Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1989/90:102

Fredagen den 6 april

Kl. 9.00-13.17

1 § Anmälan om kompletteringsval till skatteutskottet och jordbruksutskottet

Talmannen meddelade atl miljöpartiet de grönas riksdagsgrupp som suppleant i skatte- och jordbruksutskotten under Åsa Domeijs ledighet anmält hennes ersättare Anders Nordin,

Talmannen förklarade utsedd till

suppleant i skatteutskottet Anders Nordin (mp)

suppleant i jordbruksutskottet Anders Nordin (mp)

2 § Meddelande om reviderad sammanträdesplan

AnLl TALMANNEN:

Jag fär meddela att planen för kammarsammanträden från deri 19 mars har äridrals och att en reviderad plan nu delats ut.

3 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades Motionerna

1989/90:Fi49 och Fi50 till finansutskottet 1989/90;Kr27 lill kulturutskottet 1989/90;Ubl52-Ubl55 till utbildningsutskottet 1989/90;Sf61 till socialförsäkringsutskottet 1989/90:T49 till trafikutskottet 1989/90:Jo32 till jordbruksutskottet 1989/90:N67-N71 till näringsutskottet 1989/90;A119-A122 till arbetsmarkriadsutskoitet

1 Riksdagens protokoll 1989190:102

Prot. 1989/90:102 4§ Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats den 5
6 april 1990 april

Förelogs lill avgörande socialförsäkringsutskoltets betänkanden 1989/90:SfU12 och SfU13, finansutskottets betänkande 1989/90;FiU25, skatleutskottets betänkande 1989/90:SkU19, näringsutskoltets betänkanden 1989/90;NU29, NU31 och NU32 samt ulrikesulskotlets belänkande 1989/90;UU14 (beträffande debatten i dessa ärenden, se prol. 101).

Socialförsäkringsutskottets betänkande SfUll

Mom. I (rehabiliteringsljänsler)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 1 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 2 (socialförsäkringsnämndernas medverkan m.m.)

Utskottets hemställan bifölls med 221 röster mot 55 för reservation 2 av Gullan Lindblad m.fi. 1 ledamot avstod från att rösta.

Mom. 3 (försäkringskassor med försöksverksamhet)

Utskottets hemställan bifölls med 239 röster mot 35 för reservation 3 av Jan-Olof Ragnarsson och Ragnhild Pohanka. 2 ledamöter avstod från atl rösta.

Mom. 10 (arbetsmiljöavgifl)

Utskottets hemställan bifölls med 219 röster mot 56 för reservation 4 av Gullan Lindblad m.fl.

Mom. 15 (lokal organisation för arbetslivsfondens verksamhet m.m.)

Utskottels hemställan - som ställdes mol reservation 5 av Sigge Godin och Barbro Sandberg - bifölls med acklamation.

Mom. 19 (förtidspension av arbetsmarknadsskäl)

Ulskoltels hemställan bifölls med 241 röster mot 30 för reservation 6 av Jan-Olof Ragnarsson. 1 ledamot avstod från alt rösta.

Mom. 22 (lönebidrag för förtidspensionerade)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 7 av Gullan Lindblad m.fl, - bifölls med acklamation.

Mom. 23 (finansiering av arbetsmarknadsåtgärder med socialförsäkringsmedel)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 8 av Gullan Lindblad m.fl, - bifölls med acklamation.

Mom. 26 (lokall ansvar för rehabilitering)
Utskottets hemställan bifölls med 236 röster mot 32 för reservation 9 av
2 Sigge Godin och Barbro Sandberg. 8 ledamöter avstod från atl rösta.

Mom. 27 (förnyelse av socialförsäkringen) Prot. 1989/90:102

Utskottets hemställan bifölls med 245 röster mot 30 för reservation 10 av 6 april 1990 Karin Israelsson och Rune Backlund.

Övriga motnent

Utskottets hemställan bifölls.

Socialförsäkringsutskottets betänkande SfU13

Mom. I (ansvarsfördelningen mellan riksförsäkringsverket och försäkringskassorna)

Ulskoltels hemställan - som ställdes mot dels reservation 1 av Gullan Lindblad m.fl., dels reservaliori 2 av Karin Israelsson och Rune Backlund -bifölls med acklamation.

Mom. 2 (överklagande av förvallningsbeslul)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av Karin Israelsson och Rune Backlund - bifölls med acklamation.

Mom. 4 (jävssiluationer)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 4 av Sigge Godin och Barbro Sandberg - bifölls med acklamation.

Mom. 5 (arvode till nämndledamöter)

Ulskoltels hemslällari - som ställdes mot reservaliori 5 av Karin Israelsson och Rune Backlund - bifölls med acklamation.

Mom. 9 (pensionsbevis lill förtidspensionär)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 6 av Sigge Godin och Barbro Sandberg - bifölls med acklamation.

Mom. 10 (anslag lill Allmänna försäkringskassor)

Först biträddes reservation 8 av Sigge Godin och Barbro Sandberg med 33 röster mol 30 för reservation 9 av Karin Israelsson och Rune Backlund. 211 ledamöter avstod från att rösta.

Härefter biträddes reservation 7 av Gullan Lindblad m.fl. - som ställdes mol reservation 8 av Sigge Godin och Barbro Sandberg-genom omröstning med uppresning.

Slutligen bifölls utskottets hemställan med 160 röster mot 56 för reservation 7 av Gullan Lindblad m.fl. 56 ledamöter avstod från atl rösta.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Finansutskottets betänkande FiU25

Mom. 1 (förändrad finansieringsmodell för vissa investeringar)

Utskottets hemslällari bifölls med 190 röster mot 84 för reservation 1 av
Anne Wibble m.fl. 3

Prot. 1989/90:102 Motn. 2

6 april 1990 Ulskoltels hemställan bifölls.

Mom. 3 (regler för finansiering av affärsverkens investeringar)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av Anne Wibble m.fl. - bifölls med acklamation.

Skatteutskottets betänkande SkU 19

Mom. 3 (personnummer)

Utskottels hemställan - som ställdes mol reservaliori 1 av Gösta Lyrigå -bifölls med acklamatiori.

Mom. 10 (överlämnande av förvaltningsuppgift)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av Rolf Kenrieryd m.fl. i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Övriga moment Ulskoltels hemställan bifölls.

Näringsutskottets betänkande NU29

Mom. I och 2 Utskottets hemställan bifölls

Mom. 3 (åtgärder för atl effektivisera handläggningen av konkurrensärenden)

Utskottets hemställan bifölls med 172 röster mol 103 för reservationen av Hädar Cars m.fl.

Näringsutskottets betänkande NIJ31

Motn. 1 (Sveriges geologiska undersökning)

Reservation 1 av Per Westerberg m.fl. bifölls med 144 röster mot 132 för utskottets hemställan.

Mom. 3 (medel för prospektering m.m.)

Utskottets hemställan bifölls med 254 röster mol 16 för reservation 3 av Rolf L Nilson.

Mom. 5 (Mittnordenprojektet)

Ulskoltels hemställan bifölls med 220 röster mot 54 för reservation 4 av Per Westerberg m.fl.

Mom. 6 (riktlinjer och åtgärder för ulveckling av gruvnäringen)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservaliori 5 av Rolf L Nilson -bifölls genom omröstning med uppresning.

Mom. 7 (den framtida prospekleringsverksamheten)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 6 av Rolf L Nilson -bifölls med acklamation.

Mom. 14 (gruvavfall i Falun och Garpenberg) Prot. 1989/90:102

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 7 av Rolf L Nilson 6 april 1990 och Lars Norberg-bifölls med acklamation.

Mom. 15 (inventering av gruvavfallels miljöpåverkan)

Ulskoltels hemställan - som ställdes mol reservation 8 av Rolf L Nilson och Lars Norberg - bifölls med acklamation.

Mom. 16 (lagstiftning om ålerslällningsarbeten)

Ulskoltels hemställan bifölls med 242 röster mot 32 för reservation 9 äv Rolf L Nilson och Lars Norberg. 1 ledamot avstod från alt rösta.

Mom. 17 (omlokalisering av nämnden för statens gruvegendom)

Utskottets hemställan bifölls med 222 röster mol 46 för reservation 10 av Per-Ola Eriksson m.fl. 2 ledamöter avstod från att rösta.

Övriga moment '

Utskottets hemställan bifölls.

Näringsutskottets betänkande NII32

Mom. I (oljeutviririing i Östersjön)

Utskottets hemställan bifölls med 241 röster mot 32 för reservation 1 av Rolf L Nilson och Lars Norberg. 1 ledamot avstod från att rösta.

Mom. 2 (ändrade regler om tillslåndsplikt för oljeborrning)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 2 av Rolf L Nilson och Lars Norberg-bifölls med acklamation.

Utrikesutskottets betänkande UU14

Mom. 2 (anslag till Utrikesförvaltningen)

Ulskoltels hemslällari bifölls med 202 röster mot 71 för reservation 1 av Margaretha af Ugglas m.fl. 1 ledamot avstod från alt rösta.

Mom. II (samarbete med Baltikum och Central- och Östeuropa)

Först biträddes reservation 2 av Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus med 33 röster mol 16 för reservation 3 av Bertil Måbrink. 227 ledamöter avstod från alt rösta.

Härefter bifölls utskottets hemställan med 231 röster mot 41 för reservation 2 av Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus. 1 ledamot avstod från att rösta.

Mom. 29 (Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 4 av Margaretha af Ugglas m.fl, - bifölls med acklamation.

Prot. 1989/90:102 Mom. 38 (anslag till Informatiori, studier och forskuirig om freds- och ned-

6 april 1990

rustriingssträvanden m.m.)

Anslag till domstolsväsendet

Utskottets hemslällari - som ställdes mot dels reservation 5 av Margaretha af Ugglas m.fl,, dels reservation 6 av Bertil Måbrink, dels reservation 7 av Marianne Samuelsson - bifölls med acklamation.

Mom. 43 (medel ur F 3-anslaget för utvärdering av samhällsansvaret i samband med de svenska vapensmugglingsaffärerna)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 8 av Marianne Samuelsson - bifölls med acklamation.

Mom. 45 (inrättande av kunskapsbank för försvarsindustrien omställning)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 10 av Pär Granstedt m.fl., dels reservation 9 av Margaretha af Ugglas m.fl. - bifölls med acklamation.

Motn. 46 (anslag lill Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 11 av Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus, dels reservation 12 av Bertil Måbrink - bifölls rned acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

5 § Meddelande om samlad votering

Talmannen meddelade att justitieutskotlets betänkanden JuU24 och JuU25 skulle avgöras i elt sammanhang efter avslutad debatl.

6 § Anslag till domstolsväsendet

Föredrogs justitieutskottets betärikande 1989/90:JuU24 Anslag till domstolsväsendet (prop. 1989/90:100 delvis).

Anf. 2 BIRGIT HENRIKSSON (m);

Herr talman! Trots att jag ännu irite har arbetat eris ett hell år som riks-dagsmari, har jag märkt deri njugghel och ovilja som ofta följer med medelsanslag så fort det rör sig om det rätlsvårdande området. Medan man generöst - alltför generöst enligt min och den moderata riksdagsgruppens meriirig - öser bidrag över eller höjer aoslag lill områderi som för statens del egentligen inte borde komma i åtanke allra först, har man från socialdemokratiskt håll varit ytterst återhållsam när det gäller medelsanslag lill rättsområdet, detta trots att det borde räknas som ett av statens allra viktigaste fögderier

I en rättsstat får inte rättstrygghet - varken för enskilda eller för juridiska personer - sällas i fråga på grund av medelsbrisl. Likhet iriför lagen och en känsla av alt allt gär rätt till och atl alla instanser på ell kunnigt och rättvisande sätt behandlar ell ärende är den grundläggande trygghet ell rättssamhälle skall kunna garantera alla sina medborgare.

I dag känner inte alla medborgare denna grundtrygghet - alltför många tvivelaktiga domar, som diskuterats i massmedia och som upprört sinnena, har avkunnats. Alltför många domar har ändrats från tingsrätt till hovrätt och/eller i högre instans.

Alll fler människor tvivlar i dag på domar som fälls av svenska rättsinstanser Allt fler domar överklagas i dag, t.ex. lill Europadomstolen. Detta är en farlig utveckling, och bara det faktum alt rättssäkerheten salts i fråga borde vara nog för att genast la itu med förändringar i akt och mening all återskapa tilliten till svenskl rättsväsende - som sedan århundraden tillbaka har åtnjutit respekt för såväl sina lagar som tillämpningen av dem.

Jag vill därför, herr lalman, yrka bifall lill samtliga moderata reservationer i delta betänkande, och jag vill även kort kommentera varför vi moderater betraktar dem som så ytterst viktiga för råtlslrygghelen.

Såvitt gäller reservation 3, som rör notariemerileringen, anser vi att frågan är för tidigt väckt, eflersom domslolsulredningen ännu inte har avslutat sill arbete och del alltså inte är helt klart hur domstolsväsendet i stort kommer atl gestalla sig i framtiden. Vi kan i alla fall redan nu säga alt vi inte kan godta regeringens förslag om en avkorlning av notarietiden.

Tingsmerileringens betydelse kan inte överskallas. Det är genom den som de unga juristerna får en grundläggande skolning och erfarenhet av rättslill-lämpning och dömande verksamhet. Det är en erfarenhet som alllid är av stort värde - oavsett inom vilken sektor i samhället de senare kommer atl verka.

Notariemerileringen får alltså inte göras för kort, och den möjlighet lill utbylestjänsl hos åklagare som regeringen förordat lycker vi är särskilt olycklig, eftersom den skulle innebära atl man bara fär elt års tjänstgöring vid tingsrätt. Det är inte till fromma för rättssäkerheten alt kvantitet sätts före kvalitet. Jag yrkar därför bifall lill vad som framhålls i motion Ju405 av Allan Ekström.

Reservation 4 berör frågan om antalet nämndemän i domför sammansättning. Den 1 juli 1983 minskades antalet nämndemän i tingsrätten från fem till tre - utom i särskilt svära fall där man redan frän början torde kunna räkna med längre fängelsestraff. I sådana undantagsfall kan fem nämndemän kallas. Såväl Allan Ekström som Ewy Möller har i sina motioner krävt en återgång lill de regler som gällde före 1983. Jag har själv varit nämndeman i många år, och del var min första tanke som riksdagsman atl motionera i denna fråga. Men när jag fann alt motionerna var väckta sedan flera år tillbaka, tyckte jag att det räckte om jag i justitieutskottet och i kammaren gav dem mill fulla slöd.

Nämndens sammansättning i tingsrätten - nämnden utgör en del av vårt rättsarv-skall spegla del allmänna rättsmedvetandet och gängse värderingar i samhället. För delta behövs en större nämnd. Finansministern t.ex. ansåg för några år sedan, när man skulle inrätta de nya skattenämnderna, alt fem

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Anslag tid domstolsväsendet

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Anslag tid domstolsväsendet

lekmän borde kallas. "Därigenom ökas möjligheterna att ge nämnderi en mer allsidig sammansättning", påpekade han.

Hur kan riksdagens ledamöter motivera att en nämnd, som skall döma i brottmål och familjemål, skall ha en sammansättning som är svagare än den i t.ex. en skattenämnd?

Vad gäller mandattidens längd framhåller vi i reservation 5 vikten av att nämndemännen besitter tillräcklig erfarenhet av dömaride verksamhet - en erfarenhet som man inte hinner förvärva på så kort tid som tre år, speciellt irite om tjänstgöringen sker mera sällan till följd av minskningen av antalet nämndemän vid de flesta tingsförrättningarna. Vi vill alltså ha en återgång till sex år Detta vill vi ha även med den motiveringen att vi inte har jurysys-lem utau valda nämndemän vilka dessutom i dag har individuell rösträtt. En lagfaren domares röst väger i dag inte tyngre än en nämndemans. Jag menar att en nämnd bör vara enig för att betyda mer än domarens röst. Vi vill därför avskaffa den individuella rösträtten för nämndemän.

Vad gäller handläggningstiden i skattemål anser vi moderater nu tiden vara fullt mogen att föreskriva en tidsfrist inom vilken taxeringsbesvär senast skall vara avgjorda Det är, herr talmari, helt otillstäridigt att tiden för skattemål drar ut över många år Vi anser att länsrätteris beslut skall fattas senast andra året efter taxeringsåret. Vi är från moderat-, folkparti-, center- och miljöpartihåll helt överens om att handläggnirigstiderria måste förkortas. Jag är myckel förvånad över att socialdemokrater och kommunister inte delar vår uppfattning, eftersom detta är frågor av så stor betydelse för enskilda människor i vårt samhälle.

I årets budgetproposition- har regeringen föreslagit en integration av försäkringsrätterna i tre av kammarrätterna. Försäkringsrätternas organisation har ju varit föremål för överväganden sedan år 1988. Bakgrunden var de stora svårigheterna att rekrytera och behålla domare och föredragande. Domstolsverket fick därför i uppdrag att analysera förutsättningarna för att på sikt samordna försäkringsrätterna med de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Frågan om försäkringsrätternas ställning har även behandlats i justitiedepartementets PM, Ds 89:2. Rapporten från domstolsverket och idéskissen från justitiedepartementet har remissbehandlats samtidigt. Flertalet instanser var positiva till en integrering mellan de allmänna förvaltningsdomstolarna 'och försäkringsrätterna. Däremot var meningarna delade när det gällde integration mellan försäkringsrätt och kammarrätt resp. försäkringsrätt och länsrätt.

Vi moderater delar justitieministerris uppfattning att anledningen till re-kryteririgssvårigheterna är försäkririgsrätternas snäva målområde och ganska snäva och begränsade domarkarriär Nu närmar vi oss emellertid en situaliori när det inte går att förhala frågan om omorganisation längre. Vi måste försöka förbättra rekryteringsläget nu, och det är därför vi inte kan ställa oss bakom kravet på ytterligare granskning i domstolsutredningen. Man måste ta hänsyn till berörd personal och inte förhala besluten ytterligare.

Vi anser alltså att en integration är av nöden och att den bör ske så snabbt som möjligt, men att integreringen bör ske med länsrätt och inte med kam-

marrätt, vilket föreslagits. Det firiris både praktiska och principiella skäl som talar för en integratiori med länsrätten. Kammarrättsorganisationen är till alt börja med inte anpassad till handläggning i första instans. Handläggningen skulle därför bh mycket dyrare än vad den är i länsrätten. Men det för oss tyngst vägande skälet är att vi bör upprätthålla instansordningsprincipen, dvs. atl prövningen i första instans bör ske i länsrätt och överprövningen i kammarrätt.

Om man skulle förorda eu integration med kammarrätterna nu och senare företa ytterligare en omorganisation som omfattar länsrätterna - det är faktiskt ett alternativ som man lämnar öppet i propositionen - så skulle ju det kunna komma alt medföra nya svåra omställningar för all berörd personal. Vi moderater ariser att den omorganisation som man nu genomför måste syfta till en permanent lösning för försäkririgsrätternas del. Därför, herr talman, yrkar jag bifall till det i motionen Ju411 förordade länsrättsalternalivet och avslag på förslaget a» överföra försäkringsrätterna till kammarrättsorga-riisatiorieri saml på motion Ju412 vad gäller denna fråga.

Vi moderater har också i ett särskilt yttrande kommenterat motion Ju413 av Ulf Melin, där han begär kortare beslutsgång i hyresnämnd och bostadsdomstol. Vi delar helt uppfattningen i motionen atl så långa handläggningstider som det här är fråga om inte är acceptabla. Vår slutsats är att det kommer att krävas ändringar i hyreslagstiftningen, varför vi ämnar ta upp frågan i ett aririal sammarihang.

Därmed, herr talmari, yrkar jag bifall till samtliga moderata reservationer

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Anslag till domstolsväsendet

Arif. 3 KJELL-ARNE WELIN (fp):

Herr talmari! För att inte debatten.i det här ärendet skall bli längre än vad som är nödvändigt vill jag redan nu säga att jag och folkpartiet helt och hållet ställer oss bakom reservationerna 10 och 11 och vad den tidigare talaren Birgit Henriksson har sagt.

Jag vill koncentrera mig på reservationerna 1 och 2. Tekniska hjälpmedel i domstolsväsendet: Det är utomordentiigt viktigt att man använder de förbättrade metoder för ett arbetes utföraude som deri riya tekriiken möjliggör Del finns många rent praktiska skäl för detta men även andra. Ett skäl kan vara alt rekrytering av personal på kontors- och kanslisidan kanske skulle underlättas väsentligt, om man hade tillgång till de tekniska vinningarna på kontorsarbetsoriirådel. Därför förvånar del oss i folkpartiet ganska mycket att det inte skall kunna bli enighet om alt förbättra arbetsmiljön i vad gäller tekniska hjälpmedel inom domstolsväseridet. Jag yrkar bifall till reservation 1.

När det gäller delegering till domstolsbiträden av vissa arbetsuppgifter kan det riämnas att det har pågått eri försöksverksamhet som man kan dra vissa erfarenheter av. På basis av dessa tycker vi i folkpartiet att det kunde vara på sin plats all man ser till att delegera vissa uppgifter inom domstolsväsendets organisation att utföras direkt av biträdespersonal. Sådana arbetsuppgifter skulle t,ex. kunria vara mål om äktenskapsskillnad. Man vinner naturiigtvis en del genom att handläggnirigstiderna kan förkortas, men framför allt kan personal inom domstolsväsendet känria en stimulans. De får känna att de är

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Anslag tid domstolsväsendet

viktiga i organisationen och att de får göra ett, som de kanske uppfattar det, mera ansvarsfullt arbete.

Herr talman!Jag ber med det anförda atl få yrka bifall lill reservationerna 1,2, lOochll.

AnL 4 ANDERS SVÄRD (c);

Herr lalman! Det är bra alt regeringen har tillsatt domstolsutredningen, som skall se över domstolarnas uppgifter, arbetssätt och organisation. Cenlerpartiets förslag i motion 808 är därmed tillgodosett, men jag vill påpeka atl regeringen borde ha vidtagit denna åtgärd - som centern upprepade gånger har föreslagit - för flera år sedan.

Problemen inom domstolsväsendet har länge utgjort fullt tillräcklig grund för atl motivera denna parlamentariska kommitté. Vilka problemen är framgår av proposition och utskottsbetänkande. Bland annat är ärendebalansök-ningen inom många områden oförsvarligt stor, och rekryteringen lill domarbanan ger också anledning till stor oro.

I reservation 6 lar vi från centern upp frågan om nämndemannaersätl-riingen. Vi ariser att tideri, sedan länge, är mogen för alt på della område införa principen om lika lön för lika arbete. Den gällande ordningen innebär att den som inte kan redovisa förlorad arbetsförtjänst erhåller 300 kr per arbetsdag för sin tjänstgöring. Tilläggsbeloppet vid förlorad arbetsförtjänst är maximerat till 350 kr Ett problem är, som alla inser, att beloppen i båda fallen är låga, men den principiellt allvarligare frågan är att nämndeman-nauppdragel lönas olika. Arbetet och ansvaret är ju delsamma, oavsett om man år hemmafru, studerande, pensioriär eller om man har ell arbete som ger löneinkomster Jag yrkar alltså bifall lill reservation 6.

Tillsammans med moderater och folkpartister har vi i centern i reservation 10 tagit upp frågan om handläggningstiden i skattemål. Vi anser att regeringen snarast bör komma till riksdagen med förslag, som innebär att tidsfristen bestäms så, att beslut i länsrätten skall fattas senast andra året efter taxeringsåret. Jag yrkar bifall till reservation 10.

När del gäller frågan om försäkringsrätternas organisation anser vi i centerpartiet att den frågan skall hänskjulas till domstolsutredningen. Regeringen och utskoltsmajoriteten undantar socialförsäkringsmålen från domstolsutredningens arbete. Vi anser inte alt delta är en bra avgränsning. Atl integrera försäkringsrätterna med de allmänna förvaltningssdomslolarna får lårigtgåeride korisekveriser i just sådaria fall som är föremål för övervägari-den i domstolsutredningen. Det är när det gäller socialförsäkringsmålen med hänsyn till de långa väntetiderna bråttom med en lösning av organisationsfrågan. Frågan bör ändå utredas tillsammans med övriga frågor som bearbetas av domslolsulredningen.

Till dess utredningen är klar bör regeringen vidta åtgärder för att säkerställa verksamheten vid försäkringsrätterna.

Herr lalman! Jag yrkar avslutningsvis också bifall till reservation 11,

Anf. 5 BERITH ERIKSSON (vpk):

Herr talman! Det är inte så underligt att det är svårt att rekrytera nämndemän. Samlidigl som ansvariga inom regeririg och domstolar saml också jusli-

lieutskottets uiajorilet framhåller alt det är viktigt med en kunnig och representativ nämndemannakår, säger åtminstone justitieutskottets majoritet att den inte är villig att gå med på full ersättning för föriorad arbetsförtjänst och en kontinuerlig fortbildnirig för uppdraget. Nödvändig information får nämndemannen bekosta själv. För nämndemän finns det "inget utrymme för

arvodesbetalning vid information- . Framställningen avslås." Defta

kärva besked fick lagman Bo Frank vid Gävle tingsrätt. Bo Frank hade hos domstolsverket ansökt om sammanträdesarvode för 21 nämndemän som deltog vid en informafionsdag, anordnad av Gävle tingsrätt. Informationen gällde den nya påföljden "samhällstjänst", som en tid skall prövas i bl.a. Gävle. Om man som nämndemari har ambitionen atl informera sig som t.ex. i del här fallet om en ny påföljd som skall ligga lill grund för domen, krävs det att man deltar helt utan ersättning, även om det innebär inkomstbortfall.

Herr talman! Lekman innebär all man inte är fackman, men det får inte betyda att man är hell okunnig inom del aktuella fackområdet. Utskottsmajoritelen anser att någon organiserad eller permanent fortbildningsverksamhet inte är lämplig, eflersom man är rädd för alt nämndemännen då inte längre förblir lekmän. Det skulle syfta till en juridisk utbildning. Detta resonemang är både befängt och absurt. Det tar minsl tio år atl utbilda sig till domare. Vad vpk kräver är att årets lyckade satsning på fortbildning skall permanentas. Den fortbildning som nämndemän har fått genom del anslag som tillfördes i fjolårets budget har inneburit ungefär en dags fortbildning. Menar verkligen utskottsledamöter här i kammaren, att om nämndemännen får en dags utbildning varje år, skulle del syfta till en juridisk utbildning?

Som även utskottet uttalar bedriver Nämndemännens riksförbund förutom rent fackliga studier även fortbildningsverksamhel. Det kan, som exempelvis i Örebro län lördagen den 21 april, handla om Trakasserier av och övergrepp mol kvinnor.

Denna fortbildningsverksamhet är mycket viktig, och Nämndemännens riksförbund måste ges möjlighet atl fortsätta med den. Lekmännen offrar här en lördag för en fortbildning som man anser sig behöva.

Herr lalman! Vpk anser att nämndemän skall ha ersättning för förlorad arbetsförtjänst enligt principen atl arvodel skall motsvara sjukförsäkringser-sätlningen plus 10 %. Vi anser även att nämndemän skall kunna få fortbildning i organiserad form genom tingsrätterna. För detta behövs pengar Vi föreslår att 1 600 000 kr tillförs domstolsverket för della ändamål.

Nämndemannaföreningen har framfört alt man har ekonomiska problem. För att del inte skall inverka på fortbildningsverksamheten föreslår vi elt anslag av 100 000 kr

Jag yrkar därmed bifall till reservationerna 7 och 8 och i övrigt till utskottsbetänkandet.

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Anslag till domstolsväsendet

AnL 6 KENT LUNDGREN (mp):

Herr talman! Miljöparliet är med på två reservationer, nr 9 och 10, som jag yrkar bifall lill.

Reservation 9 handlar om säkerhetssal i Svea hovrätt. Bakgrunden är att den säkerhelssal som finns i Stockholm är provisorisk. Den är nästan hundraprocentigt belagd, och den ligger i Stockholms tingsrätt. Det innebär att

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Anslag till domstolsväsendet

när hovrätten, som också är en överbelagd domstol, behöver tillgång till denna sal, måste man gå över till tingsrätten. Det är inte rationellt. Det innebär atl man inte kan använda de dödtider, som det alltid blir i en rättegång, till annat arbete.

Regeringen har nu beslutat alt man skall satsa på en ny säkerhetssal som uppfyller alla kända krav. Den skall läggas i tingsrätten. Kvarstår fortfarande att hovrätten inte har någon säkerhetssal. Hovrätten är dessutom ganska trångbodd totalt sett med små salar och besvärliga arbetsförhållanden,

Regeringskansliet påstår enligt uppgift alt den nyplanerade salen skall täcka del behov som finns i Stockholmsområdet. Jag tillåter mig all starkt tvivla på del.

Utskottet konstaterar litet slarvigt att man därmed tycker att frågan är löst. Då finns del inte anledning alt göra någonting mer Lokaliseringen lägger man sig inte i.

Eftersom vi är del enda parti som har något yrkande finns det ingen anledning att gå i clinch om detta. Vi vet väl att regeringen läser våra motioner ordentligt. Man har nu ett år på sig att komma till en annan uppfattning. Annars kommer under allmänna motionstideri som ett brev på posteri en ny motion om säkerhetssal i Svea hovrätt.

Reservation 10 handlar om handläggningstiderna i skattemål. Utskottet konstaterar att man med hjälp av de nya taxeririgsbestämmelserria kommer att få ried handläggningsliderna.

Fromma önskningar har vi sett ofta i denna kammare. Verkligheten blir inte alllid sådan.

Jag tycker del är ganska fantastiskt alt man inte vågar sätta upp målsättningar som vore mer eller mindre självklara för att upprätthålla någoriting som liknar rättssäkerhet och vettig behandling av folk.

Jag föreställer mig alt samtiiga partier kommer tillbaka även på denna punkt om inte de nya taxeringsbestämmelserna leder till det som regeringspartiet och socialdemokratiska riksdagsgruppen påstår här

Herr lalman! Jag yrkar bifall ånyo till reservationerna 9 och 10.

Anf. 7 ULLA-BRITT ÅBARK (s):.

Herr talman! Först vill jag yrka bifall lill justitieutskottets hemställan i betänkandet om anslag till domstolsväsendet och därmed också yrka avslag på samtliga reservationer

Man kan väl lugnt säga att i stort är partierna överens om hur domstolsväseridet skall fungera. Vi är också överens om att det skall fungera bra, Birgit Henriksson tog nära lill storsläggan, måste jag säga, när hon inledde sitt anförande här i kammaren med att säga alt vi socialdemokrater öser bidrag över allting annat än rättsväsendet. Det vill jag på det bestämdaste protestera emot.

I kammaren här skall man bl.a. diskutera polisväsendet som fått stora resurser delta år men den diskussionen kommer litet längre fram. Inte heller domstolarna har varit indragna i de allmänna besparingsåtgärder som drabbat andra områden.

Några kommentarer till vad andra har sagt. Kjell-Arne Welin talade om

atl del är viktigt all förbättra arbetsmiljön. Det försöker vi också göra. Vi har faktiskt anslagit de medel som domstolsväsendet kan använda när det gäller datorisering. Förhoppningsvis skall det bli bättre så alt de kan göra mer, och då får domstolarna också mer resurser.

Anders Svärd och Berilh Eriksson har varit inne på frågan om nämnde-mannaersättningen. Den behandlades förra året då den höjdes. Vi finner ingen anledning atl göra det nu igen. En ulredning har kommit med förslag som är på remiss. Vi får se vad den innehåller när den kommer till vårt utskott.

Kent Lundgren talade om säkerhetssaleri. Det står mycket utföriigt redovisat i belärikandet atl man givit byggnadsstyrelsen i uppdrag atl påbörja arbetel med en säkerhelssal i Stockholm. Därigenom tillgodoses de krav som Kent Lundgren framfört.

Frågan om lokaliseringen lycker inte jag att utskottet skall lägga sig i. Del vore ungefär samma sak som att lägga sig i vilka fängelser och andra anstalter som skall byggas i Sverige. Det får ankomma på regeringen att besluta om detta.

Förhoppningsvis slipper vi därmed få en motion som elt brev på poslen, som Kent Lundgren sade.

Med della vill jag ånyo yrka bifall lill belänkandet.

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Anslag tid domstolsväsendet

AnL 8 BIRGIT HENRIKSSON (m) replik;

Herr talman! Ulla-Britt Åbark sade alt vi är i stort sett överens. Hon tyckte jag log lill storsläggan när jag uttryckte mill missnöje med skötseln av rättsväsendet. Men del har faktiskt hänt alldeles för många saker som har stört rättsordriirigen.

Man halverade t.ex. fängelsetiderna äv besparingsskäl. Då stämde inte dom överens med tid som straff skulle vara. Del satte många domstolar i bryderi.

Man införde t.ex. samhällstjänst, men bara på några ställen. På det viset har vi inte längre likhet inför lagen överallt i vårt land. Del är sådana saker som jag menar är mycket allvarliga.

När det gäller ersättningen lill nämridemännen är del sant atl den uppjusterades förra året. Men samtidigt vill jag säga att detta år en belysande fråga. Vpk och socialdemokraterna har tyckt att ersättning många gånger är viktigare än själva rättssäkerheten. Tidigare var nämndemannauppdraget elt hedersuppdrag. Någon som allmänheten satte tillit till blev vald att företräda allmänheten i våra domstolar. Det minsl vikliga är alltså egentligen arvoderingen. Del viktigaste är rättssäkerheten.

AnL 9 KENT LUNDGREN (mp) replik:

Herr talman! Jag vill säga lill Ulla-Britt Åbark att det är riktigt atl ulskotlel inte skall lägga sig i lokalisering o.d. Felet är bara att utskottet inte svarar på det som motionen gäller Motionen gäller nämligen en säkerhetssal lill, inte den som finns på tingsrätten i dag, eller den som nu skall tillkomma på tingsrätten.

Om man avser att behålla den provisoriska salen på tingsrätten också, trots atl man bygger en ny sal, är det klarl att man kapar av köbildningen.

Prot. 1989/90:102 Men vi brukar ju räkna med atl har man mellan 80 och 85 % beläggning på

6 april 1990

Anslag tdl domstolsväsendet

våra fängelser, så är del väldigt svårplanerat. Högre får man alltså inte gå. Dagens säkerhelssal, den provisoriska, är nästan belagd till 100 %. Alltså finns det köbildning, och planeringssvårigheterna blir då stora. Vad motionen begär är en säkerhetssal till, inte en förbättring av den redan beslutade.

AnL 10 BERITH ERIKSSON (vpk) replik:

Herr talman! Representationen kan aldrig bli vad man önskar, om inte riämridemännen får ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Jag vill säga lill Birgit Henriksson att man inte kan leva på ett hedersuppdrag. Särskilt om man får inkomstbortfall, skall man kärina det så hedersamt atl man skall kunna la den ekonomiska förlusten.

Men jag fick inget svar från Ulla-Britt Åbark när det gällde fortbildning för riämridemäri och de pengar som utskottet anser att de inte skall ha.

AnL 11 TALMANNEN;

Jag vill erinra om alt replikskiftet gäller Ulla-Britt Åbarks anföraride. Men jag ville ge Berith Eriksson möjlighet atl bemöta de synpunkter som Birgit Henriksson framförde.

AnL 12 ANDERS SVÄRD (c) replik;

Herr lalman! Ulla-Britt Åbark buntade ihop centerris slåridpunkt med vpk:s i frågan om riämndemåririaersättningen. Jag vill i all stillsamhet bara påpeka atl det trots allt finns en skillnad.

Huvudpoängen i reservationen från centerpartiets sida är alt vi anser atl del skall vara lika lön för lika arbete. I och för sig är det ett problem, sade jag, atl ersättningarna är låga. Vi har inte föreslagit några höjningar, men vi vill ha lika lön för lika arbete. Vad man skall få i ersättning för att vara nämndeman skall inte vara beroende av om man har en inkomst förut. Det är ett viktigt uppdrag i sig, och det bör vara lika lön.

Anf. 13 KJELL-ARNE WELIN (fp) replik;

Herr lalman! Ulla-Britt Åbark säger all man så långt det är möjligt har tillgodosett behovet av tekniska hjälpmedel inom domstolsverket. Jag tror faktiskt att detta är fel. De datorer som skulle användas av kanslipersonalen måste man ju kunna få plats med, så att arbetet underlättas för dem som skriver ul domar osv. De skall inte behöva skriva samma sak gång efter annan. Datorer borde finnas lill varje kanslianställd inom domstolsväsendet.

Jag förstår inte, Ulla-Britt Åbark, vad det är som skulle förhindra atl domstolarna lar emot mer tekniska hjälpmedel, och jag skulle vara lacksam om Ulla-Britt Åbark kunde tala om det för mig. Jag har alltså svårt alt se vad det skulle finnas för hinder

AnL 14 ULLA-BRITT ABARK (s) replik:

Herr talman! Jag förslod irite rikligt Birgit Heririksson, när hon sade att samhällstjänst inte är detsamma som likhet inför lagen. Om jag missuppfattade ber jag om ursäkt, men annars kunde jag kanske få en förklaring.

När del gäller allsidigheteri lycker jag atl det är viktigt att vi får eri så allsi-

dig kader av nämndemän som möjligt. Del är den viktigaste frågan, tror jag. Sedan kan jag i och för sig hålla med Berith Eriksson om att man inte kan leva på elt hedersuppdrag.

Berith Eriksson tog också upp frågan om utbildning och information. Vi har skrivit ganska mycket om det i betänkandet, och jag tycker att det är en bra och utförlig beskrivning av vad som har hänt. Förra året fick man exempelvis 5 milj. kr lill en bred informationsinsats för nämndemännen.

Det är, som det står i belänkandet, ett upprag för domstolarna att se till alt man som nämndeman får en bra utbildning, samlidigl som man inte skall bli jurist pä denna utbildning. Man skall fortfarande vara lekman - det är också utomordentligt viktigt.

När det gäller Kjell-Arne Welins påpekande om tekniska hjälpmedel, slår det faktiskt i betänkandet all man anskaffar sådana hjälpmedel i deri takt som är möjlig. Jag kan alltså inte hänvisa till någonting annat än det vi har skrivit i betänkandet.

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Anslag till domstolsväsendet

AnL 15 BIRGIT HENRIKSSON (m) replik;

Herr lalman! När jag talade om samhällstjänsten, menade jag det sätt på vilket man införde den. Del har redan uppstått turbulenser i vårt samhälle. I en kommun har man för ett brott dömt till fängelse, utan att man har haft någol alternativ. 1 grannkommunen har man för exakt samma brott dömt till samhällstjänst, och när möjligheten till samhällstjänst förverkals har man inte dömt till fängelse utan lillämpal den konstruktion som infördes här i höstas.

Jag menar all detta skapar ojämlikhet inför lagen, eftersom lageri då inte tillämpas lika för alla medborgare i Sverige. Även lagmän har klagat på detta, bl.a. en av dem som satt till doms i elt av försöksområdena. Han ringde, och vi hade ett samtal där han sade; "Hurskall jag kunna döma till samhällstjänst när t.o.m. ett nästan lindrigare brott renderar fängelse i grannkommunen?"

Sådana här nyheter, som införts och som man inte tillämpar fullt ut under hänvisning till penningbrist, är enligt min mening ell samhälleligt ont. Vi bör inte agera på detta sätt.

Anf. 16 BERITH ERIKSSON (vpk) replik;

Herr talman! Det som jag tog upp först, angående avslag på ansökan om sammanträdesarvode för nämndemän i Gävle, visar ju hur del är ställt med pengar för utbildnings- och informationsbehov. Men vad vi kräver i vår reservation är atl en organiserad fortbildning för nämndemän skall komma till stånd, en fortbildning av den typ som man har haft i år

I betänkandet står att någon mer organiserad eller permanent verksamhet som syftar lill en egentlig juridisk utbildning för nämridemännen kan inte anses lämplig. När jag läste detta kom jag spontant atl tänka på att man år 1905 i riksdagen fattade beslut om atl del skulle byggas skolkåtor Man ansåg all man inte kunde la in samebarnen i vanliga hus, för då skulle de inte vilja syssla med renskötsel längre. De skulle bara få nödig utbildning i att läsa, skriva och räkna - annars skulle utbildningen inverka på deras näring.

Detta är ungefär samma sak. Om nämndemänneri skall få eri organiserad

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Anslag till domstolsväsendet

och kontinuerlig fortbildning, kan vi inte i rimlighetens namn säga att det syftar till en juridisk utbildning - det är ju alt underskatta den juridiska utbildning som vi har i dag.

Anf. 17 KJELL-ARNE WELIN (fp) replik;

Herr talman! När det står i betänkandet atl man skaffar teknisk utrustning i den takt som är möjlig, förmodar jag att den enda begränsningen är de ekonomiska ramarna. Jag har utomordentligt svårt att förstå varför det inte skulle vara möjligt att skaffa teknisk utrustning. Denna utrustning tar ju inte större plats än den redan befintliga. Om man ersätter det som är ur tiden med någol som är i tiden i tekniskt hänseende, borde det vara helt möjhgt när inte platsen utgör någon begränsning. Jag har därför, Ulla-Britt Åbark, utomordentligt svårt att förstå att del skulle finnas något annat hinder än just de ekonomiska ramarna. Jag och övriga i folkpartiet anser att det är av stor vikt att den tekniska arbetssituationen i domstolarna förbättras.

AnL 18 KENT LUNDGREN (mp) replik:

Herr lalman! Jag fick inget svar av Ulla-Britt Åbark. Hon hörde kanske inte vad jag sade. Jag skall därför upprepa det. Vad vi i miljöpartiet begär i vår motion är en ny säkerhetssal, dvs. ytterligare en, i Stockholmsområdet. Regeringskansliet påstår att den som riu byggs skall räcka till för att täcka Stockholmsområdet. Vi brukar ta till oss domstolsfolk då och då och lyssna på vad de har alt säga. Och jag har lyssuat på domstolsfolk även i detta fall, och jag anser att regeringskansliet har fel. Därför kommer min motion, om inte något händer, som ett brev på posten.

Anf. 19 ULLA-BRITT ÅBARK (s) replik:

Herr talman! Om jag har förstått Birgit Henriksson rätt menar hon att det är fel atl vi har infört samhällstjänst, eftersom den inte fungerar i alla kommuner Men det var ju faktiskt en försöksverksamhet, och vi får hoppas att Birgit Henriksson och övriga moderater så småningom kommer att ändra uppfattning.

Till Berilh Eriksson vill jag säga alt man kanske i och för sig kan jämföra alla grupper, och då kan man ju också jämföra med samerna på det sätt som Berith Eriksson gjorde, dvs. alt de inte skulle få utbildning. Men nu är det inte som Berith Eriksson säger Följande slår faktiskt i betänkandet;

"Medel för nämndemännens utbildnings- och informationsbehov anvisas över domstolsverkets budget. Vissa medel återstår också av 1988 års tilläggsanslag."

Det finns alltså pengar. Men vpk anser tydligen att budgeten skall öka.

Jag vill än eu gårig hänvisa Kjell-Arne Welin till det som står på s. 4 i betänkandet. Där anges orsakerna till att denna tekniska service inte kan göras bättre och snabbare än i dag.

Jag yrkar fortfarande avslag på alla reservationer och bifall till hemställan i utskottels betänkande.

Talmannen anmälde att Birgit Henriksson och Berith Erikssori arihållit att till protokollet få aritecknat att de inte ägde rätt till ytterligare repliker

Anf. 20 BRITTA BJELLE (fp);

Herr talman! Den i särklass största frågan som vi faktiskt har atl ta ställning till i riksdagen i dag gäller försäkringsrätterna och deras placering i domstolssystemet. Jag tycker att den frågan har blivit alldeles för litet debatterad med lanke på den avgörande betydelse den får både för försäkringsrätterna och för kammarrätterna.

1 årets budgetproposition har regeringen föreslagit en integration av försäkringsrätterna i de tre kammarrätterna. Domstolsverket utredde denna fråga på regeringens uppdrag, och domstolsverket ansåg atl tiden nu var inne för att handläggningen av socialförsäkringsmålen skulle flyttas över till de allmänna förvaltningsdomstolarna. Domstolsverket redovisade sitt uppdrag och ansåg atl lösningen att föra socialförsäkringsmålen vidare till den vanliga instanskedjan i de allmänna förvaltningsdomstolarna, dvs. länsrätt, kammarrätt och regeringsrätt, var den lämpligaste. Men domstolsverket ansåg också att socialförsåkringsmålen vid övergången i en första etapp kanske bäst skulle höra hemma i elt fätal länsrätter

Under 1989 utarbetades en idéskiss av tjänstemän på justitiedepartementet. I denna idéskiss, som egentligen handlade om domstolsväsendets framlida organisation, pekade man bl.a. på atl socialförsäkringsmålen skulle tillföras kammarrätterna.

Vid remissbehandlingen av denna idéskiss framförde regeringsrätten och de tre kammarrätterna åsikten atl socialförsäkringsmålen skulle kunna överklagas direkt, från socialförsäkringsnämnden till något annat ställe. De avstyrkte alltså förslaget i idéskissen. De menade all della förslag inte var förenligt med kammarrättens uppgift och inte heller med dess verksamhetsformer eller med målens beskaffenhet, dvs. att de gick direkt från en försäk-ringsnåmnd lill kammarrätterna.

Länsrätten i Stockholm angav i sitt remissvar att det var rimligt att försäkringsrätterna skulle integreras med länsrätterna.

Efler denna remissomgång beslutade regeringen att en parlamentarisk utredning skulle tillsältas. Direktiven till denna parlamentariska utredning är faktiskt en ganska intressant läsning. Där kan man läsa all denna ulredning skall se över principer, t.ex. att tyngdpunkten skall ligga i första instans, all del skall vara en lokal förankring av målen, atl det skall vara elt starkt lekmannainflytande och att det skall vara en renodling av domstolsinslanserna. Man menar alt det skall ske en översyn av inslansordningarna så till vida atl den första domstolsprövningen skall ske i tingsrätt eller länsrätt. Och det har sagts alt kostnadsmedvelandel skall vara stort.

Detta är några av de viktigaste principerna då det gäller domstolsutredningens arbete.

I budgetpropositionen understryks ytterligare alt regeringen anser att det är viktigt alt domstolsutredningen skall se över instansordningarna. Men trots regeringens egenhändigt tillsatta utredning med dessa principer och trots det som står i budgetpropositionen om instansordningen lägger regeringen fram ett förslag enligt vilket man går förbi domslolsulredningen och inte har en logisk lösning i enlighet med sina egna förslag, utan man flyttar försäkringsrätterna rakt in i kammarrätterna och går förbi första instans. Till yttermera visso säger regeringen för säkerhets skull i budgetpropositionen

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

A tis lag tid domstolsväsendet

2 Riksdagens protokoll 1989/90:102

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Anslag lill domstolsväsendet

att den senare kanske kan länka sig en annan ordning. Med andra ord menar regeringen att den nu skall flytta in försäkringsrätterna i kammarrätterna. Kammarrätterna skall alltså avgöra socialförsäkringsmålen, och länsrätterna skall hoppas över Men senare anser regeringen ändå atl något kanske skall göras åt delta.

För alla de människor som arbetar med dessa frågor är del en mycket konstig ordning all de först får vara med om en förändring och sedan kanske får vara med om en annan. Jag kan inte förstå alt man, riär mari redan vet atl del skall bli en annan ordning, inte låter den andra ordningen ske redan nu eller i varje fall låter domslolsulredningen, som har fått i uppdrag alt se över instansordningen, också se över dessa frågor

Man kan konstatera all socialförsäkringsmålen i dag är ca 9 000. Samtidigt som domslolsulredningen har i uppgift atl försöka minska antalet mål i kammarrätterna flyttar man med hjälp av försäkringsdomslolarna 9 000 mål till kammarrätterna.

Om man skulle tänka sig en ordning där man i ställel går via länsrätt, kan man utgå från atl det stora flertalet mål skulle stanna i länsrätterna och alt del kanske i slället skulle bli 2 500 mål som skulle passera vidare till kammarrätten. Då skulle dessa 2 500 mål som i dag avgörs i överförsäkringsdomstolen kanske minska till 500.

Del finns alltså ingen rim och reson i regeringens förslag. Detta är en mycket stor och viktig fråga. Jag tycker att vi borde ha debatterat den avsevärt myckel mer innan riksdagen går lill alt falla beslut i ärendet.

Jag yrkar bifall lill reservation 11, som jag tycker innebär den logiska och rikliga lösningen av frågan.

Anf. 21 BIRGIT HENRIKSSON (m);

Herr talman! Britta Bjelle beskriver i stort sett samma bakgrund som jag gjorde i mill anförande när jag talade om försäkringsrätternas integration. Jag påpekade också alt vi inte har så myckel tid och alt vi med tanke på personalen måste vara redo att fatta beslut. Idéskissen från justitiedepartementet och domstolsverkets ulredning har varit samlida remisser Med anledning av dessa borde vi för personalens skull kunna fatta beslut.

Såvitt jag förslår är Britta Bjelle också mol alt flytta målen över till kammarrätten. Det är precis vad vi moderater har sagl. Vi säger att det för oss tyngst vägande skälet atl upprätthålla instansordningsprincipen, dvs, att prövning i första instans bör ske i länsrätten och överprövning i kammarrätten, är att vi då flyttar målen till länsrätten. Om jag uppfattar Britta Bjelle rätt var della precis vad också Britta Bjelle ansåg vara del lämpligaste och bäsla.

Jag har tidigare hört att man från folkpartihåll talat om atl del brådskar, all vi egentligen inte har tid atl vänta och att vi måste ta slällning nu. Då förslår jag inte varför man vill ytterligare utreda frågan, när utredningar redan är gjorda.

Jag yrkar än en gång bifall till reservation 12 i det här ärendet.

Anf. 22 BRITTA BJELLE (fp) replik;

Herr lalman! Skälet till att vi i folkpartiet lycker att det är rimligt all domslolsulredningen får i uppdrag alt studera denna fråga mer är alt det finns en del komplikationer Skall dessa mål gå till samtliga länsrätter på en gång, eller skall de gå lill elt fåtal länsrätter? Var skall man göra av personalen? Skall den spridas över hela landet, eller skall den vara samlad med den kompetens som onekligen finns i försäkringsrätterna i dag och därmed flytta försäkringsrätterna in i några enstaka länsrätter? Gör man del kan effekten bli alt en länsrätt i sig blir en oerhört liten avdelning. Den nuvarande länsrätten kan bli en liten avdelning, därför alt en slor försäkringsdomstol flyttas in i länsrätten. Det finns alltså många svåra frågor där jag åtminstone från folkpartiets synpunkt inte är alldeles säker pä vad som är det bästa. Man har ju tillsatt en domslolsulredning, vars huvudsyfte är att se till att de flesta målen avgörs i första instans, länsrätt eller tingsrätt, och har till uppgift - jag redogjorde för de olika principerna - atl se på kostnadsansvaret och annat. När en utredning finns tycker jag alt den också skall få chans att titta på en av de största förändringar som för närvarande sker inom domstolsväsendet.

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Anslag tid domstolsväsendet

Anf. 23 BIRGIT HENRIKSSON (m) replik;

Herr talman! Vi från moderat håll menar atl frågan är så pass utredd, alt när vi i dag väl har fattat ett principbeslut, kau man i lugn och ro och med den personal som vet vad del innebär för framliden, omorganisera på bästa sätt.

AnL 24 BRITTA BJELLE (fp) replik:

Herr lalman! Jag förslår inte varför Birgit Henriksson och jag debatterar I princip har vi samma inslällning, nämligen att man måste börja i en annan instans. Varför skall vi falla ett principbeslut och låta andra utreda hur det skall gå lill? Det vore väl rimligt alt låta den domslolsulredning som är parlamentariskt tillsatt och vars uppgift är just att se på instansordriingen låta göra del, i ställel för atl fatta något slags principbeslut nu och sedan låta andra se på samma fråga.

Anf. 25 ULLA-BRITT ÅBARK (s);

Herr talman! Det lät på Britta Bjelle som om vi inte hade diskuterat denna fråga. Jag vill då bara påpeka atl vi faktiskt hade en utfrågning i ärendet med förelrädare för kammarrätten och försäkringsrällerna som lade frarii sina synpunkter. Försäkringsrättens organisation har varit föremål för överväganden sedan 1988. Då borde vi alltså kunna fatta beslut snarl. Frågan har varit ute på remiss. Så nog lycker jag atl frågan är tillräckligt behandlad.

Jag yrkar bifall lill utskottets hemställan.

AnL 26 BRITTA BJELLE (fp);

Herr talman! Till Ulla-Britt Åbark vill jag säga; Om man tycker att en Slor och genomgripande förändring som sker med försäkringsrätten är nog debatterad därför att man 1988 började diskutera frågan och att man efler två år är mogen alt fatta beslut, måste jag säga alt två år ur mitt perspektiv inte är så lång lid. Bortsett från det, finns det ju inga klara lösningar Det är

Prot. 1989/90:102 detta som är intressant. Kammarrätten, regeringsrätten och personalen som
6 april 1990 har atl göra med dessa frågor inom andra områden är tveksamma till vilket

Domarbaiian

~ som är den bästa lösningen. Kammarrätten har påpekat att den i stort sett förmodligen inte kommer all kunna tillhandahålla föredraganden. Där finns väldigt slora rekryteringsproblem som är komplicerade och svårlösta. Hur kan man då i det läget säga all frågan är färdigdebalterad när det råder delade meningar och man egentligen inte ens vet om kammarrätten klarar av situalionen? Just av del skälet tycker jag att den parlamentariska ulredning som har fått sina principer fastlagda, enligt vilka regeringen ändå tycker atl man framöver skall arbela i socialförsäkringsmål, även om just inte i dag, skall få arbela. Atl nu falla elt beslut för all la upp frågan om två år igen verkar inte vara någon särskilt god eller logisk lösning.

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 8 S.)

7§ Domarbanan

Föredrogs justilieutskoltets belänkande 1989/90;JuU25 Domarbanan (prop. 1989/90:79).

AnL 27 GÖRAN ERICSSON (m);

Herr lalman! I del belänkande JuU25 som vi nu skall diskutera om domarbanan behandlas en proposition i samma ämne som bygger på en departe-inenlal utredning med namnet "Domarbanan - Utbildning och meritvärdering" som fick sina direktiv under 1988.

Frågan om domarutbildningen och tillsättning av domare är en central fråga i rättssystemet. Slor del av rättstryggheten vilar på att domarens skicklighet och oväld inte kan eller får ifrågasättas. Domaren är domstolens och rättens yttersta spjutspets personifierad. Över dennes kunskap och kompetens får inga ivivel resas. Till domaren har den tilltalade, målsägaren och andra aktörer i domstolen atl fästa sin tillit. Domaren blir därför centralgestalten som leder processen och fattar de strategiska besluten under processens gång.

Från moderat håll har vi under ett anlal år understrukit delta förhållande och menar'all domarens särställning i rättsstaten rimligen bör föranleda alt utbildningen, meritvärderingen och inte minsl tillsättningen av domare bör ägnas alldeles särskild uppmärksamhet. Vi välkomnade därför utredningen och propositionen. Resultatet blev dock inte det vi hade förväntat oss, varför vi har elt anlal reservationer fogade till betänkandet.

Regeringsförslaget innehåller en klar markering att skicklighet skall fälla avgörandet vid tillsättning av domare. Det finns dock flera oklarheter som enligt vår mening bör hänskjulas lill den pågående domslolsulredningen. Elt riktmärke bör vara all del s.k. kallelseförfarandet skall upphöra.

Målet bör vara alt få till stånd ett tillsättningsförfarande som garanterar 20

domarens oväld och självständighet i förhållande lill såväl statsmakterna Prot. 1989/90:102
som parter och andra intressenter. 6 april 1990

Tillsätlningsförfarandet har ett starkt samband med domarutbildningen och andra med domarkarriären sammanhängande frågor som också tas upp omar anan i propositionen. Åven dessa, tycker vi, bör hänskjulas lill domstolsutredningen. Detta är innehållel i reservation I, till vilken jag yrkar bifall.

I propositionen föreslås atl Ijänsteförslagsnämnden skall utökas med en representant för TCO-S. Det är egendomligt alt regeringen förutsätter all jusl TCO-S har den person eller de personer inom sina led som kommer alt tillföra nämnden just den kunskap som nämnden behöver Finns del någol annat motiv, är detta motiv enbart avsett all undergräva syftet med nämndens verksamhet.

Vi avvisar bestämt en utökning med en facklig representant, eftersom vi tror att exempelvis Advokatsamfundet har en betydligt större kunskap och större kompetens än TCO-S. Man kan fråga sig varför just TCO-S skall ha en ledamot med i nämnden. Det vore intressant all av regeringens förelrädare här i kammaren få en analys av detta val.

I reservationerna 4 och 6 diskuterar vi moderater kompetensutökningen i Ijänsteförslagsnämnden. Jag yrkar bifall lill dessa reservationer.

Herr talman! För alt korta debatten vill jag slutligen bara anmäla all vi moderater i reservation 9 tar upp frågan om förtroende för rättsväsendet och i reservation 10 frågan om domares anställningsvillkor. Jag yrkar bifall också lill dessa reservationer

AnL 28 LARS SUNDIN (fp);

Herr lalman! Domstolarna utgör hörnstenarna i vårt rättssamhälle. Därför är del allvarligl att del på senare är har varit mycket svårt alt rekrytera unga kvalificerade jurister lill domarbanan. Vid några hovrätter har det rent av inte funnits några kompetenta sökande. Av dem som ändå har sökt sig till domarbanan är del alltför mänga som efter en lid hoppar av.

Orsakerna till delta är nalurliglvis mänga - dessutom är del inte lätt atl göra något åt dessa; jämförelsevis dåliga löner, karriärens utformning, dålig arbetsmiljö, familjesociala skål osv.

Avhoppen går ut över allmänheten, de rätlssökande medborgarna. Ärendehögarna växer och den lid som del lar atl få elt mål avgjort blir alltför lång. Rättssäkerheten kan alltså inte upprätthållas!

1 den proposition frän regeringen om domarbanan som vi nu behandlar föreslås en del förändringar som vi i folkpartiet länge har efterlyst. Vi tycker därför alt det är bra att sådana nu kommer Del handlar t.ex. om att skickligheten skall sättas främst vid tillsättning av ordinarie domartjänster Det handlar också om den förkortade och sammanhållna domarutbildningen. Men vi har fortfarande ett par invändningar mol regeringsförslagel, vilka vi redovisar i två reservationer - reservationerna 5 och 8.

Reservation 5 gäller den s.k. ijänsteförslagsnämnden, som föreslås få yt
terligare en ledamot som skall representera domstolarnas kanslipersonal.
Det låter rimligt. Också vi i folkpartiet menar alltså all del är rimligt alt
denna personal får vara med i nämnden. Men i nämnden finns del redan nio
ledamöter. Ytterligare en ledamot skulle göra nämndens arbete otympligt. 21

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Domarbanan

Vi ser alltså gärna en representant för kanslipersonalen i nämnden. Men utöka inte för den skull antalet ledamöter i nämnden! Del räcker, som sagt, med nio ledamöter.

Med reservation 8 söker vi råda bot på de avhopp från domarbanan bakom vilka del finns familjesociala skäl. Vi vill alt hela domarutbildningen skall förläggas till en hovrätt eller till en större tingsrätt. Man skulle då slippa kringflytlningen mellan tingsrättssläderna med alla de olika sociala besvär som denna för med sig.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill reservationerna 5 och 8 samt i övrigt till utskottels hemställan.

Anf. 29 BERITH ERIKSSON (vpk);

Herr lalman! Vi i vänsterpartiet kommunisterna anser alt det är av ytterst slor vikt all kunniga och omdömesgilla jurister söker sig till domarbanan.

Vpk stöder i väsentliga delar de ändringar som föreslås i propositionen. Domare skall alltså i första hand tillsättas efler en skicklighelsbedömning, och den s.k. börjedagsregeln skall slopas.

Däremot delar vi inte utskottsmajoritetens åsikt atl de högsta domartjänsterna, de s.k. rådstjänsterna, skall tillsältas efter ett kallelseförfarande. Vi anser all även dessa tjänsler skall kungöras lediga och alt ijänsteförslagsnämnden även när det gäller dessa tjänster skall få göra en skicklighetsbedömning.

Med nuvarande ordning kan farhågor och diskussioner uppslå om politiska utnämningar Vi anser därför alt tilltron till rättsväsendet skulle öka med ell mera öppet och demokratiskt tillsättningsförfarande beträffande rådsljänsterna.

Ledighet för vård av barn skall enligt utskotlsmajoriteten inte räknas som en merit. Man anser att del skulle leda för långt.

Men under den tid då en kvinnlig aspiranl, fiskal eller assessor är hemma för vård av barn förkovrar sig hennes manliga kolleger på något av de områden som räknas som en merit vid tjänstetillsättning. Del handlar inte bara om alt fä räkna föräldraledigheten som arbetad tid vid beräkning av förtjänst, eflersom det är meriterna, skicklighetsbedömningen, som i första hand räknas.

Vi anser atl framför allt vård av barn är en erfarenhet som är väl så utvecklande för personen i fråga som motsvarande tid är för exempelvis en tjänsteman inom socialvården.

Tjänsleförslagsnämnden skall utökas med en facklig representant, och det lycker vi är bra. En domare har ju flera funktioner, och alla bör belysas vid en skicklighetsbedömning. En domare är alltså domare bland andra domare och även arbetsledare för kanslipersonalen. Men en domare skall även möta enskilda människor som inte behärskar domstolarnas regler och språk, människor som är hell utlämnade till domarnas skicklighet i en annan betydelse än den som diskuteras i fråga om skicklighelsbedömningen. För alt en skicklighetsbedömning skall vara komplett skall, menar vi, en representant för allmänheten ingå i Ijänsteförslagsnämnden och kunna della vid bedömningen av en domares meriter

Jag yrkar bifall lill reservationerna 2 och 3. Framför allt reservation 3 inne-

håller egenlligen mer än ett yrkande. Men del är kanske bra av utrymmesskäl, för då blir ju belänkandet tunt. I övrigt yrkar jag bifall till hemställan i belänkandet.

Anf. 30 KENT LUNDGREN (mp);

Herr talman! Jag skall fatta mig korl. Vi i miljöpartiet är bara med på en reservation här Del gäller reservation 3 om kvoteringsregler som vi har gemensam med vpk.

Del är så rikligt som Berith Eriksson säger Del är alltså egentligen fråga om två yrkanden. Jag skall emellerlid uppehålla mig något vid detta med vård av barn.

Vilka krav ställs på en domare? Jo, en domare skall vara pedagogisk, ha viss psykologisk fallenhet och kunna bedöma de människor som han har framför sig - dels offer, dels gärningsmän.

Atl vårda barn är någonting som man lär sig mycket av. Jag beklagar dem som inte har fält göra del, men de har i så fall någonting atl se fram mot. En människa som vårdar barn genomgår en mognadsprocess, och jag unnar alla att uppleva del. Del är en myckel nyttig erfarenhet, rent mänskligt sett, i domarkarriären, åklagarkarriären och poliskarriären.

Om det inte hade varit så onl om domare hade vi nog väckt en miljöpartimotion om belydligl hårdare kvotering efter kön, men eftersom domarkåren först måsle byggas upp och domaryrkel göras attraktivt får vi avvakta tills del är praktiskt genomförbart.

Jag yrkar bifall till reservation 3.

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Domarbanan

AnL 31 ULLA-BRITT ABARK (s):

Herr talman! Jag vill börja med alt yrka bifall lill hemställan i justilieutskoltets belänkande och avslag på samtliga reservationer

Utbildningen av domare är mycket viktig. Det finns måriga kriterier som skulle kunna tas med i en meritvärdering, och i dag har Berith Eriksson och Kent Lundgren påpekat vikten av vård av barn. Jag håller med om alt vård av barn är oerhört viktigt, men jag tror inte alt vård av barn i sig skall vara en merit för att bli domare. Det finns andra områden där vård av barn är betydligt viktigare som merit, men det är områden som inte tas upp i detta betänkande.

När del gäller skicklighetskrileriel tror jag också atl del är nödvändigt att det är den som är mest lämpad som blir domare.

I övrigt anser jag all detta belänkande är bra - det är därför jag yrkar bifall lill hemställan i det.

Göran Ericsson påpekade del olämpliga i alt en TCO-S-representanl skall vara med i tjänsleförslagsnämnden, Jag tror tvärtom aft det är bra att en facklig representant finns med i nämnden, någon som kanske pratar ett annat språk än juristerna, vilket Berilh Eriksson också var inne på. Därmed får nämnden personalkategoriernas syn på tjänstetillsältningarria, och det är också viktigt.

AriL 32 KENT LUNDGREN (mp):

Herr talman! Jag vill bara säga något mycket kort lill Ulla-Britt Åbark. Jag framställer två önskemål när det gäller folk inom rättsväsendet över hu-

Prot. 1989/90:102 vud taget. Det ena är juridisk kompetens, och det andra är mänsklig kompe-
6 april 1990 tens. Erfarenhet av arbete med människor är för mig en mycket viktig faktor

Domarbanan

"~ när det gäller alt hanlera frågor om vad som är rätt och fel för just människor

Anf. 33 BERITH ERIKSSON (vpk);

Herr lalman! Till Ulla-Britt Åbark vill jag säga att vård av barn måste kunna räknas som merit framför allt inom alla tjänster som innebär arbete med människor Del är också en jämställdhelsfråga. Under den lid som kvinnan - del är oftast kvinnan - är hemma och vårdar barn kan mannen förkovra sig, som det heter, och på del sättet klättra snabbare på karriärstegen. Det räknas alltså inte som någon förkovran att vara hemma och vårda barn. Här måste framför alll vi kvinnor ställa upp för atl få till stånd en förbättring.

AnL 34 GÖRAN ERICSSON (m):

Herr talman! Jag fick ingel svar av Ulla-Britt Åbark. Hon säger atl det är bra med en facklig representant, och då blev det någon från TCO-S. Varför blev det inte någon från SKTF, LO, SACO, HTF eller något annat fackligt förbund? Varför just TCO-S? Vilka eminenta kunskaper har just en förelrädare för TCO-S som gör att han eller hon är lämplig all ingå i tjänsleförslagsnämnden? Varför ingår inte någon från åklagarmyndigheten eller polisen?

Om man skall sätta in en person i tjänsleförslagsnämnden som skall tillföra denna nämnd någonting, måste man alltså noga analysera vilken bakgrund och vilka resurser den personen har som gör alt han kan tillföra kunskap. I stället blir del en facklig förelrädare, av alla människor i detta samhälle.

Socialdemokratiska betänkanden gynnar fackliga företrädare - om de kan någonting eller inte är ointressant. Därmed motarbetar man syftet med tjänsleförslagsnämnden i stället för atl förstärka den. Dä skall Ulla-Britt Åbark gå upp i talarstolen och säga att del är socialdemokraternas målsättning med just detta förslag, och ingenting annal.

AnL 35 LARS SUNDIN (fp):

Herr lalman! Utskottsmajoritelen lycker att det är lämpligt att flertalet domstolskategorier skall vara med i nämnden, och det tycker vi i folkpartiet är rimligt. Men majoriteten vill att man därmed också skall utöka antalet ledamöter i nämnden från nio till tio.

På vilket sätt får inte flertalet domstolskategorier, som ni skriver, Ulla-Britt Åbark, vara med i nämnden om en representant för kanslipersonalen, för övrigt organiserad i TCO-S, skall räknas in bland de nio? Flertalet dom-slolskategorier kommer atl vara med ändå.

Anf. 36 ULLA-BRITT ABARK (s):

Herr talman! Först vill jag ta uppdel som Berith Eriksson och Kent Lundgren sade om merit för värd av barn. Tanken kan väl inte vara atl barnlöshet inte skall ha någon belydelse alls i domarmerileringen.

Vi socialdemokrater känner lill moderaternas inställning till fackliga representanter, och den bekräftades ytterligare av Göran Ericssons inlägg.

TCO-S bereds nu plats i tjänsleförslagsnämnden, och del är TCO-S som skall se lill att det blir en kunnig person. Jag är helt övertygad om atl dessa personer är kunniga.

Anf. 37 BERITH ERIKSSON (vpk);

Herr lalman! Del som Ulla-Britt Åbark sade blev väl ändå litet fel. Den som inte är hemma och vårdar barn kan ju vara ute på arbetsmarknaden.

Vad jag sade var att den tid som en kvinna är hemma och vårdar sitt barn inte räknas som en merit, medan kvinnor och män som inte är hemma och vårdar barn kan förkovra sig på ett område som räknas som en merit vid en domartillsältning.

AnL 38 KENT LUNDGREN (mp);

Herr talman! Vi skall väl inte förlänga den här debatten alltför mycket, Ulla-Britt Åbark. Berilh Eriksson har sagt del mesta av vad jag ville säga. Om miljöpartiet dessutom får igenom sin värntjänsl så småningom, blir del rikliga tillfallen för alla yrkeskategorier att få lära sig all jobba med människor

AnL 39 GÖRAN ERICSSON (m):

Herr talman! Nu måste jag säga alt jag inte förslår någonting. Jag har bett om svar på en fråga, och då går Ulla-Britt Åbark upp och säger atl socialdemokraterna känner till moderaternas inställning lill facket. Del var inte något svar på min fråga.

Vad jag frågade var; Varför skall en företrädare för just TCO-S sitta i ijänsteförslagsnämnden?

Vi moderater är inte negativa lill fackligt arbete - tvärtom. Där del hör hemma är vi posiliva till det. Men vad kan en medborgare som råkar vara medlem i TCO-S tillföra tjänsleförslagsnämnden? Del är återigen min fråga. Del kan vara vem som helst av TCO-S alla medlemmar- men förmodligen är del en ombudsman som behöver någol alt göra.

Herr talman! Det är uppseendeväckande att denna mycket enkla fråga, som inte innehåller särskilt mänga ord, icke kan besvaras.

AnL 40 ULLA-BRITT ÅBARK (s);

Herr lalman! Om inte Göran Ericsson vet atl TCO-S faktiskt organiserar de flesta inom de arbeten som utförs på domarkanslierna, vill jag bara lämna en upplysning om detta. Kanslipersonalen vill fortfarande föra fram synpunkter pä vem som blir domare. Kanslipersonalen skall också arbela tillsammans med domarpersonalen. Det är oerhört viktigt att man får synpunkter även från de här människorna.

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Domarbanan

AnL 41 GÖRAN ERICSSON (m);

Herr talman! Jag tror inte alt jag kommer särskilt mycket längre med den här frågan. Nu fick jag svaret alt TCO-S organiserar människor inom domstolarna fackligt. Tjänsleförslagsnämnden är ingel fackligt organ och inget

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Domarbanan

fackligt forum. Min fråga kvarstår: Vad skall TCO-S representarit göra i tjärisleförslagsnämnden?

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 8§.)

8§ Beslut

Företogs till avgörande justitieutskottets betänkanden 1989/90:JuU24 och JuU25.

Justitieutskottets betänkande JuU24

Mom. 1, 8 och 9 (anslag till Domstolsverket)

Utskottets hemställan - som ställdes mol ulskoltels hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till reservationerna 7 och 8 av Berith Eriksson - bifölls med acklamation.

Mom. 2 (tekniska hjälpmedel i domstolsväsendet)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 1 av Britta Bjelle och Lars Sundin - bifölls med acklamation.

Motn. 3 (delegering lill domstolsbiträden)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av Britta Bjelle och Lars Sundin - bifölls med acklamation.

Motn. 4 (notariemerileringen)

Utskottets hemställan bifölls med 214 röster mot 50 för reservation 3 av Göthe Knutson m.fl.

Motn. 5 (antalet nämndemän i domför sammansättning)

Utskottets hemställan bifölls med 216 röster mol 50 för reservation 4 av Göthe Knutson m.fl, 1 ledamot avstod från att rösta.

Mom. 6 (mandattidens längd)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 5 av Göthe Knutson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 7 (principen för nämndemannaersättning)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 6 av Ingbritt Irhammar och Anders Svärd - bifölls med acklamation.

Mom. 10 (säkerhelssal i Svea hovrätt)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 9 av Kent Lundgren - bifölls med acklamation.

Mom. 15 (handläggningstiden i skallemål) Prot. 1989/90:102

Ulskoltels hemställan bifölls med 147 röster mol 123 för reservation 10 av 6 april 1990 Britta Bjelle m.fl.

Mom. 17 (försäkringsrätternas organisation)

Först biträddes reservation 11 av Britta Bjelle m.fl. med 65 röster mol 51 för reservation 12 av Göthe Knutson m.fl. 153 ledamöter avstod från atl rösta.

Härefter bifölls ulskotlets hemställan med 159 röster mot 59 för reservation II av Britta Bjelle m.fl. 51 ledamöter avstod från att rösta.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Justitieutskottets betänkande JuU25

Mom. 1 (ytterligare utredning om tillsättningsförfarandet m.m.)

Utskottets hemställan bifölls med 219 röster mot 51 för reservation 1 av Göthe Knutson m.fl.

Mom. 2 (yttrande från ijänsteförslagsnämnden m.m.)

Ulskoltels hemställan - som ställdes mot reservation 2 av Berilh Eriksson - bifölls med acklamation.

Mom. 5 (kvoteringsregler m.m.)

Utskottets hemställan bifölls med 238 röster mot 32 för reservation 3 av Berilh Eriksson och Kent Lundgren.

Mom. 6 (en representant för TCO-S)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 4 av Göthe Knutson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 7 (oförändrat antal ledamöter i tjänsleförslagsnämnden)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 5 av Britta Bjelle och Lars Sundin - bifölls med acklamation.

Mom. 8 (representanter för bl.a. Sveriges advokatsamfund i tjänsleförslagsnämnden)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 6 av Göthe Knutson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 10 (domarulbildningen)

Ulskotlets hemställan - som ställdes mol reservation 7 av Göthe Knutson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 11 (geografiskt sammanhållen domarutbildning)

Utskottels hemställan - som ställdes mot reservation 8 av Britta Bjelle och 27

Lars Sundin - bifölls med acklamation.

Prot. 1989/90:102 Mom. 12 (förtroendet för rättsväsendet)

6 april 1990

Vissa anslag m.m. inom jordbruksdepartementet

Ulskoltels hemställan - som ställdes mol reservation 9 av Göthe Knutson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 13 (domares anställningsvillkor)

Ulskotlets hemställan - som ställdes mol reservation 10 av Göthe Knutson m.fl. - bifölls med acklamation.

Övriga moment Ulskotlets hemställan bifölls.

Förste vice talmannen överlog ledningen av kammarens förhandlingar

9 § Beslut om samlad votering

Beträffande de på föredragningslistan närmast upptagna ärendena, jordbruksutskottets betänkanden JoU14 och JoU18, beslöt kammaren på förslag av förste vice talmannen medge att de fick företas till avgörande sedan debatten i båda dessa ärenden avslutals.

10 § Vissa anslag m.m. inom jordbruksdepartementet

Föredrogs

jordbruksutskottets betänkande

1989/90;JoU14 Statsbudgeten för budgetåret 1990/91 (prop. 1989/90; 100 delvis).

AnL 42 CARL G NILSSON (m);

Fru talman! Budgetpropositionen såvitt avser jordbruksavsnitlet är minst sagl mager i år sä alt säga. Mycket är mörklagt, och vi känner naturligtvis till skälet till detta, nämligen att del i andra delar av dessa hus jusl nu pågår förhandlingar om hur den framtida jordbrukspolitiken, sett i ett längre perspektiv, skall föras.

En viktig fråga i de förhandlingarna rör i högsta grad innevarande växtodlingsår; det är en uppgörelse om priserna och de ekonomiska villkoren för detta år

Jag vill gärna nu uttrycka förhoppningen att vi snabbt får en sådan uppgörelse, att jordbruksnäringen vet vilka villkor som kommer att gälla detta år Vi skall ju inte ha en långt utdragen process med sammanblandning mellan de långsiktiga och de kortsiktiga förhandlingarna.

För övrigt har väl också de andra stora förhandlingar som ägt rum dessa dagar mycket stor belydelse - jag tänker naturligtvis då på de ekonomiska uppgörelser som nyligen träffals. De har också slor belydelse för jordbrukei. Det är väl närmasl så atl våra skatter och avgifter, som är högst i världen, våra skyhöga räntor och vår galopperande inflation har ell minst lika brutalt avgörande på de framtida förhållandena för jordbruksnäringen.

Emellerlid fär vi i dag nöja oss med all kommentera och fatta beslut om ell mindre antal inte rikligt så s.k. tunga frågor som de kommande ärendena. Jag vill i detta sammanhang inskränka mig lill alt kommentera några av de moderata reservationerna i detta betänkande.

Vi föreslår besparingar på några punkler. Till atl börja med gäller det anslaget till lantbruksnämnderna, närmare bestämt jordbruksfonden. Del är alltså lantbruksnämndernas jordbruksfastigheter som vi lycker snarast bör säljas. Lantbruksnämnderna skall ju inte inneha jordbruksfastigheter för sin egen skull; de fastigheterna skall säljas så atl de kommer andra näraliggande, enskilda jordbruk lill del. Vi föreslår alltså en besparing om 65 milj. kr på denna punkt.

Vi föreslår också en minskning av anslaget till jordbrukels rationalisering. Jordbrukei skall vara en näring som bär sina egna kostnader. Jordbrukarna vill vara egna och fria företagare, och vi tycker alt ralionaliseringsanslaget därför kan minskas.

Samma marknadsekonomiska aspekter lägger vi på skogsvårdsorganisationernas investeringsanslag. Det gäller i första hand det anslag som är föreslaget lill fröplanlager Vi menar att kostnader för invesleringar i fröplanlager och kostnader för framställning av frö och plantor skall läggas på priset på plantorna. Därför kan vi minska delta anslag.

Vi för också ett resonemang och har lagt en reservation kring anslaget till Ösi, Översiktliga skogsinvenleringar Vi lycker att riär den verksamheten snart är avslutad kan vi minska anslaget med 20 milj. kr Vi har i vår motion därvidlag också framhållit den fina verksamhet som utförs av den s.k. riks-skogslaxeringen. Det utförs alltså ett visst dubbelarbete.

Vi vill också minska slödel till byggandet av skogsbilvägar med 60 milj. kr Byggandet av skogsbilvägar är en myckel lönsam investering, som förvisso inte behöver stödjas med statliga medel.

Däremot bör man omedelbart tillåta kostnadsavdrag för byggande av de vägarna. Därmed skulle dessa investeringar komma till stånd i samma utsträckning utan att belasta statskassan.

De frågor som har med fiske all göra kommer senare i debatten atl beröras av Jens Eriksson. Låt mig bara, när jag nu har chansen, kommentera en enda fråga, nämligen anslaget till och statsbidraget till bildande av fiskevårdsområden. Jens Eriksson kommer också atl diskutera denna fråga.

Bildandet av fiskevårdsområden är för alla inblandade parter -fiskevatlenägare, sportfiskare och fiskevårdare - en mycket viktig verksamhet.

Mycket återstår när det gäller bildandet av fiskevårdsområden i vårt land. Del är en lill stor del oegennyttig insats som vatlenägarna ålar sig. Vi har också varit överens om att detta sker av ett så pass samhällsnyttigt motiv att verksamheten är berättigad till statsbidrag. Della motiv är enligt min uppfattning inte förändrat efler den 1 september 1990, det datum som anges i propositionen. Det är tvärtom i högsta grad angelägel alt denna verksamhet kan fortsätta. Ett villkor för della är alt samhället tar en viss del i de dryga kostnader som denna verksamhet medför.

Med detta, fru lalman, yrkar jag bifall lill de moderata reservationerna i delta betänkande.

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Vissa anslag m.tn. inom jordbruksdepartementet

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Vissa anslag m.m. inom jordbruksdepartementet

Anf. 43 ANDERS CASTBERGER (fp);

Fru talman! Regeringens politik inom många områden är elt styckverk. Vad illustrerar det bälire än årets budgetproposition? På område efler område skall förslag framläggas först senare under våren. Våndan med atl presentera en ekonomisk politik som inte riktigt hänger ihop visar sig även inom jordbruksdepartementets anslagsområde.

Det finns enligt folkpartiets uppfattning ingen anledning atl diskutera jordbruksavsnitlet i statsbudgeten. En proposition om jordbrukei kommer att lämnas under våren, och vi får då tillfälle all återkomma till diskussionen om jordbruksfrågor

Jag kommer därför alt i mill anförande beröra skogsbruks- och fiskefrågor Åven fisket får vi anledning atl återkomma till, eflersom proposition har lämnats till riksdagen även i den frågan. Den budget som vi diskuterar i dag behandlar dock frågor om anslag till fisket. Därför skall jag något diskutera dessa frågor. De stora, organisatoriska fiskefrågorna kommer vi att behandla längre fram i vår

Vi vill poängtera att det verkligen finns ett behov. Jag upprepar detta för tredje året i rad, och det är väldigt underligt all socialdemokraterna ännu inte har kommit till samma slutsals; det finns ell behov av utbildningsbidrag som möjliggör för fiskarna atl få den vidareutbildning och yrkesutbildning som naturligtvis behövs.

Del ställs alll större krav på fiskarua i fråga om atl hantera fartygen, all hanlera bestämmelserna och när det gäller säkerheten ombord och lill sjöss. Därför är ju ell bidrag på 300 000 kr, som vi förordar, elt ganska litet bidrag. Men del är nödvändigt eftersom skillnaden mellan denna yrkesgrupp, yrkesfiskarna, och oss landkrabbor är alt vi kan gå till vårt studieförbund eller gå en kurs någon annanstans när som helst under veckan, vilken kväll vi vill, men yrkesfiskarna är ute på havel - de kan inte gå i land för all gå en enlim-mes eller tvåtimmars studiecirkel på kvällen. Det behövs en förstärkning av anslaget för att tillgodose det intresse som yrkesfiskaren självfallet har av alt få viss yrkesutbildning och vidareutbildning.

Del är sorgligt atl socialdemokraterna gång pä gång förnekar atl detta behov finns.

När det gäller avvecklingen av 5 § 3-bidraget inom skogsbruket, så gick del ju all få ell enhälligt ställningstagande i frågan om en övergångstid. Jag återkommer lill delta senare. Men det är märkligt att socialdemokraterna, med stöd av vpk och miljöpartiet förslås, inte vill bestämma sig för en övergångslid vid bildande av fiskevårdsområden - trots atl utfrågningar vi haft i ulskotlel givit mycket klara belägg för all en sådan övergångslid faktiskt behövs. År det inte onödigt all den angelägna förstärkningen inte minsl av fritidsfisket som fiskevårdsområdena utgör tvärt skall avbrytas?

Vi i folkparliel hade önskat en större smidighet på denna punkt, för att få en mjuk övergång lill den tid då de bidragen inte längre skall utgå.

Jag vill också påminna om atl bidragsgivningen till fiskevårdsområdena inte är tillräcklig för all klara handläggningen av den anslrömning av bidragsansökningar som vi faktiskt kan förvänta oss nu när bidraget lill fiskevårdsområdena skall upphöra. Vi föreslår alltså en utökning av anslagen, vilkel vi också har markerat i en reservation.

Fru talman! När vi i folkpartiet har redovisat våra åsikter i skogsfrågorna

Fru talman! När vi i folkpartiet har redovisat våra åsikter i skogsfrågorna i en omfattande kommittémolion, så har det skett mot bakgrund av ett önskemål om en samlad översyn av skogspolitiken. Den översynen bör enligt vår mening .syfta lill en förenklad lagstiftning - del finns ell behov av det -en minskad byråkrati - det finns ett behov av det - och ell ökat hänsynstagande lill miljövårdens och naturvårdens intresse - det finns, det vill jag understryka, elt mycket starkt behov också av della.

Vi i folkpartiet har under många år framfört åsikten alt 5 § 3-bidragel bör avskaffas, bl.a. av det mycket siarka naturvårdsskälel. Del har ju varit svårt all uppnå majoritet för del ställningstagandet, och år efter år har vi folkpartister fått reservera oss på denna punkt.

Nu har vi äntligen fått gehör för våra synpunkter, och nu föreslås atl 5 § 3-bidraget skall avskaffas. Nu förhåller det sig på det sättet all förändrade regler kräver en övergångstid. Ansökari om bidrag till många projekt har ju redan kommit in, och många skogsägare har gjort sin planering mot bakgrund av all det faktiskt finns ell statsbidrag. Med hänsyn till de signaler som tidigare lämnats från riksdagen via socialdemokraterna har säkert en och annan skogsägare trott atl 5 § 3-bidragel skulle fortsätta atl utgå år efter år Därför är det myckel förståndigt atl utskollet föreslår en övergårigslid som skall vara ett par år. så att de projekt som redari planeras också skall genomföras.

Vi i folkpartiet, detta vill jag gärna understryka, ser del som en politisk framgång inte bara för vårt parti ulan också för alla andra som stridit för denna sak och för de nalurvårdsintressen som finns, atl vi nu har kunnat komma fram lill elt enigt tillkännagivande till regeringen i den fråga som förorsakat så många debatter under de gångna åren.

Jag vill, fru lalman, avslutningsvis också la upp en annan fråga som år efter år väckt debatl. nämligen bidragsgivandel lill skogsbilvägar, huvudsakligen i de inre delarna av Norrland. Också föregående talare var inne på den frågan. Folkpartiet har inte föreslagit några förändringar i de bidragsbelopp som föreslås av regeringen. Det slår dock klarl att den här bidragsgivningen skapat många konfliktsituationer mellan olika intressen, som skogsbruk, naturvård och rennäring. Dessutom har del funnits klara inslag av regionalpolitik i bidragsgivningen.

Vi har begärt en översyn av skogspolitiken. Vi ser det som självklart att den översynen också bör innebära atl en utvärdering görs av de här bidragen. Pä den punkten har vi inte vunnit gehör, och det beklagar jag. Att göra en översyn och pröva de konflikigrunder som faktiskt föreligger i förhållande till naturvårdens intresse kan väl inte vara så farligt. Varför skall vi vara så saktfärdiga på del här områdel? Della är en viktig fråga för naturvården, för skogsbruket och för rennäringen samt för många människor, oftast ute i glesbygden, vilka har intresse av att fä veta hur vi skall reglera dessa frågor i framtiden.

Belänkandet innebär motgångar för regeringen också i en del andra avseenden. Bl.a. görs en viktig uppmaning till regeringen all föra rejäla överläggningar med näringens företrädare om nivån på prisstödet. Utskottet vill atl regeringen skall lala om för riksdagen vilka effekter stödet lill fruktodlingen fått och hur mycket pengar som behövs för näringen. Det står fruklod-

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Vissa anslag m.m. inom jordbruksdepartementet

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Vissa anslag m.m. inom jordbruksdepartementet

lare i Villands, i Vånga, i Arkelstorp och vid Gränna och väntar på besked. Det är en angelägen rapport, som vi vill ha för alt kunna göra fortsalla bedömningar för arbetet.

Fru talman! Jag yrkar med detta bifall till de reservationer som folkpartiet ställt sig bakom i utskottet och i övrigt bifall lill utskottels hemställan.

AnL 44 ANNIKA ÅHNBERG (vpk);

Fru talman! Jordbrukspolitiken är jusl nu föremål för intensiva diskussioner Kanske läggs just nu grunden för det framlida svenska jordbrukei, en process som berör drygt 100 000 jordbruksförelag i landet och alla dem som är sysselsatta med de senare leden i livsmedelsproduktionen. Men också vi alla andra berörs direkt, eflersom vi faktiskt alla måste äta. Åven om man ibland i den här delen av landet tycks tro all mat bara är någonting som man köper i affärerna, är det faktiskt inte så. Den måste också produceras. Diskussionen om jordbrukspolitiken handlar i hög grad om huruvida produktionen av livsmedel skall äga rum här i värt land eller om huruvida vi i framliden i alll högre grad skall importera våra livsmedel. Del här är en debatt som inte berörs i det betänkande som vi har alt ta ställning till nu, men som vi snart får anledning att återkomma till i samband med en senare proposition. Det är väl därför som jusl jordbruksområdet inte berörs i så många avseenden i delta betänkande.

Jag vill la upp en fråga som vi i vpk tycker är myckel viktig och som också berör inriktningen på del framtida svenska jordbrukei. Del gäller del som vi kallar alternativ odling eller elt ekologiskt anpassat lantbruk. Vi har från vpk föreslagit ett ökat stöd lill befrämjande av denna alternativa odling, eftersom vi menar all del för atl vi skall kunna komma lill rätta med överskotts-produktionen och en slor del av miljöproblemen hell enkelt är nödvändigt att del svenska jordbrukei bedrivs mer extensivt, alt man t.ex. inte använder så mycket av importerade insatsmedel som är ödeläggande för miljön, utan odlar kvävet själv genom t.ex. vallodling. Vi har också framlagt förslag i denna riktning, vilka tyvärr i varje fall inte i detta betänkande har vunnit utskottets majoritet.

Regeringen har tidigare infört ett tillfälligt omslällningsbidrag inom ramen för statens delansvar för spannmålsöverskottet. Delta var naturligtvis bra. Del innebar en ökad stimulans lill alternativ odling. Problemet var bara att del gällde en punktinsats. Under ell år fick man möjlighet att gå över lill alternativ odling. Detta orsakade problem genom att arealen för alternativ odling fyrdubblades på ett år När många går över till allerriativ odling finns inte upparbetade distributionskanaler och avsättningsmöjligheter Även om behovet av alternativt odlade produkter är stort, finns i ett sådanl läge inte ett uppbyggt system för sådana.

Detta har medfört ett behov av uppföljning av omläggningsstödet med markriadsföringsåtgärder och med en intensifierad rådgivning. Jag yrkar därför bifall till reservationerna 1 och 2. Detta är frågor som vi naturligtvis får återkomma till i samband med diskussioner om jordbrukets framtid i dess helhel. Vi menar att den alternativa odlingen inte skall betraktas som en liten nisch i del svenska jordbrukei, utan helt enkelt som den väg som vi har att gå in på inför framliden.

Jag vill också la upp ett förslag som vi tyvärr inte heller fåll gehör för och som har att göra med djurmiljöförbättrande åtgärder Riksdagen har beslutat om skärpta villkor för djurhållningen, och del är naturligtvis bra. Men det medför också ett stort behov av ökade irivesteririgar för att förbättra ladugårdar och djurmiljö. I ett läge när många bönder betvivlar att de har en framtid som jordbrukare är det nödvändigt för att få till stånd dessa kostsamma investeringar atl samhället skapar bra finansieringsmöjligheter för dessa. Tyvärr har vi inte fått gehör heller för den tanken. Fastän det utlovats att regeringen skulle återkomma till dessa frågor i samband forskningspro-positioricri gjorde man inte det.

Det finns en del bra saker i betänkandet, vilka redan har berörts. Utskottet påpekar att det är viktigt att regeringen när del gäller överläggningar med rennäringen för reella förhandlingar innan man fastställer nivån på priserna. Del är nödvändigt all göra del påpekandet, ty fastän utskottet framförde det till regeringen redan förra året har det inte fått genomslag.

Det är också bra atl .utskottet påpekar att regeringen skall återkomma med en rapport om vad som händer med den svenska fruktodlingen. I den period av ökad import och med anpassning till internationella handelsregler som vi nu står inför har den svenska fruktodlingen utan tvivel drabbats myckel hårt. Det är inte bara så att svenska fruktodlare står och väutar på vad regeririgeri skall göra, som Ariders Castberger sade. Tyvärr har måriga fruktodlare redan gett upp därför att de inte fått en reell chans att klara denna svåra omställning. Jag är övertygad om att den svenska fruktodlingen i framtiden kan konkurrera med den importerade fruklen, men det gäller att se till atl en sådan omställning genomförs under rimliga villkor

Vad gäller skogspolitikeri berörs i detta betänkande behovet av ökad kalk-ning och av s.k. vitaliseringsgödsling. Vi vill från vpk verkligen understryka att vi delar uppfattningen att det finns ett stort behov härav. Vi tycker inte att den försöksverksamhet som regeringen föreslår och som sätts in mycket sent, bedrivs i tillräckligt stor skala. Vi delar alltså inlé utskottets menirig att de inledda försöken är av tillräcklig omfattnirig. Meri eftersom arislagen för detta ändamål kommer att tas upp i ett annat sammanharig, återkommer vi till deri diskussionen då.

Del är också bra att regeringen uttalat att dikningsbidraget skall tas bort. Vi är tyvärr i full färd med atl göra samma misstag inom skogsbruket som vi redan har gjort inom jordbruket, dvs. genomföra en omfattande utdikning, som innebär all vi frånhänder naturen möjligheten att ta hand om en hel del av läckaget av näringsämneri och omarbeta det så all det irite kommer ul i våra hav och sjöar och blir ett stort miljöproblem.

Jag skulle vilja säga atl det är skaudalöst att vi i dag, riär vi vet vilka effekter läckaget av näringsämnen till hav och sjöar har, inte har förmågan att hejda oss och se till att inte göra om samma misstag inom skogsbruket. Den nu aviserade åtgärden är dock ett litet steg på vägen, vilket vi noterar med tacksamhet.

I regeringsförklaringen, när den nya regeringen Carlsson efterträdde den gamla regeringen Carlsson, aviserade statsministern en översyri av skogspolitikens mål och medel, och vi tycker att detta är mycket bra. Det är hög tid att man gör en sådan översyn och att man som grund för det framtida

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Vissa anslag m.m. inom jordbruksdepartementet

3 Riksdagens protokoll 1989/90:102

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Vissa anslag m.m. inom jordbruksdepartementet

skogsbruket gör en anpassning lill vad som är bra för naturen. Vi väntar nu med spänning på en precisering av det åtagande som gjordes i regeringsförklaringen. Vi tycker möjligen atl del skulle kunna gå litet snabbare och att man nu skulle kunna vara i full gång med detta arbete, så all vi kunde få mera klarl för oss vad regeringen egentligen avsåg.

I den del av betänkandet som berör skogspolitiken behandlas en gammal stridsfråga, som vi hoppas nu äntligen har fått sin lösning. Det gäller det s.k. 5 § 3-bidragel, där utskottet nu i sitt betänkande tydligt ullalar att man anser att denna ersättning skall utmönstras. Det är naturligtvis myckel bra. 5 § 3-bidraget har blivit en symbolfråga för den mycket intensiva diskussionen om skogsbrukets förmåga all anpassa sig lill nalurenliga metoder som inte orsakar slora problem och som inte utarmar flora och fauna.

Men del är också myckel viktigt atl framhålla alt denna anpassning inte får ske i motsättning lill exempelvis sysselsättningen. Det finns ibland en tendens i miljödebatten alt hävda arters och växters räll all existera på bekostnad av människans rätt atl existera. Vi menar all del måste gå att finna lösningar som tillgodoser båda dessa behov. Det är fulll möjligt alt skapa ett skogsbruk som är förenligt med god naturvård och som också ger människor i de berörda delarna av landet möjligheter till eri god utkomst. Del är vår skyldighet i derina församling alt hitta sådana vägar och att göra det ulan att blåsa under motsättningarna mellan dem som värnar om naturvården och dem som värnar om sysselsättningen. Jag tror att vi gör miljön en mycket stor otjänst, om vi bidrar till all blåsa upp dessa motsättningar.

Vi har också föreslagit all man skall se över bidragen lill skogsbilvägar. Det är myckel märkligt att utskottet inte biträder det kravet. Del faller myckel väl in inom ramen för en sådan allmän översyn av skogspolitiken som regeringen har aviserat. Jag tror uppriktigt sagl alt det snarast måste vara ett misslag från utskottsmajoritelen alt man inte tyckte att också bidraget till skogsbilvägar skulle ingå i den här översynen.

När det gäller fisket vill jag bara säga, eflersom Anders Castberger log upp frågan om bidrag lill fiskevårdsområden, all jag tycker att liberalerna i denna fråga liksom i en del andra försöker sitta på två stolar samlidigl. Det lär tillhöra de liberala attributen alt vara kluven, och det har vi i dessa dagar i andra sammanhang fått utmärkta bevis för Det bästa sättet all få till stånd fiskevårdsområden är alt sätta upp en lidsgräns och säga alt man fram till den lidsgränsen får bidrag till bildandet av sådana. Vill man sedan bilda nya fiskevårdsområden, får man göra det utan bidraget.

En sådan ordning måste snabba upp processen. Då ser de berörda som är angelägna om atl få bidraget lill att få in en ansökan snabbt. Men om man låter del hela försvinria i fjärrari, får det motsatt effekt. Då blir det inte lika brådskande alt se lill alt få det här gjort. Jag lycker därför att folkpartiels ställningslagande i denna fråga är litet inkonsekvent.

Till slut bara några ord om livsmedelsverket, som berörs i detta betänkande. Man har begärt och delvis fått pengar lill en folkhälsokampanj, och vi tycker att det är bra. Vi menar att det behövs en sådan kampanj. Men vi tycker atl man borde ha fått alla de medel som man har begärt, inte bara delar av dem. Vi hoppas och tror atl det skall bli en folkhälsokampanj som skall bedrivas litet mera seriöst än den som diverse f.d. ministrar har ägnat

sig åt. Det är vår bestämda uppfattning atl mjölkfellet så länge del befinner sig i mjölken inte är det slora folkhälsoproblemet i vårt land. Det är sriarare del fett som finns i produkter som t.ex. chips som är ett problem. Man borde i en folkhälsokampanj lägga större tonvikt vid det snarare än att rikta in sig på mjölken.

Till sist också bara några ord om imporlkontrollen, som vi lycker är oerhört viktig. Vi går förhoppningsvis in i en tid med ökat samarbete länder emellan och även med ökad handel. Men del måste betyda all de helt rimliga krav som konsumenter ställer på kvalitet och på miljövänlighet liksom också den oro som människor känrier inför att matvaror är behandlade med tillsatser eller med oacceptabla metoder las på allvar För alt man skall kunna la den oron på allvar krävs att man har goda resurser för genomförande av kontroller av de importerade livsmedlen. Jag vill yrka bifall lill reservation nr 37.

Med del, fru lalman, vill jag också i övrigt yrka bifall till alla reservationer i detta belänkande som vpk står bakom och i övrigt lill utskottets hemställan.

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Vissa anslag m.m. inom jordbruksdepartementet

Anf. 45 ANDERS CASTBERGER (fp) replik;

Fru lalman! Annika Åhnberg, vänsterpartiet kommunisterna, säger att vi i folkpartiet är inkonsekvenla när det gäller frågan om fiskevårdsområdes-bidraget. Jag vill då bara påminna om alt liberal politik inte är kluvenhet utan en öppenhet för verklighet, den verklighet som också finns ulanför della hus.

Vi hade faktiskt i utskottet utfrågningar om den här saken. Resultatet från de utfrågningarna gav klara belägg för att en sådan övergångslid som vi har framhållit som önskvärd faktiskt är behövlig.

Det är riktigt all vi skall sätta en bortre gräns för det här bidraget, men vad vi har framhållit är atl vi skulle vilja se en större smidighet för all på så sätt kuriria få eri mjuk övergåug till den tid då bidragen inte lärigre får utgå. Det är detta som del handlar om, och jag lycker inte all det är en inkonsekvens, utan en anpassning till en verklighet.

AnL 46 ANNIKA ÅHNBERG (vpk) replik;

Fru lalman! Jag förslår alt Anders Castberger kanske känner ett stort behov av att försvara sig. I dessa lider måste man förmodligen vara väldigt för-svarsinriktad om man tillhör folkpartiet.

Men del är ju så att det inte kommer att vara förbjudet alt bilda fiskevårdsområden. Det är inte del som del handlar om, utan det handlar om all det ekonomiska bidraget kommer alt försvinna. Det måste väl ändå vara hell rimligt all så länge del finns ett ekonomiskt bidrag, innebär det en stimulans till att göra detta snabbare. Det är av den anledningen som det är så viktigt att det finns en lidsgräns satt för när detta bidrag skall upphöra.

Jag vidhåller alltså min uppfattning alt folkpartisterna i denna fråga, som i många andra frågor, är kluvna och inkonsekvenla.

Anf. 47 ANDERS CASTBERGER (fp) replik:

Fru lalman! Vi i folkpartiet är varken kluvna eller inkonsekvenla. Annika Åhnberg låtsas inte om all utskottet har haft en utfrågning i detta ämne. Annika Åhnberg låtsas inte om att hon var närvarande då. Anriika Åhriberg

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Vissa anslag m.m. inom jordbruksdepartementet

låtsas irite om att hoo hörde vad de olika företrädarna faktiskt gav uttryck för vid denna utfrågning.

Faktum är ändå alt de ytterligare kunskaper som vi inhämtade vid den ut-skotlsutfrågningen gav vid handen att en sådan här övergångstid behövs. Jag förnekar inte atl del är tillåtet att bilda fiskevårdsområden också i framliden.

AnL48 ÅSA DOMEH (mp);

Fru talman! Som många talare redan har sagt i den här debatten är detta betänkande myckel tunt. Den slora debatten om jordbruket kommer ju att hållas i juni, då vi skall falla beslut om den framlida jordbrukspolitiken. Inte heller forskningsfrågorna är med i detta betänkande, utan de kommer upp i elt senare sammanhang.

Del finns ändå en hel del intressarit i det här betänkandet. Några reservationer lar t.ex. upp förslag om atl på olika säll stimulera alternalivodlingen. Vi ställer oss bakom reservation 2 och reservation 8, som handlar om att hjälpa till med marknadsföringen av alternativodlade produkter Genom omställningsslödet har ju alternalivodlingen glädjande nog ökat kraftigt det senaste året. Det har lett till litet problem, eftersom man ännu inte har hunnit fä i gång en marknadsföringsorganisaiion. Tidigare har man ju inte behövt markriadsföra sig över huvud taget.

Reservationerna handlar vidare om hur vi skall kunna stärka rådgivningen. Det är just under de första åren, när lantbrukarna ställer om produktionen, som de har det allra största behovet av rådgivning. Vi menar därför att det är mycket viktigt alt just nu erbjuda lantbrukarna hjälp med della.

Jag lycker, precis som Annika Åhnberg, alt det är mycket viktigt med långsikliga åtgärder i syfte att främja alternalivodlingen, t.ex. i form av ell omslällningsstöd.

Del viktigaste är emellertid enligt miri mening all det faktiskt är nödvändigt att slälla om hela jordbrukei i en annan riktning. Del är nämligen det enda sättet all klara av miljöproblemen på korl sikt, och vi kan inte vänta med att lösa miljöproblemen. Del kommer att dröja många år innan vi har kommit så långt all jordbrukei kan klara sig hell ulan handelsgödsel och ke miska bekämpningsmedel. Därför måste vi göra någonting nu.

Det vi redan nu kan göra är alt radikalt skära ned användningen av kemiska bekämpnirigsmedel och handelsgödsel. Detta är också det absolut bästa sättet atl stödja det ekologiska lantbruket eller alterriativodlirigen. På detta sätt gör vi nämligen alternativodlingen till del naturligt mer lönsamma. Den dag det blir rejält lönsamt alt odla sitt eget kväve kommer fler och fler lantbrukare all börja göra delta. Del är hell självklart. När resurshushållning över huvud taget är lönsam även för de enskilda företagen, riär vi gör det som är rätt för hela samhället lörisamt också för deri eriskilde, då kommer det att börja hända saker

Jag tycker t.ex. all det kunde vara okej alt ha en regel som säger att man inte får ha mer äri ett visst antal djur per hektar Det är emellertid oerhört svårt att kontrollera var gödseln sprids. Deri kari spridas alldeles i närheten av gården, och då får vi samma problem i alla fall.

Om däremot kvävet är rejält dyrt kommer det för lantbrukaren att löna

sig sä mycket atl ordentligt hushålla med kväve att kvävet då används på ett hell annat sätt, på ett mer resurshushållande sätt.

Som jag ser del är en inrikining pä ell extensivt jordbruk i dag del bäsla sättet att också gynna alternalivodlingen. Samtidigt är alternativodlingeri deri metod- och lekriikulvecklare som är nödvändig för alt det skall bli möjligt för oss all inom jordbrukei använda en alll lägre andel av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel.

Della får också posiliva effekter på den situaliori vi i dag har när det gäller matförsörjningen. Vi talar ju om en överskotlsareal. Del finns alltså möjligheter att acceptera lägre skördenivåer eftersom vi ser del som ett problem atl vi har för myckel åkerareal. Även om vi satsar riktigt rejält på biobränslen så kommer vi inte, med de omslållningstider som just nu diskuteras i fråga om den framtida jordbrukspolitiken, all hitta ersältningsområden för all deri åkerareal som finns i dag om vi inte samtidigt satsar på elt extensivare jordbruk. Det går inte alt introducera biobränslen riktigt så snabbi.

Däremot kan vi redan i dag och under de här åren introducera en hel del biobränslen. Detta är naturligtvis myckel bra eflersom vi måsle använda betydligt mer av biobränslen för alt fä energipolitiken atl fungera i en mer re-surshushållaride och miljövärilig riklnirig.

Belänkandet lar också upp en del frågor som rör naturvården. Glädjande är all dikningsbidragen äntligen är borta. Förra året var vi del enda parti som i vårt budgetförslag plockade borl dikningsbidragen. Tydligen var det den här gången lättare atl övertyga regeringen än de övriga partierna. Regeringen hade nämligen strukit dikningsbidragen i årets budgetproposition.

Betänkandet behandlar vidare de myckel omdebatterade 5 § 3-bidragen. I valrörelsen 1988 lovade samtliga partier att ta bort bidragen till skogsodling efler lågproducerande bestånd. Detta är en gammal stridsfråga för naturvården. Man har hela liden drivit på för alt få bort dessa bidrag som leder till ett intensivare skogsbruk och som hotar marker som många gånger är mycket väsentliga för naturvårdeu genom att det där finris hotade växt- och djurarter som inte finns i områden där man har bedrivit ett mer intensivt jordbruk.

Det är mycket svårt atl få igenom detta förslag i riksdagen eftersom olika partier krånglar olika år I valrörelsen kopplades däremot inte borttagandet av 5 § 3-bidragen till några speciella villkor Nu är del emellertid del ena året partier till höger och del andra året partier till vänster som krånglar Förra året krånglade centern och moderaterna när de skrev sina motioner genom all i dessa lägga in olika villkor Den här gången var del i slället vpk som .krånglade.

Trots alll har resultatet nu blivit litet bättre än förra året. Det sägs nämligen atl dessa bidrag inom ell par år skall las bort. Det sägs däremot ingenting om vad ett par år innebär Vilken tidsplan är det fråga om? Jag tycker all det är precis lika löst som de löften som gavs i valrörelsen. Dessutom tar utskottet inte ens initiativ lill att börja minska beloppen. Man kan då fråga sig om elt avskaffande över huvud taget kommer atl ske.

Del sägs heller ingenting om all en del av de här bidragen så småningom skall föras över lill naturvården i stället, utan man specificerar del mycket löst som "åtgärder inom det skogliga stödområdet".

Utskottet skriver också atl en del av dessa pengar är iritecknade för kom-

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Vissa anslag m.m. inom jordbruksdepartementet

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Vissa anslag m.tn. Inom jordbruksdepartementet

mande budgetår. Det är riktigt. En del av dessa pengar är intecknade för kommande budgetår Miljöpartiet hade haft mer förståelse för om utskottet velal behålla jusl de pengar som var intecknade för det budgetår som kommer, och irigenting mer Men så är del inte.Utskottsmajorileten minskar inte ens budgetanslagen för del budgetår som kommer Det sägs atl det skall dröja åtminstone ell par år innari dessa bidrag försviririer

I reservaliori 18 lar miljöpartiet erisamt upp 5 § 3 skogsvårdslageu, som vi lycker skall utmöustras helt och hållet, eftersom deri driver fram en avverkning på markerna som vi inte vill stimulera. Vi anser för övrigt samma sak om 6 §, dvs. alt den hell och hållet bör utgå. Detta är små åtgärder tills vi får en ny och hell förändrad skogsvårdslag som är betydligt bättre för naturvården och inte lika produktionsinriktad.

Miljöpartiet och moderata samlingspartiet har glädjaride riog kunnat skriva en reservation tillsammans om att avskaffa bidragen lill skogsbilvägarna. Vi hade litet olika motiveringar, och moderaterna kanske vill avskaffa bidraget mest för alt spara pengar Men vi är glada när moderaterna väljer atl lägga sina nedskärningar på sådana områden atl del blir positivt för naturvården. Det tackar vi för

När det gäller bidraget till fiskevård vill jag kommentera ett fel i betänkandet. I betänkandet anges att miljöpartiet slår bakom reservation 35, men jag kommer att yrka bifall lill reservation 34. Vi är litet snåla av oss, och vi har inte yrkat bifall lill en höjning av anslaget med mer än 1 milj.kr., vilkel folkpartiet har gjort.

Annika Åhnberg har tagit upp frågan om importkontrollen och en förstärkning av livsmedelsverket. Del är naturligtvis någonting oerhört väsentligt. Men delta år har miljöpartiet i stället valt att föreslå en förstärkning av livsmedelskontrollen på länsslyrelsenivå. De anslagen kommer atl tas upp i ett annat sammanhang. Syftet med de anslag som vi har föreslagit är alt få en person pä varje länsstyrelse som tillsammans med länsveterinären kan samordna kommunernas arbete och främja mellankommunalt samarbete för alt få den kommunala tillsynen att fungera effektivt i ell läge där större ansvar läggs på kommunerna.

1 reservation 3 föreslår miljöpartiet mer pengar till utrotningshotade arter Del finns fler reservationer om detta där man föreslår andra belopp. Det vore mycket bra om vi kunde ta del stegel att nu anslå extra pengar

När vi senast diskuterade naturvård här i kammaren fattades elt myckel viktigt beslut på detta område. I enighet fattades beslutet att inte bara arterna utan även arternas livsmiljöer skall skyddas. Del är en myckel viktig ambilionshöjning från riksdagens sida. Jag hoppas därför att vi kan förvänta oss ell nytt lagförslag från regeringen där man tar delta på allvar Vi i miljöparliet har för övrigt själva lagt fram ett lagförslag i den riktningen under den allmänna motionstiden. Om inte regeringen vill lägga fram någol förslag så finns alllid vårt alternativ.

Jag anser all detta tyder på alt riksdagen är för en sådan ambitionshöjriing. Del måsle leda lill alt vi satsar mer pengar redan nu för att kunna finansiera de projekt som är på gång.

Jag vill avslutningsvis yrka bifall till reservationerna 2, 3, 5, 8, 14, 17, 18, 19, 29 och 34.

AnL 49 ANNIKA ÅHNBERG (vpk) rephk;

Fru talman! Jag måste naturligtvis protestera när Åsa Domeij säger atl vpk krånglar Del är rent ul sagt ett oförskämt påstående. Vi har i del här fallet tagit värt ansvar för att se till aft del över huvud tagel skall bli ett beslut som innebär alt 5 § 3-bidragel avskaffas.

Bakom ambitionen att la bort 5 § 3-bidraget finns del hell olika grundinställningar För en del partier är beslutet framför alll kopplat till intresset för större naturvärdshänsyn i skogsbruket. För andra partier är det framför alll kopplat lill en önskan alt avskaffa skogsvårdsavgifterna. Därför har partier med så olika grundsyn tidigare inte kunnat enas.

Nu säger Åsa Domeij alt anslaget inte minskar Men utskottet skriver all man från detta anslag skall föra över de medel som kan frigöras till ell anslag för stödåtgärder i det skogliga stödområdet.

Jag anser atl miljöparliet inte bara här ulan också annars förespråkar en miljöpolitik som inte har några som helst fördelningspolitiska aspekter och att man inte bryr sig om vem som får betala miljökostnaderna. Uppriktigt sagt; Även om det inte i dag tillhör del politiska model att säga det, vill jag påstå atl vi lever i ett klassamhälle. För dem som lever av andras arbete är det naturligtvis ointressant om en miljöpolitik har sysselsättningsaspekter Men för dem som skall leva av sitt eget arbete är del nog gariska viktigt alt de 96 milj. kr. som är avsatta för denna ersättning i praktiken innebär drygt 1 000 arbetstillfällen.

Det är ganska viktigt att man gör denna omställning med hänsyn till de avtal som redan träffals och den situation som finns i verkligheten. I övrigt delar vi i vpk miljöpartiets uppfattning alt hela 5 § 3 skall bort.

Vi utgår ifrån, alt när regeringen har aviserat en översyn av skogspolitikens mål och medel, innebär delta atl man skall se över irite bara deri här paragrafen utan hela skogspolitiken och lagstiftningen.

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Vi.s.sa anslag m.m. inom jordbruksdepartementet

AnL 50 ASA DOMEIJ (mp) replik:

Fru talman! Fakta är trots allt fakta. När det här vallöftet skickades ut, på en ideell förenings bekostnad, fanns del goll om plats att la med de eventuella villkor och reservationer som man då hade. Det var många partier som hade gjort del på andra punkler, men inte jusl när det gällde 5 § 3-bidragen. Nu kommer inte 5 § 3-bidragen all försvinna under denna mandatperiod.

Annika Åhnberg säger här alt det är oförskämt aft säga all vpk krånglar Men det går ju atl bevisa all vpk inte krånglar genom atl rösta rätt i den omröstning som följer om en stund.

Om man läser de motioner som har väckts ser man alt det bara är vpk;s motion som har en klar koppling, elt villkor, för atl dessa bidrag skall avskaffas. Del är helt enkelt sanningen.

Jag tror inte alls atl sysselsältnirigen skulle vara beroende av speciella bidrag som är till för att man skall skövla områden som i vissa fall kan vara mycket viktigaför naturvården. Varför har vpk inte i förhandlingarna med socialdemokraterna ställt krav på alt myckel noggranna inventeringar skall göras innan dessa bidrag betalas ut, dvs. tydliga miljökonsekvensanalyser? Varför har man inte tydligt sagt att pengar skall överföras till det skogliga stödområdet och vad de i så fall skall användas till? Nu kommer bara en lud-

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Vissa anslag m.m. inom jordbruksdepartementet

dig förklaring atl under den här övergårigsperioderi, som vi inte vet hur lårig den blir, skall pengar överföras. Men vi vet inte till vad och inte hur mycket. Del kanske blir till precis samma saker, fastän det kallas litet annorlunda. Jag tror alt risken är myckel stor för det.

AnL 51 ANNIKA ÅHNBERG (vpk) replik;

Fru talman! Fakta är fakta, säger Åsa Domeij. Men fakta är att de här pengarna innebär drygt 1000 arbetstillfällen - i de norra delarna av landet, där arbetstillfällen är en vara som det inte direkt råder ett överskott på.

Jag delar uppfattningen att man kan bedriva ett skogsbruk som tar god naturhänsyii och att man kan garantera sysselsättningen. Men om samhället har blandat sig i den här leken och infört en ersättning som innebär atl människor inrättar sig efter denna ersättning har samhället också, enligt min meriirig, ett ansvar att la bort denna ersättning på ett socialt acceptabelt sätt. Jag förstår av Åsa Domeijs inlägg att miljöpartiet inte. delar deri uppfattningen, och det beklagar jag.

AnL 52 ÅSA DOMEU (mp) replik:

Fru talman! Vi kunde på grundval av dessa motioner ha haft en majoritet av fem partier för att få bort anslaget. Inför valet lovade alla riksdagspartier att ta borl anslaget. Då är det ju ganska troligt att människor faktiskt utgår ifrån att anslaget kommer att försvinna, såvida människor inte längre tror på vallöften. Det kan ju vara så också. Men ett sådant agerande stärker ju ytterligare tron aft ännu fler vallöften sviks.

Om vpk hade velat konflma överens med socialdemokraterna i denna fråga, hade det funriits eri chans att satsa mer på andra åtgärder för att gynna dessa bygder, där det råder problem med sysselsättningen. Nu blev det bara en lös avvecklirigsplari utan tidsgränser och utan atl man säger vad dessa pengar, som så småningom skall överföras till åtgärder för det skogliga stödområdet, skall gå till. De kan mycket väl gå till samma sak som tidigare.

Annika Åhnberg sade alt delta var en symbolfråga. Det viktigaste för vpk är kanske att själva begreppet 5 § 3-bidraget skall försvirina, men att bidraget egentligen inte är så tokigt för att främja sysselsättningen i dessa bygder. Jag tycker atl del finris mycket bättre sätt att klara sysselsättningen äri att man skall pressa ur de sista.naturresurser som finriS i dessa områden.

Förste vice lalmarinen anmälde alt Annika Åhnberg anhållit alt till protokollet få antecknat att hon inte ägde rätt till ytterligare replik.

Anf. 53 LENNART BRUNANDER (c):

Fru talman! Jag skall försöka att diskutera även andra frågor än 5 § 3-bidraget. Men jag skulle i och för sig ändå kunna börja med bidraget. Vi tar ju nu elt steg framåt i det sammanhanget i och med att det har kunnat bli en majoritet i utskottet, som har bestämt sig för att detta bidrag skall mönstras ut. Konstruktionen av detta beslut var ju beroende av det resonemang som utskottet förde med representanter för både skogsstyrelsen och bygderna i fråga. Om man nu vill nå resiiltat med sådana åtgärder, vilket vi har velat under ell antal år, måsle man hitta sådana konstruktiva lösningar Nu får vi bevaka det hela och se lill atl det kommer att fungera.

under ett antal år, måste man hitta sådana konstruktiva lösnirigar Nu får vi bevaka det hela och se till att det kommer att fuugera.

Precis som Annika Åhnberg sade tidigare är det riktigt alt ett borttagande av detta bidrag kommer atl påverka sysselsältriirigen. Det har gjorts många tokiga saker med det här bidraget, men det har också gjorts bra saker Därför kan man säga alt de pengar som förs över till det skogliga stödområdet skall användas till de bra sakerna. Del är också något som vi måste bevaka.

Från centerpartiets sida tycker vi att det är angeläget alt skogsvårdsavgiften las bort. Avgiften är ju delvis kopplad till 5 § 3-bidraget. Vi har även fått med i betänkandet att finansieringsfrågorna måste diskuteras. Del ser vi som en framgång. Nu skall ju egentligen inte jordbruksutskottet behaudla detta, utan det är skatteutskottets sak,

1 övrigt finns det några andra punkter där centerpartiet har haft framgång i detta belänkande. Beträffande rennäringen gäller det två punkter Vi har fått 1 milj. kr lill för främjande av rennäringen. Det är säkerligen ett behövligt tillskott. Del har också gjorts ett tillkännagivande om att förhandlingsordningen beträffande rennäringen skall ske efter de principer som gällde före 1985/86, vilkel riksdagen egenlligen uttalade sig för förra året men som regeringen bara delvis följt upp. Här har väckts motioner från flera partier Martin Olsson och Karin Israelsson har framfört dessa åsikter för centerpartiet. Vi har följt upp detta, och nu blir det ett majoritetsbeslut.

På fiskeområdet har vi fått hjälp med elt Östersjölaboratorium. Sven-Olof Petersson kommer aft lala mer om fisket senare.

Jordbrukspolitiken är i stöpsleveri. Flera har diskuterat denna. Jag skall inte ge mig in i en jordbrukspolitisk debatt. I dag diskuterar vi administrationen och byråkratin som omgärdar jordbruket. Denna debatt kan verka litet avslagen om man ser på de vikliga beslut som skall fattas och som diskuteras för närvarande. Del är en förutsättning för att administratiorieri över huvud taget skall existera. Ceriterpartiet har inte några speciella synpunkter på de förslag som har lagts fram, utan vi tycker att det kan vara som det redan är

Däremot finns det i dag andra förslag som vi har synpunkter på. Vi har t.ex. trädgårdsnäringens främjande. Del är ett område som har diskuterats i kammaren i många år För många år sedan fanns det en trädgårdsnäringsutredning. Den har man fullständigt struntat i. Man har för att inte behöva göra något hänvisat till den ekonomiska politik som gick i stöpet för någon månad sedan. Men det är ju naturligtvis inte så. Nu erbjuds det några hundra tusen kronor till för främjande av.trädgårdsnäringen. Men vi tycker att man åtminstone skulle kunna nå upp till den nivå som bestämdes 1982. Det är antagligen ganska litet.

Annika Åhnberg och Anders Castberger har diskuterat fruktodlingen. Nu kommer det ett förslag från regeringen i tilläggsbudgeten, och pengarna skall skjutas lill. Riksdagen har ju begärt en utvärdering, och den får vi väl hoppas att vi får så småningom. Trädgårdsfrågorna är över huvud tagel viktiga. Trädgårdsodlingen är ju ett av de alternativ,som finns för att la i bruk en del av den åkermark som inte behövs för livsmedelsproduktion. Det kan inte bli så många hektar, men det har ändå en viss betydelse. Det är framför allt vikigt för konsumenterna att fler trädgårdsprodukter kan produceras i

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Vissa anslag m.m. inom jordbruksdepartementet

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Vissa anslag m.m. inom jordbruksdepartementet

Sverige. Vi producerar dem ju på elt bättre sätt här med mindre användning av kemikalier och gifter än i de importerade produkterna.

När det gäller skogsfrågorna i övrigt har centerpartiet tagit upp vitalise-ringskalkningen som en viktig fråga. Vi har ell ganska stort nedfall av försurande ämnen, t.ex. kväve, över skogen som gör atl det behövs en vitaliseringsgödsling, dvs. kalkning. Del behövs kalcium och en del andra näringsämnen för alt kompensera det som försvinner dels på grund av försurningen, dels på grund av atl skogen växer fortare av kvävenedfallet. Detta gör atl skogen mår dåligt och tar skada om inte någol görs. Det är viktigt alt vi snabbt lär oss hur vi skall hanlera dessa problem. Därför behövs storskaliga försök. Det är miljarder kronor om året som står på spel, och det är enbart några extra miljoner som behövs. Del är litet futtigt att inte gå med på detta.

Det finns elt förslag från regeringen om att anordna en hälsokampanj. Jag delar där Annika Åhnbergs uppfattning att del är viktigt att kampanjen blir sådan atl den inte drar ell löjets skimmer över sig - som en del uttalanden som ministrar har gjort. Vi i centerpartiet anser kanske inte all det är livsmedelsverket som är bäst på att klara delta. Livsmedelsverket sköter kontrollen och ser till alt våra livsmedel håller en hög kvalitet. Men vi tror inte all verket klarar kontakterna med människorna bäst. Vi anser alt de 3,5 milj. kr. som man nu vill offra, eller salsa, skall gå vägen via hemkonsulenlrörelsen som sköts av hushållningssällskapen. Vi tror all man pä det sättet när människorna lättare. Människor har dessutom ett myckel stort förtroende för dem som arbetar inom dessa sällskap, och del är också viktigt i del här sammanhanget.

Fru lalman! Jag nöjer mig med detta. Därmed yrkar jag bifall till de cen-terreservalioner som är fogade till detta betänkande och i övrigt till utskottets hemställan.

AnL 54 JAN FRANSSON (s);

Fru talman! Regeringen kommer, som flera talare har nämnt, att inom kort redovisa en livsmedelsproposition lill riksdagen. Det blir nalurliglvis lillfälle all då lilel mera samlat diskutera livsmedels- och jordbrukspolitik.

Frågor som rör stödet lill jordbrukei under regleringsåret 1990/91 återkommer. Vi har Norrlandsjordbruket med det särskilda prisstödet, och vi har treårsprogrammel för jordbrukei i norra Sverige, där lanlbruksslyrelsen har föreslagit utvidgning.

Även beträffande de myndigheter som harilerar jordbruksfrågorna kommer del atl ske förändringar Lantbruksnämnderna inordnas nästa år under länsstyrelserna. Jordbruksministern har också aviserat en översyn av den centrala myndighetsstrukturen när del gäller jordbrukets område.

I årets budgetproposiliori föreslår regeringen ökade insatser för bl.a. ett projekt som rör sambandet mellan kost och hälsa, där folkhälsogruppen har framfört vissa förslag. Della är ju en viktig del i en samlad livsmedelspolilik. Det föreslås ökade resurser för kontroll av importerat kött m.m.

Från socialdemokraternas sida har miljöfrågorna en fortsall hög prioritet när del gäller jordbruket. Lanlbruksslyrelsen har i en lägesrapport bedömt atl del är fulll möjligt atl nå målet om halverad användning av bekämpningsmedel. Regeringen arbetar för närvarande med frågan om atl undersöka

möjlighelerna alt ytterligare minska användningen av bekämpningsmedel. Här har lantbruksstyrelsen också ett uppdrag som man kommer att redovisa resultatet av före sommaren.

Regeringen följer också upp åtgärdsprogrammet att halvera kväveläck-agel frän jordbruksmark. Även där har lantbruksstyrelsen ell uppdrag som kommer att redovisas.

De förslag i budgetpropositionen om ytterligare miljöinriklade insatser rör åtgärder på växtodlingsområdet. Tidigare har vissa växtnäringfrågor berörts och all den alternativa odlingen har möjligheter atl utvecklas.

Andra frågor som är under behandling i den forskningspoliliska propositionen är vissa frågor som rör en bättre djurmiljö.

När del gäller behandlingen av skogsbruket i budgetpropositionen är del tillfredsställande att kunna konstatera all de olika programmen för ökad avverkning under 80-talet har gett en positiv effekt, inte minsl med hänsyn till skogsnäringens viktiga betydelse för landets ekonomi. Regeringen har nu -efter alt under tio år ha lillämpal dessa grunddrag och riktlinjer i skogspolitiken - funnit skäl atl göra en utvärdering av skogspolitikens mål och medel. Inom skogsbruksslyrelsen pågår del redan en översyn av skogsvårdslagens föreskrifter och allmänna råd.

Under 80-lalet har frågor som rör skogsbruket och naturvården fått en allt större uppmärksamhet. Ökade kunskaper har kommit fram. Det finns i del här sammanhanget anledning atl peka på den ekologi- och nalurvårdsutbild-ning som nu erbjuds de privata skogsägarna. Såvitt jag förstår har intresset för denna utbildning varit mycket stort.

Inför nästa budgetår föreslås ökade insatser för natur- och kulturvård i fjällskogs- och skärgårdsområden. Resurserna för föryngringen av ädellöv-skogen ökas. Det föreslås en inventering av sumpskogar, samtidigt som bidraget till skogsdikningarna försvinner. Bidragen till avveckling av lågproducerande skogsbestånd har här tidigare diskuterats. Regeringen hade också föreslagit en minskning. Här vill ulskotlel att riksdagen skall ge regeringen till känna att i samband med den genomgång av bidragsgivningen som naturligtvis kommer atl ske vid utvärderingen av skogspolitiken, bör en principiell utgångspunkt vara att detta bidrag successivt mönstras ut.

Försurningen av skogsmark är i dag en realitet och elt stort miljöproblem. Genom regeringens förslag kommer 24 milj. kr under tre år att disponeras av skogsvårdsstyrelsen för ett storskaligt försök i syfte atl utveckla metoder för kalkning och vitaliseringsgödsling av skogsmark. Detta kommer atl ge den nödvändiga beredskap som vi måste ha om en kalkning av skogsmark i stor skala måste ske.

Regeringen förslår 2 milj. kr att anslås för en försöksverksamhet för inventering av småbiotoper, som hyser sällsynta växt- och djurarter Detta i och för sig relativt blygsamma anslag vore värt en .särskild mässa.

Det är en mycket viktig markering som görs av del ansvar som varje sektor måste ha för natur- och miljövård i sin verksamhet. Detta arbete börjar ju inte från "scratch". Inom skogsvårdsorganisalionen har man sedan flera år tillbaka arbetat med register över hotade arters bo- resp. växtplalser och man har kommit långt när det gäller den frivilliga tillämpningen. Genom alt man nu får en möjlighet all systematiskt göra en genomgång av skyddsvärda

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Vissa anslag m.m. inom jordbruksdepartementet

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Vissa anslag tn.m. inom jordbruksdepartementet

småbiotoper, kommer inte minst markägarna själva att få kunskap om vad som kan finnas på deras marker Delta torde vara en förulsättnirig för att man också skall kunna kräva den naturhänsyn som bl.a. finns lagfäst.

Fru talman! Jag yrkar bifall till hemställan i ulskotlets betänkande och avslag på reservationerna.

Anf. 55 ANNIKA ÅHNBERG (vpk) replik:,

Fru talman! Jan Fransson berörde i sitt anförande en lång rad frågor som las upp i betänkandet.

Angående bekämpningsmedel vill jag göra ett påpekande. Man gör sig nu stor glädje över att målet att halvera användningen av bekämpningsmedel kommer alt uppnås. Jag lycker ändå att man skall vara ärlig nog alt tala om att en starkt bidragande orsak är att de nya bekämpningsmedel som snabbt introduceras och som används i alll större omfattning faktiskt är extremt låg-doserade jämfört med de traditionella bekämpningsmedleri. Urider dessa förutsättningar är del inte särskilt svårt att uppnå en halvering. Del är myckel mer osäkert om man däremot uppnår en halvering av den negativa påverkan som miljön utsätts för

Jag funderade litet grand över de djurmiljöförbättrande åtgärderna, som berördes väldigt ytligt av Jan Fransson. Regeringen uttalade i budgetpropositionen all man skall återkomma i samband med forskningspropositionen, vilkel är märkligt, eflersom lantbruksstyrelsens begäran var 50 milj.kr i anslag för atl kunna erbjuda en rimlig finarisiering för dem som vill vidta investeringsåtgärder för alt förbättra djurmiljön. Delta har givelvis ingenting med forskningspropositionen alt göra. Det kom myckel riktigt inte heller någol förslag i anslutning.lill denna proposition. Jag vill därför fråga socialdemokraterna: Anser rii att det är viktigt med ett irivesteririgsstöd? Är detta ell bra förslag? Kommer denna diskussion att tas upp i samband med den livsmedelspolitiska diskussioneri?

Jag försökte att lyssria mycket rioga riär Jari Frarissori talade om skogspolitikeri och naturvården. Där var anförandet ganska tunt, tycker jag. Det innehöll inte någon ytterligare precisering över vad den aviserade översynen i regeringsförklaringen innebär, när den kommer lill stånd och i vilket lidsperspektiv. Delar Jan Fransson uppfattningen all detta är elt brådskande uppdrag och atl det är viktigt att vi ganska snart får se omfattningen av och innebörden i detta uppdrag?

De åtgärder som här räknades upp som exempel på ökad naturvårdshänsyn är - om man ser till penningbeloppen - ytterst marginella. Det tror jag atl också Jan Fransson inser Som exempel kan nämnas det s.k. 5 § 3-bidraget, där 14 milj.kr. av 96 milj,kr. har någon typ av naturvårdsinriktning. Dessutom kan man inte samtidigt ha en stor summa peugar som avsätts för traditionellt skogsbruk och en liten del som går till speciell naturvårdshänsyn. Del måste finnas en överensstämmelse i den totala inriktningen.

Anf. 56 JENS ERIKSSON (m);

Fru talman! Jag avser att ta upp de reservationer som är fogade till detta betänkande, vilka rör fisket och där moderaterna är representerade, I reservation 27 reserverar vi oss för vår kommittémotion Jo406. I motio-

nen kräver vi en förbättrad och utökad fisketillsyn i vår skärgård liksom i våra sjöar och vattendrag. Det hjälper föga att utfärda bestämmelser till skydd för bestånden om de inte efterlevs.

Tyvärr är del så att om del saknas tillsyn och kontroll är bestämmelser, tillskapade för att skydda bestånden, mer eller mindre verkningslösa. Vi menar också alt det krävs en förbättrad och utökad övervakning lill havs.

Vi har genom uppdelning av den s.k. vita zoneri fått eri unik möjlighet all begränsa det tidigare rovfisket. Eftersom området öster om Gotland är ett uppväxtområde med riklig förekomst av lax och ett värdefullt reproduktionsområde för torsk, kan en effektiv övervakning ha slor belydelse.

Vi äger nästan 40 % av valtenarealeri i Östersjön och har därför slora områden all övervaka. Del behövs en förstärknirig av resurserna för övervakning. Vi har pekat på möjligheteri atl göra detta till en rimlig kostnad.

Jag yrkar bifall till reservation 27.

Reservation 28 handlar om fraktstöd för bifångsler vid sill/strömmirigfiske i Östersjön när de fraktas med bil till Ångholmen. Stödet tillkom i samband med dumpningsförbudei i Östersjön.

Genom alt ge elt fraktstöd - som visserligen var lågt - skapades motivation att la lill vara bifångsterna till gagn för Sveriges enda fiskmjölfabrik och till gagn för miljön. Fiskareri fick en, låt vara liten, ersättning för sitt arbete.

Detta fraktbidrag har under flera år varit en nagel i ögat på fiskeristyrelsen. I förra årets anslagsframställning begärde man, liksom året före, att få använda medlen.på annal sätt, t.ex. att skrota fiskebåtar

Det må vara fiskeristyrelsens ensak att anse atl del är roligare alt skrota den svenska fiskeflottan än att stödja den. Men man har rätt atl kräva att ståndpunkterna framförs på ett korrekt sätt.

Fiskeristyrelsen uppger ett enda skäl till atl fraklstödet skulle tas bort, nämligen att fraktstöd numera utgår från prisregleringen. Det är inte riktigt, och det försökte jag tala om för både jordbruksutskottet och riksdagen. Men man trodde mer på fiskeristyrelseri, och del var kariske i och för sig inte sä konstigt. Man räknar väl med alt ett statligt verk är mera trovärdigt än en fiskare. Man log väl del jag sade för en fiskarhistoria.

Litet förargligt var det väl ocksä för jordbruksminisiern, som inte kollade fiskeristyrelsens uppgift förra året, utan gick på dess förslag.

Jag uppfattade det så att varken utskott eller riksdag trodde på mina uppgifter Jag ville därför ha bevisat alt jag hade rätt och anmälde och fick del prövat av justitieombudsmannen. Jag lar mig därför friheten atl för kammaren läsa upp ett par korta avsuitt ur JO;s skrivelse, grundat på elt beslut taget 1989-11-02. Så här skriver JO; ■

"Jag har inte funnit det meningsfullt att här gå in på detaljer i det prisregle-ririgssyslem som gällde vid tidpunkten för anslagsframställningarna. Det är i detta ärende tillfyllest med ett konstaterande, atl det aktuella fraktstödel irite syris ha haft någon direkt motsvarighet inom regleringssystemet.

Fiskeristyrelsen har givetvis full frihet alt i en anslagsframställning ge uttryck för sin uppfattning i fråga om behovet av viss stödform. I förevarande fall har emellerlid framställnirigarna givits en utformning, som för den i hithörande frågor inte särskilt initierade kan uppfattas som ett påstående om att jusl del aktuella fraklstödet motsvarades av en identisk stödform inom

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Vissa anslag m.m. inom jordbruksdepartementet

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Vissa anslag tJi.m. inom jordbruksdepartementet

prisregleringssystemel. Del är givet, alt uppkomsten av villfarelser om gällande ordning inom ett visst område i görligaste mån måste förebyggas vid kommunikation mellan olika statsorgan. Atl så sker är särskilt viktigt, när de lämnade uppgifterna ingår i en mycket stor informationsmängd, som skall bearbetas under begränsad tidsrymd såsom är fallet vid regeringens framtagande och riksdagens behandling av budgetpropositionen.

I utredningen i JO-ärendet har inte blivit klarlagt vilken belydelse fiskeristyrelsens motivering för anslagsyrkandet beträffande fiskeristödel haft för frågans behandling i det fortsatta budgetarbetet. Mot bakgrund av del ovan anförda är jag det oaktat av den uppfattningen, att styrelsens motivering lill yrkandet givils en alltför lättsinnig utformning. Styrelsen borde, såsom en myndighet av facket, enligt min mening ha insett detta."

Del torde inte efler detta råda något ivivel om vem som hade rätt och vem som hade fel eller vem som stod för den korrekta uppgiften.

Men saken har ytterligare en sida, förutom atl vara en lörisamhetsfråga. Det är också eri miljöfråga. Om bifårigsterna dumpas i Östersjön skadas miljön.

Mängderna av bifårigsler som behöver fraktas till Ängholmen eller kommer att dumpas, kommer alt öka genom den kris som drabbat pälsdjursuppfödarna. Många farmer försvinner på grund av olönsamhet. Det kommer atl påverka lönsamheten i synnerhet för sill/strömmingsfiskarna på ost- och sydkusten.

Fraktstödel hade här haft stor belydelse.

Min uppfattning är också all fraktstödel ryms inom EFTA-uppgörelsen och därför kan vara kvar efter 1993.

Det är svårt atl bland fiskare få förståelse för miljöfrågor när inte vare sig fiskeristyrelse eller riksdag tar sitt ansvar Det är också svårt atl få människor som sliter så hårt att arbeta för litet eller inget. Det är svårt alt få fiskare att förstå atl del är viktigare att skrota deras båtar än atl med ell slöd, som i sig självt är litet, behålla dem kvar

Jag hoppas att miljöpartiet och kommunisterna stöder oss i voteringen, något som jag uppfattade att de gjorde i utskottet. Men jag hoppas också atl folkpartiet delar vår uppfattning och ser till atl fraklstödet kommer tillbaka. Därmed yrkar jag bifall till reservation 28.

Det föreligger tre reservationer om höjning av beloppet för fiskerilån. Alla tre är överens om att en höjning är önskvärd och behövlig. Kostnaderna för nya fiskebåtar har ökat kraftigt. Självklart inverkar del även på begagnat tonnage.

Vi moderater som alllid är sparsamma har den minsta ökningen, 10 milj.kr Även om en större ökning bättre hade svarat mol behovet är en ökning av beloppet med 25 % ett bra sleg i rätt riktning.

Jag yrkar bifall lill reservation 30.

Reservation 33, som berördes av Carl G Nilsson, rör bildande av fiskevårdsområden.

Utskollet uttalar i likhet med vad som sägs i motionen och i motsats lill budgetpropositionen, atl fristen för bildande av fiskevårdsområden inte upphör 1990, Det som upphör med utgången av 1990 är således statsbidragen.

Vissa anslag m.m. inom jordbruksdepartementet

Vi anser del vara värdefullt om statsbidragen fortsätter. Att bilda fiske- Prot. 1989/90:102 vårdsområden är positivt. Det hela handlar om fiskevård, om bättre tillgång 6 april 1990 på fisk och ökade möjligheter för fiskeintresserade. Del lär finnas ett par miljoner som fritidsfiskar Att få tillgång lill fiskrika vatten måsle vara positivt.

Jag yrkar därför slutligen bifall till reservation 33, som är gemensam för de tre borgerliga partierna.

Fru talman! Jag har inte tagit upp fiskets problem och den oro vi känner inför EFTA-överenskommelsen. Till del får vi tillfälle alt återkomma senare.

Anf. 57 KAJ LARSSON (s):

Fru talman! Som tidigare talare anfört har regeringen för en vecka sedan överlämnat till riksdagen en proposition om fisket. Av den anledningen kommer jag inte atl göra någon större utläggning om fisket och dess framlid och ekonomiska förutsättningar Jag vill återkomma till della när vi senare får behandla denna proposition.

Jag kominer därför att inrikta mig på några kommentarer till tidigare anföranden här och till de reservationer som finns i betänkandet om fisket.

Anders Castberger tog upp frågan utbildningen av fiskare och gjorde en lilen utläggning om det.

Jag skulle vilja fråga Anders Castberger om han känner till den utbildriing som finns i dag för fiskare. I måndags var jag i Simrishamn och log del av den utbildning som finns. Jag har gjort det tidigare också. Det år en ettårig kurs som man kan genomgå och där man får studera både maskin- och far-tygsleknik, fiske med praktik ute lill havs, säkerhetsfrågor både lill lands och lill sjöss. Man har under utbildningen också möjlighet all la både skeppar-exainen, radioceriifikai, radarcerlifikat och fartygsmekanikerexamen.

De som deltog i dessa kurser var mycket nöjda. En del tyckte alt kursen skulle ha varit längre än ell år. medan en del tyckle att kursen hade den rikliga längden. Del finns därför, anser jag, bra utbildningsmöjligheter. Utöver Simrishamn finns vidareutbildning i Kalmar, och jag tror också i Göteborg.

Problemet är kanske, Anders Castberger, rekryteringen lill de här utbildningarna. Därför skulle jag vilja rekommendera Anders Castberger all - i stället för att här från talarstolen tala för mer pengar till utbildningen -hjälpa till alt sprida information om all det finns möjlighet atl genomgå en bra utbildning i Simrishamn.

Vidare har inte centerns förelrädare sagt så mycket - men del kommer Sven-Olof Petersson att göra - om centerns reservation nr 23, där man tar upp frågan om medel till projektering av ett nytt undersökningsfartyg, samlidigl som man vill utöka drifttiden för Argos till sexdagarsvecka.

Jag vill peka på vad som står skrivet i forskningspropositionen på s. 76 och 77. och jag citerar några rader; "Regeringen avser atl ge UHÄ i uppdrag alt i samråd med berörda parler utarbeta förslag om hur behovet av fartyg för de marina centra bäst skall tillgodoses." Vidare kan jag upplysa om att det pågår överiäggnirigar mellan UHÄ och kustbevakningen om hur man skall kunna utnyttja fartygen på bäsla sätt.

Prot. 1989/90:102 6 april 1990

Vissa anslag mm. inom jordbruksdepartementet

De andra reservationerna i betänkandet handlar mycket om medel, men jag tycker att vi får ta den diskussionen när den nya propositionen kommer

I anföranden här i dag, bl.a. av Carl G Nilsson, har man tagit upp frågan om anslaget till fiskevårdsområdena. Den diskussionen har jag hört tidigare; vi förde den i utskottet. Det här bidraget kom till för tio år sedan, och det var ägnat alt stimulera bildande av fiskevårdsområden. På ett mycket tidigt stadium, för flera år sedan, har det annonserats atl detta bidrag skulle komma att försvinna vid utgången av 1990. Vad som har hänt är att man nu har preciserat ett datum, den 1 september 1990. Har man på elt så tidigt stadium sagl ifrån alt detta gäller under den här tiden, fram till september 1990, då tycker inte jag att vi skall stå här i kammaren och yrka på förlängning av denna tid eller ge mer pengar till delta ändamål. Som Annika Åhnberg sade försvinner ju inte dessa möjligheter, utan det finns möjlighet framöver att bilda fiskevårdsområde, men då givetvis inte med hjälp av statsmedel.

Fru talman! Lennart Brunander har nu lämnat kammaren, men han sade någonting om att vi fick med Östersjölaboratoriet också. Jagfick nästan det intrycket, när jag satt och lyssnade, att det var centerns - eller hans - förtjänst att man hade fått med det. Men det har ju varit ett enigt utskott som talat för alt vi skall ha ett Östersjölaboratorium. Ända sedan 1987 - tror jag-har vi haft det med i våra betänkanden, och också gett uppdrag till regeririgen. Det är alltså inte en parti som begärt detta, utan vi har i utskottet varit helt eniga om att detta är en nödvändighet. Vi har däremot inte preciserat var laboratoriet skall ligga utau lämrial deri saken öppen.

Fru talman! Jeris Eriksson talade om fraktslöd, och han nämnde då att utskottet tydligen trodde mer på fiskeristyrelsen än på fiskare. Jag har alltid tyckt aft Jens Erikssons kunskaper om och synpunkter på fiske är mycket värdefulla, och jag har uppskattat dem. Men i det här fallet delar jag inte hans uppfattning, utan jag tror på fiskeristyrelsen. Därmed vill jag inte på något sätt undervärdera Jens Erikssons yrkeskunskaper när det gäller fisket. Jag tror också, Jens Eriksson, att det finns litet andra saker bakom, som vi inte skall ta upp här i kammaren.

Fru talman! Jag nöjer mig med delta och yrkar bifall till utskottets hemställan och avslag på reservationerna när det gäller fisket.

Anf. 58 ANDERS CASTBERGER (fp) replik:

Fru talman! Det är fakfiskt så, att yrkandet från folkpartiets sida när det gäller utbildningsbidraget till yrkesfiskarna inte handlar om den ettåriga grundutbildnirigeri och de möjligheter som därutöver fiuns att avlägga t.o.m. skepparexamen. Självfallet motsätter vi oss inte på riågot sätt deri utbildningen. Men det är inte i första hand till utbildningen i Simrishamn som de 300 000 kr vi yrkar på skall gå. Kaj Larsson verkar förneka behovet av vidareutbildning. Och hur kan Kaj Larsson låtsas som om yrkesfiskarna kan delta i en vidareutbildning uär de i själva verket är på sjöri?

Det firins ett problem med rekryteringen, och det hänger delvis samman med den form av Moment 22-resonemarig som Kaj Larssori verkar ha blivit fånge i. Yrkesfiskarna har svårt att efterfråga vidareutbildning, dels därför atl den inte erbjuds i den omfattning som vi önskar dels därför att yrkesfiskarna har svårt att komma till den eftersom de befinner sig på sjön. Låt oss

i varje fall se till atl den vidareutbildning som del är fråga om skall kunna erbjudas yrkesfiskarna. Det är till det ändamålet som dessa 300 000 kr. skall användas.

Jag avstod i övrigt, fru lalman, från att komina in på en hel rad områden där regeringen får tillkännagivanden. Inte minsl har vi uttryckt vår slora uppskattning av Laxfond Vänern. Därför tycker jag att det är litet problematiskt när Kaj Larsson låtsas som om regeringen nu har gjort någonting på eget uppdrag. Det är i själva verket efter mänga års påtryckningar från oppositionen som man har gjort det.

Prot, 1989/90:102 6 april 1990

Vissa anslag m.tn. inom jordbruks-departemeniet

AnL 59 JENS ERIKSSON (m) replik;

Fru talman! När det gäller statsbidraget till bildande av fiskevårdsområden vet vi också när det utgår Det är bara det att vi vill ha bidraget kvar -och det har vi försökt förklara - därför alt vi tror att det också i framtiden är värdefullt. Det är inte enbart till den enskildes fördel att vi bildar fiskevårdsområden. Därför lycker vi atl det är rimligt atl också staten tar sin del av ansvaret.

Kaj Larsson tror fortfarande på fiskeristyrelsen. Ja, jag kan inte skaffa fler och bättre bevis än justitieombudsmannens - och jag har läst upp en bit ur dem. Sedan kan man inte göra mer åt delta. Jag tycker ändå atl det är synd. Det gör mig ingenting alt mitt förslag förlorar, men jag tycker att det är orimligt och orättvist när det förlorar på grund av falska uppgifter - för del är vad som har skelt, det har jag papper på.

AnL 60 KAJLARSSON(s) replik;

Fru talman! Till Anders Castberger vill jag såga atl jag tidigare i de här debatterna har pekat på att del finns utbildningsmöjligheter i Kalmar. Fiskare kan läsa och utbilda sig hemma och åka upp till skolan i Kalmar för atl avlägga prov osv. Jag har i och för sig inte inför den här debatten kontrollerat hur denna utbildning har fungerat det senasle året. Men del finns möjligheter, och jag tror alt liknande möjligheter finns i Göteborg.

Anf. 61 SVEN-OLOF PETERSSON (c);

Fru talman! I behandlingen av detta betänkande, JoUI4, ingår som en del fisket, och då även anslaget lill fiskeristyrelsen. Del är med mycket stor glädje vi kan konstalera att ett hell enigt utskott slår bakom förslaget alt anslaget till fiskeristyrelsen skall höjas med 1,4 milj. kr. i förhållande lill regeringens förslag. Dessa pengar är avsedda alt användas för elablering av en ny filial lill havsfiskelaboraloriet. Den verksamhet som kommer atl bedrivas vid en sådan ny filial kommer otvivelaktigt att vara till slor nytta för såväl fiskenäringen som miljön i Östersjön och Östersjöområdet.

Denna fråga, om ell speciellt Östersjölaboratorium, har varit föremål för debatt och beslut här i kammaren vid ett flertal tillfällen tidigare. Många motioner har väckts i ärendet, och gång på gång har vikten av denna verksamhet inom fiskeristyrelsens hank och stör noga markerats.

Det beslut som riksdagen nu kommer atl fatta måsle ses som en verklig milstolpe i arbetel för alt förbättra kunskapen om förhållandena i Östersjön, och då i synnerhet i de södra delarna. Del är också viktigt för riksdagen atl

4 Riksdagens protokoll 1989/90:102

Prot. 1989/90:102 6 april 1990 _

Vissa anslag m.m. inom jordbruksdepartementet

markera hur allvarligl man ser på havsmiljöfrågorna och frågan om del svenska fiskets framtidsmöjligheter, och då i synnerhet Östersjöfiskets möjligheter i framliden. Som jag sade har frågan diskuterats och debatterats här många gånger Men ibland kanske del måste ske litet extra arbete under åren för atl man skall kunna skapa en majoritet i sådana frågor. Och jag tycker atl del är glädjande alt samtliga partier i dag är beredda alt anslå dessa pengar Del kommer alt göra oerhört slor nytta.

När det gäller val av plats för denna verksamhet, menar utskottet alt riksdagen inte bör uttala sig om detta. Jag har all respekt för denna uppfattning, men jag vill ändå uttrycka min glädje över all fiskeristyrelsen som myndighet har uttryckt sin uppfattning och sina tankar när det gäller lokaliseringen. Jag tror att man är på räll väg när man börjar snegla litet på den allra sydostligaste delen av vårt land. Del är också myckel positivt när olika motioner som har väckts har lett till resultat. Det visar alt frågorna haft en stark koppling lokalt och regionall. Del är således, fru lalman, med mycket stor glädje jag kan yrka bifall till detta förslag från elt enigt utskott.

I frågan om ett undersökningsfartyg har ulskoltels majoritet en annan uppfattning än vad vi i centern har Vi menar atl det är mycket angelägel att man ger fiskeristyrelsen i uppdrag atl påbörja projekteringen av elt mindre undersökningsfartyg. Delta skulle vara lill gagn för de angelägna undersökningar som fiskeristyrelsen bedriver i de kustnära havsområdena och i våra skärgårdar Vi menar vidare att del är viktigt alt medel ges så att forsknirigs-fartygel Argus kan utnyttjas effektivt, och vi vill därför anvisa medel så alt delta fartyg kan ges utökad driftstid. Förvisso är det viktigt att man kan samordna exempelvis fartyg med andra myndigheter Men det gäller också att man förvaltar och tar till vara det kaplial som redan är investerat i fartyg. Därför är del utomordentligt viktigt atl man kan se lill att fartyget Argus kan utnyttjas mer än i dag.

När del gäller fraktstödet fattade riksdagen, som tidigare har nämnts från denna talarstol, i fjol beslut om indragning av fraktbidrag för foderfisk. Vi anser alt detta beslut fattades på delvis felaktiga grunder. Vi menar all delta bidrag bör återinföras. Ell sådant beslut skulle också gynna näringen liksom givelvis miljön och vara lill gagn för verksamheten vid fiskmjölsindustrin. Som tidigare talare har påpekat är avsäiiriingsmöjligheterna för denna fisk och för de produkter som blir över och som man annars tvingas dumpa begränsad och kan bli ytterligare begränsad när problemen på pälsdjurssidan kanske slår igenom ytterligare. Då är det viktigt att det finns ett alternativ för atl lösa delta problem.

Miljöförstöring och miljökatastrofer kan på olika sätt slå hårt mol fiskenäringen. Havet och dess miljö är ständigt utsatta för föroreningar av skilda slag, och miljöförändringar slår hårt och obarmhärtigt mol näringen. För att minska skadan för de fiskare som i samband med delta kan lida allvarliga förluster anser vi alt det är befogat att det införs ett ekonomiskt skydd. Den ersättning som då kan komma atl utgå vid sådana tillfällen bör kunna utgå till såväl enskilda som de företag som lider skada. För detta ändamål vill vi anslå 5 milj. kr

När del gäller fiskerilånen menar vi att detta anslag är satt för lågt. Behovet är större än de föreslagna 40 miljonerna. Vi finner det angeläget alt det

ges utrymme för en kontinuerlig förbättring av den svenska fiskeflottan. För     Prot. 1989/90:102
detta ändamål är vi i centern beredda alt anslå ytterligare 20 milj. kr och vill     6 april 1990
således höja anslaget lill 60 milj. kr. för del kommande budgetåret.       [

Delta är ju bara en del av de frågor som är aktuella för fiskerinäringen och *

för de olika kustnäringarna. Vi får anledning all senare under året återkomma lill fiskefrågorna riär deri nu anmälda propositionen skall behandlas i kammaren.

Jag vill säga några ord om statsbidragen lill fiskevårdsområden. Vi menar alt delta bidrag skall vara kvar på del sätt som anges i reservation 33. Detta skulle kunna gagna fiskevårdsarbelet och kanske även på sikt landsbygdsnä-ringarna.

Fru talman! Med del anförda vill jag yrka bifall till reservationerria 23,25, 28, 29, 31 och 33.

Överläggnirigeri var härmed avslutad. (Beslut fattades under 12 §.)

11 § Rågvete

Föredrogs jordbruksutskottets belänkande 1989/90;JoU18 Rågvete.

Förste vice talmannen meddelade att de tidigare anmälda talarna i detta ärende återtagit sin anmälan lill talarlistan. (Beslut fattades under 12§.)

12 § Beslut

Företogs till avgöraude jordbruksutskottets belärikanden 1989/90;JoU14 och JoU18.

Jordbruksutskottets betänkande JoU 14

Mom. 4 (rådgivning i alternativ odling)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 1 av Annika Åhnberg- bifölls med acklamation.

Mom. 5 och 6 (marknadsföring av alternativodlade produkter, m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 2 av Annika Åhnberg och Åsa Domeij - bifölls med acklamation.

Mom. 7 (arbete med utrotningshotade arter)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 3 av Åsa Domeij -bifölls med acklamation.

Prot. 1989/90:102 Mom. 10 (anslag lill djurmiljöförbättrande åtgärder)
6 april 1990 Ulskotlets hemställan - som ställdes mot reservation 6 av Annika Åhn-

berg - bifölls med acklamation.

Mom. 12 (anslag till Lantbruksnämnderna)

Först biträddes reservation 7 av Sven Eric Lorentzon m.fl. - som ställdes mol reservation 8 av Åsa Domeij - med acklamation.

Härefter bifölls utskottets hemställan med 205 röster mot 52 för reservation 7 av Sven Eric Lorentzon m.fl. 3 ledamöter avstod från atl rösta.

Mom. 15 (anslag till Bidrag till jordbrukels rationalisering)

Ulskoltels hemställan - som ställdes mot reservation 9 av Sven Eric Lorentzon m.fl. - bifölls med acklamation.

Motn. 17 (minskning av jordfondens markinnehav)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 10 av Sven Eric Lorentzon m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 19 och 20 (bidragsram för trädgårdsnäringens rationalisering m.m.)

Utskottets hemställan bifölls med 237 röster mol 31 för reservation 11 av Lennart Brunander och Sven-Olof Petersson.

Mom. 34 (tillkännagivande om vitaliseringskalkning)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 12 av Lennart Brunander och Sven-Olof Petersson - bifölls med acklamation.

Mom. 38 (anslag lill Skogsvårdsorganisalionen; Invesleringar)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 13 av Sven Eric Lorentzon m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 39 (bidrag till skogsodling efter avveckling av lågproducerande bestånd)

Utskottels hemställan bifölls med 251 röster mol 18 för reservation 14 av Åsa Domeij.

Mom. 40 (anslag lill Bidrag till skogsvård)

Utskottels hemställan - som ställdes mot dels reservation 15 av Sven Eric Lorentzon m.fl., dels reservation 16 av Lennart Brunander och Sven-Olof Petersson - bifölls med acklamation.

Mom. 44 (upphävande av 5 § 3 skogsvårdslagen)

Utskottets hemställan bifölls med 251 röster mot 18 för reservation 18 av Åsa Domeij.

Mom. 48 (slöd till byggande av skogsvägar)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 19 av Sven Eric Lorentzon m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 50 (utvärdering av bidragsgivningen) Prot. 1989/90:102

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 20 av Lars Ernestam 6 april 1990 och Bengl Rosén - bifölls med acklamation.

Mom. 52 (översyn av bidraget)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 21 av Annika Åhnberg- bifölls med acklamation.

Mom. 54 (utbildning av fiskare)

Ulskotlets hemställan bifölls med 242 röster mol 29 för reservation 22 av Lars Ernestam och Bengl Rosén.

Mom. 55 (undersökningsfartyg)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 23 av Lennart Brunander och Sven-Olof Petersson - bifölls med acklamation.

Mom. 58 (fiskenämnderna)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 26 av Annika Åhnberg - bifölls med acklamation.

Mom. 61 (fiskeövervakning)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 27 av Sven Eric Lorentzon m.fl. - bifölls med acklamation.

Motn. 63 (fraktstöd)

Utskottels hemställan bifölls med 189 röster mot 80 för reservation 28 av Sven Eric Lorentzon m.fl.

Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) anmälde atl de avsett att rösta nej men markerats ha röstat ja.

Mom. 65 (anslag lill Bidrag till fiskets rationalisering m.m.)

Utskottets hemställan bifölls med 210 röster mol 61 för reservation 29 av Lennart Brunander m.fl.

Mom. 66 (fiskerilån)

Utskottets hemställan - som ställdes mol dels reservation 30 av Sven Eric Lorentzon m.fl., dels reservation 31 av Lennart Brunander och Sven-Olof Petersson, dels reservation 32 av Annika Åhnberg - bifölls med acklamation.

Mom. 70 (medgivande av statsbidrag)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 33 av Sven Eric Lorentzon m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 71 (anslag lill Bidrag till fiskevård m.m.)

Ulskotlets hemställan - som ställdes mot dels reservation 34 av Lars Erne
stam och Bengt Rosén, dels reservation 35 av Annika Åhnberg och Åsa Do
meij - bifölls med acklamation. 53

Prot. 1989/90:102 Mom. 74 (anslag till Statens livsmedelsverk)

6 april 1990 Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 36 av Lennart

Brunander och Sven-Olof Petersson, dels reservation 37 av Annika Åhriberg - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Jordbruksutskottets betänkande JoUlS

Utskottets hemställan bifölls.

13 § Beslut om fortsatt ärendebehandling den 18 april

Kammaren beslöt atl del på föredragningslistan återstående ärendet, näringsutskoltets betänkande NU24, skulle behandlas vid kammarens arbetsplenum onsdagen den 18 april.

14 § Fåskhälsning

AnL 62 FÖRSTE VICE TALMANNEN;

Innan kammaren åtskiljs ber jag all få önska kammarens ledamöter en myckel glad påsk. (Applåder)

15 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades Propositionerna 1989/90:117 Förslag till lag om särskilt pensionstillägg till folkpension för

långvarig vård av sjukt eller handikappat barn 1989/90:135 Betalniugar till och från utlandet

1989/90:138 Ansöknings- och expeditionsavgifter vid statliga myndigheler 1989/90:142 Godkännade av Europarådets konvention mol dopning

Finansutskottets betänkariden 1989/90:FiU24 Det stathga betalningssystemet 1989/90:FiU33 Anslag till riksgäldskorilorel

Skatteutskottets betänkande

1989/90;SkU29 Uppsägning av dubbelbeskattningsavtalet med Belgien

Justitieutskotlets betänkande 1989/90:JuU26 Anslag till rättshjälp m.m.

Utrikesutskottets betänkande Prot. 1989/90:102

1989/90;UU17 Godkännande av Förenta nationernas fakultativa protokoll 6 april 1990 om avskaffande av dödsstraff

Jordbruksutskottets betänkande

1989/90;JoU15 Statsbudgeten för budgetåret 1990/91

Näringsulskottets betänkanden 1989/90;NU34 Kreditupplysningslagen 1989/90:NU36 Parti- och detaljhandel 1989/90;NU37 Handel med begagnade varor

16 § Anmälan om interpellation

Anmäldes all följande interpellation framställts

den 5 aprd

1989/90:158 av Stina Eliasson (c) till justitieministern om en bättre kriminalvård;

Lars-lnge Svartenbrandt betraktas som en av Sveriges farligaste brottslingar En man som bl.a. gjort sig skyldig till mordförsök och grova rån.

Svartenbrandt har en lång brottskarriär bakom sig. Som 17-åring dömdes han första gången till fängelse. Sedan dess har han antingen varit inspärrad eller på rymmen. En frigivning var före de senast genomförda brotten aktuell 1994,

Från kriminalvården överlämnades han till rällspsykiatrisk vård.

Trots all Svartenbrandt måsle betraktas som en notorisk brottsling och psykopat, har han under vistelsen på Säters sjukhus fåll komma och gå som han vill. Han har haft en egen lägenhet och haft tillgång till en sommarsluga några kilometer från sjukhuset.

Under de permissioner som beviljats har olika brott begåtts. Under den senaste permissionen har han utfört ett rån mol en bensinstation och vid det tillfället tagit en person som gisslan. Brottsmisstankarna gäller grovt rån, människorov, misshandel och grov stöld.

Med utgångspunkt från detta enskilda fall uppkommer frågor bl.a. om rätten till permissioner, särskilt vad gäller mycket farliga brottslingar och permissionernas genomförande, i många fall obeledsagade.

I blixtbelysning framträder svårigheterna att finna lämpliga avvägningar mellan former för vård och återanpassning och allmänhetens ovillkorliga räll till trygghet och säkerhet.

I dessa inom kriminalpolitiken sä väsentliga bedömningar anser jag alt ansvariga inte i tillräcklig grad insett frågornas komplexitet och anpassat lagar och regler lill delta.

Låt mig ta några exempel.

- Man hjälper inte brottslingar genom att låta dem få lukta på frihetens 55

Prot. 1989/90:102 vindar, när de ännu inte är kapabla atl hantera sig själva och verklighetens
6 april 1990 krav. Det är därför mycket olyckligt när klinikchefer gör sådana uppenbara

missbedömningar som i Svarienbrandts fall. Del är olyckligt för personen i fråga och för allmänheten. För de allra farligaste brottslingarna måsle reglerna för permissioner stramas upp. Kvalifikationstiderna för ny permission efter misskölsamhel av olika slag måsle göras längre. För brottslingar av Svarteribraridls slag måsle permissioner bara få förekomma rent undanlagsvis och alllid med beledsagning.

- Det är oacceptabelt att narkotika förekommer på fängelser och anstalter Starten till ett bättre liv måste innebära möjlighet till avhållsamhel från narkotika och andra droger Ytterligare restriktioner för atl förhindra spridning av knark måste införas.

- Vården måste bli bättre liksom verkslällighelsinnehållet. Ingen människa blir fri från en tung kriminell belastning genom att enbart hållas "iriom lås och bom". Det är mycket angeläget atl nya vårdformer och terapier prövas.

- Eftervården är i dag i det närmaste mycket otillfredsställande. Rehabilitering i olika former är ett viktigt inslag för atl ge brottslingarna större chanser att klara av elt "normalt liv". Antalet vårdplatser för missbrukare i familjehem och behandlingshem måste öka. Större samhällelig hjälp att möta vardagen behövs, t.ex. genom utbyggnad av kontaktpersonnät.

- Frivården måsle bli bättre. En väl fungerande frivård leder till ett minskat behov av fängelseplalser Frivården måste få en mer framskjuten plats i kriminalvårdsarbetet.

Det finns många möjligheter lill förbättringar inom kriminalvården. Vi alla har rätt att kräva dessa.

Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga till justitieministern;

Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för alt förbättra kriminalvården särskilt beträffande allmänhetens krav på säkerhet?

17 § Anmälan om frågor

Anmäldes att följande frågor framställts

den 5 aprd

1989/90:522 av Agne Hansson (c) till miljöministern om ändring i naturresurslagen;

Under många år har det förts en kamp för att värna miljön i Emådalen och att skydda Emån från vidare vattenkraftsulbyggnad. Emån rymmer slora naturvärden som gör att den bör skyddas från utbyggnad.

Sedan sju år har Sydkraft haft en ansökan inlämnad hos vattendomstolen
i Växjö om byggande av elt nytt kraftverk i Fliseryd. En rad skäl kan anföras
mol en utbyggnad.
56 Nu har Sydkraft vikit för opinionen och återtagit sin ansökan om utbygg-

nad. I stället för ett nytt verk planeras en miljövänlig effektivisering av de Prot. 1989/90:102
tvä verk som redan finns och som gör att vattnet i Emån lämnas orört. 6 april 1990

Ett skydd mot utbyggnad skulle innebära att ett utvecklingsarbete för Emådalens framlid kan börja med oanade framtidsperspektiv och med rika miljövärden bevarade.

Mol bakgrund härav vill jag fråga miljöministern:

Är regeringen nu beredd att föreslå en förändring av naturresurslagen så atl Emån skyddas mot vidare vattenkraftsutbyggnad?

1989/90:523 av Kem Carlsson (s) till utrikesministern om förbudet mot utländska besök med kärnvapenbestyckade fartyg:

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen har i dag presenterat uppgifter som lyder på atl brittiska flottan vid besök i Köpenhamn med HMS Ark Royal under februari brutit mot Danmarks bestämmelse om alt inga kärnvapen får föras in på danskt territorium.

Sveriges regering har vid besök av örlogsfartyg från kärnvapenmakterna utgått från atl dessa respekterar de svenska bestämmelserna om kärnvapenfrihet. Regeringen har vid flera tillfällen låtit meddela att det inte finns anledning att tro annat än att de besökande fartygen respekterar vårt beslut.

De framkomna uppgifterna tyder på motsatsen.

Sedan 1983 har brittiska marinen besökt svenska hamnar vid fem tillfällen med kärnvapenkapabla fartyg.

Jag vill därför fråga utrikesministern:

Har regeringen tänkt att förändra sin nuvarande policy, som innebär att man utgår från alt kärnvapenmakterna respekterar Sveriges kärnvapenförbud vid örlogsbesök?

1989/90:524 av Pär Granstedt (c) till utrikesministern om förbudet mot utländska besök med kärnvapenbestyckade fartyg:

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen offentliggör i dag allvarliga belägg för atl ett brittiskt örlogsfartyg varit bestyckat med kärnvapen i Köpenhamns hamn. Danmark tillämpar liksom Sverige ett förbud för kärnvapenbestyckade fartyg att besöka landets hamnar Uppgifterna minskar därför trovärdigheten också i den svenska praxisen att inte efterforska om gästande örlogsfartyg är kärnvapenbestyckade vid hamnbesök i Sverige,

Vilka åtgärder tänker den svenska regeringen vidta med anledning av uppgifterna om brott mot del danska förbudet mot kärnvapenbestyckade fartyg i landets hamnar?

den 6 aprd

1989/90:525 av Ingela Mårtensson (fp) till utrikesministern om ändrad policy beträffande flottbesök;

Sverige utgår från att utländska örlogsfartyg inte har kärnvapen ombord
när de besöker våra hamnar Den svenska regeringen har i olika internatio- 57

Prot. 1989/90:102 nella sammanhang framhållit att det är otillfredsställande att kärnvapen-
6 april 1990 makterna har som policy att varken bekräfta eller förneka om man har kärn-

vapen ombord. Riksdagen har uttalat att om inte någon förändring kommer till stånd via internationella påtryckningar så bör Sverige överväga andra åtgärder

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen har starka bevis för att det brittiska hangarfartyget Ark Royal hade kärnvapen ombord vid sitt besök i Köpenhamn förra månaden. Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesministern:

År det inte dags att förändra vår policy när det gäller utländska flottbesök?

1989/90:526 av Roland Larsson (c) till socialministern om full behovstäckning av barnomsorg:

"Om vi inte bygger ut föräldraförsäkringen i detta ekonomiskt ansträngda läge, då klarar vi heller inte att fullfölja målet om full behovstäckning senast 1991. Det bör stå klart för alla".

Citatet är hämtat från statsrådet Bengt Lindqvists anförande angående utbyggnaden av barnomsorgen vid den socialpolitiska debatten i riksdagen den 4 april 1990.

Iririevararide datum, torsdageu den 5 april, har regeringen vid en presskonferens bl.a. meddelat att genomförandet av den förlängda föräldraförsäkringen kommer att skjutas på framtiden.

Innebär det att regeringen därmed nu inte längre räknar med att till 1991 kunna uppnå full behovstäckning i barnomsorgen?

1989/90:527 av Göran Åstrand (m) till statsrådet Maj-Lis Lööw om Sveriges attityd lill flyktingar från Rumänien:

Situationen i Rumänien har - som i de flesta östeuropeiska länder - starkt förändrats under det senaste halvåret. Att sådana förändringar skall påverka Sveriges attityd till och hantering av flyktingärenden är i sig naturligt. Samtidigt förekommer i Rumänien - liksom i några av de andra aktuella östländerna - starka etniska konflikter bl.a. mellan rumäner och ungrare, främst i Transsylvanien,

Uppenbarligen förändrar Sverige för närvarande sin policy beträffande rumäner i Sverige och återkallar resedokument och ändrar flyktingförklaringens status, samtidigt som man uppmanar rumäner i Sverige att ta kontakt med sitt eget lands ambassad för att erhålla pass.

Mot denna bakgrund vill jag därför fråga statsrådet:

Är situationen i Rumänien så stabil och de etniska konflikterna så obetydliga att det är befogat att ändra Sveriges attityd till flyktingar från Rumänien?

18 § Kammaren åtskildes kl. 13.17. Prot. 1989/90:102

6 april 1990

In fidem

BENGT TORNELL

/Gunborg Apelgren

Prot. 1989/90:102 Innehållsförteckning

6 april 1990

Fredagen den 6 april

1 § Anmälan om kompletteringsval lill skatteutskottet och jord
bruksutskottet ....................................................................................... 1

2§ Meddelande om reviderad sammanlrädesplan......................................... ....... 1

Talmannen

3 § Hänvisning av ärenden till utskott........................................................... 1

4§ Beslut rörande ulskotlsbelänkanden som slutdebatterats den 5

april................................................................................................................ 2

Socialförsäkringsutskoltets betänkande SfU12.............................................. 2

Socialförsäkringsutskoltets belänkande SfU13.............................................. 3

Finansutskottets betänkande FiU25.............................................................. 3

Skatteulskotlets betänkande SkU19.............................................................. 4

Näringsutskotlels betänkande NU29............................................................. 4

Näringsutskoltets belänkande NU31.............................................................. 4

Näringsutskotlels betänkande NU32............................................................. 5

Ulrikesulskotlets belänkande UU14................................................................ 5

5 § Meddelande om samlad votering.............................................................. 6

6 § Anslag lill domstolsväsendet..................................................................... 6

Juslitieutskollels belänkande JuU24

Debatt

Birgit Henriksson (m)

Kjell-Arne Wehn (fp)

Anders Svärd (c)

Berith Eriksson (vpk)

Kent Lundgren (mp)

Ulla-Britt Åbark (s)

Talmannen (om debaltreglerna)

Britta Bjelle (fp)

Beslut fattades under 8 §
1 § Domarbanan............................................................................................ 20

Justitieutskottets betänkande JuU25

Debatl

Göran Ericsson (m)

Lars Sundin (fp)

Berilh Eriksson (vpk)

Kent Lundgren (mp)

Ulla-Brift Åbark (s)

Beslut fållades under 8§
8§ Beslut........................................................................................................ 26

Justitieutskotlets belänkande JuU24............................................................. 26

Justilieutskoltels betänkande JuU25.............................................................. 27

60 9 § Beslut om samlad votering........................................ 28

10.................................................................................... § Vissa anslag m.m. inom jordbruksdepartementet 28 Prot. 1989/90:102

Jordbruksutskottets betänkande JoU14 6 april 1990

Debatt

Carl G Nilsson (m)

Anders Castberger (fp)

Annika Åhnberg (vpk)

Åsa Domeij (mp)

Lennart Brunander (c)

Jan Fransson (s)

Jens Eriksson (m)

Kaj Larsson (s)

Sven-Olof Petersson (c)

Beslut fattades under 12 §

11.................................................................................... S Rågvete 51

Jordbruksutskottets belänkande JoU18 Beslut fattades under 12 §

12.................................................................................... § Beslut 51

Jordbruksutskottets belänkande JoU14.......................... 51

Jordbruksutskollets betänkande JoU18........................... 54

13 § Beslut om fortsatt ärendebehandling den 18 april.... 54

14 § Påskhälsning............................................................. 54

Förste vice talmannen

15 § Bordläggning............................................................. 54

16 § Anmälan om interpellation

1989/90:158 av Stina Eliasson (c) om en bälire kriminalvård. . 55

17 § Anmälan om frågor

1989/90:522 av Agne Hansson (c) om ändring i naturresursla
gen ............................................................................. 56

1989/90:523 av Kent Carlsson (s) om förbudet mot utländska

besök med kärnvapenbestyckade fartyg......................... 57

1989/90:524 av Pär Granstedt (c) om förbudet mot utländska

besök med kärnvapenbestyckade fartyg......................... 57

1989/90:525 av Ingela Mårtensson (fp) om äridrad policy be-

träffaride floltbesök......................................................... 57

1989/90:526 av Roland Larsson (c) om full behovstäckning av

barnomsorg..................................................................... 58

1989/90:527 av Göran Åstrand (m) om Sveriges attityd lill flyk
tingar från Rumänien................................................... 58