Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1989/90:104

Onsdagen den 18 april

Kl. 9.00-20.16

1 § Anmälan om kompletteringsval till vissa utskott

Talmannen meddelade atl miljöpartiet de grönas riksdagsgrupp anmält dels Loin Bernal (mp) som suppleant i närings- och arbetsmarknadsutskotten under Lars Norbergs ledighet,

dels Ulla Bouvin (mp) som suppleant i försvars- och socialutskotten under Paul Ciszuks ledighet.

Talmannen förklarade utsedda till

suppleant i försvarsutskottet Ulla Bouvin (mp)

suppleant i socialutskottet Ulla Bouvin (mp)

suppleant i näringsutskottet Loui Bernal (mp)

suppleant i arbetsmarknadsutskottet Loui Bernal (mp)

2 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades Propositionerna

1989/90:110 och 111 till skatteutskoHel 1989/90:140 till socialutskottet 1989/90:141 till jordbruksutskottet 1989/90:143 till trafikutskoltel 1989/90:145 och 147 till socialförsäkririgsutskotlel

Skrivelse

1989/90:124 till utrikesutskottet

1 Riksdagens protokoU 1989/90:104

Prot. 1989/90:104 3 8 Förnyad bordläggning

18 april 1990

Använt kärnbränsle, m.m

Föredrogs meu bordlades åter Firiarisulskottels belänkarideri 1989/90;FiU14 och FiU20 Skatteutskottets betärikaride 1989/90:SkU27 Trafikulskotlets betärikande 1989/90;TU22 Bostadsutskottets betänkanden 1989/90:BoU12 och B0UI6

4 § Meddelande om samlad votering

Talmannen meddelade alt näringsutskotlels belänkande NU24 och jordbruksutskollets belänkande JoU15 skulle avgöras i elt sammanhang efter avslutad debatt.

5 § Använt kärnbränsle, m.m.

Föredrogs näringsulskottets betänkande 1989/90:NU24 Använt kärnbränsle, m.m. (prop. 1989/90:100 delvis).

AnL 1 IVAR FRANZÉN (c):

Herr lalman! Näringsulskottets betänkande nr 24 behandlar använt kärnbränsle, m.m. Centern har till betänkandet fogat sex reservationer.

Centern tillstyrker regeringens förslag att samrådsnämnden för kärnavfallsfrågor, KASAM, skall avskaffas och alt ett vetenskapligt råd för dessa frågor skall inrättas. Vi menar emellerlid att det föreslagna rådet inte skall knytas till kärnbrärislenämnden. Det finns ett stort behov av fristående organ som med integritet kan analysera och värdera kärnkraftsfrågorna, och vi menar därför atl rådet bör ges en mycket självständig slällning med en egen budget. Rådet bör instrueras att löpande informera riksdagen, regeringen och allmänheten om kunskapsläget inom kärnkraftsavfallsområdet. Vidare bör rådet verka för all del vid universitet och högskolor byggs upp en obunden kompetens på detta område.

När del gäller slutförvaring av använt kärnbränsle meriar vi i ceritern att nuvarande forsknings- och utvecklingsverksamhet i alltför hög grad är inriktad på förvaring enligt KBS-3-metoden, dvs. förvaring i berg. Vi ifrågasätter starkt om denna metod uppfyller de krav som måste ställas på en slutförvaring för att den skall anses helt säker Frågan om slutförvaringen bör prövas grundligt och förutsällningslöst. Det är myckel viktigt atl alternativa metoder till förvaring av kärnavfallet utarbetas och analyseras. Dessa metoder bör göra del möjligt att förvara bränslet åtkomligt och i kontrollerbara former

När del gäller val av slutförvaringsplals menar vi all del är rimligt att man inte fattar beslut om detta förrän man har en förvaringsmetod som är allmärit accepterad.

Ceritern menar vidare alt del svenska kärnbrärislet i siri helhel skall stå

under svensk kontroll, och delta borde även gälla de 57 lon bränsle som har levererats till Cogéma. I slället för all som man nu har gjort byta detta bränsle mot MOX-bränsle, borde regeringen, med beaktande av tidigare ingångna avtal om upparbelning, ha utarbetat ett förslag till övergångsbestämmelser och en plan för återtagande av använt kärnbränsle som har skeppats ut men inte har upparbetats. Därigenom skulle del ha säkerställts att Sverige inte blir en förvaringsplats för andra länders radioakliva avfall. Bränsleulby-tet borde således enligt vår mening inte ha medgivits, och det icke upparbetade bränslet borde ha tagils hem lill Sverige.

Enligt centerns uppfattning bör det därför göras en samlad, grundlig redovisning av vad som pågår och planeras när det gäller svenskt använt kärn-brärisle - i Sverige och utomlauds. Denna redovisning bör sålunda omfatta även det använda kärnbränslet, exempelvis de 140 ton som ägs av OKG AB och som förvaras i Sellafield. En utgångspunkt för granskningen bör vara alt klargöra vart det plutonium som framkommer vid upparbelning av svenskl kärnbränsle lar vägen. Det är regeringens ansvar att en sådan granskning kommer till stånd.

De utredningar som har företagits om importen av använt kärnbränsle visar enligt centern atl det saknas en fullständig kontroll över importen och exporten av det radioaktiva materialet. Mot denna bakgrund bör det upp-dras ål ansvariga myndigheter att vidta de åtgärder som är erforderliga för atl en fullständig kontroll av import och export av klyvbart radioaktivt avfall skall uppnås.

Vi har även en reservation som rör verksamhet på Ranstad Mineral AB. Det är enligt vår mening mycket osäkert om Ranstad Mineral AB har tillstånd att hantera utländskt avfall. Det bör göras en förnyad granskning av verksamheten med återvinning av uran vid Ranstad Mineral, och verksamhetens miljömässiga konsekvenser bör i delta sammanhang särskilt belysas. Regeringen bör föranstalta om en sådan granskning och verka för all resultatet kommer till allmänhetens kännedom. En öppenhet är alltså i della sammanhang mycket viktig.

Vi konstaterar när det gäller finansieringen av de framlida utgifterna för använt kärnbränsle atl den aktuella avgiften har varit oförändrad sedan 1984. Ulan att hävda alt konsumentprisindex är den bäsla mätaren i dessa sammanhang konstaterar vi alt konsumentprisindex under samma lid har ökat med 40 %. Mot denna bakgrund är det mycket osäkert om nuvarande avgiftsnivå är tillräckligt hög för alt verkligen bestrida de kommande kostnaderna för slutförvaring, avveckling, osv. Det här har gjort atl kärnbränslenämnden ell flertal gånger under denna tid har föreslagit ytterligare höjningar av avgiften, men då har regeringen avslagit det. Jag tror all del är mycket angeläget all vi får en förnyad prövning i denna fråga.

Det är regeringen som fastställer dessa avgifter, och jag menar alt det finns skäl för alt riksdagen hos regeringen hemställer all avgiften för 1991 skall bestämmas med utgångspunkt i en mer genomgripande analys av de olika kostnadsposterna och med beaktande av all del är myckel rimligt att det finns en betryggande säkerhetsmarginal när dessa avgifter fastställs så alt vi inte lastar över kostnaderna på kommande generationer.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Använt kärnbränsle, m.m.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Använt kärnbränsle, m.m.

Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till de reservationer där ceriter-representanlerna är med.

AnL 2 ROLF L NILSON (vpk);

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till de reservationer där vpk finns med. Sedan vill jag göra den bedömningen att ett år efter år återkommande betänkande om problem med hanteringen av det använda kärnbränslet är ett tecken gott nog på atl kärnkraftens avfallsproblem inte på långt när är lösta.

Jag vill därför börja med att understryka detta; Det finns i dag, enligt vår mening i vpk, ingen acceptabel, helt säker metod atl ta hand om kärnkraftens avfall. Del finns i dag ingen fulll ut fungerande kontroll internationellt sett över vart avfall från kärnteknisk verksamhet tar vägen.

Det firins t.ex inga vattentäta skott mellan den fredliga användningen av kärnkraften och den militära. Svenskt kärntekniskt avfall har med stor sannolikhet gått in i amerikansk vapentillverkning. Det finns mängder av klyvbart materiel som har kommit på avvägar trots de internationella kontrollsystemen.

Det finns i dag inga helt tillförlitiiga beräkningar av kostnaderna för det framtida omhändertagandet av kärnkraftens avfall. Det är inte särskilt djärvt all anta att kostnaderna kommer att ligga långt över i dag aktuella kalkyler Ivar Franzén har då också visat att vi inte tar hänsyn till den prisutveckling som sker i Sverige, utan beräkningar av de här kostnaderna och avgifterna för att täcka kostnaderna för det framtida omhändertagandet släpar efter. Vår slutsats av detta är att kärnkraftselen därför måste belastas med ytterligare kostnader så att man säkert har de medel som kommer att behövas för den framtida avfallshanteringen.

När det gäller själva tekniken för att ta hand om bränslet, eller snarare avfallet, råder det i dag en ökad tveksamhet mot det som man kan kalla huvudspåret i del svenska förvaringsarbetet, dvs. inkapsling av bränsle i någon form av en metallkapsel och slutförvaring i berggrund, den s.k. KBS-3-meto-den.

Resonemanget går alltmer i riktning mot att det kanske inte är helt lyckat med s.k slutförvaring. Vi skall givetvis inte till kommande gerierationer lärrina över risker som vi själva inte är beredda att ta i dag. Det innebär att det skall finnas säker förvaring och förslutning av det klyvbara materielet och avfallet. Men det är lika viktigt att inte frånta kommande generationer deras ansvar Det skall irite vara omöjligt för kommande generationer att själva ta ansvar för hanteringen mot bakgrund av den kunskap, de erfarenheter och värderingar som de har vid det aktuella tillfället.

Del firiris också sedari länge stor tveksamhet bland i första hand kärnkraftsmotståndare, om hur fristående forskningen kring avfallshanteringen har varit och är Vi anser alt det behövs markeringar till förmån för utveckling av obunden kunskap och för att luckra upp de band som finns mellan kärnkraftsindustri, kärnkraftsetablissemang och kunskapsutveckling på detta område. Det finris två reservationer om detta. Skillnaderna i uppfattning mellan å ena sidan vpk och miljöpartiet och å andra sidan centerri är inte särskilt stora. Det vi i vpk och miljöpartiet vill understryka är att man

måsle ta till vara det förtjänstfulla arbete som KASAM har gjort när del gäller de etiska och existentiella frågeställningarna i kunskapsutvecklingen kring kärnbränslehanteringen.

Vi har i tidigare debatter krävt förbud mot deponering av avfall i Fors-markslagret. Detta lager borde aldrig ha kommit till stånd, och del hade inte gjort det om man hade lyssnat till den välgrundade expertkritik som har riktats mot projektet. Sett mot bakgrunden av hotet mot haven och i synnerhet mot den redan hårt nedsmutsade och belastade Östersjön är det nästan ofattbart alt man har lämnat tillstånd för en anläggning som i framliden kan leda lill en radiologisk katastrof i Östersjön. Vi anser att det därför är elt oavvisligt krav att inget nytt avfall deponeras i Forsmark.

Herr talman! Med detta vill jag återigen yrka bifall till de reservationer där vpk finns med.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Använt kärnbränsle, m.m.

AnL 3 EVA GOÉS (mp):

Herr talman! Den här debatten är typisk för den "snuttifiering" som präglar det mesta av riksdagsarbetet. I dag skall vi tala om kärnkraftsavfallet. En annan dag skall vi tala om reaktorernas risker, och en tredje dag skall vi tala om behovet av kärokraft. Deri här "sriuttifieringen" gör att besluten fattas utan deri helhetssyn som vore önskvärd.

Kärnenergin är ju ett stort tekniskt och ekonomiskt system med två huvudformer - atombomber och kärureaktorer Dessa två huvudformer häuger sammari på måriga sätt. För det första hämtas urauet fråri samma gruvor och extraheras i samma process. För det audra anrikas uranet i samma anrik-ningsariläggriirigar vare sig det skall användas till bomber eller reaktorer För det tredje produceras det i världens kraftreaktorer plutonium, som kan ari-vändas till atombomber och som också ibland, de facto, används just lill detta. För det fjärde kommer, med den svenska slutförvaringsmetoden, del använda kärnbränslet att slutförvaras i befintligt skick med allt sitt uran, med sina transuraner och allt sitt plutonium, dvs. våra slutförvar kan mycket väl bli framtidens plutoniumgruvor

Detta är bara en aspekt på den s.k. kärnbränslecykeln. Redan deri leder mig till alt dra den slutsatsen att denna teknik skulle mänskligheten aldrig ha gett sig på. Det bästa mänskligheten i dag kan göra är atl avveckla verksamheten globalt. Sverige borde gå i första ledet, för det är ju som statsminister Ingvar Carlssori har sagt, kärnkraften hör inte hemma i ett civiliserat samhälle, och Sverige vill ju gärna vara ett civiliserat samhälle, hoppas jag. Jag skulle avvisa kärnkraften även om jag visste att reaktorhaverier aldrig kunde inträffa. Windscale, Browns Ferry, Harrisburg, Tjernobyl, Greifswald och Vandellos visar emellertid att haverier kan inträffa och att de kan få fasaväckande konsekvenser

Vår första reservation behandlar frågan om ett vetenskapligt råd vid kärnbränslenämnden. Regeringens motiv för att avskaffa samrådsnämnden KASAM är dunkla. Har möjhgen KASAM på något sätt blivit obekväm? År det etikfrågorna som regeringen vill komma bort ifrån? I varje fall sopar både regeringen och utskottsmajoriteten de verkliga problemen med expertisen runt kärnkraften under mattan. De verkliga problemen är den konformism

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Använt kärnbränsle, m.m.

som härskar inom kärnkraftsfamiljen som dominerar kärnkraftsindustrin men som också sprider sig till de statliga myndigheterna och forskarna.

Eflersom del förmodligen skulle vara odrägligt för en kärnkraflsmolstån-dare eller skeptiker alt arbeta inom systemet så fungerar ulslötningsmeka-nismen vanligen perfekt. När del gäller forskare och experter är det svårt att finna sådana som inte pä ett eller annat sätt är knutna till kärnkraftsverksam-heten genom expert- eller forskaruppdrag. Man biler, som bekant, inte den hand som föder en. De psykologiska mekanismerna fungerar vanligen så, och man får en betydande konsensus inom de grupper som arbetar med kärnkraften. Vill man över huvud laget ha en kritisk granskning av kärnavfallsfrågorna, måste man verkligen anstränga sig för att samla kunniga människor som står hell fria frän engagemang i kärnkraftsfamiljen. De bör kombinera de tekniska och eliska frågorna i sin verksamhet. Miljöparliet yrkar på att regeringen skall anstränga sig, dvs. vi yrkar bifall till reservation 2.

Beträffande metoderna för slutförvaring är det min bestämdaste uppfattning atl del aldrig har funnits och atl det aldrig kommer atl finnas någon säker metod. Det finns bara mer eller mindre osäkra metoder. Detta erkänner faktiskt kärnkraflsetablissemanget i dag. På 70-talel, då den s.k. villkorslagen krävde en helt säker slutförvaring, påstod kärnkraflsfamiljen med en mun all en sådan metod fanns, den s.k. KBS-1-metoden. Sedan hittade man på en metod som var säkrare än helt säker, KBS-3-metoden. 1 samma veva avskaffades villkorslagen. Numera erkänner man det som varje tekniker vet, dvs. atl helt säkra metoder inte existerar i denna ofullkomliga värld. Svenska folket har bara bevittnat ett avancerat ordvrängeri. Men hela tiden har man dock bitit sig fast i samma tekniska metod; slutförvaring i berggrunderi 500 m Urider jord och permanent förslutning genom inpackning i bentonit.

På senare tid har dock en viss tveksamhet kommit till uttryck om förvaringen verkligen skall göras så permanent all den är praktiskt taget oåterkallelig. Det är i stort sett samma personer som har arbetat med dessa frågor sedan 70-talet. Det är hög lid för nytänkande och nya människor. Jag yrkar därför bifall till reservation 3.

Del hemlighetsmakeri som omger hanteringen av kärnavfallet har inte bara varit skadligt för folkels förtroende för staten och demokratin. Det har sannolikt även varit till skada för kärnkraflsinduslrin. Människor blir alltmer övertygade om atl det finns myckel alt dölja bakom de s.k. affärshemligheterna. Den övertygelsen växer när man hör om firmor som t.ex. den västtyska Transriuclear som bedrivit omfattaride mutaffärer med förgreriirigar även till vårt land. Därför yrkar vi i miljöpartiet i reservation 5 alt "kärn-kraflsbyken skall tvättas ordentligt och tvättas offentligt".

Regeringen bör se lill all svenska folkel äntligen får information om att dessa avfallsmängder som sänds ut och in över landets gränser skall redovisas offentligt. Vem skall exempelvis disponera del plutonium som man kan utvinna ur de 140 lon avfall som ligger i Sellafield? Vad händer med del kärnavfall som finns i Frankrike? Vid upparbelning räknar man med alt det skapas ca 400 kg plutonium. Sverige skall ha full kontroll över hanteringen -över hela kärnkraftscykeln. Vi i miljöpartiet anser att del skall gälla även det kärnavfall Sverige exporterar och importerar Vad kommer alt hända med

MOX-bränslet? En utredning bör tillsättas för att se över hela kontrollen och att den genomförs ordentligt. Därför yrkar jag bifall lill reservaliori 5.

Sverige har beslutat alt avveckla kärnkrafteri. Det aren tekniksomen stor majoritet av svenska folkel vill vara av med. Diverse affärer med kärnavfall från tillverkningsprocesser och lågaktivt avfall borde vara det första som avvecklas. Hela denna verksamhet bör, så länge den existerar, stå under en myndighets totala kontroll. Delat ansvar visar sig ofta vara irigel arisvar I dag utövar SKI, SSI, naturvårdsverket och länsstyrelserria tillsyn över verksamheten. Regeringen borde se lill alt del finns en huvudansvarig för tillsynen. Därför yrkar jag bifall lill reservationerna 7 och 8.

De radioaktiva restprodukterna hanleras dessutom ofta på ett nonchalant sätt under ytterst primitiva former och under dålig kontroll. Här behövs strängare regler Vi ställer oss därför bakom reservation 9.

Särskilt verksamheten vid Ranstad Mineral AB, denna kvarleva från forna stormaktsdrömmar då svenskarna skulle vara Europas uranshejker borde noggrant prövas ur miljö- och säkerhetssynpunkt. Alltså yrkar jag bifall till reservation 10.

Vi i miljöparliet kan aldrig acceptera alt man slutförvarar låg- och medel-aktivt avfall i bergrum under havet. Det var ett oförlåtligt missgrepp alt bygga elt sådanl förvar under Öregrundsgrepen. Avfall framställt i Sverige skall förvaras i Sverige. Kan man inte finna en kommun som accepterar att härbergera avfallet inom sina gränser, skall produktionen av sådant avfall omedelbart avbrytas. Kärnkraftsindustrins metod alt bygga SFR-lagret under Bollenhavet är dessutom enligt vår uppfallning inte förenligt med de principer för dumpning av avfall i havel som Sverige i olika konventioner har anslutit sig till. Alltså yrkar jag bifall till reservation 11.

Det lyder på elt visst moraliskt ansvarstagande all staten fonderar medel för atl de kommande generationerna skall få "nöjet" av att ta hand om världens mest miljöfarliga avfall sedan kärrikraften avvecklats. I miljöpartiet är vi dock kritiska mol deo fondering som sker Först och främst anser vi del principiellt helt fel all räkna med en positiv realränta på de medel som fonderas. Medelsbehoven bör beräknas med en kalkylränta på 0%. Vidare är vi övertygade om all kostnaderna är underskattade. Della är praktiskt laget regel för anläggningar av helt ny lyp som aldrig tidigare i världshistorien har byggts. Vi menar att avgiften borde vara minsl 4 öre per kWh. Tyvärr har dock vår motion i della ärende aldrig kommit till kammarkarisliel. Vi ansluter oss därför till centerns något mer blygsamma krav på finansiering. Jag yrkar härmed bifall till reservation 12.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Använt kärnbränsle, m.tn.

AriL 4 AKE WICTORSSON (s):

Herr talmari! Enligt riksdagens beslut skall de tolv svenska kärnkraftsreaktorerna vara avvecklade senaste år 2010. Två av dem skall stärigas 1995 och 1996.

I dag har dessa reaktorer producerat över 600 TWh elektrisk eriergi. Det motsvarar drygt 145 reaktorår Under åren fram till 1995 väntas de producera ytterligare ca 300 TWh - periodeu 1995 till 2010 minst 600 TWh. Totalt sett väntas de producera minst en och en halv gånger så myckel energi som har producerats hittills. Det motsvarar minst 220 reaktorår Det är självklart

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Använt kärnbränsle, m.m.

ytterst angeläget att vi kan upprätthålla en god säkerhet under reaktorernas hela driftstid. Olyckorna i bl.a. Three Mile Islaod och Tjerriobyl visar att kärrikrafteri har belydaride risker Erfareriheterna från den svenska kärnkraftsproduktionen visar dock att ett kvalitativt säkerhetsarbete och en hög teknisk standard ger goda resultat i det här arbetet. Svenskt säkerhetsarbete och svensk kärnteknik är i dag bland de främsta i världen. Men detta arbete får inte avstanna, utan måste fortsättnirigsvis drivas kraftfullt av företag, myndigheter och audra säkerhetsinriktade organ.

Gruridläggande för det här säkerhetsarbetet är det ansvar som har lagts på tillslåndshavarria atl själva svara för att sådaria åtgärder vidtas som behövs för att upprätthålla säkerheten i verksamheten. Delta ansvar omfattar allt från innehav och hantering av kärnämne lill omhändertagande och slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall. Statens ansvar är att lämna tillstånd och övervaka att verksamheten bedrivs enligt givna föreskrifter och villkor Defta utövas av kärnkraftsinspeklionen, strålskyddsinstitutet och kärnbränslenämnden.

Ett viktigt område i säkerhetsarbetet är människans roll och funktion i samverkan med tekniken. En av de slora frågorna inför 1990-talet är att kompetens och personalförsörjning när det gäller kärnkraftsenergiområdet utvecklas och alt säkerheten kan bevaras. En särskild arbetsgrupp arbetar för närvarande med dessa förhållanden.

Herr talman! Låt mig sedan gå över till atl något kommentera de reservationer som är fogade till näringsutskottets betänkande.

Reservationerna nr 1 och 2 tar upp frågan om vetenskapligt råd i kärnavfallsfrågor Utskottet tillstyrker att samrådsnämnden för kärnavfallsfrågor avskaffas. Det samarbete mellan statens strålskyddsinslitul, statens kärnkraftsinspektion och statens kärnbränslenämnd som KASAM hade till uppgift alt främja har numera i praktiken övertagits av myndigheterna själva. KASAM har i allt större utsträckning samarbetat med framför allt kärnbränslenämnden, som nu får elt särskilt vetenskapligt råd till sitt förfogande.

Utskottet ser inga problem med delta ur integriielssynpunkl. Självfallel skall rådet tillgodose vetenskaplig integritet i sitt arbete. Utskottet har inte någon anledning atl anta annat än atl etiska aspekter kommer att vägas in i detta arbete.

När det gäller reservation nr 3 som handlar om slutförvaringen av använt kärnbränsle anser utskotlsmajoritelen atl del inte finns skäl att uttala sig om viklen av alternativa hanterings- och förvaringsmetoder för hur det använda kärnbränslet slutligt skall förvaras. Ett sådanl slutligt förvar skall baseras på ett grundligt forsknings- och utvecklingsarbete som skall bedrivas utan låsningar i någol avseende. Arbetet som sådant ger alltså utrymme för de synpunkter som framförs i reservationen. Vart tredje år skall kärnkraftsföretagen utforma ett allsidigt program för den forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivs.

I dag finns i systemet en anläggning för slutförvaring av driftavfall, SFR, och ett mellanlager för använt kärnbränsle, CLAB, vilka beräknas vara fulll utnyttjade omkring år 2000. Till della kommer sedao iransporlsyslemet med bl.a. fartyget Sigyn. Det pågående forskningsarbetet syftar till alt la fram en plats för lokajiseririgsarisökan efter sekelskiftet.

För mig reser frågan om slutligt förvar av det använda kärnbränslet i dag många frågetecken. Det är därför viktigt med största möjliga öppenhet och förankring av den lösning som väljs. Jag upplever att detta synsätt präglar de instanser, inkl. regeringen, som har att hantera dessa frågor. Något särskilt uttalande frän riksdagens sida om detta behövs därför inte.

Reservationerna nr 4 och 5 rör frågan om utredning av kärnteknisk verksamhet. Utskottet konstaterar atl frågor kring hanteringen av det svenska kärnavfallet under flera år har ägnats betydande uppmärksamhet i riksdagen. Verksamheten har därtill granskats av konstitutionsutskotlet. Näringsutskottet ser därför riu inte några skäl för alt begära en ytterligare utredning i ärendet.

Delsamma gäller reservationerna nr 6 och 7 rörande imporlen av använt kärnbränsle.

Reservation nr 8 behandlar kontrollen av kärnteknisk verksamhet. Del finns inte någon anledning atl nu ifrågasätta gällande ordning för tillsynen av den kärntekniska verksamheten. Även om tillsynen är fördelad på olika instanser sker del elt samarbete mellan de berörda organen.

Reservation nr 9 handlar om deponering av radioaktivt gods. Gods som innehåller från strålningssyripunkl oacceptabel aktivitetsnivå får inte föras ut från det aktuella området. Större godsmängder återanvänds inte för produktion av konsumtionsartiklar. Utskottet förutsätter atl regeringen tillser att strålskyddsinstitutel meddelar betryggande föreskrifter för hantering av det aktuella avfallet. Någol initiativ från riksdagens sida behövs därför inte.

I reservation nr 10 berörs Ranstad Mineral AB. Kärnkraftsinspeklionen meddelade i december 1989 Ranstad Mineral AB fortsatt tillstånd i W år för återvinningsverksamhelen. Delta har sketl efler vederbörlig säkerhetsgranskning. Utskottet finner inte någon anledning lill någol initiativ från riksdagens sida. Det kan över huvud tagel ifrågasättas om detta är elt ärende för riksdagen alt handlägga.

Reservation nr 11 tar upp frågan om slutförvaret för reaktoravfall. Det finns ingen grund för påståendet i motionen nr 406 från miljöpartiet att slutförvaret i Forsmark är "utformat så atl radioaktiviteten automatiskt skall spridas i grundvattnet". Här har man lust att utbrista i ell "Vet hut!" lill de miljöpartister som format påståendet. Jag lycker faktiskt atl det finns anledning för Eva Goés, som en av undertecknarna av motionen, att fundera över vad påslåendet egentligen innebär. I reservationen har påståendet ändrats lill alt "deponeringsanläggningar i framliden kan leda lill en radiologisk katastrof i Östersjön". Detta är inte särskilt mycket bättre formulerat, även om reservationen har biträtts också av vpk.

Förvaret för del lågakliva avfallet i Forsmark har utformats för all tillgodose mycket höga säkerhetskrav. De radioaktiva ämnena i avfallet skall kvarhållas så atl stråldoserna lill människan blir försumbara jämförl med stråldosen från de i naturen fritt förekommande ämnena. Anläggningen har i övrigt föregåtts av allt vederbörligt samråd och de tillstånd som erfordras för anläggningar av denna typ.

Slutligen vill jag något kommentera reservation nr 12 som handlar om finansieringen av framtida utgifter för använt kärnbränsle. Det är regeringen som skall fastställa denna avgift. Utskollet förutsätter alt regeringen följer

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Använt kärnbränsle, tn.m.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Använt kärnbränsle, m.m.

kostnadsutvecklingen, och alt resultatet av denna uppföljning läggs till grund för avgiftsuttagen. Därmed behövs inte heller på den här punkten något särskilt uttalande från riksdagen.

Herr lalman! Jag vill med del anförda yrka bifall lill utskottets hemställan och avslag på reservationerna.

Anf. 5 IVAR FRANZÉN (c);

Herr talman! Åke Wictorsson lät påskina atl reaktorinnehavarnas ansvar var väldigt omfattande och näst intill totalt. Del är riktigt, och det är bra att de har ett stort ansvar i vad gäller drift, säkerhet osv. I den män del finns en frislående kontrollmyndighet är denna ansvarsfördelning god. Våra kontrollmyndigheter gör ett gott arbete.

I delta sammanhang är det ändå på sin plats alt påpeka alt när del gäller det ekonomiska ansvaret för den skada som kan uppslå vid en reaklorolycka är innehavarens ansvar en minimal procentandel av den totala skadari. Det är alltså en ganska unik verksamhet så till vida alt ägaren/innehavaren inte behöver stå det fulla ekonomiska ansvaret.

Från centern har vi ett flertal gånger hävdat atl det borde krävas ett försäkringsskydd som kan läcka den totala skadan. Om man utgår ifrån det som kärnkraftsföreträdarna hävdar om säkerhet borde det inte vara omöjligt att samlat teckna en sådan försäkring för de ca 530 reaktorer som finns i världen. Då finge vi också någol av ett mått på hur man försäkringsmässigt värderar de enorma risker som denna verksamhet ändå medför, om det som alla vill inte skall hända trots allt skulle hända.

Kärnkraften är ju säker och relativt miljövänlig så länge som allting går som det är tänkt. Men om del inte gör del, kan del bli elt Tjernobyl eller elt Harrisburg. Man kan nog också med stor säkerhet säga atl om vi fortsätter all driva kärnkraften med nuvarande teknik, kommer det förr eller senare all hända någonting som gör atl vi önskar all vi aldrig börjat använda kärnkraft.

Beträffande slutförvaret deklarerar Åke Wictorsson ganska oförbehållsamt alt det inte finns några slutliga lösningar Han deklarerar här en öppenhet som jag uppskattar Samtidigt är del anmärkningsvärt alt man kan driva en sådan här verksamhet och förespråka atl den skall drivas i den omfattning som nu sker och som man har fattat beslut om, utan all ha en någol så när klar bild av hur man skall la hand om avfallet.

Från centerns sida har vi konsekverit hävdat atl detta är en brist som egentligen gör kärnkraften oacceptabel. Samtidigt måste vi dock acceptera det som redan har sketl och den verksamhet som pågår Vi menar därför att vi också tar vår del av ansvaret, fastän vi har varit emot kärnkraften, när del gäller att medverka till att få bästa möjliga lösning. Detta ger emellertid kärnkraften en ganska unik situation.

Det är förvånansvärt med den misstänksamhet som kärnkraftsförelrädare ibland åskådliggör i vad gäller alternativa energikällor och hur totalt utredda de skall vara innan man kan börja använda dem. Här har man då en pågående verksamhet, där man öppet erkänner atl man inte vet hur avfallet skall slutförvaras.

Jag har läst det tillslårid som Ranstad har fått. Del kanske finns fler som

jag inte har haft tillgång till. I det tillstånd jag har läst talas det inte om något annal än svenskl material. Min direkta fråga till Åke Wictorsson är om del finns något ytterligare tillstånd. Finns det någol komplement som ger Ranstad tillstånd all återvinna importerat material när det gäller uran? Inför detta sätter vi elt frågetecken. Från centerns sida har vi tidigare ställt denna fråga här i kammaren, men vi har inte fått något svar. Har Åke Wictorsson ett svar?

När det gäller slutförvaring av reaktoravfallet, förvaring i Forsmark, menar vi nog också i centerri att det är eri tvivelaktig metod. Vi löser dock inga problem i dag genom att stoppa den verksamheten. Del gäller i så fall all ha bättre lösningar Vi har därför inte reserverat oss på den punkten. I ett särskilt yttrande påpekar vi emellertid vikten av att man arbetar vidare på detta och av att förvaret icke får tillslutas innan man har absolut säkerhet om alt det inte kan få konsekvenser för havsmiljön.

När det sedan gäller strålning från kärnkraflsverksamhet tror jag all det är en alltför vanlig felbedömning atl den är betydelselös, eftersom den är så lilen i förhållande lill bakgrundsstrålningen. Del är egentligen inte dessa förhållanden som avgör. Del ytterligare tillskottet kan nämligen betyda enormt mycket mer än vad den lilla procentuella ökningen ger vid handen. Efter hand har det också gjorts nya vetenskapliga bedömningar som tillmäter den här lågdosstrålningen en hell arinan belydelse än tidigare.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Använt kärnbränsle, m.m.

AnL 6 EVAGOES(mp):

Herr talman! Jag kan bara instämma i Ivar Franzéns framställning.

Jag skall i stället ta upp frågan om Forsmarkslagret, SFR. Milt påstående är hämtat direkt från en plutouiumforskare, och jag tänker fortsätta alt hänvisa till honom.

Han ser den pågående deponeringen av kärnkraflsavfall i SFR som ett skandalöst exempel på hur man försöker göra sig kvitt oönskat radioaktivt avfall utan någon som helst tanke på de konsekvenser det kan få för framlida generationer Den "lösning" på avfallsproblemel som vi ser förverkligad i lagret utanför Forsmark är i realiteten ingen lösning alls. Med all rätt har vi kritiserat den. Den har kritiserats av oberoende experter och av miljöorganisationer

Miljöpartiet och vpk har i riksdagsmotioner försökt fästa riksdagens och regeringens uppmärksamhet på della och bl.a. krävt ett stopp för verksamheten i avvaktan på ett offenthgt förhör och en opartisk utredning. Men ingenting har hänt.

Den framförda kritiken grundar sig i korthet på följaude:

1. Berggrunden i området är heterogen och genomkorsad av otaliga sprickor Deri är enligt SKLs egen expert olämplig för förvar av denna lyp.

2. Områdel genomkorsas enligt Sveriges främste expert på poslglaciala rörelser i urberget, N-A Mörner, dessutom av en s.k. skjuvzou, som i hög grad ökar sarinolikhelen för framlida bergrörelser med följande upp-sprickning av berget.

3. Ett utläckage och en spridning av avfallets innehåll i grundvattnet och

Prot, 1989/90:104 18 april 1990

Använt kärnbränsle, m.m.

Östersjön är äveni bästa länkbara fall ofrånkomligt när det gäller Forsmarkslagret.

4. SFR-lösningen medger inga möjligheter lill kontroll eller åtgärder av framlida läckage.

5. Myndighetskontrollen av innehåll i del avfall som hittills förts ned i lagret har i stort sett varit obefintlig, och eri meningsfull kontroll nu i efterhand är i praktiken ogenomförbar

6. Någon miljökonsekvensulredning i ordets egentliga bemärkelse har inte föregått idriftlagningen.

7. Den doskonsekvensutredning som företagits saknar varje vetenskapligt värde.

8. Utredningarna om lagrets långtidsstabilitet och framlida funktion saknar tillfredsställande experimentellt underlag och kan knappast betraktas som annat än fromma förhoppningar

9. Lagret har alltså karaktären av prototyp eller experimentanläggning, vilket även Vallenfalls chef Lars Gustafsson officiellt bekräftat vid ett symposium den 31 januari 1989. Vad ger oss rätten alt på detta cyniska sätt experimentera med framtida generationers liv och hälsa?

10. De beslut som driftstillståndet för Forsmarkslagret vilar på är i hög grad en följd av rena önsketänkanderi ulan reell verkUghetsförankring.

Ett exempel på elt sådanl är SKB;s hävdande att avfallet är "ofarligt om några hundra år". Hur kan man hävda all elt avfall som fortfarande om flera lusen år innehåller tillräckligt med plutonium för alt döda hundratals miljoner människor är "ofarligt om några hundra år"? Ingen kan garantera att det inte skulle kunna komma ner plutonium.

Ett annat sådant exempel är SSLs föreställning om atl doserna från ett utläckage blir försumbara därför alt det "huvudsakliga doslillskottet enligt all erfarenhet tillförs människan via dricksvattenintag". Visar inte erfarenheten fråri Tjernobylnedfallel någol helt annat, nämligen alt det var upptag och anrikriirig i växter och djur som gav del avgörande doslillskottet? Dricksvat-lenhalterna av t.ex. cesium låg enligt SSI på högst några få bequerel per liter medan t.ex. kött, fisk och svamp kunde innehålla många tiotusentals bequerel per liter

Exempleri på dylika önsketänkanden kan mångfaldigas när det gäller beslutsunderlaget för Forsmarkslagret, varför del förutom ansvaret för kommande generationer också är en vetenskaplig renhållningsfråga att få de beslut som tagils i SFR-ärendet återkallade och all få en ny total opartisk omprövning till stånd.

Anf. 7 ÅKE WICTORSSON (s);

Herr talman! Jag kan kvittera Ivar Franzéns yttrande - beträffande min förståelse för avfallsfrågorna och den svårighet vi slår inför när det gäller att hitta ett slutförvar av de högaktiva avfallen som kommer att kunna accepteras av människorna - med att säga atl jag upplever alt Ivar Franzén också ser ganska nyanserat på dessa frågor

Däremot har jag litet svårt att förstå varför frågan om försäkring inför kärnkraflsolyckor plötsligt kommer upp i denria debatt, eftersom deri frågan

inte alls las upp i utskottels belänkande. Jag vill bara konstatera alt den slutliga tryggheten när det gäller ersättning för kärnkraftsskador av den storleksordning som, enligt vad vi har lärt oss ifrån Tjernobyl, kan inträffa utgörs av samhället och staten. Skall man ställa krav på enskilda förutsätter det i så fall all man lägger upp ett återförsäkringssyslem som sannolikt skulle bli betydande. Risken är annars att skador av den slorleksordningen inte kan läckas av någol försäkringssystem. Det är bara all konstatera atl så är fallet. Jag skall inte på riågot sätt försöka atl borlresoriera derina risk som är förenad med kärnkraften.

Vi kan naturligtvis i dag säga atl det hade varit bra om de 434 kärnkrafts-reaktorer som nu finns i världen, inkl. de 12 som finns i Sverige, inte hade kommit till slårid, men den faktiska situationen är ju den att vi har a» hanlera det existerande tekniska problem som kärnkraftstekniken innebär, dessutom en teknik som vi använder i växande utsträckning. I världen i övrigt fortsätter man ju att bygga ut kärnkraflen, och då måste man hitta tekniska lösningar på de problem som finns. Oavsett om vi tycker att vi aldrig skulle ha infört kärnkraft eller inte har vi den faktiska situationen att vi skall ta hand om de reaktorer som i dag finns i drift och avfallet från dem.

När del sedan gäller innehållet i Ranstad Minerals tillstånd kan jag bara konstalera atl jag inte har uppgifterna härom tillgängliga. Del är ett exempel pä atl della egenlligen inte är en fråga för riksdagen all handlägga och fatta beslut om. Del är en fråga av verkställighetskaraklär, som hör till de tillståndsgivande myndigheternas och i slutskedet till regeringens fögderi.

Jag skall, Ivar Franzén, vidare inte på någol sätt försöka undervärdera riskerna med atl man hela tiden ökar de låga strålningsdoser som förekommer i den miljö som vi lever i, men man måsle trots allt komma fram till någol slags referensramar för att bedöma dessa frågor Om man tillämpar den referensramen all slrålningsdosen skall understiga den naturliga strålningen, lycker jag ändock atl man är på en ganska betryggande nivå.

Till Eva Goés vill jag säga atl jag har svårt atl acceptera den debattstil som miljöpartiels representanter använder i denna fråga. Man sammanställer skräckscenarion, som man sedan för över till den vardag som vi lever i här i Sverige. Samtidigt som man talar om förvaret i Forsmark hänvisar man till de omfattande skadorna i Tjernobyl, men alla vi som sysslar med dessa frågor vet alt förvaret i Forsmark över huvud laget inte innehåller sådana högakliva avfallsrester som förekom i Tjernobyl. Jag förstår inte vad det skall tjäna till att driva en sådan typ av debatt, som har föga samband med den verklighet som vi lever i. Till dess alt vi får en debattnivå som närmar sig verkligheten avslår jag från alt kommentera Eva Goés anförande i de delarna.

På en punkt vill jag ändå göra en kommentar, nämligen när del gäller tillståndet lill avfallslagret i Forsmark. Det har behandlats enligt miljöskyddslagen, enligt kärnlekniklagen och enligt slrålskyddslagen, och verksamheten där har i alla dessa prövningar blivit godkänd. Därför kan jag som en av dem som bor intill det hav där Forsmarkslagret finns känna en viss säkerhet för atl de rester som tas om hand där kommer all förvaras på ell betryggande säll.

Till sist bara ytterligare några ord till Ivar Franzén. Jag är beredd alt disku-

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Använt kärnbränsle, m.m.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Använt kärnbränsle, m.m.

lera att man inte slutligt slänger förvaret i Forsmark, eftersom jag tror alt framlida generationer kommer all ha ett intresse av atl kunna kontrollera verksamheten där Men det är en fråga som vi får diskutera i fortsättningen.

Anf. 8 IVAR FRANZÉN (c):

Herr talman! Åke Wictorsson för in innehavarnas ansvar i debatten, men blir i nästa andetag förvånad över atl jag vidgar den till atl gälla deras totala ansvar Denna lilla försäkringsdebalt har trots alll på ett tydligt sätt visat dimensionerna på de risker som är förenade med kärnkraften.

Åke Wictorsson ifrågasätter med rätta om denna verksamhet över huvud tagel är försäkringsbar Ingen vet i dag egentligen vad Tjernobylkatastrofen har kostal och kommer att kosta, men vi vet atl del är fråga om även i kärnk-raflssammanhang gigantiska belopp, sannolikt många hundra miljarder dollar för all använda den valulan som mått.

När det sedan gäller nödvändigheten av att acceptera verkhgheten vill jag säga att vi i centern är helt inne på det. Vi är medvetna om att det finns 434 kärnkraftsreaktorer i världen och om att det är en pågående verksamhet. Men vi vill poänglera den myckel markanta och viktiga skillnaden mellan oss och t.ex. socialdemokraterna alt vi är beredda att mycket medvetet jobba för den förnyelse av vårt energisystem som leder lill att vi kan förkorta den parentes som kärnkraften skall vara, så alt vi kan minimera de risker som den innebär och framför alll se lill att vi får elt säkrare, miljövänligare och pä sikt också billigare energisystem, som vi kan lämna över till kommande generationer

Del är rätt intressant hur ringa ansvar som utskotlsföreträdaren Åke Wictorsson synes ta för vad han säger Vi diskuterar hur Ranstad Mineralstill-slånd ser ul, och Åke Wictorsson hävdar i debatten först att man har de tillstånd som behövs. I nästa replik säger han; Jag har inte sett tillståndet, och jag vet inte vad del innehåller Visar del uttalandet den dignitet av ansvar som ett ulskoltsutlalande bör ha? Först hävdar man att det är på ett visst sätt, men nästa gång säger man; Jag vet inte.

Kanske är detta en fråga för riksdagen, kanske inte, men frågan har också ställts till ansvarigt statsråd, och inte heller hon kunde svara. Nog är det generande för riksdagens arbete atl man från denna talarstol först hävdar en sak och sedan säger: Jag vet inte, jag har inte tillgång till uppgifterna och delta är inte en riksdagsfråga.

När del sedan gäller tillskotten av radioaktiv strålning har vi så många gånger invaggals i trygghet med hänvisning till all del är fråga om - till synes - små tillkommande kvantiteter Men det är ju så, Åke Wictorsson, att om hinken är nästan full, behövs det bara några droppar för att den skall rinna över. Tröskeleffekterna i form av föräridririgar i det ekologiska systemet kan vara förödande. Det finns verkligen fog för atl ta tillskotteri från kontinuerlig drift av kärnkraftverken på största allvar.

AnL 9 EVA GOÉS (mp);

Herr lalman! Åke Wictorsson tror inte att jag är verklighetsanpassad. Jag skulle önska atl flera var verklighelsanpassade. Även om jag befann mig un-

gefär 200 mil från Tjernobylolyckan, blev jag drabbad av dess effekter och kominer atl vara del i minsl ett trettiotal år framöver.

När man river reaktorerna skall de ner i slutförvaret, SFR. där det skall rymmas 90 000 m\ Hur kan Åke Wictorsson garantera atl det inte kommer med något annat än låg- och medelaktivt besmiltat avfall från reaktorerna när de skall rivas? En undersökning som gjorts av den pluloniumforskare som jag haft kontakt med pekar på att en hel mängd transuraner, bl.a. plutonium, kan komma med i della sammanhang. Förekomsten plutonium kan irite mätas utauför t.ex. en tunna, eftersom del ämnet utsänder alfaslrålar, och därför kan ingen garantera att inget plutonium kommer med. Vi vet att halveringstiden för plutonium är 24 000 år Vem kan garantera någonting 1 000 generationer framåt? Del har gäll 80 generationer sedan Kristi födelse.

Jag lycker alltså att jag är mycket verklighetsanpassad. Och jag är myckel medveten. Ake Wictorsson, om vad som har hänt i Tjernobyl. Jag skall själv resa dit nästa vecka, så jag kan rapportera lill er efteråt.

När del gäller Ranstad har vi också väckt en motion. Nu har vi hört flera gånger all den inte hör hemma här i riksdagen, men dä frågar jag mig; Var horden hemma? Vi vill veta vad som döljer sig bakom de här fasaderna. Vad är det som gör att vi inte får svar på konkreta frågor som vi ställer?

Beträffande det här triangeldramat med Cogéma, MOX osv. har jag inte fått reda på vad som kommer att hända med MOX-bränslet som vi förvarar tills vidare. Och vad kommer alt hända med del som vi har i Windscale? Vad är orsaken till del som händer där? Har den svenska staten något ansvar? Eller anser Åke Wictorsson atl det bara är OKG som har ansvar där, eftersom del är OKG som en gång har exporterat till Windscale - som nu har bytt namn till Sellafield? Jag vill ha svar på de här frågorna.

Tack.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Använt kärnbränsle, m.m.

AnL 10 AKE WICTORSSON (s);

Herr talman! Jag trodde alt Ivar Franzén uppskattade elt rakt och ärligt besked om att jag inte har läst tillstånden för Ranstad. Det är precis med sanningen överensstämmande. Däremot upplever jag att han har möjlighet atl la del av dem pä annat sätt än via mig.

När det gäller lågdoserna sägs det att de är ett problem när hinken är full. Ja, visst är del så. Men vi har ju redan de här avfallen, som vi måste la hand om. Del är alltså fråga om vilken hink som är full och hur vi på bästa sätt skall hantera dessa avfall. Då ser jag trots allt att Forsmarkslagret med den teknik som har använts innebär en betryggande åtgärd- och del är betydligt bättre än att inte ha någon lösning alls.

Sedan vill jag helt korl säga till Eva Goés; Ställ de här frågorna i konstitutionsutskotlet! Del är där de hör hemma och inte i någon form av motion. Då kan miljöpartiels representanter få svar på alla de frågor som man har i dessa avseenden.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 7 §,)

Prot. 1989/90:104 6§ Anslag under miljödepartementets huvudtitel

18 april 1990

Anslag under miljödepartementets huvudtitel

Föredrogs

jordbruksutskottets belänkande

1989/90;JoU15 Statsbudgeten för budgetåret 1990/91 (prop, 1989/90; 100 delvis).

AnL 11 INGVAR ERIKSSON (m);

Herr talman! I detta betänkande behandlas förslagen under miljödepartementets huvudtitel i årets budgetproposition, bil. 16, med undantag av anslagen under avsnittet C Energi; della avsnitt behandlas av näringsutskottet.

Elt stort antal motionsyrkanden behandlas också i betänkandet. I många fall är det dock fråga om förslag till relativt små anslagsökningar i förhållande till propositionens förslag. Ofta gäller del områden som innevararide budgetår erhållit, och kommande budgetår erhåller, ökade anslag. Nämnas kan t.ex. anslagen till förstärkning av naturvården och för motverkande av försurningens effekter på miljön.

Naturvårdsverket står inför omfattande förändringar av sin verksamhet och organisation. År 1989 fastställdes särskilda direktiv för verkets arbete och för utformning av den s.k. fördjupade anslagsframställningen för perioden 1991/92-1993/94. Naturvårdsverket skall senast den 1 september i år lämna en slutlig anslagsframställning för nämnda period. Man skall då också redovisa en analys och en utvärdering av miljövårdsarbetets innehåll, inriktning och resultat.

Vi moderater följer mycket noga ulvecklingen på i propositionen och betänkandet berörda områden och kommer nu och framöver atl medverka till ansvarsfulla satsningar från statens sida, som också bidrar till att enskilda människors och organisationers engagemang tillvaratas i miljöarbetet.

Herr talman! Då det gäller behovet av kraftfulla åtgärder för skydd av utrotningshotade växt- och djurarter har utskollet vid upprepade tillfällen understrukit vikten av sådana åtgärder. Vid behandlingen av förra årets budgetproposition höjdes det dåvarande anslaget på moderat initiativ till 4 milj, kr Dessutom pågår inom naturvårdsverket ett arbete med ett långsiktigt handlingsprogram för hotade arter. Detta väntas ligga klart under sommaren. Arlvis inriktade åtgärdsprogram kommer att utvecklas för ett antal arter Vidare kommer för vissa arlrika grupper biolopvis inriktade program att utarbetas. Dessa program bör kuuna leda till bättre underlag för långsiktig samordning och prioritering av insatser från statens och naturvårdsverkets sida.

Del är av detta skäl som vi f.n. inte kunnat biträda yrkandena om stöd till Stiftelsen Bohus Avelscentrum - Åby Säteri. Genom den aviserade aktionsplanen för naturvården bör naturvårdsverket erhålla förbättrat underlag för ställningstaganden i frågor om stöd lill olika former av vård för hotade arter Vi förutsätter då också att regeringen inför nästa års budgetbehandling har möjlighet att positivt pröva frågan om stöd till Stiftelsen Bohus Avelscentrum - Åby Säteri.

Herr talman! Då det gäller vissa bidrag till miljöarbete har vi moderater yrkat på en anslagsförstärkning om 20 milj. kr. i form av ett reservationsan-

slag, så atl anslaget under Bidrag till miljöarbete blir 187 585 000 kr Vi vill alltså redan i samband med omläggningen av jordbrukspolitiken att 10 miljoner av dessa 20 miljoner skall avsällas för alt återskapa naturbeles- och ängsmarker

I samband med den omläggning av jordbrukspolitiken som nu aviseras och som krävs för att få bort spannmålsöverskottet kommer flera hundra tusen hektar åkermark alt få ny användning.

Ett alternativ är att i någon utsträckning återskapa de naturbeles- och ängsmarker som försvunnit sedan 1800-talets slut. Vår inhemska flora och fauna bör få vandra in på dessa nyskapade ängs- och hagmarker

Den livsmedelspolitiska arbetsgruppeu har föreslagit ett anslag till landskapsvård som successivt ökas till 250 milj. kr per år för arealer av ängs- och hagmarkstyp eller för att skydda speciella natur- eller kulturmiljöer.

Vi anser att skötsellageri bör äridras så att laritbrukareu eridasl behöver arimäla föräridrad användning av marken viss lid före planerade åtgärder Del finns då tid för myndigheterna att reagera och inleda förhandlingar med markägaren och landskapsvårdande instanser Denna förändring bör enligt vår mening träda i kraft den 1 juli nästa år.

Redan i dag vill emellertid många lantbrukare t.ex. skogsplantera viss åkermark. Lantbruksnämnderna kan då avslå ansökan, och detta utan alt kunna ge något alternativ. Detta är otillfredsställande. Skötsellagen bör därför ändras så aft alternativ regelmässigt anges. Ikraftträdandet bör också härvidlag ske den 1 juli nästa år

Medel till stöd för övergång från åker till ängs- och hagmark bör, som jag nyss sade, redan nu anslås. Tills vidare torde del vara ändamålsenligt att dessa medel tillförs anslaget B 2 Bidrag till miljöarbete, som alltså bör förstärkas med 20 milj. kr Av dessa 20 milj. kr bör 10 milj. kr avsättas till det ändamål som jag nyss angav.

Plantering av energiskog ser många som elt alternativ till traditionell användning av åkern. Vi moderater anser därför att naturvårdsverket skall få i uppdrag att utreda miljökonsekvenserna för vår natur av en storskalig introduktion av energiskog. Vi anser också all det är positivt atl elt större inslag av lövträd tolereras i våra barrskogar Blandskogen med ett stort ädel-lövslrädsinslag, som dock inte uppfyller ädellövsskogslagens krav, bör undantas från kravet på avverkning.

Vi moderater anser att äldre typer av kulturlandskap hör lill de i dag mest hotade naturområdena i landet. De som fram till i dag skött dessa landskap, och därmed befrämjat eft rikt och varierat djur- och växtiiv, är framför allt Sveriges lantbrukare.

Den omfattande inventeringen av traditionellt brukade hagar och ängar som pågår inom ramen för de s.k. NOLA-bidragen kommer att ge ett värdefullt bakgrundsmaterial för skyddet av dessa marker

Genom atl markägarna ges ett förvaltaransvar blir förutsättningarna bälire för alt den svenska kulturbygden skall räddas. Vi föreslår att direkt ersättning skall kunna ges till dem som vill vårda värdefulla naturmarker såsom ängar och hagar Bidraget bör utgå med en arealrelaterad ersättning som beräknas efler vårdobjektens viklighel. Det är det enda fall av varaktiga arealbidrag som vi moderater anser motiverade. Vill stalsmakterria dess-

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag under miljödepartementets huvudtnel

Riksdagens protokoll 1989190:104

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag under miljödepartementets huvudtitel

utom medverka till ell öppet landskap med ängar och kullurbelen fordrar delta någon form av stimulans lill den enskilde odlaren. Avkasiriirigen från en sådan markanvändning är annars så låg att jordbrukaren tvingas välja andra alternativ.

I jordbrukets kommande strukturförändring är del alltså mycket viktigt atl man återskapar en del av den ängs- och hagmark som gått förlorad.

Statliga slyråtgärder för markanvändningen ger ofta negativa miljöeffekter T.ex. bidraget till de s.k. 5;3-skogarria har i många fall fått lill effekt alt hagmark planterats med barrskog. Della bidrag bör därför avskaffas. Deri eriskilde markägareri bör avgöra markarivändningen så långt som det är möjligt. Denna fråga avgörs dock i annal sammanhang.

Mark för naturvård ägs redan i dag i viss utsträckning av den ideella naturvården. Svenska naturskyddsföreningen äger t.ex. Lilla Karlsö, som barett rikt fågelliv, Aklse hemman nära Sareks nationalpark. Ko mosse, som är ett myrkomplex i södra Älvsborgs län, och Osaby säteri i Småland. En privat stiftelse äger och förvallar Kullaberg,

Del engagemang som i dag visas av ideella organisationer vid skötsel av värdefulla naturområden i Sverige ger vid handen all det är de som har den största kunskapen, den största motivationen och den största ansvarskänslan för den framtida förvaltningen av den svenska naturen. Detta engagemang delar de med många enskilda människor som är markägare och vill vårda svensk natur

Anslaget B 3 Investeringar inom miljöområdet bör uppgå lill 80 milj. kr och bör inte enbarl användas till statens förvärv av värdefulla naturområden utan även lill den ideella naturvården för inköp av mark. I villkoren för erhållande av medel skall det klargöras alt ansvar för skötseln av naturobjekten självfallel ingår i åtagandet. Della framhåller vi moderater i reservation 49.

Herr talman! Jag yrkar bifall till de moderata reservationerna i betänkan-del och i övrigt lill utskottets hemställan.

Anf. 12 LARS ERNESTAM (fp);

Herr talman! Dag efler dag, vecka efler vecka har riksdagen tagit slällning till delar av statsbudgeten. I dag är det miljödepartementets budget som vi skall diskutera.

Jag har inför debatten i dag studerat sammandraget över statsbudgeten. Utgiflsslagen börjar i sammandraget med hov- och slottsstaten och slutar som ofta i sådana sammanhang med oförutsedda utgifter

Mellan dessa poster ligger utgifterna för de olika departementen. Även om kompletleringspropositionerna inte finns med rör det sig om stora belopp i en del departement -113 miljarder till socialdepartementet, 35 miljarder till försvarsdepartementet, 55 miljarder till utbildningsdepartementet. Jag nämner dessa för att, utan jämförelser i övrigt, nämna de penningstarkaste.

Det finns ett av departementeri, eridasl ett, som spelar i en egen division och inte når upp lill miljarddeparlemeriteris riivå, och del är just miljödepar-temeritel, särskilt nu när energidelen bryts ut och förs över till ett annat departement. Miljöbudgeten uppgår till 840 milj. kr, och lill detta kommer

departementets kostnader, varav en del gäller eriergifrågor som skall föras över lill elt annat departement.

Miljödepartementet är alltså koslnadsmässigl lillebror inom statsförvaltningen, eller om jag för an undgå kritik i jämställdhelsfrågor i ställel skall använda begreppet lillasyster bland departementen.

Nu är jag, herr talman, naturligtvis medveten om atl departementets arbete inte endasl gäller pengafrågor i den egna budgeten. Deparlemenlel har en övergripande roll i miljöfrågor. Del finns miljöanslag i andra departement, och miljöarbetet gäller lagstiftning och mycket annat. Men jag lycker att det är nyttigt atl som utgångspunkt i diskussionen om miljöbudgelen ha i minnet alt den endast omfattar promille av den samlade budgeten.

Ser man däremot i budgetsammandraget pä budgetens inkomstsida blir bilden något annorlunda. Där finns miljöavgifterna, och där finns också bensinskatterna och punktskatterna som uppgår lill många miljarder och som ofta pekas ut som miljöskatter Det är angelägel alt än en gång påpeka att del i delta sammanhang endasl är småslantar som går tillbaka till miljön.

Det är också nästan patetiskt atl i sammanfattningen till vårt utskottsbetänkande läsa om de små anslagsförslärkningar som föreslås. Naturvården skall få 15 miljoner i nya pengar, försurningsinsatserna skall få lika myckel, och i samband med avfallspropositionen klämmer regeringen lill med 3,3 miljoner i nya pengar lill avfallsutredningar Om delta skall kunna pekas ut som förstärkningar värda att notera tycker jag all det närmast borde vara genant för miljöministern, detta samlidigl som andra anslag i budgeten urholkas.

Regeringens förslag går igenom utan förändringar genom massivt slöd från moderalerna, som inte vill ställa sig bakom förslag från de övriga oppositionspartierna om inkomstförstärkningar Miljöbudgetens genomförande här i dag kan alltså ses som ett praktiskt utskottssamarbete mellan socialdemokraterna och moderaterna. Jag hoppas atl moderaterna har detta i åtanke lill nästa års budgetarbete.

Vi i folkpartiet föreslår förstärkningar av miljöbudgeten med drygt 200 milj. kr Vår totala budget är balanserad och stramare än regeringens, och detta utrymme har erhållits genom besparingar på andra konton. Jag vill inte hävda att våra anslagshöjningar är tillräckliga för att läcka de behov som föreligger, men i förhållande till 840 miljoner är 200 miljoner ganska myckel pengar Och om våra förslag skulle bifallas skulle ändå miljödepartementet komma med i miljarddivisionen. Anslagsförstärkningarna skulle dessutom bli mer än 20 procent.

Jag vill nu redovisa några av de anslagshöjningar som folkpartiet anser hell nödvändiga och börjar med anslaget till övervakning av miljöförändringar. De berörda myndigheterna har påpekat att de anslag som står till förfogande är helt otillräckliga. Folkpartiet föreslår en ökning med 5 milj. kr

NOLA-bidragen, som nämnts här tidigare, har betytt myckel för alt förbättra vården av kulturlandskapet. Pengarna räcker inte till, varför vi vill anvisa ytterligare 10 milj. kr

Vården av naturreservat får, som jag har nämnt, en anslagsökning med 15 milj. kr. De pengarna räcker inte, varför vi vill anvisa ylleriigare 15 milj. kr

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag under miljödepartementets huvudtitel

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag under miljödepartementets huvudtitel

Dessutom önskar vi en förstärkning av anslaget för skydd av hotade arter Anslaget för skydd av hotade arter är intressant, och jag vill säga några ord om detta, eftersom Ingvar Eriksson tog upp frågan i sitt anförande. Det fanns i början inget sådant anslag. Folkpartiet drev ensamt frågan år efter år Iblarid visar det sig att oppositionspolitik lönar sig. Efter några år togs det upp ell anslag i budgeten, men det är fortfarande otillräckligt.

Vi kari av olika rapporter se att staten och naturvårdsverket har mycket slora svårigheter all uppfylla sina åtaganden när det gäller inköp av mark för naturvård. De 20 milj. kr som vi vill lägga till utöver regeringens förslag skulle i det sammanhanget göra stor nytta.

Återskapande av våtmarker är en mycket angelägen naturvårdsåtgärd. Del finns i dag inte stora möjligheter för naturvårdsverket att göra några insatser på det här områdel med den budget som utskottet och regeringen föreslår atl riksdagen skall fastställa. Vi vill anvisa ytterligare 20 milj. kr Dessutom vill vi förstärka anslagen till länsstyrelsernas naturvårdsenheter Den delen av budgeten behandlas dock inte av utskottet.

En stor del av de enskilda brunnarna är försurade. Vi anser att det är rimligt att staten ger bidrag till restaurering av brunnar och föreslår anslagsför-stärkriingför detta.

De ideella organisationerna på miljöområdet är kanske de bäsla informationskanalerna för att stärka allmänhetens miljömedvetande. De bidrar aktivt vid bevakningen av miljöförändringar - där de statliga anslagen är otillräckliga - och behöver få ökat stöd. Vi har i vår motion föreslagit 5 milj. kr. för insatser både i vårt land och i andra länder. Av misstag har vi inte reserverat oss. Nu kommer jag inte att yrka bifall till motionen, eftersom detta skulle öka kammarens byråkrati. Vi vet att socialdemokraterna får slöd vid slutomröstningen. Därför antas inte vårt förslag, varför vi inte heller yrkar bifall lill del. Till protokollet vill jag emellertid säga att vi anser att miljöorganisationernas arbete behöver en förstärkning.

Åven kemikalieinspektionen behöver förstärkas. Det är i det sammanhanget viktigt atl denna avgiftsfinansierade myndighet också får en fri sektor för speciella utredningar, där det inte kan hävdas att avgiftsskyldiga skall stå för kostnaderna. Ett anslag på 10 milj. kr bör beviljas direkt över statsbudgeten.

Regeringen föreslår som jag nyss nämnt en anslagsförstärkning på drygt 3 milj. kr för avfallsutredningår Vi anser att anslaget för miljöskyddsteknik bör återinföras med speciell inriktning på avfallsfrågor Med hänsyn till avfallsfrågornas stora betydelse har vi sagt att det behövs en förstärkning på 40 milj. kr Eftersom vi också har fört fram liknande frågeställningar i samband med forskningspropositionen, har vi inte i det här budgetavsnittet reserverat oss på den punkteu.

Grethe Lundblad som alltid med iver brukar försvara regeringens förslag skall nu få en fråga av mig. Behövs inte de här anslagsförstärkningarna, och vad är det som gör all socialdemokraterna har så stora svårigheter att få fram reella förstärkningar av miljöbudgeten? År det så, Grethe Lundblad, att miljöfrågorna är ett område som har låg prioritet inom regeringspartiet?

Herr talmari! Med detta yrkar jag bifall till de reservationer där vi som representerar folkpartiet finns med .

AnL 13 LENNART BRUNANDER (c):

Herr talman! Som Lars Ernestam sade behandlar vi ju i dag den budget som den statliga administrationen skall hantera för atl hjälpa till att klara miljöarbetet i vårt land: miljötillsynen och framtagandet av idéer och förslag om hur vi skall kunua förbättra vår miljö. Det rör sig ju, som Lars Eruestam också framhöll, på det hela taget om ganska små summor och därför kan det verka något generande. Men det är klart alt skall man vara riktigt rättvis är det ju inte bara i detta sammanhang som vi måste visa miljöhänsyn genom att tillskjuta mer pengar Det måste också ske på en mängd andra sätt.

Egeritligeri är ju miljön den viktigaste frågan, och vi måsle vara på det klara med att vi människor är en del av miljön. Det är ju också vi människor som har stökat till det i miljön. Det är till följd av våra krav, våra åtgärder och vår tanklöshet som miljöproblemen i dag har uppstått. Vi måste vara på det klara med att miljön utgör en helhet i samhället. En god miljö är därför av avgörande betydelse för allt levande och för hur vi skall ha del. Eu utveck-lirig som skadar miljön undergräver också vår och kommande generationers framtid. En levande och oförstörd miljö är en förutsättning för all mänsklig existens. Hushållning med miljön och naturresurserna måsle därför anses vara en mycket viktig samhällsfråga. Industrialismens framväxt var naturligtvis på många sätt bra. Den skapade välfärd och ekonomiska resurser, men samtidigt uppstod det problem. Mycket av del som vi i dag upplever som problem har ju kommit till som en följd av den här utvecklingen. En del av problemen är också svåra eller omöjliga att lösa. Därför är del viktigt atl vi nu arbetar med att skapa en miljövänlig teknik och att vi också utbildar oss bättre på miljöområdet.

När vi i centerpartiet på 60-talet tog upp miljöfrågorna visades det inte någon särskilt stor förståelse. Man log litet åt våra idéer deri gångeri. I dag är det annorlunda. I dag vill alla vara med och tänka i det här sammanhanget. Insikten om miljöfrågornas betydelse har ökat, men det är också viktigt att planeringen av vårt samhälle är miljöinriktad.

Centerpartiets decentraliserade samhälle är egentligen del enda som garanterar en god miljö och en god användriing av våra resurser Miljöförstör-irigen känner ju inte heller några gränser Därför är det internationella arbetel oerhört viktigt. Vi måste också vinna förståelse för våra idéer ute i världen. Som framhållits här är ju inte regeringens och utskottsmajoriletens förslag tillräckliga. Därför har centerpartiet föreslagit förstärkningar på den här delen av budgeten med ungefär 200 milj. kr På det sättet är det god överensstämmelse med folkpartiets krav, men vi har gjort olika prioriteringar på vissa områden. Det är ju alldeles nödvändigt att man avsätter pengar för att genomföra de idéer som man vill ha genomförda. Jag tycker att den fråga som Lars Ernestam ställde till Grethe Luudblad är relevant. År det så, att socialdemokraterna inte sätter så stort värde på miljön? Eller kanske bör man snarare fråga: Är allt annat så mycket viktigare än miljön, så atl pengarna inte räcker till? Jag tror nog att ni socialdemokrater också tycker att miljön är viktig.

Det sades ju för inte så länge sedan att det socialdemokratiska partiet skulle bli elt miljöparti. Vi väntar fortfarande på detta.

Kännetecknande för vad som står i såväl budgeten och delta belänkande

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag under miljödepartementets huvudtitel

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag under miljödepartementets huvudtitel

som i den proposition som har lagts fram och som gäller avfallshanteringen och i andra förslag från socialdemokraterna är ju atl man skall vänta på en ulredning. Man skall alltså starta en ulredning. Men man skall också vänta på förslag från naturvårdsverket och andra. Mot den bakgrunden yrkar man avslag på i stort säll alla förslag frän oppositionen.

På några punkter har vi i cenlerparliet föreslagit atl mer pengar skall sal-sas. Först och främst gäller det mätningen av miljökvaliteter Det är - och del var Lars Ernestam också inne på - nödvändigt alt satsa mera på delta område. Kunskaper här är grundläggande för att vi skall veta vad som händer i naturen men också för all vi skall vela på vilkel sätt vi skall hantera det hela.

Både Ingvar Eriksson och Lars Ernestam har talat om hotade arter I det avseendet vill vi i cenlerparliet satsa ytterligare 6 miljoner Regeringen kämpar emot en ökning av delta anslag varje är Nu sägs det dock i detta belänkande att man till nästa år kanske kommer på bättre tankar Då kommer del atl finnas ell bälire underlag. Bohus Avelscentrum kan nämnas i detta sammanhang. Det är en speciell djurpark som är av internationellt intresse. Del finns myckel stor anledning för Sveriges riksdag och för staten alt stödja detta centrum. Tanken bakom resonemanget är inte att det behövs ett driftbidrag. I ställel behövs det någon typ av engängsanslag för att avlyfta de skulder som finns. På det sättet skulle Bohus Avelscentrum få förutsättningar alt arbeta vidare i lugn och ro. Våra motionskrav innebar egentligen endast en begäran om att regeringen skulle återkomma med ett förslag -värre än så var del inte. Men inte ens det kunde socialdemokraterna slälla upp på, och del gällde även övriga partier

Ingvar Eriksson talar väldigt myckel om kulturlandskapet. Vi i centerpartiet har krävt 40 miljoner mera beträffande NOLA-anslaget. Del handlar då om hagmarksersättningen och hela den delen av nalurvårdssatsningen. I slor utsträckning delar jag Ingvar Erikssons uppfattning när han lalar om viklen av kulturlandskapet och om hur detta skapades. Men på en punkt delar jag inte Ingvar Erikssons uppfattning. Jag tycker nämligen atl detta med att öka skogsplanteringen på åker inte har med miljön atl göra. En sådan åtgärd kan ju inte vara särskilt bra ur miljösynpunkt, i varje fall inte om man planterar granskog utan att i större utsträckning planlera annal också. Då skulle vi få ett mörkt landskap. Vårt öppna landskap skulle således försvinna.

Vidare har vi i centerpartiet framhållit alt miljöorganisationerna gör ett oerhört viktigt arbete. Man är opinionsbildare. Man lar reda på saker och man påverkar utvecklingen. Man är också ofta föregångare på olika områden och tar upp frågor tidigare än andra gör Därför är det viktigt att det finns ekonomiska resurser, så all man kan klara dessa saker Vi har föreslagit 5 milj. kr i ökade statsanslag för det här ändamålet. Det är inte minst viktigt i dag med tanke på atl t.ex. Svenska naturskyddsföreningen satsar på ett brett program för Östersjön och Baltikum.

Här finns det alltså, Lars Ernestam, en reservation som ni i folkpartiet kan rösta på om ni tycker att detta är väsentligt. Reservationen överensstämmer med folkpartiels krav i delta avseende.

Försurningen är ell mycket stort problem i vårt samhälle. Skogen växer inte som den skall. Jordbrukets växter växer nalurliglvis inte heller som de

skall. Men i det sammanhanget har vi en kompensation i och med jordbrukarnas kalkning. Brunnarna för dricksvatten, en fråga som också har tagits upp här, förstörs. Här behövs det stora summor om man skall klara det uppe-hållaride försvaret. Men därmed har vi inte någon slutgiltig lösning på problemet. En sådan får vi först i och med ett annat system. Del behövs minskade utsläpp av de försurande ämnena från industrin, från uppvärmning och från trafiken. Men naturligtvis gäller del också utsläppen från jordbruket. Ja, det gäller egenlligen utsläpp från all verksamhet som människan bedriver Del är vi själva som i ganska slor utsträckning påverkar utvecklingen. Men det här är naturligtvis också ett internationellt problem som vi måste arbela mycket intensivt med.

Vi har speciellt tagit upp frågan om skogsmarkskalkningen. Vi lycker nämligen atl skogen är en myckel viktig resurs för det svenska samhället. Skogsmarken ulgör ju en myckel stor del av vår landareal. Därför är det viktigt atl det finns en ordentlig balans i naturen. Vi måsle börja med storskaliga försök med skogsmarkskalkning. Del gäller ju atl ta reda på hur vi skall bära oss ål för att få ökade kunskaper och därmed kunna åstadkomma en brytning i detta sammanhang. Del är dock fråga om små summor jämfört med de pengar som vi riskerar all förlora. Redan en minskning av skogslill-växten med några procent handlar om miljardbelopp.

Vi vill också ha en höjning av anslaget för inköp av naturområden och för skötseln av dessa. För alt vi skall kunna bevara naturområden som är av vikt måste ju samhället ha resurser för alt dels köpa in områden, dels sköta dessa. De marker som tillhör domänverket och som skall användas i detta sammanhang bör kunna föras över till naturvärdsfonden utan någon kostnad när del gäller del här anslaget. Del skulle ju bara vara fråga om en överföring av mark från en form av statligt ägande till en annan form av statligt ägande.

Beträffande miljön är hanteringen av kemikalieproblemel en viktig sak. Därför har vi kemikalieinspektionen. Det är väsentligt att man får bättre resurser Del gäller ju alt kunna hålla jämna steg med ulvecklingen på områdel. Men del gäller också atl inhämta vad som har gått förlorat. En rad gamla bekämpningsmedel är fortfarande inte testade. Här har vi alltså en sak som vi inte har klarat av. Det är viktigt all testa dessa, så all vi vet vad vi handskas med och kan stoppa hanteringen med de bekämpningsmedel som vi inte skall ha kvar

Herr talman! Miljöfrågorna är - som andra talare tidigare har sagt - ell oerhört viktigt område. Jag vill understryka viklen av alt någonting görs och alt del sker snabbt. Vi kan inte bara vänta på utredningar eller på att alla skall ha tänkt färdigt. När vettiga förslag läggs fram måste vi kunna acceptera dem, även om de kommer från opposilionssidan. Ett sådant synsätt borde socialdemokraterna i större utsträckning anamma i stället för att, som man nu gör, vänta pä en mängd förslag. Jag kan förslå alt det finns vissa motiv för del. Jag skall dock inte nu gå in på dessa.

Herr talmari! Jag yrkar bifall till cerilerpartiets reservationer samt i övrigt till utskottets hemställan.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag under miljö-

departemenieis

huvudtitel

AnL 14 INGVAR ERIKSSON (m) replik;

Herr talman! Lennart Brunander säger att han delar moderaternas uppfattning. Det gäller då mitt resonemang om kulturlandskapet. Han delar

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag under miljödepartementets huvudtitel

emellertid inte min uppfattning när det gäller alt plantera skog i slor omfattning. Men jag har inte pläderat för en ensidig barrskogsplantering i stor omfattning, Lennart Brunander I stället framhöll jag vikten av alt viss areal, med tanke på deri omställning av jordbrukei som vi slår inför, nödvändigtvis används till annat än just produktion av livsmedel. I ljuset därav är skogsplantering ett alternativ. Det gäller då även plantering av energiskog, som Lennart Brunander själv ofta pläderar för. Del var med hänsyn till detta som jag framhöll vikten av att vi redan nu beviljar ett anslag för alt möjliggöra alt viss areal kan återföras till kulturlandskapet i form av öppna hagar och ängar - alltså én positiv förändring.

AriL 15 LENNART BRUNANDER (c) replik;

Herr talmari! Irigvar Erikssoris resooemarig gick ut på atl vi skall salsa på hagmarker, och så långt är jag överens med honom. Kulturlandskapet har skapats av den svenske bonden, och han är den ende som kan vidmakthålla detta landskap på elt bra sätt, dvs. öppet och vackert. Jag kan däremot inte dela uppfattningen alt vi då skulle sätta i gång och planlera skog i större omfattning. Den frågan skall i varje fall inte las upp i en miljöpolitisk debatl, då del irite firiris några som helst motiv, från miljösynpunkt eller från andra synpunkter, alt göra det.

Däremot kan det vara aktuellt och vettigt att ta upp en diskussion om andra användningsområden av åkermarken, nämligen att producera energi och biobränsle. Del skulle på ett myckel bra och långsiktigt sätt skapa jusl en sådan resurshantering och resurshushållning som jag pratade om och dessutom skapa en bättre miljö, minskade utsläpp och bättre balans i naturen. Frågan om skogsplantering hör alltså inte hemma i delta sammanhang.

AnL 16 INGVAR ERIKSSON (m) replik;

Herr lalman! Verkligheten kan ingen springa ifrån, inte ens Lenriart Bru-riarider Vi står iriför problem som vi måste tackla och lösa, och jag är positiv till bioeriergiri och till atl deo svenske bonden i ökad utsträckning själv får bestämma vilkeri väg häri skall välja.

Anf, 17 ANNIKA ÅHNBERG (vpk):

Herr lalmari! Det behövs eri riy folkrörelse i vårt larid, en folkrörelse mot kemikaliesamhällel. Jag har inte tänkt föreslå all riksdagen skall besluta om en sådan - en folkrörelse kan naturligtvis inte kommenderas fram av riksdagen - men del vi gör här kan befrämja eller motverka en rörelse mol kemikaliesamhället. Deriria rörelse har redan börjat. Det finns en stark oro bland människor och en önskan att undvika sådana produkter som är skadliga för hälsan och miljön, men bristen på informatiori och kuuskaper är stor

Under efterkrigstiden har användningen av kemikalier ökat oerhört snabbi. Nya ämneri och kombirialioner av ämnen tas fram i en strid ström -mellan 500 och 1 000 per år. Hur de påverkar naturen och människors hälsa, var en och för sig eller tillsammans, vet vi oerhört litet om.

Ungefär 70 000 kemiska ämnen används dagligen runt om i världen. Vi vet all miljöproblem i myckel hög grad orsakas av kemikalier, som DDT och

PCB. PCB ersätts i dag i stor utsträckning med klorparaffiner, som visar sig ha i stort sett lika förödande effekter på miljön som PCB hade. Kemikalier bryts ner sakta eller anrikas i organismer

Kunskaperna om kemikalier är myckel bristfälliga. En avdelning inom Metallindustriarbetareförbundet har t.ex. undersökt 55 verkstadsföretag i Sundsvall, och det har visat sig atl man på dessa företag i stort sett saknar kunskap om många av de kemikalier man hanterar Del gäller särskilt olika klorerade produkter

Denna kunskap saknas i hög grad också i hushållen, där slora mängder kemikalier används. Om jag har fräckheten - vilkel jag har ibland - atl kika in i folks städskåp, tittar på burkarna där och frågar varför man använder dem får jag ofta svaret: "Ja, men de är ju godkända." De allra flesta människor i samhället lever alltså i den trygga förvissningen om all del som säljs i affärer och på bensinmackar är godkänt, i den meningen att del är sådant som inte är så farligt atl använda.

Men detta är lögn. Sanningen är att det råder rena vilda västern när gäller kemikalier, där det mesta inte är godkänt men inte heller förbjudet utan bara finns där. I namn av friheten fortsätter man alt producera nya kemiska produkter som hotar människors hälsa och miljön.

Del begås dagligen en enorm massa kemiska hemfridsbrolt i vårt samhälle. Friheten för en människa att ha en metallicglänsande bil är på bekostnad av en annan människas frihet att vara frisk.

Ett av de senasle och mera avskräckande exemplen på denna frihet är de små spelande korten som finns att köpa. De spelar en glad julsång, "Happy birthday to you" eller någol annal. Det är naturligtvis en tilltalande frihet att man kan köpa sådana kort. De drivs med en liten batterienhel som innehåller kvicksilver, och det skulle förvåna mig mycket om dessa batterier hamnade i de batteriinsamlingar där de rätteligen hör hemma. Troligen hamnar de i ställel i hushållsavfallet.

Man kan fråga sig om den friheleri är värd sitt pris. Vi i vpk ariser atl deri inte ärdet. Vi anser att samhället måste strama åt hanteringen av kemikalier Även om det inte är populärt atl lala om förbud i dessa dagar, när vi lalar mycket om frihet - vilkel i och för sig är bra - anser vi att samhället måste ha en mera restriktiv hållning när det gäller att tillåla kemikalier För alt del skall vara möjligt krävs det att de myndigheter som hanterar kemikalier har de resurser de behöver, och vpk anser därför all kemikalieinspektionen borde ha fått den resursförstärkning man begärde i årets budget.

Jag vill därför yrka bifall lill reservation 32, där della yrkande tas upp.

Men detta problem kan inte lösas genom myndigheters arbete. Del som i mycket slor utsträckning behövs är människors engagemang. Om man skall komma till rätta med kemikaliesamhällets problem är förutsättningen atl vi alla, som privatpersoner och familjemedlemmar, i vår dagliga gärning kan mera om kemikalier, så atl vi kan välja bort det som är farligt och ersätta det med bälire produkter.

För atl delta skall bli möjligt krävs del information, och vi i vpk anser atl en mycket viktig kunskapsspridare är alla de ideella organisationer som i hög grad har gått före samhället. Så har t.ex. Naturskyddsföreningen producerat

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag under miljödepartementets huvudtitel

Prot, 1989/90:104 18 april 1990

Anslag under miljödepartementets huvudtitel

en bok som heter Handla miljövänligt, och den typen av åtgärder behöver samhällets ekonomiska slöd för all i ännu högre grad nå ul till människor

Därför yrkar jag också bifall lill reservation 57 där vi föreslår ett anslag att användas till ideella organisationer

Jag vill med några ord beröra elt helt annat ämnesområde, nämligen skogskalkning. Markförsurningen, som har tagits upp tidigare i debatten, fortskrider tyvärr trots att det talas ntycket om att någonting skall göras åt den, Läget i vissa delar av landet är katastrofalt - det är inte något överord -och nödåtgärder behövs. Därför är kalkningsåtgärder på skogsmarken nödvändiga och även s.k vitaliseringsgödsling, som inte skall förväxlas med traditionell kvävegödsling.

Della har krävts i ganska många år av människor som varit engagerade i naturvården, men det har inte väckt så slor genklang. I takt med atl man har börjat inse att detta också kommer att hota den ekonomiskt mycket viktiga skogsproduktionen har även skogsindustrierna engagerat sig och så småningom börjat vinna samhällets gehör- tyvärr mycket sent. När man äntligen sätter i gång sådan här försöksverksamhet sker det alltför sakta och i för liten omfattning.

Vpk vill all 40 milj. kr under en treårsperiod skall anslås för storskaliga försök med skogsmarkskalkning. Nu skall ingen tro atl delta är tillräckligt, utan det handlar om belopp i slorleksordningen många hundra miljoner om man skall komma till rätta med problemen. Vad samhället kan göra är att utveckla metoder och hitta syslem som fungerar när åtgärder skall börja vidtas i större skala.

Vi i vpk lycker också att det bidrag som tidigare fanns för åtgärder mot surt vatten i brunnar skall återinföras. I dag, när man vet mera om de mycket negativa hälsoeffekter som surt vatten med t.ex. höga aluminiumhaller har-det har t.ex. visat sig atl det finns ett samband mellan sådanl vatten och Alz-heimers sjukdom - och när del finns mera belägg för sambandet, har detta bidrag tagits bort. Det är uppochnervända världen. När man tittar på olika länsstyrelsers material, visar det sig alt oerhört många ansökningar om sådant här bidrag ligger och väntar och atl mycket skulle behöva åtgärdas.

Jag vill särskilt också beröra elt yrkande som vi från vpk har tagit upp och som rör ekologiskt fungerande slorstadsmiljöer Det kan låta litet konstigt, och man kanske undrar vad vi menar med det. Vi har tänkt all miljöproblemen i samhället i mycket hög grad är orsakade av att samhället inte, vare sig industriproduktionen, jordbruket eller livsmiljön, baseras på ekologiskt fungerande kretslopp. Vi måste därför försöka återupprätta sådana kretslopp.

Det finns elt stort intresse för delta. Det byggs nu runt om i vårt land små s.k. ekobyar. Det är ganska småskaliga projekt. Det kan vara 10-20 familjer som slår sig samman om villabebyggelse och försöker hitta bättre material, bättre hantering av avfall, bättre lösning på trafikproblem osv. Men delta sker i mycket liten skala och passar i första hand på landsbygden. Faktum är att i vårt land bor väldigt mänga människor i storstadsregionerna. Vi kan inte tänka bort storstäderna. Det är fullkomligt omöjligt att tänka sig elt framtida samhälle där vi inte har storstäderna. Vi måsle alltså även i storstäderna försöka utveckla livsmiljöer som är bälire ekologiskt anpassade.

Vi har tänkt oss att de 100 milj. kr som vi vill anslå för delta ändamål skall användas som en delfinansiering. Syftet är atl t.ex. bygga om någol av de områden som byggdes under det s.k. miljonprogrammet och atl ge den ekologiska anpassningen av området en total syn. Del kari gälla energitillförseln, olika lösningar för trafiksystemet, så alt man inte blir beroende av att ha så många enskilda bilar Det kan gälla hur man tar hand om avfallet och vilken typ av material man använder i husen. Vi tycker att detta är ett mycket viktigt krav, och del är med stor besvikelse jag konstaterar atl del inte har vunnit gehör i utskottet. Jag vill därför yrka bifall till reservation 29,

Herr talman! Detta är ett stort belänkande med många reservationer Del finns många andra saker i detta betänkande som jag hade velat ta upp, men tiden räcker tyvärr inte. Får jag bara avslutningsvis säga att del egenlligen bara finns en sak som skrämmer mig mer än miljöförstöringen och del är vår mänskliga anpasslighet till denna miljöförstöring. Trots allt det vackra talet om miljöri, t.ex. i den här församlingen - eller kanske just därför, jag vet inte - görs det fortfarande alldeles för litet, och det som måste göras för atl rädda vår miljö görs alldeles för sakta. Del behövs kraftfullt handlande av oss som privatpersoner, på våra arbetsplatser, i våra boendemiljöer Det behövs också ytterligare åtgärder från riksdagens sida.

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till samtliga de reservationer som vpk står bakom och i övrigt till utskottets hemställan.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag under miljödepartementets huvudtnel

AnL 18 ANDERS NORDIN (mp);

Herr talman! Det moderna industri-, exploaterings- och lillväxlsamhällel håller på atl föröda jordklotets genetiska spektrum. Vilda växter och djur, liksom våra ursprungliga lantraser, utsätts av vårt riuvaraude samhällssystem för en systematisk utrotning. Våra husdjur och kulturväxter, som utvecklats och anpassats till oss människor i mycket långsam takt under hundratals år, har de senaste decennierna förändrats biologiskt på ett sådanl sätt, främst genom inavelsmetoder, att de har blivit oerhört känsliga för alla former av störningar Avelsteknikernas extrema utvecklingsfilosofi, som stöds av större delen av näringslivet och av de etablerade politiska pådrivarfiloso-ferna på alla nivåer, kommer i framtiden atl leda lill en artekologisk katastrof.

All frysa sperma från hotade djurarter och kyla ner frön i Nordiska genbankens lager på Spelsbergen är en desperat åtgärd som i förlängningen är meningslös. Bevarande av t.ex. koraserna rödkullig och fjällko kräver atl dessa djur med sitt unika genetiska spektrum, har möjlighel att fungera i samspel med människari i sin naturliga miljö. Lanlraserna, liksom de icke förädlade växterna, har nämligen utvecklats i sin unika geografiska, klimatologiska och specifikt biotopiska miljö. Alt i detta sammanhang bara tala om atl man skall värna om bag- och ängsmarker är ganska meningslösl, eflersom del är lanlraserna som har anpassat sig lill alt utnyttja jusl dessa hag- och ängsmarker Vi känner till viktiga djurarter som redan är utrotade. Det är Smålandskon, Gotlandskon och alla skärgårdskorna. De finns inte längre.

En höjning av anslaget med 7 milj. kr utöver regeringens förslag lill vård av hotade arter är därför en myckel anspråkslös viljeinriktning.

Regeringens budgetförslag avseende sjökalkning ligger långt under da-

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag under miljödepartementets huvudtitel

gens uppenbara behov. Man vill uppenbarligen varken angripa orsakerna på ett effektfullt sätt eller åtgärda de akuta symptom som en försurad miljö visar upp. Regeringen visar här en kraftig viljeinriktning som går ut på att skjuta upp de allvarliga försuruirigsproblemen till kommande generationer Även här är en höjnirig av arislaget till kalkriirig av sjöar med 60 milj. kr utöver regeringens förslag en mycket anspråkslös intention.

En undersökriing som skogsstyrelsen gjort och som lämnats till jordbruksdepartementet visar att minst 250000 hektar av den fjällnära skogen, utöver den areal som redan är skyddad, bör av biologiska skäl undantas från storskaligt skogsbruk. Problemen att få ny skog att växa upp bedöms som alltför stora. Enligt de definitioner som används på mark med myckel slora föryng-ririgssvårigheter bedöms arealen med sådan mark utanför de skyddade områdena vara miust 250000 hektar i hela det fjällriära området, varav minst 100 000 hektar i Norrbollens län och minsl 150 000 hektar i övriga län tillsammans.

Det är således fråga om betydande arealer utanför de skyddade områdena där tillstånd till slutavverkning sannolikt inte kommer att medges. Resultatet innebär alt iraklhyggesbruk inte kommer i fråga på minst 835000 hektar eller drygt hälften av totalt 1,6 miljoner hektar produktiv skogsmark i det fjällnära områdel. Skogsstyrelsen har alltså kommit fram lill att 540000 hektar fjällnära skog bör sparas, men i rapporten till regeringen har siffran skrivits ned till 250000 hektar

Miljöpartiet de gröna yrkar att mark för 500 milj. kr skall inköpas under den kommande treårsperioden. Detta är 400 miljoner mer än regeringen föreslår Sannolikt är även vårt yrkande tilltaget i underkant när del gäller alt inköpa alla de urskogsliknande områden som måste skyddas.

Jag yrkar härmed bifall lill alla reservationer som miljöpartiet de gröna har undertecknat.

Sedan vill jag kommentera det Irigvar Eriksson från moderaterna sade tidigare, all betydande åkermark skall las borl ur livsmedelsproduktionen och att, som jag tolkade det, hans idé var att vi skulle introducera en storskalig skogsplantering.

Vi människor lever faktiskt på ett gemensamt jordklot. Miljoner mäririiskor svälter i världen. Genom införsel av bränsle, konstgödsel och gifter har vi fått en temporär överproduktion av livsmedel i Sverige. Ingvar Erikssoo och haris parti vill i praktiken atl vi skall la matresurser från områden utanför Sveriges gränser Jag vill påstå alt Ingvar Eriksson är representant för masssvälten.

I ställel måsle vi i Sverige avveckla energislöseriet och inte lära på omvärldens åkermark och malresurser I stället krävs en omläggning till ett kemika-liefriii, biologiskt jordbruk. Ett sådant kräver en åkerareal på uppskattningsvis 3,5 miljoner hektar Skogsplantering på åkermarken är en dumhet som inte nog kan fördömas.

Annika Åhnberg, vpk, talade om atl vitaliseringsgödsling skulle vara en modell för att lösa problemen. Del är del inte alls. Det är förkastligt. Vitaliseringsgödsling innebär bara atl man ökar trädens tillväxthastighet och att marken töms snabbare på totalinnehållel av näringsmedel.

Det är en kortsiktig, dum, oduglig metod. En metod som man kan an-

vända sig av är pellelerad aska som innehåller kalk. Då återför man det näringsinnehåll man har tagit från skogen. Dessutom måste man självfallel få borl det nedfall av gifter och surt regn som pågår Tack så mycket!

Under detta anförande övertog förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar

Anf. 19 INGVAR ERIKSSON (m) replik;

Fru talman! Anders Nordin gjorde ett mycket grovt påhopp som jag måsle beivra. Han sade alt vi moderater skulle vara tillskyndare av massvälten i världen. Det är ju ett rent otroligt påstående.

För det första vill jag klarlägga alt när det gäller världsbefolkningeris försörjning behövs ell effektivt jordbruk, inte ell extensivt jordbruk. Om de hjälpmedel som vi har tillgång till i del moderna jordbruket anvärids räll, skall vi kunna få ökade möjligheter atl försörja världens befolkning. Vi moderater är mycket angelägna om att framhålla aft vi är beredda att ställa upp när del gäller alt hjälpa svältande människor Men vi är också angelägna om all se lill atl man inom del svenska jordbruket till hundra procent producerar de livsmedel som Sveriges folk behöver för sin försörjning. Vi är dock beredda att acceptera en viss ulbytesexporl som är naturlig i det sammanhanget. Vi skall alltså exportera lika myckel som vi importerar Därmed slår vi vakt om de svenska konsumenterna. Men vi bidrar inte lill atl öka världssvälten. Tvärtom. Med vårt synsätt kommer vi att kunna trygga världens behov av livsmedel.

AnL 20 ANNIKA ÅHNBERG (vpk) replik:

Fru talman! Vi delar naturligtvis uppfattningen alt vad som på sikt behövs för alt få ell uthålligt skogsbruk är förändrade metoder över huvud taget och att vi kommer lill rätta med miljöproblemen. Självfallet "är det så alt både skogsmarkskalkning och vitaliseringsgödsling är nödåtgärder Ibland kan man dock behöva tillgripa nödåtgärder

Jag vet visserligen att miljöpartiet är ett ganska splittrat parti där man har rätt olika åsikter, men inte visste jag atl del gått så långt atl splittringen t.o.m. finns mellan de enskilda miljöparlisterria. Men det måste väl vara sä, eflersom miljöpartiet i sin reservation 39 skriver alt man vill öka anslaget för kalkning och vitaliseringsgödsling av skogsmark och att man utöver vad regeringen föreslår anvisar 10 milj. kr för detta ändamål. Reservationen är skriven av Åsa Domeij, men såvitt jag förstår har också Anders Nordin yrkat bifall lill den här i dag.

Anf. 21 ANDERS NORDIN (mp) replik:

Fru talman! Del är riktigt alt vi kanske inte har samma uppfattning, Åsa Domeij och jag, angående vitaliseringsgödslingen. Däremot kan de här pengarna användas för kalknirig. Därmed kanske den ståndpunkten i alla fall är klarlagd.

När det gäller ett effektivt jordbruk vill jag säga all det inte är något effektivt jordbruk när man hela liden måste tillföra ändliga råvaror Det är ell ineffektivt jordbruk. Så småningom tar råvarorna slut. Fosforn tar slut. Ka-

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag under miljödepartementets huvudtitel

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag tmder miljödepartementets huvudtitel

liet lar slut. Ett sådant jordbruk kan man inte driva. Elt effektivt jordbruk innebär all man har en ålercirkulation och ökar bördigheten genom själva återcirkulationen. Man ökar jordelivels förbättrade avkastning. Detta är ett effektivt jordbruk. Det andra har ingenting med ett effektivt jordbruk atl göra. Del leder till undergång.

Anf. 22 ANNIKA ÅHNBERG (vpk) replik;

Fru talman! Om Åsa Domeij och Anders Nordin har olika uppfattning inlresserar egenlligen inte mig. Vad som intresserar mig är vilken ståndpunkt miljöparliet har. Del är väl ändå så all man skall uppfatta er som ett parti som står för en politik?

Nu är del faktiskt så att Anders Nordin dels yrkar bifall till en reservation, som föreslår mer pengar än vad regeririgen anslår till jusl kalkning och vitaliseringsgödsling - det står uttryckligen så i reservatiouen - dels i sitt anförande tar avstånd från denna vitaliseringsgödsling. Jag tycker att det är mycket anmärkningsvärt och jag tycker all man har rätt att kräva en viss logik även i miljöpartiets politik.

Anf. 23 INGVAR ERIKSSON (m) replik:

Fru talman! Anders Nordin framhärdar Han säger att ett effektivt jordbruk skulle leda till undergång. Jag vill då bara slälla frågan; Nog är det väl så atl om vi inte lyckats utveckla jordbruket och ta vara på de resurser som finns, så hade det redan lett lill undergång för många mäririiskor i vår värld? Det är orimligt att påslå all elt effektivt jordbruk i alla sammanhang skulle innebära alt man far illa med miljön. Vi vill ju ha elt jordbruk som är effektivt, men om man far illa med miljön är det inte effektivt. Vi måste få möjlighel alt producera långsiktigt.

Anders Nordin talar sedan om ålercirkulation. Det är ingenting som är annorlunda i del effektiva jordbruket. Dessutom är vi moderater förespråkare för mångfald när del gäller olika odlingssystem, inte minst för att på olika säll fä fram alternativ för all kunna klara den enorma ulmaning som det innebär atl i framtiden försörja världens befolkning. Jag menar all det med den inslällning som miljöpartiet har är myckel äventyrligt om vi skall kunna klara världens försörjning i framtiden.

AnL 24 GRETHE LUNDBLAD (s);

Fru talman! Miljöpolitik är ju såväl i den centrala politiken som ute i kommuner och regioner elt starkt prioriterat område. Det tycker jag att mari måsle komma ihåg i den här debatten. Därför kan ju inte svensk miljöpolitik i dag bedömas endast utifrån den statliga budgeten på "miljöområdet. Man anför också i utskottets betänkande atl nu bör alla myndigheter ta sitt eget miljöansvar och göra utvärderingar utifrån de miljökonsekvenser man får av verksamheten. Ändå omfattar ju den statliga miljöbudget som vi behandlar i dag ca 750 milj. kr Därav går hälften lill statens naturvårdsverk. 168 milj. kr. går lill del nya anslag som man har skilt från naturvårdsverket och som heter Bidrag lill miljöarbete. Del går både till andra myndigheter och till speciellt miljöarbete, exempelvis som kalkningsbidrag och som bidrag till bi-lagårdsverksamhet. Men det går också, och det tycker jag att flera av talarna

här skall vara på det klara med, till Naturskyddsföreningen som får över 1 milj. kr. och till andra frivilligorganisationer Del går också lill forskning kring havsmiljöålgärder och lill arbete för minskad kemikalieanvändning i jordbruket. En annan anslagspost är investeringar pä miljövårdsområdet med 100 milj. kr

Fru lalman! Flera talare här har klagat över att det har anslagils för litet pengar. Lars Ernestam ställde en direkt fråga till mig. Jag tycker att man också måste se detta ur del perspektivet att vi för närvarande befinner oss i halvtid av de ålgärdsprogram som vi antog i den stora miljöpropositionen 1988. Då anslogs det myckel pengar, som skulle täcka bl.a. åren 1988 till 1991. Vi vet ju att det för närvarande är oerhört många beställningar på utredningar och rapporter som håller på att färdigställas. De skall ligga lill grund för en ny miljöproposition nästa år De räddningsplaner vi antog 1988 och som gäller lufl, hav och atmosfär är i full gång.

I årets budget har vi fått ta del av omställningsplanen för avfallsområdet. Den skall vi ju senare behandla separat här i riksdagen. Ändå omfattar ju det ärende vi behandlar i dag, miljödepartementets budget, 83 motionsyrkanden. Jag skall försöka att myckel korl kommentera de reservationer som finns till ulskoltels förslag och kanske också lilel komma in på en del av de frågor som ställts i debatten.

Om man ser det i stort, lycker jag ändå att bortsett från några få reservationer gäller oppositionspartiernas förslag endast marginella ändringar i anslag och verksamhet, trots all den vältalighet som vi hört här från talarstolen. Jag går inte in på de reservationer som behandlar den s.k. gröna miljövården, utan dem kommer Inge Carlsson alt la upp senare i debatten.

Reservationerna 1-3 gäller naturvårdsverkets verksamhet och dess övervakningsprogram för miljökvalitet. Jag tycker alt man skall lägga märke till alt naturvårdsverket, som ju har en central ställning i miljövårdsarbetet, för närvarande lider av vad man skulle kunna kalla växtvärk. Verket har fått så myckel uppgifter atl man varit tvungen alt tillsätta en organisationsutredning och också göra en översyn av övervakningsprogrammet.

Jag tycker därför inte att det är rätt alt i dag bevilja ytterligare pengar till dessa områden, och jag yrkar avslag på reservationerna 1-3.

I reservation 23 begärs 30 milj. kr mera till avloppsreningsverk och kemikaliekontroll i industrin. Jag lycker att vi skall lägga märke lill atl detta i dag huvudsakligen är industrins och kommunernas ansvar och alt staten inte skall gå in med för mycket pengar på dessa områden. Jag tror all det är viktigt atl man lämnar över lill ett decentraliserat ansvar i dessa frågor, för det är mycket enklare atl ta upp frågorna i närheten av industrierna och avloppsreningsverken.

Del finns också elt par reservationer, 24 och 29, om avfallshantering. Eftersom vi senare skall ha en debatt om avfallshantering i stora drag, lycker jag inte atl vi behöver föra någon lång debatt i den frågan nu. Det är samma sak där Vi lycker inte från socialdemokratiskt håll alt man skall ge statliga medel till kommunala projekt, i detalj styra verksamheten. Detta måsle vara kommunernas uppgift, som vi inte lägger oss i detaljregleringen av.

Därför yrkar jag avslag på reservationerna 23, 24 och 29.

Ett par av motionerna går ut pä atl det skall vara ökade anslag, t.ex. för

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag under miljö-

departetnentels

huvudtitel

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag under miljödepartementets huvudtitel

omvandling av åker till ängar och hagmark. Jag tycker alt det också är frågor som vi skall gömma till den jordbrukspoliliska debatt vi säkert får senare i vår, där vi kommer all få behandla förslag om ökade anslag på just dessa områden.

1 reservation 31 yrkas på mera pengar lill kommuner och länsstyrelser för tillsynsverksamhet. Vi gjorde redan 1988 en större uppräkning av dessa belopp, och jag lycker atl det får räcka lill även i dag. Därför yrkar jag avslag på reservationerna 30 och 31.

I reservation 32 från vpk yrkas pa den största anslagsökningen, nämligen 100 milj. kr till information om miljökunskap och kemikalieanvändning i hushållen. En slor del av de pengarna är del då tänkt skulle gå till Naturskyddsföreningen för spridning av boken Handla miljövänligt.

Jag vill gärna hänvisa till att av bidraget för miljöarbete anvisas 1 milj. kr till denna förening, och miljöministern uttalar också att hon fortsalt tänker ge stöd ål naturvårdsorganisationerna för deras opinionsarbete bland allmänheten. Därför yrkar jag avslag på den reservationen.

Över huvud tagel är det flera motioner som kräver ytterligare pengar till miljövårdsorganisationerna. Jag vill gärna säga att man försöker varje år avväga dessa bidrag. Jag tror alt det är viktigt atl miljöorganisationerna fortfarande arbetar också med frivilliga insamlingar. Jag tror att frivilliga insamlingar har slor betydelse för atl öka allmänhetens intresse för miljöområdet. Jag ser i min egen landsända hur oerhört myckel pengar del kan samlas in t.ex. lill förmån för rening av Öresund. Jag tror atl det är mycket viktigt att allmänheten också känner sin andel av ansvaret.

Med della, fru lalman, yrkar jag avslag på reservationerna 41 och 42 och också 44-47 i de delar de berörs här

En hel del reservationer går ut på ökade anslag till kalkning, och det är klart atl vi fortfarande har stora problem med försurningen. Man önskar också pengar lill atl kalka försurade brunnar

Vi kan väl alla vara överens om att det egenlligen är ledsamt atl vi skall hålla på med della uppehållande försvar mol luftföroreningarna, men vi vet ju alt största delen av dem får vi från ullandel. Kalkningsverksamheten är mycket dyrbar, och jag tror atl vi måste vara överens om all den skall förbehållas de absolut mest försurade vallendragen och brunnarna.

Med hänsyn lill det, fru talman, yrkar jag avslag på reservationerna 33, 34, 35 och 36. Jag tror att den bästa insatsen mot försurningen gör vi i dag genom atl fä till stånd internationella avtal mot luftföroreningarna.

Det finns också en hel del reservationer som gäller investeringar på miljövårdsområdet. Ökade bidrag begärs lill inköp av mark för naturvård, urskog osv. Miljöministern har anfört atl sådana inköp kommer atl fortsatt prioriteras de närmaste åren, och därför yrkar jag avslag på de reservationerna.

Vidare finns det reservationer där det yrkas på ökade bidrag lill kemikalieinspektionen. Reservanterna anser att dess verksamhet är viktig, och del kan vi vara överens om alt den är Förra året fick emellerlid kemikalieinspektionen tio tjänsler bl.a. för internationellt samarbete, och i år anslås också pengar, motsvarande fyra tjänster, som eventuellt kan användas lill konsultverksamhet.

Det ges alltså ökade anslag till kemikalieinspektionen. Dessutom skall

dess verksamhet främst finansieras med avgifter, så efter hand som verksamheten ökar kommer det också alt bli mer pengar till inspektionens verksamhet. Därför yrkar jag avslag på de reservationerna.

Dagvattenhanteringen är myckel viktig, men jag tycker all de reservationer som finns om ökade bidrag och om ökad reglering av denna hantering gäller sådarit som måste hänföras till kommunernas verksamhet. Jag tror att det är farligt om vi här i riksdagen i detalj skulle reglera på vilket sätt kommunerna bedriver sin miljövårdande verksamhet.

Fru talman! Jag har inte mer lid till mift förfogande men skulle gärna vilja komma in på en del av de frågor som har ställts till mig. Jag vill säga att jag i allra högsta grad anser all socialdemokraterna är ett miljövårdsparti. Under de år vi har haft regeringsansvaret har anslagen till miljövården hela tiden ökat. Däremot tror jag inte att det är bra att i längden förstärka miljöarbetet enbart genom statliga bidrag. Jag tror alt det är viktigt att öka möjligheterna till kommunala och regionala insatser på miljöområdet.

Jag tror också alt vi skall avvakta till nästa år Då kommer del återigen en treårsplaneproposition, som jag tror innebär ökade bidrag till miljövården. Vi vet atl många rapporter och utreduirigar är på gång, och jag tror att de kommer all ge en hel del svar på hur vi skall lösa miljövårdsfrågorna på längre sikt.

Med hänsyn till all vi nästa år torde få ett stort förslag från regeringen på miljövårdsområdet vill jag säga att jag inte tycker annat än att årets budget är tillfredsställande. Det är en budget i halvtid och som sådan anser jag atl vi kan acceptera den.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag under miljödepartementets huvudtitel

Arif, 25 LARS ERNESTAM (fp) replik:

Fru lalman! Först vill jag ge Grethe Lundblad en eloge för att hon i sitt anförande diskuterade miljöpolitik. Den här debatten har haft många inslag av jordbrukspolitik, och jag är glad för att Grethe Lundblad inte tog upp den diskussionen. Precis som Grethe Lundblad säger, har vi nyss haft en sådan debatt, och vi kommer att få jordbruksdebalter även framöver. Därför är det viktigt all, som Grethe Lundblad har gjort, diskutera miljöfrågorua riu riär vi skall diskutera dem. Det var elogen.

Grethe Lundblad sade att våra förslag var marginella och inte hade någon belydelse. Det kan jag inte hålla med om. Från hela landet kommer upprepade rapporter om otillräckliga anslag. NOLA-pengarna är redan slut. Senast kunde jag i en Kalmartidning läsa att länsstyrelsen i Kalmar län rapporterar alt inte ens behovet av att skydda de mest angelägna objekten i fråga om ömtålig natur på Öland kan tillgodoses. Vi vill alt NOLA-anslagen skall förstärkas till rimlig nivå. Men socialdemokraterna, med stöd från moderalerna, är inte beredda atl höja dessa anslag. Del finner jag beklagligt.

Grethe Lundblad säger att vi befinner oss i halvtid. Del är klart att det framöver kan väckas förslag om speciella åtgärder Men åtgärder som höjda NOLA-bidrag och naturvård är akuta. Behoven måste tillgodoses. På avfallsområdet, om vilket det kommer en särskild proposition, har man bara fått ett särskilt anslag på 3 milj. kr

Ändå säger Grethe Lundblad alt miljön är ett av socialdemokraterna prioriterat område. Det tycker jag inte framgår av den budget som vi har att ta

3 Riksdagens protokoll 1989/90:104

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag under miljödepartementets huvudtitel

ställning till i dag. Det är enligt miri mening inte heller riktigt av Grethe Lundblad all hänvisa till kommuner och landsting saml de regionala myndigheterna och säga all de skall klara av della. Kommuner och landsting har ålagts stora uppgifler och har del kämpigt. Jag lycker atl Grethe Lundblad myckel väl kan motivera högre statliga anslag. Ingel parti föreslår egentligen tillräckliga anslag med hänsyn till atl staten lar in slora belopp från kommunerna i form av miljöavgifter och annat. Dårför lycker jag att vi borde ha fört en principiell diskussion om miljöanslagen kontra andra anslag i statsbudgeten. Den delen av mill inlägg berörde inte Grethe Lundblad. Jag hoppas alt hon säger något om delta i sin kommande replik.

AnL 26 LENNART BRUNANDER (c) replik:

Fru lalman! Grethe Lundblad sade atl förbättringar som oppositionen föreslår är marginella. Jag kan förslå alt hon tycker atl de är otillräckliga, men att säga atl de är marginella kan jag inte hålla med om.

Regeringen och utskottsmajoritelen har föreslagit 354 milj. kr till naturvårdsverket. Centern vill lägga på ytterligare 100 milj. kr lill verksamheter för all förbälira havsmiljön, landskapsvården och en del annal. Del är ingen marginell förändring ulan en uppräkning med 30 % i förhållande till regeringens förslag. I fråga om åtgärder mot försurning och annat miljöarbete föreslår vi 60 milj. kr utöver regeringens förslag på 160 milj. kr Det är ingen marginell förändring, utan den skulle få slor betydelse.

Grethe Lundblad sade att försurningen mestadels kom utifrån. Ja, vi vet det och all del är angelägel att bedriva internationell verksamhet på detta område. Men vi vet också all del vi gör i Sverige i högsta grad påverkar försurningen.

Genom flygfotografering i Västsverige över 2 km breda områden har barrförlusterna på träden undersökts. Man har därvid kunnat se en klar skillnad mellan olika områden. På stråken i vindriktningen från Göteborg och från Slenungsund är barrförluslerna avsevärt större än i andra områden. Det är en klar lokal miljöpåverkan. Det är elt problem som vi måste försöka lösa. För alt kunna göra det måsle både naturvårdsverket och kemikalieinspektionen saml länsstyrelsernas nalurvårdsenheler få resurser Dessutom måste vi ändra de krav som samhället för närvarande ställer

Grethe Luudblad sade alt vi får våuta på de förslag som kommer Del är det svar vi alllid får Vi värilade lärige på avfallspropositionen, som kom till slut. Den innehöll en del saker men i den stod också atl förslag på vissa ål-gärder skulle komma senare. Vi har väntat på åtgärder inom biotekniken, och vi väntar ständigt på åtgärder inom miljöpolitiken.

De frågor del gäller är i många fall konkreta och akuta saml kan åtgärdas var och eri för sig. Det borde vara möjligt för regeringen all gå med på de föreslagna höjda arislageri.

Jag lycker att resoriemariget om alt kostnader skall föras över på kommunerria är elt sätt att fly från verkligheten. När socialdemokraterna inte får majoritet för sina egna förslag, då säger de att kommunerna skall la över ansvaret för åtgärderna. Det är inte acceptabelt. Kommunerna måste naturligtvis bära sitt lass, men de måsle också få resurser för alt kunna göra del.

Anf. 27 ANNIKA ÅHNBERG (vpk) replik;

Fru talman! Grethe Lundblad säger all oppositionens förslag innebär marginella ändringar Del kan jag naturligtvis inte instämma i. Marginella ändringar tycker jag däremot är ett korrekt uttryck för en del av de anslag som regeringen har föreslagit till vissa viktiga verksamheter, t.ex. bidrag lill ideella miljöorganisationer Vårt förslag att salsa på bättre ekologiskt anpassade boendemiljöer i storstäderna innebär inte en marginell förändring. Del är i stället ett strategiskt viktigt förslag om vi över huvud tagel skall kunna komma lill rätta med miljöproblemen i det framtida samhället.

Detsamma gäller vårt krav om 100 milj. kr till arbete för att minska onödig kemikaliehantering. Vi föreslår atl pengarna skall gå till frivilliga ideella organisationer Visst är det myckel pengar nien det är också en avgörande skillnad mellan alt salsa pengar enbart på myndighetsverksamhet och atl satsa pengar på att ge människor i samhället möjlighet atl bygga upp sin kunskap. Den enorma förändring som behövs i fråga om kemikaliehantering kan nämligen inte uppnås genom myndighetsutövning oavsett hur effekiiv den är Människor måste få redskap att själva förändra samhället i riktning frän denna kemikalieanvändning.

Visslär 100 milj. kr som sagl mycketpengar jämfört med den enda miljon som regeringen vill anslå. Men jämfört med de riktigt stora pojkarnas riktigt slora leksak JAS är det faktiskt nålpengar Vi anser alt ett anslag på 100 milj. kr är befogat.

Del är ju så populärt att lala om dynamiska effekter i politiken. Vi tror att del inom miljöområdet går all uppnå mycket goda dynamiska effekter, om människor ges möjligheter all agera.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag under tniljö-

departetnentets

huvudtitel

Anf. 28 ANDERS NORDIN (mp) replik;

Fru lalman! Regeringens förslag till inköp av skogsmark räcker inte ens till atl täcka vad regeringen själv utlovade i höstas. Det har lett lill alt länsstyrelserna nu har påskrivna avtal med skogsägare som inte längre kan uppfyllas på grund av all pengar saknas. Det leder i sin tur lill all förtroendet för staten som naturvårdare ytterligare försämras främst hos skogsägare och na-lurvårdande myndigheler men också hos allmänheten. Kan Grethe Lundblad slälla upp med lån för de inköp som det redan har skrivits avtal om? Om inte Grethe Lundblad har ekonomiska förutsättningar alt göra det, är jag tacksam för alt få besked om ur vems ficka pengarna skall tas.

Anf. 29 INGVAR ERIKSSON (m) replik;

Fru lalman! Grethe Lundblad ifrågasatte vårt förslag om anslagsökning för återskapande av hag- och naturbetesmarker med hänvisning till den kommande propositionen om den framtida jordbrukspolitiken. Vi vet all del av allt alt döma kommer nya pengar den vägen. Men redan nu förbuskas stora områden i det svenska jordbrukslandskapet jusl på grund av olönsamhet i jordbruksproduktionen. Det är viktigt atl vi så snabbi som möjligt kan rädda dessa marker. Ingeri lid är alltså att förlora, och därför har vi framlagt vårt förslag. Varför inser inte Grethe Lundblad detta?

Grethe Lundblad framhåller hur oerhört viktigt det är med kommunala och regioriala initiativ på olika miljöområden. Ja, visst är det så, men man

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag tmder miljödepartementets huvudtitel

är i slor utsträckning beroende av den kommunala ekonomin. Oftast är de ekonomiska möjligheterna begränsade.

Varför glömmer Grethe Lundblad de enskilda initiativen? Det är tack vare dessa, inte minst de initiativ som under lång tid tagits av den sveriske bonden, som vi har så mycket fint i det svenska kulturlandskapet. Vi vill försöka slå vakt om detta och se till att dessa möjligheter bibehålls för framtiden. Men det lycks socialdemokraterna ha svårt att inse.

Anf. 30 GRETHE LUNDBLAD (s) replik:

Fru lalman! Tyvärr ger mig debattreglerna inte någon större chans att i denna replik svara på alla frågor, men jag skall påpeka två saker som mina meddebatlörer tydligen irite har hört. Jag sade tidigare att jag inte ville gå in på frågan om den gröna miljövården därför att Inge Carlsson skulle göra det. Vidare sade jag atl vi enligt min mening inte nu skall diskutera jordbrukspolitik, utan miljöpolitik. Jag tror det är viktigt att vi gör så.

Till Ingvar Eriksson, som främst diskuterade jordbrukspoHlik, vill jag säga all vi måste erkänna att även jordbruket medför konsekvenser för miljön. Ibland är det svårt för jordbruket att acceptera detta. De som arbetar inom den näringen har enligt min mening en stor uppgift framför sig. De måste verkligeri inse att de är tvungna att ta itu med miljöproblemen inom jordbruket. Men låt oss alltså diskutera dessa frågor när vi har att behandla jordbrukspolitiken.

Annika Åhnberg hörde kanske inte att jag sade att förslagen i en del reservationer innebar marginella förändringar men att jag därvidlag undantog vpk-reservationen om 100 milj. kr till informationsverksamhet. Jag tycker att kemikalieinspektionen har utfört ett fint arbete under de senaste åren. I flera meddelanden har man sagt att de 50 farligaste kemikalierna skall förbjudas. Man har också tagit uti med förhållandena inom många industrier Under mina arbetsplatsbesök denna vår har jag bl.a. upplevt att anvärid-riirigeri av fosfor i tvättmedel har minskat betydligt. Många kemikalieföretag i Skåne har fåll vidkännas svårigheter att få verksamheten att gå ihop. Det beklagar jag i och för sig inte. Jag tycker nämligen det är rätt att minska bl.a. fosforhallen i tvättmedel.

I sill inlägg log Anders Nordin bl.a. upp frågan om den gröna miljövården. Jag skall inte bemöta honom, utan hänvisar till det kommande inlägget av Inge Carlsson.

Åven Lars Ernestam säger att det inte är riktigt av mig att säga att förslagen i vissa reservationer är marginella. Men i många reservationer finner jag inte förslag till anslag för en helt annorlunda miljöpolitik. Min önskan är att få till stånd en ideologisk debatt i dessa frågor Jag vill se ett samlat förslag till en helt arinari miljöpolitik.

Det är som jag ser det, viktigt att irite negligera det arbete som görs ute i kommuner och län. Det är inte bra om miljödepartementet blir en centralt dirigerande koloss. I stället är det viktigt med en uppdelning av arbetet. Det är en förklaring lill att jag inte vill att anslagen skall öka så myckel.

Visst behövs del anslagsförstärkningar, men det är också nödvändigt med ordentliga rapporter och utredningar som grund för dem. Dessa rapporter

och utredningar blir troligen färdiga under det kommande året, varpå de kommer att föreläggas riksdagen.

AnL 31 ANNIKA ÅHNBERG (vpk) rephk:

Fru talman! Jag avsåg inte att i mitt inlägg framföra någon kritik mot kemikalieinspektionens arbete. Den utför ett mycket förtjänstfullt arbete. Men om vi ser oss omkring i samhället och mäter de åtgärder som vidtas mot kemikalieanvändning, då inser vi omedelbart att det vi gör är klart otillräckligt. Vi har en ökad användning av vissa kemikalier som vi vet är farliga eller som vi irite vet någontirig om. Vi lever också med ökande hälsorisker och miljöproblem.

Det är helt uppenbart att åtgärder av en helt annan omfattning än hittills måste vidtas. Den undersökning som Metallindustriarbetareförbundet har genomfört visar exempelvis att kunskaperna om kemikalier är oerhört bristfälliga. Om människor inte har kunskap, hur skall de då kunna välja bort det Som är farligt och ersätta det med de bästa alternativen? De verkligt dynamiska effekterna i fråga om kemikaliehantering får vi om vi ger människor ute i samhället uödvändiga redskap för att själva förändra sina liv och därmed hela vårt samhälle.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag under miljödepartementets huvudtitel

Anf. 32 LARS ERNESTAM (fp) replik:

Fru talman! Grethe Lundblad efterlyser en mera ideologiskt präglad debatt, en mera principiell debatt om miljöfrågornas ställning, såvitt jag förstår, i förhållande till en detaljdiskussion om anslag. Men, Grethe Lundblad, det försökte jag faktiskt föra in i mitt anförande. Jag började med att redovisa hela statsbudgeten. Jag gick över till miljöfrågornas ställning. Jag konstaterade att det finns ett departement som har en budget som inte överstiger en miljard. Det är miljödepartementet. Jag konstaterade också att miljöbudgeten som sådan bara uppgår till l%o av den samlade statsbudgeten. Man skulle kunna säga att hela miljöbudgeten i och för sig är mycket marginell, för att använda Grethe Luridblads ord, i det hela stora budgelperspektivet. Det var den diskussionen som jag skulle vilja föra med Grethe Lundblad. Vi har alla gemensamt ansvar för att föra fram miljöfrågorna och se om inte miljöfrågorna kan få det utrymme som är berättigat, i strid med andra många gånger också berättigade intressen. Det är där diskussionen med socialdemokraterna kommer in. Jag skulle vilja ha ett mera ideologiskt präglat svar av Grethe Lundblad på frågan: Är miljöfrågorna för socialdemokraterna ett område som de inte prioriterar? Man har valt att tillsammans med moderaterna försöka få igenom den budget som föreslås i dess helhet.

Socialdemokraterna har inte ställt upp på några av de påslag - även om Grethe Lundblad anser att de är marginella - som alla oppositionspartier har föreslagit i debatten i utskottet. Är inte något enda av de motionsförslag som oppositionspartierna utom moderaterna har kommit med av den digniteten och av det värdet att riksdagen hade kunnat plussa på och säga: Del här är viktigt att få genomfört. Nej, så är det inte. Man har benhårt hållit fast vid den budget som nu föreslås med stöd av moderaterna. Därför får vi inte den övergripande diskussion som jag tror är viktig när det gäller miljöfrågorna. Där har vi alla ett arisvar, Grethe Lundblad.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag under miljödepartementets huvudtitel

AriL 33 LENNART BRUNANDER (c) replik;

Fru talman! Grethe Lundblad säger atl hon skulle ha velat ha en litet anor-lunda debatt. Hon skulle ha velat diskutera litet andra frågor - frågor om hur vi skall hanlera miljön och över huvud taget miljöpolitik. Det är alldeles klart att del är roligare alt diskutera något annat än del vi håller på all behandla. Då är del mycket enklare, för då behöver man inte försvara de ställningstaganden som har gjorts. Men just nu diskuterar vi den budget som miljödepartementet har atl arbeta efter för atl ta fram olika underlag, vidta åtgärder och belysa den miljöpolitik som Grethe Lundblad vill diskutera. Därför är vi faktiskt tvingade ätt diskutera dessa frågor i dag. Arbetel i riksdagen är upplagt på det sättet. Vi har i våra motioner i anslutning till detta förslag många yrkanden som inte behandlas i della sammanhang och där vi har en mängd krav på hur miljön skall hanleras. Mycket av del är sådant som har aktualitet i budgetsammanhang. Därför måsle vi diskutera del nu.

Grethe Lundblad framhärdar i att vi föreslår marginella påslag och föräridringar Del kan man naturligtvis tycka. Det är hell subjektivt. Tycker man alt en sak är marginell, så gör man del. Men för dem som har litet sinne för vad pengar är värda tror jag inte att ett par hundra miljoner är marginella, om den totala omslutningen av ekonomin för ett departement är 700-800 miljoner Del är högst betydande påslag och skulle ge väldigt vikliga möjligheter att föra fram det arbete som Grethe Lundblad vill diskutera.

Grethe Lundblad återkom till kommunernas ansvar och sade att miljödepartementet inte skulle bli en koloss som bara sitter och beslutar Det är vi fullständigt överens om. Del skall departementet inte bli. Det är inte heller avsikten med våra förslag. Våra förslag innebär att man skall kunna använda pengarna lill all ge de regionala myndigheterna och kommunerna ett ökat stöd och ell bättre underlag för sina beslut. Detta syftar våra förslag till, inte till ökad detaljstyrning.

Jag måste dock kritisera socialdemokratin i dag. När man tycker alt statens kassakista inte räcker säger man; "Det får kommunerna klara." Det är icke möjligt, för kommunerna har inte de ekonomiska resurser som krävs för alt klara allt detta.

Grethe Lundblad säger atl socialdemokraterna faktiskt är ett miljöparti. Ja, vi väntar, Grethe Lundblad, på atl få se det.

Anf. .34 INGVAR ERIKSSON (m) replik;

Fru lalman! Jordbrukspolitik och miljöpolitik, Grethe Lundblad, hänger faktiskt ihop. Sä säger Grethe Lundblad atl jordbruk kan leda lill vissa miljöproblem. Del är riktigt. Dem försöker vi gemensamt alt tackla och lösa. Del är också riktigt att jordbrukarna ändock tillhör de främsta miljövårdarna i vårt land.

Anf. 35 GRETHE LUNDBLAD (s) replik;

Fru talman! Jag skall såga lill Ingvar Eriksson alt också jag tycker all jordbrukspolitik och miljöpolitik hör ihop. Vad jag hävdade här är atl del bör vi diskutera i samband med den debatt om jordbrukspolitik som vi snarl skall ha, för vi vet att det kommer atl beviljas ökade medel för just jordbrukets miljökonsekvenser

Till Lennart Brunander skulle jag vilja säga alt jag naturligtvis tycker att det är bra om del finns myckel pengar för miljöåtgärder Vi var överens för ett år sedan om atl en stor del av miljöansvaret skulle läggas ul kommunalt. Nu säger Lennart Brunander här atl han är litet brydd över atl kommunerna irite kommer alt klara del. Men han har för en liten stund sedan i debatten berömt centerns decentraliserade samhälle och sagt atl det är detta som skall lösa miljöproblemen. Hur skall det decentraliserade miljösamhället se ut? Är det irite så att kommuner och regioner då måste la ett större ansvar för dessa uppgifler? Vi vet all kommuner och län får anslag centralt från stateri. De får ofta använda dessa medel på sina egna områden - naturvård och liknande.

Till Lars Ernestam skulle jag vilja säga att det faktiskt är så som jag nämnde tidigare alt vi tycker att olika myndigheter skall la sitt miljöansvar Det blir på något sätt en tvärsekloriell verksamhet. Här finner vi många anslag till olika myndigheler anslag som egentligen inte berör miljöfrågor Annika Åhnberg kom in på arbetsmiljöområdel. Arbetsmiljöområdel har sina egna anslag som naturligtvis i och för sig berör miljön men går specifikt lill ett helt annal område.

Jag har inte sagt all de synpunkter som framförts har marginell betydelse. Jag tycker ändå att man får säga att den kritik som riktas från oppositionspartiernas sida mol socialdemokraternas sätt att prioritera på miljöområdet är lilel obefogad. Man har inte kommit med väldigt slora ändririgsförslag. Vi är alltså egerilligen överens om myckel av prioriteringen i miljövårdsarbetet, och del är jag glad för Däremot vill man ju alllid ha mer pengar till den verksamhet som man gillar Men även här måste det ske en avvägning mellan olika kostnadsposter i statens budget. Jag kan tala om, att det faktiskt inom vårt parti firins en myckel stark miljöopinion. Del finns säkert möjligheter även i framtiden att få ökade anslag till en del områden.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag under miljödepartementets huvudtitel

Förste vice talmannen anmälde att Lennart Brunander anhållit att till protokollet få antecknat all han inte ägde rätt till ylleriigare replik.

Anf. 36 INGE CARLSSON (s):

Fru lalman! Jag skall beröra en del av de s.k. gröna frågorna. Det gäller vård av hotade arter, naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet och vård av naturobjekt. Jag skall även något beröra kalkningsverksamheten.

Ett centralt mål för en socialdemokratisk miljöpolitik i vid mening är att säkerställa den naturmiljö som ger våra växt- och djurarter goda möjligheter att överleva. I Sverige är ca 400 högre växter hotade, varav 300 hör hemma i jordbrukslandskapet. Av dessa finns den största delen i eller i anslutuirig till de kvarvararide riaturliga betes- och slåtlermarkerria. Irisatser för florari betyder också myckel för måoga djurarter som är beroende av specifika hotade växter Vissa djurarter har under de senaste decennierna minskal kraftigt i anlal på grund av alt jordbrukslandskapet utvecklats mot elt alll ensidigare åkerlandskap.

Åven ulvecklingen i skogsbruket har inrieburit alt livsbetirigelserna för flera växt- och djurarter har blivit försämrade. En omfattande inverkan på flora och fauna sker också genom olika luftföroreningar

Prot. 1989/90:104 18apriM990

Anslag under miljödepartementets huvudtitel

Arbetet med alt bevara arter har hittills bedrivits på flera olika sätt. Fridlysning av arter har tillämpats sedan lång tid tillbaka. Djurskyddsområden har bildats till skydd för främst fågelfauna och salar. De båda skyddsformerna naturreservat och nationalpark innebär också skydd för många hotade arter Särskilda åtgärder har vidtagits för några av de mest akuta fallen. De mest uppmärksammade exemplen är i huvudsak de insatser som gjorts av ideella organisatiorier och enskilda för att återupprätta stammarua av berguv, havsöru, kuugsörri och pilgrimsfalk. Aridra projekt gäller de stora rovdjureri samt fjällräv, utter, fjällgås, vitryggig hackspett m.fl.

Budgetåret 1984/85 inleddes en femårig försöksverksamhet med den s.k. databanken för hotade arter Verksamheten bedrivs vid lantbruksuriiversite-tet med bidrag från Världsriaturfonden och naturvårdsverket. Syftet är att få samordnade insatser för artbevarandet i Sverige. Verksamheleri avses omfatta forskriings- och utredningsarbete, utbildning om hotade arter samt information och annan service till myndigheler, kommuner och andra intressenter.

Sedan 1988 arbetar naturvårdsverket med ett långsiktigt handlingsprogram för hotade arter Programmet skall redovisas till regeringen senast den 1 september 1990.

Utskottsmajoritelen anser av de redovisade skälen alt vi inte nu skall ta slällning till ytterligare höjning av anslaget för vård av hotade arter. Jag yrkar avslag på samtliga reservationer i detta ämrie.

I reservatiorierna 11-14 framhåller reservanterna att bidraget lill naturvårdsåtgärder i odlirigslaridskapet skall ökas. Ulskottsmajoriteten anser att projektet naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet har haft en positiv effekt för bevarande av många av kulturlandskapets värdefullaste objekt, såsom naturliga slätter- och betesmarker, ängs- och hagmarker Utskottsmajoriteten är väl medveten om att ylleriigare åtgärder krävs och kommer atl krävas för bibehållaridel av elt mårigsidigl odlingslandskap.

Med vetskap om all regeringen om några dagar skall presentera en proposition om livsmedelspolitik är ulskottsmajoriteten inte nu beredd att tillmötesgå krav på ytterligare medel för ändamålet. Jag yrkar avslag på reservationerna.

Vård av naturvårdsobjekt tas upp i fyra reservationer. Situationen i vårt land är deri all vi sedari 1909 avsatt 20 riatiorialparker, ca 1 000 riaturreservat, och ett 80-tal naturvårdsområden. Vi har inrättat drygt 600 djurskyddsområden och 1 300 naturminnen. Dessa områden omfattar sammanlagt en yta på ca 2,4 miljoner hektar Del finns emellertid ytterligare områden av högt skyddsvärde som behöver säkerställas, och del finns samtidigt skäl att överväga om alla befintliga skyddade områden innehåller sådana värden att de även i framliden bör skyddas enligt naturvårdslagen.

Vi tror dessutom alt arbetet med vård av naturvårdsobjekt måste bli mer effektivt och rationellt. Detta tas också upp i den socialdemokratiska motionen Jo740. som elt enigt utskott har tillstyrkt i denna del.

Utskottsmajorileten instämmer samtidigt i miljöministerns bedömning alt resurserna för vård av naturvårdsobjekl de senasle åren inte har motsvarat de faktiska behoven, något som bl.a. har sin grund i tillkomsten av nya naturvårdsobjekl. Utskottsmajorileten ställer sig därför positiv till förslaget

om en ökning med 7 milj. kr Jag yrkar avslag på de reservationer som kräver mer

I sju reservationer tas frågan om kalkningsverksamheten upp. Grethe Lundblad har berört denna fråga. Jag vill informera reservanterna om alt naturvårdsverkets aktionsplan mot luftförorenirigar och försurning nyligen presenterades för regeringen. Denna plan kommer därefter alt bli föremål för övervägande inom regeringskansliet.

Med det anförda och i avvaktan på de överväganden som kommer all bli aktuella i samband med aktionsplanen yrkar jag avslag på samtliga reservationer och bifall till hemställan i jordbruksutskottets betänkande nr 15.

Fru talman! Jag ser att Anders Nordin har kommit in i kammaren igen, och jag hälsar honom välkommen i debatten. Jag fick en fråga om naturvårdsverkets pengar var slut när det gäller upphandling av skogar Vi har i denna kammare fattat ett beslut om atl för innevarande budgetår höja anslaget från 60 miljoner till 100 miljoner, och vi kommer förmodligen även nu atl yrka bifall till samma belopp. Det innebär all naturvårdsverket, som alla andra statliga verk och myndigheler, måsle rätta sig efler de beslut som riksdagen har fattat.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag under miljödepartementets huvudtitel

AnL 37 LENNART BRUNANDER (c) replik;

Fru lalman! Inge Carlsson talade sä vackert om värdet av atl bevara flora och fauna all jag nästan trodde att han skulle yrka bifall till våra reservationer Men av del blev intet.

De pengar som finns räcker ju inte på riågot sätt. Anders Nordin log tidigare i debatten upp bevarandet av lantraser som en del av defta. Om vi skall klara av alt bevara de lantraser som vi fortfarande har kvar i värt land och bygga upp dem så att de ulgör slammar som är möjliga atl ha kvar på en biologiskt riktig grund, då krävs faktiskt ganska myckel.

Men del räcker kanske ändå inte. Vi har ju dessutom hela den vilda faunan, floran och alla växter som vi måsle vara rädda om.

Del är som Inge Carlsson sade, riktigt att detta nalurliglvis påverkas av de brukningsmetoder vi har inom jordbruket och skogsbruket. Men miljöförstöring, föroreningar i luften och i vattnet, påverkar i ännu högre grad. Och miljöförslöririg påverkar inte endast de områden där vi driver jord- och skogsbruk, utan även de områden som vi avsätter därför atl vi anser dem vara värda all avsätta.

I anslutning lill della har vi i centerpartiet en reservation om Bohus Avelscentrum, Jag gjorde tidigare en liten plädering för delta. Jag skulle vilja fråga Inge Carlsson varför det är så omöjligt att stödja den reservationen. Stiftelsen Bohus Avelscentrum är speciell. Den har ett internationellt intresse och det skulle vara mycket angeläget aft få till stånd ett statligt stöd så alt driften kunde bli enklare. I förra årets avslagsyrkande skrev man ungefär samma sak som man skriver i år Frågan är då vad man skriver nästa år Jag måste säga att jag är litet besviken på att man irite delta år kunde komma fram till elt bättre resultat.

När det gäller köp av mark och vården av mark räcker ju inte de resurser som Inge Carlsson talade om. Del behövs betydligt mer I själva verket har

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag under miljö-

departetnentets

huvudtitel

pengarna för vård av dessa marker minskat i omfattning; man fick nämligen tidigare stora belopp från AMS, men dessa belopp får man inte i dag.

Inge Carlsson sade atl vi skall ha en effekiiv och rationell drift av våra naturvårdsområden. Men detta är väl egentligen inte vad vi skall ha. Ofta är det inte en effektiv och rationell drift vi skall ha - det är däremot mycket möjligt atl vi skall ha en effektivare användning av pengarna.

Kalkningsobjekten är myckel vikliga, och det skulle vara mycket angelägel atl få fram mer pengar lill dessa.

AnL 38 LARS ERNESTAM (fp) replik;

Fru talman! Inge Carlsson tog i sill anförande - närmast med hänvisning till Anders Nordin, tror jag - som en slor framgång upp det faktum alt anslaget för inköp av mark har höjts från 60 miljoner till 100 miljoner Del är riktigt alt en höjning har skelt. Anders Nordin var inte här när vi debatterade denna fråga för några år sedan, men vi måste komma ihåg att socialdemokraterna för atl få denna höjning till stånd samtidigt log bort ett anslag på 40 miljoner för ny miljöteknik. På del sättet lyckades man skapa delta anslag pä 100 miljoner, och del anslaget är, som Lennart Brunander nyss sade, högst otillräckligt. Jag lycker också att Inge Carlsson borde erkänna att anslaget är otillräckligt och att man har stora svårigheter att klara de kontrakt som redan har tecknats.

Jag skall använda de två sista minuterna i denna replik till alt med Inge Carlsson ta upp en diskussion om hans hemlän, Östergötlands län. Jag skall göra detta eftersom Inge Carlsson talade så vackert om naturvården, något som jag är mycket tacksam för

Det finns en motion till riksdagen, väckt av mina partikamrater Lola Björkquisl och Karl-Göran Biörsmark, som utmynnar i de anslagsbelopp och de behov av förstärkningar som vi också har anfört i kommitlémotionen; mer pengar till NOLA, mer pengar lill värd av naturreservat och mer pengar lill vård av hotade arter

I motionen tar man som ett exempel upp vad som händer med ekskogarna i Östergötland. I eklandskapet finns 128 utrotningshotade insektsarter, och 39 av dem är knutna lill eken. Del behöver göras slora insatser just för ekskogarna. Men, för all ta upp den diskussion vi förde tidigare om det regionala ansvaret, vad har man regionall fått av slatspengar att arbeta med? Jo, man har fått 200 000 kr av ädellövs- och hagmarksstödel, och bara hälften av detta gick till eklandskapet. Hela NOLA-verksamhelen i Östergötlands län fick endast 1,7 milj. kr, varav en myckel begränsad del kunde au-vändas inom eklandskapet. Trots detta finns det i Östergötland speciellt mycket av dessa områden som behöver skyddas.

Tycker verkligen Inge Carlsson all de anslag som finns mol denna bakgrund år tillräckliga? Jag lycker atl socialdemokraterna åtminstone borde erkänna atl pengarria verkligen behövs, fastän de inte har kunnat få fram dem. Det kunde de väl ändå säga i stället för atl enbarl hänvisa till atl det i stort sett är bra och att de resurser som finns skall användas.

Anf. 39 ANNIKA ÅHNBERG (vpk) replik:

Fru talman! Man kan naturligtvis säga atl det faktum att vi behöver en omfattande naturvård i sig är ett bevis på atl människan har misslyckats med

att anpassa sin tillvaro till naturen. Vi får nalurliglvis inte tro att vi kan kompensera en miljöförstörande industriproduktion eller ett miljöförstörande samhälle i övrigt med uaturvård. Del är förmodligen också sä, alt vi även med bättre ekologisk anpassning alltid kommer atl behöva det som vi kan kalla för traditionell naturvård.

Inge Carlsson sade i sitt inlägg att myckel av del som görs för all värna hotade djur- och växtarter görs av ideella organisationer Och det är mycket bra. Jag har tidigare tagit upp atl det är viktigt att också ge ideella organisationer möjligheter att arbeta. Men de som bedriver elt viktigt arbete måste ju också få en respons från samhället. Man kan inte slita på människors idealitet hur länge som helst. Man måste från samhällets sida uppmuntra och ge bidrag till verksamheten om man anser att den är angelägen, och del hoppas jag all också socialdemokraterna anser Ni borde ha tillstyrkt en ökning av anslaget för vård av hotade arter

När det gäller urskogarna har regeringen godkänt alt naturvårdsverket har träffat avtal om inköp av urskog. Det är då självklart atl man lar för givet all om regeringen godkänner elt sådant avtal så har den också för avsikt att anslå tillräckliga medel för atl genomföra avtalet.

Det är ett mycket inkonsekvent handlande all regeringen går med på alt man köper in urskog meu irite går med på atl man får pengar till detta. Det beiyder i praktiken all naturvårdsverket får betala dyra räntor för dessa kostnader i stället för all kunna betala av det man köper in. Det kan inte vara en god ekonomisk politik från samhällets sida atl bete sig på del sättet.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag under miljödepartementets huvudtnel

AnL 40 ANDERS NORDIN (mp) rephk:

Fru talman! Regeringen lovade i höstas länsstyrelserna atl man skulle köpa in den här skogen, Inge Carlsson. Det fattas nu tiotals miljoner till sådanl som man redan har träffat avtal om.

Någon måste bära ansvaret för detta. Antingen är del den socialdemokratiska riksdagsgruppen som har kört över regeringen eller så har regeringen gått ut med ett positivt miljöbudskap som har visat sig vara en ren lögn. Det är antingen del ena eller del andra. Något ansvar måste socialdemokraterna ta för delta.

Anf. 41 INGE CARLSSON (s) replik:

Fru lalman! Till delta belänkande finns del 61 reservationer fogade. Det är bara alt konstatera all utskottet är mycket splittrat när del gäller de små beloppen. Del enda parti som, förutom socialdemokraterna, är rakryggat är moderata samlingspartiet. Moderaterna anser också all vi behöver mer pengar lill NOLA. Del har jag sagl i mitt inledningsanförande. Men om ungefär en vecka kommer regeringen atl lägga fram sin nya livsmedelspolilik. I den kommer det naturligtvis atl rymmas myckel mer pengar än de som ni nu föreslår

Det var sak samma förra året. När vi då diskuterade NOLA-anslaget var ni inte så glada över alt regeringen strax före debatten, då betänkandet var färdigt, beslutade att anslå ytterligare 30 milj. kr till NOLA-verksamhelen.

Lars Ernestam talar om en motion om ekskogar i Östergötland. Jag kan

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag under miljödepartementets huvudtitel

inte finna all den behandlats i betänkandet. Men när motiorien kommer upp till behandling får vi nalurliglvis ta slällning till den frågan.

När det gäller frågan om Bohus Avelscentrum är del tredje året i rad som vi för den här diskussionen. Det är en uppgift för naturvårdsverket att i september presentera den aktionsplan som vi skall ha när del gäller medel för alt bevara och förslärka de hotade arterna. Det kan vi inte nu ta ställning lill, utan ni får vänta lill den 1 september

Jag vill ännu en gång lill Anders Nordin säga att naturvårdsverket måste hålla sig inom de medelsramar som riksdagen fastställer Något annat sätt finns inte.

AriL 42 ANNIKA ÅHNBERG (vpk) replik:

Fru talmari! Del var lur att jag redau satt rier riär jag hörde Inge Carlssons anförande, annars vet jag inte hur del hade gått. I slället för atl svara på en enda av de frågor som han fått i replikerna utgöt han sig i en kärleksförklaring lill moderata samlingspartiet, som han påstod var det enda rakryggade partiet. Mycket skall man få höra innan öronen trillar av!

Detta gör mig upprörd. Beteendet från socialdemokraternas sida är definitivt inte vad jag vill kalla rakryggat. Jag vill ha elt svar på frågan: Om regeringen godkänner avtal som naturvårdsverket har ingått för att köpa urskogar, är det då inte logiskt atl förvänta sig atl regeringen sedan i budgetpropositionen också anslår medel så att dessa avtal kan genomföras? Vad är det aririars man håller på med? Vill man föra hela svenska folket bakom ljuset och låtsas all man bedriver en bra naturvård när man i själva verket inte gör det?

Anf. 43 LARS ERNESTAM (fp) replik:

Fru talman! Jag tycker egenlligen all det var bra atl Inge Carlsson så klart uttalade atl han tyckte att samarbetet med moderaterna inom miljöpolitiken var goll. Det är naturligtvis så. Den minoritetsregering vi har måste för varje typ av frågekomplex ha något parti som man sammarbelar med här i riksdagen, och inom miljöpolitiken är det moderata samlingspartiet. Det är bra att detta är klarlagt efter den debatt som vi nu har haft. Detta är en viktig frågeställning.

Det finns väldigt många reservationer till betänkandet, Inge Carlssori. Om oppositionspartierna hade fått majoritet för dessa olika anslagsbelopp hade de på något sätt sammanjämkats. Eflersom det inte blev på det viset stöder varje parti sina föreslagna anslag, och då kan det bli några miljoner mer i anslag från ett parti i förhållande till ett annat. Det tycker jag inte man skall se som någol avgörande. Det är själva målsättningen och engagemanget för att miljön skall få bättre resurser som är gemensam hos en rad av oppositionspartierna här i dag.

AnL 44 LENNART BRUNANDER (c) replik;

Fru talman! Jag vill återkomma till frågan om Bohus Avelscentrum. Som jag tidigare har sagl är det en mycket fin och viktig satsning. Den här frågan har vi, precis som Inge Carlsson säger, haft uppe till debatl elt par tre år Jag har för egen del tidigare motionerat i frågan. Men under den allmänna

motionstiden i år skulle socialdemokraterna från Bohuslän ta hand om frågan för alt del skulle bli bättre. Men resultatet blev inte någol annal än tidigare. Socialdemokraterna har centralt trots detta exakt samma ståndpunkt, och det är att beklaga. Jag ansåg att det kunde vara riktigt alt låta frågan hanleras på della sätt, eflersom det kunde bidra lill frågans lösning. Men det gjorde det inte.

Inge Carlsson säger all vi nu inte skall diskutera NOLA-bidragen, eftersom de behandlas i den livsmedelspolitiska proposition som kommer Men det är här fråga om de perigar som riaturvårdsverket skall ha för NOLA-verksamhelen. Problemen inom livsmedelspolitiken skall vi också lösa. Jag är väldigt glad om Inge Carlsson med detta ville ha sagt att man skall lösa problemen inom livsmedelspolitiken på ett sådant sätt att vi kan bevara det svenska landskapet. Det är en av centerpartiets absoluta målsättningar att göra detta, men det har funnits en viss tveksamhet om socialdemokraternas inställning i den här frågan.

Inge Carlsson säger avslutningsvis att moderaterna är bra eftersom de har samma uppfattning i miljöfrågorna som socialdemokraterna. Tidigare sade Grethe Lundblad all socialdemokraterna var ett miljöparti. Hur skall ni egentligen ha det? Det finns tydligen i dag klyftor i fler partier än i miljöpartiet.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag under miljödepartementets huvudtitel

Anf. 45 INGE CARLSSON (s) replik;

Fru talman! Jag har inte sagt att jag delar moderaternas uppfattning inom miljöpolitiken. Men i två avgöraride frågor som behandlas i det här betänkandet delar moderata samlingspartiet vår uppfallning.

Vi måsle vänta tills naturvårdsverket lägger fram sin aktionsplan den 1 september i är Det är väl rimligt att man inte nu föreslår, vilket vissa motionärer och reservanter gör, alt exempelvis 1 milj. kr avsätts för att bevara vargarna. Vargarna i Sverige är fridlysta. De får inte skjutas. Den typen av reservationer är det ingen mening atl vi diskuterar

Jag vet all det också finns socialdemokrater som driver frågan om Bohus Avelscentrum, Lennart Brunander Men vi socialdemokrater anser fortfarande all det inte är riksdagen som skall fatta beslut om det här engångsbeloppet. Del skall naturvårdsverket göra. Det kommer också atl redovisa detta i sin plan som läggs fram om några månader

En annan sak som moderalerna ställer sig bakom är bidraget till NOLA-verksamhelen. Det gör de eftersom de vet, precis som ni andra, att den socialdemokratiska regeririgeri om en vecka kommer att lägga fram ett förslag till en ny livsmedelspolitik. I delta förslag kommer det att finnas stort utrymme för den här typen av bidrag. Jag tror att det kommer atl bli rejält mycket mer pengar än vad ni från centern och folkpartiet har reserverat er för Det är precis som förra året då vi socialdemokrater ville anslå mer pengar till NOLA-verksamhelen än vad centern och folkpartiet föreslog. Det kommer vi förmodligen alt göra också under detta år

AnL 46 LEIF MARKLUND (s);

Fru talman! Anledningen till alt jag lar kammarens lid i anspråk är motion 1989/90:Jo740 där vi motionärer har yrkat en omfördelning av 25 milj. kr från anslaget B 3 för inköp av mark till anslaget B 1 Vård av naturreservat.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag under miljödepartementets huvudtitel

Enligt länsstyrelsens naturvårdsenhet föreligger det ett starkt behov av att förstärka medlen just på vårdsidan. En av anledningarna nämndes av Lennart Brunander, nämligen att en hel del anslag har försvunnit genom att man lägger ner AMS-verksamheten.

Enligt mitt förmenande har motionen hanterats på ett bra sätt av utskottet. Utskottet anser att riksdagen bör ge ett tillkännagivande om att det före-Uggande behovet är mycket starkt. Utskottet förväntar sig att någonting skall hända på delta område, men man har inte anvisat möjligheten till omfördelning, vilket jag anser vara eri brist. Men för dagen är jag naturligtvis nöjd.

Också för oss som lever i områden i norra Sverige är behovet väldigt starkt. Det har avsatts sådana oerhörda mängder mark att vi nästan kvävs, samtidigt som vi ser hur den missköls.

Enligt mill förmenande är det också ganska vansinnigt att köpa in större markområden än vi kan vårda. Det är slöseri med samhällets resurser. Vi kan irite fortsätta med iriköp av den omfattningen att vi inte kan vårda och underhålla markeri.

För dagen är jag ändå nöjd med utskottets skrivning, och jag kan naturligtvis avvakta och se vad som händer med det tillkännagivande som utskottet anser all riksdagen bör göra.

Fru talman! Härmed biträder jag utskottets hemställan.

Anf. 47 INGVAR ERIKSSON (m):

Fru talman! Lars Ernestam har under dagens debatt gång på gång upprepat sin uppfattnirig att vi moderater skulle ha ingått ett omfattande samarbete med socialdemokraterna när det gäller miljöpolitiken. Jag måste då för kammarens ledamöters och alla andras vetskap framhålla att något sådant samarbete icke föreligger Att vi, när det gäller det betänkande som vi nu diskuterar, på olika punkter kommit fram till samma slutsatser beror på att det på många områden är mycket på gång, som det i dag finris full auledning alt invänta besked om. Av detta skäl tar också vi vårt ansvar att inte föra något slags överbudspolitik. Det hör till god ton att invänta besked från de utredningar och planeringar som håller på att arbeta. Det är vad vi försöker alt göra.

Del är beklagligt om Lars Ernestam och andra inte har insett de grundläggande skillnaderna i moderat och socialdemokratisk miljöpolitik. Vi moderater framhåller ofta våra grundläggande synpunkter när det gäller de enskilda människornas ansvar och engagemang också på miljöområdet. Det är en av många viktiga synpunkter som kan anläggas i detta sammanhang.

Anf. 48 LARS ERNESTAM (fp);

Fru talman! Jag skall inte förlänga denna debatt i slutskedet.

Jag tycker inte atl del var fel atl klart deklarera för denna kammare hur det faktiskt ligger till när det gäller miljöbudgeten. Den går igenom ograverad på grund av alt moderaterna och socialdemokraterna tillsammans bildar en majoritet emot övriga partier. Det är inte fel att tala om detta. Jag tycker atl Ingvar Eriksson inte skall behöva skämmas för den skull.

I det läge som råder nu i riksdagen måste regeringen ha stöd från något

parti och göra upp för att del över huvud taget skall bli något beslut. Då del gäller miljöområdet har regeringen stöd från moderaterna när nu miljöbudgeten skall antas. Det är fakta som inte behöver diskuteras. Det finns ingen anledning att föra en hård debatt kring detta.

Sedan finns det andra frågor där regeringen får stöd från andra partier Folkpartiet är överens med regeringen om en stor skattereform som jag tror kommer alt bli alldeles utomordentlig för landet. Då behöver inte Ingvar Erikssori skämmas för att socialdemokraterna och moderaterna har samma syn på miljöpolitiken. Jag förstår inte varför detta behöver väcka någon stor debatt.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag under miljödepartementets huvudtitel

AnL 49 INGVAR ERIKSSON (m):

Fru talman! Vi moderater skäms verkligen inte för vår miljöpolitik, Lars Ernestam, Vi analyserar noga alla förslag som läggs fram, oavsett från vilket håll de kommer Men i vår strategi ingår också att vi är beredda alt ta ansvar för de förslag som vi ställer oss bakom.

När det gäller de förslag som vi i dag har att la ställning till har vi funnit att det inte finns så slora graverande skillnader att del är anledning att i delta sammanhang markera en avvikande mening i större utsträckning än vad vad vi har gjort.

Anf. 50 LARS ERNESTAM (fp):

Fru talman! Vi är överens, Ingvar Eriksson och jag, om att vi på olika håll här i kammaren skall ta arisvar för de ställriirigstagarideri som vi gör Jag har inte på något sätt motsatt mig alt moderaterna i det här fallet tar ansvar för att genomdriva de förslag på miljöpolitikens område som regeringen vill få igenom.

Det är inte någon mening att diskutera detta längre. Debatten ger inte så mycket mera. Jag konstaterar att det kan finnas olika ställningstaganden på olika områden. När det gäller miljöpolitiken förhåller det sig så som jag har sagt.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 7 §.)

7§ Beslut

Företogs lill avgörande näringsutskoltets belänkande 1989/90:NU24 och jordbruksutskottets betänkande 1989/90:JoU15.

Näringsutskottets betänkande NU24

Motn. 1 Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 2 (vetenskapligt råd i kärnavfallsfrågor) Först biträddes reservation 1 av Kjell Ericsson och Ivar Franzén med 44

Prot. 1989/90:104 röster mot 35 för reservation 2 av Rolf L Nilson och Lars Norberg. 222 leda-
18 april 1990 möter avstod fråri atl rösta.

Härefter bifölls utskottets hemställan med 238 röster mot 71 för reservation 1 av Kjell Ericsson och Ivar Franzén.

Mom. 3 (slutförvaringen av anvärit kärribränsle, m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av Rolf L Nilson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 4 (utredning om kärnteknisk verksamhet)

Först biträddes reservation 4 av Per-Ola Eriksson m.fl. med 55 röster mot 19 för reservation 5 av Lars Norberg. 235 ledamöter avstod från att rösta.

Härefter bifölls utskottets hemställan med 238 röster mot 71 för reservation 4 av Per-Ola Eriksson m.fl. 1 ledamot avstod från att rösta.

Mom. 5 (importen av använt kärnbränsle m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 6 av Rolf L Nilson m.fl., dels reservation 7 av Lars Norberg - bifölls med acklamation.

Mom. 6 (kontrollen av kärnteknisk verksamhet)

Utskottets hemställan bifölls med 291 röster mot 19 för reservation 8 av Lars Norberg.

Mom. 7 (deponering av radioaktivt gods)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 9 av Lars Norberg -bifölls med acklamation.

Motn. 8 (Ranstad Mineral AB)

Utskottels hemställan - som ställdes mot reservation 10 av Lars Norberg m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 9 (slutförvaret för reaktoravfall)

Utskottets hemställan bifölls med 269 röster mot 37 för reservation 11 av Rolf L Nilson och Lars Norberg. 2 ledamöter avstod från att rösta.

Mom. 10 (finansieringen av framlida utgifter för använt kärnbränsle m.m.) Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 12 av Rolf L Nilson m.fl. - bifölls med acklamation.

Jordbruksutskottets betänkande JoU 15

Mom. 3 (nya tjänsler vid naturvårdsverket m.m.)

Utskottets hemställan bifölls med 286 röster mot 20 för reservation 1 av Åsa Domeij.

Mom. 4 (programmet för övervakning av miljökvalitet m.m.)
Först biträddes reservation 2 av Karl Erik Olsson m.fl. med 93 röster mot
48 20 för reservation 3 av Åsa Domeij. 197 ledamöter avstod från att rösta.

Härefter bifölls utskottets hemställan med 202 röster mot 107 för reserva- Prot. 1989/90:104
tion 2 av Kari Erik Olsson m.fl. 1 ledamot avstod från att rösta. 18 april 1990

Mom. 5 (vård av hotade arter)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 4 av Lars Ernestam och Anders Castberger, dels reservation 5 av Karl Erik Olsson och Lennart Brunander, dels reservation 6 av Annika Åhnberg, dels reservation 7 av Åsa Domeij - bifölls med acklamation.

Mom. 6 (Stiftelsen Bohus Avelscentrum - Åby Säteri)

Först biträddes reservation 8 av Karl Erik Olsson och Lennart Brunander - som ställdes mot reservation 9 av Annika Åhnberg - med acklamation. Härefter bifölls utskottets hemställan med 245 röster mot 59 för reservation 8 av Karl Erik Olsson och Lennart Brunander 5 ledamöter avstod från att rösta.

Mom. 7 (vargstammens bevarande)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 10 av Annika Åhnberg - bifölls med acklamation.

Mom. 8 (naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 11 av Lars Ernestam och Anders Castberger, dels reservation 12 av Karl Erik Olsson och Lennart Brunander, dels reservation 13 av Annika Åhnberg, dels reservation 14 av Åsa Domeij - bifölls med acklamation.

Mom. 9 (administration av stödet till naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 15 av Annika Åhnberg och Åsa Domeij - bifölls med acklamation.

Mom. 10 (restaurering av våtmarker m.m.)

Först biträddes reservation 16 av Lars Ernestam m.fl. - som ställdes mot reservation 17 av Annika Åhnberg - med acklamation.

Härefter bifölls utskottets hemställan med 228 röster mot 74 för reservation 16 av Lars Ernestam m.fl. 5 ledamöter avstod från att rösta.

Mom. 11 (vård av naturvårdsobjekt m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 18 av Lars Ernestam och Anders Castberger, dels reservation 19 av Karl Erik Olsson och Lennart Brunander, dels reservation 20 av Annika Åhnberg, dels reservation 21 av Åsa Domeij - bifölls med acklamation.

Mom. 12 (kalkriirig av vissa sjöar och vattendrag)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 22 av Annika Åhnberg - bifölls ned acklamation.

4 Riksdagens protokoll 1989190:104

Prot. 1989/90:104 Mom. 13 (havsföroreningar)

18 april 1990 Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 23 av Karl Erik Ols-

son och Lennart Brunander - bifölls med acklamation.

Moi7i. 14 (vissa avfallsfrågor m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 24 av Åsa Domeij -bifölls med acklamation.

Mom. 17 (ekologiskt fungerande livsmiljöer i storstadsregioner)

Utskottets hemställan bifölls med 285 röster mol 18 för reservation 29 av Annika Åhnberg. 2 ledamöter avstod från all rösta.

Motn. 18 (vissa bidrag lill miljöarbete)

Utskottets hemställan bifölls med 250 röster mot 59 för reservation 30 av Jens Eriksson m.fl.

Mom. 19 (tillsyn enligt miljöskyddslagen)

Ulskoltels hemställan - som ställdes mol reservation 31 av Karl Erik Olsson och Lennart Brunander - bifölls med acklamation.

Mom. 20 (hushållens kemikalieanvändning m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 32 av Annika Åhnberg - bifölls med acklamation.

Mom. 21 (kalknirigsverksamhet)

Först biträddes reservaliori 34 av Karl Erik Olssori och Leririart Bruuan-der - som ställdes mot dels reservaliori 35 av Annika Åhnberg, dels reservation 36 av Åsa Domeij - med acklamation.

Härefter biträddes reservation 33 av Lars Ernestam och Anders Castberger med 55 röster mol 53 för reservation 34 av Karl Erik Olsson och Lennart Brunander 199 ledamöter avstod från alt rösta.

Slutligen bifölls utskottets hemställan med 200 röster mot 75 för reservation 33 av Lars Ernestam och Anders Castberger 34 ledamöter avstod från atl rösta.

Mom. 23 (skogsmarkskalkning)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 37 av Karl Erik Olsson och Lennart Brunander, dels reservation 38 av Annika Åhnberg, dels reservation 39 av Åsa Domeij - bifölls med acklamation.

Mom. 24 (substilutionsprincipen)

Utskottets hemställan bifölls med 290 röster mot 19 för reservation 40 av Åsa Domeij.

Mom. 25 (slöd till ideella miljöorganisationer)

Först biträddes reservation 41 av Karl Erik Olsson och Lennart Brunander
med 70 röster mol 19 för reservation 42 av Åsa Domeij. 217 ledamöter av-
50 stod från att rösta.

Härefter bifölls utskottets hemställan med 215 röster mot 87 för reserva-

tion 41 av Karl Erik Olsson och Lennart Brunander 3 ledamöter avstod från Prot. 1989/90:104
aft rösta. 18 april 1990

Mom. 28 (kaliumkalkning)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 48 av Åsa Domeij -bifölls med acklamation.

Mom. 29 (investeririgar inom miljöområdet)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 49 av Jens Eriksson m.fl., dels reservation 50 av Lars Ernestam och Anders Castberger, dels reservation 51 av Kari Erik Olsson och Lennart Brunander, dels reservation 52 av Annika Åhnberg, dels reservation 53 av Åsa Domeij - bifölls med acklamation.

Mom. 30 (överföring av mark från domänfonden till naturvårdsfonden)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservatiori 54 av Karl Erik Olssori m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 34 (kemikalieinspektionen)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 56 av Karl Erik Olsson m.fl., dels reservation 55 av Lars Ernestam och Anders Castberger, dels reservation 57 av Annika Åhnberg - bifölls med acklamation.

Mom. 44 (frivilliga naturvårdsålgärder i skogsbruket)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 58 av Lars Ernestam och Anders Castberger- bifölls med acklamation.

Mom. 46 (återställning av gamla miljöskador)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 59 av Åsa Domeij -bifölls med acklamatiori.

Mom. 47 (projekt för förändrad dagvatterihantering)

Utskottets hemslällari - som ställdes mot reservation 60 av Annika Åhnberg och Åsa Domeij - bifölls med acklamation.

Mom. 48 (anslag lill förändrad dagvattenhantering)

Utskottets hemslällari - som ställdes mot reservation 61 av Annika Åhnberg - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottels hemställan bifölls.

8 § Beslut om samlad votering

Beträffande de på föredragningslistan närmast upptagna ärendena, fi
nansutskottets betänkanden FiU24 och FiU33, skatteutskottets betänkande
SkU29, justitieutskotlets belänkande JuU26, utrikesutskottets betänkande 51

Prot. 1989/90:104 UU17 samt näringsutskottets betänkanden NU34, NU36 och NU37, beslöt

18 april 1990

Det stadiga betalningssystemet

kammaren på förslag av förste vice talmannen medge att de fick företas till avgörande i ett sammanhang sedan debatten i alla dessa ärenden avslutats.

9 § Det statliga betalningssystemet

Föredrogs finansutskottets betänkande 1989/90:FiU24 Det statliga betalningssystemet (prop. 1989/90:100 delvis).

AnL 51 RUNE RYDÉN (m):

Fru talman! Under många år har vi moderater föreslagit förenklingar och förbättringar i det statliga betalningssystemet. Tyvärr har dessa förslag avslagits av riksdagsmajoriteten, men sedan har ändå vissa steg tagits i den rikt-riirig som vi moderater har eftersträvat.

Som motiv för att avslå våra krav har man ibland hänvisat till pågående översyns- och utvecklingsarbeten inom riksrevisionsverket. Men den myndigheten överlämnade hösten 1988 till regeringen en promemoria angående det statliga betalningssystemet. I den redovisades en teknisk omläggning som möjliggör en bättre kassahushållning.

Enligt riksrevisionsverket fungerar det nuvarande systemet mindre bra. Det fyller inte moderna kassahållningskrav samtidigt som servicen till både myndigheter och allmänhet brister i vissa avseenden. Dessa svagheter sammanhänger med att postverket för sin verksamhet anses behöva den förräntning som uppkommer genom att in- och utbetalningarna ligger kvar i postgirot under viss tid, s.k. float. Dessa intäkter kan uppskattas till omkring en halv miljard kronor Några tekniska skäl för att behålla en float av nuvarande omfattning finns inte enligt riksrevisionsverket. Dessutom skulle det innebära fördelar för såväl enskilda myndigheter som allmänhet om bankgiro! gavs ett ökat utrymme i den statliga betalningsförmedlingen.

Den här promemorian från riksrevisionsverket har remissbehandlats, och praktiskt taget alla instanser förordar avreglering och fri konkurrens. Av särskilt intresse, tycker jag, är att flera myndigheter i sina remissvar begär att in- och utbetalningar för deras del - av besparings- och effektivitetsskäl -skall få ske via bank. Det är krav som vi moderater sedan länge har framfört här i riksdagen.

Litet intryck har trots allt riksrevisionsverkets promemoria och vår kritik gjort. Regeringen har i den senaste budgetpropositionen klart slagit fast att det statliga betalningssystemet i princip bör vara så utformat att det skapas en valfrihet för allmänheten och myndigheterna att välja postgirot eller bankerna som betalningsförmedlare. Samtidigt hävdar regeringen att en sådan förändring inte kan genomföras utan en mer genomgripande analys av postverkets ekonomi och verksamhet i stort.

Vi finner det anmärkningsvärt att detta utredningsarbete, som det har ordats om i flera år, har visat sig så tidskrävande. Vill man på det här sättet förhala utvecklingen? Man kan verkligen fråga sig det.

Vi moderater har som mål att statens betalningssystem skall fungera så

koslnadseffektivt och praktiskt som möjligt. Det låter som en självklarhet, men det är det tydligen inte för majoriteten. Förutsättningen härför är, enligt vår uppfattning, fri konkurrens mellan olika institut och betalningsformer Postverket och bankerna skall då åläggas att inleverera inkommande likvi-der direkt till statsverkets konto i riksbanken. Utbetalningar kan på motsvarande sätt ske genom att erforderligt belopp dras direkt på detta konto på utbetalningsdagen och inte en eller ett par dagar i förväg. Med detta system skulle staten spara avsevärda belopp, samtidigt som myndigheter, företag och enskilda bereds tillfälle att fritt välja post- eller bankgiro för sina betalningar

Argumentet att postverket är i behov av intäkter för att upprätthålla en rikstäckande verksamhet är enligt vår uppfattning inte ett hållbart motiv för att bevara orationella betalningsrutiner Statens betalningssystem bör utformas så koslnadseffektivt och serviceinriktat som de tekniska förutsättningarna medger. Den viktiga frågan som rör finansieringen av postverksamheten i glesbygd måste då självfallet lösas i ett annat sammanhang. I en tid då avreglering och bättre kassahållning är nyckelbegrepp är det inte rimligt att postgirot får behålla sin sedan 1925 gynnade ställning när likvärdiga eller bättre betalningsformer finns att tillgå på annat håll. Vi anser därför att postgirots monopol vid betalningar till och från staten bör upphävas.

När postgirots återstående monopol på betalningar till och från staten har upphävts och en klarare boskillnad skapats mellan postverket och PKbanken i samband med den senares privatisering, blir det också möjligt att medge undantag från principförbudet mot räntegottgörelse och övertrasseringsrätt på postgirokonton. Därvid skulle en ombildning av postgirot till ett aktiebolag underlättas och möjliggöra den utveckling som vi moderater har förespråkat.

Men innan vi är där vill vi ha några förändringar omedelbart genomförda, som gör det möjligt för staten att betala tillbaka överskjutande skatt samt statliga bidrag och förmåner direkt till ett konto i bank eller postgiro. Vi tycker också att man skall kunna betala in och återbetala mervärdeskatt och punktskatter via bank och bankgiro. Detta är tyvärr inte möjligt i dag, trots vad som har hävdats av majoritetens företrädare här i kammaren vid flera tillfällen. Här finns återigen förutsättningar för majoriteten att lova detta, men jag kommer inte att tro på löftena förrän jag har sett att det hela verkligen är genomfört i praktiken.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till de reservationer där det finns moderata företrädare.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Det statliga betalningssystemet

Under detta anförande övertog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar

Anf. 52 LARS DE GEER (fp):

Herr talman! Nuvarande system för in- och utbetalningar till och från staten innebär att postverket, via postgirot, har monopol på de allra flesta transaktioner som i dag äger rum. Till följd av att penningmedlen i genomsnitt ligger kvar hos postgirot någon dag eller några dagar uppstår en betydande räntevinst på postgirots genomsnittliga kapitalbehållning. I brist på lämpligt

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Det statliga betalningssystemet

svenskl namn på denna kapitalbehållning betecknas densamma vanligen med dess engelska namn "float".

Denna "float" är emellertid inte bekymmersfri, varken för inbetalande personer och företag eller för penningmollagaren staten. För inbetalarna innebär den atl alternativa system för betalningar, vanligen bankgirot, inte kan användas, vilket innebär dels extra arbete, dels och framför allt någon dags ränteförlust. Mottagaren, staten, får genom omvägen över postgirot vänta i snitt kanske en extra dag på sina pengar, vilket naturligtvis innebär en ränteförlust för staten. Såväl avsändare som mottagare av dessa pengar har alltså klara nackdelar av alt de tvingas gå vägen över postgirot, vilket riksrevisionsverket också har påpekat i augusti 1988 i en rapport i ärendet.

Vad är då motivet till alt staten önskar bibehålla postgirots monopol på de statliga betalningarna, och varför har finansutskottet senast i fjol uttalat sig mot en förändring? Jo, postverket hävdar alt ränteintäkterna från "floaten" är nödvändiga för att verket skall kunna bibehålla ett antal kostnadskrävande lanlbrevbärarlinjer och för att man skall kunna vidmakthålla sin service gentemot allmänheten i fråga om de många och små belalnirigarria som aldrig besvärar bariksystemet.

Herr talmari! Att posten måste ge service till glesbygder och till personer som skall göra små betalningar är ett faktum som är höjt över all diskussion. Men varför i all världens dagar skall denna service betalas genom att postverket beviljas monopol på betalningar till och från staten, betalningar som med slora fördelar för såväl avsändare som mottagare skulle kunna ledas via banksystemet? Att vidmakthålla ett opraktiskt system med den huvudsakliga moliveringeri att det behövs för att finansiera en service som ett affärsverk är skyldigt atl lämna allmänheten förefaller inte rationellt. Man avstår från alla praktiska och effektiva rutiner för att lösa ett finarisieringsproblem, som staleris affärsverk posten har för en del av sin service. Kan denna finansiering inte lösas internt inom affärsverket posten, borde detta verk få ett större anslag för sin glesbygdsservice än vad det nu har över budgeten - men del är orimligt att i stället konservera ett föråldrat monopol med arbetsamma rutiner och ränteförluster för såväl avsändare som mottagare för atl lösa detta kostnadsproblem.

Herr talman! Med denna motivering yrkar jag bifall till reservationen.

Anf. 53 LISBET CALNER (s);

Herr lalman! Så är det dags för gamla bekanta, ja inte skivbekanta men väl bekanta motioner om det statliga betalningssystemet.

Så sent som i november förra året behandlade vi motioner från moderata samlingspartiet och folkpartiet med ungefär samma innehåll som i år I dag behandlar vi också två socialdemokratiska motioner, som vill slå vakt om postgirots roll i den statliga betalningsförmedlingeri. Vi uppskattar den omväxling som del innebär alt få stöd för utskottsmajoriletens sedan länge dokumenterade uppfattning härvidlag. Moderata samlingspartiets och folkpartiets motion följs upp i en reservation. "Utskottet anser att staten måste medverka till att skapa rationella, billiga och bekväma betalningsrutiner i samhället", står det i reservationen. Och det håller jag med er om, Rune Rydén och Lars De Geer.

Men så sjunger man den fria konkurrensens lov som medel atl nå detta. Vi tror nu inte all del är riktigt så erikell. Våra krav sträcker sig litet lärigre. Vi ariser all ett grundläggande krav bör vara all betalningar till och från staten skall kunna ske på ett för allmänheten och näringslivet rationellt sätt. Betalningssystemet skall vara koslnadseffektivt, passa statens redovisnirigs-system och tillgodose statens iriformalionsbehov. Betalningssystemet skall från kassahållningssynpunkl minimera upplåningsbehovet. En effektiv be-talriirigsförmedlirig för stateri var en gång skälet till att postgirot skapades. Nya rutiner och tekniker har efler hand utvecklats och anpassats till nya krav och behov. I dag kan postgirot erbjuda en rationell och samlad hantering av pengarna och information om likvida flöden. Jag tycker inte att Rune Rydén har rätt när han säger att del är så orationellt och opraktiskt i dag. Det är ju jusl rapporten från RRV och samarbetet med postgirot som har resulterat i det nya systemet, CassaNova, som är en optimal lösning på "cash management" för staten, som en entusiast skrev i poslens egen tidning.

Det talas ofta om postgirots gynnade slällning gentemot staten. Nu är det ju så, alt postgirot är statens betalningsinslitul och då är del inte så konstigt atl vi i slor utsträckning använder oss av dess tjänster speciellt med tanke på atl del hela ingår i elt större sammanhang. Då tänker jag på det som också ni har talat om; alt en väsentlig del av postens rörelseiriläkter kommer fråri just beialriirigsförmedlirigeri. Del är hell erikell eri förutsättriirig för all pos-teri skall kunria upprätthålla ell riksläckaude kontorsnät, vilket den är ålagd atl göra.

Moderata samlingspartiet och folkpartiet säger att statens betalningsför-medlirig skall upphaudlas i erilighel med uppharidlingsförordnirigeris krav på affärsmässighet. Då kan olika betalningsförmedlare jämställas i konkurrens-hänseende. Frågan om hur posten skall kunna klara av alt täcka kostnaderna för sitt rikstäckande kontorsnät bör klaras ut på annat sätt, säger man lakoniskt. Hur då? Det är ju här knuten finns. Eftersom postverket har sådana krav på sig som bankerna inte har kan del som del ser ul i dag inte bli någon upphandling på elt i konkurrenshänseende affärsmässigt sätt. När nu delta är del väsentligaste skälet för atl vi slår vakt om postgirots nuvarande ställning, lycker jag all ni kunde redovisa elt konkret förslag om hur posten skall finansiera denna sin från regionalpolitisk synpunkt så väsentliga glesbygdsservice. Skall det ske geriom alt brevportot nästan fördubblas, eller är ni beredda alt ge postgirot samma möjligheter som bankerna till inlåning och utlåning samt placeringar av likvida medel? Eller är ni beredda all på kort sikt plocka fram de ca 300 milj. kr, och 1,3 miljarder kronor på tre års sikt, som posten i så fall behöver? Säg del då! Lars De Geer påstod att man har en budgetpost för den här servicen och att man skulle kunna utöka den. Men mig veterligt finns det inte någonting sådant. Tvärtom är det på det sättet att postverket inlevererar medel lill staten.

Rune Rydén citerade finansplanen. I denna uttalas atl del statliga betalningssystemet i princip bör vara så utformat atl det skapas valfrihet för allmänheten och myndigheterna atl välja postgirot eller bankerna som belal-riingsförmedlare. Men man konstaterar också i rask takt atl mot bakgrund av atl postverket är ålagt atl upprätthålla ett riksläckaude kontorsnät kan en sådan förändring inte genomföras ulan en mer genomgripande analys av

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Det stadiga betalningssystemet

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Det statliga betalningssystemet

postverkets ekonomi och verksamhet i stort. Likaså måste bestämmelserna för postgirots verksamhet ses över för att man skall kunna skapa rimliga konkurrensvillkor mellan postgirot och bankerna. Delta är precis vad utskottets majoritet har hävdat under många år Det är glädjande att även cenlerparliet denna gång har insett betydelseri härav.

Till yttermera visso har riumera post- och teleutreduirigeri avlämnat sitt betänkande. Där slår man fast alt om poslen skall klara av de regionalpolitiska och sociala kraven, måsle postgirot också i framtiden i allt väsentligt sköta statens betalningar I annat fall måste posten ges fullgoda möjligheter att konkurrera med bankerna.

Jag tänker inte gå in på alla detaljer som Rune Rydén tog upp beträffande återbelalningskort, inbelalningstider etc. Vi hade ju en diskussion i november om dessa saker, så det är bara alt läsa vad som står i protokollet från den dagen.

Ska man förändra, skall man förändra till det bättre. Men så länge det inte finns något bra och konkret förslag om hur postens regionalpolitiska ansvar skall finansieras anser utskottets majoritet alt förändringar ej skall vidtagas.

Herr talman! Med det sagda yrkar jag bifall till hemställan i finansutskottets betänkande nr 24 och avslag på reservatiooeri.

AnL 54 RUNE RYDÉN (m):

Herr talman! Det är dags för gamla skivbekarita, menade Lisbet Calner Ja, del kan jag verkligen hålla med om. Vad vi nyss fick höra var verkligen den gamla visan om all konkurrens är någonting farligt. Det var ingalunda konkurrensens lov. I ställel sjöng hon postgirots lov. Vi moderater tycker att del här är mycket beklagligt. För alt det skall gå att få förändringar i betalningsrutinerna behövs det just konkurrens. Konkurrensen stimulerar till förändringar och förbättringar

Lisbet Calner log också upp frågan om vem det är som skall betala den halvmiljard som det är fråga om ifall postgirot inte kan få intäkter via den s.k. floaten.

I reservationen säger vi reservanter all frågan bör klaras ut "på annal sätt". Bl.a. kan man gå via glesbygdsstödet eller ett regionalpoliliskl slöd. Vad som är viktigt i sammanhanget är emellerlid alt stödet är klart synligt. Della är speciellt viktigt när det gäller elt affärsdrivande verk. Man måsle kunna se vilka delar av den affärsdrivande verksamheten som bär sig och vilka som inte gör det. Vi är alltså inte emot ett slöd i detta sammanhang. Men del skall, som sagl, vara ett klart angivet och synligt stöd. Så är det inte i dagslägel. Vi har ju inte en fullständig kontroll över hur pengarna från den s.k. floaten används.

Lisbet Calner undvek - och det gjorde hon nog ganska skickligt - alt tala om de efterlysta förbättringarna. Vågade hon inte lala om dessa? Jag kommer mycket väl ihåg den debatt som var i fjol. Men varför kan man inte göra det möjligt för staten all betala tillbaka överskjutande skatt och bidrag direkt lill elt konto i en bank? Varför kan man inte få betala mervärdeskatt och punktskatter via bank och bankgiro? Jag lycker alt del är en rimlig begäran. Här önskar jag få ett besked.

Under detta anförande övertog tredje vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

AnL 55 LARS DE GEER (fp);

Herr talman! Lisbet Calner efterlyste elt besked om hur vi vill ordna finansieringen av glesbygdsservice och små postkontor Då vill jag hänvisa till vad ulskotlel säger i betänkandet. Man säger nämligen alt det förra budgetåret fanns ett anslag om 142,5 milj. kr för betalningsförmedling utanför ordinarie rutiner Del anslaget kunde lämpligen förstärkas-som Rune Rydén nyss tog upp - så atl del kom i dagen vad del här kostar Det skulle inte, Lisbet Calner, kosta staten något extra. Om staten finge pengarna en dag tidigare, skulle det nämligen vara värt 220 milj. kr - och det är ungefär vad ett extra anslag för glesbygdsservice handlar om.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Det statliga betalningssystemet

AnL 56 LISBET CALNER (s):

Herr lalman! Jag sade inte, Rune Rydén, atl det var fel med konkurrens, tvärtom. Konkurrens är bra. Men konkurrens skall ske pä lika villkor. Det är i del avseendet som jag inte har upplevt alt moderalerna och folkpartiet velat ge postgirot samma ställning som bankerna. Riksdagen kräver ju när det gäller postgirot atl del skall vara elt rikstäckande kontorsnät - ett krav som ingalunda gäller bankerna.

Beträffande inbetalningen av skatter gav jag visst ell svar Jag svarade genom att hänvisa till vad jag sade i november förra året, och det är bara fem månader sedan dess. Det går också bra att beställa ett exemplar av snabbprotokollet. Jag har myckel noggrant gäll i genom hur del förhåller sig med de olika betalningarna. Del är bara att skaffa sig ett skaliegiro i en bank. Då går det alldeles utmärkt atl betala samtliga skatter. Jag försäkrar Rune Rydén all bankerna erbjuder den servicen.

AnL 57 RUNE RYDÉN (m);

Herr lalman! Lisbet Calner säger att del skall vara konkurrens på lika villkor Ja, del är precis vad vi vill ha. Men så är inte fallet i dagsläget. Lisbet Calner kan ingalunda påslå att del är en konkurrens på lika villkor exempelvis när del gäller postgirot och bankgirot.

I övrigt när det gäller ut- och inbetalningar tycker jag all Lisbet Calner noggrant skall läsa reservationen en gång lill. Det är inte så, som Lisbet Calner sade i debatten i fjol, atl det är möjligt att göra på detta sätt i alla avseenden.

AnL 58 LISBET CALNER (s):

Herr lalman! Rune Rydén sade "i alla avseenden". Förut gav han exempel på vad betalningarna kunde gälla.

Någon konkurrens på lika villkor finns inte - och det sade jag också - men del beror på all vi har ålagt postverket särskilda uppgifter när det gäller glesbygdsservicen. Skulle vi i dag bara göra den upphandling som ni talar om i reservationen, skulle det inte vara lika villkor Men presentera gärna ett bra förslag som vi får diskutera om fem månader eller ett år. Kanske får postgirot de möjligheter som efterfrågas, kanske t.o.m. en bankoklroj om det skulle

Prot. 1989/90:104 vara möjligt. Då blir det lika villkor, och då finns det möjligheter till den

18 april 1990

Anslag lid riksgäldskontoret

upphandling som Rune Rydén lalar om.

Anf. 59 RUNE RYDÉN (m):

Herr talman! Lisbet Calner hänvisar ännu en gång till utredningsarbetet. Den här frågan vill socialdemokraterna tydligen långhala hur läuge som helst, skulle jag vilja säga. Del tycker jag är myckel beklagligt.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 17§.)

10 § Anslag till riksgäldskontoret

Föredrogs finansutskottets belänkande 1989/90;FiU33 Anslag lill riksgäldskontoret (prop. 1989/90:100 delvis).

AnL 60 RUNE RYDÉN (m);

Herr talman! Vi moderater stöder centerpartiets förslag om att anslaget till riksgäldskonlorel beträffande förvaltningskostnader skall minskas med 1,8 milj.kr. av totalt 5.7 milj.kr

Anslaget innefattar en tillfällig personalförstärkning om hela 12 tjänster avsedda för att utveckla elt nytt kontobaseral sparobligalionssystem. Vi moderater har i olika sammanhang hävdat vår uppfattning, nämligen all den statsupplåning som görs av riksgäldskontoret skall befrias från rollen som sparfrämjare. 1 slället bör den nödvändiga stimulansen av hushållssparandet ges en mera generell utformning. Sparobligalionen bör därför successivt avvecklas som upplåningsform. Vidare bör den inte ersättas av någol nytt kontobaseral system. Då skulle inte de 12 tillfälliga tjänsterna behövas som riksgäldskonlorel har begärt all få.

Del bidrag lill statens upplåning som hushållen kan ge bör, lycker vi moderater, kanaliseras via olika avkastningsfonder som i sin lur placeras i statspapper av varierande längd. Statens upplåningsverksamhel skulle på det sättet bli effektivare och billigare än syslemel med sparobligalioner Och vem kan ha någol emot det?

Med del anförda yrkar jag bifall lill reservationerna 1 och 2 i finansutskottets betänkande nr 33.

Anf. 61 CARL FRICK (mp);

Herr lalman! Jag börjar med alt yrka bifall till reservation 4 från miljöparliet.

Ett stort antal järnvägar i vårt land skulle behöva rustas upp. En av våra riksdagsledamöter har kommit på idén atl del kunde vara lämpligt att riksgäldskonlorel ordnade med elt premieobligationslån. På det sättet skulle den svenska allmänheten kunna delta i den välsignelsebringande verksamheten med att åter i stor utsträckning få den svenska järnvägen på hjul, vilket

faktiskt skulle behövas. Eflersom han kommer från Bohuslän värnar han starkt om Bohusbanan.

Vi lycker i miljöpartiet att det är en utomordentlig idé, och därför vill vi gärna stödja förslaget. Det är beklagligt alt utskottet inte har insett den fantastiska källa som allmänheten ulgör när del gäller all kunna finansiera järnvägssystemet. Det är med beklagande vi konstaterar atl utskottet har sagl nej lill vårt firia förslag.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Uppsägning av dubbelbeskattningsavtalet med Belgien

AriL 62 ARNE ANDERSSON i Gamleby (s);

Herr talmari! Det betärikande som vi nu behandlar innefattar förslag om medelstilldelning för riksgäldskontorets verksamhet under kommande budgetår Under allmänna motionstiden väcktes tre motioner med anledning av budgetpropositionens förslag inom avsnittet.

Motion Fi416 av Gunnar Björk m.fl. innebär all anslaget till förvaltningskostnader minskar med 1,8 milj. kr i förhållande lill förslaget i budgetpropositionen. Utskottet anser att riksgäldskonlorets äskande om personell förstärkning är motiverat och yrkar därför avslag på motionen. Inte heller i övrigt har utskottet funnit skäl atl ändra i den föreslagna medelstilldelningen.

I motion Fi702 begär Bengl Silfverstrand och Birihe Söresledl atl kontrollen av handeln med premieobligationer skall skärpas. Utskottet anser all del vore önskvärt med en förbättrad kontroll av premieobligalionshandeln. Utskottet har inhämtat riksgäldskonlorets redovisning av dess avsikt all vid kommande emissioner utuyttja Värdepappersceritralen för registreringen. Med delta anser utskollet all motionärernas önskemål är i alll väsentligt tillgodosedda, och därför avstyrks motionen.

Utskottet avstyrker också motion Fi728 av miljöparliet.

De fyra reservationer som är fogade till utskottets belänkande ansluter lill eller är en uppföljning av refererade motioner, och jag yrkar avslag på dessa reservationer Bifall till utskottels hemställan!

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 17 §.)

11 § Uppsägning av dubbelbeskattningsavtalet med Belgien

Föredrogs skatteutskottets betänkande 1989/90:SkU29 Uppsägning av dubbelbeskattningsavtalet med Belgien

(prop. 1989/90:106).

AnL 63 KNUT WACHTMEISTER (m):

Herr talman! Sverige har sagl upp dubbelbeskattningsavtalet med Belgien fro.m. kommande årsskifte. Som första skäl lill alt man önskade omförhandla det gamla avtalet anges i propositionen att svenskar som flyttat lill Belgien har kunnat avyttra fast egendom i Sverige och svenska aktier utan att behöva betala realisationsvinstskatt. Som andra skäl anges all man i Belgien inte har någon förmögenhetsskatt.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Uppsägning av dubbelbeskattningsavtalet med Belgien

I dessa båda för svenska regeringen vikliga frågor har tillfredsställande överenskommelse kunnat träffas med Belgien.

Likväl vidhåller regeringen att riksdagen skall godkänna att avtalet sägs upp. De frågor som enligt propositionen återstår all lösa gäller bolagsbe-skaltriirigeri.

Eriligt sveriskt krav skall utdelning som belgiskt bolag betalar till svenskt bolag undantas från svensk skatt endast om det utbetalande bolaget beskattas mirist lika hårt som svenska aktiebolag.

I normalfallet spelar della inte så slor roll, eflersom Belgien har en så pass hög bolagsskatt som 43 %. Däremot har man i Belgien uppmuntrat etableringen av bolag med koncernövergripande funktiorier, s.k. Coordirialion Cenlres, genom extra förmånliga beskattningsregler för sådana företag. Flera svenska storföretag har utnyttjat den möjligheten och etablerat "coor-dinalion cenlres" i Belgien.

Det krav som Sverige här ställer skiljer sig på ell avgörande sätt från vad som förekommer i del nya nordiska dubbelbeskattningsavtalet, I delta avtal krävs atl vinslen i dotterbolaget underkastas en skatt i hemlandet och att den faktiska beskattningen inte i högre grad avviker härifrån. När del gäller Belgienavtalel vill man däremot irite göra jämförelsen med dotterbolagets beskattning i hemlandet utan med den svenska bolagsbeskattningen.

Atl få igenom sin vilja i delta fall anser uppenbarligen regeringen vara så betydelsefullt atl man inte drar sig för all säga upp ell dubbelbeskattningsav-lal med en EG-slat, i en lid då slora ansträngningar görs från svensk sida att söka närma sig EG.

I utskoltsbetänkandel slår del nu alt ett nytt dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Belgien, som det heter paraferats - dvs. preliminärt undertecknats. Trots detta vidhåller utskottsmajorileten atl del gamla avtalet skall sägas upp. Enligt min uppfattning är det i högsta grad onödigt all på det säll som nu sker knäppa belgarna på näsan genom att, trots att överenskommelse träffats, yrka om uppsägning. Denna självgoda attityd gynnar sannerligen inte de goda relationer som vi naturligtvis eftersträvar att ha genlemot Belgien.

Del är alltså för oss moderater naturligt atl propositioneri bör avslås, och jag yrkar bifall lill de moderata reservationerna.

Anf. 64 KARL HAGSTRÖM (s);

Herr lalman! I della belänkande behandlas propositionen om uppsägning av dubbelbeskattningsavtalet med Belgien. I belänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag atl dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Belgien skall sägas upp och upphöra all gälla vid nästkommande årsskifte.

Bakgrunden är all man från svensk sida velat ändra på regleringen av vissa beskaltningsfrågor, bl.a. beskattningen av utdelning som belgiska bolag betalar till sveriska bolag, men inte fåll gehör för sina önskemål.

Enligt vad utskottet nu erfarit har för några veckor sedan elt förslag lill nytt dubbelbeskallriingsavtal mellan Sverige och Belgien paraferats. Inriktningen från svensk sida har varit atl finna en lösning på de problem som vidlått det gamla avtalet, t.ex. realisationsvinstbeskattningen, förmögenhetsbe-skattriirigeri och den för svenskl vidkommande oförmånliga beskattningen

av utdelning från svenska företags dotterbolag i Belgien till moderbolag i Sverige.

Förhoppningen är atl del nya avtalet skall kunna sättas i krafl nästkommande årsskifte, dvs. i omedelbar anslutning till det gamla avtalels upphörande, så att det inte uppkommer något avlalslöst tillstånd. Om det skulle visa sig alt della inte är möjligt, är avsikten atl det nya avtalet skall ges retroaktiv effekt för atl bl.a. förhindra de kostnadsökningar för svenska företag i Belgien som anses bli följden av ett avlalslöst tillstånd.

Utskottet noterar denna ulveckling med tillfredsställelse men vill samtidigt framhålla alt del alltjämt föreligger anledning för riksdagen att nu lämna regeringen det begärda godkännandet alt säga upp avtalet. Om avtalet skall upphöra atl gälla vid utgången av året måste det sägas upp den 30 juni.

Herr lalman! I motion Sk49 yrkande 1 yrkas avslag på propositionen och atl Sverige i stället bör gä in för atl genom förhandlingar åstadkomma en lösning på sina mellanhavanden med Belgien på skatteområdet.

Som jag sade i börjari av mitt anförande är bakgrunden till förslaget att man från svensk sida vill ändra på regleringen av vissa beskatlnirigsfrågor, bl.a. beskattningen av utdelning som belgiska bolag betalar till svenska bolag, men inte fått gehör för delta.

Herr talman! Jag yrkar avslag på motion Sk49 yrkande 1. Motionerna Sk49 yrkande 2 och Sk50 yrkandena 1 och 2 anser jag tillräckligt tillgodosedda. Jag yrkar därför avslag på motionerna samt bifall till propositioneri och hemställan i detta betänkande.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Uppsägning av dubbelbeskatlnings-avtalei med Belgien

Anf. 65 KNUT WACHTMEISTER (m):

Herr talman! Karl Hägslröm sade i sitt anförande, vilket jag också nämnde, alt ell nytt dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Belgien har, som det heter, paraferats - dvs. preliminärt undertecknats. Jag skulle vilja fråga Karl Hägslröm: Vad är det för mening med att vidhålla en uppsägning av ell avtal, när della i realiteten har godkänts av parlerna?

Del man vill komma ål är tydligen de s.k. Coordination Centres i Belgien, där svenska företag har en förmånlig skaltesits. Men, herr lalman, de företagen har flyttal lill Belgien av många andra orsaker än jusl skallesitseri. Jag kan räkna upp en handfull orsaker; Belgiens geografiska läge, bra kommunikationer, närvaro av Gemensamma marknadens huvudkontor, NATO;s högkvarter, och dessutom kvalificerad arbetskraft att tillgå.

Det förvånar mig att man inte kunde lugna sig litet grand och försöka få ett avtal till stånd, i all synnerhet som del är preliminärt undertecknat. Jag vill fråga Karl Hägslröm varför man från socialdemokratiskt håll inte har ansett att så kunde ske.

AnL 66 KARL HAGSTRÖM (s);

Herr talman! Vi socialdemokrater lycker inte atl della är något uppseendeväckande i det förhandlingsarbete som har pågått. Såvitt jag kunnat erfara har man inte heller från belgisk sida tagit alltför illa vid sig i del här skedet. Det är jusl för atl förhandlingarna har pågått så lång tid som vi har varit ivurigria alt vidta dessa åtgärder Avtalet är ändock inte klart. Skulle vi

Prot. 1989/90:104 inte säga upp det före den 30 juni, betyder del att vi får behålla ett så dåligt
18 april 1990 avtal som del vi har i dag ett år lill.

Anslag idl rätts- Anf. 67 KNUT WACHTMEISTER (m):

' P ■ ■ Herr talman! I propositionen slår del klart och tydligt alt de två viktigaste

punkterna för Sveriges del, dvs. realisationsvinstbeskattriirigen och förmögenhetsbeskattningen, redan har fått en tillfredsställande lösnirig. Då finner jag det ytterst egendomligt alt man ändå vidhåller en uppsägning av avtalet för alt få den svenska viljan igenom när det gäller bolagsbeskattningen. Jag är fullkomligt övertygad om alt denna utpressning, som svenska regeringen nu bedriver, skadar myckel mer än om denna del av avtalet inte hade lösts, när nu förmögenhetsbeskattningen och realisationsvinstbeskattningen har klarats av.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 17 §.)

12 § Anslag till rättshjälp m.m.

Föredrogs justitieulskollels belänkande 1989/90;JuU26 Anslag till rättshjälp m.m. (prop. 1989/90:100 delvis).

AnL 68 BIRGIT HENRIKSSON (m):

Herr talman! I moderata samlingspartiet ariser vi att deri riuvarande rättstillämpningen är alltför restriktiv när det gäller möjligheter för vissa näringsidkare alt få rättshjälp. Del gäller för de näringsidkare som är att jämställa med löntagare. Jag yrkar därför, herr lalman, bifall till den moderata reservationen nr 3.

Vi anser även all del måsle tillskapas ökade möjligheter att ge rättshjälp i angelägenhet som rör bodelning. Men eftersom detta är en fråga som man nu har tagit upp för översyn i justitiedepartementet har vi endast berört denna frågeställning i ell särskilt yttrande. Om översynen emellertid - det vill jag deklarera här och nu - inte leder till förbättring av möjligheterna att erhålla allmän rättshjälp vid bodelning ämnar vi från moderat håll återkomma i den här frågan.

Anf. 69 ANDERS SVÄRD (c):

Herr talman! Kriminalpolitiken har sedan 70-talet till stor del präglats av reformer inom kriminalvården som främst tagit fasla på gärningsmannen. Brottsoffrens situation har därigenom kommit i skuggan av gärningsman-riens, och det är därför viktigt all samhället nu också uppmärksammar brotlsoffreris situaliori. Stödet måsle förbättras såväl ekonomiskt som socialt, rättsligt och medicinskt.

I motion Ju607 från centerpartiet begärs ett uttalande om stöd till kvinnor

som har utsatts för våldtäkt utomlands. Bl.a. föreslås att regler införs så att

62 svenska kvinnor får tolk- eller advokathjälp i sådana situationer I motive-

ringen hänvisas till att en svensk medborgare som åtalas för brott utomlands Prot. 1989/90:104

enligt lag har rätt till tolk- och advokathjälp via svenska ambassadens för- 18 april 1990
sorg. Det borde vara minst lika angeläget a» stödja den som har utsatts för

våldtäkt som att ge slöd lill den som har begått våldtäkten. "''' "" '"'''"'
Med denna motivering yrkar jag bifall lill reservation nr 11. ja p m.m.

Anf. 70 BERITH ERIKSSON (vpk):

Herr lalman! Syftet med rältshjälpslagen, som trädde i krafl 1973, var all ingen av ekonomiska skäl skulle vara förhindrad aft ta till vara sin rätt. Det är, som utskottet säger i sitt betänkande, sant alt flera översyner har gjorts under åren, men alla har haft i sina utredningsdirektiv all minska statens utgifter Det vi kräver i vårt reservalionsförslag är att en ulredning skall göras med utgångspunkt i det ursprungliga syftet, att ingen av ekonomiska skäl skall vara förhindrad atl ta till vara sin rätt.

Många ärenden har efler de olika översynerna, som räknas upp i betänkandet, undantagits från rättshjälp och förts över till försäkringsbolag.

Rällshjälpstaxorna har även urholkats krafiigt, genom alt kompensation för inflation inte har getts fullt ut. Del gör att det är svårt i dag alt få skickliga advokater atl ta rättshjälpsärenden. Det är snart bara idealister kvar, och i en förlängning är detta ell hot mot likheten inför lagen.

Rältshjälpsavgifierna är dessutom fortfarande för höga, trots en viss sänkning för några år sedan. De höga avgifterna gör att rätten till rättshjälp är mer formell än verklig.

Räften till offentlig försvarare i broftmål är alltför begränsad. Att människor döms lill fängelse ulan all ha en offentlig försvarare är oacceptabelt. Ingen bör dömas lill fängelse utan att ha biträtts av en advokat.

1 reservation 1 framhåller vi atl anslaget till rätishjälpskoslnader bör ökas med 30 miljoner I budgetpropositionen anges atl den ökning av rällshjälp-skostnaderna som skedde i fjol bl.a. berodde på ell ökat antal asylsökande, men justitieministern och utskottet tror aft den ökningen var tillfällig. Anlalel asylsökande har inte minskat. Dessutom finns det brister av ekonomisk art i syslemel, vilka bör rättas lill.

Utbetalning till offentligt biträde enligt utlänningslagen görs av invandrarverket. Dessa utbetalningar fördröjs på ell rent skamligt säll. Vissa advokater har i dag fordringar på invandrarverket motsvarande halva årsomsättningen. Dessa missförhållanden har funnits i många år och även det är något som hotar rättssäkerheten. Vem har råd all ligga ute med pengar i den storleksordningen?

FN;s barnkonvention skall snart ratificeras. Enligt konventionen skall elt frihelsberöval barn ofördröjligen ha juridiskt biträde. De regler som gäller i dag säger all det kan gå upp till tre dygn. I och med atl vi antar konventionen får det här inte fortsätta.

I utlänningslagen, som antogs av riksdagen i juni i fjol, sägs alt den asylsö
kande skall ha rätt till juridiskt biträde redan vid polisförhöret. Efler på-
trycknirigar från bl.a. vpk har nu äntligen en skrivelse gått ut lill alla polis
distrikt om detta. Det kommer också atl öka kostnaderna. Det är både tro
ligt och mycket önskvärt att det upprättas en advokaljour som kan arbeta
med asylsökande vid avvisningsärenden. 63

Prot. 1989/90:104 Vi har i betänkandet också anslutit oss till centerns reservation om rätls-

18 april 1990 hjälp för svenska medborgare som utomlands blivit utsatta för allvarliga

övergrepp, exempelvis våldtäkt. Del är herr lalman, litet absurt att om en
ns ag ti rai s- svensk medborgare begår en brottslig handling utomlands och ställs inför

ja p tn. tn. .jj I landet har personen i fråga rätt lill bistånd för att tillförsäkras rätts-

skydd , men om en svensk medborgare själv blir utsatt för ett grovt övergrepp har han inte den rätten. På område efter område kan man konstatera att brottsoffrens intresse inte tas lill vara, och även om förbättringar nu görs till brottsoffrens fördel finns det fortfarande mycket att förändra, exempelvis del förhållande som reservanterna tar upp i reservation 4.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill reservationerna 1, 2 och 4 samt i övrigt lill utskottels hemställan.

AnL 71 ANITA STENBERG (mp);

Herr lalman! Härmed yrkar jag bifall till reservationerna 4 och 5 samt i övrigt lill utskottets hemställan.

Anf, 72 BRITTA BJELLE (fp);

Herr talman! 1972 beslutade riksdagen om en genomgripande reform av samhällets rättshjälp. Den reformen trädde i kraft den 1 juli 1972. Syftet med reformen var att tillgodose de enskildas behov av bistånd i rättsliga angelägenheter. Det var två grundläggande krav som ställdes på samhällets rättshjälp. Det ena var atl rättshjälp skall utgå i varje angelägenhet där behov av rättshjälp föreligger, det andra alt rättshjälp skall ges i sådan utsträckning atl ingen av ekonomiska skäl är förhindrad alt ta till vara sina rättsliga intressen. Men den skall inte vara helt gratis, utan den sökande skall efler förmåga bidra till kostnaden. Den rätlssökande får alltså själv betala en avgift i enlighet med elt system som finns angivet i rälthjälpslagen.

Rättshjälp lämnas enligt rätlshjälpslagen i fyra skilda former; allmän rättshjälp, rättshjälp åt misstänkta i brottmål, rättshjälp genom offentligt biträde samt rådgivning.

Efter ikraftträdandet har rättshjälpslagen ändrats vid flera tillfällen. 1980 genomfördes en stor reform. Dä fick domstolar vidgade befogenheter atl besluta i rättshjälpsfrägor. Och därefter har en rad ändringar vidtagits i rättshjälpslagen: 1981, 1982, 1983 och 1984. Den senaste ändringen i rättshjälpslagen trädde i krafl den 1 juli 1988.

Allmän rättshjälp har i princip lämnats i varje rättslig angelägenhet där behov föreligger En begränsning är atl allmän rättshjälp inte lämnas om den rätlssökande har en beräknad årsinkomst som överstiger 170 000 kr Rättshjälp innebär att staten betalar den rättssökandes egna kostnader Genom den senaste ändringen av rältshjälpslagen begränsades möjligheten att erhålla allmän rättshjälp i samband med skadeslåndsärenden. Avsikten är alt kostnaden för juridiskt biträde i skadeståndsmål i fortsättningen skall betalas via försäkringar

Vidare har rättshjälp i ärenden som rör fastigheter ytterligare begränsats under förutsättning att behovet av rättsskydd läcks av försäkringar

När det gäller bodelning kan sägas att rältshjälpslagen ändrats flera
64 gånger i syfte att begränsa utrymmet för rättshjälp vid bodelning. I dag är

del sä att räilshjäip när del gäller bodelning mellan två makar skall beviljas endast om det finns särskilda skäl för della med hänsyn lill boets beskaffenhet och makarnas personliga förhållanden. Den här sista ändringen blev egentligen alltför begränsad. Av det skälet gör man i dag en översyn inom departementet när det gäller rättshjälp vid bodelning.

Justilieutskoltets betänkande nr 26 handlar ju om rätishjälpskoslnader Betänkandet bygger pä ett antal motioner som väckts under den allmänna motionstiden. Jag tänker kort bemöta de reservationer som finns i betänkandet i anledning av motionerna.

Berith Eriksson framhåller i reservation 1 all vpk önskar utöka anslaget för rättshjälpskostnader med 30 milj. kr Förslaget är i och för sig lovvärt, men eftersom rättshjälpen är reglerad i lag betyder det att om man lill domstolen inger en ansökan om rättshjälp skall domstolen med hjälp av lagstiftningen bestämma huruvida rättshjälp skall utgå. Om man finner alt rättshjälp skall utgå är del inte fråga om huruvida det finns pengar eller inte ulan då är det lagsladgat. En rätlshjälpssökande kan heller inte erhålla mer pengar om del skulle finnas mer pengar disponibla. Lagstiftningen om rättshjälp är ganska klar. Det beiyder alt pengar skall utgå enligt lagen. Därför tycker jag att reservationen är ganska ointressant och yrkar avslag på den och bifall lill utskottets förslag.

1 reservation 2 yrkar vpk på en översyn av rättshjälpslagen. Sedan lagen trädde i kraft 1973 har den ändrats ett flertal gånger, och för varje större ändring har ett grundläggande utredningsarbete ägt rum. Dels har vi rätls-hjälpskommittén som avgav sex betänkanden, alla under 1980-lalet, dels finns del flera departementspromemorior som också tagits fram under 1980-talet. Nej. inte behövs det fler utredningar, Berilh Eriksson. Vpk vill ha en annan ideologisk inriktning på rättshjälpen, och det åstadkommer man inte genom flera utredningar utan genom majoritet i den här kammaren. Jag yrkar alltså avslag på reservationen och bifall lill utskottets förslag.

1 reservation 3 föreslås ökade möjligheter all få rättshjälp för näririgsid-kare som är att jämställa med löntagare. Det är visserligen sant aft näringsid-karnas möjlighet atl erhålla rättshjälp för närvarande är begränsad, men del beror ju på att kostnaderna i princip är avdragsgilla i rörelsen.

Rättshjälp får inte beviljas, om det inte finns skäl med hänsyn till verksamhetens art och begränsade omfattning, näringsidkarens ekonomiska och personliga förhållanden och omständigheterna i övrigt. Detta är direkt tagel ur lagtexteri. och det betyder med aridra ord alt den näringsidkare som har liten verksamhet och behjärtansvärl behov av rättshjälp faktiskt får del. Såvitt jag förstår är lagtexten alltså ganska vid, och rättshjälp kan beviljas för den näringsidkare vars verksamhet är så liten atl han är alt jämställa med löntagare.

Därför anser jag att det inte behövs några förändringar för all ge möjlighet för näringsidkare alt få rättshjälp. Jag yrkar alltså avslag på reservationen och bifall till ulskoltels hemställan.

I reservation 4 behandlas ett yrkande om ekonomiskt stöd lill kvinna som utsatts för våldtäkt utomlands. Även här kan man väl säga rent allmänt alt yrkandet är behjärlarisvärt, meri yrkandet går ut på att man skall jämställa den misstänktes situation med målsägandens situation när någol inträffat utomlands, och sett ur mitt perspektiv hallar den jämförelseri.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag tid rättshjälp m.m.

5 Riksdagens protokoll 1989/90:104

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag lill rättshjälp m.i7i.

Den misstänkte utsätts ju för hela den andra statens rättsapparat med -enligt vad vi får utgå ifrån - polis, domstol och vad det kan vara för någonting. Den misstänkte som i ett främmande land råkar ut för en sådan situation är otroligt liten och utlämnad. Därför har vi menat atl en misstänkt skall få exempelvis hjälp med ulredningskoslnader, med advokathjälp och annat, för att freda sig mol de misstankar som riktas mol honom i det främmande landet.

När det gäller en målsägande, oavsett vilket brott denne har blivit utsatt för, är det rättsapparaten i landet där brottet skedde som skall se till atl deri brottslige blir fälld. För att underlälla bevisningen kan behöva företes riågon typ av bevisning från vårt land, om målsäganden finns här Då kan bevisupptagning ske åt utländsk domstol här i landet. Om målsäganden dessutom för talan om skadestånd i rättegång utomlands, kan rättshjälp i det fallet beviljas.

Med det här vill jag visa pä atl del är väldigt slor skillnad mellan den som är misstänkt i utlandet och den som är målsägande i ett ärende i utlandet. Jag yrkar alltså avslag på reservation 4 och bifall lill utskottets hemställan.

Till sist reservation 5, där miljöparliet pekar på all rättshjälp beviljas restriktivt i förvaltningsmål. Del är också i många stycken sant. Man brukar härivisa lill alt förvaltriirigsdomstolarna haren utredningsskyldighet som gör alt den rätlssökande inte skall behöva advokathjälp. När det gäller förvaltningsmyndigheten kan man väl säga att det är ganska klart att tjänstemännen där hjälper de rätlssökande lill rätta. I förvaltningsdomstolarna förekommer nog både-och. Det finns säkert ärenden där man skulle behöva mer av advokathjälp därför atl man rent praktiskt inte klarar av att föra sin talan.

Emellertid har del ganska nyligen tillsalls en domstolsutrednirig, och det framgår av dess direktiv atl utredningen skall se över förvaltningsdomstolarnas utredningsskyldighet. Däri ingår också frågan om ersättning för kostnader i förvallningsprocessen. Det är rimligt, som jag ser det, atl har man tillsatt en stor parlamentarisk utredning för atl se över de här frågorna, måsle man också vänta och se vad utredningen kommer fram till, innan man börjar ändra lagstiftningen.

Därför yrkar jag avslag också på reservation 5 och bifall till vad utskottet har hemställt.

AnL 73 BERITH ERIKSSON (vpk);

Herr talman! Till Britta Bjelle vill jag säga att vi i flera motioner har ansett all rättshjälpen bör utökas, och det säger vi även i den motion som ligger till grund för reservation 1. Det är ju intressant, tycker jag, att man också finansierat sina krav.

Vi har inte yrkat på någon ideologisk förändring för atl uppnå de mål som rättshjälpen syftar till, dvs. vi vill alt det för första gången skall göras en översyn med utgångspunkt i den ideologi som lagen bygger på.

Så lill sist litet om rätten till bistånd när man har råkat ut för övergrepp i utlandet. Jag tror nog att man kan känna sig ganska lilen och utlämnad, att irite kurina ta till vara sin rätt, även om man sedan sitter hemma i Sverige och inte kan följa rättegången i det land där övergreppet har skell.

Vi anser i andra sammanhang alt det är viktigt med muntlig domslolsför-

handling. Del skulle nog vara djupt olyckligt, om man i exempelvis våld- Prot. 1989/90:104 läklsmål i Sverige skulle ha enbarl ett skriftligt förfarande, alltså all någon 18 april 1990

läste upp vad som stär på elt papper Hur skall man bemöta påståenden, om

. . ..., I . ., .... o o Anslag tid rätts-

man inte sjalv kan vara med vid rättegången? °

hjälp m.m.

AnL 74 ANDERS SVÄRD (c);

Herr lalman! När Britta Bjelle skall argumentera mol reservation 4 väljer hon alt lyfta fram den svåra situation som del innebär att vara misstänkt för brott i ett annal land, där hela rättsapparaten med polis osv. står emot den enskilda människan. Det finns ingenting alt säga mot påståendet atl del är en svår situation, men del är inte alls delta vi tar upp i reservation 4, ulan där handlar del faktiskt om den som är i en ännu svårare situation, att t.ex. ha blivit våldlagen, och som behöver hävda sin sak i främmande lands domstol.

Om vi skall jämföra vem som har del värst, vilket naturligtvis är svårt, gör i alla fall jag den bedömningen all del är minsl lika svårt att vara drabbad och att vara målsägande. Jag tycker alltså inte att man kan argumentera på det sätt som Britta Bjelle gör. I varje fall leder argumenteringen inte lill samma slutsats för min del.

Det är ju t.o.m. sä att utskottsmajoritelen ser positivt på all våldskommissionen i sitt arbete skall behandla frågan om olika stödåtgärder till kvinnor som utsatts för våldtäkt utomlands. Så ett visst stöd finns det även hos utskottsmajoritelen i den här frågan. Men vi reservanter anser atl jusl den här delen inte behöver utredas. Det är alldeles klart all situationen är tillräckligt svår.

Därför yrkar jag fortfarande, trots vad Britta Bjelle har anfört, herr talman, bifall till reservation 4- inte reservation 11 som jag sade i mitt huvudanförande.

AnL 75 BIRGIT HENRIKSSON (m):

Herr lalman! Jag vill bara myckel korl kommentera det Britta Bjelle sade om atl småföretagare som är att jämställa med löntagare är tillgodosedda vad gäller rättshjälp. De kan få rättshjälp efter prövning, men det sker i alltför få fall.

Britta Bjelle hänvisade också lill alt kostnaderna är avdragsgilla i rörelsen, men del är också elt problem jusl för många småföretagare, eftersom de oftast har sina pengar låsta i förelaget och del lar lång lid innan de drar nytta av avdragsrällen.

Därför, herr talman, vidhåller jag mitt yrkande om bifall lill reservation 3.

Anf. 76 BRITTA BJELLE (fp):

Herr lalman! Till Berith Eriksson vill jag säga att det framgår inte av reservation 1 all man har ytterligare utökade ambitioner när del gäller rällshjäl-peri, utari jag har uppfattat det så all man anser att del behövs mer pengar för alt användas enligt nu gällande bestämmelser

Del är möjligt alt del behövs mer pengar Om del är så kan man inte alltid
säga i förväg, men en sak är helt klar, och det är alt del behövs ingel särskilt
anvisat anslag. Departementet har sagt all pengarna skall räcka, och då får 67

Prot. 1989/90:104 vi utgå från del. Räcker de inte, får man utkräva mer pengar i efterskott, för

18 april 1990 här är det en lagstadgad räll som jag menar skall upprätthållas-annars skall

man ändra lagstiftningen. Därför lycker jag fortfarande att reservationen är Anslag till rälts-

° ointressant.

IP' I fråga om översynen sade Berith Eriksson själv alt man ville ha en annan

ideologisk inriktning av rältshjälpslagen. Ni är, precis som jag sade, inte nöjda med nuvarande utformning av lagen och anser att den inte ulgår från de rätta premisserria. Meri då är det irite eri ulredning del är fråga om, utan del är fråga om alt försöka få majoritet i kammaren för den inriktningen.

Till Anders Svärd vill jag säga alt det är lovvärt all våldskommissionen arbetar Vi får hoppas att den kan uträtta elt och annat också för de kvinnor som våldtas utomlands. Men del intressanta är atl ni i er reservation hänvisar lill lagen (1973:137) om ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet. Den lagen, som ni vill bygga ut, handlar om svenskar i utlandet som är misstänkta för brott och som får stöd från Sverige därför all de har hamnat i en svår situation. När den lagen kom rådde hell andra förulsäitningar, och helt andra tankar låg till grund för den. Målsägande och misstänkta är aldrig jämställda i situationer som kan komma i fråga enligt den lagen. Det är möjligt atl vi på ell eller anrial sätt bör parallellkoppla de sveoska bestämmelserna med utländska bestämmelser i fall av bl.a. våldtäkt och grova sexualbrott där målsägande får stöd. Men del kan troligen inte ske i den här lagen ulan måsle tillgå på annal sätt. Del var skälet till den jämförelse jag gjorde. Det förelag ju ett yrkande pa den punkten.

Jag hoppas att Birgit Henriksson inte rikligt menade så som hon uttryckte del. Visserligen har man avdrag för kostnader i rörelse, men det lar lång lid innan del ger utslag. Men så är del med alla kostnader i ett förelag. Om man inte kan driva företaget på åtminstone ett eller ell och ett halvt års basis, då är det tveksamt om företaget över huvud tagel skall drivas. Del är skälet till atl lagen är utformad som den är, nämligen så alt företagare normalt skall ha kostnader för advokathjälp och annal. Det är kostnader i företagel som skall bokföras på vanligt säll och kunna dras av i deklarationen. Det är därför som det finns begränsningar i lagstiftningen. Dock finns det en brasklapp som går ul på alt små förelag med lilen omfattning på verksamheten och en besvärlig ekonomisk situation kan få rättshjälp. Jag lycker all lagstiftningeri är utformad pä ett rimligt säll.

AnL 77 ANDERS SVÄRD (c);

Herr lalman! Britta Bjelle säger alt helt andra tankar låg till grund för lagen 1973; 137. Okej, men vårt yrkande i motionen går ul på att den som drabbas av en svår händelse skall behandlas minst lika bra som den som har orsakat den, dvs, den som har begått elt brott. Det är viktigt bl.a. med hänsyn lill allmän respekt för lagar Britta Bjelle har enligt min meriing inte lagt fram några argument mot behovet av denna syn på de drabbades situation.

AnL 78 BRITTA BJELLE (fp);

Herr lalman! Jag är minsann en av dem som tycker atl brottsoffer ofta blir

myckel illa åtgångna, inte minst i Sverige, och all något måste göras för dem.

68 Men här rör det sig om två helt skilda saker Anders Svärd säger atl de skall

behandlas lika väl som den misstänkte. Den diskussionen är inte rimlig, därför att den misstanke - som jag tidigare sade - utsätts för hela den utländska rättssapparaten i någon mening. Däremot får man utgå från att polis, domstol m.fl. i landet i fråga letar efler förövaren till brottet. Det är inte målsäganden som skall göra det. Därför kan inte brottsoffret och den misstänkte jämställas i delta avseende. Målsäganden skall inte heller behöva åka någonslans för atl bemöta vad den misstanke säger. Även i andra länder finns ett ansvar för alt det inte begås brott.

Del har talats om huruvida det går bra atl avge skriftligt vittnesmål. Men andra länder har sina egna rättsordningar oavsett vad vi tycker i Sverige. Har man den inställningen all del går alt använda ett skriftligt vittnesmål som är avgivet i Sverige, är del bra. Här i Sverige kan man ju förete sådana inför domstolen. Jag förstår inte varför inte det skulle kunna gälla även utomlands. Det är delta saken gäller

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Anslag tdl rättshjälp m.m.

AnL 79 BERITH ERIKSSON (vpk);

Herr talman! Nej, Britta Bjelle, vi är inte ute efler alt försöka förändra lagens målsättning, ulan vi vill göra en översyn utifrån dess intentioner

Motionerna i della ärende har behandlats vid litet olika lider I vår motion om utökad rätt lill målsägandebiträde för misshandlade kvinnor hänvisar vi :i\\ att vi avsätter pengar till ändamålet.

Vad gäller reservation 4 kan sägas aft del är konkreta fall här i Sverige som jör alt frågan om stödåtgärder lill kvinnor som utsatts för våldtäkt utomlands kommit upp lill debatt. Del har hänt all kvinnor som råkat illa ut själva har fåll slå för rällshjälpskostnaderna. Det faktum aft man har en annan rättsordning utomlands gör all del är desto viktigare all det ges möjligheter för dessa kvinnor all kunna tillvarata sina rättigheter

Anf. 80 ANDERS SVÄRD (c);

Herr talman! Även om Britta Bjelle har rätt när hon säger att det inte går att göra den jämförelse som vi reservanter gör - jag är inte övertygad om atl hon har räll - så har del egenlligen litet med saken att göra. Vi reservanter anser atl kvinnor som har våldtagils eller utsatts för svåra övergrepp i utlandet skall ha rätt till ordentligt slöd när de måsle hävda sin räll där. All sedan litet folkligt göra jämförelsen atl den rätten till hjälp skall vara lika stor för den som har begått ell allvarligl brott må vara ell försök all vara pedagogisk. Men del är alltså ganska ointressant att göra den jämförelsen. Saken är lika angelägen för del.

AnL 81 BRITTA BJELLE (fp);

Herr lalman! Jag har redan sagl att det finns anledning alt fundera över att parallellkoppla lagstiftningen i Sverige med lagstiflning utomlands vad gäller våldtagna eller sexuellt utnyttjade kvirinor Men som motionen och reservatiorien år utformade kan man inte säga all del finns en genomtänkt grund att stå på för att åstadkomma detta. Ni hävdar att det behövs varken en utredning eller en översyn utan all det bara går all klippa lill och i lagen införa olika rättigheter för målsäganden. Del går inte atl göra en parallellkoppling mellan de två fallen. Inte heller är det möjligt att rösta för er reser-

Prot. 1989/90:104 ,. ■■ r .u u u- . - ■• •• tt ,

., ,nr vallon som den ar Utformad, hur behiartansvard den an ar Utskoltsmaiori-

18april 1990 .. , . „ ... , ;. .= , , , ,•

teten skriver att valdskommissionen far se över frågan. Den kanske hittar en

Anslag till rätts- rimlig lösning, eflersom frågan ändå är ganska angelägen.

hjälp m.m. Vad gäller frågan om målsägandebiträde, som Berith Eriksson var inne

på, kan jag påminna henne om all vi i justitieutskottet faktiskt har gell regeringen lill känna att vi anser det rimligt alt den som har utsatts för misshandel, våldtäkt eller annat allvarligl brott utomlands skall ha möjlighet all få bättre slöd.

Översynen har vi redan diskuterat. För den som är intresserad finns del massor att läsa, gå igenom och jämföra med för att se hur situationen är. Vad saker och ting kostar och vad det anses finnas behov av. Det behövs ingen ulredning. Däremot kan man driva frågan i riksdagen om man vill ha en förändrad syn. Men då skall man verka för en förändring, inte någon ny översyn.

Anf. 82 ANDERS SVÄRD (c):

Herr talman! Trots att Britta Bjelle säger atl del är omöjligt atl rösta pä reservation 4 tänker jag göra del. Jag anser nämligen alt den sak som las upp där är avsevärt viktigare än Britta Bjelles byråkratiska försök till undanflykt, varför man skall rösta pä reservationen.

AnL 83 BRITTA BJELLE (fp):

Herr lalman! Jag måste säga till Anders Svärd atl jag inte kan låta bli alt ifrågasätta förhållandena. Anders Svärd sitter ju i justitieutskottet, det utskott i Sveriges riksdag som har atl se lill all rättssäkerheten fungerar och all lagstiftningen är räll utformad och atl vi slår vakt om den. Inför andra utskott borde vi egentligen hävda att lagstiftningens utformning och konsekvenser är viktiga för elt rätlssäkert samhälle. Det borde vara A och O, åtminstone om man sitter i justitieutskottel.

AnL 84 ANDERS SVÄRD (c):

Herr talman! Om man är övertygad om en sak och vet exakt alt man har kommit lill rätt ståndpunkt, behöver man inte utreda. Atl utreda är en svensk sjukdom som vi skall försöka bota oss själva ifrån i någon mån. Det skulle många gånger både rättssäkerhet och människor tjäna på.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 17§.)

13 § Föredrogs utrikesutskottets betänkande

1989/90:UU17 Godkännande av Förenta nationernas fakultativa protokoll om avskaffande av dödsstraff.

Tredje vice talmannen konstaterade atl ingen talare var anmäld. (Beslut fattades under 17§.)

14§ Kreditupplysningslagen Prot. 1989/90:104

18 april 1990
Föredrogs
näringsutskoltets betänkande Kreditupplysnings-

1989/90:NU34 Kreditupplysningslagen. '"

Anf. 85 PER WESTERBERG (m);

Herr talman! Näringsutskottets betänkande 34 gäller eft ärende om kre-dilupplysningslagen som har varit uppe till debatt under en lång följd av år Skälet härtill är kanske inte så konstigt. Det är en naturlig konflikt mellan kravet på integritet för enskilda människor och behovet och möjligheten att få säker och god kreditupplysning.

Vi tycker från reservanternas sida i defta betänkande att man nog har gått för långt i den här lagen. Vi har fått vad man närmasl kan kalla ell onödigt missbruk, där kreditupplysning tas på alltför många personer Vi har i elt fall som vi har diskuterat exempelvis funnit att när en chefstjänsteman på ett kommunalt bolag ville ha kreditkort hos OK, tog man kreditupplysning på samtliga styrelseledamöter Defta måste sägas vara direkt obefogat. Vi tycker därför att det bör finnas någon form av inskränkningar i lagande av dessa kreditupplysningar Man skall försöka begränsa de kreditupplysningar som las på näringsidkare och få kraven all mera likna dem som ställs på personupplysningar.

Detsamma gäller reservation 2. Vi lycker atl beslällaruppgiflen, som skickas till personer som det har tagits kreditupplysning på, också skall skickas till näringsidkare. För närvarande är del så, all har del lagils kreditupplysning på en näringsidkare eller någon som har intresse i bolaget får vederbörande ingen beställaruppgift. Man anser atl beställaren skulle vara rädd atl ta en kreditupplysning på näringsidkare. Vi tycker all det är ett onödigt krav. Vi lycker i stället aft man skall likabehandla näringsidkare med övriga personer och atl näringsidkare skall kunna åtnjuta samma skydd när del gäller integritet och därmed få tillgång till vem som har begärt kreditupplysning. De krav pä kreditupplysning som kan ställas på företag eller näringsidkare kan myckel enkelt tillgodoses ändå. Jag lycker inte heller man har anledning atl vara rädd därför alt man har tagit en kreditupplysning. Man bör slå för att ha gjort det.

Herr lalman! I likhet med tidigare år ber jag därmed att få yrka bifall till reservationerna 1 och 2.

AnL 86 ROLAND LARSSON (c):

Herr talman! Såsom kreditupplysningslagen i dag fungerar har jag som privatperson eller företagare rätt alt vända mig till ett kreditupplysnirigsföre-tag och där begära upplysning om den person som jag vill testa kreditvärdigheten hos. Denna person får då från kreditupplysningsförelaget ett meddelande om, vilket han också har rätt till, atl det har begärts kreditupplysning om honom. Han har också rätt att få veta vem som har begärt denna kreditupplysning och får även meddelande om detta.

När det gäller näringsidkare är situalionen någol annorlunda. Näringsid
kare har rätt alt få veta alt någon har begärt kreditupplysning om honom, 71

Prot, 1989/90:104 18 april 1990

Kreditupplysningslagen

men han har inte rätt enligt lagen atl veta vem som har begärt kreditupplysning.

Till problematiken hör också, herr lalman, att som näringsidkare räknas inte bara den som driver företag eller är ägare till elt förelag eller på annat sätt har ekonomiska intressen i del, utan också styrelseledamöter i bolaget. Om jag således är arbelsiagarrepresentanl i styrelsen, vald av en facklig organisation, räknas jag likväl som näringsidkare. På samma sätt förhåller det sig om jag är politisk vald i elt kommunalt bolag. Då har jag inte rätt atl få vela vem som har begärt upplysning om mig. Jag får veta att det har begärts upplysning om mig, men jag får alltså inte vela vem som har gjort det. Dessutom sker detta många gånger med automatik, dvs. om någon begär en kreditupplysning pä elt aktiebolag eller ett företag följer automatiskt kreditupplysning om bolagets styrelseledamöter Om jag är fackligt förtroendevald i ett bolags styrelse kan det alltså hända atl varje gång kreditvärdighelen skall testas hos det företag hos vilket jag är anställd, kommer man också att begära kreditupplysning om mig, men jag får inte vela vem som gjort del.

Motivet till alt man inte vill skilja på de olika personerna, dvs. den som är vald av sin egen fackliga organisation eller kommunalt eller pä annat sätt och den som har ekonomiska intressen i företag, är atl della skulle vara svårt administrativt. Del får inte vara så alt människans integritet får hänga pä huruvida administrationen klarar av atl skilja ut den ena personen från den andra. Vi tycker atl det är orimligt och ibland får helt orimliga konsekvenser.

Ofta begärs dessutom kreditupplysning om en persori många gånger Öm någon, olika företag eller personer, begär kreditupplysning om mig gång på gång, kan det leda till alt man gör en annan bedömning än man eljest skulle ha gjort vid bedömning av min kreditvärdighet. Även om jag inte har några anmärkningar kan blott det förhållandet att man ofta begärt kreditupplysning på mig vara hämmande i mina affärskontakter.

Vi tycker all detta är fel. Vi har därför i den gemensamma reservationen tagit avstånd från detta och menar atl kreditupplysningslagen på denna punkt bör ändras. Över huvud tagel anser vi atl det är fel atl näringsidkare, även äkta sådana, dvs. de som verkligen är delägare eller har ekonomiska intressen i företagel, inte skall få upplysning om vem som har begärt kreditupplysning om dem. Vi menar all del inte är något motiv alt relationerna mellan den som har begärt kreditupplysningen och den som har fåll den kanske skulle försämras och att det kanske skulle vara hämmande för bra affärskontakter. Driver jag en företagsverksamhet är jag medveten om att det emellanåt måste begäras kreditupplysning om mig och milt företag. Det kan jag rimligen inte anse vara något besvärande i förhållandel lill den som begår kreditupplysningen.

Vi anser atl lagen bör ändras på den här punkten, och jag yrkar därför bifall lill reservationerna 1 och 2, fogade lill betänkandet.

AnL 87 INGA-BRITT JOHANSSON (s);

Herr lalman! I detta betänkande behandlar vi två motioner från allmänna motionstiden. Vi känner väl igen motionerna och reservationerna från tidigare diskussioner i detta ärende frän hösten 1988 och våren 1989.

Den första reservationen handlar om avgränsningen av kategorin närings-

idkare, något som vi diskuterade ingående vid förra tillfället. Vårt ställningstagande föregicks då av ett omfattande remissarbete. Med det remissarbetet som underlag kom vi fram till alt det var en orimlig begäran som motionärerna framförde, och det har inte framkommit någonting som har givit utskottet anledning alt ändra på den uppfattningen.

Den andra reservationen behandlar rätten för näringsidkare alt få besläl-laruppgiflerna. Inte heller i den frågan har det tillkommit någol nytt som i sak skulle ge oss anledning att ändra uppfattning i frågan. Vad vi kan konstatera och som också står i utskottets betänkande är att datainspektionen nu försöker få fram en lösning på hur man skall kunna andra i kreditupplysningarna så atl del framgår i vad mån beställningen har gällt vederbörande i hans egenskap av näringsidkare i lagens mening.

I denna fråga rör del sig helt klart om två i och för sig legitima intressen som slår emot varandra, två intressen som kanske kan vara lika siarka. Från utskottsmajoriletens sida menar vi atl det nuvarande systemet är det bäsla.

Jag kan inte inse all det skulle vara någonting märkvärdigt om jag som ordförande för Stadsteatern i Göteborg, ett aktiebolag, ibland utsätts för förfrågningar om min kreditvärdighet. Del kan ju vara så all jag pä andra sätt har möjligheter och intressen som kan påverka ell ställningstagande. Delta gäller ju också för de fackliga representanterna. Jag finner inte delta så märkvärdigt som Roland Larsson gör, och jag kan inte heller påstå alt jag någon gång har upplevt något obehag av del.

Herr talman! Jag yrkar avslag på reservationerna och bifall till hemställan i näringsutskoltets betänkande nr 34.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Kreditupplysningslagen

AnL 88 ROLAND LARSSON (c);

Herr talman! Det är naturligtvis ingel problem alt någon begär kreditupplysning pä mig. Det kan man göra oavsett om jag sitter i Stadsteaterns styrelse eller inte. Det kan man göra på mig som privalpersori. Del problem jag har velal peka på år att jag som styrelsemedlem inte får vela vem som har begärt upplysningen. Och jag kan garantera atl del känns ytterst frustrerande atl det skall behöva vara på det viset när man har blivit utsatt för delta några gånger. Om man begär upplysning pä mig, har det inte heller för mig någon större betydelse om jag sitter i ett kommunalt bolags styrelse eller inte. Problemet är atl del måste ske i smyg, såsom del i dag gör.

Jag är ganska övertygad om, Inga-Britt Johansson, att vi nog i grund och botlen är rätt överens om delta. Jag hoppas fortfarande alt vi när den här frågan kommer tillbaka nästa år - för del gör den väl - skall kunna föra en aririan diskussion om det faktum atl del ligger någol orimligt i att jag som arbelsiagarrepresentanl eller kommunalt vald representant i en styrelse inte skall ha samma integriletsskydd som andra privatpersoner i samhället. Det är ju del det handlar om. Del är inte bara ett praktiskt problem, utan del är en principfråga i allra högsta grad.

AnL 89 PER WESTERBERG (m);

Herr lalman! Samma remissarbete som Inga-Britt Johansson ville åberopa för avslag vill jag åberopa för tillstyrkan av reservationerna. Jag tycker inte alt det är märkvärdigt om man begär en kreditupplysning på mig eller någon

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Parti- och detaljhandel

annan, men det är faktiskt obehagligt med kreditupplysningar när man inte vet vem som begär dem. Jag tycker aldrig all det är behagligt när någon snokar i mitt privatliv, men jag kan acceptera del om de gör det utifrån strikt affärsmässiga grunder Och om man får beslällaruppgiflen kan man se om delta är fallet.

Vad vi reservanter vänder oss emot är att näringsidkare som personer pekas ut, särbehandlas och får elt sämre integriletsskydd än andra personer i samhället. Del är del som vi inte kan acceplera, och vi kan inte finna rimliga motiv för alt vi skall behöva acceplera det i framliden.

AnL 90 INGA-BRITT JOHANSSON (s):

Herr lalman! Ulan att ha hela högen med remisshandlingar med mig här i kammaren, vill jag påminna om all del påpekades från flera håll att det i vissa fall kunde vara så all en affär gick i stöpet därför atl det kom fram all man hade begärt kreditupplysningar Eflersom Roland Larsson åberopar de fackliga organisationerna vill jag nämna atl TCO påpekade all en tjänsteman som söker jobb på ett mindre företag och vill ta kreditupplysning på det företagel innan han flyttar till jobbet utsätter sig för en påtaglig risk att över huvud laget inte komma i fråga för anställningen.

Det är som jag sade tidigare, två olika legitima intressen som här slår emot varandra. Och vi i utskoltsmajorileten.står fortfarande kvar vid den uppfattning vi har haft sedan vi 1980 fattade beslut i frågan.

AnL 91 PER WESTERBERG (m);

Herr talman! Argumentet all en affär gick i stöpet har jag hört de senaste 10—15 åreri just i samma fråga. Jag vet alt denna fråga är omstridd även i småförelagarkrelsar Jag har dock mycket svårt atl förstå atl detta verkligen skulle kunna vara ett reellt argument. Den affär som går i stöpet därför atl man vill se atl den man gör affären med är kreditvärdig, den affären tror jag inte är särskilt seriös. Att man åberopar någon typ av svepskäl är nog snarast en ursäkt för att man inte vill göra affären. Annars hade man ju med ganska enkla medel kunnat få denna kreditupplysning utan atl behöva avslöja sig.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 17 S.)

15 § Parti- och detaljhandel

Föredrogs näringsutskotlels betänkande 1989/90;NU36 Parti- och detaljhandel.

Anf. 92 GUDRUN NORBERG (fp);

Herr talman! Vi har nu att behandla ett belänkande om parti- och detaljhandel. Det skulle väl vara överflödigt atl försöka tala om för kammaren hur viktig detaljhandeln är. Jag hoppas atl alla är medvetna om hur viktig länken

är mellan produktion och konsumtion och atl del just är detaljhandeln som är den del som först får signalerna mellan konsument och producent.

Detaljhandeln skall präglas av mångfald. Det är mycket viktigt all vi skapar sådana förutsättningar all vi får en detaljhandel som har en mångfald och en diversifierad struktur

Detaljhandeln skall också styras av köpvalel. Politiker och myndigheler skall inte vara med och bestämma och styra hur handeln skall etablera sig, utan det är mycket viktigt atl del är köpvalel, konsumenten, som bestämmer hur handeln skall se ut. Vad det är för sorts affärer, vad det skall vara för sortiment, vad det skall vara för service, hur strukturen över huvud laget skall se ut avgör konsumenterna och kunderna. Det är tillströmningen och intresset från kundernas sida som präglar detta.

Del är också viktigt all handeln utvecklas så all det skapas nya affärsidéer och atl del tas nya fräscha initiativ. Detta är också viktigt för konkurrensen. En fri konkurrens är a och o för alt skapa mångfald och en bra detaljhandels-struktur

I della belänkande behandlas förslag om all tillsätta en utredning som skall arbeta med handelns struktur Vi i folkparliel och moderata samlingspartiet anser inte alt del skall lillsällas en ny ulredning. Vi lycker all det är handelns uppgift all forma en struktur tillsammans med konsumenterna.

Det är en uppgift för politikerna atl på olika säll skapa förutsättningar för en fri elablering och näringsfrihet. Däremot skall politiker inte lägga sig i och styra varje elablering. Vi har många olika exempel på där så har skett på ett myckel olyckligt säll.

Jag kan inte låta bli alt i dagens debatt ta upp del senasle nyhetsbrev som har utarbetats av statens pris- och konkurrensverk. Vi som i flera år har hävdat all del är en för stark styrning från politikernas sida har faktiskt fått rätt. I SPK;s nyhetsbrev står följande: "SPK fastslår i en rapport till konkurrenskommittén all den styrning och kontroll av handelns etableringar som kommunerna kan utöva inom ramen för del kommunala plan- och byggmonopo-let är konkurrensbegränsande eflersom den inte medger full etableringsfrihet. I rapporten exemplifieras en kommunal elableringspolilik som kan förhindra eller försena nödvändiga omstruktureringar i handeln samlidigl som den befintliga strukturen konserveras."

Jag kunde inte låta bli att citera della ur nyhetsbrevet, eftersom jag anser atl del så tydligt visar atl vi som hävdat dessa åsikter nu har fåll räll. Delta hävdar vi reservanter också i reservation nr 1 lill delta betänkande.

Sedan lill en hell annan fråga som behandlas litet längre fram i betänkandet, nämligen landsbygdsbutiker Det är naturligtvis inte bara i storstäder städer och centralorter som det är viktigt alt man har en fungerande detaljhandel. Del är också viktigt atl vi har landsorlsbuliker som kan leva och är livskraftiga och lönsamma.

Det är viktigt atl man på delta sätt kan samla människor kring butiken och det centrum i vilket butiken ligger Det är viktigt atl man kan ordna serviceinrättningar i anslutning till butiken eller rent av i själva butiken som gör att det blir en naturlig samlingsplats där man uträttar sina affärer Del skall inte vara så att man måsle åka in lill en centralort för att uträtta diverse affä-

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Parti- och detaljhandel

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Parti- och detaljhandel

rer. t.ex. bankärenden och annat. Då kommer man också atl handla sina varor inne i staden.

Det är viktigt atl man kan göra olika försök med all samla service i närheten av butiken och i butiken. Det finns försök med bank i butik där banken har ett slags filial i butiken. Dessa försök har slagit mycket väl ul, och de är myckel omtyckta på landsbygden. Men tyvärr har bankinspektionen nu utfärdat sådana regler alt dessa försök har försvårats eller tillintetgjorts. De håller på alt dö ul, eftersom det inte finns förutsättningar för ett fortsatt arbete.

Del har tidigare sagts atl del skulle göras en utvärdering av dessa försök. Vi anser atl det minsta man kan begära är att en utvärdering görs av ett försök innan man sätter stopp för del. Men det har man alltså inte velal göra. Såväl folkpartiet som centerpartiet kommer atl i motioner fortsätta all framhärda i den här frågan. Del gäller atl inte bara tala om all man skall ha en god service, en levande landsbygd och att hela Sverige skall leva. Det gäller alt handla så atl det finns förutsättningar för detta. Jag yrkar bifall till reservationerna 1, 3 och 6.

AnL 93 BENGT HURTIG (vpk);

Herr talman! Av det här betänkandet och av flera motioner framgår med all tydlighet att det finns ett behov av alt den marknadsstyrda ekonomin regleras av politiska beslut. De marknadsekonomiska krafterna stimulerar över hela världen geografisk koncentration av en mänsklig aktivitet över huvud tagel. Del är givet atl den ekonomiska tillväxten, åtminstone inom vissa gränser, blir större där del finns befolkningskoncentrationer. Men de som drabbas är de som av olika skäl tvingas eller väljer alt bo kvar i icke tillväxande regioner, och dit räknas glesbygden.

Antalet dagligvarubutiker är i dag i stort sett bara en fjärdedel av antalet för 30 år sedan, och det fortsätter atl minska. Konsumentverkets bedömning är att buliksnätet i glesbygden nu är så glest att ytterligare nedläggningar kommer att medföra myckel negativa effekter för såväl hushållsekonomi som samhällsekonomi. Utgifter för länga resvägar till tätorter eller köpcentra kommer med ökade energipriser att bli så stora att utflyttningen från glesbygden accelereras. Samtidigt kan man i tätorter ha problem med över-etablering.

Konsumentverket har dragit slutsatsen all maximibeloppet för del s.k. driftstödet lill glesbygdsbuliker och bensinstationer bör höjas till 100 000 kr I den regionalpolitiska propositionen har regeringen nöjt sig med atl föreslå en höjning till 80 000 kr. från nuvarande nivå på 60 000 kr Vi får anledning atl återkomma till detta i den regionalpolitiska debatten.

I glesbygden finns också en stor oro för all den service som poslen och televerket ger skall försvagas genom atl dessa verk tvingas släppa ifrån sig de lönsamma delarna lill det privata näringslivet. De lönsamma bitarna kan i dag underlätta för verken alt hålla en viss dyr service i glesbygden.

I utredningen om statens ansvar när del gäller post- och televerksamhelen kommer kanske de värsta farhågorna att skingras, men vi vet inte vad EG-anpassningen kommer atl innebära. Om EG-anpassningen leder lill atl vissa lönsamma bitar i denna vikliga service privatiseras, kommer omedelbart

kravet på all verkens underskott skall finansieras med regionalpolitiska me- Prot. 1989/90:104
del och med skattemedel. 18 april 1990

Franchising är en annan fråga som vi i vpk har tagit upp i en motion. Vi anser alt detta är ett område där det behöver fattas politiska beslut för alt '"'"' °' detalj-reglera marknadsekonomin. Sedan början av 70-lalel har denna modell för handel förelagande vuxit kraftigt i Sverige. Enligt franchiseutredningen, SoU 1987:17, förekommer del allvarliga missförhållanden inom delta system. Allvariig kritik har också riktats mot systemet från fackligt håll. Del har främst gällt möjligheterna atl i Sverige få den arbetsrättsliga lagstiftningen atl fungera för denna modell.

Franchiseavtalen är ofta präglade av en mycket stark ställning för franchi-segivaren, och franchiselagarens verksamhet regleras så hårt att ordet slavkontrakt nämns i sammanhanget. Även frän konsumenträttslig synpunkt är systemet tvivelaktigt, eftersom det är oklart för konsumenten vem det är han har ingått köpeavtal med. För myndigheler kan del också vara svårt atl identifiera den företagare som är franchiselagare, eflersom denna inte normall har rätt att använda sitt eget namn i sin registrerade firma.

Det är möjligt atl en skiirpl lagstiftning skulle reglera denna företagsform pä elt sådanl sätt att den kan leva vidare. Någon sådan lagstiflning finns emellertid inte i dag. Regeringen har enligt min mening haft god tid på sig atl komma med ett sådant förslag. Vi i vpk stöder därför förslaget om elt förbud mot franchising.

Herr falman! Jag yrkar härmed bifall till reservation nr 7.

Anf. 94 GUDRUN NORBERG (fp) replik;

Herr lalman! Det är kanske litet djärvt av Bengt Hurtig aft säga att det är marknadsekonomin som är det ekonomiska system som skapar stora koncentrationer. Del gör han efter vad vi har fåll bevittna i hela Östeuropa, där de verkligt stora planstyrda ekonomierna har visat sin oduglighet i full dager

Bengl Hurtig talar dessutom om EG-anpassningen. Det vore bättre om Bengt Flurlig intresserade sig litet mer för affärerna ute på landsbygden. I dag kämpar landsbygdsbutikerna för livet och för atl behålla en lönsamhet som det går alt försörja sig på. Förslaget om att fortsätta med försök med olika serviceinrättningar i anslutning till och i butik, som t.ex. bank i butik, borde vara något som passar mycket bra för dem som lalar om decentralisering och som vill slå vakt om landsbygden och de enskilda människorna.

Jag kan inte förslå varför vpk inte har stött reservation nr 6 till detta betänkande. Efter Bengt Hurtigs inlägg har jag fortfarande förhoppningen atl han är beredd alt göra del.

Anf. 95 BENGT HURTIG (vpk) replik;

Herr talman! Det faktum atl andra ekonomier har misslyckats är inte någon anledning alt underlåta atl dra fram kritik mol det system som vi lever i. Marknadsekonomin driver otvivelaktigt över hela världen fram en koncentration av slora befolkningscentra. Vi måsle försöka komma överens om atl hitta motmedel mol detta.

Beträffande bankverksamhet i glesbygdsbutiker har jag uppfattat situatio
nen så, all det pågår en försöksverksamhet. Säkerheten för de människor 77

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Parti- och detaljhandel

som skall jobba i dessa butiker när det gäller risken alt utsättas för t.ex. rån måsle naturligtvis vara lika betydande som den är i banker i övrigt.

I och för sig har jag naturligtvis ingenting emot alt denna service byggs ut. Den kommer atl etableras så småningom när försöksverksamheten har visat hur det skall gå till.

AnL 96 GUDRUN NORBERG (fp) replik;

Herr lalman! Den här försöksverksamheten kommer inte att pågå särskilt mycket längre. Den håller på att bli lika med noll, eftersom bankinspektionen har utfärdat sådana regler och bestämmelser för denna försöksverksamhet alt den inte kan fortsätta. Den blir i så fall meningslös.

Det går att ordna betryggande omständigheter också i en butik. I regel har man redan kamerabevakning och de kassaskåp och kassavalv som behövs. Om man verkligen vill behålla landsorlsbuliken och stärka den, röstar man för denna reservation i dag, Bengt Hurtig. Eflersom Bengt Hurtig svävade litet grand på målet hyser jag fortfarande en förhoppning om att han skall göra del.

AnL 97 CARL FRICK (mp):

Herr talman! Del pågår en mycket stark och intensiv koncentration i det svenska samhället. Detta drabbar också dagligvaruhandeln. Det finns tre stora organisationer som behärskar den här delen till fulländning, nämligen Konsum, Dagab och ICA, som lill slor del bestämmer vad vi skall äta och handla i del här landet. Dessutom lär del vara elt fåtal personer i dessa organisationer som bestämmer detta. Någon har också sagt att del i praktiken rör sig om tre män som bestämmer det mesta av vårt dagliga ätande och varande. Det är ganska fantastiskt. Någon har också sagt att det nog inte finns något annat land i världen där man tillåter en sådan otrolig centralisering av vardagslivet som man gör i Sverige.

Denna koncentration har till följd att det inte bara blir en utarmning i våra glesbygder ulan det blir också mycket stark utarmning i våra tätorter Det beror på all affärer av olika slag koncentreras och flyttas utanför lälorlernas centra. Detta bygger i sin tur på alt vi måste transportera varor och människor till de ställen där varorna finns, vilket ökar användningen av bilar, bensin och andra drivmedel, och det bidrar till att utsläppen ökar Del är alltså många faktorer som är starkt negativa i den rådande samhällsutvecklingen som vi på alla sätt borde motverka.

Därför vore det naturligt alt man försöker stödja mindre butiker ute i glesbygden och inne i tätorterna genom atl man lägger på någon form av miljöavgifter och lägesavgifier för de verksamheter som ligger utanför städerna - verksamheter som drar mycket slora kostnader för samhället. Men del vill man inte gärna se, eflersom man anser alt denna lyp av koncentration är en så viktig del av den ökade tillväxten i det svenska samhället. Att stanna kvar vid det gamla, att ha en glesbygdsbulik, alt ha en fungerande service inne i tätorterna känns på något sätt som att slå stilla i utvecklingen. Den verkliga utvecklingen sker på de ställen dit man far med bil. Det är ungefär så som del ser ul i dag, vilkel är myckel beklagligt pä lång sikt, eftersom vår

miljö förstörs i slor utsträckning och del slösas otroligt myckel pengar på della transporterande.

Del är då beklagligt atl man från ulskotlets sida inte vill vara med om att utveckla ett stödsystem som faktiskt kan bidra till alt skapa en mycket bättre service i såväl tätorter som glesbygdsområden.

Det är inte bara gamla som drabbas av detta, utan även i hög grad barnfamiljer och kvinnor Med del här systemet tvingas man ofta aft ha två bilar för alt kunna klara denna hantering. Det ser vi i miljöparliet som utomordentligt onödigt. Därför vill jag yrka bifall lill de reservationer som är fogade lill delta betänkande och som miljöpartiet slår bakom.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Parti- och detaljhandel

Anf. 98 GUDRUN NORBERG (fp) replik;

Herr lalman! Carl Frick och jag har mycket olika uppfattningar om hur detaljhandeln skall se ul. Vi har tidigare fört debatter om delta.

Det är alldeles omöjligt för mig atl förstå hur man kan föreslå alt det skall läggas avgifter på vissa affärer och ges samhällsstöd till andra. Då uppstår ju den mest illojala konkurrenssituation som man kan länka sig. Del är fjärran från elt liberalt parti atl kunna stödja ett sådant förslag. Jag lycker att det är helt otänkbart.

Vad beror del på alt vi har fåll varuhus som ligger ute pålandet, långtifrån stadskärnan? Jo, del beror naturligtvis på trafiksituationen inne i städerna. I stad efter stad är city och området närmast omkring, där de största affärscentrerna finns, avstängda för bilar Vi vet alt 80 % av dagligvarorna fraktas hem per bil.

Hur skall man kunna gå och handla ulan att ha bilen med sig för att transportera hem sina varor? Man åker självfallet till elt varuhus där man kan parkera bilen och göra sina stora inköp av varor som kan läggas direkt i bilen.

Carl Frick sade atl gamla människor drabbas genom alt varuhus anläggs utanför stadskärnan. Gamla människor drabbas verkligen av atl trafikkärnan slängs av från bilar Man borde kunna ha en annan trafiksituation i städer Jag menar inte all del skall vara fritt fram, men det syslem som i dag råder, där man är tvungen atl göra långa omvägar för atl komma i närheten av affärer - i synnerhet om man är gammal och har rörelsehinder - alstrar verkligen avgaser och försämrar miljön.

Jag tycker atl det finns anledning till nytänkande här Men det är inte de externt liggande varuhusens fel att de ligger där de ligger Den mångfald som dessa varuhus erbjuder skall vi vara rädda om, eftersom vi vet alt många kunder vill åka dit och handla.

AnL 99 CARL FRICK (mp) replik;

Herr talman! Del är visst och sant all Gudrun Norberg och jag har olika uppfattningar om kostnadsneutralitet och konkurrens.

När man beräknar kostnader tar man inte med alla kostnader - vissa kostnader anses i praktiken vara obefintliga. Det måsle vi också komma lill rätta med i det svenska samhället. Alt smutsa ned lufl, vatten och mark äri princip gratis. Om man log med alla dessa kostnader och lät bilismen och andra trafikmedel betala sina totala samhällskostnader, skulle denna konkurrenssi-

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Parti- och detaljhandel

lualion se hell annorlunda ut. Men det är inte bara de allvarligaste felen i vårt sätt alt länka som måsle rättas till. All denna nedsmutsning måste faktiskt hanleras på något sätt.

I riksdagen arbetar vi i olika utskott. Jusl nu behandlas elt betänkande frän näringsutskottet. Men vi i miljöparliet har även väckt motioner som behandlas av trafikutskottet och som har med dessa problem atl göra. De handlar om olika sätt atl ordna kollektivtrafik i städernas kärnor där människor bor. Vi föreslår t.ex. olika typer av servicelinjer. I t.ex. Hökarången har man med myckel slor framgång byggt ut ett syslem med servicelinjer, där gamla och unga mycket lätt från sina bostadsområden kan komma lill affärer och annat. Del är en metod som man också kan utveckla till fromma för de gamla och de yngre som bor inne i stadskärnan. Då skulle dessa butiker kunna behållas. Del gäller alt tänka litet grand utanför gränserna för del utskott som behandlar frågan.

AnL 100 GUDRUN NORBERG (fp) replik:

Herr talman! Det gör del visst. Atl man får betala när man smutsar ner miljön är riktigt. Vi i folkpartiet har i mänga, många år - långt innan miljöpartiet hade kommit in i riksdagen, och knappt var påtänkt ens - drivit frågan om miljöavgifter De miljöavgifterna kommer nu atl införas. Det är dock inte varuhus, småbutiker o.d. som skall betala dessa avgifter

Vi skall inte lägga avgifter på varuhus som råkar ligga på ell ställe som någon politiker tycker är olämpligt och sedan ge stöd till andra affärer som råkar ligga på något annat ställe som andra politiker lycker är lämpligt. Poli-tikerslyrning vänder vi oss emot i alla avseenden. Jag har nu lånat ut bladet från SPK, men jag vill åberopa det igen. Vi har fått rätt ifrån den myndigheten där man nu säger atl det förekommer alldeles för mycket klåfingrighet från politikernas sida.

Anf. 101 CARL FRICK (mp) replik;

Herr talman! Del kan också vara en sorls negativ klåfingrighet att inte ta hänsyn lill de verkliga samhällskostnaderna. Så länge man inte gör det får man aldrig en rättvis bild. Jag kan inte se alt det är mindre klåfingrigt alt ge tusan i vikliga samhällskostnader. Man måste se till atl man fördelar kostnaderna i samhället på elt säll som gör att man inte otillbörligt gynnar stora koncentrationer ulanför städerna som långsiktigt är nedsmutsande i slället för atl se till alt hjälpa den närservice som vi är i behov av i vårt dagliga liv.

Tredje vice talmannen anmälde atl Gudrun Norberg anhållit all lill protokollet få antecknat atl hon inte ägde rätt till ytterligare replik.

Anf. 102 KJELL ERICSSON (c):

Herr talman! Det är inte så länge sedan vi behandlade samma ärende som detta betänkande handlar om. Under de månader som har förflutit sedan dess har del inte hänt så myckel, förutom atl kanske ytterligare elt antal butiker har hunnit läggas ner En del utredningar har också gjorts, men det har inte kommit några förslag till konkreta åtgärder De krav som jag framförde i den förra debatten kvarstår därför.

Del har skelt en kraftig minskning av antalet butiker i värt land. Sedan år 1960 har del försvunnit ungefär 20 000 butiker, och utvecklirigen fortsätter Enbart inom ICA räknar man med att nettominskningen har varit ca 120-150 butiker per år Del är framför allt butiker på glesbygden som slås ut, där det inte heller sker några riyetableririgar eller väldigt få sådaria. Förr fanns del flera butiker i bygden, och då var inte förlusten lika slor när någon lades ner I dag är situalionen oftast sådan alt del är den sista butiken som försviririer Då är det belydligl allvarligare.

I dag finns många äldre butiksinnehavare, som kommer alt sluta inom den närmaste tiden. Butikerna är också i behov av stora investeringar Därtill kommer nya pålagor Den senaste i raden är avgiften för livsmedelskontroll. Avgifterna skall betalas av den enskilde förelagaren. En lanthandlare som har mindre än fyra anställda får t.ex. betala 1 500 kr per år Del kanske kari lyckas vara eri literi summa. Om mau har en hård ekonomi dessförinnan kan det här dock vara droppen som får bägaren atl rinna över

Sammanlaget gör detta att det är svårt att få företagare atl satsa på just lanthandel. De stora kedjorna är inte intresserade av alt investera i den här typen av butiker, eftersom lönsamheten är så pass liten. Del kommer således att behövas ett samhälleligt stöd till lanthandlarna även i framtiden. Det kommer att krävas elt större stöd än i dag. Medlen tas ifrån de s.k. länsanslagen, som i många fall är alltför små. De måste därför också ökas. Lanthandeln behövs på tandsbygden i hela vårt land. Vi måsle ge dem förutsättningar, så att de får en möjlighet att klara sig. Vi får återkomma till denna fråga i den regionalpolitiska debatten.

Under den avslutande landsbygdskampanjen och under olika landsbygds-riksdagar har del gång på gång slagils fast atl det är väsentligt att ha tillgång till en kommersiell service på landsbygden. Här utgör butiken den viktigaste delen, som förutom alt tillhandahålla varor också är en socialt sammanhållande länk i bygden. För att få en väl fungerande service på landsbygden tror jag atl det är viktigt alt vi har butiker som drar till sig olika verksamheter, som t.ex. bank, post, apotek, turistinformation m.m. På ett sådant sätt kan lanthandeln få ett bredare underlag för siri verksamhet, samtidigt som befolkningen får nära till viktig service.

Vi föreslår därför från centern, liksom förra året, att det tillsätts én ulredning som tar ett samlat grepp i denna fråga. Det finns utredningar som har sett på dessa frågor var för sig, men det finns ingen som har tagit det totala greppet över utvecklingen. Det här brådskar, eftersom utslagning av butiker förekommer både på landsbygden och i storstädernas ytterområden. Del är därför väsentligt all man riu tar tag i dessa viktiga frågor och kommer med korikreta förslag till åtgärder Jag yrkar bifall till reservation nr 2.

När det gäller åtgärder för ökad närservice kan varje kommun genom deri fysiska planeringen motverka en för stark bulikskoncentration. Kommunerna kan genom nuvarande lagstiftning också upprätta planer på var handeln får bedrivas i kommunen, liksom man upprättar planer för var bostäderna skall finnas, var industrierna skall placeras osv. Vi kan också upprätta varuförsörjningsplaner för kommunerna. Jag tycker dock inte att det skall utgå statligt stöd till butiker i tätorter Jag yrkar därför bifall lill reservatiou nr 4.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Parti- och detaljhandel

6 Riksdagens protokoll 1989/90:104

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Parti- och detaljhandel

Del är väsemligt att mari på glesbygden kan tillhandahålla bankservice i butik för befolkningen. Samtidigt är det också ett viktigt komplement för butiksägaren. Del får inte bli för byråkratiskt för butiksägarna all la hand om denna service. Bankinspektionen får inte ålägga dem så hårda krav alt del blir näst intill omöjligt att ha bankservice i en butik. De krav som bankinspektionen nu har ställt upp är alltför långlgåeride, och de går längre än vad som är motiverat frän säkerhetssynpunkt. Man har mera pekat på abstrakta risker än på konkreta.

Herr talman! Jag yrkar härmed bifall också lill reservation nr 6.

Anf. 103 INGA-BRITT JOHANSSON (s):

Herr talman! Innehållet i detta betänkaride och de reservaliorier som finns fogade till del känner vi igen från en debatt ganska nyligen här i kammaren. Det finns dock en ny fråga med den här gången.

Två av reservationerria berör centerns motion, i vilken man begär en utredning om åtgärder för dagligvaruhandelns ulveckling. Utskottet har yrkat avslag på motioneri. Avslagsyrkandet stöds också av reservaliori rir 1, som är undertecknad av moderaterna och folkpartiet. Motioneri stöds däremot i reservation nr 2 av centerri och miljöpartiet, och man tillstyrker en utred-nirig. Detta visar väl lilel grarid hur olika uppfattningarna är i dessa frågor

Vi är alla överens om alt det är viktigt alt dagligvaruhandeln utvecklas. Det behövs en förnyelse. Vi är också överens om att det finris flera organ som följer verksamheten och som gör nytta i sammanhanget, men vi har väl litet nyansskillnader när det gäller hur stor den nyttan är. Folkpartiet och moderaterna vill ha mindre inblandnirig av myridigheler, och ceritern och miljöpartiet vill ha mer

Gudrun Norberg talar vackert om konsumenten som skall bestämma för att del skall komma fram nya affärsidéer och för alt del skall bli fri korikur-reris. Detta är en bild som inte stämmer med verkligheten, Gudrun Norberg. De svaga konsumenterna - pensionärerna, ensamslående föräldrar och alla de som inte har tillgång lill tid och bil - ställs ulanför med folkpartiets politik när det gäller buliksetableringar De små butikerna i stadsdelarna och på glesbygden skulle inte klara sig om vi hade en hell fri elableririg, där kommunerna inte ell dugg behövde bry sig om hur dagligvaruplaneringen skall se ul. Då skulle dessa grupper inte få någonting.

Jag vet inte om Gudrun Norberg har brytt sig om alt sätta sig in i hur kostnaderna på de ställen där kommunerna struntat i varuplanering - del gör man i vissa kommuner - ser ul för hemtjänsten, som får åka och handla åt dem som har rätt till hemtjärist. Det är mycket viktigt att man har en plane-ririg och all samhället går iri och i någori mån styr utvecklingeri.

Gudruri Norberg hade vidare ell nyhetsbrev från SPK, som styrker att konkurrenseri iblarid sätts ur spe[ geuom politikers klåfirigrighel. Jag är mycket väl medveteri om att vissa politiker på vissa orter ibland kao vara för klåfingriga när det gäller etableringar Men del finns också, som jag sade, exempel på motsatsen. Det finns kommuner som har släppt verksamheleri helt fri. Där poppar det upp s.k, lådbutiker som irite följer riågra som helst regler och som mari riär det börjar ställas krav kanske slår igen utan att bry sig om att kunderna står utan service.

I betänkandet redovisas dels det arbete som pågår i dessa frågor dels del arbete som nyligen avslutats. Utskottet finner inte alt en ny ulredning skulle tillföra någon ny kunskap. Inte heller vi tycker att det finns anledning till någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida i detta skede.

Jag yrkar avslag på reservationerna 1 och 2.

Reservationerna 3,4 och 5 handlar om åtgärder förökad närservice. Äveri i denna fråga finns i betänkandet redovisning av pågående arbete i utred-nirigar och regeringskansli. Något som skulle ändra utskottets uppfattning sedan i december har inte framkommit, varför jag yrkar avslag på de reservationerna.

Också frågan om bankservice i butik fanns med i diskussionen i september. Jag vill påminna om att del som vi lalar om är bankinspektioneris åsikter om insättning av pengar i butiker. Nu säger Gudrun Norberg att verksamheten håller på all dö ul. Del är inte så, ulan det pågår diskussioner mellan banker, detaljhandel och de handelsanställda om hur mau skall utveckla projekt avseende bankverksamhet i butik. Jag tror atl del finns all anledning för oss all följa den verksamheten och se hur deri kommer att utvecklas. Del firiris också annan teknisk ulveckling pä bankområdel som är intressant, inte minst ur glesbygdssynpunkt.

I reservation 7 behandlas en fråga som kommit upp i år, nämligen förslaget i vpk;s motion om ett förbud mol franchising. Den har bl.a. följts upp av miljöparliet, som har instämt i reservationeri. Som framhålls i betänkandet har den utredning som gjordes 1987 remissbehandlats, och den bereds nu i regeringskansliet. Remissbehandlingen av den har verkligen tagit tid.

Under sommaren 1990, alltså om ett par månader, kommer regeringen all redovisa sina överväganden. Man kan redan nu säga alt det inte kommer ätt föreslås någol förbud. Inte heller utskottet lycker all franchising skall förbjudas, men understryker alt del är viktigt atl reglerna är sådana alt verksamheten bedrivs på elt för samtliga intressenter tillfredsställande sätt. Eftersom frågan för närvarande bereds i regeringen finns del i dag ingel skäl till atl riksdagen skulle göra någol uttalande i ämnet.

Jag yrkar avslag på samtliga reservationer och bifall till näringsutskoltets förslag i betänkandet nr 36.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Parti- och detaljhandel

AnL 104 GUDRUN NORBERG (fp);

Herr talman! Inga-Britt Johansson menade väl inte riktigt vad hon sade när hon framhöll att varuhusetableringar drabbar ensamstående och pensionärer, som inte har lid. Del är förslås fel. De har kanske mer lid än många andra. Det finns många kategorier som har större svårigheter alt göra sina inköp under de ordinarie butiksliderna.

Det var dock inte affärstiderna som vi nu skulle prata om. Jag tror faktiskt inte atl SPK i sitt nyhetsbrev tar upp några enstaka klåfingrigheler som Inga-Britt Johansson uttryckte det, från politiker som underlag för ett uttalande till konkurrenskommitlén. Jag har kanske litet större förtroende för SPK än Inga-Britt Johansson, men det är säkerligen så att man har undersökt delta mycket noga och har sett atl möjligheterna till kontroll och styrning utnyttjas i alldeles för hög grad. Om Inga-Britt Johansson framhärdar, kom-

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Parti- och detaljhandel

mer jag atl anföra exempel som är mycket flagranta, men jag skall i varje fall inte göra del i della inlägg.

Vad gäller bank i butik säger Inga-Britt Johansson att det bara är insätt-riirigarna som drabbas, men det är inte så. Om man irite har full bankservice med insättning, uttag osv., är sådan verksamhet meningslös, och det är detta som bankinspektionen nu sätter stopp för

Alt en bank bara lämnar rådgivning i en butik är ju inte detsamma som att ha bank i butik, och då är det ju även självklart att verksamheten upphör. Också jag vet atl del pågår diskussioner, men de har mycket små utsikter att komma någon vart. Del hjälper inte att man följer dem från vare sig regeringens eller riksdagens sida, för det blir inte någon bankverksamhet och inte heller något servicestöd för landsortsbutikerna bara geuom diskussioner De måste också faktiskt få leda till någonting. Den försöksverksamhet som pågick har tyvärr avstauriat sedari bankinspektioriens förhållnirigsorder kom.

Jag ställde tidigare eri fråga till dåvarande finansministern om detta, och han visade sig då fullständigt oförstående till vad det iririebär för butiken och för banken. Han var bara inställd på att ställa krav på fullt bankvärdig lokal med all tillhörande utrustning. Då har man inget sinne för vad detta betyder för upprätthållande av servicen ute på landsbygden. Vad man syftar till är att få lill stånd fullvärdiga banklokaler på landsbygden, men de kommer inte till stånd. I ställel blir det stor risk för alt också landsortsbutikerna kommer att försvinna.

Anf. 105 KJELL ERICSSON (c);

Herr talman! Vi är överens om behovet av utveckling och förnyelse av dagligvaruharideln, säger Inga-Britt Johansson. Det är vi kanske, men det sägs inte så mycket om de åtgärder som krävs för att klara detta. Förvisso har del gjorts utredningar, som jag sade i mitt tidigare anförande, om olika avsnitt. Vi har också pekat på en del av del som sker, bl.a. på den utslagning av butiker som äger rum, men man föreslår inga åtgärder Vi vill ha en utredning som lar ett samlat grepp över hur man skall komma till rätta med problemen för de olika kategorierna. Vi behöver en butiksservice i vårt land också i forlsätlriingeri, och jag vill därför att en sådan här utredning lägger fram förslag lill regeringen om åtgärder för att klara detta.

När det gäller bank i butik håller jag med Gudrun Norberg om att vi måste ha hela "paketet", både insättning och uttag. Jag menar att bankinspektionen har gått alltför långt i sina krav. Den kräver t.ex. särskilda rum, särskild personal, dataanläggningar osv., och det klarar inga lanthandlare av. Med mera rimliga krav på lanthandelri skulle den kunna åstadkomma en bankservice i butik. De krav som ställs är inte motiverade av säkerhetsskäl. Det har inte begåtts fler rån i de här aktuella butikerna än vad som förekommer i vanliga fall. Del finns också mycket litet pengar i den bankverksamhet som affärerna bedriver Kraven går alltså mycket längre än vad som är motiverat av säkerhetsskäl.

AnL 106 INGA-BRITT JOHANSSON (s):

Herr lalman! Jag talade om äldre och ensamstående utan bil, Gudrun Norberg. Jag är ledsen om jag uttryckte mig så suddigt att det lät som om jag

sade "utan lid". Del var inte så jag menade, och då kommer saken i elt annat läge.

När det gäller bank i butik säger ni från folkpartiet och centern att hela "paketet" måste tillhandahållas, för ulan insättningar blir del ingen verksamhet. Roland Larsson fyller på med att det handlar om så litet insättningspengar atl det inte har någori betydelse. Detta går inte ihop.

Ariledriirigeri till att man har ställt upp krav är bl.a. deu råririsk som finris. Jag vill påpeka atl inte minst tidningen Köpmannen och även ICA-Nytt uuder seriare tid har skrivit om att rånen mol butikerna nu ökar även utauför slorstadsområderia. Det tyder ju på alt baukinspektionen har gjort en riklig bedömriirig i den frågan.

Jag är övertygad om att om bankerna vill ge den här servicen ute i glesbygden, så kommer de också att kunria komma övereris med harideiri och de haridelsariställda om hur deriria verksamhet skall gå till, och då kommer den att fortsätta. Men jag är inte så säker på atl bankernas intresse är så stort när del gäller den frågan.

Prot. 1989/90:104 18aprin990

Parti- och detaljhandel

AnL 107 KJELL ERICSSON (c):

Herr talmari! När jag sade att del irite finns så mycket pengar när det gäller bankservice ute i butiker, så menade jag att om man jämför med bankerna iririe i samhällena, är det givetvis mindre omsättning. Men det finris ju pengar i affärernas dagskassor, som ibland kan vara betydande. Del är ingen större fara med att man har de pengarna i kassorna, när man också har en bankkassa. För säkerheten spelar det ingen större roll. Det har ju heller inte förekommit några rån så att man kan påvisa att det har varit någon större risk.

Inga-Britt Johansson säger sedan att bankerna kan ge den här servicen om mari vill. Och jag tror att bankerna vill ge denna service, men inte till vilkel pris som helst. Skall man kosta på allt del här som bankinspektionen föreslår, då tror jag att man backar för då blir det för dyrt i förhållande till den omsättning som det här rör sig om. Men för affären och för den enskilda människan på landsbygden är den här servicen mycket viktig.

Anf. 108 GUDRUN NORBERG (fp):

Herr lalman! Nu lycker jag verkligen att Inga-Britt Johansson får förklara sig litet. Hon säger att om bankerna vill, vilket hon tvivlar på, så skall man kunria komma övereus med butikerna om att fortsätta den här verksamheten. Men riär mari irite får fortsätta verksamheten därför atl bankirispektio-nens regler sätter stopp för vissa viktiga delar i den här verksamheten, menar då Inga-Britt Johansson att bankerna skall kringgå bankinspeklioneris regler och komma övereris? Eller menar Inga-Britt Johansson någoriting hell an-riat, nämligeri att bankerna skall sätta upp separata filialer i närheten av landsorlsbuliken? Säg det i så fall! Sådana filialer tror jag inte kommer till stånd, för det tror jag irite att bankerna vill. Det ställs så enorma krav för att mari skall få sätta upp en banklokal i full skala, så det gör man inte ute på landsbygden.

Den enklare servicen, med bank i butik, vet jag att baukerna vill hålla på med. Men man kan inte bara komma överens med butiksägareu om denna

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Parti- och detaljhandel

service, utan mari måsle faktiskt följa bankinspektionens regler Är det inte så Inga-Britt Johansson också menar? Eller menar Inga-Britt Johansson att vi skall kunna gå förbi dem?

AnL 109 INGA-BRITT JOHANSSON (s):

Herr talman! Jag menar att om bankerna vill, så kan de inom ramen för nuvarande bestämmelser, utfärdade av bankinspektionen, bedriva bankverksamhet i butik, med undantag för atl de inte får ha någon insättnings-verksamhet.

AnL 110 GUDRUN NORBERG (fp):

Herr lalman! Vilken verksamhet kan bankerna bedriva i butiken? Det är rådgivningsverksamhet att lämna litet papper och ge råd. Det kallar inte jag barikverksamhet, och det kallar irite heller bankerna del - och inte kunderna.

AnL 111 KJELL ERICSSON (c);

Herr talman! Jag vill bara instämma i vad Gudrun Norberg sade. Skall det vara någon mening med den här servicen, så måste det vara insättning och ultagning. Del kan också ske med rimlig säkerhet. Men som det är nu kan man inte stå till tjänst med del, utan del är bara rådgivning som man får ägna sig ål enligt de instruktioner som bankinspektionen har gett ul. Jag lycker därför all vi måste ändra på dessa regler, så att man kan ge den här bankservicen i butikerna.

Anf. 112 INGA-BRITT JOHANSSON (s);

Herr lalman! Begränsningarna gäller insättningen. Det finns ingenting som förbjuder banker atl skicka ul folk för att diskutera lån eller annal i butiken. Den strid som har förekommit med bankinspektionen gäller alltså in-sällningsverksamheten. Butikerna vill också kunna föra in sina kassor på bankkontot samma dag. i stället för all göra en omväg.

AnL 113 GUDRUN NORBERG (fp):

Herr lalman! Jag tycker all del framgår tydligt alt det enbarl är rådgivningsverksamhet som kan förekomma - all diskutera lån, all diskutera vilken service och vilka erbjudanderi banken kan ha om man åker in till banken i staden och uträttar sina ärenden där Det är den servicen man kan ha ute i landsortsbutiken, och del är inte tillräckligt för kunderna, del kallar inte jag bankverksamhet - och det är alltså det vi tvistar om.

AnL 114 INGA-BRITT JOHANSSON (s);

Herr lalman! Kan då Gudrun Norberg räkna upp för mig vad det är för andra saker som man inte får lov all göra - utom alt sälta in pengar - och som banker normall gör?

AnL 115 GUDRUN NORBERG (fp);

Herr lalman! Man vill självfallel kunna sälta in pengar, la ut pengar och diskutera olika saker med banken. Detta ingår som någol naturligt i en bank-

verksamhet, och lar man borl vissa vikliga delar, då ärdet inte längre bank- Prot. 1989/90:104
verksamhet utan en rådgivningsverksamhet. 18 april 1990

Anf. 116 INGA-BRITT JOHANSSON (s); '"■"' "' "''■''

Herr talman! Det här är min absolut sista replik - auriars kari vi fortsätta ""

hur lärige som helst, Gudruri Norberg! Mau har begrärisal en enda punkt i bankernas service,

resten kan göras.

AnL 117 GUDRUN NORBERG (fp):

Herr lalman! Denna viktiga punkt har gjort att den här försöksverksamheten i det närmaste har upphört och inte är intressant längre för vare sig banker eller kunder

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 17§.)

16 § Föredrogs

näringsutskotlels belänkande

1989/90:NU37 Handel med begagnade varor

Tredje vice talmannen konstaterade alt ingen talare var anmäld. (Beslut fattades under 17 S.)

17 § Beslut

Företogs lill avgörande finansutskottets betänkanden 1989/90:FiU24 och FiU33, skatleutskottets betänkande 1989/90;SkU29, justilieutskoltels belänkande 1989/90;JuU26, utrikesutskottets betänkande 1989/90;UU17 samt näringsutskotlels betänkanden 1989/90;NU34, NU36 och NU37.

Finansutskottets betänkande FiU24

Utskottets hemställan bifölls med 212 röster mol 93 för reservationen av Anne Wibble m.fl. 1 ledamot avstod från alt rösta.

Finansutskottets betänkande FiU33

Mom. I a (anslag till Riksgäldskontoret; Förvaltningskostnader) Hemställan

Utskottets hemställan bifölls med 219 röster mot 88 för i reservation 1 av Lars Tobisson m.fl.

Motivering Utskottets motiveririg godkändes.

Motn. Ib-e samt 2

Utskottets hemställan bifölls. 87

Prot. 1989/90:104 Mom. 3 (särskilt premieobligationslån)

18 april 1990 Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 4 av Carl Frick - bi-

fölls med acklamation.

Skatteutskottets betänkande SkLI29

Mom. 1 (uppsägning av dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Belgien)

Utskottets hemställan bifölls med 248 röster mot 58 för reservation 1 av Bo Luridgrcri m.fl.

Mom. 2 (ett everituellt avlalslöst tillstånd)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 2 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 3 Utskottets hemställan bifölls.

Justitieutskottets betänkande JuLI26

Mom. 1 (anslag till Rätishjälpskoslnader)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 1 av Berith Eriksson - bifölls med acklamation.

Mom. 2 (översyn av rätlshjälpslagen)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av Berith Eriksson - bifölls med acklamation.

Mom. 4 (rättshjälp lill näringsidkare)

Utskottets hemställan bifölls med 251 röster mot 56 för reservation 3 av Jerry Martinger m.fl.

Mom. 11 (våldtäkt utomlands)

Utskottels hemställan bifölls med 233 röster mol 72 för reservation 4 av Ingbritt Irhammar m.fl. 1 ledamot avstod från atl rösta.

Mom. 12 (rättshjälp i förvaltningsmål m.m.)

Utskottets hemställan bifölls med 284 röster mot 20 för reservation 5 av Kent Lundgren.

Övriga motnent Utskottets hemställan bifölls.

Utrikesutskottets betänkande UU17

Utskottets hemställan bifölls.

Näringsutskottets betänkande NU34

Mom. 1 (avgränsningen av kategorin näringsidkare m.fl.)
Ulskoltels hemställan bifölls med 159 röster mot 148 för reservation 1 av
88 Per Westerberg m.fl.

Mom. 2 (rätt för näringsidkare atl få beslällarUppgift) "" 1989/90:104

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 2 av Per Westerberg " P*'* "

m.fl. - bifölls med acklamation. Studiestöd

Näringsutskottets betänkande NU36

Motn. I (utredning om åtgärder för dagligvaruhandelns ulveckling) Hemställan

Utskottets hemställan bifölls med 246 röster mol 58 för hemställan i reservation 2 av Per-Ola Eriksson m.fl. 3 ledamöter avstod från att rösta.

Carl G Nilsson (m) anmälde all han avsett all rösta ja men markerats ha röstat nej.

Motivering

Utskottets motivering - som ställdes mot den i reservation 1 av Hädar Cars m.fl. anförda motiveringen - godkändes med acklamation.

Mom. 2 och 3 Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 4 (åtgärder för ökad närservice) Hemställan

Utskottets hemställan - som ställdes mot hemställan i reservation 5 av Lars Norberg - bifölls med acklamation.

Motivering

Utskottets motivering - som ställdes mol dels utskottets motivering med den ändring däri som föreslagits! reservation 3 av Hädar Cars m.fl., (ie/5 den i reservation 4 av Per-Ola Eriksson och Kjell Ericsson anförda motiveringen - godkändes med acklamation.

Mom. 5 (bankservice i butik)

Utskottets hemställan bifölls med 158 röster mol 148 för reservation 6 av Hädar Cars m.fl.

Mom. 6 (förbud mot franchising)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 7 av Rolf L Nilson och Lars Norberg - bifölls med acklamation.

Näringsutskottets betänkande NU 37 Ulskoltels hemställan bifölls.

Andre vice talmannen övertog ledningen av kammarens förhandlingar

18 § Studiestöd

Föredrogs socialförsäkringsutskottets betänkande 1989/90;SfU14 Studiestöd (prop. 1989/90:100 delvis).

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Studiestöd

Kammaren biföll utskottets hemställan om att betänkandet skulle avgöra efler endast en bordläggning.

AriL 118 HANS DAU (m):

Herr talmari! I debatten om studiestöd förra året citerade jag elt uttalande som statsminister Ingvar Carlsson hade gjort i tidningen Vi. Rubriken löd; Vi har inte lyckats med skolan.

Uttalandet haridlade om den sociala snedrekryteringen till våra universitet och högskolor

Trots att vi försökt, måste vi vara självkritiska och erkänna ett misslyckande, sade statsministern för ett år sedan. Förutom bristande studietradition och påverkan i hemmet har de stora studieskulderna avskräckt ungdomar från arbetarhem mer än ungdomar från andra hem att studera vid högskolan, sade statsministern också.

Vad har då hänt under det år som har gått sedan dess? Har del blivit bättre? Har ungdomarna från de grupper som statsministern talade om blivit mer studiebenägna?

Knappast, snarare tvärtom. Debatten om skuldsättningen har under det gångna året varit mycket intensiv. Allt fler studerande som siktar på yrken där lönen inte är särskilt hög har kommit uuderfund med att de riskerar alt aldrig bli skuldfria.

Trots alt ungdomarna under hela sitt yrkesverksamma liv tvingas betala en avgift om 4%, en "studieskatt", kommer de att ha kvarstående studieskulder vid sextiofem års ålder Men då avskrivs studieskulderna.

Delta förhållande måste givetvis vara deprimerande för den som drabbas, och del måste självfallet avskräcka många unga människor fråri att studera. Dessutom åsamkas statskassan stora kostnader genom avskrivningarna och räntesubventionerna under tiden i fråga.

Situationen försämras riu ytterligare på grund av det nya skalleförslaget. Räntan, som tidigare var 5,6 % på studielån, har höjts och kommer atl höjas ytterligare - förmodligen ändå upp till 8-9 %.

Hela lånesituationen är otillfredsställande. Vi moderater menar atl åtgärder bör vidtagas.

Vi föreslår att riksdagen uttalar sig för en översyn av studiemedelssystemet omgående. Även om detta inte har varit i kraft mer än drygt ett år ser vi redan nu konsekvenserna härav. Framför allt har dessa, som jag sade tidigare, uppmärksammats av de studerande själva. Vi förordar alltså en översyn av studiemedelssystemet. Vi måste ju komma till rätta med problemen kring skuldsättningen.

Del andra stora problemet som gjort att diskussionens vågor har gått höga är inkomstprövningen, det s.k. fribeloppet.

Vi moderater föreslog redan i samband med studiemedelsutredningeri att prövning av rätten till studiemedel mot egen irikomst irite skulle förekomma. Vi har upprepat del förslaget under riksdagsbehandlingen. Dessutom har vi velal höja fribeloppet successivt för att slutligen få avskaffa detta. Men vi har inte fått gehör för denna vår framställning.

När systemet för första gången skulle prövas under 1989 visade det sig att alla våra farhågor skulle besannas-och, tyvärr, mer än vi själva hade kunnat

ana. De studerande som arbetade under siua ferier och på sin fritid kom redan vid månadsskiftet juli-augusti underfund med alt de slog i fribeloppsta-kel. Vad blev då följden av detta? Jo, många drabbades av marginaleffekter på 80-85 %. och i vissa extrema fall på över 100 %, när skatt, barnomsorgs-avgifter och reducerat studiebidrag slog fullt ut.

De som ville arbeta för att nedbringa sina sludieskulder och även de som behövde jobba för att skaffa sig praktik för sina fortsatta studier kände sig tvingade att sluta arbeta, eflersom nästan hela inkomsten försvann.

Även arbetsgivarna drabbades. De semestervikarier som så väl behövs för att man skall kunna garantera en vettig service eller produktion slutade mitt i sommaren. Oron hos arbetsgivarna, både offentliga och privata, är stor inför den kommande sommaren. I en situation av arbetskraftsbrist är det här speciellt allvarligt.

Della är självfallet orimligt. Låt myndiga människor själva få bestämma över sin fritid! Lål dem arbela och förtjäna pengar i den utsträckning som de själva kan och vill utan atl bli av med siria studiebidrag, under förutsättriirig all de sköter sina studier på elt tillfredsställande sätt!

Den massiva opinion som uppstått har lyckligtvis påverkat utskottsmajoritelen. Man har således gått ifrån regeringens förslag och höjt fribeloppet med 6 000 kr Del är bra alt oppositionspartierna och opinionen har lyckats med detta.

Jag beklagar dock alt det var folkparliel som förhindrade en uppgörelse pä högre nivå, som enligt min uppfattning var inom räckhåll. Folkpartiet har ju tidigare ullalal sig för fribeloppets avskaffande, Ärdet månne bindningen till socialdemokraterna och skatteuppgörelsen som hämmar det sunda förnuftet?

Vi moderater vidhåller i reservation or 9 all fribeloppet måste avskaffas för hellidssluderaride. Vi är övertygade om all utvecklirigen på detta område måsle och också kommer alt gå i den riktning som vi önskar

I betänkandet redovisas ett anlal förslag. Jag skall inte upprepa alla. De flesta är dessutom kända sedan tidigare. Men del finns elt förslag, och det har varit aktuellt även under tidigare år, som förtjänar att omnämnas. Det gäller bidraget till gymnasiestuderande utomlands. Tidigare har vi föreslagit atl dessa studerande skall få behålla studiebidraget under sin lid utomlands. Jag har i debatter här i kammaren redogjort för de orimliga konsekvenserna i det avseendet.

Vi har utvidgat vårt förslag i år Vi tycker nämligen all dessa elever även skall fä inackorderingstillägg. Jag vet att CSN har drivit denria fråga uuder en läng tid. Förhoppningsvis kommer man att fortsätta atl göra det. Men del är synd atl sä många familjer skall behöva drabbas medan frågan förhalas här i kammaren i väntan på ett beslut i frågan,

Vuxenstudieslödet tas också upp i delta betänkande. Vi har som vanligt, lagt fram en del förslag om prutningar och omfördelningar inom ramen för vuxenstudiestödet. Som vanligt tycker vi att de stora stöd som i första hand riklas lill facken skall las bort eller åtmirislone kraftigt reduceras. Vi tycker också all stödet till vuxna arbetslösa skall reduceras. Under ett anlal år har ju de pengarna inte behövts genom att arbetskraftssitualionen har gjort stödet helt överflödigt. Såvitt jag förslår - eriligt uppgifter från CSN - är del

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Studiestöd

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Studiestöd

aktuellt att det här stödet skall försvinna. Vi vill dock få borl det här stödet redan nu, eftersom vi aoser alt pengarna kan användas på ett bättre sätt.

T.ex. kunde man ytterligare utöka stödet till särskild vuxenutbildning. När det gäller propositionen i fråga är det ganska unikt all del belopp som CSN föreslår har plussats på med ett antal hundra miljoner av regeringen. Vi vill utöka summan med ytterligare 70 miljoner Anledningen är helt enkelt att det är väldigt många som ansöker om särskilt vuxensludiestöd. På grund av de stora ändringar som sker på arbelsmarknaden är det nödvändigt att satsa på vuxenstudieslödet och på vuxenutbildning framför alll inom den kommunala vuxeriulbildriirigeri. Som CSN redovisar är del eridasl hälften av de sökande som har fått del här slödel.

Slutligen några ord om CSN-kortel. I och för sig är vi eniga i utskottet på den punkten. Regeringens förslag om elt borttagande av CSN-kortel har inte vunnit gehör i utskottet. I stället föreslår vi all CSN-kortel skall vara kvar

Jag och många andra har uuder måriga år krävt atl kortet skall kunoa ut-riytljas inte bara pä SJ ulan också när det gäller andra trafikmedel. Del vore myckel tillfredsställande. I utskottets skrivning säger vi alt CSN skall få i uppdrag atl förhandla med flyg- och båtbolag och länslrafikbolag förutom med SJ för att kunna vidga användningen av detta stöd till alla trafikområden. För mig, som är från ell glesbygdslän, där SJ har ringa eller nästan ingen trafik, käriris detta myckel tillfredsställande.

Om jag skall summera det som jag och moderaterna ser som positivt, kan jag säga att det är atl ett steg på vägen trots allt har tagits för att få bort fribeloppet, alt gränsen har höjts, vilket gör att färre drabbas, all CSN-kortel blir kvar och utformas så atl även de som bäst behöver det, kanske i glesbygdslänen, får ta del av det.

Med del, herr talman, vill jag yrka bifall till de reservationer där Gullan Lindblad står som första namn.

AnL 119 BARBRO SANDBERG (fp):

Herr talman! Vi har i dag den årliga debatten om studiestödet. Folkpartiet kan i och med det beslut som kammaren kommer att fatta konstatera, att vi har fått gehör för några av de krav som varit vikliga för oss: CSN-kortel blir kvar, reduktionsreglerna ändras, fribeloppet höjs något liksom anslaget lill sluderandehälsovårderi.

Del nya studiemedelssystemet har varit i kraft elt år Från folkpartiets sida är vi övertygade om all delta på ell betydligt bättre sätt än del tidigare möjliggör för de studerande alt bedriva heltidsstudier utan att behöva arbeta bredvid för att finansiera sitt uppehälle.

Beslutet alt ändra studislödet innebar all bidragsdelen höjdes kraftigt. Därmed flyttades subventionen från återbetalningen till bevillningen och gjordes klart synlig för den enskilde.

Samtidigt beslutades atl låneräntan skulle uppgå till hälften av upplånings-räntan plus ett mindre tillägg för administrationskostnader Flera remissinstanser uttryckte oro för atl räntan skulle bli för hög. Föredragande statsrådet sade dock; "I det fall systemet skulle råka i mera allvarlig obalans under

längre tid bör del enligt min mening vara självklart alt vidta åtgärder för alt komma lill rätta med denna. En sådan åtgärd är en justering av räntan."

Del finns röster som lalar för alt det redan nu skall lillsällas en ny sludie-medelsuiredning. Folkpartiet anser alt det är mycket angeläget atl följa hur låntagarnas skulder utvecklas, för atl korrigerande åtgärder, enligt vad som sades i propositionen, skall kunna vidtagas om skuldutvecklingen blir en annari än vad riksdagen tidigare har förutsatt.

Det är angeläget all åtgärder snabbi kan vidtas om situationen visar sig vara alarmerande, särskilt med hänsyn till de negativa effekter en hög skuldsättning får för rekryteringen till högskolestudier

Skallereformen, som riksdagen skall behandla senare i vår kommer att få betydelse för uppräkningen av sludieskulderna. Samtidigt får vi inte glömma bort de positiva effekter som skallereformen kommer att få för dem som väljer all gå igenom en högskoleutbildning.

Nu kommer det löna sig bättre att arbeta, löna sig bättre att skaffa sig en längre utbildning. Studenter som väljer atl arbela vid sidan om studierna får också en skattesänkning. CSN följer också fortlöpaode utvecklirigen och avser atl i nästa anslagsframställning återkomma med en djupare aualys av studiemedelsreformens effekter

Folkpartiet välkomuar verkligeri utskottets förslag att dels föräudra re-duklionsreglerna, dels höja fribeloppel. Dessa förändringar kommer att, tillsammans med skattereformen, innebära alt studenterna får bättre möjlighet alt exlraknäcka vid sidan av studierna,

Inom många verksamheter i vårt samhälle, som vård, omsorg, industri och handel, är studenternas arbetsinsatser oerhört väsentliga. De är beredda att arbela under lider då andra vill vara lediga. Dessutom är möjligheter till arbete också viktigt för studierna. Genom kontakterna med arbetslivet ökar motivationen för fortsatta studier

All CSN-kortel kommer alt finnas kvar är värdefullt. I januari kritiserade vi regeringen för atl budgeten var för syag. Vi efterlyste fler besparingar Samtidigt var vi inte beredda atl stödja den enda reella besparing regeringen föreslog - slopandet av statsbidraget till CSN-kortel. Vi tror alt CSN-kortel är en god investering för framliden. Om kostnaden för resan mellan studieorten och hemmet är rimlig blir del lättare för ungdomar från glesbygd att studera. Genom rabatten kommer ungdomar att vänja sig all använda det miljövänliga alternativet tåg.

Herr lalman! Jag skall nu övergå lill alt kommentera några reservationer

I reservation 14 följer vi upp motion Sf549, i vilken bl.a. begärs att de elever som följer undervisningen vid Skillebyholmsskolan skall bli berättigade till statliga studiemedel. En liknande motion väcktes förra året och avslogs därför alt skolan inte slår under statlig tillsyn.

Skillebyholmsskolan har redan 1987 ansökt om att ställas under statlig tillsyn, men så har ännu icke sketl. Enligt vad som erfarits väntar UHÄ på yttrande från lantbruksuniversitetet, varför UHÄ irite kunnat yttra sig lill regeringen.

Majoriteten i utskottet säger atl del måsle anlcomma på regeringen att efler ansökan från utbildningsanordnaren pröva förutsällningarna för all utbildningen skall ställas under statlig tillsyu. Man kan väl ändå begära all få

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Studiestöd

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Studiestöd

svar inom rimlig lid från regeringeri, meri riågot svar har inte givils i detta fall.

I reservation 17 kommenterar vi en motion som också väcktes förra året men som då uppenbarligen fick ett felaktigt svar. Del är Sf523 angående den studiesociala administrationen.

En hel del har gjorts på delta område, men del finns bevisligen mer att göra. Vi menar atl det finns goda möjligheter alt gå vidare för alt effektivisera stora delar av deri statliga admiriistratiooeri, bl.a. inom den sludiesoci-ala sektorn, genom samordnirig av de administrativa system som finns för antagning till högskolan resp. studiedokumentation. En samordning av slu-diemedelshanleringen ger betydande besparingar, rationellare hantering och förbättrad service för de studerande.

Herr lalman! Under en följd av år har vi från folkpartiets sida arisett alt deri kollektiva arisökriirigen om interriatbidrag för perisionärsorganisationer skall upphöra, men majoriteten framhärdar Del som från början skulle vara en försöksperiod om två år har förlängts år efler år.

I det betänkande som behandlas i dag anser utskottet all förlängningen bör göras därför alt regeringen äntligen insett alt det behövs en översyn av vuxenstudiestöderi. Det har folkpartiet länge krävt, så det beslutet stöder vi gärna. Men vi vidhåller vår uppfattning atl del pågående försöket med kollektiv ansökan för pensionärsorganisatiorierria skall upphöra och att medlen i slället skall gå till människor i arbetsakliv ålder Vi förutsätter alt pensionärerna får ersättning för sina studier från annat håll, t.ex. genom studieförbunden.

Vi anser däremot all deri kollekliva arisökari, som i dag gäller för löotagar-organisalionerna, också skall erbjudas LRF, Sveriges fiskares riksförbund och Småförelagens riksorganisation. Detta bör ges regeringen till känna.

Vad vuxenstudieslödet beträffar har folkpartiet tidigare föreslagit atl reglerna skulle ses över för atl skapa större rättvisa mellan skilda grupper av sökande och för att fler skulle kunna få tillgång lill studiestöd. Vi förutsätter alt man i den nu beslutade översyneri också inkluderar en konsekverisarialys av hur rekryteriugeri av kvirinor påverkas.

Till sist, herr lalman, vill jag någol kommentera del som jag bl.a. i min inledning sade var positivt, nämligen alt fribeloppel höjs något med nuvarande förslag. Vi säger i ett särskilt yttrande atl vi anser alt CSN bör utreda vilka ekonomiska och övriga konsekvenser ett avskaffande av fribeloppsre-geln skulle få. Vi hoppas att CSN gör den utredningeri inom ramen för det uppföljningsarbete som pågår och att man återkommer i nästa anslagsframställning med resultatet.

Hans Dau kritiserade atl folkpartiet stjälpte moderaternas förslag. Alla partier gör olika prioriteringar. Folkpartiet håller fast vid atl inkomstgräriseri bör las borl, men vi anser också att man kanske måste utreda kostnadskonsekvenserna.

Med detta, herr lalman, yrkar jag bifall till de reservationer som bär folkpartinamn och i övrigt lill utskottets hemställan.

Anf. 120 RUNE BACKLUND (c):

Herr lalman! Centerpartiet har i år tre kommittémolioner inom området studiestöd och sludiesociala frågor När man går igenom betänkandet finner

man atl två av dessa motioner har blivit tillstyrkta eller tillgodosedda genom skrivningar Det är sällan man kan notera ett så bra utfall av det arbete vi utför Urider allmänna motionstiden.

Deri ena punkt som vi har nått framgång på gäller CSN-kortet. Vi föreslog att de pengar som behövs för att kortet skulle kunna bibehållas skulle anslås. I utskollet har vi enats om skrivningar som innebär att kretsen av tänkbara trafikförelag som kan få del av dessa pengar nu vidgas. Det är naturligtvis positivt alt man på det här sättet kan få in fler grupper som får möjlighet att utnyttja reseraballerna. Vi har nu vänt på problematiken så att det blir CSN som får återkomma och äska pengar för rabatterna. Det betyder förmodligen inte att summan blir mindre än den summa vi ursprungligen diskuterade.

Den andra punkt som vi har haft framgång på gäller studerandehälsovården. Vi kan konstatera att vi har velat ha mer pengar till detta i avvaktan på ett slutgiltigt besked rörande den översyn som pågår av studerandehälsovården och kårobligatoriel. Det skulle vara mycket beklagligt om man genom missriktad sparsamhet tvingade fram en neddragning av denna verksamhet under åren för att man inte klarar sig fram till dess vi får ett definitivt ställningstagande till vem som skall vara huvudman för verksamheten. Vi är glada över all vi på den punkten har fått majoritet för att anslå ytterligare medel till studerandehälsovården.

Däremot syns ingen avgörande sinnesförändring hos socialdemokraterna när det gäller vårt förslag till studielön, trots att verkligheten på allt fler punkter ger oss rätt vad gäller svårigheterna att fortsätta med dagens studiemedelsmodell. När riksdagen våren 1988 beslutade om en rad förändringar i studiemedelssystemet, innebar det dels att vi höjde totalbeloppet till 170% av basbeloppet, dels att bidragsdelen knöts till basbeloppet och fastställdes till 50 % av delsamma. Förbättringarna på tilldelningssidan finansierades genom skärpta återbetalningsregler och en ny konstruktion för uppräkning av låneskulden. För statsbudgeten innebar det att man gjorde subventionen synlig genom atl enbart redovisa den renodlade subventionen.

När vi behandlade studiemedelsförändringarna 1988 ställde vi från centerpartiets sida upp fyra övergripande mål, som vi ansåg skulle ligga till grund för ell reformerat studiemedelssystem. Det första var att skuldbördan efter studietiden krafiigt måste lättas. Detta är enligt alla undersökningar den viktigaste åtgärden för aft trygga rekryteringen till högre studier och minska den sociala snedrekryteringen.

Vi hade som andra punkt att studiemedlen skall ge drägliga levnadsförhållanden under studietiden. Totalbeloppet skulle höjas till en sådan nivå att en rimlig levnadsstandard garanterades under studietiden. Den punkten infriades till slor del av beslutet.

Den tredje puukteri var att systemet skall konstrueras så att subventionen i syslemel lyfts fram. Merparten av subventiorien skall läggas på en stor bidragsdel. Äveri deri purikteri kan man säga infriades genom förändringarna.

Däremot kan man kariske irite säga att förändringarna innebär att det fjärde målet, all studiemedelssystemet skall skapa så litet byråkrati som möjligt och vara enkelt och överskådligt för den enskilde, uppnåddes. Det har snarare blivit svårare för den enskilde studerande att bedöma hur mycket pengar man har att röra sig med. Framför allt har det blivit svårare att be-

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Studiestöd

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Studiestöd

döma när man är klar med sin återbetalning och skulden är slutbetald. Som vi ser det försökte man rätta till vissa skevheler men man löste egenfligen inte huvudproblemet, dvs. skuldbördan. Även med det nya beloppet kommer en normalulbildning pä tre år att ge studieskulder på ca 120000 kr För den som har en längre högskoleutbildning kan skuldbördan hamria riågon-stans uppåt 150000 och t.o.m. över 200000 kr

Delta förhållande, i kombination med det nya inkomslrelaterade återbe-lalningssystemel och det sätt pä vilkel skulden årligen räknas upp, kommer som vi ser del alt skapa stora problem för många studiemedelslagare. Störst problem får de grupper som har lång utbildningslid och förhållandevis låg inkomst. Flera av dessa grupper återfinns i dag inom den offentliga sektorn, t.ex. bibliotekarier socionomer, präster saml vissa personalgrupper inom värd- och skolområdet. De kommer alt få se sin studieskuld växa under kanske 20-30 år, trots all de årligen amorterar 4 % av sin inkomst.

Vissa studiemedelslagare kommer aldrig att kunna återbetala sin skuld. Riksdagens majoritet har, som vi ser det, konstruerat en skuldfälla för den som har en studieskuld som är större än ingångslönen och där lönen utvecklas långsammare än skulduppräkningen. Del tycker vi är en uppenbart orim-Ug effekt av modellens konstruktion. Det visar med all tydlighet vilken betydelse del samlade skuldbeloppet har i syslemel. Effekter av del här slaget stimulerar minsann inte fler alt söka till högre studier och del minskar framför allt inte den sociala snedrekryteringen.

Vi hörde tidigare representanter för moderaterna och folkpartiet säga att man inser svagheten i denna modell. När vi från centerns sida i utrednirigs-sammanhang försökte lä upp de här frågorna, var man inte speciellt orolig för den här utvecklingen. Vi framhöll all den här modellen är mycket kärislig för störriirigar i samhällsekoriomiri, dvs. om vi får eri uppgåug av räritari eller andra förändringar. Vi försökte i utredningsarbetet, fram till dess beslutet fattades här i riksdagen, alt väcka ell större intresse kring dessa frågor för att få konsekvensen av den valda modellen mer belyst just när del gäller situationer med en kraftig ränteuppgång, som vi för närvarande har haft. Hans Dau sade all uär vi nu får en ränta på 7-8 % innebär det atl ganska många kan råka in i skuldfällan. Del skulle vara djupt olyckligt, som vi ser del från centerns sida.

Ett annat exempel på att man, som vi tycker, inte fäster lillräckligl stor vikt vid skuldbördan är alt riksdagens majoritet i sill beslut i december 1989 om kompensation som en följd av skatteomläggningen valde att lägga kompensationen på lånedelen. Man inser inte alt låneproblemel byggs på. Det hade varit rimligare alt lägga kompensationen på bidragsdelen öm den skulle vara en kompensation för skatteomläggningen. Vi har närmare redovisat detta i reservation 7.

I den nya modellen som man konstruerade valde man också aft behålla fribeloppsreglerna efter vissa justeringar Nu justeras dessa regler på nytt i utskottet. Det är som vi ser det lill del bättre, även om vi hell vill avskaffa fribeloppsreglerna i och med atl vi önskar en helt annan modell av studiemedelssystem.

Under det senaste året har vi hört många studerande som inte rikligt kan förstå elt system, som innebär alt man straffas för atl man vill arbeta och för

att man försöker hålla nere sin egen sludieskuld. Del lycker jag borde tala än mer för alt detta regelverk måste bort ur systemet.

Sammanlaget kan man säga alt det studiemedelssystem som vi har sedan den 1 januari 1989 genom sin konstruktion med bidragsregler, fribeloppsbe-slämmelser och bostadsstöd är ett för den studerande svåröverskådligt system med kraftiga marginaleffekter. Även återbetalningsreglerna är, som jag sade förut, svåröverblickbara för den studerande. Den kritik som börjar komma efter ett år är vi inte speciellt förvånade över inte heller över all det ställs krav på en ny översyn. Vi kunde från centerris sida redari då detta diskuterades under utreduirigsskedet konstatera all dessa problem skulle komma; del var bara en lidsfråga.

Den modell som vi från centerns sida förordar är en studielönemodell. Vi menar all vi skulle kunna få elt bälire sludiefinansieringssyslem om vi införde en beskattad studielön. I vår modell skulle den studerande erhålla en lön på 100 % av basbeloppet. Lönen skulle kompletteras med elt stalsgaran-leral lån på upp till 80 % av basbeloppet. Genom att studielönen blir en beskattningsbar inkomst kan alltså fribeloppsreglerna avskaffas. Den studerande får därigenom rätt till avdrag för litieraturkoslnader och andra materialkostnader, vilka i dag är betungande på vissa utbildningar På del här sättet kan man också utjämna vissa kostnader mellan olika utbildningar och olika studerandegrupper Vår modell skulle väsentligt minska sludieskulderna, vilket gör del möjligt all kombinera detta med ell inkomstrelaleral återbetalningssystem. Den modell som gäller för uppräknat studiestöd skulle också kunna användas med vårt förslag, kanske med vissa modifieringar

Genom koppling till skattesystemet och slopande av fribeloppsreglerna blir ju alltså marginaleffekten av systemet inte större än vad den blir för motsvarande inkomster i samhället i övrigt. En studielön öppnar ju också möjligheten atl inordna de studerande i grundtrygghelssystemen, och man behöver inte göra några krångliga särlösningar t.ex. vid sjukdom.

Kostnaderna för en studielön enligt vår modell jämfört med dagens studiemedelssystem är, som vi bedömer det, svåra atl exakt beräkna beroende på atl systemet skall verka under en mycket lång lid. Vi anser del dock helt klarl alt en studielönemodell på sikt ger lägre samhällskostnader Behovet av avskrivningar på skulder minskar ju och räntesubvenliorien blir lägre för samhällets del, eflersom den totala låneskulden är betydligt mindre. Till del skall då läggas de samhällsvinster som uppstår genom att fler skaffar sig en längre utbildning och genom all effektiviteten i studiemedelssystemet höjs.

Herr lalriian! Jag vill yrka bifall till reservationerna 4, 7, 10, 18 och 19.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Studiestöd

AnL 121 HANS DAU (m) replik:

Herr talman! Del är ju intressant atl höra atl analysen av systemet är densamma hos Rune Backlund och mig. Tyvärr kunde centern i utskottet inte ställa upp på atl man skulle göra en översyn av detta. Man tycker väl att mari har ell så bra syslem själv.

Jag vet irite om centern har räknat på det här. Jag har roat mig med att lilla litet på vad centerns förslag skulle innebära. Enligt min uppfattning är del elt gigantiskt överförande av perigar främst lill kommunerna, och mindre

7 Riksdagens protokoll 1989/90:104

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Studiestöd

lill de studerande. Vi förutsätter all en studerande jobbar två till tre månader på sina ferier och tjänar 20 000 kr Om vi fördubblar studiebidragen, som centern vill göra, från 15 000 till 30 000 kr. och om vi räknar med den 30-proceritiga skatt som man föreslår i den skatteulredning som nu har resulterat i en proposition, skulle den kommunala skatten bli 9 000 kr. Det innebär all av höjningen med 15 000 kr går 9 000 lill kommunerna och 6 000 till den studerande. Om man utnyttjar både bidrag och lån och räknar bort skatten skulle man i centerns förslag få 45 000 kr att leva på. I nuvarande system har man 51 000 kr

Del här innebär ju inte, herr talman, som ni säkert förstår, atl jag försvarar det nuvarande systemet. Jag lycker ju atl del behövs en översyn. Men jag lycker alt ni i centern genom all räkna litet själva skulle inse alt inte heller ert förslag skulle vara tillfredsställande. Därför borde vi kunna få en enighet och majoritet i kammaren åtminstone nästa år för alt verkligen göra en översyn, om inte CSN kommer med något annal förslag. Det är väl otänkbart att man gör det med tanke på den korta lid som har gått sedan riksdagen införde del här syslemel.

AnL 122 RUNE BACKLUND (c) replik;

Herr lalman! Jag vill säga lill Hans Dau att vi inte har motsatt oss eri riy översyn. I de diskussioner vi har haft i arbetet inför del här utskoltsbetänkaridel har jag ju sagt atl vi är beredda alt della i ett sådaut översyrisarbete. Men eftersom det icke gick att skapa någon total majoritet i utskottet för att göra en sådan beställning ansåg vi fortfarande alt vi borde hålla fast vid den princip som vi har vall,

Hans Dau gör en del räkneexempel. När man gör sådana här räkneexempel skall man kanske utgå från vad resp. parti har för syn på skattesystem o.d. Vi har i våra förslag utgått från all vi också skall göra en del andra modifieringar av skattesystemet som påverkar del här

När det gäller koslnadsdelen vill jag påslå att hur man än vrider och vänder på del måsle man, för alt skapa ell enkelt system som ger mindre låneskulder, i ell första skede tillföra mer pengar Del måste även moderaterna göra om man vill komma lill rätta med själva låneskulden. Vi har varit ute efter alt dels förbättra den totala situationen, dels göra ett enkelt system som inte kräver en mängd svåröverblickbara beräkningar och andra konstruktioner Då är del enklast atl ansluta till någonting som redan är väl etablerat. Del är i så fall inom rameri för skattesystemet. Meri man kan tänka sig olika konstruktioner med någol högre grundbelopp som räknas av innan man når den beskattriirigsbara deleri. Det är sådana tankegångar man kan föra in i detta. Då får man inte de resultat som Hans Dau fick med sina beräkningar

Vi har sagl all vi inte betraktar vårt förslag som fullgångel. Del krävs modifiering och synpunkter Del viktigaste år, och del framförde vi också i utredningsarbetet inför beslutet, alt vi ville ha den här modellen prövad och ordentligt utredd. Del lyckades vi inte skapa någon majoritet för i utredningsarbetet, vare sig hos socialdemokraterna eller någol annal parti. När den här frågan kom på tal sade man att det inte var aktuellt. Del beklagar vi i dag. Det hade varit bra atl få den här modellen utredd. Det hade varit lät-

lare all växla över i ett nytt system än all behöva börja på ny kula med en ny förutsättningslös ulredning.

Anf. 123 HANS DAU (m) replik:

Herr talman! Detär bara atl konstatera att Rune Backlund inte är så självsäker på den här punkten. Del är glädjande. Dä kanske vi för nästa års behandling av del här kan komma överens om atl del behövs en förutsättningslös översyn. ■

AnL 124 RUNE BACKLUND (c) replik;

Herr talman! Som jag tidigare konstaterade är väl frågan hur långt man behöver gä när det gäller det förutsättningslösa. Man har flera gånger tittat på några olika modeller Det är beklagligt att man inte fullt ul fullföljde det uppdrag som fanns att utreda flera modeller när man gjorde det förra utredningsarbetet. Om man kan åstadkomma en enighet över alla partier om atl starta ett nytt utredningsarbete, kanske man inte behöver gå ända lill botlen i det utredningsarbetet. Del finns ganska myckel dokumenterat. Det viktiga är alltså atl utveckla fler modeller Det ställer vi gärna upp på från centerns sida. Och vi tycker alt vår modell är värd atl pröva i det utredningsarbetet.

AnL 125 MARGÖ INGVARDSSON (vpk);

Herr talman! Urvalet till högre studier sker tidigt och på flera nivåer Det första urvalet sker när man väljer föräldrar Om del finns en studietradilion i familjen ökar förutsättningarna för att barnen kommer att genomgå högre studier Föräldraekonomin har också betydelse för studievalel - först del val som sker i gymnasiet. Högskoleutbildningen är sedan en ytterligare sortering. Därför kommer merparten av dem som studerar vid dagens högskola från socialt och kulturellt starka grupper

Det är en bred politisk målsättning atl bredda rekryteringen lill högskolan. Del är nödvändigt av många skäl. Vi behöver knappast gå in på de skälen. Vi är ganska överens om dem.

Av de undersökningar som gjorts om hinder för rekrytering lill högskolan, är del väl belagt atl människor frän miljöer där sludievana saknas i större utsträckning än andra avskräcks från högre studier och slor skuldsättning. Om man jämför inställningen till skuldsättning mellan män och kvinnor visar det sig att kvinnor är mindre benägna än män atl skuldsälta sig för all studera.

Studiefinansieringen har alltså en oerhört viktig betydelse för atl bredda rekryteringen till högskolan. Jag säger inte atl det är del enda som har belydelse, men del har stor betydelse.

Det studiefinansieringssystem som nu är gällande har bara verkat i tre terminer Utskottsmajoritelen, beslående av folkpartiet och socialdemokraterna, menar alt del är för kort tid för atl man skall kunna dra några slutsatser om systemet fungerar eller inte. Men jag konstaterar alt både moderalerna och centern, som var representerade i den studiemedelsulredning som resulterade i detta syslem, delar vpk:s uppfattning all del faktiskt redan nu står klarl alt det grundläggande problemet med den slora skuldsättningen slår kvar och att problemet t.o.m. ökar med det nya systemet. Miljöpartiet

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Studiestöd

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Studiestöd

100

är också av den uppfattnirigen. Vpk och miljöpartiet stod utanför utredningen, miljöpartiet av förklarliga skäl, eftersom det inte då var ett riksdagsparti.

Vi är fyra partier och vi har också fyra varieraride uppfattningar om hur ell nytt syslem skall se ul. Från vpk:s sida har vi i stort sett ända från 50-talets första sludiefiriarisieririgsulredriing framfört krav om ett studielönesystem. Men även om vi har den grunduppfattningen, är vi beredda att förutsättningslöst diskutera nya former för studiefinarisiering, om detta skulle vara en framkomlig väg atl uppnå en förändring av dagens system, som vi alla kan se inte motsvarar de behov som finns.

Vi menar, precis som moderaterna, centern och miljöparliet, att det behövs en ny utredning med helt andra direktiv än den senaste utredningen hade. Framför alll menar vi aft det behövs utförliga analyser av samhällets faktiska kostnader för ell annat studiefinansieringssystem, byggt på bidrag i slället för lån.

En grov beräkning av omedelbara utgifter på statsbudgeten, om dagens studiemedel hell skulle gå ut som bidrag, visar att det skulle handla om 3 ä 4 miljarder kronor per år Kostnaden beror givetvis på hur man räknar, vilka antaganden man gör om den ekonomiska utvecklingen, inflationen, realräntan och reallöneulvecklirigeri. Mitt exempel är beräknat efter en inflation på 7 %. vilkel verkar troligt de närmaste åren, en reallönetillväxt på 2 % och en produktivitetsökning på 1 %.

Men den beräknirigen av utgiftsökriirigeri tar inte hänsyn till de förluster som stateri kommer att göra på del nuvarande systemet, på grund av atl mänga aldrig kommer att hinna betala av dagens studielån före sextiofemårs-dagen, då de avskrivs. Det är då fråga om en icke beslutad subvention på ålerbeialningssidan, och hur slor den är finns det i dag inga beräkningar om.

Jag yrkar bifall till reservation 5 och till reservation 2, som handlar om gymnasieeleverrias studieekouomi, vilken också har stor betydelse för det senare urvalet lill högskolan.

Reservation 7, som vi har gemensamt med centerpartiet, handlar om kompensationen för skatteomläggningen åren 1990-1991. Vi tycker alt det är orimligt atl den största delen av kompensationen - jag har för mig atl det rör sig om 70 % - går på lånedelen. Inga andra grupper får låna lill kompensationen för skatteomläggningen. Sludenle7ni~liar ju knappast möjlighet att kompensera sig geriom särikta margirialskatter

Så jag yrkar bifall också till reservation 7.

Vpk menar också alt barntillägget behöver återinföras, i avvaktan på de förslag iriom del familjepolitiska området som regeririgen och utskottsmajoritelen alltid hänvisal till vid avslagen på våra krav om barntillägg. Vi är irite oense om principen, och det har jag sagt flera gånger förut, att man inte skall behöva låna pengar lill sina barns försörjning, men studenterna anser själva atl studiemedlen är otillräckliga om man har barn, och det gäller främst den slora gruppen ensamstående studerande kvinnor Då menar vi all del är bättre all möjligheten finns all få låna extra.

Jag yrkar bifall lill reservation 11 och även bifall till reservation 22, vilken är en begäran om införande av stadigt huvudmannaskap för studerandehälsovården.

Herr lalman! Del brukar vara så att i frågor där vi är helt överens i riksdagen blir del ingen större diskussion, även om frågorna både är arigelägna och viktiga. Det är syrid iblarid, för på så sätt brukar de irite heller uppmärksammas i massmedia. Lyckligtvis blev vi emellertid uu överens om i utskottet alt CSN även framdeles skall ta upp förhandlingar om rabalterade resor för studerande. Vi har också utvidgat uppdraget till all nu även gälla förhandlingar med andra trafikförelag än SJ. Del är vår förhoppning all detta kommer atl leda lill att studerande på orter utan järnväg också kommer atl få del av rabattsyslemet.

Vpk har också fått gehör för kravet om högre fribeloppsgränser för att de studerande skall kunna arbeta på sommarferierna ulan all straffas med mindre bidrag, och vi har fåll majoritet för all reduceringen vid överskridandel av fribeloppsgränserna sker proportionellt mellan bidrag och lån. Det ger då de studerande möjlighet att minska sina lån.

Men vpk delar inte den moderata och folkparlisliska uppfattningen atl inkomstgränserna bör avskaffas på sikt. Vi menar alt det finns en fara i det, för då kan man lätt hänvisa de studerande lill atl detta kan vara ett sätt atl finansiera studierna och alt då samhällets bidrag inte blir lika nödvändigt.

Därför vill vi ha kvar en inkomstprövning, men frågan är alltså på vilken nivå den skall ligga för att studenterna skall ha en rimlig möjlighet att jobba på sommaren. Vi tycker att del beslut som kammaren förhoppningsvis kommer att fatta om en stund när det gäller fribeloppsgränserna är en bra nivå tills vidare.

Ytterligare en positiv sak i betänkandet är alt ulskotlel vill anslå 400000 kr utöver regeringens förslag lill sluderandehälsovården.

I dessa delar, herr lalman, yrkar jag bifall till ulskoltels förslag.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Studiestöd

AnL 126 ANDRE VICE TALMANNEN:

Jag får meddela att anslag nu har satts upp om atl detta sammanträde skall fortsätta efter kl. 19.00.

AriL 127 RAGNHILD POHANKA (mp):

Herr lalman! Tidigare var det ofta sä alt överklassen och medelklassen hade möjlighel atl studera. Fattiga prästsöner studerade dock ofta redan för 100 år sedan och mer Men under 1990-talel har möjligheten till utbildning alltmer blivit var mans egendom.

Delta har skell dels genom atl terminsavgifter i s.k. högre skolor försvunnit i det allmänna skolväsendet och atl böcker blivit gratis upp lill studenten, dels genom skolmat, inackorderirigsbidrag, fria resor lill skolan osv. Dock vet vi alla atl det finns brister när del gäller såväl skolböcker och material som skollokaler och alt det lidvis också råder brist på utbildade lärare. Men det skall jag inte beröra i dagens debatt.

Vi måste ändå se på den posiliva utveckling som har skelt. Men trots atl möjlighelerna finns har det visat sig att det sociala arvet uppmuntrar barn ur vissa samhällsklasser atl läsa och studera vidare, medan det sker ett riegativl val från arbetarklassen. Della är naturligtvis inte enbarl relaterat lill inkoms-leri. Del är mera så att barn till föräldrar som har studerat på högre nivå lättare väljer en teoretisk gymnasielinje plus högre studier

101

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Studiestöd

102

Miljöparliet anser atl allmänheten i Sverige fortfarande har en syn på studier som något "fint" och förmer Det skulle jag önska atl vi kunde tvätta bort och mera se studier och utbildning som något praktiskt, dvs. en tillgång för människan själv och samhället.

I milt eget hemlän Dalarna är utbildningsnivån ganska låg. Del har visat sig alt det gäller särskilt kvinnorna i glesbygden. Dalarna har alltså en lägre utbildningsnivå än genomsnittet i Sverige. Vuxensludier har här haft en enorm betydelse, t.ex. Grundvux. Jag tycker atl del är myckel positivt att man har anslagit elt ökat bidrag till della i årets finansplan. Bidraget behöver ökas ytterligare. Del finns fortfarande grupper som har en alldeles för låg utbildningsnivå för alt klara sig bra i del svenska samhället, som ju är ganska komplicerat.

Kvinnorna har en ännu lägre utbildningsnivå. Miljöpartiet vill alltså uppmuntra människor till studier - ungdomsstudier, vuxenstudier och vidarestu-dier, glesbygdsstuderande och distansstudier osv.

För alt ylleriigare hjälpa människor alt våga la steget att studera och som kanske inte har del s.k. sociala arvet all göra della, anser vi atl man skall utreda möjligheterna till en studielön. Många partier är överens om att del behövs. Vi behöver länka oss all människor skall kunna studera utan alt behöva belasta hela sitt vuxenliv med skulder som skall betalas tillbaka. Det handlar ju om den ålder i livet då man arbetar men dessutom har bildat familj, skaffat sig bostad och ytterligare måst belasta skuldbördan. Del är myckel tyngande. Många drar sig då för atl börja studera av det skälet. Som tidigare har betonats är det inte det enda skälet, men det är en starkt bidragande orsak.

Höjningen av studielånen på grund av skattereformen anser vi i miljöparliet borde helt ha legat på bidragsdelen. Jag tycker alt det är hell främmande att man försöker kompensera någon för en skattereform genom alt öka skuldbelastningen. Det är allvarligl. Som skäl anförs alt studenterna senare kommer att få höga löner Men det vet vi inte myckel om. Här drabbas återigen kvinnorna som ofta väljer alt studera ämnen som ger arbeten med lägre löner De är hemma och får barn som hindrar dem i den vidare karriären osv. Nalurliglvis lycker jag inte all det bara är ett hinder atl få barn. men om man resonerar strängt karriärisliskl och ekonomiskt är det ändå så. Studenternas kompensation för skattereformen är den tvivelaktiga förmånen all tvingas ta högre lån.

Vpk har framfört elt förslag om barntillägg. Vi i miljöpartiet anser atl det måste lösas på något annal sätt. Vi vet inte om det skall ske inom del sociala området eller inte. Men vare sig det är en ensamslående man eller kvinna med barn, skall de dessutom få högre lön för atl de har det extra arbetet med alt ha barn och därmed svårare alt klara studierna på annat sätt. Problemet med finansieringen av småbarnsföräldrarnas studier måste lösas på någol sätt. Lån är naturligtvis en möjlighel. Men jag tycker inte alt det är den bästa finansieringen.

Vi i miljöparliet är myckel glada för det posiliva bemötande som många motioner från skilda partier har fått och som har fält en lösning. Som har nämnts förut har fribeloppet höjts. Miljöpartiet har också förordat elt högre eller elt hell fritt fribelopp. Men jag lycker att det som har gjorts är så posi-

tivt atl miljöpartiet har avstått från alt reservera sig. Vi kan återkomma till delta under en annan motionsperiod om del är befogal.

Del är positivt med de fria resorna. Jag anser all de har en stor social effekt, bl.a. för glesbygdsbarn men även för andra som bor i en annan stad. Atl börja studera, flytta och bryta all kontakt med vänner och familj, som man ofta gör, kan vara svårt om man inte har råd alt åka hem över helgen.

Jag lycker också alt del är positivt atl sluderaridehälsovården har fåll ett ökat anslag. Del är visserligen inte så myckel, men del motsvarar ändå del krav som vi har framfört.

Jag yrkar bifall till alla reservationer som miljöpartiet står för ensamt eller tillsammans med andra.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Studiestöd

Anf. 128 LENA ÖHRSVIK (s);

Herr lalman! Den här debatten gäller, som framgått av tidigare talare, studiestöden och dess administration. Jag länker uppehålla mig vid studiehjälp, studiemedel och vissa gemensamma studiesociala åtgärder medan Arne Mellqvisl senare redovisar ulskottsmajoriletens syn på vuxensludieslöden.

Studiehjälpen till gymnasieelever i åldern 16-20 år är en myckel viktig del av samhällets totala stöd lill barn och ungdomar Del handlar om drygt 2 miljarder kronor som fördelas pä generellt studiebidrag, inkomstprövat extra tillägg, inackorderingstillägg och fria resor CSN har regeringens uppdrag att inför nästa 3-årsbudgel göra en djupare analys av studiehjälpens olika delar och dess effekter Därför föreslås inga föräridririgar riu utöver sedvanlig beloppsuppräkning.

Studiehjälpen berörs i två reservationer. Först gäller det utökade möjligheter lill studiehjälp vid studier utomlands. Utskottet har tidigare förklarat sig positivt lill della men har av samhällekonomiska skäl måst avstyrka. Tillläggas kan atl frågan ryms i pågående översyn.

Därefter gäller del vpk-reservationen om ny utredning om bättre villkor för gymnasieelever. Minst tre utredningar pågår som har belydelse i sammanhanget. I första hand CSN;s utvärdering, men också översynen av vuxnas studiefinansiering kommer in i bilden, i alla fall beträffande folkhögskoleeleverna. Föräldrars underhållsskyldighet är också föremål för översyn - vissa förslag har nyss lämnats.

Målsättningen sedan länge är att ungdomar skall kunna lämna gymnasieskolan utan skuldsättning. Detta är oerhört viktigt ur rekryleringssynpunkl både inför gymnasiestudierna och inför påföljande högskolestudier Stor enighet råder om studiehjälpens belydelse. Utskottsmajoritelen bedömer det inte som nödvändigt med ylleriigare utredning utöver den som redan pågår

Elt nytt studiemedelssystem infördes från den 1 januari 1989. Då höjdes bidragsdelen krafiigt, och ålerbetalningssyslemel blev inkomstrelaleral. Så gott som all subvention finns nu i studiebidraget som uppgår till 1 696 kr per månad. Till detta kan man låna upp till 4 062 kr per månad. De mål som sattes upp för det nya systemet antogs i total enighet. De skadar inte alt upprepas:

Studiemedelssystemet är ett av instrumenten för att förverkliga samhällets utbildningspoliliska mål. Del skall vara generellt. Systemet skall vara neu-

103

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Studiestöd

104

trall lill olika utbildningar Vidare bör det bereda faktiska möjligheter till studier för så breda grupper i samhället som möjligt. Studiemedlen bör medverka till att studierna kan bedrivas effektivt, dvs. vara tilltaget så alt del ger reella möjligheter lill heltidsstudier Systemet bör stå i samklang med den allmänna fördelningspolitiken. Slutligen skall del vara enkelt och lättöver-skådligl, så alt de framlida ekonomiska konsekvenserna både för individ och samhälle framstår som överblickbara. Detta var då målen, och dem antog vi i enighet.

Sedan över till metoderna för atl nå målen.

En stor majoritet bestämde nivån på studiemedlen - endast vpk avvek från denna nivå. Beträffande bidragels storlek krävde vpk och centern höjningar Övriga partier var överens om bidragets storlek. Ålerbetalningssystemels grundläggande konstruktion accepterade alla utom vpk. Beräkningar visade atl skulderna skulle komma att återbetalas snabbare än i del gamla systemet.

Därför är det något förvånande atl t.ex. moderalerna redan nu vill ha en ulredning om elt helt nytt system. Om det är skuldsättningen man vill åtgärda, går del utmärkt inom ramen för del nuvaraude syslemel. Atl redari nu förkasta ell syslem som vi under slor enighet riyligeri irifört är faktiskt litet märkligt. När vi beharidlade frågari i utskottet hade ingeri ännu börjat återbetala enligt de nya reglerna. Den första återbetalningen skedde den 30 mars i år

Men del är klarl - har man varit med i den sludiesociala debatten sedan 1976 borde ingenting överraska. Moderaterna har en sällsam historia. När de satt i regering ströps all vidare utredning. Det var t.o.m. för dyrt alt utreda. Så fort de stod ulanför regeringsansvar ville de omgående höja totalbeloppet. Del hade behövt höjas redan i slutel på 70-lalet, men regeringarna då tyckle alt del kostade för mycket. Sedan var moderaterna med i regeringen igen, och då var det inte tal om några höjningar. I ställel skärptes merilkraven och del anlal terminer man kunde få uppbära studiemedel, dvs. en total indragning av 300 miljoner

En annan egendomlighet är atl moderalerna då förespråkade ett rent lånesystem. Flera gånger föreslog man all bidragsdelen skulle avskaffas. Skuldsättningen var alltså inget problem. Så nog har jag väl ändå rätt att vara någol förvånad över de slora orden om den framlida skuldsättningen?

Med della har jag inte sagl atl frågan är oviktig. Tvärtom följs del nya syslemel med största uppmärksamhet t.ex. i vad gäller bidragsdelens rekry-leringseffekt samt skuldernas utveckling. Utskottet anser det vara för tidigt atl dra sådana slutsatser om effekterna av det nya systemet alt man redan nu bestämmer sig för all utreda en övergång till ett annat system. Intresset för del nya syslemel var myckel stort, och vi märkte genast en kraftig ökning av antalet ansökningar Del tycker jag kan vara ett gott betyg lill all börja med.

Beträffande resonemangen om studielön skulle jag enkelt kunna hänvisa lill tidigare debatter och till kostnaderna. Vpk;s system kostar enligt vpk:s egna uppskattningar fullt utbyggt 4 miljarder kronor, och centerns kostar 1,5 miljarder kronor Miljöpartiets förslag är kanske litet oprecist, så del är för närvarande svårt atl kostnadsberäkna.

Men kanske skall jag ändå ge några kommentarer även i övrigt när del gäller studielön. Cerilerförslagel skiljer sig egenlligen inte särskilt myckel

från gällande syslem förutom jusl atl del kostar mera och givetvis då också är mer förmånligt för de studerande. Någon finansiering har emellerlid inte anvisats. Sedan kan man kanske tycka alt det är intressant alt lyssna till den replikväxling som har sketl mellan moderaterna och centern, och jag kan nog förstå varför vi inte fick några lösningar på de studerandes problem under de år då de borgerliga partierna gemensamt hade ansvaret.

Vpk;s friar leder till oklarheter, något som jag påpekade redan förra året. Man vet inte förrän i efterhand om del är bidrag eller lån man har, och den prövningen sker dessutom samtidigt som man slår i begrepp all söka slöd för fortsatta studier. Syftet är säkert gott, och det kostar som sagt en del pengar

Även i detta fall är jag lilel förvånad över alt ingen som förespråkar studielön är det minsta orolig för t.ex. krav på ökad studietakl, val av studier, osv. Eflersom studieslödssyslemen skall stå i samklang med den allmänna fördelningspolitiken, kan det ju tänkas att de förvärvsarbetande kommer att ställa krav på inskränkningar t.ex. när del gäller vilka utbildningar som skall anses som samhällsnyttiga. Jag tycker inte all man hell skall nonchalera sådana risker Sedan tillkommer ju riskerna för atl man gör ingrepp i den fria förhandlingsrätten. Inte heller detta har av någon berörts med någon som helst oro.

Frågan om studielön har utretts, men det var länge sedan - 1977 - och förslaget förkastades då av remissinstanserna. Studenterna själva har haft en myckel varierande inslällning. Med elt par års mellanrum är man för resp. emot. Jag lycker inte atl vi nu skall ägna vår kraft åt atl utreda nya system. Vi bör i ställel göra del gällande systemet så bra som möjligt. Och den dag man anser att det finns samhällsekonomiskt utrymme för nya satsningar, går det utmärkt atl t.ex. höja bidragsdelen och på del sättet minska skuldsättningen.

Det som har diskuterats mest i del nya systemet har varit inkomslpröv-ningsreglerna och dä särskilt det faktum atl reduktionen sker först pä bidragsdelen. Med de regler som gäller i dag kan en studerande - om vi räknar ihop bidrag, lån och tillåten förvärvsinkomst, som alltså inte påverkar bidraget eller lånet - för sitt uppehälle ha disponibla medel motsvarande 10 000 kr i månadsinkomst för årets 12 månader Och det är egenlligen inte så väldigt dåligt.

När del sedan gäller del faktum atl reduktionen sker först pä bidragsdelen, vill jag säga alt det är ganska logiskt, eftersom subventionerna flyttades just lill bidragsdelen. Det är alltså subventionerna som minskar när man själv har egna inkomster.

Del hade varit bra med en djupare analys av effekterna av dessa regler Det är troligen så atl det behövs kombinerade åtgärder för alt få borl alla marginaleffekter Ja, alla marginaleffekter kan man inte få borl i ett inkomstprövat syslem, men man kan i alla fall mildra marginaleffekterna. För atl komma till rätta med vissa marginaleffekter föreslär utskottet atl fribeloppet höjs något och alt reduktionen sker proportionellt på bidrag och lån i fortsättningen. På det sättet uppnår man elt annat mål som också är viktigt, nämligen alt studenterna kan minska sin skuldsättning vid förvärvsarbete.

All helt avskaffa inkomstprövningen är av såväl kostnads- som rättviseskäl inte aktuellt. Ett avskaffande av inkomstprövningen kostar drygt 500

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Studiestöd

105

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Studiestöd

miljoner per år i ökat utflöde av studiebidrag. Del är i huvudsak fråga om bidrag lill sådana studerande som i dag studerar på deltid och finansierar sina studier på annal sätt än genom studiemedel.

Moderaternas förslag om atl avskaffa prövningen för heltidsstuderande innebär en ökad kontroll av närvaro och studietakl. Svårigheter föreligger också när det gäller att definiera heltidsstudier. År det avsikten att bedriva heltidsstudier som avses, eller är det genomförda heltidsstudier? Detta kräver nya kontrollsystem och troligen en mängd återkrav.

Man kan inte göra del så enkelt för sig att man säger atl myndiga människor själva skall bestämma över sin fritid, att vi ju faktiskt har regler om studietakl, osv. Under hela första året prövar vi nämligen inte sludietakten, ulan man har en generell rätt lill studiemedel när man har fått eri ulbildriings-plats. Den enda prövning som sker är prövningen mol den egna inkomsten. Det moderata förslaget som det ser ut i dag leder enligt min bedömning till nya kontrollsystem och troligen en mängd återkrav. Då var förra årets förslag om successivt avskaffande av inkomstprövningen enklare rent administrativt sett. Men det kostade också en hel del pengar

När del gäller övriga reservationer har ingenting förändrats sedan föregående debatt. Jag hänvisar därför till motiveringarna i betänkandet.

Till sist, herr talman, några ord om CSN-kortel. Regeringen föreslog inte några medel för upphandling av reserabalter för studerande med hänvisning till atl SJ, på grund av atl studenterna har haft förmånliga villkor, kraftigt har ökat sin resandemängd och all del borde ankomma på SJ själv att konstruera sina rabattsyslem.

Utskottet, som har haft atl behandla väldigt många motioner i denna fråga och har fått la emot elt flertal uppvaktningar föreslår att regeringen bemyndigar CSN atl förhandla med SJ och andra irafikföretag om möjliga reserabalter Del har pågått förhandlingar med andra trafikförelag, och det är bra alt del nu sätts på pränt så all del finris med när det gäller t.ex. fördelning av medel. Regeringen får sedan återkomma med begäran om medel på till-läggsbudget.

Hans Dau tyckle atl del var roligt atl få se socialdemokraterna göra en helomvändning. Välkommen i den gemenskapen, Hans Dau!

Jag yrkar bifall till utskottets hemställan och avslag på samtliga reservationer.

106

AnL 129 HANS DAU (m) replik:

Herr lalman! Först någol om Lena Öhrsviks historieskrivning. Del finns nog historia som man kan dra fram litet varstans. Vad vi vet har socialdemokraterna pä delta område genomfört utredningar som har begravts och aldrig över huvud tagel har varit värda all lägga fram lill riksdagen. Det har också funnits annal. Det tog lång tid innan regeringen efler regeringsskiftet 1982 över huvud tagel tog i frågan. Jag menar atl vi nog alla har historier som vi kan diskutera, och del är därför inte lönt atl la upp delta.

Lena Öhrsvik sade alt många accepterade atl del nya systemet infördes. Det är ju alldeles riktigt. Hon är förvånad över att bl.a. vi moderater kräver ett helt nytt system. Jag vill vända mig emot detta. Så står det ju faktiskt inte

i reservationen, Lena Öhrsvik. Det står att man skall göra en översyn för atl komma till rätta med skuldfällan.

Lena Öhrsvik sade också atl all subvention nu ligger i bidragsdelen. Det är möjligt att det är fallet just nu. Men i CSN;s femårsprognos säger man klart och tydligt alt subventionerna till lånen, dvs. räntesubventionerna, efter 5 år skall per år vara lika stora som bidragsdelen. Bara det är en klar signal om atl detta kommer alt kosta statskassan oerhört myckel pengar och del kommer ändå alt kosta de studerande väldigt mycket. Detta är ännu elt skäl till att man bör se över detta.

När del sedan gäller frågan om slopad prövning av rätt till studiemedel vid heltidsstudier vill jag slutligen säga alt det alllid går atl rada upp en märigd skäl mot detta. Om byråkratin blir större eller mindre kan diskuteras. Jag tror all byråkratin skulle bli mindre om prövningen slopades, men framför allt skulle man få de posiliva effekter som elt borttagande av förmynderiel innebär.

Allra sist vill jag tacka för alt vi har hamnat i samma sällskap när det gäller frågan om CSN-kort. Det är inte någonting atl skämmas för Jag lycker atl alla partier i utskottet skall vara glada över atl vi har nått det här resultatet.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Studiestöd

Anf. 130 RUNE BACKLUND (c) replik:

Herr talman! Lena Öhrsvik inledde med alt lala om hur sams vi varit om målen. Ja. del år en ganska korrekt beskrivning av hur diskussionen gick när målen för studiemedelssystemet formulerades. Men del var när vi skulle fylla målen med ett fungerande system som vi hamnade på olika linjer

Det system som man slutligen valde, och som Lena Öhrsvik ivrigt försvarar, lever inte upp lill de vackra målsättningar som fastställdes när man beslutade om studiemedelssystemet. Del är där vår kritik kommer in i bilden.

Lena Öhrsvik förde ett resonemang om kostnaderna för olika syslem. Jag har tidigare hört de här siffrorna diskuteras fram och tillbaka. Men jag kan vända på frågeställningen: Vet egentligen Lena Öhrsvik vad det system som hon försvarar kommer all kosta om fem år. tio år eller femlon år? Del är omöjligt atl beräkna. Jag kan i och för sig här göra en del antaganden om hur stora avskrivningarna kommer all bli, vad de kommer alt kosta statsbudgeten och hur stora räntesubventioner och annal som kan komma all behövas.

Med en sludielönemodell av del slag som vi har presenterat blir det egentligen fråga om alt tidigarelägga kostnader Så till vida är det rätt. Men del är inte säkert alt vår modell egenlligen är dyrare om man lägger ul delta på den långa livslängd som elt system har på 25-30 år Det kanske blir vilket vi tror en billigare modell, eftersom man slipper avskrivningarna och de slora kostnaderna för all subventionera räntan. Del måsle ske en kraftig subvention om vi får höga räntenivåer

Vi har debatterat den här frågan några år, men jag hörde här några argument. Det var avtalsrörelsen och lönebildningen och lilel annal som skulle komma in i bilden, om man lanserade ett syslem med studielön. Det är rätt märkligt all man tagit upp detta. Vi har ju i dag en och annan utbildning som är betald, t.ex. utbildningen av poliser Polisaspiranter har betald utbildning

107

prot. 1989/90:104 under hela sin utbildningslid. Della har inte kommit upp till diskussion, i
18 april 1990 varje fall inte i förra årets avtalsrörelse.

Studiestöd j2 MARGÖ INGVARDSSON (vpk) replik:

Herr talman! Lena Öhrsvik tyckle alt del fanns anledning atl erinra oss om de samhällspoliliska utbildningsmål som vi var överens om. Jag hoppas all vi fortfarande är överens om de utbildningspoliliska målen. Men vi är inte överens om all del studiemedelssystem som vi har i dag verkligen leder oss dit. En viktig del är att studiefinansieringssyslemel skulle motverka en social snedrekrytering, och det gör systemet uppenbarligen inte.

Lena Öhrsvik försöker lugna oss med all säga alt regeringen följer effekterna av skuldsättningen med det nya systemet. Det har jag aldrig ifrågasatt. Jag lar del som något alldeles naturligt och självklart atl regeringen givetvis följer utvecklingen. Men frågan är hur stor skuldbörda regeringen anser att man kan acceptera irinan det finns skäl atl göra något.

I dag kostar ett lån på 125 000 kr enligt studenternas beräkningar ca 200 000 kr i lånekostnader della i jämförelse med det gamla systemet där samma lån kostade 90 000 kr.

Vpk;s förslag med studielön - eller om man önskar kalla del något annal, t.ex. stipendier - skulle enligt en grov beräkning kosta 3-4 miljarder kronor Del låter som en stor summa, men det motsvarar ändå en höjning av arbetsgivaravgiften med bara 0,7-0,8 %. Man kan se det omvänt också. Om regeringen avslår från atl sänka arbetsgivaravgiften på det sätt som man har planer på alt göra, skulle man raskt få in de pengarna.

Lena Öhrsvik framhåller också alt del finns problem med våra förslag om en annan sludiefinansiering. Jag håller med om alt del inte är alldeles okomplicerat och all det finns vissa frågor som man måste titta närmare på. Del är därför som vi inte direkt föreslår det här systemet, ulan menar atl vi måste göra en ordentlig analys och utredning av förslagen, eftersom della inte har gjorts. Vi ariser att deri utreduing som gjordes år 1977 inte har tillämpning på dagens problem.

Är Lena Öhrsvik aldrig orolig för atl vi inför 2000-talel inte får några sjuksköterskor, förskollärare och andra högskoleutbildade inom lågavlönade yrken, eflersom ungdomarna kommer alt se all de med förväntade löner inom dessa yrken inte kommer alt ha råd alt ta lån?

Anf. 132 LENA ÖHRSVIK (s) replik;

Herr lalman! Jag vill börja med del sist sagda. Visst är jag orolig för en situation där vi inte kan få utbildade sjuksköterskor, förskollärare och vad det nu kan vara, Margö Ingvardsson. Det är därför som vi har vidtagit åtgärder och infört ett nytt studiemedelssystem med ökade subventioner där bidraget nu är mycket större än vad del var tidigare.

Som jag förut sade handlar det om ambitioner. Har man ett antal miljarder kronor kan de mycket väl stoppas in i del syslem som vi har Man behöver inte utreda ett nytt syslem. Del är en sådan utredning jag vänder mig emot.

Samtliga partier har tydligen lilel olika möjligheter atl plocka fram pengar

på olika håll. Jag tycker atl det i dag har förekommit överbud både här och

108 där Vpk;s förslag leder till omedelbara utgifter på 1,5 miljarder kronor och

på sikt till utgifter på 4 miljarder per år, och del finns inte angivet någon finansiering till delta.

Jag anser självfallet all man skall följa skuldutvecklingen. De beräkningar som gjordes i studiemedelskommiltén visar att man med det nya syslemel får en snabbare återbetalning av skulderna än i del gamla syslemel. Del kan inte ha rubbats bara på ett par år

Jag kan hälla med om atl vi under en längre lid har haft en väldigt hög ränta, och det kan påverka skuldutvecklingen mycket negativt. Det påverkar naturligtvis den framlida bedömningen. CSN följer nu noga ulvecklingen både när det gäller bidragets effekter på rekryteringen och skuldernas utveckling. Man kommer med en djupare analys i nästa års anslagsframställning.

I propositionens skrivningar sägs, vilkel utskottet också har ställt sig bakom, alt regeringen, om det skulle visa sig atl del finns obalans i systemet, kan ingripa ganska omgående genom atl den har räntevapnet till sitt förfogande. Del är alltså regeringen som själv bestämmer räntan för varje är för sig.

Jag tycker inte atl vi behöver ägna några krafter åt alt utreda ett nytt syslem. Del syslem som vi har utformat är väldigt bra. Det handlar sedan om huruvida man anser alt det finns samhällsekonomiskt utrymme för att göra ytterligare satsningar. Det går då myckel bra alt stoppa in de satsningarna i del här systemet.

Hans Dau tyckle inte atl det var lönt atl prata historia. Anlednirigen till att jag tog upp detta var att jag under en lärigre tid har hört Hans Dau tala på ett myckel arrogant sätt om skuldsättningen och fördöma de åtgärder som har vidtagits. Man skall kanske vara litet försiktig med de stora orden när del gäller skuldsätlningsproblemaliken med tanke på jusl den historieskrivning som jag gjorde. Vi borde kanske vara lite ödmjuka när vi diskuterar de svårigheter som faktiskt finns.

Rune Backlund säger atl målen är ganska bra men att vi inte lever upp lill dem. Jag vill dä bara påminna om atl Rune Backlunds förslag innebär en omedelbar utgift på 1,5 milj.kr, men man har inte anvisat någon finansiering.

Under detta anförande övertog förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Studiestöd

AnL 133 MARGO INGVARDSSON (vpk) rephk;

Fru lalman! Lena Öhrsvik tycker all det är onödig med en ny utredning som skulle se på ett helt nytt syslem. Hon förordar i slället atl om det finns pengar kan dessa stoppas i del nuvarande systemet. Jag kan också ställa mig bakom att vi använder del syslem som vi har och successivt höjer bidragsdelen för alt vi den vägen skall få ell totalt samhällsfinansierat sludiefinansieringssyslem.

Det primära är ju inte atl fä del hell nya syslemel utrett. Vi kan kanske hålla oss inom det gamla systemet. Men jag menar all man måste utreda kostnadsdelen - någol som oroar också Lena Öhrsvik.

Mina och Lena Öhrsviks beräkningar att delta skulle kosta mellan 3 mil-

109

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Studiestöd

jarder kronor och 4 miljarder kronor är bara grova uppskattningar. Det har aldrig gjorts några beräkningar av vad detta totalt skulle kosta samhället. Man får inte bara se detta som en utgift. Det är samtidigt en investering för samhället som kommer atl också ge intäkter, även om dessa intäkter kanske inte direkt kan mätas i kronor och ören på del sätt som Lena Öhrsvik kräver Fru lalman! Vi har inte angivit någon finansiering i delta belänkande helt enkelt därför att vi inte lagt fram förslag om alt omedelbart införa den här utgiften. Vårt förslag är att utreda hur slora utgifterna verkligen skulle bli för samhället om detta förslag genomförs.

AnL 134 HANS DAU (m) replik;

Fru talman! Jag blir något förvånad när Lena Öhrsvik säger att jag har angripit detta pä ett arrogant sätt. Det vore främmande för mig.

Precis som Lena Öhrsvik tidigare har konstaterat stod vi bakom lånedelen och konstruktionen av denna så sent som för ett par år sedan. Men man måste vara observant då man ser alt saker och ling börjar gå snett och folk blir oroliga, oavsett om det rör sig om en kort eller lång tid.

Jag lycker inte att jag är arrogant på någol sätt. Jag har försökt att peka på de problem som har uppstått.

Som jag sade i min tidigare replik börjar man nu på CSN att se all kostnaderna för bidragsdelen och kostnaderna för räntesubventionerna redan inom fem år kanske blir lika slora. Då bör vi ta tillvara denna observation och se lill alt problemet blir åtgärdat, ulan alt man skapar ett hell nytt syslem, för atl vi skall kunna komma till rätta både med samhällets kostnader och med framför alll de studerandes kostnader och deras skuldsättning.

De borde kanske inte vara alldeles främmande också för Lena Öhrsvik alt vara ödmjuk och tänka på den samhällsekonomi som hennes parti har åstadkommit och det skattesystem som drabbar många låg- och medelinkomsttagare kanske är en stor verksam del till den oro som de här människorna känner.

110

Anf. 135 RUNE BACKLUND (c) replik;

Fru talman! Lena Öhrsvik återkom till frågan om finansieringen. För centerpartiels del förhåller del sig på samma sätt som för vpk. Vi har alltså inte lagt fram något förslag om omedelbar verkställighet, ulan vi har beställt ett förslag med en viss inriktning. Vi har inte resurser all lill 100 % utforma alla detaljer i ett system av den här typen. Della känner Lena Öhrsvik myckel väl till. Del var ju också ell bra argument som ni har använt er av, varför vi beklagar alt vi inte fick vår modell fullständigt utredd i det utredningsarbete som pågick.

Sedan går jag över till den mer långsiktiga finansieringen. Om man ser några budgetår framåt i tiden, kan man bara konstatera att om räntenivåerna ligger kvar innebår det all kostnaderna för staten med del nuvarande systemet kommer alt öka snabbt och kraftigt. Della innebär att finansierings-problemet kommer atl finnas, oavsett vilken modell man än väljer

Vi konstaterar all ju mer man kan göra för alt hålla nere låneskulderna, desto mindre blir de långsikliga kostnaderna i systemet.

Med tanke på systemets långa livslängd anser jag alt man måsle göra en

bedömning som sträcker sig över hela tiden när man diskuterar den totala kostnaden och den totala finansieringeri. Mari kan inte ta fram ell enskilt budgetår och säga atl vi inte har funderat över finansieringen av det ena eller del andra. Detta gäller för flertalet av de socialförsäkringsmodeller som vi arbetar med. De är långsiktiga och det är svårt atl överblicka de totala kostnaderna. Förändringar som genomförs ett första år kan innebära merkostnad, men långsiktigt ge besparing i systemet. Det finns fler exempel på detta som vi under senare tid har arbetat med.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Studiestöd

Anf. 136 LENA ÖHRSVIK (s) replik;

Fru talman! Jag är självfallet medveten om att man irite behöver finansiera ett förslag om ulredning. Men det vore bra om man någon gång kunde andas någol var i från man skall la dessa stora summor som del faktiskt handlar om. Vad jag sade var att ett fullt genomförande av era olika förslag skulle innebära den och den kostnaden, och ni har över huvud tagel inte angivit någon finansiering för framtiden. Jag lycker alt det hade varit snyggt om man hade kunnat göra del. Frågan om finansieringen löser sig inte av sig självt.

Jag tycker ändå atl den här debatten har lett till all väldigt många nu står fast vid att del här systemet är ganska bra och all det kanske vore idé att försöka göra någonting av det. Vi skall inte ödsla våra krafter på all införa ett nytt syslem. Jag ser fram emot fortsatta diskussioner i utskottet i den här frågan.

AnL 137 ARNE MELLOVIST (s):

Fru talman! Under de snart 15 år som vuxensludieslöden funnits har huvuddragen i den ursprungliga reformen behållits. Ell flertal utvärderingar har under årens lopp konstaterat att vuxenstudiestöderi i dag i hög utsträckning når dem som stöden är avsedda för Trots defta finns det en grupp vuxna som är mycket svåra att rekrytera till studier och som därigenom knappast kan påslås ha reell tillgång till vare sig vuxenutbildning eller studiestöd.

För två månader sedan beslutade regeringen på utskottets initiativ aft tillsälta en mer omfattande utredning om vuxnas möjligheter att finansiera sina studier. Utredningen är huvudsakligen inriktad på vuxensludieslöden och har till uppgift att analysera behovet av förändringar i det nuvarande studiesociala systemet och lägga fram därav föranledda förslag.

Utredningsuppdraget rymmer samtliga de ämnesområden som lyfts fram i reservationerna som är fogade lill socialförsäkringsutskottels betänkande nr 14 och som berör vuxensludieslödsområdel.

Sålunda vill folkpartiet med slöd från centerpartiet i reservation nr 18 att pensionärsorganisationernas rätt alt kollektivt ansöka om iniernalbidrag skall upphöra - detta med hänvisning till alt "de relativt begränsade ekonomiska resurser som står till förfogande bör användas inom för vuxenstudieslödet gällande åldersgränser", som det står i motionen.

För det första finns del inga åldersgränser för vuxenstudieslödet. Pensionärer är således berättigade att söka. Det som upplevs som ell faktiskt problem är atl del finns så litet pengar atl fördela till de här grupperna. Det finns angelägna utbildningsbehov och frågan är väl närmasl hur dessa skall tillgodoses. Och just detta är eft uppdrag för utredningen. I avvaktan på

111

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Studiestöd

denna bör alltså ett definitivt ställningslagande anstå, och den pågående försöksverksamheten bör alltså få bedrivas till utgången av 1991.

Frågan om kollektiv ansökan från företagsorganisationer förs fram i reservation nr 19. Reservanterna vill alltså ytterligare vidga den krets som skall kunna söka kollektivt. Utskottsmajorileten är inte heller här beredd att göra en sådan stor förändring av syfte och inrikining vid fördelningen av stöden, ulan avvaktar det ställningslagande utredningen kommer atl göra.

De två därpå följande reservationerna skjuter in sig på reformens hjärterot, den uppsökande verksamheten och de korta stöden.

Moderata samlingspartiet låter påskina all om man bara gör strykningar när det gäller de korta stöden och uppsökeri kan man plussa på pengar på särskilt vuxensludiestöd. Man vill öka detta med hela 1 %\ Det skall ske genom alt man hell skär bort uppsökeriel och krafiigt skär i de korta stöden. Syftet är att stöden på detta sätt skall komma fler till godo. Men vilka?

Genom utvärderingar av reformen har man - vilket jag tidigare också sagt - konstaterat att måluppfyllelsen är god, men alt det fortfarande finns en grupp vuxna som del är mycket svårt alt nå. Del verktyg som vuxenstudieslödet utrustades med för all nå denna grupp är just den uppsökande verksamheten och de korta stöden. Jag uppfattar det som en dödskyss gentemot hela reformen alt ta dessa medel för all därigenom säga sig möjliggöra för fler att få vuxensludiestöd.

Fru talman! Jag vill mycket kraftfullt yrka avslag på denna reservation från moderata samlingspartiet.

Med ett beklagande noterar jag alt även folkpartiet anammat dessa tankegångar Även i deras reservation nr 21 skjuter man in sig på den uppsökande verksamheten. Man vill skära ner anslaget från 66 milj. kr. till 8 milj. kr och i samma andetag utvidga uppsökeriverksamheten till alt gälla även bostadsområden. Jag yrkar avslag pä den reservationen.

Fru talman! Med det anförda vill jag yrka bifall lill utskottets betänkande i den del som berör vuxensludieslöden.

112

Anf. 138 BARBRO SANDBERG (fp);

Fru talman! Arne Mellqvisl säger att vuxenstudiestödet inte har någon åldersgräns. Nej. man har kanske inte satt någon åldersgräns, men socialdemokraterna säger alllid att stödet differentieras genom att den som är medlem i arbetslöshetskassa skall ha ett större stöd än den som inte är del. Jag utgår ifrån att när man gör en sådan prioritering så menar man också att det är människor i yrkesakiiv ålder som skall ha vuxensludiestöd. Ålderspensionärer är bevisligen inte i behov av att få vidareutbildning för att komma ut pä arbelsmarknaden igen.

Vidare säger Arne Mellqvisl alt den pågående försöksverksamheten bör få fortgå tills man har gjort en utvärdering. Detta förslag har socialdemokraterna kommit med varje år i denna kammare. Man skjuter således upp beslutet all ta bort kollektivansökan för pensionärsorganisationerna, på så sätt all man skall utvärdera senare. Man kritiserar all vi vill vidga kretsen. Löntagarorganisationerna har i dag rätt atl ansöka kollektivt för sina medlemmar Vi tycker då att del år naturligt alt även dessa småföretagsorganisalio-ner skall ha rätt att söka kollektivt.

Arne Mellqvisl kritiserar vår minskning av vuxenstudiestödet när del gäl- Prot. 1989/90:104 ler uppsökande verksamhet. Vi lägger således dessa pengar på annat om- 18 april 1990 rade. Vi tycker att fackförbunden i dag redan har en uppsökande verksamhet inom ramen för sin egen bedrivna verksamhet på arbetsplatsen. Därför tycker vi alt den verksamheten också kan komma de här människorna till godo på arbetsplatsen. Det kanske är viktigare att man på annal sätt kan stödja dem som bor i bostadsområdena.

Anf. 139 HANS DAU (m);

Fru lalman! Arne Mellqvisl inledde med att säga att i huvuddrag nås de som stödet är avsett för Jag delar inte alls den uppfattningen, och vi har en reservation från moderat sida.

När man talar med dem som handlägger detta uttrycker vissa - i eurum, de kanske inte vill säga det offentligt - hur oerhört korltidsstudieslödel missbrukas. Arbetsdomstolen gjorde t.ex. i fjol ett skarpt uttalande när det gäller hur man fördelar stödet. Jag vill inte hålla med om atl det är en dödskyss att omfördela pengar från uppsökeri och korttidsstudiestöd till annat.

Man kan framför allt ifrågasätta uppsökeriet, eftersom man vet-det säger CSN och det står i propositionen - att endast 50 % av dem som söker särskilt vuxenstudiestöd kau tilldelas det. Det finns helt enkelt inte medel. Nu har, som jag sade i mitt huvudauförande, regeririgen plussat på CSN;s pengar, eflersom man inser atl det är så här Vi vill plussa på dem ytterligare och ta av de medel som både arbetsdomstolen och aridra anser vara ett missbruk i vissa fall.

Utvecklingen på arbetsmarknaden är sådan atl det behövs särskilda studier för att vuxna skall kuuna fortsätta i sina yrken och för att de skall kunna komma in i nya yrken. Detta har vi anledning alt uppmuntra och inte någon hobbyverksamhet, framför allt inte någon verksamhet som enbart är lill för att understödja fackliga och andra liknande organisationers verksamhet.

Anf. 140 ARNE MELLQVIST (s):

Fru talman! En av strategierna bakom 1975 ärs stora reform var all genom uppsökande verksamhet och korttidsstudieslöd rekrytera korttidsutbildade lill mindre omfattande studier för att sedan med hjälp av del särskilda vuxenstudieslödet bereda vägen för mer omfattande studier Detta är en strategi som i dag fortfarande äger väldigt hög tillämpning. Del är del fåtalet som är svåra att finna.

Man måste lägga ner väldigt mycket tid och arbete för atl förmå dessa mäririiskor atl la sig lill Komvux, folkhögskolor och studieförbuud. Det gäller irite dem som är motiverade, som vet vägarria och som själva kan söka sig fram. Det gäller de som sitter i kläm och som finns på arbetsplatser där man inte nås av en allmän information, behöver ett kamratstöd för att våga bryta upp och för att våga la det här stegel. För denna grupp behöver vi ha uppsökande möjligheter och den stödform som de korta stöden innebär

För dessa människor och för alla andra yrkesakliva eller icke yrkesaktiva
har utbildningen ett värde i sig. Jag tycker att det är lilel dubbeltydigt att
som både Barbro Sandberg och Hans Dau säga att den uppsökande verk
samheten kan behövas men att andra i sådana fall får bekosta den. Jag tycker 113

8 Riksdagens protokoU 1989/90:104

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Studiestöd

inte alt det har framkommit något som ändrar motiven för det ställningslagande som ulskottsmajoriteten har gjort i detta avseende.

Överläggningen var härmed avslutad.

114

Beslut

Mom. 4 (studiehjälp vid utlandsstudier och anslag lill Studiehjälp m.m.)

Utskottets hemställan bifölls med 242 röster mot 56 för reservation 1 av Gullan Lindblad m.fl. 1 ledamot avstod från att rösta.

Mom. 5 (ulredning om bälire villkor för gymnasieelever m.fl.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av Margö Ingvardsson - bifölls med acklamation.

Mom. 6 (nytt studiemedelssystem)

Först biträddes reservation 5 av Margö Ingvardsson med 23 röster mol 18 för reservation 6 av Ragrihild Pohanka. 259 ledamöter avstod från att rösta.

Härefter biträddes reservation 4 av Karin Israelsson och Rune Backlund med 34 röster mot 17 för reservation 5 av Margö Ingvardsson. 249 ledamöter avstod från att rösta.

Därpå biträddes reservation 3 av Gullan Lindblad m.fl. med 73 röster mot 37 för reservation 4 av Karin Israelsson och Rune Backlund. 190 ledamöter avstod från att rösta.

Slutligen bifölls ulskoltels hemställan med 176 röster mot 74 för reservation 3 av Gullan Lindblad m.fl. 50 ledamöter avstod från att rösta.

Mom. 8 (höjning av bidragsdelen)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 7 av Karin Israelsson m.fl., dels reservation 8 av Ragnhild Pohanka - bifölls med acklamation

Motjx. 9 (inkomstprövning)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 9 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 10 (inkomstbegreppet)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 10 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. II (barntillägg)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 11 av Margö Ingvardsson - bifölls med acklamation.

Mom. 12 (avskrivning av studielån)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 12 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 13 (bankernas medverkan)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 13 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Arbetsskadeförsäkringen

Mom. 14 (studiemedel vid viss utbildning)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 14 av Sigge Godin och Barbro Sandberg - bifölls med acklamation.

Mom. //(samordnad administration)

Ulskotlets hemställan - som ställdes mot reservation 17 av Sigge Godin och Barbro Sandberg - bifölls med acklamation.

Mom. 19 (kollekliv ansökan från pensionärsorganisationer m.m.)

Ulskotlets hemställan - som ställdes mot reservation 18 av Sigge Godin m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 20 (kollektiv ansökan från egenförelagarorganisationer)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 19 av Sigge Godin m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 22 (anslag till Vuxensludiestöd m.m.)

Ulskotlets hemställan - som ställdes mot dels reservation 20 av Gullan Lindblad m.fl., dels reservation 21 av Sigge Godin och Barbro Sandberg-bifölls med acklamation. ,

Mom. 24 (huvudmannaskapet för studerandehälsovården)

Ulskoltels hemställan - som ställdes mol reservation 22 av Margö Ingvardsson - bifölls med acklamation.

Övriga moment

Utskottets hemställan bifölls.

19 § Beslut om uppskjuten votering av återstående ärende

På förslag av förste vice talmannen medgav kammaren att del på föredragningslistan återstående ärendet, socialförsäkringsutskollels belänkande SfU15, skulle företas lill avgörande i början av morgondagens arbetsplenum.

20 § Arbetsskadeförsäkringen

Föredrogs socialförsäkringsutskoltets betänkande 1989/90;SfU15 Arbelsskadeförsäkringen (förs. 1989/90:8).

115

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Arbetsskadeförsäkringen

Kammaren biföll utskottets hemställan om att betänkandet skulle avgöras efler endasl en bordläggning.

Anf. 141 GULLAN LINDBLAD (m):

Fru lalman! Droppen urholkar sleuen, heter det ju. Del talesättet visar nu sin giltighet när det gäller den årligen återkommande debatten om arbetsskadeförsäkringen och dess utformning, nu senast i anledning av ett förslag från riksdagens revisorer och förslag i motiorier avgivna under den allmänna motionstiden.

Redan under tidigt 80-tal började enskilda moderata motioriärer ifrågasätta arbelsskadeförsäkririgens utformning, och i moderata reservationer har vi följt upp olika förslag, t.ex. om längre samordningslider mellan sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen. Vi har varit skarpt kritiska till kostnadsexplosionen, till den tungrodda och myckel kostnadskrävande administrationen av försäkringen i förhållande till vad försäkringen ger deri eriskilde och till försäkririgeris direkt negativa inverkan vad gäller tidiga rehabiliteringsinsatser Sedan några år tillbaka har vi moderater ifrågasatt om inte försäkringen borde lyftas ul ur den allmänna försäkringen och ersättas med en obligatorisk ansvarighetsförsäkring tecknad i försäkringsbolag. Vi har också krävt en utredning om detta.

Jag har själv fört debatten i denna fråga i många år, och jag har med erfarerihet från flera års praktiskt arbete med försäkringen framfört myckel kritiska åsikter mot den - en kritik som mina värderade utskottskolleger från majoriteten inte bara avfärdat ulan ansett vara "angrepp på försäkringen". Mina åsikter har enligt gamla protokoll ansetts "häpnadsväckande".

Några åtgärder av belydelse har naturligtvis inte - höll jag på atl säga -vidtagits. 1985 års arbelsskadeulredning fick inte ens lägga fram ett förslag om förlängd samordningslid för dåvarande socialministern. Arbelsskadeförsäkringen har varit någol slags helig ko, som vårdals ömt av LO. Då har regeringen förstås hukat sig och höljt problemen i dunkel, bl.a. genom att tillsätta arbetsmiljökommissionen. Häromdagen var del arbetslivsfonderna som skulle åstadkomma underverk med arbetsmiljöerna. Själva försäkringen har inte kunnat ifrågasättas trots att miljarderna rullat!

Nu är jag i goll sällskap, fru talman. Riksrevisionsverket har tidigare riklat stark kritik mot försäkririgen och ansett all regeringen måsle göra något. Nu har riksdagens revisorer gjort detsamma och enhälligt föreslagit en rad åtgärder Revisorerna har granskat försäkringen med inriktning mot sex områden, nämligen arbetsskadornas omfattning, försäkringens kostnader, arbels-skadeförsäkringslagens tillämpning, den ekonomiska kompensationen, försäkringens förebyggande betydelse och arbetsskadeförsäkringen från rehabiliteringssynpunkt. Det är en svidande kritik som avges gentemot försäkringen.

Lagen anses inte kunna tillämpas på ett rättvist sätt. Det är svårt atl värdera det medicinska inslaget i försäkringen, sägs det vidare. Del har överlåtits åt de tillämpande organen, främst försäkringsöverdomslolen, alt utforma praxis. Revisorerna är för sin del övertygade om alt det bakom många

116

arbetsskador finns en kombination av psykiska och psykosociala faktorer såväl inom som ulanför arbetsmiljön, ett förhållande som jag har påpekat i flera sammanhang, bl.a. i den hearing som utskottet anordnade för en tid sedan. Del har bl.a. genom enkäter och undersökningar - bl.a. av riksförsäkringsverket och experter på rehabiliteringsfrågor - klarlagts all arbelsskadeförsäkringen har rehabiliteringshindrande effekter Arbetsskadeförsäkringen fyller inte sin funktion när det gäller arbetsskadestalisliken, och försäkringen har inte bidragit till några bälire arbetsmiljöer eller lill elt bättre förebyggande arbete. Revisorerna ifrågasätter om inte försäkringen helt kan avvecklas förutsatt att vissa frågor, t.ex. livräntefrågan, internationella överenskommelser och skadeslåndsrättsliga frågor kan lösas.

Fru lalman! Jag kan notera att jag i tidigare debatter framfört samtliga de påståenden och satt samtliga de frågetecken som riksdagens revisorer nu har gjort. Jag är nalurliglvis glad över att jag nu känner ell starkt stöd i frågan fråri auktoritativt håll, men samtidigt är jag rätt förtvivlad över all del tagit så lårig lid att få gehör för väl underbyggda argument. Hur myckel pengar hade inte sparats om riksdagsmajoriteten och regeringen lyssnat i tid? Den 25 november 1987 - för att ta ett exempel - debatterades ärendet i kammaren. Jag noterade då alt arbetsskadefonden var tom och all del fattades ca 600 milj. kr i den trots att riksdagen höjt deri s.k. arbelsskadeavgifien. Nu, fru talman, fattas del 8,5 miljarder i forideri. Om inget görs med försäkringen kommer vi skattebetalare atl ha fått punga ut med 90 miljarder kronor lill år 1995 enligt revisorernas bedömning.

Det ligger nu verkligen makt uppå regeringen atl med det snaraste vidla åtgärder när del gäller försäkringen. Utskottsmajoriteten har sannerligen inte visat någon större engagemang för riksdagsrevisorernas konstruktiva förslag. Jag skulle vilja fråga utskottsmajoriletens företrädare om han ariser atl det är viktigt atl man nu verkligen vidtar åtgärder när det gäller arbets-skadeförsäkririgen.

Därefter övergår jag till själva utskottsbehandlingen och de moderata reservationerna.

Utskottet fastslår att en skada som åsamkats i arbetet, i vart fall efter det akuta sjukdomsstadiet, skall kompenseras med högre ersättning än annan skada. I ell särskilt yttrande lill betänkandet har vi moderater angetl de grundläggande principerna för försäkringen. Vi har studerat de utredningar som legal lill grund för tidigare yrkesskadeförsäkring och nuvarande arbels-skadeförsäkringoch finner att den omvända bevisregeln, nämligen alt skada skall godkännas som arbetsskada om inte betydligt starkare skäl lalar emot ett samband, bör ifrågasättas. En starkare bevisprövning bör enligt vår - och tidigare utredningars - uppfattning övervägas när det gäller framför alll besvär i det muskelo-skelettala syslemel saml psykiska och psykosomatiska sjukdomar. Mycket talar för att en viss skärpning av bevisreglerna skulle skapa mindre orättvisor än en sänkning av själva ersättningsnivåerna inom försäkringen.

I reservation 1 vidhåller vi vårt tidigare förslag om att eri obligatorisk ansvarighetsförsäkring för arbetsgivare bör utredas. En utgångspunkt för denna ulredning bör vara att den allmäriria försäkringen skall täcka alla vård-koslriader och i princip 90 % av inkomstbortfallet under sjukskrivningstiden

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Arbetsskadeförsäkringen

117

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Arbelsskadeförsäkringen

oavsett orsaken till skadan eller sjukdomen. Utredningen bör främst undersöka möjligheten alt skapa ell goll skydd för dem som får sin arbetsförmåga bestående nedsatt, de s.k. livräntefallen, genom en obligatorisk ansvarig-helsförsäkring för arbetsgivare. En sådan försäkring kan tecknas i elt försäkringsbolag, och i avtal mellan arbetsmarknadens parler kan det närmare anges hur försäkringen skall vara uppbyggd. Försäkringspremierna för arbetsgivarna bör kunna relateras till skadeutfallet. Detta skulle utgöra elt incitament för arbetsgivaren atl ta ell större ansvar för arbetsmiljön. Den personal vid försäkringskassorna som på detta sätt kan frigöras kan i stället ägna sig ål den viktigare rehabiliteringen av långtidssjukskrivna och handikappade personer.

I reservation 5 framhåller vi tillsammans med folkpartiet atl samordnings-liden fro.m. den 1 juli detta år bör förlängas från 90 lill 180 dagar. Della förslag har vi framfört under flera år Detta skulle omgående ge en minskning av antalet ärenden med mellan 20 och 30 % och möjliggöra en snabbare behandling av övriga ärenden.

I reservation 7 framhåller vi tillsammans med folkpartiet och miljöpartiet att AMF bör betala den service som ges av försäkringskassorna. Arbetsskadeutredningen förordade redan 1985 att regeringen skulle förordna atl kassorna gav denna ulredningsservice men alt AMF också skulle slå för kostnaden härför Vi anser alt regeringen snarast bör vidla denna åtgärd.

Till sist, fru talman, vill jag säga följande. Vi har nyljgen här i kammaren diskuterat sjukförsäkringen, som ju hänger nära samman med arbelsskadeförsäkringen. Under den allmänna motionstiden väckte vi moderater ett förslag om en s.k. arbetsgivareperiod inom sjukförsäkringen - ett då förkättrat men nu lill vishet upphöjt förslag som snarl lär läggas fram av regeringen. Vi har med vårt särskilda yttrande nr 2 velat understryka alt vi inte kan godkänna den finansiering som hittills har presenterats och som skulle innebära en mycket stor kostnadsövervällring på företagen och alls inte ge det incitament lill förbättrade arbetsmiljöer och rehabiliteringsåtgärder som är avsikten med vårt förslag.

Därmed, fru talman, yrkar jag bifall till reservationerna 1, 5 och 7 och i övrigt lill hemställan i utskoltsbetänkandel. .

Anf. 142 SIGGE GODIN (fp);

Fru lalman! År efler år har vi i folkpartiet med stort engagemang försökt övertyga socialdemokraterna om att arbetsskadeförsäkringen måsle reformeras. Vi redovisade följande skäl för vårt ställningstagande - dels de enorma kostnaderna för systemet, dels vilka konsekvenser nuvarande obalanser får. Vi har varje gång försökt få socialdemokraterna alt inse atl de som drabbas är de arbetsskadade, de som på grund av systemets förfall får vänta i år på rehabilitering och möjlighel alt komma tillbaka till arbetslivet.

Under en följd av är har det blivit alltmer uppenbart att arbelsskadeförsäkringen har slora brister. Långa handläggriingslider, svårigheter alt avgöra vad som skall räknas som arbetsskada och underskottet i arbetsskadefonden gör det faktiskt berättigat all lala om ett syslem i kris.

I fjolårels debatt hänvisade jag lill den utfrågning som utskottet haft i frågan. Där sade riksförsäkringsverkets chef K.G. Scherman bl.a.; "Atl jag i

detta sammanhang lar upp frågor om en grundläggande omprövning får ses som en illustration till hur utomordentligt allvarlig jag anser situalionen för arbelsskadeförsäkringen är."

Detta var en del av den debatt som ulskotlel förde 1989. Sedan dess har positionerna flyttats fram ytterligare. Riksdagens revisorer har i ell belänkande framfört myckel allvarliga erinringar mot arbelsskadeförsäkringen.

Revisorerna uttrycker allvarliga farhågor för atl försäkringen är elt betydande rehabilileringshinder, dels på grund av de ekonomiska förmåner som är knutna till försäkringen, dels på grund av de långa handläggningsstiderna. Revisorerna riktar också kritik mol att arbelsskadeförsäkringen lill slor del finansieras över statsbudgeten.

Arbetsskadeförsäkringen, som skall finarisieras genom de socialavgifter som tillförs arbelsskadefonden, har på grund av kostnadsutvecklingen hell förlorat aktualitet. Arbetsskadefonden visade 1987 elt underskott på 790 miljoner, och 1989 var underskottet uppe i, som Gullan Lindblad sade, 8478 milj. kr. Revisorernas kritik är helt befogad. Det finns inte längre elt samband mellan de socialavgifter som flyter in och de utgifter som arbelsskadeförsäkringen betingar.

Folkpartiets kritik har därmed besannats. Vi har därför föreslagit atl en ulredning får till uppdrag att överväga en sammanläggning av arbetsskadeförsäkringen och sjukförsäkringen.

I avvaktan på denna utrednings resultat kräver vi också alt den s.k. sam-ordningsliden när det gäller sjukförsäkringen och arbelsskadeförsäkringen förlängs från 90 dagar lill 180 dagar Delta bör minska ärendelillslrömningen och möjliggöra en snabbare handläggning av återstående ärenden.

Fru lalman! Jag noterar med tillfredsställelse atl regeringen äntligen har insett alt den närmasl kaotiska situationen pä arbelsskadeområdei inte kan fortsätta. 1 det åtstramningspakel som folkpartiet och regeringen presenterade för någon vecka sedan har såväl samordningsliden som utredningen av en eventuell sammanläggning av sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen aktualiserats. Tilläggas bör att den arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen som också finns med i överenskommelsen skall kompenseras fullt ut hos arbetsgivarna. Denna period bör vara ett gott incitament för arbetsgivarna alt förbättra arbetsmiljön i förelagen.

Fru lalman! En annan fråga som också har funnits med under åren är ersättningen från AMF till försäkringskassorna. Utredningar som kassorna utför åt bl.a. AMF skall självfallet ersättas.

Flera insatser och utredningar pågår för atl komma till rätta med arbetsskador och arbetssjukdomar Det är av yttersta vikt all ingen möda sparas för alt snabbi komma ål de dåliga arbetsmiljöerna. Vi i folkparliel anser alt arbetsplatser som har flera anmälda arbetsskador regelbundet måsle bli föremål för tillsyn och uppföljning från yrkesinspektionens sida.

Fru talman! Redan i dag finns del lagtekniska möjligheter att fatta s.k. preliminära beslut om ersättning vid arbetsskada. Med hänsyn till vad som flera anfört om att det är svårt all motivera en arbelsskadad att genomgå rehabilitering innan han eller hon har besked om all skadan godkänts som arbetsskada, anser vi all försäkringskassorna i belydligl större utsträckning bör använda sig av möjligheten att falla preliminära beslut.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Arbetsskadeförsäkringen

119

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Arbetsskadeförsäkringen

Av erfarerihet vet vi atl del är utomordentligt svårt atl rehabilitera skadade som gäll tolv månader eller mer i väntan på ett beslut. Atl rehabiliteringen kommer i gång snabbi är så viktigt atl administration inte får lägga hinder i vägen.

Med dessa synpunkter, fru talman, vill jag yrka bifall till de reservationer som folkpartiet har fogat lill belänkandet, (forts. 23 §)

21 § Ajournering för middagsuppehåll

Kammaren beslöt kl. 17,53 alt ajournera förhandlingarna till kl, 19.00 för middagsuppehåll.

22 § Återupptagna förhandlingar

Förhandlingarna återupptogs kl. 19.00 under ledning av talmannen.

120

23 § Arbetsskadeförsäkringen

(forts, socialförsäkringsutskottets betänkande SfU15)

AriL 143 KARIN ISRAELSSON (c);

Herr lalmari! Riksdagens revisorer har i en skrivelse till riksdagen belyst vissa förhållanden som berör arbetsskadeförsäkringeri. Mari har i puriklform sammarifatlat vilka åtgärder som borde genomföras för att förbättra den kris som försäkringen befinner sig i.

Som en första punkt sägs all de tillämpnings- och rehabiliteringsproblem som är förknippade med arbelsskadeförsäkringen bör tas lill allvarlig omprövning när del gäller principen om att arbetsbelingad nedsättning av arbetsförmågan skall kompenseras högre än annan arbelsförmågenedsätlning.

Centerpartiet har även ifrågasatt denna princip. Vi har föreslagit i vår motion med anledning av skrivelsen att del finns skäl för en samordning av sjukförsäkringssystemet och arbelsskadeförsäkringen. På det sättet besparas vi mängder av prövningar av orsaker som trots allt leder lill att de flesta fall bedöms som arbelsskadebelingade och därmed erhåller 100 % kompensa-liori. Iblarid blir kompensationen högre, då det genom avtal finns försäkringar som redan i dag ger flera personer full ersättning.

De enorma balanserna som tenderar att växa orsakar en fördröjning av rehabiliterande åtgärder Del är inte speciellt motiverande för den skadade atl återgå till arbetet innan skadan har fastställts. Med en samordning av systemen bortfaller dessa nackdelar Visserligen kostar delta en del pengar, men varje dags vinst i sjukförsäkringssystemet innebären vinst på ca 1,5 miljarder

Vidare föreslår riksdagens revisorer all en samordning skall ske mellan arbelarskyddsstyrelseris arbelsskadestatistik och försäkringskassornas lokala ADB-system. När det gäller statistiska uppgifler som anses vara värde-

fulla i arbelsskadeförsäkringen har det visat sig atl genom den slora eftersläpningen saknar den statistiken mening. Det finns all anledning alt söka bättre möjligheter lill snabba uppgifter som ger besked om arbetsmiljöer som är skadliga för arbetstagaren.

Vi har från centerpartiets sida också pekat på den dåliga statistik som i dag presenteras. Det finns inga skäl till all arbetsskadeförsäkringen i nuvarande utformning skall behållas av slatistikskälet. Så inte ens det skälet håller för en granskning.

Elt annat förslag från revisorerna rör differentierade arbetsgivaravgifter med slöd av företagens sjukfrånvaro. Delta är ett gammall krav frän centerpartiet. Vi vet alt de små företagen har belydligl lägre sjukfrånvaro och därmed är de billigare ur denna synpunkl än de stora företagen, som har mycket höga sjukfrånvarotal. Vi har i olika motioner även delta år stått kvar vid detta krav. Även om en arbetsgivarperiod genomförs, finns del siarka skäl för alt differentiera avgifterna till fördel för de små företagen, som har lägre sjukfrånvaro och färre arbetsskador

Inom sjukvården finns de högsta frånvarolalen. Del finns därför anledning alt snabbt se över den situation som allvarligt hotar vår förmåga att klara sjukvårdsköer och äldreökningen bland patienterna. Skulle alla som är sjukskrivna och arbetar inom sjukvården kunna gå tillbaka till sina arbetsuppgifter skulle del inte föreligga någon personalbrist.

I en motion har Gunilla André och Karin Starrin pekat på vilka problem som kvinnor ställs inför. Deras arbetsskador behandlas enligt de studier som hittills gjorts belydligl strängare än när det gäller mäns. Äldre kvinnors arbetsskador bedöms oftare som åldersrelaterade i stället för orsakade av arbetel jämfört med män och yngre kvinnor. Åven revisorerna har uppmärksammat detta problem. Kvinnor missgynnas alltså av dagens arbetsskadeförsäkring. Det kan inte vara rimligt alt så sker. Kvinnor har ofta de mest monotona arbetena och borde därför vara de som i första hand får del av de åtgärder som skall vidtas för all förbättra arbetssituationen. Arbetsredskap är skapade för män och sliter snabbt ner de kvinnor som arbetar Här finns det förutsättningar för arbetslivsfonden att gynna förändringar av kvinnors arbetsmiljöer

Revisorerna har även föreslagit alt arbelsmiljöbokslut skall vara obligatoriska. Centerpartiet har i en motion från allmänna motionstiden också fört fram tanken på ett arbelsmiljöbokslut. Vi har även fört fram tanken på en VDN-märkning av särskilt utsatta arbeten på en arbetsplats. Det är viktigt atl del sker ett samarbete mellan arbetsgivaren och försäkringskassan vid korta ofta förekommande sjukfall. Det finns försök som visar alt om ett sådanl arbete kommer till stånd kommer även sjuktalen alt sjunka. Detta har skelt bl.a. här i Stockholm vid ett bryggeri. Alla förklarade sig nöjda när försäkringskassan fick en mera rehabiliterande roll. Här finns myckel alt tjäna, inte bara ekonomiskt utan även mänskligt. Genom aktiva åtgärder kan man förbälira förutsättningar för ökad trivsel på arbetsplatsen och därmed minska antalet .sjukdagar Det är just dessa förhållanden som är gynnsamma för små förelag, där arbetaren känner atl han eller hon är betydelsefull och har ell ansvar. Med just den inställningen ökar trivseln, och arbetet upplevs mera positivt.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Arbetsskadeförsäkringen

121

Prot, 1989/90:104 18 april 1990

Arbetsskadeförsäkringen

Yrkesinspektionens roll måste också förstärkas. De kunskaper som finns hos yrkesinspektionen kan på ett bättre sätt tas till vara för att förebygga yrkesskador

Det finns för närvarande mängder av kunskap som gäller arbetsskadeförsäkringen och arbetsmiljön. Vi har från utskottets sida givit regeringen lill känna all detta inom en nära framtid bör leda till förslag om förändringar som innebär en förändring av arbelsskadeförsäkringen. Delta skulle medföra elt bälire nyttjande av de resurser som finns. Det är inte rimligt att arbelsskadefonden skall gå med 6-7 miljarder i uriderskott årligeri. Den största vinst som kan göras är alt samordna sjukförsäkringssystemet med arbetsskadeförsäkringen. Det skulle innebära en minskande byråkrati, som gav mera utrymme för rehabilitering och uppföljning. Det kan inte vara huvudmålet att ersätta skador som arbetsskador och sedan inte vidla några åtgärder för all förebygga arbetsskador

Vid vår hearing rörande arbetsskadorna ville vi från centerpartiet låta utskottet ta elt initiativ till åtgärder för att förändra arbelsskadeförsäkringen. Tyvärr fick vi inte stöd för delta den gången. Tydligen var tiden inte mogen då. Nu har tyvärr alltför många miljarder runnit i väg på grund av denna brist på initiativförmåga. Det är därför av stor betydelse att regeringen verkligen lar sill ansvar denna gång. Del återstår att se om socialdepartementet äger denna handlingskraft, så all förslag till beslut föreligger redan under hösten. Nu har folkpartiet och socialdemokraterna beslutat att samordningstiden skall förlängas. Med den kosmetiken försvinner ett antal fall, del hjälper dock inte upp situationen nämnvärt. Det vore olyckligt om det var det enda beslut som blir följden av alla de förslag som ligger för alt förbättra arbetsskadeförsäkringen så, att den blir hanlerbar

Vi som följt handläggningen av revisorernas skrivelse har också kunnat notera de svårigheter som regeringspartiet har haft när det gäller kritik mol denna gamla försäkringsform. Det är farligt när känslorna inför en gammal reform innebär alt man inte kan inse atl den spelal ut sin roll. Utvecklingen har gått ifrån den ursprungliga tanken med arbetsskadeförsäkringen. I dag finns det all anledning atl ta ett rejält tag för atl förändra denna gamla institution och göra den mer anpassad lill moderna förhållanden. Genom den turbulens som finns i regeringskansliet verkar det inte särskilt troligt att regeringen har krafl atl ta ell verkligt kraftlag för all uppfylla de krav vi från utskollet ställer. Jag kan dock försäkra atl vi kommer alt kräva besked inom en snar framtid. Arbelsskadeförsäkringen måsle nämligen reformeras.

Jag yrkar med delta, herr lalman, bifall till centerns reservationer 3, 6 och 9 i delta betänkande.

122

Anf. 144 MARGO INGVARDSSON (vpk);

Herr talman! Klättrar en man upp i en mast på skepparens bön, faller ner och får baric därav, häri ligge i halv gäld, 20 marker Klättrar en man upp i mast för sitt nöjes skull, faller ner och får bane därav, han ligge ogill.

Delta kan man läsa i en våra landskapslagar. Upplandslagen, och det är såvitt jag förslår vår första skrivna arbelsskadeförsäkringslag. Själva principen, atl skada som förorsakas i arbete skulle ersättas, fanns

alltså redan på folkungatiden. Jag tycker faktiskt atl del är en svindlande tanke, och det är omöjligt atl avslå från del tankeexperimentet, atl det även under vikingatiden och folkungatiden fanns någon som Gullan Lindblad, som använde mycket tid lill all bekämpa den här försäkringen och lill alt lala om atl dessa 20 marker säkerligen minskade arbetsviljan hos den lidens sjömän och alt den därför borde avskaffas. Det kanske är så, alt intet är nytt under solen, all historien upprepar sig.

I vår nuvarande arbetsskadeförsäkring är det en bärande princip atl skada som förorsakas av arbete skall ersättas med högre belopp än annan skada. Detta var den primära meningen med försäkringens tillkomst, dvs. att ge in-komsltrygghel vid eventuell arbetsskada.

Revisorernas granskning av försäkringen mynnar ut i ett huvudförslag -atl statsmakterna nu tar upp till allvarlig prövning principen om alt arbetsbelingad nedsättning av arbetsförmågan skall kompenseras mer än annan arbelsförmågenedsätlning. I klartext beiyder det; Revisorerna vill avskaffa den här principen och därmed den grund som arbelsskadeförsäkringen vilar på.

Revisorernas kritik inriktar sig på sex områden, som har nämnts här tidigare; arbetsskadornas omfattning, försäkringens kostnader samt tillämpningen, försäkringens belydelse i förebyggande syfte, betydelsen ur rehabiliteringssynpunkt och den ekonomiska kompensationen till de försäkrade.

Atl arbetsskadorna har ökat kan knappast vara elt skäl för atl avskaffa försäkringens bärande princip och därmed försäkringen. Däremot är det givelvis ett starkt skäl för att kraftfullt angripa de dåliga arbetsmiljöerna. Inte heller revisorernas kritik, atl tillämpningen variera över landet och atl den därför är orättvis, är ett skäl för att avskaffa försäkringen. Slutsatsen av detta bör i slället vara att praxis förs ul på ell bälire sätt i kassorna och alt tillsynen vad gäller kassorna skärps, så atl man följer praxis. Man bör också salsa mer på utbildning av dem som gör de här bedömningarna.

Revisorernas propåer om alt arbelsskadeförsäkringen inte har haft lillräckligl förebyggande effekt när det gäller arbetsskador kan synas vara en riktig slutsats. Men frågan är om det verkligen motiverar försäkringens avskaffande. I första hand kom försäkringen lill för all ge ekonomisk grundtrygghet vid arbetsskada. Men om upprepade olycksfall inträffar på en arbetsplats ulan att arbetsmiljön förändras, pekar väl det i ställel på behovet av ökade befogenheter för skyddsombuden och skärpningar av arbetsmiljölagen.

Dessutom är det väldigt svårt att spekulera i förhållandena - aft den här försäkringen inte skulle ha haft någon betydelse. Vi vet ju inte alls vilken debatt vi skulle ha haft om arbetsmiljön i dag om vi inte hade haft arbetsskadeförsäkringen.

Jag lycker alt TCO;s kritik mot revisorernas rapport är rättvis. TCO menar atl revisorernas utredning endast bygger pä tyckande. Så har man t.ex. tyckt lill och menat atl arbetsskadeförsäkringen i sig verkar vara ell hinder för rehabiliteringen. All de långa handläggningsliderna haren negativ inverkan på den skadades rehabilitering är givelvis självklart. Det är aldrig bra att bara gå hemma och vänta ulan atl någonting händer Slutsatsen av detta blir aft handläggningstiderna måste kortas, och det kan ske bara genom aft

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Arbelsskadeförsäkringen

123

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Arbetsskadeförsäkringen

försäkringskassorna får lillräckligl med personal. Att våra rehabiliteringsresurser hittills har varit i det närmaste obefintliga nämns inte med ett enda ord av revisorerna. De främsta hindren mol rehabilitering av arbetsskadade är försäkringskassornas knappa resurser, som återspeglas i de långa handläggningstiderna och i brislen på bra rehabilitering.

Vi i vpk ansluter oss i huvudsak till ulskottsmajoriletens uppfattning om revisorernas granskning av arbelsskadeförsäkringen. När del gäller revisorernas huvudförslag om atl ompröva den bärande principen om alt arbetsskador skall ersättas med högre belopp än annan skada bifaller ett, såvitt jag kan se, enigt utskott vpk;s yrkande om avslag på revisorernas förslag i denna del. Därmed är faktiskt de viktigaste delarna av revisorernas rapport slaktade. I övrigt överlämnas förslagen till regeringen tillsammans med motioner på de aktuella områdena, utan direkta krav på åtgärder. Jag tycker att det är en bra och lämplig behandling av revisorernas rapport, även om vissa av vpk:s motionskrav drabbas av samma öde.

Revisorerna riktar, som någon har sagt, svidande kritik mol arbelsskadeförsäkringen. Men jag vill nog påstå atl utskottets behandling av rapporten ulgör en minst lika svidande kritik mot revisorernas slutsatser Det här lämnas alltså i stort sett som ett paket till regeringen, utan alt utskottet ställer några direkta krav på åtgärder Del är ett tillkännagivande, och regeringen får så all säga själv bedöma hur delta skall behandlas. Men som motionärer har vi möjlighet atl återkomma med förslag om vi lycker all våra motioner inte har fått en tillräckligt bra behandling. Jag gör dock bedömningen atl del knappast är troligt alt revisorerna kan återkomma inom den närmaste framtiden med förslag, som innebär ell avskaffande av huvudprinciperna i arbetsskadeförsäkringen. Del tycker jag är oerhört viktigt.

Herr lalman! Vi i vpk ger uttryck för en avvikande mening på endasl en punkt, och del gäller mom. 12. Här yrkar jag bifall lill vår reservation 10, där vi säger atl det behövs en utbyggnad av de yrkesmedicinska klinikerna och all förelagshälsovården skall ges en självständig och oberoende slällning i förhållande lill arbetsgivaren. I övrigt yrkar jag bifall lill utskottets hemställan.

124

AnL 145 GULLAN LINDBLAD (m) replik;

Herr lalman! Vi lever inte på folkungatiden, utan vi finns här och nu, anno 1990. Vi diskuterar ett förslag från riksdagens revisorer om ganska radikala förändringar av en försäkring som på många sätt har överlevt sig själv. Vi lever i en lid då vi kanske var och varannan vecka får uppleva besparings-och s.k. ålstramningsförslag av mycket stora dimensioner. När det gäller innehållel i bl.a. arbelsskadeförsäkringen har vi ell minus i arbelsskadefonden på 8,5 miljarder Således bör väsentliga besparingar göras.

Alt arbelsskadeförsäkringen har varit en direkt rehabiliteringshindrande faktor har försäkringskassornas personal sedan länge klarl för sig. Det gäller också arbelsmiljöfonden och andra instanser som är väl förfarna i dessa frågor

Til syvende og sidst några ord om Margö Ingvardssons indignationer Margö Ingvardsson kan kanske, om hon läser innantill och lyssnar till vad som sägs, konstatera atl vi faktiskt är övereos om all arbetsskadeförsäk-

ringen bör ge något högre ersättning, i varje fall när del gäller längre sjukperioder och livsvarig skada.

Vi moderater anser däremot inte att den allmänna försäkringen skall belastas med dessa dyra försäkringskostnader, ulan de skall läggas över på en försäkring av den lyp som tecknas i försäkringsbolag och som alltså tecknas obligatoriskt av arbetsgivarna.

Anf. 146 MARGÖ INGVARDSSON (vpk) replik;

Herr talman! Del måste vara på förekommen anledning som Gullan Lindblad vill göra kammaren påmind om att vi inte lever på folkungatiden. Det är möjligt att hon känner det så, att man betraktar henne som en kvarleva från den liden och att det är därför hon gör detta påpekande. Jag gjorde bara elt tankeexperiment, som jag inte kunde avstå från.

Jag har mycket svårt aft förstå aft Gullan Lindblad är så oerhört förtjust över utskottets behandling av revisorernas rapport. Gullan Lindblad har i många sammanhang framfört en kritik, som i många delar sammanfaller med den kritik som revisorerna nu framför i sin rapport. Men vad utskotts-majoriteten gör - där Gullan Lindblad också har varit med - är atl spola revisorernas förslag och slå fast som en viktig princip att en skada förorsakad av arbete skall betalas högre än en annan skada. Jag har mycket svårt alt förstå Gullan Lindblads förljusning i dag.

AnL 147 GULLAN LINDBLAD (m) replik:

Herr lalman! Det var på den förekomna anledningen atl Margö Ingvardsson förde in folkungaliden i debatten som jag ville erinra om att vi befinner oss i Sveriges riksdag anno 1990.

Jag är nöjd med alt riksdagens revisorer har pekat på alla de problem och kostnadsökningar som vidlåder arbetsskadeförsäkringen - en försäkring som enligt oss moderater bör lyftas ur den allmänna försäkringen. Della bör alltså bli en fråga för arbetsmarknadens parter och icke en fråga för den allmänna försäkringen.

AnL 148 MARGÖ INGVARDSSON (vpk) replik;

Herr talman! Jag kan bara konstatera att Gullan Lindblad är nöjd med att revisorerna nu för fram den kritik som hon själv har fört fram så många gånger tidigare. Däremot drar hon inga som helst slutsatser av atl utskottet har spolat revisorernas förslag och aft hon själv har anslutit sig till utskotts-majoriteten i den delen.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Arbelsskadeförsäkringen

AnL 149 RAGNHILD POHANKA (mp):

Herr talman! Jag vill först yrka bifall till reservationerna 4 och 7 och i övrigt till utskottets hemställan.

Vi i miljöpartiet har talat om differentierade arbetsgivaravgifter och vi tycker atl del är viktigt alt sådana införs. En del företag anställer människor, utnyttjar deras bästa krafter och spottar ur sig arbetsskador. Del får samhället la hand om, och det är allvarligl. Man måsle se till att företagen har ansvar för sina anställda, så all de inte använder sina arbetare som en förbrukningsvara. Det är myckel viktigt.

125

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Arbetsskadeförsäkringen

126

Vi vet egenlligen inte om arbetsskadorna har ökat. Man kan konstatera, ta reda på och utreda att det verkligen är fråga om arbetsskador och om ersättning utgår för sådana. Vi tycker atl det är viktigt atl gå tillbaka till förelagen och la reda pä varför människor blir sjuka. Della skulle försäkringskassan kunna ha som en viktig uppgift. Den har egenfligen redan den uppgiften, men har varit sä belastad med andra uppgifter atl den inte riktigt har kunnat ta itu med den delen av sitt arbete.

Del viktigaste är ändå förebyggande vård. Det är hell nödvändigt alt se på människorna, om de inte mår bra, inte är tränade, inte tål att anstränga sig i dag. Det finns alltså människor som går ut i arbete vid 20-25 års ålder och som har arbetsskador Del är självklart att den första åtgärden är alt göra om arbetsmiljön, men man skall också se pä människorna. Ungdomar som har tillbringat den mesta liden framför TV och på moped, som inte har deltagit i gymnastik eller rört sig någonting, har självfallet dåliga förutsättningar atl klara även en bättre arbetsmiljö. Människor bör alltså få chansen att träna och förbättra sin kondition, så atl de klarar sina arbetsuppgifter bättre. Det här är två delar som bägge är vikliga.

Vi har i miljöpartiet tillstyrkt atl del görs en ulredning om samordning mellan sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen. Det beror på att vi vill vela hur det ser ut. Del är inte självklart alt en samordning skall göras, men det är viktigt att utreda frågan. Det gäller kostnader och en otrolig förstörelse av det mänskliga resurskapitalet, och åtgärder måste vidtas på båda dessa områden. Mari kari irite stirra sig blind på vad delta kostar

Det viktigaste i nästa sleg är alt rehabilitera människorna. Det är inte säkert att den som har en arbetsskada inte kan rehabiliteras - hon kanske kan fortsätta arbela men med andra arbetsuppgifter

Det är tre saker som är myckel viktiga. Man masta titta på arbetsmiljöerna, där arbetsgivarna skall vara ansvariga. Man skall försöka stödja och hjälpa människor sä atl de rör sig och sköter sin egen kropp. Det kan ske genom pausgymnastik och olika möjligheter på arbetet, även på arbetstid. Man måsle salsa på rehabilitering.

Åven psykiska skador och psykosomatiska sjukdomar ökar på arbetsplatserna. Det finns utredare som säger att de psykiska problemen på arbetsplatserna är lika stora som de fysiska. Hittills har intresset mest varit koncentrerat på utsläpp, dålig ventilation, tunga lyft och dåliga arbetsredskap, vilket är oerhört viktigt, men man måste också ta lag i den psykiska delen av arbetel. som ensamarbete m.m.

Därför bör arbetsplatserna anpassas, och det skall ske i samarbete med dem som arbetar inte från ett skrivbord. Del gäller inte enbart en handikappanpassning, utan också en "människoanpassnirig". Arbetsmiljön skall alltså ses över både fysiskt och psykiskt.

Del finns myckel alt säga om den kritik som har riktats mot arbetsskadeförsäkringen, och där instämmer jag med Margö Ingvardsson. Frågan har bollats tillbaka, genom atl man fortfarande håller på atl arbetsskadeförsäkringen är viktig och inte skall släppas, i alla fall inte i dag.

Om den utredning som flera partier har yrkat på tillsätts, kan det bli fråga om en samordning av sjukförsäkringen. Därmed skulle mycket administration försvinna. Den slora balansen av arbetsskadeärenden, som gör att män-

niskor får vänta pä besked över ell år, är inte något skäl för alt angripa arbetsskadeförsäkringen, utan man skall angripa de långa väntetiderna och satsa resurser på atl få ned dem. Del skulle underlätta rehabiliteringen oerhört myckel.

AnL 150 NILS-OLOF GUSTAFSSON (s);

Herr lalman! Gullan Lindblad inledde sill anförande med att notera atl det med åren har blivit ett antal diskussioner om arbelsskadeförsäkringen här i kammaren. Själv har jag haft förmånen atl della i åtskilliga av dem. När jag tittar ut över kammaren ser jag ungefär samma debattörer som tidigare, och det mesta är sig ganska likt. Arbelsskadeförsäkringen angrips och försvaras. Del nya den här omgången är all vi behandlar riksdagsrevisorernas granskning och rapport. Det är en rapport som i sina stycken, vilket har sagts här är mycket kritiskt lill arbetsskadeförsäkringen. Jag slår här som vanligt och försvarar arbetsskadeförsäkringen utifrån de tre principer som jag anser motiverar försäkringen, och jag upprepar dem gärna.

1. Vi har i Sverige och även i andra iridustrilärider ansett all skador som man ådrar sig under förvärvsarbete skall kompenseras med högre ersättning än skador i allmänhet.

2. Genom arbetsskadeförsäkringen och olika trygghelsförsäkringar garanteras den som drabbas av en skada ersättning enligt skadeslåndsrättsliga grunder utan att som tidigare behöva föra i bevis atl arbetsgivaren varit skadevållande.

3. Vi anser all del finns en viktig koppling mellan arbetsskadeförsäkringen och det förebyggande arbetarskyddet. Vi anser atl de här tre principerna slår sig.

Riksdagsrevisorernas gransknirig har, vilket också sagts tidigare, omfattat ett stort anlal områden, bl.a. arbetsskadornas omfattning, försäkringens kostnader och dess betydelse ur förebyggande och rehabiliterande synpunkt. När vi i veckan före påskuppehållet diskuterade rehabiliteringsfrågorna här i kammaren sade jag all den stora ökningen av arbetsskador och arbetssjukdomar var högst otillfredsställande. Jag sade att det är en samhällsekonomisk påkänning men att del värsta nalurliglvis är alll mänskligt lidande som gömmer sig bakom dessa siffror och denna statistik. Visst är kostnadsutvecklingen och den resurskrävande administrationen av försäkringen otillfredsställande. Den kritiken är riktig. Visst är del så. Men del rikligt allvarliga är de faktorer som ligger bakom delta, alt det är så många människor som skadas och slits ut i jobbet. Det mest alarmerande är trots allt inte att arbetsskadeförsäkringens kostnader ökar. Större delen av den kostnaden skulle för övrigt ligga på sjukförsäkringen annars. För dessa människor är ju sjuka. De är inte antingen arbetsskadade eller friska. Sjuka är de. Jag menar att det verkligt allvarliga är atl antalet långtidssjuka, arbetsskadade och förtidspensionerade ökar samtidigt. Då är det ingen lösning atl flytta sjuka människor från den ena gruppen till den andra. Det som måste gälla är att göra något åt människornas förhållanden i arbetslivet. Vi måste helt enkelt få en bättre och hälsosammare arbetsmiljö. Del är bra att det nu pågår en rejäl offensiv för alt det skall kunna bli bättre på det här områdel. Bl.a. håller arbelsmiljökommissionen på med ell omfattande arbete. All förbättra arbetsmiljön, för

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Arbetsskadeförsäkringen

127

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Arbetsskadeförsäkringen

att så långt möjligt förhindra att arbetsskador och arbetssjukdomar inträffar, är rätt metod, inte atl skylla detta på arbetsskadeförsäkringen.

Jag medger alt försäkringens betydelse ur förebyggande synpunkt kunde vara större. Revisorerna pekar på några saker, ganska många för övrigt, som fungerar dåligt i dag. De har i sin granskning funnit att arbetsgivarna underlåter alt rapportera i alldeles för slor utsträckning och anser all arbetsgivarna helt enkelt inte sköter sig i det avseendet. Statistiken är krånglig. Den släpar efter och har på så sätt inte den betydelse ur förebyggande synpunkt som är meningen, menar också revisorerna. Det är en allvarlig kritik som man för fram. Men atl dra slutsatsen att detta skall skyllas på försäkringen är väl att rikta kritiken åt fel håll.

Sedan pekade revisorerna på ett bra sätt, tycker jag, på ett antal åtgärder som skulle kunna förbättra förhållandel. Det är angeläget alt de synpunkterna blir kända. Vi föreslår också att revisorernas förslag skall överlämnas lill regeringen.

Sju alt-satser sammanfattar revisorerna sin granskning och sina förslag i och hemställer alt riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad de anfört.

1 den första alt-satsen, som är den vikliga, föreslår revisorerna att statsmakterna till allvarlig prövning tar upp principen om att en arbetsbelingad nedsättning av arbetsförmågan skall kompenseras högre än annan arbelsförmågenedsätlning. Det är ett myckel långtgående förslag som revisorerna lägger fram här. Det är en långtgående försämring av vår försäkring. Utskollet avvisar revisorernas förslag i delta avseende.

I betänkandet, som för övrigt rekommenderas varmt för läsning lill de ledamöter som inte är här i kammaren men som kanske äridå lyssnar - del är en utomordentlig lärobok om arbetsskadeförsäkringen - redovisas hur arbelsskadeförsäkringen elt stort antal gånger har omprövats. Vi konstaterar i betänkandet atl del vid varje omprövningstillfälle har funnits en bred politisk uppfattning om all principen alt en arbetsskada skall ersättas högre än annan skada är vad som skall gälla. Nu har frågan ånyo prövats och utskottet har dragit följande slutsatser. För säkerhels skull skall jag citera vad som står i utskotlsbelänkandet;

"Utskottet kan efter förnyade överväganden konstatera att de skäl som åberopades av yrkesskadeförsäkringskommittén alltjämt gör sig gällande. Som kommittén framhöll bör målsättningen vara att i ekonomiskt hänseende försätta deri yrkesskadade i samma situation som om skadari irite inträffat. Utskottet anser därför alt principen bör bibehållas atl en skada som beror på arbetet, i vart fall efter det akuta sjukdomsstadiet, genom försäkringsskydd skall ersättas med högre belopp än annan skada. Della bör riksdagen med bifall till motion Sf41 yrkande 1 ge regeringen lill känna."

Utskottet föreslår alltså att riksdagen skall avslå revisorernas förslag på den här punkten.

Gullan Lindblad sade med glädje över revisorernas rapport i sitt inledningsanförande atl droppen urholkar stenen. Jag skulle sett ur min synpunkt vilja säga, atl del såvitt jag minns inte har rått någon större enighet tidigare om denna viktiga princip som jag, liksom Margö Ingvardsson, tycker bär upp

128

hela försäkringen. Del gläder mig atl vi har nått dit. Del har faktiskt känts ganska ensamt på den barrikaden tidigare.

Till detta utskottsbetänkande har fogals tio reservationer och tre särskilda yttranden. Reservationerna tar mest upp gamla kända saker; obligatorisk ar-betsgivarförsäkring och samordning mellan arbetsskadeförsäkringen och sjukförsäkringen. Hur det skall gå lill att öka samordningen inom hela socialförsäkringen undersöks för närvarande i regeringskansliet. I överenskommelsen om den ekonomiska politiken, som nyligen har träffats mellan socialdemokraterna och folkpartiet, sägs del atl man skall se över ett system om samordning mellan sjuk- och arbelsskadeförsäkringarna. Förslaget skall läggas fram i höst och utformningen skall ske i samverkan med arbetsmarknadens parler Med hänvisning lill både översynen och del arbete som pågår för alt få fram delta förslag yrkar jag avslag på de reservationerna.

Tre reservationer behandlar, utifrån litet olika utgångspunkter, förelagshälsovården. Här pågår också elt översynsarbele, bl.a. inom arbetarskydds-styrelsen, om hur den framtida företagshälsovården skall se ul. Del är rimligt alt vi avvaktar del man kommer fram till i del arbetet.

Reservation nr 6, som Karin Israelsson pratade om, tar upp frågan huruvida del finns en könsrelaterad skillnad i försäkringsdomslolarnas bedömningar. Revisorerna har i sin granskning tagit upp detta. I elt betänkande från socialförsäkringsutskoltet som diskuterades före påsk behandlades en motion om skillnaderna i sjukfrånvaron mellan kvinnor och män. Motionärerna krävde en kartläggning och en analys.

Utskollet ansåg alt det var angeläget med en sådan djupare analys men atl arbetsmiljökommissionen höll på med delta och att dess förslag borde avvaktas. Jag tycker all även frågan om kvinnornas arbetsskador är av den karaktären alt den bör finnas med i utredningsarbetet och alt vi bör avvakta kommissionens förslag.

I reservation 7 tas del upp ytterligare en gammal bekant, nämligen AMF;s ersättning lill riksförsäkringsverket för utredningsarbete. Det är sagl några gånger förut atl detta regleras genom en kungörelse som säger all del här får AMF och verket komma överens om. Enligt uppgift pågår för närvarande förhandlingar Båda två är faktiskt fullstora parter, och det finns ingen anledning för riksdagen alt under pågående förhandlingar komma med några pekpinnar

Herr talman! Jag yrkar avslag på samtliga reservationer och bifall lill ulskoltels hemställan i dess helhel.

I ett särskilt yttrande som utskottets moderata ledamöter slår för ifrågasätts nu gällande bevisregler Reservanterna anser all del skulle behövas en skärpning av reglerna och alt en sådan förändring skulle vara mindre orättvis än den sänkning av ersättningsnivån som revisorerna övervägde.

Nuvarande regler och tillämpningen av dem är generösa, och del var också meningen när lagen om arbetsskadeförsäkring antogs. Jag vet inte om kassorna och försåkringsdomslolen har hamnat exakt rätt i sina bedömningar. Det finns utslag på senare tid där det måste ha varit oerhört svårt atl göra bedömningarna. År del förhållandena i jobbet eller för övrigt som förorsakar stress, magkatarr osv.?

Jag vet inte om man har hamnat rikligt räll i bedömningar och praxis, men

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Arbetsskadeförsäkringen

129

9 Riksdagens protokoll 1989/90:104

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Arbetsskadeförsäkringen

när försäkringsöverdomstotens president Leif Ekberg fick en fråga om detta vid utskotlsulfrågningen i februari 1989, sade han så här; "Jag lycker för min del irite atl det är riågot fel på lagen om arbetsskadeförsäkring. Del är en mycket bra lag, och den står sig. Jag tror atl man skall vara litet försiktig när man säger alt den stora ökningen av arbetsskadeförsäkringens kostnader beror på en generösare tillämpning. Det gör den i viss utsträckning. Men del var också avsikten atl den skulle göra det. Man gjorde medvetet lagen flexibel för all fånga in det tekniska och medicinska kuuriandet för att tillämp-riirigeri hela tideri skulle kunna vara liberal."

Det är alltså den uppfattning den person har som rimligen bör kunna tillmätas ett stort kunnaride om arbelsskadeförsäkririgeri och lillämpriingen av den.

130

AnL 151 GULLAN LINDBLAD (m):

Herr lalman! Jag ställde en konkrelfråga till Nils-Olof Gustafsson, nämligen om han nu som utskottets majoritetstalesman lycker alt det är riktigt att del görs ändringar i försäkringen. Vad jag förstår av hans uttalande, är han överens med mig åtminstone på den punkten att del bör vidtas vissa åtgärder, och han refererade till den överenskommelse som gjorts med folkpartiet bl.a. om förlängning av samordningsliden.

Del är intressant all del har skell en förändring i tänkesättet. Jag har ett protokoll framför mig från den 10 december 1985. Del var visserligen inte Nils-Olof Gustafsson men en annan förelrädare för utskottets socialdemokrater som sade, när vi diskuterade samordningstiden; "Men det skulle innebära en uppenbar försämring av försäkringen. Den saken har vi diskuterat flera gånger Vi från socialdemokratiskt håll accepterar inte ett sådant resonemang, ulan vi tycker att del är viktigt att det nuvarande regelsystemet behålls. Några försämringar av försäkringen som sådan kan vi alltså inte acceplera."

Ja, ja, tiderna förändras och vi med dem, Nils-Olof Gustafsson. Jag hälsar naturligtvis tillfrisknandet med glädje. De ekonomiska realiteterna är det tydligen fortfarande lilel svårt att inse. Nils-Olof Gustafsson uppehåller sig helst vid innehållet i försäkringen, men jag är nöjd med alt han åtminstone anser atl det är angeläget atl revisorernas synpunkter kommer fram, och han har själv nämnt några av dem.

Jag tycker atl det är myckel angelägel atl de synpunklerria kommer fram, meri jag vill också fråga direkt: Anser inte Nils-Olof Gustafsson att ell minus i arbelsskadefonden på 8,5 miljarder kronor, alltså en katastrofal ökriing under några år, är en anmärkningsvärd och skrämmande siffra i sig?

Del sägs att det mest skrämmande är atl så många skadas i jobbet. Ja, om del nu vore så, Nils-Olof Gustafsson. Jag hävdar fortfarande atl det kan inte vara möjligt atl vi har så måriga reella arbetsskador när vi torde ha världens bäsla arbetsmiljöer i vårt land. Vi har en stark fackorganisation som har sett lill delta, och del är bra. Meri då kan det inte vara med sannirigeri övereris-stämmande att så många är skadade.

Riksdagens revisorer har bl.a. pekat på det som jag varit inne på tidigare, nämligen att många psykiska och psykosociala faktorer utanför arbetel na-

turligtvis också spelar roll. Man projicerar della och tror atl det är arbetsmiljön som är orsaken lill alll ont. Så är del förvisso inte.

Arbetsskadeförsäkringens roll när det gäller arbetsmiljöerna har sedan länge konstaterats vara plus minus noll. Det har försäkringskassans personal sagt, och det har riksförsäkringsverket sagl, likaså arbetsmiljöfonden m.fl,, så den saken torde vara ställd utom allt Ivivel. Bl.a. har Kopparbergskassan gjort en mycket genomgripande ulredning om detta och kommit fram till alt arbetsskadeförsäkringen alls inte har haft någon som helst förbättrande inverkan på arbetsmiljöerna.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Arbetsskadeförsäkringen

AnL 152 KARIN ISRAELSSON (c):

Herr talman! Nils-Olof Gustafsson började med alt säga atl det mesta är sig ganska likt, och det är kanske också en sanning. Men då bortser han från alt han senare i anförandel anmälde all han också känner en viss oro inför det ökade antalet arbetsskador som rapporteras. Så en viss förbättring har väl sketl frän socialdemokraternas sida när del gäller atl se på verkligheten, vill jag påstå.

Del stora bekymret anses ju vara att man inte får full ersättning när man har en arbetsskada, om man inte får den bedömd som en arbetsskada. De kronor det handlar om gör atl del också prövas om del inte är en arbetsskada, för säkerhels skull. Allt fler får också sina sjukdomssymptom betecknade som arbetsskada, även om det i många fall är en arbetssjukdom, och där finns dock en viss skillnad. Den praxisförändring som genomfördes i domstolarna har medfört alt ett alll större antal skador och sjukdomar klassas som arbetsskador.

Vi från centerpartiet ställer inte upp på alt del allra viktigaste är att ersätta arbetsskadan med ett högre belopp. Vad vi tycker är rimligt är atl alla får ersättning för den förlust som de drabbas av vid ett sjukdomslillfälle. Vi vill ha en samordning av arbetsskadeförsäkringen och sjukförsäkringssystemet för all komma ifrån de här prövningarna, som ju också leder lill atl den försäkrade i de allra flesta fall får rätt i sina krav. Då har också arbetsskadeförsäkringen förändrats, när praxisförändringarna har genomförts.

Vi är också för all arbetsmiljöerna skall korrigeras, för vi anser alt det är rätt metod. Vi var också de som drev på för alt få en arbetslivsfond lill förfogande för att komma till rätta med de här problemen. Vi ser också betydligt bättre möjligheter för försäkringskassans personal alt vara med i det rehabiliterande arbetel och även del förebyggande arbetet, om den slipper sitta och vända pappershögar år ut och år in för att bedöma om det är en arbetsskada eller inte. Det måste finnas vettigare uppgifter för försäkringskassans personal atl verka ute på fältet med den kunskap som den personalen har. Del visar sig också atl man, när man får chansen, klarar av väldigt mycket av detta arbete. Del måste vara bättre att förenkla arbetsskadeförsäkringen, samordna den med sjukförsäkringen och på köpet få en större möjlighet alt förbättra arbetsmiljöerna och ägna sig åt det som verkligen är viktigt.

AnL 153 SIGGE GODIN (fp):

Herr lalman! Jag vill ta upp några punkler som Nils-Olof Gustafsson berörde, bl.a. de tre principer som han sade var så viktiga. Han hade inte riiärkt

131

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Arbelsskadeförsäkringen

riågori större samsyn när det gäller dessa principer sade han. Det måste väl ändå vara en felsägning, Nils-Olof Gustafsson. Jag tillhör visserligen dem som har kommit in sist i det här gänget och i den här diskussionen, men folkpartiet har alltid haft den uppfattning som Nils-Olof Gustafsson gör gällande.

Nils-Olof Gustafsson sade all man skall se till allt mänskligt lidande. Ja, det har jag pekat på varje gång vi har fört dessa debatter. Del är det som är det allra viktigaste, atl vi åtgärdar sådana här problem för all bespara människorna lidande. Utifrån delta måsle man väl ändå säga, Nils-Olof Gustafsson, att vi måste la lill oss av all den svidande kritik som revisorerna riktar mot arbetsskadeförsäkringen och del system som inte fungerar Den måsle vi la lill oss och konstatera alt någonting måste göras, framför allt för de människor som lider av att inte få rehabilitering och inte kan återkomma i arbete.

Jag blev litet överraskad när Nils-Olof Gustafsson sade all allting i stort sett är sig likt och all del inte sker några större förändringar Har det ändå inte skell en väldigt slor förändring när folkpartiet och regeringen har kommit överehs om atl samordningsliden skall förlängas till 180 dagar, och att möjligheterna till en samordning mellan sjukförsäkring och arbetsskadeförsäkring skall utredas? Det är ju ell jättekliv, Nils-Olof Gustafsson.

Jag satt här i min bänk och kände mig ganska trygg och väntade på all Nils-Olof Gustafsson skulle yrka bifall till såväl reservation 2 som reservation 5. Men som den ståndaktige tennsoldaten, som ju Nils-Olof Gustafsson alltid är, lar han inget steg i Sveriges riksdag. Han säger alllid nej och åter nej och struntar i att t.o.m. den socialdemokratiska regeringen har insett att det är dags alt la itu med frågan och göra någonting ät den.

De reservationer som jag hänvisar till innehåller ingenting som ni socialdemokrater inte kan ställa er bakom. Det finns ingenting som är så otydligt eller komplicerat skrivet att ni skulle behöva rygga tillbaka. Ni borde rimligen kunna acceptera att vi faktiskt är.överens om dessa frågor, också här i riksdagen, även om vi självfallet måste låta regeringen tillsätta den här ul-redriirigen och komma med förslag om samordningsliden. Del är ju rimligt att ni accepterar den här överenskommelsen.

Herr talman! Jag kommer atl begära rösträkning i morgon bitti beträffande dessa två frågor för att få bekräftat huruvida socialdemokraterna står fast vid sin överenskommelse.

132

AnL 154 NILS-OLOF GUSTAFSSON (s):

Herr lalman! Gullan Lindblad ställde en direkt fråga om jag ändå inte är orolig över utvecklingen när det gäller kostnaderna för arbetsskadeförsäkringen och om jag inte lycker att del är viktigt atl det vidtas vissa åtgärder Del är ju vad jag har försökt atl säga, men jag uttrycker mig förmodligen oklart. Vid varje tillfälle som jag har deltagit i debatten har jag sagt atl del är både oroande och otillfredsställande med ökningen av kostnaderna, de ökade balanserna osv., men jag har försökt all rikta uppmärksamheten på grundorsaken, nämligen att vi har en alltför snabb ökning av antalet arbetsskador och arbetssjukdomar. Detta är grundproblemet. Sedan skall man givetvis göra systemen så bra som möjligt, samordna så långt det går och

minska byråkratin. Jag har hela tiden försökt alt hävda atl del är de bakomliggande orsakerna som det är allra viktigast att vi kommer till rätta med. Det är bara då som vi så långt möjligt kan försöka undvika all folk far illa på det sätt som man i dag gör

Jag vet att Gullan Lindblad hyser en misstro mot de försäkrade. Vi har tidigare diskuterat missbruk av såväl sjukförsäkring som arbelsskadeförsäk-ring. Det är möjligt att det kanske kan förekomma i någon liten utsträckning, men det är så sällsynt att det inte ulgör någol större problem. Av egen erfarenhet vet jag hur det har gått lill ute i arbetslivet när del gällt omsorgen om anslällda och intresset för arbetsmiljön. Då var det mycket billigare och enklare alt byta ut folk än all förändra processer som bevisligen har varit skadliga. Jag vet också hur del gick till när man på den gamla försäkringens lid skulle försöka bevisa att det verkligen förhöll sig så som man hävdade. Jag vill för milt liv inte ha den typen av försäkring tillbaka igen.

Jag måste ha hört fel när jag tyckte att Karin Israelsson sade att vi inte skulle ha uttryckt oro över arbetsskadorna. Del är väl vi som hela liden har fört fram att det är arbetsskadorna som är problemet. Det måsle röra sig om en missuppfattning.

Jag vet inte om Sigge Godin har någol annal dokumerit om den överenskommelse som socialdemokraterna och folkpartiet har träffat om den ekonomiska politiken. I det dokument som jag har tillgång till slår det ingenting om någon förlängning av samordningstiden. Vi vet inte hur ett sådant förslag kommer atl se ul. Däremot står del alt man skall se över ett system av samordning mellan sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna och all det skall göras i samverkan med arbetsmarknadens parter Man skall inte lägga in mer i delta än vad som verkligen står Vi får först se hur ett sådant förslag ser ul och tycka till om det när det är så dags.

Gullan Lindblad sade atl det visserligen inte var elt uttalande av mig, men hon citerade en kollega till mig som 1985 uttalade atl om man förlänger samordningstiden, försämrar man försäkringen. Det är ju självklart alt del är så. Jag skulle själv ha ullalat mig pä samma sätt. Om man förlänger samord-ningsliden lill 185 dagar försämrar man försäkringen.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Arbetsskadeförsäkringen

Anf. 155 GULLAN LINDBLAD (m);

Herr talman! Gullan Lindblad hyser misstro mot de försäkrade, sade Nils-Olof Gustafsson. Jag är realist. Jag har arbetat många år som sjuksköterska, och jag tror inte atl jag har varit någon elak människa i den positionen.

Jag har också arbetat mänga år vid en försäkringskassa med atl utreda just arbelsskadeärenden, och erfarenheterna har lärt mig en del. Men Nils-Olof Gustafsson behöver inte lyssna ett enda ögonblick på mig, ulan häri kari lyssria till LO och Stig Malm, som rii socialdemokrater brukar göra i vanliga fall. Från LO har man gått ut mycket hårt och uttalat all man verkligen skall åtgärda della och att regeririgen måsle komma till rätta med det som man kallar för försäkringsbedrägerier osv.

Den i kören som senast har sagt sannirigar är Göran Johansson i Göteborg. Under ell möte där nere hotade han med atl dra in några hundratals arbetstillfällen, eftersom man har sjukskrivningar upp till 96 dagar inom lokaltrafiken, tror jag all del var I genomsnitt låg sjukskrivningarna på ca 40

133

10 Riksdagens protokoU 1989/90:104

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Arbelsskadeförsäkringen

dagar. Ingen skall inbilla mig alt svenska folkel verkligen är så sjukt. Del finns många faktorer här - en livssituation beroende på stress, man skall i väg till dagis osv. - som nalurliglvis gör att man bl.a. blir spänd i axlarna och får ont i ryggen.

Då är vi framme vid detta med den omvända bevisregeln, som vi kallar den för. Vi har nämligen gäll tillbaka och tittat i de gamla statuterna i både yrkesskadelagen och arbetsskadelagen. Där har vi funnit atl utredningarna menade att man inte skulle ha elt omvänt rekvisil. dvs. alt man skulle betala ul ersättning om del inte fanns uttalade skäl mol ett samband. Dåvarande socialministern uttalade faktiskt alt del inte kan accepteras alt sjukdomar som drabbar den försäkrade, oavsett om vederbörande förvärvsarbetar eller ej, skall kunna godkännas som arbetsskada. Detta sades inför arbetsskadeförsäkringens utformning. Men vi vet ju, som tidigare har påpekats här, atl försäkringsöverdomslolen hela tiden har ändrat praxis. Vi anser alt när nu regeringen äntligen skall göra denna översyn, bör dessa faktorer tas med och vägas in i den samlade bedömningen.

Jag noterar med belåtenhet alt Nils-Olof Gustafsson nu är bekymrad över ekonomin och alt han är beredd all göra vissa förändringar, t.ex. den förlängning av samordningsliden som finns med i överenskommelsen med folkpartiet och som var hell omöjlig för bara ell par år sedan. Ni ledamöter frän socialdemokraterna i ulskotlel ställer ju alllid upp på vad regeringen säger och tänker. Ni har aldrig en egen uppfattning, och ni vågar aldrig föra fram nya förslag. Vad far gör är tydligen alllid del rätta! Jag hoppas att detta i alla fall blir ett steg i rätt riktning.

Jag hoppas också all regeringen nu titlar på vårt förslag om alt man kan lågga ul della på en avtalsförsäkring eller en försäkring i ell fritt försäkringsbolag i stället för all belasta den allmänna försäkringen. Del är bättre atl de som arbetar inom den allmänna försäkringen får syssla med rehabiliteringsålgärder och annat som väsentligt skulle nedbringa anlalel sjukdagar, en faktor som jag tror att vi är överens om all vi måste åtgärda.

Jag lycker all del nu verkar gå åt rätt håll. Någon nytta har de årslånga debatterna kanske ändå gjort, Nils-Olof Gustafsson. Och jag tror all revisorernas förslag kommer att göra stor nytta när regeringen nu äntligen tvingas se problemen i vitögat.

134

AnL 156 KARIN ISRAELSSON (c);

Herr talman! Del är intressant atl lyssna till vad de "vanliga" socialdemokratiska och folkparlisliska riksdagsledamöterna säger att de egentligen har kommit överens om. Det skall bli mycket spännande att se om folkparliel har köpt grisen i säcken eller vad det kan handla om, eftersom man inte vet rikligt vad del var man kom överens om. Någonting var det. och del får vi väl antagligen reda på så småningom.

Vi från centerpariiet påstår inte alt det starkt ökande anlalel arbetssjukdomar kommer sig av ett missbruk. Del handlar i stället om ett bruk av en möjlighel. Frågan är om det är den rätta vägen all gå alt på det här viset ersätta sjukdomar som inte alla gånger klart kan sällas i samband med en arbetsmiljö med en arbetsskadeförsäkring. Del kan finnas andra vägar alt

gå, vägar som är betydligt smidigare och kostar betydligt mindre för samhället. Delta är någol som vi vill se närmare på.

Nils-Olof Gustafsson har erfarenheter från arbetslivet, och det är alltid bra att ha med i bagaget. Jag tror emellertid inte all Nils-Olof Gustafsson har funderat över varför arbetsgivaren inte var intresserad av arbetsmiljön. Anledningen var alt det inte kostade honom någonting att hans arbetstagare fick en arbetsskada. Han betalade sin avgift till arbelsskadeförsäkringen, och den har inte förändrats. Del märks inte på någol sätt hos arbetsgivaren all staten går in och lägger till miljardtals kronor för att kompensera vad arbetsgivaren inte har lyckats åstadkomma i form av en bättre arbetsmiljö.

Jag tror faktiskt all riksdagsrevisorerna i sina skrivningar har rätt på den punkten. Jag tror att situalionen skulle se hell annorlunda ut om arbetsgivaren fick elt direkt kostnadsansvar för arbetsskadorna. Vi har i dag fel system. Ulan morötter för arbetsgivaren ställer vi en arbetsskadeförsäkring lill förfogande, en försäkring som kostar otroligt myckel pengar och inte hjälper upp situationen i fråga om arbetsmiljön det allra minsta.

Jag skulle tänka mig alt vi är beredda all gå ell steg längre när del gäller all föra över ansvaret på arbetsgivaren. Del hjälper inte med arbelsskadeförsäkringen, del har alla dessa år visat.

Jag vidhåller att socialdemokraterna inte har uttryckt någon större oro över arbetsskadorna. Vi från centern fick dock 1987 socialdemokraterna i utskottet med oss på ett beslut om all vi skulle analysera orsakerna lill arbetsskadorna. Regeringen lade detta förslag någonstans i någon byrålåda -som det tydligen finns ganska gott om i regeringskansliet - och log så småningom, lagom till valel, fram en arbelsmiljökommission.

Man fullföljde alltså inte riksdagens beslut på den här punkten. Jag menar atl regeringen inte log detta på allvar Den valde i stället en vallaktik som gick ul på all få folk all tro alt man gjorde någonting dramatiskt när man lillsalle en kommission.

Jag är därför något tveksam till atl vi, trots atl vi i betänkandet har elt tillkännagivande på många punkter, kommer att se något resultat från denna regering när del gäller atl komma åt arbetsskadorna.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Arbelsskadeförsäkringen

AnL 157 SIGGE GODIN (fp);

Herr lalman! Beträffande överenskommelsen mellan folkpartiet och regeringen finns det gott om lid, Nils-Olof Gustafsson. Nallen är lång, och det går bra att gå hem och läsa på vad det är vi har kommit överens om. Sedan skall jag begära omröstning i morgon så atl ni har alla möjligheter all vara med. Jag lycker ändå alt ni kunde ha klart för er vad det är som vi har kommit överens om. Det är ju lilel synd om Karin Israelsson skall sova dåligt i natt pä grund av atl hon inte har fått bekräftat vad det är vi har kommit överens om.

Herr lalman! Jag tror inte alls alt det faktum atl man gör en samordning behöver innebära någon försämring av arbetsskadeförsäkringen. Det går alt hitta modeller som passar alldeles ypperligt. Det hade ju egenlligen, Nils-Olof Gustafsson, varit förnuftigt att skicka tillbaka detta ärende lill utskottet och låta det vila. Vi är ju speciellt i vårt utskott ganska duktiga på atl dra tillbaka ärenden. Del hade då kunnat "ligga till sig" där till dess all rege-

135

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Arbetsskadeförsäkringen

ringen har hunnit komma med sina synpunkter, och vi hade sedan kunnat göra ett paket av det hela för att pä så sätt finna en lösning på dessa frågor i ett sammanhang.

Det är faktiskt hög tid atl det sker någonting väsentligt på detta område bl.a. av ekonomiska skäl. Del kanske skall erkännas alt det sannolikt är av ekonomiska skäl snarare än på grund av att folkpartiet med argument har lyckats övertyga regeringen om all detta år viktigt som regeringen nu tvingas göra någonting ål denna fråga. Men del viktigaste är nalurliglvis att detta är en väsentligt fråga, främst av del enkla skälet att människor kommer i kläm i del nuvarande syslemel. Bekymret är ju atl dessa människor inte får en rehabilitering inom den tid då de är betjänta av en sådan för att sedan kunna gå tillbaka till arbetet. Dessutom behöver vi dessa människor i arbetslivet.

Det är alltså litet cyniskt alt inte snabbi komma till rätta med detta problem.

136

Anf. 158 NILS-OLOF GUSTAFSSON (s);

Herr talman! Nej, jag skulle nog vara den siste att tro, tycka och anse alt Gullan Lindblad är en elak människa. Jag tror atl också Gullan Lindblad har erfarenheter av denna fråga, men vi kanske har litet olika erfarenheter Jag tycker faktiskt att jag har ganska klart för mig hur det har sett ut och hur det ser ul ute i arbetslivet. Det har inte funnits iritresse av all gå tillräckligt långt när det gäller alt förbättra arbetsmiljön. Här håller jag alltså med Karin Israelsson.

Det är litet krasst alt vi skall behöva föra resonemang om all del absolut skall finnas en ekonomisk sporre för alt åtgärder skall vidtas på det här området. Den rent mänskliga instinkten borde ju säga att arbetsmiljöerna skall vara utformade så alt inte människor far illa. Jag håller med om alt det har varit billigare och enklare att byta ul folk. Intresset för arbetsmiljöfrågor har dykt upp nu när det finns en uttalad brist på arbetskraft och det alltså finns ett intresse av att ta till vara restarbelskraften.

Del är bra att försäkringsdomstolarna har ändrat sin praxis. Det var under ett stort antal år och med den gamla försäkringen alldeles omöjligt att föra i bevis atl det var fråga om en arbetsskada. Del var en alldeles hopplös situation, och det var mycket jobbigt atl hålla på med de här frågorna då. Jag sade också i ell tidigare inlägg atl jag inte kan säga om man har hamnat exakt rätt. Jag kanske t.o.m. känner en viss osäkerhet inför de bedömningar som man nu ganska tvärsäkert gör om stress, magåkommor och Uknande, bl.a. i en dom här i veckan. Det måste man känna en viss osäkerhet inför

Det var väl ändå atl ta i, Gullan Lindblad, att säga att vi socialdemokrater i utskottet inte skulle ha någon egen uppfattning, utan att vi i alla avseenden gör det som pappa vill. Vi har alldeles nyss behandlat ell betänkande, där den socialdemokratiska utskoltsgruppen ganska ordentligt gick emot de förslag som regeririgen preseriteral när det gäller studiestödet.

Sedan till en analys som riksdagen alldeles rikligt krävde, men som inte fullföljdes av regeringen, som Karin Israelsson här uttryckte det. Regeringen konstaterade alt man inte hade ell tillräckligt underlag för atl kunna göra en analys av någof värde. För atl göra en sådan måste man ha ett bättre underlag, och det undertaget skall arbelsmiljökommissionen la fram. Det

skulle inte vara särskilt rationellt att tillsätta en analysgrupp, som jämsides med arbelsmiljökommissionen skulle ta fram samma underlag. Om regeringen anser att den inte har tillräckligt underlag för att göra en seriös bedömning, är det rikligt alt den säger det och uppdrar ål någon att ta fram det.

Vi skall titta på vad som står i den här överenskommelsen. Sigge Godin. Jag har ett papper där det står exakt det som jag sade.

Sigge Godin säger att det inte är någon fara med en samordning och att den inte skulle betyda alt försäkringen försämras. Men det är just vad det skulle innebära om man förlängde samordningsliden. Jag vill påstå alt del inte finns någon skrivning av den innebörden i den här överenskommelsen. Jag tror atl oron över Karin Israelssons nattsömn måhända är någol överdriven.

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Arbetsskadeförsäkringen

Anf. 159 GULLAN LINDBLAD (m);

Herr lalman! Det kanske är så, Nils-Olof Gustafsson, att undanlaget bekräftar regeln, men det är ju bra att ni luffar till er någon gång. Jag förstår er situation. Det är säkert inte så lätt när förhandlingar slup i kvarten så alt säga förs över huvudet på er.

När del gäller atl åtgärda försäkringen efter alla dessa års debatterande kan vi bara konstalera att verkligheten är socialdemokraternas värsta fiende. Den krassa ekonomiska ulvecklingen leder till atl ni tvingas atl vidla åtgärder som ni förkastade för bara några år sedan - och inte bara år, utan också för någon vecka sedan.

Det har funnits rader av olika förslag, och vi vet ännu inte var del slutar med t.ex. sjukförsäkringen, där del finns tre olika förslag. Jag kan konstatera atl del är ganska pikanta situationer som vi får uppleva här i riksdagen när koalilionsbröder så att säga utmanar varandra på votering och när vi får uppleva atl betänkanden som redan är färdigskrivna och ligger på riksdagens bord dras tillbaka därför att det har sketl en förhandling osv. Det är spännande lider!

Anf. 160 KARIN ISRAELSSON (c):

Herr lalman! Av omtanke om min nattsömn blir del här mitt sista inlägg i debatten.

Jag vill till Nils-Olof Gustafsson säga atl vi i centerpartiet kommer atl bevaka del som vi har diskuterat i kväll. Det här belänkandet kommer inte alt vara det sista betänkandet om arbetsskadeförsäkringen. Min förhoppning är att regeringen snarast kommer att leverera ett förslag om en förbättring av arbetsskadeförsäkringen, som innebären mindre byråkratiskt system och en större möjlighet att via systemet se till att arbetsmiljön förbättras.

AnL 161 NILS-OLOF GUSTAFSSON (s);

Herr talman! Jag skall inte förlänga debatten särskilt mycket, men jag måste ändå säga någol om Gullan Lindblads påstående atl det ar den krassa ekonomiska utvecklingen som har gjort alt socialdemokraterna plötsligt har vaknat till och fått intresse för den här frågan. Jag förnekar inte, och jag har

137

Prot. 1989/90:104 18 april 1990

Arbelsskadeförsäkringen

inte gjort det i någon debatt som förts här, atl delta är ett problem. Men jag hävdar fortfarande att det inte är del stora problemet.

Det stora problemet är alt människor far illa, blir skadade och sjuka på grund av att de arbetar i fel miljöer. Skadorna ökar hela tiden trots att vi gör vissa insatser Det är detta som är det slora problemet och den bakomliggande orsaken.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 19 april.)

24 § Återkallelse av motion

Talmannen meddelade atl Olof Johansson i skrivelse denna dag återkallat den av honom m.fl. väckta motionen 1989/90;Kr214 Förhandsgranskning av videogram.

Talmannen anmälde atl han hade avskrivit denna motion.

Skrivelsen lades lill handlingarna.

25 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades Proposition 1989/90:144 Räntebidrag och bostadsbidrag för år 1991. m.m.

Motionerna

med anledning av prop. 1989/90:78 Reformerat presstöd

1989/90;K9 av Åke Gustavsson m.fl. (s)

1989/90;K10 av Anders Björck m.fl. (m)

1989/90:K11 av Bengl Kindbom (c)

1989/90:K12 av Martin Olsson och Eva Björne (c, m)

1989/90:K13 av Lars Werner m.fl. (vpk)

1989/90;K14 av Birgit Friggebo m.fl. (fp)

1989/90;K15 av Ivar Franzén (c)

138

med anledning av prop. 1989/90:113 Inslansordningen enligt lagen

(1977:293) om handel med drycker 1989/90:So42 av Lars Werner m.fl. (vpk) 1989/90;So43 av Karin Israelsson m.fl. (c)

med anledning av prop. 1989/90:118 Tillsyn enligt djurskyddslagen, m.m. 1989/90;Jo33 av Ann-Cathrine Haglund (m) 1989/90:Jo34 av Lars Werner m.fl. (vpk) 1989/90;Jo35 av Elving Andersson (c) 1989/90;Jo36 av Karl Erik Olsson m.fl. (c)

1989/90;Jo37 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) Prot. 1989/90:104

1989/90:Jo38 av Anders Nordin m.fl. (mp) 18 april 1990 ■

1989/90;Jo39 av Jan-Erik Wikström och Bengt Rosén (båda fp) 1989/90;Jo40 av Margareta Fogelberg (fp)

med anledning av prop. 1989/90:119 Övervakningskameror m.m. 1989/90:Ju32 av Britta Bjelle m.fl. (fp) 1989/90;Ju33 av Lars Werner m.fl. (vpk) 1989/90:Ju34 av Kent Lundgren m.fl. (mp)

med anledning av prop. 1989/90; 122 Inlösen av villkorslån lill Broströms Rederi AB 1989/90;T50 av Lars Werner m.fl. (vpk)

med anledning av prop. 1989/90:127 Kustbevakningens roll i den framtida

sjöövervakningen m.m. 1989/90;Fö33 av Kerstin Ekman m.fl. (fp) 1989/90;Fö34 av Kurt Ove Johansson (s) 1989/90:Fö35 av Ulla Pettersson och Gunhild Bolander (s, c)

med anledning av prop. 1989/90:129 Ett utvidgat knivförbud m.m. 1989/9();Ju35 av Anne Wibble (fp) 1989/90;Ju36 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) 1989/90;Ju37 av Ingbrilt Irhammar m.fl. (c)

med anledning av prop. 1989/90; 130 Bekämpning av vissa våldsdåd med internationell anknytning 1989/90;Ju38 av Lars Werner m.fl. (vpk)

med anledning av prop. 1989/90:132 Vissa åndringar i omsorgslagstiftningen

m.m. 1989/90;So47 av Anita Stenberg m.fl. (mp) 1989/90;So48 av Sten Svensson m.fl. (m)

med anledning av skr. 1989/90; 121 Aktiebolaget Tipstjänsls stöd till idrotten

1989/90:Fi51 av Bo Lundgren m.fl. (m)

1989/90;Fi52 av Ylva Annerstedl och Margitta Edgren (båda fp)

1989/90:Fi53 av Inger Schörling m.fl. (mp)

1989/90;Fi54 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp)

med anledning av skr 1989/90:131 Redovisning för fördelningen av medel

139

Prot. 1989/90:104 med anledning av förs. 1989/90:11 Riksdagens revisorers förslag angående
18 april 1990---- riksdagens roll i budgetprocessen
-------------------- 1989/90:Fi55 av Daniel Tarschys (fp)

1989/90;Fi56 av Lars Tobisson m.fl. (m)

1989/90:Fi57 av Claes Roxbergh m.fl. (mp)

26 § Anmälan om interpellation

Anmäldes atl följande interpellation framställts

den 18 april

1989/90:164 av Ingemar Eliasson (fp) till utrikesministern om situationen i Litauen;

Efler de senasle månadernas händelser finns del nu demokratiskt valda parlament i hela Baltikum. Det kommunistiska maktmonopol, som den sovjetiska ockupationen gav upphov lill har ersatts av politisk mångfald och fria, demokratiska val.

De baltiska folken kan efter decennier i ofrihet äntligen se möjligheter att få åtnjuta nationellt självbestämmande. Få händelser under senare år har väckt så stora förhoppningar och så starkt gensvar bland oss svenskar som denna frigörelse i Baltikum.

I dag kastar emellertid de sovjetiska hoten mot Litauen djupa skuggor över inte bara Litauen och Baltikum ulan också över den sovjetiska statsledningens trovärdighet. President Gorbatjov har hittills väckt förväntnirigar i en hel värld om avspänning och en framlid, där varje folks frihet och rätt lill självbestämmande respekteras.

Om sovjelledningen erkänner de baltiska staternas självständighet, skulle unionens territorium onekligen minska, men dess politiska och moraliska inflytande i världsopinionen skulle i slället växa. Dess agerande just nu pekar dess värre inte i denna riktning.

Försöken atl inskränka informationsflödet från och omvärldens kontakter med Litauen är både illavarslande och oacceptabla. Sverige har på flera sätt berörts av detta agerande - senast genom det sovjetiska beslutet alt vägra visum för den svenska kulturdelegation som nu skulle besöka Litauen.

Folkpartiet har understrukit att frågan inte är om utan när ett erkännande av Litauen skall komma. Vi har samtidigt betonat atl de politiska yttringarna av sympati och solidaritet inte får vänta på alt de formella förutsättningarna för ett erkännande föreligger

De ställningstaganden som har gjorts i samband med ulrikesnämndens sammanträden har markerat Sveriges uppslutning kring det litauiska folkets legitima räll lill nationell självständighet. Dessa uttalanden är värdefulla. Del är angelägel att alla meningsyttringar från regeringens sida präglas av samma tydlighet och engagemang.

Riksdagen har nyligen efler förslag frän folkpartiet utfärdat en inbjudan till talmannen i Estlands, Lettlands och Litauens parlament alt besöka Sveri-ges riksdag.

En framställning från folkpartiet om atl en parlamentariskt sammansatt Prot. 1989/90:104 delegation skall sändas lill de nyvalda parlamenten i Baltikum för alt samla 18 april 1990 in önskemål om samarbelsområden och ytterligare biståndsinsatser ligger hos riksdagens lalman för prövning. Del är angelägel alt detta och andra initiativ i samma riktning snarast leder till konkreta åtgärder

Efter de senaste dygnens ulveckling i relationerna mellan Litauen och sovjetledningen är situalionen än mer oroande. De hot om en sovjetisk ekonomisk blockad mol Litauen som utfärdats strider mot all anständighet. De skärper samtidigt också kraven på Sveriges agerande, I ell utomordentligt trängt läge måste det litauiska folkel kunna räkna med ett starkt moraliskt, politiskt och ekooomiskt slöd från sitt granriland Sverige.

Del krävs nu ytterligare initiativ;

* Sverige måsle entydigt och oupphörligen protestera mot de sovjetiska hot som riklas mol Litauen.

* Del politiska och moraliska stödet för Litauens folk måsle bekräftas och förslärkas.

* Nya försök lill direkta kontakter måste genomföras och de kulturella och ekonomiska relationerna med Litauen - inkl. svenska biståndsinsatser -byggas ut.

* En svensk beredskap bör byggas upp för extraordinära stödinsatser i händelse av en ekonomisk blockad mot Litauen.

Mol denna bakgrund vill jag slälla följande frågor till utrikesministern:

1. Vilken bedömning gör regeringen i dag av Litauens möjligheter a» förverkliga sill beslut atl etablera sig som självständig stat?

2. På vilket sätt kommer regeringen aft sörja för att de kulturella och ekonomiska relationerna med Litauen - inkl. svenska biståndsinsatser- byggs ut?

3. Vilken beredskap finns det för alt genomföra extraordinära biståndsinsatser för Litauen i ett läge där en ekonomisk blockad har salts i verket?

27 § Anmälan om frågor

Anmäldes atl följande frågor framställts

den 17 april

1989/90:541 av Martin Olsson (c) till jordbruksministern om djurhållningen på pälsdjursfarmar;

Enligt 4 S djurskyddslagen skall djur som föds upp eller hålls för produktion av livsmedel, ull, skiuri eller pälsar "hållas och skötas i en god djurmiljö och på sådant sätt atl det främjar deras hälsa och ger dem möjlighel atl bete sig naturligt". Sveriges Veterinärförbund har ifrågasatt om päls-djursfarmning motsvarar djurskyddslagens krav.

Vid en granskning av lantbruksslyrelsens föreskrifterom burstoriek m.m. 141

Prot. 1989/90:104 för rävar på pälsfarmar har JO den 9 april 1990 funnit aft det enligt hans
18 april 1990 mening är "svårt att hävda, atl djurhållning enligt lantbruksstyrelsens före-
skrifter---------------------------- slår i överensstämmelse med djurskyddslagens krav på alt dju
ren skall kunna bete sig naturligt". JO finner att man med fog kan hävda att
ett förvaringsutrymme med de föreskrivna måtten inskränker rävens rörelse
frihet så att den utsätts för onödigt lidande.

Med hänsyn till alt det är av största vikt dels att djur hålls under acceptabla förhållanden, dels atl myndigheters föreskrifter slår i överensstämmelse med av riksdagen stiftade lagar vill jag fråga jordbruksministern:

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att föreskrifterna om djurhållning på pälsdjursfarmar skall motsvara djurskyddslagens krav?

den 18 aprd

1989/90:542 av Elisabeth Fleetwood (m) till statsrådet Bengt Lindqvist om rätt för handikappade m.fl. till servicebostad i annan kommun än hemkommunen:

I januari 1987 väckte undertecknad en motion i vilken jag begärde "att särskilda åtgärder snabbt vidtas för atl möjliggöra för handikappade och gamla alt fä tillgång till servicebostäder även inom annan kommun än mari-talsskrivningskommunen".

I november samma år tillstyrkte socialutskottet enhälligt min motion och anförde i sitt betänkande SOU 1987/88:6 bl.a. alt "Arbetet måsle emellertid genomföras skyndsamt, eftersom det brådskar med förslag till lösning av frågan".

I samma månad biföll Sveriges riksdag också enhälligt motionen.

Sedan dess har jag vid flera tillfällen frågat ansvarigt statsråd om när förslag lill lagändring skall föreläggas riksdagen. Vederbörande har då försäkrat mig om skyndsam behandling i departementet. Förslag har dock ännu ej lagts på riksdagens bord.

Med hänvisning till ovanstående ber jag all till statsrådet få ställa följande fråga;

När avser statsrådet förelägga riksdagen förslag till lagändring med den inriktningen all handikappade och gamla skall kuuria tillförsäkras rätt till servicebostad i annan kommun än hemkommuneri?

28 § Kammareri åtskildes kl. 20.16. In fidem

OLOF MARCUSSON

. /Gunborg Apelgren

Prot. 1989/90:104

Innehållsförteckning i8apriii99o

Onsdagen den 18 april

1 § Anmälan om komplelleringsval till vissa utskott.......... 1

2§ Hänvisning av ärenden till utskott............................... 1

3 § Förnyad bordläggning................................................ 2

4§ Meddelande om samlad votering................................ 2

5 § Använt kärnbränsle, m.m........................................... 2

Näringsutskotlels betänkande NU24

Debatt

Ivar Franzén (c)

Rolf L Nilson (vpk)

Eva Goés (mp)

Åke Wictorsson (s)

Beslut fattades under 7§
6§ Anslag under miljödepartementets huvudtitel............ 16

Jordbruksutskottets betänkande JoU15

Debatt

Ingvar Eriksson (m)

Lars Ernestam (fp)

Lennart Brunander (c)

Annika Åhnberg (vpk)

Anders Nordin (mp)

Grethe Lundblad (s)

Inge Carlsson (s)

Leif Marklund (s)

Beslut fattades under 7§
7S Beslut.......................................................................... 47

Näringsutskotlels betänkande NU24............................... 47

Jordbruksutskottets betänkande JoU 15......................... 48

8 § Beslut om samlad votering....... -................................ 51

9S Del statliga betalningssystemet.................................. 52

Finansutskottets betänkande FiU24

Debatt

Rune Rydén (m)

Lars De Geer (fp)

Lisbet Calner (s)

Beslut fattades under 17 S
10 S Anslag till riksgäldskonlorel...................................... 58

Finansutskottets belänkande FiU33

Debaft

Rune Rydén (m)

Carl Frick (mp)

Arne Andersson i Gamleby (s)

Beslut fållades under 17 i) 143

Prot. 1989/90:104 11 § Uppsägning av dubbelbeskattningsavtalet med Belgien 59

18 april 1990 Skatteutskoltets betänkande SkU29

Debatt

Knut Wachtmeisier (m)

Karl Hägslröm (s)

Beslut fattades under 17 §

12 § Anslag till rättshjälp m.m........................................... 62

Juslitieutskollels belänkande JuU26

Debatt

Birgit Henriksson (m)

Anders Svärd (c)

Berilh Eriksson (vpk)

Anita Stenberg (mp)

Britta Bjelle (fp)

Beslut fattades under 17 §

13 § Godkännande av Förenta nationernas fakultativa protokoll om

avskaffande av dödsstraff............................................................................... 70

Utrikesutskottets belänkande UU17 Beslut fattades under 17 §

14 § Kredilupplysningslagen.............................................. 71

Näringsulskottets betänkande NU34

Debatt

Per Westerberg (m)

Roland Larsson (c)

Inga-Britt Johansson (s)

Beslut fattades under 17 §

15 § Parti- och detaljhandel.............................................. 74

Näringsutskoltets belänkande NU36

Debatt

Gudrun Norberg (fp)

Bengl Hurtig (vpk)

Carl Frick (mp)

Kjell Ericsson (c)

Inga-Britt Johansson (s) ,

Beslut fattades under 17 §

16 § Handel med begagnade varor. .............................. 87

Näringsulskottets betänkande NU37 Beslut fattades under 17 §

17 § Beslut........................................................................ 87

Finansutskottets betänkande FiU24............................................................... 87

Finansutskottels betänkande FiU33................................................................ 87

Skatteutskottets betänkande SkU29.............................................................. 88

Justitieutskottets betänkande JuU26.............................................................. 88

Utrikesutskottets betänkande UU17............................................................... 88

Näringsulskottets betänkande NU34............................................................... 88

Näringsutskoltets betänkande NU36............................................................... 89

Näringsutskotlels belänkande NU37................................................................ 89

144

18..................................................................................... § Studiestöd 90 Prot. 1989/90:104

Socialförsäkringsutskottels belänkande SfU14 18 april 1990

Debaft

Hans Dau (m)

Barbro Sandberg (fp)

Rune Backlund (c)

Margö Ingvardsson (vpk)

Andre vice talmannen (om sammanträdets fortsättning under

kvällen)
Ragnhild Pohanka (mp)
Lena Öhrsvik (s)
Arne Mellqvisl (s)
Beslut............................................................................... 114

19 § Beslut om uppskjuten votering av återstående ärende 115

20 § Arbetsskadeförsäkringen........................................... 116

Socialförsäkringsutskoltets betänkande SfUlS

Debatl

Gullan Lindblad (m)

Sigge Godin (fp)

(forts. 23 §)

21 § Ajournering för middagsuppehåll............................... 120

22 § Återupptagna förhandlingar...................................... 120

23 § Arbelsskadeförsäkririgeri (forts. SfU15)..................... 120

Kariri Israelsson (c)

Margö Ingvardsson (vpk)

Gullan Lindblad (m)

Ragnhild Pohanka (mp)

Nils-Olof Gustafsson (s)

Sigge Godin (fp)

Beslut skulle fattas den 19 april

24 § Återkallelse av motion............................................... 138

25 § Bordläggning............................................................. 138

26 § Anmälan om interpellation

1989/90:164 av Ingemar Eliasson (fp) om situationen i Litauen 140

27 § Anmälan om frågor

1989/90:541 av Martin Olsson (c) om djurhållningen på päls
djursfarmar ................................................................. 141

1989/90:542 av Elisabeth Fleetwood (m) om rätt för handikap
pade m.fl. till servicebostad i annan kommun än hemkom
munen ......................................................................... 142

145