Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1989/90:115

Fredagen den 4 maj

Kl. 9.00-15.08

Förhandlingarna leddes till en början av andre vice talmaririen.

1 § Anmälan om kompletteringsval till justitieutskottet

Aridre vice talmarineri meddelade att miljöpartiet de grönas riksdagsgrupp på grurid av uppkommeu vakans anmält Inger Schöriing som ny ledamot i justitieutskottet.

Andre vice talmauricri förklarade utsedd till

ledamot i justitieutskottet Inger Schörling (mp)

2 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 27 april.

3 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades Motionerna

1989/90:Sk51-Skl26 till skatteutskottet 1989/90;So58-So60 till socialutskottet 1989/90;Jo51-Jo55 lill jordbruksutskollel 1989/90:T51-T55 till trafikutskottet 1989/90:Sf63-Sf73 till socialförsäkririgsulskonet 1989/90;U15 till utrikesutskottet

4§ Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats den 3 maj

Företogs till avgöraride ulbildnirigsulskoltels betänkanden 1989/90:UbU12, UbU13, UbU14, UbU15, UbU16 och UbU28 samt jord-1 Riksdagens protokoU 1989/90:115

Prot. 1989/90:115 bruksutskoltels betänkande 1989/90:JoU16 (beträffande debatten i dessa
4 maj 1990 ärenden, se prot. 114).

Utbildningsutskottets betänkande UbU12

Mom. I (bemyndigande för regeringen)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 1 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 2 (fortbildningens inriktning m.m.)

Utskottets hemställan - som slälldes mot dels reservation 2 av Ann-Cathrine Haglund m.fl., dels reservation 3 av Eva Goés - bifölls med acklamatiori.

Mom. 3 (ämnesiririktad fortbildnirig)

Utskottets hemslällari - som slälldes mol reservaliori 4 av Arin-Cathrine Haglurid m.fl. - bifölls med acklamatiori.

Mom. 4 (forfbildriirig i miljöfrågor)

Utskottets hemsfällari bifölls med 262 röster mot 38 för reservation 5 av Björn Samuelson och Eva Goés. 1 ledamot avstod från att rösta.

Mom. 6 (forfbildriirig i datakuriskap)

Utskottets hemslällari - som ställdes mot reservatiori 6 av Björn Samuelson - bifölls med acklamation.

Mom. 8 (medel till fortbildnirig för yrkeslärare)

Ulskoltels hemslällari bifölls med 244 röster mot 56 för reservation 7 av Larz Johansson m.fl.

Mom. 9 (omfördelning av medel inom anslaget)

Ulskotlets hemställan bifölls med 281 röster mot 18 för reservation 8 av Eva Goés. 1 ledamot avstod från all rösta.

Mom. 10 (anslaget Fortbildning m.m.)

Först biträddes reservation 9 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. - som ställdes mot dels reservation 10 av Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda, dels reservation 11 av Björn Samuelson, dels reservation 12 av Eva Goés - med acklamation.

Härefter bifölls utskottets hemställan med 176 röster mot 57 för reservation 9 av Ann-Cathririe Haglurid m.fl. 64 ledamöter avstod fråri att rösta.

Mom. 14 (anslaget Särskilda irisatser iriom skolområdet)

Utskottets hemställan - som slälldes mol dels reservation 13 av Ann-Cathrine Haglund m.fl., dels reservatiori 14 av Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda - bifölls med acklamation.

Övriga moment
2 Utskottets hemställan bifölls.

utbildningsutskottets betänkande UbU13 Prot. 1989/90:115

Mom. I (särskilda utvecklingsinsatser) 4 maj 1990

Utskottets hemställan - som slälldes mol dels reservation 1 av Ann-Cathrine Haglund m.fl., dels reservation 2 av Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson, dels reservation 3 av Marianne Andersson i Vårgårda och Marianne Jönsson, dels reservation 4 av Björn Samuelson - bifölls med acklamation.

Mom. 2 (försöksverksamhet med dubbla valalternativ på grundskolans högstadium)

Först biträddes reservation 6 av Lars Leijonborg m.fl. - som slälldes mot reservation 5 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. - med acklamation.

Härefter bifölls utskottets hemslällari med 185 röster mol 74 för reservation 6 av Lars Leijonborg m.fl. 41 ledamöter avstod från all rösta.

Mom. 3 (ett framtida statsbidragssystem för grundskolan m.m.)

Först biträddes reservation 7 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. - som ställdes mol reservation 8 av Marianne Andersson i Vårgårda och Marianne Jönsson - med acklamation.

Härefter bifölls ulskoltels hemställan med 160 röster mot 106 för reservation 7 av Ariri-Cathririe Haglund m.fl. 33 ledamöter avstod från att rösta.

Mom. 5 (överlevnadsbidrag till fristående skolor med låg stalsbidragsnivå) Först biträddes reservation 10 av Marianne Andersson i Vårgårda och Marianne Jönsson med 41 röster mot 19 för reservation 11 av Eva Goés. 238 ledamöter avstod från att rösta.

Härefter biträddes reservation 9 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. med 89 röster mol 56 för reservation 10 av Marianne Andersson i Vårgårda och Marianne Jönsson. 155 ledamöter avstod från alt rösta.

Slutligen bifölls ulskotlets hemställan med 157 röster mot 118 för reservation 9 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. 23 ledamöter avstod från all rösta.

Mom. 6 (ett framlida statsbidragssystem för fristående skolor)

Ulskoltels hemställan - som slälldes mot reservation 12 av Ann-Cathrine Haglund m.fl.- bifölls med acklamation.

Mom. 8 (anslaget Bidrag till driften av grundskolor m.m.)

Ulskotlets hemställan - som slälldes mol dels reservation 13 av Ann-Cathrine Haglund m.fl., dels reservation 14 av Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson, dels reservation 15 av Marianne Anderssori i Vårgårda och Mariaririe Jönssori, dels reservation 16 av Björn Samuelson - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Prot. 1989/90:115 Utbildningsutskottets betänkande UbU14

4 maj 1990 Mom. I (högstadieundervisning vid svenska skolan i Fuengirola)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 1 av Larz Johansson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 2 (gymnasieundervisning vid svenska skolan i Nairobi)

Utskottets hemställan - som slälldes mol reservation 2 av Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda - bifölls med acklamation.

Mom. 4 (anslaget Bidrag lill svensk undervisning i utlandet m.m.)

Ulskotlets hemställan - som slälldes mol dels reservation 3 av Carl-Johan Wilson och Margitta Edgren, dels reservation 4 av Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda - bifölls med acklamation.

Mom. 5 (anslaget Sameskolor)

Ulskoltels hemställan bifölls med 257 röster mot 41 för reservation 5 av Ylva Johansson och Claes Roxbergh.

Mom. 7 (kunskapscentra för rörelsehindrade barri och urigdomar)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 6 av Carl-Johan Wilson och Margitta Edgren - bifölls med acklamation.

Mom. 9 (analys av lärares utbildning i teckenspråk)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 7 av Claes Roxbergh - bifölls med acklamation.

Övriga moment

Utskottets hemställan bifölls.

Utbildningsutskottets betänkande UbU15

Mom. I (antalet inlagningsplatser inom gymnasieskolans direktram för budgetåret 1990/91)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 1 av Marianne Andersson i Vårgårda m.fl. - bifölls med acklamation.

Moiti. 2 (delrameri för försöksverksamhet med treårig yrkesutbilduirig för budgetåret 1990/91)

Först biträddes reservation 2 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. med 51 röster mot 20 för reservation 4 av Björn Samuelson. 229 ledamöter avstod från atl rösta.

Härefter biträddes reservation 3 av Lars Leijonborg m.fl. - som ställdes mot reservation 2 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. - genom omröstnirig med uppresriirig.

Slutligen bifölls utskottets hemställan med 160 röster mot 69 för reservation 3 av Lars Leijonborg m.fl. 69 ledamöter avstod från alt rösta.

Mom. 3 (delramen för läriingsutbildning) Prot. 1989/90:115

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 5 av Ann- 4 maj 1990 Cathrine Haglund m.fi., dels reservation 6 av Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson, dels reservation 7 av Eva Goés - bifölls med acklamation.

Mom. 4 (slopande av vissa restriktioner för lärlingsutbildning)

Ulskoltels hemställan bifölls med 191 röster mot 107 för reservation 8 av Ann-Cathrine Haglund m.fl.

Mom. 8 (delningstal för klass inom jordbruks-, skogs- och irädgårdsulbild-ningar)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 9 av Marianne Andersson i Vårgårda och Marianne Jönsson - bifölls med acklamation.

Mom. 9 (anlalel inlagningsplatser vid idroltsgymnasier)

Utskottets hemställan - som ställdes mol dels reservation 10 av Ann-Cathririe Haglund m.fi., dels reservation 11 av Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson - bifölls med acklamation.

Mom. II (idroltsgymnasier för handikappade)

Ulskoltels hemställan - som ställdes mot reservation 12 av Marianne Andersson i Vårgårda och Marianne Jönsson - bifölls med acklamation.

Mom. 12 (regionala idroltsgymnasier)

Utskottets hemställan bifölls med 210 röster mot 89 för reservation 13 av Ann-Cathrine Haglund m.fl.

Mom. 13 (ramar för elevplalser i gymnasieskolan för budgetåret 1991/92)

Utskottets hemställan - som slälldes mol reservation 14 av Björn Samuelson - bifölls med acklamation.

Mom. 16 (försöksverksamhet med treårig energiteknisk linje)

Utskottets hemställan bifölls med 260 röster mot 37 för reservation 15 av Björn Samuelson och Eva Goés.

Mom. 17 (medel till ackvisilörer för utbildningsplatser i småföretag)

Utskottets hemställan - som slälldes mot reservation 16 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 20 (anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor)

Utskottets hemställan - som ställdes mol dels reservation 17 av Ann-Cathrine Haglund m.fl., dels reservation 18 av Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson, dels reservation 19 av Marianne Andersson i Vårgårda och Marianne Jönsson, dels reservation 20 av Björn Samuelson - bifölls med acklamation.

Prot. 1989/90:115 Mom. 24 (avstämningsdatum för antalet elever i gymnasieskolan)

4 mai 1990

' __________ Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 21 av Marianne

Andersson i Vårgårda m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 27 (anordnande av gymnasieskola med riksintagning i teoretiska ämnen)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 22 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 31 (anslaget Bidrag lill ålgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 23 av Ann-Cathrine Haglund m.fl., dels reservation 24 av Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson, dels reservation 25 av Marianne Andersson i Vårgårda och Marianne Jönsson - bifölls med acklamation.

Övriga moment

Utskottets hemställan bifölls.

Utbildningsutskottets betänkande UbU 16

Mom. 7 (nytt bidragssystem för frislående skolor på gymnasial nivå)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 1 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 9 (anslaget Bidrag lill utrustning för gymnasieskolan m.m.)

Utskottets hemställan - som slälldes mol dels reservation 2 av Ann-Cathrine Haglund m.fl., dels reservation 3 av Björn Samuelson-bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Utbildningsutskottets betänkande UbU28

Mom. 3 (yngre elevers medverkan i skolans skyddsverksamhet)

Utskottets hemställan bifölls med 246 röster mol 51 för reservation 1 av Lars Leijonborg m.fl.

Mom. 4 (vårdnadshavares medverkan i skolans skyddsverksamhet)

Utskottets hemställan bifölls med 247 röster mot 50 för reservation 2 av Lars Leijonborg m.fl.

Mom. 6 (vissa förutsättningar för elevskyddsombudens medverkan i skyddsverksamheten)

Utskottets hemställan bifölls med 281 röster mol 18 för reservation 5 av Björn Samuelson,

Mom. 8 (ändring i 14 kap. 7§ sekretesslagen)

Ulskotlets hemställan - som slälldes mot reservation 6 av Björn Samuelson - bifölls med acklamation.

Mom. 9 (elevskyddsombudens ledighet för skyddsarbetet) Prot. 1989/90:115

Utskottets hemställan - som slälldes mol reservation 7 av Ann-Cathrine 4 maj 1990 Haglund m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 11 (finansiering av elevskyddsombudens utbildning)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 8 av Björn Samuelson - bifölls med acklamation.

Mom. 13 (skolmiljön)

Först biträddes reservation 9 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. med 60 röster mot 20 för reservation 10 av Eva Goés. 217 ledamöter avstod från atf rösta.

Härefter bifölls utskottets hemställan med 220 röster mot 57 för reservafion 9 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. 21 ledamöter avstod från ätt rösta.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Jordbruksutskottets betänkande JoU16

Mom. 1 (lag om avfall och återvinning)

Utskottets hemställan bifölls med 279 röster mol 19 för reservation 1 av Åsa Domeij.

Mom. 2 (allmänna principer och mål för avfallshanteringen)

Utskottets hemställan bifölls med 257 röster mot 38 för reservation 2 av Annika Åhnberg.

Mom. 4 (parlamentarisk utredning)

Utskottets hemställan bifölls med 249 röster mol 50 för reservation 3 av Lars Ernestam m.fl.

Mom. 12 (uppgiftsskyldighet i renhållningslagen)

Utskottets hemställan bifölls med 243 röster mot 56 för reservation 4 av Sven Eric Lorentzon m.fl.

Mom. 17 (föremål och varor som innehåller eller har behandlats med kemisk produkt)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservaliori 5 av Arinika Åhriberg och Åsa Domeij - bifölls med acklamatiori.

Mom. 19 (deri s.k. omvärida bevisbördari m.m.)

Utskottets hemslällari bifölls med 275 röster mol 20 för reservaliori 6 av Åsa Domeij.

Mom. 21 (lagstiflriirig om återvinriirig m.m.)

Utskottels hemställan bifölls med 214 röster mot 85 för reservation 7 av
Lars Ernestam m.fl. 7

Prot. 1989/90:115 Mom. 22 (källsortering som grundprincip)

4 maj 1990 Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 8 av Anriika Åhn-

berg - bifölls med acklamation.

Mom. 23 (administration av återvinningen m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 9 av Annika Åhnberg - bifölls med acklamation.

Mom. 29 (källsortering)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 10 av Sven Eric Lorentzon m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 35 (recirkulering av toalett- och hushållsavfall)

Utskottefs hemställan - som ställdes mot reservation 11 av Annika Åhnberg och Åsa Domeij - bifölls med acklamation.

Mom. 36 (avveckling av sopförbränningen)

Utskottets hemställan bifölls med 260 röster mot 38 för reservation 12 av Annika Åhnberg och Åsa Domeij.

Mom. 42-44 (panlsystem för batterier, m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 13 av Åsa Domeij -bifölls med acklamation.

Mom. 47 (panlsystem för lysrör m.m.)

Utskottets hemställan bifölls med 276 röster mot 21 för reservation 14 av Åsa Domeij. 1 ledamot avstod från all rösta.

Mom. 55 (introduktion av nya förpackningar)

Ulskotlets hemställan - som ställdes mot reservation 15 av Annika Åhnberg och Åsa Domeij - bifölls med acklamation.

Mom. 56 (förbud mot aluminiumburken m.m.)

Ulskotlets hemställan bifölls med 238 röster mol 57 för reservation 16 av Lennart Brunander och Karin Starrin. 2 ledamöter avstod från att rösta.

Mom. 57 (förbud mol aluminium fro.m. viss tid)

Ulskoltels hemställan bifölls med 270 röster mol 20 för reservation 17 av Åsa Domeij. 8 ledamöter avstod från all rösta.

Mom. 60 (förbud mot PET-flaskan fro.m. viss tid)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 18 av Åsa Domeij -bifölls med acklamation.

Mom. 64 och 65 (förbud mol PVC-förpackningar m.m.)

Utskottels hemställan - som ställdes mot reservation 19 av Åsa Domeij -
8 bifölls med acklamation.

Mom. 66 (förbud mol import av PVC-förpackningar) Prot. 1989/90:115

Ulskotlets hemställan - som ställdes mot dels reservation 20 av Lennart 4 maj 1990 Brunander och Karin Starrin, dels reservation 21 av Åsa Domeij - bifölls med acklamation.

Mom. 71 (utvidgat kommunalt ansvar för avfallshanteringen)

Utskottets hemställan - som slälldes mot dels reservation 22 av Sven Eric Lorerilzori m.fi., dels reservation 23 av Lennart Brunander och Karin Starrin - bifölls med acklamation.

Mom. 75 (avfallsproducenternas ansvar m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 24 av Lars Ernestam och Anders Castberger - bifölls med acklamation.

Mom. 78 (avgiftsuttaget enligt renhållningslagen)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 25 av Sven Eric Lorentzon m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 86 (ägarförhållandena i SAKAB)

Utskottels hemställan bifölls med 198 röster mol 85 för reservation 26 av Sven Eric Lorentzon m.fl. 13 ledamöter avstod från atl rösta.

Mom. 93 (förbud mol spridning av rölslam)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 27 av Lennart Brunander m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 96 (internationellt samarbete på avfallsområdet)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 28 av Annika Åhnberg och Åsa Domeij - bifölls med acklamatiori.

Mom. 97 (export av avfall till utvecklingsländer)

Utskottets hemställan bifölls med 260 röster mot 37 för reservation 29 av Annika Åhnberg och Åsa Domeij.

Mom. 100 (ideella organisationers informationsarbete)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 30 av Lars Ernestam och Ariders Castberger - bifölls med acklamatiori.

Mom. 101 (förbud mot ariväridriingen av vissa strålkällor)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 31 av Annika Åhnberg och Åsa Domeij - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemslällari bifölls.

Prot. 1989/90:115 5§ Arbetsmarknadspolitiken, m.m. 4 maj 1990

A rbelsmarknads-politiken, m.m.

Föredrogs arbetsmarknadsutskottets betänkanden

1989/90:AU11 Arbetsmarknadspolitiken (prop. 1989/90:100 delvis), 1989/90; AU12 Arbelslivsfrågor (prop. 1989/90:100 delvis) och 1989/90;AU23 Anslag lill lönebidrag för förtidspensionerade m.m. (prop.

1989/90:100 delvis).

Aridre vice talmariricri meddelade atl arbetsmarkriadsutskottets betänkanden AUll, AU12 och AU23 skulle debatteras gemensamt.

AnL 1 SONJA REMBO (m):

Herr talman! Den här debatten omfattar tre betänkanden från arbets-marknadsuiskoltel, AUll, AU12 och AU23.

Vi kommer under denna debatt att få höra mycket om hur framgångsrik den svenska arbetsmarknadspolitiken är och hur den har lett till en låg öppen arbetslöshet. Detta är regeringens sista försvarsbastion sedan den socialdemokrafiska politiken på alla andra väsentliga områden har havererat.

I förra veckan fick vi kompletleringspropositionen, och den bekräftar ålerigeri del som nu upprepals under ett par års tid av såväl regering som opposition och oberoende ekonomiska bedömare, nämligen alt den svenska ekonomin utvecklas åt alldeles fel håll.

Rekorddevalveringen och den tredje vägens politik, som skulle ge en stabil ekonomisk utveckling och därmed goda förutsättningar för hög sysselsättning, lade i själva verket grunden för stigande inflation, försvagad tillväxt, otillräckligt sparande och försämrad konkurrenskraft. På samma sätt som den förre finansministern varnade för det "arbetslöshetens slålbad" som denna utveckling riskerar alt leda till, säger också nu den nye finansministern all del svenska näringslivels försämrade konkurrenskraft innebär ett allvarligl hot mot sysselsättningen, i första hand i den konkurrensutsatta sektorn, i andra hand i övriga delar av ekonomin.

Detta är och har varit väl befogade varningar Ån mer befogade blir de om man studerar hur deri svenska arbetsmarknaden egenlligen ser ut.

Under den ojämförligt längsta och bäsla högkonjunkturen under efterkrigstiden lägger regeringen fram en budget för arbetsmarknadspolitiken på runt 25 miljarder kronor Då har jag räkriat iri kostriaderria för arbetslöshetsförsäkringen men uteslutit kostnaderna för regionalpolitiken. Dessa senare är svåröverskådliga. ERU har i dagarna presenterat siffror som sammanlagt tyder på enorma belopp.

I realiteten ligger Sveriges kostnader för arbetsmarknadspolitiken på i stort sett samma nivå som i andra jämförbara länder som öppet redovisar eri belydligl högre arbetslöshet.

Men det är meningslöst atl diskutera sysselsättnings- och arbetslöshetsnivåer om vi inte samtidigt ser på utvecklingen inom socialförsäkringssektorn. 350 000 förtidspensionärer, rekordhöga sjuktal och en extremt hög frånvaro från arbetel lalar sitt tydliga språk. En betydande utslagning från arbetsmarknaden döljs inom socialförsäkringarna. På sin tid som AMS-chef upp-

skattade den nuvarande finansministern kostnaderna för all via socialförsäkringssystemet hålla folk borta från arbete lill 60 miljarder kronor Och man kan utgå ifrån atf han inte räknade för högt. Hela tillskottet av arbetskraft under 80-lalel har ätits upp av den ökade frånvaron.

Den höga sysselsältningsnivå som regeringen håller fram som ett föredöme för resten av världen, beror således i hög grad dels på utslagning, dels på nödvändigheten av all på arbetsplatserna ersätta frånvarande personal. Därigenom är de höga sysselsällningstalen inte ett tecken på eri suud ekonomi med hela folkel i arbele, utan ett tecken på en sjuk ekonomi.

40 % av alla arbetande är inlåsta i den offentliga sektorns monopolarbets-marknad, som fungerar jusl så dåligt som planekonomiskt styrda verksamheter brukar fungera. De anslällda har synnerligen begränsade möjligheter att byta arbetsplats och arbetsgivare för atl på det sättet få bättre arbetsuppgifter eller bättre villkor En slor del av dem vandrar från den ena tillfälliga arbetsuppgiften till den andra. Del ger inte vare sig arbetsglädje eller god ekonomi.

Professor Bo Södersten, regeringens alldeles egna slav på del som en gång var en triumfvagn, men nu betänkligt trafikfarlig och med avskavd förgylL ning, skrev för bara ell par dagar sedan om hur frånvaron av incitament, överbyråkratisering och en dålig arbetsorganisation inom Stockholms läris laridstirig Urider de senaste 20 åren lett till ineffektivitet, dåliga arbetsförhållanden och en kontinuerligt sjunkande produktivitet inom vården. Han kunde ha lagt lill en kronisk brist på personal och ell omällligi behov av högre skalteintäkler Han visar hur brislen på samordnirig mellari olika stödsystem leder till slöseri och mänsklig misär Bo Söderslen har också intressanta tankar om hur barnomsorgen och bostadspolitiken skall kunna läggas om för alt man skall få bort köerna och orättvisorna.

Varför, arbetsmarknadsminister Mona Sahlin, detta hårdnackade mol-stårid mot valfrihet och konkurrens inom de områden som nu monopoliseras av stal och kommuner? Här behöver sannerligen rivas för att bygga nytt och för alt släppa in ljus och lufl.

AMS konstaterar i en utredning om den höga deltidsarbetslöshelen, som i hög utsträckning är ett problem för kvinnorna inom den offentliga vård- och omsorgsseklorn, alt många befinner sig i en rundgång mellan korta vikariat, deltidsarbelslöshet och arbetslöshet. 350 000 människor har tidsbegränsade anställningar

Irite heller utgör världeus högsta skatter någon inspirationskälla för den som kan tänka sig all sälta i gång en utbildning eller som behöver en morot för alt ge sig till jobbet på morgonen. Del går ju så väldigt lätt atl sjukskriva sig. Inkomsten blir ju densamma vare sig man är på jobbet eller ej. Arbets-lidskommiltén redovisade atl varje dag är en miljon arbetstagare borta från jobbet, alltså i stort sett var fjärde.

Så konstaterar regeringen också all del finns en konflikt mellan dem som åtnjuter ersättning från socialförsäkringssystemen och dem som betalar

Den officiella, ljusa bilden av svensk arbetsmarknad döljer alt arbetsmarknaden i verkligheten lider av allvarliga obalanser Och det är inga kon-junklurbelingade obalanser. De finns där oberoende av konjunkturerna. Vi har t.ex. också i lågkonjunktur en besvärande brist på utbildad arbetskraft

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

och hög frånvaro. Utslagningen är omfattande i såväl hög- som lågkonjunktur Också i högkonjunklur har grupper som handikappade, invandrare och ungdomar svårigheter atl finna arbele. Och de regionala problemen är väl kända.

Della är förhållanden som vi moderater år efter år pekat på. Vi har också föreslagit förändringar av politiken. Allt för döva öron. Det är därför med en viss bister tillfredsställelse vi nu noterar alt regeringen äntligen tycks vara beredd att åtminstone granska förhållandena på arbetsmarknaden och den hittills förda politiken. På delta tyder den mängd av utredningar och utvärderingar som regeringen nu har igångsatt eller aviserat. Myckel av detta har vi föreslagit och fåll avslag på i denna kammare. Men bättre sent än aldrig!

Däremot är del inte mycket som regeringen lycks kunna samla sig till då det gäller att verkligen göra någonting. Och det är djupt olyckligt, för det är bråttom. I slället för konkreta förslag i budgetpropositionen ställde regeringen lill med regeringskris på ett huvudlöst förslag om lönestopp och slrejkförbud.

Sveriges ekonomiska problem är enbart svenska. Det går inte atl skylla på omvärlden. I jämförbara länder ute i Europa går utvecklingen i helt andra, myckel mer gynnsamma banor Det är Sverige som halkar efter

Just nu fokuseras problemen kring lönebildnirigen. 1 brist på en vettig ekonomisk politik sätter regeringen hela sin lit till parterna på arbetsmarknaden. Hagasamlalen misslyckades, riksförlikaren misslyckades. Självklart misslyckades de.

Det är ju faktiskt regeringen själv som har medverkat lill lönekostnadsut-vecklirigeri. Världens högsta skattetryck är inflationsdrivande och har skapat en situation där löntagarna knappast har fått behålla någonting av de kraftiga lönekostnadsökningarna under hela 1980-talet. Av en lönekostnad som har ökat med 88 % har industriarbetaren i handen bara fått behålla 1/4 %. Allt fler har, trots att de arbetar hårt, blivit beroende av olika bidrag för sin dagliga livsföring. Del tvångsspararide och deo arbetsmiljöavgifl som skulle verka dämpande på löneöknirigstakten har naturligtvis haft motsatt effekt. Den skatleöverenskommelse som träffats med folkpartiet ökar skattelrycket och bidragsberoendet och är inflationsdrivande, eflersom det inte handlar om en verklig reform som sänker skattetrycket utan enbart en växling av en skatt mol andra skatter Lägg därtill de kraftiga löneökningarna på det statliga området, som leder till kompensationskrav från andra grupper

Nu hoppas regeringen på en särskild utrednirigsmari som skall se över spel-reglerria på arbelsmarkriaderi. Kommeritarerna avslöjar att regeririgeri längtar tillbaka till den sveriska modelleri med ceritraliserade avlalsförharidlingar enligt principerna för den s.k. solidariska lönepolitiken.

Dagens differentierade arbetsmarknad, där kunskaper är en allt viktigare faktor, ställer krav på en mer differentierad och markriadsaripassad lönepolitik. En sådan lönestruktur håller faktiskt på atl växa fram på stora delar av arbetsmarknaderi. Ariställda får löri i förhållande lill sina kuuskaperoch prestationer De får del i vinslen och kapitalbildningen på det egna företagel. Den ulvecklingen försvåras av regeringen, som nostalgiskt blickar tillbaka mot en föråldrad lönebildriingsprocess. Denna löser inga problem utan för-

svarar enbart dem vi redan har och förhindrar en utveckling mol ökad produktivitet och tillväxt.

Lönepolitikens misslyckande manifesteras inte minsl i det stora antalet konflikter på arbetsmarknaden. Förra året förlorade vi över 400 000 arbetsdagar på konflikter Inte minsl bekymmersamma är de återkommande olovliga konflikterna.

Varför, Mona Sahlin, kan inte regeringen la sig samman och åtminstorie gå med på att höja skadeståridet vid olovliga koriflikter fråri i dag löjligt låga 200 kr? Dessutom framstår det som alltmer riödväridigt att sriabbt se över spelreglerria på arbetsmarkriaden.

Herr talman! Regeringen har blivit sin egen politiks fånge. Det är den socialdemokratiska politiken som har skapat problemen. De traditionella socialdemokratiska sätten atl la itu med problem är hjälplöst förlegade. Även om regeringen har visat sig beredd att marginellt flytta positionerna i riktning mot ett något ökat inslag av marknadsekonomi, är den på grund av inre spänningar förhindrad alt ta de steg som är absolut nödvändiga för att få den tillväxt som åtminstone delar av regeringen själv inser erfordras för atl välfärden och sysselsättningen inte skall äventyras.

Del är inte bara ansatserna till en statlig och cenlralslyrd lönepolitik som avslöjar regeringens oförmåga till omtänkande. Samma dirigistiska ambition avslöjar arbetsmarknadsministern i en rad uttalanden. Hon hade inte mer än jämnt blivit ulnämrid till statsråd, förräri hori förklarade att hon är beredd atl lagstifta om inte parlerna kan komma överens om än det ena och än det andra - avtal, annars lagstiftning. Del senasle gäller deltidsarbelslösa. Antingen ställer arbetsgivarna upp och ordnar heltidsjobb, annars är hon beredd atl lagstifta.

Sådant här har vi hört förr Del var bl.a. så beslutet om den sjätte semeslerveckan kom lill - den som regeringen nu har fått göra en halv reträtt från. Jag hade hoppals atl vi skulle slippa den sorlens kommandopolitik i fortsättningen och all vi i stället skulle få en politik som skapade förutsättningar för samförstånd och en harmonisk ulveckling på arbelsmarknaden.

Del finns också andra tecken som lyder på alt regeringen, trots att den ibland låter annorlunda, i själva verket inte är beredd att rubba en erida tum på sina ambitioner att styra utvecklingen mot mer av socialistisk planhushållning.

1 förslaget till partiprogram förordas olika former av kollektivt sparande och kollektiv kapitalbildning. Detta är hell i linje med löntagarfonderna och deri omfattande fonduppbyggnad som LO skisserar i sin maklutredriing. Löntagarfonderna är inte nog, vilket också bekräftats av industriminister Rurie Molin i dessa yttersta dagar

Elt ytterligare sleg i denna riktning logs med arbelslivsfonderna. 15 miljarder kronor finansierade med en särskild löneskall ställs till förfogande för långtgående styrning av produktion och organisation på arbetsplatserna. Hos en central och 24 regionala styrelser med minsl 250 politiker och fackliga ombudsmän och ett äririu okäut anlal tjänstemän skall arbetsgivare och arbetstagare med mössan i hand be att få tillbaka något av sina egna pengar för alt kunna förbättra arbetsmiljön och arbetsorganisationen. Hur många arbets- och sammanträdeslimmar som kommer att gå åt kan vi bara gissa.

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

ProL 1989/90:115 4 maj 1990 .

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

Della, herr talman, är varken mer eller mindre än socialistisk planslyr-ning, del som länderna i Ösleuropa nu håller på alt skaka av sig.

Jag vill fråga arbetsmarknadsministern på vilkel sätt ett Fondsverige kommer att ge ökad tillväxt, ökad produktivitet, en lugnare lönekostnadsutveckling och därmed förutsättningar för en sund arbetsmarknad.

Kan arbetsmarknadsministern dessutom svara på hur ett Fondsverige och en kommandopolitik skall kunna förmå svenska företag och svenskl kapital aft stanna och investera i landet och dessutom attrahera utländskt kapital till investeringar i Sverige? För del är ju detta vi måste åstadkomma om vi skall undvika den arbetslöshet som alla varnar för I dag är det som en av våra storförelagsledare har uttryckt del; "Sverige är elt område i världen som man inte kommer atl inrikta sina investeringar på."

Herr talman! Med mer av kollektiv kapitalbildning i polilikerstyrda fonder och kommandopolilik kommer Sverige alt för lång lid framåt sitta ohjälpligt fast i den återvändsgränd in i vilken den tredje vägens politik har fört oss.

Om Sverige inte förmår atl vända utvecklingeri, kommer det inte att hjälpa med aldrig så måriga miljarder till aldrig så finurliga arbelsmarknadspolitiska och näringspolitiska stödformer för all motverka de negativa effekterna av den socialdemokratiska politiken. Vi kommer att fortsätta atl halka efter omvärlden. Vi kommer atl tvingas gå igenom elt "arbetslöshetens stålbad".

För vad hjälper bidrag, slöd och statliga myndigheler om skatte- och bi-dragspoliliken urholkar förelagens konkurrenskraft och gör det omöjligt för människor alt leva på sin lön?

Vad hjälper bidrag och stimulanser för all få fram yrkesarbetare om lönepolitiken hindrar arbetsgivare från all betala de löner som skulle göra jobben efterfrågade?

Vad hjälper slöd och bidrag när Europapolitiken urholkar näringslivets förtroende för Sveriges framlida konkurrenskraft och driver förelagen att investera i andra länder? Inte hjälper del alt industriministern vill driva statlig näringspolitik.

Vad hjälper det med flytlbidrag om nyllskatlen hindrar mäririiskor fråri alt la arbete på eri arinan bostadsort på rimliga ekonomiska villkor? Vad hjälper mångmiljardslöd till Norrlandslänen om energipolitiken rycker undan konkurrensmöjligheterna för basindustrierna?

Vi moderater har i de motioner och reservationer som redovisas i belänkandena angivit riktlinjerna för den politik på alla områden - från skola, vård och omsorg till skatter och energi - som krävs för atl ge Sverige framtidstro och som kan tillförsäkra oss en position bland de framgångsrika länderna i Europa. Vi anvisar den politik som krävs för en väl fungerande arbetsmarknad med goda arbetsförhållanden.

Arbetsmarknadspolitiken i vid riieriirig måste i fortsättriirigen i högre grad iririktas på all förbälira arbetsmarknadens funktion, t.ex. genom att förbättra rörligheten.

I snäv mening skall arbetsmarknadspolitiken vara ell smörjmedel. Den skall medverka lill att arbetslösa får nya arbeten och lill atl lediga arbeten besätts. Den skall hjälpa dem som har svårt all få fotfäste på arbetsmarknaden till den utbildning och de förutsättningar som krävs i övrigt. Däremot

skall statsmakterna och arbetsmarknadsbyråkratin inte ha den totalitära ambitionen alt kontrollera och styra alla delar av arbelsmarknaden och arbetslivet.

Stödarsenalen skall ge hjälp till självhjälp och undvika att det hos arbetsgivare och arbetstagare uppstår eri tillvänjning lill statliga slöd eller beroende av statlig byråkrati - en inlärd hjälplöshet.

Det normala skall vara atl arbetsgivare och arbetstagare finner varandra ulan särskilda hjälpinsatser Byte av yrke och arbetsplats skall helst ses som inspirerande ulmaningar och ett naturligt inslag i individens utveckling.

Väl furigeraride arbetsplatser skall utvecklas i samspel mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Arbetsmarknadsmyndigheterna skall ha väl definierade arbetsuppgifter Vi moderater ställer fortlöpande krav på rationaliseringar och effektiviseringar inom arbetsmarknadsverket. Vi anser att personalstyrkan skall kunna minska, vilket inte bör bereda AMS några svårigheter, eflersom inte mindre än 2 400 tjänster inom kort måste återbesättas. Det kan inte vara rimligt, som framgår av seriaste numret av AMS egen lidriing, all verket skall behöva nyrekrytera bl.a. 370 psykologer Uppenbarligen planeras t.o.m; arbetsmarknadsutbildning för att kunna täcka AMS eget behov.

Man kan också starkt kritisera den ambition som AMS har visat på sistone all gå in och la över företags personalrekrytering och ikläda sig konsultrollen, allt för skattebetalarnas pengar Det är en form av förläckt företagsstöd som absolut inte får förekomma. Dessutom strider det rriot EGs konkurrensregler

Del är anmärkningsvärt all AMS ger sig in på sådana verksamheter, samtidigt som man gång på gång kommer till riksdagen med önskemål om mer pengar och fler tjänster för alt hjälpa olika grupper in på arbelsmarknaden, t.ex. handikappade och flyktingar Jag skulle gärna vilja höra hur Mona Sahlin ser på derina del av AMS verksamhet.

Det är hög lid alt bryta monopolet och tillåta konkurrerande arbetsförmedlingar Sådana har en stor funktion att fylla på vår föränderliga arbetsmarknad. Vi kräver därför äridririgar i lagen om arbetsförmedling liksom borttagande av den obligatoriska plalsanmälan. Nästa är bör de ILO-kon-ventioner sägas upp som regeringeri ariser slå hiridraride i vägeri.

Likaså bör, som framgår av den gemensamma borgerliga reservationen, förutsällningarna för atl bryta ul arbetsmarknadsinstituten från arbetsmarknadsverket utredas.

Det måste också, som framgår av två fyrpartireservationer bli möjligt alt snabbare ge flyktingar möjligheter att arbeta. I dag passiviseras flyktingar och invandrare under ibland årslång väntan i flyktingförläggningar De får inte ens sköta dagliga sysslor på de egna förläggningarna. Vi föreslår atl asylsökande får temporärt arbetstillstånd direkt vid ankomsten. Dessutom måste arbetsgivare i närheten ges bälire möjligheter atl direkt erbjuda flyk-tirigarria arbetsuppgifter

Också när det gäller flyktingar och irivandrare med uppehålls- och arbetstillstånd finns det anledning alt ifrågasätta om de betydande arbelsmarknadspolitiska resurser som har anslagits används på bästa möjliga sätt. Vi

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

anvisar i en fyrpartireservation, nr 17 i AUll, vilka vägar man kan gå. Det finns goda möjligheter all få resultat, bara viljan finns.

Vi moderater har också särskilt velal understryka hur viktigt del är atl vi hjälper de tidigare kommunistiska länderna i Central- och Östeuropa att få de kunskaper om ekonomi och teknik som krävs för en snabb uppbyggnad och anpassning lill marknadsekonomi och demokrati. Ett sätt är atl medverka till praktikantarbele och yrkesutbildning. Del brådskar med att få i gång sådana verksamheter

Utbildning är den mest effektiva metoden atl hjälpa människor till arbete och motverka långvarig arbetslöshet. De nya möjligheferria alt upphandla arbetsmarknadsutbildriirig bör utnyttjas för upphandling också från andra utbildningsanordnare än AMU. Därigenom kan arbetsmarknadsverket bidra till en breddning och ulveckling av kompetens.

Däremot är vi restriktiva med arbetsmarknadsutbildning för icke arbetslösa. Del måste sättas gränser för hur mycket av den enskildes resp. arbetsgivarens eget ansvar för utbildning och vidareutbildning som skall las över av statsmakterna. Vi får infe använda statliga medel för att utbilda människor till hjälplöshet.

I likhet med tidigare år begär vi ulredning om en allmän, obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Det är orimligt att Sverige, som har ett heltäckande socialförsäkringssystem som omfattar alla, har undantagit jusl arbetslöshets-försäkririgeri fråri priricipen om ett generellt system.

Är del verkligen viktigare, Mona Sahliri, atl slå vakt om de fackliga organisationernas medlemsrekrytering än de arbetslösas behov av en tryggad inkomst?

Och vad innebär egentligen den ulredning som nu skall ersätta den tidigare uppgörelsen med folkpartiet om ökade egenavgifter? Varför inte i stället tillsälta den parlamentariska ulredning vi moderater, liksom folkpartiet och centern, begär om en allmän arbetslöshetsförsäkring?

Så till sist, herr talman, några ord om arbele för handikappade.

Vi moderater har i många år förordat en övergårig lill flexibla löriebidrag som följer den haridikappade och som skall kompensera för den riedsatta arbetsförmågan så länge den består Så småningom har vi fåll alltmera gehör för att detta är en bra form för att hjälpa handikappade lill arbele på vanliga arbetsplatser Försöksverksamhet visar atl delta med all säkerhet är elt betydligt mer effektivt sätt än det nuvarande lönebidraget, som går till arbetsgivarna.

Trots en framgårigsrik försöksverksamhet föreslår regeririgeri i budgetpro-posiliorieri att en övergång till flexibla lönebidrag bör övervägas först budgetåret 1991/92. Utskottsmajoriteten, beslående av socialdemokrater och kommunister, ansluter sig till regeringens förslag och avvisar myckel mångordigt motioner där man vill införa det flexibla lönebidraget i hela landet redan i år eller vill utöka försöksverksamheten. Del är ingen hejd på hur många hinder del finns för atl införa elt flexibelt lönebidrag, och man antyder atl oppositiorien inte visar ansvar som inte beaktar alla dessa hinder!

Dess värre för socialdemokraterna i utskollet har regeringen i kompletteringspropositionen tagit sig före alt föreslå jusl en utökning av försöksverksamheten med ytteriigare fem län, med hänvisning till de hittills entydigt po-

sitiva erfarenheterna. Kan verkligen utskottsmajoriteten, Lahja Exner, stå kvar vid sina anslagsskrivningar efter della?

Herr talman! Jag hänvisar i övrigt till betänkandena och yrkar bifall till de reservationer som bär moderata namn.

Anf, 2 ELVER JONSSON (fp):

Herr talman! Fru statsråd! Den svenska ekonomiska politiken har full sysselsättning som ett högt prioriterat mål. Från folkpartiets sida har vi i bl.a. de arbetsmarknadspolitiska motionerna betonat att vi aldrig kan acceptera all arbetslöshet används som medel för att uppnå andra mål. Bl.a. har vi understrukit all den fulla sysselsältriingen är, jämsides med en låg inflation, av avgörande betydelse för all uppnå viktiga fördelningspolitiska mål och ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.

Arbetsmarknadspolitiken har under senare år i ökad utsträckning varit inriktad på att öka utbudet av arbetskrafl. Men regeringens förslag om en sjätte semeslervecka och förlängd föräldraförsäkring var ell allvarligt slag rnot sådana positiva strävanden. Nu har regeringen tvingats överge lättsinniga vallöften. Det har självfallet ställl lill politisk oreda i regeringspartiet, men i sak har det varit riktigt, för all inte säga helt nödvändigt. Ett ljust inslag i den här bilden är dock förslaget om en långtgående skattereform.

Vi skall inte, herr talman, ha någon skattedebatl här men jag vill bara som en markering säga alt när Sonja Rembo påstår alt skattetrycket ökar är det felaktigt. Skattereformen kommer att stimulera arbete och sparande. Även om vi inte har kommit så långt när det gäller skattesänkningar, har vi lagt grurideri för eri modell som är långsiktig och högst användbar Intressant är att notera att när Sonja Rembo vid något tillfälle hade goda ord atl säga om regeringen visade del sig att del gällde de punkler där folkpartiet varit med och agerat. Jag lackar för denna honnör

Arbetskraftsutbudel väntas öka när del lönar sig bättre atl arbela. 90-talels arbetsmarknadspolitik måste inriktas på den stora efterfrågari på arbetskrafl och utnyttja de grupper som har svårigheter atl få jobb. Det gäller t.ex. handikappade, flyktingar, människor med kort utbildning. Genom en akfiv arbetsmarknadspolitik kan också de arbetssökandes kompetens stärkas så all den bättre svarar mot en aktuell efterfrågan.

I de bägge belänkandena 11 och 12 om arbetsmarknadspolitik och arbetslivsfrågor har vi från folkpartiets sida inriktat oss på atl hjälpa de svaga grupperna på arbetsmarknaden. Charlotte Branting kommer i ett senare anförande all mera i detalj gå in på vissa frågor som yrkesinriktad rehabilitering, arbetshjälpmedel för handikappade, flexibla lönebidrag, särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning saml ett ökat antal platser inom Sam-hallkoncernen , för att nu nämna några områden där folkpartiet drivit på med posiliva förslag.

Den svenska konjunkturutvecklingen är svårbedömd för närvarande på grurid av den osäkerhet som råder om den ekonomiska politiken framöver LJtvecklirigeri kommer i hög grad alt håriga sammari med vår förmåga alt lösa de inhemska problemen. Den allmänna tendensen tycks vara att korijurikluren går in i ett lugnare skede, och företagens förväntningar för den

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

2 Riksdagens proiokoU 1989/90:115

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

A rbetsmarknads-politiken, m.m.

närmaste framtiden är inte lika optimistiska som tidigare. Delta bekräftas också i konjunkturinslitutets senasle barometer

• När del gäller förutsättningarna för arbetsmarknadspolitiken finns det anledning att stryka under det väsentliga i både en tillväxtfrämjaride politik och detta alt regelsystemet vilar på stabil och långsiktig grund. En god arbetsmarknad förutsätter en ulveckling i produktiviteten i såväl det enskilda näringslivet som den offentliga sektorn. I det avseendet är det bekymmersamt i vårt land, då vi har en alltför svag tillväxt. Denna svaghet är kopplad lill en för hög inflation, en urholkad konkurrenskraft och ett stigande underskott i bytesbalansen. Därtill kommer alt den svenska arbelsmarknaden är i obalans och på vissa håll överhettad. Det innebår alt den regionala obalansen förstärks, och därför kan vi också se betydande regionala skillnader i arbetslöshetstalen.

Även om den öppna arbetslösheten i internationell jämförelse visar laga tal, har vi betydande problem som innebär all många befinner sig ulanför den reguljära arbetsmarknaden. Flera års alltför lättvindig förtidspensionering har ställt många arbetstagare för tidigt i ett underslödsberoende, som både samhållel och den enskilde individen har slora bekymmer atl hanlera.

En god arbetsmarknad behöver också undanröja en rad hinder Den offentliga sektorn behöver förnyas för att ge både ökad valfrihet, en sundare konkurrens och möjligheter lill alt jämföra effektiviteten på realistiska grurider. Vi i folkparliel tror atl kviririors och märis olika erfareriheter kari utnyttjas bättre. Inte minsl i lider av arbetskraftsbrist är det viktigt aff använda alla resurser på ell effektivt säll.

Herr lalman! Jag vill redan nu yrka bifall lill reservation 1 i arbetsmarknadsutskottets belänkande 11 saml till alla de reservationer där folkpartiet medverkai i de betänkanden som vi nu diskuterar.

Arbetsmarknadspolitiken måste inriktas på all den stora efterfrågan på arbetskraft kan utnyttjas, så alt de som har svårigheter att få ett jobb lättare kan få det. Jag nämnde arbetshandikappade, flyktingar, invandrare och andra med särskilda svårigheter Jag nämnde atl regelsystemet bör vara stabilt och långsiktigt. Utifrån del finns del anledning atl aktualisera en fråga till arbetsmarknadsministern, och det gäller arbelsförmedlingslagen.

Den är nu mer än 50 är gammal. Ursprungligen kom den ju lill för atl skydda arbetslösa som enbart kunde vända sig till privata förmedlingar, vilka tog betalt för sina tjänsler Sedan lagen tillkom i mitten av 30-lalet har numera ett rikstäckande nät omfattande 300 avgiftsfria förmedlingar i offentlig regi byggts ut. Lagen är emellertid föråldrad. Den är svär alt tillämpa och lolka. Tillämpningen av lagen, inte minsl HD:s avgörande i höstas, innebär en slor osäkerhet för bl.a. konlorsserviceförelagen. Vidare hämmar lagen tillväxlen när del gäller nya serviceförelag. Del handlar om företag som i de flesta fall är seriösa och som i hög grad har kvinnor både i ledningen och bland de anställda.

Serviceföretag som bedriver uppdragsverksamhet fyller i dag en viktig funktion i det svenska samhället. Del är inte bara förvaltningar, fackföreningar och företag som efterfrågar specialiserad arbetskraft, utan riksdagen och departementen har också tagit sådana tjänster i anspråk.

Det är mycket viktigt för t.ex. tjänstesektorns utveckling alt reda ut frågan

om hur arbetsförmedlingslagen skall tolkas. En distinktion mellan dels företag vars syfte är atl förmedla arbete, dels företag som säljer tjänsler måste kunna göras. Det finns de som hävdar att det för att Sverige skall kunna få en modern arbetsförmedlingslag kanske rent av krävs att vi säger upp ILO-konvenlionen angående avgiftskrävande förmedlingsbyråer Delta kan, som tidigare har sagts, bara ske under en lolvmånadersperiod vart tionde år Nästa period gäller fro.m. nästa år Min fråga till statsrådet blir: Har regeringen övervägt en sådan uppsägning?

Arbetsmarknadsutskottet konstaterade redan i mars 1987 all en översyn av förmedlingslagen var nödvändig. Våren 1988 återkom vi till frågan. Utskottet hänvisade den gången, alltså för två år sedan, till atl regeringen skulle presentera ett förslag för riksdagen redan 1988. Nu har alltså två år gått, och jag har hos Mona Sahlins företrädare efterlyst en reform och även fått löfte om alt en sådan är pä väg. Men ännu har inte någol sådant förslag kommit på riksdagens bord. Deparlemenlel har som vi alla vet, jobbat med ett nytt lagförslag. Det har remissbehandlats men fått ett splittrat mottagande. Inte minsl AMS var mycket kritisk. Man var t.o.m. så kritisk alt man avrådde frän alt låta förslaget resultera i lagstiftning. Jag vill därför upprepa den fråga som jag har ställl lill regeringen flera gånger: Har regeringen för avsikt atl lägga fram förslag till en ny arbelsförmedlingslag, och när beräknas i så fall en proposition nå riksdagen?

Herr talman! Jag återgår så till betänkande 11 för några summariska kommentarer. Jag vill nämligen erinra om några viktiga reservationer som vi i folkparliel är angelägna om att riksdagen skall stödja.

Det gäller t.ex. reservation 10 om AMU-verksamhelen och reservation 16 om regelsystemet i samband med flyktingars inträde på arbetsmarknaden. Vidare gäller det reservation 17 om invandrares problem med atl komma in på den svenska arbetsmarknaden saml framlagda förslag om en allmän arbetslöshetsförsäkring och inträdet i A-kassorna - dvs. reservationerna 37 och 38 fram till reservation 50, som handlar om en utvärdering av systemet med inskolningsplatser.

Vär slutsats är - del framgår av folkpartiets reservationer och yrkanden -att vi inte kan acceptera att de offentliga garantierna för trygghet och omsorg ersätts med informella lösningar Vi kan inte heller acceplera lösningar som bygger på alt ambitionsnivån i fråga om de sociala tjänsterna sänks genom att vi gör avkall på delta med skicklighet och professionalism hos personalen inom t.ex. sjukvården. Att ersätta högt utbildad personal med frivilliga inom "samhällstjänsten" är inte någon lösning, utan det skulle vara en eftergift.

Vi i folkpartiet har länge hävdat att det måste skapas ett ökat utrymme för personligt ansvar och idealitet i samhället. Men detta kan aldrig ersätta de garantier som den offentliga sektorri står för. Sociala rättigheter måsle garanteras alla - oavsett resurser och personliga kontaktnät. Grundprincipen måste vara alt man via det offentliga skall fördela resurser och möjligheter till social service utan alt för den skull motarbeta mångfalden i de former som denna service kan anta.

Framtidsbilden understryker ytterligare behovet av en snabbare ekonomisk tillväxt och åtgärder för att höja produktiviteten och effektiviteten, som jag sagt, både inom det privata näringslivet och inom den offentliga sek-

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

Prot. 1989/90:115 4rnajl990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

torn. Allvaret i de problem som vi redan nu upplever på dessa punkter understryks alltså ytterligare.

De åtgärder som vi nu vidtar för att minska dagens konjunklurbetingade arbetskraftsbrist måste följaktligen ses i del långa perspektivet. Det handlar närmasl om två linjer;

För det första måste effektiviteten på arbetsmarknaden höjas. Det är av stor vikt atl den arbetskraft som kommer att finnas tillgänglig framöver också sysselsätts rationellt.

För det andra måsle åtgärder vidtas i syfte att öka arbetskraftsutbudet. Trots den brist på arbetskraft som vi i dag upplever finns det grupper som ofrivilligt ställs utanför arbetsmarknaden. Den offentliga politiken måste inriktas på ell bättre tillvaralagande av dessa gruppers vilja alt anta arbeten.

Arbetsmarknadspolitiken, och detta sade jag också inledningsvis, har i större utsträckning varit inriktad på atl utbudet av arbetskraft skall kunna ökas. Budgetpropositionen presenterades ju i januari. Men del är bara atl konstalera alt regeringen inte hade förmåga all leva upp lill målsättningen atl öka arbetskraftsutbudel. Regeringen ville, som sagt, förlänga både semestern och föräldraledigheten. Men på dessa båda punkter har man fått ge vika, tills vidare, och det är bra.

Jag vill understryka all arbele är någonting mycket positivt. Arbele är en rättighet som måsle gälla alla, också de svaga pä arbelsmarknaden.

Anf. 3 SONJA REMBO (m) replik;

Herr lalman! Vi skall inte debattera skatter den här gången. Jag vill bara när det gäller skattetrycket hänvisa till den moderata motion som för närvarande är föremål för behandling i skatteutskotiet och som entydigt visar att skatteomläggningen kommer all leda lill ett ökat skattetryck.

Sedan sade Elver Jonsson atl det jag talade om och som var positivt när del gäller regeringen var sådanl som folkpartiet hade medverkat lill. Innebär del. Elver Jonsson, att den utredning om arbetslöshetsförsäkringen som tydligen skall göras - i varje fall alt döma av pressmeddelanden - är en parlamentarisk utredning i fråga om den allmänna obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen i överensstämmelse med vad vi säger i en reservation som vi har gemensam med Börje Hörnlund och som återfinns i ett av de betänkanden som vi i dag skall fatta beslut om?

AnL 4 ELVER JONSSON (fp) replik:

Herr lalman! Jag lycker atl del är angeläget alt understryka atl jag inte avser att på något sätt spela rollen som statsråd. Som Sonja Rembo vet tillsätts alla utredningar av regeringen. Del är således endast från del hållet som exakta besked kan ges.

Sedan konstaterar jag alt Sonja Rembo så atl säga inte polemiserar mot sitt eget slarviga uttalande om atl skattetrycket kommer atl öka i och med skattereformeri. Nej, tvärtom! Skattereformeri kommer långsiktigt alt göra det möjligt alt radikalt sänka skattetrycket sä snarl del finns ett utrymme för detta. Men poängen, och det är viktigt att framhålla det i den här debatten, är alt arbetskraftsutbudet kommer att bli större. Just nu är ju arbetskraftsutbudel en av de främsta bristvarorna i svenskl näringsliv. Jag vågar faktiskt.

herr talman, slå vad med Sonja Rembo. Jag tror nämligen alt hon mycket snart kommer att ge uttryck för alt hon inte kommer alt ställa krav på atl vi skall återvända till del skallesystem som vi har i dag. Detta system är ju utdömt av alla - inte bara av moderater utan ocksä av en enig opinion här i riksdagen och av arbetsmarknadens parter Jag tror mycket gott om den skallereform som riksdagen kommer all fatta beslut om, därför att skattereformen kommer alt gynna svenskl arbetsliv.

Anf. 5 SONJA REMBO (m) replik:

Herr lalman! Elver Jonsson vet mycket väl att del är vi moderater som under åtminstone elt par decennier har varit pådrivande när det gällt att få lill stånd en sänkning av skattetrycket och av marginalskatterna. Men det är bara atl tacka och ta emot när nu också andra ansluter sig lill våra krav.

Samtidigt beklagar jag dock att den växling mellan marginalskatter och andra skatter som nu är på gång inte innebär att vi får den sänkning av skalletrycket som så innerligt väl behövs, t.ex. när det gäller alt påverka arbetskraftsutbudel.

Elver Jonsson vill inte ikläda sig statsrådets roll. Nej, men folkpartiet har ändå träffat en överenskommelse med regeringen. Jag vill därför gärna veta vad som är innebörden av överenskommelsen. Vad är det alltså som folkpartiet har gått med på när det gäller utredningen av arbetslöshetsförsäkringen? Är del den obligatoriska allmänna försäkring som vi begär som är på väg?

Anf. 6 ELVER JONSSON (fp) replik;

Herr lalman! Det räcker med atl jag hänvisar lill reservationen. Med det svaret nöjer jag mig för dagen.

AnL 7 BÖRJE HÖRNLUND (c);

Herr lalman! "En positiv utveckling måsle komma hela landet till del
---- . "Så skriver centern, folkpartiet och moderalerna i eri gemerisam tre
parlireservalion när det gäller arbetsmarknadspolitikens förutsättningar
Där noteras också all den förda socialdemokratiska politiken kraftigt har
förstärkt de regionala obalanserna.

Många debattörer lalar i dag om all del är nödvändigt med en högre arbetslöshet i värt land, och de ulgår då från den officiella arbetslöshetssiffran på ca 1,4 %, dvs. rikssiffran. Men om man tittar litet på vad denna rikssiffra innehåller, ser man rätt snabbt att det är stora skillnader mellan olika landsdelar och mellan olika kommuner

Om man lar med de öppet arbetslösa och de som arbetar i olika beredskapsarbeten eller går i arbetsmarknadsutbildning- det är i princip människor som saknar ordinarie arbete - finner man alt Danderyd ligger på del lägsta talet 0,2 % av arbetskraften och all Pajala ligger högst på 12,7 %. Del betyder atl Pajala har elt 63 gånger så högt arbetslöshetstal som Danderyd. Det här är två exlremer, men om man titlar på många andra kommuner finner man att talen för de människor som saknar fast arbete ligger på mellan 4 och 9%.

De som nu talar om nödvändigheten av alt höja arbetslöshetstalet från ca , 1,4 % till närmare 2 % för att dämpa inflationen talar aldrig om dessa regio-

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

nala skillnader, som är så framstående. Risken är - del framgår när man studerar de olika politiska förslag som förekommer i debatten - atl arbetslöshetstalen höjs i de kommuner och landsdelar där de redan ligger på mellan 4 och 9%, medan det blir fortsatt överhettning i koncenlralionsområden, som ligger på arbetslöshetstal på 0,2-1 %.

Med det vill jag säga atl vi i centerpartiet har utformat och utformar vårt budgetalternativ på elt sådant sätt atl ulvecklingen blir jämnare och bättre över hela landet. Jag vill också passa på atl säga atl centern inte kommer att vika från arbetslinjen.

Vi har lagt fram en rad förslag som skall förslärka arbelslinjeri och då främst i de delar av landet som har de höga talen. Vi har t.ex. rätt kraftigt förstärkt den summa pengar som skall gå till all ge arbetshandikappade arbete. Vi föreslår alt det skall göras väsentligt mycket kraftfullare insatser för all snabbi få ut invandrare i arbetslivet. Arbetslinjen bör gälla också för irivandrare.

Vi föreslår slora insatser för alt bygga upp småföretagsamheten och för atl få i gång nya småförelag. Sådana insatser ger på sikt en stabilare och bättre arbetsmarknad.

Vi föreslår en kraftfull kunskapsuppbyggnad över hela landet.

Vi har genom vår medverkan vid tillkomsten av arbelslivsfonden bidragit till alt förbättra dagens arbetsmiljöer och få ner antalet långtidssjukskrivna. Vi räknar med atl detta sammantaget skall ge elt väsentligt merutbud av arbetskraft på arbetsmarknaden.

Dessa förslag kommer att leda lill, som jag sade, ett större arbelskraftsutbud, men de kommer också all leda lill en högre produktivitet och ett större välstånd. Antalet stöddagar i arbetslöshetsförsäkringen skulle därmed minska kraftigt i de områden som i dag ligger på arbetslöshetstal mellan 3 och 12 %. Därmed skulle också stora pengar sparas på arbetslöshetsförsäkringen.

Vi har föreslagit att detta skall lösas tekniskt genom all 0,75 % av arbetsmarknadsavgiften förs över till aktiva åtgärder för alt få Sverige i balans. 0,75 % ger 4,5 miljarder Vi riktar dessa pengar på elt sådant sätt att de i slor utsträckning går till infrastruklurella investeringar i del perifera vägnätet och inte minst i en bred kunskapsuppbyggnad, t.ex. genom en satsning på mindre högskolor, forskningsanknytning vid de små högskolorna, osv.

Vi har räknat på del här, och vi finner alt denna linje redan första året är en god affär för riket. Men del är därefter som de stora vinsterna kommer, genom atl arbelsmarknaden blir robustare och bredare i de regioner som i dag inte har en så bra arbetsmarknad. Det kommer då atl ge god avkastning åren framöver.

Avslutningsvis vill jag säga alt situationen i vårt land i dag är sådan all vissa områden är myckel överhettade. Där uppstår en inflationsutveckling, som sprider sig över landet och som i snabb takt prissälter svenska produkter utanför världsmarknaden. Vi vill i cenlerparliet dämpa den ulvecklingen. Den ekonomiska aktiviteten bör däremot vara högre i stora delar av landet, och del är där som vi riktar in vår politik. Detta leder lill en bättre ekonomi för riket och därmed till en bättre standard för enskilda människor rakt över

Jag ber att fä yrka bifall lill samtliga de reservationer som centerpartiet har medverkat till.

AnL 8 KARL-ERIK PERSSON (vpk);

Herr talman! Allas rätt till arbele aren grundläggande mänsklig rättighet. Denna rättighet måste också innebära atl man har en lön som man kan leva på. Så är inte fallet för många i dag. De senasle siffrorna visar alt 524 000 personer måste få hjälp av samhället för att klara sill uppehälle.

Del talas om den slora arbetskraftsbristen, men mer än 10 000 personer förväntas förtidspensioneras under 1990. För närvarande uppbär mer än 350 000 personer förtidspension. Förtidspensionerna kostar staten ca 22 miljarder kronor om året. Många av förtidspensionärerna skulle kunna göra en fortsatt insats i sitt yrke om de fick arbeta i elt annat tempo eller i ett annat yrke, där deras handikapp inte utgör något arbetshinder

Ca 150000 människor ingår i någon form av arbetsmarknadsåtgärder och uppskattningsvis 175 000 är latent arbetslösa eller undersysselsatta. Till detta kommer invandrare och flyktingar som väntar på besked om arbetstillstånd. Vi har i samhället en slor del handikappade som med ett anpassat arbete och med anpassade arbetstider skulle kunna fungera i arbetslivet. Samlidigl har vi en skriande brist på arbetskraft inom sjukvård, barnomsorg, äldreomsorg och i industrin.

Förelagen och kapitalet missbrukar i dag arbetskraften. Många är de som utsorteras från arbetslivet genom arbetsmiljöns brister I detta läge kan inte misshushållningen med arbetskraften fortgå. Då hotas slora delar av utbyggnaden av den offentliga sektorn och exportindustrins möjlighet till expansion. Därför måste arbelsköparna tvingas att satsa mer på miljöinvesteringar Alla skall ha rätt till ett meningsfullt arbete i en god miljö. Alltmer framstår dessa krav som en huvudfråga för samhällsutvecklingen.

Det är viktigt alt redan nu ta itu med sårbarheten i Sveriges näringsliv, i perspektivet av den väntade lågkonjunkturen, som man bör försöka komma till rätta med. Landels ekonomiska politik och statens insatser måste inriktas på att bekämpa arbetslösheten, inte delvis stimulera fram en viss höjning av denna, som den ekonomiska politiken nu verkar inriktad på. Statsföretag, löntagarfonder och regionalpolitik borde omvandlas till redskap för en bättre arbetsmarknadspolitik.

Utifrån denna grund kan en nationell politik formuleras för arbele åt alla, där följande huvudpunkter ställs i centrum;

- Näringsliv och arbetsliv skall utformas från en nationell självständighet grundad på internationell solidaritet. Utformning av produktion, tjänster, service och konsumtion skall ske i samklang med social nytta, en bra arbetsmiljö, en människovärdigt arbetsliv ulan utslagning, en regional balans, med atl klassklyflor och odemokratisk maktutövning elimineras och med människors behov av ett liv i icke-kommersiell riktning.

- Elt nationellt industrialiseringsprogram i samhällets regi upprättas. Programmet tar sikte på alt ge industrin en riationell bas med en ny struktur samtidigt som industriarbetet ges ett nytt och mer kvalitativt innehåll.

- En allmän arbetstidsförkortning ingår i en politik för arbete ål alla och kan motverka utslagning och även förbättra människors sociala villkor

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

- Arbetsmarknadspolitiken måste reformeras och inriktas på atl skapa beslående arbeten. Arbetsmarknadspolitiken skall även integreras med regionalpolitik och ekonomisk politik för arbete åt alla. Ansträngningar och stimulanser bör sättas in för atl få en del av förtidspensionärerna tillbaka till arbetslivet.

Fortfarande är arbetsmarknaden hårt segregerad. Fortfarande väljer unga kvinnor typiska kvinnoyrken och unga män typiska mansyrken i stor utsträckning. Ökade satsningar på informatiori om yrkesval och en "omvänd" prao-inriklning måste lill i skolorna för att motverka dagens könssegrege-rade arbetsmarknad.

Herr talman! Dagens arbetsmarknadspolitik bygger på samma ideologiska grundprinciper och har samma politiska målsättning som präglar hela den ekoriomiska politikeri för övrigt. Som en aktiv och integrerad del av deri all-männa ekonomiska politiken arbetar man för atl minska strukturella obalanser, eribart genom en anpassning till de krav som industrin ställer

Det har sketl en förskjutning av arbetsmarknadspolitikens roll och målsättningar Från alt ha varit elt instrument för atl dämpa konflikterna mellan olika mål för den allmäriria ekonomiska politiken och genom olika åtgärder mildra de riegativa effekterna av den industriella och ekonomiska ulvecklingen, har den nu en annan roll. Nu prioriterar man enbart ålgärder som syftar till att underlätta och påskynda industrins strukturella omvandhng helt på arbelsköparnas egna villkor vilket förväntas ge ytterligare regiorial obalans och ökade klassklyflor i samhället.

Vpk anser alt arbetsmarknadsutbildningen är en del av samhällets vuxenutbildning och atl den bör stödja dem som har den svagaste ställningen på arbetsmarknaden. Den bör verka för uppfyllelsen av fördelningspolitiska och sociala mål.

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till samtliga vpk-reservationer lill dessa betänkanden.

AnL 9 ANNA HORN AF RANTZIEN (mp):

Herr talman! På arbetets marknad köpslås det om arbetskraft - energi i olika former, som skall inriktas så att köparen får energin omvandlad till en mer ordnad form. Plåtar bockas och böjs, förses med kullager och kedjor, blir till en cykel. Bokstäver ordnas i prydliga rader. 28 små svarta krumelurer kombineras i ständigt nya formationer, som signalerar ny kunskap, som kanske används, kanske inte. De inspirerar lill krig eller fred, till eri uppfinnirig, blir en maskinbruksanvisning eller barnels första dikt. Det är spännande intill omöjlighetens gräns att tänka på all den energi som flödar i starkare eller svagare strömmar i olika former genom biosfären, arbetets energi, med soleri som källa och atmosfären som sophög. Och sophögen förses ständigt med riya outspädda oanvändbara sopor

Det var väl dit jag egenlligen ville komma med den här inledningen. Allt blir till värmesopor och ju mer sopor vi producerar, deslo fortare blir vi själva, människorna och även alll annat liv, till värmesopor Vi kan alltså i viss mån själva avgöra hur länge det skall finnas liv på jorden, hur många generationer som får finnas efter oss. För det är en av livets viktigaste lagar: Hur mycket vi än arbetar, hur mycket arbete vi än betalar för, hur sinnrika.

"energialstrande" eller energisnåla apparater vi än konstruerar- alla kostar de mer energi än de ger

Trots atl mänga vet och alla borde begripa della alltmer synliggjorda faktum lever vi i en ocivilisation, som envist blundar och tror att vi blir rikare ju större och snabbare tillväxt vi kan åstadkomma, ju mer värmesopor som sprids där ute i rymden och gör vär planet fattig, förgiftad och döende i förtid. Många tror faktiskt ännu på att ekonomisk tillväxt i traditionell mening är nödvändig för allas välfärd, för rik och fattig. Jag tänker inte måla upp följderna av vårt slöseri; de är alltför välkända för atl jag skall behöva spela domedagsprofet.

Den här inledningen ville jag våga mig på här i Sveriges riksdags plenisal, där meningen är att vi skall plädera för våra partiers reservationer och åsikter gällande arbetsmarknad och arbetsliv.

Här försöker s, m, fp, vpk och c att hitta alla möjligheter att få människor att lönearbeta mer och få mer betalt saml att använda mer och mer energi, ulan att egenlligen betänka att vi skyndar pä den nedbrytningsprocess som vi i eget intresse borde bromsa. Vi tror oss känna att det är lönearbelet som ger oss värde och frihet. Frihet är alt ha ett arbele - så stod det under en valkampanj för några år sedan på bussarna här i stan. Lönearbete, menade man. men det hade inte smakat frihet i samma grad.

Anna Christensen upptäckte under sina studier av arbetslöshetsersättningen atl den är uppbyggd med det avlönade arbetel som modell; dess former kunde inte förklaras utifrån allmän solidaritet. Reglerna för sjuka och svaga är utformade efter vad som gäller för friska och starka inom lönearbetet. ATP innebär en förlängning av lönearbelet ända intill döden, säger hon. Jag tillägger atl den som inte fogar sig i arbetsmarknadens spelregler inte heller får någon ATP, trots att denna person kanske levt lättare på jorden och inte lärt på dess tillgångar i samma utsträckning som de duktiga, beundrade och belönade.

Jag låter Anna Christensen fortsätta; hon har så mycket klokt att komma med;

"Men det handlar inte om vilkel lönearbele som helst. Det är industrialismens form av lönearbele som präglar dagens Sverige. Vilket beiyder arbetsdelning, långt driven specialisering och rationalisering. När den synen slog igenom på 1800-talel innebar den en underbar frihet. Tidigare hade löuear-belet haft en stark palriarkalisk karaktär Nu blev det något man sålde lill arbetsgivaren under en del av dagen, sedan hade man inte mer med horiom att göra.

Samtidigt blev arbetet, som alltmer delades upp i specialsysslor ute på de nya fabrikerna, anonymt. Det blev till ell framställande av varor utan personlig prägel, ell mekaniskt producerande av ting.

Och del var alltså denna industrialiserade form som var förebild för den offentliga sektorn när den började byggas upp. Mänskliga relationer inom vård och omsorg förvandlades till varor Det opersonliga, del anonyma, gjordes till norm för arbetel och dess organisation.

Att del här fortfarande gäller märker man i språket. Det talas om 'konsumtion' och 'produktion', om 'levnadsår per insatt krona' m.m. inom sjukvården och den sociala omsorgen. Ord som står för en opersonlig, materiell

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

syn på verksamheter som egenlligen handlar om del personliga, del mänskliga." - Så långt Anna Christensen.

Men vi lever ännu i industrialismens tid och lagar och lappar på regler och förordningar för att gömma skavankerna. Alla måste vi spela med eflersom vi naturligtvis alltid är intimt beroende av den värld vi delvis själva skapat -i all välmenirig, förstås. Och på måriga säll är samhället bättre än del palriar-kaliska förindustriella. Men alla är vi medvetna om alt vi utvecklas; kanske kan vi t.o.m. hitta ut ur industrialismens slöseri och personlighetsfrämmande kultur

Människorna är i dag på många sätt kunnigare och kan inte längre undanhållas information. Överheten har fått svårigheter med att styra oss. Många ser vad vi håller på all förlora i den traditionella tillväxtens samhälle. Del är ell ständigt återkommande tema när den gröna rörelsens medlemmar från hela världen träffas - det är ett ständigt återkommande tema också i många andra sammanhang.

Vi fösöker hitta stigar in i nästa samhälle, det som vi tills vidare kan kalla del postinduslriella. Där är inte lönearbele den enda möjligheten till trygghet; där har vi också tid för del informella, del obetalda arbetet, som ger en helt annan trygghet - och självtillii, som är en av demokratins viktigaste grundstenar Där är inte arbetslösheten en fiende, förr då bara en annorlunda frihet gentemot lönearbelet, en frihet som man har möjligheten alt fylla med t.ex. omsorgsarbele eller personligt skapande.

När vi arbetar oss igenom alla partiers motioner om - som nu - arbetsmarknad och arbetsliv finner vi det ofta svårt att stödja förslagen, eftersom de bygger på tilltron lill den ständiga ekonomiska tillväxtens välsignelser, som vi inte själva tror på i miljöpartiet.

Vad kan vi göra? Salsa på något nytt och starkt, underifrån växande, som känner sin optimala storlek, sin lagom-storlek, småförelagande med eget ansvar. Satsa på utbildning och kunskap. Själva försöka leva lätt på jorden. Aldrig glömma de små i samhället. Ta den hänsyn som dagens regler kräver, men kliva över gränserna till morgondagens samhälle så fort tillfälle ges. Sälta elt ekologiskt anpassat pris på energi och miljö.

Vi stödjer alltså alla de förslag som vi anser hjälper dagens människor eller som vi tror för oss närmare morgondagens humanekologiskt rika samhälle och som minskar onödigt energispill.

Till slut vill jag yrka bifall lill alla de reservationer till dagens AU-betän-kande som bär miljöpartiets signum.

Under detta anförande övertog förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar

Anf. 10 LAHJA EXNER (s):

Fru talman! I dag har vi atl behandla arbetsmarknadspolitik, arbetslivsfrågor och anslag lill lönebidrag för förtidspensionärer m.m., alltså lunga politikområden som är avsedda att fungera som instrument på vår arbetsmarknad för att människor skall finna lämpliga arbeten för att skapa säkra arbetsplatser och goda arbetsförhållanden för den enskilde och ytterligare möjligheter för de människor som har förlorat delar av sin arbetsförmåga.

Jag vill för ordningens skull yrka bifall lill utskottets hemställan i arbetsmarknadsutskottets betänkanden nr 11, 12 och 23 och avslag på samtliga reservationer som fogats till dessa.

Arbelsmarknaden har fungerat mycket bra under de gångna sex sju åren. Anlalel sysselsatta har stadigt ökat, antalet arbetslösa har kraftigt minskat och under de senaste budgetåren har även de korta deltiderna bytts mol långa dellider eller mot heltidsjobb. Arbetshandikappade och andra grupper som har svag ställning på arbetsmarknaden har fått större möjligheter att finna arbete, osv. Bara under 1989 ökade antalet sysselsatta med ca 65 000 personer, och för sjätte året i rad har anlalel sysselsatta i industrin ökat.

Vi har kunnat glädja oss ål alt rätten till arbele och egen inkomst har kommit allt fler till del, men trots atl människornas arbetsutbud ökat med ca 400 000 personer sedan 1983 har arbetskraflsefterfrågan varit så stark alt bristen på arbetskraft har ökat oroväckande snabbi. Från all ha börjat synas i de sysselsätlningsstarka områdena och avse välutbildad arbetskrafl har brislen på arbetskraft gradvis fått en mer generell karaktär

Det finns nu dock vissa tecken på en försvagning av efterfrågan på arbetskrafl i vissa sektorer, men fortfarande är det svårt all få tillräckligt med arbetskrafl lill slora delar av vår arbetsmarknad. Vi har stigande kompetenskrav och hög personalomsättning på en del arbetsplatser och della ställer slora krav på arbetsmarknadspolitiken.

Ulvecklingen av de långa sjukfallen, antalet arbetsskador och förtidspensioner pekar på alt vi har betydande problem när del gäller arbetsorganisation och arbetsmiljö på många av våra arbetsplatser.

Utskottet gör bedömningen atl den höga sysselsättningen komer alt öka ytterligare, men ökningen blir inte riktigt lika kraftig som tidigare. Den rådande överhettningen och kostnadsutvecklingen i ekonomin måste dämpas om elt framtida besvärligt arbetsmarknadsläge skall kunna undvikas. Arbetsmarknadspolitiken har varit och är ett viktigt kompletterande instrument för att förverkliga det övergripande målet för den ekonomiska politiken om full sysselsättning. De i budgeten föreslagna åtgärderna för atl säkerställa full sysselsättning genom en utveckling av arbetsmarknadspolitiken i riktning mot utbudsstimulerande och tillväxtfrämjande åtgärder ger enligt vår uppfattning förutsättningar för en fortsatt framgångsrik arbetsmarknadspolitik.

När del gäller arbetsmarknadspolitikens inriktning har vi en myckel stor spridning av åsikter i utskottet, men av en del reservationer kan ändå utläsas ell visst erkännande både till regeringen och till arbetsmarknadsverket för den inriktning som arbetet i dag har och för förnyelsearbetet, som innebär ökad service till både arbetssökande och förelag.

Centerpartisterna har enligt sin uppfattning uppfunnit en riklig dundermedicin, som i ett slag kan minska arbetslöshelsersättriingen med 5 miljarder fr.o.m. den 1 juli, och de vill använda dessa medel på ett annal håll i budgeten. Det vore dock oansvarigt alt minska på arbetslöshelsersältningsmedlen innan den kvarstående arbetslösheten är borta.

Arbetsmarknadsverkets organisation utsätts också för en omfattande kritik i fyra reservationer Moderalerna och centerpartiet vill minska antalet anställda myckel kraftigt och menar att verket har en överbemanning i det

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

goda arbetsmarknadsläget. Utskollet utgår i sin bedömning gällande personresurser fråri alt verket arbetar effektivt och decentraliserar resurser i möjligaste mån både centralt och regionall. De kvarstående arbetslösa har en sammansättning som kräver större arbetsinsatser och ansträngningar när del gäller all förse arbetsgivarna med erforderlig arbetskrafl. Vi bör inte heller glömma att riksdageri förser arbetsmarknadsverket med ett stort antal arbetsuppgifter

Frågan om försäljning av arbetsmarknadsinstitutens rehabiliteringsljänsler berörs i reservation nr 10, där reservanterna begär en ulredning i syfte att pröva förutsältningarna för alt bryta ul Ami-verksamheten från arbetsmarknadsverket. De menar atl konkurrensen om institutens resurser mellari dem som har anställning men behov av rehabilitering och dem som är för medlingens och Ami;s ordinarie sökande kan bli svår Utskottet menar att det är viktigt atl Ami;s erfarenheter tas till vara, så all människor som har jobb inte blir utslagna om de drabbas av sjukdom eller skador i arbetet. Den uppdragsverksamhet åt försäkringskassorna som det är fråga om kommer främst atl gälla sådana fall som uppenbarligen inte kan klaras genom normala insatser av arbetsgivaren och företagshälsovården. Det vore en onödig och inhuman omväg att låta dessa människor först bli utslagna och inte förrän därefter-som arbetssökande - få del av Ami:s tjänster Vi utgår från atl försäkringskassorna gör lämpliga avvägningar av vilka försäkrade som bör få tillgång till Ami;s tjänster genom försäkringskassans försorg.

Också regelsystemet i samband med flyklirigars inträde på arbetsmarknaden och invandrares problem all komma in pä den svenska arbetsmarknaden behandlas i delta betänkande och har resulterat i två reservationer från de borgerliga partierna.

När del gäller flyktingars inträde på arbelsmarknaden har den svenska riksdagen beslutat atl varje asylsökande först måste erhålla besked om han eller hon får slarina i Sverige. Det pågår ell intensivt arbete för atl vi skall minimera väntetiderna, så atl individen snabbi får klara besked. När beslut fatlats om all den asylsökande har fått uppehållstillstårid beiyder det atl häri eller hon har tillstånd all arbeta och omfattas av arbetslinjen och av all den service som AMS är mäktig all erbjuda medborgarna.

Det är angelägel atl invandrare och flyktingar snabbi kommer ul i arbetslivet. Del underlättar anpassningen och ger dem möjligheten att skaffa sig en positiv iderilitel. Del är dock irite alllid så erikell. Hiridreri är måriga och kari variera från individ lill individ, men några av hindren kan samhället och vi här i riksdagen sänka och kanske undanröja. Kunskaper i svenska språket är en viktig nyckel till framgång på arbetsmarknaden, och nya regler för sfi, svenska för invandrare, behandlas inom en snar framtid av riksdagen. Genomförandet av undervisriirigeri sker ute i de mottagande kommunerna, men den ger bra resultat först när den kompletteras med praktisk tillämpning ute i arbetslivet och i umgänget med sveuskar och aridra invandrare från skilda språkgrupper

Del svenska samhället behöver arbetskraft, och vi behöver inte gå över ån efter vatten. Del finns många outnyttjade resurser och mycken misshushållning med resurserna. Alla, arbetsgivare, arbetsförmedlare, arbetsmarkna-

dens parler och de som redan befinner sig i arbetslivet, kan underlätta flyktingar och invandrares väg in i arbetslivet.

Jag skulle vilja nämna bara några få exempel pä sådant som pågår ute i landet.

En fördjupad samverkan i flyktingarbetet förekommer på flyktingförläggningen i Dals-Ed för alt man med utbildning och praktik skall kunna motivera flyktingarna till inträde på arbetsmarknaden.

I Skaraborgs län arbetar man med yrkesprövriirig, fadderutbilduirig m.m. för flyklirigar och invandrare.

1 Kil har man för invandrare satsat på särskilda arbetssökanderesor till Bergsskolan i Filipstad.

1 Örebro läns landsting anordnas praktikarbete för invandrarakademiker inom de områden som de har utbildning för.

Detta är bara några exempel på allt det arbete som pågår ute i landet. Det är myckel viktigt atl det arbetet fortsätter och intensifieras.

Fru talman! I nästa betänkande, arbetsmarknadsutskottets belänkande 1989/90:AU12, behandlas arbefslivsfrågorna.

När det gäller sysselsättning åt handikappade och utbyggnaden av den s.k. arbetslinjen atl gälla också i socialförsäkringssystemet vill jag påstå att Sverige redari är ett föregångsland. 90-talef kommer aft innebära ytterligare en hård satsning på rehabilitering och en rejäl satsning på att förbättra arbetsmiljöerna. När vi i det socialdemokratiska partiprogrammet skriver atl folkets vilja till arbele är nationens viktigaste tillgång, men också atf alla skall ha rätt till arbete efter vars och ens förmåga, menar vi allvar, och delta är en myckel viktig arbetsuppgift för hela arbetarrörelsen under kommande år Också i 90-talsprogrammet finns ell avsnitt om det goda arbetet.

Med denna inriktning på arbetsmarknadspolitiken och socialförsäkringssystemet kan vi nu satsa ordentligt på detta, inte minst därför all arbetslivsfonden kommit till och fält ordentliga resurser för sin viktiga uppgift. Men yi måste vara beredda atl salsa ytterligare medel för all nå målen. I den budget som vi nu behandlar skapas nya möjligheter för dessa uppgifter genom att 500 milj. kr per år satsas på rehabilitering inom socialförsäkringssystemet.

1 betänkandet AU23 föreslås all ytterligare 288 milj. kr i ett reservationsanslag satsas på ell lönebidrag för förtidspensiorierade. Att vi kan göra denna storsatsning beror enligt min uppfattning på två förhållanden: dels alt vi socialdemokrater har kraften all driva målet full sysselsättning så hårt atl vi har den kanske lägsta arbetslösheten i industrivärlden, dels alt vi också är beredda all fortsätta med en mycket aktiv arbetsmarknadspolitik, trots all vi i många år haft högkonjunktur. Jag har svårt alt tro atl de borgerliga partierna hade orkat med detta. Det kan man se dels i de jämförbara länder som har borgerligt styre och där arbetslösheten är myckel hög, dels också här hemma. Moderalerna vill sällan göra några satsningar, utan de vill pruta på eller avslå de flesta förslag.

Utskoltsmajoriteten menar alt dessa satsningar säkerligen kommer all bli lörisamma. Att människor kommer tillbaka lill arbetslivet ger flera positiva effekter. Kan man dels producera, dels få lön i stället för pension, viriner säkerligen samhället i slutändan.

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

A rbelsmarknads-poliliken, m.m.

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

I belänkande 23 finns en moderat reservation med mycket torftigt innehåll. Det finns ingen argumentation, ulan man kommer otroligt nog fram till slutsatsen atl detta anslag är obehövligt. Moderaterna är naturligtvis ensamma om denna uppfattning. Jag yrkar avslag på reservationen.

1 belänkande 12 behandlas, som jag nämnt, arbetslivsfrågor med tyngdpunkten lagd på insatser för arbetshandikappade.

I reservation 1 vill vpk satsa ytterligare 1 milj. kr till arbelarskyddsverket. Dessa pengar skulle satsas på fyra nya tjänster inom verket för atl utveckla det s.k. ISA-systemel. Såvitt jag kan se har emellertid arbelarskyddsverket redan fält mer än det begärt i sin budgetframställning. Verket har också i åretsbudget fållen extra anslag om 2,4 milj. kr till arbetet med anmälningar i ISA-systemel. Det är just nu viktigt all verket kommer i fatt och får aktualisera statistiken. Först därefter blir det meningsfullt att bygga ut verksamheten ytteriigare. Vi kan inte nu bifalla vpk;s framställning.

I reservation 2 begär centern en samhällsekonomisk studie om de ekonomiska konsekvenserna av alt alla handikappade som vill arbela också bereds anställning. Reservanterna begär även ålgärder, sä atl fler handikappade skall få chansen till ett arbete. Då det gäller den studien kan sägas att utskottet redan behandlat en utvärdering av lönebidragen, nämligen i betänkande 1988/89:12.

Rehabiliteringsutredningen har också gjort beräkningen beträffande värdet av rehab-insatser i förhållande lill förtidspension. Vi lycker att det nu krävs handling - inte utredningar Föresten har ju centern i annal sammanhang velat pruta pä departementets ulredningsanslag, men här passar tydligen en ökning.

När det gäller centerns förslag till satsningar för att handikappade skall få jobb, sä vill jag tillägga följande. I projektet "Arbele ät unga handikappade" satsas över 10 miljoner Nu beslutar vi atl permanenta denna verksamhet.

När del gäller de flexibla lönebidragen, så blir beslutet i dag att för gravt handikappade ungdomar så skall denna flexibilitet gälla i hela landet.

Jag vill också kortfattat nämna såväl arbelslivsfonden som de 288 nya miljonerna som kommer att beviljas genom atl riksdagen i dag bifaller arbelsmarknadsutskotlels betänkande 23. Därtill kommer en ytterligare satsning på uppdragsverksamhet som beskrivs i belänkande 23.

I reservation 3 begär folkpartiet ytterligare 37,5 miljoner för TUFFA-pro-jeklet. Till det kan kortfattat sägas atl vi också är posiliva lill detta projektarbete. Vi har sagt att del belopp som propositionen tagit upp inte är absolut, utan får överskridas om del kan ske inom ramen för det anvisade totalbeloppet. Del kan också tilläggas att den regeländring som AMS föreslår, och som nu kommer att beslutas om bidrag lill arbetsgivare för anordningar på arbetsplatser säkerligen kommer att ge ökade resurser som kan användas lill insatser inom TUFFA-projeklel.

När del gäller de reservationer som berör övergång till flexibla lönebidrag, alltså nr 5, 6 och 7, kan jag säga atl övergången lill den nya konstruktionen av lönebidragen är i full gång. Försöksverksamheten pågår redan i sju län, och i kompletteringspropositionen kommer förslag om ytterligare fem län. Dessutom gäller denna flexibla bidragsform för gravt handikappade ungdo-

mar i hela landet. Men det finns trots alll problem med övergången som man inte får bortse ifrån.

För dem som redan har lönebidrag måste särskilda regler gälla. Eventuellt måste generösa övergångsregler konstrueras. Man måste inte minsl ta hänsyn lill de allmännyttiga organisationerna, men också till övriga s.k. arbets-givarkategorier. Även effekterna för kultursektorn bör studeras innan ett slutligt beslul fattas. Vi kommer alltså tillbaka så snarl som möjligl, efter överläggningar med bl.a. arbetsmarknadens parter, med förslag till ytterligare beslut i denna fråga. Men under tiden föreslår vi socialdemokrater alt anslaget till dessa insatser ökas med 300 milj. kr Till delta kommer de 288 miljonerna som vi kommer all besluta om i anslutning lill belänkande nr 23.

När det gäller Samhall så kan det sägas, atl del skulle vara felaktigt alt i rådande läge öka antalet platser Krafterna måste satsas på ökad utslussning på arbetsmarknaden och rehabilitering, och framför allt på arbetslivsfondens utmärkta möjligheter atl skapa både rehabilitering och bättre arbetsmiljöer Dessutom menar såväl jag som regeringen och utskottsmajoriteten att del just nu måste vara riktigare att satsa på lönebidrag.

När def gäller inbyggda verkstäder så kan allmänt sägas att den handikappade ju är anställd i Samhall. Om det bara blir en eller två persorier i eri utbyggd verksamhet så finns ju risken alt man inte kan ge den hjälp och service som den handikappade behöver Då borde det bli bättre med lönebi-dragsanställning i stället.

Till dem som begär förändring av statsbidragets konstruktion kan sägas, all en genomsniftsersättning med 109,6 % av lönesumman är det bäsla måttet för ett statsbidrag. Detta är ju som sagt ett genomsnittsbidrag. Del innebär naturligtvis atl många behöver betydligt mer, medari aridra klarar sig på betydligt mindre.

Till sist, fru talman, yrkar jag bifall till hemställan i de tre betänkandena och avslag på samtliga reservationer.

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

AnL 11 SONJA REMBO (m) replik:

Fru lalman! Först en kort kommentar lill vad Lahja Exner sade om vår reservation till betänkande 23. Den var torftig, sade Lahja Exner

Jag vill tala om för henne alt den reservationen hänvisar till en reservation som lades i samband med principbeslutet i socialförsäkringsutskollels betänkande nr 12. I den reservationen finns vårt ställningstagande myckel väl motiverat.

Ett av motiven är ju just att särskilda lönebidrag lill förtidspensionärer konkurrerar med lönebidragen till de handikappade. Vi har länge hävdat atl ell flexibelt löriebidrag som följer deri handikappade är en bättre form av bidrag än såväl det nuvarande lönebidragel. som går till arbetsgivaren, som placering i Samhall.

Det var faktiskt välgörande all höra Lahja Exner säga all Samhall inte bör öka sin verksamhet, utan alt det är lönebidrag som är den form som hon vill salsa på i framtiden. Det var bra att få höra det.

Jag beklagar emellerlid alt utskottet är så ängsligt när del gäller att satsa på det flexibla lönebidraget. AMS begärde ju i sin petita i år atl fä öka försöksverksamheten till hela landet. Regeringen kommeri kompletleringspro-

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

positionen med förslag till en utökuirig av försöksverksamheten till ytterligare fem län. Varför är då utskottet så försiktigt och varför vill det inte gå med på några utökningar alls i del här betänkandet? Om några veckor kommer man ju i alla fall atl tillstyrka regeringens förslag till utökning.

När del gäller AMS så är det väl helt klart atl verksamheten inom AMS lämnar en hel del övrigt att önska. Jag har här ett tidningsurklipp, där en departementssekreterare på arbetsmarkriadsdepartementet lalar om det bristande samarbetet mellan socialtjänst och arbetsförmedling som en av orsakerna lill det höga antalet socialbidragstagare. Den ena myndigheten vet inte vad den andra gör Två myndigheler inom den offentliga sektorn kan alltså inte, och har inte heller uuder åren kunnat, samarbeta så att vi har kunnat undvika alt få över 520 000 socialbidragstagare. Della visar ju alt offentliga monopol inte är riågon garanti vare sig för arbete eller för effektivitet när det gäller omhändertagande av människor med problem!

Bryt monopolen, Lahja Exner! Är ni inom socialdemokratin beredda alt från och med nästa år säga upp de ILO-konventioner som är uppsägningsbara och se till all vi får en effektivare arbetsförmedling, ökade möjligheter till korikurreris och fler möjligheter för arbetssökande alt söka sig till för-medlirigar som kariske är specialiserade på jusl deras område?

AriL 12 ELVER JONSSON (fp) replik;

Fru talmari! Deri här debatteri har ärinu inte blivit alltför upphetsande, vilket nog beror på alt vi har en mycket bred uppslutning kring den svenska arbetsmarknadspolitiken. Detta har lett lill att vi under en mycket lång tid har haft en låg öpperi arbetslöshet.

Lahja Exrier gjorde det litet lätt för sig. Hori gjorde ell slarvigt påslående, när hon sade att man med en socialdemokratisk regering har klarat arbetslöshetsproblemen medan en annan regering knappast skulle ha kunnat föra en lika god arbetsmarknadspolitik. Jag vill polemisera mot ett sådant påstående. Man kan inte enkelt säga atl om man får ett styre av en viss kulör, så kan man hantera dessa problem.

Fråga de norska socialdemokraterna, som säger alt den norska socialdemokratiska regeringen föll därför alt den inte klarade arbetsmarknadspolitiken utan fick för hög arbetslöshet! Eller fråga de franska socialisterna varför var fjärde ungdom i södra Frankrike är arbetslös! Jag tror inte atl del räcker atl bara sälta socialistiska förtecken på politiken. Det handlar om vad man gör.

Fru talman! Jag är glad, för all inte säga stolt, över att vi har haft så stor uppslutning i Sveriges riksdag kring det allra mesta av det som vi gör.

När det gäller analysen är det intressant alt kunna konstatera att såväl regeringen som socialdemokraterna i arbetsmarknadsutskottet och oppositionen är väldigt överens om den. Regeringen själv talar ju om svårigheterna med att en alltför hög inflation urholkar konkurrenskraften och leder till ett stigande underskott i bytesbalansen. Delta är ett hot mot sysselsättningen, och det hotar välfärden. Detta är starka varnande ord som vi har anledning att ta ål oss av här 1 den delen är riksdagen till synes helt enig.

Jag tycker möjligeri all Lahja Exner alltför myckel uppehöll sig kring de plussidor vi har och alltför litet kring problemen. Hon talade om att detta i

mycket är en medelsfråga. Det handlar kanske ännu mer om regelfrågor Bristen på arbetskraft har ju sin orsak i all försäkringssystemet har en uppläggning som inte gynnar arbetskraftsutbudet. Vi har en alltför omfattande förtidspensionering, och vi är alltför njugga mol de flyktingar som vill ut i arbetslivet. De exempel som Lahja Exner hämtar från Skaraborg bl .a. handlar om små, futtiga försök i förhållande till vad som borde göras åt flyktingars rän till arbete.

Så lill det som jag skulle vilja kalla stolliga förslaget från regeringen om att vi, när vi har brist på arbetskraft, skall ha ökad semester. Nu kommer ett förslag om hur vi med lagstiftning skall stimulera människor att arbela på semestern. Tala om turer! Jag vill använda Lahja Exners egna ord om att misshushållning är farligt. Det är helt rikligt! Men denna misshushållning har delvis sin orsak i all regeringen inte har velat hushålla med den arbetskraft som slår lill buds.

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

AnL 13 BÖRJE HÖRNLUND (c) replik;

Fru lalman! Tyvärr måste jag konstatera atl socialdemokratin i alltför hög grad är fast i gammall fyrkantigt tänkande.

De här förslagen, Lahja Exner, som vi har lagt - jag skall inte nämna allihop utan bara fem av de större - innebär att minst 2 000 handikappade människor får arbele utöver dem som i dag har arbete. Del handlar om människor som i dag i onödan är antingen förtidspensionerade eller öppet arbetslösa. Med vårt förslag om förstärkning och beläggning av det sönderkörda grusvägniitet, som har fått förfalla under 1980-talel. får ell par lusen årsarbetare ett produktivt arbete samtidigt som de gör stor nytta för framtiden.

Med vårt förslag om att bredda de små högskolorna med ett par hundra miljoner kronor och med en ungefär lika stor satsning på fasta forskningsresurser skapas också elt stort anlal fasla arbetstillfällen. Det vikliga är emellertid atl det skapar en framtida arbetsmarknad och en framlida produktivitet som är av stort värde.

Eftersom elt nytt jobb enligt de siffror som regeringen brukar redovisa kostar ca 150 000 kr innebär vårt förslag om alt förslärka de regionalpolitiska anslagen för landsbygdsutveckling med ca 1 miljard kronor all det skapas ungefär 7 000 nya jobb i områden där vi i dag har höga arbetslöshetstal på mellan 3 och ända upp till 12 %, om man räknar dem som inte har fast jobb. Våra förslag om satsningar på alternativa energislag ger samma effekt. Delta sparar på direkten en massa arbelslöshetspengar Vi har ca 75 000 människor pä årsbasis som trots de goda konjunkturerna uppbär arbelslöshetspengar Jag vädjar till socialdemokraterna: Sluta tänka på rikslal! Vi har för heta områden där arbetsmarknaden behöver dämpas, men vi har också dåliga områden. Kommunerna i dessa områden är faktiskt socialdemokratiskt styrda. Jag vill inte påslå alt delta är orsaken till de höga arbetslöshetstalen, men socialdemokraternas oirilresse av alt reda upp i de utsatta områdena är förvånande. Kommunerna i dessa områden är faktiskt socialdemokratiskt styrda.

AnL 14 LAHJA EXNER (s) replik:

Fru lalman! Den ekonomiska politiken kommer så småningom att debatteras här i kammaren. Detta gäller även regionalpolitiken, som vi för närva-3 Riksdagens prolokoU 1989/90:115

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

rande arbetar med i utskottet. Men jag vill ändå göra en del reflexioner med anledning av del som Elver Jonsson, Börje Hörnlund och Sonja Rembo sagt i denna debatt.

Det är riktigt och det är glädjande alt vi har en mycket bred uppslutnirig bakom den svenska arbetsmarknadspolitiken både här i riksdagen och i hela del svenska samhället. Det är klarl att detta är någonting som inte har kommit av sig självt, utan del är resultatet av ett långsiktigt och uthålligt arbete. Jag vågar ändå tvivla på all de borgerliga i regeringsställning skulle ha orkat så långt. Även om jag fullt och fast tror på Elver Jonssons goda vilja i denna fråga, tror jag all han skulle ha svårt atl åstadkomma det han vill, när det skall ske i samarbete med t.ex. Sonja Rembo och Börje Hörnlund, som ju vill minska på resurserna till arbetsmarknadspolitiken.

Sonja Rembo och andra moderater tycker att det finns alldeles för mycket folk på arbetsförmedlingarna. Antalet anställda måste emellerlid ställas i förhållande till de arbetsuppgifter som förmedlingarna har Jag har här ett pressmeddelande från arbetsmarknadsstyrelsen av den 25 april. Man kan däri läsa alt det för fem år sedan var mest arbetslösa som sökte jobb genom förmedlingen, medan i dag drygt hälften av dem som kommer fill förmedlingen är anställda. Många vill ha en utökad arbetstid, och en stor grupp har tillfälliga anställningar. Det är klart att arbetsförmedlingen då kräver helt andra resurser för alt de arbetsmarknadspolitiska instrumenten skall kuuna sättas i händerna på folk.

Med anledning av det som Börje Hörnlund sade om de handikappade vill jag nämna alt man med TUFFA-projektet skapat 1 200 nya jobb för arbetshandikappade ungdomar Så nog vill jag påslå att vi också anstränger oss. Del är bra om Börje Hörnlund hjälper lill i del arbetet.

När det gäller de 5 miljarder som Börje Hörnlunds parti vill ta ifrån arbetslöshetsförsäkringen vill jag ställa frågan; Hur tänker Börje Hörnlund lösa problemet med de 350 arbetslösa i Viskafors, som inte kan få arbelsförmed-larresurser?

Anf. 15 SONJA REMBO (m) replik;

Fru lalman! Del hjälper ju inte hur mycket pengar man än lägger ned på arbelsmarknadspolitiska åtgärder, och del hjälper inte om vi är aldrig så eniga i denna riksdag om inriktriirigen alt arbete och utbildriing är bättre än sysslolöshet, om vi inte har eri fungerande ekonomi som ger möjligheter för en fungerande arbetsmarknad. Ju sämre ekonomin är, deslo mer urholkas möjlighelerna all föra arbetsmarknadspolitik.

Vi har i många år från moderat håll här i kammaren kritiserat just della, atl omfattningen av de arbelsmarknadspolitiska åtgärderna riskerar atl bli så slor att dessa åtgärder konkurrerar med de riktiga jobben. Ett sätt att förhindra detta är atl vi får en effektivare arbetsförmedling, som faktiskt kan förmedla jobb ulan alt man med varje jobb skickar med bidrag. Vi är på väg atl hamna i den situationen atl ingen kan få ett jobb ulan bidrag. Vi har i motioner och reservationer pekat på hur t.ex. inskolnirigsbidraget riskerar att föra iri uugdomarna i ett bidragsberoende, när de inte kan få ett jobb på normalt sätt utan måste gå via arbetsförmedlingen för att få ett bidrag lill arbetsgivaren för att denne skall anställa ungdomar.

Det pressmeddelande som Lahja Exner hade i sin hand har jag också här. Det firins mycket intressant att notera i del pressmeddelandet. Det sägs bl.a. atl tillfälliga anställningar ofta slutar i arbetslöshet och aft de arbetslösa i sin lur ofta går lill tidsbegränsade anställningar Delta är det vikariatelände som vi moderater pekat på i många år. Vad är Lahja Exner beredd att göra för att öka effektiviteten? Detta gäller i väldigt slor utsträckning kvinnorna inom vård- och omsorgssektorn. De går från vikariat till vikariat, från en tillfällig anställning lill en annan, och de fär aldrig en fast fot på arbetsmarknaden. Delta är ett problem. Orsaken lill detta är emellerlid snarast alt finna i atl vi har för mycket lagstiftning och för många möjligheter till ledighet med bibehållen anställning. De som av olika skäl är borta måsle ersättas med vikarier, och det ger för litet av trygghet för dem som står utanför den reguljära arbetsmarknaden. Vi har fått ett A-lag och ell B-lag på arbetsmarknaden. Det är i stor utsträckning lagstiftningen som åstadkommil detta. Vad vill Lahja Exner göra för att lösa upp den knuten?

Prot, 1989/90:115 4 maj 1990

A rbetsmarknads-politiken, m.m.

Anf. 16 ELVER JONSSON (fp) replik:

Fru talman! Jag kan instämma när utskottets talesman säger alt del är fråga om långsiktigheten i arbetsmarknadspolitiken. Det är helt riktigt. Vi behöver också de fasta spelregler som jag efterlyste i milt inledande anförande. Jag tror emellertid att regelsystemet med en stelbent byråkrati här är en av knepighelerna.

Lahja Exner sade att hon tvivlar på att en annan regering och en annan politisk majoritet skulle kunna åstadkomma någonting bättre. Vi behöver väl inte sia om framliden, ulan vi kan lika gärna se i backspegeln. Alt man i den extrema lågkonjunktur som vi hade åren 1976—1982 kunde klara dessa uppgifter med näst intill lika låga arbetslöshetstal som vi har i dag lalar väl sitt tydliga språk.

Vi är överens om analysen av läget och om atl det är nödvändigt alt vi går vidare. Det är då intressant atl konstatera att utskottsmajoriteten är betydligt försiktigare än de utskottsledamöter som står bakom reservation nr 1. Så visst finns det hopp om, Lahja Exner alt även andra politiska riktningar skulle kunna ta ell offensivt grepp på detta område.

Än en gäng till regelsystemet. Vi tycker att socialdemokraterna alltför mycket har hängelt sig åt sådant som diskriminerar kvinnorna på arbetsmarknaden och förhindrat flyktingar alt komma in på arbetsmarknaden. Man har gjort alltför lilel för de handikappades möjligheter att få arbete. Varför inte öka på antalet platser i Samhall eller satsa på TUFFA-projektet som Lahja Exner talade så väl om? Varför inte ge arbetsmarknadsstyrelsen de pengar man begärt?

Jag kommer tillbaka till att vi behöver deri förriyelse som också socialdemokraterna talar om men där man inte har kommit så lårigt. Mari håller väldigt hårt fast vid de offentliga monopolen. Lahja Exner sade, och del vill jag instämma i, alt arbetslivet bör vara nationens främsta tillgång. Men för atl del skall bli så krävs det atl förnyelsens anda tränger in både i riksdagshus och i kanslihus.

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

AnL 17 BÖRJE HÖRNLUND (c) replik;

Fru lalman! När man hör socialdemokraternas förelrädare i utskollet får man faktiskt tanken all socialdemokraterna anser att del är bättre atl ha folk i dyra arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte är produktiva, än att lägga motsvarande pengar pä atl skapa ordinarie arbetstillfällen. Jag måste faktiskt fråga statsrådet om detta också är hennes linje. I så fall stämmer det väldigt dåligt med de olika uttalanden som den nye finansminislern gjort sedan han kom till makten.

Lahja Exner verkar litet upprörd över att vi föreslår att ett antal tjänster skall tas borl på det centrala AMS. Vi föreslår emellertid inte att man tar bort en enda tjänst på fronten, dvs. ute på arbetsförmedlingarna. Jag är övertygad om att oavsett vem som skall regera framöver blir del en viktig uppgift alt faktiskt kraftigt minska på de centrala verken. De nuvarande förhållandena är en kvarleva från svunna tider I dag är utbildningsnivån lika hög ute i landet. Dessutom står de lokala arbelsförmedlarna närmare verkligheten. Därmed blir deras kompetens högre. Jag tror atl en av de viktigaste åtgärderna för atl vi skall fä fart på Sverige faktiskt är en kraftig bantning av den centrala byråkratin för alt man i slället skall kunna satsa mer på dem som har kontakt med verkligheten.

Lahja Exner tog även upp frågan om Viskafors. Svaret på den punkten är myckel enkelt: Målsättningen måste vara att problemen för dem som där blir arbetslösa inte klaras genom kontant arbetslöshelsersätlning utan genom nya ordinarie arbetstillfällen.

Jag börjar tro atl det egenlligen bara är cenlerparliet här i landet som står för arbetslinjen. Våra förslag innebär alt vi slipper en massa onödig arbetslöshet i de utsatta kommunerna. Härigenom bidrar vi inte heller lill överhettningen, utan våra förslag skapar en stabilare ekonomi. Jag beklagar den socialdemokratiska utskottslinjen.

Anf. 18 LAHJA EXNER (s) replik;

Fru talman! I min föregående replik råkade jag lala om 1 200 nya jobb i TUFFA-projektet. Jag avsåg emellertid projektet för unga handikappade.

Elver Jonsson talade om situationen i början av 1980-talel då vi hade en borgerlig regering. Jag vill inte påslå att ni inte kämpade för atl upprätthålla sysselsättningen. Men hur såg det dä ut i samhället? När man träffade ungdomar i skolorna sade de ofta: Det är ingen idé att skaffa sig en utbildning -det är ingen idé att utbilda sig till arbetslöshet. De saknade helt enkelt framtidstro.

Hur såg del ul på våra arbetsförmedlingar? Vad sade våra arbetsförmedlare? De sade atl del var en mardröm att på morgnarna bege sig till jobbet, eflersom de visste atl de under dagen skulle komma alt träffa hundratals människor, som inget hellre ville ha än arbele och de ingenting hade att erbjuda.

Till Börje Hörnlund vill jag säga alt den centrala byråkratin under de år då vår nuvarande finansminister Allan Larsson var generaldirektör på arbetsmarknadsverket faktiskt minskades med mer än 500 personer

Förste vice talmannen anmälde atl Elver Jonsson och Sonja Rembo anhållit att lill protokollet få antecknat atl de inte ägde räll lill ytterligare repliker

Anf. 19 Arbetsmarknadsminister MONA SAHLIN:

Fru talman! Jag skall först be om ursäkt för all jag har problem med rösten. Om jag inte är lika utförlig som jag hade tänkt, så beror del på detta.

Väldigt mycket har ju redan nu framkommit i den här debatten, och jag skall därför försöka atl hålla mig till de lilel mer principiella frågorna. Det är ju ändå tankarna om arbetslivet och vad vi vill med arbetsmarknaden som styr vårt agerande i de frågor som behandlas i dag.

När man lyssnar till den här debatten slås man av att del, som en del också har påpekat, till stora delar råder en väldig samsyn mellan partierna och över blockgränserna när del gäller kampen för att verkligen se lill all arbele är det som skall gälla. 1 fråga om andra delar går åsikterna ganska vida isär

Jag har när jag lyssnat på debatten i dag suttit och tänkt på atl man, om man skall förändra på ett trovärdigt sätt, måste orka se hela verkligheten. Det finns i dessa debatter en tendens lill alt måla bilden antingen i svart eller i vilt. Det tjänar ingenting till alt måla hela arbetsmarknaden i svart, lika litet som det tjänar någonting till att bara se det positiva. Jag tycker att en del företrädare för de borgerliga partierna i mångt och mycket låter som trötta speldosor, som spelar precis samma toner hela tiden.

Visst behövs det förnyelse, säger Elver Jonsson, och förnyelsen behöver tränga in i både riksdag och kanslihus. Det har han nog rätt i, och så har nog också skett till slora delar Men kanske behöver det också tränga in litet förnyelse i folkpartiet.

Medan vi håller på med dessa debatter om vad som behövs och inte behövs, måste jag ändå konstalera atl man på många vis redan i dag är i full färd med atl försöka förbättra och förändra arbetsmarknadens funktion och att ytterligare förstärka arbetslinjen. Vi socialdemokrater duckar verkligen inte för all försöka beskriva problemen, vilket jag också tycker har märkts i regeringens agerande under de senaste månaderna.

Några av dessa problem har också berörts här i dag. Man kan inte nog bedyra all t.ex. kostnadsutvecklingen är ell problem. Om vi inte kommer ål delta problem kan det på sikt - och det kan röra sig om en ganska kort tid -hota jobben i stora delar av landet.

Produktiviteten är alldeles för låg. Den ökning av tillväxten som vi har haft under de senaste åren beror lill slora delar på att vi har ökat arbetsutbudet, alt vi jobbar fler arbetstimmar, och den beror lill mindre del på alt vi faktiskt har lyckats höja produktiviteten.

Vi har varit framgångsrika i fråga om ulbudspoliliken, någol som Elver Jonsson och jag också diskuterade vid ett tidigare tillfälle. Han säger i dag att vi har gjort försök. Det försöket, om det nu skall betecknas som eft försök, är mycket framgångsrikt. Man har verkligen koncentrerat sig på just ulbudsfrågor, och bara del senasle året har det tillkommit motsvarande 50 000 årsarbetande på den svenska arbetsmarknaden. Trots alt vi har en låg arbetslöshet, trots alt arbetskraftstalet är så högt och trots all kvinnorna lill så stor del finns på arbetsmarknaden, har vi ändå höjt utbudet.

Men det som är problemet och som vi borde diskutera mer och som också hör i hop med allt detta, är atl utslagningen i arbetslivet fortfarande är så betydande. Delta beror ju inte i första hand på socialförsäkringssystemen.

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

De behöver ses över och de behöver bättre anpassas till arbetslinjen. Det arbetel pågår också.

Arbetsmiljön är i detta sammanhang av avgörande belydelse. Del är på detta område som det är nödvändigt att göra stora insatser, eflersom arbetsmiljön till så stor del är avgörande för alla de frågor vi har diskuterat i dag. Mycket av ökningen av arbetskraftsutbudel äts ju upp i andra änden av skador och förslitningar Det är också produktivitelshöjande atl kunna förändra arbetsmiljön och arbetsorganisationen. Här räcker det inte att lita på ord, utan här måste vi se mer av handling. Därför måste vi diskutera sådanl som avtal och lagstiftning, och därför har vi kunnat la lill arbetslivsfonden, som jag tror väldigt mycket på.

Arbetsmarknadspolitiken är ju i Sverige en mycket viktig del i den ekonomiska politiken, och där skiljer vi oss från många andra länder För mig som minister finns nog inget viktigare än alt vi skall fortsätta atl hålla fast vid den fulla sysselsättningen. Pä den punkten, Sonja Rembo, har vi inte halkal efter andra länder Tvärtom ligger vi långt före. Jag lar i stort sett varje vecka emot besökare frän länder där man vill försöka komma lika långt som vi har gjort. Vi får därför aldrig lappa perspektivet över vilken arbetsmarknad vi har och vilka möjligheter som i dag finns för människor av alla sorter all få arbele i vårt land.

Även om vi har kommit så här långt, måste vi gå vidare, och del gör vi. Hur skall vi förstärka den fulla sysselsättningen när det gäller deltidsarbetslöshelen, de handikappade, invandrarna och människor i glesbygden? Det är detta som det här betänkandet, liksom andra betänkanden som senare kommer all debatteras i riksdagen, handlar om. Det handlar om hur vi ytterligare skall kunna effektivisera också våra olika anslag och verk, så att de förstärker arbetslinjen.

Det handlar också om att höja kompetensen och utbildningsnivån för att kunna gå in i nästa årtionde med en väl rustad arbetskrafl som kan vara rörlig och flexibel utifrån dess egna förutsättningar Vi har i stora stycken uppnått detta redan i dag, men det är mycket ojämnt fördelal mellan män och kvinnor och mellan arbetare och högre tjänstemän. Regeringen kommer alt återkomma med förslag pä delta område.

Vi har inte i dag samma arbetsmarknad som för tio år sedan, och vi kommer all ha en hell annan arbetsmarknad om tio år. Den strukturomvandling som behövs i industrin måste faktiskt underlättas just för all resultatet inte skall bli arbetslöshet eller atl de regionala problemen förstärks.

Jag vill påslå att vi i dag har en till stora delar flexibel och rörlig arbetsmarknad, men del finns många delar inom arbetsmarknadspolitiken och socialförsäkringssystemen som kan bli ännu mer inriktade på just arbetslinjen. Åven i della sammanhang handlar del mycket om atl arbelsmiljöarbetet måsle inriktas på alt förebygga skador i stället för atl bota dem när de redan har uppstått. Det finns väldigt många förslag om detta, och de närmaste åren kommer att visa hur långt vi kan komma på detta område.

Mycket har hänt, men väldigt mycket återstår. Parterna, enskilda förelag och arbetsgivare, forskare, regering och riksdag - alll fler strävar i dag emot att ge arbetet ell större innehåll. Arbetsmarknadsverket har i hög grad för-

ändrat sitt arbete under de senasle åren, vilkel Lahja Exner har berört, och det arbetel fortsätter

Den ekonomiska politiken, arbetsmarknadspolitiken, arbete ål alla, arbetsmiljö och inflytande, ny arbetsorganisation och kompetensutveckling-defta är ord som kommer att prägla 90-lalels diskussion om arbetsmarknaderi.

Jag träffade en skolklass från Göteborg här utanför. Del är ju deras arbetsmarknad, deras möjligheter atl få arbele, som vi nu skall förbereda. Ungdomarna ställer i dag mycket stora krav på sina arbeten. De ställer krav pä arbetsmiljön, på att jobben skall vara utvecklande och innehållsrika. De ställer också krav - och kan förhoppningsvis i framtiden göra del i ännu högre grad - på att få arbele där de bor och inte behöva flytta i den utsträckning som många ungdomar i dag tvingas till. Alll fler arbetsgivare inser också all deras chans alt kunna rekrytera arbetskraft i framtiden är att förändra insidan av arbetsplatserna.

Så visst skall vi tala om all förändra och förbättra systemen, men vi skall tala minst lika mycket om innehållet i jobben och vad arbetsgivarna och arbetstagarna tillsammans kan förändra på sina arbetsplatser Inte minst handlar detta om kvinnornas villkor på arbetsmarknaden, eflersom del är kvinnorna som har en slor del av problemen.

Många av de konkreta frågor som har varit uppe till debatt har utskottets talesman berört och till slor del svarat på. Det förslag från regeringen som nu behandlas kommer atf förstärka arbetslinjen, men vi är ännu inte nöjda. De svaga grupperna måste ägnas ännu större uppmärksamhet. Det är delta som jag koncentrerar en stor del av mitt arbete på. Jag lovar all i detta sammanhang noga följa ulvecklingen av de flexibla lönebidragen, om man nu får ulfäsla löften.

Det är min avsikt all del senast till hösten skall finnas ell förslag om en ny arbetsförmedlingslag på riksdagens bord, Elver Jonsson.

Jag vill avslutningsvis reflektera litet över det som Anna Horn af Rantzien log upp, nämligen vilkel värde arbetet egenlligen har. Jag har ofta retat mig på att man lalar om alt kvinnorna började arbeta på 60-talet, för då gick de ut på arbetsmarknaden. Men det finns ju så myckel arbele som inte är lönearbete. Det är inte alla av oss som vaknar varje dag och tänker: Tjoho vad kul, i dag skall jag gå till jobbet! I dag skall det bli ytterligare en utvecklande och rolig arbetsdag i en bra arbetsmiljö, och jag får träffa arbetskamrater Tvärtom vaknar många av oss och fasar inför tanken alt gå lill jobbet ännu en dag. Man går dit bara därför att försörjningen behövs.

Arbetsmarknadspolitik är i dag i stor utsträckning att inte bara tala om rätten lill ett arbete, utan också lala om innehållet och värdet i arbetel och rätten till det goda arbetet, som man många gånger litet vagt uttrycker det. Det är den rätten som förstärks om vi lyckas driva arbetslinjen och hjälpa fler svaga grupper ut på arbetsmarknaden.

Men vi behöver också förslärka möjligheterna att förändra arbetsmiljön och arbetsorganisationen i förelagen. Där behöver staten gripa in med lagstiflning och ekonomiska incitament, och det behövs starka parler på arbelsmarknaden. Man kan inte lita på att alla arbetsgivare av egen fri vilja ägnar sig tillräckligt mycket ät della arbete.

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

Anf. 20 SONJA REMBO (m) replik:

Fru talman! Mona Sahlin sade att oppositionen låter som trötta speldosor Ja, man blir onekligen litet trött, fru talman, när man år efler år diskuterar arbetsmarknadspolitik och arbetsmarknadsfrågor som om del handlade om nya åtgärder, nya bidrag, nya stöd. Samtidigt för regeringen en pohtik på andra områden som leder lill problem på arbelsmarknaden. Del var precis della jag diskuterade i mitt anförande.

Den nya AMS-chefen Göte Bernhardsson säger i en intervju: Del avgörande är hur vi klarar konkurrenskraften. Del är delta som är deri slora sari-ningen i de här sammanhangen.

Del hjälper inte alt vi sedan talar aldrig så vackert om svaga grupper och hur vi skall skapa arbete för handikappade och ungdomar och för alla dessa grupper som har problem i dag. Problemgrupperna är i dag i stort sett lika slora som de alllid har varit.

Vi har i Sverige egentillverkade ekonomiska problem. Det är skattepolitiken, bostadspolitiken, fondsocialismen och socialförsäkringssystemen som åstadkommer problemen. Inte minsl har vi problem med all människor inte är kvar på jobbet. Hela tillskottet av arbetskraft äts upp av frånvaron.

Jag vill få en kommentar från arbetsmarknadsministern när det gäller problemen med frånvaron. Del är ell av de verkligt stora problemen på svensk arbetsmarknad i dag. Det är inte rimligt att påslå alt frånvaron beror på att arbetsmiljöproblemen har blivit så mycket större efter det att vi infört en omfattande arbetsmiljölagstiftning. I så fall bör vi se över arbetsmiljölagstiftningen och se efter vad del är för fel pä den, eflersom den tydligen är kontra-produkliv.

Arbetsmarknadsministern nämnde all vi får en riy arbetsförmedlingslag till hösten. Del gläder mig att höra. Jag utgår ifrån att den iririebär att monopolet bryts för arbetsförmedlingsverksamhet och atl vi släpper in alternativ och nya friska krafter Det behövs sannerligen på det området.

AnL 21 ELVER JONSSON (fp) replik;

Fru talman! Arbetsmarknadsministern sade så många goda saker som del inte finns anledning att polemisera emot ulan möjligen stryka under Tankar i principfrågor styr vårt handlande. Ja, visst är det sä, men det kan vara en besvärande påminnelse.

Mona Sahlin säger att man måste orka se hela verkligheten. Det är helt riktigt. Det gäller för oss alla att leva upp lill del.

Jag fick ett glatt tillrop om att det kariske behövs litet förriyelse också i folkpartiet. Jag tackar för del. Del är gariska hoppfullt uär eri socialdemokratisk miriister har eri sådan god liberal åsikt och lar sådana ord i sin muu. Vi behöver ständigt förnya oss. Tack för den gemenskapen.

Mona Sahlin säger all vi inte får ducka för atl beskriva problemen. Det är helt riktigt. Men Mona Sahlin skulle ha varit med i slutet av 70-lalel då jag som stackars ordförande i arbetsmarknadsutskottet fick stå här i kammaren och ta emot en skur av socialdemokratiska tillmålen för det som då sades om att beskriva verkligheten. Dagens kritik är bara en mild västanfläkt i jämförelse med den propaganda som då framfördes. Också utskottets talesman sade här atl t.o.m. AMS-personalen var genomsyrad av denna propagandis-

tiska inslällning. När man läser det statistiska materialet ser man att det inte fanns grund för en sådan inställning.

Mona Sahlin talade om atl vi måste ta tag i problemen när det gäller utslagningen. Vi är här inne pä något myckel viktigt. Självfallet är socialförsäkringssystemet en del i detta, men det har skell en förlösande tillnyklring som kan inkasseras.

Arbetsmiljön är viktig. De unga ställer krav, och det är hell riktigt. Men det kan inte vara fel att vi också ställer krav på den unga gerieratiorien. Det är också alt visa den unge respekt.

Jag skulle vilja att arbetsmarknadsministern när det gäller frågan om utslagningen också tar med del som statsråden väldigt sällan talar om, nämligeri den utslagning som sker i anledning av del alltför stora bruket av droger, och då framför allt alkohol. Vi har inte helnykterhet på alla våra arbetsplatser Det skulle vara välgörande om både socialministern och arbetsmarknadsministern talade om delta. Sådana ord kan också styra ett handlande.

Fru talman! När det gäller invandrares och flyktingars möjlighet aft få ett arbete återstår det mycket alt göra. Där behövs det betydligt mer offensiva ålgärder

Sedan vill jag tacka för löftet atl vi senast till hösieri får eri riy arbetsförmedlingslag. Jag får möjligen be om ursäkt för att jag har tjatat, men vi skall vela att det nu är den tredje ministern som ger det här löftet. Jag är ändå optimistisk. Skall vi säga tredje gången gilll, fru statsråd?

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

Anf. 22 BÖRJE HÖRNLUND (c) replik;

Fru talman! Anser statsrådet all det är lillfredsställaride att elt arital kommuner har arbetslöshetstal på 0,2-1%, medan ett rätt stort antal andra kommuner har en arbetslöshet på 7-9%? Om man ser till de människor som finns utanför ordinarie arbetsmarknad är Pajala den kommuu som ligger högst med en arbetslöshet på 12,7 %. Arbetslösheten är alltså 63 gånger så stor i Pajala som i Danderyd.

Om svaret på frågan är nej, vilket jag förutsätter, varför görs då inte mer för atl få litet jämnare siffror över landet? Jag vet att arbetsmarknadsministern inte ensam kan göra någonting ål delta. Det är regeringen som helhet, alla ministrar tillsammans, som kan göra något.

I den arbetsmarknadspolitiska debatten, och i diskussioner över huvud tagel, inte minst med regeringen, är del egentligen bara rikssiffror som gäller Jag anser för min del att regeringen måste kosta på sig all se helheten och göra en analys av arbetslösheten på riksnivå.

Vi har genom att vidta rätt åtgärder möjlighet öka vår mycket låga tillväxt. Det kan inte vara något fel i all fler hjälper lill atl höja vår brultoriatiorial-produkt. Det kommer att ge resultat.

Jag har egentligen ingen kritik att rikta mot de vackra ord arbetsmarknadsministern sade från talarstolen för ett lag sedan och de målsättriirigar hon hade. Def är bara det att de inte riktigt stämmer med de konkreta åtgärder som regeringen föreslår Om vi vill ha en högre produktivitet i framtiden måste vi ta krafttag för atl höja utbildningsnivån över hela landet. Vi måste vidla kraftfulla ålgärder för att förbättra uppbyggnaden av infrastrukturen. Då ger sig detta av sig självt pä ett bra sätt.

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

AnL 23 KARL-ERIK PERSSON (vpk) replik:

Fru talman! En förbättring av arbetsmiljön är av stor betydelse för atl minska utslagningen pä arbetsplatserna, sade arbetsmarknadsministern, och det håller jag helt med om. Men jag tror inte att det enbart är arbetsmiljön som är helt avgörande för utslagningen pä arbelsmarknaden. Den bristande förelagsdemokratin på arbetsplatserna och den bristande ekonomiska demokratin på arbetsmarknaden är också bidragande orsaker till den utslagning som sker Att människor inte kan försörja sig på sin egen lön är också en bidragaride orsak till utslagningen.

Om man kommer till rätta med de problemen tror jag inte aft den stora arbetskraftsbrist som alla talar om i dag skulle behöva vara så stor Vi har under den senaste tideri ökat antalet förfidsperisionärer och socialbidragstagare.

De handikappade måste också komma in på arbetsmarknaden. Främjan-delageri skulle göra det möjligt för dessa att komma ul på arbelsmarknaden. Det skulle vara intressant att veta när och hur man använder främjandela-geri. Såvitt jag förstår tar företagen knappt hand om de anställda i den egna industrin som får eft handikapp, och mycket mindre hjälper företagen dem som står utanför arbetsmarknaden att få ett ordinarie arbete om de har ett handikapp.

Det är beklämmande atf så många människor som skulle kunna göra en insats, om än inte en hundraprocentig insats, inte får en möjlighet att känna värdet av att ha ett arbete. Den lag som kom till och som skulle vara så bra har jag inte sen något resultat av. Det lycker jag är synd.

AnL 24 Arbetsmarknadsminister MONA SAHLIN;

Fru talman! Jag vill till Sonja Rembo säga att konkurrenskraften, och därmed också kostnadsutvecklingen, är myckel central. Det var därför som jag började mill anförande med att beröra de problemen. Jag hoppas att ingen här i kammaren hyser något tvivel om att regeringen verkligen avser atl lösa de problemen. Det tycker jag atl regeringens agerande under de senasle åren har visat. Detta är också en förutsättning för att vi skall kunna klara att lösa problemet med de svaga grupperna.

Om sysselsättningen börjar vika vet vi all de som får problem först är de svaga orterna i landet och de svaga grupperna. Det är därför som jag tycker att det är viktigt att tala om de grupperna.

Sonja Rembo ville ha en kommentar till frånvaron. När man har ett så högt arbetskraftstal som det vi har i Sverige, närmare 85 % av alla svenskar är ute i arbetslivet på ell eller anriat sätt, har vi också med måriga av de svaga grupperua. De har eri högre frånvaro än de friska och siarka. Jag anser all det är mycket viktigt atl känna lill delta, vilkel jag försöker betona varje gång den här frågan kommer upp till debatt. Då måste man se till denna helhet. Därmed inte sagl all frånvaron inte är ett problem, men har man en sådan ambition och vid ell så högt tal som Sverige har kan frånvaron till viss del förklaras på det sättet. I andra länder, där frånvaron är lägre, finns inte dessa grupper över huvud tagel ute på arbelsmarknaden. När det gäller del arbele som jag och Sonja Rembo utförde tillsammans i arbelslidskommittén kan man nog säga atl också förslaget om mer flexibla arbetstider förhopp-

ningsvis kommer atl påverka frånvaron. Jag vill ändå hävda all arbetsmiljön och det höga arbetskraftstalet fortfarande är de viktigaste orsakerna.

Elver Jonsson påminde mig hur han under 70-talel i riksdagen hade lyssnat lill de socialdemokratiska företrädarna. Under 70-talet var jag en tonåring som var orolig för om jag skulle få något jobb. Då var arbetslösheten bland ungdomar i min ålder ell ganska stort problem. Därmed inte sagt någonting annat än atl den politiska debatten inte alllid präglas av att man verkligen lyssnar på varandra. Del kan jag hålla med om. Låt oss ändå erkänna atl för de ungdomar som i dag växer upp är framtidsvisionen och förhoppningarna stora jämförl med vad de var för många av den yngre generationen som då fanns på arbelsmarknaden när problemen var större. Del är därför som det är så viktigt att arbelsmarknaden är stark, för att vi skall kunria klara konkurrenskraften och kostnadsproblemen, inte minsl för ungdomarnas skull.

Till Börje Hörnlund vill jag säga all jag naturligtvis svarar nej. Det är inte tillfredsställande att det är så stora skillnader Det är också viktigt att dyka bakom rikssiffrorna. Rikssiffror betecknar ell genomsnitt, på samma säll som man säger all den genomsnittliga inkomsten för en svensk är si eller så hög. Ett sådant genomsnitt finns ju inte. Antingen tjänar man mer, eller också tjänar man mindre. Det förhåller sig likadant med dessa siffror Man måsle ändå säga att det görs mycket - sedari kan man ha olika åsikter om huruvida det görs tillräckligt mycket och om åtgärderna är de rätta. Arbetslösheten har också sjunkit i stora delar av inlandet och glesbygden. Därmed är inte sagl att problemet är borta. Min utgångspunkt är all den ekonomiska politiken och de svåra beslut som ligger framför oss är så viktiga just för glesbygdens och inlandslänens skull. Det är inte minsl för deras skull som vi måsle ha en stark ekonomisk utveckling. Det är därför som regeringen måste fatta många av de svåra beslul som den har fattat och som fortfarande ligger framför oss.

Men jag vill ge Börje Hörnlund rätt i den delen att vi ofta ställer storstad mol glesbygd. Jag är fulll medveten om alt storstaden - i varje fall min hemstad - inte orkar växa speciellt myckel mer än vad den har gjort om barnomsorgen, sjukvården, kollektivtrafiken, bosläder och en vettig miljö skall kunna klaras. Jag tror alt storstad och glesbygd har betydligt mer atl hämta i att förslå och dela med sig av resurserna lill varandra. Där hoppas jag mycket på den regionalpolitiska proposition som riksdagen skall diskutera framöver.

Jag vill ge Karl-Erik Persson rätt i all arbetsorganisationen är viktig, också för arbetsmiljöproblemen. Bakom begreppet arbetsorganisation döljer sig-som jag ser del - alt ge de anslällda större inflytande och möjlighet att påverka hur arbetel skall läggas upp. Där ligger också många av lösningarna till alt ge innehållet i arbetel och arbetsmiljön en annan dimerision äri vad delta ofta har

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

Anf. 25 SONJA REMBO (m) replik:

Fru talman! Arbetsmarknadsministern sade att kostnadsutvecklingen är av central betydelse, och del är den. Hon sade också alt regeringen vill göra någonting åt kostnadsutvecklingen, men jag kan bara konstatera atl regeringen inte gör särskilt mycket. Del är vi moderater som visar vägen mol en

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

politik som kan skapa förutsättningar för en fungerande arbetsmarknad -det måste til syvende og sidst vara den viktigaste uppgiften.

Med den politik som regeringen för ökar dess värre kostnadslägel. Del finns en risk med alla dessa ålgärder som Mona Sahlin sade alt hon har ambition att vidta. Risken är påtaglig atl statsmakterna tar på sig ännu fler uppgifter och ännu högre kostnader för att gä in på arbetsplatser och styra och dirigera enskilda arbetsgivares och arbetstagares förhållanden. Del kostar pengar samtidigt som det är ineffektivt.

Jag vill nämna ett exempel i AMS årsberättelse från förra verksamhetsåret, Elt högteknologiskt företag, Cadett AB i Kista, behövde utöka sin personal, och man hade därför planerat en stor annonskampanj. Men företaget fick besök av rekryteringskonsulenter från arbetsförmedlingen, och si, de fick fram namn och gjorde en första gallririg där urvalet var perfekt. Nu har Cadett AB anställt de sju kvalificerade personer som man efterfrågade, ulan alt det kostat företagel ett öre. "Men jag hade gärna betalt för de här tjänsterna", säger verkställande direktören. Företaget har nu en egen kontaktperson vid arbetsförmedlingen i Kista. "Nu inser jag atl den resursen halverar personalchefens jobb", fortsätter företagets VD.

Det är klart att om man använder skattemedel på det här sättet så blir det dyrt. Detta innebär ett direkt företagsstöd som strider mot EG;s regler. Jag vill gärna höra arbetsmarknadsministerns kommentar lill detta. Är detta AMS uppgift? Vad anser arbetsmarknadsministern om att använda skattebetalarnas pengar på del här sättet? Detta var ett exempel på hur statlig byråkrati och statliga monopol ger sig in på verksamheter där man icke har atl göra och hur detta skapar kostnader och ineffektivitet på andra områden. Det var ett belysande exempel på hur nödvändigt del är alt minska den statliga byråkratin och intervenlioneri på arbetsmarkriadens alla områderi. Då skulle vi kanske få en fungerande arbetsmarknad, där människor får arbetsuppgifter som de tycker är roliga och meningsfulla, och som ger en inkomst som de kan leva på. Det är den lyp av politik vi behöver, Mona Sahlin.

Anf. 26 BÖRJE HÖRNLUND (c) replik:

Fru lalman! Jag måste erkänna att jag litet i smyg beundrar Mona Sahlin. Men del är en beundran på rätt plan. Jag beundrar henne för hennes arbele i arbelslidskommittén. Delta arbete resulterade i en stark tro på flexibla arbetstider Jag hoppas att dessa tankegångar utvecklas vidare.

För min del ser jag gärna ett årsarbetstidssyslem med stor flexibilitet inom denna ram, där olika människor har likartade sociala förmåner av grund-irygghetsmodell.

Jag ber att få lacka för den här debatteri.

Arif. 27 CHARLOTTE BRANTING (fp):

Fru talman! Kamperi för del glömda Sverige är en av folkpartiets allra viktigaste uppgifter Med det glömda Sverige menar vi de människor som ofta glöms borl när resurserna fördelas och politiska beslut skall fattas. Det rör sig framför allt om de handikappade och deras familjer, människor som väritar på operatiori och behandling, gamla och sjuka på långvården, dementa, missbrukare, misshandlade kvinnor och många andra. Grunden för vårt en-

gagemang är värderingen all alla människor, också de som har det allra sämst ställl och de allra sämsta förutsättningarna, har rätt att leva ell fullvärdigt liv. Människor i det glömda Sverige är ofta så upptagna av alt klara sina liv att de helt enkelt inte orkar alt engagera sig och driva sin sak politiskt. De måste lita till andras intresse och engagemang.

Det här betänkandet, 1989/90;AU12, handlar myckel om jusl de handikappades situation. Jag tycker därför att del är viktigt atl ägna några minuter åt detta, även om tidsschemat är pressat.

Del finns mycket i betänkandets majorilelstexl som vi i folkpartiet tycker är bra, men i vissa lägen är socialdemokraterna alltför stelbenta, ekonomiskt kortsiktiga och alltför passiva när det gäller de här frågorna.

Som exempel vill jag nämna frågan om flexibla lönebidrag som har diskuterats här i dag. Mona Sahlin sade att hon noga skall följa hur det flexibla lönebidragssyslemet utvecklas under hösten. Jag hoppas atl delta för med sig atl hon accepterar vårt förslag om all man skall införa flexibla lönebidrag i hela landet, vilket också AMS har föreslagit.

Vad som är viktigt med de flexibla lönebidragen är atf man skall kunna justera bidragsnivån både uppåt och neråt beroende på vilken arbetsförmåga den handikappade har Jag hoppas också atl vi skall kunna komma överens om att lönebidragssyslemet skall underlätta för handikappade all i framtiden i så stor utsträckning som möjligt komma ut på den reguljära arbetsmarknaden utan hjälp av bidrag.

Vi är medvetna om att ett flexibelt lönebidragssyslem får vissa icke önskvärda konsekvenser I reservation 7 hänvisar vi till att det till länsmuseerna utgår lönebidrag för i genomsnitt en tredjedel av alla anställda. Därför bör en noggrariri analys göras av konsekvenserna för museer, kulturinstitutioner och ideella organisationer av de åtgärder som kan behövas för att kompensera bortfallet av lönebidrag.

Vuxna handikappade möter ofta betydande svårigheter med all komma ut på arbetsmarknaden. Men rätten lill arbete måste ju gälla alla! Resurser som i dag används till förtidspensionering borde i större utsträckning användas för atl ge handikappade arbete. En sådan omprioritering minskar slöseriet med mänskliga resurser och ökar framför alll livskvaliteten för de handikappade.

Den framrusande tekniken kan också ge större värdighet, större frihet och bättre möjligheter för många i arbetslivet.

Vi i folkparliel har särskilt studerat del s.k. TUFFA-projektet, som också Lahja Exner var inne på. TUFFA står för Teknikupphandling För Funktionshindrade i Arbetslivet. Vi har noterat atl det bedrivs elt mycket framgångsrikt arbele inom ramen för TUFFA-projektet för att få fram datorbase-rade hjälpmedel till de haridikappade. Vi tycker därför att det är väldigt underligt atl regeringen inte kan satsa de pengar spm AMS har begärt för alt TUFFA-projeklets målsätlning skall kunna uppfyjias, Lahja Exner sade atl mari kari vara beredd att göra vissa omprioriteringar, Då borde mari visa det geriom att rösta för vår reservaliori beträffaride TUFFA-projektet för att ga-raritera att TUFFA-projektet kari fortsätta och utvecklas för att verkligeri ge de handikappade större möjligheter till att använda datorbaserade hjälpme-

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

del, något som de handikappade så innerligt väl behöver och som betyder så oändligt mycket för dem.

Folkpartiet har under flera år framfört önskemål om ett utökat antal platser inom Samhall. Ofta är förtidspensionering del enda alternativet för en gravt handikappad som inte får plats på Samhall. Det finns all anledning alt se över möjligheterna för t.ex. psykiskt utvecklingsstörda och andra gravt handikappade atl i ökad utslräcknirig få arbete inom Samhällsgruppen. Det får inte vara så att lönsamhetstänkandet inom Samhall går ut över de sämst ställda.

Det handlar således inte om alt man inte skulle satsa på lönebidrag. Det skall vi självfallet också göra. Det handlar om eft både och. Jag tycker def är sorgligt att kunna konstatera ätt Lahja Exner här i dag säger att man inte anser atl man skall öka antalet platser på Samhall. Den senaste delårsredovisningen som vi fick i våra fack här i går visar atl man i allra högsta grad behöver en sådan ökning på Samhall. Om man inte får en ökning, tvingas man ta till anställriingsstopp under hösten. Det tycker jag skulle vara myckel olyckligt.

Det rådande arbetsmarknadsläget innebär att flera arbetshandikappade bör kunna komma in på den reguljära arbetsmarknaden. Trots detta har ny-anslällningsbehovei emellertid varit större än någonsin i Samhall. Del svåra sysselsättningsläget för arbetshandikappade verkar också i framtiden i allra högsta grad motivera en utökning för Samhall.

När det gäller de inbyggda verkstäderna vet vi att de har slagit mycket väl ul för de anslällda. Nu tycker vi all del är hög lid att man släpper kravet på minst fem anslällda. Alla realistiska möjligheter att anordna inbyggd verksamhet i företag bör tas till vara. Även småföretagarens resurser vad gäller de handikappade skall utnyttjas. Nog borde man väl kuriria våga sig på åtminstone en försöksverksamhet när det gäller de små företagen och de som har under fem anslällda för inbyggda verkstäder eftersom man vet alt del fungerar så bra. Är man, Lahja Exner alltför rädd för fackets synpunkter för att våga sig på en sådan verksamhet, eller vad är det som stoppar socialdemokraterna i detta fall?

Till sist skulle jag vilja säga några ord om en reservation till AUll som ännu irite har behandlats här, nämligen nr 30 om vuxenutbildning för personer med läs- och skrivsvårigheter Det har nu visserligen tillsalls en utredning som brett skall studera vuxnas möjligheter att finarisiera studier med huvudsaklig inriktning på vuxenstudiestödet, men den blir inte klar förrän den 1 juli 1991. Behovet finns redan i dag. Nog vore del rimligt att man skulle kunna få bidrag för studier i läs- och skrivkunnighet. Jag lycker alt det är väl befogat med ett bifall till reservation nr 30. Det vore dessutom ett bra sätt att fira läskunnighetsårel på.

Om arbetshandikappade söker arbetsmarknadsutbildning i del reguljära utbildningsväsendet, tycker vi i folkparliel alt de borde kunna beredas plats utan några begränsningar i fråga om högsta antal veckor eller deltagare. Givetvis skall man även i fortsättningen pröva behovet i varje enskilt fall. För samhället i stort skulle det inte kosta särskilt mycket pengar att bereda alla de arbetshandikappade arbetsmarknadsutbildning. Men det skulle vara livs-

avgörande för de arbetshandikappade om de fick en sådan möjlighet. Jag lycker inte alt det är värdigt ell välfärdssamhälle alt spara på sådana insatser. Socialdemokraternas tal om att det är de som är garantin för förbättringar för de handikappade och alla de högstämda och fina saker som har sagts av Mona Sahlin och Lahja Exner tidigare här i dag klingar i alla fall i våra öron litet ihåligt, när vi märker aft vi inte får slöd för de handikappförslag som vi för fram från folkpartiets sida. Man säger nej till en lång rad av förslag som skulle underlätta för de handikappade. Tydligen får folkpartiet gå i täten även i framtiden i kampen för del glömda Sverige och för atl t.ex. föra fram de handikappades problem i ljuset och ge politisk röst åt dem.

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

Anf. 28 KERSTI JOHANSSON (c):

Fru talman! Även om debatten har pågått i ett par timmar och flera talare redan har varit inne pä de frågor som tas upp i belänkande AU 12 om arbelslivsfrågor, vill jag ändå i mitt inlägg i den arbetsmarknadspolitiska debatten speciellt ta upp de arbetshandikappades situation och deras rätt till arbete.

De senaste årens utveckling visar mycket tydligt aft det, oberoende av korijunkturläge, krävs kraftfulla arbetsmarknadspolitiska insatser för all värna om handikappades räll lill arbele. Della gäller insatser såväl för de handikappade som aldrig har fåll något fotfäste i arbetslivet, som för dem som slås ut på grund av olika problem och brister i arbetslivet.

I dag är arbetskraftsbristen ett påtagligt problem inom flera sektorer Samtidigt har vi nu fler personer än någonsin som står utanför arbetslivet på grund av förtidspensioneringar och långtidssjukskrivningar Sammantaget har ungefär en halv miljon svenskar på della sätt lappats borl i den arbelsmarknadspolitiska debatten. Denna situation är helt oacceptabel. Det är ett slöseri med både mänskliga och samhälleliga resurser Del är en tragedi när människor som vill arbeta infe kan få en anställning.

Vi vet all ett stort antal av förtidspensionärerna och de långtidssjukskrivna både kan och vill ta ett arbete, förutsatt att de rätta förutsällningarna kan erbjudas. Ofta är det infe fråga om några oöverstigliga hinder som måste övervinnas för att en handikappad skall kunna fungera i eft arbete - den största svårigheten kan vara att över huvud taget komma in på arbetsmarknaden.

Riksomfattande Samhall är ett viktigt instrument för att bereda arbete åt arbetshandikappade där behoven finns. För en del kan en kortare lids arbele inom Samhall vara en snabb väg ut i eller tillbaka lill arbetslivet. För andra kan Samhall vara ett mera långsiktigt alternativ till förtidspension - en förtidspension som i många fall leder till sysslolöshet och social isolering.

I reservation nr 17 - som är gemensam för centern, folkpartiet och miljöpartiet - har vi pekat på atl del finns ett stort behov av arbetstillfällen inom Samhall. Del fortsatt svåra sysselsättningsläget för arbetshandikappade motiverar enligt vår mening en fortsalt utbyggnad av verksamheten vid företagsgruppen.

Samhall har för budgetåret 1990/91 föreslagit en ökning med drygt 1 miljon arbetstimmar - del motsvarar ett tillskott på ca 1 000 arbetstillfällen jämfört med innevarande budgetår. Vi anser atl den här utökningen skall ske och att det är angeläget atl Samhalls kompetens och kapacitet tas till vara

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

fullt ul. På del sättet kan vi skapa ytterligare arbetstillfällen för dem som har de allra största svårigheterna i arbetslivet.

Jag yrkar således bifall lill reservation nr 17.

Flexibla lönebidrag och introduklionsbidrag har vi också pläderat för

Del firiris två former av löriebidrag. De vanliga lönebidragen för företag är 50 % för år 1 och 2, sedan trappas bidraget ner till 25 % för år 3 och 4 och prövas därefter fortsättningsvis.

För personer med svårare haridikapp finns det särskilda lönebidragel som är 90 % år 1 och 50 % år 2, 3 och 4. Därefter diskuteras procentsatsen vid förlängning. Det här högre bidraget gäller elt begränsat antal platser och räcker inte på långt när till för alla persorier som nu är aktuella.

Erfarenhetsmässigt är del myckel lättare alt bereda en arbetshandikappad person arbele på ett litet än på ett större förelag. Men när personen varit anställd under en viss period och lönebidraget trappas ned till 25 %, har ofta det lilla företaget ingen möjlighet - eller små möjligheter - alt behålla den handikappade.

Sedan budgetåret 1988/89 har det som bekant pågått försök med flexibla lönebidrag. Vi menar atl den här försöksverksamheten bör utvidgas, och vi har nu hört aff det skall ske i ytteriigare fem län. Del är bra alt man lar sleg på vägen, och vi väntar på fler Över huvud tagel är del angelägel att bidragssystemet konstrueras så atl det underlättar placeringar inom sektorer på arbetsmarknaderi med goda förutsättriirigar för de haridikappade att få ariställ-ningar

Såväl Lahja Exner som arbetsmarknadsministern har ju i dag uttalat atl ni är posiliva lill lönebidraget, och det noterar vi med tillfredsställelse.

Iritroduklionsbidragen innebär atl arbetsgivaren under sex månader får ett bidrag med 90 % av lönekostnaden för den handikappade arbetstagaren. Detta är att se som en ömsesidig prövning för den sökande och arbetsgivaren. Antalet platser med infroduktionsbidrag är kvoterade lill länen, och svårigheterna är i dag stora alt få pengarna all räcka till för att tillgodose de behov som finns.

Vi i centerri ariser all de begränsningar som nu finns när del gäller anlalel introduktionsplatser - för anställning inom affärsverk, hos kommunala arbetsgivare, organisationer och näringsliv - måste upphöra.

Situalionen på arbelsmarknaden för de arbetshandikappade är, trots den rådande högkonjunkturen, sådan all del krävs fortsatta och intensifierade insatser för dem. Och dessa insatser bör ju först och främst göras i del ordinarie arbetslivet - stöd i form av exempelvis lönebidrag, arbetsbiträden och hjälpmedel till skilda grupper med olika handikapp. Men när delta inte är tillräckligt, krävs speciella resurser

Jag vill slutligen framhålla att vi i centern anser att det är oerhört viktigt att underlätta övergårigeri från skola till arbetsliv. Här hänvisas nu i betänkandet lill samarbetet mellan arbetsförmedling och skola i det projekt som har pågått en tid och som kallas Arbete åt unga handikappade. Del är ell bidrag när del gäller atl lösa de problem som finns vid övergången från skolan lill arbetslivet, och det sägs i betänkandet att della projekl är tänkt all permanentas.

Här vill jag betona att det är angeläget - ja, helt nödvändigt - atl verksamheten fär minsl samma omfattning som den för närvarande har

Med detta vill jag, fru talman, yrka bifall till de reservationer till AU:s betänkande nr 12 där centern finns med.

När det gäller betänkande nr 23 angående anslag lill lönebidrag för förtidspensionärer har vi ingen annan mening än utskottet, och jag yrkar bifall till utskottets hemställan i del betänkandet.

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

AnL 29 RAGNHILD POHANKA (mp);

Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation 4, mom. 10 i AU12. Det gäller en partimotion som miljöparliet har väckt om ett handikappanpassal samhälle. Nästan alll om detta har redan sagts i debatten i dag, men jag vill ändå betona del ytterligare.

Med modern teknik kan man ju ge handikappade helt andra möjligheter att vara verksamma i arbetslivet. Kan man ge en handikappad en bil och låta honom köra den, dä kan han naturligtvis också ulföra ett yrkesarbete. Det finns så mycket datorisering atl man kan ge de handikappade möjligheter att arbeta där det tidigare inte fanns någon sådan möjlighet.

Detta kräver mycket av samhällsbildandet, av arbetsgivaren, av arbetsmarknadsstyrelsen, socialförsäkringen m.m. - och även av arbetskamraterna själva. När del gäller boendel finns del ett långsiktigt behov av att man planerar boendet så att de handikappade kan klara sig själva så myckel som möjligl. 1 fråga om resor kan måriga handikappade använda bilen för att komma till och från arbetet. Många kan inte klara det utan får anlita färdtjänst - eller nalurliglvis de vanliga kommunikationer som finns.

Det behövs alltså en helhetssyn och en djup insikt om den belydelse som del har för samhällsbygget att alla kan vara delaktiga i det. För miljöpartiet de gröna är alla människors lika värde en självklarhet. Men det krävs omtanke och planering, pengar och konsekventa handlingsprogram för att ge uttrycket människors lika värde ett reellt innehåll.

Det handlar ju inte bara om funktionshandikappade, som det har talats mest om, utan också om psykiskt handikappade. Det är mycket viktigt att man anpassar både arbetsplatserna och arbetsmomenten efter deras förmåga. De har ofta möjlighet alt lära sig vissa moment, och gör det mycket noga och bra, men det får inte vara för komplicerade arbetsuppgifter

Till situationen på arbetsplatserna hör naturligtvis också atl man har hem-situationen ordnad så atl ingen oro finns hos de handikappade i del avseendet. Vi menar all del är viktigt att man får välja sin egen vårdare. Det kan vara någon som man känner stort förtroende för, det kan vara en anhörig, och det kan vara en vän. På det sättet kan man lättare våga sig ut i det äventyr som arbetslivet är för många handikappade.

När det gäller blinda eller gravt synskadade måsle man också ge möjlighet all ha ledarhundar med på arbetsplatserna. Det kan bli problem med allergiker, men del bör kunria orduas på riågot sätt så att man parerar de problemen väl. Också i fråga om hörselskadade måste man anpassa arbetsplatserna myckel bra.

Vi vill uuderstryka del som tidigare i dag har sagts om handikappanpassningen från alla olika partier, och även av arbetsmarknadsminister Sahlin.

4 Riksdagens protokoU 1989/90:115

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

Vi måsle ytterligare arbela med delta, och det skall vi återkomma till i olika sammanhang.

Överläggningen var härmed avslutad.

Beslut

Arbetsmarknadsutskottets betänkande AUll

Mom. 1 (förutsättningar för arbetsmarknadspolitiken)

Utskottets hemställan bifölls med 164 röster mot 119 för reservation 1 av Elver Jonsson m.fl. 2 ledamöter avstod från att rösta.

Mom. 2 (arbetsmarknadspolitikens inriktning)

Först biträddes utskottets hemställan med godkännande av den i reservaliori 3 av Elver Jonsson och Chariolte Branling anförda motiveringen med 35 röster mol 17 för reservation 5 av Karl-Erik Persson. 238 ledamöter avstod från all rösla.

Härefter biträddes reservation 4 av Börje Hörnlund m.fl. med 56 röster mol 31 för utskottets hemställan med godkännande av den i reservation 3 av Elver Jonsson och Charlotte Branting anförda motiveringen. 203 ledamöter avstod från atl rösla.

Därpå biträddes reservation 2 av Sonja Rembo m.fl. med 56 röster mot 54 för reservation 4 av Börje Hörnlund m.fl. 180 ledamöter avstod från all rösta.

Slutligen bifölls utskottets hemställan med 152 röster mol 54 för reservation 2 av Sonja Rembo m.fl. 84 ledamöter avstod från atl rösta.

Mom. 3 (arbetsmarknadsverkets organisation m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mol dels reservation 6 av Sonja Rembo m.fl., dels reservation 7 av Elver Jonsson och Charlotte Branting, dels reservation 8 av Börje Hörnlund och Kersti Johansson, dels reservation 9 av Karl-Erik Persson - bifölls med acklamation.

Mom. 4 (Ami-verksamheten)

Utskottets hemställan - som slälldes mot reservation 10 av Elver Jonsson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 5 (flexibilitet i utnyttjandet av anslagen)

Utskottets hemställan -som ställdes mot reservation 11 av Elver Jonsson och Charlotte Branting- bifölls med acklamation.

Mom. 6 (ledningsfunktionen inom arbetsmarknadsverket)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 12 av Sonja Rembo m.fl. - bifölls med acklamation.

Motn. 8 (arbelsmiljödeklaralion av lediga arbeten m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 13 av Karl-Erik Persson - bifölls med acklamation.

Mom. 9 (fler kullurarbelsförmedlingar)

Ulskoltels hemställan - som ställdes mot reservation 14 av Anna Horn af Rantzien - bifölls med acklamation.

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

Mom. 10 (arbetsförmedling för dem som vill söka arbete i andra länder)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 15 av Anna Horn af Rantzien - bifölls med acklamation.

Mom. 14 (regelsystemet i samband med flyktingars inträde på arbelsmarknaden)

Ulskotlets hemställan bifölls med 151 röster mot 138 för reservation 16 av Elver Jonsson m.fl. 1 ledamot avstod från atl rösta.

Mom. 15 (invandrares problem att komma in på arbelsmarknaden)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 17 av Elver Jonsson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 19 (hemresebidrag för kulturarbetare)

Utskottets hemställan - som slälldes mol reservation 21 av Sonja Rembo m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 20 (riktlinjer för flyltningsbidragen m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 22 av Börje Hörnlund och Kersti Johansson - bifölls med acklamation.

Mom. 21 (merkoslnadsbidragel)

Utskottets hemställan - som ställdes mol dels reservation 23 av Elver Jonsson och Chariolte Branling, dels reservation 24 av Börje Hörnlund och Kersti Johansson - bifölls med acklamation.

Mom. 23 (flyttningsbidrag i samband med landläkares AT-ljänslgöring)

Ulskotlets hemställan - som slälldes mol reservation 25 av Sonja Rembo m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 25 (arbetsmarknadsutbildningens allmänna inrikining)

Ulskotlets hemställan - som ställdes mol reservation 28 av Sonja Rembo m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 26 (omskolning av central- och östeuropeisk arbetskraft i Sverige)

Utskottets hemställan med godkännande av utskottets motivering - som ställdes mol ulskotlets hemställan med godkännande av den i reservation 29 av Sonja Rembo m.fl. anförda motiveringen - bifölls med acklamation.

Fröt. 1989/90.115 Mom. 27 (vuxenulbildningsbidrag för personer med läs- och skrivsvårighe-
4 maj 1990 (g)

Arbetsmarknads politiken, m.m.

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 30 av Elver Jonsson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 28 (utbildning av nyanställda inom tekoindustrin)

Utskottets hemställan - som slälldes mol reservation 31 av Sonja Rembo m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 29 (ramen för utbildning av icke arbetslösa)

Ulskoltels hemställan - som ställdes mot reservation 32 av Sonja Rembo m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 33 (platserna i del reguljära utbildningsväseridet)

Ulskoltels hemställan - som ställdes mol reservation 33 av Elver Jonsson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 34 (anslaget Arbetsmarknadsutbildning)

Utskottets hemställan - som slälldes mol reservation 34 av Sonja Rembo m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 35 (arbetslöshetsförsäkringens ersätlnirigsregler)

Utskottets hemslällari - som slälldes mol reservatiori 35 av Sorija Rembo m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 38 (intäkterna lill arbetslöshetsförsäkringen)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 36 av Börje Hörn-lurid och Kersti Joharissori - bifölls med acklamation.

Mom. 40 (allmän arbetslöshetsförsäkring)

Utskottets hemställan bifölls med 154 röster mot 131 för reservation 37 av Elver Jonsson m.fl. 5 ledamöter avstod från atl rösta.

Mom. 41 (inträde i arbetslöshetskassorna)

Utskottets hemslällari - som slälldes mol reservation 38 av Elver Jonssori m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 43 (bisysslebegreppet i arbetslöshelsförsäkririgeri)

Ulskotlets hemslällari - som slälldes mot reservatiori 39 av Sonja Rembo m.fl. - bifölls med acklamatiori.

Mom. 46 (statsbidrag lill sysselsällriirigsskapande åtgärder)

Utskottets hemslällari - som ställdes mot reservation 42 av Sonja Rembo m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 47 (yttrande från fackliga organisationer vid ansökari om arbetsmark-nadspoliliskl slöd)

Utskottets hemsfällari bifölls med 267 röster mol 18 för reservation 43 av Karl-Erik Perssori. 4 ledamöter avstod fråri att rösta.

Mom. 51 (statsbidrag till struktursföd för byggarbetsmarknaderi)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 44 av Sonja Rembo m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 52 (anslaget Sysselsätlningsskapande ålgärder)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 46 av Elver Jonsson och Chariolte Branting, dels reservation 47 av Börje Hörnlund och Kersti Johansson - bifölls med acklamafion.

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

Mom. 53 (lagen om byggnadstillstånd m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 48 av Elver Jonssoo m.fl, - bifölls med acklamation.

Mom. 54 (utvärdering m.m. av systemet med inskolningsplatser)

Utskottets hemställan - som ställdes mol dels reservaliori 49 av Sonja Rembo m.fl., dels reservation 50 av Elver Jonsson och Charlotte Brantirig-bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Arbetsmarknadsutskottets betänkande AU12

Mom. 2 (anslaget Arbelarskyddsslyrelsen och yrkesinspektionen)

Utskottets hemställan bifölls med 271 röster mot 18 för reservation 1 av Karl-Erik Persson.

Mom. 3 (handikappades tillgång till arbelsmarknaden)

Ulskotlets hemställan bifölls med 236 röster mot 54 för reservation 2 av Börje Hörnlund och Kersti Johansson.

Mom. 9 (TUFFA-projektet)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 3 av Elver Jonssori och Charlotte Brantirig - bifölls med acklamatiori.

Mom. 10 (haridikappanpassning på arbetsplatserna)

Utskottets hemställan - som slälldes mot reservation 4 av Anria Horri af Rarilzieri - bifölls med acklamation.

Mom. 12 (flexibla lönebidrag)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 5 av Elver Jonsson m.fl., dels reservation 6 av Sonja Rembo m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 13 (effekterna av flexibla lönebidrag för kultursektorn och allmänriyt-tiga organisationer)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 7 av Elver Jonsson m.fl. ~ bifölls med acklamation.

Prot. 1989/90:115 Mom. 14 (överföring av lönebidragsmedel lill kulturhuvudtiteln) 4 maj 1990

Arbetsmarknads-poldiken, m.m.

Utskottets hemställan med godkännande av utskottets motivering - som ställdes mot utskottets hemställan med godkännande av den i reservation 8 av Sonja Rembo m.fl. anförda motiveringen - bifölls med acklamation.

Mom. 15 (introduktionsbidragen m.m.)

Utskottets hemslällari - som ställdes mol reservation 9 av Börje Hörnlund och Kersti Johansson - bifölls med acklamation.

Mom. 18 (anslaget Statsbidrag lill skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 13 av Sonja Rembo m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 19 (Samhallverksamhetens allmänna inriktning)

Utskottets hemställan - som slälldes mot reservation 14 av Sonja Rembo m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 20 (de gravt handikappades problem och Samhall)

Ulskoltels hemställan - som ställdes mot reservation 15 av Elver Jonsson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 21 (inbyggda verkstäder)

Utskottets hemställan bifölls med 183 röster mot 106 för reservation 16 av
Elver Jonsson m.fl. ' '■

Mom. 22 (sysselsältningsvolymen vid Samhall)

Ulskotlets hemställan - som ställdes mol reservation 17 av Elver Jonsson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 24 (reglerna för statsbidrag till Samhall)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 18 av Karl-Erik Persson och Anna Horn af Rantzien - bifölls med acklamation.

Motn. 25 (driftbidraget lill Samhall)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 19 av Sonja Rembo m.fl. - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Arbetsmarknadsutskottets betänkande AU23

Mom. 1 och 2 Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 3 (anslaget Lönebidrag för förtidspensionerade)

Utskottets hemställan - som slälldes mol reservationen av Sonja Rembo m.fl. - bifölls med acklamation.

6 § Beslut om uppskjuten votering

På förslag av förste vice talmannen medgav kammaren all de ärenden som hann debatteras färdigt under återstoden av dagens sammanträde skulle företas till avgörande i ett sammanhang vid arbetsplenum onsdageri den 9 maj.

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Tilläggsanslag för regionalpolitiska insatser m.m.

Tredje vice talmannen övertog lednirigeri av kammareris förharidlirigar

7 § Tilläggsanslag för regionalpolitiska insatser m.m.

Föredrogs arbetsmarknadsutskottets betänkande 1989/90;AU27 Tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1989/90

(prop. 1989/90:76 och 1989/90:125 delvis).

Anf. 30 SONJA REMBO (m):

Herr talman! Våren 1988 beslutade riksdagen om elt särskilt åtgärdsprogram för Bergslagen och norra Sveriges inland. Beslutet innebar bl. a. all 100 milj. kr anslogs i lokaliseringsbidrag m.m, till ASEA Brown Boveri, ge-meriligen kallat ABB, och 100 milj.kr. lill särskilda arbelsmarknadspolitiska insatser i Ludvika.

Nu har ABB anmält alt bolaget infe kan fullfölja de gjorda åtagandena, och med anledning av det föreslår regeringen aft 158,6 milj. kr av de medel som alltså inte har utriyttjals för del urspruugliga äudamålet i stället används för särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland.

Dessutom föreslås att 15 milj. kr anslås till en arbetsgrupp, vars syfte är alt bredda arbetsmarknaden genom elablering eller expansion av andra företag. Även ABB kommer att tillskjuta 15 milj. kr till denna arbetsgrupp.

Vi moderater tycker alt förslaget är dåligt underbyggt. Det riskerar snarare all leda till all regeringen får nya s.k. paketpengar all disponera till verksamheter i olika delar av landet, och vi säger att det inte är motiverat att ställa ett så stort anslag till regeringens förfogande. Däremot har vi inte någonting emot de 15 miljoner som skulle gå lill den särskild arbetsgruppen.

Med anledning av atl vi från moderat sida anser att den stödform som kallas lokaliseringsbidrag skall utgå och ersättas med en ny form föreslår vi risk-garantilån. Vi menar också att def inte är motiverat aft öka lokaliseringsbi-dragei med 150 milj. kr, som regeririgen föreslår Däremot säger vi att det är rimligt all förelag som nu startar investeringar, i tron atl lokaliseringsbid-ragel skall kvarstå, inte försätts i den situationen att löftena irite kan infrias. Därför anslår vi 75 milj. kr lill del ändamålet.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill de moderata reservationerna till betänkandet.

AnL 31 ELVER JONSSON (fp):

Herr talman! Jag vill säga några ord om betänkande nr 27 och om varför folkpartiet har avgell reservation nr 5. Låt mig först konstatera aft utskottet

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

TiUäggsanslag för regionalpolitiska insatser m.m.

år helt euse med regeririgen om atl man måste göra någonting för att öka sysselsättningen i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland. Det som skiljer folkparliel frän utskottsmajoritelen är all vi vill all det av regeringen föreslagna beloppet i dess helhet skall utgå till ordinarie anslag, över regionala utvecklingsinsatser. Vi föreslår del utifrån vår principiella hållning att det som skall tjäna som regional utveckling också skall stå i proportion till kostnaden. Del kan inte sägas om tidigare erfarenheter av denna insats. Det erkänns också både i regeringens proposition och i utskoltsbetänkaridel.

Vi menar alt det är en ökad självständighet på länsnivå som på bästa sätt löser problem i en krisdrabbad region. Det ligger också i linje med vår avvisande hållning till offertslödel, som nu försvinner och som regeringen har medgivit inte haft den funktion som det fanns anledning atl hoppas på. Alla regionala stödformer som riskerar atl leda till för stort godtycke bör rensas ut, och därför har vi föreslagit en annan uppläggning när det gäller att hantera dessa pengar

Jag yrkar alltså bifall till reservation nr 5 lill betänkandet AU27.

AnL 32 GÖRAN ENGSTRÖM (c);

Herr lalman! Av propositionen framgår del tydligt all del förslag som regeringen lade fram 1988 om stöd lill ABB och pengar till Bergslagen har bh-vii ett mycket stort misslyckande. Av de 200 milj. kr. som anslogs har runt 10 milj. kr lagils i anspråk under denna treårsperiod, och det finns inget annat ord än misslyckande som täcker omdömet om del.

Jag vill gä tillbaka lill belänkandet och konstatera, all när det gäller medel för lokaliseringsbidrag och regional ulveckling har regeringens ambition hela tiden legat lägre än del som sedermera har blivit riksdagens beslut. Som framgår av propositionen och betänkandet har nivån legat på 362 milj. kr de senaste fem åren, och sedan har riksdagen ökat ramen till drygt 857 milj. kr

Det visar i all enkelhet var de regionalpolitiska ambitionerna finns, dvs. inte hos regeringen utan hos riksdagen. Del finns då skäl atl nämna att det som vi har lyckats skapa en majoritet för när det gäller anslagens storlek är någonting av en minsta gemensam nämnare. Om centern hade fått mera gehör för sina anslagsäskanden skulle ambitionsnivån ha varit ännu högre.

Vi har därför från centerpariiet på tilläggsbudget II föreslagit ökade lokaliseringsbidrag med 200 milj. kr och till regional utveckhng ökade insatser med totalt 400 milj. kr Det skall då ställas mol de ansökningar som har redovisats och som ligger runt 1 miljard.

Som framgår av resonemangen i motioner och reservationer anser vi att det är nu, i en högkonjunkturperiod, som del är ytterst viktigt atl la vara på företagens investeringsvilja, så att en ökad sysselsättning och ett nytt näringsliv långsiktigt kan byggas upp. Ett nytt näringsliv är till slor del ambitionen när del gäller Bergslagen, och jag skall hålla mig till den delen i fortsättningen.

Som jag sade, var det speciella Bergslagsstödet, framför allt till ABB, elt misslyckande. Man kan säga atl regeringen och dåvarande industriministern såg alltför optimistiskt på förutsättningarna atl via satsningar på ell slorföre-

lag, om än sä dominerande, i Ludvikaregionen kunna bygga upp sysselsättningen.

Det är ingen nyhet, ens för den socialdemokratiska regeringen, att ABB i dag är inne i en utvecklingsfas, där man har sin rekrytering i första hand inriktad på civilingenjörer, dvs. arbetskrafl med hög utbildning. Del är ganska svårt, med den karaktär som produktionen har och kommer att ha i framtiden, atl göra stora nyrekryteringar på kollektivsidan. I dag är situationen dessutom den alt man har myckel svårl att rekrytera även arbetskrafl på kollektivsidan till Ludvikaverkstäderna hos ABB. Det är också svårl atl få nu permilterade gruvarbetare från Grängesberg, som ligger på bara tio minuters resväg från Ludvika, att ta nya jobb på ABB.

Med det vill jag också ha sagl alt ABB:s bedömning för tre år sedan var seriös. Det har riklats en vulgärkritik mot företagets engagemang i Ludvika, men jag vill påstå alt man gjorde ett seriöst försök atl etablera och utöka ny verksamhet där, som dock misslyckades.

Den slutsats som bör dras av denna lyp av satsningar är att det är bättre, såsom ceriterpartiet bedömde del då och har skrivit i motionerna nu, att göra en satsning på de små och medelstora förelagen i ställel för att förlita sig på ell stort företag, som verkar i hård internationell konkurrens.Vi har lärt av exempel efter exempel - ABB är ell, Saab var elt tidigare - atl en för tillfället god konjunkturutveckling hastigt förbytls i en annan. Skall man nå långsikliga resultat tror jag därför all den här modellen är passé och förlegad. Jag hoppas alt socialdemokratins förelrädare i denna debatt kan medge att det var ett misslyckande och all man inte bör upprepa det.

Jag nämnde ABB;s svårigheter att rekrytera arbetskraft, både yrkesarbetare och civilingenjörer Det är Bergslagens problematik i elt nötskal. Därför behövs ell brett program av insatser för Bergslagens del om man skall få ett verkningsfullt resultat. Del är det man saknar i regeringens proposition.

Regeringen anslår i och för sig en slor summa pengar, men del ariges irigenting om hur pengarna skall användas, vilken inriktning som skall gälla. Jag vill gärna fråga ulskoltels socialdemokratiske talesman: Vilka uppfattningar har ni från utskottets sida? Hur bör de här medlen lämpligen användas och hur skall de fördelas geografiskt?

Vi i centern lycker all del är självklart atl hela Bergslagen bör få del av den satsning vi gör Vi kan inte inse all del enbarl är fråga om Ludvika kommun i det här fallet. Det är riktigt, det vill jag rent principiellt påpeka, att staten tar ett ansvar och gör särskilda insatser för arbetsmarknaden på en ort, som har sketl i Ludvika kommun i samband med gruvnedläggnirigen i Gräriges-berg, riär 700 man slälldes utan arbete.

Del rådde en uppenbar snedfördelning tidigare, i del s.k. Bergslagspaketel. Grannkommunen Smedjebacken fick endasl 4 milj. kr av de aktuella 140 miljonerna'. Det var under förutsättning atl man satsade lika mycket själv. Det har inte gett ett enda nytt jobb. Därför är det viktigt att riksdagen anger en geografisk inriktning. Vi i centern menar alt bidraget skall komma hela Bergslagen lill del, framför allt de kommuner där sysselsättningsgraden är lägst.

Som jag nämnde tidigare bör medlen också användas för alt utveckla mindre och medelstora förelag. Det kan rimligen ske, vilket anges i samband

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Tilläggsanslag för regionalpolitiska insatser m.m.

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Tilläggsanslag för regionalpohtiska insatser m.m.

med de 15 milj. kr, i samarbete med Ludvika kommun, utvecklingsfonden och länsstyrelsen. Vi tillstyrker den delen av förslaget. Jag tror att det där finns myckel all göra i fortsättningen. För Ludvika kommuns del är utvecklingen tämligen positiv, med en vitalisering både av den kommunala utvecklingsfonden och förelagens egna insatser

Då reser sig frågan: Om man tycker all delta är arigeläget, varför är vi fråri ceriterpartiet så ensamma? Del är en fråga lill mina borgerliga bröder Varför vill man inte anslå medel så att ambitionerna också kan förverkligas? Tyvärr, Sonja Rembo och Elver Jonsson, räcker inte er fördelning, som för moderaternas del är enbart 15 miljoner All som folkpartiet gör, lägga perigarria på det ordiriarie anslaget, ger faktiskt ganska litet just lill Bergslagen och de speciellt utsatta kommunerna där Jag vill gärna ha en kommentar om detta.

Vi menar också att dessa medel skall användas för uppbyggnad av infrastrukturen, lill utbildning, inte minsl för alt bredda och förstärka gymnasieskolan, gärna i samarbete med näringslivet. Del finns en hel del positiva exempel i Ludvika kommun. Man har tagit till vara den kompetens som finns, inte minst hos ABB, och salsal på alt i samarbete med högskolan i Dalarna bygga ut den tekniska utbildningen. Men det fordrar också medel. Till utbildning i Bergslagen vill vi anslå 20 milj. kr av den totala ramen på 188 miljoner som vi föreslår här

Vi menar också all kooperationen är en underulnytljad företagsform i Bergslagen. Här finns mycket alt göra, både i traditionellt näringsliv och i förnyelsen av den offentliga sektorn, Prospekleringsverksamheten måste vara långsiktig lill sin karaktär och vi föreslår atl 30 milj, kr av medlen skall utgå.

Vi vill också att särskilda landsbygdsutvecklingsinsalser skall göras. Kulturlivet bör kunna få del av Bergslagspengarna. Vi har föreslagit alt lill landslingen i Bergslagen skall utgå runt 40 milj. kr

I energipolitiken slår vi inför ett vägskäl. Vi menar atl det finns en stor potential av råvaror inom jord- och skogsbruk och tekniskt kunnande i Bergslagskommunerna, som skulle kunna få en avstamp inför framtiden om vårt förslag om 43,6 milj. kr lill den sektorn kunde bli verklighet.

Detta, herr lalman, är en redogörelse för hur centern anser att riksdagen bör ange inriktningen av ett totalanslag på 188 milj. kr. för insatser i Bergslagen. Jag upprepar mina frågor lill socialdemokraternas och de andra partiernas förelrädare beträffande deras syn på inriktningen och på betydelsen av att medel i deras fall saknas för de ambitioner de har

Slutligen vill jag slälla en fråga till socialdemokraterna. Propositionen är utomordentligt kortfattad. Det är den även i den del som gäller Bergslagen. Men deri andra geografiska delen av Sverige som skall få del av dessa medel, norra Sveriges inland, nämns bara i rubriken. Jag måste fråga: Vad har man länkl sig, specifikt, för norra Sveriges inland? Nog vore det väl viktigt om ni här i kammaren kunde komplettera propositionens brislfällighel i del avseendet. Jag tror att del är många norrlänningar som delar den nyfikenheten.

Herr talman! Jag yrkar bifall till de reservationer som centerpartiet har undertecknat.

Anf. 33 BO NILSSON (s);

Herr talman! Jag yrkar bifall till hemställan i arbetsmarknadsutskottets belänkande 27 och avslag på de reservationer, sju lill antalet, som finns fogade till betänkandet.

Belänkandet innehåller tre förslag, dels från proposition 76, dels från 125 som gäller tilläggsbudget II. Regeringen föreslår alt anslaget till lokaUse-ringsbidrag skall förstärkas med 150 miljoner, att anslaget lill regionala utvecklingsinsatser, i dagligt tal kallat länsanslaget, skall förstärkas med 80 milj. kr för det innevarande budgetåret samt att i tilläggsbudget II anslaget till Utredningar förstärks med 1,65 milj. kr och all ell reservationsanslag om 158 600 000 anvisas till regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och i norra Sveriges inland.

I reservation 1 menar moderaterna alt de också vill öka anslaget till lokaliseringsbidrag, men bara med 75 milj. kr 1 reservation 2 föreslår cerilerri all arislaget borde ökas med 200 milj. kr När vi föreslår 150 milj. kr. har vi sao-noliki hamnat ganska rätt, dvs. mellan moderaterna och centern. Vi förutsätter dessutom, vilkel är självklart, atl man som vanligt gör en noggrann prövning av dessa ärenden och alt de mest angelägna frågorna därmed kan förverkligas.

I reservation 3 föreslår centern all länsanslaget skall höjas med hela 400 milj. kr Det verkar numera som om centern har en alldeles egen börs med outsinliga resurser Men så år de också ensamma. Det är dessutom bara en och en halv månad kvar lill dess budgetåret är slut. Nej, då tycker jag att regeringens förslag om 80 miljoner verkar mer realistiskt. Jag yrkar avslag på reservation 3.

Återstår reservationerna 4-7, om insatserna i Bergslagen m.m. Här föreslår regeringen all de statliga medel som avsåg atl underlälla ASEA Brown Boveris expansion i ställel används till att skapa nya arbetstillfällen i regionen på annal sätt. Här vill jag säga till Göran Engström, som enligt min uppfallning antydde atl del skulle vara regeringen som hade misslyckats med de här åtgärderna, atl om det är någon som har misslyckats är det ABB. Dessutom säger Göran Engström att della innebär att man har misslyckats med principen och inriktningen och atl man i fortsättningen inte skall salsa på jusl detta. Jag menar all del är omöjligt alt här bestämma atl delta var fel inriktning och atl man därmed inte skall fortsätta med den.Man måste självfallet i varje enskild situation bedöma vad som är rimligt och riktigt just vid det tillfället, och jag vill inte utesluta någon möjlighet.

I propositionen föreslås bl.a. att 15 milj. kr avsätts till en arbetsgrupp vars syfte är atl bredda arbetsmarknaden genom elablering eller expansion av andra företag. ASEA Brown Boveri tillskjuter lika mycket, dvs. 15 milj. kr

I reservationerna föreslås olika belopp och lösningar Moderaterna föreslår bara 15 milj. kr, medan centern bjuder över också här Folkpartiet vill föra över summan till länsanslagen, alltså decentralisera, medan centern och miljöpartiet vill alt riksdagen skall fastlägga riktlinjer för hur medlen skall användas, alltså centralisera.

Jag tycker att det verkar rimligt att arbetsgruppen i samarbete med regeringen och berörda departement får i uppdrag all använda dessa medel lill

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Tilläggsanslag för regionalpolitiska insatser m.m.

Prot, 1989/90:115 4 maj 1990

Tilläggsanslag för regionalpolitiska insatser m.m.

såväl regionalpolitiska företagsstöd som andra former av stöd, t.ex. lill utbildning.

Till sist: Moderaterna är rädda för att regeringen på det här sättet får tillgång lill s.k. paketpengar Detta är förvånansvärt. För moderater borde flexibilitet och effektivitet vara ledstjärnor Del kan knappast bli flexibilitet och effektivitet, om regeringen i detalj skall fördela medlen. Jag har stort förtroende för såväl arbetsgruppen som regeringen och menar atl den harid-läggning som föreslås i betänkaridet och i propositionen är en god garanti för atl medlen används på elt bra sätt och kommer till mesta möjliga nytta i den region som får tillgång lill dessa möjligheter.

Herr talman! Jag yrkar avslag på reservationerna och bifall till utskottets hemsfällan i arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 27.

Anf. 34 GÖRAN ENGSTRÖM (c);

Herr talman! När det gäller den politiska ambitionen beträffande anslagen är det väl litet märkligt att socialdemokraterna numera bedömer sig ha hamnat rätt, om de ligger någonslans mellan centerns och moderaternas förslag. Vi i centerpartiet beskylls för alt ha en egen börs, som skulle vara mycket stor, för anslagen lill regionalpolitiken. Men regionalpolitiken är för oss ett myckel prioriterat område, och därför vill vi att det anslås litet mera pengar dit.

Låt mig i del sammanhanget erinra om alt vi också har haft ambitioner alt göra besparingar på olika punkter inom arbetsmarknadsdepartementets område. I det betänkande som diskuterades först i dag behandlades förslag frän oss om en besparing på 4,5 miljarder kronor

Del kan vara intressant i sammanhanget att nämna all den lektion i bud-gelberäkning inför oppositioneris utarbetaude av budgetalternativen som finansministern utlovade i budgeldebatten för en lid sedan, genomfördes i går. Jag har lusläst sammanställningen frän detta tillfälle för atl se om finansdepartementet verkligen riktar någon avgörande kritik mot centerns besparingsförslag om 4,5 miljard kronor, men del hade man icke. Man konstaterade atl det fanns elt utrymme på mellan 2 och 5,7 miljarder kronor för besparingar Jag vill hävda atl vi när vi vill atl det skall ges större summor till regional ulveckling och lill lokaliseringsbidrag står på fast mark också enligt finansdepartementets egen bedömning.

Vad sedan gäller ABB och Bergslagensatsningen menar jag alt regeririg-eris misslyckaride berodde på valel av metod, dvs. att ensidigt via ett storföretag försöka lyfta sysselsättnirigeri iriom riäringslivet på en ort som Ludvika. Regeringen har alltför många gånger gjort en felaktig koppling i detta avseende, och jag tror atl den i fortsättningen måste byta taktik.

Jag vidhåller alltså min uppmaning all man skall med hjälp av de aktuella medlen satsa på småföretagen och på en bred uppbyggnad av infrastrukturen. Då tror jag all vi verkligen kan nå långsikliga resultat. Det vore klädsamt om Bo Nilsson kunde tillstå alt han gjort en felbedömning i detta sammanhang.

AnL 35 ELVER JONSSON (fp);

Herr lalman! Jag hade inte tänkt begära ordet, eftersom alla uppgifter finns i belänkandet, men då Göran Engström vädjat så enträget har jag ändå gjort del.

Hela utskottet är överens om att del behövs insatser Jag är också överens med Göran Engström och centerpartiet om att den koristmktion som använts var misslyckad - låt mig använda det starka uttrycket.

Men jag lycker alt Göran Erigström går till överdrift i sitt fotarbete när han lalar för alt 400 milj.kr skall beviljas under ett anslag där man innevarande år i bästa fall kan få ansökningar som uppgår till runt en fjärdedel härav. Mol den bakgrunden får hans krav omåltliga proportioner Folkpartiets slutsats är alt de pengar som är anvisade behövs men bör utbetalas via länsanslagen. På den punkten behöver vi kanske inte polemisera, Görao Engström.

All klippa till med en begäran om stora pengar som inte kan anses hinna bli ianspräktagna under della budgetår, är att kräva alltför mycket i en pressad ekonomisk situation. Jag tror också atl man därigenom vilseleder debatten, och det skall vi inte bidra till. Det finns redan tillräckligt många aktörer på arenan som vill göra del.

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Tilläggsanslag för regionalpolitiska insatser m.m.

Anf, 36 BO NILSSON (s):

Herr talman! Några korta kommentarer lill Göran Engström.

Jag menar alt de flesta vet atl man hamnar rätt om man hamnar mellan centern och moderalerna. Centerpartiet är extremt på den ena kanten och moderaterna på den aridra. Jag är övertygad om atl summau 150 milj.kr är deri rätta.

Vad gäller den besparing som centern vill göra inom arbetslöshetsförsäkringen menar jag all man för en gångs skull är för tidigt ute. Det kan hända så mycket inom de aktuella sektorerna. Man skall därför inte så snart som det blir pengar över dra in dessa. Pengarna har ju satsats för att vi skall kunna upprätthålla en trygg arbetslöshetsförsäkring, och jag menar därför att dessa pengar är väl värda alt behålla.

Till sist säger Göran Engström all vi skall satsa på små företag, och i detta sammanhang blir det just så, eftersom det stora företaget inte orkat klara uppgiften. Vad jag sade var att man inte skall utesluta några möjligheter för framliden utan låta alla möjligheter slå öppna.

Anf. 37 GÖRAN ENGSTRÖM (c):

Herr lalman! Först en replik lill Elver Jonsson. Det framgår ju av utskotts-betänkandet all regeringen har konstaterat alt ansökningarna upgår till omkring 1 miljard kronor, och besluten skall fattas på central nivå. Vi har tillsammans år efler år ökat länsanslagen. Jag vill understryka alt vi i allt väsentligt har en gemensam syn på denna fråga, och jag hoppas alt vi skall få det också när det gäller den regionalpolitiska propositionen.

Historiskt har vi tillsammans höjt ambitiotisnivån i förhållande till regeringens. Anslagen har också förbrukats och använts för viktiga ändamål. Jag har också stora förhoppningar på denna punkt. Min förhoppning inför denna

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Tilläggsanslag för regionalpolitiska insatser m.m.

debatt var atl vi skulle kunna skapa en borgerlig allians på en något högre nivå än vad vi hittills har lyckats med.

När det gäller Bergslagenpengarna har jag inte fåll något svar från socialdemokraterna på om huruvida man anser att riksdagen skall ha ett inflytande över inriktningen av de 150 milj.kr - i vårt fall 188 milj.kr - som det rör sig om. Vi tycker all del är rimligt att riksdagen anger en grov iririktriing, på det sätt som anvisas i vår av mig refererade motion. Då kan man brett bygga upp näringsliv och infrastruktur i Bergslagen och även i Norrlands inland, som hittills inte har riämnts med ett enda ord i debatten, vilkel jag hade hyst förhoppningar om.

Låt mig vidare upprepa frågan: Anser socialdemokraterna att dessa medel bör slå lill hela Bergslagens förfogande, eller är del endast ett litet fåtal kommuner som kan komma i fråga?Om så är fallet tycker vi fortfarande, precis som vi skrev då Bergslagsproposiliorieri framlades, alt delta är snedfördelning. Jag vet alt de medel som har förbrukats hittills har kommit bara ett fåtal kommuner till del, medan behovet objektivt sett på intet sätt skulle ha varit större där än i elt anlal andra kommuner

Vi tror atl detta är ytterligare en anledning till alt riksdagen måste få större makt i den här frågan.

AnL 38 ELVER JONSSON (fp):

Herr talman! Jag är litet förvånad över att höra Göran Engström tala om miljardbelopp och var han kan hitta dem när det gäller regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen. Det var ju det som vi talade om.

Om man sedan försöker upprätta en borgerlig allians - vilkel jag, herr lalmari, irite har någol emot - så tror jag att man skall välja en annan grund för detta än orealistiska överbud.

Anf. 39 BO NILSSON (s);

Herr lalman! Det är ju ganska intressant att höra mittens lilla träta också i den här frågan.

Till sist vill jag säga till Göran Engström apropå hans uttalande om att riksdagen skall ha iriflytaride: Självfallet skall riksdagen ha det inflytande som ligger i att riksdagen skall ta ansvar för att anslå medel, så atl man kan förbälira situationen i bl.a. Bergslagen.

Vidare måste vi vänja oss vid all åtgärderna skall beslutas och förverkligas ute i regionerna, i stället för alt vi skall sitta här i Stockholm och detaljbestämma hur sådana här stöd skall fördelas. Jag tror att vi framöver kommer alt få se decentralisering av besluten i sådana frågor Det borde ju centern vara intresserad av, för del brukar ju det partiet tala så vackert om. I det här fallet är det tydligen precis tvärtom.

AnL 40 GÖRAN ENGSTRÖM (c);

Herr talman! Det finns ingen träta mellan mitienbröderna i del här fallet. Jag härivisar till lokaliseringsbidrag och regional utveckling. Ansökningarna låg på en ram kring 1 miljard kronor

Vi har vidare diskuterat ramen för insatser i delar av Bergslagen. Jag har redovisat vår motion och vårt program för breda insatser med en bredare

Etableringskontroll

geografisk fördelning. Del är på del sättet som jag tror all vi får återkomma Prot. 1989/90:115 då den regionalpolitiska propositionen skall behandlas. Jag har stora för- 4 maj 1990 hoppningar om alt vi tillsammans skall nå ett bra resultat på det området.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 9 maj.)

8 § Etableringskontroll m.m.

Föredrogs näringsutskottets betänkande 1989/90;NU7 Etableringskontroll m.m.

AnL 41 KARIN FALKMER (m);

Herr lalman! Den 1 maj demonstrerade människor i Moskva till förmån för marknadsekonomi.

För drygt tre månader sedan tog näringsutskottel emot en delegation från Högsta Sovjet. Dessa gäster ställde en skur av frågor om svensk företagsamhet. Frågorna handlade om vem som äger, styr bestämmer över, kontrollerar och reglerar de svenska företagen!

Många frågor rörde sig om villkoren för den enskilda person som vill starta ell förelag i Sverige. Ordföranden Gritsenko frågade mig hur vi i Sverige uppfostrar våra barn för atl de skall bli egna företagare.

Näringsutskottets gäster från Högsta Sovjet var hell erikell ute efter atl få tips om hur de själva skulle kunna få i gång företagsamheten i Sovjet.

Delegationen från Högsta Sovjet besökte Sverige för att studera fri företagsamhet. Den fria företagsamheten som så länge förhindrats och förkvävts genom plansyslemel med alla dess regleringar är något som man nu inser att man behöver

Av frågorna framgick atl man i dag i Sovjet är väl medveten om betydelsen av avreglering och om den statliga styrningens förlamande inverkan på företagsamheten.

Samtidigt som hela vär värld, inkl. Sovjetunionen, vill förändra för alt öppna möjligheter för marknadsekonomi och fri företagsamhet debatterar vi här en vacker vårfredag i maj elt betänkande som handlar om etablerings-kontroll. Samtidigt som de gamla planekonomierna söker lösningar för alt få i gång småföretagsamhet, vill de svenska socialdemokraterna införa nya bromsande regler för människor som vill starta företag!

Socialistiskt tänkesätt - som i ett modernt, internationellt perspektiv framstår som mycket gammalmodigt - förleder regeringsföreträdarna i näringsutskottet all förbereda ökade regeringsingripanden i företagsamheten i Sverige. Socialdemokraterna är i denna fråga, liksom på så många andra områden, i otakl med liden. När världen avreglerar föreslår socialdemokraterna all en särskild ulredning skall tillsättas i avsikt alt införa nya regleringar Som förevändning och skäl för detta används del stigande anlalel konkurser

Regleringsivrarna tycks bortse från det faktum atl när konkurserna blivit fler har antalet nystartade företag samtidigt kraftigt ökat. I de branscher där

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Etableringskontroll m.m.

den största andelen nystartade förelag återfinns dominerar också konkurserna.

Regleringsivrarna bortser också från den negativa roll som den socialdemokratiska regeringspolitiken spelar i sammanhanget. "Båd' stat och lagar oss förtrycka, vi under skatter digna ried." Så lyder eri strof som passar väl atl citera i dagens debatt.

Regeringens ekonomiska politik, som medfört ständigt höjda skatter och en kraftig kostnadsutveckling under 1989 som nu fortsätier påverkar självfallet många företags överlevuadsmöj ligheter

Regeririgskrisen skapade ell högränteläge som slår hårt mot bl,a. harideiri. Många detaljhandelsföretag med s.k. sällanköpsvaror drabbades av bankkonflikten, vilkel till en del förklarar konkursökningen bland dem.

Konsultbranschen, som under senare år vuxit, noterar också ett ökande antal konkurser Restauraug- och hotellbranschen är en annan konkursutsatt bransch som nu dessutom kommer all få försämringar genom skatteförslagel om moms.

Konkursökriingen 1989 är främst ett storstadsfenomen som drabbat vissa branscher Problemkonkurserna i de s.k. skalbolagen uppgår till ca 500 stycken. Dessa företag utgör någon promille av alla svenska företag.

Det är inte rimligt all dessa problemkonkurser tas till utgångspunkt för en utredning med ett övergripande uppdrag att föreslå sariiordnade åtgärder för att minska antalet konkurser

Oseriös eller brottslig verksamhet förhindras inte med "företagarkör-kori".

Nya hinder för fri elablering och ingrepp i riäririgsfriheleri får ingen som helst effekt mot brottslig verksamhet. Vi har redan en lagstiflning på detta område. Mot dem som bryter mot svensk lag skall rättsväsendet ingripa.

Näringsfriheten har lagt grunden för del svenska välståndet. Tusentals idérika entusiaster med kreativitet och framåtanda har startat företag och drivit verksamhet som man troll på. Del är genom deras insatser som den svenska välfärden blivit möjlig.

Bakom flertalet företag som bidrar till vår gemensamma välfärd i dag fanns vid starten bara en enskild företagare och dennes familj. Om dessa företagare inte fått starta företag utan att först ha genomgått något slags kurs, hade förmodligen många aldrig startat någon verksamhet.

Sverige behöver ingen inskränkning i den fria företagsamheten, utan ett bättre småföretagarklimat som stimulerar enlreprenöranda och människors lust att starta företag!

Näringsfriheten - dvs. rätten att staria och driva elt eget företag - måste skyddas i den sveriska gruudlagen.

Socialdemokraterna tillgriper nu en serie dåliga argument för etablerings-koritroll som tycks bottna i atl de anser all alla småföretagare är presumtiva bedragare och skattefuskare, Def är minst sagt en kluven inslällning som socialdemokraterna visar gentemot småföretagen.

I krisområden som Bergslagen har socialdemokratiska ministrar rest omkring och framhållit småföretagens slora belydelse för bygdens utveckling och överlevnad. Riksdagens Norrbotlenresa följde samma tema.

Samtidigt slår den socialdemokratiska politikeri på många säll undan be-

nen för småföretagaren när han eller hon väl kommer i gång. Del höga skattetrycket och det höga kostnadsläget försätter de svenska förelagen i sämre utgångslägen än företagen i våra konkurrentländer

Byråkratin och regeldjungeln är småföretagarens gissel, liksom alla krångliga lagar som gör all småföretagare drar sig för atl anställa medarbetare, även om de skulle behöva mer folk.

I slället för en ulredning kring nya etableringshinder tankar om företagar-körkort och andra socialdemokratiska innovationer borde regeringen göra mer för att ge småföretagarna rimliga förutsättningar atl klara sin verksamhet. Att göra det lättare atl vara småföretagare i Sverige är särskilt viktigt nu inför den lågkonjunktur som verkar vara på väg.

Det är en tung ryggsäck som småföretagen i Sverige har alt bära i dag. Skatter, arbetsmarknadslagar, regleringar fackliga avtal och uppgiftsskyl-digheter - småföretagaren har mer än nog med krav och inblandning i sin verksamhet.

I ställel för all föreslå en utredning om etableringskontroll borde närings-utskotfet agera städfirma och ta initiativ lill en rejäl storstädning bland alla de snubbelhirider som socialdemokraterria urider årens lopp placerat ul och som småföretagaren riskerar att trilla dit på.

Viktigast av alll - Sverige måsle få en ekonomisk politik som leder till tillväxt, en energipolitik som inte leder lill energiharakiri. Och Sverige måsle bli medlem i EG.

Med detta recept yrkar jag bifall lill de reservationer lill detta betänkande som moderatledamöler finns med på. Rubriken på reservation 1 är missvisande. Det framgår dock av texten atl vi reservanter kräver etablerings- och näringsfrihet och atl vi avvisar alla idéer om ökad etableringskontroll.

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Etableringskontroll m.m.

AnL 42 GUDRUN NORBERG (fp):

Herr lalman! Del här betänkandet om etableringskontroll visar på ell ganska tydligt sätt all del går en skiljelinje mellan socialistisk och liberal syn på enskild företagssamhel. Socialdemokraterna - ivrigt påhejade av partierna längre ut till vänster, vpk och miljöpartiet - har alltigenom en misstro mol företagare, medan vi i folkparliel hyser tilltro till enskild företagssam-het.

Socialdemokraterna tycks känna en instinktiv motvilja mol företagare. Även om ni inte uttalat betraktar företagare som illvilliga personer bedragare och allmänt ohederliga, så för ändå den socialdemokratiska attityden tankarna ditåt.

Formuleringar i belänkandet som "farhågor för konkurser", "kompeteus-bevis värt alt prövas", "insatser är angelägna", "människor kommer i kontakt med företagssamhel" - underförstått atl anslällda och konsumenter måste skyddas mot företagare - liksom hela atmosfären i betänkandet andas: "Var försiktig - företagare är ett opålitligt släkte!"

För atl råda bot på det här förhållandet vill socialdemokraterna använda så många statliga organ som möjligl. De skulle utgöra någon form av säkerhetsgaranti eller skydd för enskilda människor Utvecklingsfonderna skall svara för utbildning och rådgivning, statliga riskkapitalbolag skall ge ekono-

.•i Riksdagens protokoU 1989/90:115

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Etableringskontroll m.m.

misk handräckning, och politikerna skall avgöra om etableringar fär ske. Om privata företagare riktigt hålls i hampan eller görs beroende av statliga myndigheter och fonder av olika slag, då kan del ändå gå vägen. Det är socialdemokratins filosofi, tycks det.

Herr talman! Det här är en övergripande attitydbeskrivning som jag gör och som jag inte kan gå förbi i del här betänkandet men som vi alldeles säkert måste komma tillbaka till i en djupare debatt när det stora näringslivsbelän-kandet skall behandlas här i kammaren i nästa månad.

Dagens belänkande om etableringskontroll utgör svar på ett antal motioner, i vilka föreslås allt ifrån försvårande av etableringar, iriföraridel av före-lagarkörkorl, mer av näringsförbud, auklorisation och kontroller till motsatsen: minskad politisk styrning, underlättande av etableringar och ökad näringsfrihet.

Här är atfitydsskillnaden mellan socialistisk och liberal näringspolitik markant.

Dessa påtryckningar, som kommit alll mer de senasle åren från socialistiska motionsskrivare här i riksdagen, har socialdemokraterna i utskottet inte kunnat stå emot längre, utan nu föreslår utskotlsmajoriteten att en utredning skall tillsättas. Utredningen skall, enligt vad som sägs i betänkandet, försöka hejda konkursulvecklingen, men den skall också överväga de andra synpunkter som utskottsmajoriteten framfört, dvs. ularbeta förslag lill ökad restriktivitet mot företagsamheten.

Detta är anmärkningsvärt. Är det verkligen så att socialdemokraterna inom kort ämnar införa en sorts auklorisation av all företagsamhet i Sverige? Har ni för avsikt atl lägga en hämsko på nyföretagandet genom att kräva kompelensbevis eller företagarkörkorl? Problemet är inte att det startar för många företag i Sverige, utan problemet är att det startar alldeles för få företag jämfört med förhållandena i andra länder.

Visst förekommer del elt stort antal konkurser - för många konkurser, det kan jag hålla med om - men problemet måste bearbetas från det andra hållet. Alt försvåra nyföretagandet är inte rätt medicin. Det kan naturligtvis nedbringa anlalel konkurser, eflersom underlaget för korikurser sjuriker om nyföretagandet sjunker. Men det är ju inte den effekten vi eftersträvar. Tvärtom måste vi försöka stimulera nyföretagandet mera, och för alt då balansera andelen misslyckanden och konkurser behövs ett antal åtgärder som kan underlätta de första kritiska åren i ett nytt företag.

Visst bör vi stimulera lill mer utbildning. Den bör börja i gymnasieskolans ordinarie undervisning med utbildning om företagandets villkor Den som ämnar starta eget skall uppmuntras och rekommenderas alt utbilda sig, helst i kurser arrangerade av branschorganisationerna själva. Men utbildningen skall givetvis inte vara lagstadgad, och framför allt skall inte någon myndighet vara domare över om vederbörande skall anses vara lämplig eller ej.

Det finns naturligtvis många viktiga orsaker som bidrar till att elt nyföretagande lyckas. De frågorna kommer vi in på i näringslivsbetänkandet, och för atl slippa dubbla debatter om samma saker lämnar jag nu dessa frågor därhän.

Herr talman! Etableringskontroll skall vi ha så litet som möjligl av. Över

huvud taget går utvecklingen mot avregleringar på område efter område, både här i Sverige och ute i Europa.

Socialdemokraterna här hemma tvingas ju alt följa med i den utvecklingen, och så blir det förhoppningsvis också beträffande företagsamheten vad det lider Men det finns efter vad jag förslår inom socialdemokratin olika grupperingar, varav vissa sitter ohjälpligt fast i ideologiska låsningar som gör att de driver teorier om misstänksamhet och konlrollkrav mol förelag. Vad som i slället behövs är en samlad översyn av gällande etableringsregler och ålgärder för att nedbringa antalet regler och kontroller som försvårar näringsverksamheten.

Avslutningsvis kan jag, herr talman, inte underlåta att la upp frågan om auklorisation av städenlreprenörföretag, något som föreslås i en socialdemokratisk motion. Den motionen är verkligen ett typexempel på socialistisk rädsla för konkurrens inom den offentliga sektorn. Vårt krav på att bryta de offentliga monopolen och skapa konkurrens - inte minsl i den kommunala verksamheten - genom privata alternativ skrämmer tydligen er socialdemokrater. Ni törs följaktligen inte utsätta den kommunala sektorn för fri konkurrens av exempelvis privata slädenlreprenörer, ulan ni försöker hämma den utvecklingen - dels genom att stoppa den med kommunala beslul, dels genom alt i riksdagen hålla tillbaka förekomsten av privata entreprenörer som kan vara konkurrenter.

Det är bra alt motionen ändå avstyrks av utskottet, men det är inte någon kraft och övertygelse i molionssvaret. Det känns som om socialdemokraterna svävar någol på målet, och vi i folkparliel hade känt oss lugnare om vi hade kunnat enas om den motivtexl som finns i reservation nr 3. Atl det klara och entydiga svaret fick lov alt skrivas i en reservation är oroande.

Herr talman! Jag ämnar inte gå in på varje reservation i betänkandet utan nöjer mig med att yrka bifall lill alla reservationer som folkpartiet står bakom.

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Etableringskontroll m.m.

AnL 43 PER-OLA ERIKSSON (c):

Herr talman! Det skulle i och för sig vara intressant atl föra en lång näringspolitisk debatt, men jag skall avstå från det i dag. Vi får ju anledning att återkomma till dessa och liknande frågor i samband med vår slora debatt om näringspolitiken med anledning av den näringspolitiska propositionen.

Jag skall dårför nu bara be alt få yrka bifall till de reservationer som centern står bakom.

Anf. 44 ROLF L NILSON (vpk);

Herr talman! Del skulle vara trevligt atl föra en seriös debatt även om dessa frågor och det blir väl lillfälle till detta någon gårig, skulle jag tro. Eflersom Karin Falkmer är intresserad av klassiker skulle man i delta sammanhang kunna citera de berömda och bevingade orden; "Upp flyga orden, tanken stilla står" Jag lycker att dessa ord är väl så tillämpliga som det korta citatet ur Internalionalen.

Jag tänkte med ett par viktiga tillägg komplettera den beskrivning av den fruktansvärda svenska verkligheten som representanter för moderaterna och folkpartiet gjorde. Betänkandet handlar ju om några av konsekvenserna av

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Etableringskontroll m.m.

80-talels ganska ohämmade propaganda för eget företagande, nämligen konsekvenser i form av ett ökat antal konkurser

I princip har alla seriösa bedömare och debattörer i detta sammanhang samma uppfattning: De är oroade över utvecklingen. Antalet konkurser ökar. Det har legal rekordhögt under ett antal år, och ökningen tycks fort-sälta.

Denna oro över utvecklingen har kommit till uttryck i ett antal riksdagsmotioner, men också i uttalanden från Ackordscentralen, Föreningen Auktoriserade revisorer, SIND, Svenska målareförbundet m.fl. Defta finris utförligt redovisat i betänkandet.

Konsekvenserna är allvarliga på flera områden. Ofta rör del sig om stora personliga påfrestnirigar, iblarid reria tragedier, för dem som går i konkurs. De anställda drabbas ofta. Del irinebär besvärligheter för leverantörer och kunder som gjort affärer med den konkursdrabbade, och det innebär ölägenheter för oss alla genom alt det allmänna råkar ut för ekonomiska förluster i samband med konkurserna. Hela branscher kommer i vanrykte på grund av konkurser Det är alltså ett betydande samhällsproblem.

Del är inte helt lätl all fastställa orsakerna lill del höga antalet konkurser, men man kan peka på några faktorer Det kan inte uteslutas alt det bakom en del av konkurserna ligger ekonomisk brottslighet, dvs. att man använder konkurser som ett medel alt tjäna pengar, alltså en sorts planerad och organiserad brottslighet.

Det finns också en annan typ av brottslighet i sammanhanget som mer hänger samman med okunnighet, vårdslöshet och slarv. Man missköter bokföringen, man känner inte lill regelverket, osv. Detta betyder att del finns slora kunskapsluckor Utbildningen är eftersatt.

Del tycks också vara så all banker och andra lånegivare inte är tillräckligt nogräknade när de ger krediter Deras ansvarstagande är otillräckligt. Sanktionsmöjlighelerna som finns är antingen för svaga eller så tillämpas de inte på rätt sätt eller fullt ut.

En slutsats man kan dra är också atl frivillighel inte verkar fungera. Det låga intresset för branschernas egen utbildningsverksamhet är ett exempel på delta.

Det finns motioner från s-ledamöter, från centerpartister, folkpartister och moderater som kräver skärpta regler för elablering. Del är intressant att de folkpartister och moderater som har motionerat är sådana som har praktisk juridisk erfarenhet.

Det är enligt min uppfattning positivt att utskoltsmajoriteten lar så allvarligl på problemen som man gör och begär en övergripande utredning av komplexet med etableringskontroll. Jag tycker för min del att man redan nu kuride ha gått lärigre och begärt lagförslag fråri regeringen om en skärpning av etableringskontrollen i form av t.ex. en ramlag och obligatorisk iriformatiori i gruridläggaride ekoriomiska och juridiska frågor i sambaud med regi-streririg av riya förelag.

Äveri slädbrarischeri bör enligt min mening omfattas av etableringskontrollen i enlighet med motion nr 240 av Barbro Evermo Palmerlund.

Jag tycker alt del är motiverat atl Sverige anpassar sina regler så alt de åtminstone kommer upp i nivå med EGs regler för elablering, vilka ju är

belydligl skarpare än de svenska. Det är också nödvändigt atl utvärdera re- Prot. 1989/90:115
gelverkets tillämpning. 4 maj 1990

Herr lalman! Med detta yrkar jag bifall lill reservationerna 2, 4, 7 och 10.

Etableringskontroll m.m.

Anf. 45 LOUI BERNAL (mp);

Herr lalman! Det är första gången jag står här i talarstolen. Jag vill i del första ärendet frän näringsutskottet yrka bifall lill vär motivreservation.

Miljöpartiet värnar om smäföretagandet, som är en förutsättning för det samhälle vi lever i. Utvecklingen har lett fram till en arbetsdelning och en specialisering i fråga om företagarna. Man kräver två slags kunskap av företagaren: teknisk kompetens inom hans område och en bred kunskap av generell natur Den senare gäller ekonomi, anställningsförhållanden, skatter, arbetsmiljökrav och mycket anriat. Inom vissa områden som berör människors liv och hälsa ställer samhället krav på yrkeskunnande. Del gäller t.ex. läkare, tandläkare och elektriker När det däremot gäller kunnandet på det generella förelagarområdel ställs inga krav.

En förutsättning för goda relationer mellan förelagaren och kunden är förtroende. Defta måste gälla både det tekniska kunriaridet och den ekonomisk-sociala delen. När del gäller det tekniska kunriaridet kan förelagarna själva gardera sig mol inkompetenta kolleger genom olika former av frivilliga auktorisationer: Stjärnurmakare, optiker och blomsterhandlare är några exempel. När det gäller företagskunskaperna om lagstiftning, ekonomi och skatter saknas däremot alla former av kunskapskontroll, såväl frivillig som obligatorisk.

En oroväckande hög procent av nyetablerade förelag går efler en kort lid i konkurs. Orsakerna är flera. Det kan vara följden av avancerad skalleflykt genom s.k. skalbolag, eller det kan vara annari brottslig verksamhet som ligger bakom. Men orsakeri kari också vara bristande ekonomiskt kunriaride hos den nye förelagaren. En oförmåga alt kalkylera och få en överblick över affärerna leder ofta till ekonomisk kris. Detta kan i sin tur inspirera till svarta affärer och tvivelaktig kvalitet, dvs. den bristande kunskapen leder till brottslighet och så småningom till konkurs. Konkurser är ofta förenade med tragedier av större eller mindre omfattning. Kunden har blivit lurad pä arbetet. Företagarens familj får lida, och slutligen kan konkursen bli ett förödande slag mot förelagaren själv.

Miljöpartiet är som bekant myckel positivt till alla former av småförelagande. Men vi ser allvarligt på det ökande antalet konkurser och den omfattning som de har fått. Här behövs både förebyggande insatser och snabba ingripanden mol brottslig verksamhet. Vi känner sympati för förslaget alt införa någon form av obligatoriskt företagarbevis. Detta motiveras inte främst av atl man behöver undersöka den nye förelagarens vandel utan av behovet att ge denne grundkunskap i ekonomi, bokföring och lagstiftning.

Vi menar också atl de legala formerna för företagande behöver omprövas. Ett exempel på ett alternativ till aktiebolagsformen är del tyska GmbH.

Utskottsmajoriteten har tills vidare avvisat krav på obligatorisk företagar-legilimalion. Vi i miljöpartiet har anslutit oss till utskottets mening i hopp om atl man kan komma fram på frivillig väg. Om det visar sig att den nega-

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Etableringskontroll m.m.

liva ulvecklingen inte kan brytas kan det emellertid bli nödvändigt all vidta kraftfullare åtgärder.

Det är välbekant atl miljöpartiet de gröna motsätter sig en generell anpassning till EG-lagstiflningen. Vi menar däremot atl det finns goda skäl att dra lärdom av EG-regler, som ställer krav på företagarens uppträdande visavi konsumenterna och miljön, när dessa bestämmelser är strängare än de svenska reglerna. Detta framgår av vår motivreservalion.

AnL 46 ÅKE WICTORSSON (s);

Herr talman! Jag vill först gratulera Loui Bernal till hans jungfrutal och välkomna honom i talarstolen. Det var elt välformulerat och modererat inlägg i den här debatten.

Detsamma kan man faktiskt inte säga om Karin Falkmers anförande. Karin Falkmer har möjligen tagit fel och fåll ett manuskript för någon form av internt moderat partimöte. Jag kan inte tolka det på något annat sätt.

Hela Karin Falkmers anförande speglade en inställning lill dessa frågor som möjligen kan vara representativ för Adam Smith men knappast för en modern syn på hur samspelet mellan företag, näringsliv och samhälle skall och måsle vara för alt del skall fungera.

Det var våldsamma överdrifter i Karin Falkmers anförande. Det fanns över huvud laget inte en antydan om de konkreta problem som finns på det här området. Till yttermera visso kunde Karin Falkmer inte beskriva ulskoltsmajoritetens förslag, utan hon talade hela liden om etableringskontroll. Utskottsmajoriteten konstaterar att man inte vill ha någon etableringskontroll, och det är ett uttalande som utskottsmajoriteten har gjort flera gånger Det finns skäl all notera detta faktum.

För atl få en motbild lill Karin Falkmers beskrivning av verkligheten vill jag nämna en rapport, som har utarbetats av Målarettan i Stockholm rörande ekobrotten i Stockholms län. Den visade bl.a. atl del ulan fackels dagliga verksamhet skulle ha blivit kaos - rena rama vilda västern, I utvärderingen framkom vidare att del i samtliga branscher förekommer en lyp av ekobrottslighet, som till slor del beror på atl förelagaren saknar nödvändiga kunskaper för alt driva en rörelse. Når de t.ex. hamnar i ekonomiskt obestånd fortsätter de alt driva verksamheten och fifflar ofta för alt företaget skall kunna leva vidare. De saknar kunskaper i hur de skall rekonstruera, sanera eller avveckla en icke lönsam rörelse.

Det finns skäl att konstatera atl det existerar problem på det här området. Den utredning som utskottsmajoriteten föreslår syftar till atl ta upp dessa frågor till en seriös prövning. På vilket sätt kan vi göra företagarna bättre skickade att driva förelag? Del är detta som är utgångspunkten för den utredning som krävs.

Herr lalman! Med hänsyn lill lidsbristen i kammarens arbetsschema nöjer jag mig med alt i övrigt yrka bifall lill näringsulskottets belänkande 7 på samtliga punkter och avslag på reservationerna. Jag hänvisar till utskottets belänkande beträffande motiveringarna. Såvitt jag kan förstå har det i debatten i övrigt inte förts fram något som avviker från vad som tidigare har redovisats i belänkandet. Det gäller speciellt reservationerna.

Den här möjligheten att förkorta debatten ger både Karin Falkmer och

Gudrun Norberg möjlighet all gä ul i den vackra naturen, där både hägg och syren blommar samtidigt och konstalera att förhållandena inte är så brutala och svåra i Sverige.

Anf. 47 KARIN FALKMER (m);

Herr talman! Om det är fallet borde det inte vara dags för någon utredning som syftar lill etableringshinder

Förslaget att tillsätta en utredning visar det röda blockels inställning lill den enskilde företagaren. Han eller hon skall kontrolleras, styras och naturligtvis beskattas. Def verkar som om regleringsivrarna utgår från aft småföretagaren är okunnig och i slor utsträckning brottslig.

Mälarförbundel har i trettio år tagit arilalel konkurser till intäkt för förslag lill en utredning av det slag som vi nu ser är på gång. Del är egenlligen högst diskutabelt alt antalet konkurser har ökat rejält sett. I massmedia och i artiklar i mänga tidningar har konkursstalistiken framstått som besvärande. Men man måste se antalet konkurser i förhållande lill antalet nystartade företag.

År 1989 startades 30 000 företag. År 1988 startades 22 000, och året dessförinnan startades 18 000. Statistiska centralbyrån har gjort en statistik över nyföretagandet i Sverige 1987-1988. Den visar att av det totala antalet förelag år 1987 var andelen nya företag 5,9%, och andelen konkurser var 1,8%.

Siffrorna för år 1988 visar att det var 7% nya företag och 1,7 % konkurser Det tyder på alt förelagskonkurserna snarare minskar i antal i förhållande till del totala antalet företag.

Del stigande antalet konkurser är ell problem. Del är till en del ett resultat av regeringens politik. Men del är främst knutet till vissa branscher-handel, hotell- och restaurang och konsultbranschen är särskilt drabbade. Del framgår också tydligt alt konkurser i stor utsträckning är ett storstadsfenomen.

All av denna anledning starta en stor ulredning med elt övergripande uppdrag som ulgår från de motioner som Gudrun Norberg citerade kan inte vara rimligt. Det är en tråkig attityd gentemot Sveriges företagare.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 9 maj.)

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Vissa energifrågor

9 § Vissa energifrågor

Föredrogs näringsutskottets betänkande 1989/90:NU25 Vissa energifrågor (prop. 1989/90:100 delvis och 1989/90:115

delvis).

AnL 48 IVAR FRANZÉN (c):

Herr talman! Det är en skön vårdag och visst kan man öriska sig riågonting annat än att stå här och debattera. Jag har full förståelse för Åke Wictorssons lust atl begränsa sig.

Delta ärende har föregåtts av en del underliga turer som jag anser måste påtalas. Dårför kommer jag ändå att göra ett lilel inlägg.

Prot. 1989/90:115 Näringsutskottet inleder sill belänkande med: "Utskollet har beslutat all

4 maj 1990 föreslå riksdagen att behandlingen av motioner som rör energipolitikens in-

\ I riktning skall uppskjutas lill riksmötet 1990/91, för att tas upp i anslutning

818 (jii (jgp energipolitiska proposition som regeringen har aviserat atl den kom-

mer atl avlämna hösten 1990. Detta innebär all utskottet under våren 1990 inte behandlar energifrågor i större utsträckning än som är nödvändigt med hänsyn lill statsbudgeten och förslagen i proposition 1989/90:90 om forskning. Mot beslutet reserverade sig centerpartiets, vänsterpartiet kommunisternas och miljöparliet de grönas företrädare."

Utskottet har alltså beslutat atl lämna riksdagen ett förslag, men som jag uppfattat det bereds inte riksdagen nu möjlighel att ta ställning lill delta förslag. År inte della en ganska märklig ordning? Skall inte riksdagen ha möjlighel all la slällning lill förslagen innan de har verkställts?

Sä småningom kommer del ett uppskovsbetänkande, men då är liden redari förlideri. Möjligtvis kommer frågari all ställas uuder riksdageris prövnirig.

Det är otvivelaktigt en rad energifrågor som vi behövt la slällning till så snarl som möjligt. Det gäller t.ex. biobränslen, naturgas och effektivare energianvändning. Ulskotlsmajoritetens självsvåldiga agerande förhindrar della.

Detta att uppskjuta beslut har en lång tradition hos socialdemokraterna, och nu ansluter sig också folkparliel och moderalerna. Den 10 december 1987 - för snart två och ett halvt år sedan - hade jag anledning all här i kammaren lala om socialdemokraternas icke-politik. Jag sade dä bl.a.:

"Under hösten 1986 hette det: Vi kan icke fatta beslut nu, för vi skall avvakta den proposition som kommer i mars 1987. Våren 1987 kunde man icke fatta beslut, för den omtalade propositionen kom inte förrän i slutet av maj och kunde icke behandlas av vårriksdagen. När propositionen 1986/87; 159 äntligen kom, visade del sig all den icke innehöll någon substans som var lämpad atl falla konkreta beslul pä."

Strax före jul 1987 kunde socialdemokraterna icke falla beslul i avvaktan på att del skulle komma en ny proposition våren 1988.

1988 fattades äntligen del "oryggliga" beslutet om att kärnkraflsavvecklingen skulle påbörjas 1995 och 1996, Men del var icke ell oryggligl beslut, och socialdemokraterna hade icke lagt ned möda på all med andra lämpliga beslut förbereda och underlätta fullföljandet av detta oryggliga beslut.

I ställel pågår i dag debatl om icke förenliga beslul. Debatten handlar om kärnkraftsavveckling, icke-älvutbyggnad och icke-ökade koldioxidutsläpp. Socialdemokraternas icke-politik har uppeubarl försvårat genomförandet av dessa tre beslut, men med de rätta sakbesluten går del mycket väl att fullfölja dem alla tre - eller alla fyra, om man så vill. Vi i centern har år efter år redovisat de beslut som krävs, men socialdemokraterna har icke haft handlingskraft all falla dessa beslut, eller också har de inte velat göra det.

Socialdemokraternas icke-politik är likadan i dag som den var för fem år sedan. Den är säkert den svenska politikens allra längsta långbänk.

I betänkandet tas trots allt upp några mindre frågor Ett lilel beröm är
socialdemokraterna värda för deras ställningslagande när del gäller lands-
72 bygdens elektrifiering.

Trots atl statens energiverk i sin hemställan begärt 2,5 milj. kr för detta ändamål, nämns inte detta med en rad i propositionen. Med socialdemokraternas aktiva stöd föreslår ett enigt utskott atl riksdagen anvisar 2,5 milj. kr för främjande av landsbygdens elektrifiering. Detta är bra, även om det bara är en del av del femårsprogram på totalt 25 milj. kr som egentligen behövs om intentionerna i tidigare riksdagsbeslut skall kunna fullföljas. Centern har för avsikt aft återkomma nästa år och hoppas atl det då åter skall vara möjligt att fatta ett förnuftigt beslut i denna fråga.

Centern har under en följd av år motionerat om ett utjämningssystem för elskallen mellan landsbygden och tätort för alt på så säll skapa elt mer lika pris och en mer lika konkurrens. Statens energiverk har under ett flertal år utrett frågan ulan atl komma lill något resultat. Vi i centern anser att detta är en angelägen fråga och i reservation nr 1 föreslår vi att riksdagen skall begära ett konkret förslag från regeringen enligt de riktlinjer som anges i vår motion.

I reservation nr 2 pläderar vpk och mp för särskilda tariffer för Vattenfalls industrikunder Vi i centern anser alt den mest angelägna åtgärden just nu är att utforma nedsättningsregler för deri eriergiintensiva industrin på ell sådanl sätt atl del blir ekonomiskt iritressanl för iridustriu atl investera i effektivare eriergiariväridning. Detta säger vi också i ett särskilt yttrande.

Centern anser det också angeläget all Vattenfalls verksamhet får en bättre regional spridning och menar all förutsättningarna för att flytta delar av Vattenfalls huvudkontor till Västernorrland bör utredas.

Centern biträder anslaget lill lAEA, men betonar i ett särskilt yttrande alt IAEAS:s verksamhet helt bör inriktas på atl förhindra kärnvapenspridning och på kontroll av säkerheten pä kärnkraftverken. Vi menar atl Sverige bör arbela för detta inom FN.

Herr talman! I betänkandet behandlas också en rad otvistiga anslagsäskanden som elt enigt utskott ställer sig bakom. Jag skall irite krårigla till till-varori i kammareri, utau eribart yrka bifall lill reservationerria rir 1 och 3.

Jag avslår från del yrkande som jag anser vara rätt all framställa, nämligeri att riksdagen finge möjlighet alt pröva de förslag om uppskov som utskottet har beslutat om. Jag ställer inte ett sådant yrkande, men jag anser att det hade varit ytterst angeläget att få framställa def. Då hade tågordningeri när det gäller behandlingen blivit den rätta.

Det kan inte vara rimligt all utskottet skjuter upp ärendet och inte ger riksdageri eri chans alt la ställning till om man vill pröva dessa vikliga frågor eller inte.

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Vissa energifrågor

Anf. 49 ROLF L NILSON (vpk):

Herr lalman! Jag delar Ivar Franzéns beskrivning av de historiska förhållandena och hans synpunkter på beslutet att uppskjuta de viktiga energipoliliska ärendena till hösten. Jag skall sedan gå över lill att säga något om betänkandet, och jag skall fatta mig kort.

Det finns en flerpartimotion som behandlas i betänkandet, N444, där Annika Åhnberg från vpk är medmolionär Den handlar om främjande av landsbygdens elektrifiering och bygger på den rimliga principeri att tillgång till el är en social rättighet, åtminstone när det gäller permanent boende. Det

6 Riksdagens protokod 1989190:115

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Vissa energifrågor

finns ett lilel anlal hushåll som ännu i dag, år 1990, saknar el. Motionärerna anser - jag delar deras uppfattning - atl staten skall bidra med medel för deras elektrifiering. Som Ivar Franzén framhöll har utskottet enats om att anslå 2,5 milj. kr lill ändamålet. Del är bra. Del är elt steg framåt.

Alt vi fråri vpks sida inte har någon reservation innebär inte att vi ger upp vår målsättning, ulan atl vi avser atl återkomma med våra krav i motioner senare.

Miljöpartiet har i en motion förordat att Vallenfall skall pröva nya tariff-system för sina industrikunder Syftet skall i första hand vara att uppmuntra hushållning med el. Del resonemang man för liknar de resonemang som vpk har fört i andra sammanhang, i form av krav på s.k. Ivåprissystem. Detta har fåll mig alt ansluta mig till miljöpartiels reservation.

Jag vill också betona alt jag delar den skepsis mot betydande delar av IAEA;s verksamhet som kommer lill uttryck i elt särskilt yttrande från Roland Larssori och Kjell Ericssori, ceriterpartiet. Jag är dock irite beredd atf som miljöpartiet avstyrka arislaget till verksamheteri.

Med det anförda vill jag yrka bifall till reservafion nr 2.

AnL 50 LOUI BERNAL (mp);

Herr talman! Inledningsvis måste jag konstatera atf regeringeris handläggning av energifrågorna i dag, liksom alltsedan 1982, präglas av handlingsförlamning.

Uppdraget att förnya energisystemet, förbereda kärnkraftsavvecklingeri och satsa pä eriergihushållriirig har helt försummats. I stort sett har precis det skelt som marknadskrafterna och induslrielablissemangel har velat, nämligen atl olja ersätts med kärnkraft samtidigt som billig olja, kol och el förhindrar introduktion av inhemsk förnybar energi - solvärme, biobränslen och vindenergi.

Etablissemanget kan nämligen bara acceptera storskaliga tekniska lösningar som det kan kontrollera och tjäria pengar på. Satsningen på energihushållande har också försummats. Vid den reala utformningen av energipolitiken har regeringen praktiskt taget helt gått i etablissemangets ledband.

Genom sin verbala framtoning har regeringen dock sökt ge intryck av handlingskraft och engagemang, som då Ingvar Carlsson yttrade "kärnkraften hör inte hemma i ett civiliserat samhälle", eller när Birgitta Dahl säger all Sverige i framtiden måsle klara sig med hälften så myckel eriergi som i dag.

Många kämkraflsmotslåridare såväl iriom som utom socialdemokratin har glatt sig åt sådana uttalanden och tolkat dem som tecken på elt nytänkaride. I handling ger man dock hell andra signaler. Man drog iri kommuriernas eriergirådgivare. Mari försummade all höja oljepriset 1986. då olja började konkurrera ut satsningen på bioenergi. Man försummar i dag all genomföra den allra enklaste och mest effektiva satsningen på inhemsk förnybar energi, nämligen atl göra den momsbefriad.

Samtidigt påstår man utan skymt till bevis atl de fyra kraven - påbörjad kärnkraftsavveckling, frysta koldioxidutsläpp, ingen älvulbyggnad och bibehållen sysselsällning inte skulle gå att förena om kärnkraflsavvecklingen skulle börja 1995. För all dölja sill svek i energifrågan går man ul och vill

diskutera koldioxidlaket ulan att ha kommit med några egria förslag om hur koldioxidmälet skall genomföras.

I budgetpropositionen kommer man i stället med förslag till utbyggnad av fossileldade anläggningar som i ett slag skulle öka koldioxidutsläppen med över 10 %, ulan atl ens kommentera eller diskutera problemet. Denna proposition för inte på någon punkt energifrågorna framåt mol en positiv ulveckling, ulan garanterar i slället att även budgetåret 1990/91 kommer att präglas av samma "icke-politik" som 1980-talel. Förevändningen är all man avvaktar nya utredningar och den socialdemokratiska partikongressen. Utredningarna behärskas som vanligt av etablissemangets enögda syn på energifrågorna. Del gäller i hög grad de båda senaste. Energiverkets avvecklingsutredning och El 90, som är fantasilösa pappersprodukter som ulgår ifrån all varje kWh elenergi måsle ersättas med en annan kWh el.

Enbart detta visar aft socialdemokratins ambitioner alt vara ett miljöparti är bedrägeri och tomt prat. Det är hög tid att de socialdemokrater som haft elt äkta miljöengagemang inser atl del är dags alt byta parti.

Under tiden får vi i riksdagen nöja oss med att behandla energifrågorna på ett "snultifieral" säll. Dagens betänkande är en sådan snutt, som dock ingalunda är betydelselös. Den ger oss i miljöpartiet tillfälle all deklarera vad en sund energipolitik kräver på vissa detaljområden.

Trots atl miljöpartiet de gröna har sina starkaste fäslen i storstäderna har vi ett myckel starkt engagemang för atl "Hela Sverige skall leva". Vi menar alt della irite är fråga orii en undersiödspolilik gentemot glesbygden. Det gäller att få en utveckling lill stånd som minskar överhettning och trängsel i storstadsområdena och garanterar en positiv ulveckling på landsbygden. Därför är det naturligt för oss alt ansluta oss lill reservationerna 1 och 3, där vi dels vill satsa mer på landsbygdens elektrifiering, dels minska överhettningen i Stockholmsområdet genom alt utlokalisera vissa delar av Vallenfall till Sundsvall. De avdelningar som arbetar med vattenkraft och högspän-ningsnät skulle det exempelvis vara lämpligt att lokalisera "milt i Sverige".

Vi konstaterar med beklagande att vi tvingas reservera oss fill förmån för mofion N486 i vilkeri man yrkar på en ny form av taxesättning från Valteri-falls sida, som inspirerar de tunga elkrävande industrierna alt förbättra sin energihushållning. Vi har här åter elt bevis på atl socialdemokratin är ointresserad av aktiv energieffektivisering. Dess bättre finns det inget som hindrar att kraftbolagen på egen hand aktualiserar motionsidén.

Herr talman! Från miljöpartiets sida kommer vi inte all låta någol lillfälle gå förbi i denna kammare när vi kan framföra vad vi anser om kärnenergin i dess båda former, bomber och reaktorer Denna teknik är del värsta hotet mot mänsklighetens överlevnad. I och med att det allra värsta kärnvapenho-tel tack vare avspänningspoliliken tycks vara på väg att mildras är det dags atl avveckla hela denna teknik. Den schizofrena idé som en gång präglades genom president Eisenhowers "Atoms for peace", nämligen att man samlidigl skulle främja den ena och förhindra den andra formen av kärnenergi, ledde till skapandet av lAEA.

Del är hög tid att göra upp med denna ofruktbara idé. När del gäller alt förhindra kärnvapenspridning är lAEA en tandlös papperstiger Dess värre kanske man däremot kan nå viss framgång i sin strävan atl främja den s.k.

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Vissa energifrågor

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Vissa energifrågor

fredliga kärnkraften. Detta betraktar vi i miljöpartiet som en omoralisk verksamhet som lill varje pris bör förhindras. Del torde inte finnas något kraftfullare sätt all protestera mot IAEA;s nuvarande verksamhet än atl dra in anslagen lill organisationen och samtidigt i FN arbeta för att den förändras till en organisation som arbetar mot kärnenergi i alla dess former. Herr talman! Jag yrkar bifall lill reservationerna 1, 2, 3 och 4.

AnL 51 ÅKE WICTORSSON (s);

Herr talman! Jag ber alt få yrka bifall till hemställan i näringsutskottets betänkande 25 pä samtliga punkter och avslag på reservationerna. Därutöver vill jag göra några korta kommentarer med anledning av Ivar Franzéns inlägg.

Frågan om uppskov med behandlingen av motioner har hanterats och kommer att hanteras pä det sätt som förutsätts i de bestämmelser som reglerar riksdagens arbete. Del finns alltså inget skäl alt ifrågasätta denna hante-ririg.

Jag kan delvis hälla med om del som sades om världens längsta långbänk. Men, Ivar Franzén, jag vill bara peka på alt denna långbänk har åtminstone ett par av sina ben mycket långt tillbaka i tiden. Vad är långbänken annat än en beskrivning av den myckel siarka splittring som finns i del svenska samhället när det gäller hanteringen av energipolitikeri i framtideri. Tyvärr upplever jag atl splittringen tilltar snarare än avlar Del är del som är den reella bakgrunden lill att det möter betydande svårigheter att skapa en energipolitik, som är sammarihängande och som har majoritet i Sveriges riksdag. Detta är skälet lill de kontakter och de överläggningar som slatsminislern nu inbjuder lill i syfte alt man skall kunna skapa en majoritet i Sveriges riksdag, som gör del möjligl atl ta itu med de mer konkreta åtgärder som blir aktuella ju närmare man kommer del ögonblick då kärnkraften skall börja avvecklas. Det må väl även vara en kommentar till Loui Bernal. Det är alltså inte på del sätt som han påstod, nämligen atl vi skulle avvakta utredningar och partikongresser Denna inbjudan till överläggningar har ju redan gått ul, och förhoppningen är självfallet atl man skall kunna skapa elt underlag här i riksdagen för en regeringspolitik.

Man kan, om man så vill, konstalera alt del i icke obetydlig utsträckning har varit svårigheter att formulera denna politik, och della kan naturligtvis karakteriseras som en icke-politik. Jag lycker atl del finns ett visst fog för detta påstående. Men jag hoppas samtidigt att det nu skall vara möjligt att hitta framgångsvägar så alt vi kan komma fram till konkreta ställningstaganden.

AnL 52 IVAR FRANZÉN (c):

Herr talman! Jag är väl medveten om den vanliga handläggningen av uppskovsärenden. Det är i normala fall fråga om motioner av mindre dignitet, och det saknar praktisk betydelse om de blir beharidlade under innevarande riksmöte eller nästa. Men i della fall är del, enligt centern, fråga om mycket viktiga beslut som nu skjuts framåt, vilket skapar oro ute i näringslivet. Kraflvärme, biobränslen och möjligen vindkraft är tre exempel om vilka beslul borde ha fattats för alt det skulle ha skapats elt underlag för beslut ute i

näringslivet. Stor skada åstadkoms alltså i och med detta. Då lycker jag all det är fråga om ett missbruk av denna traditionella handläggning när utskottet skjuter på detta och sedan ställer riksdagen inför ett fullbordat faktum. Del blir praktiskt taget omöjligt att la upp dessa frågor lill behandling.

Jag vill sedan säga någol till Ake Wictorsson om splittringen. Jag har flera gånger från denna talarstol sagt, och jag tror inte alt del skadar att jag upprepar det ylleriigare en gång, atl det har funnits en mycket god samstämmighet mellan centerns motioner och de tal som f.d. miljö- och energiministern höll vid olika tillfällen. Socialdemokraterna och centern tillsammans ulgör fortfarande en klar majoritet i riksdagen. Det har alltså funnits utomordentligt goda möjligheter för socialdemokraterna att få en majoritet för en lång rad mycket viktiga energibeslut som i varje fall Birgitta Dahl har bekant sig till i ord. Detta har vi från centern gång efler annan påpekat. Därmed har del funnits beslutsmöjligheter om socialdemokraterna hade velat utnyttja dem. Sanningen är ju, Åke Wictorsson, att det är splittringen inom det socialdemokratiska partiet som har varit problemet. Jag kan ha förståelse för detta. Men samtidigt kan jag inte underlåta all beklaga att detta har skapat, vilket vi båda lycks vara överens om, världens längsta politiska långbänk.

Beträffande icke-politiken vill jag säga följande. Också jag hoppas all vi kommer fram lill vettiga beslul så snabbi som möjligt. Om vi här i riksdagen vill vara med och styra energipolitikeri, vilkel jag lycker alt riksdagen har skyldighet atl göra, måste vi ganska snabbt komma fram till konkreta ställningstaganden.

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Vissa energifrågor

AnL 53 AKE WICTORSSON (s):

Herr talman! Jag vill dementera påståendet atl vi skulle ha skjutit vikliga beslul framåt i och med detta beslut i utskottet om uppskov. Om man ser på den faktiska situationen så vet vi alt det kommer att läggas fram en stor energipolitisk proposition i höst. Det pågår ett omfattande utredningsarbete. Numera vet vi också atl det fordras förhandlingar mellan de olika partierria för att det skall vara möjligl all forma en energipolitik som har majoritet i riksdagen. Om man ser delta i ett sådanl perspektiv, vill jag påslå att vi inte hade fört energipolitiken framåt genom alt dela upp den i två debatter genom att behandla årets motioner oberoende av den energipolitiska propositionen, och sedan föra nästa debatt när den energipolitiska propositionen lagts fram. Då skulle vi antagligen få en upprepning av dessa motioner Det skulle möjligen bli något annorlunda med utgångspunkt i överläggningar mellan de olika partierna. Men detta innebär inte någon försening, utan del är elt försök att praktiskt hantera en något besvärlig fråga, om man ser på den formella hariteririgen i relatiori till riksdagsarbetet och riksdagsårel så som det är upplagt. Att regeririgeri har för avsikt att lägga fram eri proposition i november bestämmer uteslutande regeringen, och det kan inte utskottet påverka.

AnL 54 IVAR FRANZÉN (c);

Herr lalman! Jag delar Åke Wictorssons uppfattning all två debatter inte löser några problem. Men det är inte heller två debatter som jag har förespråkat, ulan det är de praktiska besluten som jag har talat om. Jag menar

Prot. 1989/90:115 att det finns en rad grundläggande beslul som mycket väl hade kunnat fallas
4 maj 1990 nu. Del gäller t.ex. den fråga som har diskuterats och prövats i olika sam-

manhang elt anlal gånger under de senasle fem åren och som därmed borde
° vara fullt utredd, nämligen frågan om lika beskattning av bränslen oavsett

område

P om de används för värme eller elproduktion. Självfallel hade ell sådanl be-

slut gell myckel klara riktlinjer lill såväl kraflinduslrin som de kommuner som vill salsa på kraflvärme, likaså lill dem som avser att satsa på biobränslen. Ett sådant grundläggande beslut skulle ha varit något av en förlösning för väldigt myckel på energiområdet. Del är sådanl som har skjutils framåt år efler år Därmed har riksdagen i sak avhänt sig styrningen av svensk energipolitik. Varje månad, varje år som går på detta sätt gör del svårare att föra in energipolitiken i rätta fåror och desto dyrare blir del atl ställa om vårt energisystem. Jag beklagar della ur de svenska energikonsumenternas synpunkl. Det är de som får lida och bära kostnaderna för socialdemokraternas icke-politik.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 9 maj.)

10 § Vissa anslag inom industridepartementets område

Föredrogs näringsutskoltets betänkande 1989/90;NU28 Vissa anslag inom industridepartementets område (prop.

1989/90:100 delvis och 1989/90:115 delvis).

AnL 55 KARIN FALKMER (m):

Herr talman! Som en tribut till det vackra vårvädret och med hänsyn till herrarnas vårkänslor skall jag begränsa mig till atl yrka bifall lill reservationerna 1 och 2.

AnL 56 LOUI BERNAL (mp);

Herr lalman! Apropå vårvädret: Göta kanal är en av Sveriges riksklenoder Den har ett kulturhistoriskt värde. Den betydelse den har ur luristsynpunkt och för semeslerrekrealion kan knappast överskattas. På sikt, allteftersom energipriserna stiger och de fossila bränslena elimineras, kan Göta kanal ätervirina en viss betydelse för transporter För det finns inte något mera energisnålt transporlsätl för bulkvaror än fartygstransport.

Det är helt rimligt att svenska staten har del övergripande ansvaret för kanalen. Men vad vi från miljöpartiet ifrågasätter är om domänverket är rätt huvudman. Domänverket bör specialisera sig på sina uppgifler att förvalta statens skogar och jordbruk.

Miljöparliet har därför föreslagit atl kanalen skulle överföras till en statlig
stiftelse, där alla de viktiga intressenterna i Göta kanal är företrådda. Do
mänverket är en sådan intressen. Berörda län, turistorganisationer, riks
antikvarieämbetet, transportrådel - delegationen för transporthushållning
78 enligt miljöpartiets terminologi - är andra lämpliga intressenter i stiftelsen.

Vi är övertygade om att en sådan breddning av ansvaret för Göta kanal skulle vara värdefull för kanalens vidare ulveckling.

I det här betänkandet fas också upp frågan om Ingenjörsvetenskapsakade-mieri, IVA, speciellt IVAs aktivitet på eriergiområdet. Miljöpartiets uppfallriing är alt de lärda akademierna skall vara ett uttryck för Sveriges samlade vetenskapliga och kulturella standard.

Vi ser allvarligl på att IVA bedriver en alltmer enkelriktad och rabiat propaganda i energifrågan, som huvudsakligen går ut på atl välfärd kräver mer elenergi, och att kärnkraften därför bör bibehållas eftersom den är "det tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt bästa allernativet för elproduktion". Så heter det i IVAs nyligen publicerade "Sju teser från IVA om vår framlida elförsörjning".

IVA driver en vulgärpropaganda som riktar sig mol folkomröstningsresultatet och mot riksdagens beslut rörande kärnkraften. Det är eft ignorant agerande, meri värre ändå; Akademien nonchalerar totalt de fruktansvärda mänskliga och miljömässiga korisekveriserna av kärnenergin. Rör dokumenteringen från Hiroshima, urangruvorna, Harrisburg, Windscale akademien i ryggen över huvud taget?

Att försvara en teknik som leder lill sådana resultat som rapporteras från Viirysslarid och Ukraina är hell obegripligt. Del måste röra sig om total känslolöshet eller total okunnighet.

Inser inte akademien, som skall representera landets främsta tekniska kunnande och tilltro fill teknikutvecklingen, att teknisk kreativitet ger oss en mängd optioner när det gäller aft minska elanvändningen och öka energief-fektivileten? Det finns definitivt skäl till atf riksdagen framhåller att ett nytänkande i energifrågan inom IVA är nödvändigt, om akademin skall kunna behålla något av sitt förtroende som en objektiv företrädare för svensk teknikutveckling.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 3 och 4,

Prot. 1989/90:115 4 maj 1990

Vissa anslag inom

industridepartementets

område

AnL 57 RUNE JONSSON (s);

Herr lalman! Mot bakgrund av vad Karin Falkmer sade yrkar jag avslag på reservationerna 1 och 2.

Loui Bernals inlägg skall jag beröra något. I reservafion 3 föreslår miljöpartiet alt eri statlig stiftelse bildas för att sköta Göta kanals verksamhet. Vi anser atl domänverket med den organisation man har sköler sitt uppdrag på ett bra sätt. Samtidigt är det naturligtvis vikfigt atf alla som har en känsla för kanalen hjälper till så aft kanalen kan fungera på bästa möjliga sätt. Jag yrkar därför avslag på reservation 3.

Till sist begär miljöparliet i reservation 4 att IVA, Ingenjörsvetenskaps-akademien, inte skall få göra uttalanden i värderingsfrågor som kan tolkas som stöd för en viss åsiktsriktning- detta mot bakgrund av vad Loui Bernal har sagt. Den fråga man pekar på är IVAs ställningstagande i energifrågan.

Vi menar från utskottsmajoriletens sida atl det faktumet atl IVA tilldelas medel från staten infe iririebär aft IVA irite fritt skulle få yttra sig och ha åsikter i olika frågor. Akademieu är eri oberoende organisation som har full frihet att uttrycka sig och ha uppfattningar i olika frågor

Del måsle understrykas alt det är självklart att IVA i likhet med andra

prot. 1989/90:115 jämförbara akademier skall vara en av olika intressen obunden organisation.
4 maj 1990 Upplysningsvis kan jag säga atl staten svarar för ca 10 % av IVAs kostnader

Herr talman! Jag yrkar bifall lill utskottets förslag och avslag på reserva-
Vissa anslag inom tionen
industridepartementets
område Överläggningen var härmed avslutad,

(Beslul skulle fattas den 9 maj.)

11 § Beslut om fortsatt ärendebehandling onsdagen den 9 maj

Kammaren beslöt alt ärendebehandlingen skulle fortsättas vid arbetsplenum onsdagen den 9 maj.

12 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades Motionerna med anledning av prop. 1989/90:144 Räntebidrag och bostadsbidrag för år

1991, m.m. 1989/90:Bo62 av Knut Billing m.fl. (m) 1989/90:Bo63 av Agne Hansson m.fl. (c) 1989/90:Bo64 av Erling Bager m.fl. (fp) 1989/90:Bo65 av Kjell Dahlström m.fl. (mp) 1989/90:Bo66 av Karin Wegestål (s) 1989/90;Bo67 av Lars Werner m.fl. (vpk) 1989/90;Bo68 av Knut Billing m.fl. (m) 1989/90;Bo69 av Ragnhild Pohanka (mp)

Konsliluliorisulskotlels betänkande 1989/90:KU38 Allmänna val

Finansutskottets betänkanden

1989/90:FiU27 Riksbankens förvaltning år 1989

1989/90;FiU34 Tilläggsbudget II inom finansdepartementets område

1989/90:FiU35 Tilläggsbudget II inom civildepartementets område

Justilieutskoltels betänkande

1989/90:JuU30 Beslag och kvarstad i interriationella förhållanden, m.m.

Lagutskottets betänkariden

1989/90:LU28 Översyn av lagen om ekonomiska föreningar 1989/90:LU29 Skadeståndsansvaret vid atom- och oljeskador 1989/90;LU30 Vissa försäkringsfrågor 1989/90:LU31 Patenlrätlsliga ftågor

1989/90;LU40 Ändring i 1980 års fördrag om intemalionell järnvägstrafik
80 (COTIF)

Trafikutskottets betänkande Prot. 1989/90:115

1989/90:TU23 Undersöknirig av olyckor 4 maj 1990

Jordbruksutskollets betänkande 1989/90;JoU9 Bioteknik

13 § Anmälan om frågor

Anmäldes atl följande frågor framställts den 3 maj

1989/90:581 av Bo Hammar (vpk) till justitieministern om kommunarrest:

Del är ytterst sällsynt i värt land atl en domstol använder sig av den lag-prövningsrätt som finns enligt regeringsformens 11 kap. 14 §. Nu har del emellertid hänt. Hovrätten över Skåne och Blekinge anser alt regeringen genom sill beslul om kommunarrest för elt antal kurder gett utlänningslagen en tolkning som uppenbarligen strider mot regeringsformen.

Mol denna bakgrund vill jag fråga justitieministem:

Vilka ålgärder avser regeringen vidta med anledning av hovrättens utslag i fråga om kommunarresten?

1989/90:582 av Berdh Eriksson (vpk) till jordbruksmiriisterri om lantbruksstyrelsens handläggning av vissa bidragsärenderi till reriägare:

Enligt 61 § rennäringsförordriirigeri kan bidrag utgå bl.a. vid skadeförebyggande åtgärder (nödutfodring).

Lantbruksstyrelsen är den myndighet som handlägger dessa ärenden. Och enligt LSPS 1986:33 är det samebyn genom dess styrelse som i dessa ärenden är skaderegislreringsenhet för renägarna. Samebyn skall till myndigheten ange samebyns totala renanlal.

Lanlbruksslyrelsen nöjer sig inte med de uppgifter som enligt föreskrifterna har lämnats ulan har begärt in renlärigderna av de enskilda samebymedlemmarna.

Två samebyar, Talma och Rautasvuoma, vägrar att efterfölja lantbrukssfy-relseris krav, eftersom de ariser alt det irite finns stöd för delta krav i nu gällande förordning och atl lantbruksstyrelseris krav därmed är myridighels-missbruk.

Avser jordbruksmiriisterri vidta några ålgärder i anlednirig av det nu sagda?

1989/90:583 av Barbro Westerholm (fp) till socialministern om väntetiden för rättspsykiatrisk undersökning;

Väntetiderna till rällspsykiatrisk undersökning och till vård har under
många år varit ett allvarligt problem. Nu rapporteras från Uppsalakliniken 81

Prot. 1989/90:115 att man för närvarande har oacceptabla väntetider Sommarstängning när-
4 maj 1990 mar sig dessutom. Samtidigt anser socialstyrelsen att man "ej bör fresta kri-

minalvårdsstyrelsens tålamod för mycket utan eridast i verkligt svåra fall ari-

vända häkte för uudersökriirig".

Med anledriirig av ovaristående vill jag fråga statsrådet vad regeririgen avser aff göra för atf komma fill rätta med den rådande situationen.

1989/90:584 av Anne Wibble (fp) fill industrimiriistern om det kollektiva ägaridet:

Under de senaste dagarna har industriministern talat varmt och engagerat om åtgärder för att öka det statliga och kollektiva ägandet. Staten skall bli mer akfiv som företagsägare, och det statliga ägandet i näringslivet skall öka. Def är samma formuleringar som en gårig användes i fråga om de kollektiva löntagarfonderria, riämligeri "ekoriomisk demokrati" och "demokratisering av förmögenheterna". När nu löntagarfonderna inte längre expanderar behövs enligt industriministern andra åtgärder - problemet är tydligen bara att hitta praktiska lösningar

Eriligt miri uppfattning bör utvecklingen ledas i diametralt motsatt riktning. Statens och de stora institutionernas makt och ägande bör minska och enskilda människors möjligheter aft spara och äga bör öka.

Jag vill fråga industriministern vilka förslag regeringen överväger för att öka det kollektiva ägandet och när dessa kan väntas föreläggas riksdagen.

1989/90:585 av Siw Persson (fp) till miljöministern om Brattströmmen:

Brattströmmen är skyddad enligt 2 kap. 6§ andra stycket samt 3 kap. 1, 2 och 6 §§ NRL.

Trots detta pågår arbeten som förändrar livsbetingelserna i vattendraget. Länsstyrelsen i Kopparbergs län har i efterhand givit tillstånd fill ingreppen. Naturvårdsverket har överklagat länsstyrelsens beslut till regeringen.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga miljöministern:

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta med anledriing av de ingrepp som ovan refererats?

den 4 maj

1989/90:586 av Göthe Knutson (m) fill justitieministern om straffverkställighet:

Eft nytt häpnadsväckande fall av permissionsgivning vid en kriminalvårdsanstalt avslöjades på tisdagen av Sveriska Dagbladet. En intern vid Svart-sjöanstalfen, dömd för bedrägerier och dopingbrott till ett år och tre månaders fängelse, har beviljats permission för en veckolång "affärsresa" till Mar-bella i Spanien,

Enligt uppgift företog han resan med förfalskat pass som kan ha tjänat

till aff underlätta misstänkt brottslighet även under Spanienresan. Internen

82 misstänks nu för grova bokföriugsbrotf och skattebedrägerier begårigna un-

der permissioner och frigång. Han sitter nu häktad, vilket tycks vara det Prot. 1989/90:115 första tillfället under strafftiden då brottslirigeris rörelsefrihet begrärisafs. 4 maj 1990 Variligeri har häri rört sig utanför anstalten.

En straffverkställighet som består i daglig frigång samt extrapermission för en veckolång "affärsresa" fill ett Medelhavsland synes märklig.

Avser justitieministern atf vidta ålgärder i syfte att göra fängelsestraff mera relevanta?

1989/90:587 av Maggi Mikaelsson (vpk) till kommunikationsministern om städningen på SJ:s tåg och stationer:

Sedan ett år sköts städningen inom SJ av SJ Städ. Under detta år har städ-verksamheten skurits ned kraftigt. Upphandlingen av städtjänsterna sker centralt på så sätt alt de olika affärsområdena inom SJ köper städtid av SJ Städ.

Deri miriskade städtideri har medfört både smutsigare tåg och järuvägssfa-tioner, liksom ökade arbetsskador för personalen. I t.ex. Falköping har sfäd-personaleri halverats - meri städområdet är detsamma.

Kritik mot det nya systemet kommer både från städpersonalen och från tågresenärerna.

Avser kommunikatiorismiriisterri vidla åtgärder för att förhiridra atl SJ:s persorialpolitik åsamkar personalen arbetsskador samt för att järnvägsstationerna också i fortsättningen kan hållas rena?

1989/90:588 av Marianne Jönsson (c) till kommuriikationsministern om driftsbidraget till det enskilda vägnätet:

Statsbidragen fill def enskilda vägnätet skall kraftigt skäras ner vad gäller drifteri för 1991. Detta kommer för kommuuerria i Kalmar läri, såväl som för alla andra kommuner, att få mycket stora negativa konsekvenser

Min fråga fill kommunikafionsministern blir:

Är det förenligt med riksdagens intentioner atf sänka driflsbidraget till del enskilda vägnätet?

14 § Kammaren åtskildes kl. 15.08. In fidem

TOM T:SON THYBLAD

IGunborg Apelgren

Prot. 1989/90:115

4 maj 1990 Innehållsförteckning

Fredagen den 4 maj

1 § Anmälan om kompletteringsval till justitieutskottel................................... ...... 1

2 § Justering av protokoll................................................................................ ...... 1

3 § Hänvisning av ärenden till utskott............................................................. ...... 1

4§ Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats den 3

maj.................................................................................................................. 1

Utbildningsutskottets betänkande UbU12...................................................... 2

Utbildningsutskottets betänkande UbU13...................................................... 3

Utbildningsutskoftets betänkande UbU14...................................................... 4

Utbildningsutskottets betänkande UbU15...................................................... 4

Utbildriirigsutskoltets betänkande UbU16...................................................... 6

Utbildningsutskottets betänkande UbU28...................................................... 6

Jordbruksutskottefs betänkande JoU16......................................................... 7

5 § Arbetsmarknadspolitiken, m.m.................................................................. 10

Arbetsmarknadsutskottets betänkande AUll

Arbetsmarknadsutskottets betänkande AU12

Arbetsmarknadsutskottets betärikaride AU23

Deban

Sorija Rembo (m)

Elver Jonssori (fp)

Börje Hörnlund (c)

Karl-Erik Persson (vpk)

Anna Horn af Rantzien (mp)

Lahja Exner (s)

Arbetsmarknadsminister Mona Sahlin

Charlotte Branling (fp)

Kersti Johansson (c)

Ragnhild Pohanka (mp)

Beslut.............................................................................................................. 50

Arbetsmarknadsutskottets betänkande AUll.................................................. 50

Arbetsmarknadsutskottets betänkande AU12................................................ 53

Arbelsmarknadsutskotlels betänkande AU23................................................. 54

6§ Beslul om uppskjuten votering................................................................... 55

7§ Tilläggsanslag för regionalpolitiska insatser m.m....................................... 55

Arbetsmarknadsutskottets betänkande AU27

Debatt

Sonja Rembo (m)

Elver Jonsson (fp)

Göran Engström (c)

Bo Nilsson (s)

Beslul skulle fattas den 9 maj

8§ Etableringskontroll m.m.................................... 63 Prot. 1989/90:115

Näringsutskoltets betänkande NU7 4 maj 1990

Debatt

Karin Falkmer (m)

Gudrun Norberg (fp)

Per-Ola Eriksson (c)

Rolf L Nilson (vpk)

Loui Bernal (mp)

Åke Wictorsson (s)

Beslut skulle fattas den 9 maj

9 § Vissa energifrågor 71

Näringsutskoftets betänkande NU25

Debaft

Ivar Franzén (c)

Rolf L Nilson (vpk)

Loui Bernal (mp)

Åke Wictorsson (s)

Beslut skulle fattas den 9 maj

10.................................................................... § Vissa anslag inom industridepartementets område 78

Näringsutskoftets betänkande NU28

Debatt

Karin Falkmer (m)

Loui Bernal (mp)

Rune Jonsson (s)

Beslut skulle fattqs den 9 maj

11 § Beslut om fortsatt ärendebehandling onsdagen den 9 maj 80

12 § Bordläggning ..,,,,,,,............ , ,...................... 80

13 § Anmälan om frågor

1989/90:581 av Bo Hammar (vpk) om kommunarrest.. 81

1989/90:582 av Berith Eriksson (vpk) om lantbruksstyrelsens

handläggning av vissa bidragsärenden till renägare.... 81

1989/90:583 av Barbro Westerholm (fp) om väntetiden för

rättspsykiatrisk undersökning . . , , ,....................... 81

1989/90:584 av Anne Wibble (fp) om det kollektiva ägandet. . 82

1989/90:585 av Siw Persson (fp) om Bratfströmmen.. 82

1989/90:586 av Göthe Knutson (m) om straffverkställighet... 82 1989/90:587 av Maggi Mikaelsson (vpk) om städningen på SJ:s

tåg och stafioner .,,.,,.............. ,......................... 83

1989/90:588 av Marianne Jönsson (c) pm driftsbidraget till det

enskilda vägnätet....,,.......................................... 83