Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1989/90:109

Onsdagen den 25 april

Kl. 9.00-16.59

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 19 april.

2 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades Motionerna

1989/90;A123 lill arbetsmarknadsutskottet 1989/90;Bo56-Bo61 till bostadsutskottet

3 § Förnyad bordläggning

Föredrogs men bordlades åter Finansutskottets betänkande '1989/90;FiU15 Försvarsutskottets betänkanden 1989/90:FöU6 och FöU7 KulturutskoUets betänkanden 1989/90:KrU17-KrU21

4 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats den 19 april

Företogs lill avgörande finansutskottets betänkande 1989/90;FiU14, skatleutskottets betänkande 1989/90;SkU27, trafikutskoftets belänkande 1989/90:TU22 saml bostadsutskottets betänkanden 1989/90;BoU12 och B0UI6 (beträffande debatten i dessa ärenden, se prot. 105).

Finansutskottets betänkande FiU14

Mom. 1 (lån till Göteborgs och Malmö kommuner)

I voteringen om kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen avgavs 19 röster för reservation 2 av Carl Frick och Maggi Mikaelsson och 19 röster för del av Jan Strömdahl under överläggningen framställda yrkandet. 267 ledamöter avstod frän alt rösta.

1 Riksdagens protokoU 1989/90:109

Prot. 1989/90:109 5§ Meddelande om samlad votering

25 april 1990

Anslag till polisväsendet

Talmannen meddelade att justitieutskottets betänkanden JuU27 och JuU28, arbetsmarknadsulskotlets betänkande AU18 samt bostadsutskottets betänkanden BoU17 och BoU15 skulle avgöras i ell sammanhang efter avslutad debatl.

6 § Anslag till polisväsendet

Föredrogs justitieulskollels betänkande 1989/90:JuU27 Anslag till polisväsendet (prop. 1989/90:100 delvis)

AnL 1 BRITTA BJELLE (fp);

Herr lalman! Justilieutskoltets betänkande nr 27, som vi nu skall behandla, berör anslag lill polisväsendet. I budgetpropositionen föreslås att polisväsendet tillförs i runda tal 8 miljarder kronor Den fråga man måste ställa sig är om poliseri får tillräckligt med resurser eller om deu på gruud av brist på resurser har svårt att fullgöra sin uppgift.

Det är polisens 118 lokala polismyndigheter som utgör basen i polisväsen-del. Totalt har de tillsammans 24 000 tjänster, varav 16 600 polistjänster.

Från olika håll, inte minsl från polisen själv, har hävdals att polisen som myndighet har svårigheter atl fullgöra sina uppgifter Bakgrunderi till polisens problem är bl.a. den ständigt stigande brottsligheten. Under 1980-lalel har antalet anmälda brott ökat med över 17 % och är nu uppe i över 1 miljon. Om vi ser på enskilda brottstyper, visar del sig att brott mol liv och hälsa har ökat med 51 % och egendomsbrott med 25 %.

Alla bedömningar och all statistik pekar pä en fortsatt konstant ökning av brottsligheten med 2 % per år Den s.k. uppklarningsprocenlen ligger sedan många år på en oacceptabelt låg nivå och visar dessutom tecken på atl ylleriigare utvecklas negativt. Antalet inkomna ärenden pä kriminalavdelningarna ökar på lång sikl samtidigt som balanserna av brott med kända gärningsmän i realiteten växer I t.ex. Stockholm visar det sig alt 90 % av egendomsbrotten aldrig klaras upp.

När det gäller Irafikövervakningen har polisen gjort indragningar på grund äv resursbrist. Effekten har blivit elt antal döda och skadade. Experter och irafikforskare menar alt det finns ett samband mellan minskad trafikövervakning och ökat antal olyckor.

Brottsligheten ökar, trafiken ökar och kraven i övrigt på polisen ökar Men den fråga man måste ställa sig är: Löses dessa problem med mer pengar? 1 rapporten Polis 90 framhåller rikspolisstyrelsen att problemen inom myndigheten är av mer grundläggande natur än enbarl en brist på pengar

Utöver rikspolisstyrelsens egen analys pekar åtskilliga brottforskare på atl problemet med deri svenska brottslighetens nivå inte i första hand löses genom fler poliser Brottsnivån och det låga antalet uppklarade brott har väsentligt mer komplicerade orsaker än enbart antalet poliser

Mot bakgrund av den här genomgången har vi i folkpartiet inte väckt nä-

gon särskild motion om utökade resurser i form av pengar till.polisen. Regeringen har aviserat att den nu i vär skall presentera en polisproposition. Förhoppningsvis kommer propositionen atl ge den vägledning som nu behövs för polisen. I varje fall är det vår avsikt alt då mera ingående diskutera polisens verksamhet.

Till detta belänkande har vi enbart en reservation. Det är reservation nr 8 som handlar om irafikövervakningen. I reservationen pekar vi på det angelägna i att få till stånd en bättre efterlevnad av haslighelsreglerna. Vi efterlyser fler punktinsatser vid olika tider och på olika ställen. Vi menar också att polisen i större utsträckning måste uppträda synligt. Synlig polis ökar regelefterlevnaden och dämpar hasligheterna.

Utskottet tillstyrkte förra året en försöksverksamhet med automatisk och dold haslighetsövervakning. Vi i folkpartiet motsatte oss detta bl.a. av rättssäkerhetsskäl. Verksamheten bygger i princip på att utredningen utförs som om strikt ansvar förelåg för bilägaren. Vi tycker inte atl detta är en bra ordning. Vi vill i stället att polisen skall utveckla sin verksamhet kring synlighet. Mot den bakgrunden yrkar jag bifall till reservation nr 8.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Anslag lid polisväsendet

AnL 2 JERRY MARTINGER (m);

Herr talman! Frågan om polisens resurser har under de senaste åren varit föremål för en livlig debatt. Alltsedan socialdemokraterna återkom lill regeringsmaklen 1982 har en successiv nedrustning av polisresurserna ägt rum. Della har skelt samtidigt som vi har haft en kraftig ökning av brottsligheten.

Antagningen av nya aspiranter till polishögskolan, som utgör själva grunden för polisväsendets organisation, har minskat kraftigt under 1980-talet. Från alt ha legal på 600-800 aspiranter per år under den borgerliga regeringsperioden 1976-1982 sjönk antagningssiffran för några år sedan så lågt, att den under två år t.o.m. var nere i 150.

Den förda politiken har tillfogat polisorganisationen slora skador Även om regeringen nu äntligen har insett atl antalet aspiranter måste öka, får vi sannolikt dras med sviterna efter del här dumdristiga nedrustningsexperimentet under hela den resterande delen av delta århundrade.

Det är visserligen väsentligt alt kriminalpolitiken sträcker sig över en mängd olika fält såsom skola, socialtjänst, sjukvård, bostadspolitik och familjepolitik. Men tyngdpunkten i samhällets resursmåssiga insatser måsle ändå ligga på polisen, i syfte atl fortlöpande garantera medborgarna alt deras berättigade krav på säkerhet lill liv och egendom uppfylls och att den allmänna ordningen upprätthålls.

Den allmänna inriktningen av kriminalpolitiken måste vara atl staten skall ha som en av sina främsta uppgifter all skydda medborgarna mot brott. Statens viktigaste verktyg för att kunna utföra den uppgiften är en effektiv polisorganisation.

Om inte polisen har tillgång till tillräckliga resurser riskerar vi alt få en utveckling som leder till all medborgarna tar till oacceptabla medel för att skydda sig eller tar lagen i egna händer för atl beivra brottsligheten.

Ett tecken på att polisens resurser är alltför underdimensionerade för att klara ett modernt och utvecklat samhälles krav på ordning och säkerhet är

Prot. 1989/90:109 svacka under ytterligare några år innan det råder någorlunda balans mellan
25 april 1990 efterfrågan och tillgång på poliser.

Antalet vakanser i Stockholm är stort. Men det gäller också på andra orter
"8 ' i vårt land. Många av dessa vakanser har uppkommit bl.a. genom delpensio-

po tsvasen e neringar tjänstledigheter och liknande. Dessa vakanser får inte utannonse-

ras, och det gör atl många tjänster i verkligheten står obemannade, trots atl de är redovisade som besatta tjänster. Också antalet extra polismän som placeras ute i landet har minskat. I t.ex. mill hemlän Värmland har man inte fått någon tilldelning av extra polismän under de senaste åren. Liknande förhållanden råder på många andra platser i vårt land.

På grund av polisbrislen i Stockholm har det kommenderats in ett icke ringa anlal polismän från landsorlen till Stockholm under våren och sommaren. Della gör att förhållandena i landsorlsdislrikten blir ytterst besvärliga under sommarmånaderna. Flera av de län som drabbats av kommenderingarna är själva luristlän och har det nog så bekymmersamt all klara av arbetet i de egna distrikten under semesterlid. Frågan är därför om det är riktigt att kommendera in polismän ifrån andra distrikt, som ändå hitintills någorlunda har kunnat bemästra situationen, men som genom denna decimering kommer alt fä del mycket svårt all klara övervakningen.

Del är inte ovanligt atl det i de mindre distrikten finns bara en patrull att tillgå. Denna patrull har också oftast mycket stora områden att klara av olika ingripanden i. Jag har hört ifrån olika polisdistrikt att de ibland kommer atl få svårt att få ihop personal till en enda patrull under den kommande sommaren. På della vis flyttar man problemen från elt ställe till ett aririal, vilkel jag anser vara mycket tveksamt.

Varför har det nu blivit en så besvärlig personalsituation inom polisen, och vad skall vi göra ål den?

Personalläget inom polisen har, som jag tidigare sade, varit besvärligt under många år samtidigt som broltskurvan stigit. Arbetsbelastningen på den enskilde polismannen har varit stor Delta i kombination med obekväma arbetstider och andra arbetsförhållanden har gjort atl många poliser sökt sig andra arbeten. Förvisso har nu lönerna justerats, vilket kan komma att ha en positiv effekt. Det finns också andra åtgärder som är väsentliga alt vidta, och del är de personalbefrämjande åtgärderna. Man bör också se över arbetets innehåll.

Jag tror alt det är bättre alt vidta personalbefrämjande åtgärder för t.ex. polispersonalen i Stockholm, så att den stannar kvar där, än alt kommendera in poliser från landsorlen. Det kan ju vara sådana saker som bosläder, parkeringsplatser osv. som behövs och som gör att den känner större trivsel här i Stockholm. Från centerns sida vill vi anslå 5 milj. kr. för just personalbefrämjande åtgärder

Regeringens förslag att öka intagningen av aspiranter lill 800 vid polis
högskolan är bra, men del räcker inte. Stockholmsregionens behov av för
stärkning motiverar all ytterligare aspiranter bör antas redan under inneva
rande budgetär Vi vill från centerns sida därför redan under innevarande
budgetår anslå medel för antagning av ytterligare 200 aspiranter Om man
vidtar denna åtgärd, slipper man kanske framdeles inkommenderingar av
8 polismän från landsorlen.

En annan viktig satsning som kan ske omedelbart är att frigöra polisiär personal från en del administrativa uppgifter Nya administrativa tjänster måste därför tillskapas även i distrikt där del inte finns några vakansmedel. För nästa budgetår vill vi anslå 10 milj. kr. ytterligare för detta ändamål.

Också kampen mot narkotika måsle intensifieras. Narkotikan är ett svårt samhällsproblem, som måste bekämpas i alla led - vid produktionen, vid gränserna och i brukar- och langarleden. Om man försvårar för gatulang-aren, begränsas också möjligheterna alt förse ungdomar och andra nybörjare med droger. Bekämpningen av narkotika måste med kraft ske även i prostitutionsgrupperna. Bland dessa finns många missbrukare, och här finns också de vanligaste spridningsvägarna för HIV-smitta. Det är därför viktigt atl polisen får erforderliga resurser för att kunna förebygga, uppdaga och utreda narkotikabrott. Delta bör också kunna ske i elt nära samarbete mellan polisen och tullen.

Herr talman! Slutligen vill jag något beröra trafikövervakningen. Vi vet att det behövs ytterligare insatser för att höja efterlevnaden av våra trafikregler Det har därför, inte minst under de senaste dagarna, från trafiksäkerhetsverkets chef påtalats ett stort behov av fler trafikpoliser

Jag delar denna uppfattning att det behövs fler poliser i trafiken, men det skall då vara utbildade poliser och inte några korttidsutbildade bilprovare. Det är väsentligt att vi har fulll utbildade poliser som kan klara av alla förekommande uppgifter i trafiken. I övrigt får vi återkomma till polisfrågorna i samband med behandlingen av polisproposiiionen senare i år

Herr talman! Med stöd av vad jag anfört yrkar jag bifall lill reservatio
nerna 3, 6, 7 och 9. ,

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Anslag tid polisväsendet

Anf. 4 BERITH ERIKSSON (vpk);

Herr talman! Vid 1986/87 års riksmötes behandling av anslag lill polisen fanns en motion av moderaterna om att inrätta en specialstyrka liknande den som nu föreslås. Utskottsmajorileten ställde sig då inte bakom motionsförslagel ulan förordade en förstärkning av befintliga pikelstyrkor

Det är därför någol missvisande när man nu i detta betänkande skriver atl delta förslag nära ansluter lill vad utskollet förordade i betänkande 1986/87:23 s. 20, eftersom huvudkravet att inrätta en central specialstyrka avstyrktes den gången.

I def nu aktuella betänkandet finns en lång rad reservationer som pekar på brister och behov av ytterligare medel till polisen, t.ex. för trafikövervakning och för utbildning av fler poliser Tre företrädare för de borgerliga partierna har nu varit uppe i talarstolen och förordat fler poliser

Dagligen dör människor ute på vägarna - dödsfall som kanske skulle kunna undvikas med fler trafikpoliser. Med fler kvarterspoliser skulle antalet brott i bostadsområden kanske minska och gatulangningen av narkotika försvåras.

Detta är behov och hot som är verkliga och som kan mätas i statistik. De kan avhjälpas med satsningar pä fler poliser i trafiken och i bostadsområden.

Hotet om terrorism är inte på samma sätt påtagligt. Det har inte i det här landet krävt människoliv i samma utsträckning som de nyss uppräknade reella hoten dagligen gör Dessutom finns del inget som lalar för alt ett fram-

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Anslag lid polisväsendet

lida terroristdåd utförs på ett ställe som gör det möjligt för en terroriststyrka i Stockholm att vara pä plats i lid, eller att del utförs på ett sätt som passar för elt ingripande av en sådan styrka. Mordet på vår statsminister hade knappast kunnat förhindras med en specialstyrka.

Kompetensen hos polispersonalen måste hela tiden vara hög, men del gäller polispersonal i hela landet. Det är ju inte bara i Stockholm som ett terroristdåd kan bli verklighet. De pengar som nu skall användas till alt hålla en specialstyrka i särskild beredskap i Stockholm behövs bättre lill andra arbetsuppgifter för polisen och till att hålla en viss beredskap ute i länen.

Vi yrkar därför avslag pä förslaget om en central specialstyrka.

I detta betänkande behandlas även frågor om säkerhetspolisens verksamhet. Vpk och miljöpartiet tar i en gemensam reservation upp bl.a. personalkontrollen och den del av SÄPO:s registrering som rör personer som inte är misstänkta för brott.

Vad beträffar personalkontrollen anser vi i vpk alt det borde vara en grundläggande princip i en rättsstat alt part i ett mål eller vid behandling av elt ärende vid domstol eller myndighet kan få del av beslutsunderlaget och möjlighet att yttra sig. 13 § i personkungörelsen om kommunikation med part innehåller sådana begränsningar alt regeln i praktiken aldrig har tillämpats. Inte heller i samband med atl personalkontroll ligger till grund för elt arbetsgivarbeslul i statlig tjänst förekommer kommunikation med part. I det privata näringslivet finns över huvud taget inte någon rätt till insyn.

På den offentliga arbetsmarknaden sätts kommunikalionsskyldigheten ur spel genom bestämmelserna i 14 kap. 5 § sekretesslagen, som innebär att kommunikationsskyldigheten får vika för intresset av atl sekrelessbelagd uppgift inte röjs. Detta har i praktiken inneburit alt inga uppgifter lämnas ul. Vi anser att sekretessen i sådana ärenden bör utformas så att part och dennes ombud alllid skall ha rätt atl ta del av hela beslutsunderlaget, och om det anses nödvändigt belägga detta med tystnadsplikt.

Behöver vi verkligen allt detta hemlighetsmakeri som uppenbarligen finns inom SÄPO? Om t.ex. SÄPO finner alt jag är utsatt för hot och därför registrerar mig, vill jag naturligtvis veta det. Jag vill även ta del av det som har skrivits om mig. Detsamma gäller om jag registrerats på grund av partipolitisk tillhörighet.

Jag träffade i måndags en socialdemokrat i Sundsvall som berättade att SÄPO-tjänstemannen där alltid fotograferar personer i socialdemokraternas förslamajtåg. Vi känner väl till att vpk:s demonstrationståg ständigt fotograferas, men det var första gången som jag hörde direkt av en socialdemokrat att deras låg fotograferas. Med den vetskap som vi i dag har genom Carl Lidboms granskning av SÄPO över vad man kan hitta i SÄPO;s register är det väl befogat att det tillsätts en kommission. Även detta har vi med som ett krav i vår reservation. Denna kommission skall gå igenom och gallra i SÄPO:s register, och den skall beslå av representanter från alla riksdagspartier

Herr lalman! Jag yrkar härmed bifall till reservationerna 1 och 4 och i övrigt till utskottets hemställan i betänkandet.

Anf. 5 BRITTA BJELLE (fp) replik:

Herr lalman! Berith Eriksson måste ha lyssnat dåligt till vad jag sade. Jag krävde faktiskt inte flera poliser, utan jag konstaterade i ställel alt vi väntar på den polisproposilion som regeringen skall lägga fram.

Enligt polisen finns det grundläggande problem inom den egna organisationen som behöver ses över. Polisforskningen pekar rent allmänt på att del kanske inte behövs fler poliser för atl lösa de brott som inte går att lösa i dagens läge.

För övrigt är det knappast någon idé att i dag inrätta fler polistjänster eftersom det inte finns några poliser som kan söka dessa tjänster beroende på bl.a. det som Jerry Martinger pekade på i sitt anförande, nämligen alt socialdemokraterna under en följd av år har skurit ner antalat polisulbildnings-platser

Eftersom det inte utbildas tillräckligt med poliser, finns det inte aspiranter som kan läcka de tjänster som i dag finns. Jag krävde faktiskt inte några fler poliser, Berith Eriksson.

Anf. 6 BERITH ERIKSSON (vpk) replik;

Herr talman! Nej. jag sade väl också atl det finns en lång rad reservationer som pekar pä brister och på behov av ytterligare medel. Del är alllid fråga om en prioritering. Det gäller alltid alt välja och alt välja utifrån sannolikhetskalkyler. Det var med anledning av vad jag sade sedan som jag hänvisade till de påpekanden som ni hade gjort om behoven.

AnL 7 BRITTA BJELLE (fp) replik;

Herr talman! Till Berith Eriksson vill jag bara säga all man inte skall använda svepande ordalag. Om man vill göra gällande att ett parti har en felaktig ståndpunkt, tycker jag alt man skall peka på konkreta saker. 1 delta betänkande har vi i en enda reservation som i princip handlar om trafikfrågan. 1 övrigt har vi sagt att vi vill återkomma när polispropositionen kommer. Således utgår jag ifrån att Berith Eriksson inte kan dra så långtgående slutsatser av folkpartiets politik just nu.

AnL 8 BERITH ERIKSSON (vpk) replik;

Herr talman! De slutsatser jag drar är ju att de övriga partierna tydligen anser att vi har råd med en sådan här specialstyrka, medan vi inte har råd att täcka de behov som finns i övrigt inom polisen.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Anslag tid polisväsendet

Anf. 9 INGER SCHÖRLING (mp);

Herr lalman! 1 detta betänkande föreslås alt man skall upprätta en antiter- roriststyrka i Stockholm. Denna terroriststyrka kan, som vi säger i reservation nr 1, användas i samband med lerroristaktioner av typen kapningar, ockupationer och gisslansituationer över huvud taget. En sådan central beredskapsstyrka med säpo inblandad förstärker för mig känslan av en stat i staten. Detta är inte bara olyckligt och onödigt utan också mol de demokratiska principer när det gäller insyn och påverkan som miljöpartiet eftersträvar

Vi anser att inte ens i dag kan säpo lill fullo kontrolleras av regeringen.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Anslag tdl polisväsendet

Det visar inte minst de många KU-undersökningarna. Nej, del är åtskilligt bättre att förstärka den regionala kompetensen. Därför bör satsningarna ske på utbildning och utrustning av de i länen verksamma poliserna. Det är de som behärskar den baskunskap om geografi och annat som behövs för alt man skall kunna lösa gisslansituationer, av den typ som man ansett kan bli aktuella, på elt tillfredsställande sätt. Särskilt aktuellt tycker vi atl del är alt utbildning sker av lokala krafter i regioner där kärnkraftverk och andra sårbara anläggningar är lokaliserade. Jag yrkar avslag på regeringens förslag om upprättande av en antilerrorislslyrka och bifall till reservation nr 1.

När det gäller säpo;s verksamhet anser miljöpartiet de gröna atl del för demokratins bevarande är helt nödvändigt att varje person som är registrerad av annal skäl än att misstanke om brott föreligger skall få del av de uppgifter som finns om honom eller henne. För rättsstatens trovärdighet är del också viktigt att en medborgarrältskommitté inrättas för atl gallra i de befintliga registren hos säkerhetspolisen.

För demokratins skull är det också självklart - tycker vi i miljöpartiet - atl samtliga riksdagspartier skall beredas representation i såväl rikspolisstyrelsen som säpo-kommittén. I övrigt instämmer jag i vad Berith Eriksson sade under den här punkten. Jag yrkar därmed bifall till reservation nr 4.

Miljöpartiet ser mycket allvarligt på bristande respekt för trafikreglerna, inte minsl när det gäller det som tas upp i detta betänkade om hastighelsöverträdelserna. En del bilförare har satt detta i system mer eller mindre. Det förorsakar alltför många och onödiga trafikoffer, och dessutom är det ur miljösynpunkt helt förkastligt med höga hasligheler

Vi vill därför framhålla vikten av att medel reserveras för utrustning och utbildning för automatisk trafikövervakning, så att sådan kan installeras över hela landet så snarl rättssäkerheten och tillförlitligheten är tillfredsställande utprovad i den försöksverksamhet som nu pågår Därmed yrkar jag bifall lill reservation nr 10.

När det gäller åtgärder för all komma ål den illegala invandringen via Norge vill vi poänglera vikten av atl den organisation som är utbildad för bl.a. passkontroll, dvs. tullen, får tillgång till de extra resurser som nu tilldelas polisen. Polisen i gränsdistrikten mot Norge är som vi vet alltför svagt bemannad för atl kunna avdela personal för detta ändamål. Därmed yrkar jag bifall till reservation nr 11.

Slutligen skulle jag vilja uttrycka mitt partis och min stora tillfredsställelse över atl statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, i och med regeringens förslag nu har fått medel för tre tjänster för narkolikaanalyser Detta motionerade miljöpartiet om redan 1988/89. Bättre sent än aldrig, får man väl säga här

AnL 10 ULLA-BRITT ÅBARK (s);

Herr lalman! Polisens arbete väcker alltid diskussion. Det finns mänga önskemål om vad polisen skall utföra resp. inte utföra. Vi har hört en del synpunkter här tidigare. Vi har fått lyssna lill mycket negativa saker Del positiva var Inger Schörlings lack till regeringen för atl kriminaltekniska laboratoriet får tre nya tjänster. Det gläder mig atl vi har gjort någonting som anses vara bra.

Vi behandlar således justitieutskottets betänkande om anslag till polisväsendet m.m. Till detta betänkande finns naturligtvis ett antal motioner och ett antal reservationer är knutna till betänkandet.

Innan jag går närmare in på de olika avsnitten i belänkandet vill jag yrka bifall lill utskottets förslag och avslag pä samtliga motioner och reservationer

De anslag som vi har alt ta ställning lill syftar till att stärka polisens möjligheter all fullgöra sin uppgift. Några allmänna krav på reella besparingar finns inte i vårt betänkande. Vi förutsätter atl polisen, liksom andra myndigheter, genomför rationaliseringsålgärder

Vi har i dag ca 16 600 polistjänster och ca 5 000 administrativa tjänster Det innebär atl ca 80 % av resurserna för polisverksamheten utgörs av personalkostnader

Även om vi i dag har ett förhållandevis stort anlal poliser råder det brist på poliser, främst i Storslockholmsområdet och i angränsande län.

För att möta den utveckling som skett har antagningen till polishögskolan ökat kraftigt. För innevarande budgetår uppgår antagningen till 600 aspiranter - en ökning med 240 i förhållande till föregående budgetår För budgetåret 1990/91 är förslaget 800 aspiranter-således en ökning med 200 aspiranter. Polishögskolan får dessutom 30 milj. kr

Centern föreslår att ytterligare 200 aspiranter skall antas under våren 1990, dvs. 1 000 detta år. Jag kan inte se någon fördel med detta, eftersom man vill att de skall antas i vår Del måste ske efter det alt vi har fatlat beslut i riksdagen - någon gång i juni. Den ordinarie höstanlagningen till polishögskolan sker i augusti.

Som redan nämnts får statens kriminaltekniska laboratorium medel för - både tjänster och utrustning när det gäller DN A-analyser Det får också medel för tre nya tjänster till laboratoriets funktioner och för narkolikaanalyser

De lokala polismyndigheterna föreslås få fortsätta all la i anspråk lönemedel för vakanta polistjänster för förstärkning på det administrativa områdel.

Moderaterna vill alt ytterligare 600 administrativa tjänsler skall inrättas inom den lokala polisorganisationen. Det rör sig alltså om nyanställningar Man har beräknat kostnaden till 100 milj. kr

Centern är mera blygsam. Centern vill ha 10 milj. kr ytterligare för administrativa tjänster. Å andra sidan har inte centern talat om hur många tjänster del skulle röra sig om.

Centern vill även, som vi hörde Kjell Ericsson säga, öka resurserna för personalbefrämjande åtgärder med 5 milj. kr För denna summa, 5 milj. kr, har man tänkt sig atl anskaffa personalbostäder och parkeringsplatser Vidare vill man ha bättre fortbildning och vidareutbildning. Ett förverkligande av önskemålen är ganska kostsamt. För övrigt tror inte jag atl man skall ha personalbostäder; det är, enligt min mening, en förlegad form för uthyrning av bosläder.

Del finns elt helt nytt förslag i årets betänkande. Det gäller en beredskaps-styrka mot terrorism. Vi har diskuterat detta tidigare i riksdagen, men det har aldrig lagts fram någol förslag. Förslaget finns utförligt beskrivet i betänkandet och i budgetpropositionen. Jag tycker alt det är oerhört viktigt att slå

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Anslag tid polisväsendet

Prot. 1989/90:109 fast att den här gruppen inte kommer att leva sitt eget liv, utan den skall vara

25 april 1990 integrerad i den ordinarie polisverksamheten. Hälften av tjänstgöringstiden

avsätts för utbildning och träning, medan den övriga tiden avsätts för daglig

° polistjänst i den ordinarie verksamheten.

polisväsendet „ i . • i_ jr- i . • i_ j ■ • .ii

' En annan punkt i huvudförslaget i budgetpropositionen galler en satsning

på en ökning av underhållet av polisens radiosystem. Det fortsätier också

nästa år

Herr talman! Detta var en mycket kort beskrivning av de viktigaste budgetförslagen.

Innan jag slutar vill jag, herr lalman, ta upp ytterligare en viktig del i budgetpropositionen, nämligen förnyelsearbetet inom polisen. Det har hänt en hel del inom polisväsendet i riktning mot förbättringar och förnyelse. Under 1984 och 1985 genomfördes en omfattande reformering av polisen, gällande bl.a. nya arbetsformer på lokal och regional nivå. Detta innebar att detaljstyrningen fördes ned frän central nivå till lokal och regional nivå. Del här har bl.a. inneburit alt de lokala myndigheterna har fått ökat självbestämmande, vilket har främjat utvecklingsarbetet och ökat effektiviteten inom polisen. I detta förnyelsearbete spelar de lokala polisstyrelserna en mycket viktig roll. Del är bl.a. de som skall möta de förändringar som sker i samhället och pa ett riktigt sätt hantera den ökade arbetsbelastning och den ansträngda personalsituation som civilministern skrev om i budgetpropositionen. Säkerligen finns det områden som kan behöva utvecklas vidare i syfte atl möjliggöra ytterligare rationaliseringar och effektiviseringar av polisverksamheten.

Herr talman! Jag ser fram mot den samlade redovisningen av inriktningen av del förnyelsearbete som aviseras i en särskild proposition.

AnL 11 KJELL ERICSSON (c);

Herr talman! Ulla-Britt Åbark tog upp frågan om bristen på poliser. Bristen är stor i Stockholm, men den är också, som jag sade i milt första anförande, stor i den övriga delen i landet. Därför behövs del en ökning av intagningen vid polishögskolan. Nya tjänster är i nuläget inte meningsfulla, eftersom det finns så stora vakanser. Men vill vi fylla vakanserna så snart som möjligt, måste vi också ta in flera vid polishögskolan. De ytterligare 200 aspiranter som vi föreslår är just vad rikspolisstyrelsen har begärt. Del är alltså inte centern som har hittat på det här På rikspolisstyrelsen säger man också att det finns kapacitet att klara av utbildningen. Därför är det väsentligt alt det snarast blir en ökning.

När det gäller personalbefrämjande åtgärder föreslår centern 5 milj. kr
Vi tycker alt det är en väsentlig sak, eftersom man måste göra någonting för
att få poliser atl stanna i t.ex. Stockholm. Den väldiga personalomsättningen
i just Stockholm gagnar inte verksamheten. Kan man få poliser att stanna i
Stockholm vinner man myckel. I det sammanhanget är 5 milj. kr en liten
summa pengar Del rör sig om ett bidrag till att skaffa bostäder och parke
ringsplatser, alltså, inte om något annat än ett bidrag. Jag tror att ett anslag
skulle kunna vara en början för att klara av problemet. Vidtar man befräm
jande åtgärder stannar kanske, som sagt, poliserna kvar och då slipper man
14 kanske kommenderingarna om förflyttning från landsbygden till Stockholm.

Kommenderingarna skapar problem i andra delar av vårt land. Jag har varit i förbindelse med många polischefer och de har sagt alt de får mycket slora problem under den kommande sommaren för att över huvud tagel kunna ha någon polispatrull i gång i distrikten.

Beträffande de 10 miljonerna för administrativa tjänster vill jag framhålla att vi inte har sagt hur många tjänster det skall röra sig om. Vi vill ge pengarna till RPS, som har att förmedla pengarna till de distrikt som inte får s.k. vakansmedel.

Alt förnyelsearbetet har påbörjats är ell steg i rätt riktning. Det är bra att vi decentraliserar beslutsfattandet, men det måste också inom de lokala polisdistrikten finnas resurser alt fördela. Annars är det hela inte mening-fullt.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Anslag tid polisväsendet

Anf. 12 BERITH ERIKSSON (vpk);

Herr talman! Ulla-Britt Åbark tog alltså inte upp någon diskussion om huruvida det med lanke på hotbilden behövs en sådan här specialstyrka mot terrorism. Inte heller nämnde hon med ett ord vad som las upp i reservation 4 angående säpo;s verksamhet. Om en politiskt verksam person inte på hållbara grunder är misstänkt för atl vara en säkerhetsrisk, kan jag inte se atl det finns någon anledning att samla material om vederbörande. För min del skulle jag när del gäller den frågan gärna vilja ha en kommentar av Ulla-Britt Åbark.

Anf. 13 BRITTA BJELLE (fp):

Herr talman! Ulla-Britt Åbark redogjorde för intagningen av aspiranter till polishögskolan på ett sätt som ger regeringen något slags reveny. Regeringen skulle vara sa klok alt den nu ökar antalet aspiranter. Men jag vill faktiskt hävda att ulan den opposition och opinionsbildning som de borgerliga partierna ändå har utövat, skulle den här ökningen av antalet aspiranter inte ha kommit till stånd.

Anf. 14 ULLA-BRITT ABARK (s);

Herr talman! Jag vill ta upp en lilen diskussion om de administrativa tjänsterna.

Man har alltså i dag vakansmedel för polistjänster för att kunna få administrativa tjänsler. Det har varit svårt att få personal lill de här tjänsterna. Då det inte går atl få personal till de tjänster som redan finns, anser jag atl man inte skall nyanställa människor. Del blir omöjligt.

Till Berith Eriksson vill jag säga följande när det gäller behovet en beredskapsstyrka. 1 vpk;s och miljöpartiets reservation har man tagit fram en del fall i Sverige. Jag är emellertid inte rätt person att avgöra om lerroraktio-nerna skulle ha inträffat, om vi hade haft en beredskapsstyrka. Jag tror dock alt en sådan här beredsskapsstyrka möjligen skulle kunna utgöra en liten hämsko för de människor som är beredda att utföra terrordåd.

När del gäller säpo;s verksamhet vill jag säga att det inte var så länge sedan vi hade diskussioner i kammaren. Fortfarande väntar vi på säpo-kommilténs betänkande, och därför tycker jag inte att det finns någon anledning att nu ta upp frågorna till förnyad diskussion. Vi får säkert anledning atl återkomma.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Anslag till polisväsendet

Sedan till Britta Bjelle; Jag förstår inte alt Britta Bjelle kan vara så tvärsäker på att det inte skulle ha blivit någon ökning av intagningen av aspiranter till polishögskolan, om socialdemokraterna hade agerat ensamma.

AnL 15 BERITH ERIKSSON (vpk);

Herr lalman! De poliser som skall ingå i specialstyrkan, Ulla-Britt Åbark, skall som sagt på halvtid ägna sig ät träning och utbildning och på halvlid della i det dagliga polisarbetet. Man får väl förutsätta alt detta sker i Stockholm.

Om ett terroristdåd inträffar i Malmö eller i Kiruna kommer vi säkerligen inte att ha någon användning för den särskilda terroristslyrkan. Som vi har nämnt i vår motion kommer vi inte heller alt få användning för den vid mord.

Vilken hjälp har vi av en terroriststyrka om en organisation väljer en sådan form för att utföra sina terrordåd?

AnL 16 KJELL ERICSSON (c):

Herr talman! Vakansmedel utgår ju bara till vissa polisdistrikt - bara till de största. Det finns många små distrikt som skulle vilja få vakansmedel men som inte får det.

Jag har ställl en fråga till civilministern, och vi diskuterade denna sak i kammaren. De små distrikten får ingen ersättning för delpensioneringar, långtidssjukskrivningar tjänstledigheter och kommendering av personal till Stockholm.

Om smådistrikten finge ersättning för de polistjänster som försvinner, så att säga, så skulle de kunna anställa administrativ personal. Men de medlen finns inte nu. Därför vore det bra om vakansmedel kunde ges till ytterligare ett antal polisdistrikt.

Anf. 17 BRITTA BJELLE (fp);

Herr lalman! Ulla-Britt Åbark undrar hur jag kan vara så säker på att socialdemokraterna av egen kraft inte skulle ha ökat antagningarna till polishögskolan. Jo, skälet till att jag drar denna slutsals är alt polistjänsterna sedan 1965, då det fanns ca 11 000 polistjänster, har ökat lill 16 600 i dag.

Faktum är emellertid atl om man räknar i arbetade timmar, så finner man alt antalet polistjänster i stället har tninskai med över 1 000. Under hela den period som jag nu talar om har socialdemokraterna inte särskilt mycket ömr mal för polisen, inte visat någon ambition att ge polisen ens deri kompensation som behövs för att behålla polisstyrkan på en nivå som ligger i paritet med vad som gällde 1965.

När man vidare ser hur socialdemokraterna har minskal antalet polisaspiranter under 1980-talet kan man inte dra någon annan slutsats än att sociaL demokraterna inte skulle ha medverkat till den ökade antagningen av polisaspiranter om inte trycket hade blivit så stort som det har blivit med hjälp av borgerliga politiker borgeriiga partier och annan opinionsbildning. Det är ju därför som vi har den större antagning som vi har i dag.

Anf. 18 JERRY MARTINGER (m):

Herr talman! Jag kan lämna ytterligare en upplysning lill Ulla-Britt Åbark.

Om man skulle göra en jämförelse mellan det anlal aspiranter som antogs till polishögskolan under den borgerliga sexårsperioden och antagningen under de första sex åren av den socialdemokratiska regeringstiden under 1980-talet, så finner man atl del under den borgerliga regeringsperioden antogs 4 124 polisaspiranter Under de första sex åren av den socialdemokratiska regeringsperioden antogs 1 360 polisaspiranter

Del säger sig självt all det blir en oerhört stor avtappning av polisens resurser med denna stora skillnad.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Anslag lid polisväsendet

Anf. 19 GÖTHE KNUTSON (m);

Herr talman! Det är egendomligt att regeringspartiets förelrädare argumenterar på det sätt som sker

Det är ju allmänt känt att socialdemokratin, inte bara regeringen, har hävdat all vi inte skall öka intagningen till polisyrket, därför att vi då rent av kan få ett polissamhälle, en polisstal. Man har alltså medvetet minskat intag-ningen.

Det är först nu sedan de borgerliga partierna under många år, och egentligen sedan regeringsskiftet 1982, har hävdat nödvändigheten av förstärkta polisresurser som regeringen har givit efter i denna fråga.

Den argumentering som justitieutskottets ordförande, Britta Bjelle, har framfört här är naturligtvis alldeles korrekt. Det är svårt att förslå den inslällning som regeringen har haft gentemot en ökning av intagningeri till polishögskolan. Brottsligheten i vårt land har ju ökat i så oerhört skrämmande omfattning. Samtidigt har poliserna, kanske i alltför hög grad, kommit alt bli administratörer Eftersom brotten har ökat har också utredningsarbetet ökat. Allt fler polismän har därför blivit sysselsatta med utredningsarbete vid skrivbord.

Därför har polisen inte kunnat besätta en del av de kanske viktigaste polistjänsterna, närmare bestämt riågra som avser yttre tjänst.

Vi har i vårt land under åtminstone 20 år hört allmänhetens önskemål om att få se polismän pä gatorna. Vi har talat om nödvändigheten av kvarterspoliser, och den är allmän. Behovet av atl poUsmän är synliga, inte bara på vägarna i trafiken utan också i våra ofta mycket störda gatumiljöer är allmänt utbrett.

Det är bra atl regeringen äntligen givit efter för de borgerliga kraven. Men denna eftergift skall inte framställas som ett initiativ från socialdemokratin -detta är en eftergift för nödvändigheten.

Herr talman! Jag vill också nämna något om lösningar som är möjliga utöver dem som vi nu har diskuterat.

1 en motion till årets riksdag har jag föreslagit införande av något som skulle kunna kallas för seniorpoliser Pensionerade polismän, såväl kvinnor som män, med lång erfarenhet i yrket vill i stor utsträckning efter pensioneringen gärna fortsätta i tjänsten på deltid. Det kan vara någon dag i veckan eller kanske en halvtidstjärist.

Iririan jag väckte denna motion har jag talat med mycket erfarna polismän om behovet av ett sådant här system och då fått mycket positiva reaktioner-däribland från polisfackels förre ordförande, Birger Hjerl, numera biträdande länspolismästare i Värmland.

2 Riksdagens prolokoU 1989190:109

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Anslag tid polisväsendet

Alltså vill jag i min motion, och det finns nog en positiv inslällning från bl.a. mitt eget parti till delta - att man skall använda fantasin och försöka konstruera någon form av speciella tjänster där dessa polismän kan utföra utomordentligt angelägna insatser, bl.a. när det gäller brottsskadeoffer. Vi behöver polisen i vårt samhälle. Det kariske är beklagligt- man kan uttrycka det på ett sådanl säll - men brottsligheten är av den omfattriirigen att det är riödväridigt för att skydda allmänheten.

Anf. 20 ULLA-BRITT ÅBARK (s):

Herr talman! Det är intressant alt lyssna till de borgerliga partiernas företrädare. Jag trampade tydligen på en mycket öm tå, och det är ju roligt att få i gång en debatt.

Jag tänker inte gå in på de borgerliga regeringsåren med budgetunderskott och allt som därav följde under dessa år

Socialdemokraterna har aldrig motsatt sig fler poliser Men vi har tagit vårt ansvar för hela budgeten när det gäller att anslå medel lill olika verksamheter

Jag lycker alt del som Britta Bjelle sade i sitt inledningsanförande är viktigt, nämligen atl fler poliser i och för sig inte löser problemet med brottsligheten. Det tycker jag atf man skall komma ihåg.

Jag tycker att man också skall komma ihåg att myckel av del som Göthe Knutson tog upp har de lokala polismyndigheterna och de lokala polisstyrelserna ansvar för nämligen att se lill att kommunens invånare får den form av polis de vill ha.

Anf. 21 GÖTHE KNUTSON (m):

Herr talman! Ibland faller replikerna ungefär som; Hjälp mig gode Gud, lål mig få någol sagt. Ulla-Britt Åbark fick ingivelsen att säga att hori skulle ha trampat på en öm tå. Nej, detta är ingen debatt om hälsovård. Debatten haridlar faktiskt om en mycket angelägen samhällstjänst som polisen utövar för alt både preventivt och i sak stävja brottslighelen. Delta har man från borgerligt häll hävdat år efter år. Under de borgerliga regeringsåren ökades intagningen till polishögskolan. Men när socialdemokraterna återfick makfen hösten 1982 raserades uppbyggnaden av utbildad polispersonal genom att antalet intagningar till polishögskolan minskades.

Budgetunderskottet var naturligtvis trist. Men den frågan hör inte fill denna debatt. Låt mig dock erinra om att vi hade den svåraste av alla internationella depressioner under modern tid under dessa år. Vi skall vara tacksamma för att underskotten inte blev större, eftersom socialdemokraterna under dessa år gjorde allt för att öka underskotten. Socialdemokraterna ställde bara krav på anslagsminskningar när det gällde försvaret och just polisen.

Låt mig även, herr falman, tillägga alt del runt om i landet finns en mängd exempel på hur polisens resurser inte räcker till för att övervaka bl.a. stora samlingar av ungdomar Del är nämligen inte särskilt bra att sådana förekommer, eftersom det i skyddet av dessa stora anhopningar florerar bl.a. narkotikaförsäljning. Det har inträffat bestiaUska mord på öppen gata, bl.a, i min hemstad Karlstad. Det visade sig att man, tack vare aft polismän som

var lediga vid tillfället befann sig i närheten, åtminstone kunde binda en gärningsman vid brottet och få tag i densamme. Men någon resurs fanns inte på platsen.

Det finns polisdistrikt i Sverige som till ytan är så stora att det tar timmar aff med bil färdas från den ena delen fill den andra. En enda patrull skall övervaka t.ex. Hagfors polisdistrikt i norra Värmland, vilket är det distrikt som geografiskt ligger mig närmasl. Och om en händelse inträffar, vilket det dess värre gör, i den norra delen och polispatrullen befinner sig i den södra delen, tar det minst ett par timmar innan vederbörande kan vara på platsen.

Vi har dess värre en polisbrist i detta land som gör att brott i mycket stor utsträckning lönar sig. Och del är farligt i ett samhälle när presumtiva brottslingar konstaterar atl risken för alt åka fast är så liten att de lar den stora chansen. Och det har socialdemokraterna i regeririgsslällriirig sannerligen medverkat fill.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Anslag tid polisväsendet

Anf. 22 KJELL ERICSSON (c);

Herr talman! Ulla-Britt Åbark talade om ansvar Men socialdemokraterna har inte tagit ansvar för atl se lill att det finns tillräckligt många poliser Precis som Jerry Martinger beskrev antogs många personer till polishögskolan under de borgeriiga regeringsåren, men därefter minskade antalet drastiskt. De borgerliga partierna har hela fiden hävdat att det behövs fler poliser och att det skall ske fler intagningar till polishögskolan. Men socialdemokraterna har motsatt sig delta. Det har lett lill den nuvarande situationen. Det tar lång tid alt reparera de försummelser som har gjorts.

Jag kan instämma i allt som Göthe Knutson sade om behovet av fler poliser på olika platser i vårt land. Det är nämligen inte bara i Stockholm utan i hela laridet som det behövs fler poliser Det iririebär problem atl ha en patrull som kariske skall köra 20 mil från en plats till en annan inom samma distrikt.

Ulla-Britt Åbark sade alt det är bra att den lokala polisstyrkan skall bestämma om delta. Ja, visst är det bra, men det måste även finnas resurser att bestämma om. Dessa resurser finns inte i dag. Det är i dag inte möjligt att ha tillräckligt med patruller ute, och det är inte heller möjligt atl fylla tjärisl-göringslistorna. Det blir därför mycket jobbigt för del fåtal polismän som skall klara av della.

Under den kommande sommaren kommer del att bli många övertidspass för poliserna. Det har jag hört frän olika polischefer

Om inte de borgerliga partierna hade tryckt på som de har gjort, tror jag irite atl det hade skelt så måriga intagningar och de borgerliga partierna kommer att fortsätta att trycka på tills det finns tillräckligt många poliser

Anf. 23 BRITTA BJELLE (fp);

Herr talman! Göthe Knutson har redan berört en del av de frågor som vi fick behov av atl ta upp när vi hörde Ulla-Britt Åbarks senaste inlägg.

Jag vill understryka en sak, nämligen beträffaride del budgeturiderskott som Ulla-Britt Åbark sade att de borgerliga partierna hade ansvar för Och visst hade de ansvar för detta, men socialdemokraterna som satt i opposition under de borgerliga regeringsåren hade så fantastiskt expansiva förslag att om deras politik hade fått råda skulle budgetunderskottet ha varit vida

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Anslag till brotlsskadenämnden

större. Med detta menar jag att socialdemokraterna har samma ansvar som de borgerliga partierna för varje krona i della budgetunderskott.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 11 §.)

7 § Anslag till brotlsskadenämnden

Föredrogs justitieulskollels belänkande 1989/90;JuU28 Anslag lill brotlsskadenämnden (prop. 1989/90:100 delvis).

AnL 24 BIRGIT HENRIKSSON (m):

Herr talman! Omkring 1,1 miljoner brott begicks år 1989 i vårt larid, ett relativt litet land med drygt 8 miljoner invånare. För all få ett begrepp om hur brottsligheten utvecklas måste man se över en längre period. Och gör mari det ser man hur brottsligheten har ökat år från år Antalet brott har mer än femdubblals sedan 1950. Vi vet atl den verkliga brottsligheten ligger på en ännu högre nivå.

SCB gjorde en intervjuundersökning 1984. 22 % av hushållen uppgav då att de hade drabbats av stöld eller skadegörelse. 12 % av befolkningen uppgav atf den hade slutat gå ut på kvällen av rädsla för aff bli ofredade. Bara en tredjedel av dem som hade drabbats av grovt våld och bara hälften av dem som hade råkat ut för stöld eller skadegörelse gjorde polisanmälan.

Antalet offer som drabbas av brott - det är viktigt att ha detta klarl för sig - är alltså i själva verket betydligt större än vad officiell statistik visar BRÅ;s rapport Brottsoffer 1988:1 visar bl.a, följande:

17 % av de personer som utsattes för grovt våld uppgav att de fick en allvarlig kroppsskada.

16 % av de personer som utsattes för icke grovt våld uppgav även att de fått allvarlig kroppsskada.

10 % av dem som utsattes för grovt våld förklarade atl brottet hade vållat invaliditet eller allvarligt men.

Offer för brott drabbas även myckel ofta av ekonomiska förluster, värst utsatta är de som råkat ut för inbrott i bostaden. Många uppgav också att den ekonomiska förlusten hade inneburit en svårt påfrestning på grund av att de hade utsatts för våld och förlorat längre eller kortare tids arbetsinkomst. Nästan alla drabbades dessutom av psykiska besvär. Bakom de statistiska uppgifterna om anmälda brott döljer sig alltså mycket mänskligt lidande.

Det här, herr talman, är bakgrunden till våra moderata reservationer vad gäller anslag till brotlsskadenämnden. Vi moderater har även tidigare understrukit brottsofferjoureruas värdefulla arbete, vilkel även utskottet har gjort. Det är bra att jourerna får statligt bidrag till sin verksamhet även della budgetår, men det är långt ifrån bra att man inte är beredd att garantera bidrag för kontinuerlig verksamhet. Detta kunde ske genom särskilt anslag för

ändamålet. Det skulle möjliggöra för broltsofferjourerna att planera verksamheten på sikt.

Jag yrkar bifall lill reservation 1.

I vårt land har del nu under flera decennier funnits en klar tendens att ägna mer uppmärksamhet åt brottslingen än åt brottsoffret. Vi moderater har inte delat denna uppfattning. Vi har under en lång följd av år förespråkat en kriminalpolitik som syftar till att förhindra atl så många brott begås. Målet för oss moderater är att minska antalet brottsoffer Det är därför som vi kritiserat, och fortfarande kritiserar, socialdemokraternas kriminalpolitik så hårt. Vi ariser all man måste stärka brottsoffrens slällning, vilket vi har utvecklat i kommittémotionerna Ju821 och 826. Kvinnojourerna har visat snabb expansionstakt, och vi tror att antalet brotlsofferjourer kommer att öka kraftigt i framliden. Det är därför viktigt atl stödja denna form av frivilligt arbete, men stödet måste som sagl ges stadga och kontinuitet.

Jag yrkar bifall till reservation 4.

Vad gäller reservation 10 angåeride iriformaiion till brottsoffer anser vi, liksom folkpartiet, atl man måste förbättra informatiorien. Polisen sakriar t.ex. en iriformationsbroschyr, därför att man inte haft medel för att ta fram en sådan. Mycket lyder på all reglerna om information från berörda myndigheter lill målsägare inte alllid tillämpas tillfredsställande. Det är därför viktigt atl yrka bifall lill reservation 10,

Vi anser vidare att man bör kunna förskottera brottsskadestånd vid såväl personskada som sakskada. Vi tycker inte att det är rimligt att brottsoffer själv måste vidta åtgärder för alt få ut ersättning av staten när rätt till brotts-skadeersättning för personskada föreligger eller när rätt till skadestånd för sakskada eller förmögenhelsskada har fastställts i dom. Jag yrkar, herr talman, bifall till reservationerna 12 och 13.

Jag yrkar även bifall till reservation 17 som gäller tillsättande av en brotts-offerulrednirig vad gäller brottsoffers psykiska reaktioner för atl man så snabbi som möjligt skall kunna få fram grund för program för slöd till brottsoffer.

Slutligen, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 18 som gäller kravet om en utredning om deri totala kostriaderi för brott mol enskilda. Någon utredning om vad de "vanliga" brotten kostar landet finns inte. Ett antal utredningar om vad s.k. ekonomisk brottslighet kostar har dock genomförts. Moderaterna har i riksdagen vid flera tillfällen föreslagit atl en ulredning skall ske beträffande kostnader för de "vanliga" brotten. Tyvärr har övriga partier motsatt sig förslaget. Det skulle alltså vara fråga om all uppskatta kostnader för bl.a. offret, eventuell sjukhusvård, socialtjänstens insatser, polisutredning, rättsväsende och kriminalvård. En sådari utredning skulle vara av slor belydelse vad gäller både insatser för att förhindra brott och ytterligare insatser för brottsoffren. Jag yrkar alltså bifall till reservation 18.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Anslag till brotlsskadenämnden

AnL 25 LARS SUNDIN (fp);

Herr lalman! I mångt och mycket kan jag instämma i vad Birgit Henriksson har sagt. Årligen anmäls över 1 miljon brott i Sverige lill polisen. De flesta av dessa brott är riktade mot enskilda människors egendom, liv och hälsa. Antalet till polisen anmälda brott visar att många människor drabbas

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Anslag lill brotlsskadenämnden

varje år, och ändå berättar den officiella statistiken bara en del av sanningen. Mänga brott anmäls aldrig till polisen. När del gäller misshandel, sexuella övergrepp och aridra brott mol person där offer och gärningman slår i nära relation lill varandra är del förhållandevis vanligt atl brott inte anmäls.

Många människor upplever risken att utsättas för brott som mer allvarlig och mer obehaglig än risken all utsättas för andra typer av skador Inte minsl av den anledningen intar brottsoffren eri särställriirig. I likhet med aridra typer av omskakaride negativa händelser kan brott förorsaka, förutom fysiska och ekonomiska skador, psykiska skador

Brottsoffrens ställning i olika skeden av straffprocessen har på senare tid fått en ökad och berättigad uppmärksamhet såväl interriatioriellt som i Sverige. Utvecklingen kan ses som en reaktion mot tidigare förhållanden, där diskussionen så goll som uteslutande rört sig om gärningsmannens situation, medan den som utsatts för brott nästan alllid lämnats därhän.

Det är samhällsorganen i Sverige som skall skydda medborgarna. Genom lagstiflning finns begränsningar - och skall finnas begränsningar - i medborgarnas rätt att själva vidta mer dramatiska brottsförebyggande åtgärder Den enskildes rätt att utöva våld är begränsad - och skall vara begränsad - liksom rätten all bilda organisationer för bronsskydd, t.ex. medborgargarden, samt atl beväpna sig med skjulvapen. Med detta som bakgrund kan hävdas att av detta följer, eftersom samhället tagit på sig ansvaret att skydda medborgarna mot brott, alt samhället också har ansvaret när medborgarna trots allt Uder skada till följd av brottslighet.

Den fråga som ställts på senare tid är om samhället verkligen lever upp till della ansvar Frågan måste tyvärr besvaras med nej. Det finns dessutom röster i debatten som pekar på atl brottsoffren hittills har uppmärksammats mindre i Sverige än i andra länder

Herr talman! Det är mot denna bakgrund som folkpartisterna i utskottet till betänkandet har fogat fem reservationer, som jag ber att få yrka bifall till. Det är reservation 1 om slöd till brotlsofferjourer, reservation 8 om trygghetslarm, reservation 10 om information till brottsoffer, reservation 13 om brottsskadeständ och lill sist reservation 17 om en bred brotlsofferutred-ning för all vi skall få ell samlat grepp om dessa problem.

AnL 26 GUNILLA ANDRE (c):

Herr lalman! Under en följd av år har vi i centerpartiet här i riksdagen lagt fram förslag om insatser för hjälp och stöd lill brottsoffer Det har gällt brottsoffer i allmänhet och våldsoffer i synnerhet. Jag anser att samhället har elt obestridligt ansvar när det gäller all bistå människor som har blivit utsatta för kriminella gärningar

I detta belänkande behandlas bl.a. tre centerförslag - vi anser nämligen atl det ekonomiska stödet till verksamheleri vid brotlsofferjourer bör öka med ytterligare 500000 kr., att staten bör förskottera utdömt skadestånd äveri vid sakskada och att trygghetslarm i vissa fall skall bekostas av staten.

Då vi inte lyckats få majoritet i utskottet för våra förslag har vi fört fram våra krav i reservationerna 2, 8 och 13, vilka jag härmed yrkar bifall till.

Framväxten av brottsofferjourer och kvinnojourer är egenlligen elt bevis på alt samhället genom befintliga organ inte klarar av all ge del slöd och den

hjälp som brottsoffer rimligen har rätt alt begära. Därför har olika typer av jourer skapats. Många människor mestadels kvinnor, gör stora humanitära insatser för alt mildra brottsoffrens lidande. Man ställer upp frivilligt och utan ekonomisk gottgörelse.

Det finns ett femtontal brottsofferjourer runt om i landet. I Stockholm, där de flesta brottsoffren bor, går utbyggnaden av jourerna långsamt. Enligt centerpartiets uppfattning bör målet vara att det skall finnas minst en brottsofferjour i varje polisdistrikt. Alla jourer som växer fram måste få det ekonomiska stöd som de behöver Vi anser därför atl ytterligare 500000 kr bör tillföras denna verksamhet.

Vid sakskada och ren förmögenhetsskada gäller begränsningar i fråga om rätten atl få ersättning. Det innebär i praktiken att staten inte förskotterar utdömt skadestånd. Vi i centerpariiet anser att den möjligheten bör firirias. Vi föreslår därför att frågari utreds uärmare.

Dél finns ell omfattande våld som inte väcker rubriker Detta våld försiggår inom hemmets fyra väggar Kvinnor måste ha räll att leva sill liv utan fruktan för våld och övergrepp. Dess värre gäller inte den rätten i dag för måriga kvinnor

Samhällets insatser skall enligt cenlerpartiets mening inriktas på att ge kvinnor skydd och hjälp. Ett krav som vi härvidlag för fram för att förbättra utsatta kvinnors situation är att det skall finnas möjlighet till installation av trygghetslarm. Vi anser atl det allmänna bör bekosta denna säkerhetsåtgärd för de kvinnor som utsätts för våld eller hot om våld,

I ett särskilt yttrande i detta utskottsbetänkande understryker utskottets centerledamöler vikten av socialtjänstens och sjukvårdens ansvar när det gäller brottsoffer All de här orgarien fungerar väl och samverkar på ett smidigt sätt med andra organ är en nödvändighet för att brottsoffer skall få adekvat hjälp.

Slutligen vill jag framhålla att vi i centerpartiet också har fört fram en rad andra förslag till stöd för brottsoffer Men dessa förslag behandlas i annal sammanhang.

Anf. 27 BERITH ERIKSSON (vpk):

Herr lalman! Människor har ett grundläggaride behov av att få käriria trygghet till person och egeridom.

BRÅ hade förra fredagen en heldagskonferens här i Stockholm under temat Rädslan för brott. Det var en mycket bra konferens, som alla vi i justitieutskoltel var inbjudna till.

Ett av de forskningsprojekt som redovisades handlade om människors rädsla för brott. Jämfört med de andra nordiska läriderria har del visat sig att svenskarna är räddast. Trots att brottslighelen i exempelvis Finland är nästan dubbelt så slor som i Sverige är svenskarna dubbelt så rädda. Detta kan naturligtvis ha olika orsaker Massmedia gör t,ex. inte en korrekt rapportering av brottslighetens art och omfattning.

Men en annan orsak är säkert att människor som utsätts för brott är rädda för all inte få hjälp. Men i ett rättssamhälle har människor som utsätts för brott både anledning och rätt atl vänta sig adekvat hjälp och stöd.

Det är väl först i 1988 års proposition som en verklig satsning för att för-

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Anslag till brotlsskadenämnden

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Anslag tid brotlsskadenämnden

bättra brottsoffrens slällning har gjorts. Arbetet för atl förbättra brottsoffrens ställning går vidare, säger juslitieministern i 1990 års budgetproposition, och del är bra. Men det finns fortfarande mycket atl göra. Att t.ex. brottsofferjourerna är välbehövliga och gör ett mycket bra arbete är alla överens om. Alla är dock inte överens när del gäller att bidra med de medel som brottsofferjourerna behöver I budgetpropositionen och även i detta betärikande pekar man på behovet av ytterligare utredningar av verksamheten. Men vi anser inte alt det behövs ytterligare utredningar Vidare lycker socialdemokraterna att jourerna på egen hand skall söka samarbetspartner och finansiärer för sin verksamhet.

Jag har varit i kontakt med endasl en brottsofferjour, i Gävle. Men jag har förstått att situationen är likadan på andra jourer. Det handlar nämligen om en osäker finansiering. Det gör atl lid går förlorad lill alt söka bidrag från olika håll - lid som behövs för att ge de människor hjälp som söker sig till jouren. När jag träffade personalen på brottsoffer jouren i Gävle var man i full färd med atl gå igenom olika fonder för alt försöka lista ul om man den vägen kunde få fram pengar

Vidare innebär den osäkra finansieringen att man inte kan planera verksamheten på ett tillfredsställande sätt. Man kan inte göra upp en budget för en längre tid.

Brottsofferjourerna måste således garanteras ekoriomiskt stöd för sin verksamhet. Det får inte vara som nu, atl man får engångsbidrag.

Vpk och miljöpartiet föreslår i en reservation att en brottsofferombudsman tillsätts. Del kravet kommer även från kriscentrat för brottsoffer I belänkandet räknar man upp olika instanser som har ett ansvar för att hjälpa brottsoffer - dvs. polis, åklagare och domstol. Men sanningen är den atl del irite firiris någon som är administrativt ansvarig för brottsofferrelaterade frågor i stort - som det finns exempelvis i Frankrike. Det har visat sig i en del aktuella fall, som har granskals av JO och JK och lämnats utan åtgärd, att en ansvarig därutöver skulle behövas.

Denne ombudsman skulle förutom alt granska enskilda ärenden även ha som uppgift atl tillskapa uya brotlsofferjourer Det finns i dag 118 polisdistrikt i landet men endasl högst 10 jourer, så del är långt till en full utbyggnad. Ombudsmannen skulle även ha ansvaret för alt utarbeta riktlinjer för verksamheten, ansvara för rekrytering och utbildning av personalen saml tillse att personer som kommer i kontakt med brottsoffer, såsom åklagare, poliser, domare, vittnespsykologer, sjukvårdspersonal osv., har den utbildning som behövs för all de på bäsla sätt skall kunria hjälpa brottsoffer

Arbetet med att förbättra för utsatta kvinnor som hotas av män som fått besöksförbud måste fortsätta. Möjligheteri för dessa kvinrior att få överfallslarm riär del behövs är nödvändig. Detta skulle ha blivit verklighet om moderaterna hade gått med på den reservationen.

Jag yrkar därmed bifall till reservationerna 1, 5 och 8 och i övrigt till utskottets hemställan.

AnL 28 INGER SCHÖRLING (mp);

Herr talman! Jag skall börja med att säga atl miljöparliet i utskottet av ett förbiseende inte har anslutit sig till reservation nr 1 om stöd till brotlsofferjourer vilket jag härmed gör

På många platser i landet är just polisen en myckel viktig länk och ett stöd för de brottsoffer- och kvinnojourer som har bildats. Det är viktigt atl polisen inte bara ger aktivt stöd vid bildandet av brottsoffer- och kvinnojourer utan också försöker hitta nya krafter som kan ta på sig delta betydelsefulla arbete. Del är också viktigt att ett heltäckande nät av jourer kommer till stånd i hela landet. Detta har vi tagit upp i reservation nr 3, som jag nu yrkar bifall till.

Utredning och forsknirig ger ganska entydiga besked om att brottsoffer oftast mår psykiskt mycket dåligt och behöver kvalificerad hjälp för att få sin rätt tillgodosedd. Ett steg i den riktningen vore inrättandet av en brottsoffer-ombudsman, som kan påtala nuvarande brister och bevaka att de åtgärdas samt att brottsoffrens ställning stärks. Vi ansluter oss härmed fill vpk i reservation nr 5.

De sociala och sjukvårdande myndigheterna bör samverka i bildandet av speciella kris- och vårdcenfra för stöd åf brottsoffer och även åf andra utsatta grupper Det är också viktigt atl samhället infe släpper taget om brottsoffren efter den första akuta krisens bearbetning, eftersom många svåra situationer dyker upp först senare. De sociala myridigheterna bör därför få i uppdrag att följa upp brottsoffren i ungefär elt år och därefter med allt längre intervaller Regeringen bör ta initiativ i den frågan. Jag yrkar därmed bifall till reservation rir 7.

Brottsoffer som har utsatts för våldsbrott och där domstoleu har utfärdat besöksförbud för gärnirigsmarinen skall kunna erhålla trygghetslarm, och det skall inte behöva ta så lång tid att vänta på detta som det gör i dag. Dessa människor måste alltså få möjligheter att leva ell normall och någorlunda tryggt liv. Det är verkligen beklagligt alt inte alla kan slälla sig bakom detta krav på trygghetslarm.

Regeringen har inlett ett arbete för all se över de gällande reglerna för målsägandebiträde så atl de skall få en generösare tillämpning. Det är viktigt att del arbetet går så fort som möjligt och atl riksdagen kan få elt förslag på sitt bord under della år.

När del gäller brottsoffrens ekonomiska villkor är del viktigt att ett nytt synsätt blir gällande. De skadestånd och de livräntor som utdöms måste vara så utformade att de verkligen kompenserar bortfallet av ett normall liv och gör det möjligt för brottsoffret alt själv kunna köpa sig den vård och den hjälp som han behöver och atl själv välja, i ställel för att, som i dag, vara i händerna på den offentliga apparat som styr över offrens huvud.

Miljöpartiet anser även att förskottering av broltsskadestånd såväl vid person- som vid sakskada är viktigt för offret. Möjligheten finns redan vid personskadestånd, men kunskapen om del är dålig. Automatik borde kunna byggas in i systemet, så alt brottsoffren slipper ansöka om utbetalningar Vid sakskada finns däremot begränsningar i reglerna och därmed också i förskotteringen. Detta är inte tillfredsställande och bör därför utredas.

Med detta, herr lalman, yrkar jag bifall lill miljöpartiels egna reservationer och också till de reservationer som vi har avgivit med andra partier Det är reservation 1 om slöd lill brotlsofferjourer, reservation 5 om en brottsofferombudsman, reservation 8 om trygghetslarm, reservation 12 om förskot-

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Anslag lill brotlsskadenämnden

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Anslag till brotlsskadenämnden

tering av brottsskadestånd vid personskada och reservation 13 om förskottering av brottsskadestånd vid sakskada.

AnL 29 BENGT-OLA RYTTAR (s):

Herr lalman! Under 80-lalet har brottsoffrens ställriirig radikalt förbättrats. Besöksförbud har iriförts. Brotlsofferjourer har inrättats. Åklagare, polis och domstolar har getts en aktiv roll för att stödja och stötta brottsoffren såväl socialt som när det gäller atl tillvarata de ekonomiska intressena. Kvinnojourerna har fått statligt ekonomiskt stöd.

Över huvud tagel har medvetenheten om brottsoffrens situation förbättrats under de senare arens debatt och reformarbete. På sikl kommer denna medvetenhet att leda till positiva attitydförändringar i alla berörda instanser

Vid landets broftsofferjourer bedrivs ett bra och värdefullt arbete för att underlälla en många gånger svår situation för dem som blivit offer för brott. Nyligen har, som redan tidigare har påpekats, regeringen beslutat om ett engångsbidrag till Brottsofferjourernas riksförbund, avsett för utvecklingsarbete, nya jourer och utbildning.

Brottsofferjourerna tas upp i BRÅ-rapporten Brottsoffer, och den har överlämrials till våldskommissionen, som skall utvärdera jourernas verksamhet och föreslå ytterligare åtgärder för brottsoffren. Kommissionens arbete skall avslutas i år.

Det är utomordentligt viktigt alt broltsofferjourerna har den lokala polisens stöd, och därför har rikspolisstyrelsen utarbetat en handledning vars syfte är att främja tillkomsten av brotlsofferjourer i nära samarbete med polisen. Civilministern framhåller i årets budgetproposition värdet av ökad omsorg om brottsoffer och möjlighelerna för polismyndigheterna att stödja brottsofferjourer

Dessa åtgärder och uttalanden har självfallel utskottets fulla stöd.

Moderatförslagel om inrättande av en brotlsoffernämnd för att fördela bidrag till brotlsofferjourer innebär en överflödig byråkratisering, och det står väl knappast i samklang med moderaternas allmänna slaktarinstinkl när det gäller offentlig verksamhet.

Vpk föreslår att en brottsofferombudsman skall inrättas. Här vill jag betona faran med all skapa nya funktioner på ell område där redan många aktörer är verksamma. Förutom brottsofferjourerna skall såväl polis som åklagare och domstol samt ytterst JO vara brottsoffren behjälpliga. Därför måsle sjävfallel våldskommissionens arbete avvaktas innan en sådan åtgärd diskuteras.

Centern och miljöpartiet lar upp kommuners och landstings ansvar för brottsoffren. Miljöpartiet går t.o.m. så långt i sin motion att de vill tvinga på brottsoffren hjälp och stöd fråri socialtjänsten. På orter där del inte finris tillgång till brottsofferjourer har självfallet kommuner och landsting ett utomordentligt stort ansvar.

Med anledning av kraven på skydd för särskilt utsatta kvinnor redogörs det ingående i betänkandet för det utredningsarbete som pågår Våldskommissionen skall utreda bl.a. vad som kan göras för att motverka det våld som sker inom hemmets väggar och som främst drabbar kvinnor och barn.

Regeringen tillsatte förra året en arbetsgrupp för frågor om våld mot kvin-

nor Arbetsgruppen skall samarbeta med våldskommissionen. I direktiven framhålls bl.a. atl kvinnors rätt lill samhällets stöd måste stärkas. Socialtjänstens och sjukvårdens insatser måste förbättras, polisens roll när det gäller del akuta skyddet av utsatta kvinnor likaså.

Frågan om skyddade bosläder tas också upp. Del är faktiskt alt gå litet längre än till trygghetslarm. Åven behovet av forskriing, upplysning och atli-tydförändrande arbete framhålls. Självfallet skall resultaten av detta arbete inväntas innan vi här i riksdagen beslutar om ytterligare åtgärder

Riksdagen har nyligeri givit regeringen i uppdrag att förbättra rätten lill målsägandebiträde. Frågan bereds nu i regeringskansliet, och någon ytterligare åtgärd behövs knappast.

Åven frågan om information lill brottsoffer har nyligen behandlats av riksdagen. Det är inte aktuellt atl frångå de slutsatser som då drogs.

Jag skulle vilja påslå att del i dag är väl sörjt för brottsoffrens möjlighet till ekonomisk ersättning. Rätten till skadestånd regleras i skadeståndslagen och i brottsskadelagen. Dessutom ger hemförsäkringen och andra försäkringar möjligheter till ekonomisk ersättning. Rättspraxis har också inneburit höjda arsättningar från brottsskadenämnderi. Sedan 1989 arbetar också en utredning med frågan om ideellt skadestånd vid integritelskrärikaride brott. Utskottets och riksdagens slutsatser för drygt fyra månader sedan slår sig fortfarande gott.

Mol bakgrund av del utredningsarbete som pågår avvisar utskottet nu förslagen om ytterligare utredningar på brotlsofferområdet.

Fru lalman! Jag vill lill sist konstatera att oerhört mycket har förbättrats för brottsoffren under senare år Ylleriigare förbättringar kommer all genomföras när alla de utredningar som nu arbetar har lagt fram sina förslag. Inom justitieutskottets beredningsområde är del viktigt all vi har bra beslutsunderlag. Det finns på det här områdel inte utrymme för hugskott.

Därmed vill jag yrka avslag på samtliga reservationer och bifall till ulskoltels hemställan.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Anslag till brotlsskadenämnden

Under detta anförande övertog förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar

Anf. 30 LARS SUNDIN (fp):

Fru lalman! Del finns skäl all slå fast all den viktigaste utgångspunkten för all förbättra brottsoffrens situation naturligtvis är alt förhindra att brott begås eller att åtminstone minska risken för del, och det är samhällets uppgift.

När del gäller slödel till broltsofferjourerna, som Bengt-Ola Ryttar talade väl om, lycker vi atl socialdemokraternas mål är för lågt salt när de är nöjda med atl brottsofferjourernas verksamhet är räddad även för nästa budgetår Del målet är alldeles för lågt satt. De måste få planera verksamheten på sikl. Det är det reservation 1 och, efter vad jag kan förstå, även reservation 2 från centerpartiet går ut på.

Tycker verkligen socialdemokraterna att en så viktig uppgift som brottsofferjourernas i så pass hög grad som är fallet skall ligga i händerna på och vara beroende av frivilliga insatser? Del kan väl inte vara riktigt, även om dessa

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Anslag till brotlsskadenämnden

frivilliga insatser är nödvändiga och bra. Men alt man skall behöva lita på dem för alt kuuna hålla i gång en så viktig uppgift är i varje fall inte vår mening.

Den stora brollsofferutredning som vi har krävt har vi ställt krav om tidigare. Om det inte varit Bengt-Ola Rytlar, så har andra företrädare för socialdemokraterna sagt att den kommer Detta övervägs i regeringskansliet. Vi får avvakta. Det sade ni redan förra året när vi ville ha denna brottsofferutredning; del behövs inte, den kommer, man överväger i regeringskansliet. När kommer den, Bengt-Ola Ryttar, om ni nu avvisar vårt krav igen? Ni måsle ha fastställt en tidpunkt, när ni kan ta det så lugnt, eller är det bara en stor förlitan på all regeringen vet bäst, kan bäst och att den kommer, den kommer? Men hur länge skall vi behöva vänta på utredningen?

Brottsoffrens ekonomiska förluster täcks vanligtvis av en försäkring. Men många brottsoffer får aldrig full kompensation för sina skador Det beror bl.a. på försäkringsvillkoren och på den självrisk som är förknippad med nästan alla försäkringar Dessutom har del visat sig att många brottsoffer saknar försäkring eller att de i vart fall saknar försäkring för just den skada som de har utsatts för

Anf. 31 BIRGIT HENRIKSSON (m):

Fru talman! Jag tycker atl Bengt-Ola Ryttar gjorde det litet lätt för sig när han sade att läget har förbättrats radikalt under 80-lalet, då kvinnojourer och brottsoffer jourer har kommit till. Men allt della har startats på frivillig väg. Del vi i dag begär är att man just till de olika jourerna, som vi är överens om uträttar ett fantastiskt bra arbete, även skall kunna ge kontinuerliga bidrag, så att de kan planera sin verksamhet. Vi hörde nyligen Berith Eriksson berätta atl man i hennes jour hade klagat på att den mesta tiden gick åt till att försöka ligga ihop pengar för att klara verksamheten.

Vi är alltså överens om att del är en bra verksamhet. Då anser vi också att den bör vara föremål för statens anslagsgivning över längre tid, så att man kan planera sill arbete, upprätta en budget och syssla med det man har bildat sina jourer för, nämligen alt hjälpa brottsoffer Del är också därför, Bengt-Ola Ryttar, som jag ytterligare vill poänglera alt vi moderater har föreslagit en brotlsoffernämnd. Om man inrättar den budgetåret 1991/92, skulle den kunna fördela anslag och verka kontinuerligt. Man skulle ha tryggheten av alt veta atl där det finns en verksamhet som behövs får man också sin del av givna anslag.

Åven Bengt-Ola Ryttar vet väl att del klagas på alt informationen inte alltid fungerar riktigt. Därför tycker vi alt det är oerhört viktigt att se över även de delarna. Nog är det väl skräp att polisväsendet inte skall kunna ha medel att trycka upp en broschyr där upplysningar lill brottsoffer finns lättillgängliga.

Jag vill också kort kommentera förskotteririgen av brottsskadeslånden. Jag kan instämma i det Lars Sundin säger När man vet att skadestånd skall utges är del rimligt atl stateu förskotterar della.

AnL 32 GUNILLA ANDRÉ (c):

Fru talman! Bengt-Ola Ryttar inledde sitt anförande med att säga att situalionen har förbättrats för brottsoffer under 1980-talet. Jag kan hålla med

om det. Men, Bengt-Ola Ryttar, det är inte lack vare socialdemokraterna utan del är trots socialdemokraterna. Sanningen är ju den atf det är oppositionen som genom ihärdiga påtryckningar har fått till stånd denna förbättring.

Bengt-Ola Ryttar avslutade sitt anförande litet insinuant med atf säga atf de förslag som vi skall fatta beslut om skall vara väl genomarbetade och inte bara hugskott. Påslår Bengt-Ola Ryttar att de förslag som vi från cenlerpartiets sida har lagt fram i den här frågan skulle vara hugskott? Jag hävdar med bestämdhet motsatsen. Vi har under en lång rad av år arbetat fram realistiska förslag och lagt fram dem här i riksdagen, och så småningom har ju också regeringen kommit underfund om alt det var bra förslag.

Del är väl riktigt att ha sådana arbetsgrupper som Bengt-Ola Ryttar hänvisar lill, men vi måsle också se till att det kommer ut någontirig ur de här arbetsgrupperna. Det får inte dröja hur länge som helst. Man kan ju inte ta arbetsgrupperna till intäkt för att inte vilja göra riågoritirig.

Så delta med pengarna till broltsofferjourerna. Vi har från centerpartiets sida krävt elt anslag på ytterligare 500 000 kr, för det är ju ganska mycket som de första 500 000, som regeririgen föreslår, skall räcka till, bl.a. lill utvecklingsarbete i fråga om brottsoffer jourerna, till atl starta nya jourer och lill utbildning av stödpersoner Vi menar atl om man skall ha möjlighel att uträtta det som man hoppas kunna göra behövs det mer pengar

Slutligen, fru talman, vill jag säga alt om reservation 2, som jag tidigare yrkat bifall lill, inte vinner kammarens bifall, kommer ceriterpartiet alt rösta på reservation 1.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Anslag tid brotlsskadenämnden

AnL 33 BERITH ERIKSSON (vpk):

Fru lalman! Bengt-Ola Rytlar uttryckte sig så här, när han yrkade avslag på reservationen om en broltsofferombudsman; Del finns så många aktörer på arenan redan. Ja, just därför! Det finns ett ordspråk som lyder; Ju fler kockar desto sämre soppa. Just av den anledningen att det firiris så många aktörer på den här arenan anser vi att del behövs någon som kan ha ansvar för helheten.

Till Kriscentrum, som jag nämnde i mitt inledningsanförande, kommer bl.a. människor som har varit utsatta för brott men som inte har fått upprättelse för skadan som åsamkats dem i rättssystemet och som är i ett trauma som de behöver hjälp atl komma ur För atl undvika alt människor far illa i rättssystemet efter det atl de varit utsatta för brott förordar vi en brottsofferombudsman.

Trygghetslarm har utsatta kvinnor fått vänta på alltför länge redan. Eftersom möjligheten finns, rent tekniskt, borde det nu vara dags att gå till handling, och riksdagen kan i dag uppdra åt regeririgen alt komma med ell konkret förslag till genomförande. Jag vädjar än en gång till moderaterna att ställa sig bakom reservation 8.

Anf. 34 BENGT-OLA RYTTAR (s):

Fru talman! Jag vill än en gång konstatera att broltsofferjourerna har fått ett bra statligt slöd i inledningsfasen. Däremot är jag långt ifrån säker på att det skall vara centrala pengar som skall läggas i de här jourerna framgent.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Anslag tid brotlsskadenämnden

Gunilla André sade all del går trögt att staria brottsofferjourer i Stockholm, men jag vet atl i år har man påbörjat arbetet med att starta sex jourer i Stockholm, och det gör man med pengar från försäkringsbolaget Folksam och Stockholms stad. Del är också en indikation på atl del finns de utanför den här kammaren som är beredda atl satsa och också satsa rejält på brottsofferjourer

När det gäller informationen till brottsoffren vill jag nämna all domstolsverket har en broschyr som är utformad för själva rällegångsförfarandel. Vidare ger elt försäkringsbolag ul en ganska omfattande broschyr som just lar sikte pä brottsoffren och som kommer att distribueras till poliser, till brottsofferjourer och till åklagare.

All miljöpartiet nu svängde på klacken i sista stund innebär alt vi troligen kommer all få ell beslut i kammaren i dag som gör att regeringen blir mera bunden till den fortsatta finansieringen av brottsofterjourer, och del beklagar jag. Eftersom det pågår ett ganska omfattande utredningsarbete vars resultat ligger nära i tiden, tycker jag atl vi borde ha fått chansen att ta vara på de kunskaper som utredningsarbetet utan tvivel kommer att tillföra oss.

Lars Sundin tycker atl vi har för lågt salta mål, atl vi inte kan lita på frivilliga krafter Jag tycker att exemplet med Stockholms stad och elablering av jourer där visar att vi kan räkna med frivilliga krafter på ett sätt som vi kanske inte tidigare har haft uuderlag för

Gunilla André tycker atl brottsofferslödjande verksamhet har kommit till stånd trots socialdemokraterna. Del kan man ha olika uppfattning om, men ell parti i regeringsställning har också ansvar för budgeten på annat sätt än opposilionsparliema och måste vara försiktigare med anslagsgivningen. Var säker på all de åtgärder regeringen föreslår leder rätt! Och det har faktiskt förekommit lagsliftnirigsärenden där regeringen har blivit överkörd och som nu vållar problem inom rättsväsendet,

Berilh Eriksson säger att svenskarna är räddast för atl utsättas för brott. Tyvärr tror jag atl det är sant. Jag log del av en undersökning som en tidningskoncern hade gjort bland sina kriminalreportrar Den visar att deras kunskaper på deras eget bevakningsområde var utomordentligt dåliga. Det är de människorna som skall ge allmänheten en bild av hur verkligheten ser ut ulanför den egna slugknuten. Det är naturligtvis oerhört allvarligt, och del bådar inte gott för framliden. Kriminalreporirar har en viktig funktion, och de skall inte agera på ett sådant sätt alt de skrämmer upp folk.

När del gäller en ombudsman för brottsoffer kan det tänkas att Berith Eriksson har räll. Del har vi inte myckel underlag för att ta slällning till just nu. Det ligger en del i hennes tankar Men är del den bäsla lösningeri? Vi har möjlighel att la slällning till denna fråga senare, när vi har fått ta del av våldskommissioriens resultat. Det skall vi avvakta.

Inger Schörling sade att brottsoffren verkligen måste kompenseras ekonomiskt och alt det inte är bra att en stadig apparat sköter detta långt över brottsoffrens huvuden. Men det är ju samma apparat som skall verkställa de förslag som Inger Schörling och miljöparliet har framlagt här i riksdagen. Det finns en motsättning i hennes argumentering.

När def gäller de ekonomiska skadestånden tycker jag fakfiskt - det gör även ufskoffsmajoriteten - aft alla rimliga krav är tillgodosedda. Vi får nog

akta oss väldigt noga så att vi inte hamnar i en amerikanisering av skade-slåndsrätlen i detta land.

Anf. 35 LARS SUNDIN (fp):

Fru lalman! Bengt-Ola Rytlar var även i sitt andra inlägg nöjd med stödet till brottsofferjourerna, därför atl de är garanterade en verksamhet ett år framåt med de statliga medel som nu ges. Det kallar jag fortfarande att sätta målet lågt. Del viktiga arbete som dessa jourer gör måsle garanteras pengar så att de kan verka på längre sikt. Nu kanske det blir så ändå efler miljöpartiets röstdeklaralion.

Till sist; Kan Bengt-Ola Ryttar i sitt sista inlägg förklara hur länge vi skall behöva vänta på regeringens ställningstagande rörande BRÅ;s rapport Brottsoffer? Del är ju med delta argument som ni i år liksom förra året avvisar våra krav på del samlade grepp som en brollsofferutredning skulle kunna ge.

Anf. 36 BIRGIT HENRIKSSON (m);

Fru talman! Även jag vill korl replikera Bengt-Ola Ryttar Han sade att det finns pengar utanför kammaren och alt försäkringsbolagen ställer upp. Javisst, men vi vet också hur svårt det är med kontinuiteten och hur lång tid man får sälta lill för all tigga ihop de pengarna. Det som vi nu verkar kunna samla oss kring är ett grundbidrag, som skall ge den löpande verksamheten lugn och ro så att man verkligen kan ägna sig mer åt den stödjande och hjälpande verksamhet som man faktiskt har avsett atl bedriva.

När det gäller saker som man för närvarande inte vill genomföra hänvisar Bengt-Ola Ryttar liksom många andra socialdemokrater lill all det skall utredas eller är under ulredning. Men när vi moderater beträffande mom. 22 begär en ulredning om de totala kostnaderna för brott mol enskilda, kommenterar inte Bengt-Ola Rytlar detta över huvud taget. Det borde emellertid ligga i samhällets intresse alt skyndsamt företa den utredningen.

AnL 37 GUNILLA ANDRÉ (c):

Fru talman! Bengt-Ola Ryttar framhöll att det inte var säkert alt centrala pengar skulle gå lill broltsofferjourerna. Vi känner igen socialdemokraternas inriktnirig, nämligen att försöka alt decentralisera betalningsansvar Då kommer ju regeringen ifrån detta ansvar Men, Bengt-Ola Ryttar hur stämmer delta med den proposition som skall framläggas i dag om ett skattestopp för kommunerna? Hur skall i så fall kommunerna kunna klara della om inte staten kan klara det?

Det var ganska intressant atl höra alt vi får förlita oss på sponsring för att få till stånd brotlsofferjourer Jag känner inte igen socialdemokratin, Bengt-Ola Ryttar

Liksom Lars Sundin vill jag atl Bengt-Ola Rytlar svarar på frågan; När kommer förslagen från våldskommissionen och arbetsgruppen för frågor om våld mot kvinnor? Finns det någon tidsplan som Bengt-Ola Rytlar kan ange?

AnL 38 BENGT-OLA RYTTAR (s):

Fru lalman! När del gäller våldskommissionen har övriga ledamöter i debatten fillgång till samma underlag som jag har Där sägs aft kommissionens

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Anslag till brotlsskadenämnden

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Nalurresurslagen

arbete skall vara klart i år Sedan kommer det naturligtvis atl ta en viss tid att bereda resultatet. Det dröjer alltså långt in i framtiden, innan vi har ett bra underlag för atl kunna gå vidare i dessa frågor Det tror jag också är viktigt.

Birgit Henriksson sade att del är angelägel med lokal förankring. Jag vänder mig också till Gunilla André. Civilministern påpekar i sitt avsnitt i bud-gelproposilionen atl de lokala poUsstyrelserna har möjlighet alt gå in här Då befinner man sig i den mycket goda situationen att man har centrala pengar och lokala beslut. Det måste väl egentligen vara en smaksituation.

Birgit Henriksson talade om en brottskostnadsutredning. Brotten medför naturligtvis fruktansvärda kostnader för samhället. Vi vet även atl varje krona i kostnader som förorsakas samhället på grund av brott är en krona för myckel. Men vi blir inte så myckel visare genom att dra i gång en, som jag bedömer det, så väldigt omfattande ulredning som det här måste bli fråga om för att få ett riktigt resultat. Låt oss även i detta sammanhang avvakta våldskommissionens synpunkter Den kanske finner att en utredning behövs. Grundtipsen är ändå att varje krona i kostnader förorsakade av brott är en krona för mycket.

Anf. 39 BIRGIT HENRIKSSON (m):

Fru talman! En mycket kort replik till Bengt-Ola Rytlar Om allmänheten fick reda på de verkliga kostnaderna, skulle man på ett helt annat sätt prioritera en preventiv satsning. Det finns dolda kostnader, som jag tror att vi inte har en anirig om. För atl få lill stånd en rättvisande bild och en diskussion är eri sådari utrednirig nödvändig och brådskande.

Överläggriingeri var härmed avslutad. (Beslut fattades under 11 §.)

8§ Föredrogs

arbetsmarknadsutskottets betänkande

1989/90;AU18 Anslag till utvecklingsfrågor och stadig personalpolitik (prop. 1989/90:100 delvis).

Förste vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld. (Beslut fattades under 11 §.)

9§ Naturresurslagen

Föredrogs bostadsutskottets betänkande 1989/90;BoU17 Naturresurslagen,

AnL 40 BERTIL DANIELSSON (m):

Fru talman! I bostadsutskottets betänkande nr 17 behandlas ett flertal fiå-gor; ökat skydd för vissa älvsträckor, äridririgar i nalurresurslagen osv. Vi

moderater biträder flertalet av majoritetens ställningstaganden. Men det finns en fråga, där vi har en annari uppfallriing än majoriteten, nämligen när det gäller naturresurslagens tillämpning beträffande fritidshusbebyggelse i områden som redan i viss mån är exploaterade.

Jag vill erinra om all del i propositionen om nalurresurslagen finns uttalanden, som anger alt del kan vara lämpligt alt göra vissa förtälriingar och kompletteringar av fritidshusbebyggelsen i områden där sådan bebyggelse redan finns. I verkligheten har det inte blivit myckel av delta. Man har i många fall inte kunna göra kompletteringar i dessa områden. Det lycker vi är fel. Jag vill erinra om alt fritidshusboende är en utomordentligt fin form för många familjer när det gäller alt använda frilid och semester Detta boende innebär också i många fall en levande bygd och en levande skärgård. Del har ell värde i sig atl människor under slora delar av året bor i dessa områden.

I andra sammanhang och i andra motioner har vi föreslagit åtgärder för atl främja frilidshusboendel totalt sett. Det har gällt förändringar i strand-skyddslageri och befrielse fråri bygglov på landsbygden. Men detta las inte upp i detta betärikande eller i vår reservation. Här begränsas förslagen till förändringar av tillämpningen av nalurresurslagen i redan bebyggda områden. Därför begränsar vi oss i detta sammanhang lill atl föra fram jusl dessa synpunkter Jag har ingen anledning atl orda mer om delta utan yrkar bifall till reservation nr 8.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Nalurresurslagen

AnL 41 SIW PERSSON (fp);

Fru talman! Vad vi nu skall lala om är bl.a. en översyri av nalurresurslagen. Folkpartiet har motionerat om atl man skall se över nalurresurslagen för alt stärka naturvårdens ställnirig. Detta kan ske inom ramen för det pågående arbetel med en översyn av miljöskyddslageri. Vi bryr oss irite om formerna för hur del skall gå till. Det viktigaste är att utredningeri har en parlamentarisk förankring och verkligen jobbar för att stärka bevarandein-Iressena. Därmed yrkar jag bifall lill reservation nr 1.

Det har förts en omfattande diskussion om hur man skall arbela på myndighetsnivå. Ansvaret för NRL på regeringsnivå har nyligen överförts från bostadsdepartementet till miljödepartementet. Då lycker vi i folkpartiet alt det är naturligt atl man pä myndighetsriivå överför arisvarel för NRL fråri boverket lill riaturvårdsverket. Inom folkpartiet tycker vi alt del är olämpligt all ell verk såsom boverket, som främst har hand om exploateringsfrågor, skall ha uppsikt också över nalurresurslagen. Vi har motionerat ett antal gånger om denna sak. Till detta betänkande har vi fogat en reservation, reservation nr 2, lill vilken jag yrkar bifall.

Om de obrutna fjällområdena pågår en evig diskussion. När del gäller obrutna områden i väriden över huvud tagel säger vi här i Sverige alt man skall vara försiktig med atl starta utvinning vare sig del gäller mineraler eller skog. Vi i folkpartiet tycker att man i vårt land glömmer bort atl de unika tillgångar som de obrutna fjällområdena ulgör skall vara obrutna också för kommande generationer Så länge som del står som det står i 3 kap. 1§, stycke 2, andra meningen i naturresurslagen finns risk för all utvinning kan ske av nämnda fyndigheler av ämnen. Del är oerhört viktigt all dessa områ-

3 Riksdagens prolokoU 1989190:109

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Nalurresurslagen

den, som är så unika inte bara i Sverige ulan i hela Europa och världen, bevaras för kommande generationer Därmed yrkar jag bifall till reservation 5.

Folkpartiet har elt anlal gånger i motioner hävdat atl de fyra huvudälvarna, dvs. Torneälven, Kalixälven, Pileälven och Vindelälven, skall klassificeras som nalionalälvar Men vi vill också att Byskeälven och Råneälven förklaras som nalionalälvar Varför vill vi det? Jo, de har ell stort symbolvärde. I och med atl de klassificeras som nalionalälvar ger del också tyngd åt kravet att de bevaras orörda. Därmed skulle inte bara den rinnande delen av älvsträckorna bevaras utan även områdena runt omkring dem. Tyvärr har vi i bostadsutskottel inte fått gehör för detta krav och har därför avgett en reservation, nr 9, som jag yrkar bifall till.

Vidare yrkar jag bifall till reservationerna 10,11,12 och 14. De gäller Hår-kan och Voxnan uppströms Edsbyn, Meåforsen, Jaurekaska och Emån. Varför kämpar folkpartiet år efter år för alt det skall skrivas in i naturresurslagar att dessa skall bevaras? Jag vill än en gång ta tillfället i akt att hävda folkpartiets krav om att älvutbyggnadsepoken skall vara slut. De få outbyggda älvar som vi har i vårt land skall förbli oulbyggda. Vi måste ha råd alt bevara ur-sprungsmiljöerria. Dessa älvar ulgör omistliga värdeu. När eri älv byggs ut föräridras miljöri och förstörs. Vi skall komma ihåg alt miljön i våra älvar är ovanligt rik. I dem finns många sällsynta ryggradsdjur Laxen vandrar i dessa outbyggda älvar, och det är avgörande för laxstammens bestånd att de förblir outbyggda.

De växter som finns i eller runt omkring en outbyggd älv är både säregna och arlrika. Om älven byggs ul hotas deras existens. Geologin är unik, odlingslandskapet är specifikt, och hela landskapsbilden är sådan alt det framstår som oerhört viktigt att bevara dessa älvar outbyggda. Dessutom finns kulturvärden och fritidsintressen att ta hänsyn till.

Vi i folkpartiet beklagar verkligen alt majoriteten inte vill inse dessa stora bevarandevärden. De är unika inte bara för vårt land ulan för hela världen.

Fru talman! Låt mig nämna något positivt som har hänt under delta år, nämligen att Ammerån äntligen är räddad, efler elt fantastiskt arbete av olika människor och organisationer Nu skrivs det in i nalurresurslagen att Ammerån skall bevaras outbyggd, och det tackar vi i folkpartiet för Samtidigt ställer jag frågan; Skall det verkligen behövas en så ofantlig kamp varje gång för att bevara något som vi finrier det självklart att bevara?

Det har vidare förts en omfattande kamp för att bevara Emån efter förslaget om att bygga Fliseryds kraftverk. Sydkraft har nu återkallat sin ansökan, varför vi för tillfället kan aridas ut.

Lål mig till sist, fru talman, säga att del gläder mig och folkpartiet att Ammerån och Emån är räddade. Men del hade varit befriaride om vi hade sluppil dessa uppslitande miljödebatter om de få kvarvarande, unika naturvärden som vi har i våra rinnande vatten. Men, fru talman, vi återkommer nästa år, året därpå och året efter det med den lista på naturvärden som vi anser skall bevaras. Vi fortsätter tills denna lista är tom.

AnL 42 BIRGER ANDERSSON (c);

Fru talman! Nalurresurslagen trädde i kraft deri 1 juli 1987 och har alltså varit gällaride i snart fre år Redan när naturresurslageu aritogs hade bostads-

utskottet kompletterat den socialdemokratiska regeringens proposition vad avser både vatteriområderi och älvsträckor På förslag av bostadsutskottet beslöt nämligen riksdagen atl Hylströmmen i Voxnan, sträckan mellan Ha-vern och Holmsjön i Ljungan och Långan nedströms Landöbron skulle medlas i naturresurslagen.

Senare har värdefulla kompletteringar gjorts i nalurresurslagens 3 kap. 6 §. Det har varit - vilket också Siw Persson nämnde i sitt anförande - återkommande motioner och reservationer i bostadsutskottet. Dessa har så småningom gell resultat. En minoritet i bostadsutskottet har växt och blivit en majoritet. Riksdagen har fattat beslut i enlighet med bosladsutskoitels förslag.

Som exempel kan jag nämna Strängsforsen i Klarälven och Edänge i Ljusnan, som har räddats genom atl berörda älvsträckor har tagits in i naturresurslagen.

Vi har i dag ytterligare ell exempel på all enträget arbete, opinionsbildning och upprepat molionsskrivande ger resultat. Jag tänker på Ammerån. I del ursprungliga NRL-förslagel fanns benämriirigeri"Ammerån uppströms Överammer" upptageu. I och med dageris riksdagsbeslut, som vi fattar om en stund, kommer orden "uppströms Överammer" att var borta ur NRL. Hela Ammerån kommer alt inrymmas i nalurresurslagen och vara skyddad. Del gläder oss i ceritern.

Ytterligare vattenområden bör enligt centerns uppfallning undantas från utbyggnad. I reservation 10, som är en fyrpartireservation, nämns Hårkan och Voxnan uppströms Edsbyn.

I reservation 14, likaså en fyrpartireservation, berörs Emån i Kalmar län. Vid en tidigare uppvaktning inför bosladsutskoltet framfördes många siarka skäl till att Emån skall skyddas och tas in i nalurresurslagen. Några exempel: I Emån finns 25 fiskarter - det högsta kända antalet i ett svenskl vattendrag. Bland dessa fiskarter kan nämnas målen, eri fisk som är utrotningshotad. Havsöring och lax är två andra exempel. Större delen av Emån har av statens naturvårdsverk bedömts vara av riksintresse för naturvården.

Även vatlenkraftsintressenterna har tänkt om, vilket Siw Persson också nämnde i sitt anförande. Enligt vad centern nyligen har erfarit kommer sökanden atl återkalla sin ansökan, som ligger hos Växjö tingsrätt och vattendomstolen, om alt få bygga kraftverket i Fliseryd. Om socialdemokraterna verkligen vill värna om miljön har de elt utmärkt lillfälle alt göra del genom all stödja reservation 14. Om de gör det kommer Emån att skyddas genom atl den inryms i naturresurslagens 3 kap. 6§.

Centern vill i likhet med folkpartiet - vi har en gemerisam reservation -ytterligare stärka skyddet för de fyra orörda Norrlandsälvarna - Torneälven, Kalixälveri, Pifeälveri och Viridelälveri. Centern föreslår all man utarbetar ett skydd liknande det som gäller för nationalparkerna. En förklaring som nalionalälvar skulle ge extra tyngd ål det bevarandevärde som dessa älvar enligt riksdagens mening har. Jag yrkar härmed bifall till reservation 9.

De frågor som vi diskuterar här i dag rör kap. 1,2 och 3 i naturresurslagen, alltså inte hela lagen. Vi är överens om alt dessa kapitel är mycket viktiga. De frågor som berörs i dem har diskuterats vid upprepade tillfällen under senare år

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Naturresurs-lagen

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Naturresurs-lagen

Längre fram under delta riksmöte kommer kap. 4 i naturresurslagen atl behandlas. Detta kapitel rör del kommunala inflytandet vid tillåtlighetsprövningen av industrianläggningar, populärt kallat det kommunala vetot. Kapitlet har såvitt jag vet inte diskuterats i denna kammare sedan naturresurslagens tillkomst. Vi återkommer alltså till detta vikliga kapitel i naturresurslagen senare under våren. Då får vi kanske en längre och mer intensiv debatt rörande naturresurslagen.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 7, 9,10 och 14 och i övrigt lill utskottets hemställan.

AnL 43 JAN STRÖMDAHL (vpk):

Fru talman! Även jag ber all få framföra en gratulation till Ragundaborna, vilkas långa och ihärdiga kamp nu kröns med ett beslut som förhoppningsvis ingen någonsin skall ifrågasätta. Det gäller alltså Ammerån.

Ammerån är skyddad i sin helhet. Jag hoppas alt vi kan vara överens om all den är det ulan all för den skull behöva utnämnas till nationalälv. Med def vill jag säga aff vi bör kunna enas om aft respekten för nafurresurslagens älvskydd bör vara lika stark som den är när vissa älvar dessutom benämns nalionalälvar Med delta avstyrker jag de propåer som har framförts om att några av de redan skyddade älvarna skall behöva skyddas ytterligare. Vi bör vara överens om att naturresurslagens skydd är det starkast möjliga och skall förbli del.

Vad gäller frågan om respekten för NRL;s älvskydd vill jag peka på ett förslag som vi från vpk har lagt fram. Vi föreslår atl man skall stryka en passus i lagen där del talas om vatleriförelag som förorsakar eridasl obetydlig miljöpåverkan i de skyddade älvarna och vattenområdena. Skälet är att det har ifrågasatts och kan även i fortsättningen ifrågasättas vad som är obetydlig miljöpåverkan. Flera av oss har upplevt alt en stark exploatör har velat göra myckel slora ingrepp uppe i Laisälven. Han har försökt påvisa att torrläggning av en ganska slor sjö är alt betrakta som obetydlig miljöpåverkan. Magnus Persson kan kanske bekräfta aft sådana vanfolkriingar irite bör få förekomma. För säkerhels skull föreslår vi dock all nämnda passus utgår ur lagtexten. Den behövs inte.

En annan detalj i denria lagstiflning kring älvskydden gäller vad man menar med skyddet för de uppräknade älvarna. År det bara den del av området som utgörs av själva älven, eller är det hela vallenområdet? I lagtexten står att "vatleriområdet" är skyddat. Del slår inte alt älven den eller den är del. Är del, Magnus Persson, en riktig lolkriirig atl hela vattenområdet, dvs. älven inklusive dess bi- och källflöden, är skyddat eller finns det någon begränsning härvidlag?

Nästa älv som vi borde kunna utöka den här listan med är Emån i Småland. Det har ju genom åren varit något av en tradition i riksdagen att lyckas presentera en alltmer utförlig lista över skyddade älvar

Emån är viktig både i sig och genom atl ett skydd för Emån också skulle innebära ett genomslag för södra Sverige, som hittills faktiskt inte finns med på den här listan över skyddade älvar. Jag lycker att del är litet märkligt alt smålänningen Bertil Danielsson, när han nu har chansen och när Fliserydsut-byggnaden inte längre är aktuell, inte tar chansen alt göra sitt län tjänsten

atl ställa upp bakom fyrpartireservationen så atl vi redari i dag kan utöka listan i NRL med även Emån.

Om nu inte Berfil Danielsson vill vara med - fast jag tycker att det vore högst naturligt och befogat för smålänningen Bertil Danielsson att vara med - sä vill jag ge socialdemokraterna chansen att här komma före moderaterna och slälla upp bakom denna reservation, även om del kanske är ovanligare för socialdemokraterna att ställa upp bakom en reservation fråri övriga partier Nu fiuns alltså chansen även för socialdemokraterna mot bakgrund vad som har hänt och mot bakgrund av det stora skyddsbehovet för delta vattendrag - Emån.

Dessutom vill jag peka på vår reservation när del gäller Hårkan och Voxnan uppströms Edsbyn.

Så lill principfrågorna när det gäller naturresurslagen. Vi har från vpk en ganska omfattande motion, där vi har framhållit att naturresurslagen inte riktigt motsvarar den folkliga uppfattningen om och de folkliga förväntningarna på lagen. Nu, när regeringen har beslutat alt ansvaret för naturresursla-geri skall läggas över - eller riär det redan har lagts över - från bostadsdepartementet, som har haod om plarilagsliftnirigen, till det renodlade miljödepartementet, borde del vara logiskt att också göra en översyn av naturresurslagens allmänna karaktär, så att den bättre överensstämmer med den breda uppfattningen om naturresurslagen som en lag som är lill för atl skydda naturresurserna. För närvarande är den både lill för att skydda och bevara naturresurserna och för att skydda exploaleringsintressen.

Den här dualismen hos lageri är litet svår alt begripa, och det gör att man ibland kommer fram till litet konstiga ställningstaganden. Nu finns chansen att renodla och förtydliga lagen. Därför är vi överens med folkpartiet om atf den utredning som nu sitter och som ser över miljöskyddslagen i dess helhel också skall la tag i nalurresurslagen och göra en revidering i den riktning som vi har visat på i den här motionen.

Ett exempel är att när man talar om riksintressen, så uppfattar nästan alla det så atl riksintressen är områden som av nalurskyddsskäl eller kultur-skyddsskäl bör bevaras för framtiden. Men även industriområden, eller tänkta framlida industriområden, tänkta framtida vägar, gruvor osv. kan enligt naturvårdslagens terminologi vara riksintresseområden.

Vi föreslår alltså all man nöjer sig med atl låta de ekonomiskt svaga intressenas områden skyddas som riksinlresseområden. De ekonomiskt siarka exploateringsintressena behöver inte del här skyddet. De klarar nog alt exploatera del de vill exploatera i alla fall, utan ett skydd i en nalurresurslag.

I linje med detta ställer vi också upp på folkpartiförslagel att mau skall föra över myndighetsansvaret för naturresurslagen från boverket till naturvårdsverket. Vi föreslår även ett antal andra justeringar av lagen i den här riktningen - för att skydda naturen, den långsiktiga hushållningen och de svagare ekoriomiska intressena.

Med detta vill jag sammanfatlningsvis yrka bifall lill reservationerna 1-5, 10, 14, 16 och 17.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Naturresurs-lagen

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Naturresurslagen

Anf. 44 BERTIL DANIELSSON (m) replik;

Fru talman! Jan Strömdahl erbjuder mig möjlighel all ansluta mig till reservationen om skydd av Emån genom atl den omfattas av naturresurslagen. Jag vill då erinra om några fakta i målet.

För del första finns det nu inte några aktuella planer på en utbyggnad av Emån, eflersom Sydkraft har tagit tillbaka sin ansökan. I praktiken finns det alltså inget hot som är aktuellt.

För det andra har vi fråri moderat sida hela tideri sagt all vi skall tillåta prövning enligt vallenlagen av vissa vattendrag som inte omfattas av skyddet enligt naturresurslagen. Emån ingick ju också i den vattenplan som har antagils av riksdagen.

För det tredje förutsätter vi all mycket stränga krav måste uppfyllas om tillstånd skall ges. Det är delta som jag lycker är det väsentliga. Bl.a. länsstyrelsen i Kalmar har vid sin behandling av ärendet ställt mycket långtgående krav, som bör vara uppfyllda om man skall ge tillstånd lill en utbyggnad av Emån. Dessa krav skulle innebära att de utomordentligt stora naturvärdena verkligen kommer atl skyddas. Det kan ju inte vara formerna - det sätt på vilkel skyddet kommit till - utan resultatet som skall räknas. Jag drar den slutsatsen atl genom det stränga agerandet från bl.a. länsstyrelsen i Kalmar har målet redan uppnåtts. Sökanden har funnit atl dessa krav är så långtgående att man nu inte anser del vara aktuellt att genomföra någon utbyggnad. Då tycker jag atl alla bör vara tillgodosedda. Det viktiga är ju inte formen, hur det här går till, utan del som uppnås genom de åtgärder som är vidtagna.

AnL 45 JAN STRÖMDAHL (vpk) replik:

Fru talman! Jag vill då bara konstatera att detta borde peka i riktning mot alt Bertil Danielsson nu skulle kunna ställa upp bakom den här reservationen. Även om det för dagen inte finns något ulbyggnadshol, så ligger ett hot latent, som en möjlighet för framtiden, sa länge man inte uttryckligen har skyddat älven i NRL:s älvskyddskapilel. Avsikten med dessa skydd är ju atl säkra älvarna på längre sikl och definitivt.

Om nu inte Bertil Danielssori vill slälla upp på den här inviten, så finns den ju ändå kvar lill Magnus Persson. Det kan alltså bli ett resultat i alla fall.

AnL 46 BERTIL DANIELSSON (m) replik;

Fru talman! Det som har uppnåtts är ju atl del nu inte finns några aktuella planer på utbyggnad. Jan Strömdahl säger atl det ändå finns ett latent hot, men jag vill då replikera att också kraven finns kvar De är oförändrade, och de har lett lill atl sökande har tagit tillbaka sina ansökriirigar

Det finns således inte någon risk för att delta på någol skall spolieras i framtiden. Jag har gott hopp om att den unika miljö som finns i Emån kommer att bevaras oavsett hur det går med lagstiftningen.

AnL 47 ROY OTTOSSON (mp);

Fru talman! Vi i miljöpartiet instämmer i mycket av den kritik som Jan Strömdahl framförde när det gäller naturresurslagen. Den bör ses över, den bör förbättras och fullföljas i den meningen att den verkligen skall skydda

de naturvärden och de naturresurser som vi inte vill skall utarmas på lång sikt. Detta var ju grundtanken med lagen, och det borde också fullföljas.

Som det nu är har man byggt in exploaferingsintressen både i lagen i sig och genom att ansvaret ligger på boverket, som också har exploateringsint-resseri att främja - det är ju boverket som sköter NRL på myndighetsnivå. På delta sätt har det uppstått en motsättning som visar sig försvaga skyddet för naturresurserna.

Jag stöder reservation 1 till betänkandet som går ut på alt få till stånd en översyn av naturresurslagen. Miljöpartiet slår inte med bland reservanterna, men det beror på ett förbiseende vid justeringen av betänkandet. Vi kommer alltså att rösta för reservationen vid voteringen.

Många av de reservationer som miljöpartiet stöder handlar om olika sätt att täppa till en del hål i nalurresurslageu, att förbättra den i vissa avseenden, att göra vissa strykningar som syftar till att få bort en del av de starka exploateringsintressen som finns i lagen.

I reservation 3 tar vi upp frågan om vad lagen skall omfatta. I dag är i princip både jordbruks- och skogsbruksmarker undantagna, eftersom de regleras av andra lagar, nämligen skogsvårdslagen och lagen om skötsel av jordbruksmark. Detta gör alt större delen av Sverige faktiskt inte omfattas av naturresurslagen, eftersom större delen av Sverige utgörs av skogsområden. Detta är naturligtvis en grundläggande svaghet. I reservation 3 kräver vi därför att lagen skall byggas ut lill alt omfatta även dessa marker

I reservation 4 tar vi upp en gariska viktig detalj. 113 kap. 1 § andra stycket står att de riksintressen som finns i naturresurslagen vad gäller att bevara naturinlressen, naturresurser, naturområden som är skyddsvärda osv., inte får utgöra hinder för utveckling av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. Man har alltså lagt in en brasklapp som egentligen innebär att bestämmelserna om riksintressen till skydd för de oersättliga naturvärdena inte gäller så fort det finns ett lokall intresse hos näringsUvet. Detta är naturligtvis märkligt. Def enklaste vore aff stryka def här stycket, vilket är precis vad vi kräver i reservation 4.

De obrutna fjällområdena skall skyddas, men även där finris ett kryphål i lageri, nämligen 2 kap. 7 § andra stycket. Där finns en öppning som gör det möjligt all gå in och öppna gruvor i fjällområden som skall vara obrutna. Som vi ser del är det bara att stryka della stycke. Det finns ingen anledning att ha det kvar i lagen.

I reservation 6 föreslår vi alt man utökar listan över riksintressen för i första harid riaturvård geriom att ta in naturvårdsverkets lista för riksintressen i lagen. Man slipper på det sättet en gråzon i vilken det är problem med verkställigheten. Visserligen skall kommuuerna ta in de enligt naturvårdsverkets lista riksintressanta områdena i sina översiktsplaner, men översiktsplanerna hos kommunerna är inte bindaride, och det visar sig också att en del kommuner inte eris tar in de riksintressen som naturvårdsverket har på sina listor Jag har tyvärr aktuella exempel på detta från mill hemlän. Västernorrlands län.

I reservation 9 ställer vi upp på att förklara de fyra oulbyggda slora Norrlandsälvar, som ännu finns kvar, för nalionalälvar Som del står skrivet i reservationen är det mest ett symbolvärde atf kalla dem nationalälvar i analogi

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Naturresurslagen

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Naturresurslagen

med nationalparker Det vore ännu bälire om vi kunde få en majoritet för att grundlagsskydda dessa fyra slora älvar Med elt grundlagsskydd skulle man ju vara tvungen atl dels här i riksdagen fatta beslut om utbyggnad av dessa älvar två gånger, dels ha ell val emellan besluten. Detta skulle ge älvarna ett betydligt bättre skydd. I dag räcker det ju med en erikel majoritet en enda gång här i riksdagen för all man skall ha hävt skyddet av älvarna. Man kan fråga sig vad det är för skydd för framtida generationer om man med ett enda majoritetsbeslut en enda gång helt och hållet kan häva skyddet.

Gruridlagsskyddet beharidlas irite i detta betärikaride, utan det kommer upp i ett annat utskott, nämligen konstitutionsutskottet. Vi har därför till betänkandet bifogat ett yttrande, nr 3, i vilket vi pläderar jusl för ett grundlagsskydd.

Därmed är vi inne på alla de kvarvarande älvsträckor och åar som ännu inte har exploaterats eller endast har exploaterats i mindre grad. I Sverige är nästan allt vad vattenkraft heter exploaterat. Del finris litet olika bedömningar, men ungefär 90 % av det som ligger utanför riatiorialparkerna är redari taget. Det beiyder att det som är kvar har blivit väldigt viktiga restbioto-per, restnaturmiljöer, där många växter och djurarter har siua sista uppehållsorter Skyddsvärdet för del som är kvar har alltså ökat i takt med att man har förstört mycket av det som tidigare har funnits.

Ibland säger man att vattenkraften är miljövänlig. Jag vill bestrida detta. Vattenkraften är inte miljövänlig, vattenkraften leder tyvärr till stor miljöförstörelse. Det märks framför allt på att artrikedomen i naturen minskas. En rad växter och djurarter utrotas, eller så tunnas deras stammar ut på ett sådant sätt all de riskerar att utrotas och försvinna lokalt. Del har visat sig att artrikedomen i de älvar där man har byggt ut vattenkraften, dvs. nästan alla älvar, har minskat dramatiskt.

Fisket i dessa älvar, som ju var väldigt rikt när del begav sig, framför alll i fråga om lax men även i fråga om andra vandrande fiskar som kunde äta upp sig, har praktiskt taget utplånats. Mycket av det havsfiske som bedrivs ute i Östersjön på bl.a. lax bygger i dag på fiskodlingar Den naturligt reproducerande laxen är på väg att utrotas helt. Det har också sagts att även den odlade fisken, den odlade laxen, genetiskt sett kommer att utarmas med tiden. På del sättet kommer även den resursen att på sikt utarmas och bli sämre, och vi kommer att få elt mindre utbyte av den. 1 varje fall finns det en risk för detta. Vi har alltså redan i dag förlorat en betydande naturresurs, och vi riskerar atl förlora mycket mer

När man bygger dammar dämmer man upp stora områden. Fallhöjden är ju som regel inte så slor i våra älvar, men där finns väldigt mycket vatten. Del bygger alltså mycket på dammar, ofta slora dammar. Oftast är den bästa jorden längs dessa älvar den jord som är närmast vattnet. Det hänger ihop med istiden atl dessa jordar har avlagrats och avsatts på det sättet.

Genom dessa älvulbyggnader har man utplånat en betydande mängd jordbruksmark. Man har också dränkt ett antal samhällen och hela byar geoom dammbyggena och också utplånat en del av den kultur som fanns. Att kalla detta för ett miljövänligt sätt alt producera energi tycker jag är hyckleri. Det är inte miljövänligt. Det lilla som finns kvar måste vi slå vakt om.

Sverige är elt rikt land, och vi vill ofta skryta med internationellt atl Sve-

rige är ell föregångsland när det gäller miljö- och naturvård. Det vore myckel konstigt om vi inte kunde slå vakt om det lilla sista vi har kvar av en av de rikaste miljöer vi har Del är faktiskt fråga om en av de rikaste miljöer vi har Arlrikedomen i ett rinnande vallen, en riktigt bra fors, är i klass med den arlrikedom som finns i regnskogar Det är en av jordens rikaste naturmiljöer vi talar om.

Det finns en framgång för naturskyddet i det här betäukaridet, och del gäller Ammerån. Den nedre delen av Ammerån kommer atl föras in i riatur-resurslageri och därigeriom få ett skydd. Detta har sketl efter en mycket lång kamp, som jag själv har deltagit i lokall. Man har i kommunen och i länet varit fullständigt eniga, och en lång rad debatter här i riksdagen har klart visat atl just Ammerån är ett av de mest skyddsvärda vattendrag som vi har i hela landet. Ån är kalkrik och artrik och har en helt fantastisk naturmiljö. Men det krävdes en intensiv och en lång kamp för alt få elt skydd.

Det finns en rad andra sträckor som inte är skyddade ännu men som lika självklart borde skyddas. Jag tänker dä framför allt på Emån. Emåri är förmodligen ett av de mest skyddsvärda vatten som vi har kvar i landet, och det är definitivt det mest skyddsvärda i södra Sverige. Det finns inte så många vattendrag i sydöstra Sverige. Del är, som ni känner lill, ett relativt torrt område. Emån drar då till sig väldigt mycket av den naturrikedom och artrikedom som finns i södra Sverige.

Del finns en reservation om detta, nämligen reservation nr 14. I den räknas upp tio punkter som var och en själv kunde vara skäl nog för att föra in Emån i naturresurslagen. Jag skulle vilja tillföra en elfte punkt. Kring Emån finns stora översvämnirigsmarker, och under vårfloden svämmar en del av dessa över Detta vatten värms dä upp genom att det täcker en större yta. Det är en av förklaringarna till att målen, den ulrotnirigshotade fiskarlen som måste ha en temperatur på miust 22° C i vattriel för att kuuria föröka sig, finns just i Emån.

Detta innebär också att dessa marker blir mycket rika och fina födomarker för en rad fåglar, inte minsl flyttfåglar Detta vatten utgör i ökande utsträckning, i takt med att andra vatten tyvärr har förstörts i norra Europa, en viktigt rastplats för flyttande fåglar och bl.a. tranor har börjat dra sig dit. Mycket pekar på atl vattnet kommer all bli mer betydelsefullt i framtiden, framför allt för vadare, gäss och änder

Del finns andra reservationer som handlar om Hårkan och Voxnari, Meå-forseri och Jaurekaska och också om Haverö strömmar Haverö strömmar är elt speciellt kapitel. De är faktiskt redau intagna i nalurresurslagen och är skyddade.

Haverö strömmar är tre strömmar mellan två sjöar i Ljungan i västra Medelpad. Nu vill man bygga en väg in i detta område. Det finns också några gamla trädammar som släpper förbi del mesta vattnet. Dem vill man reparera, men man vill inte reparera på ett traditionellt sätt. Man vill ersätta dem med stora betongdammar vilka har en sådan regleringsförmåga att man skulle dränka kyrkogården vid Haverö kyrka om man skulle utnyttja dem. Pä detta sätt skulle man förstöra många av de naturvärden som skyddet i NRL avser

Delta ärende ligger hos regeringen, och det ligger där sedan länge, och det

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Naturresurslagen

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Naturresurslagen

har inte gäll atl få något besked. Del borde vara självklart att man inte skall tillåla vare sig vägbygget eller slora betongdammar. Då urholkar man det skydd som avses med i nalurresurslagen. All sådana här saker är på gång visar atl naturresurslagen måste förbättras.

I reservation 15 deklarerar miljöparliet atl vi anser att vallenkraftsulbygg-nadsepoken i Sverige är ett avslutat kapitel. Vi kan inte la mer ulan att ställa till myckel stora skador Det gäller även mindre åar

Man möter ibland en populär uppfattning om att mindre åar är mindre värda, men del kan faktiskt vara precis tvärtom. Många av de mindre vattendragen är ur natursynpunkt, när det gäller skyddsvärda växter och djur osv., väl så skyddsvärda och kanske mer skyddsvärda än en del större vattendrag.

Det finns förresten ett skrivfel i reservation nr 15. Det står att dessa älvar ofta fungerar som "radiobiotoper". Det skall stå randbiotoper.

I reservation nr 16 tar vi upp Sveriges största havsdelta, nämligen Indalsälvens delta. Där finns en lång rad växter, djur- och fågelarter som är skyddsvärda. Där finns t.ex. den utrotningshotade ävjepilörten och hela det växtsamhälle som är knutet kring den. En del andra partier talar sig varma för andra vattendrag, men dock inte detta delta. Bakom denna reservation står endast vpk och miljöpartiet, och del måste jag beklaga. Både centern och folkpartiet i Västernorrland ställer sig bakom detta, men det gör man tydligen inte centralt.

Detta är ett ganska stört deltaområde, och på den största ön finns i dag en flygplats. Den kan gott ligga kvar Men problemet är att man nu drar en väg genom hela deltal. Man klyver deltat mittitu genom atl E 4;ari får eri riy drag-ning. Delta har vi försökt stoppa, men vi har tyvärr misslyckats. Regeringen har inte ens velal pröva frågan.

Vi har anmält ärendet för prövning enligt Bernkonventiorien för skydd av växt- och djurarter och deras livsmiljöer, men man har inte ens velat pröva frågan, eftersom den svenska regeringen motsatte sig della. Tydligen prövas inte brott mot de internalionella konventionerna med mindre än alt regeringen ställer sig bakom.

Vi vill att Indalsälvens delta skall föras in i naturresurslagen för att på detta sätt fä elt skydd för det som finns kvar Man planerar nu nämligen ytterligare exploateringar Man riöjer sig inte med vägen, utan man vill bygga riågot slags motsvarighet till Arlanda stad, ser det ut som. Därmed kommer man all utplåna en av de mest värdefulla naturbioloper vi har i norra delen av Sverige.

Slutligen till reservation 17. Där handlar det återigen om att förbättra lagstiftningen så att man får borl kryphål. Del gäller det s.k. Laisvallsprojektet. Gruvföretaget vill gå in i Vindelälvens vatlerisyslem och torrlägga den övre delen av Vindelälven för att bryta malm. Del vore helt otillständigt om man gick med på detta. Tyvärr är lagen oklart utformad, och åtminstorie förelaget och bl.a. eri del lokala politiker tolkar deri på ell sådari sätt alt del skulle vara tillåtet.

Fru lalmari! Med detta yrkar jag bifall till saiiuliga rescr\ationcr som miljöpartiet står bakom samt till reservation nr 1.

AnL 48 MAGNUS PERSSON (s);

Fru talman! Jag skall inte som Roy Ottosson tredubbla den aviserade tiden, men jag kommer all behöva litet mera lid än de 15 minuter som jag har angivit.

I bostadsutskottets betänkande nr 17 behandlas NRL, naturresurslagen. 1 14 motioner har aktualiserats en rad frågeställningar inom vårt revir Inte mindre än sex motioner berör Ammerån i Jämtland. Vi är konsekventa i våra ställningstaganden. Om regeringen tidigare intagit en annan position, följer riksdagen den utstakade färdriktningen, och vi för nu in Ammerån under NRL.

I älvdebatfen är det många ständigt återkommande älvsträckor och argument som vi möter år efter år Motionärerna är i alla sina krav besjälade av tanken att ytterligare arealer skall inrymmas under naturresurslagen. Jag skall kommentera några frågeställningar och bemöta några reservationer som fogals vid betänkandet.

Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till utskottets hemställan i dess helhet och avslag på samtliga reservationer

Kommunister och folkpartister framför i reservation nr 1 atl de vill ha en annan lingens ordning än nu och föreslår en ytterligare översyn av NRL. Skälen härtill synes mig vara kluvna.

Jag vill erinra om att del dagligen pågår en fortlöpande översyn av NRL. På departementet finns en stab av medarbetare som fortlöpande följer dessa frågor och lägger fram förslag till riksdagen om ändringar i lagen. Boverket och naturvårdsverket utreder för närvarande frågan om konsekvensbeskrivningar och beslut där NRL tillämpas. Regeringen har uppdragit åt vägverket att i samråd med naturvårdsverket och Kommunförbundet redovisa erfarenheterna av de nya bestämmelserna i 15 och 16 §§ väglagen och tillhöraride miljökonsekvensbeskrivningar. Dessutom pågår ett omfattande kommittéarbete med en bred parlamentarisk förankring, där dessa problem finns invävda. Jag tänker då i första hand på miljöskyddskommillén och dess arbete. Folkpartiet har en representant i den. Jag sitter själv med i kommittén och kan lova atl frågan bevakas stenhårt av samtliga partier

Det är måriga bollar i lufteri när det gäller NRL. Här händer ju saker och ting strängt taget varje dag, nästan var timme och var minut. Motionärernas och reservanternas förslag är enligt vårt säll att se detsamma som all slå in öppna dörrar Den översyn man efterlyser är enligt vår och ufskottsmajorite-tens syn helt överflödig.

Jag yrkar avslag på reservaliori nr 1.

I reservaliori rir 2 förordar folkpartiet, vpk och miljöpartiet en förändring på myndighetsnivå. Reservanterna vill atl ansvaret för naturresurslagen skall flyttas från boverket lill naturvårdsverket. Vad vinner man på delta? För mig är del en gåta. Enligt vår uppfattning blir NRL inte "folkligare", för att citera Slrömdahl, om man följer reservanternas linje. Att exploateringsintressena på något underligt sätt plötsligt skulle tämjas, om naturvårdsverket skulle få en folklig förankring är skitsnack, fru lalman.

Vi tror inte på den modellen. Jag har följt dessa frågor under lång tid, närmare tjugo år Departement, berörda verk och skilda partier i utskottet har hårt engagerat sig för och slagit vakt om NRL under de gångna åren.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Naturresurslagen

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Naturresurslagen

Folkpartiet har ändrat uppfattning på senare tid, och nu har vpk och miljöpartiet hoppat ombord på tåget och anslutit sig till den liberala linjen. Jag är stolt över NRL och lycker atl den skall ligga kvar under boverkets fögderi. Jag tror inte på reservanternas alltför ensidiga och begränsade synsätt. Jag tror alt ni själva sätter er i en fälla. Ni har enbarl teorier och floskler atl komma med, ingenting annat.

Fru talman! Jag vill erinra om följande. I förarbetena lill den fysiska riksplaneringen och nu senare naturresurslagen finns glasklara skrivningar å ena sidan om bevaranderätten och å andra sidan om ianspråktagande av mark och vatten, och därför är och förblir reservanternas farhågor ogrundade. Ex-ploaleringsintressena kommer inte alt ges ökat svängrum och utrymme inom NRL. Utskollsmajoriteleris skrivning är och förblir en garanti för att natur, miljö och bevarandeintressen ges högsta prioritet i den fortsatta behandlingen av NRL.

Jag yrkar avslag på reservation nr 2.

Den tredje reservation som jag närmare tänkt beröra är reservation nr 9. Det gäller förslaget om att ge våra huvudälvar en ny benämriirig. Med outtröttlig envishet återkommer Siw Persson och de andra reservanterna i frågan med kravet alt riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna atl de fyra s.k. huvudälvarna - Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven - bör förklaras som nalionalälvar I fp-motionen görs också det till-lägget all bl.a. Byskeälven och Råneälven bör förklaras som nationalälvar

Fru talman! Vid behandlingen av motsvarande motionsyrkanden 1989 anförde utskottet att de nu aktuella älvarna har tagits in i NRL. De kan alltså inte byggas ul med mindre än alt lagen ändras. Några sådana ändringsförslag har såvitt mig bekant inte förelagts riksdagen. Lika litet som tidigare kan vi inse att en namnäridring skulle skapa en bättre tingens ordning. Folkpartiet menar all del skulle bli fråga om ett slags motsvarighet till nationalparker Atl detta i sin tur skulle innebära någol bälire skydd är skitsnack, ingenting annal. Inga argument som hittills anförts har övertygat oss i utskollsmajoriteleri om all iriföraridel av beriämningen "nationalälv" skulle innebära någol annal än en formell namriändring.

Fru talman! Min vagga stod vid Vindelälvens strand, och jag hoppas att de forsande älvarna kommer att rinna också i fortsättnirigen. Beriämriirigeri på Viridelälveri eller på riågori annan älv har dock ingen som helst betydelse. Jag yrkar avslag på reservation nr 9.

Riksdagsbeslutet om bevarande av de fyra huvudälvarna inkl. biflödena ligger alltjämt fast. Del är vårt klara och entydiga besked i denna fråga. När det sedan gäller de övriga älvsträckor som här uppräknats finns det ingen anledning alt närmare kommentera alla dessa. När ou Ammeråu införs urider rialurresurslagen faller ytterligare en kontroversiell älvsträcka bort från reservarilerrias låriga lista.

Här följer vi, som jag iriledningsvis sade, gammal god praxis. Regeringens beslut och riksdagens följer vararidra i deri här deleri. För närvarande gäller alt Ammerån uppströms Överammer ingår i NRL.

Regeringen har genom beslut den 1 februari 1990 avslagil en ansökan om överledning av vatten från Ammerån till Indalsälven. Vi lyssnar på rörelsen, och regeringsbeslutet är ett belägg för detta.

Utskottet delar uppfattningen i motionerna att hela Ammerån bör tas upp bland de vattenområden som ingår i 3 kap. 6 § NRL. Lagen bör därmed ändras så att beträffande Indalsälven orden "uppströms Överammer" utgår ur lagtexten. Utskottet föreslår också atl riksdagen med anledning av motionerna antar ett förslag till lag om ändring i NRL i enlighet med vad utskottet anfört. Den föreslagna lagen bör som framgår av betänkandet, träda i kraft den 1 juli 1990.

Vad i övrigt i vissa mofioner anförts om överledning av Ammeråns vatten m.m. kan, som vi från utskoltsmajoriteten klart anför, inte anses relevaril vid ell riksdagens ställningstagande.

Vad sedan gäller övriga älvsträckor är de allra flesta gamla bekanta. Namn som Hårkan i Indalsälven och Voxnan uppströms Edsbyn i Ljusnan, Meåforsen i Ångermanälven, Jaurekaska i Luleälven, Haverö strömmar i Ljungan och Emån har utskottet tidigare mött. Det finns ytteriigare sådana namn, som jag förbigår med tystnad. Def är bara att konstalera all det finns delade meningar inom vissa geografiskt begränsade områden.

En utbyggnad av vattenkraft upp till 65 TWh är vi överens om. Inom den ramen ligger alltjämt vissa projekt och älvsträckor som kan ifrågakomma vid en eventuell framtida utbyggnad. Innehållet i vatlenkraflsplanen får i vederbörlig ordning behandlas i annat sammanhang.

Jag yrkar avslag på reservation nr 9.

Fru talman! Jag lyssnade på oppositionens krav och alla dess melodier. En del lät falska och en del lät bra. Melodierna spelades på skilda strängar En del krav är tillgodosedda, aridra får vänta. Argumenten är desamma, melodierna är entoniga och vi känner igen dem sedan tidigare. Kanske vill något parti något klarare markera sin speciella profil. Det är trots allt relativt små nyanser som skiljer oss ät. Alla partier vill slå vakt om naturvärdena inom naturresurslagen och dess instrument. För att möta morgondagens problem behöver vi eri hög beredskap för atl klara koriflikter som finns mellan beva-randevärderi och exploaleririgsinlressen.

Vi är på rätt spår mot framtiden. Sverige är ell rikt land med stora arealer, stora vallenresurser och stora fjäll-, havs- och kustområden som är oersättliga naturvärden. Vi har en unik miljö atl vårda och värna om. Dessa klenoder skall vi förvalla på bäsla sätt. Det har vi gjort, och del skall vi självfallet även framdeles göra. Vi har en framsynt lagstiflning, som Olof Palme stod bakom. Han påbörjade på sin lid dessa diskussioner om den fysiska riksplaneringen.

Jag är övertygad om atl nästa generation kommer alt säga alt i stort sett var och är naturresurslagen en banbrytande lag, en lag som många kommer all minnas som en viktig milstolpe i miljöarbetet. Det är en lag där förarbetena lill en NRL och den fysiska riksplaneringen har betytt och betyder så myckel. Den fysiska riksplaneringen utarbetades på 60-lalel för alt sättas i sjön framför allt på 70-talet. 90-talel kommer alt präglas av eri tilltagande miljödebatt. Vi välkomnar den debatten. Svensk arbetarrörelse och socialdemokratin är beredda alt helhjärtat gå in i kampen och slåss för en bättre miljö. Ett instrumentet är NRL.

Nalurresurslagen har kommit för att stanna. De flesta kommunala, regionala och centrala politiker och tjänstemän jobbar lojalt i naturresurslageus

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Naturresurslagen

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Nalurresurslagen

arida. Det är bra för landet, för naturen och för miljön. Lål oss tillsammans ytterligare förbättra instrumentet NRL. Frukterna av allas vårt pionjärarbete får framför allt framtida generationer skörda. Nöjda blir vi aldrig. Det skall vi inte heller bli. Låt dagens debatt bh en sporre och ett avstamp för ökat miljöengagemang.

Fru talmari! I morse vaknade jag i min lägenhet som ligger på Östermalm. Jag vaknade och lyssnade lill fågelsång. På väg lill riksdagshuset gick jag igenom Kungsträdgården, förbi Strömmen. Jag möttes av blommorna, träden och en prunkande vår Del slog mig alt vi människor i del här landet är favoriserade. Sverige är ett vackert land med en vacker huvudstad. Jag vill påstå att jag själv bor i Sveriges vackraste landskap. Detta skall vi vårda. I det stycket kommer socialdemokratin och arbetarrörelsen att föra fanan högt. Vi kommer atl finnas med på barrikaderna och aktivt jobba för en bättre miljö.

Jag skall något kommentera oppositionens irilägg.

Bertil Danielsson tog upp frågan om förtätning av fritidsbebyggelse. Vi anser att utskottets skrivning är bra som den är Detta är någol för kommunerna all besluta om. Del skall inte komma några pekpinnar från centralt håll som anger atl det skall förhålla sig si eller så.

Folkpartiet kommer med de gamla kraven på mineralbrytning i de obrutna fjällområdena. Vi anser att den avvägning som har gjorts är rimlig.

Centern, vpk och miljöparliet har tagit upp frågan om Emån. Sökanden har ju gjort offentlig avbön i det här fallet, dvs, kraftförelaget återtar sin tidigare gjorda ansökan om projektet Fliseryd vid Emån, Det finns inte någori anledning alt närmare fördjupa sig i den frågan.

Jan Strömdahl var inne på frågan om obetydlig miljöpåverkan. Det gällde dä biflödena till Vindelälven och Laisälven. Utskottets och departementets tjänstemän har tittat pä della. Lagen och förarbetena är mycket klara när del gäller detta område. Biflöden och vattenområden är skyddade enligt NRL. Det är del klara och entydiga besked vi har atl ge i denna del.

Roy Ottosson sade att jordbruksmark har försvunnit vid utbyggnad av vattenkraft. Del är riktigt. Jag kan hålla med om alt dessa arter är vikliga. De skall skyddas och så långt som möjligt bibehållas. Men jag tror atl Roy Ottosson inser atl del inte är hållbart alt använda jordbruksmarken som elt argument mot att bygga ut. Vi saknar ju inte jordbruksmark i dag. Vi har ett annal problem som kommer alt aktualiseras under kommande diskussion då jordbruksutskottet behandlar dessa frågor

Fru lalman! Avslulningsvis lycker jag att det har varit en hygglig debatl. Det återstår några principiella motsättningar, men vi är alla besjälade av atl slå vakt om miljöri och riatureu. Vad ankommer på oss, skall vi socialdemokrater ställa upp i den debatten.

Jag yrkar äri en gång bifall lill utskottets hemställan i betänkaridet och avslag på reservatiorierna.

Anf. 49 JAN STRÖMDAHL (vpk) replik:

Fru lalman! Magnus Persson började som en slugger och slutade som en poet. Jag tycker att Magnus Persson är bättre som poet än som slugger Magnus Perssons våldsamma angrepp i början av sitt ariförande på en del

av våra reservationer ledde inte fram lill någonting. Jag undrar om det var så all Magnus Persson egenlligen inte hade så mycket all säga och alt det var därför som han i stället tog i så våldsamt.

Jag lyssnade till det som Magnus Persson sade om naturresurslageus inriktnirig och karaktär, för att ta den principiella frågan. Del är den stora och viktiga frågan i sammanhanget. Vad jag sade var atl den folkliga uppfattningen om naturresurslagen inte stämmer med dess verkliga innehåll och karaktär Della fick Magnus Persson lill all del skulle vara folkligare att naturvårdsverket log hand om nalurresurslagen än all boverket gör det. Så menade jag faktiskt inte.

Regeringen har bestämt sig för all byta departement när det gäller alt la hand om nalurresurslagen. Regeringen har flyttal hanteringen från bostadsdepartementet, som har hand om mark-, plan- och bygglagstiflning i övrigt, lill elt renodlat miljödepartement, avskalat från energifrågorna. Om infe def också bara är skitsriack, utari om det är meriingsfullt med detta departementsbyte, är det logiskt att göra ett byte av tillsynsmyndighet på myndighetsriivå - della inte för atl den ena myndigheten är folkligare än den andra.

Magnus Persson sade vidare; "Låt oss tillsammans ytterligare förbättra instrumentet NRL". Ja, då är vi överens. Mitt förslag var bl.a. atl Magnus Perssori i den ulredning han sitter med i skall göra den här förbättringen, den här översynen, för all få naturresurslagen att bättre överensstämma med folks uppfattningar och förväntnirigar på denna lagstiftning.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Nalurresurslagen

AnL 50 SIW PERSSON (fp) replik;

Fru lalman! Magnus Persson invände bl.a. alt vi hade samma argument. Ja, Magnus Persson, man behöver faktiskt inte förändra argument som redan är bra. De fortsätter man atl använda.

När det gäller översynen av NRL sade Magnus Persson att det sker en daglig översyn och en fortlöpande uppföljning saml all vi slog in öppna dörrar Del är dock inte tillräckligt, och det är därför vi har motionerat.

Magnus Persson säger alt han skall bevaka detta i miljöskyddslagsutredningen. Det tackar vi för och tar emot. Det slår inte så utförligt i direktiven, så del behövs väldigt mycket för atl NRL skall bevakas i just den delen.

Vi vill flytta tillämpningen av NRL från boverket lill naturvårdsverket. Del torde vara ganska självklart, Magnus Persson, alt om del har flyttats från bostadsdepartementet till miljödepartementet så bör det även på myndighetsnivå sorlera under naturvårdsverket i stället för under boverket.

Magnus Persson började dä komma in på några ord som han sedan utvecklade på ell ännu underligare sätt. Vi fick höra alt vi har ett ensidigt synsätt, ett begränsat synsätt och att vi höll oss med floskler

När del gäller de fyra huvudälvarna samt Råneälven och Byskeälven, som vi vill ha in som nationalälvar, ökade frenesiri i Magrius Perssons inlägg. Han använde en vokabulär som jag måste säga, fru lalman, all jag lycker var en aning utmanande, och jag blev också förvånad. Detta är egenlligen ganska typiskt för Magnus Persson bortsett från denna vokabulär - att så fort underlaget för argumenten börjar bli tämligen svagt eller mycket svagt så höjer han rösten. Del är vi ganska vana vid.

Skall jag lycka synd om Magnus Persson för alt han försvarar socialdemo-

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Naturresurslagen

kralins belongpolilik? Jag kan beklaga Magnus Perssons och socialdemokraternas inställning. Som väl är finns det andra partier som inte faller undan för argument såsom ensidigt synsätt, begränsat synsätt, floskler samt ett ord som jag faktiskt inte vill la i min mun i den här församlingen.

Det lönar sig inte att smutskasta partier som har andra åsikter än det socialdemokratiska partiet. Till Magnus Persson vill jag säga atl han gärna skall fortsätta som han gör, om han anser sig ha råd med den formen av argumentering.

Fru talman! Magnus Persson sade att Värmland är mycket vackert. Det kanske beror på aft det finns någon outbyggd älv som bidrar till den trevliga miljön.

AnL 51 BERTIL DANIELSSON (m) replik:

Fru talman! Magnus Persson använde både kraftuttryck och kraftfulla uttryck. Del förstnämnda vill jag gå förbi med tystnad. När det gäller det senare lar jag mig friheten atl referera lill Magnus Persson på elt par punkter. När del gäller frågan om förändringar av NRL, sade Magnus Persson att det händer någol varje dag, varje timme och varje minut. Del låter mycket hoppingivande.

När Magnus Persson kom in på reservation nr 8 - där vi vill att mari skall tillämpa de molivutlalanden som finns när del gäller NRL - sade han att det är bra som del är och atl kommunerna sköter dessa frågor på ett riktigt sätt. Då är inte Magnus Persson beredd alt ompröva, varje dag, varje minut eller varje timme. Vår inställning är att om kommunerna inte följer de intentioner och molivutlalanden som finns generellt är det riksdagens sak att rätta till det här Detta ligger till grund för vår reservation. Märkvärdigare är det inte, och det är väl ganska klarl även för Magnus Persson hoppas jag.

Anf. 52 ROY OTTOSSON (mp) replik;

Fru talman! Magnus Persson vill göra gällande atl vi slår in öppna dörrar här Om man bara håller sig i centrala Stockholm kan man kanske få det intrycket. Man är dock inte lika lugn om man ser hur det exploateras runt om i landet, där det ena naturområdet efter det andra faktiskt utarmas och när man har tagit del av statistik som visar atl takten för utrotning av det totala antalet djur- och växtarter som finns i Sverige är ungefär densamma som i de länder där man skövlar tropiska regnskogar Det är tyvärr så. Då är det inte längre lika självklart att tycka alt den nuvarande lagstiftningen, t.ex. naturresurslagen, är tillräcklig.

Miljöskyddskommillén - där Magnus Persson själv ingår - skall tydligen ta upp detta, säger Magnus Persson. Det verkar gå mycket långsamt i den kommittén. Om man skall kunna tro på det påståendet måste kommittén nog få en hell annan arbetstakt.

Jag vill således hävda att farhågorna i allra högsta grad är grundade. ScanLink byggs genom Bratleforsåns dalgång, trots att det är ett riksintresse. I fallet med Höllevikeri i Skårie är det likadaril. Där går mari in och skall bygga i strandlinjen. Man hävdar t.o.m. att sådana här vägbyggen har riksintresse och därför skall naturresurser stå tillbaka.

Det finns naturligtvis många exempel på delta. Härjeån byggs ut, trots

Nalurresurslagen

protesterna. Jag kan hålla med om att när del gäller vatlenkraftsutbyggna- Prot. 1989/90:109 derna hänger myckel ihop med alt vattenkraftsplarien är för högt satt. Den 25 april 1990 bör justeras nedåt. Det har vi från miljöpartiets sida naturligtvis krävt i andra sammanhang här i riksdagen. Ligger man så högt som man gör i dag, måste man gå in och exploatera ytterligare områden. Egentligen innebär del beslut som vi snart kommer att fatta när del gäller Ammerån att vattenkraftsplanen inte kommer att kunna fullföljas i vilkel fall som helst. Den bör således revideras.

Socialdemokraterna skall helhjärtat gå in i kampen för en bättre miljö, sade Magnus Persson. Det låter ju väldigt bra. Där är vi säkert helt överens. Sedan kommer brasklappen när Magnus Persson säger att vi aldrig skall bli nöjda. Nej, det kan vi konstatera atl vi knappast kan bli.

Jordbruksmark är en naturresurs som faktiskt förstörs och har förstörts i viss utsträckning av vattenkraflsexploateringen. Den resursen kan behövas om vi skall avveckla kemikaliejordbruket i Sverige.

Anf. 53 BIRGER ANDERSSON (c) replik;

Fru lalman! Jag berörde i milt inledningsanförande atl det har gjorts kompletteringar i naturresurslagen. Det beror på all socialdemokraterna har ändrat uppfattning till del bättre. Man har således anslutit sig lill centerns och även till folkpartiets synpunkter i en del frågor Del gläder oss. Jag tycker därför alt Magnus Persson i dag viftar bort våra reservationer alltför lättsinnigt.

Jag vill påminna Magnus Persson om vad han sade här i kammaren den 22 april 1987: "Reservation 4 har samlat inte mindre än tre partier Del är centern, folkpartiet och vpk som gemensamt hamnat på samma ståndpunkt, nämligen den alt Hårkan, Ammerån och Edärige bör omfattas av NRL. Hårkan, Ammerån och Edänge har tidigare prövats, och några ytterligare skäl för att undanta dessa älvsträckor har inte framkommit. --- Majoriteten" -dvs. socialdemokraterna och moderalerna - "menar alltjämt atl nämnda älvsträckor inte bör ingå NRL. Jag yrkar avslag på reservation 4 vad det gäller Hårkan, Ammerån och Edänge."

Vi vet hur det är i dag. Ammerån kommer vi att fatta beslut om, och Edänge har vi tidigare tagit in i nalurresurslagen. Jag lycker nog atl Magnus Persson inte skall uttrycka sig riktigt så lättsinnigt när det gäller de motioner som övriga partier har skrivit och de reservationer som vi har haft uppe här i dag. Socialdemokraterna kanske i efterhand börjar tänka om och ändrar sig lill del bälire.

Jag vill också påminna om alt i samma debatt, den 22 april 1987, talade Magnus Persson myckel engagerat om Strängsforsen. Slrängsforsen logs in i NRL. Som vi vet ligger Strängsforsen i Värmland.

Till sist vill jag slälla frågan lill Magnus Persson; När tänker socialdemokraterna ändra sig och medverka till atl Hårkan och Emån tas med i naturresurslagen?

AnL 54 MAGNUS PERSSON (s) replik:

Fru lalman! Först några ord till vpk:s representant Jan Strömdahl. Del är
möjligt alt vi missuppfattade varandra. Återgår vi till den konkreta frågan, 49

4 Riksdagens prolokoU 1989/90:109

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Naturresurslagen

som också Siw Persson från folkpartiet var inne på, vill jag säga atl vi inte lycker all del är självklart med en myndighelsförändring, om det blir en de-partemenlsförändring. Vi har inte funnit övertygande skäl för just detta. Då återstår vår inställning rent principiellt. Del är bara, fru lalman, att konstatera att vi har en annan syn på dessa frågor Enligt vår åsikt vävs frågorna iri på eft hyggligt sätt, och mäririiskorria uppfattar inte det hela som alltför motstridigt. Vi hävdar den uppfaltningen.

Till Siw Persson vill jag säga några ord beträffande älvarna. Jag tycker fortfarande alt del rör sig om elt alltför begränsat synsätt. En namnändring lill nalionalälvar skulle, enligt min mening, inte innebära någon anrian tingens ordning. Vi har inte funnit riågra som helst övertygande skäl härvidlag.

Beträffande belongpolilik och Siw Perssons inställning; Jag tror all de allra flesta inte upplever socialdemokraterna som ett belongparti. Vi lyssnar till rörelsen. Delta blir också svaret till Birger Andersson från centerpartiet. Blir del en folkopinion, en folkstorm, och ett ökat miljöintresse och engagemang som beträffande Strängsforsen, Hårkan, Ammeråns strömmar, råder det ingel tvivel om alt vi kommer att lyssna till rörelsen. När det gäller det senasle beslutet fattade ju också regeringen ett definitivt beslut som gick emot de sökande. Vi är inte statiska. Självfallet lyssnar socialdemokraterna och andra parlamentariska partier till opinionerna och lar del av den debatt som förs.

Bertil Danielsson återkom om reservation 8. Fru talman! Vi tycker atf kommunerna sköter det här på ett utmärkl säll, och vi tycker att det här är en kommunal angelägenhet som kommunerna skall sköta. Här skall vi inte hålla upp några pekpinnar

Jag lycker all Siw Persson skall ta ett samtal med Erling Bager, partikollegan, som sitter i kommittén och bevakar de här frågorna. Så sent som i eftermiddag kl. 15 skall vi ha elt kommillésammanlräde.

Till miljöpartisterna vill jag säga att vi arbetar gariska hårt inom kommittén. Del gäller bl.a. vägbyggen i Göteborg och Skåne och 15 och 16 §§ i väg lagen. Här har ju regeringen gell vägverket i uppdrag att se på det där litet närmare, och det beror ju på de opinionsstormar som har förekommit, med trädkramare och annal.

Anf, 55 SIW PERSSON (fp) replik:

Fru lalman! Magnus Persson sade alt det inte var självklart alt ändra myndighetsnivån. Bl.a. sade Magnus Persson att boverkets handhavande av översynen inte uppfattades som alltför motstridigt. Men detta är ju en alltför negativ beskrivning av myndighetsutövning. Denna skall ju ske så smidigt som möjligt. Problem uppslår redan vid motstridiga intressen.

Sedan kommer vi då in på delta alt vi vill ha fyra huvudälvar och ytterligare två älvar som nalionalälvar Magnus Persson vidhöll atl vi är begränsade i vårt synsätt. Jag vill bara, fru talman, säga atl vi bjuder på del. Det viktigaste är all vi kan få elt så starkt skydd som möjligt för våra älvar

Till sist vill jag säga, fru lalman, alt det var en annan ton i Magnus Perssons senaste inlägg, vilket inger hopp med tanke på nästa års NRL-debalt här i riksdagen.

Anf. 56 BIRGER ANDERSSON (c) replik:

Fru lalman! Del glädjer mig om socialdemokraterna har blivit mer lyhörda, så atl de lyssnar lill andras åsikter och lill olika opinioner

Nu sade Magnus Persson att han lyssnar på rörelsen. Då skulle jag vilja fråga en sak. När del gäller ett spörsmål som jag och även Siw Persson har tagit upp och som vi också har behandlat i en gemensam reservation, nämligen ändring av benämningen på de fyra Norrlandsävlarna - vi vill kalla dem nationalälvar - skulle jag vilja vela följande med tanke på all jag har en känsla av alt rörelsen inte är helt överens i denna fråga. Kan Magnus Persson i dag i denna kammare ge ett klarl och entydigt besked om alt ingen av de aktuella fyra älvarna kommer alt i någon form bli utsatt för utbyggnad?

Arif. 57 ROY OTTOSSON (mp) replik;

Fru talman! Det är bra om Magrius Persson och de andra i miljöskyddskommillén bedriver sin arbete litet hårdare. Jag välkomnar del besked som han gav. Om socialdemokraterna verkligen vill bli ett miljöparti i någon som helst mening kan man fråga sig varför de irite vill ta in Emån i naturresurslagen - priset härför är faktiskt ganska lågt - och i dag stödja reservation 14. Ni kan ju ta en politisk poäng om ni gör det - om inte annat. Varför inte stärka bevarandeintressel i naturresurslagen genom atl stryka det famösa stycket - 3 kap. 1 § andra stycket - där del slår atl riksintressena inte får utgöra hinder för ulveckling av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet? Det är ett ganska fantastiskt kryphål. Varför inte stryka denna mening? Den är helt onödig.

Slöd reservation 4! Då börjar vi kanske tro på talet om alt ni skall vara ett miljöparti.

AnL 58 MAGNUS PERSSON (s) replik;

Fru talman! Först till namnändringen. Det som jag avslutningsvis sade rörde sig kanske myckel om nyanser Vi finner alltså inte några som helst övertygande skäl för att jusl namnändringen skulle innnebära alt de fyra huvudälvarna skulle bli bättre skyddade.

Beträffande Birger Anderssons inlägg kan man bara konstatera att vi har varit överens om en utbyggnad med 65 TWh när det gäller vallenkraften och alt de fyra huvudälvarna är och förblir skyddade. Vi har inte några planer på all riva upp det beslutet. Del finns en politisk majoritet för skydd av dessa älvar även framdeles. Då finns det ingen anledning för oss att aktualisera den frågeställningen.

Miljöpartiets representant säger atl vi skulle få en politisk poäng om vi skulle ta iu Emån. Fru talman! Så läft lar man del ju inte i del politiska livet. Vi har i vanlig ordning justerat betänkandet, och under resans gång har sökanden i detta fall tagit tillbaka sin ansökan om utbyggnad av Fliseryd-Emån. Jag har tidigare sagt atl vi inte är statiska, men för dagen finns det ingen anledning alt ändra på beslutet. Därför yrkar jag avslag på denna reservation. I eftermiddag skall jag gå till kommittéarbetet och då skall jag framföra mina ärade kollegers synpunkter på kommittéarbetet. Vi skall arbela vidare i den här andan.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Naturresurslagen

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Naturresurslagen

AnL 59 INGRID HASSELSTRÖM NYVALL (fp);

Fru lalman! Emån är en så angelägen fråga för många av oss i Kalmar län, tyvärr inte för alla, atl jag även om kravet på skydd enligt NRL redan har framförts, bl.a. av folkpartiets Siw Persson, vill la upp några saker Det är främst Emäns framtida användning som behöver ytterligare belysas.

Sydkrafts storvulna planer på att bl.a. delar av Emån skulle få en ny sträckning verkar vara övergivna redan innan vattendomstolen har sagt sitt. Del måste man vara lacksam för Men Emån skall även i fortsättningen genom ombyggnad och förbättring av det gamla kraftverket i Finsjö producera viss energi. Det är riktigt att la till vara della elöverskott även om det är ganska ringa. Men på Magnus Persson låter det som om frågan om huruvida Emån skall tas med i NRL eller inte enbart är en fråga om den valtenkraftsutbyggnad som Sydkraft ville göra - det handlar ju om så oerhört mycket mer, och del framgår av reservation 14. I den har många olika punkler behandlats. I Emån finns det alltså andra och väsentligare resurser än just elkraften.

Risken är atl väntan på vatlendom lägger en död hand över ån. Ingen har velat företa sig någol - utom del grävningsförefag som för två år sedari försökte leda Emån in i något som nästan skulle blivit en miljömässig kollaps. Della handlande stoppades ju som väl var

Markägarna har ett i och för sig berättigat krav atl hindra översvämningar men inte med så drastiska medel.

Nu har föreningen Emåbygdens framlid tillsammans med markägarna utarbetat ett förslag som försöker förena naturvårdens, miljövårdens och markägarnas intressen. Detta är positivt och ett steg på vägen lill deri officiella utredning om Emån och den framtida ulvecklingen inom dess vattenområde som jag begärt i motion Bo524. En sådan ulredning, som bör arbeta snabbt, kan tillsättas så snart vaffendomsfolens utslag kommit.

Som så många gånger tidigare framhållits här i riksdagen har Emån elt fisk-, djur- och växtliv som försvunnit i många andra vattenområden men som i Emån med viss hjälp kan fortsätta atl utvecklas. Havsöring och lax är en genetisk resurs för fisket i Östersjöu meri kari också bli gruuden för en utökad fisketurism i områdel. Planer finns all med hjälp av laxlrappor få öringen att vandra ända upp till Vellandatrakten, där den tidigare var ett naturligt inslag.

Turismen är en näringsgren som måste uppmärksammas i inlandet under 90-talets omdaning av jordbruket. Det är viktigt atl även jordbruket kan fortsätta i området, inte minst för alt bevara landskapet kring ån öppet och levande.

Jag vädjar därför till Birgitta Dahl, i förhoppningen atl hon läser detta: la tag i Emåfrågan igen, låt ån skyddas av NRL och använd de medel som riksdagen genom beslutet 1978 tänkte sig skulle utgå till invallning till att i stället medverka till alt Emåområdet får en utveckling som passar 2000-talels krav på en vettig vatten- och markanvändning och en stimulerande frilid!

Herr lalman! Jag yrkar bifall till reservation 14 med förhoppnirigeri alt detta stående inslag att tala för en reservatiori om Emåri inte blir aktuellt nästa år

Under della anförande övertog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Anf. 60 BIRGER ANDERSSON (c):

Herr talman! Jag vill lämna en kompletterande upplysning lill det anförande som Ingrid Hasselslröm Nyvall höll. Hon sade alt alla riksdagsledamöter från Kalmar län inte ställer upp bakom kravet atl skydda Emån.

Från centerns sida har vi en gemensam reservation med folkparliel. Den som står som första namn vid reservation 14 i bostadsutskottets belänkande är bostadsutskottets ordförande Agne Hansson, som är från Kalmar län.

Jag vill gärna understryka atl vi i centern inte har riågori annan uppfattning än den som folkpartiet har i denna fråga.

Jag vill också påminna om att Agne Hansson den 17 april debatterade en fråga till miljöminister Birgitta Dahl om Emån och möjligheterna all ta med Emån i nalurresurslagen.

Jag vill med detta inlägg bara göra denna komplettering så att det inte uppslår några missförstånd i denna fråga.

Anf. 61 INGRID HASSELSTRÖM NYVALL (fp);

Herr talman! Det var faktiskt en ganska onödig upplysning, Birger Andersson. Även jag kan läsa innaritill. Jag vet alt centern sedan ett par år slår bakom det här kravet. Ni var inte med första gången jag motionerade om Emån, men ni har kommit med seriare.

Del finns emellertid andra partier som inte stöder delta krav. Om deras riksdagsmän från Kalmar län kommer atl göra det är något som vi får se i dageris votering, men de har alltså inte gjort det i utskottet.

Jag vill också säga atl jag lyssnade på debatten kring Agne Hanssoris fråga lill Birgitta Dahl förra veckan. Jag beklagar atl det inte var eri irilerpellation så atl flera av oss hade kunnat gå in i den debatten. Precis som Agne Hansson är jag inte nöjd med Birgitta Dahls svar på frågan.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 11 §.)

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Anslag tid bostads-administrationen m.m.

10 § Anslag till bostadsadministrationen m.m.

Föredrogs bostadsutskottets belänkande 1989/90;BoU15 Anslag lill bosladsadministrationen

1989/90:100 delvis 1989/90:112 och 1989/90:115).

(prop.

AnL 62 BERTIL DANIELSSON (m):

Herr lalman! I bostadsutskottets belänkande nr 17 behandlas i huvudsak anslag lill bosladsadministrationen. Men de två reservationer som är fogade lill betänkandet handlar ju om annal än om anslagsfrågor, och del är vi moderater som står för båda.

Den första handlar om alt vi vill avveckla SBAB. Den ståndpunkten är ju

Prot. 1989/90:109 känd sedan länge, och det finns väl ingen anledning alt fördjupa sig i argu-

25 april 1990 mentalionen för vår ståndpunkt. Jag vill ändå kortfaltal säga all vi tycker att

det är onödigt atl ha elt särskilt statligt finansieringsorgan för denna lyp av

° ' finansiering. Del finns ju redan en uppsjö av olika organ som väl kan klara

" " ■ dessa uppgifter Staten skall verkligen inte behöva ordna dessa saker

Vår ståndpunkt är ännu mera klar om man ser den mol bakgrunden av att vi vill förändra hela lånesyslemel. Vi vill ha en helt annan finansiering av bostadsbyggandet med enhetslån m.m. Detta har vi framfört i andra sammanhang. På detta sätt kommer statens roll även atl inskränkas och kan begränsas till atl fastställa de låneregler som skall gälla.

Vi är helt övertygade om all de boltenlåneinstitul som finns på marknaderi kan klara dessa uppgifter

Den andra reservationen handlar om en namnfråga. Plan- och bostadsverket har blivit föremål för en enskild motion, där det föreslås att plan- och bosladsverkel även officiellt skall heta boverket. Det kan ju synas vara en bagatellfråga.

Regeringen har redan prövat denna fråga och avvisat tanken på atl göra en sådan namnändring. Vi biträder regeringen i denna uppfattning. Vi tycker att det är klåfingrigt alt riksdagen skall tala om vad myndigheterna skall heta. Den frågan bör kunna redas ut i andra sammanhang. Dessutom tycker jag atf det från språklig utgångspunkt är tveksamt atf skapa eft namn som boverket som är främmande för vårt allmänna språkbruk. Därför har vi fogat en reservation till delta betänkande.

Herr talman! Jag inskränker mig lill dessa synpunkter och yrkar bifall lill reservationerna 1 och 2 och i övrigt lill utskottets hemställan.

AnL 63 GUNNAR NILSSON (s):

Herr lalman! I belänkandet om anslag lill bosladsadministrationen tillstyrker utskottet propositionens förslag. Utskottet gör med anledning av en s-motion ett fillkännagivande om att benämningen på plan- och bosladsverkel bör ändras lill del allmänt vedertagna namnet boverket.

Vidare behandlas och avstyrks en moderatmolion om avskaffande av Statens Bosladsfinansieringsakliebolag. Delta har gell upphov till två reservationer till betänkandet.

I reservation nr 1 ariför moderaterna i enlighet med motionen atl SBAB bör avvecklas och att ett nytt bostadsfinansieringssyslem bör införas. SBAB bildades 1985 och har sedan dess svarat för upplåning av medel för statliga bostadslån och administrationen av dessa. Sedan 1989 handhar SBAB dessutom förvaltningen av alla anslagsfinansierade lån som beviljas eller har beviljats inom bostadsdepartementets ansvarsområde.

SBAB har under den lid det verkat byggt upp en effektiv och kompetent
organisation och framstår i dag som en konkurrenskraftig aktör på bostadsfi-
narisieringsmarknaden. Del finns därför goda skäl för atl SBAB:s verksam
het bör beslå också i en framtid med elt eventuellt förändrat bostadsfinansie
ringssyslem. Någol sådant förslag föreligger som bekant ännu inte. Dess
utom bör SBAB även framgent ha förvaltningsansvaret för beviljade bo
stadslån. Jag yrkar avslag på reservation 1.
54 I reservation 2 vänder sig moderalerna mol utskottels tillkännagivande

angående frågan om namn på plan- och bostadsverket med hänvisning till att namnfrågan primärt inte är någon riksdagsfråga. Utskottet anser all boverket redan är ett väl etablerat namn på verket och aft en namnändring endast är en anpassning till rådande språkbruk. Jag yrkar därför avslag på reservation 2.

Herr talman! Jag yrkar härmed bifall till hemställan i ulskoltels betänkande och avslag på reservationerna.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Anslag lid bosladsadministrationen m.m.

Anf. 64 BERTIL DANIELSSON (m):

Herr talman! De här frågorna kanske inte föranleder någon längre debatl. Men ett uttalande frän Gunnar Nilsson när det gäller finansieringen och SBAB;s framtid ger mig anledning all slälla en fråga. Gunnar Nilssou sade att ett eventuellt nytt finansieringssystem inte kommer att föranleda någon förändring, och något sådant föreligger ännu inte. Kan detta tyda på att socialdemokraterna och regeringen har planer på att förändra lånesystemet på ett sådant sätt atl SBAB:s roll skulle kunna bli föremål för en omprövning?

Anf. 65 GUNNAR NILSSON (s):

Herr talman! Frågan om SBAB;s vara eller icke vara är i dag något hypotetisk, eftersom även moderalerna i en motion sätter denna i samband med ett nytt bostadsfinansieririgssystem.

Det har gjorts en utredning om ett nytt bostadsfinansieringssystem, men någon proposition föreligger ännu inte, och därför uttryckte jag mig som jag gjorde. Jag anser att SBAB även vid en eventuell kommande förändring av bostadsfinansieringssysiemel kommer atl ha en roll atl spela.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 11 §.)

11 § Beslut

Förelogs till avgörande justitieutskotlets betänkanden 1989/90;JuU27 och JuU28, arbetsmarknadsutskottets betänkande 1989/90;AU18 saml bostadsutskottets betänkanden 1989/90;BoU17 och BoU15.

Justitieutskottets betänkande JuU27

Mom. 8 (beredskap mol terrorism)

Utskottets hemställan bifölls med 258 röster mot 38 för reservation 1 av Berilh Eriksson och Anita Stenberg.

Mom. 9 (utrustning)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservatiori 2 av Jerry Martinger m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 10 (anslag lill rikspolisstyrelsen)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 3 av Ingbritt Irhammar och Anders Svärd - bifölls med acklamation.

Prot. 1989/90:109 Mom. 11 (säkerhetspolisens verksamhet m.m.)

25 april 1990 Utskottets hemställan bifölls med 259 röster mot 38 för reservation 4 av

Berilh Eriksson och Anita Stenberg. 1 ledamot avstod från att rösta.

Mom. 14 (anslag till Lokala polisorganisationen, m.m.)

Först biträddes reservation 5 av Jerry Martinger m.fl. med 63 röster mot 34 för reservation 6 av Ingbritt Irhammar och Anders Svärd. 200 ledamöter avstod från atl rösta.

Härefter bifölls utskottets hemställan med 208 röster mot 59 för reservation 5 av Jerry Martinger m.fl. 32 ledamöter avstod från all rösta.

Mom. 15 (narkotikabrottsligheten)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 7 av Ingbrilt Irhammar och Anders Svärd - bifölls med acklamation.

Mom. 17 (trafikövervakning)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 8 av Britta Bjelle m.fl., dels reservation 9 av Ingbritt Irhammar och Anders Svärd, dels reservation 10 av Anita Stenberg - bifölls med acklamation.

Mom. 19 (passkontroll vid riksgränsen mot Norge)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 11 av Jerry Martinger m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 21 (statens ansvar för skydd mol brott)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 12 av Jerry Martinger m.fl. - bifölls med acklamation.

Övriga moment Ulskoltels hemställan bifölls.

Justitieutskottets betänkande JuU28

Mom. 3 (slöd till brottsofferjourer m.m.)

Först biträddes reservation 1 av Britta Bjelle m.fl. med 129 röster mot 36 för reservation 2 av Ingbritt Irhammar och Anders Svärd. 133 ledamöter avstod från all rösta.

Härefter bifölls reservation 1 av Britta Bjelle m.fl. med 156 röster mol 138 för utskottets hemställan. 5 ledamöter avstod från att rösta.

Roland Larsson (c) anmälde atl han avsett att rösta nej men markerats ha avstått från att rösta.

Krister Skånberg (mp) anmälde att han avsett att rösta nej men markerats ha röstat ja.

Mom. 5 (fler jourer i samarbete med polisen)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av Anita Stenberg - bifölls med acklamation. 56

Mom. 6 (en brottsoffernämnd) Pt. 1989/90:109

Utskottets hemställan bifölls med 239 röster mot 50 för reservation 4 av 25 april 1990 Jerry Martinger m.fl. 1 ledamot avstod från att rösta.

Mom. 7 (en broltsofferombudsman)

Utskottets hemställan bifölls med 261 röster mot 37 för reservation 5 av Berith Eriksson och Anita Stenberg.

Mom. 8 (socialtjänstens och sjukvårdens ansvar)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 6 av Anita Stenberg - bifölls med acklamation.

Mom. 9 (socialtjänstens uppföljningsansvar)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 7 av Anita Stenberg - bifölls med acklamation.

Mom. 10 (trygghetslarm)

Utskottets hemställan bifölls med 182 röster mot 115 för reservation 8 av Britta Bjelle m.fl.

Mom. II (utvidgning av rätten till målsägandebiträde)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 9 av Anita Stenberg - bifölls med acklamation.

Mom. 12 (information till broltsofter)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 10 av Britta Bjelle m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 13 (beräkningen av broltsskadestånd m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 11 av Anita Steri-berg - bifölls med acklamation.

Mom. 14 (förskottering av brottsskadestånd vid personskada)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 12 av Jerry Martinger m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 15 (förskottering av broltsskadestånd vid sakskada)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 13 av Britta Bjelle m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 16 (förskottering av broltsskadestånd före dom)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 14 av Anita Stenberg - bifölls med acklamation.

Mom. 17 (omprövning av broltsskadestånd)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 15 av Anita Stenberg - bifölls med acklamation.

Prot. 1989/90:109 Mom. 18 (hjälp vid utredningen om broftsskadestånd)
25 april 1990 Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 16 av Anita Steri-

berg - bifölls med acklamatiori.

Mom. 20 (broltsofferutredriirig m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 17 av Britta Bjelle m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 22 (totala kostnaden för brott mot enskilda)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 18 av Jerry Martinger m.fl. - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Arbetsmarknadsutskottets betänkande AU18

Ulskotlets hemställan bifölls.

Bostadsutskottets betänkande BoU17

Mom. 1 (översyn av NRL)

Utskottets hemställan bifölls med 227 röster mot 63 för reservation 1 av Erling Bager m.fl.

Mom. 2 (ansvaret för NRL på myndighetsnivå)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av Erling Bager m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 3 (skogsvårdslagen och lagen om skötsel av jordbruksmark)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av Jan Strömdahl och Eva Goés - bifölls med acklamation.

Mom. 7 (utveckling av tätorter och lokalt näringsliv)

Ulskotlets hemställan bifölls med 258 röster mot 35 för reservation 4 av Jan Slrömdahl och Eva Goés. 1 ledamot avstod från all rösta.

Mom. 8 (de obrutna fjällområdena m.m.)

Utskottets hemställan bifölls med 222 röster mot 68 för reservatiori 5 av Erling Bager m.fl.

Mom. 10 (naturvårdsverkets lista över riksintressanla områden och preciseringar av begreppet riksintresse)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 6 av Eva Goés - bifölls med acklamation.

Mom. 11 (Vättern som riksintresse avseende färskvattenförsörjning)
Utskottets hemställan bifölls med 240 röster mot 52 för reservation 7 av
CO Agne Hansson och Birger Andersson. 1 ledamot avstod från att rösta.

Mom. 12 (klarläggande av vissa intressen som NRL har atl tillgodose) Prot. 1989/90:109

Utskottets hemställan bifölls med 232 röster mot 58 för reservation 8 av 25 april 1990 Knut Billing m.fl. 1 ledamot avstod från att rösta.

Mom. 13 (förklaring av de fyra huvudälvarna m.fl. som nationalälvar)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 9 av Agne Hansson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 15 (Hårkan och Voxnan uppströms Edsbyn)

Utskottets hemställan bifölls med 195 röster mot 99 för reservation 10 av Agne Hansson m.fl.

Mom. 17 (Meåforsen)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 11 av Erling Bager m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 18 (Jaurekaska)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 12 av Erling Bager m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 20 (Haverö strömmar)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 13 av Eva Goés -bifölls med acklamation.

Mom. 21 (Emån)

Utskottets hemställan bifölls med 191 röster mot 101 för reservation 14 av Agne Hansson m.fl.

Mom. 22 (samtliga orörda älvar, biflöden och åar)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 15 av Eva Goés -bifölls med acklamation.

Mom. 24 (Indalsälvens delta)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 16 av Jan Strömdahl och Eva Goés - bifölls med acklamation.

Mom. 25 (3 kap. 6 § tredje stycket naturresurslagen)

Utskottels hemställan - som ställdes mot reservation 17 av Jan Strömdahl och Eva Goés - bifölls med acklamation.

Övriga monieni Utskottets hemställan bifölls.

Bostadsutskottets betänkande BoUlS

Mom. 1 (avveckling av SBAB)

Utskottets hemställan bifölls med 233 röster mot 57 för reservation 1 av
Knut Billing m.fl. 59

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Europarådets handräckningskonvention, m.m.

Mom. 3 (benämningen på plan- och bosladsverkel)

Ulskoltels hemställan - som ställdes mol reservation 2 av Knut Billing m.fl. - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

12 § Beslut om samlad votering

Beträffande de på föredragningslistan återstående ärendena, skatteul-skottels betänkanden SkU17 och SkU32 saml arbetsmarknadsutskottels betänkande AU28, beslöt kammaren pä förslag av andre vice talmannen medge att de fick företas till avgörande i ett sammanhang sedan debatten i alla dessa ärenden avslutats.

13 § Europarådets handräckningskonvention, m.m.

Föredrogs skatleulskolteis betänkande 1989/90;SkU17 Europarådets handräckningskonvention,

1989/90:14).

(prop.

Arif. 66 KNUT WACHTMEISTER (m):

Herr talman! Skatteutskottets majoritet tillstyrker propositionen om godkännande av Europaråds- och OECD-konvenlionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden.

Moderata samlingspartiet, folkpartiet, centern och miljöpartiet yrkar i en gemensam reservation avslag på propositionen. Skälen därtill är följande: Det är inte första gången vi har anledning att påpeka att en proposition lagts på riksdagens bord utan den omsorgsfulla förberedande behandling som man har räll all vänta sig och som för övrigt är grundlagsfäst. Dessutom brann del knappast i knutarna, och det hade inte spelat någon som helst roll om lagens ikraftträdande satts till kommande årsskifte i stället för lill nu föreslagna 30 juni i år

Den forcerade handläggningen har lett till att det varit litet si och så med remissbehandlingen. Endast åtta remissinstanser har beretts tillfälle atl yttra sig, och av dessa var flera negativa. En i ell lagstiftnirigsförslag som detta mycket tuug remissiristaris som Sveriges advokatsamfund var negaliv till konventionen.

Efler remissomgången har man till det urspruugliga lagförslaget fogat flera nytillkomna förslag. Dessa har alltså inte remissbehandlats, och det hela tyder på en helt onödig brådska.

När del gäller deri rent sakliga krilikeri är det vår uppfattning all inte tillräcklig hänsyn tagils lill den enskildes rättssäkerhet och inte heller till den grundlagsskyddade offeritlighelsprincipen vid domstolsförhandling. Även

om denna sistnämnda inskränkning är ganska begränsad är det likväl principiellt felaktigt alt tumma på grundlagsfästa bestämmelser

Enligt min uppfattning strider flera förslag mot behovet av personlig integritet. När det gäller betalningssäkringslagen verkar del sålunda vara hell klart att den enskilde skattskyldige som berörs av säkringsåtgärd inte blir underrättad om delta. I handräckningsärenden verkar det som om riksskatteverket ges möjlighel att agera i stället för att den naturliga domstolsprövningen får äga rum.

Man vet heller inte vilken av två rättsregler med samma värde som skall ta över den andra. Det gäller exempelvis konventionslagen eller Iransforma-tionslagen. Detta är komplicerad juridisk materia, och deslo större är anledningen aft skynda långsamt.

Något annat, som del också kan finnas anledning att kritisera, är att praxis inte har följts när det gäller atl omvandla konventioner på främmande språk till sverisk lagtext. Nu föreslås atl konveritionen skall gälla direkt i Sverige, varigenom engelska och franska texter blir svensk lagtext. Även relativt språkkunniga personer får därigenom svårigheter att följa en komplicerad text.

Det sagda leder till atl ärendet kräver ytterligare behandling i regeringskansliet och, herr talman, jag yrkar bifall till den gemensamma reservationen, som innebär avslag på propositionen.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Europarådets handräckningskonvention, m.m.

Anf. 67 KJELL JOHANSSON (fp);

Herr talman! Som framgår av handhngarna yrkar fyra av partierna i reservation 1 avslag på handräckningskonventionen. Knut Wachtmeisier har redan berört konventionen ganska ingående. Han har visat att del finns anledning alt rikta en allvarlig kritik mot den. Jag skall därför inte upprepa de argumenten. Men låt mig ändå peka på tre av de centrala punkterna.

Viktiga avsnitt av konventionen har över huvud tagel inte remissbehandlats, som sades här Inskränkningar kommer också atl ske av den grundlagsfästa domstolsoffentlighelen, vilket är en allvarlig inskränkning, även om den kan synas begränsad. Den teknik som används i lagstiftningeri, som Knut Wachtmeisier också var inne på, bäddar för all man kommer att erhålla tolknings- och tillämpningsproblem samt språkförbistring.

Jag skall, som sagt, inte upprepa argumenten, de blir inte bättre för det. Riksdagens dyrbara tid kan användas till annal. En välskriven reservation kastar också sitt ljus över problematiken.

Jag tycker ändå all man bör uppmärksamma att bakom reservation 1, som jag inledde med, står fyra partier Del är alltså bara riksdagens socialistiska majoritet som slår bakom ett genomförande av lagstiftningen. Jag tycker att detta borde vara ell memento. Lagstiftning av den här karaktären, som berör grundlagsskyddade avsnitt i svensk lagstiftning, borde inte antas med denna knappa majoritet.

Jag yrkar därför, herr lalman, bifall lill reservation 1.

AnL 68 GÖSTA LYNGÅ (mp);

Herr talman! Svenska domstolsförhandlingar är offentiiga. Detta står skrivet i regeringsformen, och det är en väseritlig del av det vi uppfattar som

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Europarådets handräckningskonvention, m.m.

det demokratiska samhället. Domstolen får lov att för bestämda ändamål begränsa offentligheten. Men det skall vara domstolen som bestämmer detta, och begränsningen får inte heller utgöra ett hot mot den fria åsiktsbildningen.

Nu inträffar det oerhörda, att Sveriges riksdags största parti, tillika det parti som innehar regeringsmakten, vill ändra på rättegångsbalken så aft uppgifter som kommer aft innefattas i della handräcknirigsavtal skall beläggas med sekretess. Det är irite så att domsloleri får förorda sekretess för dessa fall, man skad göra det, om det krävs av annan stal.

All frågan är av konstitutionell natur är klarl. I miljöpartiet de grönas motion påpekade vi också atl den föreslagna ändringen i rättegångsbalken strider mot regeringsformen. Helt korrekt hänsköls detta problem för avgörande till konstilutionsutskottel. KU förnekar inte att det föreligger motstridigheter, men man anför: "Den föreslagna begränsningen i den grundlagsskyddade domstolsoffentlighelen går inte utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet."

Detta är en formulering som kunde vara ett direkt citat ur jesuiternas regelbok, om ändamålet som helgar medlen.

Hur kan Sveriges riksdags konstitutionsutskott yttra sig på det viset? Hur skall vi förvänta oss att framtida rällegångspraxis i andra mål förändras? Kommer vi att få terroristrättegångar bakom lyckta dörrar? Kommer tryckfrihetsmål atl vara hemliga? Vad kan man inte motivera med hänsyn till ändamålet, om man försöker?

Med uppenbar kunskap om vad man gör vill alltså skatleutskottets majoritet i sin tur driva igenom detta broft mot grundlagen.

Vad gör då andra partier? Jo, de borgerliga partierna har också intagit en kritisk ställning, därtill ledda av en analys från Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund. Deras yttrande stämmer i princip med vår bedömning av saklägel. Om det nu vore så att vpk också insåg konsekvenserna av utskottets hemställan i moment 1, skulle helt säkert vpk ställa upp för reservation 1. Trist nog har vpk-ledamölerna inte ens funriit det intressant nog all närvara i kammaren vid denna debatt.

Min förhoppning är ändå att reservationen vinner bifall. I så fall vill jag också efterlysa en ny proposition från regeringens sida, där man beaktar såväl offentlighetsprincipen som det krav som bör kunna ställas på att lagar i Sverige skall vara klara och tydliga för svenska medborgare.

Herr talman! Jag yrkar alltså bifall lill bägge reservationerna i detta betänkande.

Anf. 69 LISBETH STAAF-IGELSTRÖM (s):

Herr lalman! I skatteutskottets belänkande 17 tillstyrker utskottet proposition 1989/90:14, i vilken förelås att Sverige tillträder en ny konvention om handräckning i skatteärenden, Europarådskonventionen.

Konventionen innehåller bestämmelser om utbyte av upplysningar, delgivning av handlingar samt indrivning och säkring av skattefordringar. Den har utarbetats inom Europarådet och OECD på bl.a. svenskt initiativ och överensstämmer i slora delar med del nu gällande nordiska handräcknings-avtalet. Avsikten är att konventionen skall gälla direkt i Sverige.

I propositionen förelås vidare att den reglering av handräckningen i skatteärenden som nu finns i lagen om utredning i skatteärenden och lagen om uttagande av utländsk skatt, tull och annan allmän avgift samt olika förordningar ersätts med en ny lag om ömsesidig handräckning i skatteärenderi.

Utskottet föreslår vissa justeringar i propositionens lagförslag. Tidpunkten för ikraftträdandet flyttas lill den 1 juli 1990.

Till betänkandet har fogats två reservationer, på vilka jag härmed yrkar avslag.

Sverige har i dag ett omfattande utbyte av information i skatteärenden. Sverige erhåller närmare 15 000 automatiska uppgifter per år och sänder lika många till andra stater. De länder med vilka detta utbyte för närvarande är vanligast förekommande är, förutom de nordiska staterna, Frankrike, Västtyskland och USA.

Genom den alltmer ökade inlematioriella rörligheten för bl.a. kapital och arbetskrafl framstår det som myckel angeläget all det internationella samarbetet mellan skattemyndigheter i olika stater utvecklas ytteriigare. Ett sådant samarbete förutsätter alt internafionella regler skapas för hur ett samarbete skall gå till. Härutöver krävs också regler som tillgodoser de skattskyldigas intressen och berättigade krav på rättssäkerhet.

I och med atl Europarådet och OECD utarbetat den nu aktuella konventionen har elt regelsystem som i stor utsträckning uppfyller de tidigare nämnda kraven skapats.

I reservationen av moderaterna, folkpartiet, centern och miljöpartiet har anförts att denna fråga har forcerats fram. Detta anser jag vara ett mycket märkligt påslående. Jag vill påminna om att skatteutskoltet beslutade all bereda konstitutionsutskottet och justitieutskottet tillfälle att yttra sig. Åven Svenska arbetsgivareföreningen har haft möjlighel alt komma in med elt fylligare yttrande. Delta är enligt utskottsmajoriletens sätt att se inte atl forcera fram elt ärende.

Konstitutionsutskottet har i sitt avgivna yttrande tillstyrkt propositionen, förutom den del som gäller anmälan av de skatter och avgifter som konventionen skall omfatta. Avsikten var alt de skatter och avgifter som anmälts skulle finnas i en bilaga A till konventioneri.

Konstitulionsutskotlel påtalade att della förfaringssätt skulle ha sådana inslag av normgivning alt det bör införlivas med svensk räll genom lagreglering, för alt det inte skall råda något tvivel om atl förfarandet står i överensstämmelse med regeringsformen. Så kommer nu atl ske enligt betänkandet.

Så till remissbehandlingeri av förslaget. Mari anser från reservanternas sida all del är en brist alt enbart åtta myndigheler och organisationer remiss-behandlat förslaget. Vidare anser man att vissa delar ej har remissbehandlats över huvud taget på grund av bl.a. lagrådets omarbetning.

Jag vill påstå all det inte alls är ovanligt atl förslag omarbetas, och det är ju helt klart atl man inte kan låta alla omarbetningar som görs återigen gå ut på remiss. När det gäller antalet remissinstanser, så är det antal som remiss-behandlat förslaget inte ovanligt litet, utan det är ganska normalt.

Reservanterna har även tagit upp den teknik som föreslås för atl införliva koriveriliorien med sverisk rätt. Denna fråga har behandlats av konsiilulionsutskotlet tidigare. Man har uttalat att konventioner på utländska språk bör

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Europarådets handräckningskonvention, m.m.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Europarådets handräckningskonvention, m.m.

omformas till svensk lagtext, men atl de kan tillåtas gälla direkt när särskilda skäl föreligger, exempelvis att reglerna huvudsakligen riktar sig lill myndigheter eller särskilda grupper av enskilda, för vilka det inte kan antas innebära några svårigheter alt la del av konventionslexten.

Åven lagrådet har efter noggrant övervägande godtagit den valda lagstiftningstekniken. Man konstaterar att rättssäkerheten tryggats genom bestämmelserna i den föreslagna handräckningslagen, atl det finns uttalanden i propositionen som kan tjäna till ledning för rättstillämpningen beträffande konventionen och atf förutsättningarna för en enhetlig rättstillämpning är goda, eftersom bestämmelserna i första hand skall tillämpas av riksskatteverket.

Så lill förslagen om ändringar i rättegångsbalken och sekretesslagen. Skälen till dessa ändringar är atl säkerställa all sekretessen för uppgift som erhållits enligt avtal med främmande stal inte bryts i samband med domstolsförfarandet. Bl.a. åläggs domstolarna att hålla muntiig förhandling inom slängda dörrar i vissa fall.

De föreslagna ändringarna berör främst skattemålen i de allmänna förvaltningsdomstolarna, och dessa får redan i dag förordna om stängda dörrar så snart del kan antas alt det kommer att förebriogas uppgifter som är sekretessbelagda. Det torde vara regel att så sker

Eriligt utskottets meuing innefattar de föreskrivna ändringarna i rättegångsbalken och sekretesslagen ett mycket begränsat ingrepp i domstolsoffentligheten. Med hänsyn lill alt ändringarna har betydelse för Sveriges möjligheter atl på ett effektivt sätt delta i det internalionella samarbetet på skatteområdet, anser utskottsmajorileten att förslaget skall antas.

Del är ytterligare en sak som jag anser vara märklig i behandlingen av denna fråga. Det är all moderaterna, folkpartiet och centerpartiet inte hade några synpunkter på propositioneri under motionstiden. Den enda motionen som avlämnades då hade miljöparliet undertecknat. Men detta kanske jag kan få svar på under debattens gång.

Flerr lalman! Med hänvisning lill vad jag anfört yrkar jag bifall till utskottets hemställan och återigen avslag på reservationerna.

AnL 70 KNUT WACHTMEISTER (m) replik:

Herr talman! Fru Staaf-lgelström sade all det inte har skett någon force-ring av detta äreode i riksdageri. Hon hänvisade bl.a. lill att konstitutionsutskottet har haft möjlighet att yttra sig. Hon var förvånad över reservanternas kritik.

Ja, men krilikeri har irite riklats mot beharidlingen i riksdagen. Där har vi haft myckel god lid på oss. Motionstiden gick ut redau den 28 november i fjol. Som framgick av mitt inledningsanförande riktas kritiken mot den förberedande behandlirigeri av ärendet. Ärendet hade inte remissbehandlats fullständigt. Efter ändringarna gick det inte ut på remiss igen. Det är ovanligt att göra så, sade fru Staaf-lgelström.

Det fanns ingen som helst anledning all forcera detta ärende. Ikraftträdandet skulle ske vid årsskiftet, men det gick av praktiska skäl inte. Nu har man utsatt ikraftträdandet till kommande halvårsskifte. Ingenting hade hindrat alt ikraftträdaridel skett vid nästa årsskifte. Då hade det funnits all

världens lid alt ge ärendet den omsorgsfulla behandling som grundlagen föreskriver

Fru Staaf-lgelström sade myckel riktigt att det internalionella samarbetet är angeläget. Men nu råder del beklagligtvis oklarhet om huruvida den nya konventionen hindrar den svenska inledande anpassningen till EG:s regel-sysfem. Några EG-länder har för övrigt röstat mot konveritionen. Def är betänkligt att vi då genast är beredda alt skriva under den.

Anf. 71 GÖSTA LYNGÅ (mp) replik:

Herr talman! Lisbelh Staaf-lgelström och jag tycks ha läst samma ord, men på olika sätt. Det är helt riktigt att domstolarna i dag själva får avgöra sekretessen i de ärenden som behandlas. Konventionen innebär att utländska regler skall gälla i Sverige. De sveuska domstolarna skall i detta fall lyda Urider de stora herrarna i Tyskland, Frankrike och USA. Jag undrar hur det skall gå för ett litet land som vårt, om vi fortsätter att ge efter på detta sätt. Det är ett mycket illavarslaride tecken.

Anf. 72 LISBETH STAAF-IGELSTRÖM (s) replik:

Herr talman! Först vill jag säga lill Knut Wachtmeisier att jag och utskottsmajoriteten anser att vi har behandlat detta ärende tillräckligt länge. Det har fått en bra behandling. Jag vill fråga; Varför motionerade inte moderaterna under motionstiden för denna proposition, om ni anser atf behandlingen var så dålig?

EG-länderna har en egen reglering på detta område. Men det hindrar väl irite att de kari tillämpa koriveritiooeris regler äveri vid korilakler med lärider som inte tillhör EG. Sverige har tidigare vägrats att delta i EG:s handräckningssystem. Bl.a. därför tog Sverige initiativ till den nya konventionen.

Gösta Lyngå tog upp ändringen i rättegångsbalken. Jag säger som jag har sagt tidigare att den ändringen tillkom för alt underlätta för Sverige att få sekrelessbelagd informafion från utlandet. Lagrådet, konstitutionsutskottet och skatteutskottets majoritet har tillstyrkt aft vi gör denna ändring.

Anf. 73 KNUT WACHTMEISTER (m) replik:

Herr talman! Fru Staaf-lgelström frågade varför vi moderater och andra partier inte motionerade i detta ärende. Ja, detta är en ytterst komplicerad juridisk materia. Skälet till att vi inte motionerade är atf den information som vi annars snabbt och gärna insuper inte nådde oss i tillräckligt god tid för aft vi skulle kunna motionera innan motionstiden gick ut den 28 november i fjol. Det hindrar dock inte atl min kritik kvarstår Det var fullkomligt onödigt att forcera fram propositionen på det sätt som skedde, när del nu har gått fem månader sedan motionstiden gick ut. Det hade varit bättre alt framlägga propositionen senare men göra det mera omsorgsfullt.

Slutligen en sak till beträffande EG. Så sent som i höstas var det bara två länder som hade godkänt konventionen. Det kan vara symtomatiskt att ingel av dessa två länder tillhör EG. Den problematiken kvarstår med all önskvärd tydlighet för oss i Sverige.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Europarådets handräcknings-konvention, m.m.

5 Riksdagens protokoll 1989/90:109

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Europarådels handräcknings-konvention, m.m.

Anf. 74 GÖREL THURDIN (c):

Herr talman! Jag begärde ordet för att visa att vi fråri centerpartiet helt och fullt står bakom både reservation 1 till detta betänkande och den kritik som har framförts mot ärendets behandling. Riksdagens uppgift är ju aft bevaka rättssäkerheten. Det är tur att det åtminstone finns en opposition, som är akfiv i den frågari. Vi kan inte fullständigt överlämria lagsfiffriingeri åt re-geririgsiririehavarna. Här gäller det att bevaka varje område. Är det ett svårt område, är det irite alltid så lätt atf läsa igenom lagtexterna. Speciellt de internafionella reglerna är oerhört svåra att genomtränga, om man inte jobbar med dem varje dag. Atf kritisera oss för atf inte ha motionerat i frågan visar att man på något sätt negligerar vikten av information i förväg om svåra saker som skall behandlas här i riksdagen.

Anf. 75 LISBETH STAAF-IGELSTRÖM (s) replik:

Herr talmari! Vi riegligerar absolut irite vikten av iriformaiion i denna fråga, vilket centerpartiets förelrädare påstod. Tvärtom tar vi mycket allvarligt på detta ärende. Vi har läst igenom texten noggrant, och därefter har vi tagit ställning.

Anf. 76 LARS BÄCKSTRÖM (vpk):

Herr talman! Ekonomin blir alltmer infernatiorialiserad. Den internationella arbetsfördelningen kan vara fill gagn för alla som deltar i den. Detta är nödvändigt. Däremot är det naturligtvis inte nödvändigt att överlåta ett lands nationella oberoende på en annan stat. Det gör att vpk är motståndare till den typ av översfathghef som de europeiska gemenskaperna innebär på def politiska området. Vi anser att man med andra metoder kan klara av de flesta av de problem som reses, när mari inte går med i EG. Man kan vinna en rad andra fördelar.

I den iriternationella ekonomiri är del viktigt att se till att frarisaktionerna sker på rimliga och rättvisa villkor och att mari iakttar de skatteregler som gäller. I den internationella ekonomin blir det allt svårare att kontrollera detta. Det är möjligt att flytta vinster från det eria laridet till det andra. Det firiris möjligheter till skatteundaudragaride iriom den internatioriella ekonomin. Detta är vi motståndare fill och vill åtgärda. Jag vet aft det gäller även miljöpartiet. Vi och miljöparliet är motståndare till EG.

Ledamoten från miljöpartiet sade sedan att om ni i vpk såg saken som vi ser den, då skulle ui säkert stödja oss. Ja, självklart skulle vi det. Meri vi ser infe sakeri som miljöpartiet ser den. Ett gammalt ordspråk säger att det bästa inte får bli det godas fiende. Jag tror att motståndet inom miljöpartiet mot EG leder till att man driver en viss del av en fråga till sin spels och glömmer de övriga aspekterna på den.

Miljöpartiets företrädare sade atf man inte får vara jesuitisk och säga aft ändamålet helger medlen. Jag får försvara både vpk och jesuiterna. De senare har aldrig påstått detta. Det är en protestantisk propagandalögn. Det är också fel att kritisera vpk:s politik på detta sätt.

Ändamålet helgar aldrig medlen. Vi kan aldrig tänka oss dessa ioskränk-ningar i offentlighetsprincipen inom rättegångsväsendet vad gäller tryckfrihetsmål. Om vi skall slippa att gå med i EG och ändå få en viss kontroll över

dessa internafionella transaktioner, då måste vi träffa ett avtal därom. Detta avtal förutsätter en viss typ av sekretess. Annars går def inte att teckna något avtal. Det bäsla får alltså inte bli del godas fiende.

Jag tycker t.o.m. alt det är rimligt med elt visst mått av sekretess i sådana här frågor Del är rimligt alt förelag slipper få sin interna bokföring utiäm-riad i en offentlig process. Del kan ju visa sig all företaget är helt oskyldigt. Det går inte aft förutsätta att varje företag som dras in i en skatletvisl är skyldigt. Inte ens om företaget är skyldigt kan det anses riktigt att alla interna affärshandlingar lämnas ut och ges offentlighet. Det är en fråga om rättssäkerhet även genlemot företagaren. Därför är denna sekretessbestämmelse tämligen väl avvägd och rimlig.

Varför har det då blivit en sådan turbuleus i derina frågas slutliga behandling? Jo, del beror på att Svenska arbetsgivareföreningen har startat ett hårt påtryckningsarbete. Inlagorna är myckel tjocka. Del är kanske det som gör att många behöver så lång tid på sig för atl läsa dem. SAF hoppas alt delta ärende skall fördröjas så att det inte blir något beslut. Vi har redan hört ledamoten Knut Wachtmeisier berätta att man inom EG inte är speciellt attraherad av den här konvenfiorien. Det är alltså inte fråga om en EG-anpassning att anta denna konvention utan ett sätt att stå utanför EG.

Några EG-länder har röstat emot, sade Knut Wachtmeisier Ja visst, så är det. Kan det riu sägas att iriitiativlagaren själv hesiterar, då stärks de gemensamma arbefsgivarkrafterna ute i Europa i sin vilja att säga nej till denna konvention. Det bästa får inte bh del godas fiende.

Jag vet att miljöpartiet vill inskrida mot skatteundandragande. Gör då det, och därefter skall vi förena oss i kampen mot EG. Genom bl.a. koriven-tiorier av detta slag skall vi se lill att slippa gå med i EG för att nå dessa mål. Del räcker inte alt säga nej; man måsle också kunna föreslå en konstruktiv lösnirig på problemen. Del finns också ett väsentligt problem.

Kom tillbaka med elt nytt förslag, säger kanske någon. Men ofta finns det ett pris för att få någonting. I delta fall är priset att man måste godkänna sekretessen vid domstolsförhandlingen. Det är inte elt högt pris utan enligt min mening ganska rimligt. Däremot är det orimligt att tro att det går att få sekretess i samband med tryckfrihetsmål. Det kan bli sådana tider, men sådaria beslut fattar i så fall denna kammare mol vpk:s röster Vid det här tillfället fattas inga beslut som går i den riktningen.

Med della, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets hemställan.

AnL 77 GÖSTA LYNGÅ (mp):

Herr talman! Lars Bäckström och jag tycks ha gemensamma utgångspunkter men kommer ändå fram till olika resultat. Vi anser båda att det goda och del bäsla finns inom våra resp. partier Jag vet inte vilkel som var vilket i sammanhanget. Överstatliga styrnirigar av sveriska organ är inte någol som vi vill gynna. Men vi liksom vpk vill bekämpa skatteflykt till andra länder

Eriligt vår meriing är nuvarande förslag till konvention inte acceptabelt. Sveriska domstolar påtvingas nämligen regler som inte överensstämmer med de regler som anges i regeringsformen. Vi vill därför ha ett annat förslag till konvention. Enligt vår mening kan Sverige, som har påbörjat dessa förhandlingar, genomdriva ett avtal som tillgodoser svenska domstolars behov.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Europarådets handräcknings-konvention, m.m.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Ny taxeringslag m.m.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 16§.)

14 § Ny taxeringslag m.m.

Föredrogs skatleulskolteis betänkande 1989/90;SkU32 Ny taxeringslag m.m. (prop. 1989/90:74).

Anf. 78 KARL-GÖSTA SVENSON (m):

Herr lalman! Sverige har världens högsta skattetryck. En riksdagsmajoritet bestående av socialdemokraterna och folkparfiet kommer om drygt en månad aff fatta beslut om att genomföra en gigantisk skafteomläggning, som leder till ett ännu högre skattetryck.

I gårdagens Morgoneko hörde jag folkpartiledaren säga att han på en egentligen mycket klok fråga från eri av sina medlemmar svarat att han inte hade som målsättning att kasta socialdemokraterna ur regeringssadeln. Han poärigterade i slället atf vi i Sverige även med en folkpartiledd regeririg hade fått hålla till godo med uugefär samma politik som socialdemokraterria har fört.

När man i ljuset av defta uttalande samtidigt läser att professor Anders Åslund menar alt Sverige med utgångspunkt i dagens regeringspolitik kan vara det mest socialiserade landet runt Östersjön vid sekelskiftet år 2000, då är Sverige alldeles på fel väg.

Herr talman! För Sveriges bästa är det nödvändigt att moderata samlingspartiet så snart som möjligt blir det största partiet i vårt fina land. Vi är det enda parti som för det första kan föra Sverige ur den ekonomiska krisen och för det andra kan utforma en framlidsinriklad politik som skapar förutsättningar för människorna i vårt land att själva kunna forma sin egen livstillvaro.

Herr lalman! Jag har velat inleda dagens debatt med utgångspunkt i den verklighet vi lever i. Världens högsta skattetryck har nämligen fört med sig att vi har fått ett komplext och svåröverskådligt skattesystem, som i många avseenden under den socialdemokratiska regeringsperioden på 1980-talet lett till att rättssäkerheten för de enskilda medborgarna inte alltid satts i första rummet.

Den socialistiska ambitionen har i alltför hög utsträckning präglats av att stifta ett antal lagar som har inneburit atf statens intresse satts i första hand.

Den s.k. generalklausulen är ett typexempel på hur man vill öka statens maktbefogenheter. Socialdemokraterria vill nämligen skärpa innehållet i denna klausul.

På regeringens initiativ har frågan nyligen utretts. När man tar del av vad remissinstanserna uttalat om detta förslag kan man också se hur lättvindigt regeringens närstående hanterar rättssäkerheten.

På ena sidan står exempelvis juridiska fakulteten i Uppsala, Göta hovrätt och kammarrätten i Stockholm. Dessa har samtliga med kraft avvisat förslaget. I deras remissvar firins uttryck som "sådana brister att det inte kan läggas

till grurid för lagstiftriing". Ett annat lyder: "Utredningen synes ha missuppfattat sambandet mellan civilrätt och skatterätt". Ett tredje lyder "Utredningens ändringsförslag är inte utformat på ett sätt som tillgodoser rimliga krav på rättssäkerheten. Alltför slora krav ställs på deri skattskyldige när det gäller alt överblicka och bedöma grunderna för ohka delar av lagstiftningen. Förutsebarhelen minskar på ett sätt som hovrätten finner oacceptabelt."

LO konstaterar, i motsats till vad jag nyligen citerat, att "utredningens förslag bidrar lill en effektivare skatteflyktsklausul och atl de tillgodoser rimliga krav på rättssäkerhet". Och Bankirispektionen uttalar: "Utifrån de synpunkter som bankinspektionen har alt beakta har inspektionen ingenting att erinra mot utredningens förslag."

Utskotlsmajoriteten behandlar i detta betänkande inte i sak frågan angående den s.k. generalklausulen. Man hänvisar fill att regeringskansliet bereder frågan.

Jag vill med anledning härav ställa eft par viktiga frågor till Bo Forslund:

För det första: Hur tolkar Bo Forsluud LO:s synsätt, att medborgarna i vårt land får hålla fill godo med rimliga krav på rättssäkerhet - angående uttalandet om generalklausulen?

För det andra: Har den socialdemokratiska utskottsgruppen för avsikt att verka för att denna främmande fågel i svensk skattelagstiftning, som generalklausulen innebär, försvinner? Och när kommer den att försvinna?

Herr talman! En väl fungerande skattelagstiftnirig är beroeode av att medborgarna känner lojalitet mot systemet. Ett orimligt högt skattetryck, ett komplicerat och ibland orättvist system och en omfattande byråkrati verkar i motsatt riktning.

Detta är några av de många skäl för att sänka skattetrycket som vi moderater envetet under lång tid har hävdat. Det är ofattbart att socialdemokraterna och folkpartiet inte bara envetet håller fast vid världens högsta skattetryck utan t.o.m. bidrar till att vi får eft högre.

I samband med att man kommit till samma ståndpunkt som vi moderater när det gäller att slopa den statliga inkomstskatten för det stora flertalet svenskar föreslår man aft världens redan högsta mervärdeskatt skall bli ännu högre. Från den 1 juli kommer således en femtedel av en varas pris i handeln atf vara moms.

När man föreslår en sådan åtgärd i samband med att man vill bredda momsbaseri, skapar mari iricifament för en ökad skatteplanering och ett ökat skatteundandragande. En skattereform värd namnet borde i stället ha bidragil fill lägre skattetryck och därmed ha fått till följd ökad lojalitet mot systemet.

Herr talman! Dagens betänkande behandlar frågan om en ny taxeringslag och ett stort antal motioner angående rättssäkerheten inom beskattningen. 53 av betänkandets 67 reservationer har moderata förelrädare. Det är ett bevis på hur stor vikt vi lägger vid atl den svenske skattebetalaren behandlas på ett rättssaken sätt. Det finns tyvärr alltför många exempel på hur enskilda personer drabbats på grund av alt balansen mellan staten och den enskilde förskjutils lill den enskildes nackdel.

Moderata samlingspartiet stod bakom det principbeslut som riksdagen fattade 1986 om en förändring av skatteorganisationen. Förslagen till en ny tax-

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Ny taxeringslag m.m.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Ny laxerings-lag m.m.

eringslag bygger i huvudsak på della beslut. Vi hade - och har - emellertid på vissa punkter avvikande uppfattning i förhållande till regeringeri. Vårt ställningstagande grundar sig i alll väsentligt på att vi förordar en avsevärd förbättring av den enskildes rättssäkerhet, och del kommer till uttryck i våra 53 reservationer

Jag tänker inte ta upp varje reservation för sig. I stället vill jag peka på hur vi vill åstadkomma en högre grad av rättssäkerhet.

Det är mycket viktigt för oss att inte tumma på reglerna om eftertaxering. Det är i stället på det sättet att reglerna måste utformas mycket striktare i fråga om när eftertaxering får tillgripas. I den mån den skattskyldige i deklarationen lämnat de upplysningar som han eller hon ansett sig rimligen böra lämna och skattenämnden underlåtit att inom ramen för sitt taxeringsarbete utreda den aktuella frågau, bör i priricip riågon möjlighet till eftertaxering inte föreligga. Vi avvisar också regeringsförslaget att eftertaxering skall kunna lillgripas vid uppenbara förbiseenden.

Vi avvisar även förslaget att skattemyndigheten skall få behörighet att verkställa eftertaxeringar Vi vill således att eftertaxering även i fortsättningen skall prövas av domstol i första instans. Det gäller en viktig åtgärd, och det har stor betydelse att vi tar hänsyn till detta och låter beslut om eftertaxering prövas av länsrätten i stället för av skattemyndigheten.

Vi vill öka möjligheten för den enskilde skattebetalaren att få sin fråga prövad av den s.k. skattenämnden, och vi vill också öka den enskildes möjlighet att muntligt framföra sina synpunkter inför nämnden. I förhållande till vad regeringen har sagt i propositionen och i förhållande till vad utskottet har sagt vill vi öka den enskildes möjligheter.

Genom att nedbringa tiden för omprövnirig av skaltenämnds beslut till den skaltskyldiges nackdel - liksom möjlighet för det allmänna att överklaga elt beslut - till sex månader efter utgången av taxeringsåret tillgodoser man den enskildes intresse av atl få ett lagakraftvunnet beslut inom rimlig tid.

I delta sammanhang är del också viktigt alt påpeka att vi vill bereda möjlighet för den enskilde alt få ersättning för sina kostnader i ärenden och mål om skatt. Genom en sådan åtgärd kan den rådande obalansen mellan enskilda och myndigheter utjämnas. Vi vill därför att om en skattskyldig vinner ett skatteärende eller skaltemål, skall denne alltid ha rätt till ersältriing för de kostnader som nedlagts och som skäligen behövts för atl ta till vara hans rätt. Även i de fall då den skattskyldige förlorar, helt eller delvis, bör ersättning kunria utgå. Det bör också övervägas om irite ersättriirig alltid bör utgå när målet avser besvär som del allmäriria har arifört över ett beslut i första instans. Vidare kan det ifrågasättas om inte motsvarande regel bör gälla för den enskildes kostnader i kammarrätt och regeringsrätt, när det allmänna fört målet vidare till dessa instanser.

Med en sådari lagstiflning ökar man beslutkompetensen hos skattemyndigheterna. De skärper sig. Rättssäkerheten ökar därmed för den enskilde.

Del är självklart atl vi vill bidra till ökad rättssäkerhet genom att den s.k. generalklausulen avskaffas. Den hör inte hemma i svensk skattelagstiftning. Del är orimligt att ha en skattelagstiftning som innebär att den skattskyldige inte kan förutse hur en viss rättshandling skall behandlas skaltemässigt.

1 syfte atl stärka den enskildes rättssäkerhet är det nödvändigt att skatte-

lagstiftningen utformas klarl och generellt, så att den blir entydig och lätt atf förstå. Den måsle vara samordnad med civilrätlsliga regler Det är emellertid inte möjligt att utforma en heltäckaride lagstiftning med avseende på olika tänkbara transaktioner Det går därför inte att undvika atf skattelagstiftningen blir föremål för tolkning i rättsliga instanser Och det är synrierli-geri viktigt att i den mån lagstiftning, förarbeten eller tidigare praxis inte ger klart besked om hur en viss fråga skall avgöras, bör taxeringen fastställas till den skatfskyldiges fördel. Det bör i sådana sammanhang finnas ett tolkningsföreträde för skattebetalarna.

Vi vill också upphäva bevissäkringslagen. Eflersökning enligt bevissäkringslagen är i princip detsamma som husrannsakan. En sådan får i vissa fall företas hos den som är misstänkt för skattebrott. Vi vill klart markera gränsen mellan skatteulredning och skatfebrottsutredning. Effersökning bör därför inte göras av skatteadmiriistralioneris persorial.

Herr talman! Jag vill avslutningsvis kommentera ytterligare några punkter i detta belänkande. Del är bra att regeringen numera delar moderaternas uppfattning atl beslut till den skattskyldiges nackdel inte får meddelas under taxeringsperiodens sista månad.

Det är också bra att ett enigt utskott har ställt upp bakom det moderata kravet att riksdagen bör göra ett tillkännagivande till regeringen om att den förenklade deklarationsblanketten skall utformas på så sätt att inkomna kontrolluppgifter finns förtryckta vid översändandet till de skattskyldiga. Deklaralionsförfarandel förenklas betydligt genom en sådan åtgärd.

Moderaterna, centern, folkpartiet och vpk delar uppfattningen att man skall efterge kvarskalteavgiften om avgiften förorsakats av fel från myndig-helerrias sida. Jag förstår irite varför miljöpartiet infe delar vår uppfaffuirig i denna fråga.

I reservation 55 avseende ställföreträdares ansvar för ej inlevererad skatt har moderaterna, centern, folkpartiet och miljöpartiet förenat sig i ståndpunkten att detta ansvar inte skall gälla när en anställd hos en arbetsgivare förfarit på ett brottsligt sätt genom att inte deklarera eller inte inbetala skatter och avgifter Jag är i detta hänseende förvånad över att inte vpk har ställt upp på övriga partiers ställriirigstagande.

Herr talman! Jag vill med det sagda yrka bifall till samtliga de reservationer som har moderata namn.

Prot. 1989/90:109 25 aprii 1990

Ny laxerings-lag m.m.

Anf. 79 ISA HALVARSSON (fp):

Herr talman! Karl-Gösta Svenson inledde debatten på ett litet underligt sätt med något slags frontalangrepp på folkpartiet och Bengt Westerberg, som ju irite är här i dag. Jag tyckte atl det var konstigt att här från talarstolen få höra exempel på de mytbildningar som kanske annars mest förekommer ute i buskarna, de som går ut på att skatteomläggningen skulle innebära en ökning av skattetrycket. Detta är ju verkligen inte med sanningen överensstämmande. Skattetrycket kommer i stället att sänkas.

Åven jag läste den utmärkta artikeln av Anders Åslund i Dagens Nyheter Jag kan inte finna att moderaterna i den fick något särskilt stöd för exempelvis sin syn på deri offeritliga sektorn. Anders Åslund uttryckte enligt min mening en stor sympati för folkpartiets synpunkter i fråga om atl lösa upp de

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Ny laxerings-lag m.m.

offentliga monopolen och i stället ha en privat tjänstesektor. Anders Åslund menade att det är rimligt atl ha en kollekliv finansiering av de sociala tjänsterna.

Herr talman! Under många år har folkpartiet hävdat att rättssäkerheteri inom skattelagstiftningen måste förstärkas. Statens kontrollintresse får inte prioriteras så högt all enskildas och förelags integritet åsidosätts. En mängd lagar och regler som har tillkommit för att på olika sätt kontrollera att medborgarna uppfyller sina skatte- och uppbördsförpliktelser gentemot staten strider mot vår och andras uppfattning om vad elt rättssamhälle kan acceptera i lagstiftningsväg.

Del ligger i alla medborgares intresse att skattemyndigheterna har en hög ambitionsnivå i fråga om att motverka skattefusk och att de har fömtsätt-ningar att kunna beivra sådant i de fall det förekommer Mot denna strävan står den enskildes intresse av integritet och rättssäkerhet. Från rättssäkerhetssynpunkt är kraven på förutsebarhet och legalitet inom skattekontrollen utomordentligt viktiga att bevaka. Vidare är likabehandlingsprincipen viktig, dvs. all alla som bor i Sverige behandlas lika vid skattekontroller

Folkpartiet har länge påpekat otillfredsställande inslag inom vår skattelagstiftning, t.ex. reglerna för betalningssäkring och taxeringskontroller, generalklausulen, förutsättningarna för eftertaxering och skattetillägg.

Förslaget till ny taxeringslag innebär en omläggning av skattereglerna i syfte alt få lill stånd en förenkling och effektivisering av skatteorganisafio-ricri och taxeririgsväsendet. Tonvikten i förändringarna har lagts så att merparten av skattebesluten skall kunna klaras av inom skattemyndigheten och all färre än i dag skall gå vidare lill förvaltningsdomstol. I sin ambition att decentralisera skatleprocessen går dock regeringen enligt folkpartiets mening för långt.

Herr talman! Propositionen föreslår att skattemyndigheten som första in-staris skall få fatta beslut om eftertaxering. Dessutom föreslås att skattebeslut om obehöriga vinstöverföringar skall flyttas från länsrätt till skattemyndighet.

Från folkpartiets sida värider vi oss mot att skattemyndigheten nu inte bara skall ges befogenhet att ompröva ett tidigare fattat prelimiriärt beslut, utan också skall ges en fullstäudig rätt all överpröva sitt eri gårig tidigare slutbehandlade laxeringsärende. Detta strider enligt vår mening mot den i svenskt rättsväsende grundläggande principen att en domstol eller myndighet inte skall kunna döma eller besluta i ett ärende eller mål som myndigheten tidigare tagit befattning med.

Tanken är ju den alt den som en gång tidigare har bedömt en sak inte för-utsättriirigslösl kan ompröva ärendet. Medvetet eller omedvetet måste beslutsfattaren ha påverkats i siri tidigare inställning. Denna gamla princip överges nu i och med förslaget lill taxeringslag. I ivern alt rationalisera och effektivisera inför socialdemokraterna en klar försämring av den enskildes rätt till en förutsättningslös prövning av sitt ärende.

Enligt propositiorien skall skattemyndigheten föra det allmännas talan i länsrätt och kammarrätt. I regeringsrätten föreslås att riksskatteverket för det allmännas talan, varvid verket kan företrädas av någon tjänsteman vid skattemyndigheten. Redan när princippropositionen behandlades 1986 före-

slog folkpartiet aft det allmännas processföring borde skötas av ett fristående Prot. 1989/90:109 allmärit ombud. Detta ombud skulle ha en gentemot myndigheten självstän- 25 april 1990 dig och oberoende ställning.

Vi vidhåller denna uppfattning. Det är en grundläggande princip i svensk axerings-processföring att den domstol eller myndighet vars beslut omprövas inte bör ° '"•'"• uppträda som part i högre instans när saken prövas på nytt. Del är omöjligt att inte vara präglad av eri tidigare befallnirig med saken. Eftersom skattemyndigheten vid grundbeslutef redan har intagit en ståndpunkt, måste def ur deri skattskyldiges synvinkel kännas som om det allmännas talan redan på förhand är bestämd. Vart än den enskilde skattskyldige vänder sig har han eller hori skattemyndigheteri mol sig, en skattemyndighet som måste antas ha en i priricip fiskal iriställning. Man är här i färd med atl avskaffa den rätts-säkerhetsgarariti som ligger i att man håller isär myndighets uppgift att fatta Opartiska beslut och uppgiften att företräda ett visst offentligt intresse.

När Sverige och den socialdemokratiska regeringen kritiseras i den allmänna debatten för övergrepp mot rättssäkerheteri är exempleri för det mesta hämtade fråri skatteområdet. Det är därför arimärkriingsvärt att mari nu lägger fram förslag som från rättssäkerhetssynpunkt är så förkastiiga.

Jag skulle vilja citera Kajenn, som häromdagen skrev följande, vilket jag tycker kan vara tillämpligt på skattelagstiftningen:

"Tänk om förnuftiga människor bråkade allt vad de orkade innan de fann sig i såna beslut som är uppenbart korkade, upphov sin röst i ett rungande veto och yrkade avslag på utslag av människans enfald, den dyrkade, vägrade medverka, la sig på marken och sparkade när de med synnerlig tydlighet såg vart del barkade! Även om självaste gudarna kämpar förgäves mol dumheten vore väl kampen atl föredra framför den ständiga Ijumheten och den eländiga stumheten."

Vår invändning mol att skattemyndigheten som första instans skall få besluta i ärenden om obehöriga vinstöverföringar grundar sig på att dessa frågor är av så komplicerad natur atf de endast bör avgöras av domstol. Det är också angelägel att få en så enhetlig rättstillämpning som möjligt på detta område. Därför bör dessa beslut även fortsättningsvis behandlas av länsrätt som första instans.

Enligt propositionen skall beslut om revision fattas av skattemyndigheteri eller riksskatteverket. Beslut om tredjemansrevision skall dock fattas av riksskatteverket eller, efter verkets delegation, av skattemyndighet. Den föreslagria delegatiorisrätteri bör eriligt vår mening inte tillåtas. Tredjemansrevision är en så ingripande åtgärd att beslut om sådan endast skall få fattas av riksskatteverket.

Mot våra protester införde riksdagen för några år sedan en rätt för skattemyndigheterna aft företa generella taxeringskontroller När lagrådet granskade regeringsförslagel framfördes myckel allvarlig kritik. Bl.a. påpekades att man genom detta förfarande inkräktar på del grundlagsstadgade skyddet för varje medborgare mot husrannsakan och liknande intrång.

Vi måste naturligtvis ha en fungerande skattekontroll, men denna ambi- 73

Prot. 1989/90:109 tion får inte gå så långt att den enskildes berättigade anspråk på en privat
25 april 1990 sfär helt sopas undan. Riksdagen bör därför fatta beslut om att upphäva den

aktuella lagstiftningen.
y " * ' Ur rättssäkerhetssynpunkt är det också enligt vår mening oacceptabelt att

ag m.m. definitiva taxeringsperioden mer än fördubblas. Det blir fallet genom

regeringeris förslag att skattemyndigheten skall ha rätt att ompröva en skaftskyldigs taxeringsförhållanden till dennes nackdel inom ett år efter utgången av taxeringsåret. Innebörden blir ju, fill skillnad från den knappt ettåriga period som nu gäller, all den skatlskyldige under två år kommer att sväva i ovisshet om hur del slutgiltiga taxeringsbeslutet blir.

Regeringen föreslår att eftertaxeringsbegreppet utvidgas till att även omfatta länsskatlemyndighelens extraordinära besvärsrätt vid misstagsfaxering och tillfällen när taxeringen blivit oriklig på grund av felaktig kontrolluppgift. Här är återigen ett förfarande som vi anser vara oacceptabelt ur rättssäkerhetssynpunkt.

Området för vilka taxeringar som kan rivas upp skulle alltså utvidgas. Detta är särskilt anmärkningsvärt, eftersom eftertaxeringen inte lärigre kommer all beslutas av en domstol som första instans, utan av skattemyndigheten.

Osäkerheten för den enskilde om hur dennes ekonomi kommer att te sig i framliden kommer med detta att öka. Det bör vara till fyllest om den skattskyldige i deklarationen lämnat de upplysningar som han eller hon ansett sig rimligen böra lämna. I den mån taxeringsnämnden underlåtit att inom ramen för sill laxeringsarbete utreda den aktuella skattefrågan bör i princip någori möjlighet till eftertaxering inte föreligga. Genom att på så vis ställa högre krav på taxeringen i första instans ökar också rättssäkerheten för den enskilde.

Regeririgeri föreslår iriga äridringar av de materiella reglerna för skattetill-lägg. Sådana aviseras till senare i år Systemet med skattetillägg och förseningsavgifter måsle vara så utformat att det uppfattas som rättvist av de skattskyldiga. En förutsättning för det är atl hänsyn kan tas lill omständigheterna i varje enskilt fall, dvs. att lagen ges en mera flexibel tillämpning.

Lagen om skatteflykt har en utformning som inte ens uppfyller elemeritära krav på rättssäkerhet. Den är så allmänt hållen att dess tillämpning i det närmaste är fullständigt oförutsägbar för både skattskyldiga och myndigheter Bristande förutsägbarhet är en från rättssäkerhetssynpunkt allvarlig brist, eflersom oförulsägbarhel i lagstiftningen skapar en allmän oro och osäkerhet om vad som är tillåtet eller inte.

Vi anser atl det finns goda skäl att införa en "omvänd generalklausul" i skattelagstiftningen. En sådari skulle syfta lill atl utgöra en tolkningsregel till den skattskyldiges förmåri i de fall vederbörande på grund av lagstiftningens bristande utformning utsätts för en beskattning som är oskälig och som inte står i överensstämmelse med lagstiftningens grunder

Bevissäkringslagen ger mycket slora befogenheter till skattemyndigheterna atl själva besluta om att göra s.k. effersökning, vilket är en åtgärdsom inom straffprocessen kallas husrannsakari. Bevissäkringslageri ger t.o.m. större befogenheter atl söka igenom privata utrymmen än vad som är fallet 74

vid husraririsakan. Ett så allvarligt ingrepp i den enskildes privata utrymmen skall enligt vår mening inte få ske ulan atl misstanke om brott föreligger

Vi anser all skattemyndigheterna aldrig skall ha räll all tränga iri i privata ulrymmeri. Denna rätt skall vara förbehållen polis- och kronofogdemyndigheten. Dagens oanmälda skalterazzior utan att misstanke om brott föreligger anser vi inte skall få förekomma i en rättsstat.

Folkpartiet har under många år föreslagit att skattskyldiga skall få ersättning för sina kostnader när de processar i skattedomstolar Av rättviseskäl och av principiella skäl anser vi atl alla bör ha rätt atl få sina kostnader täckta när de hell eller delvis vinner ett skattemål. Den enskilde bör även kunria få ersättning i de fall där skallemyndigheterna använt hans fall i prejudikats-syfte.

Genom ett riksdagsbeslut 1988 infördes en avgift på 2 % på fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt över 20 000 kr som görs under taxeringsåret under liden 19 januari lill den 30 april. Vi anser att del är orimligt atl la ut en kvarskatteavgift redan innan skyldighet att avlämna deklaration föreligger.

Någol som däremot är rimligt är atl den skattskyldige skall få tillbaka hela kvarskalteavgiften om den har förorsakats av fel från myndigheternas sida. Här måste man fråga sig varför socialdemokraterna och miljöpartiet intar denna orimliga ståndpunkt, och framför alll miljöparliet. Det vore intressant alt höra varför ni tycker alt den enskilde skall få sola för att skatlemyndighe-len gjort fel.

Herr lalman! Slutligen stöder vi genom två reservationer några folkparli-moliorier som tagit upp problem i samband med det s.k. tillfälliga sparandet. Sedan årsskiftet är rutinerna ändrade beträffande redovisningen av det tvångssparande som socialdemokraterna och ceriterpartiet införde våren 1989. Tidigare redovisades beloppet på lönebeskedet, men fro.m. år 1990 är summan för tvångssparande inbakad i skallen. Tillvägagångssättet atl dölja tvångssparandet i skatlesumman är anmärkningsvärt, det liknar ett slags smygdebitering. Om man nu tvingas spara pengar borde man åtminstone få uppgift på hur mycket man sparar per månad, och minst två gånger per år borde man dessutom få besked om det samlade sparbeloppet.

Tvångssparandet är någol slags hybrid mellan skatt och sparande. Det leder till orimliga konsekvenser, eftersom det tillfälliga sparandet och skatten samordnas enligt uppbördslagen. Om den inbetalda preliminärskatten inte räcker till för den slutliga skallen, ulan man får restskatt, kommer staten all använda de tvångssparade pengarna för atl läcka skatten. Del sker direkt och automatiskt.

Men del är inte nog med det. Eftersom del är fråga om ett Ivångssparande och man är tvungen atl spara kan staten se lill alt kronofogden driver in sparbeloppet som staten tillgripit för atl läcka sin skattefordran. Sedan skall staten till medborgaren återbetala det sparbelopp som staten nyss tvångsindri-vit. Jag håller med molionäreri om all detta är ett orimligt regelsystem och en idiotisk rundgång.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till samtliga reservationer som folkparliel står bakom i delta belänkande. Jag vill också yrka bifall lill två tillkännagivanden som utskottet glädjande nog kunnat ena sig om. Det ena gäller betalningsansvaret för uppdragstagares skatt. Det andra gäller att det förenklade

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Ny taxeringslag m.m.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Ny taxeringslag m.m.

deklaralionsförfarandel bör utformas så, atl inkomna kontrolluppgifter skall finnas förtryckta på deklarationsblanketten.

Anf. 80 KARL-GÖSTA SVENSON (m) replik:

Herr talman! Del är ingen buskpropaganda eller buskagitation när vi moderater talar om att skattetrycket kommer alt stiga på grund av den uppgörelse som folkpartiet och socialdemokraterria har träffat. Det är onekhgen så atl skattetrycket stiger både 1990 och 1991.

Isa Halvarsson har väl inte glömt att rii har bidragit till att vi detta år har fått höjd berisinskatt, moms på bensin och moms på energi. Vi kommer nu kanske även att få momsen höjd till 25 %, alltså en höjning med 1,5 %, den 1 juli. Härigenom kommer hotell- och restaurangnäringen att få ännu större problem. Dess momspålägg på serveringsverksamheten blir då 25 % mot före årsskiftet 12,87 %

Jag reagerade kraftfullt när jag hörde folkpartiledaren i ett radioeko uttala aft det hade sett ungefär likadant ut i Sverige, om vi hade haft en folkpartiregering. Vi befinner oss i en ekonomisk kris i Sverige, vilken vi ju har hamnat i trots alt vi har haft en fantastisk högkonjunktur

Anders Åsluud har skrivit om sitt framtidsperspektiv på Sverige inför år 2000 i ljuset av det som sker runt omkring oss. Han kommer fram till slutsatsen att Sverige år 2000 kanske kommer att vara det mest socialistiska av länderna omkring Östersjön, inberäknat Sovjetunionien. Det är ett fantastiskt perspektiv, som jag hoppas att vi skall slippa uppleva, och det kan vi slippa om vi får en starkare borgerlighet och ett starkare moderat inslag i Sveriges riksdag.

Anf. 81 ISA HALVARSSON (fp) replik:

Herr talman! Den här debatten gäller en ny taxeringslag. Jag hoppas att Karl-Gösta Svenson när vi återkommer till en debatt om skatteomläggningen i juni bättre skall ha satt sig in i vad den innebär - det är ju fråga om en omläggning av beskattningen.

Anf. 82 KARL-GÖSTA SVENSON (m) rephk:

Herr talman! Det är precis vad jag sagl - del är fråga om en skatteomläggning, inte om en skattereform.

AnL 83 ISA HALVARSSON (fp) replik:

Herr lalman! Nej, Karl-Gösta Svenson sade alt det skulle bli ett ökat skattetryck, vilkel det inte kommer all bli.

AnL 84 GÖREL THURDIN (c):

Herr talman! Hur taxeringslagen utformas är ingen fråga som fångar svenska skattebetalares intresse när vi behandlar den här i riksdagen. Det är nästan enbart byråkrater och tjänstemän på skattemyndigheter och vid domstolarna som anser det vara av stor vikt. Däremot kommer många skattebetalare att ha åsikter om den här lagen den dag när det blir aktuellt att tycka annorlurida än taxeririgsbeslulet. Del gör för övrigt skattebetalarua i

allt större utsträckning. Det är därför av yttersta vikt alt vi riksdagsledamöter bevakar rättssäkerheten åt skattebetalarna. Def görs inte alltid av den socialdemokrafiska regeringen. Många gånger går myndighetsutövandet före individens rättssäkerhet. Detta har vi i centerpartiet påpekat gång på gång i motioner, i interpellationer och i frågor, och vi har krävt förbättringar

Taxeringslagen har i allra högsta grad med individens rättssäkerhet att göra, och vi i centerpartiet anser att def är av yttersta vikt alt genom olika säkerhetsåtgärder garantera individen möjlighet atl komma till tals, men också att få möjlighet till rättelse där beslutsfattare felat.

Vi anser lekmannainflytande vara eft inslag som stärker rättssäkerheteri och räffstryggheteri. I långa tider har förtroendevalda ute i landet haft möjlighel att påverka taxeringsbeslut, samtidigt som man kunnat sätta sig in i skattelagstiflriingen liksom också att se erfarenhetsmässigt hur lagstiftningen fungerar Del är en säkerhetsventil. Vi här i riksdagen blir mycket lätt fjärmade från verkligheten, och det är därför hell nödvändigt atl andra förtroendevalda kan ge oss signaler Man kan inte alllid överlämna rättstryggheten i tjänstemäns och juristers händer Därför har vi också omprövningsinstitut av olika slag.

Utifrån vad jag nu sagt ter sig förslaget atl lekmannainflytandet i princip skall elimineras som stötande. Den granskande tjänstemannens roll är enkel och odelad när det formella beslutet handhas av andra, och därigenom kan målkonflikter undvikas och tjänstemannen koncentrera sig på sin sakkunskap och noggraririhet i granskriirigeri.

Cerilerri ställde sig bakom de allmäriria principer om ett nytt laxeringsför-farande som riksdagen antog hösten 1986 och som allmänt sett innebär en mer samordnad myndighetsorganisation, en ökad beslutskompetens för skattemyndighetens tjänstemän, ett vidgat och förenklat omprövningsförfarande och en ökad renodling av det allmännas processföring. Vi ställde oss bakom dessa principer därför atf vi anser det vara bra med en omorganisation med en sådan innebörd. Förslagen i våra reservationer hindrar inget av denna förändring, utan enbart stärker rälfstrygghefen.

Det är viktigt aff en decentralisering åtföljs av resurser Den här lagen innebär en decentralisering - i varje fall har den en sådan som mål. Det är visserligen emot regeringens principer att en decentralisering åtföljs av resurser, men vi anser det vara så pass viktigt atf utskottet borde ha markerat detta. Dessutom krävs det en garanfi för atf tillräcklig kompetens finns på skattekoritoren, annars fungerar inte den nya organisationsstrukturen och inte heller rättssäkerheten.

Herr talman! Centerpartiet anser alt skattenämnderna skall ha fast valda medlemmar för en mandatperiod i taget. Vi anser också atl kravet på svenskt medborgarskap skall finrias kvar Vi ariser att dessa medlemmar skall tjänstgöra löpande för att kunna upprätthålla kunskapen inom området. Vi anser att del skall finnas ett kunskapskrav, ett krav som avstyrkts av socialdemokrater och folkpartister Vi lycker atl della är mycket märkligt och reserverar oss på den punkten. Vi anser att ordförande och vice ordförande i skat-fenämnderna skall vara lekmän och att det på dessa skall kunna ställas krav på kunskaper Skattemyndighetens chef kan adjungeras till nämnden, men

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Ny laxerings-lag m.m.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Ny lax eringslag m.m.

bör inte ha möjlighet atl gå in som ordförande. Vi yrkar i dessa avseenden avslag på propositionen.

Rättstryggheten kan också kopplas till avståndet mellan myndigheter och medborgare. Det gäller alt skapa nära och obyråkratiska kontakter, som samlidigl bidrar lill en effekiiv förvaltning på lokal nivå. Centern har åtskilliga gånger fört fram tanken på lokala samhällsmyndigheter Med lokal sam-hällsmyndighet menar vi en decentraliserad och samtidigt sammanhållen statlig admiriistralion på lokal nivå. Vi lycker att alla skatteärenden, regi-slreringsärenden osv. skall kunna föras till en sådan här gemensam myndighet. Det finns i propositionen förslag i rätt riktning, men de går avgjort inte tillräckligt lårigt.

Det skulle i vart fall i hög grad uriderlälla för en person som t.ex. vill starta ett förelag, om denna kunde vända sig till samma myndighet för att få saker och ting ordnade. Det förekommer i dag en mängd olika handläggningsomgångar i samband härmed, förlagda fill olika orter Del finns kanske inte ens möjligheter all inom hemkommunen få direktkontakt med resp. myndighetspersoner Därför innebär kravet på en lokal samhällsmyndighet en förbättring av möjligheterna för en vanlig människa alt få ett samlat grepp på sådana här förfaranden. Också det har med rättssäkerhet alt göra.

Den här ändringen som vi i centern förespråkar innebär också att möjlighet till nedrivning av förvaltningsgränser och ökade kontakter mellan myndigheter kan skapas. Detta kan på sikt leda till effektivisering.

Jag sade inledningsvis att vi riksdagen här tar ansvar för atl skattebetalaren verkligen får komma lill tals. Därför anser vi att skattenämnderna skall vara tvungna att fatta beslut även om ärendet prövats tidigare, om den skattskyldige begär del. Den skallskyldige skall också få lämna muntliga upplysningar, om han eller hon begär def. Endast synnerliga skäl, klart angivna, skall kunna läggas lill grund för elt nekande.

Den skattskyldige bör också känna atl fattade beslut skall ligga fast. Def är inte rätt att hålla den skatlskyldige i ovisshet hela två år Därför anser vi skattemyndigheterna skall ange i beslutet all en omprövning eventuellt kan bli aktuell. Denna omprövning kan ske ett år efler taxeringsåret. På så sätt har den skattskyldige åtminstone vetskap om all en omprövning är möjlig. Del kan ju också tänkas alt ärende är så komplicerat aft nödvändig utredning inte hinns med inom den ordinarie taxeringsperioden. Då skall inte ett grundbeslul behövas fallas, utan man skall kunna meddela den skattskyldige att ärendet kräver längre granskningslid. Del är viktigt att komplicerade ärenden utreds redan på den lokala nivån, så att det inte fattas ett beslut enbarl av tidsmässiga skäl, som medför att ärendet förskjuts framåt i tiden. Då blir det inte en ordentlig behandling av ärendet, och del tycker vi är fel. Vi anser också att en omprövning helst bör ske i länsrätten. Rekvisilet - upptar oriktiga beslut - skall inte behöva gälla för alt omprövning skall kunna ske i länsrätten.

Eftersom vi har en annan syn på lekmannainflytandet, organisatoriskt sett, har vi det också i vad det gäller den materiella hanteringen. Vi anser aft beslut om eflerlaxeririg skall fattas av skalteriämnderna och inte av ijänste-märiricri. Del strider mot rättssäkerheteri alt eri ijäristeman skall pröva kvaliteten på det egna granskningsresulfafet. Eflerlaxeririg skall irite heller vara

ett iristrument som används när myndigheten underlåtit all utreda tillräckligt. Har den skattskyldige lämnat uppgifter i vad som kan anses rimlig omfattning, skall kravet vara hårdare på myndigheten än på den skattskyldige, vilket inte alltid har varit fallet.

Vi anser att skattemyndigheten resp. riksskatteverket i skatteprocessen inte skall kunna föra del allmännas talan. Vi avvisar därför propositionens förslag. Talan skall föras av en från beslutet skild person. Vi anser att den nuvarande organisationen med taxeringsinlendenter fungerar väl. Detsamma gäller del allmänna ombudet enligt mervärdeskattelagen.

Jag vill upprepa det som Isa Halvarsson tidigare sade om alt lagen om skatteflykt i sin nuvarande utformning inte uppfyller ens elementära krav på rättssäkerhet. Den skatlskyldige har ingen möjlighel att förutse lagstiftningens praktiska tillämpning. Propositionens förslag gör det hela än värre. Här är rättssäkerheten återigen i fara. Vi anser att lagen egentligen bör avskaffas, men vi motsätter oss just nu att den över huvud tagel äridras på det sätt som är föreslaget. Det vore ett direkt slag mot rättssäkerheten att göra att lagen öppnar för en godtycklig hantering från myndighetens sida, medan individen inte har någon som helst möjlighet atf avgöra när ett beslut kan prövas enUgt denna lag. Vi kan ju inte ha en lagstiflning där individen inte kan begripa när den träder i kraft. Det är fullständigt orimligt.

Vi avvisar förslaget om skärpning av bevissäkringslagen. Vår lagstifning behöver inte främst skärpningar mot den skatlskyldige, utan snarare skärpningar för atl främja den enskildes rättssäkerhet gentemot myndigheten. Man skall inte kunna gå in hur som helst i privata utrymmen för att konlrollera. Del skall också vara möjligt för den skatlskyldige att få ekonomisk hjälp alt hanlera skalleärenden. Del är skrämmande när ersättning inte ges ens för den enskildes kostnader som beror på agerandet från myndighetens sida, vilket även de tidigare talarna lyft fram. Nu får individen bära ett större ansvar även när en myndighet har agerat t.o.m vårdslöst. Anser infe Bo Forslund att det borde bli en ändring, så atl missförhållanden av den här typen försvinner från det svenska rättssamhället, dvs. att myndigheten ständigt kommer lindrigast undan?

Vi från centerpartiet anser alt ersättning alllid bör utgå i de fall den enskildes talan vunnit bifall, men också där myndigheten behövt ett prejudikat och därför drivit frågan vidare. Vi anser också alt kvarskatteavgift ej skall utgå i de fall ändringen beror på myndighets felande. Det vore bra om vi kunde få en majoritet åtminstone för detta.

Vi anser att den här nya skaltelagstiflnirigen måste följas upp, så att negativa verkningar åtgärdas så tidigt som möjligt. Vi anser också att man måste följa förslaget om senaste inbetalningsdag av fyllnadsinbetalning för att undgå extra avgift. Det måste ges rimliga möjligheter för den skattskyldige att få fram uppgifter ur bokföring m.m. Det är bra om det kan komma till stånd något slags utvärdering av det beslut som tidigare fattades.

En lagstiflning bör också utgå ifrån all det är den enskilde som har ansvaret för sina haridlirigar Det kari inte lastas andra personer om någon förfarit brottsligt. Ställföreträdares ansvar måste bli begränsat till krav som är möjliga att hanlera för en arbetsgivare. Om någon som arbetsgivaren har ansvar

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Ny laxerings-lag m.m.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Ny taxeringslag m.m.

för begår brott och det är fullkomligt omöjligt för arbetsgivaren att känna till detta, kan inte ställföreträdaren lastas.

Vi fortsätter alt driva krav pä betalningssäkring som skall tillgodose rättssäkerheten. Beslut om betalningssäkring måsle vila på fast grund. Det skall finnas ett klart utformat riskrekvisit, så att inte myndigheten kan handla överilat och därmed åstadkomma stor skada. Vi vill också slopa självrisken för skadestånd.

Det är flera saker som tas upp i de reservationer som vi från centern har ställt oss bakom. Jag yrkar bifall till samtliga dessa reservationer

Jag vill ta upp ett särskilt yttrande i samband med taxeringslagen som är ett litet kuriosum. Vi föreslår nämligen en ändring för att kunna åstadkomma en förändring i förhållande fill beslut som är fattade när det gäller den aktuella skattereformen. Vi i centerpartiet har tidigt hävdat att beslut om gränsdragning i fråga om resor till och från arbetet samt även detta med energimoms kommer att ha en betydelse, eftersom det blir dyrare att fara till arbetet och vara i tjänst. Om mari har låriga resor till och från jobbet tjänar man på alt stanna hemma. Delta har nu observerats inom försäkringssystemet. När man vill rehabilitera människor för att de skall kunna gå tillbaka till arbetet så snart som möjligt finns det en viss motvilja, därför att det kostar så mycket atl åka till och från jobbet. För att underlätta denna återgång till arbetet skall man skapa en skattefrihet just här inom skattesystemet. Det pekar en aning på att man inte är alldeles fast förankrad i verkligheten riär mari drar i gång med alla förändringar som föreslås i den stora skaftereformen. Med tanke på Isa Halvarssons uttalande om denna skattereform tycker jag nog atl det ibland finns anledning till eftertanke innan beslutet fatfas.

Förhoppningsvis kanske utskottsbehandlingen kan leda till någonting. Det verkar dock som om ni har kört fast när det gäller atf tänka flexibelt på den här skattereformen.

Vi ställer naturligtvis upp på ändringen av resekosfnadsersättningen. Vi tycker dock all det visar på att rundgången - som Isa Halvarsson talade om i annat sammanhang - har ökat och kommer att öka till följd av redan fattade beslut och i och med den kommande skattereformen. Det är denna rundgång som vi främst vill undvika med våra alternativa förslag. Därför tycker vi aft det är positivt att del har kommit en liten fingervisning från verkligheten innan slutligt beslut skall fatfas om skaftereformen.

Under detta anförande övertog tredje vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar

Anf. 85 ISA HALVARSSON (fp) replik:

Herr talman! Vi får som sagt återkomma till att diskutera skaftereformen senare. Jag ser med stor tillförsikt fram emot den debatten.

Görel Thurdin anförde mycket bra saker när def gäller rättssäkerheten. Här kan man nog konstatera att när det just gäller rättssäkerhetsfrågorna finns en samsyn mellan de borgerliga partierna. På en punkt skulle jag dock vilja ställa en fråga. Det gäller slopat krav på svenskt medborgarskap.

Jag har läst en motion som både moderaterna och centern har tillstyrkt. I

motionen står att det följaktligen icke är möjligt atl.tillämpa vår rättsordning utan att känna och tänka svenskl. Det tycker jag är en myckel konstig tolkning aV rätlssäkerhetsfrågan.

Jag förstår inte heller fortsättningen, där man säger all en ledamot av en skattenämnd kan erhålla insyn i en enskilds personliga förhållanden av den mest ömtåliga och integritelskänsliga natur Nog måsle man väl ändå förutsätta all de som väljer ledamöter till skatlenämnderna har omdömet all välja omdömesgilla personer och alt man också kan ha en rättvis skalleordning även om man inte skulle vara född svensk.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Ny laxerings-lag m.m.

AnL 86 GÖREL THURDIN (c) replik;

Herr talman! Nu hänvisar Isa Halvarsson lill en moderat motion. 1 reservationen står att man reserverar sig mot att kravet på medborgarskapet las bort och atl man nu med delta ställer sig bakom just denna del av motionerna. Vi svarar för den motion som vi står bakom ifrån centern. Om moderaterna har någon annan argumentering så tänker jag inte stå och försvara den. Vi har haft del här kravet i svensk lagstiflning, så del är inte märkvärdigt om vi anser att del skall vara kvar

Del slår inte heller att det är omöjligt alt bli vald här om man kommer utifrån. Bor man här tillräckligt länge så får man svenskt medborgarskap. Jag tycker atl delta var något av elt slag under bältet.

Anf. 87 LARS BÄCKSTRÖM (vpk);

Herr lalman! Stora tankar tänks ibland vid fel tidpunkt och förblir därför blott tankar. Stora förändringar kan ske vid fel lidpunkt och väcker därför väldigt litet uppmärksamhet. Regeringens proposition om ny taxeringslag är en sådan förändring som drabbats av den debattskugga som föll och faller från regeringskris och skalleomläggningar

I dag är dock debatlglädjen deslo större i kammaren. Jag har anmält mig blott för tio minuter, men med lanke på all de föregående talarna har hållit genomgripande anföranden får jag meddela till herr talmannen all jag tör-hända drar över någon minut.

Frågan om taxeringslagen gäller hur riksdagens beslut skall verkställas och tillämpas. Den rör förhållandet mellan skatfskyldig och samhälle. Av tradition har delta varit borgerlighetens hemmaplan. Vi i arbetarrörelsen har byggt upp en stark skattefinansierad offentlig sektor. Borgerligheten har gått emot delta och har pläderat för skattesärikningar och marknadslösningar Del har då fallit sig naturligt för liberala krafter all slälla sig på den skallskyldiges sida i konflikter mellan myndighet och skallskyldig - om inte annat så för att begränsa skatteuttaget. Arbetarrörelsen har å sin sida velal begränsa möjligheten lill osolidariskl skattefusk.

Jag tycker alt ledamoten Karl-Gösta Svensons anförande bär syn för sägen av min analys. Ledamoten Svenson tog upp och poängterade all skattetrycket och uttagsnivån i Sverige leder lill skatteundandragande, problem etc. Del är rikligt atl komplexitet medför problem i skattelagstiftningens till-lämpning. Visst är det så, men nivån i sig leder inte lill skatteundandragande och problem.

Frågan om skatteundandragande har utförligt behandlats av skatteutskot-

6 Riksdagens protokoU 1989/90:109

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Ny taxeringslag m.m.

tet vid flera tillfällen med utskoltsulfrågningar Jag ställde personligen frågan till riksskatleverkets representant om det finns några empiriska dataundersökningar som visar atl länder med lägre skatleultag har ett mindre skatteundandragande. RSV;s representant Lennart Grufberg sade; Nej, några sådana data finns inte. De flesta vet atl länder som Italien inte kännetecknas av någon högre grad av skatlemoral än detta samhälle, även om skatleulta-gel är lägre i Italien. Så ledamoten Svenssons analys tror jag är oriktig. Komplexiteten bidrar däremot nalurliglvis till möjligheter till skatteundandragande. Detta var emellertid en sidomarkering.

Frågan är nalurliglvis mer komplicerad än den här grundläggande ideologiska frågan. Vi i vänstern vet atl politiker och myndigheter inte alllid har rätt. Vi har alla hört historier om taxeringsmyndigheter som silar mygg och sväljer kameler De flesta känner igen historien om intendenten, måttbandet och reseavdragen. Måriga mirins debatten om mannamån mellan svetsarens skyddskläder och premiärprimadonnans galadress. Det här är kineseri och orättvisor Avarterna i vad gäller delaljkontroll av löntagare har dock minskat genom gemensamma satsningar från politiker och myndigheter

Det finns andra mer aktuella exempel. Vi har t.ex. förelagaren och snickaren Hjortberg. Myndigheten handlade där enligt regelboken. Hjortberg drabbades oskäligt och fick betala samma skatt två gånger Politiska instanser ställde sent om sider till rätta. Men samma politiska nivå vägrade att ändra i regelboken. Sådanl sänker civilmoralen, för det firins andra Hjort-bergare som inte hade samma tur alt hamna i media.

Del finns andra exempel. Elt exempel är svetsaren Kjell Hermansson, som fick traktamente och gjorde avdrag i god tro. Arbetsgivaren var ett statligt bolag. Han begärde besked från myndigheter och facket om huruvida han handlade rätt, och han fick svaret ja. Åtta år senare kom så andra besked. Han, men inte arbetskamraterna, blev efterlaxerad. Myndigheten ansåg alt traktamenten utgått på felaktiga grunder

En lokal myndighet gjorde denna bedömning, fattade detta beslut och fick rätt. Andra lokala myndigheter gjorde andra bedömningar, och hade likaså rätt. En i laget blev efterlaxerad på 100000 kr Arbetskamraterna slipper Del är uppenbart atl det här brister i likställighet. Det är uppenbart att detta förfarande strider mot den allmänna rättskänslan, och del strider i varje fall mol min rättskänsla.

Taxeringslagen är förvisso viktig, dock kanske inte så att stora nationalekonomiska problem uppslår om den brister för enskilda individer För individen är dock eventuella brister nog så påtagliga. Varje människa, varje skattskyldig, har rätt till likformig och rättvis behandling.

Utifrån denna syn har vpk under beredningen av detta betänkande aktivt prövat proposition och motionsyrkande. 1 övervägande antalet fall har vi funnit atl propositionens förslag är rimligt avvägda. I ett antal fall har vi ställt oss bakom motionsyrkanden och reserverat oss. Herr talman! I detta sammanhang yrkar jag bifall till de motioner där vpk underteckriat erisamt eller tillsammans med andra partier

Del skall också erkännas atl vi i vissa fall har känt och känner oss tveksamma. Detta erkännande skall inte ses som en brasklapp. Del är bara ett

konstaterande av det enkla faktum att bara den ideologiskt fartblinde eller den som brister i kunskap alltid är trosvisst säker på sin sak.

I några fall vill jag också poängtera aff den socialdemokratiska utskotts-gruppen visat viss flexibilitet. Del är inte alltid som della sker Jag tror atl den här graden av flexibilitet i taxeringsfrågorna har ökats till följd av alt vpk i vissa fall har förklarat all vpk kan förena sig med de borgerliga partierna. Delta har lett fram till all utskottet har kunnat enas om gemerisamma skriv-ningar, t.ex. om den förenklade deklarationen som har tagits upp här, tillkännagivande om uppdragstagares skatt och det s.k. lex Hjorlberg-fallet. I andra sammanhang har vi i vpk kunnat enas om skrivningar tillsammans med socialdemokraterna, tack vare att socialdemokraterna har visat flexibilitet.

Karl-Gösta Svenson var förundrad över att vpk inte hade kunnat gå med på en viss sak beträffande slällföreträdaride ansvar för inlevererad skatt. Man skulle så all säga skapa symmetri mellan aktiebolag och handelsbolag. Härvidlag har vi i vpk varit tveksamma. Men, herr talman, när vi arbetade med frågan erinrade jag mig den gamle lektorns ord: Ni tycker att det här verkar enkelt, men vänta tills jag har förklarat det hela! Detta var jusl den slutsals som jag drog. När vi enkelt och rakt menade att vi kunde instämma med de borgerliga partierna och när vi skärskådat de problem som delta kunde medföra för skattemyndigheterna, rättssäkerhet och möjlighet till skatteundandragande, kunde vi nöja oss med de positiva skrivningar som dock fanns på den socialdemokratiska sidan, nämligen att man ville bereda frågan ytteriigare.

Det finns ett problem. Beträffande eftergiftsmöjlighelerna för ställföreträdare i aktiebolag förutsätts atl det inte skall finnas något äganderättsförhållande. I aktiebolag är ju det hela enkelt, men i handelsbolag finns del ju alltid ett så atl säga rakare äganderättsförhållande. Det rör sig om skillnader beträffande konstruktionen av de juridiska personerna aktiebolag och handelsbolag. Frågan kommer emellertid all prövas ytterligare, och vi kommer atl avvakta del ytterligare utredningsmaterialet från finansdepartementet.

När det gäller de andra punkterna i betänkandet kan man dela upp del hela i två delar Det gäller dels en formell taxeringsorganisalion, dels en som avser själva taxeringsförfarandel. Vad beträffar den formella organisationen har vi under momenten 1, 3, 5, 6 och 7 tagit ställning för lekmannainflytandet i taxeringsorganisationen. Della lekmannainflytande är inte så starkt i dag som det borde vara. Om förslaget i propositionen antas kommer inflytandet alt tunnas ul ytterligare. Alla vi som är politiskt verksamma vet atl det finns ett problem på lokal nivå med lekmannainflytandet i taxeringsorga-nisalionen. Uttunnas det reella inflytandet än mer, kommer problemen alt bli ännu större. Därför är del myckel väseritligl att den majoritet som nu kommer att rösta för avslag på reservationerna framgent omprövar sin ställning. Annars kommer inte lekmannainflytandet atl beslå. Det kommer inte aft vara möjligt att rekrytera människor, om de inte ges ett reellt inflytande över processen.

Beträffande andra moment som mer gäller substansfrågorna har vpk reserverat sig för bl.a. mom. 45. Under detta moment tas frågan om förelagens ränteuppgifter upp. Frågan har i och för sig behandlats tidigare i utskottet. Vi menar alt de övriga partierna bör beakta att kontroller har visat atl företa-

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Ny taxeringslag m.m.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Ny laxeringslag m.m.

gens ränteinkomster i betydande omfattning har underdeklarerals och alltjämt underdeklareras. Detta skulle man på ett enkelt sätt kunna komma lill rätta med, om man biföll yrkandet i reservationen om införande av kontrolluppgifter även för företag.

Vpk har reserverat sig beträffande mom. 53. Här gäller frågan nedsättning av kvarskatteavgift. Vpk menar inte att det skall vara ell absolut krav, alt det så alt säga skall vara en rätt, men det skall finnas en möjlighel alt efterge hela kvarskalteavgiften. Det finns, enligt vår åsikt, faktiskt korikreta fall, då det har inträtt skattskyldighet för en skallskyldig innan vederlaget har kommit till den skatlskyldige. Den skattskyldige har då fått betala kvarskatteavgift för pengar som han de facto ej har erhållit. Saken har prövats av rättsinstans, och då måste del finnas en möjlighet till nedsättning av kvarskalteavgiften.

I vad gäller tidpunkten för inbetalning av reklamskall menar vi att det som gäller för momsredovisningen rimligen också bör kunna gälla för reklamskatten. Vi menar atl ulskoltsmajoritetens förslag brister i likställighetsfrågan.

När det gäller tvångssparandet har vpk nöjt sig med ett särskilt yttrande. Isa Halvarsson kallade ivångssparandet för en hybrid - med tanke på växtriket. Jag vet inte. Man kan helt enkelt konstalera atl det rör sig om ett ogräs i skallehänseende, varför det snarast bör rensas bort ur skattelagstiflriirigen.

När del gäller tidsfristen beträffande betalningssäkringen, mom. 64, har vpk reserverat sig. Vi anser atl del är rimligt, atl därest medel är betalnings-säkrade, måste del finnas resurser så alt frågan kan avgöras. Enligt vår åsikt är en tidsfrist på ungefär ell år rimlig och väl avvägd.

Herr talman! Jag drog över liden en smula och ber om ursäkt för delta. Jag yrkar bifall till vpk:s förslag, samtidigt som jag vet alt kammaren kommer atl besluta annorlunda. Jag vet också atl kammaren ibland behagar ändra sig efler det atl någon tid har förflutit.

AnL 88 GÖSTA LYNGÅ (mp);

Herr talman! Det har talats en hel del om den enskilde och myndigheten, och del lycks vara självklart all man skall utgå ifrån atl del är ett motsatsförhållande. Del är del naturligtvis mycket ofta. Myndigheten har alt utöva en viss makt mol den enskilde, men del är också riiyckel viktigt att tänka på att myndigheten också tar den enskildes parti gentemot sådana personer som fuskar med sin skatt, osv. Den enskilde som betalar in sin skatt skall kunna lita på att myndigheten tar vara på den och att myndigheten ser till all systemet är rättvist. Den här propositionen gäller ju dessa saker Jag tycker också att den i stort sett är mycket väl genomtänkt. Den har föregåtts av mycket utredningsarbete. På bara ett fåtal punkter lycker jag atf man kan ha en något annan uppfattning och önska andra regler.

Den första punkten gäller slopandet av formellt kompetenskrav hos ledamot i skattenämnd. Jag tror att den enskilde skulle lila mer på sin myndighet, om han visste alt del fanns en viss formell kompelens. Däremot kan jag infe alls dela uppfattningen hos några här att man inte bör släppa in utländska

medborgare i skattenämnderna. Den synen på utländska medborgare kan jag infe acceptera.

Tillsammans med Lars Bäckström har jag också påpekat atl kredilinslitut och banker skall kunna lämna kontrolluppgifter också beträffande juridiska personer Utskottet skriver alt detta skulle medföra krångel, men del kan jag knappast förstå är möjligt i vår tid då så myckel är datoriserat. Det borde vara ganska enkelt atl klara problemet. Helt klarl förekommer det skatteundandragande när det gäller just ränteinkomsterna.

Det finns fall då en alltför orättvis behandling kan inträffa, nämligen då det gäller arbetsgivares ansvar för alt leverera in skatt. Det är klarl att en arbetsgivare skall ha della ansvar, och han skall ulföra rimliga kontroller för all uppfylla sill ansvar Men om arbetsgivaren missar del hela på grund av alt en anställd lill följd av t.ex. brottsligt förfarande inte betalar in skatten, skall han faktiskt inte behöva vara ansvarig. På den punkten har jag vall den borgerliga linjen.

Jag har anslutit mig till den borgerliga linjen även då del gäller all vaksamt följa vilka effekter omläggningen kan få.

Anledningen lill alt jag har skrivit en egen reservation på denna punkt är bara dessa oförutsedda effekter Tjänstemännen beskylls för all kunria ändra sina beslut, och därför skulle beslutsfattandet bli slarvigt. Det viktigaste på den här punkten är ju atl del finns oförutsedda effekter även i en relativt väl genomtänkt reform. Del bör man kunna beakta.

Isa Halvarsson har direkt och Görel Thurdin mera antydningsvis talat om för mig atl full nedsättning av kvarskalteavgiften skulle vara rimlig. Jag skulle nalurliglvis dela deras uppfallning om världen varit riktigt god och om inte, som i verkligheten, en viss ränta föreligger Det är nämligen så, alt nedsättning enligt propositionen sker till 5 %. 5 procents rärila under den lid del gäller i genomsnitt över elt år, kan väl inte vara särskilt dyrt. Man måsle ju räkna med att den skatlskyldige under den liden hade kunnat investera pengarna. Det är alltså anledningen lill all vi inte har följt borgarnas och vpk:s linje.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Ny taxeringslag m.m.

Anf. 89 ISA HALVARSSON (fp) replik;

Herr talman! Jag lycker alt Gösta Lyngå visar väldigt lilen respekt för den enskilda människan. Hon får enligt honom skylla sig själv om hon råkar ut för all myndigheterna har gjort fel. Hon får bjuda på litet i en sådan situation.

Det är elt helt felaktigt resonemang. Om myndigheterna har gjort ell fel skall naturligtvis den enskilda kunna få full kompensation för del!

AnL 90 GÖSTA LYNGÅ (mp) replik:

Herr lalman! Man har i del fallet möjlighet till nedsättning från 10% till 5 %, men under den tiden har alltså den skallskyldige haft ett visst kapital. Om den skattskyldige lagt det i en byrålåda är det klart alt han verkligen har förlorat litet grand. Men man får förmoda all man nu för tiden låter kapitalet arbeta, och dä är 5 % absolut inte oskäligt.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Ny taxeringslag m.m.

AnL 91 BO FORSLUND (s):

Herr lalman! Karl-Gösta Svenson inledde sitt långa anförande med alt säga all Sverige har världens högsta skattetryck. Då kan man fråga sig vad skattetrycket har med en ny taxeririgslag all göra.

Jag måsle erinra Karl-Gösta Svenson om alt ni under de sex borgerliga åren inte lyckades sänka skattetrycket även om ekonomiministern då hette Gösta Bohman. Ni gjorde det ju inte lättare att sänka skatterna med de räntekostnader som ni belastade samhället med. Nu skall jag inte anklaga Karl-Gösta Svenson personligen för usel ekonomisk politik, eftersom han inte var riksdagsledamot vid den tiden, men jag kan anklaga hans parti.

Jag reagerade också när Görel Thurdin sade all vi socialdemokrater inte bevakar rällssäkerhetsinlressena.

Herr lalman! Detta är nonsens. Det är beklagligt alt få höra della från en framstående centerpartist. Del är ju ändå så, Görel Thurdin, atl socialdemokratin i alla tider har stått på de svagas sida och fått slåss mot er borgare för alt hävda de svagas rätt.

Jag ansluter mig också helt lill sidomarkeringen i Lars Bäckströms inledning som gav uttryck för all varje individ har rätt till likformighet. Jag delar även Gösta Lyngås uppfattning atl myndigheterna också lar de enskildas parti. Detta har inte kommit fram tidigare.

Herr lalman! Om cirka en och en halv månad skall vi här i kammaren fatta beslut om elt hell nytt skattesystem. Del har kallals århundradets skattereform. Syftet med den reformen är bl.a. atl åstadkomma ett skattesystem som är enkelt, likformigt och neutralt. Härigenom ökar förutsebarhelen och därmed rättssäkerheten. Del blir ell mer rättvist system. Utrymmet för smarta skalleplanerare kommer alt minska.

I dag skall vi falla beslut om en helt ny taxeringslag. Beslutet innebär i stora stycken en slutpunkt för en lång och mycket mödosam process. Elt mycket viktigt sleg på vägen ulgör riksdagens principbeslut hösten 1986 om ett nytt laxeringsförfarande. 1 likhet med den slora skaltereformen syftar taxeringsreformen till atl skapa bättre förutsättningar för en rättvis och likformig beskattning, för större rättssäkerhet för de skattskyldiga och för enklare och mer lättöverskådliga regler

För att vi skall få en sådan ordning krävs en väl fungerande och framför allt modern skalteorganisation. Vissa sådana sleg har redan tagits genom bildandet av länsskaltemyndigheterna och genom en förstärkning av riksskatleverkets lednings- och styrningsfuriklioner Fortfarande är dock möjligheterna lill rättelser relativt begrärisade eller förkriippade med stora svårigheter för deri eriskilde. Meri också myridigheler och domstolar besväras av eri oriödig och turig arbetsbelastning i det nuvarande syslemel.

För rättssäkerhetens skull är det viktigt med ett enhetligt uppträdande från skatteförvaltningens sida. I dag vet vi all bedömningen skiftar beroende på vilken taxeringsnämnd som behandlar deklarationen. Likformigheten i taxeringsarbelel brister Riksdagens principbeslut 1986 innebär att taxeringsförfarandel skall bli enklare och smidigare och ha mer enhetliga regler Då kan vi också väsentligt höja kvaliteten på taxeringsarbelel.

All kunna få sin sak omprövad är viktigt för rättssäkerheten. Genom nya regler kommer de nya skallemyndigheterna atl få väsentligt utvidgade möj-

ligheter alt ompröva beslut. Beslut om omprövning till den skaltskyldiges fördel kan ske inom fem år efler utgången av taxeringsåret. Beslut lill nackdel för den skatlskyldige får ske inom elt år efler laxeringsåret. För den som kommit in för sent med sin deklaration räknas tiden från del all deklarationen kommit in till skattemyndigheten. Efter denna ettårsperiod och t.o.m. femte året efter taxeringsåret får taxeringsbeslut lill nackdel för den skattskyldige ske endasl genom eftertaxering. I detta fall rör det sig om exempelvis oriktiga uppgifter från den skaltskyldiges sida.

I dag är del så att om den skatlskyldige i sin deklaration lämnat oklara eller bristfälliga uppgifter måsle del allmänna överklaga till länsrätten. Detta förfarande leder i många fall till onödigt krångel. I länsrätten lar ärendet normalt mer än ett år att behandla. En ordning med omprövning i första instans är därför både enklare, snabbare och effektivare för såväl den enskilde som det allmänna.

I dag sker utrednings- och kontrollfunktionerna i taxeringsarbelel på läns-skattemyndigheterna och de lokala skaltemyndigheterna. Besluten fattas av ett stort antal taxeringsnämnder All det finns brister i det nuvarande systemet har jag redan berört. Enhetligheten och kvaliteten är inte vad den borde vara. Detta sammanhänger i stor utsträckning med den nuvarande taxerings-organisationens utformning.

För all främja objektivitet och likformighet i beslutsfattandet är det därför en slor fördel om både utredning, kontroll och beslut sköts av en och samma myndighet. Nu fullföljer vi därför riksdagens principbeslut från 1986 om skattenämnder som har denna samlade uppgift. Skattenämrider kommer att bildas vid varje skaltekontor Normall skall myndighetens tjänstemän fatta taxeringsbesluten. Om den skattskyldige har en annan uppfattning än tjänstemannen, alltså all ärendet är tvistigl, skall nämnden avgöra ärendet. Nämnden skall också avgöra ärenden som rör skälighels- eller bedömningsfrågor av väsentlig betydelse för den skattskyldige eller ärenden som av någon annan särskild anledning bör prövas av riämnden. Härigenom stärks rättssäkerheten ylleriigare. På sikl bör denna ordning också leda till ett stärkt förtroende för skattemyndigheterna.

Genom de nya skattenämnderna kan resursutnyttjandet bli effektivare, och framför allt servicen kan förbättras. Det poolsyslem som föreslås innebär också att en flexibel organisation skapas som lätt bör kunna anpassas till skiftande behov vid olika skattemyndigheter Att nämnderna skulle brista i lokalkännedom och få en felaktig politisk sammansättning, anser vi i utskottsmajoritelen vara överdrivna farhågor

Herr lalman! Utgångspunkten för utformnirigen av den nya laxeringsorga-nisationen har varit en långtgående integrering av beskattningsverksamheten. De skattskyldiga får då nära lill skaltemyndighelerria oavsett äreride. Den nya taxeringslagen kommer även i detta avseende att leda till ökad service och tillgänglighet. Också detta, Görel Thurdin, innebär en ökad rättssäkerhet. Genom utredning som riksskatteverket kommer att göra på detta område avser man atl utveckla och förfina verksamheten för framtiden.

I ett anlal motioner och ett stort antal reservationer, totalt 67, anges kraven på rättssäkerhet som skäl för förändringar av eller avslag på propositionen. Man kan härav få uppfattningen att den nya taxeringslag som vi skall ta

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Ny taxeringslag m.m.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Ay laxerings-lag m.m.

ställning till i dag skulle leda till en sämre rättssäkerhet än vi har i dag. Så är ingalunda fallet. Den nya taxeringslagen kommer på punkt efter punkt att öka rättssäkerheten.

Herr talman! Del finns faktiskt en klar och tydlig tendens, särskilt i de moderata ståndpunkterna, atl betrakta samhällets representanter, i del här fallet skattemyndigheternas personal, som stående i motsats lill och konfrontation mot den enskilde. Så vill vi socialdemokrater inte se saken. Den enskilde skatlebetalaren kommer atl få ökad service och mer likvärdig behandling än tidigare. Skattemyndigheterna kommer i större utsträckning, genom både den nya skaltereformen och den nya taxeringslagen, att kunna ägna siria krafter ål de mer komplicerade fallen.

Genom den större likformighet vi kommer att få vid bedömningen av våra deklarationer ökar också rättvisan. Detta är om någol ett rättssäkerhelskrav som de breda grupperna av skattebetalare har rätt att ställa. Det är självklart alt den enskilde skattebetalaren, oavsett hur komplicerad hans eller herines skalleförhållanden är, skall behandlas på samma sätt som andra. Han eller hon måste också ha en rimlig chans att kunna förutse hur hans eller hennes förhållanden kommer att behandlas av skattemyndigheterna.

Trots det slora antalet reservationer är vi ju överens om väldigt mycket. Del är bra. Del borgar för att den nya taxeringslagens regler i sina huvuddrag kommer atl kunna verka under lång tid. Förutsebarheten ökar Även detta medför att rättssäkerheten stärks.

Herr talman! Jag lycker atl de olika reservationerna bemöts på ett överskådligt sätt i betänkandet. Jag avslår därför från all utförligare kommentera de 67 reservationer som är fogade till betänkandet. 1 stället har jag vall att beskriva de mänga fördelar som uppnås med en bättre och modernare taxeringsorganisalion. Men självfallet kan del finnas skäl för regeringen, atl, när organisationsförändringen har genomförts och vi har facit på hur den fungerar, göra en översyn för alt se vilka eventuella brister som kan ha uppkommit med en så stor förändring inom taxeringsområdet som del är fråga om.

En sak är jag övertygad om, nämligen att personalen inom riksskatteverket kommer atl göra alll för atl få den nya laxeringsorganisationen alt fungera på elt likformigt och rättvist sätt för medborgarna.

Herr lalman! Med delta vill jag yrka bifall till hemställan i skatteutskottets betänkande på alla punkter och avslag på reservationerna.

AnL 92 GÖREL THURDIN (c):

Herr talman! Jag noterade en viss ödmjuk inställning hos Bo Forslund då han sade att han kunde länka sig atl man gör en utvärdering av den nya taxeringslagen och all man även gör vissa förändringar om så skulle behövas. Vi kanske får anledning att återkomma till detta någon gång i framtiden.

Om detta blir i likhet med skattereformen kommer det inte atl ske en likabehandling. Skaltereformen kommer nämligen alt leda till ökade klyftor I så fall är del bara atl beklaga. Kravet på likformighet får nämligen inte samma effekt i de båda olika lagstiftningarna.

Socialdemokraterna har stått på de svagas sida, sade Bo Forslund. Så kanske del var förr Nu finns del brister när det gäller både fördelningspolitiken och rättssäkerheten. Vi har uppfattat tydliga signaler från socialdemokra-

terna om atl myndigheterna ändå så all säga skall slå starka jämförl med individen. Vi har tvingat socialdemokraterna lill viss reträtt i vissa fall i fråga om rättssäkerheten. Men socialdemokraterna har inte gått särskilt långt för all tillgodose rättssäkerheten bättre.

Bo Forslund talade om en modern organisation. Det är klarl alt det sker en decentralisering, vilket vi från centerpariiet lycker är bra. Men man kan fråga sig om del är modernt atl låta tjänstemän la ställning lill del egna arbetets kvalitet och granska sina egna beslut. Menar socialdemokraterna alt lekmannainflytandet är omodernt? Är del måhända elt slags elitorgariisation som är modern? Det verkar t.o.m. vara modernt alt skattemyndigheter inte längre kan vara jäviga i viss mån, ulan de kan både företräda sig själva och den skallskyldige oavsett förhållandena.

Som jag sade i mill inledande anförande lycker jag atl del är viktigt all man ställer upp på huvudprincipen. En principiell inrikining av en reform kan man ha samma åsikter om, men sedan kan åsikterna gå isär riär reformeri sätts i verket. Vi tycker all del blir en försämring när man inte lägger en större vikt vid lekmannainflytandet. Del sade jag också i milt huvudanförande. Jag lycker all man inte har gått tillräckligt långt på vissa områden, t.ex. när det gäller betalningssäkrings- och bevissäkringslagen, som vi har krävt tidigare. Vi hade gärna sett all ni hade gjort dessa förändringar nu i samband med reformering av den här taxeringslagen.

Vi tycker vidare att det blir försämringar om t.ex. myndigheten skall vara det allmännas ombud. Del blir skillnader Del är hell klarl all del finns allvarliga anmärkningar mot den nya taxeringslagen. Precis som Gösta Lyngå sade har det varit en lång process. Det har gjorts stora förändringar, och många av förändringarna är bra, men det finns ändå brister som det är viktigt att påtala. Det är ändå vi riksdagsledamöter som skall bevaka rättssäkerheten. Jag tycker att del är oerhört viktigt all lyfta fram detta. Även om man säger atl lagen är bra så lalar också tillämpningen om hur individen hanteras. Det är det också viktigt atl lyfta fram i samband med atl man skapar en ny lagstiflning. Del är väldigt viktigt atl vi visar syftet och hur vi anser all lagstiftningen skall hanleras. Egenlligen borde alla i denna kammare instämma i att individens rättssäkerhet borde tillgodoses. Många av reservationerna visar på så pass allvarliga anmärkningar, atl ni borde la er en tankeställare och måhända komma tillbaka med förslag på vissa områden ganska snart, så alt vi kan få en rättvisa när det gäller rättssäkerhet.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Ny laxerings-lag m.m.

AriL 93 KARL-GÖSTA SVENSON (m):

Herr lalman! Jag inledde med att lala om skattetrycket, precis som Bo Forslund sade. Det gjorde jag med utgångspunkt från atl vi har världens högsta skattetryck och elt komplext skattesystem. Det har i hög grad påverkat rättssäkerheten för människorna. Vi har fått en ökad skalleplanering, och nya bestämmelser som har ökat komplexiteten. Det är många människor som inte har kunnat se hela omfattningen av den civilrätlsliga handling som har åstadkommits och hur den verkar skaltemässigt. Det är allvarligl alt ha en så komplex skattelagstiftning. Det är inte bra.

Jag ställde elt par frågor lill Bo Forslund om skalielrycksklausulen. Som jag upfatlade det fick jag ingel svar Jag vill gärna slälla frågan igen om den

7 Riksdagens protokoll 1989/90:109

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Ny taxeringslag m.m.

socialdemokratiska gruppen i skatteutskottet har för avsikt alt verka för att vi slipper denna förhatliga skatlelilläggsklausul i svensk lagstiftning. Om man tar bort det förstärker man betydligt rättvisan hos de enskilda människorna, precis som Görel Thurdin också sade i sitt huvudanförande.

Bo Forslund gjorde gällande atl del finns elt motsatsförhållande mellan skattemyndighetens personal och moderata samlingspartiet. Jag förslår inte alls frågeställningen över huvud laget. Vi ställer väldigt starka krav på all det skall finnas rättssäkerhet för de enskilda människorna när de behandlas av skattemyndigheten. Del finns ingel motsatsförhållande när del gäller skattemyndighetens personal. Med vårt sätt alt se ökar rättssäkerheten för skattskyldiga om det är bättre kompelens i skattemyndigheten. Det är en fördel både för de anslällda och för skallskyldiga alt vi får en sådan ulveckling.

Jag vill instämma i Bo Forslunds positiva syn på all de skattskyldiga får en bälire service i och med införandel av s.k. zon 90, som också Görel Thurdin talade om. Vi får en mera regionaliserad skatteförvaltning och på det viset ökad service för de skattskyldiga ute i landet. Remissvar från dem som har yttrat sig i denna fråga har varit näst intill hundra procent posiliva. Del är en klar fördel, lycker jag.

Som sagt, Bo Forslund, återkommer jag till frågan om skalielrycksklausulen. Avslutningsvis vill jag säga en sak om eftertaxering. Jag tycker all majoriteten har fel när den säger all skattemyndigheten också skall behandla eftertaxeringen. Vi ställer siarka krav på alt del fortfarande skall vara samma regel som vi har för närvarande, att den första instansen när del gäller eftertaxering ur rättssäkerhetssynpunkt bör vara länsrätten. När del gäller möjligheten atl eftertaxera vill vi stärka reglerna. Där delar jag Görel Thurdins uppfallning alt vi måsle ha stringentare krav på när och hur man kan åstadkomma eftertaxering.

AnL 94 GÖSTA LYNGA (mp);

Herr talman! Jag tror att de flesta i denna kammare är tacksamma för att Bo Forslund inte i detalj gick igenom 67 reservationer Del hade faktiskt varit ganska tråkigt.

Det är en sak som jag vill ta upp, och det gäller min reservation 42, som jag förreslen vill yrka bifall till. Den liknar de borgerliga partiernas reservation 41 om omläggningens effekter. Varför skall inte riksdagen kunna säga att det här är så komplicerat att vi antar atl inte allting kommer att fungera perfekt och att regeringen bör följa effekterna av taxeringsomläggningen och vidta nödvändiga åtgärder? Varför kan inte riksdagen uttala detta? Varför vill utskottet avstyrka en så anspråkslös begäran?

Anf. 95 ISA HALVARSSON (fp);

Herr talman! Jag delar Bo Forslunds förhoppning om alt vi skall få elt rättvisare och enklare skattesystem genom den nya skaltereformen som är i vardande. Bara detta att all den kreativitet och energi som nu läggs ner på skatteplanering används lill något betydligt mera samhällsnyttigt är bra. Det tycker jag att skatleretormens belackare kunde säga något gott om.

Bo Forslund säger atl vi får ett enkelt och effektivt laxeringssystem. Del

mä vara så. Men hur enkelt och effektivt systemet än är är det illa när det strider mot den i svensk rättsväsende grundläggande principen att en domstol eller myndighet inte skall kunna döma eller besluta i elt ärende eller mål som en myndighet tidigare har tagit befattning med.

Bo Forslund talade mycket om de breda befolkningsgrupperna som har nytta av en ny taxeringslag. Han menade alt de skulle känna stor tillfredsställelse. Jag har ändå väldigt svårt att föreställa mig varför de breda grupperna skulle känna något slags tillfredsställelse över de mycket otillfredsställande inslag som vi får i skattelagen - om reglerna för betalningssäkring, om laxe-ringskontroll. generalklausuler, om förutsällningarna för eftertaxering och skattetillägg. Man måste väl i del här kolleklivet kunna se den lilla människan, som på någol sätt har råkat i kläm. Den här människan behöver inte alltid vara en skurk. Man behöver inte förutsätta att alla som hamnar i maskineriet är skurkar

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Ny laxerings-lag m.m.

AnL 96 BO FORSLUND (s):

Herr talman! Görel Thurdin ställde två frågor lill mig om modern organisation. Hon frågade nämligen om det är modernt att tjänstemän får fatta beslut och om det är modernt med en elilorganisalion. Då måste jag fråga; Vad menar Görel Thurdin när hon talar om en elilorganisalion? Är det del faktum atf vi har mycket kunniga tjänstemän på skattesidan som ligger bakom delta? Men det tycker jag att vi borde vara väldigt glada över. Framför allt skall vi visa dessa vår uppskattning.

Karl-Gösta Svenson ställde inledningsvis två frågor till mig om generalklausulen. Han svarar delvis själv när han säger att frågan bereds inom regeringskansliet. Jag vill framhålla alt vi avvaktar tills vi får förslag. Givetvis skall vi noggrant pröva inkomna förslag sakligt, som vi alltid gör i skatteutskottet.

Sä några ord till Gösta Lyngå beträffande skatteomläggningens effekter Frågan kan tyckas banal. Men det är faktiskt genant att behöva skriva det på näsan på regeringen. Om oklarheter skulle uppstå till följd av de här organisationsförändringarna, kommer - det är jag helt övertygad om - nya förslag atl föreläggas riksdagen. Om det inte skulle bli så, kommer problemen i alla fall myckel snarl - det är jag också övertygad om - alt tas upp i interpellationer, frågor eller motioner

Isa Halvarsson var inne på frågan om övergrepp mol medborgare. Hon sade tidigare här alt det i de flesta fall gäller skatleprocessen, skallemål. Jag tycker alt det som här las upp är utomordentligt överdrivet. Vi kan ändå inte bortse från alt del, tyvärr, finns alltför många som vill kringgå de bestämmelser om skattskyldigheten som riksdagen beslutar om. Det har givelvis varit mycket arbete med den här propositionen - elt både mödosamt och noggrant arbete, som också är förankrat. Vidare bygger detta arbete på de riktlinjer som beslutades av riksdagen 1986. Det här är dessutom mycket väl anpassat till del nya skattesystem som vi skall få. Men hela tiden finns misstanken atl rättssäkerheten kommer att försämras till följd av skatteadministrationen i samband med den nya taxeringslagen jämfört med vad som gäller i dag. Detta resonemang förvåriar mig verkligeri, med tarike på deri vetskap som

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Ny taxerings- . lag m.m.

jag har om både Karl-Gösta Svenson och Görel Thurdin, som har ett förflutet i inom dessa verksamheter

Till sist vill jag fråga er båda; Tror ni atl en större likformighet när del gäller granskningen av deklarationerna i den nya laxeringsorganisationen kommer att innebära ett mindre rättvist system?

AnL 97 GÖREL THURDIN (c);

Herr lalman! Skalteflyktsklausulen är ett bevis på att man är mycket misstänksam mot den egna lagstiftningen i skattesammanhang. Man tror inte att den kommer atl kunna fungera särskilt bra. Lagstiftningeti medger ganska fria bedömningar som individen, skattebetalaren, inte kan inse i förväg.

Här kommer detta med elitorganisationen in. Vad jag menar är alltså dels att lekmannainflytandet minskas, dels att man får uppfattningen att en myndighet egentligen aldrig gör fel. Och skulle myndigheten händelsevis göra fel, har myndigheten ändå räll. Den enskilde kan inte ens få en ersättning som täcker de kostnader som myndigheten har förorsakat. Del är den gamla huslagen - och vi kvinnor vet vad som står där - som tycks gälla. Med tanke på de grundläggande principerna i delta sammanhang kan man inte hävda att rättssäkerheten är tillgodosedd.

Vi tillstår alt det finns förbättringar i taxeringslagen. Men jag har erfarenhet av hur det kan vara och vet att det är lätt all vanliga människor drabbas. Vi här är ju dock något så när insalta i lagstiftningen, även om vi alltså inte hell och hållet känner till denna. Många gånger är det väldigt svårt för dem som drabbas att ens tillgodose sina egna intressen jusl därför alt man inte har kunskaper om lagstiftningen. I varje fall gäller det atl se till alt myndigheten inte alltid är den starka parten.

När det gäller att jämföra borgerlig och socialdemokratisk regeringstid med varandra vill jag säga följande. Skattetrycket kanske inte sänktes under 70-talel. Men del har definitivt höjts väldigt myckel under 80-talet. De genomsnittliga siffrorna för tillväxt och produktivitet är lägre under 80-talels högkonjunktur än de var under lågkonjunkturen på 70-lalet. Vem kan del då vara som har fört en dålig eller felaktig ekonomisk politik, Bo Forslund?

Anf. 98 KARL-GÖSTA SVENSON (m);

Herr talman! Det finns alltför många exempel på alt enskilda människor har drabbats. Maktbalansen har förskjutils lill statens fördel i förhållande till den eriskilde. Därför ställer vi väldigt slora krav pä ökad rättssäkerhet i fråga om beskattnirigen.

Vi moderater har ställl upp på förändringen i skatteorganisationen. Men vi förväntar oss också en mera likformig taxering över hela landet. Det var ju en av förutsättningarna för omläggningen. Detta ställer vi oss bakom i samband med beslutet 1986.

När del gäller skalteflyktsklausulen beklagar vi att Bo Forslund och hans kamrater i den socialdemokratiska utskottsgruppen bara hänvisar till att det skall komma ett besked från finansdepartementet. Denna del av skattelagstiftningen borde inte firinas. Ur rättssäkerhetssynpunkt är den klart negativ för den enskilde. Det går ju inte, precis som Görel Thurdin säger alt förutse

vilket beslut myndigheterna kommer all fatta i en viss fråga - civilrättsligt kan det vara helt okej. Men vi kan inte ha en sådan skattelagstiftning.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Anf. 99 BO FORSLUND (s): >' "rings-

Herr talman! I denna min sista replik konstaterar jag bara att varken cen- ni.m.

lerns eller moderaternas expert när det gäller taxeringsfrågor gav mig någol

som helst svar på den enda fråga som jag har ställt. Herr lalman! Jag inväntar därför nästa debatl.

AnL 100 GÖREL THURDIN (c):

Herr talman! Bo Forslund beklagar att han inte har fåll svar på en enda fråga. Men då vill jag säga att det var många frågor, och jag har försökt att besvara några av dem.

Sedan tycker jag atl del var felaktigt atl fråga om del inte är bra alt en tjänsteman fattar egna beslut. Jo, jag lycker att det är alldeles utmärkt. Men det är inte bra om en tjänsteman själv skall avgöra kvaliteten på egna beslut och även granska dessa. Det var på den punkten som jag hade kritik. Jag hoppas att jag därmed har gett svar åtminstone pä den frågan.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 16§.)

15 § Föredrogs

arbelsmarknadsutskotlels betänkande

1989/90;AU28 Reviderade anslagsberäkningar för budgetåret 1990/91 (prop. 1989/90:115).

Tredje vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld. (Beslut fattades under 16§.)

16 § Beslut

Företogs till avgörande skalteulskolteis betänkanden 1989/90; SkU17 och SkU32 samt arbetsmarknadsutskottets betänkande 1989/90;AU28.

Skatteutskottets betänkande SkU17

Yrkandet om avslag på propositionen

Utskottets hemställan bifölls med 149 röster mol 140 för reservation 1 av Bo Lundgren m.fl.

Utskottets hemställan i övrigt Bifölls.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Skatteutskottets betänkande SkU32

Mom. 1 (skattenämndernas tjänslgöringsorganisation)

Utskottets hemställan bifölls med 240 röster mot 50 för reservation 1 av Görel Thurdin m.fl.

Mom. 3 (lokala samhällsmyndigheter)

Utskottels hemställan bifölls med 241 röster mot 49 för reservation 2 av Görel Thurdin m.fl.

Mom. 4 (slopat krav pä svenskt medborgarskap m.m. hos ledamot i skattenämnd)

Utskottels hemställan - som ställdes mot reservation 3 av Bo Lundgren m.fl. i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 5 (slopat formellt kompetenskrav hos ledamot i skatteiiämnd)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 4 av Bo Lundgren m.fl. i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Motn. 6 (ordförande och vice ordförande i skattenämnd)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 6 av Bo Lundgren m.fl. i motsvarande del, dels reservation 5 av Görel Thurdin m.fl. i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 7 (rätt för skattemyndighetens chef att träda in som ordförande i skattenämnden)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 7 av Bo Lundgren m.fl. i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 8 (skattemyndighetens behörighet i fråga om eftertaxeringar)

Först biträddes reservation 8 av Bo Lundgren m.fl. i motsvarande del med 95 röster mot 31 för reservation 9 av Görel Thurdin och Rolf Kenneryd i motsvarande del. 161 ledamöter avstod frän att rösta.

Härefter bifölls utskottets hemställan med 165 röster mot 93 för reservation 8 av Bo Lundgren m.fl. i motsvarande del. 32 ledamöter avstod från att rösta.

Mom. 9 (skattemyndighetens behörighet i fråga om ärenden om obehöriga

vinstöverföringar)

—Utskottels hemställan bifölls med 197 röster mot 93 för reservation 10 av

Bo Lundgren m.fl. i motsvarande del.

Mom. 10 (beslulsbehörighetens fördelning inom skattemyndigheten)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 11 av Bo Lundgren m.fl. i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 11 (muntlig handläggning)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 12 av Bo Lundgren m.fl. i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 12 (vitesföreläggande)

Ulskotlets hemställan - som ställdes mot reservation 13 av Bo Lundgreri m.fl. i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 13 (taxeringsrevision)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 14 av Bo Lundgren m.fl. i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 15 (beslutsmotivering)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 15 av Bo Lundgren m.fl. i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 77 (omprövning)

Utskottets hemställan - som ställdes mol dels reservation 16 av Bo Lundgren m.fl. i motsvarande del, dels reservation 17av Leif Olsson och Isa Halvarsson i motsvarande del, dels reservation 18 av Görel Thurdin och Rolf Kenneryd i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 18 (överklagande av det allmänna)

Utskottels hemställan - som ställdes mot reservation 19 av Bo Lundgren m.fl. i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 19 (överklagande av skattskyldig)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 20 av Görel Thurdin och Rolf Kenneryd - bifölls med acklamation.

Mom. 20 (skattetillägg m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 21 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 21 (skattemyndighetens behörighet att besluta om påföring av skattetillägg)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 22 av Bo Lundgren m.fl. i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 22 (tidsfrist för det allmänna all överklaga skaltetilläggsfråga)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 23 av Bo Lundgren m.fl. i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 23 (kommunicering)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 24 av Bo Lundgren m.fl. i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 24 (eftertaxering vid oriktig uppgift)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 25 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Prot. 1989/90:109 ,, -., ., , ■. . ,.. , • . ,

■1 loon Mom. 25 (eftertaxering vid uppenbara förbiseenden)

"____________ Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 26 av Bo Lundgren

m.fl. i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 27 (anstånd)

Ulskoltels hemställan - som ställdes mot reservation 27 av Bo Lundgren m.fl. i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 28 (tolkningsföreträde)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 28 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 29 (anståndsränta)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 29 av Bo Lundgren m.fl. i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 30 (besvär i fråga om vägrat anstånd)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 30 av Bo Lundgren m.fl. i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 31 (anstånd i fråga om mervärdeskatt)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 31 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 32 (respitränta)

Ulskotlets hemställan - som ställdes mot reservation 32 av Bo Lundgren m.fl. i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 33 (besvär rörande preliminär taxering m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 33 av Bo Lundgren m.fl. i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 34 (det allmännas processföring)

Först biträddes reservation 34 av Bo Lundgren m.fl. med 94 röster mot 32 för reservation 35 av Görel Thurdin och Rolf Kenneryd. 162 ledamöter avstod från atl rösta.

Härefter bifölls utskottets hemställan med 168 röster mol 93 för reservation 34 av Bo Lundgren m.fl. 30 ledamöter avstod från atl rösta.

Mom. 35 (det allmänna ombudet enligt mervärdeskattelagen)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 36 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Motn. 36 (förhandsbesked om mervärdeskatt)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 37 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 37 (lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar m.m.)

Ulskotlets hemställan - som ställdes mol reservation 38 av Bo Lundgren m.fl. i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 38 (lagen mot skatteflykt)

Ulskoltels hemställan bifölls med 168 röster mot 122 för reservation 39 av Bo Lundgren m.fl, i motsvarande del.

Mom. 39 (bevissäkringslagen för skatte- och avgiftsprocessen)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 40 av Bo Lundgren m.fl. i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 40 (omläggningens effekter m.m.)

Först biträddes reservation 41 av Bo Lundgren m.fl. med 127 röster mol 16 för reservation 42 av Gösta Lyngå. 144 ledamöter avstod från atl rösta.

Härefter bifölls utskottels hemställan med 150 röster mot 139 för reservation 41 av Bo Lundgren m.fl.

Mom. 41 (omläggningens ekonomiska konsekvenser)

Ulskoltels hemställan - som ställdes mot reservation 43 av Leif Olsson och Isa Halvarsson - bifölls med acklamation.

Mom. 45 (kontrolluppgift avseende ränteinkomster)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 44 av Lars Bäckström och Gösta Lyngå - bifölls med acklamation.

Mom. 47 (preliminär B-skatl)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 45 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 48 (kostnader för skatteprocess)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 46 av Bo Lundgren m.fl., dels reservation 47 av Görel Thurdin och Rolf Kenneryd - bifölls med acklamation.

Motn. 49 (avgift på fyllnadsinbetalningar)

Utskottels hemställan bifölls med 198 röster mot 91 för reservation 48 av Bo Lundgren m.fl.

Mom. 50 (framflyttning av senasle inbetalningsdag för fyllnadsinbetalningar)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 49 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 51 (avgift på fyllnadsinbetalningar för vissa företag)

Ulskoltels hemställan - som ställdes mot reservation 50 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Prot. 1989/90:109 25 april 1990

Prot. 1989/90:109 ,. „, . , ,,..■• k , i ■ y. -v av .= i ,. x

■1 loon Mom. 52 (tidpunkter for inbetalning av beräknad kvarstående skall m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 51 av Görel Thurdin

och Rolf Kenneryd - bifölls med acklamation.

Mom. 53 (nedsättning av kvarskatteavgift)

Utskottels hemställan - som ställdes mot reservation 52 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 55 (ränta på gåvoskatt)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 53 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 56 (inbetalning av reklamskatt)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 54 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 57 (ställföreträdares ansvar för ej inlevererad skatt)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 55 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 59 (det allmännas ianspråktagande av medel som sparats enligt lagen om tillfälligt sparande)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 56 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 60 (uppgift på lönebeskeden om belopp som sparats enligt lagen om tillfälligt sparande)

Ulskoltels hemställan - som ställdes mot reservation 57 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 61 (omvänd generalklausul)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 58 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 62 (riskrekvisiiet för betalningssäkring)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 59 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 63 (hävande efter viss lid av beslut om betalningssäkririg)

Ulskotlets hemställan - som ställdes mot reservation 60 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 64 (tidsfrist för handläggningen av mål beträffande betalningssäkrad fordran)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 61 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 65 (iriföraride av strikt arisvar beträffande fastställda skallefordringar) Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 62 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Prot. 1989/90:109
Mom. 66 (slopande av självrisk för skadestånd) ~r -i iggn

Ulskotlets hemställan - som ställdes mot reservation 63 av Bo Lundgren -------

m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 67 (belalningssäkringslagen i övrigt)

Utskottets hemställan - som ställdes mol dels reservation 64 av Bo Lundgren m.fl., dels reservation 65 av Leif Olsson och Isa Halvarsson - bifölls med acklamation.

Mom. 68 (översyn av skattelagstiftningen)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 66 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 69 (riksdagens beskattningsrält)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 67 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Övriga moment

Utskottets hemställan bifölls.

Arbetsmarknadsutskottets betänkande AU28 Utskottets hemställan bifölls.

17 § Anmälan om kompletteringsval till Hnansutskottet

Tredje vice talmannen meddelade alt socialdemokratiska riksdagsgruppen anmält Ines Uusmann alt fro.m. denna dag vara suppleant i finansulskotlel under Anna-Greta Leijons ledighet.

Tredje vice talmannen förklarade utsedd till

suppleant i finansutskottet Ines Uusmann (s)

18 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades Propositionerna

1989/90:139 Underhållsljänslen i försvarsmakten 1989/90:150 Förslag lill slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret

1990/91, m.m. (kompletteringsproposition) 1989/90:155 Förnyelse inom polisen

Prot. 1989/90:109 Skrivelse

25 april 1990 1989/90:137 Redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet år 1989

Förslag 1989/90:14 Riksdagens revisorers förslag angående postverkskoncernens verksamhet

19 § Anmälan om fråga

Anmäldes att följande fråga framställts

den 25 aprd

1989/90:564 av Barbro Westerholm (fp) till socialministern om kringgående av lagen om inseminalion:

Den 1 mars 1985 trädde lagen 1984:1140 om inseminalion i kraft. Syftet med lagen var alt tillgodose barnels rätt alt få vela sitt ursprung och alt vid lämplig ålder själv få möjlighet att få veta vem som är den biologiska fadern.

Det finns nu flera tecken på alt man från svenskt håll försöker åsidosätta denna lagstiflning och rekommenderar all barnlösa par åker lill Danmark, Norge eller Finland för att få inseminalion. Därmed åsidosätts en rättighet som riksdagen lagstiftat om för barns bästa.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialministern vad regeringen avser göra åt delta problem.

20§ Kammaren åtskildes kl. 16.59.

In fidem

GUNNAR GRENFORS

/Gunborg Apelgren

100

Prot. 1989/90:109

Innehållsförteckning 25 aprii 1990

Onsdagen den 25 april

1 § Justering av protokoll................................................. 1

2§ Hänvisning av ärenden till utskott............................... ..... 1

3 § Förnyad bordläggning................................................ ..... 1

4§ Beslut rörande utskottsbetänkanden som sluldeballerats den 19

april.................................................................................. ..... 1

Finansutskottets belänkande FiU14................................. 1

Skalleutskottels betänkande SkU27................................. 2

Trafikutskottets betänkande TU22................................... ..... 3

Bostadsutskottets betänkande BoU12............................ 3

Bostadsutskottets betänkande B0UI6............................. ...... 3

5 § Meddelande om samlad votering................................ ..... 4

6 § Anslag till polisväsendet.............................................. ..... 4

Justitieutskottets betänkande JuU27

Deban

Britta Bjelle (fp)

Jerry Martinger (m)

Kjell Ericsson (c)

Berilh Eriksson (vpk)

Inger Schörling (mp)

Ulla-Britt Åbark (s)

Göthe Knutson (m)

Beslut fattades under 11 §
1 § Anslag lill brotlsskadenämnden.................................. 20

Juslilieulskollels betänkande JuU28

Deban

Birgit Henriksson (m)

Lars Sundin (fp)

Gunilla André (c)

Berith Eriksson (vpk)

Inger Schörling (mp)

Bengt-Ola Ryttar (s)

Beslut fattades under 11 §
8 § Anslag till utvecklingsfrågor och statlig personalpolitik 32

Arbelsmarknadsutskotlels betänkande AU18

Beslut fattades under 11 §
9§ Naturresurslagen........................................................ 32

Bostadsutskottets belänkande BoU17

Debatt

Bertil Danielsson (m)

Siw Persson (fp)

Birger Andersson (c)

Jan Slrömdahl (vpk) 101

Roy Ottosson (mp)

Prot. 1989/90:109 Magnus Persson (s)

25 april 1990 - Hasselström Nyvall (fp)

Beslut fattades under 11 §

10 § Anslag lill bosladsadministrationen m.m.................... 53

Bostadsutskottets belänkande BoU15

Debaft

Bertil Danielsson (m)

Gunnar Nilsson (s)

Beslut fattades under 11 §

11 § Beslut........................................................................ 55

Justiiieutskottets betänkande JuU27............................................................... 55

Justitieutskottets betänkande JuU28.............................................................. 56

Arbetsmarknadsutskottets betärikande AU18................................................. 58

Bostadsutskottets betänkande BoU17............................................................ 58

Bostadsutskottets betänkande BoU15............................................................ 59

12 § Beslut om samlad votering........................................................................ 60

13 § Europarådets handräckningskonvention, m.m.......................................... 60

Skatteutskotlets betänkande SkU17

Debatt

Knut Wachtmeisier (m)

Kjell Johansson (fp)

Gösta Lyngå (mp)

Lisbelh Staaf-lgelström (s)

Görel Thurdin (c)

Lars Bäckström (vpk)

Beslut fattades under 16 §

14 § Ny taxeringslag m.m.................................................. 68

Skatteutskottels betänkande SkU32

Debatt

Karl-Gösta Svenson (m)

Isa Halvarsson (fp)

Görel Thurdin (c)

Lars Bäckström (vpk)

Gösta Lyngå (mp)

Bo Forslund (s)

Beslut fattades under 16 §

15 § Reviderade anslagsberäkningar för budgetåret 1990/91 93

Arbetsmarknadsutskottets betänkande AU28 Beslut fattades under 16 §

16 § Beslut......................................................................... 93

Skatteutskottels betänkande SkU17............................................................... 93

Skatleutskottets betänkande SkU32............................................................... 94

Arbetsmarknadsutskottets betänkande AU28................................................. 99

17 § Anmälan om kompletteringsval till finansutskottet.................................... 99

18 § Bordläggning 99

19 § Anmälan om fråga

1989/90:564 av Barbro Westerholm (fp) om kringgående av
" lagen om inseminalion......................................... 100