Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1989/90:120

Fredagen den 11 maj

Kl. 9.00-11.04

1 § Svar på interpellation 1989/90:162 om naturgas

Anf, 1 Industriminister RUNE MOLIN;

Herr lalman! Hädar Cars har ställt följande fyra frågor till mig:

1, Hur slora är förlusterna i den svenska satsningen på naturgas, och hur
fördelar de sig över åren?

2. Hur och av vilka läcks dessa förluster?

3. Vilka är de motsvarande erfarenheterna av nalurgassatsningen i Danmark, och kan vi i Sverige dra nytta av dessa erfareriheter i planeringen för en eventuell försatt utbyggnad av nalurgasnälet i Sverige?

4, Vilka överväganden rörande utbyggandet av naturgasriätet i Sverige
gör deri sveriska regeringen?

Såvitt jag känner till har det inte gjorts någon fullständig sammanställning av kostnaderna för den svenska naturgasinlroduktionen. Del är därför inte möjligl atl lämna elt uttömmande svar på Hädar Cars tvä första frågor Jag skall dock försöka reda ut begreppen, ulan anspråk på all göra någon ekonomisk analys.

Introduktionen av naturgas i vårt land kräver betydande insatser för kompetensuppbyggnad och för invesleringar i rörsystem m.m. Det är fråga om en långsiktig verksamhet, som oundvikligen leder lill förluster under de första åren.

Krav på affärsmässighet vid introduktionen av naturgas har i princip gällt alltsedan naturgasfrågan blev aktuell i slutel av 1970-lalel. Det har således förutsatts att gasen skall konkurrera på lika villkor med andra bränslen och alt varje nalurgasprojekl skall ge rimlig avkastning pä satsat kapital, sett över projektets livslängd.

De avsteg som har gjorts från denna princip har berott på all svårigheterna i själva startskedet visade sig vara större än väntat. Det bedömdes som nödvändigt med ell visst statligt slöd för all en introduktion av gas skulle kunna genomföras, något som då sågs som ell viktigt led i arbetet med att minska del svenska oljeberoendet. Stödet gällde i huvudsak Sydgasprojektel. De avgörande besluten om detta projekt och om import av naturgas från Danmark fattades år 1980.

Stödet till Sydgasprojektel lämnades ursprungligen främst i form av en statlig förlusltäckningsgaranti lill de regionala intressenterna i Sydgas AB.

1 Riksdagetis protokoll 1989/90:120

Svar på interpellationer

Prot. 1989/90:120 11 maj 1990

Svar på interpellationer

dvs. tre Skånekommuner och Sydkraft AB. Redan efter några år visade kalkylerna på aft projektet skulle komma alt ge slora underskoll, räknat under en 20-årsperiod från driflsslarlen år 1985. Skälet härtill var bl.a. atl avtalet om import av dansk gas var olämpligt utformat. Efter regeringsskiftet hösten 1982 prövade den socialdemokratiska regeringen alla möjligheter att få projektet på rätt köl, bl.a. genom alt begära eri omförhandling av priset på gasen från Danmark. Della visade sig dä omöjligt. Även en nedläggriirig av projektet övervägdes, men kostnaderna härför hade pä delta stadium blivit alltför höga.

Resultatet blev all staten år 1983 gick in som hälfteridelägare i Sydgas, varigenom den statliga förlustläckningsgarantin kunde slopas. I uppgörelsen ingick bl.a, aft gasdistribulörernas kostnader för invesleringar i gasnäl skulle kunna få bidrag med högst 60 milj, kr enligt samma regler som då gällde för stöd lill utbyggnad av fjärrvärmenäl.

Det visade sig efler några är att statens ägarengagemang i Sydgas innebar nackdelar Ägarna i bolaget kom därför är 1987 överens om atl staten skulle träda ut. 1 samband därmed åtog sig staten all tillskjuta ett belopp av 202,5 milj. kr för atl täcka statens andel av Sydgas ackumulerade förluster Statens aktier överläts fill Sydkraft för en krona. Därmed gick det av staten satsade aktiekapitalet 25 milj. kr. förlorat. Elt räntefritt lån till Sydgas på samma belopp fick slå kvar till år 1995.

Vid sidan av slödel lill Sydgasprojektel har staten under åren 1976—1983 finansierat verksamheten inom del statliga SwedeGas AB genom ett antal villkorade lån över statsbudgeten. Del sammanlagda lånebeloppet har uppgått lill ca 280 milj. kr Dessa lån har i huvudsak eflergivits i enlighet med lånevillkoren.

Vallenfall blev år 1984 huvudägare i SwedeGas och har tillskjutil ytterligare några tiotal miljoner kronor för ulredningskoslnader m.m. Därtill har Vattenfall i form av ett ränte- och amorteririgsfritl län pa för riärvarande 152,3 milj. kr. finansierat den överkapacitet i stamledningen i Skåne som ännu inte las i anspråk för Sydgas- och Väslgasprojeklens behov. En del av dessa medel väntas komma all kunna återvinnas. Övriga investeringar finansieras genom ökningar av aktiekapital, ägartillskott m.m. Härvid tillämpar Vattenfall och övriga ägare marknadsmässiga förräntnirigskrav.

Verksamheleri iriom SwedeGas visar alltjämt elt riegativl ekonomiskt re-slutat. Per den 31 december 1989 uppgår den ansamlade förlusteri i bolaget före ägartillskottet till ca 200 milj. kr. Först om riågra år väritas de årliga re-sultateri kuriria bli positiva. Delta är fulll uormall ioom en verksamhet som kräver stora inilialinvesleringar Investeringarna skall dock vara lönsamma på lång sikl. Delta har också varit en grundläggande förutsällning för den breddning av ägandet i SwedeGas som har överenskommits mellari Vattenfall och vissa kommuuala och enskilda intressenter Förslag i denna fråga behandlas nu av riksdagen (prop. 1989/90:125 bil. 11).

Om jag summerar de olika posterna blir resultatet alt staten sedan år 1976 i olika former har tillskjulit omkring 700 milj. kr till nalurgasverksamhet utan möjlighet lill återvinning. Räkriat i dagens penningvärde är insatsen omkring 1,1 miljarder kronor.

För övriga intressenter torde förlusterna i gasverksamhelen vara förhål-

landevis små. Enligt vad jag har erfarit räknar de kommunala och de enskilda delägarna i Sydgas AB med all kunna återvinna medel som de har tillskjutit för förlustläckning i bolaget.

Jag har inte berört frågan om skaller och avgifter på naturgas. Del förutsattes vid uppgörelsen om Sydgasprojektel år 1983 alt skallen på naturgas per energienhel skulle fastställas till cirka tre fjärdedelar av skatten pä eldningsolja. Så skedde också. När regeringen år 1986 i samband med elt förslag om höjning av oljeskalten föreslog att denna relation skulle förbli oförändrad, dvs. alt också gasskatten skulle höjas, gick riksdagen emot förslaget. Gasskatten blev då cirka hälften av oljeskalten. Också vid en senare höjning av oljeskalten år 1988 lämnades gasskallen oförändrad, varigenom denna skatt minskade till omkring en tredjedel av oljeskatten.

Det förslag om reformering av de indirekta skatterna (prop. 1989/90:111) som nu ligger pä riksdagens bord innebär att energibeskattningen ges en skarpare miljöprofil, bl.a. genom införandel av en koldioxidskalt. För naturgasen innebär delta en fördubbling i förhållande till nuvarande skall. Den totala skattebelastningen på gas blir enligt förslaget åter omkring hälften av skatten på eldningsolja. Enligt regeringens uppfattning är delta en rimlig relation med hänsyn till gasens betydande miljöfördelar

Jag övergår till Hädar Cars tredje fråga, som gäller erfarenheterna av nalurgassatsningen i Danmark.

Det danska nalurgasprojeklels ekonomi har grundligt analyserats av en arbetsgrupp tillsatt av den danska energiministern. Gruppen publicerade sin rapport i november 1989. Av denna framgår atl projektet har utvecklats väsentligt sämre än väntal. Gruppens kalkyler pekar på att del totala underskottet under projektperioden fram lill år 2005 kommer att uppgå till nära 7 miljarder danska kronor, räknat som nuvärde, såvida inga åtgärder vidtas. Della gäller trots att gasen i Danmark är befriad från energiskatt.

En orsak till del danska gasprojeklets svaga ekonomi anses vara alt man från början hade ambitionen att täcka in en så stor del av marknaden som möjligl genom ett finmaskigt distributionsnät. Detta har lett till höga kostnader och elt dåligt utnyttjande av kapaciteten, i synnerhet som energianvändningen har minskal lill följd av hushållning. Man bör dock i sammanhanget komma ihåg alt beslut om gasprojekiet fattades vid en tidpunkt då Danmark hade stora problem till följd av elt mycket högt beroende av importerade bränslen. Genom den inhemska naturgasen har detta beroende kunnat minskas väsentligt.

Efter en uppgörelse mellan regeringen och socialdemokraterna har det danska folketinget nyligen antagit ett förslag till åtgärdsprogram som har till syfte bl.a. att stärka nalurgasprojeklels ekonomi. Elt viktigt inslag i programmet är ökad användning av naturgas för decentraliserad kraftvärmeproduktion. Vidare skall den ekonomiska styrningen av gasprojekiet stramas upp.

Vi följer noga utvecklingen av det danska gasprojekiet, bl.a. genom löpande kontakter med det danska energiministeriet. I den mån erfarenheterna frän Danmark kan tillämpas på våra förhållanden kommer de givetvis att beaktas.

Betriiffande Hädar Cars sista fråga vill jag allmänt hänvisa till vad statsmi-

Prot. 1989/90:120 11 maj 1990

Svar på interpellationer

Prot. 1989/90:120 11 maj 1990

Svar på interpellationer

nistern anförde om naturgas i sill svar den 20 april på två interpellationer (1989/90:152 och 160) om energipolitiken. Naturgasen kan komma att få betydelse vid utbyggnaden av ny elproduktion under 1990-lalet, inte minsl i kraftvärmeanläggningar Regeringen ser ocksä positivt på en ökad naturgasanvändning inom industrin, där gasen utgör elt frän bl.a. miljösynpunkt fördelaktigt alternativ till olja och kol.

Jag vill i sammanhanget betona atl det är de kommersiella aktörernas sak alt besluta orn import av gas och om invesleringar i rörledningar och andra anläggningar. Statsmakternas uppgift är att fastställa ramvillkor. Jag har redan berört kravet på affärsmässighet och del nya energiskattesystemet. Också i fråga om miljö, försörjningstrygghet och beredskap ställs ramvillkor som företagen måsle kunna uppfylla. Det är givetvis av stor betydelse att företagen kan fä klara besked om de villkor som gäller, nu och under överskådlig lid framåt.

Statsministern påpekade i sill interpellationssvar atl omställningen av energisystemet är ett långsikfigt arbete, som kräver en bred samverkan i samhället. Detta gäller i hög grad riaturgasomrädet, med tanke på de stora inilialinvesteringarna och de betydande ekonomiska riskerna.

AnL 2 HÄDAR CARS (fp);

Herr talman! Jag vill lacka industriminislern för svaret, vilket jag finner sakligt korrekt och intressant, men också oroande.

Det framgår av svaret all förlusterna på det svenska gasnätet redan är ganska omfattande - i dagens penningvärde över 1 miljard, och det är förlus-ler som i allt väsentligt får bäras av stat och kommun. Nu säger industriministern all del är någonting man måste räkna med under ett första inlroduk-tionsskede, och del kan ju vara riktigt atl introduktionsskedet i Sverige alltjämt är förhållandevis kort. ungefär fem är

Sä myckel mera oroväckande blir det när man jämför med Danmark, där man har utnyttjat naturgas under en längre tid. Där räknar man med förluster som är sjufalt större för stat och kommun, alltså bortåt 7 miljarder, för den danska nalurgassatsningen. Det är siffror som skrämmer mig, och jag vore intresserad av atl höra om inte också industriministern känner en viss oro för de ekonomiska konsekvenserna av en ökad satsning på naturgas.

Sedan vet vi, herr talman, att man bl.a. i kanslihuset räknar intensivt på en betydande satsnirig på naturgas - framför allt i anslutning till det beslul som fattats inom socialdemokratin för att söka tillgodose vissa grupper och bygga över den splittring som i energifrågan är sä framträdande inom det slora partiet. Jag länker bl.a. på det beslut som statsminister Ingvar Carlsson gick ut med ivrigt påhejad av dåvarande energiministern Birgitta Dahl om en tidigareläggning av kärnkraftsavvecklingen med avstängning redan 1995/96 av två reaktorer. Det framgår också av del interpellationssvar där Ingvar Carlsson, citerad av industriministern här i dag, säger alt naturgasen kan komma atl få betydelse vid utbyggnaden av ny elproduktion. Skall man dessutom, som anges i interpellationssvaret från industriminislern, återvinna en del av de pengar som man i dag ser som förluster bygger det naturligtvis också på atl man får en väsentligt ökad användning av naturgas.

Det framgår på många olika sätt atl svensk industri är bekymrad över re-

geringens energipolitik. Jag vet inte om industriministern uppfattar sig slå SSAB nära. SSABs chef Leif Gustafsson säger i den årsberättelse som kom för bara några dagar sedan atl energipolitiken är elt orosmoment, och all den med all sannolikhet kommer atl leda till väsentligt kraftiga prishöjningar på elenergin än i våra konkurrentländer Vidare sägs atl vi i dagsläget har ungefär samma elkostnad som flertalet konkurrenter i Västeuropa, men alt den svenska energipolitiken därför borde sträva efter att bibehålla denna situation i stället för atl skapa konkurrensnackdelar för storindustrin och övrig energikrävande basindustri. Chefen för ASEA Brown Boveri AB i Sverige, Bert-Olof Svanholm, skrev i en artikel i Dagens Nyheter nyligen; "Vi känner inget förtroende för energipolitiken så som den presenterats av den fyrhöv-dade arbetsgruppen. Vi löper risken att redan den befarade elbristen kan leda lill höjda elpriser och påskynda utflyttningen av våra viktiga basindustrier"

Så ser alltså industrin på det hela.

Jag fick också nyligen en bok från Naturskyddsföreningen där Susanna Baltscheffsky skriver: "Samtidigt hotar eu gasetablering möjligheterna för

de inhemska bränslena, t.ex. biobränslen . Men gasens miljövänlighet

har blivit alltmera omdiskuterad. Inför det allvarliga hot som växthus
effekten utgör står det klart atl grunden för energisystemen världen över

måsle vara de förnybara energikällorna. En slor satsning på naturgas

innebär alltså atl vi binder upp oss för lång lid framöver på ett fossilt
bränsle.--- I dag ulgör naturgasen drygt en procent av den totala energi-
tillförseln. Swedegas' mål är att år 2000 sörja för en åttondel, eller 55

TWh, av den samlade svenska energitillförseln. Det varslar om en ännu

större låsning till naturgasen. Ska naturgasen ersätta kärnkraftsel blir

dock utsläppen av koldioxid till atmosfären större. Om samtliga tolv reakto
rer ersätts med naturgas skulle de svenska koldioxidutsläppen öka med

tjugo procent."

Jag undrar om det finns något i det resonemang som hon för som industriministern finner felaktigt och om industriminislern med lugn kan se på en ulveckling som får dessa konsekvenser Jag kan det inte.

Prot. 1989/90:120 11 maj 1990

Svar på interpellationer

Anf. 3 Industriminister RUNE MOLIN;

Herr talman! Jag vill göra några påpekanden om naturgasen med anledning av vad Hädar Cars här framförde.

För det första är naturgasen del ur miljösynpunkt bästa alternativet av de fossila bränslen som finns tillgängliga. Den kan ersätta kol och olja och skapa en väsentligt bättre miljösituation än om vi har kvar de anläggningar som bygger på dessa råvaror Dessutom medför naturgas mindre utsläpp av koldioxid. Del innebär i delta sammanhang miljöfördelar.

För det andra kommer naturgasens plats i det svenska energisystemet atl bero på del energibeslul som vi skall fatta här i riksdagen i höst och som skall föregås av överläggningar mellan de olika partierna.

För det tredje kommer naturgasens introduktion och utbyggnad i övriga delar av Sverige atl bero på dess kommersiella möjligheter Avsikten är inte atl staten skall gå in med ytterligare resurser i introduktiorien, ulan utbyggnaden av naturgasnälet måste ske på hell kommersiella villkor

Prot. 1989/90:120 11 maj 1990

Svarpa interpellationer

För det fjärde är del riktigt, som Hädar Cars påpekar, all det finns ett problem när det gäller konkurrensen mellan naturgasen och biobränslena. Della är en fråga som vi måsle lösa, eflersom vi kraftfullare vill introducera biobränslen i det svenska energisystemet. Vi behöver dessa bränslen när kärnkraften framöver skall avvecklas.

För det femte är del utomordentligt angeläget atl vi kan nå en bred enighet i pariamenlel kring energipolitiken. Därför har statsministern inbjudit lill överläggningar, och jag delar den uppfattningen att vi, i de olika partierna, bör anstränga oss för att få en så bred samling som möjligt i riksdagen kring ett energibeslut. Detta för alt få den långsikthet som industrin eftersträvar enligt de företagsledare som Hädar Cars citerade.

Jag tycker inte att vi nu skall läsa våra positioner Låt oss gå till en diskussion där vi är öppna för olika alternativ, prövar och försöker finna vad som kan vara den bästa lösningeri för all få deri långsiktighet som vi behöver i energipolitiken, något som kraflinduslrin, övrig industri, myndigheterna och alla andra önskar sig.

Del finns ingen anledning alt i dag börja gräva ner sig i skyttegravar Den av socialdemokraterna framlagda rapporten om energipolitiken är ett diskussionsinlägg för atl vi skall kunna få i gång en överläggning med de andra partierna och försöka komma fram till den breda överenskommelse som jag har talat om. Det är den viktigaste delen i energipolitiken för närvarande.

Anf. 4 HÄDAR CARS (fp):

Herr lalman! Jag kan instämma med industriministerri atl energipolitiken

"är ett sådant område där del finns ell behov av breda lösningar Men man

kan inte både i förlid stänga av svensk kärnkraft och ha den kvar Innan vi

går lill förhandlingar tror jag atl regeringen måste bestämma sig för hur den

vill ha det pä den punkten.

Om regeringen vill fullfölja beslutet om en tidigareläggning av avvecklingen finns det partier i riksdagen som ställer sig bakom detta. Regeringen får med stöd av de partierna möjlighet alt åstadkomma en sådan politik med en ganska bred samling i riksdagen. Funderar regeringen i ställel på att ha kvar kärnkraften fram till 2000-talet - vårt gemensamma mål är att den skall vara avvecklad till år 2010 - finns det förutsättningar för en uppgörelse med bl.a. folkpartiet. Men regeringen måsle först bestämma sig för om den själv har någon uppfallning i sakfrågan. Förhandlingar i vilka man inte ens vet utgångspunkterna är för oss inte något eftersträvansvärt. Vi ser ingel behov av att della i förhandlingar innan regeringen har klargjort siri ståndpunkt i della avseende.

Herr talman! Jag skall ta ytterligare citat ur en skrift, och jag vill fråga industriministern om han kan instämma i del som här sägs. Det är hämtat ur en skrift med titeln Energisystem för miljö och välfärd, utgiven av Fabriks, Gruv, Metall och Pappers:

"Om kärnkraftsavvecklingen genomförs enligt gällande tidplan kan väl
färds- och sysselsältningskraven bara tillgodoses till priset av försämrad
miljö.----------------------------- För att undvika en situation där miljöhänsynen ställs i direkt kon
flikt med välfärds- och sysselsältningsintressena bör i första hand kärnkrafts-
avvecklingens tidplan omprövas. En sådan omprövning är inte bara förenhg

med folkomröslningsresultalet utan framstår rent av som en förutsättning
för all leva upp lill detta.------------------ Vi måste få lid alt utveckla och utvärdera alter
nativen innan en slutgiltig tidplan för avvecklingen fastställs. 90-lalel kom
mer alt behövas för atl skapa dessa förutsättningar Behovet av energi -

och då framför allt i form av el - ökar oavbrutet. Varken vindkraft eller

biobränslen är i dag ekonomiskt rimliga alternativ till kärnkraften. Hela

90-talet kommer att behövas för denna oerhört dyrbara men nödvändiga verksamhet. Dagens osäkerhet och tveksamhet om de förnybara energialternativen måste övervinnas. Målet bör vara aft vid sekelskiftet ha en klar bild av dessa energikällors förtjänster och nackdelar vid storskalig användning.

-- Miljöskäl talar starkt emot en sådan introduktion ", dvs. emot alt

man binder sig vid fossila bränslen.

Är delta någonting som industriministerri är beredd all irislämma i? Del vore iritressanl atl höra hans uppfattnirig på deri punkten. Jag är beredd all instämma i detta.

Prot. 1989/90:120 11 maj 1990

Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.

2§ Svar på interpellation 1989/90:146 om mobbning inom försvaret

Anf. 5 Försvarsminister ROINE CARLSSON;

Herr lalman! Hans Lindblad har frågat mig om vilka åtgärder som bör vidtas inom försvaret för all förhindra att eriskilda värriplikliga utsätts för mobbriing. Han lar i sammanhanget också upp frågan om vilka ålgärder som krävs för aft komma till rätta med fördomar mot kvinnor på försvarets förband och skolor

Till alt börja med vill jag säga atl del är elt mycket viktigt ämne som Hans Lindblad lar upp. Det som en del kallar mobbning och som av andra be-riämris psykiska trakasserier eller social utstöluirig är ett problem som finns på många arbetsplatser Faslän mobbning i arbetslivet inte är någon ny företeelse är det först på senare år som problemet i någon högre grad börjat uppmärksammas.

Försvarets arbetsplatser utgör i del här sammanhanget ingel undantag. Mobbning har förekommit och förekommer på vissa håll bland såväl värnpliktiga som anställd personal. I dagens läge går det inte att säga hur omfattande problemet är eflersom del inte kartlagts i detalj, men givetvis är det fullkomligt oacceptabelt alt mobbning över huvud taget förekommer. Som Hans Lindblad också påpekar är del särskilt allvarligl när en värnpliktig utsätts för mobbning. En värnpliktig lyder under en plikllag och kan till skillnad från en ariställd därför irite byta jobb.

Frågor om mobbning har på senare lid fått ökad uppmärksamhet inom försvaret och ett aktivt arbete har påbörjats för aft öka kunskapen bland anställda och värnpliktiga om hur mobbning skall förebyggas och åtgärdas. Enligt min mening är det just mer information och utbildning som behövs, eftersom kuriskapen om hur man hanterar komplicerade sociala konflikter i allmänhet är bristfällig på de flesta håll i arbetslivet.

Det räcker emellertid inte atl kunskapen ökar om hur man hanterar pro-

Prot. 1989/90:120 11 maj 1990

Svar på interpellationer

blem av del här slaget. En förändring av attityderna måste också komma till stånd. Åven här är ökade kunskaper bland anställda och värnpliktiga nyckeln till förändring. På försvarets arbetsplatser är detta arbete särskilt viktigt, eflersom det på vissa håll fortfarande finns en myckel luff attityd till problem av del här slaget.

Arbetel med alt förebygga mobbning är ett långsiktigt arbete som måste bedrivas kontinuerligt och bli ett normalt inslag i myndigheternas ordinarie utbildning och verksamhet. Del räcker inte all arrangera exempelvis enstaka ulbildningstillfällen när del är fråga om ett arbele som lill stor del handlar om att bearbeta fördomar och attityder Myndighetschefen spelar i sammarihariget eri huvudroll, eftersom eu chefs inställning till förändringsarbele oftast är tongivande för övrig personal på myndigheten. Del är också viktigt alt myndighelscheferna får klarl för sig att de har det yttersta ansvaret vid eventuella konflikter och problem bland personalen och all de är skyldiga att ingripa då de får kännedom om fall av mobbning. Givetvis måste också övriga chefer på alla nivåer i organisationen vara medvetna om sill ansvar och de värnpliktiga måste få information om sina rättigheter och vart de skall vända sig om problem uppstår

När det gäller alt förebygga och ingripa mot mobbning år det alltså viktigt all man i första hand hanterar problemen inom linjeorganisationen på förbanden. Eflersom mobbning i grunden är en arbetsmiljöfräga bör dessutom den befintliga organisationen för sådana frågor, dvs. skyddskommitléerna på förbanden, utnyttjas.

Hans Lindblad har frågat hur jag ser på atl ge exempelvis miloinspektörerna ett särskilt ansvar när det gäller frågor om mobbning. Vid första påseende kan det förslås ligga nära till hands all man ser behov av särskilda lösningar Jag anser dock all del alltid finns en risk med en särlösning. Linjeorganisationen kan, kanske omedvetet, uppfatta särlösningen som atl man fråntagit den dess ansvar, vilket innebär att åtgärdern motverkar sill syfte.

Nyligen har överbefälhavaren gått ut med en uppmaning till samtliga för-svarsmyndigheler atl la upp frågor om mobbning av såväl anställda som värnpliktiga i skyddskommitléerna. Material från statens arbetsmiljönämnd har också sänts ut med konkreta förslag till förebyggande och ingripande ålgärder vid mobbning. Jag har också erfarit atl man från överbefälhavarens sida avser att la upp mobbningsfrågan på olika chefsmöten inom försvars-maklen.

Hos överbefälhavaren pågår för närvarande, enligt vad jag erfarit, ocksä diskussioner om hur frågor om mobbning skall kunna integreras i befäls-utbildningen. Även i olika värnpliktssammanhang planerar man nu aft fa upp frågor om mobbning.

För att stödja del pågående arbetel inom de centrala myndigheterna avser jag att föreslå regeringen alt uppdra åt överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna atl verka för att utbildning och personalulvecklande ålgärder genomförs på de lokala myndigheterna med avseende på såväl anställda som värnpliktiga. Delta i syfte all skapa större insikt i och kunskap om hur mobb-ningsproblem skall förebyggas och åtgärdas. 1 sammanhanget bör attityder mot den kvinnliga militära personalen uppmärksammas särskilt.

När det gäller negativa attityder och fördomar som fortfarande finns på

vissa håll mol den kvinnliga militära personalen, bedrivs i dag elt mycket aktivt arbete inom försvaret i syfte att motverka sådana tendenser Som jag tidigare redovisat för riksdagen anordnade försvarsdepartementet i samarbete med civildepartementet i november förra året en konferens där merparten av de kvinnliga yrkesofficerarna och kadetterna deltog. Konferensen har lett lill alt frågorna kring kvinnor i försvaret fåll en helt annan uppmärksamhet än tidigare inom försvarets egen organisation, vilket medfört att arbetel med rekrytering och information intensifierats. En mycket viktig del av detta arbele är givetvis åtgärder i syfte alt förändra negativa attityder mol kvinnor

Hos överbefälhavaren har man efler konferensen upprättat en plan som innehåller åtgärder på en rad områden. Bl.a. finns numera en handläggar-tjänst inom försvarsstabens personalledning för frågor som rör den kvinnliga militära personalen. Vidare håller en arbetsgrupp på att bildas med representanter för överbefälhavaren, försvarsgrenarna, de kvinnliga yrkesofficerarna och de fackliga organisationerna med uppgift alt fånga upp och la initiativ till atl lösa de eventuella problem som uppstår med anledning av kvinnors inträde i militäryrket. Åven inom försvarsgrenarna bedrivs i dag ett aktivt arbete. I förra veckan genomförde t.ex. arméstaben en konferens för sina kvinnliga officerare och kadetter

I sammanhanget vill jag framhålla alt det sedan 1980, då de första militära yrkesområdena öppnades för kvinnor, bland den manliga personalen skelt en kontinuerlig förbättring av attityderna till kvinnlig militär personal. För egen del avser jag atl även fortsättningsvis följa frågan myckel noggrant. Jag har bl.a. gett överbefälhavaren i uppdrag atl årligen rapportera erfarenheter och ålgärder med anledning av kvinnors inträde i miliiäryrkei.

Anledningen till att jag här ägnar förhållandevis myckel tid åt att beskriva olika åtgärder som vidtagits rörande den kvinnliga personalen är att detta visar alt försvarets organisation har en kapacitet att lösa problem som rör sociala konflikter Det är nu viktigt att delta arbete utvidgas till alt omfatta även övriga personalkategorier

Prot. 1989/90:120 11 maj 1990

Svar på interpellationer

Anf.6 HANS LINDBLAD (fp):

Herr talman! Jag vill lacka försvarsministern för svaret.

Del var ett långt svar Det var elt svar där statsrådet visade en vilja att angripa problemet och ett engagemang, och jag tycker att det är positivt.

Jag vet alt även överbefälhavaren är personligen engagerad. Jag har fått ta del av två brev som han har skrivit. Ett är från när han var relativt ny som överbefälhavare. Där pekade han pä risken av mobbning. Han nämnde särskilt invandrare och svagpresterande värnpliktiga. Detta uttalade han i början av 1987. I slutet av förra året, efter vad som hade hänt i Falun där en invandrare blev utsatt för mycket allvarlig mobbning, gick överbefälhavaren ul igen lill förbandscheferna och åberopade detta fall och sade alt det är mycket viktigt att frågan om mobbning las upp.

I senaste numret av Värnpliktsnytt framträdde med namn en pojke som berättade att det verkar som om del på varje pluton måste finnas en hack-kyckling, och på hans pluton blev det av någon anledning just han. Pojken berättade alltså om några av sina erfarenheter

Del är naturligtvis ingen som vet hur stor omfattningen av mobbningen är

Prot. 1989/90:120 11 maj 1990

Svar på interpellationer

Frågan är naturligtvis som ett isberg. Vi får se några fall, men del mesta är förslås fördolt. Det beror förmodligen lill slor del pä atl de som blir mobbade är de som har svårast atl göra sig gällande. Den som är stark ger man sig inte på. Den som man tror är mycket svag är den man ger sig på.

Del finns elt rättsfall i Skåne, ell mobbningsfall i Ystad. Mobbningen pågick ett halvt år, innan pojken fick en nervkollaps. Han påstår själv att han talade med sitt befäl meri alt derine bara skrattade och inte gjorde något åt situalionen. Vid ell tillfälle blev hans säng överöst med säckar fyllda med vallen. Detta visste förmodligen alla hans kamrater, för när han kom in på logemerilet låg alla de aridra i andra ändan av rummet. När förövaren kommer in är alla andra kamrater borta. Defta innebär alltså att man som kamrat inte vågar hjälpa deri mobbade.

Åtalet gällde irite bara missharidel, utau det var också fråga om övergrepp i rättssak. Förövareri hade riämligen sagt, atl om den värnpliktige skulle anmäla del inträffade, skulle del bli ett helvete för honom. Under överfallet hade man också hotat atl slå ihjäl pojken. Man hade hotat horiom med att om han anmälde något skulle det bli mycket farligt för honom.

Precis som försvarsministern säger är delta ett problem som även finns inom arbetslivet. Det finns också i skolan. När det gäller invandrare blir problemet även allmänt, nämligen hur vi skall bete oss mol människor som i någol avseende är annorlunda. Försvaret är naturligtvis en produkt av de attityder som existerar. När de värnpliktiga kommer till försvaret far de med sig de attityder som de redan har ute i del vanliga livet. Men därvid kan vi konstatera atl går det alt åtgärda mobbning inom försvaret, är del elt slöd för hur man beter sig i det kommande yrkeslivet. Insatser som samhället gör här kan ha värde också utanför försvaret självt. Det är naturligtvis viktigt aft ingripa.

Idealet är naturligtvis att, som försvarsministern säger, kunna bearbeta attityder på så sätt all ingen över huvud taget mobbar någon annan. Men det är naturligtvis att sätta målsättningen mycket högt. Man når inte fram lill att alla säger atl de inte skall mobba någon annan. Då är det viktigt att det när mobbning ändå förekommer finns ell syslem som gör alt det går alt gripa in. Del behövs då två inslag. Del ena är all den som utsätts för mobbning skall veta atl han kan gå till sitt vanliga befäl, dvs. kompanibefälet. Om den mobbade inte har förtroende för honom skall han kunria gå lill siri regementschef.

Jag har då aktualiserat frågan att införa ytterligare en instans, och det är det andra inslaget, nämligeri miloirispektören. Med defta menar jag infe aft mari skall gå vid sidari om lirijeorgariisalionen. Normalt sett skall mari gå till sitt eget befäl. Men upplever man att befälet inte tror på vad man säger, skall det firinas en säkerhetsventil. Det är mycket enkelt att när grabbarna rycker in säga att en viss namngiven person skall de kunna gå till. Def kan möjligen vara en fördel med miloinspektören då han kan få exempel fråri många förband och därmed en överblick. Def blir då lättare för honom atf tala med regementscheferna. Jag håller självfallet med försvarsministern att grundregeln skall vara att la itu med frågan inom linjeorganisaliorieri.

Då har vi rialurligtvis detta med atl defiuiera vad mobbriing är. Vi hade t.ex. en situation i Härnösand där ett stort anlal värnpliktiga ålades att klippa

håret. Detta var förnedrande för grabbarna, men i det här fallet var det på befälels order. Då är del ju inte så lätl all gå lill befälet och tala om mobbning. Just därför kan det vara en poäng atl ha en säkerhetsventil vid sidan om.

När det gäller kvinnor finns det även där ett anlal som har trätt fram och berättat. Jag tror atl det är bra. Det finns en kvinna som berättar all del gick bra för henne i Karlskrona. Del gick också bra för henne i början av liden på Berga och ubåtskillarna hjälpte henne där Men när hon kom in i den mindre gruppen, bland minörerna, blev hon den som stöttes ut. När alla skulle klä om till uniform talade man inte om för henne att del skulle vara en annan uniform. Hon blev alltså ensam om sin klädsel. Del finns många sådana exempel.

Jag vill fråga försvarsministern; Vad har försvarsministern atl säga om invandrare? Vad anser försvarsministern om idén alt ha miloinspektörer som en säkerhetsventil vid sidan om linjeorganisationen?

Prot. 1989/90:120 11 maj 1990

Svar på interpellationer

Anf. 7 Försvarsminister ROINE CARLSSON:

Herr talman! Jag känner till de fall och episoder som Hans Lindblad beskrev. Som jag sade i interpellationssvaret kan vi aldrig acceplera alt någonting sådant förekommer Del intressanta är på vilket säll vi bearbetar attityder och på vilkel sätt vi angriper dessa frågor. Jag har redovisat min ambition. Jag vet atl också ÖB har en mycket stark ambition att försöka få borl dessa missförhållanden så mycket som möjligl.

Hans Lindblad frågade vad jag har atl säga om invandrarna. När jag åker ut på de olika förbanden försöker jag ta reda på hur olika frågor hanleras. En av dessa frågor är just av den art som Hans Lindblad beskriver Iblarid får jag ta del av rätt så intressanta arbeten som pågår för all klarlägga hur mau bearbetar frågorria och hur mau känner elt kollektivt ansvar för all upprätthålla en mycket god anda på förbandet genom all kollektivt försöka bekämpa alla tendenser till mobbning.

Del finns kanske skäl atl återkomma till de övriga fall som Hans Lindblad beskrev. En del har ju - som Hans Lindblad påpekade - gått till polismyndigheten för att utredas där

Jag förstår Hans Lindblads tankar bakom förslaget om miloinspektörerna. Jag är något tveksam lill all vi bara pekar ut ett område, en institution, en befattningshavare med ell speciellt ansvar för dessa problem. Jag ser hellre atl vi arbetar så brett vi över huvud taget kan med denna fråga, så atl det blir så många som möjligt som känner ansvar för att försöka bekämpa mobbning så mycket som det över huvud taget går

Det finns ju inget som hindrar någon myndighet all välja den här formen med miloinspeklörerria. Del finns redan i dag öppriirigar för del. Jag är bara angelägen om den andra effekten, att vi skall medvetandegöra del här arbetet för så många som möjligt. Här betyder mångfalden mycket för att få fram eri bälire grundton ute på de olika förbanden.

Hans Lindblad kan också tänka på alt vi inte har sä särskilt många miloinspektörer, men det pågår utbildning på många platser i det här landet.

Prot. 1989/90:120 11 maj 1990

Svar på interpellationer

Anf. 8 HANS LINDBLAD (fp):

Herr talman! När jag talade om miloinspeklörer menade jag inte alt det behöver vara fråga om jusl dessa inspektörer. Jag tror all del är viktigt alt det finns någon instans ulanför förbandet.

Del normala är all man går till sin kompanichef och därefter till sin förbandschef, men om man vill gå till någori därutöver - del är ju iute rimligt alt gå till JO eller lill försvarsministern i varje enskilt fall - kan det vara lämpligt aft kunna gå till nästa nivå. Del kan också vara rimligt att gå lill förbands-läkaren som är en civil instans. Det är väsentligt all man redan vid inryck-ningen lalar om för grabbarna vem de kan vända sig lill.

Det behöver inte vara just den som blir mobbad, utan del kan vara en logementskamrat som lycker atl det börjar gå för långt. Men det kan vara litet svårt om det blir känt vem del är som har berättat om saken. Då vill man ha möjlighel all vända sig lill någon utanför.

Den som mobbas har det nalurliglvis svårl - han har kanske drabbats redan under skoltiden. Den som mobbar kan också ha det svårt, men jag mår nästan mest illa över de andra på plutonen som är tysta. De vet atl del förekommer mobbning, men om man är ensam om all reagera, riskerar man att själv bli mobbad. De uppvisar ell bristande civilkurage och behöver stöttas när de skall gripa in och hjälpa den kamrat som är utsatt för mobbning. Förhållandet är delsamma ute på arbetsplatserna. Det är få som mobbar och få som blir mobbade, men det är många som känner lill atl del förekommer mobbning utan all de gör någonting ål saken. Del är naturligtvis också en attitydfråga.

Det talas mycket i det militära om hur viktigt det är all olika grupper, värnpliktiga och befäl känner varandra väl. Om del fungerar bra är del svårl atl tro att det kan förekomma mobbning utan att det närmaste befälet märker någol, och man undrar hur del kommer sig att inte någon av grabbarna går till sitt befäl och berättar

Som försvarsministern säger är det naturligtvis i grunden en fråga om attityder Del är del väsentliga, men det måste finnas en möjlighet - om mobbning ändå förekommer - att så fort som möjligl kunna stoppa mobbningeri genom alt den som själv drabbas eller hans kamrater kan gå till nästa nivå. Del är självfallel linjeorganisationen, grabbarnas egna befäl, som är det väsentliga, men jag tror all del kari vara bra om det finris en säkerhetsventil -som man inte bara känner lill namnet på utan även telefonnumret till - så att man direkt vet vart man skall vända sig. Del vore ett slöd till den enskilde.

Det var länge sedan del uttalades någonting så auktoritativt på detta område. Försvarsmiriislerris svar har riaturiigtvis slor belydelse för del fortsatta arbetel.

Överläggningen var härmed avslutad.

3§ AnL 9 TALMANNEN:

Innan jag pålyser nästa iriterpellationssvar iriväritar vi miljömiriislerns ankomst lill kammaren.

Svar på interpellation 1989/90:142 om buller från JAS 39 Gripen

AnL 10 Miljöminister BIRGITTA DAHL:

Herr talman! Viola Claesson har ställt ett anlal frågor lill mig med anledning av fortifikalionsförvallningens redovisning av bullerzoner m.m. vid de flolliljflygplatser där JAS 39 Gripen avses bli stationerad. Viola Claessons frågor avser dels länsstyrelsernas handläggning av bebyggelsefrågor m.m. inom dessa bullerzoner, dels vilka åtgärder regeringen avser vidla för atl invånare i berörda kommuner inte skall drabbas av ökat buller samt slutligen vad regeringen ämnar göra för all planarbete och bostadsbyggande i berörda kommuner inte skall inskränkas.

Mol bakgrund av alt flygplanet JAS 39 Gripen planeras introduceras i det svenska försvaret, med början under andra hälften av 1990-lalet, uppdrog regeringen den 30 november år 1989 åt chefen för flygvapnet att i samråd med försvarets materielverk och forlifikationsförvaltningen klarlägga de förändrade flygbullerförhållanden som kan förväntas.

Chefen för flygvapnet överlämnade sin redovisning till regeringen den 16 februari 1990. Sammanfattningsvis bedöms i denna redovisning flygplan JAS 39 alstra högre buller än flygplan 37 Viggen, men jämförbart med flygplan 35 Draken. Bedömningen grundas på preliminära, laboratoriemässiga mätningar av bullernivåer Definitiva värden för JAS 39 kommer all redovisas så snarl praktiska mätningar genomförts.

Försvarels myndigheler har bedömt att de hittills genomförda flygbuller-beräkningarna redan nu kan användas som underlag för planering av markanvändningen kring de berörda floltiljflygplalserna. Beräkningarna har därför tillställts berörda länsstyrelser och kommuner som ett underlag för den översiktliga planeringen när del gäller atl bedöma försvarsmaktens riksintressen enligt naturresurslagen.

Att döma av det redovisade materialet skulle befintlig bostadsbebyggelse komma atl störas av flygbuller i större utsträckning än kommunerna tidigare anser sig ha haft anledning atl räkna med. Enligt försvarels beräkningar samt enligt flera länsstyrelsers och kommuners åsikt skulle också planerat bostadsbyggande och områden som är av intresse för en framtida tätorfsul-byggnad beröras av elt ökat flygbuller.

Regeringen anser all de aktuella kommunerna så snart som möjligt måsle få besked om hur bebyggelseutvecklingen kommer att påverkas och vilka planmässiga och tekniska möjligheter som finns all begränsa olägenheterna. Berörda länsstyrelser och kommuner behöver fä ett fullgolt underlag för atl göra den lyp av avvägningar i fråga om markanvändningen infill de aktuella flottiljflygplatserna, som förutsätts i naturresurslagen. Det gäller atf tillgodose det militära försvarets markanspråk och samtidigt sJå vakt om de krav som hänger samman med god boendemiljö och bostadsförsörjningsbehovel.

En rad olika ålgärder behöver övervägas i delta sammanhang för alt tillgodose behovet av skydd för människor och miljö mol störande buller.

Regeringen uppdrog förra torsdagen åt överbefälhavaren (ÖB) och plan-och bosladsverkel att i samråd med bl.a. naturvårdsverket, utreda vissa frågor kring buller från flygplan JAS 39. ÖB skall dels bedöma möjlighelerna och redovisa förutsättningar för att genom t.ex. tekniskt utvecklingsarbete.

Prot. 1989/90:120 11 maj 1990

Svar på interpellationer

Prot. 1989/90:120 11 maj 1990

Svar på interpellationer

reglering av flygverksamheten eller på annat sätt minska de förväntade bullerstörningarna för befintlig och planerad bebyggelse, dels snarast komplettera hittills genomförda teoretiska beräkningar av bullermatlor med praktiska prov under så verkliga förhållanden som utvecklingslaget för flygplan JAS 39 medger Plan- och bosladsverkel skall kartlägga och sammanställa konsekvenserna för bebyggelsemiljön, bostadsförsörjningeri och markanvändningen i övrigt av den planerade användningen av flygplan JAS 39. Dessutom uppdrogs åt berörda länsstyrelser atl ta initiativ lill överläggningar mellan de parter i resp. region som berörs av JAS-frågan. Resultaten skall redovisas till regeringen senast den 1 december 1990.

Viola Claesson har också frågat hur regeringen anser atl länsstyrelserna bör behandla fortifikationsförvaltningens material i sin handläggning av markanvändningsfrågor

Jag vill erinra om att det enligt nalurresurslagen och plan- och bygglagen ankommer på länsslyrelserna atl se till att lotalförsvarsintressena tas till vara vid kommunernas planläggning och vid tillståndsprövning av bebyggelse.

Jag ulgår naturligtvis från atl berörda länsstyrelser i frågor med anknytning till markanvändningen beaktar de av fortifikationsförvaltningen redovisade bullermatlorna. När det gäller möjlighelerna att ändra omfattningen av bullermaltorna bör berörda myndigheter avvakta bl.a. ÖB;s redovisning lill regeringen.

Jag räknar med alt de uppdrag som regeringen har lämnat lill myndigheterna skall ge bälire underlag för ålgärder lill skydd för människor och miljö för bullerstörningar från JAS 39 Gripen. Jag försäkrar Viola Claesson atl regeringen för sin del kommer alt noga överväga hur de viktiga intressen som berörs skall kunna tillgodoses.

AnL 11 VIOLA CLAESSON (vpk);

Herr lalman! Jag ber alt få tacka Birgitta Dahl för det ganska långa och utförliga interpellationssvar som jag har fåll.

Det är ingen hemlighet alt mitt parti, vpk, är emot satsningen på JAS över huvud tagel. Det är en mångmiljardsalsning som håller på alt genomföras ulan säkerhetspolitisk analys och, som det visar sig nu, tydligen också ulan en miljömässig analys. De problem som vi här diskuterar har inte gett sig till känna förrän på senare tid.

Utgångslägel är alt redan civilflyget ställer till myckel stora problem, inte minst för ett antal av landets kommuner och deras invånare. Med det utgångsläget ter det sig närmast groteskt aft luftfartsverket tillåts planera för en ökning på mellan 75 och 80% fram lill år 2000. Del finns redan enorma koldioxid- och bullerproblem. Del rapporteras redan om kaotiska förhållanden från olika håll, inte minst beroende på den avreglering som nu också kommer atl drabba Sverige i alll större utsträckning. Jag förutspår således enorma problem inkl. dem som vi nu diskuterar Det gäller bullret som ökar i en accelererande takt fram till år 2000 om flyget får fortsätta sin expansion.

1 dag vill jag särskilt ta upp till diskussion vad de kommuner kommuninvånare och länsstyrelser som är berörda egenlligen skall la sig till. Det är bra att regeringen erkänner atl problemen med buller från JAS kommer att vara så pass stora att bosladsministern nu har vänt sig till olika instariser för alt få

della tydligare utrett. Jag har läst om detta i tidningen innan Birgitta Dahl nämnde det här

När olika kommuner skall planera för sill bostadsbyggande måsle de nalurliglvis i förväg vela vad de har alt rätta sig efler, eflersom del handlar om relativt långsikliga planer Det är därför Birgitta Dahl, deslo märkligare när de seril omsider får reda på atl de geriom att bullerzonerna skall utvidgas kommer all drabbas av JAS ännu hårdare än de drabbas av de problem de har haft att räkna med hittills. Borlänge är en av de kommuner som redan har drabbats av buller från civilflygel och som kommer alt drabbas av ännu värre buller på grund av atl JAS kommer all få landa där Del finns en rad andra kommuner som jag har nämnt. Berilh Eriksson kommer särskilt atl behandla Uppsala och hur kommuninvånarna och planeringeri där kommer all drabbas.

Naturvårds- och miljöintressena i nalurresurslagen överflyglas alltid av militära intressen. Därför finns det vissa luddigheter i det svar som Birgitta Dahl har gett här Det framgår inte atl länsslyrelserna i praktiken i det här fallet kan tvingas lill atl klassa marken under bullermatlorna som riksintresse, eflersom militären kräver del för alt kunna tillgodose sina intressen. Hur, Birgitta Dahl, skulle kommunerna ha kunnat vela atl del skulle bli på det här sättet när de har arbetat med sina bostadsbyggnadsplaner t.ex. i de områden som redan är berörda, men som kommer att beröras i ännu högre grad?

Birgitta Dahl säger all regeringen anser atl de aktuella kommunerna så snart som möjligt måste få besked om hur bebyggelseutvecklingen kommer all påverkas och vilka planmässiga och tekniska möjligheter som finns all begränsa ölägenheterna. Redan nu har del visat sig vara ganska stora problem när del gäller alt få upp och ner JAS. Det verkar därför finnas änriu större frågeteckeu för bostadsplaoerarria, kommuuerria och dem som bor i närheten när det gäller bostadsplanerna inför framliden, om man skall vänta till dess att JAS fungerar perfekt innan man kan genomföra de praktiska bullerförsök som Birgitta Dahl hänvisar till och som skall bli de som till sist utvisar hur slora problemen skall bli. Jag vill fråga om planerarna skall vänta på del exakta beskedet innan de kan planera färdigt. Skall de frysa alla planer? Kan de tvingas lill alt inte bygga där de hade tänkt bygga därför alt bullerzonerna skall utvidgas? Det är för kommunerna myckel viktiga besked som man väntar på i alla de här berörda kommunerna; jag har nämnt några av dem. Det vore myckel bra om Birgitta Dahl kunde svara på detta.

Jag vet också all länsstyrelserna är intresserade av all fä vela om de omgående skall tvingas lill den här nya klassuingeri av marken under bullermattorna, som innebär alt de anses vara ett riksintresse.

Hur lärige tror Birgitta Dahl all kommuuerria skall behöva värita på dessa exakta besked?

Vi har diskuterat flyget och flygels problem åtskilliga gåriger här redari, Birgitta Dahl. Jag undrar hur Birgitta Dahl kan sluta sitt svar lill mig i dag med all försäkra att regeringen "kommer all noga överväga hur de viktiga intressen som berörs skall kunna tillgodoses". I del här fallet går del inte atl tillgodose både de militära och de civila intressena i samma utsträckning; del är min uppfattning.

Prot. 1989/90:120 11 maj 1990

Svar på interpellationer

Prot. 1989/90:120 11 maj 1990

Svar på interpellationer

AnL 12 BERITH ERIKSSON (vpk);

Herr talman! Miljöminister Birgitta Dahl är ju från Uppsala, liksom jag, och är naturligtvis väl insatt i problemen och de diskussioner som under åren har förekommit kring F 16, F 20, bullerproblem, vägdragningar och bostadsbebyggelse runt den aktuella flygplatsen. Redan med nuvarande bullerproblem ulgör flygplatsen en sanitär olägenhet för de omkringboende och ligger också i vägen när det gäller att tillgodose behovet av nya bostadsområden.

Man vet redan en hel del, bl.a. att flygverksamheten på 1990-lalet kommer atl öka med ca 20 % vid dessa bostadsområden, där decibeltalet redan är för högt. Det gäller alltså Gamla Uppsala, Svartbäcken och delar av Luthagen. Därtill kommer Stenhagen, där man redan har salt i gång byggandet.

Överbefälhavaren, Bengt Gustafsson, kan tänka sig alt koncentrera flygverksamheten till färre flottiljer Och enligt flygstaben kommer minst två flygflottiljer att försvinna när neddragningen av antalet divisioner skall göras. Är del inte nödvändigt atl nu fä veta vilka flottiljer det kan gälla, så all planeringen ute i de kommuner som berörs kan göras? Vem skall ha det ekonomiska ansvaret för de merkostnader som det innebär för exempelvis Uppsala kommun alt redan projekterad nybyggnation måsle frysas- och de merkostnader som det kanske blir när planet börjar flyga på 1990-lalet och det visar sig att bebyggelsen måste flyttas?

Vilken tur all länsstyrelsen i Jämtlands län var så förutseende atl man begärde information om JAS - och frågade om JAS innebär andra bullervärden - så att den här utredningen kom i gång! Men förutsällningen för alt man skall få exakta besked är ju all JAS kommer i luften, och del kan la flera år ännu.

Vad Uppsala kommun behöver vela i dag är vem som skall stå för kostnaderna. Skall flottiljen eller bostadsbebyggelsen flyttas?

AnL 13 HANS LINDBLAD (fp);

Herr talman! Det är självfallel viktigt all diskutera bullerproblemen kring flygflottiljerna. Det har alltid varit diskussion om delta, och varje kommun har haft atl la ställning; "Vilka problem har vi med vårt buller?"

När vi fattade beslut om all minska antalet flottiljer, var naturligtvis detta ell viktigt moment. De två flottiljer som väl är belägna närmasl omfattande bebyggelse är flolliljema vid Norrköpirig och Uppsala. I fallet Norrköpirig vägdes ju den flottiljen mot Nyköpings flottilj, som låg långt ul i skogen. Varje kommun angav sina argument, och då sade Norrköpings kommun med myckel slor emfas: "Vi vill ha kvar flottiljen trots all del är omfattande buller" Alla i den här kammaren vet atl hade man i slället valt alt lägga ner flottiljen i Norrköping och behålla flottiljen i Nyköping, så hade bullerstörningarna varit väsentligt mindre.

På motsvarande sätt var del med F 16 när man valde mellan olika lokaliseringar Kommuner och länsstyrelse har agerat i det sammanhanget, och vi kan säga; Varför inte tillmäta buller större betydelse? - då hade nalurliglvis andra flottiljer lagts ned än dem som i del fallet beslutades.

Sedan vet vi också alt JAS 39 kommer att bullra mer än Viggen. Och Viggen bullrade mindre än Draken, beroende pä alt Viggen hade en motor -

med s.k. by-pass - där bullret blir miridre. Innebär dä det all man har élt givet buller? Nej, man kan äveri på ett och samma ställe miriska bullret, t.ex. geriom atl bygga eri ny bana, i en annari riktriirig. Det kostar perigar Vill mari göra det, så kari mari. Vilkeri flyginriktriing skulle vara miust bullerstö-raride? kari mari fråga. Och kostar en ny bana 40 milj. kr, blir frågan: Skall staten stå för den kostnaden, eller skall staten och kommuner dela på kostnaden för att man skall få större möjligheter all bygga bosläder?

Det är också andra frågor som är bekymmersamma. Vill man för all få ned bullret ålägga restriktioner av den typ som vi införde på Bromma? Det går naturligtvis tekniskt sett alt ha ett anriat start- och laridningsförfararide -kariske irite för de yrigsta pilolerria men för de erfarna piloterna. Det är icke rationellt i krig, och det är uppenbarligen inte ett bra sätt om planet skall stiga snabbi. Men vill man reducera bullret, kan man föreskriva: "När ni startar från Uppsala, gör då på det här sättet, men ligg sedan regelmässigt ute på krigsbas och flyg då operativt." Man kan alltså ha sådana restriktioner

Jag tror också all def är mycket viktigt, riär mari beslutar på vilka flottiljer och i vilkeri takt man skall få JAS, atf säga att de flottiljer där bullerstörningarna är störst, t.ex. vid Uppsala och Norrköping, bör våra de flottiljer som seriast får JAS-flygplanet. Frågan är; Hur länge har vi då Viggen kvar? Bedömriingeri i dagar; fill år2015-2020. Vissa bedömare ariseraff def blir fill år 2025. Vi kari säga att mari i Uppsala och Norrköpirig skall aovärida Viggen längst, och då kommer ersältarproblemef om 30 år

Sedan har vi nästa diskussion: om man minskar orgariisationen, så är det naturligtvis också möjligl att la hänsyn. Divisionsantalef kan även varieras, så alt man ökar med en division t.ex. i Såteriäs eller Karlsborg och i stället miriskar med en division i t.ex. Uppsala.

Jag tycker att det är poängfyllt atl vi i god lid kan diskutera delta. Det är ingenting som står för dörren, utan delta skall vara fulll geriomförl en bit iri på riästa sekel. Meri del är äridå väseritligl att kommuner och olika myndigheter i god tid vidtar åtgärder Det finns alltså en lång rad kombinationer av metoder - hur man flyger, hur man disponerar divisioner mellan flottiljer, i vilken takt mari omsätter olika flottiljer - och det finns naturligtvis även möjlighel all investera i banor för att få en annan riktning.

Det är enligt min mening väsentligt all statsrådet redan nu lar upp de här frågorna, i god tid innan de blir reellt aktuella ute i resp. kommun.

Prot. 1989/90:120 11 maj 1990

Svar på interpellationer

AnL 14 Miljöminister BIRGITTA DAHL:

Herr talman! Jag vill inleda med alt säga att jag i högsta grad är bekant med de aktuella miljöproblem som vi har i Uppsala, eflersom jag sedan 25 år bor i Svartbäcken, den stadsdel som ligger närmast F 16. För 20 år sedari tog jag initiativet lill den kampanj mot en trafikled tvärsigenom bostadsområdet som nu i vår har slutat lyckligt med att trafikleden kommer atf dras på flygets mark - och alltså inte tvärsigenom bostadsområdet. Jag är också väl medveten om våra bosfadsbyggnadsproblem, eftersom Uppsala expanderar så kraftigt, bl.a. på grund av närheten fill Arlanda.

Def finns alltså här problem - jag erkänner det oförbehållsamt på hela regeringens vägnar - som måste lösas när del gäller flygel totalt sett. Till

2 Riksdagens prolokoU 1989190:120

Prot. 1989/90:120 11 maj 1990 .

Svar på interpellationer

Viola Claesson vill jag säga alt inför nästa års miljöpolitiska proposition arbetar vi med de övergripande problem som måsle lösas för all inte flygel skall bli elt ännu värre miljöhot än vad del faktiskt är Del är många insatser som då måsle göras. Det finns krav på både omfattningen av verksamheten och flygplanens och flygplatsernas egenskaper

När del gäller del nu aktuella problemet vill jag säga alt regeringens inriktning är atl försöka minska problemen i största möjliga utsträckning, atl hanlera dem på ett förnuftigt sätt.

Vi har gett både överbefälhavaren och plan-.och boverket dessa uppdrag för alt vi skall få reda på hur de ohka intressen som finns i detta sammanhang skall kunna förenas om vi skall kunna minska miljöproblemen. Det finns många ohka saker som kan ske inom ramen för flygverksamheten och del här planels tekniska egenskaper och sättet alt använda dem. Jag tycker att Hans Lindblad förde en konstruktiv diskussion kring dessa frågor Vi skall nu undersöka alla länkbara möjligheter alt minimera problemen.

Del är sant atl del finns en osäkerhet om JAS framtid. Del känner vi alla lill. Frågan om JAS roll kommer enligt de nu gällande planerna slutligt atl .avgöras av riksdagen i maj nästa år, när del.arbele som nu pågår i försvarskommitlén har slutförts och när regering och riksdag har fått ta.slällning lill de övergripande försvarsbesluten inför nästa period. Del dröjer alltså någol år innan vi kan ha denna kunskap om JAS om jusl denna del av frågorna som Viola Claesson efterlyste. Men redari lill hösieri skall ju dessa uppdrag redovisas.

Regeringen anser all länsslyrelserna i avvaktan på resultatet av detta uppdrag i sin,handläggning av frågor med anknytning lill markanväridning m.m. tills vidare skall beakta de bullermatlor som forlifikationsförvaltningen har redovisat.

När det gäller all bedöma möjlighelerna all ändra omfattningen av bullermatlorna, bör myndigheterna avvakta besked från överbefälhavaren tidigast i anslutning lill den redovisning som han skall lämna lill regeringen den 1 december i är

Del blir alltså ett visst osäkerhelstillstånd under ytterligare elt halvår eller allra längst ell är Del är klarl att del är ett problem. Men jag tycker att det är viktigt all understryka atl avsikten med det arbele som nu bedrivs är atl man skall försöka hitta så goda lösningar som möjligl på dessa problem för framförallt kommunerna och de boende, så atl vi kan klara den nödvändiga bostadsbebyggelsen och så atl vi kan skydda människor från buller och andra problem i samband med denna verksamhet.

AnL 15 VIOLA CLAESSON (vpk);

Herr talman! Jag instämmer till fullo i del som Birgitta Dahl senast sade, nämligen all vi självfallel skall finna så goda lösningar som det riågoosiri är möjligt. Men utgångsläget för del som skulle kunna leda till atl man förhindrar en stor del av dessa problem är bl.a. vilken inställnirig resp. parti har haft lill JAS och vilken inslällning de olika partierna hade lill naturresurslagen och till om militära intressen skulle få övertrumfa natur- och miljövårdsintressen. Det kommer ju Birgitta Dahl myckel väl ihåg. Del var en av de stora stridsfrågorna. Där kämpade yi i vpk inte ensamma för att förbättra lagstift-

ningen i förhållande till vad majoriteten genomdrev, ulan vi hade ett myckel starkt slöd från olika grupper och organisationer ute i landet.

Birgitta Dahl sade apropå problemen som eventuellt kommer att förvärras i Uppsala på grund av JAS att hon har varit med och kämpat, bl.a. när det har gällt en trafikled. Det var 20 år sedan den kampen började.

När vi i dag diskuterar de akuta miljöproblemen, som egenlligen har varit akuta tidigare, men kunskapen är så mycket större i dag, så måste vi inse alt det aldrig någonsin får dröja 20 år innan de goda lösningar som Birgitta Dahl utlovar kommer till stånd. Jag hoppas att Birgitta Dahl och jag kan vara överens även om detta. I detta sammanhang handlar det inte minst om flyget.

Det gläder mig därför när Birgitta Dahl faktiskt talar om atl regeringen nästa år, valåret 1991, kommer alt överlämna förslag till riksdagen, i vilka regeringen har sammanvävt trafik- och miljöfrågorna. Del är något som vi i vpk anser hade behövts i år. Birgitta Dahl säger atl dessa förslag även kommer atl handla om omfattningen av flyget. Det gläder mig oerhört myckel. Det måsle ju betyda, Birgitta Dahl, att del inte kan bli fråga om hur stora JAS-aktiviteter som helst och framför allt inte om ell civilflyg som ökar totalt i landet med 75-80 %. Det är ju i delta sammanhang som de verkligt slora problemen finns.

Jag vill avsluta mitt anförande med an be Birgitta Dahl klarlägga en sak. Jag kanske inte riktigt förstod en del av svaret. Skall länsstyrelserna, i avvaktan på de mer precisa besked som komma skall, ha att rätta sig efter vad fortifikationsförvaltnirigen har sagt, och innebär det att de tills defta exakta besked kommer måste klassa marken under bullermatlorna som ett riksintresse? Måste det ske redan i väntan på del andra? I så fall avstannar ju alla planeringsförsök i kommunerna.

Prot. 1989/90:120 11 maj 1990 .

Svar på interpellationer

AnL 16 BERITH ERIKSSON (vpk);

Herr talman! Liksom Birgitta Dahl gläder jag mig åt alt Bärbyleden, etapp två, fick den dragning som den fick.' Vi har ju även här i riksdagen i våra motioner under tidigare år tagit upp frågan om en flyttning av flottiljen till Norduppland.

Enligt flygvapenchefen Lars-Erik Englund är del för sent alt göra något åt bullret. Och fortifikationsförvaltningen betonar atl bullervärdena kan bli högre än vad som har beräknats. Det inger ju vissa betänkligheter I Uppsala räcker det inte heller med en ändrad banriktning. Den åtgärden skulle bara begränsa bullret för en del av bostadsområdena. Vi vet atl marken runt flygflottiljerna F16 och F20 behövs. Vi vet ocskå att Uppsala växer snabbt och att bostadssituationen är myckel svår Vi vet redan i dag atl JAS inte kommer att bullra mindre än nuvarande plan gör Jag undrar därför vad som skall kartläggas. Och än en gång vill jag fråga: Vem skall stå för kostnaderna?

Om Uppsala kommun fick besked om det är flottiljen eller bostadsbebyggelsen som skall flyttas, kunde kommunen göra en bättre planering och framför allt sälta i gång det byggande som redan är planerat iriom delta område.

Prot. 1989/90:120 11 maj 1990

Svar på interpellationer

AriL 17 HANS LINDBLAD (fp):

Herr talmari! Del verkar som om problemet skulle ha varit annorlurida om inte JAS hade funnits. Men man kan ju inte fortsätta att använda Viggen hur länge som helst. Det finns en bortre gräns. Del seriösa alternativ som riksdagen hade aft ta ställning till 1982 var amerikanska F18. Det har precis samma motor, meri i detta plari finns det två sådana motorer Bullerstörningarna skulle alltså ha blivit väsentligt större med detta plan. Hade man valt alternativet F16 hade man fått eft plan med en motor som är väsentligt kraftigare än den som sitter i JAS ,och den hade förmodligen även inneburit mer buller

Däremot är del sant att just Viggen jämfört med andra flygplanstyper var ett plan som bullrade mindre. Bullret minskade alltså riär mari övergick från Draken lill Viggen. Men det är inte riktigt sant all säga att om ett Drakeri-plari och ett JAS-plao bullrar lika mycket så flyger de på samma sätt. JAS-flygplarict är lättare och kao förmodligeri stiga snabbare. Därmed blir bullermattan mindre även om flygplanet låter mer Då är frågan hur stora restriktioner man vill vidta. Det finris rialurligtvis politiska möjligheter att säga att plauet bara får flyga vissa tider på dygriet eller att deri fuuga attackbeväp-ningen, som gör att flygplanet stiger långsammare, inte får anväridas i t.ex. Norrköpirig.

Då får riaturiigtvis flygvapuet säga: Blir restriktiorierria väldigt stora, kommer man då alt föreslå atl minska verksamheten kraftigt på dessa två mest utsatta orter? Den diskussionen får man fa. Det finns alltså operativa in-väridriirigar mot detta. Det råkar vara de två flottiljer som ligger riärmast Stockholm. Men def är fullt möjligt alt göra det. Och de som skall falla beslutet är de politiska instariserria. Det kari kosta litet mer, men vill man betala är det naturligtvis inget konstigt att flytta divisioner Meri nackdelar finns det. För del första är det förmodligen så atl kommunerna - i varje fall Norrköping - vill ha verksamheten kvar trots bullret. För det andra vill man av operativa skäl ändå ha en viss verksamhet i riärheteri av Storstockholmsområdet. Alla politiska vägar har fördelar och nackdelar, och det gäller att hitta deri bästa lösriingen. Poängen i det här fallet är att vi kan göra detta i myckel god tid. Del är fråga om ett par årtionden, kanske tre årtionden, innan det skall vara hell genomfört.

AnL 18 Miljöminister BIRGITTA DAHL:

Herr talman! Viola Claesson: Skillnaden mellan för 20 år sedan och nu är atl del faktiskt går fortare att få gehör för miljökraveu riu, och defta är en framgång. Sedan har def atf göra med den lokala och politiska situtationen i Uppsala, alltså vilka som har haft majoritet. Det var nu när vi fick en socialdemokratisk ledning i kommunen som vi slutligen kunde lösa frågan.

Till Berith Eriksson vill jag säga att jag inte håller med om att vi bör flytta flottiljen, för del skulle i onödan öka försvarskostnaderna. Det kostar flera miljarder Jag lycker all man måste göra allt för att hålla försvarskostnaderna nere. Däremot är del inte för sent atl göra någonting åt bullret. De uppdrag som nu har lämnats har lämnats i avsikt att undersöka alla möjligheter att med tekniska åtgärder, med organisatoriska åtgärder som handlar om hur verksamheten bedrivs, med miljökrav på verksamheten, minimera ef-

feklerna. Regeringen har inte uteslutit - del gläder mig att Hans Lindblad som förelrädare för folkpartiet och för dem som arbetar med försvarsfrågorna i riksdagen har samma uppfattning- möjligheterna att minska bullret. Vi har det här året på oss, parallellt med atl försvarskommiltéri arbetar, alt utreda della för alt hitta goda lösningar

På Viola Claessons fråga vill jag svara så här: tills vidare skall man naturligtvis se till all de krav som måsle ställas på mark som skall anvisas för bebyggelse föjs vad gäller all skydda människor mol buller och annan miljöförstöring. Om vi, vilket jag hoppas, lyckas minska problemen då kan vi alltså få utrymme för bebyggelse som i dag inte är möjlig att planera om man vill hålla på de bullernormer som vi har Det anser jag och regeringen aft vi bör göra. Jag tror att Viola Claesson också anser att gränsen 55 decibel inte skall få överskridas i områderia och alt vi bör arbela för atl se lill all vi kari hålla deri övre gräriseri.

Prot. 1989/90:120 11 maj 1990

Svar på interpellationer

Anf. 19 VIOLA CLAESSON (vpk);

Herr talman! Nu säger Birgitta Dahl att hon anser all allt måste göras, och regeringen vill göra alll, för all hålla försvarskoslnaderna nere. Det är irite sant. Jag inledde mitt första anförande med all tala om atl vpk är emot flygplanet JAS och den mångmiljardmllning som redan pågår Om mari skall göra alll föratt hålla försvarskoslriaderna nere, Birgitta Dahl, då skall man omgåeride skrota JAS-projekel och samtidigt tillmötesgå inte bara vpk och alla fredsvänner i del här landet ulan också en myckel slor opiniori iriom Birgitta Dahls eget parti, eller hur?

Så kom del som alllid kommer; Först visar mau vad man lill vilkel pris som helst i rent bokstavlig mening måsle genomföra, därför att vissa intresseri i laridet kräver del. Sedan kommer mari lill de tekniska lösnirigar som eventuellt är möjliga. Del är precis likadant med mångmiljardprojeketel JAS som när det gäller kärnkraflen. Inte ens säkerhetspolitik har man bestämt sig för innan man gör detta. Miljöpolitik var det aldrig någonsin tal om, i varje fall inte med så stora bokstäver atl folk kunde höra det.

Del är inte bara tekniska lösningar som skall lill. I det här fallet måsle man göra avvägningar Vilka kommer all drabbas? Jag efterlyser eff svar på den fråga som Berith Erikssori ställde tidigare: Vem är det som skall betala mer-koslnaderria? Man måste ju ställa dessa frågor mot varandra. Varför är det försvarets kostnader som en följd av JAS-satsnjngen som måsle minskas eller hällas nere, jämfört med de kostnader som kommer atl drabba kommurierna i deras plarieringsarbete? Det vill kommunerna och kommuninvå-riarria gärria ha elt svar på, Birgitta Dahl. Är det stateri eller kommuuerria som skall betala merkostriaderna för de tekniska förändringar och lösningar som måste till, därför att JAS-projektet till vilket pris som helst måste drivas igenom?

Jag fick svar på min fråga om vad som kommer att hända med länsstyrelserna, eflersom del är militära intressen som överflyglar naturvården och miljöintressen. Det är tydligen så all fram tills nästa besked kommer måste man klassa marken under bullermatfan som ett riksintresse, eftersom rialurresurslagen, som drevs igenom av majoriteten, har medfört atl man hela ti-

3 Riksdagens protokoU 1989/90:120

Prot. 1989/90:120 11 maj 1990

Svar på interpellationer

den måsle ta hänsyri till militära iritresseri i ställel för kommuriirivåriarnas iritressen och miljöintressen.

Till sist vill jag råda Birgitta Dahl; lyssna för allt i världen inte på Hans Lindblad. Det är inte bara en mängd konstiga tekriiska lösningar som han kommer med. Han har t.o.m. mageatt tala om alten av de tekriiska lösning-arria leder lill eri del farliga laridningar med en viss inflygningsvinkel som bara skulle vara tillför de mer erfarna flygförarna. Bevare mig väl!

AnL 20 Miljöminister BIRGITTA DAHL;

Herr talman! Jag vill bara klargöra en sak om nalurresurslageu. Dess gruridläggaride syfte, liksom deo fysiska riksplarieririgeris tidigare, är atl så alt säga slita tvisleri mellari olika intressen. Del är sant all mari avsätter vissa områderi för verksamheter som är miljöstöraride, vare sig del är iridustriell, militär eller annan verksamhet. Men där bestäms också i vilka områden det får förekomma för att avgränsa den verksamheten och dess effekter så mycket som möjligl. Samtidigt avsätter mari de områden som skall skyddas helt som nationalparker, som obrutna fjäll, som naturskyddsområden, som älvar som irite får byggas ut. Meu det är fråga om alt ha en övergripande samhällsplanering, vars första ändamål är atl skydda riaturen och miljöu. Då måste man bestämma var del som är besvärligt får bedrivas för atl mao inte skall sprida del överallt. Men del övergripande iritresset är riatur- och miljöskydd.

Talmannen anmälde all Viola Claesson arihållit alt lill protokollet få antecknat all hon irite ägde rätt lill ytterligare inlägg.

Överläggningen var härmed avslutad.

4§ Svar på interpellation 1989/90:150 om naturreservatet på Blaikfjällsområdet

Anf. 21 Miljöminister BIRGITTA DAHL;

Herr lalman! Hans Dau har frågat jordbruksminisiern om han är beredd atl ompröva beslutet att bilda ett naturreservat i Blaikfjällsområdet och, om infe, om hän kari tärika sig atf ersätta de 121 eriskilda skogsägarna med er-sättningsmark.

Arbetel inom regeringen är så fördelat all det är jag som skall svara på interpellationen.

Länsstyrelsen i Västerbottens län förklarade genom beslul den 25 januari 1988 all fjällnära urskogsartade urskogar och fjäll på statlig mark vid bl.a. Blaikfjället skall vara naturreservat. Länsstyrelsen anförde beträffande enskilt ägd mark vid Blaikfjället alt områdel har slora riaturvärdeu. Vid avväg-nirig mellan naturvårdens intressen och behovet av arbetstillfällen och skogsråvara ansåg länsstyrelsen atl naturreservatet för Blaikfjället kan begränsas till den av staten ägda marken. Länsstyrelsens beslut överklagades lill regeringen av naturvårdsverket.

Regeririgen uppdrog genom beslut den 8 februari 1990 ål länsstyrelsen i

Västerbottens län alt utvidga Blaikfjällels naturreservat så, att det i princip omfattar hela det område som redovisats i den inventering av urskogsartad, fjällnära barrskog som ulförts av statens naturvårdsverk och skogsstyrelsen (SNV PM 1511). Reservatet kommer då att även omfatta mark som ägs av annan än staten. Endasl nalurvårdsmässigt eller praktiskt betingade avvikelser från avgränsningen i inventeringen får göras. Vissa områden har vid detaljerade studier befunnits vara så påverkade av skogsbruksåtgärder att de uteslutits ur det blivande reservatet. Inom del utvidgade Blaikfjällels naturreservat skall gälla förbud all utan länsstyrelsens tillstånd bedriva skogsbruk m.m. Länsstyrelsen kan sålunda undantagsvis medge undantag från förbudet för atl tillgodose lokala sysselsättningsintressen. Tillstånd lill skogs-bruksälgärder m.m. får dock lämnas endast under förutsättning atl områdets naturkvaliléer inte äventyras.

Regeringen har sålunda nyligen beslutat i ärendet. Någon omprövning av beslutet är inte aktuell.

När del gäller deri andra frågan finns del särskilda regler i naturvårdslagen om ersättning från staten i de fall föreskrifter om inskränkningar i rätleri att förfoga över en fastighet medför skada på grund av att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Innebär en sådan föreskrift, som i fråga om Blaikfjället, förbud alt vidla viss ålgärd ulan länsstyrelseris tillslårid, utgår irite ersätlning med anledning av föreskriften om inte tillstånd vägrats eller förenats med särskilda villkor

Enligt 29 8 naturvårdsförordningen åligger del länsstyrelsen atl på statens vägnar söka träffa uppgörelse med sakägare som gör anspråk på ersättning.

Jag har inhämtat all länsstyrelsen i Västerboltens läri avser all uuder våreri tillsätta samtliga sakägare elt förslag lill riaturreservat. Lärisstyrelseri avser också all i samråd med berörda parler skyridsaml göra en bedömning av markägarnas förutsättningar all erhålla ersättning.

Frågan om ersättning är sålunda föremål för prövning hos länsstyrelsen i Väslerbotlens län. Varken jag eller regeringen kan irigripa i äreridels harid-läggning vid länsstyrelsen.

Prot. 1989/90:120 11 maj 1990

Svar på interpellationer

AnL 22 HANS DAU (m);

Herr talman! Jag tackar miljöministern för svaret. Men jag måste uttrycka förvåning, för atl inte säga häpnad, över hur svaret är avfattat. Birgitta Dahl är ju känd för att vilja stå för och försvara sina beslul. Men här tycker jag att hon bara gömmer sig bakom paragrafer

På den första av mina två frågor svarar Birgitta Dahl genom att bara räkna upp kända fakta om handläggningen ulan alt på något som helst vis uttrycka några känslor för dem som har drabbats eller motivera varför någoo härisyri över huvud laget inte har lagils lill den situation som ortsbefolkningen har hamnat i.

Miljöministern låter inte med ett enda ord antyda alt det finns människor av kön och blod som kommer i kläm lill följd av de åtgärder som hon vidtar i Blaikfjällsområdet. Okänsliga paragrafer och förordnirigar är delerida som verkar gälla.

I svaret talas del mycket om lärisstyrelsen. Som ledamot av styrelsen för

Prot. 1989/90:120 11 maj 1990

Svar på interpellationer

Väslerbolieris läns landsting vet jag alt den enhälligt vänder sig mot regeringens beslut.

Dessutom fick jag i går lill min häpnad höra att Birgitta Dahl vägrar ta emot den uppvaktning som landshövdingen och representanter för alla politiska partier i styrelsen vill göra för att proteslera och informera om sin och befolkningens syn på frågan.

Jag pratade med en tjänsteman på länsstyrelsens naturvårdsenhel i går eftermiddag, och även han tyckle del var synd att uppvaktningen inte fick företräde, så atl man kunde klargöra vissa saker som man anser vara felaktigt behandlade.

Därför vill jag slälla frågan; Varför lar regeringens representant inte emot dem som vill informa om förhållandena och uttrycka sin oro över det som skall hända med folket i dessa fjällkommuner?

Även om Birgitta Dahl tycker atl det är obehagligt alt höra sanningens ord om hur hon har misshandlat dessa människor psykiskt och ekonomiskt, måste det väl vara en medborgerlig rättighet för dessa människor atl få företräde hos den som i denna fråga har huvudansvaret i regeringen.

Nej, det enda beskedet är ett korl och hårt konstaterande: "Någon omprövning av beslutet är inte aktuell."

Även på min andra fråga om ersättningsmark håller svaret samma stil; bara undanflykter genom en fortsatt uppräkning av paragrafer och bestämmelser saml ell fortsatt hukande bakom länsstyrelsen - en länsstyrelse som inte har några pengar och som säger att inte heller naturvårdsverket har några pengar

Man har på länsstyrelsens naturvårdsenhel också i ärenden tidigare försökt atl fä ersättningsmark från domänverket. Men man har bara mötts av kalla.handen.

Hur kan då Birgitta Dahl säga i sitt svar att "varken jag eller regeringen kan ingripa i ärendet"? Beror det på att ni tänker försöka komma ifrån ersättningen till dessa människor?

Men visst måste väl regeringen kunna göra någol ål della uppenbara missförhållande, antingen genom alt anvisa pengar, så all länsstyrelsen kan köpa in ersättningsmark eller genom att ge domänverket direktiv alt avstå mark i tillräckling omfattning. Del handlar ju ändå om ett statligt verk.

Del här ingreppet är så stort atl del rör sig om tiotals, ja, kanske hundratals miljoner kronor om den konfiskerade marken skall ersättas på ett hederligt sätt.

Om Birgitta Dahl vidhåller sin uppfattning även när det gäller min andra fråga, börjar jag undra om del ändå inte är som en del av vilhelminaborna har sagt till riiig i samband med våra kontakter: De vill bli av med oss här uppe för att kunna tillfredsställa en högljudd desinformerad opiriiori i storstadsområdena. Vi är ju ändå så få.

: En fjällbo har frågat: Hur kan hon och regeringen släppa igenom sådana uppenbara stora miljöförstörare som NEX-kombinalel i Nynäshamn och gaskraflverket i Ringhals samtidigt som man vill påstå atl del är en miljöfara om vi fortsätter med ett skogsbruk som har funnits i generationer ulan alt någon har drabbats? Hon borde ta sig en funderare på sådana avgörande miljöproblem i stället för trakassera oss småfolk i fjällbyarna.

Ja, det här är exempel på vad man kan få höra från personer.i Vilhelmina och Dorotea kommuner.

Jag skulle vilja avsluta med frågan; Vad svarar energiministern på sådana frågor från gräsrötterna?

Anf. 23 Miljöminister BIRGITTA DAHL;

Herr lalman! Först vill jag säga atl man från länsstyrelsen har begärt all få uppvakta mig för atl få regeringen alt ompröva beslutet. Men innan beslutet fattades var del elt mycket omfattande samråd inom regeringen och även mellan regeringen, länsstyrelsen och andra berörda. Man har haft rikligt med tillfällen atl framföra synpunkter, och självfallel skall det vara pä det sättet.

Vad jag har meddelat länsstyrelsen är atl en uppvaktning med det syftet inte är meningsfull, eflersom del över huvud taget inte är aktuellt alt ompröva beslutet. Däremot kommer vi alt myckel noga följa verksamheten och diskutera dess genomförande.

Sedan till sakfrågan. Del finns inga skäl alt göra skillnad mellan statliga och privata ägare. Del finns inga nalurvårdsgrundade skäl atl göra någol undantag för de krav som vi måste slälla för skyddet av skyddsvärd natur Del finns inget skäl alt göra undantag för privata ägare. Samma krav skall ställas på alla ägare av marken. Mer än hälften av de privata ägarna är dessutom inte småbönder utan storbolag.

Om man hade följt det ursprungliga förslaget, skulle gränsen för della naturreservat ha blivit sicksackformad. Det skulle ha sett löjeväckande ut, och då hade det inte varit meningsfullt med ell naturreservat.

Den mark som är aktuell skulle normall inte få användas, enligt de principer som i dag gäller för skyddet av vår natur Del skulle i så fall ha fått göras undanlag från de regler som gäller för skyddet av vår natur för fjällnära skog och för sumpskog. Det finns enligt regeringens bestämda uppfattning inte skäl att göra någori skillnad mellan statliga och privata ägare:

AnL 24 HANS DAU (m);

Herr talman! Miljöministern säger att det inte finns skäl att göra någon skillnad mellan statliga och andra ägare. Det är alltså två storbolag som berörs men 121 små markägare. Vad jag talade om när det.gällde ersättningsfrågan var inte atl det skulle göras undantag för någon, ulan det var all staten dvs. domänverket, skulle avslå från ett anlal hektar för alt dessa 121 småbrukare skulle få ersättningsmark. Det är någonting som Birgitta Dahl går helt förbi.

Birgitta Dahl sade vidare atl det har förekommit elt myckel omfattande samråd mellan länsstyrelsen och regeringen. Del är mycket möjligt alt del. är sant, men vilhelminaborna och de människor som berörs känner sig helt förbigårigria som enskilda markägare. De har endast fått elt korl besked all de skall få kontakt med naturvårdseriheleris persorial. Del skall alltså ske nu, när beslutet är fattat, medan de anser att de skulle ha fån information och haft ett samråd tidigare. De frågar sig varför mari gör på della sätt.

Del är intressant att höra vad Birgitta Dahls partivän där uppe, kommunalrådet K G Abramsson, tycker Han är mycket bitter och säger all del har

Prot. 1989/90:1.20 11 maj 1990. .

Svar på interpellationer

Prot. 1989/90:120 11 maj 1990

Svar på interpellationer

bedrivits skogsbruk där i många generationer Del är alltså inte fråga om några urskogar Det finns folk som har jobbat här på 20- och 30-talet som fortfarande är i livet, och de kan berätta om sina förfäder, som också har jobbat i dessa skogar Skogarna är alltså fortfarande skyddsvärda, och det innebär att detta enskilda, skonsamma skogsbruk tydligen har varit lill fördel för skogen, och därför borde det kunna få fortsätta.

Överläggningen var härmed avslutad.

5 § Svar på interpellation 1989/90:161 om åtgärder mot stranderosion

Arif. 25 Miljöminister BIRGITTA DAHL;

Herr talman! Per Stenmarck har frågat mig om regeringen är beredd alt ta sådana initiativ att en ökad forskning vad gäller åtgärder mot slranderosion blir möjlig och om regeringen är beredd att ompröva sitt beslut atl inte ge bidrag till strandbevarande åtgärder i södra Skåne. Per Stenmarck har också frågat mig på vilket sätt staten i övrigt kan medverka till atf rädda ero-sionsskadad kust.

Regeringen avslog den 15 mars i år en ansökan från lärisstyrelseri i Malmöhus län och fyra kommuner i södra Skåne om bidrag med 38 milj. kr för strandbevararide åtgärder i södra Skårie. Av beloppet avsäg 2 milj. kr medel för försknirigsirisatser

Efler beredning i berörda departement framhöll regeringen i beslutet all förebyggande av stranderosionens effekter främst förutsätter en framförhållning när del gäller lokalisering av anläggningar och byggnader Landets kommuner har, i enlighet med iritentionerna i plari- och bygglagen och nalurresurslagen, ett särskilt ansvar i defta avseende. Inom ramen för sitt verksamhetsområde har statliga myndigheter ett motsvarande ansvar

Eri huvudpriricip bör vara att eventuellt erforderliga åtgärder för att komma lill rätta med stranderosioneris effekter bör utredas, vidtas och firiarisieras iriom resp. myridigheters arisvarsområden och ramar

Regeringen har mot denna bakgrund inte för avsikt att ompröva det aktuella beslutet. När det gäller forskningsinsatser inom detta område vill jag framhålla atl byggforskningsrådet i januari i år beviljade institutionen för lekriisk valtenresurslära vid Lunds tekniska högskola ett programanslag om 50000 kr för arbete med en projektansökan rörande långtidseffekter på anläggningar av sandtransporten i kustnära områden. Vidare har naturvårdsverket våren 1989 beviljat institutionen 40000 kr för studier av sediment-transporter längs kusten. Genom byggforskningsrådefs beslut blir det möjligt för Lunds tekniska högskola aft ytteriigare utveckla sin ansökan. Jag förutsätter därvid alt ett erfarenhetsutbyte sker med andra forskningsinsfitutioner som har tillägnat sig särskild kompelens inom områdel.

Jag vill avslutningsvis poängtera atf stranderosionen är en ständigt pågående naturiig process. För dem som direkt berörs av havets och vindens .inverkan på slränderoch fastigheter kari det rialurligtvis ofta vara svårt att acceptera aff vi märiniskor måste anpassa oss till de grundläggande förutsätt-

ningar som naturen ställer upp. Men så är det ju, och ingen kan vara ovetande om denna process.

En grundläggande förutsättning för berörda myndigheter måsle yara atl verksamheten planeras långsiktigt, så all den lar hänsyn lill de konsekvenser som olika naturkrafter kan föra med sig. Om man ändå-t.ex. om vitala samhällsintressen hotas - skulle behöva vidla motåtgärder bör utgångspunkten vara all resurser tas fram av den för verksamheten ansvariga myndigheten.

AnL 26 PER STENMARCK (m);

Herr lalman! Jag ber atl få lacka miljöministern för svaret på min interpellation.

I flera sammanharig har jag uuder senare år tagit upp det problem som lill stora delar drabbar Skåne, nämligen stranderosioriCri ruut stora delar av kusterna.

Detta är ingel nytt fenomen, även om kunskaperria på områdel är tämligen nya. Om man jämför kartor av i dag med kartor från början av 1800-talel framgår det klarl atl strandlinjen i vissa.fall har dragit sig tillbaka med över 100 m.

Del flnns sannolikt flera olika sammanhängaride orsaker till della.

- Eri pågåeride klimatföräridring med kraftiga stormar och ökad våghöjd
som följd har sannolikt spelal in. . ,,.

Myckel.tyder på all delta är den främsta anledriingen till skadorna. I delar av dessa områden, framför allt inom stora kustavsnift iriom Ystad kommuu, har den senasle milda och stormiga vintern tagit ytterligare några meter av kiisfen.

Mycket tyder dessutom på att detta är eu accelererande process. Skadorna inom en viss lidsperiod är större nu än de var tidigare.

- Den globala medeltemperaturen beräknas stiga, förmodligen lill slor del
som en följd av växthuseffekten. Därmed fortsätter den process som vi sett
sedan länge, nämligen alt havsnivån stiger

Experter gör i dag bedömningen atl en höjning på 25-50 cm är fullt möjlig under de närmaste 40—50 åren. Del innebär i så fall alt kustlinjen retirerar med ytterligare 25-50 m. Detta i sin tur skulle innebära att inte myckel återstod av dessa stränder, med alla de naturvärden som de representerar

- Om man lill della också lägger både all södra Sverige drabbas av en konti
nuerlig landsänkning - som ger en ojycklig kombination av stigande havsval
len och sjunkande landmassa - och alt staten själv framhärdar i all årligen
ge tillstånd lill atl stora mängder sand transporteras bort har man förmodli
gen också formulerat problemet.

Självklart är del bara i begränsad utsträckning som vi kan påverka denna process.

Del anses inte kunna bevisas atl del föreligger något samband mellan detta uttag av sand och de skador som har uppstått, men vanligt sunt förriuft bör rimligtvis säga alt det i varje fall inte gör situationen bälire.

Sveriges geologiska undersöknirig har för deri senste tioårsperioden givit tillstånd lill uttag av ca 500 000 m sand. Detta har knappast medverkai till alt förbättra situalionen.

Prot. 1989/90:120 11 maj 1990

Svar på interpellationer

Prot. 1989/90:120 11 maj 1990

Svar på interpellationer

Mol bl.a. denna bakgrund har rimligtvis också staten ell ansvar för den uppkomna situalionen.

Men del finns flera anledningar till detta.

Slora delar av de erosionsskadade områdena är antingen naturreservat eller naturvårdsområden, enligt naturvårdslagen. De har blivit det därför aff länsstyrelsen har klassificerat dem som sådana.

Dessa områden är också allemansräftsligt tillgängliga. Det borde rimligtvis ligga också i statens intresse att sådan mark inte bara försvinner, inte minst inom ett landskap som redan i dag har klar brist på sådana områden. , Naturvårdsverkels generaldirektör Valfrid Paulsson besökte för några dagar sedan del förmodligen allra mest erosionsskadade området, nämligen Löderups strandbad i Ystad. Av tidningsreferat att döma verkar hans reaktion närmast varit av arten: År def så här illa-def hade jag ingen aning om! Han menade att def var möjligt att detta område "skulle kunna kallas för en katastrofsituation". Och det faktum all områdel är ett nafurvårdsområde skulle kuuna äudra riaturvårdsverkets tidigare iuställriing. , Jag ber, med detta som bakgrund, att få fråga: År miljömiriisterri beredd att se lika förutsättningslöst på denna fråga?

Anf. 27 Miljöminister BIRGITIA DAHL: "'Herr talman! Def här är naturligtvis en mycket allvarlig fråga. Stranderosion av defta slag förekommer som ett naturiigt fenomen på flera håll i Sverige, längs kuster och vatleridrag, och det känner Per Stenmarck väl till. Del mest kända exemplet är Gotska Sandön, där det kan sägas atl ön flyttas mycket långsamt men dock norrut genom alt havet eroderar bort sand på den södra delen av ön men tillför sand på den norra delen. Också flera strandomräderi i Hallarid har äridrat karaktär uuder de senaste mansåldrarna. Jag har i mitt eget hemlän ett exempel på vad som kan hända i det nedre loppet av en älv, nämligeri Dalälvens riedre lopp, där problemen har varit liknande under de senaste 20 åren.

Än så länge har dessa problem inget samband med klimatförändririgarria. Del är naturligtvis utomordentligt allvarligt om sådana klimatförändringar skulle inträda alt problemen skulle mångfaldigas, och jag tror att vi är överens om atl man lill varje pris och med alla tillgängliga medel måste förhindra defta.

Forskarnas nuvarande ståndpurikt - de kommer atf redovisa sitt arbele inför IPCC vid en konferens i Sundsvall sista veckan i augusfi - är aff det är säkerställt alt en klimatförändring kommer att ske. Hur stor den kommer att bli är de inte överens om. Storleken beror på hur snabbt världens regeringar ingriper för att förhindra klimatförändringen, och här är världens regeringar inte övereris. Jag hoppas atf Sverige skall kuuna medverka till att vi blir överens om långtgående åtaganden. Nästa tillfälle atl diskutera de frågorna har vi under en konfereris'som uuder de närmaste dagarna äger rum i Bergeu.

Låt mig också bara i margirialeri anmärka att stormarna i Östersjön naturligtvis är besvärliga från den här synpunkten. Men för Östersjöns totala hälsa är det väldigt bra med stoi-mar som rör om vattnet och gör det möjligt att få in friskt syresaff vatten från Västerhavet. Som miljöminister gläds jag därför

alltid när del stormar längs våra kuster. Jag hoppas all vi också är överens om all del är bra för havel all det gör det.

Sedan vill jag säga till Per Stenmarck all del interpellationssvar som vi har utarbetat grundar sig på framför alll information från naturvårdsverket. Jag har inte haft möjlighel all arbela in resultatet av de överläggningar som vi hade i går med naturvårdsverkets chef, bl.a. som ett resultat av hans besök där nere. Men jag är glad alt i den här diskussioneri kunna meddela att naturvårdsverket nu är berett alt satsa ökade resurser för all verkligen få grepp om problemels omfaltuing och vilka insatser som måste göras. Man har omedelbart satt i gång med del arbetet, självfallel med regeringeris välsigrielse, och täriker avsälla resurser för det av sitt forskningsanslag.

Prot. 1989/90:120 11 maj 1990

Svar på interpellationer

AnL 28 PER STENMARCK (m):

Herr talman! Lät mig först säga atl jag lycker alt den sista delen av svaret låter utomordentligt positivt. Jag har självfallel all förståelse för atl det iute har varit möjligl all ännu så länge ha några mer långtgående överläggningar mellan miljöministern och naturvårdsverkets generaldirektör

I tidigare debatter har miljöministern ofta förklarat atl naturen måsle ha sin gång. Det är en inställning som delvis återfinns i svaret i dag. För miljöministern verkar det på någol sätt vara en planeringsfråga. Hon säger att verksamheten skall planeras långsiktigt, så all den tar hänsyri lill de korisekven-ser som olika naturkrafter kan föra med sig. Det är då viktigt all forskningen får möjlighet all på olika sätt förutsätta detta. Det är en forskning som åtminstone hittills, som jag ser det, icke har fått de anslag som den rimligtvis borde ha fått. Det är positivt om Valfrid Paulssons besök och debatten här i dag på någol sätt skulle kunna ändra pä delta.

Det finns i dag kvalificerade metoder som skulle kunna bidra lill en förutsägelse om framlida kusllinjeförändringar även sådana som är en direkt följd av mänskliga aktiviteter Naturvårdsverkets generaldirektör var häromdagen uppenbarligen myckel bekymrad. Han säger nu: Vi skall noga överväga om vi gjorde fel när vi sade alt naturen skall ha sin gång. - Det visar atl Valfrid Paulsson har tagit intryck av besöket, vilket självfallel är positivt och länder honom till heder Delsamma gäller givelvis miljöministern, om hon nu också är beredd all på någol sätt ändra sin inställning.

Vid sill besök inom del erosionsskadade områdel sade Valfrid Paulsson enligt tidningsreferat vidare: "Vi har aldrig tidigare i Sverige studerat slranderosion, kontra växthuseffekt. Därför kommer jag atl noggrant gå igenom problemaliken med mina medarbetare och se om vi kan göra något ål det".

Del som diskuterades var ell forskningsprojekt, knutet lill del här området, som dels skulle ge eu unik möjlighet all studera de effekter som finns här och som om några decennier faktiskt kan komma att bli en realitet runt stora delar av våra kuster, dels skulle kunna innebära att vi får slut på problemen med stranderosion.

Problemet är då bara att naturvårdsverket, i varje fall enligt tidningsuppgifter, inte anser sig ha några forskningspengar förrän 1992. Innan dess kommer några vinterstormar lill all ylleriigare förvärra situationen. Min fråga blir därför; Pä vilkel sätt kan miljöministern medverka fill att forskarna på

4 Riksdagen protokoll 1989/90:120

Prot. 1989/90:120 11 maj 1990

Svar på interpellationer

detta område i rimlig lid tilldelas tillräckliga anslag för att kunna bedriva denna forskning, som är så viktig för vår framlid?

Anf. 29 Miljöminister BIRGITTA DAHL;

Herr lalman! Jo, vi hade ingående diskussioner i går mellan departementet och naturvårdsverket, som ledde lill all jag i dag kan ge det här beskedel. Men vi hade inte lid atl arbela in del i del svar som enligt de regler som gäller redan var lämnat till riksdagen - del lämnades i går morse.

Del står dess bättre inte så illa lill med forskningen i Sverige på det här områdel. Vi har myckel dukliga forskare vid flera av våra universitet. Vi har en av viirldens främsta vid nalurgeografiska institutionen vid Uppsala universitet. Han har forskat om stranderosionen både i Skåne och på andra håll i världen och anlitas faktiskt av en rad länder ute i världen för all hjälpa dem med deras problem.

Naturvårdsverket har ell betydande forskningsanslag, som dessutom har fån ett kraftigt tillskott genom årets forskningspoliliska proposition. Såsom den myndighet som förvallar de forskningsresurserna bestämmer verket självt över deras användning. Som jag sade i mitt tidigare svar har man regeringens välsignelse för all använda pengar för del här ändamålet.

AriL 30 PER STENMARCK (m):

Herr lalman! Jag är tacksam för det sista tillägget - del är ytterligare ett klarläggande som jag tror är mycket glädjande för många.

Jag är medveten om atl del finns framstående forskning på det här områdel i Sverige. Problemet har närmast varit all man inte har haft de ekonomiska möjligheterna atl bedriva forskningen på del sätt som förmodligen hade varit önskvärt. Förutom i Uppsala finns det myckel framstående forskare vid institutionen för teknisk valtenresurslära i Lund.

Tillbaka till del jag ursprungligen tog upp. Hösten 1989 uppvaktades miljöministern i det här ärendet av ell antal kommuner tillsammans med länsstyrelsen i Malmöhus län. Målsättningen var att övertyga regeringen om att på ett eller annal sätt vara med och stödja räddningsarbetet. Jag menar alt det borde vara en självklarhet alt staten lar sin del av ansvaret, eftersom det går ut på att rädda allemansrältsligl tillgängliga områden.

Genom alt regeringen den gången sade nej - jag har fortfarande förhoppningar om all del på ett eller annat sätt kan ske eri ändring därvidlag - får dessa kommuner lill myckel slor del själva bedriva det arbetet. De har redan satsat tiotals miljoner kronor pä detta. Det är faktiskt räll små kommuner som del här gäller.

Något som också bör vägas in i sammanhanget är alt statens egen myndighet, SGU, har tagit in åtskilliga miljoner på atl ge tillstånd till och ta betalt för sandsugning ulanför sydkusten. Inte minsl ur den synvinkeln borde staten också ha åtminstone ett moraliskt ansvar

I ställel sade miljöministern nej, och det var inte heller första gångeri. Motiveringen var alt staten inte har ansvar för den typen av skador Jag tycker atl det är en något underlig inslällning. Frågan om hur stranderosionen skall kunna stoppas kan självfallet inte delegeras till enskilda markägare. Inte heller kan den begränsas lill kommunal nivå.

Naturvårdsverkets generaldirektör är nu uppenbarligen beredd atl tänka     Prot. 1989/90:120
om. Jagar tacksam föratt miljöministern häri daghar meddelat atl general-      11 maj 1990
direktören och naturvårdsverket har regeringens välsignelse när del gäller
all vara med och satsa pä forskningen på del här områdel.                Svarpa interpella-

tioner

Överläggningen var härmed avslutad.

6 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades Motionerna 1989/90:Jo56-Jo98 till jordbruksutskottet

7§ Bordläggning

Anmäldes och bordlades Motionerna

med anledning av prop. 1989/90:139 Underhållsljänslen i försvarsmakten 1989/90:Fö36 av Bengl Harding Olson (fp) 1989/90;Fö37 av Inger Schöriing m.fl. (mp)

med anledning av prop. 1989/90:155 Förnyelse inom polisen

1989/90;Ju39 av Sten-Ove Sundström och Monica Öhman (båda s)

1989/90;Ju40 av Göran Ericsson (m)

1989/90;Ju41 av Sylvia Pettersson och Ines Uusmann (båda s)

1989/90:Ju42 av Britta Bjelle m.fl. (fp)

1989/90:Ju43 av Lars Werner m.fl. (vpk)

1989/90;Ju44 av Hans Göran Franck (s)

1989/90;Ju45 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c)

1989/90;Ju46 av Rolf Dahlberg m.fl. (m)

med anledning av skr 1989/90:137 Redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet år 1989 1989/90;N77 av Loui Bernal och Krister Skånberg (båda mp)

Finansulskoltels belänkande 1989/90;FiU26 Statlig lokalförsörjning

Justilieutskoltets belänkande 1989/90;JuU36 Tilläggsbudget II

Laguiskoltels betänkanden

1989/90;LU32 Internatioriella frågor om makars förmögenhetsförhållanden

1989/90:LU33 Årsredovisningsskyldighelen

1989/90;LU39 Ersättning lill efterlevande till vissa omkomna vid flygolyckan

i Oskarshamn den 8 maj 1989 31

Prot. 1989/90:120 1989/90;LU41 Ändring i försäkringsavtalslagen m.m. 11 maj 1990

Utbildningsutskottets belänkande

1989/90;UbU26 Verkställd granskning av Stiftelsen Riksbankens jubileumsfonds verksamhet och förvaltning under år 1989

Näringsutskotlels betänkanden

1989/90;NU41 Internatioriellt iriformaliorisulbyte iriom områdel tekriiska

föreskrifter 1989/90:NU42 Auktorisatiou av handelskamrar 1989/90:NU43 Stöd lill arbetskooperalion m.m.

8 § Anmälan om frågor

Anmäldes all följande frågor framställts

den 10 maj

1989/90:601 av Sonja Rembo (m) lill arbetsmarknadsministern om arbetsförmedlingarnas verksamhet;

1 ansträngningarna atl förbättra sin service bedriver arbetsförmedlingarna en viss uppsökande verksamhet hos förelag och erbjuder sina tjänster Förelag kan också vid en förmedling fa en särskild kontaktperson för den fortlöpande personalrekryteringen.

Arbetsförmedlingarna ger i dessa sammanhang en mycket kvalificerad service som påminnerom den som rekryteringskonsulleroch liknande erbjuder. Förmedlingen alar sig exempelvis att intervjua de sökande och gallra ut de som är bäst lämpade för en arbetsuppgift och bland vilka företaget kan välja.

Arbetsförmedlingen övertar således en väsentlig del av förelagets perso-nalrekrylering och avlastar företaget i fråga avsevärda administrativa och andra kostnader

Denna service ges hell utan kostnad för företaget.

Då denna form av skattefinansieral företagsstöd inte synes förenligt med det offentliga arbetsförmedlingsmonopolel vill jag fråga om del påtalade förhållandet föranleder någon ålgärd från regeringens sida.

1989/90:602 av Bengt Silfverstrand (s) till justilieministerri om friköp av historiska arrenden;

Riksdagen gav den 30 november 1989 regeringen i uppdrag atl utarbeta
ett lagförslag om friköp av historiska arrenden. Beslutet är historiskt och in
nebär att de kanske sista resterna av ett feodalt syslem kan eliminernas. Ge
nom ett sådant lagförslag ges arrendebrukare möjlighel atl förvärva lagfart
på den jord som de själva i generationer röjt, brukat, bebyggt och som de i
32 många fall lill väsentlig del äger.

När avser regeringen framlägga den av riksdagen beställda propositionen? Prot. 1989/90:120

11 maj 1990 1989/90:603 av Alexander Chrisopoulos (vpk) till statsrådet Maj-Lis Lööw om tillämpningen av avvisningsreglerna;

Enligt utlänningsförordningen 7 kap. 1 8 skall avvisning lill första asylland inte ske bl.a. om utlänningen har förälder bosatt i landet, om han inte har lika stark familjeanknytning till första asylland.

En tjänsteman vid invandrarverket har lill ell offentligt biträde uppgivit alt SIV;s tillslåndsbyrå vid en praxisdiskussion den 6 februari 1990 beslutat att rekvisilet förälder inte skall tillämpas bokslavstroget utan efler rimlighetsavvägning. Rimlighetsavvägningen innebär enligt SIV bl.a. atl vuxna gifta par där den ena har sina föräldrar i Sverige skall uteslutas från tillämp-riirigen av förordningsbestämmelsen. Vidare uppgavs alt SIV skulle arbela för all förordningen skulle förändras i enlighet med denna nya praxis.

Vilka åtgärder avser invandrarministern vidta för alt invandrarverket skall tillämpa den aktuella bestämmelsen i utlänningsförordningen?

den 11 maj

1989/90:604 av Marianne Samuelsson (mp) lill slatsminislern om planerna på svenskl engagemang i kolkraftverk i Polen:

I firiska tidriirigen Demari den 10 maj kan man läsa all Sverige via ABB planerar ell kolkraftverk i Polen. Kraftverket skulle i första hand vara till för alt förse Sverige med energi då Polen för närvarande inte har behov av ytterligare energisalsningar Uppgiften kommer från två av varandra oberoende källor, och enligt tidningsartikeln är stalsministerri välinformerad.

Med anledning av tidningsuppgifterna vill jag fråga statsministern:

Om de pågående förhandlingarna leder till resultat, hur påverkas koldioxidlaket av beslutet? Tänker svenska staten gå in med krediter?

1989/90:605 av Kent Lundgren (mp) till justitieministern om placeringen inom kriminalvården av interner med besöksförbud:

Det är inte ovanligt atl män, som döms för trakasserier, olaga hot och/eller misshandel av kvinnor och barn, numera också får ett besöksförbud utdömt över sig för atl förstärka skyddet för de utsatta offren.

Men tyvärr är det inte heller ovanligt atl dessa män placeras på anstalter i kvinnans hemkommun eller grannkommuri. Ofta är del skyddskorisulenter eller psykologer som utverkar denna "nära placering". En sådan placering är emellerlid inte alls tillfredsställande, eflersom larm då inte hinrier utfärdas från anstalten till kvinnan om mannen avviker, vilket innebär alt de hotade offren känner ständig otrygghet. Del krävs i så fall all offret utrustas med personsökare och larmanordningar för all kompensera denna nära placering.

Är statsrådet beredd att medverka lill alt kriminalvården tillhandahåller
sådan utrustning vid dessa placeringar, alternativt alt medverka till att place- 33

Prol. 1989/90:120 ringen sker längre ifrån offrets hemort - säg ca 25 mil - när besöksförbud
11 maj 1990 fiuris utfärdat?

1989/90:606 av Kent Lundgren (mp) lill kommunikatiorisminisfern om televerkefs regler för tillstårid till spårning av ingående telefonsamtal:

Kvinnor och barn, liksom ibland även andra brottsoffer, som trakasseras och hotas av kriminella element, kan enligt gällande lag få elt besöksförbud utdömt mol den trakasserande parten, som utfärdas för en tid av upp till elt år. Dessa trakasserade offer har möjlighet att hos televerket begära telefon-spårning av ingående samtal på sill abonnemang för atl inför rätlsvårdande myndigheler kunna bevisa all hot och trakasserier fortsätter

Televerkets nuvarande rutiner är sådana alt spårningsljänslen måsle förnyas var tredje vecka. Delta ger upphov lill misslag, som innebär att den hotade parlen stundtals inte har spårningstjänsen inkopplad.

Är kommunikationsministern villig alt medverka till att dessa rutiner förändras lill längre intervall så all dessa utsatta människors trygghet förstärks?

1989/90:607 av Krister Skånberg (mp) till industriministern om effektivare energianvändning;

Del danska Folkelingel har nyligen beslutat atl den danska energiförbrukningen skall sänkas med ca 15 % lill år 2005 och alt utsläppen av koldioxid skall sänkas med ca 20 %, utsläppen av kväveoxider med 50 % och utsläppen av svaveldioxider med ca 60 %, Därmed börjar man följa Brundtlandrapporlens rekommendation all industriländerna skall halvera sin energiförbrukning för all dämpa ökningen av växthuseffekten och miljöförstöringen.

För alt nå dessa mål skall man salsa på effektivare energianvändning och på miljövänligare energikällor Danmark har redan, liksom de europeiska iridustriläriderna, myckel lägre energiförbrukning per innevånare än Sverige. Den riorska regeringen har lagt fram ell lagförslag för stortinget om effektivare energianvändning och utnyttjande av del norska elnätet.

Vad kommer den svenska regeringen att göra för alt följa Brundtlandrapporlens rekommendationer och fullfölja den energipolitik som riksdagen beslutade om redan 1980?

1989/90:608 av Kent Lundgren (mp) till utrikesministern om sankfiorier mot Irak för bron mol FN-deklaralioneri om mänskliga rättigheter:

Irak är en nation som lycks strunta totalt i FNs deklaration om de mänsk
liga rättigheterna. Men härigde riyligeri eri engelsk journalist som spion. Mi
litären ägnar sig åt en kontinuerlig klappjakt på den kurdiska minoriteteu i
laridet, och mari har som bekant begått de gräsligaste grymheter mol den
kurdiska civilbefolkningen. Dessutom undertecknade den irakiske presiden
ten egenhändigt - enligt den svenska lexl-TV;n - en lag för inte så lärige se
dan som tillåter vem som helst att avliva en kvinna som påstås vara otrogen,
ulan att hon vare sig rannsakas eller döms. Den enda restriklonen är- enligt
-,, samma källa - atl mordel måsle ske i det egna hemmet eller i kvinnans för-

äldrahem.

Dessa grymheter mol kurderna, liksom denna avskyvärda diskriminering Prot. 1989/90:120 av landels kvinnor, är, enligt mill synsätt, väl så svåra brott som de i Sydaf- 11 maj 1990 rika har begått/begår mol sina urinvånare.

Jag vill därför fråga utrikesministern:

Finns del några utrikespolitiska - eller handelspolitiska - hinder för sanktioner mot Irak?

1989/90:609 av Sonja Rembo (m) till finansministern om iuvesteririgsavgifter på byggnadsarbeten i Göteborgsområdet:

I den reviderade finansplanen aviserar regeringen all den särskilda investeringsavgiften på 30 % på byggnadsarbeten för Göteborgsområdets vidkommande skall begränsas till aft gälla endasl fram lill hösten 1990.

För all della löfte skall kunna hållas krävs riksdagsbeslut före sommaren.

Elt snabbi besked om tidpunkten för avvecklingen är nödvändig för att såväl kommuner som andra byggherrar och byggföretag skall få åtminstone någon möjlighel atl planera sin verksamhet.

Från vilkel datum avser regeringen atl föreslå all den särskilda invesleringsavgifien på byggnadsarbeten i Göteborgsområdet upphävs? När avser regeringen att förelägga riksdagen proposition?

1989/90:610 av Eva Goés (mp) lill justitieministern om ålgärder för alt hjälpa barn i Ukraina som drabbats av Tjernobylkatastrofen:

Miljöparliet ser rätten lill rent vallen, ren luft och ren föda som en solidaritetsfråga. Vi vet alt miljöförstöringen inte har några gränser Däremot sätter regler, tullar m.m. upp gränser

Efter ell besök i Tjernobylområdel har min bild av lägel blivit ännu klarare. Mödrarna till Tjernobyls barn sätter ren mal och ren jord som nummer ett på sin prioriteringslista för de drabbade barnen.

När jag sedan skall försöka genomföra något i praktiken, möts jag av hinder, som t.ex. alt maxvikl är 500 g för elt paket till Ukraina. Om jag vill ge någol "matnyttigt" så överskrids denna vikt alltför lätl osv. Dessutom bör barnen få komma till Sverige på sommarkoloni eller dylikt.

Jag vill fråga juslitieministern hur regeringen kan hjälpa dessa barn och hur della kan göras privat eller genom ideella organisationer på enklaste sätt utan hirider av alltför stelbenta regler?

1989/90:611 av Kaj Nilsson (mp) lill försvarsministern om avtal mellan Klippans kommuri och forlifikationsförvaltningen om förvärv av viss fastighet:

Klippans kommun har genom avtal, ingånget för drygt ett år sedan med fortifikationsförvaltnirigen, köpt fastigheten Herrevadsklosler mol förbehåll att F5 under tio år får disponera vissa lokaler hyresfritl.

Enligt uppgift skall försvarsministern ha riklat erinringar mol denna över
enskommelse, vilkel medfört atl kommunens planering på områdel, bl.a. för
en förskola och ett barndaghem, drar ut på liden och skapar ovisshet för den 35

Prot. 1989/90:120 framtida verksamheten. Della ställer lill problem, och man frågar sig om
11 maj 1990 man kan lila på statliga myndigheter vad gäller irigårigria avtal.

För barridaghemmet "I ur och skur", och de ekologiska sammanhangen med betoning på naturen som drivs av ell föräldrakooperativ, finns pengar avsalta, men man har hänvisats lill en annan lokal, vilken yrkesinspektionen anmärkt på.

Kan Klippans kommun lita på altl del med forlifikationsförvaltningen ingångna köpeavtalet är giltigt eller kommer della alt rivas upp av regeringen?

1989/90:612 av Kaj Nilsson (mp) lill socialministern om riksskatleverkets normer för existensminimum;

Hur en hushållsbudgel bör se ul har olika experter på området kommit till lilel olika resultat om. Enligt senaste uppgifler ligger normerna för socialbidrag för eri familj med två vuxua och två barn på 7 925 kr i månaden plus bostadskostnad.

Riksskatteverkets existensminimum ligger på 7 100 kr i månaden. Sparbanksföreningens mallbudgel pä 7 445 kr och konsumentverkels på 7 670 kr Mer än 10 % skiljer mellan beräkningarna av vad som kan anses rimligt alt göra av med. Lägst ligger det existensminimum som RSV fastställer varje år enligt en viss, bestämd formel.

För medborgare som är hänvisade att leva på RSVs existensminimum uppstår ell glapp upp lill socialbidragsnormen på 825 kr, vilket medför ett beroende av socialbidrag.

Är socialministern medveten om den stora spännvidden i talen för existensminimum i landet och vad den betyder för personer som på grund av skillnaden tvingas söka socialbidrag?

Vad kan socialministern göra för att riksskatleverkets normer för existensminimum bälire skall harmonisera med de högre normerna?

1989/90:613 av Ragnhild Pohanka (mp) lill statsrådet Maj-Lis Lööw om reglerna för asylrätt för vissa barnfamiljer;

På försommaren 1989 beslutade regeringen att stor generositet skulle visas asylsökande barnfamiljer som vistats i Sverige elt år eller längre. Under den seriaste tiden har del dock kommit till min kännedom atl barnfamiljer med minst elt års vistelse i Sverige också har utvisats.

Vilka beslutsunderlag kan motivera utvisningar av barnfamiljer, då beslutet i juni 1989 ej skulle påverkas av undaritagsbeslutet den 13 december 1989?

1989/90:614 av Ragnhild Pohanka (mp) lill justitieministern om målsägande-rälten i brottmål:

Det har frän början blåst runt buggningsmålel. Bl.a. har på allvar diskute
rats om åtalet skall läggas ned med tanke på rikels säkerhet. Delta skulle
36 vara ell uppenbart säll alt sälla vissa rällssäkerhetsaspekler ur spel.

I stället väljer man all forcera stiftandet av en ny lag som är relevant i detta Prot. 1989/90:120
mål. 11 maj 1990

Miljöpartiet de gröna anser all lagstiftande och dömande makt skall fun-gera helt åtskilda, men här söker man stifta en lag, som behövs för vissa syften i en speciell rättegång. Den nya lagen, om den antas, ligger ju kvar för all framlid som elt politiskt ingrepp i domstolarnas verksamhet.

När och varför väcktes tanken på en begränsning i målsäganderällen?

1989/90:615 av Ragnhild Pohanka (mp) till arbetsmarknadsministern om åtgärder för att befrämja arbetskraftsrekrytering bland pensionärer;

Arbetslinjen skall gälla både när def gäller handikappade, pensionärer och andra. Målet är snabb rehabilitering av arbetsskador, minskad förlids-pensionering och minskad sjukskrivning.

Pensionärerna får skaltelätlnader och uppmuntras söka arbete och delta i produktionen med sitt kunnande och sin arbetsinsats.

Därför blev jag oerhört förvånad när en pensionär nyligen sökte en sexmå-nadersanställning hos invandrarverket och fick lill svar, alt man inte kunde anställa pensionärer därför alt SIV är bundet av statliga avtal. Sökanden hänvisades atl söka anställning på flyktiugföriäggning i privat regi.

Är delta rikligt, och är del i så fall befrämjande för alt rekrytera arbetskraft bland pensionärerna?

1989/90:616 av Margit Gennser (m) till socialministerri om instansordningeri i mål rörande allmän försäkring;

Höga befattningshavare inom försäkringskasserörelsen har uttryckt oro för vissa regler gällande arbetsgivarperioden. Vid tvister mellan den sjuke och arbetsgivaren angående sjukskrivning m.m. skall dessa tydligen avgöras av AD. Tvister mellan försäkringskassorna och försäkringstagaren skall däremot fortfarande följa den nu gällande överklagandegången.

Dubbla överklagandevägar kommer all skapa rättssäkerhelsproblem och administrativt krångel. Motsvarande svårigheter finns redan nu vid prövning av körkortsärenden.

Med hänvisning lill vad ovan framförts vill jag ställa följande fråga till statsrådet:

Avser statsrådet alt, med lanke på tidigare dåliga erfarenheter av dubbla instansvägar, ytterligare pröva de nu berörda förslagen med dubbla instaris-ordnirigar?

1989/90:617 av Margit Gennser (m) lill socialministern om treårsbudgetarna för riksrevisionsverkel och försäkringskassorna;

RRV och försäkringskassorna är för närvarande mitt uppe i arbetel med
all sammanställa budgetäskande för en treårsperiod. Samtidigt har rege
ringen i kompletleringspropositionen aviserat introduktion av arbetsgivar
period. Förutsältningarna för FAS 90, RRV:s slora datasatsning, håller där- 37

Prot. 1989/90:120 för inte längre, dels på grund av ovan berörda äridringar, dels till följd av
11 maj 1990 datainspektionens berättigade anmärkriirigar

Med härivisriirig till vad som ovari framförts ber jag att få ställa följande frågor till statsrådet:

Vilka ålgärder avser statsrådet att vidta för att få fram realistiskt material för den treåriga budgetprövningen?

1989/90:618 av Birger Andersson (c) till bostadsminisfern om kostnaderna för bostadsbidragen 1991:

I måriga propositiorier firiris förslag som samtidigt medför ökade statliga kosfriader och ökade kosfriader i deri kommunala verksamheten. Tyvärr framgår inte allfid tillräckligt klarl i propositionerna vilka ekonomiska konsekvenser som framlagda regeringsförslag medför för kommunerna. Som exempel kan nämnas regeringens proposition 1989/90:144, i vilken bl.a. behandlas bostadsbidrag för år 1991.1 propositionen föreslås att bostadsbidragen dels byggs ut för barnfamiljer, dels utökas för hushåll utan barn. Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga följande: Hur stora blir de kommunala resp. stadiga utgiftsökningarna enligt propo-sitiorieris förslag vad beträffar bostadsbidragen för kalenderåret 1991?

1989/90:619 av Birger Andersson (c) till bostadsministern om finansieringen av kommunala bostadsförmedlingar:

Regeringen har - aft döma av uttalanden från bostadsminisfern - planer på atf tvinga kommuner, som saknar kommunal bostadsförmedling att inrätta sådan. All inrätta och driva kommuual bostadsförmedlirig är förenat med kostnader

Med härivisriirig till det anförda vill jag därför fråga bostadsministern:

På vilket säll anser regeringen att den kommunala bostadsförmedlingen skall finansieras?

1989/90:620 av Birger Andersson (c) till bostadsministern om reformerat bostadsfinansieringssystem:

Bostadssektorn får bära en betydande del av finansieringen av den placerade skalteomläggriirigeri. Samtidigt skjuts det aviserade förslaget om ett reformerat bosladsfiriarisieringssystem på framtiden. Defta innebär att hushållen saknar möjligheter att bedöma ulvecklingen av de framtida boendekostnaderna och de effekter skatteomläggningen får i det enskilda fallet.

Med hänvisning till del anförda vill jag fråga bosladsministern:

När avser regeringeri att lägga förslag om ett reformerat bostadsfinansieririgssystem, och vilken finansieringsmodell avser regeringeri att välja?

1989/90:621 av Krister Skånberg (mp) till statsministern om anpassningen till EG;

38 Sverige står iriför viktiga vägval om siri framtida plats och roll i Europa

och världeri. Det behövs eri bred debatt i alla delar av det sveriska samhället Prot. 1989/90:120 för aft polifiska beslut i dessa frågor skall kuriria fattas i god demokratisk 11 maj 1990 traditiori. Deri svenska riksdagens beslut om närmaste möjliga anpassning till EGs kommande inre marknad föregicks inte av någon sådan bred debatt:

Vad planerar regeringeri atl göra för att kommande beslul i dessa frågor skall vara bättre demokratiskt uriderbyggda, och vilka resurser är regeririgeri beredd att satsa för att allsidig information i dessa frågor skall kunna nå ut brett?

9§ Kammaren åtskildes kl. 11.04. Iri fidem

OLOF MARCUSSON

IGunborg Apelgren

Prot. 1989/90:120

11 maj 1990 Innehållsförteckning

Fredagen den 11 maj

1 8 Svar på interpellation 1989/90:162 om naturgas... 1

Industririiiriisfer Rune Molin Hädar Cars (fp)

2 8 Svar på interpellation 1989/90:146 om mobbning inom försvaret . 7

Försvarsminister Roine Carlsson Hans Lindblad (fp)

3 8 Talmannen (om nästa svar på föredragningslistan) 12

Svar på interpellation 1989/90:142 om buller från JAS 39 Gripen 13 Miljöminister Birgitta Dahl Viola Claesson (vpk) Berith Eriksson (vpk) Hans Lindblad (fp)

4 8 Svar på interpellation 1989/90:150 om naturreservatet på Blaik-

fjällsområdet............................................................................... 22

Miljöminister Birgitta Dahl Hans Dau (m)

5 8 Svar på interpellation 1989/90:161 om åtgärder mot sfranderosiori 26

Miljömiriister Birgitta Dahl Per Stenmarck (m)

6 8 Hänvisning av ärenderi till utskott............................................... 31

7 § Bordläggning 31

S 8 Anmälan om frågor

1989/90:601 av Sonja Rembo (m) om arbetsförmedlingarnas

verksamhet................................................................................ 32

1989/90:602 av Bengt Silfverstrand (s) om friköp av historiska

arrenden.................................................................................... 32

1989/90:603 av Alexander Chrisopoulos (vpk) om tillämp
ningen av avvisningsreglerna...................................................... 33

1989/90:604 av Marianne Samuelssou (mp) om planerria på

svenskt engagemang i kolkraftverk i Polen........................................ 33

1989/90:605 av Kent Lundgren (mp) om placeringen inom kri
minalvården av interner med besöksförbud.................................... 33

1989/90:606 av Kent Lundgren (mp) om televerkets regler för

tillstånd lill spårning av ingående telefonsamtal................................. 34

1989/90:607 av Krister Skånberg (mp) om effektivare energian
vändning ............................................................................... 34

1989/90:608 av Kent Lundgren (mp) om sanktioner mot Irak

för brott mol FN-deklarationen om mänskliga rättigheter . 34

1989/90:609 av Sonja Rembo (m) om investeringsavgifter på

byggnadsarbeten i Göteborgsområdet.............................................. 35

1989/90:610 av Eva Goés (mp) om åtgärder för all hjälpa barn
40 i Ukraina som drabbats av Tjernobylkatastroferi 35

1989/90:611 av Kaj Nilsson (mp) om avtal mellan Klipparis Prot. 1989/90:120

kommun och fortifikaliorisförvaltriirigeri om förvärv av viss 11 maj 1990

fastighet.................................................... 35

1989/90:612 av Kaj Nilsson (mp) om riksskatleverkets normer

för exislerisminimum...................................... 36

1989/90:613 av Ragnhild Pohanka (mp) om reglerna för asylrätt

för vissa barnfamiljer.................................... 36

1989/90:614 av Ragnhild Pohanka (mp) om målsäganderätleri i

brottmål..................................................... 36

1989/90:615 av Ragrihild Pohaoka (mp) om ålgärder för alt be
främja arbetskraftsrekryteririg blarid pensioriärer 37

1989/90:616 av Margit Gennser (m) om instansordnirigeri i mål

rörande allmän försäkring............................... 37

1989/90:617 av Margit Gennser (m) om treårsbudgetarna för

riksrevisionsverkel och försäkringskassorna....... 37

1989/90:618 av Birger Andersson (c) om kostnaderna för bo
stadsbidragen 1991 ................................. 38

1989/90:619 av Birger Andersson (c) om finansieringen av

kommunala bostadsförmedlingar...................... 38

1989/90:620 av Birger Ariderssori (c) om reformerat bostads
finansieririgssystem .................................. 38

1989/90:621 av Krister Skåriberg (mp) om aripassnirigeri till EG 38