Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1989/90:106

Fredagen den 20 april

Kl. 9.00-11.26

1 § Återkomst

Talmannen meddelade atl Gösta Bohman (m) denna dag återtagit sin plats i riksdagen, varigenom Mikael Odenbergs tjänstgöring som ersättare upphört.

Svar på interpellationer

2§ Svar på interpellationerna 1989/90:152 och 160 om energipolitiken

AnL 1 Statsminister INGVAR CARLSSON;

Herr lalman! Bengt Westerberg har till mig ställt vissa frågor som rör den planerade energipoliliska propositionen,

Guririar Hökmark har i en interpellation lill industriministern ställl vissa frågor om energipolitiken som har nära samband med de frågor som Bengl Westerberg har tagit upp. Jag har kommit överens med industriministern om att jag skall besvara båda interpellationerna i ett gemensamt svar

Jag vill börja med atl konstalera alt svenska folket entydigt har uttalat atl kärnkraflen inte bör vara en långsiktig lösning av energiförsörjningen. En majoritet av de röstande i folkomröstningen år 1980 uttalade sig för all kärnkraften skall avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk krafl för att upprätthålla sysselsättning och välfärd. Enighet rådde om alt ingen ytterligare utbyggnad av kärnkraften skulle ske utöver de tolv reaktorer som var i drift, färdiga eller under arbete.

Linje 2 fick flest röster i folkomröstningen. I det program som linje 2 publicerade inför folkomröstningen angavs bl.a. atl 1980-talel skulle utnyttjas för alt bygga upp kunskap om teknik för energihushållning och energitillförsel. Denna kunskap skall under 1990-talet successivt,las i praktisk användning för att bl.a, ersätta den kärnkrafl som las ur drift mot slutet av årtiondet. Under perioden 2000—2010 skall den nya tekniken utnyttjas för atl ersätta de resterande kärnkraftverken.

I 1980 års riksdagsbeslut slogs fast all den sista reaktorn skulle stängas senast år 2010. I enlighet med linje 2:s strategi beslutades att 1980- och 1990-talen skall utnyttjas lill alt utveckla energisystemet så att uthålliga energikällor i framtiden kari svara för huvuddelen av energiförsörjningen.

Riksdagen beslutade år 1988 alt kärnkraftsavvecklingen skall inledas med

Riksdagens prolokoU 1989/90:106

Prot. 1989/90:106 20 april 1990

Svar på interpellationer

att en första reaktor tas ur drift år 1995 och en andra år 1996, en i Ringhalsverket och en i Barsebäcksverket. I samband med beslutet begärde riksdagen en redovisning är 1990 av de åtgärder som måste vidtas för atl avvecklingen av de två kärnkraftsreaklorerna inte skall resultera i elbrist eller osäker tillförsel vid mitten av 1990-lalet.Vidare uttalade riksdagen att regeringen för riksdagen borde redovisa en bedömning av de samhällsekonomiska kostnaderna för avvecklingen på grundval av elt så aktuellt material som möjligt. Riksdagen betonade också vikten av atl statsmakterna värnar om den elintensiva industrins långsiktiga överlevnadsmöjligheter

Del systematiska arbete som har genomförts och som pågår för alt ställa om vårt energisystem ger resultat. Vårt energisystem är i dag betydligt mer flexibelt och mindre miljöstörande än för tio år sedan. Oljeberoendet har under perioden minskat krafiigt, från ca 65 % lill drygt 40 % av energiförsörjningen. Användningen av inhemska bränslen har ökat med mer än 30 %. Utsläppen av försurande ämnen från energisystemet har minskat, svavelutsläppen med 70 % och kväveoxidulsläppen med drygt 30 %.

Betydande resurser har satsats för atl utveckla förnybara energislag som biobränslen, vind och sol lill ekonomiskt bärkraftiga alternativ. Efter hand kan dessa energikällor komma att spela en större roll i det svenska energisystemet. Främst vad gäller storskalig vindkraft och solenergi återstår dock en del utvecklingsarbete innan konkurrensen med fossila bränslen kan klaras.

Goda resultat har även uppnåtts vad gäller energi- och elhushållning. Det finns dock fortfarande en rad hinder för alt arbetet med energieffektivisering skall skjuta fart. Ny eleffektiv teknik behöver utvecklas. Andra brister är bl.a. bristande information och svag företagsekonomisk lönsamhet för investeringar i energieffekliv teknik. Som Bengt Westerberg påpekar har prissättningen på elmarknaden härvid en stor belydelse.

Ett omfattande utredningsarbete pågår inför den energipolitiska proposition som regeringen avser att förelägga riksdagen i höst. Några vikliga utredningar har redan överlämnats till regeringen. Jag vill här hell korl redovisa några centrala slutsatser av utredningarna.

Bengt Westerberg nämner utredningen EL 90. EL 90 har konstaterat att den elintensiva industrins konkurrenskraft i hög grad beror på faktorer som principen för prissättning av el och restriktioner för utbyggnad av ny kraft. Utredningen har bl.a. dragit slutsatsen att målsättningen att behålla koldioxidutsläppen på en oförändrad nivå enligt riksdagens uttalande år 1988 skulle leda till mycket slora problem för elkonsumenterna, och då främst för de elintensiva arbetsställena. Utredningen har vidare förordat en omfattande utbyggnad av vindkraft och en utbyggnad av vattenkraft i hillills oul-byggda älvar Slutligen avråder EL 90 från en prissättning av el som leder lill priser kring nivån för en långsiktig marginalkostnad.

I december förra året redovisade statens naturvårdsverk och statens energiverk sin utredning om ett miljöanpassat energisystem. Studien visar alt genomgripande förändringar i energisystemet och i hela ekonomin krävs om samtliga uppställda miljömål skall nås. En viktig slutsats som kan dras av studien är alt det är mycket svårt och knappast menirigsfulll för ett enskilt land all helt isolerat begränsa koldioxidutsläppen.

Statens energiverk redovisade i februari 1990 regeringsuppdraget all ul-

reda de samhällsekonomiska kostnaderna som blir följden av atl två kärnkraftsreakiorer las ur drift aren 1995 och 1996. Enligt utredningen är de samhällsekonomiska kostnaderna för att ta två reaktorer ur drift åren 1995 och 1996 omkring 3-5 miljarder kronor per år Dessa kostnadsuppgifter är dock baserade på flera osäkra antaganden. Del gäller främst miljökostnaderna, vilka enligt energiverket utgör ungefär hälften av de beräknade samhällsekonomiska kostnaderna.

Vidare har energiverket i 1990 års Elmarknadsrapport redovisat prognoser över elanvändningen fram lill mitten av 1990-lalel. En viktig iakttagelse i rapporten är att det råder slor osäkerhet om utvecklingen på elmarknaden under 1990-lalet. Allt talar emellertid för alt elbehovet kommer alt öka, även om ökningstakten dämpas. Energiverket pekar särskilt på prisets betydelse för elanvändningen.

Energiverket har även utrett möjlighelerna lill energihushållning. Beräkningar som redovisas i energiverkels rapport Effektivare elanvändning pekar på alt det finns en potential för en effektivisering av den årliga elanvändningen och ersättning av el med andra energibärare som uppgår lill 12—16 TWh fram lill mitten av 1990-talel, Tillväxlen i ekonomin och behoven inom olika sektorer kan dock leda till att den totala elanvändningen ökar under perioden, även om möjligheterna till effektivisering och elersättning beaktas. Del bör påpekas att även bedömningarna om elanvändning och hushållning innehåller stora osäkerheter

Energipolitiken skall medverka lill välfärd och trygghet. Den skall genom en säker tillförsel av energi bidra till att målen om en social och ekonomisk ulveckling samt full sysselsältriirig kari nås. Energipolitiken skall utformas med utgångspunkt i vad natur och miljö kan bära.

Elförsörjningen måste utformas så atl de energipoliliska målen nås. Den elinlensiva industrin måsle tillförsäkras rimliga konkurrensvillkor samtidigt som kärnkraflsavvecklingen genomförs. Detta ställer krav på en säker tillgång till el till ell rimligt pris.

De ekonomiskt försvarbara möjigheterna lill elhushållning och eleffektivi-sering måste las lill vara. Möjlighelerna därtill är goda.

På lillförséisidan finns del goda möjligheter atl tillskapa ny miljövänlig elproduktion under 1990-lalel. Kraflvärme - särskilt kraftvärme baserad på biobränslen - saml vindkraft bör byggas ut så långt som det är tekniskt möjligt och ekonomiskt försvarbart. Delsamma gäller den vattenkraft som kan byggas ut inom ramen för de av riksdagen fastställda riktlinjerna för vattenkraftens utbyggnad.

I den kommande energipolitiska propositionen kommer att föreslås ett stöd till miljövänlig elproduktion. Biobränslebaserad kraflvärme kommer att prioriteras.

Osäkerheten är stor när det gäller elanvändningens utveckling under 1990-talet. Kraftföretagen har därför behov av en projektreserv. Tillstånd till en ytterligare utbyggnad utöver kraftvärme, vindkraft och planerad vattenkraft behöver lämnas. Fossileldad kraftproduktion blir då nödvändig. Naturgas är det fossila bränsle som från tekniska och miljömässiga utgångspunkter bedöms ha de bästa förutsättningarna härvidlag.

Kraftproduktion ger liksom all energiomvandling upphov till miljöstör-

Prot. 1989/90:106 20 april 1990

Svar på interpellationer

Prot. 1989/90:106 ningar Den utbyggnad av elproduktionssyslemel som jag nyss har skisserat
20 april 1990 gör det möjligt alt nå de miljöpolitiska målen avseende de försurande utsläp-

7 pen av svavel och kväveoxider Däremot kommer utbyggnaden i konflikt

tioner

p n erpe a- riksdagens uttalande att koldioxidutsläppen inte får överstiga 1988 års nivå. Utbyggnad av vattenkraft utöver vad som har tagits upp i den av riksdagen beslutade vattenkraftplanen kan minska klimatpåverkan. En sådan utbyggnad kommer emellerlid i konflikt med naturresurslagen.

Riksdagen har av regeringen begärt ett program för alt minska utsläppen av koldioxid till vad naturen tål. En svensk strategi bör utgå från Sveriges situation och från del inlernationella läget. En strategi bör därvid omfatta alla klimatpäverkande gaser och gälla alla samhällsområden.

Klimalproblemen är globala. En genomgripande klimatstrategi förutsätter därför en internatioriell samordning. Sverige kan vara pådrivande i detta arbete genom att självt stabilisera utsläppen från områden som irite är utsatta för iriternaiionell konkurrens, exempelvis uppvärmning och viss trafik.

För industrins del är def inte rimligt att begränsningar av koldioxidutsläppen sker snabbare än för andra lärider Begränsningar i Sverige skulle nämligen, om de leder lill alt industrin flyttar sin verksamhet utomlands, inte bidra till att minska klimalproblemen. En sådan utflyttning kan också bli följden av alltför hårda begränsningar av koldioxidutsläppen från elproduktionen. Ell led i en klimatstralegi kan vara all Sverige är berett all vidla långtgående begränsningar även på konkurrensutsatfa områden när andra länder är beredda atl göra delsamma.

Del energipolitiska beslut som vi nu slår inför innebär svåra avvägningar Del måsle utformas så all sysselsättning och välfärd kan bibehållas under hela kärnkraftsavvecklingen, som skall vara genomförd år 2010 i enlighet med riksdagens beslut. Samtidigt skall vi leva upp till högt ställda miljöpolitiska mål. Energiinvesteringar på både användnings- och lillförséisidan medför elt stort behov av resurser Investeringarna lar också lång till att genomföra.

En inledning av kärnkraflsavvecklingen genom alt två aggregat tas ur drift åren 1995 och 1996 innebär alt ca 10 TWh av kraftproduktionen bortfaller. Della bortfall liksom den ökning av elanvändningen som kan förutses även om hushållningspotenlialen utnyttjas måsle i princip mötas med en utbyggnad av produktionskapaciteten. Ny kraftproduktion medför att kostnaderna för all producera el ökar Prissättningen på el förutsätts bli sådan atl inte vår industri får högre kostnad för el än vad som gäller generellt för konkurrent-läriderna, eflersom priset på el i slor utsträckning sätts utifrån ell långsiktigt krav på lönsamhet i kraflinduslrin.

Marginalkostnadsprissälining kan inte tillämpas i Sverige så länge inte andra länder följer den principen.

De bedömningar som kan göras på grundval av de framlagda utredningarna är all avgörande för våra möjligheter alt ställa om energisystemet och fullfölja riksdagens beslut om avveckling och samtidigt klara den elinlensiva industrins konkurrenskraft och välfärden är

atl nuvarande principer för elprissättning bibehålls, vilket innebär att priset återspeglar den genomsnittliga kostnaden inkl. en rimlig avkastning.

an hushållningspotenlialen tas till vara genom prisstyrande åtgärder och stimulanser,

an introduktion av vindkraft och biobränslebaserad kraftvärmeproduktion stöds ekonomiskt saml alt tillräcklig elproduktionskapacilel görs tillgänglig.

Atl genomföra kärnkraftsavvecklingen och bygga upp framtidens energi-syslem är ett långsiktigt arbete, som kräver en bred samverkan i samhället. Det kommande energipolitiska beslutet måste slå sig över valperioderna för att ge goda planeringsförutsättningar för industri, kraftproducenter och myndigheler. Det är därför angeläget att omställningen av energisystemet kan genomföras i elt brett och stabilt parlamentariskt sarinförstånd. Jag kommer därför inom kort att inbjuda riksdagens partier lill överläggningar inför det kommande energipolitiska beslutet.

Anf. 2 BENGT WESTERBERG (fp);

Herr talman! Jag ber att få tacka statsministern så mycket för svaret. Jag konstaterar alt också statsministern nu kommit till insikt om att de mål som riksdagen har satt upp för energipolitiken inte är förenliga. Det är i och för sig bra, för om man slutar alt blunda för målkonflikter så kan debatten bli mer rationell. Den tidpunkten lycks vi nu ha nått.

Nu leder Ingvar Carlssons analys fram lill att man skall ge upp koldioxidmålet och fullfölja den förlida avvecklingen av kärnkraften. Jag vill inte helt avvisa statsministerns invändningar mot koldioxidmålet som del har kommit att formuleras. Men jag menar all det är orimligt och omoraliskt att låta koldioxidutsläppen öka som en följd av en förtida avstängning av kärnkraftverk som fungerar väl och som är säkra.

Professor Paul Crutzen från Max Planck-institulet var på utfrågningen i näringsutskottet häromdagen och uppmanade dä Sveriges riksdag att stå fast vid koldioxidmålet. Del finns naturligtvis alllid en risk alt vetenskapsmännen överdriver de faror som finns, men risken är precis lika stor atl man underskattar farorna.

Alt stänga av kärnkraftverk och låta det leda till ökade utsläpp av koldioxid är, som sagt. inte moraliskt rimligt och försvagar Sveriges position i de internalionella diskussioner där vi medverkar. Och inte bara det. För atl skydda industrin när den förtida avvecklingen skall genomföras vill Ingvar Carlsson ändra prissältningsprinciperna. Visserligen säger statsministern all han vill stä fast vid gällande prissältningsprinciper, men del är inte genomsnittskostnaderna som i dag ligger lill grund för priserna frän Vattenfall och andra kraftverk, utan det är kortsiktiga marginalkostnader plus vissa restriktioner med hänsyn till de förräntningskrav som ägarna ställer Jag har för säkerhets skull kontrollerat uppgiften med Vattenfall så sent som i dag på morgonen för atl vara säker på att del är pä det sätt som jag påstår.

Konsekvenserna av de nya prissättningsprinciperna, atl utgå från genomsnittskostnaderna, blir mycket allvarliga. Del innebär atl elhushållning lönar sig sämre och kanske t.o.m. blir olönsam. Det innebär atl ny elproduktion inte lönar sig och att efterfrågan blir större än utbudet.

Ingvar Carlsson nämnde själv Elmarknadsrapporlen, som energiverket

Prot. 1989/90:106 20 april 1990

Svar på interpellationer

1* Riksdagens protokoll 1989/90:106

Prot. 1989/90:106 20 april 1990

Svar på interpellationer

alldeles nyligen har överlämnat till regeringen. Man gör där bedömningen all med genomsniltskostnadspriser kommer efterfrågan vid mitten av 90-talel atl vara ungefär 8 TWh högre än om man tillämpar marginalkoslnadspri-ser 8 TWh motsvarar nästan de två kärnkraftsreakiorer som regeririgen vill stänga av i millen på 90-talet.

Effekten av deri här prissätlningsmetoderi blir att regeringen kommer alt tvingas genomföra ransoneririg av el eller ålägga Vatlerifall alt bygga ul olönsam krafl för atl möta en alltför stor efterfrågan. Ovaripå allt della kommer slora samhällsekonomiska kostnader på flera tiotal miljarder kronor som följer av den förtida avvecklingen.

Men det finns alternativ lill den här politiken. Man kan för del första med mycket goll samvete avslå från den första avvecklingen, eflersom våra kärnkraftverk är säkra. Kärnkraftinspeklionen och strålskyddsinstitutel har alldeles nyligen överlämnat en rapport till regeringen där delta är de bägge myndigheternas slutsats. Avvecklingen behöver av säkerhetsmässiga skäl inte börja förrän en bit in på nästa sekel.

För det andra kan man låta priserna följa marginalkostnaderna - de kort-sikliga marginalkostnaderna, inte de långsikliga. Det innebär alt priserna successivt kommer att höjas och alt elhushållning, elsnål teknik och ny produktion kommer att bli lönsam. Industriu får också en längre anpassningstid äri med deri politik som regeringen nu förulskickar

För del tredje får man med en sådan politik lid lill atl utveckla alternativen. Som Ingvar Carlsson själv konstaterar i interpellationssvaret har vi ännu inte den teknik som behövs för att ersätta kärnkraften med biobränslen och vindkraft. I def korta perspektivet är det på 90-talet bara naturgas som slår lill förfogande, och om man använder den måste man ge upp koldioxid-målet. Om vi däremot avvaktar filt en bra bit in på nästa sekel med att ersätta kärnkraften bör de miljövänliga alternativ slå lill buds som hela tiden var en förutsättning i linje 2:s energipolitik.

Nu meddelar statsministern att han tänker iribjuda till överläggningar Det kan kanske vara konstruktivt och bra. Men det förutsätter all del finns elt uns av gemensam syn alt utgå ifrån när de överläggningarna inleds. Efter det all jag läst iriterpellalionssvarel, och efler del alt jag lyssnat på statsministern och kommentarerna sedan socialdemokraterna i går presenterat sin energirapport, är milt intryck att dessa överläggningar syftar till atl la reda på om det finns något parti som i likhet med det socialdemokratiska är berett all överge koldioxidmålet.

Om detta är syftet med överläggningarna kan jag redan nu meddela att det i så fall från folkpartiets sida inte finns något intresse av atl della i de överläggningarna. Om regeringen däremot skulle vara beredd att ompröva den förlida avvecklingen av kärnkraften är vi beredda lill konstruktiva diskussioner om hur energipolitiken skall hanteras framöver. Ett besked på den punkten är nödvändigt innan vi kan ge svar på frågan om överläggningar med regeringen om energipolitiken är av något intresse. Jag vill därför uppmana statsministern all komplettera sitt interpellationssvar med atl också ge besked på den punkten.

AnL 3 GUNNAR HÖKMARK (m):

Herr lalman! Jag ber alt få lacka statsministern för svaret på min interpellation. Tyvärr innebär del ingel annal än en förnyad strid om energipolitiken och miljöpolitiken.

Det är nämligen inte seriöst och förtjänar ingen trovärdighet när statsministern här i dag ger sken av atl kärnkraflsavvecklingen kan genomföras samtidigt som man möter det växaride behovet av el med vindkraft, biobränslebaserad kraftvärmeproduktion och elt prissystem som kommer att förvandla elmarknaden lill en reglerad marknad där slöseri stimuleras och investeringar motverkas. Del är med förlov sagl löjeväckande att i det perspektivet hävda atl en utbyggnad av den fossila kraften - olja, kol och naturgas - bara skulle behövas som en projeklreserv.

Uppenbarligen har den socialdemokratiska fyrmannagruppen inte kunnat föra socialdemokratin ett enda steg framåt. Nu visar det sig att man är tillbaka vid Gå, eller mer exakt juni 1988, då riksdagens majoritet i strid mot socialdemokraternas vilja uttalade sig för ett tak för koldixoidutsläppen.

Herr talman! Det är för mig fullkomligt ofattbart att Ingvar Carlsson i strid med veteriskaplig expertis hellre offrar koldioxidlaket och kamperi mot växthuseffekten än partilaktiken. Vi vet i dag atl växthuseffekten ställer mäusk-ligheten inför ett globall miljöhot som saknar motsvarighet.

Detta vet Ingvar Carlsson mycket väl. I en artikel i DN för drygt ett år sedan beskrev han de konsekvenser som följer av ökningen av växthusgaser i vår atmosfär: "Temperaturhöjningarna kan få världshavens vallen all utvidga sig, vilket kan leda till höjda vattennivåer och allvarliga översvämningar Temperaturhöjningarna kan också leda lill stora problem med torka i många viktiga jordbruksområden och få andra negativa effekter" Ingvar Carlsson citerade vidare Maldivernas president som vid behandlingen av Brundtlandrapporten i FN;s generalförsamling begärt all få lala allra först och då hade sagl; "Om del stämmer det som står i Brundtlandrapporten om klimatfrågan, då upphör milt land all existera." Ingvar Carlsson fortsatte: "Vi vet inte säkert vilka konsekvenserna blir Men möjligheten att konsekvenserna kan bli ödesdigra räcker"

Herr talman! Samma person som skrev delta har här nu i kammareri föreslagit att Sverige skall ge upp koldioxidlaket, trots att han vet atl koldioxidutsläppen svarar för 50 % av växthuseffekten, och trots att han också vet alt kampen mot växthuseffekten inte kan föras utan att man begränsar koldioxidutsläppen.

Herr talman! Det är elt förslag till ett historiskt unikt beslut i dess sämsta bemärkelse som Ingvar Carlsson nu lämnar lill riksdagen. Aldrig tidigare har vi i Sverige fattat ett medvetet beslut om alt öka miljöfarliga utsläpp. Till råga på alll handlar del om utsläpp som vi under 1970- och 1980-talen visat atl vi kan minska.

Det är inte alls svårt för ell ensamt land atl minska koldioxidutsläppen, vilket Ingvar Carlsson påstår i sill svar Vi har gjort det! Sedan 70-talels början har vi i Sverige minskat koldioxidutsläppen med 30 %, och vi har minskat svavel- och kväveoxidulsläppen. Del har inte skett som ett led i den socialdemokratiska omställningen av vårt energisystem, utan genom en politik som står i rakt motsatslällning till den politik som Ingvar Carlsson och socialde-

Prot. 1989/90:106 20 april 1990

Svar på interpellationer

Prot. 1989/90:106 mokraterna nu vill föra. 1 stället för atl kärnkraft skall ersätta olja och fossila
20 april 1990 bränslen vill man nu att fossila bränslen skall ersätta kärnkrafl.

~, Även i ett inlernationelll perspektiv föreslår statsministern elt beslut som

tioner

ar p tn eipi - unikt historiskt sett. Det finns många länder som inte har haft krafl och

styrka att minska miljöfarliga utsläpp. Del finns andra som har nonchalerat olika miljöfaror. Men det finns, såvitt jag vet. inget land som efter det att man har visat att man kan minska miljöfarliga utsläpp fattal elt medvetet politiskt beslut för atl öka dem. Jag vet inte om statsministern kan rätta mig på den punkten. Finns det något land som belett sig så fullkomligt miljöpolitiskt bakvänt och omoraliskt?

Herr talman! Ingvar Carlsson har rätt i all växthuseffekten enbart kan lösas genom internationell samverkan. Det är just detta som gör hans förslag så ansvarslöst. Det krävs nämligen alt de västliga industriländerna samverkar. Men ett land som redan har satt upp ett tak och visat att man kan klara av alt hälla detta tak för koldixoidutsläppen skulle nu gå ifrån detta tak, eflersom man prioriterar annat än kampen mot växthuseffekten. Vad ger detta för förutsättningar för en internationell samverkan, som redan i dag är svår? Förslaget om atl riva upp koldioxidlaket kommer att få en negativ symbolisk betydelse.

En fråga av både energipolitisk och miljöpolitisk betydelse som Ingvar Carlsson bör svara på är; Om del skapas en internationell miljökonvention under 90-talel, kommer Sverige då atl kunna skriva under denna samtidigt som Sverige har startat en utbyggnad av den fossila kraften för att ersätta kärnkraften?

EL 90 har visat att det kan komma att krävas en ökning av den fossila kraften som kommer att ge utsläpp motsvarande 50 % av dagens utsläppsnivå. Skulle då Sverige skrota dessa fossilkraftanläggningar innan de har börjat användas? Eller skall Sverige ställa sig vid sidan om det inlernationella miljösamarbetet? De frågorna skulle jag vilja ha svar på i dag.

AnL 4 CARL FRICK (mp);

Herr talman! Energifrågan står i fokus eftersom den är så viktig. Vi svenskar är energislösare. Vi svenskar har utformat skatte-och avgiftssystem som gynnar slöseri av den anledningen att vi hitintills inte har vägt in de totala samhällskostnaderna i prissättningen av energi. Del har gjort atl energi är orimligt billig med hänsyn lagen lill de skador som en intensiv energianvändning medför. Del som är billigt används flitigt i en marknadsekonomi.

Mycket av den diskussion som förts har kommit atl röra sig om växthusgaserna och deras inverkan på klimat och miljö. Vi har fattat ett viktigt beslut, nämligen alt låsa utsläppsnivån lill del som gällde för 1988. Felet är alt detta inte räcker. Vi måste ned på helt andra nivåer för att kunna klara miljömålen. Bengt Westerberg noterade i sill anförande alt vi svenskar unnar oss dubbelt så stora koldioxidutsläpp som genomsnittet i världen. Om han och hans partikamrater och vänner bland moderalerna vore det allra minsta intresserade av att komma till rätta med problemen med växthuseffekten, skulle de ha kommit med förslag som tar sig an den största av alla utsläppskällor, nämligen väg- och flygtrafiken. Dessa stär för cirka 70% av de svenska utsläppen. Men av någon obegriplig anledning ser vi inga förslag på

detta område, dvs. inga förslagom sänkta hastigheter, drivmedelsskalter för flyg, för att stimulera lill inköp av små bensinsnåla bilar och för att kraftigt bygga ut den spårbundna kollektivtrafiken. Den slutsats som vi i miljöpartiet kan dra av detta kompakta ointresse för atl angripa växthusgaserna vid källan är alt Bengl Westerberg och hans moderata kumpaner använder koldioxiden som en murbräcka för atl komma förbi del klara utslaget från folkomröstningen om avveckling av kärnkraften.

Ni är i god förening ense om alt varje avvecklad kWh kärnkrafts-el måste ersättas med ny producerad kraft som då måsle komma från fossila bränslen. Det verkar som om Bengl Westerberg och hans högerkumpaner aldrig har hört talas om effektiv energianvändning. Del förekommer inte ett ord från Gunnar Hökmark om detta. Har inte era partikamrater deltagit i de många energieffektiviseringsseminarierna i riksdagshuset? Del finns kunskaper och del finns möjligheter att använda energieffekliviserande metoder. Om det funnits något av den politiska ärlighet som Bengt Westerberg låter framtona i självskrytande debattartiklar i Dagens Nyheter, hade han kommit med och stött de förslag lill begränsning av utsläppen av växthusgaser som jag tidigare nämnde. Men denna ärlighet existerar inte annat än i skrift. Den visar sig inte i del praktiska arbetet med all bemästra våra problem, och därmed har den inte något värde. För att man skall återvinna sin nimbus måste det till helt andra förslag.

Till Ingvar Carlsson skulle jag vilja säga följande. Det är illa för socialdemokraterna alt nu vilja riva upp beslutet om koldioxidutsläppen och samtidigt stå inför beslutet atl bygga en bilbro över Öresund, som kommer att kraftigt öka mängden koldioxidutsläpp. Jag har full förståelse för atl logiken bjuder alt taket för koldioxidutsläppen måsle falla av det skälet. Men kom inte efter det och säg alt svensk socialdemokrati är ett miljöparti - del enda parti som skulle kunna ha krafl alt driva miljöfrågorna. Jag har funnit alt socialdemokratins miljöintresse år myckel lågt. Det visar också statsministerns svar i dag. Även han missar grovt kunskaperna om energieffektivisering.

Statsministern är så orolig för att industrin vid en begränsning av koldioxidutsläppen skulle flytta ut ur landet. Han förutsätter att industrin är oansvarig, dvs. de som leder industrin. Det är sensationellt. Är det så att kapitalägare är mindre intresserade av miljö och framlid än andra medborgare?

Bengt Westerberg och moderaterna talar om förtida avveckling. Skall kärnkraften kunna avvecklas till år 2010 måste man någon gång börja. Man underskattar på ett fasansfullt sätt att människor kan begå fel. Vi vet vilka utomordentligt farliga konsekvenser som kärnkraftsolyckor kan medföra. Del finns inga garantier, inga statliga utredningar av något slag som kan skydda oss mot mänskliga felsteg.

Ingvar Carlsson har sagt att kärnkraften inte tillhör ett civiliserat samhälle. Del är ett hedervärt uttryck för något som är myckel sant. Kjell-Olof Feldt fördömde också kärnkraften och dess framlid i Sverige i riksdagen några månader innan han avgick. Jag tycker att det var oerhört bra och väl uttryckt.

Vi måste kunna klara såväl koldioxidmålen som en avveckling av kärnkraften, och vi måste sätta i.gång nu. Vi har de möjlighelerna. Det är bara

Prot. 1989/90:106 20 april 1990

Svarpa interpella: tioner

Prot. 1989/90:106 20 april 1990

Svar på interpellationer

att samla den politiska kraften och viljan att göra della, göra det på ett ärligt säll och angripa växthusgaserna över hela fältet även inom väg- och flygtrafiken för att få ett samlat grepp. Man kan inte bara ägna sig åt den ena sidan och sedan strunta i de andra sakerna. Ärligheten i den politiska debatten om energin fordrar en helhetssyn, och den saknas på många håll.

AriL 5 KRISTER SKÅNBERG (mp):

Herr talman! Riksdagen har fattat beslut om atf kärnkraften skall vara helt avvecklad till år 2010. Ett aggregat skall avvecklas 1995 och ett 1996. De fyra orörda Norrlandsälvarna skall förbli orörda, och koldioxidutsläppen skall inte ökas.

Både målsättriirigar och löfteri skall helst infrias och beslut skall respekteras om de inte får orimliga eller skadliga följder Dessa beslut går mycket väl att genomföra. De strider inte emot varandra.

Vi i miljöparliet är eniga med socialdemokraterna, centern och vpk alt kärnkraflen skall avvecklas. Miljöpartiet vill börja nu och avsluta inom tre år. Socialdemokraterna vill börja senare och ta längre tid på sig. Detta har tyvärr gjort att det har tagit längre tid atf komma i gäng och att avvecklingen blir svårare. Hillills har detta skapat osäkerhet och lett lill alt satsningar på del som skulle ersätta kärnkraflen har fördröjts. Del har även lett till en osäkerhet inom industrin. Man talar om riksdagsbeslut som om de inte existerar vilket egenlligen är upprörande.

Nu säger socialdemokraterna all något parti måsle gå med på att höja koldioxidlaket. Del är ju egentligen all skapa en alldeles onödig poHtisk motsättning, herr lalman. Del är också att i onödan stöta sig med nya väljargrupper

Ingvar Carlsson har själv påpekat alt statens energiverk har visat atl del ar möjligt atl med effektivare energianvändning minska elförbrukningen med 12 lill 16 TWh lill mitten av 90-talel. Dessutom är det möjligt atl öka kapaciteten i t.ex. kraftvärmeverk genom alt elda med biobränslen. Det går atl bygga ul med ungefär 4 TWh per år termisk energi. Med nuvarande teknik ger del bara 0,4 TWh el per TWh värme. Men det är i alla fall ett bidrag på 8 TWh fram till 1995. Dessutom finns det inom cellulosaindustrin 2 TWh alldeles oanvänd kapacitet för mollryck. Del finns alltså ganska betryggande elkapacitel för alt klara avvecklingen av de två första kärnkraftverken som vi gemensamt har beslutat atl avveckla.

Del finns alltså inte någon anledning alt nu ifrågasätta koldioxidlaket. Jag hoppas all dessa överläggningar, som vi från miljöpartiets sida gärna skall della i, också kommer atl handla om hur man på bästa sätt skall lösa problemen ulan att utgå ifrån atf man måste bryta mot någontirig som har beslutats av riksdageri. Del måste äridå vara det mest angelägna.

Vad är del då som behöver göras? Till alt börja med skall man salsa på effektivare energianvändning. Del är glädjande atl statsministern tar upp della i interpellatiorissvaret. Det gäller då atl göra det både företagsekonomiskt och privalekoriomiskt lönsamt atl salsa på effektiv energianvändning. En väg är atl använda två- eller flerprissystem, vilket regeringen i tidigare sammanhang har talat om.

Del är viktigt att ge förmånliga lån lill dem som vill investera i effekiiv

energiteknik. Nu räknar Vallenfall med 5% ränta när man gör sina stora investeringar Det måsle finnas likhet i investeririgsvillkoren.

Del kan vara rikligt alt, som man har gjort i 40 av USA:s delstater, införa villkor I Sverige skulle del bli någon form av koncessionsvillkor som innebär alt ingen utbyggnad av elproduktionskapacitet får förekomma, om det till rimliga effekter i ställel går atl effektivisera på motsvaraude sätt.

Likaså kan vi satsa på märkning som gör konsumenten uppmärksam på all han eller hon skall välja en eleffeklivare utrustning.

Man kan införa normer som helt enkelt förbjuder de allra sämsta och mest usla utrustningarna.

Vi bör också salsa på massiv information.

Från många håll har det sagts att vi i Sverige har kommit tekniskt längre än USA när det gäller effektiv energianvändning, men vi marknadsför våra framsteg väldigt uselt. Där finns alltså mycket stora möjligheter Vi skall infe göra som Vatlerifall som lalar om hur förfäriigt svårt det är, utau vi skall lala om för människor all delta är viktigt och att def går atl hjälpas åt. Det är en väldigt viktig uppgift.

Del gäller naturligtvis också atl satsa på alternativa energikällor Men det skall jag be all få återkomma till i mitt nästa inlägg.

Prot. 1989/90:106 20 april 1990

Svar på interpellationer

AnL 6 CLAES ROXBERGH (mp);

Herr talman! Alla lalar så vackert om energihushållriing här i dag, såväl statsministern som Bengt Westerberg och Gunnar Hökmark. Då kan man fråga sig; Varför finns det inte någon energihushållriing redan i dag? Varför har vi inte effektiviserat? Hur kommer det sig? Det har ju förflutit tio år sedan folkomröstningen hölls.

Jo, det beror på att vi under dessa tio år har haft ett gigantiskt överskott på el, mina damer och herrar Defta överskott har lett till att vi inte har kunnat föra en riklig prispolitik och till atl vi har tvingats att sälja elen till ett pris som har varit för lågt.

Vi byggde alltså ut våra produktionsresurser alldeles för mycket. Industrin och samhället har blivit vana vid billig elenergi. Denna elenergi har fungerat som knark för industrin. Som Bengt Westerberg och delvis slatsminislern varit inne på har priset på energi en nyckelroll riär det gäller hur mycket el vi använder och hur energieffektivisering går till.

Jag måste påpeka alt den långsikliga marginalkostnaderi faktiskt ligger på samma nivå i hela världen. Det är inte på något sätt så aff den är högre i Sverige. Bygger man ett kraftverk i USA eller i Frankrike är de långsiktiga marginalkostnaderna desamma som här Det betyder att man på sikt egentligen måste ta ut samma priser över hela världen.

Jag skulle vilja dra en parallell med varvsindustrin under slutel av 60-talet och början av 70-lalet. Varvsindustrin hamnade då i ett gigantiskt subven-tionslräsk, Alla stater som hade varvsindustri pumpade in enorma subventioner, men man kan fråga sig lill vilken riytta.

Nu befinner vi oss i samma situation. Bara för att många andra stater för en politik där mari subveutionerar, kan inte vi också fortsätta i samma takt. Vi måsle ta oss ur detta på samma sätt som vi tog oss ur subventionerna fill

Prot. 1989/90:106 varvsindustrin. Priset är det viktigaste styrmedlet för elkonsumtionen och
20 april 1990 den viktigaste signalen.

Bengt Westerberg visade myckel tydligt vad som händer om elpriset är för

Svar på interpella- ,= . •-..€. „ ■», i . j

tioner

' lagt och salts efter genomsnittskostnaden.

Jag skulle vilja ställa en fråga både till Bengt Westerberg och till Gunnar Hökmark. Gunnar Hökmark sade att elmarknaden kan bli en reglerad marknad som stimulerar slöseri. I dag är det en sådan marknad. Vi har redan en planekonomisk lösning. Problemet är ju att vi inte tar ul de kostnader som täcker produktionen av el. Vi subventionerar den elintensiva industrin med 1 miljard kronor per är. Är det rimligt atl det skall förekomma industri-subventioner av den typen? Är del i så fall rimligt alt dessa industrisubventioner skall gå till elen? Jag kan acceptera all vi skall subventionera viss industri, men varför inte ge dessa subventioner direkt?

Socialdemokratin måste bestämma sig. Som Krister Skånberg redan har visat finns det möjligheter att klara koldioxidmålet och att klara avvecklingen. Det finns t.o.m. möjligheter att avveckla snabbare, om man använder rätt politik och rätt prisbildning. Gå inte på del här med genomsnittspriset och de här lösningarna! Det måsle bli en lösning där den långsiktiga marginalkostnaden får slå igenom på konsumtionen i det sista ledet.

Vad finns det då för teknik alt tillgå för all lösa detta? Krister Skånberg tog upp en lösning, nämligen tvåprissystemet, där den reella marginalkostnaden - och gärna lilel till - får slå igenom i det sista konsumlionsledel. Då blir del en ordentlig drivkraft när det gäller energihushållning i det här landet.

Till sist vill jag ställa en fråga, som också Christer Skånberg var inne på; Varför i hela fridens namn skall det inte råda samma villkor för investeringar såväl på produktionssidan som på energihushållningssidan? Industrin kalkylerar med en pay-off-tid på cirka tre år för återbetalning i energihushållning. På produktionssidan kalkylerar man med 5 % ränta och belydligl längre tid. Vad är det som lönar sig? Jo, naturligtvis alt investera i produktion i slället för i energihushållning. Det är därför som vi har den situation som vi i dag har

AnL 7 IVAR FRANZÉN (c);

Herr talman! Jag har med stort intresse tagit del av statsministerns interpellationssvar. Det finns goda skäl att rikta stark kritik mot den socialdemokratiska energipolitiken, i varje fall politiken efter 1985. Det har förts en icke-politik och del har varit förlorade år när det gäller såväl förnyelse av vårt energisystem som förberedelse för kärnkraftsavvecklingen.

Statsministern vill även i fortsättningen ha en elprissätlning som bygger på genomsnittskostnad och skälig avkastning. Nu försöker Bengt Westerberg göra en affär av den kortsiktiga marginalkostnaden. Sanningen är nog att det i dag är fråga om en kombination. Men om all elström prissätts utifrån kortsiktig marginalkostnad, skulle våra kraftbolag vara konkursmässiga. Det är således i dag en blandning av en genomsnittsersättning på basleveranserna och en kortsiktig marginalkostnad på kraflbörsen.

Jag hoppas att Bengl Westerberg är medveten om atl just den här kortsiktiga marginalkostnaden i många fall har lett till väsentligt lägre elpriser än

genomsnittskostnaden, vilkel självfallet har haft skadeverkningar när del gäller energihushållningen och den svenska elmarknaden historiskt sett.

För att det skall vara rimligt med ett sådant här prissättningssystem måste det göras betydande insatser för att effektivare energianvändning och förnybar energi skall ges förutsättningar atl konkurrera på lika villkor med ny storskalig elproduktion. Det gäller alt få en fungerande elmarknad pä en lägre prisnivå.

Centern har visat en lösning på delta problem, genom vad vi kallar energins utvecklingsfond. Fonden byggs upp med en avgift på 2 öre/kWh på all el. Årlig intäkt blir ca 2,4 miljarder kronor. Dessa medel skall användas för atl skapa konkurrens på lika villkor mellan olika aktörer och mellan produktion och effektivare energianvändning. Först om genomsnittspriset och kortsiktiga marginalkostnader kompletteras med denna kraftfulla stimulans och konkurrensfrämjande åtgärd kan vi få en optimal förnyelse av vårt energi-syslem utan alltför kraftigt höjda elpriser

Statsministern talar också om stöd till miljövänlig elproduktion. Om statsministern syftar på MIA;s majoriletsförslag med ett stöd lill biobränslen motsvarande 10 öre/kWh producerad el, måste jag få ställa en fråga.

Hur kan statsministern påstå alt detta speciellt främjar biobränslen, när kol och olja som används för elproduktion i kondenskraflverk får en skatterabatt motsvarande 25 öre/kWh el? Det är inte trovärdigt att tala om stöd till biobränslen när man ger mer än dubbelt upp i skatterabatt till det bränsle man säger sig vilja motarbeta.

Jag vill också påminna Ingvar Carlsson om den överenskommelse som träffades mellan socialdemokraterna och centern våren 1989, som innebar alt regeringen snarast skulle återkomma med ett förslag om lika bränslebeskattning oavsett om bränslet används för el- eller värmeproduktion. Hur mycket var det löftet värt?

Delta gäller i lika hög grad folkpartiet, som utnämnt sig självt till biobränslenas främsta företrädare. Det driver samma falskspel och biträder i MIA samma orimliga skatterabatter till en produktionsform där mer än hälften av energin försvinner till ingen nytta och koldioxidutsläppen blir dubbelt så höga som vid t.ex. effektiv kraflvärme. Genom att kräva moms på biobränslen har Bengt Westerberg medverkat till att förhindra en expansion av förädlade biobränslen.

Herrar Ingvar Carlsson och Bengt Westerberg, när skall ni i handling visa atl det finns täckning för ert fagra tal om att ni vill gynna förnybar energi och effektivare energianvändning?

Låt mig ta ett annat orimligt exempel. I många år har vi i centern påpekat atl nuvarande nedsällningsregler för den energiinlensiva industrin är så utformade atl de gynnar energislöseri. Ju mer energi som används, desto billigare blir den. Den energi som kari sparas är i allmänhet helt skattefri, och lönsamheten vid investering i effektivare energianvändning blir dramatiskt låg. Det är inte genomsnittspriset utan mindre än hälften av detta som i många fall gäller.

Vi i centern har kommit med konkreta förslag. Socialdemokraterna har ett flertal gånger sagt: Ni har räll, så här kan vi inte ha det, men vi måsle utreda först. Så har det varit de senaste fem åren. I proposition 111 upprepar

Prot. 1989/90:106 20 april 1990

Svar på interpellationer

1' * Riksdagetis protokoll 1989/90:106

Prot. 1989/90:106 20 april 1990

Svar på Interpellationer

föredragande statsråd åter della med behov av utredning, eftersom del inte, säger han, är bra som det är Det räcker inte alt lala om långbänkar. Dessa ständiga utredningar är något slags ekorrhjul som socialdemokraterna inte tycks komma ur

Socialdemokraterna i Sverige vill ge upp målsättningen all inte öka koldioxidutsläppen över 1988 års nivå. Della sker samlidigl som eri konservativ regering i Danmark planerar för en väsentlig sänkning av koldioxidutsläppen.

Det väsentliga är vilka beslut som verkligen fattas för atl effektivare energianvändning och förnybar energi skall främjas. Om de besluten blir logiska och rimliga, är inte en absolut låsning i koldioxidfrågan av avgöraride betydelse. Det betyder med aridra ord atl om socialdemokralerria är beredda atl i handling visa alt de vill få till stånd en miljöriklig förnyelse av vårt energisystem, kan de påräkna ceriterris fulla slöd. Till alt börja med måsle dock avarter som gigautiska skatterabatler till miljökrävande kolkondens borl, och riedsätlriirigsreglerna för den energiinlensiva industrin måsle ändras så all de främjar en effektivare energianvändning och inte motarbetar en sådan. Något i stil med energins utvecklingsfond måsle lill för atl del skall bli möjligt för hela näringslivet och för svenska folket atl delta i en aktiv förnyelse av vårt energisystem. Frågan om moms på energi måste också omprövas.

AnL 8 ANNIKA ÅHNBERG (vpk):

Herr lalman! Kärnkraflen är inte en mardröm. Den är värre, för den är verkligheten. I alla sina led medför den fruktansvärda miljörisker, från uranbrylningen till slutförvaret. Bara i Sverige producerar vi 250 ton högak-livt avfall varje år, som vi ännu inte vet hur vi slutligt skall ta hand om. Den börda kärnkraflen lägger på mänskligheten är oerhörd. Även när vi inte länker på den, finns del en ständigt malande ångest över vad som i varje stund kan hända och vad som kan hända långt in i framliden.

Kärnkraften är också betydelsefull i ett helhetsperspektiv. Kärnkraflssam-hällel går hand i hand med elt fortsatt slöseri med energi, råvaror och naturresurser Del är elt förlamande samhälle som tar död på alternativeri på måriga plan. Avvecklingen av kärnkrafteri går däremot hand i harid med ett samhälle som i högre grad är demokratiskt styrbart och teknikoplimistiskt, eflersom del frigör en ny uppfinningsrikedom. Del rimmar med arbetarrörelsens ursprungliga åtaganden atl bygga ett samhälle som är för människans frigörelse och som utvecklar hennes kreativitet och fantasi.

Vi menar från vpk:s sida atl det är fullt möjligt all avveckla kärnkraften ulan atl rubba de andra miljöbeslulen. Avvecklingen är inte bara förenlig med utan förutsätter en kraftfull miljöpolitik på alla områden. Jag vill särskilt framhålla trafikpolitiken.

Jag tycker alt det är ohederligt av kärnkraflsanhängarna alt inte med ett ord beröra all koldioxidutsläppen i så hög grad beror på trafiken. USA är faktiskt världens största koldioxidproducent räknat per capita.

Del är inte ohederligt, men nästan rörande, atl en liberal som Bengl Westerberg talar så varmt om myndigheterna. Storebror myndigheterna har sagt

atl kärnkraflen inte är farlig, och då är Bengt Westerberg nöjd. Det är inte vi.

Ohederligt är def däremot aff man infe med ett enda ord berör den lilla "bagatellen" atl om man med kärnkraftens hjälp vill minska koldioxidutsläppen behövs det i storleksordningen 4 000 nya kärnkraftverk i världen, utöver de 400 vi redan har.

Pä måndag börjar riksdagen en viktig del av sin hantering av energipolitiken. Då mottar vi regeringens proposition om den framtida jordbrukspolitiken. Från vpk:s sida vill vi bevara jordbrukei, men avveckla kärnkraflen. Tyvärr finns det många som vill det motsatta.

Kärnkraften hotar faktiskt jordbruket. Vi har i storleksordningen 500 000 hektar åkermark som behöver tas ur livsmedelsproduktionen lill sekelskiftet. Därför måste riksdagens beslut om jordbrukspolitiken innehålla en maximal satsning på produktion av biobränslen. Det inbegriper etanolpro-duktion, satsning pä energiskog och andra energigrödor och i förlängningen framför allt satsning på biogasproduktion.

Naturgasen måste därför redan nu betraktas som en mycket tillfällig nödlösning. Vi ser t.ex. i relationen mellan Sovjet och Litauen vilket hot del innebär all vara beroende av elt annat land för den typen av energitillförsel. Nalurgasnälet måste planeras för övergång till en irihemsk biogasproduk-tiori. Satsningen på naturgas får inte hota biobränsleproduklionen i övrigt.

Herr lalman! Från vpk;s sida anser vi utan tvekan att det gårigria deceri-niets bristande energipolitik från socialdemokratisk sida är huvudanledningen till att vi i dag befinner oss i en mycket svår situation när det gäller kärnkraftsavvecklingen. I den meningeri kari mari ha förståelse för deri eliri-terisiva iridusfrin, eftersom den under så lång tid inte har vetat vilka förutsättningar den arbetar under

När del gäller den elintensiva industrin kan jag inte låta bli all åter länka på jordbrukei. Statsministern sade i sill interpellationssvar all Sverige inte kan gå i förväg och lägga tunga bördor på vår elintensiva industri. Lustigt nog har vi ett hell annal förhållningssätt när del gäller den energi som vi producerar för mänskligt bruk, alltså våra livsmedel. I del sammanhanget slår sig socialdemokraterna för bröstet och säger all vi måsle gå före alla andra länder i världen, avreglera jordbrukei, öppna för en internationell handel. Hur kan det komma sig atl man känner sä stor oro - naturligtvis befogad -för de 1000 000 som är sysselsatta i den elinlensiva industrin, men så litet av oro för de 1000 000 jordbruksföretagen, som faktiskt sysselsätter många fler? När det gäller dem har man inte ens bemödat sig om alt försöka göra en utredning om vad den framtida avregleririgeri och förändringen för landsbygden kommer att få för konsekvenser för jordbrukei.

Delta visar, lycker jag, på elt visst mått av politisk feghet. Inför en del intressenter i vårt samhälle är man mycket ödmjuk och ständigt beredd att göra sitt bästa för att tillmötesgå dem. Men för andra har man inte alls den förståelsen. Det är beklagligt.

Herr lalman! Som jag sade är ulan tvekan den socialdemokratiska politiken en av anledningarna till de problem vi slår inför Men inte desto mindre är kärnkraftsavvecklingen en strategiskt oerhört viktig framtidsfråga. Jag vill därför säga att vi för vår del är beredda att föra diskussioner som leder till

Prot. 1989/90:106 20 april 1990

Svar på interpellationer

Prot. 1989/90:106 20 april 1990

Svar på interpellationer

atl kärnkraftsavvecklingeri kari garanteras och säkerställas, och att vi därmed kan la det första riktigt betydelsefulla steget in i en alterriativ framtid.

Anf. 9 Statsminister INGVAR CARLSSON;

Herr lalman! Jag har nu lyssuat i tre kvart på oppositionens företrädare. I ell enda avseende är man myckel samstämmig - när del gäller all angripa socialdemokratin. Meri så fort mari kommer iri på sakfrågorria skiljer mari sig och intar fem olika ståndpunkter Det är väl ett viktigt motiv till atl en överläggning kommer lill stånd för atl vi skall se om det är möjligt alt ändå skapa någol större samstämmighet i denna för vårt land och för medborgarna så viktiga fråga.

Jag vill försöka inleda den dialogen i dag när det gäller priset, för jag tror all just prissättningen är en sådan fråga där diskussionen bör gå vidare. I anslutriirig lill vad Berigl Westerberg sade vill jag bekräfta atl vad vi uttalar oss för är en fortsättriirig av det riuvaraude prissätlriirigssystemet. Del har visat sig vara robust och ha deu flexibilitet som är nödvändig. Det har klarat införandet av hela kärnkraflsprogrammet, och det bör också enligt vår uppfattning klara avvecklingen av kärnkraflsprogrammet.

Jag citerar direkt ur ell pressmeddelande från Kraftverksföreningen, bara en månad gammall: "Kraftförelagen vill slå fast att elpriset också framöver skall motsvara ett slags genomsnittskostnad för elproduktionen, och inte baseras på kostnaden för dyr och tillkommande kraft, s.k. långsiktig marginalkostnad." Del är alltså de branschsakkunniga som har uttalat denna uppfattning.

Det vore rialurligtvis myckel olyckligt atl på en gång genomföra en prissättning som skapar väldiga vinster i kraftförelagen och samtidigt slår ut vår basindustri. Jag tror fakfiskt atl inget politiskt parti skulle kunna slå lill svars för det. Men detta är en fråga där vi kari fortsätta diskussionen.

Den andra frågan som jag vill ta upp här gäller koldioxiden. Det är faktiskt ganska dystert atl konstatera all vi inte orkar med litet mer av saklighet i en sådan här fråga. Får jag slå fast några fakta:

Koldioxidutsläppen i Sverige har minskal med över 30% från 1970 lill 1988. Koldioxiden är bara ett av de ämnen som leder lill växthuseffekt..Vi kommer nu atl gå vidare och salsa på flera områden, framför alll när det gäller freonerna, så all vi till 1995 får ned växthuseffekten med 35-45 %, Del är alltså inte så alt vi ger upp vårt inhemska arbete när det gäller klimatpåverkan; Ivärtom driver vi det med väldig kraft.

Eflersom jag hörde Gunnar Hökmarks partiledare i går på della område framställa Sverige som en interrialioriell miljöbov, vill jag säga att della är hyckleri. Del finns ingen trovärdighet i ett sådanl uttalande. Alla vet alt Sverige här går i spetsen. Jag har som vetenskaplig rådgivare Bert Bolin, som leder FN-sludien på del här området och som är en av världens absolut främsta forskare på detta område. Hans råd har väglett den arbetsgrupp som jag har ställt mig bakom. Vilka vetenskapliga rådgivare i klass med Bert Bolin kan Gunnar Hökmark åberopa sig på?

Får jag också som jämförelse nämna att Förenta Staternas koldioxidutsläpp per invånare är dubbelt så högt som det vi har i Sverige. Och eflersom Ivar Franzén nämnde Danmark vill jag tillägga att Danmarks koldioxidut-

släpp per invånare är 12,5 ton, medan Sveriges är 7 lon. Vi har verkligen ingen anledning all skämmas förde insatser som vi har gjort på det här området. Vi har drivit en politik som faktiskt kan ses som ett exempel för omvärlden.

Men nu kommer vi fram lill den situation där vi befinner oss i dag. Här har moderalerna myckel skickligt drivit igenom ett beslut i riksdagen och fått lill stånd ett koldioxidtak på grundval av 1988 års nivå. Del var hög vattentillgång, som gjorde atl vi hade mycket små utsläpp del året. Det innebär alt om vi vill inleda kärnkraflsavvecklingen 1995 är del omöjligt; del finns motstridiga beslut. Då lycker vi alt det är rimligt att de partier som i motsats till moderaterna verkligen vill ha en kärnkraftsavveckling diskuterar hur vi skall klara ul della problem. Del är ell andra skäl lill all vi har utfärdat denna inbjudan. Jag förslår atl moderalerna inte har elt intresse av detta, atl man uttalar sig som Gunnar Hökmark gjorde här Men jag har mindre förståelse för de övriga partier som faktiskt i princip önskar en kärnkraftsavveckling.

Till slut, herr lalman! Skillnaden mellan Gunnar Hökmark och mig i denna debatl är kanske den atl jag har varit statsminister i ett land där man vaknade en morgon med radioaktivitet över landet, med de moln som kom in från Sovjetunionien. Del var radioaktivitet som drabbade människor, djur och växtlighet. Den ovisshet som vi kände då - och som jag som högste politiskt ansvarig upplevde då - har övertygat mig om all del är en orimlighet att i längden använda en energikälla som kan ha så fruktansvärda konsekvenser Denna riksdag har bestämt sig för all kärnkraflen skall avvecklas, och vi har i vår rapport försökt redovisa de praktiska problem som är förknippade med en kärnkraftsaweckling. Jag hoppas att riksdagen skall kunna fortsätta en konstruktiv diskussion om hur vi också skall klara problemet i praktiken.

Prot. 1989/90:106 20 april 1990

Svar på interpellationer

AnL 10 BENGT WESTERBERG (fp);

Herr lalman! Del är bra om regeringen slår fast vid alt vi skall fortsätta med samma prissältningsprinciper som hittills inom elproduktionen. De bygger, som jag sade, på alt man har kortsiktiga marginalkostnader, men med de restriktioner som ägarnas avkastningskrav innebär Kommer vi atl tillämpa de prissältningsprinciperna, kommer del också alt innebära, om vi inte genomför en förtida avveckling av kärnkraften, att vi får en successiv prishöjning under elt antal år framåt. Del är lill en sådan ulveckling på prissidan som del är lättast för industrin, för dem som skall göra hushållande insatser och för dem som skall producera ny elektricitet, atl anpassa sig.

Jag håller med om en del av det som Ingvar Carlsson säger om koldioxidmålet. Del är nästan litet genant att höra representariter för det populistiska blocket i riksdagen lala om det här koldioxidmålet, när åtminstone två av partierna har motsatt sig den höjning av bensinskatten som har genomförts den 1 mars och som naturligtvis också är ell viktigt led i kampen mol ökade koldioxidutsläpp. En del av de invändningar som Ingvar Carlsson har tycker jag att man skall fästa vikt vid, t.ex. när del gäller riskerna för att produktion flyttar ulanför Sveriges gränser om vi har för hårda restriktioner för svensk industri.

Men det är en hell annan sak all säga alt vi skall lägga ner väl fungerande

2 Riksdagens protokoll 1989/90:106

Prot. 1989/90:106 20 april 1990

Svar på interpellationer

och säkra kärnkraftverk och till följd av detta ytterligare öka koldioxidutsläppen i Sverige.

Ingvar Carlsson konstaterar i något av de aktstycken som under det senaste dygnet har tillkännagivits att vi t.ex. beträffande värmeproduktionen här i landet skall försöka hålla koldioxidmålet. Det är bara när man är utsatt för internationell konkurrens som det finns anledning att se lilel annorlunda på koldioxidmålet.

Även när det gäller elproduktion är vi ju i precis samma situation. Vi har möjligheter all producera el utan koldioxidutsläpp, men Ingvar Carlsson är beredd atl avstå från den möjligheten och i stället öka koldioxidutsläppen. Del är delta som vi lycker är oacceptabelt.

Jag ställde i mitt första anförande en fråga till Ingvar Carlsson om vad de överläggningar som regeringeri länker inbjuda lill ytterst syftar till. År tanken atl regeringen skall få hjälp alt överge koldioxidmålet, dvs. atl något parti skall slälla upp så alt vi kan ersätta kärnkrafl med fossil krafl?

I så fall har Annika Åhnberg för kommunisternas räkning meddelat atl de är beredda all göra så. Därmed är den parlamentariska situationen för regeringen löst. Däremot skulle detta innebära utomordentligt stora problem för svensk ekonomi och för den globala miljön-

Därför vill jag än en gång fråga Ingvar Carlsson: Är regeringen för sin del beredd atl överge målet om den förlida avvecklingen av kärnkraften eller är del delta andra som är syftet? Om det är del senare som gäller är del lika bra alt regeringen inleder bilaterala överläggningar med vpk och inte har några diskussioner med övriga partier

AnL 11 GUNNAR HÖKMARK (m);

Herr talman! Statsministern sade alt del som skiljer honom från mig är att han har varit statsminister i ell land där radioaktiviteten vällde in - jag tror del var så han sade.

Del är förvisso sant alt han är statsminister, men vi är båda medborgare i detta land. Vi har båda ett ansvar för atl den politiska debatten är hederlig och korrekt.

Den statsminister som Ingvar Carlsson refererade till, nämligen han själv, tillsatte också en expertgrupp efler Tjernobylolyckan. Den gruppen konstaterade att olyckan inte gav någon anledning att revidera uppfattningen om den svenska kärnkraftens säkerhet. Men om Ingvar Carlsson vill antyda alt den sveriska kärnkraftens säkerhet har likheter med den sovjetiska, dvs. att vi faktiskt står inför sannolikheten av en nära förestående olycka, bör han i så fall klargöra della. I så fall har vi i del här landet en statsminister som är fullkomligt ansvarslös i denna fråga, eftersom han tillåter drift av anläggningar som är farliga och som jag aldrig skulle acceplera drivs i Sverige.

Herr talman! Jag refererade tidigare lill en debattartikel i Dagens Nyheter som Ingvar Carlsson hade skrivit. Han målade där upp den globala faran av växthuseffekten och risken för atl vissa delar av vår jord kan bli obeboeliga.

Del som framkommer i denna debatt är alt statsministern prioriterar partilaktiken och väljer skrämselpropaganda i ställel för alt ta växthuseffekten på allvar Del är omoraliskt att handla så, om Ingvar Carlsson står fast vid vad han skrev i artikeln.

Del verkar dock vara på del sättet atl hans veteriskaplige rådgivare har     Prot. 1989/90:106
gell honom rådet alt strunta i koldioxidlaket och atl öppna möjligheter för      20 april 1990
att Sverige skall bli ett land som kraftigt ökar sina utsläpp av koldioxid i en   ~]

lid då all internationell expertis slår fast atl en av de viktigaste uppgifterna i Svarpa tnterpella-kampen mot växthuseffekten måsle vara att frysa utsläppen, att nå ett tak.

I näringsutskottel hade vi nyligen en utfrågning där den internationellt mycket kände forskaren Paul Crutzen vädjade om att Sverige inte skall ge upp sitt koldioxidtak.

Då är frågan: Vad kommer ni atl göra då ni har startat utbyggnaden av den fossila kraften och världen enas om eri klimatskyddskorivention? Även om den tillkommer utan svensk lillskyndari måste den likväl rimligtvis ändå gälla oss. Skall ni då börja en avvecklirigsplari för den s.k. fossila kraften?

Anf. 12 CARL FRICK (mp);

Herr talman! Den här debatten är ganska intressant, eftersom den i mycket stor utsträckning kretsar kring växthusgasproblemaliken och koldioxidutsläppen. Varken Bengt Westerberg, Gunnar Hökmark eller statsministern diskuterade bilismens utomordentligt stora inverkan. Del är bara vi i miljöpartiet och Annika Åhnberg som berört den frågan. Del är intressant atl man inte vill säga någonting om denna fråga och verkligen la itu med den.

Del skulle vara intressant all höra vilken åsikt statsministern har om vad vi faktiskt kan göra för atl minska koldioxidutsläppen från bilismens sida. Det är ju en del av den helhel som vi talar om i della sammanhang. Tar man inte in helheten i denna diskussion, då är det dåligt. Dessutom har Krister Skånberg mycket klart uttalat att vi från miljöpartiets sida är intresserade av en diskussion om dessa frågor, eftersom vi gemensamt måste lösa del samlade problemet. Vi vet ju att vi kan avveckla kärnkrafteri och klara koldioxidmälet och andra miljöpolitiska mål. Det måste vara en samlad uppgift för svensk politik all verkligen klara de problemen. Vi är självfallet intresserade av del. Men då måste man också - faktiskt - ta itu med bilismens och flygets stora utsläpp.

Del är beklämmande alt varken moderater eller folkpartister är villiga alt över huvud tagel nämna någonting om detta. Jag uppfattar del som en form av oärlighel och falskhet alt på della sätt använda koldioxidfrågan som en murbräcka för att bibehålla en fullkomligt livsfarlig energiform, nämligen kärnkraften. Det går inte alt med statliga utredningar säkerställa att olyckor inte inträffar Det finns alltså en egendomligt stark tro på myndighetsbeslut som säkerställande av en energiforms ofarlighet. Den tron är jag förvånad över i del här sammanhanget.

Olyckor inträffar ju oftast på grund av mänskliga svagheter, och dem kan man inte kommendera bort eller utreda bort, så att säga. De finns. Vi har sett dem i så många olika sammanharig. Den dag då en kärnkraftsolycka inträffar blir den myckel stor Därför är det så viktigt att vi nu sätter i gång med all den kraft vi har för att avveckla kärnkrafteri, och att vi samtidigt kommer till rätta med växthusgaserna.

Då måsle vi ta alla frågor i ett sammariharig och äveri angripa bilismen och de faror den för med sig.

Prot. 1989/90:106 20 april 1990

Svar på interpelhi-tlotter

AnL 13 KRISTER SKÅNBERG (mp):

Herr talman! Jag förstår inte rikligt varför statsministern är besviken. Jag har hört att företrädare för tre partier har sagl sig vara beredda alt komma lill överläggningar

Självklart är det viktigt att överlägga om hur vi skall bli av med kärnkraflen och hur riksdagen skall kunna stå för de beslut som fattats.

Del är väl rimligt atl som utgångspunkt för överläggningarna inte ha föreställningen att riksdagen har fattal felaktiga beslut. Vi måste väl i stället utgå ifrån att vi har varit tillräckligt förutseende och atl alla besluten skall kunna behållas. Om vi kan hitta en sådan lösning måsle väl det vara bättre än atl svika och bryta upp beslut. Ett sådant handlande skapar ju inte något förtroende.

I Danmark har de nyligen fatlat beslut i Brundtlandrapporlens anda. Del, herr lalman, är mycket intressant. Brundtlandrapporten har ju rekommenderat i-länderna att halvera sin energiförbrukning. Vi i miljöparliet har sagt atl vi skall minska energiförbrukningen med 2 % per år. I Danmark har man visserligen en lägre målsättning, men man har som första land sagl atl man fram till år 2005 skall minska energiförbrukningen med ungefär 15 %. Man minskar koldioxidutsläppen med 20 %, kväveoxidutsläppen med 50 % och svaveldioxidutsläppen med 60 %. Delta gör man bl.a. genom en satsning på effektivare energianvändning. Man minskar koleldningen krafiigt. Man satsar på decentraliserad kraftvärme och på biobränslen. Vi kan alltså på mycket nära håll hitta parler att rådgöra med om hur detta svenska s.k. problem skall kunna lösas.

Jag har tidigare sagt att Sverige egentligen är tekniskt sett framstående på detta område. Inom bl.a. skogsindustrin har man kommit långt när det gäller både atl använda skogens tillgångar och atl utvinna energi så effektivt som möjligt. Där finns ännu mera atl göra, bl.a. genom alt skogsindustrin får möjlighet att satsa på förgasningsteknik. Över huvud laget är biogasen ett myckel viktigt område. När vi lär oss atl generera och använda biogas effektivt, kan vi i våra kraflvärmeverk få ut dubbelt så myckel el som i dag, vilket är mycket viktigt för alt åstadkomma balans.

Anf. 14 CLAES ROXBERGH (mp):

Herr talman! Den här debatten rör sig ju bara om delar av helheten. Vi debatterar koldioxid som en del av den totala växthuseffekten. Vi debatterar elenergin som en del av hela energiförsörjningen. Men vi måste ju minska inte bara elkonsumtionen, utan vi måsle minska de totala utsläppen av växthusgaser, och vi måste minska energikonsumtiorien totalt, annars kommer denna jord inte att klara sig över huvud tagel.

Jag måste ställa en fråga lill Ingvar Carlsson. Om jag har förstått socialdemokraterna rätt är de inte beredda alt göra någonting åt elenergikalaset i dess helhet, ulan de menar atl elenergikalaset måste fortsätta, och därför måste koldioxidtaket las borl. Vi säger å andra sidan alt det finns en sådan potential når det gäller elenergihushållningen i landet att vi kan klara både -och: Det tycker jag borde vara en utgångspunkt för diskussionerna om hur man skall lösa denna problematik i ställel för alt börja med konstatera atl detta inte är möjligt.

Den långsiktiga marginalkostnaden, som vi talade om tidigare, medför förvisso högre intäkter för företagen, men dessa pengar går ju att dra in skattevägen. Jag'ser inget problem i detta.

Bengl Westerberg, jag förstår inte hur folkpartiet resonerar Jag ser i Bengt Westerbergs interpellation alt han mycket riktigt angriper genomsnittspriset, men han säger också;

"I allt väsentligt kan emellertid samma effekt uppnås genom atl man avstår den förtida avvecklingen och håller fast vid den rikliga prissätlningsprincipen."

Atl folkpartiet håller fast vid den rikliga prissättningsprincipen accepterar jag, men hur i hela fridens namn underlättas della genom alt man senareläg-ger avvecklingen? Det förstår inte jag.

När del gäller prishöjningar är alt märka all sådana ju kommer alt ske i alla länder Och prishöjningar sker fortast i de länder som inte har någon vattenkraft, och det är del flesta länderna.

Om jag har förstått Gunnar Hökmark räll så är han anhängare av subventioner och planekonomi. Han vill nämligen ha energisektorn uppbyggd på ett sådanl sätt. När han talar så engagerat om koldioxidutsläppen, hur i hela fridens namn kan han då acceplera atl trafiken i det här landet ökar med 5 % per är och att koldioxidutsläppen frän trafiken därmed också ökar? Trafiken är ju del stora problemet när del gäller koldioxidutsläppen.

Prot. 1989/90:106 20 april 1990

Svar på interpellationer

AnL 15 IVAR FRANZÉN (c);

Herr talman! Statsministern vill markera koldioxidtakets speciella besvärlighet genom atl säga att 1988 var ell unikt år när del gäller vattenkraften. Lål mig bara konstatera atl vattenkraftsproduklionen både 1987 och 1989 var ungefär 3 TWh högre. Den var i runda tal 69 TWh 1988, 71 TWh 1987 och 71 TWh 1989. Så långt är alltså 1988 inte någol speciellt år även om del självfallel var ett bättre vatlenkraftsår

Att göra jämförelse med Danmark är kanske att förhäva sig litet grand. 30 % av Sveriges energiproduktion beslår trots alll av vallen och biobränslen. Jag tänker bort kärnkraften. Varken biobrärisleri eller vattenkraft ger någon koldioxid. Danmark har knappast någon vallenkraft eller några biobränslen.

För att vara hell tydlig vill jag upprepa atl koldioxidtaket i och för sig är en mycket viktig fråga. Men något som är ännu bättre är en samling konkreta beslut som med säkerhet leder lill alt inte koldioxidutsläppen ökar Vi i centern menar att det är myckel rimligt och kanske t.o.m. myckel bra att man fattar dessa beslut om koldioxideu i stället. Då kommer riämligeri både delta mål och mer därtill att uppnås. Detta är en både rimlig och myckel realistisk politik.

Bengl Westerberg talade om bensinskatten. Centern har föreslagit en högre bensinskatt än folkpartiet när det gäller punktskatt och koldioxid-skatt. Däremot har vi i centern gått emot en momshöjning därför alt den drabbar sä orättvist. Den drabbar ungefär hälften av bensinförbrukarna. Den vanliga knegaren fär betala fullt, men direktören drabbas irite. Det är, litet tillspetsat, folkpartiets modell för vem som skall hushålla med energiri i Sverige.

Prot. 1989/90:106 20 april 1990

Svar på interpellationer

Ökad elanvändning var en ganska viktig del i statsministerns interpellationssvar Även i fråga om detta lycker jag alt del finns en del felaktiga siffror Jag fick i går Kraftverksföreningens verksamhetsberättelse för 1989 i min hand. Jag kunde då konstalera atl den slutliga elanvändningen, om man tar borl omkopplings- och överföringsförlusler, för 1987 blev 20,8 TWh, 1988 119,9 TWh och 1989 118,8 TWh. Det är alltså en minskning av den primära slutliga elanvändningen. Med en sådan aktiv energipolitik som centern förordar är del möjligt att fortsätta utvecklingen. Då kan vi, med sakligt riktiga beslut, klara ell koldioxidlak.

AnL 16 ANNIKA ÅHNBERG (vpk);

Herr talman! Jag är litet förvånad över vad herr stalsministerri sade, eller rättare sagl vad han inte sade i sitt inlägg. Uppriktigt sagt verkar del som om han inte lyssnade så noga. Kanske berodde del på att vi har trängt oss in i någol som var avsett att vara en dialog mellan herr statsministern och Bengt Westerberg. Kanske blev herr slalsmiriislern så upprörd när svensk politiks boyscout den här gången inte stod upp och sade "alltid redo" att statsministern inte hörde vad vi andra sade. Det var faktiskt företrädare för minst tre partier som framhöll atl vi är angelägna om alt föra en diskussion som bygger på förutsättningen atl kärnkraften måsle avvecklas.

Sedan vill även jag ha sagl alt vi anser att del kan göras utan atl koldioxidtaket höjs. Vi ser fram emot de kommande diskussionerna där vi gärna skall dela med oss av dessa kuuskaper Det innebär bl.a. kraftfulla åtaganden när det gäller trafikpolitiken. Men vi vill inte gå in i dessa diskussioner om en höjning av koldioxidutsläppen är en förutsättning. Den enda förutsättning vi kan länka oss all acceptera i denna diskussion är att kärnkraften måste och skall avvecklas.

AnL 17 HÄDAR CARS (fp);

Herr talman! Statsministern konstaterade atl den kärnkrafl som stängs av i alll väsentligt måsle ersättas med ny krafl. Del är, är såvitt jag förstår, ett korrekt påpekande. Säkert kan vi öka del totala energisparandel. Men all erfarenhet säger atl för att nå också elt ökat energisparande behövs del snarare mera än mindre tillgång till just energiformen el. Hur skall vi få fram den el som skall ersätta elen från de för tidigt avvecklade kärnkraftverken? Alt vi skall hålla fast vid sluttidpunkten, år 2010, är vi överens om.

Under många år har svenska politiker från olika politiska partier talat varmt för ell eriergisysiem baserat på uthålliga, miljöväriliga och helst iri-hemska energikällor År del dessa energislag, kan man fråga sig, som kommer inom några år som en följd av en för tidig avveckling? Mitt svar på det är oreserverat nej. Det vi får i stället är mer naturgas - det står också i det papper som vi har fåll del av från den s.k. rödklövergruppen, som jag verkligen tycker gör starkt skäl för sill namn. Naturgasen kommer att la en mycket slor del av den svenska värmemarknaden med denna uppläggning. Del utrymme som då blir kvar för andra energislag kommer inte att räcka för att det skall vara ekonomiskt meningsfullt att t.ex. göra den satsning på atl utveckla biobränslen som vi från folkpartiets sida har funnit så oerhört angelägen. Vi har också, som statsministern säkert erinrar sig, föreslagit att vi i

politiska sammanhang skall diskutera jusl bioenergins plats i del svenska energisystemet och förorda tillsättande av en bioenergikommission, ett förslag som socialdemokratin har avvisat.

Naturgasen blir inte någon tillfällig nödlösning, som Annika Åhnberg sade. Om man lägger ner tiotals miljarder för atl bygga ut elt naturgassystem, måste man också vara helt medveten om att det syslemel under en mycket lång lid kommer alt användas för alt förse den svenska värmemarknaden med energi. Det slår effektivt ut bioenergin, och en lovande utveckling som faktiskt är på gång kommer därigenom att stoppas. Denna konsekvens vill varken centerpartiet eller miljöpartiet acceptera. Jag tror atl i varje fall de mer medvetna inom partierna uppfattar all det blir så, men deras oerhörda angelägenhet om att snabbt komma i gång med kärnkraflsavvecklingen gör all de stoppar huvudet i sanden. Jag önskar och hoppas atl de skall få upp det innan del är för sent.

En ylleriigare fråga, herr lalman, är varifrån vi skall få denna naturgas. Det finns olika möjligheter, men vi kan inte bortse från att de största reserverna av naturgas finns i vårt närområde, i Sovjet. Del pågår förhandlingar mellan Swedegas och Sovjet om import av naturgas till Sverige. Samtidigt som sådana förhandlingar alltjämt är aktuella ser vi konsekvenserna för ell litet land av att vara i ett beroendeförhållande lill Sovjet när del gäller leveranser av naturgas. Litauen känner i dag utomordentligt påtagligt atl Sovjet genom Litauens beroende av naturgas kan utöva stark politisk påtryckning på landet.

Jag frågar statsministern om han vill försäkra kammaren att han inte kommer att acceplera alt någon del av Sverige blir beroende av Sovjet för sin energiförsörjning.

Prot. 1989/90:106 20 april 1990

Svar på interpellationer

Anf. 18 Statsminister INGVAR CARLSSON;

Herr talman! Claes Roxbergh drog slutsatsen att det socialdemokratiska partiet och regeringen inte skulle vara intresserade av att göra något ål hushållningen. Ingen slutsats kan vara felaktigare. Jag har all förståelse för om Claes Roxbergh inte har hunnit läsa vårt förslag ännu, men hushållningsål-gärderna intar en mycket viktig del i vårt förslag. Dessutom vill vi satsa på forskning och utveckling, inte bara inom della område utan även inom andra områden som leder lill en miljövänlig energiproduktion, för atl också den vägen möta behovet. Vi gör bedömningen atl vi redan i det kortare perspektivet skall kunna få ut en viss effekt av vindkraft. Vi är myckel posiliva till bioenergin. Det är inte så som Hädar Cars befarar, all man ute i landet inte skulle vara intresserad av dessa satsningar och inte planera sådana. Bara under den senaste liden har vi hört atl två slora kommuner Sundsvall och Gävle, har sådana planer Andra kommuner är i gång. Vi är intresserade av atf skapa villkor och förhållanden som gör atl kommunerna fortsätter alt satsa pä biobaserad kraftvärme.

Därtill gör vi bedömriingen alt om vi skall avveckla kärnkraften över huvud tagel - då lalar jag inte bara om de första åren utan även om åren på andra sidan 2000 - är det nödvändigt atl använda naturgas i viss utsträckning, som trots allt är ett acceptabelt energislag. Därför ligger della i vårt förslag.

Sedan ställdes frågan av bl.a. Bengl Westerberg om vad syftet med över-

Prot. 1989/90:106 20 april 1990

Svar på interpellationer

läggningarna är Partierna kan ha olika syften, men vår utgångspunkt är att vi har konstaterat atl riksdagen har fattat motstridiga beslut pä elt område där det är oerhört viktigt atl vi har en långsiktighel - inte minst med lanke på industrin - som säger, atl skall man kunna göra invesleringar i Sverige och inte lägga dem utomlands, sä vill man ha besked om vår energipolitik på längre sikt. Då tror jag att den nuvarande osäkerheten, olika besked från olika grupperingar, är olycklig. Jag ser det som en klar fördel om vi skulle kunna komma fram till en så bred enighet om den långsikliga energipolitiken atl alla upplevde alt nu känner vi villkoren, nu vet vi spelreglerna.

Vad vill vi när det gäller koldioxidmålet? Till atl börja med kari jag säga att vi tycker atl det är viktigt all riksdagen gör sin bedömning av den samlade klimatsirategin, alt man inte bara rycker ul en del av det som har en påverkan på klimatet. Jag skulle se del som en stor fördel om Bert Bolin, när vi nu har en av världens främsta experter, kom till sådana överläggningar och redovisade sina synpunkter. Jag tror alt alla partier skulle ha stor glädje och nytta av det.

Sedan vill jag säga några ord om bilismen. Återigen, Gunnar Hökmark, upplever jag en väldig dubbelmoral. Atl tala så oerhört engagerat mot effekterna av koldioxidutsläppen i energiproduktionen men att aldrig ha ett ord atl säga om bilismens effekter på samma område! När vi lägger fram ett förslag, i det här fallet folkpartiet och socialdemokraterna, om en höjning av bensinskatten, som faktiskt är ett marknadsekonomiski medel alt göra något ät koldioxidutsläppen, då går moderaterna emot. Det slår sönder trovärdigheten, tyvärr inte bara till moderalerna utan lill politikerna över huvud taget, när man inte kan ge en mer konsistenl, genomtänkt och-skulle jag vilja säga - hederlig redovisning av det politiska budskapet.

Om lösningen på växthuseffekterna ligger i atl vi satsar på kärnkraft, skall vi inte stanna vid den utbyggnad som kan konstateras i världen i dag. I så fall blir det en enorm satsning på kärnkraft i Förenta Staterna, Sovjetunionien, tredje världen och även i Europa. År del den linjen som moderata samlingspartiet står för?

Om vi diskuterar en sådan sak som hoten mol jorden på grund av de energi-, uppvärmnings- och trafiksystem som finns, måsle vi göra bedömningen från sådana utgångspunkter Jag har inte uppfattat att Gunnar Hökmark vill dra den slutsatsen, och då blir inte heller angreppen mot den svenska avvecklingen av kärnkraften särskilt trovärdiga.

Till slut några ord om Danmark. Om man i Danmark har en förbrukning om 12,5 lon per invånare - Sverige har en förbrukning om 7 lon per invånare - är det klart att Danmark i fortsättningen rimligen har större sparmöj-ligheter än vad Sverige har Det är således inte så märkvärdigt. Det visar bara att Sverige delvis på grund av gynnsamma villkor - men i andra avseenden har vi ogynnsamma villkor, Ivar Franzén, med tanke på klimat och avstånd - har kommit betydligt längre när det gäller all nedbringa koldioxidutsläppen per invånare. Därför lycker jag inte att man skall utmåla oss som en internationell miljöbov. Del var del som var mitt budskap.

AnL 19 BENGT WESTERBERG (fp);

Herr talman! Jag skall börja med att säga något om bilismen. Jag blev något förvånad över Ivar Franzéns kommentar här Han gav ju sken av att cen-

terparliets koldioxidskalt och punktskatt var riktade bara mol direktörer - medan momsen skulle slå mot knegare. Jag skulle önska alt Ivar Franzén ville använda sin återstående replik till alt utveckla resonemanget om centerpartiets skatt som bara skall drabba direktörer Jag är helt övertygad om all det är svårt att utforma en sådan skatt. Det vore alltså intressant att få besked om de tekniska detaljerna.

Sedan kan man konstatera, även om det är en klen tröst en dag som denna, all hade linje 3 vunnit i folkomröstningen 1980-för övrigt finns del åtskilliga förelrädare här för denna linje - skulle koldioxidutsläppen i dag i Sverige ha varit katastrofalt mycket större än de är Vi hörde tidigare här all de faktiskt har minskal, och del är glädjande. Men det beror just på atl vi har ersatt fossilkraft med kärnkrafl. Del är alltså del som är den grundläggande förutsättningen för den förbättrade miljön och de minskade utsläppen i Sverige.

Ingvar Carlsson konstaterar all riksdagen har fattat motstridiga beslut. Det har stått klart ganska länge - utom för vissa ledande regeringsföreträdare, bl.a. det statsråd som just nu sitter bredvid Ingvar Carlsson här i kammaren. Men det är bra att även Birgitta Dahl har kommit till insikt och att regeringen omfattar denna insikt.

Del finns två möjligheter Det ena alternativet är atl man ger upp koldioxidmälet, vilket verkar vara regeringens förslahandsalternativ. Men det är oklart huruvida man får stöd av vpk i det avseendet. Annika Åhnberg sade i sitt första inlägg att man kunde acceptera naturgas under en övergångstid. I sitt andra inlägg sade hon alt om man gjorde del, skulle trafiken minskas så myckel alt koldioxidutsläppen inte ökade. Men det skulle faktiskt kräva en halvering av trafiken i Sverige. Jag tror inte att ens Birgitta Dahl, som i vissa stunder talar illa om trafiken, skulle vara beredd att vidla så drastiska åtgärder atl trafiken halverades för atl vi skulle hälla koldioxidutsläppen konstanta.

Det andra alternativet är alt uppskjuta den förtida avvecklingen. Det är faktiskt den förlida avvecklingen - som inte är motiverad av säkerhetsskäl och som är vansinnig frän samhällsekonomiska utgångspunkter - som gör atl vi är i en besvärlig situation.

Vi i Sverige har tagit på oss slora och svåra energipoliliska uppgifler Men vi gör det ännu svårare för oss själva genom den förtida avvecklingen, som ju inte alls förutsattes i linje 2 år 1980.

Jag anser atl jag ännu inte har fått någol svar på den fråga som jag har ställt tvä gånger lill statsministern och som jag nu ställer för tredje gången; Är socialdemokraterna och regeringen beredda alt ompröva beslutet om en förtida avveckling och därmed skapa förutsättningar för en dialog också med bl.a. folkparliel, eller länker regeringen bara göra upp med de partier som värderar kärnkraflsavvecklingen så högt all de är beredda alt ge upp andra mål?

Prot. 1989/90:106 20 april 1990

Svar på interpellationer

AnL 20 GUNNAR HÖKMARK (m):

Herr talmari! Först vill jag när del gäller bilismen säga alt vi kan minska koldioxidutsläppen inom andra samhällssektorer än inom energiproduktionen även om vi avslår från all bygga kraftverk för fossila bränslen, som ju innebär ökade koldioxidutsläpp. Del fiuns förvisso många olika åtgärder i

Prot. 1989/90:106 20 april 1990

Svar på interpellationer

det här sammanhanget som vi har resonerat om och som moderaterna har pekat på. Men det verkar lilel patetiskt när förelrädare för regeringspartiet hela tiden hänvisar till bilismen, som faktiskt har ökat under deri tid då vi i Sverige har lyckats minska koldioxidutsläppen. Ingvar Carlsson hävdar att vi i Sverige inte har anledning alt ha dåligt samvete när det gäller koldioxidutsläppen, eftersom vi har en politik som lett till kraftigt minskade utsläpp. Men det beror ju på en politik som han vill eliminera. Han vill nu göra det rakt motsatta - ersätta kärnkraft med fossila bränslen. Det är della som kommer all göra Sverige till en miljöbov i internalionella sammanhang. Vi kommer inte alt kunna vara pådrivande i del inlernationella samarbetet.

Herr talman! Del är alltså angeläget alt minska det totala bidraget lill växthuseffekten. Men t.ex. beslutet om freonerna hade fattats när riksdagen fat-lade beslut i fråga om koldioxideffekten. Det är möjligt att Birgitta Dahl och Ingvar Carlsson inte var medvetna om all dessa gaser också påverkar växthuseffekten. Andra var dock mycket klara över della. Del såg alltså delta samband, och de inser även att man icke kan bekämpa växthuseffekten om man nonchalerar den växthusgas som slår för 50 % av den här effekten.

Herr talman! Det vore bra om vi kunde konstatera alt socialdemokratin står inför ell historiskt unikt beslut. Ett land som kan klara koldioxidtaket skall nu alltså genom ett frivilligt och medvetet politiskt beslut frångå delta myckel vikliga tak. Beslutet är unikt så till vida alt Sveriges riksdag aldrig tidigare har fattat ett motsvarande beslut. Beslutet är också unikt i ell internationellt perspektiv. Inget annat land kan rimligeri ha fattat ett sådant här beslut. Vidare kommer beslutet icke atl väcka respekt för svensk miljöpolitik. Dessutom kommer beslutet att leda till en energipolitik som drabbar både energiförsörjning och miljövärden i Sverige.

Jag måste fråga: Om ni inte får något slöd för della uppgivande av koldioxidtaket, vad skall ni då göra? Skall en ny arbetsgrupp tillsättas? Skall långbänkarnas långbänk bli en långbänk med Carlssons klister som drabbar svensk energipolitik och miljöpolitik på 90-lalel?

Anf. 21 CARLFRICK (mp);

Herr lalman! Del är alldeles utmärkt atl statsministern också lar upp frågan om trafiken i debatten och säger ifrån. Nu väntar vi bara på de riktigt konkreta förslagen från regeringen om hur vi tillsammans kan minska de farliga utsläppen från trafiken.

Vi har i olika sammanhang med kraft framhållit att t.ex. hasligheterna på våra vägar måste sänkas. Det skulle få väldigt många goda andra effekter Antalet skador i det svenska samhället skulle faktiskt minska kraftigt. Vi skulle då inte behöva satsa så mycket på den offentliga sektorn och vården. Lidandet i samhället skulle minska högst väsentligt. Dessutom skulle en minskad bensinförbrukning bidra till minskad import och därmed vara till hjälp när del gäller den stadigt försämrade bytesbalansen. Del finns således många posiliva värden i della med all vi får elt grepp om bilismen och utsläppen i det sammanhanget. Vi förväntar oss kraftfulla åtgärder från regeringen. Man säger ju i den här debatten atl della är en viktig del när det gäller växlhusgasutsläppen.

Bengt Westerberg säger all det hade sett hemskt ul i Sverige om linje 3:s

förslag hade gått igenom. Det är långt ifrån säkert, därför all då hade utvecklingen i delta land varit en helt annan. Då hade hell andra tekniker utvecklats som hade möjliggjort en god utveckling för detta land, ulan att vi hade låst oss fast i ett elberoende genom den enorma elfesten på grund av det våldsamma överskott på elektrisk kraft som var en följd av all socialdemokraterna ville "avveckla med förnuft", vilket innebar att kärnkraftselen tredubblades under mycket kort tid. Om del inte hade gjorts, hade det sett helt annorlunda ut och vi hade haft en helt annan diskussion i della land.

Jag blir än en gång upprörd över pratet om den förlida avvecklingen. Om man skall avveckla lill år 2010 måste man börja någon gång - alll kan inte avvecklas det året. Då skapar man verkligen problem, och det kan väl irite vara meriingen.

Vi i miljöparliet vill avveckla kärnkraften, och vi tänker inte ge.upp några andra mål i det sammanhanget, inte koldioxidmålet och inte miljömålen. Det vore klädsamt om Bengt Westerberg och hans parti log sig an trafikproblemen och bilismens problem, men vi ser ingenting av det. Vi ser inte heller någon ödmjukhet hos Gunnar Hökmark och hans parti, utan där gäller det lill varje pris; Tuta och kör, bygg broar, ös på!

Prot. 1989/90:106 20 april 1990

Svar på interpellationer

AriL 22 KRISTER SKÅNBERG (mp);

Herr lalmari! Statsministern lalar i sitt interpellationssvar om ökat el-behov, och jag vill bara försöka medverka till all reda ut begreppen litet grand. Behoven ökar säkert av de tjänster som elen ger, t.ex. belysning, ventilation, motorer och krafl lill industrin, men med användning av redan befintlig energieffekliv teknik och utrustning kan man nöja sig med att förbruka mellan 50 och 60 % av dessa eltjänstbehov.

Det här kan låta litet mystiskt, men för att underlätta förståelsen skall jag efter anförandet till slatsminislern överräcka en rapport där Vattenfall är medförfallare. Den finns nu på svenska, och del är intressant läsning.

Jag tror att en bakgrund till atl den danska regeringen fattade sitt beslut häromdagen och fick folketinget att följa det är att den danske industriministern har studerat vad energiexperter har presenterat på detta område. Det är inte bara här i Sverige som man har arbetat med effektivare energianvändning, utan man har gjort del internationellt. På ett utskoltsförhör i näringsutskottet häromdagen, som har omtalats här tidigare, dellog en dansk teknik-professor, tidigare rektor för Danmarks tekniska högskola, som också arbetar internationellt med dessa frågor, och jag tror att han har varit en av rådgivarna till den danska regeringen. Jag hoppas därför alt stalsministerri får eri givaride läsning av rapporten. Det ger möjlighel alt bryta upp en onödig motsättning.

Det är naturligtvis också viktigt atl inte öka utsläppen av växthusgaser Andra har här talat tillräckligt mycket om trafiken. Jordbrukei har också nämnts, och det är möjligt att det förtjänar atl nämnas ytterligare en gång all man också på jordbrukssidan kan göra rätt mycket för atl minska belastningen på miljön av växthusgaser Även naturgasen är en bov, liksom det läckage som naturgaslransporterna ger upphov till. Det är alltså elt starkt motiv för atl dämpa användningen av naturgas, inte bara därför att den i sig ger koldioxid utan också därför all den läcker metan.

Prot. 1989/90:106 20 april 1990

Svar på interpellationer

Jag vill också passa på atl till statsministern överlämna en rapport från Oslo Lysverker, dvs. energiverket, som visar vad man där gör

AnL 23 CLAES ROXBERGH (mp):

Herr talman! Alla de förslag som finns och som statsministern har fört fram är bra, men min väsentliga invändning går ut på alt prismekanismen inte används tillräckligt. Ett för lågt pris ger alltså inte någon stimulans lill en bälire energi- och elanvändning.

Jag saknar i och för sig en samlad klimatstralegi, som Krister Skånberg kom in på. Del är myckel viktigt all beslut fattas, inte bara om koldioxid utan också om metan och allt annat som släpps ut och som bidrar till upp-värmningseffeklen. Det finns risk för atl det görs satsningar på annan teknik som förvärrar problematiken. Därför måsle vi se lill helheten, men för den skull kan vi inte höja koldioxidlaket, ulan vi måste ha kvar del och samlidigl införa de andra laken.

Till Bengt Westerberg vill jag säga atl strukturen på elanvändningssidan hade varit en helt annan om linje 3:s lösning hade gått igenom, och vi skulle ha haft en myckel slor nytta av den strukturen inför 2000-talet. Vad som nu har hänt är all strukturen har blivit totalt felaktig, då den är uppbyggd på grund av felaktiga prissignaler under hela 1980-lalet. Det är katastrofen, och del är det som miljöpartiets omställning rör. Ju fortare omställningen till mera normala förhållanden kommer i gång, desto bättre är det.

Därför förslår jag inte argumeritel all en uppskjuten avveckling skulle kunna lösa prisproblematiken. Jag ställde en fråga om det som jag inte fick någol svar på. Del här är snarare ett argument för att kunna hålla priset på elkraft ytterligare.

Moderaternas program inom t.ex. kommunikations- och trafiksektorn innebär kraftigt ökade koldioxidutsläpp - del kan ni inte komma ifrån, Gunnar Hökmark. Ni investerar inte i infrastrukturen och inte i järnvägen. Ni låter trafiken växa, och ni vill inte lägga en ordentlig beskattning på bensin. Detta medför ökade koldioxidutsläpp. Sedan kan ni säga; Okej, vi skulle kunna göra det, men då får ni anta våra program på det området.

Jag noterar med intresse atl Gunnar Hökmark inte svarade på frågan om planekonomisubvenlioner inom energipolitiken. Jag tar då för givet alt Gunnar Hökmark instämmer i alt della är den ordning som bör gälla inom energipolitiken. Del är intressant för atl komma från en moderat.

AriL 24 IVAR FRANZÉN (c);

Herr talmari! Ceriterns förslag om bensinskatt drabbar alla lika, och det är bra - det skall vara så. Däremot gör inte momsen det. Bengt Westerberg talade om förmånsbilar, och de påverkas inte. När det blir dyrare att ha förmånsbil vill man snarare köra mera. Hälften av bensinförbrukningen i Stockholm berörs inte av momshöjningen. Förmånsbil är mycket vanligare bland direktörer än bland knegare - del är ett känt faktum.

Jag delar Hädar Cars farhågor när det gäller naturgasen. Det är viktigt atl göra en myckel försiktigt balanserad satsning på naturgas, om den inte skall få förödande konsekvenser för biobränsleria. Den saken måste las på mycket stort allvar

Jag är litet förvånad över att folkpartiet på flera punkter motarbetar biobränsle, som man säger sig vara så myckel för Denna kluvenhet är typisk för folkpartiet.

Jag vill gärna upprepa de frågor jag ställde i mitt första inlägg lill statsministern. Hur blir det med lika beskattning på bränsle, oavsett om del används för el eller värme? Hur blir del med nedsättningsreglerna? Kommer de verkligen att främja effektivare energianvändning? Kommer socialdemokraterna att göra insatser för att skapa lika konkurrens mellan effektivare energianvändning och nyproduktion och mellan olika aktörer? Kommer socialdemokraterna atl fulll ut utnyttja skatleinstrumenlel för alt styra mot ett miljövänligt och effektivt energisystem?

Jag har aldrig utnämnt Sverige till någon miljöbov. Min lilla försiktiga antydan var alt vattenkraft, biobränsle och kärnkraft tillgodoser mer än hälften av Sveriges energibehov. Jämförelsen 12,5-7 är därför ingel tecken på all vi är så eriormt duktiga. Snarare är vi likvärdiga med danskarna och skulle dä kunna ha målsättningen alt liksom danskarna minska utsläppen.

Slatsminislern sade också att han var beredd atl göra insatser på värmesidan. Här handlade det inte om konkurrens.

Lät mig avsluta med ett litet praktiskt exempel; Trädgärdsodlarna i Skåne använder 25 000 lon kol. 1991 får de för delta 18 miljoner i skalleraballer. Dessa kolpannor kan mycket väl eldas med bio-pellets. Hur skulle del vara all vända på kuttingen och ge ett visst slöd till biobränslen? Därmed skulle inte enorma skatterabatter betalas ut för någol som ger oss en sämre miljö. Del är ett praktiskt exempel, som man myckel lätt kan la till sig.

Prot. 1989/90:106 20 april 1990

Svar på inierpella-tioner

AnL 25 HÄDAR CARS (fp);

Herr talman! Några länder valde, lill skillnad från Sverige, alt inte alls använda kärnkrafl. I de länderna kunde man länka sig att få se den fina utveckling som våra vänner i miljöpartiet lalar om. Men del är inte så. Satsningen i de länderna, t.ex. i Danmark och Österrike, gjordes på fossileldade bränslen, inte minst på kol, med stora ökade utsläpp av koldioxid, svavel, tungmetaller och andra miljöfarliga ämnen som konsekvens. Del hade också blivit konsekvensen för Sveriges del om linje 3 hade gått segrande ur folkomröstningen.

Herr lalman! Ulan en betydande satsning på naturgas klarar vi inte all få fram den el som skall ersätta den för tidigt avvecklade kärnkraften. Detta avvecklingsbeslut leder därför till en storsatsning på gas. Resultatet av det blir ökade utsläpp av koldioxid, utsläpp som vi anser det vara så oerhört viktigt att i stället minska.

Vi får ett ökat ullandsberoende i ställel för ett minskal utlandsberoende. Jag noterar alt statsministern inte, i dag i varje fall, vill säga atl vi inte skall importera naturgas från Sovjet, alt vi inte skall försätta oss i samma situaliori som t.ex. Litauen befinner sig i i dag, genom att öppna förutsättningar för politisk påtryckning mot landet. Jag tycker atl del vore myckel värdefullt om statsministern hade möjlighel att säga detta i dag.

Beslutet kommer att leda till ökade olönsamma kostnader Vi skall ersätta befintliga anläggningar med nya, dyra anläggningar Del har vi råd med, an-

Prot. 1989/90:106 20 april 1990

Svar på interpellationer

ser statsministern, vid en tidpunkt som den nuvarande, när resurserna inte förefaller att vara överdrivet slora för andra ändamål.

Slutligen får vi, genom en sådan här satsning, ett radikalt stopp för bio-energins möjlighet alt spela en betydande roll i det svenska energisystemet. Det är roligt om Ivar Franzén och andra börjar lyfta huvudet ur oljesanden.

En annan ekonomiskt allvarlig konsekvens är alt priserna kommer att stiga snabbare i Sverige än de gör i våra konkurrentländer till följd av beslutet om en förtida avveckling av kärnkraften. Detta, herr talman, kommer dess värre med all sannolikhet atl påskynda utflyttningen av svenska företag, vilka också kommer alt känna risken av elransonering till följd av dessa beslut. Vi vet att förutsättningar kan finnas längre fram för att Sverige skall få eri förbättrad korikurreusbild i förhållande till sina konkurrentländer, om avvecklingsbeslutet skulle skjutas upp till början av 2000-talet.

Under detta anförande överlog förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar

AnL 26 Statsminister INGVAR CARLSSON;

Fru talmari! Del är egeritligeri Bengl Westerbergs fråga om karaktären på överläggningen som gör att jag begär ordet en sista gång.

Jag är lilel tveksam till alt gå längre än jag har gjort. Det är inte så länge sedan vi debatterade en stor fråga här i kammaren, del s.k. stopp-paketet från regeringen. Vi blev då kritiserade för alt vi låste upp oss och uppträdde som en sorts majoritetsregering i viktiga frågor, i stället för att föra samtal innan vi gav bindande och definitiva besked. Vi försökte därför en annan väg när del gällde all förankra kompletleringspropositionen. Vi har fört samtal i förväg, och vi har varit framgångsrika. Jag tror atl det vore olyckligt att gå längre än jag har gjort här och än vi gjorde vid presskonferensen i går

Den här debatten har visat all del finns vissa frågor som skulle vinna på en fortsatt dialog, innan vi fattar de definitiva besluten. På andra punkter finns förvisso myckel siarka låsningar Jag tror att man vid elt studium av det dokument som vi har redovisat kan upptäcka att både fakta och våra prioriteringar finns ganska tydligt angivna. Samtidigt har jag sagt att det är angelägel alt vi kan få en långsiktighel från riksdagens sida, en trovärdighet i energipolitiken. I ett sådant sammanhang skulle jag vilja utveckla atl skillnaden i koldioxidutsläppen mellan riksdagsbeslutet om 1995 och 1996, som vi har föreslagit, och linje 2 naturligtvis är mycket marginell.

Jag tror också alt Bengl Westerberg underskattar vad som faktiskt krävs för att avveckla kärrikrafteri år 2010. Vi är såvitt jag förslår hell övereris om att så skall ske. Här tror jag alt en överläggning skulle kunria medverka till riågot positivt.

När jag har ordet vill jag bara korislatera alt Guunar Hökmark talar som om vi irite hade haft någori folkomröstriing. Men vi har faktiskt haft en folkomröstning som har lagt fast grunderna för den politik vi diskuterar i dag: avvecklingen fastställd lill år 2010, bekräftad med ell riksdagsbeslut med mycket stor majoritet. Det kan jag varken som statsminister eller partiledare bortse från.

Förste vice talmannen anmälde att Gunriar Hökmark anhållit att till protokollet få antecknat alt han inte ägde räll lill ytterligare inlägg.

Överläggningen var härmed avslutad.

Prot. 1989/90:106 20 april 1990

Svar på interpellationer

3§ Svar på interpellation 1989/90:145 om respekten för mänskliga fri- och rättigheter i Vietnam

Anf. 27 Statsrådet LENA HJELM-WALLÉN:

Fru talman! Ulla Tilländer har i en iriterpellatiori frågat mig dels på vilkel säll regeringen verkat för att mänskliga fri- och rättigheter skall respekteras i Vietnam, dels pä vilkel sätt regeringen framöver avser att verka för att demokrati förverkligas i Vietnam och de mänskliga fri- och rättigheterna respekteras.

Från svensk sida förs en kontinuerlig dialog med Vietnam rörande demokrati och mänskliga rättigheter Inom ramen för olika bilaterala kontakter, t.ex. i samband med ministerbesök och andra officiella besök, framför vi våra synpunkter i dessa frågor Jag har själv vid besök i Vietnam tagit upp den viktiga frågan om familjeåterförening och jag vet alt även utrikesministern och utrikeshandelsminislern har gjort del, när de har besökt Vietnam. Vi har krävt all familjeåterföreningsfallen skall lösas i snabbare takt. Frågor om demokrati och mänskliga rältigheter finns med på dagordningen vid varje officiellt besök.

Grunden för vår dialog med Vietnam och våra möjligheter atf främja en demokratisk utveckling utgörs av del bilaterala utvecklingssamarbetet med Vietnam. Detta samarbete erbjuder möjligheter alt framföra vår syn på behovet av en mindre cenlralslyrd och mer öppen ekonomi. Så har t.ex. det största samarbetsprojektel i Vietnam, pappersbruket i Bai Bång, betytt myckel för alt öka förståelsen för marknadsekonomiska principer

Sverige har inom ramen för SIDA;s förvallningsbislånd bidragit till demokraliseringsprocessen i Vietnam, t.ex. genom atl anordna seminarier där svenska gästföreläsare presenterat hur vi i Sverige löser olika frågor med anknytning till demokrati och mänskliga rättigheter

Som framgår av Ulla Tilländers interpellation pågår sedan år 1986 en förnyelseprocess i Vietnam kallad "doi moi". Hillills har denna process främst inneburit en liberalisering pä del ekonomiska områdel, men den syftar också till insatser på t.ex. rättsområdet.

När den vietnamesiske juslitieministern i janauri i fjol besökte Sverige, hade vi möjlighet alt diskutera pä vilkel sätt Sverige konkret skulle kunna göra biståndsinsatser på rättsområdet. De samtal som då fördes ledde bl.a. fram lill det besök i Vietnam som en svensk-finsk juristdelegalion nyligen genomförde. Tillsammans med SIDA och justitiedepartementet bereds nu biståndsinsatser på rättsområdet.

Vietnam framstår i dag, trots trupplillbakadragandet från Cambodja, som ett isolerat land. Denna isolering innebär bl.a. att man är utestängd från stöd från de internationella utvecklingsbankerna. Den svenska regeringen har tagit initiativ lill att denna isolering bryts. En normalisering av det inlernatio-

Prot. 1989/90:106 20 april 1990

Svar på interpellationer

nella umgänget med Vietnam skulle gagna den vietnamesiska förnyelseprocessen, så all denna kan utvecklas vidare i riktning mot ökad demokrati saml leda till en förstärkning av de mänskliga rättigheterna.

Då LJlla Tilländer, som framställt interpellationen. anmält atl hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet, medgav talmannen atl Göran Engström fick delta i överläggningen i slället för interpellanten.

AnL 28 GÖRAN ENGSTRÖM (c);

Fru talman! Jag ber att få tacka statsrådet för svaret.

Ulla Tilländer har alltså frågat vilka insatser Sverige kan göra för atl förslärka de mänskliga rättigheterna i Vietnam, inte minst mot bakgrund av de relationer som Sverige som biståndsgivare har med Vietnam.

Bakgrunden är ett antal olika rapporter om förtryck och åsidosättande av de mänskliga rättigheterna genom läger, fängelser och inte minst förföljelse av olika religiösa åsiktsriktningar. Det finns exemplifierat i interpellationen.

Del är många som i dag säger alt Vietnam vann kriget men förlorade freden. Den åldrande kommunistiska ledningen i Vietnam har alltsedan krigsslutet 1975 varit av gammal stalinistisk karaktär, och den har varit del alltför länge. Freden fick därmed aldrig en chans att på det sätt som annars hade varit möjligt frigöra mänsklig skaparkraft. Det är i dubbel mening tragiskt, efler det länga och svåra krig som det landet genomgick. Det har bl.a. lett till att slora delar av Vietnams befolkning har flytt lill omkringliggande länder eller ännu längre bort - alla känner till tragiken runt båtflyktingarna.

Det har också lett till en ekonomisk stagnation. Vietnam är ju geografiskt lokaliserat i världens i dag snabbast expanderande region ekonomiskt sett. Med en riktig ekonomisk politik, eller kanske snarare ett riktigt ekonomiskt system, skulle man ha alla möjligheter att få till stånd en snabb ekonomisk ulveckling och därmed ha en ljus framtid, totalt sett.

Egentligen har det varit 15 förspillda år sedan krigslulet 1975. Nu finns en chans, efter en förnyelseprocess som har kommit i gång sedan 1986. Om man fullföljer avvecklingen - det ordet kommer tillbaka även i den här debatten -av den centralplanerade kommandoekonomin och ersätter den med starka marknadsekonomiska inslag finns en möjlighet atl göra något ål den stagnation som har rått.

Vi har från centern många gånger betonat det samband som finns mellan frihet, demokrati och möjlighet att snabbt utveckla u-landsekonomierna. Jag tror att det är en insikt som blivit allt starkare under senare år och som vi från svensk sida kanske har betonat alltför litet tidigare, inte minsl i vårt biståndsarbete.

Interpellanten har påpekat de möjligheter som Sverige har att påverka utvecklingen. Vi har för det första som sagt sedan länge speciella relationer med just Vietnam. Jag vill gärna tolka del svar som statsrådet har lämnat på ett positivt sätt. Där redogörs för att vi i Sverige för en löpande dialog med Vietnam omkring de här problemen. Jag förutsätter atl den förs med kraft från svensk sida - egentligen med ökande krafl allteftersom sambandet mellan frihet, demokrati och ekonomisk utveckling framstår som allt klarare.

För del andra tänker jag på rättsområdet. Det finns ett samband med att

man bygger upp en lagstiflning och den vägen ger legitimitet åt de mänskliga rättigheterna. På det området sker en beredning mellan regeringen, SIDA och de vietnamesiska myndigheterna. Jag tycker alt del är ett positivt besked.

Jag delar också statsrådets uppfattning att det är viktigt alt Sverige medverkar i en process för alt bryta Vietnams isolering från omvärlden, inte minst på del ekonomiska området. Jag tror atl del är en nödvändig förutsällning för all Vietnam skall få en snabbare ekonomisk utveckling och få del av Sydostasiens egenlligen makalösa expansion på det ekonomiska området, och tillgång till inlernationella utvecklingsbankers resurser

Sammantaget tycker jag atl statsrådet lämnat ett positivt svar pä Ulla Tilländers interpellation. Jag har dock två frågor

Det finns en skrivning i svaret om att det största samarbetsprojektet mellan Sverige och Vietnam, pappersbruket i Bai Bång, har betytt mycket för att öka förståelsen för marknadsekonomiska principer. Jag måste fråga; Är det en omskrivning för att man i dag inser atl detta kanske totalt sett har varit ett ganska misslyckat u-landssamarbete mellan Sverige och Vietnam? Innebär det här en förståelse för att marknadsekonomin måste betonas mer i det svenska biståndsarbetet, även generellt sett, dvs. utöver vad som gäller Vietnam?

När Sverige fört dialogen kring rättsprinciperna för atl stärka de grundläggande mänskliga rättigheterna, vilken reaktion har man då fält från de vietnamesiska ledarna? Finns del någon förståelse för detta eller har man en passiv attityd? Jag tror att del är viktigt att vi verkligen får gehör för delta, så atl det inte stannar vid en förstående attityd på papperet utan atl det också får genomslag i den ekonomiska politiken.

Den förnyelseprocess som pågår på det ekonomiska området motsvaras inte med säkerhet av en förnyelseprocess på det politiska området - töväder växlar med åtstramning i den gammalkommunistiska andan. Det finns, tror jag, otvivelaktigt en risk för en kinesisk utveckling även i Vietnam. Det vore intressant alt höra statsrådets bedömning av utvecklingen i det avseendet.

Prot. 1989/90:106 20 april 1990

Svar på interpellationer

Anf. 29 Statsrådet LENA HJELM-WALLEN;

Fru talman! Först frågan om Bai Bång och dess inverkan på det vietnamesiska samhället.

Man skall ha klarl för sig att Bai Bång inte bara är ell pappersbruk. Man kan säga att Bai Bang-projektet är ell av de största regionalpolitiska projekt som har genomförts i Vietnam. Det innebar att bygga upp en helt ny infrastruktur i en region som tidigare hade myckel få människor Del gällde alt bygga upp utbildning och ett samhälle.

Alla utbildningsinsatserna har sedan verkat för en modernisering av del vietnamesiska samhället. Där har man inte bara förmedlat yrkeskunskap inom skogsbruk och pappersframställning ulan där har man också förmedlat samhällskunskap och insikt i ekonomiska frågor som jag tror haft slor belydelse för att öppna ekonomin i Vietnam. Att sköta ett så stort företag som Bai Bång har också lärt många vietnameser betydelsen av mer av marknadsekonomiska principer. Del var skälet till att jag nämnde projektet som en positiv insats i del här sammanhanget.

Prot. 1989/90:106 20 april 1990

Svar på interpellationer

Jag har många gånger tidigare sagt att Bai Bång är elt mycket stort enskilt biståndsprojekt. Det har i sig inneburit många problem under resans gång. Hade man tidigare känt till allt det som man nu vet hade man naturligtvis gjort det på ett annat sätt när man i slutet av 1970-talel påbörjade projektet. Men jag vill inte betrakta Bai Bång som elt misslyckat projekt. Det är, lycker jag, jusl del här året intressant all notera all vietnameserna nu tar över ledningen av och ansvaret för projektet och att papper produceras.

Den öppning i ekonomin som kan noteras i Vietnam liksom i många andra länder framför alll i Afrika, där många länder nu genomför ekonomiska reformprogram som innebär mindre av centraliserad ekonomi, har stora återverkningar pä det svenska biståndet. Så långt vi kan försöker vi stödja dessa reformprogram och därmed stimulera denna förnyelseprocess.

Man kan naturligtvis alltid fundera över hur mycket gehör man får för sina idéer, men jag tror att det för de ekonomiska tankegångar som vi för fram om behovet av en öppnare ekonomi och mer av marknadsekonomi generellt sett finns en mycket större förståelse än för 50 år sedan.

Det börjar också i de flesta länder finnas en större förståelse för all mer måste göras för demokrati och mänskliga rättigheter Där kan ibland det vi säger vara svårare för en u-landsbefolkning att riktigt förstå, eftersom man inte har någon erfarenhet av en levande demokrati. Del är viktigt atl vi här arbetar vidare och gör vad vi kan för alt på alla områden där del är möjligt konstruktivt stödja denna process. Även när det gäller mycket fattiga u-länder måste del vara så all brott mol de mänskliga rättigheterna aldrig får accepteras; det får inte finrias någon ursäkt för den lyperi av brott.

Anf. 30 GÖRAN ENGSTRÖM (c);

Fru lalman! Jag tror alt de flesta i dag drar samma slutsats som Lena Hjelm-Wallén; Om vi hade velat mer om den storskaliga satsning som iriled-des i Bai Bång på 70-talel hade vi kanske fattat andra beslut. En förhoppning för framtiden är alt vi skall dra lärdom av denna grundläggande erfarenhet.

De flesta av oss inser nog att vi alltför litet har betonat sambandet mellan å ena sidan frihet, rättstrygghet och öppenhet och å andra sidan ekonomisk utveckling även i ganska underutvecklade länder, som inte har några demokratiska traditioner. Det kan vara intressant att ta del av Ekonomisk Debatts senaste temanummer om ulvecklingen i ett antal utvecklingsländer, bl.a. afrikanska. Man har gjort den entydiga erfarenheten atl den på 60- och 70-talen förhärskande doktrinen om en långt gående centralplanering och reglering av ekonomin har lett utvecklingen snett. Den har icke lett lill ekonomisk utveckling utan tvärtom till slagnation och till storslagna misslyckanden. I dag är man på väg in i ett skede där marknadsmekanismerna får verka på ell hell annat sätt.

Jag tror all del finns anledning att ta fasta på vad statsrådet i sitt svar sagt om att det är i den riktningen vi kommer att verka även från svensk sida i vårt fortsatta biståndsarbete. Vi skall trycka på för att åstadkomma ell annat slags ekonomi med mindre av cenlraldirigering.

Jag saknar ändå svar på frågan om de vietnamesiska ledarnas reaktioner på våra krav på rättstrygghet och rättsregler som en förutsättning för svenskl

bistånd i fortsättningen, dvs. att vi verkligen ger demokratimålet ordentlig substans.

Anf. 31 Statsrådet LENA HJELM-WALLÉN;

Fru lalman! Vi har haft besök av den vietnamesiske justilieministerri och en juristdelegalion, i vilken även Svenska Advokatsamfundet var representerat, har besökt Vietnam. Det har således inletts ell samarbete som nu skall fortsätta. Det fiuns alltså elt intresse av det som vi har att komma med. Man har också i Vietnam påbörjat ett stort lagstiftningsarbete för att modernisera rättssystemet. Del finns här utrymme för oss atl delge vietnameserna våra erfarenheter, som de sedan nalurliglvis får göra lill sina egna på del sätt som passar i deras samhälle.

AnL 32 GÖRAN ENGSTRÖM (c):

Fru lalman! Jag vill gärna fullfölja denna diskussion. I Ulla Tilländers in-lerpellation finns detta citat från den vietnamesiska ministern för religionsfrågor: "Staten skall arbeta på att avslöja och eliminera ränker som imperialister och reaktionärer smider under religioneris läckmaritel för att söridra och undergräva del vietnamesiska folkels revolution."

Mot den bakgrunden lycker jag all del finns skäl atl sätta en del frågetecken inför det ärliga uppsåtet och försöka nå elt rättssystem i svensk, eller om man så vill, västerländsk mening. Sverige har förmodligen en stor uppgift alt i en fortlöpande dialog, som det uttrycks i interpellationssvaret, verkligen trycka på dessa grundläggande faktorer när del gäller att skapa en demokrati i Vietnam och, som jag tror, därmed också en bättre ekonomisk utveckling.

Men min slutsats är atl svaret är positivt, och jag ber än en gång alt få lacka för delta.

Överläggningen var härmed avslutad.

Prot. 1989/90:106 20 april 1990

Svar på interpellationer

4 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades Motionerna

1989/90;So49-So55 lill socialutskottet 1989/90;N72-N76 till näringsutskottet 1989/90;Jo41-Jo50 lill jordbruksutskottet 1989/90:Bo53-Bo55 till bosladsutskoltet

5§ Bordläggning

Anmäldes och bordlades Justilieutskoltets betänkanden 1989/90:JuU27 Anslag till polisväsendet 1989/90;JuU28 Anslag till brotlsskadenämnden

Prot. 1989/90:106 Bostadsutskottets betänkande

20 april 1990 1989/90;BoU15 Anslag lill bostadsadministrationen m.m.

6 § Anmälan om frågor

Anmäldes all följande frågor framställts

den 19 aprd

1989/90:549 av Viola Claesson (vpk) till kommunikationsministern om åtgärder för atl stoppa den planerade passagerartrafiken med fartyget Black Prince;

Rederiet Fred Oisen Line planerar alt sälla in det NIS-registrerade fartyget Black Prince i passagerartrafik mellan Göteborg och Köpenhamn.

Black Prince betecknas av Sjöfolksförbundel som elt "slavskepp", dvs. besättningens situation och förhållandena i övrigt är förkastliga och oförenliga med svensk arbetsrättslagsliflning, säkerhelsuppfatlning m.m.

Representanter för de nordiska ländernas regeringar har nu träffats för atl diskutera Black Prince och dess aviserade trafik. Mötet har enligt uppgift inte lett lill beslut att stoppa trafiken med "slavfartygel".

Jag vill fråga kommunikationsministern:

Vad tänker regeringen göra för att stoppa Black Prince-trafiken mellan Göteborg och Köpenhamn?

1989/90:550 av Viola Claesson (vpk) till kommunikationsministern om passagerartrafik med s.k. bekvämlighetsflaggade fartyg;

Katastrofen med "lågkoslnadsfärjan" Scandinavian Siar har tvingat fram en offentlig debatl om säkerheten på passagerarfartyg i nordisk trafik. Under den pågående sjöförklaringen har skrämmande säkerhetsbrister avslöjats som kan hänföras lill de förhållanden som råder på s.k. bekvämlighets-flaggade fartyg. Vpk har under många års debatl om sjöfartspolitiken hävdat alt Sverige skall verka internationellt för all trafik med sådana fartyg stoppas saml atl de inte skall ha möjlighel atl angöra svensk hamn.

Min fråga är;

Är regeringen nu beredd alt medverka till alt införa regler i Sverige som förhindrar passagerartrafik med s.k. bekvämlighetsflaggade fartyg till och från svenska hamnar?

den 20 aprd

1989/90:551 av Anders Nordin (mp) till jordbruksminisiern om paslörise-ringen av mjölk;

Man kan säga all lurberkulossmitla från mjölk i stort sett utrotades i Sve-
36 rige på 50-lalet. För atl undvika all vi ånyo får spridning av denna synnerli-

gen farliga sjukdom pastöriseras nästan all mjölk som säljs i Sverige. Deo Prot. 1989/90:106 största möjligheteri all luberkelsmitta kommer in i mjölken påstås vara i 20 april 1990 lantgårdarna.

Mjölkbönder, deras familjer och barn har rätt atl dricka opastöriserad mjölk. Detta är också den vanligast förekommande intagningsmeloden av mjölk från landels ca 30 000 mjölkproducenler

Nu är det också så atf besökare och vänner som hälsar på en mjölkbonde får en slurk riklig mjölk lill kaffet eller några glas mjölk till en lunch eller middag. För della uttag av opastöriserad mjölk från gårdens produktion betalar bonden moms och tar också upp inkomsten i sin årliga deklaration. Man kan alltså klart konstalera atl staten accepterar atl bonden på delta säll "säljer" sin opastöriserade mjölk.

Vad avser jordbruksminisiern göra för alt få bort denna lyp av mjölkför-säjning då den uppenbarligen strider mol principen all all mjölk skall pastö-

1989/90:552 av Marianne Samuelsson (mp) till jordbruksminisiern om möjlighet alt få tillgång till opastöriserad mjölk m.m.:

Det är klarlagt all många människor i dag inte klarar alt dricka homogeni-serad och paslöriserad mjölk. Opastöriserad mjölk klarar man dock ulan problem.

Ett annal problem tycks vara all mjölkfellet slås sönder av homogenise-ringen, så atl kroppens vävnader lar upp för myckel fett från mejerimjölken.

Avser jordbruksminisiern att vidla åtgärder så att opastöriserad och icke homogeniserad mjölk kan erbjudas dem som inte lål den standardiserade mejerimjölken?

1989/90:553 av Kjell Dahlström (mp) lill jordbruksministern om försäljningen av lantbruksprodukter:

Pä många gårdar prövar man försäljning av jordbruksprodukter direkt lill kunderna. Del här har blivit en mycket uppskattad form av direktkontakt mellan bönder och konsumenter Man säljer ägg, honung, potatis, mjölk m.m.

Livsmedelsverket har all granska hanteringen av livsmedel. Del har då visat sig atl verkets regler inte alltid tillåter de här nya formerna för avsättning av jordbruksprodukterna.

Bondeparet Sven och Inga Pettersson i Lund har framgårigsrikt och med tillslårid sålt opastöriserad mjölk direkt från gården i många år Nu hotas den existens de har byggt upp kring denna uppskattade verksamhet av att verket, tvärtemot eniga kommunala beslut, inte vill tillåla fortsatt direktförsäljning. Några bärande hälsomotiv finns knappast för att förbjuda försäljningen av mjölken, eftersom alla - och noggranna - kontroller av bakteriehaJt, kornas tillslårid m.m. hela tiden visat på förstklassiga förhållanden.

Vilka ändrade direktiv lill livsmedelsverket anser jordbruksminisiern vara
lämpliga för alt underlätta alternativa och fria försäljningsformer av lanl- ,.,

bruksprodukter?

Prot. 1989/90:106 1989/90:554 av Margitta Edgren (fp) lill jordbruksministern om försäljning
20 april 1990 av opastöriserad mjölk;

Min fråga ulgår ifrån den bonde i Skåne som vill sälja sin mjölk opastöriserad lill kunder som vill ha jusl sådan mjölk. Livsmedelsverket är i princip ensam om atl motsätta sig att mjölken får säljas.

De myndigheter i Skåne som har ansvar för livsmedelshantering har tillstyrkt denna försäljning av mjölken, liksom konsumentverket och näringsfrihetsombudsmannen .

Mina frågor lill jordbruksministern är;

Vilka principiella ståndpunkter anser ministern ligga bakom livsmedelsverkets kompakta motstånd, och delar ministern dessa principer? Om inte. vad ämnar ministern vidta för åtgärder i syfte alt ge slöd till de lokala myndigheternas ställningstaganden?

1989/90:555 av Bertil Måbrink (vpk) lill statsrådet Göran Persson om de landslingsdrivna folkhögskolornas existens:

Frågan om en bra utbildning för alla är i grunden en demokratifräga. Del finns klara samband mellan skolbakgrund och möjlighel all påverka politiska beslut. Kort sagt ger en dålig skolutbildning sämre möjligheter att la lill vara de rättigheter man har, och det ger sämre möjligheter atl påverka samhällsutvecklingen. Det är därför ur demokratisk synvinkel mycket viktigt atl alla med kort utbildning får chansen alt komplettera sin bristfälliga utbildning. I delta arbete har folkhögskolan med sin långa folkbildningslra-dition spelal en central roll.

I mitt hemlän har den socialdemokratiska landstingsgruppen föreslagit en nedläggning av Gävle folkhögskola på grund av landstingets ekonomiska läge. Mol bakgrund av delta nedläggningshot vill jag ställa följande fråga:

Avser statsrådet all vidla några åtgärder för atl ett skaltestopp för landstingen inte skall komma alt påverka de landslingsdrivna folkhögskolornas existens?

1989/90:556 av Lennart Brunander (c) lill kommunikationsministern om kviitoskrivande laxameter:

Riksdagen har beslutat atl taxibilar fro.m. den 1 juli 1990 skall vara utrustade med kvittoskrivande laxanmeler Della krav skapar bekymmer för de laxiägare som har en blandad körning av skolskjutsar, färdtjänst och sjukresor, dvs. offentliga laxiljärisler som upphandlas genom avtal, och som samlidigl kör vanliga taxiresor för allmänheten.

Kostnaden för atl utrusta bilar med dessa taxametrar blir omkring 30 000
till 40 000 kr per bil. För den som har en liten del vanliga taxiresor och mest
offentliga tjänster blir denna investering betungande. Det är inte ovanligt
med laxiföretag som har flera bilar som utnyttjas pä detta säll. Jag lycker alt
del borde vara rimligt att laxiägare med de här beskrivna förutsättnirigarna
fick dispens från bestämmelsen om kviitoskrivande taxameter
38 Med hänvisning till ovanslående ställer jag följande fråga:

År kommunikationsministern beredd alt ge taxiägare med verksamhet Prot. 1989/90:106 som beskrivs i del föregående dispens från kravet atl installera kvitioskrivan- 20 april 1990 de taxametrar?

1989/90:557 av Rune Rydén (m) till jordbruksministern om nya försäljningsformer av jordbruksprodukter;

Är statsrådet, mot bakgrund av den nya jordbrukspolitiken, beredd atf stödja nya former av decentraliserad produktion och försäljning av exempelvis mjölk?

1989/90:558 av Hans Leghammar (mp) till justitieministern om uppgifterna om abolition för olaga avlyssning;

Enligt massmedia förekommer det uppgifter om att regeringen överväger atl ge abolition lill dem som kan vara ansvariga för olagliga huggningar i bl.a. Ebbe Carlsson-affären.

När dessa uppgifter framförts till ansvariga ministrar eller andra regeringsföreträdare så har tystnaden hittills varit total.

Jag vill därför fråga justitieministern;

Är dessa uppgifter riktiga?

1989/90:559 av Marianne Andersson i Vårgårda (c) lill industriminislern om en omställning av energiproduktionen:

I Danmark har man nyligen fatlat beslut om långtgående insatser för att effektivisera elförsörjningen innebärande en långsiktig reduktion på ca 15 %.

Centern har vid upprepade tillfällen lagt fram förslag om en effektiviserad elproduktion och elanvändning som långsiktigt motsvarar en minskad användning i storleksordningen 20 %.

I Brundtlandrapporten betonas vikten av atl i-länderna ställer om energiproduktion och konsumtion för att klara av den globala miljöpåverkan.

Vilka åtgärder är regeringen beredd atl vidta för alt på samma sätt som i Danmark ställa om energianvändningssysiemel för att åstadkomma en förbättrad miljö?

7§ Kammaren åtskildes kl. 11.26.

In fidem

OLOFMARCUSSON

/Gunborg Apelgren n

Prot. 1989/90:106

20 april 1990 Innehållsförteckning

Fredagen den 20 april

1 § Återkomst.................................................... 1

2§ Svar på interpellationerna 1989/90:152 och 160 om energipoliti
ken .......................................................... 1

Statsminister Ingvar Carlsson

Bengt Westerberg (fp)

Guririar Hökmark (m)

Carl Frick (mp)

Krister Skåriberg (mp)

Claes Roxbergh (mp)

Ivar Franzén (c)

Annika Åhnberg (vpk)

Hädar Cars (fp) 3 S Svar på interpellatiori 1989/90; 145 om respekten för mänskliga fri-

och rättigheter i Vietnam..................................... 31

Statsrådet Lena Hjelm-Wallén

Göran Engström (c)

4§ Hänvisning av ärenden till utskott...................... 35

5 § Bordläggning................................................. 35

6§ Anmälari om frågor

1989/90:549 av Viola Claesson (vpk) om åtgärder för att stoppa den planerade passagerartrafiken med fartyget Black Prince 36

1989/90:550 av Viola Claesson (vpk) om passagerartrafik med
s.k, bekvämlighetsflaggade fartyg....................... 36

1989/90:551 av Anders Nordin (mp) om pastöriseringen av
mjölk.............................................................. 36

1989/90:552 av Marianne Samuelsson (mp) om möjlighet atl få
tillgäng till opastöriserad mjölk m.m...................... 37

1989/90:553 av Kjell Dahlström (mp) om försäljningen av lant
bruksprodukter................................................ 37

1989/90:554 av Margitta Edgren (fp) om försäljning av opastö
riserad mjölk .;................................................. 38

1989/90:555 av Bertil Måbrink (vpk) om de landstingsdrivna
folkhögskolorrias existens................................... 38

1989/90:556 av Lennart Brunander (c) om kvittoskrivande
taxameter....................................................... 38

1989/90:557 av Rune Rydén (m) om nya försäljningsformer av
jordbruksprodukter............................................ 39

1989/90:558 av Hans Leghammar (mp) om uppgifterna om
abolition för olaga avlyssning.............................. 39

1989/90:559 av Marianne Andersson i Vårgårda (c) om en om
ställning av energiproduktionen........................... 39

gotab 96646, Stockholm 1990