Riksdagens protokoll 1988/89:23 Måndagen den 14 november
ProtokollRiksdagens protokoll 1988/89:23
Riksdagens protokoll
1988/89:23-25
14-16 november 1988
Protokoll 1988/89:23-25
Debatter m. m.
Måndagen den 14 november
Anmälan om kompletteringsval till utskott.................. ............ 5
Svar på interpellafion
1988/89:37 av Ulla Tilländer (c) om trafiken i Sverige med
östeuropeiska lastbilar............................................... 6
Meddelande om interpellationer
1988/89:65 av Birger Schlaug (mp) om säkerhetspolifiken och
totalförsvaret............................................................. .......... 10
1988/89:66 av Pär Granstedt (c) om förbudet mot handel med
Sydafrika.................................................................... .......... 11
Meddelande om frågor
1988/89:232 av Kenth Skårvik (fp) om ökade möjligheter till
arbete för handikappade ........................................... .......... 12
1988/89:233 av Birger Schlaug (mp) om avveckling av amalgam
inom tandvården........................................................ .......... 12
1988/89:234 av Birger Schlaug (mp) om svensk anpassning fill
EG:s tullnivåer............................................................ .......... 12
1988/89:235 av Barbro Westerholm (fp) om missförhållandena
inom rättspsykiatrin.................................................... .......... 13
Tisdagen den 15 november
Anmälan om kompletteringsval till utskott.................. .......... 15
Svar på interpellationer
1988/89:27 av Hans Göran Franck (s) om Israels ockupation på
Västbanken och i Gaza............................................... 15
1988/89:40 av Rune Thorén (c) om ökad tillgång till bostäder
för ungdomar ............................................................. 32
Meddelande om frågor
1988/89:236 av Sten Andersson i
Malmö (m) om luftförorening
arna i södra Sverige................................................ 43
1988/89:237 av Ingegerd Elm (s) om
begränsningen av tungme
tallutsläpp i Vättern ................................................ 43
1 Riksdagens protokoll 1988/89:23-25
prot. 1988/89:238 av Margö Ingvardsson (vpk) om viss praxis i
1988/89:23-25 flyklingärenden.................................................... .......... 43
1988/89:239 av Jan Jennehag (vpk) om verksamheten vid Telis
anläggning i Sundsvall ............................................................................ .......... 44
1988/89:240 av Rolf L Nilson (vpk) om bevarande av den
sydsvenska ädellövskogen...................................................................... .......... 44
1988/89:241 av Paul Lestander (vpk) om åtgärder mot polifisk
registrering ............................................................................................. .......... 44
1988/89:242 av Paul Lestander (vpk) om gruvfyndigheten
Pahtohavare i Norrbotten ....................................................................... .......... 44
1988/89:243 av Bertil Måbrink (vpk) om uttalande mot viss
våldsverksamhet i El Salvador.................................................................. 45
1988/89:244 av Pär Granstedt (c) om åtgärder mot plågsamma
djurförsök................................................................................................. .......... 45
1988/89:245 av Hugo Hegeland (m) om tidpunkten för förslag
från folkbokföringskommitlén................................................................... .......... 45
1988/89:246 av Ragnhild Pohanka (mp) om handläggningstiden
i vissa flykfingärenden ............................................................................. .......... 46
1988/89:247 av Anita Stenberg (mp) om sjukvårdens sårbarhet 46
1988/89:248 av Lars Leijonborg (fp) om tilläggsdirekfiv till
utredningen om verksamhets- och kostnadsansvar m.m. för
utbildning av psykiskt utvecklingsstörda vuxna....................................... .......... 46
1988/89:249 av Charlotte Branting (fp) om ökat antal kvinnliga
statssekreterare...................................................................................... .......... 47
1988/89:250 av Martin Olsson (c) om verksamheten vid Telis
anläggning i Sundsvall.............................................................................. .......... 47
1988/89:251 av Görel Thurdin (c) om
beskattningen av trakta
menten ................................................................................................. .......... 47
1988/89:252 av Britta Bjelle (fp) om rätlen fill skadestånd vid
felbedömning i skatteprocess................................................................... .......... 48
1988/89:253 av Siv Ramseli (c) om förhandsgranskning av
videofilm................................................................................................... 48
1988/89:254 av Roy Ottosson (mp) om regionalpolitiskt stöd till
Teli i Sundsvall ......................................................................................... 49
1988/89:255 av Roy Ottosson (mp) om rekonstruktion av Teli-
fabriken i Sundsvall................................................................................... 49
1988/89:256 av Ann-Cathrine Haglund (m) om handläggningen
av asylsökande kvinnors abortärenden.................................................... .......... 49
1988/89:257 av Eva Björne (m) om alternativ produktion vid
Telis fabrik i Sundsvall............................................................................... 50
1988/89:258 av Jerry Martinger (m)
om kampen mot narkotika
missbruket ............................................................................................ 50
Onsdagen den 16 november
Anställningsskydd............................................ ...... 52
Arbetstid...................................................... ....... 69
Semester..................................................... ....... 79
Arbetsskadeförsäkringen.................................. ....... 84
Medborgarskapsfrågor..................................... ....... 99
Trafiksäkerhet och trafikföreskrifter...... ,........... ...... 101
Jordförvärvslagen........................................... ...... 104
Returpapper m.m........................................... ...... 123
Meddelande om en särskild debatt om trafikpolitiken och dess
konsekvenser för miljön................................... ...... 130
Meddelande om interpellafioner
1988/89:67 av Alexander Chrisopoulos (vpk) om
anknytnings-
invandringen............................................... ...... 131
1988/89:68 av Hans Petersson (vpk) om sysselsättningen i
Hallstahammar............................................... 131
Meddelande om fråga
1988/89:259 av Claes Roxbergh (mp) om Säröleden utanför
Göteborg...................................................... 133
Prot.
1988/89:23-25
Avgjorda ärenden
Måndagen den 14 november
Val av fem suppleanter i utrikesutskottet............ ......... 5
Val av en suppleant i försvarsutskottet.............. ......... 5
Val av en suppleant i utbildningsutskottet........... ......... 5
Tisdagen den 15 november
Val av en suppleant i finansutskottet................. ........ 15
Val av en suppleant i näringsutskottet............... ........ 15
Onsdagen den 16 november
Arbetsmarknadsutskottets betänkanden
1988/89:AU1 Anställningsskydd......................... ....... 51
1988/89: AU2 Arbetstid................................... ....... 51
1988/89: AU3 Semester.................................. ....... 51
Finansutskottets betänkande
1988/89:FiU2 Statliga myndigheters överskottsmateriel 83
Justitieutskottets betänkanden
1988/89: JuU2 Karateklubbar............................ ........ 83
1988/89: JuU3 Förbättrad kontroll av legitimationshandlingar 83
Prot. Socialförsäkringsulskoltels betänkanden
1988/89:23-25 1988/89:SfU2 Arbetsskadeförsäkringen.............. 83
1988/89:SfU3 Medborgarskapsfrågor.......................................... 83
Socialutskottets belänkande
1988/89:SoU3 Förbud mot halmbränning..................................... ........ 83
Trafikulskotieis belänkande
1988/89:TU1 Trafiksäkerhet och trafikföreskrifter ......................... 84
Jordbruksulskotlels belänkande
1988/89:JoUl Jordförvärvslagen................................................. 84
Näringsulskoltels belänkande
1988/89:NU1 Returpapper m.m.................................................. ........ 84
1988/89:23 Prot. 1988/89:23
14 november 1988
Anmälan ont kompiei-
2 00 leringsval ull utskott
Riksdagens protokoll 1988/89:23
Måndagen den 14 november
Kl. 12.00
Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen.
1 § Anmälan om kompletteringsval till utskott
Förste vice talmannen meddelade
att den socialdemokratiska riksdagsgmppen som suppleant i utrikesutskottet under Nils T Svenssons ledighet anmält hans ersättare Anna Brandoné, som suppleant i utrikes- och försvarsutskotten under Åke Gustavssons ledighet anmält hans ersättare Marianne Andersson i Gislaved samt som suppleant i utrikes- och utbildningsutskotten under Margareta Hemmingssons ledighet anmält hennes ersättare Olavi Viitanen,
att folkpartiets partigrupp som suppleant i utrikesutskottet under Ingemar Eliassons ledighet anmält hans ersättare Sören Norrby samt
att centerpartiets partigrupp som suppleant i utrikesutskottet under Birgitta Hambraeus ledighet anmält hennes ersättare Siv Ramsell.
Förste vice talmannen förklarade valda till
suppleanter i ulrikesutskotlei
Anna Brandoné (s)
Marianne Andersson i Gislaved (s)
Olavi Viitanen (s)
Sören Norrby (fp)
Siv Ramsell (c)
suppleant i försvarsutskottet Marianne Andersson i Gislaved (s)
suppleant i utbildningsutskottet Olavi Viitanen (s)
2 § Föredrogs och hänvisades Propositionerna 1988/89:56 till trafikutskottet 1988/89:58 till skatteutskottet 1988/89:59 till finansutskottet
Prot. 1988/89:23 3 § Föredrogs och hänvisades
14 november 1988 Motionerna
|
Om trafiken i Sverige med östeuropeiska last bilar |
1988/89:Sk7-Skl2 till skatteutskottet 1988/89:U6 till utrikesutskottet
4 § Föredrogs men bordlades åter Finansutskottets betänkande 1988/89 :FiU2 Justitieutskottets betänkanden 1988/89:JuU2 och JuU3 Socialförsäkringsutskottets betänkanden 1988/89:SfU2 och SfU3 Socialutskottets betänkande 1988/89:SoU3 Trafikutskottets betänkande 1988/89:TU1 Jordbruksutskottets betänkande 1988/89:JoUl Näringsutskottets betänkande 1988/89:NU1 Arbetsmarknadsutskottets betänkanden 1988/89:AU1-AU3
5 § Svar pä Interpellation 1988/89:37 om trafiken i Sverige med östeuropeiska lastbilar
AnL 1 Försvarsminister ROINE CARLSSON:
Fru talman! Ulla Tilländer har frågat mig vilka åtgärder regeringen ämnar vidta för att förhindra den verksamhet som TIR-lastbilarna misstänks bedriva till förfång för försvaret.
Låt mig först framhålla att jag är bekymrad över att tillräcklig klarhet inte har kunnat skapas kring den ufiändska lastbilstrafik som Ulla Tilländers interpellation handlar om. Det finns onekligen inslag i denna trafik som inte på ett naturligt sätt hör samman med reguljär internationell godsbefordran. Trots mycket omfattande insatser från såväl polisen och tullen som försvarsmakten har dock några olagligheter från den utländska lastbilspersonalens sida inte kunnat påvisas.
När det gäller möjligheterna att vidta ytterligare åtgärder mot denna trafik vill jag - liksom jag har gjort vid ett par tidigare tillfällen i riksdagen - slå fast att Sverige är ett öppet samhälle, där utiänningar med få undantag har samma rätt som svenska medborgare att röra sig fritt.
Undantagen berör rätten att få tillträde till de från försvarssynpunkt viktigaste områdena - våra skydds- och kontrollområden. Där strävar vi efter en effektiv kontroll av att inga överträdelser av tillträdesbestämmelserna sker.
Reglerna om säkerhetsskyddet kring försvarets anläggningar och verksamhet i övrigt har setts över av den s.k. tillträdesskyddsutredningen (dir. 1982:29). Utredningen föreslår i sitt betänkande, (SOU 1988:8) En ny skyddslag, vidgade möjligheter att skydda försvarets verksamhet från obehörig insyn. I det sammanhanget har också de s.k. TIR-bilarna behandlats.
Remissbehandlingen av utredningens hittills lämnade förslag har nyligen avslutats och jag kommer inom kort att ta ställning till vad som bör göras med
anledning av dessa. Behovet av särskilda åtgärder mot den utländska Prot. 1988/89:23
|
14 november 1988 Om trafiken i Sverige med östeuropeiska lastbilar |
lastbilstrafiken får övervägas då.
Beträffande åtgärder som redan nu har vidtagits för att förbättra kontrollen av den utländska lastbilslrafiken vill jag peka på att överbefälhavaren i samarbete med rikspolisstyrelsen och generaltullslyrelsen har gett ut riktlinjer som syftar till en så god kontroll som möjligt över lastbilstrafiken i samband med miUtära övningar.
AnL 2 ULLA TILLÄNDER (c):
Fm talman! Jag vill tacka försvarsministern för svaret på min interpellafion.
Jag viU ta fasta på den passus i försvarsministerns svar där han säger att "jag är bekymrad över att tillräcklig klarhet inte har kunnat skapas kring den utländska laslbilslrafik som Ulla Tilländers interpellation handlar om". Det är egentligen ganska starka ord för att vara uttalade av vår försvarsminister, som annars är känd för att vara rädd om orden och för alt framför allt inte använda överord.
Försvarsministern konstaterade sedan att det finns inslag i den internationella godsbefordran med lastbil som rimligen har andra förklaringar än att så rationellt som möjligt befordra det transporterade godset till mottagaren och därefter på så kort fid som möjligt uppnå nästa mål. För de flesta lastbilsföretag är ju tid pengar. De lastbilar vi nu talar om avviker markant från den regeln. De ger sig helt enkelt god tid.
Sedan säger visserligen försvarsministern att varken polis, tull eller försvaret har kunnat påvisa olagligheter. Det framgår dock inte hur stora ansträngningarna för att påvisa egentliga olagligheler har varit. Med tanke på de begränsade resurser dessa myndigheter ändå har, kan ansträngningarna visserUgen ha varit stora relativt sett, men förmodligen ändå av begränsad omfattning som helhet. Det intrycket bekräftas för övrigt också av att denna trafik har pågått länge. Den rör sig ogenerat över hela landet, inkl. i känsliga försvarsområden.
Konstaterandet från försvarsministerns sida om att Sverige är ett öppet samhälle pekar i samma riktning. För min del tycker jag att den svenska öppenheten inte står i strid med de nödvändiga åtgärder som samhället är skyldigt att vidta gentemot den verksamhet som med stor sannolikhet gär ut på att skada detta öppna samhälle. Med andra ord: öppenheten får inte åberopas som ett hinder gentemot detta samhälles självförsvar mot krafter som vill undergräva både samhället och dess öppenhet. Därför kan en begränsning av öppenheten paradoxalt nog vara en förutsättning just för det öppna samhället.
I och för sig tror jag alt en stramare attityd från myndigheternas sida gentemot de tvetydiga avsikterna, vilka de än är, rent praktiskt skulle kunna inläs med stöd av de regler som finns i själva tillståndsgivningen. Sverige har ju slutit bilaterala överenskommelser om vägtransporter med ett trettiotal länder. Läser man igenom de regler som gäller för TIR-lastbilarna, t.ex. TIR-konventionen, och reglerna om tullklarering och de kontrollmöjligheter som finns, ser man att del visst finns möjligheter all inom nuvarande
Prot. 1988/89:23 bestämmelser strama upp övervakningen utan alt Sverige som ett öppet 14 november 1988 samhälle på minsta sätt äventyras.
|
Om trafiken i Sverige med östeuropeiska lastbilar |
Jag vill exemplifiera detta. Det finns möjligheter att anvisa väg eller led. Det finns också möjligheter att utfärda förbud för förarna att göra uppehåll under resan inom tullområdet. Med stöd härav kan tullmyndighet föreskriva att förare av transportmedel har att utan dröjsmål föra godstransporten till slutmålet. Det här gäUer oavsett enligt vilket regelsystem transporten sker.
Enligt TIR-konventionen får tullmyndighet fastställa en tidsfrist för transporter inom tullområdet. Då tar man givetvis hänsyn till gällande arbetsfidsbestämmelser. Tullmyndigheten har även rätt att fastställa färdväg. Detta innebär självfallet inte att man kan följa upp vad varje lastbil gör. Men regelsystemet ger alltså möjligheter till skärpningar av de krav som gäller inom landet, och efterlevnaden kan naturligtvis lättare kontrolleras och överträdelser beivras.
Jag viU sluta med att ställa en fråga till försvarsministern. Varför används inte de möjligheter till kontroll och begränsningar som regelsystemet medger, särskilt som alla tycks vara överens om att det är något skumt med TIR-bilar från Östeuropa?
AnL 3 Försvarsminister ROINE CARLSSON:
Fru talman! Jag vill erinra Ulla Tilländer om att försvarsutskottet i november förra året förutsatte att tullmyndigheterna, om det finns skäl för det, ålägger TIR-bilarna alt utnyttja viss angiven vägsträcka inom viss angiven lidsram.
Som framgår av ÖB:s rapport har man vid de kontroller som gjorts inte kunnat visa att några olagligheter har begåtts av den utländska lastbilspersonalen. Under sådana förhållanden ter det sig knappast meningsfullt att följa varje lastbilsfärd genom landet, och jag förstår att Ulla Tilländer också är medveten om det.
Det här är ett uppdrag som i första hand skall avgöras av polismyndigheterna och tullmyndigheterna. Jag vill för Ulla Tilländer bekräfta att man från försvarets sida tar dessa frågor på största allvar och använder alla de möjligheter som finns. Men jag tror också att Ulla Tilländer förstår mig om jag säger att Sveriges riksdag inte är rätt forum då det gäller att berätta och informera om hur man arbetar och på vilket sätt man lägger upp övervakningen. Skulle sådana saker behandlas i riksdagen, skulle ju de insatser som myndigheterna har att vidta förfelas.
Jag vill sluta med all säga alt man från myndigheternas sida - polisen, tullen och militären - håller denna fråga under observafion och bearbetar den. Det är få frågor som man på samma sätt som denna under en mängd av år har bearbetat och avdelat resurser för. Men det yttersta ansvaret åvilar polis och tull.
AnL 4 ULLA TILLÄNDER (c):
Fru talman! Det är naturligtvis inte fråga om att följa varje lastbil. Jag förstår också att detta kan vara ett grannlaga arbete. Många människor, både inom försvaret och inom transportväsendet, är emellertid engagerade, och de frågar sig varför så litet trots allt görs.
Ett prov på svensk flathet, om jag får kalla det så, kan man få om man studerar rikspolisstyrelsens yttrande över ÖB:s rapport, som lämnades till riksdagens försvarsutskott. Denna skrivelse kommer från rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning. Rikspolisstyrelsen säger all man ser med allvar på risken för spioneri som den utländska lastbilslrafiken kan innebära och välkomnar allmänhetens intresse och vakenhet som en förutsättning för att säkerhetstjänsten skall fungera.
Sedan börjar emellertid, som jag uppfattar det, operation bortförklaring i yttrandet. Att TIR-bilar uppträder i närheten av totalförsvarsobjekt och militära övningar kan bero på tätheten av tolalförsvarsobjekl i den svenska terrängen och att dessa ligger i anslutning till huvudvägarna, sägs det. Därför är det alltså inte underligt att dessa bilar råkar parkera i närheten av känsliga områden.
Man tycks inte känna till alla möjliga och omöjliga omvägar som dessa bilar tar. Nästa förklaring från rikspolisstyrelsen är att de egendomliga fordonsrörelser som öslstatslastbilarna gör skulle bero på att förarna ägnar sig åt privata affärer under vistelsen i Sverige. Det sägs att förarna också övernattar i sina lastbilar för att spara in dessa kostnader och då parkerar på avsides liggande platser. Men tid har förarna tydligen gott om, eftersom de inte gör sig någon brådska.
Den åtgärd rikspolisstyrelsen föreslår innebär att man under begränsat tidsintervall konstaterar tidsramen för TIR-ekipage som trafikerar svenskt territorium. Nu kan det ju hända att man inom rikspolisstyrelsen har andra planer, men om så inle skulle vara fallet betyder det att man under en begränsad fid tar reda på hur lång tid det lar för de tusentals TIR-lastbilarna att köra kors och tvärs i Sverige. Berget skulle i så fall ha fött en råtta. Och i väntan på resultat från detta diffusa verkar del i varje fall som om man ingenting gör. Jag vill fråga om försvarsministern anser att del är rimligt. Jag ställer den frågan mot bakgrund av all försvarsministern inledningsvis sade sig vara bekymrad över att klarhet ännu inte har skapats kring den utländska lastbilstrafik som vi nu diskuterar.
Prot. 1988/89:23 14 november 1988
Om trafiken i Sverige med östeuropeiska lastbilar
AnL 5 Försvarsminister ROINE CARLSSON:
Fru talman! Det är alldeles riktigt, Ulla Tilländer, att jag är bekymrad över att klarhet inte har vunnits. Ulla Tilländer åberopade vad rikspolisstyrelsen anser och vad tullen gör. Med all tänkbar ödmjukhet vill jag ändå påpeka för Ulla Tilländer att jag har ansvaret för försvarels verksamhet, men jag kan inte och har inte till uppgift att svara för rikspolisstyrelsens och tullens verksamhet. Därför torde Ulla Tilländer, för att få bättre klarhet på dessa områden, rikta en fråga till de statsråd som handhar dessa områden.
AnL 6 ULLA TILLÄNDER (c):
Fru talman! Men del måste ändå vara av intresse också för försvarsdepartementet att del sker en samordning på detta område. Jag vill understryka att del finns länder i Östeuropa som till punkt och pricka utnyttjar de regler som finns. Även försvarsministern måste ju anse alt del är bättre att stämma i bäcken än i ån.
Prot. 1988/89:23 14 november 1988
Meddelande om interpellationer
Jag skall citera vad som slår i tidskriften för frivillig befälsutbildning nr 3 i år.
"Svenska lastbilschaufförer med erfarenhet av internationella transporter, även i öststaterna, berättar att de vid åtskilliga gränskontroller är vana att få transitvägar och körtider anvisade. Dessa skall hållas. Chaufförerna fär också vara beredda på att ständigt bli stoppade av myndigheterna för att visa körkort, färdhandlingar m.m. Då varorna är levererade gäUer det att komma hem så fort som möjligt, helst med returiast."
Några chaufförer som har blivit intervjuade säger:
"Om vi i utlandet skulle uppträda som dessa TlR-bilförare gör här, skulle vi bli arresterade och utslängda omgående."
Detta citat illustrerar på ett bra sätt flera saker, och jag skall framhålla två.
För det första illustrerar citatet vilka möjligheter de regler som gäller ger. Och utan att förfalla fill extrema ytterligheter så borde det här finnas möjligheter till uppstramning. Eftersom ÖB:s rapport är ute på remiss är tanken att det skall ske ett samarbete mellan olika myndigheter.
För det andra illustrerar citatet från lastbilschaufförer hur svenska medborgare upplever dels ogenerade säkerhetshot som den här lastbilstrafiken utgör, dels den förvåning, minst sagt, som man känner när hanteringen får fortsätta utan att något görs.
AnL 7 Försvarsminister ROINE CARLSSON:
Fm talman! Jag konstaterar att Ulla Tilländer ändå inte avser att tillföra försvaret några nya arbetsuppgifter, utan att den här övervakningen skaU hanteras av framför allt rikspolisstyrelsen och tullmyndigheten.
Överläggningen var härmed avslutad.
6 § Meddelande om interpellationer
Meddelades att följande interpellafioner framställts den II november
10
1988/89:65 av Birger Schlaug (mp) till försvarsministern om säkerhetspolitiken och totalförsvaret:
Med anledning av den förda energipolitiken, den förda jordbrukspolitiken, den förda skattepolifiken, den förda datapoUfiken, den förda sjukvårds-poUtiken, den förda EG-politiken, den förda civilförsvarspoHliken, den förda regionalpolitiken, den förda näringslivspoUliken vill jag fråga försvarsministern hur han ser på Sveriges säkerhet och totalförsvar utifrån sårbarhetsaspekter.
Säkerhetspolitiken består av mer än totalförsvaret - den består av handelspolitik, nedmslningspolitik, neutralitetspolitik, biståndspoUtik etc.
Totalförsvaret består i sin tur av det militära försvaret, det civila försvaret, det psykologiska försvaret, det ekonomiska försvaret.
Debatten kring dessa frågor berör främst den lilla del som det militära utgör i detta större sammanhang. Med anledning av ovanstående vill jag fråga försvarsministern:
1. Är försvarsministern beredd att väga in energipolitiken etc. enligt ovan i beslutsunderlaget inför kommande försvarsbeslut?
2. Anser försvarsministern att svenskt totalförsvar är trovärdigt i dag och, om inte, är försvarsministern beredd att åtgärda de icke-militära delarna med samma lidelse som t.ex. Carl Bildt ger uttryck för när det gäller det miUtära?
Prot. 1988/89:23 14 november 1988
Meddeiandeom interpellationer
den 14 november
1988/89:66 av Pär Granstedt (c) till statsrådet Anita Gradin om förbudet mot handel med Sydafrika:
Sverige hör till de länder i världen som vidtagit de mest långtgående sanktionerna mot apartheidregimens Sydafrika. Nyinvesteringsförbudet och förbudet mot import av jordbruksprodukter och senast den totala handelsbojkotten är viktiga milstolpar.
Det är naturligtvis av största vikt att de beslutade sanktionerna blir effektiva och att kryphål täpps till sä effektivt som möjligt. Fömtom att det är ett självklart önskemål att de beslutade åtgärderna faktiskt skall fä avsedd effekt på relationerna mellan Sverige och Sydafrika, är det viktigt ur trovärdighetssynpunkt att så blir fallet. Varje exempel på att lagstiftningen kringgås minskar det inhemska politiska stödet för sanktionspolifiken.
Sverige har medvetet gått före på sanktionsområdet i hopp om att flera länder skall följa efter. Först då blir åtgärderna verkligt effektiva. I det avseendet kan den svenska lagstiftningen betraktas som ett testfall, vars effekter studeras noga i andra länder och kan påverka deras beslut.
Mot den här bakgmnden är de rapporter oroande som förekommit i massmedia om hur t.ex. fmktleveranser märks om i andra länder och hamnar i Sverige. Det borde vara angeläget för Sverige att inte bara, som föreslås, utvidga tullens befogenheter här hemma utan också agera internationellt. Eventuella krokvägar från Sydafrika till Sverige måste kartläggas och diskussioner föras med berörda länder för att stoppa hanteringen.
Med hänsyn till det anförda ber jag att fä ställa följande frågor till utrikeshandelsministern:
1. Vad gör regeringen för att kartlägga om och hur
det svenska handelsför
budet med Sydafrika kringgås genom ommärkning i tredje land?
2. Vilka internationella kontakter har regeringen
vidtagit eller avser att
vidta för att förhindra ett kringgående av den svenska sanktionslagstift
ningen?
11
Prot. 1988/89:23 7 § Meddelande om frågor
14 november 1988
~~~rr, i 71 Meddelades att följande frågor framställts
Meddelande omfragor
den II november
1988/89:232 av Kenth Skärvik (fp) till arbetsmarknadsministern om ökade möjligheter till arbete för handikappade:
I det goda läge som för närvarande råder på den svenska arbetsmarknaden är det av särskild vikt att vi också förbättrar de handikappades möjligheter att få arbete.
Del under det senaste året ökade antalet förtidspensionärer och arbetssökande med arbetshandikapp tyder på att utslagningen inom arbetslivet fortsätter.
Jag vill därför fråga arbetsmarknadsministern vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att underlätta för handikappade och arbetshandikappade att komma in på arbetsmarknaden.
1988/89:233 av Birger Schlaug (mp) till socialministern om avveckling av amalgam inom tandvården:
Under amalgamdebatten hävdas ofta att arbetare i klor—alkali-industrin inte drabbats av kvicksilverförgiftning. Arbetarna har utsatts för såväl kvicksilverånga som klorgas.
I en undersökning (Viola och Cassano) har jämförelse gjorts mellan kvicksilverupptaget i hjärnan med och utan klorgas i luften. Det visar sig att kvicksilverhalten i hjärnan blir betydligt lägre när möss utsätts för båda dessa gifter. Detta tyder på att man inte kan använda klor—alkali-arbetarnas situation som argument för att kvicksilver inte kan ansamlas i hjärnan om man utsätts för kvicksilverånga.
Är socialministern beredd att ta till sig Violas och Cassanos rön och därmed snabba på avvecklingen av amalgam inom tandvården?
1988/89:234 av Birger Schlaug (mp) till statsrådet Anita Gradin om svensk anpassning till EG:s tullnivåer:
EG:s tullmurar gentemot tredje världen är högre än de tullar som Sverige i dag omger sig med. Beträffande färdigvamtullarna har Sverige lägre tullar med ett vägt genomsnitt på två procentenheter under EG:s. En svensk anpassning till EG:s högre nivå skulle således ytterligare höja tullnivån när det gäller handel med icke EG-länder.
Kommer regeringen att acceptera högre tullmurar till omvärlden, såväl u-länder som i-länder, i sitt harmoniseringsarbete med EG?
12
den 14 november Prot. 1988/89:23
14 november 1988
1988/89:235 av Barbro Westerholm (fp) till socialministern om missförhål-
landena inom rättspsykiatrin: Meddelande om frågor
Den 7 november svarade statsrådet Sigurdsen på Gullan Lindblads interpellation och min fråga om missförhållandena inom rättspsykiatrin att en förutsättning för en reform inom rättspsykiatrin är "att en överenskommelse kan träffas mellan staten och sjukvårdshuvudmännen i dessa frågor. Förhandlingar pågår och enligt vad jag fått veta är de inne i ett avgörande skede." I Svenska Dagbladet läste jag den 12 november 1988 att förhandlingarna brutit samman: "Den tre och ett halvt år långa dragkampen om vem som skall ha ansvaret för rättspsykiatrin i framtiden avbryts med omedelbar verkan. Landstingen drar sig ur förhandlingarna."
Jag vill därför fråga socialministern vad regeringen nu avser göra för att snabbt komma till rätta med de rådande missförhållandena inom rättspsykiatrin.
8 § Kammaren åtskildes kl. 12.20. In fidem
OLOF MARCUSSON
/Gunborg Apelgren