljöpartiet de gröna vill

- avglorifiera bruket av alkohol genom fortsatt informationsverksamhet och opinionsbildning för minskad alkoholkonsumtion.

- att all offentlig representation skall vara alkoholfri,

- atl avdragsrätl för representationskostnader inte skall tillåtas för starköl, vin och sprit,

- att föräldrar måste ta ansvar för sina barns inställning till droger- "barn gör som man gör. inte som man säger".

- att ungdonismiljöer skall vara drogfria och att ungdomarna och deras ledare måste vara drogfria i ungdoms- och fritidsverksamhet samt under resor.

- atl det kommunala vetot vad gäller försäljnings- och serveringsställen skall behållas.

- alt lånkverksamhel i olika former får ökat stöd och att olika behandlingsformer för alkoholister får stöd.

- att rattonykterhet skall vara helt oacceptabel,

- att attityden till alkohol påverkas så att det blir "tillåtet" och normalt atl vara nykter på fester.

- att alkoholberoende inte bjuds på alkohol och all drogfria fester anordnas, speciellt för ungdomar.

- all alkohol inte görs lätlillgängligare.

- att T-spritförsäljning skall ske över disk,

- alt skatten på alkohol skall höjas.

- all upplysning om alkoholens skadeverkningar sprids,

- all en treårig alkoholransonering - inte förbud - övervägs att införas på försök, för ;itt vinsterna i samhället av minskade alkoholskador, barn- och hustrumisshandel, trafikolyckor, drunkningsolyckor, bron m.m. sedan utvärderas sarnl

- atl de 60 miljarder per år som är samhällets sammanlagda nettokostna
der för alkoholmissbruket härigenom minskas.

Vi har helt enkelt inte längre råd, vare sig ur mänsklig eller ur ekonomisk synpunkt, att blunda för alkoholens verkningar.

Jag vill också markera vad tidigare talare har sagt. Per Stenmarck talade om konkreta åtgärder mot alkohol, och enligt mitt sätt atl se måste alkoholpolitiken verkligen beslå av konkreta åtgärder, annars händer ingenting. Det

är just aktiv alkoholpolitik som behövs, inte ällmänt svepande och till intet förplikligande formuleringar,

Daniel Tarschys uttryckte myckel väl atl del skall göras en kraftsamling, en intensifiering, och att del måste las fram én mängd olika uppslag och aktiv information. Vi är verkligen eniga i socialutskottet.

Jag håller ined Rinaldo Karlsson om att del behövs både klokhet och fasthet i alkoholfrågan. Pallas Athena år en mycket bra symbol. Signalerna från regering och riksdag skall vara kristallklara i alkoholhänseende, och därför är utökade tillstånd, t,ex, på.teatrar, helt fel signaler.

Ulla Tilländer sade atl det finns stora mörkertal i alkoholfrågorna. Ja, och låt oss därför släppa in ljuset! Vi vill väl göra någonting ål situationen. Låt oss se hur det ser ut i alla skrymslen och hörn - del är viktigt med mycket konkreta åtgärder,

Gudrun Schyman och jag är rörande eniga om alt lockpriser pä alkohol verkligen är fel signaler.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

En aktiv alkoholpolitik m.m.

INGRID RONNE-BJÖRKQVIST (fp);

Fru talman! Det behövs riktade insatser för all minska alkoholkonsumtionen bland vissa grupper, t.ex, barn och ungdomar, kvinnor och bilförare. Jag skall koncentrera mitt inlägg på en sådan grupp, nämligen de etablerade alkoholisterna.

Det rör sig om en stor grupp ungdomar, som aldrig fick en chans i livet och som kommer alt dö i unga är, om "A-lagaren", som helt öppet exponerar sill missbruk, om sinåbarnsmaminorna som smusslar med sina vinflaskor, om industriarbetaren, vars arbetskamrater förslår hur del är fall men låtsas som om de inte ser någonting, eller om VD-n och läkaren, som inte vågar börja sin arbetsdag ulan all la en återställare.

Del här är en brokig samling, men de har en sak gemensam, 1 nyktert tillstånd är de i allmänhet ofarliga. När hjärnskadorna har nätt tillräckligt långt får de s.k. dåligt ölsinne och slår därför för en myckel stor del av de grova våldsbrotten i samhället. Där är ungdomar som misshandlar och mördar ute på galan, en stor del av rattfylleristerna och framför allt de som slår för den största och ofta dolda gruppen våldsbrott, de som misshandlar inom hemmets väggar.

I mitt arbete som barnläkare har jag framför allt haft vardagskontakt med den sista gruppen. Vi har sett hur barnen har brutits ned och anat hur det ligger till i prästgården, i den prydliga förortsvillan eller i hyreskasernen och känt vanmakten över atl förslå men inte kunna ingripa, eftersom alla inblandade är så angelägna om atl dölja problemet och hålla en snygg fasad utåt. I en undersökning var 75 % av 7-9-åringarna så störda och stökiga när de kom från alkoholisthem all de inte klarade av skolundervisningen, trots alt de var normalbegåvade. Redan i tonåren var 25 % av pojkarna socialt utslagna. I den här gruppen har vi många av de s.k. värslingarna. Bland konlrollbarnen var del här beteendet myckel ovanligt. Man måste därför utgå ifrån all det var missbruket i hemmet som stod för denna beteendestörning. Vid en intervju av 200 vuxna alkoholistbarn uppgav 60% alt de hade misshandlats hemma, 30 % av flickorna att de hade blivit utsatta för incest.

I Sverige har vi hittills nästan helt struntat i misshandeln av äldre i hem-

Prot, 1989/90:26 15 november 1989

En aktiv alkoholpolitik m.m.

men. I Norge beräknas I %> av åldringarna bli utsatta för upprepade skador genom våldshandlingar i hemmet. Här är del också i allmänhet alkoholisterna, ofta de egna barnen, som utför våldsbrotten.

Del finns ett säkert sätt att minska konsumtionen bland alkoholister, framför allt bland den största gruppen - de som är dolda alkoholister för alla utom för de allra närmaste - och del är all göra del krångligare alt komina över stora mängder alkohol. Det finns så mycket, både svensk och internationell, forskning om att detta har effekt att ingen som är seriös kan förneka del längre. Leif Lenke visade också i sin doktorsavhandling nyligen all restriktioner ledet till en betydande minskning av framför allt det grova våldet.

Det här ligger bakom mina motioner om möjlighet i vissa fall atl avstänga frän inköp [)å Systembolaget och all införa ett treårigt försök med inköpsbegränsning. För delta behövs ett stöd i allmänna opinionen, och jag hävdar att det stödet inte är svårt atl få, om man genom en bred information klargör hur förhållandet är. Redan nu är det ju 200 medicinprofessorer, 6000 läkare, sjuksköterskeförbundet. en stor del av poliskåren och 250000 enskilda som har begärt detta, liksom en rad nykterhetsorganisalioner och kyrkosamfund. Också ute i kommunerna börjar man alt vakna, I Göteborgs och Marks kommuner samt i Älvsborgs läns landsting har ett treårigt försök med inköpsbegränsning föreslagits. Del finns alltså majoritet för detta i de kommunerna. Läkarsällskapets alkoholkommilté lar också upp delta. Den skriver under p,4 i sitt aktionsprogram att den vill verka för en vetenskaplig utvärdering av försök med begränsningsåtgärder. De kommenterar att de med intresse har tagit del av kommitténs förslag om inköpsbegränsning och funnit alt dessa synpunkter har ett stort stöd just inom läkarkåren.

Det känns bra med enigheten i utskottet och med de kraftfulla skrivningarna om en aktivare alkoholpolitik, och det är bra att regeringen ger till känna att ökade restriktioner också är bland de åtgärder som måste övervägas, inte minst för de drabbade barnens och för våldsoffrens skull.

Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.

Under detta anförande övertog tredje vice talmannen ledningen av kammarens förhandlinear.

GÖRAN MAGNUSSON (s):

Herr talman! Detta är, vilket sagts tidigare, socialutskottets första belänkande sedan ändringarna i riksdagsordningen medförde alt detta utskott skall handlägga de här frågorna. Det är glädjande alt konstatera att del är ett utomordentligt bra betänkande, där enigheten kring 1977 års alkoholpolitiska beslut manifesteras från alla partierna. Det har för oss som är litet extra engagerade i alkoholfrågan under årens lopp ibland kunnat ifrågasättas om 1977 års beslut verkligen håller och slår igenom i handlandet. Därför är det ulomoidenlligl bra alt utskollel i detta betänkande slår fast atl del är en aktiv prispolitik, restriktioner och opinionsbildning som skall vara huvudinslagen i en aktiv alkoholpolitik, naturligtvis tillsammans med socialpolitiska insatser i verkligt vid mening, liksom också vård och behandlingsinsatser, till vilka utskottet senare skall återkomma.

På del hiir sättet slår man återigen fast sambandet mellan toialkonsumlio-

nen och omfattningen av sociala och medicinska skador. Det är enligt min mening det sambandet som är den stora tandvinningen ur alkoholpolitisk synpunkt i 1977 års beslut. Del ger möjligheter alt angripa alkoholkonsumtionen i verkligt vid mening. Man slipper koncentrationen, både i debatten och bland åtgärderna, till dem som är alkoholskadade eller till andra grupper som är lätta atl utsätta för mer eller mindre repressiva åtgärder. Alkoholproblemets lösning blir på del sättet en angelägenhet för alla människor i vårt samhälle, för alla alkoholkonsumenler. Det tror jag är myckel viktigt för atl man skall nä resultat.

Det är också bra att utskollel ställer kyrkan milt i byn genom atl återigen konstatera alt alkoholproblemet är värt största medicinska och sociala problem, I den mediala debatten har det ofta på senare år blivit en överbetoning av narkotikaproblemen. Jag vill på intet sätt förringa problemen kring narkotikan, men det är, precis som utskollel här säger, alkoholfrågan som är vår största medicinska och sociala fråga. Del är bra all nian konstaterar del och på så sätt får möjligheter alt agera utifrån de utgångspunkterna.

Herr talman! Tidigare på förmiddagen i dag har sambandet mellan våld och alkohol diskuterats. Bl.a. Leif Lenkes doktorsavhandling har klart visat pä det här sambandet. Men det finns också mänga andra undersökningar och erfarenheter som klart visar all om man kan minska tillgången på alkohol, minska alkoholkonsumtionen, får man också förbättringar avseende våldet.

Jag vill också ta tillfället i akt att berömma socialborgarrådet i Slockholm, Karin Jonsson, för hennes förslag häromdagen. Hon ansåg all det faktiskt fanns för många serveringstillstånd, för många krogar, i Slockholm och att detta hade ett samband med alkoholproblemen och våldet. Hon råkade ul för vad många andra debattörer råkar ul för när del gäller alkoholfrågan, nämligen alt få löpa gatlopp i pressen. Det hette atl hon ingenting begrep av de här frågorna när hon ville angripa den ölkultur som man från olika intressegrupper försöker etablera. Jag tycker del är bra alt Karin Jonsson fullföljer den tradition som också hennes företrädare Inger Båvner följde -att ha ett engagemang på dessa sociala områden och peka på atl alkoholen är ett problem.

Herr talman! Till sist vill jag något beröra föreningslivets möjligheter och insatser. Det finns i betänkandet ett avsnitt som handlar om alkoholfria miljöer. Och del är utan tvivel så atl man ute i landet, och även i Slockholm på många håll, för ungdomar i framför allt åldern 15-18 år .saknar möjligheter till ett hyggligt nöjesliv, möjligheter till dans och annan förströelse. Förr i världen - om man nu får tala om "förr i världen" - svarade ju föreningslivet för mycket av detta. De samlingslokalsorganisalioner som finns - Bygdegårdarna, Folkels hus. Våra gårdar - har ett stort antal väl fungerande lokaler som skulle kunna användas i betydande utsträckning för all skapa just de alkoholfria miljöer som utskottet här talar om. Sådana miljöer är också nödvändiga för att man skall kunna ge ett alternativ till många av de ungdomar som i dag saknar möjligheter eller är hänvisade till restaurangernas nöjesliv, där framför allt ölet flödar i alltför stor utsträckning.

Jag har i den här debatten velat peka på vilka möjligheter vi har med dessa lokala resurser och de föreningar som finns runt om i landet och som kan bedriva en verksamhet om man får ett hyggligt stöd från samhällets sida.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

En aktiv alkoholpolitik m.m.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

En aktiv alkoholpolitik m.m.

ANDERS CASTBERGER (fp);

Herr talman! Gudrun Schyman inledde sitt anförande med alt säga atl den grupp talare som nu stod på rad egentligen kanske dellog i debatten bara av symboliska skäl. Och det är möjligt all det är så, men del är faktiskt inte så bara med denna symbolhandling - all visa all del finns en bred politisk enighet i en fråga som är en av de allra största frågorna för samhället. Del finns annars en risk. som har kommit till ullryck i flera tidningsartiklar som jag har sett under senare tid. Med stora rubriker står i landsortspressen att del finns en misstro mot beslutsfattarna i riksdag och regering när del gäller viljan att minska alkoholkonsumtionen.

För att vi skall kunna uppnå riksdagens och Världshälsoorganisationens mål atl minska alkoholkonsumtionen måste det alltså finnas en tilltro. Och vi har naturligtvis här i kammaren ansvaret för att se till att det finns en tilltro, en tro på alt vi människor har makt all ta oss ur alkoholberoendet - både det kulturella och del medicinska. Därför tror jag atl den symbolhandling som såväl Gudrun Schyman som jag och många fler här har deltagit i har en verklig betydelse.

Sambandet mellan tolalkonsumlionen och skadorna frilades på ett utomordentligt sätt inför 1977 års alkoholpoliliska beslut. Jag håller gärna med Göran Magnusson om all den landvinningen tål all framhållas fler gånger. Bakom 1977 års beslut låg också prismekanismens betydelse för konsumtionen. Därmed kunde prisnivån höjas. Restriktionernas betydelse klarlades. Det banade vägen för lördagsslängl på Systemet.

Insikten om det viktiga i atl föregå med gott exempel ledde till all de offentliga representationerna blev spritfria och till alt man log bort företagens möjligheter alt dra av vid representation. Mellanölet togs också bort. Del kostade när del gäller statskassans inkomstkonlo och innebar litet förargelse för bryggerierna, men det räddade en ungdomsgeneration:

Det har gjorts en kraftig informationsinsats. Staten förutsätter atl folkrörelser och ideella organisationer talar samma språk som staten bör tala, nämligen alt avhällsainhel från alkohol är ett grundläggande element när del gäller människors samvaro med varandra. Detta har inte minst kommit till ullryck under förmiddagens debatt om våldet, där ju alkoholen har stor betydelse.

Om vi skall kunna begränsa alkoholkonsumtionen och uppnå Världshälsoorganisationens mål - och vårt eget här i riksdagen uppsatta mål - och uppnå trovärdighet i samband därmed, måste vi få en bred och täckande åtgärdskalender.

Vi måste slå in på en ny väg ined restriktiv tillståndsgivning. Som påpekats har lillståndsgivningen ökat här i Stockholm, men också i vissa andra län, I mitt eget hemlän har den ökat med 20 % på senare år. Samtidigt minskar ju kontrollresurserna hos länsstyrelserna och ule i kommunerna. Rinaldo Karlsson pekade på ulskänkningens faror. Del är väl värt atl ytterligare poänglera hur viktigt del är all inte staten talar med dubbel tunga i denna fråga.

När del gäller del förebyggande arbetet med ANT i skolan och del förebyggande arbetet på arbetsplatserna har t,ex: nyklerhelsorganisationerna och de fackliga organisationerna tagit initiativ. I nykierhelsorganisationer-

nas kampanj, som nu har rullat i gång, om alkohol som hinder på arbetsplatsen, understryks all alkohol leder till stora faror för arbetsskador och olyckor i arbetslivet. Det gäller dels den "normala" alkoholkonsumtionens faror, dels den ökade risk i arbetslivet som alkoholkonsumtionen leder till.

Vi måste fortsätta atl använda prisinstrumenlet, se till atl priset på alkohol ökar - och väl i takt med inflationen på andra varor. Detta är viktigt även med hänsyn till länkbara mörkertal - hembränning osv.

Jag tror alt vi också från samhällets sida måste ha en restriktiv grundinställning. Det borde leda till atl vi avskaffar möjligheten till "tax free" alkohol. Del är en möjlighet som ju ibland betraktas som närmast helig. Dess värre har ju regering och riksdag gjort andra avsteg i detta sammanhang. Men på sikt bör vi ta den chans som öppnar sig så småningom - all avskaffa den tullfria spriten, som ju är en rabatt på det pris som vi egentligen sätter här i riksdagen.

All begränsa ölförsäljningen är också en angelägen åtgärd. Och atl föregå med gott exempel är myckel viktigt,

Sverige kan aldrig bli en alkoholfri ö i världen. Men det är angelägel atl del finns fem alkoholfria öar i Sverige - trafiken, arbetslivet, ungdomsåren, gravidiielstiden och vården av alkoholskadade, Alla dessa områden skall vara alkoholfria, del borde vi kunna vara överens om.

Prot, 1989/90:26 15 november 1989

En aktiv alkoholpolitik m.m.

GUDRUN SCHYMAN (vpk):

Herr talman! Bara en liten replik till Anders Castberger:

När jag sade att den här debatten kanske är symbolisk, så menade jag inte något negativt med det. När vi är så rörande överens i utskollel, vill vi naturligtvis också föra del till torgs, och det här är ett sätt all göra det - även om vi som sagt inte slår emot varandra i den här striden.

Däremot beklagar jag all den myckel breda och genuina enigheten inte följts av en enighet om den ekonomiska politiken, så att vi kan göra någonting ordentligt ål alkoholproblemen genom atl salsa på del förebyggande arbete som enligt vår mening är helt nödvändigt och avgörande när del gäller de här frågorna.

ANDERS CASTBERGER (fp) replik;

Herr talman! Jag vill bara påpeka all jag också log upp frågan om symbolhandlingen som en viktig faktor för alt just öka och kanske återställa tilltron från allmänhetens sida till oss här i kammaren och till övriga som har ansvar för alkoholpolitiken i samhället. Jag framförde alltså inte heller någon kritik mot denna symbolhandling - det jag sade var snarare en ytteriigare uppback-ning av uttalandena om hur viktigt detta är.

PER STENMARCK (m);

Herr talman! Den här debatten har kommit att fungera som ett allmänt vittnesbörd, och del är naturligtvis viktigt. Alla har understrukit alt del är bra att vi är eniga i den här frågan, och så är det ju, i varje fall när del gäller huvuddragen i socialutskottets belänkande i dag.

Nu skickar vi en lång lista till regeringen med krav på åtgärder. Vi begär all regeringen så småningom skall föreslå åtgärder mot ungdomslangning

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Allmänna arvsfonden

och åtgärder när det gäller opinionsbildning ute på skolorna, när det gäller stödjande arbete på arbetsplatser, när det gäller missbruk av teknisk sprit och mycket annat.

Det är ivii saker som inte får glömmas bort i sammanhanget.

Jag tänker då först på del dolda missbruket, som många har talat om. Glömmer vi bort del dolda missbruket, glömmer vi bort barnen i sammanhanget, och det är egentligen de som drabbas allra hårdast. Del är många gånger människor i familjer med en utåt sett socialt etablerad situation som på olika sätt lyckas dölja sitt missbruk. Jag har en myckel bestämd känsla av alt det är just i del sammanhanget som barnens situation är allra svårast.

Jag tror också alt det är viktigt atl vi inte glömmer bort de stora konsumenterna av alkohol, de 10 % som konsumerar 50 % av all sprit. Kommer vi inte åt dem kommer vi inte heller ål den totala konsumtionen. Vi har i dag inga rikliga redskap för att ta itu med delta, och det tror jag atl vi måste försöka skaffa oss.

Allra sist skulle jag bara vilja rikta en kort fråga till socialdemokraternas talesman i debatten, Rinaldo Karlsson. Min fråga är; Detta är ju en beställning till regeringen. Finns det någon möjlighet att ange en tidsplan? När kan regeringen återkomma till riksdagen med detta? Jag tror alt vi alla är överens om alt det är utomordentligt viktigt atl del kan ske så snart del över huvud tagel är möjligt.

RINALDO KARLSSON (s);

Herr talman! Vi kan inte - i den här frågan lika litet som i alla andra frågor där det har gjorts beställningar - ange något datum. Regeringen måste få chansen att komma fram till vilka som är de riktiga åtgärderna, och del får ta den lid det tar. Huvudsaken är alt beställningen är gjord, och den skall också följas upp.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under II §.)

8 § Allmänna arvsfonden

Föredrogs socialutskottets betänkande I989/90:SoU3 Allmänna arvsfonden.

DANIEL TARSCHYS (fp):

Herr talman! Även i detta betänkande gör socialutskottet en enhällig beställning, men nu av något mindre omfattning. Här gäller det frågan om allmänna arvsfondens verksamhet.

Arvsfonden är ju sedan 1928 den fond som får hand om kvarlåtenskapen efter dem som avlider utan att ha egna arvingar eller lestamentstagare. Fondens pengar används till två myckel snävt definierade ändamål, nämligen främjande av vård och fostran av barn och ungdom samt omsorg om bandi-

kappade. Det är mycket viktiga ändamål, och arvsfondens pengar spelar stor roll, inte minst för föreningslivet i Sverige och för verksamhet bland barn, ungdom och handikappade.

Det har ibland hos regeringen funnits en tendens all tolka dessa regler myckel fritt och bevilja bidrag till syften som ligger utanför lagens bestämmelser. Riksdagen har därför då och då haft anledning alt erinra regeringen om de regler som gäller. Även i del här betänkandet påpekar socialutskottet försynt att pengar inte skall gå till uppgifter som åligger stat och kommun -detta mot bakgrund av all en mycket stor del av arvsfondens medel används just till verksamheter som bedrivs av statliga och kommunala myndigheter.

Den enhälliga beställningen, herr talman, gäller en redovisning av hur arvsfondens medel används. Vi tycker i socialutskottet att det är rimligt att riksdagen årligen får en redovisning av de beslut som har fallats om medelsanvändningen. Vi hemställer därför om atl en sådan redovisning ges framöver.

Jag vill, herr talman, yrka bifall till utskottets hemställan.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Allmänna arvsfonden

BO HOLMBERG (s):

Herr talman! Som Daniel Tarschys nyss sade har utskottet enats kring ett tillkännagivande till regeringen med begäran om en redovisning av hur arvsfondens pengar används. Del har tidigare diskuterats, och det är angelägel alt vi får en sådan.

Vi skall väl inte frän riksdagens sida tala om vilken form en sådan redovisning skall ha, men det är klart alt en årlig redovisning i samband med budgetpropositionen skulle ge riksdagen en redovisning av del innehåll som vi är överens om.

Den andra fråga som las upp i den motion från folkpartiet som behandlas i utskottsbetänkandet gäller reglerna och ändamålen. Daniel Tarschys menar att regeringen blivit allt friare i sin bedömning och ibland kanske också befinner sig ute på litet hal is i sina ställningstaganden. Med en redovisning från regeringens sida får vi då ett underlag för alt diskutera huruvida man ordentligt följer bestämmelserna eller inte. Utskottet har också tolkat de regler som gäller allmänna arvsfonden på del sättet atl pengarna i huvudsak skall gå till frivilliga och ideella insatser.

Herr talman! Folkpariimolionärerna menar atl regeringen inte längre skall betala ut de här pengarna ulan överlåta det till en särskild parlamentarisk styrelse. Vi vet ju hur del är, Daniel Tarschys, när man skall hä en oberoende styrelse: Då skall det också finnas oberoende tjänstemän och oberoende byråkrater, och snart har vi en dyr byråkratisk organisation för det här.

Utskotlsmajoriteten har uttalat att del kanske inte är någon särskilt bra ordning. Däremot har ju regeringen möjlighet att delegera, om man tycker atl man har för mycket detaljfrågor att ta ställning till. Ja, det är inte bara så att regeringen har den möjligheten - riksdagen har också, när verksledningspropositionen behandlades, uttalat alt det är angeläget att man inte styr så mycket i detalj ulan överlåter till myndigheterna att fatta detaljbeslul. Det finns alltså möjligheter för regeringskansliet att företa förändringar när det gäller detaljstyrningen, om man önskar göra del.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Vissa socialtjänstfrågor

Därmed yrkar jag bifall till utskottets hemställan.

Överläggningen var härmed avslutad, (Beslut fiittades under 11 §,)

9 § Vissa socialtjänstfrågor

Föredrogs socialulskoliels belänkande 1989/90;SoU5 Vissa socialtjänstfrågor.

JAN ANDERSSON (s):

Herr talman! Socialtjänstlagen är en rainlag som ger stor frihet för kommunerna alt utforma insatserna efter de lokala behov som finns i olika kommuner. Detta ställer givetvis krav på atl det sker en ordentlig uppföljning, så atl inte alltför stora orättvisor sker för de enskilda människorna beroende på var de bor någonslans.

Begreppet skälig levnadsnivå i 6§ socialtjänstlagen har vållat stor diskussion ända sedan socialtjänstlagens tillkomst. Till en början rådde väldigt stor olikhet. Normen var låg i den mån normer fanns ute i kommunerna.

Vi har hall en utveckling under de år som socialtjänstlagen har funnits. I dag har samtliga kommuner vägledande normer. De allra fiesta kommuner har normer som följer basbeloppet. Det är också vanligast alt man har en norm, en brullonorm. Man ger alltså den enskilde stor frihet alt själv använda det bidrag som samhället ger. Det gör all människorna själva kan utforma sina liv och ger dem större självständighet.

Då vill jag säga att det fortfarande i dag, 1989, finns en del olikheter kvar beroende på var man bor i Sverige, och del är otillfredsställande även om utvecklingen har varit positiv.

Vad har bidragit till den positiva utvecklingen, nämligen atl det trots allt är betydligt rättvisare i dag än del var tidigare? Ja, framför allt två saker. Ett par regeringsrällsdomar har sagt all riksskatteverkets beräkning av existensminimum skall vara utgångspunkten då kommunerna beräknar sina socialbidrag och naturiigtvis de allmänna råd som socialstyrelsen gav ut 1985, tror jag, och som bygger på konsumentverkets hushållsbudgetar. Detta har bidragit till en jämnare normnivå.

Motionärerna från vpk vill ha en riksnorm som skulle bli lika över landet. Delta vore ett brott mot de tankegångar som finns i socialtjänstlagen. Men inte bara det. Del skulle sannolikt bli en norm som skulle bli den lägsta möjliga. Det finns ju i dag även kommuner som betalar ul en högre norm än t.ex. socialstyrelsens allmänna råd. Möjligtvis skulle del också inverka menligt på det som faktiskt gäller för den enskilde i fråga om biståndsbedömningar, nämligen atl det trots alt vägledande normer finns ute i kommunerna skall vara en individuell bedömning. Normerna skall vara vägledande,

I åtskilliga fall är del faktiskt så, att det till enskilda individer med vägledande normer betalas ut ett högre ekonomiskt bistånd på grund av den enskildes behov.

Utskottet anser all det finns skäl för socialstyrelsen atl också i fortsättningen följa den här utvecklingen, så alt den fortsätter mot en enhetligare och därmed också en högre normnivå.

Jagskall kommentera också en annan motion från vpk. Del gäller det ekonomiska slödel till asylsökande. Motionärerna vill alt detta inte skall innebära att man inte kan få ekonomiskt stöd enligt socialtjänstlagen.

Del ekonomiska slödel åt asylsökande är lägre än del bistånd som i allmänhet finns ute i kommunerna - helt naturligt, eftersom de asylsökande har bostad och har allt del som hör bostaden till.

Del gör i de allra flesta fall socialbidraget överflödigt. Men socialutskottet har tidigare sagt och säger i del här betänkandet, vilket också är den praxis som tillämpas, att detta inte innebär någon begränsning av socialtjänstlagens tillämpningsområde. Kommunerna har fortfarande det yttersta ansvaret för alla de invånare som finns i kommunen. Del gäller också de asylsökande. Man har atl göra en individuell bedömning i del fall en enskild söker bistånd. Sedan är också biståndet i socialtjänstlagen betydligt vidare än det ekonomiska biståndet. Del kan ju i många fall vara annat bistånd som kan komma ifråga.

Till sist skall jag kommentera motionen om sexuella övergrepp mot barn -huvudsakligen rör motionerna dem. Vi hade ju en liknande debatt för nästan ett år sedan. Då menar jag all vi var i huvudsak överens, även om det fanns ett antal reservationer som ville ge regeringen till känna olika saker. Jag anser ändå att vi vid del tillfället i sak var överens, egentligen. Jag menar all vi i sak är överens vid del här tillfället också, om vi ser på sakfrågorna.

Vad är vi då överens om? Till atl börja med är del ju ett allvarligt problem. Därom är vi alla ense. Vi är överens om atl det fordras åtgärder, genomtänkta och så snabba åtgärder som möjligt.

Vilka åtgärder fordras då? Jo, framför allt en kunskapsspridning hos de handläggare som finns hos olika myndigheter som har hand om de här frågorna. Man skall få la del av de kunskaper som finns i Sverige rörande handläggning av de här fallen.

En annan sak som måste förbättras är sambandet mellan olika myndigheter, och här är olika myndigheter berörda. Det är socialtjänsten, polisen, barnpsykialrin, sjukvården i övrigt och kanske ibland ännu fler. Dessutom är del kanske så alt lagarna på del här området måste skärpas.

På alla de här områdena pågår saker och kommer åtgärder att vidtas med del allra snaraste. Del pågår ett samarbete runt om i landet. I betänkandet finns nämnt två stycken modeller. Eskilstunamodellen och Östgötamodellen, men del pågår mer av samarbete runt om i Sverige än i just de här områdena.

En annan arbetsgrupp inom BRÅ följer arbetet på det här området och har när del gäller forskning och karlläggning redan gett ul två delrapporter. Nu till årsskiftet kommer man atl framlägga förslag om bl.a. formerna för samarbete mellan olika myndigheter. Socialstyrelsen har sagt sig skola utfärda allmäna råd rörande handläggningen av dessa ärenden grundat på detta förslag från BRÅ, Detta kommer då att bidra till en kunskapsspridning över landet när del gäller handläggningen av de här ärendena. Del kommer sannolikt också alt beröra de samarbetsfrågor som jag var inne på tidigare.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Vissa socialtjänstfrågor

Prot, 1989/90:26 15 november 1989

Vissa socialtjänstfrågor

BRÅ kommer alt fortsätta sitt arbete och utvidga sitt projekt till barnmisshandel i allmänhet och brott inom familjerna.

Inom justiliedeparlemenlel har del under året utarbetats en promemoria med förslag om ändringar i brottsbalken. Del är fråga om skärpningar. Promemorian har varit ule på remiss och är nu föremål för beredning. Dessutom har man beställt en karlläggning av våldtäktsbrottens omfattning.

Jag menar egentligen alt allt detta visar all saker är på gång, förutom alla dé saker som pågår ute i kommunerna, t.ex. kvinnojourernas arbete och annat som ju verkligen är mångfaselleral och omfattande. Därför är det egentligen överflödigt atl ge regeringen detta till känna i det här avseendet.

Vi är överens i sak. Regeringen och en del andra myndigheter har saker på gång, och det kommer förslag.

Jag yrkar bifall till socialutskottets hemställan i belänkande nr 5 med undanlag av nom. 8. Där yrkar jag bifall till reservation nr 3.

GUDRUN SCHYMAN (vpk);

Herr talman! Jag skall börja med alt yrka bifall till reservationerna 1 och 2 i betänkandet, som alltså handlar om rättvisa socialbidrag och ekonomiskt stöd till asylsökande. I övrigt yrkar jag bifall till utskotlsmajoritetens skrivningar.

Det kan tyckas märkligt atl vi håller på och tjatar om del här med socialbidrag. Del är ju inte längre så "inne" all göra det - märkligt nog. För ett par år sedan vair det braskande rubriker på tidningarnas första sidor; Över en halv miljon människor i Sverige är beroende av socialbidrag i någon form, dessutom under längre perioder. Då talade man om nyfalligdom, man tillsatte krisgrupper och det var ett väldigt ståhej - som det ofta kan bli i del här landet i en fråga i tagel. I dag talar man inte alls om detta, trots att del fortfarande är mer än en halv miljon människor som är beroende av socialbidraget. Del är därför som del är viktigt att se till all del socialbidrag som alla är berättigade till också utbetalas på ett rättvist sätt.

Nu säger Jan Andersson alt skillnaderna är otillfredsställande. Det är vi överens om. Jag vet atl man i utskoitsmajoriteten tycker atl skillnaderna skall rättas till av sig självt, atl utvecklingen går åt det hållet osv. så alt det skall klara sig ändå. Nu är det emellertid inte så. Om man studerar hur siffrorna fördelar sig med olika procentsatser osv. - del är inte meningen atl hålla någon längre sifferexercis här - så finner man all bedömningen av vad som är skälig levnadsstandard faktiskt varierar ganska kraftigt mellan kommunerna. Även bedömningen av vad som skall ingå i begreppet skälig levnadsstandard varierar. En del kommuner skor sig verkligen, på bekostnad av socialbidragslagarna, genom atl räkna in saker i normbeloppen som inte rätteligen hör dit. Man räknar in resor, handikappersättningar osv., man använder kortlidsnormer när man borde ha använt långlidsnormer - det finns en flora av medvetna eller omedvetna felräkningar. Del är viktigt alt undvika sådant.

Jag tror att vi är överens i sak, Jan Andersson, om alt del vore bra om det inte såg ut på det här sättet.

Motiveringen för att inte göra någonting åt del tycker jag är litet väl krystad, nämligen atl detta skulle innebära ett brott mot socialtjänstlagen och

försvåra en individuell bedömning. Så kan inte vara fallet. Finns del en grundnorm som man måste hålla sig till så är man fullt fri att göra en individuell bedömning och fylla på uppåt - om del är det man vill. Det vi är ute efter är atl få en grundnorm som man absolut inte kan undersliga, så all denna rättvisa finns i botten. Något sådant finns inte i dag - därav vår motion.

Inte heller asylsökandes rätt blir tyvärr i praktiken tillgodosedd i alla kommuner. Det finns fortfarande kommuner som avslår ulan någon som helst individuell bedömning, med hänvisning till atl de bidrag som utgår ändå skall läcka behoven och atl del handlar om människor som inte har räll till någon individuell bedömning enligt socialtjänstlagen. Så ser det ul i praktiken i en del fall, och därav denna motion. Jag menar alt den är mycket berättigad.

Så till frågan om våld mot kvinnor och barn. En ulskoltsmajorilet har valt atl begära all regeringen skall förelägga riksdagen ett samlat förslag, ett åtgärdsprogram. Vi tycker också det är befogat med en utvärdering av socialtjänstlagens handläggning av anmälda fall av misstänkta övergrepp mot barn och kvinnor.

Jan Andersson säger att vi är i huvudsak överens om delta också. Ja, det är ju sä atl vi är överens i långa stycken i socialulskollel, men del som skiljer ul utskotlsmajoriteten i det här fallet är alt vi tycker atl situationen i dag är otillfredsställande och vill skynda på del som redan görs och all vi vill ha en samlad bedömning.

Jag har själv lång erfarenhet av socialt arbete med just den här typen av frågor och vet vilka oerhörda insatser som faktiskt behövs för all få till del nödvändiga samarbetet mellan olika myndigheter, mellan socialtjänsten, barnpsykialrin, barnläkare, åklagare, advokater osv. Del är ett nödvändigt arbete, om man skall få snabba, effektiva och professionella rutiner, som behövs just i dessa mycket komplicerade och myckel känsliga ärenden. Det är ett jättearbete som måste göras men som tyvärr inte görs ute i kommunerna i dag, där man dessutom har allt mindre resurser för all göra del. Detta är ju någonting som tar tid och kräver människors arbetsinsats och alltså kostar mycket pengar. I takt med den utveckling av kommunernas ekonomi som jag tvingas tjata om ständigt är del här ett arbete som eftersatts ute i kommunerna och landstingen. Tyvärr är detta en utveckling som pågår på många håll. Av den anledningen är det viktigt atl vi från socialutskottet säger ifrån alt del här är en verksamhet som inte får drabbas av försämringar. Tvärtom är delta ett utvecklingsarbete som måste påskyndas på alla sätt. Jag tycker del är viktigt all vi gör den markeringen från utskottets sida, även om det pågår en del arbete. Risken är annars atl delta arbete avstannar.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Vissa socialtjänstfrågor

JAN ANDERSSON (s) rephk;

Herr talman! Jag tycker inte all ett tillkännagivande i det stycket i sig hjälper till egentligen, utan del är ju innehållet som avgör. Jag har svårt atl se skillnaderna mellan del innehållet i tillkännagivandet och i den reservation som vi har skrivit i sakfrågorna. Vi tycker atl det här är allvarligt, all arbetet bör påskyndas, alt kunskapsspridning är angelägen och all samabetel bör utökas. Vi tycker egentligen lika.

Motionen om asylsökande är egentligen helt tillfredsställd i och med so-

Prot. 1989/90:26 cialutskoitets yttrande. Både praxis och alla yttranden som socialutskottet

15 november 1989 har gjort tillfredsställer del som motionen önskar.

När del gäller socialbidragsnorninivån i olika delar av landet delar jag
■' egentligen Gudrun Schymans uppfattning. Jag vei också atl del är hemskt

1' ° ' olika vad man räknar in i socialbidragsnormen. De beslut som regeringsrät-

ten har tagit och de allmänna råd som därefter har kommit har faktiskt gjort det möjligt lör den enskilde alt pröva sin räll. Ju fler sådana prövningar som görs, desto mer kommer utvecklingen atl gå mot enhetliga normer, både när del gäller den ekonomiska nivån och när det gäller vad som skall inräknas i socialbidraget. Den utvecklingen är påtaglig, och jag är övertygad om all den kommer alt fortsätta.

GUDRUN SCHYMAN (vpk) replik:

Herr talman! Om del är lönt eller inte all göra tillkännagivanden är ju en fråga om de parlamentariska formerna, parlamentarismens effektivitet och i vilken mån regeringen lar till sig vad som sägs. Om del skulle vi kunna hålla en lång debatt, tror jag. Jag är inte övertygad om att del alllid är så effektivt och alt öronen är så öppna hos regeringen. Det är i alla fall de regler som vi har, och vi får väl hoppas all del händer någonting när vi gör ett tillkännagivande.

Visst har socialbidragstagarna möjligheter atl överklaga, men det är ett ganska trist sätt all få utvecklingen atl gå mot större rättvisa. Jan Andersson är säkert lika väl medveten som jag om alt den grupp av människor som det här berör inte är så där oerhört benägna alt driva juridiska processer, överklaganden osv. Av olika skäl är detta en grupp människor som i mycket liten utsträckning har ork, kraft och kunskaper all hålla på med sådana juridiska finesser. Därför menar jag all delta är fel väg atl gå. Dä är det bättre att vi fattar beslut här om atl del skall vara rättvisa,

ROLAND LARSSON (c):

Herr talman! Av del våld som förekommer i samhället är nog del våld och de sexuella övergrepp som riktas mot barn och kvinnor de allvarligaste. Delta är det mest svårhanterliga, både all förebygga och vad gäller konsekvenserna - dels därför att det mesta av den här typen av våld sker inom familjen och i hemmets insynsskyddade värld, dels därför atl det i dessa fall handlar om människor med nära känslomässiga relationer till varandra.

Det psykiska lidande som barn som utsatts för denna typ av våld och över
grepp, liksom kvinnor i samma situation, drabbas av är nog väldigt svårt alt
förslå. Del märks pä myckel av del som händer efter del atl någon har blivit
utsatt för sådant våld. Inte nog med alt man drabbas av det lidande som
själva övergreppet som sådant innebär utan sedan detta har hänt kommer
också hela processen med efterföljande polisförhör, rättegång och mycket
annat, som i sig är ett psykiskt lidande. Det är inte ovanligt - del känner vi
alla till - all kvinnor som har blivit utsatta för våld i efterhand lar tillbaka sin
anmälan, inte bara av rädsla för all del skall hända någonting ännu värre,
utan ofta därför alt de drabbas av samvetsnöd gentemot den anhörige, som
del ofta handlar om, vilken har utsatt dem för våldet,
62 Del är inte heller ovanligt all barn som har drabbats av denna typ av våld

gömmer sig inom sig själva eller i en fantasivärld och inte vägar krypa ur den ens när de får kontakt med människor som väl förslår all hanlera detta slag av problem.

Del är därför, herr talman, ytterst angelägel all de samhällsinstanser, socialtjänsten, rättsväsendet m.fl,, som har alt handlägga denna speciella form av vald, skaffar sig goda kunskaper om de bakomliggande faktorerna och om hur de skall kunna närma sig de människor som har drabbats av detta våld och dem som har utövat våldet.

Det är också angelägel atl resurserna samordnas för bästa möjliga insatser och stöd på delta område av alla berörda instanser.

Alt skärpa lagbestämmelserna för bestraffning av dem som utför detta våld är naturligtvis ingen lösning pä problemet. Inte heller räcker den rapport som BRÅ har tagit fram inför socialstyrelsens ställningslagande till för atl läcka hela problematiken. Mot denna bakgrund anser socialulskollel alt del är befogat med en utvärdering av socialtjänstens handläggning av anmälda fall och misstänkta övergrepp på barn och kvinnor. Utskottet föreslår också atl ett samlat förslag till åtgärdsprogram föreläggs riksdagen samt hemställer all delta skall ges regeringen till känna.

Utskottet har ställt sig avvisande till förslaget om en riksnorm för socialbidrag. Skälet till del är just det Jan Andersson nämnde, nämligen all vi har gett kommunerna del yttersta ansvaret för socialt bistånd och socialtjänstens arbete. Därför vore det fel atl avhända kommunerna delta ansvar. Skall kommunerna ges del fulla ansvaret måste de också själva få avgöra normerna för socialbidrag.

Det är naturligtvis mycket viktigt atl arbeta hårt för att kommunerna inte på något sätt skall smila undan sill ansvar. Som gammal kommunalman vågar jag dock påslå att det hör till de verkliga undantagen.

Herr talman! Jag yrkar bifall till socialutskottets hemställan i samtliga delar.

Prot, 1989/90:26 15 november 1989

Vissa socialtjänstfrågor

ANITA STENBERG (mp);

Herr talman! Jag ber först alt få yrka bifall till reservation 2 om ekonomiskt stöd ål asylsökande. Reservationen bygger på motion So236,

Gudrun Schyman har redan agerat i denna fråga, och jag kan bara instämma i det hon har sagt. Jag hoppas nu all snåla kommuner skärper sig och ställer sig bakom den enighet som Jan Andersson säger finns i utskottet.

För övrigt vill jag särskilt påpeka vikten av alt samhället, press, TV och radio framhåller atl det är oacceptabelt atl våld och sexuella övergrepp mot kvinnor och barn över huvud tagel sker. Del måste gälla överallt i Sverige, Vi kan absolut inte tillåla alt människor med annan etnisk bakgrund, på grund av annorlunda uppväxtförhållanden skall ha rättighet atl behandla kvinnor och barn efter andra normer än dem som gäller i svenskt samhällsliv. Den som lever i Sverige skall vara skyddad av svensk lag även innanför hemmets väggar.

Eftersom mänga fall. rent av de flesta, av misshandel och sexuellt våld sker i samband ined förtäring av alkohol och andra droger, mäsle drogmissbruket på alla sätt beivras. Det har vi redan talat om. Del handlar inte enbart om

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Vissa socialtjänstfrågor

atl hjälpa brottsoffren, utan vi måste också förebygga våldsbrotten. Därför måste vi på alla sätt försöka stoppa drogmissbruket.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till hemställan i socialutskottets belänkande 5 utom i mom. 2.

INGRID RONNE-BJÖRKQVIST (fp):

Herr talman! Det här är ett belänkande som vi folkpartister känner stor glädje över. Utskottets majoritet har hörsammat de krav som vi lagt fram i partimolion om utsatta barns livsvillkor och i vår kommittémotion om våld mot kvinnor och barn.

Del rör sig om exempelvis ökad kunskap hos dem som möter brottsoffren, inte minst hos de kvinnor och barn som dyker upp som s,k, olycksfall på våra akutmottagningar med skador som orsakals av våld. Sådana fall är myckel vanliga på läkarmottagningarna, 2,5 % av de knappt 13 000 kvinnor som sökt akut vård i Göteborg hade bevisligen skador orsakade av våldsbrott, allt enligt en artikel i Läkartidningen nyligen. Författarna påpekar att man alltför ofta missar orsaken till den diagnos som görs, och offren blir därför kvar i sill elände. Det krävs ett förbättrat samarbete mellan sjukvård, socialvård, polis och kvinnohus, och akutmottagningarna behöver fungerande krislag.

Det är viktigt att bl.a. vårdpersonalen känner igen skadorna vid misshandel och tar initiativ till atl den onda cirkeln bryts. Därför måste personalen våga ställa frågor. En förutsättning för del är alt man har rutiner för och kunskaper om hur situationen skall hanteras. Det är också viktigt atl skadorna noggrant dokumenteras så att dokumentationen duger för ett rätlsintyg den dag del kan bli aktuellt. Därvidlag råder del i dag stora brister, och det gör alt våldsmännen ofta går fria.

Det är också viktigt atl vi får del åtgärdsprogram mot kvinno- och barnmisshandel som vi efterlyser i vår motion och som utskottets majoritet har ställt sig bakom. Här rör det sig om alt lyfta fram verkligheten i ljuset, så att kvinnor och barn som lider i tysthet vågar berätta att de är utsatta för övergrepp. Alldeles för många lider i tysthet och bär på skam, skuld och förnedring. Del handlar om stöd till den misshandlande mannen, om stöd till kvinno- och mansjourer, om ökade möjligheter all byta personnummer, om rik-lade insatser för invandrarkvinnor, som ofta är mer utsatta än svenska kvinnor, och del handlar om regler och rutiner för handläggning och samarbete vid våldsbrott och sexuella övergrepp. Sådana exempel tar vi upp i motionen, och allt delta har utskottets majoritet ställt sig bakom, medan socialdemokraterna sagt nej.

Jag blev oerhört överraskad och illa berörd när jag läste socialdemokraternas reservation. Nästan hela reservationen handlar om att det redan är tillräckligt mycket på gång när del gäller åtgärder mot sexuella övergrepp mot barn.

Där är det bara atl acceptera att socialdemokraterna tycker att det görs tillräckligt, medan utskottets majoritet inte tycker det. Men allt annat som berörs i motionerna om misshandel och övergrepp mot kvinnor och barn avfärdas i reservationen med en enda mening: "Våren 1989 uttalade utskottet vidare atl förekomsten av våld inom familjen, som lar sig uttryck i misshan-

del och sexuella övergrepp mot kvinnor och barn, är ett stort och brännande problem." Med hänsyn därtill skulle syftet med de aktuella motionerna vara tillgodosett.

Är det verkligen den enda kommentar som socialdemokraterna kan prestera angående de oerhört skrämmande problem som tas upp i de här motionerna och som ligger till grund för de förslag som framförs? Del intressanta är ju inte alt utskottet tidigare har uttalat sill avståndstagande mot att man slår och förnedrar kvinnor och barn. Det intressanta är vad socialdemokraterna vill göra eller en motivering varför de inte vill göra något utan säger nej till allt det som utskottets majoritet ställt sig bakom och som majoriteten vill ge regeringen till känna.

Jag yrkar bifall till reservation 3 och i övrigt till utskottets hemställan.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Vissa läkemedelsfrågor

JAN ANDERSSON (s):

Herr talman! För ett år sedan - jag tror atl del var den 9 november förra året - hade kammaren att behandla ett ganska fylligt yttrande i ett belänkande över de saker vi nu diskuterar. Del finns den här gången i stort sett likalydande motioner, och den majoritet som fanns vid det tillfället, bestående av vpk och socialdemokraterna, har inte ändrat uppfattning. Vi tycker att frågorna är precis lika vikliga nu.

BRÅ;s arbete och del projekt som BRÅ i fortsättningen skall arbeta med rör också misshandelsfrågorna i stort. Så visst är här saker på gång. Verkligheten bestäms ju inte heller av hur många meningar vi lyckas formulera i utskottsbetänkanden.

Det pågår en hel del, inte minst runt om i kommunerna. Dessutom avgav vi som sagt ett fylligt yttrande för ett år sedan, och de ställningstagandena kvarstår givetvis.

INGRID RONNE-BJÖRKQVIST (fp):

Herr talman! Jan Andersson säger all del avgavs ett fylligt yttrande för ett år sedan. Men det vi är intresserade av är ju vad som gäller i dag.

Att yrkandena skulle ha funnits för ett år sedan är faktiskt inte riktigt. Motionen om kvinnor och våld är t.ex, en helt ny motion för i år, med förslag om åtgärdsprogram och hela raden av exemplifieringar som jag tog upp.

Del skulle vara intressant all höra vad socialdemokraterna anser i dag, eftersom det inte framgår på något sätt av betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad, (Beslut fattades under 11 §,)

10 § Vissa läkemedelsfrågor

Föredrogs socialutskottets betänkande 1989/90:SoU6 Vissa läkemedelsfrågor.

5 Riksdagens protokoll 1989/90:26

Prot, 1989/90:26 15 november 1989

Vissa läkemedelsfrågor

BARBRO WESTERHOLM (fp):

Herr talman! 1983 tillsattes en utredning mot bakgrund av en önskan atl minska läkemedelskostnaderna. Man hade prövat alt sänka läkemedelskostnaderna genom en viss förändring i läkemedelsraballeringssystemet men såg att det inte var ett tillräckligt effektivt verktyg. Man ville också förvissa sig om ett riktigt val när det gäller läkemedel och en riklig användning av medlen.

Ambitionen ined 1983 års läkemedelsulredning. även om del tyvärr inte uttrycktes i skrift, var att utredningen skulle gå snabbi och atl man skulle presentera lesultaten före valet 1985.

Utredningen blev klar våren 1987. Sedan reniissbehandlades del hela. Remissvarens tvåårsdag närmar sig. Propositionen dröjer, men del gör ju inte behovet av åtgärder för att garantera att rätt patient fär rätt läkemedel pä rätt indikation, i rätt dos. i rätt administrerad form under rätt lid till rimlig kostnad och också med rimliga garantier för att läkemedlet inte förorsakar biverkningar.

Tyvärr har utredningar en förmåga all lägga en kall hand på utvecklingen. Alla väntar på besked. Del är delta som händer här.

Del är därför jag har skrivit en motion om rationell läkemedelsanvändning, vilket jag gjorde under allmänna motionstiden, och det är därför jag yrkar bifall till reservationerna 1,2.3 och 4, där vi har konkreta förslag till åtgärder som kan genomföras utan dröjsmål, till gagn för patienterna men också för samhällsekonomin.

GUDRUN SCHYMAN (vpk);

Herr lalinan! Jag skall försöka prestera dagens kortaste inlägg. Jag har anmält mig för en minut och skall försöka all inte överskrida den liden.

Jag yrkar bifall till reservation 5, som handlar om kvicksilver, och återkommer till varför i diskussionen om nästa belänkande.

ANITA STENBERG (mp);

Herr talman! Jag yrkar bifall till hemställan i socialutskottets belänkande 6. utom beträffande moment 6. för kvicksilver bör inte få förekomma som konserveringsmedel i imniunglobulinvacciner, i vissa ögondroppar m.m.

Det kan inte vara nödvändigt alt ha kvar just kvicksilver i läkemedel. Statens bakteriologiska laboratorium får anstränga sig ännu mer för att få fram alternativa konserveringsmedel. Den kvicksilverdebalt som pågår när det gäller amalgam behöver inte förvärras genom att ytterligare späda på kvicksilverintaget via läkemedel.

Jag yrkar bifall till reservation 5, som vill förbjuda användning av kvicksilver som konserveringsmedel i läkemedel.

INGRID ANDERSSON (s):

Herr talman! 1 det här betänkandet behandlas motioner om läkemedelsfrågor och doping, Barbro Westerholm har beskrivit vilka problem del rör sig om, och jag vill betona, ulan all upprepa i sak. att det är mycket vikliga och angelägna frågor som berör oss alla. Det gäller vår hälsa, möjligheterna all bota och lindra sjukdomar.

Herr talman! Frågor om uppföljning av läkemedelseffekler och biverkningar behandlas dels i riksrevisonsverkels rapport om den statliga läkemedelskontrollen, dels i ett betänkande från 1983 års läkemedelsutredning. Läkemedel och hälsa. Sistnämnda utredning behandlar även frågor som rör läkemedelsinformation och utbildning, behovet av kliniska farmakologer och farmaceuter samt överförskrivning och felaktig användning av läkemedel, d.v.s just de frågor som här har tagifs upp av Barbro Westerholm och som finns i reservationerna som hon har undertecknat.

Riksrevisonsverkels rapport och läkemedelsulredningens belänkande behandlas nu i regeringskansliet, och ulskottsmajoritelen avvaktar det pågående arbetet, innan vi lar ställning till åtgärder. Motionerna avstyrks därför. Utskottet har också uttryckt atl det är angeläget all förslag läggs fram utan onödigt dröjsmål. Behovet av kliniska farmakologer och farmaceuter får naturligtvis också prövas i del ordinarie budgetarbetet.

Två motioner angående åtgärder mot doping avstyrks även av utskottet. Anledningen är att det pågår ett arbete på det området. Så sent som den 29 juni i år gav socialdepartementet en utredning i uppdrag atl undersöka möjligheten atl minska tillgången på dopingpreparal genom atl ändra läke-medelslagsliftningen, Dopingpreparalen har blivit ett allt större hot mot vår hälsa, och de orsakar stora problem, inte minst inom idrotten. Den 24 oktober, för tre veckor sedan, redovisades promemorian "Åtgärder mot doping". Den bereds nu och förslag kommer. 1 del här avseendet har man handlat ganska snabbi.

Herr talman! Atl kvicksilver fortfarande används som konserveringsmedel i läkemedel är inte bra. Användandet minskar dock. Inom statens bakle-rologiska laboratorium arbetar man fortlöpande med all finna alternativ. Vi vet all det är svårt all finna sådana alternativ. Det är väl därför som problemet kvarstår. Utskottet anser all det är angeläget atl finna alternativ till kvicksilver som konserveringsmedel så snabbt som möjligt, men vi kan inte nu ställa oss bakom ett förbud såsom begärs i en folkpartimotion. I en reservation av Gudrun Schyman och Anita Stenberg uttrycker nian sig litet annorlunda. Man vill införa ett förbud på sikt. Jag ser del som ett uttryck för atl vi egentligen är helt överens öm målsättningen att kvicksilver som konserveringsmedel skall ersättas så fort som möjligt.

Jag yrkar bifall till hemställan i uiskotiels betänkande och avslag på samtliga reservationer.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Vissa läkemedelsfrågor

BARBRO WESTERHOLM (fp);

Herr talman! I mina motioner har jag vidareutvecklat det som står i läke-medelsulredningen, på basis av de internationella erfarenheter som bl.a. har gjorts av intensiv läkemedelsbiverkningsrapporlering och av hur man kan följa upp läkares förskrivningsvanor. Jag vill således gå längre än läkeme-delsulredningen.

Jag har även erfarenhet av alt vänta på propositioner. Här har man således väntat och väntat, och nu är del dags all del kommer ett förslag.

INGRID ANDERSSON (s);

Herr talman! Vi har väntat, och vi tycker också från utskottsmajoriletens sida atl det är viktigt all vi snart får förslag. Jag kan dock inte hålla med om

Vissa läkemedels frågor

Prot. 1989/90:26 att utvecklingen står helt stilla i väntan på en statlig utredning och i väntan 15 november 1989 på förslag. 1 så fall förringar man det arbete som utförs av socialstyrelsens läkemedelskommittéer runt om i landet, Apotekarsocieieten, Svenska läkaresällskapet och inånga andra organ. Det pågår ett arbete, och man har fått ökad insikt i dessa frågor.

BARBRO WESTERHOLM (fp);

Herr talman! Del arbetet får inte de resurser som behövs. Mycket av detta arbete görs rent ideellt pa fritiden. Vi behöver således slå fast att dessa aktiviteter iir en etablerad del av svensk hälso- och sjukvård. Det är min förhoppning att den vidareutveckling av läkemedelsutredningen som jag har gjort i min motion skall tas med i propositionsskrivandet.

Överliiggningen var härmed avslutad. (Beslut fiiiiiades under 11 S.)

11 § Beslut

Företogs till avgörande socialulskoliels betänkanden 1989/90:SoU2. SoU3. SoUS och SoU6.

Socialutskoi:tets betänkande SoU2

Mom. 2 (ekonomisk misskötsamhet och serveringstillstånd)

Utskottets hemställan bifölls ined 233 röster mot 52 för reservation 1 av Per Stenmarck ni,fl.

Mom. 3 (servering på teatrar m,m,)

Ulskollevs hemställan - som ställdes mot reservation 2 av Per Stenmarck m.fl, - bifölls med acklamation.

Mom. 9 (samordning av resurser)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av Per Stenmarck m.fl. - bifölls med acklamation.

Övriga inomen t Utskottets hemställan bifölls.

Socialutskottets betänkande SoU3

Utskottets hemställan bifölls.

Socialutskottets betänkande SoUS

Mom. I (en riksnorm för socialbidrag)

Utskottets hemställan bifölls med 268 röster mot 17 för reservation 1 av Gudrun Schyman, 2 ledamöter avstod från att rösta.

Mom. 2 (ekonomiskt stöd åt asylsökande)

Utskottets hemställan bifölls med 252 röster mot 35 för reservation 2 av Gudrun Schyman och Anita Stenberg,

Mom. 3-7 Prot. 1989/90:26

Utskottets hemställan bifölls, 15 november 1989

Mom. 8 (våld mot kvinnor och barn)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av Bo Holmberg m,fl, - bifölls med acklamation.

Socialutskottets betänkande SoU6

Mom. 1 (uppföljning av läkemedels effekter och biverkningar)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 1 av Daniel Tarschys och Barbro Westerholm - bifölls med acklamation.

Mom. 2 (läkemedelsinformation och utbildning)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av Daniel Tarschys och Barbro Westerholm - bifölls med acklamation.

Mom. 3 (behovet av kliniska farmakologer och farmacevier)

Utskottets hemställan - som .ställdes mot reservation 3 av Daniel Tarschys och Barbro Westerholm - bifölls med acklamation.

Mom. 4 (överförskrivning och felaktig användning av läkemedel)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 4 av Daniel Tarschys och Barbro Westerholm - bifölls med acklamation.

Mom. 5 Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 6 (användning av kvicksilver som konserveringsmedel i läkemedel)

Utskottets hemställan bifölls med 247 röster mot 37 för reservation 5 av Gudrun Schyman och Anita Stenberg. 2 ledamöter avstod från atl rösta.

12 § Beslut om samlad votering

Beträffande de på föredragningslistan närmast upptagna ärendena, socialutskottets betänkanden SoU7 och SoU9, beslöt kammaren på förslag av tredje vice talmannen medge att de fick företas till avgörande i ett sammanhang sedan debatten i båda dessa ärenden avslutats.

TREDJE VICE TALMANNEN:

Jag får meddela att anslag nu har satts upp om att detta sammanträde skall fortsätta efter kl. 19.00.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Amalgam och andra tandvårds-frågor

13 § Amalgam och andra tandvårdsfrågor

Föredrogs socialutskottels belänkande 1989/90:SoU7 Amalgam och andra tandvårdsfrågor.

ROSA ÖSTH (c):

Herr talman! Amalgam som tandfyllnadsmede!har använts i ca 150 år Debatten i Sverige om amalgamets olämplighet är dock tämligen ny. Den startade på ullvar först i början av 1980-talel, men internationellt sett är det inte någon ny fråga. Redan i millen av 1800-lalel ifrågasattes amalgamet starkt i USA på grund av kvicksilvret som är en viktig beståndsdel, och under mellankrigstiden fördes en debatt i Tyskland på vetenskaplig nivå - för atl ta tvä exempel. När frågan dök upp i Sverige möttes den till én början med en axelryckning, i varje fall i bildlig bemärkelse. Från en rad s.k. experthåll gjorde man sitt bästa för alt smula sönder de argument som framfördes för alt påvisa amalgamets skadeverkningar. Som exempel kan nämnas atl Tandläkarförbundet 1982 uttalade sig så här; "Sedan mer än 100 år har amalgam använts som landfyllnadsmalerial. Amalgam är sällsynt stabilt och motståndskraftigt mot såväl kemisk som fysikalisk påverkan. Amalgam är i stort sett giftfritt och biologiskt helt inaktivt." Även socialstyrelsen uttalade mer än en gång all amalgam var ett ofarligt medel.

I den atmosfär kring frågan sorn de här uppfattningarna givelvis bidrog till var det helt säkert inte lätt att vara patient och försöka hävda att man hade problem som hängde samman med amalgamfyllningarna. Del är många som kan berätta atl det inte är så lätt i dag heller, men långsamt håller det på atl ske en förändring till det bättre. Det är framför allt några saker som hänt och som har haft betydelse i det här sammanhanget.

Den s.k. LEK-utredningen konstaieradeexempelvis isilt betänkande att "amalgam äf ett ur toxikologisk synvinkel olämpligt tandlagningsmalerial". Detta är en uppfattning som socialstyrelsen nu har gjort till sin egen och har med utgångspunkt i delta utarbetat sina "allmänna råd". I dessa framhålls bl.a. att amalgam bör undvikas på gravida kvinnor och all användningen av amalgam successivt bör minska.

Det här har, som sagt, haft sin betydelse. I dag har allt fler patienter chans atl möta både tandläkare och läkare söm har en mjukare och mer öppen attityd till "amalgamproblemen" än vad som oftast var fallet för bara några år sedan.

Del händer också myckel på del här området ute i landslingen. Jag är förslås särskilt glad åt atl kunna hänvisa till mitt eget landsting i Uppsala, där man tycks ligga tämligen långt framme. Där här en politiskt sammansatt grupp t,ex, föreslagit alt vårdlag skall byggas upp i alla sjukvårdsdistrikt och all utbildning skall genomföras, både översiktlig och fördjupad. De amalgamfall som inte klaras av i primärvården skall hänvisas till en specialmottagning på Akademiska sjukhuset, där bl,a, en s,k. hänvisningsläkare skall finnas. Meningen är all del för varje patient, i samarbete med patienten, skall utarbetas en individuell vårdplan. Jag tycker all den här arbetsgruppen på ett fint sätt beskriver något av del som i dag är mest aktuellt: "Eftersom osä-

kerhelen kring dessa patienter fortfarande är stor är det omhändertagandet och utvecklingsarbetet som i dagslägel är det viktigaste. Det patienterna önskar är atl bli bemötta på ett medmänskligt sätt och fä den hjälp som i dag står till buds."

I Uppsala kommer del alltså all finnas hanvisningsläkare. Behovet av sädana har påpekats i en motion av Jan Hyttring och Marianne Andersson till vilken vi ifrån centerpartiet har hänvisali reservation 2, som jag härmed yrkar bifall till. Eftersom många patienter får neuro-fysiologiska besvär, behövs del förutom hänvisningslandläkare också läkare med särskild kompelens.

Efter vad socialstyrelsen nu har uttalat om amalgamets olämplighei, som jag har varit inne på tidigare, finns det egentligen bara en logisk slutsals, nämligen den att alla ansträngningar nu måste inriktas på alt finna acceptabla ersättningsmaterial, så atl användningen av amalgam med det allra snaraste kan upphöra. Del är därför som vi föreslår en avvecklingsplan. Det gör vi i reservation 1, som jag yrkar bifall till.

Slutligen vill jag beröra frågan om kontroll av tandlagningsmalerial. om behovet av biverkningsrapporlering och ett produktregister. Det är utomordentligt anmärkningsvärt atl del material som placeras i munhålan på människor för atl finnas där i decennier är praktiskt tagel helt okontrollerat. Del anser dess bättre även utskottet, som är kritiskt mot att ingenting har hänt på det här området. Jag hittade en uppgift om all föredragande statsråd redan 1973 framhöll atl man borde komma till rätta med den här frågan. Nu har det alltså förflutit 16 år. Det är ju väl känt att socialstyrelsen för sin del redan 1984 lade fram ett förslag, som enligt de uppgifter som jag har fått var så pass väl utarbetat atl det inte borde krävas alltför myckel arbete för all förverkliga det. Men den här frågan hör uppenbarligen till dem som regeringen bereder länge; man gör del fortfarande efter fem är. När vi för ett år sedan diskuterade frågan utlovades en proposition under 1989. Jag sade för min del alt jag hoppades alt det inte skulle dröja för långt in på del året. Propositionen har inte kommit, men enligt den senaste uppgiften skall den komma våren 1990. Nu hoppas jag all detta löfte kommer all infrias.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 4,

Det finns i del här betänkandet ytterligare en reservation som centerleda-möler slär bakom. Den handlar om den s,k, Brånemarksmetoden och kommer all behandlas senare av Marianne Andersson,

Prot, 1989/90:26 15 november 1989

Amalgam och andra tandvårdsfrågor

GUDRUN SCHYMAN (vpk);

Herr talman! Vpk har i en motion yrkat på ett förbud mot amalgam som tandlagningsinedel, delta utifrån alt del innehåller så mycket kvicksilver och utifrån all vi anser alt det finns tillräckligt myckel som talar för atl människor blir sjuka av det kvicksilver man har i kroppen. Del finns dessutom många problem kring förekomsten av kvicksilver i samhället i stort, alltså på många fler områden än bara inom tandvården. Vi anser all också dessa problem ger tillräckliga skäl för att man skall verka för ett förbud av kvicksilver inom alla områden, även i fråga om de områden vi diskuterade i debatten om föregående betänkande.

Vi har haft denna debatt en gång tidigare. Det framkom då - nästan som

Prot, 1989/90:26 15 november 1989

Amalgam och andra tandvårdsfrågor

vanligt, höll jag på all säga - alt vi är överens i socialutskottet om att den nuvarande situationen inte är särskilt lyckhg, men att utskoitsmajoriteten ändå ville skjuta på ett avgörande eftersom man anser atl det inte finns några alternativ. Socialutskottet är väl heller inte riktigt överens om hur farligt detta är.

Jag skulle nu vilja peka på vad som sker inom den internationella forskningen, sorn faktiskt har gått framåt i delta avseende. Det finns kanadensisk forskning som ganska nyligen har redovisats i Sverige som påvisar att riskerna för skador på fostren hos gravida kvinnor som får sina tänder lagade med amalgam kan vara större än vad man hittills har trott. Detta visar både kanadensiska och japanska forskningsrön.

I Canadci drar forskarna slutsatsen att amalgam i tänderna kan vara den allra främsta källan till kvicksilverexponering för människan. I Sverige har tandvårdspersonal som anmält arbetsskada på grund av kvicksilverexponering fått höra all det är farligare atl äta insjöfisk än atl arbeta i kvicksilverånga på tandkliniker. Man har alltså en annan syn på detta.

De kanadensiska forskarna sammanfattar sina rön så här: "Kvicksilverånga utlöst av amalgam absorberas lätt i bland annat lungor, mag-tarm-ka-nal och käkben. Kvicksilvret fortsätter alt ackumuleras såväl hos moder som hos foster.

Nyfödda får också tillskott av kvicksilver via modersmjölken."

Den svenske forskare som har bevistal det seminarium i Canada där dessa uppgifter kom fram säger: "Det här är första gången man med hårddata visar hur del sker en transport av kvicksilver från amalgam från placentan, moderkakan, till foslrel och hur kvicksilvret från amalgamet lagras i fostret".

Denne svenske forskare menar också atl den kunskap vi nu har om hur foster exponeras alltså borde vara tillräcklig för att avveckla användningen av amalgam helt och hållet.

I samband med obduktioner av tandvårdspersonal har man också funnit höga haller av kvicksilver i hypofysen. Det finns hos ett antal tandläkare väl dokumenterade allergiska besvär.

Det finns således en mängd data som talar för atl amalgamet är någonting myckel dåligt. Jag vet atl flera har denna uppfattning men ändå inte vill fatta beslutet om en avveckling med hänvisning till all det inte finns några alternativ. Men det finns personer som hävdar atl del faktiskt finns alternativ, att vi i dag har tillgång till ersättningsmaterial. Man pekar på guld, kompositer, keramer och porslin samt en numera praktiskt fungerande cad-cam-leknik som innebär alt man med datorers hjälp kan få fram inlägg av biologiskt acceptabla material.

Jag anser, precis som föregående talare, att det är mycket viktigt att man nu koncentrerar sig på atl få fram alternativ så att ett förbud kan komma så fort som möjligt. Det initiativ som kemikalieinspektionen har tagit är mycket välkommet. Inspektionen har på sin lista över farliga ämnen som man vill förbjuda tagit upp just kvicksilver. Man säger från inspektionen att amalgam innehåller kvicksilver, en av de tio kemikalierna på "den svarta listan". Kerstin Niblaeus på kemikalieinspektionen säger att frågan inte är om utan när vi förbjuder amalgam. Vpk har motionerat om en treårig avvecklingsperiod. Kemikalieinspektionen påpekar del faktum alt kvicksilver inte

bryts ned ute i naturen, utan alt det i stället lagras och orsakar skador på växt- och djurliv. Dessutom har del framkommit att kvicksilvret i amalgam kan orsaka sjukdom hos människor.

Ett beslut om ett förbud måste fattas av regeringen. När representanter från kemikalieinspektionen blev tillfrågade om de trodde att beslutet skulle gå igenom sade de att de inte ens hade tänkt tanken atl beslutet inte skulle gå igenom. Jag anser alt den inställning som kemikalieinspektionen har är mycket offensiv och stärkande. Den rimmar mycket väl med det beslut som jag anser att denna församling bör fatta, nämligen ett beslut om ett förbud och en avvecklingsplan.

Med delta vill jag yrka bifall till reservation 1 som handlar just om detta, men även till reservation 3 som handlar om information om alternativa behandlingsmetoder. Jag vet alt det finns råd och riktlinjer som socialstyrelsen har givit ut om att detta skall komma till stånd. Jag har däremot hittills inte fått någon sådan information när jag har varit hos tandläkaren, varken när jag har varit där för egen del eller när jag har varit där med mina barn. Vill man ha information får man fråga om det, och man får ganska svävande svar. Detta är alltså ingenting som fungerar i praktiken.

Jag yrkar alltså bifall till reservationerna I, 3 och 4, fogade till betänkandet.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Amalgam och andra tandvårdsfrågor

ANITA STENBERG (mp):

Herr talman! Tack, Gudrun Schyman, du är en alldeles utmärkt talare och du sade många bra saker!

En av socialstyrelsen tillsatt utredning, LEK-utredningen - namnet står för lågdosexponering av kvicksilver - uttalade 1987, som Rosa Östh påpekade, att amalgam är ett ur toxikologisk synvinkel olämpligt tandfyllnings-material. Delta uttalande förtjänar atl upprepas. Utredningen föreslog därför alt tandläkarna skall vara restriktiva med amalgamarbeten på gravida kvinnor och barn. Motiveringen var att metalliskt kvicksilver passerar pla-centa-barriären och alt det finns förutsättningar för skador på fostret. Gudrun Schyman talade om detta i samband med alt hon nämnde den kanadensiska undersökningen.

Tandvårdsskadeförbundet redovisar att många människor anser sig skadade av sina amalgamfyllningar och atl de som har fått sina amalgamfyllningar utbytta mot andra fyllningsmaterial blivit bättre, om än inte helt friska. Tandläkarna undviker i dag i allt högre grad att göra amalgamfyllningar, men än finns inte det ideala tandersättningsmaterialet.

Forskningen som arbetar på atl få fram ett sådant material måste intensifieras. Den f.d. socialministern Gertrud Sigurdsen lovade vid en hearing i riksdagen under riksmötet 1988/89 att 6 milj. kr. skulle satsas på forskning för alt få fram en lösning på amalgamfrågan och få fram ersättningsmaterial. Vi fick en ny socialminister, Sven Hulterström, och frågan om amalgamet och ersättningsmaterialet flyttades inom en vecka över från socialdepartementet till utbildningsdepartementet "utan medelsanvisning", som det så vackert heter. På detta sätt har de 6 miljonerna till forskningen försvunnit.

Våren 1989 lyckades socialutskottet förmå riksdagen att skaka fram 3 milj.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Amalgam och andra tandvårdsfrågor

kr. från ett reservationsanslag till forskning om amalgamets inverkan på hälsan och till forskning om ersättningsmaterial.

Samtidigt har det under de senaste åren skett en minskning om 25 % av anslagen till odonlologisk forskning. Delta förhållande är ologiskl och ohållbart. För närvarande råder det brist på pengar, inte på forskare eller forskningsuppslag. Vill inte regeringen ha en lösning på frågan?

Socialstyrelsen erhöll 1984 i uppdrag av regeringen all utreda hur innehållet i tandersällningsmaterial skulle kunna redovisas samt att upprätta ett produktregister och ett biverkningsregisler. Fem år senare finns fortfarande ingen offentlig kontroll av tandlagningsmalerial och inget biverkningsregisler. Del är otroligt! Jag frågar en gång till: Vill inte regeringen ha en lösning på frågan?

Miljöpartiet de gröna vill ha ett förbud mot amalgam, och vi vill all avvecklingen av amalgam skall ske inom tre år. Vi vill all tandbehandlingsma-lerial skall betraktas som läkemedel och underställas biverkningskontroll. Vi vill ha en skärpning av de allmänna råden till landläkare, sä atl patienter får vela alt de har rättighet atl vägra amalgamfyllning och atl de kan kräva information om alternativa behandlingsmetoder. Dessa åsikter har vi framfört i motioner.

Vi anser dessutom all allmänlandläkare skall få rättighet atl behandla patienter enligt något som kallas Brånemarksmetoden, dvs. atl man sätter fast löständer med titanskruvar i käkbenet så all lösländerna blir fasta tänder.

Härmed yrkar jag bifall till reservationerna 1,3,4 och 5 och i övrigt bifall till utskottets hemställan.

Jag vill berätta en sak till: Vet ni alt skallen på en person i 60-årsåldern med normallagade tänder i dag skulle räknas som riskavfall vid förbränning på grund av kvicksilverinnehållel? Så slår del till med oss!

JOHNNY AHLQVIST (s): .

Herr talman! Vi.har nu hört tre talare föra den ena linjens talan när det gäller frågan om amalgam. Jag tycker att fru Östh, fru Schyman och fru Stenberg har gjort delta på ett förträffligt sätt. Men allting är ju faktiskt inte svart eller vitt.

Utan all på något sätt förringa de inlägg ni har gjort eller er uppfattning och era känslor för den här frågan, har jag för avsikt alt i mitt anförande utgå från de fakta som är kända i dessa frågor.

Myckel av det som behandlas i detta belänkande från socialutskottet om amalgam och andra landvårdsfrågor har varit föremål för tidigare riksdagsbehandling. För mindre än ett år sedan var dessa frågor uppe till debatt här i kammaren. Del var då fråga om ett stort antal motioner om forskning kring amalgam och om förbud mot användning av amalgam som tandfyllningsmaterial m.m..

För all få en allsidig bedömning av lägel anordnade socialutskottet en offentlig utfrågning i oktober 1988. I denna deltog myndigheter samt expertföreträdare för alla länkbara intressen, kunskapsområden och uppfattningar. Denna utfrågning låg också till grund för del ställningstagande som

socialutskottet redovisade i betänkandet vid den förra behandlingen av frågan, ett ställningstagande som också blev riksdagens linje.

Herr talman! När nu likartade motioner och krav behandlas i dagens belänkande, man kan nog utan överdrift påstå alt de fått en grundlig och bred belysning och alt utskottsmajoriletens förslag är väl underbyggt. Min.avsikt är därför all inte gå in i detalj på de delar som varit föremål för debatt i samband med den offentliga utfrågningen.

Jag vill först konstalera alt det trots reservationerna råder en stor enighet i många av dessa frågor. Jag anser alt en stor del av reservationerna bara är en tvist om påvens skägg, som inte stämmer överens med de uttalanden som vi tidigare hört här från talarstolen.

Herr talman! Ulskottsmajoritelen har självfallet den uppfattningen all alla patienter inom vården skall bemötas med respekt och att deras uppgifter skall tas på allvar. Delta gäller också patienter med symptom som kan antas bero på kvicksilver från amalgam.

Utskottet har tidigare framhållit detta och också starkt betonat all del inte får göras några avsteg från den för all hälso- och sjukvård och landvård grundläggande principen alt all utredning och behandling skall ske i samförstånd med patienten så långt del är möjligt.

Beträffande produktkonlroll och registrering av biverkningar från tandersällningsmaterial vill jag klargöra atl ulskollsmajorileten anser del högst otillfredsställande att det saknas en offentlig kontroll. Denna fråga måste nu behandlas med förtur av regeringen. Vi förutsätter också all detta finns med i den proposition som kommer om ny organisation för läkemedelskontroll.

När del gäller kravet på atl del även skall finnas hänvisningsläkare i landslingen, anser majoriteten all del är mycket på gång inom våra landsting. Det finns i dag landsting som arbetar med den modell som fru Östh här redogjorde för, där hänvisningslandläkare, läkare och psykolog gemensamt arbetar med patienterna.

Jag anser inte alt det nu finns anledning för oss i riksdagen all gå ul med pekpinnar. Delta är en fråga för sjukvårdshuvudmännen.

Beträffande kravet om en utökning av landimplantat enligt Brånemarksmetoden, är det min uppfattning atl det inte är riksdagens uppgift all värdera olika vårdformer. Delta skall göras av ansVarig myndighet. Även på detta område är det på gång en del ute i landet.

Jag skall avslutningsvis, herr talman, la upp kravet från centern, vpk och miljöpartiet om förbud mot amalgam efter en avvecklingsperiod på tre år. Detta krav framfördes också förra året, och jag måste konstatera all tankegångarna bakom kravet inte blivit klokare under del år som har gått. Jag vågar påstå all del skulle bli myckel allvarliga konsekvenser om ett sådant förbud skulle införas.

Utskottets majoritet tycker att det är en självklarhet atl man skall ha ett färdigpröval alternativ när man fattar beslut om ett förbud. Vi vet sedan tidigare att det förekommit atl läkemedel ersatts av annat läkemedel utan alt detta varit ordentligt utprovat. Efter bytet har människor drabbats av svåra biverkningar med personliga tragedier som följd.

Även om centern, vpk och miljöpartiet vill profilera sig på detta sätt, anser jag all även ni måste ta lärdom av historien, I förra årets debatt fick ert för-

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Amalgatn och andra tandvårdsfrågor

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Amalgam och andra tandvårdsfrågor

slag benämningen "ett politiskt tandfyllningsmaterial". Jag tycker att det verkligen äir en träffande benämning på ert förslag. Trots all expertis vidhåller ni fortfiirande ett totalslopp utan att ha några alternativ. Jag försökte lyssna till era inlägg för atl höra om ni hade några alternativ, men jag kunde tyvärr inte uppfatta några sådana.

Herr talman! Den linje som ulskottsmajoritelen förordar innebär att frågan om amalgam fortlöpande omprövas allteftersom del kommer nya forskningsrapporter. Naturligtvis skall amalgam ersättas när det finns ett säkrare och bättre material.

Med detta, herr talman, vill jag yrka avslag på samtliga reservationer och bifall till hemställan i betänkandet.

GUDRUN SCHYMAN (vpk) replik:

Herr talman! Jag trodde att jag skulle slippa höra det som jag fick höra förra året, nämligen atl det vi kräver är atl partiprogrammen skall stoppas in i tänderna på människor som kommer till tandläkaren. Det är faktiskt inte det vi har krävt. Det framgår med all önskvärd tydlighet om man läser våra motioner, Johnny Ahlqvist.

Johnny Ahlqvist säger att utskottet vill luta sig mot kända fakta. Jag undrar då varför endast de fakta som utskollel vall alt luta sig mot är kända. Hur kommer det sig att de internationella fakta som jag refererade i milt inlägg och som jag kan överlämna i svart på vilt - dvs. tryckta ord på vitt papper som visar att detta är vetenskapliga fakta - inte gills i det här fallet? Varför är det bara vissa fakta som gills i den här frågan? Jag vill påstå att detta är en sortering och gallring som knappast kan kallas objektiv.

Sedan säger Johnny Ahlqvist att det vi kräver i reservationerna är en tvist om påvens skägg. Jag vet inte vem den påven är och vilket det skägget är, eller om det möjligen är regeringen som har fastnat med skägget i brevlådan i den här frågan.

Jag har inget skägg, så jag kan inte uttala mig om vem som sitter fast. Men jag tycker att utvecklingen sitter fast i den här frågan. Man undrar vilkas ärenden regeringen egentligen går i den här frågan. Jag blev inte riktigt klok på det. Men jag kan kanske få något upplysande svar baserat på kända fakta.

Johnny Ahlqvist säger alt del skulle leda till allvarliga konsekvenser om vi införde ett förbud mot amalgam. Min hållning är den att det i dag leder till otroligt allvarliga konsekvenser för människor, djur och natur att vi tillåter en kvicksilverhantering på det sätt som vi gör. Jag menar alt jag kan belägga detta med kända fakta.

Vi tänker alltså inte kräva att våra partiprogram skall stoppas in i tänderna på människor Jag tycker att man kan kräva en mer seriös behandling av den här frågan från utskottsmajoriteten och från regeringen.

ROSA ÖSTH (c) replik:

Herr talman! Jag vill till Johnny Ahlqvist säga att det måste finnas ett logiskt samband mellan det man säger i det ena ögonblicket och det man gör i det andra. Socialstyrelsen, som är det statliga organ som i del här sammanhanget har ansvaret, har konstaterat alt användningen av amalgam bör minska och alt man skall försöka övergå till något annat material.

Det är då logiskt all man sätter in krafterna på alt åstadkomma detta. Men så länge del fortfarande finns många som med glöd hävdar atl det inte finns någonting bättre än amalgam, kan man utgå från alt ansträngningarna inte precis ökar för atl få till stånd alternativ.

Del låter på Johnny Ahlqvist som om del inte alls fanns några alternativ till amalgam. Det gör det visst! Jag skall här inte ge mig in på att redogöra för vilka de är. Det tror jag alt Anita Stenberg kan betydligt bättre än jag.

Del finns stora möjligheter all göra befintliga alternativ bättre och också alt finna andra och nya alternativ som är säkra i alla avseenden, om man får till stånd en viljeyttring. Del är inte alls ovanligt, Johnny Ahlqvist, all man på de områden där man vill ha en förändring till stånd och ett spårbyle inrättar en avvecklingplan ulan all man för den skull har någon fullständig garanti för att man skall klara av att genomföra en sådan. I allmänhet får man ändå till stånd en förändring genom ett sådant förfarande.

När det gäller produktkontrollen och det som hänger samman med den, uttalade utskottet redan förra året att regeringen borde avgöra den frågan med förtur. Del måste finnas gränser också för utskottets tålamod.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Amalgam och andra tandvårdsfrågor

Under detta anförande övertog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

ANITA STENBERG (mp) replik:

Herr talman! Ska vi byta grejer, Johnny Ahlqvist, med varann? Skall vi ta frågan om avvecklingen av kärnkraften, hur den skall gå till och förutsättningen för all man skall våga tro på den? Jag menar atl man kan diskutera och bestämma hur avveckling skall gå till i ett visst fall, även om man inte kan del i andra fall. Frågan om slulförvaringen har man ju t.ex. inte löst när det gäller kärnkraften, men alla tror atl del skall gå att lösa, åtminstone i regeringskansliet. Vi tror inte del. Däremot tror vi atl man kan få fram ett ersättningsmaterial för amalgam. Förutsättningen är dock atl regeringen vill satsa pengar. Det är ju del regeringen inte gör i dag.

Tänk om man satsade pengar, som man t.ex. satsar pengar i USA för att få fram material till könen på en stridsspets! Det är frågan om hur högt man prioriterar en sak, hur mycket pengar man vill salsa på forskning. Naturligtvis kan vi komma fram till ett material som är bättre än de plastmaterial som, enligt min uppfattning, inte är tillräckligt bra i dag. Del finns keramiska material som är på väg. Del finns titan och guld. Vissa material är dyra, andra är inte så dyra. Jag skall inte ge mig in på den frågan, för jag tycker inte all den hör hemma här. En sak som jag däremot anser hör hemma här är att regeringen prioriterar forskning. Ett sätt att få fram pengar till forskning är atl sälla upp ett förbud mot amalgam, en avvecklingsplan för amalgamet. Inom perioden fram till den tidpunkt då amalgamet skall vara borta, skall man ha fått fram ett ersättningsmaterial.

Regeringen reagerar i stället pä ett helt annat sätt. Ni försnillade de sex miljoner som Gertrud Sigurdsen lovade vid hearingen om amalgam. De försvann ju bara! Vi har fåll kämpa som vildar här i socialutskottet för atl få tre miljoner. Där lade Daniel Tarschys ner ett jättejobb.

Ge pengar till forskning! Det finns tandläkare som vill forska, som håller

Prot, 1989/90:26 15 november 1989

Amalgam och andra tandvårdsfrågor

på alt forska och inte kan fortsätta med sin forskning därför all de inte får några pengar,

JOHNNY AHLQVIST (s) replik;

Herr talman! Jag tror all debatten om amalgam är lika förvirrad som den debatt som förs här, Gudrun Schyman inleder med all säga alt del finns alternativ. Rosa Östh gör likadant. Jag tror säkert all Anita Stenberg närmare kan redogöra för detta. Jag försökte höra på Anita Stenberg, men jag uppfattade inte några förslag till alternativ. De alternativ som har diskuterats är plast, men enligt den expertis vi har i utskottet är det inte alls bra.

När del gäller internationell forskning finns rapporter och internationella studier som visar på resultat som är raka motsatsen till de resultat fru Schyman åberopar från en studie om kvicksilvers påverkan på gravida kvinnor. Del finns en japansk studie vars resultat pekar rakt emot de resultat Gudrun Schyman åberopar. Jag förmodar alt de olika begreppen kanske är litet förvirrande.

Del var ett enhälligt utskott som i våras begärde ett tillkännagivande atl vi skulle avsätta ytterligare pengar för forskning. Jag har inte tänkt alt ta på mig någon kritik för all vi i utskottet var överens om atl vi skulle agera på det viset. Vi är väl överens om all ytterligare forskning skall ske.

När det gäller produklregistrel vill jag säga följande till Rosa Östh. Jag sade i mitt inledningsanförande atl vi förutsätter att ett sådant förslag kommer från regeringen, och vi diskuterade delta när vi behandlade frågan i utskottet. Om del inte gör det, finns naturiigtvis möjligheten all vi enas om ett tillkännagivande nästa gång vi behandlar denna fråga. Jag tror all vi kommer all stå fast vid den linjen även om vi skall behandla frågan igen.

Avslutningsvis måste jag ställa en fråga till de reservanter som slår bakom reservationen om förbud mot amalgam. Tror ni själva på den reservationen? Den är mycket motsägelsefull. Del är en sak all säga hur man skall göra och sedan låta andra ta ansvaret för del. Del är ju vad ni gör. Ni kan inte presentera några alternativ som man skulle kunna sälta in om förbudet mot amalgam genomförs - det har ni inte gjort någon gång under debatten. Men ni har ju en replikomgång kvar, och jag förväntar mig atl ni då besvarar dessa frågor om alternativen.

GUDRUN SCHYMAN (vpk) replik:

Herr talman! Ja, då skall jag försöka göra det. Jag skall läsa från ett papper som är undertecknat av en landläkare. Det slår så här: "Vi har i dag tillgång till goda ersättningsmaterial för amalgam såsom; guld, kompositer. keramer och porslin, för all inte nämna den numera praktiskt fungerande cad-cam-tekniken - en teknik där man med datorhjälp avbildar kaviteler och tillverkar skräddarsydda inlägg i biologiskt acceptabla material." Del var väl ganska hörvärt.

Johnny Ahlqvist tog upp den japanska forskningen. Jag tror alt han inte har tagit del av de senaste rönen av samma forskare - antar jag - som han hänvisar till. Denne forskare, Yoshida, har gått vidare i sina försök. Han har tidigare, genom djurförsök, visat på alt amalgam inte skulle vara farligt för gravida kvinnor. Nu han gått vidare och visat all del i samband med födseln

och under de första levnadsveckorna sker en omfördelning av kvicksilvret hos inarssvinsungar, som används i försöken. Kvicksilvret går ut i hela kroppen inkl. hjärna och njurar som ju är kritiska organ. Det är hans senaste rön. Ett resultat av det är atl man i Japan har beslutat atl inte längre lära ut ainalgamleknik på landläkarhögskolorna, eftersom man anser att del är ett förkastligt material - upplysningsvis.

ROSA ÖSTH (c) replik:

Herr talman! Jag har inte sagt till Johnny Ahlqvist all jag är övertygad om all del i dag finns fullgoda alternativ. Om jag ansåg del skulle det finnas anledning att sätta stopp omedelbart för användningen av amalgam. Erfarenheten visar dock all när man får till stånd en avvecklingsplan på det ena eller andra området, brukar del vara effektivt för all påskynda en utveckling.

Del är märkligt att socialdemokraterna och Johnny Ahlqvist verkar vara fullständigt ointresserade av atl det händer någonting på detta område. Del betyder atl nian inte lar på allvar det socialstyrelsen har sagt om all användandet av amalgam skall upphöra.

Avvecklingsplanens tidslängd behöver inte vara någon hjärtefråga. Huvudsaken är att åtminstone en viljeyttring i denna riktning kommer till stånd. Om jag kunde få en signal från Johnny Ahlqvist om all han vore intresserad av all diskutera en avvecklingsplan som gällde fyra är, skulle jag vara beredd att ställa upp på den diskussionen.

Sedan lackar jag för löftet att del nästa gång blir ett tillkännagivande, om vi inte har fält till stånd ett produktregister och en möjlighet till kontroll av dentala material,

ANITA STENBERG (mp) replik:

Herr talman! Det finns ersättningsmaterial som är alldeles utmärkta, men de är dyra. Guld är ett alldeles utmärkt ersättningsmaterial. Vi har titan och övriga material som Gudrun Schyman räknade upp. Däremot kan man säga atl alla plaster inte är bra. De kan ända användas som ersättningsmaterial, men de är inte sä hållbara som nian skulle önska.

Det år här inte fråga om vad vi skall ha för ersättningsmaterial. Det är inte där knuten ligger. Knuten ligger i frågan om man vill byta ul amalgamet mot något annat, om man vill salsa på att få fram andra material som är så bra atl de kan ersätta amalgamet. Jag skulle vara tacksam om Johnny Ahlqvist kunde säga; Ja. vi skall lämna pengar, så all forskningen kan fortsätta och vi kan få fram sådana material. Då skulle jag vara nöjd.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Amalgam och andra tandvårdsfrågor

JOHNNY AHLQVIST (s) replik;

Herr talman! Jag förslår all fru Stenberg skulle vara glad om jag stod här och sade alt vi skulle dela ul en massa pengar; det är något som gläder alla. Jag lar ändå fasta på vad Anita Stenberg sade i sin slutreplik, nämligen all det inte är fråga om vilket material som skall användas. Men för oss som bildat majoritet i utskollel är delta verkligen den stora frågan i delta sammanhang. Vi har sagt att vi är beredda all utfärda ett förbud mot amalgam den dag det finns ett material som är utprovat. Det är en viktig skillnad atl

Prot, 1989/90:26 15 november 1989

Amalgam och andra tandvårdsfrågor

man säger all den dag del finns ett alternativ skall ett förbud mot amalgam utfärdas. Men jag uppfattade Anita Stenberg på ett sådant sätt atl del inte är fråga om vilket material som skall användas; det nämndes bara helt flyktigt.

Jag vet inte varför Rosa Östh sköt in sig på endast socialdemokraterna. Del är nämligen en bred majoritet i utskottet som slår bakom det betänkande som vi diskuterar i dag. Det är således inte enbart en socialdemokratisk nyck atl majoriteten i utskottet inte ställer sig bakom denna reservation.

Jag har efterlyst vilka alternativ som finns men har bara delvis fått svar. Men Anita Stenberg sade att alternativen är för dyra. Jag vidhåller därför fortfarande det som har sagts i utskottet, nämligen alt del bästa är att mer forskning bedrivs. Den dag man har fåll fram ett material som är lika bra som amalgam men som inte ger några biverkningar finns del inte någon anledning för oss alt slå här och säga all vi inte ställer oss bakom kravet på ett förbud mot amalgam.

PER STENMARCK (m):

Herr talman! Jag skall försöka fatta mig kort och beröra endast en av de reservationer som har fogats till delta betänkande.

Del finns ett antal frågor där olika utskott år efter år hänvisar till all ett ärende antingen befinner sig under utredning eller för tillfället håller på atl beredas inom regeringskansliet. I långa tider låter sig både del berörda utskollel och kammaren nöja sig med delta. Det är kanske inte så underligt, eftersom detta i grunden är en del av del svenska beredningssyslemet. Men det är inte acceptabelt när en fråga drivs så långt alt det kan finnas visst fog alt tala om en förhalning av ärendet. Jag vill inte påstå atl så nödvändigtvis är fallet när det gäller reservation 4, som är fogad till del belänkande vi nu behandlar, men del ligger troligen ganska nära.

Redan i utskottets skrivning framhålls faktiskt delta, när följande sägs;

"Utskottet anser det i hög grad otillfredsställande atl del fortfarande saknas en offentlig kontroll av tandlagningsmalerial. Frågan om tillsyn och kontroll av tandlagningsmalerial måste få en snar lösning. Utskottet utgår från all regeringen behandlar denna fråga med förtur."

Den sista meningen är anledningen till alt vi moderater inte har anslutit oss till någon reservation. Men det är värt att understryka alt det finns behov av någon form av kontroll just när det gäller tandlagningsmalerial. Och det var därför tillfredsställande att även Johnny Ahlqvist tidigare underströk just delta.

Jag vill betona det vikliga i all denna fråga verkligen behandlas med förtur och att det inte behöver bli någon ytterligare förhalning av frågan, I annat fall kommer vi från moderat håll alt ställa direkta krav på snabbare åtgärder nästa gång, och om så behövs, att ansluta oss till en reservation. Jag hade tänkt avsluta mitt anförande genom att ställa en fråga till Johnny Ahlqvist, men han gav åtminstone ett halvt löfte för en liten stund sedan om alt regeringen skall återkomma i denna fråga i sin proposition om ny läkemedelsor-ganisalion, och jag utgår därför från alt så också kommer atl bli fallet. Därmed ber jag, herr talman, alt få yrka bifall till uiskotiels hemställan i dess helhet.

BARBRO WESTERHOLM (fp);

Herr talman! Vi förde denna debatt för ett år sedan här i kammaren, och det har egentligen inte framkommit något väsentligt nytt när del gäller riskbedömning och övriga åtgärder som ger anledning alt ändra det ställningstagande som vi då gjorde, Johnny Alhqvisl har här myckel väl belyst de synpunkter på förbud som jag hade tänkt framföra, därför upprepar jag inte dem,

Gudrun Schyman log upp en beskyllning gentemot ansvarig myndighet. Hon sade alt myndigheten gallrar de dala som den värderar. Del är en allvarlig beskyllning som jag anser alt myndigheten skall ha en chans atl bemöta. Om t.ex. en JO-anmälan görs kan myndigheten visa hur den arbetar. Jag vet hur myndigheten arbetar, och någon gallring har jag aldrig upplevt.

Gudrun Schyman talade också om de japanska djurstudierna. Jag vill bara säga att djur och människor inte är samma sak, och om vi har data som gäller människor brukar vi så alt säga lula oss mot dem. Och i Sverige har del gjorts en myckel omfattande epidemiologisk undersökning som visar alt gravida personer som är högexponerade, dvs. som har hög exposition för amalgam, inte uppvisar någon ökad missbildningsrisk när del gäller foster. Toxicilelslu-dier är problematiska när del gäller läkemedel som skall användas under hela livet. Del behövs mångåriga toxicitetssludier. Därför skulle inte ett förbud under en så kort tidsrymd fungera om man vill vara säker på alt de nya materialen inte är sämre än de som tidigare har använts.

Myckel har emellertid hänt sedan vi debatterade detta för ett år sedan. Socialstyrelsen har haft en konferens om ersättningsmaterial. Den har också utgivit meddelandeblad om ersättningsmaterial för tuggylor. Arbelar-skyddsstyrelsen har utgivit allmänna råd om arbete med kvicksilver och amalgam inom landvården. Och kemikalieinspektionen ser nu över vad som händer med utsläppen. Jag anser därför atl en hel del positivt har hänt. Och socialstyrelsen är i färd med atl utvärdera och eventuellt omarbeta sina allmänna råd om hur man skall bemöta och utreda patienter med symptom som antagils bero på kvicksilverexponering. Jag anser all delta liksom beslutet från i våras om mer forskningsmedel är bra. Nu är del viktigt att den forskning som bedrivs är bra. Dålig forskning är nämligen sämre än ingen forskning alls. Del som jag är mest bekymrad över i detta sammanhang är vad del blev av produklkontrollen. Utredningsresultatet från utredningen förelåg redan 1984. Det är därför inget problem atl påbörja denna produktkonlroll, rutinerna finns redan hos socialstyrelsens läkemedelsavdelning. Del är myckel lätt alt tillfoga denna produktgrupp. Jag hoppas därför atl vi inte behöver debattera detta ytterligare i kammaren utan alt delta verkställs under det kommande året.

Jag anser alltså all de åtgärder som är befogade har vidtagits med tanke på den bedömning som har gjorts av amalgamet. Och vi från folkpartiet är helt med på noterna när det gäller skrivningarna i detta belänkande.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Amalgam och andra tandvårdsfrågor

GUDRUN SCHYMAN (vpk) replik;

Herr talman! Jag vill säga till Barbro Westerholm att jag inte har planerat atl göra någon JO-anmälan. Men jag menar alt del finns en hel del kritiker som anser all de inte får komma till tals i den utsträckning som de skulle

6 Riksdagens protokoll 1989/90:26

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Amalgam och andra tandvårdsfrågor

vilja. Det är naturligtvis i många fall på det sättet att del finns människor som bedriver forskning pä ett annat sätt och som tycker all de använder sig av alternativa metoder som inte är rikligt gängbara eller godkända på del traditionella sättet. Så har del nog varit även i delta fall.

Jag vill nämna den forskning med djur som bedrivs i Japan. Jag tror alt Johnny Ahlqvist och jag talar om samma forskare. Så länge denne forskares resultat visade att amalgamet inte var farligt refererade man till honom. Men när han nu har gått vidare i sin forskning på djur och kommit fram till andra slutsater, då tar nian inte hans forskning på allvar. Del anser jag är ett betänksamt siitt atl hantera forskningsresultat på. Jag är också mycket angelägen om att en bra forskning nu kommer till stånd. Men jag anser att man förringar också den större miljöproblemaliken när det gäller kvicksilver, som inte någon vill ta på allvar. Det rör sig emellertid om stora mängder kvicksilver som får konsekvenser på djur, natur och människor. Dessa konsekvenser får vägas mot konsekvenserna av ett förbud. Del är inte så atl om vi fortsätlei' så som vi har gjort tidigare händer ingenting. Det händer negativa saker hela tiden.

BARBRO WESTERHOLM (fp) replik;

Herr talman! Jag antar atl Gudrun Schyman talar om vetenskapsmän och deras möjligheter att komma till tals. Jag kan inte se att det skall vara nägot problem om man kommer till tals via de vanliga vägarna, vetenskaplig publikation i erkända tidskrifter. Ibland händer det dock all man lutar sig mot kongressmeddelanden och uttalanden i massmedia. De vägarna blir naturligtvis inte tillmätta samma tyngd som om man hade fått del hela bedömt i en vetenskaplig tidskrift.

När det gäller de motsägelsefulla marsvinsförsöken är jag övertygad om att inan både hos myndighet och i vetenskapens värld vill ta reda på varför man får motsägelsefulla resultat. Dä kanske man kommer orsakerna till all en del människor får problem och andra inte ytterligare på spåren.

MARIANNE ANDERSSON (c);

Herr talman! Först vill jag instämma i det som Rosa Östh, Gudrun Schyman och Anita Stenberg har sagt i den här debatten. Därför tänker jag inte bli långrandig. Jag vill yrka bifall till samtliga reservationer med center-namn.

Det är litet deprimerande att höra Johnny Ahlqvist raljera om förslaget om förbud mot amalgam och hävda all del inte finns något alternativ alls.

Vi är flera centerpartister som skrivit en rad motioner under flera år som lar upp frågan om kvicksilverförgiftning ur olika aspekter. Vi har krävt förbud mot amalgam. Vi har inte gjort det i någon sorls önskan all profilera oss ulan av omsorg om de människor som är eller riskerar alt bli kvicksilverför-giflade av amalgam. Även socialstyrelsen säger nu atl amalgamet är ett ur toxikologisk synpunkt olämpligt tandlagningsmalerial och all det på sikt skall försvinna. Men förbud - del har vi fält höra - går inte. Vi kan inte la bort amalgamet förrän vi har bra ersättningsmaterial ulan biverkningar. Vi kan inte utsätta patienter för ett experiment som vi inte vet tillräckligt om.

Hur ser verkligheten ul då? Jo, användningen av amalgam minskar. Er-

sältningsmalerial har ju funnits i mer än 20 .år, fastän de inte har varit av samma höga kvalitet. Användningen av dessa och nya material som har tillkommit har hela liden ökat. Detta experiment med svenska folkel pågår alltså för fullt. Del pågår utan alt vi har produktregister, biverkningsregisler eller bra kontroll. Del finns de som påslår all del finns stora risker med de nya materialen, men ingen kräver all vi skall la ersättningsmaterialen ur marknaden. Vi vet all forskning och utveckling av nya material ständigt pågår, inte minst tack vare ett initiativ som vi log i socialutskottet i våras. Del är bra. Men utveckling pågår även i andra länder. Material som ersätter amalgam har blivit bättre och hållbarare - det finns material som t.o.m. är hållbarare än amalgam.

Mot denna bakgrund tycker jag all del är märkligt all del inte skulle gå all få bort amalgamet. Det skulle bara forcera fram den utveckling som ändå pågår. Det visar på en dubbelmoral som bara speglar oviljan atl göra något åt del stora problem som amalgamet faktiskt är. Den här uppfattningen har vunnit betydande erkännande under senare år.

Del är intressant att notera att kemikalieinspektionen har aviserat att den inom kort skall lägga fram förslag om atl förbjuda amalgam, Jan Hyttring och jag har väckt en motion där vi kräver atl amalgam skall förbjudas fr.o.m. den 1 januari 1991. Nu har nästan ett år gått sedan vi skrev motionen, och ett år är kvar. Det kan lyckas vara för kort lid. Vi är också några centerpartister som har lagt fram en rapport där vi kräver förbud fr.o.m. 1992, vilket jag skulle förorda. Eftersom vi inte har något sådant yrkande i vår motion, avslår jag från yrkande i delta läge och ansluter mig till den reservation om avvecklingsplan som nu finns.

Lyckligtvis går utvecklingen i "vår" riktning. Det finns många tandläkare som helt eller nästan helt har upphört med all använda amalgam. Hur skall vi göra med dem? Skall de fördömas på något sätt?

Jag skall sedan säga några ord om den s.k. Brånemarksmetoden. Det är en metod som kan hjälpa ett stort antal människor som har så stora orala handikapp, alt konventionell behandling med proteser inte är möjlig. Im-plantalbehandling enligt Brånemarksmetoden är en säker behandlingsform med myckel god prognos, dokumenterad upp till 20 år. Tyvärr slår alltför många i långa tröstlösa köer och är alltså utestängda frän möjligheten att erhålla rehabilitering och en förändrad livssituation, mycket beroende på brislen på utbildade personer som kan ge denna behandling. Vi anser därför det vara av yttersta vikt all fler landläkare får utbildning och kompetens i all använda Brånemarksmetoden. Det är viktigt all delta kan ske inom land-vårdsförsäkringens ram.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Amalgam och andra tandvårdsfrågor

Tredje vice talman BERTIL FISKESJÖ (c);

Herr talman! Jag hade inte tänkt delta i denna debatt, men del är ett par saker som jag utifrån egen erfarenhet vill nämna här Först måste vi inse all kvicksilver är ett av de värsta gifter som vi har. Vi gör allt för all få bort kvicksilver från vatten, mark och luft samt batterier och liknande, men fortfarande stoppar vi alltså kvicksilver i munnen på folk. Del är en ur principiell synpunkt mycket märklig inkonsekvens som inte logiskt kan försvaras.

Jag begärde egentligen ordet när jag hörde atl så många sade all det inte

Prot, 1989/90:26 15 noveinber 1989

Specialiseringstjänstgöring för läkare

finns ersättningsinaierial. Vad är del för snack? Jag har kommit till den åldern då del kan bli nödvändigt med en ordentlig renovering av tänderna. Jag gick igenoiTi det forell par är sedan, ulan amalgam. Del har fungerat alldeles utmärkt. Jag känner många i min bekantskapskrets som har gått igenom precis detsamma, utan amalgam. Det fungerar alldeles utmärkt. Här säger man hela tiden att det inte finns ersättningsmaterial. Då är jag ett exempel på tandlagningsmeioder som inte existerar, vilket jag dock vägrar all acceptera. Sedan ytterligare en sak som har ett annat perspektiv. För ett par år sedan viickte jag en motion i denna fråga. Det drog i gång en ganska omfattande debatt. Jag vet att det hade tagils initiativ tidigare, men av någon anledning blev denna min motion en startpunkt för en väldigt omfattande debatt. För min personliga del blev det också upphovet till en intensiv brevväxling med ett mycket stort antal människor. Jag har tre pärmar i milt rum fulla med brev från sådana människor som anser sig ha lidit skada av kvicksilver. Jag skall inte gä in på några individuella fall här, men jag måste få tillfälle nu när jag ändå har fått ordet att till riksdagens protokoll fa säga atl det sätt pä vilket inånga av dessa människor har blivit behandlade i vär sjukvård sannerligen inte länder vare sig tandläkare eller läkare till heder!

Överläggningen var härmed avslutad, (Beslut fattades under 15 §.)

14 § Specialiseringstjänstgöring för läkare

Föredrogs socialutskottets belänkande 1989/90;SoU9 Specialiseringsljänslgöring för läkare (prop. 1988/89:138),

PER STENMARCK (m);

Herr talman! Regeringens proposition om specialiseringsljänslgöring för läkare vittnar om en fortsalt övertro på politiska åtgärder. Förslaget är fullt av nya exempel på en politisk styrning som nu befinner sig i avveckling i land efter land men som uppenbarligen skall fortsätta här.

Ändå har det förmodligen tydligare på sjukvårdens område än någon annanstans visat sig atl styrning genom tvång inte är en framkomlig väg om målsättningen är all uppnå positiva resultat.

Trots detta skriver statsrådet i propositionen: "Jämfört med arbetsmarknaden i övrigt finns del således en unik möjlighet all påverka den regionala fördelningen av läkararbelskraften direkt efter avlagd läkarexamen."

Vissa lär sig uppenbarligen aldrig. Det är den här politiken som vi modera-ler har motsatt oss i alla år. Om man har som målsättning att uppnå en regional styrning över landet, är en hård styrning mer ett hot än något annat. Av del skälet har vi moderater konsekvent motsatt oss Dagmarlagsliftningens införande och föreslagit atl denna lagstifining skall avskaffas.

1 stället har vi i flera år anvisat positiva åtgärder för alt öka tillgången på läkare i glesbygden.

Av Sveriges offentligt anställda läkare saknar nner än hälften anställningstrygghet. Alla dessa människor är undantagna från bestämmelserna om tillsvidareanställning. Del gäller dels alla underläkare, dels vissa läkare pä mel-lanljänsler vid undervisningssjukhusen.

Som bestämmelserna ser ut i dag är landslingen - genom de specialbe-stämmelser som finns i hälso- och sjukvårdslagen - förbjudna att anställa läkare på lillsvidarebasis. Delta motiveras med behovet av att specialistkompetens måste säkras även i glesbygden. Men erfarenheterna har faktiskt visat all delta har varit ett utomordentligt dåligt sätt all komma till rätta med problemet.

Som en följd av en moderat motion som väcktes i början av 80-lalet tillsal-tes utredningen i fråga om läkares specialistutbildning, LSU-85,

Denna utredning föreslog i oktober 1987 alt de ca 5 000 läkare som genomgår specialistutbildning som huvudregel skall få fast anställning efter det att de har fått sin legitimation,

I propositionen har regeringen åter gått emot detta förslag och föreslår i stället en permanentning av del nu gällande systemet.

De personer som del här gäller är normall sett i åldersgruppen 35-40 år. De har i botlen en grundutbildning om minst fem och ett halvt år och därefter sex till åtta års tjänstgöring som underläkare. Först därefter kan de här personerna få möjlighet till en s.k, lillsvidaretjänsl.

Med hänsyn till atl läkaren ofta har familj och betydande sludieskulder är detta ett direkt orimligt förhållande. Det torde dessutom vara unikt för en yrkeskategori i Sverige all vid denna ålder inte ha en fast tjänst. Detta går inte att bortförklara med alt det här faktiskt rör sig om utbildning.

Det är också, som jag ser del, tämligen uppenbart att systemet inte har kunnat förhindra läkarbristen i glesbygden. För delta krävs del helt andra åtgärder,

1 regeringens proposition föreslås också betydande inskränkningar när del gäller möjligheterna för ické-legilimerade läkare att tjänstgöra pä andra anställningar än inom AT-block, Detta är beklagligt, eftersom vikariaten har ett utomordentligt stort ulbildningsvärde. En nyutexaminerad läkare får ju möjlighet all befästa kunskaperna genom alt omsätta teori i praktik.

Vi moderater säger också nej till den föreslagna förändringen beträffande ett sammanhållet AT-prov. Risken med en samlad examination är atl det uppstår negativa effekter. Ett uppdelat prov ger både bättre möjligheter till beslående kunskaper och förmodligen också klarare utslag i fråga om eventuella kunskapsbrister inom något ämnesområde.

Jag ber med detta, herr talman, alt få yrka bifall till reservationerna 1. 2, 3 och 5.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Specialiseringstjänstgöring för läkare

INGRID RONNE-BJÖRKQVIST (fp);

Herr talman! Del är bra atl läkare som specialislutbildas äntligen får den anställningstrygghet som är en självklarhet för andra yrkeskategorier. På den punkten är utskottet enigt. Däremot tycker utskoitsmajoriteten att tillsvidareanställningen bör avse hela landstingsområdet. Vi i folkpartiet anser att det här är en fråga för arbetsmarknadens parter. Därför yrkar jag bifall till reservation nr 3.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Specialiseringstjänstgöring för läkare

Reservation nr 4 rör rätlen till handledning under specialistljänstgö-ringen. Där råder del stora brister i dag. Del borde därför vara självklart all man får samma räll till reglerad handledning när man utbildas till specialist som man har under AT-läkarutbildningen. Del tycker inte utskottets majoritet. Men det tycker vi i folkpartiet. Därför yrkar jag bifall till reservation nr 4.

Det råder stor brist på allmänläkare. Genom särskilda utbildningsinsatser skulle den bristen åtminstone till en del kunna hävas. Vissa specialistläkare t.ex. skulle stimuleras att bli allmänläkare. Därför yrkar jag bifall till reservation nr 6.

Reservation nr 8 rör behovet av etik i läkarutbildningen. 1 september hölls den tredje internationella kongressen i medicinsk etik. I år var den förlagd till Sverige, närmare bestämt till Huddinge sjukhus. Där berördes bl.a. vikten av atl vi får en väl fungerande undervisning i medicinsk etik. Del framkom atl undervisningen i Sverige inte är särskilt väl organiserad om man jämför med t.ex. USA. Visserligen försöker man pä sina håll lägga in eliska aspekter i den ordinarie undervisningen. Men kvaliteten varierar i alltför hög grad, och det råder brist på kompetenta medicineliker. Särskilt i den högre undervisningen behöver man mera hjälp av humanister och filosofer när del gäller den här utbildningen. Sjuksköterskorna har en avsevärt bättre organiserad utbildning i medicinsk etik än läkarna. Här finns det alltså mycket alt göra. Jag yrkar bifall till reservation nr 8.

Under den senaste tiden har det ined rätta skrivits myckel om all läkarna är en alldeles särskild riskgrupp när del gäller psykosociala problem. Jag behöver bara nämna all för kvinnliga läkare är självmordsfrekvensen fem gånger större än för en likvärdig jämförelsegrupp. En gravid läkare kan t.ex. förväntas arbeta 38 timmar i sträck. Del är ett fullständigt orimligt arbetspass, oberoende av om man är man eller kvinna, om man är gravid eller inte. Också bland manliga läkare är risken för självmord klart större.

En kvinnlig läkare ringde mig i går kväll och berättade hur pressande det är för henne att av patienter och anhöriga ställas till svars för atl del pä grund av resursbrist inte går alt erbjuda den vård som patienten har rätt att kräva. Många läkare far också illa på grund av det ökade våldet inom vården - inte minst på akutmottagningarna, där aggressiva berusade utgör ett allt större problem. Vi måste vara rädda om de alltför få läkare vi har och stoppa ul-bränningen. Därför yrkar jag bifall till reservation nr 9 angående psykosociala problem i läkarutbildning och läkarljänslgöring.

Jag yrkar alltså bifall till samtliga reservationer som folkpartiet har fogat till utskottets belänkande och i övrigt till utskottels hemställan i belänkandet.

GÖRAN ENGSTRÖM (c);

Herr talman! I betänkandet behandlas regeringens förslag till nya regler för specialiseringsljänslgöring för läkare, m.m. Frågan om läkarförsörj-ningen i landet är en viktig del av belänkandet. I stort råder, som vi har hört, enighet om innehållet i betänkandet. De gamla reglerna för specialisltjänsl-göring från 1960-lalet behöver förnyas. Den utredning som har föregått propositionen har fåll instämmande i alla väsentliga delar av remissinstanserna.

På några punkter finns det dock delade meningar. Utskottet har tagit initiativet till en förändring av anställningsformen för läkare under specialistutbildning. Enligt utredningen och flera remissinstanser bör denna kategori läkare kunna anställas genom tillsvidareförordnande. Detta är ett ställningstagande som överensstämmer med förslaget i flera motioner från centerpartiet.

Regeringen vill i propositionen fortsätta med nuvarande modell, dvs, viss-tidsförordnanden. Enligt vår mening är detta ett otidsenligt förhållande på svensk arbetsmarknad. Vi tror dessutom att den nya anställningsform som utskottet föreslår snarast kommer all underlätta rekrytering till de områden i landet där del fortfarande är brist på läkare, dvs, om landstingen kan ge fast anställning under specialistutbildningen.

Del är, som Per Stenmarck ni,fl, har sagt, här fråga om personer som står inför ett mera definitivt val av arbets- och bostadsort och som är i relativt mogen ålder. Därför bör del gamla systemet mönstras ul. Genom en reform rycker vi undan en del av osäkerheten om framtiden, vilket kan ge positiva effekter för svensk sjukvård.

Landstingsförbundets styrelse anser detsamma. Del bör poängleras, Bo Holmberg, all även landsting i norr, som Norrbottens landsting, har sagt detsamma.

Farhågorna i propositionen för en mindre genomströmning genom utbildningssystemet är troligen överdrivna. Erfarenheter av nuvarande ordning lyder onekligen på detta.

Socialdemokraterna har inte reserverat sig mot utskoiisniajoriielen i denna fråga, trots att utskottet går emot regeringen, och av det får man väl dra slutsatsen all de numera instämmer i denna mening och ger regeringen en liten bakläxa. Klarhet kan naturligtvis bringas av den socialdemokratiske debattören, om det är vad man känner med hjärtat.

Beträffande frågan huruvida tillsvidareanställningen skall knytas till en klinik eller ett helt landstingsområde talar myckel för atl detta är en fråga som med fördel kan lösas av parterna på arbetsmarknaden. Delta ställningstagande återges i en borgerlig reservation, nr 3, och jag yrkar bifall till den.

Personligen anser jag alt myckel talar för alt ett helt landstingsområde kan vara atl föredra, och jag förutsätter att problemet kan lösas minst lika bra med den modell som vi har angett. Del medger en flexibilitet, som inte alllid är det mest kännetecknande draget i offentlig personalpolitik,

Läkarförsörjningen i landels alla delar är en avgörande faktor för all hälso- och sjukvårdslagens intentioner skall kunna bli verklighet och upplevas som så av enskilda människor. Situationen har onekligen förbättrats under senare år. men del finns fortfarande många vakanser i flertalet landsting.

Del kanske är förvånande för en del all vakanserna inte enbart återfinns i utpräglade glesbygder i landstingsområdena. Jag log reda på den aktuella situationen i landstinget i mitt län, i Dalarna, och där är det i dag precis lika vanligt i relativt stora städer - sådana som numera förtjänar beteckningen "mellanstäder" - med ganska många vakanser, speciellt på allmänläkarsidan.

Även i detta fall lar utskottet ett initiativ och ger regeringen en knäpp på näsan i all vänskaplighet. Utskottet anser inte att det här området har skötts

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Specialiseringstjänstgöring för läkare

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Specialiseringstjänstgöring för läkare

på del sätt som riksdagen har rätt att kräva. Regeringen bör därför skyndsamt för riksdagen redovisa en samlad bedömning av läget.

1 propositionen talas det om eventuella sanktioner- i ekonomisk form -mot landsting som inte är solidariska beträffande läkarförsörjningen. Del skrivs att en modell skall arbetas fram i samarbete mellan Landstingsförbundet, departement m.fl.

Min fråga till Bo Holmberg är därför; Finns denna modell? Den skulle ju las fram under senare delen av 1989. Eller arbetas del på den så att den kan presenteras?

När det gäller den enskilda människan, dvs. den enskilde läkaren i detta fall, är moroten den modell som är alt föredra, men här har uppfinningsrikedomen inte varit speciellt påtaglig under det senaste decenniet. Del är den huvudinriktning som man bör arbeta efter i fortsättningen. När del gäller stora offentliga institutioner, som landstingen, är del nog bara ekonomiska medel som känns och upplevs som tillräckligt påtagliga för all de verkligen skall samarbeta. För ett par år sedan var del ett landsting i närheten av Stockholm som tämligen påtagligt bröt mot dessa intentioner och inrättade flera tjänster än vad som hade varit önskvärt

Beträffande AT-blockens användning som styrinstrument i den fortsatta planeringen delar jag den åsikt som statsrådet har framfört i propositionen, nämligen ati AT-blocken relativt sett bör minska i antal, speciellt vid undervisningssjukhusen. Det är en del i den planering som måste till för alt fördelningen skall bli mera jämlik geografiskt sett.

Sammantaget är delta ett bra belänkande från socialutskottet på ett för sjukvården - som berör oss alla, förr eller senare - viktigt område.

Med det. herr talman, yrkar jag bifall till de reservationer som centerpartister har varit med om att avge.

ANITA STENBERG (mp);

Herr talman! Härmed yrkar jag bifall till reservation nr 7, angående specialistutbildning i orlopedisk medicin, som stöder sig på miljöparlimolionen So518.1 övrigt yrkar jag bifall till utskottets hemställan.

BO HOLMBERG (s);

Herr talman! När vi i socialutskottet behandlade propositionen gjorde vi det grundligt och med komplettering av en hearing. De av socialutskottets ledamöter som var med vid den första behandlingen av propositionen fick en helt annan och fördjupad bild efter all experter och folk utifrån landet hade beskrivit den verklighet som denna proposition handlar om. Det förslag som har lagts fram för riksdagen kunde också förbättras på en rad vikliga punkter på grund av alt vi ordnade denna hearing. Del manar oss alt, när vi står inför kniviga frågor och känner osäkerhet, använda arbetsformen hearing, som är ett alldeles utmärkt sätt för oss alt fördjupa våra kunskaper.

Under denna hearing framkom ett par saker som är viktiga atl uppmärksamma. Den utbildningspoliliska målsättningen för vidareutbildningen är alt det måste bli genomströmning i systemet. Till Per Stenmarck vill jag säga att han inte behöver hysa någon oro för all genomströmningen inte skall fungera.

De myndigheter, inkl. Landstingsförbundet och socialstyrelsen, som var företrädda vid denna hearing pekade på all avvägningen mellan tillsvidareanställning och visstidsanslällning inte får ske på ett sådant sätt all genomströmningen försämras. Vi kunde konstalera att den sjukvårdspoliliska målsättningen i vidareutbildningen, all se till alt vi får läkarresurser rättvist fördelade över landet, inte alls har förverkligats hitintills. Det är en stor orättvisa. Del sjukvårdspoliliska mål som riksdag och regering har ställt upp, att alla människor skall få rättvis vård och behandling, oberoende av var de bor, har icke kunnat förverkligas på grund av alt läkarfördelningsprogrammei icke har fungerat.

Den andra sjukvårdspolitiska målsättning som finns i vidareutbildningen, nämligen att vi generellt för hela landet skulle få en vidareutbildning på de prioriterade områdena, dvs. allmänmedicin, långvårdsmedicin och psykiatri, har inte heller fungerat. Både propositionen och hearingen visade all vi måste få ett läkarfördelningsprogram som bättre stämmer med de sjukvårdspolitiska målen.

Nu har både Per Stenmarck och Göran Engström talat om all regeringen hittills har varit alldeles för mycket inriktad på styrning och för litet inriktad på "morötter". Jag vill hävda att den hearing vi hade och den verklighet vi lever i inte ser ut på det sättet. Ni har en önskan att beskriva verkligheten så all den stämmer med era politiska ambitioner. Men verkligheten är all del inte alls används för mycket av politiska styrmedel och för litet av "morötter". Här säger både centerns och moderaternas företrädare atl regeringen har för litet fantasi då del gäller alt skapa "morötter". Vi fick höra under hearingen alt landstingen i de fyra nordligaste länen, norra sjukvårdsregionen, under en period som jag nu inte minns när den inföll, hade lagt ner 100 milj. kr. på "morötter". Vi fick höra hur stor politikernas uppfinningsrikedom var i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland för alt få läkare. Vi fick också höra exempel på atl del handlade om atl kunna ge doktorn en islandshäst för atl vederbörande skulle komma upp och arbeta.

Sammanfattningen av hearingen, Per Stenmarck och Göran Engström, var att "morötterna", för att locka doktorer, genom stor fantasi nu vuxit sig så tunga all man knappt orkar bära fram dem. Jag tycker att vi med denna riksdagsbehandling och med den hearing vi har haft måste omvärdera del talesätt ni umgås med då ni säger all del inte används tillräckligt med "morötter", all del är för myckel av piska. Så är icke verkligheten. Fortfarande är de vidareulbildningsblock och de tjänster som finns i den norra sjukvårdsregionen till en tredjedel icke besatta av ordinarie läkare. Den som representerar norra sjukvårdsregionen säger atl detta inte har förändrats i perspektivet av 15-20 års lid.

Då lägger regeringen fram ett förslag, där man pekar på dessa brister och säger att man inte vill ha den ordningen atl läkarna skall vikariera sig fram till specialistkompetens. Plötsligt hoppar Per Stenmarck och moderaterna upp och säger; Ajabaja, regeringen! Inte får ni införa ett styrinstrument. Fortfarande skall den orättvisan råda atl läkarna inte skall utbildas inom de block som har lagts fast, ulan de skall bokstavligen gå på varandra i storstadsregionerna. Det tycker jag är avslöjande för moderaterna. När regeringen lägger fram förslag på ett rimligt styrmedel, som backas upp av de

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Specialiseringstjänstgöring för läkare

Prot, 1989/90:26 15 november 1989

Specialiseringstjänstgöring för läkare

flesta myndigheter som har alt göra med detta och av landslingen, kommer moderatena och säger all del är fel åtgärd.

Till Göran Engström vill jag säga alt det nu aktualiseras ekonomiska styrmedel och sanktioner mot landstingen. Dessa har vi inte sett innehållet i. Det är ett helt nytt förslag, som redovisas i propositionen. Men när Göran Engström säger atl ulskollsmajorileten knäpper regeringen pä näsan för all vi avger ett tillkännagivande för all fä tillbaka resultatet av propositionen, uppföljning och fördjupad analys, är del inte en knäpp på näsan, ulan ett ullryck för atl vi vill fullfölja regeringens ambitioner. Vi vill ha garantier för all de prioriterade verksamhetsområdena och Norrland kan få läkare. Här pekar utskottet också på möjligheten atl få mer flexibilitet i läkarutbildningen. Vi har en hel del på fötterna för att kunna säga atl man kanske får ha en regional syn på utbildningen, så att den ökas i Umeåområdet, för all därmed garantera läkare i den norra regionen.

Vi hade en hearing om demens som visade hur viktigt del är all vi kan få doktorer till allmänmedicin och till långvårdsmedicin. Då är del viktigt all vi kan få en styrning av läkarförsörjningen till de verksamhetsmässigl prioriterade områdena. Det, Göran Engström, är inte ett uttryck för knäpp på näsan. Del är ett uttryck för alt utskotlsmajoriteten vill se till alt de prioriterade målen uppfylls.

Herr talman! I fråga om atl frångå visstidsanslällning och ha en annan anställningsform som ger trygghet har Läkarförbundet agerat för alt läkarna skall få en trygghet i anställningen. Utskotlsmajoriteten tycker atl del är rimligt all Läkarförbundet agerar för trygghet i anställningen. Det skall man göra. Däremot menar vi atl man inte kan jämställa läkarna med andra grupper pä arbetsmarknaden. Vi har en särlagsliflning för läkarna i Sverige. Då är del rimligt alt man också kan tvingas till särbehandling i anställningsformen. Utskottets majoritet har stannat för förslaget alt anställningsformen skall vara tillsvidareanställning på landstingsområdet. Del har man gjort av del skälet atl landstinget därmed kan fördela läkartjänsterna efter behov inom landstingsområdet. Del, Göran Engström, är heller ingen knäpp pä näsan till regeringen, för det är i enlighet med vad regeringen ville ha. Däremot har vännerna på den borgerliga sidan velat slå undan möjligheterna atl gå in i en någorlunda bra förhandling mellan företrädare för staten och Läkarförbundet. Ibland fördes det diskussioner om ätt man skulle rycka undan plattformen för en sådan förhandling. Vi tror alt man i fortsatta förhandlingar borde kunna kombinera kravet på anställningstrygghet med kravet på en fördelning av läkartjänsterna efter behov inom landstingsområdet. Kommer man inte överens i förhandlingarna säger utskotlsmajoriteten atl regeringen får återkomma till riksdagen.

Med detta, herr talman, vill jag yrka avslag på reservationerna och bifall till utskottets skrivningar.

GÖRAN ENGSTRÖM (c) replik;

Herr talman! Det är möjligt all jag medvetet uttryckte mig litet provocerande. Jag vet ju alt Bo Holmberg är myckel ambitiös när det gäller del här området, och jag känner inte minst till hans bakgrund. Ändå tror jag atl han i sak anser atl regeringen icke har haft tillräckligt höga ambitioner, icke har

prövat tillräckligt med medel ur den arsenal som borde finnas på detta område.

Man konstaterar ju - även om man gör en omskrivning - all del är regeringens intentioner som skall fullföljas. Resultatet hittills har icke varit tillfredsställande - del tror jag all alla med någon insikt i landstingsvärlden kan instämma i.

Sedan tror jag inte all vi i och för sig är så oense om att det också behövs en styrning - inte bara morötter. Jag gjorde här distinktionen att i fråga om enskilda människor, t,ex, läkare, tror jag att del återstår en hel del alt göra från samhällets sida när det gäller vad man populärt kallar morötter - alltså alt locka med speciella förmåner. Härvidlag är uppfinningsrikedomen hos landslingen myckel stor, och del kanske också råder en ganska osund konkurrens. Men jag tror atl departementet här behöver ta ett mera samlat grepp.

Jag betonade också alt jag delar statsrådels uppfattning när det gäller AT-blockens användning i planeringen, Dagmarsyslemel vill jag gärna försvara i delta sammanhang. Det har inneburit en form av resursfördelning som verkar mycket utjämnande mellan landels olika delar, även om det icke ensamt har klarat problemet med läkarförsörjningen - del kan vi väl erkänna så här i efterhand. Därför behövs det komplement i framtiden.

Vi har också under en följd av år i cenlermolioner betonat utbildningens vikt. inte minst för den norra delen av Sverige, och det har vi till sist fått gehör för. Jag tror all detta är utomordentligt viktigt och bör framhållas här.

Jag ville snarast, Bo Holmberg, göra några preciseringar som väl i viss mån tonar ner skillnaderna oss emellan, även om jag måste konstatera atl utskottets ambitioner på del här området, såsom de återfinns i tillkännagivandet till regeringen, innebär alt utskottet går längre än regeringen på detta viktiga område.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Specialiserings-tjänstgöring för läkare

PER STENMARCK (m) replik;

Herr talman! Vi diskuterar här mycket om vi skall styra eller om vi skall locka läkare till glesbygden. Jag förstår att vad Bo Holmberg vill är en ökad styrning. Sedan kan man ju alllid diskutera medlen - hur man skall locka. Och jag kan väl hålla med om alt det där med islandshäst kanske inte var del allra mest lyckade av det man kunde länka sig all ta till.

Del är utomordentligt bra, tycker jag, alt socialdemokraterna och Bo Holmberg ändå har accepterat tanken på någon form av tillsvidareanställning. Det är förmodligen något som han lärde sig av den hearing vi genomförde i utskottet. Del innebär ett tillgodoseende av ett antal molionskrav, och del tycker jag alltså är bra. Efter långa diskussioner har uppenbarligen socialdemokraterna accepterat detta. Man har ju ändå bara så alt säga tagit stegel fullt ul. Tjänstgöringsskyldigheten skall vara knuten till landstinget i fortsättningen. Det är bättre än situationen i dag, det håller jag med om. Men det hade varit ännu bättre om socialdemokraterna hade gäll på den linje som nu föreslås i reservation 3, Då hade man haft en anknytning till en viss klinik, till ett visst sjukvårdsområde eller till en viss annan mindre enhet.

Jag tror alt rädslan när del gäller läkarförsörjningen i glesbygden är överdriven på den här punkten. Del finns andra åtgärder-det är jaghelt överly-

Prot, 1989/90:26 15 november 1989

Specialiseringstjänstgöring för läkare

gad om - som är betydligt bättre i det här sammanhanget än atl styra. Del har vi också redogjort för i andra sammanhang.

Låt mig bara fråga; Vari består egentligen er oro när del gäller atl bifalla den lösning som vi har föreslagit i reservation 3, dvs, all knyta tillsvidare-tjänstgöringen till en mindre enhet? För den enskilde läkaren innebär del ju ökad trygghet atl vara bunden vid sin tjänst just i den mindre enheten. Jag tror all detta faktiskt skulle kunna ha klara fördelar, inte minst i de norra delarna av landet och i övrig glesbygd i vårt land.

BO HOLMBERG (s) rephk:

Herr talman! Liksom Göran Engström tror jag atl del är mer som förenar utskoitsmajoriteten och centern när del gäller synen pä de här frågorna. Jag har uppfattat all centerpartiet klart sett de problem som hänger samman med att man inte kan rekrytera doktorer till glesbygden. Det är orättvist atl ha en ordning i Sverige som medför alt inte alla människor kan få den trygghet som läkarförsörjning innebär.

Till Per Stenmarck vill jag säga atl vi har två skäl för all avvisa förslaget om tillsvidareanställning pä klinik. Det ena gäller genomströmningen, som skulle kunna bli ett problem enligt vad samtliga företrädare under denna hearing medgav - med undanlag för Läkarförbundet och Läkaresällskapet.

Det andra skälet är att vi hade försall staten i en helt orimlig förhandlingssituation. Det var fråga om atl komina överens med Läkarförbundet om alt fä en bra kombination mellan kravet på anställningstrygghet och arbetsgivarens legitima krav att kunna styra läkare till platser där behoven finns. Om vi hade ändrat propositionen helt på den här punkten, så hade inte landslingen haft en möjlighet all komma fram. I sin iver all tillfredsställa ett i och för sig legitimt önskemål från läkarnas sida om anställningstrygghet förbiser moderaterna helt all riksdagen också har det sjukvårdspolitiska målet att garantera alla en god hälso- och sjukvård.

Jag träffade en distriktsläkare som hade jobbat många år uppe i Norrland och som hade sett behovet av att finnas där. Några distriktsläkare hade varit förtvivlade efter alt ha träffat många kolleger här nere som inte ville åka upp. Till kolleger här nere som går och vikarierar - och nästan går på varandra - i storstadsområdena, hade de sagt; Hur skulle del se ut om militärer skulle säga att de arbetar inte där de skall vara enligt vad man uttrycker i de försvarspolitiska målsättningarna? Och hur skulle det se ul om de som arbetar inom poslen sade atl "vi bär inte ut post över hela landet"? Detta var alltså distriktsläkarens förtvivlade frågor till hans kolleger.

Det är det här, Per Stenmarck, som ligger bakom att ulskottsmajoritelen försöker kombinera anställningstrygghet med den vikliga och olösta frågan hur man skall klara läkarförsörjningen till de prioriterade områdena. Och på den punkten tycker jag definitivt inte atl moderaterna har någon politik, vare sig historiskt eller som alternativ här i dag.

PER STENMARCK (m) replik:

Herr talman! Vi eftersträvar väl alla all del skall bli fler läkare till glesbygden. Jag tycker att historien faktiskt visar atl styrningen, som den hittills har

fungerat, inte har varit bra, Göran Engström förklarade t.o.m. för en stund sedan all det fanns utomordentliga brister när del gällde Dagmarreformen.

Bo Holmberg talade sig varm för diverse styrmedel. På vilket sätt, Bo Holmberg, har egentligen de här styrmedlen, som nu har använts decennium efter decennium, gett några resultat? Det har alltså varit decennier av styrning, och ändå ser vi i dag utomordentligt klara brister inom hela glesbygden.

En intressant aspekt i det här sammanhanget, när vi talar om den borgerliga reservationen 3, är all vi litar på alt facket och de olika parterna på arbetsmarknaden skall kunna komma fram till en lösning. Del gör uppenbarligen inte socialdemokraterna. Vari består egentligen er tvekan?

BO HOLMBERG (s) replik:

Herr talman! Både i propositionen och i utskottets skrivningar konstateras all nuvarande läkarfördelningsprogram inte fungerar. Vi skiljer oss i bedömningen huruvida del beror på för myckel eller för litet politiska styrmedel. Jag hävdar att de politiska styrmedel som hittills använts inte har fungerat väl, inte har inneburit tillräcklig styrning.

I propositionen sägs att man inte skall få vikariera sig fram till specialist-kompelens. Genom att man får det i dag försämras möjligheterna till en rättvis läkarförsörjning. Del gäller här ett konkret styrmedel som utskotlsmajoriteten förordar men som moderaterna avvisar.

Ett annat styrmedel som vi pekar på gäller läkarutbildningen. Del skall kanske vara så atl man får öka denna utbildning i de områden där bristen är störst.

Jag tror, Per Stenmarck, all vi bör komma ifrån den här ytliga diskussionen om morötter eller styrmedel och i stället konkretisera vad vi menar. Jag har inte hört atl Per Stenmarck själv har konkretiserat vad han menar med morötter. Han kräver atl regeringen skall utveckla en väldig fantasi på det området - själv har han tydligen inte mycket all komma med därvidlag.

Däremot har fantasin varit mycket stor ule i landslingen. Där gör man goda insatser för alt locka till sig läkare med hjälp av morötter! Men nog behövs del också politisk styrning, Per Stenmarck.

Andre vice talmannen anmälde alt Per Stenmarck anhållit att till protokollet få antecknat alt han inte ägde räll till ytterligare replik.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Specialiseringstjänstgöring för läkare

GUDRUN SCHYMAN (vpk);

Herr talman! Jag skall inte ge mig in i grönsaksdeballen - jag tycker inte den förefaller särskilt fantasieggande över huvud laget. Jag tycker all ni verkar blåsa upp er - särskilt Per Stenmarck och moderaterna - som om det vore en djup klyfta mellan reservanterna och ulskottsmajoritelen, vilket jag inte alls tycker atl det är.

Jag anser atl den redovisning som Bo Holmberg gjorde av ärendets gång var riklig, och den entusiasm som han kände för den hearing som vi i utskottet log initiativ till delar jag - också av del skälet all vi kunde fä till stånd så stor politisk enighet om att regeringens proposition var dålig. I ett långt stycke i betänkandet har vi. som någon här redan har påpekat, myckel krafti-

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Specialiseringstjänstgöring för läkare

gare skrivningar än regeringen frän början hade. Vi är djupt kritiska, och vi kom ett långt stycke på väg i stor enighet. Del var ett resultat av hearingen och den fördjupade kunskap som vi fick genom den och som tydligen regeringskansliet inte hade förmått fånga upp under ärendets gång. Jag tycker atl vi skall fortsätta all arbeta på del sättet i socialutskottet. Det blir då mer av sakpolilik och mindre av politiskt revirtänkande, och det tycker jag är befrämjande för sakpoliliken.

Att jag har begärt ordet beror på att vi från vpk har väckt en motion om atl det i princip är rimligt all läkarna får fast anställning när de går på sin specialistutbildning. Del är en åsikt som vi vidhåller, nu i majoritet tillsammans med socialdemokraterna i utskottet. Men vi tycker också all del är rimligt all även regeringen och riksdagen tar sill sjukvårdspoliliska ansvar. Det är därför vi har förordat lösningen atl läkarna blir anställda i landslingen och inte på en klinik av de skäl som Bo Holmberg har redogjort för Men vår principiella inställning - all man skall vara fast anställd när man är i den ålder som läkarna i regel har uppnått för atl kunna tillgodogöra sig en social trygghet, utnyttja sociala förmåner, osv. - står vi alltså fast vid.

Alt vi gjorde del i utskottet gjorde också, tror jag, atl vi kunde få till stånd en majoriletsskrivning som slog fast all så är fallet och alt del i den här frågan inte är avgörande för läkarförsörjningen, vilket man annars kunde ha trott när man läste regeringens ursprungliga förslag.

Dessutom vill jag påpeka del faktum atl vi har fått med en diskussion om utbildningsfrågorna. Vi har länge från vpk;s sida hävdat atl frågan om antalet utbildningsplatser och utbildningens förläggning är av central betydelse för atl få till stånd en spridning av läkare över hela landet. Vi har i det samlade socialutskottet tagit åt oss den erfarenheten genom resor i Norden. Vi har då sett atl chanserna är stora all man stannar kvar på de ställen där man utbildat sig. Det har kommit med i skrivningen i betänkandet. Från vpk;s sida tycker vi all det är värdefullt alt man kan vara flexibel i fråga om utbildningen och länka sig all förlägga den till de platser där det råder brist på läkare.

Med detta har jag, anser jag, förklarat vpk:s hållning, som är rakryggad och inte har svängt 180 eller 360 grader eller vad det nu är man tidigare har påstått. Jag ville bara göra delta klarläggande.

RAGNHILD POHANKA (mp);

Herr talman! Jag vill tala litet för den motion som jag har väckt tillsammans med Anita Stenberg och som hon har yrkat bifall till,

I avstyrkandet av motionen i betänkandet nämner man egentligen inte orlopedisk medicin. Det är inte detsamma som ortopedi.

Vi har i Sverige 800 läkare som är vidareutbildade i orlopedisk medicin, men det är inte godkänt som specialitet. Det är en myckel speciell utbildning. Man kan säga atl den överbryggar den behandling som läkare - i det här fallet ortopeder - ger och den behandling man kan få inom den alternativa medicinen av naprapater, kiropraktorer och andra aliernalivutbildade medicinare, Orlopedisk medicin är också en brygga mellan de traditionella specialiteterna ortopedi, neurologi och reumatologi.

Ryggens, stödjeorganens och ledernas sjukdomar kostar oss omkring 28

miljarder om året. Här skulle då läkare med utbildning i orlopedisk medicin oerhört fint kunna hjälpa till, Naprapaterna - vi har i andra motioner stött tanken pa legitimation för dem - har inte den grundutbildning som en läkare har. Det blir da mer speciell hjälp som de kan ge till de människor som har sådana här problem,

I Säter i Dalarna finns en klinik där man utövar orlopedisk medicin. Där är flera läkare och även sjuksköterskor och sjukgymnaster med denna specialutbildning anställda. Vi menar alt även de senare behöver få en specialistutbildning som blir godkänd.

Landstinget stöder klinikens verksamhet, och man kan alltså få den hjälpen för vanlig läkartaxa. Resultaten är myckel bra. Därför menar vi alt den här utbildningen behöver få status och bli godkänd som en specialitet bland de 60 som redan finns.

Jag är förvånad över all man inte har nämnt denna utbildning i motions-svaret i betänkandet. Man använder i orlopedisk medicin en specifik manuell undersökningsiaklik, och del är viktigt.

Vi yrkar på en utbildning i orlopedisk medicin både för läkare och sjuksköterskor. Del förekommer över huvud taget inte i grundutbildningen. Vidareutbildningskurser finns: dem anordnar socialstyrelsen, men del är inte godkänt på det sätt som vi vill åstadkomma. Vi menar atl del behöver finnas en sådan utbildning och all det behövs ett slags legitimation av den som bedriver den verksamheten. Läkarna kommer nu inte i kontakt med del här ämnesområdet i sin grundutbildning.

Många av de operationer som orlopederna gör börjar man nu gå ifrån för all i stället ge behandling av olika slag. Här kan läkare med utbildning i orlopedisk medicin vara till hjälp. Del finns alliså 800 läkare i Sverige som är utbildade i orlopedisk medicin. De sysslar med många andra saker i stället, och de har liten möjlighet all få praktisera denna sin stora kunskap. Jag yrkar bifall till vår motion.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Specialiseringstjänstgöring för läkare

GÖRAN ENGSTRÖM (c);

Herr talman! Jag begärde ordet en gång till därför att jag tycker atl del är viktigt att göra vissa distinktioner när del gäller olika typer av styrning och planering.

Per Stenmarck nämnde i en bisats all jag hade förklarat att Dagmarsyslemel ensamt - det var så jag uttryckte mig - inte räckte för atl klara läkarförsörjningen över landet på ett jämnare sätt. Det vidhåller jag - del kan vem som helst konstatera. Del är därför jag efterlyser fler morötter från statens sida när det gäller att komplettera del systemet.

Men jag vill gärna betona att jag är en stark försvarare av Dagmarsyslemel när det gäller att fördela de totala sjukförsäkringsresurserna över landet på ett jämlikt sätt. Del har inneburit en helt annan kontroll över kostnadsutvecklingen än vi hade med det gamla systemet. Det gynnar de i sjukvårds-hänseende eftersatta landsdelarna.

Det kan vara intressant all titta på hur utvecklingen ser ul i ett enskilt landsting.

Landstinget i Kopparbergs län är måhända ingen föregångare på alla områden. Tillämpningen av capiialion-principen som den kallas, som innebär

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Specialiserings-tjänstgöring för läkare

atl landstingets ekonomiska resurser även inom landstingsområdet fördelas efter principen antal invånare och ålder inom sjukvårdsområdena, har vi emellertid knäsatt i vårt landstingsområde. Vi har varit utomordentligt eniga - centerpartister, moderater och socialdemokrater - om alt delta är en framkomlig väg.

Det finns anledning all betona delta. Just denna princip, fördelning på invånarantal, är nämligen något som man kan se även på del internationella planet ersätter de automatiskt utbetalande försäkringssystemen. De ledde faktiskt till något som kan liknas vid sjukvårdens konkurs i de länder som använde sig av sådana system.

Överläggningen var härmed avslutad, (Beslut fattades under 15 §,)

15 § Beslut

Företogs till avgörande socialutskottets belänkande 1989/90:SoU7 och SoU9,

Socialutskottets betänkande SoU7 Mom. I (föl bud mot amalgam m,m,)

Utskottets hemställan bifölls med 216 röster mot 71 för reservation I av Ulla Tilländer m,fl.

Mom. 3 (hänvisningsläkare)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av Ulla Tilländer och Rosa Östh - bifölls med acklamation.

Mom. 5 (information om alternativa behandlingsmetoder)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av Gudrun Schyman och Anita Stenberg - bifölls med acklamation.

Mom. 7 (produktkonlroll och registrering av biverkningar av tandersällningsmaterial)

Utskottets hemställan bifölls med 220 röster mot 69 för reservation 4 av Ulla Tilländer m.fl.

Mom. 8 (landimplantat enligt Brånemarksmetoden)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 5 av Ulla Tilländer m,fl. - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Socialutskottets betänkande SoU9

Mom. 2 (utformningen av kunskapskontrollen efter AT)

Utskottets hemställan bifölls med 232 röster mot 51 för reservation 1 av Sten Svensson m,fl, 1 ledamot avstod från all rösta.

Mom. 3 (socialstyrelsens ansvar för utformning och organisation av kun- Prot, 1989/90:26
skapskontrollen under AT) 15 november 1989

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av Sten Svensson m,fl, - bifölls med acklamation,

Motn. 4 (tidsbegränsade förordnanden för läkare under specialistutbildning) Utskottets hemställan med godkännande av utskottets motivering- som ställdes mot utskottets hemställan med godkännande av den i reservation 3 av Daniel Tarschys m.fl, anförda motiveringen - bifölls med acklamation.

Mom. 5 (författningsreglering av rätten till handledning under specialiseringstjänstgöringen)

Uiskotiels hemställan - som ställdes mot reservation 4 av Daniel Tarschys och Barbro Westerholm - bifölls med acklamation,

Motn. 8 (icke-legilimerade läkares vikarialsljänsigöring)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 5 av Sten Svensson m.fl - bifölls med acklamation.

Mom. 10 (specialistutbildning till allmänläkare)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 6 av Daniel Tarschys m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. Il (specialistutbildning i orlopedisk medicin)

Utskottets hemställan bifölls med 265 röster mot 20 för reservation 7 av Anita Stenberg. 1 ledamot avstod från atl rösta.

Mom. 12 (etik i läkarutbildningen)

Utskottets hemställan bifölls med 242 röster mot 41 för reservation 8 av Daniel Tarschys och Barbro Westerholm. 4 ledamöter avstod från atl rösta.

Mom. 13 (psykosociala problem i läkarutbildning och läkarljänslgöring)

Utskottets hemställan bifölls med 248 röster mot 37 för reservation 9 av Daniel Tarschys och Barbro Westerholm. 2 ledamöter avstod från alt rösta.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

16 § Meddelande om information från regeringen

ANDRE VICE TALMANNEN;

Jag får meddela atl utrikesminister Sten Andersson vid morgondagens sammanträde kl. 14.30 lämnar information om besöket i Sovjetunionen.

7 Riksdagens protokoll 1989/90:26

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Statlig förvaltning m.m.

17 § Beslut om uppskjuten votering av kvällsärenden

På förslag av andre vice talmannen medgav kammaren atl de ärenden som hann debatteras färdigt under återstoden av dagens sammanträde skulle företas till avgörande i ett sammanhang i början av morgondagens arbelsple-

18 § Statlig förvaltning m.m.

Föredrogs konstitutionsutskottets belänkande 1989/90;KUl Statiig förvaltning m.m.

STIG BERTILSSON (m);

Herr talman! Belänkandet KUl berör den statliga förvaltningen och handlar om ett antal motioner som ligger kvar sedan den allmänna motionstiden. Inte helt överraskande har motionerna avstyrkts, vilket resulterat i fyra reservationer, varav jag vill yrka bifall till reservationerna 1 och 4. Jag vill också kort motivera varför jag yrkar bifall till dessa reservationer.

Reservation 1 handlar om motivering av myndigheters beslut. Man kan, herr talman, tycka alt del är en självklarhet atl en myndighet i sitt beslutsfattande i förvaltningsärenden anger vilken bestämmelse man stöder sig på. Del är faktiskt en rältssäkerhelsfråga atl den enskilde över huvud tagel inte skall behöva fundera på vad myndigheten stöder sig på när den fattar sina beslut.

Atl del här skulle behöva skrivas in i lagen tycker inte majoriteten med hänvisning till alt del regelmässigt fungerar så ändå. Jag påslår definitivt inte alt det här är en kvantitativt sett stor fråga. Säkert är del som majoriteten säger, atl man regelmässigt tillämpar denna ordning. Men del förefaller ändå motsägelsefullt atl man inte kan ta steget fullt ut och införa en särskild bestämmelse orn delta i förvaltningslagen. Under behandlingen av denna fråga i utskollel har vi inte fått någon motivering till att man inte drar den logiska slutsatsen alt införa en sådan bestämmelse i förvaltningslagen. Det skall bli intressant atl lyssna till Calarina Rönnung i debatten och få veta om hon är beredd atl utveckla motiveringen till att man inte vill ge enskilda människor den här tryggheten.

Låt mig också, herr talman, kommentera reservation 4, som på ett påtagligt sätt berör många människor, kanske alla människor. Den handlar om offentliga institutioners försäljning av information som underlag för direktreklam. Vi reservanter har aktualiserat frågan om myndigheternas försäljning av personuppgifter. Det har vi gjort framför allt utifrån det faktum atl inget annat land har så mycket information om enskilda människor samlade på dataregister av olika slag som vi i Sverige har. Inget annat land tillåter heller samköming mellan olika register i så stor omfattning som vi gör i vårt land. Dessutom har inte heller något annat land ett så lättillgängligt registersystem som del svenska. Vem som helst, svensk eller utlänning, kan t.ex. köpa information från det statliga befolkningsregislret SPAR. Det är infor-

mation som i andra länder betraktas som ytterst personlig och som är i behov av ett integritelsskydd.

Vi har aktualiserat den här frågan i detta sammanhang därför atl Sverige som sagt är det land i västvärlden där myndigheterna har flest uppgifter om medborgarna. Ständigt växer dessa register över oss medborgare. De senaste åren har vi t.ex. sett kronofogdemyndigheternas nya centrala register växa fram. Vi har sett frilidsbåtsregistret växa fram. Del känner alla till, och minsann inte bara de som har båtar. Det förs diskussioner om socialstyrelsens centrala slutenvårdsregister. På gång är också som bekant en ny och utökad folk- och bostadsräkning. Även på del kommunala planet har antalet register ökat myckel snabbi. Enligt datainspektionens bedömning finns ungefär 8 000 personregister i kommunal regi, och del sker en kontinuerlig utökning med ett tiotal register i månaden.

Del är mot denna bakgrund som vi tycker att det är mycket väsentligt atl införa ett generellt förbud mot försäljning av uppgifter om enskilda människor. Data- och offentlighetskommittén har tidigare föreslagit ett principiellt förbud där myndigheterna inte skall få sälja sådan information utan riksdagens tillåtelse. Men eftersom man då undantar ett stort antal register, tycker vi all del är väsentligt all det införs ett generellt förbud i detta avseende.

I vår reservation pekar vi på att del är viktigt atl begränsa utlämnande av uppgifter så mycket som möjligt, så all myndigheterna inte heller känner behov av atl samla in mer information än vad de verkligen behöver.

Mot den bakgrunden yrkar jag bifall också till reservation 4 i betänkandet.

Prot, 1989/90:26 15 november 1989

Statlig förvaltning m.m.

BIRGIT FRIGGEBO (fp);

Herr talman! Data- och offentlighetskommittén avgav på sin lid fem delbetänkanden. Ett av dem har resulterat i en proposition, nämligen den om integrilelsskyddel i grundlagen. De övriga fyra ligger till sig i departementet. Regleringen av bl,a, patientregister, personnummer och försäljning av personuppgifter ur statliga dalaregister ligger på is,-

I augusti 1986, dvs, för mer än tre år sedan lämnade DOK ifrån sig sina förslag beträffande försäljningen av personuppgifter. Ingenting händer, Åndå hänvisar utskottets majoritet än en gång till att frågan bereds i regeringskansliet. Hur länge skall vi egentligen vänta? Kan Calarina Rönnung ge oss ett besked i dag om delta?

Utskottets majoritet säger ingenting om vad man tycker om atl uppgifter som samlats in för angelägna statliga ändamål används i kommersiella syften. Socialdemokraterna i utredningen tyckte att vi skulle ha ett förbud mot försäljning, men all nio statliga myndigheter skulle få fortsätta alt sälja. Det enda som skulle krävas var alt de hade tillstånd av riksdagen. Det låter mycket kraftfullt med ett förbud, men del är alltså inte hela sanningen. I själva verket föreslogs all alla myndigheter som redan hade försäljning av någon omfattning skulle få fortsätta alt sälja.

Vi i folkpartiet anser inte all del är en statlig uppgift att hålla på och samla in uppgifter om folk för ett visst ändamål och sedan använda dem i ett helt annat, kommersiellt syfte. I stället för all legalisera den försäljning som nu pågår bör riksdagen falla ett beslut om atl försäljning av personuppgifter inte skall tillåtas.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Statlig förvaltning m.m.

Vad anser socialdemokraterna i sakfrågan? Skall det vara tillåtet eller förbjudet all kommersiellt använda statliga personregister på data? Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 4.

BO HAMMAR (vpk);

Herr talman! Stig Berlilsson försökte elda upp sig över reservation 1, som handlar om alt man skall tvinga myndigheter all motivera sina beslut. Den regeln gäller faktiskt.

Vi har i utskollel försökt få förklaringar från moderaterna och folkpartisterna om huruvida del ymnigt förekommer atl myndigheter inte motiverar sina beslut. Om de inte gör det skall vi självfallet lagstifta därom. Vi har dock inte kunnat få ett enda exempel därpå. Jag tycker inte att vi skall lagstifta i onödan; vi har redan tillräckligt många lagar i detta land. Jag trodde atl även moderaterna och folkpartisterna var överens om att det inte skall stiftas några onödiga lagar.

Ändå reserverar de sig. Stig Bertilsson försöker låtsas som om det här är någonting som majoriteten i utskollel inte riktigt lar på allvar. Men i majori-letsskrivningen slår vi fast atl det är fullständigt självklart atl myndigheterna skall motivera sina beslut. Om Stig Berlilsson och andra kan ge oss exempel på alt det inte förekommer, då är jag den förste att förorda lagstifining.

Låt mig härefter, herr talman, säga några ord om reservation 3. Vi lägger ul ganska stora summor på alt göra det möjligt för en rad statliga företag, myndigheter och förvaltningar atl ge ut förelags- och personaltidningar. Av-siklen är naturligtvis bl.a. att dessa tidningar skall befrämja företagsdemokrati, atl de anställda fritt skall kunna komma till tals och att stimulera till en levande debatt. Nu finns del tyvärr en otäck tendens på många håll att förvandla dessa tidningar till megafoner för företagsledningen eller förvaltningsledningen. Kritiska röster tystas.

Jag skrev min motion i den här frågan i direkt anslutning till att den nya SJ-ledningen kvävt den fria debatten i tidningen SJ-Nytt, vilket ledde till att chefredaktören och delar av redaktionen avgick och tidningen förvandlades till ett propagandaorgan för SJ-ledningen. SJ-chefen förklarade vid ett möte atl informationsavdelningens och tidningens uppgift är att lära personalen att hålla tyst. Några kritiska insändare i tidningen ville han inte veta av. Såväl Journalistförbundet som Stalstjänslemannaförbundet och Statsanställdas förbund protesterade oerhört skarpt.

Nu menar jag självklart inte, och del är inte avsikten med min motion, att riksdagen skall gå in och stifta lag i den här frågan. Del vore inte alls bra. Men riksdagen kan ändå göra en meningsyttring. För direkt eller indirekt är det ändå vi som anslår pengar för att finansiera dessa tidningar. Då tycker jag alt vi litet stillsamt kan påpeka att vi anser att de pengar vi anslår till tidningen skall användas på del sättet att normala principer om journalistisk integritet bör gälla och alt dessa tidningar bör ha en självständig ställning. KU, som har uppgiften alt försvara press- och yttrandefriheten, har härvidlag ett särskilt ansvar.

Jag tycker all det hade varit rätt klädsamt om Stig Bertilsson, som själv är tidningsman, hade engagerat sig litet mera i den här frågan i stället för i den

100

fråga som jag inledningsvis berörde och som jag tycker är ganska meningslös.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 3.

Så kanske några avslutande ord om vad Birgit Friggebo och också Stig Berlilsson var inne på, nämligen adressförsäljningen och direktreklamen. Del är i och för sig en knepig fråga. Jag tycker alt data- och offentlighetskommittén har lagt fram ett bra förslag, och jag önskar att regeringen kom loss och presenterade en proposition i frågan. Men jag tycker att man kan avvakta ett tag till.

Man kan naturligtvis diskutera adressförsäljningen och direktreklamen -det är ju vad den används till i allmänhet - men jag tror inte alt det är möjligt all helt avskaffa försäljningen av adresser. Jag tror t.ex. inte atl de politiska partierna skulle uppskatta det, och dä tycker jag att del är rikligt atl detta regleras på ett bra sätt.

Samtidigt anser jag - det hör inte direkt till del här betänkandet - att den typen av reklam och försändelser skall åläggas en betydligt högre reklamskatt än i dag, vilket vi i vpk förgäves har yrkat på här i riksdagen. Det är bättre alt i stället premiera den annonsering och reklam som sker via dagspressen och som bidrar till, indirekt, atl befrämja den fria opinionsbildningen. En ökad reklamskatt på direktreklamen kan också användas för all förbättra presstödet och därmed mångfalden inom pressen.

Del här är en litet knepig fråga, men jag tror inte atl vi kan komma bort från direktreklamen. Därför tycker jag atl del är bättre atl adressförsäljningen sker i reglerade former och via samhälleliga organ.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Stadig förvahning m.m.

BIRGIT FRIGGEBO (fp) replik:

Herr talman! Bo Hammar säger atl det självklart skall vara så all man anger lagrum i ett myndighetsbeslut och att han skulle vara den förste alt ställa upp på en lagreglering av detta, om del visar sig alt del finns missförhållanden. Bo Hammar har ju gjort sig känd för att han kan ändra ståndpunkt och låta sig övertygas av en debatt i kammaren, och det är min förhoppning all han skall göra del nu också.

Det är mycket lätt att ta kontakt t.ex. med skattemyndigheterna och höra efter hur situationen är där. De allra flesta besluten innehåller hänvisning till vilket lagrum man har stött sig på, men del förekommer beslut där det inte gör del.

När jag undersökt saken vidare, har jag funnit alt det finns en värre bakgrund än vad jag trodde. Den bakgrunden är atl tjänstemännen och de som har utfärdat besluten saknar kompetens för att själva avgöra vilket lagrum de stöder sig på, och därför kan de inte skriva ut vilken paragraf det handlar om i den speciella lagen.

Det ställs också krav, inte minst från kammarrätterna, på att det måste bli en allmän kompetenshöjning hos skattemyndigheterna och deras tjänstemän. Jag är alldeles övertygad om att del skulle bidra till en kompetenshöjning om man genomförde en lagändring i den riktning som föreslås i reservation 1, nämligen att när en myndighet skriver ut ett beslut åligger det tjänstemannen att själv göra klart för sig vilket lagrum han eller hon stöder sig på i beslutet.

101

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Stadig förvaltning m.m.

Här förekommer alltså ett beleende som inte är bra ur rättssäkerhetssynpunkt, även om det inte är av en stor omfattning. Men det räcker med några fall för all vi skall la tag i den här frågan.

STIG BERTILSSON (m) replik;

Herr talman! Bo Hammar talade om alt uteblivna motiveringar enligt vår uppfattning skulle förekomma ymnigt. Men det påstod jag aldrig, Bo Hammar, ulan jag bara konstaterade atl del är en trygghelsfråga att enskilda människor har möjlighet atl se varpå myndigheterna stöder sig när de fattar besluten. I övrigt hänvisar jag gärna till Birgit Friggebos utmärkta inlägg här.

När del gäller den andra frågan, som Bo Hammar ansåg vara viktigare, kan jag gärna säga att Bo Hammars motion innehåller en del intressanta inslag. Men han har inte kunnat visa all han inte tummar på ägar- och utgivar-rollen i sitt förslag, och därför har jag inte kunnat ställa upp på motionen.

Journalisterna har i dag ett väldigt gott stöd i avtalet mellan TA och Svenska Journalistförbundet när det gäller deras roll, och där har man i grunden förutsättningarna för arbetet även på statliga personaltidningar. Men ge inte upp, Bo Hammar, vi kanske kan diskutera det här vidare så småningom!

102

BO HAMMAR (vpk) replik:

Herr talman! I utskottet försökte vi vid ett flertal tillfällen, från framför allt folkpartiet som hade motionerat, få fram exempel på att det är ett reellt problem alt myndigheter inte motiverar sina beslut. Vi sade all om del är så, måste man göra någonting åt det, men vi kunde inte få fram de exemplen, och del är litet knepigl alt stifta en lag rätt ut i luften. Som jag sade i mitt inledande anförande, tycker jag att man skall vara htet försiktig med att stifta lagar som kanske inte behövs.

Nu kom Birgit Friggebo med en del exempel, och det är i och för sig intressant. Jag har naturligtvis förtroende för Birgit Friggebo, men det är inte så totalt obegränsat alt jag är beredd atl ulan vidare på stående fot ändra uppfattning och säga atl jag ansluter mig till reservationen. Del har jag visserligen gjort en gång tidigare, men man kan inte göra del varje gång..Och vi kunde som sagt ha fått de här exemplen litet tidigare och dåockså fått tillfälle all bedöma dem.

Jag tror ändå inte alt det är något utbrett problem. Men kan ni påvisa det, får vi återkomma nästa år, och då skall vi gärna lagstifta.

Stig Berlilsson log upp samma fråga och kom också in på min motion och reservation 3 om hur vi skall ha del med personaltidningarna. Han sade att det finns intressanta inslag i motionen och reservationen, och del lackar jag för.

Vad det handlar om är något slags markering från utskottets sida, och jag tycker inte all det vare sig inkräktar på ägar- eller ulgivarrollen eller kolliderar med tryckfrihetslagstiftningen och den allmänna princip vi har alt riksdagen inte skall lägga sig i pressens sätt atl fungera. Men del härar ju tidningar som vi bidrar till atl finansiera. Om vi säger att.vi anser all de skall fungera enligt normala journalistiska principer, tycker jag inte all del är fråga om någon inblandning från vår sida.

BIRGIT FRIGGEBO (fp) replik;

Herr talman! Med tanke på Bo Hammars öppenhet här skall jag inte bråka vidare med honom, ulan jag avvaktar nästa års behandling av denna fråga,

CARL FRICK (mp):

Herr talman! Det är viktigt att vi har en oberoende press med en fri ställning och vakna journalister. Därför har vi i miljöpartiet ställt oss bakom motionen från vpk. Det är viktigt atl tidningarna kan fungera som ett debattforum och inte bara som ett språkrör för dem med vissa speciella åsikter. Vi anser del därför vara viktigt att riksdagen ger sin mening till känna i denna fråga och atl vi försöker komma till rätta med de problem som avspeglas i SJ:s tidning. Därför yrkar vi bifall till reservation 3,

Vi anser också att dala normalt sett skall användas bara för de ändamål som de ursprungligen samlades in för. Man kan kanske länka sig undanlag, men det skall i så fall vara mycket specificerade fall då man verkligen vet vad det är fråga om. Det är enligt vår meningen form av missbruk när man försöker tjäna pengar på våra privatliv. Därför är det rimligt med ett förbud i denna fråga såsom föreslås i reservation 4, vilken jag härmed yrkar bifall till.

Tack för ordet.

Prot, 1989/90:26 15 november 1989

Statlig förvaltning m.m.

CATARINA RÖNNUNG (s):

Herr talman! I konstitulionsutskoltels belänkande nr 1 behandlas sju motioner av skiftande slag väckta under den allmänna motionstiden.

Riksdagen beslutade 1986 om en ny, moderniserad förvaltningslag, i vilken del betonades atl myndigheternas uppgift är alt tillvarata den enskilde medborgarens intressen i lika hög grad som statens. Att ge service, råd och hjälp till allmänheten är lika viktigt som atl myndigheten handlar korrekt i juridisk mening.

En i liden utdragen stridsfråga är om förvaltningslagen skall innehålla en särskild bestämmelse om alt myndigheterna i sina beslut till den enskilde skall ange vilka föreskrifter ett avgörande grundas på, Utskotlsmajoriteten har tidigare i sina överväganden gått på besvärssakkunnigas linje. Dessa hävdade redan i ett betänkande på 60-lalel all kravet på all hänvisningar till författningsbestämmelsen skall förekomma är så elementärt alt detta inte behöver skrivas in i lagtexten.

Vi vidhåller denna uppfattning, särskilt som del vid vårt kanslis förfrågan till statsrådsberedningen inte har anförts ett enda klagomål i denna sak. Från juristhåll har ingen kritik nått oss.

Folkpartiels motion lar heller inte upp något konkret fall. Även om Birgit Friggebo har företagit en egen, privat undersökning måste utskottet naturligtvis granska denna närmare,

Konsliiutionsulskoilet värnar självfallet om den enskildes rättssäkerhet och om en god myndighetskultur, och utskollel utgår ifrån all statsrådsberedningen nu som tidigare bevakar frågan. Jag yrkar avslag på reservation nr I, och jag lackar Bo Hammar för hjälpen med argumentationen.

Centerpartiet framför i reservation 2 atl förrätlningsformen med muntliga överläggningar skall prövas i t.ex. förvaltningsärenden, I förvaltningslagen sägs att ärenden skall handläggas enkelt, snabbi och billigt ulan all rällssä-

103

Prot, 1989/90:26 15 november 1989

Stadig förvaltning m.m.

kerhelen för den skull eftersatts. Byråkratiskt krångel och långa väntetider skall motverkas och den enskilde skall få råd, I lagen finns inget hinder för atl ordna sådana förrättningar som förekommer vid t,ex, fastighetsbildning. Myndigheten kan bestämma om handläggningen skall vara muntlig. En sökande eller klagande har rätt atl till myndigheten lämna uppgifter muntligt, också per telefon. Det skall vara så enkelt som möjligt att komma till tals. Utskoitsmajoriteten anser att förvaltningslagen är väl avvägd i befintiigt skick.

Vpk och miljöpartiet anser atl personaltidningar skall ha en gentemot förvaltnings- och förelagsledning oberoende ställning, så att missförhållanden inom ett företag eller en förvaltning inte censureras.

Journalistförbundet har i det avtal som är slutet med Tidningarnas arbetsgivarförening infört en bestämmelse som säger atl medarbetare inte får åläggas atl skriva emot sin övertygelse eller utföra förödmjukande uppdrag. För övrig press, radio och TV finns etiska regler där del sägs att denna bestämmelse skall beaktas.

Jag vill giirna i kammaren uttala att presseliska regler skall följas. Även utskottet uttalar sig i denna fråga, och säger; "Utskottet hyser förståelse för de synpunkter som förs fram i motionen om behovet av en öppen och kritisk debatt även i denna typ av tidningar."

Bo Hammar slår i sin motion fast: "Principen om ansvarig utgivares ställning och oberoende finns reglerad såväl i lag som i praxis. Vi menar inte att en ytterligare lagreglering är önskvärd." Så som tryckfrihetsförordningen nu är utformad skall ägaren utse ansvarig utgivare för periodisk skrift. Beträffande personaltidningar gäller i stor utsträckning alt en person i verksamhetens ledning utses. Att garantera personaltidningen en oberoende ställning gentemot företagsledning går, som jag ser det, inte utan lagändring. En lagändring är inte något parti, inte heller vpk, villigt att ställa upp på.

Även om missförhållanden i t.ex. en statlig förvaltning inte kommer fram i en personaltidning med en begränsad räckvidd kan en bred allmänhet i andra massmedia lätt få ta del av klagomål i förvaltningen. Vi har regler om meddelarskydd med efterforskningsförbud gentemot källan. En utvidgning av delta skydd till alt gälla även näringsliv och organisationer utreds för närvarande.

Miljöpartiet begär i Carl Fricks motion köpfrid. Posten och andra offentliga institutioner skall inte ha räll atl sälja adresser som underlag för direktreklam till hushållen. Tanken är god. Jag har själv molionsledes framfört denna tanke för några år sedan. En proposition förbereds för närvarande i regeringskansliet. Atl i delta läge göra som många av konstitutionsutskottets ledamöter - moderater, en miljöpartist och en folkpartist - nämligen öda krut på atl kritisera ett utredningsförslag och uppträda som något slags remissinstans är enligt min mening något märkligt. Innehållet i ett kommittébetänkande säger inte så värst myckel om hur propositionen slutgiltigt kommer alt vara utformad.

En lagremiss grundad på DOK:s återstående belänkande beräknas komma i mars nästa år. Därmed är en proposition tämligen nära förestående.

104

Herr talman! Jag yrkar bifall till hemställan i utskottets belänkande och Prot. 1989/90:26

avslag på samtliga reservationer. 15 november 1989

Under detta anförande övertog talmannen ledningen av kammarens för- °' °

u ji- m.m.
handlingar.

BO HAMMAR (vpk) rephk;

Herr talman! Jag vill bara säga ett par ord till Calarina Rönnung med anledning av diskussionen om personaltidningarna.

Jag tror att detta är en ganska viktig fråga. Vi har många personaltidningar inom statliga förelag, myndigheter och förvaltning. Del är faktiskt skattebetalarna och vi riksdagsledamöter som representanter och ombud för skattebetalarna som anslår jjengarna. Jag menar inte att vi skall uppträda som något slags arbetsgivare och diktera för dessa tidningar; tvärtom. Vi skall endast komma med ett stillsamt påpekande om att dessa pengar slår till förfogande och att man kan ge ul tidningar av olika slag.

Men vi anser all dessa tidningar då skall tjäna som instrument för en fri och öppen debatt. De anställda skall fritt kunna uttrycka sina åsikter, man skall kunna komma med kritik mot företagsledningen och med förslag. Dessa tidningar skall icke fungera som något slags megafoner för företagets, förvaltningens eller myndighetens ledning. Om det fungerar på det sättet -vilket det tyvärr gör på ganska många håll, och vi har haft en del dramatiska konflikter-, måste vi ta oss en funderare på om man skall ge ut den här typen av tidningar. Del vore bättre att öka på reklamanslaget för förelags- eller förvallningsledningen om de behöver göra reklam för sig.

Vill man ge ut tidningar tycker jag alt man skall ge ut tidningar. De skall fungera enligt normala journalistiska principer med de pressetiska regler som vi har. Det var den lilla markering som jag tyckte alt riksdagen och utskollel skulle göra, ulan alt på något sätt lägga sig i tidningarnas redigering eller föranstalta om något slags lagstiftning. Jag är ledsen över att man inte velat gå med på detta från socialdemokratiskt håll och att de andra partierna utom miljöpartiet inte heller gått med på det,

CATARINA RÖNNUNG (s) replik;

Herr talman! Jag vill till Bo Hammar säga att utskottet har gjort ett uttalande i vilket vi säger atl vi hyser förståelse för de synpunkter som Bo Hammar har fört fram i sin motion om atl det är viktigt med en öppen och kritisk debatt även i personaltidningar.

Detta är så långt vi kan komma med nuvarande lagreglering. Bo Hammar får väl komma igen med nya friska grepp och förslag om hur man skall kunna specialdestinera pengar till de här personaltidningarna. Man kanske eventuellt kan hålla medel inne, eller Bo Hammar kanske har idéer om hur man tekniskt skall kunna lösa det hela på så sätt att personaltidningarna får en oberoende ställning gentemot ledningen. Jag vet inte hur det skall gå till, men Bo Hammar kanske har några egna idéer i den här frågan.

Ulskottsmajoritelen har gjort ett enligt vår mening bra uttalande i frågan. Jag hoppas atl det kommer att vara till vägledning för journalister och för de ansvariga utgivarna för de här personaltidningarna.

105

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Stadig förvaltning m.m.

BO HAMMAR (vpk) replik:

Herr talman! Jag vill inte ha färre personaltidningar. Jag vill ha fler tidningar över huvud laget, mer mångfald, större debatt och livligare meningsutbyte. Del har varit min avsikt med den här motionen.

Jag vill på en punkt ge Calarina Rönnung räll. Jag kanske var litet orättvis. Jag anser att utskottet skulle ha kunnat gjort en myckel starkare markering, men jag skall erkänna atl det ändå var ett litet steg som utskottet tog i och med den här skrivningen. Det vill jag ändå notera. Jag hoppas alt det kanske kan påverka olika företag, förvaltningar och myndigheter i deras syn på detta. Men jag är inte riktigt så optimistisk som Calarina Rönnung. Jag tycker att vi kunde ha gått litet längre, men jag noterar i alla fall det här lilla steget.

CATARINA RÖNNUNG (s) replik;

Herr talman! På vilket sätt anser Bo Hammar att vi skulle ha gått längre?

Talmannen anmälde atl Bo Hammar anhållit atl till protokollet få antecknat all han inte ägde rätt till ytterligare replik.

106

HANS LEGHAMMAR (mp):

Herr talman! Jag hade inte tänkt gå upp i debatten om det här betänkandet utan spara krafterna till litet senare. Men när jag får höra folkpartiets motivering till reservation I om motivering av tillämpad författningsbestämmelse kunde jag inte hålla mig ifrån mikrofonen.

Vi har haft uppe den här frågan i utskollel vid åtminstone tre olika tillfällen. När jag läste den här motionen tänkte jag: Oj, är det verkligen på det viset atl domstolen inte motiverar del beslut man har fattal! Så kan det väl bara inte vara?

Jag kontrollerade den frågan med olika jurister och andra som är rätt kunniga på det området. Det visade sig då atl man för tre fyra år sedan tagit initiativ till en förändring på del här området. Del har skett en smärre revolution när det gäller hur man motiverar besluten, och del är i dag inte längre något problem.

Jag ville efter detta att folkpartiets ledamot i utskottet skulle konkretisera vilka problem som fanns och åtminstone plocka fram ett beslut som inte gick i den här linjen. Jag tror att vi hade frågan uppe två eller tre gånger i utskottet. Jag fick aldrig fram något exempel på ett sådant beslut, och därför kunde miljöpartiet inte heller stödja reservationen.

Jag tyckte att det var litet patetiskt när jag under en utskottsbehandling fick reda på alt man minsann inte skrev motioner för att Hans Leghammar skulle stödja dem. Man skrev motioner när man fått signaler från sina väljare. Jag tyckte då all det var ett litet konstigt sätt man hade att föra fram synpunkter i riksdagen på. Jag ansåg atl del vikliga var sakfrågan. Det var den man ville förändra.

Vill man förändra sakfrågan får man också bemöda sig om all plocka fram underlag för att få med sig en majoritet. Del gläder mig alt folkpartiet nu så här sent har börjat plocka i materialet. Men det är litet väl sent för att vi miljöpartister skall kunna ändra oss. Folkpartiet har haft gott om tid alt

plocka fram det här materialet under utskottsbehandlingen. Man behöver inte komma dragande med del i kammaren när jag uttryckligen har begärt fram materialet flera gånger under utskottsbehandlingen. Det kunde ha kommit fram då och inte som ett populistiskt utspel vid själva kammarbehandlingen.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Stadig förvaltning m.m.

BIRGIT FRIGGEBO (fp) replik:

Herr talman! Hans Leghammar säger själv atl han under utskottsbehandlingen fick uppgifter om alt folkpartiet fått signaler från sina väljare om att sådant här förekommer. Det trodde inte Hans Leghammar på. Han har naturligtvis samma möjligheter som alla vi andra att själv ta kontakt med någon myndighet och höra efter hur det verkligen ligger till.

Del finns ingen anledning för oss atl komma springande med information och serva Hans Leghammar med underlag för hans ställningstagande. Del får han la fram själv.

Vi i folkpartiet har flera gånger i utskottet redovisat atl vi fått signaler från människor som hört av sig till oss. Men Hans Leghammar trodde inte på det. Jag har gått vidare och gjort egna ytterligare undersökningar efter utskottsbehandlingen. Del har naturligtvis Hans Leghammar också möjlighet till.

Vi får väl avvakta nästa års behandling. Jag skulle rekommendera Hans Leghammar all la kontakt med någon skattemyndighet eller någon kammarrätt för alt efterhöra hur situationen verkligen är.

HANS LEGHAMMAR (mp) rephk:

Herr talman! Om jag som riksdagsledamot vill övertyga en majoritet i riksdagen i en viss fråga försöker jag givetvis plocka fram så sakligt material som möjligt för alt övertyga denna majoritet. Jag försöker då inte slänga ifrån mig frågan genom alt säga: "Om ni vill vara med på den här reservationen eller den här motionen får ni la reda på sakunderlaget själva." Jag tycker att del är ett litet onyanserat sätt att debattera och försöka föra fram nya sakfrågor på.

Är man intresserad av och upprörd över hur domstolar beter sig i ett visst ärende tycker jag all man skall plocka fram material till dem som kan vara beredda atl stödja reservationen eller motionen. Om man inte gör detta är man antingen ule på populistiskt vatten eller så anser man inte att sakfrågan är sä viktig.

Jag tror visst all man kan få signaler. Jag får också varje dag en mängd signaler från olika människor om fel i rättssystem och en inkonsekvenl lagstiftning osv. Men jag skriver inte motioner utifrån sådana signaler, utan jag skriver motioner utifrån konkreta fakta. Del trodde jag faktiskt atl folkpartiet också gjorde.

Om folkpartiet har konkreta fakta som man skriver motioner utifrån får man lov alt visa upp dessa fakta. Då lovar jag, fru Friggebo, atl jag skall stödja folkpartiet nästa år. Ta fram konkreta fakta, så skall vi stödja er nästa år.

107

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Koi7imunala frågor

BIRGIT FRIGGEBO (fp) replik;

Herr talman! Myckel av vårt arbete här i riksdagen bygger på förtroende mellan ledamöterna också över partigränserna. Vi brukar inte behöva skaffa fram papper och bevis på allting vi överlägger om - det är min erfarenhet från långvarigt regeringsarbete och kammararbete. Jag tror atl Hans Leghammar känner litet desperation på grund av sin okunnighet just i denna fråga och oförmåga att känna förtroende över partigränserna. Jag ser fram emot atl vi kan åstadkomma en förändring nästa år.

HANS LEGHAMMAR (mp) repHk:

Herr talman! Om del behövs en förändring skall Birgit Friggebo minsann få mitt stöd. Anledningen till atl jag ville ha konkreta bevis på att dessa signaler var riktiga var atl de jurister jag hade pratat med sade atl detta inte var något problem i dag, utan man hade rättat till problemet efter en lagändring för några år sedan. Jag tror på de juristerna lika väl som jag vill tro på folkpartiels representanter. När man då inte kunde plocka fram något material, tyckte jag inte att det fanns någon anledning atl stödja detta förslag. Jag tycker atl del är konstigt att man bemödar sig all plocka fram material först när frågan kommer till kammaren. Hade man möjlighet alt plocka fram material, tycker jag alt man kunde ha gjort del i ett tidigare skede i stället för att komma dragande med det i sista minuten.

BENGT KINDBOM (c);

Herr talman! Calarina Rönnung argumenterade mot ett förslag som ännu inte var ställt i kammaren. För atl det inte skall hänga i luften ber jag alt få yrka bifall till reservation 2.

Jag vill något kommentera den datapolitiska debatt som uppstod här. Jag vill i delta sammanhang hänvisa till de motioner och reservationer vi tidigare har haft från centerpartiets sida. Däri har också behandlats de frågor som har diskuterats här i dag, såsom registerlagstiftning för de stora befolkningsregistren, insamlande av datauppgifter, användande för andra ändamål av uppgifter insamlade för ett ändamål och begränsning av registerdatas användning. Dessutom har vi under en följd av år föreslagit införande av ett moratorium för stora personregister i avvaktan på DOK;s förslag om bl.a. personnummeranvändningen.

I det förslag som nu diskuteras i detta KU-belänkande föreslås en lagstiftning om köpfrid. Där har vi inte funnit anledning atl reservera oss.

Herr talman! Vi återkommer i rätt sammanhang, när del blir dags att diskutera dalalagen, sekretesslagen och tryckfrihetsförordningen.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 16 november.)

19 § Kommunala frågor

108

Föredrogs konstitutionsutskottets betänkande 1989/90;KU3 Kommunala frågor.

STIG BERTILSSON (m);

Herr talman! Betänkande 3 från KU handlar om kommunala frågor. Det är baserat på ett stort antal motioner, 26 stycken, från den allmänna motions-liden i år

Utöver många yrkanden om avslag på motioner finns i betänkandet också ett tillkännagivande till regeringen, som jag helt kort vill kommentera. Det gäller det kommunala partistödet. Det har visat sig att de nuvarande bestämmelserna i flera avseenden är omoderna eller kanske litet stereotypa. När man nu kommer till överläggningar mellan partierna, som ett resultat av tillkännagivandet, vill jag från moderat håll på del här stadiet skicka med den lilla passningen alt delta inte får medföra ökade kostnader för kommunalt partistöd. Del är viktigt all man, även om man utvidgar stödet eller gör om del, är restriktiv så att man inte drar på sig ökade kostnader, som kanske kunde befaras annars.

Herr talman! I övrigt vill jag beröra några av de reservationer som föreligger. Jag vill börja med att yrka bifall till samtliga reservationer där vi moderater finns med som undertecknare.

Jag vill först säga någonting helt kort om reservation nr 1, som handlar om delning av kommuner Det är inte svårt att tycka att folkviljan här borde få ett större genomslag än den har fått på senare år, framför allt sedan vi fick regeringsskiftet 1982 på hösten. Den nuvarande regeringen har varit mycket restriktiv, alltför restriktiv, när del gäller atl ge möjligheter till atl dela kommuner. Enligt vår uppfattning bör en kommundelning kunna ske om människorna i området vill det och framför allt om del är ekonomiskt försvarbart.

År 1974 hade vi den senaste stora kommunsammanslagningen, när vi bantade antalet kommuner i vårt land till under 300. Det blev många reaktioner på det. När vi hade borgerliga regeringar under 70-talets andra hälft såg vi flera exempel på hur man verkligen prövade möjligheterna att dela stora kommuner. Jag har sett utmärkta exempel bl.a. i Skaraborgs län, där den lilla kommunen Essunga återuppstod efter en stor folkviljeinsats i en del av del som var Vara kommun.

Man var inte rädd för all pröva möjligheten att dela kommuner. I Alingsås kommun finns en del som heter Bjärke, som hade varit egen kommun fram till 1974. Under andra hälften av 70-lalel prövade man om del inte var möjligt all låta Bjärke bli en egen kommun igen. En folkomröstning genomfördes. Den visade att det faktiskt inte fanns majoritet för atl Bjärke skulle bli en egen kommun. Frågan prövades dock noggrant, och den möjligheten tycker jag all man skall släppa fram. Att man gör en prövning behöver ju inte innebära att det faktiskt blir en kommundelning. Men i framförallt demokratihänseende är del väsentligt all man verkligen får möjlighet all undersöka del.

Många kommuner blev för stora 1974. Vi skulle uppnå en mängd fördelar, som jag dock inte skall gå in på ytterligare här, och kunna vitalisera det kommunala livet genom att dela åtminstone några kommuner. Det är jag helt övertygad om.

I reservation nr 6 talar vi om snabbare valgenomslag i kommunala styrelser och nämnder. Som bekant har vi i dag val i september Nya fullmäktige tillträder då. Kommunstyrelser och nämnder tilhräder dock inte förrän på

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Kommunala frågor

109

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Kommunala frågor

nyåret. Det :finns egentligen ingen som helst anledning till atl det skulle behöva vara på det sättet. Del har man t.ex. visat i Stockholm, där kommunstyrelsen väljs redan under hösten. Nu har man någon sorts interregnum, eller en period under hösten då man väntar på att den nya kommunala ledningen skall tillträda. Detta borde vara enkelt att ändra på, så att man kunde få ett snabbi genomslag, inte bara i Stockholm, ulan över hela landet.

Reservation nr 10 är ganska intressant. Där talas om öppna nämnd- och utskottssammanträden. Det måste ändå sägas vara väsentligt, herr talman, med en ökad offentlighet och därmed förhoppningsvis ett ökat intresse för kommunala frågor. Vi har i vår reservation sagt atl vi vill ha en försöksverksamhet, där en kommun skall kunna besluta atl en eller flera nämnder har öppna, offentliga sammanträden. Vi kan ju jämföra med de öppna utskotts-utfrågningarna här i riksdagen, åtminstone i del avseendet att de har medfört ett betydande intresse för den verksamhet vi håller på med. Alla kanske inte tycker atl del är positivt - jag vet inte. Vi har av någon anledning mött och möter ett ihärdigt motstånd från framför allt socialdemokraterna i denna fråga. En förändring av detta slag skulle vitalisera livet i kommunerna. Jag är övertygad om att detta skulle kunna vara välgörande i en lid när vi ser att framför allt unga människor kanske inte är så intresserade av politik - alla undersökningar visar ju atl de inte är det. Jag måste säga att det är svårt att förstå det socialdemokratiska motståndet i detta fall.

Jag vill också parentetiskt nämna reservation nr 12, som handlar om rådgivande kommunala folkomröstningar. Kunde man använda del instrumentet mera skulle man också vitalisera kommunerna och öka engagemanget i kommunerna. Som exempel kan jag nämna skattefrågorna. Vi moderater anser i grund och botten atl det inte skall vara möjligt för kommunerna att höja kommunalskatten ulan alt först rådfråga människorna i kommunen om detta genom en folkomröstning. Detta skulle vara möjligt, och det skulle skapa ett mycket stort intresse för kommunens förvaltning,

I detta betänkande behandlas även en motion från vpk om en utvidgning av den kommunala kompetensen. Vpk anser all kommunerna skall ha möjlighet till solidaritetsaktioner och att lämna u-landsbistånd. Bortsett från att denna motion måste sägas vara myckel olämplig, på grund av att vi skulle få en mängd stater i staten samt en mängd förvaltningar och kanske skulle behöva ha någon form av miniutrikesdepartement i varje kommun, så har väl kommunerna i dag, Bo Hammar, fullt upp med sina nuvarande uppgifter? Vi kan ju ideligen se exempel på att kommunerna har svårt att klara sina viktiga uppgifter. Det är därför som jag anser det vara angeläget atl yrka bifall till reservation 14.

Avslutningsvis vill jag nämna något om reservation 17 som även vi moderater slår bakom. Med tanke på atl det första som människor möter i form av offentlig verksamhet är den kommunala verksamheten vore det rimligt atl JO hade talerätt också på detta område.

Med del anförda, herr talman, yrkar jag bifall till samtliga reservationer som moderai:erna slår bakom.

110

YLVA ANNERSTEDT (fp):

Herr talman! I dag är del väl ingen som inte har insett nackdelarna med 60- och 70-talens kommunsammanslagningar och den hämmande effekt de haft på människors samhällsengagemang.

De senaste årens sjunkande valdeltagande är förmodligen ett av de mer allvarliga tecknen på att människor känner sig långt ifrån möjligheten att påverka.

Folkpartiets förslag och ställningstagande i detta belänkande syftar därför till atl man på olika sätt skall öka den enskilda kommuninnevånarens engagemang i samhällsbyggandel, atl öka insynen i beslutsorganen och också att ge reellt inflytande över besluten.

Jag vill börja med, herr talman, atl yrka bifall till de reservationer som folkpartiet slår bakom, men jag tänker inte kommentera alla enskilt, utan jag skall koncentrera mig på de frågor som rör öppenhet och insyn och åtgärder för att stärka demokratin.

Den kommunala verksamheten har ökat i stor omfattning under de senaste årtiondena, men fortfarande styrs kommunerna efter en svunnen tids politiska modeller som är avpassade efter små och lätthanterliga kommuner. En del förändringsförsök pågår, men mycket mer skulle kunna göras om inte majoriteten så envetet satte sig emot ett ökat folkligt inflytande.

Först på senare tid har del blivit möjligt för kommuner atl göra försök med en decentraliserad näinndorganisalion -en modell som folkpartiet länge har förespråkat. Vi i folkpartiet anser också atl kommunerna själva skall få avgöra om de vill genomföra en regelrätt delning utan all regeringen lägger sig i detta.

Fortfarande är det dock omöjligt alt välja kommundelsfullmäklige genom direktval. Det behövs en lag som gör detta möjligt.

Utskotlsmajoriteten skjuter frågan ifrån sig genom att hänvisa till kommu-nallagskommilténs arbete. Men sanningen är ju den all kommittédirektiven inte innehåller någonting om målet för arbetet - endast all frågan skall utredas. Vi har för vår del tagit ställning. Vi vill att kommunallagskommitlén skall ha en klar inriktning för sitt arbete i denna sak - målet skall vara en lag som gör direktval möjliga. Först då ser kommundelens invånare en direkt spegling av kommundelens opinion.

Andra vikliga åtgärder för all få människor mer engagerade i samhällsarbetet är atl öka insynen och all oftare än nu ge människor möjlighet alt tala om vad de tycker i olika frågor. Rådgivande kommunala folkomröstningar är ett bra sätt alt la reda på vad människor tycker i olika frågor, speciellt när del gäller frågor som uppstår mellan mandatperioderna och alltså inte har diskuterats ingående i en valrörelse. Men det krävs regler för vem och hur många som skall kunna initiera en folkomröstning, och del krävs regler för hur informationen skall gä till.

Folkpartiet har upprepade gånger krävt en lagändring som gör del möjligt för kommunerna atl besluta om öppna nämnd- och styrelsesammanträden. Många vill gärna starta försöksverksamhet, men lagen lägger hinder i vägen. Vi anser alt kommunerna själva skall besluta om formerna för öppenheten. Del kan gälla atl öppna sammanträdena helt eller delvis, all ha en öppen

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Kommunala frågor

111

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Kommunala frågor

informalionsdel och en sluten beslutsdel eller andra modeller som kan vara aktuella.

Den här öppenheten är tydligen farlig för socialdemokrater och kommunister som säger nej till förslaget. Vad är ni rädda för egentligen? Del skulle vara intressant att få ett enda bärande skäl till motståndet mot ökad öppenhet i den kommunala beslutsprocessen.

Vårt ställningslagande gäller också insynen i kommunala bolag och stiftelser. Dessa har under de senaste åren blivit allt fler, och anledningen illustreras av uttalanden av typen atl man då kan fatta snabbare beslut eller att man kan hålla vissa ställningstaganden hemliga. Det är precis denna tendens vi vill motverka. Allt som bedrivs i offentlig regi skall vara öppet för medborgarnas insyn och kontroll, beslutsfattarna skall kunna avsättas i demokratisk ordning. Beslutsordningen får la den tid som behövs för att demokratin skall fungera. Det som inte kan skötas på sådana premisser skall skötas av andra än förtroendevalda och kommunalt anställda.

Inte heller i detta sammanhang vill majoriteten la ställning ulan hänvisar till kommunallagskommittén. Men precis som i tidigare fall som jag redovisat har kommittén inte gett några direktiv för utredandet av frågan. Jag anser alt kommittén borde ha gjort ett klart ställningstagande för öppenhet och insyn.

En annan insats för att stärka demokratin är atl låta valresultatet snabbare slå igenom j kommunala styrelser. Del är den ordning som nu gäller i Stockholms stad, och del är, anser vi i folkpartiet, en ordning som också andra kommuner borde få införa om de anser all det skulle fungera bra i den aktuella kommunen. Vad vi förespråkar är alltså en lagändring, som gör det möjligt för kommunerna att själva besluta hur de vill ha det.

Det finns ett område där den poUtiska demokratin satts ur spel. Del är lagstiftningen som ger fackliga representanter närvarorätt i nämnder och styrelser. För oss är det principiellt oacceptabelt att personalen skall ha en särställning i förhållande till övriga kommuninnevånare, alldeles speciellt mot bakgrund av alt det förekommer att småpartier med representation i fullmäktige och flera tusen väljare bakom sig inte har några platser i nämnder och styrelser. De fackliga representanternas närvarorätt bör därför upphöra.

Utskottet har också funnit skäl att göra ett tillkännagivande till regeringen. Del gäller kraven på en lösning på frågan om hur det kommunala partistödet 5kall utformas. Trots atl många månader har gått sedan förtroen-deuppdragsulredningen lade fram sitt betänkande har några kontakter inte tagits från civildepartementets sida, utan de politiska partierna väntar fortfarande på den kontakten. Utskottet har framhållit alt det är angeläget att denna fråga skyndsamt löses. Det är bra.

Herr talman! Sammanfattningsvis anser jag att det är beklagligt att socialdemokrater och kommunister på avgörande punkter är så negativt inställda till alt förbiittra människors insyn och inflytande på del kommunala området. När skall glasnost och perestrojka komma till de socialistiska partierna i Sverige?

112

BENGT KINDBOM (c);

Herr talman! Från centerpartiets sida har det under fjolåret inte väckts några motioner på det kommunaldemokratiska fältet, därför alt vi nu har

fått en utredning om kommunallagen. Den översynen borde vi kunna avvakta och se hur långt vi kan komma gemensamt för all utveckla den kommunala demokratin. Det har i utskottet ändå inte varit möjligt atl avslå från ställningstaganden på en rad punkter, eftersom det föreligger motioner - vi har också motioner från centern. Det är intressant att även här kunna diskutera dessa frågor.

Kommunerna förvallar huvuddelen av den offentliga verksamheten. På vilket sätt kan vi effektivisera den kommunala verksamheten? Under 70-talel diskuterades demokralifrågorna ganska naturligt i släptåget på kommunsammanläggningarna. Det var ett ingrepp i den kommunala demokratin som många upplevde som påtagligt. Under 80-talel har frågan i huvudsak gällt det ekonomiska området och hur man genom decentralisering skulle kunna återta vad som förlorades under 60- och 70-lalens kommunsammanläggningar.

Det finns några frågor i delta betänkande som blir särskilt intressanta från den här utgångspunkten, t,ex, delning av kommuner. Del förekom kommundelningar under perioden 1976-1982, Detta fann socialdemokraterna så förkastligt att man var tvungen all la upp del i granskningsbelänkandet och på ett konstruerat sätt angripa de dåvarande regeringarna, som hade beslutat om kommundelningar. Det fick alltså inte ske atl kommuner delades när det var ett folkligt lokall intresse. Den uppfattningen håller socialdemokraterna fast vid genom alt över huvud taget avvisa förslagen om en positivare inställning till delning av kommuner. Vi anser att det inte finns fog för detta motstånd mot det lokala intresset. Därav reservation 1, som jag yrkar bifall fill.

Frågan om direklvalda kommundelsnämnder hänger samman med frågan om på vilket sätt den lokala befolkningen skall kunna få inflytande. Den socialdemokratiska vägen tycks i dag vara all begränsa inflytandet lokalt. Möjligheterna är inte öppna vare sig till vidgade kommunala folkomröstningar eller till direklvalda lokala organ. Del finns visserligen möjligheter i dag att inrätta lokala organ. Jag tror atl kommunallagsarbetet kommer atl leda fram till atl dessa möjligheter vidgas för kommunerna. Jag hoppas alt det blir så.

Samtidigt tycker jag mig märka en strävan all centralt i kommunen via kommunstyrelsen fördela resurserna, bestämma precis vad man skall tycka och tänka i kommundelarna. Då har den ena handen tagit tillbaka vad den andra gav. Atl inte våga pröva frågan om direklvalda kommundelsnämnder är, som jag ser del, ett ullryck för en centralistiskt inställning. Därmed yrkar jag bifall till reservation 5.

På samma sätt kan man också se på frågan om de öppna nämnds- och utskottssammanträdena. Vi förespråkar en försöksverksamhet på det området. Delta gäller ju ingalunda ärenden som berör myndighetsutövning mot enskilda. Delta tycker jag är viktigt atl understryka i detta sammanhang.

De rådgivande kommunala folkomröstningarna har alltså redan nämnts. Det är inte fråga om alt avgöra om vi skall ha kommunala folkomröstningar eller inte. Den möjligheten finns redan, och den möjligheten utnyttjas också. Däremot kan det då och då uppstå iveksamheter om vem som skall kräva en sådan, på vilket sätt minoritetens intressen kan tas till vara, hur

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Kommunala frågor

8 Riksdagens protokoll 1989/90:26

113

Prot, 1989/90:26 15 november 1989

Kommunala frågor

frågorna skall ställas och vem som skall bestämma. Delta menar vi bör läggas in i förfaraiidereglerna.

En intressant fråga till Stig Bertilsson som sade atl man inte skall kunna höja skatten utan kommunal folkomröstning: Kan man sänka skatten utan kommunal folkomröstning?

Vi har också synpunkter på vidgad kommunal kompetens. Del finns en reservation om kompetensen när det gäller u-landsbisländel. Vi har inte reserverat oss på denna punkt från centerns sida. Del fanns inget stöd i kommunallagskommitlén i varje fall till uppfattningen atl utvecklingen skulle gå i en sådan riktning all det var motiverat alt göra ett uttalande så som del är formulerat i reservation 14.

Den andra frågan om en utvidgning av kommunal kompetens, nämligen den om kommunal vårdnadsersällning i reservation 13 som jag yrkar bifall till, är betydligt intressantare. Här har kommuner föreslagit olika modeller för kommunal vårdnadsersällning. Den frågan är myckel aktuell i dag. Det intressanta är att man i stället för atl överlåta åt kommunen atl avgöra detta överlåter åt domstolar att i rättspraxis fastställa olika praxis. Del är alltså olika tolkningar av vad som är möjligt och vad som inte är möjligt för kommunen på detta område. Det tycker vi är helt fel. Vi skall klara ut här i riksdagen vilka möjligheter kommunerna skall ha och vidga kompetensen. Sedan får kommunerna själva avgöra om man vill tillämpa detta eller inte inom ramen för det som är aktuellt på barnomsorgsområdet i resp. kommun med beaktande av de målsättningar som vi i övrigt har inom barnomsorgsområdel.

Herr talman! Lät mig avsluta med att kommentera frågan om partistödet. Vi har många gånger från konslilutionsutskollets sida noterat all det skall bli överläggningar mellan partierna i denna fråga. Jag hoppas atl socialdemokraterna och regeringen med ledning av detta belänkande äntligen kommer till skott. Detta har diskuterats så pass länge alt vi måste få ett avgörande. Jag vill i motsats till Stig Berlilsson inte ha någon "passning" till regeringen, därför att vi frän partiernas sida kan framföra våra synpunkter i samband med överläggningar om kommunall partistöd. Vi vill inte ha sådana begränsningar som Stig Berlilsson vill införa.

Med delta, herr talman, yrkar jag bifall till de reservationer där centern deltar.

114

BO HAMMAR (vpk);

Herr talman! Del är många gamla käpphästar som är ute och rör på sig i delta belänkande. Det är frågor som vi egentligen har diskuterat år efter år. Jag skall därför vara väldigt kortfattad, inte minst med tanke på atl många av dessa frågor nu är under slutbehandling i kommunallagskommitlén. Vi får alltså tilUalle atl återkomma sedan kommittén har lagt fram sitt betänkande och regeringen kommit med en proposition.

Jag vill yrka bifall till reservation 7, som jag tycker är väldigt viktig.

Del gäller den demokratiskt viktiga principen atl alla partier som har blivit invalda i kommunfullmäktige skall ha möjlighet all arbeta på ett demokratiskt sätt, atl de skall ha möjlighet att följa kommunens arbete. Då fordras del att partierna har insyn i de kommunala nämndernas arbete. Häpnads-

väckande nog förhåller del sig inte så i dag. Vpk och miljöpartiet har reserverat sig i det fallet.

En rad lokala partier kan drabbas av samma problem, nämligen atl de inte kan arbeta på samma sätt som andra partier. Jag tycker all det borde vara ganska enkelt att villfara begäran om all alla partier skall ha samma rättigheter, atl alla partier skall ha möjlighet all åtminstone få insyn i de kommunala nämndernas arbete.

Med detta yrkar jag bifall till reservation 7.

Ylva Annersledl undrar varför de socialistiska partierna inte vill ha glasnost och perestrojka här hemma. Jo, det tror jag alt man vill ha-åtminstone vill vi i vpk ha del. Ylva Annersledl förordar glasnost och perestrojka. Men samtidigt kan hon inte vara med på all förorda att alla partier får insyn i de kommunala nämndernas verksamhet. Öppenheten sträcker sig alltså inte längre. En rad minorilelsparlier, mindre partier, skall således utestängas från insyn i den kommunala verksamheten på en lång rad olika områden, trots alt väljarna har valt in dessa partier i kommunfullmäktige. Del är inte myckel till glasnost och öppenhet.

Jag tycker inte heller att del är myckel till öppenhet när man vill förmena de fackliga representanterna möjligheten att följa överläggningarna inom olika kommunala organ. Del handlar ju inte alls om att de skall ha tillfälle atl vara med och bestämma. Det handlar inte alls om något slags korporalivi inflytande, ulan del handlar om en sorts försöksverksamhet som går ul på atl man skall kunna ha insyn i olika frågor som berör de kommunalt anställdas dagliga arbetsliv. Jag tycker att del är helt rimligt atl den här möjligheten finns och vill gärna notera i del sammanhanget - detta gläder mig nämligen -att miljöpartiet åtminstone i någon mån har distanserat sig från de borgerliga partierna, även om miljöpartiet också har en reservation här.

Vi vill dock inte förmena de fackliga organisationerna den här möjligheten. Vi tycker inte, som sagt, atl del är rikligt att säga atl del här handlar om ett slags korporalivi inflytande. Del här kontrasterar också mot Ylva Anner-stedls tal om öppenhet.

Herr talman! Jag skall inte i övrigt kommentera de olika reservationerna. Jag vill bara säga all i vissa frågor verkar en del av argumenten väldigt bestickande. Stig Berlilsson t,ex, var inne på delta med all de lokala folkomröstningarna skulle verka vitaliserande för demokratin, all del skall finnas ytterligare möjligheter atl genomföra folkomröstningar på kommunal nivå. Men vi har ju redan den möjligheten. Jag tycker inte att Sjöboomröslningen var särskilt vitaliserande för den kommunala demokratin. Jag kan tänka mig all andra populistiska opinioner kan utnyttja det här instrumentet. Stig Bertilsson säger också, och det är intressant, alt folkomröstningen kan användas som ett instrument för alt stoppa skaltehöjningar och kanske också för att stoppa byggandet av förläggningar för invandrare eller hem för utvecklingsstörda. Jag kan alltså länka mig atl del skulle vara en rad olika kommunala folkomröstningar som inte skulle verka särskilt vitaliserande för del demokratiska klimatet i vårt land.

Jag tycker nog all del när del gäller huvudregeln i den svenska demokratin skall handla om den representativa demokratin. Jag avvisar inte folkomröstningar. Själva propagerade ju vi i vpk ivrigt för en folkomröstning i kärn-

Prot.'1989/90:26 15 november 1989

Kommunala frågor

115

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Kommunala frågor

kraftsfrågan och därför tycker jag all del var bra alt vi fick en sådan omröstning. Men det skall gälla i undanlagsfall. del skall alltså inte vara något slags dagligen förekommande hot - som t.ex. atl om de valda representanterna fattar del eller del beslutet, måste del bli en folkomröstning. Jag tror att det skulle kunna få väldigt svåra konsekvenser i en del fall.

Det gäller även en annan sak - och del här låter trevligt - nämligen detta med atl kunna dela kommuner om det finns lokala opinioner för del. Men även det har jag i viss mån upplevt. Man kan länka sig att det inom en kommun finns ett utpräglat och välmående överklassamhälle som skulle kunna leva väldigt flott och galant om man slapp bekymren i övriga delar av kommunen. Men jag tycker inte att en sådan lokal opinion utan vidare skall få bestämma om en brytning med kommunen i övrigt, om atl inget ansvar längre las av vissa för andra delar av kommunen där människorna har det betydligt svårare och lever under betydligt sämre ekonomiska omständigheter. Vi vill alltså inte all man skall kunna säga: Vi vill inte vara med och betala andras sociala utgifter och annat.

Jag tycker nog atl också miljöpartiet i det här fallet skulle tänka över saken en gång till. Det låter bra atl en lokal opinion skall kunna bestämma sig för en utbrytning från kommunen. Men det finns, som sagt, vissa komplikationer som gör all man inte alllid skall villfara den typen av opinioner.

Med detta, herr talman, yrkar jag avslutningsvis bifall till de reservationer som vpk stöder. Förutom reservation 7, som jag tidigare har nämnt, gäller det också reservationerna 15 och 16.

20 § Ajournering för middagsuppehåll

Kammaren beslöt kl. 17.56 att ajournera förhandlingarna till kl. 19.30 för middagsuppehåll.

21 § Återupptagna förhandlingar

Förhandlingarna återupptogs kl. 19.30 under ledning av förste vice talmannen.

22 § Kommunala frågor

(forts, konstilutionsutskotlels belänkande KU3)

116

YLVA ANNERSTEDT (fp) replik:

Fru talman! Om jag nu kommer ihåg rätt från Bo Hammars inlägg före middagspausen så beskyllde han mig för atl vara emot eller vilja motverka insyn och öppenhet för små partier. Tvärtom sade jag faktiskt i milt inlägg atl det är märkligt atl ge kommunal personal plats i nämnder och styrelser när mindre partier, med representation i fullmäktige och med kanske flera lusen väljare bakom sig, inte härden representationen. Det var således helt fel.

15 november 1989 Kommunala frågor

Kommunallagskommittén har dessutom i uppdrag all behandla den här Prot. 1989/90:26

frågan. I detta avseende - till skillnad från en del andra frågor som jag tog upp i milt inlägg - finns en klar inriktning på uppdraget till kommunallagskommitlén. Det är en vilja atl ge möjlighet för småpartier all få representation i större utsträckning än nu är fallet.

BO HAMMAR (vpk) replik:

Fru talman! Egentligen var det väl så att Ylva Annersledl angrep vpk och socialdemokraterna för att vara emot öppenhet när det gäller kommunalpolitiken. Jag påpekade då i all stillsamhet alt del finns en reservation som skulle garantera även mindre partier full insynsrätt i angelägenheterna i de olika kommunala nämnderna. Folkpartiet slår inte bakom den reservationen. Möjligen kan vi få med folkpartiet så småningom, om jag får tolka Ylva Annersledl på det sättet.

När det gäller öppenheten kritiserade jag folkpartiet för all del är emot atl de fackliga representanterna skall kunna få insynsplalser i olika kommunala instanser utan att ha möjlighet alt påverka några beslut. Folkpartiet har reserverat sig emot den fackliga representationen tillsammans med de andra borgerliga partierna och delvis miljöpartiet. Det tycker jag är beklagligt. I ett sådant läge tycker jag inte att man skall tala så vitt och brett om att man slår för öppenhet och kritisera andra partier för alt de skulle vara mera slutna.

YLVA ANNERSTEDT (fp) replik:

Fru talman! Del är uppenbart att både vpk och socialdemokraterna säger nej till öppna nämndsammanlräden och till kommunala folkomröstningar. Jag beklagar det.

BO HAMMAR (vpk) replik:

Fru talman! Jag vet inte om kommunala folkomröstningar är något särskilt tecken på öppenhet. Jag nämnde tidigare exemplet med Sjöbo och de excesser som pågick där. Man kan tänka sig andra folkomröstningar av samma slag. I mitt inledningsanförande framhöll jag alt del trots allt är den representativa demokratin som är huvudprincipen i vårt statsskick. Sedan kan man tänka sig folkomröstningar, och de är möjliga att genomföra i olika sammanhang. Jag tycker dock inte att del är något tecken på öppenhet att man kraftigt vill utöka möjligheterna atl genomföra olika typer av folkomröstningar.

Förste vice talmannen anmälde alt Ylva Annersledl anhållit att till protokollet få antecknat alt hon inte ägde rätt till ytterligare replik.

HANS LEGHAMMAR (mp):

Fru talman! Miljöpartiet står bakom många av reservationerna i delta betänkande. Jag skall beröra de flesta av dem.

Den första reservation vi har ställt upp bakom är reservation nr I om delning av kommuner. Vi tycker alt del har funnits en alltför snäv inställning när det gäller kommunindelningar och att man gick litet för hårt fram vid

117

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Kommunala frågor

kommunsammanslagningen under 60- och 70-talen. Man bör i princip ha en kommunal praxis om att man skall släppa fram del här. Vi har inte velat släppa del hela vägen ul, men den kommunala principen bör vara atl del skall godkiinnas. Jag tycker dock som Bo Hammar alt i extremfallen när de rika vill köpa sig fria från socialt och annat ansvar skall man vara försiktig. Principen bör i alla fall vara all kommunernas begäran skall beviljas.

Del finns vidare ett par reservationer om vikten av all återinföra begreppen stad och stadsfullmäktige. Jag tycker all det känns litet avlägset. När man har gått med på en kommunreform, kan jag inte riktigt förslå varför begreppet stad är sä viktigt och varför man skall kalla det för stadsfullmäktige i stället för kommunfullmäktige. Vi stöder inte reservationerna med det innehållet.

Reservation 5 behandlar direklvalda kommundelsnämnder. I miljöpartiet tycker vi atl decentraliseringen och breddningen av demokratin är mycket viktig. Om inte systemet med kommundelsnämnder skall förfelas och gå snett, är del myckel viktigt all man fullföljer demokralitanken och låter väljarna få påverka vilka personer som skall sitta i de olika kommundelsnämnderna. Jag hoppas atl vi kan få en lösning på detta framöver, även om det kanske inte är så troligt.

Snabbare valgenomslag i kommunala styrelser tas upp i reservation nr 6. I Slockholm har man redan i dag möjligheten alt relativt snart efter ett val få ett genomslag i nämnder osv. Jag anser att grundprincipen i de kommunala frågorna är att kommunen själv skall kunna få bestämma i sådana frågor. Del har fungerat bra i Stockholm, Det har funnits behov av ett snabbare valgenomslag i andra kommuner, där del kan bli litet patetiskt om man efter ett regimskifte får en budget som inte överensstämmer med den sittande majoritetens åsikter.

När del gäller demokralifrågorna i stort finns del ett ganska konservativt länkande i många avseenden. Jag önskar en radikalisering, inte minst från vpk:s sida. Vpk tror tydligen alt man måste lägga locket på när del gäller många av möjligheterna all bredda demokratin.

Ytterligare ett område där vi har ställt upp bakom en reservation gäller insyn för samtliga partier i kommunala nämnders arbete, I reservation 7 har vi trots allt fåll med vpk, Ylva Annersledl från folkpartiet och företrädare från andra partier har talat om glasnost. Vore det nu inte dags atl börja tala om glasnost även när det gäller de olika politiska partiernas möjligheter att arbeta ordentligt i nämnderna? De övriga partierna borde kunna lägga på oss såsom nyvalda ett ansvar för hela biten. Men hur skall ett litet parti kunna la ansvar i t,ex, kommunfullmäktige om det inte fär insyn i vad som händer i nämnder m,fl, organ?

I reservation nr 9 tar miljöpartiet upp den fackliga.representationen i kommunala nämmder. Vi tycker att om man har ett representativt system och ett valsystem är del de som skall gälla. Fackföreningarna skall då inte tillåtas komma in litet grand vid sidan om. Del finns ett behov av all facken även på kommunal nivå skall ha insyn. Precis som i arbetslivet i övrigt kan det ske genom olika förhandlingar och MBL-avtal. Vi finner ingen anledning till alt facken skulle ha en särskild representation i de. kommunala nämnderna.

118

Skulle det vara så viktigt med de kommunalanställda, får de väl bilda ett eget parti och ställa upp på samma villkor som alla andra.

När det gäller fortsatt öppning och breddning av demokratin är del myckel viktigt med försöksverksamhet med öppna nämnd- och ulskollssammanlrä-den. Vi stöder därför reservation nr 10.

Rådgivande folkomröstningar har vi diskuterat flera gånger i utskottet under den korta tid jag har varit med. Jag tycker all det är litet konstigt all höra vpk, som ofta diskuterar atl bredda demokratin, all stänga dörren för kommunismen och all la bort k-et i sin partibeteckning, men som för fram Sjöbo så snart man börjar tala om folkomröstningar. Frågan är; Tror man pä den ansvarslagande människan och på den egna förmågan alt argumentera för alt föra demokratin framåt, eller måste det finnas en statsmakt som trycker ned oönskade effekter i samhället?

Jag tror inte atl man kväser en debatt genom all inte tillåla den, som när man vill kväsa fientligheten mot invandrare i Sjöbo, sätta locket på och inte låta debatten komma fram. Jag tycker att vi när vi åkte runt med utskottet i Sovjet i höstas fick se ett ganska typiskt exempel på vilka effekter man får när man försöker lägga lock på en opinion. När den väl släppts fram får man Sjöboeffekler eller kanske sådana effekter som man i Sovjet inte klarar att tygla. Jag hoppas alt man man skall lyckas med del. Jag har den grundprincipen att man bör släppa fram debatten. Man gör inte problemet lättare av atl lägga locket på, som vpk gör när del gäller folkomröstningar.

I frågan om kommunal vårdnadsersällning finns två motioner och en reservation vilken vi står bakom. Också när det gäller vidgningen av den kommunala kompetensen i u-landsbiständet är ställningstagandet självklart. Jag tror all våra kommunala politiker är ansvarstagande och klarar en sådan frihet. Jag tror inte all del är sä krångligt som vissa politiker vill göra gällande, dvs. att man skulle få dubbla utrikespolitiska budskap. Jag tror faktiskt alt våra partikamrater ute i kommunerna klarar den här uppgiften med omdöme. Del tycker jag all de har visat prov på.

Jag har litet svårt atl förslå vad vpk;s reservation om kommunalt vänörts-utbyte egentligen handlar om. Del finns i dag flera kommuner som har ett vänorlsutbyte som ligger precis i linje med vad vpk vill ha. Sådana möjligheter finns alltså redan. Jag kan inte rikligt förstå vitsen med ett riksdagsutialande i den här frågan. Jag tycker liksom vpk att det är viktigt att vi har vänorlsutbyte med frontslalerna, med Nicaragua osv., men mängder av kommuner har redan startat ett sådant. Jag förslår inte riktigt vad ett riksdagsutialande skulle tjäna till. Det är kommunerna som skall komma på all det här är viktigt.

Vi är också med på den sista reservationen i betänkandet, vilken gäller JO;s lalesrätt på del oreglerade kommunala området. Vi tycker atl del är viktigt all rättssäkerheten höjs på tjänstemannaansvarets område och att det finns möjlighet att komma till rätta med den problemalik som onekligen finns på det oreglerade kommunala området. Därför stöder vi reservation 17 under mom. 22.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Kommunala frågor

119

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Kommunala frågor

BO HAMMAR (vpk) replik:

Fru talman! Miljöpartiet är i vissa avseenden ett klasslösl parti, och det kan vara trevligt och tjusigt i vissa sammanhang.-Det kan väl också fungera i en del samimanhang, men det leder ibland till atl man hamnar alldeles snett.

Hans Leghammar talar varmt för öppenhet och insyn. Samtidigt vill han tillsammans med de tre borgerliga partierna utestänga en av de största ar-betslagargrupperna i vårt land, nämligen kommunal- och landstingsans-lällda, från en rejäl insyn i den kommunala verksamheten. Jag uppskattar atl del tillsammans rör sig om någon miljon anställda. Del handlar i mycket stor utsträckning om lågavlönande vårdbiträden, sjukvårdsbiträden och andra samt deras fackliga företrädare på del lokala planet. De borde kunna få vara med på vissa nämndmöten helt enkelt för atl lyssna och ge synpunkter pä sådant som gäller deras arbetsmiljö och arbetsförhållanden. Till detta vill miljöpartiet säga nej. Samtidigt talar man ganska högljutt om öppenhet och demokrati.

Del är i och för sig en respektabel synpunkt, men jag tycker inte att man samtidigt skall rikta kritik mot oss i vpk för atl vi säger att det räcker med de möjligheter till kommunala folkomröstningar som finns i dag. Jag vill inte atl de möjligheterna drastiskt vidgas. Jag vill inte alt mycket små opinioner skall kunna driva fram folkomröstningar t.ex. om huruvida man skall få öppna ett vårdhem för utvecklingsstörda i en viss stadsdel, om huruvida det skall kunna upprättas ett hem för narkomaner eller om huruvida man skall fä starta en invandrarförläggning inom ett visst område. Det är den typen av små opinioner som man tycker skall få möjlighet atl driva fram folkomröstningar. Jag förstår inte vad vi har att vinna på ett sådant system.

Hans Leghammar menar när det gäller alla de hundratusentals lågavlönade som flnns inom vården och omsorgen att dessa inte skall få vara med på nämndsammanträden, eftersom vi har en representativ demokrati. Jag tycker inte atl detta är ett hållbart argument i det sammanhanget. Men när del gäller all alla möjliga små populistiska opinioner skall få driva fram folkomröstningar, skall plötsligt den representativa demokratin tydligen inte gälla. Detta är en hållning som jag inte finner vara sammanhängande.

120

HANS LEGHAMMAR (mp) replik;

Fru talman! Jag förslår att Bo Hammar inte tycker atl den är hållbar, eftersom han har hamnat på en annan linje, men all detta skulle innebära att han har räll är en konstig slutledning. Han sade inledningsvis atl det kanske är bra alt miljöpartiet är klasslösl och inte har några direkta bindningar. Jag tror att del är mycket bra i dessa frågor. Vi kanske kan se ganska nyktert på fackföreningarnas roll i kommunala nämnder. Vi har inte sagt nej till de fackliga organisationernas rätt atl arbeta. Det var också därför som vi valde en liten annan kurs när det gällde reservationslexten än vad de borgerliga partierna hamnade på. Vi tyckte all den andades en något för stor- allmänt hållen - fackfientlighet.

Vi kan inte rikligt förslå alt de fackliga organisationerna skall ingå i de valda styrelserna och nämnderna, även om de lyder under dessa arbetsområden. Del finns möjligheter för fackförbunden alt få gehör för sina uppfatt-

ningar på del rent arbetsmarknadspolitiska området. Del finns MBL-avtal och MBL-förhandlingar även på del kommunala området.

Jag tycker vidare att man litet väl snabbi vill komma ifrån frågan om folkomröstningar. Jag tror inte alt man vinner något på all kväsa opinioner. Jag tycker att Sovjet och hela öslslalsproblemaliken är ett typexempel på atl det är bättre atl föra upp opinionsklyftorna till ytan och diskutera dem. På det sättet får man en ny dimension på frågorna. Det finns ingen anledning alt lägga locket på när det gäller del förhållandet all vi har ett våldsproblem eller att det finns invandrarfientliga grupper i samhället. Vi måste skapa en medvetenhet och ett personligt ansvar hos den enskilda, och då menar jag atl man inte skall lägga locket på.

Man tar upp exempel på sådana här frågor som man vill stoppa, men det kan i vissa lägen vara mycket bra atl få i gång en breddning av demokratin och en vidgning av engagemanget via folkomröstningar. Del kan gälla kringfartsleder, som berör många människor i en kommun, och del kan beröra stora satsningar på miljöområdet, som skulle leda till skattehöjning osv. För den som vill ta ett ansvar för en breddning av demokratin tror jag alt folkomröstningar är en väg atl gå, tillsammans med många andra.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Kommunala frågor

BO HAMMAR (vpk) replik:

Fru talman! Jag tror inte att det huvudsakliga demokratiproblemet i Sovjetunionen är avsaknad av folkomröstningar. Jag tror inte heller all folkomröstningar är vägen till en nödvändig demokratisering. Delta sagt bara som en parentes,

Hans Leghammar måste bestämma sig för om vi skall ersätta den representativa demokratin med folkomröstningar. Vill han atl vi skall avgöra vägutbyggnader, miljöfrågor och allt möjligt annat med hjälp av folkomröstningar, är det en respektabel synpunkt, men då skall han säga del. Han måste ha något slags huvudlinje. Är del den representativa demokratin som skall gälla, kompletterad med folkomröstningar, eller skall vi öppna alla slussar och genomföra folkomröstningar ungefär efter den schweiziska modellen? Den har ju ofta fått sådana resultat som exempelvis nej till kvinnlig rösträtt, eftersom frågorna inte varit insatta i något helhelssammanhang.

Delta är en fråga som jag tycker alt miljöpartiet borde fundera på.

Detta alt vara klasslös innebär ett problem, nämligen alt det ibland är svårt atl ta ställning till och förslå motsättningar mellan lågavlönade, förtryckta människor som arbetar under svåra förhållanden, och deras arbetsgivare. Då hamnar man i den positionen all man säger all dessa människor inte får vara företrädda i nämnderna på del sättet att de har en insyn och alltså kan vara med och påverka t.ex. sin arbetsmiljö. Det handlar inte om alt alla dessa människor har rösträtt, ulan om alt de skall ha en elementär insyn. Om man inte begriper hur dessa människors situation och problem ser ut, kan man alltså hamna i den positionen all man säger att de skall kastas ul ur dessa nämnder och inte ha någon insyn, samtidigt som man i andra sammanhang vitt och brett talar om viklen av ökad insyn och öppenhet. Det håller inte.

121

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Kotnmunala frågor

HANS LEGHAMMAR (mp) replik;

Fru talman! När del gäller öppenheten är del mycket lätt alt ge fackföreningarna insyn, nämligen genom all bredda möjligheten till öppna nämndsammanträden över huvud laget. Då har också facken möjlighet till insyn. Jag förslår inte alt facken skall ha räll till större öppenhet än många andra institutioner och organisationer, eller t,o,m, valda partier. Faktum är att både miljöpartiet och vpk utestängs från många sammanträden där de fackliga organisationerna har möjlighet alt höra vad som håller på all hända. Jag är för den stora öppenheten.

Sedan vill jag gå tillbaka till detta med rådgivande folkomröstningar. Vi har aldrig hävdat annat än all det skall vara kompletterande sådana. Vi tror atl del är viktigt alt bredda demokratin, debatten och del personliga ansvaret hos oss politiker att föra ut sakfrågorna. Om det går snett i en politisk omröstning i Schweiz eller i Sverige, t,ex, i Sjöbo, ligger faktiskt en hel del av problematiken på oss politiker, eftersom del är vi som skall försöka vara opinionsbildare, som skall försöka bredda demokratin. Det ligger alltså ett stort ansvar på oss atl föra ut budskapet. Vpk svär sig för lätt fritt från detta ansvar. Om det går snett i en folkomröstning, har vi politiker inte fått ut vårt budskap ordentligt.

122

ULLA PETTERSSON (s):

Fru talman! Jag beklagar alt vi måste föra en lång kommunallagsdebatl här i kväll som egentligen är rätt onödig. En stor del av de ärenden som vi nu behandlar är föremål för överväganden inom utredningsväsendets ram. Kommunallagskommitlén, där åtminstone tre av kvällens debaltdellagare också är ledamöter och som behandlar en stor del av dessa frågor, går nu in i slutskedet, och del hade kanske varit behändigast atl göra ett snyggt och prydligt paket av kvällens debatlfrågor, skriva Kommunallagskommitlén på del och avvakta del vidare arbetet.

Debatten gäller helt eller delvis, förutom en hel del motioner som utskottet har avstyrkt i enighet, de frågor som tas upp i reservationerna 5,6,7,8,9,11,13,14,15 och 16, pä vilka jag omedelbart yrkar avslag. Jag kanske återkommer till dem senare.

Jag vill också skicka med en tanke om hur vi framöver skall handha debatterna här i kammaren. Med en allt stridare motionsflod måste vi kanske bättre sorlera de betänkanden som vi lägger fram i kammaren, inte minst mot bakgrund av alt detta utskott har ett särskilt ansvar för riksdagens arbetsformer.

Borgare och miljöpartister vill öka möjligheten att dela kommuner. Vi har nu kommit i ett läge där kommunreformen har "satt sig". Det har skett några delningar av kommuner, och läget är ganska gott. Jag behöver inte gå längre än till min egen kommun för all konstatera all del förvisso har talats om delning, men diir de borgare som är i majoritet i kommunstyrel är de första alt betona alt del skall vara en kommun.

Del har förekommit en del märkliga uttalanden i debatten. Stig Berlilsson sade något om all delningar kunde prövas. Det lät ungefär som om han tyckte all man kunde se om del blev bra, och om det inte blev bra skulle kommunerna läggas ihop igen - del var inte så märkvärdigt. Det är ett något

lättsinnigt sätt atl se på saken. Det handlar trots allt om räll stora apparater, och del kan också bli fråga om all ge ul en och annan skattekrona på sådana experiment.

Ylva Annersledl räknade nogsamt upp nackdelarna med kommunsammanslagningarna, men jag menar alt del nog också finns många fördelar med dem - jag skulle kunna räkna upp dem, men det gör jag inte.

Del finns bättre sätt all stärka demokratin i kommunerna, och jag yrkar därför avslag pä reservation 1.

I detta betänkande behandlas flera förslag som låter demokratiska och bra, t.ex. om öppna sammanträden med nämnder och utskott och om direklvalda organ. Jag är rädd för all dessa förslag i många avseenden åstadkommer motsatt effekt. Delvis öppna sammanträden kan skapa mera krångel. Jämförelsen med riksdagsutskottens möjligheter till öppna utfrågningar är haltande; de kommunala nämnderna har trots allt inte den typen av verksamhet.

Jag är också rädd för att man kan hamna i del lägel all besluten snarare flyttas längre från dem som inte direkt deltar om t.ex. direklvalda organ införs. Man kan alltså motverka sitt syfte. Det är knappast troligt all en kommunstyrelse skulle vara särskilt intresserad av att lägga ut myckel verksamhet på en kommundelsnämnd som har en annan politisk majoritet.

Det har sagts myckel om folkomröstningar, och en hel del har varit intressant - frågan tillhör följetongerna i utskottet. Stig Bertilsson hade en idé om att skattehöjningar därigenom skulle kunna stoppas. Det är också en intressant fundering, inte bara därför alt den är avslöjande när det enbart talas om skattehöjningar och inte om skattesänkningar, som tidigare har nämnts, utan också därför alt skallefrågan är en kärnfråga i den kommunala självstyrelsen. Frågan är nära förknippad med all verksamhet som bedrivs i kommunerna. För all få till stånd en vettig folkomröstning om skatten skulle man gå ut med alla de olika budgelförslagen från partierna, och det skulle bli fråga om fem, sex, sju, eller åtta olika förslag, beroende på hur många partier det finns i en kommun.

Jag vill påslå att vi har en sådan folkomröstning vart tredje år, och jag är tveksam om vi skulle mäkla all ha folkomröstningar oftare. Del är inte meningen med majoriteten i denna kammare, om jag har förstått del räll,

Hans Leghammar har litet märkliga utgångspunkter, som till stor del har genomdeballerals. Jag kan ändå inte låta bli alt reagera när han sätter upp som två målsättningar alt man antingen kväser debatten eller har en folkomröstning. Del måste finnas någonting däremellan.

Jag undrar också vad Bengt Kindbom menade med atl säga all vi socialdemokrater - jag vet inte om han också räknade med vpk - vill begränsa del lokala inflytandet, i motsats till vad reservanterna vill. Han får komma med något exempel från betänkandet på alt vi vill begränsa del lokala inflytandet.

Jag yrkar än en gång avslag på reservationerna 5 och 6,

Jag skall inte säga så myckel mer om personalförelrädarna, eftersom frågan är väl genomarbetad i kvällens debatt. Jag kan bara nämna all den faktiskt är föremål för ett forskningsprojekt i Arbetslivscenirums regi.

Att reservationen om kommunal vårdnadsersällning har fått olycksnum-rel 13 är naturligtvis en ren slump. Men det är ett olyckligt förslag. Tänk om

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Kommunala frågor

123

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Komihunala frågor

alla vårdnadsbidragsanhängare nu äntligen ville inse atl det folk vill ha är utbyggd föräldraförsäkring och barnomsorg, inte 41 kr. om dagen. Man vill i reservationen vidga den kommunala kompetensen så att kommunerna kan betala ut vårdnadsbidrag, vilket man inte har fåll igenom på riksplanet. Det vill jag, fru talman, bestämt yrka avslag på.

Reservation 17 behandlar JO;s lalerält beträffande disciplinansvar, avsked eller avstängning av kommunala tjänstemän. Del finns, inte minst i den här kammaren, en sund skepsis mot att inskränka den kommunala självstyrelsen. Vi har ett alldeles färskt förslag om s,k, kommunalbol. Jag utesluter inte alt man kan behöva återkomma och diskutera de här frågorna. Men att för dagen direkt begära en utökning av JO;s lalerält på just detta område tycker jag är dåligt genomtänkt. Över huvud laget går tendenserna, det har alla här i kväll velat göra sig till talesmän för, mot atl vi skall ha ett allt mindre centralt inflytande på kommunerna.

Det finns undantag också. Miljöpartiet vill t.ex. gå emot alla strävanden mot utökad frihet för kommunerna och i stället införa ytterligare en obligatorisk nämnd. Värdet av del har man inte lyckats övertyga någon mer om. De står därför ensamma bakom reservation 4, som jag också föreslår riksdagen alt avslå.

Beträffande reservationerna 2 och 3 vill jag säga atl jag inte inser hur värdet av en fri rätt att kalla sig stad, stadsfullmäktige eller vad del nu är kan vara av större nytta än alt ha en enhetlig benämning och en enhelhg lagstiftning.

Det finns i betänkandet också ett tillkännagivande, som har nämnts tidigare. Om del är vi helt eniga i utskottet, och jag tycker inte atl jag behöver orda mer om det än som redan har gjorts.

Slutligen vill jag, för den händelse jag har glömt yrka avslag på någon reservation, yrka avslag på samtliga reservationer och bifall till utskottets hemställan.

124

BENGT KINDBOM (c) replik;

Fru talman! Del var intressant all höra Ulla Pettersson i den kommunaldemokratiska debatt som vi enligt hennes mening egentligen inte skulle ha haft, I varje fall skulle inte alla frågor förekomma. Del kunde vara intressant att få veta vad som avsågs med del.

Men det behöver vi inte fördjupa oss i längre. Det som var intressant var när hon sade att fördelarna med kommunsammanläggningar finns, men dem skulle man inte räkna upp. Del vore intressant för oss andra att få veta litet grand om de fördelarna och vad man bygger argumenteringen på när man har motsatt sig kommundelningar Man har motsatt sig de genomförda kommundelningarna. Man är inte beredd att tillåta fler. Vi har inte skrivit i reservationen all vi skulle öka möjligheterna till kommundelning. Det slår ingenting om del. Vi har sagt alt vi vill låta människor själva avgöra detta. En kommundelning skall tillålas när den begärs av kommuninvånarna själva. Det är egentligen den stora svårigheten. Visst, säger jag, vi vill gå folk till mötes på ett helt annat sätt än socialdemokraterna vill göra. I den fortsatta argumenteringen kommer skälet fram. Säga vad man vill, men Ulla Pettersson är ärlig när hon säger alt skälet till alt man inte kan tillåta direklvalda

lokala organ är atl om socialdemokraterna har makten i en kommun kan man inte tänka sig all del lokala folkinflylandel, med en annan majoritet, skall tillålas atl säga någonting i en kommundel. Det är centralstyrning, centralism i allra högsta grad. Del är ett sätt alt begränsa del lokala inflytandet.

Däremot glider hon snabbi och enkelt över frågan om den fackliga representationen i de kommunala nämnderna, vilket jag utelämnade i mitt tidigare anförande. Här hänvisas till utvärderingen från Arbelslivscenlrum. Del är ingen utvärdering av de grundläggande principerna som Arbetslivscentrum skall göra. Del gäller i stället i vilken omfattning som närvarorätten har utnyttjats och hur närvarorätten tekniskt har fungerat. Den centrala punkten, förhållandel mellan närvarorätten och den politiska demokratin, vägrar Ulla Pettersson, lika hårdnackat som andra socialdemokratiska företrädare har gjort förut, all debattera.

Låt mig, fru talman, slutligen säga om den kommunala vårdnadsersäll-ningen atl föräldrar vill ha barnomsorg. Givelvis. Problemet är atl de inte får del. Man vill också ha alternativ. De alternativen är vi beredda alt ge dem genom all också öppna den kommunala kompetensen på sådant sätt som vi har föreslagit.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Kommunala frågor

YLVA ANNERSTEDT (fp) replik;

Fru talman! Ulla Pettersson använder en stor del av sill anförande till atl tala om all debatten om kommunala frågor inte borde äga rum därför all vi har en utredning på gång. Jag vill definitivt motsätta mig alt vi inte skulle kunna diskutera frågor som är föremål för utredning. Det betyder att en lång rad frågor inte skulle kunna ventileras, inte skulle kunna las upp till debatt och diskussion, bara för all det finns en utredning på gång. Detta gäller alldeles speciellt del här fallet, eftersom flera vikliga frågor saknar klara direktiv för utredningens arbete. Jag tycker all del är självklart och naturligt atl man ger uttryck för den uppfattning man har, i vilken riktning man tycker utredningen skall gå, om man nu har en klar uppfattning.

Ulla Pettersson nämner atl del fanns fördelar med kommunsammanslagning. Jag kan också se all del fanns en och annan fördel med det. Bl.a. var skälet atl man skulle kunna göra större ekonomiska investeringar. Del har väl fungerat. Men de fördelar man i detta fall har uppnått skall inte tas till intäkt för all man inte skall ändra på de nackdelar som har uppstått genom kommunsammanslagningarna.

Ulla Pettersson säger också all socialdemokraterna har bättre förslag till hur man skall förbättra den kommunala demokratin och yrkar därför avslag på våra förslag. Men hon säger inte ett ljud om vilka förbättringar som socialdemokraterna anser vara bättre redskap när det gäller alt utvidga demokratin.

Jag skulle gärna vilja ha ett svar på vilka andra förslag det är som socialdemokraterna tycker skall genomföras. Del vi har krävt är faktiskt ganska modesta insatser. Vi vill ha möjlighet till försöksverksamhet med öppna nämndsammanlräden. Vi vill ha möjlighet till fler folkomröstningar. Vi vill ha möjlighet till snabbare valgenomslag. Vi tror alltså alt man kan lita på kommunalpolitikerna ule i landet. Vi tror all de kan avgöra vad som är bäst för deras kommun och deras sätt alt fungera politiskt.

125

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Kommunala frågor

Något ytterligare vill jag säga om kommunal vårdnadsersällning, som nämndes här. Vi har där ett särskilt yttrande, för vi anser atl generella icke behovsprövade stödsystem skall gälla för alla medborgare i hela Sverige. De skall alltså vara nationella. Man skall inte vara utlämnad till kommunernas ekonomiska situation för all komma i åtnjutande av t,ex, vårdnadsersällning. Vi har lagt ett förslag, men inte fått gehör för del. Däremot säger vi atl del är självklart all varje kommun själv skall kunna avgöra om den s.k. Uppsalamodellen skall införas, dvs. att man skall få vårdnadsersättning för eget barn orn man också lar hand om andra.

STIG BERTILSSON (m) replik:

Fru talman! Jag vill gärna först något kommentera Ulla Petterssons inlägg. Hon sade alt man inte skulle kunna folkomrösla om en skattehöjning, därför alt det gäller själva kärnverksamheten i kommunen. Ja men, så bra då, Ulla Pettersson! Låt människor la ställning till just kärnverksamheten, det väsentliga som all kommunens verksamhet hänger pä, utan atl behöva länka på alla de andra saker som man också väger in vid ett allmänt val. Jag tror inte alt procedurerna i del fallet är något problem; möjligheterna all få den här frågan fokuserad väger i så fall tyngre.

Bengt Kindbom var tidigare fundersam till om moderaterna skulle vilja ha kommunal folkomröstning om frågan gällde all sänka skatten. Nej, Bengt Kindbom, vi anser inte del. Jag kan ge beskedel atl vi är beredda alt jobba för sänkt skatt.

FÖRSTE VICE TALMANNEN: Repliken skall gälla Ulla Petterssons inlägg,

STIG BERTILSSON (m) replik;

Fru talman! Jag ber om ursäkt. Jag ville bara säga att jag såg framför mig en bild där Bengt Kindbom och jag i en kommun företrädde olika linjer och gick ut med dem i en folkomröstning.

När del gäller alt dela kommuner sade Ulla Pettersson att kommunreformen så all säga har satt sig. Jag vill då till Ulla Pettersson också säga alt det fortfarande finns starka krafter i kommunerna för kommundelningar. Den socialdemokratiska regeringen har här varit myckel restriktiv jämfört med vad de borgerliga regeringarna tidigare var, och del beror på skillnaden i inställning.

Precis somi Ulla Pettersson säger tror också jag all del vore lältfärdigt all först pröva all dela - del fungerar inte. Däremot anser jag alt man skall släppa fram prövningsmöjligheler t,ex, låta medborgarna i kommunerna folkomrösla också om sådana saker.

Till slut några ord till Ulla Pettersson när del gäller de öppna nämnd- och styrelsesammanträdena. Ulla Pettersson har inte redovisat något enda sakligt skäl till alt man inte skulle kunna ha försöksverksamhet med ökad offentlighet i kommunala nämnder och styrelser. Det finns enligt vad jag förstår inte någon logisk förklaring till att man är emot det. Det var man när vi moderater och så småningom också andra partier jobbade intensivt för öppna

126

ulskotisförhör i riksdagen. Jag hoppas alt vi får se samma utveckling i det här ärendet som vi har gjort när det gäller ulskoltsförhören i riksdagen,

HANS LEGHAMMAR (mp) replik;

Fru talman! Jag fick ett påpekande från podiet om att jag hade varit slarvig med all yrka bifall till de reservationer jag hade tagit upp. Därför vill jag nu passa på tillfället att yrka bifall till reservationerna 1, 5, 6, 7, 9, 10, II, 12, 13, 15 och 17.

Så till själva repliken!

Ulla Pettersson lyssnade på debatten mellan mig och vpk;s företrädare om de kommunala folkomröstningarna och sade sedan att jag inte kan se några andra möjligheter än atl antingen kväsa en debatt eller hålla en folkomröstning. Jag tycker atl del visar på dålig förmåga alt förslå vad den här debatten egentligen rör sig om.

Som enda argument för atl inte ha folkomröstningar lar vpk fram risken all få fler Sjöboomröslningar och andra icke önskvärda folkomröstningar. Jag tycker alt del är ett ganska konstigt sätt atl föra debatten. Då får man ju debattera vad som händer om man kväser en debatt. Folkomröstningen är ett viktigt sätt all brädda demokratin, och det ankommer på oss som politiker och opinionsbildare all försöka bredda medvetenheten och öka möjligheterna alt lösa problem och motsättningar i samhället. Del ankommer på oss politiker atl försöka se till atl vi inte får fler Sjöbosyndroin. Det blir inte bättre för all vi inte har några folkomröstningar!

Ulla Pettersson sade all man absolut inte skall ha kommunala vårdnadsersättningar. Jag undrar om Ulla Pettersson läser tidningen Kommun Aktuellt. Den tidningen hade gjort en rundringning och kommit fram till all del nu är ett 60-tal kommuner som vill ha kommunal vårdnadsersällning, och flera av dem styrs av personer med precis samma partifärg som Ulla Pettersson.

Jag tycker all Ulla Pettersson skall lyssna på del egna partiets gräsrötter också. Del händer någonting även inom det partiet, även om del är väldigt segt ibland.

Sedan skall jag göra någonting som inte är så vanligt, fru talman! Jagskall erkånna ett fel. Vi politiker gör ju sällan del. Del gäller kullurnämndsobliga-loriel. Del är mig veterligt det enda fel som vi begick i den första omgången av vårt motionsskrivande, i januari. Miljöpartiet är ju ett helt nytt parti, och dä får man väl räkna med alt en och annan promille av yrkandena kan bli fel. Del gäller just motionen om kulturnämndsobligatoriel.

Vi jobbar i partiet för atl del skall finnas kulturnämnder i varje kommun. Det smög sig då i en kulturmoiion in ett krav på lagstiftning om detta. Men allting behöver ju inte genomföras uppifrån. På den punkten hade del uppstått ett litet missförstånd när motionen skrevs. Därför yrkade jag heller inte bifall till den motionen.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Kommunala frågor

ULLA PETTERSSON (s) replik;

Fru talman! Jag har fått kritik för atl jag inte vill ha någon debatt i de här frågorna. Jag bara förklarade atl jag faktiskt tycker all del är ganska onödigt, men enbart det faktum atl vi ändå har den här debatten visar ju all vi ställer upp på det!

127

Prot, 1989/90:26 15 november 1989

Kommunala frågor

Bengt Kindbom undrade vilka fördelarna med kommunsammanslagningarna har varit. Vi har t,ex, fått slagkraftiga och ekonomiskt bärkraftigare enheter på många områden. Inte minst från min egen kommun har jag bra exempel på del, och jag vet atl Bengt Kindboms partikamrater där instämmer med mig i del. Bl,a, slipper vi ha en massa kommunalförbund som vi annars skulle ha behövt för diverse nyttigheler.

Vi har på en del håll också fått en ekonomisk utjämning. Del har på vissa ställen faktiskt inneburit en solidaritelshandling att slå samman kommuner med olika ekonomisk bärkraft. Vilka nackdelar del skulle få om man delade kommuner med olika ekonomisk bärkraft har Bo Hammar varit inne på tidigare i debatten.

Beträffande del jag sade om den centralstyrning som skulle kunna utövas av majoriteten om man får lokala organ som är direklvalda vill jag bestämt påpeka för Bengt Kindbom atl jag inte utgår ifrån atl kommuner är socialdemokratiskt styrda - jag utgår från min egen politiska erfarenhet, nämligen den cenlerslyrda Gotlands kommun.

Ylva Annersledl tog också upp kommunallagskommittén. Den befinner sig, som jag sade, nära slutfasen i sitt arbete, och vi börjar nu komma fram till slutsatserna. Jag vet inte om Ylva Annersledl är ule efter alt så här på slullampen åstadkomma tilläggsdirektiv eller om hon vill bli överkörd - det riskerar kommittén att bli om riksdagen skulle fatta beslut nu; då har kommittén alltså arbetat i onödan. Vill Ylva Annersledl inte fortsätta att kämpa för sina idéer i kommunallagskommittén kan hon naturiigtvis sluta upp med del, men del tycker jag är en märklig ståndpunkt när man har gått in i en kommitté.

När del gäller delning av kommuner sade jag alt jag tror atl del finns andra och bättre sätt atl öka den kommunala demokratin. Ylva Annersledl sade då alt man måste lila på kommunalfolket. Men varför detaljreglera folkom-röslningsinslitutet också i kommunerna, om man tycker att kommunerna själva kan besluta om del?

Stig Berlilsson avslöjade sig nästan när han pratade om folkomröstningar och sade att man kunde rösta om kärnverksamheten i kommunen. Jag sade att det väl ungefär är del man gör när man har val. Han sade då alt del skulle vara bra om man kunde rösta om skatten utan all behöva tänka på allt annat. Ja, del är just del. Stig Berlilsson: En ansvarsfull kommunalpolitiker och rikspolitiker måste faktiskt också tänka på allt annat och inte bara erbjuda en välsmakande skattesänkning!

128

BENGT KINDBOM (c) replik:

Fru talman! Jag återkommer till kommundelningarna. Det var egentligen med kommunsammanläggningarna som bekymren med den kommunala demokratin började och vi fick hela den diskussionen, de kommunaldemokra-liska utredningarna och förslaget om lokala organ, som framlades av Karl Boo när han var kommunminister och som riksdagen antog. Diskussionen om lokala organ, frikommunförsök, osv. har ju gått ut på att förstärka den kommunala demokratin, som väsentligt försämrades i samband med kommunsammanläggningen.

Nu återvänder Ulla Pettersson till frågan om vad som är fördelar till det

som låg som en socialdemokratisk bakgrund när man log ivångsbeslulel efter 1968 års val, nämligen ekonomiskt bärkraftiga enheter. Ja, blev del det egentligen?

De redan starka blev starkare. Två fattiga blev ju inte rikare om de giftes ihop, Skatteuljämningen tiodubblades ju under regeringsperioden 1976-82 när socialdemokraterna var i opposition. Därefter har ju den socialdemokratiska politiken inneburit atl man har begränsat kommunernas ekonomi.

Det är ju litet bräckligt del här med den ekonomiska bärkraften. Det är inte säkert heller atl man därför att man är ekonomiskt stark på något sätt är bättre demokrat. Jag skulle tro alt del snarare är tvärtom.

Det får gärna vara en centerslyrd kommun som har en sociademokratisk majoritet i direklvalda kommundelsorgan. Jag tycker del är till fördel. Då får den kommundelen eller stadsdelen förutsättningar atl agera utifrån det som är deras speciella förhållanden - inte på grund av direktiv uppifrån. De får givelvis som alla andra nämnder och styrelser i kommunen bedriva ett budgetarbete och så småningom leva efter den budget som fullmäktige har bestämt.

Jag konstaterar att Ulla Pettersson tyvärr inte hann beröra närvarorätten för de fackliga organisationernas representanter. Som jag sade till Vivi-Anne Cederqvist när vi diskuterade detta för ett par år sedan har del ju varit ett gammall socialdemokratiskt krav all demokrati och pariamenlarism skall slå igenom. Varför bortser man från delta i den här grundläggande frågan när man släpper in partsintressen som garanterar dem medverkan i den kommunala beslutsprocessen som går utöver del inflytande som ges i de allmänna valen?

Enligt vår uppfattning kan delta aldrig förenas med den kommunala demokratin. Del ärdärför, fru talman, som vi yrkar på denna lagstiftnings upphörande i enlighet med den reservation som finns till detta belänkande.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Kommunala frågor

YLVA ANNERSTEDT (fp) replik:

Fru talman! Om Ulla Pettersson hade läst vår motion hade hon sett att vi ställer krav på tilläggsdirektiv till kommunallagskommittén. Det är alltså det kravet som jag följer upp här i kammaren. Det är det kravet som vi reserverat oss till förmån för i utskottet. Del är väl inte så märkvärdigt!

Ulla Pettersson sade dessutom: Varför vill ni detaljreglera folkomröstningar? Ja, del är väl inte så konstigt all man vill ha ordentliga förfaranderegler för hur folkomröstningar skall gå till. Det krävs naturligtvis regler, så atl demokratiska funktioner sker på lika villkor i hela landet. Vi har ju en vallag t.ex. Tycker Ulla Pettersson atl vi skall ha olika vallagar för kommunalvalen också, så att varje kommun bestämmer sina egna regler? Nej, Ulla Pettersson, s-argumentalionen mot folkomröstningen har faktiskt ingen saklig grund. Den grundar sig tydligen på rädslan att väljarna skall få mer att säga till om.

Vad är det vi nämligen kräver? Jo, vi kräver att det skall ges möjlighet till , försöksverksamhet med öppna nämndsammanlräden och till folkomröstningar. Vi vill ge kommunerna möjlighet till snabbare valgenomslag. Vi vill ge möjlighet till kommundelning i de kommuner som så önskar, och vill ge ökad insyn i kommunala bolag och stiftelser. Det kan väl inte vara så farligt?

129

9 Riksdagens protokoll 1989/90:26

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

KoDuminala frågor

Tydligen tycker socialdemokraterna det. De vill inte ens lata kommunerna bestämma demokratiska reformer själva, inte ens ge kommunerna möjlighet alt utnyttja dem. Detta måste faktiskt grunda sig på en rädsla för vad väljarna skall säga niir de granskar och får vara med på ett vidare sätt än hitintills,

Fortfiirande har jag inte fåll något svar av Ulla Pettersson: Vilka förslag till förbättringar av demokratin tycker socialdemokraterna är bättre än dessa?

STIG BERTILSSON (m) replik;

Fru talman! Bara några ord till Ulla Pettersson om kommunala folkomröstningar i skattefrågan.

Del iir väl kanske litet naivt atl tro att man inte skulle kunna presentera förståeliga alternativ för koinmunmedborgarna. Denna attityd visar all man bara vill gömma sig.

Jag tycker faktiskt all denna centrala fråga är värd en extra omröstning med delaktighet för kommunmedborgarna. Del skulle ha positiv inverkan om man fick bort känslan av "vi och dom", som människor ofta känner ute i kommunerna när de talar om sina politiker. Jag tror atl det här faktiskt skulle vara mycket värdefullt.

130

ULLA PETTERSSON (s) replik:

Fru talman! Jag vill börja med att påpeka alt jag tror all allihop som har deltagit i den hår debatten är för en ökad demokratisering på del kommunala området. På den punkten behöver vi inte ifrågasätta varandras intentioner,

Ylva Annersledl tyckte ju alt hon ville höra mer om vilka förslag vi har. Vi tror mycket pä lokala organ och den demokrati som går ut på all de folkvalda har en nära kontakt med sina väljare. Jag tror trots allt alt del är den enda framgångsrika vägen.

Ylva Annersledl, vi har möjligheter till folkomröstningar i dag. På den argumentation som kom från Ylva Annersledl lät det som om vi inte har del. Jag förslår fortfarande inte varför man skall detaljreglera just del området. Varför får inte de som arbetar i kommunerna själva bestämma på det området, så som ni ju tycker atl de skall göra på så många andra områden?

Till Bengt Kindbom vill jag säga atl skalteuljämningsbidragen ju egentligen är ett dåligt mått på om kommunsammanslagningen har varit bra eller inte. Del kan ju faktiskt vara så atl behovet av skalleutjämning minskar därför atl man har fält slagkraftigare kommuner lika väl som alt man har en generösare statsmakt. Det är faktorer som med automatik inte har med varandra all göra,

1 sin första replik undrade Bengt Kindbom varför jag bara hänvisade till Arbetslivsceritrums forskningsprojekt när del gäller de anställdas närvarorätt. Del gjorde jag inte. Jag ville bara komplettera den diskussion som redan varit, för jag tyckte atl den argumentation som framfördes av Bo Hammar var alldeles utmärkt i det avseendet. Jag förstår inte heller varför man inte kan låta den stora delen av kommunalt anställda få ha den möjligheten till påverkan över sin egen arbetssituation.

Slutligen när det gäller barnomsorg: Även om det finns kommuner som

Kommunala frågor

tycker alt det skulle vara bra all införa kommunalt vårdnadsbidrag, har inte Prot. 1989/90:26 minst väljarna på ett tydligt sätt visat att del är barnomsorg som de vill ha 15 november 1989 och utbyggd föräldraförsäkring- inte en liten fickpeng om dagen som ingen i alla fall kan få ul någon större valfrihet av.

Förste vice talmannen anmälde att Bengt Kindbom och Ylva Annersledl anhållit alt till protokollet få antecknat all de inte ägde räll till ytterligare repliker.

OVE KARLSSON (s);

Fru talman! Jag vill passa på tillfället atl kortfattat framföra några synpunkter i anledning av motion 1988/89:K617 som behandlas i delta belänkande.

Jag har valt att ta kammarens dyrbara lid i anspråk, därför atl det finns kommuner som på ett påtagligt sätt fått uppleva hur personer som enbart är fastighetsägare i en kommun kunnat skapa besvär och onödiga kostnader för den bofasta befolkningen.

Nuvarande förhållanden innebär atl en fastighetsägare i en kommun har alla rättigheter på sin sida men inga skyldigheter. Den som enbart äger en fastighet i en kommun betalar i dag ingen skatt till den kommun där fastigheten finns, men kan överklaga alla beslut - beslut som för den bofasta kommuninvånaren många gånger kan vara av avgörande betydelse. Det enda resultat ett överklagande medför är många gånger all verkställigheten försenas, och på så sätt kostar detta pengar och skapar olägenheter för den bofasta befolkningen.

Om den aktuella fasligheten berörs direkt av ett beslut, kan del finnas motiv för överklaganderält, men absolut inte annars.

När vi vill ge kommunerna allt större självständighet och rätt all falla sina egna beslut, bör inte detta kunna hindras och försenas av kommunbesvär som anförs av personer med enbart rättigheter. Fastighetsägare boende i en helt annan kommun har inte några som helst skyldigheter i den kommun där han anför besvär.

Jag hoppas alt kommunallagskommitlén lar intryck av de synpunkter, som framförts från ett antal kommuner och som nu också kommit fram i en riksdagsmotion, om atl enbart ägande av fast egendom inte skall utgöra grund för överklaganderält. Eftersom utskottet hänvisar till kommunallagskommitlén, får jag nöja mig med all förlita mig på dess välvilja och sända med förhoppningen atl kommittén skall inse att del här är en allvarlig fråga för ett antal kommuner. Därför ställer jag för dagen inget yrkande, fru talman, men jag kommer alt noggrant följa frågan i fortsättningen. Behövs det så är jag beredd atl återkomma.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 16 november.)

131

Prot. 1989/90:26 23§ Vallagsfrågor 15 november 1989

Vallagsfrågor

Föredrogs konstitutionsutskottets betänkande 1989/90;KU4 Vallagsfrågor.

132

GÖRAN ÅSTRAND (m);

Fru talman! Jag avser alt la upp tre frågor i den här debatten.

Den första gäller valkretsindelningen i Fyrsladskretsen. Med adress till några motionärer vill jag säga atl det nog är många som tycker atl den nuvarande valkretsindelningen är otillfredsställande. Något konkret förslag är dock icke framlagt i detta betänkande, vare sig från utskottet eller i form av reservation.

Det andra är alt vi behöver en betydande uppstramning vad gäller budröstning. Jag har egen mångårig erfarenhet som valnämndsordförande i landets största kommun och vet all del har varit stora tolkningsproblem för val-förräliarna när del gäller alt bedöma budröstning genom vårdare. Jag vet också alt den bedömningen kan skifta, inte bara mellan olika kommunala valförrältare ulan också mellan kommunala valförrältare å ena sidan och postverkets valförrältare på institutioner å andra sidan.

Vidgningen av rösträtten för omyndigförklarade ökar viklen av stramare och mer distinkta regler. Vi moderater avser därmed alt stödja del förslag till lagändring som Bertil Fiskesjö presenterat i motion. Med delta, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 1.

Frågan orn utjämningsmandat i kommunerna är viktig och komplex - viktig därför atl det splittrade valsystem vi nu tillämpar har sina brister, komplex därför alt avgivna röster bör vägas likvärdigt i de tre samtidiga valen. I riksdagsval finns utjämningsmandat och fyraprocentsspärr. I landstingsvalen finns utjämningsmandat och ireprocenisspärr. I kommunfullmäktigevalen finns inga utjämningsmandat och ingen spärr, eftersom det främst är valkretsarnas storlek som inom ramen för ett rakt proportionellt system avgör mandatfördelningen.

Fru talman! I förfaitningsdebaltens olika skeden har frågan om utjämningsmandat i kommunerna prövats vid skilda tillfällen, och motioner i frågan har flera gånger behandlats i konslilutionsutskottel. Vi moderater har därvid stött tankarna på utjämningsmandat men samtidigt önskat se frågan behandlad i ett större sammanhang, där samtidigt frågan om småpartispärrens storlek och andra leknikalileter i kommunfullmäktigevalen prövas. Denna vår uppfattning har vi i konslilutionsutskottel förra året och i år markerat i ett särskilt yttrande.

Jag vill dock med stort eftertryck, och med adress till såväl Olle Svensson och hans socialdemokratiska grupp i konstilutionsutskottet som till regeringen, markera att något nu måste ske. Jag förväntar mig därför ett initiativ i frågan om valsystem för kommunfullmäktige och vill markera alt om delta inte kommer till stånd, avser vi moderater att kommande år stödja de förslag som i år framförs i reservation 2.

YLVA ANNERSTEDT (fp):

Fru talman! Det är viktigt all så många människor som möjligt kan göra sina röster hörda i de allmänna valen, inte minst mot bakgrund av de sjunkande siffrorna för valdeltagandet. Budröslningen är därför ett viktigt komplement till alt själv lägga sin röst i valurnan. Det är då oerhört angelägel all alla kan var säkra på alt budröstningen går till på ett sätt som inte misstänkliggör systemet eller undergräver tron på rättssäkerheten.

Genom reformen som gör all många människor som i dag är omyndigförklarade återfår sina medborgerliga rättigheter kommer rösträtten all vidgas. Del betyder att budröstning genom vårdare ökar.

Det finns faktiskt erfarenheter som visar atl del har förekommit missbruk vid sådan röstning, missbruk som lett till beivrande i domstol. Det har också rått osäkerhet om vem som är alt betrakta som vårdare. Del är därför angeläget atl komplettera bestämmelserna i vallagen, så att rättssäkerheten för den enskilde ökar och så atl valförrältaren har klara regler alt följa.

Fru talman! Del finns ett ordspråk som säger all man skall sopa rent framför den egna dörren innan man ger sig till atl kritisera andra. Det är uppenbart alt både socialdemokrater och kommunister anser all det är viktigare atl skicka valövervakare till Namibia än alt stärka rättssäkerheten för svenska medborgare som är i en myckel utsatt position. Det är bara all beklaga, och jag yrkar bifall till reservation nr 1.

Jag vill också yrka bifall till reservation 2, som tar upp frågan om utjämningsmandat vid kommunalval. Demokraliberedningen kom ju i sin utredning fram till alt det skulle ge större rättvisa och bättre proporlionalitet om man hade ett system med utjämningsmandat i kommuner med flera valkretsar.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Vallagsfrågor

Tredje vice talman BERTIL FISKESJÖ (c):

Fru talman! Vi debatterar nu i all stillsamhet en av de grundläggande företeelserna i en demokrati, nämligen valhandlingen. Vi har ju en gammal tradition på del området, när det gäller all försöka se till att valhandligen kan garanteras ur olika synpunkter, inte minst ur rättslig synpunkt: man skall kunna lila på all del röstresultal som anges också är det korrekta, all de som har röstat haft rätt atl rösta och all de också haft möjlighet atl rösta på dem som de vill rösta på. Delta är grundläggande.

I del stora hela går det naturligtvis bra till i de svenska valen. Men vi har en del problem, som vi har kunnat se - inte minst i valprövningsnämnden, där jag haft nöjet atl sitta i ett antal år - problem som har samband med atl del finns vissa områden där frestelsen kan bli stor för den parliniliske all försöka skrapa ihop litet extra röster till sitt eget parti i de fall där de som skall bestämma sin röst kan vara lätta all påverka på grund av att de är invecklade i ett beroendeförhållande.

Centerpartiet har tagit upp denna fråga i flera år i motioner som skjutit in sig på atl bestämmelserna om vårdare är bristfälliga. Vårdaren kan ju gå med den omhändertagnes röst till röstavlämningsstället. Det finns risker för att bestämmelserna kan missbrukas och för all sådant missbruk inte kan åtgärdas, eftersom det är svårt alt i efterhand kontrollera vad som skett då det inte finns någon särskild dokumentation. Detta är särskilt viktigt.

133

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Vallagsfrågor

134

Det lagförslag vi från centerpartiet presenterat går ul på att i betydande utsträckning öka rättssäkerheten genom atl resa speciella krav på definitionen av veni som skall kunna anses som vårdare vid röstning av detta slag. Som mina föregångare här i riksdagens talarstol har understrukit riskerar vi ett ökat antal problem på detta område genom den omständigheten atl vi inte längre utesluter s.k. omyndigförklarade från rösträtt.

Vårt förslag har fått uppslutning från moderaterna, folkpartiet och miljöpartiet. Det är vi naturligtvis glada för. Del förvånar mig all inte socialdemokraterna också har kunnat sluta upp.

När man läser i majoritetens skrivning finner man dock atl del skett en viss uppmjukning i den tidigare ganska rigida attityden. Man förväntar sig nu all någonting skall hända på justitiedepartementet med anledning av riksskatteverkets skrivelse, och det är en förhoppning vi kan hysa.

Jag yrkar bifall till reservation 1 och det lagförslag som finns där.

Jag vill också passa på all fråga socialdemokraternas företrädare i denna debatt vad som kan länkas komma ut ifrån de överväganden som skall äga rum i justiliedeparlemenlel och om vi kan lila på alt det kan länkas komma något resultat av dessa överväganden innan del är dags igen för val.

Jag kan inte låta bli att också nämna vad utskottet tar upp tidigare i sitt belänkande, nämligen rätten till röstning utomlands i Schweiz och Västtyskland. Jag erinrar mig att när jag första gången, i början på 1970-talel, ställde en fråga om detta, svarade Krister Wickman. Han var närmast irriterad och menade all del var en ovänlig handling emot den schweiziska edsrepubliken atl aktualisera denna fråga.

Jag har alltid tyckt alt det är mycket konstigt atl svenska medborgare har kunnat rösta även i de mest utrerade diktaturer på de svenska ambassaderna och konsulaten, men inte i en gammal stabil demokrati som Schweiz.

Här anges brevröstningsförfarandel. I brist på annat får man väl försöka hålla sig till det, om nu schweizarna äntligen skulle kunna komma på bättre tankar och västtyskarna inte skulle återfalla i tidigare mycket märkliga beleende. Men brevröstningen är ingen ideal metod. Del visar ju de resultat vi har fått. Del blir en stor kassaiionsprocent. Det är bättre om man kan rösta på sedvanligt sätt på konsulat och beskickningar och särskilda röslavläm-ningsställen som man brukar upprätta. Men del är i alla fall ett fall framåt. Jag hoppas regeringen inte tappar sugen i denna fråga. Den bör ju kunna lösas. Västtyska parlamentariker som jag talat med i delta ärende var besvärade när de upptäckte vilka restriktioner som gäller på delta område i Västtyskland,

Sedan några ord också om utjämningsmandat vid val till kommunalfullmäktige.

Det är tyvärr så att man genom valkretsindelningar av kommunerna kan åstadkomma mycket märkliga syslem, som slår mycket orättvist i förhållande till del proportionella systemet som vi är vana vid på riksnivå. Man kan få reella spärrgränser i kommunerna som är mycket högre än i riksdagsvalen. Detta har inte varit meningen.

Orsaken till att vi inte har haft några speciella regler för utjämningsmandat i kommunerna har varit atl man ansett atl del krävs ett så litet antal rös-

lande för all få mandat alt del inte skulle behövas några särskilda finurligheter för alt åstadkomma proportionell rättvisa.

Men det har visat sig - och del finns del undersökningar på - atl del i vissa kommuner krävs en röslandel som är större än till både landsting och riksdag för atl fä mandat. Delta är inte bra.

Del är inte heller bra alt man kan påverka röslulfallel genom all ha fler eller färre valkretsar.

För den skull tycker jag all del bör hända någonting snart i denna fråga. Vi har biträtt en motion från folkpartiet i detta ärende till årets riksdag.

Jag blev litet förvirrad över Göran Åstrands anförande på denna punkt. Han betonade mycket kraftfullt att något måste ske. Ändå har moderaterna inte ansett sig kunna sluta upp kring reservationen, och del förefaller mig märkligt.

Vad som krävs är en utredning som får överväga både frågan om spärren mot småpartier och utjämningsmandat. Del är ganska givet atl båda dessa frågor måste kopplas samman, åtminstone ulredningsniässigt.

Därmed yrkar jag. fru talman, bifall även till reservation 2.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Vallagsfrågor

BO HAMMAR (vpk);

Fru talman! Jag kan inte begripa varför vi skall ha ett mer orättvist och nyckfullt valsystem vid de kommunala valen än vid riksdagsvalen. Indelningen i valkretsar kan t.ex. innebära att majoriteten i en kommun förskjuls på grund av rena tillfälligheter. Varför då inte ha precis samma syslem med utjämningsmandat i kommunala val som i riksdagsval?

Jag yrkar bifall till reservation 2.

HANS LEGHAMMAR (mp);

Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation 1 till delta belänkande. Jag tänker inte orda så myckel om den, ulan ställer mig bakom de anföranden som redan hållils av talare som yrkat bifall till denna motion.

Däremot vill jag säga några ord om utjämningsmandat vid kommunfull-mäkiigeval i valkrelsindelade kommuner.

Jag tycker det är hög lid att plocka bort del orättfärdiga instrument som valkretsindelningar har blivit. Vårt parti har upptäckt all spärrarna i flera kommuner blivit högre för all komma in i kommunfullmäktige än för all komina in i riksdagen.

När man i kommunerna diskuterar ändring av valkretsindelningen uppkommer givelvis en diskussion om hur stort stöd det ena eller andra partiet har i den eller den valkretsen och vad detta skulle innebära för sammansättningen i fullmäktige. Del är inte bra med dessa spekulationer runt orättfärdigheterna, och det faktum atl man sätter upp väldigt höga spärrar. Del är inte heller bra all man börjar diskutera valkretsindelningen när del uppkommer mindre partier. När miljöpartiet började göra sig gällande på del kommunala planet uppläckte vi all det genast ledde till diskussion om valkretsindelning i många små och medelstora kommuner. Jag tycker det är hög tid all plocka bort denna orättfärdiga metod alt sälta upp nya spärrar.

Del är en demokrati vi lever i. Har vi sagt all vi inte skall några spärrar

135

Prot, 1989/90:26 vid kommunfullmäkligevalen, skall vi inte ha del, och då inte heller i val-

15 november 1989 kretsindelningen.

Vallagsfrågor RQSA-LILL WÅHLSTEDT (s);

Fru talman! I betänkandet behandlas ett antal motioner från den allmänna motionstiden som berör valfrågor. Tolv motioner tar upp åtta olika frågeställningar. Utskottet har avstyrkt samtliga motioner. Två reservationer finns emellertid, och det har ju framgått av tidigare talares inlägg.

De motioner som föranlett reservationer avser för del första budröstning, där det finns en gemensam reservation från moderaterna, folkpartiet, centern och miljöpartiet, för del andra utjämningsmandat vid kommunfullmäk-ligeval i valkrelsindelade kommuner. Här finns en gemensam reservation från folkpartiet, centern, vpk och miljöpartiet. Jag vill nu, fru talman, ägna min talelid ät alt bemöta reservanterna, då del ju är ett enigt utskott som har yrkat avslag på de övriga motionerna.

När del gäller den första reservationen, som avser budröstning, kan följande anföras.

Riksdagen har vid flera olika tillfällen diskuterat frågan om budröstning, senast hösten 1988. 1 den nu aktuella motionen K702 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. yrkas på förändring i vallagen, så att begreppet vårdare närmare definieras. Risken för fusk och otillbörlig påverkan är enligt motionen för stor med nuvarande regler.

Utskotisinajorileten och reservanterna är överens om att del är angeläget alt budröstningsförfarandet handhas korrekt. Viktigt är att framhålla att det måste förutsättas atl de politiska partierna aktivt skall verka för alt gällande föreskrifter efterlevs fullt ut. Erfarenheterna under senare år talar också för all så sker. Efter 1985 års val kom endast ett öppet brev med klagomål till valprövningsnämnden, och efter 1988 års val har inget klagomål inkommit till valprövningsnämnden.

Frågan om röstning med valförsändelser rent allmänt, alltså även budröstning genom vårdare, har tagils upp av riksskatteverket i dess utvärdering av erfarenheterna från 1988 års val. Med anledning av RSV;s skrivelse, som innebär alt frågan kommer under övervägande inom jusliliedeparlementel, och ined hänvisning till utskottets tidigare uttalanden avstyrker utskottsmajoriteten motion K702,

När det sedan gäller reservationen angående utjämningsmandat vid kommunfullmäktigeval i valkrelsindelade kommuner vill jag anföra följande,

I motionerna hävdas att det med nuvarande system uppstår ölägenheter i valkrelsindelade kommuner genom alt partier kan erhålla åtskilliga s.k, överskoltsrösler, som inte ger någon effekt, I motion K706 föreslås vidare atl del i kornmunfullmäktigevalen införs en tvåprocentsspärr.

Frågor om införande av utjämningsmandat i valkrelsindelade kommuner har behandlats av riksdagen vid ett flertal tillfällen, sedan det nuvarande valsystemet infördes. Frågan om spärr vid val av kommunfullmäktige har också aktualiserats i ett antal motioner.

11983 års demokraliberedning utreddes frågan om proporlionalitet vid val i valkrelsindelade kommuner, men majoriteten stannade för alt inte föreslå 136

någon ändring. De studier som gjorts visade enligt beredningen alt del gällande systemet fyller högt ställda krav på proporlionalitet.

I proposition 1986/87:91 om aktivt folkstyre ansåg regeringen inte heller alt del fanns skäl för någon ändring. Utskottet fann i sitt utiåtande KU 1987/88:23 inte heller anledning att frångå tidigare ställningstaganden och bedömningar som gjorts i propositionen. Med hänvisning till vad jag nu anfört avstyrks motionerna K705, K706, K709 och K713.

Fru talman! Jag ber härmed atl få yrka bifall till utskottets hemställan och avslag på båda reservationerna. Men jag skall också kommentera något av det som sades här av tidigare talare.

Reservanterna anser tydligen all del måste finnas särskilda regler för vårdare som bud vid röstning. Slopandet av institutet omyndigförklaring skulle innebära än större bekymmer, enligt reservanterna. Varför skulle vårdarna som fungerar som bud misstänkliggöras mer än andra? Dessutom är det ju så att på en valförsändelse som går in skall också ett vittne intyga rikligheten av uppgifterna. Vi måste väl ändå utgå ifrån atl svenska folkel är ärligt i sådana här sammanhang och inte fuskar medvetet.

Frågan om utjämningsmandat har, som jag nämnt, behandlats av demo-kratiulredningen 1983 och senare i proposition och KU-betänkande. Del har visat sig atl del går atl få en tillfredsställande proporlionalitet med nuvarande valsystem och atl del med utjämningsmandat skulle bli ytterst marginella förbättringar.

Sedan vill jag också bara säga all jag tycker atl det är litet grand av övertoner, Ylva Annersledl, alt jämföra Sverige och Namibia som rättsstater.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Vallagsfrågor

Tredje vice talman BERTIL FISKESJÖ (c);

Fru talman! Bara ett par ord som replik till Rosa-Lill Wåhlstedt.

Riksskatteverket har gjort en framställning till justitiedepartementet, och del visar väl i sig alt man från riksskatteverkets sida inte är så tillfredsställd med den rådande ordningen som del kan förefalla av de inlägg som gjorts av socialdemokrater tidigare, när vi har fört den här debatten i riksdagen.

Det är riktigt atl det inte har varit så många klagomål till valprövningsnämnden under senare år. Men vad man har att observera här är atl det sker myckel som aldrig kommer till valprövningsnämndens kännedom, helt enkelt därför alt man saknar grund för all föra ärenden vidare, eftersom del saknas ordentlig dokumentation i fallen. Del har varit bekymret i de frågor som varit uppe till diskussion, även i valprövningsnämnden. Det har varit svårt atl fastlägga ansvaret, helt enkelt.

Del finns en fråga som jag brukar ställa när det gäller sådana här ting. Jag utgår nämligen ifrån atl alla vill ha en så bra vallagsliflning som möjUgt, att del skall vara så säkert som möjligt, atl vi skall ha så litet fusk som möjligt, att det skall vara så litet som möjligt av otillbörlig påverkan vid valen. Den fråga jag vill ställa är följande; Vad är det för fel på bestämmelserna i lagförslaget i motionen? Vad finns del för brister i del förslaget? Vilka olyckor skulle inträffa om del förslaget genomfördes?

Under alla de år som den här frågan har varit uppe i riksdagen har jag bara hört allmänna undanflykter. Jag har aldrig hört någon bitsk kritik mot förslaget, och det skulle vara skojigt att få det ordentligt granskat av dem

137

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Vallagsfrågor

som inte vill ha det genomfört, så atl vi får höra vad det är som är fel med förslaget.

I reservationen den här gången har vi anfört all problemen kan väntas bli större, eftersom omyndigförklaringen har avskaffats. Då säger Rosa-Lill Wåhlstedt: "Varför skall vi särskilt misstänka de vårdare som nu skall rösta ål dem som tidigare varit omyndigförklarade och som nu har rösträtt?"

Del är ingen särskild misstänksamhet mot de vårdarna, utan det här är ett generellt problem. Men man kan ju inte komma ifrån all antalet fall där fel kan begås ökar i och med atl antalet vårdare som röstar ökar. Det är ju bara atl konstatera rent matematiskt.

138

Under detta anförande överlog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar,

GÖRAN ÅSTRAND (m);

Herr talman! Jag skulle vilja fördjupa del resonemang som Bertil Fiskesjö förde om budröslningen och definitionen av vårdare.

Jag nämnde i mitt anförande atl del har förekommit tolkningssvårigheler. Det står också i uiskotiels betänkande atl riksskatteverket håller på att arbeta med dessa ting just därför all det har förekommit tolkningssvårigheter. Min erfarenhet säger mig atl del har varit besvärligt för valförrätlarna atl definiera begreppet vårdare.

Det lagförslag som Bertil Fiskesjö har lagt fram innehåller två skrivningar som jag nu skall läsa upp eftersom den socialdemokratiska företrädaren uppenbarligen inte ansåg delta vara angeläget alt ändra på. Del första ändringsförslaget är följande: Man skall definiera vårdare som den som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mer varaktigt slag.

Det är enligt min mening en utmärkt, viktig skärpning av definitionen. Det andra tillägget är att vårdaren skall ange i vilket vårdnadsförhållande han står till väljaren. Jag ser dessa båda tillägg som nödvändiga.

De erfarenheter vi har i detta avseende är rimligen gemensamma för alla partier och alla kommuner. Då finns del, herr talman, allt skäl alt stödja den reservation som föreslår detta tillägg.

YLVA ANNERSTEDT (fp):

Herr talman! Jag instämmer i vad tredje vice talmannen tidigare sade i fråga om argumenten för förbättrade regler vad gäller vårdare.

Rosa-Lill Wåhlstedt sade angående frågan om utjämningsmandaten all de nuvarande reglerna är tillfredsställande eftersom de säkerställer proporlio-nalitelen i den utsträckning man kan kräva. Men dessa regler ger alltså utrymme för manipulationer, och sådana skall inte förekomma i vårt valsystem.

Låt mig nämna ett myckel konkret exempel som berör delta. Tidigare var Södertälje, en socialdemokratiskt styrd kommun, min hemkommun. Vid ett av valen blev majoriteten för socialdemokraterna myckel darrig, och del fanns risker för socialdemokratiska förluster. Då lade man fram ett förslag som skulle ändra valkretsindelningen från atl utgöra två till all utgöra fyra

valkretsar. Vi räknade efter vad förslaget skulle innebära; Folkpartiet skulle ha förlorat tre av sina mandat i fullmäktige och kommunisterna tvä. Vi anser atl det inte skall finnas utrymme för sådana tilllag i vårt valsystem.

Rosa-Lill Wåhlstedt tog vidare upp min jämförelse med Namibia. Del är naturligtvis farligt att använda sig av bilder när någon vill missförstå en. Rosa-Lill Wåhlstedt säger all man inte kan göra den jämförelsen. Men varför skall vi inte kunna jämföra? Kraven på rättssäkerheten vid valförrättningen, vid valens genomförande, skall vara exakt desamma, eller hur?

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Vallagsfrågor

ROSA-LILL WÅHLSTEDT (s):

Herr talman! Jagskall försöka svara Bertil Fiskesjö på frågan om vad som kommer all hända på justitiedepartementet. Precis som här har sagts kommer frågan att aktualiseras i anledning av skrivelsen. Men när det kommer något besked från jusiitiedeparlemenlet kan jag inte svara på här och nu. Del man har tagit upp i skrivelsen är bl.a. all make/maka med dagens syslem inte behöver underteckna valförsändelsen.

Justitiedepartementet påpekar också något som jag tror att Göran Åstrand nämnde, nämligen svårigheten i fråga om kontrollen; vem är vårdare och vem får ha vårdare som bud? Vad är sjukdom? Vilka andra hinder föreligger? Delta har varit svårt att kontrollera.

Samtidigt skulle jag vilja vela; Hur menar Bertil Fiskesjö att vi skall kunna få reda på hur stort och hur omfattande det påstådda missbruket kan vara? Har Bertil Fiskesjö någon statistik tillgänglig pä delta område? Valprövningsnämnden är ju ändå den instans som är till för all behandla sådana här frågor.

Frågan om uijämningsmandaiel har nyligen hanterats under 80-talel, 1983 i demokraliberedningen och vidare i en proposition om aktivt folkstyre 1986/87 och i ett betänkande från konstilutionsutskottet 1987/88. I propositionen om aktivt folkstyre sade man all en längre lids erfarenhet var önskvärd. Delta var vad jag ville anföra.

Tredje vice talman BERTIL FISKESJÖ (c);

Herr talman! Hur stort missbruket har varit kan jag naturligtvis inte säga eftersom delta är en av svårigheterna som följer av alt vi inte har de definitioner jag kräver i den motion centerpartiet har väckt. Delta blir således ett cirkelresonemang. Men atl svårigheterna finns har ju omvittnats av Göran Åstrand, och del kan även jag själv omvittna. Även min erfarenhet från valprövningsnämnden säger detta. Vi hade t,ex, för några år sedan ett mycket komplicerat fall från Göteborg.

Jag kan inte förslå varför vi skall behöva bibehålla bestämmelser av del slag som kan ge anledning till misstänksamhet och till olillfredsslällelse hos olika människor eftersom påståenden om missbruk - det vet vi ju alla - ständigt förekommer. Varför då inte införa en bättre bestämmelse? Varför inte anta förslaget?

Nej, jag vet precis hur ni socialdemokrater resonerar. Ni godtar aldrig någonting som kommer från något annat parti förrän det har manglats genom hela apparaten så att ni kan påslå alt det är ett socialdemokratiskt förslag. Detta ser vi inom alla områden av verksamheten här i riksdagen. I fråga om

139

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Åtgärder mot våldsskildringar i videogram m.tn.

t.ex. kriminalpolitiken under senare år och de uttalanden som numera görs av statsministern, justitieministern och andra, har jag räknat ut att praktiskt taget alla positiva förslag kan härledas till motioner från centerpartiet. När vi kom med dessa förslag dög de inte, men sedan kan de duga. Och det blir tydligen likadant i denna fråga. Det är ju positivt all man på detta vis kan pressa socialdemokraterna framför sig bara de så all säga får ta åt sig äran själva. Varsågoda!

ROSA-LILL WÅHLSTEDT (s):

Herr talman! Jag vill ändå påpeka att vi i Sverige i dag har ett rättssystem med ett valsystem med regler om valförsändelser och om atl ett vittne skall underteckna riktigheten genom alt intyga detta. Vi bör akta oss för att alltför starkt gå ul och sprida uppfattningen atl del är så dåligt som reservanterna enligt min uppfattning anför.

Dessa frågor är nu delvis under beredning eller aktualiserade på justitiedepartementet. Vi anser att vi mycket väl kan invänta denna behandling innan vi så småningom kanske får frågan aktualiserad på nytt.

Tredje vice talman BERTIL FISKESJÖ (c);

Herr talman! Vi har nu fått vänta i åtminstone tre mandatperioder, och jag hoppas verkligen atl vi inte behöver vänta ytterligare en fjärde.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 16 november.)

24 § Åtgärder mot våldsskildringar i videogram m.m.

Föredrogs konstilulionsutskottets betänkande 1989/90:KU6 Åtgärder mot våldsskildringar i videogram m.m.

140

BIRGER ANDERSSON (c):

Herr talman! Under förmiddagen debatterades åtgärder mot våldet i samhället. Samtliga partiföreträdare var tämligen eniga om att ytterligare åtgärder måste vidtas.

Del betänkande vi nu skall debattera behandlar åtgärder mot våldsskildringar i videogram. Under hösten 1985 tillsatte utbildningsministern efter re-geringsbemyndigande en särskild utredare med uppgift att utreda frågor om åtgärder mot våldsskildringar i rörliga bilder. Utredningen antog namnet våldsskildringsutredningen.

I juni 1987 lämnade utredningen en rapport kallad Videovåld. I bil. 10 till budgetproposition 1987/88:100 anför utbildningsministern att han räknar med att utredningens slutbetänkande kommer att avges under våren 1988. Vidare säger utbildningsministern: "Efter remissbehandling kommer regeringen all kunna la ställning till den fortsatta behandlingen av frågan om åtgärder mot videovåld under hösten 1988".

I maj 1988 lämnade utredningen betänkandet Videovåld II - förslag till

åtgärder. Samtidigt meddelade utredaren all utredningens huvudsakliga uppdrag var slutfört.

I maj 1988 diskuterades också videovåldel här i riksdagen. Det skedde i samband med all konstitutionsutskottets betänkande nr 36 behandlades. I det betänkandet kan man läsa: "Utskollel vill dock understryka det angelägna i att beredningen av våldsskildringsutredningens betänkande sker skyndsamt så atl riksdagen så snart som möjligt får la ställning i frågan. Med det anförda får motionerna om förhandsgranskning av filmer och videogram som säljs eller hyrs ut till allmänheten anses besvarade,"

Vad har hänt sedan dess i regeringskansliet? Inte särskilt mycket, såvitt jag kan förstå,

I förra veckan ställde jag en fråga till utbildningsministern om regeringens uppfattning om nödvändigheten av åtgärder mot videovåld. Av utbildningsministerns svar framgick all frågan utreds i regeringskansliet. Någon proposition från regeringen kan vi tidigast vänta oss nästa år.

Jag vill nu i mitt anförande ganska ingående redovisa vilken lagstiftning som gäller i våra grannländer. Jag lar några exempel.

I Finland har man en lag om obligatorisk förhandsgranskning av videogram som lillhandahålles allmänheten i näringsverksamhet. Enligt lagen skall en del undantag göras. Generellt undantagna är program producerade av ett statligt eller kommunalt organ och likaså produktioner från Finlands rundradio. I allmänhet skall ej heller musik-, sport- och nyhetsprogram behöva förhandsgranskas. I lagen finns också en föreskrift om alt sådana produktioner som klassificerats som tillåtna för åldersgruppen från 18 år vid offentlig visning, inte skall få tillhandahållas allmänheten som videogram.

Jag går så över till bestämmelserna i Norge. Där gäller atl filmer och vi-deogram som skall visas offentligt skall förhandsgranskas. Dessutom skall sedan den 1 januari 1987 alla videogram registreras som lillhandahålles allmänheten i näringsverksamhet. Registrering kan vägras, och likaså kan strykningar ur registret göras. I Norge finns också ett krav på kommunall näringstillstånd för detaljister. Det åligger varje kommun alt göra en självständig prövning av detaljistens lämplighet.

På Island skall alla filmer och videogram förhandsgranskas av ett offentligt granskningsorgan. Det gäller både program som skall visas offentligt och sådana som skall tillhandahållas almänhelen för alt visas hemma. Sedan år 1983 är del förbjudet atl producera och distribuera filmer och videogram som innehåller skildringar av grovt våld,

I Storbritannien har man sedan länge obligatorisk förhandsgranskning av all film som skall visas offentligt. Den 1 januari 1985 infördes i en särskild lag föreskrifter om obligatorisk förhandsgranskning av videogram för privat bruk, I föreskrifterna finns vissa undanlag, I allmänhet behöver sport-, religions- och musikprogram ej förhandsgranskas. Del gäller oftast också produktioner som är avsedda för information,utbildning eller liknande ändamål.

Slutligen till Västtyskland. Sedan den 1 april 1985 krävs del förhandsgranskning av alla filmer och videogram som skall tillhandahållas någon som ej fyllt 18 år. Däremot finns det inte någon obligatorisk vuxencensur. Men del har införts stränga regler om hur vuxenprogram skall tillhandahållas.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Åtgärder mot våldsskildringar i videogram m.m.

141

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Åtgärder tnot våldsskildringar i videogram tn.m.

142

Jag har gjort denna ganska noggranna genomgång för atl peka på all man hunnit mycket längre i andra länder när del gäller alt komma till rätta med våldsskildringar i videofilmer. Del kan alltså inte finnas några svårigheter för regeringen all få tips och idéer från angränsande länder i den här frågan.

Sedan slutet av 1800-lalel har det funnits tekniska möjligheter atl registrera rörelser och all kunna återge rörelserna. Den tekniken har i princip stått sig oförändrad i snart 100 år. Ljudfilmen infördes omkring år 1930. Färgfilmen slog igenom på allvar under 1970-talel, och del gäller också färg-televisionen. Videokassellspelare för hemmabruk började massproduceras för cirka tio år sedan. I slutet av 1970-lalel började man också kommersiellt hyra ut inspelade videogram. Hela den videoexpansion som vi nu befinner oss milt uppe i började alltså för tio år sedan. Del är fråga om en teknisk utveckling som går myckel snabbt och som innebär all nya produkter i allt raskare takt erbjuds oss människor. Jag vill än en gång särskilt framhålla att del rör sig om teknisk utveckling.

Jag vill också i detta sammanhang något beröra biografförordningen. Den första biografförordningen kom redan år 1911, Granskningen av filmerna sköttes då liksom nu av statens biografbyrå. Efter hand har man gjort vissa ändringar i förordningen i samband med utvärdering av de gällande föreskrifterna. Jag har en uppgift om atl den svenska filmcensuren anses vara den äldsta statliga filmcensuren i världen.

Som vi alla känner till gäller särskilda regler för visning av filmer för barn.
Barnen delas upp i tre åldersgrupper; barn som är under sju år, barn som
fyllt sju men inte elva år, och barn som fyllt elva men inte femlon år. En film
som är avsedd atl endast visas för vuxna är avsedd för personer som har fyllt
femton år. -; ti

I Sverige har vi alltså haft en biografförordning i snart 80 år. Innehållet i en film eller i ett videogram förblir delsamma oavsett om visningen sker i offentlig lokal eller i hemmet. Del är innehållet i videogrammen som måste vara avgörande för hur samhället skall reagera, ej visningsplatsens karaktär.

Som vi alla känner till lever vi i dag i en rik bildvärld, kanske alltför rik. Vi har biograffilmer, videogram och TV-program, men vi har också andra massmedier, och dessutom ger folografin stora möjligheter. Människorna blir allt vanare atl snabbi inregistrera en bild. Bildskaparna blir mer och mer medvetna om möjligheterna alt påverka genom bilder, och de arbetar mer än någonsin efter talesättet all en bild säger mer än lusen ord.

I Sverige och i många andra länder bedrivs omfattande studier om mediernas inverkan på människan och hennes beteende. Forskarna är, vad jag kan förslå, överens om atl den information som förmedlas via rörliga bilder har en stor, ofta myckel stor, genomslagskraft.

Forskningsresultaten visar alt det blir negativa effekter för i synnerhet barn och ungdomar när de ser på våldsprogram. Barn och ungdomar blir aggressiva, skrämda och ängsliga och får sämre koncentrationsförmåga. Särskilt barn och ungdomar som är känslomässigt inslabila tycks i högre grad än andra söka sig till våldsprogram, och dessa program förstärker i sin lur dessa barns och ungdomars inslabila beteende. En ond spiral av ständigt ökande aggressivitet utlöses. I kombination med alkohol och droger kan en sådan spiral sluta i en katastrof.

Våldsvideotittandel ligger med all sannolikhet bakom en del av del våld mot personer som i dag utspelas på skolgårdar och på galor och torg.

I del belänkande vi nu diskuterar finns en gemensam reservation. Det är reservation nr 1 från centern, miljöpartiet och vpk med krav på atl regeringen skall lägga fram förslag till lagstiftning om förhandsgranskning av vi-deogram och filmer för privat bruk. Som framgår av betänkandet finns flera socialdemokratiska motioner med samma krav, och del finns även motioner från folkpartiet.

Vi i centerpartiet har i vår partimotion om förhandsgranskning av filmer och videogram utarbetat ett lagförslag som kan utgöra en god grund för en kommande lagstiftning. Vi anser att föreskrifter om en förhandsgranskning av videovåld bör införas i en särskild lag. Vi anser det också angeläget att en lagstiftning om förhandsgranskning underkastas en kommande utvärdering. Detta har ju skett med lagstiftningen för biograffilmer.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 1 och i övrigt till utskottets hemställan.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Åtgärder mot våldsskildringar i videogram m.m.

BO HAMMAR (vpk);

Herr talman! Förhandsgranskning är ur principiella och Iryckfrihetsrätls-liga synpunkter alltid en styggelse. Det gäller också den filmcensur som vi redan har. Del är därför inte med någon stor entusiasm som jag förespråkar alt vi skall pröva en förhandsgranskning vad gäller videogram även avsedda för privat bruk.

Nu har vi emellertid hamnat i en besvärlig situation - vi har diskuterat den här i kammaren på förmiddagen - där våldet breder ul sig i vårt samhälle. Vi haren marknad där det saluförs rått våld för våldels egen skull. Här handlar det varken om yttrandefrihet eller fritt konstnärligt skapande. Del handlar faktiskt om alt tjäna pengar på sadistiska våldsskildringar.

Det är utomordentligt svårt atl komma till rätta med denna för vissa profi-labla verksamhet. Videovåldslagen måste naturligtvis bli starkare. Det är en väg. och detta lär vara på gång. Självsanering i branschen kan man ju hoppas på. men den har inte gett så stora resultat hittills. Lägel är sä pass allvarligt alt vi tycker all en förhandsgranskning bör prövas.

En sådan forhandsgranskning får inte under några omständigheter kränka de yllrandefrihetsrättsliga intressena. Man bör också kunna genomföra förhandsgranskning på ett selektivt sätt. så att mängder av videogram, där man inte har någon som helst anledning att misstänka brott mot videovåldslagen, undantas. Något jättelikt censurverk vill jag inte vara med om alt bygga upp, vilket skulle kunna bli följden om man skulle förhandsgranska alla videogram för privat bruk rakt över. Jag tror atl man med andra och betydligt mindre personella och ekonomiska resurser kan attackera videovåldet.

Med dessa förlydliganden vill jag yrka bifall till reservation 1.

RAGNHILD POHANKA (mp);

Herr talman! Jag vill yrka bifall till reservationerna 1 och 2.

I dag har en lång debatt förts om våldet, huvudsakligen det direkt synliga våldet, som förekommer på galor och torg. Men varifrån kommer det? Varifrån har ungdomarna sina förebilder? Del är för mig självklart att förebil-

143

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Åtgärder i7ioi vålds-skUdringar i video-gram m.m.

144

derna är föräldrar, familjer, alt de återfinns på skolgårdar, arbetsplatser och i den konsumtion av olika videogram och våldsfilmer som barn och ungdomar ägnar sig åt i dag.

Naturligtvis var också 25-öresdeckarna, som min generation smygläsle eller läste öppet, en konsumtion av våldsförebilder. Men vi såg inte på våldet, vi läste om det. Våldet var mindre grovt och kränkande då också, även om det påverkade oss. Del finns som bekant i vår generation, och även i en mel-langeneration, våldsverkare som påverkades under sin barndom och ungdom. Del sociala arvet från alla samhällsklasser är svårt atl bryta.

På ett område har man sökt bryta del genom alt förbjuda ägan i skolor och hem. De svåra fallen av aga och misshandel kvarstår men anmäls allt oftare. Det är ju olagligt i dag.

Barnpornografi och våldsdilo är också förbjudna. Dessa har alltså åtgärdats i många fall, även om de fortfarande förekommer.

Men någon tillräcklig barriär för atl bryta det våld som genom video och grova våldsfilmer väller in genom TV-kanalerna har inte salts upp från regeringens eller aktiva politikers sida. Del är frivilliga grupper, bl.a. föräldraföreningar, kvinnogrupper och andra samhällsengagerade grupper, som har tagit initiativet här. De initiativen är många, och de borde bringa oss till eftertanke, vi som är politiker och skulle kunna ta upp denna opinion för ett förbud.

Barnen är vår största tillgång. Vi måste skydda dem mot ett skadligt inflytande från våldsskildringar av värsta slag.

Under de tio år Christer Olsson från Ljungskile, resande mot videovåld, har rest runt i Sverige har han hållit lektioner för 60000 elever och träffat lika många föräldrar, lärare och politiker. Han har nu skrivit en bok som borde få en stor läsekrets: Blundar du för verkligheten? Hans budskap är ännu detsamma. Inte myckel har hänt under de tio åren. Antalet videolitlar har ökat från 700 till 1000, och flera ungdomar i dag än för tio år sen är i riskzonen för psykiska skador. När jag för något år sedan, då jag fortfarande var aktiv lärare, diskuterade med mina elever frågade jag; Vad säger era föräldrar om detta? Vi tittar tillsammans, sade en del. Andra sade: Jag går till kompisar, för där får jag titta, men inte hemma. Det behövs alltså någon form av förhandsgranskning.

En positiv sida är ändå att bland dessa filmer har de bra filmerna ökat i antal mer än de våldsbetonade, och färre barn och ungdomar är intresserade av att titta på de värsta filmerna. Men vilka titlar på de värsta filmerna? Det är de som har de sämsta förebilderna, även på andra håll i sin omgivning. Del är de som är mest ule och springer på gatorna, de som har del sämsta förhållandet eller den sämsta kontakten med sina föräldrar.

Del har också visat sig alt det är för dålig uppföljning av de rekommendationer eller förbud som finns när del gäller vanliga filmer som visas på biograferna. För 40 % av tolvåringarna var den senaste sedda filmen en barnför-bjuden film med våldsinslag. När del gäller videofilmer vet vi naturligtvis inte hur många privatkopior som cirkulerar. Det kan vi som lagstiftare inte helt komma åt.

Den frivilliga granskningen från seriösa videohandlare har ökat något, med 15-20 filmer per månad. Försök har gjorts med provhyrning. I genom-

snitt två tredjedelar av filmerna skulle inte klara censuren, om man därigenom ville förbjuda grova våldsinslag. Det är skrämmande.

Vi vuxna påverkas myckel av massmedia och del vi ser. Detta gör man också undersökningar om. Vi behöver bara gå till oss själva - det är klart att vi påverkas. Självfallet påverkas barnen i ännu högre grad. Miljöpartiet kräver förhandsgranskning även av filmer och videogram som skall visas i hemmen. De starka skäl som bör komma i fråga för atl man skall lagstifta om förhandsgranskning har bl.a. dagens våldsdeball bekräftat. Hela riksdagen ansåg starka skäl föreligga för en sådan debatt. Vi anser atl starka skäl föreligger för en förhandsgranskning. Ett sådant system bör prövas.

När del gäller dalaspel med våldsinslag tror jag alt del är många vuxna som inte alls har tittat på dem. Man kan säga atl del är krigsleksaker, med grova våldsinslag, rasistiska och människoförnedrande inslag. Det kan vara t.ex. ett spel där man skall skjuta ett visst antal judar. Ju fler man har skjutit desto större vinst får man. Det kan också handla om negrer, och de är alltid bovakliga i de här spelen. Vi vill utsträcka åtgärderna även till dataspel.

Miljöpartiet vill också att del skall finnas en ansvarig utgivare som kan ställas till svars. Videogram ulan ansvarig utgivare skall kunna beslagtas. Man gömmer sig bakom yttrandefriheten när man inte vågar ta itu med detta. Det är klart all det är svårt att ordna detta, men del är fråga om en politisk vilja. Vi är i dag i den situationen all den politiska viljan bör sällas i kraft.

Tack för ordet.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Åtgärder mot våldsskildringar i videogram m.m.

TORGNY LARSSON (s):

Herr talman! Sedan lång lid tillbaka har det i samhället pågått en intensiv debatt om videovåldet och dess skadliga inverkan på människor, och då alldeles särskilt på barn och ungdom. Många har engagerat sig i kampen för att bekämpa de skadeverkningar som videovåldel kan medföra på unga människor. Inte minst den senaste tidens händelser har på nytt aktualiserat behovet av kraftfulla åtgärder från samhällets sida för att begränsa och förhindra våldet. Det är därför angeläget atl det beredningsarbete som pågår i regeringskansliet och som syftar till åtgärder från samhällets sida mot våldsskildringar i videogram snart blir färdigt. Vi hörde ju i debatten på förmiddagen att justitieministern sade att hon räknar med alt en proposition i denna fråga myckel snart skall bli färdig. Vi kan alltså inom en snar framtid förvänta oss en proposition.

Del belänkande som kammaren nu har alt la ställning till innehåller bl.a. ett antal motioner som syftar till obligatorisk förhandsgranskning av videogram. Del kan naturiigtvis anföras starka skäl till förmån för en lagstiftning med ett sådant innehåll. Och del råder inget tvivel om atl videogrammen i många fall är så förråande och förnedrande alt myckel kraftfulla åtgärder måste vidtagas för att man skall få till stånd en ändring. Vi kan inte acceptera att dessa våldsskildringar skall äga rum. Samhället måste reagera med kraft.

När utskottet yrkar avslag på motionerna skall detta inte tolkas som en likgiltighet inför problemet - tvärtom. Som framgår av betänkandet sägs det bl.a. alt del förhållandel alt barn och ungdomar i ökad utsträckning har fått

10 Riksdagens protokoll 1989/90:26

145

Prot. 1989/90:26 tillgång till videogram med våldsskildringar har ingell stark oro. Och jag ul-

15 noveinber 1989 går frän alt vi alla som arbetar med dessa frågor delar denna oro.

Åtgärder mot vå/ds skildringar i video-gram tn.m.

Den utredning, våldsskildringsutredningen, som arbetade med dessa frågor under några år presenterade förslag till lagstifining, och angav två olika vägar att gå. Den ena vägen innebär att man i förhand granskar alla, eller så gott som alla, filmer och videogram avsedda för enskilt bruk. Den andra vägen innebär ett system med allmän registrering av videogram i kombination med förhandsgranskning i vissa fall.

Utredningen gjorde den bedömningen atl om beslut fallas om förhandsgranskning kommer del alt innebära alt stora resurser kommer atl satsas men att utbytet blir förhållandevis litet. Utredningen menade all stora resurser kommer alt satsas på atl kontrollera den del av marknaden som inte innehåller anmärkningsvärt myckel våld,

1 stället förordade utredningen en särskild tillsynsorganisation i kombination med kraftigt höjda straff. Fördelen med denna lösning skulle vara alt de insatser som samhället ställer till förfogande dä helt kan utnyttjas för, som man uttrycker del, kontroll av utbudet av exlrenivåld i videogram.

När, som jag hoppas och utgår från, regeringen mycket snart blir färdig med ett förslag om åtgärder, måste del dårför vägas in vilka åtgärder som är mest effektiva för all man skall nå målet atl kraftigt minska videovåldel. Även om jag personligen känner stor sympati för ett beslut om förhands-granskning som den bästa lösningen, måste jag ändå se och noga pröva om det finns andra möjligheter all nå detta mål. Jag yrkar därför, och mot bakgrund av att ärendet bereds i regeringskansliet, avslag pä dessa motioner och därmed bifall till utskottets hemställan i denna del.

Vad beträffar betänkandet i övrigt yrkar jag även här bifall till utskottets hemställan och avslag på motionerna,

1 en motion yrkas på åtgärder för att förhindra spridning av TV- och dalaspel med våldsförhärligande innehall. Del är sannerligen inte första gången som delta aktualiseras. Så sent som i våras behandlades motioner med delta innehåll. Lagutskottet, som behandlade detta ärende, presenterade en mycket skarp skrivning. Lagutskottet gick också så långt i fråga om våldsleksaker all inan sade all om del skulle visa sig atl en godtagbar överenskommelse inte nås inom branschen före årsskiftet torde bara lagsliflningsallerna-livei återstå. I fråga om TV- och dalaspel gjordes även en förhållandevis skarp skrivning. Jag menar alt om det inte är möjligt att komma till rätta ined detta måste naturligtvis en lagstiftning så småningom komma till stånd. Men jag yrkar tills vidare bifall till utskottets hemställan och avslag på samtliga motioner,

BIRGER ANDERSSON (c) replik;

Herr talman! När jag lyssnade på Torgny Larssons inlägg blev jag till en början myckel nöjd. Jag tänkte all här kommer en manlig socialdemokratisk riksdagsledamot som stöder de socialdemokratiska kvinnor som önskar hårdare tag mot våldsskildringar i videogram. Om man läser de motioner som har väckts framgår det alt många socialdemokratiska kvinnliga ledamöter står bakom motioner med ett sådant innehåll. Men mot slutet av Torgny 146

Larssons inlägg blev jag besviken. Han slutade med att yrka bifall till utskottets hemställan i betänkandet,

I dag kan man på första sidan i en kvällstidning läsa att en halv miljon barn är ensamma varje dag. Det är barn som är mellan sju och tolv år. Och det sägs i tidningen all nyckelbarnen blir fler och fler. Hur mänga av dessa barn sitter och tittar på våldsskildringar på eftermiddagarna när de kommer från skolan och föräldrarna inte är hemma? Det vet vi inte; men jag skulle tro atl del är ganska många som går hem till kamrater och tittar på videogram med exlremvåld och påverkas av detta.

Jag tror att del var Bo Hammar som tog upp frågan om yttrandefriheten. Jag tror att alla i denna kammare delar uppfiitlningen alt yttrandefriheten är en av demokratins hörnstenar. Jag är för min del övertygad om del. Men jag vill också föra denna debatt från en annan utgångspunkt som vi kanske inte tänker på så ofta. Men enligt min åsikt måste samhället också agera utifrån omsorgen om de svagaste i samhället när det gäller videogrammarknaden och inte i första hand enbart utifrån de starkas yttrandefrihet. Del aren svår balansgång, del är jag medveten om. men jag vill gärna ha sagt att det finns väldigt inånga svaga grupper i samhället, och till de svagaste i samhället hör just barn och ungdomar, men även andra kan av olika skäl vara sårbara.

Enligt min uppfattning bör denna omsorg om de svagaste i samhället kunna ligga till grund för en ansvarsfull lagstiftning på videogramområdet. Extremt videovåld minskar respekten för människovärdet. Genom intensivt videolillande på våldsskildringar blir man avtrubbad. Man lär sig hur man utför våldshandlingar och hur man sparkar och slåss på ett effektivt sätt. Som vi hört på förmiddagen brer våldet ut sig i samhället. Del beror på många olika saker, exempelvis alkohol, droger av olika slag och extremt videovåld. Ett samhälle med många och grova våldsinslag utsätter också demokratin på stora påfrestningar. Del extrema videovåldet kan alltså sägas vara ett hot mot demokratin, som jag ser del. Det är nödvändigt atl riksdagen här lar sill ansvar.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

A tgärder mot våldsskildringar i videogram m.m.

RAGNHILD POHANKA (mp) replik;

Herr talman! Människor som tittar för mycket på TV blir passiva. Titlar man då på våldsskildringar blir naturligtvis påverkan oerhört mycket större. Jag måste fråga; Vart log LO;s, Socialdemokratiska kvinnoförbundets och barnmiljörådets yttranden vägen i socialdemokraternas ställningslagande? Ibland lyssnar man faktiskt väldigt mycket pä vad LO säger, men bara om del är fråga om så vikliga saker som skaller och pengar.

Del är inte första gången som dessa motioner kommer upp. Del bekräftar bara all det finns en stark opinion. De som motionerar ger sig inte utan fortsätter att arbeta för denna fråga. Hur länge skall vi hålla på med t.ex. frågor om krigsleksaker? Del har fortfarande inte hänt någonting när det gäller krigsleksaker. Här arbetar Unga örnar och SSU aktivt. När skall faderspar-liel börja agera i denna fråga när del finns en så stor opinion inom del egna partiet?

En allmän registrering är självfallet bra, men då tittar man bara utanpå och ser vad det handlar om. Men videofilmskapare har lätt att ändra på utskriften, t.ex. titlar, och dölja delar av innehållet om del räcker all man bara

147

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Åtgärder mot våldsskildringar i videogram m.m.

skall titta pä och registrera. Det tycker jag inte är tillräckligt. Ett förbudsamhälle och konlrollsamhälle vill vi inte ha, men vi vill inte heller alt det grova våld som förekommer bland ungdomar och äldre skall fortsätta. Jag tror inte alt väldet har ökat så mycket - enligt alla undersökningar har det inte gjort del - men våldet har blivit grövre. I stället för knytnävar använder man knogjärn eller sparkar. Därmed blir skadorna också större än vad de har varit tidigare.

148

TORGNY LARSSON (s) replik;

Herr talman! Birger Andersson, Ragnhild Pohanka och jag har i sak inte olika uppfattningar vad gäller synen på våldet. Jag har uppfatlat alla våra inlägg som så att vi menar alt här måste till kraftfulla åtgärder från samhällets sida. Det är väl naturligt att man noga förbereder frågorna innan det skall fallas några beslut. Som jag har sagt är det ett arbete pä gång inom regeringskansliet som vi kan utgå från myckel snart kommer atl leda till en proposition.

Vad sedan gäller krigsleksaker, Ragnhild Pohanka, är riksdagen mycket bestämd, som jag sade från talarstolen tidigare. Det är bl.a, ett resultat av motioner diir jag förreslen själv har varit med i något sammanhang.

Del är litet märkligt när Ragnhild Pohanka säger att hon undrar om vi inte lyssnar till folk inom vår rörelse, LO och kvinnoförbundet. Självfallet gör vi det, men vi försöker väga in alla olika synpunkter i den fråga som är aktuell.

BIRGER ANDERSSON (c) replik;

Herr talman! Del är en väldigt stor tålighet som Torgny Larsson visar upp här. Jag vill påminna Torgny Larsson om att i maj 1988 när vi förra gången diskuterade denna fråga så sade vår högt värderade ordförande i konstitutionsutskottet i ett inlägg: "Vi avvaktar alltså utredningens förslag och räknar med alt en proposition skall framläggas till hösten." Det innebär alltså hösten 1988. Nu kommer det en proposition tidigast under 1990. Jag tycker alltså att Torgny Larsson visar alltför stort tålamod i denna fråga.

Del finns anledning för riksdagen att gå till beslut och verkligen se till all åtgärder kommer att vidtas. Jag har en känsla av atl frågan av olika anledningar har förhalats inom regeringen. Det är därför jag gav rätt så många tips och idéer om hur man har löst frågan i andra länder. Det visar sig atl man har kommit ganska så myckel längre i andra länder än vad vi har gjort i Sverige. Det finns förutsättningar alt vi också skall komma en bil på vägen i Sverige och alt del skall kunna ske snabbt. Jag hoppas att Torgny Larsson, som har närmare till regeringskansliet än Ragnhild Pohanka och jag, verkligen ser till atl del kommer alt hända någonting på utbildningsdepartementet i denna fråga.

RAGNHILD POHANKA (mp) replik:

Herr talman! Vi har samma åsikter i ord och kanske när det gäller det passiva åskådandet. Men del är handlingar vi väntar på. När man vet att det för tio år sedan var ungefär samma situation som i dag utom att del i dag är fler barn som har påverkals, då kan man bli otålig. Tio år är en lång tid. Det här

är inte något nytt problem som har kommit upp i år. Var del så skulle jag också säga alt vi måste vänta.

Det är mycket bra att ni socialdemokrater lyssnar på era rörelser inom partiet. Men där är del också många gånger bara lyssnande, inte ett agerande. Ett regeringsparti bör vara ganska lyhört för oppositionen, kanske mera lyhört än oppositionspartierna behöver vara för andra. Del är ändå ett beslutsparti på ett annat sätt än oppositionen är. Vi kan påverka, men vi kan alltså inte besluta ulan stöd av många andra partier.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Åtgärder mot våldsskildringar i videogram m.m.

TORGNY LARSSON (s) replik:

Herr talman! Del är möjligt att jag har del sinnelaget all jag är en tålmodig natur. Jag kan inte bedöma i vad mån jag är mer tålmodig än Birger Andersson. Men jag är inte nöjd med situationen. Jag trodde faktiskt att mitt anförande och mina repliker andades en ganska stor otålighet. Del är inte sä, Ragnhild Pohanka, alt jag bara talar utan jag försöker faktiskt uträtta ett och annat. Det finns som sagt flera kanaler som man kan använda, inte bara talarstolen här i rik.sdagen.

Andre vice talmannen anmälde atl Birger Andersson och Ragnhild Pohanka anhållit all till protokollet få antecknat att de inte ägde rätt till ytterligare repliker.

ELISABETH FLEETWOOD (m);

Herr talman! I detta betänkande KU 1989/90:6 behandlas åtgärder mot våldsskildringar i videogram. Eftersom vi moderater här inte har någon reservation, kommer jag alt fatta mig mycket kort.

Våldsskildringsutredningen har lagt fram tre betänkanden - ett i juni 1987, ett i maj 1988 och ett i mars 1989. Utredningens betänkanden har remissbehandlats och bereds för närvarande i regeringskansliet. Del har förutskickats att vi skall få en proposition till riksdagen under tidig vår 1990. Vi hoppas väl alla att så skall ske.

Enligt gammal praxis har vi därför inte inför förestående propositionsavlämnandet velat reservera oss, utan jag vill bara kort ge uttryck ål vår absoluta avsky för våldsvideogram och andra tekniska alternativ på delta område. Jag har personligen vid besök på Biografbyrån och med stor indignation sett några av dessa filmer. De är avskyvärda. De är inte mänskligt värdiga.

Vi vill ju alla ha bort sådana här alster. Vad vi däremot inte är eniga om är vägarna för detta. Vi tror inte att en obligatorisk eller selektiv förhandsgranskning är den rätta vägen. Vi tror inte att resultatet därav blir vad vi alla är eniga om, nämligen atl vi måste bli av med de här avvarterna. Del gäller därför att hitta de bästa vägarna och där har vi, som sagt, olika synpunkter.

Vi moderater har tidigare framfört här i kammaren atl vi anser alt ett system med en ansvarig utgivare och med skärpta straffsatser för överskridande av lagar är den bästa vägen alt nå framgång i detta sammanhang. Det var därför som jag med stort intresse härom veckan tyckte mig kunna konstatera - det var i samband med en frågestund här i kammaren - att statsrådet Bengt Göransson nu är inne på samma tankar som vi har. Dél är därför med

149

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Åtgärder mot våldsskildringar i videogram m.tn.

allra största intresse som vi avvaktar kommande proposition. Jag vill inför denna säga alt jag hoppas alt vi gemensamt här i kammaren skall kunna finna vägar som innebär atl vi kan rädda barn och ungdomar från all se sådana här alster.

RAGNHILD POHANKA (mp) replik;

Herr talman! Jag tror inte alt vi kan bli av med dessa filmer och videogram. Vad det är fråga om är all utbudet kraftigt måste minskas. I våra grannländer har detta visat sig vara möjligt. Del här är ju som en smitta, och en smitta utrotar man inte direkt med någon medicin. Här behövs del i stället kraftfulla åtgärder under en lång lid för atl vi skall kunna bli av med dessa saker.

Varje minskning av utbudet och varje minskning av våldet i filmerna är någonting positivt. Det går i stor utsträckning alt åstadkomma genom en förhandsgranskning eller en selekliv granskning.

Jag måste säga atl jag är litet förvånad. Moderaterna har ju i dag genom Carl Bildt begärt nya lagar, skärpta bestämmelser om straff och fler poliser-men alla var vi väl överens om atl det behövdes fler kvarterspoliser. Hur är det då i del här fallet? Är man rädd för alt stifta en lag, eller hur är det?

150

BIRGER ANDERSSON (c) replik;

Herr talman! Jag är också förvånad över det som Elisabeth Fleetwood här säger. Tydligen ställer hon inte några krav på regeringen i del här avseendet. Tidigare i dag under förmiddagens debatt ställde Carl Bildt ganska hårda krav på regeringen när del gällde all vidta åtgärder i olika sammanhang.

Jag vill påminna om vad jag återgav i mitt första inlägg här i talarstolen. Jag läste dä upp all konstitutionsutskoitet har uttalat all man begärt en skyndsam redovisning från regeringen - det handlar alltså om en proposition.

Jag tror att Elisabeth Fleetwood och jag är överens om atl regeringen, om konstitutionsutskottet uttalar sig på det sättet, också skall försöka arbeta efter de riktlinjerna,

ELISABETH FLEETWOOD (m) replik;

Herr talman! Jag har en känsla av all jag ibland är på väg alt gripas av en helig vrede över detta upprepande av alt vi bara begär fler poliser och skärpta straff. Del är ju vad Ragnhild Pohanka kommer med. Om Ragnhild Pohanka ville besvära sig med all läsa våra motioner och vad vi har hemställt, skulle hon upptäcka att detta inte stämmer. Men jag förstår så väl alt delar del här vägarna man väljer för all försöka misstänkliggöra oss.

Carl Bildt och moderaterna i justitieutskottet begär initiativ. Men det gäller åtgärder/;» många områden.Det är nämligen bara genom all vidta åtgärder på inånga områden - Cari Bildt sade också atl det gällde från förskolan och hela vägen, d.v.s. i familjen, i samhället o.s.v. - som vi kan avvärja detta våld i samhället. ,

Nu talar vi om just videovåldel.

Så till detta med en ansvarig utgivare. Vi tror inte alt del fungerar med enbarten förhandsgranskning. Ragnhild Pohanka. Därför lägger vi fram för-

slag om en ansvarig utgivare. Straffen skulle bli hårdare ju fler gånger man överträder de lagar som riksdagen beslutar om. Då skulle del kunna bli så dyrt att till och med utgivaren av videovåldsfilmerna började tänka om och kanske upphörde med utgivningen.

Men vad gör man om del bara finns förhandsgranskning och en mängd alster kommer in över gränserna? Låt oss i stället se till alt vi får en ansvarig utgivare!

Så till Birger Andersson, Anledningen till atl jag inte angriper regeringen här är det. som jag tycker, positiva svar som Birger Andersson - jag tror att det var han - för en eller två veckor sedan fick vid en frågestund här i kammaren av Bengt Göransson. Då har ju jag ingen anledning all i dag angripa regeringen. Jag ser fram emot atl vi får en ordentlig proposition med förslag till bl.a. om att del skall vara en ansvarig utgivare och om skärpta straffsatser för dem som överskrider de lagar som riksdagen beslutar om och som på det sättet skadar barn och ungdom.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Åtgärder mot våldsskildringar i videogram m.m.

RAGNHILD POHANKA (mp) replik:

Herr talman! När det gäller förhandsgranskning och detta med en ansvarig utgivare ser jag inget motsatsförhållande. Jag sade i milt första anförande all vi vill ha båda delarna.

Exakt hur förhandsgranskningen skall vara utformad måste naturligtvis fastställas i en utredning. Del kan vi alltså inte exakt uttala oss om här i dag.

Jag tror alt Elisabeth Fleetwood missförstod mig den här gången. Vad jag menade var att ni på förmiddagen, liksom vi, menade att det behövdes fler kvarterspoliser och alt det skulle hända saker. Kanske hade vi litet olika uppfattningar om t,ex, straffen. Men jag menar alt vi i stort var ense tidigare i dag. Men det är vi inte nu. Del är den skillnaden som jag avsåg,

BIRGER ANDERSSON (c) replik;

Herr talman! Jag vill bara säga till Elisabeth Fleetwood att det jag syftade på var att regeringens handläggning av den här frågan har varit alldeles för långsam. Del är också del intryck som man direkt får när man läser konstilu-lionsulskottets betänkande från våren 1988, Del har alltså sagts från flera håll bl,a, i denna kammare alt det skall komma en proposition under hösten 1988, Men nu får vi en proposition tidigast under år 1990,

ELISABETH FLEETWOOD (m) replik;

Herr talman! Jag ar glad om vi kan vara eniga, Ragnhild Pohanka, Men vårt motstånd mot en förhandsgranskning grundas på del som har framförts från flera remissinstanser, nämligen att en sådan tar för stora resurser i anspråk och alt resultatet inte alls slår i överensstämmelse med de resurser som fordras. Vi tror all värt system dels kostar mindre, dels får bättre effekt. Vi skulle få bort de här alstren. Jag hoppas all samtliga i Sveriges riksdag vill ha bort dessa.

Sedan till Birger Andersson. Vi är helt överens om alt del har gått för långsamt. Men nu slår vi nästan vid dörren, och jag tycker atl jag när jag gläntar på dörren, ser någonting där innanför. Jag hoppas all del är någonting som

151

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Åtgärder mot våldsskildringar i videogram m.m.

jag vill ha. Därför väntar jag till efter jul, då man öppnar dörren helt och hållet.

Andre vice talmannen anmälde all Ragnhild Pohanka anhållit alt till protokollet få antecknat atl hon inte ägde räll till ytterligare replik.

YLVA ANNERSTEDT (fp):

Herr talman! Den debatt om våldet som vi hade i dag på morgonen här i kammaren var en viktig manifestation för alt klart visa vad vi både som politiker och som medborgare anser om våldet såväl i samhället som inom hemmets väggar. Den debatten gav de tydliga signaler till ungdom på väg in i vuxenvärlden som vi borde ge fler av, dvs.;

Vi accepterar inte våld, och vi tänker bekämpa det.

Mänga förslag till lösningar gavs, och jag tror all framför allt ett ökat engagemang från föräldrarna är del som i många fall är den allra viktigaste insatsen. Alla talare var eniga om detta. Det gäller också det våld som sprids genom videogram och som det nu aktuella betänkandet handlar om. Enbart genom ett klart avståndstagande från föräldrars och samhällets sida kan man komma åt de samvetslösa personer som dels framställer, dels distribuerar filmer som innehåller extremt våld.

Det är uppenbart atl samhället framför allt behöver strama upp de regler som redan finns:

Del är förbjudet atl offentligt visa filmer och videogram som inte har godkänts av statens biografbyrå.

Det finns förbud mot barnpornografi.

Del finns straff för olaga våldsskildring.

Del är förbjudet alt lämna eller hyra ut film eller video till barn under femton år.

I detta sammanhang skulle det vara intressant att få veta hur berörda myndigheter ser på de våldsskildringar som tydligen exponeras på scenen vid rockartislen Alice Coopers konserter. Rockkonserter filmas alltid med den uppenbara avsikten atl de skall spridas kommersiellt. Myndigheterna i Miin-chen barnförbjöd Coopers konsert där förra året med motiveringen att showen framställde våld som självändamål.

I morse delade en grupp som kallar sig Antidrogkoalitionen ut ett informationsblad som gällde just den här artisten. De citerade motiveringen som politikerna i Mijnchen grundade sitt beslut på:

"Cooper sliter huvudet av ett övernaturligt stort monster; masochist pryglar Cooper med en flodhästpiska; Cooper genomborrar med mikrofonstativ ett spöklikl väsen, varpå en fontän av blod sprutar ut ur spökets rygg; Cooper sticker bakifrån en dolk i ryggen på en lätt klädd kvinna, som Cooper sedan hugger ihjäl; Cooper river känselspröten av en spindelliknande jätteinsekt och dödar inseklen med sprölen; Cooper hugger med en bila av huvudet på ett ofantligt stort kvinnospöke; Cooper hängs i en galge."

Den här artisten kommer atl ge tre konserter för svenska ungdomar i månadsskiftet november-december.

Ingripanden i Sverige enligt de lagar som faktiskt finns är sällsynta. Den

152

debatt vi förde i våras om barnpornografi visade atl det är näst intill omöjligt alt få fram bevis mot dem som misslänks handla med sådana alster.

Videovåldsutredningen har emellertid lagt fram en del förslag som kan tänkas få betydelse när del gäller atl förändra attityderna till våld och våldsskildringar. Det är nödvändigt om vi skall kunna skapa ett samhällsklimat som klart tar avstånd från våldet, bestraffar den som utövar våld och gör marknaden för extrema våldsskildringar obefintlig.

Eftersom utredningens förslag nu bereds i civildepartementet och vi kan förvänta oss ett förslag till förbättrade åtgärder yrkar jag bifall till utskottets hemställan.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Åtgärder mot våldsskildringar i video-grant m.tn.

BIRGER ANDERSSON (c) replik:

Herr talman! Jag förstår inte rikligt hur Ylva Annersledl vill ha del. Hon sade ingenting om vilka åtgärder hon skulle vilja förorda. Jag får väl då ställa ett par konkreta frågor. Biografförordningen kom till 1911 och har ändrats några gånger. Vill Ylva Annersledl ha kvar den?

RAGNHILD POHANKA (mp) replik:

Herr talman! Jag blev också konfunderad när den ena talaren efter den andra går fram och vänder sig emot det våld som nu finns t.ex. inom popvärlden men samtidigt inte har några konkreta förslag. Inom alla områden får vi vänta på utredningar, och del finns alltid utredningar att hänvisa till. Om vi kunde få en stor uppslutning kring hur man skall handskas med detta skulle det vara en fingervisning till utredningen om hur vi vill ha det. När man reserverar sig till förmån för något under den lid en utredning pågår är det ju en fingervisning till utredningen om partiernas åsikt i frågan. Man kan säga att det är riksdagens förhandsdirekliv. Om del blir en stor uppslutning kring en sådan här reservation, kommer del att påverka utredningen.

YLVA ANNERSTEDT (fp) replik;

Herr talman! Del finns en lång rad förslag på åtgärder som man kan sälla in för alt motverka våldet. Videovåldel är inte den enda orsaken till de sam-hällsyttringar vi har i dag. Jag tycker därför att det vore bra om vi strukturerade debatten så att vi inte bara generellt talar om våld utifrån ungdoms-broilslighel och ungdomsvåld.

Jag skall ge några exempel på rubriker som har funnits i tidningarna. "Robban började som bråkstake, del slutade med mord", "Fyra unga män sparkade ihjäl Theresa Formichella" och "Gravid kvinna fick femton sparkar i magen av unga män".

Det här är således ett mansproblewr Det handlar om hur vi skall kunna ändra vuxenförebilderna för våra pojkar och unga män. Våra förslag till ål-gärder måste gå i den riktningen.

Folkpartiet har nyss lagt fram en rapport om gatuvåld och kriminalitet, där det ges en lång rad förslag. Del gäller bl.a. att vi skall ha jourdomslolar för unga lagöverträdare, hårdare straffsatser vid upprepade brott, ökad skadeslåndsskyldighet för vårdnadshavare när deras barn orsakar skada och skärpning av reglerna om en villkorligt frigiven person missköter sig. Del finns mellan tio och femton punkter med olika förslag till hur man skall

153

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Åtgärder mot våldsskildringar i videogram m.m.

154

kunna motverka och komma till rätta med våldet. Jag rekommenderar Ragnhild Pohanka atl läsa rapporten.

BIRGER ANDERSSON (c) replik;

Herr talman! Jag ställde en konkret fråga till Ylva Annersledl. Den gällde om Ylva Annersledl vill ha kvar biografförordningen. Jag fick inget svar på frågan. "

Jag har inte på något sätt påstått att förhandsgranskning av videogram för privat bruk löser alla problem. Vi kan nog förmoda och hoppas - jag är för min del helt övertygad - atl förhandsgranskningen kan bli ett bra och verksamt komplement till övriga insatser. Många olika insatser behövs.

Föräldrarna har ett stort ansvar. I dagens läge arbetar dock oftast båda föräldrarna på dagarna. Det innebär atl när barnen kommer hem från skolan är de ensamma. De springer över till kamrater och kan då få tillfälle alt se typiska extrem våldsvideogram. Del leder till de här effekterna, som jag sade i mitt inledningsanförande.

Med mitt resonemang vill jag visa atl införande av förhandsgranskning skulle vara ett bra komplement till övriga åtgärder. Del behövs en mängd olika åtgärder. Det sades en hel del om del under förmiddagens särskilda våldsdeball. Det skall jag inte upprepa nu. Samhället måste dock vidta flera olika åtgärder. Del här är en viktig och nödvändig åtgärd.

RAGNHILD POHANKA (mp) replik:

Herr talman! Jag vill betona atl den stora särskilt anordnade våldsdebat-len ägde rum i förmiddags. Nu har jag endast tagit upp den begränsade del av våldsfrågan som vi nu behandlar. Det är en mycket viktig del som behandlas i ett betänkande på några sidor med två reservationer. Det här kan vara ett viktigt verktyg när del gäller all minska de skadeverkningar som våldsvi-deogrammen för med sig. Del är självklart atl det även kan överföras till andra "kulturella" yttringar.

Som jag sade i mitt huvudanförande är föräldrar och familjen förebilder. Man påverkas av vad som händer på skolgårdar och arbetsplatser och av den konsumtion av förebilder som bl.a, videotillandel utgör. 1 denna diskussion håller jag mig till frågan om videogrammen, granskningen av dem och dataspelen.

YLVA ANNERSTEDT (fp) replik;

Herr talman! Jag har givit Birger Andersson ett svar i mitt första inlägg. Jag har yrkat bifall till utskottets hemställan och sagt all vi avvaktar de förslag som nu kommer från civildepartementet.

Andre vice talmannen anmälde atl Birger Andersson anhållit alt till protokollet få antecknat att han inte ägde räll till ytterligare replik.

INGRID RONNE-BJÖRKQVIST (fp);

Herr talman! Timmen är sen, och jag skall koncentrera mig på några påståenden som framförts i debatten om videovåld och de svar på dessa som känns rikliga för mig. Samtidigt vill jag betona atl här gäller samma förhål-

lande som i alla beslutsprocesser, alt ingen kan göra anspråk på all sitta inne med de enda rätta svaren. Det finns, som alllid, goda argument både för och emot. Men de här svaren känns mest räll för mig. Låt mig kommentera påståendena:

Del är föräldrarnas sak alt trycka på knappen.

Svar; Förvisso är det så. Men del finns föräldrar som är så utslagna när helgen kominer all de inte orkar engagera sig vare sig i var barnen eller var TV-knappen finns.

Det finns ingen forskning som klart visar atl våldsfilmer skadar barn.

Svar; Del är en myt. En uppsjö av forskning visar att påståendet är fel. Här som alltid gäller alt barn lär sig saker genom atl lilla på andra.

Vi värnar om tryckfriheten.

Svar; De fabrikörer som masstillverkar filmer av grövsta slag med våld och sadism befinner sig ljusår från de kulturarbetare vi vill värna om,

Lagen kan inte övervakas.

Svar; Inte heller lagen som förbjuder oss alt slä barnen hemma kan övervakas. Den avsåg alt ined kraft la avstånd från ett avskyvärt beleende, Lagen har lett till väntad attitydförändring.

Censur är ett otyg.

Svar: Instämmer! Ibland måste otyg accepteras för atl en ond värld inte skall bli ännu ondare. Vi har accepterat "otyget" vid offentlig visning. Barn och ungdomar ser våldsvideo vid privat visning, I konsekvensens namn bör vi acceptera förhandsgranskning också vid privat visning. För det är ju just barnen som vi vill skydda.

Det räcker med en ansvarig utgivare.

Svar: Det ger säkert i allmänhet en bra effekt. Men om man lyckas hitta någon ansvarig utgivare till de allra grövsta avarterna, är hans heder förmodligen redan så skamfilad all han struntar i om eventuella rester av heder ryker. Tilläggas kan också alt videolagen delvis blev en flopp till stor del därför att domstolarna inte insett all barn verkligen lar skada av eländet. Domstolarnas insikt blir nog tyvärr inte större för atl en ansvarig utgivare ställs till ansvar.

Förhandsgranskning löser inte problemet.

Svar; Ingen ensam åtgärd löser problemet. Men många åtgärder i samverkan kan ge resultat.

Filmerna går all få lag i också om de är förbjudna.

Svar; Del finns alllid ett samband mellan tillgång och konsumtion. En utvidgad förhandsgranskning stoppar inte filmerna helt. Men utbudet kommer att minska. Också del är värdefullt.

Jag yrkar bifall till reservation nr 1,

Prot, 1989/90:26 15 november 1989

Åtgärder tnot våldsskildringar i videogram m.tn.

RAGNHILD POHANKA (mp) replik:

Herr talman! Jag vill tacka Ingrid Ronne-Björkqvist för hennes inlägg.

MARGARETA WINBERG (s):

Herr talman! Det har sagts i debatten atl del är många socialdemokratiska kvinnor som vill ha en förhandsgranskning. Det är sant. och anledningen till delta förhållande kan man läsa om i motion K439:

155

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Åtgärder mot våldsskildringar i videogram m.m.

"Utgångspunkten för samhällets agerande i fråga om videogrammarknaden måste vara omsorgen om de svagaste i samhället, d.v.s. barn, ungdom och andra, som av olika skäl kan väntas vara särskilt sårbara,"

Så börjar en motion som bl,a, jag har undertecknat, Samma utgångspunkt har vi också haft i det socialdemokratiska kvinnoförbundet när vi sedan början på 80-lalel har krävt en allmän förhandsgranskning av videogram.

Vad är del egentligen som händer när barn och ungdom i större och större utsträckning konsumerar videofilmer med spekulativa våldsinslag? Vi har försökt besvara den frågan i vår motion och funnit alt respekten för människovärdet urholkas, all tvivelaktiga sexuella och rasistiska inslag skapar grogrund för uppfattningar som går emot de demokratiska och jämställda värden som de allra flesta av oss hyllar. Vi har också funnit atl kommersiella, spekulativa krafter lar över en kulturpolitik som har till uppgift all engagera människor för förändring och förbättring.

Resultatet blir ökat våld och ett utarmat torftigt samhälle, där människor blir politiskt passiva och struntar i sin omvärld. Det är dessutom de svagaste barnen som i första hand och allra mest påverkas och införlivar våldsbeleen-den i sitt eget beleende. Risken är därför uppenbar alt den redan stora klyftan mellan starka och svaga människor kommer all öka.

Det socialdemokratiska kvinnoförbundet, liksom de som dagligen arbetar med barn och ungdom - förskollärare, socialarbetare, lärare, ungdomsledare och föräldrar - har länge utifrån egen erfarenhet varnat för den våld-slillvänjning som videovåldet medför.

Kravet pä kraftfulla åtgärder växer i styrka och har i dag ett mycket brett folkligt stöd. Detta kunde man även läsa om i våldsskildringsutredningen.

Herr talman! Som många har påpekat tidigare löser inte en förhandsgranskning av videogram alla problem. En god uppväxtmiljö innefattar så mycket mer. Del handlar om bra barnomsorg, sex limmars arbetsdag, fungerande skolor, kamp emot droger, och trygga föräldrar. Förhandsgranskning är dock ett sätt atl tillmötesgå en stor opinion, och den ger dessutom effekt i sak. Del har talats om olika tidsperioder under vilka denna debatt förekommit. Två är och tio år har nämnts. Jag struntar i hur många år det är fråga om. Vad jag vill säga är att vi socialdemokratiska kvinnor har vänlat länge nog. Vi menar att vi inte har någon anledning alt vänta på den regeringsberedning som utskottsmajoriteten nu hänvisar till. Riksdagen bör i dag kunna säga ifrån i denna fråga. Och det vi säger bör vara: Det är dags all införa en allmän granskningsplikt för videogram.

I vår motion föreslår vi att riksdagen tar ställning till del lagförslag som var det ena av våldsskildringsutredningens förslag. Del anser jag fortfarande vore den snabbaste vägen fram. Jag yrkar därför bifall till motion 438.

Reservanterna i utskottet har i stället valt atl hos regeringen begära ett lagförslag. Målsättningen för oss motionärer och undertecknarna av reservationen 1 är dock densamma. Vid en eventuell omröstning kommer jag därför i andra hand atl rösta för reservation 1,

I detta anförande instämde Maj-Inger Klingvall (s) och Ragnhild Pohanka (mp).

156

BIRGER ANDERSSON (c) replik:

Herr talman! Del gällde just skrivningen i reservation 1, som jag vill något beröra. Del är riktigt, som Margareta Winberg säger, all det finns ett förslag i en motion med Maj Britt Theorin som första namn. Vi har från centerns sida väckt en partimolion, också med förslag till lag. Vi har formulerat reservation 1 på det sättet atl vi huvudsakligen stöder förslaget till lag.

Del innebär atl Margareta Winberg och övriga skulle kunna stödja reservation 1 redan i en första omgång, eftersom det är så små nyansskillnader mellan förslagen. Det finns många motioner där man direkt begär ett lagförslag av regeringen. Vi har från centerns sida i vår partimolion gått en kom-promissväg för att få ett bredare stöd, och jag hoppas att vi kan få del stödet redan från början.

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Åtgärder mot våldsskildringar i videogram m.m.

MARGARETA WINBERG (s) replik;

Herr talman! Jag försökte förklara skillnaden mellan förslagen, men jag vet inte om Birger Andersson uppfattade del. Vi menar alltså atl del hade gått fortare all gå den väg som vi har föreslagit, nämligen all riksdagen här och nu antar ett lagförslag i enlighet med ett av de förslag som utredningen har lagt fram. Vi förstår atl del förslaget inte vinner majoritet i kammaren, och därför säger vi att vi i den andra omröstningen kommer att stödja reservation I.

MARIANNE SAMUELSSON (mp);

Herr talman! Först skulle jag vilja instämma i föregående inlägg. Det var skönt atl höra Margareta Winbergs engagemang i frågan, och del gör alt man trots allt kan känna ett visst hopp om all det äntligen skall hända någonting. Det tycks finnas en och annan människa även i regeringspartiet som engagerar sig i vikliga frågor.

Annars har jag suttit här och retat upp mig ganska mycket under debatten. Som förälder tycker jag all det som riksdagen och regeringen sysslar med är mycket märkligt. Jag är säker på att svenska folket i en folkomröstning skulle säga; Ta bort videovåldel! Vi vill inte ha det! Våra barn skall inte behöva se det, och vi skall inte behöva sitta på våra jobb och ha ont i magen när vi tänker på vad barnen gör, om de kanske sitter och ser på våldsvideo och vi när vi kommer hem får försöka lugna ner barnen därför att de mår så dåligt. Alla utredningar visar atl barn mår dåligt av den här smörjan.

Del är svagt av ansvariga i riksdag och regering alt inte la itu med problemet och falla ett beslut så alt videovåldet kommer bort. Jag undrar hur många barn som skall bli förstörda innan del kommer till handling.

Man skyller på tekniska principer hit och dit och säger, som folkpartiet gör, all man inte tycker alt modellen är den bästa, eller, som moderaterna, atl man har en annan teknisk modell för atl det skall fungera. Det är inte hållbart.

Om vi lar vårt ansvar måste vi enas om atl det trots allt finns en metod som vi kan pröva och se till att den får effekt. Så ställer vi oss bakom den även om vi innerst inne inte tror atl del är den mest effektiva modellen. Det gäller all få uppslutning i frågan.

När del gäller dalaspelen är jag förvånad; del verkar inte som om utskottet

157

Prot, 1989/90:26 15 november 1989

Åtgärder mot våldsskildringar I videogram m.m.

har förstått vad det är fråga om. Jag vet inte om det beror på alt debatten på detta område inte har kommit i gång tillräckligt ännu. Utskottets svar i betänkandel är beklämmande, nämligen all "ingripanden mot spridningen av dataspel kan få ytlrandefrihelsrältsliga aspekter".

Vad menas med "yilrandefrihelsrällsliga aspekter"? Är det yttrandefrihet all producera spel som i huvudsak konsumeras av barn mellan 9 och 15 år och som innehåller våldsinslag? I vissa spel tävlar nian om hur många kvinnor man kar skjuta ihjäl eller hur många kvinnor man kan våldta. Det finns spel där vila figurer skjuter ihjäl svarta figurer - en klar rasdiskriminering, som jag ser del.

Del finns många trevliga dataspel, och de flesta är säkert bra. Många ungdomar tycker all del är roligt alt spela, och del utvecklar dem. Varför skall vi då tillåla att del finns en massa smörja bland spelen? Del finns absolut inte någon anledning atl återigen göra en ny, lång utredning, som inte leder fram till något annat än alt vi efter tio är konstaterar atl en massa ungdomar har påverkals av någonting som vi aldrig hade behövt låta dem bli påverkade av. Jag tycker faktiskt all det är vårt ansvar att se till atl del händer saker och ting och att man inte skall behöva vänta på utredningar i det oändliga. Del gäller all någon gång ligga före i handling, innan problemen har uppstått och innan del har konstaterats alt ungdomar har fått del jobbigt både psykiskt och fysiskt på grund av all frågan inte har hanterats.

Jag yrkar därför bifall till båda reservationerna. Jag hoppas alt del finns tillräckligt många sunda människor i riksdagen som röstar enligt sitt samvete och inte enligt tekniska principer.

Överläggningen var härmed avslutad, (Beslut skulle fallas den 16 november,)

25 § Beslut om fortsatt ärendebehandling den 16 november

Kammaren beslöt alt ärendebehandlingen skulle fortsättas vid morgondagens arbetsplenum.

26 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades Motionerna I989/90;Bo37 av Lars Werner m.fl, (vpk) om särskilda åtgärder på grund av

den akuta krisen inom flyktingmottagandel

med anledning av prop. 1989/90:11 om stiftsledningen i Uppsala stift, m .m.

1989/90:K3 av Anders Svärd (c)

1989/90;K4 av Martin Olsson och Birger Andersson (båda c)

158

med anledning av prop. 1989/90:24 om ändring i lulltaxelagen (1987:1068) m.m.

1989/90;Sk4 av Annika Åhnberg (vpk) Prot. 1989/90:26

1989/90;Sk5 av Kjell Johansson m.fl. (fp) 15 november 1989

1989/90;Sk6 av Inger Schöriing m.fl. (mp) --------------------

1989/90;Sk7 av Per Stenmarck och Knut Wachtmeister (båda m) 1989/90;Sk8 av Lahja Exner (s)

med anledning av prop. 1989/90:28 om vård i vissa fall av barn och ungdomar

1989/90;Sol av Sten Svensson m.fl. (m)

1989/90:So2 av Göran Ericsson (m)

1989/90;So3 av Hugo Hegeland (m)

1989/90;So4 av Lars Werner m.fl. (vpk)

1989/90;So5 av Lena Öhrsvik (s)

1989/90:So6 av Karin Israelsson m.fl. (c)

1989/90;So7 av Daniel Tarschys m.fl. (fp)

1989/90;So8 av Hans Göran Franck och Anita Johansson (båda s)

1989/90;So9 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)

med anledning av prop. 1989/90:37 om ingripanden mot olovlig kontorisering. m.m, 1989/90:Bo33 av Knut Billing m,fl, (m) 1989/90;Bo34 av Erling Bager m,fl, (fp) I989/90;Bo35 av Agne Hansson m,fl, (c) 1989/90:Bo36 av Jan Slrömdahl och Ylva Johansson (båda vpk)

med anledning av prop, 1989/90:40 om tullregisteriag m.m.

1989/90;Sk9 av Inger Schöriing m.fl. (mp)

1989/90;SklO av Bo Hammar och Lars Bäckström (båda vpk)

1989/90;Skll av Kjell Ericsson (c)

1989/90;Skl2 av Margitta Edgren m.fl, (fp)

med anledning av prop. 1989/90:42 om del allmännas ansvar enligt skadeståndslagen 1989/90;L5 av Allan Ekström (m) 1989/90;L6 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) 1989/90;L7 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp) 1989/90;L8 av Martin Olsson m.fl. (c)

27 § Meddelande om interpellationer

Meddelades att följande interpellationer framställts

den 14 november

1989/90:57 av Ulla Tilländer (c) till statsrådet Göran Persson om arbetsmiljön i skolorna:

Yrkesinspektionen i Slockholm har gjort en undersökning av arbetsmiljön 159

Prot. 1989/90:26 i Stockholms skolor. Undersökningen refererades i Dagens Nyheter månda-

15 november 1989 gen den 13 november. Resultatet av undersökningen är minst sagt chock-erande. Där avslöjas interiörer beträffande arbetsmiljön som borde ge alla ansvariga för skolans framtid allvarliga bekymmer. Yrkesinspektionen skräder inte orden. Med tanke på all det är en offentlig myndighet som uttalar sig och som normalt eftersträvar ett objektivt och balanserat språkbruk, kan man räkna med alt det inte är överord som används.

Några smakprov ur tidningens referat av yrkesinspektionens rapport kan ge en antydan om tillståndet: "Brist på underhåll, dålig ventilation och belysning, otillräckliga personalrum samt buller är de allvarligaste problemen i

skolorna i Stockholms län---------------- Yrkesinspektionen är mycket frän i sin kritik

av skolmiljön, som man menar är sämre än alla motsvarande arbetsplatser. Exempelvis jämför yrkesinspektionen skolorna med länets fängelser. Slutsatsen blir atl fängelsemiljön är långt överlägsen skolans. Skolan betecknas bl.a. som ett belysningens u-land, kemilärarna uppmanas att övergå till krit-kemi för alt skydda sig själva och eleverna från hälsorisker och det berättas om skolpersonal som, i brist på personalrum, tvingas husera i städförråd och källarskrubbar."

Alla de brister som räknas upp återfinns förhoppningsvis inte på varje skola, men eftersom skolmiljön länge varit ett eftersatt område och inte varit föremål för något större intresse från myndigheternas sida är del inte förvånande all kritiken, när den nu fokuseras på ett försummat och i många fall förslummat område, blir svidande,

Stockholm ligger förvisso mitt i händelsernas centrum, och det är naturligt atl avslöjandena om skolmiljön börjar här. Dess värre finns goda skäl att anta all Slockholm inte utgör något undanlag när det gäller de brister som påtalas. Snarare utgör Stockholmsskolorna ett belysande exempel på de förhållanden som råder på många håll i landet.

Uppbyggnaden av det nuvarande skolsystemet skedde med stor entusiasm på 60-talel och början av 70-lalet, Kommunerna spenderade friskt med stöd av staten. Men sedan har det blivit ekonomiskt bistrare. Skolbyggnaderna med sina klassrum har i många fall varit utsatta för hård förslitning. Man har snålat in på anslagen till skolmateriel, läroböcker, AV-malerial och referenslitteratur.

Del kontinuerliga underhållet och förnyelsen av både byggnader, bänkar och bokbestånd m.m. har inskränkts eller uteblivit, vilket lett fram till del nuvarande tillståndet i skolorna. Detta har till stor del sin förklaring i att regeringen under flera år sparat in ansenliga belopp på statsbidragen till kommunerna. Är det då förvånande med sådana rapporter som yrkesinspektionen kommer med?

Vad man däremot har anledning all vara förvånad över är att så litet har gjorts ål ett problem som vuxit år efter år. Nu hotas skolans mest elementära skyldighet, nämligen att erbjuda undervisning i lokaler som är acceptabla. "Om nuvarande misskötsel och missförhållanden får fortsätta kommer skolan inom en rnie alltför avlägsen framlid att bli en arbetsplats som är omöjlig alt arbeta i", skriver yrkesinspektionen.

Medan kraven på arbetsmiljön ute i samhället under senare år skärpts och
160 anspråken stigit så har samtidigt miljön i skolorna försämrats. Gör man en

jämförelse mellan arbetsplatser är skillnaderna minst sagt uppseendeväck- Prot. 1989/90:26 ande. Ta en titt på våra bankpalats med sin sobra miljö av mjuka mattor och 15 november 1989 blank marmor, eller gör ett studiebesök i något ämbetsverk eller på den nyin-slallerade Saab-fabriken i Malmö, eller varför inte i riksdagen eller i regeringens korridorer och tjänsterum. Gör sedan ett studiebesök i någon grundskola. Den behöver inte nödvändigtvis ligga i Stockholm och inte heller i en förort. Stereotypa skolgårdar, toaletter och korridorer som är märkta av lidens land, klassrum som är eftersatta, lärarrum och lunchrum som är alldeles för snålt dimensionerade, för all inte tala om brislen på telefoner och telefonrum, arbetsplatser och arbetsrum. Vilka andra än lärare och skolelever skulle i längden nöja sig med detta?

I en situation som sä uppenbart kräver åtgärder för att lösa skolans akuta problem, som bara kan ske i nära och gott samarbete med de närmast berörda, vidtas ingen annan åtgärd än att man från regeringens sida lägger fram förslag av typiskt byråkratisk, administrativ karaktär. Jag syftar på kommu-naliseringen av lärartjänsterna. Del är en pseudoreform som tjänar till att dölja de verkliga problemen.

Med hänvisning till ovanslående vill jag ställa följande fråga:

Vilka åtgärder tänker skolministern vidta för alt lösa skolans akuta miljöproblem?

1989/90:58 av Carl Frick (mp) till statsrådet Anita Gradin om anpassningen till EG:

Dagens Nyheter den 12 november 1989: "EG kränker de demokratiska principerna."

"Vad är del för deniokrali när ministrar stiftar lagar bakom lyckta dörrar?"

"De nationella pariamenten har förlorat kontrollen över europalagstifl-ningen,"

Delta är yttranden från demokratiskt sinnade EG-politiker.

Sedan enhetsakten kom till för två år sedan kan ministerrådet fatta bindande majoritetsbeslut, som inte kan överklagas, Europapariamentet blir ett iransportorgan.

Detta kallas inom EG "det demokratiska underskottet".

Den ena veckan efter den andra kan vi läsa om märkliga förhållanden inom EG, Bl,a, måste vi acceptera alla beslut som EG har fattal för att kunna förhandla med EG,

I den nämnda artikeln får vi veta att avgörande beslut för alla EG-län derna och deras medborgare fattas på icke demokratiska grunder i slutna sällskap.

Sådant trodde jag bara vara möjligt i diktaturer.

Vi är mitt uppe i en märklig utveckling; I Västeuropa byggs nu upp en centralistisk struktur där beslut fattas utan insyn, medan vi i Östeuropa ser . en utveckling bort från dessa beslutsformer. Allting är upp och ner.

I väst rustas de nationella parlamenten ner - i öst rustas de upp.

Det som var sanning förra veckan är ett dåligt skämt i dag.

Regeringen arbetar oförtrutet på en snabb och total anpassning till EG 161

11 Riksdagens protokoll 1989/90:26

Prot. 1989/90:26 utan medlemskap. Anpassning innebär uppenbarligen alt Sverige tvingas ac-

15 november 1989 ceptera ministerrådets beslut. Vad finns det då alt förhandla om?

Del är e;iendomligl atl partier, som är djupt förankrade i den långa svenska demokratiska traditionen, är villiga atl avsäga oss del vi har vunnit för all inlemma oss i ett slutet odemokratiskt beslulsmönsler.

Skall vi verkligen leva med demokratiska underskoll i framliden? Borde del inte vara så att vi skall försöka öka demokratins möjligheter i hela vår del av världen?

Kan del bli sä atl EG;s antidemokratiska beslutsmodell kan utgöra ett hot mot demokratiseringen i Östeuropa?

Om det är så, är verkligen EG i dess nuvarande form något för oss?

Frågorna blir många. De kan inte lämnas därhän. De svar vi finner kommer all påverka vår med hela Europa gemensamma framlid.

Detta föranleder mig att fråga statsrådet Gradin följande;

1. Vilka är Sveriges reella möjligheter atl självt kunna bestämma om vi vill acceptera ministerrådets beslut vid en anpassning?

2. Vilka är möjligheterna alt Sverige går fram med varsamhet och atl riksdagen får fatta de avgörande besluten om hur omfattande den svenska anpassningen skall bli?

3. Hur ser regeringen på utvecklingen i Europa och hur kan den påverka våra ställningstaganden för ett samarbete på demokratisk grund med hela Europa?

4. Hur ser regeringen på faran atl Sverige låser sig vid ett hårt samarbete med en ekonomiskt och geografiskt begränsad region med kvasidemokra-tiska spelregler?

5. Hur ser regeringen på det uppkomna läget när murar rivs i Östeuropa och alt den del av Europa som vi skall anpassas till bygger nya murar mot omvärlden?

den 15 november

1989/90:59 av Gudrun Schyman (vpk) till försvarsministern om de säkerhetspolitiska följderna av utvecklingen i Östeuropa;

Den internationella utvecklingen är i ett skede av snabba och positiva förändringar, inte minst i Europa. Murar rivs, blockpolilikens och det kalla krigets tid är definitivt förbi. Vi är på väg in i en alleuropeisk fredsordning, där den råa militära maklpoliliken spelat ul sin roll. Dagens förändringar sker fredligt, kommer underifrån, är styrda av folkliga opinioner som får allt större betydelse i takt med atl demokratiseringsprocessen i Östeuropa utvecklas.

Frågan är hur denna utveckling påverkar oss här i Sverige. Hur skall vi förhålla oss för alt kunna bidra till en positiv alleuropeisk utveckling? Dessa stora och genomgripande säkerhetspolitiska förändringar borde få stora konsekvenser för bedömningen och prioriteringen av den svenska säkerhetspolitikens olika områden.

Vad gäller försvarspolitikens dominerande roll, särskilt det militära för-
162 svarets, blir det nödvändigt med en genomgripande omvärdering.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till försvarsmi- Prot. 1989/90:26
nistern: 15 november 1989

På vilket sätt är regeringen beredd all låta den ovan beskrivna utvecklingen påverka försvarskommitléns arbete med del säkerhetspolitiska betänkandet?

På vilket sätt kommer kommande försvarspolitiska beslut alt påverkas, både lids- och innehållsmässigt?

Vilka försvarspolitiska signaler skulle påverka den nuvarande utvecklingen i positiv riktning?

1989/90:60 av Gudrun Schyman (vpk) till statsrådet Anita Gradin om handelsförbindelserna med Östeuropa:

Den internationella utvecklingen är i ett skede av snabba och positiva förändringar, inte minst i Europa. Murar rivs. Blockpolitikens och det kalla krigels tid är förmodligen förbi. Vi är på väg in i en alleuropeisk fredsordning, där den råa militära maklpoliliken spelat ut sin roll.

Dagens förändringar sker fredligt, kommer underifrån, är styrda av folkliga opinioner, som får allt större betydelse i takt med alt demokratiserings-processen i Östeuropa utvecklas.

Frågan är hur denna utveckling påverkar oss här i Sverige? Hur skall vi förhålla oss för atl aktivt bidra till en fredlig alleuropeisk utveckling?

En av komponenterna i den svenska säkerhetspolitiken är vår handelspolitik. För närvarande domineras regeringens aktiviteter inom delta område helt av arbetet med integration till EG, Samtidigt har utvecklingen i de östeuropeiska länderna tydligt visat vilken begränsning av perspektivet denna ensidiga inriktning innebär.

Säkerhetspolitik i dag byggs genom samarbete inom ekonomi, handel, kultur, miljö, teknik, m.m., och del är just inom dessa områden som flera östeuropeiska länder med intresse vänder sig till Norden och EFTA. Man vill hitta samarbelsparlners utan stormaklspoliliska ambitioner. Hittills har förfrågningarna mötts av passivitet eller direkt negativa uttalanden.

Jag vill ställa följande frågor till ulrikeshandelsminislern:

Är regeringen beredd alt verka för att EFTA skall utöka sina handelsförbindelser till de östeuropeiska länderna?

Vilka övriga handelspolitiska initiativ är regeringen beredd atl la för atl aktivt möta den östeuropeiska utvecklingen?

1989/90:61 av Karin Israelsson (c) till socialministern om åtgärder för atl minska antalet aborter;

Antalet aborter fortsätter att öka, enligt rapporter som i dag har publicerats. Del är främst unga kvinnor i åldern 20-24 år som genomgår abort. För många av dessa kvinnor är det både andra och tredje abortingreppet. Del finns all anledning alt se med stor oro på denna utveckling. Det finns troligtvis nianga anledningar till alt förhållandet är på detta sätt.

Jag har i tidigare interpellalionsdebatter efterlyst åtgärder för atl skapa
bättre förhållanden. Tyvärr tycks regeringen inte ha åstadkommit några för- 163

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

bättringar. Det är synnerligen allvarligt alt man inte lyckats hejda denna negativa utveckling ännu.

Del finns myckel som talar för alt unga mäns och kvinnors inställning till det väntade barnet har förändrats. Här spelar naturligtvis brist på samlevnadsundervisning en stor roll. Problemen med att finna lämpliga preventivmedel och bristen på ungdomsmottagningar bidrar troligtvis till det höga antalet aborter.

Jag vill med anledning av detta fråga socialministern:

Vilka åtgärder vill regeringen nu vidta för att minska antalet aborter?

1989/90:62 av Håkan Holmberg (fp) till utrikesministern om regeringens Ösleuropapolitik;

Ett antal uttalanden, korrekt eller felaktigt refererade, har under november månad skapat oklarhet om regeringens syn på den omvandlingsprocess som nu pågår i Östeuropa,

Beskedel från regimen i Östtyskland alt gränserna mot Västtyskland och Västberlin skulle öppnas välkomnades allmänt av stats- och regeringschefer i Västeuropa, Det centrala i de kommentarer som gjordes var förhoppningen om en kommande demokratisk utveckling i Östtyskland, De uttalanden som gjordes av statsminister Ingvar Carlsson och utrikesminister Sten Andersson refererades däremot allmänt som om den svenska reaktionen i första hand bestod i en varning för riskerna med ett återförenat Tyskland.

Vid sill besök i Estland nyligen svarade utrikesminister Sten Andersson
på en fråga från en journalist atl han inte ansåg atl de baltiska staterna är
ockuperade. Vid ett senare tillfälle hävdade han, enligt massmedia, atl de
balter som önskar all deras länder skall återfå sin självständighet, utgör en
liten minoritet. ii<

Alt en majoritet av ester, letter och litauer önskar att den nationella självständigheten återupprättas torde vara oslridigl. Det torde också stå klart att denna önskan möter förståelse även från åtskiUiga ryssar och andra som sedan länge är bosatta i de baltiska republikerna. Många framträdande medlemmar i de baltiska ländernas styrande kommunistpartier önskar också (se t,ex. Dagen; Nyheter av den 14 november 1989) utforma en pohtik som stegvis kan leda till en baltisk särställning inom Sovjetunionen eller till full självständighet längre fram.

Med anledning av de uttalanden som nämnts ovan och den debatt som uppstått kring dessa, vill jag fråga utrikesministern:

Vilken inställning har regeringen till kraven på demokrati och nationellt oberoende i Östeuropa, inräknat Baltikum?

164

28 § Meddelande om frågor Prot, 1989/90:26

15 november 1989 Meddelades atl följande frågor framställts

den 14 november

1989/90:206 av Barbro Westerholm (fp) till socialministern om raballering av visst läkemedel;

Regeringen har genomfört och dessutom föreslagit ytterligare åtgärder för atl sänka läkemedelskostnaderna. Man har undantagit hoslmediciner från läkemedelsrabatleringen och föreslagit att kostnadsfriheten för medel mot sockersjuka skall tas bort. Nyligen har ett läkemedel "Regaine" registrerats mot androgenl håravfall. Behandlingen skall pågå lång tid, är dyrbar och resultatet osäkert.

Avser regeringen acceptera raballering av Regaine samtidigt som den ifrågasätter kostnadsfriheten för medel mot sockersjuka som bevisligen har livräddande effekt?

den 15 november

1989/90:207 av Elisabeth Fleetwood (m) till civilministern om möjlighet all byta personnummer;

Vilka åtgärder avser civilministern vidta för alt bereda den vars peron-, nummer "stulits", och därmed utnyttjats på ett otillbörligt och/eller brottsligt sätt, och som därigenom åsamkas avservärl besvär och obehag möjlighet att byta personnummer?

1989/90:208 av Rosa Östh (c) till statsrådet Bengt Lindqvist om kostnadsansvaret för rörelsehindrade ungdomars gymnasieutbildning:

Under våren 1989 uttalade riksdagen på förslag av konstilutionsutskottet kritik mot regeringen för att den inte tagit sitt ansvar för de svårt rörelsehindrade ungdomarnas gymnasieutbildning,

En enig handikapputredning framhöll i sitt belänkande i juni i år all frågan inte ytterligare får fördröjas utan måste lösas på sä sätt atl staten återtar kostnadsansvaret från den 1 januari 1990.

Jag vill mot ovanstående bakgrund fråga biträdande socialministern;

När avser regeringen lägga en proposition i enlighet med riksdagens uttalande och handikapputredningens förslag?

1989/90:209 av Jan-Olof Ragnarsson (vpk) till kommunikationsministern om ersättningsarbeten för postanställda i Avesta/Krylbo-regionen:

Postverkets generaldirektör Ulf Dahlsten beslutade den 21 juni 1989 att
lägga ner all postsortering i Krylbo och flytta denna verksamhet till Bor
länge. Nedläggningen skall vara genomförd 1991. Beslutet om nedlägg
ningen fattades trots kraftiga protester från Statsanställdas förbund avdel- 165

Prot. 1989/90:26 ning 3031 och Avesta kommun. Nedläggningen kommer att försämra servi-15 november 1989 cen för företag, affärer och privatpersoner i södra Dalarna och norra Väst-manland.

Beslutet om nedläggning kommer alt drabba ca 50 arbetstillfällen i Avesta/Krylbo,Oron hos de postanställda i Krylbo är mycket stor i fråga om vad som kommer atl hända med deras arbeten i framtiden.

Med anledning härav vill jag fråga kommunikationsminister Georg Andersson:

Vilka åtgärder är regeringen beredd att vidta så att ersättningsarbeten kan skapas för de postanställda i Avesta/Krylbo-regionen?

1989/90:210 av Pär Granstedt (c) till utrikesministern om de baltiska republikernas ställning i Sovjetunionen:

Utrikesministerns uttalanden under sitt besök i de baltiska republikerna nyligen har skapat oklarhet om Sveriges syn på Sovjetunionens annektering av Estland. Lettland och Litauen. Ett klarläggande inför riksdagen vore därför angelägel.

Hur ser utrikesministern på formerna för Estlands, Lettlands och Litauens införlivande i Sovjetunionen?

29 § Kammaren åtskildes kl. 22.27. In fidem

OLOF MARCUSSON

/Gunborg Apelgren

166

Innehållsförteckning

Prot. 1989/90:26 15 november 1989

Onsdagen den 15 november

1 S Återkomst..................................................................... 1

2 S Debatt om åtgärder mot väldet................................... 1

Talmannen

Lars-Erik Lövdén (s)

Cari Bildt (m)

Britta Bjelle (fp)

Olof Johansson (c)

Margö Ingvardsson (vpk)

Kent Lundgren (mp)

Justitieminister Laila Freivalds

. 3 S Justering av protokoll................................................ 34

4S Hänvisning av ärenden till utskott............................... 34

5S Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats den 8

november.......................................................................... 34

Skalleutskoltets belänkande SkU8.................................... 35

Justitiemskotlets betänkande JuUl ................................. 36

Juslilieulskollets betänkande JuU3.................................... 36

Justitieutskottets betänkande JuU6.................................. 36

Justilieulskoltels betänkande JuU7.................................... 36

Försvarsutskottets betänkande FöUl................................ 36

Försvarsutskottets betänkande FöU2............................... 36

Socialförsäkringsulskoltets betänkande SfU4................... 36

Näringsutskottels belänkande NUl .................................. 37

Arbetsmarknadsutskottets belänkande AU7.................... 37

6§ Meddelande om samlad votering................................. 38

7S En aktiv alkoholpolitik m.m........................................... 38

Socialutskottets betänkande SoU2

Debatt

Per Stenmarck (m)

Daniel Tarschys (fp)

Rinaldo Karisson (s)

Ulla Tilländer (c)

Gudrun Schyman (vpk)

Anita Stenberg (mp)

Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)

Göran Magnusson (s)

Anders Castberger (fp)

Beslut fattades under II §
8 § Allmänna arvsfonden.................................................. 56

Socialutskottets betänkande SoU3

Debatt

Daniel Tarschys (fp)

167

Prot. 1989/90:26 Bo Holmberg (s)

15 november 1989 Beslut fattades under II

9 § Vissa socialtjänstfrågor.............................................. 58

Socialutskottets betänkande SoUS

Debatt

Jan .Andersson (s)

Gudrun Schyman (vpk)

Roland Larsson (c)

Anita Stenberg (mp)

Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)

Beslut fattades under 11 §

10 S Vissa läkemedelsfrågor............................................. 65

Socialutskottets betänkande SoU6

Debatt

Barbro Westerholm (fp)

Gudrun Schyman (vpk)

Anita Stenberg (mp)

Ingrid Andersson (s)

Beslut fattades under II §

11 § Beslut........................................................................ 68

Socialutskottets belänkande SoU2................................................................. 68

Socialutskottets betänkande SoU3................................................................ 68

Socialutskottets belänkande SoU5................................................................. 68

Socialulskoliels betänkande SoU6.................................................................. 69

12 S Beslut om samlad votering........................................ 69

Tredje vice talmannen (om sammanträdets fortsättning under kvällen)

13 S Amalgam och andra landvårdsfrågor........................ 70

Socialutskottets betänkande SoU7

Debatt

Rosa Östh (c)

Gudrun Schyman (vpk)

Anita Stenberg (mp)

Johnny Ahlqvist (s)

Per Stenmarck (m)

Barbro Westerholm (fp)

Marianne Andersson (c)

Tredje vice talman Bertil Fiskesjö (c)

Beslut fattades under 15 §

14 i? Specialiseringstjänstgöring för läkare....................... 84

Socialulskoliels belänkande SoU9 Debatt

Per Stenmarck (m)
Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)
Göran Engström (c)
Anita Stenberg (mp)
Bo Holmberg (s)
168 Gudrun Schyman (vpk)

Ragnhild Pohanka (m) Prot. 1989/90:26

Beslut fattades under 15 § 15 lioveriiber 1989

15....................... § Beslut................................................ %

Socialutskottets betänkande SoU7.................................. 96

Socialutskottets belänkande SoU9.................................. 96

16.................................................................................... § Meddelande om information från regeringen 97

Andre vice talmannen

17 § Beslut om uppskjuten votering av kvällsärenden...... 98

18 S Statlig förvaltning m.m............................................... 98

Konstitutionsutskottets betänkande KU I

Debatt

Stig Bertilsson (m)

Birgit Friggebo (fp)

Bo Hammar (vpk)

Carl Frick (mp)

Calarina Rönnung (s)

Hans Leghammar (mp)

Bengt Kindbom (c)

Beslut skulle fattas den 16 november

19.................................................................................... § Kommunala frågor 108

Konstitutionsutskottets betänkande KU3

Debatt

Stig Berlilsson (m)

Ylva Annersledl (fp)

Bengt Kindbom (c)

Bo Hammar (vpk)

20 § Ajournering för middagsuppehåll.............................. 116

21 S Återupptagna förhandlingar...................................... 116

22 § Kommunala frågor (forts, konstitutionsutskottets betänkande

KU3)................................................................................. 116

Ylva Annersledl (fp)

Bo Hammar (vpk)

Hans Leghammar (mp)

Ulla Pettersson (s)

Bengt Kindbom (c)

Stig Bertilsson (m)

Förste vice talmannen

Ove Karlsson (s)

Beslut skulle fattas den 16 november

23.................................................................................... § Vallagsfrågor 132

Konstitulionsulskoltets betänkande KU4

Debatt

Göran Åstrand (m)

Ylva Annersledl (fp)

Tredje vice talman Bertil Fiskesjö (c)

Bo Hammar (vpk)

Hans Leghammar (mp)

169

Prot. 1989/90:26 Rosa-Lill Wåhlstedt (s)

15 november 1989 Beslut skulle fattas den 16 november

24§ Åtgärder mot våldsskildringar i videogram m.m............................ 140

Konstilulionsutskoltels belänkande KU6

Debatt

Birger Andersson (c)

Bo Hammar (vpk)

Ragnhild Pohanka (mp)

Torgny Larsson (s)

Elisabeth Fleetwood (m) . .

Ylva Annersledl (fp)

Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)

Margareta Winberg (s)

Marianne Samuelsson (mp)

Beslut skulle fattas den 16 november

25 § Beslut om fortsatt ärendebehandling den 16 november................. 158

26 S Bordläggning 158

27 § Meddelande om interpellationer

1989/90:57 av Ulla Tilländer (c) om arbetsmiljön i skolorna . . 159

1989/90:58 av Carl Frick (mp) om anpassningen till EG....................... 161

1989/90:59 av Gudrun Schyman (vpk) om de säkerhetspolitiska

följderna av utvecklingen i Östeuropa............................................. 162

1989/90:60 av Gudrun Schyman (vpk) om handelsförbindel
serna med Östeuropa................................................................ 163

1989/90:61 av Karin Israelsson (c) om åtgärder för att minska

antalet aborter........................................................................... 163

1989/90:62 av Håkan Holmberg (fp) om regeringens

Ösleuropapolitik.......................................................................... 164

28 S Meddelande om frågor

1989/90:206 av Barbro Westerholm (fp) om raballering av visst

läkemedel.................................................................................. 165

1989/90:207 av Elisabeth Fleetwood (m) om möjlighet att byta

personnummer............................................................................ 165

1989/90:208 av Rosa Östh (c) om kostnadsansvaret för rörelse
hindrade ungdomars gymnasieutbildning....................................... 165

1989/90:209 av Jan-Olof Ragnarsson (vpk) om ersättningsarbe
ten för postanställda i Avesta/Krylbo-regionen.............................. 165

1989/90:210 av Pär Granstedt (c) om de baltiska republikernas

ställning i Sovjetunionen.............................................................. . 166

170