Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1988/89:119

Tisdagen den 23 maj

Kl. 12.00

1 § Föredrogs men bordlades åter

Konstitutionsutskottels belänkanden 1988/89:KU34 och KU36 Lagutskottets belänkanden 1988/89;LU35-LU37 Jordbruksutskottets betänkande 1988/89:JoU19 Arbetsmarknadsutskottets betänkanden 1988/89:AU16 och AU20

2 § Föredrogs

finansutskottets betänkanden

1988/89;FiU33 Tilläggsbudget II inom finansdepartementets område (prop.

1988/89:125 delvis), 1988/89:FiU34 Tilläggsbudget II inom civildepartementets område (prop.

1988/89:125 delvis), 1988/89:FiU35 Oförutsedda utgifter för budgetåret 1989/90 (prop.

1988/89:100 delvis),

skatteutskottets betänkande

1988/89:SkU34 Tullöverenskommelse med Spanien (prop. 1988/89:127),

utbildningsutskottels belänkanden

1988/89;UbU28 Verkställd granskning av Stiftelsen Riksbankens jubileumsfonds verksamhel och förvaltning under år 1988 (redog. 1988/89:21) samt 1988/89:UbU29 Anslag på tilläggsbudget II (prop. 1988/89:125 delvis).

Kammaren biföll vad utskotten hemställt.

3 § Föredrogs

näringsutskotlets betänkanden

1988/89:NU25 Energipolitik (prop. 1988/89:100 delvis),

1988/89;NU30 Slatens vattenfallsverk (prop. 1988/89:100 delvis och

1988/89:125 delvis), 1988/89;NU31 Använt kärnbränsle, m.m. (prop. 1988/89:100 delvis) samt

skatleutskoltels belänkande

1988/89:SkU35 Energiskatter (prop. 1988/89:100 delvis).

Prot, 1988/89:119 Talmannen meddelade att näringsulskoltets betänkanden 25, 30 och 31
23 maj 1989 samt skalteutskollels betänkande 35 skulle debatteras i etl sammanhang.

Energipolitik m.m.

Energipolitik m.m.

Anf. 1 GUNNAR HÖKMARK (m):

Herr talman! Sveriges slällning som en ledande industrination har sina rötter i del föregående seklet Med början kring 1860 och fram lill första världskriget hade Sverige en ekonomisk lillväxl som saknade motstycke i världen, Elt falfigt jordbruksland transformerades fill en alltmer välmående induslrinafion. Vid början av 1930-lalel var Sverige ell av världens rikaste länder, räknal per invånare.

Slutet av 1800-lalel var en dynamisk epok. Nya förelag skapades som snabbi kom alt bli dominerande på den inlernalionella marknaden. Den dynamik som då öppnade för de företag som i dag är Sveriges största exportörer - Ericsson, SKF, Allas Copco, Alfa Laval, AGA och Sandviken för att ta några exempel - avspeglade sig också i elt kulturliv vars vitalitet saknade motstycke och i elt intensivt etablerande av samhälleliga institutioner såsom dagstidningar, stadsteatrar, konserlföreningar och folkrörelser. Vårt Sverige i dag bärs i mångt och mycket upp av den välfärd i dess vidaste bemärkelse som då grundlades.

Förutsebarheten, rättssamhällets fasla spelregler och en tro på rationellt beslutsfattande i politik och i näringsliv har gjort all enskilda aktörers skaparförmåga kunnat ge Sverige en välfärd som - trots de senaste 20 årens relafiva nedgång gentemot andra länder - ändå ger oss en lätposilion bland världens länder.

Möjlighelen att fatta beslut på lång sikl har också lett till all samhällets resurser kunnal investeras och utnyttjas i en infraslruklur som aldrig hade varit möjligt om inte tron på det förutsebara och rationella varit förhärskande.

Herr talman! Det är i della historiska perspektiv som dagens svenska energipolitik skall ses. Den senaste veckans karusell kring energibeskattningen visar i en komprimerad form pä hur politiken håller på all förlora varje uns av förutsebarhet och bara blir konsekvensen av elt politiskt spel som kan slula hur som helsl.

Den fundamenlala osäkerhet som präglar svensk energipolitik motverkar långsiktiga industriella investeringar. Vi ser della i form av att svenska företag tvingas förlägga större delen av sina investeringar ulomlands, eftersom de inte vet om det kommer att finnas el till rimliga priser. Vi ser della i form av investeringsstopp i Sverige. Vi ser det i form av den osäkerhet som präglar franiliden för i stort sett alla tänkbara energikällor. När godtycket och slumpen styr energipolitiken finns det inle någol ulrymme för den långsiklighet och mångfald, som har bidragit lill all bygga dagens svenska välfärdsnation. Då får vi ell näringsliv och en energislruktur som formas av tvånget alt på korl sikt kunna leva upp lill de politiska signaler som är gångbara för dagen.

För några är sedan byggde kommunerna med stallig uppmuntran värme-

verk för inhemska bränslen. Det gick inle så bra, eftersom politiken inte kunde hålla vad den lovat. Under en fid byggdes del jordvärme. Del isolerades hus med treglasfönster, vilkel ledde lill freonutsläpp och mögelhus. För några är sedan var del ingen konsl atl avveckla kärnkraften, eflersom de förnybara energikällorna hade kommil längre - sade rnan - i sin tekniska och kommersiella utveckling än vad man tidigare sade sig ha trott Sedan fattades beslut om atl förlidsavveckla kärnkraft 1995 och 1996, oavsett hur den skulle ersättas.

Herr talman! Svensk energipolitik beslår av ständigt nya infall och utspel. Den förlida avvecklingen är etl exempel. Lagen om förbud mol all planera kärnkraftverk är elt annat. Den inlerna parfipromemorian om en snabbutbyggnad av fossilkrafl är ell Iredje. Utfallen mol induslrin för alt den skulle ägna sig ål kampanjer mot den slalliga energipolitiken är ell fjärde. Attackerna på fackföreningsrörelsen som opponerar sig mol energipolitiken och för atl man skulle ha skrämts av arbetsgivarna är etl femle. Utskällningen av statens energiverk för alt man hade prognostiserat en högre elförbrukning än vad energipolitiken tålde ulgör ell sjätte. De trosvissa påståendena om all konlrollslationen 1990 inle lämnar ulrymme för en omprövning av den förlida avvecklingen är elt sjunde. Påstående efter påslående som ger infall på infall, som i sin lur leder lill omkastningar av den svenska energipolitiken har medförl och medför atl regeringens energipolitik i dag möts av en näst intill total misstro i det svenska samhällel. Misstron beror jusl på trosvissa uttalanden som sinsemellan är så pass oförenliga alt ingen som har all la ansvar i verkligheten kan tro på dem. Del finns ell gap mellan energipolitikens verklighet och teorier framförda från lalarslolen. Den socialdemokratiska energipolifiken håller på all haverera i della gap.

För alt över huvud taget kunna upprätlhålla tron på alt den förlida avvecklingen är möjlig att genomföra ivingas Birgitta Dahl hoppas på tunga investeringar i fossila bränslen, i slrid med folkomröslningen och riksdagens lak för koldioxidutsläpp. Som miljöminister ivingas Birgitta Dahl offra miljöhänsyn för atl som energiminister kunna slarla den förtida avvecklingen.

Gapet mellan verklighetens krav och talarstolens teori lar sig många uttryck.

För del första gäller det gapet mellan riksdagens krav beiräffande koldioxidutsläppen och den planerade utbyggnaden av fossil elproduktion. 1 sina interna pariipromemorior redovisar socialdemokralerna planer på en utbyggnad av elproduktionen med hjälp av nalurgas, olja och kol. Denna utbyggnad kommer all ge ett nettotillskott av koldioxidulsläpp på 12 % av dagens samlade ulsläpp. Del skulle ställa krav på att var tredje bil, buss, lastbil och bål saml vart tredje flygplan måsle ställas åt sidan om vi skall kunna respektera det tak riksdagen har fattal beslut om.

Det är en sådan ökning av koldioxidutsläppen atl det skulle kräva en oerhört omfattande ytterligare introduktion av naturgas så all man kan ersätta 45 % av oljeanvändningen med nalurgas, under förutsättning alt naturgasen är mindre farlig för växthuseffekten än oljan. En så massiv introduktion av naiurgasen ryms knappasl inom de volymer på fem miljarder kubikmeter som är planerade till sekelskiftet Än mindre ryms de inom de

Prot, 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

Prot. 1988/89:119 volymer som är aktuella under mitten av 1990-talet,

23 maj 1989 Dessa förhoppningar förutsätter dessutom att naturgasen har en lindrigare

T. '. ~, och inte värre växthuseffekt än olja och kol. Allt flera uppgifter ger

Energipolitik m.m. „ -j ■ , ■ ,, , , ,. !

emellertid i dag misstankar om att naturgasen i själva verket ar farligare for

växthuseffekten genom läckage som uppstår under utvinning, distribution

och användning,

I stället för att panikartat kasta oss in i ett naturgasberoende - utan alt kunna ta hänsyn till miljöeffekter och ekonomiska och kommersiella villkor -borde vi i Sverige ge oss tid lill en förnuftig och gradvis introduktion av denna för oss nya energikälla. Det finns goda skäl för alt söka introducera naturgasen i Sverige, Men det bör ske under former som ger möjlighet atl analysera miljöeffekterna, som gör det möjhgt alt använda naturgasen för att ersätta olja och kol - om naturgasen är mindre farlig för växthuseffekten än dessa energislag - och som ger oss rimliga kommersiella och ekonomiska villkor. Birgitta Dahls panikartade politik håller på all ge oss en nalurgasin-troduktion under usla ekonomiska och kommersiella villkor. Det kan Ivinga fram en så dyr infraslruklur all del blir en effektiv spärr mol inhemska förnybara bränslen.

Herr lalman! Birgitta Dahls sätt atl inlroducera nalurgas slår i strid med riksdagens lak för koldioxidutsläppen. Detta slår klarl för de ansvariga på Vattenfall och i kraffinduslrin i övrigl. Del står klarl för LO:s ledning, Sfig Malm har uttryckt det så här:

"Man kan inte både tidigarelägga kärnkraflsavvecklingen samiidigi som man säger nej till vatlenkraftsutbyggnaden och också begränsa koldioxidutsläppen. Det är tre beslut man har fattat som står i strid med varandra," Han säger vidare: "Jo, det är klarl man kan gå ul och säga att vi inte skall ha kärnkraft och vi skall inte ha vattenkraft och vi skall inle öka koldioxidutsläppen. Men då skall man i så fall lala om vilka politiska konsekvenser de får på sysselsättning och på annat".

Även miljöavgifisuiredningen har pekat på detta förhållande, I sin skrivelse till kommittén för indirekla skaller skriver man följande:

"Den senast fillgängliga energiprognosen pekar mot alt koldioxidutsläppen - vid nuvarande utformning av energi- och miljöpolitiska styrmedel -kommer all öka med mer än en Iredjedel till år 2010",

Herr lalman! Dd finns ett betydande gap mellan energipolifiken och riksdagens tak för koldioxidulsläpp.

För det andra skapar Birgitta Dahls panikålgärder för all snabbt få fram ny elproduktionskapacitd ett gap mellan det hon borde vilja uppnå som miljöminister och det som hon som energiminister kommer atl Ivingas driva igenom.

Av de ca 14 TWh el som nu skall tillföras genom fossila bränslen, finns det i
dag bara tillstånd för 1,5 TWh, För resten av anläggningarna har inte ens
tillstånd inlämnats. Det innebär att energiministern Birgitta Dahl måste
hoppas på all miljöminislern Birgitta Dahl skall medverka lill att dessa
anläggningar får tillstånd, även om del sker i slrid med riksdagens krav på ett
koldioxidtak, olika miljöintressen och många lokala och kommunala opinio
ner. Antingen offrar energiministern miljön eller så tvingas miljöministern
6 offra tillgången på energi.

För det tredje finns del dl betydande gap även mellan den kapacitet för elproduktion som Birgitta Dahl och regeringen hoppas på och det framtida elbehovet. Förbrukningen av el ökar nämligen i stadig takt. Under 1980-talet har den i snitt ökat med 5 TWh per år. Det är nu framför allt - tvärtemot vad många lycks tro - i industrin som denna ökning sker. De senaste fem åren har industrins elanvändning ökat med 10 TWh medan förbrukningen för elvärmda hushåll har ökat med 7 TWh.

Induslrins växande behov av el beror på den tekniska utvecklingen och den internationella konkurrenssituationen. En kostnadspressande industri som skall kunna överleva måste investera i moderna industriprocesser - som kräver el -, den måste investera i bältre arbetsmiljö - som kräver el -, den måsle investera i bättre reningsanläggningar - som kräver el. Den måste inveslera på ell sätt som förutsätter god tillgång på elkraft.

Den del av svensk industri som del under de senasle åren gått bäst för är just den industri som kräver mycket elenergi. Den industrin kommer i verkligheten atl få betydande problem med den framlida tillgången på energi, som talarstolarnas teori kommer atl ge. Vattenfall bedömer i dag elbehovet i mitten av 1990-lalet till 150 TWh, Slatens energiverk blev i höstas utskällt av det ansvariga statsrådet för sin prognos för mitten av 1990-talet som pekade på ett behov på mellan 136 och 160 TWh, Båda prognoserna innebär betydande risker för att vi redan under 1990-lalel, med nu planerad produktionskapacitet, kommer att få betydande problem med den svenska elförsörjningen.

Ändå får man säga atl båda dessa prognoser präglas av en betydande lojalitet till Birgitta Dahls och regeringens förhoppningar. En så låg lillväxl av elförbrukning som dessa prognoser bygger på har vi inte haft under 1970-och 1980-talet,

Med den i 1980-lalels perspektiv mycket måttliga tillväxten av 3 TWh per år finns det en betydande risk för atl vi i Sverige för första gången under modern tid kommer alt lida brist på elektricitet. Det är, herr talman, ell betydande gap mellan socialdemokratins förhoppningar och verklighetens behov av elektricitet.

För det fjärde bryter regeringens energipolitik mot folkomröslningen, Trols atl kärnkraflen skulle avvecklas med hänsyn till välfärd och sysselsättning sker nu en avveckhng i en takt som inle lar hänsyn lill välfärd och sysselsättning.

Under de närmaste åren har vi i Sverige, enligt komplelleringspropositionen, att se fram mot en tillväxt som lillhör den västiiga industrivärldens lägsta, Krafligl sligande elpriser på upp till 70 %, brist på el och kostnader på 30 miljarder för alt avveckla 2 reaktorer, samiidigi med betydande krav på investeringar i ny energistruktur, kommer inle att förbättra Sveriges framtida ekonomiska utsikter. Det kommer alt drabba vår förmåga atl leva upp till garanterade pensioner, att föra till sjukvården de nya resurser som behövs eller att säkra löntagarnas reallöneulveckhng.

En utslagning av den elintensiva induslrin i t,ex. Västernorrland kommer all myckel hårt drabba sysselsättningen i denna del av vårl land, liksom uteblivna eller exporterade investeringar kommer atl drabba sysselsällningen och välfärden i dess helhel.

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

Prot. 1988/89:119 LO:s grupp för demokrali och inflytande har beräknal kostnaderna för den

23maj 1989 totala.omställning som blir nödvändig på grund av kärnkraflsavvecklingen

Energipolitik m.m.

till mellan 115 och 150 miljarder kronor. Del är ett omoraliskt slöseri med resurs och välfärd som bara ett mycket rikt välfärdsland kan kosla på sig, och som i den fattiga världen måsle te sig direkt omoraliskt. Omoralen framstår ännu tydligare eflersom vi i en växande utsträckning kommer alt göra anspråk på sådana energiresurser som den Iredje världen bättre skulle kunna använda, samtidigt som vi illojall kommer alt medverka till växande koldioxidutsläpp.

Herr talman! Folkomröstningen sade mycket klart ifrån alt kärnkraften skulle användas i avvaktan på framväxten av fönybara inhemska bränslen. Nu sker i ställd avvecklingen med hjälp av importerade fossila bränslen, i direkt strid med folkomröstningens resultat

Gapet mellan folkomröstningen och den faktiskt förda politiken är av en sådan omfattning och ger sådana konsekvenser för miljöpohtik och för vårt näringslivs utveckling att den borde motivera socialdemokratin alt i den politiska hederlighetens namn självmant underställa denna nya polilik en ny folkomröstning.

Herr lalman! För del femle finns det ett betydande gap mellan den energibeskattning som regeringen låtit utreda, en ulredning vars resultat socialdemokratiska ledamöler i utredningen häromdagen justerade, och den energibeskattning som man nu i dagarna vill genomföra fillsammans med cenlern här i riksdagen. Den höjda elskallen föregriper inte bara kommande beredningsarbete och beslut om den framtida energibeskattningen. Den står också i en direki motsatsställning lill de principer som hitintills legal till grund för della utredningsarbete.

För det sjätte finns det ell uppenbarl gap mellan del som kontrollstationen 1990 skall utröna och energiministerns fullständiga ovilja atl la hänsyn lill vad kontrollstationen kan komma att utvisa. Del ansvariga slalsrådel har myckel klarl sagl ifrån all oavsett vad kontrollstationen ger för besked skall kärnkraflsavvecklingen fortsätta i den takt som nu är beslutad.

Klarare än så kan ingen beskriva vad gapet mellan verkligheten och talarstolarnas teori gäller. Det är därför inle underligt alt den energipolitik som Birgitta Dahl står för möts av en omfattande misslro i hela del svenska samhället Den misstron möter henne även inom socialdemokrafin. Birgitta Dahl har förmodligen slörre slöd för sin energipolitik än så länge här i kammaren än bland del svenska folkel, i svenskl näringsliv och i den svenska fackföreningsrörelsen. Paradoxalt nog kommer detta stöd henne lill del inte så myckel från det egna.partiet utan från andra parlier.

Vad Slig Malm lycker om den förtida kärnkraftsavvecklingen, det vet vi. Vad Rune Molin anser om förenhgheten mellan de olika mål som Birgitta Dahl har uppställt, del vel vi också. Vi vel också mycket klarl vad fackförbund som Metall, Gruv, Fabriks och Pappersinduslriarbelarförbun-det anser om den nu förda energipolitiken. Och jag vet inte om det ens finns socialdemokratiska förelrädare häri kammaren i dag-Åke Wiclorsson eller Lennarl Pellersson - som är beredda atl gå upp i talarstolen och direki säga; Ja, jag tror atl Birgitta Dahls energipolitik är realislisk och förnuftig. Är ni beredda att göra det, Wictorsson och Pettersson?

Herr talman! Sverige behöver en ny energipolitik. Den måsle bygga på följande grund.

1. En god lillgäng på elektricitet är bra och väsentlig för välfärdssamhällets fortsatta utveckling. God tillgång på el ger en effektiv energianvändning och goda möjligheter lill energihushållning. Elektricilelen kommer att behövas för en forlsall utveckling av del svenska samhället. Det släller krav på en bibehållen och gradvis ulökad elproduktion.

2. Taket för koldioxidutsläppen måsle vara slyrande för den framlida energipolitiken.

3. Folkomröstningens beslul måsle ligga till grund för energipolitiken. Det innebär alt kärnkraften skall användas så alt vi får tid och råd all se vad den tekniska ulvecklingen ger oss för möjligheler under de kommande decennierna, så atl kärnkraften avvecklas under hänsyn lill välfärd och sysselsällning.

4. Riksdagen uttalade förra året all det inle finns någonting som talar emol all kärnkraftsreaktorerna har en livslängd pä 40 år, och inte 25 år, vilkel värden grundläggande förutsättningen för tidigare energipolifiska beslut Del måste vara den tekniska livslängden som skall vara slyrande för hur länge kärnkraften skall användas.

5. Vi behöver en energibeskattning som bygger på att energi inte skall straffbeskattas utan på atl del är föroreningarna som skall beskallas och motverkas. Min kollega Karl-Gösta Svenson kommer att yllerligare ulveckla della senare i debalten. Del släller krav på alt

energi skall in i momssystemet,

samtliga punktskatter las borl,

koldioxidskatt och miljöavgifter för svavel och även för kväve införs,

bensinskatten står kvar som en trafikskatl och koldioxidskatt samt atl

en nollmoms på värme och ånga används.

6. Nya energislag skall bedömas efter sina kommersiella meriter. Med den energibeskatlning som vi vill införa kommer inhemska bränslen alt få del lällare att göra sig gällande. Vindkraften kommer all kunna spela en visserligen marginell men likväl meningsfull roll. Hushållningen med energi kommer alt sfimuleras på etl rafionellt sätt liksom produklionen och distributionen av energi.

7. I enlighet med att taket för koldioxidutsläppen bör vara ett styrande mäl för energipolitiken krävs en betydande återhållsamhet med investeringar i kol- och oljeeldade anläggningar för elproduktion. Vi har i del betänkande som nu diskuteras direki gått emot vissa sådana anläggningar.

8. Naturgasen bör ges en försiktig och gradvis introduktion i det svenska energisystemet Det bör ske i en takt som gör det möjligt för oss att noga analysera miljökonsekvenser och införa naturgasen under ekonomiska och kommersiella villkor som är acceptabla och rimliga,

9. Prismekanismen måste gälla för energisystemet Vi accepierar inte administrativt reglerade prishöjningar, som enbarl kommer att ge fel signaler om ulbud och efierfrågan,

10. Energisystemet bör ges en så marknadsinriklad ulformning som möjligt,
sä alt mänga aktörer kan agera och mobilisera de energilillgångar som

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

finns i vårt samhälle och också bidra till den hushållning som kan genomföras.

Herr talman! Del är mol bakgrund av en sådan energipolitik, som vi i moderata samlingspartiet slår bakom och som vi tror kommer att kunna gynna den svenska miljöpolitiken och svenskt näringslivs fortsatta ulveckling och därmed den svenska välfärden, som jag ber all få yrka bifall lill de reservationer som moderala reservanler slår bakom i de betänkanden som är aktuella för denna debalt.

Anf. 2 HÄDAR CARS (fp):

Herr talman! Det har vid flera tillfällen funnits anledning för mig att från denna talarstol fäsla uppmärksamheten på den brisl på sammanhang som präglar regeringens energipolitik. Del finns anledning för mig att återkomma lill det temat också i dag. En orsak är att socialdemokralin, som jag förslår det, har övergett de antaganden som låg bakom linje 2 och brutit mol de värderingar som förenade oss som en gång arbetade gemensamt för linje 2.

Linje 2:s grundfilosofi gick ul på att man skulle satsa hårt på att utveckla miljövänliga alternaliv lill elproduktion i kärnkraftsanläggningar och alt man skulle satsa på ekonomiskl moliverad hushållning med energi. Linje 2 innebar atl man, när man nått resullal i dessa avseenden, funnil vägar alt producera el på ell miljövänligl riktigl sätt och kommil till rätta med en onödigl hög förbrukning av elenergi genom alt man funnil meloder för atl minska behovet av el inom hushåll och industri, skulle inleda en avveckling av kärnkraflen. Den skulle sedan vara genomförd till år 2010.

Målen har nu inle uppnålts. Det beror till stor del på den socialdemokratiska senfärdigheten när det har gällt att komma i gång med all utveckla alternativ och metoder för effektiv energihushållning. Det är med djup beklagan man måste konstatera alt bioenergin, och de olika försök som nu görs atl på ett effektivt sätt tillvara ta den, t.ex. i form av nya energiskogar, alltjämt bara befinner sig i början av utvecklingsstadiet Del är myckel litet som har kommit i gång. Missade erfarenheter kan man inte heller la igen genom all snabbt salsa myckel mer pengar på dessa områden. Varje process lar nämligen sin tid. Del måsle ske planering och utveckling, och resultaten måsle fram så atl erfarenheter skall kunna göras innan nästa steg tas. Mycket kunde ha gjorls som inte har blivit gjort, och myckel tid har förrunnit utan all nödvändiga erfarenheler vunnits.

Delsamma gäller vindenergin. Det var länge sedan Sverige fick de två första slora vindkraftverken i Maglarp och på Näsudden. I slort sell är det alll som har lillkommit i fråga om vindkraft. I andra länder har del skelt en utveckling, och rrian har prövat både slora och små vindkraftverk. Man behöver inte gå längre än till Danmark för all se all del där vimlar av små vindkraftverk. Deras lolala bidrag till energiförsörjningen kanske inte är stort, men effekien totalt av alt enskilda människor, kommuner, organisafioner, m.fl. är med och salsar, är uttryck för att man där försöker hitta vägar till energiproduktion som inte förstör miljön.

Samma anmärkning mot senfärdighet kan jag rikla mot bristen på åtgärder när del gäller att minska elkonsumtionen, dvs. hushållningsåtgärder.

Energipolitik m.m.

Herr lalman! Regeringen har nu lämnal linje 2 och slagil armkrok med Prot. 1988/89:119 miljöpartiet Det kan naturligtvis glädja här närvarande representanter för 23 maj 1989 del parliel. Såvitt jag förstår är del miljöparfiets inställning i frågan hur avvecklingen skall genomföras som spelar den största rollen för statsrådet Dahl när hon lägger fram sina förslag. Hon bryr sig däremot inle alls om vad som sägs från svensk industri. Hon tar inle hänsyn till de argumenl som kommer från del hållet Och hon är lika kallsinnig lill de synpunkter som Landsorganisationen i denna fråga riktar till regeringen. Hon fäsler vid sina bedömningar inte heller avseende vid de tekniska och ekonomiska experter som finns både innanför och utanför statsförvaltningen. Ibland kan man, trols frågans allvar, få näslan skrattretande kommentarer från experterna. Jag har l.ex. läst att en hög tjänsteman i energiverket har sagt all myckel beror på induslrins beleende om man skall kunna minska energiförbrukningen; Om de framlida invesleringarna görs ulomlands ökar inle elförbrukningen lika mycket som annars.

När man inom förvaltningarna börjar fundera på om inte regeringens energipoliliska mål förulsälter all man flyttar ut delar av svensk industri, då är det allvarligt.

En energipolitik, som är på väg alt få sådana effekter - som resulterar i all svensk industri, i större ulslräckning än vad som annars skulle vara motiverat, bygger ut sin tillverkning utanför landet - bidrar inte till en tolall selt bältre miljö, men man minskar arbetstillfällena, minskar kraften i den svenska industrin, och minskar kraften i den svenska ekonomin. Såvitt jag förslår inslämmer dessa tjänstemän inte i regeringens energipolitik, de drar bara de nalurliga konsekvenserna av vart den är på väg.

Inte heller lyssnar regeringen och slalsrådel Dahl på sina egna partimedlemmar. Vi är nämligen medvetna om att del djupl inne i socialdemokratins led finns de som är mycket kritiska till den energipolitik som regeringen förordar. Att regeringen struntar i majoriteten och oppositionen behöver jag väl knappast tillägga.

Jag fick nyligen en rapporl från en kommillé som har arbelal i Finland med energipolifiken. Denna kommitté drar slutsatsen att en väl fungerande energiförsörjning och ett förmånligt energipris främjar en gynnsam ekonomisk utveckling och bidrar lill välstånd och en balanserad samhällsulveckling. Jag kan instämma i del som denna kommillé uttalar. Jag vel atl della även präglar arbetet i Finland och är ledsen att inte kunna säga detsamma om inriktningen av energipolitiken i Sverige.

Jag sade nyss, herr talman, att regeringen har slagil armkrok med miljöpartiet när del gäller inriklningen av energipolitiken. Jag vill betona all det är med partiet och inte med miljörörelsen, eflersom den har vidare och väsentligt djupare syften än dem som kommer lill ultryck från de personer som här säger sig vara dess företrädare mer än andra.

Inom breda grupper i Sverige finns det en stor förståelse för de ekologiska
sambanden, och man finner hos medborgare och organisafioner en slark
känsla för miljön. Den är inte minsl påtagligt utbredd i det parfi som jag
representerar. Det finns i Sverige en genuin och ärlig oro för vad som händer
med miljön och hur energipolifiken påverkar den. Man skräms med rälla av
hur freonet inverkar på ozonskiktet och, inte minst, av den växlhuseffekl 11

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik M.tri.

som en ökande användning av fossila bränslen och de koldioxidutsläpp som följer med den leder lill.

Herr lalman! I detta sammanhang är regeringen och den svenska socialdemokratin ganska förtegen. Den har uppenbarligen inle, även om man då och då får läsa någon artikel av slalsminislern i ämnel, tagit holel om drivhuseffeklen på rikligl allvar.

Jag fäste uppmärksamhet vid alt det var oppositionen som mol socialdemokratin här i riksdagen genomdrev beslutet om all utsläppen av koldioxid i Sverige inle skulle få öka. När regeringen nu vill genomdriva en för tidig avveckling av de första kärnkraftsreaklorerna sker dd på basis av en polilik som leder fill ökad användning av fossila bränslen. Del framgick med slor tydlighet av den inlerna PM till parfiets kader som Birgitta Dahl skickade ut slrax efter en helg. I denna PM kan man läsa om ökade mängder kol, olja och naturgas för atl klara de första avslängningarna av kärnkraften, förulom alt man vill "skala upp" de bestående kärnkraftverken för alt ersätta kärnkraften från två reaktorer med mera kärnkrafl från de andra lio.

Herr lalman! Den samlade miljöeffekten av naiurgasen är i dag osäker. Del är korrekt atl man vid förbränning av nalurgas får ut mer energi mol en mindre mängd koldio-xid än när man förbränner kol och olja. Men allt fler signaler kommer om att metanulsläpp - som är nära förknippade med utvinning, transport och användning av naturgas och har en mycket större effekt när det gäller att påverka drivhuseffekten än vad koldioxid har -uppväger de mindre mängderna koldioxid vid förbränning av kol och olja. Naturgasen kan l.o.m. vara ett sämre bränsle ur miljösynpunkl än särskilt oljan. Jag säger detta med stora marginaler för osäkerhet, eftersom åtminstone inte jag har selt några fullgoda rapporter som ger underlag för några fasta och beslämda uttalanden. Men bara det förhållandet atl del från alll fler håll anges alt det kan vara på delta säll borde stämma till eftertanke, så alt man inte rusar iväg och handlar för snabbt. Del är viktigt att man först tar fram och säller sig in i fakla.

Det är ändå intressant att högsla domstolen i Österrike förklarat att de som vill verka för naturgas där inte får säga atl den skulle vara särskill miljövänlig med hänsyn till just dessa effekter. Det är också intressant att den danska konsumentombudsmannen har förbjudit naiurgasleverantörerna alt använda miljöargumentet till stöd för sin försäljning. Delta manar till försiktighet

Del är en viklig erinran. Man bör inle heller bortse från att del också finns en annan fara med en snabb naturgasinlroduktion. Den är all gasen slår ul biobränslena. Det kommer den att göra om vi åsladkommer en sådan inlroduklion. Den stora kostnaden för nalurgas ligger i alt gräva ned rör och dra fram ledningarna. Det ligger mycket pengar investerade i ell naturgas-nät När man gjort dessa investeringar är del alllid ekonomiskt fördelaktigt atl se till att naturgasen tar hela den marknad för värme som den kan la. Del innebär i så fall alt den kommer alt slå ut de rörliga alternativen, bioenergiallernalivet, på alla de plalser där naiurgasen med alla sina grenledningar dras fram. Jag är överlygad om alt man därigenom bidrar lill att långsiktigt skada miljöanpassad energianvändning och energiproduktion.

Jag är överraskad över alt etl parti som centerpartiet, som gärna i olika sammanhang lalar om all man är angelägen om att få bioenergi lill stånd.

alltid tagit så lätt pä frågorna om naiurgasen. Jag kan säga ärligt all de svenska bönder som vill ge bioenergin en framtid i svensk energiförsörjning bör se upp särskill myckel med de parlier som nu förordar en snabb inlroduklion av nalurgas.

Eflersom statsrådet är vänlig att vara närvarande här när energifrågorna diskuleras, vill jag fråga henne om del finns någon som helsl risk för atl man nu - med regeringens samtycke - träffar avtal om inköp av naturgas och sluter överenskommelser med leverantörer på elt sådanl sätt all riksdagens fakliska handlingsfrihet går förlorad. Enligl riksdagsbeslut skall vi 1990 ha en kontrollstation, då vi skall fatta beslut om hur energipolitiken skall utforrnas på 90-lalet. Efter elt sådanl beslut är det självklart all en regering måsle handla och finna lösningar enligt de riktlinjer riksdagen dragit upp. Men pm regeringen nu skulle medverka till att avtal träffades om stora gasköp och därigenom bakbinda riksdagens händer, skulle den begå en handling spin slred mot svensk polilisk Iradilion. Det skulle vara värl en konsfitutionsut-skottsanmärkning om sä skedde. Jag vill därför be Birgitta Dahl försäkra mig om atl inga sådana avtal kommer att träffas med regeringens niedverkan förrän vi fått ell beslut på basis av den konlrollstafion som riksdagen har beslutat om.

Jag vill gärna att hon också kommenterar frågan när den proposition som skall ligga till grund för beslutet kan vänlas komma. Blir del hösten 1990 eller blir del tidigare?

Herr talman! Jag vill återkomma till bristen på sammanhang, på förutse-barhel och fasta spelregler i energipolifiken. Jag hade nyligen här i kammaren en diskussion med Birgitta Dahl. Jag kunde då påvisa atl hon i etl kort anförande på en rad punkter talade mot sig själv och intog olika ståndpunkter i olika stycken av sitt anförande. I dag, herr lalman, är förvirringen om möjligl ännu myckel slörre inom de socialdernokraliska leden. När den här deballen är slul, skall socialdemokrater rösta mot förslagel om höjda energiskatter på olja, kol och andra bränslen. Det står så i de olika ulskottsbelänkanden som nu ligger på värt bord. Men yi yet redan all om 14 dagar kommer samma socialdemokrater alt sitta här i bänkarna och rösta för höjningar av skatter på precis samma bränslen. Det har de nämligen under mellantiden från det all delta betänkande var färdigt lill dess all betänkandet om finanspolitiken ligger på riksdagens bord träffat avtal med centerpartiet om. Jag lycker, herr talman, alt det vore fascinerande om de socialdemokrater som nu skall la till orda i debatten ordentligt ville utveckla de argumenl som gör alt de i dag säger nej lill energiskattehöjningarna. Gör del noggranl och korrekl, så får vi jämföra med vad ni säger om 14 dagar när finansutskottels betänkande skall företas lill avgörande här i kammaren. Jag ser verkligen fram emol den socialdemokratiska argumenteringen på dessa punkler - i dag och den 7 juni.

Herr lalman! Min kollega Kjell Johansson konimer i ett senare anförande all ulveckla folkparfiets syn på energiskatterna utöver vad jag här försökt göra. Jag yrkar bifall till alla av folkparliel stödda reservationer lill de belänkanden som nu behandlas.

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

EnergipoUtik m.m.

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

Anf. 3 IVAR FRANZÉN (c):

Herr talman! Det har framförts en hel del intressanta synpunkter från både moderata samlingsparfid och folkpartiet, och jag skall under resans gång försöka flika in en och annan kommentar,

Lål mig först konstatera all de tre energibetänkanden från näringsulskollei som vi nu skall debattera i sedvanlig ordning är omfattande och visar all del i riksdagen finns många skilda åsikter i energipolitiken, I näringsutskottets betänkande nr 25 finns del inte mindre än 91 reservationer och 9 särskilda yttranden, tillsammans precis 100 avvikelser från majoriteten, som i de flesta fall beslår av socialdemokrater, folkparfisler och moderater. Det kan finnas skäl all påpeka delta faklum samtidigt som man kan konstatera atl moderalerna alllmer profilerar sig som det verkliga kärn-kraftsparfiel.

Något sammanhållet grönt block finns det inle i energifrågan. Miljöpartiet är del parli som toppar lislan över helt egna reservationer, nämligen 19 stycken. Moderala samlingspartiet och folkpartiet har vardera nio reservafioner och centern och vpk vardera sju.

Del bredaste samarbelel i energifrågorna på oppositionssidan finns mellan centern och vpk. I inle mindre än 28 reservationer finns både centern och vpk med, och i 11 av dessa är centerpartiet och vpk ensamma. Miljöpartiet är med på 16 reservationer tillsammans med cenlern, och i 11 av dessa är kombinationen centerparliel, vpk och miljöpartiet

Centern har sju reservationer tillsammans med folkpartiet, och del är bl.a. inhemska bränslen, vätgas och förgasningsteknik som förenar. Folkpartiet visar en mer öppen och konsekvent positiv attityd till förnybar energi än socialdemokrater och moderater, och del lycker jag bör ge folkpartiet en pluspoäng i energiprotokollel. Det största problemet, som jag ser det, med folkpartiet är dess övertro på den fria marknaden, som hell enkell inle finns på energiområdel. Del måste vara ett poliliskt dilemma att som folkparliel gör bygga slörre delen av sin energipolitik på något som inte finns i verkligheten. Folkpartiet lycks blunda för alt kraflfördagen arbelar i en monopolliknande marknad, och atl förlila sig på marknadskrafterna i en sådan marknadssituation förefaller minsl sagt vanskligt.

Jag lyssnade med inlresse till Hädar Cars utveckling av frågan om koldioxid och växthuseffekter. Del han sade anknyler myckel väl till vad centern sagl under många år. När vi kommer lill frågan om naturgas, är det ganska märkligl alt Hädar Cars varnar för cenlerns inslällning.

Centern är det enda parli som under många år konsekvent har drivit frågan om alt naturgasen skall ersätta olja och kol. Men det får inte förhindra ulvecklingen av biobränslen. Vi har också lagl fram konkreta förslag lill hur del med hjälp av skatteinsirumentet skulle gå alt åstadkomma detta. Men varken folkparfiet eller moderalerna har stött oss - trots alt moderalerna var inne på näslan samma linje här, att naturgasen inte var riskfri. Del har vi i centern varit väl medvelna om. Därför har vi hela fiden varit för en myckel balancerad naturgasinlroduktion - med de här absoluta förbehållen, som ju även folkparfiet har upptäckt.

Vi i cenlern hävdar med bestämdhet all förnyelsen av vårl energisystem och därmed också kärnkraftsavvecklingen skall ske genom marknadsekono-

misk styrning. Hela svenska folket skall ha möjlighet atl aktivt delta i denna ekonomiskl och miljömässigt mycket vikfiga process. Genom inrättandet av en energins utvecklingsfond skulle vattenkraftens stora vinster delvis bli tillgängliga även för grupper utanför kraflfördagen.

Priset för prakfiskt tagel all ny elprodukfion är väsentligt högre än genomsnittspriset för befintlig elproduktion. Detta är inget nytt. Så har del varil under lång lid. Prisel för strömmen frän t.ex. Forsmark 3 och Oskarshamn 3 var vid driftstart åtminstone dubbell så högt som del genomsnittliga råkraftpriset. Men den strömmen såldes ändå i betydande omfallning till reapris som s.k. avkopplingsbar el. Billig vattenkraft har fått läcka förlusterna på den dyra kärnkraften.

Om Forsmark 3 och Oskarshamn 3 hade ägts av helt fristående bolag och varit hänvisade fill de intäkter som de på en fri marknad skulle ha fått in på den ström som de producerade, hade den årliga förlusten varil i storleksordningen 1 000 miljoner för vardera förelaget Della visar hur långl från den fria marknaden som kraflfördagen arbetar.

Vi i centern vill åstadkomma en sund och lika konkurrens på energimarknaden. Del slöd som vi föreslår skall lämnas från en energins utvecklingsfond till effeklivare energianvändning och ökad användning av förnybar energi syflar lill att skapa denna lika konkurrens mellan aklörer inom och ulom kraftfördagsgruppen. Del är försl då som vi kan undvika en utveckling av vårl energisystem, där i första hand rena företagsintressen slyr och där mycket liten hänsyn las till samhällskoslnader och långsiktiga miljövärden.

Det har från socialdemokratiskt håll hävdats atl centerns energipolifik skulle kräva nästinlill planhushållning. Inget kan vara mer felaktigt Inte någol annat parli i riksdagen har ju presenterat en energipolitik, som tillnärmelsevis kan mäta sig med centerns när del gäller all utnyttja de fria marknadskrafterna för alt skapa ett nytt och mycket miljövänligt energi-syslem.

Socialdemokraterna verkar ha märkligl svårl att skilja på kraftföretagens och Sveriges intressen. De lycks också vara obegripligt beroende av all hålla kraftbolagen i handen och de vill alt kraftbolag och storindustrin skall svara för alll väsentligt i fråga om förnyelsen av vårt energisystem. Della medför ell resursslöseri och elt slorskaligl och mycket sårbart energisystem med en långt större miljöbelastning än en förnyelse av energisystemet enligt cenlerns modell skulle göra.

Vad som behövs för att vi skall få en verklighetsnära och resurseffekfiv energipolitik är att socialdemokralerna tar av sig sina "slorskalsglasögon" och övervinner sin rädsla för det småskaliga och de enskilda initiativen. Socialdemokraterna måste lära sig atl förslå atl förnyelsen av vårl energisystem är en angelägenhet för hela svenska folkel och att svenska folket är en omistlig resurs när det gäller atl genomföra en effektiv och miljömässigt riktig förnyelse av vårt energisystem.

Om jag skall sälta en etikett på den socialdemokratiska energipolitiken sedan 1985 blir det: många vackra ord, men i handling en skrämmande icke-politik. Jag menar alt detta har vållat slor skada på vår miljö och drasliskl försvårat kärnkraflsavvecklingen.

Miljö- och energiminister Birgitta Dahl har många gångar talat som en

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

Prot. 1988/89:119 centerpartist men i huvudsak handlat som den suveräna kraftverksdireklö-

23 maj 1989 ren. På punkl efter punkl har regeringen överlåtit styrningen av energipoliti-

" '. 7 ' ken till de stora energiintressenterna. Som etl slags avancerat balanstrick

° tillåter sig Birgitta Dahl alt då och då ge kraflverksdirektörerna en ganska

rejäl utskällning. Del lycks ingå som ett slags gammaldags husaga, som

kraftföretagen måste acceplera för alt i övrigl få "husbondens" fulla slöd.

Det förs i dag en debatt orn alt elanvändningen ökar och att del skulle föreligga stora svårigheler när dgt gäller atl avveckla två kärnkraftsreaktorer 1995-1996. Men del är inte sanningen. De svårigheter som kan föreligga beror i allt väsentligt på den spcialdemokraliska energipolitiken. Medan Birgitta Dahl pratar och låter utreda får all bred verksamhet vad gäller energihushållning ligga för fäfpt och förnybara bränslen konkurreras ut av billig olja.

Om socialdérnokraterna hade fullföljt den energipolitik som cenlern och socialdemokralerna var överens om 1986 och som helt överensslämmer med riksdagens beslut, skulle energianvändningen i Sverige ha varil minsl 4-5 % lägre än den är i dag. Biobränslen skulle ha använls i ökad omfattning -motsvarande en till två kärnkraftverk. Ungefär 20 TWh skulle därmed ha kunnat sparas eller ersällas med biobränslen. De tvä akluella kärnkrafts-reaktorerna svarar för ca 8 TWh.

Till delta skall läggas alt vindkraften skulle ha varil hell etablerad och all solenergin skulle ha haft en stark marknadsposition och kunnal slå för elt betydande energitillskotl under de närmaste åren.

Det är alltså en slark och berättigad krilik som måste riklas mol del socialdemokratiska partid, spip genom sin inre splittring har varit mer kluvet än någon liberal varit. Under den senaste tiden har socialdemokraterna dock visal en intressant förmåga till realistisk anpassning. Jag ser med spänning fram emot möjlighelen atl Bifgilta Dahl skulle börja omsätta i handling några av de centertal som hon har hållil under de senasle åren.

Birgitta Dahl har ofta inbjudit centern till samarbete i energipolifiken. Tyvärr har de vackra orden aldrig omsatts i handling och därför har del blivit etl mycket magert resultat. För Bjrgitta Dahl borde del kännas tryggt alt vela alt ord och handling är samma sak för centern. Vi i centern kommer inte atl byta ståndpunkt därför atl socialdemokraterna också i handling ansluter sig till centerpolitiken.

Herr lalman! Jag inleder mitt anförande med att konstatera alt socialdérnokraterna, moderaterna och folkpartiet tillsammans utgör den vanligaste rnajorilden i energipolitiken. Detta faklum är hell uppenbarl, även om moderaterna alllmer försöker profilera sig som kärnkraflsparlid. Kärnkraften skall lösa miljöproblemen och utgöra basen i Sveriges ekonomi, enligl moderat naodell. Detta är ungefär samma verklighetsflykt som folkpartiet ägnar sig åt när rnan där förlitar sig på de fria marknadskrafter som inle finns.

Moderaterna utgår - ulan grund i verkligheten - från all ingen yllerligare
kärnkraftsolycka kommer all hända, åtminstone inte i Sverige. Ändå vet vi
alt verkligheten är skrärnmande, att en sådan kommer all hända. Vi vel bara
inte när, hur och var. Det måste ändå ändå vara en klok politik atl i della
perspektiv så snabbt som möjligt minska vårt beroende av kärnkraflen och
16 alt inte, som moderaterna gör, aktivt arbeta för elt ökal svenskt beroende av

kärnkraften. Med centerns energipolitik kommer vi successivi under 90-lald alt frigöra oss från kärnkraflen och skapa elt energisystem baserat på en effeklivare energianvändning och en i hög grad förnybar energi. Med moderat politik kommer vi långt in pä 2000-talet att vara helt beroende av kärnkraften. Hur klarar vi då omställningen om del händer en kärnkrafts-olycka som Ivingar fram ell snabbt eller omedelbarl stopp av kärnkraften? Det är ell mycket högl spel som moderaterna spelar för atl mjölka ut så myckel som möjligt ur gjorda kärnkraflsinvesleringar. Vinsterna är begränsade. Men insalsen är hela svenska folkets framlid, som totalt kan förödas.

Moderaterna använder koldioxidproblemen och växthuseffekten som elt lungl argumenl för kärnkraften. Kärnkraflen är inte och kan aldrig bli en lösning på dessa problem. Del finns en stor enighel bland forskare och experler om alt långsiktigt kan miljöproblemen lösas endast genom alll effekfivare energianvändning och en övergång fill förnybar energi. Del finns alltför många som, påverkade av kortsiktiga men riskfyllda vinstintressen, vill skjula upp de rälla åtgärderna, för atl först utnyttja den billiga oljan och få maximal förräntning pä nedlagda pengar i kärnkraften. Samtidigt går omistlig lid föriorad, och resurser som kunde medverka fill en långsiktig miljöriktig förnyelse utnyttjas inle eller går t.o.m. förlorade.

Del som skiljer cenlern från de tre kärnkraftspartierna - s, fp och m - är i första hand atl vi inser nödvändigheten av alt påbörja arbetet med en adekvat förnyelse av vårl energisystem omedelbarl och driva den så snabbi som det är möjligt med utnyttjande av alla tillgängliga resurser. Kärnkraflsparfierna är kvar i sin ursprungliga sammanblandning av ulbyggnad och avveckling, vilket får myckel negativa konsekvenser både ekonomiskt och miljömässigt

När Gunnar Hökmark här beskrev industrins ökade elanvändning log han fill del vanliga tricket all blanda ihop denna med avkaslningen av elen och mycket annat och kom fram till en i förhållande till verkligheten felaklig bild. Lika verklighetsfrämmande är den gjorda beräkningen av awecklingskosl-naderna till 30 miljarder för de två reaktorer som skall slällas av 1995 och 1996. Vid en riklig hantering av avvecklingen blir koslnaden en helt annan.

Vi delar uppfaltningen att del är värdefulll med god tillgång på elenergi. Dock vet vi också att det är viktigt att vi använder elen effeklivl, inte på områden där vi kan ersälta den med billigare och miljövänligare bränslen.

Herr talman! Som jag tidigare nämnl har cenlern och vpk en långt gående samsyn i energipolitiken. Del är bara när vpk låler sin röda socialism la över de sakliga bedömningarna som våra meningar går isär. Planhushållning, ökat slalsägande och kollekfiva lösningar före enskilda initiativ går inle att förena med centerpolilik, och därför finns det i detta avseende en myckel klar vattendelare mellan cenlern och vpk. Det finns all anledning alt göra denna markering, utan alt därför förringa värdel av den aktuella samsynen i sakfrågorna.

Miljöpartiet har, som tidigare nämnts, mest av alla gått sin egen väg. Det är inte lätt all urskilja en hell klar linje eller vad som är miljöparfiets grundläggande värderingar. Många ställningstaganden synes vara resultatet av tillfällighdernas spel. Nu måste del vara rimligt all miljöpartiet får mer lid på sig atl mogna innan del görs några beslämda omdömen om dess polilik. Jag avstår därför ifrån en närmare analys av denna.

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

2 Riksdagens prolokoU 1988/89:119

Prot. 1988/89:119 Herr talman! Det är inle prakliskl möjligt alt i ett så omfattande

23 maj 1989 betänkande som det vi nu har atl diskulera analysera enskilda reservationer,

~ utan jag vill därför bara yrka bifall till alla reservationer där cenlerns

° ' ' representanter är med i de tre belänkanden som nu är akluella, NU25,30 och

31.

Jag vill ägna några minuter åt centerns förnyelseplan för vårt energisystem och de möjligheter som finns till effektivare energianvändning och ökad användning av förnybar energi.

Många gånger när cenlern har väckl frågor har vi både förhånats och förlöjligats. Man har sagt att våra förslag har varit orealistiska, men efler hand har de bhvil högsla sanning, och då har man htet grand försökl dölja att det varil fråga om centeridéer.

Jag har tagit med mig en filen broschyr från Stockholms Energi, där man nyss har tagit upp frågor som vi sedan länge har drivit konlinuerligl. I broschyren framhålls att om vi kan vänla med alt bygga nya produktions- och distributionsanläggningar för el, kan vi dämpa prishöjningarna. Är årsförbrukningen jämn, utnyttjar vi våra resurser lill fullo. Då tjänar alla på det. Vi slipper dyrbara anläggningar som bara ulnytljas i rusningstid. Du slipper beiala för dem. Mindre elproduktion belyder också mindre förbränning av olja och kol. Del är skönt för miljön.

Det här är ord som ni har hört centerpartister säga åtminstone de senaste tio åren i riksdagen, och i den krassa verklighet som vi lever i borde även andra ställa sig bakom dem. Vi ser positivt på att så nu sker. Vi beklagar bara att vi har förlorat mycken tid fram lill dess alt man började anslula sig till vår uppfattning.

För att inte förlänga debatten i dag inför kvällens festligheter skall jag avstå från alt utveckla frågorna om effeklivare energianvändning. Exemplen på möjligheler lill en sådan är många, Lål mig ändå säga atl jag gläds över den anslutning lill viklen av ökad användning av biobränslen som folkpartiet klarl bekant sig till. Den redovisas också på etl markerat sätt i Sydkrafts årsredovisning. Också på flera andra håll inom näringslivet, framför alll från experter och forskare, har det börjal bli en uppslutning kring centerns linje. Vi hoppas att detta skall ge faktiska resultat i verklig ulveckling när del gäller dessa vikliga bränslen.

Även vindkraften omnämns i l.ex. Sydkrafts årsredovisning som någonting som det är viktigt atl salsa på. Även därvidlag börjar vi få genomslag för våra idéer.

Utöver det som behandlas i näringsutskotlets belänkande nr 25 vill jag la upp slatens valtenfallsverks verksamhel. Jag vill bara nämna all cenlerns polilik leder lill minskade investeringsbehov, och detta gör atl vi kan la in vissa medel till statskassan utan att försämra vare sig Vallenfalls ekonomi eller den långsikliga elproduktionen. Vi vill regionalisera Vattenfall, få till stånd ökad konkurrens och förbättra effektivilelen i verksamheten.

När det gäller använl kärnbränsle är huvudfrågorna för cenlern alt
eflersom vi nu måste ta hand om detta, måsle vi i vart fall se till atl ha en
tillräcklig finansiering av denna verksamhet. Del är också mycket viktigt att
vi tillför den tillräckligt med obundna forsknings- och utvecklingsresurser för
18 att åstadkomma säkrast möjliga omhändertagande av detta använda kärn-

bränsle.

Herr talman! Jag vill med detta bara återigen poänglera hur cenlerpolili-ken alllmer visar sig passa som hand i handske i verklighetens värld. Det är min förhoppning all alla kammarens parlier efler hand skall göra denna upptäckt och att vi i bred enighet faktiskt kan gå in för en polifik som gagnar miljön och svenska folket samt skapar en stabil ekonomi. Det är i så fall centerpolilik som leder lill dessa resultat.

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

Anf. 4 HÄDAR CARS (fp) replik;

Herr laman! När jag hörde Ivar Franzéns inlägg kom jag all länka på lantbrukaren som hade varit till staden och handlat. Del var på vårvintern. När han skulle bege sig hem funderade han på om han skulle la bilen över isen. Han räknade upp argumenlen för detta: Det var kortare väg, han skulle komma hem snabbare, han skulle spara bensin, risken atl möla någon var Hten, och alltså skulle han anlagligen inle krocka. Han hittade en mängd argument av del slagel, men det fanns ett argumenl emol, och del var alt del fanns en slor råk i isen, så han skulle drunkna om han log den vägen.

Ibland räcker det inte att stapla argument på varandra och räkna dem. Det kan ju finnas något som ensaml är avgörande. Del bör man inle glömma bort heller i centerpartiet Se efler vad som är centralt i denna uppräkning av reservationer hil och dit! Då hittar ni kanske också vilken polifik man bör bygga på och vad man inte bör bygga på.

Del låler så väldigl vackerl när Ivar Franzén lalar om biobränslena och naiurgasen: Här skall man med nalurgas ersälta olja och kol, men man får inte tro att naturgasen skall ta någon marknad för biobränslena. För att fortsätta med liknelser tycker jag atl det är som om bonden skulle säga fill Mickel räv: Jag släpper in dig i hönsgården och du får la två höns, men icke den bäsla värphönan.

Ivar Franzén kan inte ens själv tro all de som driver fram naturgasen skulle låla bli att ta marknader för biobränslena, av något slags vänlighet. Verkligheten är den, atl har man lagt ner gasledningarna och dragit fram dem till användarna, lönar det sig alltid atl prismässigt gå under alla alternativ för uppvärmning. Det kommer all gälla biobränslena också. Den som vill ha en marknad för biobränslen skall akla sig för centerns energipolitik. Den kommer atl leda till att det inte blir någon marknad kvar för biobränslen.

Herr talman! Jag har noterat att Ivar Franzén sade: Ingen har som centern byggt sin energipolitik på marknadskrafter. Sedan gick del ungefär lio minuter och då sade han; de marknadskrafter som inte finns. Han sade atl de inle fanns. Jag försäkrar Ivar Franzén atl de finns. Marknadskrafterna är kvar också inom energisektorn. De företräds bl.a, av värme- och kraftverk, med personal som innehar stor skicklighet. Jag rekommenderar Ivar Franzén att bygga på marknadskrafterna och på dessa människors skicklighet när han formar sin energipohtik. Då hamnar den inte som socialdemokralins på lösan sand.

Anf. 5 GUNNAR HÖKMARK (m) replik:

Herr lalman! Ivar Franzén hävdade atl moderaterna var elt kärnkraftspar-fi. Jag vill inle på något vis förneka atl vi vill alt man skall använda kärnkraften. Men det intressanta är inte all vi vill atl man skall använda den

Prot, 1988/89:119 23 maj 1989

EnergipoUtik m.m.

kärnkraft som vi har byggt upp här i Sverige, Det som skiljer oss åt är atl Ivar Franzén, ulan atl vi har kunnat påvisa alt det finns säkerhelsmässiga risker som moliverar del, ändå vill avveckla kärnkraften.

Det finns mycket som jag inle vill avveckla här i värt samhälle. Inle ens efler Ivar Franzéns anförande finns del någon som helsl vilja hos mig all avveckla centerparliel. Men för den skull behöver man inle kalla moderala samlingspartiet för ett "centerpartiparli".

Del vikliga är alt vi vill använda de resurser som finns investerade i kärnkraflen. Det är också del som gör den ekonomiska kalkyl som Ivar Franzén presenterade alldeles nyss över kärnkraften - vilken i sig var myckel besynnerlig - fullkomligt meningslös. De kärnkraftverk vi i dag har, de har vi. Vi kan inte så atl säga demonlera dem och få lillbaka investeringarna. Därför finns det ingenting som är så ekonomiskl dyrt - hur många kalkyler Ivar Franzén än läser upp här i kammaren - som att avveckla kärnkraflen.

Del viktiga med kärnkraften är all vi har kunnal se alt den har inneburit konkreta förbättringar för den svenska miljön när del gäller koldioxidutsläppen liksom utsläppen av svavel och kväve. Dessa förbättringar beror pä all vi i Sverige har tagit i anspråk kärnkraflen och därmed kunnat gå över lill mer elanvändning. Det är detta som svensk energipolitik faktiskl har fått beröm för. Anledningen lill att vi vill använda kärnkraften är atl den ger oss lid och råd att förbätlra energihushållningen och utveckla de nya energikällorna.

Jag tror att Ivar Franzén inte alllför mycket denna sena maj skall drabbas av lärarfrossa och försöka sätta betyg på andra parlier, som om han vore en outnämnd men självklar auktoritet Del är i och för sig sött när Ivar Franzén säger all ingel parti har en så genomtänkt energipolitik som centern. Del hade varit litet mer imponerande om någon mer fristående auktoritet hade sagl del än Ivar Franzén själv. Det ger elt lilel patetiskt intryck när Ivar Franzén delar ul pluspoäng. Saken är alt den energipolitik som Ivar Franzén slår för faktiskt är ännu mer oseriös än den som det nya miljöparfiel har presenterat Ni har på fulll allvar i denna kammare föreslagil atl vi på 25 år skall halvera energianvändningen. Miljöpartiet ville bara all vi skulle minska energianvändningen med ca 40 %. Med bdygsäiiarens metod skulle jag vilja säga att Ivar Franzén är lio procentenheter mer oseriös än miljöpartiet i sin energipolitik, och del är .inget smickrande belyg.

Anf. 6 GUDRUN SCHYMAN (vpk) replik;

Herr talman! Jag vill bara säga lill Ivar Franzén alt uppräkningen av de frågor som centerpartiet, vpk och inle så sällan också miljöpartiet är eniga om är helt riktig. Jag lycker alt vi, utan alt sälla parlielikeller på de frågorna, också skall konstatera all vi är eniga utifrån elt seriösl mångårigt engagemang i energi- och miljöfrågor, både som parfier och som enskilda individer ingående i en bred miljörörelse, i folkkampanjen mot kärnkrafl osv. Vi har haft ett gott samarbete i många frågor med etl givande och tagande. Del finns ingen anledning alt någol parti skall la palenl på de frågorna, lycker jag. Det gagnar inte det fortsatta samarbetet Del skulle kunna visa sig alt vi är överens i dessa frågor av renl fakliska skäl, för att del är så vi vill ha politiken. Detta skall inle blockeras av atl del ena partiets färg är gult, del andra rött och det Iredje grönt. Jag tycker inte att vi skall låla oss förblindas av färger pä

Energipolitik m.m.

del sättet Vi skall inle hävda att vi visserligen är överens om de här frågorna, Prot. 1988/89:119 men atl vi står på olika sidor, för vpk står för socialism och har en röd politik. 23 maj 1989 Ell sådant blocklänkande skulle jag vilja påslå snarare blockerar tänkandet Del är inle nyttigt inför framtiden.

Anf. 7 IVAR FRANZÉN (c) replik:

Herr lalman! Jag börjar bakifrån, del är oftast lättast. Jag vill bara stryka under atl de konstateranden jag gjorde på inlel sätt får förringa värdel av samsyn och samarbete i sakfrågorna. Det sätter vi högl, och vi hoppas all del skall vara så även i fortsättningen. Samtidigt tycker jag inte att det är något fel i all vi lalar om vilka ideologier vi har och att det ibland näslan av naturnödvändighet leder lill litet olika åsikter i vissa frågor. Jag tycker all del är en öppen och klar redovisning som vi alla bör vara positiva lill.

Överlevnadsfrågorna, Gunnar Hökmark, är fakfiskt grunden och det primära i centerns politik. Emellanåt försöker vi redovisa med siffror hur snett vi många gånger behandlar ulbyggnaden av vårt energisystem, och Gunnar Hökmark har rätt när han säger atl det är död koslnad som har lagls ned i kärnkraften. Men när de besluten logs var det inte så. Alt del var möjligl att fatta dessa beslul, med de här jätteförluslerna renl enskill fördagsmässigl räknal, vilket är helt korrekl, visar all det är någonting annat som slyr än samhällsekonomiska kostnader m.m. Om vi lillar på vad kärnkraflen miljömässigt har tillfört kan vi, i vari fall när det gäller de två senaste reaktorerna, med mycket stor säkerhet hävda, alt om de ca 25 miljarder som de har koslat i direklinvesleringar, plus de 10 miljarder som de har koslat i ulbyggnad av distributionsnät m.m., hade satts in på reducering av svavel, övergång till biobränsle och effekfivare energianvändning, skulle de ha gell myckel bättre miljöuldelning än investeringen i de tvä kärnkraftsreaktorerna.

Del är näslan rörande all se hur Hädar Cars ger sig in på lantbruksområdet Jag är lilel förvånad över att del inte också var fråga om häst och släde under resan över vattnet

Lål mig bara säga alt vi försöker redovisa vår politik klart och öppet. Vi gör inle anspråk på att på varje punkt få rätt, men vi gör anspråk på atl ärligi arbeia igenom problemafiken, förankra den i verkligheten och konsekvenl driva den. Vi kan enligt min mening konstalera att vi har fått räll av verkligheten gång på gång. Det borde kanske ge ell litet uns av respekt.

Anf. 8 GUNNAR HÖKMARK (m) replik:

Herr talman! Jag lycker det är bra atl Ivar Franzén medger alt de kalkyler som han tidigare presenterade från lalarstolen inte har någon relevans för den energipolitiska diskussion som vi nu för. Därmed kan vi konstatera alt den lypen av ekonomisk argumentation är bortförd från diskussionen om huruvida vi skall fortsätta all använda kärnkraften eller ej.

Då kommer vi in på det som givetvis är det mest cenlrala, nämligen del som Ivar Franzén utpekar som överlevnadsfrågorna. Jag tror atl vi, när vi diskuterar de frågorna i den här kammaren och på många andra slällen, kanske skall vara litet mer ödmjuka och inte sälla likhetstecken mellan den

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

egna polifiken och en strategi för mänsklighetens globala överlevnad. Det bUr även del litet patetiskt.

Jag skulle vilja att Ivar Franzén litet oftare funderade på de globala miljöhot som kommer från alla andra energiformer än den som han mest bestämt motarbetar. Jag skulle vilja att han tänkte sig in i vad som kanske kan komma alt hända de kommande fem tio åren, om det visar sig att växthuseffekten är av den omfattning och belydelse som i dag många forskare tror. Då ger faktiskl vår slralegi i energipolitiken i varje fall litet störte marginaler - inte så all den löser de här problemen, men den ger litet slörre marginaler för oss i Sverige atl i vårt energisystem anpassa oss efler de krav som efter en varm sommar 1989, 1990, 1991 eller 1992 plötsligt får återverkningar in i den svenska energipolitiska debatten. Då kan del vara bra för Ivar Franzén att inte ha försökt lägga monopol på vidsyn och framsynthet när det gäller att föra en politik för mänsklighetens globala överlevnad, eflersom han då hell plötsligt inte har särskill mycket politik för all möla den nya situation som jag tar seriöst på, som vi moderater tar seriöst på och som alll fler i denna kammare också tar mycket seriöst på.

Anf. 9 HÄDAR CARS (fp) replik:

Herr talman! En omfattande naturgasinlroduktion kommer att minska fömtsättningarna för bioenergi och energiskogar, där ledningarna dras fram. Del är en verklighet. Liksom räven, om han släpps in i hönshuset, skulle bita huvudet av hönsen, biter Ivar Franzén huvudet av skammen.

Anf. 10 IVAR FRANZÉN (c) replik:

Herr talman! Jag vill för Hädar Cars påpeka att vi i flera år har redovisat de åtgärder som vi anser behövs för alt komma ifrån den för biobränsle ofördelaktiga konkurrenssituationen. Om vi hade fått majoritet för våra förslag, skulle det ha inneburit en myckel bättre situation för biobränslena. Vi skulle i slorl sett ha satt munkorg på den där räven och därmed kunnat Slyra precis vilken höna han skulle ha till middagsmat. Prisrelationerna har betydelse, om de tillåts att fungera på en marknad. Vår politik går framför allt ut på att försöka jämställa dessa faklorer, så att vi fär en sund och riktig konkurrens.

När vi, Gunnar Hökmark, talar om behovet av att industriländerna - och Sverige är ett av dem - genom effektiv energianvändning och genom utnyttjande av den allra förnämhgaste tekniken som målsättning måste ha all halvera energianvändningen, står detta i samklang med vad de rekommenderar som har mycket bättre möjligheter än vad vi har atl överblicka världsproblemen. Del är ju deras rekommendation. Det är ju Brundtlandkommissionens rekommendation, FN-rekommendalionen, som vi menar atl regeringen bör ta till sig för att sedan komma med förslag till lösningar av dessa problem. Det är det vi föreslår. Jag lycker att detta är ganska väl underbyggt. De kanske allra främsta experterna har ju försökt analysera situationen och presenterat funderingar i den här riktningen.

Jag förstår inte riktigt vad det är som gör att Gunnar Hökmark kan se en fördel i att uppskjuta en rad konstruktiva åtgärder. Vad som skiljer centern från moderalerna och folkpartiet i den här frågan är att vi i centern vill

Energipolitik m.m.

påbörja förnyelsen av energisystemet i dag för att därmed möjliggöra en Prot. 1988/89:119 snabbare avveckling av kärnkraflen. Kärnkraftsavvecklingen blir ell resultat 23 maj 1989 av denna förnyelse, där vi rationellt kan utnyllja resurserna och därmed få en betydligt billigare förnyelse och efter hand både miljövänligare och billigare energi. Det är denna strategi som vi så helhjärtat arbetar för och som jag hoppas så småningom skall vinna en bred anslutning.

Anf. 11 GUDRUN SCHYMAN (vpk):

Herr talman! Man brukar säga alt när kvinnor debatterar så låter del som en hönsgård, men herrarnas replikskifte här läl som om vi hade hamnal där ändå. Som framgår av talarlistan är det ju dess värre få kvinnor som debatterar den här frågan. Del är litet förvånande med lanke på den energi vi har lagl ner på dessa frågor inle bara i bokstavlig bemärkelse utan också renl praktiskt.

Jag skulle vilja säga att det inle minsl av Gunnar Hökmarks inlägg framgår all en av huvudfrågorna i de belänkanden som vi i dag debatterar är just frågan om kärnkraflsavvecklingen. Framför alll som moderalerna likt gengångare på nytt mässar samma besvärjelser som på 70-lalel finns del anledning alt göra en rekapitulation av det som hänt under de senaste åren.

Det visar sig all kärnkraftens stöttepelare, här i kammaren företrädda främst av moderalerna, av allt alt döma har mutat in sig själva i en lålsasvärld, där ingenting av verklighetens obarmhärtiga avslöjande ljus hittills förmått alt tränga in. Det politiska minnet är lydligen korl, och därför är det på sin plats med en tillbakablick.

En reaktorolycka inlräffade i Tjernobyl, varvid endast 3 % av härdens innehåll kom ut i biosfären. Genom dessa 3 % fick biosfären ta emol Hka mycket radioaktivitet som hillills har släppts ut sammanlagt i den mänskliga hislorien - alltså inkl. alla bombprov och de två fällda bomberna - och dessutom sannolikt bortåt 50 % mer än hittills sammanlagt av cesium, ett ämne som förblir radioaktivt i långl mer än 100 år.

De internationella riskbedömningarna har efter olyckan gjorts om, och vi har nu fäll veta att vi har all räkna med en slor reaklorolycka vart tionde år.

Både plutonium och höganrikat uran från civil kärnkraft har smugglats ut och försvunnit i skrämmande slora mängder. Plutonium ulgör etl hol mol all mänsklig kullur, och lekniskl sett är en kärnreaktor en fabrik som massproducerar plutonium. Den producerar också energi, men del är av mindre belydelse, eftersom det ju finns andra sätt all lösa energiproblemen på.

Varenda gång en familj fillagar en vanlig middag med hjälp av elektricitet från en kärnreaktor, produceras automafiskl inom reaklorn en mängd plutonium sorn teoretiskt sett är tillräckligt för all döda hela familjen. Många familjer äler många sådana middagar i dag.

All riva kärnkraftverk blir lika dyrt som all bygga - minsl. Enligt Worldwatch Insfilule bildas del i själva kärnkraftverken så långlivade ämnen all de måsle fraktas till s,k. säkerl slutförvar, som allt annat högaktivl avfall. Inom de närmaste 30 åren måsle ca 350 reaktorer i världen avvecklas av åldersskäl, och inga länder har i dag resurser eller beredskap för detta - inte heller Sverige, vilkel jag återkommer till.

Tidningen Der Spiegel avslöjade för något år sedan en hemlig rapport från 23

Prot. 1988/89:119 det internationella alomenergiorgand lAEA, Den visade alt 250 tillbud

EnergipoUtik m.m.

23 maj 1989 hade mörklagts. Kriminella metoder har avslöjats i den västtyska kärnkrafts
industrin. Genom mutor och förfalskningar har man försökt dölja uran- och
pluloniumförsäljning.

Del är vikligl, herr talman, atl komma ihåg alt överallt i världen där man utvecklat kärnteknik har man gjort det i militärt syfte och inle i första hand för atl producera el. Så också här i Sverige, Men en mäkfig folkrörelse lyckades få riksdagen all sloppa projektet; vi skulle inte konstruera svenska atombomber. Men redan då var kärnkraftsindustrin så mäktig att den struntade i riksdagsbeslutet, och man fortsatte i flera år - i hemlighet -ulvecklingsarbetel på atombomber.

Den internationella kontrollen fungerar inte. lAEA, som skall konlrollera alt spridningen av s.k. fredlig kärnteknologi inle samtidigt medverkar till spridning av kärnvapen, har inte lyckats i sitt värv. Så senl som i början av 1988 uppgav man i en rapporl alt man under del senasle årel hade tappat bort inte mindre än 188 transporter av klyvbart material. Transnuklearskandalen i Västtyskland under 1987-1988, med avslöjanden av smuggling och falskde-klarering av kärnavfall, visar också hur naiv föreställningen om elt perfekt fungerande kontrollsystem faktiskl är.

Slöld, smuggling och kommers med begärliga produkler har aldrig i hislorien kunnat förhindras, inte ens med de mesl rigorösa säkerhetskontroller eller med hol om de mest,djävulska slraff- det må ha gälll försvarshem-Ugheter, sprit, narkotika eller vapen. Begärets förslagenhd känner inga gränser, och atomenergins värld utgör inget undantag. Allt fler samstämmiga uppgifler tyder i ställd pä alt det redan i dag finns en svart handel med plutonium och anrikat uran, där materialet kommer från just den civila kärnkraftsverksamheten i Europa.

Spridningen av atombomber utgör det allvarligasle holet mol mänsklighetens överlevnad. Försök atl hindra spridningen av den s.k. fredliga kärnteknologin utgör etl hol mot kärnkraflsindustrins överlevnad. lAEA har redan från första stund styrts av representanter för kärnkraflsindustrin; svenskar utgör i det fallet ingel undantag. De är dessulom så kortsynta atl de inte förstår atl kärnkraftsindustrin inte kan överleva om mänskligheten går under.

Del är helt orimligl alt elt FN-organ har förvandlats lill elt av de

allvarligaste hoten mol våra möjligheler all överleva. I slällel måsle IAEA:s

' uppgift vara att även internationellt verka för att kärnkraften avvecklas, och

lAEA måste fråntas uppdraget alt främja spridningen av den s.k. civila

kärnkraften, vilket vi ocksä föreslagit i motioner.

Redan på 1970-lald fanns det myckel solida skrifter med förödande kärnkraflskritik. För oss som log del av dem har egenlligen ingenting av den senaste utvecklingen, vare sig när del gäller skumma affärer eller när det gäller olyckor, varil direkt förvånande - lyvärr måste man säga.

Däremol tror jag knappast atl någon hade kunnal föreställa sig all kärnkraflsmaffian ändå skulle fortsätta att prisa kärnkraflen och kräva dess fortlevnad, som om ingenting hade hänl.

Del här är etl beleende som skulle te sig psykotiskt, om del inle vore så

24 uppenbart att del nu handlar om all rädda vad som räddas kan av prestige och

vinster ur äventyret innan det är för sent. Märkligare är atl beteendet alltjämt     Prot. 1988/89:119
tas på allvar och bemöts med respekt i massmedierna och även här i     23 maj 1989
kammaren.

Moderaterna låtsas att folkomröstningens resultat inte innebar någol krav Energipolitik m.m. på avveckling över huvud laget. De skriver i sin reservalion till betänkandet: "Alt kärnkraflsproduktionen i Sverige skulle avslulas senast år 2010 ingick inle i resultatet av folkomröstningen år 1980." Carl Bildt har i annat sammanhang förklarat att folkomröstningen bara rekommenderade all vi skall ha kärnkraflen kvar "så länge den är säker och miljövänlig". Hans Werthén har sagl atl vi skall ha 50 reaktorer i Sverige, och "vi länker inte lägga av". Vidare har vi i dag fåll höra atl moderalerna vill ha en ny folkomröstning i frågan.

Riksdagens beslul om avveckling senast år 2010 betyder tydligen inle ell skvatt i denna stat i staten!

"Vi kan inte fatta beslut som binder upp framtidens människor", säger dessa herrar, som själva låtit skapa etl avfall som människor Ivingas ta itu med på 2040-talet och som människor kan kommas all drabbas av i hundralusenstals år!

Kärnkraflsfrågan har visat vilken enastående livskraft den offentliga lögnen kan besitta. Jag skall ge några exempel.

Det började med uttrycket "en försiktig salsning". Del visade sig betyda mer kärnkraft per invånare än i någol annat land: 2,5 gånger mer än i Frankrike, 4 gånger mer än i USA och 20 gånger mer än i Sovjet - det är de siffror som var aktuella för etl år sedan.

Sedan hette det "avveckling med förnuft". Det betydde som bekanl en fördubbling av antalet reaktorer och nästan en tredubbling av kärnkrafisef-feklen.

Och nu har man trumfat igenom begreppel "förfida avveckling". Del slår så t.o.m. i utskottets belänkande! Det finns givetvis ingen förfida avveckling, om man börjar stänga av reaktorer i mitten av 1990-lalet. Tvärtom visar del en häpnadsväckande brisl på respeki för människors oro och brisl på ansvar för vår säkerhet atl påbörja avvecklingen försl femton år efter folkomröslningen och lio ar efler Tjernobylolyckan!

Med sina stora resurser och sina möjligheter fill obstruktion intar kärnkraftsetablissemanget en fullständigt unik maktställning i svensk demokralisk hisloria. En omstrukturering av kraftbolagen är en nödvändig förutsättning om en modernisering och sanering av den svenska elförsörjningen skall bli möjhg. Det är experler på storskahga energisystem som fortfarande dominerar, och med sitt tal om atl kol och olja är de enda alternativen lill kärnkrafl visar de sin totala inkompetens när del gäller det byte av energisystem som måste komma - ett byte i riktning mot inhemska, mindre sårbara energikällor, i riktning mol en effekfivare och mer ändamåls-anpassad energianvändning.

Herr talman! "Varför killar det så skönt under fötterna?" Den frågan
kunde man läsa i en av Vattenfalls annonser i dagsfidningarna i januari i år.
Den fortsatte så här: "Det är säkert en ny energiform. På gungande ledningar
kommer nya energiformer hem till dig. Det är ett första steg i anpassningen
lill ett Sverige ulan kärnkraft." Det var två fåglar som satt på en elledning och 25

Prot, 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

utbytte de här tankarna i annonsen. Längre ned i texten kunde man läsa: "Vi anser att våra kärnkraflverk är en tillgång. Vi kommer atl driva dem effektivt och ulveckla säkerheten,"

Den här annonsen är ett lydhgt exempel på den typ av dubbla budskap som regeringen förmedlar. Visserligen säger man atl kärnkraften skall avvecklas, men samtidigt godkänner man Vattenfalls investeringar på över 1,7 miljarder i denna föråldrade energikälla, som en majorilel av oss klarl har sagl all vi inte vill ha.

Kärnkraftsavvecklingen måste påbörjas omedelbarl, och det är en skam och etl lurendrejeri alt påslå alt det inle är möjligt, alt det inle skulle vara möjligl atl omgående stänga elt par reaktorer,

I första hand menar vi all reperationsarbelena på Ringhals 2 måste avbrytas och den reaktorn tas ur drift. Del vore också en ekonomisk vinst för stalskassan, eftersom del skulle bli en direkt utgiftsminskning på Vattenfalls budget. Vi vidhåller också vårl tidigare förslag alt Barsebäcksverket är del verk som därnäst skall las ur drifl. Under en övergångsperiod kan vi länka oss att acceplera naturgas som fortsatt energikälla i södra Sverige.

Det är sedan fullt möjligl atl avveckla kärnkraften under 90-lald, så atl Sverige kan gå in i det nya seklet befriat frän kärnkrafl. Del är inte längre en teknisk fråga eller ett ekonomiskl problem, ulan enbart en fräga om politiska beslul som sätter i gång den process vars förutsättningar länge varit för banden. Vilka alternativa energiformer som vi kan använda och hur en utveckhng av dem skall sfimuleras har vi, inte så sällan ihop med centerpartiet och miljöpartiet, noggrant redogjort för både i motioner och i de reservationer som finns fogade fill belänkandet. Det finns inte tid att här gä in på detaljer. Men vi anser att regeringens politik vad gäller utvecklingen av förnyelsebara energikällor, satsningen på energihushållningsåtgärder osv. präglas av passivitet, och den åsikten delar centerpartiet och miljöpartiet rned oss.

Jag vill i stället gå in på frågan om kärnkraftsavfallet. Den påbörjade deponeringen av kärnkraflsavfall i Forsmark är elt brott mot framtida generationer. Vpk kräver elt omedelbart stopp för den pågående verksamheten, och att frågan om hur avfallet skall oskadliggöras omprövas grundligt och förutsättningslöst av en från kärnkraflsindustrin fristående forskargrupp. Vi är inte ensamma om detta krav. Jag vet att miljöministern har fått etl brev med etl upprop från en oehört bred samling av miljö- och fredsorganisafioner, som kräver en oparfisk utredning. Jag har också slälll en fråga om miljö- och energiministern är beredd atl medverka, och jag hoppas att jag får ett posifivt svar på fredag.

Slutförvar För Reakloravfall, som är Sveriges lösning på problemet med del låg- och medelaktiva kärnkraftsavfalld, saluför Sverige ulomlands som om Sverige vore del land som har lösl avfallsfrågan, samtidigt som sakkunniga kritiker anser all denna lösning är att betrakta som tolall huvudlös.

"Forsmarkslagrel är ett klarl folkrättsbrott" säger miljöjuristen Staffan Westerlund.

"Att påstå alt Forsmark är en säker slutförvaringsplats för kärnkraftsavfallet är oförskämt mot sanningen, mot all seriös vetenskap och mot kommande

Energipolitik m.m.

generationer. All köra i gång anläggningen kan bli förödande" säger Prot. 1988/89:119 geologen Nils-Axel Mörner, internationellt känd auktoritet på rörelser i 23 maj 1989 berggrunden.

"Det svenska urberget spricker hela tiden, på så sätt skapas kanaler inne i berget för grundvattnets rörelser, vilket betyder alt radioaktiviteten sprids." Det säger t.ex. professor Nils Hast, en av världens främsla specialister på sprickbildningar i berg.

Situationen är denna;

- Berggrunden i området är enligl geologisk expertis myckel olämplig. Den genomkorsas av omfattande spricksystem, partier av krossat berg och svaga stråk. Riskerna för förskjutningar av berget i höjd- och sidled är dessutom stora, vilkel gör att grundvattnets rörelser i berget inte kan förutsägas, och risken för spridning av radioaktivitet via vattnet är slor.

- När lagret är fyllt kommer ingen att kunna kontrollera vad som händer där nere. Det skall nämligen gjutas igen med betong.

- När tusentals ton armeringsjärn börjar rosta nere i lagret bildas vätgas. SKB har inte på något acceptabelt säll visal alt del skulle gå alt släppa ut gasen samtidigt som de radioaktiva ämnena skall hållas instängda.

- De radioaktiva ämnena kommer atl läcka ut i såväl grundvattnet som Öslersjön.

Inle vare sig SKB, SKI eller någon annan instans har redovisat en detaljerad undersökning av vilka effekter det kan bli på den framtida miljön, när radioaktiva ämnen sprids till grundvattnet och lill Öslersjön. Man hänvisar till utspädning, men man har inle funderat över hur t.ex. de radioaktiva ämnena anrikas i fisken. Vad vi gör med avfallet i dag är avgörande för kommande generationers liv och framtid. Därför krävs en öppen debalt om avfallsfrågan.

Herr talman! Kärnkraftsäventyrel har kostat och kommer atl kosla samhällel och oss skattebetalare oerhörda summor, medan kraftbolagen har gjorl lysande vinster. Som om detta inle skulle vara nog, har bolagen dessulom, uppbackade av sina politiska företrädare, mage atl komma och begära skadestånd för del som de kallar "förlida" avveckling! Varför i allsin dar skulle de få del? Del nalurliga vore ju i stället all kärnkraflsindustrin betalade skadestånd till oss medborgare, dvs. skadeslånd för avsiktligt vilseledande information och exponering av befolkningen för oacceptabla faror.

Med della, herr talman, vill jag yrka bifall till samtiiga reservationer som undertecknats av vpk i de betänkanden som vi nu behandlar. Ytterligare frågor kommer Paul Lestander all behandla senare.

Anf. 12 HÄDAR CARS (fp) replik;

Herr talman! Gudrun Schyman erinrar, som jag förslår det, med rälla om
del ansvar som vår generation har tagit på sig när det gäller den fortsatta
förvaringen av del utbrända kärnkraflsbränsle som vi är skyldiga alt
gemensamt ta hand om - inte bara i vår generation utan även i kommande
generalioner. Jag kan hålla med Gudrun Schyman om att detta utgör elt
ansvar, men jag hoppas att Gudrun Schyman också vill acceptera all del är ell
ansvar vi tar på oss om vi nu inför en ny utländsk energiråvara med skadliga 27

Prot. 1988/89:119 verkningar på miljön - jag länker här på naiurgasen.

23 maj 1989 Jag tycker inle all man kan spela ut naturgas mol kärnbränsle, som jag

~ uppfattade alt Gudrun Schyman gjorde i sitt anförande. Man bör se all det

Energipolitik m.m. . ,, ..... . r. ■ o,, • . ,

finns problem med bada och acceplera alt det forhaller sig sa. Jag lycker att

man bör undvika atl göra misstaget att gräva ned gasledningar i Sverige som

senare ur miljösynpunkt kanske inle kommer atl framstå som en bra insats,

därför heller inle som en bra investering.

Anf. 13 GUNNAR HÖKMARK (m) replik:

Herr lalman! Jag får en déjä vu frän åren kring 1968 när vänslerrevollen pågick i skolor och på universitet. Del var då sä fundamenlalistiska inställningar i polifiken uppträdde. Varje enskild kunskap och varje uppgift blev lill ett mönster i en världsvid konspiration, där världen bestod av onda och goda och det inte fanns några nyanser.

När Gudrun Schyman talar om kärnkraflen framslår del hela som en undre värld som beslår av agenter i en besynnerlig och ständigt skum verksamhd, stöttade av korrumperade människor inom polilik och näringsliv som bara har ondska som mål. Det bäsla man kan kalla della är en naivistisk världsbild, som faktiskt är värd atl bemöta jusl på grund av all den är så ytterligt naiv.

Gudrun Schymans inställning hade varil värd mer respeki om hon någon gång också hade ägnal en lanke åt de svåra hot som finns i föroreningar och utsläpp från alla andra energiformer.

Den dag som Maldiverna eller södra Danmark blir hotade av sligande havsvallen, står vi inför en global kalaslrof som vi fakfiskt inle har sett när del gäller kärnkraften. Jag tycker all det var bra atl Gudrun Schyman log upp Tjernobyl-exempld. Svenska säkerhetsexperter sade ju i en rapporl lill den svenska regeringen alt den olyckan inte gav någon anledning atl förändra riskbedömningen av den svenska kärnkraflen. Där finns en annan typ av reaktorer och ett annat säkerhelsförfarande. Det är så enkell, Gudrun Schyman, alt kvalificerad och avancerad teknologi fungerar lika dåligl i ett kommunistiskt samhällssystem som fria människor. Del är etl samhällssystem som är lika omoraliskt och lika inkompetent atl hanlera tankar och idéer som den kvalificerade teknologin. Del är därför som man i Östeuropa har en usel miljösituation, som inom alla andra områden. Barn dör i södra Polen på grund av miljöförslöringen, som är en konsekvens av ell kommunisfiskt samhällssystem, vilket Gudrun Schyman faktiskt omfattar, även om hon kommer atl göra alla möjliga reservationer här. Varje gång som man har anträtt resan fill den lypen av samhällssystem har man besjälats av samma fundamenlalisfiska attityd i politiken. Jag skulle vilja föreslå Gudrun Schyman alt försöka fundera på om hon efler en lika nogrann analys av oljekraften, naturgasen och kolkraflen som av kärnkraften ändå inle kunde mildra bilden av den skräckstämning, hämtad ur en agenllhriller, som hon försöker måla upp i riksdagens lalarslol.

Anf. 14 GUDRUN SCHYMAN (vpk) replik:

Herr lalman! Jag vel inte vilka lidsepoker som man skall gå fillbaka fill för
28 alt framkalla de stämningar som Gunnar Hökmark försöker teckna. Det är

väl del kalla krigets vindar som forlfarande blåser. Alt komma dragandes med kommunislspökd när vi lalar om energipolitik i Sverige tycker jag ändå är en över måttan slor brisl på saklighet

Jag lycker inte atl det är naivt att se de faror som hotar. Enligl min mening skall man alltid göra detta när det är berättigat. Att se farorna och alt så att säga våga la dem till sig, Gunnar Hökmark, ger insikter och krafl atl också arbeta för förändringar. Det är dess värre inle någonting som utmärker moderalerna. Ni har skygglappar, så all man undrar om ni tror er vara med på hästkapplöpningar eller vad det nu kan vara fräga om.

Nu är inle kärnkraften ren globalt sell. Man har ulrell all del faktiskt går åt fossila bränslen vid produktion av kärnkraflbränsle i en så stor utsträckning all de fossila bränslena lika gärna kunde brännas direkt: man får ul samma energieffekt Men vi får inle skiten här hemma, eftersom vi importerar uranet, men globall sett, Gunnar Hökmark, är kärnkraften inle någon ren energikälla. Jag kan lämna över de dokumenl som jag har, så att Gunnar Hökmark inle tror att del är nägra KGB-brev som jag har fält med mig hil i dag. Det är del faktiskt inte.

Till Hädar Cars vill jag säga atl jag visst tycker alt man skall vara försiktig när dd gäller introduktionen av naturgas. Energipolitikens ulveckling i Sverige och de oerhörda överdrifter i vad gäller talet om hur bra allting skall bli som man inle minsl gav ullryck för vid introduktionen av kärnkraflen, gör att del finns all anledning för oss poliliker att fatta sådana beslut alt vi i framliden i praktiken har handlingsfrihet

Både Hädar Cars och jag vet att den bästa och renaste energilimmen är den limme då del inle produceras någoniing alls. Det rnåsle alltså bli en kraflig salsning på energihushållning, liksom pä inhemska förnybara energikällor, som inte medför någol utsläpp över huvud laget. Del är naturligtvis det bästa. Dessa saisningar har vj eflerlysl, och vj har kritiserat regeringen i högre grad än vad folkparfiet har gjort. Lät oss gå saninian och pressa fram de resurser som behövs för den här typen av åtgärder. Då kan kanske naiurgasen bli en parentes. Jag tror alt det vore bra,

Prot, 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

Anf. 15 HÄDAR CARS (fp) replik:

Herr talman! Del glädjer mig atl Gudrun Schyman delar mitt inlresse för atl bevara handlingsfriheten. Jag förslår all hon hksom jag ser fram emot Birgitta Dahls svar pä min fråga tidigare i dag: oni regeringen kan acceptera alt del sluts sådana avtal om köp av nalurgas att den fakliska handlingsfriheten för denna riksdag, när vi nästa år skall fatta beslut vid den s.k. kontrollstationen, redan är bortblåst Jag är övertygad om att inle bara Gudrun Schyman och jag utan många andra här i kammaren med intresse ser fram mol statsrådets svar på denna fråga, innan dagens deball är slul.

Anf. 16 GUNNAR HÖKMARK (m) replik;

Herr lalman! Försl lill delta atl kärnkraflen jnte skulle vara ren globalt Såvitt jag förstår är detta etl erkännande från Gudrun Schymans sida all energiformen, åtminstone om vi ser till den nalionella användningen, är renare än alternativen.

När det sedan gäller den globala och totala bilden finns ju Gudrun

Prot, 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

Schymans uppgifter sedan en lång lid tillbaka, del är inga nyheter som hon har kommil över. Uppfattningarna blir lika ordentligt vederlagda varje gång som de dyker upp, Dd skulle vara en fullständigt orimlig silualion om de koslnader för olja och annan energi som skulle behövas för att producera uran skulle vara så pass myckel lägre att kärnkraften ändå skulle vara mycket billigare än olja och l.ex, kol,

Beiräffande de olika samhällssystemen vill jag säga att min poäng inte var alt jag ville blåsa kalla vindar på Gudrun Schyman, Jag ville bara peka på den mycket viktiga skillnad mellan olika lyper av samhällssystem som finns, Gudrun Schyman företräder faktiskt ell samhällssystem som var det än har prövats har inneburil utebliven medmänsklig kontroll av beslutsfattarna. Det har förhindrats alla möjligheler fill opinionsbildning, vilkel har lett till skumraskaffärer och korruption, som har gjorl jusl del möjhgt som hon anklagar "kärnkraftsmaffian" för. Del är ju i Östeuropa som man har kunnat dölja atl man förgiftar människors vardag. Det är värre, Gudrun Schyman, att vara anhängare av etl kommunisfiskt samhällssystem när det gäller miljön och vår globala överlevnad än att vara för det fria och öppna samhällel och där tillåta användning av kärnkrafl parallellt med andra energiformer.

Anf. 17 GUDRUN SCHYMAN (vpk) replik:

Herr lalman! Jag måste säga atl del blir värre och värre. Del är faktiskt ganska ointressant att tala om miljöproblem i ett nafionelll perspektiv. Del borde väl Gunnar Hökmark ha förstått efter de senaste årens ulveckling. Växthuseffekten är ingen nalionell fråga, lika litet som kärnkraft och radioaktiva utsläpp varhelst på jorden som de förekommer. De här problemen tål inga nationsgränser, Harrisburg-olyckan var ju inle roligare än Tjernobyl-olyckan, Det var lur för oss atl vi inte befann oss närmare. Del här har inte atl göra med det politiska och ekonomiska systemet.

Dessutom kan jag konstatera alt den typ av förljugenhet och hemlighelsmakeri som innebär att man inle lalar om vad som händer när del gäller de här sakerna ju är utpräglad i Sverige, som väl inle kan sägas vara ett socialistiskt land, åtminstone inle längre. Jag vel inte om del någonsin har varit det.

Jag tror alt Gunnar Hökmark i sitt förra inlägg sade att man inle skall lala om bara kärnkraftsutsläpp ulan om alla ulsläpp. Nej, det handlar inte bara om kärnkraflsulsläppen. Vi är ivriga förespråkare för alt man skall minska samtliga utsläpp, inle minsl bilismens utsläpp med lanke på växthuseffekten. Här har jag från moderal sida inte hört någonting mer upphetsande än ell uttalande i en energipolilisk och trafikpolitisk deball här i kammaren alt moderalerna är för moderata åtgärder i form av bredare och rakare vägar. Det är myckel uppbyggligt, del vill jag säga.

Under della anförande överlog tredje vice lalmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Anf. 18 LARS NORBERG (mp):

Herr talman! Tiden tillåter mig inle alt göra en genomgång av vad Gunnar Hökmark har sagt. En del av vad han yttrade är nalurliglvis sant, men en del

uppfattar jag som osant. Jag kommer atl länka på ett gammah rim; Nej, min Prot. 1988/89:119
vän, där hade du fel, två halva sanningar gör inte en hel. 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

Jag kan också konstatera all del saknas en krifisk analys av industrisamhällets problem i Gunnar Hökmarks värld, samiidigi som den präglas av en naiv tilltro lill teknikens framsteg. Det finns dock elt undantag - Gunnar Hökmark kan inte föreställa sig en leknik som leder till atl man hushållar med knappa resurser, i varje fall inte när det gäller energi. Vi i miljöpartiet tror atl tekniken är väl mäktig alt minska den lolala omsättningen av energi i samhällel med 2 % per år. I den här frågan har Gunnar Hökmark inte någon större lilllro till tekniken.

Jag instämmer gärna i mycket av det Hädar Cars sagt om satsningen på vindkraft och biologiska bränslen, och för övrigt också när del gäller en del av det han sagt om naturgasen. Jag är däremot förvånad över hans tal om att Birgitta Dahl och miljöpartiet går i armkrok. Om del har varil aktuellt med något slags armkrok under de senaste dagarna är det väl knappasl miljöpartiet som socialdemokraterna försökl all gå i armkrok med. Naturligtvis stöder vi i miljöparfiet regeringens förslag på vissa punkter när det gäller kärnkraftsavvecklingen, men vi är mycket mer otåliga än regeringen. Vi tror betydligt mer på det gröna stråket inom energipolitiken än på del regeringen hittills har kunnat visa upp.

Ivar Franzén säger att tillfälligheternas spel styr miljöpartiets ställningstaganden. Ivar Franzén har nog inte läst och förstått dem. Min ambition med det här inlägget är bl.a. all försöka all ge lilel grand av den helhelssyn som ligger bakom miljöparliels motioner och reservationer i dessa frågor.

Gudrun Schyman har på etl förträffligt sätt beskrivit kärnkraftens och kärnkraftsavfallds vådliga följder, och jag kan nästan inslämma på varje punkt. Det befriar mig från atl i detalj gå in på just de frågorna. Vär inställning när det gäller l.ex. lAEA och slutförvaret ulanför Forsmark är idenfisk med vpk:s inställning, och jag tror atl cenlerparliet har samma linje när det gäller de flesta av dessa frågor.

När vi i miljöpartiet i dag för första gången får tillfälle all debattera energifrågorna i ett större sammanhang vill vi betona atl energifrågan är en livsfråga i ordets egenlliga betydelse. Utan energi inget liv. Vi kan gå ännu längre och säga: Ulan energi ingel universum; ulan energi ingenting.

Miljöpartiet hade kanske inte funnits om inle energifrågan blivit så akluell i det svenska samhällel under senare är. Man kan på goda grunder påslå alt miljöpartiet de gröna föddes ur 1979—1980 års folkomröstningskampanj om kärnkraften.

Denna kampanj upplevdes av många som elt svek mol demokratin. Del
visade sig framför allt att det fanns slora grupper som inle ville se
kärnkraflsfrågan som en isolerad fråga om säkerhet, ulan som såg den som en
del av dt mycket större och livsavgörande sammanhang: Hur skall vi
människor hantera värl hem, planeten Tellus? Vad kräver solidariteten med
kommande generationer, solidariteten med djur och natur? Vad kräver
solidariteten med u-länderna och solidariteten med vårt eget folk, dess hälsa
och livskvalitet? Svaret blev; De gamla parfierna saknar helhelssyn och
civilisalionskritik. De är fångna i ett kortsiktigt materalisliskt perspektiv och
är ofla slyrda av bestämda intressegrupper. 31

Prot. 1988/89:119 Många som fångades av de gröna budskapei menade atl det på sikt är

23 maj 1989 mycket farligt alt låta sådana inlressen vara styrande för politiken. De gamla

" partierna tycktes dessulom vara fångna i en kortsiktig maktpolitik, där

nergipo 11 m.m. innehavet av maklen snarare än hur makten användes tycktes vara del

vikligasle.

De gamla partierna var fast i trosföreställningen att en sländigl växande BNP var det viktigaste samhällsmålet och alt om tekniken får ulvecklas enligl marknadsekonomins lagar kommer della automatiskt all leda till elt lyckligt samhälle. De har trott all levnadsslandard är synonymt med livskvalitet

Alll detta vill miljöpartiet ifrågasätta. Vi i miljöpartiet representerar en människosyn som är starkt kritisk till dessa konventionella föreställningar, och vi ifrågasätter industrivärldens sätt att kortsiktigt exploatera jordens tillgångar. Det är tyvärr svårl all få fill stånd en konstruktiv deball utifrån en lotalsyn - en grön ideologi - med vars hjälp man angriper de praktiska problemen på läng sikt från en mer ansvarsfull utgångspunkt

Riksdagens arbetsmetod är i stor utsträckning fragmentering - "snulfi-fiering". När man försöker presenlera en helhetssyn, tex. med hjälp av ell anlal motioner på energiområdet, råkar man ul för fragmenteringen. Motionerna styckas upp mellan näringsutskottel, skatteutskottet, trafikulskottel, jordbruksutskottet och bostadsutskottet Det krävs en ganska bestämd och envis vilja för att man inte skall tappa helhetsperspektivet under sådana förhållanden. Lål oss, herr lalman, hoppas all vi åtminstone här i kammaren i någon mån skall kunna återupprätta helhetsperspekfivet, så all de ekonomiska och ekologiska kraven när det gäller energipolifiken blir två sidor av samma mynt.

Del finns i industrivärlden en egendomlig föreställning om att en ständigt ökad energiförbrukning skulle vara en förutsällning för vår framlida lycka. Näringslivet har just nu startat en helskampanj mol det som del kallar en förtida avveckling av två reaktorer. Den kampanjen saknar, enligt min uppfattning, motstycke i osaklighet och känslomässighet. Om man hell blygsamt frågar om det inle skulle kunna finnas någon mättnadsnivå, lagomnivå, ulöver vilken en ökad energianvändning inte bara skulle vara onödig ulan rent av skadlig, möts man av ilsket oförslående,

Det borde ändå vara självklart alt det finns en sådan lagomnivå, och jag lycker att det är nästan lika självklarl atl Sverige har överskridit den nivån. Likväl som det finns en lagomnivå för hur myckel energi i form av mal som vi kan stoppa i oss, likväl måste del finnas en lagomnivå för energi i samhället. Del är ett välbekant faktum atl vårt folkhälsoproblem inte är all vi stoppar i oss för få kalorier per person och dag, utan all vi stoppar i oss för många. Det är i själva verket många fler i Sverige som gräver sin grav med tänderna än som dör av svält.

Del finns därlill ytterligare en parallell. All föda är inle lika nyttig. Del finns sådant som är rikfigt skadligt och bör undvikas. Det är samma sak med energin. Vi i miljöpartiet anser all kärnkraft är lika förHastlig som förgiftad mat. Det är lika olämpligt med fossila bränslen som med importerad, helt vitaminfri föda som leder till fetma och ohälsa.

Det finns ytterligare ell faktum som bör noteras. Ju mgr energi vi försöker
32 utvinna i naturen, desto fattigare källor måste vi utnyttja. De är inte bara

fatfiga, ulan de är också ofta belägna i en ömtålig miljö. Oljeutvinning i     Prot. 1988/89:119
Alaska liksom nedhuggningen av de Iropiska skogarna för all finna bränsle    23 maj 1989
lill matlagning och värme är bra exempel på denna tes. Ju mer energi vi vill             ~

ha, desto fattigare och riskablare källor måsle vi utnyttja. * m.m.

Etl annal allvarligt bekymmer är atl mänskligheten i allt slörre utsträckning har övergått från förnybara lill lagrade energikällor - fossila. Mänskligheten beter sig lika klokt som en rik arvinge som lever upp sitt arv på korlast möjliga lid. Del värsta är alt mänsklighetens ledare prisar sin klokhet medan detta sker. Jusl nu håller nalurens hämnd på all komma i kapp oss i form av växthuseffekten, som hotar med många kombinerade katastrofer som finns beskrivna i vår molion N420.

Nu hör jag angreppen vina i luflen: Skall vi inte fortsätta atl öka vår exporl? Det finns minsann många människor som har otillfredsställda behov. Hur skall vi ha råd alt förbättra miljön, om vi inle ökar vår lillväxl? Och fillväxt betyder i praktiken ökad pappersexport och bilexport och flera prylar i våra hem.

Nej, del är inte ökad exporl som skall vara ell prioriterat mål; däremot hållbarare, energisnålare produkter, som är konstruerade så att de kan repareras och återvinnas. Visst finns del människor med otillfredsställda behov i vårt land, men det finns ändå flera med överfillfredsställda behov, människor som skulle mä väl av atl förbruka mindre energi, för att inle tala om hur mycket bättre naturen då skulle må.

Lål mig nu sammanfatta miljöpartiets energipolitik som ligger bakom de sammanlagt 60 reservationer som återfinns i betänkandena för alt ge en bild av all vi faktiskl har en ganska klar linje i vär politik.

Kärnkraften skall avvecklas på högst tre år. Polifiken skall inriktas på energieffektivisering och hushållning. Målet är minst två procents reduklion per år av landets energiomsättning under de närmaste 25 åren. Det leder till en 40-proeentig minskning på 25 år. Under samma 25-årsperiod vill vi reducera användningen av importerade fossila bränslen med 85 % till 15 % av dagens. För alt nå därhän vill vi använda de marknadsekonomiska styrmedlen i slörsla möjliga utsträckning. Det betyder alt vi måste utnyttja energiråvaruskatler som drabbar uran och fossila bränslen och givelvis alla farliga ulsläpp från bränsleanvändningen. Men ytterligare åtgärder kan behövas, såsom vissa subventioner för övergång lill inhemska bränslen och förbättrad energihushållning. I vår motion N418 har vi presenleral energibalanser på 25 års sikl för att illustrera en lämplig målsällning för de slalliga styråtgärderna - men givetvis inle för atl lala om exakt hur del skall se ul om 25 är. Men om man inle vet vart man viU är det ganska svårt atl styra rätt, och därför har vi skisserat riktningen med dessa balanser. Del energisystem som vi ser fram emol på denna sikl domineras av dels den befintiiga vattenkraften, dels ca 20 TWh vindkraft och lika myckel energi i form av solvärme och spillvärme, en fördubbling av de biologiska bränslena till 134 TWh saml en blygsam andel fossila bränslen - 32 TWh - huvudsakligen för användning inom transportsektorn och stålindustrin.

Nu säger någon: Detta är totalt orealistiskt! Javisst, det är orealistiskt om
inle viljan finns. Men om viljan finns är vi övertygade om atl del är möjligt
ulan att samhällel skulle drabbas av någon som helst katastrof. Visst blir det 33

3 Riksdagens protokoU 1988/89:119

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

fråga om kraftiga omställningar, som kan leda lill att vissa mindre grupper kan behöva byta jobb, men det kommer all kompenseras av den kreativitet och företagaranda och entusiasm som omställningen bör släppa loss. Jag är övertygad om alt del inle är svenska folket som är problemel, utan snarare dess ledare inom politik och näringsliv. Därför är jag glad att få fillfälle alt diskutera dessa frågor jusl här i denna kammare.

Eflersom jag är rädd för atl dd finns de som föreställer sig atl del bara skulle finnas ett skäl till atl kärnkraften bör avskaffas så snarl som möj ligt, vill jag försöka sammanfatta argumenten. Och jag menar atl vart och ett av dessa argument är tillräckligt för att motivera kärnkraftens avskaffande, men tillsammans leder de till slutsatsen alt denna teknik bör utplånas från jordens yta och atl det är Sveriges ansvar alt bidra lill all så sker. Den bidrar inle till sysselsällning, och den är totalt oförenlig med välfärd. Det är vår sammanfattande ståndpunkt när det gäller linje 2:s formulering pä valsedeln från 1980.

Kärnkraften måsle bort därför alt uranbrylningen är en ekologisk och mänsklig katastrof, som dessulom är djupl omoralisk, eflersom de människor och djur som drabbas aldrig får njuta en enda kilowattimme av den energi som kärnkraften genererar.

Kärnkraften måste bort därför atl kärnenergins båda grenar - bomber och reaktorer - är sammanvuxna som elt par siamesiska tvillingar och därför alt den s.k. fredliga kärnenergin hjälper lill alt sprida den krigiska. Dessa två verksamheter stöder varandra i en skumrasktillvaro som präglas av halvsanningar och hemlighetsmakeri.

Kärnkraften skall bort därför att hela den kärntekniska verksamheten förgiftar sin omgivning, varom det finns talrika rapporter från England (Sellafield), från USA (Hanford m.m,), från Frankrike (La Hague m,m,).

Kärnkraften skall bort därför atl ingenting tyder på att kärnkraften på sikt är ekonomiskt försvarbar i jämförelse med miljövänliga alternaliv.

Kärnkraften skall bort därför alt reaktorer kan haverera när som helst Det skulle visserligen aldrig kunna hända, men det hände ändå i Harrisburg och det hände i Tjernobyl, 16 000 svenska sjöar är fortfarande otjänliga som fiskevatten på grund av cesiumnedfallel från Tjernobyl, för alt ta bara en delalj konsekvens. Halveringstiden för cesium är som bekanl 30 år, I morgon kan del gälla Barsebäck eller Ingalina eller Greifswald eller Lovisa, Därför är det ett oavvisligt krav att en snabbavvecklingsplan skall finnas. För atl slippa atl leva under sådana hot bör miljöparliels Ireårsaweckhng snarast påbörjas.

Kärnkraften skall avvecklas därför att även om några haverier aldrig kunde inträffa, så är problemen med del högakliva avfallet skäl nog för att ändå avskaffa kärnkraften. Här har Gudrun Schyman sagl så mycket att jag inte skall säga någonting mer om den saken.

En förnämlig sammanfattning av synen på kärnenergin har formulerats av professor Olle Lindström på KTH, och jag tar mig friheten alt citera honom. Han talar om Projektet Jorden.

"När Gud en gång skapade Jorden, såg han till att energiförsörjningen blev
ordnad effektivt och säkert. Jorden försågs med energi från ell fusionskraft
verk, en medeltung stjärna som fick hela Solen. Säkerhetsavståndet till
jorden utmättes till 150 miljoner km. Kärnreaktionerna i den gigantiska
reaktorn-- beräknades pågå omkring 10 miljarder år innan solen skulle

svalna och ställas av. Detta var den utmätta tiden för projektet Jorden. Prot. 1988/89:119

Energin överfördes som ljusstrålning till Jorden. Della är inle särskilt 23 maj 1989
effeklivl men i gengäld miljövänligl. Genom ell sinnrikt val av rotationshas- 7

tigheler ordnades en växhng mellan dag och natt och mellan olika årstider. nergipo 11 m.m. Detta medgav etl varierat växt- och djurliv på planeten.

Fotosyntesen blev instrumentet atl fånga in och lagra solenergin, också del i ett sinnrikt kretslopp. Kolsyra och vallen bildas vid förmullning eller förbränning av växtdelarna. Dessa ämnen bhr till ny växtbiomassa vid fotosyntesens förening av kolsyra, vallen och solstrålningens energi.

Människan har nu tagit sig före att söka efterlikna den himmelska tekniken i de jordiska laboratorierna. Denna teknikförtrollning har lett till jordiska projekt, som nu äventyrar människosläktets fortbestånd på jorden. Den jordiska kärnenergin ger kärnvapen för självförintelse en dag, då 'tusen solar utlöses på jorden'. Människans ursäkt är atl hon behöver mer och mer energi för sill välbefinnande. I sin teknikbhndhet ser hon inle det enkla och uppenbarade. Hon gör det ofattbara misstaget att inte utnyttja de naturtillgångar och naturprocesser som Gud ställde till förfogande för projektet Jorden, Det ges nu bara en väg - vägen borl från kärnenergin på jorden.

Energileveranserna - med ljusets hastighet - från solen och del sinnrika jordiska mottagningssystemet för atl fånga in och lagra energin har utformats för att räcka under hela Jordenprojektel. Människan måste nu inse att projekiei kommer alt kapsejsa, om inte hon håller sig till den instruktion som givils av den gudomlige projektledaren.

Biobränslena energiskog, skogsavfall och torv kan frigöra Sverige från oljeberoendet och kärnkraften på korl tid och lill rimhg koslnad."

Delta för mig direkt till frågan om de biologiska bränslena. Här har regeringens pohtik hillills svikit det som alla lalar väl om i högtidstalen. Regeringen har inte följt sin uttalade policy från 1983 att se till att realpriset på olja sakta skulle stiga. Sedan 1986 har både oljepris och bensinpris fallit kraftigt och biobränslena har stora problem att hävda sig. Och som ytterligare hol mot deras framtid kommer regeringens lal om alt man skall ersätta de differentierade energiskatterna med moms på energi.

Vi i miljöpartiet vill använda skatleinslrumenlet för att styra energiförbrukningen bort från importberoende, bort från sårbarhet, bort från miljöskadliga energiformer. Vi vill dessutom genom etl direki förbud se lill atl det inte investeras i nya anläggningar som skall bränna fossila bränslen, vilket framgår av reservation nr 36 i näringsutskottels belänkande 25. Del förefaller som om vi är del enda parti som lar riksdagens beslul från förra året om att frysa C02-utsläppen på nuvarande nivå på allvar. Vi vill ju för övrigt inte bara frysa utsläppen utan på en 25-årsperiod radikall minska dem, som framgår av vår energimolion N418.' Vi måsle dock räkna med alt under några år i samband med snabbawecklingen - och vi talar om en snabbavveckhng-av kärnkraften öka oljeanvändningen. Delta kan då öka koldioxidutsläppen, men förbudet mot atl bygga nya anläggningar garanlerar alt detta blir en parentes.

Vi har noterat atl slatsminister Ingvar Carlsson har ullalat sig helt entydigl
om växthuseffekten och vikten av att begränsa koldioxid och andra
växthusgaser, men vi konstaterar samtidigt att det slalliga Vallenfall 35

Prot, 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

uppenbarligen varken tar intryck av riksdagens beslut eller av slalsminislerns uttalande.

Del finns också anledning att kommenlera miljöparliels inslällning lill naturgas. Vi är medvelna om att naturgasen är ett miljömässigt bättre bränsle än kol och olja. Den är dock etl imporlbränsle med hög sårbarhet och såsom fossill bränsle bidrar det lill växthuseffekten. Om vi nu investerar oss fast i etl slorskaligl syslem för etl nytt fossilbränsle, så kommer del rimligen alt användas åtskilliga årfionden. Bara de stamledningar som nu projekteras och som Swedgas vill fatta beslut om i år kostar över 16 miljarder kronor. Pengar som enligt vår uppfattning borde investeras i inhemsk förnybar energi och energihushållning. Pengar kan ju bara användas en gång. Man måsle välja.

Miljöpartiet har, herr lalman, hårl drivit frågan all del är energiråvarorna och deras evenluella sekundäreffekler i form av ulsläpp som skall beskattas. Det är för oss en självklarhet all olja, kol, naturgas och uran som används för elproduktion bör beskallas på samma sätt oberoende av hur man använder dessa råvaror. Del förefaller som om delta synsätt har gjort ell vissl inlryck på andra parlier, och vi hoppas på en fortsättning. Konsekvensen blir då atl elektricitet skall vara obeskattad. Elektricitet är ingen energiform som finns i naturen. Det är ett sätt atl Iransporlera och överföra energi. Hur stor skattebelastningen blir på elektriciteten med vårt syslem blir då beroende på dels med vilken verkningsgrad man använder energiråvarorna och dels vilken råvara som används.

Herr talman, trots alt jag satt upp mig för ett 25-minulersanförande är det omöjligl att kommentera de 60 reservationer som bär miljöparliels beteckning i de tre betänkanden som här behandlas - NU25, NU30 och NU31, Jag yrkar härmed bifall till samtliga 60 reservationer, även lill reservation nr 26 i belänkande NU25, där milt namn saknas.

Lät mig, herr talman, avsluta med atl påminna om all vi människor bara har en jord - planeten Tellus - en liten färgglad boll i en mycket stor rymd, och atl det är vår uppgift atl för egen del och för kommande släkten la väl vara på den - det finns nämligen ingen jord i reserv. Vårl sätt som mänsklighet alt hantera energifrågorna avgör om del skall finnas någon framlid eller inle.

I detta anförande instämde Anita Stenberg, Gösta Lyngå, Kaj Nilsson, Marianne Samuelsson, Ragnhild Pohanka och Eva Goés (alla mp).

Anf. 19 ÅKE WICTORSSON (s):

Herr talman! Herrar Hökmark och Cars har fört in oss i hönsgården, där räven springer omkring och biter huvudel av hönsen. Ni får förlåta mig, men jag kan inle hjälpa atl den här bilden erinrar mig om den hönsgård där den borgerliga energipolitiken utspelades under den fid som de tre borgerliga partierna bestämde. Då var det inte bara hönsen som fick halsarna avbitna. Rävarna kom i slagsmål med varandra och bet av halsarna på varandra. Jag tror all vi skall akla oss för atl på nyll hamna i den situationen.

Årets energipolitiska debalt utspelar sig i etl läge mellan förra årets energipolitiska beslut om kärnkrafisavvecklingens inledning och näsla års kontrollstation, då regeringen ulfäsi sig atl presenlera ett åtgärdsprogram.

som uppfyller de villkor riksdagen ställde upp förra året. Prot, 1988/89'119

Då beslutades - som bekant - atl en första kärnkraftsreaktor skall tas ur 23 maj 1989

drift år 1995 och en andra 1996, en i Barsebäck och en i Ringhals, Vid -----------

konlrollslationen 1990 skall del konkrel avgöras vilka åtgärder för energilill- Energipolitik m. m.

förseln som måste vidlas för att inte den lidigarebeslulade avvecklingen av

tvä reaktorer skall resultera i elbrist eller osäker tillförsel i mitten av

1990-talet och för all den elintensiva induslrins energiförsörjning skall

tryggas.

Enligt förra årets beslut förväntar sig riksdagen all regeringen skall redovisa en bedömning av de samhällsekonomiska koslnaderna av en förtida avveckling. När del gäller den elintensiva industrin har särskill poängterats atl ulvecklingen i Bergslagen och norra Sverige, där denna industri har sin ryggrad och tyngdpunkt, måsle uppmärksammas. Vidare har riksdagen understrukit betydelsen av alt regeringen följer upp kostnadsutvecklingen för eluppvärmda bostäder, då vid kontrollstationen frågan om det behövs särskilda insalser lill slöd för ombyggnad fill andra uppvärmningssystem skall prövas. Andra problem som skall uppmärksammas är kärnkrafisavvecklingens konsekvenser för sysselsättningen på kärnkraflsorlerna och risken för all kompetensen på del kärnlekniska områdel skall försvagas vid kärnkraftverken och hos de centrala organen på kärnkraftsområdel. Vikliga faktorer atl beakla är också riksdagens beslut om olika miljörestrikfioner och del framtida energisystemels utveckling inom ramen för en förbättrad miljö.

Förra årels riksdagsbeslut och arbetet inför nästa års proposition har resulleral i en omfattande verksamhel. Denna sker bl.a, i ulredningen om den elintensiva industrins konkurrensvillkor, i uppdrag fill naturvårdsverket och statens energiverk om ett miljöanpassal energisystem samt i uppdrag lill kärnkraflsinspektionen om en säkerhetsbedömning av de olika reaktorerna, Effektsilualionen diskuteras med kraflfördagen. Kompetens- och sysselsättningsfrågor i anslutning fill kärnkraflsavvecklingen övervägs av en särskild arbetsgrupp. Lagreglering av återkallelse- och ersättningsfrågorna i samband med avvecklingen bereds inom regeringskanshet.

Kommittén för indirekta skatter, vars uppdrag har stor betydelse också för energipolifiken, lade fram sina förslag nu i maj. Miljöavgifisuiredningen lägger i oklober fram etl samlal förslag till ekonomiska styrmedel inom energi- och trafikområdena.

Näringsutskottet har funnit atl arbetet drivs efter de riktlinjer som drogs upp förra året. Det har därför varit naturligt att vid behandlingen av den stora mängden motioner vid årels riksdag hänvisningar sker till detta arbete och all ställningstagandena i realiteten hänskjuts till nästa år. Utskottet tillstyrker regeringens samtliga förslag och avvisar alla motionskrav. Jag ber därför här att få yrka bifall till hemställan i näringsulskotlets belänkanden 25, 30 och 31 på samtliga punkler. Lål mig också inslämma i de bifallsyrkanden, som jag utgår ifrån kommer alt ställas beträffande hemställan i skatteutskottets belänkande nr 35.

Jag vill härefter övergå till några speciella områden.

Det är uppenbarl all den sedan lång tid redovisade partipolitiska splittringen i energifrågorna kvarstår.

Längsl till höger återfinns moderaterna med en kärnkraflsvänlig tillväxt- 37

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

pohtik av traditionellt slag. I gmnden vill moderaterna slå vakt om kärnkraften, och inte bara bevara utan också fortsätta att bygga ut den, fast det senare sägs inte direkt ut - än. Däremol kan inle resonemangen om miljökonsekvenserna och kraven på en total omprövning av strategin för kämkraftsawecklingen 1990 i reservation nr 1 tolkas på annat sätt. Moderaterna har en förmåga att huka sig och komma ihåg riskerna vid varje kärnkraftsolycka, men så forl det gått någon tid återtar de på nytt rollen som aktiva kärnkraftsförespråkare.

Folkpartiets agerande pekar på en mer kluven inslällning. Forlfarande återfinns partiet på barrikaderna när det gäller alt stå fasl vid linje 2 från folkomröstningen 1980, som innebar en slutlig avveckling år 2010. Men samtidigt är man alltmer obenägen atl la konsekvensen av delta, utan man hänvisar lill en obestämd framtid. Del är energimarknadens aklörer som skall fatta de verkliga besluten, och i reservation nr 3 instämmer folkparliel i moderata partimotioners beskrivningar av verkningarna av den kärnkrafts-avveckling som inleds 1995 och 1996. Man skulle kunna beskriva folkpartiets utveckling som ett fasthållande vid avveckling år 2010 med etl successivi närmande lill moderaterna.

Miljöpartiels inträde 1 riksdagen har stärkt den gmppering av centern och vpk, som tidigare krävl en snabbare avveckling av kärnkraften än riksdagsmajoritden. Någon inverkan på utskottets handläggning av dessa frågor har inte miljöpartiels inträde inneburit. Däremot har möjligen den detaljerade kunskapen i olika energifrågor fått en förstärkning i näringsutskottel. När det gäller visionerna, som Lars Norberg nyss här utförligt redogjorde för, kan jag villigt erkänna att jag hyser stor sympati för dem. Problemet är bara atl verkligheten ställer vissa krav när visionerna skall anpassas till den.

En sammanfattning av miljöpartiets energipolitik, såsom den framträder i dess reservationer, är att kärnkraften skall avvecklas på tre år. Parliel säger vidare nej lill fossileldade kraftverk, nej lill naturgas, nej till förgasningsan-läggning i Nynäshamn, nej till fortsatt verksamhel i Studsvik, nej lill utveckHngssamarbete mellan Vattenfall och Asea Brown Boveri. Man föreslår ökade elskatter och ökade taxor på kärnkraflsel. På tre år vill alltså parliel la bort den elkraftsproduktion av drygt 60 TWh som i dag produceras i kärnkraftverken. Det är ungefär lika myckel som hela vattenkraften i dag ger i form av elproduktion. Det enda som skall komma i slällel, fasl det är högst osäkert om den går alt bygga ut på tre år, är kraflvärmen som skall ge ungefär en femledel av den bortfallna kärnkraflsproduktionen. Jag tror atl även om man liksom jag är en varm anhängare av att vi så långt möjligt skall klara vår elproduktion med förnyelsebara energikällor, inser man alt delta är en omöjlighet i det tidsperspektiv som miljöpartiet anger, utan atl det får vitala följder när det gäller sysselsättning och välfärd. Miljöproblemen blir förvisso också betydande som en följd av dessa faktorer.

Detta är den kritiska punklen i miljöparliels hela politik. Hur vill man möta dessa konsekvenser? Vad har man för besked alt lämna arbetarna i den lunga industrin i Bergslagen och i Norrland? Var skall de få arbete efter tre år? Hur länker man lösa elvärmekundernas uppvärmningsproblem på tre år? Hur skall man klara samhällsekonomin med dessa brutala operationer? Det kan lyckas atl detta är alltför hypotetiska frågor i dag. Vi vet att miljöpartiet

Energipolitik m.m.

inte har tillräcklig kraft atl genomföra sitt awecklingsprogram. Men partiet Prot. 1988/89:119 har fått plats i Sveriges riksdag med hjälp av detta program. Därför är det 23 maj 1989 partiets skyldighet att också redovisa hur man länker klara konsekvenserna.

Med sympati hör jag Ivar Franzén presentera sina åsikter när det gäller energifrågan. Min sympati kommer av att del finns så mycket av kunnande hos honom. Men när Ivar Franzén kommer fram till slutsatsen att alll detta "goda" skall skapas genom en marknadsekonomi, är han inte längre trovärdig, vilket i och för sig centerpartiets företrädare accepterar, eftersom man - när man kommer till det prakliska förverkligandet av sina krav - på varje punkt kräver samhälleliga ingripanden för att styra den marknadsekonomiska utveckhngen.

Sammanfattningsvis kan således konstaleras alt som elt resultat av det val som ägde rum i höslas har den majoritet av riksdagen som vill börja avvecklingen under 1990-talel förstärkts. Men några nämnvärda effekter på det reella ställningstagandet har inle della lett till i det utskollsbetänkande som nu föreläggs riksdagen. Den diskussionen får komma näsla år.

Om opinionen i riksdagen när det gäller en mera radikal energipolitik förstärks till följd av valel, är del mer osäkert om detta också gäller hos allmänhelen. Undersökningar pekar på alt del skett en viss förskjutning bort från rädslan för kärnkraften. Rösler i fackföreningsrörelsen lalar för en ökad energiproduktion. Forlfarande är det dock bara en minoritet som enligt opinionsundersökningarna vill fortsätta att salsa på kärnkraft. Med andra ord; beslutet om avveckling av kärnkraften är fortfarande väl förankrat hos folkopinionen. Däremot synes som elt resultat av den allt bredare miljödiskussionen alll fler vilja satsa på en utbyggnad av vattenkraften.

Bakom denna ulveckling ligger naturligtvis tidsfaktorn. Vi är längre bort från Tjernobyl och ännu längre borl från Harrisburg, Men det finns också ett fördjupai miljömedvetande som betonar de långsiktiga oacceptabla effekterna och användning av alla fossila bränslen. Till detta bidrar också rädslan att ny energiproduktion skall leda lill ellaxor som hotar sysselsättning och välfärd.

Vi vel att det kommer all inlräffa nya kärnkraftsolyckor. Detta garanterar den mänskliga faktorn och säkerhdsmässigl otillfredsställande reaktoranläggningar runl om i världen. Fortfarande kvarslår slora säkerhetsproblem med kärnkraften, och avfallsfrågorna har ännu inle lösts. Inlernationelll ökar tveksamheten gentemot kärnkraften. Vi kan inle forma en energipolitik som varierar med fidsavslåndet till den senasle olyckan. Därför kan vi socialdemokrater aldrig acceplera moderaternas vindflöjelpoUtik. Vi vel också all ny elproduktion, var den än kommer ifrån, koslar mycket och därför får genomslag på taxorna.

Däremol har vi anledning alt med tillfredsställelse se på den hushållning och den nya leknik som nu växer fram. Den sparar energi, men den ger dessutom hopp om atl de miljökrav som riksdagen uppställt också skall kunna uppfyllas.

Del är här som den verkliga ulmaningen ligger inför framtiden. Vi måste få
fram ell energisystem, där hushållningen sätts i centrum. Det finns ingen
energiproduktion - änn.u - som inte har miljökonsekvenser. Därför är den
bästa miljöeffekten i energiproduktionen den icke efterfrågade kilowatten, 39

Prot, 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

I detta syfte måsle produktionssystemet ställas om så, all kraftproducenterna.och förbrukarna stimuleras att spara, I dag stiger kraftproducenternas lönsamhet med varje ytterligare producerad och levererad kilowatt I framliden bör lönsamheten i ställd stiga med varje sparad kilowatt. Det är glädjande all konstatera all denna form av diskussion nu också förs bland kraftproducentern a,

Också taxe- och skattesystem måste utformas med inriktning mol en energiproduktion, som tillfredsställer både energipolitiska och miljöpoliliska mål. Dessa mål är långsiktiga. Därför lämpar sig energiskatterna dåligt som finanspolitiska instrument. Det här påståendet förändras inle av de senaste diskussionerna och förslagen när det gäller energiskalleutveckling-en. Den höjning som nu föreslås är tillfällig och görs i avvaklan på de förändringar av taxorna som skall ske nästa år. Mot den bakgrunden har del just i denna situafion varil möjligl all acceplera lägel,

Ell problem som växer i betydelse är de regionalpolitiska konsekvenserna av energiproduktionens förändringar. Detta beror både på vär industristruktur och på våra varierande klimatiska förhållanden. Billig vattenkraft har under lång lid varit en stimulans för uppbyggnad av slora delar av vår tunga industri, där skogsindustrin är den absolut ledande både i vad gäller ekonomisk belydelse och regionalpohfiska sysselsättningseffekter. Det är viktigt alt denna industri kan behålla sin konkurrenskrafl också i framliden. Därför är del en angelägen uppgifl både för samhällel och industrin all se till atl de nödvändiga förändringarna av energisystemet möjliggör detta.

Redan i dag nedsätts energikostnaderna för skogsindustrin med 358 milj. kr. I och med alt vi fattar beslul enligt det senaste förslagel om förändringen av energibeskattningen tillkommer ytterligare 300 milj. kr. i nedsättning. Den lotala nedsällningen av energiskatterna för hela den energiintensiva induslrin uppgår efter de senasle beslulen fill ca 1,1 miljard kronor.

Detta är en icke obetydlig överföring av resurser till i stor ulslräckning de norra delarna av landel, som dessutom förstärks av den generella ellaxened-sättningen på 1 %, som gäller för Norrland.

Det sker alltså redan nu en omfördelning av energikostnaderna, som har betydande regionala effekter. Till detta kommer sedan vad som kan komma fram ur regionalpolitiska utredningens övervägande om alt en del av vallenkraftsvinsterna skall föras tillbaka fill de valtenkraftsproducerande kommunerna. Del kan ju noteras all redan i dag har enligl vattenlagen valtenkraftsproducerande kommuner vissa ersättningar. Till della kommer slutligen vad som kan bli resultatet av utredningen om den elintensiva industrins konkurrenssituation. Vi socialdemokrater kommer dock inle att svika människorna i dessa bygder, ulan vi skall se till alt forma en energipolitik som även i framtiden medger utkomst och sysselsättning.

Del är också glädjande all nu också arbelel med alt finna energisnålare processer, som samtidigt är miljövänliga och råvarubesparande, håller på att växa fram inom skogsindustrin. Länge såg del ut som om induslrin föredrog all enbarl klamra sig fast vid förhoppningarna om ell beslul om forlsall kärnkraftsanvändning, men nu verkar en omsvängning all vara på väg. Inle minst tycks della bero på alt kraftindustrins eget utvecklingsarbete nu har kommit i gång på allvar.

Ett särskilt problem utgör de kommuner som satsat på kraftvärmeverk eldade med inhemska biobränslen och sedan anknutit fjärrvärmdaxorna fill oljeprisels utveckling. Här är det en skyldighet för samhället all gripa in, lämpligen som redan skell via del kommunala skalleutjämningssystemel. På längre sikl bör del dock hellre ske via etl energiskattesystem som tar hänsyn till de långsikfiga energi- och miljöpolitiska målen.

Det finns alltså en rad positiva tecken på en framåtsyftande händelseutveckling när del gäller hushållning och en bältre energianvändning. Del är vikfigt att dessa resultat också förs ut till allmänheten så att den bättre kan följa omställningsarbetets olika faser och inle enbart behöver vara hänvisad till kampanjer organiserade av industrikapitalets kärnkraflsanhängare. Här finns det anledning all ställa stora förhoppningar på bl.a. Vattenfalls verksamhel, uppdrag 2000.

Trots detta finns det ingen anledning all dölja atl en lolal kärnkraflsavveckling fram lill år 2010 släller oss inför många utmaningar. Men del måste vara också vår generations uppgift och inle bara en angelägenhet för våra barn och barnbarn att la ansvaret för all det i energipolitiken skapas förutsättningar för en övergäng från olja lill förnybara och inhemska energikällor, samiidigi som förutsättningar skapas för alt kärnkraflen skall kunna avvecklas - och att allt delta kan ske ulan atl landels elförsörjning äventyras och utan alt samhällsekonomiska, sociala eller miljöpolitiska mål riskeras.

Herr talman! En sådan energipolitik vill vi socialdemokrater föra!

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

Anf. 20 HÄDAR CARS (fp) replik:

Herr lalman! Åke Wiclorsson, år 1980 var vi överens om all man skulle ulveckla de alternafiva energikällorna och all man skulle salsa på energihushållning. När man hade fått framgång med de salsningarna skulle man börja avveckla kärnkraflen. Nu föreslår ni inte alls della. Ni gör inte alls på del säll som Åke Wictorsson sade nyss, vad gäller vår generafions ansvar för att vi får miljövänliga, inhemska energikällor. Nu sätter ni i gång avvecklingen med hjälp av naturgas och andra fossila bränslen. Det är elt svek mot vad vi tillsammans slod för i början av delta årtionde,

11981 års energikommitté gick socialdemokralerna fram med förslagel att man skulle inleda kärnkraftsavvecklingen under nästa århundrade, dvs. första årtiondet på 2000-lalet. I dag sviker ni della och vill sälta i gång tidigare faslän alternativen inte är framtagna. Ni har ingen som helsl grund för att tala om atl något annat parfi skulle ha kluvna synpunkler eller all del skulle finnas någon tvekan när det t.ex. gäller folkpartiets inställning. Socialdemokralin har däremol tagit stora sleg borl ifrån den hnje som vi en gång kämpade gemensaml för.

Jag hörde inle att Åke Wictorsson utvecklade argumenlen för varför ni i dag säger nej till energiskattehöjningar. Åke Wiclorsson var mycket lyst på den punkten. Vi vet ju alt han om några dagar skall säga ja fill höjningarna. Åke Wiclorsson kanske därför lycker att del är besvärhgl att nu argumentera emot, för att om 14 dagar behöva argumentera för. Det vore dock intressant om Åke Wictorsson skulle vilja demonsirera sin kluvenhet även på den här punkten.

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

Jag frågade statsrådet Dahl - som nu har lämnat kammaren för regerings-göromål - om vi skulle få något besked om att del före kontrollstationen näsla år skulle kunna komma att träffas sådana avtal om nalurgasköp atl handlingsfriheten för riksdagen i samband med behandlingen av regeringens proposition nästa år faktiskl skulle vara borta - lika borta som slalsrådel är från kammaren nu. Någol svar har jag inte fått. Kanske Åke Wictorsson som lär stå regeringen nära - i varje fall i vissa frågor- kunde ge några synpunkler på denna.

Herr talman! I statsministerns anförande i deballen den 8 maj fanns det en viss öppning. Jag vel inle om Åke Wictorsson lade märke till del. Det kanske finns skäl alt i elt kommande replikskifte ålerkomma lill denna.

Anf. 21 LARS NORBERG (mp) replik:

Herr lalman! Jag tackar för de bitvis vänliga recensionerna, Åke Wiclorsson. Men Åke Wiclorsson påslår all miljöpartiet säger nej, nej, nej. Vi säger nej först och främsl fill två saker i dessa sammanhang, nämligen lill kärnkraflen - den skall borl snabbi - och lill de fossila bränslena, som skall elimineras på en betydligt längre lid. Vi har föreslagil 25 år.

Vi säger ja till en mängd saker. Vi säger ja till vindenergi och solenergi. Vi säger ja till biobränslen. Vi föreslär atl användningen av biobränslen skall fördubblas under samma tid. Vi säger ja lill energihushållning och bättre teknik.

Vi säger myckel rikfigt nej till vissa delar av verksamheterna i Studsvik, som är inriklade pä kärnenergi och som vi tycker kan vara ganska onödiga när man avvecklar kärnkraften. Vi säger nej fill Asea Brown Boveris samarbelsinvil till svenska slalen, som innebär att svenska staten skulle beiala hälften av utvecklingskostnaderna för mer avancerad högspänd likströmsöverföring. Vi gör det av del skälet att med en kärnkraftsavveckUng kommer vårt svenska högspända elnät knappast atl behöva särskilt myckel förslärkningar eller ny leknik inom den närmaste mansåldern. Vi lycker också att Asea Brown Boveri, såsom etl stort multinationellt företag, har alla resurser atl bedriva utveckling på egen hand. Förelagd kommer att fä alla vinster av denna verksamhel. Staten har alltså etl myckel måttligt intresse av all vara inblandad i detta.

Vi säger nej till all Vattenfall skall ägna sig åt diverse olika verksamheter som ligger utanför Vattenfalls traditionella ansvarsområde. Del gör vi av skäl som jag tidigare har talat om här i kammaren. I varje förelag utvecklas någol av en förelagsideologi, en företagskultur. Företagskulturen inom Vattenfall går ul på atl man måste sälja elslröm och utveckla elproducerande enheter. Att ett företag skall försöka få folk atl köpa mer av en produkl och samfidigt få dem all hushålla med den produkten, så att de köper så Htet som möjligt, går inle rikligl ihop.

Slulligen vill j ag när del gäller skatt säga atl vi menar all energiskatter är elt energipoUtiskl hjälpmedel sorn behöver ulnylljas. Det är roligt all vi i näringsulskotlet alldeles nyligen kommil fram lill all socialdemokraterna och cenlern samarbetar i den riktningen.

Anf. 22 GUNNAR HÖKMARK (m) replik:

Herr talman! Först vill jag säga till Åke Wiclorsson alt del inte är som han sade, atl jag medverkade till all föra in honom i hönsgården. Såvitt jag kan begripa har han varit i hönsgården hela tiden.

Den energipolitik som präglar socialdemokraterna saknar totalt den konsekvens som Åke Wictorsson här ger sken av. Det finns inget parti i svensk politik som har intagit så många olika ståndpunkter i energifrågan som det parli Åke Wiclorsson förelräder: från det sena 70-talel, då Birgitta Dahl slod här och råskällde för att en reaktor fick två månader ytterligare på sig innan den skulle startas, lill dagslägel, då ni har formerat ell slags linje 2,5. Ni har intagit alla ståndpunkter.

Jag kan inte begripa hur Åke Wiclorsson över huvud laget kan få för sig atl kalla moderala samlingspartiels politik för vindflöjelpolitik. Åke Wictorsson företräder ju ett parti som i dagarna har justerat etl betänkande som går ul på all man skall la bort elskatien. Samma parti har i ell annat forum samtidigt medverkal till att man skall höja elskatten. Del är ju propellerpolitik. Del har tyvärr karakteriserat socialdemokratisk energipolitik genomgående.

Åke Wiclorsson avslutade sitt anförande med att säga: Del är den energipolitik vi vill föra. Den avslutningen var mer symptomatisk än Åke Wictorsson riktigl insåg jusl då. Det är mycket som ni vill, men ni gör ju inte så! Ni gör i praktiken tvärlom. Ni vill genomföra en politik som gör oss mindre oljeberoende och mindre beroende av fossila bränslen, och ni slår för en radikal återintroduktion av fossila bränslen.

Jag vill fråga: Kommer kontrollstationen att innebära alt ni är beredda atl ta bort beslutet om all förtidsaweckla 1995 och 1996? Eller kommer ni alt stå på er, fristående från verkligheten, oavsetl vilka konsekvenser del får miljö, sysselsättning och välfärd? De olika utredningar som har gjorts visar ju all det inle går så enkelt. Den frågan vill jag ha svar på.

Jag skulle också vilja ha svar på en annan fråga. Den svenska ekonomin är i dag överhettad, och det på en extremt låg nivå av ekonomisk lillväxl. Likväl har vi en forlsall uppgång i industrins förbrukning av elektricitet. Jag vill då fråga; Vilka konsekvenser för den svenska ekonomin och välfärden kommer höjda elpriser och brisl på el att få under 1990-talet?

Slulligen, den kanske allra vikligasle frågan; Om del mol förmodan skulle bli så att Sverige får en jämfört med de andra västeuropeiska länderna normal ekonomisk tillväxt, vilket ulrymme ger Åke Wiclorssons energipolitik för den nödvändiga omslällningen av svenskl näringsliv?

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

Anf. 23 GUDRUN SCHYMAN (vpk) rephk;

Herr talman! Jag konstaterar all Åke Wictorsson säger atl vpk-, miljöparti- och centergrupperingen har gjort att opinionen för en avveckling av kärnkraften har stärkts. Sedan säger han; Men det har inte hänl någoniing. Vad beror det på, Åke Wictorsson? Det beror ju på alt socialdemokraterna, som har hafl full möjlighet alt instämma i den avvecklingspolitik vi förespråkar, inte gör det. Det beror varken på centerpartiet, miljöpartiet eller vpk, ulan del beror faktiskl på socialdemokraterna, som inte tar ansvar för den politik som man säger sig vilja bedriva och inle i praktiken lar ansvar för den avveckling man säger sig vilja ha.

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

Åke Wiclorsson lar upp etl par områden, som jag tycker är viktiga och som jag berörde någol i mitt anförande. Del gäller avfallsfrågan, som han tillstår inte är lösl, och kompetens- och säkerhetsfrågan. Båda dessa frågor blir svårare all hanlera ju längre man drar ul på avvecklingen. Ju snabbare vi avvecklar deslo mindre avfall har vi atl hanlera, avfall som vi inle vel vad vi skall göra med. Ju mindre, deslo bällre. Ju snabbare vi avvecklar, desto större är möjligheten all de som arbetar i kärnkraflsindustrin stannar kvar och alt det inte blir en flykt från den induslrin.

Slulligen säger Åke Wiclorsson alt man inte kan ulforma energipolifiken ufifrån den lakl med vilken del inträffar kärnkrafisolyckor. Men det är ju precis del som socialdemokraterna har gjort! Del krävdes en olycka i Harrisburg för alt man skulle gå med på en folkomröstning, som en samlad miljöopinion hade krävt. Del krävdes en olycka i Tjernobyl för all statsministern skulle uttala alt kärnkrafl inle är möjligt all ha i ell civiliserat samhälle. Precis del som Åke Wictorsson säger här atl ni vill gör ni absolul inle. Det måste vara litet besvärligt all inta en sådan hållning.

Anf. 24 IVAR FRANZÉN (c) replik;

Herr lalman! Åke Wiclorsson inledde med att redovisa en mängd utredningar som pägår och som skall utgöra underlag för kontrollstationen. Den krifik som kan riktas mot delta är inte i första hand all utredningarna görs, ulan kritiken gäller alll som försummas under ulredningsfiden. Jag pekade i mill anförande på att om man hade förl den polilik vi var överens om 1986, skulle vi ha haft åtminstone 20 TWh lägre energianvändning eller kunnat producera samma mängd energi med biobränsle. Socialdemokralerna har hafl ell garanterat stöd i riksdagen, utan några som helst förhandlingar, för den energipolitik som var fastlagd 1986.

Sedan säger Åke Wictorsson alt vår marknadsekonomiska slyrning inte är irovärdig. Samfidigt säger han något som jag gärna instämmer i, nämligen all en sparad kilowattimme är minst lika myckel värd som en producerad. Och vi bör försöka all nå målet att i första hand ersätta i stället för all producera när delta kan göras lill samma kostnad. Detta är ju någol av finessen i centerpartiets uppläggning. Vi i centerparliel tar en del av vallenkraftens resurser och för över dem bl.a. lill en effeklivare energianvändning som är samhällsekonomiskl och företagsekonomiskt lönsam. Vi vill genom beskattning osv. få en riklig värdering renl marknadsmässigt av lagervara gentemot förnybar energi. Koldioxidskatten kommer atl bli ell utomordentligt bra instrument i della sammanhang. Jag hoppas atl man sä småningom skall uppnå en majorilel i denna kammare för detta förslag.

Det är alltså hell klarl alt man med dessa förslag lill ålgärder kan få samstämmighet i fråga om miljön och samhällsekonomin när del gäller vad som är ekonomiskl för det enskilda förelaget Därmed får man en marknadsekonomisk slyrning med slor effektivitet.

Avslulningsvis visade Åke Wictorsson med all tydlighet på bindningen lill Vattenfall och de stora industriföretagen. Del är bra att de arbetar. Men jag skulle återigen vilja vädja lill socialdemokralerna alt inle glömma bort all della är hela svenska folkets angelägenhet. Svenska folket är en omistlig

resurs, som man inte får ställa åt sidan, om del skall ske en miljöriktig och Prot. 1988/89:119
effektiv förnyelse av energisystemet 23 maj 1989

Anf. 25 ÅKE WICTORSSON (s) replik:

Herr lalman! Jag vill gärna anslula mig lill det sisla som Ivar Franzén sade. Jag försökle säga detta i mitt huvudanförande. Det är mycket viktigt alt vi lyckas förankra energipolitiken hos en bred folkopinion. Del lyckerjag skall vara en av utgångspunkterna när vi nu går in i det praktiska arbetet alt förverkliga beslutet om kärnkraftsavveckling i och med att vi fattar beslut som kontrollstationen 1990.

Ivar Franzén, när man gör detta konstaterande och när man gör konstaterandet att vi är beroende av en mångfald av aklörer på della område, kommer man inle förbi del faklum atl vi har en industri som är storskalig och intensivt beroende av elenergi, nämligen skogsindustrin. Jag skulle vilja ställa en fråga till Ivar Franzén. Hur skall vi kunna decentralisera skogsindustrin och bevara dess konkurrensmässiga effektivitet, som är en nödvändighel för vårt land ur många synpunkler? Det tycker jag är en ganska avgörande fråga.

Gunnar Hökmark och Gudrun Schyman försökle genom att hänvisa till en utvecklingsfas som socialdemokratin har genomgått göra trovärdigt att socialdemokralin vacklar i energipolitiken. Jag är den förste atl erkänna all vi inom socialdemokratin har genomgått denna fas. Jag har personligen ocksä gjorl del. Jag var i början av 70-talel med och motionerade om flera kärnkraftsreaklorer till Forsmark. Del fattades inle etl sådanl beslut, men jag fanns på barrikaden. Denna ulvecklingsfas har inneburil all vi successivi har lärt oss alllmer om dessa frågor, och vi vore dåliga poliliker om vi inte drog slulsalser av denna inlärningsprocess. Men när vi har gjorl det måsle vi rimligtvis ha någon fasl grund all slå på när del gäller del framlida handlandel. Vi kan ju inte konstalera alt vi har lärt oss dessa saker och sedan låla detta sjunka undan, när det inle är lika akluellt och när det inte finns samma dramaliska rubriker i pressen, och sedan vandra fillbaka och inta en tidigare ståndpunkt Detta gör moderalerna i dessa frågor gång på gång. Moderalerna gör som gummigubben. De får etl slag i samband med en olycka och hukar sig men är fillbaka lill samma kärnkraftsvänliga attityd igen när det har gått en tid.

Lars Norberg, er politik som innebär en treårig kärnkraflsavveckling blir ju inle irovärdig förrän miljöpartiet redovisar hur man skall lösa problemel med eltillförseln efter dessa tre år. Denna uppgifl klarar inle miljöpartiet Ni i miljöpartiet lalar inle om vem som skall bära kostnaderna och hur de skall fördelas. Hur skall miljöpartiet kunna genomföra detta ulan att det får direkta konsekvenser för sysselsällningen i de områden där den elintensiva induslrin finns?

Energipolitik m.m.

Anf. 26 HÄDAR CARS (fp) replik:

Herr talman! Jag vet inte om socialdemokralerna vacklar i energifrågan, men vinglar som berusade alikor gör de. Del framgår lydligl av deballen här i dag.

Åke Wiclorsson säger all socialdemokralerna inle kommer all svika dem

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

som bedriver näringslivsverksamhd i Norrland och dem som arbelar där, men samiidigi drar socialdemokralerna undan förutsättningarna för att näringslivet på dessa platser skall kunna fortsätta atl blomstra. Och regeringens egna tjänstemän pekar med rälla på alt lösningen kan ligga i att förelagen flyttar ulomlands. Genom sin polilik sviker socialdemokralerna dem de säger sig vilja slödja.

På min fråga fill Birgitta Dahl om naturgasen har jag inle fåll något svar vare sig från henne eller från Åke Wiclorsson. Eflersom.della är min sisla replik vill jag starkt understryka att om regeringen binder upp Sverige genom avtal med ulländska leverantörer om slora gasköp så alt den faktiska handlingsfriheten är borta när riksdagen 1990 skall fatta beslul vid kontrollstationen, har den gjorl sig skyldig till någol som förtjänar en myckel allvarlig anmärkning från konstilutionsulskotlels sida. Jag hoppas verkligen all så icke kommer att ske, men jag är inte säker på atl det inte kan inlräffa, eftersom tystnaden på denna punkt är så monumental från de socialdemokrater som nu är närvarande i kammaren.

Statsministern sade följande i en replik här i riksdagen den 8 maj i år:

"Då var meningen atl vi skulle starta 1998," - underförstått kärnkraflsavvecklingen - "nu säger vi från regeringens sida 1995. Det är dock en ganska marginell skillnad, vill jag säga, om vi skall starta 1995 eller 1998, men regeringen kommer för sin del att planera så att starten skall kunna ske 1995."

Här finns i varje fall en nyans, en springa till en öppning, när det gäller all finna en bredare bas för energipolitiken än den regeringen har i dag i kammaren. Del vore intressant att höra om Åke Wictorsson har någon kommentar till vad statsministern sade den 8 maj i år.

Anf. 27 LARS NORBERG (mp) replik:

Herr talman! Åke Wictorsson, i min förra replik hade jag inte lid all gå in på kärnkraftsavvecklingen. Jag beklagade i mitt inledningsanförande den s.k. snutlifieringsmetod som innebär att motionerna styckas, och jag är rädd att Åke Wiclorsson inle har läsl vår molion. Där har vi annars redovisal exakt vad som händer efter tre år när man har avvecklat kärnkraften. Då skall vattenkraften förse oss med 65 TWh, industrimottryck med 4 TWh, kraftvärmeverk med 6 TWh, oljekondensverk med 20 TWh, och vi räknar med en imporl på 5 TWh.

Alla dessa siffror är baserade på nu befintliga anläggningar, som alltså kan köras i gång. Där redovisas också den ökning av oljeanvändningen som måsle komma till stånd för all möjliggöra snabbaweckling av kärnkraften på tre år. Slutligen redovisas de minskningar som skall ske. Det är fråga om en minskning med 23 TWh, som man med vårt förslag uppnår. Del är klart atl inga av dessa siffror är odiskutabla eller heliga. Om jag lalar om besparingar på 17 TWh, kan del naturligtvis lika gärna bli fråga om 16,18 eller någonfing liknande. Del är också fråga om ersällning i form av värmeenergi, dvs, att villaägare som fidigare använl elvärme men som har olje- eller vedeldnings-möjligheter går över fill sådan uppvärmning. Slutligen: När man minskar den totala elkonsumtionen i landet, försvinner ungefär 4 TWh, dvs, molsvarande ett kärnkraftverk, i form av minskade transmissionsförlusler. I själva verket

anser jag att man direki kan sloppa ett par reaktorer ulan att det skulle leda lill några stora besvärligheter för landets energiförsörjning. Det kan ske redan i sommar, och reaktorerna behöver i hösl inte köras i gång igen.

Anf. 28 GUDRUN SCHYMAN (vpk) replik:

Herr lalman! Jag vet inte om jag skall beskriva regeringens politik som vinglande eller vacklande. Jag skulle snarare vilja säga atl socialdemokralerna åker slalom, och del gör de väl inle bara i den här frågan. Jag lycker att synen på kärnkraflsavvecklingen är karakteristisk för hur socialdemokraterna förhåller sig. Man säger ja till avveckling för att lugna en oroad opinion. Samtidigt säger man alt vi först skall ulveckla kärnkraften för att lugna induslrins företrädare. Del är precis på samma säll som man handlar i vapenexportfrågan. Man säger all vissl skall vi förbjuda all vapenexport, men sedan kommer en hel katalog med dispensrnöjlighder. Del är också precis på samma sätt som man handlar i EG-frågan. Man säger nej till medlemskap, men naturligtvis skall vi ha etl så nära samarbele som möjligl, allt för alt tillgodose de olika opinioner som finns. Socialdemokraterna är nalurliglvis beroende av olika opinioner i den maktställning de befinner sig i och gärna vill silla kvar i. Där ligger grunden, anser jag.

Det är intressant atl höra alt Åke Wiclorsson varit en av förespråkarna av reaktoruppbyggnad. Min bakgrund är den rakl motsatta: jag var en av dem som var med och bildade Folkkampanjen. När nu Åke Wiclorsson förslår all del var vi som hade rätt, är del väl bra om han lar lill sig de erfarenheterna och inte sjunker ned i den dvala som han med all rätt anklagar moderaterna för att göra. Han bör i ställd inse alt vi inle skall vänta tills det händer en olycka till ulan i ställd göra som de som förespråkat en avveckling och som har ganska gedigna kunskaper vid del här laget säger, nämligen: Vi gör del så forl som möjligl, så får vi så små problem som möjligl. Del är en rekommendation. Eftersom Åke Wictorsson sagt att han är en man som kan göra omvärderingar och som är öppen för nya intryck, hoppas jag atl han lar del här lill sig och genasl röstar på det sätt som vi föreslår.

Anf. 29 IVAR FRANZÉN (c) replik:

Herr talman! Det är glädjande att Åke Wictorsson och jag är helt överens om atl det är en mångfald aktörer som skall delta i förnyelsen av vårt energisystem. Atl det är en mångfald innebär inte automatiskt att det bara är små aklörer som skall delta. Även om jag tror alt framlidens leknik kommer alt skapa möjligheler för även mindre anläggningar pä skogsinduslrisidan, är detta någonting på mycket lång sikl. Däremol är del bevisat all tekniken har ulomordenthgl slora möjligheler atl göra skogsindustrin belydligl mer energieffektiv än den är i dag.

Där kan alltså myckel en betydande energivinsl göras. Del finns, särskill inom den kemiska massainduslrin, betydande energiresurser, som i dag inte tas till vara men som i etl någol förändrat marknadsläge kommer all vara både företagsekonomiskt och framför alll samhällsekonomiskt mycket värdefulla. Skogsindustrin kommer således all lämna ell betydande bidrag när del gäller möjligheterna all balansera vårl energibehov. Det handlar

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m:m.

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

både om en ökad tillgång pä energi från skogsindustrin och om en belydligt effektivare energianvändning.

Beträffande några stora aktörer har vi aklivl pläderat för en uppdelning. Vattenfall är en av dem. När del gäller regionaliseringen av Vattenfall, den ökade konkurrensen, möjligheterna att åstadkomma en större lokal anpassning och möjligheterna alt göra ännu effeklivare insatser i den regionalpolitik som Åke Wiclorsson talade om, vill vi i centern gärna vara med. Men det viktigaste är - och på den punklen känner jag forlfarande viss oro - att de här stora aktörerna, som vi i centern menar är mycket viktiga, inle ensamma kan vidla erforderliga åtgärder på ell riktigt sätt. Del gäller ju att vara effektiv och att utnyttja lokala resurser. Därför måsle också mänga andra- enskilda, små förelag, kommuner osv. - gemensaml delta i detta arbele. Om vi gemensamt kunde få till sländ en sådan helhelssyn och om vi kunde påbörja ell arbete i slällel för alt bara utreda, skulle vi snart kunna åstadkomma en annorlunda energipolitik. Del finns ju en god bas - vpk, miljöpartiet och cenlern. Dessulom finns det en stor trygghet när det gäller möjligheterna alt genomföra den här politiken i riksdagen.

Anf. 30 GUNNAR HÖKMARK (m) replik:

Herr lalman! Den här debatten har hillills myckel tydligt visal pä det gap som finns mellan den energipolitik som socialdemokraterna säger sig vilja föra och den polifik som man faktiskt kan genomföra. Men deballen har ocksä visal på del gap som finns mellan den politik som man påslår sig vilja genomföra i framfiden och den som man faktiskt genomför. Vi ser resultatet av detta i form av elskaltehöjningar- sådana sker ju, trols att man samtidigt egenlligen vill sänka elskatten - och på en lång rad andra områden. Man introducerar åter l.ex. fossila bränslen - della som ett led i en politik som syftar lill elt minskat beroende av fossila bränslen!

Det är självklart att vi här får ta lill bildspråk av många olika slag. Del har ju talats om vinglighd, vacklande och slalom. Jag för min del tror nog att "propellerpartiet" är en ganska bra beskrivning av ett parti som sländigl byter åsikt. Del är ju i allra högsla grad legifiml alt, som Åke Wictorsson gör, säga att man blir klokare. Jag tror atl hela kammaren har förhoppningen alt den processen skall fortsätta.

Men del är ju ingen poäng med alt bli klokare, om man sedan återgår till alt lycka samma sak som innan man blev klokare. Del är heller inte någon poäng med att under den lid som man blir klokare låla saker och fing ske på skattebetalarnas bekostnad - det blir i så fall rätt så dyrt.

Del vore myckel värl att få svar här i dag på frågan om de ulredningar som man nu har satt i gång med väldig fart kommer atl påverka socialdemokralernas polilik vid konlrollstafionen.

Vidare skulle jag vilja fråga; Kommer ni alltså atl genomföra den förlida avveckhngen, oavsetl vad ulredningarna ulvisar när det gäller miljö, sysselsättning och välfärd? Kommer ni, innan ni medverkar till viktiga beslut om naturgasens introduktion i Sverige, att se till att en allsidig analys genomförs av nalurgasens inverkan när det gäller växthuseffekten? Kommer ni all medverka till en analys som visar hur ett Sverige, som redan i dag är överhetlat och som har en extremt låg tillväxtnivå jämförl med övriga

västliga industrivärlden, skall kunna åstadkomma elt utrymme för en normal Prot. 1988/89:119
ekonomisk tillväxt? 23 maj 1989

Åke Wiclorsson frågade tidigare Lars Norberg vad han hade all säga lill industriarbetarna i Bergslagen eller Västernorrland. Men det vikliga är vad nergipolittkm.m. Åke Wictorsson själv säger som svar på dessa frågor till arbetarna i Bergslagen, till arbetarna i Västernorrland, till unga eller gamla i vårl samhälle osv. - eller varför inle lill dem i Åke Wiclorssons egel parti som underkänner den energipolitik som han i dag har företrätt?

Anf. 31 ÅKE WICTORSSON (s) replik:

Herr talman! Jag vill återigen säga något till Gudrun Schyman och Lars Norberg. Talet om en kärnkraftsaweckling blir trovärdigt försl när konsekvenserna för sysselsättning, välfärd och ekonomi las upp. På den punklen hävdar jag med bestämdhet att varken Folkkampanjen eller miljöpartiet i dag har en sammanhållen politik som klarar de uppgifter som vi kommer alt slällas inför när det gäller landets utveckling under kommande är.

Ansatserna på elt av polilikens områden, kärnkraftsavvecklingen, kan vara hur goda som helsl. Men om man inle beaklar nämnda konsekvenser, blir politiken inle irovärdig. Del är där som ulmaningen finns i dagens energipolitik.

Sedan till Hädar Cars. Del skulle i och för sig vara lockande alt föra en debatt i anslutning till diskussionen om folkomröstningen. Jag dellog också då, och jag har en bestämd minnesbild av atl en viktig faktor som skulle finnas med när det gällde all klara kärnkraflsavvecklingen var en icke obetydlig utbyggnad på kolkondensområdet Men sedan har utvecklingen visat all del inle är den miljöpolitiskt riktigaste salsningen. Därför har alternativet med naiurgasen vu,\il fram. Jag vill inte alls utesluta atl naiurgasen kan erbjuda möjligheter i del framlida energisystemet Jag är alltså inle så pessimistisk - åtminstone inle så länge det inte finns elt bättre underlag. När det gäller Hädar Cars bedömning av nalurgasens framtida utveckling slär han pä utomordentligt löslig grund i nulägel. Det karakteriserar helt den diskussion som man försöker föra när, del gäller kontrollstationen. Men riksdagen har ju beslutat om en avveckling av två reaktorer. Nästa år får vi beslämma oss för hur vi skall ställa oss fill konsekvenserna i detta sammanhang. Med detta har jag också gell elt svar med tanke på Ingvar Carlssons tidigare diskussion med Hädar Cars. Riksdagens beslul innebär alltså alt två reaktorer skall avvecklas.

Om ulvecklingen, sakmaterialet, kommer alt visa på någonfing annal är i dag omöjligt all förutspå. Först måsle vi få etl material från de ulredningar som nu arbelar.

Allra sisl vill jag säga följande. I milt huvudinlägg tog jag upp frågan om energiskatterna, och jag är beredd all upprepa vad jag sade. Jag anser alltså inte atl energiskatter är ell rikligt finanspohtiskt instrument. Men med lanke på den siluafion som vi nu står inför - jag tänker då på den förändring som kommer all ske näsla år- belraklar jag en tillfällig höjning som en acceptabel lösning.

När det gäller Hädar Cars och Gunnar Hökmarks uttalanden i diskussio-

4 Riksdagens protokoU 1988/89:119

Prot. 1988/89:119 nen om skatterna vill jag åter anknyta till vad som inledningsvis sades om 23 maj 1989

rävarna: De är sura, sa räven om rönnbären.

Energipolitik m.m.

Tredje vice talmannen anmälde all Gudrun Schyman, Hädar Cars, Gunnar Hökmark och Lars Norberg anhållit all lill protokollet få antecknat att de inte ägde rätt till ytterligare repliker.

Anf. 32 KARL-GÖSTA SVENSON (m):

Herr lalman! Kommittén för indirekta skaller, benämnd KIS, har i dagarna avslulal sitt arbete. Energibeskattningen har varit föremål för omprövning i denna ulredning.

Dessulom pågår elt arbete inom miljöavgifisuiredningen, vars slällningslagande också får konsekvenser för energisektorn. I nämnda utrednings första delbetänkande föreslås en svavelavgift på olja.

Jag har varit moderaternas representant i KIS, och Nic Grönvall represenlerar moderaterna i miljöavgiftsutredningen. Vi har båda var för sig i dessa två utredningar gång på gång tagit upp frågan om en samordning i liden av de här ulredningarna i den mån de berör energisektorn. Jag har således ansett alt den del av ulredningen i KIS som rör energibeskattningen borde ha redovisats i elt särskill betänkande. Den socialdemokratiska majoriteten har ensam avvisat detta förslag. Samma motstånd har Nic Grönvall mött i sin utredning.

Vi moderaler har dessulom föreslagil i skatteutskottet etl ulskottsinilialiv innebärande en samordning i tiden av dessa båda utredningar. Folkparfiet sjabblade borl den möjligheten genom all vara det enda oppositionsparti som inte stödde det moderata förslaget.

Vi har fillsammans med cenlern, vpk och miljöpartiet i elt särskill yttrande i anslulning till detta belänkande redogjort för våra slällningslaganden beiräffande samordningen mellan de akluella utredningarna.

Herr talman! Den socialdemokratiske ledamoten Bo Forslund gjorde följande uttalande i riksdagen den 9 maj i år i samband med deballen om beskattningen av lättdiesel; "Skillnaden mellan s.k. lättdiesel å ena sidan och motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja å andra sidan beror egentligen närmasi på tidigare politiska överenskommelser för alt finansiera vissa invesleringar, som riksdagen fattal beslul om. Del är faktiskt av den anledningen som skatteskillnaderna uppstått. Det har alltså inle varil frågan om miljöpolitiska hänsyn."

Med den inställning som socialdemokralerna har är det inle atl undra på atl energibeskattningen är etl lapptäcke av regler utan inslag av principer. Syftet med beskattningen är lydligen bara alt bidra till finansieringen av statens ulgifler. Jag måsle lyvärr konstalera att den socialdemokratiska majoriteten i KIS inte har gjort något åt dessa problem.

Snarare är del så, atl de senaste dagarnas ulspel på energibeskattningens område har förstärkt uppfattningen att energibeskattningen enligt socialdemokratiskt mönsler enbarl utgör en finansieringskälla. En långsiktig beskallning inom energisektorn med fasta spelregler för aktörerna lyser med sin frånvaro.

Skatteulskoltets ordförande, som också är en av ledamölerna i KIS, har

under de senaste dagarna visat prov på hur lättvindigt, motsägelsefullt och utan inslag av principer den socialdemokrafiska energibeskattningen utformas. Han har nämligen vid samma fidpunkt, med några dagars mellanrum, först föreslagit en sänkning av elskatien avseende hiishållen med 3 öre fill 4,2 öre per kWh. Della skatteförslag ändrades snabbi från skattesänkning till skattehöjning, upp till en nivå av 10,2 öre per kWh. Slutligen hamnade man på en nivå av 9,2 öre per kWh. Det är uppenbarl att den socialdemokratiske ordföranden i skatieutskolld i varje fall inte platsar i radioprogrammet Klarspråk. Eller är det månne på del visel all, för att citera ett ullryck från debatten i skatleulskollet, "del övre jaget" har en sådan makt över enskilda ledamöler i Sveriges riksdag?

Herr talman! Ledamöterna i del slora minoritetsparliel kommer sannolikl - som Hädar Cars påpekai tidigare i dagens deball - atl senare i dag yrka avslag på framlagda förslag om höjd skall pä olja, nalurgas, gasol och kol för atl på riksdagens sisla arbetsdag den här vårsessionen, om ca 14 dagar, rösta för en höjning. Del är anmärkningsvärl atl även cenlern bidrar till denna form av "dagsländer!".

KlS-förslagd avseende energibeskattningen, som detta har utformats av majoriteten, är dåligt och ofullständigt och torde mot bakgrund av den senasle veckans händelser i riksdagen också ha förlorat i trovärdighet Jag kan konstatera atl de vid olika tillfällen framlagda förslagen från moderal håll om en samordning i tiden mellan de aktuella utredningarna har varil hell korrekla. Det handlar då om dels KIS, dels miljöavgiftsutredningen.

Som framgår av reservalion 1 i detta betänkande vill vi inordna energisektorn i momssyslemd. Vi vill komplettera denna beskattning med ett system som främjar en bättre miljö.

De globala klimalproblemen blir en av de allra viktigaste miljöfrågorna under de kommande årtiondena. Den s.k. växthuseffekten medför en för levnadsbetingelserna skadlig temperaturhöjning. Del är nödvändigl atl minska de lotala koldioxidutsläppen på jorden om vi skall kunna undgå växthuseffekten.

Riksdagen har beslutat om alt koldioxidutsläppen inte skall fä öka. För all uppfylla denna målsällning måsle det skapas incitament för atl släppa ul mindre koldioxid. En omläggning av beskattningen av energi kan medverka till alt det framtida energisystemet blir mera miljövänligt.

En arbetsgrupp inom vårt parti har i en nyligen avlämnad rapporl föreslagit alt man inom ramen för nuvarande skatleultag, ca 31 miljarder kronor, skall utforma etl nytt system för energibeskattningen. Jag har följt upp della förslag i min reservalion till KIS.

Vi vill

1. Inordna energisektorn i mervärdebeskallningen.

2. Införa O-momsskattenivå avseende tillhandahållande av värme, för att inle försämra konkurrenssituationen för befintiiga fjärrvärmeverk vid etl införande av energisektorn inom momssyslemet och inte hämma tillkomsten av nya investeringar på delta område.

3. Införa en koldioxidskatt avseende fossila bränslen. Det innebär att skatten kommer atl Iräffa kol, olja, diesel, bensin, naturgas och gasol.

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitikm.m.

Prot, 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

4, Avskaffa nuvarande punktskatter,

5, Inom ramen för nuvarande bensinskalleullag ersälla bensinskatten med en s,k, trafikskatl, koldioxidskatt och mervärdeskatt. Således ingen skattehöjning beträffande bensinen.

Eftersom en koldioxidutsläppsrelalerad skatt träffar bränslena i förhållande lill energiinnehållet och lill den miljöpåverkan bränslena har avseende koldioxidulsläpp, skapas en mellan olika bränslen rättvis beskattning.

De akluella bränsleprodukler som kommer all Iräffas av en sådan skatt används även som insatsmedel inom olika industriprocesser. Det gäller t,ex, järn- och stålindustrin och cementindustrin. Jag vill särskilt poänglera att dessa insalsmedel skall inle Iräffas av koldioxidskatt.

Eftersom biobränslen inte ger någol permanent koldioxidtillskott lill atmosfären skall dessa inle belaslas med denna skatt. Det fär fill följd all exempelvis etanol inte skall beläggas med någon koldioxidskalt.

En sådan typ av beskattning stimulerar till satsning på miljövänliga alternativ som vind och sol. Den slimulerar lill ökad användning av inhemskt biobränsle. Energiproduktion med hjälp av sol, vind och biobränsle drabbas alltså inte av några punktskatter.

Vårt skatteförslag gynnar svensk elintensiv industri. Vi slipper krångliga bestämmelser som innebär atl regeringen skall beslula om viss nedsällning av energibeskattningen,

Vårl förslag strider inte mol EG:s principer. Våra förslag står i överensslämmelse med det sätt på vilket vi vill utforma den framlida energipolitiken. Del är viktigt, som Gunnar Hökmark gång på gång har påpekat, alt vi får handlingsfrihet för atl skapa ny miljövänlig energiproduktion.

Varför vill inte socialdemokralerna bidra till en långsiktig principfasl energibeskattning?

Med det sagda, herr talman, vill jag yrka bifall till reservation nr 1 vid skatteulskoltds betänkande nr 35.

Anf. 33 KJELL JOHANSSON (fp):

Herr lalman! Låt mig börja med att bemöta det angrepp som Kari-Gösta Svenson gjorde på folkpartiet. Han sade atl folkpartiet sjabblat bort utskottsiniliativel genom att som enda parti inle slödja della. Men det var moderalerna som sjabblade borl della utskottsinitiativ genom att formulera det annorlunda än vad man hade gjorl i näringsutskottel, där vi hade kunnal enas om del. Jag ville formulera initiativet såsom det var formuleral i näringsulskotld, och då hade del aldrig behövt bli så som det blev. Om det var några som sjabblade, herr talman, var det alltså moderalerna.

Jag lillhör inte de ivrigaste förespråkarna för sammanlagda debatter av den lyp som vi just nu upplever i kammaren. Del bhr lätt upprepningar och en någol avslagen debalt när den andra omgången, som jag själv ingår i, börjar -för atl inle tala om vad som brukar inlräffa när "nattskiftet" sätter in.

Men i dagens debatt finns del ändå en poäng med en andra omgång. Debatten har hillills handlat om hur energisystemet ur tekniska och miljöpoliliska synpunkter skall vara utformat. Även ekonomins roll och andra frågor av inlresse i sammanhanget har belysts. Hädar Cars har pä ell

förtjänstfullt sätt framhållit vilken vikt man måsle lägga vid miljön i hithörande frågor.

1 dagens debatt kan del därför vara av inlresse alt vi klargör frän resp. håll hur vi menar att energibeskattningen skall ulformas för att främja den utveckling på energiområdel som vi eftersträvar. Främst tycker jag atl delta redovisningskrav är tillämpligt på regeringspartiet Del är sannerligen inte lält all se mönsler som ens påminner om en energipolifik i denna närmast cirkusliknande föreställning som i dessa dagar spelas upp.

Av skatteutskottets betänkande framgår alt några partier tillmäter del arbele som nu pågår, och i något fall faktiskt är avslulal, på skatteområdet stor betydelse. Andra parlier lägger mindre vikl vid utredningsarbetet. Man har sin uppfallning helt klar, och man lägger förslag därefter. Jag skulle därför uppleva del som en befrielse om denna debatt kunde ge besked åtminstone om principerna och de slora linjerna i de olika partiernas polilik på skatteområdet Jag menar all det främst finns behov av en sådan redovisning från regeringspartiets sida, och jag tänker avkräva socialdemokraterna ett sådant besked.

Försl vill jag dock ge folkpartiets syn på hur den framfida energibeskattningen skall ulformas och redovisa hur vi inom folkparliel menar alt man bäsl når dit.

Folkpartiets grundläggande uppfallning är alt miljökonsekvenserna - med tanke på den kunskap om de globala miljöproblemen som vi i dag besitter -måste fillmätas den helt avgörande betydelsen då morgondagens skattesys-lem utformas. Enligl folkparfiets mening måste därför energibeskattningen med konsekvens och målmedvetenhet ulformas i syfte all rädda miljön. Principen måsle vara all avgifts- eller skatlebelägga utsläpp som är skadliga för miljön i stället för all avgifterna eller skatterna skall drabba energiinnehållet Av bl.a. detta skäl har jag i kommittén för indirekta skatter velat få fill stånd en ordenllig belysning av konsekvenserna av ell slopande av elskallen. Någon genomgripande utredning av detta förslag har dock inte gjorls, och det är mycket olyckligt.

Herr lalman! Många lalare har tagit upp KIS roll i della sammanhang. Vissa har präglats av en viss förväntan. Jag måste lyvärr göra dem besvikna. Möjligen kan man lycka alt deballen inte hör hemma här, eftersom KIS ännu inte har lagt fram sitt förslag. Man brukar ju tala om Sveriges offentliga utredningar, och jag tror atl KIS har varit en av de mest offentliga hitfills, kanske t.o.m. den mesl offentliga, och därför tror jag faktiskt all jag ändå kan gå in på detta område.

Utredningsarbetet har bedriviis under myckel stor tidspress. Speciellt på energibeskattningens område har della varil till stor skada. Man har l.ex. inle kunnal belysa de områden som jag nyss nämnde.

Vissa försök har gjorts att samordna utredningsarbetet med miljöavgifisuiredningen. Av flera orsaker har della i huvudsak misslyckals.

Resultatet har blivit att kommittén nu föreslår ett flertal åtgärder på energiområdel, bl.a, införandel av mervärdeskatt Netto beräknas dessa ålgärder ge etl finansieringsbidrag på totalt 7 miljarder kronor. Vi avvisar från folkparliels sida inte ett finansieringsbidrag, men finansieringsskäl har på ett mycket olyckligt sätt tillåtits överskugga energi- och miljöpolitiska

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

hänsynstaganden. Såsom arbetet varil upplagt med delat ansvar mellan två ulredningar har alternativet atl ersälta dagens punktskatter med miljöavgifter inte kunnal genomlysas. Jag har därför under utredningens gång föreslagit alt utredningsarbetet på energisektorn i dess helhet borde läggas över på miljöavgiftsulredningen, MIA, KIS skulle därvid avstå från att lägga fram något förslag. Härigenom skulle man kunna åstadkomma en riktig struktur på energibeskattningen, bestående av miljöavgifter och mervärdeskatt. Detta krav har vi heller inle velat släppa i samband med det ulskoltsinitiativ som Karl-Gösta Svenson nämnde.

Som ell resultat av folkpartiets framställning har arbetet inom MIA snabbats upp. Utredningen har fåll betydligt större resurser, och del lycker vi inom folkpartiet är bra. Mindre bra lycker vi att del är all KIS inte har avstått från att lägga fram förslag nu. Detta kan, enligt min och folkpartiels mening, bara skapa förvirring på detta viktiga område. Samtidigt som KIS förslag går ut på remiss, klurar MIA ut etl helt annat system. Följer man KIS förslag kan del bli fråga om två stora omläggningar av energiskatten inom en tidsrymd av elt år. Det menar vi skulle innebära en heh oacceplabel ryckighel.

Herr lalman! Hädar Cars har fåfängt försökt att avkräva Åke Wictorsson besked om varför det är högsta visdom alt i dag avslå de energiskattehöjningar som föreslagils i en del motioner. Det är inte svårt att begripa varför Åke Wiclorsson slingrar sig ur den frågan. Jag lycker ändå att det finns skäl all upprepa frågan fill skatteutskottels talesman i denna runda. Varför är del högsta visdom att avslå skattehöjningar på energin den 23 maj, men rösta för dem den 7 juni?

Jag skulle vilja tillägga - för det är fakfiskt värre än så - atl det inle bara är fråga om varför del är högsta visdom atl avslå energiskattehöjningar den 23 maj för att sedan beslula om dem den 7 juni. När KIS lägger fram sitt förslag den 20 juni kommer en socialdemokratisk majoritet inom utredningen all föreslå alt alla punktskatter skall sänkas med 30 %, utom den på olja. Del är som sagt inte bara fråga om varför det är klokl atl höja punktskatterna efter 14 dagar. Det är en fråga fill som bör besvaras, nämligen varför det är klokl atl föreslå att de skall sänkas 14 dagar senare.

Anf. 34 KARL-GÖSTA SVENSON (m) replik;

Herr lalman! Det var inget sjabbel från moderaternas sida vid den votering vi hade beträffande utskotlsinilialivel, utan ansvaret ligger hell på folkpartiet och på Kjell Johansson i det avseendel. Vi ville självklarl atl kommittén för indirekta skaller, KIS, i vart fall skulle uireda mervärdeskattefrågan. Den vill Kjell Johansson, vad jag kan förstå, också överlåta på miljöavgifisuiredningen. Del är orimligt, eftersom KIS har dominerats av en momsbredd-ningsdiskussion. I del avseendet är det myckel aktuellt att även ta med energiområdet. Därför kunde vi från vårl håll inte acceptera atl skjula över detta till miljöavgiftsutredningen.

Vi har i grunden samma ståndpunkt, Kjell Johansson och jag, att del hade varil bra med en samordning. Därför kan jag inle förslå alt folkpartiet, när man förlorade i en förberedande votering till förmån för övriga opposilionsparlier, inte stödde en åtgärd som skulle innebära alt vi fick en samordning i

tiden mellan dessa två utredningar. Där skulle parlamentariker ha fått vara Prot. 1988/89:119 med och utreda beskatlningsfrågan i kombinalion med miljöavgifisuttag, 23 maj 1989

Anf. 35 KJELL JOHANSSON (fp) replik:

Herr talman! Det är inle så all del inle har varil en samordning i tiden mellan de här utredningarna. Försök att samordna utredningsarbetet har pågått under hela våren. Det började i själva verket i höstas. Men det har visat sig totalt omöjligl. Den ena ulredningen har hela tiden skjutit över dessa frågor till den andra ulredningen. Man har trott i KIS alt MIA arbelar med della, man har trott i MIA att KIS har arbetat med delta. Därför har vi funnit utredningsordningen lolall meningslös. Den har visat sig under en tidsrymd av elt drygt halvår vara komplett ineffekiiv och oduglig. Därför vill vi inle ha den igen. Därför röstade vi som vi gjorde i skatteutskottet.

Energipolitikm.m.

Anf. 36 KARL-GÖSTA SVENSON (m) replik;

Herr talman! Anledningen till att frågorna har bollals fram och tillbaka är atl utredningsmajorilelen i de båda ulredningarna, alltså socialdemokraterna, inte har varit villiga att göra denna samordning i liden, Kjell Johansson. Del är vad del beror på.

Vi hade ell sä begränsat tidsutrymme i KIS. Vi skulle vara klara att trycka betänkandet i slutet av maj för alt, som Kjell Johansson själv har informerat om, överlämna del till finansministern den 20 juni. Felet är all majoriteten i KIS-ulredningen inte har accepterat del moderala förslaget atl lägga fram etl andra delbetänkande om energibeskattningen, vilkel kunde ligga i fas med miljöavgiflsutredningens delbetänkande om tex, avgifier relaterade fill utsläpp av koldioxid eller någon annan form av miljöavgifter. Detta delbetänkande beräknas komma i slutet av oktober detta är.

Anf. 37 KJELL JOHANSSON (fp) replik;

Herr lalman! Ell inifiativ från skatteutskottet hade väl inle förändrat utredningsmajorilelen, om det är den allt beror på. Den hade fortfarande varit densamma, och oviljan hade förmodligen också bestått. Därför hade det varil helt ineffektivt, hell fruktlöst all under samma former fortsätta elt arbete som bevisligen visal sig vara hell utan resultat Det är därför vi lycker atl MIA ensamt skall ha ansvaret, så att en samordnad översyn av hela energiområdet kan uppnås. Det lyckte vi då, när vi lade fram förslagel. Del lycker vi nu och det kommer vi också fortsättningsvis atl lycka.

Anf. 38 HÅKAN HANSSON (c):

Herr lalman! Det må vara förlåtet att man, vid lyssnandet på det jusl avslulade meningsutbytet och efler all ha följt energidebatten under hela 80-lalet, grips av en viss otålighet när man känner fill behovel av all göra någol på detta område och samtidigt vet att vi ägnar flera skatteutskotlssam-manlräden åt alt diskutera vem som egenlligen sjabblade.

I samband med riksdagens beslul 1983, om rikllinjerna för den framlida energiskattepolitiken, fastställdes etl antal grundläggande principer, som en bred majorilel i riksdagen slod bakom. Jag lycker alt det är viktigt atl nu, när vi lalar om konsekvens och långsiklighet på energiskalleområdet, påminna

Prot. 1988/89:119 om vad riksdagen då sade. Det beslutet gick ul på alt man skulle främja de
23 maj 1989 investeringar som bidrog till snabba oljeersällningar och lill energihushåll-

EnergipoUtik m.m.

ning. Hänsyn skulle också las lill olika energikällors effekt på miljön, bytesbalansen, försörjningstryggheten, sysselsättningen och inte minst den tekniska och industriella ulvecklingen. Del sades också, för all man skulle kunna använda skallesyslemet i det här sammanhanget, atl mervärdeskatten inle skulle omfatta energiområdel. Vidare sades det all inhemska bränslen skulle skaltebefrias och att energiintensiv induslri skulle visas speciell hänsyn.

Herr lalman! Jag lycker att det är viktigt att ha detta som utgångspunkt också för denna debatt, även om det nu pägår myckel utredande på skatteområdet Denna utgångspunkt har i varje fall varit vägledande för centerpartiet i vår syn på beskattningen av olika energislag. 1 delta har också legat all beskattningen av energislag skulle ske per energienhet i förhållande till oljeskatten. Della riksdagsbeslut fattades för snarl sex år sedan med, som jag redan sagt, bred majoritet två år efter det slora energipoliliska beslutet efter folkomröstningen om kärnkraften. Man kan, herr talman, notera all vi under detta knappa decennium också haft elt genomgripande energiforskningsprogram, som jag till stor del vill tillskriva de icke-socialistiska eller cenlerledda regeringarna förtjänsten av. Men tyvärr har inle särskill myckel hänl på delta område. Vi kan efler dessa år, låt mig kalla dem de sex förlorade åren på det energipolitiska området, konstatera all vi inte har fått en fast och konsekvent energiskattepolilik, trots alt vi har haft tid på oss och vi har hafl en slark konjunkturuppgång, som borde ha kunnal utnyttjas för all sälta fart på ulvecklingen om ny energiteknik.

Jag vill än en gäng, herr lalman, säga alt della beslul både före och efler den lidpunkt då del fattades har varil utgångspunkten för cenlerns syn på energiskattepolitiken. Skattesystemet får inte, menar vi, bli totalt konkurrensneutralt. Skattesystemet måste kunna vara elt instrument för atl påverka och stimulera en ulveckling av bl.a. ny och miljövänlig leknik. Del är därför som cenlern år efter år i denna riksdag när del har gällt olika frågor på energiområdet och med miljöpoliliska förtecken har hävdat en ökad differenliering av energiskattesystemet Vi har hittills lyvärr inte fått något betydande gehör för vår politik, även om jag, sedan jag läsl motioner och ulskottsbelänkanden och lyssnat lill vad som har sagls här tidigare i dag, måste erkänna all del finns en ökad benägenhet atl se skattesystemet, avgiftssystemet, som ett sätt att påverka och stimulera energiutvecklingen. Del är jag myckel lacksam för.

Herr talman! I våra reservationer lill skatteulskollets belänkande nr 35 har vi redovisat vårt förslag till en differenliering av skatten på olika energislag. Vi anser atl del är vikfigt all få i gång en differenfiering av skattesystemet. Etl skalteulredande pågår, och förvänlningarna är slora på resultatet av detta. Men del är viktigt atl nu. la till vara .de .energiforskningsprogram som genomfördes under andra ■ hälften under 70-talet och första hälflen av 80-talel. Nu handlar det om produktutveckling, kommersialisering och om atl få i gång en salsning på nya energikällor.

Karl-Gösta Svenson sade atl centern kännetecknas av ett visst dagsländeri
56 när det gäller de senaste dagarnas debatt. De diskussioner som har förts och

Energipolitik m.m.

som förs slrider inte mol cenlerns långsikliga polilik. Jag kan i detta Prot. 1988/89:119 sammanhang bara korl påpeka atl reservalionerna 5,18 och 24 till utskottets 23 maj 1989 belänkande hell ligger i linje med de diskussionerna.

Principerna för centerns skattepolitik ligger alltså fast. Del framgår av reservation 3, där vi säger att det inte är den slulliga energin som i första hand skall beskattas ulan del energislag eller den råvara som energin produceras av. Importerade miljökrävande energiråvaror såsom olja och kol bör ha en likformig beskallning. Importerade mindre miljökrävande energislag såsom nalurgas bör få viss "miljöraball". Inhemska bränslen, förnyelsebara drivmedel, bör inle beskattas. Det är dessa principer, herr talman, som ulgör Ulgångspunkl för våra reservationer 5, 9 och 16, där bl.a. beskattningen av vindkraft tas upp.

Lål mig slutligen få kommentera vår reservation 19, som gäller skallebefrielse för etanol. Jag vill göra del av det skälet atl jag tycker alt den frågan på något sätt symboliserar just principen för hur energiskattesystemet skall se ut. Vi har under hela 80-lalel här i riksdagen drivit frågan om skattebefrielse för etanol. Det framkom också vid den hearing med bilinduslrin som anordnades av näringsutskottel att etanol är en energikälla som i dag finns tillgänglig, som snabbt går alt kommersialisera och som skulle ge de snabbaste miljöpolitiska effekterna. Jag noterar än en gång med tillfredsställelse alt sympatin för all gynna miljövänliga energikällor är i tilltagande, men jag vill specielll notera atl della krav från cenlern ligger fast.

Allra sist vill jag nämna att vi i detta bdänkande också har tagit upp frågan om införandet av skatt på uran, vilket också innebär etl viktigt led i differentieringen av energiskatlesystemet

Med dessa ord, herr talman, vill jag yrka bifall till samlliga de reservationer som cenlern har skrivii under.

Anf. 39 KARL-GÖSTA SVENSON (m) replik:

Herr talman! Jag har här i min hand Gunnar Björks reservation i KIS-ulredningen, och jäg citerar nu hans framlidsvision för cenlerns del av energibeskattningen: "För att klara finansieringsbehoven för skattereformen i stort föreslår jag en höjning av följande punktskatter;

- olja med 300 kr/m

- lika skatt på el-värmeproduktion

- uran med 2 öre/kWh på del tillförda bränslet"

I skatteutskottets betänkande 35 finns ett antal reservationer från centern, där man föreslår höjd skatt med 300 kr. per kubikmeter olja, 300 kr. per lon kol och 150 kr. per 1 000 kubikmeter nalurgas.

Sedan fick vi föregående vecka klart för oss atl samma centerparti som i dag länker stödja de här reservationerna- vi har ju hört Håkan Hansson yrka bifall till dem - den 7 juni-kommer att rösta för att oljeskalten skall höjas med endast 100 kr., kolskatten inle så myckel och elskallen med 2 öre.

Jag frågar nu Håkan Hansson: Var finns konsekvensen i er energipohtik? «

Var finns den långsikliga energipolifiken? T.o.m. i en utredning som KIS åberopar ni bara finansieringsskäl för atl höja energiskalten.

Prot. 1988/89:119 Anf. 40 KJELL JOHANSSON (fp) replik:

23 maj 1989 Herr talman! Jag tänker inle ta upp någon debalt med centern om vem som

"~ '. ~ sjabblat eller ej. Jag log chansen att begära replik för att få göra nägol som

' " jag glömde atl göra i mitt anförande,.nämligen att yrka bifall lill samlliga

reservafioner som bär folkparliels namn. På det sättet slipper jag all förlänga

deballen på slutet

Anf. 41 HÅKAN HANSSON (c) replik:

Herr talman! Del är klart, Karl-Gösta Svenson, alt om del hade varit så väl atl vi hade fått majoriteten i Sveriges riksdag med oss i dag, när vi behandlar skalteutskotlels betänkande nr 35, så hade det varil del allra bästa. Vilkel beslut som kan komma att fattas någon eller några veckor senare återstår att se, men som jag sade i milt inledningsanförande är flera av våra reservationer lill skatteutskottets belänkande 35 i enlighet med de diskussioner som förs. Det gäller reservationen om olja och kol - okej, vi kan diskulera skallens nivå, men vi har inte själva majoritet i Sveriges riksdag - och det gäller reservation 18, som behandlar kondenskrafl och kraftvärmeproduklion, och det gäller slutligen möjlighelen alt införa uranskalt Del här är ju parlamentarismens sätt atl fungera.. Vi har inle egen majorilel.

Under detta anförande övertog försle vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Anf. 42 PAUL LESTANDER (vpk);

Fru talman! Mitt anförande i den här deballen skall ägnas statens vallenfallsverk och energiskatterna. Jag vill redan nu förulskicka all jag inte kommer atl använda ens lillnärmelsevis hela den begärda laletiden, om det kan godtas.

Energiförsörjningen och den vikt som lagts vid den har lett lill all vallenfallsverket byggts upp till elt kapitalstarkt företag med intressen över i slorl sett hela energiområdet. Numera betraktas tydligen möjligheterna att privatisera detta förelag som en av den samlade oppositionens viktigaste samarbetsfrägor.

1 privatkapitalets jakt efter nya profilgivande investeringsobjekt är den samhällsägda kraftproduktionen sä inlressanl att de förmått de tre partiordförandena Bildl, Weslerberg och Johansson atl ila till privatkapitalets undsättning. Treparlimofionen om all sälja ut Vattenfall måste ses i del ljuset.

Jag vill i delta sammanhang erinra om Karin Söders motion 1985/86:411. Där angavs statens vallenkraflslillgångar ha etl värde på 100 miljarder kronor. Riksskatteverket beräknade 1986 dessa tillgångar lill ell värde av 110 miljarder. Hade riksdagen bifallit centerförslagd skulle del ha inneburit en förlust på minst 10 miljarder kronor, elt beslut innebärande en ren förskingring ■ av statens egendom. Del är bakgrunden lill de ideligen upprepade framställningarna om all börsintroducera och sälja ul i folkakfier de här vallenkraftstillgångarna.

Vårl parfi, vänsterpartiet kommunislerna, har alllid motsatt sig en
58 privafisering av vattenfallsverkel och andra slalliga företag. Däremol anser

vi från vpk att det förslag lill investeringsprogram som innebär fortsatta insatser för effeklhöjningar på befinlliga kärnkraflverk bör avvisas. Vi anser ocksä atl samarbetsavlald med ABB bör innehålla en klausul som garanlerar staten rollen som majoritetsägare. Den ordning som gällt för prövningen i riksdagen av vattenkraflsutbyggnader av viss storlek bör bibehållas.

Utiokaliseringen av statliga verksamheter bör fortsätta. För vattenfallsverkel borde del innebära all vissa enheter lokaliseras till Jämllands län. Jag vill i detta sammanhang yrka bifall till reservationerna 1, 4, 6 och 13 till näringsutskottels bdänkande 1988/89:30.

Fru lalman! Energiskatterna hör ju intimt samman med vilken energipolitik man vill föra. Nu arbetar flera utredningar med skaller och miljöavgifter. Från vpk har vi ansell atl vi i samband med alt dessa ulredningar lägger fram sina förslag skall precisera hur vi anser alt framtidens energiskatter skall utformas. Vi har därför i detta betänkande följt utskollsmajoriietens uppfattning att det är olämpligt alt nu lägga fasl några allmänna riktiinjer för energipolitiken och energiskatterna. Däremot har vi delförslag om vissa energiskatter, som jag kortfattat skall gä in på.

Vpk vill alt delar av vattenkraflsvinslerna återgår lill de regioner där vattenkraften produceras. Mot den bakgrunden vill vi ha en höjning av skallen på valtenkraflsproducerad el med 4 öre.

Vårt parti har också markerat sin inslällning lill skatterna på naturgas, till elskatien för den slorförbrukande induslrin, till skatten på kondenskraft och till skattefrihet för etanol. Vi har även tagit upp frågan om kraflvärmepro-duktionen. Vi har vidare tagit upp frågan om gasol för molordrifi och industriellt bruk. Vi har också yrkal på en uranskatt som ligger någol högre än cenlerns förslag och något lägre än miljöparliels.

Fru lalman! Jag vill lill sist yrka bifall till reservationerna 10,12,14,18,19, 20, 22 och 25 lill skatteutskottets betänkande 1988/89:35.

Anf. 43 GÖSTA LYNGÅ (mp):

Fru talman! Del hot som en alllmer ökande konsumtion utgör mol överlevnad av jordens ekologiska system är ingenstädes tydligare än när det gäller energianvändningen. Under en lång följd av år har energianvändningen ökat monotoni, och faran av detta förhällande har alllmer börjat inses av människor både i vårl land och i andra industriländer.

Även mänga politiker har insett problemen och försökt åstadkomma botemedel mot dem; man har formulerat ålgärder som i flera fall är ägnade alt begränsa ökningen och som i några fall även eftersträvar en balans med naturen. Detta är glädjande. Tyvärr har inte alla partier i sina program inkluderat sådana åtgärder.

Särskill beklaglig är moderaternas linje att utforma beskallningen av energin med hänsyn till industrins lönsamhet och dess internationella konkurrenskraft snarare än med hänsyn lill behovet av en ren och ofarlig miljö. Jag får erkänna atl del var spännande all i dag höra en moderals oro över koldioxiden i vår atmosfär. Det är någonting som vi har lalal om länge, men det blir nya utgångspunkter när reaktorkramare finner att miljökappan tilltalar väljarna!

Fru talman! I reservation 4, lill vilken jag yrkar bifall, framhåller jag viklen

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

EnergipoUtik m.m.

av atl beskattningen av energin las ul på råvaran snarare än på den förädlade produkten. Jag noterade med stort intresse atl Kjell Johansson påpekade vikten av miljöavgifter. Men då menar jag alt också del andra problemet, resursernas ändlighet, är viktigt. Det bör vara en bas för beskattningen.

Anledningen fill att vi vill la ut skatt på råvaran är att det bör ligga också i den energiproducerande industrins intresse att effektivisera sina processer. Dessutom bör energiinnehållet vara bestämmande för skattens storlek. Det är hell klart för oss i miljöpartiet de gröna att nivån på energibeskattningen bör vara väsenlligl högre än den är i dag. Eftersom det är av aktuellt inlresse att veta vilken inslällningen till denna fräga är i dag bland andra riksdagspartier ämnar jag begära votering i den frågan.

Jag yrkar också bifall lill reservationerna 6, 7, 8 och 11. I alla dessa fall gäller det förbränning av fossila bränslen. Del är inte bara del atl processerna orsakar utsläpp av miljöskadliga ämnen inkluderande koldioxid; det är också fråga om ändliga nalurresurser, som vi hell enkell inte kan hålla på och öka uttaget av. Miljöpartiet de gröna har en avvecklingsplan på 25 år, under vilken lid förbränning av fossila bränslen skall fasas ul näslan helt och hållet Endast inom transportsektorn och stålindustrin kommer en lilen del all forlfarande behöva brännas. Dels föreslår vi en betydande effektivisering i energianvändandet, dels är det nödvändigt att förnybara energikällor tas i bruk. Särskill gäller det biogas, men även vind- och solenergi. De skatter jag föreslår i de nämnda reservationerna är ägnade alt uppmunlra både besparingsåtgärder och satsningar på alternafiva energikällor.

Både reservalion 13 och reservalion 14 är ägnade att på olika säll få induslrin all använda energin effeklivare. I reservalion 14 är molivel dock inle lariffkonslruktionen som sådan, vilkel man skulle kunna tro, utan snarare att komma åt den slorförbrukande industrins överförbrukning av el. Jag yrkar bifall till dessa reservationer.

Reservation 17, som jag också yrkar bifall lill, gäller skaltebefrielse för all energi producerad i vindkraftverk. Den gräns om 100 kW som finns nu är olycklig. Mänga effektiva vindkraftverk är slörre än så. Likaså kan vi inte se någon anledning lill alt behålla kravel atl vindkraftverket inle skall vara kommersiellt för all erhålla skattebefrielse. Del gäller här att uppmunlra en energikälla, som verkligen är miljövänlig men som i utvecklingsskedet inte har kunnal uppvisa konkurrenskraftig ekonomi. Liknande motivering ligger också bakom den gemensamma reservationen 19, i vilken centern och vpk förenai sig med miljöparfiel om att yrka på skaltebefrielse för etanol som drivmedel. Jag yrkar bifall till den reservationen.

Jag yrkar också bifall till reservalionerna 21 och 23, som gäller beskattningen av gasol. Även i det fallel vill miljöpartiet ha beskaltning på råvaran efler dess energiinnehåll. Vi anser alt 11,8 öre/kWh är en väl avvägd skattesats.

Slutligen yrkar jag bifall till reservation 26, i vilken jag föreslår en uranskall molsvarande 3,5 öre/kWh. Della är mer än den skall som cenlern föreslår, också mer än den skatt som vpk föreslår och mer än den skatt som möjligen kommer atl accepteras av en riksdagsmajoritet om några veckor. Både kraftproducenterna och induslrin skulle Ivingas all använda energi på elt mer effektivt sätt, om deras budget inte tillät en slösaktig energianvändning.

Anf. 44 LISBETH STAAF-IGELSTRÖM (s): Prot. 1988/89:119

EnergipoUtik m. m.

Fru lalman! Riksdagen beslutade år 1983 om riktlinjer för den framlida 23 maj 1989 energibeskattningen. Härvid fastställdes atl en grundläggande princip för beskallningen av energi skulle vara atl främja de energiinvesleringar för oljeersältning och energihushållning som borde genomföras under 1980-talet Hänsyn skulle också las lill olika energikällors effekler på miljön, bytesbalansen, försörjningslrygghden, sysselsättningen och den industriella ulvecklingen.

Beiräffande beskattningen av olja fastslogs all skatieändringar vid behov borde vidtas för alt åstadkomma en inte oväsentlig realprisstegring. För övriga energislag skulle skallen per energienhet ulgå i relation lill oljeskatten. Sålunda borde skatten på kolbränslen vara cirka hälften och skatten på naturgas cirka tre fjärdedelar av skatten pä olja. Inhemska bränslen borde gynnas genom skattefrihet Drivmedelsbeskattningen borde främja forlsall energihushållning. Elanvändning inom industrin borde vara skattemässigt gynnad i förhållande lill elanvändning för uppvärmning, och beskattningen av elenergi för uppvärmning borde ha viss följsamhet till beskallningen av olja.

En anpassning av rikllinjerna har skett under perioden 1984-1988 avseende beskattningen av olja, kol, naturgas och gasol. I några fall har också riktlinjerna ändrats.

I ell antal av de motioner som väckls under den allmänna motionstiden tas rikllinjerna för den framtida energibeskattningen upp. Moderata samlingspartiet begär bl.a. elt uttalande om all man bör övergå till mervärdeskatt på energiområdet i kombination med energilikformiga punktskatter på en förhållandevis låg nivå. Elt liknande system i förening med miljöavgifter på miljöfarliga ulsläpp är ell annat förslag från moderata samlingspartiet

Från centerpartiets sida yrkas på elt tillkännagivande, som bl.a. går ul på alt man bör införa en energilikformig beskattning för kol och olja och att en miljörabatt medges för importerade och mindre miljökrävande energislag m.m. Miljöpartiet förespråkar en i princip råvarubaserad energibeskatlning.

Fru lalman! De aktuella frågorna ligger inom ramen för det utredningsarbete som pågår på detta område. Bl.a. åligger det KIS, kommillén med uppgifl alt utreda den indirekla beskattningens omfattning och utformning, alt analysera effekterna av en breddning av basen för mervärdeskatten, pröva förutsättningarna för att inordna energiområdel under mervärdebeskallningen och överväga hur beskattningen av energi även i fortsättningen skall användas som energipolitiskt styrmedel. Kommittén kommer alt redovisa sina slällningstaganden före sommaren.

Elt annat utredningsarbete av betydelse i delta sammanhang bedrivs av kommittén om ökad användning av ekonomiska slyrmedel i miljöpolitiken. Kommillén skall lämna förslag till ell avgifts- och uppbördssystem bl.a. för utsläpp av svavelföreningar vid förbränning av olja. Vidare skall kommittén uireda möjligheten all avgifisbelägga bränslet.

Med hänsyn lill de nämnda övervägandena anser utskottsmajoritelen alt
riksdagen inte nu bör fatta någol beslul eller uttala sig om de framtida
riktlinjerna för energibeskattningen och därmed föregripa det kommande
resullald av utredningarna. 61

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

Centerpartiet och miljöpartiet föreslår höjningar av skallen på olja och kol. Miljöpartiet föreslår dessutom krafliga skaltehöjningar på bensin och dieselolja samt en ökning av kilomelerskallen för dieseldrivna fordon. Miljöpartiet yrkar vidare att en ulredning skall skall tillsättas för att se över om kilomelerskallen kan slopas.

Från utskotlsmajoritetens sida vill vi erinra riksdagens ledamöler om all skatten på olja och kol höjdes icke oväsentiigl den 1 juli 1988. Men med tanke på den snabbt tilltagande överhettningen av den svenska ekonomin och behovet av åtstramning har utskoltsmajoriteten fastnat för en höjning av elskatten, och därmed är det också rimligt atl någol höja skallen pä olja och kol. Denna fräga återkommer till riksdagen vid en senare tidpunkt. Utskottsmajoritelen anser dock all det i nulägel saknas skäl för höjning av skallen på bensin och dieselolja.

Den av miljöpartiet aklualiserade frågan om ett slopande av kilometer-skatten och ell motsvarande skatteuttag på dieseloljan har tidigare prövats av ulskollel. Nu, liksom tidigare, anser utskottet all kilometerskatlesyslemet tills vidare bör behållas, eftersom de alternativa syslem som slår till buds inte kan anses ha några större fördelar från administrativ och ekonomisk synpunkt.

Fru lalman! Förslag och yrkanden om förändrad beskallning av nalurgas, vindproducerad el, gasol för industriellt bruk, molorgas, skärpl valtenkrafts-beskaltning samt beskaltning av kraftvärmeproduklion har framslällls. Mol bakgrund av del utredningsarbete som pågår anser ulskollsmajoritelen all del i nuläget är olämphgt all fatta några beslut om ändrad beskattning av flertalet av ovan uppräknade energiområden. Med hänvisning till den överhettning som finns i Sverige i dag har utskollsmajorilden däremol i ett senare skede föreslagil förändrad beskattning av nalurgas och gasol för industriellt bruk:

Vidare har vpk lagt fram förslag som skall syfla till all stimulera satsningar på elsnål teknologi. Man föreslår bl.a. en produklionsfaktorskatt som träffar den slorförbrukande industrins överförbrukning av el.

Ett liknande motionsyrkande avslogs förra året med hänvisning lill pågående översyn av energibeskattningen. Utskottsmajoriteten anser atl förslaget inrymmer ell alllför slorl inslag av detaljreglering.

Så till molionsförslagen om ändring av beskallningen av etanol producerad av inhemska råvaror, uran, biobas och vätgas. När del gäller förslagel om slopande av skall på etanol, producerad av inhemska råvaror, har utskottet tidigare betonat de praktiska svårigheterna och de handelspolitiska komplikationerna i samband med ell undanlagande av etanol producerad av svenska råvaror från skatt Utskoltsmajoriteten är för närvarande inle beredd att förorda någon förändring av skatten på etanol eller metanol.

När det gäller införande av skatt på uran har utskottet tidigare hänvisat till den särskilda skatt som finns på elektrisk krafl från kärnkraftverk. Enligt utskottets uppfallning kan det i nulägel däremol finnas anledning att uireda förutsättningarna för införande av en skall på det uran som används i kärnkraftverk.

Så lill biogas och vätgas. Miljöpartiet yrkar all dessa skall befrias från skatt

Ulskoltsmajorilelen kan konstalera att ingen energiskalt för närvarande     Prot.-1988/89:119
utgår för de ifrågavarande drivmedlen. Inle heller omfattas dessa av     23 maj 1989
kilometerskatten. Yrkandet är alltså tillgodosett                           ""       '.    ~~

Frulalman! Miljö-och energiministern har meddelat att miljöavgifisulred-ningen i oklober i år, tidigare än vad som ursprungligen var planerat, kommer att lämna ett delbetänkande om möjligheterna alt införa miljöavgifter pä svavel i andra bränslen än olja samt på utsläpp av kväveoxider och koldioxid.

Härigenom kan man samordna de kommande miljöavgifterna inom energiområdel med skatteförslagen frän KIS, så all man sammantaget kan få de ekonomiska slyrmedel som behövs för att uppnå både miljö- och energipoliliska fördelar. Av det nyss anförda framgår all regeringen uppmärksammat vikten av samordning i liden av det fortsatta utrednings-och beredningsarbetet och påskyndat miljöavgiftsutredningens utredningsarbete på energiområdet.

Med hänsyn lill de nämnda övervägandena anser utskottsmajoritelen att riksdagen inte nu bör fatta någol beslut eller uttala sig på energibeskattningsområdet.

Fru talman! Jag yrkar härmed bifall lill skatleutskollels hemslällan och avslag på samlliga reservationer.

Anf. 45 KJELL JOHANSSON (fp) replik:

Fru lalman! Lisbelh Slaaf-Igelslröm framhöll inledningsvis 1983 års beslut, alltså del beslut som innebär all beskattningen skall utformas på basis av energiinnehållet. Hon ställde ocksä frågan hur beskallningen skall användas som energipolitiskt slyrmedel. Den fråga som jag skulle vilja slälla lyder: Har ni socialdemokrater inte upptäckt all 1983 års beslul, de där principerna, läser energibeskattningen på ell sådant sätt all man inte kan ta erforderliga miljöhänsyn? Jag skulle gärna vilja höra vad Lisbelh Staaf-Igelslröm har alt säga om folkpartiets förslag, som innebär all miljökonsekvenserna skall beaktas.

Sedan talade Lisbelh Staaf-lgelström om NlA:s tilläggsdirektiv. Man skall fortsätta atl utreda frågan om miljöavgifter, och hon nämnde all man kan samordna förslagen från KIS och miljöavgiftsutredningen. Jag skulle vilja fråga; Vem är "man"? Såvill jag kan se är "man" i detta sammanhang regeringen. Regeringen skulle skaffa sig tolkningsföreträde och ensamrätt I departementet skulle de förslag ulformas som skall framläggas för vårriksdagen, och delta ulan all förslagen från NIA kan gä ul på rerniss och utan att andra politiska parlier än del socialdemokratiska kan anlägga andra synpunkter på frågorna än dem som framförts genom våra representanter i utredningarna. Jag lycker alt delta är en ganska olycklig hantering.

Anf. 46 KARL-GÖSTA SVENSON (m) replik;

Fru talman! Jag frågade Lisbelh Slaaf-Igelslröm varför socialdemokraler
na inte vill bidra lill en långsiktig, principfasl energibeskattning. Utgångs
punkten var mitt eget anförande där jag påvisade alt dagens energibeskatt
ning, som ju företräds av socialdemokralerna, är ett lapptäcke av regler ulan
något inslag av principer. Det finns t.ex. inga miljörelaterade skaller. 63

Prot, 1988/89:119 Beskatmingsramen utnyttjas bara för alt la in pengar för all kunna finansiera
23 maj 1989 statens ulgifler. Här finns del ingen princip hos socialdemokraterna.

'Z '. ~, Lisbelh Staaf-Igelslröm sade i sill anförande atl KIS skall avge sitt

Energipolitikm.m. " . . ,, ,

betänkande före sommaren. Men är inte den socialdemokratiska majoritetens uppfallning i KIS redan borlspelad? Gäller den efter den 20 juli? Gäller den uppfattning som Kjell Johansson talade om i sill anförande, nämligen den alt punktskatterna skall reduceras med 30 %, varefter det blir en mervärdeskatt inom energisektorn?

Elskallen varierar alltså från vad som står i det förslag som skall offenlliggöras i juli, från 4,2 öre, till 9,2 öre som Sveriges riksdag så småningom kommer alt besluta om. Avsiklen är ju alt införa en punktskatt på el på 9,2 öre. Skall 9,2 öre reduceras med 30 %, eller skall nivån fortfarande vara 4,2 öre vid mervärdesbeskatlning inom energisektorn? Detta kommer alt få mycket slor belydelse. Har man kvar nivån 4,2 öre och inför mervärdeskatt, innebär detta en skatteökning för elt hushåll med eluppvärmning med nästan 3 000 kr. per år. Del är fråga om avsevärda belopp, och det är mycket viktigt för svenska folkel all få reda på framtidsinriklningen på den energipolifik som socialdemokraterna vill föra. I dagsläget är trovärdigheten helt borta när del gäller både socialdemokralernas ställningstagande i KIS och det som ni har gjorl den senasle veckan fillsammans med cenlerparliet.

Anf. 47 GÖSTA LYNGÅ (mp) replik:

Fru lalman! Lisbelh Slaaf-Igelslröm och jag har tydligen mycket olika idéer om en utrednings uppgifter. Gång på gång avvisas våra molionsförslag på grund av att en ulredning pågår. Men hela skatteutskottet kan väl inle vara förlamat i fråga om indirekta skatter så länge en utredning om sådana pågår. Man måste väl kunna säga någonting.

Jag skulle speciellt vilja ta upp frågan om vindkraftverk. Här finns det en
myckel olycklig gräns vid 100 kW. Över denna gräns blir del skatt
Vindkraften är en mycket miljövänlig energiproduklionsform, som vi alla
kanske skulle vilja uppmunlra.men som har problem just nu, därför atl del är
) ekonomiskl svårt all sätta i gång med en ny leknik. Många av de effekfivasle

vindkraftverken hgger vid ungefär 150 kW. Varför kan man inte ta borl sådana olyckKga gränser, när man ändå har skattefritt vid ell lägre kilowattal?

Anf. 48 HÅKAN HANSSON (c) replik;

Fru lalman! Lisbelh Slaaf-Igelslröm hänvisade liksom jag lill 1983 års energibeskallningsbeslut Bl.a. berördes frågan om huruvida energisektorn skall stå utanför mervärdeskallesyslemel. När det gäller de allmänna , riktlinjerna för energibeskattningen har cenlern i sin reservalion sagt alt del • bör gälla även i fortsättningen. Kan inte Lisbelh Staaf-Igelslröm trots alt ulredningarna pågår ge några fingervisningar om var socialdemokraterna står i denna fråga?

Talet om de handelspolitiska komplikationerna beiräffande etanol har vi

ju också hört talas om elt anlal gånger. Vilka är de där handelspohtiska

64 kompHkalionerna då det gäller alt införa skallebefrielse för etanol med tanke

på vad 1983 års beslut egentligen gick ul på? Nu har det gått sex år. Är del Prot. 1988/89:119
fråga om hänsyn till oljeindustrin eller vilket skäl är det? 23 maj 1989

Anf. 9 LISBETH STAAF-IGELSTRÖM (s) replik: Energipolitikm.m.

Fru lalman! Man har här uppmanal mig att säga någol om de förslag som skall komma från KIS. Jag kan direkt säga atl jag icke vill föregripa utredningen och dess förslag, utan det får vi sedan ta ställning till.

Vi har från socialdemokraternas sida en långsiktig energipolitik. Ett omfattande utredningsarbete pågår, vilket Åke Wiclorsson här tidigare redogjorde för. När detta arbete har avslutals och samordnats och blivit föremål för remissbehandling, kommer den socialdemokratiska regeringen att lägga fram etl samlal förslag om miljöskatter och miljöavgifter.

Vi har från socialdemokratisk sida gjort myckel inom miljöpolitikens område och i energifrågan. Det pågår ell intensivt arbete med att genomföra omställningen av energisystemet lill elt syslem som är renl och resurshushållande. Det arbetet bygger på det beslut om energin som tidigare har fallals av riksdagen. Det arbetet kommer vi socialdemokrater att fortsätta med.

Anf. 50 KARL-GÖSTA SVENSON (m) replik:

Fru lalman! Jag skall fatta mig kort. Lisbelh Staaf-Igelslröm påsiod atl socialdemokralerna för en långsiktig polilik och atl den kommer att ulvecklas i ulredningens förslag. Jag ser inte någol inslag av långsiklighet i politiken. Aktörerna på marknaden vet inte hur de skall agera i framtiden om socialdemokraternas förslag till energibeskatlning går igenom. I era förslag finns inte någonslans en tillstymmelse till framtidsvision om hur socialdemokraterna skall hanlera energibéskattningsfrågorna. Vi som sitter här i kammaren förväntar oss ett svar jjå detta. Jag har slällt frågan två gånger lill Lisbelh Staaf-lgelström, men jag har ännu inte fått något svar.

Anf. 51 KJELL JOHANSSON (fp) replik:

Fru lalman! Socialdemokralernas hantering av energifrågan är närmast farsartad. Jag slällde tidigare frågan varför del den 23 maj är högsta visdom alt säga nej lill energiskattehöjningar, medan det den 7 juni är högsta visdom all säga ja till energiskattehöjningar. När Åke Wictorsson som gammal ringräv inte kunde svara på den frågan, är det väl inte alt begära all Lisbelh Staaf-Igelslröm skall kunna svara på den frågan om man dessutom lägger lill ytterligare ett led och frågar varför det den 20 juni, dvs. efter yllerligare 14 dagar, är motiverat att lägga fram förslag om skattesänkningar för energi.

Men jag skulle gärna vilja ha ell svar på frågan om ni socialdemokrater fortfarande håller fasl vid 1983 års beslut - ell beslut som låser beskattningen på ell sådant sätt alt man inle kan la hänsyn lill miljön. Av det svar som vi fick i den första replikomgången verkade det som om del skulle vara fallet. Del vore i så fall mycket tråkigt. Jag tycker atl Lisbelh Staaf-Igelslröm skall ge éll klart svar på den frågan: Håller ni fast vid 1983 års beslut?

Anf. 52 LISBETH STAAF-IGELSTRÖM (s) replik:
Fru talman! Som jag fidigare sagl hänvisar jag lill atl vi inle vill föregripa
ulredningarna från KIS och MIA. De ulredningarna bygger på en långsiktig 65

5 Riksdagens protokoU 1988/89:119

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

energipolitik med miljöinslag.

Kjell Johansson frågade om jag ansåg atl det var svårl att komma till elt ställningstagande i dag och sedan komma fill ett nytt ställningstagande om 14 dagar. Nej, Kjell Johansson, personligen tycker jag inle att det är svårt atl göra det. De delar av förslaget som vi socialdemokrater i dag avslyrker stämmer inle exakt överens med det som vi kommer atl föreslå litet längre fram.

Jag vill påminna riksdagen om all den socialdemokratiska regeringen är en minoritetsregering. Det innebär all vi måste söka stöd hos andra partier i riksdagen för att få igenom våra förslag. Det gäller även i del här fallel.

När det gäller socialdemokraternas långsiktiga energipolitik har vi här talat mycket om MIA och KIS, men regeringen arbetar också ulifrån ell uppdrag, nämligen en avveckling av kärnkraflen, en minskning av försurningen och klimatpåverkan saml all vi skall skydda de oulbyggda älvarna. Del är ufifrån dessa ställningstaganden som den socialdemokratiska regeringen kommer atl arbeia vidare.

Anf. 53 FÖRSTE VICE TALMANNEN:

Jag vill redan nu meddela alt jag inte ämnar genomföra en votering beträffande de ämnen som behandlas i dag. Voteringen kommer i stället alt inleda morgondagens arbetsplenum.

Anf. 54 STEN ANDERSSON i Malmö (m):

Fru talman! Jag vill först framföra en liten protest mot den ordning i vilken vi i dag behandlar dessa ärenden. Om man väckl en molion som las upp i del betänkande som först behandlas, borde man fä komma med i debatten när det betänkandet avhandlas och inte, som nu sker, när samlliga belänkanden varil uppe till behandling.

Jag har tillsammans med Knut Wachtmeisler väckl en motion i vilken vi säger alt vi inle vill acceplera en utbyggnad av kolbaserad energiproduktion i Skåne, då man i mitten av 1990-lalet kommer atl slänga ett aggregat vid Barsebäck.

Fru lalman! Vi, och säkert många andra, har svårl att förstå del slällningslagande som riksdagen kommit fram lill under de senasle åren och nu även i dag. Man talar ofla om politikerförakt. Det är i de flesta fall överdrivet, men i det här fallet är det välgrundat.

Vi hade år 1980 en folkomröstning. Företrädare för de linjer som vann folkomröslningen om kärnkraften sade i deballen klarl och lydligl ifrån alt det inte skulle byggas ut fler kärnkraftsaggregat, men atl kärnkraflen skulle användas så länge den var tekniskt, säkerhdsmässigl och ekonomiskl överlägsen alternativen.

Några år senare beslulade riksdagen alt kärnkraften skulle avvecklas senast år 2010. Jag har frågat statsrådet Birgitta Dahl, och även andra i olika sammanhang, var någonstans på valsedlarna årtalet 2010 fanns. Jag har hitintills icke fått något tillfredsställande svar. Det enda parli som protesterade mot årtalet 2010 var moderata samlingspartiet

I fjol beslöt riksdagen atl man - också i slrid mol folkomröslningen - redan i millen på 1990-lalet skulle i förtid avveckla två befinlliga väl fungerande

kraftverk, det ena i Barsebäck och det andra i Ringhals. Och man beslöt della Prot. 1988/89:119
utan all egentligen i grunden veta vilka alternativ man skulle ha. 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

Vi politiker har, liksom människor i allmänhet, förmågan att försöka skjuta de problem som uppslår framåt genom atl resonera som så; Vi kan la hand om dem i morgon bitti, nästa vecka eller nästa år. Men man kan inle allfid agera på det viset.

Vi har här i dag hört lalare prata vill och brett om alternativen, men om man är lilel realisfisk och ser på ulvecklingen i Sverige och hur del ser ul ulomlands, finner man alt del i del närmaste perspektivet finns endasl fossila bränslen alt fillgå. Jag måste berömma miljöparfiet, som i dag i debatten sagt sig vilja öka användningen av fossila bränslen just därför att del är deras enda chans att komma till rätta med en snabb kärnkraflsavveckling.

Det är dessa fossila bränslen, fru lalman, som är skulden till de slora ekologiska kalastroferna runl om i Europa. I Västtyskland, Östtyskland och Tjeckoslovakien är det fullt med nakna, kala, döda träd. Delta beror enbart på en överdriven användning av kol och andra fossila bränslen. Del är dem som vi alltså i dag skall använda i ännu större utsträckning i Sverige, dels enligt miljöparfiel, dels och framför alll enligl det parli som är störst i riksdagen men som inle heller har några andra alternafiv. Det finns bara olja, kol och nalurgas, och dessa är alla fossila bränslen.

Men vi kanske skall gå lill mera närliggande ting.

I södra Sverige finns det 125 000 villor, som i dag är beroende av all få sin energi baserad på el. De familjer som bor i dessa 125 000 villor kommer alt få sin elkostnad per år ökad med mellan 4 000 och 5 000 kr., om de konsumerar 25 000 kilowatt per år. Skall man ändra deras förbrukning lill ell vallenberoende system, kostar det mellan 80 000 och 85 000 kr. per villa och år. Totalt ligger kostnaden kring 10 miljarder kronor.

Del må vara hänl alt folk ibland kan ryckas med av den allmänna "miljöyran" och säga att de vill ha en bättre miljö även om den koslar, men jag är inle helt överlygad om all, sedan notorna börjar komma, de längre släller upp på denna yra. Och jag måsle säga alt de tre minsta partierna i riksdagen har den mesl extrema energipolitiken, så jag är inle säker på att svenska folket, såsom det ibland brukar framhållas i deballen, skulle vara helsåll pä de här uppfallningarna.

Sedan tillåter jag mig atl kommentera något av det som har sagts här i dag. Jag irodde jag hörde fel när det påstods all socialdemokralerna hade en långsiktig energipohtik. Under de senasle tre, fyra åren har de väl snarl hållit med alla meningar inom energipolitiken; de för i alla fall ingen konsekvent energipolitik.

Jag har redan berört att miljöpartiet inle har någonting emot atl öka användningen av fossila bränslen.

Centerpartiet vill ha en jämnare energiförbrukning. Men då måsle man
etablera någon form av konlakl med kung Bore, eftersom det är han som
beslämmer temperaturen i del här landet. All vi ibland måste ha ell stort
anlal kraflverk i gång samtidigt beror på det enkla och uppenbara faktum atl
del är kallt Hade genomsnillstemperaluren här varit -1-15 grader, jämnt
fördelad över hela årel, hade vi kunnal plocka borl en del energiproducenler,
men vi är, fru lalman, inle i den lyckliga silualionen. 67

Prot. 1988/89:119 Allra sist: Man har i dag från olika håll talat om marknadsekonomi och sagt
23 maj 1989 att det trots allt är den som vi skall bygga upp vår energi på. Men så säger man

; ~ att Sydkraft, som alltså svarar för elförsörjningen i stort selt i hela södra

* ■ ' Sverige, gnäller över att behöva beiala avvecklingen av den tidiga stängning-

en av elt aggregat i Barsebäck. Lål mig, fru lalman, till prolokollel få klargöra att del här inte handlar om atl Sydkraft skall beiala, ulan de boende i södra Sverige, och inga andra, får beiala mera, eflersom Sydkraft inte har några pengar. De enda pengar som finns kommer från de abonnenter som i dag får köpa sin ström från Sydkraft, och det är de som får beiala, ifall staten inte vill ersätta Sydkraft för de koslnader som kommer alt uppstå när man slänger Barsebäck i förlid.

Anf. 55 GÖSTA LYNGÅ (mp) replik:

Fru talman! Jag tror att Sten Andersson i Malmö hörde bara en del av vad vi har sagl om vår politik rörande fossila bränslen. Vi är nämligen del enda parti som planerar alt avveckla sådana under en 25-årsperiod, och del är del som spelar en roll.

Jag tycker nalurliglvis att det är väldigl roligt när övertygade reaktorkramare verkligen talar om miljöpolitik och säger alt man bör minska användningen av fossila bränslen. Det är ju sådanl som vi - de tre minsta partierna i riksdagen, som Sten Andersson i Malmö uttryckte det - har pratat om i många, många år.

Vad som är lypiskt för svenska folkets vilja är kanske hur partierna ändrar sig. Det parti som har ökat mest - lill faklor 3 ungefär på några är - är del riksdagsparti som har de mest extrema vyerna. Det kan ju hända all svenska folkel verkligen vaknar upp och finner att energipolifiken är viktig och att vad som behövs är en rejäl reform och inle bara fortsättning i gamla banor.

Anf. 56 PAUL LESTANDER (vpk) replik:

Fru lalman! Den här debatten har varil en lång dags färd mol natt, men jag kan ändå inle underlåta alt gå upp i polemik mol Sten Andersson i Malmö.

Det finns inga andra alternativ än kol och olja i Sten Anderssons föreställningsvärld. Men en enig elberedning fastslog att det går atl bygga ul elproduktionen i Sverige med ungefär 15 TWh yllerligare, baserade på mottryckskraft, alltså kraflvärme.

När del gäller de icke fossila men väl biobränslena svarar ju den nuvarande användningen av biobränslekrafl i form av bark, lutar och vedeldning för ungefär 60 TWh i energiproduktionen - inle i elproduktionen men väl i värmeproduktionen.

Man kan spara el motsvarande ungefär två kärnkraflverk, om man vid transport av högspänd elkrafl övergår från 280-kilovoltsledningar till 400-kilovollsledningar. Vi fattade i fjol beslul om all regeringen skulle ges möjlighel lill ett förhandhngsiniliativ om bakteriell läkning av malm. Om man övergår från framtagning med konventionella meloder lill framtagning av sulfidmalm - eller metaller, rättare sagt - med bakteriell läkning, kommer man att få en myckel stor energibesparing.

Den svenska skogsindustrin står inför etl genombrott i myckel, mycket
68 mera energisnåla processer, och om man hade lagl de nödvändiga pengarna

på alt l.ex. med bioteknik mjuka upp cellulosan, skulle man ha sparat Prot. 1988/89:119
väsentlig energi i jämförelse med nuvarande slipmasseteknik. 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

Detta är inga småsaker. Den extremism som vi anklagas för bygger mera på okunnighet om vad vpk:s och andras energipolitik egentligen står för.

Anf. 57 STEN ANDERSSON i Malmö (m) replik:

Fm lalman! Paul Lesiander sade alt andra partier missuppfallat vpk och dess inställning lill de här frågorna, OK. Vi är många som i så fall har missuppfattat vpk. Vi har inte sett del vetenskapliga ljus som lydligen finns inom vpk men som man har lyckals dölja under så många år och som man har fått så litet inlresse kring.

Paul Lestander pratade om kraflvärme. Kraftvärme är bra, men det fordrar all man skall värma upp någonting. Man kan i praktiken i stort selt ha kraflvärme bara i närheien av stora tätorter som kan använda värmen. I annal fall blir del mycket myckel dyrt med kraftvärme, om man skall kasta värmen rakt ut i luften.

Fru talman! Beiräffande miljöpartiels tal om avveckling av fossila bränslen under en 25-årsperiod tycker jag det var ärligt att partiet gör etl erkännande, för jag har följl debalten under ell antal år och sett på olika insändarsidor, där miljöparlisler har kriliserat kärnkraften men sagt ifrån klart och bestämt att man inte vill ha fossila bränslen. Även de skulle försvinna i det korta perspektivet. Men nu erkänner ni faktiskt - och det skall jag hedra er för - atl vi under 25 år kommer t.o.m, alt ha en ökning av fossila bränslen. Och del, fru lalman, är det som är skuld till de stora miljömässiga.katastroferna i Europa och runt om i världen i övrigt. Hade vi i dag haft kapacitet att räkna ul hur slora mänskliga och ekologiska skador som de fossila bränslena har åstadkommil, hade vi aldrig diskuleral kol, aldrig naturgas, aldrig olja,

Anf. 58 PAUL LESTANDER (vpk) replik:

Fru talman! Jag vel inle om man skall prata om vpk:s vetenskapliga ljus. Vår polilik bygger, som alla andras polilik, på elt visst mått av kunskap,

Elberedningen tillsattes av de fem partier som då var representerade här i riksdagen. Den lade fram ett enhälligt förslag, där man beräknade utrymmet för kraftvärmeproduklionen till ungefär 15 TWh ytterligare. Jag kan erinra om atl tex, en total varvlalsreglering av elektriska motorer under folkomröstningen bedömdes ge en spareffekt på ca två kärnkraftverk. Del finns en läng rad förslag där ny teknik och nya användningsområden skulle ge en hell annan energianvändningssiluafion. Jag deltog själv i ett symposium i Västerbotten angående metallnäringen, där dåvarande Rönnskär var repre-. senterat. Där framlrädde en lekniker som visade alt man i Japan hade ett sulfilmalmssmältverk, som brottades med dubbelt så höga energipriser och drygl det som Rönnskär hade, men man hade lägre energikostnader därför all man tillämpade en energieffeklivare leknik.

Jag tror inle alt man skall prata om vetenskapliga ljus, utan man skall försöka hålla sig till vad vi diskuterar och vad som framförs och inle av vem. Jag vill inle diskulera person, Sten Andersson,

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

Anf. 59 GÖSTA LYNGÅ (mp) replik:

Fru talman! I moderata samlingspartiet finns del ell varseblivande av energiproblemen. Som jag sade i mill första inlägg är denna ökning av energikonsumtionen det som vi verkligen har alt brollas med. År från år ökas energikonsumtionen monotont. Samtliga de större energikällor som vi just nu har är olyckliga för miljön. Vi måste avveckla dem på kortare eller längre sikt. Del kan vara en bedömningsfråga i vilken ordning man tar saker och ting. Men låt oss hjälpas åt med avvecklingen av både kärnkraft och fossila bränslen. Låt oss satsa på sådant som är ekologiskt rikligl, förbränning av biomassa där dén köldioxid som släpps ul exakl motsvarar den som las upp av växterna under deras hv. Del är den lypen av betraktande som vi måsle ha i vår värld om vi skall kunna klara den. Det är bra att också moderalerna har börjal komma underfund med del.

Anf. 60 STEN ANDERSSON i Malmö (m) rephk:

Fru talman! Först vill jag be om överseende om jag har sårat Paul Lestander, Det har aldrig, jag betonar aldrig, varit min mening.

Vi måste väl säga oss all vi har inga barn med kärnkraflen. Men ge de alternativ som man i dag pratar om i olika ulredningar den tid som behövs. Jag skall ta ell exempel.

Man har här i kammaren pratat om vindkraften. Vi har elt kraflverk i Malmö, kanske i dag Sveriges enda, i Maglarp. Sydkraft fick chans alt köpa del av staten för en krona. Man ville inte köpa det. Det visar någol om vad man tror om della. Men del är möjligt atl vinden och solen, som i dag inte ens nere i Spanien eller Afrika har kunnat producera fillfredsställande mängder av energi, efter en tid kan producera en bilhg och tillförlitiig energi. Men varför skall vi ivinga någon? Det går inte, fru lalman, all ivinga forskning och velenskap all till ett visst bestämt dalum ha elt klart alternativ. Låt dem få den lid de behöver.

Därför är det så dumt att redan nu beslula all om några år avveckla två väl fungerande kraflverk. När vi, fru lalman, tittar runt på kartan och ser både i Europa och i övriga världen hur många kärnkraflverk som där finns, måsle vi fråga: Vad betyder det för världens eller Europas säkerhel om 12 aggregat inom 15 eller 20 år skall avvecklas i Sverige? Utvecklingen går ål motsatt håll i övriga världen.

Vi moderater har aldrig sagt atl vi skall behålla kärnkraften hur länge som helst. Vi har sagt: så länge den är säker. Och säker är den i dag jämfört med andra energikällor, så länge den är miljömässigt bättre, och det är den definitivt i förhållande lill olja, kol och nalurgas, och även beträffande ekonomin.

Skall vi producera ny el kostar det mellan 50 och 100 % mer än vad det kostar i dag. Det är möjligt atl man måste köpa energi lill denna koslnad, men varför, fru talman, skall vi ta den kostnaden i förlid. Låt kärnkraften finnas kvar och ge under tiden alternativen, forskning och vetenskap en rimlig chans, Då har vi chans alt på sikt få ett bra fungerande samhälle, som kan få en god, billig och miljömässigt säker energiproduktion.

Förste vice talmannen anmälde att Paul Lesiander och Gösta Lyngå Prot. 1988/89:119 anhållil att till prolokollel få anlecknal alt de inte ägde räll till ytterligare 23 maj 1989 repliker.

Energipolitik m.m.

Anf. 61 INGRID HASSELSTRÖM NYVALL (fp);

Fru lalman! Jag skall inle gå in på djupet i denna diskussion, men jag vill ändå säga några ord om etl av alternativen, den nyligen häcklade vindkraften. Som Hädar Cars redan framhållit känns del för oss som tror på vindkraften som all ulvecklingen ibland går förtvivlat långsamt. Första gängen jag var uppe i denna talarstol var hösten 1985, då jag ställde en fråga lill Birgitta Dahl om just vindkraften. Birgitta Dahl svarade att statens engagemang för denna energikälla hade överlåtils till Kraflfördagens Vindkraft AB, där Vallenfall och Sydkraft som de största ägarna skulle driva frågan vidare.

Det är inte några rejäla kraftlag som utförts sedan dess. Ändå betraktas 1988 som elt relativt positivt år för vindkraften. Flera mindre aggregat har uppförts i privat och kommunal regi. Vattenfall lar nya lag med det stora verkel på 2 MW på Näsudden och har därtill uppfört fyra mindre verk i närheten. Ell medelstort aggregat om 750 kW har uppförts i Vindkraftsbolagets regi utanför Göleborg.

Ulredningen Läge för vindkraft presenlerades i augusti 1988. Den visade på Sveriges "gynnsamma naturgivna lokaliseringsförulsätlningar för en vindkraflsulbyggnad. Vindtillgängen längs kusterna i södra Sverige är god". Totalt speglade ulredningen, enligt min uppfattning, en positiv bild av vindkraften, men den hade inte i uppdrag all lägga fram förslag om utbyggnad.

Jag hoppas atl den beredning som nu pågår inom regeringskansliet av ulredningen och remissomgången bidrar till all ulvecklingen av vindenergin kan gå snabbare än hittills.

Hur ser då de två stora intressenterna i Kraftföretagens Vindkraft AB pä framtiden?

Från Vattenfall har vi i dagarna fått koncernens redogörelse för dess inslällning i energifrågor. Vad gäller vindkraften låter man tyvärr någol mer tveksam än tidigare, men man kommer glädjande nog ändå all "aktivt medverka lill alt klarlägga vindkraftens möjligheter alt bli en användbar konkurrenskraftig energikälla". Förstudier skall göras för 300 MW vindkraft, och ytterligare demonslrationsanläggningar skall uppföras.

Sydkraft - som tidigare visat föga intresse i dessa frågor, vilkel här tidigare intygades av Slen Andersson i Malmö när han lalade om Maglarp - planerar nu världens första vindkraftverk till havs. Del är etl lilel aggregat som skall placeras i Blekinge skärgård. Även statens energiverk. Svensk energiutveckling och Blekinge vindkraft AB deltar i projektet. Varje steg mol all pröva den intressanta havsbaseringen är välkommet.

Fru lalman! Del är försl med demonstrationsprojekt i alla skalor som vi kan få grepp om vad som är den optimala storleken för vindkraftverk i olika miljöer. Del är också då människor kan se och få erfarenhet av all vindkraftverk inte behöver vara ell negativt inslag i landskapsbilden. När man vet alt man får nödvändig energi är det också lällare all acceplera en vindsnurra till havs eller på land.

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

Själv är jag övertygad om att vindkraftverk på sikl kan ersälta minsl 10 % av kärnkraften, dvs. ca 6 TWh. Vindenergin kan fås fram i stor eller liten skala, den ger inget avfall och den är förnyelsebar. Vilken annan energikälla utom vatten ger alla dessa fördelar?

Jag vill också säga att Maglarp är ett försöksprojekt. Man skrattar mycket åt att det står still när man åker dit för atl titta på anläggningen. Sä gjordes även i lördags, då en grupp från sydöstra Sveriges vindkraftsförening var där. Eftersom' jag har arbetat inom läkemedelsindustrin, där man testade tiotusentals kemiska substanser innan man fann en som man ansåg vara värd att arbeta vidare med, ser jag kanske något annorlunda på detta med försöksprojekt och med alt man prövar sig fram. Den här storskaliga satsningen som har gjorts på Gotland och i Maglarp har delvis givit myckel stora erfarenheter. Man har bl.a. kommil underfund med vad man gjorde för fel vid Maglarpssatsningen. Vattenfall kommer att fortsätta med atl driva anläggningen Näsudden, och man har nu beställt ett nytt aggregat, men tornet utnyttjas.

Jag tycker all vi inte skall skratta så mycket ål detta utan se mera posilivl på alt man prövar alternativ. Det finns alternativ, och jag anser att vindkraften är ett av de bästa. En väg för atl ännu bättre komma i gång är de investeringsbidrag som föreslås i reservation nr 43 lill näringsutskottels betänkande 25. Jag yrkar bifall till denna reservation liksom lill övriga reservationer som folkpartiet slår bakom.

När det gäller beskattningen av vindkraft har jag i en motion tagit upp en delfråga, nämligen frågan om beskattning av andelskraftverk och av småskalig vindkraft. Som framgår av reservalion nr 15 i skatleutskoltels betänkande 35 avvaktas de olika utredningarnas resullal när det gäller energibeskattningen. Jag accepterar detta och yrkar därför endast bifall till synpunkterna i reservationen.

Anf. 62 MARTIN OLSSON (c):

Fru talman! Jag ämnar bara ta upp en speciell fräga, nämligen elt motionskrav från Eva Björne, Sigge Godin och mig angående omlokalisering av hela eller delar av Vattenfalls huvudkontor lill Väslernorrlands län.

Det är nu tredje året so.m vi tre icke-socialisliska ledamöler från Sundsvall framför delta krav. Bakgrunden till motionerna har varit den under flera år myckel negativa befolkningsutvecklingen i Västernorrland och därav föranledda behov av betydande ökning av antalet arbelslillfällen, Della skulle lämpligen kunna lillgodoses genom omlokalisering av statlig verksamhet i länet.

När vi i januari i år skrev vår tredje och senasle motion i ärendet kunde vi konstatera all Västernorrlands län under 80-lalet minskat sin befolkning med nära 8 000 personer och att Västernorrland var det enda län som uppvisat en fortsatt befolkningsminskning även under 1988, Västernorrland är därmed det län som drabbats hårdasl av befolkningsminskning under della årtionde. Någon förståelse från regeringens sida har vi inte fåll när vi lagil upp Västernortlands problem här i riksdagen. Så sent som i början av december i fjol framhöll t.ex. arbetsmarknadsministern i etl interpellationssvar här i kammaren atl hon inte fann det motiverat med några speciella insalser för

Västernorrland. I budgetpropositionen omnämndes knappasl Väslernorr- Pr Ot, 1988/89:119

land, 23 maj 1989

Energipolitik m. m.

Vattenfalls huvudkontor har ca 2 000 anställda, och dess verksamhet är av nalurhga skäl spridd över olika delar av landet. När del gäller vattenkraften är den som bekanl mest utbyggd i den norra delen av värt land.

Vattenfalls spridda verksamhel kan i viss mån liknas vid domänverkels, vars huvudkontor under 70-lalel omlokalierades till Falun och därigenom kom all alt förläggas närmare tyngdpunkten inom verksamhetsområdet Del kan även erinras om atl LKAB:s huvudkontor för en del år sedan flyttades från Stockholm till Luleå, Av statliga affärsdrivande verksamheter är domänverket och LKAB goda exempel pä atl huvudkontor för sådana verksamheter med fördel kan flyttas från Slockholm till någon ort i den del av landel, där en stor del av verksamheten bedrivs, Mol den bakgrunden och med hänsyn lill Väslernorrlands läns synnerligen stora behov av att tillföras nya verksamheter borde enligt vår mening förutsättningar prövas för motsvarande omlokalisering av Vattenfalls huvudkontor eller vissa delar därav lill Väslernorrlands län.

Vår första motion, som avgavs 1987, avslogs av riksdagen med ganska slor majoritet. Men det anmärkningsvärda var att strax efler det att riksdagen avvisat vårt krav på ell ullalande om lokalisering till Västernorrland, gav regeringen Vattenfalls slyrelse i uppdrag alt arbeia fram förslag om ullokalisering av en enhet till Ludvika och en enhet till Luleå, Något motsvarande regeringsinilialiv gällande Västernorrland korfi varken då eller senare, Ullokalisering av enheter till Ludvika och Luleå visade all om den politiska viljan finns, så är det möjligt atl genomföra utiokaliseringar.

I fjol återkom vi med vårl motionskrav. Då var det endasl socialdemokralerna och vpk i näringsulskotlet som avstyrkte vår molion, medan alla tre icke-socialisliska partier reserverade sig för bifall till motionen. Vid den första behandlingen av ärendet här i kammaren blev röstresullatet 156 mol 156 vid voleringen mellan utskoltsmajoritetens förslag och den ickesocialistiska reservationen. Om samtiiga riksdagsledamöter från Västernorrland hade stött della krav, hade vi vunnil och fått elt riksdagsutlalande för ätt man skulle pröva förutsättningarna för lokalisering till Västernorrland.

I år har vårl molionskrav inle fått lika starkt slöd i häringsulskottd. Del är enbart centern och miljöpartiet som reserverat sig för bifall lill motionen. Majoriteten säger att den anser alt riksdagen inte bör göra någon framställning lill regeringen på grundval av motionen. Del bör överlämnas ål Vattenfall - såsom redan skett - att la inilialiv till och genomföra åtgärder som kan leda lill en önskvärd regional omfördelning av personal inom Vallenfallskoncernen.

Genom exemplet med ullokaliseringen av enheter fill Ludvika och Luleå visade jag all del inle var Vallenfall som tagit initiativet, ulan dd var tvärlom regeringen som gav Vattenfall i uppdrag atl arbeia fram förslag till en sådan omlokalisering.

I reservalion 12 i näringsulskoltets belänkande 30 från cenlern och
miljöpartiet sägs: "Regeringen bör föranstalta om en utredning av förulsätl
ningarna för och lämpligheten av alt hela eller delar av Vattenfalls
huvudkontor omlokaliseras till Väslernorrlands län." 73

6 Riksdagens protokoU 1988/89:119

23 maj 1989 Energipolitik m.m.

Prot. 1988/89:119 Detta framförs även i motionen.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 12. Jag vill uttrycka förhoppningen all alla som vill arbeta för bättre regional balans i vårt land, och särskilt de som vill arbeta för en positiv utveckling i Västernorrlands län, stöder denna reservalion i den kommande voleringen.

Anf. 63 CARL FRICK (mp):

Fru talman! Jag vill först tacka Ingrid Hasselström Nyvall för del fina anförandet om vindenergin.

Vi debatterar nu myckel vikliga belänkanden om den framtida energibeskattningen. Hur vi beskattar energin har en avgörande betydelse för vår energiframlid. Det finns en viss samsyn i riksdagen om den framfida energipolitiken. Vi måste minska användningen av de fossila bränslena och i stället ordna så att så stora delar som möjhgt av energiförsörjningen sker genom utnyttjande av förnybar inhemsk energi. Vi skall samtidigt avveckla kärnkraften som har gett upphov till svåra konsekvenser i vår lid och oanade i framtiden.

De mål för energipolitiken som slås fast i belänkandet kan de flesta av oss uppenbarligen ställa oss bakom, och man kan.bli ganska glad av all läsa om dem. I betänkandet slås det fast att vi skall hushålla och att vi skall ha elt energisystem som är miljövänligl.

Till delta område har man inom oppositionen framfört långa rader av förslag som just tar upp hushållningens och miljöns betydelse för energiframtiden. Detaljerade och väl genomtänkta förslag på sammanhållna och logiska skattesystem finns alt tillgå. Men majoriteten dömer ut dem alla. Det finns inget att hämta i denna samlade mängd klokskap, anser tydligen utskottsmajoritelen.

Fru lalman! Är del inle litet fantasfiskt att förslag bara duger om de kommer från majoriteten i frågor som borde samla oss lill krafttag?

Vi slår inför ett scenario där vi medvetet måste salsa på all minska energianvändningen på alla länkbara säll. Det betyder atl vi måste se lill alt minska koldioxidutsläppen tolall selt och andra skadliga utsläpp från förbränning. Nu finns det extrema parlier, bl.a. moderaterna och tyvärr även en del folkpartister i Sverige, som på ett utpräglat cyniskt sätt ulnylljar oron för koldioxidens verkningar och pläderar för en förlängning av användningen av kärnkrafl. Del märkliga med delta är att de har föga atl säga om de enorma utsläpp av koldioxid som bilismen står för. Vi har inte selt någon stark önskan fill minskning av den typen av utsläpp. Vi kan inte se della som annal än en vilja att slå blå dunster i ögonen på allmänheten i syfte atl värna om kärnkraften. De som gör detta glömmer totalt bort vad kärnkraften faktiskl slår för i världen. Del finns klara samband med kärnvapen med alla deras fasor. Dessutom vel vi inte hur vi skall ta hand om avfallet. Del är en av de få stora industriella processer vars avfall vi inte vet hur vi skall la hand om, Det är otroligt upprörande.

Skattesystemets utformning har en avgörande betydelse för energianvändningen. Miljöpartiet de gröna har därför tidigare redovisat ett hell annal säll atl la ut skaller på energi - elt sätt som aklivl bidrar fill atl energianvändningen kommer att minska. En råvarubeskallning är ett sådanl sätt, särskilt om

Energipolitik m. m.

det kombineras med miljöskatter. För irafiken måste det fill etl syslem av Prot. 1988/89:119 punktskatter som också gör att flygbränsle beskattas på etl sätt som påminner 23 maj 1989 om det för vägfordon.

Del är mol bakgrund av detta som vi i miljöpartiet de gröna opponerar oss kraftigt mot de förslag som har lagls fram om atl momsbelägga energi samfidigt som punktskatterna sänks med 30 %. Detta leder fill all användningen av fossila bränslen och elkrafl ökar. Inhemsk förnybar energi, som vi skulle gynna, missgynnas. Vi är helt oförstående inför dessa förslag som går rakl emol riksdagsbeslut. Till yttermera visso vill man också momsbelägga persontransporter, vilket enligl utredarna kommer atl leda lill att järnvägsåkande och kollektivtrafikåkande kommer atl minska med 13-16 %. Eftersom vi inte kan se någon minskning av det lolala transportarbetet i samhällel, måsle denna minskning medföra en kraftig ökning av bilåkandet, Ökal bilåkande ökar den redan slora miljöbelastningen i samhället.

Vi kan inle annat än förvåna oss över de miljösabotage som nu planeras. Motståndet mot det planerade vanvettet måsle stärkas. Det som var bra och klokl 1983 i de energipoliliska beslulen är uppenbarligen prakfiskt tagel dåliga skämt i dag, eflersom det i dessa beslut sades all man skulle beskatta energin efter energiinnehållet och avsade möjlighelen att momsbelägga energin. I dag, sex år senare, föreslås det rakt motsatta. Del är ganska fantasfiskt.

En viktig princip för oss i miljöpartiet de gröna är att vi måsle skaffa ekonomiska styrmedel som ger signaler in i samhällel, så att vi som konsumenter väljer energisnåla alternativ eller själva vill spara energi. Alltför länge har endasl företagsekonomiska kalkyler styrt tillverkarnas prissättning i Sverige, I framliden måsle också de lotala kostnaderna, dvs, summan av förelagskostnader och samhällskostnader, vara styrande för prissättningen. Della sker bäst genom atl vi lar fram slyrande skatter, som bl.a, är etl ultryck för samhällets miljökostnader.

Det är mer än förvånande alt de som säger sig vara för den fria marknaden inte accepterar att också energimarknaden skall falla under de marknadslagar som man anser gälla. Det finns ingen rimlig konskevens i atl motsätta sig en vettig och ansvarsfull energiframtid byggd på marknadsekonomin där man verkligen tar in de totala kostnaderna för alt slyra rätt.

Tack för ordel!

Anf. 64 KRISTER SKÅNBERG (mp):

Fru lalman! På förmiddagen var jag på en hearing som anordnades av en organisation som heter Ekonomifakta. Denna hearing handlade om tillväxt och miljö, och den kom alt handla mycket om energi. Del är lärorikt att lyssna på olika synsätt och synpunkter, och jag vill referera några som kom fram vid detta lillfälle.

En talare kritiserade den nuvarande energibeskattningen och lade fram etl
annal förslag som utgår från att motivet för beskattning är atl befrämja
miljön. Talaren förordade ett energibeskallningssystem som skulle' ha
följande effekter. Det skulle få energiproducenterna atl välja råvaror som
ger minsta möjhga miljöpåverkan och mesla möjliga energiutbyte, del skulle
få energiproducenlerna all använda effeklivare genereringsmeloder, det 75

Prot, 1988/89:119 skulle få energiproducenterna att tillsammans med distributörerna dra ned
23 maj 1989 överföringsförlusterna, och slulligen skulle det förmå användarna atl hushål-

Energipolitik m.m.

la bällre med sin energi. Den slutsats talaren drog var all man skulle beskalla energiråvarorna. Det var, fru lalman, en kunnig tekniker och en erfaren industriledare som lade fram della förslag. Han heter Curt Nicolin, och jag tror att han är relativt känd även här i kammaren.

Vi i miljöpartiet tycker att hans förslag är mycket intressant. Del lycks dessulom likna det förslag om beskattning av energiråvaror som miljöpartiet framförde i en parlimolion under den allmänna motionstiden med Lars Norberg som upphovsman, Lars Norberg har återkommit med förslagel i en molion med anledning av komplelleringspropositionen. Detta om förmiddagens hearing.

En anledning till alt vi förefaller att ha lilel olika uppfattningar i energipolitiken är att en del människor oroar sig för all del inle finns tillräckligt med energi för atl man skall klara Sveriges olika behov.

En del av lösningen kan ligga i skogen och i annan biomassaproduktion.

I en rapporl som är akluell i dagarna konstaleras att skogsproduktionen nu är så stor att den mer än väl täcker industrins behov även under en högkonjunklur och därfill ger etl överskott Den ger alltså utrymme för en viss utbyggnad av industrikapacitelen och samtidigt utrymme för en ökad eldning med skogsbränsle. Man påpekar all skogsbränsleanvändningen har ökal kraftigt sedan energikrisens dagar i början av 70-lalel och all del forlfarande finns slora kvantiteter avverkningsrester, som skulle kunna utnyttjas lill bränsle och ge betydande bidrag till energiförsörjningen i Sverige.

Dessutom är det ett faktum atl allteftersom behovet av avverkningen ökar och den ökade avverkningen äger rum i Sverige och man alltså inte importerar virke som man gör i dag och som man alltså inle behöver göra -del är närmast en beskattningsfråga -, skulle mängden avverkningsrester öka ytterligare. Därmed skulle man få ytterligare kvantiteter tillgängligt skogsbränsle. Detta är i och för sig inte någonting som vi förordar.

Nu är det också så, fru talman, att skogsindustrin har en unik kompetens när det gäller all hanlera och upparbela skogsråvaran i sin egen hantering. Det vore logiskt om skogsindustrin engagerade sig mer än hittills i att ta vara på den här energireserven.

I och med att energikostnaderna ökal har skogsindustrins ansträngningar atl spara energi och effektivisera sin energianvändning i processerna ökat. För att man skall kunna klara energiavvecklingen på bäsla sätt är del vikfigl alt detta besparingsarbete forlsäller. Det måsle då löna sig för skogsindustrin att arbeia vidare med detta. Del måsle bli lönsamt för skogsindustrin alt leverera energi, och det kan det bli med en annan energibeskatlning. En energibeskattning av råvarorna skulle innebära atl exempelvis bioenergi inte beskattades alls, någoniing som vi föreslår.

Det finns i den här rapporten en liten uppställning över avverkningsrester

som är kvar i skogen. Den visar atl balansen 1985 motsvarade 80 TWh

termisk energi. Det är alltså en myckel slor potential. All den energin och all

den råvaran kan inle användas, eftersom det är viktigt att 30 å 40 % av

76 avverkningsresterna lämnas kvar i skogen av ekologiska skäl för att man inle

skall äventyra skogsmarkens långsiktiga produkfionsförmåga. Men även om man tar hänsyn lill det finns det alltså en mycket betydande energipotential i skogen. Den skulle läcka en myckel slor del av den energi som kärnkraftverken producerar och som faller borl om man, som vi föreslår, slänger av kärnkraftverken inom tre år. En kombinafion av användning av skogsbränsle och de besparingar vi föreslår skulle alltså i slort sell klara upp del här energibalansproblemet.

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

Energipolitik m.m.

Anf. 65 PAUL LESTANDER (vpk):

Fru lalman! Del finns anledning atl iaktta en viss försiktighet vid beräkningen av de reslerande skogsresterna. Redan i skogsvårdslagens hänsynsparagraf föreskrivs atl alllför torra marker över huvud tagel inle bör avverkas med iräddelsmdoden, där man tar ul skogsrester. Man får då inga tillskott till humuslagrel eller fill markuppbyggnaden, men man får en ökning av försurningen. I vissa klimatologiskt svårare förhållanden finns del skogsägarkategorier som redan i dag avstår från träddelsavverkning och ultransport av iräddelar med vidhängande barr och löv.

Det finns naturligtvis stora resurser. Del är möjligt all öka energiskogsodlingen i Sverige. Men jusl när det gäller träddelsreslerna finns del anledning att varna för en alltför slor oplimism. Det finns ju behov av att spara. Om man skall ta vara på resterna, blir de inte ekonomiskl tillgängliga annat än genom just träddelshanlering, där man kör in ris och loppar. Anfingen får man avslå från resterna eller också får man använda dem, men då uppnår man icke 40 %.

Anf. 66 KRISTER SKÅNBERG (mp):

Fru talman! Jag försökte nämna, Paul Lestander, alt man måsle lämna kvar en hel del i skogen. Vi fär väl senare lillfälle atl återkomma fill della och mera i detalj se på hur man bäsl skall utnyttja skogsråvaran. Vår slåndpunkl är atl det finns en outnyttjad reserv och all skogsindustrin är, skall vi säga, svenska mästare på energihanlering. Tyvärr får induslrin för närvarande inte tillfälle atl använda sitt mästerskap, eftersom energibeskattningen gör del olönsamt för industrin alt ta vara på sina energireserver. Vi skall vara rädda om de ekologiska grundförutsättningarna i skogen. Jag delar Paul Lestanders uppfattning därvidlag.

Anf. 67 PAUL LESTANDER (vpk):

Fru talman! Jag söker icke sak med Krister Skånberg i denna fråga! Jag varnar bara för en alllför slor utvecklingsoptimism. Jag delar Krister Skånbergs uppfallning all den svenska skogsindustrin har kunniga och drivna tekniker. Men del finns vissa områden i skogen, där man över huvud taget inle bör ta vara på några avverkningsrester. Det var bara detta jag ville framhålla så att man inte skall komma fel.

Anf. 68 KRISTER SKÅNBERG (mp):

Fru lalman! Jag vill knyta an lill en annan del i Paul Lestanders inlägg, som faktiskt kom upp på hearingen i förmiddags. Vi har väldigt duktiga tekniker här i Sverige. Ibland får man i miljödebatter och i energidebatter en känsla av

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

Meddelande om val till styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond

atl teknikerna beskylls för del ena och del andra. Men i själva verkel gör våra dukliga lekniker bara det som de får instruktion om atl göra. Ansvaret skall läggas på oss politiker och på dem som äger och slyr induslrin. Där skall man utkräva ansvaret. Teknikerna gör sitt allra bästa för att följa de direktiv som vi ger dem.

Överläggningen i dessa ärenden var härmed avslutad, (Beslut skulle fattas den 24 maj. Jfr 4 §!)

4 § På förslag av förste vice talmannen beslöl kammaren all förhandlingarna skulle fortsättas vid morgondagens sammanträde och atl näringsulskoltets belänkanden NU25, NU30 och NU31 saml skalleutskoltels betänkande SkU35 då skulle företas till avgörande i ett sammanhang.

5 § Meddelande om val till styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond

Förste vice lalmannen meddelade alt val till styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond skulle ske vid morgondagens sammanträde,

6 § Anmäldes och bordlades

Proposition

1988/89:152 om konlobaserat aktiesyslem

7 § Anmäldes och bordlades

Konstitutionsutskottets betänkande

1988/89: KU38 Sekretesskydd för uppgifler i bibholekens läntagarregister

Finansutskottets betänkande 1988/89;FiU32 Valutaregleringen

Försvarsutskottets betänkanden

1988/89:FöU14 Planering och anslag för det militära försvarel, m.m, 1988/89;FöU15 Försäljning av statens aktier i Swedair AB 1988/89:FöU17 Uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Socialutskottets belänkanden

1988/89:SoU23 Legitimation för vissa kiropraklorer, m.m.

1988/89:SoU24 Socialstyrelsens framtida roll

Kulturutskottets betänkande

1988/89:KrU24 Uppskov med behandlingen av vissa ärenden

8 § Meddelande om frågor

Meddelades all följande frågor framställts

den 22 maj

1988/89:666 av Annika Åhnberg (vpk) till miljö- och energiministern om sovjetiska fosforutsläpp i Öslersjön:

Sovjeiunionen har dumpat 400 fosforbomber i havel utanför Lettlands kust. Därigenom har minst 20 lon fosfor tillförts Östersjön. Fiskare från bl.a, Östtyskland har fått brännskador av de kringdrivande fosforklumpama. 20 ton fosfor är en lilen del av de mängder fosfor som länderna runt Östersjön släpper ut varje år. Men då Sovjetunionens militär på elt så flagrant sätt struntar i de försök fill begränsning av utsläppen som pågår måste miljöministern reagera.

Tänker miljöministern göra någol så alt detta förfarande inte upprepas?

1988/89:667 av Jan Strömdahl (vpk) till utrikesministern om fredsplanen för Västsahara:

Såväl FN som OAU och Europaparlamentet är överens om en fredsplan för Västsahara. Planen innefallar;

1. direkta förhandlingar meJJan Marocko och PoJisario,

2. eldupphör,

3. folkomröstning under trygga och demokraliska former för väslsaha-rierna.

Marocko och Polisario/S ADR har accepterat planen, men Marocko har hittills förhalat dess genomförande. Framför alll vägrar Marocko all slälla Upp på de nödvändiga direkla förhandlingarna.

Min fråga fill utrikesministern är;

Kan den svenska regeringen länka sig att vidla ålgärder för all medverka fill elt genomförande av fredsplanen för Västsahara?

1988/89:668 av Ingela Mårtensson (fp) lill utrikesministern om svensk medling i konflikten mellan Polisario och Marocko:

Kriget i Västsahara har nu pågått i 13 år. Sverige har i FN bifallit en resolution om en fredsplan för alt lösa konflikten mellan Polisario och Marocko. Sverige har i oUka sammanhang engagerats som medlare i internationella konflikter. Del vore posifivt om Sverige skulle kunna agera på likarlal sätt i denna konflikl.

Mol denna bakgrund vill jag slälla följande fråga till utrikesminister Sten Andersson:

Är utrikesministern beredd atl ta initiativ till att Sverige skall kunna agera som medlare i konflikten mellan Polisario och Marocko?

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

Meddelande om frågor

Prot. 1988/89:119. 23 maj 1989

Meddelande om frågor

den 23 maj

1988/89:669 av Lennart Brunander (c) lill jordbruksministern om familjejordbrukets utveckling:

Den nya jordförvärvslagen ger köparen en starkare ställning. Enligl min mening innebär inte detta att förstärkningen av i dag befintliga jordbruk skall prioriteras, när brukaren är i behov av mer mark. Många jordbruksförelag är i den situationen och har behov av en större areal för atl kunna ge brukarna möjlighel all fortsälla driften. Skall vi kunna skapa en levande landsbygd är del nödvändigt att de jordbruksförelag som i dag knappl ger sysselsättning åt en familj kan förslärkas. Akiiva jordbrukare ger en levande bygd. I några uppmärksammade fall har jordbruksminislern ändrat beslul från lantbruksnämnd och lantbruksstyrelse, så att den på orten verksamme brukarens inlresse ställts åt sidan. Detta är enligl min mening inle bra; del påverkar den framtida tolkningen av lagen.

Jag anhåller att få slälla följande fråga till jordbruksministern:

Är del jordbruksministerns uppfallning atl vi skall ha en levande landsbygd? Och är det i så fall inte viktigt alt familjejordbruket kan utvecklas?

1988/89:670 av Karin Starrin (c) till socialministern om användningen av genteknik på människor:

Utvecklingen inom bioleknikområdet går oerhörl snabbi. Del gäller inle minsl inom forskning och tillämpning på människan. I en frågedeball med mig utlovade socialminislern en proposition om användning av genteknik på människan. Enligt lidningsuppgifler kommer ingen proposition atl lämnas under pågående riksdagssession. Jag vill mot denna bakgrund fråga socialministern:

Vilka ålgärder avser regeringen nu alt vidta för att ange samhällels ramar för användning av genteknik på människan?

1988/89:671 av Karin Starrin (c) till miljö- och energiministern om behandlingskapaciteten för miljöfarligt avfall;

Lagren av miljöfarligt avfall växer stadigt Samtidigt saknas kapacilel att ta hand om delta avfall på ett för miljön acceptabelt sätt Jag vill mot denna bakgrund fråga miljö- och energiministern:

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att öka behandlingskapacitelen för miljöfarligt avfall?

1988/89:672 av Gullan Lindblad (m) till socialministern om parlamentarisk insyn i utredningen om service, stöd och vård lill psykiskt sjuka:

Regeringen har helt nyhgen tillsatt en s.k. eninansutredning om service, slöd och vård till psykiskt störda. Utredningen skall enligt kommittédirektiven bl.a. kartlägga situationen inom psykiatrin och ulvärdera effekterna av

den snabba förändringen från slutna till öppna vårdformer. . Prot. 1988/89:119

Frågor om den psykialriska vården har bl.a. behandlals av socialbered- 23 maj 1989

Meddelande om frågor

ningen och redovisats i belänkandel SOU 1984:64 "Psykiatrin, tvånget och

rättssäkerheten". Regeringskansliet förbereder på grundval härav etl förslag

lill ny psykiatrisk ivångsvårdslagsliflning, och ell förslag beräknas kunna

redovisas i år. Frågor om psykiatrin är av känslig nalur, vilkel torde vara en förklaring lill

alt lagförslaget fördröjts.

Med lanke på de psykialriska frågornas vikl och känsliga nalur vill jag till

socialministern ställa följande fråga:

På vilket säll kommer del atl ges möjlighel lill pariamenlarisk insyn i den nya utredningen?

1988/89:673 av Inger Koch (m) lill utrikesministern om fredsförhandlingarna mellan Marocko och Pohsario:

FN:s generalförsamling har antagit en resolution om en fredsplan för Västsahara, innebärande eldupphör och en folkomröstning, i vilken del västsahariska folkel självl skall få bestämma om sin.framtid.

Vad ämnar regeringen vidla för åtgärder för atl de nu avbrutna förhandhngarna mellan Marocko och Polisario skall återupptas?

1988/89:674 av Ragnhild Pohanka (mp) lill utrikesministern om poliliskt och ekonomiskt stöd ål Polisario:

Statsöverhuvudet över Västsahara Muhammed Abdel Aziz har besökt Sverige och sammanträffat bl.a. med företrädare för miljöpartiet de gröna. Han vädjade om hjälp för sitt svårl hemsökta och under 13 års slrider sargade folk.

Är regeringen beredd all ge aklivl slöd pohtiskt och ekonomiskl lill Polisario? Är regeringen också beredd atl påverka Marocko, så atl meningsfulla förhandlingar kan föras med anledning av den fredsplan som OAU, FN och Europaparlamentet stöder?

1988/89:675 av Roy Ottosson (mp) till kommunikationsministern om underhållet av Dellenbanan:

Dellenbanan är en tvärgående järnväg mellan norta siambanan och oslkustbanan. Den går mellan Hudiksvall och Ljusdal, SJ bedriver numera inte någon Irafik på banan. Det gör däremot en förening, Dellenbanans vänner. De bedriver persontrafik sommartid, och deras målsättning är atl ulveckla personirafiken på sikt. Flera partier i riksdagen har föreslagit att denna verksamhet utvecklas som en "försöksjärnväg",

Banverkel kräver nu en upprustning innebärande atl standarden på banan höjs, vilket är omotiverat med hänsyn till att föreningen inte; avser atl öka Irafiken eller på annat sätt bedriva trafik som kräver en förbättrad standard just nu. Upprustningskravet från banverket kostar betydligt mer än vad

Prot, 1988/89:119 23 maj 1989

Meddelande om frågor

föreningen kan betala och hotar därför verksamhelen. Med hänsyn fill detta vill jag ställa följande fråga till kommunikalionsminislern:

Är del enligt regeringen rimligt all banverkel ställer krav på standardhöjning utöver sådan som krävs av den som avser trafikera banan?

1988/89:676 av Ingela Mårtensson (fp) lill utbildningsministern om den planerade musiklealem i Göteborg;

Landshövding Karl Frithiofson har nu meddelat atl den planerade överenskommelsen mellan Göleborgs kommun och ett anlal väslsvenska landsting om bidrag lill Stora teaterns nybygge inte kommer till stånd.

Mot denna bakgrund vill jag fråga kulturminister Bengl Göransson:

Vilka åtgärder avser regeringen att vidla för atl säkerställa alt den planerade musikteatern i Göteborg kommer lill stånd?

1988/89:677 av Bengt Harding Olson (fp) till justitieministern om ett nytt syslem för brottspåföljd:

En del av våldsbrotlsligheten i vårt land och ibland den mesl brutala som mord, grov misshandel, våldtäkt och rån begås av personer som av domstolen döms till sluten psykiatrisk vård i stället för ett flerårigt fängelsestraff. Vårt brottspåföljdssystem är uppenbarligen bristfälligt beträffande psykiskt störda lagöverträdare. Stark och berättigad kritik har också framförls från både experthåll och allmänhetens sida. Förbällringar är helt nödvändiga såväl från den enskildes som från samhällels synpunkt.

Inom regeringskansliet pågår ett utomordentligt segt reformarbete. Del startade 1984, men resultatet har-enligt svar på mina frågor 1986 1987 och 1988 - ideligen uppskjulits: Det senaste beskedet var i juni 1989.

Ytterligare förhalning är synnerligen olycklig och även förenad med slora risker för Iragiska brottsfall.

Mol denna bakgrund vill jag fråga:

Är statsrådet beredd att vidta åtgärder för att garantera all lagförslagel nu kommer på utlovad tidpunkt?

1988/89:678 av Bengt Harding Olson (fp) till socialministern om ökade resurser för ivångsomhändertagande:

I vårt samhälle har alltför många tonåringar hamnat i kriminahlel eller i farozonen lill följd av drogmissbruk.

Här måste samhället bära sitt ansvar. Ytterst handlar del om Ivångsomhändertagande med placering i särskilda tillsynshem i slällel för pä häkte eller kriminalvårdsanslall.

Antalet tillgängliga platser på dessa lillsynshem minskar som vänlat drasliskl. Risken för plalsbrisl är uppenbar.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga:

Är statsrådet beredd atl vidta åtgärder för atl säkra tillgången på platser vid dessa särskilda tillsynshem?

1988/89:679 av Bengt Harding Olson (fp) lill justitieministern om översyn av Prot. 1988/89:119
reglerna om skadestånd vid ideell skada: 23 maj 1989

Kriminalitet drabbar ofla brottsoffret hårt. Särskill gäller della brott som Meddelande om frågor kränkt den personliga integriteten. Därför bör också skadeslånd kunna erhållas för sådant lidande.

Riksdagen har redan under höslen 1986 uttalat all den skadelidandes ställning måste förbättras, bl.a, i detta avseende. Därför gav riksdagen som sin mening regeringen till känna atl frågan om skadestånd vid ideell skada borde bli föremål för översyn. Regeringen har dock - trols den långa tid som förflutit - ännu inte startat någon sådan översyn.

Min fråga blir då följande:

Avser statsrådet atl genomföra den av riksdagen begärda översynen?

1988/89:680 av Ingela Mårtensson (fp) lill utrikesministern om diarieföring-eri och arkiveringen av handlingar i utrikesdepartementet:

I granskningen av vapenexporten har jag i konstilulionsulskollel bett atl få la del av vissa dokument angående exporlen till Pakistan, Merparlen av dokumenten har nu kommil till utskottet. På elt flertal av dokumenten finns antecknat all handlingarna som daleras från 1985 återfunnits i slutet av 1988, och vissa har inte diarieförts.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga:

Vilka ålgärder avser utrikesministern vidta för att handlingar på utrikesdepartementet verkligen diarieförs och arkiveras på etl betryggande sätt?

1988/89:681 av Lars Leijonborg (fp) till miljö- och energiministern om ulbyggnad av Kristinebergs marinbiologiska station:

Riksdagen har genom etl beslul av den 26 april, rskr. 207, givil regeringen till känna vissa synpunkler på förulsätlningarna för den marinbiologiska forskningen. Bl.a. utgår riksdagen från att regeringen och berörda myndigheter noga prövar vilka åtgärder - eventuellt elapplösningar - som omedelbarl bör vidtas beträffande byggnader och ulmstning vid de marinbiologiska forskningsstalionerna.

Jag har förslåelse för om regeringen ännu inle hunnit expediera denna beställning, men för den allmänhet som är inlresserad av havsmiljöforskning och för de berörda forskarna kan del vara av inlresse alt av statsrådet få svar på följande fråga;

När avser statsrådet att ge byggnadsstyrelsen i uppdrag att projektera den planerade ulbyggnaden vid Kristinebergs marinbiologiska station?

1988/89:682 av Lars Leijonborg (fp) lill civilministern om påtalade brisler i medelsförvaltningen hos slalliga myndigheter:

Riksrevisionsverket svarar för revisionen av statliga myndigheter. De
revisionsberättelser verkel årligen upprättar för varje statlig myndighel
avslöjar anmärkningsvärda förhållanden. I åtminstone lolv fall har RRV:s „,

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

Meddelande om frågor

revisorer i år ansell sig ivingade atl lämna s.k. orena revisionsrapporter. Det gäller alltså förvallningar där revisorerna funnil så grava missförhållanden all man ansell del nödvändigl all påtala del i själva revisionsberättelsen.

Bristerna tycks ha ökat. Andelen orena revisionsberättelser har på senare år blivit slörre. Det finns exempel på verk som år efter år får orena berättelser. Del ankommer i första hand på verksstyrelsen och i andra hand på regeringen att inskrida om medelsförvaltningen uppvisar sådana brister att risker för oegenllighder föreligger.

Jag vill därför fråga civilminislern följande:

Vilka ålgärder avser civilminislern vidta med anledning av del växande antalet s.k. orena revisionsrapporter i statsförvaltningen?

1988/89:683 av Lars Leijonborg (fp) till statsrådet Göran Persson om sludiemedelsreduklionen vid feriearbete:

Del nya studiemedelssystemet innebär atl studiemedlen reduceras om den sluderande har jnkomsler över 33 480 kr. per år. I första hand reduceras bidragsdelen. Delta innebär atl sluderande som kommer över fribelopps-gränsen drabbas av en utomordentligt hög marginaleffekt.

Många sludenler har reagerat krafligl mot delta förhållande. Folkparfiet har i riksdagen föreslagit alt inkomster erhållna under sommaruppehållet inle skall inräknas i fribeloppet. Vi har också väckl tanken all reduktionen skall drabba låne- och bidragsdelen proportionellt

Är statsrådet beredd all vidta några åtgärder för all lösa problemet med sludiemedelsfeduklioneri vid studerandes feriearbete?

1988/89:684 av BirgU Friggebo (fp) till finansminislern om rätlen lill avdrag för lokalhyra i rörelse;

Statsrådet har i ell lal hävdal all kommersiella lokaler är subventionerade
av staten därför att hyran får dras av vid beskattningen. Vad som åsyftas är
uppenbarligen atl hyran för en lokal i en rörelse får belraklas som en kostnad
för intäkternas förvärvande vid beskattningen. Det måsle belyda atl även
andra koslnader i en rörelse som behövs för att det över huvud taget skall
vara möjligl atl få in några inläkler, l.ex. löner, också måsle vara
subventionerade av staten! Bostadsbeskattningen och bostadssubventioner
na utreds för närvarande och förändringar är all vänla. Med en sänkt
marginalskatt lorde ränteavdragen bli mindre värda. Sannolikl kommer
också bosladssubvenfionerna alt minska. En bärande tanke bakom det nya
skattesystemet är symmdri. Mol denna bakgrund vill jag ställa följande
fråga: _

Kommer statsrådet all förorda atl avdragsrätlen för lokaler i en rörelse skall begränsas i en kommande skallereform?

1988/89:685 av Viola Claesson (vpk) till finansministern om anställningsvillkoren för vissa f.d. SJ-anställda:

Mol fackels vilja (Statsanställdas förbund) har SJ avyttrat bl.a. underhålls-verkstaden i Östersund lill Asea Brown Boveri (ABB). En för de anslällda avgörande fråga blev i detta läge aft den nye arbetsgivaren skulle acceplera kravel pä en tryggad anställning med villkor som var likvärdiga med SJ:s. Inle minsl vikfigl var alt bl.a. pensions- och semesterförmånerna kunde bibehållas. I de MBL-förhandlingar som följde gavs sädana försäkringar.

I praktiken höll inte dessa försäkringar. Enligt uppgift tvingas l.ex. den berörda personalen alt ta lån för atl klara semestern i ett läge med förändrade anställningsvillkor. Enligt uppgift har finansminislern lovat all ingripa för atl den drabbade personalen skall hållas skadeslös.

Jag vill därför fräga Kjell-Olof Fledl:

Kommer statsrådet atl agera för att de f.d. SJ-anställda skall få behålla sina anställningsförmåner?

1988/89:686 av Anita Stenberg (mp) till socialminislern om rältsodontologtjänsten vid rättsläkarslationen i Stockholm:

Riksdagen och socialutskottet har under våren behandlal anslagen fill den rättsmedicinska verksamhelen. Riksdagen beslutade därvid all för denna verksamhet avisera 4,9 milj. kr. mer än vad som föreslagils i budgetpropositionen. Socialulskoltel uttalade bl.a. följande:

Del finns------ skäl att erinra om den viktiga verksamhet som fullgörs av

rältsodontologen vid rättsläkarslationen i Slockholm. De arbetsuppgifter som denna ulför är även av inlernaiionell belydelse. Ulskollel finner del angeläget atl den rättsmedicinska verksamhelen får sådana resurser all den även i framtiden kan fillgodose högl slällda krav. Del finns enligl ulskollel också skäl alt erinra om personalsituationen för rättsmedicinen. Arbetsförhållandena mäsle förbällras. Personalen måsle kunna känna trygghet i sin anställning. Den framtida rekryteringen av kompetent personal lill del rättsmedicinska områdel måsle också tryggas. Delta gäller även den rättsodontologiska verksamheten.

Enligt Dagens Nyheter den 17 maj 1989 skall rältsodontologtjänsten vid rättsläkarslationen i Stockholm dras in på grund av bristande resurser. Socialstyrelsen har sagl att den ijänsl som för närvarande innehas av professor Gunnar Johansson skall dras in i samband med alt han avgår i pension.

Vill socialminislern förklara?

Prot. 1988/89:119 23 maj 1989

Meddelande om frågor

1988/89:687 av Håkan Holmberg (fp) till utrikesministern om svenskl slöd för iakttagande av mänskliga rätfigheter i Rumänien:

Rumäniens broll mol de mänskliga rättigheterna har under 1988 och 1989 uppmärksammals i alll vidare kretsar, såväl internalionelll som inom Sverige. Från svensk sida har saken bl.a. aktualiserats inom ramen för ESK-processen. Utrikesminister Sten Andersson har dessulom krävt all den

.85

Prot 1988/89:119 rumänska diktaturens brott mol elementära mänskliga rättigheler skall
23 mai 1989 undersökas av FN. Andra länder har gjort starkare markeringar. Förtrycket i

---------------- Rumänien är i dag unikt i Europa. Frågan är om någon motsvarighet över

Meddelande om frågor jjuyj jaggt ia igjas upp under efterkrigstiden. Inga tecken lyder hittills på alt regimen Ceau§escu tagit intryck av den internatioriella kritiken. Mot den bakgrunden vill jag fråga ulrikesminislern;

På vilket sätt avser regeringen atl ytterligare skärpa den svenska hållningen gentemot regimen i Rumänien?

9 § Kammaren åtskildes kl. 17.29. In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

IGunborg Apelgren

Förteckning över talare Prot,

(Siffrorna avser sida i protokollet) 1988/89:119

Tisdagen den 23 m

Försle vice lalmannen 66

Andersson, Slen, i Malmö (m) 66, 69, 70

Cars, Hädar (fp) 10, 19, 22, 27, 29, 41, 45

Franzén, Ivar (c) 14, 21, 22, 44, 47

Frick, Carl (mp) 74

Hansson, Håkan (c) 55, 58, 64

Hasselslröm Nyvall, Ingrid (fp) 71

Hökmark, Gunnar (m) 4, 19, 21, 28, 29, 43, 48

Johansson, Kjell (fp) 52, 55, 58, 63, 65

Lesiander, Paul (vpk) 58, 68, 69, 77

Lyngå, Gösla (mp) 59, 64, 68, 70

Norberg, Lars (mp) 30, 42, 46

Olsson, Marlin (c) 72

Schyman, Gudrun (vpk) 20, 23, 28, 30, 43, 47

Skånberg, Krister (mp) 75, 77

Staaf-Igelslröm, Lisbelh (s) 61, 65

Svenson, Kari-Gösta (m) 50, 54, 55, 57, 63, 65

Wictorsson, Åke (s) 36, 45, 49

»•»'•*89,98,s,oc.ho,,3