Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1988/89:7

Tisdagen den 11 oktober

Kl. 11.00

1 § Justerades protokollet för den 3 innevarande månad.

2 § Val av ledamöter i utskotten

Anf. 1 STIG ALEMYR (s):

Herr talman! Valberedningen har enhälligt godkänt gemensamma listor för valen av ledamöter och suppleanter i utskotten samt ledamöter och suppleanter i riksdagens förvalfningsstyrelse.

I egenskap av ordförande i valberedningen ber jag att fill herr talmannen få överlämna de gemensamma listorna.

Härefter förefogs val av två ledamöter i konstitutionsutskotfef samt 17

ledamöter i vart och ett av övriga utskott enligt nedan. (15 ledamöter i konsfitufionsutskottet valdes den 5 oktober, se prot. 3.) De av Stig Alemyr för dessa val avlämnade gemensamma listorna

upplästes av talmannen och godkändes av kammaren, varvid befanns att

följande personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagits på resp.

listor, utsetts till ledamöter i

konsututionsutskottet Hans Leghammar (mp) Ulla Pettersson (s)

finansutskottet

Anna-Greta Leijon (s)

Roland Sundgren (s)

Lars Tobisson (m)

Arne Andersson i Gamleby (s)

Anne Wibble (fp)

Gunnar Björk (c)

Per Olof Håkansson (s)

Rune Rydén (m)

Iris Mårtensson (s)

Lisbet Calner (s)

Arne Kjörnsberg (s)

Prot. 1988/89:7 11 oktober 1988

Val av ledamöter i utskotten

Filip Fridolfsson (m) Lars De Geer (fp) Ivar Franzén (c) Hans Petersson (vpk) Carl Frick (mp) Marianne Carlström (s)

skatteutskottet Jan Bergqvist (s) Bo Forslund (s) Bo Lundgren (m) Torsten Karlsson (s) Kjell Johansson (fp) Görel Thurdin (c) Anita Johansson (s) Hugo Hegeland (m) Lars Hedfors (s) Bruno Poromaa (s) Gerd Engman (s) Karl-Gösta Svenson (m) Britta Bjelle (fp) Rolf Kenneryd (c) Lars Bäckström (vpk) Gösta Lyngå (mp) Sverre Palm (s)

justitieutskottet Lars-Erik Lövdén (s) Ulla-Britt Åbark (s) Jerry Marfinger (m) Birthe Sörestedt (s) Karin Ahrland (fp) Ingbritt Irhammar (c) Bengt-Ola Ryttar (s) Göthe Knutson (m) Göran Magnusson (s) Eva Johansson (s) Björn Ericson (s) Anders Andersson (m) Lars Sundin (fp) Anders Svärd (c) Berith Eriksson (vpk) Kent Lundgren (mp) Sigrid Bolkéus (s)

lagutskottet

Lennart Andersson (s) Owe Andréasson (s) Rolf Dahlberg (m) Sfig Gustafsson (s) Ulla Orring (fp) Marfin Olsson (c) Inger Hestvik (s) Allan Ekström (m) Bengt Kronblad (s) Gunnar Thollander (s) Hans Rosengren (s) Ewy Möller (m) Bengt Harding Olson (fp) Stina Eliasson (c) Elisabeth Persson (vpk) Elisabet Franzén (mp) Lena Boström (s)

Prot. 1988/89:7 11 oktober 1988

Val av ledamöter i utskotten

utrikesutskottet Sfig Alemyr (s) Evert Svensson (s) Margaretha af Ugglas (m) Sture Ericson (s) Ingemar Eliasson (fp) Pär Granstedt (c) Maj Britt Theorin (s) Alf Wennerfors (m) Karl-Erik Svartberg (s) Axel Andersson (s) Nils T Svensson (s) Inger Koch (m) Karl-Göran Biörsmark (fp) Birgitta Hambraeus (c) Bertil Måbrink (vpk) Per Gahrton (mp) Viola Furubjelke (s)

försvarsutskottet Roland Brännström (s) Åke Gustavsson (s) Arne Andersson i Ljung (m) Ingvar Björk (s) Kersfin Ekman (fp) Gunhild Bolander (c) Irene Vestlund (s)

Prot. 1988/89:7 11 oktober 1988

Val av ledamöter i utskotten

Björn Körlof (m)

Barbro Evermo Palmerlund (s)

Christer Skoog (s)

Sven Lundberg (s)

Ivar Virgin (m)

Hans Lindblad (fp)

Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c)

Jan Jennehag (vpk)

Paul Ciszuk (mp)

Karin Wegestål (s)

socialförsäkringsutskottet Doris Håvik (s) Börje Nilsson (s) Gullan Lindblad (m) Ulla Johansson (s) Sigge Godin (fp) Karin Israelsson (c) Lena Öhrsvik (s) Margit Gennser (m) Nils-Olof Gustafsson (s) Ingegerd Elm (s) Margareta Persson (s) Hans Dau (m) Barbro Sandberg (fp) Rune Backlund (c) Margö Ingvardsson (vpk) Ragnhild Pohanka (mp) Maud Björnemalm (s)

socialutskottet Bo Holmberg (s) Anita Persson (s) Sten Svensson (m) Aina Wesfin (s) Daniel Tarschys (fp) Ulla Tilländer (c) Ingrid Andersson (s) Per Stenmarck (m) Yvonne Sandberg-Fries (s) Johnny Ahlqvist (s) Rinaldo Karlsson (s) Ingrid Hemmingsson (m) Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) Rosa Östh (c) Gudrun Schyman (vpk)

Anita Stenberg (mp) Prot. 1988/89:7

Ingegerd Anderlund (s) 11 oktober 1988

kulturutskottet Maj-Lis Lööw (s) Maja Bäckström (s) Ingrid Sundberg (m) Berit Oscarsson (s) Jan-Erik Wikström (fp) Jan Hyttring (c) Anders Nilsson (s) Lars Ahlmark (m) Sylvia Pettersson (s) Erkki Tammenoksa (s) Leo Persson (s) Lars Ahlsfröm (m) Margareta Fogelberg (fp) Stina Gustavsson (c) Alexander Chrisopoulos (vpk) Kaj Nilsson (mp) Ingegerd Sahlström (s)

Val av ledamöter i utskotten

utbildningsutskottet Lars Gustafsson (s) Helge Hagberg (s) Ann-Cathrine Haglund (m) Bengt Silfverstrand (s) Lars Leijonborg (fp) Larz Johansson (c) Lars Svensson (s) Göran Allmér (m) Ingvar Johnsson (s) Margareta Hemmingsson (s) Berit Löfsfedt (s) Birger Hagård (m) Cari-Johan Wilson (fp) Marianne Andersson (c) Björn Samuelson (vpk) Eva Goés (mp) Marita Bengtsson (s)

trafikutskottet

Birger Rosqvist (s)

Ove Karlsson (s)

Rolf Clarkson (m) 13

Prot. 1988/89:7 11 oktober 1988

Val av ledamöter i utskotten

Olle Östrand (s) Kenth Skårvik (fp) Anna Wohlin-Andersson (c) Sven-Gösta Signell (s) Görel Bohlin (m) Margit Sandéhn (s) Rune Johansson (s) Sten-Ove Sundström (s) Sten Andersson i Malmö (m) Hugo Bergdahl (fp) Elving Andersson (c) Viola Claesson (vpk) Roy Ottosson (mp) Jarl Länder (s)

jordbruksutskottet Hans Gustafsson (s) Håkan Strömberg (s) Sven Eric Lorentzon (m) Grethe Lundblad (s) Lars Ernestam (fp) Karl Erik Olsson (c) Martin Segerstedt (s) Jens Eriksson (m) Jan Fransson (s) Margareta Winberg (s) Åke Selberg (s) Ingvar Eriksson (m) Bengt Rosén (fp) Lennart Brunander (c) Annika Åhnberg (vpk) Åsa Domeij (mp) Inge Carlsson (s)

näringsutskottet Lennart Pettersson (s) Arne Gadd (s) Per Westerberg (m) Rune Jonsson (s) Hädar Cars (fp) Per-Ola Eriksson (c) Åke Wictorsson (s) Nic GrönvaU (m) Birgitta Johansson (s) Inga-Britt Johansson (s) Bo Finnkvist (s)

Gunnar Hökmark (m) Prot. 1988/89:7

Gudrun Norberg (fp) 11 oktober 1988

Roland Larsson (c) ,, , , ,

' V al av ledamöter

Paul Lestander (vpk) iutskotten

Lars Norberg (mp)

Reynoldh Fumsfrand (s)

arbetsmarknadsutskottet Lars Ulander (s) Kjell Nilsson (s) Sonja Rembo (m) Marianne Sfålberg (s) Elver Jonsson (fp) Börje Hörnlund (c) Lahja Exner (s) Anders G Högmark (m) Gustav Persson (s) Sten Ösflund (s) Bo Nilsson (s) Mona Saint Cyr (m) Charlotte Branting (fp) Kersti Johansson (c) Lars-Ove Hagberg (vpk) Anna Horn af Rantzien (mp) Mona Sahlin (s)

bostadsutskottet Oskar Lindkvist (s) Magnus Persson (s) Knut Billing (m) Lennart Nilsson (s) Erling Bager (fp) Agne Hansson (c) Hans Göran Franek (s) Berfil Danielsson (m) Nils Nordh (s) Rune Evensson (s) Gunnar Nilsson (s) Jan Sandberg (m) Leif Olsson (fp) Rune Thorén (c) Jan Strömdahl (vpk) Jill Lindgren (mp) Britta Sundin (s)

Prot. 1988/89:7 11 oktober 1988

Val av suppleanter i utskotten

3 § Val av suppleanter i utskotten

Företogs val av två suppleanter i konstitutionsutskottet samt 17 suppleanter i varf och ett av övriga utskott enligt nedan. (15 suppleanter i konstifufionsutskoffet valdes den 5 oktober, se prof. 3.) Sedan de av Stig Alemyr för dessa val avlämnade gemensamma listorna upplästs av falmannen och godkänts av kammaren befanns aff följande personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagits pä resp. listor, utsetts till suppleanter i

konstitutionsutskottet Per Gahrton (mp) Ingegerd Sahlström (s)

finansutskottet Sonia Karlsson (s) Jan Björkman (s) Ing-Britt Nygren (m) Börje Nilsson (s) Ingela Mårtensson (fp) Gunilla André (c) Åke Wictorsson (s) Anders Andersson (m) Torsfen Karlsson (s) Marita Bengtsson (s) Leif Marklund (s) Knut Wachtmeister (m) Lars Leijonborg (fp) Rolf Kenneryd (c) Maggi Mikaelsson (vpk) Claes Roxbergh (mp) Kjell Nordström (s)

skatteutskottet Kjell Nordström (s) Sven-Erik Alkemark (s) Knut Wachtmeister (m) Karl Hagström (s) Ingrid Hasselsfröm Nyvall (fp) Håkan Hansson (c) Lisbeth Sfaaf-Igelström (s) Ewy Möller (m) Marianne Sfålberg (s) Gunnar Nilsson (s) Erkki Tammenoksa (s)

förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) PrOt. 1988/89:7

Leif Olsson (fp) 11 oktober 1988

Marfin Olsson (c)

.. ■ »,•■ I / 1 \ Val av suppleanter

Maggi Mikaelsson (vpk) '

s „ .. - , iutskotten

Asa Domeij (mp)

Arne Kjörnsberg (s)

justitieutskottet Barbro Andersson (s) Ingegerd Wärnersson (s) Ulf Melin (m) Jan Andersson (s) Kjell-Arne Welin (fp) Kjell Ericsson (c) Maja Bäckström (s) Inger Koch (m) Nils Nordh (s) Yvonne Sandberg-Fries (s) Margareta Persson (s) Carl G Nilsson (m) Bengt Harding Olson (fp) Gunilla André (c) Bo Hammar (vpk) Hans Leghammar (mp) Christina Pettersson (s)

lagutskottet

Anita Jönsson (s)

Maj-Inger Klingvall (s)

Charlotte Cederschiöld (m)

Rune Evensson (s)

Lola Björkquist (fp)

Karin Starrin (c)

Arne Andersson i Gamleby (s)

Filip Fridolfsson (m)

Bengt Silf\'ersfrand (s)

Ulla-Britt Åbark (s)

Inga-Britt Johansson (s)

Eva Björne (m)

Barbro Sandberg (fp)

Rune Backlund (c)

Hans Petersson (vpk)

Kent Lundgren (mp)

Ewa Hedkvist Petersen (s)

17 2 Riksdagens protokoll 1988/89:7- 9

Prot. 1988/89:7 11 oktober 1988

Val av suppleanter i utskotten

utrikesutskottet Krisfina Svensson (s) Anneli Hulthén (s) Eva Björne (m) Sonia Karlsson (s) Maria Leissner (fp) Karin Söder (c) Arne Mellqvist (s) Gunnar Hökmark (m) Åke Gustavsson (s) Hans Göran Franek (s) Margareta Hemmingsson (s) Berfil Persson (m) Håkan Holmberg (fp) Ingbritt Irhammar (c) Berith Eriksson (vpk) Jill Lindgren (mp) Lena Boström (s)

försvarsutskottet Britt Bohlin (s) Sture Ericson (s) Wiggo Komstedt (m) Karl-Erik Svartberg (s) Siw Persson (fp) Sven-Olof Petersson (c) Kurt Ove Johansson (s) Ingrid Hemmingsson (m) Lars Svensson (s) Anita Johansson (s) Sten Östlund (s) Tom Heyman (m) Carl-Johan Wilson (fp) Lennart Brunander (c) Björn Samuelson (vpk) Kjell Dahlström (mp) Åke Selberg (s)

socialförsäkringsutskottet Christina Pettersson (s) Arne Mellqvist (s) Bertil Persson (m) Lisbeth Staaf-Igelsfröm (s) Maria Leissner (fp) Marianne Jönsson (e) Marfin Segerstedt (s)

Kari-Gösta Svenson (m) Prot., 1988/89:7

Anita Persson (s) 11 oktober 1988

Bo Finnkvist (s) '----------

Ingvar Björk (s) Val av suppleanter

Göran Åstrand (m) 'utskotten

Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)

Kersti Johansson (c)

Karl-Erik Persson (vpk)

Eva Goés (mp)

Karin Wegestål (s)

socialutskottet

Jan Andersson (s)

Sinikka Bohlin (s)

förste vice talman Ingegerd Troedsson (m)

Maj-Inger Klingvall (s)

Barbro Westerholm (fp)

Göran Engström (c)

Rosa-Lill Wåhlstedt (s)

Ingvar Eriksson (m)

Sven-Erik Alkemark (s)

Kjell Nilsson (s)

Birthe Sörestedt (s)

Ing-Britt Nygren (m)

Ulla Orring (fp)

Roland Larsson (c)

Rolf L Nilson (vpk)

Marianne Samuelsson (mp)

Maud Björnemalm (s)

kulturutskottet

Ulla Samuelsson (s)

Eivor Husing (s)

Göran Åstrand (m)

Catarina Rönnung (s)

Lola Björkquist (fp)

Bengt Kindbom (c)

Ulla Johansson (s)

Elisabeth Fleetwood (m)

Lennart Nilsson (s)

Ingrid Andersson (s)

Irene Vestlund (s)

Karin Falkmer (m)

andre vice falman Christer Eirefelt (fp)

Sfina Eliasson (c)

Elisabeth Persson (vpk) 19

Prot. 1988/89:7 11 oktober 1988

Val av suppleanter i utskotten

Anna Horn af Rantzien (mp) Torgny Larsson (s)

utbildningsutskottet Ewa Hedkvist Petersen (s) Ingegerd Wärnersson (s) Beatrice Ask (m) Jan Björkman (s) Isa Halvarsson (fp) Marianne Jönsson (c) Sinikka Bohlin (s) Hans Dau (m) Lena Öhrsvik (s) Inger Hestvik (s) Anders Nilsson (s) Ingela Gardner (m) Barbro Westerholm (fp) Jan Hyttring (c) Ylva Johansson (vpk) Kaj Nilsson (mp) Rinaldo Karlsson (s)

trafikutskottet

Yngve Wernersson (s)

Anneli Hulthén (s)

Tom Heyman (m)

Anita Jönsson (s)

Anders Castberger (fp)

Rune Thorén (c)

Håkan Strömberg (s)

Jan Sandberg (m)

Sören Lekberg (s)

Lisbet Calner (s)'

Bo Nilsson (s)

Wiggo Komstedt (m)

Ingrid Hasselström Nyvall (fp)

Anders Svärd (c)

Jan Strömdahl (vpk)

Kjell Dahlström (mp)

Gerd Engman (s)

jordbruksutskottet Kaj Larsson (s) Ove Karlsson (s) Carl G Nilsson (m)

Gunnar Thollander (s) Prot. 1988/89:7

Håkan Holmberg (fp) 11 oktober 1988

Karin Starrin (c) ' ! !

„ ,, , / Val av suppleanter

Bengt Kronblad (s) . , ''

. ,,. . , . iutskotten
Ivar Virgin (m)

Sverre Palm (s)

Jarl Länder (s)

Berndt Ekholm (s)

Mona Saint Cyr (m)

Anders Castberger (fp)

Stina Gustavsson (c)

Jan Jennehag (vpk)

Roy Ottosson (mp)

Björn Ericson (s)

näringsutskottet

Leif Marklund (s)

Mats Lindberg (s)

Karin Falkmer (m)

Sven-Åke Nygårds (s)

Isa Halvarsson (fp)

Kjell Ericsson (c)

Karl Hagström (s)

Lars Ahlström (m)

Barbro Andersson (s)

Anita Modin (s)

Göran Magnusson (s)

Stig Bertilsson (m)

andre vice talman Christer Eirefelt (fp)

Ivar Franzén (c)

Alexander Chrisopoulos (vpk)

Elisabet Franzén (mp)

Leo Persson (s) .

arbetsmarknadsutskottet

Monica Öhman (s)

Eivor Husing (s)

Erik Holmkvist (m)

Britt Bohlin (s)

Kjell-Arne Welin (fp)

Göran Engström (c)

Bengt-Ola Ryttar (s)

Ulf MeUn (m)

Christer Skoog (s)

Sven Lundberg (s)

Yngve Wernersson (s) 21

Prot. 1988/89:7 Chariotte Cederschiöld (m)

11 oktober 1988 Sigge Godin (fp)

Val a v ledamöter och suppleanter i riksdagens förvaltningsstyrelse

Marianne Andersson (c) Karl-Erik Persson (vpk) Inger Schörling (mp) Sigrid Bolkéus (s) ,

bostadsutskottet

Berndt Ekholm (s)

Ulla Samuelsson (s)

Ingela Gardner (m)

Axel Andersson (s)

Siw Persson (fp)

Birger Andersson (c)

Sture Thun (s)

Sten Andersson i Malmö (m)

Nils-Olof Gustafsson (s)

Berit Oscarsson (s)

Marianne Carlström (s)

Erik Holmkvist (m)

Birgit Friggebo (fp)

Ivar Franzén (c)

Paul Lestander (vpk)

Ragnhild Pohanka (mp)

Ulla Pettersson (s)

4 § Val av ledamöter och suppleanter i riksdagens förvaltningsstyrelse

Företogs val av åtta ledamöter och åtta suppleanter i riksdagens förvaltningsstyrelse.

Sedan de av Stig Alemyr för dessa val avlämnade gemensamma listorna upplästs av falmannen och godkänts av kammaren befanns följande personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagits på resp. listor, valda för riksdagens innevarande valperiod:

ledamöter Oskar Lindkvist (s) Marianne Stålberg (s) Rolf Clarkson (m) Bo Forslund (s) Birgit Friggebo (fp) Marfin Olsson (c) Bertil Måbrink (vpk) Wiggo Komstedt (m)

suppleanter Lennart Andersson (s) Irene Vestlund (s) Sten Svensson (m) Per Olof Håkansson (s) Carl-Johan Wilson (fp) Gunilla André (c) Marianne Samuelsson (mp) Gullan Lindblad (m)

Prot. 1988/89:7 11 oktober 1988

Kallelse tid konstituerande sammanträden m. m.

5 § Kallelse till konstituerande sammanträden m. m.

Talmannen meddelade att konsfitufionsutskottet enligt uppsatt anslag skulle sammanträda denna dag kl. 13.00 samt kallade övriga utskott fill konstituerande sammanträden vid samma tid, dvs. denna dag kl. 13.00.

6 § Anmäldes och bordlades

Proposition

1988/89:9 om dödsboägande och samägande av jordbruksfastighet m.m.

7 § Anmäldes och bordlades

Mofionerna

med anledning av prop. 1987/88:108 om ett kontobaseraf system för

registrering av akfier m. m. 1988/89:N1 av Lars Norberg (mp) och Elisabet Franzén (mp) 1988/89:N2 av Hädar Cars m. fl. (fp)

med anledning av prop. 1987/88:150 med förslag fill slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1988/89, m. m. (kompletferingsproposifion) (bil. 7)

1988/89:Jol av Åsa Domeij m.fl. (mp)

med anledning av prop. 1987/88:155 om skydd för företagshemligheter 1988/89:L1 av Elisabet Franzén m.fl. (mp)

med anledning av prop. 1987/88:176 om äldreomsorgen inför 90-talef 1988/89:Sol av Lars Werner m. fl. (vpk) 1988/89:So2 av Margareta Persson m. fl. (s)

med anledning av skr. 1987/88:177 med redogörelse för den svenska

krigsmaterielexporten år 1987 1988/89:U1 av Per Gahrton m.fl. (mp)

med anledning av riksdagens revisorers förslag 1987/88:22 om granskning av

kostnaderna för högskoleutbildningar 1988/89:Ubl av Göran Allmér m. fl. (m)

Prot. 1988/89:7 11 oktober 1988

Meddelande om interpellationer

8 § Meddelande om interpellationer

Meddelades att följande interpellationer framställts

den 6 oktober

1988/89:12 av Lennart Brunander (c) till finansministern om skatten på bensin för arbetsredskap:

Energikrisen under 70-talet ledde till aff alla länder i västvärlden ansträngde sig för att minska sin oljeförbrukning. Sä minskade exempelvis i Sverige oljeförbrukningen med hälften fram till början pä 80-talet. Hela denna minskning ligger pä eldningsoljor, förbrukningen av motorbränsle ökar däremot.

För att kunna möta detta förändrade förbrukningsmönster har oljeindustrin ändrat sina processer så att man ur råoljan utvinner mer motorbränsle och mindre eldningsoljor. Tyvärr förändras därigenom också oljeprodukternas egenskaper ur både hälso- och driftssynpunkt. Motorbränslen är utvecklade för att fungera pä ett fillfredsställande sätt i motorfordon, dvs. till större motorer. För arbetsredskap är den bensin som hittills framställts inte alls bra, den luktar illa, sprider stora mängder hälsovådliga bensinångor och ger irriterande avgaser. Den som arbetar med redskap som utnyttjar dagens bensin utsätts på detta sätt för uppenbara hälsorisker. I en interpellation till miljö- och energiministern under förra riksmötet, som besvarades av arbetsmarknadsministern, påtalade jag dessa risker och krävde åtgärder för att fä fram ett nytt och bättre bränsle för dessa ändamål.

I sammanhanget kan påpekas atf naturvärdsverket sedan länge utreder hur kunder vid bensinstationer skall kunna skyddas mot bensinångor vid tankning av sin bil. Den som tankar sin bil utsätts för denna risk under mycket kort fid medan den som arbetar med t. ex. en motorsåg utsätts för denna hälsorisk under hela arbetsdagen. Någon liknande omtanke om skogsarbe-tande och andra som använder arbetsredskap har inte visats frän berörda myndigheter. Defta är enligt min mening både avslöjande och nedslående.

Hälsoriskerna med bensinångor har belysts i en studie utförd av Pia M Berglund, forskare vid Chalmers, för "Miljöprojekt Göteborg". Där konstateras att förekomsten av de omättade kolväten som kemiskt benämns alkener (olefiner) ökat kraftigt under senare år. Det allvarliga i larmet är att upptaget av dessa alkener i människokroppen sker genom inandning. Detta är naturligtvis ett allmänt problem men är speciellt allvarligt för skogshuggare som exponeras för dessa farliga gaser under långa arbetspass. Skogshuggaren utsätts inte bara för bensinångor vid bränslehantering utan också för de gaser som bildas av oförbränt bränsle.

Som synes är det ur hälsosynpunkt mycket viktigt att vi får ett nytt annorlunda bränsle som inte har nuvarande motorbränslens egenskaper och nackdelar. Det har nu utvecklats ett nytt bränsle speciellt för tvåtaktare, som inte har samma problem med gasavgång och farliga substanser. Det ger mindre problem med gasängor, det är helt blyfritt, innehåller inga krackade komponenter, innehåller inga alkoholer, har låg bensenhalt och har låg svavelhalt.

Miljövänlig Nuvarande

Prot. 1988/89:7 11 oktober 1988

Oktantal RON min		95	95	Meddelande om inter-
Okfanfal MON min		85	85	pellationer
Blyhalt mg/1 max		2	13
Bensenhalt vol-% max		3	5
Svavelhalt vikf-% max		0,005	0,1
Ångtryck kPa (gasinnehåll) max		60	105
Krackade komponenter		0	obegränsat
Alkoholer/etrar mass-%	syre	0	2*

I princip skall änginnehållet, beskrivet i termen ängtryck, vara så lågt som möjligt, dock ej lägre än att motorn skall kunna starta. * mellan 2 och 10 % beroende på typ av alkohol/etrar.

Det nya bränslet blir naturligtvis dyrare, men för aff ge skogsarbetarna en bättre arbetsmiljö och därigenom minskade sjukvårdskostnader är det angeläget att det nya bränslet ersätter dagens bränsle. Genom atf byta motorbränsle för motorsågar och andra motorredskap gör samhället besparingar genom lägre sjukvårdskostnader.

Enligt min mening borde beskattningen av ett motorbränsle av defta slag slopas. Pä det sättet visar samhället sitt ansvar för de människor som i sitt arbete utsätts för den i dag dåliga arbetsmiljö som t. ex. skogsarbetare har. Ett borttagande av bensinskatten på dessa bränslen är en investering för framtiden.

Mot bakgrund av det anförda ställer jag följande fråga till finansministern;

Är finansministern villig att nu omedelbart lägga förslag om att slopa skatten på miljövänlig bensin för arbetsredskap?

den 7 oktober

1988/89:13 av Per Gahrton (mp) till statsministern om EG-harmoniseringens mål, medel och effekter:

1992 THE BAD NEWS (1992 - DE DÅLIGA NYHETERNA). Så lyder rubriktexten på omslaget till det senaste numret av den europeiska affärstidskriften International Management (september 1988). I tidningen slås fast att "den enkla brutala sanningen är att de dåliga nyheterna troligen kommer att väga tyngre än de goda under en övergångsperiod som mycket väl kan sträcka sig betydligt längre än fill 1992". Som exempel pä "bad news" på grund av EG:s inre marknad nämns bl. a.: ökad arbetslöshet, företagsnedläggningar, handelsbalansunderskoff och ökad EG-protektionism gentemot omväriden, växande sociala klyftor ("fä tror att den inre marknaden kan förhindra en ytterligare ökning av klyftorna mellan rika och fattiga") och risker för främlingsfientlighet. Dessutom påpekas att den "oundvikliga överföringen av politisk suveränitet" från de enskilda staterna till EG-organen i Bryssel kommer att skapa påfrestningar. Enligt EG-kommissionens ordförande

Prot. 1988/89:7 11 oktober 1988

Meddelande om interpellationer

kommer inom tio år 80 % av den ekonomiska polifiken att fastläggas av EG-organ.

L'EUROPE SANS FRONTIERES? SOYONS REALISTES! (Ett gränslöst Europa? Lät oss vara realister!), lyder en rubrik i det franska veckomagasinet TExpress den 30 september 1988. Uttalandet kommer frän diplomafen och f. d. presidenträdgivaren Jean Mare Boegner, som fortsätter: "Skulle det vara förnuftigt atf skänka en sådan gåva fill knarkhandlare, terrorister och alla sorters smugglare, som det vore om vi avskaffade alla identifefskonfroller vid nafionsgränserna?"

EUROPA 1992: MACHT OHNE STAAT lyder rubriken till en artikel i det västtyska veckomagasinet Der Spiegel (nr 27/88), där det bl. a. heter: Det finns ingen anledning till jubel inför den inre marknaden, eftersom det Europa som kommer att uppstå 1992 "kommer aff köpas fill priset av politiska reträtter av en hitfills okänd storleksordning. Vad vissa EG-länder har uppnått i form av sociala och demokrafiska framsteg framför andra EG-länder, kommer under trycket av de frigjorda marknadskrafterna att smälta samman till ett minimum pä den internationella konkurrenskraftens altare".

Exempel på framsteg som, enligt artikeln, måste harmoniseras bort: västtyska medbestämmanderegler, brittisk momsbefrielse för mat och barnkläder, danska arbetsmiljöbesfämmelser. Integrationen är ett "farligt och ansvarslöst projekt", också ur demokratisynvinkel, eftersom det är EG-byråkratin som bestämmer. Exempel pä tvivelaktiga EG-besluf som försämrat gällande regler i Västtyskland är, enligt artikeln: Tiodubbling av gränsvärdet för radioaktivitet i mat, frisläppning av genmanipulationer, främjandet av tunga lastbilstransporter och inskränkning av asylrätten.

I veckotidningen DIE GRUNEN (juni 1988) skriver Wilfred Telkämper, medlem av Europaparlamentet: Den inre marknaden leder till nivellering av social- och arbetsrätt liksom det rättsliga miljöskyddet, det blir en "utjämning av rättsskyddet på lägsta nivå, en normering neråt". "Begreppet 'inre marknad' beslöjar den livshotande miljövandaliseringen och de förödande sociala verkningarna av det europeiska företagandets gränslösa koncentrationsprocess." Den inre marknaden leder också fill "die Enfmiindigung der europäischen Bevölkemng" eftersom makten inom EG saknar effektiv parlamentarisk kontroll.

I den danska tidningen Jyllands-Posfen den 1 juni 1988 hävdas aff "Danmark vil gradvist miste sin okonomiske selvstasndighed hvis EF som planlagt indenfor de nasrmeste fem år indforer faslles möntenhef og pengepolitik, der vil blive styret fra en europaeisk centralbank."

Ovanstående utgör ett litet axplock ur den debatt inom Europeiska gemenskapen som kritiskt granskar effekterna av den s. k. inre marknad som Sverige enligt ett riksdagsbeslut i våras - stött av riksdagens fyra största parfier - helt och hållet skall anpassa sig till.

T. o. m. på regeringsnivå i EG-länderna förekommer numera uttalanden som vittnar om en gryende insikt om EG-strukturens omvälvande effekter pä hela samhällsutvecklingen.

Den konservafive västtyske miljöministern Klaus Töpfer har - enligt Der

Spiegel den 4 juli 1988 - varnat för att "in der EG drohf ein Umwelt-Dumping", dvs. i EG hotar miljödumpning.

Oeh den brittiska premiärministern Margaret Thatcher har i ett uppmärksammat tal i Brugge motsatt sig EG:s övernationella målsättning: "Aff försöka undertrycka nationalitet (nafionhood) och koncentrera makt i centrum för ett europeiskt konglomerat skulle vara ytterst skadligt", enligt Financial Times den 21 september 1988.

Tyvärr har denna sorts debatt haft mycket litet genomslag i Sverige. Här drivs EG-frägan som om den bara handlade om exportföretagens marknader. Atf defta sker från liberalkonservativa parfiers sida är knappast förvånande. Om man anser att det som är bra för Volvo automafiskt är bra för svenska folket och Sveriges framtid, är det logiskt att låta storföretagens företagsekonomiska ambifioner styra samhällsutvecklingen. Men från arbetarrörelsens företrädare borde man ha rätt att vänta sig något annat.

Prot. 1988/89:7 11 oktober 1988

Meddelande om interpellationer

Fackligt uppvaknande om EG:s risker

Ett visst uppvaknande kan skönjas pä vissa häll inom den fackliga rörelsen.

- I SIF-fidningen (88:11-12) presenteras SIF-kansliets EG-ansvarige, Tore Sellgren, som "en EG-utredare som bara blir tveksammare".

- I TCO-fidningen (nr 17/88) rapporteras atf många av deltagarna i Nordiska fackliga samorganisationens konferens "Norden och EG" uttryckte oro för att "vi riskerar att förlora den välfärdsmodell vi har i Norden om vi tvingas anpassa oss fill centraleuropeisk genomsnittsnivå".

- LO-fidningen konstaterar på ledarplats den 10 juni 1988 att den s.k. svenska modellen "förutsätter att Sverige kan föra en självständig ekonomisk politik". Därför "är och bör infe den svenska neutraliteten vara det enda hindret för ett svenskt medlemskap i EG".

- I en intervju i LO-tidningen den 30 september 1988 säger Villy Bergström, chef för fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning, att "ansträngningarna att integrera Sverige med EG kan omöjliggöra den fulla sysselsättningen och välfärden i Sverige".

EG:s målsättning: västeuropeisk supermakt

I den svenska debatten behandlas EG som om det gällde aff bara utvidga och fördjupa frihandeln. I själva verket syftar EG-samarbetet till skapandet av en västeuropeisk supermakt.

Rubrikerna efter EG-toppmötet i juni 1988 i Hannover gav inget utrymme för tvivel: "EUROPEISK UNION MÅLET". - Värt mål är en europeisk union, sade Västtysklands förbundskansler Helmufh Kohl. Och det inkluderar en ekonomisk och militär union med en europeisk centralbank och en europeisk valuta, enligt DN den 28 juni 1988.

Helmufh Kohls företrädare, Helmut Schmidt, har gett uttryck för en liknande uppfattning: Den inre marknaden måste syfta till enhetlig valuta, en enhetlig armé och en kraftigare röst i världens affärer, enligt International Management maj 1988.

Att den inre marknaden, som alltså riksdagen beslutat att Sverige skall medverka i, utgör ett steg på vägen mot en västeuropeisk supermakt, framgår

Prot. 1988/89:7 11 oktober 1988

Meddelande om interpellationer

också tydligt av EG:s vitbok, § 222: "Liksom fullunionen måste föregå den ekonomiska integrationen sä måste den ekonomiska integrationen föregå europeisk enhet. Vad denna vitbok föreslår är atf Gemenskapen nu tar ett steg vidare på den väg som så klart är uflinjerad i Traktaten."

Infe heller alla svenska EG-anhängare döljer vad saken egentligen gäller: "Avsikten var således atf inrätta en enheflig marknad av samma typ som den som förekommer i Amerikas Förenta Stater'', enligt E Braunerhielm i Carl B Hamilfons EG-bok.

"De europeiska gemenskaperna är resultatet av målmedvetna strävanden i Västeuropa att förhindra krig, att söka ett väl fungerande ekonomiskt system och åstadkomma en politisk union.", enligt E C Gyllenskiölds EG-bok, s. 41. Gyllenskiöld betecknar EG:s statsrättsliga organisation som "federal" och jämför med USA och Canada. Trots atf de enskilda EG-sfaterna fortfarande är suveräna är EG "en särskild övernationell enhet, styrd av internationella regler och med sin egen konstitution: Romtraktaten, och skall därför betraktas som en juridisk person, i enlighet med Romstadgans art 210."

EG:s ideologi: krämarliberalism

EG styrs av en ideologi som i marknadsliberal extremism söker sin like. Tilltron till den fria marknadens och den "osynliga handens" välsignelse-bringande inverkan är total, vilket bl. a. framgår av EG:s vitbok, § 8: "Målsättningen, ett genomförande av den inre marknaden, har tre aspekter:

- först en sammansmältning av fio, och snart tolv, individuella marknader i medlemsstaterna till en stor marknad med 320 miljoner människor;

- därnäst säkrande av att denna stora marknad också är en expanderande marknad, icke en statisk marknad, utan en marknad i fillväxt;

- för det tredje säkrande av atf den expanderade marknaden blir en flexibel marknad, där resurserna, det må vara mänskUga eller materiella resurser eller kapital- oeh investeringsresurser, strömmar till områden som erbjuder de största ekonomiska fördelarna."

I Sverige företräds detta synsätt t. ex. av Svenska Dagbladet som i en ledare den 30 juni 1988 efter EG-toppmötet sommaren 1988 hyllade EG:s "dynamik" och uttryckte förhoppningen att "i fortsättningen reduceras måhända politikernas uppgift till aff sanktionera de resultat som marknadskrafterna åstadkommit".

S-regeringen och EG: en gåta Ovanstående kan sammanfattas på följande sätt:

- Inom EG höjs nu allt fler varningssignaler mot negafiva sociala, ekologiska och politiska verkningar av den inre marknaden.

- Inom svensk fackföreningsrörelse håller man på att vakna till insikt om att EG-samarbetet kan hota den fulla sysselsättningen och den sociala solidariteten.

- Samtidigt kvarstår EG :s grundläggande målsättning: att steg för steg, där den inre marknaden är det näst sista, skapa en västeuropeisk superstat.

- Dessutom är och förblir grundvalen för hela EG-samarbetet en extremt krämarliberal ideologi där samhällsintresset anses liktydigt med storföretagens företagsekonomiska intressen.

Mot denna bakgrund framstår den socialdemokratiska regeringens EG-politik som en gåta som på intet sätt blev mindre svårlöst av årets regeringsförklaring. Fortfarande sägs atf Sverige skall "fördjupa samarbetet med EG på alla samhällsområden så långt defta är förenligt med neufralitets-politiken". Dessutom sägs att "kraven på full sysselsättning, välfärd, god miljö och fackligt medbestämmande" skall sättas i centrum. Intrycket är att regeringen fortfarande tror atf den kan plocka russinen ur kakan.

Men samfidigt pågår en reell harmoniseringspolitik utan nämnvärd hänsyn fill annat än exportintressen. Bl. a. nuvarande justifieminister Laila Freivalds påpekade kort före valet, DN den 10 augusti 1988, i sin egenskap av generaldirektör för konsumentverket aff EG-harmoniseringen har menlig inverkan på konsumentskyddet.

Hemlig EG-regering

EG-anpassningen leds av en grupp som av FiB-Kulturfront nyligen träffande kallades "Sveriges hemliga regering". Bland de 18 männen och tvä kvinnorna i Rådet för Europafrågor är näringslivsintressena överväldigande väl företrädda (Volvo, Industriförbundet två personer. Bankföreningen, SAF tvä personer, KF, riksbanken, Grossistförbundef, summa nio), regeringen mycket väl företrädd (stats-, indusfri-, finans-, utrikes- och utrikes-handelsminisfrårna, en statssekreterare och en chefsförhandlare, summa sju), fackföreningsrörelsen någorlunda väl företrädd (LO, TCO, Metall, summa tre) och utbildningsväsendet representerat av universitetskanslern. Hur alla övriga ekologiska, sociala, mänskliga och samhälleliga synpunkter oeh intressen företräds i det ödesmättade arbetet inom den hemliga EG-regeringen är däremot oklart.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor fill statsministern, fillika ordföranden i Rådet för Europafrågor:

1. Vem företräder inom Rådet för Europafrågor miljörörelsen, den sociala välfärden, konsumentskyddet, kvinnorörelsen, fredsrörelsen - för att bara nämna några samhällsintressen och grupper som kan bli hårt drabbade av EG-harmoniseringen?

2. Hur skall Sverige efter den avveckling av gränskontrollerna som planeras inom den inre marknaden, och som Sverige inte tagit avstånd ifrån, kunna skydda sig mot narkotikasmugglare och terrorister?

3. Vad kommer det atf finnas kvar att bestämma för en svensk finansminister efter en EG-anpassning?

4. Hur skall EG-anpassningen kunna förenas med full sysselsättning?

5. Hur skall det efter EG-anpassning bli möjligt att bedriva en progressiv miljöpolifik?

6. Kommer det efter EG-anpassning att bli möjligt aff avveckla kärnkraften?

7. Hur skall det efter EG-anpassning bli möjligt aff skapa bättre regional balans?

Prot. 1988/89:7 11 oktober 1988

Meddelande om interpellationer

Prot. 1988/89:7 11 oktober 1988

Meddelande om interpellationer

8. Hur skall det efter EG-anpassning vara möjligt att slå vakt om ickekommersiell radio-TV?

9. Hur skall det efter EG-anpassning gå atf bevara svenskt jordbruk?

10. Hur skall Sverige efter EG-anpassning kunna bedriva frihandel med resten av världen?

11. Hur skall det efter EG-anpassning i längden bli möjligt atf upprätthålla reell neutralitet?

12. Är statsministern beredd att erkänna att EG-anpassning i enlighet med vårens riksdagsbeslut inget annat är än ett steg pä vägen till EG-medlemskap? Och är statsministern dä beredd att redan nu klart säga atf frågan om EG-medlemskap, som enligt gällande författning måste avgöras på samma sätt som ändring i grundlag, kommer att föreläggas svenska folket i en folkomröstning?

1988/89:14 av Lars-Ove Hagberg (vpk) till arbetsmarknadsministern om bättre arbetsmiljö:

Det är utmärkt att socialdemokraterna i valrörelsen lovat kartlägga de 400 000 sämsta arbetsmiljöerna. Vpk har i flera år krävt atf åtgärder skall vidtas mot arbetsmiljöns brister. Dess värre har det varit ett kompakt ointresse för sådana åtgärder tidigare. Så sent som i våras enades socialdemokrater och borgerliga partier om att avslå ett vpk-krav i riksdagen om att arbetsmiljölagen borde ses över.

Nu har äntligen regeringspartiet kommit i kapp verkligheten och insett att åtgärder är nödvändiga. De dåliga arbetsmiljöerna är i dag väl kända och dokumenterade. Det gäller bl. a. belastnings-och förslifningsskador. Sädana skador blir vanliga inom allt fler yrkesområden - inte minst i kvinnodomine-rade yrken. 80 % av alla yrkesverksamma inom industrin drabbas någon gång av belastningsskador. Förutom det mänskliga lidandet kostar dessa skador tiotusentals miljarder kronor varje år- defta för att företagens vinster och lönsamhetskrav gär före de anställdas hälsa. Det finns ett intimt samband feknik-arbefsorganisation-fysisk och psykisk förslitning av arbetskraften.

God livsmiljö förutsätter meningsfulla, intressanta och omväxlande arbeten. Det är inte mänga förunnat i dag. Arbetslivet genomgår en snabb teknologisk omvandling på storkapitalets villkor. En elit innehar stora expertkunskaper. En del har god utbildning. Men den stora majoriteten löneanställda i privat och offenflig verksamhet har ofillräcklig grundutbildning, monotona och förslitande jobb - känslan av maktlöshet ökar.

Ny teknik kan vara ett medel för atf berika arbetet, men är i dag främst ett medel för att öka företagens vinster.

Sedan nuvarande arbetsmiljölag trädde i kraft 1978, har en del tunga och hälsovådliga arbeten försvunnit, men alltför mänga finns fortfarande kvar. Den allvarligaste brisfen i arbefsmiljölagen, som också är anledningen fill de senaste årens "nya" arbetsmiljöproblem, är att fackföreningarna och de arbetande infe fått några konkreta maktbefogenheter som gör det möjligt att motverka ökad arbetstakt, jäkt och stress, utslagning och utsortering. Dessutom är arbetsorganisationen bristfällig. Ovannämnda problem ansågs kunna lösas via förhandlingar enligt medbestämmandelagen, MBL.

Det krävs nu en förnyelse av arbetslivets villkor. 1970-falets arbefsrätfsre-former och metoder är i dag helt ofillräckliga och även felakfiga.

Arbetsorganisationen måste ändras utifrån aspekfen att respekten för livet och de arbetandes människovärde blir viktigast. Den måste ändras utifrån de arbetandes egna erfarenheter och behov så att den kan erbjuda alla meningsfulla och omväxlande arbeten. För att uppnå detta krävs tvä huvudinsafser:

- En omfattande vuxenufbildningsreform som ger alla med ofillräcklig grundutbildning rätt till teknisk-humanistisk utbildning.

- En vid arbetsrätts- och arbetsmiljöreform som ger de anställda och deras lokala fackliga organisationer maktbefogenheter att frambringa en ny utformning av arbetsorganisationen.

Av regeringsdeklarationen framgår att regeringen skall inbjuda arbetsmarknadens parter och berörda myndigheter att ingå i en arbetsmiljökommission, som skall föreslå åtgärder för de 400 000 mest utsatta arbetsmiljöerna. Syftet skall vara atf åstadkomma hälsosammare arbetsmiljöer och därmed minska arbetsskadorna. Den fråga som inställer sig är: Skall kommissionens arbete bygga pä samma klassamarbetsanda som hittills förhindrat arbefarskyddsstyrelsen att utfärda föreskrifter på det s. k. psykosociala området? Av regeringsdeklarationen framgår inte vilka konkreta åtgärder som måste vidtas, ej heller fidsramen för att uppnå det begränsade mål som nämns.

100 000 personer står i dag i kö för atf få sina skador bedömda som arbetsskada. Dagligen förlängs denna kö. Snara åtgärder behövs. Erfarenheter från arbetsmiljökampen visar aff åtgärder för en bättre arbetsmiljö kräver resurser. Resurser som måste omfördelas från kapital till bättre arbetsmiljö.

Med hänvisning fill ovanstående vill jag ställa följande frågor fill arbetsmarknadsministern:

1) Skall arbetsmiljökommissionen utgå frän den samarbets- och klassamarbetsanda som för närvarande gäller angående åtgärder enligt arbetsmiljölagen?

2) Vid vilken tidpunkt skall regeringens målsättning för att förbättra de 400 000 sämsta arbetsmiljöerna vara uppnådd?

3) Är regeringen redan nu beredd att ge lokal fackförening och skyddsombud vidgade befogenheter att förbättra arbetsmiljön?

4) Är regeringen beredd atf fa inifiafiv fill en vuxenutbildningsreform som kan ge alla förutsättningar för att erhålla meningsfulla och omväxlande arbetsuppgifter i nya arbetsorganisationsformer?

5) Är regeringen beredd atf ta initiafiv till en ny arbetsräffsreform som baserar sig på att ge de arbetande maktbefogenheter i stället för på klassamarbete?

Prot. 1988/89:7 11 oktober 1988

Meddelande om interpellationer

Prot. 1988/89:7 9 § Meddelande om frågor

11 oktober 1988

Meddelades atf följande frågor framställts Meddelande om frågor

den 6 oktober

1988/89:64 av Martin Olsson (c) till finansministern om marginalskatterna och marginaleffekterna för folkpensionärer:

Folkpensionärer med låg pension drabbas av mycket höga marginaleffekter. Ökad skatt och minskat KBT leder fill att en mycket liten del blir kvar av en inkomstökning. Genom atf det extra avdraget reduceras på grund av både ökad inkomst och förmögenhet över 91 000 kr. (för ensamstående) kan marginaleffekten på en ränteinkomst pä denna del av besparingarna bli över 200 % för den som har låg pension. Defta redovisade jag i en interpellafion, i en mofion och i en fråga under fjolårets riksmöte.

I våras avslog riksdagsmajoriteten min motion med krav på dels aff reduceringen av det extra avdraget på grund av förmögenhet skulle upphöra fr. o. m. innevarande inkomstår, dels översyn för att i övrigt begränsa marginaleffekterna.

Förslagen från bl. a. LO om att möjliggöra för pensionärer att arbeta några år efter uppnådd pensionsålder aktualiserar ytterligare frågan om vikten av aff begränsa marginaleffekterna för folkpensionärernas extra inkomster utöver pensionen.

Jag vill fråga finansministern;

Avser regeringen atf framlägga förslag innebärande att folkpensionärer med låga pensioner får rimliga marginalskatter och marginaleffekter?

1988/89:65 av Martin Olsson (c) fill statsrådet Margot Wallström om konsumentupplysning om när kosmetiska och hygieniska preparat har festats på djur:

Olika åtgärder måste vidtas för att begränsa och efter hand få slut pä de plågsamma djurförsöken. Därför krävde jag 1984 i en motion införande av regler om atf på kosmetiska och hygieniska preparat skall anges om preparatet eller i defta ingående ingredienser festats pä djur. Efter förnyad motion beslöt riksdagen 1985 uttala sig för "behovet av kraftfulla insatser" för "att få fill stånd en ordning som innebär atf pä kosmetiska och hygieniska preparat anges om preparatet eller dess olika beståndsdelar tesfats på djur".

I proposifion 1987/88:93 om djurskyddslag m. m. meddelades dock att regeringen inte avsåg att framlägga något förslag med anledning av 1985 års riksdagsuftalande. Riksdagen gjorde därför, och med anledning av motioner av bl. a. mig, ett uttalande om att regeringen borde "fill förnyat övervägande ta upp spörsmålet om hur regler om sådan produktinformation skall utformas".

Med anledning härav vill jag fråga statsrådet Wallström:

Avser regeringen, och i sä fall när, att framlägga förslag fill märkning av
32 kosmetiska och hygieniska preparat med uppgift om de testats på djur?

den 7 oktober

1988/89:66 av Iris Mårtensson (s) fill utbildningsministern om ökad trafikfly-gamtbildning:

Konkurrensen fiU de flesta flygfrafikyrken är stor i dag. Förutom rekryteringsbehovet på grund av pensionsavgångar, byte av yrke eller arbetsplats bedöms flygtrafiken komma atf öka både in- och utrikes.

Vid frafikflygarhögskolan i Ljungbyhed är utbildningsköerna länga, och i dag sänds elever fill USA för att utbildningsbehovet skall klaras.

Ämnar utbildningsministern vidta åtgärder för att platsantalet inom utbildningen skall öka inom landet?

Prot. 1988/89:7 11 oktober 1988

Meddelande om frågor

1988/89:67 av Göthe Knutson (m) till justitieministern om visst uttalande om bilstölder:

Laila Freivalds, numera justitieminister, yttrade 1968 i en TV-inspelad debatt bl. a. följande;

"Däremot kan jag inte förstå hur man skall kriminalisera människor som aldrig i sitt liv har fått en chans aff tjäna ihop fill sin egen bil t. ex. Sådana pojkar som åker ut och in i ungdomsvårdsskolor; aldrig någonsin kan de köpa sin egen bil. Aff de far en bil som står på gatan, det tycker jag är fullkomligt självklart."

Som justifieminister 20 år senare har Laila Freivalds till allmän häpnad sagt atf hon har samma inställning i dag men skulle i dag "uttrycka det mycket bättre".

Eftersom det infe är ointressant vilken inställning landefs justitieminister har till bl. a. bilstölder ber jag justitieminister Freivalds i riksdagen i klartext meddela innebörden av att "uttrycka det mycket bättre" än 1968,

1988/89:68 av Margtt Gennser (m) till justitieministern om åtgärder mot meningslös vandalism:

Skadegörelse utan andra motiv än att vandalisera är en vanlig företeelse i dagens Sverige. Defta gäller inte minst parkerade bilar. Kostnaden för denna typ av onödig vandalism endast gällande bilar kan grovt beräknas fill 80-100 miljoner per år eller en halv miljard på en femårsperiod. Denna kostnad måste enskilda människor bära i vårt land dels genom ren kapitalförlust, dels genom allt högre försäkringspremier.

Vilka åtgärder avser justitieministern vidta för aff stävja meningslös vandalism som allt oftare drabbar medborgare i vårt land?

1988/89:69 av Margtt Gennser (m) till finansministern om tullförräffningsav-gifferna:

Moderata samlingspartiet motsatte sig tullens avgifter för tullförrätfning på icke expeditionstid när förslaget behandlades i riksdagen. Nu har kritik också kommit från Västtyskland, som anser att förräffningsavgiften infe är

3 Riksdagens protokoll 1988/89:7-9

Prot. 1988/89:7 förenlig med anpassningen till EG:s inre marknad som Sverige säger sig

11 oktober 1988 eftersträva. Västtyskarna är dessutom oroade över det svenska tullverkets

planer på atf upphöra med klarering i de svenska färjehamnarna natten fill Meddelande om frågor ... , ,. ■■ j

• ° lördag och sondag.

Med anledning av vad som anförts, vill jag ställa följande fråga fill

finansministern:

Avser finansministern att ompröva de nu berörda förrätfningsavgifterna till följd av den västtyska kritiken, inte minst för atf öka vår EG-politiks trovärdighet?

den 10 oktober

1988/89:70 av Bengt Harding Olson (fp) till justitieministern om åtgärder mot patent pä levande varelser:

I Sverige uppmärksammas alltmer biotekniken och särskilt gentekniken med dess möjligheter fill s. k. genmanipulation av djur och även människor. Det biotekniska området är förknippat med många problem av bl. a. etisk och rättslig natur. En avgörande fråga är om patentskydd skall tillerkännas alla genmanipulerade levande varelser och/eller alla processer varmed sådana varelser tillverkas eller förändras.

Denna fråga är föremål för omfattande internationellt utvecklingsarbete på många håll. Inom FN-organet WIPO, där Sverige är representerat, hålls ett viktigt sammanträde den 24-28 oktober 1988. Den svenska inställningen är oklar i den viktiga patentfrågan.

Min fråga till justitieministern:

Är jusfitieministern beredd aff för Sveriges räkning entydigt avvisa en sådan patenträtt på levande varelser?

den 11 oktober

1988/89:71 av Gudrun Schyman (vpk) till miljö- och energiministern om hanteringen av utbränt kärnbränsle:

Sverige har fortfarande 139 ton utbränt kärnbränsle i Sellafield, England. Enligt planerna skall detta kärnbränsle upparbetas vid den nya upparbef-ningsanläggningen Thorp. Enligt mediauppgiffer vill Svensk Kärnbränsle-hantering AB använda det genom upparbetningen separerade plutonief som bränsle (mixed-oxid-bränsle) i de svenska reaktorerna.

Jag vill därför fråga miljö- och energiminister Birgifta Dahl:

Har regeringen slutgiltigt beslutat vad som skall hända med det svenska använda kärnbränslet som finns i England?

1988/89:72 av Viola Claesson (vpk) fill miljö- och energiministern om säkerheten vid sjötransport av utbränt kärnbränsle:

Atomsopfartyget Sigyn beräknas komma till Oskarshamn söndagen den 9
34 oktober. Ombord har hon dä tre behållare med utbränt s. k. MOX-bränsle.

Jag vill därför fråga miljö- och energiminister Birgitta Dahl:

Vad har regeringen gjort för att säkerheten skall vara maximal med tanke på den typ av last som Sigyn har och att det finns risk för höststormar i de farvatten hon måste passera?

Prot. 1988/89:7 11 oktober 1988

Meddelande om frågor

1988/89:73 av Per Gahrton (mp) fill statsrådet Anita Gradin om krigsmaterielexporten:

Vid frågestunden den 6 oktober sade statsrådet som svar på min fråga (1988/89:48) om vapenexporten bl. a.: "Behovet av krigsmaterielexport skall nu utredas. Under utredningstiden ges nuvarande regler en restriktiv tillämpning." Eftersom tillgängUg statistik visar att den svenska krigsmaterielexporten befinner sig i en galopperande ökningsperiod (med en ökning med 74 % första halvåret 1988 jämfört med motsvarande halvår 1987) ställde jag följande följdfråga: Tänker regeringen vidta några åtgärder för att minska denna galopperande ökning av krigsmaterielexporten? Eftersom statsrådet - i bjärt motsättning mot den nye falmannens förhoppningar om livligare frågestunder - besvarade detta med aff tiga tvingas jag här återkomma och fråga ufrikeshandelsministern:

Vad exakt betyder statsrådets löfte om en "restriktiv fillämpning" av reglerna för krigsmaterielexport? Kommer värdet av den beviljade och/eller faktiska krigsmaterielexporten under andra halvåret 1988 att bU lägre än motsvarande halvår 1987?

1988/89:74 av Margareta Winberg (s) fill miljö- och energiministern om miljöhänsyn vid utbyggnaden av minikraftverk:

Under det senaste året har utbyggnaden av minikraftverk vållat stor debatt. Projektens negativa miljöpåverkan har blivit alltmer uppenbar, och därför har olika remissinstanser avstyrkt utbyggnad.

Denna miljösyn har dock inte återspeglats i de beslutande organen. Man har underlåtit aff väga olika intressen emot varandra, och man har ofta struntat i lokala och regionala synpunkter.

Mot bakgrund av den tyngd som miljöfrågorna fått i 1988 års regeringsförklaring vill jag fråga statsrådet Dahl:

Är miljö- och energiministern beredd att vidta åtgärder så att miljöhänsynen på ett bättre sätt än tidigare vägs in i bedömningen av utbyggnaden av minikraftverk?

1988/89:75 av Lena Öhrsvik (s) fill miljö- och energiministern om åtgärder mot försurning av brunnar:

Under ett antal år har statsbidrag utgått för bekämpande av försurning i enskilda brunnar. Diskussion pågår nu om ett eventuellt slopande av statsbidraget.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och energiministern:

Vad anser statsrådet om värdet av gjorda insatser beträffande försurade brunnar?

Prot. 1988/89:7 1988/89:76 av Ingrid Sundberg (m) till statsrådet Georg Andersson om 11 oktober 1988 vidgade möjligheter atf anställa invandrare:

Meddelande om frågor I södra Sverige är det utomordentligt svårt atf fylla lediga platser vid olika företag. Samtidigt finns det i kommunerna invandrare som ännu infe fått arbetstillstånd, men som gärna skulle vilja arbeta pä företag i kommunen. Det måste av många skäl anses som angeläget atf en anställning erbjuds invandrare, och jag önskar därför fråga invandrarministern:

Vilka möjligheter finns att genom dispensförfarande anställa invandrare när såväl dessa som arbetsgivare anser detta vara en god lösning?

1988/89:77 av Ingvar Eriksson (m) till jordbruksministern om gränsskyddet inom livsmedelsområdet:

I en rapport från finansdepartementet (ESO-rapporten) föreslås en ensidig nedrustning av det svenska gränsskyddet för livsmedelsområdet. Dagens gränsskydd utgör i huvudsak ett skydd mot ren dumpning av utländsk överproduktion på den svenska marknaden. Priserna på den s. k. världsmarknaden står inte i relation fill de verkliga produktionskostnaderna i något land. Mot den bakgrunden vore en ensidig avveckling av det svenska gränsskyddet en dödsstöt mot svensk livsmedelsproduktion och livsmedels-trygghet.

Av denna anledning vill jag ställa följande fråga:

Avser regeringen lägga fram förslag om en ensidig svensk avveckling av gränsskyddet inom livsmedelsområdet?

1988/89:78 av Jan Jennehag (vpk) till försvarsministern om närvaron av svensk miUtär vid viss flyktingförläggning:

Folkomröstningen i Chile blev ett nederlag för diktaturregimen under Pinochef. Många chilenska flyktingar i Sverige höll valvaka natten till torsdagen den 6 oktober.

Till invandrarverkefs chilenska flyktingförläggning, Lysingsbadets camping i Västervik, kom på forsdag förmiddag svensk milifärtmpp. Skräcken spred sig bland flyktingarna. Enligt tidningsuppgifter verkar agerandet från ansvarigt befäl ha varit omdömeslöst.

Vilka åtgärder planerar försvarsministern att vidta för att förhindra att något liknande upprepas?

1988/89:79 av Annika Åhnberg (vpk) fill miljö- och energiministern om miljöproblemen inom Torneälvens ekosystem:

Torneälvens ekosystem är i fara. Om det finska företaget Outokumpus planer att deponera avfallsslam på ön Kuusliluota förverkligas, är det ett mycket stort hot mot miljön. Ett ständigt pågående hot är också detta företags luff utsläpp.

Miljöproblem känner inga gränser. Även om dessa utsläpp och denna

deponering sker på den finska sidan om gränsen, så är det i hög grad en Prot. 1988/89:7

svensk angelägenhet. 11 oktober 1988

Mot bakgrund av ovanstående frågar jag miljöministern: TZ

Meddelande om frågor

Vad avser miljöministern att göra för att förhindra den planerade

avfallsdeponeringen och för att komma fill rätta med luffutsläppen?

1988/89:80 av Paul Lestander (vpk) fill jordbruksministern om slopande av fettvaruavgifterna;

Det finns många goda skäl för att öka gränshandeln inom Nordkalotfområ-det. En åtgärd som kan befrämja en sådan ökad handel vore atf tillmötesgå krav från norsk sida om en minskning av fettvaruavgifterna på norskt margarin. I gengäld skulle de norska myndigheterna gä med på en ökning av den köttmängd som tullfritt skulle få köpas i Sverige och införas fill Norge.

Förslaget stöds av bl. a. länsstyrelsen i Norrbotten, alla fillfrågade kommuner samt handelskamrarna i Norr- och Västerbotten.

Mot denna bakgrund vill jag fråga jordbruksministern;

Vilka åtgärder tänker jordbruksministern vidta för att tillmötesgå kraven på ett slopande av fettvaruavgifterna?

10 § Kammaren åtskildes kl. 11.33. In fidem

BENGT TORNELL

/Gunborg Apelgren

Riksdagens protokoll 1988/89:7 Tisdagen den 11 oktober

Riksdagens protokoll 1988/89:7