Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1989/90:124

Torsdagen den 17 maj

Kl. 12.00-15.55

Förhandlingarna leddes lill en början av förste vice talmanneri.

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för deu 11 maj.

2 § Förlängd ledighet

Lars Norberg (mp) hade arisökt om forlsatl ledighet på grurid av sjukdom fro.m, den 18 maj t.o.m. riksmötets slut.

Kammaren biföll denna framställning.

Förste vice talmannen anmälde atl Loui Bernal (mp) även under denna tid skulle tjänstgöra som ersättare för Lars Norberg.

3 § Förnyad bordläggning

Föredrogs men bordlades åter Socialförsäkriugsulskotiets betänkanden 1989/90;SfU 17, SfU18, SfU21 och

SfU22 Ulbildningsulskotlels betänkande 1989/90;UbU27

4 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats den 16 maj

Företogs lill avgörande juslilieufskotfets betänkande 1989/90:JuU30, trafikutskottets betänkande 1989/90:TU23, finansutskottets betänkande 1989/90;FiU26, lagutskottets betärikarideri 1989/90;LU32 och LU33 saml näririgsulskottets betänkande 1989/90:NU43 (beträffande debatten i dessa äreriden, se prot. 123).

1 Riksdagens protokoU 1989/90:124

Prot. 1989/90:124 Justitieutskottets betänkande JuU30

17 maj 1990 Mom. I och 2

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 3 (fängelse för eget bruk vid ringa narkotikabrolt) Ulskotlets hemställan bifölls med 184 röster mol 130 för reservation 1 av

Britta Bjelle m.fl. Birgit Friggebo (fp) anmälde all hon avsett all rösla nej men markerats ha

röstat ja.

Mom. 4 (gränsen för ringa narkotikabrolt)

Utskottels hemställan bifölls med 222 röster mot 96 för reservation 2 av Jerry Martinger m.fl.

Mom. 5 (slraffmaximum för grovt narkotikabrott m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av Jerry Martinger m.fl. - bifölls med acklamatiori.

Mom. 6 (smugglirig av svald riarkolika m.m.)

Ulskoltels heriislällari - som slälldes mol reservation 4 av Jerry Martinger m.fl. - bifölls med acklamation.

Tk-afikutskottets betänkande TU23

Mom. I (utökning av uridersökriirigsskyldigheten av miljöhärisyri)

Utskottels hemsfällari - som ställdes mot reservatiori I av Viola Claesson och Roy Ottosson - bifölls med acklamation.

Mom. 4 (statens haverikoriimissions orgaoisatiori)

Ulskotlel s hemställan - som ställdes mol reservation 2 av Viola Claesson -bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Finansutskottets betänkande FiU26

Mom. 3 (en effektivare fastighetsförvaltning)

Utskottets hemslällari bifölls med 183 röster riiot 135 för reservaliorieri av Aririe Wibble m.fl.

Övriga moment

Ulskoltels heriislällari bifölls.

Lagutskottets betänkande LU32

Ulskotlets heriislällari bifölls.

Lagutskottets betänkande LU33

Utskottets hemställan bifölls.

Näringsutskottets betänkande NU43

Utskottets hemställan bifölls med 224 röster mot 96 för reservationen av Per Westerberg m.fl.

5 § Meddelande om samlad votering

Förste vice talmannen meddelade att socialutskottets betänkanden SoU21, SoU23, SoU20, SoU18 och SoU22, kulturutskottets betänkanden KrU25, KrU24, KrU26, KrU27 och KrU28 samt konstitutionsutskoftefs betänkande KU35 skulle avgöras i ett sammanhang efter avslutad debatt.

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Gymnasieutbildning försvårt rörelsehindrade ungdomar

68 Föredrogs

socialutskottets betänkanden

1989/90;SoU21 Ny myndighet för kontrollen och tillsynen på läkemedelsområdet m,m. (prop. 1989/90:100 delvis och 1989/90:99) samt 1989/90;SoU23 Tobak.

Förste vice talmannen konstaterade att inga talare var anmälda. (Beslut fanades under 148.)

7 § Gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar

Föredrogs socialutskottets betänkande 1989/90;SoU20 Gymriasieutbilduirig för svårt rörelsehiridrade ungdomar

(prop. 1989/90:92).

AriL 1 BARBRO SANDBERG (fp):

Fru talman! Det här är eri glädjens dag för alla oss som har kämpat för att även gravt rörelsehindrade ungdomar skall ges möjligheter till gymnasiestudier

Del var något av en chock när jag upptäckte i budgetpropositioueri i jariuari 1987 att regeringen uuder pågående budgetår hade föreslagit att statsbidraget för omvårdnaden av de handikappade eleverna vid Skärholmens gymnasium skulle dras in. Sparbeloppet var 10 milj. kr, och dessa pengar fanns ju redan anslagna i föregående års budgetbehandling.

Def som är positivt med betänkandet är att utskottet faktiskt har gått på motionärernas förslag om representation för handikapporganisationerria i irifagningsnämnden.

Till dagens betänkande är fogat ett särskilt yttrande av folkpartisterna i utskottet, och del lar upp folkpartiets motionskrav om all länsrätten bör vara första överklagandeinstans. Jag finner def något märkligt atf utskottet inte har följt del förslaget, all den stund domstolsutredningens direktiv faktiskt går på samma linje som folkpartiets förslag. Vårt motiv att föreslå länsrätten i slället för kammarrätten som första överklagandeinsfans är all ett

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Radio och television

eventuellt överklagande skulle kunna behandlas snabbare och den unge slippa fä vänta så länge på ett svar och få reda på om han får gå i skolan eller inte.

De senasle dagarna har del också ryktats om att statens förhandlingsnämnd eventuellt gör en annan tolkning än handikapputredningen av vem som skall stå för investeringskoslnadérna för dessa gymnasier Handikapputredningens mening är hell klar: staten skall också slå för de här kostnaderna. Jag hoppas att det nu inte i sista stund skall uppstå några problem när Umeå håller på att komma i gång med sin verksamhet lill hösten, även om den kommer all bedrivas i något begränsad omfattning.

Till sist, fru talman, kan jag också berätta all vi riksdagsledamöter som har engagerat oss i denna fråga i måndags var inbjudna till Skärholmens gymnasium på studiebesök. Jag skulle verkligen önska all många fler fick uppleva detsamma. Alt få möta de gravt handikappade ungdomarna, se och höra deras enorma entusiasm för skolarbetet och framtiden var verkligen en riklig lön för den möda och del arbele vi riksdagsledamöter har lagt ned för att dessa handikappade ungdomar skall få sin utbildning.

1 detta anförande instämde Elisabeth Fleetwood (m), Anita Stenberg (mp), Charlotte Branling (fp), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), Lola Björkquist (fp), Gullan Lindblad (m), Ingrid Sundberg (m), Margareta Fogelberg (fp), Rosa Östh (c) och Stina Gustavsson (c).

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 14 8-)

8 8 Föredrogs

socialutskottets betänkanden

1989/90;SoU18 Gallring enligt socialtjänstlagen (prop. 1989/90:93) och 1989/90;SoU22 Tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1989/90 (prop. 1989/90; 125 delvis).

Förste vice talmannen konstaterade all inga talare var anmälda. (Beslut fattades under 14 8.)

9 § Radio och television

Föredrogs kullurulskotlets betänkande 1989/90;KrU25 Radio och television (prop. 1989/90:100 delvis).

AnL 2 INGRID SUNDBERG (m);

Fru lalman! Del är snart 70 år sedan dåvarande Radiotjänst fick ensamrätt på radiosändnirigar i Sverige. År 1956, riär TV iritroducerades i vårt laud, gällde också ensamrätt för Sveriges Radio alt sända TV-program. Utgångs-

puuklen för ensamrätten utgjorde de begränsade tekniska förutsällningar för elersändningar som då fanns.

Föreningssända närradiosäudningar och TV-sändningar över satellit har sedan dess tillkommit, men fortfarande gäller Sveriges Radios monopol för markbundna sändningar

Moderata samlingspartiet har hela tiden haft eu klar linje; yttrande- och informatiorisfrihelen skall gälla alla media, också radio och TV. Endast tekniska begränsningar skall kunna inskränka elableringsfriheten. Monopolet måste upphävas. Några tekniska hinder för ökad mångfald föreligger inte i dag.

Kulturutskottet har i betänkande nr 25 om radio och television - innehållande bl.a. förslag om anslag till Sveriges Radio-koncernen - utgått från det förhållande som nu gäller Den s.k. Sveriges Radio-studien visar all koncernen över en fem års period behöver resursförstärkningar på ca 500 milj.kr i 1987/88 års prisnivå. Utbildningsministern nöjer sig emellertid för del här året med eri indexuppräkning. Kostnaderna för Sveriges Radio-koncernen kommer trots del alt med all sannolikhet uppgå till tre miljarder kronor Jag skall här nämna att utskottet har gjort något ganska ovanligt. Vi har i förhållande till regeringens förslag höjt TV-avgiflen med fyra kronor Delta har vi gjort därför att man nu skall kunna betala TV-avgiflen månadsvis, och då bör summan av avgiften vara jämt delbar tolv. I propositionen har förslagils 1 160 kr per år, och ulskotlel förslår 1 164 kr vilket tillsammans innebär en höjning av anslaget med 13 milj.kr

I reservation nr 7 har utskottets moderata ledamöter tagit upp frågau om Sveriges Radios organisation. Under det senaste decenniet har del skett en enastående snabb utveckling när def gäller TV. Konkurrensen om tittarna har ökat i accelerande fart i takt med utbyggnaden av kabel-TV och med möjligheten all se satellilsända kanaler Också videomarknaden har naturligtvis påverkat titlarnas vilja, eller ovilja, all se program från Sveriges Television.

Kostnaderna för programproduktionen har också stigit i snabb takt. Samlidigl blir del än viktigare i den rådande konkurrensen all göra bra program.

På s. 13 i utskottels belänkande redovisas del myckel slora antal utredningar som färdigställts under 1988 och 1989 eller som pågår fortfarande. Del rör sig om ell femlontal utredningar plus Sveriges Radios egna, så visst är frågan om Sveriges Radios verksamhet föremål för utredningar Till della kommer dessutom del inlernationella arbele som pågår

Vi moderater anser all det med de nya förutsättningar som nu gäller bör tillsättas en parlamentarisk utredning för att se över Sveriges Radios nuvarande orgauisatiorisform och ge förslag lill föräridririgar och förbättririgar Ägarkoristellaliorien där bl.a ägarna, trots aktiebolagsformen, inte förutsätts utöva någol aktivt inflytande över hur verksamheten bedrivs måste också ses över En ny organisation bör övervägas.

Det är inte längre självklart atl radio och TV skall tillhöra samma bolag. Den utveckling som nu pågår talar i stället för eu delning. Sveriges Lokalradio bör enligt vår uppfallning inte tillhöra en koncern som uu. Lokala sändningar bör kuriria ske från antingen ell självständigt Sveriges Lokalradio AB eller kanske från 25 fristående lokalradiobolag. Det finns myckel all utreda

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Radio och television

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Radio och television

och se över Inte mirist det internatioriella samarbetet som är fokuserat på TV-området skulle fuugera smidigare om TV-bolaget var eft eget bolag.

Vi moderater är naturligtvis inte emot Sveriges Radio som sådant. Vi är emot monopolet och anser i övrigt att Sverige skall ha ett reklamfrilt public service-företag.

Den nuvarande avtalsperioden mellan staten och Sveriges Radio löper ut deri 30 jurii 1992, dvs. om litet mer äri två år Utskottet ställer sig i majoritets-skrivningen inte helt negativ till att frågan om koncernens organisafion förbereds noga inför den kommande avtalsperioden. Men vi vill att de synpunkter vi har framfört skall ges regeringen fill känna.

Frågan om reklam i svensk television är dragen så länge i långbänk att det inte längre är roligt att tala om den. Uppfatfningama bland socialdemokraterna löper berg- och dalbana och slänger också i sidled.

Det är inte bara det aft Bengt Göranssons positioner långsamt har förflyttats mot ökad reklamvänlighet i takt med sfigaride produkfiouspriser och ökad korikurreris. Alla socialdemokrater förflyttar sig inte i samma takt, och det är svårt att uppfatta någon klar inställning. Från moderat sida har vi sagt, säger, och kommer atf säga, att reklam är en bra finansieringsmetod för de nya fria markburna kanaler som vi vill se. Sveriges Radio bör däremot firiarisieras med avgifter och stå fri fråri reklam.

I reservation nr 3 för vi fram våra syripurikter i deu frågan. Tillåtelse till reklam i Sveriges Televisions kanaler skulle bara förslärka monopolet och urholka fria företags finansieringsmöjligheter för sin produktion.

De undersökningar som görs av svenska folkets TV-tittande är i ett avseende litet olycksbådande för svensk programproduklion. Jag syftar då på publikundersökriirigarna, vilka bl.a. visar alt barn och ungdom i ökad utsträckning söker sig bort från svenska program om de har tillgång lill kabel-TV. Jag tycker detta är beklagligt. Snart ser de lika mycket på program över kabelnätet som på Sveriges Televisions program. Om man därtill lägger vi-deotitlandel, huvudsakligen utländska filmer, pekar alll på att svenska program utgör en minoritet.

Vad menar jag då med olycksbådande? Man kan infe tyda det på annat sätt än att svenska program inte är bra nog. Själv vill jag gärna tillägga att del finns mycket alt kritisera vad gäller programuppläggningen, och jag har med intresse tagit del av alt man inom Sveriges Radio i Projekt 5 skall se på koordineririgen av programutbudet. Vi moderater lar också i en reservation till betänkandet upp frågan om Sveriges Radios kulfuransvar

Jag har tidigare här i kammaren fört fram önskemål om musikprogram på lördags- och söndagseftermiddagarna och gläder mig ål atl de har förverkligats. Vi kan i dag på en lördags- eller söndagseftermiddag uppleva sänd-riirigarsom ofta är utomordentligt fina. Men fortfarande har man infe lyckats genomföra förhandlingar i syfte att kunna visa nyare svenska filmer på TV. Vi som ser dansk TV kan se nya svenska filmer på TV. Nu ser jag aft utbild-riirigsministerri har kommit till kammaren, och jag vore tacksam om han eller utskottets vice ordförande kunde svara på frågan varför man inte har lyckats lösa det här problemet och om vi kan se någon ljusning i framtiden.

I reservation nr 12 har vi moderater tagit upp frågan om kulturbevakningen. Radio och TV är de främsta medierna för att förmedla kultur. Pro-

grammen måste ge en allsidig täckriing av problem och händelser på det kulturella området. Med allsidighel menar vi också all bra kulturprogram iute bara skall kuuria ses på kvällarna av nattugglor En ökad reprisverksamhel skulle ge många människor tillgång till sådana program.

Del är också sorgligt att det kanske viktigaste nordiska samarbetsprojektel på kulturområdet. Nordsal, aldrig lyckades bli förverkligat. Med anledning av Kaj Nilssons reservation kan jag riämria alt elt utriyttjaride av Tele-X-salelliteri aldrig kari åstadkomma att vi obehiridrat kari se aridra nordiska länders TV-program, vilket hade varit möjligt geriom Nordsaf.

Fru lalman! Sverige har uyligen deltagit i internationella överläggningar för framtagande av en standard för HDTV, och tydligen deltagit med den äran. Kulturutskottet fick vid siu studieresa till Japan lära en del om den utveckling som TV-mediel står inför Utvecklingeri går fort, och def måste här, liksom på måoga andra tekniska områden, vara angeläget att Sverige infe kommer på efterkälken. Av alla tänkbara argument mot monopol-TV -utom yflrandefrihelsaspeklen - torde inget väga så tungt som vetskapen om att den monopoliserade svenska felevisioneri aldrig kommer all få de ekoriomiska resurser som möjliggör alt vi kau hålla jämn takt med övriga europeiska industriländer Det gäller för den delen också andra länder, eftersom provsändningar med HDTV tydligen skall börja i Mexico redan till hösten.

Fru talman! Jag yrkar bifall fill de reservationer där mitt namn finns med. Göran Åstrand kommer senare att beröra några av dem. I övrigt yrkar jag bifall till utskottets hemställan.

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Radio och television

AnL 3 JAN HYTTRING (c);

Fru talman! I kulturutskotlels belänkande ur 25 tar man upp viktiga frågor när det gäller Sveriges Radio/TV. Dessa frågor behandlas i budgetpropositionen och därtill väckta motioner

Della belänkande behandlar egentligen inte den gamla och mycket diskuterade frågan om reklamfinansiering av Sveriges Radio/TV. Men det finns inslag av della även i det här betänkandet. Det beror på att vissa motioner barden karaktären alt de behandlas av kulturutskottet, medan andra motioner, i vilka man far upp finansieringsfrågorna, kommer att behandlas av konstilulionsutskotlet. Del har gjort att vi centerledamöler har fått foga ett särskilt yttrande lill betänkandet, där vi markerar alt vi i motioner även till årets riksmöte föreslagit att man delvis skall finansiera Sveriges Radios verksamhet genom reklam.

Jag skall för fullständighetens skull hell kort upprepa huvuddelarna i det förslaget. Vi i centern föreslår aft man sänder reklam i en av TV-kanalerna. Dessa reklaminkomsfer skall gå till hela Sveriges Radio. Def skall vara eff fristående bolag som skall sälja reklamlid för att garantera alt iute någon av de nuvarande delarna av Sveriges Radio/TV skall få någoo särskild fördel av att del firiris reklamsäridriirigar Fördelriirigar av arislag skall beharidlas precis på samma sätt som mari gör för närvarande vid fördelningeri av de pengar som anslås från Rundradiofondeu.

Om man ser på de olika förslag som framförs i detta betänkande, och då inkluderar jag också vissa förslag som firiris i reservatiorier, ser mari aft moderata samlirigspartief, folkpartiet, värislerparliet kommunisterna och mil-

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Radio och television

jöpartiet har funnit varandra - utifrån helt olika utgångspunkter, förmodar jag. Men resultatet torde bli detsamma. Man avvisar kategoriskt reklam inom Sveriges Radio/TV. Vi från centern och socialdemokraterna, som utgör utskoltsmajoriteten, avvisar för vår del inte denna lanke.

Ett problem är naturligtvis att socialdemokraterna under så lång tid har visat slor obeslulsamhet när del gäller hur de egenlligen vill ha det i framtiden med Sveriges Radio/TV, Jag kan erinra om den skrift som heter Sveriges Radio/TV inför 90-talet, i vilken man har gått igenom de olika resursfrågorna. Man har där tagit upp de olika utvecklingar som man skulle vilja se, men som mao i dag icke har råd till.

Jag lyssnade med intresse på Ingrid Sundbergs anförande. Man avvisar re-klaminkomster från Sveriges Radio/TV, och sedan önskar man sig ganska myckel som man anser fattas i dag. Men man är över huvud taget icke villig atl tillskjuta resurser till dessa önskemål.

För centerns del har vi tagit upp dessa resursfrågor, och vi har kopplat dem lill möjligheten med kompletterande finansiering som behandlas av elt annat utskott. Det är allmänt känt att det finns brister inom Sveriges Radio/TV när del gäller resurser Jag vill här nämna all för lokalradion är det uppenbart alt med det ökade programutbudet som har åstadkommits med hjälp av kanal P 4 har stora resurser gått ål. Man har iute fått resursförstärkningar, och man har med gott mod forlsatl atl producera alltmer Men gränsen är nu nådd för vad man orkar och förmår Därför är del viktigt atl snabbt ta ställning till resursfrågorna. Här finns inte heller några delade meningar inom koncernen, utan man är beredd alt se till atl Lokalradion kan få en ökad resurstilldelning.

Atl jag nämnde de fyra partiernas reservationer beror på, att om man här i kammaren beslutar atl inte hell avvisa tanken på reklamfinausiering inom Sveriges Radio/TV, kommer ensamrätten på denna typ av finansieririg att ges till andra intressenter Det är inte så lätl att endasl stå här och säga alt detta blir bra och att del kommer alt bli mångfald och konkurrens. Ser man pä det markbundna nätet, finner man all där råder mycket begränsade utbyggnadsmöjligheter Det som närmast slår lill buds är en utbyggnad av eu tredje kanal som är markbunden. Det är den möjlighel som uu finns. Där kommer det inte atl bli någon konkurrens. Där kommer del närmast all bli en monopolställning för det förelag som skulle få förmånen alt ha mark-bundna sändriirigar med reklamirislag. Det skulle alltså i praktiken bli en kanal som skulle få deu förmånen i vårt land. Del är en hell annan situation än vad man låter påskina i reservationerna. Det blir alltså infe den frihet man förespråkar Del är myckel siarka restriktioner på det här området. Vi från centerns sida menar, atl om man åtminstone i en kanal inom Sveriges Radio/TV har deriria möjlighet, skulle man få bättre finansieringsmöjligheter, samtidigt som det också skulle skapa en balans. Det handlar alltså inte om eri moriopolsiluation.

Om inte socialdemokraterna hade varit så obeslutsamma hade det funnits möjligheter all långt tidigare komma fram till elt beslut i finansieringsfrågorna när det gäller Sveriges Radio/TV. Jag har respekt för kongressbeslut, och jag har respekt för att man i det här lägel avvaktar kommande partikongress i höst. Men jag har också kunnat notera att det finns ett ökat intresse

hos ledande socialdemokrater för atl försöka åstadkomma eu bred lösning som gör atl det finns kompletterande fiuarisieririgsmöjligheter till Sveriges Radio-koricernen. Jag noterade med intresse för inte alltför länge sedan att statsmiriisterri faktiskt gjorde eft sådaut uttalande som öppnade vissa möjligheter till fortsatta diskussioner och förhoppningsvis ett bra beslut inom inte alltför lång framlid.

Fru talman! Jag vill något kommeritera deri beredriingsprocess som måste sältas i gång för all man skall kunna klara upp frågau om ett nytt avtal mellan staten och Sveriges Radio. Som Ingrid Sundberg nämnde finns det en reservation från moderaterna där frågan om eri pariameritarisk berednirig tas upp. Vi i utskottsmajorileteri har förutsatt atl eu sådan beredning skall tillsältas. Det har förekommit tydliga signaler i debatten aft en parlamentariskt sammansatt kommitté kommer atl bereda dessa frågor Vi från centerns sida utgår ifrån all så kommer atl ske - annars hade även vi reserverat oss. Men vi har sett atl det finns betydande intresse bland de olika politiska partierna atl del borde vara helt klarl alt def tillsätts eu parlamentarisk beredning. Det är viktigt att den kommer i gång snabbi.

Fru lalman! Jag skall något beröra de reservationer som har avgivits av centerpartiet. När del gäller resursfördelningen mellau de två TV-kanalerna har vi gjort en markering i reservation nr 9. Vi menar atl TV 2 som har den mest decentraliserade produktionen, regionalt baserad produktion, borde få en ökad del av de anslag som finns inom Sveriges Radio, Kanal 1 får i dag 60 % av resurserna, och TV 2, som har den decentraliserade produktionen, fär 40 %. Vi lycker atl detta är bakvänt, och vi vill alltså utjämna skillnaderna. Det borde i slutändan vara så alt TV 2 får den större delen av resurserna.

Jag har tidigare berört utbyggnaden av lokalradion.

Jag skulle också vilja beröra frågan om samarbetet mellan Sverige och Finland på TV-området. Vi har en tidsbestämd lagstiftning som riksdagen, om jag minns rätt, vid två tillfällen har fått förlänga i princip ett år i laget. Vi menar från centerns sida atl del finns ingen anledning att ha en sådan lagstiftning, utan vi förordar i en reservation nu, liksom vi tidigare år har gjort, att det skall finnas en permanent lagstiftning. Då slipper man osäkerheleri med om det skall bli eri förlärigning eller inte. Vi bedömer alt behovet är stort, och det är väl vitsordat. Jag noterar med intresse all Erkki Tammenoksa, socialdemokrat i kulturutskottet, för sin del markerat delta i ell särskilt yttrande. I yttrandet lar han upp de tekniska svårigheterna och möjlighelerna och alt det egentligen är sä atl beslutanderätten och initiativet till stor del faller på svensk sida. Då är det naturligtvis angeläget all riksdagen följer centerns reservation i frågan. Då skulle vi få en permanent lagstiftning och möjlighet lill en utbyggnad av de finska TV-sändnirigarria i Sverige. Vi skulle också få möjlighet att sända svensk TV i Finland för svensktalande finläri-dare på ett helt arinat säll.

Avslulningsvis vill jag beröra eu reservation, nämligen reservation nr 22. Jag är där ensam reservant. Del pågår en diskussiou om försök med reklam i närradion i vårt parti. Jag har intagit ställuiugen atl jag gärna ser en begränsad försöksverksamhet för all vinna erfarenhet av vad del kan ge för uär-radioföreningarna eller för de grupper som sänder i uärradion. I andra reser-

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Radio och television

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Radio och television

vationer berör vi de problem som finns med höga sändningskostnader och den kostnad man har som berör närradioris och kabelriämrideris myridighefs-utövriirig. Vi tycker irite alt de säridaride föreriirigarna skall bekosta deri del som är myndighetsutövriirig, utau det skall bekostas via statsbudgeteu i vari-1ig ordriirig. Det skulle vara intressant att prova reklam och se vad del kan ge för atl uuderlätta riärradiosäridriirigarria. Miri utskollskollega från centem i kulturutskottet, Stina Gustavsson, står sanriolikt ännu för den majoritet som finns inom parfiet. Men jag vill för min del yrka bifall till reservation nr 22.

Fru talman! I övrigt yrkar jag bifall till samtiiga reservationer som är uu-derteckriade av centerris ledamöter i kulturutskottet.

AriL 4 INGRID SUNDBERG (m) replik:

Fru talman! Jag värider mig mot vad Jari Hyttririg sade om aft ett väl furigeraride public service-företag iute skulle vara föreuligt med finarisiering utau reklam. Vår uppfaftuirig i moderata samlingspartiet är alt vi kan göra bra program och ha bra program i Sveriges Radio, ett public service-förelag, utari att ha reklamfiriarisieririg där

Jag vill gärria tillägga alt jag myckel väl kan erinra mig centerpartiets ursprungliga inställriirig till reklam över huvud taget, Glidniugen går i accelererande takt.

AnL 5 JAN HYTTRING (c) replik;

Fru talman! Jag vänder mig direkt mot def citat av vad jag skulle ha sagt som Ingrid Sundberg anförde. Jag uttryckte mig inte alls på det sättet. Däremot kan man dra slutsatsen av vad Ingrid Sundberg sade i sitt inlägg, atl det var en hel del som Ingrid Sundberg skulle vilja ha bättre tillgodosett inom Sveriges Radio/TVs produkfion. Jag konstaterade då atf för defta krävs ytterligare resurser, resurser som infe har anvisats av moderata samlirigspar-tiet. Däremot finns det möjlighet att åstadkomma detta genom det förslag som cerilerri har lagt fram och som irinebär all mau lar in eu del av finansieringen via reklam.

Glidningen inom centerpartiet är naturligtvis i sig intressant. Av större intresse torde den utveckling som har skett vara. Med eller utau partierrias medverkari har alll fler i Sverige lillgårig lill TV-säridriirigar som är reklam-firiarisierade. Dessa sändningar innehåller redan ganska myckel reklam som kommer alt öka i omfattnirig i framliden. Del är då intressant att moderata samlingspartiet gärna vill vara med i den delen genom en fristående kanal som skall få möjlighet aff sända reklam. Men mari vill förvägra Sveriges Radio/TV deriria komplelteraride firiarisieririgsmöjlighet, vilket kommer att i slor ulslräckriirig gå ut över liceusbetalarria.

De firiansieringsmöj ligheter som reklam ger har inte uriderlätlat för Sveriges Radio/TV alt köpa bra program. De inkomster som andra företag förfogar över har krafiigt drivit upp priserna. Della har också - vilkel är glädjande - bidragit till en ökad mångfald. Meu konkurrensmässigl har delta lett till att Sveriges Radio har fått det mycket svårt alt hänga med i konkurrensen.

Jag vill upprepa mitt påstående att Ingrid Sundbergs uttalanderi iute går

rikligt ihop. Det vore lika bra all irise alt del behövs en komplettering på finansieringssidan.

AnL 6 INGRID SUNDBERG (m) replik;

Fru lalman! Logik kan handla om många olika saker Det förhållande aft vi har reklam i satellitsändningar skulle alltså utgöra skälet lill all alla de farhågor för det onda i form av reklam som uttalades fråu cenlerpartiets sida under 70-talel - jag kan hänvisa till riksdagsprotokollen - skulle alltså ha försvunnit i och med alt man har märkt atl reklam inte är så farligt. Jag kan inte lyda del på annat säll. I annal fall måste jag säga att okunskapen var mycket slor på den tiden.

Min egen utveckling har i stället gått i motsatt riklnirig. Inte minst mol bakgrund av den utredning som Sveriges Radio har gjort inom företagel om reklam har jag blivit något konfunderad inför t.ex. eu reklamlid på åtta minuter per timme i Sveriges Radios egna kanaler Jag tillhör dem som auser att reklamsändriirigstideri bör vara begrärisad och icke bryta pågående program. Jag tror alt del är utomordenlligt viktigt atl vi följer utvecklingen här hemma.

Jan Hyttring lar del hela belydligl lältare. Han ser della enbarl som en firiansieringskostnad. Hemskhelerna är inte så hemska som mau fråu ceu-terus håll en gång i fiden trodde. Därför accepterar mau nu reklam och ser del som en inkomstkälla.

Även riär vi diskuterar reklam i TV är kvalitetsfrågan, hänsynen lill tittarna och kravet på en public service-funktion utomordentligt viktiga faktorer som inte får glömmas borl.

Jan Hyttring sade atl jag anförde ell citat av honom. Det var självfallel ingel citat, ulan jag talade om ett reklamfrilt public service-företag och jag framförde önskemål om delsamma. Del är bl.a. mol den bakgrunden som vi har önskat en parlamentarisk utredning om Sveriges Radios organisation.

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Radio och television

AnL 7 JAN HYTTRING (c) replik:

Fru lalman! Problemen med reklam kvarstår Jag kan inte inse alt vi från centern har varit oförslående på den punkten. Men dessa problem finns också i alla sändningar som i dag innehåller reklam, vilket jag kan notera alt moderaia samlingspartiet ingalunda har vänt sig emot. Frågan är bara varför moderata samlingspartiet skall förmena Sveriges Radio/TV atl kunna la del av de intäkter som faktiskt finns i samband med reklamsändningar

Vi i centerri ser del inte som oförenligt att kombinera public service-funktionen med vissa kompletterande finansieriugsmöjligheter via reklamsänd-riirigar Reklamsäridriirigarria kommer rialurligtvis alt regleras och Ingrid Sundbergs exempel på reklamtid är just sådana frågor som skall diskuteras inför ett införande av reklam. Jag förmodar all samma frågor kommer alt diskuteras inför införandel av eu tredje marksänd, fristående, reklamfinansierad TV-kanal. Moderaia samlingspartiet har icke något emot reklamfinausiering av denna kanal eller all denna hemska reklam kommer atl finnas där

Vi i cenlern anser all detta bör diskuteras i ett sammanhang. Del vore nog

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Radio och television

inte särskilt framsynt atl låta Sveriges Radio/TV avstå ifrån den kompletterande finansiering som en måttlig reklamsäudniug kan innebära.

AnL 8 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk):

Fru talmau! Utvecklingen inom etermedieområdel i Sveriges Radios omvärld har präglats av fortsatta och omfattande förändringar Anlalel TV-sän-dande satelliter har ökat och för närvarande sänds ett fyrtiotal program över Europa, varav 15 kanaler sänds vidare till Sverige. I dag kan 20 % av samtliga hushåll se satellilsända program. Om kabelnätels tillväxt fortsätier i samma takt som under de senasle åren, kommer antalet hushåll som kan se kabel-TV all passera miljonen under år 1990.

Vpk anser alt jusl med hänvisning lill den snabba utvecklingen inom eter-medieområdet måsle förutsättningar skapas som stärker Sveriges Radios konkurrenskraft och gör del möjligl för Sveriges Radio atl erbjuda tittama och lyssriarna kvalitativt högtstående program som återspeglar den svenska verkligheten på alla nivåer. Det är på så sätt man skapar verkliga valmöjligheter för folk, inte minsl för de TV-tittare som också i fortsältningen kommer all vara hänvisade lill sändningar via marknätet. Verkliga valmöjligheter skapas genom atl Sveriges Radio framstår som elt kvalitativt högtstående alternativ till olika multinationella mediebolag som har tagit hand om en slor del av salellilsändningarna och överöser oss med undermåliga och ofta våldsförhärligande program.

Mol denna bakgrund och i enlighet med vpk;s kullurpolitiska målsättning anser vi alt det är av ovärderligt slor belydelse alt förutsättningar skapas så all Sveriges Radio - som man själv skriver - kan erbjuda de svenska lyssnarna och titlarna en mångfald i utbudet av program som är bildande, kunskapsberikande och inte minsl underhållande och som värnar om vår identitet, kultur och vårt språk och som skildrar den svenska verkligheten på alla nivåer

Kulturministern själv skrev i budgetpropositioueu 1987/88 följande om Sveriges Radios verksamhet: "Nu när ett växande och inte i ringa omfattning kommersialiserat och utslätat programutbud når oss via satellit och kabel är det viktigt att programföretagen lever upp lill grundtanken om publicistiskt oberoende etermedier, vilka har som eu huvuduppgift all förmedla och levandegöra svensk kultur" Så tyckte kulturministern då, och vpk instämde helt i den bedömningen.

Om man utgår ifrån vad kulturministern tyckle i budgetpropositionen 1987/88 skulle del vara ännu viktigare i dag atl programföretagen lever upp till grundtanken om publicistiskt oberoende etermedier vilka har som en huvuduppgift all förmedla och levandegöra svensk kultur För detta ändamål behöver dock Sveriges Radio-koncernen ökade resurser I ställel har Sveriges Radio-koncernens intäkter successivt utholkats under en följd av år Så kan del inte fortsätta. Alla som verkligen menar allvar med atl önska en bättre svensk radio och television som kau möta kommersialismens krafter, måste inse att ökade resurser måste ställas till Sveriges Radios förfogande.

Vpk har många gånger förordat höjningar av motlagaravgiften, utan att vinna riksdagens gehör för detta. Men vi har också pekat på möjligheter alt finna andra former att finansiera verksamheten än via mottagaravgifter

Regeringen anser dock - och har så gjort år efter år - att en allmän förstärkning av Sveriges Radio-koncernens resurser bör anslå ytterligare en lid i avvaktan på alt bl.a. frågan om den framtida TV-politiken skall beredas ytterligare. Regeringens mångåriga ovilja till förstärkningar-jag skulle vilja säga absolut nödvändiga förstärkningar - av Sveriges Radios resurser beror på all man vill ändra finansieringsformerna. Regeringen vill invänta beslul av den socialdemokratiska partikongressen. Det uppenbara syftet är att man vill ändra tidigare beslut om reklamfri TV.

Vpk anser emellertid - i enlighet med Sveriges Radios planer för framtida utveckling - att vi bör skapa förutsättningar för eu ulveckling av koncernen med bibehållen public service-inriktning. Vpk auser atl Sveriges Radio också i fortsältningen skall fuugera utan reklamfinausiering, vilket är eu förutsättning för yttrandefrihet och kulturell frihet.

Den s.k. mångfalden av snabbt växande TV-bolag som utnyttjar satellitsändningar i en reklamfinansierad verksamhet söker sig av naturliga skäl lill sä slora publikgrupper som möjligt. Följaktligen har de ett programinnehåll som är så litet kontroversiellt som möjligt, som inte är ifrågasättaride och inte kritiskt granskande. Av nödvändighet, inte minst med tanke på atf det skall sändas i olika länder samtidigt, blir del utslätat och försvagat.

Frågan om reklamfinansiering av Sveriges Radios verksatnhet har debatterats flitigt under den senaste tiden. Vårt partis uppfattning i den frågan är all förutom de myckel negativa kulturpolitiska effekterna som TV-reklamen kommer atl få är TV-reklam som rent finansieringsalternativ del sämsta tänkbara. Eftersom TV-reklamen betalas indirekt av konsumenterna via varor, utsätts deu för alla mellanhänders procentpåslag uuder varans väg från producent till konsument samt 25 % moms. Del har räknats fram alt endast 15 % av del som konsumenterna får betala kommer att bidra till TVs ökade finansiering. Det beiyder alt den finansieringsformen blir 5-6 gånger dyrare för konsumenterna, bortsett från deu otillbörliga påverkan de kommer atl utsättas för

Vi måste också ta hänsyn lill atl överkonsumtionen är vårt lids stora problem som förorsakar negativa effekter pä hälsa, miljö, privatekonomi, överhettning av rikels finanser samt omöjliga globala effekter Atl då finansiera TV genom alt stimulera lill ytterligare konsumtion - eller rättare uttryckt, mer konsumtion - är barockt och hell emot vårt gemensamma bästa. Sett ur detta perspektiv vore del sundare alt höja reklamskatten för alt dämpa konsumtionen och atl därifrån ta fram resurserna lill en ökad finansiering av TV.

Reklam kostar oss konsumenter, efter alla procentuella påslag på vägen samt moms, i nuläget 40 miljarder kronor Det är ingen oansenlig summa.

Från vpk;s sida anser vi atl radio och TV kan förmedla såväl vårt nationella kulturarv som de nya kulturella strömningar som i varje lid bryter fram som uttryck för nya generationers erfarenheter. För all detta skall vara möjligt krävs bl. a. svenskproducerade program. Därför föreslår vpk alt Sveriges Radio skall ha en större och i procent fastställd andel svenskproducerade program i sina sändningar För atl detta skall bli möjligt måste Sveriges Radio ha de nödvändiga resurserna.

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Radio och television

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Radio och television

Fru talman! Med det anförda yrkar jag bifall lill samtliga vpk-reservationer i della belänkande.

AnL 9 KAJ NILSSON (mp);

Fru talman! Jag skall först göra en kommentar till den hisloriebeskrivuirig som Ingrid Sundberg gjorde i början av sitt inledande anförande om Radiotjänst och Sveriges Radio och de glidningar som hon har sett i de andra partierna när det gäller ställningstagande lill reklam. Enligt avtalet skulle Radiotjänst bedriva programverksamhet med iakttagande av opartiskhet och saklighet. Det skedde alltså på 20-talet. Ett förslag från företrädare för dåvarande högern om förhandsgranskniug, dvs. censur av radioprogram, avvisades. Del kan vara intressant all veta.

Ingrid Sundberg sade också all det inte är roligt alt tala om reklam. Hon har dock blivit något konfunderad när det gäller reklamens roll i TV. Men det räcker inte långt. Ju närmare ett beslut i reklam-TV-frågan vi kommer, desto angelägnare blir det att verkligen satsa på Sveriges Radio-koncernen för atl den skall kuuna klara siu uppgift på bästa sätt i allmänhetens tjänst och för allmänhetens intresse.

Den här gången, såväl som förra gången vi behandlade medelsberäkningen för Sveriges Radio-koncernen, uttalade utbildningsministern att hans ställningstagande lill en allmän förstärkning av resurserna skall anstå ytterligare en tid.

Det är emellertid nu och ell par år framåt som storverken kommer att uträttas, i varje fall om vi skall tro SR-sludien. Tyvärr är det bara miljöpartiet och vpk som vill ge Sveriges Radio deu resursförstärkning som erfordras för aft man skall kuuna genomföra det reformprogram som anges i SR-studien. Del är också vad som framkommer av vår gemensamma reservation.

Licensfinansiering i förening med del offentliga public service-uppdraget ger en integritet som ell kommersiellt TV-förelag aldrig kan få. Höjning av TV-avgiflen ärett bättre alternativ än reklamfinansiering. Alla medborgares möjligheter att yttra sig måste ytterst få kosta pengar Avgiftsfinansierad TV har också den fördelen atl lillarna/korisumerilerua direkt kan bedöma vad TV-iitiandel kostar.

Jag yrkar därför bifall till reservationerna 1 och 5.

Avsikten rned all stödja allmän radio och allmän TV är givelvis att rädda framför allt barnen från kommersiell TV. Som bekant har vi redan reklam i bl. a. TV3. Del har föranletts av kabelnämudens ödesdigra beslul i februari 1989, vilkel innebar atl begränsuingsreglerna för reklam vad gäller våld, pornografi och rashels har salts ur spel. Här är det alltså fritt fram. Detta har indirekt inverkan på synen på Kanal 1 och TV 2.

Det råder inget tvivel om all TV 3 i dag innehåller så mycket reklam riktad lill svenska konsumenter att kabelnämrideri skulle bli tvungen, trots den beslutsvånda som detta kan medföra, all förbjuda fortsatt vidaresändnirig av programkanalen om koncessionssystemel vore lillämpbarl. TV 3 har medvetet riktal in sig på barnen. Barn är aningslösa och lätta atl manipulera.

De skäl som åberopades för införande av reklamförbudet var dels att reklamköparna kan påverka programinnehållet på ell sätt som inte är acceptabelt, dels alt reklam i TV kan få negativa konsekvenser för dagspressens eko-

nomiska situation, dels TV-reklamens ogynnsamma följder från konsumentsynpunkt.

Förbudet syftade vidare till atl förhindra alt det uppkommer programkanaler med ett omfattande reklaminuehäll riktat mol Sverige. Tanken bakom förbuden mol våld och pornografi var atl barn kan skadas därav.

Miljöpartiet de gröna verkar intensivt för atl det skall bli eu majoritet i denna kammare för yrkandet aff alla safellitfyper skall omfattas av kabella-geris koricessionssysfem. vilket vi bl.a. redovisat i ett öppet brev av den 10 maj till riksdagsledamöterna för s, c och vpk. Det är med eu viss oro som jag erfar alt socialutskottets betänkaride om FN-koucessioueri om barrieris rättigheter lär vara bordlagt. Det gäller här faktiskt eff avgörande tillfälle då mari kan ta ställning lill koncessioussystemet och återupprätta kabellagen.

Med reklam följer som bekant oftast våld och våldspornografi, vilkel tillsammans antagligen har en effekt på lång sikl. Del bidrar lill atl förstärka och bevara oönskade könsrolls- och maktmönster

När del gäller grova våldsskildringar och våldspornografi är def en utbredd uppfattning i riksdagen atl del är skadligt atl visa sådaut för barn, t.ex. vid visning av film, videogram eller TV-program.

Det finns dock hoppfulla tecken. Vad gäller reklam och annonser med missvisande miljöargumeut visar barricri bra motståndskraft med egna motbilder, vilket redovisas i Råd och Rön ur 5/90. Def är en intressant läsning. Det behövs en stark icke-kommersiell barnkultur som motkraft.

Det förekommer reklam i public service-kanalerna också, men detta sker irite ohöljt, del smygs in. Del är förbjudet för programföretagen atl mot vederlag medge kommersiell reklam. Likväl förekommer kommersiella budskap förhållandevis ofta. Sådan reklam bör uttryckligen förbjudas.

I reservation 6 framför vi önskemål om att regeringen skall återkomma med förslag till ändringar i radiolagen, om så erfordras för att komma till rätta riied smygreklameri.

Jag yrkar bifall lill reservation 6.

Den uppräkning av TV-licensen som majoriteteri i utskottet trots allt medger bör bl.a. kunna användas lill all rusta upp Norrbotteudistriklets ekonomiska resurser, så all delta kan klassas som specialdistrikt och ges dubblerade möjligheter för alt åstadkomma en acceptabel bevakning av hela Nordkalotten, som föreslagils i motion Kr252.

Norrbotlendislriklel har slora och viktiga frågor att bevaka. Del kan gälla den militärslrategiska ulvecklingen, det samiska programarbetet, miljösituationen eller utvecklingen av samarbetet mellan de fyra grannländernas Nordkalolten-TV-regiouer

Jag yrkar bifall lill reservation 10.

Slutligen vill jag yrka bifall lill alla övriga reservationer där miljöpartiets namn förekommer

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Radio och television

AnL 10 INGRID SUNDBERG (m) replik;

Fru talman! Man kunde få den uppfattningen atl Kaj Nilsson trodde att del rådde oenighet mellan moderaterna och miljöpartiet när det gäller Sveriges Radios reklamfrihel. Där finns enighet, hur oväntad deu än må vara.

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Radio och television

AuLll KAJ NILSSON (mp) replik;

Fru talman! Jag är medveten om atl vi för närvarande tillhör de fyras gäng. Men vi tänker ju också på att reklamen utanför public service-kanalerna kommer att påverka dessa kanaler i framtiden. Det kan i själva verket hända atl del blir elt monopol för reklam-TV i landet.

Della är en koristitutioriell firiess som jag har tagit upp uågon gårig tidigare, men jag tror fortfararide irite all Irigrid Sundberg är medveten om faran i det.

AriL 12 ÅKE GUSTAVSSON (s);

Fru talmari! Det är mycket reklam och public service - eller en televisiori i allmänheferis tjärist - som mari diskuterar Jag tycker alt def är på siu plats atf göra det. Meri deri slora debatteri i riksdageri om detta, dvs. när vi skall ha ett nytt avtal, har vi ändå framför oss. Jag vill dock göra riågra kommeritarer i ariledriirig av deri här diskussiouen.

Irigrid Sundberg lar yttrandefriheten som utgångspunkt. Detta är självfallel ett centralt kulturpoliliskt mål - och det är centralt i varje demokrati. Hon sade all yttrandefriheten måste gälla obegränsat, det får bara finnas tekniska inskränkningar

Del låter ju bestickande, och det kan man lätl hålla med om. Men samtidigt inser man, om man borrar i den här frågari, atf def irite gäller svart eller vitt. Om man av hennes tes drar slutsatsen atl man skall etablera en kommersiell tredje TV-kanal, så kan det hända alt yllrandefriheteu drabbas i den meningen aft def blir de ekonomiskt starka intressena som gör sig gällande. I ytfrandefrihefeu ligger också ett ansvar för konsumenterna, och ett ansvar för att medverka lill alt Sveriges Radio kan fullfölja ell public service-uppdrag. Detta skall jag återkomma lill senare.

I ansvaret för yttrandefriheten ligger också alt andra medier än de eter-burna eller satellilsända medierna har hyggliga villkor all arbeta under När det gäller presseus mårigfald har Sveriges riksdag mol Ingrid Sundbergs vilja sett till aff inrätta ett särskilt produktionsbidrag för andratidningar, eller annorlunda uttryckt de tidningar som är ekonomiskt svaga. Därför tror jag att del är viktigt all man för eu sådan här diskussiou myckel nyanserat.

När det gäller televisionen som medium är del självfallel riktigt all det har skelt en omfattaride lekriisk utveckling som i viktiga avseenden har förändrat förutsättningarna. Vi ser ju nu hur intressenter och aktörer söker - inte med yltraridefriheten som utgångspurikt, meri ändå inte utan framgång -mula iri ell riytt kommersiellt iritressarit område. Del är detta kommersiella intresse som är drivkraften i verksamheten. De har ju iute primärt, eller ens sekundärt, något intresse av aft fullgöra någon form av public service-funktion.

Detta tycker jag är centralt uär vi diskuterar yttrandefriheten. Sveriges Radio - eller Sveriges Television, om vi begränsar oss till all diskutera den delen av verksamheten - har alt leva upp lill elt sådaut uppdrag. Del innebär bl.a. - och det har funnits en bred enighet om della när man skrivit avtal mellau staten och Sveriges Radio här i Sveriges riksdag - atl man skall ge kunskap och upplevelser Del skall vara tillgänglighet och mångfald, men det skall också finnas möjlighel alt tillgodose mindre gruppers intressen. Det

skall finnas möjlighet till mångfald i åsikter, det skall vara ett mångsidigt programutbud, inte minsl när del gäller del svenska språket och svenska artister med sveriskt ursprung.

Jag tror inte alt det finns något kommersiellt TV-förelag som är intresserat av alt ha några som helst restriktioner i fråga om public service-uppdragen. Del är nämligen inte det som marknaden efterfrågar sett från deras utgångspunkter Däremot tycker jag atl man, i den mån man skall diskutera kommersiell television, skall diskutera vilken lyp av public service-uppdrag mau i så fall kan lägga på dem.

Jag rekommenderar inte bara kulturulskotlels ledamöter utan även övriga ledamöter all läsa vad verkställande direktören i Sveriges Radio har skrivit i inledningen lill verksamhetsberättelsen. Deu finns tillgänglig på utskottets kansli. Han gör där följande kommentar när del gäller public service-verksamheten:

"Det speciella med public service-verksamheten är jusl variationerna mellan små och stora publiker. Det är en tillgång för oss all kunna spela mellan olika målgrupper och tillgodose mångas intressen. Men det får inte bli så all vårt totala utbud i radio och tv av deu slora allmänheten uppfattas som ovidkommande eller bara selektivt iulressaut."

Del är detta som så atl säga litet grand är späunfältet vid public servicediskussionerna. Jag tror faktiskt all en mycket bred majoritet av svenska folket gör bedömningen atl programbolagen inom Sveriges Radio har lyckats väl med derina sin uppgift. Och vid en intemalioriell jämförelse ligger irite de sveriskproducerade programmen sämre lill. Tvärtom har som bekant elt antal av Sveriges Radios program med heder kunnat visas utomlands och fått mycket goda omdömen och i vissa fall även fått pris.

Som det har sagts i debatten finns det ett avtal som löper ut senast vid halvårsskiftet 1992. Det finns självfallet även fler frågetecken inför ett nytt avtal. Meri på två punkler i fråga om ett nytt avtal vill jag vara hell klar

Den ena puuklen är atl statsmakterna även fortsättningsvis har ett ansvar för all se lill all public service-funktionen kan upprätthållas. Del kan även finnas anledning alt noggrant analysera om denna diskussion i något avseende kan behöva utvecklas. Del är viktigt all public service-funktionen inte suddas ut. Den innebär nämligen en oerhörd styrka, inte miust ur kulturell men även ur demokratisk synpunkt.

Den andra punkten är all del är nödvändigt all elt nationellt radio- och TV-förelag ges rimliga ekonomiska och konkurreusmässiga förutsättningar för atl även i praktiken kunna fullgöra ett sådanl uppdrag. Och även för detta har statsmakterna självfallet elt viktigt ansvar inte miust vid upprättandet av de legala ramarna för verksamheten.

Nu haridlar det om hur uästa avtalsperiod skall förberedas. Det har också fogats reservaliorier till belärikandet om delta. Det kanske inte är särskilt dramatiskt. Men det är extra viktigt just inför delta avtal att man noggrant funderar på hur public service-uppdraget skall upprätthållas i en ny mediesituation. Möjligen får riksdagen redau nästa år anledning att på ett mer djupgående säll återkomma lill denna fråga.

Dessa konstateranden är självfallel vikliga eftersom del i belänkandet finns reservationer om reklam inom eller utom Sveriges Television, och re-

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Radio och television

2 Riksdagens proiokoU 1989/90:124

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Radio och television

servanierna drar åt olika håll. Reservanterna vill redan nu binda riksdagen när del gäller reklamfrågan. Jag tror alt del är olyckligt. Det finns inte någon anledning all nu här i riksdagen la ställning till detta. Del tror jag atl även reservanterna vid en mer seriös än politisk graoskriing inser Reservanterna menar ju all della skall ske innan ell beredningsarbete påbörjas bl. a. inför en ny avtalsperiod. Majoriteten menar atl riksdagen bör avvakta en parlamentarisk beredning av frågan. Del stämmer väl överens med parlamentarisk praxis, och del är dessutom både sakligt och politiskt riktigt om man vill eftersträva någorlunda breda lösnirigar

I delta sammanhang vill jag vända mig lill Jan Hyllriug. Jag noterar, som förelrädare för socialdemokraterna i kullurutskottet, de öppningar, såsom jag tolkade del, som Jan Hyttring gjorde i sitt inlägg. Vi får anledning atl återkomma till en diskussiou i detta avseende.

Andra reservationer handlar om sådanl som rimligen bör ankomma på Sveriges Radio självt atl la ställning lill under löpande avtalsperiod. Det gäller utläggningen av program, sjöväderrapporleringeu, kulturbevakuingeu, utbyggnaden av lokalradion, resursförstärkning till TVs Norrbottendistrikt, resursfördelningen mellan TVs båda kanaler, m.m. Jag skall nöja mig med all konstatera all del i huvudsak är Sveriges Radio och Sveriges Television själva som bör ha ansvaret för detta, självfallet inom ramen för avtalet.

Måriga har berört deri ekoriomiska situationen. Jag vill med hänvisning till de sex utredningsprojekten som Sveriges Radio självt har tagit initiativet lill göra ell konstaterande, riämligen atl Sveriges Radio nu slår inför möjligheten all få ganska hyggligt med ylleriigare resurser för programverksamheten. Siffran 100 miljoner har nämnts. Det innebär en potential som motsvarar första årets nivåhöjning enligt SR-studien. Och del tror jag inte är eft helt ointressant konstaterande.

Jag vill slutligen ta upp frågau om närradion. Jag skall koncentrera mig på eu sak. Myckel av närradionämudeus verksamhet handlar om myndighetsutövning och bör därför inte betalas av dem som utnyttjar tjänsterna. Jag skall göra en jämförelse. Svenskar som betalar moltagaravgifl betalar därigenom även för radionämndens verksamhet. Del är alltså inte fråga om någon skattefinansiering, utan motlagaravgiften används till en sådan finansiering. Denna parallellitel håller ganska bra, och därför är del inte orimligt atl mau har elt avgiftsuttag på dessa punkter.

Fru talman! Med del anförda ber jag all få yrka bifall till utskottets hemställan.

AnL 13 INGRID SUNDBERG (m) replik:

Fru talman! Jag tror alt det är första gången som vi har en diskussion här i kammaren, där den centrala frågan på intet sätt gäller reklam eller inte reklam. Nu gäller del när, var och hur

Åke Gustavsson log upp del som jag sade i mill inlägg och talade om public service-ansvaret och Sveriges Radio i allmänhetens tjänst. Jag tror all hans bedömning var helt korrekt, nämligen alt del inte råder några meningsskiljaktigheter om funktionen i delta. Jag tycker atl jag värnar mer om Sveriges Radio i dag än jag gjorde tidigare, just på gruud av den konkurrenssituation som har uppkommit.

Sedau sade Åke Gustavsson hell rikligt att vi kommer all få diskutera delta senare, och del skall vi göra. Vi måste då ta slällning till hur denna funktion skall upprätthållas i en ny mediesituation. Men å andra sidan är det inte något som man ständigt kan skjuta på framtiden. Def gäller även programpolitiken. Den riya uuga gerieratiorien vänjer sig nämligen mycket kvickt vid den nya mediesituationen och kan som vuxna i 20-, 30- eller 40-årsåldern ha kommit fråu vanan atl utnyttja ett bra Sveriges Radio eller en bra Sveriges Television i allmänhetens tjänst.

Sedan vill jag säga några ord om det som Åke Gustavsson sade om yttrau-defriheferi och vår syri på deriria. I vårt larid firins del faktiskt, tack och lov, möjlighet, vilket är riödväridigt, aff värria yttrandefriheten genom lagstiflriirig.

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Radio och television

AnL 14 KAJ NILSSON (mp) replik:

Fru talman! Jag tycker atf det i högsta grad är avgörande för reklamen om den kommer in eller ej. Deu är i priricip frisläppt i TV 3. Nu säger Ingrid Sundberg atf deu unga generationen kvickt vänjer sig vid satellitkanalerna. På grund av det olycksdigra beslutet från kabelnämnden har möjligheterna att ingripa mot satellifkanaler som vidaresänder förbjudna våldsskildringar och pornografi i svenska kabelnät upphävts. Det blundar man för En konsekvens av beslutet är atf def är helt lagligt att i satellit-TV, som vidaredistri-bueras i kabelnät, sända sådant som censureras för visning på landets biografer eller som infe får spridas på grund av förbud enligt videovåldslagen.

Miljöpartiet har i anslutning till ärendet om riksdagens godkännande av FNs kommission om barnens rättigheter yrkat aft kabellagens koncessionssystem skall omfatta alla safellitfyper I kommissionens artikel 17 behandlas mediernas roll. Barnmiljörådef har i sitt remissyttrande betonat bl.a. barnens rätt lill skydd mot skadlig information. Rådet framhåller att barn borde ha ett bälire skydd än för närvarande är fallet i förhållande till våldsförhärligande videofilmer och TV-program som sänds via satelliter Det håller vi i princip med om. Meu saken är alltså den, som jag tidigare redovisat, att det i dag inte finns någol skydd alls, vilkel alltså har sin grund i kabelnämndens beslut.

Det är alltså mycket angeläget att riksdagen snarast återupprättar koncessionssystemel för satellitsändningar Motiven för systemet kvarstår med oförminskad styrka.

Anf. 15 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik: Fru lalman! Jag tycker atl def är nödvändigt atf klargöra vad enigheten bland de fyra partierna som är emot reklam inom Sveriges Television består av. Det är sant att fyra partier i dag, bl.a. vänsterpartiet kommunisterna tillsammans med moderaterna, alltså vill även i fortsättningen ha Sveriges Radio-koncernen som elt public service-förelag utan reklamfinansiering. Men skälen härtill är olika. Vi i vpk vill inte ha reklam över huvud taget i Sverige inom medieområdet. Skälen till atf moderaterna inte vill ha reklam i Sveriges TV är inte i första hand att värna om yttrandefriheten och public service-inriktningen, utau för alt inte förstärka Sveriges Radio/TV med annars så välsignad reklamfinansiering, som man arbetar för atf införa vid sidan om

ProL. 1989/90:124 17 maj 1990

Radio och television

Sveriges Radio. Detta gäller enigheten om reklamfinausiering inom de fyra partierna. Det står uttryckligen i den gemensamma reservafionen från folkpartiet och moderaterna atl skälet lill all man inte vill ha reklam inom Sveriges Television är atl man vill se till atl bolaget inte får behålla sin monopol-slållniug inom etermedieområdet i fortsättningen. Däremot anvisar man inga medel på vilket sätt Sveriges Radios resurser annars skall förstärkas.

AnL 16 FÖRSTE VICE TALMANNEN:

Jag vill påminna om atl repliken gäller Åke Gustavssons anförande.

Anf. 17 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik: Fru talman! Åke Gustavsson nämnde den här enigheten mellan dessa fyra partier Jag måsle upplysa horiom om vad del gäller

Åke Gustavssori konstaterade myckel riktigt att det finns två vikliga punkter som man måste slå fast. För det första måsle vi slå vakt om den publice-ringsiuriktning som Sveriges Radio har För del andra måsle vi slå fast all Sveriges Radio behöver ökade resurser för all kunna klara sina uppgifter Men det är ingenting nytt, Åke Gustavsson. Tre år i rad skriver socialdemokratin i budgetpropositionen all nödvändiga förstärkningar av Sveriges Radios verksamhet skall anstå ytterligare en lid, tills man har diskuterat hela frågau. Sjålvklarl är det så alt del tidigare kongressbeslut som har fattats om ickereklamfinansieriug av Sveriges Radio inte förverkligas. Den uppenbara avsikten från er sida är alt införa reklam i Sveriges Radio. Del tycker jag ui kan säga öppet.

AnL 18 JAN HYTTRING (c) replik;

Fru lalman! Jag är inte hell övertygad om all Åke Gustavssons jämförelse mellan radionämnden och närradiouämuden är korrekt. Visserligen betalar licensbetalarna radionämudens verksamhet, men radionämnden har atl granska huruvida public serviccrdelen upprätthålls inom Sveriges Radio, all del är objektivitet osv., enligt avtalet. Radionämuden kan i det fallet betraktas som ett konsumentskydd.

När del gäller närradiosäudningar finns iute detta krav. Del finns inte deu här formen av avtal. Del finns inte heller krav på opartiskhet osv. I det fallet kan man se närradiouämuden som en ren myndighet som har atl bevaka all statens intressen tas till vara.

För min del tycker jag alt det inte är alldeles självklart all kostnaderna för denna myndighetsutövning skall falla på den sändande förenirigens kassa eller mig som medlem i denna förening. Naturligtvis kan man hävda atl många föreningar får verksamhetsbidrag. I varje fall känner jag inte till någon förening som inte har egen insats genom medlemmarnas försorg. Frågan är då om det är jag som medlem som skall betala exklusivt uär stateu genom närradioriärnnden bevakar vad jag har för typ av sändningar.

Anf. 19 ÅKE GUSTAVSSON (s) replik;

Fru lalman! Jag är glad över det konstaterande som Ingrid Sundberg gör, atl del inte råder någon meningsskiljaktighet om public serivice-fuuktionen. Det är bra. Problemet är hur verksamheten skall bedrivas på bäsla sätt - det

återstår alt diskutera. Det får vi anledning att återkomma lill i samband med en parlamentarisk beredning.

Jag håller med Ingrid Sundberg på den audra punkten också, nämligen när del gäller problemet med alt den unga generationen snabbi vänjer sig vid en ny mediesituation. Det är olika profil på de olika åldersgrupperna. Där är Sveriges Radio hårdast utsatt bland de yngsta grupperna. Där finns nalurliglvis inte minst ur programpolitisk synpunkl för Sveriges Radio anledning att noggrant följa frågan. Det gör man också.

Sedau till Alexander Chrisopoulos; Jag tror atl man skall vara mycket försiktig med all driva sådana konspiraliousteorier som Alexander Chrisopoulos faktiskt gör här Han säger atl socialdemokraterna vill urgröpa Sveriges Radios ekonomi med alt inte ge del ökade resurser, därför all vi vill bädda för atl kunna föra in reklam i Sveriges Radio eller utanför del eller på någol annat sätt - jag fick inte riktigt klarl för mig hur Del kanske Alexander Chrisopoulos kan lala om för mig. Men utöver priskompensaliouen får Sveriges Radio ell påslag på 41,6 miljoner, och del är en ganska aktningsvärd summa. I år får man priskompensaliou plus påslaget. Dessutom har utskollet sagl alt vi lägger på ytterligare 13 miljoner som en följd av justeringen av de månatliga iribetalriingarna. Jag kan alltså inte hålla med er verklighetsbeskrivning, ännu mindre kau jag hålla med om all del är något slags konspiration bakom detta. I vårt parti sysslar vi inte med sådanl.

Till Kaj Nilsson vill jag säga all jag kan förslå - jag har t.o.m. respekt för -om man anser all det i högsta grad är avgörande om mau har reklam i TV ur konsumentsynpunkt när det gäller skydd av barn och de eliska reglerna. Självfallel är det en oerhört viktig fråga. Vi har i dag i utskottet, som Kaj Nilsson mycket väl vet, diskuterat Europarådsöverenskommelsen om gränsöverskridande reklam vid satellitsändningar Så mau arbetar alltså med detta, och länderna har anslutit sig lill överenskommelsen. Del innebär att man i dag har bättre förutsättningar än tidigare att hantera frågau. Sannolikt kommer man framöver att få ännu bättre förutsätluingar atf klara def. Oavsett vad vi lycker om det så har vi alltså - om del är bra eller inte lar jag inte ställning lill uu - reklam i dag i våra vardagsrum hos åtskilliga svenskar, och den ökar drastiskt framöver.

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Radio och television

Anf. 20 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik;

Fru lalman! Del har framförts eu konspiralionsleori. Men del är väl inte mycket lill konspiration när varenda människa i landet har begripit all socialdemokratin har förändrat sin ståndpunkt i fråga om reklam. Mau förbereder sig för all ändra tidigare kongressbeslut och införa reklamfinausiering av Sveriges Radio. Man måsle ha mycket livlig fantasi för atl uppfatta ett sådant konstaterande som något slags konspiration.

De förstärkningar som Sveriges Radio har fått de senaste två åren är i stort sett en priskompensaliou. Samtidigt konstaterar ni själva att nödvändiga förstärkningar bör anslå ylleriigare en lid. Del är självklart i avvaktan på ett förändrat kongressbeslut, genom vilket reklamfinansiering skall accepteras. För atl förstå det behöver man inte vara speciellt konspiratorisk. Men del är lika bra all ta den debatten. Jag föredrar atl acceptera de argument som lidi-

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Radio och televi-

gare socialdemokratiska partikongresser har haft, nämligen aft säga nej till reklam i Sveriges Television. I det avseendet är vi eniga.

Naturligtvis kan man diskutera reklamen. Men det skulle vara intressant aft höra vad Åke Gustavsson har för uppfattning om reklamfinansieririg som ren finansieringsform. Finansierar man Sveriges Television med reklam blir den finansieringsformen ur konsumenternas synpuukt utan tvivel fem sex gånger dyrare än en annan finansieringsform, som kan vara skatlefiriarisie-ririg eller avgiftsfiriarisieririg. Bara 25 % momshöjning på varan gör aft reklamkostnaderna automatiskt blir 25% dyrare. På vilket sätt skulle en reklamfinausiering av Sveriges Radio vara att föredra, inte bara ur kulturell synpunkt, utau också ur ren finansieringssynpunkt, framför alterriativ firian-sieririg, som rii konsekverit vägrar att diskutera?

Arif. 21 KAJ NILSSON (mp) replik:

Fru talmari! Jag vill kommeritera Åke Gustavssous irilägg eri smula. Hau hänvisar nu till Europarådskonventionen, som alltså kommer att bli avgörande för hur Sverige nationellt kommer att reglera satellitkanaler och vad man kari fa emot. Meri de koriventionsreglerna är ju minimiregler De uppfyller infe de krav som vi har i Sverige. Det intressanta vid föredragningen var aft man har bekymmer med den reklam som gäller alkohol. Det finns ett kontinentalt önskemål om att göra reklam för alkohol. Det kommer att kunna drabba också Sverige.

Reklaminförandet strider mot de kullurpolitiska målen. Jag tycker att Åke Gustavsson nogsamt skall tänka på della. Skall de målen vara levande tror jag knappt det finns plats för reklam, varken i public service-kanalerna eller utanför.

Anf. 22 ÅKE GUSTAVSSON (s) replik:

Fru talman! Jag vänder mig först till Alexander Chrisopoulos. Han säger atf vi påstår att nödvändiga förstärkningar bör anstå. Det har vi infe gjort. Vi har vidtagit åtgärder för att göra förstärkningar Jag redovisade de förstärkningarna i mitt förra inlägg. Det är det ena.

Det andra som konstateras i utskottsbetänkandel är hänvisningen lill de sex utredningsprojekt som för närvarande pågår inom Sveriges Radio. Hur myckel de kan betyda för att resurser skall bli över för en ökad och förbättrad programprodukfiori vet jag inte. Men jag nämnde i mift inledningsanförande att man lalar om 100 milj.kr, dvs, motsvarande deu summa som det första reformåret innefattar i SR-studien. Jag tycker inte all del är en korrekt bild att säga att vi vill att allting skall anstå. Tvärtom vidtas åtgärder i olika avseenden.

Alexander Chrisopoulus frågade mig vilken uppfattning jag personligen har om TV-reklam. Jag tycker inte atf det är rätt sammanhang att redogöra för den här, när jag är talesman för utskottsmajoriteten. I övrigt tror jag aft de flesta i den här kammaren vet vilken personlig uppfattning jag har i de här frågorna. Ur den synpunkten har jag ingen anledning att fa en större diskussion om det.

Sedan vill jag vända mig till Kaj Nilsson. Han säger atf det är ett problem aff Europarådskonventionen bara innehåller miniregler Men sanningen är

atf def är ett oerhört framsteg atl en konvention har tillkommit. Det som man annars inte hade kunnat ha någon kontroll över huvud tagel över, nämligen satellitsändningar, får man nu viss reglering av.

Sedan kau jag, liksom Kaj Nilsson, vilja skärpa bestämmelserna i olika avseenden. Man vill kanske t.o.m, stoppa vissa typer av reklam. Meu då får man driva den frågan vidare opinionsmässigt och klara upp den med de distribuerande TV-bolagen. I och för sig är def bra att det är miniregler Men det hindrar inte att vi i Sverige, inom det nationella nätet, om del blir reklam via markbundna sändningar, kan ställa upp mer skärpta regler i dessa avseenden.

Vi har i elt avseende hypotetiskt diskuterat detta. Vi har sagl alt om vi skall ha en kommersiell, markbunden television i Sverige, skall man titta på vilka public service-krav det finns anledning all slälla på den.

Jari Hyttririg vill jag irite bemöta med riågon omfattande replik. Han säger att han inte är helt övertygad om alt jag gjorde eu korrekt jämförelse med riärradiori. Meri jag kariske kari övertyga Jari Hyttririg vid ett seriare lillfälle.

AriL 23 GÖRAN ÅSTRAND (m):

Fru lalmari! I debalteris slutskede skall jag göra några kommentarer till de fyra sista reservationerna från moderaterna i utskottet och en liten kommentar lill ett särskilt yttrande.

Debatten har handlat mycket om TV, men vi har också radiomedia. Jag skall koncentrera mig på radiomedia och på del som i radiomedia ofta kallas för lillebror, nämligen lokalradion, samt på de regler som begränsar och styr lokalradion, alltså tappningsrätlen. I belänkandet framgår det varför utskottet kommer till det ställningstagande som jag och moderaterna tycker är orimligt. Man hänvisar till radioproposilionen från 1986, lill Sveriges Radios regelbeslul fråu 1987, lill beslutet att förlänga tappuingsreglerna och fill pågående överläggningar Mau hänvisar också fill en utvärdering som har gjorts.

Fru talman! Den här redovisningen är iute alldeles lätt all förslå. Det är inte heller alldeles lätt att förslå denna argumentation. Alldeles uppenbart finns myckel delade meningar inom koncernen om hur tappningsrätlen skall användas. Del orimliga är egentligen all utskotlsmajoriteten tar ställning på del här sättet. Jag vill vända mig till Åke Gustavsson, som representant för utskottsmajorileten, och be honom kommentera varför mau inte i konsekvens av redovisade erfarenheter är beredd atf justera reglerna för tapp-ningsrälten. Som vi har sett del är det självklart att tappningsräffeu bör vara fri.

Fru talmau! Jag vill också göra några kommentarer om närradion, som håller på aft utredas, inte minsl dess etiska förutsättningar Där har branschen smutsats ned litet, bl. a. av Radio Islam. Men en mycket vital verksamhet pågår Vi moderater i utskottet har ägnat betydande tid åt uärradions förutsättningar En möjlighet är att försöka öka de ekonomiska förutsättningarna genom atl sänka avgiften till närradionämnderi och äveri att fa borl deri, som vi tycker, styrande administrativa överbyggnad som närradionämn-deu ulgör Det innebär alt vi i yrkanden har framfört förslag om frysning av bidragen till närradiouämuden.

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Radio och televi-

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Radio och television

Filip Fridolfsson, moderat, har i motion framfört, vilket också har antytts i några andra riksdagsmotioner, att man borde acceptera reklam även i lokalradion, som ett säll all bidra till arbets- och sändningsmöjligheter Vi instämmer i den bedömningen och yrkar bifall till den motioneri.

Avslutningsvis vill jag, fru lalman, filosofera litet över del förslag som Charlotte Cederschiöld har framfört här i riksdagen om dem som ser på TV, men inte ser på Sveriges Radios sändningar utau koncentrerar sig på satellitsändningar och trots detta måste betala avgift lill Sveriges Radio. De betalar alltså till Sveriges Radio utan aft alls se Sveriges Radios sändningar Vi moderater har i utskottet gjort en markering av, som vi framför i elt särskilt yttrande, alt det måsle vara tekniskt möjligl alt lösa della med någon form av plomberiug. Vi har då sagt alt del är önskvärt atl en sådan ålgärd kan komma till stånd.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till de moderata reservationerna.

AnL 24 ÅKE GUSTAVSSON (s) replik;

Fru talman! Eflersom som jag fick eu direkt fråga om tappningsrätlen skall jag svara på den.

Ulskotlel hänvisar lill all Sveriges Radio kommer alt ha överläggningar inom koncernen om tappningssyslemel, och därför får vi avvakta. I och för sig kan diskuteras hur myckel riksdagen skall "lägga sig i" sådana saker som kan anses vara interna för koncernen, meu vi har uu stannat för delta. Självfallel behöver det nuvarande förhållandel inte nödvändigtvis vara statiskt, utan del finns eu rad audra modeller och möjligheter Tills vidare nöjer sig utskottsmajoriteten ändå med att hänvisa till det pågående arbetet inom Sveriges Radio.

AnL 25 GÖRAN ÅSTRAND (m) replik;

Fru talmau! Del sista beskedet frän Åke Gustavsson var mycket glädjande. Vi har tyckt alt erfarenheten under fem år och den, som vi bedömer del, entydiga kritiken mol systemet borde leda till atl del nuvarande systemet ändras. Om Åke Gustavsson här i kammaren säger att han tycker att del nuvarande systemet kauske inte skall gälla, utau all man skall undersöka hur lappuingsrätlen skall förändras, har frågau fallit i rätt riktning.

AnL 26 ERKKI TAMMENOKSA (s);

Fru lalman! Jag har fogat ell särskilt yttrande till mitt egets utskotts betänkande, och jag medger aft del tillhör ovanlighelerna all en socialdemokrat gör det. Men jag anser, liksom som många andra, att frågan om spridning av Finlands TVs sändningar lill alt omfatta även delar av Sverige utanför Stockholmsområdet är lillräckligl utredd, tekniskt och på allt sätt.

1 del finsk-svenska samarbetet har Finland faktiskt ansträngt sig för att Sveriges TVs sändningar skall nå svenskspråkiga i södra Finland och för den delen även finskspråkiga. Man har t.o.m. höjt licensen generellt i Nylands län för alt möjliggöra della.

Jag anser att frågan skall avgöras utan dröjsmål här hos oss för att de finska invandrarna, även de svenskspråkiga - eu del program är ju på

svenska språket - i andra delar av Sverige skall få ta del av de finska TV-sänduingarna.

AnL 27 JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp):

Fru talman! Får jag på sex minuter skissera en ansvarsfull och framlidsinriklad liberal mediepolitik? Nyckelorden är, som alltid, frihet, mångfald oeh kvalitet.

För det första bör vi slå vakt om Sveriges Radio som eti public serviceförelag. Det beiyder atl del skall vara licensfinansieraf och reklamfrilt. Licensfinansieringen är den säkraste formen av finansiering, därför att mau har garantier i förväg för precis hur myckel pengar man har till sill förfogande. I gengäld skall man svara mol de krav som staten ställer upp i avtalet, och man skall tillgodose minoriteter och göra en rad smala program.

Det är värdefullt atl Sveriges Radio-koncernen uu har inlett ett arbete där man förbereder elt nytt avtal, som skall komma lill stånd senast den 1 juli 1992. Jag beklagar all regering och riksdag inte har kunnat ta ställning lill SR-studien och redan tillfört Sveriges Radio ylleriigare resurser - de hade väl behövts.

För det andra bör eu koncession så snart som möjligt ges till ett från Sveriges Radio fristående bolag, som gör markbundna TV-sändniugar som då kan reklamfinansieras.

För det tredje bör vi öppna möjlighelerna för lokala TV-stationer Det finns utrymme för dem redan i dag, och det finns intresse på många håll, inte bara i Västerås.

För del fjärde bör vi slå vakt om uärradion i dess nuvarande utformning, men avreglera verksamheten, medge starkare sändningar och se fill aff föreningarna infe belastas med avgifter som blir orimligt stora.

För det femte bör vi släppa fram lokala radiostationer av den typ som Radio Nova kan bli och som då får finansieras med reklam. När man har släppt fram reklam i nationell markbunden TV finns det iuga rimliga skäl för alt lokala ljudradiosändningar inte får finansieras med reklam.

För det sjätte bör en parlamentarisk beredriing så snart som möjligt tillsättas. Det är viktigt att inte bara Sveriges Radio-koncernen förbereder sig för ett nytt avtal, utan att också riksdagen och partierna på motsvarande sätt förbereder sig för hur ett uytt avtal skall se ul.

Under de närmaste månaderna stundar nu ställningstaganden inom det socialdemokratiska partiet. När jag har lyssnat på anförandena i dag har jag korislalerat att det firiris ett arital olika optiooer för socialdemokrafiri. När jag har skisserat dessa kortfattade punkter är det eft erbjudande till socialdemokraterna atl med oss förena sig om en ansvarsfull och framlidsinriklad mediepolitik, lill gagri för såväl Sveriges Radio som eri vidgad elermediefri-hel.

Med delta, fru talmau, har jag också yrkat bifall lill de reservatiorier som folkpartiet har avgivit i utskottet.

AnL 28 Utbildningsminister BENGT GÖRANSSON: Fru talman! Låt mig lill det utskottsbetänkande som nu diskuteras göra några noteringar

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Radio och television

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Radio och television

Som alllid när vi diskuterar anslagen till avgiften för TV-licensen las reklamfrågan upp. Del är beklagligt atl frågau om reklam i TV alltid diskuteras som om del uteslutande vore eu fråga om finansieringsformer för Sveriges Radio och Sveriges Television eller för andra företag.

Reklamfrågau är betydligt vidare än så, och i debatten i dag konstaterar jag med tillfredsställelse att Ingrid Sundberg noterar det genom alt med betydligt större allvar än Jan Hyttring beakta de komplikafioner och de styr-riirigseffekfer som eri reklamfinarisiering kau ge.

Def handlar framför allt om mediestrukturen. Vilken TV-värld vill vi ha i vårt land? Vill vi se till aff vi kan hålla en icke-kommersiell sektor på TV-området? Vill vi garantera en TV-verksamhet som kan styras blott och bart av sina måriga tittares iritressen och som irite bara styrs av största möjliga fitlarskaror vid varje tillfälle, dvs. indirekt styrs av dem som i varje ögonblick kan maximera tiltaridet?

Jag har försökt föra eri riyariserad debatt om detta, och det har jag gjort därför att jag iriser att det kan finnas ögonblick då det maximala tittar-intresset kari vara godtagbart - det är därför som jag iblaod har ariväril den term som många har missuppfattat, dvs. eveuemangskanal. Vid de slora sportevenemaugen, där det är ganska naturligt att en hel nation sitter fixerad vid TV-apparaten samtidigt, kan man naturligtvis säga alt del finns eu möjlighet alt utnyttja det maximala, samtidiga tillarinlressel.

Men om man vill upprätthålla en mediestruktur där man skall kunna tillgodose också de smala fiffargrupperna, kan man irite välja den helt dominerande finansieririgsform som reklamfinansieringeu är Det är därför viktigt att denna debatt förs i andra perspektiv än bara med tanke på hur Sveriges Radio skall kunria komma åt eri guldgruva uågoustaris. Denna guldgruva innehåller i en splittrad mediesituation kanske inte heller så mycket guld utan i stället ganska mycket bly, som ju är giftigt och dessutom tungt att släpa på.

Man kan konstalera att den franska allmäutelevisionen i dag befinrier sig i en svår kris. Två kanaler förlorar publik fill deu privata TFl. Men vad gör det? säger man då. Ja, det är de kanalerna som skall svara för allmäntelevisionen och dess intressen, och de är reklamfinansierade.

Vad gör då min franske kollega? Hau har försökt aff komma fram till en uppläggning som skulle befria allmäutelevisionen från tvånget atl reklam-finansiera sig, geuom en form av tvångsbeskallriing av andra kanaler Filmaren Cousteau har engagerat sig mycket starkt och sagt att del är viktigt att man lyfter bort reklamfiriansieringstvångef fråri allmänfelevisiorien. 1 Cous-teaus appell vid den stora TV-mässan i Cannes för en lid sedan, som har stötts av ett stort anlal kulturpersonligheter, krävs alt allmäntelevisiorien inte längre skall vara "underkastad publikuudersöknirigarrias diktatur". Mari vill ha ul reklameu fråri TV och skapa aridra finarisieririgssyslem för att kuriria tillgodose behoveri.

Vi för i dag eri diskussion som är myckel realistisk i så måtto att man i deri irite låtsas som om det irite skulle kuuna finnas ett stort antal TV-kanaler och TV-kanaler som finansieras med reklam. Del är dock viktigt atl se till att vi skapar en mediestruktur där de icke-kommersiella TV-sändningarna kan furigera utan att behöva spela på de villkor som anges av de kommersiella krafterna. Detta ser jag som ulomorderitligl ceritralt i defta sammanhang.

Mau skall också vara medveten om, vilket framgår av denria debatt, aft vi med en ökad diskussion om reklamfinansiering av television pä köpet får kraven på reklamfinansieriug av lokalradio och närradio. Jag har sagt tidigare från denna talarstol och vill gärna upprepa det, att de som föreställer sig att man skulle kunna ha ett nationellt lokalradioföretag som skulle fördela annonsintäkter rättvist över landet har ganska litet begrepp om hur kommersiella verksamheter fungerar

Hela vår regionalpolitik bygger faktiskt på andra metoder än atl butiksägarna fördelar sina vinster från de slora butikerna i Stockholm ut lill glesbygden. Det är inte IKEA som bedriver regionalpolitik genom att underhålla den lilla butiken i glesbygden, om nu Jan Hyttring trodde del.

Tappningsfrågan har kommit upp. Jag vill bara påminna om att tappnings-rätten, rätten för lokalradion att återsända andra kanalers radioprogram, har både kulturpolitiska och upphovsrältsliga perspektiv. Del handlar inte om något slags kulturell allemansrätt att få tillgång till och återsända vad som helst.

I del sammanhanget vill jag la upp eu för mig mycket central punkt, som handlar om upphovsrätterna. För några veckor sedan fick jag elt upprop mig tillsänt från en sammanslutning av nordiska filmregissörer De fäster de nordiska kulturministrarnas uppmärksamhet på all man enligt deras mening vid distributionen av film i television allt oftare kränker de s.k. droil moral-reglerna, alltså den moraliska upphovsrätt som gäller enligt Bernkonveulionen. De menar att man förvanskar filmformalen, t.ex. Cinemascope-formalel, och det är riktigt - del är för närvarande tekniskt nödvändigt. De konstaterar vidare att vissa TV-stationer ständigt lägger in siu logotype i filmen, så alt mau tror att filmen är inspelad med eu sådan logotype, vilket deu faktiskt inte är

Man avbryter också visningen av filmerna för reklaminslag. Regissörerna kräver alt elt filmkonslverk även i TV återges såsom del är utformat av regissören och hoppas atl vi från kulturministrarrias sida skall se till alt rätteri härtill tillmötesgås.

Def är viktigt atf man respekterar upphovsmäuuens rätt lill verken oeh atl man inte stympar dessa hur som helst. Det är intressant atl se all flera slora filmbolag i USA har utfärdat förbud mol avbrytande av sina filmer när de visas på bio i USA. Först bland dessa bolag var Disney Produclions, delta slora filmbolag som gör ganska myckel film och även ganska mycket bra film. Man släpper alltså inte ut siua filmer, om man inte har garantier för atl konstverket visas obeskuret. Detta kan del mycket stora filmbolaget göra för sina filmer, meu det kari irite göras gerierellt. Det är därför viktigt att vi har bestämda regler som garariterar att upphovsmäurien inte blir exploaterade i detta stycke,

Def firins alltså i dag eri betydaride krifik, eri betydande skepsis och betydande svagheter i ett kommersiellt TV-syslem. Av det skälet har vi anledning att vara mycket uppmärksamma när vi går aff förändra vår TV-politik eller att utveckla den.

Ingrid Sundberg ställde fill mig en fråga: Varför kan man se ny svensk film i dansk TV men inte i svensk? Del beror nalurliglvis på all upphovsmännen gör produkter som är exploalerbara på skiftande sätt. En ny svensk film är

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Radio och television

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Radio och television

saririolikt möjlig att exploatera på bio i Sverige, medan samma film kan bedömas ha ett begränsat exploateringsvärde i Danmark och därmed kan släppas lill dansk TV.

Del är samma förhållande som gör att vi riär vi återsänder finska TV-program i Sverige är tvungna att se till att vissa filmer utesluts. Den finska televisionen kan ha sändningsrätt på exempelvis ell stort antal amerikanska filmer som samlidigl är försålda lill Sverige med exklusiv rätt för del biografföretag i Sverige som har köpt filmen all först exploatera den på bio. Också i detta stycke är jag tillräckligt angelägen om atl respektera upphovsrätten för att tycka alt både Sandrews, Svensk Filmindustri och Folkets Bio skall ha rätt alt få sina intressen i filmen tillgodosedda innau den sänds vidare.

AnL 29 JAN HYTTRING (c) replik;

Fru talman! När man i vanliga fall debatterar med statsråd i kammaren utgår man från att statsrådet företräder regeringens politik, och det brukar uormall också Bengt Göransson göra. I della fall är del något knepigare att veta vem Bengt Göransson företräder Del är ju känt atl del finns rätt många även i regeringskretsar som har den insikten atl del faktiskt går atf förena ett public service-uppdrag med vissa kompletterande inkomster från reklam. Jag vet inte hur många gånger jag skall understryka alt del är fråga om kompletterande inkomster Jag kan kanske göra det ännu klarare genom att säga alt den huvudsakliga inkomstkällan allt framgent skall vara licensmedel, vär-desäkrade genom atl de räknas upp allteftersom penningvärdet föräudras.

Det är svårt atl tolka vad Bengl Göransson egentligen menade i sitt anförande. Man kan nästan tro all han är lycklig över alt svensk statlig TV vid utsändning exempelvis av större sporlevenemang måsle sända med 15 minuters förskjutning. Varför är det så? Jo, det beror på atl man inte har tillräckliga resurser all köpa sändningsrälterna i deu budgivning som faktiskt pågår med pengar som till myckel stor del har kommit in genom reklamfinansiering.

Om regeringen är helt övertygad om att det inte går att kombinera finansiering delvis genom reklam med public service, då kan man undra; Varför har regeringen iute föreslagit anslagsförstärkningar, dvs. ännu högre licensavgifter, för atl tillförsäkra SR möjligheten alt göra bra program, att kunna vara hell oberoende, osv.? Varje gång det har lagts fram en proposition har regeringen faktiskt skjutit på den frågau. Då måsle del vara ett stort mysterium all del är på del sättet. Del är alltså svårbegripligt vad regeringen i delta fall vill.

Så bara väldigt kort om regionalpolitik. Del var nog ingen stor poäng-jag är inte säker pä all del var någon poäng alls, Bengt Göransson. Enligt centerris förslag skall irikomsterna fråu deu reklam som sänds i en TV-kanal gå lill förbättririgar av alla verksamheter i SR-koricerneu. Så IKEA kommer att bidra lill lokalradiodistriklen. Del är faktiskt iute tvärtom.

Under detta anförande övertog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

AnL 30 INGRID SUNDBERG (m) replik;

Herr lalman! Det är inte mycket jag är oenig med statsrådet om här Meu filmen skulle jag vilja karakterisera som en nyckel vid tillgodoseende av un-derhållningsmomentel i den del av medieslruktureu som är till allmänhetens tjänst. Min omtanke om filmen, svensk film i del här fallet, har atl göra med vad som händer om salellilkanaler, Filmnel och allihop kommer alt sända svensk film. Då kommer vi i en värre situation än den franska televisionen.

Därför menar jag all någol måsle göras utan alt skada upphovsrätten för producenter och skådespelare. Mau kunde tänka sig gå så långt all 70-talets, alltså 20 år gamla, svenska filmer kunde visas i Sveriges Television, i slället för 40-talets och i bästa fall 50-talets filmer

Sedan vill jag också säga atl när vi diskuterar medieslrukturen talar Bengt Göransson - och del har jag också gärna gjort - om smala program och breda program. Vi har samma uppfallning, men jag tror all vi också måsle börja lala i högre grad om del som ligger mellan del smala och det breda. Det gäller iute minst kulturbevakningen. Få saker är jag sä rädd för som om kultur i TV skulle vara Eurovisionsschlagern och exklusiva nattliga filosofiska kulturprogram. Det finns väldigt mycket där emellan, och det måste vi också börja prata om.

Slutligen vill jag understryka, när vi talar om medieslrukturen, hur viktigt del är all se över möjlighelerna all göra organisatoriska förändringar Det är alltid ekonomin som ligger i botten, och man skall iute glömma atl man kau göra ekonomiska vinster geuom organisatoriska förändringar, vinster som kau komma allmänheten och public service-företagel lill godo.

Anf. 31 GÖRAN ÅSTRAND (m) replik;

Herr talman! Statsrådet använde en betydande del av sill anförande till all kommentera resonemanget om tappuingsräll som jag hade fört. Jag noterar atl statsrådet framförde en rad synpunkter, som jag lyssnade till med stort intresse. Dessa intressanta aspekter på tappningsrätlen finns inte kommenterade med en rad i propositionen. Men låt oss fullfölja en diskussion kring de riktlinjer som statsrådet antydde.

Det är icke frågan om upphovsmannarätten som har styrt de regler som uu gäller för tappningsrätlen. Tappningsrättsdeballen gäller hur många limmar och på vilka villkor som lokalradion får tappa. Del har alltså inte med elt ord, vare sig i propositionen eller i betänkandet, sagts atl tappniugsrätten på något säll skulle relateras till upphovsmannarälteu. Jag är beredd alt ge statsrådet rätt på en punkt, uäriiligeu all del är självklart atl den aspeklen också skall läggas in, men den har uppenbarligen inte haft någon belydelse tidigare, varken för statsrådet eller för utskollet.

AnL 32 JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp) replik;

Herr talman! Jag ulgår självfallet fråu atl utbildningsministern är regeringens talesman i dessa frågor Jag lyssnade noga till vad hau hade att säga och kunde inte finna någonting som jag har invändningar mol. För min del finner jag detta hoppfullt.

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Radio och television

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Radio och television

AnL 33 KAJ NILSSON (mp) replik:

Herr talman! Kulturministern lalar om medieslrukturen. Den framtida medieslrukturen kan bli reklamkonglomeratens struktur Jag vet inte om kulturministern har några illusioner om reklam i TV, aff den skulle kunna tjäna något annat ändamål än aff vara eft varulager Tittarna bhr ett varulager för TV 3 eller vad def nu kan vara.

Reklam-TV-bolagen sysslar ju bara med att tillhandahålla ett förväntat antal tittare, eventuellt grupper med viss sammansättning, vissa målgrupper, vid en viss tidpunkt. De tjänar alltså perigar på att sälja TV-tittare till affärs-uiäu, för alt tittarua skall utsättas för mauipulafiori i markriadsföririg och annonsering. TV3 talar t.ex. öppet om sitt varulager, som består av ca 25 000 anuonstillfälleu per år

Vi i miljöpartiet tar bestämt avstånd från en sådan i grunden avhumauise-rad uppfattning om människor Människor som varor i ett varulager är något helt främmande för den syn på människan som vi har i miljöparfiet.

Mot passiva, avhumaniserade TV-konsumenter ställer vi aktiva personer. Det är därför vi värnar så om public service-kanalen. Den skall ge möjligheter för var och en att komma till tals och föra fram sin uppfattning i olika samhällsfrågor Om man inte har den inslällniugeri, försfår jag atf man kan göra vilka graderade ställningstaganden som helst när det gäller reklam, och def gör man också här faktiskt.

Arif. 34 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik:

Herr talmari! Det krävs utau tvivel vissa klariäggarideri från kulturministern. Det händer rätt sällan att ett anförande av ett statsråd kan uppbåda sådana ovationer fråu olika oppositionspartier Folkpartiet t.ex. visar en väldig entusiasm och har ingenting att tillägga utan accepterar alla tankegångar som kulturministern har framfört.

Jag är faktiskt också benägen att tillstyrka det hau säger Kulturministern har anklagat rnig för atl vara gnällig, meu nu är jag i den sällsynta situalionen atl vara hell lill freds med del avsnitt av kulturministerns anförande som handlar just om kultur, dvs. beskrivningen av reklamfinansieringens negativa effekter ur kulturpolitisk synpunkt.

Meu jag lycker att del är på siu plats all kulturministern förklarar vad han menar med del anförande hau har hållit. Jan-Erik Wikström blev naturiigtvis fill freds med kulturministerns anförande därför atl han tolkar det så att kulturministern visserligen vill atf Sveriges Radio-koncernen skall vara eft public service-företag och att televisioneri också i fortsättriirigen skall hållas fri fråu reklam. Men samtidigt tolkar Jan-Erik Wikström detta som att kul-turmiriislerri är positiv till reklam utauför Sveriges Radio.

Vad menar då kulturministern? Det skulle vara intressant att veta, om vi kan vara glada även i fortsättningen. Jag hoppas vidare all kulturministerns anförande kan göras till ett inlägg vid deu kommande socialdemokratiska partikongressen. Del skulle vi också vara lill freds med.

Anf. 35 Utbilduiugsmiuister BENGT GÖRANSSON; Herr talman! Först något om filmfrågan. Film, som program i televisionen, är utomordentligt viktig - där är Ingrid Sundberg och jag överens.

För all man skall kunna producera svensk film är del emellertid också nödvändigt all filmen kau visas på biograf. Det finns som bekant också skillnader i publikmollagande och styrka i reaktionen på film på bio och film i television. Av del skälet är det angeläget alt de filmer som görs samproduceras, så långt möjligl med film- och biografnäringen samt filminstitutet och atf de filmerna också kan visas på bio. För atl möjliggöra en rimlig biografexploatering kan man då få effekten av en fördröjning, innan filmen visas i television. Samtidigt kan mau vara generös och släppa ut den ganska tidigt på en marknad där man inte räknar med alt filmen skall ha någon biografframgång. Jag tror man får leva med den svårigheten.

Smala program är en litet vilseledande term. Ett small program uppfattar de flesia som någonting svårförståeligt och exklusivt. Men det kan finrias små publikgrupper som har rätt atl få också mycket triviala behov tillgodosedda. I det stycket måste mau vara på det klara med alt deu lilla publikgruppen iute behöver vid alla tillfällen vara exklusiv eller uppfattas som stående i någon skala upprättad av den drömske kultursuobben. Det finns faktiskt små publikgrupper vilkas intressen måste tillgodoses när det de tycker är roligt att se kan vara för folkflertalet ganska trivialt och möjligen t.o.m. be-firiria sig gariska långt ner på snobbskalan, om mari får arivärida det uttrycket. Det är där deu totalt kommersiella televisioricri är omöjlig. Deri har aldrig förmåga all tillgodose dessa iritresseri.

Jan Hyllriug säger alt del svårt att tolka vad jag säger När jag hör Jan Hyttring tala lycker jag han känner en viss plåga av alt han faktiskt förstår vad jag säger Def oroar honom mera än atf hau iute skulle förslå.

Det finns en grundläggande skillnad i synsätt. Jag tycker att Jan Hyttring och centern numera har ett aulirigeu lättsinnigt eller populistiskt sätt att betrakta tillvaron. Man chansar på all mau med byråkrati skall kunna återställa allt till del bäsla när man en gång har givit efter för lättsinnet.

Vi kau naturligtvis säga all man skall ha kompletterande inkomster från reklam. Meu vad skall man då komplettera? Om mau i en svår budgetsitua-lion har en indexuppräkning av budgeten, vad innebär del för produktionen om kostnaderna stiger mer än index? Vad händer då? Det finns en rad tillfällen där man blir fånge i de audra systemen.

Det jag konstaterat innebär inte någon dramafik och borde infe leda till några djupsinniga funderingar om regeringens ställriirigstagarideri. Vi har koristalerat att mediesitualiouen är sådan alt reklammarknaden i och för sig slatistiskl kan redovisas som växande, men sviktande därför alt det finns en rad aktörer som samtidigt etablerar sig. Den är alltså inte säker

Det franska exemplet är bra i del stycket. I Frankrike har man haft en kommersiell mediestruklur mycket länge. Där är man angelägen om att säkerställa alt man kan lyfta ut allmäntelevisionen ur detta syslem. Det tycker jag är intressant för oss att fundera över

I del stycket noterar jag med tillfredsställelse det instämmande jag får av Alexander Chrisopoulos. Vi har där eu gemensam bedömning.

Uppenbarligen har också Jan-Erik Wikström och jag eu gemensam bedömning. Jag ser inte detta som någol besvärande, tvärtom. Politiken blir möjlig i det ögonblick där vi i grunden kan vara överens om en verklighetsbeskrivning.

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Radio och television

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Radio och television

Sedan vet vi att en liberal har audra värderingar och drar audra slutsatser när det gäller konkreta åtgärder Men om vi i delta grundläggande avseende ändå kan vara överens om vår verklighetsbeskrivning ökar möjligheterna för oss atl nå överenskommelser och fatta goda beslul.

I ett samhälle som vårt måste man vara beredd att kompromissa. Då måste man veta på vilka grunder man träffar kompromisser Därför är jag glad över alt det har visat sig i dag att vi i varje fall delar denna verklighetsbeskrivning.

Reklam i TV kan rimligen inte gälla alla program, med den struktur som nu är Det är annorlunda om man har en monopolsituation. Om vi har en kanal, och reklam i deu, kan man beskatta annonsörerna och säga att IKEA får firiria sig i all bekosta program för små grupper som titlar bara i eu del av landet i eri regiorial TV. Arinorisörerria är där tvuugna alt ingå i systemet. Men vi kan i framliden inte arivärida reklam-TV som skaltekälla. Jag är livrädd för skattmasfilosoferna som störtar runt och beskriver reklamlelevisiou som den nya tidens skattekälla. På den punkten är jag alltså mycket tveksam om möjligheterna.

Man har talat om fotbollsprogrammet som särids i sverisk TV med eri kvarts timmes fördröjriirig. Def firiris många - och desperata - aktörer på en kommersiell marknad. Fundera ett ögonblick över varför de slora mediemo-gulerna i världen fortfarande skaffar sig berömmelse genom att likt Refaat El-Sayed ständigt köpa nya företag - mau ser aldrig att de säljer något. Nu är de ute i Östeuropa och köper TV-företag för alt öka sin publik. Det är inflafionsfilosofin i dess yttersta prydno som vi ser vid de stora internationella mediemogulernas härjningar Då kommer def alltid att finnas någon som är tillräckligt desperat för att satsa sina sista pengar på att bjuda över de nationella TV-företagen. Så kommer def att vara vid alla fillfällen, oavsett vilka finansieringsformer mau har Det finns alltid någon som är så desperat att han kari bjuda över och därmed åstadkomma denna försening med 15,20 eller 30 minuter i de uafioriella företageris säridriirigar Def är egeritligeri inget argument.

För tydlighets skull vill jag säga följande lill Göran Åstrand.

När jag använde termen upphovsrättsperspekliv på lappningsrätten syftade jag inte på de enskilda upphovsmännens rätt till varje enskilt program. Jag förstod att Göran Åstrand möjligen syftade på della.

Mot bakgrund av en debatt som vi hade för några år sedan i riksdagen ville jag peka på atl programföretageri represeriterar ett upphovsmaunainlresse och en upphovsmanriarätt som gör aft mari irite utau vidare kari säga atl ett program fråri t.ex. program 1 skall få lappas hur som helst i lokalradion.

De som svarar för programprofileu måste veta när, var och hur deras program skall återutsäridas i aridra kanaler Annars skulle det kunna bli oerhört mycket hackmal och skval. Det skulle vara förödande både för programmens upphovsmän och för de människor som skulle lyssna på dessa program.

AnL 36 JAN HYTTRING (c) replik;

Herr talman! Jag vill inte säga atf jag plågas av aft jag förstår vad Bengt Göransson säger Del vore en stor överdrift. Men jag blir bekymrad av vad hau säger, och vad jag förstår. Det är en hell annan sak.

Nu torde del ändå föreligga något slags missuppfattning här Jag får upprepa vad jag tidigare sagt elt antal gånger

Mari säger att del irite går alt sprida irikomsterria fråri reklamsändningar inom Sveriges Radio/TV. Jo, men visst går väl det. De inkomster som vi i dag får via licensmedel fördelas till olika verksamheter inom Sveriges Radio/TV, ifrån TV 1 fill utbildningsradion. Precis på samma sätt kommer dessa inkomster att kunna fördelas som kommer från reklam som sänds i en kanal.

Varför är detta så viktigt? För centerns del är det viktigt aff def förhållandet att reklamen sänds i en kanal i TV infe skall föranleda aff den kanalen skulle få ett extra tillskott utöver alla andra resurser Delta är den enkla filo-sofiri.

Del firiris också en anriari filosofi bakom detta ställriirigstagande. Att reklam sänds i en kanal skall infe påverka och styra programutbudet i den kanalen.

Bengl Göransson och jag är överens om väldigt mycket när det gäller det kulturella ansvaret, när det gäller alt ge program för olika smakriktningar, osv. Men jag lycker inte att vi på detta stadium, i della betänkande, bör blanda in dessa frågor Vi får, förmodar jag, rikliga tillfällen atf på ett konstruktivt sätt i och utanför riksdagen diskutera hur den mediestruktur som Bengt Göransson tar upp skall se ul i framliden. Del är bl.a. detta vi skall ha deu parlamentariska beredningen lill. Vi ser fram emot all detta blir ett bra arbete som kommer aft leda till bra sfällningsfaganden på medieområdet.

Till slut, herr falman, några ord om en fråga som jag infe hann kommentera i min förra replik, nämligen tappningsrätlen, som Bengt Göransson log upp. Denna fråga har lagils upp av flera talare här i kammaren, vilket glädjer mig, eflersom del är en cenlermotion som ligger lill grund för diskussioneri. Som vi ser del är det irite de upphovsmannarättsliga frågorna som har styrt den uppgörelse som mau riu har kommit fram fill inom SR-koucerrien. Det är irite fråga om återulsäudriirig utau om samtidig sändning. Del kan knappast vara någol sådant som upphovsmannarätt som avgör om man skall få sända program samtidigt i P 4 och P 1, P 4 och P 2 eller P 4 och P 3. Jag har stor respekt för upphovsmannarättsliga frågor

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990 -

Radio och television

AriL 37 Ulbildriirigsmiriisler BENGT GÖRANSSON;

Herr talman! Varför kan man fördela licensmedel men inte reklampengar? Det har att göra med varifrån pengarna kommer Licenspengarria kommer fråri tittare, medari reklampengarna kommer från anrionsörer I det stycket noterar jag att Jan Hyttring och jag uppenbart inte talar samma språk.

Jag har bakom mig en gariska lårig erfarerihet av kommersiell verksamhet. Jag har också eri för egeri del mycket plågsam erfarerihet av en del av de affärsverksamheter som arbetarrörelsens olika organisationer och företag har bedrivit, Mari föreställde sig iriom dessa orgariisaliorier lärige alt mari kunde ha jusl della beskaltningstänkande visavi anuorisörerria. Så har def också gått som del har gått för måriga av de förelagen.

Om man gör eri fördelriirig som går ut på att dela upp reklampeugarria och

3 Riksdagetis protokoU 1989/90:124

Prot. 1989/90:124 lägga dem på regioriala säridningar, får man emellerlid inga annonsörer. Så
17 maj 1990 enkelt är det. Därför kan man inte fördela de pengarna.

Radio och television

Andre vice talmannen anmälde att Jan Hyttring anhållit att till protokollet få antecknat att han inte ägde rätt till ytterligare replik.

AnL 38 ELISABETH FLEETWOOD (m):

Herr talman! Jag har under allmänna motionstiden i januari liksom ett par gånger förut motionerat om en internationell pressöversikt i Sveriges Radio. Sveriges Radio säger att man har diskuterat en sådan programpunkt, men man har kommit fram till att kostnaderna skulle vara för höga.

Utskottet konstaterar att jag egentligen infe har riågoritirig med detta atl göra, och del gör ju utskottet rätt i. Samtidigt har utskottet år efter år haft att behandla liknande motioner, och ibland flyttas positionerna fram ett litet steg, något som gör mig mycket tacksam. Därför har jag återkommit även i år

Jag vill klargöra att min avsikt infe är att otillbörligt försöka påverka Sveriges Radio. Min avsikt med att återkomma i frågan måriga år i sträck är i stället att framföra mångas positiva intresse för en sådan här interriationell pressöversikt. Det är ett faktum att Sverige blir alltmer iuvolveral i Europa och i deri irilerriationella väriden. Visst måste def vara intressarit för oss att få reda på vad iriternafioriell press skriver om förhållarideri ute i världeu och också om förhållandena här hemma hos oss. Önskan är ju fri, infe sant, herr talman? Och därför har jag tagit mig friheten aft motionera.

Något förvånad blev jag i alla fall när jag läste Sveriges Radios motivering för att säga att detta inte var möjligt, nämligen atf det var fråga om förhållandevis höga kostnader Vid mina kontakter har jag trott mig förstå att man har sagl tvärtöm, att det var ganska låga kostnader förbundet med ett sådant här förslag. Kanske skulle man då kunna hysa den hädiska tanken alt motiveringen som gick ut på atf det blev höga kostnader för Sveriges Radio har tillkommit på grund av att man vet att vi riksdagsmän är mycket kärisliga för riya höga kosfriader

Herr talman! Förhoppningsvis flyttar vi fram positionerna, och kanske får vi sedari eri sådari här programpuukt iriitierad direkt av Sveriges Radio.

Anf. 39 ÅKE GUSTAVSSON (s):

Herr talman! Det är, Elisabeth Fleetwood, naturligtvis svårt för riksdagen att gå in och göra ställningstaganden i sådant som i hög grad är en intern angelägenhet för Sveriges Radio. Däremot kan jag personligen tycka atf detta är viktigt och intressant. Det är emellertid svårt för riksdagen att gå in och göra ett sådant ställningstagande.

Jag har således förståelse för de bevekelsegrunder som Elisabeth Fleetwood har, men det ankommer inte på riksdagen att göra något ställningstagande i detta avseende.

AnL 40 ELISABETH FLEETWOOD (m):

Herr talman! Jag tackar Åke Gustavsson för det. Jag vet att detta är något
34 som vi egentligen inte skall uttala oss om. Jag tror emellertid infe alt mari på

Sveriges Radio är okänslig för att vi visar vårt stora intresse för den verksamhet som bedrivs.

Utifrån den motivering som jag för en stund sedan framförde från talarstolen och som jag infe tänker upprepa tror jag, räknar jag med och hoppas jag aft vi så småriingom skall kunria se en sådari här programpunkt växa fram.

Överläggningeri var härmed avslutad. (Beslut fattades under 148.)

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Anslag tid film m.m., tidskrifter och litteratur

10 § Anslag till film m.m., tidskrifter och litteratur

Föredrogs kulturutskottets betänkande 1989/90:KrU24 Anslag till film m.m.

1989/90:100 delvis).

tidskrifter och litteratur (prop.

AnL 41 GÖRAN ÅSTRAND (m):

Herr talman! Om jag tänker mig riksdagen samlad i dag för 100 år sedan fanns i de bägge kamrarna i riksdagshuset på Riddarholmen ledamöter som hade det gemeusamt att de bar på en gemerisam litteraturskatt. De hade genom skolan och i familjen mött de stora författarna; Schiller och Goethe, Dickens och Scott, Hugo och Dumas, Tegnér och Geijer Denna europeiska litteraturskatt lever, i kraft av sina kvaliteter, än i dag. Vårt språk, herr talman, är späckat av citat från dessa författares böcker

Jag gör den här kommentaren för att ge debatten om ufskottets betänkande sin rätta profil. Det är inte främst de tekniska åtgärderna och de begränsade anslagen som är kulturutskottets uppgift, utan kulturklimatet och de kulturella och intellektuella förutsättningarna.

Vi som i dag är riksdagsledamöter har inte tillnärmelsevis samma gemensamma litterära bakgrund, en situation vi delar med det svenska folk vars kulturella aktiviteter vi med detta betänkande vill stimulera.

Herr talman! Den naturliga slufsatseu av detta resoriemarig är att goda böcker, klassisk europeisk litteratur skall firirias tillgäriglig i bokhandelri.

Som jag ser det är därför skrivningarna om litteraturstödet här särskilt viktiga. I utskottet är vi eniga i bedömningen att En bok för alla i dess utgivning för barn- och ungdom bör stödas och uppmuntras.

När del gäller litteraturstödet i övrigt vill vi moderater göra en omstrukturering till förmån för den klassiska europeiska litteratureri, av mästare av det slag jag iriledriirigsvis nämnde, och samtidigt för balansens skull minska på vuxenutgivriirigeri i En bok för alla.

Jag yrkar, herr lalman, därmed bifall till reservationerna 9 och 11.

I kulturdebatten är det alltid mest angeläget att markera kvalitetsaspekterna och lyfta fram åtgärder som kan bidra till kvalitetsförbättringar Så har vi moderater också sett det när vi gör en speciell uppräkning med 3 milj. kr till stöd för fonogram och musikalier och därvid också markerar hur viktigt det är att här skapa en fri, stimulerande konkurrens.

Jag yrkar bifall fill reservation 7.

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Anslag till fdm m.m., tidskrifter och litteratur

Herr lalman! I eu strävan atl strukturera kulturanslaget på ell sätt som tillgodoser kvalitetskraven har vi också bedömt all produktionen av lokala videogram inte är en viktig statlig angelägenhet.

Jag yrkar bifall till reservation 2.

AnL 42 MARGARETA FOGELBERG (fp):

Herr talmau! Deu svenska statens kulturpolitik fick ett myckel gott betyg i den grauskniugsrapporl som eu expertgrupp inom Europarådet nyligen har lämnat ifråu sig. Dellycker jag all vi, liksom nuvarande och tidigare statsråd med ansvar för kulluren, kan vara ganska stolta över.

I rapporten nämner manbl.a; filmen som en gynnad konstform. Meu man konstaterar samlidigl alt del krävs ett avsevärt stöd för atl filmkonst i litet språkområde och i eu begränsad kulturkrets skall kunna överleva.

Svenska filminslilutet, Sveriges Television och konstnärsnämnden är de instanser där filmare kan söka anslag till sina projekl. Genom den särskilda avgiften på biobiljeller och uthyrningen av videogram bidrar också filmpubliken, dvs. konsumenterna själva, med inte oansenliga belopp. Avgifierna går lill den filmfond som Filminstitutet förvaltar för atl värdefull film skall kunna spridas och visas för så många människor som möjligl i vårt avlånga och bilvis ganska glest befolkade land.

Koustnärsnämndens bidrag har däremot delvis en annan inriktning. Härifrån går slödel bl.a. lill unga filmare och till experimentell film. Konstnärsnämnden är också ensam om atl ge bidrag lill författare av manus till konstnärligt syftande kortfilm.

Herr talman! Åven om vi håller med om alt filmmrådet som helhet är gynnat, är vi'inle hell nöjda med stödet på just det område där de riktigt spännande sakerna sker och där möjligheten till ulveckling och förnyelse är som störst.

Så här skriver Oberoende filmares förbund:

"Filmhislorien igenom har del visat sig all experimenten är syster och broder till både del berättande filmspråket och del dokumentära, och att del krävs folk som sticker ul hakan för alt deu bredare strömmen av filmarbetare skall kunna marschera framåt."-

Åreu 1984-1989 disponerade inte konstnärsnämnden några särskilda medel för projekl på filmområdel, utan uppgiften hade lagts på Svenska filminstitutet. När riksdagen på kulturutskottets förslag förra året beslöt att överföra 2 milj. kr lill konstnärsnämnden väckte detta myckel starkt gensvar bland filmarna.

Herr talman! I Sverige finns ungefär 200 fria filmare som gör kortfilm. Sedan förra budgetåret har anmälnirigarria hos korislriärsriämrideri ökat från 120 till 287. Filmgranskarna hos nämnden säger all de flesta är väl motiverade. Redan innevarande år hade ett flerfaldigt större belopp med lätthet kunnat delas ul till projekl som är väl värda att stödjas.

Del ökade intresset förvånar iute någon som vet vad det beiyder för mångfalden och yttrandefriheten all man kau få bidrag lill experimentell film ulan krav på all resultatet i varje enskilt fall måste bli en visuingsfärdig produkt.

Regeringen låter i år konstnärsnämnden behålla anslaget på 2 milj. kr..

och utskottets majoritet konstaterar att del utgör "en värdefull komplettering till det stöd som Filminstitutet lämuar".

Meri i stället för aff dra slutsatsen atf man också borde öka arislaget till koristriärsriämrideri hänvisar utskottet till att det skulle ha förflutit för kort fid sedan def nya systemet började tillämpas. Att koristriärsriämnderi fick ökade bidragsmöjligheter i och med 1989 års riksdagsbeslut kan ju vara sant, men för filmskaparna betydde det bara aft pengarna lyftes över från Filminstitutet och återfördes till konstnärsnämnden.

Herr talman! Vi finrier det väl motiverat atl förstärka konstnärsnämndens filmanslag med 2 milj. kr utöver regeringeris förslag, och jag yrkar därför bifall till reservationerria 1 och 3.1 övrigt yrkar jag bifall till utskottets hemsfällari.

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Anslag tid film m.m., tidskrifter och litteratur

AnL 43 STINA GUSTAVSSON (c):

Herr talman! Jag skall ta upp två saker med anledning av kulturutskottets betänkande 24. Def gäller dels filmstödef, dels anslaget till Talboks- och purikfskriffsbibliofekef.

Utifråri riuvaraude film- och videoavtal finris det, som vi i centern ser det, goda förutsättningar aft med komplettering av hittills inte avtalade frågor få en bra ram för en framtida statlig film- och biografpolitik. Filmen som konstart måste utvecklas och människor måste stimuleras alt på olika sätt arbeta med rörliga bilder, bl.a. för att få en ökad bredd bland svenska filmarbefare.

De senaste årens förstärknirigar av de statliga insatserna för att främja en lokal film- och biografkultur hälsar vi från centerris sida med tillfredsställelse. Vi meriar också atl både kommuner och landsting kan och bör fördjupa sitt engagemang kring filmfrågorna.

Årets budgetproposition bjuder inte på riågra större överrasknirigar när det gäller film- och videofrågorna. Det sker en viss uppräkning av anslaget till Svenska Filmiristilutel, och det är vi beredda alt tillstyrka.

Vi föreslår dock utöver denria uppräkuirig, och det är motiverat, en förstärknirig av koristnärsnämndens möjligheter alt lämna bidrag. Vi föreslår också all bidrag för vissa utbildnings- och informafionsirisatser skall utgå till orgariisationer som speciellt arbetar med bam och uugdom. Visningsnämn-den bör vid fördelning verka för en god regional fördelning.

Vi menar dessutom all uär ett riytt film- och videoavtal skall tecknas är det angeläget att man breddar anlalel avtalsslulande parler, eflersom det finns flera som i dag står ulanför, men som enligt vår uppfattning bör finnas med.

När det gäller Tal- och punktskriftsbiblioleket vill jag påmiuria om några målsättningar som riksdagen fattat beslut om. Av målsäftnirigen för kulturpolitiken framgår atf den bl.a. skall främja en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner inom kulturområdet samt utformas med hänsyn fill eftersatta gruppers behov.

I riksdagens handlingsprogram för handikappfrågor, som är ett resultat av handikappåret 1981, slår del att handikappolitiken syftar fill aff de allmänpolitiska målen förverkligas även för handikappade och aff delaktighet och gemenskap för handikappade är en allmän samhällsarigelägenhet.

Def statliga bidraget fill lärisbibiliolekeri för inköp av talböcker upphör vid utgårigen av iririevararide budgetår Bidraget har fuunits i fem år oeh har va-

4 Riksdagens protokoU 1989/90:124

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Anslag tid fdm m.m., tidskrifter och litteratur

rit elt positivt tillskott för lärisbiblioteken när de skall fullfölja siua uppgifter som förmedlare av böcker och övrig service.

Tal- och puriklskriflsbibliotekel har nu i sill auslagsäskaude föreslagit att eft nytt anslag inrättas för utvecklingsarbete vid läns- och kommunbibliotek. Eft sådant statsbidrag skulle kuuna stödja eu försöksverksamhet med ny teknik på biblioteken, där synskadade och andra handikappade själva skulle kunna söka information. Vi föreslår från centerns sida atf riksdagen hos regeringen begär ett sådant femårsprogram och att medel för def första året anslås i den budget vi snart går till beslul om.

Herr talman! Jag yrkar bifall till de reservationer i kulturutskottets betänkande 24, där centerns företrädare finns med.

Anf. 44 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk):

Herr talman! I det betänkande som vi nu behandlar återfinns en rad vpk-krav och motsvarande reservationer Ett av våra krav, och där vi har en gemensam reservation med folkpartiet, cenlern och miljöpartiet, handlar om medel för Bidrag fill projekt på filmområdet. Riksdagsbeslutet förra året att tillföra koustriärsnämriden 2 milj.kr till stöd för filmprojekt väckte stort och starkt gerisvar blarid filmarria. Arilalel arisökuiugar har sedan föregående budgetår stigit från 120 lill 287, vilket innebär en ökning med inte mindre än 140 %. Konstnärsnämndens filmgranskare uppger att de flesia ansökningar är väl motiverade och att del skulle ha varit möjligl alt redan i år la i anspråk elt flera gånger så stort belopp som bidrag till projekt som är väl värda allt stöd.

Vi föreslår därför från vpk, tillsammans med andra partier, all anslaget på delta område räknas upp med 2 milj.kr utöver vad regeringen har föreslagit.

Det är bekant för alla, även för regeringen, atl det finns ett stort antal kultur- och idétidskrifter som har mycket svårt att hävda sig ekonomiskt. De har inga resurser eller möjligheter att själva svara för effektiva marknadsföringstekniska åtgärder, och de har ett stort behov av utbildningsinsatser på en rad praktiska områden. Dessutom medför deu nya tekniken invesleringar som många kulturtidskrifter inte klarar av ekonomiskt.

Vi menar från vårt partis sida atl dessa tidskrifter spelar eu mycket stor roll i kultur-, idé- och samhällsdebatten och är nödvändiga beståndsdelar i den mångfald som är en förutsättning för en fördjupad demokratisk utveckling.

För budgetåret 1989/90 har hittills 221 lidskrifter beviljats bidrag och de får dela på del myckel knappa statliga stödet. 310 tidskrifter har ansökt om stöd, vilket tyder på atl behovet är mycket stort och vida överstiger det av regeririgeri föreslagria arislaget. Därför föreslår vpk aff arislaget på detta område räkrias upp med 5 milj.kr utöver vad regeririgen har föreslagit.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill alla de reservationer där vpk är med.

AnL 45 KAJ NILSSON (mp):

Herr talman! Kulturministern sade i deu förra debatten atl film är ett utomordentligt viktigt medium, och def kau jag instämma i. Del är litet annorlunda vinkling på den frågan när vi riu far upp den till diskussion.

Förra året tillstyrkte kulturutskottet att 2 milj. kr av medlen togs i anspråk

av koristriärsnämuden för projekt på filmområdel som uu har uämnts här flera gåriger Eftersom jag själv väckte en motion i ämnet, välkomnar jag naturligtvis utskottets välvilja.

Som vi har hört här har det visat sig falla väl ul. Del skulle vara mycket angeläget att kunna fördela ytterligare 2 milj.kr utöver vad regeringen har föreslagit. Tyvärr står endast fyra parfier för detta krav, nämligen folkparliel, cenlern, vpk och miljöpartiet. Delta framgår av reservation 1, som jag ber atl få yrka bifall lill.

Del är alltså eu speciell grupp unga filmare som uppmuntras i och' med detta. Det är för experimentella filmskapare - syster och broder till dokumentärfilm, som Margareta Fogelberg sade - och till videokonsl som dessa pengar kan betyda mycket. Jag har även motionerat om pengar till forskning om avancerad konstnärlig ulveckling inom video, datorgrafik och liknande, där konslyllringar blir alltmer allkonslverk - de traditionella konstarternas gränser överskrids. Del är ett myckel angeläget projekt.

Del behövs även pengar lill kultur- och idétidskrifter, som vpk och miljöpartiet har kämpat för även defta år De spelar en utomordentligt stor roll i kulfur-, idé- och samhällsdebatter, inte minst inför 90-falet. Diskussionen kommer då säkerligen att kretsa mycket omkring etik- och idéfrågor - särskilt med inriktning på att vi skall besinna oss inför de framtida överlevnads-frågorna, få oss atf ändra mentalitet och livsstil.

Herr talman! De flesta av dessa tidskrifter lever uuder knapphetens kalla stjärna. Det kan sedau gälla marknadsföringsinsatser, distribution eller an-nät. Reellt sett innebär förslaget i budgetpropositionen att det blir eu minskning av stödet. Stöd vår reservation! Jag yrkar alltså bifall lill reservation 8.

Herr lalman! "Slutligen har jag en speciell fråga som miljöpartiet har väckt med anledning av användningen av bokstäverna a, a och o. Har behovs åtgärder övervägas av del slag som forordas i motion Kr324."

Ja, detta låter litet konstigt. Men det kau bli konsekvenserna om vi utvecklar den lenderis lill en slags stavnirigsriorichalaris som förekommer i firmanamn som Skånska osv. Deu snabba, för att inte säga lavinartade, utvecklingen på del områdel bör stävjas snarast. I reservation 14 begär jag atl riksdagen skyndsamt låter utreda om det är möjligt att med hjälp av ändringar i firmalagen, aktiebolagslagen, varumärkeslagen m.fl. tillämpliga lagar hindra användningen av a och o i firmanamn, varumärken m.m. uär det uppenbarligen är fråga om svenska ord som ursprungligen stavas med å, ä och ö.

Jag yrkar bifall till reservation 14.

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Anslag tid film m.m., tidskrifter och litteratur

AnL 46 ERKKI TAMMENOKSA (s);

Herr lalman! Jag koncenterar mig mestadels på reservationerna som har fogats till kulturulskotlels belänkande nr 24 om film, litteratur och tidskrifter

Inledningsvis vill jag säga några ord om film. Positiva krafter finns för att förslärka den nationella, nordiska och europeiska filmproduktionen. Glädjande erfarenheter kan hämtas i dag i branschen som har varit hotad på många säll under de senaste decennierna, bl.a. av självdöd och den överlägsna amerikanska film- och videomarknaden.

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Anslag tid film m.m., tidskrifter och litteratur

Biografbesöken har faktiskt ökat, resurser till filmfonden har ökats, nya biografsalonger har öppnats. Men tyvärr har ännu fler upphört att existera. Den totala bilden är dock mer balanserad än på länge. Detta kan man läsa i regeringens budgetproposition.

Man kan vidare läsa att i år börjar en nordisk filmfond sin verksamhet. Erfarenheterna har visat att det hittillsvarande europeiska filmsamarbetet har varit framgångsrikt. Detta kunde man fakfiskt läsa om i massmedia i går Eri fortsäftning följer där Sverige är med.

Sedan till reservationerria, I fjol enades utskottet om att överföra 2 milj.kr från Filminstitutet till konstnärsnämnden för att bättre tillgodose behovet av försök med experimentell film. Dessa pengar kan också användas som statsbidrag för unga filmare.

Intresset har varit mycket stort, som har framkommit tidigare i dag. Koristriärsriämnden har haft en grannlaga gransknirig atl utföra för atf ta fram de projekt som skulle få stöd. Men vi är inte redo att utöka anslaget endast efter ett år fill konsfnärsriämnden med det system som finns i dag. Med den principiella diskussionen som vi hade i utskottet förra året som bakgrund och som argument yrkar jag avslag på fyrpartireservationen nr 1.

Regeringen har anslutit sig till Filminstitutets förslag om att försöksverksamhet angående lokalf arbete med video skall permanentas. Åven utskottsmajoriteten ansluter sig fill förslaget.

Det är viktigt att baru och urigdom kari arbeta i medieverkstäder Beslutet innebär också en utökning av anslaget. Moderaterria är emot atf stateri ger stöd för denna verksamhet. Centerpartiet vill däremot ha en annan ordning, nämligen den all organisationer kan tillhandahålla dessa medel. Man vill dessutom ha en bättre regional distribution. Utskottsmajoriteten litar på Visriirigsriämridens goda förmåga att fördela stöden. Jag yrkar avslag på dessa reservationer

Centerpartiet vill, enligt centerpartiels säll att se, ha en bättre beredning av det kommande filmavtalet, dvs. att man skall utöka antalet medverkande organisationer och man vill även ha ett visst parlamentariskt iriflytaride i de kommaride avtalsförharidlirigarna. Jag kan korislatera att förberedelserna iriför del riya film- och videoavtalet är lika rioggranna som förr. Dessutom irigår i materialet äveri eri redovisning av en analys om filmstödet. Vi anser aft det är onödigt med riksdagens inblanding i ärendet och vi litar på att regeringen utgår ifrån de önskemål som har framkommit under tiden.

Moderaterna kommer igen med ett förslag om en ökning av stödet till fonogram och musikalier på 3 miljoner utöver regeringens förslag. I och med att en motsvarande minskning, föreslagen av moderaterna, tidigare har avslagits av riksdagen angående en annan post yrkar jag avslag på denna reservation.

Vpk;s och miljöpartiets reservation nr 8 handlar om ökat stöd till kulfur-tidskrifter Med hänvisning till att det pågår en försöksverksamhet med medel för utvecklingsirisatser för kulturtidskrifter yrkar jag avslag även på deriria reservatiori.

Moderaterna kommer igeri med sitt gamla förslag om minskat stöd till Litteraturfrämjandet. Man vill irite ge stöd för vuxeuprodukter Utskottet vidhåller sitt fidigare ställriirigstagaride och understryker hur viktigt det är att

satsa även på produktion av billiga vuxenböcker Jag yrkar avslag på den moderata reservationen.

Moderaterna vill ha en översyn av lilteraturstödeus utformning. Kulturrådet har i uppgift aff ständigt lämna rapporter om utvecklingen på bokmarknaden, och eflersom det dessutom är en fördjupad analys på gång, yrkar jag avslag på den moderaia reservationen.

I många motioner uttrycker mau farhågor för att Talboks- och punktskriftsbiblioleket inte har resurser nog för aft tillgodose synskadades behov av samhällsinformaliori i puriktskrifl. Utskottet ariser atf TPBs produktiou av böcker samt utlånirig och försäljning skall bibehållas på nuvarande nivå. Om de i budgetpropositionen föreslagna medlen visar sig vara otillräckliga bör regeringen komma med eft tilläggsanslag.

Centerpartiet och vpk föreslår i sin reservation ett femårsprogram för stöd till fortsatt utveckling av handikappbiblioteket och en utökning av anslagen. Utskottet utgår ifrån aff den kommande utvecklingen blir gynnsam för kommuner och landsfing, eftersom de kommer atl ta större ansvar för inköp av falböcker Vi anser atf riksdagen inte behöver ingripa, eftersom utvärderingen ändå kommer att äga rum. Det finns inte möjligheter alt nu utöka anslaget för delta ändamål. Del bör påpekas all det i budgeten finns reella ökningar av medel till verksamheten.

I miljöpartiets reservation nr 14 föreslår man att riksdagen ger regeringen ett uppdrag om att skyndsamt utreda hur man med lagstiflnirig kari stoppa försämringen av del svenska språket. Del är ju på model att sätta eu anglosaxisk prägel på firmanamn som t.ex. Gölabanken och Skånska cementgju-teriel - Göta och Skånska.

Jag känner personligen varmt för motioueu som ligger bakom reservationeri. Jag har eri gårig här i kammareri påstått att Sverige förlorar siri självständighet, sitt språk och sin kultur utau påverkan av främmande u-båtar eller dylikt. Det är den stora makten i väst som tar över utan att aristräriga sig. Vi har språkvårdaride irisfariser som Svenska språknämnden. Svenska akademien m.m. som skall värna om det svenska språket. Dessa institutioner bör fortlöpande bevaka frågan. På deras intilialiv borde vi agera. Jag yrkar således avslag på motionen.

Herr falmari! För säkerhets skull yrkar jag avslag på alla reservationer och bifall fill utskottets hemställau.

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Anslag tid film m.m., tidskrifter och litteratur

AriL 47 GÖRAN ÅSTRAND (m):

Herr falmari! Jag iristämmer med Erkki Tammerioksa i det häri sade om var vi får våra kulturella stimulanser ifråu. Det är bl.a. därför del är så viktigt att vara ytterst aktiv i Europadebatteu för att kuuria närma Sverige till de kulturella rötter vi fidigare delade med kulturländer i Europa.

Def var eu passus i Erkki Tammenoksas ariföraride som fick mig alt begära ordet. I sitt resonemarig om stöd lill Litleraturfrämjaridet och En bok för alla kritiserade han moderaterna för att vi vill göra eu fortsatt satsning på barn- och ungdomslitteratur, medan vi vägrar atl slälla oss bakom en fortsatt satsning på En bok för alla, eflersom vi i stället vill salsa på klassisk europeisk litteratur Det betyder ingenting atf då - som Erkki Tammenoksa gör-hänvisa fill kulturrådefs analys. Mau måste kuuna dra slutsatser av denna

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Anslag tid fdm m.tn., lidskrifter och litteratur

analys. Vi moderater drar deu slutsatsen alt det inte är bra för Sveriges kultur att en stor del av den europeiska klassiska litteraturen ofta inte ens finns tillgänglig i svensk bokhandel. Del vore rimligt atl majoriteten drog samma slutsals av denna analys. Del är därför all vi har dragit slutsatser av analysen som vi framför våra argument i den moderaia reservationen.

Anf. 48 KAJ NILSSON (mp):

Herr "talman! Jag tackar Erkki Tammenoksa för de positiva orden om reservation ur 14. Del är därför synd alt hau yrkar avslag på deu reservationen. Del är viktigt all ålgärder sätts in samtidigt som det är mycket bråttom. Jag riämnde att utvecklingeri på detta område nästan är lavinartad och att den bör stävjas så fort som möjligt.

Erkki Tammenoksa yrkar också avslag på reservationen som handlar om projekt på filmområdet i konfnärsnämndens regi. Det tycker jag är egendomligt, eftersom Erkki Tammenoksas skäl för sitt yrkande tycks vara att verksamheten har varit i gång under bara ell år Under del året har man faktiskt uppnått ett oerhört lyckat resultat. Folk köar för pengarna. Vilken ytterligare dokumentation om succé behöver Erkki Tammenoksa för att ställa sig bakom eu sådan reservation? Del är succé över hela linjen. Jag beklagar alt Erkki Tammenoksa inte vill ansluta sig.

AnL 49 STINA GUSTAVSSON (c):

Herr talman! I och med del nya filmavlalel har del nuvarande film- och videoavlalel mellau staten och vissa av film- och videobranschens intressenter sagts upp till den 1 juli 1991. Av budgetpropositionen framgår att det inom regeringskansliet pågår elt arbele för att förbereda eft nytt avtal. Någon ylleriigare information om hur regeringen ser på film- och kulturpolitiken i denna del redovisas inte. Inte heller anges när och hur riksdagen skall få ta slällning fill ett eventuellt nytt avtal. Det är därför som vi anser all det är angelägel alt det blir en stark parlamentarisk insyn i del kommande förhandlingsarbetet för att få elt framlida filmavlal starkt förankrat i riksdagen.

Nuvarande film- och videoavtal har sex organisationer - utöver staten -som avtalsparter, men del finns också en rad andra intressenter inom film-och videobrauschen i Sverige som det kan finnas skäl att ta med som parter i elt nytt avtal. Jag skall nämna några: Bygdegårdarnas riksförbund, de oberoende filmarna som är organiserade i Oberoende filmares förbund. Teater-förbundet och företrädare för videodetaljisferna. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet skulle också kuuria fylla en funktion som parter i ett framtida film- och biografavtal. Då skulle det bli en verkligt bred förankring.

Centern har föreslagit all hos regeringen begära eft femårsprogram för vidareutveckling av handikappbiblioteken. Vi menar atf det är viktigt med någon form av fortsättning av del anslag som nu upphör Det har på senare år tillkommit eu rad funktioner, inte minst av teknisk art, som även synskadade och andra handikappade borde få möjlighet atl utuyttja. Del är jusl behovet av eu utveckling av handikappbibliotekens verksamhet som ligger bakom TPBs förslag, som vi i centern nu stöder

AnL 50 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk);

Herr lalman! Jag tror att Erkki Tammenoksa och utskottsmajoriteten underskattar deu roll som kultur- och idétidskrifter spelar i samhällsdebatten. Om man menar allvar med alt åstadkomma den mångfald som är en förutsättning för en demokratisk utveckling, och om man menar allvar med atl mau vill skapa förutsättningar så all yllrandefriheteu skall komma till uttryck i alla dess former borde man ge det stöd som kultur- och idétidskrifterna så väl behöver De är en förulsätluiug för deu mångfald som garanterar demokratins utveckliug.

Tidigare beskrev kulturministern vilken roll de smala TV-programmen spelar. Jag skulle vilja tillägga alt de krafter som bidrar till iulellekluell och kulturell utveckling i samhället nästan uteslutande är små grupperingar som kommer lill uttryck i små tidskrifter Dessa har ekouomiska svårigheter i dag. Utskoftsmajoriteten och regeringen borde se med hell audra ögon på den betydelse som dessa tidskrifter har för idé- och kulturdebattens utveckling.

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Anslag tid film m.m., tidskrifter och htteratur

AnL 51 ERKKI TAMMENOKSA (s):

Herr talman! Först vill jag svara Göran Åstrand uär del gäller Eu bok för alla och satsningen på vuxenlitleratur Vi drar en annan slutsats av dagens situation. Vi anser att den verksamhet som Litteraturfrämjandet bedriver med bokdistribution och lässtimulerande insatser även bör stödjas i fortsättningen. Jag har givelvis all aktning för den europeiska klassiska litteraturen. Den får vi titta på senare.

Jag vänder mig sedan till Kaj Nilsson och andra när del gäller konstnärsnämndens begäran om 2 miljoner till utökning av def speciella filmstödet. Socialdemokraterna i kulturutskottet var verkligen aktiva förra året för atl deriria överföring skulle äga rum. De tackbrev som har kommit - även till mig personligen - bevisar atl man kan utnyttja dessa 2 miljoner bättre än vad som varit fallet tidigare. Större aospråk riär det gäller mera perigar har jag irite sett. Givetvis vill alla ha mer pengar Vi anser att vi efter endast ett års verksamhet med def nya systemet iute kau utan vidare utöka anslagen.

Kaj Nilsson var inne på debatten om svenska språkets ställning. Vi fick faktiskt i gång eu debatl där Svenska akademiens ständige sekreterare ganska länge försvarade detsvenska språkels ställning mot det anglosachiska inflytandet i TV. Vi litar, som sagt, på inslilutiorierua äu så länge, och vi anser att riksdagen inte skall ingripa.

Stina Gustavsson tog upp frågan om filmavlalel. Jag har iriget emot de organisationer som Stina Guslavsssou föreslår Dessa önskemål är emellertid framförda nu och beaktas säkert av de parter som skall förhandla om del nya film- och videoavlalel. Vi anser inte alt riksdagen skall blanda sig i detta.

Det är mycket möjligt atl jag inte hinner ta upp alla frågor

Stina Gustavsson nämnde också riksdagens beslul och målsättnirig när def gäller handikappbibliofeket. Jag måste säga att vi anser att vårt stöd tillgodoser, de behoven.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 14 8.)

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Metallsökare

11 § Metallsökare

Föredrogs kulturutskottets betänkande 1989/90:KrU26 Metallsökare.

AnL 52 MARGARETA FOGELBERG (fp);

Herr lalman! Sveriges historia och de kulturlämningar som påminner oss om den är de flesta av oss väldigt stolta över Därför har också riksdagen så seril som i kulturminneslagen från 1988 slagit fast atl det är en nationell angelägenhet alt skydda och vårda vår kulturmiljö.

Fasta fornlämningar och fornfynd är skyddade i lagen. Det trodde i varje fall riksdagen när den stiftade lagen. Def är säkert många med mig som länge levde i tron att del där med skattlelnirig var riågot som, om det irite mest hörde hemma i sagornas värld, i alla fall var uågot som bara seriösa arkeologer ägriade sig ål.

Tyvärr är del fler äri vi själva som käririer lill atl deri sveriska jorderi på måriga håll rymmer ännu gömda skatter Meu för dessa skattsökare är kulturvärdet obetydligt jämfört med markuadsvärdet hos myrit, smyckeri och bruksföremål, särskilt av ädlare metaller Med s.k. metallsökare, ett mycket behändigt och effektivt instrument, går det med lätthet att lokalisera fyndplatserna.

Mau skövlar infe bara oersättliga kulturvärden, utan mau släpar bokstavligen med sig delar av vår historia ut ur landet. Det är den internationella marknaden som ger den största viristeri. Vi i folkpartiet är visserligen för interriationellt kulturutbyte, men det var inte på det här viset vi hade tänkt att det skulle gå till.

Värst utsatta för pluudrare är Gotland och Öland. Del är mycket som tyder på atl del är fråga om professionella ligor som opererar från utlandet. Plundringarna är mycket välplauerade, och det råder knappast något tvivel om syftet.

I fornminueslagen står det klart angivet vilka restriktioner som gäller för användandet av metallsökare. Meu straffet för deu som bryter emot lagen är tyvärr så ringa atl det varken avskräcker någon från atl begå brott eller ger polisen någon möjlighel att ingripa med tvångsåtgärder, t.ex. anhållande.

Vi är mycket nöjda med all kulturutskottet kunnat enas om atl de särskilda restriktionerna för användning av metallsökare på Gotland nu också skall gälla för Öland. Det är vår förhoppning aff regeringen så snart del är möjligt återkommer fill riksdagen med ett förslag till eri så kraftfull skärpning av straffskalan för brott mot lagen till skydd för fornfynd att skattletan-det upphör och aft våra fornlämningar lämnas i fred av obehöriga.

Herr talman! Jag yrkar på båda punkterna bifall till utskottets hemställan.

AnL 53 SYLVIA PETTERSSON (s):

Herr talman! Som Margareta Fogelberg sade är vi eniga i utskollet i det här ärendet. Vi har genom de aktuella motionerna, genom skrivelsen från riksantikvarieämbetet och genom den uppvaktning som vi har fått från läns-antikvarierna i Gollands län och Kalmar län uppmärksammals på den ökade

akliviteleri riär del gäller pluudririg av forrimiririeri, främst på Gotlarid och Öland, och att man har anledning att förmoda att metallsökare används. Kulturulskollet har bett justilieutskoltel all yttra sig över motionerna, och jusliiieulskotiet har kommit till slutsatsen alt kulturutskottet bör be regeringen att snarast la ställning till det lagstiftningsärende som aktualiseras av riksantikvarieämbetet.

Vi delar alltså den oro som kommer till uttryck såväl i motionerna som i skrivelsen från riksantikvarieämbetet - och hos länsautikvarierna. Defta gör vi bl.a. därför atl den pågående plundringen är elt allvarligt hot mot vårt kulturarv. Vi lycker alt del är nödvändigt med snabba ålgärder för all om möjligt stoppa den här verksamheten.

Mot derina bakgrund vill kulturutskottet i dag att riksdagen skall ge regeringen till känna som sin uppfattning aff det lagstiftningsärende som här har aktualiserats bör bedrivas med skyndsamhet. Vi tycker dessutom atl del förbud mot användning av metallsökare som redan i dag råder på Gotland skall utvidgas till atl omfatta även Öland.

Samlidigl lycker kulturutskollel, liksom justilieulskotlet, aff def är viktigt aft påpeka atl polisen redau nu sätter in resurser för att komma fill rätta med deu brottslighet som bedrivs även på det här området.

Herr talman! Med del anförda vill jag yrka bifall lill kullurulskonets hemställan i betänkandet ur 26.

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Metallsökare

AnL 54 GUNHILD BOLANDER (c):

Herr talman! År 1981 hade en skatljakl med metallsökare på gotländska fornlämningar satts i syslem. Efler del alt jag väckt eu motiori om förbud mot della 1982, fick vi efler sedvauligt utredriirigsarbete eri lagstiftning 1985, som dess värre nu inte längre är tillräcklig. Därför har under iririevararide riksmöte väckts elt arital motiorier som har beharidlats i riu föreliggaude betänkande.

Del som hände förra året på Gotland var atl en ny plundringsvåg drog fram över ell stort antal fornlämningar Det konstaterades atl del nu var utländska intressenter, som med ett myckel sofistikerat tillvägagångssätt skövlade fyndplatser av oersättligt värde för deri arkeologiska historieskrivningen. De arkeologiska myndigheterna slog då larm, vilket bl.a. har resulterat i dessa mofioner

I betänkandet anges alla de skäl för eu mera skärpt lagstiftriing på def här området som vi har anfört bl.a. i motion Kr222 och som har understrukits av riksantikvarieämbetet. Jag konstaterar då alt det förbud som i dag finns på Gotland kommer att omfatta också Öland från den 1 juli - och det är bra.

Meri utskottet har staurial för ett tillkäuuagivaude lill regeringen när det gäller en skärpnirig av straffbeslämmelserria. Jag kari ha förståelse för detta, meri det måste äridå få sägas i del här sammarihariget att det straff som firins i dag, högst sex månaders fängelse, är jämförbart med straffet för snafferi. Det är för närvarande inte möjligt för poliseri att ingripa i tillräckhg utsträckning. I vår motion har vi föreslagit fängelse i. högst två år - efter önskemål och krav fråu åklagaren i Visby.

Vi hade hoppats på en snabbare hantering, eftersom plundringen har tagit

5 Riksdagens proiokoU 1989/90:124

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Bidrag till Svenska riksteatcrn

ny fart uu under våren. Arkeologerna förutsåg ju att så skulle komma aft ske.

Jag anser att frågan är tillräckligt utredd. Så sent som inför beslutet 1985 gjordes en omfattaride undersöknirig, och jag meriar atl deu hade kunnat utgöra underiag för beslut om skärpning av straffet i vår Min förhoppning slår nu lill regeringen - alt den handlar snabbt. Annars går ytterligare ett år av fortsatt utarmning av vårt arkeologiska kulturarv.

Herr lalman! Jag har inget yrkande. Men jag hoppas all statsrådet Göranssori, sorii är riärvararide här, iriser del myckel allvarliga i situaliorien och vidtar de ålgärder som riksaulikvarieämbetel, statens historiska museer, arkeologerna på Golland och inte miust deu gotländska befolkningen förväntar sig - och atl det sker med största skyndsamhel. Vi har ett gemensamt ansvar för vårt kulturarv.

AnL 55 SYLVIA PETTERSSON (s);

Herr talman! Jag vill bara säga till Guuhild Bolander atl del ju inte enligt utskottets mening är fråga om någon ytterligare ulredning. Vi följer del råd vi fick från justitieutskottel - som säger all det visserligen är angelägel med snabba lagslifluiugsålgärder, men att det kan finnas sådana lagstiftningslek-niska och principiella straffrättsliga problem som gör att vi inte skall fa ställning nu, utan att vi skall be regeringen att återkomma. Och som Guuhild Bolander också kan läsa sig till, uppmanar ju utskollet regeringen att skyndsamt ta ställning i det här ärendet.

AriL 56 GUNHILD BOLANDER (c):

Herr talman! Jag har noterat att utskottet har varit myckel tydligt i sin uppfallriing. Man skriver med styrka och motiverar ganska kraftigt. Det sätter jag värde på.

Men jag är litet fundersam över justitieutskottets inställuiug, som mau har följt i kulturutskottet. Man vill tydligen ha eri mer utförlig utreduirig. Jag tycker atf def inte hade behövts i def här fallet. Men det är alltså eu bedömning som man har gjort.

Som jag tidigare sade har jag inte någol yrkande utan förutsätter alt det kommer atl bli en skyndsam handläggning från regeringens sida.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fanades under 148.)

12 § Bidrag till Svenska riksteatern

Föredrogs kulturutskottets betänkande 1989/90;KrU27 Tilläggsbudget II inom utbildningsdepartementets område

(prop. 1989/90:125 delvis).

AnL 57 LARS AHLMARK (m); Prot. 1989/90:124

Herr falman! Enligt budgetpropositionen har Svenska riksteatern "utsatt 17 maj 1990
sin ekoriomi för påfresfriirigar". Derina eufemism uttrycker uppenbarligen
det trista faktum att budgeten håller på att överskridas. °

Aritingen har denna situation uppkommit ulan departementets medgi- " '' vande. Då är det oförsiktigt, och underskottet bör föras över i ny räkning för atl på sikl belas av. All läcka del med ell extra anslag på 6 milj. kr, som regeringen föreslår, vore alt lägga hyende under lasten.

Eller också har överskridandet sketl med departemerilets goda miririe. Atl de nya medlen aviserades i budgetpropositiorieri arilyder ett sådanl otillbörligt samförstånd i syfte att sätta sig över riksdagens beslut förra året. Då har arisvarigl statsråd förfarit olämpligt och bör riäpsas i vederbörlig ordriing.

Anslagsfördelningen är ell av riksdagens viktigaste styrmedel. När den är fastställd är ramarna satta. Vi må tycka bra eller illa om vissa verksamheter vi må anse medelstilldelniugeri för sriål eller för gerierös i skilda avseerideri. Meri en budget är till för atf hållas; def är den som definierar verksamhetens omfattnirig, irite tvärtom. Eljest skapar vi oss bekymmer av ell slag som är alltför välkänt från t.ex. kommunal förvaltning.

När vi fråu moderat sida säger nej fill de föreslagna nya medlen markerar vi därför eu attityd fill riksdagens budgetarbete, inte lill Riksteaterns verksamhet.

För en teaterdirektör i landsorteri är irigenting omöjligt, säger August Blanche. Så är det - även i fråga om att hålla sin budget.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationen.

AnL 58 ANDERS NILSSON (s):

Herr talman! Utskoftsmajoriteten är inte särdeles övertygad av de argument som moderaterna för fram för sin reservation i det här befäukaudet. Jag noterar de beska kommenterar som Lars Ahlmark gör när del gäller Riksteaterns nuvarande verksamhet. Det är ju ett känt faktum att teatrar stundom har bekymmer med ekonomin. Meu kommentarerna har inte varit så beska när det har gällt en del andra teatrar som har befunnit sig i svårigheter tidigare. Därmed är jag inne på bakgrunden lill della anslag. Vid behandlingen för ett år sedan av budgeten för innevarande budgetår fauns det motionärer som föreslog, vilket riksdagen fattade beslut om, en myckel kraftig höjriing lill Operan och Dramalen. Motionärerna hade däremot glömt Riksteatern. Utskottsmajoriteten fann att detta var anmärkningsvärt och påtalade att Riksleatern i många avseenden kunde jämställas med de audra teatrarna. Del anslag på 6 milj. kr som vi nu behandlar var eu beställning från utskottet förra året. Delta kan rimligen inte vara ell påfund på grund av att teatern riu plötsligt har råkat i akuta svårigheter Def aviserades uämligeri redari i budgetpropositioneri i januari.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill hemställan i kulturutskottets betänkande och avslag på reservationen.

AnL 59 LARS AHLMARK (m):

Herr talman! Om Anders Nilsson hade lyssnat på milt inlägg hade häri
rioterai att jag irite alls hade riågra beska kommeritarer om Riksteaterns 47

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Bidrag tid Svenska riksteatern

verksamhet. Däremot hade jag möjligen litet beska kommentarer om regeringens och riksdagens hantering av detta auslagsäreude.

Vi har från moderat sida medverkat fill eri riivåhöjriirig på 8 miljorier för Sveriska riksfeaferri för riästkommaride budgetår, och vi har även förordat förstärkriirigar utöver riksdageus beslut uär det gäller teaterverksamheten ute i regioner i andra avseenden. Men vi moderater vill iute i efterhand gynna en institution som inte har accepterat sina ekouomiska ramar. Del vore förödande för riksdagens budgetarbete om mau lät den typen av metoder få spridning.

Anf. 60 ANDERS NILSSON (s):

Herr talmari! Def fakfiska resultatet för Riksfeateru med moderaterrias polifik är faktiskt 6 miljoner sämre än med socialdemokraternas politik.

AnL 61 LARS AHLMARK (m):

Herr talman! Den politik som Riksteatern har förf har nu kommit atl förankrats hos beslutsfattaren en månad innan budgetåret löper ut. Man har alltså på lösa boliner skaffat sig detta rörelseutrymme. Def anser vi är olämpligt.

Anf. 62 ANDERS NILSSON (s):

Herr falman! Det förefaller som om Lars Ahlmark inte har läst budgetpropositionen. Defta tilläggsanslag var nämligen aviserat redan i januari månad.

Anf. 63 LARS AHLMARK (m):

Herr talman! Det är fortfarande långt efter det aff verksamheten hade skapat en överkostnad som det inte fanns utrymme för i riksdagens budgetbeslut förra året.

AriL 64 ANDERS NILSSON (s):

Herr talmari! De här pengarna kunde man läsa om i kulturutskottets betänkande förra året. För nästan elt hell år sedau kunde man alltså utgå från alt detta skulle ske.

AnL 65 LARS AHLMARK (m):

Herr talman! Varför fattas då beslutet först uu, Anders Nilsson?

Överläggningen var härmed avslutad, (Beslul fattades under 14 8.)

138 Föredrogs

kullurulskonets betänkande

1989/90:KrU28 Uppskov med behandlingen av vissa ärenden och

konstitulionsutskottels betänkande Prot. 1989/90:124

1989/90;KU35 Vissa kyrkliga frågor (prop. 1989/90:100), 17 maj 1990

Andre vice talmannen konstaterade att inga talare var anmälda. (Beslut fattades under 14 8.)

14 § Beslut

Företogs lill avgörande socialutskottets betärikarideri 1989/90:SoU21, SoU23, SoU20, SoU 18 och SoU22, kulturufskottefs betänkanden 1989/90:KrU25, KrU24, KrU26, KrU27 och KrU28 samt korisfifutionsut-skoftets betärikaride 1989/90:KU35.

Socialutskottets betänkande SoU21

Utskottets hemställan bifölls.

Socialutskottets betänkande SoU23

Utskottets hemställan bifölls.

Socialutskottets betänkande SoU20

Utskottets hemställan bifölls.

Socialutskottets betänkande SoU 18

Utskottets hemslällari bifölls.

Socialutskottets betänkande SoLI22 Utskottets hemställan bifölls.

Kulturutskottets betänkande KrU25

Mom. 1 (medelsberäkriirigar för Sveriges Radio-koncernen)

Utskottels hemställan bifölls med 273 röster mot 37 för reservation 1 av Alexander Chrisopoulos och Kaj Nilsson.

Mom. 5 (TV-avgiftens storlek)

Utskottets hemställan - som slälldes mot reservation 2 av Kaj Nilsson -bifölls med acklamation.

Mom. 11 (frågor om reklam och avgiftsfiriarisieririg av Sveriges Radio) Först biträddes reservaliori 4 av Alexarider Chrisopoulos med 26 röster

mot 20 för reservafion 5 av Kaj Nilsson. 262 ledamöter avstod från aff rösta. Härefter biträddes reservation 3 av Ingrid Sundberg m.fl. med 96 röster

mol 19 för reservation 4 av Alexander Chrisopoulos. 194 ledamöter avstod

från att rösta. Slutligen bifölls utskottels hemställan - som ställdes mot reservation 3 av

Ingrid Sundberg m.fl. - genom omröstnirig med uppresning. 49

Prot. 1989/90:124 Mom. 12 (s.k. smygreklam i Sveriges Televisions säridriirigar)
17 maj 1990 Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 6 av Kaj Nilsson -

bifölls med acklamation.

Mom. 13 (Sveriges Radios organisation)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 7 av Ingrid Sundberg m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 16 (Tele-X-saiellilen)

Ulskoltels hemställan - som ställdes mol reservation 8 av Kaj Nilsson -bifölls med acklamation.

Mom. 18 (resursfördelningen mellan TVs båda kanaler, m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservatiori 9 av Jan Hyttring och Stina Gustavsson - bifölls med acklamation.

Mom. 19 (resursförstärkriirig lill TVs Norrbotteridistrikt)

Ulskoltels hemställan bifölls med 283 röster mot 22 för reservation 10 av Kaj Nilsson. 1 ledamot avstod från atl rösla.

Mom. 20 (utbyggnad av lokalradion)

Utskottets hemställan bifölls med 268 röster mot 40 för reservation 11 av Jan Hyttring och Stina Gustavsson.

Mom. 22 (Sveriges Radios kulturbevakning)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 12 av Ingrid Sundberg m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 26 (sjövädersrapporter i riksradions program 1)

Ulskoltels hemsfällan - som ställdes mot reservation 13 av Ingrid Sundberg m.fl. - bifölls med acklamation.

Motn. 27 (lokalradions tappningsräff)

Utskottets hemställan bifölls med 209 röster mot 94 för reservation 14 av Ingrid Sundberg m.fl. 5 ledamöter avstod från atl rösta.

Mom. 28 (vikliga varningsmeddelanden)

Ulskotlets hemslällari - som slälldes mol reservaliori 15 av Jari Hyttririg och Stina Gustavsson - bifölls med acklamation.

Mom. 31 (anslaget Kabelnämnden: Slöd till lokal programverksamhet)

Ulskoltels hemställan - som ställdes mol reservation 16 av Ingrid Sundberg m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 33 (närradionämndeus kostriader)

Utskottets hemslällari - som slälldes mol dels reservation 17 av Ingrid
Sundberg m.fl., dels reservation 18 av Jan Hyttririg och Sliria Gustavssou -
50 bifölls med acklamatiori. ■

Mom. 34 (anslaget Närradionämnden) Prot. 1989/90:124

Utskottets hemställan - som ställdes mol dels reservation 19 av Ingrid 17 maj 1990 Sundberg m.fl., dels reservation 20 av Jan-Erik Wikström och Margareta Fogelberg - bifölls med acklamafion.

Mom. 35 (reklam i uärradiori)

Utskottets hemställan - som ställdes mol dels reservation 21 av Ingrid Sundberg m.fl., dels reservation 22 av Jan Hyttring - bifölls med acklamation.

Mom. 36 (särskilt stöd lill vissa sändningskostnader)

Utskottels hemställan - som ställdes mot reservation 23 av Jan Hyllriug och Stina Gustavsson - bifölls med acklamation.

Mom. 38 (frågan om viss lagstiftning skall vara permanent)

Utskottets hemställan - som slälldes mot reservafion 24 av Jan Hyftring och Sfina Gustavsson - bifölls med acklamation.

Mom. 39 (utbyggnad av finländska TV-sändningar)

Utskottets hemställan bifölls med 262 röster mot 43 för reservation 25 av Jan Hyttring och Stina Gustavsson. 2 ledamöter avstod från aft rösta.

Mom. 40 (utbyggnad av programverksamhet mellan svensk och firiläridsk TV m.m.)

Ufskottets hemsfällari - som ställdes mot reservatiori 26 av Jari Hyttririg och Stina Gustavsson - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Kulturutskottets betänkande KrU24

Mom. I (beräknande av medel för Bidrag till projekt på filmområdel)

Utskottels hemställan bifölls med 193 röster mot 116 för reservation 1 av Jan-Erik Wikström m.fl. 1 ledamot avstod från att rösta.

Mom. 2 (beräknande av medel för Främjande av spridning och visning av värdefull film)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservafion 2 av Ingrid Sundberg m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 4 (lokalt arbete med video)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 5 av Jan Hyttririg och Stina Gustavsson - bifölls med acklamatiori.

Mom. 7 (berednirig av ett riytt film- och videoavtal)

Utskottefs hemsfällari - som ställdes mot reservation 6 av Jan Hyftring och
Stiria Gustavssou - bifölls med acklamafion. 51

Prot. 1989/90:124 Mom. 9 (anslaget Stöd till foriogram och musikalier)
17 maj 1990 Utskottets hemställau bifölls med 254 röster mot 54 för reservaliori 7 av

Ingrid Sundberg m.fl.

Mom. 10 (arislaget Slöd till kulturtidskrifter)

Utskottets hemställan bifölls med 269 röster mot 37 för reservation 8 av Alexander Chrisopoulos och Kaj Nilsson.

Mom. 12 (beräknande av medel för Stiftelsen Litteraturfrämjandet för utgivning av En bok för alla, m.m.)

Utskottets hemsfällan - som ställdes mot reservation 9 av Ingrid Sundberg m.fl. - bifölls med acklamafion.

Mom. 14 (översyn av litferatursfödets utformning)

Utskottets hemsfällan - som ställdes mot reservation 11 av Ingrid Sundberg m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 22 (bidrag till utvecklingsarbete beträffande handikappbibliotek m.m.)

Utskottets hemställan bifölls med 249 röster mol 59 för reservation 12 av Jan Hyllriug m.fl. 2 ledamöter avstod fråu aff rösta.

Mom. 26 (bevarande av å, ä och ö)

Utskottets hemställan bifölls med 278 röster mot 29 för reservation 14 av Kaj Nilsson.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Kulturutskottets betänkande KrU26

Utskottets hemställau bifölls.

Kulturutskottets betänkande KrU27

Utskottets hemställan - som slälldes mot reservationen av Ingrid Sundberg m.fl. - bifölls med acklamation.

Kulturutskottets betänkande KrU28

Utskottets hemsfällan bifölls.

Konstitutionsutskottets betänkande KLI35

Mom. 1

Anf. 66 ANDRE VICE TALMANNEN;' ;

I detta moment föreslås ändring i. lagen om svenska kyrkan. Av ändringsförslaget framgår aft ändringen önskas bli genomförd med ett enda beslut. För bifall härtill krävs alt minsl tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter förenar sig om beslutet. Beslut skall fattas geuom omröstning. Omröstningen kommer att förrättas med rösträkning. 52

Utskottets hemställan bifölls med 302 röster mot O för avslag. 4 ledamöter Prot. 1989/90:124
avstod från alt rösta. 17 maj 1990

Utskottets hemsfällan hade alltså bifallits med erforderligt antal röster, ''

dvs. minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter hade biträtt utskottets hemställan.

Mom. 2 '

Utskottets hemställan bifölls.

15 § Anmälan om frågor

Anmäldes aft följande frågor framställts

den 16 maj

1989/90:626 av Barbro Sandberg (fp) till statsrådet Bengl Lindqvist om normerna för barnstugor;

I dag är det stor brist på barnomsorgsplatser i många kommuner, beroende dels på lokalbrist, dels på persorialbrisf. För atf råda bot på denna situation prövar man olika modeller för verksamheten.

Men måriga gånger stöter man på ofattbara hinder Så händer def t.ex. att yrkesinspektionen vill förbjuda verksamhet eller hotar stänga redau fungerande dagis i villor på grund av för låg takhöjd.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga;

Avser socialministern att vidta åtgärder så atf händelser av deriria art ej kari ske?

1989/90:627 av Görel Thurdin (c) till industriministern om kärnkraftverket i Greifswald:

Enligt uppgifter i pressen har öst- och västtyska experter kommit lill slutsatsen att kärnkraftverket i Greifswald, beläget ca 20 mil fråu Skånes kust, av säkerhetsskäl måste stängas omedelbart i syfte aff förebygga en katastrof liknande den i Tjernobyl. Bristerna i verket kan eriligt deriria expertuuder-sökning inte åtgärdas genom förändringar i kärnkraftverkets koristmktion.

Experternas slutsatser är infe oväntade med hänsyn till de olyckor och incidenter som tidigare inträffat vid verket och som nu blivit kända. Undersökningen är också en bekräftelse på att en fortsatt drift vid reaktorerna medför stora olycksrisker Vid en olycka är riskerna för radioaktivt nedfall över framför allt de södra delarna av Sverige mycket stora.

Enligt min menirig bör därför Sverige iriterriationellt verka för all alla fyra reaklorerria i Greifswald stängs snarast.

Med härivisriirig till vad som ariförts vill jag fråga statsrådet:

År regeringeri beredd att såväl i iriterriatioriella orgari som på aririat sätt
verka för att driften vid kärnkraftverket i Greifswald stoppas? 53

Prot. 1989/90:124 den 17 maj 17 maj 1990

1989/90:628 av Göran Åstrand (m) till arbetsmarkriadsmiriistern om polska

sommarvikarier inom sjukvården:

De senaste somrarna har den svenska sjukvården i betydande utsträckning fått möjlighet att hålla sjukvård och främst långvård öppen genom ett tillskott av tillfällig arbetskraft från Polen. Enligt uppgift har regeringen stoppat möjligheten för polacker att få arbetstillstånd för arbete i sjukvården i sommar, uppenbarligen av hänsyn till de svenska fackliga organisationerna. Resultatet synes bli att sjuk- och långvård i betydande utsträckning inte kommer att kunna ge avsedd vård.

Jag vill därför fråga statsrådet följande;

Varför har regeringen vidtagit denna åtgärd och vilka konsekvenser kan väntas för sjuk- och långvård?

1989/90:629 av Pär Granstedt (c) till kommunikationsministern om trafiken genom Södertälje:

Skadan på och avstängnirigeri av motorvägsbrori i Södertälje visar en oacceptabel sårbarhet i kommunikationerna genom Södertälje. Södertälje kommun har under många år arbetat för atf få fill stånd en riy högbro som ersättriirig för den uttjänta slussbrou. Frågan har dock ständigt skjutits framåt i tideri i deri statliga vägplaneringen.

Frågan har uu ocksä väckts om att ersätta de nuvarande öppningsbara vägbroarna med eri icke öppningsbar högbro.

Vilka ålgärder planeras för att minska sårbarheten för trafikeri genom Södertälje?

1989/90:630 av Görel Thurdin (c) till statsrådet Erik Åsbrink om tullbevakningen m.m.:

Just uu pågår ett omfattande arbete inom fullverket med övergång till datoriserad behandling av tullärenden. I budgetpropositionen har tullfaxe-ririgs- och koritrollarbetet liksom de närmast föregående åren undantagits fråri besparirigskrav. Vidare föreslogs att def irite skulle ske en fortsatt ried-dragning av tullverkets administrativa resurser med hänsyn till att förändringarria i tullverksamheten för närvarande kräver extra stora administrativa insatser

Riksdagen har dessutom betonat vikten av att narkotikabekämpningen har fillräckliga resurser

Tullverket har skickat ut förslag på remiss som kan leda till att många tullstationer läggs ned.

Enbart i Norrland finns förslag på nedläggning av, tullstationer i Piteå,
Karlsborg och Örnsköldsvik, förutom neddragningar på kvarvarande statio
ner i t.ex.Sundsvall. Hamnstäder med färjehnjer och en frekvent utlandstra
fik har behov av permanent övervakning.
54 Med anledning av detta vill jag fråga finansmiriisterri:

Vilka åtgärder avser regeringen alt vidta för att service oeh bevakning på Prot. 1989/90:124
tullomådet skall kunna upprätthållas över hela landet? 17 maj 1990

168 Kammaren åtskildes kl. 15.55. lu fidem

OLOF MARCUSSON

IGunborg Apelgren

Prot. 1989/90:124

17 maj 1990 Innehållsförteckning

Torsdagen den 17 maj

1 8 Justering av protokoll................................................................................ 1

2 8 Förlängd ledighet 1

3 8 Förnyad bordläggning................................................................................ 1

4 8 Beslul rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats den 16

maj.................................................................................................................. 1

Justitieutskottets betänkande JuU30............................................................. 2

Trafikutskottets betänkande TU23................................................................. 2

Firiarisutskotlets betärikande FiU26............................................................... 2

Lagutskottels betänkande LU32..................................................................... 2

Lagutskottets betänkande LU33.................................................................... 2

Näriugsulskottets betänkande NU43.............................................................. 3

5 8 Meddelande om samlad votering............................................................... 3

6 8 Ny myndighet för kontrollen och tillsynen på läkemedelsområdet

m.m................................................................................................................. 3

Socialutskottets betänkande SoU21

Tobak.............................................................................................................. 3

Socialutskottets betänkande SoU23 Beslut fattades under 14 §

7 8 Gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar 3

Socialutskottets betärikaride SoU20

Deban

Barbro Sandberg (fp)

Beslul fattades under 14 §
88 Gallring enligt socialtjänstlagen................................................................. 4

Socialutskottets betänkande SoU18
Tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1989/90.......................... 4

Socialutskottets betänkande SoU22

Beslut fattades under 14 §
9 8 Radio och television.................................................................................. 4

Kulturutskottels belänkande KrU25

Debaft

Ingrid Sundberg (m)

Jan Hyttring (c)

Alexander Chrisopoulos (vpk)

Kaj Nilsson (mp)

Åke Gustavsson (s)

Förste vice talmannen (om debattreglerna)

Göran Åstrand (m)

Erkki Tammenoksa (s)
56 Jan-Erik Wikström (fp)

Utbildningsminister Bengt Göransson Elisabeth Fleetwood (m) Beslut fattades under 14 §

108 Anslag till film m.m., tidskrifter och litteratur...... 35

Kulturutskottets betänkande KrU24

Debatt

Göran Åstrand (m)

Margareta Fogelberg (fp)

Stina Gustavsson (c)

Alexander Chrisopoulos (vpk)

Kaj Nilsson (mp)

Erkki Tammenoksa (s)

Beslut fattades under 14 §

11................................................................... 8 Metallsökare 44

Kulturutskottets betänkande KrU26

Debaft

Margareta Fogelberg (fp)

Sylvia Pettersson (s)

Gunhild Bolander (c)

Beslut fattades under 14 §

12................................................................... 8 Bidrag till Svenska riksteatern 46

Kulturutskottets betärikande KrU27

Debatt

Lars Ahlmark (m)

Anders Nilsson (s)

Beslut fattades under 14 §

13................................................................... 8 Uppskov med behandlingen av vissa ärenden 48

Kulturutskottets betärikande KrU28

Vissa kyrkliga frågor............................................ 49

Konstitutionsutskottets betänkande KU35 Beslut fattades under 14 §

148 Beslut......................................................... 49

Socialutskottets betänkande SoU21....................... 49

Socialutskottets betänkande SoU23....................... 49

Socialutskottets betänkande SoU20....................... 49

Socialutskottets betänkande SoU18....................... 49

Socialutskottets betänkande SoU22....................... 49

Kulturutskottets betänkande KrU25........................ 49

Kulturutskottets betänkande KrU24........................ 51

Kulturutskottets betänkande KrU26........................ 52

Kulturutskottets betänkande KrU27........................ 52

Kulturutskoftets betänkande KrU28........................ 52

Konstitufiorisutskottets betärikaride KU35............... 52

Andre vice talmannen (om voteringen)

15 8 Anmälan om frågor

1989/90:626 av Barbro Sandberg (fp) om normerna för barn
sfugor .......................................................... 53

Prot. 1989/90:124 17 maj 1990

Prot. 1989/90:124 1989/90:627 av Görel Thurdin (c) om kärnkraftverket i Greifs-

17 maj 1990 wald........................... ....................... ... 53

1989/90:628 av Göran Åstrand (m) om polska sommarvikarier

inom sjukvårdeu.......................................................................... ... 54

1989/90:629 av Pär Granstedt (c) om trafiken genom Södertälje 54

1989/90:630 av Görel Thurdin (c) om tullbevakningen m.m.. . 54