Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1988/89:124

Tisdagen den 30 maj

Kl. 10.30

1 § Justerades protokollet för den 22 maj.

2 § Föredrogs men bordlades åter Finansutskottets betänkande 1988/89:FiU28 SocialförsäkringsulskoUds belänkanden 1988/89:SfU18 och SfU19 Trafikulskottds betänkanden 1988/89:TU19, TU20 och TU22 Jordbruksulskottds belänkande 1988/89:JoU23 Näringsutskottds betänkande 1988/89:NU28

3 § Företogs till avgörande socialutskottets belänkanden 1988/89:SoU23 och SoU24 (beiräffande deballen i dessa ärenden, se prol. 121).

Socialutskottets betänkande 23

Mom. 1 (propositionens lagförslag såvitt avser legifimafion för vissa kiropraklorer)

Ulskollels hemslällan bifölls med 293 rösler mot 20 för reservation 1 av Gudrun Schyman.

Mom. 5 (vissa sjukförsäkringsfrägor)

Utskottets hemställan bifölls med 219 rösler mot 95 för reservation 2 av Daniel Tarschys m.fl. 1 ledamot avstod från atl rösla.

Övriga moment Ulskollels hemslällan bifölls.

Socialutskottets betänkande 24

Mom. 1 (äterinrätlande av en medicinalstyrelse)

Utskotlels hemslällan bifölls med 255 rösler mol 59 för reservalion 1 av Sten Svensson m.fl.

Mom. 2 (ett statligt institut för folkhälsan)

Utskollels hemslällan - som slälldes mot reservalion 2 av Daniel Tarschys och Ingrid Ronne-Björkqvisl - bifölls med acklamation.

Prot. 1988/89:124 Mom. 3 (parlamentarisk medverkan i ulredningsarbdd)
30 maj 1989 Uiskollels hemställan - som slälldes mol reservation 3 av Ulla Tilländer

och Rosa Östh - bifölls med acklamation.

Mom. 8 (äterinrätlande av en länsläkarorganisalion)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservalion 4 av Slen Svensson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 9 (socialstyrelsens tillsynsverksamhet och rättssäkerheten)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservalion 5 av Daniel Tarschys och Ingrid Ronne-Björkqvist - bifölls med acklamation.

Mom. 15 (socialstyrelsens organisation för de drogpoliliska frågorna)

Ulskotlds hemställan - som slälldes mol reservation 7 av Daniel Tarschys m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 22 (socialstyrelsens kompetens i fräga om alternalivmedicin)

Utskottets hemslällan bifölls med 294 röster mot 21 för reservation 9 av Anita Stenberg.

Mom. 23 (socialstyrelsens socialarbetare i Köpenhamn)

Utskottets hemslällan med godkännande av ulskollels motivering - som slälldes mol utskollels hemslällan med den ändring i motiveringen som föreslagils i reservation 10 av Daniel Tarschys och Ingrid Ronne-Björkqvist -bifölls med acklamation.

Övriga momenl Utskottets hemställan bifölls.

4 § Föredrogs

utrikesutskottets betänkande

1988/89:UU23 Uppskov med behandlingen av vissa ärenden,

socialförsäkringsutskotlets betänkande

1988/89;SfU21 Uppskov med behandlingen av vissa ärenden,

näringsulskoltets belänkande

1988/89:NU35 Uppskov med behandlingen av vissa ärenden,

bosladsulskoitets betänkande

1988/89:BoU13 Uppskov med behandlingen av vissa ärenden samt

skalleulskottels belänkande

1988/89:SkU39 Dubbelbeskattningsavtal mellan, Sverige och Indonesien (prop. 1988/89:145).

Kammaren biföll vad utskotten hemställt

5 § Beiräffande de på föredragningslistan närmast upptagna ärendena, skatteutskottets betänkanden 1988/89:SkU36, SkU38, SkU37 och SkU31, beslöl kammaren på förslag av lalmannen medge atl de fick fördas till avgörande i elt sammanhang sedan debatten i samlliga dessa ärenden avslulals.

Föredrogs skalleutskotlets betänkanden

1988/89:SkU36 Vissa faslighetslaxeringsfrågor, m.m. (prop. 1988/89:137), 1988/89:SkU38 Ändrade reglerom skogskonto, m.m. (prop. 1988/89:141), 1988/89:SkU37 Ändring i tulliaxelagen, m.m. (prop. 1988/89:135) saml 1988/89:SkU31 Ersällning för koslnader i ärenden och mål om skall (prop.

1988/89:126).

Försl upplogs lill behandling skalleulskottels betänkande 36 om vissa faslighetslaxeringsfrågor, m.m.

Prot, 1988/89:124 30 maj 1989

Vissa faslighetslaxeringsfrågor, m.m.

Vissa fastighetstaxeringsfrågor, m.m.

Anf. 1 BO LUNDGREN (m);

Herr talman! Hos många småhusägare, skärgårdsbor, permanentboende i andra områden med hög efterfrågan på fastigheter och fritidshusägare är oron slor med tanke på den faslighdslaxering som skall äga rum nästa är. Den kan innebära atl taxeringsvärdet för permanenthus, fritidshus och jordbruksfastigheter - lill den del de beslår av fritidshus som taxeras som annan fastighet, vilket inte är helt ovanligt - kan stiga med mer än 100 %. Det finns åtminstone i Stockholms skärgärd exempel på värdeökningar som kan leda till all taxeringsvärdena går upp med mer än 200 %.

Taxeringsvärdet är i dag grund för en hel del skatteregler. Schablonintäktsberäkningen baseras på taxeringsvärdet Enligl en progressiv skala med lägsl 2 % tas ett belopp upp till beskattning såväl kommunalt som slalligl. Den statliga fastighetsskatten, som socialdemokralerna har infört, las ut som en viss andel av taxeringsvärdet Taxeringsvärdet ligger ocksä till grund för förmögenhetstaxeringen och för beräkningen av arvs- och gåvoskatt

De här skalleökningarna kan alltså bli ganska stora för den genomsnittlige fastighetsägaren. De kan bli extremt stora i de regioner där man får kraftiga uppgångar i taxeringsvärdena. Regeringen har under lång tid sagt all man skall försöka göra någonting åt detta problem. Trots krav i riksdagen redan under föregående år har man emellertid inle lyckals komma fram lill något

Del är inte sä märkligl, om man ser tillbaka i liden till år 1988 när inan skulle laxera hyreshus. Den laxeringen skulle i sig även kunna ha lell lill en skärpning av fastighetsskatten och därmed av hyrorna och avgifterna för bostadsrällshavarna. Då avsåg regeringen emellertid inle annal än all läla denna faslighdslaxering slä igenom. Genom ell samfällt agerande i riksdagen från oppositionspartierna lyckades man stoppa regeringen i del avseendet

Jag iror inte alt man skall ha så slor lilllro lill de ord som uttalas. Del gäller även de ord som uttalades i valrörelsen om att skaltdryckd inle skulle höjas.

Prot. 1988/89:124 30 maj 1989

Vissafaslighets-laxeringsfrågor, m.m.

Dd socialdemokratiska partiet är etl skallehöjarparli. Del gäller faslighds-beskatlningen lika väl som annan beskattning.

Det föreligger således inte något förslag frän regeringens sida, trots att de nya taxeringsvärdena skall börja lillämpas redan näsla år. I dd sammanhängd bör vi komma ihåg alt redan till 1991 är dessutom en stor skatteomläggning med bl.a. kraftiga förändringar av beskattningen av boendet aviserad. Del innebär alltså all skulle man vidla några lillfälliga justeringar kan de endasl gälla för 1991. Därefler ändras regelsystemet ytterligare en gäng.

Mol den bakgrunden har jag fillsammans med de andra moderata ledamölerna i skalleulskollet lagt fram ell förslag om att riksdagen nu under våren skall besluta om elt moralorium för 1990. Del skulle innebära all den allmänna faslighdslaxeringen för småhus visserligen skulle införas, men under 1990 skulle laxeringsvärdena för ärel före den nya laxeringen gälla, dvs. 1989 års taxeringsvärden. Det skulle således inte bli någon förändring för nägon faslighdsägare till följd av fastighetstaxeringen år 1990 under det beskattningsåret Det skulle då finnas lid all utvärdera och lägga fram förslag om permanent fungerande regler som skulle kunna träda i kraft tillsammans med de andra skatteförändringarna från den 1 januari 1991.

Det är beklagligl all möjlighelen lill delta moralorium - som även stöddes av centerpartiet, folkpartiet och miljöpartiet - inle verkar kunna fullföljas, eftersom socialdemokralerna säger nej. De har i della avseende slöd av vänsterpartiet kommunisterna, som lydligen obesetl är berett att acceptera de stora risker som finns för bl.a. småhusägare och fritidshusägare.

I reservalion nr 10 framställer vi kravet på etl moralorium för 1990. Det finns därvid fortfarande möjlighet för de andra partierna all ändra sig. Lars Bäcksiröm och hans partifränder i vpk kan ju lätt se till att småhusägare och andra som berörs av fastighetstaxeringen nästa år slipper känna oro, i varje fall för 1990. Det är bara att rösta på reservation nr 10. Då löser vi problemet. Då behöver regeringen inte ens fundera på frågorna, utan vi kan ta alll i elt sammanhang. Jag rekommenderar vpk och om del i del här avseendel finns några kloka socialdemokrater alt ompröva sill beslul i ulskollel och rösta pä reservalion nr 10.

Vi moderaler vill mera långsiktigt - dvs. efter det moralorium som vi eflerslrävar - all man inle skall få en skallehöjning lill följd av sill egel boende. De förslag vi kommer alt lägga fram beträffande skatteomläggningen 1991 innebär all schabloniniäktsberäkningen ändras på så vis alt den progressiva skalan försvinner. Del är ju särskill ell problem för de områden där laxeringsvärdena sliger krafligl. Vi vill dessulom sälla ell tak för hur hög schablonintäkten kan bli, genom alt säga atl inle mer än 50 % av en laxeringsvärdeshöjning 1990 får ligga till grund för beräkningen av schablonintäkten. Med lanke på atl skatlesalsen 1991 föreslås sänkl lill 30 % för jusl schabloninläklen. innebär del all skalteullagd i kronor räknal inle kominer atl kunna öka för någon småhusägare.

Vi moderaler vill successivi slopa fasligheisskaiien. Den är arlfrämmande för svensk beskaltning och strider mot många av de principer vi har. Den leder naturligtvis till såväl hyreshöjningar som kostnadshöjningar för småhusägare. Den bör således avskaffas successivt. För 1991 och framåt och

även för 1990, får den inte öka till följd av fastighelslaxeringen. Det kan lösas lekniskl genom alt man fryser skallen på den nivå den faktiskt hade 1989.

Jag är någol förvånad, Görel Thurdin, över all centerpartiet föreslår att man inte bara skall ha en statlig fastighetsskatt Centern vill också införa ytterligare en ny skatt, en kommunal faslighetsskatt, som innebär atl man skall slraffbeskaita fritidshusägare. Det förvånar mig litet grand. Jag kan väl inse all kommuner med slort fritidsboende kan ha problem kostnadsmässigt Men det tycker jag all man när del gäller skatteunderlaget och det problem som finns där i första hand skall lösa genom skalleuljämningssyslemet, som vi liksom ni tycker skall byggas ul. I övrigt får man nalurliglvis genom avgifier la ut de extra koslnader som kan förorsakas genom ulbyggnad av fritidsboende. Man får inte glömma all dessa kommuner också får positiva effekler när del gäller näringsverksamhet, ökad köpkraft etc. under åtminstone en del av året. Vi avvisar nalurliglvis bestämt förslaget om alt införa också en kommunal fastighetsskatt

När del så gäller förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten vill vi ha förändringar av del slaget alt ingen skatteökning blir följden av fastighetstaxeringen 1990. Etl moralorium för 1990 och nya regler för 1991 som innebär all bostadsbeskattningen inte skärps är alltså den moderata linjen.

Herr lalman! Fastighetstaxeringen har i många andra avseenden än när del gäller beskattningen lappat i betydelse. Om man kan omvandla skallereglerna pä elt sådanl sätt alt de inle anknyts så myckel till laxeringsvärdena genom atl slopa fasligheisskaiien och genom all införa en ny form av boendeför-månsbeskatlning som vi förespråkar, minskar behovel av fastighetstaxering. Den kanske l.o.m. kan förenklas krafligl eller slopas och ersältas med något annal. Vi lycker därför alt man skall göra en översyn av nuvarande regelsystem i syfte atl förenkla hanteringen. Vi är inte främmande för att, om del blir möjligt, ocksä slopa fastighetstaxeringen som sådan. Della anges i vissa reservationer.

Herr talman! 1 övrigl har vi från moderala samlingspartiet reserverat oss på de punkter som har debatterats vid flera tillfällen tidigare i kammaren. Visserligen är dagens talarlisla inle särskill läng, men jag skall ändå bespara kammaren en argumenlalion i dessa frågor. Jag nöjer mig med alt yrka bifall till samtliga reservationer i det avseendel i skatteutskottets belänkande som moderaler slår bakom.

Prot. 1988/89:124 30 maj 1989

Vissa fastighetstaxeringsfrågor, m.m.

Anf. 2 KJELL JOHANSSON (fp):

Herr lalman! Få frågor torde oroa i så hög grad som konsekvenserna av den föreslående fastighetstaxeringen av småhus. Prisökningarna har varil betydande, och av de förödande prissänkningar pä villor som moderalerna efler skalleuppgörelsen skrämde upp svenska folkel med ser vi i dag inga spår.

Oron inför verkningarna av de nya laxeringsvärdena är allmän. Den har i hög grad sin grund i de svävande besked som givits ifrån socialdemokraliskl håll. 1 vissa grupper har man dock alldeles uppenbarl anledning atl oroa sig speciellt. Della kom inle minsl lill utlryck när förelrädare för SIKO, skärgårdens intresseföreningars konlaktorganisation, i torsdags presenterade sina bekymmer inför skatteutskottets delegerade. Självfallet har man

Prot, 1988/89:124 också från bl.a. skärgårdsbornas sida anledning att se med slor oro på

30 maj 1989 framtiden.

,,.,., I de ur fritidssvnpunkt attraktiva områdena har fastighetspriserna nu

Vissa fastighets- ■' c r-

. drivits upp så att den bofasla befolkningen holas alt bli driven från

laxeringsfragor, '

m.m.

fädernehemmet. Det kan kanske lata patetiskt, men della är verkligheten.

Alla försök all behälla en levande skärgärd kommer uppenbarligen atl misslyckas om de nya laxeringsvärdena tillåts att slå igenom vid beskattningen. Problemet är inle nyll. Det har funnits där i ganska många år. Så prekärt som det ter sig i dag har det dock inle varil tidigare.

Från folkpartiets sida menar vi alt del nu är hög lid alt gå från ord lill handling. I reservation 5 skriver man atl den ulredning som regeringen tillsatte har begränsal sig till vissa detaljfrågor rörande 1990 års småhustaxering. Jag tycker atl della är ett alldeles felaktigt sätt alt beskriva saken. Sanningen är nämligen den alt det var regeringen som begränsade utredningens handlingsfrihet. LItredningen fick helt enkelt inle enligl direktiven göra en förulsällningslös utredning av fastighelslaxeringen. Del är där som skon klämmer. Del var inte så alt utredningen ville begränsa sig. Det kan jag själv inlyga, eflersom jag sall i den utredningen. Många propåer om atl man skulle se över vissa avsnill, principer för fastighetstaxeringen, avvisades jusl med hänvisning till direktiven.

Enligl folkparliels mening är det, som framgår av molion Sk57 av Birgil Friggebo, dags all ifrågasätta den nuvarande faslighdslaxeringen, med dess starkt formaliserade form. Vi tar i olika motioner också upp skattesituationen och effekterna i allrakliva fritidsområden, men den uppmärksamme läsaren kan se all vi vill angripa problemel utifrån principiella och grundläggande synpunkter.

Birgil Friggebo pekar i en motion på det ursprungliga syftet med fastighelslaxeringen, nämligen alt man skulle ta fram elt underlag för den kommunala beskallningen. Den kommunala garantibeskallningen skulle ju garanlera den kommun i vilken fastigheten är belägen en viss skatt Som bekanl är denna kommunala uppbörd numera avskaffad. Del finns således ur denna synpunkt ingen anledning att ha kvar fastighetstaxeringen.

Taxeringsvärdet ligger också lill grund för beräkningen av schablonintäkten av en- och ivåfamiljsfastighd. Vi har ju sedan flera år lillbaka från folkpartiels sida velat avskaffa den progressiva schablonbeskattningen. Skulle denna avskaffas - rapporler från RINK lyder på all detta övervägs -bortfaller ännu dt skäl för fastighetstaxeringen i dess nuvarande form.

Den absoluta knytning till laxeringsvärdena som kreditinstiiuten längre tillbaka använde i länesammanhang är numera också i mycket hög grad ersatt av speciella värderingar. Inte heller av den anledningen fyller faslighdslaxeringen någon funklion.

Det iredje områdel vad gäller beskaltning är fastställande av underlag för arv och gåva. Det lorde knappasl kunna hävdas atl dessa relativt sällan förekommande transaktioner är skäl nog för en periodisk faslighelslaxering.

Älerslår då två inslag i beskattningen, som båda har karaktären av förmögenhetsbeskattning, nämligen den egenlliga förmögenhetsbeskattningen och fastighetsskallen. Del är ju jusl dessa tvä inslag i beskallningen som skapar de orimliga förhållanden som jag inledde mill anförande ikring.

Här är alltså behovel akul atl skapa belydligt enklare och mindre förödande ■ Prot: 1988/89:124
regler. 30 maj 1989

Vissa fastighetstaxeringsfrågor, m.m.

Riksdagen bör alltså, enligt folkparliels mening, allvarligl överväga att avskaffa den allmänna fastighetstaxeringen i dess nuvarande form. I avvaktan på alt sådana överväganden kommer lill stånd måste en samordning av de nya taxeringsvärdena och den nya beskallningen ske. Lämpligen bör därför de nuvarande laxeringsvärdena lillämpas även för beskaltnings-ärei 1990.

Vid en sådan omläggning som jag här skisserat mäsle också kravel ställas alt nuvarande olikformiga behandling i skattehänseende när det gäller olika former av boende avskaffas. Bostadsrätter och villor skall i princip behandlas lika. Bosladsbytarskatlen vid byte från bosladsräll lill villaboende måsle avskaffas. Man måsle också kunna få uppskov med reavinslbeskallning vid bostadsbyte.

Herr lalman! Med hänvisning lill del jag har sagl i milt anförande yrkar jag bifall till samtliga folkpartireservationer.

Anf. 3 GÖREL THURDIN (c):

Herr lalman! Det är alldeles rikligt som del har sagls atl såväl den allmänna fastighetstaxeringen av småhus, som skall äga rum 1990, som allmänna synpunkler på fastighetstaxering och taxeringsvärden behandlas i della belänkande. Del är klarl att dessa frågor har stor betydelse för de allra flesta eflersom de påverkar bostadsbeskattningen. Del har tidigare nämnls all taxeringsvärdet ligger lill grund för den nuvarande beskallningen vare sig det handlar om schablonintäkt eller fastighetsskatt Det ligger också lill grund för förmögenhetsbeskattningen. Som den kommande skattereformen ser ut atl utformas kommer taxeringsvärdet än mer atl lyftas fram i laxeringshänse-ende. Därför har naturligtvis taxeringsvärdet stor belydelse.

Del finns de som anser all taxeringsvärdet skall las borl och atl annal underlag i slällel skall användas, bl.a. för all priserna har sligii krafligl pä fastighdsmarknaden i del nuvarande speciellt utsatta läget ined bostadsbrist Men taxeringsvärdelär ju lill för alt spegla marknadsvärdet, och del används vid olika bedömningar för atl man skall se om det är rätt utformat och följer prisutvecklingen. Taxeringsvärdet är alllsä ell instrument som kan användas på olika sätt. Däremol är del nalurliglvis av stor vikl all man vid själva bostadsbeskattningens ulformning lar hänsyn lill extraordinära prisförändringar som inle skall belasta bostadsbeskattningen. Jag länker inte bara på extraordinära förändringar av det allmänna prislägel som uppslår i samband med exlrem bostadsbrist utan också på fastigheterna i skärgårdskommuner och i fjällkommuner som ständigt är utsatta för extrema försäljningsvärden.

Vid bostadsbeskattningen kan hänsyn till prisförändringar las antingen genom alt endasl en del av taxeringsvärdet används som underlag eller genom alt faslighelsskallesalsen ändras. Det finns alltså olika allernaiiv för att få ned skatten på bosläder till den nivå man anser vara rimlig.

Jag har nu lalal om laxeringsvärdd som beskatlningsbas. Därlill kommer åsikterna om hur della värde skall fastställas och vilka faklorer som skall vägas in, l.ex. om enérgiålgärder skall påverka värdel eller inle. Oavsett åsikter kommer ell faslslälll skalleunderlag pä sill säll all innehålla

Prot. 1988/89:124 30 maj 1989

Vissa faslighetslaxeringsfrågor, m.m.

subjektiva bedömningar. Därför är del oerhörl väsentligt atl man ser lill atl få så slor objektivitet som möjligl. Vi i centern anser liksom moderalerna alt del behövs en allmän översyn av fastighetstaxeringen och all ulskottd skulle ha gjort en slarkare skrivning, eftersom regeringen inle har hörsammat tidigare signaler från riksdagen.

Centerparliel har i en molion ålerigen aktualiserat frågan om energiålgär-dernas påverkan på laxeringsvärdd och den därlill fogade beskallningen. Det är naturligtvis riktigl all laxeringsvärdd skall påverkas i höjande riktning av positiva åtgärder. Men vi i centern anser alt det är fel all skatten ökar vid bällre energianvändning. Vi anser att skatten skall användas som ell ekonomiskl slyrmedel för en mer miljövänlig och effektivare energianvändning. Della är frågor som behöver ulredas, och vi har i en reservalion, som bygger på en cenlermotion, tillsammans med miljöpartiet markerat att det är en fråga som utskottet borde se allvarligare på. Sverige har i dag en regering som sedan 1982 har lagil borl de slimulanser till enérgiålgärder som tidigare införts. Regeringen har varit myckel obenägen alt med ekonomiska slyrmedel få till stånd en bra energianvändning. Den översyn vi har krävl brådskar jusl för all dessa aspekter måsle belysas.

Inkomstskalteulredningen är i princip färdig, och reservationerna är avlämnade. Utredningen lägger ju fram omfattande förslag på bostadsområdet, förslag som nalurliglvis kommer all ha betydelse för boendekoslnaderna. Den stora skattereformen skall träda i krafl 1991, men redan 1990 kommer nya taxeringsvärden all finnas som underlag för bostadsbeskattningen. Det vore olyckligt om vi två år i rad skulle förändra förulsällningarna för denna beskaltning, eflersom vi vel all människor i gemen inle har så väldigt lätt all följa de beslut som fattas på skatteområdet och förslå konsekvenserna av dem. Därför har vi i cenlern anslutit oss lill kravel att de nya taxeringsvärdena inle skall ligga lill grund för den löpande beskattningen förrän 1991. Vi beklagar all inle också ulskollsmajorilden har insett della.

De problem som blir ännu värre i och med faslighdslaxeringen för människor som bor i specielll ulsalla områden, skärgårdsområden och fjällområden, löses temporärt genom atl de gamla taxeringsvärdena används 1990. Det krävs en mer permanent lösning av problemen för de människor som är bofasta i dessa områden. Det kan ske genom all skalteunderlagd eller fastighetsskaliesatsen reduceras. Därulöver finns del nalurliglvis möjlighet alt ålerigen ge vissa kommuner en chans alt la ul en exlra avgifl från de fastighetsägare som inle bor permanent i dessa områden. Jag har redan fåll krilik här i kammaren för denna inställning. Men kommunerna har ju stora koslnader för ett koncentrerat fritidsboende, koslnader som faktiskt påverkar kommunalskatten. Vi i centern har tidigare sagl alt dessa problem skall lösas inom kommunalskalteutjämningssysleinel. Det är helt riktigt. Men vi har inle lyckals få en majoritet här i riksdagen för atl ulforma del kommunala skalleuljämningssystemd på etl sådanl säll all dessa problem löses. Och del hörs ju ocksä när kommunerna framför sina åsikter om delta.

Centern har i en partimolion slagil fast bostadspolitikens allmänna grunder. Jag finner inte någon anledning all räkna upp alllför myckel från den molionen. Men del som sägs i denna molion om all en reformering av skattesystemet måste ha som mål all boendekoslnaderna inie ökar för

Vissa fastighetstaxeringsfrågor, m.m.

kraftigt är viktigt Och effekterna på boendekostnaderna i och med en Prot. 1988/89:124 förändring av beskattningen måste noggranl analyseras. Jag ser en myckel 30 maj 1989 slor fara i all en majoritet lycks vara inriktad på och på väg alt höja och bredda mervärdeskatten så att boendekostnaderna kommer att öka myckel kraftigt. Detta släller krav på ökade bosladsbidrag, vilkel innebär ökade subventioner. Och jag tror atl ålminslone en del av dem som slår bakom de förslag som leder lill dessa höjningar av mervärdeskatten inle vill ha en ökad rundgång, men så blir det. Detta finner jag märkligt.

Krav ställs också i en reservation på likabehandling av allmännyttans fastigheter och privala hyresfastigheter. Det är rikligl att man skall försöka likabehandla olika boendeformer. Men man skall komma ihåg alt del i allmännyttan ofla bor människor med relativt låga inkomster- pensionärer med enbarl pensionslillskoll, ensamslående med barn, m.fl. Kraftigt höjda hyror i denna boendeform leder genasl lill ökade bostadsbidrag, och därmed ökar återigen rundgången.

Med det anförda vill jag yrka bifall till de reservationer som cenlerns representanter i skatteutskottet har ställt sig bakom.

Anf. 4 BO LUNDGREN (m) replik:

Herr lalman! Jag är medveten om alt en del kommuner upplever all det är besvärligt, inle minsl ur ekonomisk synpunkl, med en stor koncenlrerad fritidsbebyggelse. Å andra sidan är del många kommuner, ofla just dessa kommuner, som salsar mycket hårt på atl få fritidsboende och turism lill sina kommuner. Del blir så all säga ell Ivåsidigt ställningslagande frän dessa kommuners sida.

Frågan är då hur dessa kommuner skall lösa problemen med exlra kostnader för infrastruktur, service och annat. Det enklaste sättet är ju all la ut avgifter för delta. Om kommunerna avvisar den möjlighet de har att ta ul avgifter, förslår jag inle varför de i slälld skulle välja all ta ul en kommunal faslighelsskalt Problemel i delta sammanhang är ju ofla de kraftiga regleringar som finns. Tyvärr har del inle blivit en majoritet för den ändring av skalteuljämningssyslemel som behövs för atl man skall få en bättre utjämning av skatteunderlag m.m. Det kan jag hålla med Görel Thurdin om. Risken är ju, med lanke på alt socialdemokralerna och vpk är skallehöjar-parlier, atl cenlern nu, liksom när del gäller den nya löneskallen som införs 1990, får majorilel i riksdagen för införande av inle bara en slallig faslighelsskalt, som finns nu, ulan även en kommunal faslighdsskatl, med de konsekvenser som det kommer all få specielll i socialistiskt styrda kommuner. Jag förstår inte varför man skall slraffbeskaita den som bor i etl fritidshus; det förefaller märkligl.

Görel Thurdin sade också all bostadskostnaderna inte får öka för kraftigt Jag är nyfiken på hur myckel de får öka, eflersom Görel Thurdin såvill jag förslår kommer all slälla sig bakom en höjning av faslighelsskatteullagel i samband med skallereformen 1991.

Prot. 1988/89:124 Anf. 5 GÖREL THURDIN (c) replik:

30 maj 1989 Herr lalman! Jag länker i och för sig inle diskulera hela skattereformen i

Vissa fastighets-taxeringsfrågor, m.m.

dag, men jag lyckte alt del var lämpligl all påpeka alt det finns de som ställer sig bakom väldigt stora boendekostnadsökningar. Hur mycket koslnaderna får öka tror jag inle ens moderalerna kan tala om exakl på krona och öre i alla lägen, men det finner jag inle heller relevanl. Del är naturligtvis målsällningen som är del vikliga saml hur slora subventioner man måste gä in med i samband med en reform.

När det gäller kommunala avgifier för t.ex. vatten, där ju kommunen belaslas med stora kostnader i samband med fritidsboende, kan del bli svårt för kommunen all göra stora skillnader gentemot den permanentboende befolkningen. Men man måste i alla fall kunna ha nägon typ av avgift som liknar den gamla ulbolaxeringen. Kan man inte klara del i del kommunala skalleutjämningssyslemet, måsle vi ge kommunerna en rimlig chans alt försöka klara det på annat säll. Del är vad vi har velal påpeka.

Anf. 6 BO LUNDGREN (m) replik:

Herr lalman! I den reservalion som jag skall presenlera i morgon - man presenlerar numera reservationer lill slatliga utredningar i förväg, och det gör också jag - kommer jag att ange vad jag vill att man skall göra på bosladsskalteområdel, nämligen acceptera den förändring av avdragsräliens värde som uppslår när man sänker marginalskatterna symmetriskt. Bara della kommer jag atl acceplera som en boendekoslnadsökning. Jag är inte beredd alt acceptera momsbreddning och inte heller atl man höjer faslighels-skatten, vilkel uppenbarligen Görel Thurdin är.

Sedan till de koncenlrerade fritidsboendeområdena. När det gäller den normala laxan för exempelvis vatten kan man inte göra någon differentiering. Det iror jag inle är möjligt. Däremot kan man göra det med anslutningsavgifterna. Men kommunerna kanske lycker att de inte kan locka till sig fritidsboende om anslutningsavgiften är för hög. Har man gjorl delta ställningstagande, förslår jag dock inte varför vi skall ge dem rällen att ha en kommunal faslighelsskalt också, som yllerligare, på annat sätt, diskriminerar frilidsboendet Del förefaller mig helt fel.

Generellt sett är jag mycket besviken på alt ceiilern föreslår yllerligare en ny skall. Ni kommer ju atl bidra lill en ny löneskatt på onsdag, såviit jag förstår. Varför skall ni bidra lill en ny fastighetsskatt också?

Anf. 7 GÖREL THURDIN (c) replik:

Herr lalman! Del här med skaller och avgifier har alllid varil moderaternas stora fråga, alltså vad man skall kalla olika saker. Huvudsaken är att de får kalla allting avgifter, för då går del alldeles ulmärkl.

När del gäller alt fastställa hur mycket man kan höja boendekoslnaderna har jag ålminslone hafl den utgångspunkten i min reservation atl när man sänker skaller lika myckel för människor med liknande inkomster, skall dessa människor kunna bära samma boendekostnadsökning. Del lycker jag är en målsättning som faktiskt är ganska rimlig i samband med en skallereform. Där kommer de boendekoslnadsökningar som vi bidrar med 12

atl hamna på en hell annan nivå, eflersom vi inle ställer upp på höjd mervärdeskatt

Bo Lundgren säger att kommunerna har lockat till sig fritidsboende. Jag vet inte hur slora kampanjer kommunerna har haft, men del förekommer väl. Det finns de facto väldigt attraktiva områden i det här landet som många av oss efterfrågar en fritidsbostad i. Så vi kan inte bara säga all man får skylla sig själv för all man råkar ha sin fritidsbostad i en viss kommun.

Prot. 1988/89:124 30 maj 1989 .

Vissa faslighetslaxeringsfrågor, m.m.

Anf. 8 JAN STRÖMDAHL (vpk);

Herr talman! Utrikespolitiken skall väl rimligen inte skötas av generalerna. Bostadspolitiken skall kanske inle skötas av skattepolitiker och finansfolk. Se det gärna som en markering från oss att jag står här i lalarstolen i stället för Lars Bäckström.

Del finns för närvarande klara tendenser lill att bostadspolitiken underordnas skalle- och finanspolitiken. Alla dessa ulredningar som vi har, RINK, KIS, URF och vad de nu heler, kastar sig över bostaden som främsla mjölkkossan för att finansiera olika skalleomläggningar och skattesänkningar för framför alll höginkomsttagarna. Från vpk:s sida är vi på del klara med all del inte får vara så. Vi accepterar inte huvuduppläggningen pä det hela. Vi menar all bostaden är en väldigt viktig social rättighet, precis som rätlen lill vård och ulbildning. Bostaden är ingen handelsvara. Bostaden borde inte represenlera något kapital eller belraklas som någol sparande. Bostaden har en hell annan karaklär. Del styr vår inställning till fastighelsskallefrågorna, de frågor som alltså direki påverkar de boendes kostnader.

Boendet borde enligl vår mening hållas frill från all spekulation, allt skojeri och alll som kan betraktas som något som man kan beskatta på det sätt som nu alla skalle- och finanspolitiker tycks vilja göra. Vi menar all boendel i sig egenlligen inte borde beskattas alls på det säll som nu görs. Däri ligger en grundåsikt från oss som faktiskl närmar sig den som moderalerna har förl fram. Däremol är vi inte överens i övrigt, för vi menar atl om vi sänker skatten på boendet bör vi i stället skärpa beskattningen av spekulations- och realisationsvinster på bostadsrätter. Sociala snedeffekler av den typ som brukar kallas för flyttskatl får man lösa genom att bredda finansierings- och bostadsbidragssyslemd. Däremot lycker vi alt om man nu skall ha en faslighetsskatt bör naturligtvis induslrifaslighelerna finnas med. Vi kan inte förstå att man är så intresserad av alt la ul och dessulom höja en skall på bostäder men forlfarande hålla induslrifaslighelerna hell utanför. Här finns en gyllene möjlighet att lösa en del av de finansieringssvårighder som ligger i skaileomläggningspakelet.

Vi lycker vidare alt det finns en hel del tänkvärt i de påpekanden som gjorts från centerhäll om en kommunal fastighetsskatt Nu ser vi del inle på det visel alt vi skall ha både en kommunal och en statlig fastighetsskatt Men för att markera vår inställning lill den tanke som förs fram i cenierreservafionen 11 om en kommunal fastighetsskatt kommer vi att avslå i omröstningen på denna punkl. Med detta vill vi alllsä markera alt vi är intresserade av ell resonemang om all fasligheisskaiien, som enligl vår mening skall ligga på en låg nivå, borde ses som någoniing som går lill kommunerna, eftersom del är kommunerna som har ansvaret för infrastrukturen och som får la på sig alla

Prot. 1988/89:124 30 maj 1989

Vissa faslighetslaxeringsfrågor.

de kostnader som blir följden av boendet Vi tycker atl del är logiskt och funklionelll rikligt att en fastighetsskall i första hand går lill kommunen och inle lill staten.

En annan huvudtanke i vpk:s polilik på del här områdel och när det gäller skatter över huvud tagel är att vi inle gär med på att man behåller de slora avdragen för räntor. Även om det nu i skatteulredningarna har sagls all man skall begränsa möjligheterna lill avdrag för räntor, menar vi all avdragsrätlen för räntor är del som mesl urholkar den lilla progressivitet som finns kvar i skattesystemet

Enligl vår uppfattning skall avdragsrätlen för räntor över huvud tagel avskaffas. För att fä rimliga konsekvenser när del gäller bostadspolitiken kan man i ställd bygga ul stödsystemet med räntebidrag och bostadsbidrag, så all de negativa konsekvenserna, särskilt för dem som har låga inkomster och en "måttlig" ekonomi, på det viset kompenseras genom bostadspolitiska stödåtgärder.

Vad beträffar skärgårdsproblemet - eller problemel med följderna av spekulationen, egentligen på Stockholmsbörsen och liknande ställen, som sätter sina spår i attraktiva lägen, framför allt runt våra kuster men även uppe i fjällvärlden - har vi faktiskt fått ulskollels majoritet med oss på inte bara en allvarlig vädjan ulan etl tillkännagivande till regeringen, all regeringen måste undanröja de oskäliga konsekvenserna av den situation som många av de bofasta i dessa områden har hamnal i. Vi menar atl både riksdag och regering måste ta della på allvar.

Vi väljer alltså all än så länge tro på all regeringen också kommer med del beställda förslagel lill lösning av problemel med de oskäliga konsekvenserna av de höjda fastighetspriserna, bl.a. i skärgårdsområdena, och all vi får se del förslaget i hösl. Men vi vill också säga alt om del visar sig alt regeringen inte kommer med något bra förslag, finns ju den möjlighet kvar som har anvisats från borgerligl håll, nämligen moralorid, och det kan vi i så fall i hösl anslula oss till, om riksdagen som sagt inte får något bättre förslag frän regeringen.

Del allmänna moralorid är ingenting som är inriktat på alt lösa problemel, utan det lägger en hand över laxeringen och beskattningen i allmänhet, över hela landel. Vi lycker all i första hand regeringen skall få chansen atl lösa det specialproblem som vi bl.a. tog del av på skärgårdslingel nu i helgen.

Slulligen vill jag, ulöver all yrka bifall till samtliga de reservationer där vpk är med på någol sätt, också yrka bifall till cenlerreservationen 15. Där kopplar cenlern, som vi lycker på ell ulmärkl säll, skattefrågan till bostadspolitiken och gör den rikliga markeringen all skallefrågan måsle underordnas en social bosladspolilik.

Anf. 9 KJELL JOHANSSON (fp) replik:

Herr lalman! Bara en korl reflexion. Ulrikespoliliken skall inle skötas av en general, sade Jan Strömdahl, när han började sitt inlägg, och del skulle vara skälet till all general Bäcksiröm inte för kommandot i skaltedebatlen här i dag. Jag tycker atl del är litet konsligl resonerat Om yrkesanknylning-en och inle den evenluelll krigiska attityden skall tillmätas nägon belydelse, tycker jag atl det är svårl all begripa varför deballen om fastighelslaxeringen skall skötas av arkitekt Jan Strömdahl.

Anf. 10 BO LUNDGREN (m) replik:

Herr lalman! Jag avser inle all lägga mig i debatten om yrkeskategorier, utrikespolitik, generaler m.m. Jag tänkte bara säga några ord lill Jan Slrömdahl i frågan om moralorium.

Såvitt jag förstår är Jan Strömdahl och jag ganska överens om atl man inle skall skärpa bostadsbeskattningen, även om han och jag kan ha skilda utgångspunkter. Vi moderater lycker exempelvis alt man skall se bosladsspa-rande, chansen all äga sin boslad, som något posilivl. Vi lycker all man skall avstå från regleringar, och vi vill sänka skattetrycket, men man kan ibland mötas från olika utgångspunkter i en gemensam ståndpunkt, i del här fallet när del gäller bostadsbeskattningen.

Vill man inte skärpa bostadsbeskattningen 1990, är det enklaste alt införa ett moralorium. De som är berörda kommer alt lycka att del är ganska positivt, såviit jag förslår. Regeringen blir besviken men från politiska utgångspunkter. I finansdepartementet kommer man all bli lättad, för man kommer inte atl kunna hilla några tekniska lösningar, eflersom det är så kraftiga regionala variationer, i vart fall inga lösningar som inte kunde anslå fill årel därefter.

Jag skulle ändå vilja föreslå vpk atl om ni inte kan rösla för reservationen -av prestigeskäl eller därför att ni inte vågar fälla regeringen eller någonting i den stilen - avslå då från alt rösla även här! Ni har ändrat er i ett annal avseende. Avslå från all rösla! Om ni röslar för utskottsbelänkandet, har ni definitivt sagt alt ni går emot tanken på oförändrad bostadsskati 1990.

Prot. 1988/89:124 30 maj 1989

Vissa faslighetslaxeringsfrågor, m.m.

Anf. 1] JAN STRÖMDAHL (vpk) replik:

Herr talman! Först della om generaler och arkitekter. Jag menar inte, vilkel borde ha framgått, alt jag slod och mässade om fasiighelsskattefrågor som arkitekt ulan som ansvarig för vpk:s bostadspolitik här i riksdagen. All en kalt från bostadsutskottet uppträder bland skatteutskottets hermeliner är naturligtvis en ovanlig situation, eflersom debatten annars alltid förs enbarl av folkel från del utskott som har skrivii fram ärendel lill kammaren.

Till Bo Lundgren vill jag säga alt i frågan om moralorium tycker jag atl jag uttalade mig klart i mitt huvudanförande. Vi har fält majorilel för del yrkande som vi själva har slällt i en motion lill riksdagen. Etl tillkännagivande innebär att regeringen har chans att klara ut hur problemet skall lösas, inte bara att locket läggs på. Precis som centerns represenlanl har pekal på, finns del flera olika säll atl få till stånd en lösning, och vi har inte stängt dörren för moralorium, om del skulle visa sig atl regeringen inte föreslär nägon annan lösning.

Anf. 12 BO LUNDGREN (m) rephk:

Herr talman! Regeringen har hafl chansen under lång lid men har inte gjorl någoniing. Vi har lalal om det här i riksdagen under mer än etl år, och ändå har regeringen inle gjorl något. De flesta av oss hade förväntat sig förslag lill vårriksdagen, för alt stilla människornas oro, om man nu hade hafl för avsikl att göra någoniing. Dessulom avskräcker erfarenheterna från fastighelslaxeringen 1988.

Tekniken kan vara ointressant, för genom etl riksdagsbeslut om moratori-

Prot. 1988/89:124 um garanterar vi redan i dag atl det faktiskt inte blir någon höjning av

30 maj 1989

Vissa faslighels-taxeringsfrågor.

bostadsbeskattningen. På grund av det parlamentariska lägel behöver vpk-ledamölerna inte ens rösla pä en borgerlig reservation, tillsammans med miljöpartiet - vi skall inle glömma della - ulan ni kan avslå och ändå händer del som ni fakliski vill åstadkomma.

Sedan vill jag säga lill Jan Strömdahl atl vi har inie den silualionen i värl parti alt vi är elifisliska, dvs. alt en person svarar för en viss polilisk fråga. Jag har nalurliglvis alllid konlakl med bosladspoliiikerna och andra i gruppen för ell brell samråd om moderata samlingsparliels politik.

Anf. 13 KJELL JOHANSSON (fp) rephk:

Herr lalman! Dagens debatt gäller faktiskl fastighetstaxeringen. Om det är olämpligl atl en general sköter ulrikespoliliken, har jag svårl alt förslå vad del finns för logik i alt en arkitekt sköter fastighetstaxeringen. Men självfallel har jag inle den minsla avsikl all lägga mig i hur vpk väljer sina lalare här. Jan Strömdahl är hjärtligt välkommen i deballen.

Anf. 14 JAN STRÖMDAHL (vpk) replik:

Herr talman! Jag tackar för dd.

Del jag vill trycka på är del jag försökle framföra i början av milt första inlägg, nämligen risken med de tendenser som nu finns i den politiska diskussionen, all man sätter skattefrågorna försl och sedan får bosläder och andra områden la smällarna. Delta är det allvarliga med fokuseringen på skatteulredningarna.

Till Bo Lundgren vill jag bara ålerigen säga atl möjlighelen all få en lösning forlfarande finns. Regeringen får chansen genom all riksdagen gör ell tillkännagivande. Del är inle konstigare än så.

Anf. 15 GÖSTA LYNGÅ (mp):

Herr lalman! Det finns i dag etl växande medvetande om miljön och om behovet av att leva så ekologiskt som möjligt. Särskill när det gäller boendel är människor beredda atl göra slora insalser för energibesparandd. Sådana insatser är vikliga, eflersom del slora energibehov som ulvecklats innebär elt av dagens största problem. Antingen energin produceras i kärnkraftverk eller med förbränning av fossila bränslen, finns biverkningar som påverkar vår miljö. De förnybara energikällorna kan än så länge endast läcka en mindre del av del behov som byggls upp, och slulsalsen är alt den bäsla kilowattimmen är den sparade kilowattimmen.

Del kan vara svårl för en villaägare all inse all del på lång sikl lönar sig all inslallera energisparande apparatur, även om del är samhällsekonomiskl lönsamt. Vi menar därför atl del vore rimligt om staten åtminstone hjälpte lill genom all avslå från fastighelsbeskallning på sådana förbällringar av en faslighel som är ekologiskt moiiverade.

1 reservalion 7, som är byggd på en miljöparlimolion, har vi tillsammans med cenlern yrkat alt sådana installationer skall gynnas skattemässigt. Vi menar också, i likhel med cenlern, all själva de energisparande insalserna skall vara avdragsgilla i deklarationen.

Jag yrkar därför bifall till reservalionerna 7 och 8.

I fråga om laxering av hus i attraktiva fritidsområden uppslår ell särskill besväriigi problem för ortsbor som har sin näring inom fiske eller lanlbruk och som bebott sina gårdar under lång tid och inte har någon som helst plan på atl sälja gården. Det är orättvist all dessa människor plötsligt skall få höjd skatt på sina hem bara därför alt det i samma områden finns attraktiva lägen för fritidshus och huspriserna i del sammanhängd skjulil i höjden.

Jag menar all man borde la hänsyn lill det faklum all del finns tvä olika marknader för varje fastighet i sådana områden, en som hänför sig till fritidshus eller tomter för sådana och en som hänför sig lill husels funklion som boslad för ortsbor. De ivå marknaderna har olika prislägen, och för varje orl skulle man kunna härleda elt förhållande mellan de två värdena.

Mitt särskilda yttrande innebär all beskaltning skulle grundas på de så erhållna, olika fastighetspriserna för ortsbor och för ägare av fritidshus. Del är på del viset jag skulle vilja lösa problemet. Cenierreservafionen 11, vilken jag också yrkar bifall lill, innebär ell annal sätt all lösa problemel med nivåerna på beskattningen av fritidshus och permanenlhus.

Slulligen yrkar jag bifall lill reservation 10, som innebär uppskov med användandet av de nya laxeringsvärdena tills den nya inkomsiskatlerefor-men gör del lättare atl svälja det beska piller som den höjda fastighetsskatten utgör. Tiden under vilken det här moralorid i så fall skall gälla skulle utnyttjas lill att ulforma bättre regler för framlida fastighetstaxeringar.

Prot. 1988/89:124 30 maj 1989

Vissa faslighetslaxeringsfrågor, m.m.

Anf. 16 SVEN-ERIK ALKEMARK (s);

Herr lalman! Del belänkande som vi nu behandlar är ju föranlett av proposition nr 137, där del föreslås vissa förändringar av förhållandevis ringa omfattning i reglerna för fastighetstaxering.

Del har under den allmänna motionstiden väckls etl ganska stort antal motioner med anknytning till faslighdslaxering och faslighelsskalt Det är ju dessa senare som hittills har ägnats det största inlressel här i dag.

I proposilionen föreslås, som jag ser del, en del ganska hanlerliga frågor. Det föreslås att arbetsperioden för särskild taxeringsnämnd under ärel före den allmänna fastighetstaxeringen avslutas den 15 september i stället för den 30 september. Under taxeringsåret föreslås däremot en förlängning av granskningsperioden från nuvarande 31 maj till 15 juni. Förslagen har tillkommit mot bakgrund av de erfarenheter som skatteförvaltningen fick under 1988 års allmänna faslighelslaxering. Antalet fastighetstaxerings-nämnder har ju kraftigt nedbringats, från ungefär 2 500 till för närvarande något över 300.

Inför 1988 års allmänna faslighelslaxering gjordes del vissa förändringar i beslutsordningen i fasiighelslaxeringsnämnden. Ordföranden fick exempelvis befogenhet all ensam beslula i de fall då taxeringen skedde ulan avvikelse frän den allmänna faslighelsdeklaralionen. Nu föreslås det alltså atl ordföranden ensam skall få falla beslul som innefattar avvikelse från deklaralionen, om taxeringsvärdet till följd av beslutet kommer atl avvika med högst 20 000 kr. från del värde som skulle ha beslutats om de lämnade uppgifterna hade följts. Även de av länsskattemyndigheten förordnade ledamöterna föreslås få en ulökad befogenhet Della skall dock, framhålls del, lillämpas restriktivt. Slutligen redovisas i proposilionen vissa förenklingar i mäimelo-

2 Riksdagens proiokoU 1988/89:124

Prot. 1988/89:124 30 maj 1989

Vissa fastigheis-taxeringsfrågor, -m.m.

derna för småhus som ett resultat av arbelel inom byggsiandardiseringen, BST.

Förslagen från den allmänna motionstiden spänner över vida fält inom fastighetstaxeringen, från smärre justeringar lill ell förslag om slopande av fastighetstaxeringen.

Utskottet konstaterar all fastighelslaxeringen forlfarande framstår som ell så värdefullt underlag för bedömningen av många skattefrågor all den för närvarande inle kan avvaras och all den också utanför beskaltningsomrädd har betydelse i olika hänseenden.

I flera motioner tas frågan upp om fasfighelstaxeringens inverkan på beskattningen och specielll farhågor för en orimlig höjning av fastighetsskatten för sådana som bor i fritidshus i attraktiva lägen. Som nämnts tidigare i dag har ulskottd uppvaktats av skärgårdsbefolkningen, och flera av kammarens ledamöler har också fått synpunkler vid ell skärgårdsting som avhölls under helgen. Utskottet har också förståelse för att vissa fastighetsägare kan känna en viss oro, men menar atl del ännu är för lidigl atl bedöma utfallet av den stundande fastighetstaxeringen. Vid en omprövning av reglerna bör man också kunna ta hänsyn lill innehållet i den kommande skattereformen. Därför boren omprövning av beskattningsreglerna, föranledda av 1990 års faslighelslaxering, anslå lills remissbehandlingen av utredningsförslagen har slutförts.

Ulskollel ulgår dock ifrån alt regeringen kommer att lägga fram förslag till erforderliga ändringar, så att oskäliga effekler kan undvikas av de höjda taxeringsvärden som skall tillämpas fr.o.m. beskattningsåret 1990. Detta föreslår vi alltså atl regeringen ges till känna.

Moralorid, som del har lalals om, löser ju inte problemet utan skjuter del bara elt år framåt i tiden.

Nägra motionärer har tagit upp frågan om någon form av räll till avdrag för energibesparande åtgärder, så atl dylika åtgärder inte skulle påverka taxeringsvärdet Utskottsmajoriteten har den uppfaltningen atl detta skulle försvåra standardbedömningen och försämra värderingen. Slöd lill energibesparande åtgärder och konvertering lill inhemska energikällor bör därför ges i en annan form än genom åtgärder vid beskattningen. Mina egna erfarenheter från tidigare verksamhet säger mig atl energibesparande åtgärder, med eller ulan statligt slöd, ofla är myckel lönsamma invesleringar.

Flertalet av de yrkanden som har framställts angående bostadsbeskattningens ulformning i övrigl både i motioner och här i dag har ell så nära samband med de skatteutredningar som inom korl skall presenteras atl utskollel avslyrker förslag om all nu föregripa utredningsresultaten.

Herr lalman! Med vad jag nu har anfört yrkar jag bifall till utskottets hemställan och avslag på samtliga reservationer.

Anf. 17 KJELL JOHANSSON (fp) replik:

Herr talman! Jag lyssnade uppmärksami på Sven-Erik Alkenäs för alt om möjligl spåra någon ansats lill besked om hur det skall bli för alla de människor som nu är oroliga. Han avvisade tanken på ett moralorium med att säga atl problemel bara skjuls på framliden. Okej, lål oss acceplera del

och låt oss få de mera långsiktiga linjerna. Det skulle inle skada om vi fick besked.

Jag skulle också vilja ha en liten kommentar till de synpunkter som jag framförde beiräffande den allmänna fastighetstaxeringen. Den ger ell inlryck av en exakthd som inle finns. Jag har fäll ell anlal brev och päringningar från människor som har ifrågasatt laxeringsvärdd. Några har själva laxerat etl bostadsbestånd som har varit ganska enkell. Man har med andra ord använl sunt förnuft och uppskattat värdena. När man sedan har ställt upp de befinlliga laxeringsvärdena i en tabell och de värden som man själv kommit fram lill i en annan, efler att ha värderat bostadsförmånen pä etl rimligt sätt, har del ibland visal sig finnas en hårresande skillnad mellan de olika värdena. Sven-Erik Alkenäs får ursäkta, alla kryssen på kupongen i all ära, jag tror faktiskl all de enklare metoderna ger ell bältre resullal. Det skulle vara intressant all få vela hur ni ser på den här saken.

Prot. 1988/89:124 30 maj 1989

Vissa faslighetslaxeringsfrågor, m.m.

Anf. 18 BO LUNDGREN (m) replik;

Herr lalman! Det är rikligl all elt moralorium inte löser några problem. Å andra sidan innebär det en möjlighet alt få en bällre lösning på ell problem. Dessulom blir det möjligt all samordna förändringar med den stora skatteomläggning som äger rum den 1 januari 1991. För vår del har vi redovisat - till skillnad från flerlalel övriga partier, jag skall inte säga alla, eftersom jag inle är riktigl säker - vad vi anser. Della framgick ju också av mitt inledningsanförande.

Schablonintäkten bör enligt vår mening ändras, så all skalteullagd inle ökar ens i de regioner som får krafliga laxeringsvärdeshöjningar. Fasligheisskaiien, som på sikl skall slopas, får inle öka lill följd a\' faslighdslaxeringen. Förmögenhetsskatt och arv- och gåvoskatt skall förändras på så sätt alt det inle blir skatteökningar som följd.

Sedan skulle jag vilja fråga Sven-Erik Alkemark en enda sak, eftersom ni inle kan acceplera moralorium ulan vill all regeringen skall lägga fram förslag som syflar lill all undanröja oskäliga effekler a\' fastighelslaxeringen 1990. Jag skulle vilja ha svar på en enda fråga i den här deballen; Vad är skäliga effekler av fastighelslaxeringen 1990?

Anf. 19 GÖREL THURDIN (c) replik:

Herr talman! Sven-Erik Alkemark tog upp förändringar när del gäller förtroendemannasidan. Han nämnde atl andra än ordföranden skulle få falla enmansbeslul i nämnd i samband med faslighdslaxeringen.

Vi har tagit upp de här problemen, eftersom del är oerhörl vikligl all komma ihåg att förtroendemannainflylandd måste finnas på sådana här nivåer. Annars blir del ibland svårl all få vela l.ex. vilka effekler det blir av fastighetstaxeringen. Det måsle bli fråga om människor som har lokal anknylning till de människor som de facto på ett eller annal säll drabbas av de beslul som fallas i nämnderna. Vi har lagil upp den här saken i en reservalion, eflersom vi ändå lycker all del är en viklig fråga från renl demokralisk synpunkl.

Sedan skulle jag vilja fråga regeringsföreträdarna om del blir någon allmän översyn av fastighetstaxeringen eller om ni tänker fortsätta att ta en lilen bit

Prot. 1988/89:124 30 maj 1989

Vissafaslighets-laxeringsfrågor, m.m.

här och en lilen bil där. Då blir det ändå ingen helhel. Man får ingen riklig uppfattning om hur det egenlligen blir. Jag tror all del är vikligl all del görs en översyn.

När del gäller moralorid måste jag säga atl det rör sig om en viktig sak, eftersom man vid den stora skatteomläggningen kommer all vara tvungen att ta hänsyn lill de oerhörl slora höjningarna av laxeringsvärdena. Då är det ju tokigt alt försl inle alls ta hänsyn lill dem så all säga, mer än att la med dem fill 100 %. Eller också kommer del all göras ändringar som vi inle vet någoniing om. Jag tycker alt det krävs etl svar här i kammaren i dag om vad som är skäligt i della sammanhang. Ordel skäligt använder vi alllför ofla när vi vill komma undan en precisering. Jag tror att del vore värdefullt alt falla ell beslul om all införa elt moralorium i slällel för all göra bedömningar längre fram, bedömningar som vi inle vel någoniing om när del gäller formuleringarna.

Anf. 20 GÖSTA LYNGÅ (mp) replik;

Herr lalman! Sven-Erik Alkemark sade all energibesparande ålgärder ofta är lönsamma för husägarna, och det hoppas jag all de är på lång sikl. De är säkert samhällsekonomiskl myckel lönsamma. Men här gör en husägare en uppoffring som är relativt stor, och han är inte säker på om den är lönsam. Och då höjs taxeringsvärdet på hans hus. Del kan väl inle vara del sätt på vilket samhällel skall ge ell stöd. Många gånger kan del vara osäkert om del lönar sig alt sälla in en ny värmepump. Om skatten höjs kanske vederbörande inte bryr sig om saken. Vi skall inle motarbeta sådana anslrängningar som privatpersoner gör i energibesparande syfte. Att säga all del är för besväriigi i laxeringshänseende kan ju inte vara riktigt. Del gäller ju att inte ta hänsyn till vissa installationer. Alt la hänsyn lill dem kunde vara besvärligare. Del måste ju vara lättare atl helt enkell bara bortse från om t.ex. en värmepump är installerad eller ej.

Anf. 21 SVEN-ERIK ALKEMARK (s) replik;

Herr lalman! Försl några ord lill Kjell Johansson, som eftersträvar en Slörre exakthet beiräffande fastighelslaxeringen. Han sade atl sunt förnuft borde få råda, och det är självklart. Del är bara del atl man kan ha olika uppfattning om vad som är sunt förnuft Om det då är så, som jag uppfattade Kjell Johansson, all de som räknal sunt kom ganska nära det resultat som vår nuvarande faslighelslaxering ger, lalar allt för alt del råder ell visst sunt förnuft Det är möjligl alt syslemel är bräckligl, men jag tror att det är del bäsla som vi för närvarande har.

Till Bo Lundgren har jag redan sagl alt vi inle tror pä moralorid, men det är självklart alt han har rätt all ha sin egen uppfallning i frågan och all agitera för den.

Bo Lundgren frågade också om vad som är skäligt och vad som är oskäligt Del är ganska givet, alt har vi en ny fastighetstaxering, måste den medföra en viss uppräkning av de gamla värdena. Därmed kan del givetvis bli fråga om en höjning av skallen. Jag lycker inte all det skall vara så särskill svårt alt förslå alt vi i det sammanhanget säger all vi vill ha borl de oskäliga effekterna.

Görel Thurdin lalade om de utökade befogenheterna exempelvis när det gäller de av länsskattemyndighderna förordnade förtroendemännen. Jag sade redan i milt inledningsanförande all man här räknar med en reslrikliv tillämpning. Jag litar på att så blir fallet.

Slulligen nägol till Gösla Lyngå. Del gäller dä detta med uppoffringar i fräga om energibesparande ålgärder. Den erfarenhet som jag i egenskap av fastighetsförvaltare har pä detta område är faktiskt alt energibesparande åtgärder sällan är atl bdrakla som en uppoffring. Tvärtom är sädana åtgärder, som jag också sade i mitt inledningsanförande, nästan alltid lönsamma invesleringar.

Prot. 1988/89:124 30 maj 1989

Vissafasugheis-taxeringsfrågor, m.m.

Anf. 22 KJELL JOHANSSON (fp) replik:

Herr lalman! Först vill jag be Sven-Erik Alkemark om ursäki för att jag sade fel namn - jag kan dock inte lova att det inte upprepas.

Jag beklagar att Sven-Erik Alkemark inle kan ge någol besked lill skärgårdsbefolkningen och landets villaägare om hur del kommer alt bli i framliden. Med den aktuella fastighetstaxeringen kommer de här svårigheterna, orättvisorna och tokigheterna inte atl kunna undanröjas.

Jag skulle ha efterlyst en större exakthet. Ja, gärna det. Men jag tror inle alt man åsladkommer en sådan genom all ha ell syslem med invecklade blanketter och myckel svåra beräkningsgrunder, eflersom människor därigenom ofla missleds och lämnar felakliga uppgifler.

Sedan sade jag inte atl de som själva har gjorl en värdering har kommil ganska nära. Kontentan av vad jag åtminstone ville ha sagl var all de hade kommil rejält långt ifrån de taxeringsvärden som taxeringsnämnden hade åsätt deras fastigheter. Jag kan, som sagt, inle frigöra mig från känslan av alt de som själva har gjorl en värdering - i flera fall handlar del ju om nära nog identiska hus med identiska boendefömtsätlningar - kommit närmare. Jag tror nämligen atl de har kommil fram lill ett myckel bättre värde än man kommit fram till vid taxeringen. Detta visar atl man, trots den oerhört stora ambitionen här alt åstadkomma millimeterrättvisa, hamnar väldigt snett Därför bör man lilla noggranl på andra metoder. Det handlar ju ocksä om principerna över huvud tagel, alltså om vilka principer som skall ligga lill grund för beskattningen av boendet Det handlar med andra ord om det egenlliga syftet med fastighetstaxeringen.

Anf. 23 BO LUNDGREN (m) replik:

Herr talman! Försl lill frågan om vad som är skäligt resp. oskäligt. Sven-Erik Alkemark har gett oss en del ledtrådar. Han säger nämligen atl del vid en ny faslighelslaxering måsle bli en viss uppräkning av taxeringsvärdena. Ja, del vel vi redan. Dessa bygger ju på marknadsvärdet. Dessutom vel vi atl det för genomsnillet i landel är fråga om en höjning med 50 %. För vissa regioner - storstadsområden och en del eftertraktade frilidsregioner - rör del sig om en höjning med i storleksordningen 100 % i genomsnitt. 1 vissa fall blir det även höjningar pä uppemol och kanske l.o.m. överstigande 200 %.

Sven-Erik Alkemark säger alt följden av höjda taxeringsvärden måste bli höjd skatt Men här kommer oskälighetsbedömningen in. Vad är oskäligt? Man måste göra bedömningen att det knappasl är oskäligt atl låla genomsnit-

Prot. 1988/89:124 30 maj 1989

Vissa faslighetslaxeringsfrågor, m.m.

tet för hela landet få vara avgörande. Då är vi uppe i ungefär 50 % ökning, eller kanske något mer, av bostadsskatleutlagel - vilket i och för sig är en ganska kraftig höjning. Men om vi nu har definierat en höjning om 50 % som ganska skälig, med tanke pä det genomsnittliga utfallet i landet när det gäller bostadsskatteuttaget, skall det då inte beträffande de oskäliga effekterna bli mer än 50 % höjning? Eller skall del bli mellan 50 och 100 % höjning? Eller skall del bli över 100 % höjning? Egentligen är det ganska enkelt atl ge ell besked. Detär ju som all fylla i enlipskupong. Del finns ju alla fall möjlighel lill några intervaller.

Kan vi alltså nu fä etl svar på frågan: När kan man börja lala om all del är oskäligi med en skalleskärpning överstigande 50 %?

Anf. 24 GÖREL THURDIN (c) replik:

Herr talman! Jag tycker alt hela den här debalten visar atl del behövs en översyn av fastighetstaxeringen över huvud taget och även av dess uppbyggnad. Dessulom bör man i samband därmed bedöma vilka faklorer som skall ligga lill grund för bostadsbeskattningen.

Man hänvisar här väldigl ofla lill den akluella utredning som i princip har avslutat sill arbele. Men där har vi inte hafl i uppgifl alt lilla på uppbyggnaden i fråga om laxeringsvärdena, trols alt dessa ligger lill grund för själva beskallningen.

Kommer det atl bli en allmän översyn i delta avseende? Och kommer Sven-Erik Alkemark alt arbeia för en sådan? Även han borde ju efler dagens debatt här i kammaren ha uppfatlat alt del finns etl behov av en sådan översyn.

Anf. 25 GÖSTA LYNGÅ (mp) replik:

Herr talman! Återigen till frågan om energibesparande åtgärder. Det gäller alltså värmepumpar, solvärmeanläggningar och i viss mån kanske också små vindkraftverk. Sådana här åtgärder var mycket lönsamma för fem lio är sedan, då del skedde en stark expansion på della område. Men denna har nu avstannat I del lägel skall man akla sig för all höja skaller. I slällel skall vi uppmunlra människor, så atl del blir en fortsatt expansion. En sådan behövs i och med kärnkraflsavvecklingen och i och med atl vi alllmer vill minska användningen av fossila bränslen. Dessa saker är alltså viktiga och skall inle skallas borl.

Anf. 26 SVEN-ERIK ALKEMARK (s) replik:

Herr lalman! Jag är ledsen att jag missuppfattade Kjell Johansson när det gäller del akluella räkneexemplet De som förelräder del sunda förnufld kommer lydligen lill lägre värden än fasiighelslaxeringsnämnden kommil fram till. I och för sig är del kanske inte sä konsligl alt den som själv fär laxera sin villa kommer till dt något lägre värde än fastighdslaxeringsnämnden skulle ha kommil fram till.

Naturligtvis kan det finnas skillnader mellan olika platser i landet. Men den erfarenhet som jag har från mina hemtrakter är all de fastställda laxeringsvärdena är ganska låga. Säkerligen är det motiverat med en

uppräkning i dag. När det gäller taxeringsvärde, marknadsvärde och Prot.'1988/89:124
försäljningsvärde finns dd faktiskt ganska stora differenser. 30 maj 1989

Vissafastighets-la.xeringsfrågor.

Sedan till Bo Lundgren. Jag vill inte föregripa resultatet av den kommande fastighetstaxeringen, som jag sade redan i mitt inledningsanförande. Jag kan bara säga all jag har fullt förlroende för dem som jobbar med della. Arbetet kommer atl skötas på elt bra säll. Jag tror alltså atl delta kommer atl fungera.

Del är rikligt, Gösla Lyngå, atl de statliga bidragen till energibesparande åtgärderför närvarande inle är av samma omfallning som tidigare. Men, som jag också sade i mill inledningsanförande, har jag den uppfattningen att energibesparande åtgärder i delta sammanhang är lönsamma även ulan statligt slöd. Delta vidhåller jag.

Anf. 27 KRISTER SKÅNBERG (mp):

Herr lalman! Jag är en av de åtskilliga riksdagsledamöter som deltog i det s.k. skärgårdstinget på Arholma i lördags. Såväl företrädare för SIKO som flera skärgårdsbor redogjorde för de problem som de ökade och ökande marknadsvärdena och de därmed ökade och ökande laxeringsvärdena redan har inneburil, och framför alll kommer att innebära - om dessa får slä igenom - i form av höjda schablonavgifier och höjda fastighelsskatter. Många skärgårdsbor kommer helt enkell inle alt ha råd all bo kvar i sina hus. Av begripliga skäl är de djupt oroade. Det som nu diskuleras kan förefalla konsligl, eftersom riksdag och regering tidigare har vidlagil en del regionalpoliliska åtgärder för atl möjliggöra att människor i olika delar av landel kan bo kvar i sina hus- visserligen kan ännu mera göras i dd avseendel. Men här kan vi plötsligt nolera något som går ål fel håll och som dessutom är väldigt markanl.

Jag noterade i lördags i likhel med framför allt skärgårdsborna atl representanter för samlliga riksdagspartier lovade alt skärgårdsborna inte skall drabbas. Jag tror alt de for hem därifrån i den förvissningen att det här skulle lösa sig.

Vi har från miljöpartiels sida ända sedan partiet bildades varil emot den här "Höstermaneffekten", dvs. alt man beskattas för en fördyring som man själv inte har bidragil lill och atl detta leder lill atl man ivingas antingen all skuldsätta sig alllmer eller atl i värsta fall flylla från fastigheten.

Det förslag som Gösla Lyngå har lagt fram i sin motion om all de permanenlboendes fastigheter skall värderas inle efter marknadsvärde utan efter bruksvärde stämmer väl med SIKO:s eget förslag. Det enda som jag kunde lova där ule var alt vi skulle arbeta vidare med frågorna och se efter vilka skillnader som föreligger mellan förslagen samt vilka meriter som SIKO;s förslag kan ha jämfört med vårt eget förslag.

Jag har svårl all förstå, fru lalman, hur regeringen skall hinna lösa dessa problem, och därför tror jag all moralorid är en rimlig lösning även för den som bor i sådana här attraktiva fritidsområden och som är faslboende. Moralorid har dessutom den förtjänsten atl man med ell sådant slipper en ryckighel i fastighetsbeskattningen, när del nu kommer ell nylt skalleförslag.

När del gäller beskattningen av industrifasligheler vill jag peka på att del
nu kommer en slor skatteomläggning. Med lanke pä detta är det kanske
rimligt atl komma fram till en helhetslösning, i ställd för all för år 1990 införa 23

Prot. 1988/89:124 30 maj 1989

Ändrade regler om skogskonto, m.m.

lillfälliga regler. Men del förefaller märkligt alt vi här i näsla vecka skall la ställning lill höjning av faslighetsskatten på kontors- och affärslokaler i de överhettade delarna av Stockholmsregionen utan alt induslrifaslighelerna är medtagna. Likaså kommer vi atl få ta slällning lill ett förslag om en tillfällig investeringsavgifi pä kontors- och affärslokaler, alltså på icke prioriterat byggande, och all induslrifaslighelerna inte heller därvid är medtagna. Vi kan inle finna all dessa fastigheter bör vara fridlysta i beskallningssamman-hang. Vi får ålerkomma i den frågan. Under alla förhållanden lycker vi inle all del skall genomföras några tillfälliga lösningar enbarl för 1990.

Del förhållandel alt det är samhällsekonomiskl lönsamt atl investera i energibesparande utrustning eller i miljö- och resursbevarande installationer liksom atl detta många gånger också är privalekonomiskl lönsamt behöver ju inle hindra att man följer Gösta Lyngås recept all sådana tillgångar inte skall behöva las upp vid laxeringen. Del är ju inle fråga om atl ge några bidrag ulan bara om att man inte straffbeskaltar en samhällsekonomiskl myckel viklig ålgärd.

Varför inle uppmuntra dem som är villiga att inveslera i sådana här installationer och därigenom hjälpa oss alla all få en bältre miljö, atl snabbare bli av med kärnkraflen och alt slippa atl i så stor omfallning använda fossila bränslen, som bidrar lill växlhuseffekten? Vi har, som kammarens ledamöler vel, lagt fram en lång rad förslag på dessa områden. Gösta Lyngås förslag är synnerligen lällillämpat, och vi hoppas all vi skall fä slöd för del.

Vi vänlar nu med slor spänning på hur riksdagsparfierna skall uppfylla sina löften lill skärgärdsborna om alt dessa inle skall drabbas av en höjd faslighetsskatt. Hur del går med det kommer vi alt få se om en myckel kort tid.

Med detta anförande - under vilket försle vice lalmannen överlog ledningen av kammarens förhandlingar - var överläggningen i ärendel avslulad.

(Beslut fattades efler debalten om skalteutskotlels belänkande 31.)

Kammaren övergick lill all debattera skalieulskollels belänkande 38 om ändrade regler om skogskonto, m.m.

Ändrade regler om skogskonto, m.m.

Anf. 28 HUGO HEGELAND (m):

Fru lalman! Proposition 141 har ju lillkommil med anledning av regeringens underlåtenhet atl samtidigt med ändringen av arvsreglerna i den familjerällsliga lagstiftningen också ändra berörda skalleregler. Härigenom har vissa skalteregler med anledning av den bakomliggande civilrältsliga lagsliflningen ändrals sä, atl de fått en ej avsedd innebörd. Della gäller bl.a. beiräffande beslämmelser om avsättningar lill skogskonto och vissa andra avsättningar, som i de akluella fallen måsle las upp lill beskattning tidigare än vad som krävdes före arvsrällsreformen.

Regeringens dröjsmål med all lägga fram elt korrigerande förslag, trols alt

riksdagen vid två tillfällen på skalteutskollels hemslällan begärl detta, har medförl alt många enmansdödsbon sedan liden för ikraftträdandet av de nya arvsreglerna blivit nödsakade all avveckla sina konloinnehav och betala skall pä innestående medel. Vi moderater anser inle att förslaget i propositionen tillfredsställer riksdagens två gånger framförda begäran, men vi gör den bedömningen atl del nu inle är möjligl all begära ell nyll förslag om uppskjulande av beskallningen för all lösa problemet med reservering av medel för framlida kostnader och investeringar. Vi anser oss därför ivungna alt acceplera regeringens förslag beiräffande själva meloden för beskattning av skogskonlomedel m.m. vid upplösning av enmansdödsbo. Vi har av den anledningen inga yrkanden på den punkten.

Däremol har vi ell förslå yrkande vad gäller slorleken av nedsällningen av del belopp som skall las upp till beskattning. Vi lycker all nedsällningen av beloppet bör uppgå lill hälflen, inte lill en fjärdedel, som regeringen har föreslagil och som också utskottets majorilel har slälll sig bakom.

Jag yrkar bifall lill reservalion 1.

Vi anser också alt del är motiverat med en förlängning av skogskonlotiden. Del har ju visal sig alt avverkningsbenägenheten har påverkats positivt av de nuvarande tidsbegränsade högre procentsatserna för insättning på skogskon-lo. Dessa förlängdes i höstas l.o.m. 1992 års laxering. Vi menar atl dessa regler bör permanentas och dessutom all uppskovsliden bör förlängas från 10 till 15 år.

Jag yrkar bifall lill reservation nr 3.

Jag vill vidare ta upp frågan om en avveckling eller minskning av skogsvårdsavgiflen. Del underliga är all intäkterna av denna avgifl bara delvis går lill all finansiera för skogsbruket gemensamma angelägenheter. Merparten ulgör en exlra skall, som används lill statens allmänna utgifter. Del är enligt vår beslämda uppfallning synnerligen olillfredsslällande all skogsvårdsavgifierna mera har kommit all medverka lill en ekonomisk omfördelning mellan olika skogsägarkategorier eller t.o.m. olika regioner.

Vi anser naturligtvis alt skogsvårdsavgiften bör slopas, i varje fall efter en lämplig avvecklingslid. Man kunde förslagsvis börja med att sänka den den 1 juli 1989 från nuvarande 0,8 % till 0,3 % och avveckla den senare.

Slulligen har vi instämt med vårl kära broderparli cenlern när del gäller skogsbilvägar m.m. Vi anser all en förbättring av avdragsmöjligheterna i samband med byggande av skogsbilvägar skulle ha en positiv effekl pä skogsavverkningen. Det finns ingen anledning till atl dessa skall behöva avskrivas under tio är. Vi lycker all de bör kunna avskrivas omgående. Del är della som yrkas i reservalion 9, som jag hemställer om bifall till.

Prot, 1988/89:124 30 maj 1989

Ä ndrade regler om skogskonto, m.m.

Anf. 29 INGRID HASSELSTRÖM NYVALL (fp);

Fru lalman! Mycket i svensk skattepolitik i dag påminner om en promenad över ell kärr eller en mad, där man hoppar från tuva lill tuva för atl klara sig lill fasl mark. En sådan luva är del lidsmässigt begränsade förslagel om dödsbobeskaltning av skogskonto som behandlas i skalteutskollels belänkande 38. Propositionen i ärendet har framlagts efter en upprepad begäran från riksdagen med anledning av den nya familjerällslagen, och den är naturligtvis välkommen, men den borde ha kommit tidigare.

Prot. 1988/89:124 30 maj 1989

Ändrade regler om skogskonto, m.m.

Det gungfly som skattepolitiken är i dag kan förhoppningsvis bli fastare mark i början på 90-lalet. Folkpartiet har därför i stort accepterat propositionens förslag, även om vi är medvelna om all det finns vissa svagheter i den. Det är emellertid vikligl, som också framhålls i belänkandel, atl de nya familje- och arvsrätisbestämmelserna är av dispositiv karaklär. Del är betydelsefullt atl man informerar om della. För det är betydelsefullt för dem som har konton av typ skogskonto atl se över hur den ekonomiska silualionen kan bli efler ett dödsfall och all göra nödvändiga dispositioner. Personligen anser jag alt arvsskall aldrig skulle utgå mellan makar, men den diskussionen hör hemma i ett annat sammanhang.

På en punkt har vi i folkparliel reserverat oss. Det gäller uppskovsliden. Den önskar vi förlängd från 10 år till dess en skallereform med väsenlligl sänkta marginalskaller genomförts. Ulredningen om företagsbeskattning, URF, behandlar ocksä denna fråga i sill arbele. 1 avvaklan på URF:s belänkande och på innehälld i en skallereform, vill vi med bifall lill reservalion 4 betona viklen av alt skogskonioliden sålts så all den lillgodoser möjligheterna lill en rimlig inkomstutjämning, samiidigi som den slimulerar lill uttag vid lider av stor efterfrågan. Det finns en risk all ullagen minskar de närmaste åren, vilket i nuvarande konjunktur vore olyckligl.

Vid ell särskill yllrande har vi markerat atl vi finner en sänkning av skogsvårdsavgiften befogad. Tyvärr ser vi dock inte nu nägon möjlighet all slalsfinansielll avstå från de ca 400 miljoner som avgiften beräknas inbringa. Möjligen kan en förenkling av skogsvårdslagens regelverk bidra till lägre skogsvårdsavgifler. En förändring av jordbrukspoliliken kan kanske leda lill en förändring även av skogspolitiken.

Fru talman! I övrigt yrkar jag bifall till utskottets hemslällan.

Anf. 30 ROLF KENNERYD (c);

Fru lalman! Den proposition som ligger lill grund för det aktuella betänkandet har tillkommit pä begäran av riksdagen, efter initiativ av skatteutskottet Behovel har uppstått som en följd av uppkomna orällvisor och skatteskärpningar efter genomförda lagändringar på familjerättens område. Vi välkomnar i allt väsenlligl förslagen i proposilionen, även om de är otillständigt senkomna.

Vi gör emellertid ell viktigt undantag. Del gäller överlaganderälten för efterlevande make eller maka som genom arv överlar jordbruksfastighet och sedan driver denna rörelse vidare. Skälen lill della undanlag utvecklas närmare i reservalion 3 och jag vill, fru talman, yrka bifall lill densamma.

I belänkandel behandlas också elt anlal motioner som väckls under allmänna molionsiiden, bl.a. beiräffande skogsvårdsavgiften och skogsbilvägar. Skogsvårdsavgiften framstår alllmer och för alll fler som en orättvis och för skogsbruket tyngande beskattning. Del finns flera goda skäl för dess avskaffande. Bl.a. är det enbart en ringa del av de ca 400 miljoner som skogsvårdsavgiflen beräknas inbringa under delta budgelår som återgår till näringen. Den del som ändå återgår lill näringen fördelas på elt orällvisl säll. Den gynnar passiva ägare och missgynnar akfiva ägare av skogsfasligheter. Dd gör den genom alt den del som återgår i form av olika bidrag i huvudsak kommer dem till del som tidigare har skött skogen mindre väl och den

drabbar, via ell högt skogsbruksvärde, dem som verkligen har bemödat sig om atl sköta sin skogsfaslighd på elt rikligl sätt. Det innebär också en stor omfördelning från söder till norr. Skogsnäringen är därmed den enda näring som själv belalar sin regionalpolitik. Vi anser att del inle är näringens ansvar all sköta denna regionalpolitik, ulan att det är samhällets ansvar.

Skogsvårdsavgiflen är som sagl betungande. Den beräknas inbringa ungefär 400 milj. kr. enligl del statsbudgdförslag som lades i januari. Ingrid Hasselslröm Nyvall bekräftar atl för folkpartiets del är det enda skälel lill alt man inte kan gä med på elt avskaffande atl man inle anser sig slalsfinansiellt ha råd med detta avskaffande.

Lantbruksuniversitetet har beräknal all skogsvårdsavgiften vid en 80-ärig omloppstid motsvarar ungefär 40 % av avverkningsndlot Della betecknar

ulskoltsmajorilelen på följande sätt: "avgiften lorde ha begränsad

ekonomisk belydelse för de flesta skogsägarna." Bruno Poromaa, vilka bedömningsgrunder och vilka matematiska metoder är det som leder fram lill tolkningen all 40 % av avverkningsndlot skulle vara en för de flesta skogsägare ekonomiskt betydelselös beskallning? Jag ber, fru lalman, all få yrka bifall till reservalion nr 7 och även lill reservation nr 9, som gäller avdragsrält för kostnader för byggande av skogsbilvägar.

Förslaget avstyrks av majoriteten med elt tamt och egentligen helt intetsägande argument; "All utsträcka avdragsrätlen ytterligare för de ifrågavarande vägkoslnaderna bör emellertid enligl ulskollels mening inle komma i fråga." Kan man tänka sig något mer intetsägande än denna mening, som ensam ulgör moliv för etl avslagsyrkande. Jag skulle vilja fråga dem som har bilrätt della argumenl, i första hand Bruno Poromaa, men också Ingrid Hasselslröm Nyvall och represenlanler för miljöpartiet och vpk, vilka moliv som egentligen kan anföras för all avstyrka del förslag som har lagls fram, vilkel sedermera resulterat i denna reservation.

Anf. 31 GÖSTA LYNGÅ (mp):

Fru talman! Reservalion 2 i mom. 3 har redan redovisals av Rolf Kenneryd, och jag yrkar bifall lill den.

Reservalion 5 lill mom. 7 avser tillfällig inkomsl av skogshantering upp lill 10 000 kr. Inom miljöparfiel de gröna har vi kommil fram lill, och även föreslagil detta inom ramen för RINK-utredningen, all smärre inkomster som någon har vid sidan av sill vanliga värv borde kunna få vara skattefria upp lill 10 000 kr. Dels är del sunl atl människor gör en exlra insals, utan all behöva räkna del som en formell inkomst, dels är det bra all undvika frestelsen atl undandra dessa smärre summor från normal skatteplikt Jag yrkar alltså bifall lill den reservationen.

Även till reservalion 8 i mom. 9 yrkar jag bifall. Här gäller del alt skogsindustrin borde la mer ansvar för konsekvenser av sin aklivitel. Vårt förslag är, alten avsättning om sammanlagi 300 milj. kr. per år görs under de närmaste fem åren. Totalsumman skulle då vara 1,5 miljarder, som skulle användas av naturvårdsverket för inköp av svenska skogar.

Sedan uppstår ett dilemma för oss när det gäller skogsvårdsavgiflen. Jag belraklar del visserligen som hell rimligt all denna avdragsgilla avgift tas ut.

Prot, 1988/89:124 30 maj 1989

Ändrade regler om skogskonto, m.m.

Prot, 1988/89:124 30 maj 1989

Ändrade regler om skogskonto, 171.m.

men jag hade helsl sett alt den användes på etl ekologiskt rimligare sätt än vad som nu är fallet. Vi avser all återkomma med en motion i den frågan.

Anf. 32 BRUNO POROMAA (s):

Fru lalman! Delta betänkande är föranlett av en proposition om begränsning av skatteuttaget i vissa fall för enmansdödsbo, om beskattning skall ske av medel på skogskonto m.m. på grund av all dödsbod har upplösls. Innehållet i propositionen har redovisats av de tidigare lalarna, varför jag begränsar mig lill alt helt kortfattat kommenlera de tvä reservationer, den ena av moderalerna och den andra av centern, som är föranledda av propositionen.

Ulskoltsmajorilelen avslyrker moderaternas förslag om alt reduktionen av det belopp som skall las upp till beskattning skall sältas ned lill hälflen. Ulskoltsmajorilden anser att regeringens förslag om nedsättning med en fjärdedel ulgör en rimlig och väl underbyggd avvägning.

1 likhel med moderalerna anser centern i sin reservalion all proposilionen inle lillfredssläller skatteutskottets begäran, dvs. all ej avsedda effekler på familjerätlsreformen inle skall uppkomma. Cenlern säger också ullryckligen i sin reservalion alt förslagel ej slår i överensstämmelse med den familjerällsliga reformens syfle, som främsl var alt slärka den efterlevande makens slällning. Till del vill jag säga all den eflerlevandes slällning kanske skulle bli ännu mer stärkt, om vederbörande kunde la över l.ex. skogskonlomedel obeskattade. Nu kommer hon eller han all överta etl avskaltat konto pä gården. Delta skall jämföras med all hon eller han tidigare bara hade räll till sin giftorätt

Ulskollel har myckel ulförligl redovisat sina synpunkler med anledning av centerns motion. De återfinns på s. 6 och 7 i belänkandet, och jag skulle vilja rekommendera reservanterna inkl. miljöpartiets företrädare all läsa vad som står där mycket noga som motvikt till deras reservation. Del lillhör faktiskt sällsynlhderna atl en molion får en så utförlig redovisning från etl utskott som i det här fallet.

I delta betänkande avslyrks också elt antal motioner från den allmänna molionsiiden. Ell flerlal av dessa motioner är kända från tidigare tillfällen, t.ex. de två molionerna om förlängning av skogskonlotiden. Så sent som i höstas, alltså för några månader sedan, avstyrkte ulskollel dessa förslag, och enligl vårt förmenande har ingenting nyll lillkommil som skulle föranleda etl annal ställningslagande från utskoltsmajoriteten i dessa frågor.

Skogsvårdsavgiften har ocksä varit föremål för slällningslagande vid elt flerlal tillfällen. En majoritet i utskottet anser all della blygsamma belopp framstår som väl avvägt för skogliga ålgärder.

Reservationen om skogsbilvägar tillhör också gruppen gamla skivbekanta. Till Hugo Hegeland och moderaternas, som han sade, "broderparli" vill jag säga all ulskollsmajorilelen nu i likhel med tidigare anser del icke motiverat alt ytterligare utsträcka avdragsrätlen för ifrågavarande vägkosinader.

Miljöparliels intåg i riksdagen och i skatteulskoltel har resulterat i två helt nya reservationer, som dock inte har funnil någon slörre förståelse hos oss övriga i utskottet Miljöpartiet slår som sagt ensamt för dessa reservationer.

När det gäller skatteavdraget för skogsavverkning skulle jag vilja rekom-

mendera miljöpartiet atl avvakla resultatet av den utredning som arbetar med en översyn av inkomstbeskattningen. Ni kanske inle kände lill all det pågick en sådan utredning, när ni skrev den här motionen. Men den utredningen är nu i det närmaste klar med sill arbele.

I sin andra reservalion vill miljöpartiet alt 1 500 milj. kr. skall avsättas från skogsföretagens vinster för inköp av värdefulla skogsområden. Utskollsmajorilden anser atl statsmakterna redan uppmärksammat de problem som miljöpartiet åberopar i och med det beslul som redan fattats av riksdagen om att avsälla 100 milj. kr. för ell bevarande av urskogsområde för framtiden. Beloppel på 100 milj. kr. förefaller mycket blygsamt i jämförelse med det belopp som miljöpartiet talar om. Jag tycker emellertid alt miljöpartiet är vårdslösl med nollorna när del gäller de här beloppen.

Fru talman! Med det sagda vill jag yrka bifall till utskottets hemslällan och avslag på reservalionerna.

Anf. 33 HUGO HEGELAND (m) replik:

Fru lalman! Bruno Poromaa kritiserade del moderata förslaget atl man bör reducera skatteuttaget från dödsbo när del gäller skogskonto, dvs. atl beloppel skulle sällas ned nied 50 %. Flan ansåg atl regeringens förslag, som utskottets majorilel har anslutit sig till, var en "rimlig och väl underbyggd" reducering. Bruno Poromaa förslår givelvis atl man aldrig kan argumentera mol vad som är rimligt och väl underbyggt Jag kan ju säga sä här, atl vårt förslag är mycket rimligt och mycket väl underbyggt. Då ulgår vi ifrån all vi har världens högsla beskaltning när det gäller arvsbeskaltning, förmögenhetsbeskattning osv. Eflersom vår huvudlinje är all över hela fälld kraftigt sänka skatterna, så passar della förslag in i vär allmänna polilik. Därför är del ur vår synpunkl givetvis mycket rimligt och mycket väl underbyggt, medan socialdemokralerna nästan i alla sammanhang lycker alt skattesänkningar är orimliga.

Anf. 34 INGRID HASSELSTRÖM NYVALL (fp) replik;

Fru talman! Jag minns också, Bruno Poromaa, alt vi i mitten på december hade samma diskussion här och atl Bruno Poromaa då sade alt det inle fanns nägon anledning alt förändra uppskovstiden för skogskonto. Han menar all ingel nylt nu har lillkommit. Jo, jag tycker alt del har lillkommil en ny sak. Jag sade redan i december alt man kunde skönja en skattereform med en sänkning av marginalskatterna, som ju även socialdemokralerna var intresserade av. I dag kan vi inte bara skönja den ulan har den kanske ganska nära oss. Då är del mycket vikligl för skogsavverkningen under de närmaste åren all, som vi har föreslagit, förlänga de här lio åren fram lill en marginaiskalle-reform. Del finns annars risk för all avverkningen blir lägre framför alll i år och näsla år. Har man slora uttag all la frän sill skogskonto vill man inte plussa på, om man har hög marginalskatt Då lugnar man sig kanske till 1991 eller 1992 med att avverka. Det är inle önskvärt i dagens läge med den slora efterfrågan på virke och massaved som nu råder.

Rolf Kenneryd frågade hur vi kunde låta bli all ställa oss bakom reservationen om skogsbilvägar. Jag är kanske inte helt sä grundligt insatt i dessa frågor som Rolf Kenneryd, men jag skulle vilja säga all om man bygger

Prot, 1988/89:124 30 maj 1989

Ändrade regler om skogskonto, m.m.

Prot, 1988/89:124 30 maj 1989

Ä n drade regler om skogskonto, m.m.

en skogsbilväg inom elt skogsbestånd där man räknar med atl avverka under lång lid är ju en tioårig avskrivningstid inle något orimligl,

Anf. 35 FÖRSTE VICE TALMANNEN: Repliken skall gälla Bruno Poromaas anförande.

Anf. 36 INGRID HASSELSTRÖM NYVALL (fp) replik: Fru lalman! Jag blev apostroferad av Rolf Kenneryd, så jag länkle slå ihop replikerna. Får jag inle göra del?

Anf. 37 FÖRSTE VICE TALMANNEN:

Nej, del är inle tillåtet Repliken gäller bara Bruno Poromaas anförande.

Anf. 38 GÖSTA LYNGÅ (mp) replik:

Fru lalman! Jag är mycket väl medvelen om all del inkomstskatteförslag som läggs fram också innehåller etl särskilt yttrande frän mig i själva verket, där en summa av 10 000 kr. för extra inkomster är beaktad. Vi tycker atl del är en bra linje. Det är samma linje som drivs i frågan om atl ha litet extra skogshantering vid sidan om vanliga inkomster. Del är vikligl atl man kan göra sådanl, en lilel informell arbetsinsats, kottplockning är ell annal exempel osv. Del är väldigl tråkigt atl skalleutskottd är så negativt inställt till detta. Vad man gör är inle bara all förbjuda utan man driver sådanl här underjorden. Del är klarl all folk börjar jobba svart igen. Det är tråkigt Det försämrar skallemoralen hell allmänl.

Jag beklagar all Bruno Poromaa inte är förslående lill della förslag.

Så till del andra förslaget. Vi lycker atl 1 500 miljoner skulle vara en bra summa för all inköpa nalur- och urskogar i Sverige. Det är nämligen så mycket del koslar. Del är ingen tillfällighet atl vi har valt den summan. Det är vad naturskyddsföreningen anser atl det kostar. Därför har vi föreslagit den summan. Vi har inle varil slarviga med nollorna. Däremol tycker jag nog all socialdemokralerna är litet slarviga med en av siffrorna. De har plötsligt skurit ned från 1 500 lill 100 miljoner. Del är en femma ni har tappat där, och del är väldigl tråkigt, för då kan vi alltså inle köpa mer än en lilen del av de ur-och naturskogar som verkligen behöver skyddas för framtida generationer.

Anf. 39 ROLF KENNERYD (c) replik:

Fru lalman! Jag ber atl få meddela Bruno Poromaa atl jag har läsl majoritetens argumentation jusl på de åberopade sidorna. Del är del som är anledningen lill alt vi har reserverat oss. Det är nalurliglvis en ganska lilen grupp som här berörs, men icke desto mindre är del ulomordenlligl vikligl all de här frågorna får sin lösning jusl för dem som berörs.

I milt anförande slällde jag ell par frågor lill Bruno Poromaa som inle fick sitt svar. Jag upprepar dem därför.

Den första frågan var: Vilka bedömningsgrunder och vilka matematiska meloder leder fram till tolkningen atl skogsvårdsavgiflen lorde ha begränsad ekonomisk belydelse för de flesla skogsägare?

Den andra frågan, som Ingrid Hasselslröm Nyvall gjorde etl tappert försök atl besvara men som Bruno Poromaa nu har möjlighel all besvara var: Vilka

motiv är det egenlligen som ligger bakom yrkandet om avslag på reservation nr 9?

Får jag sedan, fru lalman, passa på tillfället all eftersom jag råkade säga fel nummer på det första yrkandet korrigera detta och nu yrka bifall till reservalion nr 2, medan jag samtidigt återtar yrkandet om bifall till reservalion nr 3.

Prot. 1988/89:124 30 maj 1989

Ändrade regler om skogskonto, m.m.

Anf. 40 BRUNO POROMAA (s) replik:

Fru talman! När del gäller huvudfrågan i delta betänkande, som har föranlett betänkandet, nämligen regeringens proposition, är del märkligl all ingen av dem som har varil uppe har hafl invändningar emot bl.a. den prisbegränsning som skall ske här. Man har accepterat lagstifiningsförslagds provisoriska karaktär. Cenlern har ju talat om en övertaganderäil som del visade sig i del närmaste omöjligl all genomföra. Det är väldigt komplicerat. Fördelen med den här valda lösningen är atl den omfattar alla enmansdödsbon som har uppkommil efler familjerätlsreformen.

Beiräffande beskattningen, som Hugo Hegeland lalade om, har ju moderaterna gjort sig kända som de som verkligen sysslar med överbud på skatteområdet Hade regeringen föreslagit en nedskärning lill hälflen, hade moderalerna föreslagil 75 %. Del är väl ingenfing som skulle ha varil främmande för moderalerna.

Ingrid Hasselslröm Nyvall berörde förlängningen av skogskontona. De kom lill beslutet om förlängning för att stimulera avverkningen. Nu slår vi inför en skallereform. Eflersom ni i folkpartiet har aktualiserat della under många år, kan ni då inle vänta etl par är lill tills vi kommer till den här skaltereformen, den är ju nu nära föreslående?

Gösla Lyngå uttalade farhågor för all folk skulle börja jobba svart om man inle visade större generositet med skatterna. Jag blev förvånad över de diversionerna. Det är sällan del förekommer sådan debalt i denna kammare, atl man hyser misstänksamhet mot medborgarna och tror all de jobbar svarl. Skillnaden är slor mellan det bud som ni kommer med och del bud som riksdagen har tagit. Del är väldigl stor skillnad mellan 100 miljoner och 1 500 miljoner. Det är en skillnad på 1 400 miljoner. Jag tror inle ni har fallat skillnaden mellan 1 miljard och 1 miljon. 1 miljard är 1 000 miljoner. Detta var väl i slorl sett del jag hade all säga.

Jag länker också nägol beröra skogsbilvägarna. En investering i skogsbilväg måste väl resultera i högre skogsvärden i anledning av atl staten skall med generös beskattning subventionera den här värdeökningen.

. Anf. 41 HUGO HEGELAND (m) replik:

Fru lalman! Del är ju fantastiskt att från Bruno Poromaa höra påståenden om alt vi kominer med överbud. Den här proposilionen som utskollel nu har behandlal och tillstyrkt huvudtankarna i har ju lillkommil för alt undanröja de negativa konsekvenserna beträffande inkomstbeskattningen lill följd av ändrade regler i den familjerätlsreform som Irädde i krafl den 1 januari 1988. Då begärde vi i moderata samlingspartiet, med hänsyn till den kritik som kunde riktas mol den familjerättsliga lagstiftningen, atl man skulle vänta med den tills de skaltemässiga konsekvenserna hade belysts och ändringar i

Prot, 1988/89:124 30 maj 1989

Ändrade regler om skogskonto, m.m.

skattelagstiftningen genomförts. Men det avvisade riksdagsmajorilelen. Och observera: ivå gånger har ulskollel och riksdagen fäll gå lill regeringen och begära atl den skall komma med elt förslag för att undanröja den skaltehöjning som vi i realiteten fick med den nya familjerätlslagsliftningen. Det är verkligen inte fråga om några överbud, utan det är faktiskt ett underbud som regeringen lägger och som utskotlsmajoriteten har tagit Det blir inle fråga om full kompensation. Del har gåll 1 1/2 år och ell anlal dödsbon har drabbals av della, och i forlsällningen ger inle en reducering med en fjärdedel av beloppel full kompensation. Vi menar också all regeringens förslag kan bli stötande när del gäller konloavsällningar av del slag som angavs i propositionen.

Också skogsvårdsavgiflen är helt orimlig. Från början var den alltså en specialdestinerad avgifl som skulle gå till skogsvård. Men del är bara en mindre del som gör del. Där har regeringen också ulnylijal möjlighelen atl i stället förvandla avgiften till en beskattning och gå ifrån de ursprungliga tankegångarna. Det är ocksä anledningen lill alt vi vill avskaffa denna skogsvårdsavgifl, som alltså ulnylljas felakligl med hänsyn lill de ursprungliga avsikterna.

Anf. 42 INGRID HASSELSTRÖM NYVALL (fp) replik: Fru talman! Jag hade nog litet svårt all förslå Bruno Poromaa när han frågar: Varför kan ni i folkpartiet som har arbetat ivrigt för en marginalskal-tereform inte vänta?

Men del är ju del vi håller på med. Vi vänlar nu all den skall komma om vi får gehör för vår skattepolitik. Men det är ju under den liden, 1989 och 1990, när vi väntar, som vi vill att skogskontona skall få den utformningen all man inte riskerar ell mindre virkesullag under den nuvarande konjunkturen med den mycket stora efterfrågan på svenskt virke och massaved. Dä vill vi ju stimulera utlagd, medan den skogskontoulformning som vi har i dag kombinerad med en marginalskaltereform kan göra all en del kanske inte gör detta uttag som vore välkommet

Anf. 43 GÖSTA LYNGÅ (mp) replik;

Fru talman! Summan 1 500 miljoner är faktiskt uträknad icke av oss ulan av naturskyddsföreningen. Del koslar räll myckel all på det visel bevara skogen för framliden. Men del kan också vara vikligl. Den avverkning som sker nu är kanske inle alllid den miljörikliga. Det finns väldigl slora hyggen. Del är kanske en överdrifl atl gå in på detta jusl i den här skaltedeballen, men del är moiiverade siffror. Del kan jag svara för. Jag vill inle ha dem ifrågasatta på detta sätt. All del nu har blivit en höjning upp lill 100 miljoner är naturligtvis ell framsleg men ell myckel lilel framsleg jämförl med vad som behövs.

Anf. 44 ROLF KENNERYD (c) replik:

Fru lalman! Bruno Poromaa säger när del gäller överlaganderälten för efterlevande make eller maka atl della är omöjligt Det är del nalurliglvis inle, ulan del är viljan som saknas. Uppenbarligen är det också så all det antingen är omöjligl all besvara de av mig slällda frågorna eller också saknas

viljan. Jag tolkar de uteblivna svaren så, att det inte kan anföras några bärande argumenl vare sig mol ell avskaffande av skogsvårdsavgiflen eller när del gäller en uividgad räll lill avdrag för byggande av skogsbilvägar. En välvillig tolkning som man skulle kunna göra och som jag gärna vill göra efter detta meningsutbyte är atl vi kanske kan emotse etl slopande av skogsvårds-avgiften just därför alt inga bärande argumenl mot detta förslag kan anföras.

Anf. 45 BRUNO POROMAA (s) replik:

Fru lalman! Jag vill börja med att säga till Hugo Hegeland atl den föreslagna lagstiftningen är av provisorisk karaktär. Låt oss nu skaffa oss erfarenheler av hur lagen fungerar. Om den visar sig slå snett är vi givelvis beredda alt ompröva frågan. Det finns ett gammall kinesiskt ordspråk som säger all av erfarenheten blir man vis. Även om Hugo Hegeland är en vis man, kan han fakliski bli ännu visare.

När del gäller skogsvårdsavgiflen vill jag i alla fall göra gällande all del är fråga om etl mycket blygsaml belopp. Del talas om alt avgiften uppgår till ungefär 400 milj. kr., men märk väl att avgiften är avdragsgill vid taxeringen. Netto blir alltså avgiften väsenlligl lägre. Jag skulle vilja fråga om ni inle tillmäter de insatser som skogsvårdssiyrelserna gör på delta område något värde.

Till Ingrid Hasselström Nyvall vill jag säga atl jag tror alt hennes farhågor för atl avverkningen kommer atl gå ned är obefogade. Tvärtom har vi ju faktiskl haft en hög avverkningstakt i det här landet och jag tror all dessa risker är minimala.

När del gäller Rolf Kenneryd kan jag bara konstatera alt i vissa frågor är del väldigt lätt all övertyga cenlern. I andra fall är del i det närmaste omöjligt Den här frågan tillhör den senare kategorin.

Förste vice talmannen anmälde alt Hugo Hegeland och Ingrid Hasselslröm Nyvall anhållil all lill prolokollel få anlecknal alt de inle ägde rätt lill ytterligare repliker.

Anf. 46 LARS BÄCKSTRÖM (vpk);

Fru talman! Till delta belänkande har vpk inle fogat några reservationer. Vi har därför inga reservationer all yrka bifall lill, och del har redan framställts yrkande om bifall lill ulskoltets hemställan. Jag vill bara i korthet motivera vårt ställningslagande i della ärende.

Bruno Poromaa erinrade här om ell ordspråk. Ell annal ordspråk är: Egel beröm har en någol skämd doft Å andra sidan är egel beröm bällre än inget beröm alls. Därför vill jag passa på att ge oss i vpk litet beröm för all vi verksaml bidragit till att denna proposition över huvud laget har framlagts. Så senl som i höslas var vi med och bildade majoritet mot, skall vi säga, vär stora kusin. Men socialdemokratin gick så småningom med oss, och till slul fick vi ett enigl utskott, vilkel var bra. Men den här proposilionen har kommit alldeles för senl. Den borde ha lagts fram långl tidigare, redan när utskottet första gängen krävde handling. Men även om det är sent är del i alla fall några förbättringar som föreslås. Dessa förbällringar är vikliga för dem de berör. Även om det gäller små grupper är det för dem viktiga frågor.

Prot. 1988/89:124 30 maj 1989

Ändrade regler om skogskonto, m.m.

3 Riksdagens protokoll 1988/89:124

Prot, 1988/89:124 30 maj 1989

Ändrade regler om skogskonto, m.m.

En rad reservationer har fogats fill ulskoltds belänkande, I reservalion 1, som är en moderal reservalion, begärs en större nedsällning av del belopp som skall las upp lill beskallning. Man vill diskulera en rimlig avvägning. Jag kan konstatera att vi i vpk har hafl svårl all göra denna avvägning, men utan oss hade del inle varil möjligl atl göra någon avvägning alls. Vi har i alla fall förl frågan äl rätt häll.

Reservation 2, som kommer från centern, handlar om en övertaganderätt för efterlevande make. För denna reservation har vi i vpk hafl slor sympali. Men vi vel också atl le och sympati hjälper föga i längden. Vi har tagit fasta på de skäl som har anförts vid föredragningen. Del finns yllersl komplicerade tekniska problem kring denna fräga, men som Rolf Kenneryd sade är del nog inle hell omöjligl atl lösa dem. Ingenting är hell omöjligl. Men jag och övriga inom vpk har inle kunnal konstruera en laglexl, som skulle kunna lillgodose dessa syften. Då har vi inle heller kunnat framhärda och mäslra experterna på området. Men vissl kan man hysa sympali för idén.

I reservalionerna 3 och 5 begärs en förlängning av skogskontotiden. Vi stödde den lillfälliga förlängningen för alt stimulera virkesfångd. Men om man säller in slimulantia så all del blir elt vanemässigl bruk, minskar stimulanseffekten högst väsenlligl. Kanske jusl elt broll i den förlängda liden gör det möjligt att få en stimulans av virkesfånget. Om vi skall sälla in ytterligare stimulans senare, får vi bedöma när vi vel vilket virkesfång induslrin har vid del tillfället.

Inte heller reservationen om ell skalleavdrag vid skogsavverkning har vi slött. Vi har frän vpk:s sida gåll med på vissa skattefria öar, men vi har svårt atl tänka oss en hel skärgård av skattefria öar. Till slul blir del lekniskl komplicerat, och del kan uppstå ell skalleundandragande genom atl man söker sig lill sådana här öar. Därför vill vi vara ganska restriktiva med dem.

När det gäller en avveckling eller minskning av skogsvårdsavgiflen finns det etl par reservationer. Någon lycker alt det är dålig slyrning på avgifterna, och någon säger atl reglerna fungerar dåligt och vill avveckla dem. Vi kan se de sakskäl som framförs, men vi menar all man inle skall kasta ut barnet med badvattnet Vi kan i lämpligl utskott diskulera en bältre styrning och nya regler, men vi vill inle avveckla avgifterna.

När del gäller en obligatorisk avsättning för inköp av nalurskog är del väl bekant att vpk kan tänka sig alt man lar ul ökade företagsskatter. Det är ingen hemlighet, men vi vill också varna för all i alllför hög grad öronmärka pengarna. Då får man ell minskat handlingsutrymme för den samlade avvägning som man bör göra.

Vi har ocksä övervägl reservationen 9 och lill slul stannat för att inle slödja den. Vår motivering är alt det redan finns etl bidrag för anläggandet av skogsbilvägar; Del är nalurliglvis ingen helig princip för oss. Vi är villiga all lyssna på argumenl. Men jusl nu finns del en form av slöd, och även om man vill göra förändringar bör man behälla helheten.

Anf. 47 HUGO HEGELAND (m);

Fru lalman! Jag vill på moderala samlingsparliels vägnar ullala vårl varma lack för den insals som vpk har gjorl i denna fråga och som har medfört atl vi nu har fått en lindrigare beskallning av skogskonton hos dödsbon.

Även i andra frågor har vpk haft etl realistiskt betraktelsesätt. Jag vet inte hur myckel beröm Lars Bäcksiröm vill ha innan han är nöjd, men.jag kommer att länka på Runebergs båda dragoner med del berömda citatet; "Giv åt Stål en penning även eller lag ock min." Jag ger gärna allt beröm ål vpk om del behövs.

Jag vill även berömma Lars Bäcksiröm för all han verkligen försöker göra en saklig bedömning av frågorna. Men då råkar han ibland in i en diskussion med sig själv och behöver en viss betänketid plus den betänkelid som han behöver för att diskulera med sina motståndare.

Det föranledde mig atl i utskollel en gång citera den irländske poeten William Buller Yeals. Han har nämligen sagl all relorik är den språkliga benämningen för de slrider vi för med motståndarna, medan poesi är namnet pä de strider vi för med oss själva. Mol bakgrund av delta, fru talman, vill jag ge Lars Bäcksiröm beröm för alt han är både en god retoriker och en god poet

Prot. 1988/89:124 30 maj 1989

Ändring i tuUtaxelagen, m.m.

Anf. 48 LARS BÄCKSTRÖM (vpk):

Fru talman! Jag tackar ledamoten Hegeland för della beröm, som är mer än tillräckligt vad gäller både relorik och poesi. Men jag länker på alt talmannen har eflerlysl nya debatiformer, och vad jag tror att den svenska politiken behöver är realister, som har förmåga all uppskatta poesi.

Överläggningen i detta ärende var härmed avslutad.

(Beslul fattades efter debatten om skalieulskollels belänkande 31.)

Kammaren övergick lill alt debattera skalteutskottets belänkande 37 om ändring i tulliaxelagen, m.m.

Ändring i tulltaxelagen, m.m.

Anf. 49 KARL-GÖSTA SVENSON (m);

Fru lalman! Svensk trädgårdsodling och svensk fruktodling bedrivs under mycket svåra konkurrensförhållanden med vår omvärld. Detta bekräftades vid skalteutskotlels besök i Kivik för några veckor sedan. Svensk fruktodling har för närvarande myckel stora svårigheter pä grund av ökad utländsk konkurrens. Del är i detta sammanhang vikligl alt påpeka all svensk trädgårdsnäring måste få möjlighet alt kunna konkurrera på lika villkor med odlarna i våra konkurrentländer.

Vi kan själva påverka vår silualion genom att sänka skatter och avgifier som har en fördyrande inverkan pä våra produkter. En harmonisering med vår omvärld är i detta avseende nödvändig. Tyvärr bidrar socialdemokraterna till ökade koslnader genom nya förslag om höjda skaller och avgifter.

Del är lika självklarl att den livsmedelsimport som förekommer inle skall innehålla några restsubstanser av i Sverige förbjudna växlskyddsmedel. Ell sådanl krav slrider inle mol GATT och ej heller mol en harmonisering med EG.

Som framgår av reservalion 2 i della belänkande kan del nuvarande

Prot. 1988/89:124 svenska lullskyddet inle hindra alt lågprisparlierfrän stalshandelsländer och
30 maj 1989 prispressade överskoltsparlier från EG-länder kommer in på den svenska

A ndring i tulliaxelagen, m.m.

marknaden. Våra grannländer har etl slarkare lullskyddän vad vi har. Detär därför viktigt alt Sverige arbelar för en harmonisering av nuvarande lullskyddsbeslämmelser. Sverige kan inle ensidigl avveckla tullskyddd och därmed öka risken för all den inhemska näringen slås ut. Inom trädgårdsnäringen är del synnerligen viktigt atl en ökad frihandel sker i samklang med vår omvärld. Jag upprepar viklen av att våra näringsidkare måsle få möjligheler all kunna konkurrera på lika villkor med vår omvärld i del avseendet. Frulalman! Med det sagda yrkar jag bifall lill reservalion 2 i belänkandel.

Anf. 50 ROLF KENNERYD (c):

Fru talman! Som Karl-Gösta Svenson redan har påpekat arbetar den svenska trädgårdsnäringen under svåra konkurrensförhällanden. I botten spelar faktorer som klimal en roll. Svårigheterna förslärks av lullbeslämmel-serna och förhållandel alt användningen av odlingsmetoder som är förbjudna i Sverige kan tillåtas slå igenom i de importerade produkterna.

Hitintills har trädgårdsnäringens effektivitet gjorl atl den har överlevt och l.o.m. utvecklats. Men i dagslägel har denna näring utomordentligt små och i vissa fall obefintliga vinstmarginaler. Della kräver en konlinuerlig och skärpl bevakning och förslag lill lullskydd för Irädgärdsprodukler. Dessa förslag utvecklas i reservalion 2, och jag ber all få yrka bifall till densamma.

Anf. 51 GÖSTA LYNGÅ (mp):

Fru talman! En slor del av importen lill vårl land från iredje världen innebär slora uppoffringar från falliga länders sida. Bl.a. är detta tydligt när del gäller nedhuggande av regnskogar för att tillfredsställa vårt virkesbehov. Sådan nedhuggning är ofla alllför burdus och innebär faktiskl elt skövlande av skogen i dessa områden. Vi bör såvill möjligl undvika all driva på sådan verksamhel.

I della belänkande sker en översyn av tulliaxelagen, och del är bra all en sådan görs. Därigenom får man lillfälle all se över importens struktur. En frapperande delalj är den tullfrihet som föreslås för fanér, som till slor del kommer jusl från sådana skogar som jag nämnde. Jag föreslår all den i propositionen föreslagna lullskalan lillämpas endasl på sådanl virke som odlats på ekologiskt godtagbart sätt. Därmed yrkar jag bifall lill reservation 1.

När del gäller svenska Irädgärdsprodukler innebär nuvarande regler en orällvis fördel för utländska produkter, som får odlas med andra besprul--ningsmdoder än som är tillåtna i Sverige. Den av moderalerna och cenlern avgivna reservationen om lullskydd löser inle denna fräga slutgiltigt, men den kan betraktas som en nödlösning som vi i miljöpartiet kan tänka oss alt Slödja.

Anf. 52 TORSTEN KARLSSON (s):

Fru talman! Skatteulskoltel tillstyrker i betänkandet om ändring i tulltaxelagen det i regeringens proposition 1988/89:135 framlagda förslaget om ändring i lagen. Samtidigt avslyrks två motioner. Del är en molion från miljöpartiet, som har väckls med anledning av propositionen, och det är en moderal molion, som har väckts under den allmänna motionstiden.

De flesta föreslagna ändringarna är av redaktionell nalur. Men vissa ändringar har ett sakligt innehåll. Bl.a. föreslås, mol bakgrund av erbjudanden som Sverige har gjorl inom ramen för pågående GATT-förhandlingar, tullfrihet för ell anlal iropiska produkler. Vidare föreslås en förlängning av den tullfria perioden för kepalök, dvs. vanlig lök, med en månad. Där föreslås också atl riksdagen godkänner ett tilläggsprotokoll till frihandelsavtalet med dels Europeiska ekonomiska gemenskapen, dels med Europeiska kol- och stålgemenskapen i medlemsstaterna. Tilläggsprotokollet innebären fullständig avveckling av tullar för industrivaror från Spanien. Ändringen skall träda i kraft den 1 juli 1989.

Två reservationer har avgivils i anslulning lill uiskoilsbehandlingen. I reservalion 1 tas synpunkler upp som har framförts i molion Sk55, vari anförs alt del finns risk för att faner som föreslås bli tullfritt kommer att leda till en skövling av regnskogen. Miljöpartiet vill att endasl ekologiski odlat virke av vissa tropiska Irädslag skall lilläias att importeras.

Regnskogarna utgör naturligtvis en mycket aktuell fråga. Det har informerats mycket om den. Det är en fråga som, i sambandet mellan miljö och handel, vi från svensk sida vill föra in i en deball med GATT, för atl senare under året ta upp frågan i en debatt bland i-länder inom OECD-kretsen -delta för alt få en förslå reaklion på de länkar vi har.

Insalser på miljöområdet, som blir alltmer angelägna, bör lämpligen samordnas mellan etl slorl anlal länder för alt bli effektiva. Del finns redan vissa möjligheler all inom ramen för GATT vidla åtgärder för att skydda människors liv och hälsa. Ell aktivt inlernationelll samarbete är oerhört väsentligt när del gäller att lösa de problem vi slår inför.

En lullavvecklingför faner och tropiska träd, vilken ingår i dl slörre paket till förmån för u-ländernas export, har i sig själv en så marginell belydelse alt den inte borde las upp om man önskar atl seriösl diskulera miljöproblemen i samband med världshandeln. Frågan om skövlingen av regnskogarna måsle tas upp i etl större sammanhang, och jag yrkar därför avslag på reservalion nr 1.

I reservation nr 2 vill moderata samlingspartiet och centerparliel ha ell fillkännagivande lill regeringen om lullskydd för Irädgårdsnäringen. Man hävdar all svensk trädgårdsnäring är utsatt för etl mycket hårt konkurrenstryck från importen av Irädgärdsprodukler. Utskollel har vid tidigare fillfällen behandlal yrkanden liknande dem som las upp i reservationen och då betonat vikten av alt den svenska Irädgårdsnäringen ges det stöd som behövs för all vidmakthålla och om möjligt stärka dess internationella konkurrenskrafl. Utskottet har inte ändrat uppfallning i den frågan. Vi förutsätter nu som tidigare alt regeringen följer ulvecklingen. Vi anser inle atl man i reservationen anfört någol som ger anledning lill alt från riksdagens sida vidta ålgärder.

Prot. 1988/89:124 30 maj 1989

Ändring i tulltaxelagen, m.m.

Prot. 1988/89:124 Fm talman! Jag yrkar bifall lill ulskollels hemställan och avslag på
30 maj 1989 reservationerna.

° ' ' ■ Frulalman! Jag tror, liksom Torslen Karlsson, inte alt frågan om lullfrihd

för faner är en mycket slor fråga. Men del är en mycket akliv åtgärd alt la borl en lull som finns. Det är kanske inte läll att gå in i GATT-förhandlingar och säga: Vi vill kontrollera vad det är som sker i de regnskogar från vilka vi importerar trä, men eflersom vi ännu inle vel så myckel om delta har vi tagit borl tullen, eflersom delta kanske är lika bra.

Del vore väl bältre om man moiiverade borttagandet av lullen med all odlingen sker pä elt vettigt säll. Vi bör bedriva en handel som är ansvarsfull med de länder vars industri kanske inle är så ansvarsfull som den borde vara.

Anf. 54 TORSTEN KARLSSON (s) replik:

Fru talman! Jag håller givetvis med Gösla Lyngå om all della är en angelägen fråga ur miljösynpunkl. Men den fråga som vi nu behandlar ingår i ell slörre sammanhang i vad avser exporlmöjligheier för utvecklingsländerna. Om man skall ta ell inilialiv i den här frågan, måsle del ske på en betydligt bredare internationell basis. Med hänsyn lill den ringa betydelse Sveriges imporl av faner har, kan inle en sådan viklig fråga kopplas lill denna imporl. Del är här viktigt all vi i alla sammanhang i det inlernalionella miljöarbetet ser till att vi får etl betydligt slörre och bredare internationellt engagemang i denna fråga.

Anf. 55 LARS BÄCKSTRÖM (vpk);

Fru lalman! Vpk har inte heller i detta ärende avgivil nägra reservationer, men jag skall korl kommenlera de yrkanden som är ställda och vpk;s ställningstaganden.

När del gäller reservation 1 anser vi i vpk naturligtvis alt syflel bakom reservationen är riktigt, dvs. att värna regnskogarna. Men tekniken all i en lagtext föra in beslämmelser om ekologiskt odlat virke menar vi är felaklig. Det blir då snarare fråga om en viljeinriklning än en fungerande laglexl. Hur skall man kunna följa och lillämpa en sådan lagtext? Av dessa tekniska skäl har vi i vpk valt all inle stödja denna reservalion. Vi får arbeia på andra vägar för all nå dessa syften.

I reservalion 2 kräver man åtgärder för att skydda de svenska irädgårdsprodukterna. Vi uppskattar syflel även bakom reservationen, vilket Karl-Gösla Svenson och Rolf Kenneryd har redogjort för. Man kan kanske säga atl vi rör oss mol samma mål, men kanske på skilda trädgårdsgångar. Men vi i vpk ser poängen med del som reservanierna vill uppnå.

Detta är ingen ny fråga. Den har tidigare behandlals flera gånger av
kammaren. Vpk har varje gång stött regeringen, och centerpartiet och
moderata samlingspartiet har reserveral sig. Ulskollels majorilel har varje
gång sagt: Regeringen skall noga följa ulvecklingen och vid behov vidta
ålgärder. Detta är ell erkännande all del inle är myckel lill ålgärder som har
vidlagils. På den punklen har regeringens kriliker förvisso en poäng.
38 Denna fråga behandlas också i eli annat utskott, nämligen jordbruksut-

skottet, som har att hanlera frågor om den svenska trädgårdsnäringen. Där arbetar man nu med begrepp som kvaliiaiivi gränsskydd. Vi har här i riksdagen förmånen all se den amerikanska TV-kanalen CNN, och där kan vi varje dag följa den debatt som förs i USA om cancerogena ämnen i äpplen. Det är framför allt elt kvalitativt gränsskydd som vpk diskulerar jusl nu, och del är kanske också en sådan väg man bör gä, eflersom de svenska trädgårdsprodukterna ur ekologisk synpunkl och miljösynpunkl håller en myckel hög kvalitet

I de flesta debatter finns del ett underförstått argumenl: Sakargument biler inte pä mig. Men det gör dd på oss i vpk. Vi i vpk ser poängen bakom reservationen, och vi ser att regeringen inte har gjorl särdeles myckel pä trädgårdsfronten. Även om vi inte kan slödja oppositionen, i form av moderala samlingspartiet och centerpartiet, i denna konkreta fråga där man vall en leknisk lösning, ser vi samma problem som de gör. Vi är beredda all diskutera med oppositionen om gemensamma lösningar på tullområdet -lörhända kombinerat med kvalitativa aspekter på lullskyddet

Om ni är villiga all länka i sådana banor, tror jag all jag kan svara alt vi i vpk i såväl jordbruks- som skallefrågor är villiga all låla lala med oss. Sakargument skall ta skruv förr eller senare, även för vpk. Tack för ordel, fru talman.

Prot. 1988/89:124 30 maj 1989

Ändring i tulliaxelagen, m.m.

Anf. 56 GÖSTA LYNGÅ (mp):

Fru lalman! Jag tackar Lars Bäckström för atl han i alla fall inslämmer i viljeinriktningen bakom vår reservalion.

Lars Bäckström tycker all tekniken är besvärlig. Men varför kan man inle låla beslämmelsen få den ulformning vi föreslår? Visar del sig sedan all den blir svår alt kontrollera, får väl det bli en senare fråga. Lars Bäcksiröm brukar vara logisk och klar, och jag kan inte rikligt förslå alt han efler del alt han sagt atl han har samma viljeinriklning som vi säger all han länker rösla emot vår reservation. Del är väl en beklaglig kullerbytta?

Anf. 57 LARS BÄCKSTRÖM (vpk);

Fru lalman! Jag vill lill miljöpartiets Gösta Lyngå säga atl det när del gäller motivet lörhända är fråga om en kullerbytta, men det är betingat av rätlsvårdande skäl. När man fattar beslul om en lag gäller det alt ha klart för sig atl del verkligen går alt efterleva lagen. Man hamnar annars i etl lagstiflningsmoras där man säger; Vi fattar beslut om lagen, och sedan får vi se om det gär att leva efler den. Della är inle någon bra ulgångspunkl. Man måste vara hell överlygad om atl lagen kan följas innan man anlar den.

Överläggningen i detta ärende var härmed avslulad.

(Beslut fattades efler debalten om skatteutskottets betänkande 31.)

Kammaren övergick till atl deballera skalleulskottels belänkande 31 om ersällning för koslnader i ärenden och mäl om skatt.

Prot. 1988/89:124 Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt

30 maj 1989

Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt

Anf. 58 BO LUNDGREN (m):

Fru lalman! 1 den allmänna diskussionen om riksdagens arbetsformer måste man konstalera alt i varje fall debatterna i kammaren om skalteutskotlels betänkanden har breddats till sin omfallning. Här används bildspråk, vilkel är ganska bra, och vi diskulerar om generaler skall slyra utrikespolitiken och huruvida arkitekter bör della i debatter om bostadsskatler. Relorik och poesi definieras som begrepp, och sedan avges näslan regelrätta förhandlingsbud från lalarslolen. Vissl har del skell en breddning av skaltedeballen!

Jag tror ändå jag kommer atl hälla mig till vanlig hederlig svensk, möjligen skånsk, prosa när jag nu skall la upp ell myckel allvarligl problem och en brisl som socialdemokralerna, såsom mänga andra gånger när del gäller skaller, bortser från. Del gäller enskilda människor och deras problem, inte kollektivets problem och hur kolleklivet skall la in skallemedel från de enskilda.

Del finns, fru lalman, elt slarkl behov av all slärka rättssäkerheten pä beskattningsområdet. Först och främsl har det uppstått en obalans i förhållandel mellan myndigheterna och den skallskyldige. Den obalansen är inle minsl uppkommen av del faklum all skallelagsliflningen efler hand har blivii alllmer komplex och svårförståelig. Då kan nalurliglvis skattemyndigheterna i högre grad än den enskilde behärska skatlelagsliflning, argumenlalion och annat.

Betydelsen av utfallet i mål beträffande skall blir också slörre i lakl med alt skatteuttaget ökar.

Den enskilde får alltså svårare alt ta lill vara sin räll, medan skattemyndigheterna fär och kan använda sin kompelens.

Det framhålls ofla, när man lalar om obalansen, all skattemyndigheten också skall företräda den enskilde. I princip är det sä, men i praktiken kommer man inte ifrån atl skailemyndighden förelräder ell parisinlresse, del allmännas inlresse av alt la in skatt, visserligen på ell rällvisl och likformigl säll, men ändå.

Hur della yllrar sig kan man delvis se i någol som jag ibland reagerar mol. Del är när länsskattemyndigheien och riksskalteverket presenlerar som nyheler hur myckel skallerazzior av olika slag har givil i upplaxeringar. Della ger ofla inlryck av all del är avgjort på förhand, vilkel del inte är, men det skapar presligebindningar för skattemyndigheterna. Naturligtvis är de flesla - säkerl så gott som alla - som arbelar i skallemyndigheten besjälade av all göra ell rättvist arbele och kunna bidra lill en likformig behandling. Men det gäller ändå atl skapa en möjlighet för enskilda atl själva med slyrka kunna la lill vara sin egen rätt

Del är mol denna bakgrund vi moderaler under flera år i riksdagen har förespråkat en rätt lill ersällning för koslnader i skalleprocesser. Det är den saken vi nu diskulerar. Mänga andra förslag har också väckts, men de behandlas i annal sammanhang.

Regeringen har lagl fram en proposition som omfallar myckel litet och har 40

så kraftiga begränsningar atl förslagel knappasl kommer att vara till hjälp för någon. Del är naturligtvis helt oacceplabell.

Visserligen får vi i avvaklan på elt bältre förslag ålminslone acceptera det förslag som nu föreligger. Men regeringen bör skyndsamt lägga fram ett förslag för riksdagen om en rimlig ersättningsräll för den enskilde.

1 den första reservationen anger vi hur denna ersäitningsräll bör ulformas.

För del första: En skaltskyldig som vinner ett skalleärende eller etl skallemål skall alllid ha rätt till ersällning för de koslnader som nedlagts och som skäligen behövls för atl lillvarata vederbörandes rätt

I del fall en skaltskyldig vinner etl mål är det naturligtvis alltid så all skattemyndigheten gjorl någon felbedömning. Har den enskilde ivingals besvära sigoch sedan fått rätt, så hade han rätt frän början. Den koslnad som uppkommer för den enskilde för atl han eller hon skall kunna få räll bör vederbörande nalurliglvis ha ersättning för.

För del andra: Också om den skallskyldige hell eller delvis förlorar ell mål skall ersättning kunna ulgå. Det måsle bedömas i förhållande lill behovet av hjälp och lill målets omfattning och komplexitet. Del kan ju vara fräga om en synnerligen svårtolkad lagsliflning.

För det tredje: Om det allmänna anfört besvär i syfle alt forma praxis för att klara ul lolkningen av en svårlolkad lag, eller om skatlelagstiflningen inte varit entydig, bör full ersättning ulgå.

För det fjärde: För atl skapa en bättre stringens så tidigt som möjligt när del gäller beslul i skatteärenden, bör man överväga om inte ersällning alllid bör utgå när mälel avser besvär som del allmänna anfört över beslut i första instans. Beslutet i första instans fattas av skattemyndigheten. Om någon annan del av skattemyndigheten besvärar sig över detta bör man se till alt den skaltskyldige hålls skadeslös för atl myndighelen inle klarar vad den ålagts all göra.

Delsamma borde gälla för den enskildes kostnad i kammarrätt och regeringsrätt när del allmänna för mälel vidare lill dessa instanser.

Dessa principer är de enda rimliga när man vill ulforma en ersättningsräll som faktiskt ger den enskilde den rätt som tillkommer honom eller henne.

Som jag sade ivingas vi nu acceplera den föreslagna lagsliflningen som elt marginellt provisorium i avvaktan på det förslag vi nu begär av regeringen. I dd förslagel bör beloppsgränsen på 5 000 kr. tas bort. All inle ersälla någon för koslnad som undersliger 5 000 kr. innebär i realiteten alt vanliga skattskyldiga mister rätten lill ersättning i del begränsade förslag som regeringen lagl fram.

Fru lalman! Jag yrkar bifall lill reservalionerna 1, 3 och 4 i skalteutskotlels belänkande 31.

Prot. 1988/89:124 30 maj 1989

Ersättning för koslnader i ärenden och mål om skall

Anf. 59 BRITTA BJELLE (fp):

Fru talman! Vi debatterar nu en proposition som behandlar ersättning för kostnader i ärenden och mål om skall m.m. Del finns ingen regel i dag som gör del möjligl för dem som vinner en skaiteprocess mol slalen alt få ersällning för sina koslnader i målet. Detta uppfällas av många, inle minsl av oss i folkpartiet, som en brisl i den enskildes rättssäkerhet Frågan har Irols alll uppmärksammals och varil uppe till behandling i flera sammanhang.

Prot. 1988/89:124 30 maj 1989

Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt

Faklum är atl man redan 1942 påbörjade en förberedande utredning angående enskildas rätt i samband med förfaranden hos förvaltningsmyndigheter. Efler litet olika turer lade besvärssakkunniga 1964 fram etl konkrel förslag om ersättning till enskilda för deras kostnader för medverkan i förvallningsförfarandd. Della ledde emellertid inle till någon lagstiftning. Efler litet olika svängar är vi nu trots allt framme vid elt förslag. Med lanke på atl man började diskulera den enskildes rälligheler i förvallningsförfarandd 1942 och nu, drygt 45 år senare, presenterar etl förslag, kan jag inte låta bli atl konstatera när jag granskar förslagel alt det trots den långa förberedelsdiden endasl "bidde en tumme".

Med dagens invecklade skattelagstiftning, som kännetecknas av att vara elt enda stort lapptäcke, för övrigl kallat perversl av finansminislern, har del blivit mer regel än undanlag alt de skattskyldiga anser atl skattereglerna är så komplicerade, att de i sin relation lill skattemyndigheterna inle vågar hantera frågorna själva, ulan anlilar ulomsläende expertis. Och del i sin lur beror på all skaller och pålagor är så höga i Sverige all frågorna fär en avgörande belydelse för den enskildes ekonomi.

Ur rätlssäkerhdssynpunkt är del dessulom otillfredsställande all så många människor är oförmögna att beräkna eller konlrollera sin skatt

De komplicerade skallereglerna leder ocksä lält till all personer ulan uppsåt bryter mol reglerna. Särskill av småförelagare, konslnärer, lanlbrukare eller andra kategorier av skallskyldiga, som inle har enbarl vanliga Ijänsleinkomster, krävs mycket kunskap om skallelagsliflningen för all de skall undgå alt göra fel. De Ivingas därför ofla köpa experthjälp.

Vi välkomnar därför regeringens förslag, som ändå går i riktning mol atl stärka den enskildes möjligheler atl få ersällning för sina kostnader i skatlemål. Men vi anser inte att del här förslagel är tillräckligt

1 proposilionen påpekas alt huvudregeln alltjämt skall vara att den skattskyldige själv svarar för sina koslnader i ärenden om mäl om skatt och all de föreslagna reglerna skall ses som rena undanlagsregler. Bakgrunden lill detta är den traditionella syn som innebär atl den enskildes räll bevakas av myndigheter och överdomslolar i slällel för atl den enskilde ulgör en molparl i processen. I praktiken tillämpas dock inle denna ordning i laxeringsproces-sen. Skatleförenklingskommitlén, som undersökt förhållandena när del gäller taxeringsprocesser, har kommit fram lill all laxeringsprocesserna har en kontradiktorisk prägel, vilket innebär atl domstolen dömer på del material som taxeringsintendenlen resp. den skallskyldige har lillfört målel.

Vid den konlradiktoriska processen är del ur rättssäkerhetssynpunkt vikligl all båda parter är jämslarka och atl de har möjlighel och förmåga all ge en korrekl juridisk belysning av sin uppfattning. Ulan någon hjälp är delta uteslutet för den enskilde.

Den skattskyldige har all möta en jurist som är expert på skattefrågor och som har hela skatteförvaltningen till sitt förfogande för atl utreda de frågor som han anser vara vikliga. Även om den proposition som vi nu behandlar kan tyckas medföra vissa förbällringar för den enskilde, finns det mycket som talar för alt det inte i praktiken blir några egentliga förbättringar. Förutsättningarna för ersättning är mycket begränsade.

För del första krävs att den skallskyldige hafl koslnader för ombud eller

biträde, utredning eller annal som skäligen behövs för att la lill vara hans räll. Redan här skall det således göras en bedömning av om den skattskyldige behövt biträde och av den ulredning som evenluelll gjorls.

För det andra sägs alt ersättning kommer atl beviljas bara när det "är oskäligi all koslnaden bärs av den skaltskyldige". Del framgår av proposilionen alt man här menar all del enbart är i angelägna undantagsfall som staten skall beiala ersättning.

För det tredje sägs all i de fall ersättning ändå kan komma i fråga, kommer ersättningen all vara begränsad med hänsyn lill en rad faktorer, såsom sakens beskaffenhet, kostnadens storlek, ärendets eller målels handläggning, ärendets eller målels utgång, den skallskyldiges personliga och ekonomiska förhållanden saml omständigheterna i övrigl.

Förslagel är med andra ord så restriktivt all den skattskyldige förmodligen inle kan få ersällning för sina koslnader, trots atl koslnaden varil påkallad för att tillvarata hans rätt. Dessulom är reglerna svårtolkade och så pass oklara all rällslillämpningen inle ges någon egentlig vägledning.

Vidare framgår del av propositionen alt kostnader under 5 000 kr. normall inte kommer alt ersättas. Beloppel är utformat som etl grundbelopp, vilket innebär all alla skallskyldiga, oavsett målets eller ärendets ulgäng, skall beiala 5 000 kr. av de koslnader som uppställ i anledning av skalteprocessen. Vi i folkpartiet anser atl del inle finns skäl för atl införa en sådan självrisk.

Som jämförelse kan nämnas atl man i Norge redan har en lagstiftning på della område. Där är självriskbeloppet faslslälll lill 1 500 kr., alltså avsevärt lägre än del som förordas i Sverige.

Vi i folkpartiet anser alt förslagel är alldeles för restriktivt och menar all det alltid måsle finnas en ovillkorlig rätt till ersättning för den som vinner ell mål eller elt ärende om skatt Den som har inlämnat en korrekl deklaralion skall inle behöva drabbas av koslnader som staten ivingal honom all lägga ned för all bevisa atl han haft rätt Får inle den skallskyldige ersättning för sina koslnader, kan detta jämföras med all del tas ul en straffavgift, trots all deklarationen var korrekl. Vi anser också alt den som delvis vinner ell skatlemål bör få ersättning för en del av koslnaderna. Vi anser vidare att den skaltskyldige måsle kunna få ersällning i alla fall där rättsläget kan anses vara oklart - alltså inte enbarl vid prejudikat, utan även när olika instanser dömt olika.

För all öka rällssäkerhelen för de enskilda är ersättning för rättegångskostnader ett sleg på vägen. Elt annat är alt öka skadeslåndsskyldighden för staten gentemot de enskilda. Eftersom propositionen ändå innebär ell sleg i räll rikining, anser vi all riksdagen tills vidare bör godkänna förslagen i den, men som Bo Lundgren tidigare har beskrivil begär också vi atl del tillsätts en utredning som skall komplettera del föreliggande förslagel och som regeringen skall återkomma lill riksdagen med.

Herr lalman! Med del anförda yrkar jag bifall till reservalionerna 1, 3 och 4.

Prot. 1988/89:124 30 maj 1989

Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt

Prot. 1988/89:124 Anf. 60 GÖREL THURDIN (c):

30 maj 1989 Fru talman! Jag tycker atl både Bo Lundgren och Britta Bjelle pä elt

Ersällning för koslnader i ärenden och mål om skall

utmärkt sätt har beskrivil problemen på detta område. Därför har jag inte för avsikt att gå in i detalj när det gäller vissa yrkanden i vår motion. Jag vill i stället, i anslutning till del som har framkommil i de tvä tidigare anförandena, yrka bifall lill reservalion 2. .

Jag vill emellertid ta upp frågan om rättssäkerheten. Jag anser all den ändå ulgör grunden för vårl demokraliska samhälle. Del går i dag för långsamt med arbetet alt försöka skapa en ökad rättssäkerhet för den enskilde. Vi här i riksdagen framställer frågor och inlerpellalioner, departementen utreder och det kommer upp olika fall, där folk har misshandlats i den byråkratiska gången - de har så all säga misshandlats av samhällel. Men del händer inle någoniing konkrel, och därför kan vi inte påstå all vi skyddar den enskilde. Via myndigheterna åsamkas den enskilde ibland slor skada, ulan alt han har möjlighel atl hävda sin rätt Man kan näslan säga atl myndigheter blir ell slags "stat i slalen" på sä säll alt man ulgår ifrån atl de alllid har räll.

Myndigheter har alllid ell vissl underlag som de arbelar utifrån när de fattar beslut. Vi här i riksdagen fattar våra beslut och har en viss uppfattning om dem. Sedan ularbdar olika myndigheter anvisningar som kanske lillämpas av andra myndigheter. Till sisl är del ju inle alldeles säkert alt alla gör samma bedömning som vi gjorde vid beslulslillfälld här i riksdagen. Av den anledningen kan man inle ulgå ifrån alt myndigheter alllid handlar räll, och därför måsle man se lill all den enskilde har en slark räll i förhållande lill myndigheter.

Det har byggls upp slora myndigheter och omfattande offeniliga administrativa verksamheter, vilka har utvecklat sin slyrka som - om vi inle stärker den enskildes rätt - i vissa fall används i fel riktning.

Den proposition som framlagts behandlar i princip endasl särfall som blivit uppmärksammade av massmedia. Della nämns inle i proposilionen, men den har kommit lill utifrån delta förhållande. Rättssäkerhet får inle skapas endasl för all extremfallen beskrivs i massmedia. Rättssäkerhet måste vara en grundläggande räll som exislerar även till vardags i del svenska samhället, ulan alt massmedierna bevakar den. I vår motion har vi tagit upp frågan om förvaltningars och myndigheters ämbetsutövande i förhållande lill den enskilde. Denna cenlermotion ligger som grund för reservalion nr 4, vilken jag - ulöver reservation nr 2 - härmed yrkar bifall till.

Anf. 61 SVEN-ERIK ALKEMARK (s):

Fru talman! Som del vid del här lagd lorde slå klarl för kammarens ledamöter handlar del betänkande som vi nu behandlar om regeringens proposition. 1988/89:126 om ersällning för koslnader i ärenden och mål om skatt m.m., vilken i sin lur tar upp tankar från den s.k. skalleförenklingskoni-mitlén.

Den akluella proposilionen går ul på all del under vissa föruisällningar skall bli möjligl all med slalsmedel ersälta en skatlskydlig för vissa koslnader i ärenden och mål om skall.

Som jag uppfallade del råder del slor enighel om de föreslagna åtgärderna
44 som sådana. De motioner som har väckls i anledning av proposilionen riklar

närmasi in sig på att de föreslagna ålgärderna inte skulle vara tillräckligt långtgående, och så har ju också diskussionen gått här i kammaren i dag.

Huvudregeln skall enligt det här förslagel vara atl den skaltskyldige själv svarar för sina kostnader i ordinära ärenden. Härigenom rubbas inte den vedertagna ordningen, som innebär all den enskilde medborgaren i princip har alt själv slå för de kostnader han ådrar sig i olika förvaltningsärenden. Redan nu finns emellertid möjlighet att få koslnader för inställelse ersatta, såväl för parten själv som för vittnen och sakkunniga. I proposilionen föresläs nu all även kostnader som den enskilde nedlagt för ombud, biträde, ulredning eller annat som skäligen behövts för att den enskilde skall kunna ta lill vara sin rätt skall kunna ersättas.

Med anledning av de mofioner som anser att den ersättningsräll som propositionen föreslår inte är tillräcklig ulan borl omfatta en allmän räll lill ersättning påtalar utskollel den mängd av skatteärenden som handläggs årligen. För atl det inte skall bli alltför kostsamt måsle del bygga på insalser från de skattskyldiga själva. För atl della skall kunna fungera har dock myndigheterna och även förvaltningsdomstolarna skyldighet atl hjälpa de enskilda till rätla på olika sätt Utskottet anser därför alt del finns slora förutsättningar för all den enskilde skall kunna la lill vara sin räll utan stora koslnader. Med den möjlighet som proposilionen - om den anlas av riksdagen - öppnar till ersällning när del bedömes oskäligi att kostnaden skall bäras av den skallskyldige anser jag atl denna fråga har fåll en väl avvägd lösning.

Fru talman! Jag yrkar därför bifall till utskottels hemställan och avslag på reservalionerna.

Prot. 1988/89:124 30 maj 1989

Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt

Anf. 62 BO LUNDGREN (m): .

Fru lalman! Sven-Erik Alkemark gör en mycket märklig tolkning av läget när han säger atl det råder stor enighel om principerna. Han säger vidare all huvudprincipen skall vara all en person själv skall svara för de kostnader han ådrar sig i förvaltningsärenden. Del är ju storebror som talar igen. Den överbeskattande statsmakten, som skall la lill vara den enskildes rätt pä sina villkor och se till att driva in skall, skall inte vara beredd atl ersälta den enskilde ens om han har haft kostnader för att få sin rätt, dvs. när han vinner målet i skattedomstolen. Vi är således inte överens om någon princip.

Orsaken till della förslag- jag tror atl del var Görel Thurdin som sade del -som egentligen inte har lillnärmelsevis den belydelse den borde ha, är alt regeringen blev orolig över den debalt som uppkom i vissa fall. Man ville då göra något för alt markera etl inlresse i frågan över huvud taget.

Vi skiljer oss emellertid ål när det gäller huvudprincipen. För att den enskilde skall kunna ta lill vara sin rätt blir han ibland tvungen all besvära sig över etl ursprungligt beslul från skailemyndighden. Jag vill då fråga Sven-Erik Alkemark varför den skaltskyldige - i de fall han vinner ett mål -inte får ersällning för de skäliga koslnader han har hafl.

Prot. 1988/89:124 Anf. 63 BRITTA BJELLE (fp):

30 maj 1989 Fm talman! Jag reagerade precis som Bo Lundgren över påståendet all vi

Ersättning för koslnader i ärenden och mål om skatt

skulle vara eniga om det här förslaget. Detta förslag är så restriktivt atl bara nägon promille av de skattskyldiga som klagar på sina ärenden skulle kunna fä hjälp via detta förslag. Förslaget har inte kommil lill av något annat skäl -som jag ser del - än del som Bo Lundgren nämnde, nämligen all man när del gäller de alllmer kontroversiella ärenden som dyker upp i pressen skall ha möjligheler all kunna göra någonting.

Sven-Erik Alkemark sade alt domstolarna i dag har skyldighet all hjälpa den enskilde. Den enskilde skulle därmed inle behöva hjälp av expertis och således inle heller skapa sig kostnader. Jag har försökt redogöra för vad skatleförenklingskommitlén sade. Den har ulrell förhållandena och sade i sill betänkande all skalleprocessen har blivit kontradiktorisk. Man dömer således på de uppgifter som kommer fram i domstolen - de uppgifler som läggs fram av taxeringsintendenlen och av den enskilde. En kontradiktorisk process kräver all parterna i domstolen är likvärdiga, all de kan lika myckel juridik och atl de har lika slora resurser all uireda och förstå hela situationen. Den situationen befinner sig i dag inle de enskilda i. De har inte möjligheler all överblicka hela skattelagstiftningen. Den har blivit så komplicerad all den enskilde ohjälpligt är i ell underläge. Vill vi atl enskilda människor skall få sin rätt tillgodosedd, måste vi se lill atl de har möjligheter atl anlita den expertis som behövs i domstolen. Om vi inte är beredda atl göra den förändringen, är det delsamma som alt säga atl del inle är så viktigt om de får rätt eller inle. Jag lycker alt det ligger myckel i del som Bo Lundgren sade. Varför skall inte den som renl faktiskt vinner en process ha räll till ersättning för sina kostnader? Om man inle beviljar ersällning för sådana koslnader via statsmedel, blir del en direki straffavgift för den individ som har hafl koslnader för alt försvara sig i en laxeringsprocess. Min fråga lill Sven-Erik Alkemark blir då varför lagstiftningen är så restriktiv.

Anf. 64 GÖREL THURDIN (c):

Fru talman! Jag instämmer med de tvä föregående lalarna i all vi inle alls är överens om de regler som gäller rällssäkerhelen. Del lycker jag alt socialdemokralerna borde ha märkt ulifrån den aktivitet som har förevarit här i kammaren när del gäller dessa frågor.

Människor känner sig faktiskt obehagliga till mods och många är nästan rädda för atl motsätta sig ett beslut som myndigheter har fattat De känner sin litenhet och de känner att de inle orkar föra sin talan gentemot den slyrka som myndigheten representerar. Del får nalurliglvis inte vara sä i ett samhälle som man kallar för öppet och demokratiskt I ell sådant samhälle skall folk känna all de har rätt all proleslera om de lycker alt någonting är fel. Man skall inte behöva åsamkas slor ekonomisk skada för att man vill hävda sin rätt

Jag vill även undersiryka att denna proposition bygger på de extremfall som har fält massmedias ulrymme. Rättssäkerheten måsle dock vara en grundläggande räll som existerar även lill vardags, utan massmediebevakning. 46

Anf. 65 SVEN-ERIK ALKEMARK (s):

Fru lalman! Jag tror att jag kan komma med ell gemensaml svar lill samtliga frågeställare. Jag lycker ändå all jag har uppfallal della ganska rikligl. Man hävdar ju här alt ålgärderna inle är tillräckligt långtgående. Man skulle gärna ha selt atl regeringen skulle ha gått längre i sitt förslag.

Brilla Bjelle lalade i sill anförande om den experthjälp som man skulle behöva. Jag tror nog att de flesta medborgarna har förståelse för skyldigheten all deklarera och atl försvara sin deklaralion. Jag tror fakliski inle all del i så slor ulslräckning är fråga om, vad man här har nämnl, vanliga skattskyldiga när man kommer upp i dessa koslnader för experthjälp.

Prot. 1988/89:124 30 maj 1989

Ersättning för koslnader i ärenden och mål om skatt

Anf. 66 BO LUNDGREN (m):

Fru talman! Nej, om del gäller de stora koslnader som ni kan vara beredda alt ersälta i vissa särskilda undanlagsfall, så häller jag med om atl det kanske inle är fråga om vanliga skattskyldiga. Del är för atl också vanliga skattskyldiga skall kunna fä någoniing - även med de undantagsregler som ni föreslär - som vi vill ta borl spärren på 5 000 kr.

Del intressanta är ändock atl vi skiljer oss åt i avgörande mån när det gäller synen på den här frågan. Det gör vi därför alt ni är socialister. Ni belraklar medborgaren som någon som egenlligen slår i kolleklivets ijänsl. Del framgår av all man i princip själv skall svara för de kostnader som man ådrar sig i förvaltningsärenden. Medborgarnas skyldighet är således det viktigaste. Medborgarna är skyldiga alt beiala skatt Om skattemyndigheten ålägger någon för myckel skatt, är denne skyldig atl själv svara för koslnaderna för all rätta lill det fel som myndighelen har orsakat Del borde vara tvärtom. Det är dock inle myckel alt resonera om. Jag håller med om del. För socialdemokratin gäller fortfarande socialismen - kollektivet före individen. Då får inle vanliga skattskyldiga någon ersättning för koslnader, inte ens om de vinner målen mol del allmänna.

Anf. 67 BRITTA BJELLE (fp):

Fru lalman! Sven-Erik Alkemark säger alt den vanlige medborgaren har förslåelse för att man måste medverka genom att deklarera. Del är alldeles självskrivet! Det är dock inle delta det handlar om. Del är klart alt alla skall deklarera och att de skall slå sina koslnader när de deklarerar. Vad det handlar om är när skattemyndigheterna vill ålägga den enskilde någonting ulöver del som slär i deklaralionen och del blir en taxeringsprocess, en skaiteprocess. Den enskilde slår då mol den välutbildade, kunnige skatteex-perlen som har hela skatteförvaltningen bakom sig.

Della är Iredje gången jag talar om att skatteförenklingskommillén har sagl alt vi har en kontradiktorisk skalleprocess, vilket belyder all man måste ha likvärdiga individer i domstolen. Vill man ge enskilda individer möjlighel all försvara sig, mäsle de också kunna anlita personer som har tillräckligt kunnande.

Vi har också varit inne på vilka människor del handlar om. Jag nämnde konstnärer, småförelagare och lantbrukare. Många av dem har inte sä slora resurser atl röra sig med, men dess värre har de ändå ganska knepiga deklaralioner. Det kan lätt uppstå fel. De kan få kosla på sig ganska myckel

Prot. 1988/89:124 pengar för alt få sin rätt, dvs. för alt bevisa att de hade rätt redan första
30 maj 1989 gången. Om skalteförvaltningen trots alll inle vinner en sådan process, kan

dessa deklaranter ändå ulan vidare ha koslnader på 25 000—30 000 kr., som blir en ren straffavgift, fast de hade gjort rätt redan vid del första tillfället

Ersällning för koslnad er i ärenden och mål om skall

Anf. 68 GÖREL THURDIN (c);

Fru lalman! Sven-Erik Alkemark säger alt det nog inle handlar om vanliga människor bara för alt beloppen råkade bli slora. Inte vel jag vad som avses med en vanlig människa - en småförelagare som har svårl att förslå hur man lolkar lagen lorde väl inle vara annal än en vanlig människa. I andra fall som varil aktuella har del faktiskt varil vanliga människor som dessutom blivit illa hanterade av f.d. slatliga förelag, där vi egenlligen borde ha ell ansvar även från den svenska slalen. Jag kan inle förstå all man säger alt del inte handlar om vanliga människor därför atl beloppen blir slora.

Anledningen lill all jag hela liden lar upp della och säger atl man mäsle skynda på med frågorna är atl den proposition vi nu behandlar bara innehåller ell minimum av ålgärder som behöver vidlas. Det pågår etl arbele i justitiedepartementet Därför är det vikligl all vi här visar all vi är otåliga, att vi lycker atl arbetet måsle gå snabbi fram. Man har hafl lång lid på sig, sedan många år fillbaka, för atl rälla lill dessa brisler i rättssäkerheten. Kanske de socialdemokrater som lyssnar här åtminstone tar äl sig någonting och hjälper till all skynda på arbelel i justitiedepartementet

Anf. 69 SVEN-ERIK ALKEMARK (s):

Fru talman! Vad jag reagerade mol var att man använde uttrycket vanliga skallskyldiga och samtidigt talade om experthjälp. Jag har nog den uppfattningen alt del är ell fålal som är beroende av denna komplicerade experthjälp. Det står väl ändå klarl för de flesla att del stora flerlalel av de skallskyldiga och deklaralionsskyldiga klarar detta ganska hyggligt själva.

Nu öppnas en möjlighet atl få hjälp när man har kommit i kläm, även om det av somliga här betraktas som atl det "bara bidde en tumme". Låt oss nu pröva delta och se vad som kommer fram av det.

Anf. 70 BO LUNDGREN (m);

Fru talman! För mänga vanliga lönlagare är exempelvis tolkningen av del begrepp i skaltelagsliflningen som heler "vanlig verksamhdsorl" myckel besvärlig. Skall man hantera ell kompliceral mål när del gäller iraklamenls-ersältning och annat kan det kräva biträde. Om man vinner del målel, Sven-Erik Alkemark, varför skulle man då inle få ersättning, när skattemyndigheten faktiskl har gjort fel? Delta är inte enkelt. Finns det elt enkelt säll alt förklara begreppet "vanlig verksamhetsort", kan vi ju få den förklaringen här i kammaren.

Anf. 71 BRITTA BJELLE (fp):

Fru lalman! Sven-Erik Alkemark säger alt man kan behöva experthjälp då

det gäller komplicerade skattefrågor, annars behöver man inte det. Del

intressanta är atl del finns undersökningar som visar all del slora flerlalel

48 människor, oavsetl om de har vanliga inkomster och alltså inte är lantbruka-

re, egenförelagare, konslnärer e.d., inte kan räkna ut sin skatt När man inle
kan'räkna ill sin skall. Hur skall man då kunna överväga huruvida
skattemyndigheterna har gjorl en riklig bedömning? Det är just därför rnan
behöver hjälp. Del visar sig ju all vi har små deklarationsbyråer överallt i
Sverige i samband méd déklaralionsföffärandét. Varför har vi del? Jo, därför
ätt människor jhlé Ican deklarera själva. Dé behöver hjälp. Det handlar inte
bara om de slora företagen och de stora siirrimorna. Del slora flertalet
människor i dag begriper inle skattereglerna, och därför behöver de hjälp.
Det är den hjälpen vi lycker alt stateii skall medverka lill alt de får ersällning
for. '• ■■ ■ ' .■■

■Prot:'. 1988/89:124 30måjl989' ' '

Ersättning för koslnader i ärenden och mål om skatt

Överläggningen i della ärende var härmed avslulad.

Kammaren övergick till atl fålla beslul i de förevarande ärendena.

Skatteutskottets betänkande 36

Mom. I (ensambeslul av särskill förördnad ledamol)

LJlskottds hemslällan bifölls méd 274 röster mot 36 för reservalion 1 av Görel Thurdin och Rolf Kenneryd i molsvarande del. 1 ledamot avstod från atl rösla.

Mom. 2 (föriroendemannainflytandd)

Utskottets hemslällan - som slälldes mol reservation 2 av Görel Thurdin och Rolf Kenneryd - bifölls med acklamation.

Mom. 3 (mälreglerna)

Utskottets hemslällan - som slälldes mol reservation 3 av Görel Thurdin och Rolf Kenneryd - bifölls med acklahialion.

Mom. 5 (slopande av fastighetstaxeringen)

Utskottets hemställan bifölls med 213 röster mot 97 för reservalion 4 av Bo Lundgren m.fl. 1 ledamol avsiod från all rösta.

Mow. 6 (en allmän översyn av fastighelslaxeringen)

Utskottets hemslällan - som ställdes mot reservalion 5 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 7 (särskild fastighetstaxering)

Utskottets hemställan -' som slälldes mol reservalion 6 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 8 (energisparande m.m. vid fastighetstaxeringen) . . ,,

• - Ulskoltets hemställan bifölls med 253 rösler mol 56 för reservation 7 av Görel Thurdin m.fl. 1 ledamot avstod från alt rösla.

Mom. 9 (avdragsrält för energisparande)

Ulskoltets hemslällan - som slälldes mot reservation 8 av Görel Thurdin m.fl. - bifölls med acklamation.

4 Riksdagens protokoU 1988/89:124

,Protv4988/89124 yWow../0(prisstatisliken)_,;,,.,,. ...,.,; ;, .. ■.,,;,,,.,;, ..| ■,■..,„-■:-.,,... .■..-. ,. 30 maj,-1989:,,: ;! ).; .Utskpttets. hemställan,r:som ställdes, niot reservation ,9 ay..Bo.Lundgren . '■ r~ ~ T- m.fl. .-.bifölls med .acklamation.,.,,,'..,,,. ,-,, ■.,,,,, .,,, ... ..,-.,,,:,.,.;j-i-,/,- ••-..,■■

" ' ' Mow. 72 (fastighetstaxeringens,inverkan,på,beskattning .

Ulskottelshemställan biföllsirned 157:röslermot:152 för reservation 10 av
Bo Lundgren m.fl. 1.ledamol avsiod från.all rösla. _, . . ,., . , . ...,

Mow;. ./J,(en,kprnmunal .fastighetsskatl), ;;,,;,,...,,., ;.,..,■■.■' ■■ -, .. <; Utskottets hemslällan bifölls med 246 rösler mot 56 för reservalion.il ,ay Görel Thurdin och Rolf Kenneryd. 9 ledamöler avsiod från all rösta.

Mom. 14 (etl successivi slopande av fastighetsskatten)

Ulskpltetshenistä(lan.7som slälldes mot reservation, 12.av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

A/o/71. 75 (bostadsbeskattningens allmänna utformning) ,, . .Först bilräddes,reservalion 15 av Görel Thurdin och Rolf,Kenneryd med

52 rösler mot 38ior,reservation 14 ay Britta Bjelle och Ingrid Hasselslröm
Nyvall. 220 ledamöler avsiod från atl rösta.

Härefler biträddes reservation 13 av Bo Lundgren m.fl. med 61 rösler mol

53 för reservalion 15 av Görel Thurdin och Rolf.Kenneryd. 197 ledaniöter
avsiod från att rösta. ,

Slulligen bifölls utskottets hemställan - som slälldes mol reservation 13 av Bo Lundgren m.fl. - genom uppresning.

/V/o/?7.'76 (slopande.av underskotlsbidragen, m.m.)

Utskollels hemslällan - som slälldes mol reservation 16 av. Lars Bäckström - bifölls med acklamation.

Mom. ,77 (reparation av egnahem)

Utskottels hemställan - som ställdes mot reservation 17 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

/V/pw.,,7S (reayinslbeskaltningen på bostadsrätter)

Utskollels hemslällan - som ställdes mol reservation 18 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom... 19 (index vid,berakning av faslighelsvinsler, m.m.)

Ulskollels hemslällan - som ställdes mol reservalion 19 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom..21 (ulhyrning av,fritidshus) , .

Utskottets hemslällan - som stäjldes mot reservalion 20 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 22 (gemensamma anläggningar för radhusm.m.);-; . . • ■, ,, v .: ;Prbt.'1988/89:124
■' Ufsköltdshemslällan som ställdeis mot reservation 21 av'Bo Lundgren 30mä| 1989-;-:'i O'.
m.fl.-bifölls med acklamation. i ''.•'':. , .'.:•::;,,' ■ .■

Mom. 23 (beskatlhingeh av olika bostadsförelag) ..■,, •. -'. .,, ..

Utskottets heniställan - som ställdes mot reservation 22 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 25 (faslighelsskalt på industrifastigheter),' •!'■ ; i:- ; . ;• ' ,.■,•'■

- Utskottets hemställan bifölls med 287ii-öster mot 17 för reservation 23 av

Lars Bäckström.!'3 ledamöter ävstodfrän'att', rösta. , . ■ ;■ ,- ''. ;■

Mom. 26 (lagfartsstämpeln för juridiska personer)

Utskottets hemställan - som slälldes mol reservalion 24 av Lars Bäckström
- bifölls med acklamation. i , , ; ;;

Övriga momenl ,•.•:■■■;-■■,.•',.,.'■■; .

! Ufskollds hemställan bifölls. •■ , , - .

Skatteutskottets betänkande 38

A/ow. 2 (nedsätlningens storlek)

Utskottets hemställan - som ställdes,mot reservation 1 av Bo Lundgren m.fl. i molsvarandedel-bifölls med acklamation.

Mom. J (en övertaganderäil för efterlevande make).

Utskotttéls hemslällan - som ställdes mot reservalion 2 av Görel Thurdin
m.fl. - bifölls med acklamation. ■

Mom. 5 (en förlängning äv skogskontotiden m.m.)

Utskotlels hemslällan - som slälldes mot dels reservation 3 av Bo Lundgren m.fl., dels reservation 4 av Kjell Johansson och Ingrid Hasselström Nyvall - bifölls med acklamation.

Mom. 7 (skatteavdrag vid skogsavverkning)

Utskottets hemställan bifölls med'292 rösler mot 19 för reservation 5 av Gösta Lyngå.

Mom. 8 (en avveckling eller minskning av skogsvårdsavgiflen) Försl bilräddes reservation 6 av Bo Lundgren m.fl. med 67 röster mol 38

för reservalion 7 av Görel Thurdin och Rolf Kenneryd. 202 ledamöter avstod

från alt rösta. Härefter bifölls utskottels hemslällan - som slälldes mol reservalion 6av

Bo Lundgren m.fl. - genom uppresning.

Mom. 9 (en obligatorisk avsättning för inköp av naturskog)

Utskottels hemslällan bifölls med 290 röster mol 18 för reservation 8 av Gösta Lyngå. 1 ledamot avstod från att rösta.

PriDt. 1988/89:124 Mom. 70 (skogsbilvägar; m.m.) > ;.. , . , -:

30rnäj 1989 ' ■'■ • utskottets'hemställan - som slälldes niot reservation 9 av,Bo Lundgren

m.fl: - bifölls med acklamation. ..,,,, -,;

Övriga moment . ' •', ,. .,,, .■.,,,. ;,.

Utskottetshemställan bifölls. , , - ,, , . i -■..

Skatteutskottets betänkande 37

Mom. 7 (ändringar i tulliaxelagen:m.m.) : .

Utskottets hemslällan- som slälldes mol ulskoltds hemställan med den ändring däri som föreslagils i reservalion 1 av Gösla Lyngå - bifölls med acklamation.

Mom. 2 ... ,■ .■:,•

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 3 (lullskyddet för Irädgärdsprodukler)

Ulskoltets hemställan - som slälldes mol reservalion 2 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Skatteutskottets betänkande 31

Mom. 1 (en allmän räll till ersällning för kostnader i skaiteprocess)

Försl bilräddes reservalion 1 av Bo Lundgren m.fl. med 109 rösler mot 38 för reservalion 2 av Görel Thurdin och Rolf Kenneryd i motsvarande del. 164 ledamöler avsiod från alt rösla.

Härefter bifölls utskollels hemställan med 176 rösler mot 99 för reservation 1 av Bo Lundgren m.fl. 37 ledamöler avstod från all rösta.

Mom. 2 (huvudvillkoret för rätten till ersättning)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av Bo Lundgren m.fl. i molsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 5 (det allmännas skadeståndsskyldighd)

Utskotlels hemslällan bifölls med 175 rösler mol 135 för reservalion 4 av Bo Lundgren m.fl. 1 ledamot avsiod från alt rösta.

Övriga momenl
Utskollels hemslällan bifölls. ., ,

6 § Kammaren beslöl att ärendebehandlingen skulle fortsättas vid morgon
dagens arbelsplenum. ,,

På förslag av försle vice lalmannen beslöl kammaren härefler kl. 14.16 atl ajournera förhandlingarna lill kl. 15.00, då på föredragningslistan upptagna interpellationssvar skulle lämnas.

7§ Förhandlingarna återupptogs kl. 15.00 under ledning av andre vice Prot. 1988/89:124
lalmannen. 30 maj 1989

8 § Svar på interpellationerna 1988/89:181 och 187 om ökad traflk-säkerhet

Om ökad trafiksäkerhet

Anf. 72 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON;

Herr lalman! Carl Frick har frågat justitieministern vad hon på korl och lång sikt avser atl göra för alt komma till rätla med de metodiska och flagranta brotten mol hastighelsbestämmelserna. Arbetsfördelningen inom regeringen är sådan alt del faller på mig alt lämna svarel.

Elver Jonsson har ställt tre frågor lill mig nämligen:

1. Vilka ålgärder avser regeringen att vidta för att allmänl öka trafiksäkerheten och nedbringa antalet skadade och dödade i irafiken?

2. Är regeringen beredd all föreslå förändringar som innebär en lemporär haslighelsnedsällning inför våra storhelger?

3. Är regeringen beredd atl återinsätta de hundra irafikövervakande
poliserna i avsikl alt skapa en jämn trafikrytm och upprätthälla säkerhet och
trivsel pä våra vägar?

Jag besvarar båda dessa inlerpellalioner i ett sammanhang.

Låt mig få säga del med en gång. Regeringen anser att efterlevnaden av hastighelsbestämmelserna och andra trafikregler inte ligger på en godlagbar nivå. Del är därför myckel angeläget med åtgärder som kan öka respekten för gällande trafikregler. Flera ålgärder planeras därför för att åstadkomma sådana förändringar som Carl Frick och Elver Jonsson efterlyser.

Elt beredningsarbete pågår dessulom inom regeringskansliet när det gäller all hilla nya grepp för all åsladkomma elt trendbrott i ulvecklingen. Trafiksäkerhdsrådel spelar en viktig roll som idégivare.

Syflel med delta arbete är atl hilta lösningar så atl riksdagens mål om sänkta olycks- och skadetal kan förverkligas. För att minska antalet olyckor under den mest olycksdrabbade perioden på året har regeringen beslutat om en tillfällig hastighetsbegränsning under sommaren fr.o.m. den 22 juni t.o.m. den 20 augusti 1989. Då gäller högsl 90 km på alla "110-vägar". Regeringen har samtidigt givil trafiksäkerhelsverkel uppdrag att ulvärdera effekterna.

Etl väsenlligl led i arbetet är den skärpning av reglerna för återkallelse av körkort vid allvarliga hastigheisöverlrädelser som genomfördes 1986. Antalet ålerkallelser har ökal krafligl. Regeringen har gäll vidare på den vägen och jusl nu ligger på riksdagens bord etl förslag alt polisen skall kunna omhänderta körkortet direki på plalsen, om någon brutit mot väsenlliga trafikregler. Regeringen förbereder också direktiv till en ulredning beträffande körkortsutbildningen. Framtidens förare måste förmodligen utbildas på ell mer allsidigl säll.

Ser vi till den närmaste framliden vill jag nämna alt försök med aulomalisk haslighelsövervakning kommer alt påbörjas i sommar. Erfarenheterna från Norge är i detta avseende myckel goda. Hastigheterna har sänkts avsevärt och olyckorna har minskat

Trafiksäkerhetsverket har föreslagil alt maximibeloppet för fortkörning

5 Riksdagens protokoU 1988/89:124

Prot. 1988/89:124 30 maj 1989

Om ökad trafiksäkerhet

fördubblas lill 2 000 kr. Regeringen bereder för närvarande denna fråga.

Intagningen till polisutbildningen kommer alt öka under de närmaste åren. Del är ocksä glädjande alt fler ungdomar nu också vill komma till polisen. Del ger på sikl en lolal resursförstärkning som kan ulnylljas för bl.a. bällre Irafikövervakning.

Jag vill också beröra haslighdsfrågan och miljöskadorna i olika delar av landet.

Miljön skadas av ulsläppen från irafiken och skadorna blir större med höga haslighder. Trafiksäkerhetsverket har därför ullalal atl man särskill skall beakla de miljöfaktorer som åberopats vid fastställande av hastighetsgränserna i Stockholms län. Verket prövar samtidigt hastighetsgränserna i andra miljöskadade områden som l.ex. Skåne och väslkuslen.

Till sist vill jag säga atl vi måste vara beredda alt förutsättningslöst se över vilka ytterligare ålgärder som kan krävas för all på sikl åsladkomma en bättre irafikmoral. Av slor vikl är då givetvis resurserna för och organisationen av trafikövervakningen och hur sanklionerna skall ulformas för all vara effektiva. Detta är frågor som för närvarande ägnas exlra slor uppmärksamhet inom regeringskansliet

Anf. 73 CARL FRICK (mp):

Herr lalman! Jag vill lacka kommunikationsministern för svarel. En dag lycker man lill slul atl måltet är rågat. För min del kom den dagen då en hög tjänsteman inom kriminalvårdsstyrelsen befanns ha kört myckel, myckel för fort på en av våra vägar. Del är mycket sorgligl när även högl uppsatta personer på del sättet bryter mot irafikbestämmelserna, men det ger liksom hela silualionen i ell nötskal.

I Irafiken dödas årligen över 800 människor, svårl skadade blir ungefär 5 500. Närmare 15 000 människor skadas årligen på annal säll. Vi vet alt trafikolyckorna bara ökar med den ökande irafiken och med de ständigt ökande överträdelserna av hasiighetsbeslämmelserna.

Vi vel också all naluren skadas av biltrafiken och atl dessa skador, precis som kommunikalionsminislern sade, sliger med ökade haslighder. Del är kontrollerat och uppmätt i många olika länder. Man kommer lill entydiga resultat på den här punkten.

Vi vet också atl delta drabbar samhällsekonomin. Trafiksäkerhelsverkel har gjorl långa och gedigna uträkningar och kommil underfund med all samhällsförluslen ligger på mellan 15 och 20 miljarder kronor om året. Del betyder atl det finns många goda skäl för all verkligen la lag i dessa allvarliga samhällsfrågor. Jag är övertygad om all om vi hade hafl en sjukdom i landel som krävt över 800 döda och 5 500 mycket svårl skadade årligen, så hade man vidlagit myckel drastiska ålgärder för all komma lill rälla med de problemen.

Problemel i Sverige är alt man i slorl sell inle rikligt har brytt sig om dessa frågor, ulan man har låfit det gå och på någol sätt accepieral denna skadeulveckling. Som jag sade tidigare har farterna en väldigl slor belydelse i delta sammanhang. Undersökningar visar all anlalel olyckor minskar myckel kraftigt i samband med sänkla farter. Nalurskadorna minskar också mycket krafligl i samband med sänkla farter. Mängden irafik spelar också en roll.

Ell annal problem är atl risken för upptäckt hillills har varil alldeles för lilen. Jag lycker alt del är alldeles ulmärkt alt man nu vill göra försök med mer automatiska meloder för all upptäcka farlsyndare. Samtidigt har sanklionssystemet varil alldeles för vekt. Alt dra in körkortet räcker inte långl, när upptäcktsrisken är ytterst liten. Dd är bara att sätta i gång och köra igen, eftersom sannolikheten för atl någon skall komma på vederbörande med all köra ulan körkort är mycket liten. Uppenbarligen krävs del belydligt slarkare sanklioner för alt få många människor atl inse all de måsle sänka farterna och åtminstone hålla sig till de hastighetsgränser som är uppsatta. Del borde också övervägas om inle fordonet kunde konfiskeras direki på plalsen när man har gjort allvarliga överträdelser, t.ex. kört fortare än 20 km över de satta gränserna. Jag tycker att regeringen borde se över dessa förhållanden och verkligen komma med drastiska förslag som gjorde att folk insåg vad det gäller. Att föriora bilen tror jag vore ett mycket högt pris för den futtiga tid man anser sig vinna genom att köra för forl.

Del finns också andra vägar atl gä när det gäller att hjälpa oss på traven. Man kan t.ex. använda skatlesystemd som ett styrmedel. Många av oss är ju faktiskt myckel kosinadsmedvelna, och höga hastigheter innebär slor förbrukning av bränsle. Stiger priset på drivmedel är del inte osannolikt att många människor finner atl de vinner mycket med alt sänka sina haslighder. Jag har själv under mänga är pröval vad del kan innebära. Häller man en fart på ungefär 20 kilometer under de hastighetsbegränsningar som finns i dag, förlorar man i tid ungefär 1 minut per mil. Del borde vara ell lågl tidspris att betala jämfört med de stora vinster man själv kan göra ekonomiskl och jämförl med de samhällsekonomiska vinster som slår all vinna. Jag tycker det är litet synd att man nu från regeringens sida bara säger alt man skall pröva om man kan göra någoniing för svårt miljödrabbade områden. Man skall pröva i Skåne om del kan vara möjligt, och man skall pröva om det kan vara möjligl på västkusten. Jag lycker atl det finns sä väldigl mänga fakla som talar för sänkta hastigheter och en skärpl övervakning att del inte skulle behöva prövas mera. Med de kunskaper vi har i dag är dd inte lid för prövande. Det är lid för handling, konkrel handling den dag som i dag är.

Lål den haslighetssänkning som man nu föreslår skall genomföras under sommaren på motorvägarna bli kvar också under den tid då man vill ulvärdera resultatet Det är fullkomligt onödigt all släppa upp hasligheien igen efter den 20 augusti. Del gäller faktiskt alt rädda väldigl inånga människoliv och naturen och dessutom spara mycket pengar i samhället. Om inte människoliv och nalur räcker, borde åtminstone de samhällsekonomiska argumenten vara lillräckliga.

Prot. 1988/89:124 30 maj 1989

Om ökad trafiksäkerhet

Anf. 74 ELVER JONSSON (fp):

Herr talman! När jag nu tackar kommunikalionsminislern för svarel på min interpellation, måste jag konstatera all frånsett den temporära hastighetsbegränsningen lyser de konkreta förslagen med sin frånvaro. Den allmänl hållna inställningen att trafikregler skall efterlevas är lätt att instämma i. Men om utbildningsfrågor, om vägnätets upprustning och om den mycket brännande frågan om trafiknykterhet har regeringen och kommunikationsministern i svaret ingel alt meddela. Det beklagar jag, och

Prot, 1988/89:124 därför skulle jag vilja alt statsrådet Andersson i etl kommande inlägg här ger
30 maj 1989 besked om regeringens handlingslinje när del gäller mina frågor om all

Om ökad trafiksäkerhet

nedbringa antalet skadade och döda i trafiken och att upprätthålla säkerhet och trivsel på våra vägar. Detta sett också i elt nära perspektiv.

Herr talman! Trafiken är etl kompliceral samspel, där hänsyn och omdöme krävs av alla inblandade. Trafiksäkerheten innehåller mänga momenl. Det handlar om vägar, fordon, ulbildning, lärarnas kompelens och förarnas körskicklighet. Men del handlar också om krav från omgivningen alt trafiken skall lillgodose en rad transportbehov och all allt skall ske i miljövänliga former. Del är också vikligl all de regelsystem som beslutas är både trafiksäkerhelsfrämjande och folkligt förankrade. Det är många faklorer som spelar in på de sligande olyckstalen. Del må vara höga hasligheler, onykterhet i irafiken, brislande kunskap och träning hos förarna samt nedslitna vägar och eflersall vägunderhåll. Därför tror jag all en temporär hastighetsnedsättning, l.ex. under semeslertrafiken, är välgörande, eftersom många ovana förare kommer ul i en blandad och läl trafik. Samtidigt berörs i princip inte yrkeslrafiken.

Hastigheten har ju sedan länge av vissa utpekats som den enda miljöboven. Dd är viktigt att erinra om att det inte främst är hjulens hastighet som är miljöstörande. Del är fastmer motorns varvtal, bränslets arl och mängd saml avgasreningens kvalitet för alt nämna några viktiga bilar när del gäller miljöpåverkan. Allvarliga problem i sammanhanget är köbildningar, ryckighel och ojämn fart. Posilivl för miljön, oavsell fordonslyp, är den jämna farten och rytmen. Och för kaialysatorrenade motorer är jämn fart av avgörande belydelse. Förbättrade vägar och inte minst om- och kringfartsle-dernas tillkomst är av ytterst vital belydelse då vi vill skapa en förbättrad och friskare luft.

En annan viktig fråga för trafiksäkerheten är övervakningen. Min uppfattning är all den tekniska ulbyggnaden bara lill en del kän ersälta de positiva effekler som en slor rörlig Irafikpolislyrka ulgör. Därför var del yllersl olyckligl att regeringen för några år sedan kraftigt reducerade antalet irafikövervakande poliser. Det är ett grundläggande fel att låta tusentals "lapplisor" övervaka den slillaslående trafiken, medan bara några hundra skall tillse den rörliga och farliga trafiken.

Regeringens förslag och riksdagens beslut alt slärka och expandera övervakningen av den stillastående irafiken är ur den synpunkten tveksamt Det borde i stället bli en förskjutning till förmån för en övervakning av de farliga momenten i trafiken. Atl trafikpoliser är närvarande och synliga pä våra vägar har ju en välgörande effekt och ger en lugn och säker trafikrytm, och därför borde regeringen överväga att återinföra de "bortplockade" trafikpoliserna. Pä den punklen får jag jusl nu inget besked från statsrådet annal än atl regeringen säller sitt hopp lill en ökad intagning till polisutbildningen. Tala om läng slarlsträcka!

Trafiksäkerhetsfrägorna är del angelägel alt man löser nu, redan i

sommar. Utöver hastighets- och övervakningsproblem finns del en rad

åtgärder all vidla för atl nå en acceptabel trafiksäkerhet Jag har nämnt

vägarna, föramlbildningen och andra åtgärder som påverkar de mänskliga

56 faktorerna. Därför är jag överraskad av alt kommunikationsministern l.ex.

inle nämner trafiknyklerhelsbrotten såsom angelägna atl bekämpa. Regeringen lovade ju högtidligt vid riksmötets början i oklober all man avsåg atl föreslå riksdagen en sänkning av gränsvärdena när det gäller trafiknyklerheisbrotl. Men forlfarande har regeringen inle orkat ta sig samman, trots att frågan har varil aktuell under flera år och under en lång rad justitieministrar. Min uppfallning, herr lalman, är att frågan är ganska enkel. I allmänna uttalanden har flera regeringsledamöter och en lång rad riksdagsmän förklarat alt alkohol och trafik är oförenliga. Det skulle vara välgörande om minislern här i kammaren slog fasl den utgångspunkten och därmed också indirekt gav ett besked om att den påföljdsgräns som vi av rättssäkerhetsskäl måsle ha blir myckel låg. Del skulle vara välgörande inför den socialdemokratiska riksdagsgruppens övervägande denna vecka och en nyttig signal lill juslitiedeparlementel, som hittills har lagl ner slörsta mödan på alt mobilisera invändningar i ställd för alt satsa på trafiksäkerhelsfrämjande åtgärder. Min fräga blir alltså om kommunikalionsminislern är beredd atl ge en deklaralion, som innebär all Irafiknyklerhelen radikall förstärks. Jag hoppas all vi dessulom kan räkna med kammarens och ett stort folkligt slöd. Det är min egen gissning.

Trafiksäkerhelsarbetet är ingenting som kan avslutas. Det behövs sländigl nya insalser. Därför är det nödvändigl inte bara med lagstiftarens och myndigheternas insatser ulan också med det frivilliga trafiksäkerhelsarbetet, som behöver uppmuntran och slöd. Jag har i interpellationen hävdal att regeringen också bör överväga en mer aktiv samverkan med de frivilliga trafiksäkerhetsorganisalionerna. Därför skall jag, herr lalman, med inlresse la del av kommunikationsministerns kompletterande synpunkler, som jag föruisäller kommer alt meddelas nu i kammaren.

Prot, 1988/89:124 30 maj 1989

Om ökad trafiksäkerhet

Anf. 75 JAN SANDBERG (m);

Herr talman! Jag vill någol beröra den del av den här inlerpellalionsdeballen som gäller respekten för gällande trafikregler och regeringens beslul all fillfälligl sänka hastigheten på motorvägar under sommaren. När man läser kommunikationsministerns svar och även hör kommunikalionsminislern säga samma sak från lalarslolen här i kammaren, lyckerjag all man med fog kan påstå all resonemanget inle rikligt håller ihop. Jag vill börja med all citera en del av kommunikationsministerns svar, där han säger: "Det är därför mycket angeläget med åtgärder som kan öka respekten för gällande trafikregler."

Min lilla undring är om man verkligen ökar respekten när det gäller hastighetsbegränsningarna när man enligl regeringens beslut sänker hastighetsgränsen från 110 fill 90 km/tim, när människorna redan i dag inle visar respeki för de nu gällande hastighetsbegränsningarna. Jag tror väl inte för min del all del här beslutet som regeringen har fattat på någol vis kommer att öka respekten, herr talman, för de regler som gäller i dag, än mindre för de sänkningar av hastighetsgränserna som kommer all bli följden i sommar av regeringens beslul.

Sedan vill jag bara kommenlera kommunikationsministerns svar med anledning av att kommunikationsministern nämner bl.a. trafiksäkerhetsrå-dd, som är en instans som beslår av experler från olika håll och kanter.

Prot, 1988/89:124 30 maj 1989

Orn ökad trafiksäkerhet

trafiksäkerhelsverkel. Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande m,fl, Kommunikalionsminislern säger i sitt svar: "Trafiksäkerhdsrådel spelar en viklig roll som idégivare."

När del gäller del här besluiel om en lemporär hastighetsbegränsning under sommaren var del de facto så atl jusl trafiksäkerhelsrådd, som kommunikalionsminislern nämner i myckel posifiva ordalag i inlerpellalionssvarel, hade lagl fram etl förslag - jag tror det t.o.m. var dagen innan regeringen fattade sitt beslut- där rådet föreslog atl man för atl försöka öka jusl respekten för nu gällande hastighetsgränser skulle salsa pä en kraflfull informalions- och opinionsbildningsverksamhet Den vägen skulle inan försöka få ned de redan i dag många överträdelserna av nu gällande hastighetsbegränsningar. Om man lyckades med denna informations- och opinionsbildning skulle man inle la stegel all sänka haslighderna.

Den här kombinationen av både morot och piska som trafiksäkerhelsrådd förde fram tror jag skulle ha mött en mycket större förståelse hos trafikanterna. Då skulle de också ges en chans alt i varje fall visa atl de kan hålla de nu gällande hastighetsbegränsningarna.

Vad hände egentligen? Vilka nya informalioner och bedömningar låg lill grund för atl man, från del alt trafiksäkerhelsrådd dag 1 presenterade sill förslagom en kombinalion av morot och piska lill dagen efler vid regeringens sammanträde, beslöt sig för att inte följa trafiksäkerhetsrådets förslag utan direkt slå lill med en lagstiftning? Vad var det för bedömningar som regeringen gjorde som skilde sig från irafiksäkerhetsrådds? Del är en fråga som jag skulle önska all kommunikationsministern svarar på. Den andra frågan nämnde jag i inledningen. På vilket sätt tror kommunikalionsminislern atl respekten för gällande hastighetsgränser ökar om de sänks ytterligare, när man redan i dag har problem atl få trafikanterna alt följa de regler som finns?

Anf. 76 GÖREL BOHLIN (m):

Herr talman! Trafiksäkerhetsfrågor och miljöfrågor är engagerande. Eflersom jag nu befinner mig i kammaren och skall få svar på en interpellation, vill jag gärna passa pä lillfälld atl ha synpunkter ocksä i detta ärende.

Det kan nog vara bra med sänkla hastighetsgränser, särskilt ur irafiksäker-hetssynpunkt Ur miljösynpunkl är del nog litet mera iveksaml, åtminstone när man tittar på de slora vägarna, där hastigheten sänks från 110 lill 90 km/lim. Jag accepierar den idén under en höglrafikperiod. Men jag tror all det är vikligl att haslighderna är motiverade och har folkels slöd.

Jag har arbetat rätt mycket med dessa irafiksäkerhdsfrågor. Det är den jämna hastigheten som är avgörande när del gäller all skona miljön. Även den katalytiska avgasreningen är viklig. 10 % av bilparken byts ut varje år. Det belyder atl personbilsparken egenlligen är förnyad inom lio år. Då är nästa steg den tunga trafiken, som inverkar mycket på miljön.

Del har i Tyskland gjorls studier av hur mycket miljön påverkas av sänkta haslighder. Resullald har blivii all del egenlligen är lilel.

Ungefär 800 människor dödas i irafiken varje år. Men om man lillar pä den andelen i förhållande lill irafikökningen, har vi alltså minskal andelen

trafikdödade genom de starka insalser som har genomförts i trafiksäkerhets- Prot, 1988/89:124
arbeid, 30 maj 1989

Om ökad trafiksäkerhet

Trafiksäkerheten påverkas av framför allt tre stora faktorer: för det första vägbeskaffenheten, gropar och spär osv,, för det andra förarens beskaffenhet, dvs. nykterhet, hälsa, syn, nerver, omdöme, kompelens osv., som Elver Jonsson nyss nämnde - sådant som är ganska svårt att lära in men som med hjälp av erfarenhet kan bli bältre - och för del tredje trafikmiljöns beskaffenhet.

Ungefär 90 % av olyckorna bedöms bero på förarens beskaffenhet Men man har ännu inte forskal kring kombinationen av l.ex. trafikmiljön, vägens beskaffenhet och hur föraren reagerar. Själv tror jag all vägens ulformning belyder myckel för trafikmiljön. Då kommer vi fill väganslagen, byggande av kringfarlsleder, moiiverade hastighetsgränser, förarens irritation i samband med särskill många slopp i Irafiken osv.

Stockholmsområdet är särskill irafikslöri ur både miljö- och säkerhetssynpunkt Föraren reagerar med irritation vid stopp i irafiken. Alla de många stoppen åsladkommer väldiga avgasulsläpp. I behandlingen av budgeten föreslog vi från moderata samlingspartiet 1 miljard mer i anslag till vägar. En stor del av anslaget, sade vi i vår motion, borde gå till storstadsområdena för all skapa kringfarlsleder osv.

Jag vill höra om kommunikationsministern delar min uppfattning om hur man skall lösa upp knutar i trafiksystemen. Överväger kommunikationsministern all till ell annat år höja anslagen i budgelen för att på så sätt kunna åsladkomma en upplösning av knutar i trafiksystemen?

Anf. 77 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON:

Herr talman! Jag vill först säga atl jag lycker all del är en viklig debatt vi för nu. Jag hoppas all den också kan ses som elt ultryck för ell engagemang från riksdagens olika parlier för alt öka irafiksäkerhelen på våra vägar så alt vi kan få en nalionell mobilisering för sådana insalser.

Vi kan konstatera att ansvarel i första hand ligger på den enskilda föraren. Den som har lillslånd alt köra bil har också ett slorl moraliskt ansvar all göra del pä etl sätt som är Irafiksäkert Man skall inle utsätta sig själv och medtrafikanler för allvarliga faror. Dd är myckel viktigt all betona den enskilde trafikantens ansvar. Sedan kommer naturligtvis behovel av en rad insalser frän samhällels sida som vi nu diskulerar. Men lål oss inte glömma trafikantens ansvar. Det måste betonas i den informationskampanj som nu skall bedrivas och som redan är i gång.

Det är många frågor som har ställts, och jag skall försöka besvara några så kort och snabbi som möjligt.

Görel Bohlin eflerfrågar motivation, dvs. hon säger litet indirekt atl det är
vikligl all föraren känner motivation för alt hålla hastighetsgränserna. Finns
det någon slarkare motivation än all rädda liv? Det är vad della handlar om.
Trafiksäkerhetsdeballen handlar om atl skona människors liv. Mera motiva
tion behövs egentligen inte. När mer än 800 människor dödas och flera tusen
skadas allvarligl, är delta en utomordentlig utmaning till alla som är ule i
trafiken atl verkligen ta sitt ansvar och medverka till atl bringa ned detta
anlal. Då tycker jag all vi inle kan börja lala om del relaliva anlalel i 59

Prot, 1988/89:124 förhållande lill irafiken. Riksdagen har sagl all målsällningen är all faktiskt
30 maj 1989 minska antalet dödade och skadade i Irafiken.

Om ökad trafiksäkerhet

Vi har diskuterat väganslagen. Alla här vet alt vi har ansträngt oss lill del yttersta för att öka väganslagen. De har också ökat realt sett med 500 milj. kr. Nu diskuteras intensivt frågan om all finna nya finansieringsvägar. Jag välkomnar dagens debattörer lill alt också della i den debalten. Dä kan vi få fram mera pengar för all förbätlra våra vägar. Det är naturligtvis en lång slarlsträcka för detta, föratl använda Elver Jonssons benämning. De insatser som vi nu gör anslagsmässigt leder ju inle omedelbarl till fina vägar i hela landet.

När del gäller irafiknyklerhelen vill jag klarl deklarera att även jag menar all alkohol och trafik inle hör ihop. Regeringen kommer all inom korl lägga fram förslag om en kraflig sänkning av gränsen för slraffbarhd när del gäller promillehallen. Sverige går där före övriga europeiska länder, och jag tycker vi skall göra del med slor frimodighet och stolthet Del är naturligtvis myckel viktigt all en bilförare är nykter i Irafiken.

Del har här diskuterats myckel om övervakning och fler poliser m.m. Det finns behov av fler insatser inom den offentliga seklorn på många olika samhällsområden. Del behövs fler poliser, fler lärare och fler sjukvårdsanslällda. Del gäller nu alt använda de poliser vi har pä elt så effeklivl sätt som möjligl. Atl vi nu ökar intagningen lill polisskolan och därmed skaffar oss fler poliser är en viklig ålgärd i del här sammanhanget. Men det är naturligtvis rikligl all den älgärden verkar på lång sikl.

Vi får i dag arbeia med den stab av poliser som finns. Försök med automatisk haslighelsövervakning skall genomföras, och jag är glad för det slöd som här i dag har ullalats för delta.

Jan Sandberg frågade om den lillfälliga sänkning av haslighdsgränserna som nu genomförs som en försöksverksamhet är någol som ökar respekten för lagarna. Men frågan är hur vi skall minska olyckorna i irafiken. Vi vel all sommarmånaderna är en period då trafikolyckorna ökar kraftigt Delta beror på den ökade trafiken och kanske också på all en del ovana förare ger sig ut i Irafiken. Det är i della sammanhang som dessa ålgärder sätls in.

Det är inle fråga om atl villkora beslämmelserna. Om nu förarna inle behagar hålla de hastighetsgränser som är salta, skall vi då säga; Eflersom det finns en sådan bristande respeki för hastighetsgränserna, får vi höja gränserna? I så fall uppnår vi formelll selt en bällre respeki för de gällande hastighetsgränserna, men vi måsle sälla gränser ulifrån vad vi vill åstadkomma ur trafiksäkerhdssynpunkl. Vi måsle faktiskt tala om för alla som är ute i trafiken atl dessa gränser gäller oavsetl om del finns en polis bakom närmaste vägkrön eller ej. Man skall hålla de hastighetsgränser som är satta. Del är ju inte för polisens skull som man skall hålla fartgränserna, utan för trafiksäkerhetens skull.

Regeringen anser alt irafiksäkerhetsrådds arbete är mycket vikligl. Alt
regeringen nu kommit fram till att vi skall falla delta beslut i dag och inle
vänta till början av juni, vilkel var den lidpunkt som trafiksäkerhelsrådd
hade tänkt sig, beror på all vi i regeringen gjorde en samlad bedömning och
även vägde in miljöaspekten. Vi fann då att dd nog var klokl atl redan nu
60 fatta beslul i denna fråga.

Anf. 78 CARL FRICK (mp);

Herr talman! Det är alldeles ulmärkl alt kommunikalionsminislern här uttalar regeringens beslämda vilja alt se till atl antalet trafikoffer skall minska. Jag lycker della är bra. Men del finns också plals för all diskulera alternativen lill den trafik och trafikutveckling vi har i dag.

Skaliesystemei skall förändras, och det finns förslag om atl bl.a. momsbelägga persontransporterna. 1 del betänkande som KIS-utredningen kommer alt lämna visar man att detta innebär atl lågresandd kommer all minska med ca 13 % och lokaltrafiken med ca 16 %. Eflersom vi inte ser någon tendens till att det totala antalet iransporler i Sverige minskar, kan delta inle betyda annal än all bilåkandet måste öka. Vi slår då inför silualionen alt just den lyp av irafik som ger många skador på människor och nalur kommer all öka. Del vore ulomordenlligl olyckligl om de förslag som nu finns hos ulredningen kommer till verkställighet

Anledningen lill all man vill genomföra dessa förslag är alt man vill anpassa beslämmelserna i Sverige lill dem som finns inom EG. Människoliv och nalur är väsentligt myckel viktigare än dessa olika anpassningar av vårt skattesystem. Huvudingredienserna i en framtidspolitik för en bättre trafik borde vara ändrade skaltebestämmelser, sanklioner, ökad upptäcktsrisk och en intensiv upplysning till människor om varför man måste hälla hastigheterna - inle atl vi med hjälp av skattesystemet ökar billrafiken. Det måste verkligen vara hell galet. Jag hoppas att kommunikationsministern, mot bakgrund av den vilja att minska antalet trafikoffer som han här utiialai, lar itu med Kjell-Olof Feldt och hans gossar när det gäller de här frågorna, så all vi får borl de allra mest groteska förslagen, vilka skulle innebära all biltrafiken skulle öka.

Del är framför alll mycket viktigt atl vi satsar helhjärlal på den spårbundna kollektiva trafiken för atl så många människor och så mycket gods som möjligt skall transporteras pä räls. Det är ett utomordenfiigt effektivt sätt atl totalt sett minska antalet trafikskador i det svenska samhället. Det vore en utomordentligt god samhällsekonomi att göra detta.

Jag tycker att samhället i det här fallet har varit mycket njuggt. Del rör sig om förhållandevis små belopp - lio miljarder på lio år. Del är en spottstyver när man vet all vi under samma lid satsar ungefärligen hundra gånger sä mycket på bilismen i dess olika former. Det är alltså fråga om helt blygsamma belopp på den ena sidan och jätiebelopp på den andra. Hela den här trenden måsle brytas.

Prot. 1988/89:124 30 maj 1989

Om ökad trafiksäkerhet

Anf. 79 ELVER JONSSON (fp):

Herr lalman! Jag nolerar med stor tillfredsställelse atl kommunikationsministern ser den här deballen som viklig och som en markering för det intresse som finns i riksdagen. Jag uppfattar samiidigi atl kommunikationsministern kanske låter något förnöjd, vilkel också gäller den ledamot från trafikulskoltel som lyckle all del var bra all vi relalivt sell hade samma nivå på olyckstalen. Men det är egenlligen en alldeles för låg ambitionsnivå.

Det har här talats om det trendbrott som regeringen eftersträvar när det gäller trafikolyckor. Det skulle vara intressant att vela om regeringen

7 Riksdagens protokoll 1988/89:124

Prot. 1988/89:124 kommil något på väg i sin faniasifulla fundering, eller om den forlfarande
30 maj 1989 befinner sig på inilialsladiet

Om ökad trafiksäker het

Kommunikationsministern gör frågan om trafikpoliser till en resursfråga. Det är nalurliglvis å ena sidan fråga om della, men å andra sidan är del också fråga om vilka meloder man använder. Min åsikl är all del inte kommer all vara möjligl all ersälla de positiva effekterna av den rörliga polissiyrkan med enbarl tekniska hjälpmedel. All man vill ha fler poliser har faktiskt inle så mycket atl göra med alt man vill sälla fast folk, ulan all man vill få människor alt köra laglydigt Om man kan köra från Norrland till Skåne utan atl se en trafikpolis, är della inle bra för vare sig trafikrylm eller lugn och säker körning. Samhällsekonomiskl kostar också lapplisorna en hel del, och man slog in på fel väg när man förstärkte resurserna för dem men höll tillbaka när del gällde resurser lill den rörliga polissiyrkan.

En nytillkommen ledamol har här lalal om fler straff, högre böter, dyrare bränsle och om alt konfiskera bilar. Jag vill markera alt jag inle tror atl del är modellen för en säkrare trafik.

Jag uppskallar kommunikalionsminislerns ullalande om all förslagel kommer atl innebära en kraftig sänkning av gränsvärdena för trafiknyklerhelsbrotten. Jag har närmast beklagat all del dröjt så länge och all regeringen inte har orkat la sig samman. Jag tror inle alt del berott på Georg Andersson, eflersom han lydligen har en inslällning som ligger räll i tiden och bådar goll för Irafiksäkerhelen. Men de övriga i regeringen har inle orkat ta sig samman. Det är angeläget all del sker, som kommunikationsministern sade, en samlad bedömning och atl den äger rum nu.

Del är angeläget all komma fram till ell resullal i den här frågan. Om en bilförare av femhundra kör onyktert, är var fjärde förolyckad alkoholpåver-kad. Också små alkoholdoser innebär en dramatisk försämring av körskick-lighden. Det är därför vikligl atl gä i täten för utvecklingen i Europa. Vi har i Sverige den traditionen, och Sverige och Norge var försl i världen med att införa promillegränser. Hela världen följde så småningom efler. Det finns nu anledning all gå i läten också för sänkla gränsvärden, inle för alt bestraffa, utan för all uppnå en säkrare irafik.

Anf. 80 JAN SANDBERG (m):

Herr lalman! Jag vill börja med atl lacka kommunikationsministern för svaret på båda mina frågor. Jag förslår all det inle är så läll alt svara på alla de frågor som dykt upp under debatten. Men jag lycker all kommunikalionsminislern gjorde etl myckel bra försök all svara, även om jag inte rikligl är nöjd med de svar jag fick, men del är en annan sak.

Jag håller med kommunikalionsminislern om atl del här är en viktig deball. Del framgår kanske av det faklum all del är många ledamöler som är med och debatterar de här frågorna. Det är mycket viktigt alt öka Irafiksäkerhelen.

Jag vill också poänglera del som kommunikalionsminislern log upp i sill

svar lill mig, nämligen trafikantens ansvar. Det är där som skiljelinjen går,

som jag ser del, mellan mill sätt all se på trafikanterna och det ansvar som jag

tror att de är beredda atl ta och regeringens inställning, som jag tidigare har

62 kritiserat Jag menar alt vi kan ha vilka regler som helsl, men det spelar ingen

Om ökad trafiksäkerhet

roll om inle reglerna följs och respekteras av invånarna. Vi vel all respekten Prot. 1988/89:124 för nu gällande hastighetsgränser redan är låg, och den konimer iroligen alt 30 maj 1989 sjunka ännu lägre efler del all regeringens beslut börjat gälla i sommar. Jag tycker delta är myckel olyckligl.

Regeringen gick i sill beslul ifrån irafiksäkerhetsrådds förslag. Minislern
sade att miljöaspekterna hade vägls in. Jag har förställ atl socialdemokrater
na ser miljöaspekter i delta samspel mellan hastighet och avgasulsläpp, men
del samspeld är ifrågasatt av många. En sak som inle är ifrågasatt är dock
den jämna hasligheiens inverkan på miljön. Alla är överens om atl en jämn
fart gör atl avgasulsläppen minskar. ,

Jag kan konsiaiera all vi har en gemensam syn när del gäller viklen av all minska olyckor och all få en bättre miljö även inom trafikområdet. Men vi har inle en gemensam syn i fråga om vilka medel man skall använda för all nå detta.

Som jag ser det vill socialdemokraterna gärna och ofta stifta lagar, medan moderaterna anser att man i första hand skall informera och påverka trafikanterna.

Jag inslämmer också i del som Görel Bohlin sade tidigare. Från moderat sida har vi velat kraftigt öka väganslagen för all på del sättet fä bättre vägslandard, vilkel kan leda lill jämnare haslighd och minskade ulsläpp.

Jag är för min del överlygad om att den moderata linjen som jag lalal för är den som ger bäsl resullal både när del gäller trafiksäkerhet och när det gäller miljön.

Anf. 81 GÖREL BOHLIN (m);

Herr talman! Även jag lackar kommunikalionsminislern för svaret på milt inlägg. Jag lycker del är en myckel irevlig ton i den här debatten, och del gäller samtliga deltagare.

Jag delar kommunikalionsminislerns uppfattning alt del faktum alt den relativa andelen olycksdrabbade har sjunkil är en klen tröst Jag menade inte att det var någonting atl skryta med, men det är en upplysning om all insatta ålgärder ändå ger effekl. Själv tycker jag del är litet hårt att, som det blivit, lägga ansvarel för trafikolyckorna i så slor utsträckning på förarna. Även kommunikationsministern tycktes vilja göra det. Trafiken är elt samspel mellan alla som är inblandade i Irafiksyslemet Då är naturligtvis informalion, som Jan Sandberg nämnde nyss, någoniing oerhörl viktigt. Sänkla haslighder, där det är berättigat, är också vikligl, men del är då slor skillnad på den hastighet man kan hålla på motorvägarna som ju är de minsl olycksdrabbade av alla i vägsyslemd, och t.ex. vägar genom ell tätortsområde.

Eflersom andelen lung trafik ökar, ökar också olycksriskerna, särskilt om del inle finns alternativa vägar för den trafiken, ulan den ivingas gå genom lälorler därför all det inte finns kringfarlsleder eller tvärleder. Den saken är jag allvarligl oroad av. Det innebär också ell högre slitage på de vägar som finns. Ökningen av andelen tung irafik är alltså en stor fara.

Jag hoppas all man genom den forskning som bedrivs på olika områden -inte minst inom VTI där jag sitter i slyrelsen - kan få fram sådana faklorer som gör all man sätter in åtgärder för irafiksäkerhelen på rätt område. Vi är

, Prot, 1988/89:124 på god väg- uttrycket låler litet skämtsamt i denna debalt - men mer behöver
30 maj 1989 göras och vi behöver veta mer om vilka åtgärder som bör sällas in.

Om ökad trafiksäkerhet

Anf. 82 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON:

Herr talman! Pä grund av all min lalelid log slut blev milt förra inlägg litet hasligl avbrutet Jag vill forlsälta resonemangel där jag slutade, om skillnaden mellan trafiksäkerhelsrädds förslag och regeringens beslut. Jag menar atl skillnaden är myckel marginell. Som jag försökle säga hell hasligl gjorde regeringen en mera övergripande bedömning, där vi också vägde in miljöaspekten.

Man kan alltid diskulera hur slor den är, men olvivelakligl är del viktigt all klara ul atl topphaslighderna har en negativ effekl på miljön. Jag tror alt del för många människor är en slark motivation atl sänka haslighderna, när man därmed bidrar lill all minska miljöskadorna. Jag tycker det kan vara skäl att la in den saken i del här sammanhanget

Nu gär vi mol semesler och en irafikiopp. Men de flesla av oss har ledigl under den liden. Är del inte dä skäl alt varva ned litet och dämpa farten, dämpa de högsla farterna? Därmed dämpar man också den allmänna rytmen och hastigheten på våra vägar.

Alla som kör bil - och del gör vi väl allihop - vel all om man ligger på 110, och kanske slickar på marginalen ovanför lill 120, så vänjer man sig vid den rytmen. Kommer man sedan in på en 90-väg är det svårt atl anpassa sig nedåt, och blir del 70-väg är del ännu svårare. Man lycker del går väldigl sakta.

Jag menar atl den generella sänkningen till 90 bör kunna medverka till all vi sänker rytmen även pä vägar med lägre haslighder.

Detta måste vara en mycket klar politisk signal. Jag hoppas att företrädare för alla parlier är överens om all de satta gränserna är maximigränser och skall respekteras. Vi får inle falla in i dd allmänna resonemanget om att trafikmoralen ändå är så dålig all del inle är lönt atl göra något ål den. Jag anser att detta är ell myckel farligt resonemang. Därför vill vi sända en mycket klar politisk signal att alla nu måste hjälpas åt alt få elt trendbrott i denna utveckling.

Kan vi också fram på efiersommaren - vilkel jag hoppas - se atl antalet olyckor minskal, lycker jag del vore en enorm framgång. Jag hoppas att när vi samlas i hösl i riksdagen del skall vara möjligt all göra en sådan summering.

Jag är alltså inte nöjd med tillståndet nu. Om Elver Jonsson uppfattar mig som förnöjd har han fel. Men jag kan ändå konstatera, Elver Jonsson och andra, all i ell europeiski och framför alll globall perspekfiv är vi elt föregångsland också pä detta område. Vi skall samtidigt erkänna alt vi nu visar vår otålighet över atl vi inle kunnal minska anlalel olyckor under de senasle åren, ulan atl del har gåll upp.

I Göleborg har del samlats en slor internationell konferens om irafiksäker-helsfrågor med ett sextiotal deltagare frän världens olika länder. Man har där kunnal konstatera alt 300 000 människor i världen varje år omkommer i landsvägslrafiken. Del är delsamma som all en stad av Göleborgs siorlek varje år utraderas i trafiken. Detta är alltså etl myckel angeläget område för

ett internationellt samarbete, det är helt tydligt De delegater som nu är Prot. 1988/89:124
samlade i Göteborg ser med uppskattning pä de insalser Sverige gör. 30 maj 1989 :

Om ökad trafiksäkerhet

Jag hade i går tillfälle atl redovisa den insats vi avser alt göra under sommaren och de ambitioner vi har när det gäller all förbätlra nykterheten i trafiken.

Allra sisl, Elver Jonsson, visst är det ändå tyvärr en resursfråga i vilken utsträckning som poliser kan visa sig i Irafiken. Jag beklagar alt inle fler poliser finns i trafiken för Irafikövervakning, men vi är medvelna om all poliser behövs för mänga andra angelägna uppgifler.

Jag vill än en gång säga all även om man inle ser någon polis i den närmaste omgivningen, gäller de regler för irafiken som riksdag och regering har beslutat om. Dessa regler måste följas, och trafikmoralen får inle vara beroende av om man har en polis i hälarna.

Andre vice lalmannen anmälde atl Jan Sandberg och Görel Bohlin anhållil all till protokollet fä anlecknal alt de inte ägde rätt till ytterligare inlägg.

Anf. 83 CARL FRICK (mp):

Herr lalman! Jag vill helt ansluta mig lill del som kommunikalionsminislern slutade sitt inlägg med. Del är alldeles självklarl all del måsle vara på så sätt Därför vill jag la upp de tankar som Jan Sandberg här har fört fram om trafikanternas ansvar.

Del är lätt alt säga all trafikanterna skall ta sill ansvar. Men vi ser ju all merparlen av trafikanterna faktiskt inle lar sill ansvar. Om de hade gjorl del, hade de hållit de hastighetsbegränsningar som gäller. Dessa beslämmelser har inle lillkommil av en slump, ulan därför atl man har ansell det vara farligt att köra fort. Det är tydligt atl merparten av trafikanterna inle är villiga att ta ansvar. Därmed faller en stor del av Jan Sandbergs resonemang på del här områdel platt till marken.

Trafikanterna måste uppenbarligen på något sätt få hjälp för atl kunna la sitt ansvar. Detta med att bli uppläckt utgör dä en väldigl viklig del. Tyvärr måsle man konstatera all många människor inte är villiga all la ansvar förrän de upplever atl de är holade av nägon form av sanktion. Jag tror också alt del är viktigt atl man i trafiksäkerhelsarbetet verkligen beaklar hela sanklionssi-dan för all på så säll hjälpa till all åstadkomma della ansvarstagande som är så nödvändigt.

Del kan inle vara så atl merparlen av dem som i dag kör på våra vägar inte är informerade om konsekvenserna av atl köra för fort, eftersom del i åratal har talals om dessa konsekvenser via television, tidningar osv. Det kan alltså aldrig bero på okunskap, men trols della iror jag ändå all en vidgad och bra informalion i samband med den planerade haslighdssänkningen i sommar kan spela en avgörande roll för den fortsatta utvecklingen på della omräde.

Del har också lalals om belydelsen av rytmen i trafiken. När jag kör på
vägarna har min målsättning varil alt jag inte skall köra fortare än 80 km/tim.
Min erfarenhet är då atl jag får en ulomordenlligl lugn ryim. Jag kan ulan
svårigheler hålla denna hastighet på hela vårl vägnät, där den är tillåten. Del
blir elt jämnt flyt hela tiden och det nedbringar min bensinförbrukning med
mycket stora tal. Det finns all anledning alt enbart av del skälet sänka 65

Prot. 1988/89:124 hastigheten för att få ned rytmen och minska antalet omkörningar. All sänka

30 maj 1989

Om ökad trafiksäkerhet

hastigheterna skulle utgöra elt mycket verksaml bidrag.

Anf. 84 ELVER JONSSON (fp):

Herr talman! Kommunikationsministern är inte nöjd med tingens ordning. Del är ett klokt svar, eftersom det innebär alt kommunikationsministern kommer att ha ambitionen all vara pådrivande, vilkel vi är lacksamma över.

Georg Andersson omnämnde en konferens som hölls i Göleborg i gär. Jag vänlade på atl han möjligen skulle komma med del svar som han inle gav i gär, nämligen svar på frågan om vad som händer efler slutet av augusti, då den planerade haslighdsbegränsningsperioden upphör. Återgår alll lill den gamla ordningen, eller vad är det som då händer?

Kommunikationsministern sade all Sverige har en hygglig silualion jämfört med Europa i övrigt och i ell globalt perspektiv. Detta är naturligtvis rikligl. Det aren position som vi skall slä vakt om. Men vi får inte glömma atl en orsak lill all södra Europa och konlinenlen, USA samt andra delar av världen har så dramatiskt höga olyckstal är all del där förekommer så mänga fall av s.k. proinillekörning. Del råder inle några ivivel om della. Sverige har en förhållandevis slräng lagstiftning som hell säkerl haft en mycket positiv effekl på irafiksäkerhelen. Därför är det viktigt atl vi nu ocksä går i läten för att sänka promillegränserna. Kommunikationsministern har ju loval att gå i spetsen för radikall sänkta gränser, vilkel jag hoppas skall kunna genomföras.

Jag håller med om alt vi behöver varva ned i trafiken. Del är hell rikligl. Men delta slår inte i något motsatsförhållande lill atl del vore värdefullt med en större rörlig irafikpolisstyrka. Jag iror nalurliglvis alt kommunikalionsminislern inte är någon utpräglad ögontjänare. Men oss emellan sagl, om det finns rörlig trafikpolis ule, påverkar detta trafikrytmen så all den blir lugnare, vilkel vi inte kan bortse ifrån. Lål del vara litet färre lapplisor, men några fler trafikpoliser!

En radikal sänkning av gränsvärdet när det gäller trafiknyklerhelsbroll skulle vara den slörsla reformen för atl skapa en slörre trafiksäkerhet Saken blir ju inte sämre av att en sådan reform inle lar några budgdmedel i anspråk. De samhällsekonomiska vinslerna blir slora, samiidigi som mänskligt lidande och död kan undvikas. Det är ingen dålig reform, herr kommunikafionsminisler. Driv pä så all den blir verklighel! Alla behöver inle vara förare för alt räknas som trafikanter. Därför är det vikligl all trafiksäkerhetsdeballen och opinionsbildningen gär vidare och alt del föresläs konkrela ålgärder saml atl vi som lagstiftare tar vårl ansvar.

Anf. 85 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON: Herr talman! Jag skall fatta mig kort och enbart svara på frågan vad som händer efler den 20 augusti. Jag kan i dag bara säga atl trafiksäkerhelsverkel kommer all inom korl pröva frågan om inom vilka områden som man är beredd alt av miljöskäl fastställa högsla hastighdsgräns lill 90 km/lim. Efter det alt trafiksäkerhelsverkel har gjorl sin bedömning, kan vi återkomma lill den konkreta fråga som Elver Jonsson ställde.

Överläggningen var härmed avslutad.

9 § Svar på interpellation 1988/89:198 om postutdelningen av gruppreklam

Anf. 86 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON:

Herr talman! Görel Bohlin har frågat mig vilket ansvar postverket har för all gruppreklam som kund belalal för delas ul enligt överenskommelse.

Postverket har en rikstäckande organisation för uldelning av gruppreklam. Den beslår i huvudsak av brevbärare som på frivillig basis åtagit sig uldelning. I vissa distrikt i Storstockholm var del inle möjligl atl under år 1988 åsladkomma en sådan organisation i egen regi. För atl bibehålla rikstäckningen valde postverket därför all anlita privata enireprenörer för utdelningen. Utdelningen av valmalerial har inle fungerat lillfredsslällande under valrörelsen 1988 i Storstockholmsområdd. Kompensation i olika former har reglerats i avtal mellan postverket och de drabbade partierna.

Fr.o.m. den 1 januari i år har postverket åter en i egen regi fungerande uldelningsorganisalion för gruppreklam inom hela Storstockholmsområdd.

Prot. 1988/89:124 30 maj 1989

Om posluldelningen av gruppreklam

Anf. 87 GÖREL BOHLIN (m):

Herr lalman! Jag tackar för svaret.

En privat firma eller en entreprenör anlitad av postverket borde kunna ställas till ansvar i della sammanhang, men jag vel inte om sä har skell. Här har man tagit betalt av postverket för en ijänsl som inle har ulförls.

Om jag hade gått direki lill en prival entreprenör och kunnal bevisa att jag inte har fåll den tjänst som jag belalal för utförd, kunde jag ha slällt honom till ansvar. Som framgår av svaret har nu postverket lämnal viss ersällning till de drabbade i det här fallel, men denna ersättning läcker ju inle de förlusler, merkostnader och besvär som della har medförl.

Jag lycker all del är viktigt all peka på denna händelse. Jag har även från andra håll fåll informalion om all den inle är den enda av sill slag, vilket också framgår av svaret.

Del är allra mest därför all del rör sig om valförsändelser och valinforma-lionsmalerial som jag lycker att della är sä kolossall viktigt Misslag av den här lypen får bara inle hända, vilkel även är vikligl för tilltron lill postverket Posten befinner sig i en monopolliknande situation - man har i vart fall monopol på brev. Man är ganska ensam på andra områden. Om man har en sådan monopolliknande situation blir ansvaret större.

Jag lycker alt detta är en fråga om informationen inom postverket De slalliga verkens personal har ell mycket slort ansvar gentemot kunderna. Verken sorterar direki under regeringen. Det är därför ännu vikiigare atl man är medvelen om ansvaret.

Jag skulle vilja fråga om kommunikationsministern är beredd atl ta ett initiativ till informalion, som kan gälla verkens personal i allmänhet och, på förekommen anledning, postverkets i synnerhet Vel kommunikationsministern möjligen om någon sådan informalion är på gång? Enligl min uppfallning får det inle hända atl reklam som man lar betalt för atl utdela, särskill reklam av den här typen, hamnar i en garderob eller i en sopconiainer. För min del önskar jag atl respekten för postverket skall finnas kvar hos nytljarna av postverkets tjänster.

Prot, 1988/89:124 30 maj 1989

Om transporter av farligt gods

Under detta anförande övertog tredje vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar,

Anf. 88 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON:

Herr lalman! Jag tror atl man med stor lillfredsslällelse kan nolera atl postverket i slort fungerar myckel bra och lever upp till de krav som riksdagen har ställt på verkel såsom statlig myndighel.

Frågan om den speciella malör som skedde med valmalerial i.Storstockholmsområdd har diskuterats av min förelrädare med en annan av kammarens ledamöter den 6 oktober 1988, Jag kan lill prolokollel konstatera all min förelrädare Sven Hulterström då avslutningsvis sade beiräffande del refererade fallel; "Del vikliga är emellertid all del inle skall gä lill på del viset, och jag uppfattar de ålgärder som posten nu har vidlagit och de som man avser atl vidta på del sättet all poslen är lyhörd för just denna aspekt." Man hade då diskuleral frågan ulifrån den demokraliska aspekt som ligger i all valmalerial inte kommer fram.

Jag utgår nu ifrån att postverket har tagit del av den frågedebatten och av den deklaration som min förelrädare avgav. I mill svar har jag också redovisal de förändringar i organisationen som postverket har vidtagit när det gäller dislribulion av gruppreklam i Storstockholmsområdd. Mol den bakgrunden anser jag inle all del nu finns anledning för mig all i min egenskap av kommunikationsminister la någol särskill inilialiv i denna fråga. I sak är vi således hell överens om att vi med förtroende skall kunna lämna våra uppdrag till postverkdoch räkna med all försändelserna kommer fram.

Anf. 89 GÖREL BOHLIN (m);

Herr lalman! Jag lackar för det svaret och jag är nöjd med del. . Jag var dock förvånad över all denna malör kunde ske. Anledningen till atl jag inle har tagit upp frågan förrän nu är dels all uppgörelsen mellan den som köpte tjänsten och postverket kom till ganska sent, dels atl dd har skett en annan malör. Jag är dock nöjd med alt kommunikationsministrarna har tagit så allvarligl pä denna fråga. Jag är övertygad om att man även inom poslverkd nu skall se lill alt det inle händer igen.

Överläggningen var härmed avslutad.

10 § Svar på interpellation 1988/89:199 om transporter av farligt gods

Anf. 90 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON: Herr lalman! Görel Bohlin har frågat mig om ddfinns.planer på all skärpa reglerna för iransporler av farligt gods och var frågan om transport av flygbränsle i rörledning från Loudden lill Arlanda ligger.

Luftfartsverket och sjöfartsverket har elt ansvar för säkerheten inom resp. verksamhetsområde även i fråga om transporter av farligt gods. Räddningsverket har molsvarande ansvar för landlransporler. Berörda myndigheter svarar för de säkerhetsföreskrifter som skall omgärda iransporlerna av farligt gods. Arbetet med att förbätlra säkerhelen pågår konlinuerligl.

När det gäller Görel Bohlins fråga om bränsldransporlerna lill Arlanda har min företrädare betonal all han ser fördelar i om de relativt omfattande bränsldransporler som nu sker med tankbil kan ombesörjas via en rörledning. Förutsällningen har samfidigt varit att berörda intressenter kan enas om en sådan lösning.

Genom ett regeringsbeslut nyligen har det bolag som ansvarar för samordningen inom ramen för rörledningsprojektd givils lillslånd alt färdigställa rörledningen och atl använda den fram lill år 2019.

Del är nu en uppgifl för den berörda inlressenlgruppen atl skapa förutsättningar för all della projekt skall kunna förverkligas. Enligl uppgifler som jag inhämtat återstår fortfarande förhandlingar mellan intressenterna innan arbetet med rörledningen kan komma i gång som planerat

Prot. 1988/89:124 30 maj 1989 .

Om Iransporler av farligt gods

Anf. 91 GÖREL BOHLIN (m):

Herr lalman! Jag lackar kommunikalionsminislern även för delta svar.

När del gäller iransporler av farligt gods känner jag mig alltmer oroad inför ulvecklingen. Det händer ju den ena olyckan efter den andra. Man måste då använda alla möjliga metoder för alt försöka hindra all en riktigt allvarlig olycka inträffar.

En pipeline i Käppalasystemd är en god början. Del innebär atl man får bort etl femliolal tankbilar frän molorvägen mol Arlanda och inle minsl inne på Arlandaomrädd, där del är trångt Man har en flygbränsledepä placerad ca 30 meter från flygledarbyggnaden. Jag har lalal med FOA om riskerna. Skulle det hända någonting ute pä Arlanda, skulle hela flygplatsen slås ut. Del är sanningen. Nu vel jag all man diskuterar en flyttning av flygledarbyggnaden, och därmed minskar man risken i det avseendel.

Del är således en i allra högsla grad angelägen slallig fråga all della åigärdas. Frågan hör också samman med räddningsijänslen på Arlanda och hur man ordnar den. Del finns där ell gemensamt intresse mellan Arlanda flygplats och Sigtuna kommun.

Min fråga gällde emellertid även farliga transporter i allmänhet, l.ex. Mälarlransporler. Pä senare lid har man diskuleral hur man någorlunda skall kunna garanlera att inte en rikligt svår sjölransporlolycka inträffar.

När man emellertid försöker begränsa transporterna av farligt gods t.ex. genom Stockholm, stöter del på svårigheter. All använda pipeline är kanske en melod alt minska antalet transporter. Om man skall köra från Statoil i Nacka, som årligen har 13 000 transporter, får man välja de mest krångliga vägar, som förlänger transporten till Arlanda med ungefär tvä limmar. 13 000 transporter motsvarar således 26 000 limmars exlra avgasulsläpp och därmed också ökade risker. Del finns fler hamnar ule i Nacka som alla skulle vara betjänta av att man kunde la sig åt Arlandahållet via en kringfarlsled. Jag länker då närmasi på den s.k. Österleden.

Jag vill gärna la upp även denna aspekt eflersom vi tidigare här i deballen har diskuleral Ivärleder och kringleder. Jag är myckel oroad över all man nu måsle köra genom samhällen med farliga iransporter - genom cenlrala Stockholm och genom tätorter. Man kör l.ex. på Valhallavägen. Jag undrar om man avser atl ändra lagstiftningen gällande den här typen av iransporler. Det är bäde en statlig och en kommunal fräga. Del gäller inle minst hur man

Prot. 1988/89:124 30 maj 1989

Om transporter av farligt gods

Ställer sig till sådana transporter i Stockholms kommun. Del måsle dock finnas allernaliva vägar för transporterna.

Anf. 92 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON;

Herr talman! Även om jag kanske inle har så mycket all tillägga och det bara är Görel Bohlin och jag i kammaren - plus lalmannen - vill jag ändå någol yllerligare kommenlera den fråga som Görel Bohlin diskulerade med min förelrädare Sven Hulterström redan i november 1987, vad jag har förstått Sven Hulterström förklarade då atl han för sin del såg fördelar i om man kunde ordna dessa iransporler på elt annal säll, exempelvis genom en rörledning. Men det förulsalle, som han konstaterade, atl samlliga berörda parter, dvs. luftfartsverket, flygbolagen, samtliga oljebolag och Stockholms kommun, kunde enas om en sådan investering. Del är de förhandlingarna som jag i milt svar tidigare har hänvisat lill. De förhandlingarna pågår, och vi får väl räkna med all man kommer lill en lösning i det avseendet

När det gäller placeringen av bränsledepån på Arlanda har man inom ramen för disposifionsplanen för Arlanda reserveral en position söder om flygplatsbyggnaderna för atl kunna flytta depån i samband med övriga utbyggnader av flygplatsen under den kommande tioårsperioden.

Del är ell arbele på gång i dessa frågor, vilkel förhoppningsvis kan
tillgodose vad Görel Bohlin är ute efter. När del gäller den direkla frågan orri
ändrad lagsliflning vel jag inle vad Görel Bohlin närmasi önskar sig. Jag har
svärl all se alt man med lagsliflning från statens sida i delalj kan reglera l.ex.
vilka vägar man får köra på. Här finns myndigheter som har elt bevaknings
ansvar och som vi får utgå frän noga följer dessa frågor. Jag vill bara betona
att också jag ser transporterna av farligt gods som en utomordentligt viktig
fråga när del gäller säkerheten på våra vägar och kanske också i vidare
mening. • , ,

Anf. 93 GÖREL BOHLIN (m):

Herr lalman! Jag lackar kommunikationsministern för denna komplettering. Vad beträffar rörledningen och del bolag som måste vara förvaltare av rörledningssysiemet är jag medveten om svårigheterna atl fä den lill stånd. Men eflersom slalen är medintressent och del finns etl intresse hos slalen alt åstadkomma nägol av delta slag, utgår jag från alt man hjälper till all få fram en överenskommelse.

Vad beträffar depäplaceringen vill jag säga att dél är upprörande all depån över huvud laget är placerad där den är. Jag vet dock all man från flygplatsledningens sida är starkt medveten om detta och försöker få placeringen ändrad.

Jag frågade om lagsliflning närmast för all få vela om man planerar atl se över, i utredningsform, olycksriskerna med dessa farliga Iransporler och vad man kan se i fortsättningen av en evenluell ulredning. Jag tror all del är alldeles nödvändigl alt man tittar på olycksriskerna, eflersom andelen lung Irafik och andelen irafik med farligi gods hela liden ökar på våra vägar, som vi konslaierade tidigare i debatten här. Därmed ökar olycksriskerna alldeles

■kolossalt. Är det någon ulredning som sluderar detta eller har någon del av Prot, 1988/89:124
den statliga förvaltningen i särskill uppdrag atl se över denna sak? 30 maj 1989

/<,... i." j 1 j Om transporter av far-

Overlaegningen var härmed avslutad. ,

ligt gods

11 § Anmäldes och bordlades • ■

Skrivelse

1988/89:149 om lokala egendomsnämnder i stiften

12 § Anmäldes och bordlades

Konstilutionsutskoltels betänkanden

1988/89;KU22 Statligt partistöd

1988/89;KU31 Hälso- och sjukvårdsförmåner för riksdagens ledamöter

1988/89 :KU37 Riksdagens arbetsformer

Skatleulskotlels belänkande

1988/89;SkU40 Uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Juslitieutskottels belänkanden

1988/89:JuU24 Tjänstefel

1988/89;JuU25 Vissa ivångsmedelsfrågor

1988/89;JuU26 Uppskov med behandlingen av vissa ärenden

1988/89;JuU27 Ändring i irafikbroltslagen, m.m.

Kulturulskotlels betänkande

1988/89;KrU21 Medelsberäkningar för Sveriges Radio m.m.

Jordbruksulskotlels belänkande

1988/89:JoU24 Forskningssamarbete med EG ■

Näringsulskollds belänkanden

1988/89:NU24 Kapiialmarknaden ■ >

1988/89;NU29 Försäkringsmäklare

1988/89;NU32 Konkurrenslagsfiftningen m.m.

1988/89;NU33 Sveriges Invesleringsbank AB

1988/89:NU34 Slalliga förelag

Arbdsmarknadsulskollds betänkande

1988/89:AU18 Uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Prot, 1988/89:124 13 § Kammaren åtskildes kl. 16.14. 30 maj 1989

In fidem

BERTIL BJORNSSON

/Gunborg Apelgren

Förteckning över talare Prol.

(Siffrorna avser sida i prolokollel)' 1988/89:124

Tisdagen den 30 maj

Förste vice lalmannen 30

Alkemark, Sven-Erik (s) 17, 20, 22, 44, 47, 48

Andersson, Georg, kommunikationsminister 53, 59, 64, 66, 67, 68, 70

Bjelle, Britta (fp) 41, 46, 47, 48

Bohlin, Görel (m) 58, 63, 67, 68, 69, 70

Bäcksiröm, Lars (vpk) 33, 35, 38, 39

Frick, Carl (mp) 54, 61, 65

Hasselslröm Nyvall, Ingrid (fp) 25, 29, 30. 32

Hegeland, Hugo (m) 24, 29, 31, 34

Johansson, Kjell (fp) 7, 14, 16, 18, 21

Jonsson, Elver (fp) 55, 61, 66

Karlsson, Torslen (s) 37, 38

Kenneryd, Rolf (c) 26, 30, 32, 36

Lundgren, Bo (m) 5, 11, 12, 15, 19, 21, 40, 45, 47, 48

Lyngå, Gösta (mp) 16, 20, 22, 27, 30, 32, 36, 38, 39

Poromaa, Bruno (s) 28, 31, 33

Sandberg, Jan (m) 57, 62

Skånberg, Krister (mp) 23

Strömdahl, Jan (vpk) 13, 15, 16

Svenson, Karl-Gösla (m) 35

Thurdin, Görd (c) 9, 12, 19, 22, 44, 46, 48