Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1989/90:23

Fredagen den 10 november

Kl. 9.00-10.46

1 § Svar på interpellation 1989/90:24 och fråga 1989/90:148 om reg- Svar på interpella-
lerna för import av tekoprodukter tioner och frågor

Statsrådet ANITA GRADIN:

Herr talman! Lennart Brunander har frågat industriministern om regeringen är beredd att ompröva beslutet om att avveckla begränsningsavtalen för lågprisimport av tekoprodukter och utforma nya regler som överensstämmer med dem som finns inom EG.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på interpellationen.

Magnus Persson har frågat mig hur jag bedömer förutsättningarna för de förestående förhandlingarna med EG mot bakgrund av riksdagsbeslutet att avveckla importrestriktionerna inom tekoområdet.

Jag besvarar interpellationen och frågan i ett sammanhang.

I december 1988 ställde sig riksdagen med stor majoritet bakom regeringens avsikt att upphäva alla importbegränsningar på tekoområdet och att till den 31 juli 1991 säga upp de begränsningsavtal som nu är i kraft. I riksdagens ställningstagande ingick också att Sverige bör verka för att tekohandeln återgår till normala GATT-regler.

Bakgrunden till den ståndpunkt som riksdagen intog var att importhinder leder till högre priser för konsumenterna och kan vålla samhället ekonomiska nettoförluster I regeringens anmälan av frågan till riksdagen påpekas att en avreglering skulle gynna konsumenterna och bidra till en dämpning av prisökningarna i samhället, U-ländernas intresse för en sådan åtgärd framhålls också.

Den omstrukturering av tekobranschen i Sverige som genomförts, med omfattande statligt stöd, har nu kommit så långt atl de flesta förelag bör ha goda möjligheter att klara sig i en hårdnande internationell konkurrens. För att ytterligare stärka tekoindustrin inför den kommande avregleringen föreslog regeringen i årets budgetproposition bl,a. ett utökat branschprogram för tekoindustrin. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget.

Sedan den 1 juli 1989 löper således ett fortsatt förhöjt treårsprogram för tekoindustrin. Detta innebär att sammanlagt 255 milj, kr, skall användas till förmån för branschen. Insatser görs framför allt inom områdena teknik, export, design och viss utbildning. Samtidigt har ett utvidgat stöd för arbets-

1 Riksdagens protokoll 1989/90:23

Prot. 1989/90:23 10 november 1989

Svar på interpellationer och frågor

marknadsutbildning inom lekoförelagen beslutals. Detta omfattar 30 milj. kr. under en treårsperiod.

Syftet med dessa åtgärder är alt öka förmågan hos de svenska lekoföretagen att möta den konkurrens som kan uppstå år 1991 när importen från de s.k. lågprisländerna släpps fri. Syftet är också att bidra till all stärka de svenska tekovarornas ställning på såväl den inhemska marknaden som exportmarknaden.

Utöver delta har redan omfattande resurser satsats i ett produktionstekniskt utvecklingscentrum i Borås, Proleko, Delta är en del av det s,k. Teko-Cenler, som invigdes av statsministern i början av oktober. Lennart Brunander nämner i sin interpellation att centret kan få stor betydelse för teko och Sjuhäradsbygden.

Ingenting i våra pågående diskussioner med EG har hittills motiverat en omprövning av det svenska lekobeslutet. Vår ambition är att så långt möjligt delta i den inre marknad som nu tar form. Del är på detta stadium inte möjligt alt förutse formen och strukturen för vårt framlida samarbete med EG. Detta är en fråga för de förhandlingar som vi hoppas kommer atl inledas inom kort.

Frihandel i enlighet med grundläggande GATT-regler är bra för Sverige också på tekoområdel. U-ländernas starka intresse av en avreglering är ett annat viktigt skäl för vårt ställningstagande. Jag vill erinra om att det finns GATT-regler som ger möjligheter till ingripanden mot dumpad eller subventionerad import.

När den pågående multilaterala förhandlingsrundan inleddes åtog sig alla GATT;s medlemsländer, inkl. EG-länderna, att förhandla om en återgång av lekohandeln till normala GATT-regler. Det är alltså inte möjligt att uttala sig med någon säkerhet om EG:s framtida tekopolitik. Det finns inte heller någon anledning alt nu utforma en importbegränsningspolitik på tekoområdel som överensstämmer med EG;s.

Mot denna bakgrund är det självklart atl regeringen har förberett det upphävande av tekorestriktionerna som riksdagen har uttalat sig för. Det är alltså inte aktuellt att ompröva det beslutet.

LENNART BRUNANDER (c):

Herr talman! Jag lackar statsrådet för svaret. Bakgrunden till min fråga är all riksdagen under hösten 1988 fattade beslut om all Sverige skulle avveckla begränsningarna för lågprisimporten och säga upp multifiberavtalet. Det gjordes i samband med all GATT-förhandlingarna skulle starta. Som statsrådet säger är naturligtvis frihandel och återgång till normala GATT-regler till fördel för alla. Syftet med förhandlingarna var all man skulle försöka nå sådana förutsiittningar.

I del lägel går Sverige ensidigt ut och förändrar situationen och beslutar om egna regler, ulan atl man vet vad som kommer att hända. Genom att handla på det sättet har vi inte heller stora möjligheter alt påverka utvecklingen.

Tekoindustrin har som industrigren, som jag ser det, en mycket stor betydelse i Sverige. Den sysselsätter ganska många människor, och den har regionalpolitiskt mycket stor betydelse inte minst för Sjuhäradsbygden.

För konsumenten har tekoindustrin en mycket stor betydelse, genom att man kan köpa de kvalitetsvaror man behöver. Vi har ganska hårda regler när det gäller de färger och annat som man får använda. Synpunkter när det gäller allergier har ju kommit mer och mer i förgrunden. På det området är de svenska bestämmelserna betydligt hårdare än de som finns i andra länder Jag tycker också alt tekoindustrin är viktig ur beredskapssynpunkt, och inte minst har teko en kulturell bakgrund som är värd att slå vakt om.

När vi nu släpper fri lågprisimporten kommer de svenska företagen att få mycket stora problem med konkurrensen. Vilka är det de konkurrerar med? De konkurrerar med förelag i länder där man betalar låga eller inga löner alls och där människor arbetar i dåliga arbetsmiljöer. Det förekommer faktiskt också en hel del barnarbete.

Jag hade för ett par dagar sedan en skolklass på besök. Eleverna var myckel indignerade över att vi i riksdagen ägnar så liten tanke åt att ungefär 50 miljoner barn ute i världen får arbeta under myckel dåliga förhållanden. Det förhållandet uppmuntrar vi ju på det här sättet.

Sverige är en mycket liten marknad och kan inte svälja hela den här lågprisimporten. När nu EG inte förändrar sina regler är ju den marknaden fortfarande hka stängd som den varit tidigare, och då bhr Sverige mer utsatt. Det är ett bekymmer för de svenska företagen och på sikt också för de svenska konsumenterna.

Anita Gradin säger i sitt svar att mofivet var att konsumenterna skulle få billigare varor och att den svenska ekonomin skulle tjäna på delta. Jag hörde att finansminister Feldt för ett par dagar sedan var ute och talade och att han sagt ungefär samma sak. Han sade alt den svenska inflafionen, som nu rakar i höjden, skulle klaras av med att vi får billigare kläder och billigare mat genom avreglering. Det är alltså tekoarbetarna och de svenska bönderna som skall få betala detta. Jag tycker inte del är en riktig politik, och jag tror dessutom inte att den är framgångsrik.

Statsrådet säger atl man har satsat mycket på tekoindustrin och t.o.m. att man har ökat den satsningen. Det är väl inte riktigt sant. Det man håller på med är ju atl dra ner satsningarna på teko. Man har ökat branschprogram-mel något, men samtidigt drar man ner äldrestödet och öppnar gränserna. Det är inte att öka satsningarna på teko.

Men visst finns del satsningar, exempelvis Teko-Center. Det är en mycket bra sak, men den är bra bara under förutsättning att vi har svensk teko kvar. Har vi ingen svensk tekoindustri kvar är det ett slag i luften.

Sedan till EG;s ställning i den här frågan. Statsrådet säger att det inte finns något som motiverar att Sverige ändrar ståndpunkt. Min fråga till statsrådet blir då: Har det inte framkommit kritik från EG och EG-länderna mot den svenska hållningen? Det borde det rimligen ha framkommit. Jag har hört sägas att det har framförts sådan kritik. Del framgår dock inte av svaret. Det skulle i så fall ha utgjort ett incitament för Sverige alt fundera på om vi har gjort rätt.

Statsrådet säger i svaret att det inte är möjligt att uttala sig om EG:s framtida lekopolitik. Ifrån EG:s sida har man väl ändå ganska klart talat om att man inte tänker ändra sin tekopolitik efter 1991, och de förhandlingar som nu pågår har inte heller gett något egentligt besked om att så skulle vara fal-

Prot. 1989/90:23 10 november 1989

Svar på interpellationer och frågor

Prot. 1989/90:23 10 november 1989

Svar på interpellationer och frågor

let. Detta skulle motivera att Sverige skulle fundera över om vi har gått en riklig väg.

Man kanske kan spåra en viss tveksamhet i svaret när statsrådet säger att det inte finns någon anledning för Sverige atl nu ändra sin politik. Det är möjligt atl man med delta vill säga all det kanske kommer atl finnas anledning senare. Om så är fallet tycker jag att man för en mycket kortsiktig poli-fik. Om man först skall avveckla del här och sedan återinföra del, kommer man att få mycket stora bekymmer.

Avslutningsvis skulle jag vilja ställa ett par frågor till statsrådet. Mot bakgrund av detta "nu" undrar jag om man inom regeringen har funderingar eller rent av kontakter med EG som skulle innebära all vi kan se fram emot atl man ändrar tankarna på avreglering som riksdagsbeslutet innebär, och atl man kommer tillbaka till riksdagen med ett förslag om ändrade regler. Kan statsrådet med gott samvete säga atl det inte har kommit någon kritik från EG? Jag tror nämligen att det har förekommit. Vad skulle statsrådet vilja ge för råd och besked till de tekoföretagare i Sjuhäradsbygden, Värmland och på andra håll i landet som inför denna situation är tveksamma om vad de skall göra och om de t.ex. vågar investera?

MAGNUS PERSSON (s);

Herr talman! Jag ber all få lacka statsrådet för svaret på min fråga. Anledningen till frågan är den oro jag möter bland anställda och företagsledare vid tekoföretag inom min egen valkrets. Man är orolig och känner sig styvmoderligt behandlad. Med kraft hävdar man principen om lika villkor. Det har jag förståelse för. Jag talar om förelaget Abeko i Årjäng i västra Värmland som tillverkar regnkläder. Det är ett företag som skulle ligga illa till och få svårigheter om det skulle bli ett alltför gynnsamt imporlklimal för andra länder som tillverkar liknande textilvaror.

Herr talman! Statsrådets svar kan tolkas på olika sätt. Jag tolkar svaret välvilligt och hyser förhoppningen alt man ifrån regeringshåll mycket noga följer frågan och dess fortsatta utveckling. Det råder inget tvivel om alt tekoindustrin betyder mycket för många bygder och län, I motsats till Lennart Brunander vill jag säga alt del utökade branschprogrammel är bra och betyder en hel del. Det bör i rättvisans namn sägas.

Statsrådet säger atl det i nuläget inte är möjligt att uttala sig med någon större säkerhet om EG:s framtida tekopolilik och atl det i konsekvens därmed inte finns anledning all nu utforma en importbegränsningspolitik som överensstämmer med EG:s,

Jag tolkar svaret så atl om övriga EG-länder inkl, GATT-länderna hårdnackat skulle föra en ensidig och protektionistisk politik måste Sveriges förhandlare återupprepa kravet på all samma regler och samma förutsättningar skall gälla, dvs, konkurrens på hka villkor. Detta nu som finns i näst sista stycket i statsrådets skrivna svar kan möjligen välvilligt tolkas så som jag här har gett uttryck för Kan statsrådet vidareutveckla den passusen i sitt avlämnade interpellationssvar?

Statsrådet .\NITA GRADIN:

Herr talman! Till att börja med tror jag atl del är viktigt all slå fast atl svensk textilindustri inte konkurrerar med lågprisländerna ulan främst med

våra vänner bland EFTA- och EG-länderna, De insatser som görs från statens sida är främst till för alt hjälpa företagen att stärka sin ställning när det gäller kvalitet och design och inte när det gäller pris. Vi vet att vi inte kan konkurrera prismässigt med lågprisländerna.

Svensk textilindustri är faktiskt slagkraftig på sitt område. Exporten av svensktillverkade varor ökar, och del är en mycket viktig faktor i sammanhanget.

Till Lennart Brunander skulle jag också vilja säga all jag har hört många rykten om att EG skulle vara kritisk till det svenska beslutet. Del stämmer inte. Det har inte förts fram någon kritik från EG när det gäller vårt agerande i GATT-rundan, Tvärtom används Sveriges beslut - och Norges, som har följt efter - som ett exempel på ett bra beslut i denna GATT-runda,

Vi bör vara medvetna om all den GATT-runda som nu pågår är mycket ambitiös. Del handlar bl,a, om att i- och u-länder skall komma överens om regler i del internationella handelssystemet. Från i-länderna har vi myckel starka krav på regler när det gäller service, jordbruksprodukter, immaterial-rätl m,m. Utvecklingsländerna - för vilka tropiska produkter och textilier spelar en oerhört stor roll - förväntar sig naturligtvis atl vi också skall ställa upp och vara beredda alt ge dem något, om vi skall få de krav tillgodosedda som vi är myckel angelägna om på viktiga områden.

Det pågår en intensiv diskussion inom GATT-rundan, Det pågår också en intensiv diskussion inom EG om hur man skall uppträda, delsamma gäller även den amerikanska administrationen. Jag vill här återkomma till milt svar. När rundan startade 1986 var samtliga länder nämligen överens om atl man åtog sig att verka för atl tekohandeln återgår till normala GATT-regler under rundan. Både Magnus Persson och Lennart Brunander drar nog litet för långtgående slutsatser av att regeringen skulle vara beredd atl ompröva den här avsikten. Med hänsyn till riksdagens välsignelse håller regeringen på med att, med de 15 länder som vi har begränsningsavtal med, komma överens om hur vi skall fasa ut bestämmelserna till 1991.

Prot. 1989/90:23 10 november 1989

Svar på interpellationer och frågor

LENNART BRUNANDER (c):

Herr talman! Statsrådet Anita Gradin säger nu att svensk teko inte konkurrerar med lågprisländerna. Del stämmer när det gäller vissa produkter, men inte när det gäller många andra produkter. Det går atl köpa både kostymer och annat från dessa länder till myckel låga priser. De svenska företagen har ingen chans atl konkurrera med dem. Mot den bakgrunden skulle konsumentpriserna - och det har jag sagt tidigare - på just de produkterna kunna sänkas utan att man förändrar dessa regler. Det är ju inte u-länderna som tjänar de stora pengarna, utan det är mellanhänderna mellan dem som tillverkar produkterna i u-länderna och dem som säljer produkterna här som gör det.

Anita Gradin säger alt det inte har kommit någon kritik från EG. Jag får väl tro på statsrådet när hon säger det. Jag har inte några andra besked än de jag har fått. Anita Gradin går t.o.m, ännu längre och säger all man inom EG har sagt atl del som Sverige gör är bra, eftersom del kan hjälpa EG, Min fråga är då: Offrar man svensk tekoindustri för atl göra sig populär ute i världen hos dem som arbetar för frihandel? Del är alldeles klart all frihandel

Prot. 1989/90:23 10 november 1989

Svar på interpellationer och frågor

i sig är någonting atl sträva efter. Men alt Sverige öppnar sina gränser medan andra länder inte gör det är inte frihandel. Då utsätter vi oss för en risk som det inte finns anledning för oss att ta. Jag vill inte offra svensk teko för att göra det. Rimligtvis borde vi gå parallellt med andra länder.

Vad händer om de ambifiösa förhandhngar som förs inom GATT inte går i lås? Om andra länder behåller sina importrestriktioner och vi inte har våra kvar, vad kommer då att hända? Det skulle jag vilja ha ett svar på från Anita Gradin.

Statsrådet säger i sitt svar att branschprogrammet är så väldigt bra, och Magnus Persson håller med om att del är väldigt bra. De delar det innehåller är väl bra, men felet är att resurserna är tillgängliga mest för de stora företagen. De har en bra administration och kan uppfylla alla de krav som ställs på beskrivningar av vad som skall göras, medan de små förelagen har svårt att tillgodogöra sig insatserna. Vi hade ett annat förslag från centerpartiet om utveckhngslån, som skulle ha varit likvärdigt i delta avseende. Del ville man inte anta. Det är de facto så att stödet till teko nu trappas ned i stället för att trappas upp.

Jag skulle gärna vilja veta vad statsrådet har atl säga om vad som händer ifall GATT-förhandlingarna inte går i lås, och andra länder har kvar sina restriktioner miedan vi slår utan restriktioner. Vad kommer då alt hända?

HÄDAR CARS (fp);

Herr talman! Jag vill gärna erinra om atl beslutet om att avskaffa de svenska tekorestriktionerna fattades av hänsyn till i första hand de svenska konsumenterna. Inte minst barnfamiljerna gör betydande vinster när dessa restriktioner upphävs. Man har räknat med att en familj med två barn förlorar ca 1 500 kr om året på de bestämmelser som har gällt hittills.

Beslutet fattades också av hänsyn till u-länderna och deras möjhgheter att öka sin export och därigenom få den nödvändiga valutan för att komma vidare i sin industriella utveckhng.

Beslutet fattades dessutom med hänsyn till möjligheterna att öka viljan till frihandel. Den viljan är inte minst viktig i de GATT-förhandlingar som nu pågår.

Beslutet fiittades däremot inte av hänsyn till Europeiska gemenskapen eller som något försök till anpassning till EG. Det är dock bra att statsrådet i dag konstaterar att man i GATT uppskattar det beslut som riksdagen har fattat och att EG inte har några invändningar mot det. Jag instämmer varmt i statsrådets ambition alt fullfölja det beslut om en avveckling av de svenska tekorestriktionerna som denna riksdag har fattat.

Statsrådet ANITA GRADIN:

Herr talman! Frihandel betyder ju en arbetsfördelning. Om de svenska tekoföretagen konkurrerar med lågprisländerna, som Brunander säger, så är det deras ensak. Det skall vi vara medvetna om. Avsikten med del stathga stödet är att de svenska tekoföretagen skall vara konkurrenskraftiga på sina områden. De bör då se till att finna nischer som är konkurrenskraftiga ute i världen. Jag tycker att jag, när jag har varit ute, har fått viktiga signaler som säger atl man har ett ökat intresse för produktförnyelse, design och kvahtets-

tänkande och att del finns en tro på branschen och en vilja alt delta i utvecklingen från tekoindustrins sida. Jag tycker att de siffror vi har visar att svenska tekoprodukter på vissa områden slår sig väl på världsmarknaden. Precis som Hädar Cars säger är det av betydelse för de svenska konsumenterna all vi tar bort tekorestriktionerna.

Prot, 1989/90:23 10 november 1989

Svar på interpellationer och frågor

LENNART BRUNANDER (c):

Herr talman! Statsrådet Anita Gradin återkommer till att frihandel är till fördel för alla. Jag håller med om det. Men del existerar ju ingen frihandel när Sverige ändrar sina regler och övriga länder inte gör del. Sverige är ett Utei land med åtta miljoner människor och kan inte diktera villkor och få till stånd en frihandel genom atl fatta egna beslut. Det kan vi möjligtvis göra i samarbete med andra, och då är det bra. Jag tycker inte all vi skall utradera eller försvåra möjligheterna för en bransch, i detta fall tekobranschen, genom att försöka gå före i denna utveckling.

Anita Gradin säger att de svenska lekoförelagen, om de konkurrerar med lågprisländerna och deras produkter, får skylla sig själva. Nu ligger man inte så långt efter rent tekniskt i lågprisländerna. Där köper man precis samma maskiner till fabrikerna som de svenska företagarna. Man kan göra i stort sett samma saker. Men eftersom man i lågprisländerna har lägre kostnader -man betalar inte människorna som arbetar där så myckel, man tar inte hänsyn till miljön och dessutom använder man, som jag sade, barn i arbetet -kan man sälja till helt andra priser. Det är rimligt att vi ställer krav på lågprisländerna i de avseendena också om villkoren skall vara något så när rimliga.

Statsrådet sade tidigare att exporten från Sverige ökar och log det som ett exempel på att det går bra. Ja, exporten ökar, men den ökar inte bara därför atl svensk lekoindustri producerar mer ulan också därför att vi är ett genomgångsland för tekoprodukler. Detta kan bli ett bekymmer i vårt samarbete med EG, eftersom vi kan skapa problem för EG:s marknad på del sättet.

Hädar Cars sade att det är hänsyn till konsumenterna och u-länderna som har gjort atl man har fattat beslutet om att upphäva tekoreslriktionerna. Jag vill nog påslå alt fördelarna både för konsumenterna och för u-länderna är begränsade. Sveriges åtta miljoner invånare kan inte bidra särskilt myckel, i varje fall inte med vår andel av tekokonsumlionen, för atl ge u-länderna så myckel mer jobb. Samtidigt tycker jag att vi skall ställa krav på dem bl.a, när det gäller arbetsmiljö, om vi skall göra på detta sätt.

Tidigare har Anita Gradin och jag varit ganska överens om hur vi skall kunna trygga en bra utveckling för svensk tekonäring. Jag måste tyvärr konstatera att det numera är Hädar Cars och Anita Gradin som är överens.

HÄDAR CARS (fp):

Herr talman! Jag vill bara säga till herr Brunander atl tanken att man i ett u-land skulle betala samma löner till sina anställda som i ett rikt industriland är ganska egendomlig. Om man kunde göra del, herr talman, vore det inte något u-land. Orsaken till att man i ett u-land inte kan betala sådana löner som vi har i Sverige eller ställa samma krav på anställningsförhållanden är just att man inte har någon liknande industriell utveckling. Låt u-länderna använda de konkurrensförutsättningar de har, nämligen bl.a. tillgången till

Prot. 1989/90:23 10 november 1989

Svar på interpellationer och frågor-Svar på interpellationer och frågor

bra och billig arbetskraft, för att långsiktigt skaffa sig de industriella förutsättningar vi har i Sverige. Jag vill erinra om atl ett land som länge har varit utan restriktioner av det slag som vi skall avskaffa i Sverige nu är Schweiz. Schweiz har ändå en hvskraftig tekoindustri. Och det är min varma förhoppning, som jag är säker på delas av statsrådet, att Sverige skall fortsätta att ha en fungerande, god och konkurrenskraftig tekoindustri.

Slutligen, herr talman, eftersom ingen företrädare för moderata samlingspartiet är i salen tycker jag att vi bör erinra kammaren om att också moderata samlingspartiet intagit en position i den här frågan som långt mer påminner om den som är min, och som nu även har bhvit Anita Gradins, än den som i kammaren i dag företräds av herr Brunander

LENNAFLT BRUNANDER (c):

Herr talman! Moderaterna har naturligvis rätt att ha vilken åsikt de vill, och jag har rätt alt kritisera moderater, folkpartister och socialdemokrater när de har åsikter som jag anser är felaktiga. Och i det här fallet anser jag att de har fel.

Det finns mycket starka motiv för att se till att Sverige har en tekoindustri som fungerar. Detta är det primära motivet för mitt resonemang och mina krav.

Hädar Cars säger alt u-länderna inte kan betala hka mycket som vi. Självfallet kan de inte göra det. Men gapet är ju fantastiskt stort. Rimliga löner bör betalas till människor, och hänsyn bör tas till arbetsmiljö och andra miljöfaktorer. Del kan inte vara riktigt att vi i Sverige förbjuds att göra vissa saker samtidigt som man säger att vi kan ha nytta av sakerna, om de görs på något annat håll i världen. Jag kan inte se något moraliskt i detta. Vi i Sverige måste också reagera mot att barnarbetskraft används i detta sammanhang. Men det glömmer Hädar Cars bort varje gång.

Jag tycker att vi bör fundera htet över hur detta borde vara. Vi i Sverige, som är ett litet land, kan inte diktera hur världsmarknaden på tekoområdet skall se ut, men vi kan naturligtvis medverka till att få förbättringar till stånd, men det gör vi inte genom atl radera ut vår egen industri.

Överläggningen var härmed avslutad.

2 § Svar pa interpellation 1989/90:28 samt frågorna 1989/90:55 och 56 om anpassningen till EG, m.m.

Statsrådet ANITA GRADIN:

Herr talman! Carl Frick har i en interpellation ställt ett antal frågor till mig om anpassningsarbetet mellan Sverige-EFTA och EG. Jag kan av naturliga skäl bara svara för det svenska integrationsarbetet. Vidare har Per Gahrton ställt två frågor till statsministern om integrationsarbetet. Arbetet inom regeringskansliet är så fördelat att det är jag som skall svara på frågorna. Samtliga frågor besvaras i ett sammanhang.

Frågorna har som utgångspunkt att regeringen skulle ägna sig åt någon form av smyganpassning till EG utan demokratisk insyn. Det synsättet sak-

nar helt verklighetsgrund. Låt mig än en gång slå fast - jag har gjort det vid flera tidigare tillfällen - att regeringen strävar efter en så öppen och bred information som möjligt om den västeuropeiska integrationen.

Regeringens integrationsarbete bedrivs inom ramen för del mandal som riksdagen givit. Löpande och ingående information om arbetet ges till bl.a. utrikesnämnden och till riksdagens EFTA-delegation, i vilken också en företrädare för miljöpartiet ingår.

Den 5 oktober informerade jag riksdagen om läget i de samtal som Sverige och övriga EFTA-länder för med EG-kommissionen om ett närmare och mer strukturerat samarbete. Vid det tillfället redovisade jag också utförligt hur harmoniseringsarbetet fortskrider och vilka väsentliga förändringar som skett sedan presentationen av den s.k. grönboken i maj i år.

I den lägesrapport om det svenska iniegrationsarbetel som nyligen presenterades av UD:s handelsavdelning framgick att drygt 20 punkter i EG:s vitbok nu kan hänföras till kategorin "likvärdiga regler i Sverige".

Carl Frick undrar hur denna harmonisering påverkar svenskt samhällsliv. För svenskt vidkommande är internationellt samarbete en förutsättning för ekonomisk utveckling, en hög sysselsättningsnivå och fortsatt välstånd. Del är också en förutsättning för att vi i Sverige skall kunna lösa många av de samhällsproblem vi ställs inför i dag, bl,a. på miljöområdet.

Skall det internationella samarbetet fungera krävs gemensamma eller harmoniserade regler på många områden. Det gäller inte minst i arbetet med ökad västeuropeisk integration som vi aktivt deltagit i under hela efterkrigstiden. I utrikesutskottets betänkande (UU 1987/88:24) om Sverige och den västeuropeiska integrationen konstateras att det är naturligt att länder som ligger nära varandra och som har ett nära samarbete reglerar detta samarbete med avtal och överenskommelser av olika slag. Det är just detta som är syftet med våra strävanden på det här området - att enas kring gemensamma regler med lika förpliktelser och rättigheter för alla parter.

Nej, Per Gahrton, regeringen har inte sänkt ambitionsnivån när del gäller alt slå vakt om den yttre och inre miljön, om konsumentskydd och jämställd-hel, om sysselsättning, arbetsrätt och social trygghet. Detta är något som vi också kraftigt understryker i de samtal som förs med EG.

De diskussioner som förs mellan EFTA-länderna och EG om en ny samar-belsstruklur har varit oförbindliga i den bemärkelsen att ingendera parten har gjort några åtaganden. Syftet med diskussionerna är all få en uppfattning om vad en kommande förhandling om ett breddal och fördjupat samarbete skulle kunna omfatta.

Det förhåller sig självfallet på det viset atl vårt samarbete med EG kan föranleda lagändringar på olika områden. Det är riksdagens sak all ta ställning till sådana ändringar. Jag vill samtidigt erinra Carl Frick om atl det finns en ansvarsfördelning mellan riksdagen, regeringen och myndigheterna för dessa frågor. Den ansvarsfördelningen respekterar regeringen.

På de områden där en harmonisering redan skett av svenska bestämmelser till rådande regler inom EG rör det sig i flertalet fall om självständiga svenska beslut. I andra fall är det fråga om att avtal nu i princip är klara. Det gäller t.ex. svensk medverkan i EG-programmet COMETT som avser

Prot. 1989/90:23 10 november 1989

Svar på interpellationer och frågor

V Riksdagens protokoll 1989/90:23

Prot. 1989/90:23 10 november 1989

Svar på interpellationer och frågor

samverkan mellan industri och högre utbildning med inslag av praktikplalser utomlands.

Låt mig i del här sammanhanget besvara Per Gahrtons fråga till statsministern om Rådet för Europafrågor, Rådet för Europafrågor är ett till regeringen knutet samrådsorgan. Dess möten är informella, och rådet har ingen beslutsfattande roll. Några protokoll från mötena upprättas därför inte.

Carl Frick frågar slutligen om folkomröstning och grundlagsändring. Regeringens proposition om den västeuropeiska integrationen (prop. 1987/88:66) har grundligt diskuterats i utrikesutskottet våren 1988, och en mycket bred majoritet i riksdagen har enats om den politik som nu förs. Denna politik bekräftades också av riksdagen i juni i år. Jag ser därför ingen anledning till en folkomröstning i frågan. Den inställningen har jag redovisat tidigare.

Beträffande frågan om en grundlagsändring går det inte nu alt uttala sig om en sådan blir aktuell som en följd av det nära samarbete vi söker med EG, Skulle kommande förhandlingar med EG leda fram till krav på en sådan förändring, blir del riksdagens sak atl ta ställning till frågan.

CARL FRICK (mp);

Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret. Självfallet kan statsrådet bara svara för den svenska delen av iniegrationsarbetel. Men det heta spåret nu är EFTA-spåret, och då kan man inte komma bort från EFTA.

Statsrådet talar om att frågorna som jag har ställt skulle ha som utgångspunkt att regeringen ägnar sig åt en smyganpassning. Statsrådet säger att regeringen strävar efter en så öppen och bred information som möjligt.

Den bild som vi får av all denna information är att integrationen med EG är en ganska okonlroversiell och harmlös historia. Min utgångspunkt för interpellationen är en initierad artikel i Dagens Nyheter, där det hävdas att framgången i förhandlingarna hänger på om EFTA-länderna kan enas om atl underkasta sig allt vad EG redan har bestämt - del som kallas för Tacquis communautaire. Del hävdas också all Sverige vid en anpassning tvingas att acceptera alli: delta,

EG-beslulen kommer då alt bli svensk lag. Nu föreligger det dessutom ett lagförslag där del sägs alt utländska lagar skall kunna lyftas in i svensk lagtext utan översättning och ulan beslut av riksdagen, Ingel av delta berör statsrådet i svaret. Tala om kapitulation! Statsrådet valde nog rätt ord när hon talade orn smyganpassning. För det är inte så att något statsråd vid något tillfälle som jag kan erinra har sagt att vi i Sverige måste svälja alla de beslut som EG redan har fattat och atl dessa beslut i ograverad form skall lyftas in i del svenska lagkomplexet och all grundlagen troligtvis måste ändras?

Varför inte tala öppet från regeringen vad det verkligen är fråga om? Varför skall vi behöva läsa om delta i Dagens Nyheter? Borde del inte vara regeringens demokratiska plikt alt ge medborgarna kontinuerliga och korrekta uppgifter om vad en EG-anpassning faktiskt kommer alt innebära?

Statsrådet svarar inte på mina konkreta frågor:

1. om hon är villig alt öppet redovisa alla de regler som vi nu i praktiken har anpassat oss till.

2. om hon är villig att i riksdagen beskriva hur dessa regler i detalj kommer alt påverka svenskt samhällsliv,

3. om hon är beredd att låta riksdagen ta ställning till alla de nya regler som vi uppenbarligen nu har förpliktigat oss att följa,

4. om hon är beredd att låta svenska folket i en folkomröstning la ställning till själva anpassningen som princip och om grundlagen skall ändras.

Helt kort berör statsrådet frågan om grundlagsändring och säger atl det nu inte går atl uttala sig om en sådan blir aktuell som en följd av det nära samarbete som vi söker med EG. Del känns litet märkhgt att få det svaret, när vi häromdagen kunde läsa alt del nu finns en beredskap för grundlagsändringar med anledning av integrationsarbetet. Del finns med andra ord en beredskap för del som statsrådet inte kan uttala sig om. Det känns litet konstigt. Det är inte bara märkligt, jag tycker det är lurt.

Ja, herr talman, jag vet faktiskt inte hur man skall hantera en fråga när statsråd talar med en tunga och vår vakna press med en annan i en för Sverige viktig fråga. Del som sägs i Dagens Nyheters artikel stämmer väl överens med vad vi i miljöpartiet hela tiden har befarat.

Synd bara att regeringen inte vill visa den demokratiska öppenhet som vi borde kunna förvänta oss och kräva av en regering i ett demokratiskt land. Jag är inte ute efter varje detalj i förhandlingsmaskineriet. Jag är ute efter en öppen redovisning av vad en anpassning, som verkar bli ovillkorlig när den sker, kommer att betyda för vårt dagliga liv och våra möjligheter att fatta avgörande framlidsbeslut själva. Nog är det väl så, herr talman, att lagar för svenskar skall stiftas i riksdagen och vara avfattade på det svenska språket.

Herr talman! Jag är faktiskt mycket bekymrad över atl de partier som är sådana vurmare för en EG-anslulning eller en EG-anpassning på inget sätt reagerar över alt EG:s regelverk skall lyftas in i det svenska lagkomplexet och all vi kommer all överlåta vikliga delar av lagstiftningsarbetet på starka cenlralistiska organ i Bryssel. Jag är bekymrad, eftersom det inte stämmer med vad dessa partier normalt står för, nämligen ett starkt försvar för det svenska territoriet. Denna känsla för landet dunstar i takt med hoppet om atl beslut fattade i andra länder skall ge oss ett än slösaktigare levnadssätt och ännu mera miljöförstöring.

Som ett exempel på vad som är på gång kan man läsa i dag i Svenska Dagbladets ekonomidel: "EG säger nej till svenska freonkrav.

Sverige vill stoppa import av alla produkter, som tillverkats med hjälp av freoner. EG säger nej. Sveriges planer innebär ett brott mot alla avtal."

Här ser man ett tydligt exempel på att vi faktiskt inte kommer att kunna föra en självständig politik i avgörande frågor. Freonerna betraktas ändå som ett av de allra allvarligaste hoten mot vår framtid. När nu EG säger nej till vår bestämda önskan att slippa importera dessa förkastliga produkter borde det vara en varning. Tack för ordet!

Prot. 1989/90:23 10 november 1989

Svar på interpellationer och frågor

PER GAHRTON (mp):

Herr talman! Nyheterna i dag domineras av rubriker som "Berlinmuren faller". Efterkrigstidens indelade Europa håller äntligen slutgiltigt på att braka samman. Möjligheterna för konstruktivt samarbete, inte minst i de

Prot, 1989/90:23 10 november 1989

Svar på interpellationer och frågor

oerhört viktiga miljöfrågorna, i hela Europa tycks nu vara verkliga och realistiska,

EG är en organisation som har som förutsättning och ideologi det kalla kriget och Europas tudelning. Hela tanken bakom EG, atl vara en nyliberal motvikt mot den socialistiska planekonomin, förutsätter den delning av Europa som vi nu ser slutet på. Nu är del dags för helt andra samarbetsformer. Nu är det dags för samarbete som lar hänsyn till hela världsdelen, givetvis också till det globala sammanhanget. Det finns redan en rad organisationer som kan utvecklas för den uppgiften. Här finns Europarådet för Europas demokratier som redan har öppnat sig mot Östeuropa. Här finns FN;sCom-mission for E!urope, ECE, som redan har sysslat med miljösamarbete, något som de flesta inte känner till. Här finns ESK, den europeiska säkerhetskonferensen, sorn ägnar sig ål mycket sådant som har med demokrati och yttrandefrihet all göra förutom freds- och säkerhetsfrågor. Här finns EFTA, som kan vara en brygga mellan öst och väst och som många östeuropeiska länder nu har visat ett starkt intresse för. Det sägs t.o.m. alt några skulle ha begärt all få bli medlemmar.

Vad gör dä Sverige, det neutrala Sverige i Centraleuropa med sin unika position och sina unika möjligheter, för att bidra till en ny framtid för Europa? Jo, ;5verige visar Östeuropa kalla handen. Vår utrikesminister, som har många förtjänster, avvisar praktiskt taget balternas självständighelsslrä-vanden genom att förneka all del som hände där på 40-lalel var en ockupation. Inom EFTA är Sverige drivande för alt säga nej till Polen och Ungern när de närmar sig och vill samarbeta intimare med EFTA.

I stället fortsätter Sverige med en smyganslutning till några europeiska randstaters ambitioner att återupprätta de ideal som en gång styrde dem, när de var kolonialstater. Deras ambitioner atl skapa en västeuropeisk supermakt håller Sverige på atl smyganslula sig till. Del är ingen smyganslulning, det sker i öppenhet, säger statsrådet Anita Gradin. Ja,efter värt tjat, del tjat som Anita Gradin enligt Dagens Nyheter tycker så illa om, har vissa förbättringar skett. Men fortfarande är del ett väldigt segdragande för alt få fram handlingar från de svenska myndigheterna, där de analyserar EG-anpassningens konsekvenser. Fortfarande är del så, som också statsrådet själv erkänner, alt i regeringens centrala organ för EG-anpassningen, Rådet för Europafrågor, för man inte ens protokoll. Så när jag i EFTA-delegationen, där det råder sekretessplikt, begär att vi skall få veta vad som sker i detta råd för Europafrågor kan vi inte få veta någonting, för del finns inget protokoll. Vad är det som är så hemligt, alt man inte ens under sekretess skall få veta det? Vad är det som är så hemligt att inte ens historikerna i framtiden kan få vela vad del var Anita Gradin, statsministern och finansministern talade med näringslivets representanter om - med Peter Wallenberg, Antonia Ax;son Johnson och andra? De får ju sitta med där och planlägga Sveriges inpassning som satellitslat i den nya västeuropeiska supermakt som Jacques Delors, the Ctar of Europé, envetet håller på att bygga, trots att förutsättningarna nu brakar ihop under fötterna på honom, därför all muren faller Vad är det som är så hemligt atl vi i EFTA-delegationen inte ens under sekretess kan få veta vad ni talade med varandra om i detta hemliga råd? Det skulle vara mvcket intressant alt få vela del.

Dessutom får vi inte vela priset för EG-anpassningen. Nu säger statsrådet Gradin: Regeringen har inte sänkt ambitionsnivån när det gäller att slå vakt om den inre och yttre miljön, konsumentskydd etc. Ja, men det var inte så statsministern sade i sitt anförande den 23 mars. Då sade statsministern alt social nedrustning, försämrad yttre miljö eller arbetsmiljö, sämre konsumentskydd osv. är ett pris som vi inte är beredda all betala i förhandlingarna. Den här formuleringen frän i mars är en kategorisk formulering. Men den vågade stalminislern inte upprepa i regeringsförklaringen, den vågade statsministern inte upprepa i en debatt som vi hade här i kammaren och den vågar Anita Gradin inte upprepa i dag. Ni har andra, som Sven Lindqvist uttrycker sig,"snorhala formuleringar". Kan vi få Anita Gradin alt nu här i talarstolen e.jcakt citera statsministerns kategoriska löfte från den 23 mars?

Prot. 1989/90:23 10 november 1989

Svar på interf>ella-tioner och frågor

PER-OLA ERIKSSON (c):

Herr talman! Europa håller ju på alt förändras i mycket snabb takt. Del som för en myckel kort tid sedan var en dröm eller olänkbara tankar är nu verklighet. Bilden av Europa är alltså i dag annorlunda än t.ex. när EG:s så berömda vitbok såg dagens ljus. Jag tänker på utvecklingen i öststaterna, vilken gör atl nya möjligheter till samarbete växer fram i mycket myckel snabb takt.

När vi i centern under den allmänna motionstiden skrev vår partimotion om Europafrågorna pekade vi på utvecklingen i öststaterna. Vi såg möjligheter för Sverige alt via EFTA bidra till ett aktivt knytande av närmare kontakter med öst.

Vi hade förstås inte ens i vår livligaste fantasi någon förhoppning om atl utvecklingen i Östeuropa skulle gå så snabbi som del nu går - dess bättre går utvecklingen i positiv riktning.

Därför är det viktigt alt vi i vårt närmande till EG - där vi skall harmonisera vår lagstiftning - inte försvårar det för oss att också bedriva ett aktivt samarbete med länder utanför EG- och EFTA-området. Nu när Berlinmuren tycks falla får vi inte resa nya murar mot länder som står utanför del s.k. västeuropeiska samarbelsområdel.

Jag tror att det finns skäl att i ljuset av EG - EFTA-förhandlingarna i allt större utsträckning se detta i ett alleuropeiskt perspektiv och att se Europafrågan utifrån nya utgångspunkter. Det är så mycket spännande som håller på att hända. Därför får vi inte bara låsa oss inne när def gäller EG-EFTA-förhandlingarna och en harmonisering enbart gentemot EG.

Herr talman! Regeringen har på riksdagens uppdrag ett mandal alt inom ramen för EFTA förhandla med EG utifrån den förhandlingsplattform som riksdagen har presenterat för regeringen. Vi står bakom den plattformen. Men del här mandatet har också sina begränsningar. Jag tror all del är nödvändigt all regeringen regelbundet kommer tillbaka till riksdagen, till EFTA-delegationen, med rapporter. Jag vill gärna här och nu säga atl jag tycker atl Anita Gradin på olika sätt lever upp till våra förväntningar om atl få ständig information. Jag har inga anmärkningar på den punkten alt rikta mot Anita Gradin. Hon har nog i stället mänga gånger drivit på för atl vi skall ställa oss till föfogande när det gäller alt få del av informationen.

Det är viktigt atl säga atl det som pågår också innebär atl del är nödvän-

Prot. 1989/90:23 10 november 1989

Svar på interpellationer och frågor

digt atl vi får analyser här hemma. Det behövs konsekvensanalyser av vilka regelverk som kommer att påverka Sverige i ohka avseenden på miljöns och på regionalpolitikens område, för de enskilda hushållen, på konsumentskyddels område, på arbetsmiljöns område osv.

Ett myckel stort arbete lades ned på energifrågorna i samband med våra mest intensiva debatter i slutet av 1970-talel och i början av 1980-talet. Konsekvensutredningar genomfördes. Jag tycker atl vi också på detta område skulle behöva konsekvensutredningar och konsekvensanalyser Först därefter kan vi ordentligt ta ställning till de olika förslag som växer fram i förhand-Ungarna mellan EFTA och EG, Vi måste få veta var smärtgränsen går - jag tog upp den frågan i går i EFTA-delegationen. Var anser alltså regeringen alt smärtgränsen går i olika frågor?

Den 19 december kommer ju EG:s och EFTA:s ministrar alt samlas till ett möte för alt ta ställning till del förhandlingsmalerial som de olika arbetsgrupperna har tagit fram och för all ta ställning till de oförbindliga samtalen. Det handlar då, som jag ser saken, om alt signalera antingen grönt eller rött ljus för arbetet med alt gå vidare med dessa frågor. Det kommer att vara en mycket viktig signal för framtiden. Men när del gäller atl få veta förutsättningarna - v i har i och för sig fått veta att förutsättningarna för fortsatta överläggningar är goda - är del viktigt atl vi också närmare får del av det skriftliga material som finns beträffande de olika arbetsgrupperna. Muntliga föredragningar är bra - ja. Men jag tror alt det på vissa punkter är nödvändigt att regeringen åtminstone för t.ex. EFTA-delegationen och utrikesnämnden visar del material som man skall la ställning till den 19 decemberoch framöver.

Per Gahrton uppehöll sig väldigt mycket vid Rådet för Europafrågor. I och för sig kan det vara intressant alt få följa den samtalsklubbens arbete. Men jag tror kanske inte att den är det mest intressanta i det här sammanhanget. Det mest intressanta är faktiskt det material som ministrarna den 19 december skall ta ställning till och del material som därefter kommer fram. Det är viktigt alt dessa saker redovisas öppet och att materialet får så bred förankring som möjligt här i riksdagen.

HÄDAR CARS (fp):

Herr talman! Målet för Europeiska gemenskapen är atl avskaffa alla inre gränser mellan de tolv länder som deltar i detta samarbete - att ge människor, varor, tjänster och kapital möjligheter att röra sig över dessa gränser lika obehindrat som vi i Sverige kan förflytta oss mellan t.ex. Götaland och Svealand, Det finns en fantastiskt stor tanke bakom detta - alt på detta sätt försöka ena tolv länder i Europa, ett arbete som vi i denna kammare har all anledning alt hälsa med den allra största glädje.

Det är alltså tolv demokratier med höga sociala och miljömässiga mål som har beslutat sig för att samarbeta omfattande och djupt. De har också haft stora framgångar hittills i sin verksamhet. Hade de inte haft det, hade vi inte fört den diskussion i kammaren som vi i dag för.

EG har visat att demokratin, den starka tonvikten på mänskliga rättigheter och tilltron till marknadsekonomin fungerar alldeles utmärkt för människorna. Det är stora skillnader i vad länderna i EG har åstadkommil och den utveckling som vi har i Östeuropa. Efter hand har del skapats en klyfta när

det gäller levnadssätt och levnadsstandard, vilken det till slut inte längre varit möjligt alt dölja på östsidan.

Vi ser i dag hur förändringens vind sveper fram över Östeuropa - det började i Sovjet och fortsatte i Baltikum, Polen och Ungern och nu gäller det DDR, Det är ett utslag för atl människorna i öst.har förstått alt det som hänt på den andra sidan av muren varit så oerhört myckel mera givande och stimulerande för medborgarna där än del som de socialistiska enpartidikla-turerna har kunnat åstadkomma. När dessa nu bryts upp och människorna öppet visar alt de vill ha en förändring är det deras önskan och förhoppning att en dag själva kunna få bli medlemmar av Europeiska gemenskapen. Del är en stark drivkraft bakom dem som i dag försöker ändra förhållandena i Östeuropa och skapa utrymme också där för frihet, mänskliga rättigheter och marknadsekonomi. Jag önskar dem stor framgång.

Del är den här kraften för en förändring inte bara i Europa ulan också, långsiktigt, när det gäller nya former för samarbete i världen som Per Gahrton - skam över honom! - karakteriserar som en europeisk randstal. Detta EG, med 320 miljoner invånare, som i demokratisk frihet försöker utforma en framtid, karakteriserar han som en europeisk randslat.

Jag skall inte ägna mer tid åt Per Gahrton, i varje fall inte i denna debatt -han är inte värd del. Hans negativa inställning, hans förakt för demokrati, frihet och mänskliga rättigheter i Europa, bör verkligen målas upp för vad det är. Miljöpartiets kamp mot del europeiska arbetet för enighet och strävan är föraktlig - jag vill gärna klart säga delta i denna kammare.

Sedan vill jag vända mig till statsrådet och ställa två frågor. Inom den Europeiska gemenskapen pågår nu en strävan atl också skapa en social dimension, att se till alt människorna verkligen får full valuta av del arbete som bedrivs, så alt de kraftfullt skall känna att del som skapas kommer alla till del på ett rättvist och riktigt sätt. Det fanns en artikel om detta av Jan Olsson i Dagens Nyheter i går.

Det vore intressant att höra hur statsrådet ser på Sveriges möjligheter att på något sätt delta i och påverka diskussionerna och uppbyggandet av denna sociala dimension i Europa. Atl vi inte kan spela någon stor roll förstår jag, eftersom vi har valt att inte söka medlemskap i EG, Men vi kanske ändå har någon möjlighet atl påverka, alt vara med i varje fall i de intellektuella samtalen. Låt oss utnyttja de möjligheterna! Statsrådet kan gärna beskriva dem, om hon har något alt säga på den punkten.

Jag vill i min andra fråga till statsrådet konstatera all vi uppenbarligen ännu inte har nått så långt i våra förhandlingar med EG atl diskriminering av svenska företag på den europeiska marknaden inte är möjlig. Jag läste med oro atl Ericsson och Nokia - de svenska och finska storföretagen när det gäller elektronik - skulle kunna komma i ett sämre konkurrensläge vid offentlig upphandling än de förelag som har hemort inom EG.

Vad kan vi göra ål detta? Varför kommer man nu med sådana propåer från EG:s sida, som innebär att de här företagen skall kunna diskrimineras? Borde man inte tvärtom visa större öppenhet från EG:s sida när förhandlingarna mellan EFTA och EG pågår?

Prot. 1989/90:23 10 november 1989

Svar på interpellationer och frågor

Prot. 1989/90:23 10 november 1989

Svar på interpellationer och frågor-Svar på interpellationer och frågor

GUDRUN SCHYMAN (vpk):

Herr talman! Det är en fantastisk beskrivning av vad EG är som vi just har fått lyssna till av Hädar Cars. Del låter som om det är rena rama Sörgården, en idyll utan like, som vi nu skall bli en del av. Den beskrivningen är så långt från verkliglieten som man kan komma.

Jag vet inte vilken uppfattning Anita Gradin har om hur det ser ut där, men dessa tolv länder, som är högt industrialiserade och kapitalistiska, har en social utslagning och en arbetslöshet som är otroligt stor jämfört med Sverige. Del finns en rad förhållanden som kan kritiseras i dessa länder. Del är märkligt alt man kan ha så olika bilder av hur verkligheten ser ut.

I den utveckling som nu pågår, med internationell avspänning och nedrustning, och den demokratiseringsprocess och de nödvändiga förändringar som sker i de östeuropeiska länderna, ingår en strävan atl få normala förbindelser med Västeuropas länder, de nordiska länderna och de neutrala länderna. Hur tror Anita Gradin att denna process påverkas av atl vi är så ensidigt inriktade på förhandlingar med EG-länderna?

Min uppfattning är att vi försvårar den nödvändiga demokratiseringsprocess som pågår i de östeuropeiska länderna genom att vara så ensidigt inriktade på EG. När nu en rad av dessa länder, framför allt Ungern och Polen, är intresserade av att få förbindelser med de nordiska länderna och med Sverige via EFTA, svarar vi att vi inte kommer att ta ställning till det därför att vi är intresserade av EG och det är de förhandlingarna som gäller

Det snäva synsätt som regeringen uppvisar i fråga om den process som pågår i de östeuropeiska länderna bidrar inte till alt processen fortsätter på ett bra sätt. Vår uppgift i dag inom pohtikens alla områden är atl se till atl förslärka den demokratiseringsprocess som pågår, fördjupa den, utveckla den och se till alt den blir så stabil som möjligt. Det är i skenet av detta som vi måste se på vårt handlande.

Det är också i skenet av den processen oerhört viktigt att Sverige finns som ett neutralt land. Jag tror att de neutrala länderna i Västeuropa över huvud taget har en stor uppgift, en mission, att fylla för den fortsatta demokratiseringsprocessen i Östeuropa. Genom samtal som jag har haft vet jag atl dessa länder är mycket intresserade av atl föra diskussioner med Sverige och de neutrala länderna. Att vi kan erbjuda oss att vara diskussionspartner och samarbetspartner samt erbjuda organisationer som inte har slormakt-spoliliska ambitioner, där det handlar om handel och ekonomi ulan inblandning av överstatliga organ, är livsviktigt för de här ländernas vidare utveckling. Vi borde i detta läge ha en mycket mera aktiv och offensiv hållning till den östeuropeiska utvecklingen än vad den svenska regeringen uppvisar i sitt myckel snäva perspektiv och sitt ihärdiga EG-förhandlande.

Det skulle vara intressant att höra hur Anita Gradin ser på de här frågorna och om vårt ihärdiga EG-förhandlande verkligen på ett positivt sätt påverkar den nödvändiga utvecklingen i Östeuropa.

Statsrådet NITA GRADIN:

Herr talman! I denna debatt påstår framför allt miljöpartiet att regeringen skulle försökt smyganpassa Sverige bakvägen till EG och att del är alla möj-

liga fel på vårt arbete. Det är tydligen svårt för miljöpartiet att acceptera att man inte har fått gehör för sina egna åsikter i denna kammare.

Herr talman! Jag kan inte se annat än atl regeringens uppgift är alt följa riksdagens beslut. Vi har nämligen fåll ett mandal, med andra ord ett åläggande, från Sveriges riksdag, som säger alt vi i de diskussioner vi för med EG skall förhandla på alla områden så långt delta är förenligt med vår neutralitetspolitik. Medlemskap är nu inte aktuellt. I övrigt är inga områden uteslutna. Det är från den utgångspunkten som regeringen arbetar.

Jag har hela liden - långt innan miljöpartiet kom in i denna kammare -hållit såväl riksdagen som utrikesnämnden och EFTA-delegationen underät-tade om hur detta arbete sker och om atl vi skall föra en dialog om hur arbetet fortlöper.

Det är faktiskt så, Carl Frick, att man om man vill åstadkomma en folkomröstning också kan ta initiativ till det i denna kammare.

Per Gahrton säger atl Sverige, när vi nu har möjligheter till nya samarbetsformer i Europa, avvisar öststaterna. Det är inte sant - och det vet Per Gahrton efter gårdagens möte med EFTA-delegationen.

Vi har också sagt att del samarbete mellan EFTA och EG som vi nu diskuterar skall ses inte bara i skenet av del som nu förekommer i Östeuropa, utan i hela det globala perspektivet. Alla överenskommelser som eventuellt träffas skall naturligtvis också vara förenliga med det internationella, globala systemet, nämligen GATT-systemet. Sverige är - det kan jag passa på att svara Gudrun Schyman också - myckel aktivt och känner sitt ansvar för den demokraliseringsprocess som pågår i Östeuropa. Det är inget nytt atl vi är engagerade i olika arbeten. Bl.a. efter ministerpresident Ryzjkovs besök i Sverige inledde vi ett diskussions- och seminariearbete, som har pågått några år, just för atl förmedla kunskaper, för all ha en dialog och för all ställa upp på de sätt som här kan vara intressanta.

När det gäller Polen och Ungern deltar Sverige i de större sammanhangen. Det finns någonting som heter 24-gruppen, där EFTA-länderna, EG-länderna, USA och Canada deltar. Där försöker vi hitta möjligheter till ekonomiskt samarbete och till samarbete på alla områden. Jag är mycket engagerad och jag tycker alt del är viktigt att vi som neutralt land ställer upp för den process som nu pågår i öst. Men det hindrar inte atl uppgift nr 1 när det kommer till EFTA är förhandlingar mellan EFTA och EG. Men del finns ingen motsättning i de ställningstagandena.

Till Per-Ola Eriksson skulle jag vilja säga alt jag tycker att del är viktigt atl vi gör konsekvensanalyser. Del är vad vi har givit långtidsutredningen i uppdrag. Den har redan publicerat några studier som handlar om samhällsekonomi, Europasamarbele, arbetsmarknaden och samhällsekonomin samt företagsinvesteringar. Jag skulle, herr talman, vilja återkomma till mitt förslag alt de olika utskotten inbjuder arbetsgrupperna, så all de kan få de tekniska informationer och de specifika kunskaper som utskotten vill ha i fråga om arbetsmiljö och alla de områden som arbetsgrupperna arbetar med. Jag tror att det skulle bli en myckel lång och tröttsam överläggning, och den kanske inte passar som kammaröverläggning. Jag tror alt det skulle vara myckel nyttigt för de olika utskotten i riksdagen att ta kontakt med alla de arbetsgrupper vi har och på del sättet få möjlighet till kunskaper.

Prot. 1989/90:23 10 november 1989

Svar på interpellationer och frågor

Prot; 1989/90:23 10 november 1989

Svar på interpellationer och frågor

Med den sociala deklarationen, the social charter, pågår ett intensivt arbete. Sverige bidrar på sitt sätt också i den dialogen. Fransmännen, som står för ordförariideskapet, är mycket angelägna om all man vid del toppmöte som skall ske i december kan få fram ett ställningstagande till den sociala deklaration som nu växer fram.

PER GAHRTON (mp):

Herr talman! Ett av många skäl till alt jag i går kunde fira tioårsdagen av mitt livs klokaste beslut, nämligen atl lämna folkpartiet, stod i talarstolen för en stund sedan. Ett parti som kan ha en person med så totalt felaktig uppfattning om den internationella verkligheten som handelsminister kan man över huvud taget inte ha någon befattning med.

Där slösade jag bort 24 sekunder. Tyvärr var det nödvändigt.

Herr talman! Statsrådet Anita Gradin anser inte att hon smyganpassar. Jag har medgett atl det har blivit förbättringar efter värt tjat. Men det är också ett faktum att det i kammarens protokoll finns kritik från samtliga borgerliga partier i olika omgångar mot delar av informationspoliliken. Något svar på varför del som sker i Rådet för Europafrågor är så hemligt att del inte ens kan avslöjas med anmodan om sekretess eller för framlidens historiker fick jag inte heller här. Det pågår fortfarande en mängd utredningar inom de stadiga verken som klassas som internt arbetsmaterial och därför inte heller är tillgängligt för parlamentariker, inte ens för oss som sitter i EFTA-delegationen. Jag har begärt atl få en förteckning över alla handlingar som integrarionssekrelariatet har upprättat. Jag har inte fått någon sådan förteckning. Del finns ganska mycket kvar all röja upp innan vi kan sluta tala om alt det är en smygpolitik som pågår.

Avvisar Sverige öststaterna eller ej? Jag vet atl statsrådet inte accepterar termen avvisar. Samtidigt har regeringen klart sagt ifrån atl man prioriterar EG-samarbetet. Man prioriterar del så myckel alt del skall vara färdigt innan man på allvar vill ta itu med de propåer som kommer från östeuropéernas sida, De;t gör alt EFTA har förvandlats till en anslutningsorganisalion för EG och inte längre betraktas ha något egenvärde. Jag tycker att del är ytterligt beklagligt,

I en artikel i senaste numret av European Affairs skriver en ekonom, ingalunda en miljöpartist, all EFTA tvärtom är den organisation som är mest lämpad att brygga över ösl-väst-klyftan. Varför kan regeringen inte la upp Sveriges gamla fina roll som överbryggare av motsättningarna i Europa, i stället för atl klamra sig fast vid detta helt felkörda EG-spår i en tid när förutsättningarna för Europas tudelning håller på att braka ihop?

Herr talman! Statsministerns 23 mars-löfte, det kategoriska löftet att en försämrad miljö etc, är ett pris EG-anpassningen inte är värd, kan vi få det upprepat här i talarstolen?

HÄDAR CARS (fp):

Herr talman! Europeiska gemenskapen, Gudrun Schyman, är långtifrån någon Sörgård, Den är en dynamisk, sjudande del av världen, i snabb ekonomisk och social utveckling. Det är ett område med 320 miljoner invånare, som bestämt sig för atl finna gemensamma vägar för att stärka freden i

Europa och andra delar av världen, att gagna demokrati, frihet och mänsk-hga rättigheter samt alt underlätta för andra, inte minst för de av socialismen, och framför allt av de partier som står Gudrun Schyman utomordentligt nära, förtryckta folken i Östeuropa, att också få del av de rättigheterna. De vill finna en sådan social dimension i sitt samarbete att de ekonomiska frukterna av utvecklingen kommer alla till del. De vill stärka arbetet på att skapa en god miljö i hela del område som EG tillhör.

Herr talman! Folkpartiet i sin helhet delar Per Gahrtons uppfattning på en punkt. Det var och är att del klokaste beslut han fattat var att lämna folkpartiet.

Jag hoppas på flera tillfällen att med statsrådet Gradin få diskutera frågorna om vad den sociala dimensionen innebär och vilka våra möjligheter är att medverka i den. Jag fick inte någon riktigt klar bild av hennes inlägg i dag, om hon ser några mer goda vägar för oss att ta del i det arbete som just nu pågår. Jag förstår att man är ganska nära att komma fram till någon form av "social charter", social deklaration. En sådan kan bli oerhört viktig också för vår del. Det är inte likgiltigt på vilket sätt man åstadkommer den struktur som skall se till att alla får del av den ekonomiska växtkraftens frukter. Sverige har ett intresse av att vara med och diskutera def. Också vi kommer i betydande utsträckning att finna det förenligt med våra intressen att tillämpa liknande regler. Därför bör vi även ha ett inflytande på hur dessa regler nu utformas.

Prot. 1989/90:23 10 november 1989

Svar på interpellationer och frågor .

CARL FRICK (mp):

Herr talman! Statsrådet Gradin upprörs över ordet smyganpassning. Det är helt okej att regeringen följer riksdagens beslut att man skall förhandla på alla olika områden som är aktuella i sammanhanget. Men vad vi har svårt atl förstå är att man inte öppet kan tala om vad det blir för konsekvenser av de förhandlingar man ger sig in på.

En källa inom näringslivet säger enligt Dagens Nyheter: "När de svenska riksdagsmännen fattar vad det är vi gått med på kommer det att bli ramaskrin. Det är ju fråga om ett helt system av regler på det ekonomiska området som principiellt skiljer sig från det svenska regelverket och som EG nu vill all vi skall anpassa oss till och tillämpa i våra domstolar som om det vore svensk lag."

Jag tycker att det är mycket viktigt att man öppet talar om för svenska folket vad del exakt är för någonting. Vilka lagar skall vi anpassa oss till? Vilka lagar skall lyftas in i det svenska systemet? Detta skall faktiskt presenteras för Sveriges riksdag för beslut - det tycker jag är ett minimikrav när det gäller öppenhet. Och sådan öppenhet har vi ännu inte sett ett enda spår av.

En av mina frågor var om Anita Gradin var villig att i riksdagen beskriva hur de här reglerna kommer att påverka svenskt samhällsliv. Då räcker det inte att bara säga att det är viktigt och bra för svenskt näringsliv. Vad innebär det konkret? Det borde faktiskt vara regeringens demokratiska plikt att öppet redovisa delta - och det vill hon inte.

Anita Gradin svarar inte heller på frågan om hon är beredd att låta riksdagen ta ställning till alla dessa nya regler som vi uppenbarligen har förpUktat oss att följa enligt "Pacquis communautaire". Jag tycker att det innebär bris-

Prot. 1989/90:23 10 november 1989

Svar på interpellationer och frågor

lande öppenhet, bristande demokratisk vilja, att inte redovisa för svenska folket och Sveriges riksdag vad det faktiskt är för någonting. Det är väl ett rimligt krav alt Anita Gradin skall redovisa detta. Men hon vill inte del, och jag tycker att det är mycket dystert.

Hon säger heller ingenting om detta som gäller freonerna och miljön och som nu EG vill stoppa. Vi har alltså berättigade krav på atl slippa importera sådant som vi har sagt nej till i Sverige. EG säger nej - det skulle bryta mot alla avtal. Jag tycker alt detta säger mycket om den här europeiska fästningen och dess inställning.

Det är också mycket beklagligt, tycker jag, att man i nuvarande läge inte lugnar sig. Vi bör se efter vilka öppningar vi kommer att ha mot Östeuropa och se till att de människor som bor där också betraktas som européer- innan vi är beredda att sluta oss inom den europeiska fästning som faktiskt har till syfte alt bygga murar runt om i Europa mot omvärlden. Att det sedan kan vara gränslöst inom Europa, det är en sak för sig. Men det är alltså fråga om alt bygga murar mot omvärlden, och det tycker jag att Sverige som demokratiskt land med goda traditioner i internationellt arbete inte skulle ställa upp på - det är utomordentligt dålig politik.

GUDRUN SCHYMAN (vpk):

Herr talman! Jag tycker att jag fick ett mycket dåligt svar på min fråga till Anita Gradin om hur vårt ensidiga engagemang i EG:s framväxt nu påverkar utvecklingen i Östeuropa. Anita Gradin säger alt det inte finns någon motsättning mellan vårt engagemang och den utvecklingen - vår positiva hållning till Östeuropa. Jag vill påstå att det finns en motsättning i och med att vi intar hållningen alt vi inte kan föra några konkreta förhandlingar eller vidta några faktiska åtgärder när det gäller det ekonomiska samarbetet med de östeuropeiska länderna förrän vi är klara med integrationsprocessen i förhållande till JEG. Del är en passiv och avvaktande hållning, som kommer alt försvåra den utveckling som i dag pågår i de östeuropeiska länderna.

Sedan säger Anita Gradin alt vi har seminarier om Östeuropa. Ja, det är ju jättebra. Men jag tror inte att man i t.ex. Polen eller Ungern är särskilt betjänt av all Sverige deltar i seminarier. Jag tror alt man skulle vara mycket mer betjänt av konkreta diskussioner som också resulterar i faktiskt handelsutbyte, och konkreta diskussioner om ökat miljösamarbete, som också gäller pengar. Vi skulle kunna inleda samarbete och på olika sätt upppmuntra utvecklingen och försöka hjälpa till att lösa frågorna. Det handlar ju inte om seminarier, utan det handlar om pengar, faktiska kunskaper och faktiska beslut. Sverige som neutralt land har ju en handlingsfrihet, som jag anser alt vi skulle utnyttja på ett mycket aktivt sätt.

Till Hädar Cars vill jag säga att vi efterlyser litet konkreta besked. Måla nu inte bara EG i ljusa färger! Det finns faktiskt en social verklighet. När det gäller hög arbetslöshet, utslagning, syn på kvinnor, syn på miljöproblem osv. vet vi atl de här länderna står för en politik som inte ens folkpartiet står för i Sverige, Flyktingpolitiken är ett exempel. Det finns många reaktionära drag i de här högt industrialiserade kapitalistiska länderna.

Då kommer Hädar Cars med kommunistspökel. Det är som alt trycka på en knapp. Jag tror att Hädar Cars är medveten om vilken politik vpk står

för. Inte del? Jag skall då överlämna partiprogrammet, så kan han bli medveten om vår politik. Jag tycker inte atl det är särskilt konstruktivt att föra debatten i kalla krigels termer. Och jag skulle önska att litet av det nytänkande som faktiskt de östeuropeiska länderna representerar i dag också drabbade den svenska riksdagens ledamöter och del liberala partiet.

Prot. 1989/90:23 10 november 1989

Svar på interpellationer och frågor

PER-OLA ERIKSSON (c):

Herr talman! Eftersom det här är min sista replik, hoppas jag all jag inte skall riva upp alltför mycket damm.

Mot bakgrund av trätan mellan de två tidigare partivännerna i folkpartiet. Hädar Cars och Per Gahrton, undrar man hur den politiska skolan var i folkpartiet för tio år sedan, för det var ju fler än Per Gahrton som lämnade folkpartiet. Men det är en mer intern uppgörelse inom folkpartiet.

Det är vikliga frågor som del nu handlar om, och i en interpellationsdebatt som bara lar upp ett fåtal bilar kan man inte spänna över hela fältet. Jag skall begränsa mig till några saker.

Anita Gradin säger all Sverige inte avvisar staterna i Östeuropa. Det är väl riktigt, men vi bjuder kanske inte heller in dem till EFTA för att samarbeta med dem. Mot bakgrund av vad som händer i Östeuropa har Sverige och EFTA ett ansvar för att understödja den demokratiska process som har startat och pågår. Därför efterlyser jag mer av aktivitet från EFrA:s sida, för jag tror att EFTA kan bh del redskap som öststaterna behöver. EFTA beslår ju av en blandning av länder som har en helt annan inriktning än de som ingår i EG.

Sedan tycker jag att det är riktigt, som Anita Gradin säger, att de olika utskotten i riksdagen bör la tillfället i akt att fördjupa sig i de olika bitarna. Jag tror alt man på det sättet kan få en mer konstruktiv och konkret debatt.

Den 19 december skall Anita Gradin m.fl. sätta sig ned för att ta ställning till det material som de ohka arbetsgrupperna har tagit fram. Det är ett oerhört viktigt möte. Och det är klart atl Anita Gradin alltid kan luta sig mot det förhandlingsmandat som riksdagen har gett regeringen - all förhandla så långt som möjligt när det är förenligt med vår neutralitetspolitik. Men jag tror atl del är myckel viktigt att man inför dessa förhandlingar klargör vilka principer i övrigt regeringen har. Jag återkommer senare, Anita Gradin, till frågan om det material som ligger på bordet och som jag tror atl vi på olika sätt bör få möjlighet atl fördjupa oss i. Eftersom Anita Gradin i många andra sammanhang visar öppenhet i samtalen, har jag goda förhoppningar på den punkten.

Statsrådet ANITA GRADIN:

Herr talman! Låt mig först ta upp mötet den 19 december, vilket jag inte hann med i mitt förra anförande. I riksdagens informationsstund i går redovisade jag en summering av de tjänstemannasamtal som har ägt rum. Om jag är rätt underältad har även EFTA-delegationen i skriftlig form fått en summering av de oförbindliga samtalen. Jag redovisade för riksdagens ledamöter i punktform också de slutsatser som vi som ministrar drog av tjänste-mannasamlalen och som bör ligga till grund för det ordinarie möte mellan EFTA-ministrarna som skall ske den 11-12 december. Vi skall då försöka

Prot. 1989/90:23 10 november 1989

Svar på interpellationer och frågor

enas om hur diskussionen den 19 december skall gå till. Det skall naturligtvis också föregås av sedvanlig diskussion i utrikesnämnden.

När det gäller den sociala dimensionen har Sverige deltagit bl.a. genom att Europafacket har direktkontakt med EG-kommissionen i de diskussionerna. Där har de arbetsgrupper som finns också kunnat bistå med material. Tyvärr kom det seminarium som Norge skulle stå för mellan EFTA och EG om den sociala dimensionen inte till stånd på grund av politiska förändringar. Det hade vi sett som en viktig dialog mellan EFTA och EG.

Nu ser det ut som om den "charter" som finns är en hygglig bas för att gå vidare i diskussionerna om den sociala dimensionen. Jag tror, precis som Jacques Delors, att man måste gifta ihop den ekonomiska dimensionen med den sociala, om det verkligen skall kunna bh en bra gemensam marknad.

Carl Frick upprepade sin uppmaning till mig alt redogöra för konsekvenserna. Den tid som är anslagen för ett interpellationssvar är fio minuter. Jag vill då fråga: Har Carl Frick läst den gröna boken? Där finns redovisningar av konsekvenser, och det är bara att läsa innantill. Läs långtidsutredningens analyser! Riksdagsledamöter är som folkets valda representanter till för att läsa in sådant material, dra slutsatser av det och gå ut till sina väljare med det de på det sättet har fått lära sig.

Sedan några ord till Gudrun Schyman om konkreta åtgärder när det gäller östländerna. Det är inte jag som har hittat på att det skall hållas seminarier. Det är Polen och Mr Ryzjkov som har bett om dem för att man på det sättet skall lära sig vad marknadsekonomi är, hur man sköter banker, hur man bedriver arbetsmarknadspolitik, osv. Sverige har stäUt kunskaper till förfogande.

Det är också så att det finns pengar när del gäller Polen. De 300 miljonerna kan inte Gudrun Schyman vara omedveten om.

Jag tycker faktiskt att det är något av en skendebatt när man försöker hävda att regeringen inte är engagerad bara för att man själv är ointresserad och inte vill att det skall finnas ett samarbete mellan EFTA och EG. Nu är det så att vi skall ha ett samarbete EFTA-EG, och där är EFTA-spåret den svenska linjen.

Det är också så att vi har ett ansvar och ställer upp för det ansvaret när det gäller demokratiseringsprocessen i Öststaterna. Vi gör det i ECE, vi gör det i form av de ställningstaganden vi gör i Europarådet, i ESK-processen och i 24-gruppen.

Det är riktigt att del när det gäller EFTA faktiskt är under hösten som allt detta har utspelat sig. Därför har ministerrådet i EFTA första tillfälle att ta ställning vid det ministermöte som äger rum den 11-12 december. Jag kan försäkra er om att det kommer ett uttalande om just EFTA och öststaterna men också om vissa andra relationer som gäller tredje land.

Vi har inte bara att ställa upp på EFTA-spåret i samarbetet mellan EFTA och EG - det är viktigt, men från svensk synpunkt är det också viktigt atl vi ställer upp för östländerna i den situation som i dag råder. Jag tycker alt del är dumt att försöka dra upp motsättningar mellan de här olika engagemangen. Det tjänar inte Sverige på.

PER GAHRTON (mp):

Herr talman! Riksdagsdebatter är inte till för atl riksdagsledamöter skall få information ~ det finns effektivare sätt alt åstadkomma det - utan för att offentligheten skall få information. Därför är det ganska poänglöst atl hänvisa till tjocka ulredningsluntor eller till sekretessbelagda organ av olika slag. Del är offentligheten som skall få viss information genom våra debatter via massmedia.

När det gäller det hemliga rådet som jag har frågat om har jag fortfarande inte fått veta varför del är så hemligt.

När det gäller 23 mars-löftet om atl EG-anpassning inte är värt priset av försämrat socialt skydd, försämrad miljölagstiftning, osv., har jag inte fått någon förklaring till att del löftet från regeringshåll numera icke kan upprepas i den kategoriska form som del gavs den 23 mars. Tolkningen är självfallet atl regeringen har fått klart för sig alt del inte går atl hålla del löftet. Rapporten i Svenska Dagbladet i dag om att EG protesterar mot den svenska freonlagsliftningen är bara en av tiotals, ja, hundratals, bevis för alt del förhåller sig på del sättet.

Möjligtvis kunde statsrådet lyssna på vad en miljöpartist har att säga i stället för att prata med en folkpartist! Men del kanske inte spelar någon roll vad vi säger längre. Okej, vi pratar till offentligheten i stället. Jag hade annars tänkt ge regeringen några goda råd på vägen, nämligen att ni skall avbryta den generella EG-anpassningen, säja nej till s.k. EES-instilutioner, behålla grundlagarna oförändrade och hålla de givna löftena om atl miljö-och välfärdsvinster inte får offras för EG-samarbetets skull.

Ingå gärna ett avtal om fortsatt frihandel med EG! Ingå gärna avtal om människors möjligheter alt röra sig fritt och studera, arbeta och forska! Hela EG får gärna bli ett Danmark för oss när det gäller relationer av det slaget -det har vi absolut ingenting emot.

Slä vidare vakt om EFTA:s egenvärde som frihandelsorganisation och inbjud Danmark alt aktivt medverka i EFTA, som observatör, senare kanske som medlem - det finns danskar som vill del. Och framför allt, bemöt de mest frihetliga öststaternas EFTA-intresse mer positivt än ni har gjort hittills! Stärk Europarådet, som kan utvecklas, givetvis utan atl demokralikra-vel på medlemskap uppges.

Och salsa på den miljöorganisation som redan finns för hela Europa, nämligen ECE, och protestera när EG-anhängare talar som om EG vore den enda organisation som finns i Europa för miljösamarbete. Det är direkt lögnaktigt. Det var i ECE man kom överens om en reduktion av svavelutsläppen till 1995, den s.k. 30-procenlsklubben - del är otillräckligt men dock ett steg på vägen.

Sist men inte minst; Ta initiativ till ett freds- och miljösamarbete mellan ett bälte av länder genom Centraleuropa mellan militärblocken! Var positiv till den upplösning som sker i Östeuropa, och la chansen för Sverige att spela en konstruktiv roll i stället för att vara en liten mus som ryter vid sidan om EG!

Prot. 1989/90:23 10 november 1989

Svar på interpellationer och frågor

Prot. 1989/90:23 10 november 1989

Svar på interpellationer och frågor

GUDRUN SCHYMAN (vpk):

Herr talman! Jag instämmer i de goda råd som Per Gahrton har utdelat till regeringen. Jag kan skriva under dem allesammans. Jag efterlyser också en mer aktiv hållning.

Anita Gradin säger alt Sverige inte tjänar på alt vi försöker måla upp en motsättning mellan Sveriges integration med EG och vårt förhållande till de östeuropeiska länderna. Jag menar atl del faktiskt är så atl ett passivt förhållningssätt från Sveriges sida försvårar den utveckling som vi vill skall äga rum i del östeuropeiska länderna. Jag tror alltså inte att det går att komma ifrån del. Del kan ju vara intressant atl höra från Anita Gradin vilken roll hon kommer atl förespråka all EFTA skall ha i förhållande till Östeuropa. Det skall ju hållas ett minislermöte i december.

Kommer Anita Gradin att vara den som är förespråkare för att EFTA skall ha ett öppet förhållningssätt till de östeuropeiska länderna och tillåla atl andra länder blir medlemmar i EFTA osv,? Det skulle vara intressant atl få höra del. Kommer Anita Gradin alt förespråka atl ingenting skall hända förrän efter 1992? 1 sa fall har hon del passiva förhållningssätt som jag alltså kritiserar. Jag hoppas få svar på den punkten.

Anita Gradin talade också om att del är nödvändigt atl den sociala dimensionen utvecklas i EG. Det vore hederligt att redovisa att den sociala dimension som man generellt inom EG talar om inte är densamma som vi anlägger när det gäller social- och välfärdspolitik. Inom EG handlar det om arbetsmarknadspolitik.

De andra sociala frågorna är lågt prioriterade, såvitt jag har förstått. Det är väl inte för inte som en grupp i EG-parlamenlel har sagt att om det inte händer någonting på det sociala området, kommer det att försvåra den ekonomiska integrationen. De efterlyser åtgärdsprogram helt enkelt, som i dag är mycket lågt prioriterade inom EG-arbetet. Det är bara all beklaga att det är på del sättet, men del är faktiskt sä.

Anita Gradin berörde också frågan om de 300 milj. kr. Jag är medveten om dem och alt det också är ett mycket futtigt bidrag. Sverige förmår mer när del gäller ekonomiskt samarbete med bl.a. Polen. Vi har faktiskt råd med del, och del skulle dessutom gagna oss själva om vi hade en mer aktiv hållning.

Slutligen vill jag säga att frågan i hela EG-integrationsprocessen ju är denna: Vad innebär det atl EG för en centralistisk pohtik? EG går mot stora och odemokratiska strukturer, när man i Östeuropa har en helt annan utveckling med desinlegration och ökad nationell suveränitet och ökat regionalt bestämmande. Dessa utvecklingar går rakt emot varandra.

Jag menar att EG är ett exempel på ett gammalt tänkande. Det är gamla mäns gamla tcinkar om ett stort Europa - dessutom befäst. Den militära dimensionen har vi inte talat om i dag. Den kan man emellertid inte bortse från. Vi får väl anledning att tala om delta i andra sammanhang. Detta är gammaldags tänkande, menar jag.

CARL FRICK (mp):

Herr talman! Ja, Europa har väl alltid tillhört den gamla världen. Nu verkar det som om vissa delar av Europa definitivt skall förpassas till det gamla. Del är mycket beklagligt.

Anita Gradin frågade mig om jag hade läst den gröna boken. Förvisso har jag gjort del. För mig är del mera ett giftgrönt häfte. I det redogörs myckel kortfattat för en lång rad frågor. De svar man får ger upphov till långt fler frågor än de svar man får. Vi kommer atl få anledning att använda oss av boken som ett frågeinstrumenl.

De frågor som jag har ställt har statsrådet tyvärr inte besvarat. Hon påstår all hon under tio minuter inte hinner ge långa redogörelser. Jag begär i och för sig inte alt Anita Gradin skall stå här i kammaren och redogöra för dessa frågor. Man kan till riksdagen faktiskt lämna redogörelser för konsekvenserna av de beslut man har varit med om atl falla. Man måste öppet kunna redovisa de olika regler man har gått med på och vilka konsekvenser de får för del svenska samhället. Jag tycker faktiskt atl del är en demokratisk rättighet i ett demokratiskt land alt få reda på vad som verkligen händer i en process som kan innebära den kanske allra största förändringen i svenskt samhällsliv under överskådlig tid. Den frågan skall man alltså inte kunna redovisa öppet i Sveriges riksdag, för Sveriges folk. Det är ganska häpnadsväckande.

Jag vill ansluta mig till dem som tidigare här har talat om all vi skulle dämpa vår iver i denna fråga för tillfället. Var öppna inför de processer som sker i vår omedelbara närhet!

Som Gudrun Schyman säger är del en ganska makalös förändring som pågår. I den gamla delen av Europa, alltså inom EG-området, går man in för stenhård centralism medan man i den andra delen av Europa bryter sig loss ur detta och genomför en stark decentralisering.

Det är fantastiskt atl Sverige, som är ett litet land, nu skall in i den hårda, stora, starka byråkratin i stället för atl vara en förmedlande länk och bidra till att öppna Europa för de olika ländernas möjligheter all utveckla sig själva i frihandelslika former i stället för atl låsa sig fast i en struktur där 80% av de avgörande besluten skall fattas i Bryssel. Det är ganska fantastiskt. Man flyttar från Moskva till Bryssel, så att säga. Del är en ganska sorglig utveckling. Den skall inte vi i Sverige delta i på allvar.

Frihandel tycker jag absolut vi skall ha, men vi skall inte låsa in oss i den europeiska fästningen. Den tiden borde verkligen vara borta. Jag hoppas på en folkresning mot EG,

Prot. 1989/90:23 10 november 1989

Svar på interpellationer och frågor

Överläggningen var härmed avslutad.

3 § Hänvisning av ärende till utskott

Föredrogs och hänvisades Motion 1989/90;Bo32 till bostadsutskottet

Prot. 1989/90:23 4 § Bordläggning

10 november 1989

Anmäldes och bordlades

Propositionerna

1989/90:48 Kompensation till studerande med studiemedel för vissa skatteeffekter

1989/90:51 Statiig medverkan vid finansiering av ett civilt flygplansprojekt vid Saab-Scania AB

Konstituticmsutskottets betänkanden

1989/90:KU1 Statlig förvahning m.m.

1989/90:KU3 Kommunala frågor

1989/90:KU4 Vallagsfrågor

1989/90:KU6 Åtgärder mot våldsskildringar i videogram m.m.

1989/90:KU9 Normgivning m.m.

1989/90:KU11 Ordensfrågor m.m.

1989/90;KU14 Lokala egendomsnämnder i stiften

1989/90:KU19 Fortsatt försök med förändrad budgetprocess i riksdagen

Utrikesutskottets betänkanden 1989/90:UU1 Krigsmaterielexport 1989/90:UU4 Antarktis

Socialförsällcringsutskottets betänkanden 1989/90:SfUl Tandvårdsförsäkringen 1989/90:SfU2 Svenskt medborgarskap 1989/90:SfU3 Utbyggnad av socialförsäkringssystemet

Utbildnings.utskottets betänkanden 1989/90:UbUl Vissa läroplansfrågor m,m. 1989/90:UbU2 Vissa utbildningsplanefrågor m.m.

Näringsutskottets betänkanden 1989/90:NL'3 Krigsmaterielindutrin 1989/90:NU6 Oljeutvinning i Östersjön

5 § Meddelande om interpellationer

Meddelades att följande interpellationer framställts

den 9 november

1989/90:53 av Gudrun Schyman (vpk) till statsrådet Anita Gradin om anpassningen till EG och neutralitetspolitiken:

Sveriges neutralitetspolitik innebär alliansfrihet i fred och neutralitet i
26 krig.

Den har format officiell svensk utrikes- och säkerhetspolitik i mer än 170 Prot. 1989/90:23 år, trots alt avsteg gjorts från den vid skilda tillfällen, som t.ex. när den 10 november 1989 svenska regeringen tillät tyska trupptransporter genom Sverige under andra världskriget.

Just nu pågår arbetet för att anpassa Sveriges pohtik till EG:s inre marknad på alla områden. Inom EG tangeras ofta militära områden. I militära kretsar anses många av EG:s "civila" projekt bli användbara för vapenindustrin. Utvecklingen går mot en koncentrerad, mer specialiserad vapenindustri.

Vår försvarsindustri har också under senare år anpassat sig till den utvecklingen. Vår export av vapen har ökat, våra egna vapensystem har blivit alltmer beroende av importerade komponenter och vår vapenindustris engagemang utomlands har ökat.

Redan i dag har svensk vapenindustri skrivit 37 licensavtal med företag i EG-slater, Våra samarbetspartner t.ex. i Frankrike och Storbritannien kommer inte alt acceptera atl svensk lag förhindrar dem alt sälja till vem de vill.

Dessutom deltar svenska företag i flera av EG:s projekt som väntas få militär tillämpning, bl.a. SKF, Sandvik, Ericsson, televerket och flera universitet.

Jag vill därför fråga utrikeshandelsministern;

Hur stämmer ovanstående med vår neutrahtetspolitik? Medverkar Sverige indirekt till atl nedrustningssträvandena i Europa äventyras?

den 10 november

1989/90:54 av Karin Thomé (mp) till arbetsmarknadsministern om följder av kärnkraftsavvecklingen:

Folkomröstningen om kärnkraft i Sverige gav till resultat alt högst tolv reaktorer skulle få byggas och användas, samt att kärnkraften skulle avvecklas så att ingen reaktor skulle vara i drift efter år 2010.

Riksdagen har beslutat att avvecklingen skall börja med avstängning av två reaktorer 1995-1996.

Vissa grupper påstår att detta skulle vara en "förtida avveckling", som skulle strida mot folkomröstningsresultatel. Detta påstående är inte korrekt, ty folkomröstningsresultatet säger ingenting om när reaktorerna skall stängas och därför kan inte heller någon avstängningstidpunkt vara "förtida" i förhållande till omröstningens resultat. Alla som är insatta i energifrågor torde vara överens om att det skulle vara praktiskt omöjligt atl stänga av alla tolv reaktorer den sista december 2010.

Miljöpartiet har i sin avvecklingsplan visat hur Sverige, ulan större problem, kan avveckla samtliga reaktorer på tre år.

Vissa grupper påstår all beslutet att avveckla två reaktorer under åren 1995-1996 skulle leda till välfärdens undergång i Sverige, att det skulle leda till stor arbetslöshet.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga arbetsmarknadsministern:

Prot. 1989/90:23 - Vilken effekt får den planerade kärnkraftsavvecklingen på sysselsätl-
10 november 1989 ningen? Inom vilka yrkesområden beräknas arbetstillfällen öka/minska i

jämförelse med om kärnkraften ej skulle avvecklas? Hur stor uppskattas denna ökning/minskning av antal arbetstillfällen vara inom resp. yrkesområde? Vilka stimulansåtgärder planeras för utvecklingen av alternativa förnyelsebara energislag som bioenergi samt vind- och solenergi?

- Vilken e1:fekl kommer den planerade kärnkraftsawecklingen atl få på arbetsmiljön? Vilka kommer att få förbättrad arbetsmiljö? Behöver några speciella åtgärder vidtas för att ingen skall få en försämrad arbetsmiljö?

- Vilken effekt kommer den planerade kärnkraftsavveckUngen att få för regionalpolitiken i stort? Inom vilka geografiska områden och på vilket sätt förutses antalet arbetstillfällen atl öka/minska?

6 § Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 9 novetnber

1989/90:195 av Mona Sahlin (s) till statsrådet Göran Persson om avgiftsbe-lagda skolmåltider:

I Sigtuna kommun föreligger förslag till fullmäktige om all avgifisbelägga skolmåltiderna med 10 kr. per lunch. Detta innebär en avgift på nära 2 000 kr. per läsåir och elev.

I skollagen 5 kap. 14 § står: "Avgifter får inte las ut för ansökan till gymnasieskolan ... I verksamheten får också förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna i något annat avseende."

En avgift på nära 2 000 kr. per läsår kan knappast betecknas som obelyd-hg. Det skulle innebära en avsevärd utgift för många familjer med normala inkomster. Del är heller inte ovanligt med mer än ett barn per familj i gymnasieskolan.

Anser skolministern det vara förenligt med skollagens intentioner om en kostnadsfri utbildning atl avgifisbelägga skolmaten med 2 000 kr. per läsår?

1989/90:196 av Bengt Hurtig (vpk) till industriministern om utländska förvärv av andelar i svenska storföretag:

De svenska storföretagen får en alltmer transnationell karaktär. Ett typiskt sådant företag är Volvo med försäljning i 130 länder men med tre fjärdedelar av sina anställda i Sverige.

Volvos fabriker och underleverantörer finns spridda i hela vårt land, och de är av stor betydelse för såväl civil som militär produktion.

För närvarande pågår en kraftig omstrukturering av transportmedelsindu
strin i världen. Av de diskussioner som då och då läcker ut i massmedia fram
går att det inte är uteslutet att t.o.m. Volvokoncernen helt eller delvis kan
28 hamna i utländsk ägo.

Jag vill därför fråga: Prot. 1989/90:23

, • n , u • ,, , ■ 10november 1989
Anser statsrådet att det ar ett nationellt sakerhetsinlresse att Volvokon-

cernen förblir i svensk ägo?

den 10 november

1989/90:197 av Ragnhild Pohanka (mp) till justitieministern om s,k. kommunarrest för vissa kurder:

I Dagens Nyheter den 8 november 1989 rapporteras:

"Regeringen kräver alt de fyra kurder i Malmö som sedan fem år har så

kallad kommunarrest förnekar sina sympatier för PKK. Gör de avbön så

slipper de både terroristslämpeln och begränsningarna i sin rörelsefrihet." Jag vill fråga justitieministern:

Är detta sant?

1989/90:198 av Carl Frick (mp) till statsrådet Anita Gradin om anpassningen till EG;

Fråga med anledning av skriften:

"LÄGESRAPPORT OM DET SVENSKA INTEGRATIONSARBETET OKTOBER 1989"

Vi får finna oss i att benämningen "det svenska integrationsarbetet" innebär arbete på alt anpassa svenskt samhälle till den västeuropeiska ekonomiska gemenskapen.

På s. 15 under rubriken 2:1 Offentlig upphandling står del att läsa: "På det nordiska planet pågår en utredning om regler och praxis för regional och lokal upphandling."

Med anledning av delta korta meddelande vill jag fråga statsrådet om hon vill redogöra för denna utredning, dess syften och tänkta resultat.

1989/90:199 av Annika Åhnberg (vpk) till bostadsministern om saneringen av "sjuka hus":

Del är nu klarlagt alt "sjuka hus" ger upphov till allergier, hudbesvär och andra hälsoproblem. Regeringen har nu gett möjhghet till ombyggnad med bättre räntevillkor. Därigenom har saneringsåtgärder möjliggjorts.

Men i vårt land finns många bostadsområden med "sjuka hus", som också behöver saneras. Stiftelsen Teigebostäder i Södertälje t.ex. ansökte för ett år sedan om dispens från samma regel för sanering av ett bostadsområde i Järna. Man väntar ännu på besked. För de drabbade hyresgästerna är det en plågsam väntan.

Jag vill därför fråga:

1. År beslutet angående bostadsområdet Dalen all betrakta som ett prejudi
kat?

2. När avser regeringen besluta angående stiftelsen Telgebostäders ansö
kan? 29

Prot. 1989/90:23 1989/90:200 av Elisabeth Persson (vpk) till socialministern om ändrade vill-

10 november 1989 kor för frivillig sjukförsäkring;

Före 1986 var en hemmavarande person utan förvärvsinkomst sjukförsäk-rad med en sjukpenning på 8 kr. per dag. När denna försäkring togs bort, infördes en möjlighet att hos försäkringskassan teckna en frivillig sjukförsäkring.

I teorin ställs inga hälsokrav för atl få komma med i försäkringen, men i praktiken är del annorlunda. Var och en måste vid försäkringens tecknande deklarera tidigare sjukdomar. Det här får konsekvenser framför allt för dem som lider av kroniska sjukdomar med tillfälliga skov. Som ett exempel kan nämnas psoriasis, en sjukdom som kan blossa upp i intervaller och där emellan vara latent i långa tider.

Som försiikringsvillkoren är utformade utgår ingen ersättning till den som gjort en ärlig hälsodeklaration och sedan insjuknar i den sjukdom som upp-givits vid försäkringens tecknande.

Jag vill fråga socialminister Sven Hulterström:

Tänker socialministern la några initiativ för att ändra villkoren i den frivilliga sjukförsäkringen?

1989/90:201 av Margö Ingvardsson (vpk) till socialministern om åtgärder för att förhindra viss användning av privata patientregister;

150000 av City Akulens patienter har i dagarna fått brev från chefsläkaren. Brevet är en uppmaning att agera mot Stockholms läns landsting som beslutat att av ekonomiska skäl begränsa den privata sjukvården. Alt läkare utnyttjar det beroende som patienter alltid känner gentemot sin doktor för politiska sylten är oetiskt.

Jag frågar därför socialministern:

Kommer regeringen att agera så att patientregister inte kan missbrukas på det sätt som skett i City Akuten i Stockholm?

1989/90:202 av Lennart Brunander (c) till finansministern om åtgärder mot inflationen:

Finansministern uttalade sig nyligen om den svenska ekonomin. Han sade då att avregleringar inom jordbruket skulle leda till billigare mat och lägre inflation. Den livsmedelspolitiska arbetsgruppen har inte kunnat konstatera att så blir fallet med bibehållna införselavgifter,

Handelsledel tar en ökande andel av matpriset och är därmed den största orsaken till inflationen inom livsmedelssektorn. Strukturen i den svenska handeln, med tre stora block, leder till atl priskonkurrensen är dålig. Delta har den livsmedelspolitiska arbetsgruppen över huvud taget inte analyserat, trots att finansdepartementet tydligen vill få ned inflationen till varje pris.

Är finansminister Feldt beredd alt ta kraftlag mot inflationen där den verkligen uppstår?

7§ Kammaren åtskildes kl. 10.46. Prot. 1989/90:23

10 november 1989 In fidem

OLOF MARCUSSON

/Gunborg Apelgren

Prot. 1989/90:23

10november 1989 Innehållsförteckning

Fredagen den 10 november

1§ Svar på interpellation 1989/90:24 och fråga 1989/90:148 om reg
lerna för import av tekoprodukter............................................ 1

Statsrådet Anita Gradin Lennart Brunander (c) Magnus Persson (s) Hädar Cars (fp)

2 § Svar på interpellation 1989/90:28 samt frågorna 1989/90:55 och 56

om anpassningen till EG, m.m........................................................ 8

Statsrådet Anita Gradin Carl Frick (mp) Per Gahrton (mp) Per-Ola Eriksson (c) Hädar Cars (fp) Gudrun Schyman (vpk)

3 § Hänvisning av ärende till utskott................................................ 25

4 § Bordläggning 26

5 § Meddelande om interpellationer

1989/90:53 av Gudrun Schyman (vpk) om anpassningen till EG

och neutralitetspolitiken............................................................... 26

1989/90:54 av Karin Thomé (mp) om följder av kärnkrafts
avvecklingen .......................................................................... 27

6 § Meddelande om frågor

1989/90:195 av Mona Sahlin (s) om avgiftsbelagda skolmåltider 28

1989/90:196 av Bengt Hurtig (vpk) om utländska förvärv av an
delar i svenska storförelag......................................................... 28

1989/90:197 av Ragnhild Pohanka (mp) om s.k, kommunarrest

för vissa kurder........................................................................... 29

1989/90:198 av Carl Frick (mp) om anpassningen till EG_____________ 29

1989/90; 199 av Annika Åhnberg (vpk) om saneringen av "sjuka

hu5"......................................................................................... 29

1989/90:200 av Elisabeth Persson (vpk) om ändrade villkor för

frivillig sjukförsäkring.................................................................... 30

1989/90:201 av Margö Ingvardsson (vpk) om åtgärder för att

förhindra viss användning av privata patientregister.......................... 30

1989/90:202 av Lennart Brunander (c) om åtgärder mot infla
tionen ................................................................................... 30

32 gotab 99319, Slockholm 1989