Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1989/90:125

Fredagen den 18 maj

Kl. 9.00-14.02

Förhandlingarna leddes till en början av tredje vice talmannen.

Reformerad svenskundervisning för vuxna invandrare

1 § Reformerad svenskundervisning för vuxna invandrare

Föredrogs ulbildningsulskotlels belänkande 1989/90;UbU27 Reformerad svenskundervisning för vuxua invandrare

(prop. 1989/90:102).

AnLl ULF MELIN (m);

Herr talman! Betänkandet som vi skall debattera i dag är ett efterlängtat betänkande. Det är på liden atl regeringen tagit sig samman och lagt fram propositionen om reformerad svenskundervisning för invandrare.

Vi moderater har kritiserat många av de regler som gällt på detta område sedan riksdagens beslut 1986. Syslemel och reglerna har varit stelbenta och lidit brist på flexibilitet. Det finns, dess värre, ett otal exempel på detta. De som förlorat på detta är invandrarna och flyktingarna, som har passiviserats på grund av våra stelbenta bestämmelser.

Att det förhåller sig på detta sätt är inte bara påståenden från min sida, utau samma konstateranden kau man bl. a. läsa i RRVs rapport om hur sfi-systemet fungerar Del är ett underbetyg för den hittills förda flyktiugpoliti-ken atl människor har passiviserats till alt bli socialbidragstagare i månader och år utan att komma ut i arbetslivet. För atl komma lill rätta med och förbättra de fel och brister som finns i nuvarande regler, har vi moderater lagt fram många förslag lill riksdagen.

Jag vill inledningsvis säga att det finns många bra förslag i betänkandet och i propositionen, som kommer atf leda till alt vi kan la hand om våra flyktingar på ett bättre sätt än vad som tidigare varit fallet. Del jag främst tänker på är atl vi nu får enhetliga statsbidrag i form av elt samlat schablonbidrag för flyktingar och ett statsbidrag för övriga invandrare till gruud-sfi-undervisniugen. Det innebär atl vissa flyktingar inte längre kommer att diskrimineras.

Del är också positivt atl även socialdemokraterna till slut har insett att def måste finnas variationer och möjligheter lill att koncentrera undervisningen för de invandrare som kan tillgodogöra sig den. Del har inneburit elt stort

1 Riksdagens proiokoU 1989/90:125

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Reformerad svenskundervisning för vuxna invandrare

slöseri med resurser och psykisk hälsa atl bara tillåla en undervisningslid på maximall 21 timmar per vecka.

Trots atf det lar lång lid innan invandraren kommer i arbele eller inleder reguljära studier, har samhället svårt all tilvarata invandrarens kunskaper, En undersökning visar att endasl en femtedel av invandrarna arbetar inom yrken som motsvarar nivån på deras tidigare utbildnirig. Därför är det av stor vikt alt utskottet konstaterar alt det är myckel otillfredsställande atl många invaridrare irite kau få arbele inom de områden och på den nivå som de har kvalifikatiouer för

Jag vill i del sammanhanget säga atl jag hoppas atl ekvivaleringsverksam-helen vid UHÄ kommer all hålla jämna sleg med efterfrågan och alt man från deu kommunala sidan agerar i ett tidigare skede i framtiden. Lyckas vi inte med dessa förbällringar kommer vi moderater atl få anledning att återkomma under den allmänna motionstiden.

Och nu till ell par av våra reservationer

Statens invandrarverk arrangerar svenskundervisning under den tid flyktingar vistas i förläggning. Statens invandrarverk upphandlar utbildningen av olika anordnare. För denna undervisning saknas kompetenskrav för lärarna och krav på läroplan. Undervisningens kvalitet är i hög grad skiftande. Några förändringar i verksamheten föreslås infe i propositionen. Def är beklagligt. Förläggningssvenskau har eu betydande omfaftuiug. Det totala anlalel undervisniugstimmar i svenska uppgick 1988/89 till 450 000 och omfattar gott och väl hälften av all grund-sfi.

Vistelsetiden på förlägguirigarna är för måriga flyktingar lång, alldeles för lång. För närvarande har över 7 000 flyktingar fått uppehålls- och arbetstillstånd, meu de saknar kommunplats, vilket gör aft de blir kvar på förläggningarna.

Mot den bakgrunden anser vi atl det är angelägel atl flyktingar som fått arbets- och uppehållstillstånd får påbörja sfi-uudervisning även om de vistas i flyktingförläggning. Deri kommun där flyktingförläggningen är belägen bör ansvara för undervisriingen. För denna sfi-undervisning skall samma regler gälla beträffande läroplan, lärarkompetens, anordnare av undervisningen saml statsbidrag som för grund-sfi i övrigt. Med vårt förslag kan flyktingen tidigare gå ul i arbetslivet eller fortsätta med vidare studier

Herr talman! Jag är förvånad över att vi moderater måste reservera oss på den här puuklen. I de olika betänkariden som debatteras i dag finner jag utmärkta beskrivningar när det gäller exempelvis de alltför långa vistelseti-derria på förläggriirigarria för dem som fåll siria tillstånd klara eller den bristande flexibiliteten i sfi-systemet. Def är djupt beklagligt att inte utskottet med Ingvar Johnsson i spetsen förmår dra konsekvensen av detta olyckliga förhållande. Jag skulle bli mycket tacksam om jag kunde få ett svar på varför ni inte tillstyrker reservation 2.

I reservation 6 tar vi upp kommunernas val av ariordriare. Eriligt riu gällande bestämmelser får kommunerna förlägga grund-sfi till komvux, studieförbuud eller folkhögskola. I propositionen föreslår regeringen aft rätten för kommunerna att välja anordnare utökas till att också omfatta AMU och deu statliga högskolan. Def är vår uppfattning all det inte finns någon anledriing att i lag reglera vilka anordnare kommunerna får anlita för att genomföra

undervisningen i grund-sfi. Del är av större vikt atl man i stället får anlita de anordnare som på ett effektivt sätt tillhandahåller en god utbildning. Beslut om utbildningsanordnare bör föregås av en öppen upphandling.

Majoriteten i utskottet auser atl regeringens förslag ger ell tillräckligt utrymme för val av anordnare och att elt anbudsförfarande eventuellt skulle leda lill alt elt lågt pris ges företräde framför audra fördelar av t.ex. pedagogisk art. Detta är ju kvalificerat norisens! Vi har ju i eff annat sammanhang i betänkandet understrukit vikten av lärarkompetens och läroplari.

I reservatiori 10 tar vi upp frågan om varvriing av studier och arbete. Enligt riu gällaride regler är del fullt möjligl atl varva studier med arbete/praktik. Emellertid visar de utvärderingar som gjorts att detta inte har fungerat. Del-tagarria i grund-sfi får i många kommuner inte hjälp av arbetsförmedlingen förrän de är klara med siu svenskundervisning. Detta innebär onödigt långa väntetider inför fortsatta studier eller för inträdandet i arbetslivet. Av den anledningen har vi moderater föreslagit alt riksdagen återigen skall uttala vikten av alt detta i framtiden måsle fungera bälire. Jag är förvånad över att majoriteten visar ett sådanl ringa intresse i denna viktiga fråga.

Herr lalman! Med del anförda yrkar jag bifall till de reservationer där moderata företrädare deltagit.

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Reformerad svenskundervisning för vuxna invandrare'

AnL 2 CARL-JOHAN WILSON (fp);

Värderade lalman! Undervisningen i svenska är givelvis mycket viktig för invandrares och flyktingars möjlighel alt aripassa sig till och trivas i det sveriska samhället. Den som kommer fill Sverige för aff här börja en ny tillvaro med hopp om trygghet och trivsel, måste försöka lära sig sveriska så Sriarl som möjligt. Ju förr den nye svensken kan förstå och fala def svenska språket, desto suabbare blir han eller hori accepterad av oss irifödda sveriskar

En vettigt genomförd svenskundervisning för vuxna invandrare är alltså oerhört viktig för Sveriges invandrar- och flyktingpolitik.

I de flesta momenten i betänkandet 1989/90:UbU27 tillhör folkparliel ulskotlets majoritet, och jag yrkar bifall lill hemställan i betänkandet med undantag av de moment som "drabbats" av reservationer fråu folkparliel. Jag skall här kommentera ett par av avvikelserna.

Regeringen och ulbildningsulskotlels majoritet auser all man bäst påverkar sludieintensitelen genom atl begränsa en kommuns skyldighet alt ordna svenska för invandrare lill två år fråu kyrkobokföriugsdageu.

Tyvärr kan mau inte förutsätta atl alla invandrare kommer i gång med sina studier i svenska språket snabbt. Folkpartiet - liksom vänsterpartiet kommunisterna och miljöpartiet de gröua - anser därför aft vi infe skall sätta någon bortre tidsgräns för kommunens skyldighet att ordna undervisriirig i svenska för invandrare. Den åsiktsskillnaden är orsak till reservation nr 1. Jag yrkar bifall fill reservafion nr 1 - och i förekommande fall också till reservaliori rir 4.

Värderade lalmari! 1 stateris anslag till timersättning vid vissa vuxenutbildningar ingår också s.k. studiesocialt stöd vid vissa kurser i teckenspråk. Det iririebär t.ex. aft föräldrar till döva och gravt hörselskadade barn får stöd i form av betald vistelse vid utbildning om barnels handikapp. I reservation

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990 ;

Reformerad s vensk -undervisning för vuxna invandrare

16 föreslår miljöparliet de gröna och folkpartiet alt även syskon lill döva och gravt hörselskadade barn skall få denna möjlighet. Jag yrkar bifall lill reservation nr 16.

Värderade talmau! Folkparliel har synpunkter på statsbidragssystemet för den här verksamheten. Det framgår av ett antal motioner i ärendet. Eftersom regeringen nu förbereder en proposition, som skall läcka all vuxenutbildning, nöjer vi oss för närvarande med att invänta den.

• AnL 3 MARIANNE ANDERSSON i Vårgårda (c);

Herr talmau! En av målsättriingarna med flyktiugpolitikeu måste vara att deri som kommer lill värt larid så sriart som möjligt skall lära sig det svenska språket, få undervisning om del svenska samhället och de skyldigheter och rättigheter man har De skall komma ut i arbetslivet så snart som möjligt. Ineffektivitet i det avseendet ger också grogrund för negativa stämningar i del svenska samhället, vilket vi erfarit senast i nyhetssändningarna i morse.

Del syslem för svenskundervisning för invandrare som funnits under några år har visat uppenbara brister, vilkel också påvisats i rapporter från riksrevisionsverkel och diskrimineriugsombudsmannen. Alltför stelbenta regler har hindrat flyktingarna från att få en effektiv svenskundervisning och därmed att inlemmas i del svenska samhället.

Deu som fått vänta länge på uppehållstillstånd har gått miste om en stor del av svenskundervisningen. Uppdelningen i grund-sfi och påbyggnads-sfi har ofta medfört tidsmässiga luckor Akademiker och analfabeter har gått i samma grupp, vilket medförl'atl undervisningen inte kunnat bli av bra kvalitet för någon. Begränsningen i timantal per dag har också lett lill atl undervisningen blivit onödigt utdragen för dem som skulle ha förutsättningar att tillgodogöra sig mer intensiv språkundervisning.

Det förslag lill förändringar av svenskundervisningen som vi uu har alt la slällning lill innebär alt mau undanröjer många av de här missförhållandena. Vi i centern tycker all det i det slora hela är elt bra förslag som också har blivit ytterligare förbättrat genom utskoltsbehandlingen. Kommunerna kommer nu atl få det övergripande ansvaret för hela undervisningen. Uppdelningen i grund-sfi och påbyggnads-sfi försvinner Kommunerna kau an-lingen själva stå för undervisningen eller anlita den utbildniugsauordnare som har de bäsla fömtsältningama jusl på den aktuella orten - studieförbuud, folkhögskolor, AMU eller högskolor

Regleringen beträffande antalet undervisningstimmar per dag föreslås upphöra. Eftersom della är en regeringsfråga finns del här anledning alt ytterligare poängtera viklen av atl regeringen verkligen fattar elt sådanl beslul så atl kommunerna får reella möjligheter alt individanpassa undervisningen. Genom alt samarbeta med arbetsförmedlingen och den lokala arbelsmarknaden får kommunen också större möjligheter att varva undervisning och arbele, vilkel ger flyktiugeri möjligheter all tidigt praktisera svenska genom möte med svenskar

Eftersom skyldigheten att anordna svenskundervisning nu skall räknas från den dag flyktingen kyrkobokförs i kommunen, minskar risken alt någon på grund av långa väntetider i förläggningar skall gå miste om undervisning. Skyldigheten skall gälla i två år från denna dag med möjlighet till förlängning

ett år. Tidsgränsen kan naturligtvis diskuteras. Vi anser dock alt någon lidsgräns bör finnas eflersom delta även innebär ell tryck på flyktingen all delta i undervisningen.

Enligt vår uppfattning är del iute bara en rättighet ulan också eu skyldig-hel för de flyktingar som kommer hit all lära sig svenska. Särskilt gäller delta för kvinnorna. Problemen för dem kau ha att göra med barnomsorg eller också vara av kulturell art. Därför är det viktigt aft kommunerna har ett in-slrunieni för alt trycka på familjen sä atl kvinnorna får svenskundervisning så snabbi som möjligt. Risken är annars myckel slor alt kvinnorna hamnar vid sidan om. Det är viktigt alt kommunerna lar sitt ansvar och finner flexibla lösningar på barnomsorgsfrågan. Vi anser vidare att det är viktigt att vi noga följer utvecklingen och ser hur det kommer alt fungera.

I vår motion pekar vi på brislen på behöriga lärare. Eflersom utskottet kommit överens om atl regeringen och SÖ nu skall pröva om nuvarande behörighetsregler är lämpliga och all man skall la med frågau om tillgång på lärare i budgetarbetet, avstod vi från reservation i denna fråga.

Kunskaper om det svenska samhället är avgörande för att flyktingen skall kunna anpassa sig här Utskottet ullalar starkt atl samhällskunskap måste ges större vikt uär nu läroplanen skall ses över Del lycker vi är bra.

Herr lalman! Vi har endast en reservation lill detta betänkande, nr7. Den gäller svenskundervisningen på förläggning. Tyvärr är det fortfarande så att måriga flyktingar får vistas på förläggning i väritan på kommunplacering lång tid efter det att de fått uppehållstillstårid. Den tiden måsle utnyttjas på ett effektivt sätt. Det är olyckligt om flyktingarna passiviseras. De måste förberedas för sitt liv i Sverige genom en effektiv svenskundervisning av samma omfattning och av samma kvalitet som sfi-undervisningen. Vi anser att uär flyktingen sedan flyttar ut i eu kommun kan man samordna de kunskaper som flyktingen har med deu sfi-undervisning som ges i kommunen.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill reservation ur 7 och i övrigt lill utskottets hemställan.

Prot: 1989/90:125 18 maj 1990 ,

Reformerad svenskundervisning för vuxna invandrare

AnL 4 BJÖRN SAMUELSON (vpk);

Herr lalman! I riksrevisionsverkets granskning av sfi-undervisningen framkom det att många deltagare ansåg att takten i sfi-uudervisniugen var för låg. Deltagarna hade ca tre limmars undervisning per dag. Därför anser vpk atl del i lagen bör föreskrivas skyldighet för kommunerna alt erbjuda sex limmars undervisning per dag om undervisningen inte är varvad med praktik. 1 likhet med riksrevisionsverket, skolöverstyrelsen och diskrimine-ringsombudsmannen anser vi att kommunernas skyldighet att ordna sveusk-Uridervisriing skall gälla alla som har behov av sådan undervisning oavsett hur länge de har vistats i landet. Vi anser att det är oacceptabelt med en lidsgräns i det här sammanhanget. Det kan finnas olika skäl, t.ex. sviter efter tortyr, för att en invandrare sent kommer i gång med svenskstudier Alla invandrare med behov av sfi-undervisning måste också ha rätt till sådan undervisning. Vi anser inte alt del finns fog för att sälta upp begränsningar i tiden härvidlag.

Marianne Andersson i Vårgårda snuddade vid ell principiellt intressant resonemang i deu här frågan när hon talade om del förhållandet atl det mot

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Reformerad svenskundervisning för vuxna invandrare

en skyldighet måste svara vissa rättigheter Del kan jag skriva under på. Men atf sedau ta den ställning som centern har gjort i utbildningsutskottet, nämligen att sätta upp den här tvåårsregeln för rätten till sfi-uudervisuing, stämmer inte ren logiskt med del anförande som Marianne Andersson höll.

I riksrevisionsverkels granskning har det också framkommit att samhällskunskap förekommer i alltför lilen omfattning i undervisnirigeri. Därför är del tillfredsställaride att utskottet nu trycker på att samhällskunskap måste få ett större genomslag i sfi-undervisningen. Det hälsar vi i vpk med tillfredsställelse.

När det gäller svenskundervisningen är rätten till kunskaper i och tillgångeri till del svenska språket ett grundläggande demokratiskt villkor för oss som bor i Sverige. Vår verksamhet t.ex. här i riksdagen vilar till avgörande del på dessa förhållanden lill det svenska språket. Språket är avgörande för människans möjligheter alt verka som en social varelse. Språket är ett verktyg för att kunna delta i en social gemenskap var den än finns - på miri arbetsplats, i mitt bostadsområde osv. Med sveuskaus hjälp kan jag återge mina erfarenheter, utbyta tankar och kanske t.o.m. uttrycka mina innersta känslor.

Alla dessa villkor gäller för alla oss som bor i Sverige. Det märks allra tydligast för våra invandrare. Diskrimineriugsombudsmannen Peter Nobel har uttryckt sig så här: "Om alla våra nyanlända lärde sig en bra svenska och hur man bär sig åt för alt bevaka sina rättigheter och skyldigheter i Sverige, då skulle del kuappast behövas riågori ombudsman mot etnisk diskriminering." Här finns en viktig sanning.

Del är bl.a, mot denna bakgrund som vi i vpk alltid ser lill de kvalitativa målen när det gäller sfi-undervisningen.

Med delta, herr talman, yrkar jag bifall lill de reservationer lill betänkandet som vpk slår bakom.

Anf. 5 MARIANNE ANDERSSON i Vårgårda (c) replik: Herr talman! Tidsregeln kan, som jag sade, naturligtvis diskuteras, Björn Samuelson. Del kau finnas skäl till atl man iute kommer i gång tidigt med undervisning, del vet jag också. Men jag tror att det är viktigt alt man känner ett tryck, och atl kommunerna också har elt tryck på sig att se lill att alla flyktingar får undervisning. Oavsett vilken bakgrund en mänriiska har mår mari bäst av att bli delaktig i det sveriska samhället riär mari äridå bor här Två år är irite så korl tid, och del finns möjlighel till förlängning. Egentligen är det faktiskt fråga om fre år

Vi i centern anser aft del är gariska viktigt att kommuuerria har detta iri-sfrumeut, och det är irite minst viktigt för kvinnor Man måste aktivt medverka till atl de deltar i undervisningen så att de infe ställs utanför Det finns alltför många fall, vilket jag själv har sett, där kvinnorna ställs litet utanför det svenska samhället. Det kau bero på problem med barnomsorg, men till största delen är det kulturella orsaker som ligger bakom. Vi vill också påverka invaudrarmäririeri, och då är del viktigt att vi har det här instrumentet.

Anf. 6 BJÖRN SAMUELSON (vpk) replik:

Herr talman! Centerns ställningstagande i fråga om tvåårsregeln och rätten till svenskundervisning blev inte mer begripligt för mig efter detta inlägg.

Det finns skäl fill defta ställningstagande, säger Marianne Andersson i Vårgårda och räknar upp också sådana skäl som vi i vpk tillsammans med folkpartiet och miljöpartiet delvis har redovisat i en reservatiori.

Def tryck som man vill anvärida för att komma till rätta med kulturella traditioner skall enligt Marianne Anderssons säll atl resonera rikta sig mot kommunerna. Jag känner iute till att mau på något sätt har kunnat påverka kulturella traditioner genom att sätta eff tryck på svenska kommuner Varför inte se till de behov som faktiskt finns hos deu enskilde eller hos eu invandrargrupp och låta detta styra de beslul om kvaliteten på sveuskuudervis-ningen som riksdagen har att falla?

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Reformerad s vensk -undervisning för vuxna invandrare

Anf, 7 MARIANNE ANDERSSON i Vårgårda (c) replik:

Herr lalman! Visst finns del kulturella orsaker Vi vet alt del finns motståndare lill utbildning, och vi möts av många olika kulturer

Vi vet alt detta inte är någon lätl fråga atl hantera. Meu det är viktigt också för stämningen i Sverige att de flyktingar som kommer hit så fort som möjligt kommer ut i det svenska samhället - annars klarar vi fakfiskt inte av flykting-mottagningen.

Vi vet alltså atl det finns problem. Jag anser därför att det är viktigt alt vi ser lill att det finns en skyldighet aff delta i svenskundervisningen, och då har vi def här instrumentet. Jag tycker att vi skall pröva detta. Sedan får vi naturligtvis följa utvecklingen och göra en utvärdering.

AnL 8 BJÖRN SAMUELSON (vpk) replik:

Herr talman! Marianne Andersson i Vårgårda säger all vi skall pröva detta instrument. Del har vi gjort under en rad av år, och vi ser fortfarande de här problemen.

Av olika skäl deltar inte vissa invandrare i sveuskuudervisuingen. Jag förstår inte vilka stämningar i det svenska samhället som Marianne Andersson talar om. Vilka stämningar är det vi skall falla till föga för när det gäller kvalitetsbegrepp inom svenskundervisningen? Det vore välgörande om Marianne Andersson klart och tydligt kunde tala om vilka stämningar hon avser

Om det är invandrarfientliga stämningar som Marianne Andersson menar när hon lalar om stämningar, är det enda sättet att möta sådana att vara öppen och rak och sälta kvalitetsnivån först.

Tredje vice talmannen anmälde att Marianne Andersson i Vårgårda anhållit alt till protokollet få antecknat att hon inte ägde rätt till ytterligare replik.

Anf. 9 RAGNHILD POHANKA (mp):

Herr falman! Aff infe förstå och infe kunna tala om vad mau tycker, vad man har upplevt och vad som händer - här firiris eri grund för deu invandrarfienflighet som ökar i Sverige. Situationen just nu är mycket allvarHg, och läget har försämrats.

Här ser jag svenskundervisningen som det viktigaste instrumentet för atl öka förståelsen mellan sveriskar och invandrare. Det är så viktigt aff jag tror att def är avgörande. När man inte kan tala svenska, eller på stapplande svenska försöker förklara en sak, och möter en invandrarfieutlig stämning i

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Reformerad svenskundervisning för vuxna invandrare

ett samtal, då kan man iute argumentera. Mau måsle ha rent grammatiska kunskaper så att det blir tydligt vad man säger, och man måsle kunna nyansera sitt tal. Främlingsrädsla finns också hos svenskarna när de inte förstår Det är viktigt alt vi ser lill att deu minskar på alla områden.

I utbildningsutskottets betänkande nr 27 finns många förslag till förbättringar av den framlida sfi-undervisningen, dvs. svenska för invandrare. Meu miljöpartiet motsätter sig grundidén atl man skall ha eu schablonersättuing som även omfattar iuvandramndervisningen. Vi anser alt man bör hålla ersättning för sfi isär från den övriga schablouersättuiugeu, eflersom del är möjligl atl man annars inte prioriterar undervisningen lillräckligl högt. Det kan vara möjligt att inkludera den i elt senare skede. Men vi är måna om all hålla medel för undervisningen isär fråu deu schablonersällniug för flykliug-motlagaude som vi kommer alt behandla i debatten i eftermiddag.

Vi anser att def är viktigt alt mau gör eu plan inom språkuudervisuiugen och i övrigt för varje invandrare och flykting. Hit kommer analfabeter och högt utbildade akademiker. Det kan inte vara rimligt att man skall använda samma plan för dessa två olika grupper Sedan finns det kunskapsnivåer däremellan. På de riivåerna kan det hända atl man kan föra samman olika grupper Det blir svårt i de små kommunerna, men man måsle försöka alt individualisera så mycket som möjligt i de stora kommunerna. Till dem räknar jag de kommuner som lar emot 50-100 invandrare. Där bör man redau kunna indela i olika grupper

Vi i miljöpartiet auser också att vuxna invandrare som inte har en utbildning motsvarande grundutbildning, dvs. grundskolan, bör få en obligatorisk undervisriirig på grundskolenivå. Vi har kämpat oerhört länge med grundvux i Sverige, och framför alll kvinnorna har legat efler Nu kommer eu ny grupp av människor som inte har en motsvarande utbildning. Del skall naturligtvis inte förekomma något tvång, men kommunerna skall slälla upp med sådan undervisning med hjälp från staten och på alla sätt se till atl människor får den här grundutbildnirigen. Mari skall rialurligtvis kuuria ge dispens från detta krav med hänsyri till ålder och andra förutsättningar

Man skall i möjligaste mån bilda sådana grupper som passar för iuvand-rarria. Det kan vara fråga om yrkesinriktade grupper Del finns i vissa län vårdpersonal som går i särskilda grupper och får specialutbildning i svenska så att de sriabbt skall kuuria komma iri i sitt yrkesarbete. Del anser vi vara ett föredömligt sätt att arbeta på. Det finns flera brisfyrken där man skulle kuuna bilda dylika grupper Jag återkommer då fill aff delta kanske måsle ske i samarbete mellari olika kommuner eller i de större kommunerna. Det måsle ske från både yrkessyripunkt och utbilduingssynpunkl.

För eu akademiker som kan fyra fem språk är del naturligtvis myckel lältare aft lära sig ytterligare ett språk äu för den med mycket bristfällig grundutbildning eller för den som t, o. m. är analfabet. Jag är övertygad om att det går att ge heldagsutbildning för alla dessa grupper, uär del inte går att varva utbildningen med arbele. Jag har själv undervisat både analfabeter och akademiker i hellidsundervisning. Går det all anpassa undervisningen efter gruppens sammansättning blir del inga problem.

Som det framgår av betänkandet är samhällskunskapen oerhört viktig. Bl. a. behövs del utbildning om våra lagar, men minst lika viktiga är de

oskrivna lagarna. Del är svårl att förklara olika sätt att uppföra sig. Vi kau ha samma problem när vi kommer lill ett annat land. Som turist kau det accepteras atf man infe käririer fill alla oskrivria lagar Meri som svensk eller boende i Sverige är det oerhört viktigt att man känner till dessa oskrivna lagar Det motverkar också invandrarfienflighet om invandrarna känner till hur mau skall uppföra sig i olika situationer Det är häpnadsväckande aff tanken har kommit upp atf döma invaridrare efter aridra kriterier äri vad som gäller för sveriskar

Vi tycker att sfi-uudervisuing skall ges åf alla dem som behöver förlängd undervisning enligt de särskilda regler som finns. Vi lycker atf den nuvarande tvåårsregeln är felakfig. Def finns flyktingar som kau lära sig svenska mycket snabbare, och de skall naturligtvis uppmuntras fill det. Men det finns också flyktingar som har så stora problem atl de först måste komma över dem, innan de orkar att ta ell rikligt grepp över siu framtid. Det kan vara fråga om tortyrskador och psykiska skador - även psykiska skador som de har ådragit sig när de har vistals länge i flyktirigförläggriingarna. Bland de vanligast förekommande patienterna på psyket i dag i de kommuner som har flyktingförläggriirigar är flyktingar som av årigest och oro för siri framfid behöver slöd och hjälp. En del psykiska skador har de ådragit sig tidigare, men de blir förvärrade av osäkerheten som råder Dessa frågor skall vi återkomma till. Den individuella plaueri för eri irivaridrare måste fas upp till om-prövning så fort def framgår att situationen inte stämmer med de planer som gjordes upp från början.

I övrigt yrkar jag bifall till de punkter som gäller sfi-undervisuirigeri. Vi ser med stor tillfredsställelse på stora delar av detta.

I betänkandet behandlas även frågan om syskon lill hörselskadade barn. Vi hävdar all de skall beredas möjlighel att få betald vistelse för att kunna lära sig teckenspråk, såsom fallet är beträffande föräldrarna. De hörselskadade är en eftersatt grupp när det gäller stöd till språkundervisning. Detta beror lill stor del på att de hörselskadades språk, dvs. teckenspråket, under decennier har varit förbjudet. Man har ännu inte täckt det behov som finns. Situationen är komplicerad, eftersom det iute finns tillräckligt med utbildare när del gäller teckenspråk. Det måsle alltså utbildas utbildare, men del finns inte tillräckligt många sådana som kau utbilda teckenspråkslärare och teck-enspråkslolkar Men vi menar att när föräldrar vistas på Leksands folkhögskola och går på kurs i teckenspråk bör även syskon kuuna få delta utan alt det komplicerar situationen alltför mycket. År de små får mau la det hela mer på lek, är de äldre kan de della i föräldrarnas grupper

Jag yrkar bifall till alla reservationer med miljöpartiets namn och även lill vpk;s reservation nr 9. Vi hade också en motiori arigående della, meri den har på något säll blivit förbigången.

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Reformerad svenskundervisning för vuxna invandrare

Anf. 10 INGVAR JOHNSSON (s):

Herr talman! Jag skulle vilja börja med att läsa ur regeringens proposition om samordnat flyktingmotlagande. Där skrivs all målen för den svenska iu-varidrarpolilikeri, som sammarifaltas i begrepperi jämlikhet, valfrihet och samverkari, inriebär atl irivaridrare i förhållande lill övriga invånare i Sverige skall ha likvärdiga förutsätluingar alt bo, leva och verka här

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Reformerad svenskundervisning för vuxna invandrare

För all vi skall kuuna leva upp lill dessa högt ställda mål är det utomordenlligt viktigt alt alla invandrare får lära sig svenska så snart som möjligt. Det är heft avgörande för invandrarnas möjligheter att göra sig bekanta med människorna, kulturen och samhällslivet i Sverige och ta till vara sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter och komma till siu rätt i arbetslivet.

Vi vet också atf oförmåga att tala med och förstå varandra kan skapa irritation och motsättningar 1 utskottets betänkande anför vi också att det är ytterst angelägel alt t.ex. kvinnor med barn eller äldre kvinnor infe ställs utanför För kommunerna gäller det aff nå invandrarkvinnorria med erbjudande om svenskuridervisriirig och att skapa möjligheter till deltagande med hjälp av bl.a. tillgång på barnomsorg.

För fem år sedari fastställde vi här i riksdageri de riu gällande målen för sfi. 1 propositionen föreslår regeringen atf dessa mål bör gälla oförändrade, vilket också tillstyrks av utskottets majoritet.

I vad gäller regeringens förslag i övrigt tillstyrks de i allt väsentligt, och utskottet är också enigt beträffande reformens viktigaste delar. Jag tycker atl det är tillfredsställande atl utskollet helt enigt tillstyrker att den grund-och påbyggnads-sfi som nu finns skall läggas samman lill en utbildning för vilken kommunen skall ha ansvar Utskottet skriver också helt enigt att sam-hällsuudervisniugeu bör stärkas inom sfi. Det är en viktig fråga.

Förslagen i propositionen innebär atf positionerna uu flyttas fram och att en egeutiigen ganska bra svenskuudervisniug förbättras ytterligare. Jag vill gärna säga alt den svenskundervisning som getts först inom ramen för försöksverksamheten och sedan efter reformen 1986, har betytt väldigt mycket för våra invandrare. Många cirkelledare, lärare och andra deltog tidigt i ett erigagerat piorijärarbete och möjliggjorde därmed eu positiv ulveckling av sfi-verksamheteu.

Meri även om, som jag sade tidigare, vi är överens om mycket så har det på några områden avlämnats reservationer, vilka jag något vill bemöta.

För def första har vi tvåårsgräuseri. Alla talare som kritiserar gränsen har glömt att lala om att det i vissa fall finns en möjlighet till elt tredje år När det gäller de fall då det enhgl de exempel som har getts infe borde finnas en lidsgräns, skulle sannolikt det tredje året kunna komma i fråga. Utskottet anser således att gränsen är väl avvägd. Det avgörande skälet för att ha en tidsgräns är enligt utskottets mening aff deu bidrar till att påskynda atf svenskundervisningen kommer till stånd. Det är också viktigt att påpeka att liden för kommunens skyldighet nu skall räknas från den dag då invandraren kyrkobokförs.

För det andra beträffande de asylsökande som vistas på statlig förläggning, tillstyrker utskottet också regeringens förslag. Inriktningen måste vara att irivaridrama snarast möjligt skall kunua flytta ut i en kommun och få sin grund-sfi där. Kommunen skall därför inte åläggas ansvar för svenskundervisning vid de statliga förläggningarna. Del är ett ansvar som tillkommer invandrarverket. Men utskottet framhåller aft det är angeläget att svenskundervisning av god kvalitet anordnas även på flyktingförläggningarna.

För det tredje beträffande anordriare av sfi anser utskottet, till skillnad från moderalerna, att regeringens förslag ger tillräckligt utrymme för val av anordnare. Utskottet anser också att kommunerna själva bör få bestämma

på vilket sätt de väljer anordnare i de fall då de inte väljer all själva anordna undervisningen.

Ulskotlel anser vidare att det inte är motiverat att, som vpk föreslår, begära förslag om lagstadgad svenskuridervisriirig vid flyklirigförlägguirigarna. Som jag nämnde skriver utskottet om vikten av god kvalitet på uridervis-riirigen vid flyktirigförläggnirigarna. Därmed anser jag att de krav som Marianne Andersson i Vårgårda framförde är tillgodosedda.

För det fjärde tillstyrker utskottet regeringens förslag beträffande uuder-visuingeus orgariisatiori. Eftersom den statliga detaljregleringen skall upphöra kan kommunerna själva anpassa undervisningen med hänsyn till vad som bäst passar en viss grupp. Därför avstyrker utskottet de motioner som iririehåller förslag om att införa nya defaljregler Frågor om ersättning mellan kommuneri är en fråga för berörda myndigheter och inte för riksdagen.

För del femte tillstyrker utskottet att statsbidraget för flyktingar skall rymmas inom ramen för den nya schablonersäftningeri. Likaså tillstyrker utskottet förslaget om statsbidrag för övriga invandrare. Utskottet tillstyrker också all statsbidraget för sfi skall gälla även dem som är berättigade lill grundvux eller särvux.

För det sjätte tillstyrker utskottet i enlighet med socialförsäkririgsutskotlels yltraride vad som föreslagits i propositioneri beträffaride ersättning till deltagarna. De förändringar som framförs i reservationerna avstyrks med hänsyn lill alt frågan om timersättningarna är föremål för utredning.

För det sjunde avstyrker utskottet miljöpartiets förslag om obligatorisk grundutbildning för invandrare. Motionärens förslag skulle föra alltför långt.

Herr lalman! Med del anförda yrkar jag bifall lill ulskotlets hemställan och avslag på samtliga reservationer

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Reformerad svenskundervisning för vuxna invandrare

AriL 11 ULF MELIN (m) replik:

Herr lalman! Ingvar Johnssori inledde sill anförande med att framhålla vikten av all man så snart som möjligt skall lära sig svenska för atl man sedan skall kunna gå vidare ut i arbetslivet eller lill fortsalla studier Det är vi inom alla partier i utskottet överens om. Jag auser dock att deu springande punkten är atl man trots all riksdagen beslutade om vissa förändrade regler - bl .a. möjligheten alt få ut invandrare från förläggningar - ändå kau konstatera att vistelsefidema på förläggningarna är oerhört långa. Det finns flyktingar som har fåll uppehålls- och arbetstillstånd, vilka har suttit på förläggningar upp till ett år och längre. Då menar jag att man inte är speciellt logisk när man förvägrar dessa mäririiskor gruud-sfi-undervisriing. Därigenom föriorar de oerhört mycket lid. När dessa människor väl kommer ul i en kommun tar del ytterligare fid innan de kommer i gång med sveuskuudervisuingen. Därmed gör vi flyktingarna och invandrarna en stor otjänst, vilket också sägs i den rapport från riksrevisionsverket som också de föregående talarna berörde i sina anföranden.

Läser man tidningsartiklar som skrivits av människor som arbetar med dessa frågor - framför allt av människor som själva har invandrarbakgrund -firirier mari att de instämmer helt med aff vi i Sverige med vår flyktingpolitik

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Reformerad svenskundervisning för vuxna invandrare

ser till alt flyktingar och invandrare passiviseras, alt vi - förmodligen av välvillighet - inte ställer så speciellt stora krav. Det är djupt olyckligt, auser jag.

Jag vill också uågot kommentera tvåårsregeln. Där har vi moderater och socialdemokraterna samma uppfattning, nämligen att det är väldigt viktigt att man ställer krav på alt det infe går för lårig fid iririari undervisriirigeri kommer i gårig, utari aff kravet på två år verkligeri skall gälla. Sedan firiris det ju, som Irigvar Johosson sade, möjlighet att förlänga tiden med ytterligare ett år, och det auser vi vara rikligt.

Jag kau inte förstå varför man avstyrker vårt yrkande om att kommunerna skall ha rätt alt välja anordnare. Det viktigaste är ju trots allt att anordnaren har kompelerila lärare och atl man följer läroplanen. Då ser man också fill aft undervisningen blir av god kvalitet.

Arif. 12 MARIANNE ANDERSSON i Vårgårda (c) replik: Herr talmari! Jag skulle vilja fa upp frågau om svenskundervisningen på förläggningen. Ingvar Johnsson sade att vårt yrkande i vår reservation är tillgodosett. Men vi anser alt utskottets skrivning är alldeles för vag i detta avseende. Den innehåller litet för mycket av "såvitt möjligt" och att det är "angeläget" alt svenskundervisning skall ske på förläggningen och vara av god kvalitet. Vi anser att denna undervisning ovillkorligen skall vara av samma omfaftuiug och av samma kvalitet som sfi-undervisningen för att väntetiden skall kuuna minskas innan flyktingarna kommer in i det svenska samhället. Del rör sig om en nyansskillnad, men den är faktiskt ganska viktig.

AnL 13 INGVAR JOHNSSON (s) replik:

Herr talman! Jag vill först lill Marianne Andersson i Vårgårda säga att jag fortfarande hävdar att det egenfligen inte finns någon skillnad mellan synsättet i centerns reservation och i det som utskottsmajoriteten har skrivit.

Ulf Melin talade om atl man på flyktingförläggningar förvägras sfi-undervisning och all man då kommer längre efler äu vad man skulle behöva om man kunde komma i gång med undervisningen. Det låter som atl Ulf Melin tycker att man inte lär sig någon svenska i den svenskundervisning som anordnas på förläggningarna. Jag tror också all om kommunerna fick ansvar för uudervisriingeri på flyktingförläggningarna, skulle det bära i väg ganska lårigl när det gäller ansvaret för de kommuner som har en stor flyktingförläggning. Därför är den uppläggning som nu har valts bra.

När det gäller diskussiouen om valet av anordnare, tycker jag att det är lilel märkligt att moderaterna anser atl kommunerna skall få välja precis vilka anordnare de vill. Men när kommunerna sedan skall göra sitt urval bland dem som är intresserade, då vill moderaterna plötsligt att riksdagen skall utfärda detaljregler

Moderalerna har åtta reservationer Jag har tittat på dem och noterat att några innehåller frågor av principiell art och om ekonomi. Men hälften av reservationerria iririehåller förslag om atl riksdageri skall besluta i ganska små detaljer, såsom t.ex.: hur kommuner skall välja anordnare, hur grund-sfi skall varvas med arbete, hur en fortlöpande utvärdering skall gå till, hur kostnader skall fördelas när invandrare undervisas i flera kommuner Melin måsle ha en myckel låg tilltro lill kommuner och myndigheter, eftersom han

lycker atl vi i riksdagen skall la ställning till så många små detaljer i den här verksamheten.

Anf. 14 ULF MELIN (m) replik;

Herr talman! Jag - liksom Ingvar Johnsson - känner väl till atl det på förläggriirigarria förekommer sveoskuudervisning som statens invandrarverk tillhandahåller Del sade jag också i milt anföraride. Hade Ingvar Johnsson lyssnat, hade han också förstått detta.

Den spririgaride punkten för atl vi vill förändra detta är alt denna förlägg-nirigssveriska sakriar såväl läroplari som krav på lärarkompeteris. Del visar sig också att kvaliteferi på derina undervisnirig är i hög grad skiftande. Jag har själv sysslat med kommunalpolitik innan jag hamnade i riksdagen, och jag ser inget större hinder för alt kommunerna själva skulle la ansvaret för sfi-undervisningen. Jag ser inte att del skulle medföra några större problem. Detsamma gäller ersättningsreglerna. I många audra sammanhang har vi inte heller kommuuala ersättningar Del är klart att man skulle kuuna lösa detta.

När det sedau gäller de detaljer som vi skall peta i är det möjligt all Ingvar Johnsson iute har sett någon reservation där vi har eu detaljreglering. Del beror på alt vi måsle aridra i lagstiftriirigeri om vårt förslag skulle gå igenom. Frågan om all varva arbete och studier auser jag inte vara någon lilen detalj. Det är exakt samma sak där Riksdagen har tidigare faltal beslul om atl mau skall försöka få till stånd en värvning av svenskundervisning och praktik eller arbele, av det enkla skälet atl invandrarna inte skall bli isolerade. Det visar sig att vi inte har lyckats nå det målet. Då är det väl ganska rimligt atl riksdagen ånyo tar upp denna fråga. Om ett sakförhållande inte furigerar, rör det sig kriappast om en detalj.

AnL 15 INGVAR JOHNSSON (s) replik;

Herr lalman! Jag tycker att syslemel med värvning av studier och arbele är bra och viktigt. Det skriver vi också i utskottets betänkande. Skillnaden mellan vad vi anser och vad moderaterna auser är alt vi tror all även om riksdagen inte detaljreglerar defta så kommer man ute i kommunerna, där man har ansvar för verksamheten, atf försöka klara den på ett så bra sätt som möjligt. Ulf Melin tycks tro all om riksdagen inte föreskriver uågot, så blir det ingen bra verksamhet någonstans. Jag har tydligen ett annal förtroende för kommunalpolitiker äu vad Ulf Melin har.

När det gäller kvaliteten på förläggningssvenskau vill jag åter hänvisa till vad som har sagts om vad utskottet skriver i betänkandet om god kvalitet och behöriga lärare.

Ulf Melin säger att vi inte har kommuuala ersättningar på andra områden heller Ja, men del är inte reglerat av riksdagen, utan myndigheterna har kommit överens om hur def skall vara. Det är precis delta vi säger i utskottets belänkande. Del är ingen fråga för riksdagen, ulan del är en fråga som myndigheterna skall komma överens om.

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Reformerad s vensk -undervisning för vuxna invandrare

Tredje vice talmaririen anmälde atl Ulf Melin anhållit att till protokollet få antecknat alt hau inte ägde rätt lill ytterligare replik.

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Reformerad svenskundervisning för vuxna invandrare

AnL 16 BARBRO EVERMO PALMERLUND (s);

Herr lalman! Regeringens proposition om reformerad svenskundervisning för vuxna invaridrare har på flera områden tagit fasta på den kritik som har framförts om brister i sfi-systemet. Dess värre anser vi alt grundläggande och allvarliga brister kvarstår i förslaget. Dessa brister återupprepas nu i utbildningsutskottets belänkande.

En grundläggande förutsättning för våra invandrares anpassning i del svenska samhället och arbetsHvet är förmågan att förstå och tala svenska.

Goda kunskaper i svenska språket är också en förutsättning för att invandraren skall få ett arbele och ett så meningsfullt arbete som möjligt. Arbetslösheten bland invandrare är dubbelt så stor som den svenska, och diskriminering av invandrare vid anslällningslillfällel är alltför vanligt.

Eri större andel invandrare än svenskar utför de sämsta jobben. Invand-rarria är också mer utsatta för farliga arbetsmiljöer, eftersom information om risker infe alltid är tillgänglig på andra språk än svenska.

Otillräckliga kunskaper i svenska språket gör alltså invandrarna mera utsatta på arbelsmarknaden.

Därför måsle vi salsa ordentligt på eu förbättrad svenskundervisning. En bra svenskundervisning har ett egenvärde och utgör en god investering.

LO har gjort en enkät bland landefs 284 kommuner och har fått svar från 219 av dem. Av dessa hade 75 % inte gjort någon som helst ansträngning för att kartlägga och beräkna behovet av grund-sfi för gamla invandrare.

I en enkät till 164 företag, som Metall har gjort, visar det sig att vid 119 av dem har språkkunskaperna testats hos 1854 invandrare. 1501 av dessa hade behov av utbildning, men för endast 302 av dem hade någon utbildning igångsatts.

Det finns också exempel på att utbildning har fått avbrytas på grund av atf kommunerna inte har haft tillräckliga medel för att fortsätta deu påbörjade utbildningen. Av Metalls undersökning framgår vidare att vid merparten av de undersökta förelagen har det inte skett någon uppsökande verksamhet. Det finns också i undersökningen de som säger sig iute ha råd atl utbilda sig på arbetstid. Företagen är tydligen inte beredda att betala utfyllnad till fullt förlorad arbelsförljäust, trots den rekommendatiori som Sveriska arbetsgivareföreningen gått ut med till siua medlemsföretag.

Av Metalls enkät framgår att endast 38 % av företagen betalade skillnaden mellan faktisk förlorad arbetsförtjänst och studiepenriirig. Av dem som betalade var def rriiridre äu 40 % som betalade något för den restid som uppstod i samband med utbildningen.

Arbetsgivarna tar tydligen inte sitt ansvar för att invandrarna skall få tillräckliga kunskaper i svenska språket.

Bilden är ännu tydligare inom servicebrauscheri. På gruud av förhållaudena inom dessa branscher förekommer ofta studier på fritiden. Här visar sig stimulansbidraget ha haft ett värde både för deltagandet i och fullföljandet av svenskundervisningen.

Goda möjligheter lill sveuskuridervisriirig är av avgöraride belydelse för atl vi skall kuuria fullfölja våra iuvandrarpolitiska mål. Alla invandrare, oavsett tiden för ankomst till Sverige, skall ges möjligheter till undervisning i

svenska språket. Undervisningens omfattning måste utgå fråu den enskildes behov och förutsätlniugar

Mot bakgrund av delta kräver vi motionärer för det första att riksdagen skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av svenskundervisning till invandrare, oberoende av tiden för ankomst till Sverige. Delsamma gäller för det audra behovet av full kompensation för förlorad arbetsförtjänst, inkl. ersättning för restid, och för del tredje behovet av stimulansbidrag för genomförande av studier även utanför arbetstiden. För del fjärde hemställer vi all riksdagen som siu mening skall ge regeringen lill känna vad som anförts om behovet av insatser för uppsökande verksamhet och speciella informationsåtgärder

Herr lalman! Med det anförda skulle jag vilja yrka bifall lill motion Ubl9, förutom alt jag stöder reservation 1.

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Reformerad svenskundervisning för vuxna invandrare

AnL 17 ERKKI TAMMENOKSA (s);

Herr lalman! Mill anförande riktar jag lill utskottets representanter Jag vill konstatera atf i min motion Ub743 om bättre ufbilduirigsmöjlighefer för irivandrare i grundvux föreslår jag inte - jag har i alla fall inte menat det -något obligatorium. Texten finns på s. 23 i betänkandet, om ui vill läsa den. Jag vill i stället atl skolöverstyrelsen skall se över bestämmelserna och riktlinjerna avseende grundvux för atl de bättre skall motsvara de iuvandrarpolitiska målen. Uridervisriingeri skaU bedrivas på eleveris eget språk i vissa fall. Detta vill jag alt riksdagen ger regeringeri till käriria. Det haridlar om den verkliga situationen i grundvux och de invandrare som har de sämsta förut-sällningarna alt tillgodogöra sig utbildnirigeri.

Med tanke på alt det är andra gången som jag motionerar i denna fråga, herr talman, med samma resultat trots en ny genomgång av sakinnehållet avseende molionsskrivandet, yrkar jag bifall på min motion 743.

Den audra motionen, där första namnet är Berndt Ekholm, nr 808, handlar om invandrarakademikernas svårigheter att få arbete som motsvarar deras yrkesutbildning. Denna fråga har behandlats här tidigare.

Vi kan inte förslå att motionens audra aff-safs har hamnat i defta utskott som är så belastat med motioner Arbetsmarkuadsutskotlel hade varit det rätta utskottet all behandla frågan.

Vi anser alt ulskotlel nonchalerar vår motion. Jag frågar utskottets talesman varför man inte har behandlat motionen i fråga på ett sakligt sätt. Vi har faktiskt arbetat seriöst med denna motion, och det är andra gången vi gör det. En ny arbetsfördelning mellan utskotten borde kanske utredas.

Många läser ju betänkanden och uppfattar att riksdagen irite ariser att iri-vandrarfrågor är vikfiga.

I dessa dagar, när det behövs en debatt om s. k. vanliga, rikfiga irivaridrar-frågor, är det dubbelt så viktigt atl äveu motioner som inte tillhör flyklirigde-batten behandlas seriöst. Detta gäller, som sagt, inte minst i dessa dagar när rasismen och främlingsfieuflighelen gör sig gällaude.

Överläggningen var härmed avslutad.

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Reformerad svenskundervisning för vuxna invandrare

Beslut

Mom. 1 (kornmuns skyldighet att uuder sammanlagt högst två år anordna svenskundervisning för invandrare)

Utskottets hemställan bifölls med 219 röster mol 69 för reservation 1 av Lars Leijonborg m. fl. 2 ledamöter avstod från all rösla.

Mom. 2 (tidpunkt från vilken kommuns skyldighet att anordna svenskundervisning för invandrare skall räknas)

Utskottets hemställan bifölls med 238 röster mot 50 för reservation 2 av Birgitta Rydle m.fl.

Mom. 6 (målet för svenskundervisningen)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 5 av Birgitta Rydle m.fl. - bifölls med acklamatiori.

Mom. 7 (anordnare av svenskuridervisriirig för irivaridrare)

Ufskottets hemsfällari - som ställdes mot dels reservatiori 6 av Birgitta Rydle m.fl., dels reservation 7 av Marianne Anderssori i Vårgårda och Marianne Jönsson, dels reservafion 8 av Björn Samuelson - bifölls med acklamation.

Mom. 9 (deltidssfudier)

Utskottets hemsfällan bifölls med 261 röster mot 33 för reservation 9 av Björn Samuelson.

Mom. 11 (värvning av grund-sfi och arbete)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 10 av Birgitta Rydle m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 12 (undervisningens organisation i övrigt)

Ulskotlets hemställan - som ställdes mol reservation 11 av Birgitta Rydle m.fl, - bifölls med acklamation.

Mom. 15 (utbetalning av statsbidrag lill sfi för invandrare som undervisas i flera kommuner)

Utskottets hemställan - som slälldes mol reservation 12 av Birgitta Rydle m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 16 (förändring av statsbidragssystemet för grundläggande svenskundervisning för invandrare)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservaliori 13 av Björri Samuelsori, dels reservatiori 14 av Claes Roxbergh - bifölls med acklamation.

Mom. 20 (liriiersättning m.m. vid vissa vuxenutbildningar)

Ulskotlets hemställan - som slälldes mol dels reservation 16 av Lars Leijonborg m.fl., dels reservation 15 av Björn Samuelson, dels utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motion Ubl9

av Barbro Evermo Palmerlund m.fl. i motsvarande del - bifölls med äckla- Prot. 1989/90:125
mation. 18 maj 1990

Mom. 22 (anslaget Timersätlniugen vid vissa vuxenutbildningar) *'

Utskottets hemställan - som slälldes mot reservation 17 av Birgitta Rydle m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 24 (obligatorisk grundutbildning för invandrare)

Utskottets hemställan - som slälldes mol reservation 18 av Claes Roxbergh - bifölls med acklamation.

Mom. 26 (hemspråkels roll i grundvux)

Utskottels hemställan - som slälldes mot motion Ub743 av Erkki Tammenoksa - bifölls med acklamation.

Övriga moment Ulskoltels hemställan bifölls.

2 § Meddelande om sammanträdet tisdagen den 29 maj m.m.

Anf. 18 TREDJE VICE TALMANNEN:

Tisdagen den 29 maj sammanträder kammaren för frågestund kl. 14.30. Tidigare planerat arbetsplenum är inställt.

Vidare har ell meddelande utdelats till kammarens ledamöter som gäller sammankallniug till votering.

3 § Beslut om uppskjuten votering

På förslag av tredje vice talmannen medgav kammaren atl de ärenden som hann debatteras färdigt under återstoden av dagens sammanträde skulle företas lill avgörande i ell sammanhang vid arbetsplenum onsdagen den 23 maj.

4§ Invandring, m.m.

Föredrogs socialförsäkringsutskoltets betänkanden 1989/90;SfU17 Invandring m.m. (prop. 1989/90:100 delvis), 1989/90:SfU21 Samordnat flyktingmotlagande och nytt syslem för ersättriirig

till kommurierna, m.m. (prop. 1989/90:105 och 1989/90:100 delvis), 1989/90:SfU22 Tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1989/90

(prop. 1989/90:125 delvis) samt 1989/90;SfU18 Åtgärder mot etnisk diskriminering m.m. (prop. 1989/90:86

delvis och 1989/90:100 delvis). 17.

2 Riksdagetis protokoll 1989/90:125

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, tn.m.

Tredje vice talmannen meddelade att socialförsäkringsutskoltets betänkanden SfU 17, SfU21, SfU22 och SfU18 skulle debatteras gemensamt.

AnL 19 GULLAN LINDBLAD (m);

Herr talman! Vi skall nu diskutera fyra olika betänkanden som behandlar flykting- och invandrarpolitiska frågor

I ulskoltels betänkande 17 behandlas anslagsfrågor i anledning av budgetpropositionen. Det gäller bl.a. anslag till statens invandrarverk och stiftelsen Invandrartidningen. Det råder ganska slor, för atl inte säga myckel stor, samstämmighet om anslagsfrågorna i utskottet.

Moderata samlingspartiet har tillsammans med folkpartiet och miljöpartiet fogat en reservation till betänkandet om en ökning av flyklingkvoleu, i elt första steg lill 2 000 personer Vi har äveu fogat en följdreservalion till betänkandet om ett något ökat anslag i anledning av detta.

Vi moderater har sedau länge föreslagit atl flyklingkvoleu skall prioriteras framför mottagandet av spontanflyktingar med flyktingliknande skäl. Med tanke på atl Sverige nu i princip följer FN-konventionen med en individuell bedömning anser vi alt vår linje om en ökning av flyktingkvoten bör kunna fullföljas.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till reservationerna 4 och 6.

Det kanske viktigaste betänkandet i sammanhanget, SfU21, som innehåller eu hel del nytänkande, gäller ell samordnat flyktingmottagaude och ett nytt system för ersättning till kommunerna. Åven i dessa frågor råder stor samstämmighet om de övergripande riktlinjerna. Det nuvarande systemet för ersättning till kommunerna, som innebär atl kommunerna får ersällning fråu staten del år uppehållstillstånd beviljas saml ytterligare tre år, kommer all ersättas av en schabloniserad eugängsersätlning med 115 000 kr. för flyktingar som fyllt 16 år och 70 000 kr för barn uuder 16 är Ersättningen skall bl.a. täcka bostadskostnad och kommunal kostnad för gruud- och påbygg-nads-SFI och träda i krafl den 1 januari 1991.

Kommunerna får slor frihet när del gäller att använda resurserna. Hell uyligen har vi diskuterat utbildningsulskollels betänkande om grund-SFI och påbyggnads-SFI. Jag vill understryka vad som sades i den debatten, nämligen alt det är viktigt atl regeringen nu fattar ett beslut om all kommunerna får möjlighel lill en mycket individualiserad undervisning till flyktingarna. Del är viktigt atl ta hänsyn till tidigare utbildningsbakgrund, yrkeserfarenhet och annal. Vår förhoppning är alt det kommer all fallas elt sådant beslut. Det är viktigt också atl man kan varva arbete och utbildning i svenska. Vi har erfarenheter fråu olika kommuner där man har varit mycket framgångsrik i del avseendet. Det är naturligtvis eflerföljausvärl. Resurserna kan användas till någon form av flyklinglön för arbete som anordnas av kommunen. De kau användas till introdukliousersätlning och liknande. Naturligtvis kommer det att ligga ell stort ansvar på kommunerna men också en slor makt när det gäller att använda sin fantasi och sin samarbelsförmåga med övriga organ - arbetsförmedling, olika myndigheler arbetsplatser och inte minsl organisationer - för alt verkligen snabbi få flyktingarna i arbele. Bl.a. anser vi att arbetsgivarna direkt bör kuuna rekrytera arbetskrafl vid förläggningarna. Det har vi framfört tidigare i reservationer

Vi moderater har länge förordat elt ersälluingssystem liknande det uu     Prot. 1989/90:125
föreslagna, som möjliggör en myckel suabbare utslussning av flyktingar i ar-     18 maj 1990
belslivet. Det är givelvis vår förhoppning och vår strävan atl del nya ersätt
ningssystemet skall slå väl ut. Vi har alla som kommunmedborgare ansvar    °'
för all här händer posiliva saker Det är alldeles nödvändigt att flyktingarna
snabbi kommer ul i arbele och inte passiviseras som bidragstagare, vilkel
tyvärr ofta har varit fallet hillills. Del är viktigt främst för deras egen skull
meu även med lanke på den allmänna opinionen. Människor förstår ofta inte
all flyktingarna inte har något val. Man blir sittande på förläggningen och
blir bidragstagare, i ställel för atl vi sätter lill alla klutar för alt de verkligen
skall komma ut i arbete.

Ell förslag som vi moderater länge har haft är också atl lån skall utgå i slället för s.k. statsbidrag till bl.a. hemutrustuirig. Vi kan nu glädja oss åt att äveu della vårt förslag framförts i propositionen och i utskotlsbetänkaudet.

Herr lalman! Jag skall nu övergå till att uågot kommentera de moderaia reservationerna i detta ärende.

I reservation 8 rörande handikappade flyktingar säger vi atl det är omöjligt alt göra en bedömning av en handikappad flyktings möjlighet atl arbeta pä det tidiga stadium som man i propositionen utgår ifrån. Vi anser att rehabiliteringen av handikappade bör staria så tidigt som möjligt, och det skall inte las för givet all den handikappade flyktingen är predestinerad atl bli eu socialbidragstagare. Del gäller naturligtvis all sätta in rehabiliteringsålgärder så snarl som möjligl. Först uår eu rehabilitering visat sig omöjlig bör kommunerna garanteras kontinuerligt slöd för utgifter för socialbidrag.

I reservation 14 efterlyser vi övergångsregler inför det nya systemet, så alt det iute blir för slora skillnader i ersältuingeu till de kommuner som tidigare har varit generösa i sitt mottagande av flyktingar Man har tagit emot måhända ovanligt mänga flyktingar, och man har skrivit relativt generösa avtal med invandrarverket. Det har uttryckts farhågor från vissa kommuner att man kommer att förlora ett ansenligt belopp i jämförelse med nuläget. Därför hade vi velat alt övergångsbestämmelser skulle ha skapats redau nu. Men det skall sägas atl utskottet verkligen är öppet och aktivt följer upp vad som händer i detta ärende. Delvis har våra krav tillmötesgåtts på denna punkt. Vi har ändå velal markera alt det kan finnas en risk atl vissa kommuner blir mer restriktiva.

När det gäller bosläder lill flyktingar säger vi i reservation 17 alt flyktingar inte bör erhålla förtur i bostadskön jämfört med t.ex. svenska ungdomar Den här uppfattningen har framförts också av bl.a. diskrimineringsombudsmannen. Det kau bli en mycket negativ reaktion hos många ungdomar när de märker alt flyktingar går före dem i kön när de kanske har väntal länge. Vi tycker att del är bättre aft ordna övergåugsbostäder till flyktingar tills en permanent bostad kan ordnas åt dem. I utskottets betänkande uttrycks förhoppningar om att kommunerna i sina bostadsbyggnadsplaner inom de närmaste åren har så atl säga byggt i kapp kön. Vi får hoppas all del blir en positiv ulveckling på delta område.

Betänkande 22 behandlar anslag i tilläggsbudgeten. Till del betänkandet
har inga motioner eller reservationer fogats, och jag vill här endast yrka bi
fall till utskottets hemställan. 19

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

Belänkande 18 handlar bl.a. om åtgärder mol etnisk diskriminering. Det grundar sig dels pä utredningar och förslag som lagts fram av kommissionen mol rasism och främlingsfientlighet, dels på den s.k. DO-ulredningen. Låt mig gärna säga atl vi moderater uppskattar alt en del av de förslag som lagts fram i ulreduingarna inte förts fram som lagförslag. En ålgärd där man direkt förbjuder s.k. rasistiska organisationer skulle enligt vår mening helt motverka sitt syfte och snarare ge ytterligare uppmärksamhet och råg i ryggen åt sådana organisationer, vilka vi naturligtvis tar avstånd ifrån.

Från moderat sida är vi tveksamma äveu lill en del av de föreslagna åtgärderna. Vi auser atl en öppen information om gällande regler, t.ex. i fråga om bidragsgivning, är en väl så effekiiv ålgärd som särregler mot diskriminering. Detta har vi utvecklat i reservation 2. Vi anser att etniska minoriteter redan i dag genom grundlagen och andra författningar har ett tillräckligt skydd mol diskriminering på etnisk gruud. Vi avvisar därför i reservation 9 en ulredning om lagstiftning mot etnisk diskriminering i arbetslivet.

I reservation 13 stödjer vi en cenlermotion rörande grupplalau vid skadestånd. Vi ifrågasätter starkt möjligheten att införa möjlighel till grupptalan inom ramen för vårt straffrättsliga, processrätlsliga och skadeståndsrätlliga syslem. Av deu s.k. DO-ulredningens betänkande framgår att nämnden mot etnisk diskriminering bör kuuna avskaffas. Föredragande statsrådet är också inne på tanken, men vågar tydligen inte lägga fram någol förslag nu. Ett sådant skjuls på framtiden. Vi har i en motion framhållit atl nämnden redau uu bör kunna avskaffas och har följt upp denna lanke i reservation 16, som jag yrkar bifall till.

Till sist har vi moderater i reservation 18 gått emot förslaget om kraftigt ökade resurser lill ombudsmannen när det gäller etnisk diskriminering. Vi anser att diskrimineringsombudsmannen utför ett förtjänstfullt arbete, men vi lycker all denna myndighet, lika väl som alla audra, bör begränsa sin volymtillväxt. Däremot har vi räknat upp anslaget med hänsyn till inflationen.

Därmed, herr talmau, yrkar jag bifall lill samtliga reservationer avgivna av oss moderater och i övrigt till utskottels hemställan där den inte föranlett några reservationer.

AnL 20 MARIA LEISSNER (fp);

Herr lalman! Vi vill iute ha några flyktingar här i vårt vackra Kimslad! De skräpar ned, de stjäl frukt och de kackar i folks trådgårdar Ja, ungefär så lät del i en nyhetssändning i TV i går när eu kommunalpolitiker från Kimslad uttalade sig med anledning av atl man planerar att ha en flyktingförläggning där

För del första vill jag säga att håren reser sig på armarna när jag hör sådana uttalanden, och tyvärr är de inte läugre särskilt sällsynta.

För det andra hoppas jag att närvarande moderater här i kammaren kan intyga atl moderaterna i allmänhet inte har en sådan människosyn.

För del tredje är det här naturligtvis eu allvarlig signal - flyktingmoltagningen är i ett stresstillstånd. Del kärvar med utplaceringen till kommunerna, och det kärvar också alltmer när det gäller alt åstadkomma fler förläggningar för asylsökande ule i kommunerna.

Del är inte så lätt alt la emot flyktingar Problemen har varit så stora alt

regeringen fattade det s.k. decemberbeslulet. Enligt detta är det viktigare     Prot. 1989/90:125
atl åtgärda problemen med det svenska flyktingmottagandet än att se till lu-      18 maj 1990
sentals flyktingars och asylsökandes skyddsbehov. Argumenten är alt det rå
der brist på bosläder, att del råder en allmän resursbrist och alt den flykting-           *'
fientliga attityden i Sverige har tilltagit.

För oss i folkpartiet är det viktigt med medverkan när det gäller atl lösa problemen med flyktingmottagningen. Vi förespråkar eu generös och rätts-säker flyktingpolitik, och därför måste flyktingarna kunna tas emot på ett värdigt sätt, på ett sådant sätt att svenskar villigt och med öppna armar säger all de är beredda all vara solidariska med flyktingarna. För atl delta skall kunna bli fallet i Sverige måste vissa systemfel i den svenska flyktingmotlag-ningen åtgärdas. De grundläggande problem som har utkristalliserat sig under de senaste åren i fråga om flyktingmoltagningen har varit dels deu långa väntan på besked - och detta fortfarande ett av de största problemen -, dels det förläggningssyslem som har utvecklats för asylsökande. Det nuvarande förläggningssyslemet har nämligen i slor utsträckning karaktären av läger Detta leder till en passivisering av de asylsökande. Dessutom får mau en känsla av alt det är skillnad mellau svenskar och invandrare - vi och de, de där Flyktingarna och de asylsökande uppfattas på något sätt som apor i bur i stället för att betraktas som medlemmar av det samhälle som vi lever i.

Meu del finris ytterligare ett problem som jag gärna vill betona, och del är problemet med den mycket utdragna väntan som gäller för flyktingar med tillstånd innan dessa tillåls komma ul i samhället. Meu del gäller inte bara problemet med de 7 000 människor som finns på förläggningar och som väntar på att komma ut i samhället och vars tillstånd redan är klara, utau det gäller också en annan sak. När dessa människor kommer ut i kommunerna dröjer det, i värsta fall, nämligen ytterligare elt antal år tills de har möjlighet att själva försörja sig. Elt problem har varit svenskundervisningen. Men förhoppningsvis kommer denna att fuugera bättre efter del beslut som vi nyss har fallat. Elt annat problem är atl del har gått mycket långsamt när del gällt atl få en introduktion på arbetsmarknaden. Det har i många fall varit ett utdraget bidragsberoende för flyktingar.

Del monopol som kommunerna har på flyktingmoltagningen och del centraliserade förläggningssyslem som vi i Sverige har vall leder till en beskuren individuell frihet för dem som kommer hit. Men det leder också till passivisering och lill onödiga kostnader för samhället och ger näring ål främlingsfientliga attityder. Därför anser vi i folkpartiet att flyklingmoilaguingen grundligt behöver renoveras.

Med regeringens proposition kommer vi ett goll stycke på vägen. Det känns mycket skönt alt kunna vara i huvudsak positiv i flyktingdebatlen här i kammaren. Det är alltså mycket behagligt all kuuna konstatera atf vi är överens om färdriktningen i framliden när del gäller flykiingmotiagningen, åtminstone på väsentliga puukter

Det vinns dock några saker all säga om det nya bidragssystemet. Vi i folkpartiet är övertygade om att det kommer att stimulera till att människor fortare kommer ut på arbetsmarknaden. Atl det är möjligt all få ul folk på arbetsmarknaden visar inte minsl exemplet i Kramfors. Redau inom det nuva-

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

rande syslemel har man ju där lyckats atl på korl tid få ul många människor på arbetsmarknaden.

Meu det behövs också andra saker för all del hela skall fuugera smärtfritt. Vi i folkpartiet har föreslagit alt biståndet, om detta är möjligt, helst inte skall utbetalas av socialförvaltningen - detta för atl man på del sättet skall komma i från den känsla av socialbidragsberoeude som hittills har vidlått flyktingmoftagningen.

Arbetslinjen är en annan sak som vi i folkpartiet har drivit mycket envist både när det gäller asylsökande och när def gäller flyktingar Def aktuella betänkandet är ett av få betänkanden där vi inte har haft lillfälle alt reservera oss till förmän för att asylsökande skall få arbeta. Meu vi tänker återkomma till den frågan. Del är väl helt klart all arbetslinjen har fått en skjuts framåt i och med den proposition som vi har framför oss. Del är viktigt atl påminna om, och detta sades också i den förra debatten, atl mau kan varva arbele med undervisning inom ramen för sfi-undervisningen. Försök av den karaktären har gell myckel goda resultat. Det vore bra om de kommuner som har sådana här möjligheter kuude införa elt system med praktikplalser för flyktingar Det har visat sig ge utomordentligt goda resultat. När man på ett företag under en försöksperiod får lära känna en flykting inser mari att det rör sig om eri människa som mycket väl klarar av den arbetsuppgift som hau eller hon är satt atl göra. En hel del av de problem som vi har med etnisk diskriminering på arbetsmarknaden är just en fråga om attityder och om kuuskap.

Det är ulomorderitligl viktigt all på olika sätt försöka komma ifrån den karaktär av socialfallsfabrik som flyklingmollagningeu i vissa fall har haft. Bostadsproblemet är faktiskt, skulle jag vilja påstå, ett av de största systemfelen, åtminstone beträffande asylmotlagningen. Vi menar att regeringen har haft en överdriven ambition att planera och kontrollera de asylsökandes tillvaro. Delta har lett till atl man allt hårdare har inriktat sig på eu förlägg-uingstillvaro för de asylsökande. Trots atl del finns eu synnerligen slor brist på förläggningar, trots att invandrarverket gör förtvivlade ansträngningar alt dammsuga landet på förläggningsplatser och trots alt man tvingas lill dåliga och dyrbara lösningar - hotellboende etc. - har vi hittills inte kunnat notera något nytänkande från regeringens sida.

Vi i folkparliel presenterade för en tid sedau rapporten "Ut ur lägren", där vi säger att de asylsökande själva måste få lov alt ta initiativ. De skall inte bara tillålas alt ta initiativ när det gäller alt hitta en bostad, utau de behöver faktiskt också uppmuntras.

Vi menar atl de människor som kommer hit i mycket slor utsträckning är starka människor, resurskrafliga och initiativrika. Det kauske är mer den sorleris märiniskor som tar sig till Sverige och som har problem bakorii sig på grund av politisk verksamhet i hemlandet, och därför borde mau utgå från att kanske t. o. m, en majoritet av de asylsökande själva både vill och kari ta ett eget arisvar för t. ex. siu bostad äveu under asylperioden. Man skulle då kunna komma ifrån både problemet med brist på rörelsefrihet vid vistelsen på en förläggning och problemet med att hitta förläggningsplatser

Därför har folkpartiet också föreslagit atl ett sådant system skall införas att de asylsökande hell enkelt får kvittera ut pengar som täcker uppehället

om de har egna alternativ för boendel. Det kan också leda till en högre mänsklig kvalitet uuder väntetiden, då de kau bo hos släktingar och vänner och få ett Slöd, som ofta är avgörande.

Även för flyktingar med tillstånd vill vi gärna se eu uppluckring av del kommunala flyklingmonopolet. Man skulle kunna pröva om några andra än kommuner kunde vara mottagare av flyktingar Man skall äveu tilltro flyktingar med tillstånd möjligheten och förmågan alt ta egna initiativ. Ett av de stora systemfelen är just detta att människor som är siarka och initiativrika bryts ner långsamt under den långa väntan, på gruud av del syslem som de tvingas in i. De förvandlas i värsta fall till människor som inte återfår siu forna styrka och initiativrikedom.

Bostadsproblemet är naturligtvis en kärnfråga äveu utan dessa reformer Utplaceringen i kommunerna måste gå snabbare, och därför har vi föreslagit, såväl tidigare som nu, ett stimulansbidrag för alt stimulera kommunerna all bygga provisoriska bostäder. Vi ser det tyvärr fortfarande som nödvändigt med tillfälliga lösningar

När det gäller boendel vill jag gärna påminna om andra åsikter som folkpartiet har fört fram när det gäller all slipa borl onödig friktion mellan invandrare och svenskar Del handlar bl. a. om alt invandrare bör få lån i stället för bidrag till bosältniug, och vi konstaterar med glädje att regeringen också har den inställningen i propositionen. En annan sak som vi har fört fram är alt det är viktigt atl se lill alt flyktingar iute får gå före i bostadskön om de inte har sociala skäl, dvs. samma skäl lill förtur som andra svenskar

De belärikanden som uu behandlas är myckel olika lill sin karaktär, och jag har här mest uppehållit mig jusl vid del betänkande som handlar om elt samordnat flyklirigmollagande och ett nytt system för ersältriing lill kommunerna.

I elt annal betänkande tas framför allt frågan om flykfingkvoten upp, och där har folkpartiet, som tidigare, reserverat sig lill förmån för en ökning av flyktingkvoten. Mol bakgrund av alt regeringen, uppenbarligen utan några större svårigheter, har kunnat öka anlalel mottagna kvotflyklingar lill över 1 400 jämfört med 1 200 anser vi atl del är självklart alt fortsätta i deu färdriktningen.

Jag skulle gärna vilja fråga socialdemokraternas representanter om man ändå inte skulle kunna börja röra sig uppåt. Del kan ju konstateras att mottagandet i realiteten ligger över den fastslagna flyklingkvoten.

Del belänkande som handlar om etnisk diskriminering har folkparliel iuga avvikande meningar om. Vi vet all etnisk diskriminering är ell reellt problem för utomordenlligt många av de människor i Sverige som har en annan härkomst. Det handlar inte eribart om atl mari har svårt att få arbete om det firiris aridra kandidater som är svenskar, ulan vad diskrimineringsombudsmannen framför allt har framhållit är att blott det faktum att man har en annan hudfärg eller ett avvikande efternamn ofta gör all man irite ens kommer fram till en anställningsintervju.

Vi i folkpartiet är myckel bekymrade över dessa fakta, men vi har inte haft anledning att göra annal äu atl tillstyrka regeringens förslag om att fundera ytterligare ett varv på hur problemet skall kunna åtgärdas. Vi tycker att det har funnits problem med den utformning av lagförslaget som framfördes av

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

diskrimineriugsombudsmannen, och vi ser därför gärna atl eu utformning som kan komma atl fungera bättre tas fram.

Vi har en reservation lill del belänkandet, och del gäller närradion. Närradion är ju ett mycket stort bekymmer, framför alll genom Radio Islam. Vi lycker inte atl del räcker med den nuvarande eltårsgränsen för all fä sätta i gång med nya sändningar för den som avstängts. Vi anser att man måsle gå hårdare fram mol eu så vidrig, öppet antisemitisk propaganda som förs fram i Radio Islam. Därför har vi reserverat oss till förmån för att sändningstillstånd skall vara indraget åtminstone under fem år, innan den som har blivit fälld för rasislisk propagarida, på det säll som Radio Islam har blivit, får komma igeri.

Det finns en rad audra reservationer som jag inte har tagit upp, men jag tänkte ändå sluta här och gärna återkomma senare i debatten.

Jag slutar därför med atl yrka bifall till samtliga de reservationer som folkpartiet har avgivit i anledning av de betänkanden som nu diskuteras.

AnL 21 GULLAN LINDBLAD (m) replik:

Herr talman! Till Maria Leissner vill jag säga atl den moderata politiken redovisas i ulskoltsdiskussionerna, i utskottsbetänkandena och i den debatt som förs i denna kammare. Del är bara all lyssna och läsa innantill vilka ståndpunkter vi slår för Ibland kan det vara ris och ibland kan det vara ros, såväl till regeringen som till audra politiska företrädare, men vår politik utgår från realiteter och har humanism och medmänsklighet som grund. Detta är viktigt.

Vad representanter för olika partier säger utanför della hus i hetsiga diskussioner har jag ingen anledning att kommentera här. Jag följer i dag huvudsakligen upp den partimotion som förvisso är moderat politik.

Jag tror, herr lalman, all svensk flykting- och invandrarpolitik skulle må myckel bra av en lugn och sansad debatl, där vi lar hänsyn till de realiteter som råder, den förmåga vårt land över huvud tagel har atl la emot flyktingar på ett värdigt och bra säll, meu, som jag hela liden också säger med denna humana människosyn som grund.

Jag tror också all svensk flykting- och invandrarpolitik skulle må väl av alt inte någon av oss som företräder de olika politiska partierna vill framstå som bättre, mer human och medmänsklig än alla andra. Jag tror all vi alla är besjälade av viljan atl göra det här så bra som möjligl. Del är det som jag absolut vill ha sagl i della sammanhang.

AnL 22 MARIA LEISSNER (fp) replik:

Herr talman! Jag uppfattar det så atl Gullan Lindblad geuom sitt inlägg tar avstånd från det som den moderaia kommunalpolitikern i Kimslad uttalade om flyktingar och vad flyktingar kan förväntas ägna sig ål. Jag tar upp det här därför att jag blir myckel upprörd, och jag tycker att det är av värde all höra all det inte är någonting som moderata samlingspartiet ställer sig bakom.

Jag tar också upp detta för att jag auser att vi alla, jag själv, mitt parti, liksom alla andra partier, har ett ansvar för en slags renhållning i debatten. Som alla vet år flyktingdebatlen utomordenlligt infekterad. Det kan vara en

mycket svår balansgång mellan att å ena sidan diskutera problem med flyktiugpolitikeu och flyktingmottagandet och atl å audra sidan glida över i mer främlingsfientliga resonemang. Jusl denna mycket svåra balansgång är def, tycker jag, riksdagens partiers skyldighet alt försöka upprätthålla. Därför tackar jag Gullan Lindblad för det avståndstagande som jag meriar atl hennes inlägg utgjorde.

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

AnL 23 RUNE BACKLUND (c):

Herr talman! Under 80-talets andra hälft har frågor som rör flyktingar och flyktirigmotlagaridet hell domirieral debatteri. Så är det äveri i dag. Det som berör invandrarpolitiken, dvs. invandrarnas möjligheter att leva och verka i vårt samhälle, har däremot kommit mer i skymundan. Inte minst de tidiga arbetskraftsinvaudrargrupperna lycker sig ha blivit bortglömda i debatten. Deras problem blir inte lika uppmärksammade som t.ex. nyanlända flyktinggruppers problem.

Riktlinjerna för invandrarpolitiken, såsom riksdagen har fastställt dem, brukar delas upp i tre huvudmål; jämlikhet, valfrihet och samverkan. Jäm-likhetsmålel bör ses som det mera övergripande målet för invandrarpolitiken. Det innebär dels alt man skall uppnå lika rältigheter, dels atl man skall ha likvärdiga möjligheter Invandrarna skall alltså behandlas på samma sätt som övriga medborgare inom ramen för den generella politik som fastställs för olika samhällsområden, som t.ex. arbetsmarknad, bostad och utbildning. För atl invandrarna skall kunna behandlas på ett sådant sätt krävs del att varje myndighet har ett ansvar för atl ålgärder vidtas som gör det möjligt att nå de här rättigheterna; samma möjligheter samma villkor

1 motion Sf623 har vi från centerpartiets sida pekat på del faktum alt det på flera viktiga samhällsområden är en bra bit kvar tills vi uppnår jämlikhetsmålet. Ett exempel som vi nämner gäller invandrarna och arbetsmarknaden. Vi kau konstalera alt invandrare, och särskilt irivandrarungdomarna, har en dubbelt så hög arbetslöshet som motsvarande svenskar och svenska ungdomar

På skolans område kau vise hurelevermedett annat hemspråk än svenska i mindre omfaltuing än sina svenska kamrater söker sig till gymnasium och högskola. Det är också vanligare med studieavbrott i den gruppen.

Man skulle kunna fortsätta att göra en sådan här uppräkning av fler samhällsområden där vi har en bra bil kvar till alt riå lika förutsältuingar och lika villkor Tyvärr kan den listan göras ganska så lång.

Vi i centerpartiet tycker atl det är dags alt man utvärderar jämlikhetsmålel och ser på hur det i praktiken har kommit atl omsättas i samhället. Det har hänt mycket i vårt land sedari mitleri av 70-lalel, då målet formulerades. De tidigare arbelskraftsiuvandrarna är nu milt uppe i ett generationsskifte. Stora grupper bland del senasle årtiondets invandrare har kommit från längre bort liggande länder Del innebär alt del kulturella, språkliga och religiösa avståndet mellan dem som kommit och det samhälle som de skall leva i har ökat. Frågan är om vi i tillräcklig grad har anpassat våra samhällsinsatser till dessa förändringar Del lycker vi alt vi borde utvärdera - och komma med riktlinjer för hur delta skall fungera under 90-talel.

Herr talman! Valfrihetsmålet har kommit att formuleras så, att det ger iu-

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

vandrarna rätt aft leva och verka i den sveriska samhällsgemeriskapen och samtidigt behålla och utveckla sitt kulturarv. Det skall dock ske inom ramen för de grundläggande normer som gäller i del svenska samhället för mänsklig samlevnad och respekt för andra människor Det här målet har kommit att tolkas på vitt skilda säll, beroende på hur man har uppfattat rätlen alt behålla och utveckla sitt kulturarv. Det har t.o.m. åberopats som skäl till att vissa brott i värt land, med hänvisning lill den åtalades kulturella bakgrund, skulle betraktas på ett mildare säll.

Valfrihelsmålet kommer med slor sannolikhet under de närmaste tio åren all fä en mer central betydelse inom invandrarpolitiken. I och med alt invandringen har ändrat karaktär under framför allt 80-talet har antalet invandrare med mera avvikande kulturell bakgrund ökat i snabb takt. Riskerna för konflikter och motsättningar ökar därigenom i samhället. De som har anlänt uuder senare år har knappt hunnit etablera sig i vårt samhälle. Men om några år kommer dessa grupper atl ställa krav på samhället och på sina medmänniskor.

Herr talmau! Jag vill påstå att samhället är dåligt förberett på att möta den debatl som då uppstår Hitintills har vi i hög grad hukat för den debatten och hänvisat till del övergripande målet, ulan att vi närmare vill precisera vad del i praktiken innebär För frågau är hur låugt vi är beredda atl gå uär det gäller att acceptera kulturellt avvikande beteenden.

Vi som deltar i den här debatten vet all spännvidden på den här punkten är slor bland svenska folket. Maria Leissner har pekat på ett sådanl påtagligt exempel. Här finns ullalanden - alltifrån dem som säger aft "är man i Sverige, då får man acceptera svenska normer och sedvänjor fullt ut", till dem som talar sig varma för ett mångkulturellt samhälle.

Del är egeutiigen det här som mycket av det som står i propositionen om åtgärder mot etnisk diskriminering handlar om. Därför lycker vi centerpartister att det är beklagligt aft mau från regeringens och ufskotfsmajorifetens sida inte vill starta ett arbete som innebär alt vi preciserar valfrihelsmålet. Det kommer atl behövas.

Herr talman! I stort sett är vi frän centerpartiets sida överens med utskottsmajoriteten om att vi iute genom lagstiftning skall förbjuda rasistiska organisationer Däremot anser vi att vi skall skärpa straffen för brott med rasistiska förtecken, och vi lycker alt mau i deu aviserade utrednirigeri skall se över lagstiftningen med inrikluiug på alt vi kraftfullare motverkar och beivrar etnisk diskriminering.

När det gäller lagstiftning mot etnisk diskriminering i arbetslivet anser vi atl mau på nytt bör överväga en sådan, i första hand i preventivt syfte. Del innebär atl straffrättsliga ingripanden bör undvikas och alt vi i slället bör inrikta sanktionerna på skadestånd.

1 betänkaridet SfU21 beharidlar vi en helt annan sak. Det gäller ett nytt ersättnings- och mottagningssystem för flyktingar i kommunerna. Från cenlerpartiets sida har vi under några år efterlyst ett nytt ersättningssystem som motverkar ett passivt socialbidragsberoende och som ger kommunerna möjligheter atl mera aktivt arbeta med all slussa ul flyktingarna på arbetsmarknaden. Den uu föreslagna modellen ligger väl i linje med våra tidigare krav.

Samma förhållande gäller regeringens avsikter atl återinföra bosättningslå-nen.

Vi har dock frän cerilerpartiets sida haft två erinringar I övergången lill ell nytt system kan del finnas kommuner som får problem och där ersättningen inte täcker kommunernas kostnader Vi har lill utskottet fått eu skrivelse fråu någon kommun, och vi har uuder utskottets arbele också fått påstötningar från olika kommuner De är oroliga för vad övergången kan innebära. Därför har vi i utskollet i enighet markerat alt stateu har huvudansvaret. Skulle del bli problem måsle regeringen snabbt överväga åtgärder som kan lösa problemen och som håller kommunerna koslnadsmässigl skadeslösa. Skulle kommunerna uppleva att omläggningen är elt försök från statens sida atl vältra över kostnader och ansvar på kommunerna, är jag hell övertygad om att det kommer att bli myckel svårt för invandrarverket att i framtiden teckna avtal med dessa kommuner om fortsalt flyktingmottagande.

Det audra kravet från vår sida gäller kommunernas möjligheter att begära och beställa arbelsmarknadsservice. Mycket av den här omläggriiugen står och faller med hur vi lyckas med att snabbt få ut flyktingarna i arbetslivet. 1 annat fall blir hela omläggningen ett slag i luften.

Vi tycker att propositionen är något otydlig på deu här puuklen. I propositionen talas det i allmänna ordalag om hög beredskap och nära samarbete. Vår erfarenhet av att diskutera della med människor som arbetar med den här typen av frågor ule i kommunerna är alt del inte är så enkelt som atl bara tala om alt det skall vara hög beredskap och nära samarbete. Det finns ett anlal konfliklpunkler mellan de statliga arbetsmarkuadsmyndighetema och kommunerna då del gäller de senares önskemål och vilja all göra insatser Enligt vår uppfattning måste en precisering ske av bl.a. arbetsmarknadsverkets roll i det fortsatta arbetel. Kommunerna måste få större möjligheter och större rättigheter atl begära och beställa service och särskilda insatser hos AMS och andra arbetsmarknadsorgan för atl kuuna genomföra de individuella introduktionsplaner som hela idén bygger på. De måste fungera så all invandrarna snabbt kommer ut i arbetslivet.

Vi har i en reservation pekat på atl vi skulle önska alt mau tillförde detta till det nya syslemel. Då tror vi alt mau har större förutsältuingar alt lyckas bra med omläggningen, som är så viktig för del fortsatta kommuuala flyk-lingmotlagaudet.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill cenlerreservationerna lill socialförsäkriugsulskotiets betänkanden 18 och 21.

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

AnL 24 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk);

Herr talman! Först skulle jag vilja säga ett par ord lill Gullan Lindblad från moderata samlingspartiet. Självfallet är del pä del viset att den officiella moderata politiken återspeglas i moderaternas motioner och reservationer i riksdagen, och det är dem vi behandlar Men samtidigt måsle Gullan Lindblad ha en viss förståelse för oss övriga, om vi känner oss något förvirrade av alt moderata samlingspartiet så att säga uppträder med två ansikten. Man har en officiell politik i riksdagen, men samtidigt finns det framstående företrädare för partiet som uppträder precis tvärtom i audra församlingar

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

Jag gör inte anspråk på att ha monopol på humanitet och generositet. Jag skulle gärna vilja alt dessa begrepp omfattades även av alla i moderata samlingspartiet. Men då fordras det atl partiet tar klart och entydigt avstånd från kommunala politiker som uppträder i strid mot den officiella moderaia politiken. Det klargörandet anser jag vara absolut nödvändigt, om vi skall rensa den här debatten från rasistiska inslag som en eller annan kommunalpolitiker gör sig skyldig till.

Herr talmau! 1 de betänkanden vi nu behandlar återfinns ett stort anlal vpk-moliouer och motsvarande reservationer på en rad områden. Det handlar om konkreta förslag vad gäller flyktingpolitiken, invandrarpolitiken, det kommunala flyktingmottagandet, åtgärder mot etnisk diskriminering, anknytningsinvandring och representation i invandrarverkets styrelse. Det är självklart att en gemensam debatt kring så många och omfattande områden av nödvändighet blir schematisk och bristfällig.

Vad gäller flyktingpolitiken ämnar jag koncentrera mig till de områden som vi anser viktiga atl debattera i dag. Vi kan konstatera att regeringen har påbörjat en anpassning till den restriktivare flyktingpolitik som råder i Europa. Den svenska regeringens beslul den 14 december 1989, alt med hänvisning till 3 kap. 4 8 i utlänningslagen iute längre ge skydd i Sverige åt krigsvägrare och s.k. de facto-flyktingar, om inte särskilt siarka skyddsbehov föreligger, innebär alt regeringen inför ett tidsobestämt undantagstillstånd för märiskliga rättigheter Det firins skäl all frukta atf regeringens avsikt är all delta tillstånd senare skall permanentas.

Människor som fram till deu 14 december 1989 haft rätt atl få skydd i Sverige mol krig och kränkningar av de mänskliga rättigheterna skall nu avvisas till sina hemländer, till fortsatta kränkningar av de mänskliga rätligheterna. Sverige har genom att underteckna iuternationella konventioner och förklaringar om mänskliga rättigheter åtagit sig att respektera dem. Om regeringen avvisar asylsökande människor lill allvarliga kränkningar av deras mänskliga rättigheter, har Sverige åsidosatt sina iuternationella ålaganden.

Geuom alt Sverige ger lägre prioritet åt skyddsbehövandc asylsökande människors mänskliga rältigheter försvagas hela försvaret av de mänskliga rätligheterna, i förlängningen också för dem som har uppehållstillstånd och för dem som är svenska medborgare.

Som skäl för denna drastiska förändring av den svenska flyktingpolitiken åberopar regeringen all invandrarverkets förlåggningskapacitef är överan-strärigd, atl det är stora problem atf utplacera flyklirigar med uppehålls- och arbetstillstånd i kommunerna och atl invandrarverkets personal är utarbetad. Alll detta är administrativa problem som går att lösa med god vilja och större flexibilitet.

Det kan aldrig godtas alt problem i vårt flyktingmottagande löses genom att vi ensidigt beslutar vägra atl ge skyddsbehövandc fristad. 1 elt krisläge bör regeringen inleda konsultationer med FNs flyklingkommissarie och begära fördelning av de asylsökande på andra kouvenliousstater.

I det sammanhanget bör påpekas atl vi inom vpk självfallet är medvetna om alt Sverige inte ensamt kan klara Europas flyktingmoftagning. Likaså är vi medvetna om atl Sverige inte kan föra en självständig flyktingpolitik helt utan hänsyn till vår omvärld. Oavsett om Sverige harmoniserar sig med EGs

flyktingpolitik eller inte, är vi ivuuga att i viss mån anpassa oss till deu i alla fall. ■

Jusl därför är det viktigare äu någonsin med initiativ från Sveriges sida på statsministernivå om en gemensam och generös flyktingpolitik i hela Europa. Det är nämligen en förutsätlning, om vi vill slå vakt om vår generösa och humana flyktirigpolilik. Del är också eri förulsätluiug om vi vill slå vakt om de värderingar som är förknippade med den humana och generösa flyktingpolitiken. Varje uteblivet initiativ pä det området undanröjer förutsättningarna för oss i Sverige att bedriva den generösa och humana flyktingpolitik som vi vill föra.

Del är viktigt att påpeka att just detta är det viktigaste området inom flyktingpolitiken i dag. Man kan inte förhålla sig lyst i fortsättningen. Varje tänkande politiker förstår att om EG och det övriga Europa för en restriktiv flyktingpolitik, kan inte Sverige ta emot alla de flyktingströmmar som med nödvändighet kommer alt vända sig mot oss. Lösningen pä det är atl ta initiativ på del intemationella planet och försöka åstadkomma en generös flyktingpolitik så att också de andra länderna i Europa skall kunna la sitt ansvar för de stora flyktingströmmarna.

Samtidigt ser man en inriktning i budgetpropositionen som går åt elt hell annat håll. Det är litet skrämmande att det i budgetpropositionen, bilaga 12, s. 126, under rubriken "Ålgärder för atl öka antalet sysselsatta" meddelas all regeringen mot bakgrund av utvecklingen på arbetsmarknaden och inlegrationsarbelel i Västeuropa har för avsikt att ta upp frågan om tillämpning av reglerna för arbetskraftsinvandring med parterna på arbetsmarknaden och AMS. Dessa skrivningar överensstämmer också med intervjuultalauden av statssekreterare Bo Göransson i Dagens Nyheter den 19 november 1989, där han lalar om alt stänga gränserna för de facto-flyktingar

Detta nya synsätt beiyder atl Sverige radikalt försvagar sitt arbete med all försvara de mänskliga rättigheterna i världen och atl företagens behov av arbetskraft skall bli styrande för den svenska flyktingpolitiken. Självfallet innebär detta en grundläggande förändring av den svenska politiken i riktning borl från solidaritet och medmänsklighet till förmån för kortsiktiga lönsam-helsintressen för företagen.

Vänsterpartiet kommunisterna anser emellertid att del måste skapas vissa förutsätluingar för att förverkliga den humana och generösa flyktingpolitik som riksdagen har beslutat om. Den viktigaste frågan i dag är svårigheterna som det kommunala flyklingmotlagandel har Atl vi lyckas lösa del problemet är av avgörande betydelse för den framtida flyktingpolitiken. Varje år betalar invandrarverket hundratals miljoner kronor till olika privatpersoner som skor sig på invandrarverkets desperata behov atl hitta tak över huvudet för flyktingar. Mot denna bakgrund anser vpk atl mau inte längre kan tala om en human och generös flyktingpolitik, om man inte löser de problem som är förknippade med det kommunala flyktingmottagandet.

Inte heller den nya organisationen av invandrarverket, som förhoppningsvis skall förkorta väntetiden, kan förverkligas om ingenting görs på del här området. Förkortningen av de ofta omdebatterade och med rätta kritiserade väntetiderna, liksom av förläggningsvislelsetiden, är direkt beroende av

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

kommunernas benägenhet att ta emot flyktingar Denna påverkas i sin tur av bostadsbristen.

Vpk har upprepade gånger lagt fram konkreta förslag lill en lösning av flyklirigarrias bostadsproblem. I dag vistas ca 7000 personer med uppehålls-och arbetstillstånd på förläggningar Dessa personer har rätt atl bosätta sig och arbela var som helst i landet. På grund av bostadsbristen, som är ett stort problem, kan de inte göra del.

Vpk har föreslagit en kraftfull satsning på åtgärder för att skapa tillfälliga geuomgångsbosläder för alla som är i omedelbart behov av en bostad. Dessa bosläder skall vara jusl tillfälliga. Den som tilldelas eu sådan bostad skall behålla sin plats i den ordinarie bostadskön. Dessa tillfälliga bostäder skall kunna tilldelas även svenska ungdomar och alla som är i behov av en bostad.

I detta sammanhang kan konstateras all det går alt lösa problemen med bostadsbristen och förlåggningsvistelsen för de flyktingar som fått politisk asyl, men del kräver resurser En human och generös flyktingpolitik kan inte förverkligas med bara ord. Del är inte lätt att förverkliga den, och det kostar pengar Men del är nödvändigt.

Herr talman! Jag är benägen alt hålla med centern om alt i debatterna om flykting- och invandrarpolitiken under senare år har en stor del av invandrarpolitiken helt försvunnit. Eu gång i tiden beslutade riksdagen om riktlinjer för invandrarpolitiken där målsätlningarna om jämlikhet, valfrihet och samverkan fastställdes. Eu gäng i tiden preciserades också invandrarverkels uppgifter på della område. Så beskrivs antagligen fortfarande uppgifterna i anslagsframställningar, nämligen att invandrarverkets uppgifter är att

- fortlöpande bevaka behovet av ålgärder för alt främja invandrares och språkliga minoriteters sociala och kulturella situation i Sverige, uppmärksamma beröida myndigheter på sådana behov samt verka för att vidtagna ålgärder samordnas och alt myndigheternas handläggning av ärenden enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftniugen är effektiv,

- verka för samordning av samhällsinformation till invandrare samt svara för sådan samhällsinformation till invandrare som inte ankommer på annan myndighet och för information till allmänheten i invandrarpolitiska frågor,

- svara för sådan dokumentation om invandrares och språkliga minoriteters sociala och kulturella situation som inte kommer på annan myndighet,

- vara kontaktorgan mellau samhället och invandrare, språkliga minoriteter och deras sammanslutningar

Det är en väsentlig skillnad mellan å ena sidan hur verkels arbele beskrivs i verksamhetsplaner och andra dokument och å andra sidan det arbete som görs i verkligheten. Orsakerna härtill kan diskuteras, meri det vore ärligare om verket talade om att man i nuvarande läge inte kan uppfylla de här nämnda arbetsuppgifterna och talade om varför så är fallet.

Till att börja med är det viktigt atl man ser lill atl del blir möjligt för vanligt folk atl över huvud taget komma i kontakt med verket, vilket i dag är helt omöjligt. Del är det minsta man kan begära av ett statligt verk.

Det är helt uppenbart alt man håller på att rasera ett låugt, mödosamt och tålmodigt uppbyggnadsarbete vad del gäller iuvandrarpoliliken. Delta sker samtidigt som alarmerande rapporter talar om ökad brottslighet bland in-

vandrarungdomar och utländska medborgare. Det sker samtidigt som det kommer minst lika alarmerande rapporter om invandrarungdomars och andra generationens invandrares ökade andel bland personer med psykiska och psykosomatiska problem. Det sker samtidigt som man kan konstatera atl arbelslösheteri blarid iuvaudrarria är mer äri dubbelt så hög som blaud sveriska uugdomar och äririu högre blaud invandrarungdomarna. Det sker samtidigt som man kau konstalera att diskrimineringeri av irivaridrare och irivaridraruugdomar på arbetsplatserna ökar Def sker samfidigt som man kau konstatera en ökad yrkesmässig, social, ufbildniugsmässig och ekonomisk segregation bland invandrarna, som riskerar att bli något slags underproletariat, ett underproletariat som ger de rasistiska teudensema näring och som är en skam för arbetarrörelsens partier och för de värderingar dessa representerar

Deu debatten förs iute i dag. Den debatten försöker mau hålla undan. Def mödosamma arbete som hittills har bedrivits, iute minst inom invandrarnas organisationer håller på att raseras. Alla de värdefulla aktiviteter som bedrivs i dessa organisationer - inte minsl på frivillig grund - för kvinnor, ungdomar och invandrarfamiljer håller också på atl raseras. Det är synd, och jag hoppas atl någonting i denna debatl skall kunna sägas om iuvandrarpoli-tikeri och de svära problem som vi i dag har på detta område, irite mirist med tanke på att alla flyklirigar som kommer till Sverige och får politisk asyl blir invandrare och alltså blir föremål för dessa åtgärder inom invandrarpolitiken.

Herr lalman! Med delta yrkar jag bifall till samthga vpk-reservationer

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

Anf. 25 GULLAN LINDBLAD (m) replik:

Herr talmau! Jag vill gärna upprepa för Alexander Chrisopoulos vad jag fidigare sade, nämligen att det är deu politik som redovisas här i riksdagen som är moderata samlingspartiets officiella polifik i flykting- och invandrarfrågor Nu står detta i protokollet på två ställen, så aff Alexander Chrisopoulos kan läsa det innantill.

När det gäller talet om politikens två ansikten kan jag redovisa att vårt ungdomsförbund t. ex. förespråkar eu helt fri invandring. Så kan det vara i ett demokratiskt parti.

Alexander Chrisopoulos anser sig kunna ställa särskilda krav på mig. Jag vill då säga all Alexander Chrisopoulos som förelrädare för ett kommunistiskt parti nog skall vara mycket varsam med orden när del handlar om politikens två ansikten.

AnL 26 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik;

Herr talman! Del är inte eu ideologisk fråga vi nu diskuterar, utan vad vi diskuterar är den elementära frågan huruvida eft parfi bör uppträda enhetligt i riksdagen, i kommuuala församlingar och i andra sammanhang i en så vital och viktig sak som rasistiska uttalanderi är

Gullari Liridblad ariför som ett exempel på hur ett demokrafiskt parti fuugerar att moderata samlingspartiets ungdomsförbund har en annan uppfattning och vill ha en fri invandring. Skall man tolka det så atl Gullan Lindblad accepterar sådana uttalanden som gjorts av den aktuelle moderate kommu-

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

nalpolitikern? Är det eft inslag i partiets sätt att fuugera demokratiskt, och skall sådana uttalanden få göras äveu i forfsätfuingeu? För Gullan Lindblad borde det uu vara viktigt atl klarl och tydligt ta avstånd eller inte ta avstånd från denna kommunalpolitikers agerande på detta område och infe bara hänvisa lill partiels motioner I dessa kan vi själva läsa innantill.

Arif. 27 RAGNHILD POHANKA (mp);

Herr lalman! Situationen är i dag av många orsaker allvarlig när det gäller invandrarfrågorna. Deu är allvarlig ute i världeu när det blivit så stora flyktingströmmar Deu är allvarlig i Sverige, och vi har problem som vi på något sätt måste lösa. Samtidigt vill jag vända litet på def hela. Def förekommer inte bara iuvaudrarfierifliga sfämriirigar i Sverige. 1 går var människor samlade i en kyrka i Östergötland och bildade en front för flyktingars rättigheter Samfidigt som det finns uugdomar som visar rasistiska tendenser, finns det ungdomar som ställer upp för siua kamrater när de är sjuka, uär de är hotade av utvisning och i andra sammanhang. Del finns alltså både - och, och det skall vi komma ihåg.

Nästan alla talar om invandrarfientliga strömningar Meu det finns också arbetsgivare som säger: Jag vill helst ha invandrare som anställda, de är pålitliga och bra arbetare, och de väjer infe för de problem som firiris.

Det finns alltså både - och.

Vi har endast denna jord alt leva på, och vi måste vara aktsamma om den, så atl den uthålligt kan vara Moder Jord för oss människor och allt annat liv. För all vi skall få leva elt liv i överensstämmelse med naturen, i frihet och i fred oss människor emellan, måste vi tänka globall.

Just nu - i detta århundrade, under vår livstid - bor vi i den del av världen där del råder fred, där vi har demokrati och där del finns överflöd av mat och annal som vi behöver Vi har överskott av livsmedel och måste stifta lagar för att det inte skall bli för mycket. Däremot finns det fördelningsproblem, men dessa tänkte jag inte la upp nu.

Del har inte alllid varit så. För två lill tre generationer sedan sökte sig en miljon svenskar till en annan världsdel, till Amerika, som ekonomiska flyktingar eller miljöflyktingar Det är väldigt viktigt att vi i dag tänker på de flyktinggrupper som finns iuternt i olika länder eller som flyr till andra länder på grund av försaltade jordar, ökenspridning eller radioaktiva jordar som i Ryssland. Vi måsle aktivt arbeta mot denna förstöring av jordarna. Det är oerhört viktigt, eftersom dessa problem annars ökar Della har med flyktingpolitiken alt göra. Miljöflyktingarna är nästa slora grupp, som flyr för att kunna överleva rent materiellt.

I dag tar vi emot människor på gruud av förföljelser mot dem, och vi har arbetsplatser som väntar på dem. Men vi förmår bara inte placera dem. De betänkanden som vi nu behandlar berör frågan hur vi skall ta emot dessa flyktingar och hur de skall leva här i fred och samförstånd med oss övriga invånare i Sverige.

Vi måsle vända på flyktingpolitikeri och irivaridrarpolitiken och se flyktingarna som deu resurs de är. Hur kunde 60 000 - 70 000 invandrare om året komma under den slora arbetskraftsinvandringens tid utan att det ställde till så stora problem, även om det fanns problem då också? De flesta kunde inte

svenska. De behövde lära sig språket och anpassa sig. Vi har under några år haft en liknande situation - vi behöver arbetskraft. Jag kan inte exakt ange vad som här skulle behöva göras, men nog är det märkligt att vi har dessa människor i Sverige men ändå har lomma arbetsplatser I dessa betänkanden försöker man få dessa båda faktorer att mötas. Det ser vi positivt på.

När det gäller socialförsäkringsutskottels betänkaride 17 vill jag yrka bifall till de reservationer som miljöpartiefs representant i utskottet står bakom. Dessutom vill jag yrka bifall till vpk;s reservation nr 2 om representationen i invandrarverkets styrelse. Def är viktigt att åtminstone alla riksdagspartier är representerade i styrelsen för statliga verk vars verksamhet berör en stor del av vår befolkning, både gamla och nya svenskar

Betänkandet handlar mycket om en ökning av flyktingkvoten. Det finns i läger runt om i världen flyktingar som har elt stort behov av att komma därifrån. Antalet sådana flyktingar uppgår lill 15 miljoner. Vi kan här dra vårt strå till slackeri. I vår motiori föreslår vi eri större ökniug än som nu föreslås i den reservation som vi har gemerisaml med moderata samlingspartiet och folkpartiet. Vi har emellertid anslutit oss till den reservationen för att ge större kraft åt detta krav. Viktigt är att vi öppnar möjlighelerria för en större kvot flyktinginvandring.

Nu finns planer på en samlad flykting- och arbetskraftsinvandring. Man skall inte i första hand tänka på atl få arbetskraft från flyktinglägren, utan man skall främst tänka på dem som har behov av att komma därifrån. Att det är ett mycket stort antal människor och atf vi inte kan uppnå en lösning på det problemet är alla medvetna om. Vi tänker särskilt på de irakiska kurder som är i lägren i Turkiel. Deras situation är mycket svår Irak försöker på alla sätt alt få dem tillbaka till landet. Vad som händer dem om de kommer tillbaka, vågar jag inte tänka på. I övrigt yrkar jag bifall till propositionen.

Socialförsäkringsutskotfets betänkande 18 handlar om etnisk diskriminering. Här gäller det alt främst tänka på barnen och ge dem undervisning i ämnen som svenska, historia, samhällskunskap och religion. På låg- och mellanstadiet har dessa ämnen andra rubriker Det är lättast att påverka barnen i frågor som rör mänskliga rättigheter. Man kan få barnen att rent instinktivt förstå vad det handlar om. De allra flesta har dessutom klasskamrater eller i varje fall skolkamrater som kommer från andra länder. Naturligtvis kan man också ha temadagar och studiebesök på olika ställen, men det viktigaste är alt diskutera frågor om diskriminering i den normala undervisningen i sambaud med olika situationer som uppkommer i skolan. Jag har själv varit SFI-lärare för invandrarbarri och vuxua i alla former av grundutbildning i flera decennier och vet vad det handlar om.

Den ökande invandrarfientligheten måste motverkas på alla sätt. Det räcker inte med att låta barn komma in i Sverige - fast det är inte så bara, utan vi måste också ge dem en framtid. Både svenska barn och invandrarbarn kan påverka sina föräldrar och bidra till en bättre stämning. Gott omdöme och föredöme hos de människor som insett vikten av defta är oerhört viktigt. Det kau vara lärare, personal på daghem och fritidshem samt förstås politiker Meu det är inte alla av oss politiker som kommer i daglig kontakt med dessa problem, utan ofta är problemen mer teoretiska för oss. Men vi

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

3 Riksdagens protokoU 1989/90:125

Prot.. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

bör ändå försöka upprätthålla de kontakter vi har med invandrare och invandrarorganisatiorier Jag vet också atf många, åtminstone i socialförsäk-ririgsulskottet där jag irigår, gör det.

Vi måsle också arivärida oss av lagar Miljöpartiet de gröna vill förbjuda sammanslutnirigar som ägriar sig åt atl förfölja persorier eller grupper av viss ras, hudfärg eller visst etniskt ursprung, dvs. rasistiska organisatiorier eller grupper Elt förbud skulle inte bara gälla mot orgariisationer med egna stadgar och annat ulan mot alla grupper som ägnar sig åt sådant. Dellagande i sådana sammanslutningar anser vi skall kriminaliseras. Om vi inte lar avstånd från dessa organisationer och sammanslutningar tillåter vi dem faktiskt. Vi kommer i så fall att ge dem föreningsslöd och hjälpa dem med lokaler Det som iute är förbjudet enhgf svensk lag blir ju tillåtet. Handlingarna är redan förbjudna, men det är enligt min mening viktigt att också förbjuda dessa organisationer och grupper I de länder där rasismen är som värst - jag behöver inte nämna dessa länder vid namn - har det irite funnits förbud mot sådana orgariisationer och sammarislutuingar, utau de har fåll verka fritt.

Gruridlagsmässigt firins inget hirider för eri sådan lag. Många faktorer väger tungt för dess stiftande. 1 den FN-konventiori som vi har skrivit under står inskrivet ett avskaffande av alla former av rasdiskrimineririg. Många juridiskt tunga iristariser har tillstyrkt tillkomsten av en lag på detta område, exempelvis Advokatsamfundet, Kommunförbundet, Landstingsförbuudet, BRÅ, rikspolisstyrelseri, domstolsverket och Svea hovrätt. Folkrörelser och kviriuoförbund har uttryckt tveksamhet eller avstyrkt. Det är alltså fråga om ganska många lunga remissinstanser Jag anser det viktigt att en lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet stiftas och aff regeringen snabbt återkommer till riksdagen med sådant förslag.

Vid brottet hets mot folkgrupp är det viktigt att rätt till skadestånd införs för den sorii utsätts.

Jag yrkar bifall lill de reservatiorier som miljöpartiet antingen står ensamt bakom eller som vi har tillsammans med andra partier i socialförsäkringsutskottets betänkande 18. Jag yrkar vidare bifall till hemställau i SfU22 om tilläggsbudgeten. Dessutom yrkar jag bifall till hemställan i SfU21. Trots att miljöpartiet har avgett fyra reservationer till detta senare belänkande, ser vi positivt på att ett helhetsgrepp tas i fråga om flyktingmottagandet.

Introduktionsplanerna är oerhört viktiga. Om jag har förstått saken rätt kommer dessa planer aff göras upp infe bara för dem som skall ut i arbetslivet utau även för hustrur i familjer med måriga barn. Äveri kvinnor skall således finnas med i dessa planer och kunna lära sig svenska språket. Vi vet att männen i många äldre invandrarfamiljer klarar sig ganska bra språkligt sett. Kvinnorna däremot talar fortfarande inte svenska särskilt bra. Det gör alt deras kontakt med omvärlden är dålig. Även kontakten med barnen kan bli dålig. Jag förutsätter därför aft det upprättas irilroduktionsplaner för varje flyktirig.

Vi ariser också att det är viktigt atf allmänheteri gör en insats för flyktirig-arria uuder deras aripassriirigstid i landet. Frivilliga åtaganden som fadderfamilj förekommer redan på många orter Man kan också vara hyresvärd åf en flyktingfamilj. Def ser vi som en viktig del i strävan atf snabbt anpassa flyktingar fill förhållandena i det nya landet. Fadderfamiljen kari självfallet

också vara en anriari irivaridrarfamilj som bott en längre tid i Sverige. Det måste alltså inte vara ursvenskar som ställer upp på detta sätt.

Alt kuuna tillhandahålla flyktingar bostäder är en mycket viktig sak. Här har många kommuner mycket stora svårigheter att klara vad de har åtagit sig. Vi ser dock positivt på det förslag som innebär en öppning till en större rörlighet i bostadsfrågan. Det ges bidrag till tillfälliga bostäder, genomgångs-bosläder osv. Vi har lagt till att flyktingar också kan vara inneboende hos familjer Eu sådan ordning skulle förbilliga för kommunerna.

Den strikta tidsgränsen i vad gäller ersättning för ariknytriirigsirivandring vill vi irite hålla på. Vi anser aff den kan få gälla under läugre tid än två år Äveri språkutbildningen anser vi kau utsträckas i fiden, en fråga som vi redan har behandlat här

Vi vill också aff det nya ersättningssystemet skall följas upp, speciellt i de kommuner där det är ont om arbete. Kommunförbundet eller kommunen i fråga bör ha möjlighet aff omförhandla de olika planerna, så att inte systemet blir stelbent. Det gäller att fullfölja de avsikter som kommit till uttryck i betänkandet. SÖ och länsskolnämnderna bör vidare se till att undervisningen av flyktingar fungerar på elt tillfredsställande sätt.

Jag yrkar bifall lill de reservationer som miljöpartiet har skrivit under och i övrigt bifall till hemsfällan i betänkandet.

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

Under detta anförande överfog andre vice falmannen ledningen av kammarens förhandlingar

Anf. 28 MAUD BJÖRNEMALM (s):

Herr talman! Socialförsäkringsutskotfets betänkande 17 behandlar budgetanslaget fill statens invaridrarverk, fill kvofflyktingar och statsbidraget till Stiftelsen Invandrartidningen.

Del är mindre än elt år sedan invandrarverket genomförde sin stora omorganisation. Avsikten med den nya organisationen var att förkorta de långa haudläggniugstiderna och få ett bättre flyktingmottagande. Vi känner alla till hur verkligheten blev. Den stora tillströmningen av asylsökande har skapat problem och gjort det nästan omöjligt alt få den korta väntetid som avsågs med den nya organisationen. Bristen på kommunplatser för dem som har fått uppehålls- och arbetstillståud har också skapat problem oeh ett starkt tryck på förläggniugsverksamheten. Del finns ca 7000 människor på förläggriirigarna som har uppehålls- och arbetstillstånd men ingen kommun-plats. Dessa 7000 människor skulle fylla ca 35 förläggningar

I reservation 1 från vpk begärs att invandrarverket skall tillföras 25 milj.kr. så att verket kan bevaka och fullfölja invandrarpolitikens praktiska tillämpning. Varifrån dessa 25 milj.kr skall tas anges inte.

Vpk:s sveparide krifik mot irivandrarverkefs verksamhet är infe på något sätt underbyggd. Man anger inte heller vad pengarna skall användas till. Dessutom överstiger beloppet kraftigt det belopp som verket självt begärt i sin anslagsframställning. Jag vill påminna om att regeringen har eff bemyndigande att besluta om de tillfälliga förstärkningar som behövs för aft handlägga asylärenden och för att fa emot asylsökande och flyktingar. Sådana åt-

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

gärder skall därefter anmälas för riksdagen. Jag yrkar avslag på den reservafionen från vpk.

Tre reservationer berör flykfiugkvoteu, 1 eu gemensam motion begär moderaterna, folkpartiet och miljöpartiet aff flykfingkvoten bör öka till 2000 personer De begär också, i händelse av bifall, ökade anslag.

Vpk har en egen reservation i vilken man begär all flyklingkvoten skall höjas lill 3 000 personer per år, men man begär inga medel för att finansiera ökningen,

Flykfingkvoten har under flera år varit 1250 personer per år Det råder egentligen inga delade meningar om alt denna kvot bör höjas. Det tycker vi alla, men frågan är bara tidpunkten för del.

I den situatiou som nu råder är det knappast möjligt atf höja flyktingkvoten. Våra slussar och flyktingförläggningar, både de fasta och de tillfälliga, är fullbelagda till följd av den stora spontautillsfrömningeri av asylsökande och brisfen på kommunplatser Men, som utskottet fått eu redogörelse för, pågår inom regeringskansliet ett arbete som går ut på eu sammanhållen flykting- och immigratiouspolitik. Mau diskuterar också en kraftig höjning av flyktingkvoten.

Samtidigt säger man atf utslussningen till kommunerna då måste fungera snabbare än i dag. Många av de människor som kommer hit på flykfingkvoten har tillbringat lång tid i flyktingläger Därför är ytterligare en lång för-lägguiugsvistelse svårare och mer oacceptabel än för audra flyktingar

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottels hemställan och avslag på samtliga reservationer

Utskottet behandlar i sitt betänkande 18 propositionen om åtgärder mot etnisk diskriminering. Propositionen grundar sig främst på def betänkande kallat "Mångfald mot enfald" som kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet avgett.

Jag tror att den här propositionen kom i rätt tid. Vi behöver en diskussion om rasism, främlingsfientlighet eller invandrarfieutlighet.

I propositioneri redovisas många värdefulla synpunkter på orsaker till etniska konflikter och hur sådana kau förebyggas eller motarbetas.

Opinionsbildning och altitydpåverkan är av slor betydelse. Opinionen kan påverkas geuom förmedling av kunskaper eller goda exempel. Ibland betyder torra fakta mycket för att rätta till missförstånd och missuppfatfuirigar I def opiriionsarbefet är det inte bara myndigheterna och deras informationsinsatser som behövs utan också insatser från alla enskilda samt inte minst från vårt orgauisationsliv och våra folkrörelser Vi har eu fin tradition inom svensk folkrörelse att arbeta med solidaritetsfrågor på ett kunnigt och ansvarskännande sätt.

Skolan har också ett stort ansvar för att unga människor får en tolerant inställning till invandrare och flyktingar I eu skola där de flesta elever i dag har kamrater som kommit som flyktingar eller invandrare finns förrriodligen de bästa förutsättningarna för en större insikt i och käririedom om orsakerria till irivaridringen.

Def firiris visserligen undersöknirigar som visar att vi har en positiv inställning till invandrare och flyktingar, men frågan är just nu om deu allmänna opinionen håller på att svänga till invandrarnas och flyktingarnas nackdel

eller om det bara är ett fåtal som plötsligt blivit mer högljudda eller fått större utrymme i massmedia. Det finns emellertid all anledning att vara uppmärksam på olika händelser och klart markera att sådant som korsbränning, vandalisering på flyktingförläggningar och trakasserier av invandrare och flyktingar i bostadområden inte tolereras i vårt svenska samhälle.

Det finns heller ingen anledning aft inte bemöta det flygblad från Sverige-demokrateroa som riu cirkulerar på arbetsplatser och på audra ställen ruut om i laridet. Budskapet är där att våra skattemedel förskirigras genom aft flyktingarna går till socialbyrån och får stora bidrag och därmed lever bättre än svenskarna.

Deu stora inströmningen av asylsökande, def ökade antalet flyklirigar, skapar osäkerhet, oro och också rädsla hos måriga. Meri det är inte bara svenskar som känner sig rädda och osäkra. Det gör också invandrare, även de som bott i Sverige i flera år De anser att klimatet har blivit hårdare den senaste tiden, och de är oroade över de tendenser fill främlingsfientlighet som de anser atf de allt oftare möter

För alt inte förlänga debatten, och eflersom jag vet alt invandrarministern gärna vill tala om opinionsfrågor, övergår jag till att kommentera några av de 18 reservationer som finns fogade till befäukandef.

1 reservatiori rir 7 yrkar vpk och miljöpartiet på eft förbud mot rasistiska organisationer. Förbudet skulle emellertid endast avse sammanslutningar som ägnar sig åt att förfölja personer på gruud av deras ras, hudfärg eller etniska ursprung. I propositionen finns en lång beskrivning till varför en lagstiftriing inte föreslås. Utskottet delar statsrådets uppfattning att rasistiska attityder främst skall motarbetas med kuuskap och upplysning. Frågan är om man bäst kommer till rätta med rasistisk verksamhet genom att förbjuda den. En lagstiftning skulle dessutom innebära ett ingrepp i föreningsfriheten. Utskottet anser att man i stället bör utreda om man infe på aririat sätt kari försvåra en rasistisk verksamhet.

Fyra reservationer handlar om eu lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet. Reservationerna har dock litet olika utgångspunkter I propositionen sägs atl en lagreglering mot etnisk diskriminering i arbetslivet bör övervägas och att den utredning som skall överväga åtgärder mot rasistisk verksamhet också kan arbeta med dessa frågor.

Moderaterna anser alt etniska minoriteter redan i dag har ett tillräckligt skydd och att en lag därför irite behövs.

Av centerns reservation framgår att mau delar regeringens uppfattnirig om att eri lagstiftriing bör övervägas, meu centerri vill också atf utreduirigeu skall analysera etnisk diskriminering på grund av myridigheters beslut.

Vpk och miljöpartiet anser atf regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag och att en utrednirig irite behövs.

Utskottet delar uppfattniugeri att lagstiftriirigen bör övervägas och atl arbetel skall göras av deu utredning som skall överväga åtgärder mot rasistisk verksamhet.

Herr talman! Med detta yrkar jag avslag på samtliga reservationer fogade till betänkandet och bifall lill utskottets hemställan.

I socialförsäkringsutskottets betänkande nr 21 behandlas regeringens proposition om ett samordnat flyktingmottagande och ett nytt system för ersätt-

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandrings m.rn.,

riirig till kommurierna. I propositiorieri föreslås också vissa äridririgar i lagen om bistånd åf asylsökaude.

Det ersätr.riingssystem som i dag firiris för kommunernas flyktingmottagande innebär atl kommunerna får ersättning för socialbidragskostnaderna. Ersättningen ges under det år uppehållstillstånd beviljas och sedau för ytterligare tre år. Kommunerna får också elt schablonbidrag för varje mottagen flykting som kommunen har avtal med invandrarverket om. Dessutom utgår statsbidrag från SÖ för grund-SFI. Kommunen kan också få särskilda projektbidrag. Invandrarverket ersätter även kommunernas kostnad för ge-riomgårigsbosfäder Kommunerna får alltså bidrag från olika håll, och det uppstår ofta glapp mellan insatser på grund av atf ansvaret ligger på flera myndigheter

I propositionen om ett nytt system för ersättning till kommunerna föreslås nu att socialbidragskostnaderna och huvuddelen av övriga bidrag till kommunerna läggs ihop till en schablonersättuing. Ersättningen är 115 000 kr för flyktingar som fyllt 16 år oeh 70 000 kr för barn under 16 år Beloppen är beräknade efter den prisnivå som gällde i början av året.

Kommuner som har ett avtal med invandrarverket om flyktingmottagande får, för aff organisera sitt mottagande, en gruridersäftuing som är tre gåriger schablonbidraget för vuxna.

Irivaridrar/erket beviljar varje år bidrag till olika projekt som kommurierna vill genomföra. Enligt def nya förslaget kommer kommunerna själva att kunna finarisiera en del projekt inom ramen för schabloribidragef. Men samtidigt är def viktigt aft kommunerna har möjlighet atf få ersättning för särskilt kostnadskrävande insatser som de gjort vid flyktingmottagandet. Det kan t.ex. vara extra ålgärder för att få fram bostäder eller att man tagit emot en ny stor flyktinggrupp där stora folkinsatser behövs eller familjer med många små barn.

Utgårigspunkteri för det nya ersättningssystemet har varit att det inte skall bli dyrare för kommunerna. Ersättniugssystemet har arbetats fram tillsammans med Kommunförbundet. Ersättningsnivån kommer också att fastställas årligen genom överläggningar mellan regeringen och Kommunförbundet. Det nya systemet föreslås träda i kraft den 1 januari 1991.

Utskottet påpekar också att det är mycket vikfigt atf regeringen redan från början noga följer hur det nya systemet påverkar kommunernas ekonomi och även deras möjligheter att ta emot flyktingar som har svårt att få ett arbete. Utskottet förutsätter att regeringen snabbt ingriper om det visar sig att det nya ersättningssystemet inte fungerar Def här nya systemet bör göra det möjligt för kommunerna att på ett mera flexibelt sätt, utifrån flyktingarnas egna förutsättningar, hjälpa dem till en bra start i vårt svenska samhälle.

Enligt propositionen skall en individuell plan utarbetas så suart flyktingen kommit fill en kommun. Planen skall utarbetas i samråd med flyktingen och innehålla introduktion som bl.a. gäller bosättning, utbildning och arbete. Avsikten med introduktionsplanen är atf på ett så bra sätt som möjligt ge flyktingen förutsätlniugar att leva, bo och arbeta i vårt samhälle.

Trots att det råder brist på arbetskraft vet vi att många invandrare och flyktingar har svårt att få ett lämpligt arbete. Arbetslösheten är hög jämfört med den som gäller för befolkningen i övrigt, och många har blivit beroende av

socialbidrag under lång tid. Det nya ersättningssystemet är ett sätt atl stimulera kommunerna att satsa på aktiva åtgärder för att flyktingen skall komma i arbete. Åven om invandrarnas och flyktingarnas problem skall lösas inom ramen för de befintliga arbetsmarknadspolifiska resurserna, har AMS också extra resurser Arbetsförmedlingarna har sedan några år tillbaka fått förstärkning för att kunna arbeta aktivt med flyktingarna. Arbetsgivarna har också möjlighet att få förhöjt rekryteringsstöd om de anställer invandrare.

Herr talman! De flyktirigbarn som kommer till Sverige utan vårdnadshavare finns som regel i kommunala grupphem eller i familjehem. I dag får kommunerna ersättning för vård som ges med stöd av socialtjänstlagen eller med stöd av lagen om särskilda bestämmelser för vård av unga. Kostnaderna är ofta höga i def enskilda fallet, och därför är det svårt aff ha denna ersättning inräknad i schablonersätfningen.

Det föreslås i propositionen att ersättning skall lämnas för hela den fakfiska vårdkostnaden. Dessutom bör schablonersättniugen lämns enligt de regler som gäller för andra flyktingar för att täcka övriga kostnader

När det gäller flyktingens bosättning, får flyktingen i dag socialbidrag för hemutrusfuing, någol som ofta diskuterats och som också kan bidra till att skapa en negaliv inslällning till flyktingarna. Nu föreslås i propositionen aft flykfirigarna i stället skall erbjudas lån. Låuef skall kunna ges till dem som fyllt 18 år vilka kommunerria får ersättriirig för

När det gäller handikappade och äldre flyktingar kan det många gånger vara svårt för dem aff få en kommuuplafs, och de riskerar atf bli kvar alltför lärige på förläggningarna. I det ersättningssystem som vi nu har får kommunerna ersättning för sina socialbidragskostnader Den treårsgräns som finns för kommunernas bidrag gäller inte här Samma system kommer aft gälla även i forfsäftnirigeri meri med det tillägget att kommunerria i det riya systemet får ersättning även för social hemtjänst och för färdtjänst för äldre och handikappade flyktingar

I propositionen sägs att kommunen får de här ersätlningarna för de flyktingar som pä grund av handikapp eller hög ålder inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande. Moderaterna anser i sin reservation nr 8 att det är omöjligt att på eft så tidigt stadium som vid hälsoundersökriingen på förläggningen avgöra om en handikappad kan rehabiliteras så att han kan fa eft arbete.

Jag delar naturligtvis uppfattningen att rehabilitering är viktig och att handikappade flyktingar skall ha möjlighet att komma ut i arbetslivet på samma villkor som svenska handikappade. Meu i propositionen står faktiskt atf bedömningen kan göras i vissa fall i hälsoundersökningen vid förläggningen. I annat fall bör underlag för bedömnirig riormalt komma fram i samband med planeririg av flyktirigens introduktion. Jag anser också, vilket utskottet skriver i befäukandef, att det finns en fara i att tvinga fram rehabiliteringsinsatser genom atf, som moderaterna föreslår, kommunerna skall få ersättning för sina kostnader först när en flykting är omöjlig att rehabilitera. Jag yrkar avslag på reservafionen.

Folkpartiet säger i sin reservation att ett särskilt bidrag för handikappade bör ges som extra påslag på schablonbidraget.

Folkpartiet säger inget om hur stort det eventuella påslaget skulle vara och

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

om det skall vara lika för alla. Def kan ju fakfiskt vara ganska stora skillnader i kostnad för olika handikappgrupper Jag'tror iute att folkpartiets förslag gör kommunerna mera villiga att ta emot handikappade flyktingar Jag yrkar därför avslag på reservationen.

Reservationerna nr 6 från vpk och rir 7 fråri miljöpartiet tar upp ersätt-riirigen vid anknytriirigsirivaridring. Vpk vill att tidsgränseri för schablonbidrag till anhörig skall vara fem år från det alt flyktingen tagits emot i en kommuri. Miljöpartiet anger ingen lidsgräns, utan säger att ersättriirig bör ges till anhöriga som anländer efter en längre tid.

I dag gäller olika regler för ufläririirigar som får uppehållstillstånd beroende på vilken anknytning de har till flyktingen. För make/maka eller barn under 18 år utgår både schablonbidrag och ersättningen för socialbidrag. Schablonbidraget förutsätter att maken eller makan betraktas som flykting eller att ansökan gjorts inom sex månader från det att den som kom först fick uppehållstillstånd. För andra anhöriga lämnas ingen ersättning fill kommunerna.

Det här har ofta kritiserats, och nu föreslås i propositiorieri, att schablori-ersättning enligt def nya förslaget skall lämrias till alla som får uppehållstillstånd på grund av anknytning lill flykting. Men man sätter eri tidsgräns för hur länge bidrag kan erhållas, och den gäller lika för alla anhöriga. Utgångspunkten är den tid som det beräknas ta för en flykting all etablera sig i landet. Tidsgränsen är två år, dvs. den anhöriga skall ha ansökt om uppehållstillstånd inom två år från del all deu först anlände logs emot i en kommun. Utskottet anser att det är en rimlig tidsgräns. Jag yrkar därför avslag på reservationerna.

Två reservationer, en från miljöparliet och en från moderaterna, tar upp frågan om bostäder till flyktingar Bostadsbristen i landets kommuner är onekligen elt problem, inte bara för flyktingar utau äveu för flera grupper Miljöpartiet vill ha fler stimulansinsatser och informationskampanjer för att få fram fler bostäder Moderaterna vill irite atl flyktingarna skall ha förtur i bostadskön. Bostadsutskottet har lämnat ett utförligt yttrande över flyktingarnas bostadssituation med anlednirig av ett arital motioner Socialförsäkringsutskottet instämmer i dess yttrande, och med hänvisning till detta yrkar jag avslag på reservationerna nr 16 och 17.

Herr lalman! Jag yrkar härmed avslag på samtliga reservationer till betänkande nr 21 och bifall till utskottets hemställau.

Anf. 29 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik: Herr talman! Det finns flera hundra tusen människor här i landet som är utländska medborgare. De arbetar, vistas och lever i vårt samhälle. Det finns förutom dessa flera hundra lusen människor med utländskt påbrå som redan har fått svenskt medborgarskap. Här finns andra gerierationens invandrare, dvs. barn till de invandrare som lever här Det är ungefär en miljon människor som har invandrarbakgrund.

Alla dessa människor har speciella problem just i egenskap av invandrare. Alla de speciella problem som finris och de åtgärder som krävs för att bemöta deriria situation har diskuterats, och det har fastslagits någonting som kallas invandrarpohfik.

Maud Björnemalm sade i sitt anförande iute enda ord om dessa människor Hon sade iute ett enda ord om invandrarpolitiken, dvs. alla de åtgärder som är nödvändiga för atl bemöta den situation som uppstår och som drabbar dessa människor just i egenskap av invandrare.

Vi har från vpk föreslagit alt anslaget till invandrarverket ökas med 25 milj.kr för atl invandrarverket skall få förutsättriirigar aft fullfölja sina uppgifter på irivaridrarpolitikeris område. Om begreppet irivandrarpolitik nu klarnat i Maud Björnemalms föreställningsvärld, borde hon förstå att det handlar om resurser som skall göra det möjligt för invandrarverket att fullgöra de uppgifter som invandrarverket har ålagts av bl. a. riksdagen och regeringen för att bevaka just invandrarpolilikeu.

Delta sker irite i dag. Det är ingeri hemlighet att så inte sker Detta är inte några svepande formuleringar Invandrarverket själv säger att man inte kan fullgöra sina uppgifter. Det fauns tidigare någontirig som kallades samordningsbyrån på invandrarverket som hade just till uppgift att bevaka invandrarpolitiken och olika myndigheters insatser på def här området och belysa irivandrarrias sociala och ekonomiska situafion. Deu här samordningsgruppen finns inte längre. Den har införlivats med tillståndsbyrån. Följaktligen bedrivs del ingen som helst verksamhet på det område som i sista hand kommer atl drabba eller beröra dem som i dag är flyktingar och som har fått uppehållstillstånd och vistas i olika kommuner

Jag hoppas att Maud Björnemalm i sin nästa replik kommer atf säga något om deu sakeu.

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

Anf. 30 RAGNHILD POHANKA (mp) replik;

Herr talman! Jag anser atf invandrarfientligheten har sauktionerafs i och med 13-decemberbeslutef. I pressmeddelandeu talas om missbruk av asyl-rätlen och i artiklar och intervjuer med höga tjänstemäu fråri arbetsmarknadsdepartementet talas del om falska flyktingar Delta har gett ny fart åt invandrarfientligheten.

Vidare har vi detta med all flyktingar behandlas som brottslingar De tas i förvar, blir hämtade av polisen osv. i kanske onödigt stor utsträckning. Genom att i handling kriminalisera själva skyddssökandet ökar flyktiugfientlig-heteu. Jag vill kriminalisera dem som tillhör rasistiska organisationer Asyl-sökandet är en mänsklig rättighet.

Jag vill också ta upp frågan om varför man skall tidsbegränsa anknytuings-invandririgeri. Vi vet ju att det kan vara nästan omöjligt för någon all lämna elt land. Om nu Sverige har gett inresetillstånd för en nära anhörig att komma hit är det inte säkert att personen kan komma ul ur del laud som denne skall fly från. Jag kau inte se atl en tidsbegränsning för någol positivt med sig. Man borde räkna dessa anhöriga som flyktingar och behandla dem därefter Annars kau det bli svårt för kommunerna att organisera denna an-knyluingsinvandring. Det kan ju t.ex. vara flera barn med i sammanhanget -om t.ex. det är en maka med barn som kommer till Sverige.

AnL 31 RUNE BACKLUND (c) replik;

Herr lalman! Vi är här i kammaren rörande överens om atl del gäller att så snabbt som möjligt få flyktingarna i arbete när de har kommit ul i kommu-

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

nerna. Myckel av det som står i propositionen och i utskottsbelänkandet går ju ul på atl delta skall ske på ett så snabbt och effektivt sätt som möjligt.

Jag är förvånad över att majoriteten är så rädd - nu läggs ansvaret över på kommunerna att se till atl invandrarna kommer ut på arbetsmarknaden - att ge kommunerna instrument som gör aff de kau ställa krav på arbetsmarknadsmyndigheter och andra att verkligen göra de insatser som behövs för att klara situalionen. Jag lycker att det är fill förfång för hela omläggningen att vi infe riktigt har klarat ut de exakta riktlinjerna för vad arbetsmarkuads-myudigheterna skall göra. Det är litet otydligt. Det talas mycket i propositionen om samråd och samarbete. Men jag tror alt det därutöver behövs elt tydligt klariäggande av alt kommunerna har rättigheter atl slälla krav. Annars tror jag inte alt delta kommer alt fungera fulll ut.

I elt annat betänkande berörs målen för flykting- och invaridrarpolitikeri. Jag kari i och för sig förslå att socialdemokraterna litet grand värjer sig för all della i denna diskussion. Mau har fullt upp med atl hanlera de akuta problemen med flyktingpolitiken. Men vi får inte glömma bort de invandrarpolitiska frågorna och de invandrarpolitiska målen. När vi fråu centerpartiets sida har sagt atf vi skall utvärdera dessa frågor och mål, och framför allt försöka åstadkomma preciseringar när det gäller målen för valfrihet, är det inte för alt vi i centern i sig tycker att det är speciellt intressant med att ha utredningar i gång.

Vi ser frarnför oss atf det uuder 90-talet kommer aft ställas större krav än vad del har gjorts tidigare på invandrarpolitiken. Detta kan bl.a. bero på alt det kommer större grupper fråu audra kulturer som avviker mera än vad tidigare invandrargrupper har gjort. Vi måsle i det svenska samhället söka precisera och klara ut gränserna för vad som är tolerabell och inte tolerabell. Del kan vi inte göra genom atl enbart vänta på en debatt. Vi vet på förhand alt den debatten polariseras till dem som är myckel negativa och till dem som är mycket posiliva. Jag menar därför atl samhället, dvs. staten, måste vara deu som lar initiativet och som leder debatten och klarar ut dessa preciseringar

Anf. 32 GULLAN LINDBLAD (m) replik;

Herr talman! Jag konstaterar atl det råder ganska stor samstämmighet i utskottet kring de flesta frågor. Vissa av reservationerna kan sägas vara en krusning på ytan.

Vi diskuterar i dag ett stort smörgåsbord, iute mindre än fyra olika betänkanden. Del är naturligtvis ett massivt arbete för utskottsmajoritetens företrädare att kommentera samtliga reservationer Jag skall inte heller göra def.

Meri på riågra puukter har vi litet olika uppfattning. Vi har t.ex. defta med etnisk diskriminering. Där ställde Maud Björnemalm själv den kloka frågan hur man bäst kommer till rätta med flyklingfientlighel och rasistisk verksamhet. Vi moderater tror atf ju mera uppmärksamhet dessa grupper får, som ibland är relativt små men dock ganska högljudda, desto mera luft uuder vingarna får de. Jag tror också att man skall vara litet försiktig med all alllid dra slutsatsen alt det handlar om direkt flyktingfientlighet.

Ibland kan det handla om eff oskickligt agerande, jag tänker t.ex. på Kimstad äveu om jag inte försvarar vad som har hänt där, som gör all dessa

människor iute vänder sig mot flyktingarna som sådana utan jusl mol att det skall bli en stor förläggning för så många människor i eu liten bygd. Kanske hade den frågan kunnat hanteras på ett något skickligare sätt.

Vi moderater har allmänt sett när del gäller etnisk diskriminering inte velat ha ytterligare lagstiftriing, utau vi anser att det går att klara sig med deu lagstiffriirig som finns och att detta infe skall ges ökad uppmärksamhet.

Något som är mycket bra i dagens betänkande är förslaget om en ökad frihet för kommunerna att använda resurserna på ett helt annat sätt än i dag. Pengarna skall användas till flyktinglön, utbildning, utbildning och arbete varvat osv. Över huvud taget handlar def om att tusen blommor skall få blomma i fortsättningen. Vi måste på alla sätt gå emot en planekonomi, där det så alt säga skall råda ett förhållande för alla flyktingar och invandrare. Def är viktigt att hitta många riya individuella lösningar, organisationer, enskilda, faddrar osv. och se till att dessa fungerar på ett bättre sätt än i dag. Här får naturligtvis alla hjälpas åt i kommurierna så att det hela sker på ett positivt sätt.

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

Arif."33 MARIA LEISSNER (fp) repUk:

Herr lalman! Jag har vall atl i denria debatt inte ägna mig åt flyktingpolitiken i stort utan koncentrera mitt anförande till de puukter som huvudsakligen behandlas i dag och som rör flyktingmottagaude, etnisk diskriminering osv. Men det betyder inte atf jag inte delar huvuddelen av den kritik som har framförts från både vpk och miljöpartiet i debatten.

Flyklirigkvolen är egeutiigen mera ell ullryck för Sveriges solidaritet med de fattiga läuderna som i dag är värdar för merparten av världeus flyktingar Detta är för folkparliel det starkaste argumentet för varför det är väsentligt för Sverige att öka flyklingkvoleu. Vi vet ju alt del är bara några enstaka procent av all världens flyktingar som får skydd i de rika länderna i världen. De allra fattigaste länderna bär oftast de tyngsta bördorna.

Det enda argumentet med substans som jag kunde urskilja i Maud Björnemalms anförande mol eu höjd flyktiugkvot var alt det skulle innebära ytterligare påfrestningar på förläggningarna. Men just kvotflyktiugarna är deu grupp flyktingar som tillbringar den kortaste tiden på förläggningarna. Här behövs det ingen utredning. Kvotflyktiugarna kan i princip omedelbart slussas ul i samhället. Jag vill återigen fråga - framför alll mol bakgrund av de resonemang som Maud Björnemalm hänvisade lill - om del ändå inte vore dags att klart uttala atl vi kommer all och bör höja den svenska flyktingkvoten.

När det gäller förläggnirigsproblemet stundar del åter mycket bråda lider för invandrarverket. Nu är del dags för de asylsökande att utrymma sommaranläggningarna. I slället jagar man fjällhotell och andra anläggningar som kan hysa flyktingar uuder sommarhalvåret. Bussar och låg kommer all frakta barnfamiljer och ensamstående kors och tvärs runt om i Sverige. Vad är det för fel på folkpartiets tanke om att fråga den asylsökande om han eller hori på egeri harid kan ordna sin bostad och i så fall ge horiom eller heririe ekoriomiska möjligheter atl göra så? Vad är del för fel på deri tarikeri? Jag kan inte begripa annat än atl det för regeringen faktiskt borde vara en utom-

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

ordentligt bra idé all la fasta på, inte bara av principiella frihetsskäl utan också på grund av kostnaderna och administrationen.

Anf. 34 MAUD BJÖRNEMALM (s) replik;

Herr talman! Jag undrar om inte Maria Leissner blandar ihop begreppen när hon undrar varför iute deu asylsökande får ordna siu egen bostad. Jag antar all Maria Leissner avser flyktingar De bostäder som man kan uppbringa bör nog i första hand de som har fått uppehålls- och arbetslillstårid ha. De asylsökaride bör vistas på förläggriing tills de får besked om huruvida de får stanna i landet eller infe.

Maria Leissner talar om flykfingkvoten. Jag vill då påminna om vad FNs flyktiugkommissarie sade vid den utfrågning som socialförsäkringsutskottef anordnade, nämligen att flyklingkvoleu kanske iute borde användas till att låta större grupper komma hit, utan mera inriktas på enskilda människor som har ett starkt skyddsbehov. Jag kommer iute ihåg ordalydelsen, men jag kan hänvisa till deu skriftliga redogörelsen för denna utfrågning.

Rune Backlund var orolig för all arbetsförmedlingarna inte skall uppfylla siua skyldigheter Om jag förslod Rune Backlund rätt ville hau att kommunerna skulle ha ett ansvar I och för sig kan jag förslå oron, men jag tycker ändå all kommuner och arbetsförmedlingar har eu vana att samarbeta, och det inte bara när det gäller atl skaffa arbele lill flyktingarna. Mau samarbetar ju även när def gäller svenskar.

Sedan vänder jag mig till Alexander Chrisopoulos. Det finns en särskild byrå inom invandrarverket som har fill uppgift att sköta de invandrarpolitiska frågorna. Def som skall diskuteras och behandlas här i dag är propositionerna om åtgärder mot etnisk diskriminering, samordnat flyktingmottagande och ell nytt system för ersättning till kommunerna. Det är ju infe fråga om eu debatt om invandrarpolitiken i allmänhet. Den diskuterar jag gärna med Alexander Chrisopoulos eu annan gång.

Anf. 35 MARIA LEISSNER (fp) replik:

Herr talman! Åven om mau skulle använda flyktingkvoten mer än vad man nu gör för all ta hit enskilda flyktingar som kommer kanske direkt från hemlandet motsäger inte Maud Björnemalms argument det faktum att vi behöver öka flyklingkvoten. Vad är del som säger att den behöver behålla en så låg nivå bara för alt def är eriskilda i stället för grupper som skall komma hit? Jag tycker iute all dessa argument har någon relevans i debatten om flykfingkvotens storlek.

Jag hoppas ändå att def arbete som pågår inom departementet kommer att leda fram till att det nästa år kommer ett helt annat slags betänkande som vi får att behandla i kammaren.

När del gäller förläggningar för asylsökaude har folkpartiet krävt sådana i motioner och reservationer, inte enbart för all asylsökande med tillstånd skall ha eri större frihet utau också för aft mari lika tidigt som för de asylsökande skall fråga flyktingarna huruvida de kan och vill ordna bostad på egen hand.

Del finns i dag ett stort antal asylsökande som på olika sätt geuom att tricksa, slåss med myndigheter, överfala och bråka får möjlighet aft lämna

föriäggniugeu för att bo i en bostad som de själva har ordnat - det kan ofta röra sig om bostad i andra hand, eft uthyrningsrum, ett rum hemma hos någon god vän eller vad det uu kan vara fråga om. Det är deras önskan och det ger en bättre tillvaro än alt bo på en förläggning.

Vi i folkparliel menar att delta skall uppmuntras, framför allt för att för-lägguingsplatserna behövs till dem som anser att förläggning är det bästa alternativet. Att utgå ifrån aff människor själva på egna initiativ skall kunna hitta alternativa bostadsmöjligheter är eri självklar reform som borde iriföras som regel.

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

Anf. 36 RUNE BACKLUND (c) replik;

Herr talman! Maud Björnemalm sade att arbetsförmedlingar och kommuner är vana atl samarbeta. När man träffar handläggare som arbetar med flyktingfrågor ute i kommunerna är man ju från del hållet ganska kritisk mol hur arbetsförmedlingen har fungerat - en kritik som bitvis är väldigt hård. Jag är orolig för att det, om man inte får eft klart definierat ansvar, kanske på sina håll inte kommer fungera på del sätt som det är tänkt i den här propositionen.

Eftersom man uu lägger över ansvaret på kommunerna vore det också rimligt all ge kommunerna de instrument som de behöver för att kunna fullgöra sina uppgifler Del är därför som vi i vår reservation framhållit att kommunerna borde ha elt större ansvar och få eu större rättighet atf beställa deu arbefsmarkuadsservice som de behöver för atf klara deu uppgift som uu riksdagen ålägger dem.

Anf. 37 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik:

Herr talmau! Jag ger upp hoppet om att det i Maud Bjömemalms föreställningsvärld skall finnas någonting som heter invandrarpolitik. I vänsterpartiet kommunisternas omfattande motion som handlar om invandrarpolitiken föreslår vi en utökning av anslaget till invandrarverket med 25 milj. kr för atf invandrarverket skall få förutsättningar att fullgöra sina uppgifter på delta område. Jag lalar hela tiden om invandrarpolitiken och ingel annat.

Den tillslåndsbyrå som Maud Björnemalm hänvisade lill finns inte läugre. Den fauns och hette då samordniugsbyrån, men nu ingår deu i tillståndsbyrån som ett led i att förstärka invandrarverkets resurser.

För att säga någonting konstruktivt anser jag, i fråga om diskriminering på arbetsmarknaden och den ökade rasismen i Sverige, att mau borde diskutera mer kring de sociala bakomliggande orsakerna, vilka ligger lill grund för stora delar av den diskriminering som finns i dag.

Utan ivivel skapar stora ekonomiska och växande sociala skillnader mellan olika grupper i samhället ökad segregation av invandrare - jag talar inte bara om ekonomisk, social och ulbildningsmässig segregation, ulan också om bostadsmässig - och grogrund för missuöjesgrupper och fascisloida partier Defta sker i viss utsträckning överallt i Europa där dessa grupper utnyttjar och underblåser fördomar som leder lill främlingshat och rasism. Även i Sverige blir klimatet allt hårdare efler hand. Det blir hårdare därför all vi har bostadsbrist, och det kommer att bli hårdare när vi går in i en lågkonjunktur med öppen arbetslöshet.

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

Vår uppfattning på detta område är att man inte kan föra eu effektiv kamp mol rasism., mot fördomar och mot invaudrarfieutlighet om man inte lyckas öka invandrarnas sociala, ekonomiska och ulbilduingsmässiga rörlighet i samhället. Så länge invandrargrupperna befinrier sig i en social situation med motsvarande segregation som jag har beskrivit tidigare, skapas de spänningar som utnyttjas av rasistiska partier Del skapas spänningar som utnyttjas av personer som sprider fördomar och iuvaudrarfientlighet. Delta bör vi diskutera om vi vill effektivt angripa rasismen och de tendenser som finns i dag.

AnL 38 RAGNHILD POHANKA (mp) replik;

Herr talman! Hela skulden för rasismen skall inte läggas på de organisationer som jag vill vara med om att förbjuda, eller på individer Myndigheter och lagar har nalurliglvis också elt ansvar

Jag anser atl misstänkliggörandet och talet om falska flyktingar - jag fick inte riågot svar om det av Maud Björnemalm - är mycket allvarligt, uär vi vet och har fått höra att kanske så mycket som 25 % av de flyktingar som har kommit hit har varit utsatta för tortyr Läkarintyg auses knappt vara trovärdiga i dag, medan jag faktiskt tror på läkarintygen. På del här sättet får kvinnan från Köping - hon var också läkare - luft under vingarna för atl sprida sin kampanj i Sverige med rasistiska förtecken, om vi inte ser till att myndigheterna är mera stringenta och försiktiga i sina uttalanden. Jag åsyftar de artiklar som har skrivits om falska flyktingar och del pressmeddelande som har kommit om missbruk av asylrätten.

Jag menar att det nu är viktigt alt vanliga människor, politiska partier, olika frivilliga organisationer och myndigheter på kommunal, regional och riksnivå lar ell samlat grepp i denna fråga. Det kan härida saker i Sverige nu. Det är farligt i Sverige på det här områdel. Frågau är om vi skall försöka alt vända deu här trenden och få en mindre invaudrarfieutiig, mindre rasislisk anda i Sverige eller om deri skall få växa. Vi står vid ett vägskäl i dag.

Dä menar jag att alla medel skall användas, även lagar Det gäller naturligtvis också det som Alexander Chrisopoulos nämnde, att vi måste ha en vettig invandrarpolitik. Jag tycker alt Sverige har haft det. Själv är jag förreslen invandrarbarn i andra generationen, fastän del varken syns eller hörs. Vi måsle vända detta på allvar innan det blir farligt, alltså med nya Le Peri-par-tier o.d.

Arif. 39 MAUD BJÖRNEMALM (s) replik:

Herr lalmari! Jag måste säga atl jag har litet svårt att förstå vad Ragnhild Pohanka egentligen menar. Främlingsfientlighet och invaudrarfieutlighet är inget som har uppstått helt plötsligt, ulan del har funnits i alla tider Del gäller alt komma till rätta med detta med hjälp av opinionsbildning, attitydförändring och kuuskap.

Alexander Chrisopoulos! 27 personer arbetar faktiskt med invandrarpolitiska frågor pä den byrå som jag talade om.

Jag tror, Rune Backlund, all den introduktionsplan som skall göras för den enskilde flyktirigen kan vara ett instrument för kommunerna att få de arbelsmarknadsresurser och deu arbetsmarknadsservice som de vill ha.

Jag vet inte om Maria Leissner inte uppfattade vad jag sade i mitt anför-     Prot. 1989/90:125
ande. Jag sade fakfiskt atl del inte råder några delade meningar om att flyk-     18 maj 1990
lingkvolen bör öka. Det tycker vi alla atl den bör göra. Frågau gäller bara
tidpunkten, eftersom den situation vi nu har på förläggningarna är ganska    °'

kaotisk.

När det sedan gäller de asylsökandes möjligheter atl få en egen bostad, är det viktiga att vi kan få ned handläggningstidema till den tid det som avsågs i irivandrarverkets organisation. Jag tror all det är viktigt alt man har de asylsökande inom räckhåll för de utredningar som behöver göras, för atl de snabbt skall få sitt tillstånd. Jag vidhåller att jag tycker att alla de som redau har fåll uppehålls- och arbetstillstånd och har svårigheter all få bostad i första hand bör få de bostäder som finns.

Andre vice talmannen anmälde alt Ragnhild Pohanka och Maria Leissner anhållit atl lill protokollet få anteckriat atl de irite ägde rätt till ytterligare repliker

Anf. 40 Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW:

Herr lalman! Genom invandringen lill Sverige under de senaste 20-30 åren har världen bokstavligen kommit till Sverige och svenskarna. Flyktingar och invandrare representerande drygt 150 länder lever i vårt laud. De har kommit med sin kultur sin religiori, siria seder och bruk, sina värderingar, sina kunskaper och erfarenheter

Sedan mitten av .1970-lalet har arbetskraftsinvandringen kraftigt minskat samtidigt som flyktinginvandringen i alll högre grad kommit från utomeuropeiska länder. Fram till 1985 hamnade en stor del av flyktingarria i storstäderna. 1985 införde vi ett nytt system för flyktingmoltagningen. Flyktingar las nu emot i så gott som alla kommuner i landet.

En grundläggande tankegång bakom den nya flyktingmoltagningeu var all det skulle ordnas ett bra mottagande med hjälp till bostad, arbete, utbildning osv. för att komma i gång. Tanken var alt om alla landets kommuner tog det här ansvaret och tog emot flyktingar, skulle en tänkbar gruud för rasism och främlingsfientlighet elimineras, nämligen okunskap och fördomar Brist på kunskap och brist på kontakt är främlingsfientlighetens förutsättningar

Hur har det då gått under de här åren? Jag vågar påstå all det till allra största delen gått myckel bra. Äveu om invandringen alllid är och kommer all vara föremål för diskussion och även om del alll som oftast målas i enbart svart eller vilt, så har del gått mycket bra.

Runt om i landet bor svenskar och invandrare sida vid sida utan några molsätluingar Egenlligen har invandringen lett lill något ganska enastående, som jag inte tror all alla är medvetna om. Med rätta - meriar jag -har det sagts att invandringen och vad den inneburit har medfört den största förändringen i svenskt samhällsliv sedan den industriella revolutionen på 1700-lalet. Denna förändring har skell på bara några decennier Del är enastående att den skett utan allvarliga konflikter eller djupgående motsättningar

Men della är väl inte sant, invänder många. Se bara på vad som hänt uuder
senare lid - bråk mellan svenska och invandrade ungdomar, spräugatteutat 47

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

i flyktingförläggningar, korsbränningar och gravskändning. Men del har visat sig all mycket av detta - äveu om man skulle kunna tro det - inte är ett utslag av rasism eller främlingsfientlighet. Om mau bara tittar litet noggrannare bakom rubrikerna, så finner man att inte miust i flera av den senaste tidens händelser har def varit fråga om okunniga eller berusade ungdomar I några fall har de t också rört sig om konflikter mellan olika invandrargrupper

Jag tror inte all mau skall la dessa rubriker lill intäkt för att del skulle finnas en stigande rasism eller främliugsfienllighet. Det är alltså ingen som tror atl det finns frärnlingsfientliga förtecken till alla dessa händelser - eller äri miridre alt det skulle vara en organiserad rasism som ligger bakom dem. Men ändå skall naturligtvis inte altentat eller skadegörelse som riktar sig mot invandrare och flyktingar, av vilket skäl del vara må och av vem de än må ulföras, bara bli föremål för en axelryckning.

Vi måste lära och förslå att människor i Sverige skall leva sida vid sida oavsett vilket laud man ursprungligen kommer ifråu och atl det så kommer atl förbli. Vi kommer att vara beroende av varandra, och vi kommer alt bli beroende av atl lära känna och förstå varandra.

Alla undersökningar om svenskarnas inslällning till invandringen och till invandrare och flyktingar visar all den är positiv genom alla år Men visst finns det också svenskar som vill stoppa invandringen eller drastiskt minska deu. De tror ofta aft de har eu majoritet av svenska folket bakom sig, men så är det uppenbarligen inte.

En liten minoritet, några procent, visar sig vara klart fientligt inställd till invandrare. Denna minoritet tycks ha blivit mer öppet aggressiv och mer högljudd, och tecken finns också som tyder på atl den är mer välorganiserad än tidigare; Denna minoritet agerar vid offentliga möten runt om i landet, skriver i tidningar och lalar i närradion och visar en alltmer öppen främlingsfientlighet.

Bara det faktum alt dessa grupper auser sig få gehör för det de säger och atl de agerar mer öppet är oroande. Vi måste reagera på sådant i tid.

Jag håller med Maria Leissner och andra som sagl alt de politiska partierna har ett stort ansvar i dessa frågor Om debatten polariseras myckel kraftigt mellan dem som är våldsamt emot invandringen på ena sidan och dem som egentligen inte accepterar någon reglering alls av flyktiugmottagaridet på deri aridra sidari, finris det eri risk för att del däremellari uppslår ett tomrum, ett slags irigerimarisland där likgiltigheleri eller okunriigheteri får råda. Då är det just där som de invandrarfientliga grupperna kau fiska sympatier, om de blir ensamma på arenan i detta ingenmansland.

Men detta är ju iute riågot irigerimarisland - egentligen. Det är nämligen här i defta ingenmansland som alla vi här i kammaren befinner oss. Med tämligen smä nyariser är vi övereris om hur viktigt del är att bekämpa - och med vilka irisatser vi skall-bekämpa - främlirigsfierifligheten och rasismeo.

Deri här breda eriigheleu borde, tycker jag, komma till uttryck i ell aktivt politiskt opinionsarbete i tillägg lill den tilltro som vi ju har - del är vi överens om i proposition och betänkande - till folkrörelsernas arbele med folkbildning. I tillägg lill det menar jag alt de politiska partierna skulle finnas med på arenan i detta ingenmansland mellau polerna och sprida kunskap. Vi måste också vara högljudda, och vi måsle vara tydliga.

Jag hoppas all alla de politiska partierna tar detta som eu ulmaning, och jag hoppas också all denna enighet som vi haft kring kommissionen mot främlingsfientlighet och rasism och dess belänkande, och nu propositionen och socialförsäkriugsulskotiets betänkande, kan komma all följas av ett fortsatt samarbete mellan riksdagspartierna i deu här opinionsbildningen.

Del är ändå uppenbart atl invandringen till Sverige har lett till osäkerhet, oro och rädsla bland många svenskar Del här är reaktioner som jag ofta möter Jag skulle tro all jag hör till dem som mer äu de flesta får fa del av opinionsyttringar om invandrare och invandringspolitiken.

Det står klart aft def också bottnar i alt många tror atl deras eget sätt att leva och deras värderingar hotas av människor med annan bakgrund, annat utseende eller annan religion. Men som vi hillills har gjort, måste vi även i forlsätluingeu la denna oro på allvar Många av oss har varit så rädda för att förknippas med vad som skulle kunna tolkas som främlingsfientlighet, att vi iute har vågat öppna denna dialog. Vi har i ställel valt att möta denna oro från människor på ell snabbi, aggressivt och överlägset sätt. Så avfärdar vi människors oro med all säga att del bara handlar om främlingsfientlighet och rasism.

Vi har också kunnat vara vägledda av aldrig så goda syften, men i praktiken tror jag atf vi ofta har kommit aft stöta bort dem som ifrågasätter invandringen och därigenom göra en dålig sak sämre.

Många av dem som höjer kritiska röster mot invandrare oeh flyktingar anser alt de irite får komma till tals - ingen lyssnar på dem utan de bara stämplas som rasisler eflersom de vill diskutera en fråga där de infe är säkra på var de sfär Deriria osäkerhet kari förstärkas av vad mari kan läsa i fidnirig-arria, höra i radio eller se,på TV om hur.människor med ursprung långt borti-fråu kommer i konflikt med varandra både här i Sverige och i omvärlden. Massmedia fokuserar ofta de negafiva händelserna, konflikten, det dramafiska, kaoset och konfrontationen därför alt det är del som har nyhetsvärde. Della skrämmer människor

Men i själva verket är det så att på de flesta platser i världeu och i Sverige lever människor i fred och sammanhållning oavsett ursprung. Konflikter har alltid funnits, meu samexistens mellan olika grupper är ju det naturliga och normala tillståndet. För detta krävs emellertid två saker: man måste visa respekt och mau måste visa tolerans.

Vi måste således försöka ta människors oro inför invandringen mer på all
var, annars finns risken atl människor med värderingar eller åsikter som vi
stämplar som förbjudna tvingas all leva ett uuderjordiskt liv där fördomarna
frodas och där bristen på kuuskap styr ,

Kari vi inte föra en dialog kring dessa frågor finns det.risk för att deu uttalade främlingsfientligheten får råda.

Ingen ändrar ju sin uppfattning bara därför att hans åsikter stämplas som rasistiska. Men visar det sig konkreta uttryck för rasism och främlingsfientlighet, då gäller del för samhället alt snabbt visa att ett sådant beteende inte accepteras. Samhället måste ha sådana regler som visar atf när def gäller intolerans så finns det inte utrymme för någon kompromiss. Det är def som vi uu diskuterar, nämligen hur samhället tydligare, eventuellt med lagstiftningens hjälp, skall visa vilka regler som gäller både iiråga om intoleransen i

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990,

Invandring, m.m.

4 Riksdagens protokoll 1989/90:125

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

arbetslivet och i fråga om de grövsta formerna av intolerans, nämligen de rasistiska organisationerna.

Trots atl jag alltså vill hävda att politiken på della område som vi kallar invandrar- och flyktingpolitik har varit framgångsrik, finns det naturligtvis också skäl för kritik. Många människor pekar också på att det finns mycket kvar att göra för atl vi skall kunna säga att vi har gjort vad vi kan för flyktingar och invandrare.

Och visst kan mycket göras bättre, men faktum kvarstår ändå, nämligen atl vi har fåft en invandrarpolitik som har angripit segregering och som har försökt sträva mot integrering av invandrarna i det svenska samhället. De tendenser till ökad främlingsfientlighet som vi kan notera i flera europeiska länder bottnar troligen i avsaknad av just invandrarpolitik. Mau kau kanske påstå att def fiuris en flyktingpolitik i flera europeiska länder, men det saknas en invandrarpolitik, dvs. en vilja att integrera iuvaudrarria och ge dem samma rättigheter som övriga invånare i landet. Defta bildar då grunden fill mycket av den främlingsfientlighet som vi ser T.ex. en sådan företeelse som att invandrare utnyttjas som gästarbetare och får leva i samhällets utkanter är den perfekta grunden för en ömsesidig misstro. På det sättet har det i många andra länder skapats ett klimat som vi i Sverige värjer oss kraftigt mot och som vi infe för vårt liv vill ha i Sverige. I vissa länder möter t.o.m. politiska partier på riksnivå framgångar med eff invandrarfientligt budskap.

Naturligtvis finns det även brister i vår politik i detta avseende när det gäller att integrera. Jag tycker att det är bra när det läggs fram förslag om förbättringar på def invandrarpolitiska området. Men då måste vi äveu vara rädda om det som har visat sig vara eu klok politik. Jag täriker då på gruud-principerna bakom invandrarpolitiken - målen om jämsläldhet, valfrihet och samverkan - dvs. atf invandrare och flyktingar skall leva elt bra liv på samma villkor som andra invåriare i Sverige. Detta har det hittills rått slor och bred enighet om. Men jag tycker att def görs inlägg i debatten i dag som man skulle kunna tolka som funderingar på atl vi i Sverige skall gå i från deriria princip. Det handlar inte bara om jämlikhetsmålet i invandrarpolitiken, utan det handlar även om att man skall skapa förulsäitningar för alt nå målet.

Det krävs en hel del insatser för de nya invandrarna för alt denna jämlikhetsprincip skall kunna hålla. Det behövs insatser och stöd under en övergångsperiod innan flyktingen står på egna ben i det svenska samhället. Och def är ju defta som flyktingmottagandet så att säga står för Men dessa insatser skall givetvis inte fortsätta i evighet. I detta sammanhang gäller samma principer som i fråga om samhällets stöd till andra invånare i Sverige. Uuder vissa skeden i livet behövs det extra stöd - barnbidrag, bostadsbidrag, vuxenutbildning, m.m. - för att den som lever i Sverige skall kunna göra det under tirygga och jämlika förhållanden.

Flyktingar har inte alltid, men ofta, inneboende och starka resurser, vilket Maria Leissner pekade på. Hon kallade dem starka och initiativrika. Och många klarar sig säkert vidare efter enbart en kort introduktion i det svenska samhället, och då skall de ges denna chans. Men de är också individer, våra nya vänner, grannar, arbetskamrater, skolkamrater, och de har olika förutsättningar En del måste ha stöd under en längre tid, t.ex. undervisning i

svenska, som är en av de viktigaste förufsätfuingarna för atf dessa människor skall kunna leva i samhället och inte vid sidan av.

Det finns ett samband mellan invandrar- och flyktingpolitiken. Om vi geuom invandrarpolitiken vill skapa de lika möjligheterna snabbt för att inte få ett C-lag på etnisk grund i samhälle sä påverkar det flyktingpolitiken. Vissa bortser från det sambandet, vilket har framgått inte minst i debatten kring den tillfälliga inskrärikningen av asylrätten i fjol. Många meriar alt del hade kunnat undvikas om de asylsökande hade tillåtits atl klara sig själva från den stund de kom över gränsen.

Det har sagts att def var fel aft grunda ett flyktingpolifiskt beslul på svårigheterna atl la emot asylsökaude. Men då bortser man från vad riksdagen har uttalat om den reglerade invandringspolitiken.

I riksdagens riktlinjer för invandrarpolitiken har del sagts all de som kommer hit skall ges möjligheter att leva och bo på lika villkor som andra. Om flyktingarna skall kunna integreras i samhällets krävs det också insatser för atl dessa möjligheter skapas. Det går inte alt bortse från delta.

Men jag är övertygad om all den i stort sett lyckade iulegreriugeri av irivaridrare i det sveriska samhället irite hade varit möjlig om vi irite hade haft denna ambitiösa invandrarpolitik. Det är det som nu kallas för byråkratisering, kommunal överplaneririg, dall m.m. och framställs som eri bromskloss mol flyklirigar. Men det tycker jag i stället är garanten för goda etniska relationer också i fortsättuingen.

Vi kan och skall ändå förbättra irivaridrarpolitikeo och flyktirigmottagari-det, och vi kan naturligtvis se till all oriödiga hinder för dessa människors integrering i samhället inte uppslår Del är ambitionen bakom de propositioner som riksdagen diskuterar här i dag. Jag tänker då naturiigtvis främst på den proposition som handlar om ersättning till kommunerna för flyktingmottagande.

I diskussiouen kring opinionsfrågor i invandrarpolitiken log Rune Backlund upp valfrihetsmålet. Def har i deu allmänna debatten kommit aft granskas inte miust utifrån händelser som rört bl.a. domar mot invandrare. Låt mig säga alt valfrihetsmålet innebär att det skall vara möjligl för invandraren att inom ramen för deu intressegemenskap som del svenska samhället omfattar kuuna upprätthålla en egen identitet, både språkligt och kulturellt.

Men del svenska samhällets lagar och regler gäller lika för alla invånare oavsett kulturell eller religiös bakgrund. Därför har valfriheten sina begränsningar Den innebär inte frihet från demokrati, från respekt för mänskliga rättigheter, t.ex. ytiraudefrihet, eller från principen om jämställdhet mellau kvinnor och män - och om barns rättigheter

Valfriheten gör halt vid dessa principer Men även om ett tummande på sådana grundläggande värderingar iute kau accepteras, måste vi ändå tillåta all vårt samhälle syresätls av impulser utifrån. En del av dessa impulser kommer via invandrarna. Ett samhälle som avskärmar sig fråu alll nytt och främmande stagnerar och blir inskränkt. Där gär människor miste om möjligheter till personlig utveckliug, glädje och mognad som kontakter med människor från audra länder kan innebära. Elt sådanl samhälle skall Sverige inte vara.

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990 . ,

Invandring, m.m.

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

Anf. 41 RAGNHILD POHANKA (mp) replik;

Herr lalman! Jag vill tacka statsrådet för hennes anförande. Jag har tidigare i dag sagt att dessa propositioner är framlagda för aft invaridrarpolitikeri skall bli bättre. Eri hel del reservatiorier har fogats till befärikaridet, men de gäller inte huvudfrågan.

Bland de stora förändringar som har skett i Sverige är att flyktingar har placerats ut i kommunerna. När det skedde var vårt parti positivt till delta. Däremot hade vi kanske inte räknat med de folkstormar som skedde av solidaritet i kommunerna. Det visar det som jag talade om tidigare, nämligen atl det finns en motkraft mot den etniska diskrimineringen. Många människor tyckle atl Sverige inte skulle ha så många invandrare, men de sade: De som bor här och är klasskamrater med Kalle och Lisa, de måste ju få stanna.

Det finns alltså en solidaritet med flyktingarna när de får ett ansikte.

Jag vill även säga uågot om vad som skulle hända om de drygt 400 000 icke svenska medborgarna skulle stanna hemma från sina arbeten en vecka. Då skulle Sverige stanna. Det visar tydligt det behov som vi i Sverige har av invandrare och den resurs som de utgör när de väl har fått eft arbete. Forskning, sjukvård, lokaltrafik, resfauranguäring, ja, i stort sett de flesta områden skulle drabbas om inte dessa människor fanns i Sverige. Om man sedan skulle gå ett sleg längre och räkna med dem som är födda i ett annat land, kan mau tänka sig hur det skulle se ul.

AuL 42 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik;

Herr talman! Del finns myckel i del som invandrarministern sade i sitt anförande som jag är helt överens med invandrarministern om. Vad gäller flyktiugpolitikeu anser jag dock att invandrarministern något borde kommentera def faktum att ett av de viktigaste områdena inom flyktingpolitikeu i dag - och förutsättuingeu alt vi skall kuuna behålla vår flyktingpolitik i Sverige och i viss mån självständigt utforma den med utgångspunkt i våra resurser och våra förutsättuiugar - faktiskt är svenska initiativ på del internationella planet till att förmå Europa atl la eu större del av de flyktingströmmar som finns i dag och bidra till alt skapa en mera generös flyktiugmoltagning i hela Europa. Lyckas vi inte med det kommer vi att bli tvungna att anpassa oss till en restriktivare flyktingpolitik. Det skulle vara olyckligt.

Vad gäller kampen mot rasismen håller jag helt med invandrarministern om atl det på detta område infe finns något utrymme för partipolitiskt tänkande. Jag delar äveu bedömningen aft integrationen av den allra största delen av invandrare och flyklirigar i Sverige har fungerat bra. Inte minsl har jag egna erfarenheter av det. Trots del skall man inte underskatta de tendenser och risker som finns i dag. Dä är det vikfigt atf uppmärksamma de sociala och ekonomiska orsakssammanhangen, som bidrar fill rasismens uppkomst. Mau behöver infe gå så långt, det räcker om man bara ser sig om litet grand i Europa och i våra grauriläuder för att se olika grupperingar av partier skapas som vinner framgång i parlamentsval genom atf de driver eu invandrar-fieriflig polifik och uppmuutrar fördomar om irivandrare och rasism. Sverige är infe skonat från sådana tendenser Sociala försämringar, ökad segrega-tiori, ökade klassklyflor i samhället kari bidra - låt oss säga uuder lågkori-junktur uär arbetslösheten ökar - till alt tendenser som också finns i Sverige

Invandring, m.m.

ökar Det borde man fästa speciell uppmärksamhet vid. Dessutom auser jag Prot. 1989/90:125 all det krävs en omfattande idédebatt från de politiska partiernas sida, där 18 maj 1990 man bemöter deu enfaldiga exploatering av patriotism som vissa grupper ägnar sig åt.

Anf. 43 MARIA LEISSNER (fp) replik;

Herr lalman! Jag tycker alt iuvaudrarmiriisterris anförande var mycket fint och i stora delar klart liberalt till sitt innehåll. Lål mig ändå kommentera några punkter

När del gäller rasismen i Sverige tror jag all del senaste året har inneburit en försämring som är allvarligare än del kan synas på ytan, myckel därför all eu del av de incidenter som inträffat - protester mot flyktingförläggningar -verkar vara inspirerade från någon annanstaris och inte alllid ha en spontan karaktär. Det finns en organiserad rasislisk verksamhet i Sverige, som inspirerar till deu här typen av våldsdåd och som också, vilkel påvisades av kommissionen mol rasism och främlingsfientlighet, helt klart på olika sätt inspirerar lill våldsdåd riktade mot invandrare och flyktingar Det är någonting som inte bara de politiska partierna bör la ett ansvar för och bekämpa. Jag vill trots allt i sammanhanget påminna regeringen, i likhet med vad Ragnhild Pohanka sade förut, att regeringen själv har ell eget ansvar inte minst när det gäller deu utformning som flyktingpolitiken har fält under senare år och som kännetecknas av decemberbeslulet men också av språkbruket fråu regeringens sida. Det har låtit som om flyktingarna i allmänhet skulle vara falska, de har inte skäl atl komma hit, de ägnar sig i stor utsträckning ål missbruk av asylrätten. Jag skulle önska att den här typen av uttalanden och aggressioner riktade mol flyktingar skulle kunna tillhöra historien i den debatt som vi för inom de svenska partierna om flyktingpolitiken. Jag är fullständigt övertygad om atl sådant har tjänat som ett alldeles onödigt bränsle i många enskilda människors uppfattningar om vad för slags människor flykliugama egentligen är.

Jag skulle dessutom vilja la upp det som Maj-Lis Lööw sade om flyktingar. Visst är de starka och initiativrika. Men vi har naturligtvis en reglerad invandring. Flyktingar är ingen del av deu reglerade invandringen, utan flyktingar måste komma hit om de har skyddsbehov alldeles oavsett om vi har vackra lägenheter eller tillräckligt med förläggningar Jag lycker därför ätt del är beklagligt om det även fortsältniugsvis skall vara ett argument att del är bättre att en flyktingfamilj bor i ett sönderbombat hus i Libanon äu i en barack någonstans i Sverige.

AnL 44 RUNE BACKLUND (c) replik;

Herr talman! Jag är också beredd alt instämma i myckel stora delar av det anförande som invandrarministern höll i kammaren. Jag skall inskränka mig lill en kommentar som gäller valfrihelsmålet, som jag tog upp i mitt inledningsanförande. Vi är helt på del klara med att det finns begränsningar uttalade i valfrihetsmålet - när det står i direkt strid mot lagstiftningen. Men det finns ett antal kulturella anslag i olika grupper som gör att man vill hävda sin tradition, man har vissa religiösa skäl för att göra på ett visst säll även i.vårt land. trots att det avviker ganska starkt från de mönster som finns etablerade

5 Riksdagetis protokoll 1989/90:125

Prot;.1989/90; 125 i vårt samhälle. Då är det inte lika tydligt vad valfrihelsmålet ger utrymme
18 maj 1990 för Jag kan ta ett exempel för att belysa detta. Vi har muslimska krav bl. a.

~" ~' på alt få ha halalslakt i Sverige. De svenska reglerna tillåter inte delta. För

g,'n .m. muslimer är del både en religiös fråga och myckel starkt kulturellt förankrat

atl få slakta på detta sätt. Med tanke på hur valfrihelsmålet är formulerat kan mau tolka det på två sätt, Å ena sidan skall man inte tillåta detta, eftersom de svenska reglerna förbjuder sådant. Å andra sidan gäller enligt valfrihetsmålet atl få ha deu här rättigheten, eflersom del är en viktig del i det kulturella livet.

Sådana här saker tror jag kommer alt öka under 90-talel. Allteftersom grupperna ökar i antal i vårt samhälle och ju mer etablerade de blir, deslo större krav kommer all ställas på atf få utnyttja valfrihetsmålet för sådana .här saker. Då ökar också konflikterna med det övriga svenska samhället. Här tror jag atl vi måste förekomma genom all försöka utveckla valfrihelsmålet så att del blir precisare och tydligare, både mot invandrargrupperna och mol del svenska samhäUet, Det är s.kälet lill att vi har tagit upp frågau.

Anf. 45 GULLAN LINDBLÄQ (m) replik; . . Herr lalman! Samtliga talare här har uttryckt sin positiva inslällning lill invandrarmiriislerris tal, Jag tycker all hennes anförande var präglat av klok-hel och respekt inför den svåra uppgift spm hon främst företräder men där vi alla är delaktiga. Jag fäster särslcild vikt vid några punkter i hennes tal. Hon sade att brist på kunskaper och kontakter är främlingsfientlighetens grogrund. Jag tror alt del ligger yäldigl mycket i del. Del är viktigt all vi som arbetar med dessa frågor lyssnar tijl människor, både posiliva och negativa saker, och inte vänder dem ryggeh: Jag kan lala av egen erfarenhet. Man har ibland kanske suttit j timslånga samta| med någon som i början har varit aggressiv men som efter samtalets slut, när man har fått förklara vilka regler som gäller, har förstått. Här har yi naturligtvis som enskilda politiker och spm medlemmar i politiska partier en viktig uppgift att tillsammans ge information, lyssna och ställa upp för en human och mera medmänsklig invaud-rarT och flyktingpolitik.

Jag tror att vi inom samthga i fiksdagen representerade partier i hög grad är överens om detta. Det behpys aUtså ell aktivt informationsarbete. Vårt arbete skall, som jag tidigare sade, prägjas av nämnda humanitet, som har sina rötter i den västerländska idétraditionen och i kristendomen. Således menar jag att statsrådets anföfande också präglades av en viss konservatism.

Det är viktigt att vi i det här arjjetet inte bara är idealister ulan också rea
lister Hänsyn måste tas tjjl IjefintHga resurser och fill gällande lagar Vi har
haft respekt för t.ex. regerjngens stäHnitigslagande i höstas. Det går dock
inte alt ta emot alla ygfldens flyktingar, äyen om vi skulle vilja göra det.
: Jag vill understryka - jag Irpr att det vaf Alexander Chrisopoulos som tidi
gare tog upp den saken - aft det internationella flyktingarbetet framstår som
allt viktigare. Del är verkligen viktigt att vi har kontakt med övriga länder
och'atl det går alt Homm överens om riktlinjerna. Vi torde nämligen stå
inför en epok av stora folkvandringar. Därför är del av betydelse alt vi har
en gemensam gruud att stå på,
54- Till sist vill jag säga följande. Naturligtvis har invandrarna berikat vårt

samhälle på ell mycket fint sätt. Jag härstammar själv fråu en invandrar-     Prot.' 1989/90:125
grupp-vallonerna, som kom hit en gång i tideU; Dessutom har vi i mitt hem-     18majl990- '■
län, Värmlands län, sedau gammalt erfarenhet av invandring. Men jag kan
också vittna om att vi i mitt hemlän har varit förskoUade frän många av de   " ""' '"'"•

negativa tendenser som finns i dag.

Anf. 46 Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW;

Herr talman! Jag håller med Rune Backlund, och jag har också tidigare påpekat det, om atl valfrihelsmålet måsle utvecklas. Meu jag har valt atl säga att jag lycker atl vi skall göra det i ett mera sammanhållet och principiellt resonemang. Jag har dessutom förulskickat atl jag vill återkomma till riksdagen i dessa frågor 1991. Rune Backlund är dock mera otålig och vill ha ett förslag tidigare. 1 stort sett är det detta som är skillnaden mellan våra uppfattningar. Annars är det riktigt all del nog behövs ytterligare konkretiseringar och preciseringar

Alexander Chrisopoulos efterlyser initiativ på del inlernationella planet. Meu jag försäkrar atl vi är myckel aktiva på del planet. I det avseendet är skillnaden kanske att Alexander Chrisopoulos vill ha ett agerande på stats-ministernivå. Han har inte riktigt tilltro till vad invaudrarministern och hennes medarbetare kan åstadkomma i olika internationella fora. Men jag försäkrar, som sagt, kammarens ledamöter om atl vi röner ett mycket stort intresse för den diskussiou som vi nu försöker initiera - inte minst på grundval av deu förstudie som vi har gjort och som skall ligga till grund för den mer långsiktiga principproposition som vi hoppas kunna lägga på riksdagens bord nästa år. Det gäller dock inte bara oss som är med i olika internationella fora. Ett väsentligt svenskt bidrag lill en mer intemalionell och sammanhållen syn på detta är att Sverige är en av de största bidragsgivarna lill del FN-organ som har alt samordna de iuternationella insatserna på flyktingpolitikens område.

Jag kan också hålla med om att vi måste vara uppmärksamma på de sociala och ekonomiska orsakssammanhang som ligger bakom detta med segregering och som därmed också kan bidra till motsättningar i samhället. Men det är egentligen vad vi hela tiden hävdar när vi säger all en framgångsrik invandrarpolitik också måste föras, alltså inte bara eu generös flyktingpolitik.

Till sist några ord till Maria Leissner. Jag tror inte att vi uppnår någonting geuom alt sopa problem under mattan. Om vi ändå diskuterar problem -inte minsl på uppmaning av FNs flyktingkommissariat - rörande dokumentlöshet, falska handlingar etc, är det i och för sig inte riklat mol de asylsökande. Vi säger också att det inte är ett brott alt söka fristad i Sverige. Men vi som nation tar ändå fasta på möjligheten atl pröva vilka skål som kan finnas för en fristad här. Självfallet är det ett bekymmer att många kommer utan dokument eller med falska handlingar - i varje fall tar det läugre lid att utreda sådana ärenden.

Vidare vill jag påslå alt det finns ett starkt stöd - för all inte säga en upp
maning - från UNHCR när det gäller alt föra en flyktingpolitik som innebär
atl vi slår vakt om och ger skydd lill dem som har det starkaste behovet av
skydd. Dessutom gäller det atl vi erkänner atl del, inte miust uär del gäller
de senaste årens ökande flyktingström, finns de som har ett svagare skydds- 55

Prot. 1989/90:125 18maj.l990

Invandring, rn.m.

behov. Vi måste vaga diskutera om vi i slället eventuellt skulle ge skydd i form av eu väsentligt utökad flyktiugkvot, något som ju många här har talat om.

Under della anförande överlog förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar

AnL 47 RAGNHILD POHANKA (mp) replik;

Fru talmau! Det var jag som var den första att komma med beröm efter statsrådets anförande. Jag vill dock göra en annan vinkling, som jag tycker är intressant. I stället för att uttala mig i grön riktning vill jag säga atl anförandet gav.exempel på gammal hederlig socialdemokratiskt internalionell solidaritet, och del är något som vi ställer upp på. Men var och en av oss företräder ju siu åsikt.

Jag skulle med glädje se atl det som här har sagts också ger de resultat i praktiken som yi väntar på. Vi hoppas alltså på en återgång till vad som gällde före den 13 december förra året.

Atl Sverige arbetar iuternationelll genom UNHCR tycker vi i miljöpartiet de gröna nalurliglvis är bra. Meu för atl delta i Schengen- och Trevigmp-perna, måste man anser vi, plädera för vår lyp av flyktingpolitik, såsom denna uttrycks i lagen och utan inskränkningar. Vi skall inte anpassa oss lill EG-poliliken i den utsträckning som jag är rädd för att vi håller på att göra. . Jag talade tidigare om det här med falska handlingar, som ju är ett problem. Men för många människor som länker fly återstår inget annat än all skaffa sig falska handlingar I många länder har människor inte något pass. När människor i sådana länder kommer och begär pass, tänker man; Jaha, du tänker fly. Dessutom kan människor i sådana här länder inte gå till den svenska ambassaden för att få ett visum. Det är en omöjlighet. Vad återstår då för många människor? Jo, att köpa falska handlingar, atl mula någon eller att få t. ex. en grupp eller släkten att ge hjälp.

Vi kau inte komma ifrån detta problem, eftersom del ligger i flyktingska-pets natur atl alla papper inte alllid är i ordning.

AnL 48 MARIA LEISSNER (fp) rephk; . Fru talman! Jag uppfattade en viss nyansskillnad hos iuvaudrarministem, som nu talar något nedtonat om de problem som är förknippade med bl. a. dokumentlöshelen. Delta tonläge skiljer sig från höstens och vinterns mycket uppskruvade tonläge, som kännetecknades av en stark indignation som olyckligtvis kom att riktas mot merparten av alla asylsökande som kom lill Sverige. Jag är övertygad om atl detta hade ett samband med atl man upplevde att det var för många som kom hit. Därför blev irritationen större. Men det faktum all del är för många som kommer hit behöver inte betyda att merparten är falska flyktingar eller sådana som ägnar sig åt missbruk av asylrätten. Här skiljer sig nog våra bedömningar

Jag hoppas, som jag tidigare har sagl, att deu här typen av formuleringar -åtminstorie de mer aggressiva formuleringarna - hör till historien och atl vi i framliden får en något mera nyanserad debatl om de problem som finns. Självfallel inser också vi i folkpartiet att det finns problem.

Jag blev ännu mera bekymrad uär iuvaudrarministem, som jag uppfattade det, började tala om att UNHCR hade uppmanat Sverige alt i slället för atl rikta in sig på spontanflyklingar öka flyklingkvoleu för att på det sättet flytta tyngdpunkten i vår flyktingpolitik.

Jag skulle vilja be om ett förtydligande pä den puuklen; Vad menar egenlligen invandrarministern med detta? Skall flyklingkvoleu ökas i stället för någonting annat, i stället för en fortsatt sponlauiuvandring av flyktingar enligt gällande interuationell rätt?

Till sist vill jag, när jag så att säga har invandrarministern på träden, passa på atl ta upp en fråga som egentligen inte berörs i dagens debatl ulan som är ett mera akut problem, och det gäller invandrarverkets resurser på framför allt tillstånds- och medborgarskapsbyråu. Mau har beräknat en organisation baserad på ungefär 20 000 asylsökaude per år, och prognosen är nu ca 40 000. De extraanslag man har fått är nu i princip förbrukade, och om del inte kommer nya pengar lill denna enhet tvingas invandrarverket, enligt uppgifter som jag har fått, atl avskeda folk - möjligtvis kau de så småningom återanslällas om det kommer nya pengar Därför är det viktigt att invandrarverket får friska pengar ganska fort. Jag skulle vilja höra hur regeringens inställning är på den punkten.

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

Anf, 49 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik;

Fru talman! Invandrarministern efterlyste aktiva insatser från de politiska partiernas sida i kampen mol rasismen. Jag delar uppfaltningen alt del är nödvändigt alt vi aktivt medverkar till alt bemöta rasismen, därför all del räcker inte längre med allmänna fördömanden och avståndstagande från invandrarfientliga yttringar

Det är nödvändigt atl de politiska partierna deltar i en brett upplagd idédebatt, där man bemöter rasismens och ualionalchauvinismens tarvliga och enfaldiga exploatering av nationalkänsla och patriotism.

Del är viktigt atl de politiska partierna lar sitt ansvar och bidrar lill atl vi i Sverige inte delar mänskligheten i "vi" och "de", där "vi", i egenskap av svenska medborgare, alllid kommer i första hand och "de", i egenskap av utländska medborgare, kommer i andra hand.

Del är viktigt all vi lalar om för det svenska folket att människan inte kan ses som ett problem. Människan är inte ett problem. De som kommer och knackar pä vår dörr är inte i första hand assyrier, iranier palestinier greker eller turkar, ulan de är i första hand människor. Det är människor med erfarenheter, kunskaper, skaparkraft, fantasi och kreativ förmåga. Del är människor med brister och problem. Därför är det viktigt alt vi inte ser dem som ett problem.

Vi frän vpk;s sida auser att det är viktigt att i eu brett upplagd idédebatt uu lyfta fram de gemensamma värden som inte mirist arbetarrörelsen har skapat genom långvarig verksamhet i detta land, gemensamma värden som medmänsklighet, solidaritet, omtanke, humanism, frihet, demokrati, jämlikhet mellan människor, osv. Del är viktigt att definiera svenskheten med de begreppen. Det är viktigt atl vi ger en definition av svenskheten som innehåller dessa vården, del som det är värt atl slå vakt om. Den idédebatten är vi från

Prot, 1989/90:125 vänsterpartiet kommunisterna beredda alt ta, och jag hoppas all de övriga
18 maj 1990 politiska partierna instämmer i det.

Invandring, tn.tn. Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW;

Fru talman! Jag hade inte tänkt ta någon mer replik, men som så ofta förr blev jag inspirerad av Maria Leissner Vad FNs flyklingkommissarie alldeles tydligt har uttryckt är en uppmaning atl vi skall slå vakt om flyktingpolitiken geuom all se till att vi ger ett skydd ål dem som har de starkaste skyddsbehoven. Till yttermera visso har FNs flyklingkommissarie sagl all Europas länder skulle behöva tiodubbla sitt kvolmotlagande.

Jag kan inte dra någon annan slutsats av detta än att resultatet, om vi skall möta de tvä kraven, blir all del kommer människor till Sverige som spoutan-asylsökande som har svagare skyddsbehov och som vi avvisar Men det betyder också all vi kan ta emot fler kvotflyklingar och möta det kravet fråu FNs flyklingkommissarie.

När del gäller utredandet av asylärenden har både polisen, invandrarverket och departementet förstärkts för all kunna möta de ökade krav som den stora inströmningen i höstas ställde. Jag har också klart för mig att invandrarverket, just därför att det var eu ny situation, som man iute vet om deu kommer atl bestå, har en del personal som är tillfälligt anställd för della ändamål. Jag har inte följt frågau så noga all jag vet hur del ligger till just nu, men det kanske vi kau återkomma lill vid en frågestund.

Förste vice talmannen anmälde alt Maria Leissner anhållit alt till protokollet få antecknat alt hon iute ägde rätt till ytterligare replik.

AnL 51 STEN ANDERSSON i Malmö (m):

Fru lalman! Man kau notera alt Sverige uu är på väg att ställa sig bakom en korrekt flyktingpolitik, dvs. en politik som i första hand ger asyl ål dem som kan betecknas som flyktingar enligt Genévekonventionens definition. Det finns ändå auledning alt rikta viss kritik mot vad som har hänt tidigare och vad som nu händer.

Jag delar uppfaltningen alt man inte skall bevilja asyl lill dem som har flyktingliknande skäl baserade pä 88 5 och 6 i lagstiftningen. Men man skall ändå iute göra som regeringen gjorde deu 14 december, när den sade alt de som hade kommit hit efter den 1 juli och som anförde skäl baserade på 885 och 6 inte skulle få stanna i Sverige. Det är eu lagstiftning som är mycket tvivelaktig ur demokratisk synpunkt. Jag skall la ell exempel.

Låt oss säga atl man i en kommun den 1 juli börjar diskutera atl del på en väg där det är tillåtet atl köra 70 km och där det händer mänga olyckor bara skall bli tillåtet att köra 50 km. Sex månader senare beslutar man sig för atl det på denna väg fro.m. den 14 december 1989 bara skall vara tillåtet att köra högst 50 km/lim. Del skulle kunna innebära alt de som mellan den 14 december och deu 1 juli hade kört över 50 km skulle kunna fällas, om polisen hade sparat sina hastighelskontroller pä dalaskärm.

På samma sätt fungerar den lagstiflning som regeringen beslutade om och som offentliggjordes den 14 december i fjol. Skälen var bra, och del var en ■58

riktig skärpning som gjordes, men lagen skulle ha gällt från deu dagen då beslutet offentliggjordes och inte sex månader tidigare.

Fru talman! Jag skall inte gå utöver någon uppfattning som finns i dag i något av riksdagens partier, meu lål mig ändå säga atl beträffande den fråga som berörs i reservationen 4 lill SfU 17 sympatiserar jag starkt med ulskoltsmajorilelen. 1 reservation 4 skriver mitt eget parti, folkpartiet och miljöpartiet atl man skall besluta om all höja antalet kvotflyklingar från 1 250 lill 2 000, trots att, som mau skriver situationen är ansträngd.

Här tycker jag alt utskoltsmajoriteten har en bättre skrivning. Den säger alt vi visst kan öka flyklingkvoten, men lål oss först försöka ordna upp den situation som råder i dag. Därför lycker jag att det i reservationen skulle ha stått alt vi på sikt skulle öka kvoten till 2 000. Det är inte riktigt sant atl säga all situationen är ansträngd. 1 södra Sverige är deu i dag katastrofal. Vi har problem att hysa dem som kommer hit och söker asyl i Sverige. Vi har stugbyar, hotell och fartyg i många hamnar i södra Sverige, där de asylsökaude bor under mycket tvivelaktiga förhållanden. Del hade varit bättre, som majoriteten skriver alt behålla del gamla talet. Låt oss lösa den situation som råder i dag. Sedan kan vi öka kvoten. Jag håller i och för sig med om atl 2 000 kvotflyklingar inte är något stort antal. Meu varför skall vi ha så brått?

1 dessa betänkanden kommer man också in pä kommunernas framtida ekonomi vad gäller flyktingarna. Här kommer det alt bli slora problem. Jag skall som ell exempel nämna Malmö kommun, som 1989 hade tecknat kontrakt för 500 flyktingar. När året var slut fick man framräknal all 2 000 flyktingar hade kommit till Malmö. Del har kostat kommunen myckel stora summor. Inom parentes kan man i den svenska flyktingdebatten säga atl det är något förvånande alt se på TV, höra på radio eller läsa i tidningar atl små kommuner slår sig för bröstet och säger att de tar emot 30, 40 eller 50 flyktingar De vet myckel väl om atl flyktingarna i slutänden inte är kvar i deras kommuner, utau de söker sig lill storstäderna.

Fru lalman! Det har också varit tal om förbud mol rasistiska organisationer. Låt mig säga sä här; En människa skall inte bedömas efter om hon är gul, svart, vil eller brun, iute efler om hon är kristen, muhammedan eller tillhör någon annan religion, ulan enbart på grundval av sina gärningar

Jag tror all det skulle ha varit kapitalt fel alt ge de i dag i Sverige mycket små organisationer som är rasistiska statusen av atl Sveriges riksdag hade förbjudit dem. Vi har i Sverige haft en lagstiftning geuom åreu där sådana organisationer iute har förbjudils. De har hamnat på den lilla nivå där de också skall förbli. Alt nu plötsligt basunera ut ett förbud fråu Sveriges riksdag skulle ge organisafionerna en näring och eu atlraktivilet som de sannerligen inte är förtjänta av. Jag är mycket tacksam för atl förslaget om att förbjuda dessa miniorganisationer inte kommer atl bli förverkligat.

Det har också någon gång under debatten i dag pratals om passlöshet. Jag tror atl det var fru Pohanka som gjorde det. Hon hade eu stor utläggning om att man i vissa länder iute kuude få pass, att det var förenat med fara atl söka pass, m.m. Alt del är så tror jag ingen någonsin har ifrågasatt. Problemet gäller de fall då personer har lämnat siua länder och vid resans början bevisligen har visat ett pass. Man har haft pass, biljetter och ID-handlingar. Meu uär man har landat i Sverige finns ingenting kvar Jag begriper alt jag. om

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

jag är politisk flykting i Iran, varken vågar gå till svenska ambassaden eller lill iranska myndigheter och söka pass, för då kau otrevliga saker hända. All en sådan människa, för alt komma ur landet, måsle försöka skaffa sig ell pass tror jag atl alla förstår Men varför kan de asylsökande inte tala om della när de har anlänt lill Sverige och visa det falska passet? Del hade varit myckel bättre. Del hade skapat mycket större förståelse. Alla vet alt mau inte går ombord på ell flygplan utan all visa pass och biljetter Det är gärningen i sig som bidrar till deu missläuksamhet som i dag finns i Sverige.

Till sist, fru lalman, hälsar jag med glädje den lagsliftuiug som kommer alt träda i krafl om någon månad och som ger lov att kroppsvisilera människor som kommer till Sverige och söker asyl och som säger atl de inte har någon form av papper, vilket de bevisligen borde ha haft. Man skall inte kunna marschera in i Sverige och säga alt "jag söker asyl" och därmed slippa den tullbehandliug och den pappersexercis som alla andra är skyldiga alt utstå.

AuL 52 GULLAN LINDBLAD (m) replik;

Fru lalman! Av den tidigare debatten har framgått att även regeringen har ett arbete på gång där man diskuterar eu förhöjning av flyklingkvoten. Åven av statsrådets anförande framgick del all utvecklingen i eu framtid går därhän all antalet kvotflyklingar kommer alt öka i förhållande till spoutanflyk-liugar.

Jag vill bara säga all vi sedan gammall har haft ett moderat krav på alt antalet kvotflyktingar skall ökas i förhållande till anlalel spontanflyktingar När vi nu har en flyktiugbedömning huvudsakligen baserad på FN-kouveu-tionen, har vi ansett alt vi bör följa upp parlimotionen med krav på en ökad flyktiugkvot.

Jag vill alltså återigen yrka bifall lill reservationen 4, som vi har tillsammans med folkpartiet och miljöpartiet.

AnL 53 STEN ANDERSSON i Malmö (m) replik;

Fru talman! Del är kanske lilel onödigt av mig atl diskutera deu här frågan med vår främste förelrädare i dessa frågor Jag kau ändå inte underlåta atl påpeka atl i den partimolion som följs upp med eu reservation lill detta betänkande står ingen siffra. Där står att man skall öka antalet. Det har jag sannerligen ingenting emot, meu mau behöver inte i dag gå ut och säga alt vi omedelbart skall öka kvoten lill 2 000. Del kan gärna bli 3 000 eller 4 000 uär vi har ordnat upp den situation som råder i dag. Om den inte är kaotisk i Värmland, är den del i alla fall i södra Sverige.

AnL 54 GULLAN LINDBLAD (m) replik;

Fru talman! Jag tror att vi i grunden är tämligen överens i den här frågan. Del slår visserligen ingen siffra, men det fanns flera partier som hade liknande förslag. Någol parti hade förslag om ytterligare ell anlal flyktingar. Men vi enade oss därför atl vi tyckte att del var rikligt att kunna komma fram till ell gemensamt ställningstagande just om antalet 2 000, vilket alltså är ca 500 fler än vi realiter lar emot för närvarande.

AnL 55 HANS GÖRAN FRANCK (s); Prot. 1989/90:125

Fru talman! En förutsätlning för atl del här i landet och även i andra län- 18 maj 1990

der skall vara möjligt alt föra en human och generös flyktingpolitik och eu

... . ,.., .. ., r- • 1 ° °u j ■ u . • r . Invandring, m.m.

aktiv invandrarpolitik ar alt man försöker uppnå sa bred enighet som möjligt °

bakom den politiken. Jag har tidigare här i kammaren vid upprepade tillfällen varnat för att mau kau lågga fram förslag och falla beslul om ålgärder som skapar stor splittring. Om man gör del och fullföljer en sådan politik, då riskerar man all del kan leda till negativa verkningar iute bara för dem som är direkt berörda av politiken och av åtgärderna utau också för hela det opinionsarbete som behövs för alt man skall kunna genomföra det jag först talade om.

Del är därför bra alt det i dag har varit ett tonläge i debatten som skulle kunna öppna möjligheter för att återställa en bredd på insatserna och de politiska åtgärderna. Men jag vill samtidigt säga alt del är väldigt viktigt atl det inte framförs något dubbelbudskap i de här frågorna, så att man är angelägen om bredden och enigheten när man vill, som i dag exempelvis, tala om vissa ålgärder mot rasism och främlingshat men föra fram ett annat budskap när del rör sig om vissa flyktingpolitiska åtgärder av restriktivt slag.

Det som präglar debatten i dag är att del inte är så stor iuvaudrarfientlighet i vårt land och alt del inte är så mycket rasism. Jag håller med om det, och jag har sagt tidigare - och hänvisat till de undersökningar som finns på området - alt en bred majoritet av det svenska folket har en bra inslällning till invandrare. Det är en bred majoritet som reagerar mot rasism.

Jag skall inte upprepa alla de olika restriktioner som har vidtagits på flyk-lingouirådet, men jag minns flera tidigare debatter, då man gång på gång åberopade atl man får så mycket brev, atl man har varit på det och del ställel och där var del så och så myckel flyktiugfienllighet, för all så att säga legitimera att man driver åt elt annat häll. Det här kau dä bli elt dubbelt budskap, som jag bedömer som farligt. Til syvende og sidst är det avgörande alt man kan enas om handlingar som motsvarar de ord man har atl framföra.

Eflersom nu trots allt invandrarministern själv har breddat debatten i dag, även om det fanns en annan talare som ville strypa den, lycker jag att vi kan följa invandrarministerns uppläggning.

Då är det faktiskt angeläget all vi verkligen så snarl som möjligt kan återgå lill den politik och den lagstiftning och dess innebörd som vi hade före den 13 december, på det sättet atl reglerna om starka flyktingliknande skäl skall vara vägledande och att även krigsvägrarna skall kunna komma in i bilden.

Det är alldeles klart, som invandrarministern säger, alt det viktigaste måste vara de som har ett starkt skyddsbehov. Problemet är atl det iute alltid är så lätt alt avgöra sådana saker. Del är dessutom på del saltet atl om mau har för starka restriktioner, beiyder del att man får ha en mycket mera invecklad och ingående procedur Det är dårför som det är så viktigt atl det finns en generositet här och atl man inte stramar ål för mycket.

Det är därför jag menar att det är viktigt att vi så snart som möjligl skall
kunna återgå lill det som tidigare gällde. Del borde finnas förutsältuingar för
det med hänsyn till att del trots allt nu finns strömningar i den inlernationella
politiken som gör alt del finns anledning atl tro alt flyktingströmmarna i nå
gon mån kommer att avta. 61

6 Riksdagens protokoU 1989/90:125

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

Det här har också ett sambaud med vad som sagts om flyklingkvoleu. Utöver del som sagts tidigare i debatten är det bara eu sak som jag vill la upp, och det är all problemet med de irakiska flyktingarna har flyktiugkommissa-rien inte kunnat lösa, beroende på alt man inte har fått de pengar som behövs för att genomföra den aktionsplan man hade. Det fallas nära nog hälften av de pengar som behövs.

Här är del då fråga om pengar men också om placering av människor De som besökt Irak och Turkiet vet all frågau är myckel akut, och på deu här punkten borde det finns möjligheter att göra någonting. Jag tycker atl beslutet borde vara eu ökning av flyklingkvoten, men del finns ju också möjligheter all vara flexibel i de här frågorna, och flyklingkvoten har inte varit så där alldeles precis, utan mau har kunnat överskrida deu med åtskilliga hundratal ulan all del väckt någon invändning härifrån.

Så till frågan om rasism. Del är ju beklagligt all del uu faktiskt är omkring 20 år som deu frågau har diskuterats fram och tillbaka. Det öppnade med att riksdagen beslutade om atl grundlagen iute utgjorde något hinder Anita Johansson och jag har en motion där vi säger atl man skulle kunna göra ett tillägg lill bestämmelsen om hets mol folkgrupp. Del bygger på det Öbergska förslaget, och del skulle ju betyda att del skulle vara förbjudet alt nybilda organisationer eller della i gamla.

Jag ser att invandrarministern är inne på detta och argumenterar för det. Jag lycker alt del är tråkigt atl utskottet har några ganska negativa skrivningar här, men det skall väl ändå inte la ul del som står i propositionen.

Jag menar också all skulle man välja lösningen med elt tillägg till paragrafen om hets mot folkgrupp, skulle mau kunna behandla deu frågan med en viss förtur Det är då inte nödvändigt all avvakta eu större utredning, som kauske lar flera år med elt remissförfarande, ulan del skulle kuuna läggas fram ett förslag i den delen som kuude genomföras förhållandevis snabbi.

Anf. 56 INGELA MÅRTENSSON (fp);

Fru talman! I socialförsäkringsutskottels betänkande 17 behandlas frågan om publicering av praxis i asylärenden. Folkpartiet har i en partimolion begärt alt den praxissamliug som regeringen utlovade 1984 snarast skall komma till stånd. I konstiiutionsulskottels granskningsarbele har vi också vid ett flertal tillfällen tagit upp jusl den frågau, och åtminstone folkpartiet har kritiserat regeringen för alt vi inte har fåll se deu här praxissamlingen.

Nu skriver majoriteten i socialförsäkringsutskottet att invandrarverket håller på all göra eu sammanställning bl.a. utifrån situationen i olika länder. Vi lycker i folkpartiet atl del finns anledning för riksdagen alt uttala att arbetet bör påskyndas och atl regeringen bör se till atl så sker En sammanställning bör göras snabbt.

Många av utlänningslagens bestämmelser får sin innebörd jusl geuom lagens tolkning i enskilda fall. Del är viktigt att praxis i asylärenden redovisas så all del finns möjlighet atl bedöma tillämpningen av lagen. Jag har de senasle åren undrat över vilken praxis som fions beträffande de ensamma asylsökaude barnen. Del drama som i dagarna har spelats upp i Göteborg har gjort atl många undrar över vilken praxis som gäller för de ensamma barnen. Hur kan det komma sig atl två iranska pojkar skall utvisas i ell kollektiv på

30 iranska barn? Regeringens handlande ter sig obegripligt och orättvist. Ingen förstår varför jusl dessa pojkar skall utvisas. Personalen på kollektiven undrar och kan inte förslå logiken i della. Klasskamraterna undrar, och allmänheten förstår inte heller vilken praxis som gäller. Jag lycker det är hög lid alt vi får reda på vilken praxis som råder på detta område.

Jag har vid ett flertal tillfällen efterfrågat vad som gäller för de ensamma asylsökande barnen. Jag tycker att de är de mest utsatta bland de asylsökaude. Någol tillfredsställande svar på den frågau har jag dock iute fått.

Jag ser att Maj-Lis Lööw är i kammaren, och det vore fint om iuvandrar-ministeru kuude lämna elt besked om vilken praxis som gäller för de ensamma barnen. Häromdagen sade Maj-Lis Lööw i elt svar till Ragnhild Pohanka, atl det här var så komplicerat atl del inte gick all besvara på eu minut. Men nu finns det möjligheter atl la fler minuter i anspråk. Kau vi få ell svar om vad som gäller? Del tror jag många vill vela. I dag förefaller del som om slumpen avgör Den i går till Iran utvisade 17 årige pojken är ett exempel på hur jag tycker att det inte bör gå lill. Homan Yousefi kom till Sverige som 15-åring i februari 1988. Hau har alltså varit i Sverige i över två år Del dröjde mer än sju månader innan han första gången blev kallad lill asylulred-ning hos polisen. Efter ett par veckor fick han beskedet att hau skulle avvisas, och tre månader senare fick han besked från invandrarverket att hau iute fick stanna i Sverige. Sedan dröjde det nästan ell år lill innan regeringen avslog ett överklagande. Det är enligt min mening oacceptabelt all ensamma barn skall behöva vänta så här länge på atf få besked.

Homan Yousefi har alltså gått i svensk skola i två år Åren mellan 15 och 17 år är ju myckel viktiga för en ung pojke. Alt utsättas för den oro del innebär att inte fä vela om mau får stanna i Sverige eller ej är helt oacceptabelt. Till bilden hör att Homan Yousefi i början av siu vistelse i Sverige bodde i ett kollektiv för iranska ensamma barn som var inrymt i ell hotell i centrala Göteborg. Pojkprostitution och kuarkhandel förekom inpå knuten.

Hela utvisningsförfaraudet har varit mycket dramatiskt och märkligt. Förra söndagen utvisades Homan Yousefi via London meu fick av någon auledning återvända och kom tillbaka till Göteborg. I går ägde den audra utvisningen rum via Rom. Vad som händer honom just nu vet vi ingenting om. Jag hoppas verkligen atl regeringen följer vad som händer Homan Yousefi och hans familj i Iran.

Till slut. fru lalman, framför jag en önskan om all invandrarverket i sin praxissamling också redogör för den praxis som gäller ensamma asylsökande barn. Jag yrkar bifall lill reservation 3 i socialförsäkringsutskottets betänkande 17.

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Invandring, m.m.

AnL 57 ERKKI TAMMENOKSA (s);

Fru talman! Jag har tydligen förmånen atl få sista ordet i denna debatt, och jag är iute heller ensam ledamot i kammaren.

Jag vill påslå all debatten om flykting- eller invandriugsfrågorna inte alltid är ärlig. Hur har det kunnat bli så? I dag har debatten faktiskt varit ärlig, men generellt är den inte del, och def gäller särskilt den pågående debatten i massmedia och bland politiker

I eu fråga där det borde råda nationell enighet börjar man bli splittrad

Prot. 1989/90:125 även inom de egna partigrupperna. Är det ett tidens tecken? Mycken naivi-

18 maj 1990 tet, godtrogenhet, okunnighet och laklikspel blandas i dagens debatt med

ärligt men ofta okritiskt engagemang. Debatten går i vågor och är ofta helt
htvandring, m.m. ,,gi

När man samtidigt börjar ifrågasätta vårt flyktingmottagande - själva apparaten så atl säga - invandrarverkets avtal med kommuner och kommunplaceringen som sådan samt anklagar regeringens och invandrarverkets byråkrati, föreslår man i samma andelag åtgärder pä det sociala området, inom psykiatrin och på juridikens område. Del handlar om åtgårder mot asylsökande redan vid gränsen. Måhända föreslår man i samma andelag också en fri invandring.

1 eu tidning som utkommer i Stockholmstrakten skrevs i går om listor som cirkulerar bland förskolefolk och föräldrar i Södertälje. Man kräver stopp för invandring till vissa stadsdelar som redan överbefolkas av invandrare. Dessa har fått upplysningen atl i alla lägen och i alla frågor kräva samhällsinsatser för all få en lösning på sina vardagsproblem.

Jag tråffade i går en iuvandrarförälder som var tvingad all flytta fråu området i fråga för atl hitta ell ställe där del, som hon sade, finns balans mellan svenskspråkiga och invandrare.

Dessa människor i Södertälje är iute rasisler. Jag vill påslå atl Södertälje är en framstående invandrarstad, i positiv mening. Men situationen i Södertälje ger råg i ryggen ät dem som vill försvara vårt kommunplaceringssyslem.

Somliga påstår alt regeringens ålgärder för att få ett grepp om den stora gruppeu asylsökande invandrare gagnar rasismen eller rättare sagt, främlingsfientligheten. Jag träffar ofta folk som arbetar med dessa frågor i tjänsten och/eller är engagerade på annat sätt. Där finns både svenskar och invaridrare. Gemensamt för invandrarverkets tjänstemän och folk i kommuner - helt vettiga människor - är att de vill ha ordning och reda saml kunna ge rätt information till de nyanlända. De är - liksom jag - rädda för alt den vanlige Medelsvensson, eller Virlauen, Milonovic, Papadopoulos eller Lärkas iute längre litar på alt del gär rätt till med vär flyktingpolitik. Om iute statsmakterna har grepp över situationen, så påstår jag att rasismen reser sig. Därför hälsade jag tillsammans med många andra regeringens åtgärder förra året med tillfredsställelse.

Den som anklagar regeringen och påstår all dess åtgärder applåderas av rasisler förstår ingenting. Rasislerna vill ju ha ett idiotstopp för invandringen. Det vill inte vi ha. Sverigeskall åven i forlsätlningen vara ett framstående flyktingmotlagarland.

När den ohämmade debatten rasar här hemma, representerad av en del av oppositionen och delar av massmedia, då uppfattas det ibland i utlandet som alt vi har en främlingsfienllig regering. FNs flyktiugkommissarie fick häromdagen klargöra fakta, dvs. alt Sverige faktiskt är ell av de mest progressiva tlyktingmottagarländerna i världeu.

Jag anser alt det är bra med regeringens aktuella propositioner med för
slag till åtgårder Sanningen börjar sippra fram. nämligen att de nya invand
rarna inte har förstått - eller har blivit vilseledda - att vi i Sverige sätter ar
betslinjen högt. Förvärvsfrekvensen hos de nya invandrare som har fått asyl
64 är förvånansvärt låg. Det har sagts tidigare i dag.

Det gäller också dem som redan är bosatta i samhället. Därför ställer jag mig hell oförstående till de tankar som förs fram i debatten om att de asylsökande direkt skulle placeras på arbetsmarknaden.

En annan sak är alt vi skall göra värt bäsla för atl invandrarna pä sikt skall få ett arbete som motsvarar deras yrkesutbildning. Innan dess borde de inte neka alt la mindre kvalificerade arbeten. Denna fråga penetrerades i debatten tidigare i dag.

Som bekant sprids i dag rykten och en mängd flygblad av rasisler på arbetsplatserna, skolorna, osv. Jag anser alt de horribla påståenden som står all läsa i dessa flygblad skall bemötas. Är del inte dags atl ta itu med dessa element i ställel för att bara ösa all kritik över regeringen och de tjänstemän som arbetar med flyktingfrågorna?

Jag och mina partikamrater i riksdagen har motionerat om alt landstingen behöver någon form av schablonbidrag från staten för atl täcka sina utgifter Utskottet har förståelse för atl sjukvårdshuvudmännen kan få vidkännas baskostnader etc. Svaret är bra och kan utnyttjas i deu kommande hanteringen av dessa frågor. Om man inte kommer fram till en lösning av problemet, får vi återkomma med förslaget.

Jag berörde de s.k. vanliga invandrarfrågornas behandling i den tidigare debatten. Jag konstaterade i min motion alt det vore bra atl överväga vilken instans som i framtiden skall ha ansvaret för koordineringen av dessa frågor, del ansvar som i dag ligger på invandrarverket. Jag hoppas all debatten i denna fråga fortsätter

På måndag har vi här i kammaren en interpellationsdebatt om frågor gällande äldrevården för invandrare. Jag välkomnar kammarens ledamöter och alla andra till deu debatten.

Till slut nägol om min motion gällande förbud mol rasistiska organisationer Om deu kommande utredningen under sin beredning kommer lill slutsatsen all effektiva åtgärder i detta sammanhang inte är möjliga atl vidta, borde man överväga en lagstiftning som förbjuder dessa organisationer

Fru talman! För atl konsekvent fullfölja mill tidigare agerande och mina motioner lill riksdagen från tidigare år vill jag nu yrka bifall till alt-satsen nr 1 i min motion Sf52 som behandlas i belänkandet SfU18. Utskottet konstaterar i det sammanhanget all regeringen kan tidigarelägga utvärderingen av diskrimineringsombudsmanueus arbele. Jag nöjer mig med del konstaterandet.

I övrigt vill jag yrka bifall lill ulskoltels hemställan i betänkandet och lill Maj-Lis Lööws propositioner.

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Svar på interpellation

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fallas deu 23 maj.)

5 § Svar på interpellation 1989/90:166 om den treåriga omvårdnadsutbildningen

Anf. 58 Statsrådet GÖRAN PERSSON;

Fru talman! Roland Larsson harfrågat mig om jag avser att ta något initiativ för att hjälpa de elever som, enligt Roland Larsson, oförskyllt kommit i

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Svar på interpellation

kläm mellau den tvååriga vårdlinjeu och deu på försök drivna treåriga om-vårduadslinjen.

Vad Roland Larsson åsyftar är de oklara besked som eleverna i försöksverksamheten med den treåriga omvårdnadslinjeu anser sig ha fått när del gäller möjligheter atl få anställning inom vårdområdet efler genomgången utbildning. Eleverna har protesterat uär de iute har ansett sig ha fått lillräckligl klara besked om framför alll möjligheterna alt få anställning som skötare i deu psykiatriska vården.

Den 17 april, alltså för jämnt en månad sedau, gav jag Margitta Edgren och Isa Halvarsson ett uttömmande svar på denna fråga. Jag redovisade då de initiativ som tagils i denna fråga och som, enligt min mening, bör undanröja de oklarheter och otydligheler som har funnits.

Uppfattningen grundar sig på de underhandsbesked jag fått från både skolöverstyrelsen och arbetsgivaren. Skolöverstyrelsen har att utforma kursplanerna för försöksverksamheten. SÖ avser alt ändra yrkesmålen i kursplanen så all de bälire motsvarar den tvååriga vårdlinjens gren för hälso- och sjukvård. Arbetsgivaren å sin sida är beredd att göra avtalsmässiga förtydliganden i fråga om elevernas anslälluiugsmöjligheter

Det kan tilläggas atf jag har erfarit alt Landsliugsförbuudel i början av maj skickade ut information om omvårdnadslinjeu lill bl.a. syo-konsulenler, landslingens utbildningsnämnder och personalnämnder och till sjukvårdsförvaltningarna. I skrivelsen framhåller Landstingsförbundet att del inte finns några behörighetsregler för skötare och undersköterskor. Förbundet betonar uttryckligen all det anser att försöksverksamhetens omvårdnadslinje, gren för omvårdnad och gren för hälso- och sjukvård, skall jämställas med vårdlinjens gren för hälso- och sjukvård vid tillsättning av skölarljäns-ler

I delta sammanhang vill jag framhålla alt man i omvårdnadslinjen, som är en av studievägarna i försöksverksamheten med treåriga yrkesinriktade studievägar, har tillgodosett behovet av eu bred utbildning med studieinnehåll fråu både den tvååriga vårdlinjens gren för hälso- och sjukvård och sociala servicelinjen. Arbele inom hälso- och sjukvården kräver i dag mer kunskap om socialtjänstens verksamhetsområde samlidigl som eu utbyggd och förändrad äldreomsorg förutsätter att personalen har kunskaper i omvårdnad.

Parallellt med kravet på utbildningsvägar som ger bred kompetens och föräridririgsberedskap finns del också krav på alt yrkesutbildningarna skall tillgodose mera specialiserade utbildningsbehov. Försöksverksamheten och remissvaren ger oss vägledning om hur avvägningen mellan dessa ofta motstridiga krav kau göras och hur de på bäsla säll kan förenas i en sammanhållen, bred studieväg. Därför hälsar jag Landstingsförbundets initiativ med tillfredsställelse.

AnL 59 ROLAND LARSSON (c);

Fru talmau! Jag lackar skolministern så mycket för svaret, som jag faktiskt tycker att del finns skäl alt vara ganska nöjd med. Det kan väl vara trevligt för eu minister med eu nöjd interpellanl någon gång då och då.

Samtidigt vill jag beklaga all jag av olika anledningar inte har uppmärk-

sammal all eu fråga liknande min inlerpellatiou logs upp vid en frågestund     Prot. 1989/90:125
redan för en månad sedan. Det må väl dock kunna ursäktas mig med lanke     18 maj 1990
på all jag redan tidigare vänt mig lill skolministern med anledning av proble-       ~_

mel och då tyvärr inte fått någol särskilt klargörande svar " rp -

Det svar jag och tidigare frågeställare nu fått är deslo bälire mer klarläggande såväl för de elever som redan går omvårdnadslinjeu, av vilka de första nu har vall och blivit anvisade gren inför del tredje året, som för de elever som ännu inte påbörjat sin utbildning.

Det är bra alt det klarläggs atl mau från arbetsgivarhåll vid rekryteringen inte kommer all göra någon skillnad på de sökande beroende på vilken gren de gått och all man samtidigt klarar ut de frågeställningar om behörighet som tidigare varit oklara.

För alla de elever som känt oro för sin forlsalla utbildning och siua möjligheter atl få arbela inom deu sektor de önskar, är det naturligtvis myckel angeläget all den information som gått ut från Landsliugsförbuudel lill syo-konsuleuterna, utbildningsnämnder persoualnämnder och sjukvårdsförvaltningar verkligen också når ut till handläggarna, lärarna och framför allt eleverna.

Jag lycker även all det är myckel bra alt SÖ efler de här diskussionerna har tagit initiativ lill en förändring av kursplanerna så all de bälire motsvarar den tvååriga ulbildningen. För de elever som ännu inte påbörjat utbildningen eller går någol av de första åren är ju della eu angelägen information. Med lanke på den turbulens som varit kring dssa frågor är informationen säkert också angelägen för de elever som skall välja utbildning.

Slutligen, fru lalman, vill jag gärna understryka att mina frågor och min kritik mol oklarheterna kring den treåriga omvårdnadsutbildningen inte är atl uppfatta som kritik mol försöksverksamheten som sådan. Den har många posiliva inslag, och tankarna bakom är säkert på många sätt riktiga.

Det är klart all del under eu försöksverksamhet dyker upp olika typer av problem, annars behövs ju ingen försöksverksamhet. Ell problem som kommer att dyka upp, i den mån det iute redau har gjort del, är all del tredje året har riksintag. Det kan komma alt betyda all den som bor på en ort där del finns en omvårdnadsulbilduiug vid val av gren det tredje året kau komma alt slås ut i konkurrensen om en plats, och tvingas gå sill tredje år i någon annan del av landet. Detta kan givelvis leda lill vissa problem i vissa delar av landet, och del är någonting som mau säkert behöver se över i den fortsatta utvärderingen av den treåriga försöksverksamheten.

Fru talman! Del är positivt all mau nu har tagit lill sig deu kritik som framförts och visat alt man är beredd all korrigera sig där så behövs. Del är viktigt, atl informationen når ul ordentligt till alla delar av verksamheten.

Jag lackar än en gång Göran Persson för svaret och hoppas att han överser med att han nu fått svara på samma fråga två gånger Men elt positivt svar ger ju å andra sidan en kort debatt.

Anf. 60 Statsrådet GÖRAN PERSSON;

Fru lalman! Det är naturligtvis mänskligt alt missa en frågedebalt i kam
maren, del lastar jag inte Roland Larsson för Jag är, liksom Roland Lars
son, glad över att de här problemen har fått eu lösning. 67

Prot. 1989/90:125 18 maj 1990

Svar på interpellation

Det har inte miust varit svårt för eleverna och deras föräldrar atl förslå atl utbildningen plötsligt får ett mindre kompeleusvärde när man förlänger den ett år samtidigt som man upplever en kraftig arbetskraftsbrist. Detta är iute bra, och del är naturligtvis någonting som man måste rätta till. Nu har de ansvariga gjort detta, och det är jag glad över All Roland Larsson och jag är överens gör inte saken mindre intressant och viktig. Jag vill lacka Roland Larsson för hans synpunkter och önska honom en trevlig helg.

Överläggningen var härmed avslutad.

6§ Bordläggning

Finansutskottets betänkanden

1989/90;FiU36 Aktiebolaget Tipstjänsls stöd till idrotleu

1989/90;FiU38 Ansöknings-och expeditionsavgifter vid statliga myndigheter

Justitieutskottets betänkanden

1989/90;JuU33 Våldsdåd med internalionell anknytning

1989/90;JuU35 Elt utvidgat knivförbud mm.

Trafikutskottets betänkanden

1989/90;TLI24 Tilläggsbudget II inom kommunikatiousdeparlemeutets område

1989/90;TU25 Luftfartsverkets verksamhet uuder perioden 1990/91-1992/93 m.m.

Jordbruksutskottets betänkanden

1989/90;JoU19 Tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1989/90

1989/90;JoU20 Tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1989/90

7 § Anmälan om frågor

Anmäldes att följande frågor framställts

den 17 maj

1989/90:6311 av Berilh Eriksson (vpk) lill statsrådet Maj-Lis Lööw om möjligheterna till asyl;

I år har regeringen behandlat 246 asylärenden som avsett kurder från Turkiet. Dessa kurder har överklagat invandrarverkets avvisnings- eller utvisningsbeslut. Endast i fem fall har sökande fått rätt och i 21 fall delvis rätt. Endast i två fall godkände regeringen de asylsökandes krav på både upphävt utvisuingsbeslut och att de skulle erhålla flyktiugsslalus. Dessa påvisade förhållanden inger betänkligheter över det regelsystem som tillämpas av invandrarverket och som konfirmeras av regeringsbesluten.

Jag vill fråga Maj-Lis Lööw om vilka normer som skall gälla för alt få asyl

i Sverige? Måste eu sökande ha intyg från sitt lands regering på atl han är Prot. 1989/90:125
förföljd? 18 maj 1990

1989/90:632 av Viola Claesson (vpk) till kommunikationsministern om underhållet av Blekinge kustbana:

Del brisfälliga underhållet av Blekinge kustbana drabbar järnvägstrafiken på ett sätt som uu ytterligare ökat oron för banans existens. På en sträcka har hastigheten nyligen safts ned till 40 km/tim på gruud av uteblivet underhåll. Vid en stafiori är det sedan någon vecka förbjudet alt anvärida det ena spåret som mötesspår för godslrafiken för alt bärigheten är otillräcklig. En följd av det senare blir atl både gods- och persontrafiken drabbas genom ökade väntelider på grund av att tågmöten måsle ske på andra platser Måriga befarar därför att bristen på underhåll kommer att leda lill en ried-läggnirig av trafiken på banan.

Min fråga till Georg Andersson är:

Är del uteblivna underhållet ett led i eu nedläggning av Blekinge kustbana?

1989/90:633 av Jan-Erik Wikström (fp) lill statsrådet Margot Wallström om branden i Katarina kyrka:

Med anledning av branden i Katarina kyrka vill jag fråga kyrkominislern;

Vilka ålgärder avser regeringen vidla för all hjälpa Katarina församling i det läge som uppstått efter branden?

1989/90:634 av Carl Frick (mp) till miljöministern om cemeulålgången m.m. för en Öresundsbro;

Jag vill med anledning av regeringens beslul all bygga Öresundsbron ställa en fråga. Detta blir ett stort bygge som kommer att konsumera slora naturresurser.

Jag vill veta vilka mängder cement som är aktuella för bygget och varifrån råmaterialet kommer all las?

1989/90:635 av Bertil Måbrink (vpk) till utrikesministern om israeliska statens övergrepp på palestinska barn och ungdomar;

Svenska Rädda barnen offentliggjorde onsdagen den 16 maj en rapport om barnen som offer för den israeliska statens repression mot den palestinska intifadan. Rapporten visar atl 159 palestinska barn skjulils ihjäl av israeliska soldater under de två år som intifadan pågått. Medelåldern på dessa barn är 10 år!

Varje dag under de tvä årens uppror har 86 paleslinska barn misshandlats
av israelisk militär Sammanlagt visar Rädda barnens materiel atl mellan
50 000 och 63 000 barn skadats sä pass allvarligl att de varit tvungna alt söka
vård. Undersökningen visar med iskall tydlighet den israeliska statens allt
brutalare karaktär 69

Prot. 1989/90:125 I de närmaste dagarna gästas Sverige av Israels president Chaim Herzog.

18 maj 1990 Med anledning av defta vill jag slälla följande fråga till utrikesministern:

Har regeringen för avsikt att i samband med president Chaim Herzogs besök kraftfullt proteslera mot den israeliska statens mord på och misshandel av barn och ungdomar?

den 18 maj

1989/90:636 av Per Gahrton (mp) till statsministern om Storas utsläpp i Portugal:

I samband med statsministerns besök i Portugal i mars i år gjordes en uppvaktning hos svenska ambassaden i Lissabon av fem portugisiska miljöorganisationer, AGROBIO, GEOTA, GUEA, LPN och QUERCUS. Man överlämnade bl.a. en flaska med utsläpp fråu Storas CELBI-fabrik, vilket, som det uttrycktes i en åtföljande skrivelse, "är ett bevis för atl ingen effektiv rening av utsläppen sker av den industri som Ert land finansiellt understödjer".

I skrivelsen framfördes också eu protest mot "den massiva eucalyptysplan-teriugen" som betecknades som ett hot mot varje form av "integrerad skogs-planering". De fem miljöorgauisationerria uttalade också sitt motståud mot Storas planer på ytterligare massafabriker i Portugal och vädjade till den "f.d. miljöministern" att vidta åtgärder för atf förmå de svenskägda företagen att tillämpa samma miljöuormer i Portugal som de måste göra i Sverige.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsministern:

På vilket sätt och med vilket innehåll har statsministern besvarat skrivelsen fråu de portugisiska miljöorgauisationema angående Storas miljöstörande verksamhet i Portugal?

1989/90:637 av Roland Larsson (c) till civilministern om ökad kommunal självbestämmariderätt:

Kommunalrådet i Malmö planerar atl genomföra kommunalt betald förlängning av föräldraförsäkringen. Denna innovation kau ses ur olika perspektiv, nämligen dels utifrån insikten atf föräldrar och barn behöver mer tid för varandra och aft man därför väljer aft infria regeringens svikna vallöfte om utbyggd föräldraförsäkring, dels utifrån förenligheten med kommunallagen atl låta kommunen ta ett sådant fördelningspolitiskt ansvar

En kommunal självbestämmanderätt som grundar sig på barnets behov och föräldrarnas önskemål är väl värd atf understödja.

Med anledning av ovanstående vill jag slälla följande fråga till civilminis-lerri:

Vilka åtgärder ämnar regeringeri vidla för att undanröja de hinder som nu föreligger för atl kommuuerria skall få eri större självbestämmariderätt på detta område?

1989/90:638 av Lars-Ove Hagberg (vpk) till iridustrimiriisterri om Storas köp Prot. 1989/90:125
av Feldmuhle Nobel; 18 maj 1990

Stora köper samtliga aktier i deu västtyska papperstillverkareu Feldmiihle Nobel för 14 miljarder kronor. Vilka följderna blir för den svenska verksamheten har inte offentliggjorts av Stora. Var skall huvudkontoret ligga för dotterbolagen, t.ex. tryck- och finpappersbolagen? Hur skall fackens styrelsere-presentation och fackliga information garanteras? Hur blir det med investeringar i befintliga anläggningar och nyirivesferirigar i Sverige? Regeririgeri har att pröva Storas aktieförvärv i Västtysklarid.

Jag vill därför fråga iridustrimiriisterri:

Kommer regeririgeri i sambarid med prövriingeri av Storas köp av Feldmuhle Nobels aktier att skapa garantier, som villkor för godkännande, för Storas investeringar i Sverige så att fackens inflytande inte minskar geuom att dotterbolagens huvudkontor flyttas utomlands?

1989/90:639 av Hans Göran Franck (s) till försvarsministern om svenska ned-rusluiugsinitiativ:

En lång rad länder i både öst och väst har, vid sidan av ingångna internationella avtal om rustniugsbegränsuingar, tagit ensidiga beslut om nedrustning i många fall mellau 10 och 20 % av försvarskostnaderna. Meu regeringarna i Norden har ännu infe tagit något regionall nedrustningsiuifiativ. Med dagens nedrustningslrend i förening med den östeuropeiska demokraliseringsprocessen är den traditionella hotbilden inte aktuell.

I aprilnumrel av tidskriften Försvarels forum uttalar försvarsministern alt vår säkerhels- och försvarspolitik måste vara "irögrörliga storheter". Det bör rimligtvis finnas goda förutsättningar för riedrustriiugsiuilialiv även i vår region.

I ariledriing av del anförda får jag fråga försvarsministern:

Ar regeringen beredd att la något nedrustuiugsiniliativ i vår egen region i Nordeuropa?

1989/90:640 av Siw Persson (fp) lill industriministern om exportindustrins möjligheter att behålla marknadsandelar:

Det viktigaste stabiliseriugspolitiska problemet i Sverige är sedan flera år tillbaka alt priser och löner stiger snabbare i Sverige äu i audra länder Detta problem har framhållits i finansplan efter finansplan. Där har mau också konstaterat all det kan lösas bara med en stramare finanspolitik som åstadkoms genom minskade utgifter.

De ekonomisk-politiska åtgärder som regeringen föreslagit överensstämmer i alll väsentligt med det krispakei om vilket folkpartiet och regeririgeri är överens. De föreslagna åtgärderna är nödvändiga men iute tillräckliga för all långsiktigt lösa Sveriges ekouomiska problem.

Från flera företag inom exportindustrin kommer uu eu entydig bild. Kostnadsutvecklingen är explosionsartad. Mau kan inte kompensera denna kost-

Prot. 1989/90:125 nadsutveckliug med exporlprisökningar och lappar därför i snabb takt mark-
18 maj 1990 nadsaridelar.

Med anledning av ovanslående vill jag fråga industriministern:

Vilken bedömning gör regeringen om möjligheten för t.ex. den svenska verkstadsindustrin alt behålla sina marknadsandelar på exportmarknaden?

1989/90:641 av Kent Carlsson (s) till ulbilduingsmiuislem om Katarina kyrka:

Katarina kyrka i Stockholm eldhärjades svårt natten mellan den 16 och 17 maj. Större delen av byggnaden förstördes, och kulturhistoriskt mycket värdefulla föremål försvann i lågorna.

Katarina kyrka har sedau den uppfördes på 1600-talet varit eu av Stockholms mer välkända silhuetter. Den slora kupolen, som uppfördes efler eu brand på 1700-lalet, har kunnat ses över stora delar av staden.

För många stockholmare, speciellt för dem som växt upp och lever på Södermalm, är förstörelsen av Katarina kyrka eu slor förlust.

Kau regeringen på någol säll hjälpa till för atl få Katarina kyrka återuppbyggd?

1989/90:642 av Kerstin Ekman (fp) till jordbruksministern om moratoriet för kommersiell valfångst;

Skyddet av de slora valarna har sedan början av 1970-lalel varit en symbolfråga för det inlernationella naturvårdsarbetel. Den internationella val-fåugslkommissionen, IWC, beslutade 1982 om elt stopp för kommersiell valfångst, ett moratorium, fråu 1986 lill och med 1990. Sverige har i olika sammanhang aktivt stött moratoriet. IWC skall under första veckan i juli i år ta slällning lill huruvida moratoriet skall förläugas. Såvitt jag vet kommer IWCs styrelse atl förorda att så sker. Det finns ett intresse från bl. a, Norge atl återuppta den kommersiella valfångslen. Nordiska Ministerrådets fiske-riministrar hade ett möte på Island i februari, I samband med delta uttalade en företrädare för del svenska jordbruksdepartementet atl Sverige inte ville verka för eu generell förlängning av valfiskemoraloriel.

Jag vill därför fråga jordbruksministern:

Innebär uttalandet i februari alt Sveriges regering iute kommer all verka för eu generell förlängning av moratoriet för kommersiell valfångst?

1989/90:643 av Leif Marklund (s) till civilministern om byggstarten för ett uytt polishus i Gällivare;

Sedan slutet av 1970-lalel har det varit aktuellt med ett polishusbygge i Gällivare. Rikspolisstyrelsen uttalade 1979 atl befintliga lokaliteter i olika avseenden var klarl otillräckliga. Yrkesinspektionen har pekat på ett stort antal brister på lokalerna. Byggnadsstyrelsen har under 1987 gjort framslällan om att få projektera elt nytt polishus, vilket har avslagits.

I budgetpropositionen 1990, bil. 15, redovisas byggnadsprojekt som blir Prot. 1989/90:125 aktuella efter 1992/93. Bland dessa objekt återfinns Gällivare blaud de sista. 18 maj 1990 Med hänvisning fill ovanstående vill jag fråga;

Är statsrådet beredd atf tidigarelägga en byggstart för ell nytt polishus i Gällivare?

88 Kammaren åtskildes kl. 14.02.

In fidem

TOM T: SON THYBLAD

/Gundborg Apelgren

Prot. 1989/90:125

18 maj 1990 Innehållsförteckning

Fredagen den 18 maj

1 8 Reformerad svenskuudervisniug för vuxua invandrare 1

Utbildningsulskollels betänkande UbU27 Debatt

Ulf Melin (m)
Carl-Johan Wilson (fp)
Marianne Andersson i Vårgårda (c)
Björn Samuelson (vpk)
Ragnhild Pohanka (mp)
Ingvar Johnsson (s)
Barbro Evermo Palmerlund (s)
Erkki Tammenoksa (s)
Beslut....................................................................................... 16

2 8 Meddelande om sammanträdet tisdagen den 29 maj m.m 17

Tredje vice talmannen

3 8 Beslul om uppskjuten votering................................................... 17

4 8 Invandring, m.m 17

Socialförsäkriugsulskotiets betänkande SfU17

Socialförsäkringsutskottels belänkande SfU21

Socialförsäkringsutskottels belänkande SfU22

Socialförsäkringsulskoltets betänkande SfU18

Debatl

Gullan Lindblad (m)

Maria Leissner (fp)

Rune Backlund (c)

Alexander Chrisopoulos (vpk)

Ragnhild Pohanka (mp)

Maud Björnemalm (s)

Statsrådet Maj-Lis Lööw

Sten Andersson i Malmö (m)

Hans Göran Franck (s)

Ingela Mårtensson (fp)

Erkki Tammenoksa (s)

Beslul skulle fattas den 23 maj

5 8 Svar på interpellation 1989/90; 166 om den treåriga omvårdnadsut-

bildningen ................................................................................. 65

Statsrådet Göran Persson Roland Larsson (c)

6 8 Bordläggning 68

7 8 Anmälan om frågor

74 1989/90:631 av Berith Eriksson (vpk) om möjligheterna till asyl 68

1989/90:632 av Viola Claesson (vpk) om underhållet av Ble- Prot. 1989/90:125

kinge kustbana............................................ 69 18 maj 1990

1989/90:633 av Jan-Erik Wikström (fp) om branden i Katarina

kyrka......................................................... 69

1989/90:634 av Carl Frick (mp) om cemeulålgången m.m. för

en Öresundsbro........................................... 69

1989/90:635 av Bertil Måbrink (vpk) om israeliska statens över
grepp på palestinska barn och ungdomar....... 69

1989/90:636 av Per Gahrton (mp) om Storas utsläpp i Portugal 70

1989/90:637 av Roland Larsson (c) om ökad kommunal själv
bestämmanderätt..................................... 70

1989/90:638 av Lars-Ove Hagberg (vpk) om Storas köp av Feld
miihle Nobel............................................. 71

1989/90:639 av Hans Göran Franck (s) om svenska nedrusf-

ningsinifiativ................................................ 71

1989/90:640 av Siw Persson (fp) om exportindustrins möjlighe
ter alt behålla marknadsandelar................... 71

1989/90:641 av Kent Carisson (s) om Katarina kyrka 72

1989/90:642 av Kerstin Ekman (fp) om moratoriet för kommer
siell valfångst.......................................... 72

1989/90:643 av Leif Marklund (s) om byggstarten för ett nytt

polishus i Gällivare........................................ 72

gotab 96906, Stockholm 1990