Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1988/89:94

Tisdagen den 11 april

Kl. 15.00

Förhandlingarna leddes av tredje vice talmannen.

1 § Justerades protokollet för den 3 april.

2 § Svar på interpellation 1988/89:141 om ett uttalande rörande utländska förvärv av svenska företag

Anf. 1 Industriminister IVAR NORDBERG:

Herr talman! Nic Grönvall har i en interpellation frågat mig om riksdagsman Lennart Petterssons uttalande om alt de 10-15 största företagen inte kommer att bli tillgängliga för utländska köpare ger anledning till någon regeringsåtgärd.

Regeringen har vid två tillfällen under senare år redovisat sin syn på frågor om utländska förvärv av svenska företag.

I propositionen 1986/87:74 om näringspolitik inför 90-talet redovisades ingående regeringens praxis i samband med tillstånd lill utländska förvärv av svenska företag enligt förelagsförvärvslagen. Regeringen gav riksdagen tilfälle att ta del av vad industriministern anfört om grunderna för att bevilja tillstånd till utländska förvärv av svenska företag.

I propositionen 1987/88:66 om Sverige och den västeuropeiska integrationen återkom regeringen till frågan om reglerna för utländska förvärv av svenska företag. Där anfördes att ett ställningstagande till den svenska elableringslagstiftningen i relation till EG:s bestämmelser får anslå lill dess vissa utredningar avslutals. Regeringen framhöll också att i samband med delta ställningstagande bör även Sveriges övergripande mål i vad gäller relationerna lill EG vägas in. Riksdagen uttalade med anledning av det konstaterandet alt det är nödvändigt med en viss reglering av utländska förvärv av svenska företag.

1 regeringskansliet avvaktas nu det utredningsarbete som görs av företagsförvärvsutredningen där vissa erfarenheter av 1982 års företagsförvärvslag utvärderas. I en av de arbetsgrupper inom regeringskansliet som kartlägger och diskuterar möjligheterna till en anpassning lill EG och EG:s inre marknad förs en diskussion om EG:s etableringsregler och vilka krav på förändringar i de svenska elableringsreglerna som den svenska EG-politiken kan komma alt aktualisera.

129

9 Riksdagens protokoll 1988/89:92 - 94

Prot. 1988/89:94 Genom detta utredningsarbete förbereds ett ställningstagande till den

11 april 1989 framtida utformningen av den svenska elableringslagstiftningen. Innan detta

"T '. '. utredningsarbete är avslutat är det inte möjligt alt redovisa vilka förändring-

Om ett uttalande .

rörande utländska förvärv av svenska företag

ar som kan bli aktuella. Jag räknar med att under nästa ar kunna redovisa min

syn på dessa frågor lill regeringen.

Anf. 2 NIC GRÖNVALL (m):

Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag måste tyvärr konstatera att det var ett myckel dåligl svar. Del hör väl nästan till rutinen alt oppositionspolitiker skall säga så, men i del här fallet tycker jag att svaret hade en mycket allvarlig brist.

Näringsutskotlets ordförande, Lennart Pettersson, har uttalat sig om hur han såsom riksdagens främste företrädare för socialdemokratisk näringspolitik ser på innehållet i gällande lag. Han har således sagt att han anser all man med tanke på den lag som vi nu har generellt kan säga att 10-15 företag inte bör få bli föremål för utländskt intresse. Jag har då ställt mig frågan om del kan vara möjligt att socialdemokratin företräds av en politik i riksdagen och av en annan i regeringsställning. Delta har industriministern negligerat totalt i svaret. Jag är då angelägen om att i detta inlägg få repetera den fråga som kräver ett svar, nämligen: Var slår regeringen i förhållande till Lennart Petterssons tolkning av nuvarande lagstiftning? Del kan inte accepteras all socialdemokratin talar ett språk i riksdagen och ett annat i regeringen.

Svaret har även i övrigt väsentliga brister. Del är riktigt som del sägs i svaret att det finns två regeringsuttalanden i ivå propositioner från tidigare riksmöten. Det är även riktigt att de har blivit föremål för behandling i riksdagen. De bemöttes då givetvis med gillande av den socialdemokratiska majoritet som i allt väsentligt avgör näringsutskotlets ståndpunktstaganden. Till dessa betänkanden från näringsutskottel har del emellertid fogats reservationer från oppositionen. Det har nu hänt saker sedan dess, herr industriminister.

Inom EG har utvecklingen rört sig framåt. Om industriministern inte är bekant med vad som har hänt vill jag tala om all EG:s minislerråd den 12 december förra året antog ett direktiv om en form av kontroll över företagsförvärv, nämligen såvitt gäller publikt noterade företag. Det finns distinkta regler om var gränserna för den kontrollen går. De är sannerligen inte sådana att de skulle kunna motivera Lennart Petterssons uttalanden.

Sedan vill jag även tala om för industriministern att så sent som förra måndagen, den 3 april, behandlade kommissionen frågan om den länge väntade regleringen av fusioner. Från kommissionens sida har man nu bestämt sig för att föreslå en reglering av förelag med en omsättning som är större än 2 miljarder ECU, dvs. ungefär 15 miljarder svenska kronor.

Vi vet således att gränserna kommer all vara mycket snäva inom EG när
det gäller statliga ingripanden mot främmande förelagsförvärv. Parallellt
med den utveckling jag nu har skildrat hanteras den s.k. Uruguay-rundan
inom GATT. Inom den diskuteras en utveckling, dvs. en befrielse av
handelsrelaterade direktinvesleringar. Valulalagstiftningen upphör i Sveri
ge. Möjligheter till direktinvesteringar öppnas för svenska förelag. Inom
130 regeringen sitter man dock still, skakar på huvudet och säger att vi skall

utreda.

Del är alldeles uppenbart, herr industriminister, att omständigheterna har förändrats. Det går inte längre att undvika att ta ställning i denna fråga, genom att hänvisa till all vi inte vet vad som pågår inom EG. Vi vet nämligen vad som pågår inom EG. Vi vet också att statsministrarna inom EFTA har avgivit en klar deklaration om villighet alt delta i alla de fyra frihelerna, bland dem inräknas som bekanl också kapilalels fria rörlighet.

Det går då inte att blunda för att mängder av omständigheter har förändrats. Om Sverige verkligen menar allvar med sin vilja alt delta i den europeiska integrationen måste Sverige också visa all vårt land välkomnar främmande investeringar här på samma sätt som vi nu låter svenska förelag göra fria investeringar utomlands.

Jag vill fråga industriministern om inle den här utvecklingen för det första är bekant för industriministern, och om den för det andra inle gör all regeringen finner liden vara mogen att tala ut om den här saken. Är regeringen verkligen beredd att på lika basis låta närmandet till Europa även omfatta rätlen lill direkta investeringar? Är regeringen beredd all följa upp vårt slåndpunktslagande i de viktiga frihandelsfrågorna genom att nu ge besked om all vi här i Sverige skall göra precis som alla andra på jorden gör, nämligen låta kapitalel vara verkligt fritt: vårt land är tillgängligt för främmande investeringar.

Prot. 1988/89:94 11 april 1989

Om ett uttalande rörande utländska förvärv av svenska företag

Anf. 3 Industriminister IVAR NORDBERG:

Herr talman! Ja, Nic Grönvall, jag förulsälter att Lennart Pettersson, liksom vilken annan riksdagsledamot som helst, har rätt all ullala vad han tycker i olika frågor, på samma sätt som Nic Grönvall gör i olika sammanhang.

För regeringens vidkommande gäller att vi, vid behandlingen av sådana här frågor, har att följa den lagstiftning som riksdagen har lagt fast. Jag sade i mitt svar till Nic Grönvall att vi just nu håller på all göra en utvärdering av nuvarande lagstiftning för att överväga vilka förändringar som kan bli nödvändiga, om några sådana behöver göras, vid en EG-harmonisering. Låt mig till Nic Grönvall säga att olika slags kontroll av utländska förvärv av företag inle är någon företeelse som är unik för Sverige. Sådan kontroll finns även i många andra länder.

I vad gäller EG har fria kapitalrörelser ingått i Romfördraget ända sedan 1958, men först på senare tid har sådana genomförts i flertalet EG-länder. Några av EG-länderna har dock ännu inte genomfört fri etablering. Att man träffar överenskommelser om vad som skall gälla mellan länderna inom EG är en sak; hur man förhåller sig till tredje land är naturligtvis en helt annan.

I vad gäller handläggningen av den här typen av frågor så vill jag påpeka att våra grannländer, exempelvis Norge och Finland, har en förvärvslagstiflning av i princip samma utformning som den svenska. I den amerikanska handelslagen, som infördes förra året, finns det ett avsnitt där presidenten bemyndigas alt förbjuda utländska förvärv av amerikanska företag, om sådana förvärv anses stå i strid med amerikanska nationella säkerhetsinlres-sen. Där går man så långt att myndigheterna har rätt att upphäva ett redan genomfört övertagande, om det anses slå i strid med de nationella säkerhetsintressena.

131

Prot. 1988/89:94 Riksdagen har, som jag sade förut, när man behandlat den här frågan

11 april 1989 uttalat ail någon form av lagstiftning även i framtiden måste föreligga i de här

„ . , sammanhangen. Jag vill också påpeka att det i många länder finns andra

rörande utländska förvärv av svenska företag

typer av hinder, som är mindre synliga än vår företagsförvärvslag. Det kan gälla regler på skatteområdet, inom bolagslagstiftningen och liknande. Även konkurrenslagstiftningen används ibland i syfte alt hindra oönskade utländska förvärv.

Vi undersöker nu, som jag sade i mitt svar, hur det ligger till med de här frågorna. Dels lar vi reda på hur förvärvslagsliftningen ser ut i de andra länderna där sådan finns och vilka kriterier som tillämpas, dels försöker vi få en uppfattning om vilka andra hinder som finns i olika länder. Syftet med analysen och genomgången är alltså alt se vilka hinder som våra svenska företag kan råka ut för i den fortsatta internationaliseringen. När vi har gjort den här kartläggningen eller utvärderingen kommer vi också, när den tiden är inne, alt förelägga riksdagen förslag om vilka förändringar av den svenska förelagsförvärvslagen som vi anser motiverade.

Anf. 4 NIC GRÖN VALL (m):

Herr talman! Det blev så mycket mer angelägel att få denna replik som den som givit anledning till repliken har anlänt till kammaren. Jag ber att få hälsa Lennart Pettersson välkommen och förutser att han kommer att bidra till klarhets skapande.

Det som industriministern nu säger är i och för sig mycket intressant. Det är möjligt att induslriministern kommer att korrigera det som jag nu alldeles strax skall säga, men jag uppfattade industriministern så att han sade att Lennart Pettersson får tycka vad han vill och att det i det uttalandet i varje fall inte låg ett stöd för den åsikt som denne givit uttryck för. Vad denne har givit uttryck för är nämligen inget annat än en insubordination i förhållande till vår lagstiftning.

Den nuvarande lagstiftningen säger att den svenska regeringen har rätt att vägra ett förvärv i fall där väsentliga allmänna intressen träds för när. Lennart Pettersson nöjer sig däremot med att peka på storleken. Det är det som är det uppseendeväckande. Han säger t.o.m. att det för Volvo går bra att köpa BMW, men att BMW skall hålla tassarna borta från Volvo. Sådana uttalanden är förödande farliga för Sverige. De inger vår omvärld intrycket att vi här uppe är tyckmyckna och att vi sätter oss över internationella överenskommelser. Det är riktigt, herr industriminister, att man i andra länder har regelverk, och jag är övertygad om att också vi skall ha ett regelverk, nämligen av den innebörden att de utländska företagsförvärven inte skall få skada svensk konkurrens.

Betecknande för det som sker ute i Europa är att den kontrollagstiftning som där finns syftar till en enda sak, nämligen att garantera att konsumenter och företag är tillförsäkrade en konkurrens. Man avser alltså inte att tolerera alt någon får en sådan marknadsställning att konkurrensen kuperas till nackdel för konsumenter och industri.

Jag är övertygad om att ni, herr industriminister, är mycket väl medveten

om anledningen till att jag tar upp den här debatten, särskilt med tanke på

132 Lennart Petterssons egendomliga uttalanden. Man uppfattar nämligen inom

det internationella näringslivet den svenska regeringspolitiken i denna fråga på alla möjliga negativa sätt. Man talar om utpressning och om obstruktioner, t.o.m. om att regeringen ställer upp politiska villkor, något som är helt främmande för den nuvarande lagstiftningen. I det avseendet vill jag hänvisa industriministern till nr 7 i år av Veckans Affärer.

Jag är angelägen om att få ett svar på frågan huruvida industriministern är beredd alt korrigera mitt uttalande vad gäller Lennart Petterssons uttalande eller inte.

Prot. 1988/89:94 11 april 1989

Om ett uttalande rörande utländska förvärv av svenska företag

Anf. 5 Industriminister IVAR NORDBERG:

Herr talman! Jag vill först till Nic Grönvall, som hänvisar till en tidskrift, säga alt det är riktigt att det i olika sammanhang har framförts kritik mot handläggningen av tillslåndsärendena. Men jag vill undersiryka att den praxis som utvecklats i fråga om tillstånd till företagsförvärv helt följer riksdagens beslut. Det är riktigt att regeringen i vissa tillståndsärenden erhåller utfästelser från köparen om den fortsatta verksamheten i det köpta företaget. Så sker när det är fråga om ett förvärv som enligt företagsförvärvslagen berör ett förelag med skyddsvärda intressen och där förvärvet kan inverka negativt på dessa. I flertalet fall är utfästelserna från den utländske förvärvaren om den fortsatta verksamheten i det förvärvade företaget då en förutsättning för ett bifall lill ansökningen.

Regeringen har inte för avsikt att ändra på sitt agerande i dessa frågor, eftersom det ligger i linje med riksdagens beslut.

Jag förstår nu alt Nic Grönvall har ställt sin interpellation till mig närmast för att få en debatt med Lennart Pettersson. Lennart Pettersson är ju närvarande och kan själv avgöra om han vill ta upp den debatten med Nic Grönvall. Jag sade dock om Lennart Petterssons inlägg i det här sammanhanget att denne måste ha samma rätt som vilken annan riksdagsledamot som helst, t.o.m. samma rätt som Nic Grönvall, att ge uttryck för uppfattningar som han har.

Till detta lade jag att jag som industriminister och regeringen som helhet måste följa gällande lagstiftning och pröva ärendena i enlighet med denna. Om en prövning av ett sådant här förvärvsärende kommer att gå i den ena eller den andra riktningen, kan jag som industriminister icke ge något som helst förhandsbesked om. Skulle ett sådant ärende bli aktuellt, kommer det att prövas i enlighet med gällande lagstiftning.

Anf. 6 NIC GRÖNVALL (m):

Herr talman! Det senaste inlägget var ju bra, men del är också självklart alt industriministern följer lagen. Del intressanta är att vår lagstiftning på den här punkten är mycket otydlig. Vad är ett "avsevärt allmänt intresse", industriministern? Är det sysselsättningen i Bergslagen? Är del kvinnlig sysselsättning i nedre Norrland? Är del arbetsplatser i Göteborg? Är det jordbruksnäringen? Är det gruvnäringen?

Industriministern måste ge någon vägledning, så all vi alla vet all det inte bara gäller de stora företagen, något som Lennart Pettersson har sagt. Nu är det ju så, herr industriminister, att Lennart Pettersson inle är vem som helst. Jag är mycket mera "vem som helst" än han, tyvärr. Jag skulle myckel gärna vara ordförande i näringsutskottet, men då skulle jag vakta min tunga litet

133

Prot. 1988/89:94 11 april 1989

Om verksamheten vid patent- och registreringsverket

bättre än Lennart Pettersson har gjort. Han är, som sagt, inle "vem som helsl". Han förelräder del största partiet i riksdagen i ett av de viktigaste utskotten, och han är minsann flitig alt göra uttalanden. Vi hörde honom l.ex. i går tala om försvarsnäringarna i Skåne.

I del här fallet har han gjort ett uttalande som jag tycker slår klart i strid med lagen, och därför var det angeläget för mig att få vela av induslriministern att della inle var den socialdemokraiiska regeringens politik. Jag tycker all jag har fåll svar på den frågan och fått veta, all industriminister Nordberg inle delar Lennart Petterssons uppfattning och att man alltså inte kan uttala sig på det sätt som Lennart Pettersson har gjort. Redan det är egentligen en framgång för min interpellation.

Anf. 7 Industriminister IVAR NORDBERG:

Herr talman! Nic Grönvall bad om exempel på vilka kriterier som kan ligga till grund för prövningen. Sådana kriterier kan vara säkerhetspolitiska intressen och unik teknisk kompelens, som det är värdefullt för oss att ha kvar i Sverige. Sysselsättningsaspekter och regionalpoliliska aspekter är också sådant som vägs in i de här sammanhangen.

Tredje vice talmannen anmälde att Nic Grönvall anhållit att till protokollet få antecknat att han inte ägde rätt till ytterligare inlägg.

Överläggningen var härmed avslutad.

3 § Svar på interpellation 1988/89:142 om verksamheten vid patent- och registreringsverket

134

Anf. 8 Industriminister IVAR NORDBERG:

Herr talman! Nic Grönvall har frågat mig vad jag avser all göra för att förbätlra förhållandena vid palenl- och regislreringsverkei, främst vid dess varumärkes- och bolagsavdelningar.

För drygl ire år sedan slulfördes en omfattande översyn av patentverkets organisation och ledningsformer. Delta ledde lill att en rad effektivilelshö-jande åtgärder vidlogs. Patentverkel, som är helt självfinansieral, gjordes mer resultalorienlerat och beslulsansvarel delegerades i stor omfattning. Nya rutiner för verksamhetsplanering och resultatuppföljning infördes. En ny budgetmodell som gör det möjligt all snabbare anpassa verkels resurser till förändringar i efterfrågan började tillämpas på flera av verkels avdelningar. En slordalor införskaffades i Stockholm, och ett omfaiiande program för uividgad dalorisering beslutades.

I samband med organisationsöversynen riktades, som redovisas i inierpellalionen, uppmärksamheten på problemet med växande ärendebalanser och långa behandlingstider inom vissa verksamhetsdelar. Såväl jag som verkels ledning inser till fullo de negativa konsekvenser som dessa förhållanden får för verkels kunder. I denna del instämmer jag sålunda med Nic Grönvall.

Jag kommer i del följande att behandla varumärkesenheten och bolagsavdelningen var för sig.

I översynen, som för övrigt kompletterades med insatser från externa

konsulter, pekades på all de problem på varumärkesenhelen som gällde effektiviteten endast kunde lösas genom en omfattande datorisering av enhetens arbetsrutiner. Utvecklingsinsatserna för ett utökat datorstöd forcerades därför. Eftersom de på marknaden tillgängliga systemen inte fyllde patentverkets behov, stod det klart att systemkonstruktionen måste ske i verkets egen regi. För att påskynda arbetet tillfördes palenlverkels dataenhet utomstående expertis. Flera av förbättringarna av datorstödet förväntas kunna las i bruk under 1990.

Trots de med ökad datorisering förbundna effektivitetsvinsterna, stod det tidigt klart att varumärkesenhetens personal, som är ca 35 till antalet, var underdimensionerad i förhållande till efterfrågan på enhetens tjänster. Betydande rekryteringsinsatser har därför gjorts, men det tar viss lid innan effekterna av detta blir märkbara. Anledningen är att färdigutbildad personal inte finns att tillgå på arbetsmarknaden. Del krävs minst ett års internulbildning för alt en nyanställd skall bli fullt produktiv. Eftersom internutbildningen måste ske på enheten, medför varje nyanställning produkliviielsförlusler hos befintlig personal. Av detta skäl måste ökningen av enhetens bemanning ske gradvis över en längre lidsperiod. Handläggningstiderna minskas dock i viss mån redan nu genom övertidsarbete.

Enligt patentverkets ledning kan vidtagna åtgärder beräknas alt under år 1989 medföra en halvering av tiden från ansökans ingivande till dess att kontakt tas med sökanden. Den tiden är för närvarande 18 månader och skall alltså halveras till nio månader. Slutmålet är all minska denna tid med ytterligare två månader, dvs. till sju månader.

Komplikationer i samband med datoriseringen och hög personalomsättning har medfört vissa problem med distributionen av varumärkeslidningen. Åtgärder har vidtagits och problemen är nu eliminerade.

När det gäller bolagsavdelningen, som är lokaliserad till Sundsvall, är datoriseringen i väsentliga stycken genomförd. Denna, jämte andra effekli-vilelshöjande åtgärder, har medfört årliga produktivitetsförbättringar på i genomsnitt mer än 10 % under de senaste fem åren. Bolagsavdelningens huvudproblem är att snabbt anpassa sina resurser till en ökad efterfrågan på avdelningens tjänster som troligtvis saknar motstycke inom den statliga myndighelssfären.

Anlalel nybildade bolag har ökat från 5 000 till 30 000 per år under 1980-lalel. Under samma period har efterfrågan på bolagsavdelningens samtliga myndighetsljänsier ökat från 50 000 till 150 000 ärenden per år. Under 1980-lalet har vidare arbetsproduktiviteten på avdelningen ökat med 130 %. Den genomsnittliga väntetiden beträffande regislreringsärenden har under samma tid minskal från tio lill sex veckor. Särskilda åtgärder har vidtagits för att minska väntetiderna i nybildningsärenden. Om sökanden lämnat in korrekta handlingar, får han beslutet inom en vecka.

Trots detta är behandlingstiden för vissa ärendelyper oacceptabelt lång. Del gäller framför allt ärenden rörande ändring av ett bolags firma.

Patentverkel har påbörjat en utredning om en delvis ändrad organisation på bolagsavdelningen. Avsikten är att effektivisera handläggningen genom inrättandet av ett antal produktionsgrupper, som är mindre än nuvarande enheter. Genom detta förväntas produktionen öka ytterligare.

Prot. 1988/89:94 11 april 1989

Om verksamheten vid patent- och registreringsverket

135

Prot. 1988/89:94 11 april 1989

Om verksamheten vid pajent- och registreringsverket

Bolagsavdelningen saknar i motsats till övriga avdelningar inom patentverkel den finansiella flexibilitet som förändringar i efierfrågesiluationen kräver. Frågan bereds nu inom regeringskansliet, i samverkan med riksrevisionsverket. Den nya lösningen bör innebära att en påtaglig förbättring av situationen på bolagsavdelningen skall kunna märkas redan mot slutet av innevarande år.

Jag vill till slut framhålla alt både jag och patentverkel är medvetna om de problem som för närvarande finns inom verket. Frågorna är emellertid, som framgått av vad jag nyss har anfört, uppmärksammade, och åtgärder sätts nu in. Del skall leda till en för alla berörda tillfredsställande situation.

136

Anf. 9 NIC GRONVALL (m):

Herr talman! Jag tror del är första gången under mina sju riksdagsår som jag säger att det är ett genuint bra interpellationssvar. Jag ber att få gratulera till det och tackar särskilt myckel för svaret.

Vi har fått veta vad som pågår i regeringskansliet. Därigenom kan alla de parter som är beroende av verksamheten på paleniverkei både göra sin planering ulifrån vad vi här har fått veta och i framtiden hålla regeringen så myckel mer ansvarig om de tidsplaner och åtaganden som här har presenterats inle kan fullföljas.

Jag skall egentligen bara ägna mig ål att göra några reflexioner kring de olika frågorna tillgängliga för industriministern.

Eli av problemen med varumärkesenhetens arbete är att handläggningstiden vid prövningen är mycket lång. Del finns en del förklaringar till del givna här. Men del finns ett grundläggande argument i svaret som möjligen ger en viss Oro, nämligen all interna problem, som kan uppkomma i samband med en datorisering, enligt industriministern måste lösas internt. Jag förstår att det sliter på resurserna oerhört, och jag ifrågasätter det visa i alt hävda all patentverkets verksamhet är så unik att extern rådgivning inte kan förekomma. Särskilt varumärkesenheten kännetecknas av att man där i allt väsentligt måste ha gått omdöme. I de myndighetsärenden där prövning skall ske handlar det inte om all vara jurist eller ekonom eller ingenjör, utan det handlar om att ha gott omdöme, att kunna avgöra vad som är förväxlingsbart och vad som är en ursprunglig bild eller ett ursprungligt begrepp. Även andra handläggare än de som nu arbetar där borde kunna ha detta goda omdöme. Såvitt jag har kunnat inhämta är handläggarrollen reserverad för jurislulbil-dade medarbetare. Jag vill ifrågasätta den praxisen. Man skulle möjligen kunna komma mycket längre om man sänkte ambitionsnivån när det gäller medarbetarnas kompelens.

Jag kan också bjuda på den reflexionen alt en hel del av myndighetens beredningsarbete skulle kunna läggas ut på entreprenad. Jag vet all del för en socialdemokratisk regeringsmedlem naturligtvis låter som alt svära i kyrkan alt säga så. Men det handlar här om alt analysera databaser, all göra avvägningar mellan resultat från dalabasen och den aktuella ansökningen och att motivera ett ståndpunktstagande. Jag är övertygad om alt det skulle kunna vara ett mycket värdefullt tillskott till palenlverkels resurser om man kunde använda sig av enskilda konsulter även i det direkta beredningsarbetet. Den ståndpunkten gör sig väldigt mycket gällande också när vi går över

på bolagsavdelningens arbetsformer. Det svåraste problem som näringslivet Prot. 1988/89:94

ställts inför är bolagsavdelningens tröghet när det gäller handläggningstider- 11 april 1989

na i samband med ändringar av bolagsordning och speciellt, som nämns i T ! '. ~

.. Om verksamheten vid
svaret, i samband med ändring av bolagets firma. Ett förelag står mer eller ,

" patent-och registre-
mindre naket i avvaktan pa att dess blivande namn kan accepteras och pa att ,

rings ver kel dess registreringsbevis far form.

Det sägs i svaret med viss stolthet att handläggningsliderna har minskat från 10 till 6 veckor. Jag skulle vilja säga att det möjligen är en bra tendens men att det är uselt att vi måste ha det så.

Jag vill avsluta mitt inlägg helt enkelt med att önska både riksrevisionsverket, regeringen och patentverket mycket framgång, för vi är många i Sverige som skulle ha glädje av att vi fick ett bättre patentverk.

Överläggningen var härmed avslutad.

4 § Föredrogs och hänvisades

Proposition

1988/89:122 till trafikutskottet

5 § Anmäldes och bordlades

Förslag

1988/89:25 Riksdagens revisorers förslag angående statistiken över mervärdeskatt

Redogörelse

1988/89:20 Riksdagens revisorers berättelse över granskningen av Stiftelsen Riksbankens jubileumsfonds verksamhet under år 1988

6 § Anmäldes och bordlades

Motionerna

med anlednig av prop. 1988/89:86 med förslag till utlänningslag m.m.

1988/89:Sf29 av Lars Werner m.fl. (vpk)

1988/89:Sf30 av Hans Göran Franck och Ulla-Britt Åbark (båda s)

1988/89:Sf31 av Sylvia Pettersson och Ines Uusmann (båda s)

1988/89:Sf32 av Göran Ericsson (m)

1988/89:Sf33 av Karin Söder (c)

1988/89:Sf34 av Rune Backlund m.fl. (c)

1988/89:Sf35 av Ragnhild Pohanka och Eva Goés (båda mp)

1988/89:Sf36 av Maria Leissner m.fl. (fp)

1988/89:Sf37 av Lahja Exner och Ines Uusmann (båda s)

med anledning av prop. 1988/89:125 med förslag om tilläggsbudget II till

statsbudgeten för budgetåret 1988/89
1988/89:Fö20 av Paul Ciszuk och Inger Schörling (båda mp)
1988/89:So28 av Marianne Jönsson m.fl. (c)
1988/89:Kr7 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) 137

Prot. 1988/89:94 11 april 1989

Meddelande om interpellation

1988/89:T18 av Hans Lindforss (mp) 1988/89:N23 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) ■ 1988/89:N24 av Lars Werner m.fl. (vpk) 1988/89:A8 av Sonja Rembo m.fl. (m) 1988/89:A9 av Börje Hörnlund m.fl. (c) 1988/89:A10 av Elver Jonsson m.fl. (fp) 1988/89:All av Sonja Rembo m.fl. (m)

7 § Anmäldes och bordlades Skatleulskotlels betänkande 1988/89:SkU19 Anslag till tullverket, m.m.

Näringsutskotlets betänkanden

1988/89 1988/89 1988/89 1988/89: 1988/89,

NU18 Anslag till bankinspektionen och försäkringsinspektionen

NU19 Vissa anslag inom utrikesdepartementels område

NU20 Tekoindustri och lekohandel

NU21 Mineralförsörjning m.m.

NU23 Vissa anslag inom civildepartementels område

8 § Meddelande om interpellation

138

Meddelades att följande interpellation framställts

den 11 april

1988/89:195 av Elver Jonsson (fp) lill arbetsmarknadsministern om en ny arbetsförmedlingslag:

Den nu gällande arbetsförmedlingslagen tillkom år 1935. Lagen anses var brislfällig och svår att tolka. Tillämpningen av lagen har också inneburit en osäkerhet hos bl.a. de seriösa konlorsserviceföretagen.

Arbetsmarknadsutskottet konstaterade i mars 1987 att det faktum att mer än 50 år gått sedan arbetsförmedlingslagen kom till innebär att den i vissa avseenden kan vara svår att tolka och tillämpa. Med hänsyn härtill, samt till de snabba förändringarna på arbetsmarknaden med nya verksamheter som kan förete vissa likheter med arbelsförmedlingsverksamhet, framstår den pågående översynen av arbetsförmedlingslagen i arbetsmarknadsdepartementet som angelägen. Arbetet förutsattes bedrivas skyndsamt och målmedvetet. (AU 1986/87:11. s. 31-32.)

Arbetsmarknadsutskottet återkom lill frågan ett år senare, dvs. våren 1988. Utskottet hänvisade då till att man inhämtat att regeringen före hösten skulle ha ett förslag färdigt att presentera för riksdagen (AU 1987/88:11).

Jag vill mot den angivna bakgrunden fråga arbetsmarknadsministern:

1. Har departementet utarbetat ett förslag till ny arbetsförmedlingslag?

2. Om så är fallet - varför låter man inte remissbehandla förslaget?

3. När beräknas en proposition föreligga?

9 § Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den II april

1988/89:570 av Nils T Svensson (s) lill statsrådet Lena Hjelm-Wallén om det bilaterala utvecklingssamarbetet med Etiopien:

Sverige har i dagarna tagit emot ett besök av Etiopiens regering, representerad bl.a. av landels utrikesminister. Från Etiopien har vi på senare lid nåtts av oroande rapporter både om kriget och om läget för de mänskliga rällighelerna. Sverige har sedan lång tid bilateralt utvecklingssamarbete med Etiopien.

Hur ser biståndsministern på detta samarbete mot den här tecknade bakgrunden?

1988/89:571 av Per-Ola Eriksson (c) till statsrådet Anita Gradin om importrestriktionerna för vissa komponenter till dataindustrin;

Det finns ett starkt svenskt intresse att vidareutveckla högteknologisk industri och alt kunna utveckla den nordiska hemmamarknaden. För den svenska dataindustrin är det nödvändigt att kunna importera komponenter från andra länder. För import av vissa komponenter från l.ex. USA till dataförelag verksamma i vårt land gäller emellertid vissa restriktioner. Motsvarande restriktioner finns inte för dataföretag i Finland. Svensk dataindustri missgynnas därigenom i förhållande till sina konkurrenter. Därför bör svenska myndigheter verka för alt Sverige inte beläggs med hårdare restriktioner med avseende på import och export än övriga nordiska länder.

Med anledning av della vill jag till utrikeshandelsminislern ställa följande fråga:

Vilka åtgärder har regeringen vidtagit för att dataföretag verksamma inom Sverige inte skall beläggas med olika importrestriktioner vid import av komponenter ulan bli likabehandlade med andra nordiska länder?

1988/89:572 av Gudrun Schyman (vpk) till utrikesministern om en kärnvapenfri zon i Norden;

Fredagen den 7 april sjönk en sovjetisk alomdriven och kärnvapenbestyck-ad ubåt i Norska havet. Fredagens händelse är en ny påminnelse om det radioaktiva samhällets risker. Debatten har hittills främst handlat om den civila kärnkraftens risker. Den militära kärnkraften hamnar i en gråzon utanför, trots alt den är mycket omfattande. Antalet atomdrivna militära fartyg är i dag över 400. USA:s och Sovjets kärnubåtar uppgår till ca 300, resten är ubåtar från Frankrike och England, samt övervatlensfartyg.

Stormakternas marina kärnvapenstrategi måste stoppas, och Sverige som neutralt land kan arbeta aktivt för detta. Den nu aktuella händelsen är

Prot. 1988/89:94 11 april 1989

Meddelande om frågor

139

Prot. 1988/89:94 ytterligare ett argument för att Sverige skall intensifiera sitt arbete för att få

11 april 1989 till stånd en kärnvapenfri zon i Norden, och att Sverige äntligen skall föregå

,. ,, , ', ~ med gott exempel genom att kräva garantier för att främmande flolibesök
Meddelande om frågor , ro o

inte är utrustade med kärnvapen.

Är utrikesministern beredd att vidta sådana åtgärder?

1988/89:573 av Claes Roxbergh (mp) till statsministern om bättre regeringsinformation till miljöpartiet de gröna:

I en rad frågor har miljöpartiet de gröna ställts utanför väsentlig information.

Nyligen informerades endast partierna i utrikesnämnden om säpo-ulred-ningen.

På della sätt ställs två av riksdagens partier utanför.

Är statsministern beredd att informera miljöpartiet de gröna bättre i fortsättningen?

1988/89:574 av Inger Schörling (mp) till arbetsmarknadsministern om de regionalpolitiska satsningarna vid anpassning till EG:

Sveriges närmande till EG diskuterades vid en konferens i Kiruna förra veckan.

I en intervju i Dagens Eko i fredags kommenterade arbetsmarknadsministern det som framkommit under diskussionerna.

När det gäller regionalpolitik skall vi - enligt Ingela Thalén - förhandla med EG om de regionalpolitiska åtgärder vi vill genomföra, men det kan också bli tal om att vi måste avstå från vissa regionalpolitiska medel.

Min fråga till arbetsmarknadsministern är:

Vilka regionalpolitiska medel skall vi avstå från?

1988/89:575 av Marianne Samuelsson (mp) till arbetsmarknadsministern om de regionalpolitiska satsningarna vid anpassning till EG:

Vilka regionalpolitiska åtgärder som vi i dag använder oss av måste vi avslå från vid en anpassning lill EG?

Hur kommer de framtida regionalpolitiska satsningarna att se ut?

1988/89:576 av Ewa Hedkvist Petersen (s) till justitieministern om gemensam vårdnad för ogifta föräldrar:

Ogifta föräldrar har inte, till skillnad från gifta, automatiskt gemensam vårdnad om sina barn. För att få detta krävs en gemensam anmälan till pastorsämbetet.

Vi vet alt många ogifta föräldrar gör denna anmälan, men också att många,

av olika anledningar, låter bli och därmed har mamman automatiskt enskild

vårdnad. Ofta beror underlåtenheten på att del bara inle blivit av att göra

140 anmälan till pastorsämbetet. I samband med separationer kan detta leda till

komplikationer, då vårdnadsfrågan kan bli en del som leder till oenighet mellan föräldrarna. Detta är inte barnen betjänta av.

Är justitieministern beredd ta initiativ så att även ogifta föräldrar mer regelmässigt erhåller gemensam vårdnad om sina barn?

1988/89:577 av Maria Leissner (fp) lill statsrådet Maj-Lis Lööw om utvisningsbeslut rörande turkiska kurder;

Under den senaste tiden har regeringen fattat ett antal beslut om utvisning av turkiska kurder, inkl. sådana som enligt egen uppgift aktivt arbetat för ökad kurdisk självständighet i Turkiet.

Jag vill fråga invandrarministern:

Anser invandrarministern att det är uteslutet att en kurd som gjort sådana uttalanden kommer att fängslas eller utsättas för annan politisk förföljelse vid återkomsten?

1988/89:578 av Daniel Tarschys (fp) till socialministern om ökade resurser för forskningen kring amalgam:

Efter en grundlig beredning i socialutskottet (SoU 1988/89:7), uttalade sig en enhällig riksdag i december 1988 för vidgad forskning kring amalgam och andra dentalmaterial, i enlighet med det program för tvärsektoriell forskning som på socialstyrelsens uppdrag utarbetats av professor Friberg. Enligt programmet erfordras ytterligare ungefär 4 milj. kr. per år för finansiering av olika insatser.

Regeringen har överlämnat riksdagens beslut till medicinska forskningsrådet "för den åtgärd vartill rådet, med beaktande av vad utskottet anfört, finner anledning".

Medicinska forskningsrådet har därefter genom omprioriteringar beslutat frigöra 1 milj. kr. för forskning kring amalgam.

Jag vill nu fråga socialministern:

Vilka ytterligare åtgärder avser regeringen att vidta för att säkerställa alt riksdagens beslut verkställs?

1988/89:579 av Sten Andersson i Malmö (m) till statsrådet Anita Gradin om vapenexporten:

Enligt uppgifter i pressen har Skånes socialdemokratiska partidistrikt den 9 april uttalat att Sverige inte bör ha någon vapenexport.

Skulle ett sådant beslut fattas av riksdagen innebär det bl.a. att verksamheten vid Kockums Marine AB i Malmö läggs ner. Nämnda företag är framöver huvudsakligen beroende av att kunna exportera ubåtar och ubåtskunnande.

Prot. 1988/89:94 11 april 1989

Meddelande om frågor

141

Prot. 1988/89:94 Är statsrådet beredd att lägga fram förslag till riksdagen, innebärande att

11 april 1989 all svensk vapenexport stoppas?

Meddelande om frågor

10 § Kammaren åtskildes kl. 15.35.

In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Gunborg Apelgren