Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1988/89:14

Tisdagen den 25 oktober

Kl. 15.00

Förhandlingarna leddes av andre vice talmannen.

1 § Föredrogs och hänvisades

Proposition

1988/89:22 till utrikesutskottet

2 § Föredrogs och hänvisades

Motionerna

1988/89:Jo2-Joll till jordbruksutskottet

3 § Svar på interpellation 1988/89:6 om kommunernas ekonomi

Anf. 1 Finansminister KJELL-OLOF FELDT:

Herr talman! Hans Petersson har ställt följande frågor fill mig:

1. Hur ser regeringen på förslagen om skattelättnader som "ersättning" för ett nytt lönetak på låg nivå?

2. Vilka åtgärder kommer regeringen att föreslå för aft en bättre utveckling av den offentliga sektorns socialt och samhällsekonomiskt viktiga delar skall kunna bli verklighet?

Först vill jag upplysa Hans Petersson om att något lönetak inte har tillämpats eller kommer att tillämpas. Vad vi använt oss av inom det statliga avtalsområdet är, efter beslut av riksdagen, en utgiftsram för de statliga lönekostnadsökningarna. Kostnadsökningar som går utöver ramen skall mötas med effektivitets- och produktivitefshöjande åtgärder eller andra slag av besparingar. Svaret på Hans Petersons första fråga är således att förslaget om sänkt inkomstskatt ingalunda avser att ersätta något lönetak. Vi har flera skäl för att sänka inkomstskatten. Ett viktigt skäl är aft en sådan åtgärd innebär att den absoluta merparten av löntagarna kan få förbättrad köpkraft nästa år utan stora inflationsdrivande löneökningar.

Som svar på den andra frågan vill jag peka på de förändringar i skatfeutjämningssystemet som gäller fr.o.m. år 1989. De innebär atf det sker en omfördelning mellan "rika" och "fatfiga" kommuner och landsting, vilket ökar möjligheterna för alla kommuner atf tillhandahålla en god social service

Prot. 1988/89:14 25 oktober 1988

Om kommunernas ekotwmi

till en rimlig kostnad för kommuninvånarna. Regeringen arbetar dessutom med en rad andra frågor för att underlätta och förbättra kommunsektorns verksamhet, t.ex. frikommunförsöket, reformen innebärande ett mer samlat ansvar för äldreomsorgen och grundskolereformen.

Anf. 2 HANS PETERSSON (vpk):

Herr talman! Jag får tacka finansministern för svaret. Han inledde med att säga att han vill upplysa mig om att det inte finns något lönetak. Hur man än konstruerar den cash limit som det var regeringens avsikt atf genomföra under innevarande budgetår, även om det inte fungerade fullt ut, måste jag upplysa finansministern om att alla som är inblandade eller som kommenterar detta ser det som ett lönetak. Eventuella löneökningar måste ju rymmas inom utgiftsramen, vilket kan medföra aft man måste göra en avvägning mellan en berätfigad utveckling av verksamheten och högre löner. I de redovisningar som har gjorts i finansutskottet av hur denna s.k. cash limit eller utgiffsbegränsning har slagit ut har man uteslutande hållit sig till frågan om hur löneutvecklingen blev. Höll sig löneutvecklingen inom de ramar som regeringen tänkt sig?

Debatten om en skattesänkning som ersättning för eventuella lönehöjningar genom avtal har förts på den privata sektorn ute bland fackföreningsfolk i ledande ställning också med anknytning fill socialdemokratiska partiet. Det förs en allmän debatt om aff man, om det nu går atf bädda för en lönerörelse som infe medför sä stora löneökningar, kan komma med skattesänkningar i stället. Enligt mitt sätt att se medverkar man dä fill aff bolagen infe är med och finansierar den offentliga sektorn i den utsträckning som annars skulle vara möjlig. Strategin med återhållna löner har under hela 1980-falet medfört aft vinsterna i företagen har blivit mycket stora. Vi hörde i dag på morgonen att de 200 största börsbolagen räknar med 75 miljarder i vinst i år, och man bedömer aff det är en fyrdubbling sedan 1982.

Jag kommer då in på den andra frågan: Borde inte en del av de här vinsterna ha använts för offentliga investeringar, offenflig konsumtion eller förbättringar av eftersatta områden inom den offentliga sektorn? På den frågan svarade finansministern aff vi har ett nytt skatfeutjämningssysfem. Det systemet känner jag väl till, eftersom vi har varit mycket inblandade vid utformningen av det under de senaste två åren. Defta sysfem har naturligtvis inneburit förbättringar på en del häll, bl.a. i min hemkommun. Men det finns också eftersläpningar och stora brister inom skola, vård, omsorg och kultur. Det skulle behövas ett lyft i form av nya resurser. Man skall inte bara tvingas hänvisa till aft det nu har skett en bättre utjämning mellan kommunerna. Jag menar aff det även behövs nya resurser. Det har förekommit diskussioner om att man kan behöva höja skatten inom kommunsektorn med i snitt 10 öre för nästa budgetår. I landstinget i mitt hemlän diskuteras en höjning med 50 öre för aff man skall klara de ökade och eftersläpande behoven.

Man kan diskutera om det finns ett lönefak eller infe, men faktum är ju aft den ekonomisk-politiska strategin lett till enorma vinster för bolagen. Jag tycker aff dessa vinster på något sätt skall användas för aft utveckla också den offentliga sektorn. Jag tror aff det skulle vara mycket skönt för alla som har röstat mot de borgerliga partiernas polifik om de fick höra att regeringen nu

tänker sätta nägon ekonomisk verklighet bakom talet om att värna och utveckla viktigare områden inom den gemensamma sektorn. Jag vill därför delvis upprepa frågan i min interpellation. Kommer regeringen atf föreslå några särskilda ekonomiska insatser för att förbättra eftersatta områden inom skola, omsorg, vård, kultur och utbildning, eller skall vi finna oss i det nuvarande begränsade ekonomiska läget och låta de stora behoven vara eftersatta?

Prot. 1988/89:14 25 oktober 1988

Om kommunernas ekonomi

Anf. 3 ANNE WIBBLE (fp):

Herr falman! Jag skulle väl egenfligen infe blanda mig i finansministerns meningsutbyte med Hans Petersson, eftersom det nästan är att befrakta som en intern familjeangelägenhet. Men Hans Petersson har i sin andra fråga tagit upp ett problem som ligger även oss i folkpartiet mycket varmt om hjärtat, nämligen hur man skall bli av med de köer, brister och andra problem som i dag finns på det sociala serviceområdet. Jag tycker aft finansministerns svar på denna fråga var ganska intetsägande, I dag tillhandahålls dessa tjänster-som finns pä dagis, inom sjukvård, bl,a. i fråga om operationer och rehabilitering, inom omsorg och skola, m,m, - näsfan enbart av kommuner och landsting. Om jag förstod finansministerns svar på ett riktigt sätt - det kanske kommer ett förtydligande - sä kommer han knappast aff föreslå några jättestora penningtillskott till kommuner och landsting, och jag förmodar atf han infe heller gärna vill se stora kommunala skaftehöjningar framöver. Det vill i varje fall infe vi i folkpartiet. Den intressanta frågan blir då: Hur skall man komma till rätta med de brister som finns i dag?

Jag vill som exempel nämna dagis. Om man skall uppfylla det mål som vi här i riksdagen har beslutat om behövs det ungefär 30 000 fler dagisplatser per år. Nuvarande utbyggnadstakt är ca 20 000 platser per år, vilket alltså inte räcker. Väldigt många barn sfär i kö, och väldigt många barn kommer aff fortsätta att stå i kö. Inte ens alla som har fått en plats pä dagis kan vara säkra på att få behålla den, eftersom eft dagis plötsligt kan stängas på grund av aft personalen slutar. Läget är således ganska bekymmersamt.

När riksdagen hösten 1985 behandlade proposifionen om förskola för alla uttalades det att det senare kunde bli aktuellt med en lag i vilken kommunerna ålades aff ge en daghemsplats fill alla som ville ha det. Men det blir nu alltmer uppenbart aft bristen på dagisplafser och bristen på personal inte försvinner om man inte lägger om polifiken. Jag menar därför aft det nu finns skäl aft överväga om denna lag skall bli verklighet, om man samtidigt far bort lex Pysslingen så att kommunerna får möjlighet aft utnyttja de enskilda alfernafiven för att leva upp till lagens intentioner.

Jag vill fråga finansministern om regeringen är beredd aft avskaffa lex Pysslingen, så aft barn som i dag saknar dagisplats kan få rätt till en sådan. Svaret skulle utgöra ett mycket bra svar på Hans Peterssons andra fråga om vilka åtgärder regeringen kan föreslå för aff få en bättre utveckling av viktiga sociala tjänster.

Om finansministern känner sig mera hemmastadd bland ekonomiska facktermer än bland vanliga dagisplafser, kan frågan formuleras med utgångspunkt i något han själv sagt i den allmänpolitiska debatten i förra veckan - meningen upprepades också i en artikel i Svenska Dagbladet:

Prot. 1988/89:14 25 oktober 1988

Om kommunernas ekonomi

"Konkurrensen kan öka mellan olika lösningar och alternativ även inom den offentliga sektorn." Finansministern hade själv betonat ordet inom. Då måste man tolka honom så atf det bara är mellan olika offentliga producenter som konkurrensen skall ske, dvs. aff enskilda alternativ fortfarande skall vara förbjudna. Men man kan också betona ordet "även" i den mening som jag citerade, och då blir tolkningen en helt annan. Då blir det nämligen tillåtet med enskilda alternativ inom t.ex. dagis. Jag hoppas det är så meningen skall tolkas och atf regeringen äntligen har givit upp sitt motstånd mot enskilda alternafiv. Det skulle vara det absolut bästa sättet att möjliggöra en förbättring av fillgången pä sociala tjänster. Jag skulle gärna se att finansministern förtydligade den mening som han själv använt vid två olika tillfällen.

Anf. 4 Finansminister KJELL-OLOF FELDT:

Herr talman! Hans Petersson återvänder fill en tes som han och hans partivänner inom vpk gärna kommer fillbaka till, nämligen att de höga vinsterna i näringslivet framför allt är eft resultat av att lönerna har stigit så litet. Jag måste säga aff det tyvärr inte är så. Det hade varit något lättare aff hantera situafionen om det var en återhållsam löneutveckling som har skapat höga vinster. De höga vinsterna i dagens läge skapas framför allt av att företagen höjer priserna mycket kraftigt samtidigt som lönerna stiger mycket snabbt. Det gör atf vinsterna och lönerna tillsammans medverkar fill att åstadkomma det ingen egenfligen vill ha, inflation.

Sedan är det fakfiskt så atf statens inkomster från näringslivet och frän vinsterna i näringslivet har ökat mycket kraftigt under 1980-falet. En mycket stor del av de ökade vinsterna har kunnat överföras till offentliga inkomster bl.a. därför att vinstutvecklingen har varit så snabb och därför aft vi gradvis skärpt möjligheterna för företagen atf skattemässigt skriva bort sina vinster. Så Hans Peterssons idé atf vi skall föra över vinster fill den offentliga sektorn är i dag eft faktum i mycket stor utsträckning. Den vägen har också medverkat fill atf skapa bättre finansiell balans i den offenfliga sektorn.

Hans Petersson ställde vidare frågan om regeringen är beredd fill särskilda insatser för aff man skall kunna tillgodose behoven inom vård, utbildning och omsorg. Jag antar atf han med det menar ökade statsbidrag. Svaret är aff regeringen för närvarande analyserar kommunsektorns ekonomiska läge. Vi skall ha överläggningar med representanter för kommuner och landsting. På grundval av vad vär analys och våra samtal med kommunrepresentanterna kommer aft leda fill skall vi återkomma till frågan om statens finansiella stöd fill kommunerna i vanlig ordning, dvs. i budgetpropositionen för 1989, på det sätt som vi nu arbetat på under ett antal år.

När det sedan gäller både den historiska utvecklingen för den kommunala verksamheten och framtiden är det infe bara tillgången på pengar som avgör om det är möjligt att tillgodose behoven inom vård, utbildning och omsorg. Jag vill säga atf det alltmera är tillgången pä arbetskraft som är den styrande faktorn. Kommunerna och landstingen har ökat sin sysselsättning med över 80 000 personer sedan 1982. Det har varit möjligt därför att vi också kunnat öka utbudet av arbetskraft mycket markant. I år räknar vi med en rekordartad ökning av arbefskraftsutbudet på närmare 60 000 personer.

Men allt tyder på atf utvecklingen åren framöver blir dramatiskt annorlunda, med en långt mindre snabb ökning av antalet människor som kommer atf träda ut på arbetsplatserna. Ungdomskullarna minskar, och vi har nu faktiskt kommit upp i så höga fal beträffande förvärvsfrekvens atf det egentligen inte finns så många fler utan förvärvsarbete som skulle kunna börja med sådant arbete.

Utvecklingen både på den offentliga sektorn och inom näringslivet kommer alltså under de närmaste åren atf präglas av - oeh präglas redan av -bristen på arbetskraft. Därför måste man ställa sig frågan vilken mening det är aft tillföra den offenfliga sektorn kraftigt ökade finansiella resurser, om det infe finns människor atf anställa för dessa pengar. Vi måste ändå. Hans Petersson, ha en indusfri som fungerar, oeh vi måste t.o.m. ha folk i handel och andra näringar för aft samhället skall fungera. Vi kan infe stoppa in all ökning av arbetskraffsutbudet i den offentliga sektorn.

Det blir svära avvägningar som måste göras åren framöver beträffande hur vi skall hantera alla de krav som kommer att ställas på ökade insatser på olika områden, där det kanske infe i första hand är pengarna som styr utan tillgängen på människor som kan ta sig an de arbetsuppgifter som finns.

Därmed tycker jag atf jag pä sätt och vis också har svarat på Anne Wibbles fråga. Om det är brisfen pä arbetskraft som är vårt problem, dä försfär jag inte att det skulle bli mer folk därför att barndaghem drivs i privat regi än om de drivs i offenflig regi. Det blir väl infe fler människor tillgängliga för arbete i vårt samhälle om man byter huvudman för barnomsorgen. Detta innebär atf det, i varje fall beträffande det här problemet, inte är någon lösning aff avskaffa lex Pysslingen.

Prot. 1988/89:14 25 oktober 1988

Om kommunernas ekonomi

Anf. 5 HANS PETERSSON (vpk):

Herr talman! Jag beklagar det begränsade tidsutrymme som vi har för aff föra den här debatten - jag har nu bara fre minuter på mig.

Finansministern tar upp många frågor och säger att vi driver en tes om aft det framför allt är vinsterna och de låga lönerna som har bidragit till löneutvecklingen. Naturligtvis är det infe bara fråga om detta, utan det finns även en rad andra faktorer i den internationella konjunkturen och mycket annat - det vet också finansministern. De flesta ekonomer är rätt förvånade över att det fortfarande gär på högvarv inom industrin och världshandeln.

Men det finns ett samband mellan pris, lön och profit, som finansministern nu också berörde. Han sade aft företagen ökar priserna så mycket. Det är ju ett av skälen till atf löntagarna känner aff de håller på aff halka efter.

Det är roligt atf finansministern berör prisfrågan. Under hela 80-falet har det ju varit en väldig fixering vid lönernas betydelse för inflafionen, och man har nästan inte alls talat om priserna. Jag välkomnar finansministern in i denna debatt.

Beträffande frågan om den offenfliga sektorns möjligheter att utveckla är det så atf man har snålat, hyvlat, spart och gnefat i fio års tid nu, och det finns stora behov. Samtidigt har man inte kunnat erbjuda vettiga scheman och fillräekligt bra löner och arbetsförhållanden, utan det har strömmat över en väldig massa folk fill den privata sektorn. Jag vet atf det är svårt att rekrytera folk i dag fill det ganska tunga arbetet inom t.ex. vården, och inom

Prot. 1988/89:14 25 oktober 1988

Otri kommunernas ekonomi

barnomsorgen finns det många exempel pä aft det är svårt aft rekrytera folk.

Defta har naturligtvis indirekt atf göra med ekonomiska resurser, samtidigt som man inte kan blunda för atf t .ex. vården har oerhört mycket atf göra med aff fa reda på de människor som slås ut från industrin, i en ganska inhuman produktionsprocess. Arbetsmiljöfrågorna har ju också regeringen själv sagt är viktiga, och vi vet aff förfidspensionering och utslagning kosfar enorma summor varje är.

Detta är en kretsgäng som mäste brytas, och det finns också ett ekonomiskt samband.

Jag får tacka Anne Wibble för aft hon blandade sig i debatten. Hon åskådliggjorde på ett mycket enkelt sätt vad som sker om man häller kommunerna på sparlåga för länge. De borgerliga parfierna, finansministern, vill aff man från statens sida skall försöka begränsa bidragen och samtidigt pressa ner skatterna. Även ute i kommunerna kanske många borgerliga parfier sitter och försöker pressa ner skatterna. Försöker man sänka skatterna blir det fill sist så små resurser att det framtvingas en privatisering av vikfiga verksamheter som borde ligga i samhällets regi.

Det är då inte längre fråga om något slags ideologiskt hänsynstagande eller aff man skall ta hänsyn fill sådant som jag hoppas aft finansministern och jag är överens om, nämligen att man skall ha en bred och rättvis fördelning av samhällets resurser och tjänster. Om det infe finns några pengar, kommer vi obönhörligen aft få en privatisering vare sig vi vill det eller infe.

Anf. 6 ANNE WIBBLE (fp):

Herr falman! Det är inte bara tillgången pä pengar utan kanske främst fillgången på arbetskraft som begränsar möjligheterna i dag, sade finansministern. Han sade vidare atf eft slopande av lex Pysslingen infe skulle hjälpa i det läget.

Detta är faktiskt helt fel. Ett slopande av lex Pysslingen skulle hjälpa högst avsevärt. Vad skulle det innebära? Jo, det skulle innebära atf det skulle finnas flera alternafiva arbetsgivare och en chans för dem som så vill aft starta egna daghem. Mänga kvinnor inom barnomsorgen vill göra det. Man skulle då få betydligt bättre möjligheter atf behålla den personal som i dag finns. Den personalen är utbildad för och vill arbeta just med vård av barn.

Jag menar aft det skulle bidra högst avsevärt till atf avhjälpa de brister som finns i dag, om man tog oeh slopade lex Pysslingen. Jag vill därför upprepa min fråga till finansministern om regeringen är beredd aft avskaffa den här lagen, som i prakfiken förbjuder enskilda alternativ inom daghemsverksam-heten.

Det skulle också ha det goda med sig - eftersom finansministern tar upp brisfen på arbetskraft - aff ett antal personer, förmodligen främst kvinnor, som i dag hindras från förvärvsarbete på grund av bristen på daghemsplatser får möjlighet att delfa i förvärvsarbetet. Man skulle faktiskt få uf flera människor pä arbetsmarknaden, och därmed något avhjälpa den arbetskraftsbrist som vi i dag har.

Jag vidhåller atf frågan är högst motiverad, särskilt med hänsyn till det svar som finansministern gav. Jag vill gärna ha ett svar pä frågan om regeringen är beredd aft avskaffa lex Pysslingen.

Anf. 7 Finansminister KJELL-OLOF FELDT:

Flerr talman! Jag tycker inte, Hans Petersson, att vårt agerande under de gångna åren tyder på nägon ensidig fixering vid lönerna, såsom det enda problemet när det gäller inflafionen. Vid fyra fillfällen har vi haft prisstopp -som har varit både omfattande och långvariga - där vi genom regleringar direkt har hindrat företagen att höja priserna. Vi har gjort det i akt och mening atf den vägen få utrymme för höjda reallöner och en uppbromsning av de nominella lönernas, penninglönernas, ökning.

Tyvärr måste vi konstatera att det inte har lyckats. Prisstoppen har inte fungerat på det sättet. Detta har naturligtvis gjort att när vi har släppt prisstoppen sä har företagen försökt kompensera sig för den period då de hindrades frän att höja priserna.

Vi har i hög grad intresserat oss för prissättningens betydelse. Nu vill vi, herr talman, ta ytterligare steg i den riktningen för att bl,a, bekämpa monopol och regleringar som driver upp priserna och hindrar en fri konkurrens. Vi skall minsann fortsätta aff engagera den ekonomiska politiken och samhällets insfitutioner i en kamp mot inflationen.

Jag tycker inte heller aft benämningen sparlåga är någon bra beskrivning av hur den kommunala elden brinner för närvarande. Som jag sade har kommunerna ökat antalet anställda med över 80 000 personer. Det tyder inte på att de har legat stilla. För närvarande expanderar den kommunala verksamheten i en takt på 2 % per är, om vi lägger ihop primärkommuner och landsting. Deras problem är i stället att de stöter i väggen i vad gäller tillgängen på folk. Det gäller naturligtvis framför allt i storstadsområdena och i liknande områden, där vi i dag har en mycket stram arbetsmarknad med hög efterfrågan på arbetskraft, vilket i och för sig ses som ett positivt resultat av den förda polifiken.

Till Anne Wibble kan jag svara: Nej, regeringen avser icke atf upphäva den lagstiftning som nu gäller beträffande privat barnomsorg. Däremot tror jag atf det är en självklarhet som Anne Wibble uttrycker att om man förbättrar lönerna, arbetsvillkoren och över huvud taget skapar bättre förhållanden för personalen inom ett visst område, så kommer man att suga fill sig fler, och man kommeratt kunna behålla dem som redan finns där. Men det finns ingenting som säger aft inte defta kan åstadkommas även om det är kommunerna som driver barndaghemmen.

Prot. 1988/89:14 25 oktober 1988

Om kommunernas ekonomi

Anf. 8 HANS PETERSSON (vpk):

Finansministerns senaste svar var intressant. Han säger att man skall gä vidare med åtgärder mot monopol osv. Till detta är väl bara aff säga atf det är bra om man gär vidare efter vissa framgångslinjer. Men jag tycker att man borde lägga pä några extra kol när det gäller regionalpolitiken. Det är utan tvivel så att det innebär stora förluster för samhället atf människor skall behöva strömma till redan överhettade regioner eller bli kvar i arbetslöshet i t,ex. Bergslagen, som jag kommer ifrån. Att tvingas flytta innebäratt man fär riva upp hela sift sociala liv och lämna det sätt på vilket man är van att leva. En etableringssfyrning vore att välkomna, så att man fick tillbaka en del av produktionen till de gamla industriregionerna. Det finns områden där man har arbetskraft som inget hellre vill än sätta händerna i arbete.

Prot. 1988/89:14 25 oktober 1988

Om skatten på bensin för arbetsredskap

Sedan detta med sparlåga. Man kan väl infe avskärma sig så frän verkligheten att man låtsas aft man infe känner fill atf fiden frän 1976 och fram till ungefär 1986 innebar sparlåga för kommunerna och därmed mycket stora problem: nedskärningar av verksamheter, begränsningar i öppettider, sparsamhet med personal och mycket annat. Detta måste nu rättas till, om man vill komma tillbaka till den utveckling som man hade fidigare. Jag minns frän en utfrågning inför finansutskottet i våras hur tunga socialdemokratiska företrädare för kommuner sade aft regeringens indragningar sedan 1982 inneburit ungefär 5 kr, i kommunalskatt. Det sker infe utan aft man begränsar verksamheten, finansministern. Man befinner sig faktiskt i verkligheten när man säger aft kommunerna behöver en bättre utveckling än de har just nu. Jag tycker atf de mycket stora vinster som har producerats under lång tid och som ser uf atf fortsätta att produceras borde genom en offensiv skatte- eller investeringssfyrningspolifik komma den offenfliga sektorn fill del på olika sätt. Vi har lagt fram förslag om det, och jag hoppas atf det kommer fram något sådant ur regeringens tänkande under hösten.

Andre vice talmannen anmälde aff Anne Wibble anhållit aft till protokollet få antecknat aff hon inte ägde rätt fill ytterligare inlägg.

Överläggningen var härmed avslutad.

4 § Svar på interpellation 1988/89:12 om skatten på bensin för arbetsredskap

Anf. 9 Finansminister KJELL-OLOF FELDT:

Herr talman! Lennart Brunander har frågat mig om jag är villig att nu omedelbart lägga fram förslag om atf slopa skaften på miljövänlig bensin för arbetsredskap. Bakgrunden till interpellationen är de arbetsmiljöproblem som uppstår vid användning av vanlig motorbensin i bl,a, motorsågar.

Jag vill först erinra om atf arbetsmarknadsministern den 22 mars i är till svar på en interpellation från Lennart Brunander angav att ett särskilt forskningsprojekt initierats för undersökning av olika bränslen för motorsågar. Projektet beräknades kunna vara färdigt i november i år. Därefter skulle ställning tas till vilka åtgärder som kan bli aktuella.

Det nämnda projektet har ännu inte avslutats. Det finns därför inte redan nu något tillräckligt underlag för att bedöma vilka skärpta krav som kan behövas vad gäller bränsle för t.ex. motorsågar. Givetvis är det mycket viktigt aff de arbetsmiljöproblem som framkallas av olämpliga motorbränslen snabbt får sin lösning. Regeringen kommer aft verka för aft så blir fallet.

Men jag är inte övertygad om att en slopad skatt på nya arbetsmiljövänliga bränslen är den effektivaste och bästa metoden för att säkerställa en användning av sådant bränsle. Tidigare erfarenheter visar aft skattesatsdiffe-renfieringar oftast är ett mycket trubbigt instrument. Sådana åtgärder leder ofta till administrafiva och kontrollmässiga problem. Även om man slopar skatten på miljövänligt bränsle skulle förmodligen priset på bränslet vara väsentligt högre än priset på vanlig bensin. Enligt min mening bör därför

enklare och effektivare åtgärder än en skattesänkning användas för aft se till atf miljövänliga bränslen för arbetsredskap kommer fill allmän användning.

Anf. 10 LENNART BRUNANDER (c):

Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret. Orsaken fill att jag tagit upp frågan är helt enkelt atf arbefsmiljöproblemen vid användning av motorsåg och andra arbetsredskap ökar undan för undan, eftersom de bränslen som vi använder och har använt successivt har försämrats. Bakgrunden fill denna utveckling har jag kort beskrivit i min fråga, nämligen hur man ur råoljan försöker få ut alltmer drivmedel. Då får man använda nya metoder, som gör atf bränslet inte passar för den här typen av motorer.

Finansministern säger i sitt svar aft det givetvis är "mycket viktigt att de arbefsmiljöproblem som framkallas av olämpliga motorbränslen snabbt får sin lösning. Regeringen kommer aft verka för aft så blir fallet."

Det är mycket bra. Frågan är bara; När, och hur? Några svar på dessa frågor får jag inte i dag.

Det är riktigt aff jag ställde en fråga till arbetsmarknadsminister Ingela Thalén i våras och att hon då svarade att det pågående projektet skulle avslutas och aft överväganden därefter skulle göras. Den fråga som jag har tagit upp nu har dock inget egentligt samband med det projektet annat än att det handlar om samma sak. Detta projekt går väl ut på att ta reda på hur ett bränsle av den här typen skall vara beskaffat samt pröva ett antal bränslen.

Min fråga gällde på vilket sätt vi kan sfimulera människor som använder bränsle aft i stället använda bättre bränslen. Frågan har aktualiserats av den anledningen att det vid kommande månadsskifte eller något senare kommer aft lanseras eft nytt bränsle som fyller de krav som man rimligtvis kan ställa på ett nytt bränsle, som alltså infe medför de hälsorisker som dagens bränslen medför. Den som kör motorsåg utsätts ju för denna påverkan i princip hela dagen; man utsätts för ångor dä man fyller dunken hemma, innan man går till skogen, man utsätts för ångor då man tankar motorsågen i skogen och dessutom hela tiden man arbetar. Frågan aktualiserades speciellt den gångna vintern dä vi hade väldigt mycket snö. De som arbetade i skogen fick då gräva sig ner utefter trädet och såga längst ner. Då fick de stoppa ner huvudet i luften i gropen vid stammen, och den luften var inte alltför nyffig.

Problemen uppkommer emellerfid infe bara dä. De uppkommer över huvud taget då avgaser från motorsågen inte försvinner utan stannar runt om den som arbetar, t.ex. en varm dag. Jag har själv erfarenhet av detta, så jag vet hur detta fungerar.

Den enskilda individen borde naturligtvis själv först och främst vara intresserad av atf skaffa sig det nya bränslet, men också samhället måste ha ett stort intresse av detta, eftersom arbetsmiljön framkallar besvär och sjukdomar. Det måste alltså vara ett samhällsintresse att förbättra den arbetsmiljö som de har som arbetar i dessa ångor. Mot den bakgrunden vore det bra om samhället stimulerade en övergång fill andra bränslen genom att minska kostnaden för användningen av de nya bränslena. Då finns det större chans aft fler, för aft infe säga alla, kommer att använda det nya bränslet.

Nu säger finansministern aff det finns andra, bättre och effekfivare, system atf fa fill. Dä är min fråga: Vad är defta? Vilka sysfem är det? Jag är i och för

Prot. 1988/89:14 25 oktober 1988

Om skatten på bensin för arbetsredskap

Prot. 1988/89:14 25 oktober 1988

Om skatten på bensin för arbetsredskap

sig infe ovillig aft diskutera andra och bättre sätt orn det finns sådana. Presentera i så fall de nya systemen och tala om hur vi skall göra så att vi får en diskussion om saken. Så länge finansministern eller någon annan inte kommer med några andra förslag är det ju slopad skatt som vi har aft diskutera. Därför vore det bra om finansministern kunde ompröva sift ställningstagande och se om det inte vore möjligt aft förbilliga bensinen genom atf sänka skatten. Jag välkomnar gärna andra förslag också. Jag skulle dessutom gärna vilja få finansministerns synpunkter på de nya förslagen och besked om när vi kan få förslag från honom i denna fråga. Det är nämligen viktigt att introducera nya bränslen mycket snart. Huggningen pågår väl hela året, men den mest intensiva perioden är under vintern, och dä är också bekymren störst,

Anf. 11 Finansminister KJELL-OLOF FELDT:

Herr falman! Jag kan förstå om Lennart Brunander är otålig och vill atf det här skall skyndas på, men jag tycker han begär för mycket när han kräver att jag nu omedelbart skal! lägga fram förslag om aff slopa skatten på miljövänlig bensin för arbetsredskap, innan vi ännu har fått något som helst underlag för aft avgöra vilka bränslen som är arbefsmiljövänliga.

Vi skriver ännu oktober månad. Det forskningsprojekt som sattes i gång i våras skulle bli färdigt i november. Enligt vad som har upplysts mig har man inte ännu kommit så långt i försöken aft man är beredd aft säga att de bränslen som skulle ersätta bensin skulle vara helt ofarliga. Innan man är färdig med försöken vill man infe uttala sig om huruvida inte de nya bränslena i sin tur har arbetsmiljöproblem i släptåg.

Det gör atf det är ganska fåfängt aft i dag diskutera ens metoderna för aft stimulera användningen av en viss typ av bränsle, innan vi vet riktigt vad det är fråga om, vilka definitioner det skall ha, vilka kemiska bestämningar man skall göra av bränslet i fråga, osv.

Men jag kan försäkra aft kommer det fram resultat som visar att vi har ersättningar för vanlig motorbensin som undanröjer de problem som för närvarande finns inom skogsbruket, så kommer vi atf vidta åtgärder som inte bara skall göra det möjligt aft använda sådana ersättningsbränslen utan också se fill att de verkligen kommer till användning.

Anf. 12 LENNART BRUNANDER (c):

Herr talman! Finansministern säger aff det inte är säkert atf det nya bränsle som man får fram kommer atf vara helt ofarligt. Jag tror inte heller man kan klara av att fa fram ett bränsle som är helt ofariigt, men det kommer aft vara mycket bättre ur hälsosynpunkt än de bränslen vi har i dag. Det är ju det som är målsättningen, och det är det som projektet arbetar med.

Egentligen är det två problem här. Det ena är aff ta fram ett nytt bränsle som fyller dessa krav. Det andra är atf skapa ett system som sfimulerar användningen av det. Man kan jobba parallellt på dem. För närvarande håller man på atf ta fram, och har egentligen också fått fram, ett nytt bränsle. Däremot görs egenfligen ingenting när det gäller stimulanser och möjligheterna aff få människor atf använda detta.

Finansministern säger att om det funnes kriterier så skulle han gärna lägga

fram förslag. Här finns ju ett förslag på hur detta bränsle skall se ut: det skall ha starkt sänkt blyhalt, egenfligen inget bly alls, bensenhalfen skall vara betydligt lägre, svavelhalfen skall vara mycket låg och framför allt skall det ha ett lägre ångtryck, så att det inte förgasas lika lätt. Vidare skall det inte innehålla en massa krackade komponenter, och infe heller skall det innehålla alkoholer. Det är ett koncept pä ett nytt bränsle som redan finns och som kommer att lanseras ganska snart, sä det stämmer infe rikfigt atf det infe finns definierat. Det är också prövat.

Naturligtvis kan man inom projektet komma fram till aft man behöver göra förändringar i det bränslet också, och då måste man naturligtvis ställa andra krav.

Min fråga är om inte finansministern vill medverka fill att man samfidigt, parallellt, kan bli klar med eft stimulanssystem för aft fä en rivsfart på användningen. Det skulle vara bra för dem som jobbar med defta.

Prot. 1988/89:14 25 oktober 1988

Om skatten på bensin för arbetsredskap

Överläggningen var härmed avslutad.

5 § Anmäldes och bordlades

Proposifionerna

1988/89:27 om höjning av Sveriges kapitalinsats i Världsbanken (IBRD)

1988/89:29 om skattefrihet för vissa ersättningar från Österrike

1988/89:36 om ändring i luftfartslagen (1957:297)

1988/89:37 om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m.

1988/89:38 om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa

fall 1988/89:39 om miljöskaft på inrikes flygtrafik 1988/89:42 om vissa socialförsäkringsfrågor

1988/89:44 om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bulgarien 1988/89:45 om höjning av ansvarsbeloppet vid trafikskador 1988/89:49 om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Indien

6 § Anmäldes och bordlades

Redogörelse

1988/89:12 från svenska delegafionen vid Europarådets parlamentariska

(rådgivande) församling rörande församlingsmötena under fiden maj 1987

-januari 1988 (39:e sessionen)

Prot. 1988/89:14 25 oktober 1988

Meddelande om interpellationer

7 § Meddelande om interpellationer

Meddelades aft följande interpellafioner framställts den 21 oktober

1988/89:30 av Lars Tobisson (m) till finansministern om valutaregleringen:

Under senare år har vissa lättnader genomförts i den svenska valutaregleringen. Regeringen har dock hävdat - bl.a. i proposition 1987/88:134 om fortsatt valutareglering - att regleringens hårda kärna bör bestå. Därmed avses i första hand bankdepositioner och placeringar i räntebärande papper.

I samband med aft frågan om Sveriges relationer till EG filldragit sig ökat intresse har emellerfid framträdande socialdemokrater visat öppenhet för atf utvecklingen av en fri inre marknad i Europa kan framtvinga en längre gående avreglering av den svenska valutapolitiken än vad de annars tänkt. Det senaste exemplet är följande uttalande av planeringschefen i finansdepartementet Klas Eklund i Dagens Industri den 19 oktober: "Den s.k. härda kärnan i valutaregleringen är kvar, men den är öppen för diskussion i samband med närmandet till EG." Finansministern har själv sedan förra årsskiftet gett liknande besked i fidningsintervjuer.

Ett fullständigt avskaffande av valufaregleringen skulle medföra en rad fördelar, bland vilka kan nämnas möjligheten aft hålla en lägre räntenivå. Riksbanken har nyligen gett Världsbanken tillstånd aft fa upp ett lån i svenska kronor på euromarknaden. Utfallet av detta prakfiska experiment i avreglering blev en räntekostnad som med drygt en procentenhet underskred nivån pä den inhemska marknaden.

Ett svenskt deltagande i utvecklingen mot fria kapitalrörelser över gränserna aktualiserar frågan om valutapolitisk regim. I ett uppmärksammat anförande den 18 oktober diskuterade riksbankschefen Bengt Dennis möjligheten av en anknytning till det europeiska monetära systemet (EMS). Han betonade dä atf en förutsättning är en sådan inflationsbekämpande politik att en fast växelkurs kan upprätthållas. Men detta gäller i princip även för nuvarande sysfem med en valutakorg.

Utan tvivel är den jämfört med vikfiga konkurrentländer snabba kostnads-stegringen i Sverige sedan länge ett problem. Men i årets finansplan fastslås att den alltför höga inflationstakten måste bringas ned. Och i den allmänpolitiska debatten talade sig finansministern varm för avreglering som ett sätt atf sfimulera ett ökat utbud i ekonomin. Därmed skulle de förutsättningar skapas som enligt riksbankschefen krävs för atf en svensk anknytning till EMS skall få positiva effekter.

Mot denna bakgrund vill jag fråga finansministern:

1, Är finansministern beredd att medge att även vad som kallats valutaregle
ringens hårda kärna avvecklas?

2. Kan finansministern tänka sig en svensk anknytning till EMS?

den 24 oktober

1988/89:31 av Ingemar Eliasson (fp) till statsministern om flyktingpolitiken:

Det öppna samhället har utmanats i flera avseenden under senare år. Den internationella terrorismen är en sådan företeelse. Den ständigt latenta främlingsfientligheten är en annan. Det är en huvuduppgift för alla demokratiska krafter i värt land att bemästra oeh bekämpa dessa och andra hot mot ett öppet och tolerant samhälle.

Lösningen pä en lång rad av våra viktigaste samhällsproblem - infe minst miljöförstöringen - kräver internationellt samarbete. Hur vi utformar våra relationer till EG har en avgörande betydelse för vår ekonomiska framfid. Den svenska u-lands- och biståndspolitiken kan spela en vikfig roll - framför allt för de fattiga människor vi söker hjälpa men också som opinionsbildande faktor i andra i-länder. Möten med människor från andra länder och kulturer vidgar våra perspekfiv och berikar värt samhälle.

Hur väl vi lyckas i dessa för vär frafntid så viktiga frågorna beror i hög grad pä om den grundläggande attityden hos folkflertalet är öppenhet och internationalism eller nationell självtillräcklighet.

Denna grundläggande frågeställning ställdes på sin spets i årets valrörelse. Folkomröstningen om flykfingmottagning i Sjöbo gällde huruvida kommunen skulle fa emot eft femfonfal flykfingar. Svaret på frågan blev dess värre ett belägg för aff den öppenhet, tolerans och internationalism vi tror vara en gemensam värdering inte allfid är en självklarhet.

I flyktingpolitiken testas de rika ländernas vilja aft leva som de lär att fa det ansvar för jagade och förtryckta medmänniskor som den internationella solidariteten bjuder.

80-talets erfarenheter är nedslående. Under senare år har Västeuropa snarast kapprusfat mot de asylsökande. I stället för aff söka gemensamma lösningar har mänga länder reagerat genom aff söka skjuta över ansvaret på andra. Nya restriktioner har införts. Generositeten har kommit i kläm. Nu som förr är det de fattiga länderna som fär bära den helt dominerande delen av ansvaret för världens flyktingar.

Främlingsfienfliga stämningar och organisafioner har spritt sig i en rad västeuropeiska länder. Internationalismen har haft svårt atf göra sig gällande. Sverige har, som sagt, inte lämnats opåverkat av denna utveekUng. Det allvarligaste uttrycket pä senare tid för sådana stämningar är resultatet av folkomröstningen i Sjöbo.

En generös invandrar- oeh flyktingpolitik har sannolikt fortfarande en stark folklig förankring i Sverige. Utbredningen av främlingsfienfligheten skall infe överdrivas. Men mot bakgrund av de erfarenheter som har berörts, finns det starka skäl att överväga hur internationalism, generositet och öppenhet mot omvärlden ytterligare kan främjas. Vi behöver uppenbarligen nogsamt pröva hur vi ännu bättre än i dag skall kunna axla värt gränslösa ansvar gentemot medmänniskor i andra länder.

Prot. 1988/89:14 25 oktober 1988

Meddelande om interpellationer

4 Riksdagens protokoll 1988/89:13 -17

Prot. 1988/89:14 25 oktober 1988

Meddelande om interpellationer

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga statsministern:

1. Överväger regeringen några särskilda åtgärder för att långsiktigt motver
ka en främlingsfientlighet, som kan utgöra ett hot mot ett öppet och
tolerant samhälle?

2. Avser regeringen att vidta några ytterligare åtgärder för atf främja öppenhet och generositet gentemot invandrare och stärka asylsökandes rättssäkerhet i Sverige?

3. Avser regeringen aff fa några internationella initiafiv för aff bidra fill lösningar på världens flyktingproblem?

1988/89:32 av Ingemar Eliasson (fp) till statsrådet Anita Gradin om Sveriges förhållande till EG:

Riksdagen fattade i våras i bred enighet beslut om eft gemensamt förhållningssätt i överläggningar och förhandlingar med EG. Överenskommelsen innebär atf Sverige skall eftersträva full delaktighet i de fyra "friheter" som skall konsfituera den s.k. inre marknaden. De mer än 300 punkter som upptas i EG:s vitbok om hur denna inre marknad skall skapas behandlas nu i rask takt av kommissionen och ministerrådet. Ett hundratal beslut har redan tagits. Det är därför möjligt för den svenska regeringen aff nu forflöpande pröva på vilket sätt svenska bestämmelser kan och bör förändras för att harmoniseras med EG:s regelsystem.

Några beslut inom EG av stor betydelse för svenska medborgare, företag, organisafioner och myndigheter kan nämnas som exempel:

Beslut har nyligen fattats som innebär liberalisering av kapitalströmmar. Medborgarna inom EG kommer att ges frihet att göra bankdeposifioner varhelst de vill. Det blir möjligt atf t .ex. belåna fastighet i utländsk bank. Det ökar självfallet konkurrensen och pressar ner räntenivåerna till glädje för konsumenterna.

EG liberaliserar kapitalrörelserna lika mycket inom sig som mot omvärlden. Vi avgör därför själva i Sverige om vi vill uppnå likabehandling. Däremot krävs reciprocitet från EG:s sida t.ex. för rätt att etablera banker. Om inte EG:s banker får likabehandling här, så får inte heller svenska banker det i EG. Det kan komma atf innebära aff svenska banker expanderar från EG-länder för att betjäna sina kunder där.

Olika förslag fill bättre miljö- och arbetsmiljöpolitik läggs fortlöpande fram inom EG, Det gäller t.ex. förslag om innehållsdeklarafion och datummärkning av djurfoder, restriktioner för intensivt drivet jordbruk, utsläpp från förbränningsanläggningar, fillverkning och användning av det s.k, Sevesodi-rekfivet etc. I de fall inte svenska bestämmelser redan är strängare, finns skäl aff anpassa fill EG:s nya normer. Oftast har Sverige redan infört mera långtgående bestämmelser. Det är emellertid angeläget att Sverige pä oUka vägar eftersträvar harmonisering av bestämmelser inom miljöpolifikens område utan att ge avkall på ambitionsnivån och aft vi fillvaratar alla fillfällen aft påskyda det internationella miljösamarbetet.

Överenskommelse har vidare träffats inom EG om hur upphandling inom offentliga sektorn skall gå till.

EG-kommissionen skriver i en klausul om den nya upphandlingsförordningen, atf endast företag med huvudkontor inom EG får deltaga i anbudsgivning, såvida icke särskilt avtal träffats med icke EG-land. Formuleringen kan möjligen ses som en "inbjudan" till reciprocitet med utanförstående länder. Det sker emellerfid infe av sig självt. Det är av mycket stor vikt för svenskt näringsliv atf kunna konkurrera på lika villkor om beställningar fill offenfliga institutioner inom EG.

EG-sfaterna har beslutat aff ömsesidigt erkänna examina för utbildningar som är minst treåriga, i vissa fall med tillägg av språktest. Om arbetskraftens fria rörlighet skall bli en tillgång även för svenska medborgare är det angeläget atf Sverige blir delaktigt i denna överenskommelse.

EG har också beslutat liberalisera den yrkesmässiga vägtrafiken. Det har långtgående konsekvenser för svenska konsumenter. Förslag har också framlagts om särskilda körkort för rätt att transportera farligt gods. Det finns risk för diskriminering av svenska medborgare om inte harmonisering av regler, examination och utbildning sker inom transportsektorn.

EG har antagit eft skogspolitiskt program, som enligt vissa uppgifter har som ett angivet syfte aff reducera EG:s import av skogsprodukter. En icke ringa del av importen kommer frän Sverige.

Dessa exempel räcker för atf exemplifiera med vilken beslutsamhet som nu sammansmältningen av regelsystem inom EG bedrivs och vilka risker Sverige löper om vi avsiktligt eller oavsiktligt ställs utanför denna process.

Jag vill mot denna bakgrund fråga statsrådet Anita Gradin:

Vilka konkreta åtgärder fill förändringar av svenska bestämmelser avser regeringen aktualisera med anledning av beslut som fattats inom EG sedan riksdagen i våras behandlade Sveriges förhållande till EG?

Prot. 1988/89:14 25 oktober 1988

Meddelande om interpellationer

1988/89:33 av KjeU Nilsson (s) till arbetsmarknadsministern om arbetsorganisationens betydelse för arbetsmiljön:

En femtedel av alla arbetsolyckor och mer än hälften av alla anmälda arbefssjukdomsfall är belastningsskador. Anmälningarna av belastningssjukdomar ökar kraffigt. Skadorna kommer efter allt kortare tid och bland allt yngre anställda. Förfidspensionering till följd av arbefsrelaterade belastningsskador ökar oroväckande.

Det finns fler orsaker till belastningsskadorna. En är förekomsten av arbetsmoment med tunga lyft. I mänga fall finns tekniska hjälpmedel atf tillgå men dessa används infe allfid i önskvärd utsträckning, ibland beroende på atf de är hindrande i arbetet.

En annan orsak är att förekomsten av korfcykliga, monotona och ofta maskinstyrda arbeten snarare tycks öka än minska som en effekt av den ökade specialiseringen i arbetslivet. Det är en vanlig situafion vid monteringsarbeten inom verkstadsindustrin. Andra verksamheter med högt uppdrivet tempo och ensidiga rörelser är berednings- och förpackningsmoment inom t.ex. livsmedelsindustrin.

Vi ser de här problemen inom hela arbetslivet. Belastningsskadorna kan orsaka mycket besvärliga och ofta invalidiserande fillstånd i skuldra och nacke där kvinnor tycks mer utsatta än män.

Prot. 1988/89:14 25 oktober 1988

Meddelande om interpellationer '

Belastningsproblemen har både en fysisk och en arbetsorganisaforisk sida. Det räcker ofta inte med tekniska hjälpmedel för aft komma fill rätta med problemen utan de berör också arbetsorganisationen i vidaste mening. Det kan innebära sådant som arbetsutvidgning, arbetsrotation, annorlunda arbetstider och löneformer.

Frågan om arbetsorganisation och belastningsskador ligger således nära varandra. Arbetsorganisationen måste förändras om det över huvud taget skall gå aff i framfiden rekrytera människor till många typer av arbeten,

I olika undersökningar av arbetsskador och olycksfall i arbetet har man konstaterat aff den yttersta orsaken i många fall är att hänföra till brister i arbetsorganisationen,

I regeringsförklaringen aviseras en kommission för aff göra särskilda insatser för de 400 000 mest utsatta arbetena.

Mot bakgrund av det anförda vill jag fråga arbetsmarknadsministern:

Hur kommer man i den aviserade kommissionens arbete aff beakta arbetsorganisationens betydelse för att få fill stånd säkrare och mindre ohälsosamma arbetsplatser?

1988/89:34 av Anita Johansson (s) fill arbetsmarknadsministern om åtgärder mot belastningsskador bland vårdpersonal:

Mellan 1977 och 1987 ökade antalet arbetsskador med 48 %, och under perioden 1982-1987 ökade antalet arbetsolycksfall med 36 %,

Hittills i år har ca 224 000 anmälningar om arbetsskada gjorts, och antalet arbetsskadeärenden ligger kring 98 000, 336 500 människor är förfidspensionerade. 41 % av alla som nyligen beviljats förtidspension blev pensionerade på grund av sjukdomar i rörelseorganen, 28 % av all sjukfrånvaro härrörde också frän detta.

Dessa siffror talar sitt tydliga språk. Men mer tydligt skulle de människor som siffrorna gäller kunna berätta om sin situation. Det krävs en radikal förändring och förbättring av förhållandena pä de arbetsplatser där sä mänga har slints uf och pensionerats i förtid.

Samtidigt som fler människor än fidigare har arbete, oeh arbetslösheten blir lägre, ökar antalet arbetsskador. Detsamma gäller sjukdomar vållade i arbetet.

Näsfan två tredjedelar av alla arbetsolyckor orsakas av belastnings- och fallolyckor, skador av hanterat föremål och kontakter med rörliga maskindelar. Mer än hälften av de anmälda arbetssjukdomarna har kommit av skadlig belastning. Det handlar om ansträngande och ensidiga arbetsställningar och rörelser.

Det är med andra ord belastningssjukdomar som hör fill de vanligaste arbetssjukdomarna. Därefter kommer de som orsakats av olika slag av kemiska produkter.

Inom sjukvärden är också belastningsskador den vanligaste orsaken fill de anmälda arbetssjukdomarna. Till de kroppsdelar som är mest utsatta hör nacke och rygg, men även händer, fingrar, axlar och armar drabbas.

Belastningsskadorna är åldersbefingade. De flesta anmälda arbetssjukdomarna inträffar hos personer i ålderskategorin 35 till 49 år.

Men vad som är så alarmerande är att även de mycket unga kvinnorna numera fillhör de belasfningsskadade. Det hänger i mänga fall samman med den pressade arbetssituation som råder på mänga vårdinsfifutioner. När det blir ont om personal i ett arbetslag tvingas man ofta ensam genomföra besvärliga lyft av patienter där man normalt behöver vara två. Mänga institutioner är inrymda i gamla och slitna lokaler, vilket ytterligare försvårar ett rafionellt och för personalen mindre riskfyllt arbete.

Det är angeläget atf den i regeringsförklaringen aviserade arbefsmiljökommissionen får närmare direkfiv aft behandla de här berörda problemen samt atf lägga fram förslag till verksamma åtgärder för en lösning.

Mot bakgrund av det anförda vill jag fråga arbetsmarknadsministern:

Vilka åtgärder är regeringen beredd atf vidta för aff avhjälpa de problem som är förknippade med belastningsskador bland vårdpersonal? På vilket sätt skall arbetsmiljökommissionen angripa problemen?

1988/89:35 av Bengt-Ola Ryttar (s) till arbetsmarknadsministern om förebyggande skyddsarbete inom högriskyrken:

Arbetsmiljöverksamheten enligt lagstiftningen utgår frän samverkansprincipen när det gäller förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Partssamarbefef i dessa frågor vilar därutöver ofta på bestämmelser i ett mellan parterna träffat kollektivavtal. De grundläggande utgångspunkterna i båda fallen är hur säkerhetsarbetet skall kunna anordnas och hur hälsoaspek-ferna för de anställda skall kunna beaktas så fidigt som möjligt.

Möjligheterna atf utöva medbestämmande om arbetsmiljöns utformning är ofta förknippad med bl.a. det sätt på vilket man är anställd. Förutsättningarna för ett effektivare samarbete i arbetsmiljöfrägor måste kunna öka om de anställda har en fast anknytning till en arbetsgivare eller ett visst företag.

I högriskyrken, t .ex. de som finns i byggbranschen, måste de organisatoriska aspekterna på arbefsmiljöverksamheten anses vara viktigare än annars. En väl utbyggd skyddsorganisafion i företagen måste också kunna underlätta för tillsynsmyndigheterna pä arbefsmiljöområdet atf finna nya och bättre vägar för aff komma till rätta med t.ex. problemen med belastningsskador.

För att företagshälsovården skall kunna spela den viktiga roll den har förutsättningar för är det angeläget att fler företag ansluter sig till denna verksamhet. De insatser som företagshälsovården kan göra är också beroende av hur samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare är organiserat i företagen och hur det fungerar.

Ett generellt problem är dessutom de bristande finansiella resurserna hos yrkesinspektionen.

Mot bakgrund av det anförda vill jag ställa följande frågor:

1. Vilka planer har arbetsmarknadsministern på aff i den aviserade arbets
miljökommissionen initiera arbetsmiljöforskning av betydelse för eft
effekfivare förebyggande skyddsarbete inom högriskyrkena?

2. Vilka andra åtgärder planerar arbetsmarknadsministern för aff eliminera
skaderiskerna i dessa speciella yrkesområden?

Prot. 1988/89:14 25 oktober 1988

Meddelande om interpellationer

Prot. 1988/89:14 8 § Meddelande om frågor

25 oktober 1988

, ,, , ! ~ Meddelades att följande frågor framställts

Meddelande om frågor

den 21 oktober

1988/89:133 av Charlotte Branting (fp) till statsrådet Margot Wallström om kvinnornas arbetssituation inom den kommunala sektorn:

"Kommuner och landsfing har världens jämställdhetschans", säger Anna Hedborg i senaste numret av KTK rapport. Det handlar om att fa kvinnojobben på allvar, göra dem fill riktiga arbeten med utvecklad arbetsorganisation, utvecklings- och karriärmöjligheter.

Jag vill därför fråga om statsrådet avser aft ta några initiafiv för aft förbättra kvinnornas arbetssituation inom den kommunala sektorn?

1988/89:134 av Bengt Harding Olson (fp) till statsrådet Georg Andersson om flyktingförläggningen i Tyringe:

Vår flyktingpolitik bygger på atf hela flykfingverksamhefens samfliga funktioner fungerar i hela landet.

En nyckelroll spelar våra flykfingslussar och utredningsförläggningar som har fill uppgift aff bistå flyktingarna under den viktiga men svåra fiden för utredning av asylfrågan.

I Kristianstads län finns en enda utredningsförläggning. Denna anläggning, belägen i Tyringe, är väl utrustad och drivs i ambitiösa former med beaktande av flyktingarnas behov och samhällets krav. Rykten cirkulerar nu om atf denna förläggning skall nedläggas.

Min fråga blir därför:

Är invandrarministern beredd aft vidta åtgärder för aff säkra förläggningens fortbestånd?

1988/89:135 av Ann-Cathrine Haglund (m) till statsrådet Bengt Göransson om skolgången för barnen i Drevdagen:

Länsskolnämnden i Kopparbergs län har i dagarna beslutat atf föräldrarna till eleverna vid den vid det här laget riksbekanta skolan i Drevdagen skall tvingas skicka sina barn fill Idre.

I mer än fem år har föräldrarna fill de skolplikfiga barnen i Drevdagen förf sin kamp mot myndigheterna.

Med länsskolnämndens beslut och föräldrarnas deklarerade vägran aft medverka fill skolgång i Idre ställs nu frågan på sin spets. Föräldrarnas beslutsamhet understryks av deras beslut att inställa den undervisning de hittills själva organiserat för sina barn utan stöd frän myndigheterna.

Situationen framstår som än mer absurd eftersom kommunen fakfiskt erhåller bidrag även för elever som ej delfar i undervisningen.

Vilka åtgärder är skolministern beredd aff vidta så aff skolgången för barnen i Drevdagen kan lösas pä eft även för föräldrarna acceptabelt sätt?

1988/89:136 av Erling Bager (fp) till statsrådet Georg Andersson om asylrätten för flykfingar från Libanon:

I november 1984 kom den statslöse palestiniern Sami Helmi El Sharif till Sverige. Han kom hit från södra Libanon där han hade vistats i flyktinglägret Bourg El Shamali. Under de oroligheter som råder i Libanon mellan olika grupper sökte Sami El Sharif som många andra människor sig till en milisgrupp. Sami El Sharif tröttnade på situationen och stridigheterna i Libanon och sökte sig till Sverige. Den 21 mars 1988 beslöt regeringen atf Sami El Sharif efter 4 års väntan på uppehållstillstånd skulle utvisas. Trots aft ansökan om verkställighetshinder gjorts enligt utlänningslagen riskerar Sami att utvisas till Libanon. Detta är något som Sami givetvis fruktar oerhört. Dels har han inget att återvända till, flykfinglägref Bourg El Shamali är jämnat med marken, dels har han inga anhöriga eller släktingar kvar i Libanon. Men vad ännu värre är, Sami har tagit ställning mellan olika milisgrupper i dessa stridigheter. Han riskerar givetvis allvarlig förföljelse och sitt liv, om han nu tvingas tillbaka fill dagens Libanon, vilket är oerhört lätt att förstå. Det är framför allt syriska styrkor och Amals styrkor han riskerar aff bli utsatt för. Från svensk utgångspunkt måste det vara viktigt aft veta om det finns några omständigheter som kan motivera aft en stafslös person som tillhört en milisgrupp kan sändas fillbaka till Libanon.

Anser statsrådet atf situafionen i Libanon i dag är sådan aft man kan utvisa människor som tidigare varit boende där som sfafslösa?

1988/89:137 av Per Gahrton (mp) till socialministern om alkoholpriserna vid en harmonisering fill EG:

I en intervju i Arbetet den 21 oktober svarar näringsutskoftets ordförande Lennart Pettersson (s) på en fråga om den drastiska sänkning av alkoholpriserna som måste följa med en EG-harmonisering: "Det är väl eft litet problem eller inget problem alls." I själva verket inser varje person med minsta kännedom om den svenska alkoholpolitiken atf en plötslig prissänkning med 40—50 % skulle få katastrofala sociala följder.

Därför vill jag fråga socialministern:

Anser socialministern aff prissänkning som effekt av smyganslutningen till EG över huvud taget är acceptabel?

den 24 oktober

Prot. 1988/89:14 25 oktober 1988

Meddelande om frågor

1988/89:138 av Oskar Lindkvist (s) fill statsrådet Bengt Göransson om TV-sändningarna från ishockey-VM nästa år:

Den uppgörelse som TV 3 träffat med ägaren till TV-rättigheferna av sändningen av nästa års ishockey-VM från Globen har upprört mänga och mottagits med irritafion och besvikelse av det idroftsinfresserade Sverige. Tyvärr är det inte första gången Sveriges Television dragit det kortaste strået när det gäller sändningar av publikdragande arrangemang.

Det har med rätta sagts att vi fått en ny mediasituation och aft det som nu

Prot. 1988/89:14 hänt med sändingsräften från VM är någonfing som vi kommer att få vänja

25 oktober 1988 oss vid. Emellertid finns all anledning aff noga överväga det inträffade och

' vidta åtgärder i avsikt aff motverka atf kommande arrangemang undandras

Meddelande om frågor , . .t,,, .,-,

en stor och intresserad TV-pubhk.

Jag vill mot bakgrund av det nu anförda ställa följande fråga till statsrådet

Göransson:

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta så atf också Sveriges Television kan sända matcher från ishockey-VM nästa år?

1988/89:139 av Lola Björkquist (fp) fill utrikesministern om den kurdiska befolkningen i Irak:

Den 16 mars i år drabbades den kurdiska befolkningen i staden Halabja i Irak av flera giffgasanfall. Det blev en stark reakfion världen över mot att den irakiska regimen hade använt kemiska stridsmedel.

I Linköping ville vi fa värt ansvar. Det bildades en grupp på inifiafiv av irakiska kurder. Den fick namnet Halabja-solidarifet. Samfliga politiska parfier i Linköpings kommunfullmäkfige. Rädda barnen och FN-föreningen skrev under ett upprop. Även Amnesty och Röda korset delfar i arbetet. Halabja-solidarifet har på olika sätt försökt bilda opinion för aff få slut pä utrotningskriget mot det kurdiska folket.

Giffgasanfallef den 16 mars har följts av flera. Efter vapenvilan den 19 augusti mellan Iran och Irak har situationen för kurderna blivit än värre. I de fredssamtal som pågår måste även kurdfrågan komma in.

Massmedia, Röda korsefs generalsekreterare och andra har försökt väcka vår vrede mot det orättfärdiga som nu sker. Från regeringens företrädare har det varit ovanligt tyst.

Avser regeringen aff vidta några åtgärder med anledning av det kurdiska folkefs utsatta situation?

den 25 oktober

1988/89:140 av Sten Andersson i Malmö (m) till försvarsministern om ubåtsexporfen:

Den 20 oktober 1988 erhöll undertecknad ett posifivt svar från statsrådet Roine Carlsson att Kockums Marine AB i Malmö inom överskådlig framfid skall vara huvudleverantör av ubåtar fill den svenska marinen.

Tyvärr valde statsrådet aff infe svara på en följdfråga som ställdes under frägedebatten, nämligen om statsrådet även fortsättningsvis skulle stödja Kockums Marine AB i företagets strävan att kunna exportera ubåtar och ubåtskunnande.

Är statsrådet beredd medverka fill atf Kockums Marine AB i Malmö även framöver, som fallet varit med Ausfralienorden, kan exportera ubåtar och ubåtskunnande?

1988/89:141 av Eva Goés (mp) fill miljö- oeh energiministern om återvinningen av papper:

Återvinning av papper innebär atf energi och råvaror sparas. En gymnasieklass, Sh3, från Tensta ville därför samla in papper i skolan och gjorde i ordning ett källarutrymme för detta. När allt var klart fick de emellertid beskedet atf det var olönsamt aff samla in papper. Eleverna blev besvikna och började forska i "pappersdjungeln". De kom fram fill aff ingen skola i Stockholm samlade in papper, ej heller andra skolor i landet utom med vissa undantag. Däremot fick de reda pä atf eft pappersbruk köpte återvinnings-papper från Tysklandl

Eleverna har i skolundervisningen uppmanats att bli "miljonärer" men klarar inte av det i prakfiken. Detta är alarmerande. Dessutom får de dubbla budskap, vilket minskar tron på viljan att rädda miljön. T.ex. bränns allt papper från Stockholm som är osorterat, även hushällens. Det går till Högdalen. Riksdagen beslutade 1975 aft hushållens tidningar och fidskrifter skall återanvändas som fiberråvara i pappersindustrin och inte brännas för aff utvinna värmeenergi.

Vad ämnar Birgitta Dahl göra för atf förverkliga beslutet om att ätervinningspapper skall gå fill fiberrävara, och hur skall skolorna kunna bli delaktiga, sä atf eleverna kan bli goda konsumenter och miljövårdare?

1988/89:142 av Anders Björck (m) till kommunikationsministern om bättre regularitef i Linjeflygs flygningar:

Svenska staten har en stor ägarandel i Linjeflyg. Statsmakterna har gett Linjeflyg företrädesrättigheter på en stor del av den svenska inrikestrafiken.

I betydande utsträckning klarar Linjeflyg i dag inte av sina uppgifter. Antalet inställda flygningar och förseningar är oacceptabelt mänga. Genom monopolsfällningen är en hälsosam konkurrens som skulle ge flygpassagerarna alternativ inte tilläten.

Avser statsrådet aft vidta några åtgärder för att fä Linjeflyg att fungera tillfredsställande vad gäller regularitefen i flygningarna?

1988/89:143 av Carl G Nilsson (m) fill kommunikationsministern om upphandlingen av regional och lokal kollekfivtrafik:

Upphandling enligt de nya rikflinjerna för regional och lokal kollekfivtrafik har hittills medfört besparingar på ca 40 milj. kr. Trafik i kommuners regi har i flera fall tvingats till avsevärt lägre kostnader än vad som gällt före anbudsförfarande. Trots detta har andra, företrädesvis, privata alternativ erbjudits till ännu lägre kostnader. I t.ex. Jönköpings och Östergötlands län har ändock frafikhuvudmännen slutit avtal med den dyrare kommuntrafiken med hänvisning fill aff differensen mellan buden varit för små.

Oklart formulerade beslutsmofiv av denna innebörd kan användas för att slå vakt om trafik i kommunal regi fill högre kostnader.

Mot denna bakgrund frågar jag kommunikationsministern:

Avser statsrådet atf rekommendera frafikhuvudmännen aff vid upphandling då lika kvalitet och volym gäller välja lägsta anbud?

Prot. 1988/89:14 25 oktober 1988

Meddelande om frågor

! Prot. 1988/89:14 1988/89:144 av Annika Åhnberg (vpk) fill statsrådet Lena Hjelm-Wallén om 25 oktober 1988 katastrofbistånd åt Nicaragua:

Meddelande om frågor Den nicaraguanska revolutionen har fött eft hopp hos förtryckta människor över hela världen. Ett litet fattigt land har frigjort sig frän fåfalsvälde och stormaktsberoende. Tyvärr motarbetas Nicaragua framför allt av USA, som sedan slutet av 1981 för ett krig mot Nicaragua genom ombud. Detta krig har slagit sönder landets ekonomi. Bristen på tekniska hjälpmedel, energi och drivmedel är stor. 26 000 människor har dödats i detta krig.

Flera hundratusen människor har tvingats lämna sina hem på grund av kriget.

Nu har dessutom Nicaragua drabbats av en orkan, vars skadeverkningar är katastrofala. Landets regering har vädjat om internationell hjälp.

Mot bakgmnd av detta vill jag fråga biståndsministern:

Vilka extra stödinsatser avser regeringen atf göra med anledning av den inträffade naturkatastrofen i Nicaragua?

1988/89:145 av Paul Lestander (vpk) till finansministern om skaften på inkomst av koffplockning:

Våren 1988 togs ett beslut i riksdagen om skattefrihet när det gäller kottplockbing upp till ett sammanlagt försäljningsbelopp om 5 000 kr. för varje plockare.

Något regeringsförslag om en lag baserad på detta riksdagsbeslut har ännu inte lagts fram.

Mot bakgrund av detta frågar jag finansministern:

När kommer en proposition med ett sådant lagförslag atf föreläggas riksdagen?

1988/89:146 av Elisabeth Persson (vpk) fill socialministern om åtgärder för atf minska antalet aborter bland tonåringar:

Alltsedan den fria aborträffen infördes 1975 har antalet aborter bland tonårsflickor varit relativt oförändrat. Nu kommer emellerfid uppgifter som visar att antalet tonårsaborter ökar markant.

Samhället har ett stort ansvar för att unga kvinnor kan fä tillgäng fill sådan preventivmedelsrådgivning och samlevnadsundervisning aff de kan undvika graviditet och slippa genomgå abort.

En särskilt anpassad prevenfivmedelsrådgivning måste finnas för alla ungdomar. Den skall vara lättillgänglig och kostnadsfri. Uppgifter om att fonårsaborterna ökar kan tyda på att prevenfivmedelsrädgivningen försämrats.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga socialministern:

Har socialministern förslag på åtgärder för aff minska antalet tonårs-aborter?

1988/89:147 av Gudrun Schyman (vpk) fill socialministern om bidrag fill kvicksilverförgiffade tandvårdspafienter;

Under den senaste femårsperioden har det skett en attitydförändring beträffande amalgamfrågan. Från aff ha betraktat amalgam som ett sällsynt stabilt och utmärkt fandfyllnadsmaterial är nu många experter eniga om aff defta material icke är lämpligt och aft det snarast bör ersättas med något annat.

Sambandet mellan amalgam och kvicksilverförgiffning har erkänts. Trots denna omvärdering är det fortfarande patienten själv som tvingas analysera sina symtom, ställa sin diagnos, bekosta en dyr provtagning och ofta även behandlingen/saneringen.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialministern:

Är socialministern beredd aff vidta åtgärder för aft få en snabb lösning av ersättningsfrågan för kvicksilverförgiffade fandvärdspatienter?

1988/89:148 av Berndt Ekholm (s) fill kommunikationsministern om anlitande av järnväg för transport av post:

Postverket har sedan en fid tillbaka börjat överföra viss postbefordran av brev från järnväg fill flyg eller lastbil. Vid järnvägstransport sker också i stor utsträckning sortering under resans gång. Vid transport med flyg eller lastbil sker sorteringen i stället som regel först vid framkomsten. Det senaste fallet gäller indragning av viss järnvägspost från Stockholm till Göteborgs innerstad. Överflyttning har skett fill flyg. I det här fallet har konsekvensen hifinfills inneburit en sämre service. En stor andel brev kommer inte fram fill dagen därpå.

Det här är en oroande utveckling, infe bara vad gäller servicen utan också avseende järnvägens fortsatta utveckling. Det blir särskilt uppenbart mot bakgrund av det senaste trafikpolitiska beslutet, som innebar en utökad satsning på järnvägstrafiken.

Är kommunikationsministern beredd aft vidta åtgärder för atf medverka till atf post som i dag transporteras med flyg resp. lastbil återförs fill järnväg och aft förhindra en fortsatt negafiv utveckling för järnvägsposfen?

1988/89:149 av Barbro Westerholm (fp) fill socialministern om den rätfspsykiafriska verksamheten:

Den rätfspsykiafriska organisafionen har i mänga år haft en bekymmersam situafion med resursbrist, rekryteringssvårighefer och länga väntetider. 1981 överlämnades till regeringen ett förslag om överförande av den rättspsykiatriska organisafionen till landstingen. Förhandlingsnämnden inledde 1985 förhandlingar med landsfingen, som ännu infe tycks ha lett fill något resultat. En proposition om rätfspsykiafrisk regionvård har aviserats till juni 1988 men tycks ännu inte ha kommit.

Jag vill därför fråga socialministern vad regeringen avser göra för atf snabbt komma fill rätta med de rådande missförhållandena inom rättspsykiatrin.

Prot. 1988/89:14 25 oktober 1988

Meddelande om frågor

Prot. 1988/89:14 1988/89:150 av Barbro Westerholm (fp) till socialministern om allmän 25 oktober 1988 hälsoundersökning med mammografi:

Meddelande om frågor År 1985 redovisades en omfattande svensk undersökning över värdet av mammografi. Detta ledde till aft socialstyrelsen 1986 utfärdade allmänna råd med rekommendafion om införande av hälsoundersökning med mammografi för kvinnor i åldersgruppen 40—74 är. Genomförandet har gått långsamt, och socialstyrelsen har senare meddelat att kvinnor i åldersgruppen 50-69 år bör komma i fråga i första hand. Nu har en ny svensk undersökning redovisats frän Malmö vilken visar aft kvinnor över 55 år har nytta av mammografi. Däremot gagnas infe yngre kvinnor. Undersökningsresultaten har vållat en debatt av vilken man kan utläsa aff det finns landsting som nu inte längre avser aft införa allmän hälsoundersökning med mammografi. Jag vill därför fråga socialministern:

Avser regeringen aff vidta några åtgärder beträffande allmän hälsoundersökning med mammografi?

1988/89:151 av Anders Castberger (fp) fill miljö- och energiministern om premien för skrotning av bilar:

Enligt uppgifter i massmedia har antalet bilvrak i naturen ökat sedan ett par är tillbaka. Den mycket begränsade höjning av skrofningspremien som genomförts tycks infe ha haft nägon effekt. Folkpartiet föreslog i våras en ytterligare kraffig höjning av premien fill 1 500 kr.

Med hänvisning fill ovanstående vill jag fråga miljö- och energiministern:

Avser regeringen atf snarast höja skrotningspremien ytterligare?

1988/89:152 av Ingela Mårtensson (fp) fill civilministern om utbildningen för aft utreda asylärenden:

De länga vänfefiderna för asylsökanden är ett stort problem infe minst för de sökande. För aff kapa köerna har bl.a. polisen i Göteborg beslutat tvångskommendera personal aff utreda asylärenden.

Jag vill fråga civilminister Bengt KÅ Johansson:

Ges de tvångskommenderade poliserna erforderlig utbildning för atf utreda asylärenden?

1988/89:153 av Ulla Pettersson (s) fill jordbruksministern om regionalf inflytande på beslut om inplanfering av vilt:

Enligt jaktstadgan kan vissa typer av vilt fritt förflyttas och utplanteras i olika delar av landet.

En debatt om eventuell inplantering av rådjur pågår sedan en fid pä
Gofland. Länet är, på grund av sitt läge, dels mindre utsatt för påverkan
ufifrån på fauna och flora, dels lättare att "bevara" frän sådan påverkan om
möjlighet ges. Jakten på Gotland har infe hitfills representerat något större
ekonomiskt värde, men väl en utbredd och omtyckt sysselsättning bland
60 befolkningen.

I den debatt som pågår har starka skäl framförts mot en inplantering. Ingen Prot. 1988/89:14
möjlighet finns i dag för regionalf inflytande i frågan. 25 oktober 1988

Är jordbruksministern beredd att medverka till en sådan ändring i Meddelande om frågor bestämmelserna atf det blir möjUgt för kommun eller länsstyrelse att få inflytande över vilfinplantering där så är möjligt?

9 § Kammaren åtskildes kl. 15.40. In fidem

BERTIL BJORNSSON

/Gunborg Apelgren