Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1988/89:121

Torsdagen den 25 maj

Kl. 13.00

Förhandlingarna leddes till en början av förste vice lalmannen. 1 § Justerades prolokollel för den 17 maj.

2 § Förelogs lill avgörande arbetsmarknadsutskottets bdänkande 1988/89:AU20, konstilutionsutskoltels belänkande 1988/89;KU34, justifieutskottets belänkanden 1988/89: JuU21 och JuU23, lagutskottets belänkande 1988/89:LU34 saml jordbruksutskottets belänkande 1988/89:JoU19 (beträffande debalten i dessa ärenden, se prol. 120).

Arbetsmarknadsutskottets betänkande 20

Mom. 1 (tilläggsdirekliv till arbetsmiljökommissionen)

Utskollels hemställan bifölls med 243 rösler mol 59 för reservation 1 av Anders G Högmark m.fl.

Mom. 2 (regionala skyddsombud)

Utskollels hemslällan - som ställdes mol reservalion 2 av Anders G Högmark m.fl. - bifölls med acklamation.

Konstitutionsutskottets betänkande 34

Mom. 1 (sekretessen för uppgifter i tillsynsärenden)

Utskollels hemslällan - som slälldes mot reservalion 1 av Birgil Friggebo och Ylva Annerstedt - bifölls med acklamation.

Mom. 5 (informalion m.m. om den nya lagsliflningen)

Utskottets hemslällan - som slälldes mot reservalion 2 av Birgil Friggebo m.fl. - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Justitieutskottets betänkande 21

Mom. 4 (samråd angående rikllinjer)

Utskottets hemställan bifölls med 263 röster mot 40 för reservation 1 av Berith Eriksson och Kent Lundgren.

Prot. 1988/89:121 Mom. 6 (säkerhelspolischefen)

25 maj 1989 Utskoiieis hemslällan bifölls med 247 rösler mot 59 för reservation 2

av Jerry Martinger m.fl.

Mom. 7 (sammansättningen av rikspolisstyrelsens slyrelse)

Utskollels hemställan bifölls med 268 röster mot 38 för reservalion 3 av Berith Eriksson och Kent Lundgren.

Mom. 9 (granskningskansli m.m.)

Ulskollels hemslällan - som slälldes mol reservalion 4 av Jerry Marlinger m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 10 (inrätlande av en SÄK-nämnd m.m.)

Ulskollels hemställan bifölls med 267 rösler mol 40 för reservalion 5 av Berilh Eriksson och Kenl Lundgren.

Mom. 14 (informella kontakter)

Ulskollels hemslällan - som slälldes mol reservalion 6 av Jerry Marlinger m.fl. - bifölls med acklamation.

Övriga moment Ulskoltds hemställan bifölls.

Justitieutskottets betänkande 23

Mom. 4 (antalet nämndemän i tingsrätt m.m.)

Försl bilräddes reservation 1 av Jerry Martinger m.fl. med 92 rösler mot 36 för reservalion 2 av Anders Svärd och Kjell Ericsson. 178 ledamöter avstod från att rösla.

Härefler bifölls utskottets hemslällan med 191 rösler mol 79 för reservation 1 av Jerry Marlinger m.fl. 37 ledamöter avstod från att rösta.

Mom. 6 (mandattidens längd)

Utskottels hemställan - som slälldes mot reservalion 4 av Jerry Martinger m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 7 (minskning av antalet lagfarna domare i vissa fall)

Utskollels hemställan - som ställdes mol reservalion 5 av Kenl Lundgren -bifölls med acklamation.

Mom. 8 (antalet lagfarna ledamöter i hovrätt)

Ulskollels hemslällan - som slälldes mot reservalion 6 av Jerry Martinger m.fl. - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Lagutskottets betänkande 34 Pröt. 1988/89:121

Mom. 3 (utlåning m.m. av datorprogram) 25 maj 1989

Utskotlels hemställan bifölls med 286 rösler mot 19 för reservationen av Elisabeth Persson.

Övriga moment

Utskotlels hemställan bifölls.

Jordbruksutskottets betänkande 19

Mom. 1 (förslagel lill lag om ändring i bilavgaslagen)

Utskotlels hemställan bifölls med 243 rösler mol 61 för reservation 1 av Sven Eric Lorentzon m.fl.

Mom. 3 (konkurrensbegränsningar på reservdelsmarknaden)

Ulskoltets hemslällan - som slälldes mot dels reservation 2 av Sven Eric Lorentzon m.fl., dels reservation 3 av Annika Åhnberg och Åsa Domeij -bifölls med acklamation.

Mom. 6 (förslagel lill lag om ändring i lerrängkörningslagen)

Ulskollels hemslällan - som slälldes mol reservation 4 av Åsa Domeij -bifölls med acklamation.

Mom. 7 (barmarkskörning på kalfjället och i våtmarker)

Utskottets hemställan - som slälldes mot reservalion 5 av Åsa Domeij -bifölls med acklamation.

Mom. 8 (dispensmöjligheter för handikappade)

Utskottets hemslällan bifölls med 268 rösler mol 38 för reservalion 6 av Lennart Brunander och Karin Starrin.

Mom. 9 (kartläggning av efterlevnaden av lerrängkörningslagens regler)

Utskollels hemslällan - som slälldes mol reservalion 7 av Bengt Rosén och Anders Castberger - bifölls med acklamation.

Mom. 11 (avgaskrav för laslbilar och bussar)

Försl bilräddes reservation 8 av Bengt Rosén och Anders Castberger med 34 röster mol 20 för reservation 10 av Åsa Domeij. 252 ledamöter avsiod från atl rösla.

Härefter biträddes reservalion 9 av Lennart Brunander m.fl.- som ställdes mol reservation 8 av Bengt Rosén och Anders Castberger - genom uppresning.

Slulligen bifölls utskottels hemslällan med 198 rösler mol 76 för reservalion 9 av Lennarl Brunander m.fl. 32 ledamöler avsiod från all rösta.

Mom. 12 (begränsning av partikelutsläpp)

Utskottets hemslällan - som slälldes mol reservation 11 av Annika Åhnberg och Åsa Domeij - bifölls med acklamation.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Valutaregleringen

Mom. 13 (rening av dieselavgaser)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 12 av Bengt Rosén m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 14 (miljövänliga motorer och drivmedel)

Utskottels hemslällan - som slälldes mot reservalion 13 av Bengt Rosén m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 15 (redovisning av åtgärder)

Utskottets hemställan - som slälldes mot reservalion 14 av Lennarl Brunander och Karin Starrin - bifölls med acklamation.

Mom. 16 (inlernationelll samarbele)

Utskottels hemställan - som ställdes mot reservation 15 av Lennart Brunander och Karin Starrin - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskollels hemslällan bifölls.

3 § Föredrogs

konstilutionsutskoltels betänkande

1988/89:KU38 Sekretesskydd för uppgifter i bibliotekens läntagarregister (prop. 1988/89:67),

försvarsulskollels belänkanden

1988/89:FöU15 Försäljning av slatens aktier i Swedair AB (prop.

1988/89:115), 1988/89;FöU17 Uppskov med behandlingen av vissa ärenden och

kulturutskottets betänkande

1988/89:KrU24 Uppskov med behandlingen av vissa ärenden.

Kammaren biföll vad utskotten hemställl.

4 § Föredrogs

finansutskottets betänkande

1988/89:FiU32 Valularegleringen (prop. 1988/89:142).

Valutaregleringen

Anf. 1 LARS TOBISSON (m):

Fru lalman! Riksdagen gav redan i mars klartecken för en fullsländig avreglering av valulapoliliken. Man kunde då hoppas all vi med della skulle slippa den årliga ritualen, den debatt vi brukar ha om den valutapolitiska lagstiftningen och huruvida den skall fillämpas ell år framåt Men regeringen har återkommit med ännu en begäran all valutaregleringen skall förlängas

ytterligare ell år till halvårsskiftet 1990. En orsak är uppfattningen att avregleringen bör ske stegvis. Men vad det nu framför alll handlar om är atl föreskrifler om slalislikinsamling och skattekontroll övergångsvis skall hängas upp på den gamla valutalagstiftningen.

Del förtjänar då alt påminnas om att en av de få saker valulakommiltén för några år sedan var överens om var att valularegleringen är avsedd som ell renodlat penningpolitiskt instrument och inte får användas t.ex. i syfte att utöva skattekontroll. Särskill överraskande är att det finns andra parlier som för ell år sedan var beredda att avskaffa valularegleringen med endast en månads varsel; nu, när ändå mindre av valutaregleringen återstår, anses processen behöva ta betydligt längre lid i anspråk. Vi moderaler vidhåller ätt återstoden av valutaregleringen bör avskaffas i dl enda slag senast den 30 juni i år, varför någon förlängning av valutaregleringen inle behövs.

Delta betyder inte att vi skulle anse att frågan om skattekontroll inte förtjänar uppmärksamhet. Men vi menar att den väg som regeringen - och därmed också finansutskottets majoritet - har valt är olämplig, man kan rent av säga farlig. Formkravet atl vissa transaktioner måste gå genom svensk valulabank skapar en faktisk monopolsituation, som man i och för sig kan förstå all de svenska bankerna inte protesterar mol. Man mäsle konstatera att denna konkurrensbegränsning gentemot ulländska banker är ett säll att bibehålla eller, om man så vill, återinföra valutaregleringen via en bakväg. Det är uppenbart att det står i slrid med den internationella utvecklingen mol fria kapitalrörelser och Sveriges behov av nära relalioner till den europeiska gemenskapen. Samma invändningar måsle resas mot uppfattningen, ståndpunkten i proposilionen, att nuvarande högsla gräns på 3 000 kr. för utländsk kapitalförsäkringspremie måste kvarstå i avvaklan på pågående utredningsarbete på skalleomrädd. En sådan ordning kan inte gärna accepteras av andra länder, som eflerslrävar reciprocitet vid avregleringen av marknader för finansiella tjänster.

Enligl vår mening, som vi anger i molion och även i reservalion till finansutskottets belänkande, bör skattekontrollen ordnas efter samma mönster som i Danmark, där medborgaren tillåts exempelvis öppna konto utomlands om den utländska banken kan utfärda intyg om kontoställning m.m. till de danska skattemyndigheterna. Om det går bra i ell annal högskatteland, Danmark, måsle samma regel kunna fillämpas här i Sverige. Den skulle också kunna gälla för ulländska försäkringsbolag. Arbetet med den slutliga utformningen av skattekontrollen bör bedrivas efler dessa riktlinjer. Om så blir fallet bör detta vara sista gången jag här i kammaren kräver ett avskaffande av valutaregleringen. Ingen skulle vara mer tacksam för det än jag själv.

Fru talman! Riksbanken har lovat all avregleringen skall genomföras så snarl riksdagen har fattal sitt beslul om skallekontrollen. Jag skall därför inle utnyllja all den av mig från början avsedda fiden. Jag skall ta fasta på den snabbhet som riksbankschefen ullovar, inte minst i dagens fidningar, och i samma syfte nöja mig med atl yrka bifall endasl lill reservafion 2.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Valutaregleringen

Prot. 1988/89:121 Anf. 2 LARS DE GEER (fp);

25 maj 1989 Fru talman! Valutaregleringens avskaffande aren mycket positiv tilldra-

Valutaregleringen

gelse. Från borgerligl håll har vi yrkal på delta under en lång tid. Man får därför betrakta dagens debatt mera som en del anmärkningar i kanten på det sätt på vilket regleringen avskaffas. Grundtonen bör dock vara positiv, eftersom valutaregleringen har överlevt sig själv och gjort en del skada genom atl den har bibehållits alldeles för länge.

I propositionen föreslås att valutaregleringen förlängs till den 30 juni 1990 av slafistiska skäl och skatlekontrollskäl. I reservation 3 har vi föreslagil alt förlängningen bara skall gälla till den 31 december 1989. Vi anser att såväl statistik som skattekontroll läggs upp per kalenderår. Detta stämmer även med lidpunkten eller perioden för deklarationers avlämnande. Del är svårl all länka sig all man skall göra etl effeklivl syslembyle i statistiskt avseende och skaltekonlrollavseende vid ett halvårsskifte. Mol den bakgrunden har vi föreslagil atl åtgärderna skall upphöra vid årsskiftet

I reservalion 9 opponerar vi oss mol atl svenska banker skall ges monopol på alla affärer med ullandel. Valfrihel måste på sikl råda härvidlag. Ulländska kreditinstitut måste fä utnyttjas, bl.a. därför all de besitter en högre sakkunskap som rådgivare när man gör affärer med deras egna länder.

I reservafionerna 7 och 12 hävdar vi all transaktioner med utlandet inte bör i förväg betraktas som suspekta. De bör kunna konlrolleras på samma säll som alla andra transakfioner som den enskilde gör och som han skall redovisa i deklaralionen. Bl.a. lycker vi all del är orimligt att alla transaktioner skall redovisas inför skattemyndigheterna. Del är väl egenlligen fråga om inkomster av utdelningar och av räntor som hör hemma i deklarationerna. Del finns en mängd andra betalningar som inte alls har med sådant all göra. Varför skall de in i statistiken?

Fru talman! Med det anfördaber jag alt få yrka bifall lill reservalionerna 3, 7, 9 och 12.

Anf. 3 GUNNAR BJÖRK (c):

Fru lalman! Riksdagen har tidigare fallat principbeslut om atl valutaregleringen skall avvecklas. Det är min förhoppning atl det är den sisla förlängningen som äger rum nu och all vi sedan fär den avvecklad ordentligt.

Jag skall bara i korla ordalag nämna något om reservalion 5, där vi lar upp alt,vi lycker alt det är angeläget alt man snabbar på avvecklingen av återstoden av valularegleringen och ser lill att det arbelel sker snabbi och målmedvetet Del har vi också framfört i vår molion. Vi säger där alt målet bör vara all avvecklingen. fortgår i sådan takt atl valularegleringen har avskaffats vid regleringsperiodens slul den 30 juni 1990. Della är innehållet i reservation 5, som jag ber att få yrka bifall till.

Anf. 4'MAGGI MIKAELSSON (vpk): ''- '■■.' ; -;:■ .:v. - .;

Fru lalman! Ddblireh märklig debatt här i kamrnareri idagdå riksdagen skall besluta om att förlänga valutaregleringen som egentligen håller på av avskaffas. Del är också litet svårl atl låta bli all säga något öm den ekonomiska politiken i stort, eftersom allt detta hänger ihop. Såviit jag förstår råder del total förvirring inför vilken ekonomisk polilik som

regeringen vill föra och vilken den fär gehör för. Jag lycker atl den sammanfattning av den ekonomiska politiken som finns i del senasle numret av Frän Riksdag & Departement är myckel talande. Först slår förslagen i regeringens kompldleringsproposition, och sedan står socialdemokralernas förslag, och i den spalten är det en lång rad frågetecken. Det är väl en ganska bra beskrivning av den situation som råder.

Vad vilja socialdemokraterna? frågade en gång gamle August Palm. Del verkar finnas anledning atl upprepa den frågan. Vad är det socialdemokralerna egenlligen vill åstadkomma, och vems inlressen är del som socialdemokralerna numera försvarar? Jag är hell på del klara med vad jag anser om del, men del skulle vara roligt om Arne Kjörnsberg kunde förklara vilka grupper som regeringen eller socialdemokralerna i riksdagen anser sig värna om.

En annan fråga som jag skulle vilja alt Arne Kjörnsberg svarar på är om han anser att vi skall minska eller öka konsumtionen i samhällel. Del verkar råda delade meningar även om den saken. Del hänger faktiskl ihop med valutaregleringen. Del handlar ju om avreglering, men i dag skall vi fatta beslul om en förlängning av valularegleringen. Atl avreglera valutamarknaden är yllerligare en eftergift åt kapitalel och ett bevis på hur regeringen mer och mer anpassar sig till marknadsekonomin.

En av kapitalismens centrala lagbundenheler är just att kapitalel söker sig dil där det kan ge slörsta vinsten och all det ständigt måsle söka nya marknader för atl kunna växa. Nu har kapitalismen nått det stadiet att de inhemska marknaderna inte alls räcker lill. I slällel blir kapitalel iransnalio-nellt, och ägandet tas över av övernationella koncerner och storbolag. Transnalionaliseringen för med sig ökad makt för de störa kapitalägarna, som också får ökade möjligheter att göra sig opåverkbara av politiska beslul och får ökade möjligheler all påverka Sveriges utrikesekonomiska ställning. Transnalionaliseringen skärper också maklen över de arbetande människorna, både inom de transnalionella bolagen och när del gäller den ekonomiska utvecklingen i slorl.

De liberaliseringar som har gjorls hittills har, tillsammans med den långvariga-högkonjunkluren, visat vilka konsekvenser den här politiken får. Utlandsinvesteringarna ökar med en rasande fart Bergen i Norge är visst snart en svensk stad om man ser fill vilka som investerar, och Sveriges bytesbalans försämras.

Vid en av de utfrågningar som finansutskottet hade under våren fick vi ju också vela all del i första hand är räntor på lån i utrikes invesleringar och utrikes tjänstehandel som orsakar den negativa bytesbalansen.

I finansutskottets belänkande, liksom i skatteutskottets yttrande till della belänkande, las problemel med skattekontroll upp. På s. 3 står det:

"En förutsättning för atl avregleringen skall kunna fullföljas är dock, har riksdagen betonal, atl en fullgod skallekonlroll kan upprätthållas."

I skatteutskottels yttrande sägs det alt det i dag är uppenbara svårigheter atl konlrolleraen skalleplikfig,persons förvärv av skattepliktiga tillgångar ulomlands.

Del innebär alltså, såviit jag förslår, all när skaltemyndigheterna får bältre kontrollmöjligheter kan valutaregleringen släppas helt fri. Arne Kjörnsberg, tror socialdemokralerna själva på del här? När skaltemyndigheterna inte

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Valutaregleringen

Prot. 1988/89:121 klarar av atl hålla ordning på fifflarna och skatleplanerarna i Sverige, hur i

25 maj 1989 hela friden skall de klara av del när hela världen blir lekplats för del svenska

', '. kapitalet? Hade vi inte en hearing med finansminislern i höstas där han

Valularegleringen , ;. ■ ■ . . ,, • . .o r- . c •

beklagade sig över att skatleplanerarna alllid lag steget före lagstiftningen?

Ge mig ell enda skäl till att jag skall tro alt det blir bättre med den saken med

friare kapitalrörelser!

Med en avreglering av valutamarknaden avhänder vi oss möjlighelen att föra en självständig ekonomisk polilik. Kapitalet skallar för vinslen i länder med lägre skatt än i Sverige men gör avdragen här hemma. Vad är det för bra med det? Och om vi hotar med restriktioner flyttar kapitalel ulomlands. Personligen gör del mig inte så mycket om direktörerna bor i Schweiz, men jag tycker att det är slöseri all de vinster som svenska arbetare arbetat ihop skall medverka lill att bolagen blir rika i utlandet, allra helst när det sker under ledning av en socialdemokralisk regering.

Vi i vpk vill i stället skärpa valutaregleringen. Vi vill använda de rika förelagens vinster till investeringar i offenllig seklor och lill regionala saisningar.

Med det anförda vill jag yrka bifall lill reservation 1, som är gemensam för vpk och miljöpartiet

Anf. 5 CARL FRICK (mp):

Fru lalman! Att helt slopa valutaregleringen är en del av det nu intensiva arbetet med all anpassa Sverige lill EG. Syftet med delta är all på sikl göra Sverige fullkomligl beroende av utlandet. De krafter i samhället som arbetar för della är de konservativa, som känner ell slarkl behov av all söka slöd för sina idéer nere på kontinenten där dessa krafter är siarka.

I Sverige har vi börjat komma till insikl om alt vi har väsentliga värden som vi måsle värna. De värden som slår pä spel är våra överlevnadsmöjligheler. De holas i en alltmer genomkommersialiserad värld, där snabba finansiella rörelser anses vara viktiga tillsammans med en ohämmad ekonomisk tillväxt utan hänsyn lagen till tillväxtens innehåll.

I EG-sammanhang talar man sig varm för fyra friheler - varors, kapitals, tjänsters och människors frihel att röra sig fritt över gränserna. I dessa sammanhang talas det ulomordenlligl lyst om den kanske slörsla frihelsfrä-gan av alla, nämligen den alt man skall garanleras att kunna äta frisk och sund mat, att kunna andas frisk luft, all kunna dricka rent vallen, atl inle ständigt behöva oroas av vad man äler eller vad man ger sina barn alt äta, all inle hela tiden behöva oroas om ens barn och barnbarn skall kunna fä en dräglig tillvaro i en värld som försmulsas i en förfärande fart.

Inom EG har man inle alls samma syn som vi i Sverige när det gäller dessa
centrala frihetsfrågor, eftersom friheterna mera är av penningmässig arl. Vi
ser i dag en omfattande utvandring av svenskt kapilal till konlinenlen, och
del kan lolkas så all de som har kapital drar sig dit där de upplever att de kan
få arbeia fritt och ostört, bortom besvärande opinioner som kräver etl
ansvarsfullt handlande av alla, ell ansvar bortom avkastning, ränteterminer
och optioner. Viinom miljöpartiet de gröna anser inle att vi i tider som dessa
kan avhända oss instrument som gör del möjligl för oss all handla
10 självständigt

I en framtid då miljöfrågornas allvar har insetls på en mycket bredare polilisk bas i Europa och när de på allvar har börjal åtgärdas, kan del vara möjligl all diskutera helt fria kapitalrörelser. En bra början vore atl man i samband med inlernalionella invesleringar krävde miljökonsekvensbeskrivningar av projekl. Riksbanken borde ha ekologisk expertis för bedömning och rätt alt avslå kapitalexport till miljövidriga investeringar.

Den framlagda propositionen är bra ur den synpunkten atl den innebär alt valularegleringen skall förlängas elt är.- Denna lidsfrist borde användas till eftertanke som leder till alt vi hanterar vår framtid och våra relationer med utlandet med större varsamhet och med hänsyn till framtidens krav.

Det är miljöpartiet de grönas uppfallning alt frågan om valutaregleringens avvecklande är alldeles för tidigt väckl. Den borde i slällel, under nu rådande förhållanden med ökande miljöförstöring, skärpas. Miljöpartiet de gröna har i andra sammanhang krävl atl hela frågan om valularegleringen måste tas upp lill förnyat omprövande med beaklande av långsikliga överlevnadsmäl.

Miljöpartiet de gröna anser atl skattemyndigheterna, när valularegleringen mot vår vilja avvecklas, måsle fä myckel goda kontrollmöjligheter. Kapilal är ju något som inte endasl berör den som besitter del. Del har lillkommit genom mänskligt arbete och i alllför mänga fall genom förslitning av både människor och natur. Därför är det rimligt att vi stärker landets möjligheler lill kontroll av skatteflykt

Med det anförda vill jag yrka bifall till de reservationer som miljöpartiet de gröna står bakom i delta ärende.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Valutaregleringen

Anf. 6 ARNE KJÖRNSBERG (s);

Fru talman! Del brukar sägas atl man aldrig skall föra etl ivåfrontskrig, men ibland väljer man varken taktik eller slralegi själv. Det är motståndarna eller, för atl del inle skall bli alllför krigiskt, meddeballörerna som gör all man bara har alt konstatera alt del är som det är.

Till mina parlivänner vill jag säga alt ni inte behöver bli rädda, och till mina politiska motståndare är budskapet: Bli inte skadeglada. Jag vel alt jag står här för alt diskutera valulareglering och inle nästa dagordningspunkl pä talarlistan, FöU;s betänkande om planering och anslag för del militära försvarel.

Mina inledande ord om "ivåfrontskrig" syftar på atl å ena sidan vill vpk och miljöpartiet att den pågående avvecklingen av det materiella innehållet i valularegleringen skall avbrytas och/eller att vi skall ha återgång till tidigare restriktioner. Å andra sidan säger i synnerhet moderaterna, men också folkpartiet, atl del går för sakta. Jag skall slrax ålerkomma lill della.

Egentligen är frågan, menar jag, ganska enkel. När jag nu funderar på varför jag anmälde en lalarlid på tio minuter förslår jag atl del snarare berodde på att opposilionsförelrädarna tillsammans hade anmält avsevärd fid än atl jag behövde denna tid för atl förklara majoritetens inställning.

Så här är del.

Och nu vänder jag mig först till Maggi Mikaelsson och Carl Frick. Del finns faktiskt inte längre några samhällsekonomiska eller slabihseringspoliliska bärande skäl, av någon större tyngd, som gör att vi på sikl kan eller vill bibehålla det maleriella innehållet i valularegleringen. Vi kan inte heller

Prot, 1988/89:121 25 maj 1989

Valularegleringen

säga, med krav på att bli trodda, alt valutaregleringen i dag ger Sverige möjlighet att föra en helt självständig penningpolitik.

Del är hell enkell så atl utvecklingen pä den internationella marknaden lett fram till detta objektiva faktum. Vi i Sverige, i varje fall en överväldigande majoritet, har sedan lång lid lillbaka anslutit oss lill principerna om en fri handel, och detta underlättas onekligen av något så när fria kapilalflöden. Dessutom är del så all valutaregleringen tenderar atl drabba företag och därmed deras anslällda pä olika sätt, framför alll beroende på hur pass stora de är och vilken inriktning de har. Delta är inle bra. Jag tror att om ni funderar en omgång till kommer ni atl nolera, och jag tror också acceplera, alt Sverige och svenskarna i huvudsak tjänar på atl vi fortsätter på den inslagna vägen.

Så över till den andra "fronten", alltså den som, med vissa nyansskillnader, företräds i den här debalten av Lars Tobisson och Lars De Geer. Ni säger snabbare, snabbare, snabbare! Lars Tobisson har så förtvivlat bråttom att han säger: Hela rasket skall vara borta senasl den 30 juni 1989. Alt del bl.a. finns skattetekniska problem bortser moderaterna från. Ja, de säger visserligen alt de skattetekniska problemen bör lösas pä annal sätt genom lagstiftning vid sidan av det nuvarande regelverket Och del säger ni moderaler den 25 maj och vill ha valularegleringen avvecklad den 30 juni i år. Det är bara en dryg månad kvar till ert slutdatum. Antingen är ni litet lättsinniga, och det är i sä fall en välvillig tolkning av er inslällning, eller också bryr ni er inle om konlrollen. Jag skall inte döma i frågan om ni är lättsinniga - missförstå mig inte nu, jag menar bara på del här området - eller om ni inle bryr er om konlrollfrågorna. Det är bältre atl ni själva talar om vilket som gäller, och dessulom är det kanske artigare om jag överlåter till er själva all avgöra er inställning.

Majoriteten i ulskollel delar den uppfattning som riksdagen tidigare i är har fattat ett principbeslut om, nämligen alt valutaregleringen skall avskaffas. Avregleringen skall fortsätta, och målel är elt fullständigt borttagande. När detta är gjort kommer valulalagstiftningen bara atl behållas i beredskapssyfte. En förutsällning är dock, menar vi, alt vårl land skall kunna upprätthålla en fullgod skattekontroll och alt vi även i fortsättningen skall kunna producera en bra statistik över ulrikesbdalningarna. Vi får inle forcera fram en avveckling på bekostnad av dessa två saker.

Ulskottsmajoritelen delar med den här bakgrunden regeringens uppfattning, atl en förlängning av valutaregleringen med etl år bör göras. Skälen har jag angett - låt vara kanske en smula översiktligt

Fru talman! Det kanske har framgått av mina resonemang atl jag yrkar bifall lill utskottets hemställan i alla delar och som en naturlig följd därav avslag på alla reservationer, även de moderala reservationer som Lars Tobisson inle yrkade bifall fill. Om del mot förmodan inle har gjorl det, så gör jag del härmed formellt; alltså bifall lill utskottets hemslällan och avslag på reservationerna.

Anf. 7 MAGGI MIKAELSSON (vpk):

Fru lalman! Jag fick förstås inget svar pä frågan i vems intresse som den ekonomiska politiken förs. Dd kanske var för myckel att hoppas på. Jag

fortsätter med ytterligare ett par frågor till Arne Kjörnsberg för all se om det går bällre; Av vilka skäl anser Arne Kjörnsberg atl kapitalels förelrädare och regeringen vill slippa de restriktioner som valularegleringen innebär? Vilken fördel har man egenlligen av det? Vilken fördel kan t.ex. en undersköterska inom sjukvården känna av atl kapitalet får röra sig fritt över landets gränser? Beträffande skaltekonirollen: Är del lällare med skattekontrollen om man avskaffar valutaregleringen?

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Valutaregleringen

Anf. 8 CARL FRICK (mp);

Fru lalman! Trols all vi i dag har valulareglering flyter kapitalet ganska lätt ul ur landel. Det kan vi uppleva nästan dagligen, och det omskrivs i olika sammanhang. Skall vi fortsätta på detta vis finns det en stor risk all del verkligen flyter ut i ännu större utsträckning, eflersom man finner det vara belydligt mera lönsamt alt hanlera kapital utomlands där del inle finns sädana reslriklioner som vi vill lägga på kapitalet

Det skulle drabba förelagen, säger Arne Kjörnsberg. Ja, företag består faktiskt i väldigt hög grad av de människor som arbetar och bor i vårt land. Vi behöver verkligen börja se lill våra överlevnadsproblem och miljöproblem. Då tycker vi atl del är väldigt vikligl alt del kapilal som finns i vårt land stannar här så atl vi kan arbeta vidare med alt med dess hjälp och med samlade anslrängningar komma lill rätta med de problem som vi har i vårl land och som faktiskt är väldigl slora.

När Bengt Dennis var i finansutskottet sade han att vi hade en viss förmåga lill självständigt handlande på del finansiella områdel för tillfället men atl del mer eller mindre skulle försvinna när valularegleringen försvann. Del lycker jag är elt fullgott skäl alt bromsa utvecklingen, för nog är det viktigt för etl land atl kunna ha ett visst självsländigi agerande pä den finansiella marknaden.

Anf. 9 ARNE KJÖRNSBERG (s):

Fru talman! Carl Frick skall använda valulalagstiftningen för all lösa miljöproblem. Hur skall vi använda valulalagstiftningen för att vi inte skall få nägra nedfall från industrierna i Väsleuropa? Hur skall vi använda valulalagstiftningen för atl slippa en massa farliga saker från de polska floderna? Del är ulomordenlligl intressant med miljöfrågor, men ibland känns det svårt alt i alla sammanhang och alltid diskulera dem.

Jag sade inte, Carl Frick, atl det drabbar företagen. Jag sade alt det drabbar företagen och deras anställda olika. Och det är inte bra, i första hand för de anställda. Hur del drabbar beror pä vilken inriklning företagen har och hur slora de är.

Till Maggi Mikaelsson: Jag trodde faktiskt inle all vi skulle behöva vara oense om skattekontrollen. Att vi föreslår en förlängning av valularegleringen beror på all vi vill ha etl vallenläll syslem för skattekontrollen. Så del var i varje fall att slå in öppna dörrar.

Carl Frick har redan svarat pä Maggi Mikaelssons första fråga. Han talade ju om den utveckling som har skett på del ekonomiska områdel. Ett i detta avseende - missförstå mig inte här - lilel land med en förhållandevis liten ekonomi kan alltså inle agera helt självständigt. Vi är beroende av andra

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Valutaregleringen

länder. Den främsta förutsättningen för atl kunna förändra verkligheten, Maggi Mikaelsson, är all vi ser denna sådan den är. Då finns det i varje fall möjligheter alt åsladkomma en förändring.

Anf. 10 CARL FRICK (mp):

Fru talman! Nog lycker jag alt del är att ta lill etl billigt argumenl när man påstår all vi tror atl Sveriges miljöproblem kan lösas genom en utebliven avveckling av valularegleringen. Jag sade faktiskt inte del. Dessulom är det definilivi inte vad vi tror. Nalurliglvis måste vi i stället se till att det finns en lång rad olika inslrumenl till vårt förfogande. Del gäller ju alt undvika de slora miljöproblemen och all komma lill rätta med de miljöproblem som redan finns. Valutaregleringen är bara ell säll alt i viss mån ålminslone hejda ell ohämmat kapitalflöde. Det är dock bättre att kapitalet används på ell bra säll i Sverige än på etl dåligl sätt någon annanslans. Det är således inte någon större vils med atl Sverige exporterar miljöproblem. Det blir ju följden om oansvariga människor får handskas med dessa på etl felakfigt sätt någon annanstans.

Anf. 11 MAGGI MIKAELSSON (vpk):

Fru talman! En av anledningarna lill att jag ställt mina frågor, Arne Kjörnsberg, är att valutalagstiftningen är en del av den ekonomiska politiken. Ganska stora förändringar har ju skett på detta område under 1980-lalel exempelvis.

I senasle numret av Pockdlidningen R finns del uppgifler om alt 10 % av de rikaste hushållen i vårt land äger 53 % av nettoförmögenheten och 84 % av alla börsnoterade aktier. Det betyder alt del har skett en väldigt stor omflyttning av rikedomar. Många har blivit väldigt rika. Men många har också blivit väldigl fattiga.

Det är mol den bakgrunden som jag undrar på vilkel sätt det skulle vara en fördel för t.ex. en undersköterska om valularegleringen släpptes fri.

Så någol om skattekontrollen. Går del all få en vattentät skattekontroll över huvud laget, Arne Kjörnsberg? Borde vi inte försöka åstadkomma en sådan här i Sverige innan kapitalel är spritt över hela Europa, ja, kanske över hela världen?

Anf. 12 ARNE KJÖRNSBERG (s):

Fru lalman! Nej, Maggi Mikaelsson! Dess värre går det nog inle att få en absolul vattentät skattekontroll. Erfarenheter som vunnits under årens lopp har visat det Vi har ju ofta legat ett steg efter i det avseendet Men för den skull skall vi inle ge upp. Tvärtom föranleder det oss alt skärpa oss ännu mera, atl förbällra instrumenten ännu mera. Dessulom måsle systemet förändras. Det är etl bärande skäl lill den slora skatteomläggning som skall ske om någol år.

En annan strävan som vi har - Maggi Mikaelsson tog själv upp den frågan -är att göra något åt den omfördelning av förmögenheten som onekligen har skelt, i varje fall i vissa avseenden. Jag tänker då på alt skatten på kapitalvinster och kapital av olika slag kunde höjas. Del är också ell skäl lill all vi behöver den här konlrollen. Tydligen är vi överens i delta samman-

häng. Jag tror nämligen, Maggi Mikaelsson, all vi på den punklen har en gemensam slrävan. Låt oss således inle slå varandra i huvudel, utan låt oss i slällel hjälpas ål i del avseendel!

Anf. 13 MAGGI MIKAELSSON (vpk):

Fru lalman! Jag skulle önska all jag kunde hålla med om della med en gemensam strävan. Men jag tror att det skulle ha varit lättare för några år sedan än det är i dag.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Valutaregleringen

Överläggningen var härmed avslutad.

Kammaren övergick lill att falla beslul i ärendel.

Mom. 1 (krav på skärpt eller bibehållen valulareglering)

Ulskollels hemställan bifölls med 260 röster mot 35 för reservalion 1 av Hans Petersson och Carl Frick.

Mom. 2 (förlängning av valularegleringen)

Först bilräddes reservalion 2 av Lars Tobisson m.fl. med 63 röster mol 30 för reservation 3 av Lars De Geer och Lars Leijonborg. 204 ledamöter avstod frän alt rösla.

Härefler bifölls ulskollels hemslällan med 198 rösler mol 55 för reservalion 2 av Lars Tobisson m.fl. 44 ledamöter avstod frän atl rösla.

Mom. 3 (ulredning om skallemyndigheternas konlrollmöjlighder)

Ulskoltets hemställan - som slälldes mot reservalion 4 av Carl Frick -bifölls med acklamation.

Mom. 4 (mål för avvecklingen av valularegleringen)

Ulskollels hemslällan bifölls med 219 röster mol 35 för reservalion 5 av Gunnar Björk och Ivar Franzén. 44 ledamöter avsiod från.att rösta.

Mom. 5 (skallekontroll av ullandsaffärer)

Utskottets hemslällan - som slälldes mol reservalion 7 av Lars De Geer och Lars Leijonborg - bifölls med acklamation.

Mom. 6 (valutabankers monopolsituation)

Utskotlels hemslällan - som ställdes mol reservation 9 av Lars De Geer och Lars Leijonborg - bifölls med acklamation.

Mom. 7 (skyldighet all lämna kontrolluppgift)

Utskotlels hemställan - som ställdes mot reservalion 12 av Lars De Geer och Lars Leijonborg - bifölls med acklamation.

5 § Föredrogs

försvarsutskottets betänkande

1988/89:FöU14 Planering och anslag för del militära försvaret, m.m. (prop. 1988/89:80).

Prot, 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för del militära försvaret, m.m.

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

Anf. 14 ARNE ANDERSSON i Ljung (m);

Fru talman! 1 larmet från den kammare som just håller pä att evakueras skall jag försöka inleda en debatt om svenskl försvar,

Någol i skuggan av det nu pågående intensiva arbetet i försvarskommittén skall också viktiga beslut fallas i Sveriges riksdag om mera näraliggande problem. Del är oundvikligt alt de beslul som fattas här och den debalt vi för hkväl kommer all präglas av de längre perspektivens försvarspolilik som kommittén sysslar med.

Det ger mig, fru lalman, anledning att ha en synpunkt på den försvarspoli-fiska debatt som förekommil i Sverige under del senasle halvårel. Således kan jag inte ulan viss grämelse konstatera, alt framslående företrädare för försvaret näsl intill råkat i luven på varandra i en debalt om olika säll atl i en knapp ekonomi uppnå såväl slörsla försvarskraft som försvarskrafl över hela landet

Få har kanske tänkt på atl samtliga dessa debattörer företräder en positiv inriklning av svenskt försvar, atl de således borde silla länge och stilla vid samma överläggningsbord och på så sätt komma fram till vad som bäsl gagnar Sveriges försvar. Vida försummat i denna debalt är atl det fakliski finns tvä riksdagspartier som företräder en helt annan uppfallning i försvarspolitiken. Såväl vänsterpartiet kommunisterna som miljöpartiet företräder uppfaltningen alt vårt militära försvar skall ges en sämre ekonomisk förulsältning och därmed ocksä en annan inriklning.

Del bör inte för dessa partier, som hitintills har varil fallet, vara möjligt att komma så lindrigt undan i denna debalt. Man behöver inte här i kammaren -men väl i alla andra sammanhang - påminna om all dessa två parlier numera är företrädda såväl i försvarsulskollel som i försvarskommiltén. Följaktligen har partierna ökat inflytande på försvarets inriklning. De bör i dagens debatt inte ges chansen all smita undan med sin negativa politik. Del är vikligl alt de här och nu får lillfälle alt visa om de verkligen är beredda att ta ansvar för rikels säkerhel eller inle.

Oaklal alt det finns ell betydande anlal reservationer fogade lill delta belänkande, råder del likväl i svensk försvarspolitik betydande enighel om grundläggande frågor.

Den nuvarande försvarspolitiska situationen är säregen så lill vida all del endast är två år sedan ell försvarspolitiskt beslul fattades i riksdagen. Del gagnar föga all ta en längre slrid om vem som i högre eller lägre grad har lämnal bidrag till den nu uppkomna ekonomiska situationen, som berör hela vårt försvar så illa. Viktigare är enligl min mening all en kraftsamling nu sker på bred basis för alt rälla lill rådande svåra missförhållanden. Härvidlag har självfallet regeringspartiet slorl ansvar.

Del är svärl atl länka sig atl tiden så har förändrats all svensk socialdemokrati vill hemfalla åt all falla försvarsbeslut i riksdagen, baserade pä röslsiöd från vänsterpartiet kommunisterna. Sök nu, är min uppmaning, medan tid är ell bredare underlag för försvarspolitiska lösningar!

Jag kan inle underlåta all säga alt den avsaknad av harmoni som råder mellan mål och medel inom svenskt försvar är ägnad att oroa del egna landels

befolkning och ger felakliga signaler lill omvärlden beiräffande vår vakthållning kring den svenska neutralitetspolitiken.

Att vårt land under en 25-årsperiod successivt tillålil försvarets andel av BNP alt minska med ca 1,6 procentenheter - från 4,2 till 2,6 procentenheter av BNP - är i flera avseenden oroande. Låt mig bara erinra om all om försvarel under denna 25-årsperiod hade bibehållet sin andel av BNP, skulle i dag inte mindre än 80 miljarder kronor mer funnits all disponera.

Särskilt oroande är alt denna nedgång i del svenska försvarsanslagel skelt under en tid då länder i vår omvärld inte bara volymmässigt utan också tekniskt förbättrat sitt försvar. Del är också oroande från en annan utgångspunkt, nämligen atl vi just nu nödgas tillföra vårl försvar ökade medel - samtidigt som diskussionen i vår omvärld kanske mera konkrel än någon gäng tidigare har nedruslningspoliliska förtecken. Kort sagt, fru lalman - vi är i olakl med omvärlden. Detta ställer stora krav på oss politiker i vår opinionsbildande gärning, då vi för omvärlden och för den egna befolkningen nödgas förklara alt vi är i otakt och följaktligen nu, för att inte komma i en ännu sämre försvarspolitisk situation, måste tillskjuta medel. Det är inle nu vi felar, det är under den bakomliggande 25-ärsperioden som misstagen har skett

Detta förhållande får dock inle avskräcka oss frän all nu la lag i vår egen situation och se lill att vårt försvar når den avskräckande förmåga som såväl svenska folket som en iakttagande omvärld kräver av oss. De beslut som fattas i dag här i riksdagen, liksom de förslag som just nu formuleras i försvarskommiltén vad gäller arméorganisationen, måsle ges sådan ekonomisk nivå all de går i fas med de mera långsikliga beslut som skall fallas om elt par är i riksdagen och som skall gälla under en försvarsbeslutsperiod framöver.

När jag säger della, ulgår jag från alt kommillén skall finna överbefälhavarens A-alternativ, eller än hellre hans A-l--allernativ, vara vägledande då man formulerar de långsikliga förslagen. Anledningen lill alt jag utgår från att ett av dessa alternativ skall vara vägledande är all varje annal alternaliv i ÖB;s förslag innebär en forlsall urholkning,, eller krympning, av våra arméslridskrafler.

Jag kommer nu, fru lalman, atl beröra några punkter som vi är eniga om men som jag likväl fäster slort avseende vid. När del gäller de punkler där vi avviker från majoritdsskrivningarna kommer Björn Körlof i den fortsatta debatten att närmare utveckla våra synpunkter.

Vi har således från moderata samlingspartiets sida accepterat alt åtta äldre infanteribrigader utgår ur krigsorganisationen. Mol bakgrund av all vi tidigare motsatt oss atl arméorganisalionen över huvud laget behandlas med förtur vill jag gärna kommentera detta.

Jag vill alltså klarlägga all värl medgivande att lägga ner de älta äldre infanteribrigaderna nu grundar sig på försvarsministerns i propositionen framförda försäkran att detta på intet sätt skall vara styrande för dd antal brigader som försvarskommiltén slulligen kan komma alt föreslå. Nu må del väl sägas atl det kanske är en överloppsgärning atl oroa sig för brigadanialel över 21. Men då saker och ting nu inle las i rätt ordning, sä är del viktigt atl försvarskommiltén trots alll har full handlingsfrihet kvar.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

2 Riksdagens protokoU 1988/89:121

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

Utskollel har också haft atl ta ställning till rikels indelning i milo- och civilområden. Vi har inte här motsatt oss atl Milo Bergslagen sammanläggs med Milo Ö lill ell nytt Milo Milt. På denna punkt kommer säkerligen Björn Körlof alt utveckla våra synpunkter nägol mera.

I anslulning lill denna fråga har föreslagils inrättandet av en rörlig enhet vid Milo V, en enhet som i händelse av ofred skulle ingripa och ge slabsförstärkning i vilket som helsl av de övriga militärområdena. Utskottet delar helt överbefälhavarens och försvarsministerns uppfallning om vikten av den rörliga enheten och har på denna punkt en stark bifallsskrivning.

Vad gäller frågan om milobefälhavarens ställning i Milo Väsl har propositionen varil föga upplysande. Således framgår inle om militärbefälhavaren följer den rörliga styrkan till ell nyll operationsområde eller om han skall slanna kvar och tillsammans med civilbefälhavaren ha ansvarel för militärområdet. Följaktligen har utskottet för klarhetens skull närmare velal precisera sitt beslul. Utskottet har därvid funnil att militärbefälhavaren i Milo V, liksom militärbefälhavarna i övriga militärområden, helt oberoende av var de rörliga styrkorna opererar finns i sitt militärområde. Utskollel har gett uttryck för sin vilja all militärområdet i väsl skall ha en i förhållande till andra militärområden helt likartad stabsfunktion.

Jag ulgår från all de ändrade dispositioner som ÖB i anledning av della beslul nödgas göra uteslutande skall vara ägnade att främja ell bällre svenskl försvar.

Fru talman! Med det anförda ber jag all få yrka bifall till de reservationer som är fogade till belänkandel och som undertecknats av moderala förelrädare.

Anf. 15 KERSTIN EKMAN (fp);

Fru talman! Balans, fullföljande av fattade beslul, trovärdighet, del är tre begrepp som är betydelsefulla för alla samhällssektorer, men för totalförsvarets förmåga är de helt avgörande. Tyvärr slyr dessa teser inte den socialdemokratiska regeringens handlande. Som följd av detta har elt bra försvarsbeslut, 1987 års, havererat, och socialdemokraterna får la på sig ansvarel, Elt försvarsbeslut består självfallet av bäde en ekonomisk ram och en inriktning i vad gäller maierielanskaffning. Del är inle acceptabelt, som socialdemokralerna nu hävdar och följer upp i handling, atl beslutets ekonomiska planeringsnivå ligger fasl, trots alt beslutad materiell förnyelse inle kan ske.

Folkpartiet lar i sin molion hell avslånd från denna handläggning och yrkar på all medel skall lillföras för all man skall kunna fullfölja beslutet Vi behöver balans, därför atl totalförsvaret i realiteten endast har den styrka som kan uppnås i den svagaste delen. Vad hjälper det om sedan andra delar är väsentligt starkare? Utformningen av totalförsvaret är sedan hell avhäng-igt av atl fattade beslul fullföljs. Vad hjälper det om man beslular om förslärkningar och förändringar, om beslulen aldrig blir verklighet?

Inom försvarspolitiken har faktiskt trovärdigheten två dimensioner: trovärdighet i vad gäller slyrka och kapacitet av sådan grad atl den kan vara etl slöd för vår neutralitetspolitik och trovärdighet inför de inom försvarel anslällda och inför de värnpliktiga. Man skall känna atl del finns föruisällningar all klara de uppgifler som åläggs.

Frågan om balans inom den civila delen av totalförsvaret var aktuell inför del förra försvarsbeslutet. För första gången lade man fasl krav på likställdhet All uthållighet och beredskap mellan olika samhällssektorer skall vara samstämmig borde vara en självklarhet, men så var ingalunda fallet tidigare. All vi forlfarande har slora obalanser inom försvarsmakten är ingen hemlighet Vi dras med stora kvalitativa brisler. Numerären har under lång tid fått styra utformningen av markstridsförbanden. I prakfiken kommer della Iroligen all vara utslagsgivande. Vi kan inle dra nytta av all vårl militära försvar i flera avseenden har internafionellt sell myckel moderna och effektiva syslem. Folkparfiet har länge förl fram förslag för att få bort jusl de tröghder som lett till obalanser inom såväl de militära som de civila delarna av totalförsvaret. Den inriklning som lades fast i 1987 års försvarsbeslut innebär ompriorileringar och klara anvisningar om var förslärkningar är särskill angelägna. Man övervann därmed de hinder som länge stoppat möjligheterna att få etl balanserat totalförsvar.

I och för sig är inle försvarel annorlunda än andra sektorer av samhällel. Där finns samma problem som vi ser inom alla delar av den offentliga sektorn. Vi behöver "reformer genom omprövning" för att få ut största möjliga effekl. Bara om totalförsvaret fungerar effektivt kan vi uppnå all personalen känner förtroende för dess förmåga. Detta är också en förutsättning för all man skall kunna rekrylera och behålla just den kvalificerade personal som behövs. Inför 1987 ärs försvarsbeslut uppnåddes enighet om en förstärkning av totalförsvaret, della för alt ge ökad trovärdighet. Möjligheter fanns då atl nå den balans som är nödvändig för elt effektivt totalförsvar. Kraven från folkpartiet på omprioriteringar följdes upp med förslag om ökade totala resurser. Kraven fanns i vår partimotion inför 1985/86 års riksmöte och låg till slor del till grund för 1987 års försvarsbeslut Försvarsmaktens operativa förmåga måste förslärkas.

I vår parlimolion från januari i år redovisar vi vår syn på vad som krävs av totalförsvaret för att del skall vara ell starkt stöd för stabiliteten i Norden. Vi redovisar vår uppfattning om den lämpliga ulvecklingen av totalförsvaret både i kvalitativt och i kvantitativt avseende. Enligl vår mening har del inle skett något som ger anledning till förändringar jämfört med 1987. De då beslutade förstärkningarna måste därför i alll väsenlligl genomföras som grund för nästa försvarsbeslut. Detta är helt i linje med vad som fordras för en god försvarspolitik. Man måste fullfölja de beslul som har fattats. Folkpartiet anser atl det är vikligl alt vi får en förstärkning av försvaret och atl innehållet i 1987 års försvarsbeslut förverkligas. Av den anledningen anser vi all medel skall lillföras. Vi yrkar alltså all riksdagen för de närmaste tvä budgetåren anvisar 400 resp. 800 milj. kr. utöver vad som föreslås i propositionen.

Det är beklagligl alt regeringen inte på samma sätt tar sill ansvar. Resultatet av regeringens handlande kan inle bli annal än katastrofalt för vårt totalförsvar. Det faklum all myndigheterna i underlagd till försvarsbeslutet underskattade koslnaderna kan inle få ge till resullal alt vi ändrar den inriktning som lades fast vid försvarsbeslutet Vi i folkparliel anser inle all det är ansvarsfullt att skriva ned kraven på totalförsvaret. Man förlorar då sambandet mellan säkerhels- och försvarspolitiken. Resultatet av brisl på vilja alt uppfylla fattade beslul blir etl allvarligl hol mol trovärdigheten till

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

vårl totalförsvars förmåga och lill möjligheterna för de försvarsanslällda all finna sin verksamhel meningsfull. Och del blir elt hot mot de värnpliktigas förmåga alt känna tillförsikt inför sina uppgifter. Det fanns beslut om ökad maierielanskaffning på fyra områden, som gavs en framträdande roll i det förra försvarsbeslutet Dessa områden var helikoptrar för sjuktransporter, kvalificerat luftvärn, ubälar och tunga kustroboiar. Helikoptrar behövs i första hand för sjuktransporter i övre Norrland. Det måste vara möjligt att kunna föra skadade soldater till operationsbordet inom tvä tre limmar.

Vi vel all får längre lid förflyta ökar dödstal och invaliditet närmast dramatiskt Här är del verkligen fråga om trovärdighet för hela försvarel av övre Norrland. Överbefälhavaren har visat analyser av sjukvärdsbelastning-en vid alternativa angreppsfall, där tusentals skulle kunna komma att dö, eflersom de inle skulle komma till sjukhus i tid. Bara vetskapen om att organisationen har dessa brisler skulle komma atl påverka slridsvilja och uthållighet myckel negativt. Del är också enligl vår mening en viktig markering i försvarsbeslulel att man ökar antalet bataljoner luftvärn med medellång räckvidd. Den senareläggning som nu skett i ÖB:s planering är otillfredsställande.

En viktig del av beslutet gällde marin förnyelse. Denna innebar såväl en utökning av antalet ubåtar från 12 till 14 som anskaffning av lung kuslrobot Beslutet innebar all anlalel ökade från 1 lill 4, vilkel bl.a. skulle medge atl etl batteri regelmässigt skulle kunna vara baserat pä Gotland. Det är inget Ivivel om alt den marina förnyelsen har utarmats jämförl med intentionerna i 1987 års försvarsbeslut, och della är oacceplabell.

Vi anser alt det överslagsmässigl krävs omkring 1,2 miljarder kronor ulöver de medel som ligger i regeringens förslag. Tack vare all regeringen föreslår pengar för utredningsuppdrag lill industrin och repditionsulbildning blir resullald av vårl förslag att sammanlagt 2,4 miljarder kronor tillförs försvaret. Satsningarna på industrin är naturligtvis mycket angelägna och välkomna.

Fru talman! Regeringen har i propositionen föreslagit att ell nytt utbildningssystem införs för flollan. Man har då bejakat del positiva ställningslagande som gjordes i 1987 ärs försvarsbeslut till ett nytt marint utbildningssystem, men låter i förslagel en förändring för kustartilleriet anstå. Vi anser atl marinens utbildningssystem måste ses i etl sammanhang och yrkar därför avslag. De beredskapskrav som finns på marinens förband och den gemensamma yrkesofficersutbildningen är skäl som gör att genomförandet av principbeslutet bör anstå, tills etl samlal förslag kan behandlas av riksdagen.

Riksdagens uppdrag till ÖB att ge underlag till beslul om en ny arméorganisalion redovisades i FU88. Både genom denna och FMI 2000 har ÖB lagil vikliga sleg mol en förändring av försvarsmakten.

Etl förslag som bejakas i proposilionen är förändring av principerna för ledning inom försvarsmakten. Vi välkomnar de förändringar som föreslås ske, vilka syftar lill all ge ökal utrymme för krealivild och initiativ. Vi ser det hela som resultat av just "inre omprövning". Förslagel ligger väl i linje med den "inre reformalion" som folkpartiet anser nödvändig inom den offentliga seklorn. Vi anser det därför riktigl all riksdagen lar slällning och lillslyrker ÖB:s förslag om decenlralisering.

Folkparliel välkomnar givelvis också förslagel all lägga ned de äldre infanleribrigaderna. Det är etl viktigt steg och möjliggör också all vi får en högre kvalitet på de viktigaste förbanden. Samiidigi bejakar vi de förslag som ÖB lämnar för att möjliggöra en ökad differentiering av värnpliklsutbild-ningen. Vår grundsyn är att ingen värnpliktig skall genomgå längre utbildning än vad som behövs för atl lösa sin uppgifl. Del är därför beklagligl att man inte bifaller myndigheternas förslag atl inom ramen för försöksverksamhet med fem månaders ulbildning pröva möjligheten all under ivå och en halv månad ulbilda personal till de s.k. skyddsslyrkorna. Vi kan givetvis som poliliker inle bedöma möjligheterna all nå utbildningsmålet Jusl därför bör fackmännen ges den möjlighelen.

Fru talman! Till sist: Britta Bjelle har i en motion tagit upp frågan om de värnpliktigas försäkringsskydd. Frågorna i motionen har på grund av hennes yrkande behandlats även tidigare, och svarel har dä liksom nu blivit alt beredning av frågan pågår i departementet Nu kan man inte längre nöja sig med del beskedet. Nägol måsle göras. Del är slölande, alt om en ogift värnpliktig avlider, får föräldrarna endasl ell halvt basbelopp som begravningshjälp. Della är i dag ca 13 000 kr. Alla som har velskap om begravningskostnader känner till att denna summa täcker endast själva jordfästningskostnaderna och ingenting av de övriga koslnader som uppslår vid ell dödsfall. Del kan inle vara rimligt alt föräldrarna skall, förulom den sorg som de har drabbals av, ha koslnader för elt dödsfall som har inlräffal när sonen fullgjort tjänstgöring pä grund av en plikllag.

Till delta kommer all många värnpliktiga är skuldsalla. Del kan gälla bil, molorcykel eller lägenhet, där lånen måsle belalas. Om försäljning av det ägda inte inbringar summor som täcker lånesumman, blir de anhöriga bdalningsansvariga. Den enda möjligheten all klara sig från della är alt låta dödsboet gä i konkurs. Del finns inga exempel pä att sä har skell. Med säkerhel beror detta pä atl föräldrarna hellre lar utgiften än all de låler den omkomne sonens dödsbo gå i konkurs. Som del nu inte skulle räcka med dessa brisler i försäkringsskyddet är de värnpliktiga inle heller försäkrade på sin frilid. De jämställs alltså inle med skolungdomar ulan med arbetstagare. Men de har inle alls en arbetstagares möjlighet all själva teckna och betala egna försäkringar. Ekonomin är ansträngd för en värnpliktig. Att de värnpliktigas försäkringsskydd bör förändras står helt klart.

Fru talman! Jag yrkar bifall lill samtliga de reservationer som folkpartiet står bakom i belänkandel.

Prot, 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

Anf. 16 FÖRSTE VICE TALMANNEN:

Jag får meddela att anslag nu har satts upp om atl detta sammanträde skall fortsätta efler kl, 19.00,

Anf. 17 INGVAR KARLSSON i Benglsfors (c):

Fru lalman! Vårl land har sedan läng tid valt den alliansfria linjen. Den politiken är de politiska partierna ense om. Vår strävan alt förhålla oss neutrala i krig har självfallet medverkal lill atl vårt land har etl starktförsvar i förhållande till sin störlek. Häri ligger vår förmåga atl, utan hjälp utifrån, försvara värt land i ofredstid.

Prot, 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

Vårt försvar skall således vara fredsbevarande och krigsavhållande. Vär förmåga all upprätthålla ell trovärdigt invationsförsvar är härvid av grundläggande belydelse. Kvantitet och kvahtet måsle anpassas så, alt försvars-maklens förmåga att lösa sina uppgifter tas på allvar i omvärlden.

Klimatet ute i världen har förbättrats genom supermakternas påbörjade dialog, INF-avtalet innebar skrotande av samtliga landbaserade medeldi-slansmissiler. Men nedrustningsarbetet måsle gå vidare. De signaler som Sovjelledaren givil om de konventionella styrkornas minskning i Centraleuropa är positiva. Säkerhetspolitiskt är del ännu för tidigt atl dra slutsatser av denna utveckling.

Jag delar bl.a. försvarsministerns uppfattning alt vi i dag inte kan sänka garden utan måste avvakla ulvecklingen på sikt.

Samtidigt som vi hör löften om nedruslning pägår fortfarande kränkningar av svenskt vatten i Öslersjön. Som lilel land utanför allianserna måsle vi vara fast beslutna atl skydda landets territorium och demonstrera för omvärlden alt våra gränser inte får kränkas.

För ungefär ell år sedan fattade riksdagen beslut om "förslärkning av skyddel mot främmande undervattensverksamhet". Centern deltog i den uppgörelsen, som tillförde marinen 700 milj. kr. Del är ingel ivivel om att våra marina enheter blivit skickligare i jakten på främmande ubåtar. Erfarenhet och bättre materiel bidrar lill della. Men självfallel är vi inte nöjda förrän kränkningarna helt har upphört.

Fru talman! Vi har under senare tid upplevi en intensiv debatt i försvarsfrågan. Anledningen är 1987 ärs försvarsbeslut, som byggde på en uppgörelse mellan socialdemokralerna och folkparliel. När beslutet fattades betecknades det av socialdemokrater och folkpartister som ell trendbrott för försvarsekonomin. Det s.k. trendbrottd har nu, två år senare, lett till lolall sammanbrott. Socialdemokralerna och folkparliel är numera oense om vad man fattade beslul om: var del innehållet - malerielen - eller var det den ekonomiska ramen?

Syndabocken söks nu i planeringssystemet, och det är en uppgifl för sittande försvarskommitté all analysera och lägga fram förslag till förändringar.

1984 års försvarskommilté klarade inle av att framlägga något förslag om arméns framtida fredsorganisalion. ÖB fick därför av regeringen i uppdrag att med en oförändrad ekonomi arbeia fram ell förslag. Förra årel lade ÖB fram det nu välbekanta FU 88-malerialel - ell myckel omfattande förslag, som innebar stora förändringar i arméns struktur.

Cenlern kritiserade på ell tidigt stadium arbetsgången. Vi ansåg atl del parlamentariska inslaget borde ha varil med från början i FU 88-arbelel.

Fru lalman! För ell år sedan, när riksdagen anlog betänkandet om "planering och anslag" till försvaret, hade cenlern en reservalion där vi pekade på svagheten i avsaknaden av parlamentariker i del pågående arbetet

I reservationen står: "Med de lidsförhållanden som nu är akluella finns enligt utskottets mening en betydande risk att beredningsarbetet inför 1989 ärs mellanbeslut erhåller en lämhgen summarisk och ytlig pariamenlarisk förankring, vilkel lorde försvåra uppnåendet av slörsta möjliga enighet i

riksdagen när denna skall la slällning lill regeringens proposition".

Fru lalman! Vi fick rätt på den punklen. En kommillé tillsattes som på drygt tvä månader skulle la ställning till den största regemenlsnedläggelsen sedan 1925. Moderalerna slällde sig ulanför. Folkparfiet hoppade av efter några veckor.

Regeringen fick sig en ordenllig bakläxa och tillsatte därefler 1988 års försvarskommitté. Den 15 juni lägger kommittén fram belänkandet om arméns grundorganisation. Man kan tillägga atl många orler ute i landel med spänning väntar på den dagen.

I den proposition som ligger lill grund för dagens betänkande föreslår försvarsminislern alt den militära utgiftsramen under näsla budgelår tillförs yllerligare 580 milj. kr. och 625 miljoner för budgetåret 1990/91.

Jag hälsar med lillfredsslällelse atl regeringen föreslår mer pengar till repdilionsövningar och lill utvecklingsuppdrag inom försvarsindustrin. Men del finns andra förslag som vi inle känner Hka starkt för.

Fru talman! Vårt land är vidsträckt och har en lång sjögräns. Vi har behov av en slark marin. För tillfället är ulvecklingen för våra varv oroväckande. Sven-Olof Peterson kommer senare atl utveckla vår syn på Kariskronavarvet och marinen.

Vi har elt behov av ell slarkl flygvapen och luftförsvar. Elt fullföljande av JAS-projekid ser vi som en nödvändighel, dels för vårl flygvapen, dels för svensk flygindustri.

Det krävs på grund av vårl lands vidsträckta yta ell slorl anlal arméförband. FU 88-förslagel innebär en kraffig minskning av armén. Med oförändrad ekonomi ryms endast 17 brigader.

ÖB anser i perspektivplanen att behovel är 21 brigader. Cenlern delar ÖB:s uppfattning i den frågan, och vi accepterar därför nu avvecklingen av IB 66-brigaderna.

Fredsorganisationen utreds för tillfället Om FU 88 får genomslag i ulredningen innebär della en nedläggning ay elt flerlal regementen. Cenlern har som grundläggande inställning all varje län skall ha ett regemente eller militär myndighel. När nu elt antal regementen holas, slrider del mol cenlerns decentralisliska syn.

Värt försvar har en slark folklig förankring ule i samhället. Del är vikligl atl detta stöd även i fortsättningen kommer all beslå, inle minsl med tanke på frivilligorganisalionernas arbele.

Grunden i del militära försvarel skall utgöras av allmän värnplikt för män. Den allmänna värnplikten är av avgörande belydelse för all vi alla skall känna delaktighet i försvarsslrävandena.

I FU 88 föreslogs en radikalt nedkortad värnpliklsutbildning. Del förslagel har nu med krafl avfärdats. Det är endasl folkparliel som forlfarande driver tioveckorsulbildningen. Nu vill utskoltsmajoriteten under två år genomföra försök med fem månaders grundutbildning. Från centerns sida har vi ingenting atl anmärka mol en försöksverksamhel. Däremol anser vi all försöken skall pågå ett är, för atl därefler ulvärderas i försvarskommiltén.

Repetilionsutbildningen har av ekonomiska skäl fått slryka på foten under senare år. Den resursförstärkning på 200 milj. kr. som nu tillförs ser vi som etl klarl framsleg. Förra årel föreslog vi yllerligare 100 miljoner till

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

repetilionsutbildningen. Den gången ansåg socialdemokralerna all det var ell marginalt tillskott, som saknade betydelse.

Från cenlerns sida anser vi repetilionsutbildningen så viklig för upprätthållande av vår försvarsförmåga atl riksdagen nu bör uttala alt ytterligare medel bör lillföras för budgetåret 1990/91.

Fru lalman! När det gäller planeringsramen för det militära försvaret vill vi från cenlerns sida tillföra yllerligare 100 milj. kr. för budgetåret 1989/90. Tillskoltd skall användas för anskaffning av yllerligare en kuslkorvelt För budgetåret 1990/91 vill vi öka ramen med 600 milj. kr.

Avslulningsvis vill jag yrka bifall lill samlliga reservationer där Gunhild Bolander och jag slär antecknade.

Anf. 18 JAN JENNEHAG (vpk):

Fru lalman! Arne Andersson i Ljung inledde sitt anförande med alt uttrycka en viss oro över all vpk har möjlighet lill inflylande över försvarspolitiken och sin oro över en möjlig samsyn i en del frågor mellan vpk och socialdemokralerna. Jag kan förslå alt del för moderaterna, vilkas hjärtefråga försvaret under myckel lång lid varit, är oroande att del finns andra intressen som kan komma alt påverka. Men del är i princip inte konstigare alt svenska folkets vilja kommer till ullryck i de frågorna än att den gör det i alla andra frågor på det politiska fältet. Jag utgår från all Arne Andersson i Ljung i framtiden inle kommer att hemfalla åt vulgärpropaganda, utan atl han accepterar den åsikt kommunislerna i Sverige har om Sveriges militära försvar. Del är faktiskt vår ärliga uppfattning atl försvaret är etl medel för alt hävda värt oberoende, atl verka för fred och avspänning i världen, och ingenting annat.

Om man ser till vilka anslag för den militära budgelen de olika partierna länker sig för det kommande året, finns det, för en utomstående betraktare, trots allt ganska små skillnader. Hela anslagsramen är på ca 30 miljarder. Del finns några partier som vill öka den. Moderaterna vill höja anslaget med 500 milj. kr. för näsla budgetår, folkpartiet vill höja med 400 milj. kr., och cenlern med 100 milj. kr. Utöver dessa förslag finns regeringsförslagel, och sedan finns det några partier som vill sänka anslagen. Miljöpartiet vill sänka med 255 milj! kr., och vänsterpartiel kommunislerna vill sänka med750 milj. kr. Jag bortser här från effekter av en evenluell nedläggning av JAS-projekld. Det är lilel svårl atl i dag med bestämdhet säga vad della kan innebära.

Om vi granskar hislorien och ser lilel på vad som hänl för Sveriges del och på den utrikespolitik och säkerhetspolitik som bedriviis, kan vi konstatera all Sverige under läng lid haft fred. Om nu det militära försvaret har varit den mesl verksamma faktorn bakom della förhållande, har vi ändå oavsell variationerna i anslag till försvarel behållit vår fred. De ansvariga inom militärledningen har städse sagl atl anslagen legal på operaliv miniminivå, oavsell vilka variationer som funnils när det gäller pengar och faktiska resurser -vad nu delta kan betyda för den fortsatta analysen. Den säkerhetspolitiska bilden har ä andra sidan varil stabil i den meningen atl hot har uttryckts mot Sverige. Sverige är hotat och utsatt. Det kvittar vad som än händer runt om i världen - Sverige är hotat! Minskar rustningarna i

Centraleuropa, får Nordkalotten-området ökad relativ betydelse, och därmed ökar möjligen holen mol Sverige.

Jag vet inle vilken relevans och slyrka den här lypen av,argument har, och jag hoppas alt vi inle får lillfälle atl ha tillgång till facit. Del man kan misstänka är atl vi här har alt göra med mycket starka krafter, som inte bara värnar om Sveriges oberoende och möjlighet alt utvecklas pä ell säll som vi själva beslämmer. Här finns, liksom i många andra sammanhang, siarka ekonomiska krafter som har intresse av att produklionen av krigsmateriel hålls vid liv och likaså spänningen som krävs för atl molivera denna produktion.

Del mest spektakulära exemplet på delta är nalurliglvis JAS-projekld. Argumenten är väl kända. De flesta vel vad vänslerparfid kommunislerna anser om detta och vad de ekonomiska krafterna i Sverige anser. 1 ett längre perspektiv är det naturligtvis sorgligt att man inle förmår kanalisera avancerade tekniska utvecklingsprojekt lill det civila områdel. Del svenska folkel accepierar alt vi utvecklar vapen. Den teknologi som ulgör den absoluta spjutspetsen finns inom JAS-projekld.

Låt oss göra tankeexperimentet atl vi kunde salsa motsvarande anlal miljarder på järnvägens ulveckling. Inom delta område finns också kvalificerade forskningsuppgifter inom metallurgi, elektronik, hydraulik, och snarl sagl varje industriell teknik. En industrination som Sverige med en hög teknisk ulveckling skulle alltså inle sakna utvecklingsprojekt om kunnande, kapilal och forskning kunde riktas mot dessa områden. Nu är det som det är, och jag inbillar mig inle atl vi inom den närmaste liden skulle kunna spara särskilt myckel pengar genom alt i dag skrota JAS-projekld. Det fordras massiva insalser för all få produktionskapaciteten inriktad på annal.

Vad är det som hotar vårl oberoende? Vad är del som gör atl de militära rustningarna här hos oss och runl om i världen är så nödvändiga för alt värna oberoendet? Vad är militära hot, och vilka av dessa militära hol skall lämpligen mölas med militära medel? Vi har inte hafl tillgång lill facil, och jag hoppas att vi inle kommer att få det. Men det man kan misstänka, mol bakgrund av det jag tidigare sagt, är att den militära styrkans betydelse för vår möjlighet all föra en oberoende polifik förmodligen är belydligl mindre än vad vi i dag föreställer oss.

Jag menar - och kommunislerna i Sverige menar - atl den militära delen av de svenska totalförsvarsansträngningarna bör minska. För att nä det måsle vi naturligtvis la till slyrmedel, och de styrmedlen heler pengar. Del är anslagen som vi beslular om i denna kammare som är styrmedlen.

Det utrikespolitiska läget karakteriseras äv positiva förändringar. Warsza-wapaktsländernas ulrikesministermöte i Berlin i början av april i år är elt ullryck för en önskan om en fortsatt avspänning och fred, men det ledde också till en mängd konkrela resultat och förslag lill vad som kan göras. Dessa upprepade initiativ kan nalurliglvis inle i längden stå oemotsagda. Vi måste reagera på dem. En upplyst opinion överalll i världen kommer atl tvinga statsledningarna alt reagera, och då rimligtvis på ett sätt som svarar mol del man säger sig vilja uppnå, nämligen nedrustning och avspänning.

Vad kan vi göra i Sverige? Vi måsle nalurliglvis i handling visa all vi stöder denna ulveckling, och visa atl vi vill arbeta för samma sak. Det innebär

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planeringoch anslag för det militära försvaret, m.m.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

möjligen atl vi i någon mening lar en risk. Del kan från militärpolitisk synpunkl förhålla sig så. Men är det inte värt alt ta risker för freden? Del är ju precis det som hela del militära försvaret går ut på.

Det är naturligtvis ohållbart alt fortsätta att bedriva en polilik i vilken vi låtsas som om ingenting egentligen har hänt, där vi säger all ingenting händer men all förmodligen någoniing kanske kommer all hända - men detta är ytterst osäkert, och vi gör klokast i alt tills vidare låtsas som om ingenting har skell. En sådan politik är inle hållbar om vi menar allvar med vårt tal om nedrustning och avspänning.

Det pågår i försvarskommittén elt arbele som nu ger oss en unik möjlighet att la lill vara den tendens lill utveckling som skett i vär del av världen. Del ger oss en möjlighel att i handling visa vad vi vill och bli etl exempel för övriga länder i molsvarande silualion.

Fru lalman! Jag yrkar bifall lill de reservationer som vpk står bakom.

Anf. 19 ARNE ANDERSSON i Ljung (m) replik:

Fru lalman! Jag vill mycket bestämt och raskt ta bort den oro som Jan Jennehag kände för mitt demokratiska sinnelag. Jag skall inte heller, i enlighet med hans förmodan, hemfalla ål någon vulgärpropaganda. Del jag ytterst ville uttrycka med min formulering yar att jag kände oro för Sverige och den svenska socialdemokratin. Om socialdemokratin mot bakgrund av de stora händelser som nu är på gång lägger i dagen så låga försvarspolitiska ambitioner att de passar vänsterpartiet kommunisterna, är del en anvisning om all socialdemokraterna kanske har hamnat snett För den skull framhöll jag all vi borde få överläggningar på en högre nivå och med en bredare bas. Det var alltså inte riklal mot Jan Jennehag.

Jag vill också replikera Jan Jennehag på ytterligare en punkl. Det gäller funderingarna om huruvida del är ett nära eller elt mindre nära samband mellan civil och militär produktion. Tror Jan Jennehag all del utvecklingsarbete som bedrivs vid Saabs flygdivision skulle ha kunnat ge möjlighet till den slora order som förelagd fält från elt mycket slort amerikanskt flygföretag, om inle ulvecklingen av ett civilt flygplan och etl militärt flygplan hade skelt parallelll? Tror Jan Jennehag inte atl det finns några samband mellan de möjligheter som skapas då dessa olika typer av produkter ulvecklas?

Anf. 20 JAN JENNEHAG (vpk) replik:

Fru talman! Jag vill försl lill Arne Andersson i Ljung säga all jag nolerar hans klarläggande. Del är alltså inte egendomligare än all vi har olika åsikter i dessa frågor.

När del sedan gäller militära utvecklingsprojekt är det självfallel sä all man också kan få civil nytta av sådana. En hydraulpump i ell flygplan är förmodligen användbar också någon annanstans. Likaså är drivmolorn lill en robot förmodligen användbar för kommunikationsändamäl, teleteknik och eleklronik. Men del är inte del som är poängen, utan frågan är: Vilken del av den tekniska forskningen skall inriklas dil man främst vill ha den?

Vill man ulveckla militära projekl, gör man naturligtvis det. Från dessa blir det ett visst spill, där det civila samhällel har möjligheter atl plocka smulor. Men om man vill utveckla produkter för del civila samhällel, skall man

naturligtvis gå direkt på de projekten, inte gä en omväg för all genomföra dem. Frågan är: Hur skall vi i en marknadsekonomi kunna slyra resurser dil där vi behöver dem, när marknaden inle släller upp? Den sorgliga sanningen är den all vi i Sverige fått sådana utvecklings- och forskningsmöjligheter via militärindustrin, eflersom svenska folket har varil berett atl satsa resurser på denna.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

Anf. 21 PAUL CISZUK (mp):

Fru talman! Låt mig börja med ett par mindre organisationsfrågor, som utskottet har tagit ställning lill i della betänkande. Liksom fidigare lalare yrkar jag bifall lill reservalion 2 och därmed till en organisafion som för Dalarna fill militärområde Nedre Norrland. Likheter i totalförsvarssituafion,, ansvar för Norrlandsförbindelser och Norrlandsbrigader är skäl som måsle väga tungt i della sammanhang.

En annan organisationsfråga tas upp av Kerstin Ekman och Hans Lindblad, folkpartiet, i reservalion 3. Här handlar det, liksom när vi senasl debatterade vapenfristyrelsen, om respekten för de vapenfria värnpliktiga. Denna fordrar all totalförsvarets skyddsskola, där många vapenfria placeras, får en fristående ställning gentemot krigsmakten.

Jag yrkar, trols att jag inle lillhör reservanterna, bifall lill motion Föl3.

En iredje reservation, som berör något som kan förefalla som en delalj, handlar om flyttning av flygflottiljen i Uppsala. För en uppsalabo är del emellertid en mycket viktig fräga. På oklara grunder har olika regeringar vägrat atl släppa lill litet av flygels mark för atl åsladkomma den enda realistiska förbifarlsvägen norr om Uppsala. Tusentals människor lider av buller och avgaser, inte bara från flygel ulan främsl från den biltrafik som tvingas genom staden. Det är vidare oförsvarligt att på detta sätt ha ett fett militärt mål prakliskl taget inne i en storstad. Tydligen är en flyttning av flottiljen den enda möjliga lösningen. Del skulle vara bra regionalpolitik, och dd skulle ge Uppsala en möjlighet all få balans på bostadsmarknaden.,

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 34 från vpk och miljöpartiet.

Låt mig så gå in på mera riksövergripande frågor. Ell försvar i kris har vi fält höra myckel om det senaste årel. Om vi värnar om landet kan vi inte bara köra på i gamla hjulspår ulan måste börja med etl konstruktivt nytänkande. Då får vi, som jag ser det, inte heller vara rädda för radikala tankar och för att salsa på alt konkretisera sådana. Lål oss ordentligt pröva hur långt de radikalpacifistiska idéerna bär. Kan de manövrera "hangarskeppet Götaland", eller kan de ge oss en plan för hur vi skall kunna bygga om det för atl behålla det som det vackra kryssningsfartyg som del kunde vara?

I anslutning fill vad som anförs i reservafion 5 vid detta belänkande yrkar jag för miljöpartiets del atl vi måtte få de nytänkande ulredningar som här krävs. Jag yrkar bifall fill denna reservalion. Såvitt jag begriper beslår den verkliga krisen inle i all det fattas pengar till alt beställa nya flygplan, fartyg och stridsvagnar utan i att försvarssatsningarna har blivit irrationella och görs på ett föråldrat sätt. Det är inte rafionellt att lägga miljarder på något hundratal stridsfarkoster, när landet lätt kan lamslås av några små sabotage-grupper som riktar angrepp mol våra kärnkraflverk, elnät, datasystem eller vattenverk.

Prot, 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

Medan ulredningarna arbelar måsle vi söka åtgärda den uppenbara obalans som råder mellan beredskapshänsyn i samhällsplaneringen och de ekonomiska satsningarna på krigsmaklen. Den krigsmakt som vi för närvarande måsle hålla oss med bör få en organisation som är anpassad till vill skilda holbilder och lill våra föruisällningar, dvs. all Sverige är ell stort skogsland med liten befolkning;

Jag yrkar bifall fill reservalion 19.

Vi skall utgå från nämnda förutsättningar och inte söka lävla med stormakternas flygplansulveckling. JAS-projekld bör omgående sloppas.

Jag yrkar bifall lill reservation 21.

I stället skall vi se framåt och inse atl försvarshänsyn och ekologiska hänsyn går hand i hand. Jag yrkar därför bifall till reservation 36, och jag ger därmed slöd till den molion där det föreslås alt vi skall avsätta 300 milj. kr. fill en fond för sådan landsbygdsutveckling som är särskill viklig ur försvarssynpunkt Ell folktomt land är inle försvarbart Ekologiskt lanlbruk fordrar fler landsbygdsmänniskor och gör därmed landel lällare alt försvara. Vår syn på JAS och pansarvapen leder lill lägre kostnader för krigsmaklen, och därmed kan ramarna minskas, som vi har föreslagil i molion Föl6.

Jag yrkar bifall till reservation 13 och reservation 18, där inriktningen av huvudprogrammen anges. De slora besparingarna gör vi genom avveckling av JAS-projekld. På grund av en överdriven tro på våra flygtraditioner och kanske som en eflerapning av stormakternas krigsorganisationer har denna gökunge lagts i vårt lilla vackra bo.

Vår spelsteknologi, som Jan Jennehag har varit inne på här, skall inle finnas i utvecklingen av slridsfarkoster utan inom ekologisk leknik. En klok uppbyggnad av armén kommer att ge besparingsmöjligheter under kommande budgetår. Förvisso bör vi behålla försvarsområdesregementena, men ell flerlal kaserndablissemang kan avvecklas inom specialtruppslagen. Funktioner kan integreras inom försvarsområdesregementena. Arméns operativa målsättning bör omformuleras från "möta, hejda, slä" lill "möla, hejda, svälla ut".

Likaså lorde del finnas besparingsmöjligheter inom vissa delar av marinen, även om ubåtsskyddet fordrar fortsatt uppbyggnad.

Jag yrkar bifall till reservalion 23 och därmed till en snabbare utbyggnad av bevakningslinjer mot ubåtar. Östersjöns vatten ger, som vi fåll erfara, en ulmärkt favör för ubåtsvapnet. Detta bör vi ulnyttja. Ubåtsvapnel kan användas för att avskräcka en stormakt med invasionsplaner. Ell invasionsförelag torde inte övervägas mol ett land med ubåtsvapen och talrika jägarförband.

Vi behöver en varvsindustri. För försvarets räkning är Kariskronavarvet mest lämpat.

Jag yrkar bifall lill reservalion 39.

Vi behöver även annan försvarsindustri och utveckling av pansarvärnsva-pen och andra vapen som kan göras i längre serier. Den slruklur miljöpartiet förespråkar på krigsmaklen leder lill vapen som vi kan tillverka själva. Exporten och importen av vapen kan avvecklas, även om del kan vara i sin ordning att ha bilaterala avtal med andra alliansfria länder om viss vapenutveckling. Pengar lill nödvändig vapenutveckling och utökade repeti-

tionsövningar behöver inte lillföras exlra, som regeringen föreslår, ulan kan tas från JAS-projekld och minskat pansar.

Svenskt försvar i alla dess former skall ha en slark och bred folklig förankring. Våra bygderegementen, försvarsområdesregementena, har en väsentlig del idella, och de bör kunna få vidgade uppgifter inom totalförsvar Och räddningstjänst Kanske är det svårl att göra om hela regementen lill miljövärnsförband, som har föreslagils - intressant nog frän olika håll - men den lypen av verksamhel bör definilivi in vid regementena.

I en modell där den allrhänna värnplikten ulvecklas lill en allmän samhällsljänsleplikl utgör bygderegementena en stor resurs. Tillsammans vore bygderegementen och samhällstjänst något ytterst kraftfullt all slälla upp mol de verkliga hot som i dag finns mol vårl samhälles existens. Miljöhoten är faktiska och siffermässigt påvisbara. Holen om miliiär invasion från öster eller väsler, norr eller söder kan uppkomma, men lål oss ta upp kampen mot de påvisbara holen, samtidigt som vi har en beredskap för alltjämt länkbara militära hol.

Jag yrkar bifall till reservation 33 om vidgade uppgifter för försvarsområ-desregemenlena. Varför inte inleda med en försöksverksamhet i l.ex. Växjö?

Sammanfattningsvis, fru lalman, yrkar jag bifall till samlliga reservationer där miljöpartiet de gröna finns med plus reservalion 3 från folkpartiet och för övrigl bifall till utskottets hemställan.

Prot, 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

Anf. 22 ARNE ANDERSSON i Ljung (m) replik:

Fru talman! Dd är nog få anföranden som hållits här i kammaren och som har gällt försvarel som har innehållit mera gökungar och ekologi än det vi nyss hörde. Nu vill jag inle säga all del för den skull var ell dåligt anförande.

När Paul Ciszuk trols allt sade, pä miljöpartiets vägnar, atl han vill bevara våra landskapsregementen, klappade milt hjärta under etl korl ögonblick lilel varmare för både Paul Ciszuk och miljöpartiet Men vid närmare eflertanke blev jag bekymrad för hur denna vänskap i frågan om landskapsregementena räll skall kunna nyttjas, för jag förstod inle riktigt vad Paul Ciszuk avsåg på miljöpartiets vägnar att använda regementena till.

Om jag förstod rätt, var avsiklen inle alt behålla etl militärt försvar i den mening som vi andra lalar om del, hell enkell därför all saboiagegrupper läll skulle kunna slä ut vitala funktioner i samhällel. Del är risk för del, och då vill jag slälla en fräga lill Paul Ciszuk.

Vad vi andra tror atl vår försvarsmakt skulle kunna användas till är jusl alt skydda vitala samhällsfunktioner. Hur har ni i miljöpartiet tänkt er all dessa funktioner skall skyddas, om vi inte skall ha elt militärt försvar?

Anf. 23 PAUL CISZUK (mp) replik:

Fru talman! Del var inlressanla frågor, Arne Andersson i Ljung. Del är roligt all ni vill ta upp en debatt med oss om de här sakerna.

Vi har förut talat om all del skall salsas på ulbildning av jägarlrupper. När jag lalar om atl möla, hejda och svälta ut i stället för slå, menar jag all ell evenluelll fientligt invasionsförelag skall kunna avgränsas. Man skär av försörjningen, till lands med hjälp av jägarförband som ständigt hackar på

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

fienden och till sjöss med hjälp av ubåtar. När fienden sedan är tillräckligt mör, behövs del inga pansarbrigader för alt besätta området. Det var elt exempel.

Så lill frågan om hur försvarsområdesregementena skall användas. Många artillerifunkfioner, ingenjörsfunkfioner osv. kan integreras i försvarsområdesregementena. Vi har en slabil organisation via försvarsomrädesregemen-tena, och vi kan anpassa innehållet i organisationen lill vad en yttre hotbild kan kräva. Här finns väldigl många olika möjligheter. Som har påpekats av slörre militära tänkare än av mig är det lättare alt fylla en organisation med materiel än atl bygga upp en ny organisation, om det skulle vara så alt de militära hoten ökar.

Vidare är det ganska lätt alt utveckla en civil verksamhel vid landskapsregementena. Del finns säkerl flera regementschefer som är villiga atl flytta på staketet lilel grand och måla en kasern röd. I krig måste vi naturligtvis skilja väldigt noga mellan militär och civil verksamhet, men i krig kan den civila verksamhelen ta över kasernerna - militären skall ut i skogen.

Jag är litet ovan vid sådana här debatter och kan inle jusl nu erinra mig om Arne Andersson hade någon mer fråga. Men jag får väl återkomma i sä fall.

Anf. 24 ARNE ANDERSSON i Ljung (m) replik:

Fru talman! Del vore väl en överdrift alt säga alt jag är helt klar på hur Paul Ciszuk tänker sig del hela. Skulle skillnaden inle vara slörre än all miljöpartiet vill ha en och annan kasern röd, lycker jag alt vi moderater bör slälla upp på del ocksä, fill förmån för våra landskapsregementen. Om jag förstod saken rätt, är vi trots alll överens om atl de behövs.

Sedan får vi väl låla enkla majoritetsregler gälla oss emellan, när vi klarar ul vad vi skall använda regementena lill. Så konstig som försvarsdeballen är i Sverige nu, är faktiskt den första fräga vi skall ta ställning till om vi skall ha dem eller inte.

Röda eller inle, så nolerar jag atl miljöpartiet släller upp för landskapsregementena. Del lackar jag särskilt för.

Anf. 25 ROLAND BRÄNNSTRÖM (s):

Fru talman! Det är i och för sig en inlressanl debatt som pågår här mellan utskottets ordförande och företrädare för vpk och miljöpartiet Jag skall inte lägga mig i den utan bara kommentera en enda frågeställning, där jag tyckte att Arne Andersson i Ljung i första hand vände sig till oss men kopplade ihop oss med vpk:s syn i försvarsfrågan.

Arne Andersson hyser slor oro för den nivå som vi nu anger i anslagsfrågan, men såvill jag förslår leder den oron inle till någon förändring av relationerna i fråga om de partipolitiska ståndpunkterna vad avser beloppens storlek. På ömse sidor om oss slår, som vanligt, moderala samlingspartiet längsl ul till höger och till vänster om oss, kanske någol närmare än tidigare, finns vpk - eller på en högre resp. lägre nivå, om man vill uttrycka det i pengar.

Det belänkande vi nu har all behandla gäller i första hand och kanske också huvudsakligen planering av och anslag för det militära försvarel. Men ulskollel tar också ställning till landets geografiska indelning i militär- och

civilområden. Den frågan bör enligl utskottets mening lösas så all civil- och militärområdena genomgående har sammanfallande gränser. Vidare bör ell län/försvarsområde inle delas mellan två civilområden/militärområden.

I betänkandet redovisas skäl för och skäl emot vart Kopparbergs län skall föras, skäl för såväl Nedre Norriand som för Milo Milt. Utskottet har då funnit att de övervägande skälen i slutomgången talar för all Kopparbergs län skall tillhöra del nya mellersta området. Utifrån det biträder utskottet regeringens förslag och anser att de motioner som har yrkanden i annan rikining bör avslås av riksdagen. I en annan fråga av slor belydelse för totalförsvaret i såväl fred som krig skärper utskottet tonen och föreslår riksdagen all göra elt uttalande till regeringen om behovel av ålgärder. Ålgärderna åsyftar anskaffning och drift av helikoptrar för iransporl av skadade och sjuka, en fråga för såväl staten som landslingen - sjukvårdshuvudmännen - att komma överens om.

Inledningsvis vill jag även peka pä att nästa försvarsbeslut tidigareläggs ett är från 1992 till 1991. Innan dess avses viktiga frågor om arméns slruklur och omfattning behandlas av riksdagen pä förslag från 1988 ärs försvarskommilté. Del har sagls här tidigare att det är en märklig lågordning, men den är inle så märklig om man länker på alt detta är en eflersläpande uppgifl som borde ha följt med föregående försvarsbeslut Utskottets majoritet biträder regeringens förslag om ökade resurser för repdilionsutbildning och för alt den svenska försvarsindustrin skall upprätthålla sin utvecklingskapacitet

Fru talman! Försvarsutskottets behandling och riksdagens beslul om del militära försvarets innehåll, inriktning och därav följande konsekvenser brukar vanligtvis mitt i en försvarsperiod vara någoniing tämligen odramatiskt Dd är inte riktigl lika odramatiskt den här gängen.

Regeringens förslag, men främsl markeringar om betydande penningtillskott från såväl moderata samlingspartiet som folkpartiet, visar på ell förhållande som om ej anmärkningsvärl ändå är någol ovanligl. Folkparliels och moderala samlingsparliels förslag om en i förhållande lill regeringens förslag dubblerad anslagsökning innebär enligt min mening en anvisning om pä vilken lägsla nivå dessa partier kommer alt ange ramarna för nästa försvarsbeslut. Detta sker utan atl man avvaklar försvarskommitléns arbete med såväl en säkerhetspolitisk studie som en bedömning av totalförsvarets inriktning, struktur och resursbehov. I de fall förslagen avviker från inriklningen av 1987 års beslul kan detta leda till felinvesteringar som ej ger avsedd förslärkning av vårt försvar: Det blir resurstillskott som ej säkerställer handlingsfrihet, utan låses till objekt som kan betraktas .som tveksamma och i ställd bli en belaslning inför 1991 års försvarsbeslut

Samma bedömning gäller centerpartiets förslag om än en försiklig ökning av utgiftsramen med 100 milj. kr. första året i syfte all anskaffa ytterligare en kuslkorvelt Kostnaden för en sådan lorde i verkligheten belöpa sig till elt belopp omkring 500 milj. kr.

Fru lalman! Utskottet finner nu inte tillräcklig grund för annan bedömning av resursbehoven under de närmaste tvä budgetåren än den som regeringen har gjort. En betydande kapacilel hos del militära försvaret och en tillräcklig handlingsfrihet för dess framtida ulveckling vidmakthålls genom de ekonomiska ramar som regeringen föreslår. Senare bedömningar kan självfallet

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

Prot, 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

medföra behov att ändra den ekonomiska inriktningen framöver. Utskottet anser alltså alt regeringens förslag bör bifallas och de nu aktuella molionerna avslås såvitt de gäller ulökning av de ekonomiska ramarna för det militära försvaret.

Av vad jag nu sagt framgår atl ulskollel har konstaterat alt 1987 års försvarsbeslut inle kan genomföras som del var länkl, och atl det är nödvändigl att nästa försvarsbeslut tidigareläggs etl år. Orsakerna härtill är bristerna i underlagd för 1987 års försvarsbeslut

Vi har konslateral alt kostnaderna ökal mer än vad som hade förutsells både i fråga om lednings- och förbandsverksamhet och maierielanskaffning. Della har lett till alt grundutbildningen inle kan bedrivas på förutsatt sätt och att repetilionsutbildningen måste reduceras. Vidare måste en alll slörre del av materielanslagen användas för vidmakthållandet av malerielen, varigenom resurserna för förnyelse blivit olillräckliga. Utskottet vill i della sammanhang erinra om att utskottet redan tidigare ullryckl oro för de brisler som endasl några månader efter det att riksdagen fallat 1987 ärs försvarsbeslut kunde konstateras i det underlag på vilkel delta vilade.

Fru talman! Jag övergår nu lill atl behandla JAS-projekld.

I två partimotioner föreslår vpk all JAS-projekld avvecklas. De anser alt Sverige inte behöver flygstridskrafter av så avanceral slag för alt hävda sill oberoende och atl samhällel binder slora resurser under lång tid om projektet fullföljs.

Liknande lankegångar förs fram i miljöparliels motioner. Motionärerna föreslår att JAS-projeklel stoppas och alt man snabbi utreder om gjorda invesleringar kan räddas inom billigare projekl eller om JAS Gripen helt skall utgå. Utskottet har i olika sammanhang behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om avbrytande av JAS-projekld. Utskottet finner inle skäl lill annal slällningslagande i fråga om nu behandlade motionsyrkanden. Det bör i sammanhanget erinras om atl regeringen har givil försvarels materielverk ett uppdrag all senasl under maj 1989 redovisa konsekvenserna av det nyligen inträffade haveriet med provflygplanet och därvid ocksä närmare klarlägga de ekonomiska förutsättningarna för atl gä vidare med projektet.

Molionerna, som alla syflar till elt avbrytande av hela projektet, bör därför enligt utskottets mening avslås av riksdagen.

Av propositionen framgår ocksä alt särskilda medel har avsatts för alt bibehålla en handlingsfrihet vad avser ulveckling av JAS 39B under den tid som krävs för all klarlägga om del är möjligl all fortsätta projekiei med acceptabla villkor. Enligt vad utskottet erfar pågår förhandlingar mellan försvarels materielverk och IG JAS om delserie två som gäller 110 flygplan. Förhandlingarna kommer atl pågå under år 1989 och sannolikl även under år 1990.

Utskottet vill i linje med folkparlimolionen Föl3 erinra om de uigångsvär-den och utfästelser som var aktuella i samband med beslutet om ulveckling och anskaffning av flygplanet och vill därvid särskill framhålla parternas grundläggande ansvar i dessa avseenden som en viklig förutsättning för fullföljandet av riksdagens beslut om JAS-projekld.

Ulskollel godtar alltså redovisningen av JAS-projekld i proposilionen.

Utskottets ställningstagande innebär alt utskottet inle kan slödja de båda moderala motionerna om en ambitiösare inriklning av JAS-projekld än regeringen förordal, bl.a. innefattande elt ställningstagande lill utveckling av en tvåsitsig JAS. Dessa motioner bör därför inte bifallas av riksdagen.

Fru talman! Nu någol om försvarsindustrin.

Av propositionen framgår all försvarsindustrin redan i närlid slår inför slora problem. Den myckel begränsade satsningen på utveckling innebär atl industrins tekniska kompetens snabbi kan komma alt reduceras. Åtgärder måste snarasl vidlas som bibehåller utvecklingskompetensen inom svensk försvarsindustri inom väsentliga områden fram lill nästa tolalförsvarsbeslut För alt bibehålla handlingsfrihet fram lill detta försvarsbeslut förordar försvarsministern att 380 milj. kr. tillförs den militära utgiftsramen för sludier och ulveckling av ny materiel, bl.a. vapen och ammunition, robolsyslem, stridsfordon och eleklronik.

Utskottet har redovisal sin övergripande syn beiräffande den svenska försvarsindustrins betydelse m.m. samt pä inriklningen av försvarsforskningen i 1987 ärs betänkande om elt nytt långsikligl försvarsbeslut. Dessa frågor har behandlats även i två senare belänkanden.

1 moderalmolionen Fö204 från den allmänna molionsiiden las försvarsindustrins situation upp. Motionärerna anser atl riksdagen bör ge regeringen till känna all försvarsindustrin är en förutsättning för vår neutralitet och all dess verksamhel måsle baseras pä beständiga politiska riktlinjer. Vidare anför man alt försvarsindustrin måsle för sill fortbestånd dels ha kontinuitet beiräffande sina leveranser lill det svenska försvarel, dels ha möjlighel all i likhet med induslrin i övrigl konkurrera internationellt.

Ulskollel konslalerar att vad som framförs i molion Fö204 i denna fråga överensstämmer med riksdagens tillkännagivande i 1987 ärs försvarsbeslut och vad som nu anförs i proposilionen. Ulskottd har tidigare behandlal motionsyrkanden med motsvarande inriktning och då ansett att ett uttalande av riksdagen med den allmänna karaktär som föreslås inte tillför någol väsentligt nylt Utskottet finner ingen anledning atl ändra denna uppfattning och föreslår mot denna bakgrund alt riksdagen avslår yrkande 4 i den moderata molionen Fö204.

I fyra motioner behandlas Kariskronavarvet och dess framtid.

Huvudinriktningen i molionerna är fortsatt produktion, bibehållen kapacitet och bibehållet kunnande. Handlingsfrihet nämns även som skäl för byggande av ytterligare kustkorvetter i avvaktan på försvarskommitléns belänkande. Efler det atl synpunkler har inhämtats från näringsutskottet, konstaterar försvarsulskollel alt försvarsmaktens samlade behov av varvska-pacilel blir mindre under de närmaste åren i avsaknad av möjligheler fill nya beställningar under dessa är. Det krävs därför atl den lolala kapaciteten för nybyggnad och underhåll av örlogsfartyg anpassas lill aktuella förhållanden och lill rimliga exporlanlaganden.

Utskottet vill i detta sammanhang dessulom påminna om all 1988 års försvarskommilté har till uppgift alt överväga all lämna förslag beträffande ambitionsnivån för framtida tillgång lill inhemsk kapacilel för forskning, studier, ulveckling och produktion för totalförsvarels räkning. Del finns därför anledning för riksdagen atl avvakla försvarkommilténs och regeringens förslag i dessa stycken.

Prot, 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

3 Riksdagens protokoU 1988/89:121

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

Utskottet anser i hkhel med tidigare år all det är viktigt all framhålla Karlskronavarvels betydelse för det svenska militära försvarel och för den regionala utvecklingen.

Beträffande struktureringen av varvsindustrin betonar ulskollel alt säkerhetspolitiska hänsyn måsle las vid beslul om Karlskronavarvels framtid. Utskottet vill därvid särskilt framhålla del ansvar som åvilar ägarna till Celsiuskoncernen all säkerställa erforderlig handlingsfrihet i dessa avseenden för statsmakterna vid kommande beslut om inriktningen av totalförsvaret. Utskottet anser vidare, med instämmande i vad näringsulskotlet anfört i dessa delar, att ägarna och berörda myndigheter bör pröva olika ålgärder för all begränsa negativa effekler som kan komma alt uppslå vid en kommande omstrukturering av de berörda varven.

Mol bakgrund av del anförda och med instämmande i näringsutskottels yttrande anser försvarsutskottet all riksdagen bör avslå centerns motion Fö7, yrkande 4 i denna del och yrkande 5, moderaternas motioner Fö8, yrkande 1, Fö601, yrkandena 1 och 2 samt centerns motion Fö602. Därulöver bör riksdagen lämna vad föredragande statsrådet har anfört om försvarsindustrin ulan erinran.

Fm lalman! Jag har vall atl behandla några av de frågor som berörs i betänkandet. De kan betraktas som omfattande och av avgörande belydelse för det militära försvarets fortsatta utveckling. Men de är också frågor där partiernas olika syn på försvarspolitiken framgår klart och därför följls upp med reservationer. Yrkanden som ej vunnit utskottets förståelse har därför avvisats. Socialdemokraternas syn på de frågor i detta belänkande som jag inle har behandlat kommer atl senare tas upp av Barbro Evermo Palmer-lund.

Fm talman! Med det anförda yrkar jag bifall till hemställan i utskottets betänkande på samtliga punkter.

Anf. 26 KERSTIN EKMAN (fp) replik:

Fm talman! Det är helt rikligl, Roland Brännström, alt yrkandena om en ökning och elt högre tillskott är en indikation på att man iroligen måste höja ramen 1991. Det som är viktigt nu är att man under den återstående perioden anslår pengar så all man kan göra de malerielanskaffningar som vi fattade beslut om 1987.

Jag vet inle vilka objekt Roland Brännström menar när han talar om tveksamma sådana. Inte vill väl Roland Brännström hävda alt vi har en organisation, där det inte finns behov av helikoptrar för sjuktransport? Den tveksamhet som man nu för fram från socialdemokralerna inför materielin-nehållet delas inte av överbefälhavaren. Han bedömer den framtida ulvecklingen i FMI 2 000 efter jusl malerielinnehållel i 1987 ärs beslut.

Del är ell faktum atl beslutet är havererat. Här har lalals om alt del är planeringssystemet som har gjorls till syndabock. Vi vet alla att detta beror på planeringsunderlaget, men del är en realitet all pengarna inle räcker till.

Fru lalman! Vi i folkparliel vill öka resurserna, socialdemokralerna vill del inte. Vad de övriga partierna föreslår är intressant De förbällringar som de framför yrkanden om finns del inte heller läckning för. Vad har man för anledning att slå sig för bröstet? Varför forlsälta med della spegelfäkleri?

Varför inle erkänna alt alla partiers förslag till förbättringar drabbades hka hårt av brisierna i planeringsunderlaget? Försök alt vara ärliga för värt framtida försvars skull!

Anf. 27 INGVAR KARLSSON i Benglsfors (c) replik: Fm lalman! Jag skall bemöla Roland Brännström på bara en punkl. Centerpartiet hade inte några barn ihop med socialdemokraterna vid förra försvarsbeslulel. Därför har vi förmodligen inle haft samma känsla för de olika anslagen. Men på en punkt har vi yrkat ytterligare pengar, nämligen när det gäller Karlskronavarvet och byggande av en kuslkorvelt Vi har yrkat att anslagel skall ökas med 100 milj. kr. Jag är medveten om att della inte är tillräckligt, Roland Brännström. En kuslkorvelt kostar nog 400-500 milj. kr. Därför har vi också i reservafionen angett all del inför nästkommande budgetår bör anslås ytterligare 600 milj. kr. i ramen. Dessa pengar är då avsedda för atl finansiera denna kuslkorvelt saml ökad repelifionsutbild-ning, vilkel vi i en reservation lill detta betänkande har påpekat all del föreligger elt behov av.

Anf. 28 ARNE ANDERSSON i Ljung (m) replik:

Fm lalman! Jag vill - liksom Kersfin Ekman nyss gjorde - anknyla fill det som Roland Brännström sade om all moderaterna och folkparfiet nu genom sina slällningstaganden anger en annan syn på nivån än den som regeringen har. Del är alldeles uppenbart - vilkel jag korlfallal berörde i mill inledningsanförande - att den oro som vi känner inför all vi - som jag uttryckte det - inle skall komma i fas är äkta och välgrundad.

Det är väl så, Roland Brännström, alt - också della berörde jag i milt inledningsanförande - om vi trots allt bara har ÖB:s förslag framförl i FMI 2000 all tillgå, ligger alla förslag under A och A-l- på en nivå som innebär försämrad struktur för vårt försvar. Del blir således en fortsatt sänkning av nivån. Så vill vi väl ändå inte ha del. Jag har från den ulgångspunklen trott all försvarskommiltén skulle inrikta sig på att ålminslone bibehålla den försvarskraft som vi har. Med denna inslällning är det nödvändigl atl det beslut som kommer atl fattas här i dag - liksom del beslul som skall fallas av kommittén och av riksdagen först lill höslen om arméorganisationen - också ligger på den nivå all del går i fas med det förslag med långsiktig inriklning som kommillén så småningom kommer alt lägga på riksdagens bord. Det är denna fasning som jag menar är i fara med den något mattare försvarspolitiska syn som socialdemokraterna företräder,

Anf. 29 ROLAND BRÄNNSTRÖM (s) replik:

Fm talman! Jag vill göra ett par korta kommenlarer. Jag börjar med del som jag i milt anförande betecknade som tveksamma objekt, Lål mig först säga alt della gäller inle så myckel dd som skrevs in i 1987 års beslul i samförstånd mellan oss socialdemokrater och folkparfiet.

Om man ser till vad som faktiskt förekommer i skrivningar från moderata samlingspartiet och även från centern, kan man hysa en betydande tveksamhet inför den malerielinriktning som framgår av dessa skrivningar, Såvill jag har funnit, har del i första hand inle förordals någol fortsatt byggande av

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvarel, m.m.

kustkorvetter. Man kan också slarkl ifrägasälla moderaternas inriklning mot ytterligare en division Viggenplan, Jag menar all della är sådant som det kan vara värl all påminna om. Del är ell svar lill Kerstin Ekman, Ingvar Karlsson i Bengtsfors och Arne Andersson i Ljung när del gäller materielhanteringen och de vikliga frågor som ändå skall kopplas till dd påslag som från vär sida görs under gällande försvarsbeslut för all säkerställa den tekniska kompelen-sen och det handlingsutrymme som är nödvändigt för atl försvarsindustrin skall kunna behålla detta fram lill elt nytt försvarsbeslut,

Lål mig ocksä säga all tolkningarna kring innehåll och penningram i 1987 ärs beslut inte är någon nyhet. Det är ingen ovanlighet all man upplever att etl försvarsbeslut i sin tidsmässiga avgränsning måste inrymma alla de materielobjekl som ofta i betydande oplimism skrivs in verbalt, men kanske inte alllid ekonomiskt och kalkylmässigt är med i underlaget och beslutet. Sä lill vida är 1987 års beslul ganska väl överensstämmande, men kanske ocksä något mera markerat av brislande samstämmighet mellan pengar och verbala uttryck, Della kan sägas belasla de som har lämnat underlagd, men kanske också den optimism som ofta präglar en kommillé när man försöker inrymma så myckel materiel som möjligl.

Jag vill understryka all det vi gör ändock innebär en påspädning av ökade resurser till försvarsutveckling i elt kortsiktigt perspektiv fram lill etl tidigarelagt försvarsbeslut Enligl vår mening ger del den handlingsfrihet som är nödvändig och som utan alt låsa sig i objekt som icke ens ÖB har förordal ändock bör gagna det svenska försvarel bättre än de varianter som kanske framför alll moderata samlingspartiet slär för.

Anf. 30 ARNE ANDERSSON i Ljung (m) replik:

Fru talman! Utskottets vice ordförande bekymrar sig lilel över materielan-skaffningssidan för moderala samlingspartiets vidkommande. Enda anledningen till alt jag inle har tagit upp den sidan är all Björn Körlof och jag har gjorl en uppdelning av ärendet som innebär alt det ankommer på honom.

Jag kan likväl inle underlåta att fråga Roland Brännström när han har iräffal en marin ansvarig företrädare som inte har ansett all vi behöver en andra ubålsjaktslyrka. Det saknas forlfarande två kustkorvetter för alt vi skall kunna bygga upp en sådan. Jag vet att del går alt hilla på många svar om att man t.ex. kan ha en annan komposition. Försök dock hitta och namnge någon företrädare som inle lycker all del är bra.

Försvarsministern är nu närvarande i kammaren. Jag vet all han vid någol lillfälle har gjort sig lustig över kustkorvetter. Jag lycker ändock inte att det skall vara gränssällande för hur många kustkorvetter vi skall ha i Sverige. Vi bör hell enkell fylla tvä ubålsjaklslyrkor med de fyra kustkorvdler som rimligen skall ingå i organisationen. Jag lycker inle alt detta är någol all ta som exempel pä märkliga materielbehov.

Anf. 31 KERSTIN EKMAN (fp) replik:

Fru talman! Jag har inte Roland Brännströms långa erfarenhet av försvarsbeslut, men jag har försökl all följa med, och jag har läst pä. Jag har ingel minne av all det någon gång tidigare har varil så slora differenser som del nu är. Troligen har man dock förul vid försvarsbesluten hafl en myckel

mer optimistisk syn och försökt att lägga på så mycket som möjligt. De uppgifler jag har inhämtat när det gäller den förra kommillén visar dock att man inle var så optimistisk utan atl man litade på siffrorna och gjorde antaganden om alt man skulle fä plals med de objekl som man tyckte var vikliga. Det var således underlaget del var fel på. Ni anser all penganivån skall ligga kvar. Vi anser alt innehållet är det viktiga. Jag kan bara beklaga alt vi har kommit lill sä olika ståndpunkter.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvarel, m.m.

Anf. 32 ROLAND BRÄNNSTRÖM (s) replik:

Fru talman! Till Arne Andersson i Ljung vill jag först säga några ord om de marina önskemålen om en andra ubålsjaktslyrka. Sä snarl man talar med någon av försvarsgrenscheferna får man höra att högl upp på deras önskelista finns sådant som går långl ulöver vad som ryms inom den ram som ÖB måsle sälla upp för de lolala försvarsfunktionerna. Detta gäller också en andra ubålsjaktslyrka.

Min bild av den frågeställningen är all om de pengar som denna styrka skulle kosta skulle föras in under den militära totalramen, kommer icke ÖB atl priorilera i de marina önskemålens rikining, önskemål som moderata samlingsparfid har slälll sig bakom.

Det är uppenbart, Kerstin Ekman, all differensen mellan önskemål och framlagda förslag beiräffande materielanskaffningarna är större nu än tidigare. Jag är den förste all erkänna delta. Men denna differens har funnits så länge jag kan minnas. Det första försvarsbeslut som jag medverkade i var 1972 års beslul. Man lyckades i flera försvarsbeslut dölja de brister som till en del fanns i organisationen, i malerielanskaffningen, och man var beredd atl utan alltför stora åthävor skjula materielobjekl framför sig. Anledningen till delta kunde kanske vara att man bedömde del som rimligare alt följa de ekonomiska ramarna i de fattade beslulen än all, som folkpartiet nu gör, starkt binda sig för verbala uttryck för behov vad gäller del materiella innehållet, ulan hänsyn till kostnadseffekterna. Man vill alltså fill sista kronan prioritera det som man har satt på pränt utan alt väga de härigenom ökade kostnaderna mol något annal på försvarsområdet eller mol användningen av de ekonomiska resurserna i övrigt som disponeras av Sveriges riksdag.

Anf. 33 Försvarsminister ROINE CARLSSON:

Fru talman! För litet drygl sex månader sedan var vi samlade här i kammaren till en särskild debatt om försvarspolitiken. Bakgrunden lill den debatten var all del under höslen visat sig omöjligl all genomföra det femåriga försvarsbeslut riksdagen fattade 1987. De ekonomiska och plane-ringsmässiga realiteterna gjorde del nödvändigt all la ell omtag på försvarspolitiken.

I mitt anförande här i riksdagen den 9 november förra ärel redovisade jag regeringens handlingsplan för all gå vidare med försvarsfrågan. Handlingsplanen innehöll fem punkter och innebar i korlhel följande:

För det första skulle en ny försvarskommilté med representation från samtliga riksdagsparlierulses. Kommittén är som bekanl tillsatt och har varit i verksamhet sedan december förra året.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

För del andra skulle den innevarande försvarsbeslulsperioden avkortas med ell år. Del har också skelt, och riksdagen kommer att anta nästa försvarsbeslut 1991.

För det tredje fick försvarskommiltén i uppgift att med förtur göra en genomlysning av det militära planeringssystemet Försvarskommiltén arbelar för närvarande med frågan och kommer alt presenlera dl förslag senare under sommaren.

För del fjärde fick försvarskommiltén också i uppdrag atl med förtur se över arméstrukluren. Även detta arbele pågår för närvarande och kommer all redovisas senasl den 15 juni.

För del femle fömlskickade jag atl riksdagen under innevarande vår skulle ta beslul om nödvändiga resurstillskott. Efter en noggrann analys av läget inom försvarsmakten har regeringen lagt en proposition i ärendet, vilket är bakgrunden till dagens riksdagsbehandling.

Inom loppet av elt halvår har regeringens kortsiktiga handlingsplan för försvaret blivit omsatt i praktisk handling.

Mol bakgrund av den rådande situationen i försvaret var det nödvändigt att handla snabbt och resolut. Försvarspolitiken har inte råd att dras i den berömda långbänken.

När överbefälhavaren i höstas presenterade sin programplan visade del sig atl del skulle behövas betydande ekonomiska tillskott för all förverkliga 1987 års försvarsbeslut I den situationen blev del nödvändigl för regeringen all gripa in i processen. Det hade i högsta grad varil oansvarigl att låta utvecklingen gå sin egen gång.

Som vi alla vet fanns det flera orsaker till atl 1987 års försvarsbeslut inte höll måttet. För del första var det beslutsunderlag som presenlerades för oss pohliker behäftat med allvarliga brisler. För del andra har kostnadsutvecklingen inom försvarels område varit slörre än något politiskt parli kunde förutse.

Jag har sagt det tidigare och lycker alt del är vikligl alt ålerigen understryka detta faklum. Det finns ingel politiskt parli som inför 1987 års försvarsbeslut förordade en polilik som hade löst de nu akluella problemen. Situationen nu är att samtliga partier sitter i samma båt. Det är ett faktum som förpliktigar.

Enligt min uppfattning är också förutsättningarna goda atl i en konstruktiv anda angripa problemen inom del svenska försvarel, I grunden har vi en polilisk samstämmighet om neutralitets- och försvarspolitiken. Del är en politisk enighet som vi skall vara rädda om. Denna politiska enighet skapar inte bara goda möjligheter alt bedriva en konstruktiv försvarspolitik, ulan enigheten ger också värdefulla signaler till vår omvärld om den svenska försvarsviljan och beslutsamheten bakom vår neutralitetspolitik.

Vi försvarspolitiker har tillsammans med militären elt slort ansvar för all ge en korrekl bild av del svenska försvaret. Vi får inte falla i fällan alt låla delproblemen skymma helheten. Jag vänder mig därför med kraft mol slarviga uttalanden om atl del svenska försvaret skulle vara inne i en kris eller slå vid vägs ände. De som beskriver tillståndet i det svenska försvaret i dessa lermer har inle bara i grunden fel, utan de lar också på sig ett mycket slorl ansvar genom all sprida en missvisande bild. Som ansvarsfull politiker är del

viktigt alt vara varsam med ordens valör. Ordet kris kan vara bra atl spara till den dag då del verkligen finns anledning atl beskriva sakernas tillstånd som krisartade.

Sverige har i dag ett starkt försvar, som bärs upp av kunniga och välmotiverade värnpliktiga och officerare. Vi vet också alt försvarsviljan hos det svenska folket är god. Men liksom inom alla stora organisafioner finns det naturligtvis också problem inom försvaret. Men del är delproblem, som är fulll möjliga atl lösa. Och precis som inom annan offentlig verksamhel måsle vi inom försvarel vara beredda alt prioritera och effekfivisera. Som poliliker har vi elt ansvar för atl skattebetalarnas insats i försvarel ulnylljas på bäsla länkbara sätt.

Regeringens försvarspolitik syftar till att lösa de aktuella problemen. Målel är all vi även framdeles skall ha etl starkt och balanserat försvar. De senasle årens regeringspolitik har också verkal i denna rikining.

Trots bristerna i 1987 års försvarsbeslut går det inle att bortse ifrån all beslutet innebar en real ökning på 6,2 miljarder kronor till försvarel. Dessutom har riksdagen på regeringens förslag tillfört ubålsskyddd 700 milj, kr. våren 1988. Och nu i dag diskuleras försvarsutskottets betänkande över elt regeringsförslag som anvisar ytteriigare drygt 1,2 miljarder kronor. Sammanlaget blir detta över 8 miljarder.

Som jag fidigare nämnt förutskickade jag redan den 9 november i kammaren alt regeringen skulle föreslå ytterligare resurser fill försvarel för att skapa handlingsfrihet inför kommande försvarsbeslut Regeringens proposition som ligger till grund för dagens riksdagsbehandling anvisar medel till några områden som regeringen bedömer vara centrala för försvarels fortsalla utveckling.

Regeringsförslagel innebär i korlhel;

För det första föreslås 805 milj. kr. till utvecklingsuppdrag inom försvarsindustrin. De anvisade medlen är utomordentligt vikliga för atl jusl skapa handlingsutrymme inför 1991 ärs försvarsbeslut.

För del andra föreslås 400 milj. kr. för att återuppta repelilionsutbildning vid vikiigare förband. Den ökade omfattningen av repdifionsutbildning kommer att förbällra förbandens krigsduglighel.

För del tredje föreslås all försök med fem månaders grundutbildning inom armén och marinen får genomföras. Försöket skall omfatta 5 500 värnpliktiga per år under två utbildningsår. Som framgått av den försvarspolitiska debatten under lång tid har regeringen konsekvenl avvisat alla propåer på två och en halv månaders utbildning. Regeringen är inte beredd atl äventyra den allmänna värnplikten ulan värnar i stället folkförsvarslanken och utbildningskvaliteten för våra värnpliktiga.

Propositionen som har föranlett dagens riksdagsbehandling kommer all följas upp av yllerligare regeringsförslag för alt utveckla försvaret. Jag ser fram emot alt senare i år få överlämna en proposition till riksdagen om bl.a, den framlida arméstrukturen. En fördröjning av beslulen om den framtida armén är olycklig och skulle bara skapa ytterligare osäkerhet och försämra en redan ansträngd försvarsekonomi.

Fru lalman! Vårl ansvar mol landels försvar och skattebetalare kräver handlingskraft och beslulsmod. Det ansvaret är regeringen beredd atl la.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

Anf. 34 ARNE ANDERSSON i Ljung (m) replik;

Fru lalman! Del råder ingel tvivel om atl jag delar försvarsministerns mening om atl man skall vara aklsam med orden. Jag vel inle vem som har lälal om vägs ände. Jag vel uppriktigt sagt inte heller vem som har talat om kris. Men försvarsminislern kanske inte är känsligare än all jag tillåts peka pä det enkla förhållandel alt del i FMI 2000 lalas utförligt om ekonomisk kris. De som har använt detta uttryck har i varje fall sällskap med överbefälhavaren. Skulle inte försvarsministern och överbefälhavaren kunna lalas vid om della? Jag lycker inte atl vi skall göra del till någon märkvärdigare sak. Men nog är del ekonomisk kris då drastiska ålgärder måste tillgripas för att vi över huvud taget skall få ordning på försvaret.

Del är ingen styrka för det senasle försvarsbeslutet alt vi fattade etl nödbeslut om ubålsskyddd, all vi i årels budgel skickar med yllerligare pengar lill malerielsidan, all vi skickar med pengar för repditionsulbildning-arna. Jag tycker inte all någon har anledning all sträcka på sig. Oaktat vi inte var alldeles överens om della beslul, var del ingel parti som förutsåg all krisen var av det slaget, all den var sä omfattande. Jag lycker all vi skall se saken som den är.

När försvarsminislern nu har berikat oss med all vara här i kammaren vill jag säga några saker. Jag återkommer lill vad jag har sagl till Roland Brännström tidigare om viklen av att vi fär ett försvarsbeslut på den nivån alt den situation vi befinner oss i nu undanröjs. Det tror jag atl man gör säkrare med en breddning av kontakterna mol höger pä del politiska fältet, och inle mot vänster. Det har ju under senare fid visal sig alt regeringen inle är prestigefylld och grinig, säga vad man vill om den. Regeringen är snarare ganska benägen alt kompromissa för att uppnå den typ av resuliatpoliiik som man stundom åberopar som en tillgång. Hur skulle det vara om vi försökle göra på del sättet inom försvarspolitiken? Här har vi fortfarande litet lid på oss. Jag lycker vi skall använda den. Då kommer vi heller inle i den märkliga situationen alt det är vänsterpartiet kommunislerna som anger nivån, utan det är de fyra stora partierna som tillsammans anger den ekonomiska nivån för vårl försvar. Del måsle väl för Sverige och för svensk socialdemokrali i regeringsställning vara en alldeles utomordentlig utgångspunkt för del fortsatta försvarsarbdd.

Anf. 35 KERSTIN EKMAN (fp) replik:

Fru lalman! Några kommenlarer till de fem punkterna från höstdeballen som försvarsminislern upprepade; När del gällde all tillsätta en ny försvarskommilté och all avkorta den löpande perioden ansåg Bengl Weslerberg och folkpartiet att det inte var något bra beslut. Man kommer säkeriigen också att få problem, eftersom del är en alldeles för kort period att arbeta under.

Del var naturligtvis viktigt efler alll som har inträffal all man gick igenom planeringssystemet Del var också nödvändigt alt fredsorganisationen behandlades. Del är ju det arbetet som i viss mån fördröjs i och med alt man har lillsall försvarskommittén. Det var bra all de nödvändiga resursförstärkningarna skedde, men vi i folkpartiet anser all de inte var tillräckliga. Det som socialdemokralerna, enligl folkparliel, har lyckals med genom denna manöver är att komma ur 1987 års försvarsbeslut Vi i folkpartiet ansåg att

del var ett bra försvarsbeslut i fråga om innehållet - jag tror att del handlade om 6,8 miljarder. De förslärkningar som vi fattade beslut om gemensamt är nu lydligen, enligl socialdemokraternas säll att agera, hell bortspolade. Kraven från oss på dessa objekt finns kvar, och vi beklagar att de inte blir förverkligade tidigare, vi beklagar det för försvarels skull.

Anf. 36 INGVAR KARLSSON i Bengtsfors (c) replik;

Fru lalman! Jag länkle också kommentera de fem punkter som försvarsministern log upp i början av sitt anförande.

Vi i centerpartiet tyckte, lill skillnad från folkpartiet, all del var rikligl atl den nya försvarskommiltén tillsattes. Som ulvecklingen var krävde min partiledare Olof Johansson atl det skulle tillsättas en ny försvarsutredning och all perioden skulle kortas med ell år. Vi ansåg atl della med tanke pä ulvecklingen och de felplaneringar som hade skett nästan krävdes.

Det planeringssystem som försvarskommiltén ser över är ganska kompliceral. Och til syvende og sidst beror det på enskilda människor hur planeringen går till. Del är därför inle säkert att denna översyn leder till några slora förbällringar.

Punkt fyra handlade om översynen av arméstrukluren. Det skulle ske med förtur, vilket är riktigl. Den gamla FU88-kommitlén kapsejsade i höstas av olika anledningar. Delta fördes då över till den nya försvarskommiltén och skulle behandlas med förlur. Försvarsminislern säger atl en fördröjning skulle skapa problem för ekonomin, dvs. om en proposition inte läggs fram lill höslen där en ny struktur föresläs kommer del väl all innebära atl etl antal regementen läggs ned, vilket vi i centerparliel och moderala samlingspartiet anser atl man kan vänta med tills helheten i försvarsbesluten framkommer-försvarskommiltén skall vara färdig med sill arbete i december 1990. All lägga ned ell regemente kostar 40 milj. kr. - det är vad drifien kostar. Dessa pengar anser jag inle skall vara avgörande för hur ekonomin inom försvarel klaras av. Man kan näslan kalla det felräkningspengar. Man kan minska en organisation pä många sätt för att spara pengar.

Beträffande punkl 5, som handlade om den proposifion som vi behandlar i dag, sade jag i min inledning all jag tyckte atl det var bra att försvarsministern lade fram förslag om ökade anslag. Det ger försvaret en större handlingsfrihet när det gäller repetilionsutbildningen och försvarsindustrin. De 100 milj. kr. som vi föreslog som etl förskott för anskaffande av en kuslkorvelt kommer Sven-Olof Petersson senare i deballen att lala om.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvarel, m.m.

Anf. 37 PAUL CISZUK (mp) replik:

Fru lalman! Försvarsminislern säger all man skall vara aklsam med orden, och del häller jag med om. Jag erkänner att det var jag som nämnde ordet kris. Det har jag hört i många sammanhang under del senasle årel när del gäller försvarel. Jag vidhåller ändå atl det råder en kris, även om del inte bara fattas materiel och pengar. Krisen innebär alt man måste välja väg. Nu är del obalans mellan de krav som ställs på försvarel och de resurser och den organisation som försvarel har. Man kan ju slälla krav pä försvaret alt det skall avvärja och slå en invasion i två olika riktningar samtidigt som alla ser hur sårbarheten har ökat i del civila samhället alt det är hart när oförsvarligt.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

Enligl moderat recept skall militären utökas för alt stänga ule dessa sabotagemöjligheter, t.ex. saboiagegrupper. Men enligt ÖB:s förslag måste verksamheten då bantas och koncentreras och försvarsnätet göras mer grovmaskigt Jag tror alt man måste välja väg, om man vill gå i riktning mot en yrkesarmé eller om man vill gå i riktning mot ett folkförsvar. Såvill jag tidigare har förstått och såvitt jag förslår av försvarsministerns anförande förespråkas folkförsvarslinjen. Då kan jag inle förstå annat än all man måsle gå emol stora delar i ÖB :s förslag. Man måsle värna om en relalivt finmaskig organisation och ha kvar våra bygderegementen. Det skulle vara intressant alt få besked om socialdemokraterna vill forlsälta pä denna folkförsvarslinje. Del finns en risk med atl ta de första stegen mol en yrkesarmé.

Under detta anförande övertog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Anf. 38 Försvarsminister ROINE CARLSSON;

Herr lalman! Till Kersfin Ekman skulle jag vilja säga följande. Jag kan hålla med henne om alt beslul skall fullföljas. Men då skall också beslut fattas på ett rikligl underlag. Så var inte fallet 1987. För all l.ex. gå överbefälhavaren lill mötes skulle del krävas 3—4 miljarder utöver vad försvarsbeslulel 1987 innebar. Inför della faklum har vi gått ÖB och andra delar av oppositionen lill mötes genom alt tidigarelägga nästa försvarsbeslut Och del är nödvändigt att på nytt göra en genomlysning av denna fråga.

Jag vill inte rikligl hålla med om Kerstin Ekmans beskrivning av socialdemokralins hållning. Till skillnad från Kerstin Ekman accepterar jag inle oreserverat om någon kommer och säger alt nu har etl par av projeklen blivit dyrare. Jag säger då inte: Ja vissl, hur mycket pengar skall ni ha? Det går inte vare sig atl driva en ekonomisk politik eller atl ha ett rimligt förhållande till riksdagen med den attityden. Jag menar uppriktigt, Kersfin Ekman, att del inte är fråga om de sista och omnämnda objekten, som Kerstin Ekman har påpekai. Vad är del som säger alt del är dessa som skall stötas ur planerna? Jag har ännu inte accepieral della. Del kanske del kommande arbetet i kommittén kan skapa klarhet i. Men för Kersfin Ekman betyder detta atl när någon har sagt alt malerielobjeklen har blivit dyrare, och jusl de som utpekas i detta fall, skall man säga: Ja, visst skall ni fä mer pengar. Jag är inle beredd att utan vidare hålla med henne i detta resonemang. Jag är övertygad om alt försvarskommiltén kommer atl skapa klarhet i delta.

Till Arne Andersson i Ljung vill jag säga följande. Arne Andersson hyllar här i kammaren ÖB:s A-nivå. Men är det inle så, Arne Andersson, all om man följer ÖB:s A-nivå skall fredsorganisalionen rationaliseras och vissa regementen läggas ned? Det skulle vara intressant all få denna fråga klarlagd från Arne Anderssons sida.

Slutligen vill jag till Arne Andersson säga all jag alltid har sett mycket allvarligl på flottans farlyg av typ korvdter. Socialdemokrafin och flera med oss har insett att fattar man beslut om anskaffning av farlyg, skall dessa vara kompletta. Det skulle vara oss främmande, Arne Andersson, atl anvisa medel till ell fartygsbygge som knappl räcker lill skrovbyggnalion. Del fanns

elt sådanl förslag som Arne Andersson förordade förra året. Jag vill bara att Arne Andersson skall nolera detta, så all vi kan granska varandras förhållanden - hur seriösa vi är när det gäller marinens fartyg.

Arne Andersson påsiod sig inle ha hört så myckel om uttrycket kris och vägs ände. Jag kan rekommendera Arne Andersson atl studera pamfletter och lal av Arne Anderssons partiordförande, så får han en rikhaltig karta av verbal begåvning atl studera.

Ingvar Karlsson i Benglsfors log upp exemplet om lanlbygdsregemenlen och fredsslrukluren. Låt mig börja med att säga alt jag för min del icke anser att 40 miljoner, ens i försvarsramen, är felräkningspengar. Jag har, och jag tror alt jag har slörre delen av riksdagen bakom mig, den uppfaltningen alt inga skattebetalares pengar, oavsett vilket område det är fråga om, är att betrakta som felräkningspengar. Jag har respekt för dessa 40 miljoner, och jag är överlygad om all om 40 miljoner kan användas för alt vi skall få ännu bättre värnkraft, skulle jag aldrig tveka att fatta ett sådanl beslut Del kan hända atl Ingvar Karlsson inle avsåg delta, men jag reagerar alllid när nägon inom försvarsområdet talar om skattebetalares pengar som felräkningspengar, oavsetl vilket område det gäller.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

Anf. 39 KERSTIN EKMAN (fp) replik:

Herr talman! Vi var överens om någonting, försvarsministern och jag, nämligen om att beslut skall fullföljas. Men i prakfiken blir det inte så. Där skiljer vi oss ål.

Man talar om felakligl underlag. Vad var del som var felakligl? Var det underlagd vad gällde det penningbehov som fanns, eller var del underlagd för vilka förstärkningar som var nödvändiga för atl vi skulle få elt totalförsvar i balans? Där skiljer vi oss tydligen ål.

Vi anser alltså alt de materielobjekl som man förde fram från ÖB, efler den bedömning som gjorls av försvarskommiltén och som del sedan fallals beslul om, var nödvändiga för alt få just den balans som vi eftersträvar. Man kan naturligtvis säga atl man inte skall acceptera fördyringar. Del skall man naturligtvis se till när man håller på med atl göra upp i försvarskommittén och har hela underlaget. Men har man kommil lill en annan situation och anser att objekten är nödvändiga, måste man ta konsekvenserna.

Dd är inle säkert, säger försvarsministern, atl objekten försvinner. Men har man studerat de planer som läggs är allting pä glid ul. Del är inle någol Ivivel om atl del, om man inte lägger på de pengar som vi från folkpartiet föreslagit, blir en avsevärd förändring i förhållande lill vad vi lade fasl i 1987 års försvarsbeslut, just det som skulle vara en nödvändig förstärkning.

Anf. 40 ARNE ANDERSSON i Ljung (m) replik:

Herr lalman! Jag har ingen annan mening än försvarsministern om vad ÖB har sagl beträffande sina högre nivåer i FMI 2000. Däremot må del erinras om alt ÖB har utlryckl betydande principiell välvillig inställning lill enbrigadsregemenlen. Sedan har han i en snäv ekonomisk ram sagl all han ändå är beredd all acceplera tvåbrigadsregemenlen. Det är en produkt av detta resonemang som försvarsministern nu av nägon anledning finner glädje att tala om. Det är uppenbart att vi moderaler har vänt oss emol den

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

bakvända beslulsordning som nu är på gång. Vi skall inte förebrå oss i del här fallel, för vi har velal atl vi skall bena ut hur organisationen skall se ul för alt försvara Sverige. Därefter skall vi klara upp hur mänga utbildningsanstalter, hur många regementen, vi skulle behöva för all fullfölja ulbildningen. Det menar vi är saker och ling i rätt ordning. Vi behöver inle förebrås för detta. Skulle vi finna att vi också kan minska fredsorganisafionsdablissemanget, är vi moderater inle mot della, men vi lycker illa om den tågordning som nu råder.

Delta var det väsentligaste.

Sedan skulle jag bara vilja säga atl om försvarsminislern lill ävenlyrs har funnit att våra äskanden om medel lill yllerligare kustkorvetter har varil otillräckliga, är del möjligl alt han har räll. Men från den lid vi beställer kustkorvetlerna lills de levereras har vi lid alt korrigera. Jag tror inle atl nägon har misstänkt atl vi skulle vilja göra avkall på utrustningen så all det blir, som försvarsministern uttryckte det, ell skrov som man kan slå och blänka pä. Det är inte vad vi är ute efler, utan vi är ule efler funkfionsdugliga enheter för ubålsjaklsslyrkan. Den uppfattningen vidhåller vi.

Anf. 41 INGVAR KARLSSON i Benglsfors (c) replik:

Herr talman! Jag håller med försvarsministern om alt man inte skall lala om felräkningspengar när man lalar om skattebetalares medel. Men vi kan väl säga all vi säller ordel felräkningspengar inom citationstecken. Jag jämförde i mitt anförande alltså 40 miljoner med totalbudgelen för försvarel på 30 miljarder.

Vi har den uppfattningen alt vi behöver ha 21 brigader. Vi anser alt dessa skall utbildas vid enbrigadsregemenlen. Del belyder också 21 regementen. Det är just sä många landskaps- och bygderegementen, om vi skall uttrycka det så, som vi har. Som Arne Andersson sade vill ÖB gärna atl man utbildar dessa vid enbrigadsregemenlen. Men på grund av den ekonomiska ramen väljer man alltså dubbelbrigader, där det också finns skolor. Det här är den linje som vi driver men som socialdemokraterna inle tycker om, såvitt jag förstår, utan menar att man kan ha ell anlal mindre regementen och i så fall utbilda dubbelbrigader. 1 det fallet sparar man inte "mer än" fyra regementen, det är 160 milj. kr.

Vi lycker all folklig förankring är väldigl viktig inom försvarel. Kontaklen med frivilligorganisalionerna är också viklig. Vi skall alltså ha en decentraliserad organisation inom försvaret, så all människorna känner atl del här är verkligen någoniing som de vill ha också i framliden. Vi skall vara rädda om försvarsviljan, speciellt den allmänna värnplikten. Därför skall vi slå vakl om de regementen som vi har ule i landel.

Anf. 42 Försvarsminister ROINE CARLSSON:

Herr lalman! Jag lyssnade återigen, och som vanligl, myckel noga på meddeballörerna. Först och främsl kan jag bara komma till den insikten dä del gäller Kerstin Ekman och folkpartiet att folkparliel har fått väldigt myckel krilik för den uppgörelse som man träffade med socialdemokralerna. Nu vill man försöka skapa förutsättningar när det gäller atl på något säll ruska av sig den stämpeln. Vi socialdemokrater står för uppgörelsen och

tycker all det är alldeles ulmärkl att vi kunde nä denna uppgörelse med folkpartiet. Men sedan har saker och ling inträffal som har gjorl all vissa objekt har blivit dyrare.

När jag lillar på folkpartiets yrkanden, får jag ett intryck, herr talman, av alt man inle tar konsekvenserna av sina egna resonemang, med ulgångspunkl i den krilik som har riklals mol socialdemokraterna. Folkpartiet har anvisat 400 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagil. Men vid en granskning av folkparliels förslag visar det sig att 400 milj. kr. inle förslår särskill längl. Om folkpartiets polifik skall konfronteras med verkligheten, innebär del alt landets skattebetalare i slällel måste avstå ca 1,5 miljarder. Folkpartiet har med andra ord lyckals med bedriften all missbedöma ekonomin med drygt 1 miljard kronor.

Till dem, bl.a. Paul Ciszuk, som har berört arméstrukluren vill jag säga följande. Socialdemokralerna har alllid hävdal folkförsvarslanken och varil mycket angelägna om alt vi skall slå vakt om vårl värnpliktsförsvar. På den punkten har del varit en mycket bred samstämmighet här i kammaren, och dd är ett av de viktiga element som vi har anledning all vårda myckel ömt. Det är med oro som jag till viss del emellanåt ser inslag som visar alt vi skulle vara på väg all glida mol elt elitförsvar. Bakom den tanken döljer sig ökade slående arméer. Jag vill bestämt avvisa alt vi är pä väg mol någonting sådanl. Men del är kanske vad Paul Ciszuk förordar i stället för folkförsvaret och värt värnpliklssystem.

Ålerigen någol om arméstrukturen. Den sittande försvarskommittén har ju fått i uppdrag all med förtur behandla frågan om arméns organisafion i fredslid. Kommittén arbetar för närvarande med frågan och skall enligl direktiven avge dt belänkande den 15 juni. I alla organisationer finns del ju med jämna mellanrum ell behov av översyn och förnyelse. Försvaret ulgör inte något undanlag i det fallet. Med hänsyn fill tidens krav är arméns kostym för stor. Följaktligen måsle den göras mindre. Arméns fredsorganisation måste hell enkelt anpassas lill de ulbildningsbehov som finns beträffande värnpliktiga. Jag har sagt det tidigare, men jag vill ändå i dag här i kammaren ålerigen understryka alt jag i grunden är positiv lill ÖB;s förslag. Det är nödvändigt atl nu lägga ned etl antal regementen. Jag vill också ännu en gäng betona atl det är oerhörl viktigt alt fatta beslul i frågan snarasl möjligl. En utdragen beslutsprocess skapar bara ytterligare osäkerheter på de orler som. är berörda av diskussionen. Dessulom kommer en redan anslrängd försvarsekonomi alt ytterligare försämras.

Jag ser därför med tillförsikt fram emot del betänkande som försvarskommiltén skall överlämna till mig i mitten av juni. Som jag tidigare har nämnl är del min ambition atl under hösten återkomma lill riksdagen med en proposition i frågan.

Slulligen, herr lalman! Arne Andersson i Ljung har erinringar mol vad han kallar en omvänd beslulsordning. Låt mig då bara hell stillsamt påminna Arne Andersson om atl en enig försvarskommitté förra gången det begav sig beställde av regeringen ett förnyat underiag, för att man skulle kunna ta slällning lill arméns slruklur. Samlliga parlier i försvarskommiltén var ense om det.

Prot, 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det mditära försvarel, m.m.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

En noggrann studie visar att uttalandet innebär: Var vänlig och kom fill riksdagen med ell underlag, så atl vi kan fatta beslut om den nya arméstrukluren! Ja, del är precis vad vi nu håller på alt utföra. Det är inte, Arne Andersson, en omvänd beslutsordning, ulan dd är i högsta grad ett fullföljande av ett uttalande från försvarskommittén och från riksdagen. Del kan väl hända, Arne Andersson, att det gick an alt vara ense i kommittén om elt sådant uttalande. Är del på del visel alt moderaterna drömde vid det tillfället om atl vi skulle behålla arméstrukluren som den ser ut, förslår jag deras oro för alt falla beslut om slruklurförändringar inom armén. Men var lugn, Arne Andersson, för vare sig moderalerna är med eller inte tror jag all det kommer atl gå alt falla beslul om nödvändiga slruklurförändringar.

Andre vice lalmannen anmälde atl Kerstin Ekman och Arne Andersson i Ljung anhållit att fill protokollet få anlecknal alt de inle ägde rätt fill jtterligare rephker.

Anf. 43 BJÖRN KÖRLOF (m);

Herr talman! Jag får ordet milt uppe i en debatt. Men jag märker att det manus som jag har passar ganska bra. Jag tänkte nämligen börja i den s.k. bakvända ordningen.

I och för sig låter del sig sägas att den förra försvarskommiltén beställde etl underlag till beslut om arméns grundorganisation och att man ville all della skulle vara fristående från nästkommande försvarsbeslut. Men efter det har man faktiskl fatlat beslul om etl hell nylt försvarsbeslulsarbete. Del leder nu till en ganska konstig ordning. Delta är inle bara elt abstrakt akademiskt problem. Den metodologi som direktiven till försvarskommittén anger kan enligt min mening leda lill alt utredningen faktiskt riskerar att göra allvarliga felprioriteringar när det gäller såväl armén och arméstridskrafterna som försvarsmakten i dess helhet.

En riktig utredningsmelodologi när man börjar med det försvarskommil-léarbele som avser hela försvaret skall naturligtvis först pröva de olika säkerhetspolitiska ingångsvärdena. Sedan skall man arbeia fram en krigsor-ganisafionsslruklur som svarar emol en bedömd hotbild och de operativa krav som vår säkerhetspolifik släller. Till sist skall man lägga fram förslag lill en effektiv och rationell grundorganisation för produktion av en sådan försvarsmakt.

Den ordningen har faktiskl anvisats av statsmakterna, riksdagen, i beslutet om försvarels planerings- och ekonomisystem - naturligtvis på myckel goda grunder. En sådan ordning säkerställer nämligen, så långl det är möjligl när det gäller mänskligt länkande, att försvarsmaktens olika komponenter blir prövade, ställs mot varandra, för att slörsta möjliga effekl skall kunna åstadkommas och alt försvarsmaktens hela grundorganisation också kan prövas i etl sammanhang för atl få en koslnadseffektiv produktion. Jag tror att det är viktigt atl säga detta. Del är ju en av moderaternas grunduppfalt-ningar om del arbele som vi går in i. Men nog om della.

Herr talman! Jag skall så beröra några frågor som las upp i della belänkande. Det gäller då dels några anslagsfrågor, dels en specialfråga om den geografiska indelningen på hög regional nivå.

Vi moderater har accepterat en neddragning av antalet milon och i huvudsak också den inriklning som den geografiska gränsdragningen får för det nya Milo/Civo Milt.

I en utredningsrunda fidigare hade också en av experterna uppfaltningen att Kopparbergs län borde höra till Nedre Norrlands miliiär- och civilområde. Det finns mycket goda skäl för det. Vilka ingångsvärden skall gälla när man gör en bedömning av detta? Jo, när det gäller det riktiga ingångsvärdet är det naturligtvis viktigt - jag tror att det var Roland Brännström som tidigare i debatten också sade della - all län och försvarsområden har identiska gränser samt atl militärområden och civilområden har identiska gränser. I fråga om dessa områden bör man framför allt - eftersom del handlar om en samverkan mellan det militära och del civila - vara inriktad på att bilda sådana regioner atl del mihtära försvarel, i händelse av att operationer måste genomföras, får ell vettigt stöd av del civila samhällel. Men delta har också atl göra med storleken på områdena samt med möjligheterna och rimlighelerna när det gäller att leda olika typer av både stridskrafter och civil verksamhel.

Del nya Milo Milt - omfattande även Kopparbergs län - blir ell synnerligen stort område. Det kommer all sträcka sig ända från norska gränsen, inkl. Värmland och Dalarna, ul lill Stockholms skärgård med Uppland, Sörmland och Östergötland. Del bhr alltså etl myckel slort område som en civilbefälhavare och en mihtärbefälhavare skall samverka omkring. De skall leda både militära operationer på den militära sidan och ett mycket omfattande civilt arbete på den civila sidan. Vi tror alltså atl del är lill nytta både för det blivande Milo Mitt och för Nedre Norrland atl områdena ges en något annan ulformning.

Till bilden hör också atl Nedre Norrland har en i förhållande till Övre Norrland och Mellansverige en mycket viktig uppgift i händelse av mihlära operationer i Övre Norrland, nämligen att säkerställa transporter till Övre Norrland. Transporterna kommer att i betydande utsträckning gå genom Dalarna. Det finns alltså ett klarl samband mellan de uppgifter som Nedre Norrland har och det som behöver utföras i Dalarna och Kopparbergs län.

Det finns ytterligare en aspekt som jag vill dra fram. Överbefälhavaren har i sin verksamhetsidé, som utskottet i allt väsenlligl accepierar i delta betänkande, sagt att man i ökande utsträckning skall inrätta myndigheter för krigsbrigaderna som skall finnas redan i fredstid. 1 ökad utsträckning skall fördelningschefer och brigadchefer kunna styra ulbildningen av hela krigs-förbandet

Den brigad som utbildas på dalaregementel i Falun har sin uppgift både i Övre Norrland och i Nedre Norrland. Det är ju en Norrlandsbrigad. Den brigaden kommer all slyras av en fördelningschef och en brigadchef som kommer att verka i de områdena. Brigaden kommer all samverka i utbildningen med förband som i alll väsentligt finns i Övre Norrland och Nedre Norrland.

Det blir en mycket underlig ordning om styrningen på miliiär sida skall komma från mililärbefälhavaren i Mitt, dvs. Strängnäs, som alls inte har nägon vare sig operativ uppgift eller någol annal all la hand om när det gäller della förband. Del skär helt på tvärs mot den blivande ordningen. När vi har

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

Prot, 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag fördel militära försvaret, m.m.

prövat de olika alternativen fram och lillbaka har vi funnit atl det är rimligt alt Kopparbergs län förs till Nedre Norrland, Jag yrkar bifall till reservalion 2 pä den punklen.

Herr lalman! För atl bibehålla handlingsfriheten inför näsla försvarsbeslut har moderaterna krävt medelstillskotl utöver vad regeringen föreslår. Den principiella inriktningen av regeringens förslag lill förstärkningar har vi i alll väsenlligl godtagit Men för atl bevara handlingsfriheten är det nödvändigt med yllerligare insatser. Jag skall inte gå in på alla insalserna, men jag pekar på rep-övningarna. Det finns där etl slort behov av återtåg för alt fä förband krigsdugliga igen. Del gäller rep-övningar bäde inom armén och inom marinen.

När del gäller ubåtsjaklverksamhelen anser vi moderater alt det förslag som har lagls fram inte är till fyllest för alt bevara handlingsfriheten. Havsområdenas särskilda belydelse i vårl närområde har understrukits i både den förra och den förrförra försvarskommiltén. Det är naturligtvis en självklarhel all ell trovärdigt invasionsförsvar måste sammansättas så att fienden ivingas lill höga och mångsidiga insatser med mänga kostnadskrävande förbands- och vapensystem. Men det är oerhört vikligl all situationen i freds- och neutralilelsfillslånd också slälls upp som krav på vad försvarsmakten måsle kunna. Visar Sverige redan i fredslid en helt eller delvis manifesterad oförmåga atl komma lill rätta med kränkningar av vårt territorium, får det återverkningar som drabbar själva kärnan i neutralitetspolitiken, nämligen trovärdigheten. Konsekvenserna av atl främmande makt redan i fredstid dolt förmår skicka militära enheter till vårt land, som förberedelse för evenluell krigssituation e.d., utan att vi förmår hindra del är naturligtvis utomordentligt allvarligl. Även om del kan vara allmänt förekommande att stormakterna militärt planerar och förbereder för olika tänkbara insalser också i vårl land, måste kränkningarna - som såvitt vi kan förstå av de redogörelser som har kommit från överbefälhavaren alltjämt fortsätter - och naturligtvis annan säkerhdshotande verksamhet stämma till djupl allvar och eftertanke. Del gäller både bedömningen av den kränkande nationens målmedvetenhet och den risklagning som präglar uppträdandet. Det måsle naturligtvis också prägla den krafl med vilken vi måsle vidla motåtgärder.

Moderalerna föreslår alltså i en parlimolion, och följer upp det i en reservalion, all två kustkorvetter skall anskaffas för all bilda en andra ubåtsjaktstyrka. Det har påtalats flera gånger från både överbefälhavaren och marinens företrädare, även om de kan göra olika prioriteringar, atl förutsättningen för alt vi skall kunna uppträda på ell sådanl sätt längs kusten att vi kan stoppa kränkningarna är all vi har två oberoende enheter. Förutsättningen för del i sin lur är all vi anskaffar tvä kustkorvetter lill. Men inte nog med del. Vi har i vår ram även ytterligare medel för t.ex. radar lill ubåtsjaklflygplan. Med detta finns del samiidigi möjligheter all säkra sysselsättningen vid Kariskronavarvet åtminstone för de närmaste åren. Vi skapar alltså en betydande handlingsfrihet för bedömningen av hur detta varv skall utvecklas i forlsällningen.

Jag skall sluta med att säga några ord om 5-månadersulbildningen. Del är i och för sig glädjande all del har skapals en bred polilisk enighel om all 2,5

månaders utbildning för värnpliktiga inle är acceptabel. Men från moderala samlingspartiels sida vill jag säga all fem månader är en nedgång från 7,5 månader. Det är en minskning av ambitionen vad gäller värnpliktsulbild-ningen. Vi har tyckt all propositionen har varit något oklar om vad försöken med värnpliktiga under utbildning i fem månader faktiskl skall syfta till. Vi har menal att försöken bör minskas i omfattning. De skall inle omfatta de över 5 000 man som regeringen föreslår i proposilionen. Det är faktiskl nära en sjundedel av hela arméns inryckandeslyrka. Försöken kan golt riklas in på ungefär 1 000 värnpliktiga. Det måste stå klarl vad försöken syftar till, nämligen all nå försvarskompaninivå. Visar försöken alt del inte går atl nå upp till det målet, måste vi vara beredda atl pröva lider för värnpliklsulbild-ningen för en ambitionsnivå som siräcker sig längre.

Herr lalman! Detta är mänskligt all döma den sisla debatt som jag kommer alt genomföra i denna kammare då jag övergår lill andra uppgifter i hösl. Jag vill sluta med atl lacka riksdagen, alla tjänstemän, ledamöter och kamraler som jag har hafl under mina 12 år här. Jag önskar er lycka lill i fortsättningen.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det mditära försvaret, m.m.

Anf. 44 HANS LINDBLAD (fp):

Herr lalman! Jag kommer alltså upp i lalarstolen direki efter Björn Körlof, Vi har tagit emot vad han har sagt. Jag har bara en reflexion. Björn Körlof kom alldeles för senl till försvarsutskottet, och han lämnar det alldeles för tidigt Del är ärligt menal. Björn Körlof har myckel stor kompelens pä della område.

Herr lalman! En elak människa, dvs. inte jag, sade en gång om en meningsmotståndare i stadsfullmäktige i Helsingfors, en major, all han var ett levande bevis för all de bäsla männen dog i kriget Jag skulle som en vänlig människa aldrig säga nägol liknande. Ibland har jag en känsla av atl det svenska försvarel är nägol slags levande bevis pä atl planhushållning inle fungerar, dvs. att kunna slyra uppifrån.

När man talar om vad som hände efter 1987 års försvarsbeslut, dvs. planeringssystemet, finner man atl något är bisarrt Det råder osäkerhet i planeringen. Man skall titta 10-15 år framåt i liden. Det finns osäkerhet i objekl som kommer in. Men verkligheten är, att det man inte har kontroll över är verksamheten under löpande budgelår och näsla budgelår. Del är alltså drifien man inte har kontroll över. Del är något som varje statlig myndighel skall kunna konlrollera, l.ex. lantmäteriverksamhet, jordbruksnämnd osv. Man klarar alltså inte det.

Jag vill berömma försvarsminislern. Det är lält för mig att göra det, eflersom ulskollel är enigl på två områden. Del ena är all försvarsminislern redan nu rycker ut något ur FU88 och genomför en decenlralisering inom försvarsmakten och lägger ansvarel lokalt hos krigsförbandschefer. Hade man haft ett sådant system där ansvar och befogenheter hade följts äl, så hade kanske icke detta hänt.

Man lalar om all försvarskommittén skall titta pä della. Jag tror all del är rikligl av försvarsminislern all säga all riksdagen redan nu kan bestämma atl den här decentraliseringen skall göras. Del är nödvändigl all i denna organisation decentralisera ansvarel, och sedan också utkräva ansvar.

Det andra jag vill berömma försvarsministern för är atl han i proposilionen

4 Riksdagens prolokoU 1988/89:121

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

säger: Lål oss ta borl åtta infanteribrigader, IB 66-orna. Del är på papperd en stor minskning, och många har ondgjort sig över denna minskning av försvaret. Man hade nalurliglvis kunnal vänla lill i hösl, men det är bra att det sker nu. Del är en markering av atl försvarel är i obalans och att vi måsle angripa den obalansen tidigt.

Riksdagen har ell specielll ansvar för att den offentliga seklorn fungerar, och det gäller i extra hög grad etl sådanl område som försvarel. Det är inte som inom sjukvården, där patienter och anhöriga hjälper oss alt lala om ifall del inte stämmer, eller som i skolan där elever och deras föräldrar hjälper lill. Signalerna har inte riktigt nått fram, men nu vet vi alt försvaret är i obalans. Etl enigl utskott säger detta nu om krigsorganisationen. Jag hade önskat atl vi skulle ha en större enighet också i fråga om fredsorganisationen när man gör motsvarande rationalisering. Men det är förmodligen politiskt svårare.

Vi försöker nu blicka mot 90-lalet och in på näsla sekel. Jag kan gå sju
försvarsministrar tillbaka - till Sven Andersson, som lämnade en proposition
till 1972 års riksdag. Vi har nu ett halvår kvar till 90-talel, men detta var åtta
år innan 80-lalet började. Då skrev Sven Andersson; "För all brigaderna
skall svara mot de krav som 1980-talels stridsmiljö släller krävs emellertid
kostnadskrävande investeringar vilka medför stora ekonomiska bind
ningar efter planeringsperioden. Den ekonomiska reslriktiviiet som måsle
iakttas gör del därför nödvändigt atl minska antalet brigadförband."

Sedan föreslog han - och fick riksdagens ja till - att vi skulle ta bort dessa brigader, som vi nu, 17 år senare, för andra gången beslutar att ta bort.

Man kan naturligtvis som vän av ordning säga; Tänk om detta riksdagsbeslut hade fullföljts 1972, om de brigaderna hade tagils bort och förts över till lokalföTSvaret - och om vi då, som sades i proposilionen, hade sell över lokalförsvarets organisation och materiel. Då hade vi naturligtvis inle haft den obalans som vi nu har.

Jag tycker att det är myckel posilivl alt vi har fåll ett förslag från regeringen om alt på den här punkten snabbt falla beslul - för det behövs.

Jag har läll alt upprepa vad Björn Körlof sade om Kopparbergs län - alt del nalurligt hör till Milo NN. Kopparbergs län är etl skogslän, och man har i detta miliiär- och civilområde slor kunskap om skogslänens förhållanden. Näringsgeografiskt och operativt hänger Kopparbergs och Gävleborgs län mycket nära samman. Dessulom har Dalarna en hel del resurser som man har brist på i Jämtlands och Västernorrlands län. Och en poäng med civilbefälha-varinslitulionen är möjlighelen all fördela mellan län, så att man inte behöver gå lill regeringsnivå för alt kunna göra en sådan fördelning. Men har man bara bristområden, är del inle så lätt alt fördela. Del är alltså synd att inte de saker som finns i Kopparbergs län kan användas i dessa sammanhang.

Nu vet vi atl olika aklörer i delta stora miliiär- och civilområde myckel gärna har velat lägga beslag på Dalarna, eftersom man ser Dalarna som ell område dit man flyttar utrymmande stockholmare. Men länsstyrelsen i Kopparbergs län och den militära myndigheten säger mycket klart atl "vi hör naturligt samman med Nedre Norrland".

Att det här förslagel från regeringen nu kan gå igenom beror på centerpartiet, som i andra sammanhang gärna markerar sin förslåelse för skogslänen. Del är en htet förvånande konstellation, må jag säga.

Roland Brännström var vänlig nog alt erinra om alt utskottet när det gällde JAS tar fasta på vad vi anfört i en folkpartimofion och talar om att dd är ett ansvar som man tar på båda sidor. Vad vi sade i den motionen var att de fyra koncerner som står bakom IG JAS gav trovärdighet åt förmågan alt fullfölja kontraktet. Vi anför i motionen att de säkerhetspolitiska skälen för svensk flygplansproduktion är starka, men självfallet får det inte innebära atl staten kommer i underläge i förhandlingarna. Både industrin och staten måste därför ta ell ansvar i de förhandlingar som föreslår.

Paul Ciszuk har haft vänligheten atl nämna en folkpartimofion och en folkpartireservation rörande skyddsskolan i Umeå. Del är, tycker vi, allvarligl att man nu går atl fatta ett beslut om alt en myndighet inom försvarsmakten skall kunna bli den myndighel där man utbildar vapenfria. Vi har aldrig - i varje fall aldrig under efterkrigstiden - kommenderat vapenfria till ulbildning eller tjänstgöring vid en militär myndighel. Detta kan leda till skada på det sättet att man kan misstänkliggöra hela vapenfriinstilutionen. Den som blir uttagen till vapenfri tjänst vet ju inte i detta fall om han kommer alt hamna på en miUtär myndighet.

Herr talman! När Kerstin Ekman inte hade någon replikmöjUghet kvar, passade försvarsministern på att betygsälta folkpartiet i ett avseende: Fanns det någon rimlighet i vad vi sade om pengar och ambitioner? Försvarsministern anförde alt vad folkpartiet föreslår är 400 milj, kr. Vad vi sagt är att det är 400 milj, kr. det här budgetåret och 800 milj. kr, nästa budgetår, alltså summa 1,2 miljarder kronor.

Egentligen skulle man inte behöva ha några pengar alls, för vad det är fråga om är beställningsbemyndigande. Vi har sagt att det är fyra konkreta objekt. Del första är luflvärnsrobotar. Beställer man nu, så levereras de ju inle förrän i början av 90-talet, Det andra objektet är helikoptrar. Även om vi snabbi skulle fatta beslut om att importera en helikopter, så kommer leveransen, dvs, utbetalningen, senare.

När det gäller ubåtar, del Iredje objektet, har vi sagt att det låg en signaleffekt i försvarsbeslutet; man skall öka antalet ubåtar lill 14, Vi vel all ekonomin är pressad, och del behöver inle bli vad som låg i försvarsbeslutet -fem nya Ubåt 90 och livstidsförlängning av två Sjöormar, Det kan ju bli en varianl - fyra Ubåt 90 och i så fall livstidsförlängning av tre Sjöormar. Då skiljer del på en ubåt, och vad koslar en ubåt? Vi vet atl om man bygger tre ubåtar blir slyckprisel på dem myckel högl. Ubåt nr 4 kostar 60-70 % av vad de andra kostar.

Det fjärde objektet var kustroboiar. Vi har sagt att ingen vet vad ett kustrobotbalteri kostar. Man kan nämligen länka sig att göra mindre enheter - kanske färre fordon. Det underlällar också därigenom att del är lättare att gömma dem. Och hur många robolar skall man ha? Vill man säga alt etl kustrobotbalteri skall ha elt visst antal robolar? Men vi kan se alla sjömålsrobotar som en enhet, och sedan kan man skjula från kustkorvetl, från robolbål eller från kuslrobot. Poängen är alt man maximerar en angripares förbekämpningskapacild; man ökar plallformama.

Dessutom är flera av dessa saker- del gäller helikoptrar och luftvärnsrobo-lar - innefattade i ÖB:s planer. Det är bara del alt man skall göra en lilen förskjutning i tiden. Då är frågan: Vilken planeringsperiod?

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvarel, m.m.

Den bedömning vi har gjorl, 1,2 miljarder, kan vara rimlig. Sedan vet vi atl man, som i alla sådana här sammanhang, inle skall spela med helt öppna kort. Nu kan vi säga till industrin: "Vi köper en fjärde ubåt om vi får ett rimligt bud från er." Del är della som gjorl all vi inte har försökt specificera de fyra objekten, för del är delsamma som alt ha etl golv vid förhandlingar.

Nu har jag i och för sig dålig erfarenhet av alt la fram siffror. Men vi har icke använl myndigheterna som referens, utan vi har själva inom parliel försökt göra en bedömning. Och innan någon har sagt på vad sätt siffran är fel - låt mig säga alt det som försvarsminislern sade om 400 milj. kr. är en oriktig återgivning av vad som står i vår molion.

Med delta, herr talman, yrkar jag bifall till samma reservationer som Kerstin Ekman har yrkal bifall till.

Anf. 45 ROLAND BRÄNNSTRÖM (s) replik:

Herr talman! Jag försökle redan tidigare alt få en replik, men det uppmärksammades inle av lalmannen, vilket jag beklagar. Eftersom Hans Lindblad log upp samma fråga på nyll, nämligen miloindelningen, försöker jag alt göra en kommentar nu.

Redan i mill inledningsanförande sade jag alt del rör sig om en fråga där del finns moliv för såväl del ena som det andra. Här gäller det valel mellan Milo Nedre Norrland och Milo Mitt All utskottsmajoriieten lill slut förordade Milo Mill berodde framför alll på dd som ÖB och regeringen hade lagt i vågskålen. Då vägde del över för delta alternativ.

Man kan se litet grand på geografin och konstalera hur etl Milo Mitt utan Kopparbergs län skulle ha selt ut Värmland skulle då ha bildat en smal spels enligt den geografi som del i alla fall är omöjligt atl förneka. Jag menar all de motiv som majoriteten slår bakom dock är ganska hållbara.

Låt mig ocksä, liksom Hans Lindblad, till Björn Körlof framföra mitt eget och jag tror också ulskotlskamralernas, tack för ell bra arbete under den tid som han har deltagit i ulskollels arbete. Han har deltagit i arbetet på ell konstruktivt säll, även om del ibland har blivit något motsträvigt, eflersom han företräder en annan politik än jag.

Anf. 46 INGVAR KARLSSON i Benglsfors (c) replik:

Herr lalman! Hans Lindblad log upp miloindelningen. Han sade all han tyckte atl del inte var bra atl centerpartiet i denna fräga saknade förslåelse för skogslänen. Tillsammans med socialdemokralerna ulgör alltså cenlern majoritet och anser all Kopparbergs län skall föras lill Milo Mill. Jag skall citera litet ur betänkandet Det slår bl.a. följande;

"All överföra länd lill luftförsvarssektor Nedre Norrland eller dela länd mellan seklorerna medför betydande kostnader. Dessa orsakas av sambandstekniska m.fl. ändringar och har uppskattats till 80-100 milj. kr."

Nu vet jag att Hans Lindblad inte delar militärernas uppfattning när det gäller koslnader för luflförsvarsseklorn. Men någon skall man väl lita på, och i del här fallel litar jag mer pä militärerna än pä Hans Lindblad.

Vidare står del i belänkandet;

"Nackdelen från markoperativ synpunkl av atl hela Gävleborgs län lillhör Nedre Norrlands militärområde uppvägs av atl överbefälhavaren under krig får beslula om tillfälliga ändringar i indelningen i militärområden.

Med det sagda anser utskottet att siarka militära skäl talar för att Prot, 1988/89:121

25 maj 1989

Planering och anslag för del militära försvaret, m.m.

Kopparbergs län/försvarsområde tillhör Mellersta civilområdd/militärområ-det Från renl civil synpunkl finns också vissa fördelar med della. Utskottet vill särskill peka på atl dd finns ett betydande näringsgeografiskt och kullurellt samband också mellan Kopparbergs län och Mälardalen,"

Den utredning som föregick miloindelningen leddes ju av ÖCB och Gunnar Nordbeck, som ju ocksä kan de civila bilarna i det här fallel, Gunnar Nordbeck förordade den indelning som också riksdagsmajorilelen slär bakom.

Anf. 47 HANS LINDBLAD (fp) replik:

Herr lalman! Om man skulle föra Kopparbergs län lill Nedre Norrlands civil- och militärområde skulle sambandsutbyggnaden kosla mellan 80 och 100 milj. kr. Detta säger alltså myndigheterna. Anlag all riksdagen bestämmer att Kopparbergs län förs till Nedre Norrlands militärområde. Jag skulle då vilja fräga om ni tror alt chefen för flygvapnet skulle säga att han vill förorda all man lar 80-100 milj. kr. frän vapen och annal för att man skall kunna bygga nya el- eller teleledningar. Då heler del nog: Nej, vi gör det väl i samband med all vi ändå skall bygga nyll.

De där siffrorna är alltså avsedda för atl fä politikerna all falla ell vissl beslut. Skulle polifikerna ändå fatta beslutet är del klart att invesleringarna inle kommer atl göras. Delta tycker jag all del fanns räll klara indikafioner på. På den militära sidan tryckte man mycket hårl på saken. När del gäller den civila sidan är del sant all Gunnar Nordbeck är generaldirektör och chef för överstyrelsen för civil beredskap, men han avstod nalurliglvis frän att vara med när remissen skulle besvaras. Myndigheten som sådan hade ju en annan uppfattning och ansåg att länd skulle föras fill Nedre Norrlands militärområde. Men när Gunnar Nordbeck sall som enmansutredare och försvarsstaben hävdade atl de där siffrorna var riktiga, valde Gunnar Nordbeck alt ansluta sig. Han uttalade sig alltså inle som lalesman för ÖCB ulan sökte något slags kompromiss med militären.

Finns del elt civilbefälhavarkansli i Öslersund och anlalel län är tre -Jämllands län, Västernorrlands län och Gävleborgs län - kan man skogslänen ganska bra. Tillkommer sedan Kopparbergs län har man mycket stor nytta av den kunskap som man redan besitter. Det är en myckel slor skillnad att sitta vid Hötorget där civilbefälhavarkanslid i del här områdel ligger. Här kan man se Stockholmsområdet, och man kan blicka ul mot Östersjön och Golland. Förmodligen kan man också rätt myckel om Södermanland och Uppland. Men man har naturiigtvis skäligen litet kunskap om hur det är i våra skogsbygder. Dessutom kan man ju använda bara en niondel av sin tid för Kopparbergs län. Del är nalurligl atl man finns med i ett sammanhang där man hör hemma - skogslän som skogslän.

För vår del lyckte vi atl de nämnda skälen var myckel starka, och det står alltså fyra partier bakom dem.

Sedan noterar jag all Ingvar Karlsson i Bengtsfors och jag använder mycket vilda ultryck om varandra i alla sammanhang, men del finns inget personligl i kriliken.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

Anf. 48 INGVAR KARLSSON i Benglsfors (c) replik;

Hert talman! Jag vill ta upp bara en punkt. Hans Lindblad sade att del hade varit bra om Kopparbergs län hade förts till Nedre Norrlands militärområde, eftersom Kopparbergs län är ett skogslän. Då vill jag fråga Hans Lindblad varför man inte skall vara konsekvent och kräva atl också Värmlands län skall föras till samma område. Värmlands län är ju också ett skogslän. Eller skall del vara en annan miloindelning? Jag tycker att det är synd alt Värmlands län som enda skogslän skall bli kvar i Milo Milt. Varför då inle ha sällskap av Kopparbergs län?

Anf. 49 HANS LINDBLAD (fp) replik:

Hert lalman! I gmnd och bollen har Ingvar Karlsson rätt. Jag gjorde jusl denna invändning när jag reserverade mig i försvarsmaktens ledningsutredning 1974. Värmlands län hör nalurliglvis lill samma område, men det hela var utsiktslöst, eftersom frågan över huvud taget inte fanns med på myndighelssidan. Men egentligen skulle Ingvar Karlssons förslag vara en ännu bältre lösning.

Andre vice talmannen anmälde atl Ingvar Karlsson i Benglsfors anhållil alt till protokollet få antecknat atl han inle ägde räll lill ytterligare replik.

Anf. 50 SVEN-OLOF PETERSSON (c):

Hert talman! I den svenska samhällsdebatten har frågor som rör del svenska försvaret blivit alllmer vanliga. Frågorna är av olika karaktär, och spännvidden mellan de olika ämnesområdena kan stundtals vara slor. De olika frågor som direkt eller indirekl berör försvarsområdet visar dock entydigl, det har de alla gemensamt, den enskilde medborgarens stora och uppriktiga inlresse för dessa frågor.

Alla frågorna är var och en på sill sätt viktiga. Jag kommer dock all här la upp endast några och vill, herr talman, börja med vissa värnpliklsfrågor.

Från centerns sida har vi vid olika tillfällen molioneral om och föreslagit en utredning om de värnpliktigas sociala och ekonomiska villkor. En förberedande sludie har med ursprung i dessa motioner arbetats fram av en sakkunnig för att ligga lill grund för ell sådant utredningsarbete. Någon ulredning har dock ännu inle tillsatts. Del har från den akluella myndighetens sida ansetts all en sådan borde anstå till dess att det är dags för ett nyll försvarsbeslut. Frågan borde då aklualiseras som elt led i förberedelserna för försvarsbeslulel.

En försvarskommilté är nu i fullt arbele och med hänvisning härlill menar vi i cenlern atl del är dags alt tillsätta den värnpliktssociala ulredningen. Utredningsbehovet är stort, inle minst när det gäller ekonomiska villkor, försäkringsskydd, hälso- och sjukvård, kullur- och fritidsutbud, trafiksäkerhet m.m.

Utskottets majoritet säger i sin skrivning att utskottet har inhämlal att man inom regeringskansliet för närvarande överväger vilka former som skall användas för all la fram underlag för beslut i värnpliklssociala frågor. Vi i centern menar dock att tiden är mogen för alt nu fillsatla en ulredning. Del är mycket troligt atl kommande försvarsbeslut medför ändringar av nuvarande

situation och atl dessa inle minst kommer all beröra de värnpliktiga och deras förhållanden. Då är det viktigt att de värnpliktigas situation får en allsidig och grundlig behandling.

De värnpliktigas trafiksäkerhet tas upp bl.a. i motionerna Fö203 och FÖ437. Anlalel trafikolyckor där värnpliktiga är inblandade är fortfarande stort, även om en viss men dock marginell minskning har skett de senaste två åren. Den senasle slalislik jag själv haft tillgång till omfattar åren 1979—1985 och visar att 72 värnpliktiga omkom under den perioden. 55 % av de förolyckade omkom under fritidsaktiviteter, 29 % under resor till och från förbanden och 13 % genom skador under militär tjänstgöring.

Dessa siffror visar att det fortfarande finns mycket kvar att göra för att nedbringa antalet av dessa så tragiska händelser. Jag vill understryka vikten av ett fortsalt engagemang för att främja trafiksäkerheten. Vissa åtgärder har föreslagils och även omsatts i praktisk handling. Del är angelägel all detta arbele drivs vidare och ges prioritet

Herr lalman! I elt anlal motioner från ohka delar av vårt land tas ett gemensamt tema upp, nämligen olika regementens belydelse. Dessa motioner kan bara lolkas på etl säll; De ger elt starkt och enlydigi ultryck för tilltron lill de lokala regementenas betydelse och förmåga.

Som bosatt i sydöstra Sverige reagerar jag givetvis mol framfört förslag om nedläggning av I 11 i Växjö. Detta regemente är, i Ukhet med många andra i landel, vad jag skulle vilja kalla ett utpräglat bygderegemente. De värnpliktiga rekryteras i huvudsak från det område där de kommer all få sin militära ulbildning och sin framlida uppgifl i försvarsorganisationen,

Försvarel av sydöslra Sverige har under de senasle åren fåll en alll slörre betydelse. Det borde därför vara rikligl att ge försvaret av detta område ökad prioritet Del finns i detta sammanhang all anledning att erinra om det starka engagemang som finns för frivilligförsvarel, Tolall mer än 65 000 personer är anslutna fill någon av de 22 frivilliga försvarsorganisationer som detta regemente - 1 11 i Växjö - har utbildningsansvaret för eller på annat sätt stöder. Det är viktigt atl della inlresse och engagemang bibehålls.

Från cenlerns sida menar vi all det är viktigt atl del finns minsl ell regemente eller en miliiär myndighel i varje län. Den sittande försvarskommittén har alt arbeta med dessa regemenlsfrågor inom armén, och del är viktigt atl del i del kommande försvarsbeslulel tas hänsyn till den belydelse som de lokala regementena eller förbanden har.

När det så gäller marinen vill jag framhålla att centern för ett år sedan medverkade till att förstärka resurserna för ubåtsbevakning och incidentberedskap. Överbefälhavaren skriver nu i sin programplan all den ekonomiska siluafionen för marinen är bekymmersam. I sin proposition anför regeringen alt endast tre Ubåt 90 och ell tungt kustrobotbalteri kan anskaffas mot tidigare planerade fyra resp. fem. ÖB förordar bl.a. tidigareläggning också av anskaffandet av ett nyll ylslridsfarlyg.

I proposilionen ger regeringen utvecklingsuppdrag för svensk försvarsindustri för all upprätlhålla kapacitet och kunnande. Detta gäller dock lyvärr inle den marina sidan. Således kan vi konstalera alt marinens behov av utrustning är stort, och, på fartygssidan föreligger inom en nära framtid ett slorl behov av utbyte av många enheter. För alt underlätta della och för all

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det mditära försvaret, m.m.

molverka den svacka i beläggningen pä Karlskronavarvet som beräknas komma hösten 1990, föreslär vi frän centern all ytterligare en kuslkorvelt anskaffas. Vi vill anslå medel för delta- 100milj. kr. budgetåret 1989/90 samt reslerande budgetåret 1990/91 - och ser del som en fräga av nationell belydelse atl minst nuvarande kapacitet säkerställs vid Kariskronavarvet

Del är enligl vårt förmenande av yttersta vikl att så sker, och olika utredningar har oberoende av varandra kommil till den enlydiga slutsatsen, atl del ur alla aspekter är riktigast att tillverkningen av såväl ylslridsfarlyg som ubåtar förläggs lill Karlskrona och Karlskronavarvet. Kapacilel finns, kunnandet är i världsklass och anläggningen ligger geografiskl rätt placerad och i direki anslulning till och i god samverkan med örlogsbasen.

Karlskronavarvet salsar i dag hårl på atl ulveckla och la fram farlyg med leknik och funktioner för svenska behov i en avancerad framtidsmiljö. Del är . vikligl all della utvecklingsarbete får fortgå. Således är del av flera skäl vikligl all slä vakt om och utveckla den kapacilel och del kunnande som finns där och atl tillföra företaget ytterligare produktion.

När del i övrigt gäller marinen, och dä sydöslra Sverige, ser jag del som viktigt all marinens ulveckling får fortgå i Karlskrona. Personalavgångarna är där mindre än vad de är i exempelvis Stockholmsregionen. Detta torde borga för alt det i Karlskronaområdet finns tillgång till personal med god kompetens för god kontinuitet och ulveckling av verksamhelen.

I andra motioner har man framhållit behovet av en sammanhållande myndighet för undervaltensteknologi samt en utredning om möjligheten att flytta FMV:s farlygsavdelning lill Karlskrona. När det gäller molionerna FÖ430 om marinens utveckling, Fö436 om FMV:s farlygsavdelning och FÖ603 om sammanhållande myndighel för undervaltensteknologi skriver utskottet att man stöder motionärernas syfte med de föreslagna åtgärderna, nämligen alt förbätlra ulvecklingen i den berörda regionen. Jag lolkar denna skrivning positivt och ser i densamma en positiv inställning lill marinens behov.

Utskottet anser, mol bakgrund av försvarskommitténs arbele, alt riksdagen för närvarande inle bör göra uttalanden i enlighet med förslagen i de aktuella motionerna. Jag kan för närvarande dela denna utskotlels uppfallning och ser med slorl inlresse fram emot försvarskommitléns förslag inom området Jag hoppas all de skall ligga i linje med molionskraven.

När del gäller de motioner som berör frågor som gäller Karlskronavarvets verksamhel sägs del i ulskollels betänkande atl del i likhet med tidigare år är viktigt alt framhålla Karlskronavarvels belydelse för det svenska militära försvarel och för den regionala utvecklingen. Detta är i sig posilivl. Dock menar vi från cenlern - del är i enlighet med vad jag tidigare anfört - atl inte minsl säkerhetspolitiska skäl lalar för att minst nuvarande kapacilel bibehålls vid varvet. Förulom atl redan nu ytterligare en kuslkorvelt bör beställas menar vi alt ubåtsproduklionen i sin helhet på sikt skall överföras till Karlskrona.

Lål mig så slutligen, herr talman, säga några ord om motion Fö432, som är avgiven av representanter för miljöpartiet och gäller Torhamns udde i Blekinge. Udden används som skjul- och övningsfält av bl.a. Bk/KA2 för utbildningsverksamhet Dessutom har FMV en skjulstalion inom området.

Dessa verksamheter har funnits där i olika omfattning i relativt läng tid. Dessulom anses Torhamns udde av ornitologiska kännare vara en av landels främsta fågellokaler; där bedrivs periodvis under året omfattande ornitologiska sludier och annan verksamhel.

Olika intressen ser således områdel som betydelsefullt, var och en pä sill sätt, och givetvis spelar verksamhelen där stor roll för ulvecklingen och ulbyggnaden av de närbelägna samhällena Torhamn och Sandhamn. Invånare i dessa samhällen ser pä olika säll på verksamheterna på udden, och meningarna går i vissa fall isär.

Det måsle dock vara viktigt all slå fast all verksamheterna inom områdel inte negativt påverkar bygdens och byarnas utvecklings- och utbyggnadsmöjligheter. Utskottet gör enligt mitt förmenande en korrekt bedömning dä man anser alt riksdagen inle bör göra nägol ullalande i frågan. Koncessionsnämnden behandlar nämligen för närvarande en ansökan frän fortifikationsförvaltningen om den militära verksamhelen inom områdel. Beslutet är troligtvis snarl klarl, och i början av juni månad är del avsett atl slutgiltig slällning skall las.

Många remissinslanser har yttrat sig i ärendet, och det har även befolkningen inom områdel gjorl. De synpunkler som har inkommit skall nu behandlas i laga ordning. Olika inlressen och synpunkter skall då sammanvägas, och del är, som jag ser det, viktigt all del beslul som fattas ger möjlighet fill en bra och god ulveckling av bygden och dess framlid.

Med della, herr talman, vill jag yrka bifall till reservationerna nr 30 och 38 samt lill övriga av centerledamöler avgivna reservationer i del nu akluella betänkandet

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989.

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

Anf. 51 BARBRO EVERMO PALMERLUND (s):

Herr talman! Jag länkle återföra debatten lill del betänkande som vi har alt avgöra i dag. Jag avser därför atl beröra de delar av försvarsutskottets belänkande nr 14 som Roland Brännström inte tog upp i sill anförande. Men det finns skäl att inledningsvis säga något om den anställda personalen.

Den försvarsdebalt som förs i dag och som även har förts här i kammaren handlar oftast om ekonomiska ramar och materielfrågor. Personalfrågorna nämns mer sällan. Om vi i framtiden skall få en mer effektiv försvarsmakt måsle dessa frågor fokuseras bättre.

Alla personalgrupper inom försvaret måste ges möjlighel fill en bra personalutveckling. Personalutveckling innebär inte bara alt klättra på karriärstegen. Det innebär också all bli bällre på all fullgöra uppgifter i innehavd befattning samt att la lill sig nya uppgifter. Delta gäller både officerare och civil personal.

Enligl överbefälhavaren saknas i dag ca 2 000 yrkesofficerare i krigsorga-nisafionen. Behovel av reservofficerare kan inle heller lillgodoses. Antalet civilanställda är fler än vad som planerats. Personalbrislen inom armén minskar möjligheterna atl genomföra grundutbildningen. Inom marinen är det svärl all upprätthälla incidenlberedskapen och samtidigt bedriva ulbildning och materielunderhåll i tillräcklig omfattning. Inom flygvapnet är det inte möjligl alt öka incidentberedskapen och samtidigt genomföra erforderlig ulbildning. Del här visar hur stor bristen på personalresurser är. Detta kan bli försvarets tränga sektor.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

Herr lalman! De försvarsanslällda är ändå en yrkesgrupp med starkt engagemang i uppgiften. Många är beredda att i omöjliga silualioner tänja sig långt ulöver vad som rimligen kan begäras av dem. Delta gäller inte minsl de truppulbildade som i en svår vakanssitualion gör stora insatser för all nå sitt förbands utbildningsmål. Det gäller vidare också dem som deltar i ubåtsskyddsverksamhelen, i vilken överlidstimmar måsle las lill utöver del normala. Först vid liden för 1990-lalets utgång bedömer man alt en överensstämmelse kan uppnås mellan behov av och tillgång till personal inom hela försvarel. Utskottet ser, i likhel med försvarsministern, med fillfredsslällelse på att avgångarna bland den flygande personalen har kunnal stävjas genom de vidtagna åtgärderna, bl.a. fillämpningen av det s.k. pilotavtalel. Personalfrågorna kommer naturligtvis såsom tidigare atl behandlas av försvarskommittén inför nästa försvarsbeslut, men jag tycker ändå all det är väsentligt att nämna dem i dag.

Överbefälhavaren redovisar i sin programplan och i sin årsredovisning för 87/88 att det i flera avseenden finns anledning att känna tillfredsställelse över det militära försvarel. Personalen är bra. Andan och motivationen hos de värnpliktiga är god - som försvarsministern här tidigare sade.

Herr talman! Jag övergår nu till att behandla de reservationer som gäller det berörda området. I en motion aktualiserar folkpartiet en tidigare framförd synpunkt om att det är viktigt med samlevnadsundervisning i den militära befälsutbildningen. Ulskollel konstaterar, liksom vid tidigare behandling av frågan, all utbildning i könsrollsfrågor och därmed sammanhängande attityder och värderingar ingår i den ledarskapsutbildning som är elt led i befälsulbildningen. Utskottet anser därmed att mofionskraven får anses lillgodosedda, och den bör därför avslås av riksdagen.

I del belänkande vi nu behandlar las också upp vissa frågor rörande värnpliktig personal. Försvarsministern erinrar om att principer för ett nytt utbildningssystem för marinen redovisades för riksdagen i samband med 1987 års försvarsbeslut Vad föredragande slalsrådel därvid anförde lämnades ulan erinran av riksdagen. Av propositionens redogörelse framgår atl förberedelserna för införandel av det nya systemet därefter har fortsatt.

Försvarsminislern förordar all ell nytt utbildningssystem för flollan införs i enlighet med de av riksdagen godtagna rikllinjerna och ett av överbefälhavaren framlagt preciserat förslag. Folkparfiet har i mofion begärl ell samlal förslag till utbildningssystem för hela marinen - vilket Kerstin Ekman tog upp här tidigare - och genomförandel av riksdagens principbeslut bör därför enligt motionärerna anstå.

Ulskollel har inhämlal atl del är regeringens avsikl all del nya utbildningssystemet skall införas 1991/92 för både kustartilleriet och flottan. ÖB kommer därför inom korl atl överlämna ell förslag lill regeringen avseende kustartilleriet De båda systemen avses alltså införas i ett sammanhang. Enhgt utskottets mening fillgodoses den önskade samordningen genom planerade ålgärder, och riksdagen bör därför avslå motionen.

Herr talman! Frågan om arméns utbildningssystem skall behandlas av försvarskommittén. Försvarsminislern förordar dock, vilket han också tog upp här i dag, att försök med förkortad utbildning fär genomföras inom armén och marinen under budgetåren 1989/90 och 1990/91 i avvaklan på

nästa försvarsbeslut. Han anger i proposilionen all de värnpliktiga som dellar i försöken skall krigsplaceras i försvarsområdesförband efler fullgjord grundutbildning. Av försvarsministerns redogörelse framgår att försöken inom armén föreslås omfatta värnpliktiga som man enligt nuvarande planer främst avser atl gmndulbilda för placering i krigsförband som skall avvecklas eller omorganiseras.

Enligt det förslag till lag om försök med förkortad gmndulbildning som försvarsministern redovisar, framgår att försöken varje år får omfatta högst 5 500 värnpliktiga vid armén och högsl 500 värnpliktiga vid marinen. Försöken omfattar inte befälsultagna värnpliktiga.

I två parlimotioner berör folkpartiet frågor om försöken med förkortad grundutbildning av värnpliktiga. Genom försöksverksamhelen bör man enligt motionärerna kunna utröna förslagets reahserbarhet i förband med 2,5 månaders grundutbildning för de meniga.

Som framgått av den tidigare debatten delar utskottet försvarsministerns uppfattning atl försöksverksamhelen endast skall gälla en lill fem månader minskad grundutbildning. Det är värt att påpeka all försöken skall omfatta en ulbildning under fem månader. Det är en minskning i förhållande till 7,5 månader, vilket Björn Körlof också påpekade. Utskottet kan därför inle Slödja all utbildningen ges en sådan inriklning som motionärerna förespråkar. Det har av deballen också framgått all folkpartiet står ganska isolerade i fråga om värnpliklsutbildning på 2,5 månader. Riksdagen bör därför avslå molionerna.

Centem släller sig i sin molion positiv lill en försöksverksamhel, men förordar att den begränsas lill elt år för atl försvarskommiltén skall få möjlighel alt utvärdera resultatet Del senare betonas också i moderaternas partimolion, och del framhölls också här tidigare av Björn Körlof. Moderaterna betonar därutöver all försöken bör omfalla högst 1 000 värnphktiga.

Utskottet har i det här fallel konstaterat all försvarskommiltén inför näsla försvarsbeslut har att överväga olika utbildningsfrågor där utbildningstidens längd har central betydelse. Mot denna bakgrund delar utskottet motionärernas uppfattning atl del är viktigt alt försvarskommiltén ges möjlighet att studera erfarenheterna från försöken. Enligt vad utskottet erfar kommer regeringen också att bereda kommittén denna möjlighet Det finns ingel samband mellan försöksverksamhetens längd och försvarskommitléns möjlighet atl la del av resultaten. Utskottet har vidare inhämtat alt myndigheternas planering innebär etl mindre antal värnpliktiga än vad som anges i propositionen. Motionerna kan därmed anses delvis tillgodosedda, och de bör därför avslås av riksdagen. Utskottet tillstyrker det i propositionen framlagda förslagel till lag om försök med förkortad grundutbildning. Utskollel har heller inget att erinra mol de förbättringar av värnpliktsförmånerna som föreslås i propositionen.

Totalförsvarets skyddsskola inrättades den 1 juli 1988 efler beslul av riksdagen. Skolan gavs slällning som myndighet inom huvudprogrammet Arméförband.

Under riksdagsbehandlingen instämde försvarsulskollel i vissa betänkligheter som hade anförts i en folkpartimotion. De riktar sig mol all låla en utbildningsanstall vid vilken etl antal vapenfria tjänsteplikliga skall få sin utbildning vara knuten till försvarsmakten.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära för-svaret, m.m.

Med anledning härav uppdrog regeringen ät totalförsvarets chefsnämnd atl överväga frågan. Chefsnämnden har funnil att de krav som måste uppfyllas inle är beroende av huvudmannaskapet och all del därför inte finns något behov av att ändra skyddsskolans organisatoriska ställning.

Efler denna yllerligare belysning samt med hänsyn lill all de vapenfria tjänsteplikliga hörts under beredningen anser utskottet att riksdagen bör kunna godtaga vad försvarsminislern har anfört Utskollel vill därmed inle tillstyrka motionsyrkandel.

Jag övergår nu till alt något beröra några frågor som väckts i motioner under den allmänna motionstiden.

Centerparliel anser i en molion atl liden nu är inne - som också Sven-Olof Petersson tidigare sagl - för regeringen all tillsätta en värnpliklssocial ulredning. Lål mig upprepa någol av vad utskottet uttalat på den punklen.

Ulskollel har inhämlal atl man inom regeringskansliet för närvarande överväger i vilka former underlag skall las fram för beslul i värnpliklssociala frågor. Ulskollel anser därför alt riksdagen inte nu bör ullala sig i enlighet med molionens önskemål.

I en folkparlimotion yrkas atl riksdagen hos regeringen begär förslag om justeringar i de värnpliktigas ekonomiska skydd. Utskottet har, senasl under föregående riksmöte, behandlal dessa frågor. Del pågår ell arbele med att komplettera de värnpliktigas försäkringsskydd. Bl.a. avser regeringen atl låla utreda vissa justeringar i del ekonomiska skyddet som underlag för försvarskommitléns arbele. Ärendet bereds för närvarande inom regeringskansliet Utskottet anser därmed alt motionen har tillgodosdts.

Vpk, centern och miljöpartiet föreslår i en gemensam molion all personer pä valbar plals och ordförande i partipolitiska organisationer skall ges räll lill tjänstledighet/anstånd från militär ulbildning fr.o.m. den 1 juli lill valdagen samma år.

Utskottet har i olika sammanhang när del tidigare behandlal denna fräga ansett all nuvarande tillämpning av regler ger uttryck för en rimlig avvägning mellan olika inlressen. Ulskollel anser all de i molionen framförda motiven inte ger lillräckliga skäl för alt ändra della ställningstagande.

Herr talman! Miljöpartiet lämnar i en motion en rad förslag till nya uppgifler för försvarsområdesregementena. Motionärerna föreslår bl.a. all det avdelas särskilda resurser för utbildning i civilmotstånd vid dessa. Utskottet anser alt ett genomförande av dessa förslag skulle innebära alt verksamheten vid försvarsomrädesregemenlena ges en i väsenlliga avseenden ny inriktning. En sådan omdaning bör enligl ulskollel övervägas inom ramen för försvarskommitténs arbete. Ulskollel föreslår därför all yrkandet avslås.

Vpk anser i en annan motion, som har berörts tidigare här i dag, all flygflottiljen F16/F20 bör ullokaliseras från Uppsala lill Uppsala läns norra del. Riksdagen avslog, vilket också erkänts av Paul Ciszuk, senasl 1986/87 en motion med samma yrkande. Utskottet ser nu inga skäl alt ändra della ställningslagande.

Vpk har också yrkal alt en högskola för del civila totalförsvaret lokaliseras lill Karlstad. Ulskollel vill erinra om att riksdagen under innevarande riksmöte har godtagit etl förslag från försvarsminislern som innebär att

förutsättningarna för en högskola för de civila delarna av totalförsvaret skall siuderas. Utskottet föreslår därför alt riksdagen nu inle gör något ytterligare uttalande i frågan.

1 en miljöparlimolion föreslås atl 300 000 kr. avdelas till en fond för landsbygdsutveckling av hög angelägenhet frän försvarssynpunkt. Utskoltd delar motionärernas uppfattning all del är vikligl all uppmärksamma glesbygdens problem. Utskottet anser emellertid att saisningar för atl komma till rätta med dessa problem bör ha en annan inriktning än den som finns i molionsförslagd.

Mot bakgrund av del anförda, herr lalman, ber jag atl få yrka avslag på reservalionerna och bifall lill utskottets hemslällan i dess helhel.

Jag länker inte beröra de regemenisnedläggningar som Sven-Olof Petersson tog upp. Det är en fråga för försvarskommittén.

Jag hoppas vidare alt jag inte förmenas möjligheten alt säga etl lack till Björn Körlof för den tid som vi hafl tillsammans i ulskollel.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989-

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

Anf. 52 BJÖRN KÖRLOF (m) replik:

Herr lalman! Barbro Evermo Palmerlund lyckades trols de vänliga orden till mig inte skingra dunklet omkring försöksverksamheten med femmåna-dersulbildning. Jag vill dessulom slälla en fråga lill henne.

Även om del slår i proposilionen atl de som har genomgått den akluella Ulbildningen skall krigsplaceras i försvarsområdesförband, försvarskompanier och försvarsbataljoner, är det inte klarl angivet vilka utbildningsmål som skall uppnås. Avgörande för all man skall kunna bedriva försök med förkortad utbildning för värnpliktiga är att man sätter upp elt utbildningsmål. Visar del sig sedan alt man inle når detta mål, kan det antingen bero pä atl man har haft för litet resurser i form av befäl eller på atl man har hafl alllför ont om tid.

Min fråga är följande: Om socialdemokralerna är beredda all föra en diskussion om all fem månader kanske inle visar sig vara fillräckligl för alt man skall nå upp lill ambitionsnivån försvarskompani - del är ju i försvarskompani som dessa värnpliktiga skall krigsplaceras- är ni då beredda att föra en diskussion om alt ta i anspråk utbildningstid utöver de fem månaderna?

Skälet lill att vi har gått med på atl denna försöksverksamhet skall bedrivas är naturligtvis atl vi förutser en krigsorganisation där inte alla värnpliktiga kan grundutbildas direkt i fältförband ulan där man kommer all bli tvungen atl direklrekrytera till territorialförsvarsförband. För atl vi skall bli pä del klara med vilka minsta utbildningsmål som dä skall uppnås vill vi veta om dessa försök verkligen leder lill atl ambitionsnivån försvarskompani tillgodoses.

Jag är fortfarande inte säker på om socialdemokraterna har låst sig för fem månader eller för att man skall nå utbildningsnivån försvarskompani. I det senare fallel kan vi kanske föra en diskussion om en förlängning av Ulbildningsliden när försöken är färdiga.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

Anf. 53 BARBRO EVERMO PALMERLUND (s) replik: Herr talman! Överbefälhavaren har, som Björn Körlof vet, förordal att en sådan här försöksverksamhel genomförs. Della har regeringen tagit fasta på och lägger fram förslag härom till riksdagen, utan att i detalj ha preciserat hur den skall se ut. Enligt den ordning som vi i övrigt tillämpar för hantering av frågor av della slag må det ankomma på regeringen att fillsammans med ÖB utröna detta.

Vi har dock i diskussioner i utskottet, där Björn Körlofs synpunkter tidigare har framförts, förutsatt att utbildningen skall leda fram lill kompani-förbandsnivån. Men om regeringen kommer fram lill della tillsammans med överbefälhavaren kan jag inte svara på just nu.

Anf. 54 STINA ELIASSON (c):

Herr talman! Jag skall ägna mill anförande åt den del av utskottets belänkande som berör totalförsvarets geografiska indelning på högre regional nivå. I motion FÖ4 har Göran Engström och jag föreslagit att Kopparbergs län skall tillhöra Nedre Norrlands civil- och militärområde. Skäl för detta har vi anfört i vår mofion, och de finns även anförda i reservation nr 2, som vi kommer atl rösla för.

Milo Ö är redan nu stort och, beroende på antalet län, infrastruktur och befolkningsmängd, redan komplext och därmed svårt atl leda. Komplexitet och svårigheler ökar om man tillför ytterligare etl län till Milo Ö.

Nedre Norrland omfattar tre län, nämligen X, Y och Z län, och skulle med tillförande av Kopparbergs län komma att omfatta fyra län.

Det är inte rimligt alt snedfördela ledningsresurserna på del sätt som föreslås i propositionen. Kopparbergs län bör därför föras lill Nedre Norrland, som därmed skulle omfatta fyra län. Del är rimligare balans med fyra län i elt område och åtta län i det andra än, som förslaget är, fortsatt tre län i Nedre Norrland och nio län i del nya mellersta mihlärområdd.

Milobefälhavaren har del totala ansvaret för försvarel inom sitt militärområde, liksom civilbefälhavaren över den civila delen av totalförsvaret - i Nedre Norrland från kust till gräns. Kustförsvaret går i dag i stort sett från Örnsköldsvik till Gävle, men på gränssidan är områdel bara från norra Jämlland l.o.m. Härjedalen. Gränsförsvaret söder därom, i nivå med kustförsvaret ner till Gävle, ligger inom en annan mililärbefälhavares område. Det är naturiigtvis inte bra.

Ur ledningssynpunkt är del alltså viktigt och helt rätt all Kopparbergs län förs lill Nedre Norrland.

Norrlandsbrigader utbildas vid I 13 i Falun, I 5 i Östersund och I 21 i Sollefteå. Det underlättar produktionen av Norrlandsbrigader och är logiskt om denna ulbildning förs under samma halt, dvs. Nedre Norrland. Ur produktionssynpunkt bör alltså Kopparbergs län föras lill Nedre Norrland.

Herr lalman! Infraslrukluren i Nedre Norrland är ganska svag. Vissa resurser måste tillföras. Infrastrukturen förstärks om Kopparbergs län förs till Nedre Norrland. Delta blir särskilt akut vid krigstillstånd. Klimat, tertäng, geografi m.m. visar all del även ur operativ synpunkt år rikligt atl föra Kopparbergs län lill Nedre Norrland.

Så till sist ytterligare ett tungt vägande skäl för våra krav: Folkets vilja.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län med landshövding Lilly Hansson i spetsen har uppvaktat försvarsutskottet och framfört krav på all få tillhöra Nedre Norrland.

Herr talman! Jag förmodar all inle alla ledamöter i försvarsutskottet använl sin kompetens och framför alll sitt sunda förnuft hell ul hiltills. Men nu blir del lillfälle alt göra det vid den kommande omröstningen, och då ser man till all man röslar för atl Kopparbergs län förs till Nedre Norrlands civil-och militärområde. Det är del som föreslås i reservalion 2.

Alltså, herr talman: Kopparbergs län bör ur lednings-, ur produktions- och ur operativ synpunkl och med hänsyn till folkels vilja överföras lill Nedre Norrland.

Med delta, herr talman, yrkar jag bifall till reservalion 2, som beaklar kravet i motion Fö4 av Göran Engström och mig.

I detta anförande instämde Göran Engström (c).

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

Överläggningen var härmed avslulad.

Kammaren övergick lill atl fatta beslut i ärendel.

Mom. 1 (försvarspolitikens inriklning)

Utskotlels hemslällan bifölls med 240 röster mol 57 för reservalion 1 av Arne Andersson i Ljung m.fl.

Mom. 3b (Kopparbergs län och försvarsområde)

Utskotlels hemslällan bifölls med 160 röster mot 135 för reservalion 2 av Arne Andersson i Ljung m.fl. 1 ledamol avstod från atl rösta.

Mom. 4 (totalförsvarets skyddsskolas organisatoriska slällning)

Ulskollels hemslällan bifölls med 242 röster mol 56 för reservation 3 av Kerstin Ekman och Hans Lindblad.

Mom. 5b (visst uppdrag lill ÖB)

Utskottets hemställan bifölls med 261 rösler mol 35 för reservation 4 av Kerstin Ekman och Hans Lindblad. 2 ledamöler avsiod från att rösla.

Mom. 7 och 8a (ny utredning till totalförsvaret m.m.)

Utskollels hemslällan - som ställdes mot reservation 5 av Paul Ciszuk -bifölls med acklamation.

Mom. 9 och 11 (övergripande synpunkler på inriktningen av nästa försvarsbeslut m.m.)

Först bilräddes reservation 6 av Arne Andersson i Ljung m.fl. med 64 röster mot 34 för reservation 7 av Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Bengtsfors. 197 ledamöler avsiod från all rösla.

Härefter bifölls utskottets hemställan med 207 rösler mot 57 för reservation 6 av Arne Andersson i Ljung m.fl. 34 ledamöler avsiod från all rösta.

Prot, 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det mditära försvarel, m.m.

Mom. 10 (ekonomiska förutsättningar för försvarsmaktens grundorganisation)

Utskollels hemställan - som ställdes mol reservalion 8 av Arne Andersson i Ljung m,fl, - bifölls med acklamation.

Mom. 23 och 24 (planeringsramar för det militära försvarel, m.m.)

Utskottets hemställan, som ställdes mol dels reservation 9 av Arne Andersson i Ljung m.fl., dels reservation 10 av Kerstin Ekman och Hans Lindblad, dels reservalion 11 av Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Benglsfors, dels reservalion 12 av Jan Jennehag, dels reservalion 13 av Paul Ciszuk - bifölls med acklamation.

Mom. 33 (skiss lill försvarsmaktens utveckling)

Ulskoltets hemslällan - som slälldes mot reservalion 19 av Paul Ciszuk -bifölls med acklamation.

Mom. 35 (resurser för repdilionsutbildning på sikt)

Utskollels hemställan - som slälldes mol reservation 20 av Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Bengtsfors - bifölls med acklamation.

Mom. 38 (avveckling av JAS-projekld)

Ulskoltets hemslällan bifölls med 260 rösler mot 38 för reservalion 21 av Jan Jennehag och Paul Ciszuk.

Mom. 44 (samlevnadsundervisning i den militära befälsulbildningen)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 25 av Kerstin Ekman och Hans Lindblad - bifölls med acklamation.

Mom. 47 (lag om ändring av värnpliktslagen)

Ulskotlds hemställan - som ställdes mot reservation 26 av Kerstin Ekman och Hans Lindblad - bifölls med acklamation.

Mom. 48 (lag om försök med förkortad grundutbildning av värnpliktiga)

Ulskoltets hemställan - som slälldes mot dels reservation 27 av Arne Andersson i Ljung m.fl., dels reservalion 28 av Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Benglsfors - bifölls med acklamation.

Mom. 49 (försöksverksamhetens bedrivande)

Ulskollels hemställan - som slälldes mol reservalion 29 av Kerstin Ekman och Hans Lindblad - bifölls med acklamation.

Mom. 55 (värnpliklssocial utredning)

Utskollels hemställan - som slälldes mot reservalion 30 av Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Bengtsfors - bifölls med acklamation.

Mom. 58 (de värnpliktigas ekonomiska skydd)

Utskottels hemställan - som slälldes mol reservalion 31 av Kerstin Ekman och Hans Lindblad - bifölls med acklamation.

Mom. 59 (tjänstledighet eller anstånd)

Utskotlels hemställan bifölls med 258 rösler mol 38 för reservalion 32 av Jan Jennehag och Paul Ciszuk.

Mom. 64 (nya uppgifter för försvarsområdesregemenlena)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservalion 33 av Paul Ciszuk -bifölls med acklamation.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Planering och anslag för det militära försvaret, m.m.

Mom. 72 (flyllning av flygflottiljen F16/F20)

Utskotlels hemställan bifölls med 256 rösler mot 37 för reservation 34 av Jan Jennehag och Paul Ciszuk, 1 ledamot avsiod från att rösla,

Motn. 74 (en högskola för del civila totalförsvaret)

Utskollels hemställan - som ställdes mol reservation 35 av Jan Jennehag -bifölls med acklamation.

Mom. 76 (fond för landsbygdsutveckling)

Ulskollels hemställan - som slälldes mot reservalion 36 av Paul Ciszuk -bifölls med acklamation.

Mom. 78 (Kariskronavarvet)

Först bilräddes reservation 38 av Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Bengtsfors med 36 röster mot 21 för reservation 39 av Paul Ciszuk, 235 ledamöler avstod från all rösla,

Härefler bilräddes reservalion 37 av Arne Andersson i Ljung m,fl, med 57 rösler mot 33 för reservation 38 av Gunhild Bolander och Ingvar Karlsson i Bengtsfors, 202 ledamöler avstod från atl rösta,

Slulligen bifölls ulskollels hemslällan med 184 rösler mot 58 för reservation 37 av Arne Andersson i Ljung m,fl, 52 ledamöter avstod från all rösla.

Mom. 79 (vissa frågor rörande forskning och försvarsindustri i övrigl)

Utskotlels hemslällan - som slälldes mol reservation 40 av Arne Andersson i Ljung m,fl, - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskotlels hemslällan bifölls.

6 § På förslag av andre vice talmannen medgav kammaren atl de ärenden som hann debatteras färdigt under återstoden av dagens sammanträde skulle fördas lill avgörande i ett sammanhang i början av kammarens arbetsplenum tisdagen den 30 maj.

7 § Kammaren beslöl kl, 17,51 alt ajournera förhandlingarna till kl, 19,00 för middagsuppehåll.

5 Riksdagens prolokoU 1988/89:121

Prot. 1988/89:121 '8 § Förhandlingarna ålerupplogs kl. 19.00 under ledning av lalmannen. 25 maj 1989

Legitimation för vissa kiropraklorer, m.m.

9 § Föredrogs socialutskottets betänkande 1988/89:SoU23 Legitimation 1988/89:96).

för vissa kiropraklorer, m.m. (prop.

Legitimation för vissa kiropraklorer, m.m.

Anf. 55 PER STENMARCK (m):

Herr lalman! All del betänkande från socialutskottet som vi nu har atl behandla föreslår en legitimation för en ny grupp inom den svenska hälso-och sjukvården är utomordentligt positivt. Det ger den enskilda människan en uividgad valmöjlighet, när del kanske inle varil möjligt atl få vård på annat säll. Del ger läkare möjlighel att remittera i de fall som han anser all just behandling hos en legitimerad kiropraktor är den bäsla behandlingen för hans patient.

Legitimationen är viklig av ålminslone två skäl: Den innebär atl man skiljer ut de seriösl arbetande kiropraklorerna från de lycksökare som beklagliglvis också är verksamma i branschen. Skrämmande exempel på vad sådan, mindre seriös verksamhel kan leda fram till har nyligen visats i en uppmärksammad uppsats av professor Harry Boström, ordförande i Svenska läkaresällskapet och sakkunnig i alternalivmedicinkommitién.

Legitimationen innebär också en trygghet för den enskilde patienten, en stämpel, som säger att den som man söker vård hos också har en kvalificerad utbildning och har fullgjort en praktisk tjänstgöring.

Därför är del positivt atl riksdagen i dag har möjhghel alt fatta elt beslul som nog med viss rätt kan sägas vara smått historiskt, nämligen att via denna legitimation till det som kallas Doclors of Chiropractic öppna en dörr för en del av den seriösa delen av den alternativa medicinen.

Men det hade varit ännu bättre om vi haft etl mera omfattande beslutsunderlag. Det borde varit möjhgt atl i dag fatta molsvarande beslul för andra grupper inom den manuella terapin. Detta är också en synpunkl som framförts i form av ett särskilt yttrande fogat till alternativmedicinkom-mitténs betänkande.

Den grupp som ligger närmasi fill för det samhällserkännande som en legifimafion innebär är naprapaterna, I motsats lill kiropraklorerna är naprapaterna utbildade i Sverige, Sådan utbildning bedrivs vid naprapatsko-lan i Slockholm,

Ulbildningen är fyraårig och motsvarar 160 poäng vid högskoleutbildning. Denna utbildning ges av anställda lärare, som i flertalet fall är utbildade läkare, Endasl den som med godkänt resultat har genomgått kvalificerad utbildning har rätt att kalla sig naprapat,

Naprapalin är en väl etablerad vårdform i Sverige. Årligen söker 200 000 patienter vård hos en naprapat. Totalt innebär det en miljon besök per år hos ca 400 naprapalmotlagningar runl om i Sverige. Naprapalin utgör en viktig, medicinskt accepterad komplettering av den offentligt organiserade vården.

Legitimation för vissa kiropraklorer, m.m.

Det finns således många skäl atl ge legitimation också lill naprapaler. Prot. 1988/89:121 Naprapatutbildningen är etablerad i Sverige. Därmed finns möjHghet för 25 maj 1989 socialstyrelsen och andra myndigheter alt följa verksamheten och också utöva nödvändig kontroll.

Det ligger också i allas intresse atl den trygghet som en legitimation innebär kommer de patienter lill godo som utnyttjar en naprapat Del är därför olyckligt atl regeringens proposition enbart omfaltar legitimation för vissa kiropraklorer. Detta i sin tur är en följd av allernalivmedicinkommit-léns uppläggning av sitt arbete.

Det naturliga hade varil att samtliga frågor rörande den manuella medicinens slällning hade behandlals i ett sammanhang. Delta har inle skell. Därmed kan inle heller riksdagen falla något annal beslul än det som socialulskoltel har föreslagil. Men långsiktigt är det vikligl alt naprapaler och kiropraklorer får en mera likvärdig bedömning.

Det är emellertid viktigt att observera utskottets skrivning på s, 10 i belänkandet , där utskollel med anledning av ett större antal motioner skriver: "Utskollel inslämmer i motionärernas bedömningar att det inom naprapalin bedrivs etl seriösl arbete. Så snart tillräckligt underlag för elt ställningstagande föreligger beiräffande naprapaterna bör regeringen pröva frågan om deras legitimation". Detta är en klart uttalad viljeinriktning, som alltså ell enhälligt utskott står bakom.

Lål mig få fråga socialdemokralernas talesman i denna deball; När är det tidsmässigt möjligt atl "tillräckligt underlag" kan finnas, så all regeringen kan förelägga riksdagen förslag lill beslul även för i Sverige utbildade naprapaler?

I reservalion 2 följer vi moderater och folkpartisterna upp elt antal motionsyrkanden om att en kiropraktor - efter all ha erhållit den legitimation som nu blir möjlig - skall få ersättning från sjukförsäkringen för den ulförda behandlingen, efter del att en läkare har ställt diagnos och remitterat patienten.

Herr talman! Med det anförda ber jag alt få yrka bifall till reservalion nr 2 samt i övrigl till utskottets hemställan.

Anf. 56 GUDRUN SCHYMAN (vpk):

Herr talman! I tidningen Vi, som i dag har kommit i ledamöternas fack, kan man läsa följande: Har Lars Werner aldrig hafl onl i ryggen? Del kan ni läsa när ni kommer lill era fack, om ni inle har läsl del ännu. Delta har sin utgångspunkt i den diskussion som förs i kväll och det beslut som förmodligen kommer atl fattas vid nästa arbelsplenum, där vpk är del enda parli som har velal avslå regeringens förslag och gå emot regeringen i denna fråga. I Vi har man skrivit alt vpk har väckl en molion mol kiropraklorlegilimering i avvaktan på att hela del manuella medicinska områdel klarläggs och blir föremål för en samlad bedömning. Det är precis vad vi har skrivii, vilket inte är detsamma som atl vi är av den uppfattningen alt denna legitimering aldrig skall komma till stånd.

Jag tycker atl Per Stenmarck argumenterade ganska bra för skälen till alt
det är viktigt all man gör en bedömning av samlliga frågor som rör del
manuella medicinska områdel. Om man ulgår från den pläderingen borde 67

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Legitimation för vissa kiropraklorer, m.m.

Per Stenmarck egenlligen inslämma i vår reservation. Jag kan inte förstå varför han inle har gjort det. Det blir nämligen den logiska följden när man för det resonemang Per Stenmarck för. Men det är inte för sent alt ändra sig. Vi skall väl antagligen inte rösta förrän i morgon.

Dessulom är vi i vpk inle ensamma om vår uppfattning. Det framgår av de remissvar som kom i samband med allernalivmedicinkommitléns belänkande. Hälso- och sjukvärdens ansvarsnämnd har inte heller kunnat finna några skäl för alt särbehandla jusl denna grupp. Försäkringsöverdomstolen ställer sig tveksam till att man genomför legitimering av kiropraklorer innan man har sluderal hela områdel. KAM kan inle heller biträda kommitténs belänkande ulan vill atl det skall dras tillbaka i avvaklan på all hela området är klarlagl.

Svensk förening för orlopedisk medicin framför precis samma synpunkler, nämligen all man skall avvakta en samlad bild. Man kan ju tycka all det låler mycket träigl och stockigl atl göra så, eftersom det, såvill jag förslår, har gjorls på del sättet ända sedan början av 70-lalel, men aliernalivmedicin-kommittén skall lägga fram sitt slutbetänkande redan till hösten, och varför man då inle skulle kunna avvakla della halvår lycker jag är svårl att förslå. Jag kanske är mer skepfisk än Per Stenmarck till vad utskotlsmajoriletens utfästelser faktiskt innebär. Jag har visserligen sullil bara knappt en mandatperiod i riksdagen, men jag har förstått all socialulskoltel har gjort tillkännagivanden åtskilliga gånger utan all det har skett något. Faran är väl all också denna fråga på samma säll drar ul på liden. Då kan del få myckel svåra konsekvenser för de grupper som inte har kommil med. Av den anledningen har vpk skrivit denna reservalion, och jag behöver inle argumentera mer för den, eflersom en annan talare har gjorl det, utan jag yrkar bara bifall till reservationen.

Anf. 57 PER STENMARCK (m) replik:

Herr talman! Jag skall inleda med alt tacka för de vänliga orden från Gudrun Schyman. Jag misstänkte näslan all hon skulle dra slutsatsen atl jag egentligen pläderade för hennes reservafion. Jag skall gärna medge alt vi ett bra tag funderade pä vilkel som egentiigen var det bäsla sätlel atl hanlera denna fräga, om man så atl säga skulle skicka lillbaka hela ärendet till allernativmedicinkommiltén och be den ålerkomma med elt samlat grepp när del gäller denna fräga. Jag är ocksä medveten om atl ell anlal remissvar pekade i den riklningen. Men vi gjorde ändå bedömningen all del har öppnats åtminstone en halv dörr för alternativ när det gäller den manuella terapin. Om ärendet skickas tillbaka tror jag inle all man skall utesluta atl man för ganska lång tid framöver har stängt denna dörr. Genom det beslut som vi kommer all falla i delta ärende, som jag inle tycker är del bäsla beslutet men som ändå är det näst bästa, öppnar vi dörren för åtminstone vissa av de välutbildade kiropraklorerna. Min förhoppning är atl det inte skall dröja alllför länge innan också naprapaler och kanske även andra grupper inom den allernaliva medicinen kan få legitimation. Jag ser jusl nu fram emol all få höra vad Aina Weslin kommer att säga om lidpunklen när della kan bli möjligt.

Anf. 58 GUDRUN SCHYMAN (vpk) replik:

Herr lalman! Jag skall inte säga så myckel mer eftersom Aina Weslin skall gå upp i lalarstolen. Men vi gör förmodligen olika politiska bedömningar av hur gångjärnen i dessa dörrar fungerar. Jag lycker atl del är naivt alt som Per Stenmarck tro att del skall hända något redan i höst. Men vi får dra våra olika slutsatser.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Legitimation för vissa kiropraklorer, m.m.

Anf. 59 PER STENMARCK (m) replik:

Herr lalman! Jag tror inte att della kommer att hända i hösl. Men jag har en förhoppning om atl allernativmedicinkommiltén skall kunna avsluta sill arbele ganska snarl och alt det därefler skall vara mer eller mindre en formfråga för regeringen all lägga fram ell förslag på riksdagens bord. Jag lycker all den skrivning som ulskottd har gjort och som vi är eniga om, med undanlag för vpk, verkligen visar alt del finns en klar viljeinriktning över alla politiska gränser för att nä fram till en sådan lösning så snart del över huvud laget är möjligl.

Anf. 60 AINA WESTIN (s);

Herr talman! Om riksdagen i en kommande votering ställer sig bakom socialutskoltels betänkande om legitimering av vissa kiropraklorer är detta, precis som Per Stenmarck sade, ett historiskt beslul. Del är i så fall första gången som utövare av en allernalivmedicinsk terapi, som hillills lytt under kvacksalverilagen, får etl samhällserkännande och blir inordnad i den etablerade hälso- och sjukvården.

Herr talman! Vägen fram till dagens förslag och ställningslagande har emellertid varit lång. Redan 1947 väcktes en molion om atl kiropraklorer skulle få använda röntgen. Andra kammaren sade ja, men första kammaren sade nej, och därmed föll förslagel. I två likalydande motioner till 1949 års riksdag begärdes en skyndsam ulredning angående legalisering av den kiroprakliska verksamhden. Motionerna avslogs med hänvisning till 1941 års behörighetslag.

En flerpartimofion 1976 ledde till att legitimalionsfrägan hänsköis fill den då verksamma medicinalansvarskommiltén. 1980 fick socialstyrelsen i uppdrag atl tillsammans med Landstingsförbundet utarbeta en projektplan och genomföra en försöksverksamhet med kiropraklorer inom den offentliga sjukvården. Den grupp som man i första hand skulle använda sig av var Doctors of Chiropractic. På grund av många samverkande orsaker kom denna försöksverksamhel inle till stånd trols sex års förberedelsearbete. Della skapade nalurliglvis stor irritation på många häll, inle minst i riksdagens socialutskott Det var i det läget som den i december 1984 tillsatta parlamentariska utredningen allernativmedicinkommiltén, AMK, hell enigt beslöt att i elt delbetänkande behandla frågan om legitimation för vissa kiropraklorer.

AMK lät, som också framgår av betänkandet, utföra en syslemalisk genomgång och värdering av den hiltills publicerade vetenskapliga litteraturen om kiropraklik och manipulalionsbehandling. Arbetet har utförts vid socialmedicinska institutionen vid Umeå universitet Kommillén fann därvid alt det föreligger en visserligen begränsad men ändå övertygande terapeutisk

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Legitimation för vissa kiropraklorer, m.m.

effekt av manipulalionsbehandling vid länd- och bröstryggsbesvär.

I febmari 1987 avlämnade AMK sitt delbetänkande som den nu föreliggande propositionen bygger på, och det har alltså gått två år sedan dess. Förslaget innebär atl de kiropraklorer som har examen som Doctors of Chiropractic vid godkänd utländsk högskola eller som har annan godkänd utländsk utbildning skall kunna få legitimation. Som villkor för legitimation måste sökanden ha fullgjort praktisk tjänstgöring i svensk hälso- och sjukvård motsvarande ett års heltidsljänstgöring. Sökande skall också ha för yrket behöriga kunskaper i svenska författningar och nödvändiga kunskaper i svenska, danska eller norska språket. Yrkesbeleckningen legitimerad kiropraktor föreslås också få straffrättsligl skydd. De nya beslämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli i år.

Hert lalman! Samlliga parlier i utskottet utom vpk ställer sig bakom förslaget om legitimation. Det tycker jag är glädjande. Gudrun Schyman har tidigare angett vpk:s skäl för att gå mol förslagel, vilkel också framgår av vpk:s reservation. Vpk menar att gmppen Doctors of Chiropractic är en lilen grupp i förhållande till andra verksamma kiropraklorer och att man borde vänta med etl ställningstagande tills hela det manuella medicinska området blir klarlagt.

Vpk har rätt i att Doctors of Chiropractic inte är den enda grupp som ägnar sig åt manipulationsbehandling. Men från utskottsmajorilelens sida anser vi - och del finns anledning påpeka alt det inte finns några motioner som lalar emot delta - att det nu finns underlag för att pröva frågan om legitimation för dessa kiropraklorer. Det gör vi av följande skäl.

Som framgår av propositionen genomgår Doctors of Chiropractic en gedigen 4-5-årig högskoleutbildning, som internationellt bedömts hålla god kvalitet. Utbildningen har vid etl par tillfällen granskats av svenska myndigheter, och man säger atl den i sina prekliniska delar är likvärdig med den svenska läkarutbildningen.

Den här gruppen har anammal det naturvetenskapliga synsättet och inriktat sig enbarl på behandling av funktionsrubbningar i rörelseorganen. Detta gör alt de faktiskl har mer gemensaml med den orlopediska medicinen än den övriga alternativa verksamhelen. Internationellt är Doctors of Chiropractic en välkänd grupp.

Vi menar atl om den här gruppen nu bhr legitimerad påverkar delta inle frågan huruvida andra grupper, som använder sig av manipulationsbehandling, skall legitimeras eller ej.

Jag påpekade tidigare i mill inlägg all vi lade fram vårl delbetänkande 1987, alltså för två år sedan, Gudrun Schyman frågade om remissinslansernas svar. Flertalet av remissinslanserna var faktiskt positivt inställda lill förslagel. Stora organisationer, som Landsorganisationen och Tjänstemännens centralorganisation med medlemmar som verkligen är i behov av och anlitar kiropraklorer, har ställt sig positiva till förslaget. Från LO har man också sagl att man anser att det är bra att vi får den här formen av varudeklaration och menar atl man nu kan anta förslagel och ålerkomma till naprapaternas legitimering när det finns tillräckligt underlag.

Herr talman! Som jag framhållit tidigare gäller som villkor för legifimafion atl sökande har examen som Doclor of Chiropractic vid godkänd utländsk

högskola eller annan godkänd utländsk utbildning, I en moderat motion yrkas atl motsvarande svensk utbildning skall ges samma ställning som utländsk. Med anledning därav konstaterar vi från utskottets sida atl den ulredning som föreligger och som del redogörs för i allernalivmedicinkommitléns betänkande och i propositionen visar, att det för närvarande inte finns någon utbildning av kiropraklorer i Sverige som uppfyller de krav som vi i dag släller för godkännande. Men får vi framdeles en sådan kiropraktor-ulbildning, då förutsätter utskottet givelvis atl socialstyrelsen prövar frågan.

Eftersom debalten hitintills har handlat mycket om naprapaler skall jag också gå in på den frågan. Krav på legifimafion av naprapaler har förts fram i elt stort antal motioner, väckta dels i anslutning lill proposifionen, dels under den allmänna motionstiden, Della har föranlell omfattande aktiviteter både i och ulanför riksdagshuset Som Per Stenmarck också framhöll har vi från utskottets sida gjort samma bedömning som motionärerna, atl det inom naprapalin bedrivs etl seriösl arbele men all problemel i dag faktiskt är all det inte finns ell tillräckligt underlag för all riksdagen skall kunna ta slällning. Det är viktigt för riksdagen att ha ett ordentiigt underlag för att ta ställning i så viktiga frågor som den här.

Yrkesgruppen naprapaler har vi diskuterat ingående i allernativmedicinkommiltén. Vi har etl särskill kapitel i kommilléns huvudbetänkande, som förhoppningsvis skall vara klarl någon gång i oktober-november alt överlämnas till socialminislern. Jag kan bara svara för allernativmedicinkommiltén; därefler skall betänkandet få den sedvanliga behandlingen. Men vi har sagt från utskollel alt så forl det finns etl tillräckligt underlag för ell ställningstagande bör regeringen pröva frågan om naprapaternas legitimation. Detta vill vi atl riksdagen skall ge regeringen lill känna, I det avseendet lycker jag all motionärerna borde känna sig lugnade och tillfredsställda.

Så, herr lalman, vill jag någol beröra reservation 2 av moderalerna och folkpartiet, I den yrkas all när en läkare slällt diagnos och remitterat patienten för behandling hos legitimerad kiropraktor, bör kiropraktorn erhålla ersättning från sjukförsäkringen, I den här frågan föreslog allernativmedicinkommiltén vårdavial med sjukvårdshuvudmännen, I proposilionen framhålls atl sjukvårdshuvudmännens övergripande ansvar för hälso- och sjukvård i kombinalion med möjlighet till vårdavtal är tillräckligt för alt möta efierfrågan på värd och behandling inom ortopedin, där kiropraklorerna är verksamma, Samma synsäit präglar också socialförsäkringsutskotlets yllrande över propositionen och molionerna i dessa delar.

Riksdagen har vid ell flerlal tillfällen avslagil motionsyrkanden om anslutning av nya grupper av vårdgivare fill försäkringen med hänvisning till sjukvårdshuvudmännens ansvar för befolkningens hälso- och sjukvård. Då är del också rimligt att dessa har ett inflytande över hur de ekonomiska och personella resurserna fördelas, eftersom resurserna trols allt är begränsade.

Till sist vill jag säga att jag dels som ordförande i alternalivmedicinkommitién, dels som ledamot i socialutskottet är glad över all vi i utskottet har kommil överens i dessa frågor. Jag lycker atl del är etl stort steg framåt för alternalivmedicinen och alternalivlerapin. Även om jag vet atl kiropraklorer inle alltid vill kalla sig allernalivmedicinare, tycker jag alt delta är ell genombrott för alternalivmedicinen, som jag hoppas naturligtvis skall följas av flera.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Legitimation för vissa kiropraklorer, m.m.

Prot. 1988/89:121 Med detta, herr talman, yrkar jag bifall lill socialutskottets hemställan och
25 maj 1989 avslag på de två reservationer som är fogade lill betänkandet

Legitimation för vissa

kiropraklorer, m.m. "f' " R STENMARCK (m) replik:

Herr talman! Aina Westin började med att säga atl kiropraklorerna hiltills lytt under kvacksalverilagen. Det kanske är del främsla skälet, som jag ser det, fill all man verkligen snabbi bör få en förändring - helsl skulle vi ha fatlat beslul här redan i kväll. Jag ser det som posilivl att kiropraklorerna nu inle längre skall klassificeras som kvacksalvare, vilkel faktiskt hittills varil fallel. Del är synnerligen beklagligl all andra seriösl arbetande grupper - del har inte minsl Aina Westin intygat - forlfarande skall ha denna förödmjukande stämpel, uppenbarligen åtminstone ell lag fill.

I alternativmedicinkommitténs belänkande finns ell särskill yttrande från moderaterna och centern, där det konslaleras att del är beklagligl all inte andra grupper från den manuella terapin skall kunna få legifimafion. Jag inslämmer i del. Del borde vara möjligl. Nu finns del inle elt sådant genomarbetat förslag från allernativmedicinkommiltén. Det är också beklagligt, men det är elt faktum. Det är beklagligl därför alt de olika disciplinerna inom den manuella terapin därmed inle får lika villkor. En disciplin får på delta sätt elt försteg framför de övriga.

Med anledning av den reservalion som vi och folkpartiet har fogat till belänkandel skulle jag vilja säga atl vi inte tror all vårdavial, som socialdemokraterna hela tiden talar om, är den bäsla lösningen. Del är etl sätt atl försöka styra det hela, ell säll atl säga att del hela liden skall finnas en sjukvårdshuvudman som skall bestämma över saker och ling. Vi tycker inle alt del skall vara på del viset, utan vi tror att den enskilde själv kan avgöra vem han skall söka vård hos. Vi tror också all det är utomordentligt viktigt för den enskildes trygghet, för patientens trygghet, atl behandling sker efter diagnos från en läkare. Jag har svårt att förstå varför inte Aina Westin också skulle kunna vara med på en sådan lösning. Vi menar all del sedan skall vara fullt möjligl, oavsett vårdavtal, att få ersällning frän försäkringen.

Aina Weslin säger atl det bedrivs elt seriöst arbete också inom naprapalin - jag tror all del är ordagrant vad Aina Weslin här säger. Vidare säger hon all del ändå saknas ell tillräckligt underlag. Jag skulle dä vilja fråga; Vad är del egenlligen för underlag som saknas? Det finns ju en synnerligen avancerad ulbildning på della område. Utbildade lärare - i flerlalel fall läkare - står för utbildningen, och utbildningen i fråga finns i Sverige.

Avslulningsvis vill jag slälla frågan: Hur nära i liden ligger en legitimation för naprapaterna, när kan prövning ske och vilka ytterligare krav är det som skall uppfyllas?

Anf. 62 AINA WESTIN (s) replik:

Herr lalman! Försl och främst vill jag säga atl jag inle förslår vad Per
Stenmarck menar när han säger atl naprapaterna skulle känna sig förödmju
kade. De har ingen som helst anledning alt göra det. Naprapaterna bedriver
ju i dag en väldigt omfattande verksamhel. Den verksamhet som naprapater
na bedriver och det förlroende som väldigt många människor visar dem
1' kommer nalurliglvis även i fortsättningen all vara lika omfattande. Dd

faklum atl utskottsmajoriieten ställer sig bakom det förslag som kanske blir riksdagens beslut när det gäller den här gruppen kiropraklorer behöver inte inverka på naprapaternas arbele.

Per Stenmarck frågar ännu en gång om jag har någon uppfattning om när etl förslag om legifimafion för den här gruppen kan tänkas komma. Det skulle i och för sig inle vara sä duml om jag vore den som pä slående fot kunde säga del. Men nu är det så, att allernalivmedicinkommillén först måste presentera sitt belänkande. Dessulom är del brukligt Per Stenmarck, all man, om arbele pågår i en ulredning, avvaktar det material som utredningen senare kommer atl lägga fram och som skall ligga till grund för en evenluell proposition från regeringen. Del årgången i riksdagsarbdel. Jag har sagl all kommilléns huvudbetänkande kommer atl presenteras i hösl - och del är väl bra. Tidsplanen håller alltså.

Sedan någol om vårdavial kontra försäkringen. Jag tror knappasl all vi kan närma oss varandra i det avseendel.

Vad jag här har gett uttryck för är socialdemokraternas principiella inställning till nya gruppers anslulning till försäkringen. Dessutom vill jag framhålla atl det finns motioner som handlar om andra grupper. Hur skall vi behandla dem? Det har nämhgen väckts motioner som handlar om psykologer, barnmorskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter osv.

Jag häller, som sagt, fasl vid det förslag som också majoriteten i utskottet släller sig bakom.

Prot, 1988/89:121 25 maj 1989

Legitimation för vissa kiropraklorer, m.m.

Anf. 63 PER STENMARCK (m) replik:

Herr lalman! Allra försl: Del mäsle rimligtvis vara förödmjukande atl bli kallad för kvacksalvare - som man ju blir kallad sä länge som man inte är ansluten till del försäkringssystem som vi i dag har.

Väldigt många människor visar gruppen naprapaler ell utomordentligt slort förtroende, vilkel naprapaterna säkert också är myckel glada för.

Jag har frågat: När kan del vara möjligl all få elt förslag på riksdagens bord i denna fråga? Vad Aina Weslin här har sagl är inle särskill myckel lill svar. När det gäller den akluella kommillén trodde jag, uppriktigt sagt, att ulredningens ordförande åtminstone skulle kunna göra en antydan om hur snabbt arbetet kan gä. Det borde alltså gå alt säga om del dröjer ett halvår eller om del rör sig om elt, två eller tre år.

När del gäller kiropraklorerna finns det inle någon som helsl anledning atl betvivla kvaliteten på deras ulbildning. Della framgår också av alternativmedicinkommitténs olika skrivningar. Utbildningen bar vitsordats även av andra. Kiropraklomlbildning ges i bl.a. USA. Däremol finns del inle någon sådan ulbildning i Sverige. Del gör all det är belydligl svårare att kontinuerligt göra den kontroll av kvaliteten på utbildningen som trots alll är nödvändig- inle minst med tanke på patienternas trygghet Naprapaterna däremol kan få utbildning i Sverige.

Mot denna bakgrund tycker jag alt alternativmedicinkommitléns priorile-ringsordning är lilel underlig. Del minsta man skulle kunna begära är väl att de båda alternativen hade sammanvägts och atl förslag hade lagls fram som gällde båda.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Legitimation för vissa kiropraklorer, m.m.

Anf. 64 AINA WESTIN (s) replik;

Herr talman! Jag vill påminna Per Stenmarck om all ulskollel faktiskt är enigt och föreslår riksdagen att göra etl tillkännagivande lill regeringen när del gäller naprapaterna. Jag har också hela liden hafl uppfattningen att vi är eniga på denna punkt.

Sedan lycker jag faktiskt att Per Stenmarck ställer slora krav på mig i min egenskap av ordförande i allernalivmedicinkommillén. Jag sitter ju inte med i regeringen. Del är regeringens uppgifl att sä småningom lägga fram en proposifion beträffande naprapaterna - precis som den har gjort i fråga om kiropraklorerna. När en proposition kan komma är del hell omöjligt för mig alt ha någon uppfallning om. Men naturligtvis är del min förhoppning all det inte skall dröja alltför länge - detta sagl mol bakgrund av all jag är mycket intresserad av de allernafivmedicinska frågorna.

Rent formellt lyder naprapaterna under kvacksalverilagen. Jag kan dock inte länka mig alt någon enda naprapat, med lanke på de behandlingsformer som dessa kan erbjuda och med tanke på den tillströmning av patienter som dessa kan nolera, känner sig som kvacksalvare.

Talmannen anmälde alt Per Stenmarck anhållit alt lill protokollet få antecknat alt han inte ägde räll lill ytterligare replik.

Anf. 65 MARGÖ INGVARDSSON (vpk):

Herr talman! Ell viktigt skäl fill förslaget om legifimation av vissa kiropraklorer är, som framhålls i proposilionen, att kiropraklisk behandling är den vanligaste alternativmedicinska behandlingsformen. Vidare sägs del atl 15 % av befolkningen har pröval den metoden. Av dessa uppger 70 % alt de har blivit besvärsfria eller något bättre av behandlingen. Enligl propositionen förhåller det sig så, alt en majorilel av dem som har erfarenhet av kiropraklisk behandling föredrar denna framför den vanliga sjukvården vid rygg- och ledvärk.

Det låter väldigt bra atl så många människor ser positivt på kiropraklorerna. Men jag undrar vad de här uppgifterna egenlligen har för värde. För all uppgifterna skall ha etl värde mäsle man kunna jämföra dem med liknande undersökningar när del gäller patienter som har erfarenhet av behandling hos legitimerade sjukgymnaster med mobiliseringsexamen. Men några sådana undersökningar har aldrig gjorls. Jag är överlygad om att man, om man gjorde undersökningar beträffande de patienter som går på behandling hos naprapaler, skulle nolera samma resultat - dvs. atl pafienterna är nöjda med den behandling som de får.

Behandling hos kiropraktor beskrivs som en alternativ behandling även i propositionen. Men del måsle bero på okunnighet Det är nämligen inle behandlingen som är alternativ. Manipulation förekommer ju även inom skolmedicinen och utövas av sjukgymnaster med mobiliseringsexamen och av vissa läkare. Del är alltså inte behandlingen som är alternativ, utan del är behandlaren, kiropraktorn, som är alternativ.

Om regeringen verkligen vill lillgodose människors behov av manipula-fionsbehandling, kan jag absolut inte begripa varför man inle satsar på specialistljänster för de sjukgymnaster som redan nu fillämpar den här

behandlingsmetoden och som har mobiliseringsexamen. Men den gruppen bryr man sig inle alls om. Dessa människor får jobba i skymundan på vanliga Ijänsler.

Jag förnekar inle alt många människor har elt stort intresse för alternativa medicinska behandlare. Men jag tror inle att den enda orsaken till det intresset är de alternativa behandlarnas kvahfikalioner. Snarare lyder intresset för alternativ behandling på brisler i den tradifionella sjukvården.

Hos en alternativ behandlare kan man få en lid relalivt snabbi och enkelt när man själv känner atl man behöver del. Men hos sjukgymnasterna är det långa köer. Dessulom får man inte avgöra behovet själv, utan man måsle ha en remiss från en läkare. Della är en del av förklaringen, men jag tror ändå inte all del är hela förklaringen.

Man kan ställa sig frågan varför det inte finns något slörre inlresse hos människor för l.ex. alternativa bilmekaniker och alternativ lill det traditionella sättet atl reparera bilar. Jag tror att det beror på alt de flesla människor som har bil också har elementära kunskaper i hur bilmotorer är konstruerade och fungerar. Majoriteten av bilägarna, om man frågar dem, kan fakfiskt svara på hur många ländslift deras bil har. De vel också varför bilen har ländstift.

Men när del gäller kunskaper om den egna kroppen slår det belydligt sämre till. Det är faktiskt inte särskilt många människor som kan svara på frågor som tex. hur många halskotor som vi människor har eller hur ryggraden är uppbyggd. Därför tror många människor alt det lilla klickljud som kan uppstå vid manipulation eller ledfrigörelse kommer från en kota när den hoppar räll igen. Del verkar som om många av riksdagens ledamöler också tror del. Nu är del tack och lov inle så all kotor "hoppar" hil och dil och alt man kan dra dem rätt och få ell lilel "klick" på köpel. Det är lur del. Hoppade kotorna så skulle del utgöra etl myckel allvarligt sjukdomsfill-sland.

Inom hälso- och sjukvården har betydelsen av del förebyggande arbetet och helhetssynen på pafienterna nu hell rikfigt fåll den framträdande plals som del synsättet bör ha. Därmed framslår del som ogenomtänkt att föra in en ny yrkesgrupp som utför en myckel begränsad behandling vilken enbarl är fillämplig på vissa ledbesvär.

Ryggbesvär kan delas in i tvä grupper. Den första gruppen gäller besvär med kända orsakssamband eller en otvetydig symlombild. Den andra gruppen gäller besvär där orsaken är oklar eller diskutabel. Till den första gruppen hör endast en mindre del av ryggbesvären. Den stora gruppen är grupp två. 70 % inom den gruppen fillfrisknar spontant inom en månad och 90 % inom tre månader. Del är i den slora gruppen som det finns patienter som kan bli hjälpta av en manipulalionsbehandling. Att utföra denna manipulation är inte särskill svårl. Del är lält alt lära sig de handgreppen. Det svåra är att avgöra vilka patienter som man skall göra dessa handgrepp på. Del är inle bara så atl patienter inle blir bra om handgreppen utförs på fel patient. Man kan verkligen förvärra patientens besvär om handgreppen utförs på fel patient, Föratl kunna göra denna avvägning måsle behandlaren ha goda kunskaper i differentialdiagnostik. Det finns olika uppfattningar om huruvida de kiropraklorer som nu föreslås få legitimation uppfyller de kraven.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Legitimation för vissa kiropraklorer, m.m.

Prot, 1988/89:121 25 maj 1989

Legitimation för vissa kiropraklorer, m.m.

Legitimerade kiropraklorer kommer att fä en möjlighel all sluta vårdavial med sjukvårdshuvudmännen och den vägen få del av våra försäkringspengar. När man lagl fram elt sådanl förslag måsle de ansvariga också hafl länkar om vilken taxa som kiropraklorerna skall lillämpa. 1 dag koslar det mellan 175 och 200 kr. för en behandling hos en kiropraktor, hos vissa kan det t.o.m. vara något dyrare. Hos en legitimerad sjukgymnast är palienttaxan på den privala sidan 35 kr. Därlill kommer försäkringsersättningen för en normalbehandling på 65 kr. Om sjukgymnasten utöver normalbehandlingen gör tex. en specifik mobilisering får han ell lillägg med 9 kr. Sammanlagt fär sjukgymnasten 109 kr. Vilken taxa skall gälla för kiropraklorer som gär på elt vårdavial?

En legitimering av nu verksamma kiropraklorer innebär ingel resurstillskott till sjukvården. De finns ju redan i dag och har sina patienter. Däremot minskar utrymmet för den traditionella sjukvärden om den skall konkurrera med kiropraklorerna om vårdavial med sjukvårdshuvudmännen. Del kan knappast för ulskollel vara obekant atl det redan finns många kunniga sjukgymnaster som Ivingas lägga ner sin verksamhel därför att ersättningen är för låg. Del råder ingen brisl på patienter. Men sjukgymnastens arbetssätt med en helhetssyn pä patienten medför all del inte gär all behandla tillräckligt många patienter per dag för atl kompensera de låga taxorna. Hur skall del bli med sjukgymnasterna i framtiden? Skall de ha ännu mindre ulrymme av försäkringspengarna än vad de har i dag?

Vi behöver flera sjukgymnaster, och vi behöver flera tjänster för sjukgymnaster. Vi behöver också specialisttjänster för sjukgymnaster, särskilt för all de sjukgymnaster som har mobiliseringsexamen skall få en möjlighel atl arbeia bältre. Däremot behövs det ingen ny yrkesgrupp som bara ulför en lilen del av de behandlingar som ingår i den fysiolerapeufiska behandlingen. Om vi vill ta till vara de dukfiga kiropraklorerna och de dukliga naprapaternas tjänster - jag är överlygad om atl det även finns sådana - gör vi det bäst genom att de får prövas för legitimation som sjukgymnaster, och om så behövs skall de givetvis få möjlighel atl komplettera sin utbildning.

Herr talman! Slulligen anser jag, även om jag inle har exakl samma mening som milt parli, att vpk:s reservation ger etl utrymme för att man skall kunna återkomma och prova om dessa yrkesgrupper kan bli legitimerade som sjukgymnaster.

Anf. 66 AINA WESTIN (s) replik:

Herr lalman! Jag skall inte förlänga debatten. Del är ungefär samma frågor som kommer igen.

Upplysningsvis vill jag säga fill Margö Ingvardsson att de slalisliska uppgifler som hon refererade lill är etl unikl och omfattande material som den alternativmedicinska ulredningen har lålil la fram. Det är en slor statistisk undersökning som inte gjorls tidigare och är utförd av statistiska centralbyrån.

Undersökningen visade att drygt en femledel av befolkningen i åldern 16 till 74 år hade stor eller liten erfarenhet av alternativ vård. Mer än hälflen av dem hade blivit behandlade av inte bara kiropraklorer utan även naprapaler eller osteopater.

När Margö Ingvardsson säger att införandet av en ny behandlingsform inom hälso- och sjukvården är ogenomtänkt, vill jag upplysningsvis meddela atl alternativmedicinkommitténs delbetänkande arbetades fram av en expertgrupp som allernativmedicinkommiltén tillsatt Expertgruppen var hell enig, och där ingick också en sjukgymnast Jag vill inte på något sätt förringa sjukgymnasternas arbele, men allernativmedicinkommiltén har i sina direktiv inte hafl att se på den gruppen. Vi har ju enligt direktiven selt på de alternativmedicinska terapierna.

Anf. 67 MARGÖ INGVARDSSON (vpk) replik:

Herr lalman! Av del som Aina Weslin replikerade på tar jag del sisla försl.

Jag sade inle atl det var ogenomtänkt all införa en ny behandlingsform. Det här är ingen ny behandlingsform, utan en behandlingsform som har funnits inom skolmedicinen oerhörl länge. Del handlar om att man har beslutat sig för all införa en ny yrkesgrupp och ge den en legitimation, en yrkesgrupp som ulför en lilen del av del arbele som vissa sjukgymnaster och läkare gör i dag. Men all Aina Westin fortsätter atl tala om nya behandlingsformer och behandlingsformen som elt alternaliv visar ju all Aina Weslin själv inle rikligl vel vad del här handlar om. Del rör sig alltså inle om någon ny behandlingsform, och det är ingen alternativ behandlingsform. Del är en ny behandlingsgrupp, och jag menar alt della slrider mol del synsätt som vi änlligen har fåll igenom inom hälso- och sjukvärden, där man skall ha en helhetssyn på patienten. Jag undrar om Aina Weslin kan länka sig alt dela upp nägol annal verksamhetsområde på samma säll. Skall vi l.ex. ha en grupp sjuksköterskor, som kanske bara ägnar sig ät att ge injektioner? Del blir ju så alt säga en följd av delta atl man börjar alt splittra upp verksamheter på små detaljer.

När det gäller undersökningen om vilka som var positiva till kiropraklorer vill jag säga alt jag inle betvivlar all man har gjort en undersökning, och jag betvivlar inle ens resullald. Men jag säg'r all undersökningen har ingel värde om man inte presenlerar undenökningar på samma sätt, från sjukgymnasternas arbetsområde t.ex. Regeringen har emellertid hittills visal elt mycket litet inlresse för denna yrkesgrupp, etl så litet inlresse all man säger nej till kraven på fortbildning av sjukgymnasier. Man är inte heller intresserad av all anordna specialistljänster för de sjukgymnaster som alltså har den här mobiliseringsexamen och utför samma behandlingsmoment som kiropraklorerna.

Anf. 68 AINA WESTIN (s) replik:

Herr lalman! Det är så, Margö Ingvardsson, att den här undersökningen har ett mycket stort värde. Jag skall gärna överlämna materialet, som faktiskl är unikt. Där beskrivs inställningen till alternaliv medicin och till de olika behandlingsformer som finns.

När del gäller kiropraklorerna - som jag häller mig till i dag, eflersom det är della som betänkandet handlar om - är all märka all del finns en stor grupp kiropraklorer, och utbildningen är mycket olika. Del finns allt från mycket dålig utbildning till kvalificerad utbildning, som jusl gruppen Dr's of Chiropractic har. Från patientens synpunkl och från säkerhetssynpunkt har

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Legitimation för vissa kiropraklorer, m.m.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Legitimation för vissa kiropraklorer, m.m.

vi för vår del ansett det viktigt alt ge en form av varudeklaration när det gäller den här gruppen. Därför föreslår vi legitimation av dessa kiropraklorer. Detta tycker jag är avgörande i denna fråga.

Anf. 69 MARGÖ INGVARDSSON (vpk) replik:

Herr lalman! Jag kan förstå alternativmedicinkommitténs utgångspunkter och också Aina Westins funderingar om att legitimering skulle vara en varudeklarafion och så alt säga ge patienterna vägledning när det gäller att avgöra vilka man skall gå fill. Det vore bra om del fungerade på del sättet Men nu är det tyvärr inte så.

Det är likadant för sjukgymnasterna. Tidigare har det funnils sjukgymnaster som har kallat sig för sjukgymnaster utan alt vara legifimerade. Vidare har det också funnits en grupp legitimerade sjukgymnaster. Jusl della faklum att det har funnits en grupp med samma yrkestitel men som har haft legitimation har gett legitimitet ål hela gruppen sjukgymnaster, oavsell ulbildning. I stället för alt underlätta för pafienterna och visa vart de skulle vända sig har detta medfört atl alla anses vara legifimerade av samhällel. Jag tror all det kan bli samma sak med kiropraklorerna. Del är inle bara gruppen med den ulländska examen som man ger legitimitet ål. Legitimitet ges ål alla som kallar sig kiropraktor.

Än en gång, Aina Westin, måste jag ta upp frågan om de alternativa behandlingsformerna. Del är möjligt att jag inle förstår det här, men jag måste fråga Aina Westin; Vad är det som är den alternativa behandlingsformen? Vad är del enligt Aina Westin som kiropraklorerna gör som inle redan finns inom den s.k. skolmedicinen? Och medan jag har ordel - jag frågade Aina Weslin hur hon såg på kiropraklorernas taxor. Ni måste ändå ha haft några tankar på delta. Jag skulle vilja veta hur diskussionerna har gått. Anser man alt kiropraklorerna skall ha samma taxor som sjukgymnasterna, eller har man tänkt sig någon annan laxa?

Talmannen anmälde att Aina Westin anhållit att till protokollet få antecknat att hon inte ägde rätt till ytteriigare replik.

Anf. 70 ANITA STENBERG (mp):

Herr talman! Jag är glad att det nu finns möjlighel till legitimation för gruppen Dr's of Chiropractic.

Ulbildningen här i Sverige till naprapat med certifikat på Naprapalic School omfallar, som Per Stenmarck sade, fyra år eller 6 150 fimmar. Även jag vill alt vi skall utnyttja denna grupp.

Utbildningen som alltså är en universitetsutbildning molsvarar 160 poäng. Det är ju bara universitetsutbildning som ger poäng. Utbildningen är alltså fyraårig, och här kan man jämföra med landläkarutbildningen som kräver fyra och ell halvt års sludier. Inträdeskravet till naprapatutbildningen är genomgången gymnasieskola. Del måsle vara en bra utbildning, och den måste vara lält att konlrollera. Miljöpartiet de gröna vill att den här utbildningen skall ligga fill grund för legitimering av naprapaterna i likhet med vad som gäller för andra vårdutbildningar som får legifimation.

Naprapaternas arbete är myckel uppskallal. LO har också i sin trygghets-

och fritidsförsäkring, TFF, inskrivit att man fär lov alt gä lill en naprapat. Försäkringen betalar, men man måsle ha en remiss från läkare. Man rekommenderas atl gå till sin läkare för att få en sådan remiss om man har onl i l.ex. ryggen eller armen, dvs. någol som naprapaler kan klara av.

Vi har i ulskollel hafl lill behandling 13 motioner som handlar om legifimation av naprapaler och som väckls under del här riksmötet: tre från socialdemokraterna, tre från moderalerna, tre från centerparfiet, två från folkpartiet och två från miljöpartiet Utskottet har varil enigt om all ha en slark skrivning, och vi avvaktar nu alternafivmedicinutredningen. Därefter skall utskottet ta ställning fill eventuell legitimering av naprapaler.

Men miljöpartiet de gröna vill egentligen gå litet längre. Vi har en molion -So27 - där vi begär förslag om alt de naprapaler som har certifikat skall erhålla rätt fill legitimation.

Jag lycker alt Aina Weslin har lalal så varmt för allernativmedicinkommiltén atl jag låter bli all yrka bifall till vär molion, trots att jag egentligen hade begärt ordel för att göra just det. Men då vill jag att Aina Westin i gengäld med samma glöd arbetar för atl naprapaterna skall få sin legitimation. Finns det möjlighel för naprapaterna, tror Aina Westin, all få legitimation, t.ex. inom ett år?

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Legitimation för vissa kiropraklorer, m.m.

Anf. 71 AINA WESTIN (s) replik;

Herr talman! Ibland vet jag inte vad som händer från det atl utskottet har justerat sitt belänkande lill det atl diskussionen äger rum i kammaren, Anila Stenberg. Efler justeringen av utskottets betänkande tyckte jag all vi alla kunde känna oss nöjda med de skrivningar som förelåg i belänkandet. Jag fick uppfattningen atl alla ulom vpk ställde sig bakom dem.

Anita Stenberg släller nu, precis som Per Stenmarck, frågan lill mig, när jag tror att naprapaterna kan bli legitimerade. Del är väl ändå inle er uppfallning atl jag här i kammaren skall kunna lala om atl naprapaterna skall bli legifimerade från och med del och del datumet? Jag har ju uttryckligen sagl all aliernalivmedicinkommittén kommer med sill huvudbetänkande i höst. Där finns avsnittet om naprapaterna med. Därefter får vi se. Men det föreligger ju starka skrivningar från utskottet på den här punkten, och de måste följa med lill regeringen, eftersom vi ger regeringen del här lill känna. Mer kan jag inte säga i dag, Anila Stenberg.

Anf. 72 ANITA STENBERG (mp) replik:

Herr talman! Tack, jag tror på Aina Westins glöd!

Anf. 73 DANIEL TARSCHYS (fp):

Herr talman! Debatten här i kväll kan möjligen ge intryck av all det råder mycket delade meningar i utskottet. Men som flera talare har påpekai är utskottet i stora drag enigt. Jag vill här bara inslämma i grunddragen i de synpunkter som framförls av både Per Stenmarck och Aina Weslin.

Vpk har vall atl ställa sig utanför det här förslaget. Del är naturligtvis inle så vanligt att vi från vpk;s sida får höra att vi måsle besinna oss, att vi inle får förila oss, atl vi måsle ta saker och ting under moget övervägande, att vi inte skall rusa i väg med partiella reformer, osv. Samhällsulvecklingen får, enligl vpk, inle gå för fort - den här gången.

Prot, 1988/89:121 25 maj 1989

Legitimation för vissa kiropraklorer, m.m.

Del är inle del som vi vanligen hör från den kanten. Jag har grubblat en del på vad det kan bero på atl vpk jusl nu önskar att ulvecklingen skall la lång tid, ske i stora sammanhang och inle gå för forl. Jag tycker debalten har givit svar på den frågan: Vpk vill ha en samlad bedömning på ell senare stadium.

Vid den samlade bedömningen kommer Gudrun Schyman atl rösla för legitimation för all alternativmedicin och Margö Ingvardsson atl rösta mol legitimation för all allernalivmedicin. Så har jag uppfattat de besked vi har fält från vpk i kväll,

Anf. 74 GUDRUN SCHYMAN (vpk):

Herr talman! Vi skall väl inle tvista om Daniel Tarschys uppfattningsförmåga - så pass väl känner vi varandra all vi vel ungefär var vi har varandra i del avseendet,

Vissl vill vi gärna skynda på utvecklingen i många avseenden, men man skall inle heller springa för fort, och man skall inle snubbla på vägen. Del som vi har begärt i vår reservation har ju näslan alla ulom Daniel Tarschys nu talat för, nämligen alt del skulle behövas en samlad bedömning och ell rejält underlag, så atl man verkligen kan göra en riktig bedömning av hela områdel. Moderaterna har talat ivrigt för det, och miljöpartiet har också tyckt atl man borde la elt samlat grepp på det hela, sä vi är långt ifrån ensamma om alt vilja förändringar men på ell sådanl sätt all resultatet blir bra,

Anf. 75 DANIEL TARSCHYS (fp):

Herr talman! Jag tycker inte alt alla har talat för all vi skall göra den samlade bedömningen till förmån för alternalivmedicinen - jag lycker att jag hör hell andra synpunkter när jag lyssnar på Margö Ingvardsson.

Lål mig slutligen lill Margö Ingvardsson säga all vi i folkpartiet i många avseenden kan ställa oss bakom den kritik hon framför när del gäller sjukgymnasterna. De har elt besvärligt läge, och vi har frän folkpartiets sida föreslagit all man skall undanröja en hel del av dragen i Dagmarsyslemel och på den vägen se lill alt sjukgymnasterna får drägligare arbetsvillkor.

Anf. 76 MARGÖ INGVARDSSON (vpk):

Herr lalman! Eftersom Daniel Tarschys absolul vill ha etl svar från mig ocksä fär jag försöka göra honom lill viljes på den punklen.

Om Daniel Tarschys lyssnade på min argumentering hörde han all jag sade att jag tror all man - när man har gjort den totala översynen av det som ni kallar del alternativmedicinska områdel och om man ocksä bedriver försöksverksamhel med en ordenllig utvärdering av de arbetsmetoderna -kommer fram lill alt den bäsla lösningen på problemel med legitimation är atl låla kiropraklorerna och naprapaterna söka legitimation som sjukgymnaster. Del är nämligen fler sjukgymnaster vi behöver! Vi skall inte splittra upp fysioterapin och införa fler yrkesgrupper som egentligen gör samma sak. Del var moliveringen lill att jag stöder vpk:s reservation i del här belänkandel.

Överläggningen var härmed avslulad.

(Beslul i ärendel skulle fallas vid nästa arbelsplenum).

10 § Föredrogs

socialutskottets belänkande

1988/89:SoU24 Socialstyrelsens framlida roll (prop. 1988/89:130).

Socialstyrelsens framtida roll

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Socialstyrelsens framtida roll

Anf. 77 DANIEL TARSCHYS (fp):

Herr lalman! Socialslyrelsen är en myndighel som har utsatts för många omorganisationer. Den som nu föreslås går i slora drag i samma rikining som tidigare reformer. Den syflar lill att stärka socialstyrelsens roll som utvärderande och uppföljande organ både i hälso- och sjukvården och i socialtjänsten.

Det förslag som regeringen har framlagt har en hel del förtjänstfulla drag, medan några förslag enligt folkpartiets uppfallning är mindre väl övervägda.

Vi lycker all det är bra all det införs en regional organisation för att bältre följa utvecklingen inom hälso- och sjukvården. Det förslagel lillslyrker folkpartiet

Vi tycker det är synd alt regeringen inte velal lillgodose ell gammalt önskemål från folkpartiets sida om att ge en starkare och självständig ställning ät arbetet för en bältre folkhälsa. I Sverige har vi i dag en splittrad organisation på folkhälsoområdd. Mänga myndigheter är inblandade i arbetet, men de har inle en tillräckligt stor slagkraft, eflersom resurserna är splittrade. Det hade varil klokl om regeringen, i likhet med folkpartiet, velat sammanföra socialstyrelsens resurser för denna funklion med resurser frän annal håll för all återskapa ett institut för folkhälsa.

Socialministern skriver i propositionen atl man vill ge mindre vikt åt enskilda ärenden. Delta skall ske för all man skall kunna ge ett ökat utrymme åt övergripande frågor. Den ambitionen är från flera olika synpunkter begriplig, men vi från folkpartiet menar all regeringen först borde gå igenom de olika områdena för all se vilka konsekvenserna blir för enskilda människor innan man begär atl riksdagen skall acceptera en sådan princip. Del är inte av okynne som människor vänder sig till socialstyrelsen med klagomål. Den prövning som socialstyrelsen gör fyller en viklig rältssäker-hdsfunklion. Vi menar att det hade varit naturligt om regeringen på område efter område undersökt hur rättssäkerheten kan tryggas och därefler kommit till riksdagen och begärl ett godkännande av de förändringar man vill genomföra. Nu går regeringen den andra vägen och begär försl riksdagens principiella godkännande, och sedan skall en undersökning på de olika områdena genomföras. Folkpartiet föreslår i reservalion 5 all riksdagen bör ge regeringen lill känna att socialstyrelsens roll som garant för rättssäkerhet inom socialtjänst och hälso- och sjukvård skall bevaras och stärkas.

Vi i folkpartiet är också bekymrade över alt de drogpolitiska frågorna inte beaktats tillräckligt i förslagel lill omorganisalion. De kommer all hanleras inom en enhet som också har andra funktioner. Vi menar all del behövs en markering från riksdagens sida för atl dessa viktiga uppgifter skall få en slark ställning.

Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till de reservationer som folkpartiet slår bakom.

6 Riksdagens protokoU 1988/89:121

ProL 1988/89:121 25 maj 1989

Socialstyrelsens framtida roll

Anf. 78 PER STENMARCK (m);

Herr lalman! Vi salsar i Sverige myckel stora resurser på hälso- och sjukvård. Mätt i andel av den samlade produktionen är resurserna större än i de flesla andra länder. Milt i allt della uppvisar den svenska hälso- och sjukvärden ändå slora brister. Svårt sjuka tvingas vänta länge pä behandling. De flesla svenskar saknar en fasl och etablerad konlakl med en egen läkare. Patienterna har lilen eller ingen valfrihel alls.

Del framgår av hälso- och sjukvårdslagen alt "mälel för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen". Det krävs mänga ålgärder för alt leva upp till denna målsällning och komma till rätta med dagens brister. En ålgärd är sannolikt alt stärka den tillsynsfunktion som redan finns men som i dag har klara brister.

Regeringen föreslår i sin proposition vissa åtgärder. Med stor sannolikhet är de inle tillräckligt långtgående, även om de rör sig i räll riktning. Därför har vi moderaler - i motioner och i ell anlal reservationer lill dagens betänkande - föreslagit olika förstärkningar. Del framgår av propositionstexten alt socialslyrelsen i första hand skall inrikta sitt arbete på tillsyn av den verksamhet som bedrivs inom den sociala seklorn. Vid sidan om detta skall socialstyrelsen även öva tillsyn över hälso- och sjukvården. För all förslärka denna uppgifl föreslår regeringen alt del inrällas regionala lillsynsenheter på sex orter i landet. Dessa enheter skall, säger man, ulgöra en del av socialstyrelsen. Vidare skall socialstyrelsens nuvarande läkemedelsavdelning ombildas lill en frislående myndighet för bl.a. läkemedelskonlroll.

Centralförbundet för Alkohol- och Narkoiikaupplysning skall fä en mer fristående ställning i förhållande till socialstyrelsen. Rådd för alkohol- och narkolikapolitiska frågor, det s.k. AN-rådd, föreslås bli inordnat i socialslyrelsen såsom ell rådgivande organ i alkohol- och narkolikafrågor.

I motioner har vi moderater visal atl uppgifterna på den cenlrala verksnivån bör renodlas. Tillsyn, kunskapsutveckling och kunskapsförmedling bör vara huvudsakliga uppgifter. Den nödvändiga uppföljningen och utvärderingen bör göras gentemot av statsmakterna uppställda och preciserade mål. Därför välkomnar vi också propositionens uttalanden om att styrelsen i ökad utsträckning skall fylla en experlfunktion i förhållande till regeringen.

I flera sammanhang har vi tidigare kritiserat atl regeringen genom olika ad hoc-organ minskal socialstyrelsens uppgifl all vara jusl en experlmyndighd. Del är också positivt all regeringen avser all föreslå alt socialstyrelsens läkemedelsavdelning ombildas till en frisläende myndighel för bl.a. läkemedelskontroll och alt en särskild proposition är all förvänta i della ärende.

Regeringen har därmed, som vi ser del, gått en bil på vägen för all få en bältre och effektivare kontroll- och tillsynsfunktion än i dag. Därmed borde regeringen också ha lagil steget fullt ut och föreslagil en uppdelning av styrelsen i en medicinal- och en socialstyrelse, vilkel vi moderater länge föreslagit.

Del är angelägel all den medicinska kompetensen prioriteras och återupprättas och alt hälso- och sjukvården byggs på medicinsk velenskap och beprövad erfarenhet. Med tanke på den snabba medicinska och medicinsktekniska ulvecklingen är behovel av en särskild medicinalstyrelse förmodli-

gen större nu än när socialstyrelsen för 20 år sedan övertog den dåvarande medicinalstyrelsens uppgifter. Elt speciellt skäl till della är också nödvändigheten av en bältre organisation för hälso- och sjukvården i krig. Jag tror atl man i dag kan konstatera all del var fel att slå ihop medicinalstyrelsen och socialslyrelsen till ell verk. Del vore ett ännu större fel att inle göra någol ål del.

Från moderat håll har vi länge kritiserat fördelningen av tillsynsuppgifterna mellan socialslyrelsen, länsstyrelserna och landstingskommunerna. Landslingen har t.ex. själva fåll ulöva tillsyn över sina egna inslilulioner, och tillsynen över förskrivningen av bl.a. läkemedel har fungeral bristfälligt sedan länsläkarorganisalionen upphörde.

De sex regionala lillsynsenheter som nu föreslås i proposilionen, med tillgång lill medicinsk, odontologisk och juridisk kompetens, är ett steg i rätt rikining. Men ell återinrältande av en länsläkarorganisalion på del medicinska områdel skulle odiskutabelt bli effektivare.

Denna organisation upphörde efler ell riksdagsbeslut Länsläkarorganisalionen hade då - och skulle nu också få - som främsta funktion den regionala tillsynen över hälso- och sjukvärden. Möjlighelen all ulöva en mjuk tillsyn över den enskilda vården skulle inte minsl vara utomordentiigl betydelsefull. Dessutom låg ett anlal andra viktiga uppgifler på länsläkarorganisationen. De hade en viktig rådgivande och förebyggande funktion. Genom möjlighet till lokalkännedom och informella kontakter kunde tendenser lill missförhållanden fångas upp på elt tidigt stadium. Det finns därför all anledning att återigen åtminstone börja diskutera frågan om all införa någon form av länsläkarorganisalion,

Jag ber, herr lalman, med del anförda alt fä yrka bifall till reservalionerna 1, 4 och 8 fogade till betänkandet

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Socialstyrelsens framtida roll

Anf. 79 ROSA ÖSTH (c):

Herr lalman! Socialslyrelsen måsle sägas vara ell myckel vikligl organ när del gäller alt utveckla, ulvärdera och ha tillsyn över hela det omfattande område som den sociala sektorn utgör. Därför är det självfallet viktigt all verksamhelen har en organisation och en inriklning som tillgodoser hela samhällets intresse i sammanhanget. -

När regeringen nu föreslår en omorganisation som är så omfattande som är fallel anser vi från centerpartiet all del sker på ett alldeles för magert beslutsunderlag. Vi menar atl förslaget skulle ha föregåtts av en ordentlig utredning med parlamentarisk medverkan, där också Kommunförbundet och Landstingsförbundet funnils med. Här har det endasl varit fråga om en myckel begränsad arbetsgrupp bestående av några få ledande tjänstemän frän socialstyrelsen och några från departementet. Med del arbetssättet kan del sägas all man lagil till vara intresset av socialstyrelsen skall ulgöra en regeringens förlängda arm, men man riskerar i slällel all missa andra vikliga uppgifter som verket måsle ha. Riksdagen bereds nu visserligen möjlighet alt yttra sig över förslaget men, som jag redan sagl, på ell underlag som inle tillåter en bedömning av hur verksamhelen efter omorganisationen kan komma all fungera.

Del är ju heller inle bara statsmakterna som har etl inlresse av en väl

Prot, 1988/89:121 25 maj 1989

Socialstyrelsens framtida roll

84.

fungerande socialstyrelse. Också kommuner och landsting har krav och förväntningar på verkel. Det är ju all hoppas atl socialslyrelsen även i framtiden skall ha en ledande roll när del gäller ulvecklingsarbete, när del gäller alt la fram underlag för verksamhetsplanering m.m.

Under utredningsarbelels gång har, enligt vad som framgår av proposilionen, kommuner, landsting och en del fackliga organ informerats om gruppens överväganden och förslag. Del tycks däremol inte ha förekommit någon som helst dialog i sammanhanget

Utskottet delar lill slor del vår kritik. Det sägs nämligen med anledning av Karin Israelssons molion:

"Utskollel delar så lill vida motionärens uppfattning att vid beredningen av frågan om en betydelsefull förändring av organisation och inriktning av ett slorl cenlrall ämbetsverk, bör berörda myndigheter och organisationer ges tillfälle atl ytlra sig. Så har inte skelt i detta fall."

Det medges i belänkandel också alt del kan vara moliveral med pariamenlarisk medverkan.

Jag ber, herr talman, att få yrka bifall lill reservation nr 3, vilket är vårt huvudyrkande. För den händelse all delta yrkande inte skulle vinna riksdagens bifall, vilkel del lydligen finns en viss risk för, har vi i andra hand synpunkter pä den modell som är föreslagen.

Del finns ju en lång rad förslag och lankegångar som ännu inte är färdiga men som del kan finnas anledning atl kommenlera. De reser också flera frågetecken, bl.a. beroende på all underlaget är tunt.

En sådan fråga är i vad mån tillsynsfunktionen för hälso- och sjukvården kan komma att fungera bältre med den organisation som nu föresläs och som innebär alt regionala enheter skall tillskapas. Vi har tidigare från centern liksom moderalerna varit inne på atl man borde pröva, om det inte finns anledning atl återgå till länsläkarorganisationen. Vi har dock i det här läget valt atl inte reservera oss, eftersom vi menar atl den nya organisationen, om den genomförs, bör ges en chans. Vi tror alt man bör kunna uppnå vissa fördelar med en decentraliserad organisation av den typ som del här kan bli fråga om.

En fräga där det skulle vara inlressanl atl veta litet mer om vad som är avsikten bakom orden gäller den verksamhel som är inriktad på barn och ungdomar. Del sägs i proposilionen alt socialstyrelsens verksamhel på del här området bör intensifieras, och del är ju bra. Frågan är bara hur del skall göras. Del får inte, menar jag, ske pä andra fungerande organs bekostnad. Det behövs så väl fler vältrimmade aktörer i det här arbetet

Det sägs i klartext i proposifionen inle någol annal än atl de organ som utför uppgifter pä det här områdel skall fungera på detta säll också i fortsättningen. Det framhålls ätt det måsle lill en ökad samordning och ell ökat samarbele mellan dessa organ. Del är socialslyrelsen som skall ha initiativ och den ledande rollen i detta sammanhang.

Man fär dock en känsla av all organ som exempelvis statens ungdomsråd efler hand kan komma atl få en mer underordnad roll i förhållande lill socialstyrelsen än vad som är fallet i dag. Det fanns ju liknande tankegångar vad gällde barnmiljörädet, där sedan förslagel blev all rådd skulle slukas av socialstyrelsen. Till det sade riksdagen dess bällre nej. Även om de här båda

organen inte är helt jämförbara kan jag se vissa paralleller, och jag menar att det finns skäl all redan nu komma med etl varnande ord, innan del har gäll så långt som blev fallet med barnmiljörådet.

Del är angelägel all statens ungdomsråd får behålla sin frisläende slällning. Jag tror alt det är en förutsättning för atl det skall kunna fortsätta med sill arbete på etl meningsfullt sätt

Till sisl vill jag la upp den fråga som behandlas i reservalion nr 7 och som gäller det arbete som riklar sig mot alkohol- och narkotikamissbruket Vi har frän centern vid flera fillfällen under senare år riktat kritik mot regeringen pä del här områdel. Vi har menal att det varil en tämligen lam polifik, atl man inle har varit särskilt offensiv och all man har tappat mark inte minsl pä det alkoholpolitiska områdel.

Man har ju ocksä i proposilionen erkänt atl de modeller som man har prövat, l.ex. AN-rådd, inle har varit särskilt lyckade. Jag håller dock med regeringen om att del förmodligen rått oklarhet om ansvarsförhållandena och atl del säkerligen också saknats resurser för atl göra organet effeklivl. Nu borde man dock ha chansen att ge dessa frågor en mer framträdande roll genom alt tillskapa en bestämd enhet inom socialslyrelsen, som uteslutande har lill uppgifl att handlägga de förebyggande insatserna inom drogpolitiken.

Jag tror alt detta skulle vara riktigl, inle minst mol bakgrund av all del ofla framförts kritik mot all alkohol- och missbruksfrågorna i allmänhet numera, sedan nyklerhdsnämnderna försvann, är lägre prioriterade ute i kommunerna. Men skulle man få lill stånd en sådan enhet som föreslås i reservation nr 7, skulle det kunna bli en signal till kommunerna all föra upp dessa frågor på ett högre plan, så all de där kan möla ell ökal inlresse, någol som såvill vi i dag kan se är alldeles nödvändigl.

Med detta, herr talman, ber jag än en gång all få yrka bifall lill reservationerna nr 3 och 7 och i övrigt till utskottets hemställan.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Socialstyrelsens fram-uda roll

Anf. 80 ANITA STENBERG (mp):

Herr lalman! Det är viktigt all man lar vara på den vårdkapacild som finns inom alternativ medicin. Självfallet skall det ställas krav på god kvalitet inom denna vårdform, på samma sätt som vi måste slälla krav på den s.k. skolmedicinen.

I modern lid har det från början varil munkarna som stått för den medicinska behandlingen. Den själsliga behandlingen fick patienten på köpet på den fiden.

I dag bedrivs vården med skolmedicin och piller, men det räcker inle alllid. Inom alternativ vård finns förebyggande vård och även andra vårdformer atl hämla. På konfinenten finns en förslåelse för alternativ vård som vi har tappat borl här hemma. Vi behöver den värdformen som komplettering lill skolmedicinen.

Därför vill jag yrka bifall till miljöpartimotionen So547 angående socialstyrelsens kompelens i fråga om alternativ medicin. I motionen yrkas att en företrädare för den alternativa medicinen skall ingå i socialstyrelsens styrelse.

I en annan molion, som inte behandlas i dag, yrkar vi på en professur i alternafiv medicin. Del är också myckel vikligl.

Prot. 1988/89:121 För övrigt yrkar jag bifall till de motioner som nämns i reservalion 7
25 maj 1989 angående socialstyrelsens organisation för de drogpoliliska frågorna, nämli-

7, 7~, ! ' gen So29 yrkande 4, So35 samt So326 yrkande 2.

Socmlstyrelsens framtida roll

Anf. 81 BO HOLMBERG (s);

Herr talman! Förslaget till ny organisation för socialstyrelsen skall ses som etl led i del arbele som pågår alt modernisera vår statsförvaltning. Del arbetet tar sikle på atl ange lydliga mål för våra myndigheter, alt se lill atl myndigheterna inle skickar ut för mycket ddaljföreskrifter gentemot kommuner och landsting och alt regeringen heller inle i delalj skall lägga sig i myndigheternas säll all sköta sina uppgifler.

En annan viktig reformering gäller att myndigheterna blir bättre pä atl följa upp och revidera de välfärdspolitiska målen. Diskussionen här i riksdagen har många gånger pekal på bristen pä uppföljning i ett läge där vi alltmer arbetar med ramlagstiftning.

Jag vill på en punkt ta upp en missuppfattning som har kommit fram i debatten om socialstyrelsens nya organisation. Man har nämligen sagl atl socialstyrelsens självständighet kommer att inskränkas med det här förslagel. Det är inle på det sättet De bestämmelser i regeringsformen som reglerar förhållandet mellan statsmakterna och myndigheterna gäller också för socialslyrelsen och för socialstyrelsens framlida organisation.

Det finns i dag glädjande nog en bred uppslutning kring förslagel alt slärka socialstyrelsens slällning. Del gäller inte minst förslaget alt stärka den medicinska professionens ställning men också all socialstyrelsen skall bli bättre i arbetet på det sociala området, bl.a. när det gäller alkohol- och narkolikafrågorna.

Den kritik som riktades mot socialslyrelsen under 70-talel kom främst från kommuner och landsting. Man tyckte helt enkelt atl socialstyrelsen petade för mycket i detaljer på områden där kommuner och landsting själva hade kompelens och kunnande. Det var en kritik som för övrigl riktades mot andra ämbetsverk som låg kvar med detaljstyrning i elt läge där man själv hade byggt upp kunnande och kompetens ute i landet.

Nu får socialslyrelsen en roll som bältre stämmer med dagens arbetsfördelning mellan stat och kommun, en arbetsfördelning som ju kännetecknas av att kommunerna ges ökad frihel, samtidigt som staten ställer krav på atl kunna följa upp hur kommuner och landsting sköter frågorna. Därför blir nu uppgiflen för socialslyrelsen atl utveckla sin expertroll, alt ulveckla modernare tillsyn på både det sociala och del medicinska områdel, och den processen underlättas av atl antalet individärenden minskar och i flera fall decentraliseras lill regional nivå.

Socialutskottet lycker att det är en bra viljeinriklning för socialslyrelsen. De sociala frågorna och sjukvårdsfrågorna behöver fördjupad kunskap.

Jag vill, herr lalman, här peka på en sak. Kammardebalterna kring den
sociala välfärdspolitiken har ofla varit alllför generella i den meningen atl
man tex. pekar på brisler i sjukvården i Stockholmsområdet, och plölsligl
blir det samma brist i alla landsting och alla sjukvårdsområden. .Man pekar på
bristen på barnomsorg i storstadsområdena, och plötsligt blir det ungefär
86 samma brist i samtliga 284 kommuner. Jag tror inle atl del är på det sätlel.

Socialstyrelsens framtida roll

En av orsakerna till atl vi för en för yilig diskussion tror jag är brisl på Prot. 1988/89:121 relevant statistik. Vi skulle behöva bällre statistik för alt fördjupa den 25 maj 1989 välfärdspoliliska diskussionen här i riksdagen.

Till sist, herr lalman, ett par kommentarer lill reservalionerna. Per Stenmarck och moderaterna argumenterar för att man skall återinrälla den gamla medicinalstyrelsen. Nu är ju del förslag som riksdagen skall ta ställning inriktat på all slärka den medicinska kompetensen och professionen, och utskottet har därför svårt alt se alt del gamla kravet i det här läget skulle ha så Slor relevans. Dessutom är det, som Per Stenmarck vel, ett problem all klart skilja mellan social och medicinsk verksamhet. Av del skälel kan det vara en poäng atl ha den sociala och medicinska verksamheten under samma tak.

Per Stenmarck och moderalerna reserverar sig också för att återinföra tidigare länsläkarorganisalion. I propositionen föresläs nu en bättre tillsyn genom de regionala lillsynsenhelerna, och del tycker jag stämmer med vad jag förstår alt moderalerna är ute efler. Jag vill till Per Stenmarck också säga atl det är lätt atl så här i efierhand glömma bort de brister som faktiskt fanns hos den gamla länsläkarorganisalionen och som var skälet lill att vi fick en diskussion och etl beslul om förändring.

Folkparfiet, cenlern och miljöpartiet är litet rädda för alt de drogpolifiska frågorna inle skall få en tillräckligt slark slällning i den nya organisafionen. Det är inle så lält all på förhand kunna veta vad enskildheter i etl slörre organisalionsförslag kommer atl leda till, men syflel med organisationsförändringen, Daniel Tarschys, är ju atl greppet om de drogpolitiska frågorna skall stärkas. Del har man ju sagt. Sedan kan del då lyckas all förslagel om hur det skall gå till är bältre eller sämre, men det är syftet Utskottet säger också all del drogpolitiska arbelel måsle få en både renodlad och slark Slällning i den nya organisationen.

Allra sist till Rosa Östh: Jag har också fäll frågan från företrädare för statens ungdomsråd, om propositionen innehåller förslag om förändrad Slällning eller slalus för statens ungdomsråd. Jag har själv tittat på det och kan inte finna all det finns fog för att anse del. Vad proposilionen säger är all man hoppas på all det skall bli elt bältre samarbele men att man inle ändrar statusen för statens ungdomsråd.

Med det, herr talman, ber jag att få yrka bifall lill ulskoltds hemställan och avslag på reservationerna.

Anf. 82 DANIEL TARSCHYS (fp):

Herr lalman! Jag tror inte alt Bo Holmberg och jag har olika uppfattningar om socialstyrelsens ställning i förhållande till regeringen, men jag vill påminna om all del är inle så förfärligt länge sedan vi hade en socialminister som betecknade socialslyrelsen som sin stabsmyndighet. Del språkbruket förekom ell tag, men del har lyckligtvis försvunnit från proposilionen och från del material som ligger till grund för propositionen, och dd uppfattar jag som en tillnyktring från regeringens sida i synen på socialstyrelsen.

Del är viktigt alt socialslyrelsen inle bara är ell redskap för regeringen,
vilket den måste vara, utan också en stark och oberoende expertmyndighet
som fyller en roll i förhållande till andra organisationer och organ i samhällel,
inle minst i förhållande till enskilda individer. 87

Prot. 1988/89:121 Jag kan också instämma i det Bo Holmberg säger om ramlagstiftning. Vi

25 maj 1989 har ju valt all på det här området använda oss av breda ramlagar, och del

„ . . . j. ställer då mycket slora krav på ulvärdering och uppföljning från myndighe-

: , „ lernas och från riksdagens sida,

lidaroU f , . o ,

När VI antog socialtjänstlagen för älta mo ar sedan sade riksdagen all vi

skulle ha en parlamentarisk utredning som följde upp lillämpningen av den lagen. En sådan, socialberedningen, inrättades också, men den lades ner innan den var färdig med sitt uppdrag, och i dag har vi inget parlamentariskt organ eller någon utredning som följer upp socialtjänstlagen. Jag tycker del är på tiden att vi förverkligar det som riksdagen beslöl när socialtjänstlagen antogs och all vi nu fär en ordentlig översyn av socialtjänstlagen. Tyvärr har socialdemokralerna tidigare i vår avslagit motionsyrkanden i den riklningen. Jag hoppas all man skall länka om på den punkten och acceplera att vi följer den logik som ligger i en ramlag, nämligen all det också då mäsle ske en uppföljning och ulvärdering, inle bara inom ämbetsverket och den administrativa sfären, utan också i den politiska sfären under medverkan av parlamentariker.

Till slut: Man kan lycka bältre eller sämre om regeringens behandling av de drogpolitiska frågorna. Jag tycker sämre om regeringens behandling av de drogpoliliska frågorna. Jag menar att man gett dem olillräcklig lyngd och vikt genom alt lägga in dem som en av flera ingredienser i en av de nio enheterna i socialstyrelsen. Jag tycker del hade varil angelägel atl ge dem en större institutionell tyngd genom atl ge dem en självständig ställning.

Jag uppfattar dock Bo Holmberg sä all han och socialdemokralerna i riksdagen vill medverka lill alt dessa frågor verkligen får en slark ställning i den nya socialslyrelsen. Den inslällningen välkomnar jag.

Anf. 83 PER STENMARCK (m):

Herr talman! Jag lade framför allt märke till tre ord som Bo Holmberg sade när han kommenterade det moderala förslagel att återinrälla medicinalstyrelsen. 1 "det här lägel" är det inle aktuellt, sade Bo Holmberg. Jag tolkar del som atl han därmed inle vill stänga dörren definitivt i denna fråga.

När regeringen nu föreslår en rad förändringar gör man det för alt man är missnöjd med en hel del i dagens situation. Annars hade man inle behövt föreslå några förändringar över huvud laget. När man ändå föreslår en rad ålgärder, i vissa fall lämligen långtgående, varför då inte la steget fullt ul? Dela upp socialstyrelsen i en socialstyrelse och en medicinalstyrelse! Då skulle man få elt verkligt expertorgan på det medicinska och medicinsktekniska området. Med alla de diskussioner vi kommer atl få på detta område i framliden tror jag del vore av utomordentligt slorl värde alt vi hade elt expertorgan som enbarl sysslade med della, även om jag ocksä kan se vissa förtjänster i en viss samordning med den sociala sidan.

Min fråga fill Bo Holmberg blir därför: Skulle man inle lällare kunna leva upp lill del som också Bo Holmberg talar om som myckel viktigt, om man genomförde den uppdelning som vi moderaler har föreslagil?

Anf. 84 ROSA ÖSTH (c):

Herr talman! Nu kommer socialstyrelsen atl fungera mycket bättre -ungefär sä sade Bo Holmberg. Jag undrar hur han kan vara så säker på det.

Centerparliel hoppas att vi skall komma alt få en väl fungerande socialstyrelse framöver. Men jag vidhåller att jag lycker det är besynnerligt atl inte regeringen lät inlressenterna i sammanhanget vara med i utredningsarbetet. Jag gissar att Bo Holmberg delar min uppfallning, eflersom han inle bemött mina påståenden på denna punkl. Det blir nalurliglvis slörre chans alt få en bra funktion om fler blir delaktiga i en omorganisation.

När del gäller den alkoholpolitiska enheten menar jag all del är svärl all förstå atl regeringen efter sina tidigare misslyckanden, som man faktiskt vidgår i propositionen, nu gör en ganska halvhjärtad insals. Man föreslår att de drogpoliliska frågorna skall ingå i en enhet som också skall syssla med många andra frågor. Det hade naturligtvis - som Daniel Tarschys också påpekat här - varil mycket bättre all la till vara tillfället all ge dessa frågor den prioritet som de så väl behöver och som den nya och färska statistiken också ger indikation om.

Anf. 85 BO HOLMBERG (s):

Herr lalman! Daniel Tarschys undrade om del inle var dags atl på pariamenlarisk grund återuppta det arbete som görs för all utvärdera socialtjänstlagen för alt se om ramlagstiftningens målsättningar följts upp. Min erfarenhet, Daniel Tarschys, är atl vi är inne i ell läge där del i första hand krävs elt tekniskt utvecklingsarbete.

Jag vet atl Daniel Tarschys själv väl vet hur svårl det är atl ulveckla definitioner kring effektivitet och produktiviiel och definiera mål och hur dessa mål på etl bra sätt skall mätas. Jag upplever all det är en svårighet

Den politiska viljeinriktningen finns, men politikerna kan knappasl snickra ihop de nya verklyg som saknas. Vi måste få forskning och kvalificerat utvecklingsarbete kring del hela.

Det är en annan sak som bekymrar mig. Del görs elt ulvecklingsarbete när dd gäller statistik och ulvärdering av mål ule på olika sätt i kommuner och landsting och i de slatliga myndighderna. Men tyvärr görs del inle samordnat Jag undrar om vi kommer all klara detta i etl läge där kommunerna har en slalistik, landslingen en annan och nationalräkenskaperna ytterligare en. Vi kan knappasl lala om skilda verkligheter, utan det måsle vara en.

Della är så svårt atl del krävs ordentlig expertis och samordning mellan stal och kommun för atl få fram en bra grundläggande statistik.

Kanske den parlamentariska tyngden kan behövas för all inleda och driva etl sådant arbele. Men jag ser ocksä de andra behoven av ulveckling för att klara detta med utvärdering av ramlagsfiftningen på ett bra säll.

Till Per Stenmarck vill jag säga alt den bedömning som görs av regeringen, och som utskottet delar, är all del inte finns behov av alt återupprätta medicinalstyrelsen. Personligen har jag svårl all se starka skäl för det jusl nu när det finns en bred enighet om atl ge socialstyrelsen en slark slällning. Etl tag slod del och vägde. Man tyckte ule i landstingen atl man inle behövde en cenlral myndighel kring medicinen. I dag finns del en enighet om della. Då

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Socialstyrelsens framtida roll

Prot. 1988/89:121 menar jag alt man med detta förslag lägger en myckel god grund för alt

25 maj 1989 socialstyrelsen skall kunna utveckla den medicinska professionen på elt säll

„ . , ! 7 som jag förstår att också moderalerna är ute efler, ulan alt slä sönder de

Socialstyrelsens fram- ... , , . , , .................

. möjhgheter och fordelar som trots alll ligger i alt kunna se dessa ohka saker

fillsammans.

Vi politiker får ju kritik mot oss all vara så sekloriserade. Vi ser inte helheten när del gäller de områden som berör människorna djupl, nämligen socialfrågor och hälsovårdsfrågor.

Till Rosa Östh vill jag säga atl del är väl senl alt begära parlamentarisk medverkan när organisalionsförslagel redan föreligger. Jag tycker ocksä att man skall ha med parlamentariker i stora och vikfiga utredningar. Men tåget har ju gått. Jag tycker att riksdagen har ett så pass bra underlag för sill ställningstagande att vi inle behöver veva filmen lillbaka. Jag tror att den organisation som nu fastställs för, socialstyrelsen skall ge en bra utveckling i framliden.

Anf. 86 PER STENMARCK (m):

Herr lalman! Jag tror atl Bo Holmberg inledningsvis sade ungefär all det är glädjande all man nu vill slärka den medicinska professionens slällning.

Om man nu vill prioritera den medicinska och den medicinsk-tekniska kompetensen, varför skulle man då motsätta sig etl förslag som rimligtvis innebär en förbättring i detta hänseende?

Jag respekterar naturligtvis den linje som socialdemokralerna och Bo Holmberg har vall. Jag kan bara ullrycka förhoppningar om att delta verkligen skall fungera.

I sitt inledningsanförande log Bo Holmberg också upp frågan om en länsläkarorganisalion. Jag vill först och främsl understryka atl det jag och vi moderater har talat om är någon form av länsläkarorganisalion - inte nödvändigtvis precis samma modell som en gäng i liden avskaffades av riksdagen. Den hade sina brister, och vi skall naturligtvis se till att de inte kvarstår.

Det finns tvä områden som jag vill peka på, där en modern länsläkarorganisalion skulle kunna spela en betydande roll. Del ena områdel gäller åldringsvården, där vi står inför en fid med nya saisningar, etl ökat ansvar för kommunerna och ell ansvarstagande av nytt slag. Jag tror atl del är väldigl viktigt all detta hgger så nära de ansvariga som möjligl. Jag är helt övertygad om all en länsläkarorganisalion på många sätt skulle kunna spela en betydligt vikiigare roll än sex regionala organ.

Del andra områdel avser tillsynen över den enskilt bedrivna vården, som ofla utövas av en ensam läkare. En dialog med en länsläkare skulle i många fall kunna vara utomordentligt bra. Ju närmare kontakten i fräga ligger, desto bättre tror jag atl det är. Jag är övertygad om att en länsläkare skulle kunna göra ell utomordentiigl bra arbele även på detta område.

Jag vill avsluta med all fråga Bo Holmberg; På vilkel sätt anser

socialdemokralerna atl den regionala och lokala kontrollfunktionen kommer

att fungera bättre med de sex regionala lillsynsenhelerna än med den

återgång till någon form av en länsläkarorganisation, som vi moderaler har

90 föreslagil?

Anf. 87 DANIEL TARSCHYS (fp):

Herr talman! Det är bedrövligt alt höra all socialdemokraterna forlfarande sätter klackarna i backen inför kravet på en genomgripande pariamenta risk översyn av socialtjänstlagen. Denna lag har nu varit i kraft under älta år. Vi vel all den på en mängd punkler inle alls har kunnal tillämpas i realiteten enligt de ursprungliga intentionerna. Vi vel alt det finns problem som är mycket svåra all bemästra inom missbrukarvärden och inom äldrevärden. Vi vel alt man när det gäller vård av ungdomar står inför enorma problem och alt det inte finns resurser att ta hand om många av de svårt missanpassade ungdomar som behöver hjälp. Vi vet all helhelsprincipen,,som är en viktig grundval för socialtjänstlagen, har fungerat väl på en del håll, men sämre på andra. Del har rests problem kring hur slark specialisering man behöver inom socialljänslen. Vi vel också att socialhjälpsnormefna livligt har diskuterats. Del finns behov av att se över vilka villkor som skall gälla för beviljande av socialhjälp. Detta är bara en liten del av provkartan över problem som har dykl upp inom socialtjänsten.

Det är alldeles uppenbart att vi borde få till stånd den parlamentariska ulvärderingsom riksdagen beslulade om när lagen antogs, och som det i flera socialdemokratiska proposilioner därefter - varav jag tror all åtminstone någon är underskriven av Bo Holmberg - har uttalats att man bör genomföra när det är fråga om ramlagar.

Följ era egna principer, och framför alll: bekymra er för de problem som finns inom socialljänslen! Medverka till atl vi får en rejäl parlamentarisk översyn av denna lag! Det är de som arbetar inom socialtjänsten och de som har problem värda.

Prot. 1988/89:121 25 maj 1989

Socialstyrelsens framtida roll

Anf. 88 BO HOLMBERG (s):

Herr talman! Jag vill mycket korl lill Daniel Tarschys säga att vissl finns omsorgen när del gäller all socialljänsllagen skall fungera på ell bra säll och i fråga om atl man skall följa upp den och se lill att lagens intentioner skall kunna fullföljas. Vi får kanske ålerkomma yllerligare lill de frågor som jag tog upp lill diskussion. Daniel Tarschys kommenterade dem inte, men jag anser atl dessa frågor är angelägna för all lösa problemen med socialtjänstlagen och andra ramlagar. Riksdagen och regeringen behöver veta om de pohliska mål som man beslutat om verkligen uppfyllls.

Min erfarenhet är all organisationens belydelse tenderar atl underskattas. Vi tror att om det fallas bra och vikliga beslul i Sveriges riksdag, sä genomförs de på ell mycket bra sätt och kommer medborgarna fill del. Men det finns många slora och små brisler inom förvaltningen som bidrar fill att del inte förhåller sig på det sättet. Då måste vi få bra styrinstrument och en uppföljning av det hela, vilkel jag anser vara en viklig förutsällning för all man skall kunna komma framåt när del gäller dessa utvärderingar.

Till Per Stenmarck vill jag säga att jag är förvånad över att ni moderaler hyser så stor tilltro till all återuppväcka länsläkarorganisationen. När Per Stenmarck säger all det inle är fråga om den gamla organisationen, hälsar jag denna tillnyktring med tillfredsställelse. Vad är det då för skillnad med att bygga upp en tillsyn av del här slagel? Jag menar atl den organisation som vi nu föreslår kommer atl ge oss erfarenheler och goda möjligheler lill en regional tillsyn.

Prot. 1988/89:121 När det gäller de områden som skall utvecklas inom äldrevården, finns del

25 maj 1989 ju en medicinsk kunskap i det avseendet på landsfingssidan och även i

c . , , r samarbete mellan kommuner och landsting. Man bör akta sigför all säga att

Socialstyrelsens fram- . ,

. , .. man pa grund av att man inle litar pa kommuner och landsting skall bygga

upp en statlig organisation med läkare som är bällre än de kommunala och

landstingskommunala läkarna. Med della vill jag inle ha sagl atl det inle är

vikfigl all göra en uppföljning av del hela. Men man får se lill alt

avgränsningarna inte blir oklara.

Lål oss ålerkomma, Per Stenmarck, lill denna diskussion när den nya

organisationen har stabiliserats så, atl vi kan se vad den kan stå för och vad

den kan åstadkomma.

Anf. 89 PER STENMARCK (m);

Herr talman! Skillnaden mellan vårt förslag om en länsläkarorganisation och den organisation som socialdemokraterna föreslår är atl ert förslag rör sig om ell mycket begränsat anlal personer som kommer all syssla med della inom elt antal regionala organ. Vi föreslår ett stort antal länsläkare, och då får man en hell annan närhet fill den enskilde läkaren eller lill den enskilde patienten.

Del gläder mig emellertid atl Bo Holmberg säger att vi skall skaffa oss erfarenhet av detta. Det är bra, och jag hoppas all det skall kunna leda fram lill någoniing i framliden. Bo Holmberg säger också atl vi får ålerkomma lill denna diskussion när den nya organisationen har stabiliserats. Jag tror all jag kan leva all vi kommer atl ålerkomma, liksom vi kommer atl följa upp vad som kommer ul av delta beslul.

Som jag tidigare varil inne på är det uppenbarligen så, atl regeringen inle är missnöjd enbart med den centrala kontrollen som i dag utövas. Man är också missnöjd med den kontrollverksamhet som bedrivs på både regional och lokal nivå. Ändå motsätter sig socialdemokralerna den form av en förbättring på den centrala nivån som jag är helt överlygad om all elt återinrältande av medicinalstyrelsen skulle innebära saml den form av förbättring pä den lokala och regionala nivån som vi tror atl en länsläkarorga-nisafion också skulle komma atl innebära.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslul i ärendet skulle fattas vid nästa arbelsplenum.)

11 § Kammaren beslöt atl ärendebehandlingen skulle fortsättas vid arbelsplenum tisdagen den 30 maj.

12 § Anmäldes och bordlades

Molionerna

med anledning av skr. 1988/89:147 med redogörelse för den svenska

krigsmaterielexporten år 1988
1988/89:U7 av Lars Werner m.fl, (vpk)
92 1988/89:U8 av Ingela Mårtensson och Charlotte Braniing (båda fp)

1988/89:U9 av Inger Schöriing m,fl, (mp)

13 § Kammaren åtskildes kl, 20,57, Prot, 1988/89:121

25 maj 1989 In fidem

BERTIL BJORNSSON

/Gunborg Apelgren

Prot, Förteckning över talare

1988/89:121 (Siffrorna avser sida i protokollet)

Torsdagen den 25 maj

Försle vice lalmannen 21

Andersson, Arne, i Ljung (m) 16, 26, 29, 30, 35, 36, 40, 43

Björk, Gunnar (c) 8

Brännström, Roland (s) 30, 35, 37, 52

Carlsson, Roine, försvarsminister 37, 42, 44

Ciszuk, Paul (mp) 27, 29, 41

De Geer, Lars (fp) 8

Ekman, Kersfin (fp) 18, 34, 36, 40, 43

Eliasson, Stina (c) 62

Evermo Palmerlund, Barbro (s) 57, 62

Frick, Cari (mp) 10, 13, 14

Holmberg, Bo (s) 86, 89, 91

Ingvardsson, Margö (vpk) 74, 77, 78, 80

Jennehag, Jan (vpk) 24, 26

Karisson, Ingvar, i Benglsfors (c) 21, 35, 41, 44, 52, 54

Kjörnsberg, Arne (s) 11, 13, 14

Köriof, Björn (m) 46, 61

Lindblad, Hans (fp) 49, 53, 54

Mikaelsson, Maggi (vpk) 8, 12, 14, 15

Petersson, Sven-Olof (c) 54

Schyman, Gudrun (vpk) 67, 69, 80

Stenberg, Anita (mp) 78, 79, 85

Stenmarck, Per (m) 66, 68, 69, 72, 73, 82, 88, 90, 92

Tarschys, Daniel (fp) 79, 80, 81, 87, 91

Tobisson, Lars (m) 6

Wesfin, Aina (s) 69, 72, 74, 76, 77, 79

Öslh, Rosa (c) 83, 89