Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1989/90:119

Torsdagen den 10 maj

Kl. 12.00-12.44

Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen.

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 4 maj.

2 § Svar på Interpellation 1989/90:158 om en bättre kriminalvård

Anf. 1 Justitieminister LAILA FREIVALDS:

Fru talman! Stina Eliasson har frågat mig vilka ålgärder regeringeri ämriar vidta för alt förbättra krimirialvården, särskilt beträffande allmänhetens krav på säkerhet. Frågan, som har ett enskilt fall som utgångspunkt, rör bl.a. farliga brottslingars rätt till permissioner

Jag vill inledningsvis erinra om atl lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt innehåller regler som syftar lill alt tillgodose allmäriheleris skyddsintresse. 1 sammanhanget kan det finnas skäl atl särskilt nämna reglerna i 7 8 tredje stycket i den lagen. Bestämmelserna, som gäller vissa intagna som har dömts lill längre fängelsestraff, innebär bl.a. begränsriingar i fråga om permissioner och andra vistelser ulanför anstalt. Intagna som omfattas av den bestämmelsen kan endast få bevakade s.k. särskilda permissioner och då endast om det föreligger synnerliga skäl. Restriktionerna får tillämpas på intagna som bedöms vara särskilt benägna att rymma eller beträffande vilka det finns risk för återfall i allvarlig brottslighet. De regler det här är fråga om skärptes genom lagändringar som trädde i kraft den 1 juli 1988.

Vidare bör nämnas att kriminalvårdsstyrelsen i december 1988 utfärdade allmänna råd i syfte att förbättra skyddet för den som utsatts för våldsbrott eller hot om våld. Enligt dessa skall styresmannen för anstalten ge den målsägande som så önskar information bl.a. om gärningsmanriens vistelser ulanför anstalten, tidpunkt för frigivning, rymning och uteblivande efter permission.

I fall som det Stina Eliasson tar upp i sin interpellation gäller bestämmelserna i lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall, nämligen om en inlagen i kriminalvårdsanstalt förs över till sjukhus för psykiatrisk tvångsvård. Av 14 8 i den lagen framgår atl patienten infe skall

Svar på interpellationer

I Riksdagens protokoll 1989/90:119

Prot. 1989/90:119 K) maj 1990

Svar på interpellationer

kunna få permission om det medför fara för någon annans personliga säkerhet.

Regeringen har nyligen lill lagrådet överlämnat förslag lill en ny lag om psykiatrisk tvångsvård och en särskild lag om tvångsvården för lagöverträdare, s.k. rällspsykiatrisk vård.

Förslaget i lagrådsremissen syftar bl.a. till atl stärka samhällsskyddet vid behandlingen av psykiskt störda lagöverträdare.

När det gäller personer som är intagna i kriminalvårdsanstall och som förs över till ett sjukhus för psykiatrisk tvångsvård innebär förslaget bl.a. att beslut om utevistelser skall fattas av kriminalvårdsstyrelsen. Om den intagne förs över för frivillig psykiatrisk vård. kan utevistelser medges endast med stöd av regleringen i lagen om kriminalvård i anstalt.

Förslaget innebär också bl.a. alt en domstol, som i ett brottmål dömer riågon till rättspsykiatrisk vård. skall kunna besluta om särskild utskrivnings-prövning när del finns risk för all personen i fråga pä nytt begår allvarliga brott.

Den särskilda ulskrivningsprövningen innebär att det i första instans är länsrätten som skall besluta när utskrivning eller utevistelse skall få ske. Utskrivning skall inte få ske så länge del finns en äterfallsrisk. Åklagaren skall få tillfälle att yttra sig före utevistelser och utskrivning och skall också få överklaga elt utskrivningsbeslut. För all förbättra brottsoffrens slällning får dessutom hålso- och sjukvården en skyldighet all i dessa fall ge den målsägande som så önskar information om patientens utevistelser och utskrivning.

Förslaget innebär enligt min uppfattning all skyddsaspekterna blir tillgodosedda i sådana fall som de Stina Eliasson har tagit upp i sin interpellation.

Anf. 2 STINA ELIASSON (c):

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret på min interpellation. Jag lycker förslås alt svaret egenlligen bara är en uppräkning av lagbestämmelser och lagförslag. Pä del sättet har ministern undvikit alt ta slällning lill de frågor som berörs i interpellationen om t.ex. frivårdens utformning och om allmänhetens behov av säkerhet.

Jag hade dessutom i min interpellation noterat det oacceptabla i alt narkotika förekommer pä fängelser och anstalter Jag hade väntat mig atl få några synpunkter även på frågan om hur man skall kunna förhindra atl narkotika och andra droger förs in på fängelser och andra anstalter

Det behövs enligt min mening klara markeringar från statsrådet om hur hon ser på dessa frågor och hur man skall finna en lösning på frågor som bl.a. rör återfall i brott. Reglerna om permissioner för utrikes resor är oacceptabla, och likaså kan reglerna om rätten att förfoga över pass diskuteras.

Redan 1984 fanns en färdig utredning i fråga om lagen om sluten psykiatrisk vård i vissa fall. Nu har det gått fem år utan att någonting har hänt. Det är klarl att del är bra alt man äntligen har presenterat en lagrådsremiss. Just nu är det kanske för tidigt alt yttra sig om innehållel i denna. Debatten kommer väl senare när vi får en proposition på vårt bord.

Del finns dock en särskild fråga som redan nu kan tas upp, nämligeri överföringen av permissions- och utskrivningsfrågor från utskrivningsnämnderna

lill domstolarna. Jag tycker alt delta är litet grand av kejsarens nya kläder-man lägger ned utskrivningsnämnderna och överför dessa ärenden till länsrätterna. Förslaget är, som jag ser det, inte i speciellt hög grad ägnat all öka tilltron till regeringens avsikt att vidta genomtänkta åtgärder

Justitieministern kan väl ändå inte på allvar mena att skyddsaspekterna är tillgodosedda pä lämpligt säll. Gång på gång läser man ju om farliga förbrytare som rymmer Nu senast gällde del Anders Karlsson, som efler sexuellt övergrepp, mord och styckning är dömd lill sluten psykiatrisk vård.

Del väsentliga och upprörande i sådana här sammanhang är hur dessa förbrytare lyckas fiy och vad man kan göra för alt förhindra detta. De ansvariga i sjukhusledningen på det sjukhus där Anders Karlsson var intagen säger i en tidningsartikel "att han inte är farlig för vanlig allmänhet, dock möjligen för pojkar och ynglingar".

En annan rymling är den s.k. HIV-mannen, som fick permission därför alt "han lovade komma tillbaka". Så uttrycker sig den ansvarige smiltskyddsläkaren. Del kan väl inte vara meningen all vår kriminalvård skall grunda sig på den inslällning som kommer lill ullryck i sådana uttalanden.

I Aftonbladet i går fanns ell hell uppslag som beskriver flera fall där farliga förbrytare misskött sina permissioner och begått nya brott i samband med den självpåtagna friheten. En slor grupp interner lyckades rymma, och vi kunde läsa om atl del för närvarande är mer än 200 interner på rymmen. I Svenska Dagbladet fanns för övrigt också eft par artiklar om samma ämne.

Jag håller med rikspolischefen, som i en intervju uttrycker sin ilska över att sådana här saker kan få förekomma. Jag lycker också att del är bra all rikspolischefen i samma intervju säger att han är tacksam för och lycker atl del är bra alt del skrivs myckel om dessa saker Del har en preventiv verkan.

Sedan har jag en fråga i direkt anslutning lill del skrivna svaret från justitieministern. Följande står i tredje stycket av interpellationssvaret och handlar om information till den målsägande; "Enligt dessa skall styresmannen för anstalten ge den målsägande som så önskar iriformatiori bl.a. om gärnirigs-mannens vistelser utanför anstalten, tidpunkt för frigivning, rymning och uteblivande efler permission." Vad är tanken bakom formuleringen "som så önskar"? Hur får offret kännedom om all man faktiskt har räll alt anmäla att man vill ha reda på om internen rymmer eller har permission?

Prot. 1989/90:119 10 maj 1990

Svar på interpellationer

AnL 3 Justitieminister LAILA FREIVALDS:

Fru talman! Jag skall gå in på några av de mer preciserade frågeställningar som Stina Eliasson lar upp. Först ville Stina Eliasson vela hur man bekämpar förekomsten av narkotika i fängelserna, och jag antar att det betyder hur man över huvud laget bekämpar narkotikamissbruket bland dem som är intagna på våra anstalter Den statistik som förs av kriminalvårdsstyrelsen visar att andelen narkotikamissbrukare bland intagna är mycket hög. Del är skälet lill alt del sedan ganska lång tid tillbaka bedrivs ell ambitiöst och mycket medvetet arbele mot narkotika inom krimirialvården.

På riksanstalterna finns det stora möjligheter att differentiera när man placerar ut personer, och det gör att man kan hålla vissa avdelningar och anstalter hell narkotikafria. Även inom lokalanstallsorganisationen pågår en utbyggnad av vad man kallar moti vationsavdelningar, där man bedriver ett sär-

Prot. 1989/90:119 K) maj 1990

Svar på iuierpella-liotier

skill behandlirigsprogram för intagna som är motiverade att bearbeta sina narkotikaproblem.

Vi har genomfört en omfattande översyn av kriminalvårdens verksamhetsformer Jag redogjorde närmare för det i årets budgetproposition. Det innebär bl.a. att kriminalvården nu arbetar mycket aktivt med all förbättra innehållel i verkställigheten i fängelsestraff. Det riktar sig både mot narkotikamissbrukare, där man tar fram lokala handlingsprogram för hur man skall gå vidare på varje enskild anstalt, och mot andra grupper av intagna, t.ex. män som är dömda för övergrepp mot kvinnor och barn.

Misskötta permissioner - Stina Eliasson nämnde särskilt frågan om återfall i brott - är givetvis en omständighet som påverkar anstaltens bedömning huruvida någon skall kunna få permission. Återfaller man i brottslig verksamhet under en beviljad permission, har man inte rätt att under en avsevärd tid därefter få rätt till permission igen.

När det gäller alt under permission vistas utomlands delar jag den uppfattning som jag uppfattade att Stina Eliasson har; Del skall verkligen inte fä förekomma att man får vistas utomlands under den tid man avtjänar ett fängelsestraff i Sverige. Jag delar JOs uppfattning i den frågan. JO har haft anledning att la ställning lill detta ganska nyligen, och han har uttalat att det skall krävas myckel starka skäl för atl man i undantagsfall skall medge alt en person som är inlagen på fångvårdsanstalt får göra en utlandsresa. Det skall vara i mycket ömmande situationer.

När det giiller psykiskt störda som är intagna på mentalsjukhus har Stina Eliasson den uppfattningen alt det inte är en tillräcklig åtgärd att man överför beslutet om vem som skall kunna få permission och när utskrivning skall kunna ske från ulskrivningsnämnden lill länsrätten. Jag vill nog anse alt den åtgärden är en mycket tydlig markering av vikten av att tillmäta skyddsfrågorna en stor betydelse när vederbörande myndigheter har atl ta ställning i den här frågan. Genom alt föra in åklagaren som en särskild part som kan agera i sammanhanget tror jag atl vi också har möjlighet alt få skyddsaspekterna beaktade på ett annat säll än vad som hillills har kunnat ske i det nuvarande systemet.

Jag kan inte gä in på de bedömningar som enskilda myndigheler och tjänstemän har gjort i de enskilda fall som är aktuella och uppmärksammade av pressen och som Stina Eliasson också pekar på. Stina Eliasson är säkert medveten om att jag enligt grundlagen är förhindrad alt på någol sätt gå in och kommentera självständiga myndigheters agerande i enskilda fall.

Jag delar helt rikspolischefens uppfattning att del är mycket viktigt atl man uppmärksammar de fall som är oacceptabla ur en eller annan synvinkel. Det får alla de tjänstemän som år engagerade i dessa frågor att skärpa sin uppmärksamhet och vara vaksamma i sitt beslutsfattande. Men jag vill samtidigt understryka atl della inte är några lätta frågor atl ta ställning till för de enskilda tjänstemännen. Det är svåra avvägningar och bedömningar som skall göras. Samtidigt lycker jag atl vi skall vara angelägna om alt hysa tilltro till atl våra tjänstemän av olika slag bedriver detta arbete med höga ambitioner och. i fiertalel fall. med hög kompetens.

Anf. 4 STINA ELIASSON (c);

Fru talman! Det är sant och riktigt, som justitieministern säger, att detta inte är några lätta frågor Och våra tjänstemän har inte någon lätt uppgift heller. Jag tror att det är bra för våra tjänstemän i verk och andra myndigheter om regering och riksdag hjälper till alt göra gränserna skarpare och lagarna tydligare och att tillämpningsreglerna blir enklare och inte så svajiga, om jag får anviinda det uttrycket.

När det sedan gäller förslaget om att ulskrivningsbesluten skall fattas av utskrivningsnämnderna i stället för länsrätterna säger justitieministern att detta är en uppstramning. Det var detta som jag kallade för litet grand av kejsarens nya kläder. Också i utskrivningsnämnderna finns ju hög juridisk kompetens. Utskrivningsnämnderna består i dag av en domare, en läkare med speciell kompetens inom psykiatrin och tre erfarna nämndemän, varav en skall vara särskilt insatt i sociala frågor. Men vi får väl tillfälle att debattera detta mera när och om vi får en proposition.

Jag lycker att rikspolischefen uttrycker det riktigt i en intervju där han säger så hiir; "När det gäller de sjuka våldsmännen får vi hell enkelt inte ta så stora risker som idag. Det är rått att säga. men vi får inte ge dem chansen att bara gå iviig." Just så tycker jag också. Kan polischefen och vi, den stora allmänheten, räkna med att få justitieministerns slöd när del gäller atl strama upp möjligheterna för farliga brottslingar att få frigång och permission? Kan vi i centern räkna med att få ministerns stöd när del gäller atl inte frige en brottsling efter halva strafftiden, att inte sänka straffen för egendomsbrott och att skärpa reglema för och tillämpningen av kontrollen av post. telefonsamtal och besök vid fängelserna för atl förhindra insmuggling av narkotika?

Prot. 1989/90:119 10 maj 1990

Svar på inlerpeUa-lioner

Anf. 5 Justitieminister LAILA FREIVALDS;

Fru talman! Jag förbisåg i min tidigare replik att svara på den fråga som Stina Eliasson ställde om på vilkel sätt målsäganden får information om sina möjligheter att hållas informerad om vad som händer med den dömde gärningsmannen. Där vill jag påpeka atl del är viktigt att informationen når fram. Det är naturligtvis de som arbetar i rättsväsendet och som kommer i kontakt med målsäganden. särskilt under själva rättegången, som har möjlighet att vidarebefordra den här informationen.

När det gäller det som Stina Eliasson sade om alt sätta gränser håller jag riied om att det är lagstiftaren, dvs. regering och riksdag, som anger vilka regler som myndigheterna skall tillämpa. Vi har skyldighet att se till atl de reglerna är utformade på ett acceptabelt sätt och på ett sådant sätt att de är lätta att tillämpa.

Della är skälet till de översyner som har genomförts av permissionsregler och andra regler som är aktuella i del här sammanhanget. I mitt svar redogjorde jag för de senaste ändringarna som har gjorts därvidlag. Jag kan till-lägga att min ambition är mycket hög i detta avseende, dvs. att på olika sätt hjälpa de myndigheter som har att fatta dessa svåra beslut.

Regeringen har i dag på mitt förslag beslutat atl ge ett uppdrag till kriminalvårdsstyrelsen att överväga på vilkel sätt man kan göra tillämpningen av permissionsreglerna bättre. Jag hoppas att det kan leda till att de beslut som

Prot. 1989/90:119 10 maj 1990

Svar på interpellationer

varit oacceptabla, om de har berott på alt reglerna i något avseende har varit otydliga eller anvisningarna inte tillräckligt tydliga, kan undariröjas.

När det gäller vilka risker vi skall ta vill jag säga alt risktagandet skall vara iriskrivet i reglerna. Om Stina Eliasson anser atl dessa regler behöver ändras materiellt i någol avseende är jag mottaglig för information. Jag har redogjort för det lagstiftningsarbete som har bedrivits och som bedrivs på detta område.

När del gäller att gå vidare och skärpa dessa regler finns del möjlighel för den enskilde riksdagsmannen att även motionera i dessa frågor Jag är tacksam för alla iriitiativ i deri vägeri. För mig förefaller dock det viktigaste vara aft skapa förutsättningar för myndigheterna att fatta kloka och bra beslul. I denna svåra uppgift är de knappast hjälpta av atl få höra svävande påståenden, vare sig de kommer från debattörer i medierna eller från riksdagsmännen.

Anf.6 STINA ELIASSON (c);

Fru lalman! Vad beträffar svepande uttalanden och åsikter tror jag atl vi riksdagsmän och regeringsföreträdare kanske kan ta varandra i hand. Vi går nog över gränsen litet till mans någon gäng då och då.

Det är elt allvarligt ämne som jag har tagit upp. Allmänheten är oroad, och allmänheten fordrar en annan tingens ordning. Det är del som vi i regering och riksdag tillsammans skall försöka åstadkomma.

De händelser som har inträffat inom kriminalvården under den seriaste tiden är allvarliga. Det måste räknas som försumligt att agera så långsamt som man gjort. Vad som nu krävs är snara ålgärder eflersom delta rör så vitala rållssäkerhetsfrågor.

Jag skall gärna komma med förslag i den riktning och inom det område som justitieministern inbjuder mig lill. Jag kan börja med alt rekommendera den stora partimotion som väckts av centern och som har rubriken Förebygg, sätt gräriser och reagera mot våld och kriminalitet. I den finns över 70 förslagspunkter atl välja mellan, och det är väl genomtänkta, konkreta och myckel bra förslag.

Skyddet för allmänheten måsle stärkas. Människor ute i landet är upprörda över den, som man upplever det, slapphet som i många fall tillåts råda när det gäller jusl farliga förbrytare. Människor undrar om det verkligen skall vara så all samhällsskyddet inte skall vara starkare än vad del är i dag. De vill ha eri anriari tingens ordning.

Jag är uppmuntrad av att justitiemiriisiern på flera punkter har sagl alt hon delar min uppfallning och också rikspolisstyrelsens uppfattning i många av dessa frågor

Jag ställde en fråga om målsägande och utskrivningarna. Hur får offren, dvs. målsägandena, reda på sina rättigheter? De har sina rättigheter, men jag uppfattade inte att jag fick svar på frågan hur de skall få reda på atl dessa rättigheter finns.

Läget är plågsamt inte bara för målsägande och allmänhet utau också för de anhöriga till internerna. Där finns en slor grupp som lider Dem skall mau också ha med i bedömningen när det gäller vår kriminalvård.

AnL 7 Justitieminister LAILA FREIVALDS;

Fru talman! De som i första hand kan bli aktuella som naturliga informationsgivare lill målsägande under rättegången är givetvis i första hand åklagaren och. i del fall där det finns målsägandebiträde, advokaten.

Överläggningen var härmed avslutad.

Prot. 1989/90:119 10 maj 1990

Svar på interpellationer

3§ Svar på interpellation 1989/90:157 om villkoren för utbyte av utländskt körkort mot svenskt

Anf. 8 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON:

Fru talman! Margareta Gärd har frågat mig om jag anser att del nuvarande syslemel för utbyte av utländskt körkort är tillfredsställande ur trafiksäkerhelssynpunkt. Margareta Gärd har vidare frågat om jag är beredd att skyndsamt vidla åtgärder för atl falska utländska körkort och äkta utländska körkort, som inte erhållits efter att innehavaren genomgått förarutbildning i sitt hemland, inte skall kunna bytas ul mol svenska körkort.

Bakgrunden till frågorna är atl man kan byta ul sill utländska körkort inom elt år från det alt man kyrkobokför sig här i landet. Rätten till utbyte av körkort har sin grund i internationella överenskommelser, men rätten gäller även personer från icke fördragsslulande stater

Frågor om utbyte av körkort prövas av länsstyrelsen i del län där sökanden är kyrkobokförd. Länsstyrelsen har i många fall .svårt att avgöra om det körkort som åberopas är giltigt. Svårigheten kan bestå i osäkerhet om huruvida körkortet fortfarande är giltigt i ulfärdandelandel eller om körkortet är äkta. Atl inhämta uppgifter från utfärdandelandet är inte alltid möjligt, exempelvis om den sökande är politisk flykting.

Bl.a. mol bakgrund av de problem jag nu nämnt tillkallade jag i november 1989 efler regeringens bemyndigande en kommitté som bl.a. skall analysera de problem som finns i fråga om utbyte av utländska körkort och föreslå de ändringar av nuvarande syslem som kan behövas.

Kommittén bör enligt sina direktiv (1989:55) överväga om det för rätten lill ulbyte skall krävas förarprov eller annal test, särskilt när det gäller körkort som har utfärdats i länder med vilka Sverige inte ha någon överenskommelse om ömsesidigt erkännande av varandras körkort. Kommittén bör vidare överväga vilken grad av bevisning som bör krävas av sökanden vid tvivel om del utländska körkortets äkthet eller giltighet. Kommittén skall bereda denna fråga skyndsamt och jag räknar med alt få ett förslag från kommittén innan hösten.

AnL 9 MARGARETA GÄRD (m);

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret på min interpellation.

Det finns en stor ambition hos både politiker och myndigheter att förbättra trafikmiljön på våra galor och vägar Som ett led i atl göra trafikmiljön säkrare har kraven på bilarnas funktionsduglighet skärpts undan för undan. Även kraven för erhållande av körkort har höjts väsentligt som ett led i att minska trafikolyckorna.

Prot. 1989/90:119 10 maj 1990

Svar på interpellationer

Vi har i Sverige en omfattande lagstiftning som det krävs att man känner till och kan tillämpa innan man godkänns för erhållande av körkort.

Mot den bakgrunden är del svårl all förslå alt det byts ut tusentals utländska körkort utan atl man förvissat sig om all vederbörande har nödvändiga körkunskaper och känner till trafikregler och övrig lagstiftning, vilket normall krävs av en svensk förare.

Många av dem som byter ut sina körkort varken talar eller förstår svenska. Det är därför orimligt atl kräva atl de skall ha tillräcklig kännedom om våra trafikregler och övrig lagstiflning.

Hur mänga av dessa känner t.ex. lill alkoholbestämmelserna? Lagarna är dessutom inte statiska utan förändras med nödvändighet med jämna mellanrum.

Det är inte heller ovanligt atl körkort som byts ut är förfalskade. Det är inte alltid så lätt alt avgöra om elt körkort är äkta eller ej.

Många länsstyrelser anser sig inte ha råd att sända alla ulbyteskörkort till statens kriminaltekniska laboratorium för äklhetsprövnirig, varför del måste arilas alt måriga svenska körkort erhållits med falska körkort som underlag. För atl belägga mitt påstående citerar jag ur en skrivelse från Värmlands läns landsting;

"I en av länets kommuner var det endast 7 av 20 flyktingar som körde bil som hade giltig behörighet. Av dessa hade 6 bytt sitt hemlands körkort mot svenskt körkort. Endast 1 person hade tagit svenskt körkort. Denna beskrivning kan troligtvis appliceras pä förhållanden i många av landels kommuner"

Dessutom kan man hell lagligt köpa körkort i många lånder utan att ens ha suttit i en bil. Man kan med fog fråga sig om det är rimligt att dessa kari bytas ut mol sveuska körkort. Sveriskt körkort är dessutom en fullgod legitimation i ekonomiska sammanhang, och det är inte atl förglömma när det gäller uibyteskörkorten.

Många människor upplever det som stötande att kraven för erhållande av körkort är så olika mellan svenska medborgare och invandrare och flyktingar. Vi är alla trafikanter på samma vägar och med samma ansvar för alt trafiksäkerheten upprälthålls.

Del får inte heller vara så atl del upplevs som att vi har en lagstiftning för svenska medborgare och en annan för invandrare och flyktingar Det är viktigt aff def klart framgår all vi alla lyder under samma lagar I annal fall kan det skapa oönskade motsättningar som är till nackdel för oss alla.

Statsrådet hänvisar lill en tillsatt kommitté som skall analysera de problem som finns i fråga om ulbyte av utländska körkort - och föreslå ändringar om det behövs. Kommittén skall bereda frågan skyndsamt, och statsrådet räknar med ett förslag från kommittén till hösten.

Jag har förståelse för att statsrådet vill avvakta kommitténs utlåtande. Men jag tycker alt det finns en viss tveksamhet hos kommunikationsministern vad gäller problemen och nödvändigheten av att komma till rätta med problemen.

Jag vill därför fråga om statsrådet är villig alt vidla åtgärder, så att kraven för erhållande av körkort likställs för alla kategorier, och atl internalionella konventioner och avtal snarast ses över sä all de överenstämmer med

svenska kunskapskrav på körskicklighet och trafikregler för erhållande av svenskt körkort.

Anf. 10 LOLA BJÖRKQUIST (fp):

Fru talman! Jag dellog i en frågestund i oktober med kommunikationsmi-nistern angående just detta ärende. Jag fick dä besked atl del inom korl skulle tillsättas en utredning. Jag blev då bekymrad och tänkte alt denna fråga skulle begravas och atl det skulle ta ytterligare en hel del år Jag vet atl trafiksäkerhetsverkel har arbetat med denna fråga åtminstorie fem år och all man där blev klar i februari förra året. Jag hoppas atl den utredning som man arbetat med där verkligen las till vara. Den bygger på vad som har sagts från olika myndigheter, bl.a. länsstyrelsen och rikspolisstyrelsen. Jag hoppas atl det verkligen kommer ett förslag till hösten.

AnL 11 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON:

Fru talman! Om Margareta Gärd inläser tveksamhet i mill svar beträffande behovet av åtgårder har hon missuppfattat mig. Det förhållandel all vi tillsatte utredningen i november 1989 föranleddes av aft vi upplevde behov på bl.a. del här området. Atl vi sedan bad utredningen atl bearbeta jusl denna fråga, bland alla de övriga frågorna, med största skyndsamhet och komma med förslag, viftriar också om att vi i kommuriikafiorisdepartemeritet och jag personligeri bedömer atf def på detta område är angeläget alt få till stånd förbättringar Precis som Margareta Gärd säger har vi höga ambitioner när det gäller att ordna en bra trafikmiljö och all gararitera hög trafiksäkerhet. Då spelar körkortsutbildningen och kvalifikationerna hos förarna en utomordenlligt stor roll. Det är naturligtvis viktigt beträffande alla de förare som vistas på våra vägar

Vidare säger Margareta Gärd att hon har svårl aft förslå atl tusentals körkort utfärdas utan atl de sökande besitter kunskap om gällande regler Ett av problemen är att vi inte kan vara säkra på att alla som byter ut sina körkort verkligen har de kunskaper som krävs för all köra på våra vägar Men i det här sammanhanget får vi beakta atl vi har ömsesidiga överenskommelser med ett antal länder Vi vill nalurliglvis all svenskar när de flyttar utomlands skall kunna byta ut sina svenska körkort mol utländska. Då måste vi också respektera utlänningars motsvarande krav när de kommer hit.

Men självfallet skall vi eftersträva en hög rättssäkerhet i det avseendet, och vi skall så långt det är möjligt ordna förhållandena så, atl de nuvarande problemen kan undanröjas. När jag säger all del skall komma förslag från kommittén före hösten, är det exempel på att arbetet har skett snabbi. Lola Björkquist ställde sin fråga i oktober, och vi tillsatte utredningen i november Senare under sommaren skall förslag komma.

AnL 12 MARGARETA GÄRD (m);

Fru talman! Jag är tacksam för all kommunikationsministern nu säger att han tar denna fråga på största allvar Jag tyckle att svaret var litet undanglidande, detta att hänvisa till en ulredning. Föregripa en ulredning skall man naturiigtvis inte göra. Men det är fråga om så klara besvärligheter, och det

Prot. 1989/90:119 10 maj 1990

Svar på interpellationer

Prot. 1989/90:119 10 maj 1990

Svar på interpellationer

är en diskrepans mellan kraven. Det är det som upplevs som så besvärligt, framför alll hos dem som har atl övervaka trafiksäkerheten.

Det finns också ett annat problem inbyggt i detta. Def är svårt för dem som lar svenskl körkort atl få respekt för att det som vi säger skall gälla. Jag lycker alt delta är oerhört viktigt. Framför allt de unga måste veta alt de krav som ställs måste följas. Ser de då att det är myckel lätt för en grupp mänriiskor atl få körkort och atl de inte behöver ha käonedom om lagar och förordningar, tappar de unga respekten. Del är allvarligt riär del gäller alla lagar, framför alll riär del gäller för den lagstiftning där vi människor skall agera tillsammans och iaktta mått och steg, så att vi inte skadar varandra. Det är särskilt viktigt alt vi ser lill alt vi uppträder så att alla känner denria respekt.

Vi vet atl antalet trafikolyckor ökar, och vi måste se till att riedbringa dessa, eftersom det irite är bra. Jag tror att det skulle bli ett gott bidrag om def blev eu annan tingens ordning när det gäller just körkort. Del gäller alt öka kunskapen hos våra flyktingar och invandrare som byter ut sina körkort.

AnL 13 LOLA BJÖRKQUIST (fp):

Fru talman! Kommunikalionsministerri sade alt häri skulle överväga om del behövs ett särskilt förarprov eller om man på något annat sätt kan undersöka vilka kunskaper de sökande har.

I del förslag som trafiksäkerhetsverket hade klart i februari förra året förordar man ett enklare förarprov. Man hade dessutom i sin kalkyl sett att det irite skulle bli dyrare, utan alt man tvärtom skulle spara resurser.

När det iute kom riågot förslag på grund av deu utrednirigen blev jag bekymrad och började fundera över om man kanske tänkte i hell andra banor Det var därför som jag undrade om irafiksäkerhelsverkets utredning nu bearbetas vidare eller om man har börjat om på nytt.

AnL 14 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON:

Fru talman! Jag kan inte säga vilka förslag som utredningen kommer med. Jag räknar med att få ta del av dessa förslag inom kort - det rör sig om någon månad inrian jag har dem i miri hand.

Jag utgår naturligtvis ifrån alt man under utredningens arbete har utnyttjat och tagit till vara de tidigare utrednirigsförslagen och inhämtat erfarenheter och idéer från dem. Men vad man riu kommer fram till kan jag i dag ej uttala mig orn. Det vet jag inte, och redan av den orsaken kari jag inte göra någon bedömning.

Vi måste respektera den ordning som gäller i ett utredningsarbete. Jag vill bara understryka atl arbetet har bedrivits med slor skyndsamhel, vilket markerar def allvar vi lägger i den här frågari.

När detta är sagt vill jag markera aff vi irite skall skapa intryck av att de trafikolyckor - beklagligtvis alltför många - som inträffar på våra vägar i riågori stor omfatlriing skulle bero på just detta förhållande. Vi har ingel underlag för sådana påslåerideri. Vi får irite sprida någon allmän misstänksamhet som går ut på att utlänningar som kör bil i vårt land är dåliga bilförare i största allmänhet. Men vi skall försöka komma till rätta med jusl det här

problemet som beslår i atl man kan byta körkort utan att det finns kvalifikation bakom de dokument som man uppvisar

AnL 15 MARGARETA GÄRD (m):

Fru lalman! Jag håller med kommunikationsministern om att det är viktigt att slå fast att de utlänningar som har fåll sina körkort utbytta inte står för särskilt mänga olyckor Det finns det inte heller någon statistik över Men när vi strävar efter all förbättra trafiksäkerheten får vi inte glömma grupper i samhället, utan vi måste slälla samma krav på alla. Det tycker jag att vi kan vara överens om.

Man har ju tillåtit utbyte av körkort för personer från länder som vi irite har riågra konventioner eller avtal med. Det lycker jag kanske är litet märkligt. Det borde väl inte vara så svårl all komma fram till någontirig arinat.

I USA får man inte byta ut sitt körkort utan att mari har kört upp och visat all man käurier lill lagar och förordriingar Nu vet jag inte om vi har någon konvention med USA, men det finns ändå länder som är väldigt noga med trafiksäkerheten, där det krävs atl man skall visa atl mari kari köra bil och alt mari käriner till lagar och förordningar

Jag tycker att vi i Sverige som vill vara föregångare på detta område - och jag tror all vi också är del - på samma sätt skall kräva alt förarria är dugliga och känner lill hur man skall uppträda i trafiken.

Förste vice talmannen anmälde all Lola Björkquisl anhållit att till protokollet få antecknat all hon inte ägde rätt till ytterligare inlägg.

Prot. 1989/90:119 10 maj 1990

Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.

4§ Bordläggning

Anmäldes och bordlades Motionerna

med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitiken 1989/90:Jo56 av Bengl Westerberg m.fl. (fp) 1989/90;Jo57 av Lena Öhrsvik m.fl. (s, m, fp, c) 1989/90:Jo58 av Cari G Nilsson m.fl. (m) 1989/90:Jo59 av Börje Nilsson m.fl. (s) 1989/90;Jo60 av Lennart Pettersson (s) 1989/90;Jo61 av Stina EHasson (c) 1989/90:Jo62 av Kjell Ericsson och Jan Hyttring (båda c) 1989/90;Jo63 av Carl G Nilsson och Ingvar Eriksson (båda m) 1989/90:Jo64 av Ingvar Eriksson m.fl. (m, fp) 1989/90;Jo65 av Karin Israelsson (c) 1989/90:Jo66 av Knut Wachtmeisier m.fl. (m) 1989/90:Jo67 av Gunilla André m.fl. (c) 1989/90:Jo68 av Lars Werner m.fl. (vpk)

1989/90;Jo69 av Christina Pettersson och Ines Uusmann (båda s) 1989/90;Jo70 av Bo Lundgren och Wiggo Komsledt (båda m)

Prot. 1989/90:119- 1989/90;Jo71 av Karl-Gösta Svenson (m)
10 maj 1990 1989/90;Jo72 av Ingvar Eriksson och Cari G Nilsson (båda m)

1989/90;Jo78 av Ingvar Eriksson och Bertil Danielsson (båda m) 1989/90;Jo79 av Ivar Virgin (m) 1989/90;Jo80 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) 1989/90;Jo8l av Anders G Högmark och Ulf Melin (båda m) 1989/90:Jo82 av Hans Dau och Karl-Gösta Svenson (båda m) 1989/90;Jo83 av Kersti Johansson och Rune Backlund (båda c) 1989/90:Jo84 av Kersti Johansson och Rune Backlund (båda c) 1989/90;Jo85 av Cari Bildt m.fl. (m) 1989/90;Jo86 av Bo Holmberg m.fl. (s) 1989/90:Jo87 av Ulla Pettersson och Gunhild Bolander (s, c) 1989/90:Jo88 av Gunhild Bolander och Stina Eliasson (båda c) 1989/90:Jo89 av Sven-Olof Petersson (c) 1989/90;Jo90 av Sven-Olof Petersson (c) 1989/90;Jo91 av Christer Skoog m.fl. (s) 1989/90:Jo92 av Lisbet Calner och Lennart Nilsson (båda s) 1989/90;Jo93 av Karin Starrin och Kjell Ericsson (båda c) 1989/90;Jo94 av Gunnar Björk och Karin Starrin (båda c) 1989/90;Jo95 av Börje Hörnlund m.fl. (c, m, fp, vpk, mp) 1989/90;Jo96 av Håkan Hansson och Kari Erik Olsson (båda c) 1989/90:Jo97 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c) 1989/90;Jo98 av Ingvar Eriksson m.fl. (m)

5 § Anmälan om frågor

Anmäldes atl följande frågor framställts

den 9 maj

1989/90:597 av Ulla Bouvin (mp) till miljöministern om ny miljövänlig teknik:

Vi är i dag alla överens om atf vi behöver nya tekniska lösningar och nya miljövänliga produkter för alt komma till rätta med våra miljöproblem.

Vi behöver stimulera företag och uppfinnare att la fram nya tekniska lösningar och miljövänliga produkter

Tyvärr är del stöd som finns i dag framför allt koncentrerat lill skedet fram

till prolotyptillverknirigeri. När väl en produkt är framtagen får företaget

/uppfinnaren oftast klara sig på egen hand och konkurrera på lika villkor

12 med övriga på marknaden befintliga produkter Förelaget/uppfinnaren

borde stimuleras att satsa på framtagande av miljövänlig teknik genom att Prot. 1989/90:119 erhålla vissa förmåner i form av t.ex. bidrag, skattelättnader eller dylikt. An- 10 maj 1990 närs blir följden atl produkterna kanske aldrig når ut lill marknaden.

Vad avser regeringen alt göra för att förelag och uppfinnare lättare skall kunna föra ut sina miljövänliga tekniska lösningar resp. produkter på marknaden?

1989/90:598 av Görel Thurdin (c) till socialministern om patientförsäkringen:

Patientförsäkringens utformning måste ändras skyndsamt. Nu har vi återigen fått läsa om människors kamp för alt få ersätlnirig för fel begårigria av myndigheter. Denna gäng rör det sig om människor som smittats av HIV i samband med blodlransfusiouer Tidigare har röntgenkontrastmedel orsakat människor, unga som gamla, stort lidande. Efter mångårig kamp utbetalas en helt otillräcklig ersätlning.

Patientförsäkringen uppvisar slora oklarheter både vad gäller utformning och tillämpning. Detta leder till att ell stort anlal svårt sjuka människor drabbas i onödan. Det saknas elt grundskydd i patientförsäkringen. Detta grundskydd bör innefatta rätt lill en rimlig ersättning och till rehabilitering.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga lill socialministern;

Vilka snara åtgärder ämnar regeringen vidta för att bistå dem som drabbas av patientförsäkringens ofullkomligheler?

den 10 maj

1989/90:599 av Sten Andersson i Malmö (m) till statsrådet Bengt Lindqvist om alkoholinformationen;

Svensk politik kännetecknas beklagligtvis alltför ofta av dubbelmoral. Mänga medborgare har sannerligen ingen eller liten förståelse för vissa beslut som fattas av den lagstiftande församlingen, Sveriges riksdag.

Ett beklagligt exempel på denna verksamhet är alkoholpolitiken, där inkonsekvenserna tävlar med varandra och politikerförtroendet dalar. Socialstyrelsen (Sveriges riksdag) stöder t.ex. Alhena-gruppen, vilken i sin propaganda bidrager till att ett löjets skimmer faller över en ytterst allvarlig fråga, där seriositeten borde dominera och inte som nu är fallet, motsatsen!

För atl nämna två av många diskutabla exempel; Alhena-gruppen har i en skrift uttalat "Danskarna dricker dubbelt så mycket som vi, men så ser de också ut som de gör.." och "Nio av tio svenskar super..."!

Visst är allt relativt, men innebörden av sistnämnda exempel är att majoriteten av svenska folket är alkoholister Frågan blir; Hur kan Sverige ekonomiskt, socialt och kulturellt fungera? Det första exemplet är dessutom en ren oförskämdhet mot danskarna.

Är statsrådet beredd att medverka lill alt skattemedel avseende alkoholin
formationen enbarl medees till seriös sådan? 13

Prot. 1989/90:119 1989/90:600 av Göihe Knutson (m) till socialministern om utskrivningen från
10 maj 1990 sluten psykiatrisk värd:

En lustmördare har rymt från sluten psykiatrisk vård vid Sidsjöns sjukhus i Sundsvall. Vederbörande betecknas som farlig och jagas av polisen. Av broltsregislrel framgår atl rymmaren sövt och våldtagit småpojkar För mindre än två år sedan dömdes han för elt styckmord men överlämnades till sluten psykiatrisk vård. Där var han dock frigångare och kunde således röra sig fritt på dagarna.

En annan rymmare i dessa dagar, den s.k. HIV-mannen, betecknas också som farlig för allmänheten. Ändå hade han permission när han rymde.

Detta är de två exemplen pä märkliga förhållanden som uppdagas när farliga våldsverkare rymmer Det finns också anledning all häpna över hur snabbt sådana patienter tillfrisknar efler att ha dräpt eller mördat, för att sedan i friskförklaral tillstånd åter göra sig skyldiga till våldsdåd. År det inte dags atl uppmärksamma de risker som allmänheten utsätts för när farliga våldsverkare släpps ul från psykvård som uppges vara sluten? Regeringen har för närvarande en lagrådsremiss om rättspsykiatrin lill beharidling.

Jag vill fråga ansvariga statsrådet:

Vilka ålgärder i syfte atl skydda allmänheten från misslag i utskrivningen av psykpatienter kan förväntas i avvaktan på en proposition i ärendet?

6§ Kammaren åtskildes kl. 12.44. In fidem

STAFFAN HANSSON

IGunborg Apelgren

Prot. 1989/90:119

Innehållsförteckning lo maj 1990

Torsdagen den 10 maj

1 8 Justering av protokoll.................................................. 1

2 8 Svar på interpellation 1989/90:158 om en bättre kriminalvård ... 1

Justitieminister Laila Freivalds Stina Eliasson (c)

3 8 Svar på interpellation 1989/90:157 om villkoren för utbyte av ut-

ländskt körkort mot svenskl............................................. 7

Kommunikationsminister Georg Andersson Margareta Gärd (m) Lola Björkquist (fp)

4 8 Bordläggning............................................................... 11

5 8 Anmälan om frågor

1989/90:597 av Ulla Bouvin (mp) om ny miljövänlig teknik . . 12

1989/90:598 av Görel Thurdin (c) om patienlförsäkringeri ... 13
1989/90:599 av Sten Andersson i Malmö (m) om alkoholinfor-

matiorieri.......................................................................... .... 13

1989/90:600 av Göthe Knutson (m) om utskrivningen från slu
ten psykiatrisk vård...................................................... 14

gotab 96825, Stor;kholm 1990