Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1989/90:108

Tisdagen den 24 april

Kl. 14.30-15.26

Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen.

Svar på frågor

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 18 april.

2 § Svar på frågorna 1989/90:499 och 500 om åsiktsregistrering

Anf. 1 Statsminister INGVAR CARLSSON;

Fru talman! Per Gahrton har frågat mig dels vad som i dag gäller beträffande åsiktsregistrering inom parfi- och statsapparat av icke-socialdemokra-ter. dels vilken roll jag spelat under min politiska karriär beträffande den s.k. Sapoverksamhet som beskrivs i boken "Kommunistjägarna".

Jag besvarar frågorna i ett sammanhang.

Lål mig inledningsvis slå fast atl del socialdemokratiska partiet inte bedriver någon åsiktsregistrering.

Beträffande staten får enligt 2 kap. 3 § i regeringsformen anteckning om medborgare i allmänt register inte utan hans samtycke grundas enbart på hans politiska åskådning. I och med denna bestämmelse finns alltså ett grundlagsskyddat förbud mol åsiktsregistrering.

Till detta kan läggas att justitiekanslern (JK) på regeringens uppdrag nyligen utrett om otillåten åsiktsregistrering har förekommit hos säkerhetspolisen efter är 1969. I sitt yttrande slår JK fast alt någon otillåten registrering inte förekommit.

Per Gahrton hänvisar i sina frågor till en nyutkommen bok, "Kommunist-jägarna". Jag accepterar inte den beskrivning som ges i boken och som också återspeglas i frågorna.

Efter andra världskriget log kommunistiska partier med våld maklen i Östeuropa. I Sverige förde socialdemokrater en målmedveten kamp mol kommunisterna på arbetsplatserna för alt förhindra atl något sådanl skulle kunna hända här. Det var tidvis en mycket hård kamp.

Detta var emellerlid före min lid som ansvarig i centrala politiska sammanhang. Jag hann därför inte göra någon insats på delta områdel. Det får andra ta ål sig äran av.

1 Riksdagetis protokoU 1989/90:108

Prot. 1989/90:108 AnL 2 PER GAHRTON (mp):

24 april 1990 Fru talman! Jag får först ge statsministern en eloge för atl han över huvud

taget gör någon sorts försök att svara. Jag har ställt liknande frågor till Sten

var pa jragor Andersson, f.d. partisekreterare. Han har låtit meddela alt han över huvud

taget inte tänker svara.

Till svarets innehåll. Ingvar Carlsson accepterar inte den beskrivning som görs i denna synneriigen väldokumenterade bok. Vad är del, Ingvar Carlsson, som väsentligen är fel? Har socialdemokratin aldrig registrerat parlifi-ender inom de socialdemokratiska arbetsplalsorganisationerna? Genomfördes inte fackliga undersökningar under 1965 och pä 1970-lalet, där man ari-lecknade partitillhörighet hos styrelsers olika enskilda medlemmar i fackliga avdelningar? År detta lögnaktigt? Är det inte så att denna arbelsplalsorgani-sation, s.k. Säpo, samarbetade intimt med IB? Var finns för övrigt IB;s register? Vart har de tagit vägen? Det här är en olöst fråga i hela IB-debalten. Finns de möjligen bland beredskapsregistren?

När del gäller Ingvar Carlssons egna insatser framgår det i boken - och del går att kontrollera på annat sätt - alt han var SSU-ordförande 1961 till 1967. SSU-ordförandena var enligt denna bok mycket centralt aktiva i detta sammanhang. Ingvar Carlsson och Birger Elmén träffades många gånger i tjänsten. Man måste väl begära av statsministern, när det görs allvarliga beskyllningar i denna väldokumenterade bok, nägol mer än atl Ingvar Carlsson bara säger att han inte accepterar bilden och sedan antyder atl han är väldigt stolt över en hård kamp som har förts ulan att gå in på hur denna kamp har förts? Anklagelserna är att de fördes med ojusta medel och med åsiktsregistrering. Det finns en lång rad frågor Ingvar Carlsson, som verkligen kräver belysning.

Överläggningen var härmed avslutad.

3§ Svar på fråga 1989/90:529 onri förhandlingarna mellan EFTA och EG

Anf. 3 Statsrådet ANITA GRADIN;

Fru lalman! Med hänvisning till den information jag lämnade i riksdagen den 5 april har Gudrun Schyman frågat mig om jag är beredd att vidla åtgärder så alt listan med undanlag i de väntade EES-förhandlingarna blir offentlig och föremål för en demokratisk beslutsprocess innan elt avtal träffas.

Vad jag sade i riksdagens informalionsstund den 5 april var all EFTA-sidan ringat in ett antal problemområden. Jag sade också att en del av problemen troligen skulle kunna lösas under den period som återstår till dess avtalet planeras träda i kraft, dvs. i januari 1993. För andra problem blir det nödvändigt all begära övergångsarrangemang eller i sista hand, undanlag.

Jag framhöll atl ytterligare utredningsarbete behövdes, såväl i EFTA-kretsen som i de enskilda medlemsländerna. Jag underströk också atl de skiljaktigheter som kartlagts på olika områden endast kan överbryggas i en direkt förhandling mellan EFTA och EG. I del sammanhanget kan våra förhandlingspositioner självfallet inte offentliggöras i detalj.

Däremot är regeringen angelägen om att fortlöpande få diskutera med bl.a. riksdagens EFTA-delegation, i vilken samtliga riksdagspartier är företrädda. Därvid går vi igenom de problemställningar som vi kommer alt ställas inför i förhandlingsarbetet. Vi redovisar också hur regeringen avser atl gå vidare i förhandlingarna.

Förhandlingsresultatet, dvs. förslaget lill EES-avtal inkl. alla undanlageller andra särlösningar, kommer givetvis att offentliggöras innan riksdagen fattar sitt beslut.

Som jag nämnde vid riksdagsinformationen den 5 april ger UD;s handelsavdelning inom kort ut en lägesrapport med sammanställning på svenska av de identifierade rättsakternas resp. titel, syfte och innehåll. Denna lägesrapport är i sin lur utgångspunkt för den problemorienlering som vi räknar med att kunna offentliggöra under senare hälften av maj månad.

Ell av våra viktigaste syften med denna offentliga redovisning är atl stimulera och ge underlag för den allmänna debatten i anslutning till de förestående EES-förhandlingarna.

Prot. 1989/90:108 24 april 1990

Svar på frågor

AnL 4 GUDRUN SCHYMAN (vpk):

Fru talman! Jag skall be alt få tacka så mycket för svaret som Anita Gradin har gett.

Jag är oroad av två skäl över denna process. Det ena skälet är alt jag lycker alt den demokratiska insynen är mycket svag, för atl inte säga obefintlig, i vissa avseenden. Del andra skälet är att tidtabellen i dessa förhandlingar är myckel högt uppskruvad. Dessa två saker samverkar dess värre på elt sätt som inte är bra.

Jag sitter själv med i EFTA-delegationen som suppleant. Jag får inte vara med på alla möten, men jag får vara med på en del och har tillgång lill viss information. Men det känns även där pressande med denna tidtabell.

Jag oroar mig egentligen över att listan på undanlag som skall tas fram så småningom och som bl.a. rör områdena miljö, säkerhet och hälsa - som vi fick reda på vid del förra informationstillfället - utgör sådana frågor som inte är frågor enbart för experter, eller opolitiska frågor Det är frågor som har växt fram i en demokratisk process i det här landet. Del är frågor som har förts fram i miljöorganisationer, fackförbund och liknande. Delta har gjort all vi har kommit dit vi har kommit.

Hela den samling människor som har varit med i denna process är naturligtvis intresserade av alt få la del av en process där man sedan skall pressa ned kraven, nivåerna, önskemålen eller vad det nu kan vara. Kommer del att bli möjligt för oss atl hinna få en demokratisk behandling och få en demokratisk process som kan passa in i denna tidtabell som man arbetar efler? Även om avtalet inte skall vara klarl förrän om tvä år, skall ju ändå ett avtal kunna träffas i slutet av 1990. Hur skall vi dä ha hunnit att diskutera della, föra ul frågorna och få tillbaka en reaktion från alla de breda grupper som berörs? Del oroar mig mycket. Jag lycker inte att detta svar lugnar mig i det avseendet, atl det blir en demokratisk insyn och tid för denna process atl verka.

Prot. 1989/90:108 AnL 5 Statsrådet ANITA GRADIN;

24 april 1990 Fru talman! Ja, tidtabellen är pressad. Det är en överenskommelse mellan

~ I I regering och riksdag att Sverige skall försöka sätta i sjön ett avtal just paral-

var pa jragor juj q förverkligar sin interna marknad, dvs. den 1 januari 1993.

Det är utifrån detta som vi har lagt upp arbetet inom EFTA-länderna. Det

gör all det är pressat och kommer atl slälla slora krav pä oss allihop alt få

det hela att fungera på ett bra sätt.

Vi är på det klara med alt riksdagsbehandlingen kommer att ta lång tid, därför att den kräver många ulskoltsengagemang, precis som vi vet att propositionen på sin tid, alltså 1988, tog en hel vår att bearbeta. Nu försöker vi att lägga fram vårt arbete så fort vi kan. Vi har tagit tid på oss, fru talman, med de här 1 400 rättsakterna som nu blir offentliga. Det har ställts krav på atl de skall översällas till svenska, och det har vi gjort. Utifrån delta kan man själv också börja göra en analys, eflersom man vet vilka krav som kan ställas på olika områden. Sedan gör varje departement sina genomgångar av arbetet och sedan måsle vi la ställning. Det skall ske i samråd med EFTA-delegationen för alt vi skall få ell parlamentariskt inflytande. Del är det besked jag har fått av riksdagen, dvs. atl del ärEFTA-delegalionen jag skall vända mig till för att vi skall fä ett bra samarbete mellan regering och riksdag i den här frågan. Men samtidigt är det ju så, Gudrun Schyman, att det är en viss skillnad mellan ä ena sidan vad regeringen skall göra och har ansvar för och ä andra sidan vad parlamentet gör och har ansvar för

AnL 6 GUDRUN SCHYMAN (vpk):

Fru lalman! Jag ulgår ifrån atl en viss arbetsfördelning finns också när det gäller dessa frågor Vad som fortfarande oroar mig är tidtabellen. Det visar sig nu atl del kanske blir en myckel mer pressad tidtabell än man hade räknat med från början. Del har också kommit kritik från EG-parlamentet och de länder som finns representerade där att processen är odemokratisk.

Kan man länka sig elt läge när regeringen kommer till riksdagen och säger sig vara så hårt pressad av tidtabellen att den vill ha lill stånd en diskussion om man verkligen skall genomföra arbetet enligt tidtabellen, eller om vi skall skjuta på den och i ställel låta en demokratisk process verka i en omfattning som kanske skulle vara bättre?

Jag tycker inte om EG-harmoniseringen, och det vet Anita Gradin. Oavsett vad man lycker borde det för alla parter vara bättre atl få till stånd ett beslut som är demokratiskt förankrat och som har ett bredd stöd så atl folk inte känner sig överkörda.

I den här situationen lycker jag alt del verkar som alt risken är väldigt slor för att många människor och grupper kommer alt känna sig överkörda i den här processen. Då blir också underlaget myckel ihåligt.

Anf. 7 Statsrådet ANITA GRADIN:

Fru talman! Jag tycker nog att det är atl ta i, men det gör ju gärna Gudrun Schyman, alt säga att del här är en odemokratisk process. Det måste ju ändå vara så atl EFTA-delegationen består av riksdagens partier och människor som har fått ett förtroende. Jag har faktiskt suttit i riksdagen ett antal år och

har med förtroende fått överlämna grovjobbet till kamrater som sitter t.ex. Prot. 1989/90:108
i jordbruksutskottet. 24 april 1990

Vi riksdagsdagsledamöter kan inte vara experter på allt. Det blir också i [ [

varje riksdagsgrupp, fru talman, en arbetsfördelning. Jag tycker att det sam- P ''"

arbete som vi har med EFTA-delegationen flyter mycket bra och all man ändå måste säga att del i sig innebär en förankringsprocess. Jag tror också att ni i EFTA-delegationen förankrar er i olika frågor och jag förutsätter att det sker i riksdagsgruppen om ni har svåra frågor atl la ställning lill, precis som man gör när man sitter i ett utskott. Det bör ju ändå borga för förankring.

AnL 8 GUDRUN SCHYMAN (vpk);

Fru talman! Jag är medveten om all Anita Gradin har suttit betydligt längre i riksdagen än vad jag har gjort. Jag vet inte om del gör att jag skulle vara mindre demokratisk. Ibland kan del ju vara så att man har en annan syn på saker om man kommer utifrån och ser dem med friska ögon. Jag tror också att en del av dessa frågor som t.ex. rör miljö, hälsa och säkerhet även inlresserar slora grupper utanför de politiska partierna. Miljörörelsen t.ex. skulle ha behov av atl diskutera i fora utanför de stängda sammanträdesrum där ändå myckel av processen regleras. Jag tycker atl del är berättigat atl tala om en odemokratisk process, eftersom det förekommer så mycket hem-ligstämplingar och slutna rum i denna fråga.

Vi har diskuterat i många andra sammanhang i det här huset all det förhåller sig på det här sättet. Det är viktigt alt också människor utanför de snäva partigrupperna får möjlighet att vara med och påverka i den här viktiga diskussionen om Sveriges framtid för atl vi skall kunna uppnå en bred förankring. Jag länker på fackföreningsrörelsen och miljörörelsen. Då får det ta sin tid, då måste det finnas ett läge där man säger all den demokratiska processen är så viktig och värdefull alt tidtabellen kanske får skjutas upp. Skulle detta var möjligt?

AnL 9 Statsrådet ANITA GRADIN;

Fru talman! Jag tycker nog att del sker elt mycket brett förankringsarbete även ulanför riksdagen. Jag kan ju se hur engagerade jag och mina medarbetare är på alla möjliga konferenser och kurser Vi skulle kunna medverka vid sådana dygnet runt. Men det finns ju flera som är engagerade. Del sker inom fackföreningsrörelsen och det sker på bredden. Även om man inte får la del av förhandlingsposilioner och liknande i förväg, så råder ändå en stor öppenhet i dessa frågor, och del är inte särskilt svårt all sälta sig in i dem med allt del material som finns. Det är kanske svårt atl sovra i materialet, men det finns många kunniga människor och det förs en bred debatt, vilket jag är mycket glad över

Jag kan i dag inte uttala mig om hur tidtabellen kommer att kunna hållas.

AnL 10 GUDRUN SCHYMAN (vpk);

Fru lalman! Jag vet ju, och det vet Anita Gradin också, alt del hos konsli-
lutionsulskottet ligger elt ärende där frågorna och turerna kring EG-harmo
niseringen behandlas. Och vi vet också hur möjligt eller omöjligt del har va- 5

1* Riksdagens protokoU 1989/90:108

Prot. 1989/90:108 rit atl få la del av detta papper Så vi kan nog vara överens om all det inte
24 april 1990 råder någon total offentlighet i den här frågan.

I I Jag inser alt vi inte kommer längre i den här debatteri i dag, Meri jag skulle

var pa jragor j Ställa frågari om Ariita Gradiri ser del som möjligt all mari kan la

upp och diskutera frågan om tidtabellen och att det kan vara viktigare atl ha eri orderillig och demokratisk diskussion, i Sverige som enskilt land, inför förhandlingarna i stället för att hålla tidtabellen i förhållande till EG;s tidtabell,

Anf, 11 Statsrådet ANITA GRADIN:

Fru talman! Jag följer inte EG:s tidtabell. Jag följer den tidtabell som regering och riksdag har kommit överens om, nämligen all regeringen har i uppdrag av riksdagen att försöka sätta elt avtal i sjön den 1 januari 1993. Om vi kommer att vara kapabla att göra detta kan jag inte säga i april 1990. Vi har lagt upp en tidtabell som vi förhoppningsvis skall klara av att hålla. Vad som kommer alt hända uuder resaus gårig, del vet vi inte i dag. Del är så många svåra frågor och så många parler inblandade. Vi har ju inte ens börjat förhandla. Vi kan hamna i många olika lägen och då ber jag all få återkomma till riksdagen.

AnL 12 GUDRUN SCHYMAN (vpk):

Fru talman! Jag hoppas verkligen alt Anita Gradin återkommer lill riksdagen och att den avgörande frågan då inte är tidtabellen och om vi skall hinna med, utan atl det är innehållet i de överenskommelser som vi träffar och de processer som skall leda fram till besluten som är viktigast i denna fråga.

Överläggningen var härmed avslutad.

4 § Svar på fråga 1989/90:534 om vapenexporten och försvarsindustrins utlandssamarbete

Arif. 13 Statsrådet ANITA GRADIN;

Fru lalman! Kent Carlsson har, med hänvisning till krigsmaterielexporlut-redningens belänkande, frågat mig om min syn på det förslag lill reglering av vidareexport vid samarbetsavtal som utredningen fört fram.

1988 års parlamentariska utredning om krigsmaterielexporten har haft som en av sina huvuduppgifter att utreda konsekvenserna av och villkoren för den svenska försvarsindustrins samarbete med utlandet. Utredningen har föreslagit en skärpt reglering på detta område.

Jag har i ett anförande i Stockholm den 16 mars sagt, att det från mina principiella utgångspurikter är väsentligt att den utlandssamverkan som kommer till stånd sker inom ramen för de överenskomria riktlinjer vi har för vapenexporten och i övrigt enligt de principer vi tillämpar för vårt utrikespolitiska samarbete med andra länder

Krigsmaterielexporfutredningens betänkande är nu föremål för en bred remissbehandling. Jag kommer att med intresse fa del av remissinstansernas synpunkter på utredningens förslag om utlandssamarbete och andra frågor.

innan regeringen återkommer till riksdagen med sitt samlade förslag till en Prot. 1989/90:108
ny reglering på detta viktiga område. 24 april 1990

AnL 14 KENT CARLSSON (s); Svarpåfrågor

Fru talman! Jag får tacka statsrådet för svaret. Orsaken till all jag ställde den här frågan är alt jag läste denna utredning och blev litet oroad över de signaler som skickas ut ifrån den. Man säger i utredningstexten att undantag frän huvudprincipen om samarbete med andra länderom vapentillverkning bör kunna göras för del fall att regeringen vid sin tolalbedömning kommer lill slutsatsen alt det är ett starkt svenskt försvarspolitiskt intresse alt samarbete kommer till stånd. Är det då en förulsättnirig fråri motpartens sida atl viss export därifrån tillåts, kan i det enskilda fallet export till tredje land medges av regeringen inom ramen för samarbetslandets exportregler

Vi har samarbete med fyra slora länder-Storbritannien, USA, Frankrike och Västtyskland-vilka är slora vapenexporlörer till Israel, Egypten, Saudiarabien och Irak. Jag blev lilel orolig när jag läste det som stod i utredningen, och det var därför som jag ställde den här frågan till ministern, som i ell tal den 16 mars utvecklade sin syn på detta.

Del som statsrådet säger om dessa principer är glädjande, men jag skulle ändå vilja att statsrådet förtydligar sig. Innebär detta ett klart avståndstagande från den öppning som utredningen föreslår, vilkel i förlängningen skulle kunna innebära all vi får en vidareexport av krigsmateriel som innehåller svenska komponenter till länder som Israel, Egypten, Saudiarabien och Irak?

AnL 15 Statsrådet ANITA GRADIN;

Fru lalman! Jag lycker alt det är viktigt alt man respekterar gången i elt utredningsarbete. Det är det jag försöker göra här En utredning har lagt fram sill förslag, och dessutom är man enig om just de delar som Kent Carlsson nämnde.

Efler del all jag fick betänkandet har jag låtit det gå på en myckel bred remiss. Åven organisationer som vanligtvis inte brukar få sådana här betänkanden på remiss har fåll detta, vilket jag tror all Kent Carlsson känner lill, eflersom jag vill ha en bred diskussion.

Jag vill inte värdera utredningen förrän jag ser vilka remissvar som hamnar på mitt bord och vad vi sedan så småningom, efler allt debatterande, kan föreslå riksdagen all stifta lag om.

Anf. 16 KENT CARLSSON (s);

Fru talman! Det är glädjande alt det är så många organisationer som får della i remissarbetet kring utredningen, eftersom detta är frågor som är oerhört aktuella. Del är många som har deltagit i debatten.

Detta är en fråga där Sverige hittills har haft som princip att inte ha vidareexport på del sätt som sägs i utredningen. Delta är viktigt, eftersom signaler skickas lill krigsmalerielinduslrin. Man ser där en krympande marknad och måste hitta nya vägar för all klara sin överlevnad.

Vi slår inför en strukturomvandling inom försvarsindustrin. Ger man sådana signaler som utredningen ger kan industrin påbörja elt arbete som kan

Prot. 1989/90:108 leda åt det hållet. Del är därför bra att ministern har talat om della och gjort

24 april 1990 en markering. Men jag tror atl statsrådet måste vara tydligare, eflersom del

I I är en principiellt viktig fråga atl vi inte får vidareexport lill länder som vi i

Svarpåfrågor 1, . „g exporterat lill.

Anf. 17 Statsrådet ANITA GRADIN;

Fru lalman! Man måsle komma ihåg atl sälla in utredningens diskussion i det större sammanhanget. Det vi skall tillverka i Sverige är sådant som del svenska försvaret behöver. Vi skall inte ha någon tillverkning bara för expor-lens skull. Vi skall inte ha någon export för all skapa sysselsättning ål vissa människor.

I de diskussioner som nu pågår har jag mycket klarl påpekat atl det i dag är elt bra sysselsättningsläge pä den svenska arbetsmarknaden för en omstrukturering av den svenska försvarsindustrin. Det är elt budskap som man fått från regeringen.

Del skall vara en koppling mellan export och del behov som finns inom det svenska försvaret. Delta i sig säger också en hel del. Det tror jag atl man är på del klara med i dag inom svensk försvarsindustri. Här måsle det till en restruklurering, eftersom man måsle anpassa sig lill de förändringar som sker.

AnL 18 KENT CARLSSON (s):

Fru lalman! Det som ministern nu säger stämmer Men det finns också en risk när del svenska försvarels behov av krigsmateriel minskar Då minskar också utrymmet för den svenska krigsmalerielinduslrin.

Från krigsmaterielindustrins sida ser man gärna, för sin egen överlevnads skull, liberaliserade regler vad gäller vapensamarbete med utländska vapenindustrier Det är hell naturligt. Del är därför som jag har ställt den här frågan. Jag anser inte att man skall tillåla den svenska vapenindustrin att överleva på del sättet. I sådana fall får man snarare välja en väg som innebär all en del av den svenska krigsmalerielinduslrin slås ul. Annars kan vi ställas inför en situation med sådana oönskade effekter som att det finns vapensystem med en stor andel svenska komponenter som exporteras till Irak eller Egypten. Det är därför viktigt alt statsrådet bevakar frågan och alt vi inte skapar en sådan möjlighet.

AnL 19 Statsrådet ANITA GRADIN;

Fru talman! Del är helt klart alt vi måsle vara myckel vaksamma, inte minsl efler de allvarliga händelser som har inträffat under senare år och debatten kring dessa.

Jag tror alt vi många gånger i kammaren kommer alt återkomma till frågan om hur vi skall finna lösningar för del samarbete som kan vara nödvändigt utifrån de behov som finns inom del svenska försvaret. Vi kanske inte har tillräckligt kunnande eller tillräckligt underlag för atl själva åstadkomma någonting.

Överläggningen var härmed avslutad.

5 § Svar pä fråga 1989/90:542 om rätt för handikappade m.fl. till Prot. 1989/90:108
servicebostad i annan kommun än hemkommunen 24 april 1990

Anf. 20 Statsrådet BENGT LINDQVIST; '""' P" •''"S'"'

Fru talman! Elisabeth Fleetwood har frågat när jag avser förelägga riksdagen förslag till lagändring med den inriktningen att handikappade och gamla skall kunna tillförsäkras rätt lill servicebostad i annan kommun än hemkommunen.

I den av regeringen i maj 1988 inrättade äldredelegalionens uppdrag ingick alt ange former för hur äldre och handikappade personer som har behov av särskilda boende- och vårdformer skall kunna flytta lill en annan kommun eller landstingskommun.

Landstingsförbundets styrelse beslöt i november 1988 alt rekommendera landstingen alt medverka när en långtidssjuk patient önskar vård i ett annal landsting än hemlandstinget. Svenska kommunförbundets styrelse beslöt i maj 1989 att rekommendera kommunerna att positivt verka föratt äldre personer och personer med handikapp skall ges möjlighet att erhålla servicebostad i annan kommun än hemkommunen.

Äldredelegationen anförde i sin rapport (Ds 1989:27 Ansvaret för äldreomsorgen) att frågan om den enskildes räll att kunna flytta till långvårds-plats eller servicebostad i annan kommun bör kunna få en tillfredsställande lösning genom de av förbunden utfärdade rekommendationerna.

Regeringen gör samma bedömning som äldredelegationen i den framlagda propositionen om ledningsansvaret inom den offentliga hälso- och sjukvården m.m. (prop. 1989/90:81) där bl.a. denna fråga behandlas. De utfärdade rekommendationerna svarar väl mol de önskemål som riksdagen ställt upp, och regeringen utgår från all landstingen och kommunerna följer rekommendationerna. Det är dock viktigt att följa upp och utvärdera utfallet av dessa rekommendationer. Delta kommer alt bli en uppgift för socialstyrelsen. Om en sådan uppföljning visar atl rekommendationerna inte fått avsedd effekt, bör särskild lagstiftning övervägas.

Anf. 21 ELISABETH FLEETWOOD (m);

Fru talman! Jag vill först tacka statsrådet för svaret, men låt mig genast säga att jag känner mig faktiskt närmasl chockerad över del svar som Bengt Lindqvist här har lämnat.

Redan år 1987 väckte jag en motion om den här frågan. I november 1987 uttalade socialutskottet sig enhälligt positivt till motionen, och efler bara några veckor gjorde riksdagen delsamma. I utskottets skrivning sades; "En sådan analys" - dvs. för hur man skulle kunna genomföra detta - "vore enligt utskottets mening värdefull. Arbetet måsle emellertid genomföras skyndsamt, eftersom del brådskar med förslag lill lösning av frågan."

Detta sade således i december 1987. Det är två och elt halvt år sedan. Och nu säger Bengt Lindqvist: "Om en sådan uppföljning visar att rekommendationerna inte fått avsedd effekt, bör särskild lagstiftning övervägas."

Statsrådet talar här endast om rekommendationer - atl vi skall lyssna på vad Landstingsförbundet och Kommunförbundet säger. Men vi kunde för ett par veckor sedan återigen läsa en artikel om Sara Skarin, 92 år Hon, liksom

Prot. 1989/90:108 många i den kommuu där vi själva bor, väntar på alt få chariseri atl flytta till

24 april 1990 en annan kommun. Det är en mänsklig rättighet som vi alla har, vi som kan

] ] flytta utan atl vara i behov servicebostad. De människor som däremot, på

dvar pa jragor grund av handikapp eller hög ålder, inte kan bo i en normal bostad utan är

beroende av servicebostad, är förmenade denna rättighet.

Jag kan inte begripa alt del inte slår fulll klarl för statsrådet och regeringen alt della måste rättas lill genom en lagändring. Ingvar Carlsson har ju också sagt att han, om regeringsrätten ullalar sig negativt, skall överväga ett förslag. Del har emellerlid inte kommit någol förslag, och jag trodde då atl statsrådet här i dag skulle ta chansen atl lala om för mig atl elt förslag snart kommer

Varje höst jag frågar, säger man atl förslag kommer lill våren, och varje vår heter del all förslag skall komma lill hösten.

AnL 22 Statsrådet BENGT LINDQVIST;

Herr talman! Elisabeth Fleetwood säger alt hon är förvånad, men jag är i så fall lika förvånad över hennes kommentar Faktum är ju att riksdagens framställningar - som har varit fler än en, det medger jag - nu har villfarits genom alt både Landstingsförbundet och Kommunförbundet har utfärdat dessa rekommendationer Regeringen har också gjort alldeles klart alt vi, om detta inte fungerar på frivillighetens grund, måsle överväga lagstiflning.

I den äldredelegation där jag var ordförande satt också en representant för moderata samlingspartiet, och vi var hell överens om all detta var den väg man nu skulle pröva. Vi byggde nalurliglvis då på atl riksdagen klart och tydligt ullalal atl vi i första hand skall försöka lösa detta på frivillighetens grund. All del "i första hand " skall ske på frivillig väg betyder ju all också riksdagen har haft en smula skepsis inför all detta verkligen kan klaras via frivilliga åtaganden.

Detta är emellerlid vad vi nu prövar, och det är också viktigt att få saken prövad. Det är också därför jag nu säger atl socialstyrelsen skall utvärdera detta. Man skall komma ihåg all del var i november 1989 som Landstingsförbundet utfärdade sin rekommendation. Den har alltså för landstingens del gällt endast i ett år, och för kommunerna har rekommendationerna endasl verkat ell halvår Man behöver litet längre tid för all kunna se vad som blir resultatet.

Fru lalman! Jag vill till sist i detta inlägg säga atl jag är lika angelägen som Elisabeth Fleetwood om atl vi får en lösning på problemet. Del är enligt min mening en mänsklig rättighet för äldre människor med anknytning lill en annan kommun än den de bor i, alt de skall ha möjlighet atl flytta närmare sina anhöriga och på så sätt i varje fall få uppleva den gemenskap som en sådan föräridririg kari ge upphov till.

AriL 23 ELISABETH FLEETWOOD (m);

Fru lalmari! Det låter bra atl statsrådet är lika arigelägen som jag och många andra om atl detta skall komma lill stånd och alt han säger all del här är fråga om en mänsklig rättighet. Så långt är vi överens.

Del stod emellertid i riksdagens beslut atl det skyndsamt skulle läggas ett 10

förslag på riksdagens bord. Och jag vill då fråga statsrådet Lindqvist: Ärdet Prot. 1989/90:108

att vara skyndsam när regeririgen äririu inte har lagt riågot förslag på bordel? 24 april 1990

Alt gå rekommeridatiorisvägeri fungerar ju bevisligen inte. Människor sil- [ [

ter i dag på sin ålders höst och väntar, och de är inte hjälpta av att vi tittar var pa jragor på rekommendationer och gör utvärderingar När det inte fungerar på annat sätt måste de i ställel få en lag att stödja sig på.

Anf. 24 Statsrådet BENGT LINDQVIST:

Fru lalman! Om det hade varit riksdagens mening att en rekommendation irite furigerar borde riksdageri irite ha gjort en beställning till regeringeri som gick ul pä att i första hand lösa detta på frivillighetens grund. Frivilligheteri här består jusl i alt inte lagstifta, och då är rekommendationer den väg man kan följa.

Vi har nu expedierat denna riksdagens önskan. Det skedde under hösten 1988 och våren 1989. Det är samtidigt bra aft det även i riksdagen finns en smula otålighet i denna fråga. Det är viktigt att defta nu blir en rättighet för våra gamla och för människor med handikapp.

Det allra viktigaste nu är väl atl vi ser till aft det blir tryck i denna fråga och atl kommuner och landsting verkligen lever upp till de rekommendationer som finns. Annars blir lösningen, fru talman, att vi måste lagstifta fram derina rättighet.

AnL 25 ELISABETH FLEETWOOD (m):

Fru talman! Jag är väldigt glad att höra atl otålighet och tryck från riksdagen kan betyda att del blir effekt och resultat. Var övertygad om att det, om det inte händer någonting, infe dröjer länge iririan jag på nytt står i den här talarstolen och ställer samma fråga. Otåligheten och trycket finns alltså på många håll i riksdagen. Vi kommer nu atl avvakta ett par månader för att se vad som händer.

Överläggningen var härmed avslutad.

6 § Svar på fråga 1989/90:558 om uppgifterna om abolition för olaga avlyssning

AnL 26 Justitieminister LAILA FREIVALDS:

Fru talman! Hans Leghammar har frågat mig öm uppgifferua i massmedia om atl regeringen överväger att ge abolition till dem som kan vara ansvariga för olagliga "bugguirigar" i bl.a. Ebbe Carlssori-affäreri är riktiga.

Mitt svar på frågan är atl det för dagen infe är aktuellt med någol beslut om abolition för de personer som Hans Leghammar avser Det är allt jag har alt säga i denna sak för närvarande.

AnL 27 HANS LEGHAMMAR (mp):

Fru talman! I svaret slår alt det för dagen inte är aktuellt med någon aboli
tion. Jag skulle vilja slälla en principiell fråga om abolition för denna typ av
broft. 11

Prot. 1989/90:108 En del av de misstänkta brott vi här talar om har varit av stort allmänt

24 april 1990 intresse och ställts under en konstitutionell granskning av riksdagens konsti-

~ I [ tulionsutskotl. Konstitutionsulskottet avvaktar nu forlsatl granskning i av-

' ■' ' vaktan pä domslolförhandlingarna. Skulle inte en sådan abolition omöjlig-

göra den granskning som KU har att utföra? Och skulle inte regeringen därmed stoppa den granskningen? Hur kan ministern garantera den grundlags-skyddade rätten till fri opinionsbildning om regeringen ger abolition i sådana här fall?

Överläggningen var härmed avslutad.

7 § Svar på fråga 1989/90:528 om ny lagstiftning och småföretagen

Anf. 28 Industriminister RUNE MOLIN;

Fru talman! Per-Ola Eriksson har frågat mig om jag är beredd att medverka till atl olika förslag från regeringen om lagar och reformer med inriktning på näringslivet skall åtföljas av en värdering av konsekvenserna för småföretagen. Frågan har ställts mot bakgrund av atl EG-kommissionen har beslutat atl alla lagförslag som kommissionen lämnar skall åtföljas av en värdering av konsekvenserna för småförelagen.

Utvärderingar av olika utredningsförslags konsekvenser för skilda samhällsgrupper och för näringslivet sker i varje stadium i del utrednings- och beredningsarbete som föregår ett lagförslag eller annat förslag från regeringen. Således ställs sedan länge ell allmänt krav på kommittéer atl dessa i sitt arbete analyserar ulredningsförslagens effekter på olika grupper. Kraven på sådana utvärderingar kan också vid behov preciseras i regeringens direktiv för resp. kommittés arbete.

När en kommitté fullföljt sitt uppdrag remissbehandlas ulredningsförslagen. Genom remissförfarandet får näringslivet möjligheter alt ge underlag för bedömningar av ell förslags konsekvenser

I beredningen av utredningsförslag inom regeringskansliet har varje departement ett ansvar för all konsekvensbedömningar görs innan förslag lill ny lagstiftning eller annan reglering läggs fram. Genom gemensam beredning inom regeringskansliet kan därvid olika aspekter belysas, bl.a. då effekterna för olika delar av näringslivet.

Slutligen vill jag nämna att myndigheterna i enlighet med begränsningsförordningen (1987:1347) åläggs atl göra konsekvensutredningar innan de utfärdar nya regler.

Med hänvisning lill vad jag nu redovisat vill jag hävda atl vi redan har ett system som i princip motsvarar den beredningsordning som, enligt vad jag inhämtat, gäller inom EG-kommissionen i fråga om utvärderingar av olika reglers effekter på näringslivet. Det bör härvid också framhållas att regelförenklingsfrågorna sedan flera år tillbaka ägnats särskild uppmärksamhet i regeringens arbete.

AnL 29 PER-OLA ERIKSSON (c):
12 Fru talman! Jag ber att få lacka industriministern för svaret på min fråga.

I slutel av svaret försöker industriministern påvisa att den hanteringsordning

som regeringen har när det gäller statliga regler i princip motsvarar den inom EG. Jag är inte beredd alt till fullo instämma på den punkten.

Många av de regler vi fortfarande har - det gäller skattelagstiftningen, hela arbetsrättslagstiftningen och hela regelsystemet i.mänga andra sammanhang - är i stor utsträckning anpassade till de slora företagen.

Det är min bestämda uppfattning all det behövs en mer uttalad vilja och en policy från regeringens sida atl samtliga lagförslag, reformer och förordningar som beslutas antingen av riksdagen eller av statliga myndigheter i större utsträckning måste anpassas till de små företagen.

De stora företagen har alltid lältare alt tränga in i och föra ut hanteringen av regler och förordningar De klarar byråkratin och krånglet, medan de mindre företagen inte tillnärmelsevis har samma resurser Här behöver man fortsätta atl arbela vidare med avregleringsarbelel.

Jag vill fråga industriministern vad man avser atl vidta för åtgärder för att forcera just avregleringen och anpassa vår lagstiftning så atl den bättre motsvarar småföretagens krav och behov.

Prot. 1989/90:108 24 april 1990

Svar på frågor

Anf. 30 Industriminister RUNE MOLIN;

Fru talman! Som jag framhöll i mitt svar har dessa frågor sedan flera år ägnats uppmärksamhet i regeringens arbete.

I slutet av 1983 tillsatte regeringen en särskild arbetsgrupp, den s.k. normgruppen, för att gä igenom sådana regler som onödigtvis fördyrar näringslivets verksamhet. Denna grupps uppdrag var tidsbegränsat, och genom ett beslut förra året inordnades normgruppens verksamhet i industridepartementets ordinarie organisation, när frågorna ges en fortsalt hög prioritet. Avsikten är atl regelförändringar som föreslås framdeles skall prövas från utgångspunkten hur de påverkar förutsättningarna för de för framtiden så betydelsefulla småförelagen.

Jag vill påpeka att i den näringspolitiska proposition som framlades inför riksdagen i början av mars månad fanns del en "kappa", där vi skriver vad vi särskilt skall arbeta med under liden fram till nästa år, då del blir dags all lägga fram en ny näringspolitisk proposition. I vårt arbete ingår bl.a. all vi skall ägna särskild uppmärksamhet åt regelsystemen och de små företagen. Det är ett arbete som pågår och som förhoppningsvis skall leda fram lill en rad åtgärder, som kan vidtas i början av nästa år

AnL 31 PER-OLA ERIKSSON (c);

Fru talman! Industriministern säger alt man har ägnat detta slor uppmärksamhet dels inom regeringskansliet, dels inom denna normgrupp som har funnits. Även om man enligt industriministerns uppfattning har ägnat detta stor uppmärksamhet, har ju inte resultatet varit särskilt lysande. Del ligger långt ifrån de krav som man kan ställa.

Jag är medveten om skrivningen i den näringspolitiska propositionen. Jag har även i inledningen till min fråga hänvisat lill denna. Jag ställde min fråga mot bakgrund av atl den ambition som finns i den näringspolitiska propositionen visserligen är ett steg på vägen men all man borde ha tagit ytterligare ett steg.

Jag anser också att det är angeläget atl industriministern tillkallar en parla-

Prot. 1989/90:108 mentariskt sammansatt grupp som på mycket kort tid skulle gå igenom alla

24 april 1990 de regler och förordningar som i dag vållar problem för småförelagen. Som

I I jag nämnde tidigare hör delar av skattelagstiftningen - redovisningssystem,

P J b redovisning till olika myndigheter och även arbelslöshetslagstiftning -

hemma i detta sammanhang.

AnL 32 Industriminister RUNE MOLIN:

Fru talman! Det förhåller sig ju inte så, atl det inte görs någonting på detta område. Jag vill påpeka att hela den skattereform som vi nu föreslår riksdagen innebär väsentliga förändringar och föreriklirigar också för småföretagen.

Jag tror inte atl detta skall byråkratiseras med nya grupper. Vi i departe-meritet kari tillsammaris med riäririgslivets och småföretagens organisationer arbeta med dessa frågor och sedan återkomma under det kommande året till de punkler där det finns anledning all göra någontirig.

AnL 33 PER-OLA ERIKSSON (c);

Fru talman! Jag har inte påstått att del inte görs riågoriling. Del kan dock göras betydligt mer

Industriministern hänvisade till det förslag om ny skattelagstiftning som nu ligger på riksdagens bord. Det är klart alt det är ell steg i rätt riktning, men i fråga om de konsekvenser som detta får för småföretagen, jämfört med konsekvenserna för de stora företagen, finns mycket övrigt att önska.

Nu skall vi i dag inte diskutera skatter, men mycket i det skalteförslag från regeringen som skall behandlas - motionstiden går ut om någon vecka - är inte precis ägnat att ge småförelagen del där riktiga lyftet som vi från centerns sida har efterlyst.

Jag utgår i varje fall ifrån att riksdagen får möjlighet all göra korrigeringar på den punkten.

Det är viktigt att inte bara regeringen i sitt arbete, ulan även statliga myndigheter, länsstyrelser, industriverket osv., anpassar sina regler och förordningar till småföretagens förutsättningar och behov.

Överläggningen var härmed avslutad.

8 § Svar på fråga 1989/90:559 om en omställning av energiproduktionen

AnL 34 Industriminister RUNE MOLIN:

Fru talman! Marianne Andersson har frågat mig vilka åtgärder regeringen är beredd att vidta för alt på samma sätt som i Danmark ställa om energianvändningssysiemel för en förbättrad miljö.

Jag vill först erinra om att en arbetsgrupp inom del socialdemokratiska

partiet i torsdags presenterade en rapport om energipolitiken. Närdet gäller

energihushållningen föreslås alt hushållnirigspotentialeri tas lill vara genom

prisstyrande åtgärder och stimulauser.

14 I dag pågår arbetet med det elhushållningsprogram som regeringen före-

slog och riksdagen godkände år 1988. Ytterligare åtgärder kan vara aktuella     Prot. 1989/90:108
om elanvändningen skall kunna begränsas så att kraftulbyggnaden kan hål-     24 april 1990
las på en rimlig nivå från miljösyripurikl. Ålgärderria bör inte begrärisas lill ]    [

elhushållriing. Även hushållning med bränslen har stor belydelse för all ''P F 8 >"

energisystemets miljöpåverkan skall kunna begränsas.

Från svenska regeringens sida följer och diskuterar vi den här typen av frågor i det nordiska samarbetet.

Regeringen kommer i den energipolitiska proposition som föreläggs riksdagen hösten 1990 att närmare redovisa vilka åtgärder - för såväl energitillförsel som användning - som bör vidtas. Slalsmiriislern har i en interpellationsdebatt nyligen aviserat att han inom korl kommer all inbjuda riksdagens partier lill överläggningar inför del kommande energipoliliska beslutet. I dessa överläggningar kommer frågan om energianvändningen all spela en viktig roll.

Anf. 35 MARIANNE ANDERSSON i Vårgårda (c):

Fru lalman! Jag vill lacka industriminislern för svaret, även om jag lycker all del var en aning defensivt när man ser till vad som har hänt under de senasle åren.

Energiförbrukning och energianvändriirig är irite bara en nationell fråga, utan i högsta grad ett inlernationelll och globall problem som har med internationell solidaritet all göra. Brundtlandrapporten lar upp detta och pekar på alt den industrialisrade världen krafiigt behöver reducera sin energiförbrukning, om tredje världen skall ha en chans all komma upp lill en rimlig levnadsstandard.

Vi i centern har under många år föreslagit en eriergiomställriirig riktad mol hushållriirig, effektivare eriergianvändning och användning av förnybara och miljövänliga energikällor Genom att utnyttja bäsla möjliga teknik som redan nu finns skulle i-ländernas energianvändning per capita kunna halveras inom 30-40 år, samlidigl som den ekonomiska tillväxten skulle kunna öka. U-länderna skulle då inom ekologiskt försvarbara ramar kunna öka sin energiförbrukning per capita så all de kanske kan uppnå en nivå motsvarande den som vi hade under 70-lalel.

Om vi hade fått majoritet för de förslag som vi under flera år har framställt skulle utgångsläget ha varit ell annal, både för avveckling av kärnkraften och för hushållning. Då hade Sverige verkligen kunnat utgöra ett föredöme för andra länder. Vi hade inte heller behövt hamna i den konflikt mellan kärnkrafl och koldioxid som vi nu hamnat i.

Jag vill fråga industriminislern om han anser atl den slutsats som Brundtlandkommissionen redovisar - atl i-ländernas energiförbrukning på sikt kraftigt bör reduceras eller t.o.m. halveras för att också u-länderna skall kunna få en rimlig standard - är elt mål som vi i Sverige skulle kunna ställa oss bakom,

Anf. 36 Industriminister RUNE MOLIN;

Fru lalman! Min uppfallning är all vi måste utnyttja alla de möjligheter
till hushållning, inte minsl på elsidan. som finns och all vi därvidlag måsle
anstränga oss. Därför skall vi ta vara på alla uppslag som kan ges i de förestå- 15

Prot. 1989/90:108 ende diskussionerna om den framlida energipolitiken, till vilka vi inbjudit
24 april 1990 riksdagens övriga partier

I I Det görs ju också en hel del, och vi har ett program som håller på atl ge-

var pajrag r nomföras. Detta program har en rad huvudpunkter och jag skall nämna

några av dem.

Det har tillsalts ett elanvändingsråd, som beslår av generaldirektörerna för de närmast berörda statliga myndigheterna.

Vi har sett lill att man har fått stöd till teknikupphandling av eleffektiva och elersättande produkter, processer och syslem. 1 projektet ingår också;

- atl intensifiera forskningsinsatser omkring effektiv elanvänding,

- atl öka inslaget av elhushållning i plan- och bygglagen,

- atl samordna informationsinsatser med försöksprojekt,

- att utveckla och effektivisera rådgivningsmeloder

- alt inleda ett nytt program för testning och energideklaralioner när det gäller hushållsmaskiner,

- att ge byggnadsstyrelsen ökade möjligheter atl finansiera energisparande åtgärder och atl följa elanvändningen inom byggnadsstyrelsens fasligheter,

- atl bevaka elmarknaden och engagera elproducenterna och eldistributörerna i effekliviseringsfrågor,

- att ta initiativ till överläggningar mellan statliga myndigheter. Landstingsförbundet och Kommunförbundet samt andra större lokalförvaltare för alt åstadkomma effektiv elanvändning saml

- alt följa upp, utvärdera och rapportera om hushållningsprogrammel.

Vi kommer inom korl atl få en rapport om hur långt man har kommit i det här arbetet. Del görs en hel del. Del kan emellertid behövas ytterligare insatser. I den rapport som vi lämnade i torsdags föreslår vi också ökade insatser för hushållning.

Anf. 37 MARIANNE ANDERSSON i Vårgårda (c);

Fru talman! Del är intressant alt man nu skall inbjuda till samråd och ta vara på alla uppslag som kan länkas komma när del gäller energihushållning. Jag lycker därför att det är ganska fantastiskt att man under hela 1980-talel egenlligen inte har brytt sig om alla de förslag som vi i centern faktiskt har lagt fram när det gäller effektivisering och hushållning. I ställel har man glatt installerat el. Vi har ell överskott på direktverkande el i bosläder, vilkel gör all de som har dessa bostäder i dag sitter i en sorls fälla som de har svårt alt komma ur

Företrädare för statliga myndigheter har åkt land och rike runt och talat om atl energihushållriirig inte är intressant. Det har jag själv hört. Man undrar då hur regeringeris handlande egenlligen hänger ihop. Under hela 80-lalet har man haft den här politiken. Trots allt vad Rune Molins företrädare som energiminister talade om hela tiden, stämde inte orden och verkligheten överens.

Anf. 38 Industriminister RUNE MOLIN; Prot. 1989/90:108

Fru talman! Jag vill hävda att det har gjorts betydelsefulla och väsentliga 24 april 1990
insatser under 80-talel för att begränsa elanvändningen och energianvänd- ] ]

ningen i övrigt. Del är riktigt atl elanvändningen har ökat. Samtidigt har P J 8

dock - det får man inte glömma borl - oljeanvändningen minskal radikalt. Ur miljösynpunkt är det kanske det allra viktigaste. Koldioxidutsläppen har minskat med 36% mellan 1970 och 1988. Det är en väsentlig miljöinsats. Kärnkraflselen har haft stor belydelse för den omställningen.

Det har gjorts många andra insatser - i industrin, bostadssektorn, hushållssektorn och den offentliga sektorn. Mera kan dock göras. Vi skall fortsätta i den riktningen. Om man inte tycker att man har fåll gehör för sina synpunkter tidigare kanske det beror på atl de har varit litet mera retoriska än verklighetsförankrade.

Anf. 39 MARIANNE ANDERSSON i Vårgårda (c):

Fru talman! Vi har faktiskt lagt fram en hel del konkreta förslag som har varit ägnade alt både hushålla med och effektivisera energianvändningen.

Det har gjorts insatser, säger Rune Molin. Ja, del har väl gjorts en del. Det skall inte förnekas. Problemet under dessa år har emellertid varit prisrelationen mellan el och olja kontra alternativen och att vi har haft en billig energi över huvud taget. Det har varit positivt för vissa, men från energihushållningssynpunkt och för miljön och inför framtiden har det inte varit särskilt bra. Biobränslen och annan alternativ energi har ofta slagits ut på grund av all prisrelationerna har varit sådana alt de hell enkelt inte har lönat sig.

Det finns ett riksdagsbeslut om alt man skall se till att prisrelalionerna skall vara sådana alt alternativen skall ha en ekonomisk chans. Som jag ser det är den enda verkliga möjligheten att få alternativen att utvecklas i framtiden atl man ser till att det finns en marknad och ekonomiska möjligheter

Avslulningsvis skulle jag vilja fråga industriministern om den kommande energipropositionen kommer att innehålla ett mål om kraftigt reducerad energianvändning.

Anf. 40 Industriminister RUNE MOLIN;

Fru talman! Ja, en stor fråga i den propositionen kommer alt vara hur vi skall kunna bedriva en hushållningsverksamhet som t.ex. minskar behovet av elproduktion.

AnL 41 MARIANNE ANDERSSON i Vårgårda (c);

Fru lalman! Industriministern ställer således upp på målet om solidaritet med tredje världen - atl vi behöver minska vår användning för att den skall ha en chans i framliden?

AnL 42 Industriminister RUNE MOLIN;

Fru talman! Jag anser att vi i de industrialiserade länderna över huvud taget måsle bidra pä vårt sätt för att också ge utvecklingsländerna möjlighet att delta i den energikonsumtion som är begränsad på det här klotet.

Prot. 1989/90:108 Anf. 43 MARIANNE ANDERSSON i Vårgårda (c):

24 april 1990 Fru talman! Är del också möjligt all vi skulle kunna vara föregångare med

I I ny teknik som skulle kunna vara energisnål och la vara på naturen? Jag tän-

r pc jr Ig r p solenergi o.d., som man skulle kunna introducera med framgång i

tredje världen. De skulle utgöra ganska billiga, småskaliga och enkla energikällor, som inte skulle lära på naturens resurser

AnL 44 Industriminister RUNE MOLIN:

Fru lalman! Vi skall nalurliglvis medverka till en ulveckling av de förnybara energislagen över huvud taget. Del tar dock sin tid. Vi är i Sverige inte så långt framme på delta område att vi kan erbjuda utvecklingsländerna någon produktionsform baserad på solen. Vi kan ju inte ens använda den själva, även om solen skulle lysa som i dag.

AnL 45 MARIANNE ANDERSSON i Vårgårda (c): Fru lalman! Sådan teknik finns faktiskt utvecklad av elt flertal forskare i Sverige. Det finns exempel på denna typ av småskalig teknik som man med lätthet skulle kuriria irilroducera i u-läriderria, bara viljari firiris. Det skulle vara en typ av bistånd som jag tror vore en av de bästa biståndsformerna man kan länka sig.

Överläggningen var härmed avslutad.

9 § Hänvisning av ärende till utskott

Föredrogs och hänvisades Proposition 1989/90:146 till jordbruksutskottet

10 § Förnyad bordläggning

Föredrogs men bordlades åter Skatteutskottets betänkanden 1989/90;SkU17 och SkU32 Arbelsmarknadsutskotlels betänkanden 1989/90:AU18 och AU28 Bostadsulskollels belänkande 1989/90:BoU17

11 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades Motionerna med anledning av prop. 1989/90:64 Vissa beslut fattade av internalionella

arbelskonferensen vid dess sjuttiofemte möte 1989/90:A123 av Lars Werner m.fl. (vpk)

med anledning av prop. 1989/90:126 Ändring i lagen (1987:12) om hushåll- Prot. 1989/90:108
ning med naturresurser m.m. 24 april 1990

1989/90:Bo56 av Elving Andersson och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (båda c)

l989/90;Bo57 av Knut Billing m.fl. (m)

1989/90;Bo58 av Lars Werner m.fl. (vpk)

1989/90;Bo59 av Erling Bager m.fl. (fp)

1989/90:Bo60 av Olof Johansson m.fl. (c)

1989/90;Bo61 av Claes Roxbergh m.fl. (mp)

Finansutskottets betänkande

1989/90;FiUI5 Anslag till riksdagens revisorer och deras kansli

Försvarsutskollels betänkanden

1989/90;FöU6 Skydd för samhällsvikliga anläggningar m.m.

1989/90;FöU7 Planering och anslag för totalförsvaret, m.m.

Kulturulskotlels betänkanden

1989/90:KrU17 Anslag till allmän kulturverksamhet m.m.

1989/90; KrU 18 Anslag till ersättningar och bidrag till konstnärer

1989/90:KrU19 Anslag till teater, dans och musik

1989/90;KrU20 Anslag till bibliotek, bildkonst, konsthantverk m.m.

1989/90;KrU21 Anslag till kulturmiljö samt till museer och utställningar

12 § Anmälan om frågor

Anmäldes all följande frågor framställts

den 24 april

1989/90:560 av Sten-Ove Sundström (s) till kommunikationsministern om glesbygdens vägnät:

Alltsedan överföringen av timmerlransporler från Norrlandsälvarna lill vägtransporter har en långt gående förslitning sketl av vägnätet i Norrlarids iriland. T.ex. har många länsvägar, som ansluter lill väg 88, nu en så dålig standard all många glesbygdsboende har slora problem all nå den vikliga samhällsservice de är beroende av. Del gäller t.ex. också vägar som BD 1191, 653 m.fl. Länsplaneringen är numera decentraliserad, men de befintliga resurserria räcker irite lill för glesbygdens vägnät,

Mol denna bakgrund vill jag fråga kommunikalionsminslem:

Är statsrådet beredd atl verka för all eri större del av vägarislaget kommer glesbygderis vägriäl lill godo?

Prot. 1989/90:108 1989/90:561 av Sten Andersson i Malmö (m) lill statsrådet Erik Åsbrink om
24 april 1990 skatteomläggningen och de skånska fotbollsföreningarna;

I samband med skatteomläggningen drabbas skånska fotbollsföreningar på alla nivåer hårt.

Som exempel kan nämnas följande kostnadsökningar: Malmö FF, Allsvenskan 500000 kr. Ställena IF, Div III 28000 kr och Husie IF. Div V 45000 kr

Enligt Skånes Fotbollförbund blir det svårt för atl inte säga omöjligt för klubbarna atl kunna kompensera sig för ovan nämnda ökningar

År statsrådet beredd medverka lill åtgärder så atl skånska folbollsklubbar även fortsättningsvis kan driva sin verksamhet i oförändrad omfattning?

1989/90:562 av Per Stenmarck (m) till kommunikationsministern om lidplanen för en Öresundsbro;

Under de gångna månaderna har ett flertal pusselbitar som kan möjliggöra byggandet av en bro mellan Malmö och Köpenhamn fallit på plats.

Genom att det danska socialdemokratiska partiet ställt sig bakom ett förslag som innebär byggandet av en bro för både bil- och tågförbindelse, finns def i dag en klar majoritet för en sådan lösning i det danska folketinget.

1 förra veckan föreslog också partistyrelsen för de svenska socialdemokraterna en sådan lösning. Därmed är situationen likartad i den svenska riksdagen.

I ett historiskt perspektiv är det ovanligt med en sådan samsyn i Sverige och Danmark. Denna situation måsle nu utnyttjas för alt man med del snaraste skall nå ett resultat.

Efler vilken tidsplan arbetar kommunikationsministern i det fortsatta arbetet med en bro över Öresund?

1989/90:563 av Bengl Harding Olson (fp) till försvarsministern om elt milouriderhållsregemente i Hässleholm;

Den svenska försvarsmakten slår inför en omfattande omorganisation. Däri ingår bl.a. en förändring av arméns underhållsfunktion.

Inom militärområdet för Övre Norrland finns ett färdigt förslag till upprättande av ett milounderhållsregemenle. Vid besök i Hässleholm förklarade tillträdande arméchefen, Åke Sagrén, atl tanken låg nära till hands atl låta del nedläggningshotade T4 få en fortsättning som milounderhållsregemenle för södra militärområdet.

Mol denna bakgrund vill jag slälla följande fråga;

Är försvarsministern beredd alt låta ett milounderhållsregemenle upprättas i Hässleholm?

13 S Kammaren åtskildes kl. 15.26. Prot. 1989/90:108

24 april 1990

In fidem

TOM T;SON THYBLAD

IGunborg Apelgren

Prot. 1989/90:108

24 april 1990 Innehållsförteckning

Tisdagen den 24 april

1 § Justering av protokoll.............................................................. 1

2§ Svar på frågorna 1989/90:499 och 500 om åsiktsregistrering .... 1

Statsminister Ingvar Carlsson

Per Gahrton (mp) 3 § Svar på fråga 1989/90:529 om förharidlirigarna mellan EFTA och

EG............................................................................................ 2

Statsrådet Anita Gradin

Gudruri Schyman (vpk)
4§ Svar på fråga 1989/90:534 om vapenexporten och försvarsindu
strins utlandssamarbeie................................................................ 6

Statsrådet Anita Gradin

Kent Carlssori (s)

5 § Svar på fråga 1989/90:542 om rätt för handikappade m.fl. till ser-

vicebostad i annan kommun än hemkommuneri.................................. 9

Statsrådet Berigt Lindqvist Elisabeth Fleetwood (m)

6 § Svar på fråga 1989/90:558 om uppgifterna om abolition för olaga

avlyssning....................................... ...................................... 11

Justitieminister Laila Freivalds Hans Leghammar (mp)

7 § Svar på fråga 1989/90:528 om ny lagstiftning och småföretagen , 12

Industriminister Rune Molin Per-Ola Eriksson (c)

8 § Svar på fråga 1989/90:559 om en omställning av energiproduktio-

nen .......................................................................................... 14

Industriminister Rune Molin Marianne Andersson i Vårgårda (c)

9 § Hänvisning av ärenden till utskott..................... 18

10 § Förnyad bordläggning.............................................................. 18

11 § Bordläggning 18

12 § Anmälan om frågor

1989/90:560 av Sten-Ove Sundström (s) om glesbygdens vägnät 19

1989/90:561 av Sten Andersson i Malmö (m) om skatteomlägg-

nirigen och de skånska fotbollsföreningarna...................................... 20

1989/90:562 av Per Stenmarck (m) om tidplanen för en Öre
sundsbro ................................................................................ 20

1989/90:563 av Bengt Harding Olson (fp) om ett milounder-

hållsregemenfe i Hässleholm........................................................... 20