Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1988/89:37

Fredagen den 2 december

Kl. 10.00

Förhandlingarna leddes till en början av andre vice talmannen.

1 § Justerades protokollet för den 24 november.

2 § Svar på interpellation 1988/89:66 om förbudet mot handel med Sydafrika

AnL 1 Statsrådet ANITA GRADIN:

Herr talman! Pär Granstedt har frågat mig vad regeringen gör för att klarlägga om och hur det svenska förbudet mot handel med Sydafrika kringgås genom ommärkning i tredje land och vilka internationella kontakter regeringen har tagit eller avser all la för att förhindra ett kringgående av den svenska sanktionslagstiftningen.

Del är riktigt att det finns rykten om all sankfionslagstiftningen kringgås på olika sätt. Regeringen är givetvis av samma uppfattning som Pär Granstedt när det gäller vikten av att den svenska sanktionslagstiftningen efterlevs. Som ell uttryck för detta har regeringen, som Pär Granstedt påpekar, föreslagit (se prop! 1988/89:22) att tullen får ökade befogenheter att utreda och ingripa mot brott mot sanktionslagsliflningen.

För del fall att det finns grundade misstankar om alt lagstiftningen kringgås bör detta omedelbart anmälas till polis- och åklagarmyndighet. Det åligger tullverket atf övervaka bestämmelser om in- och ufförselförbud. Tullverket, liksom andra myndigheters befogenheter begränsas givetvis av alt dess verksamhet inle kan utsträckas lill andra länder utan aktiv medverkan från berörda nationer. Även den allmänna opinionen, olika folkrörelser och icke-statliga organisationer har en viktig roll att spela när det gäller att övervaka sanktionsbeslämmelserna.

När det gäller regeringens åtgärder på det internationella planet vill jag framhålla all företrädare för regeringen vid snart sagt varje fillfälle som ges tar upp frågan om sanktioner mot Sydafrika och vikten av ett internationellt samarbete för att del förhatliga apartheidsystemet skall avskaffas.

AnL 2 PÄR GRANSTEDT (c):

Herr talman! Jag ber all få lacka utrikeshandelsministern för svaret pä min interpellation. Sverige är ett av föregångsländerna när det gäller handelspolitiska sanktioner mot Sydafrika. Detta är myckel värdefullt. Vi hoppas att dessa sanktioner skall fä efterföljd i andra länder. Det är viktigt att de sanktioner vi inför fungerar väl, både för våra möjligheter atf förmå andra

Prot. 1988/89:37 2 december 1988

Om förbudet mot handel med Sydafrika

länder att tillämpa samma åtgärder och för åtgärdernas effektivitet. Sist men inte minst är det viktigt för trovärdigheten av vår sanktionspolilik här hemma.

Svenska medborgare måste kunna veta alt t.ex. den frukt man köper i svenska butiker inte är sydafrikansk. Därför är de rapporter som kommit om alt sydafrikanska produkter smugglas in i Sverige under annan ursprungsbeteckning myckel oroväckande. Detta är inte bara ett svenskt problem. Man har också stött på problemet i utlandet. T.ex. har import till Sverige av betydande partier päron från Zambia rapporterats. 1 Zambia finns inga kommersiella päronodlingar, såvitt bekant. Del kan alltså knappast vara frågan om zambiska päron. Man måste då misstänka alt de är sydafrikanska.

I Tyskland har förekommit stora partier äpplen som fått ursprungsbeteckningen Nya Zeeland, medan man från nyzeeländskt håll inle känns vid några sådana leveranser just vid de tillfällena. Där har man ingen bojkotllagstift-ning som vi, men det finns en mycket aktiv opinion mot bojkott. Det kan därför finnas intresse för ommärkning.

Det är bra atf tullen kommer all få utökade befogenheter i och med det förslag regeringen har lagt fram. Samtidigt är vi på det klara med alt om vi skall komma lill rätta med detta måste vi agera också utanför Sverige. När varor kommer hit med falsk ursprungsbeteckning kan det vara svårt för tullmyndigheterna aft konstalera om de verkligen kommer från del land beteckningen visar. Mycket tyder på alt ommärkning sker i Västtyskland, Holland och också i Sydafrika. Man har exempelvis från Botswanas håll klagat på att druvor märkta Botswana dykt upp på europeisk marknad. Del går knappast att odla vindruvor med framgång i Botswana av klimatskäl.

Vi skulle alltså behöva spåra de partier som är misstänkta, se vad som kan ha hänt på vägen, varifrån de egentligen kommer och vilka risker för ommärkning som finns. Detta behöver naturligtvis ske i samarbete med polis- och tullmyndigheterna i andra länder, de länder som varit mellanstationer vid transporten till Sverige. När jag efterfrågade internationella kontakter var det den lypen av åtgärder jag syftade pä. 1 svaret går utrikeshandelsministern inle in på detta, utan mera på våra allmänna kontakter för all få stöd för bojkolfåfgärder mot Sydafrika. De kontakterna är betydelsefulla och värdefulla, och vi är mänga som pä olika sätt arbetar med delta. Men jag skulle gärna vilja höra om det finns några överväganden om kontakter på detta mer speciella område, alltså när det gäller att diskutera med länder som Västtyskland, Nederländerna och andra som kan vara berörda, hur man gemensamt skall kunna undersöka om ommärkning förekommer och vidta åtgärder för att förhindra ommärkning. Sydafrika kan det kanske vara svårare all diskutera med.

Herr talman! Jag tror att delta är mycket viktigt för trovärdigheten av vår sanktionspolitik mot Sydafrika, både här hemma och utomlands.

AnL 3 Statsrådet ANITA GRADIN:

Herr talman! Jag håller helt och hållet med Pär Granstedt om all det är myckel viktigt att vår sanktionspolilik är trovärdig. Bakgrunden fill att regeringen nu på riksdagens bord lägger förslag om ökade möjligheter för tullen att agera är att vi har nåtts av rykten, informationer som säger att den

svenska lagstiftningen kringgås. Detta är allvarligt för trovärdigheten.

Det slår i propositionen att tullverket i kontrollarbetet kan utnyttja det samarbete man i dag har inom ramen för tullsamarbetsavtal med ett stort antal länder. Det är viktigt att man vid den svenska tullen har befogenheter och att man, när man misstänker oegentligheter, genom samarbete med andra tullmyndigheter kan få hjälp att spåra varorna och på det sättet kanske komma fill klarhet. Det är möjligt all vi behöver bättre modeller för del arbetet. Kanske den utredning som också Pär Granstedt sitter i skulle kunna fundera kring hur vi kunde vara effektivare i detta praktiska samarbete.

Prot. 1988/89:37 2 december 1988

Omförbudet mot handel med Sydafrika

AnL 4 PÄR GRANSTEDT (c):

Herr talman! Del är naturligtvis bra all tullen har möjlighet att samarbeta med motsvarande myndigheter i andra länder. Givetvis kan detta diskuteras även i Sydafrikakommitlén. Men jag tror alt del i delta fall finns anledning för regeringen alt ta särskilda initiativ. Del finns fakfiskt rapporter som tyder på all denna typ av smuggling till Sverige har förekommit i en inte alldeles obetydlig skala. Det vore naturligt om regeringen gav vederbörande myndighet, tullen eller polisen, i uppdrag aft undersöka de fall som redan har förekommit, framför allt för att få en bild av hur detta kan gå fill och för att få ett underlag för atf kunna vidta förebyggande åtgärder mot delta. Jag tror inte all man skall vänta på att det tas initiativ så att säga som ell led i tullens naturliga verksamhet. Delta är så allvarligt, och därför krävs det särskilda regeringsinitialiv.

Jag tror inle att vi behöver diskutera delta särskilt mycket i Sydafrikakommittén. Vad som krävs är en undersökning av misstänkta partier, det krävs kontakter med vederbörande länder för att man skall kunna undersöka detta ytterligare, och det krävs överenskommelser med regeringarna i dessa länder så att de vidtar åtgärder för alt förhindra denna typ av ommärkning. Del finns alltså inte så mycket att utreda eller fundera över, ulan vad som krävs är ett kraftfullt initiativ från regeringen, och jag hoppas alt statsrådet skall vara intresserad av att la ett sådant inifiativ.

AnL 5 Statsrådet ANITA GRADIN:

Herr talman! Som jag sade i mitt tidigare inlägg är jag väl medveten om all del är viktigt att vi kan följa upp Sydafrikalagsliftningen. Därför skall vi titta på hur vi skall kunna agera ytterligare i dessa frågor.

AnL 6 PÄR GRANSTEDT (c):

Herr talman! Del där låter intressant, tycker jag. Jag hoppas att detta tittande också kommer att följas av handling. Och eftersom jag utgår från att regeringens intresse av all bibehålla respekten för vår sanktionslagstiftning är stor, ser jag med en viss förtröstan på framliden på detta område.

Överläggningen var härmed avslutad.

7 Riksdagens protokoU 1988/89:36-38

Prot. 1988/89:37 2 december 1988

Om bestrålningen av livsmedel

3 § Svar på interpellation 1988/89:43 om bestrålningen av livsmedel

AnL 7 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM:

Herr talman! Görel Thurdin har frågat mig vad regeringen avser att göra i frågan om bestrålade livsmedel.

I Sverige förekommer inte bestrålning av livsmedel. Enligt livsmedelslag-sfiftningen får livsmedel infe behandlas med joniserande strålning utan tillstånd av livsmedelsverket. Något sådant tillstånd har aldrig givits. För importen av bestrålade livsmedel finns ingen motsvarande bestämmelse. Med hänsyn bl.a. till att många konsumenter känner oro för importerade livsmedel som har eller kan misstänkas ha bestrålals gav jag i november 1987 en särskild utredare i uppgift aft utreda frågan om import av bestrålade livsmedel. Utredarens slutrapport presenterades i november i år.

I denna konstateras all det i Sverige inte finns något behov av bestrålning som konserveringsmetod. Utredaren föreslår att import av bestrålade livsmedel skall förbjudas. Jag kommer aft ta upp frågan om bestrålning av livsmedel i den proposition om livsmedelskontrollen som regeringen avser atf inom kort överlämna fill riksdagen. Bestrålning förekommer i flera av de länder från vilka vi importerar livsmedel. Jag ser det därför som angeläget aft det så snart som möjligt blir förbjudet aft importera livsmedel som har bestrålals. Detta skulle vara möjligt genom att man följer utredarens förslag. Med hänsyn till detta anser jag också aft det nuvarande inhemska tillståndskravet i livsmedelsförordningen bör ersättas med ett generellt förbud. Härvid kommer också våra interna åtaganden att beaktas vad gäller ufrikeshandelsaspekterna.

Görel Thurdin frågar i sin interpellafion vid vilka anläggningar det finns möjlighet att bestråla livsmedel i Sverige, detta med anledning av att Sveriges första anläggning för industriell elekfronbestrålning nyligen invigts i Kopparberg. Ytterligare en motsvarande anläggning håller på atf uppföras i Jönköping. Görel Thurdin befarar aft livsmedelsbesfrålning kommer aft ske vid dessa anläggningar. Jag vill upprepa atf för att bestrålning av livsmedel skall fä ske krävs i dag ett fillstånd av livsmedelsverket och atf något sådant fillstånd infe har givits. Som jag nämnt anser jag aft tillsfåndskravef bör ersättas med ett generellt förbud. Med en sådan ändring kommer även bestrålning av livsmedel i Sverige atf förbjudas. I foderlagsfiflningen finns inle något krav på tillstånd för bestrålning. Enligt uppgift från lantbruksstyrelsen förekommer för närvarande ingen import av bestrålat foder. Bestrålning av foder i Sverige har inte heller varit aktuell. Det är lantbruksslyrelsens uppgift att löpande följa utvecklingen och att vid behov vidta åtgärder. Enligt lantbruksstyrelsen finns del för närvarande inte skäl att förbjuda eller kräva tillstånd för bestrålning av foder. Utvecklingen måste emellertid följas också i detta avseende.

Då Görel Thurdin, som framställt interpellafionen, anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet, medgav andre vice talmannen aft Ingbritt Irhammar fick delta i överläggningen i stället för interpellanten.

AnL 8 INGBRITT IRHAMMAR (c):

Herr talman! Först vill jag tacka för svaret på Görel Thurdins interpellation. Interpellationen föranleddes av det informationsmaterial som har spritts i samband med ett seminarium här i Sverige förra månaden om industriell eleklronbestrålning. På detta seminarium informerades det om Sveriges första anläggning för industriell elektronbestrålning i Kopparberg, vilken skall kunna utföra strålbehandling på många områden, bl.a. på plast, gummi och glas. Men det sägs också att anläggningen klarar att bestråla även fodermedel, livsmedel och utsäde. Så stod det i informationsmaterialet. Enligt detta informationsmaterial kan det ibland vara nödvändigt att erbjuda patienter steril föda och atf man därför skulle behöva bestråla livsmedel. Det sades även att fodermedel ofta är starkt infekterade, bl.a. av salmonella. Genom bestrålning kan salmonella lätt elimineras. På detta sätt gjordes del alltså på delta seminarium reklam.för den första svenska beslrålningsanlägg-ningen.

Det skapar naturligtvis oro om man utgår från atf man på denna anläggning skall kunna bestråla foder och livsmedel. Tydligen har man varit osäker pä eller okunnig om vilka politiska ställningstaganden som har gjorts på dessa områden. Därför är del myckel glädjande att Mals Hellström nu säger att regeringen ämnar införa ell generellt förbud mot bestrålning i Sverige. Vi i centern har länge krävt det, och jag tycker därför atf det är mycket glädjande att delta besked kommer och atf det skall följas av ett förbud mot import av bestrålade livsmedel. Jag utgår från att det inte kommer att finnas några oklarheter på detta område och all jag har tolkat detta på ett riktigt sätt.

En annan intressant sak som man kan läsa i svaret är: "Härvid kommer också våra interna åtaganden alt beaktas vad gäller ulrikeshandelsaspekter-na." Delta måste betyda att Mals Hellström infe anser atf detta kommer att strida mot GATT-avtalet. Jag tänker pä detta just mot bakgrund av debatten i går om päron och äpplen, där del sades att Sveriges krav, som är hårdare än omvärldens, skulle strida mot GATT-reglerna och all vi i Sverige därför inle kunde ställa dessa krav. Men jag tolkar Mats Hellströms svar som att vi kan ställa dessa hårda krav när det gäller bestrålning av livsmedel och foder. Är det riktigt uppfattat, Mats Hellström?

Det som återstår alt oroa sig för efter detta svar gäller fodret. Såvitt jag förstår ställde sig regeringen bakom lantbruksstyrelsens syn på att det i dag inle finns anledning alt förbjuda bestrålning av foder och aft det inle heller skall behövas tillstånd för att bestråla foder. Jag har talat med de personer på lantbruksstyrelsen som behandlar dessa frågor och fåll svaret att de trodde att det inte skulle vara ekonomiskt intressant alt bestråla foder och all de därför inte ansåg att det fanns anledning att förbjuda det. Frågan är om anläggningen i Kopparberg och anläggningen i Jönköping kommer aft leda till att del blir ekonomiskt intressant. Det behöver kanske ges signaler lill dem som driver dessa anläggningar just med tanke på att de har gått ut och gjort reklam för delta.

Avslutningsvis vill jag fråga om industrin nu kan utgå från att det blir fritt fram att bestråla foder och utsäde, eller kan Mats Hellström ge ett klart besked om alt detta kommer att vara förbjudet?

Prot. 1988/89:37 2 december 1988

Om bestrålningen av livsmedel

Prot. 1988/89:37 2 december 1988

Om bestrålningen av livsmedel

AnL 9 CARL FRICK (mp):

Herr talman! Det är alldeles utomordentligt att jordbruksministern så klart och tydligt far avstånd från bestrålning av livsmedel. Pä detta område finns det helt klart konsensus i hela det svenska samhället, och det gläder oss. Därför blir jag litet orolig när jordbruksministern börjar tala om foder, som ju är mat för djur. Det föreligger iu ingen principiell skillnad mellan djur och människor i det avseendet. De förbud som gäller för livsmedel måste därför även gälla djurfoder.

Bestrålning av livsmedel och foder förutsätter kärnkraft, effersom de bestrålande substanserna är restprodukter från upparbetat kärnavfall. Att över huvud taget acceptera någon form av bestrålad mat är detsamma som aft säga ja till kärnkraft. Eftersom vi bestämt oss för aft senast år 2010 ha avvecklat kärnkraften, vill jag vädja till jordbruksministern alt se lill att samma stränga bestämmelser införs för foder som gäller för livsmedel. Del räcker inte med att bara följa utvecklingen. Det är lika bra att sätta stopp nu. Det är bra om vi handlar innan del händer något.

Från miljöpartiet ser vi fram mot konkreta förslag från jordbruksministern när det gäller förbud mot bestrålat foder.

Likaså vill jag uttrycka min oro över den information som vi fick här av Ingbritt Irhammar om att man kan bestråla utsäde. Det är klart olämpligt att över huvud taget använda någon form av bestrålning i detta sammanhang. Vi bör av olika skäl se upp med bestrålning, inte minst med tanke på det jag nämnde om kärnkraften, eftersom vi ändå har bestämt oss för att avveckla den. Det finns ingen anledning alt vi så att säga importerar det som vi har bestämt oss för all bli av med.

Jag är också glad över att del tydligen blir möjligt alt undvika att komma i klammeri med GATT-bestämmelserna, som Ingbritt Irhammar också påpekade.

Vi hade i går en intressant diskussion om äpplen och päron. Jag uttryckte då stor förvåning över att socialdemokraterna och folkparfiet kunde se på det sätt som de gör. Men den diskussionen lär vi få återkomma till. Jag hoppas verkligen att jordbruksministern redan från början sätter stopp för alla former av bestrålning av såväl foder som utsäde.

100

AnL 10 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM:

Herr talman! Skillnaden mellan diskussionen om bestrålning av livsmedel och den diskussion vi förde i går om äpplen och päron är all vi här utgår från ett konsumentintresse och en hälsoaspekt. Det skall vara likvärdiga regler för produkter oavsett om de är svenska eller importerade. Flera parfier, inkl. centern, log i går upp produktionsmetoderna i andra länder. Dessa har oftast en bäring på de allmänna arbelsmiljöreglerna i vederbörande land, och där finns ett producenfintresse som man också vill skydda. Det kan man inte göra enligt GATT-reglerna. Det är distinktionen. Konsumentens hälsa beaktas redan i dag i den kontroll vi har, där alltså reglerna skall vara likvärdiga för inhemska och importerade livsmedel. Diskussionen därvidlag gäller att få bättre kontroll, men principen är alltså likvärdighet.

I det här sammanhanget kan man infe beakta producenternas intresse av att inte behöva konkurrera med producenter i andra länder, som kanske av

arbetsmiljöskäl eller allmänna miljöskäl tillämpar metoder som gör deras produkfion billigare. Men här talar vi om konsumentintresset och hälsoaspekten.

Jag upprepar aft lantbruksstyrelsen skall vara vaksam beträffande foder. Lantbruksstyrelsen har atf utgå från foderlagen. Man kan införa förbud om det är befogat med tanke pä djurs hälsa. Därför har företagen naturligtvis inget skäl att tro atf det är fritt fram. Som jag sade i interpellationssvaret kommer proposifionen aft gälla livsmedelslagen, där vi diskuterar dels konsumentens hälsoaspekt, dels konsumentaspekten mer allmänt.

Bestrålning av mat medför, förutom osäkerhet kring hälsoaspekten, också atf man slår ut naturliga signalsystem, som konsumenten skall känna av. Om en vara börjar lukta illa och kanske missfärgas är det en varning för att varan börjar bli gammal. Sådana signalsystem, som är naturliga och som bör finnas, slås ut vid bestrålning, vilket ger oss konsumenter missledande information om vad vi äter och medför att vi därmed kan fä dålig mat. Konsumenfaspek-ten har rimligen att göra med oss människor när vi köper och lagar mal. Konsumentaspekfen är ju inte aktuell för djuren, däremot är naturligtvis hälsoaspekten viktig för djuren. Djurens hälsoaspekt lyfts fram i foderlagen. Där finns alltså skillnaden mellan hur vi skall tackla bestrålningsfrågan: För oss människor gäller både hälso- och konsumentaspekten, för djuren hälsoaspekten.

Prot. 1988/89:37 2 december 1988

Om bestrålningen av livsmedel

AnL 11 INGBRITT IRHAMMAR (c):

Herr falman! Om vi utesluter vegetarianerna är vi alla andra, dit jag räknar mig, faktiskt intresserade av djurens hälsa och foder, eftersom vi är med i kedjan när vi äter kött. Så det är fråga om ett verkligt konsumentintresse för oss alla som inte avstår från köttmat.

Något om GATT. Frågan hur vi skall se på miljö- och hälsoaspekterna när det gäller livsmedel är mycket bred. Jag kan inte riktigt förstå hur man från regeringens sida kan skilja på olika produktionsmetoder och säga att de metoder som vi infe använder i Sverige och de bekämpningsmedel som vi inte tillåter infe alltid behöver skada. Det falas om bättre och utökad kontroll, men här måste till en specialkonfroll på sådant som vi inte använder här. Det är ganska troligt att kemikalier i stora mängder, oavsett vad de heter, är skadliga för vår hälsa. Om sådana finns i druvor som är odlade någonstans söderut, kan vi utgå från att de är skadliga för vår hälsa. Som jag ser det måste här till stora undersökningar om kemikalier och bekämpningsmedel som används av andra, men som vi inte använder.

Jag kan infe heller se hur man kan skilja på konsumentintresset och hälso-och miljöaspekten. Miljöaspekten gäller ju oss alla på bred front. Om vi inte använder medel som förstör vårt havsvatten, är del inte bättre att sådana används i Tyskland, rinner ut i havet och förstör vattnet. Det är precis samma havsvatten som det vi använder här. Om vi förbjuder medel av miljöskäl, blir det inte bättre om vi tillåter import från Polen och Tyskland, där man förstört miljön - låt vara alt dessa länder ligger på andra sidan havet.

Hur man alltså kan skilja dessa frågor har jag mycket svårt att inse. Egentligen har vi alla stort internationellt ansvar. Vi borde eftersträva samma stränga miljökrav överallt, inte bara av hälsoskäl utan också av miljöskäl, när det gäller kemikalieanvändning.

101

Prot. 1988/89:37 2 december 1988

Om bestrålningen av livsmedel

102

Beträffande foder och utsäde fick jag veta från lanfbruksstyrelsen atf det i dag inte finns sakliga skäl som gör att man är tveksam fill aft införa förbud, men man är osäker. Jag tror att vi måste följa utvecklingen på området. Läkartidningen t.ex. har tagit upp frågan.

AnL 12 CARL FRICK (mp):

Herr talman! Hela GATT-systemet är litet egendomligt. Det är en allmän överenskommelse om handelsvillkor. 1 den värld vi lever i nu måste det vara rimligt att faktiskt också börja beakta att handelsvillkoren har med vår miljö att göra.

I det internafionella sammanhanget gör man del alldeles för lätt för sig, genom att bara se på de rent ekonomiska konsekvenserna av handlingsmönstret, när det finns så myckel annat som verkligen påverkar vårt liv. När jag lyssnar på debatten i detta forum får jag ibland uppfattningen att det bara är pengar som betyder något, allt det andra glöms bort. Det är mycket beklagligt.

För många av oss gäller matens kvalitet inte bara del fysiska innehållet, som man kan mäta med olika instrument. Det sätt på vilket maten har producerats har fakfiskt en avgörande betydelse för vad vi tycker om den mal vi äter. Del är viktigt för oss att veta att maten har producerats på ett bra sätt och atf produktionsmetoderna infe har försfört natur och miljö och skadat människor. Det är mycket viktiga aspekter, och de måste få lov atf komma in i debatten.

Jag tror att det är dags all vi från svensk sida lar upp dessa frågor med GATT. Vi skall diskutera detta på allvar och fala om att det finns andra aspekter på delta än bara pengar. Jag hoppas all jordbruksministern kan föra fram detta budskap till Kjell-Olof Feldt och till andra i regeringen om atf det är dags för ett nytänkande på detta område. Vi kommer att kunna göra oss själva och våra handelspartner mycket stora tjänster inför framtiden, om vi kan lyfta fram dessa aspekter och föra fram dem med tyngd. Detta är infe bara en teknikalilet, utan del är en djup och stark känsla som finns hos hela det svenska folket. Mat och livsmedel är mer än pengar.

AnL 13 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM:

Herr talman! Jag trodde inte att diskussionen skulle handla om annat än bestrålning. Jag skall emellertid försöka svara pä de andra frågorna också.

Visst har vi, men skall i än högre grad ha, en specialkontroll av kemiska ämnen i vår mat. Del gäller sådana ämnen som inte är aktuella i Sverige eftersom de - som Ingbritt Irhammar säger - kan härröra t.ex. från besprutning av vindruvor och andra produkter som inte finns här. En sådan kontroll görs, och den kommer att utökas.

Däremot finns det självfallet också bekämpningsmedel som inte är farliga för hälsan, men som inte används i Sverige. Det kan t.ex. gälla medel som används för aft bekämpa sjukdomar som drabbar apelsiner och druvor. I Sverige har vi sådana klimatförhållanden att det inte är aktuellt. Man får således göra en åtskillnad mellan det som inte är farligt för hälsan, och det som är farligt. När det är risk för hälsofaran, går man redan nu in med specialkonfroller. Vi återkommer som sagt till en proposition om detta om

några veckor, och talar om hur vi ytterligare skall öka kontrollen.

När det sedan gäller distinktionen mellan den diskussion som fördes i går och den som förs i dag, är det produkten det handlar om. Det är konsumenternas intresse för produkten och hälsointresset som möjliggör ett importstopp, om det finns ämnen eller har ägt rum en behandling som inte är acceptabel och som förändrar produkten.

Vi kan däremot självfallet vara överens om att det inte är bra att vissa behandlingsmetoder och vissa produktionsmetoder leder fill att del läcker ut gifter i våra hav. Vi förbjuder då sådan behandling i Sverige. Vi inför t.ex. stränga restriktioner för kväveanvändning. Det är beklagligt om man i andra länder inte har lika stränga restrikfioner på produktionsmetoderna, så att det läcker ut mera gifter i haven. I internafionella miljösammanhang försöker vi arbeta för att dessa länder skall skärpa sina regler.

Det är dock enligt GATT-reglerna inte möjligt att med hänvisning till sådana faktorer stoppa handel med produkter från landet. Det finns inte heller några särregler för livsmedel i förhållande till alla andra produkter. Den stora handeln sker ju med industrivaror. Samma frågeställningar blir aktuella även på det området.

Arbetsmiljöreglerna i Storbritannien torde i en rad avseenden t.ex. vara svagare än dem som vi pålägger producenterna i Sverige. Det är emellertid inle ett motiv för atf vi skulle kunna stoppa importen av verksiadsprodukter från Storbritannien.

Detta är således skillnaden mellan vad man kan göra och inte kan göra. Vi kan inle stoppa import med hänvisning till att det förekommer produktionsmetoder i ett land och atf dessa metoder ger negativa konsekvenser för miljön eller för annat i landet. Däremot kan vi hindra import på grundval av de egenskaper som de produkter och den mat som vi fysiskt skall inta har.

Carl Frick far därutöver upp frågan om etiska överväganden. Inför de GATT-förhandlingar som börjar i Montreal nästa vecka driver de nordiska länderna, och även andra länder, frågan om att GATT skall ta upp de gråzonsområden som har uppstått genom att en ny teknologi har tillkommit. Det gäller t.ex. genteknik och hormonbehandling. Man skall i GATT-sammanhang försöka få fram regler som mot efisk bakgrund möjliggör restriktioner vid import.

Jag tänker, som sagt, framför allt på genteknik och hormonbehandling. Hormoner har i och för sig också hälsoaspekter, och de kan vara hälsofarliga. Som vi ser del finns det också en etisk aspekt på att det tillsätts främmande hormoner. Det finns t.ex. även muslimska restriktioner mot köftimport. I de pågående GATT-förhandlingarna förespråkar de nordiska länderna, och andra länder, aft man skall föra in etiska överväganden av den typen. Delta gäller emellertid områden där det har kommit lill ny teknik som inte fanns förut - genteknik, hormonteknik osv.

Slutligen vill jag säga till Ingbritt Irhammar att om bestrålning av foder skulle innebära att det sedan vidare i kedjan också blir negativa effekter på människors hälsa, skall det naturligtvis inte tillåtas. Det skall inte heller tillåtas om det blir negativa effekter på djurens hälsa. När det gäller utsäde är frågan knappast aktuell. Såvitt jag har förstått gör nämligen bestrålningen att utsädet blir sterilt. Det skulle således motverka själva syftet med att över huvud taget använda utsäde.

Prot. 1988/89:37 2 december 1988

Om bestrålningen av livsmedel

103

Prot. 1988/89:37 2 december 1988

Om bestrålningen av livsmedel

AnL 14 INGBRITT IRHAMMAR (c):

Herr talman! Det skulle vara bra med ett ännu klarare besked till de människor som har hand om de nya industriella besfrålningsanläggningarna. Det vore bra om de fick besked om att det aldrig är lönt för någon alt komma och be om att få bestråla foder, eftersom det varken är regeringens eller riksdagens mening att det skall vara tillåtet. Då skulle man inte behöva skriva ut i sina reklambroschyrer att man även klarar av del. Del finns ingen anledning att göra reklam för någonfing som inle kan bU aktuellt.

En annan fråga gäller faran med bestrålningsanläggningarna. Hur tänker regeringen följa upp detta? På grund av dessa bestrålningsanläggningar kan det också uppstå miljörisker för omgivningen. Detta kommer att bli ell nytt problem för oss i Sverige, eftersom vi inle har haft det tidigare. Har regeringen tänkt följa upp och ge några restrikfioner när det gäller yrkesrisker för livsmedelsarbetarna och farliga transporter med radioaktivt material som skall användas i behandlingen?

104

Andre vice talmannen anmälde att Carl Frick anhållit alt till protokollet få antecknat atf han infe ägde rätt fill ytterligare inlägg.

AnL 15 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM:

Herr talman! Det är helt riktigt, Ingbritt Irhammar, att bestrålningsarbete innebär risker för den som arbetar med det, om inle myckel stränga krav iakttages. Detta belyses också i den särskilda utredarens rapport som avlämnades i november. En annan aspekt är att det inte är radioaktiviteten i sig som skapar eventuella hälsorisker, utan det är i så fall vad som sker i maten när den bestrålas. Däremot är det helt riktigt att radioaktiviteten naturligtvis medför omfattande hälsorisker för dem som arbetar i dessa anläggningar, om infe oerhört hårda krav iakttas. I det avseendet är del självfallet helt nödvändigt att utomordenfligt kraftfullt följa upp arbetsmiljö-aspekterna.

De industrier som har sådana anläggningar och använder dem för andra syften, men som talar om foder i sina reklambroschyrer, kan inte räkna med att del är fritt fram. I detta sammanhang har jag uttryckt att lanfbruksstyrelsen skall ha sin uppmärksamhet fäst på denna fråga, och den har att utgå ifrån foderiagens bestämmelser. Det är beskedel på den punkten.

Överläggningen var härmed avslutad.

4 § Föredrogs och hänvisades

Motionerna

1988/89:N12-N14 till näringsutskottet

5 § På förslag av andre vice talmannen beslöt kammaren kl. 10.39 aft ajournera förhandlingarna fill kl. 14.00, då de till dagens bordläggning aviserade utskottsbetänkandena väntades föreligga.

6 § Förhandlingarna återupptogs kl. 14.00 under ledning av talmannen. PrOt. 1988/89:37

2 december 1988

7 § Anmäldes och bordlades Finansutskottets betänkanden

1988/89:FiU4 Ny riksbankslag och ändrat huvudmannaskap för riksgälds-kontoret 1988/89:FiU5 Sedlar och mynt 1988/89:FiUll Höjning av Sveriges kapitalinsats i Världsbanken (IBRD)

Skatteutskottets betänkanden

1988/89:SkU6 Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bulgarien

1988/89:SkU14 Förlängning av lolalisalorskalten m.m.

1988/89 1988/89 1988/89

Justitieulskoltels betänkanden

JuU6 Sexuella övergrepp mot barn, m.m. JuU7 Resning JuU9 Delgivning

Lagutskottets betänkanden

1988/89:LU7 Vissa associafionsrätfsliga frågor

1988/89:LU11 Jäv för konkursförvaltare

1988/89 1988/89 1988/89

Utrikesutskotlets betänkanden

UU4 Nedrustning

UU6 Mänskliga rättigheter

UU15 Internationella överenskommelser mot export av miljöfarlig

verksamhet, avfall och produkter lill u-länder

Utbildningsutskottets betänkanden 1988/89:UbU5 Vissa högskolefrägor 1988/89:UbU6 Forskningsfrågor m.m.

Trafikutskottets betänkande

1988/89:TU4 instansordningen enligt yrkestrafiklagsfiffningen, m.m.

Jordbruksutskottets betänkanden

1988/89 :JoU5 Hornborgasjön

1988/89:JoU7 Planfskoleväxter m.m.

1988/89:JoU8 Forskning

1988/89:JoU9 Skyddet av utrotningshotade djur

1988/89:JoU10 Jakt

Näringsutskottels betänkande 1988/89:NU5 Praklikkrav för revisorer

105

Prot. 1988/89:37 8 § Meddelande om interpellafion

Meddelande om interpellation

2 december 1988

Meddelades att följande interpellation framställts den 2 december

106

1988/89:91 av Ingbritt Irhammar (c) till justitieministern om åtgärder mot ungdomsvåldel:

Justitieministern försöker undvika T-centralen. Rikspolischefen vill inte släppa in sina barn till centrala Stockholm ens när de blir tonåringar. Dessa uppgifter har framkommit i artiklar i kvällspressen. Det gäller bl.a. personer med fillgång till tjänstebil och med personligt skydd. .

Det är samhällets skyldighet att tillse att den enskilde medborgaren kan, utan att behöva känna rädsla, vistas ute på gator och torg alla tider på dygnet. Verkligheten är en annan. Våldet breder ut sig. Rädslan ökar hos enskilda personer i alla åldrar. Problem av detta slag är infe specifika enbart för vara storstäder, utan de förekommer även i mindre städer och tätorter.

Hur skyddar samhället den enskilde medborgare som inte har möjligheter fill alternativ i lika hög grad som tidigare nämnda fall? Om inte förutsättningar finns genom en god ekonomisk situafion som möjliggör alternativa transporter, hur skall dä den enskilde medborgaren lösa sitt problem med att inte våga gå ut på kvällar och nätter?

Väldet, framför allt bland ungdomar, har ökat och fortsätter atf öka i en takt som samhället infe klarar av alt hantera med nuvarande resurser. 1 dag är det ofta så, att ungdomar i storstäder inte vågar åka in fill stan kvälls- och nattetid, utan att se till all man har t.ex. en kniv med sig som säkerhet och försvar. Den knivlag som införts av riksdagen är inte tillräcklig för atf polisen skall ha möjlighet att ingripa mot bärande av kniv på allmän plats. Det krävs en lagändring så aft polisen ges reella möjligheter att ingripa.

Polisen har stora vakanser och personalbrist. Detta beror till stor de! på att en långsiktig polisresurspolilik har saknats från regeringens sida. Centerpartiet har tidigare framfört kravet på att antalet utbildningsplatser vid polishögskolan skall utökas i den omfattning som rikspolisstyrelsen har begärt. Det är för mig förvånande att man från regeringens sida enbart talar om problemet med polisbristen utan att göra slag i saken och tillse att utbilda så många poliser som det behövs.

Min fråga fill statsrådet i anledning av det som framförts ovan är:

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att minska våldet, framför allt bland ungdomar, och göra del möjligt för de enskilda medborgarna aft våga vistas ute på gator och torg oavsett tidpunkt på dygnet?

9 § Meddelande om frågor

Meddelades alt följande frågor framställts den 1 december

Prot. 1988/89:37 2 december 1988

Meddelande omfragor

1988/89:320 av Annika Åhnberg (vpk) till jordbruksministern om stöd till alternativodlare av frukt:

I valrörelsens elfte timme presenterades av jordbruksministern ett förslag till ekonomiskt stöd lill alternativ odling, ett omläggningsstöd. En arbetsgrupp på lantbruksstyrelsen har nu kommit med ett förslag till regeringen. Ett angeläget område som inte alls berörs i förslaget är fruktodlingen.

Hur skall fruktodlare som vill odla alternativt få stöd för en omläggning?

1988/89:321 av Jan Strömdahl (vpk) till kommunikationsministern om järnvägsförbindelserna mellan Göteborg och Oslo:

Motorvägsbygget på västkusten har stoppats av naturresurshushållnings-skäl. Del aktualiserar behovet av en utbyggd järnväg. Jag vill därför fråga kommunikationsministern:

Ämnar regeringen vidta några åtgärder för att forcera upprustningen av järnvägsförbindelserna på västkusten mellan Göteborg och Oslo?

1988/89:322 av Kaj Nilsson (mp) till miljö- och energiministern om den planerade plastfabriken i Stidsvig:

I Stidsvig, Kristianstads län, har Citeco AB sökt och fått fillstånd för drift av en plastfabrik, varvid styren under två års tid kommer att släppas ut orenat i luften.

1 likhet med ett parallellfall i Torshälla hotas bl.a. eleverna i en skola i närheten av verksamheten. En stark opinion har mobiliserats mot projektet. Ett lokalf politiskt parti har överklagat ärendet i alla instanser, inkl. regeringen och hos denna begärt verkställighetsförbud mot länsstyrelsens beslut.

Under rådande omständigheter kommer fabriken alt byggas, eftersom ärendet vinner laga kraft fr.o.m. i dag. Före valet utlovade ordföranden i Klippans arbetarkommun att plastfabriken inte skulle komma till stånd.

Är miljöministern beredd att uppfylla vallöftet och stoppa den hälsovådliga verksamheten som Citeco AB tänker sätta i gång?

107

Prot. 1988/89:37 10 § Kammaren åtskildes kl. 14.01. 2 december 1988

In fidem

OLOF MARCUSSON

/Gunborg Apelgren