Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1988/89:111

Onsdagen den 10 maj

Kl. 09.00

Förhandlingarna leddes till en början av förste vice lalmannen.

1 § Föredrogs och hänvisades

Skrivelse

1988/89:147 lill utrikesutskollel

2 § Föredrogs och hänvisades

Motion

1988/89;Sk61 fill skatteutskottet

3 § Föredrogs men bordlades åter

Trafikutskottels belänkande 1988/89:TU18

Jordbruksuiskoltets belänkanden 1988/89:JoU16, JoU17 och JoU20

Bostadsulskollels belänkande 1988/89;BoUll

4 § Förelogs lill avgörande skatleutskoltels belänkanden l988/89;SkU30, SkU26, SkU29 och SkU27, försvarsutskottets betänkanden 1988/89:FöU13 och FöU16, jordbruksutskottets belänkande 1988/89:JoU 15, socialförsäkringsutskotlets betänkande 1988/89;SfU20 saml finansulskoUds belänkanden 1988/89:FiU31 och FiU26 (beträffande debatten i dessa ärenden, se prol. 110).

Skatteutskottets betänkande 30

Mom. 2 (slopande av bilaccisraballen m.m)

Ulskotlds hemslällan - som slälldes mot reservation 1 av Gösta Lyngå i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 3 (ändrad beräkningsgrund för bilaccis)

Ulskoltets hemställan bifölls med 279 röster mot 20 för reservation 2 av Gösla Lyngå.

Prot. 1988/89:111 Mom. 5 (skattelättnader och slimulanser för miljöförbättrande åtgärder på
10 maj 1989 vissa bilar m.m.)

Ulskollels hemställan - som slälldes mol reservalion 3 av Rolf Kenneryd och Håkan Hansson - bifölls med acklamation.

Mom. 6 (bilaccisen vid import av veleranbilar)

Ulskollels hemställan bifölls med 237 röster mot 62 för reservation 4 av Bo Lundgren m.fl.

Mom. 7 (vägirafikskatlen för veleranbilar)

Utskottets hemställan bifölls med 207 rösler mol 95 för reservalion 5 av Bo Lundgren m.fl.

Övriga moment Ulskollels hemställan bifölls.

Skatteutskottets betänkande 26

Mom. 1 (inkomslprövningen av pensionärernas exlra avdrag i allmänhet) Utskotlels hemställan bifölls med 207 rösler mol 93 för reservalion I av Bo Lundgren m.fl.

Mom. 2 (inkomslprövningen av pensionärernas exlra avdrag vid skaliefria inkomster)

Utskollels hemslällan - som ställdes mot reservation 2 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 3 (ulredning av beskattningsreglerna för pensionärer)

Ulskoltets hemslällan bifölls med 211 rösler mot 90 för reservation 3 av Kjell Johansson m.fl.

Mom. 4 (förvärvsavdrag för pensionärer)

Utskottels hemslällan - som slälldes mol reservation 4 av Kjell Johansson och Britta Bjelle - bifölls med acklamation.

Mom. 6 (skattefrihet för hemsjukvårds- och hemvårdsbidrag lill pensionärer)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservalion 5 av Bo Lundgren, m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 7 (förmögenhetsprövningen av pensionärernas exlra avdrag i allmänhet)

Först biträddes reservation 6 av Bo Lundgren m.fl. i molsvarande del med 137 rösler mol 20 för reservalion 7 av Gösla Lyngå i molsvarande del. 146 ledamöler avsiod från all rösla.

Härefler bifölls ulskollels hemslällan med 154 rösler mol 131 för reservalion 6 av Bo Lundgren m.fl. i molsvarande del. 18 ledamöter avstod från att rösla.

övriga moment Prot. 1988/89:111

Ulskollds hemslällan bifölls. 10 maj 1989

Skatteutskottets betänkande 29

Mom. I

Ulskollels hemställan bifölls.

Mom. 2 (resor mellan de nordiska länderna)

Utskottets hemställan - som slälldes mot reservation 1 av Bo Lundgren rn.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 3 (resor från ort i Sverige till Röros)

Ulskollds hemslällan - som ställdes mot reservation 2 av Bo Lundgren m.fl. - bifölls med acklamation.

Skatteutskottets betänkande 27

Mom. 1 (allmän energiskall på lälldiesel)

Försl biträddes reservalion 1 av Bo Lundgren m.fl. med 76 röster mot 17 för reservation 2 av Gösta Lyngå. 209 ledamöter avsiod från all rösla.

Härefter bifölls ulskollels hemslällan med 226 röster mol 76 för reservalion 1 av Bo Lundgren m.fl.

Mom. 2 (drivmedelsbeskallningens miljöprofil)

Ulskoltets hemställan ~ som ställdes mot reservalion 3 av Lars Bäcksiröm - bifölls med acklamation.

Mom. 3 (drivmedelsbeskallningens nivå)

Ulskoltets hemställan - som slälldes mot reservation 4 av Gösla Lyngå -bifölls med acklamation.

Mom. 4 (beskattningen av ullandsregistrerade personbilar som ankommer till Sverige)

Ulskollels hemslällan - som slälldes mol reservation 5 av Gösla Lyngå -bifölls med acklamation.

Mom. 5 (beskattningen av bilförmån)

Utskotlels hemställan - som ställdes mot reservation 6 av Gösla Lyngå -bifölls med acklamation.

Mom. 6 (elbilar)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 7 av Görel Thurdin och Håkan Hansson - bifölls med acklamation.

Mom. 9 (en landstingskommunal drivmedelsskatt)

Utskottets hemställan bifölls med 285 rösler mol 18 för reservalion 8 av Gösta Lyngå.

Prot. 1988/89:111 Mom. II (fordonsskaUen för lyngre fordon)

10 maj 1989 Utskottets hemslällan - som ställdes mol reservalion 9 av Bo Lundgren

m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 12 (miljövänlig molorsägsbensin)

Ulskollels hemslällan bifölls med 206 röster mol 95 för reservalion 10 av Görel Thurdin m.fl. 1 ledamot avsiod från alt rösta.

Övriga momenl Ulskollels hemslällan bifölls.

Försvarsutskottets betänkande 13

Mom. 2 (lagförslagen)

Ulskollels hemslällan bifölls med 284 röster mot 18 för reservationen av Paul Ciszuk.

Övriga momenl Utskotlels hemställan bifölls.

Försvarsutskottets betänkande 16

Utskottets hemslällan - som slälldes mol reservationen av Paul Ciszuk -bifölls med acklamation.

Jordbruksutskottets betänkande 15

Mom. 1 Ulskotlds hemslällan bifölls.

Mom. 2 (stöd lill häslaveln m.m.)

Ulskotlds hemslällan bifölls med 172 rösler mot 129 för reservationen av Hans Gustafsson m.fl.

Socialförsäkringsutskottets betänkande 20

Mom. I (översyn av stalsbidragsreglerna m.m.)

Först bilräddes reservalion 1 av Sigge Godin och Barbro Sandberg med 5\ rösler mot 16 för reservalion 2 av Margö Ingvardsson. 234 ledamöler avsiod från alt rösta.

(Mona Saint Cyr (rn) anmälde alt hon avsett att avslå från alt rösta men markerats ha röstat ja.)

Härefler bifölls utskottets hemslällan med 251 rösler mot 36 för reservalion 1 av Sigge Godin och Barbro Sandberg. 16 ledamöter avstod från atl rösta.

Mom. 2 (KBT vid undantagande från ATP)

Utskottets hemställan bifölls med 154 rösler mol 149 för reservalion 3 av Gullan Lindblad m.fl.

Mom. 3 (KBT vid jordbruks- eller rörelseinkomsl)
6 Ulskollels hemställan - som slälldes mol reservalion 4 av Gullan Lindblad

m.fl. - bifölls med acklamation.

/Wow. 4 (KBT vid förmögenhdsinnehav) PrOt. 1988/89:111

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 5 av Gullan Lindblad 10 maj 1989
m.fl. - bifölls med acklamation. ~

Mom. 5 (översyn av avlrappningen av KBT)

Utskottets hemställan bifölls med 266 röster mot 36 för reservation 6 av Rune Backlund och Marianne Jönsson. 1 ledamol avstod från au rösla.

Mom. 6 Utskottets hemställan bifölls.

Finansutskottets betänkande 31

Mom. I (sparstimulanser och ägandespridning)

Utskottels hemslällan bifölls med 174 rösler mot 129 för reservation 1 av Anne Wibble m.fl.

Mom. 2 (mål för hushällssparande)

Utskottets hemslällan - som ställdes mol reservalion 2 av Anne Wibble m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 5 (ekologiskt sparande)

Ulskoltets hemslällan - som ställdes mot reservafion 3 av Carl Frick -bifölls med acklamation.

Mom. 7 (personliga investeringskonlon m.m.)

Först bilräddes reservalion 4 av Anne Wibble m.fl. med 97 rösler mol 37 för reservalion 5 av Gunnar Björk och Ivar Franzén. 169 ledamöler avsiod från alt rösla.

Härefter bifölls utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 4 av Anne Wibble m.fl. - genom uppresning.

Mom. 8 (bosparande)

Utskottets hemslällan - som ställdes mot reservalion 6 av Lars Tobisson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 9 (slartsparande)

Utskottets hemställan - som slälldes mol reservation 7 av Anne Wibble m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 10 (försäkringssparande)

Ulskoltets hemslällan - som ställdes mot reservalion 8 av Lars Tobisson m.fl. - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Prot. 1988/89:111 Finansutskottets betänkande 26

10 maj 1989

Skydd för företags-hemligheter

Mom. I b (översyn av byggnadsslyrelsens status och organisation)

Ulskollels hemslällan - som slälldes mol dels reservalion 1 av Anne Wibble m.fl., dels reservation 2 av Carl Frick - bifölls med acklamation.

Mom. 4 (försäkringskassornas lokalanskaffning)

Utskotlels hemställan - som slälldes mol reservalion 3 av Lars Tobisson m.fl. - bifölls med acklamafion.

Mom. 7 (prisregleringslagen och hyrorna)

Ulskotlds hemställan med godkännande av utskottets motivering - som slälldes mot utskottets hemslällan med godkännande av,den i reservalion 4 av Anne Wibble m.fl. anförda motiveringen - bifölls med acklamation.

Övriga momenl Utskotlels hemställan bifölls.

5 § Föredrogs

lagutskotlels betänkande

1988/89:LU30 Skydd för företagshemligheter (prop. 1987/88:155).

Skydd för företagshemligheter

Anf. 1 FÖRSTE VICE TALMANNEN:

I detta ärende har framställts yrkande enligt 2 kap. 12 § regeringsformen av Elisabel Franzén m.fl. om all förslagel till lag om skydd för förelagshemligheler skall vila i minsl tolv månader.

Anf. 2 Jusfilieminister LAILA FREIVALDS:

Fru lalman! Del har gått mer än elt år sedan regeringen lade fram sill lagförslag om skydd för förelagshemligheler. Det är inle mänga lagförslag som blivit föremål för en så omfattande diskussion som detta. Men diskussionen har mesl handlat om en enda sak, nämligen om rällen all avslöja olaglig verksamhet inom ell förelag. Jag vill för min del försl la upp en annan, mera grundläggande fråga som delvis har kommit i bakgrunden. Den frågan gäller behovet av en ny lagstiftning. Det finns de som har ställt frågan varför del över huvud lagd skall behövas lagbestämmelser på del här områdel, när del tvärlom är en öppen och fri debatt som behövs i alla möjliga frågor.

Vad del emellertid handlar om är alt det måste råda en effektiv och sund konkurrens mellan olika företag inom näringslivet. Och etl förelags konkurrensförmåga beror i myckel stor utsträckning pä kunskap-informalion-om produktion, utveckling och förnyelse. Troligen går ulvecklingen därhän alt kunskaperna inom företagen bara blir viktigare och vikiigare för konkurrensförmågan. Och därför är det vikligl atl förelagen fär ell rimligt skydd för sina kommersiella förelagshemligheler, lika väl som del finns ell skydd exempelvis för de maleriella egendomarna.

Nu finns det redan i dag beslämmelser som ger etl vissl skydd för förelagshemligheter. Men de beslämmelserna finns i 1931 års lag om illojal konkurrens sorri dels är otidsenlig, dels ger ett otillräckligt skydd. Det finns ocksä etl kompletterande skydd genom bestämmelser i brollsbalken, men de täcker inte alla slags angrepp på företagshemligheter.

Den splittrade lagregleringen i dag ger alltså ell bräckligl skydd för förelagshemligheler. Vad som är särskilt betänkligt är att det är svårt atl komma ät den konkurrent som tillgodogör sig effekterna av atl en företagshemlighel har avslöjats på ett olagligt sätt Man kan alllsä i bästa fall lägga ett ansvar pä den som har avslöjat eller stulit hemligheten men mera sällan på den konkurrent som sedan utnyttjar hemligheten ekonomiskl. En annan brisl är all lagstiftningen i dag inte gör det möjligt alt ingripa snabbi och effeklivl mot ell sådanl ulnylljande.

Regeringens förslag innehåller först en definition av begreppet företagshemlighet. Kärnan i den definitionen är atl del skall vara fräga om information som förelaget håller hemlig och som typiskl sell är av del slagel all förelagels konkurrensförmåga minskar om informationen blir känd. Vidare innehåller lagförslaget en straffbestämmelse om förelagsspioneri. Med del menas all någon olovligen bereder sig lillgäng lill en förelagshemlig-hel, exempelvis genom inbroll eller vanlig stöld. Det finns yllerligare en slraffbeslämmelse i lagen, och den handlar om olovlig befallning med förelagshemligheter. Med det menas all nägon anskaffar en fördagshemlig-hel med velskap om all någon så all säga i tidigare led har kommil över hemligheten genom siraffbarl förelagsspioneri. Del är alllsä fråga om en motsvarighet till häleri.

I lagförslaget finns vidare beslämmelser om skadeståndsskyldighd dels för den som har brulil mol slraffbesiämmelserna, dels för den som avslöjar en förelagshemlighet som har anförtrotts honom såsom motpart i en affärsförbindelse eller som anslälld hos förelaget. Det finns ocksä en skadesländsbes-lämmelse som riklar sig mol ulomsläende som ulnylljar informalion som har kommil pä avvägar i slrid mol lagen, exempelvis genom alt en anslälld pä etl annal förelag har svikil ell visat förlroende.

Erfarenheten visar all det är svårt atl exakl precisera och bevisa vilken skada som har uppkommil därför all en företagshemlighel har röjts eller ulnyiljals. När man beslämmer skadeståndets siorlek skall man därför kunna ta hänsyn ocksä till företagets intresse av att hemligheten inte röjs och till andra omständigheter än sädana som är av renl ekonomisk betydelse.

Om etl angrepp pä en fördagshemlighel leder lill all den ulnylljas som eu illojall konkurrensmedel är del inle tillräckligt med slraff och skadeslånd. Del är minsl lika vikligl all man snabbi kan sloppa den illojala konkurrensen. Lagförslaget innehåller därför en bestämmelse om viiesförbud som fär meddelas av domslol. I vissa fall kan domstolen interimistiskt - alllsä redan innan frågan slulligl har avgjorls - förbjuda all förelagshemligheien ulnylljas vidare. Della är den kanske vikligasle påföljden. Del finns också en bestämmelse om att föremål eller skriftliga handlingar som innefattar förelagshemligheter och som har kommil på avvägar skall återlämnas lill rällsinnehavaren.

Enligl min mening fyller lagförslagd del behov som finns av en modern

Prot. 1988/89:111 • 10 maj 1989

Skydd för företags-hemligheter

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Skydd för företags-hemligheter

sammanhållen lag om skydd för förelagshemligheler. Del framgår av vad jag redan har sagl all lagförslagel innebär en förslärkning av påföljderna, så all del verkligen finns möjligheter all snabbi och eftertryckligt ingripa mol illojal konkurrens av del akluella slaget. På en punkl innebär förslagel emellertid atl påföljden mildras jämförl med vad som gäller i dag. Del är atl straffansvaret skall avskaffas för anställda som avslöjar förelagshemligheler som har anförlrolls dem i deras anslällning.

Lagförslagel innebär alllsä allmänl sell en förslärkning av sanktionerna för den som obehörigen ulnylljar eller röjer kommersiella förelagshemligheler. Men - och del är vikligl all framhålla efter all den deball som har varil -lagförslagel innebär inle alt det blir elt slörre ulrymme för hemlighållande av olika uppgifler i elt företags verksamhet. Lagförslaget omfattar inte och skyddar alltså inte andra uppgifler än dem som redan i dag älnjuler lagens skydd. Della konsiaierande leder mig över till just den fräga som deballen har gällt, nämligen om lagförslagel skyddar uppgifter om olaglighder och liknande i ell förelags verksamhet.

Den allmänna debatten och molionerna med anledning av proposilionen har föranlell lagulskottd all göra en i mitt lycke myckel noggrann och förtjänstfull genomgång av de frågor som uppkommer. Lagulskoltets betänkande grundas inle bara på proposilionen utan också på en inom ulskollel upprätlad promemoria, som har granskats av lagrådet, och på etl yttrande av konstilulionsulskollel. Denna noggranna beredning har resulterat i atl propositionens lagförslag föreslås blir kompletterat med en ny paragraf som klargör all lagen bara gäller obehöriga angrepp på förelagshemligheler. Genom den nya paragrafen klargörs också all det inle anses som ett obehörigt angrepp atl någon exempelvis röjer en företagshemlighel för all avslöja någol som skäligen kan misstänkas utgöra etl allvarligare brott eller annal allvarligl missförhållande i förelagets verksamhet.

För egen del kan jag till alla delar ansluta mig lill lagutskotlels förslag och lill de ulialanden som utskoltd har gjort i sitt betänkande. Jag vill i del här sammanhanget än en gång betona vad som har sagls flera gånger tidigare, nämligen all avsiklen med proposilionen aldrig har varil atl olagliga eller på annal säll oacceptabla förhållanden skulle skyddas genom den nya lagstiftningen. Det jag har sagt nu framgår i och för sig för den som läser proposilionen noggrant. Och som har framhålliis av lagrådet konslitutions-ulskoltd och lagutskottet innebär redan propositionens definition av begreppet förelagshemlighet, all lagen över huvud laget inle omfaltar, och därmed inle skyddar, uppgifter som avser brottsliga eller pä annat säll oacceptabla förhållanden. Men del hindrar ju inle all saken kommer till direkt uttryck i lagen. Jag delar hell lagutskollets slutsats all del är angelägel all så sker. Den debatt som har varil visar ju att lagförslagel har missförstålts, och etl förtydligande på den punkten är därför viktigt

Sammanfattningsvis kan sägas atl den föreslagna lagen innebär en förslärkning av skyddet för företagshemligheter ulan atl den ulgör nägol hot mot den fria opinionsbildningen. Till den slulsalsen har också en bred majorilel inom lagulskollel kommil. Del lycker jag är myckel glädjande men egenlligen inte förvånande. När det i den allmänna debatten har rests krav på all propositionen skall återkallas, har regeringen gjort den bedömningen, alt

etl förtydligande av lagen myckel väl kunde göras under riksdagsbehandlingen. Händelseutvecklingen visar atl den bedömningen var riklig.

Del finns i alla fall de som menar atl man inle skall införa den nya lagen redan nu. Man skulle i stället invänta resullal av del utredningsarbete som pågår inom meddelarskyddskommittén. Skälet härför skulle vara atl del föreligger ett samband mellan lagförslaget om företagshemligheter och meddelarfrihden enligl iryckfrihelslagstiflningen. Enligl min mening finns del inget skäl för all se saken på del sättet När det gäller anställdas möjligheler all påtala och offentliggöra uppgifler om brott och andra missförhållanden innebär lagförslagel orn förelagshemligheler faktiskt en förbällring i förhållande lill nulägel. Meddelarskyddsutredningens arbele kan tänkas resultera i atl man senare lar ytterligare steg i den riktningen. Men del är ju inget argumenl mot all redan nu införa lagen om förelagshemligheler. Som jag fidigare har sagl är del en angelägen reform.

Anf. 3 BENGT HARDING OLSON (fp):

Fru lalman! Riksdagen skall nu behandla förslagel lill lagom förelagshemligheler, sorn populärt går under namnel lex Bralt Del kommer säkerl alt bli en ingående deball, och jag nolerar med gillande all juslilileminislern är närvarande i kammaren och väl beredd atl della i debatten.

Lål mig lill en början en gång för alla faslslå följande. Folkparliels ulgångspunkl är all gällande lagsliflning om förelagshemligheler, som i sina cenlrala delar härrör frän 1919, är i behov av modernisering. Vi är hell överens om della. Men framför alll föreligger ell uppenbarl behov av en balansering mellan elt rimligt förelagsskydd och den självklara yttrandefrihet som kännetecknar ell öppel demokraliskl samhälle.

Folkparliel har under hela ärendets gång framförl intensiv krilik rnol lagförslagel både beiräffande den formella handläggningen och beiräffande det materiella innehållet Denna kritik skall fullföljas här.

Lagslifiningsärenden skall givetvis alllid handläggas omsorgsfullt. Delta lagförslag är etl myckel kompliceral ärende. Därför slälls extra krav på omsorg, särskill beroende pä all här berörs grundlagsfästa rättigheter, i detta fall yttrandefriheten.

Ärendet började med en ulomordenlligl dålig regeringsproposition, sorn omedelbart döptes till "munkavlelagen". Trols upprepade och hårda krav, särskilt från folkpartiet, återkallades inte propositionen. Följden blev därför oundviklig: propositionen ""mosades"' av lagutskottet, lagrådet och konslilulionsutskollel. Efler en fullständig omarbetning ligger nu pä riksdagens bord etl hell nyll lagförslag. Della omarbetade lagförslag är visserligen bättre än regeringsförslaget, men det var väl heller inle förvånande. Fortfarande är emellertid ulskotlsförslagd behäftat med en grundläggande svaghel. Skyddet för förelagshemligheler är inle synkroniserat med etl meddelarskydd på enskilda seklorn. Dessa ivå frågor hänger oskiljaktigl ihop och varken kan eller bör behandlas var för sig. Delta inser nästan alla som är intresserade av problematiken. Dessulom underlättas denna nödvändiga samordning genom alt en utredning redan pågår om meddelarfrihd pä enskilda seklorn. Trots delta avstyrktes folkparliels yrkande om samordning mellan företagsskydd och meddelarskydd.

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Skydd för företags-hemligheter

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Skydd för företagshemligheter

I detta läge framförde folkpartiet alt del av en mindre grupp poliliker inom lagutskottet helt omarbetade förslagel skulle ålminslone remitteras lill alla berörda parter, alltså lill företagen och deras anställda saml massmedia och dömande instanser. Men även detta yrkande avstyrktes. Det är både obegripligt och odemokratiskt

Sammanfallningsvis kan ulan överdrifl fastslås all handläggningen av della lagstiftningsärende har varit undermålig i särklass.

Fru lalman! Lagutskottets majoritet beslående av socialdemokrater, moderater och centerpartister har nu lagt fram sitt förslag lill lag om förelagshemligheter. Mot detta har minoriteten framfört sina reservationer. Folkpartiets huvudskäl för sitt ställningstagande är atl en lagsliflning om förelagshemligheler måste samordnas med en reglering av meddelarskydd på enskilda seklorn. Därigenom kan man säkerställa den viktiga balansen mellan yttranderätt och företagsskydd.

Utskotlsmajoritetens förslag ulgör ett "hopplock" frän proposition, från lagutskoilds kanslipromemoria, från lagrådels ullalande och från konslilu-tionsulskoUds yllrande. Man har alltså bildligt talat försökl plocka "russin"" från olika häll och sedan försökl "baka en egen kaka", men produkten blev som väntal knappast en särskill välsmakande anrällning.

Fru talman! Folkpartiet har inte kunnal stoppa detta lagförslag i avvaklan på meddelarfrihetsutredningens förslag. I denna silualion får vi nu övergå lill all krifisera liggande lagförslag i sak.

Det nu akluella förslaget är som sagt naturligtvis bällre än propositionen, vilkel i och för sig inte säger så myckel. Den grundläggande förbättringen är dock atl den s.k. munkaveln ersatts av en säkerhdsvenlil - f.ö. en modell som jag personligen framförde i en deballarlikel redan under sommaren 1988.

Men i lagförslaget kvarslår mänga oroande punkler. Del gäller just denna säkerhetsvenlil. Ulgångspunklen är all straff och/eller skadestånd för röjande av företagshemlighet skall utdömas endasl vid "obehöriga" angrepp. Alllsä: Del är tillätet atl röja brott eller andra allvarliga missförhållanden som förekommer på elt förelag. Men här finns en viktig begränsning. Rätlen all avslöja brott som inle har fängelse i straffskalan fär belraklas som illusorisk. Här skall nämnas några exempel på sådana brott:

1. Brott mol hälsoskyddslagen, dvs. bedrivande av rörelse utan all göra anmälan därom eller inrällande av avloppsanordning ulan lillslånd.

2. Broll mol livsmedelslagen, dvs. underlåtenhet alt lämna upplysningar lill tillsynsmyndighet.

3. Broll mol arbdsmiljölagen, dvs. borllagande av skyddsanordning utan gilligl skäl, orikligt uppgiftslämnande till tillsynsmyndighet, underlåten-hel all rälla sig efler meddelad föreskrift saml anlitande av minderårig.

4. Broll mol arbetslivslagen - i vissa fall.

5. Vissa skatte- och uppbördsbrott

Ulöver del jag har räknal upp finns del mänga andra liknande broll. Inga av alla dessa broll kan och bör betecknas som bagalellariade förseelser. Dessa broll har nalurliglvis i många fall allmäninlresse, men kan likväl i realiteten inle röjas av en anslälld ulan risk för påföljd.

I den nu akluella säkerhetsventilen krävs inte heller ullryckligen all skyddsbehovei skall vägas mol yttrandefriheten i del enskilda fallet. Della föreslogs av lagrådei och fasislogs av konstitutionsulskotlet. men slopades av lagulskottd. Del belyder alllsä atl del lagutskotlsförslag som nu har lagls på riksdagens bord inte är granskat av konslitufionsulskotlet.

En ny form av säkerhetsventil föreslås nu av regeringen i en annan proposition, nämligen proposilionen om sekretesslagen. Där skall inrättas en annorlunda ventil. Av proposilionen framgår det atl uppgifler om ""hemliga" förelagsförhållanden som framkommit vid myndigheternas lillsynsverksam-hel skall i forlsällningen fä lämnas ul om del har "allmäninlresse". Härigenom blir det svårförståeliga ;Olikheler om en ""företagshemlighel" läcker ut direkt från företaget eller via en myndighet. Samordning mellan dessa säkerhetsventiler borde naturligtvis ske, dvs. mellan sekretesslagen och fördagshemlighetslagen.

För övrigl måsle belönas all ingen säkerhetsventil i världen, oavsell ulformning, kan ersälla meddelarskydd pä den enskilda seklorn. Dena är ell ofränkomligi faktum som tydligt påvisar svagheten i den nu akluella lagregleringen.

Ocksä en annan och försåtlig punkl i lagförslaget måsle uppmärksammas. Den som ulan behörighet bereder sig tillgäng lill eller lar befattning med företagshemlighel drabbas av straff och skadestånd. Men del gäller inte i de fall uppgiftslämnaren har hafl publiceringssyfte. I dessa fall kolliderar lagförslaget med grundlagen, och lagförslaget måste då naturligtvis vika. Resultatet blir alltså frihet från såväl slraff som skadeslånd.

En särskild skadeslåndsfräga är exlra oklar. Enligl lagförslagel, och ocksä av vad vi har hört här av justitieministern, skall skadestånd utdömas med högre belopp enligl denna lag än enligt allmänna principer. Av denna anledning införde lagutskottet - pä socialdemokralernas inilialiv - en möjlighel till jämkning av skadeslåndsskyldighden, om del kunde anses skäligt i det enskilda fallel. Framför alll gäller del om en anställd riskerar all drabbas av skadeståndet Dä skall enligt utskottet jämkning ske "efter mönster av 60 § Medbestämmandelagen". En jämförelse skall alltså göras mellan medbestämmandelagen och fördagshemlighetslagen, och i princip skall man därefter välja del "billigaste" alternalivet Resullald lorde då väl yllersl bli all högsl 200 kr, i skadeslånd kan utdömas enligt känl mönster. Däremol kvarstår upplysningsvis del maximala fängelsestraffet om sex är. Om del sägs ingel direki angående jämkningsregler.

En yllerligare invändningspunkl handlar om behandlingen i lagförslaget av de anställdas lyslnadsplikt. Bakgrunden är all det finns olika typer av tystnadsplikt, nämligen avtalad, underförstådd, som följer av själva ansläll-ningsförhållandd, eller lagsladgad sådan. Huvudfrågan gäller nu om en tysinadspliki kan inskränka yiirandefrihden. Enligl gällande bedömning bryter meddelarskyddd evenluelll igenom en underförstådd tystnadsplikt men inle övriga former av tystnadsplikt En säkerhetsventil, som vi nu diskulerar, bryter enligl uppgifl igenom vissa men inle alla tystnadsplikter. Jag är angelägen om atl poängtera all rättsläget är kompliceral och oklarl. I vari fall lorde resullald bli, efler del all den nya lagsliflningen Irätl i krafl, all avtalade tystnadsplikter kommer atl krafligl öka i anlal som en följd av detta

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Skydd för företags-hemligheter

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Sky dd för företags-hemligheter

lagförslag. Del är därför rimligt all lagsliflai-en överväger en begränsning av dessa avialsmöjlighder - del kan ju passa bra atl nämna detta när justitieministern är närvarande här. I annat fall kan man riskera all lagen lält kringgås.

En grundläggande invändning är all lagförslagel är allmänl svårbegripligt Del beror bl.a. pä all produkten är en hybrid som skapats genom ""hopplock"" från en rad alternativa förslag och atl slutprodukten inte har granskals i någon remissomgång. Allt della bäddar för slora lillämpningsproblem lill nackdel för alla berörda.

Fru lalman! Den vikligasle kriliken mol förslaget lill lag om förelagshemligheler riklar sig mol lagförslagels grundbult dvs. balansen mellan företagens skydd och medborgarnas yttrandefrihet Här gäller del all finna en finslämd balanspunkt. Många förslag till sådan balansering har framförts under ärendets gång.

Propositionen hade en, om än oklar, åsikt. Lagutskottets kanslipromemoria bidrog med en annan uppfattning. Lagrådet föreslog en tredje modell, och lagutskotlels majoritet har nu presenleral en fjärde ståndpunkt Krilik lär väl komma från många häll när sanningen om lagförslagels verkliga innebörd uppenbaras. Folkpartiet är inte övertygat om att lagförslaget har fångat den vikliga och rikliga balanspunkten mellan yiirandefrihden och förelagsskyddet. Delta understryks särskilt av den olyckliga oenigheten mellan lagutskottet å ena sidan och konstitutionsutskotld jämte lagrådet å den andra sidan i detta ärendes kärnfråga. Den bäsla lösningen hade nalurliglvis varil att avvakla meddelarfrihetsutredningens förslag och efterföljande remissutfall. En sådan handläggningsordning hade utgjort den bäsla garantin för all fastställa den eftertraktade finstämda balanspunkten mellan företagens rimliga skydd för sina företagshemligheter och medborgarnas berättigade krav på yttrandefrihet.

Fru talman! Mol denna bakgrund yrkar jag bifall lill folkparliels reservalion nr 1 i lagutskoUds betänkande 1988/89:LU30.

Anf. 4 ELISABETH PERSSON (vpk):

Fru talman! Vänsterpartiel kommunislerna accepterar inle förslagel lill lag om skydd för förelagshemligheler. den s.k. lex Bralt Vi gör del inte, eflersom del är fråga om en lag som ingen har bell om, som inle behövs, sorn inle är fidsenlig och som inte rimmar med den allmänna opinionens rättsuppfattning. Den innehåller vidare så myckel otydliga och diskutabla formuleringar all förslagel även i det avseendet uppvisar stora likheter med lilla katekesen. Dvs, båda kräver ingående förklaringar för all över huvud tagel närma sig begreppel begripligt för vanligl folk,

Atl förslagel, om det gär igenom, dessutom allvarligt skulle försvåra och begränsa facklig verksamhel är en annan viklig anledning lill vpk:s avslagsyrkande.

Över huvud tagel är del en gala hur en regering, som åtminstone i några avseenden fortfarande säger sig ha band kvar till arbelarrörelsen, kan ligga bakom ell förslag som della. Och all socialdemokralerna i lagulskollel, särskill efler dåvarande juslilieminisler Thage Petersons uttalande i somras om att den krilik som har framförls mot förslagel verkade vara berättigad och

atl han hade för avsikt atl "rota i ärendel", som det slod i tidningarna, trols della har forlsall all driva frågan är, mill sagt, svårförståeligt. När under resans gång tog prestigen överhanden över vanligl sunt förnuft?

Vänsterpartiet kommunisterna har, förutom att vi kritiserat förslagel i dess helhet, även anvisat en väg ut ur denna penibla situation. Vi har visat pä motsällningarna mellan lagförslaget om företagsspioneri och meddelarskyddd och har föreslagit att man inväntar den sittande meddelarskydds-kommilléns arbele och slulsalser innan en ny lag som har anknytning till denna problematik formuleras. Tyvärr har värt förslag avvisats. Jag är överlygad om all framtiden kommer atl visa alt del hade varil klokt att gä pä denna linje.

Att på det sätt som nu görs föregripa resullalet av meddelarskyddskommit-léns arbete är inle bara oklokl, ulan del strider ocksä mol vederbörlig riksdagspraxis. Hur ofta motiveras inte molionsavslag jusl med hänvisning lill all en sittande utredning arbelar med frågan och alt det är rimligt att invänta vad ulredningen kommer fram till innan det är dags för beslul? Lilel senare i dag kornmer vi all mötas av exakt den formuleringen, och alla här i kammaren känner igen den.

Jag sade tidigare atl del inte på något säll har pävisals alt det föreligger elt behov av ny lagstiftning med regler för starkare skydd för fördagshenilighe-ter som del nu ulformade förslagel. Vissl är vi i vpk införslådda med all affärsverksamhd - såväl prival som offenllig - behöver visst sekretesskydd. Inorn normal sådan verksamhel förekommer givelvis handlingar och uppgifter som bör hällas förtroliga inom förelagd och mellan affärspartner. För offenllig upphandling föreligger vissl sådant sekretesskydd. Ell molsvarande skydd för prival företagsverksamhet är nalurliglvis rimligt.

Men del är inle detta som del föreliggande förslagel i huvudsak handlar om! Del riklar sig inle i förslå hand mol konkurrerande förelag ulan säller in all krafl mol enskilda arbetare och tjänstemän inom ell företag. Dessa skulle med del nya förslagel hamna i orimliga lojalitetskonflikter.

Vi behöver inle fler människor som är skrämda lill lystnad. Däremol behöver della land belydligl fler människor som har den moraliska slyrka och det mod som Ingvar Bratt har visal i Boforsaffären. Del finns säkerligen forlfarande en ansenlig mängd smutsig byk som behöver tvättas grundligt Då skall vi inte här i riksdagen hindra atl kunskap orn sådan smuts sprids!

Den kritik som har riklals rnot propositionen alllsedan den lades fram förra året har föranlell lagulskollel all göra vissa ändringar i lagförslagel. Lagulskollel har ullalal all elt redan begånget broll eller redan ulövad. hell oacceplabel verksamhel inte kan ulgöra en företagshemlighel i lagens mening. Vidare har utskottet lagl lill en bestämmelse som frän lagens tillämpningsområde undantar anskaffande, utnyttjande och avslöjande av en företagshemlighel som skäligen kan misslänkas ulgöra broll på vilkel fängelse kan följa eller som kan anses ulgöra annal allvarligl missförhållande i näringsidkarens rörelse.

Ulskollsmajoritelen anser atl dessa förändringar i lagförslagel undanröjer grunden för den krilik som har menal all förslagel skulle förhindra avslöjanden av broll eller miljöfarlig verksamhel. Della är en felsyn. Del är nalurliglvis en oerhörl vansklig uppgifl för en anslälld all avgöra när

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Skydd för företagshemligheter

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Skydd för företagshemligheter

rättegångsbalkens krav pä skälig misslanke orn brott är uppfyllt. Skulle Ingvar Bratt ha vågat göra sina avslöjanden om Bofors vapenaffärer om den nu föreslagna lagen hade gällt? Knappast!

Förhållanden i ell förelag som framstår som klarl otillbörliga eller • klandervärda skall fä avslöjas utan alt del skall anses strida mol den nya lagstiftningen. Förhållanden som "bara" är otillbörliga eller klandervärda fär däremot ej röjas. Om etl förelag utsätter sina anställda eller kringboende för allvarliga miljörisker får det röjas, däremol inle om det är fräga om miljörisker som inte klassificeras som allvarliga. Del här är precis lika absurt som del låler.

Kommer en anslälld som saknar högskoleulbildning i kemi alt under dessa förhållanden våga avslöja kännedom om nedgrävda gifttunnor pä sin arbetsplats? Tänk om giftet inte är så slarkl all miljörisken kan klassas som allvarlig! Vad gör han då? Skumma vapenaffärer - hur olagliga är de egenlligen? Kommer de, om de avslöjas, all leda lill fängelse för någon eller ej? Broll mol arbdsmiljölagsliflningen - hur är del med dern? Har en ägare lill ell företag rätt eller ej atl Irixa med kapitalet och redovisningen i sitt förelag? Den anställde måsle veta delta pä förhand.

Högskoleulbildning i såväl kemi som ekonomi och juridik bör lydligen hädanefter vara baskrav för anställda, alla kategorier. Har de inle detta bör de åtminstone i rimlighetens namn vara dokumenleral klär"voajanta för alt kunna avgöra huruvida de bör avslöja en oegenllighd som de känner till i etl förelag eller ej.

Ulskollel presenlerar en fullsländigl fanlaslisk lösning för en anslälld som lill ävenlyrs inte har denna högskoleutbildning eller inte är klärvoajant och som befinner sig i ell sådant här dilemma. Utskoltd säger: "'I sådana situationer ler det sig nalurligl all han ulan all röja hemligheten rådgör med och inhämiar synpunkler från andra, l.ex. sina fackliga förlroendemän. Väljer han slulligen all röja förelagshemligheten får han dock själv la konsekvenserna av sitt handlande."

Fru talman! Hur dessa fackliga förtroendemän skall kunna lägga synpunkter på frågan om röjande av en företagshemlighel som de inte känner till framgår tyvärr inle av vad utskollel anför. Jag kan inle bli klok på hur de skall kunna göra del.

Häleribeslämmelsen i 8 § kan komma all bli ell hol mol facklig verksamhet. Som exempel kan jag la etl mäl om ersättning enligl lag om rätten lill arbetstagares uppfinning. Vid en domstolstvisl om skälig ersällning lill arbetstagaren för en uppfinning företräds denne genom en förbundsjurist hos sin fackliga organisation. Som underlag för beräkningen av ersättningsanspråket finns behov av vissa försäljningssiffror, av vilka kan utläsas vilken ekonomisk vinst som arbetsgivaren har haft av uppfinningen. Arbetsgivaren vägrar att lämna ut uppgiflen. Arbetstagaren kopierar olovligen vissa arbetsgivaren tillhöriga handlingar, där siffrorna framgår, och lämnar dem lill sill juridiska ombud. Ombudet har vissa misslankar om alt hans klient kan ha kommil över uppgifterna olovligen men åberopar dem i alla fall i domslol. Ombudet kan dä enligt den föreslagna lagen dömas atl ersätta arbetsgivaren för den skada som denne lider genom all uppgifterna har blivii kända.

Del här var bara ell exempel pä vilka orimliga konsekvenser som del föreliggande förslagel kan få.

Fru lalman! Lagförslagel bör inle genomföras ens i den form del fält efler lagutskottets ändringar. Resultatet av meddelarskyddskominitténs arbete bör inväntas, och därefler bör regeringen komma lillbaka med ett bältre genomtänkt förslag. Ell sådant förslag bör bygga pä en medvelen avvägning mellan del privala inlressel av sekreless och del allmänna inlressel av insyn, ifrägasällande och öppen demokralisk diskussion.

Slutligen, fru talman, vill jag ocksä påpeka all i vär tids Sverige är del inle mer hemlighelsmakeri som behövs, ulan mer insyn, öppenhd och demokrali, Dd är som gäll sedan proposilionen lades fram visar på en rad andra punkter med all tydlighet alt så är fallet.

Jag yrkar härmed bifall lill vpk:s reservation nr 2, om avslag på proposilionen och begäran om ett nytt lagförslag.

Anf. 5 ELISABET FRANZÉN (mp):

Fru talman! Det lagförslag om skydd för företagshemligheter som vi i dag skall la slällning lill innebär, som vi redan har hört, etl par väsenlliga nyheler i förhällande till tidigare lagstiftning. Man inför begreppet förelagsspioneri och straffbelägger olovlig befallning med förelagshemligheler, ell slags hemlighdshäleri.

Varför kommer del här lagförslagd nu? Historiskt sett är den lag som nu skall ersättas från 1931. Del är lagen om illojal konkurrens. Den bygger pä tankar som presenlerals redan under 1910-talet. Den har knappl använts. Det finns sju avgöranden frän högsta domstolen; två stycken från 1934, tvä stycken frän 1936 samt frän 1950, 1967 och senasl från 1970.

Pä 1960-lalet utreddes frågan om en ny lag. Utredningen ledde då inle till nägon lagsliflning. 1979 ""återuppväcktes"' frågan om en ny lag av den borgerliga regeringen. En ny ulredning tillsattes. Den kom med sin belänkande 1983. Sedan somnade frågan in igen för alt åter väckas nu i slutet av 80-talel. Är del en tillfällighet all den väcktes efter det att Ingvar Bratt avslöjade Bofors vapensmuggling och att han skulle ha dömls om regeringspropositionens regler gällt? Jag skulle gärna vilja iro del, och därför har jag letat efter goda skäl för en ny lag.

Finns del en rad rällsfall där lagen om illojal konkurrens kommil lill korla? Nej. Lagen har, sorn jag förul sade, tillämpats ell fälal gånger. Näringslivet har inte velat hävda atl del finns ell behov av en ny lag. De skäl som anförs i utredning och belänkande bygger pä alt den gamla lagstiftningen är jusl gammal och att ""en modern lagsliflning av god internationell slandard får sägas ha ell självsländigi värde", som del står i utredningen.

Saknas del möjligheler i nuvarande lagsliflning all i prakfiken beivra fall av förelagsspioneri? Nej, del saknas inle. Tvärlom lorde brollsbalkens regelsystem räcka ganska långt i de flesla prakliska fall. Gärningen kan oflasl rubriceras som slöld, bedrägeri, olaga inlrång, olovlig avlyssning osv. I de flesta fall rör det sig dä om folk som kommer utifrån. För att skydda sig emol all anslällda röjer förelagshemligheler brukar man skriva avial med dem, där den anställde förbinder sig atl hålla hemligheter hemliga.

Dessulom skulle en företagare säkerl länka sig för flera gånger innan han

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Skydd för företags-hemligheter

2 Riksdagens protokoll 1988189:111

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Skydd för företags-hemligheter

drar en anslälld eller en konkurrenl inför domslol enligt lagen om skydd för förelagshemligheler. Dels måste han offentligen avslöja all konkurrenten fakliski är i besinning av informalion sorn är av betydelse för konkurrensförmågan, dels får hans kunder och leverantörer lält den uppfattningen all han har opälillig personal och slulligen kommer en vidare krels av konkurrenter all kunna la del av de skyddsvärda uppgifler som kommer fram i samband med domstolsförhandlingarna. Sannolikheten är stor atl han väljer elt annat sätt atl lösa sitt problem än alt gä till domslol. Elt eventuellt skadeslånd skulle inle läcka den nya skada som skulle uppslå. Ingenting lalar alltså för atl detta är en lag som är särskill angelägen eller som brådskar.

Varför vill inte utskoltsmajoriteten vänla pä resultatet av meddelarfrihds-kommitténs arbele? Den skall ju utreda meddelarfrihden mellan enskilda, för all sedan komma med förslag lill principer för en lagsliflning pä jusl della område, en lagstiftning sorn kunde bli enhetlig för olika områden.

Skälen som anförs för della förslag är alt det är angelägel med en ny lag, men det finns ingenting sorn styrker del. Ulskotlds jurister har arbelal fram ell förslag som skiljer sig från proposifionens kritiserade förslag. Man säger där orn del förhällande man fidigare har kriliserat all en anslälld som röjer en företagshemlighel som innebär ell broll inle skall kunna slraffas enligl det nya förslaget.

Pä den punklen tvistar ulskollels politiska jurister. Del hörde vi senasl i morgonens Ekosändning. Efter behandlingen i ulskottd har jag talat med flera andra jurister, och de har alla hafl olika uppfattning om hur lagen skulle tillämpas i konkreta fall, som t,ex, fallel Ingvar Brail och Bofors. Del faklum all oenigheten bland fackfolk är sä slor redan nu, bör riksdagen ta som etl varningstecken och därför avslå lagförslagd.

Jag yrkar därför avslag på utskottsmajorilelens förslag och bifall till mp:s reservation nr 3. Om den faller kommer miljöpartiet att i lur och ordning slödja reservalionerna 2 och 1.

Skälen till atl inle anta den här lagen är uppenbara;

- den behövs egenlligen inle,

- den kommer alt bli svår att lolka, eflersom tolkningsslriderna redan är i gäng.

Vad innebär tex. alt röjandet av en hemlighet skall vara ägnal all medföra skada för näringsidkaren i konkurrenshänseende? Bdydelsen av ordel ägnal är oklar. Det behövs lydligen ingel uppsåt atl skada. Var drar man gränsen?

Vad innebär konkurrenshänseende egenlligen? Vad som menas verkar klart vid etl första påseende, men var går gränsen för konkurrens? Gäller inle lagen inom förelag som har monopol pä marknaden eller som har en dominerande slällning på marknaden? Gäller konkurrensen alla förelag inom samma bransch på hela jorden eller bara inom Sverige eller Europa?

Vad händer med den som avslöjar en fördagshemlighel, sorn han iror är brottslig eller ulgör elt annal allvarligl missförhållande, och det sedermera visar sig atl han misstagit sig på missförhållandets arl och grad? Kan han gä fri? Utskotlels jurister säger del, liksom Allan Ekström, Men andra jurister påstår all han kommer att straffas.

Fru lalman! Föreställ er en silualion som den i Teckomalorp. En anslälld har noleral all del produceras stora mängder giftigt avfall på fabriken. Han

har också noterat atl del inle kornmer iransporter i fillräcklig mängd för all köra delta avfall lill deslruktionsanläggning. Han börjar fundera. Hur skall han fä frarn bevis? Del går inte att baia komma och päslä all rnan lycker all del körs för lilel lill deslruklionsanläggningen. Han lelar efler bevis som är objekliva och klara. Han gär in i företagels bokföring för all lilla pä fakluror, kanske på produklionssiffror för att se hur mycket avfall som har producerats. Sedan ser han efter pä fakturorna frän Iransporlbolagd hur myckel som har körts därifrån. När han gär där och lelar slöler nägon pä honom. Vem Iror i efierhand pä honom när han säger au han bara ville se om del hade skell ell brott Hans arbetsgivare kommer absolut all påslå all ingel broll har ägl rum och alt vederbörande är ule i andra ärenden. Hur skall den här personen kunna bevisa sill uppsäl? Anlag ocksä atl någon i hans skrivbord råkar hilla ett visitkort frän en konkurrenl? Hur skall del bevisas alt del inle är han som har lagt dil visilkorld? Del blir kanske förelagels bevis mot honom. Bevisbördan åläggs i det här fallet den misstänkte. Del är ocksä ell avsteg frän normal rällspraxis.

Jag skall inle utveckla frågan orn den anställdes silualion sä myckel, eftersom Elisabdh Persson gjorde della pä ell alldeles ulmärkl sätt Men den anställde hamnar ju ständigt i dd läget all han frågar sig: Vågar jag eller vågar jag inte, hur skall jag bedöma situationen? Hur skulle Ingvar Bran ha gjorl om den här lagen hade gälll? Med slor sannolikhd skulle han inle ha vägal la reda pä de saker som han verkligen log reda på och sedan avslöjade. Lagen kornmer nu i slällel alt bli ell redskap för mobbning inom förelag, och vi vel redan nu alt delta är ell problem. Folk kan av olika anledningar anses misshagliga, de är kanske för dukliga eller kanske har de någon liten egenhet i sin personlighet sorn gör dem oönskade, Pä delta sätt kan man alltid påslå all de har gjorl någoniing inom förelaget tagit reda pä saker som de inle borde ha lagil reda pä.

Del allvarliga rned förslagel är alt själva kunskapsinhämtandd betecknas som förelagsspioneri och kan slraffas med upp lill sex års fängelse. Man behöver alllsä inle ha avslöjal förelagshemligheien för nägon konkurrenl eller renl av ha för avsikl all göra det för all dömas till upp lill sex ärs fängelse och eventuellt lill skadestånd. Detta är alllsä en mycket stor begränsning av vår grundlagsskyddade informations- och yttrandefrihet dvs. atl inle ens fä skaffa sig kunskap. Lagförslagel ger näringsidkaren monopol pä information inom sitt förelag. Han har rätt atl bestämma vad en anställd skall fä lära sig och inle lära sig. Det är överraskande både alt förslagel kommer frän etl arbetarparti och atl moderata samlingspartiet som annars är myckel angelägel om den personliga friheten, fakliski ställer upp för lagförslaget: atl kriminalisera kunskapsinhämtandd, begränsa informationsfriheten och yttrandefriheten.

När man gör en sådan här allvarlig inskränkning av grundlagsskyddet sorn lagen innebär, bör det försl råda stor polilisk enighel, men del gör det inle nu. Därför bör förslagel avslås. Invändningarna mol förslagel är så slora, all om del trots allt antas i dag, behöver det läggas pä is en lid, vändas och vridas på, granskas och diskuleras. Har man kunnat vänta i över 20 år med lagen skadar del inle alt vänla,etl år lill.

Eflersom miljöpartiet anser atl lagförslagels inskränkning av yttrande- och

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Skydd för fö re tags -hemligheter

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Skydd för företags-hemligheter

informationsfriheten är sä allvarlig, har vi vall atl utnyllja grundlagens möjligheler att begära att lagförslagel blir vilande. Därför yrkar jag, all om riksdagen anlar föreliggande förslag till lag orn skydd för förelagshemligheler. riksdagen därulöver beslutar alt den antagna lagen skall vila i minsl lolv månader, räknal frän den dag dä lagulskoltets betänkande anmäldes till bordläggning, dvs. den 3 maj 1989. Miljöpartiet gör delta med slöd av 2 kap. 12 § iredje slycket i regeringsformen och 5 kap. 1 § första stycket i riksdagsordningen. Delta innebär all tio ledamöter har räll all begära all ell lagförslag blir vilande, och del blir vilande orn mer än en själledel av riksdagens ledamöler sedan röslar för della vilande. Jag hoppas all jag kommer atl få slöd för det här, åtminstone av folkpartiet och vpk. Inte heller håller jag för uteslutet all efler dagens debatt även andra parlier släller upp.

I della anförande inslämde Inger Schörling, Anna Horn af Rantzien, Eva Goés, Paul Ciszuk, Krister Skånberg och Lars Norberg (alla mp).

Anf. 6 ROLF DAHLBERG (m):

Fru talman! För atl en marknadsekonomi skall fungera är del en förutsällning all del råder en fri och på lika villkor baserad konkurrens pä näringslivels omräde. Della är någol som är lill nytta bäde för företagen och för samhällsekonomin i slorl. Ocksä den enskilde konsumenlen tjänar pä att det finns en effektiv och rättvis konkurrens mellan företagen på marknaden, för då får han etl bättre utbud av varor och tjänster att välja på lill lägre pris.

Men för alt företagen skall kunna konkurrera på lika villkor är det hell nödvändigl alt del kunnande och den kunskap som har vuxit fram inom ell förelag ocksä kan få stanna kvar i del förelagd och inle ulan vidare kan ulnylljas av förelagels konkurrenter. För vilka blir konsekvenserna om dd inte finns ell fungerande skydd för tex. produktionshemligheier, uppgifter om distribution, marknadsföring och affärskontakter inom företagen? Jo, många företag kommer att lycka atl de inle är någon idé alt inveslera i lekniskl utvecklingsarbete och forskning. Frukten av etl sådant arbete kommer ju ändå atl falla i händerna pä konkurrerande förelag. Särskilt betänkligt är del om ulländska intressenter - kanske genom utskickade induslrispioner - har möjlighel all frill bedriva efterforskning av de svenska fördagens affärshemligheter. Vidare är del över huvud taget inte försvarbart all nägon skall ha lov atl ostraffat snylta pä etl annat företags utvecklingsinsatser. Det är ocksä så, atl vi behöver en internationellt sett rimlig skyddsnivå för all svenska förelag skall kunna dra lill sig utländskt kunnande.

Den lagsliflning som vi har i dag förmår inle alt tillgodose de här kraven,. Det finns alltså ell myckel stort behov även mera tidsenlig och ändamålsenlig lagstiftning på del här området. Del förslag lill lag om skydd för förelagshemligheter som kammaren nu har all la slällning lill fyller i slort sell del behovel. Det finns de som menar alt man på några punkler kunde ha gäll ännu längre när det gäller skyddsaspekterna, rnen ser vi till helheten är det här en bra lagsliflning, som kommer all bli lill gagn för del svenska näringslivet och därmed också för hela samhällel.

Fru talman! Jag skall inte i detalj gå in på hur lagförslaget är utformat, men jag skall peka pä några punkter. En viklig punkt i förslagel är all del ger

möjligheler all snabbt och effektivt ingripa mot företagsspioneri och andra olovliga former av befallning med förelagshemligheler. Vidare finns del i lagen regler om skadeslåndsskyldighd för bl.a, anslällda och parter i affärsförhållanden sorn obehörigen utnyttjar eller röjer en fördagshemlighel. En särskild regel i lagen medger alt skadestånd vid angrepp på en näringsidkares förelagshemlighet kan beräknas på ell för näringsidkaren fördelaktigare sätt än vad sorn följer av nu gällande regler. Del finns ocksä en bestämmelse i lagen som innebär an skyddsreglerna i lagen gäller även i de fall dä en fördagshemlighel felaktigt lämnals ul från en myndighet. Denna bestämmelse fanns inle i regeringens proposifion ulan har lillkommil under ärendets beredning i lagulskollel, och innebär all molionen av Nic Grönvall därmed har tillgodosdls i della avseende.

Vidare har vi i lagulskollel kompldleral den föreslagna lagen med en särskild regel som innebär alt brott och allvarliga missförhållanden i en näringsidkares rörelse får avslöjas ulan risk för påföljd. Syflel med den regeln är i förslå hand atl värna om en fri och öppen deball i samhällel. Men också företagen och industrin har ett intresse av alt skumraskaffärer blir avslöjade. Om en företagare sätter sig över gällande beslämmelser, innebär nämligen del som regel all han bereder sig fördelar som hans konkurrenter inle har, och resullalet blir en snedvridning av konkurrensförhällandd mellan förelagen.

Sammanfallningsvis kommer alltså den föreslagna lagen all ge ell bra och ändamålsenligl skydd för sådana uppgifler och förhållanden inom förelagen som inle bör fä nägon spridning ulanför förelaget Ocksä i renl lagleknisk mening lillgodoser lagen de krav man har räll alt ställa på en sä viklig lagsliflning som del här är fråga om.

Del är inle mänga lagslifiningsärenden genom åren som har fåll en lika grundlig och lidskrävande beredning i lagulskollel. Regeringens proposifion kom pä riksdagens bord för ell är sedan och ddaljgranskades sedan under sommaren och höslen av ulskollels jurister. Denna granskning ledde fram till en särskild promemoria och etl reviderat lagförslag. Utskottet lät sedan promemorian granskas av lagrådet Vidare inhämtade vi yttrande från konslilulionsulskoUd. På grundval av lagrådets och konstilutionsutskollels synpunkler ularbdades sedan del slulliga lagförslag som finns här i ulskollels belänkande för kammarens behandling i dag.

Resullalet av detta noggranna beredningsarbete inom lagulskollel är all vi har fåll en lagstiftningsprodukl om skydd för förelagshemligheler som lill bäde innehåll och form är bällre än del förslag regeringen lade fram för över ell är sedan och som i alla avseenden uppfyller de krav som kan slällas pä en lagsliflning av den här karaktären.

Fru lalman! För all inle splittra själva debatten hade jag länkl all inle här gä i polemik med de reservanler som haft ordet före mig. Jag vel all ulskollds vice ordförande slär på talarlistan efler mig, och jag hade länkl all vi skulle fä en sammanhållen deball. Men jag kan i det här sammanhanget inte undgå alt med slor förvåning säga all Bengt Harding Olson måsle skjula över mälel totalt när han hävdar all handläggningen av della ärende har varil "undermålig"" och all lagförslagel är ell hopkok frän olika instanser. Det är bara på den punkten jag nu vill reagera.

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Skydd för företags-hemligheter

Prot. 1988/89:111 Jag har, fru talman, redogjort för hur utskottet har hanterat den här

10 maj 1989

Skydd för förelags-hemligheter

frågan, och del är en orimlig slåndpunkl som Bengl Harding Olson har inlagil när del gäller själva hanteringen av ärendel. Sällan har ett förslag behandlats så noggranl av något av riksdagens utskott som jusl delta förslag. Alt då slä i lalarslolen och påslå all handläggningen är undermålig - del är minsl sagl häpnadsväckande.

Fru lalman! Med del anförda vill jag yrka bifall lill utskottets hemslällan i belänkandel.

Anf. 7 BENGT HARDING OLSON (fp) replik;

Fru lalman! Jag hade också länkl all jag inle skulle behöva gä i polemik milt inne i själva debatten, men jag känner mig uppmanad all göra del nu.

Jag vidhåller vad jag har sagl, nämligen all del varil en undermålig hantering av lagsliftningsärendd. Jag har sagl vad jag lycker om regeringens handläggning, och jag är beredd alt upprepa vad jag lycker om ulskollels. Det som är förvånande är faktiskt inte vare sig mill eller folkparliels ställningstagande utan snarare moderaternas slällningslagande. Del finns anledning alt fundera över om verkligen moderaterna - och jag länker särskilt på deras företrädare nu, Rolf Dahlberg-frän början har velal vad de har velat i det här ärendet. Först fär man en proposition som man inle motionerar rnol, och uppenbarligen dä accepterar. När sedan propositionen ingående och pä dl grundläggande säll ornarbelas - jag vill päslä lill oigenkännlighd pä vikliga punkter - accepterar man det också. Så lala om förvånande ställningslagande! Jag vet, fru talman, atl dd är en bedörnnings-och värderingsfråga. Men vad jag skall säga nu är ingen bedömning eller värdering, ulan del gäller ell konstaterande.

Kan verkligen Rolf Dahlberg pä fullt allvar göra gällande alt del är bra all vi i riksdagen tillverkar lagar och sedan beslular om dem utan atl berörda parter har fäll ytlra sig? Folkpartiet har i lagulskollel yrkal atl della förslag skall remilleras för all arbdslagarorganisalionerna och arbdsgivarorganisa-lionerna skall fä säga sill. liksom pressens förelrädare - inte bara för alt skriva orn della, för de skall ocksä hantera den här lagsliflningen när de rnöler uppgiflslärnnare - och de rällsliga instanserna. De fick tacknämligt nog säga sill inför propositionsskrivandd. Men ulskottd, med sill hell nya förslag - med stöd av Rolf Dahlberg - förmenade dem alt yttra sig över del här lagförslagel. Det är förvånande, Rolf Dahlberg, särskill ur demokralisk synpunkl. Jag är överlygad om alt vi kornmer all ha bäddat för svårigheter vid lillämpningen.

Anf. 8 ROLF DAHLBERG (m) replik:

Fru lalman! Jag skall inte kommenlera den förslå delen av Bengl Harding Olsons inlägg, där han konslalerar all vi moderaler inle väckl nägon molion i ärendel. Del finns för övrigt en moderalmolion.

Vad som hände vid ulskotlds genomgäng sommaren och höslen 1988 vel Bengt Harding Olson myckel väl. Del var inte nägon lolall ny produkt som logs fram. Del var förlydliganden pä nägra punkler. där del uppslod debatt om propositionens förslag. All dä hävda alt de som frän början ansåg atl propositionen som helhel var ett bra underlag för etl ställningstagande skulle

ha intagit någon ny slällning efter genomarbetningen är naturligtvis fel, och det vet Bengt Harding Olson - sä var inle fallet.

Del var alltså förlydliganden på några vikliga punkler sorn gjordes. De förslagen och de lagtexterna fick ju lagrådei sedan granska, och lagrådet gjorde dä ett par små jusleringsändringar, som ocksä utskotlels majorilel sedan acceplerade. Konslitulionsutskotlet fick ytlra sig och anlägga synpunkler pä del hela. Så säger Bengl Harding Olson all här har man bara hasligl lagil fram della ulan att olika instanser har fåll yttra sig. Det är naturligtvis inte på det viset.

Vad som har hänt med folkpartiet är ju alt man lolall har lappal fällningen i den här frågan. Man bortser helt från atl näringslivet verkligen ropar efter-och begär - en lagsliflning på del här områdel. När vi nu i utskottet har gäll folkparliel lill mötes genom den omarbetning som jag har beskrivil, så slår Bengt Harding Olson kvar på samma ställe precis som en istadig häsl som inle går all rubba. Han slår kvar vad som än händer. Vad som än görs och erbjuds sä slår han kvar. Den ståndpunkten har Bengl Harding Olson intagit hela liden. Han forlsäller pä samma säll i dag och kommer nalurliglvis all forlsälia all slå på samma fläck oavsett vad vi gör. Därför är del egenlligen inle sä slor idé, fru lalman, all försöka överlyga Bengl Harding Olson om all del här är ett bra förslag, för han har bestämt sig. Han tycker inle all del är någol bra förslag, inte heller det omarbetade förslagel.

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Skydd för företags-hemligheter

Anf. 9 BENGT HARDING OLSON (fp) replik:

Fru lalman! Förhoppningsvis inser även Rolf Dahlberg all del nalurliglvis är vilseledande all säga atl propositionen bara blev förtydligad pä nägra punkler genom den behandling som skett Så till vida är uppenbarligen justitieministern, som jag ser glädja sig, överens med Rolf Dahlberg. Men faklum är dock forlfarande alt en stor förändring har skell pä den cenlrala punklen. All att säga införandet av säkerhdsvenlilen inle ulgjorde en slor och avgörande förändring är inle korrekl produktbeskrivning. Att säga all jämkningen av skadeslåndsskyldighden inte är nägon viktig förändring är också atl underskatta åtgärdens belydelse.

Rolf Dahlberg sade att lagulskollel aldrig tidigare har gjorl en så noggrann genomgäng. Nej, lacka för det! Vi var denna gäng tvungna att göra dd beroende pä propositionens ulformning. Rolf Dahlberg tillade att lagutskottet fakliski har skickal ärendel pä remiss lill lagrådei och konstitutionsutskol-let Ja, del är rikligt. Poängen är all lagrådei och konslilulionsulskollel föreslog en annan utformning av den s.k. säkerhetsventilen. Vad hände dä i lagulskottd? Jo, lagulskollel struntade i de synpunkterna. Del räcker inte med att höra ell specialorgan och sedan strunta i vad del säger. Vi har också hört vad miljöpartiet anser om kollisionen med beslämmelserna i regeringsformen 2:12.

I den vikliga frågan får jag ingel svar. Tystnaden hänger i luflen, sä att säga. Jag har sagt all del inle har förekommil nägon extern remissomgång och atl ingen av de berörda parterna har hörts. Rolf Dahlberg sade inle ell dugg om del, för del är ju sant.

För övrigt vill jag bara säga all del är rikligl atl jag slår kvar vid samma ställningstagande. Del är riktigl all jag har hållit samma linje hela ärendel

Prot. 1988/89:111 igenom, men det har inle moderalerna gjorl. Det var det jag försökle

10 maj 1989

Skydd för förelagshemligheter

förklara. Jag tänker konsekvenl driva denna linje. Jag har inte sagl att det är bra eller dåligt Jag kan inte stå här och göra en avvägning och säga exakt var den rälla balanspunkten ligger. Jag och folkpartiet kräver bara atl frågan skall samordnas med meddelarskyddskommilténs arbele. Jag kan inle förstå varför del skall vara sä brällom jusl nu när lagen har gälll i 70 år. Dä kan vi tillämpa den några år till för all fä en bra produkt Det är bällre alt få en bra produkt nägol senare än all fä en dålig lagsliflningsprodukl i dag.

Anf. 10 LENNART ANDERSSON (s):

Fru lalman! Förelrädare för folkparliel och vpk har i sina inlägg yrkal avslag på proposilionen och begärl all regeringen skall lägga fram ell nyll lagförslag när resullalet av meddelarskyddskommilléns arbele föreligger. De har hänvisat till alt del föreligger oklarheter beiräffande lagens tillämpningsområde i förhållande lill bl.a. iryckfrihdsförordningen och alt ell beslul nu skulle komma all föregripa resullald av ulredningens arbele. Också miljöparliels förelrädare, Elisabet Franzén, har yrkat avslag pä proposilionen och sagl alt riksdagen försl bör avvakla resullald av ulredningens arbele.

Vad försl gäller päslåendel om oklarheter beiräffande lillämpningsområ-del för del lagförslag som ulskollsmajorilelen slällt sig bakom, sä är det inle sanl.

Under den myckel noggranna beredning av ärendel som har ägl rum i lagulskollel har det alldeles klarl framgått all bestämmelserna i den föreslagna lagen inte på något sätt ingriper i eller inkräklar på de rättigheler som tryckfrihetsförordningen och andra yttrandefrihelsrältsliga lagar ger. Både lagrådei och KU har klarl uttalat della och också konstaterat att lagen inte heller hotar den i övrigl genom regeringsformen garanterade fria åsiklsbildningen i samhällel. Lagförslagel inverkar alllsä över huvud lagd inte på det yttrandefrihelsrältsliga regelsystemet.

Det påslåendet kan därför inte på nägol sätt binda upp arbelel för meddelarskyddskommittén, som ju har till uppgift atl undersöka om del yllrandefrihdsrältsliga regelsysterhd kan utsträckas till all i vissa fall gälla också i förhållandet mellan enskilda.

Bengt Harding Olson borde böja sig för den sakkunskap som lagrådet och konstitutionsutskottet representerar i dessa frågor och inte framhärda i den felaktiga uppfaltningen atl den nu föreslagna lagen skulle klavbinda det arbele som bedrivs inom meddelarskyddskommillén. Det finns i stället, jusl av hänsyn lill den fria opinionsbildningen, siarka skäl att utan onödigl dröjsmål införa den av lagulskollel utarbetade lagen om skydd för företags-hemligheter.

Enligl de regler sorn gäller i dag har nämligen anslällda som regel inte nägon rätt all lämna ul uppgifler om missförhållanden i del företag där de är anslällda. Del kan gälla exempelvis faror i miljön för anställda eller kringboende eller risker som drabbar konsumenter pä grund av skadliga produkter. 1 lagulskollel har vi ansell all della inle är nägon tillfredsställande ordning. I lagförslagel har därför införts en regel som gör del möjligl ocksä

för de anställda all utan risk för straff eller skadeslånd avslöja broll och allvarliga missförhållanden inom företagel.

Del är för övrigl fel all bara broll som kan ge fängelse fär avslöjas, vilkel har sagls i debatten. Ett konstaterat brott får enligt utskottets lagförslag alltid avslöjas. Del är bara när del gäller enbarl misstanke om brott som vi har satt gränsen för meddelarfrihden vid sädana brott som inte kan medföra annan påföljd än böter.

I ett avseende har utskottet l.o.m. gåll längre i fråga om de anställdas rälligheler än vad lagrådei föreslog i sill yllrande. Lagrådei föreslog nämligen, atl den anställde innan han gjorde etl avslöjande skulle vara tvungen atl själv göra en bedömning av om hans eget intresse av alt avslöja missförhållandet vägde tyngre än förelagels intresse av all missförhållandet hölls hemligt.

Lagutskottet lyckle atl det var fel alt lägga en sådan ofla vansklig bedömning på den anställdes ansvar. Regeln finns därför inte med i utskottets lagförslag.

Sammanlagd innebär ulskollels förslag all de anställda i betydande grad bereds möjlighel alt ge offentlighet åt missförhållanden inom dd företag där de är anställda. Den här förbättringen av de anställdas situation jämförl med nulägel anser ulskollel vara mycket angelägen och bör genomföras snarasl möjligl. Del är enligl vär mening inle rimligt atl i denna fräga invänta resultatet av meddelarskyddskommittén arbele, som, eflersom del förutsätter en grundlagsändring, knappast kan föreligga förrän efler elt anlal år.

Vi vill inle, som folkparliel, vpk och miljöpartiet atl rällen förde anslällda all pälala missförhållanden på arbdsplalsen skall slällas pä framliden. Vi vill ge dem den rätten redan nu.

Sorn tidigare konstaterats gör elt lagfästande nu av de anställdas rätt atl avslöja missförhållanden varken lill eller från när del gäller meddelarskyddskommittén möjligheter att föreslå en utvidgning av meddelarskyddd i tryckfrihetsförordningen.

Vad som slulligen och framför allt gör det i hög grad angelägel all utan yllerligare dröjsmål genomföra del lagförslag som kammaren nu har alt la slällning till är all del finns elt verkligt behov ute i näringslivet av en modern och effekfiv lagstiftning om skydd för förelagshemligheler. Induslrin blir alllmera beroende av del kunnande som finns i förelagen, och del gär inle all skydda del kunnandet mol obehöriga angrepp ulan hjälp av en fungerande lagstiftning på området. Och företagens vilja att lägga ner kostnader på tekniskt ulvecklingsarbete minskar nalurliglvis om inle förelagen får ell godlagbarl skydd för sill hemliga kunnande. I elt internationellt perspektiv är dd också nödvändigt att vi här i landet har en rimlig skyddsnivå för att svenska förelag inle skall avlappas på sill kunskapskapilal lill ullandel.

Den nuvarande lagsliflningen har i sak varil oförändrad sedan är 1919 och förmår inle alls lillgodose dessa krav. Lagen (IKL) är föråldrad och ger i dagens läge ell myckel brisifälligl skydd för förelagshemligheler. Bl.a. ger lagen inte något skydd alls mot olika former av industrispionage, och det är vidare så all de regler som finns har ell så snävl lillämpningsomräde all del näslan aldrig går atl ingripa rnot konkurrerande förelag som illojall ulnylljar andras förelagshemligheler.

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Skydd för företags-hemligheter

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Skydd för företags-hemligheter

De här brisierna i nu gällande lagstiftning kom fram myckel lydligl under den ulredning som låg lill grund för regeringens förslag lill ny lagsliflning pä områdel. A v elt urval om ca 1 500 företag hade 36 % ulsälls för företagsspioneri eller nägol annal otillbörligt angrepp på sina förelagshemligheler. Samiidigi visade del sig alt man inom näringslivet i mycket lilen utsträckning använder sig av den lagstiftning som finns för atl lösa de här problemen. Och del beror som sagl i mänga fall på all reglerna är föråldrade och begränsade på ett sätt som gör dem omöjliga att tillämpa.

Av de skäl som jag nu har anfört är det mycket angeläget all vi snabbt fär till stånd en modern och ändamålsenlig lag på delta vikliga omräde. Ell yllerligare dröjsmål, sorn är innebörden av folkpartiets, vpk:s och miljöparliels inslällning, skulle kunna få myckel negafiva konsekvenser för förelagens konkurrenskrafl och därmed för hela den svenska samhällsekonomin.

Fru lalman! Jag vill redan i det här skedd någol kommenlera de påståenden som gjor"ls fidigare i debalten.

Folkparliel skriver i sin reservalion: "'Ulskollel anser emellertid trols della alt det forlfarande föreligger sådana oklarheter vad gäller lagens tillämpningsområde m.m. att riksdagen inte bör fatta beslut i frågan på del nu föreliggande utredningsmaterialet"

Konlenlan av Bengt Harding Olsons långa inlägg är atl balansen mellan företagens skydd och rätten till yttrandefrihet är kärnfrågan för honom. Han anser att lagutskottet inle har hillal den rätla balanspunkten. Men Bengl Harding Olson lycks ulgå från atl om riksdagen nu väntar lill dess meddelarskyddskommillén är färdig med sill omfattande utredningsarbete och della sä småningom föranleder en proposifion och behandling här i riksdagen, så har vi hell automatiskt hittat den rälla balanspunkten mellan företagens skydd och rällen lill yttrandefrihet Vilken garanti finns del, Bengl Harding Olson, för all vi då hillar den absolul rätla balanspunkten? Jag är i slällel övertygad om all vi även dä kommer all fä en deball molsvarande den vi hafl i dag på denna punkl; Vad är den rälla balanspunkten?

Har då del aktuella förslaget på den punkten så stora svagheter atl del moliverar en bordläggningen anlal år framäl i tiden? Nej! Som jag sagt i mill anförande anser jag alt det är fullt motiverat all i dag fatta beslut om elt genomförande av den nya lagstiftningen. Om vi sedan eventuellt skulle behöva göra några kompletteringar eller justeringar när meddelarskyddskommillén är färdig med sitt arbele och riksdagen skall fatta beslul med anledning därav, har vi alla möjligheler all göra erforderliga kompldie-ringar.

Jag är allvarligl rädd för de nackdelar som kommer alt uppslå för näringslivet om vi i dag inte fattar della beslul. Jag beklagar atl folkparliel med kall hand i dag avvisar näringslivets berättigade intressen pä den här punkten.

Miljöpartiet skriver i sin reservalion och har i debatten framförl all den akluella propositionen inte ger belägg för atl det finns etl verkligt behov av en lagsliflning sorn stärker skyddel för förelagshemligheter. Elisabel Franzén var i sill inlägg ännu mer rak och sade all del inle behövs nägon sådan här lagstiftning. Hon motiverade emellertid inle pä någol säll det påståendet

Om en förelrädare för miljöpariiei ändå hade konlaklat exempelvis ordföranden i särbarhelsberedningen, Allan Ericson, hade man kunnal fä en rad uppgifler om de risker för avslöjanden som är förbundna rned an så mänga hemliga uppgifter finns arkiverade på databand. Det är visserligen hemliga band, men band som det finns en mängd nycklar till. Vidare hade miljöpartiet kunnal få uppgifler om all vi i värl land har myckel komplexa dalasystem rned upplysningar om myndigheter och förelag. Miljöparfiel hade ocksä kunnal ringa lill professor Carl Marlin Roos här i Stockholm för att få en riklig information om hur skickliga industrispionerna är och hur pass omfattande industrispionagd här i landel är. Del senare kan även jag personligen inlyga efter de informalioner som jag under årens lopp fåll i min egenskap av ledamol i rikspolisstyrelsen.

Jag kan inte tolka miljöpartiets påståenden i dag pä annal sätt än all miljöpartiet inte känner något ansvar för allt det utvecklingsarbete som pågår inom svenskl näringsliv.

Elisabel Franzén har också på miljöpartiels vägnar framlagt ell förslag om atl del akluella belänkandel skall vila i lolv månader. Del enda som miljöparfiet skulle uppnå med sitt yrkande är alt de anslällda under ytterligare dl år inle kan avslöja brottslig verksamhet eller missförhållanden i företagen. Är del della som miljöparfiel önskar?

Fru lalman! Min lalelid är nu slut, och jag ber all fä återkomma senare. Jag avslular detta anförande med all yrka bifall lill ulskollds hemslällan pä alla punkler och avslag pä samlliga reservationer:

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Skydd för förelagshemligheter

Anf. 11 BENGT HARDING OLSON (fp) replik:

Fru lalman! Lennarl Andersson har granskal och altackeral inle minsl folkparliel pä flera olika punkler. Grundtesen är lydligen all del är myckel brällom all genomföra denna lagsliflning. Jag har försiäll all del framför alll är näringslivels krav sorn skall sältas i förgrunden. Del blir dä här en myckel intressant och ohelig allians mellan socialdemokrater och moderater.

Läl mig försl säga någol om själva handläggningen. Del är rikligl an del här skett en omarbetning. Jag skulle vilja veta: Är det en omfattande omarbetning eller inte? Vissa säger all man bara gjorl små delaljjusleringar. Men om så är fallel kan jag inle förstå atl del krävts så myckel arbete inom utskottet Man fär alltså bestämma sig: Är del en omfaiiande genomgång eller inle? Jag efterlyser ell klart svar pä den punklen.

Jag tycker också atl man bör fundera över frågan om remissen. Kan Lennarl Andersson ge mig ell svar pä frågan: Varför kunde man inle läla de berörda parterna fä se del nya förslaget i slällel för all man näslan i lönndom fattar beslul?

En annan punkt gäller meddelarskyddd. Del är lydligen så alt socialdemokralernas inslällning - och jag anlar även justitieministerns - är atl man inom den enskilda sektorn förhoppningsvis är positiv lill ett meddelarskydd och atl denna lag, när så småningom del nya förslaget föreligger, skall revideras. Såvitt jag förstår kommer alltså lagen bara att gälla en kortare tid för att sedan revideras.

Är säkerhetsventilen verkligen sä bra och lämplig, Lennart Andersson? Tycker inle Lennarl Andersson själv atl det är en otillbörlig begränsning när

Prot. 1988/89:111 man säger atl vissa brott - och man räknar då upp en stor mängd brott som
10 maj 1989 inte föranleder ett fängelsestraff - inle kan röjas? Då svarar Lennarl

Skydd för företags hemUgheier

Andersson: Vissl går det! Jag vel atl del finns en ventil i ventilen. Men della är inle lagsliftarens lanke, utan tanken är atl alla dessa s.k. bagalellariade brott regelmässigl inte skall kunna röjas med mindre än alt det föreligger full bevisning. Därmed blir rätten illusorisk.

Och, Lennarl Andersson: Varför inle samordna säkerhetsventilen i lagen om förelagshemligheler och sekretesslagen? Den ena handen måsle ju vela vad den andra gör. Om Lennarl Andersson inle kan svara pä den frågan kanske han kan få hjälp av juslilieminislern.

När det gäller skadeståndsreglerna har jag sagl att del är fräga om en jämkning. Frågan är hur denna jämkning skall ske. Och vad belyder kopplingen till MBL? Gäller den eller gäller den inte? Det skulle jag gärna vilja ha etl svar pä.

Anf. 12 ELISABET FRANZÉN (mp) replik:

Fru lalman! Lennarl Andersson sade alt miljöpartiet inte känner ansvar för företagen och deras hemligheter och att vi inle kan molivera vårt påslående all del i dag inle finns behov av en ny lag. Han säger all vi kunde kontakla ordföranden i sårbarhetsberedningen och professor Carl Marlin Roos för atl få vela hur skickliga industrispioner är. Vi har inle koniaklal dessa personer. Däremol har jag diskuleral saken med chefer i FFV. Dessa har sagl alt industrispionage går lill på ett sådanl sätt atl man inle har någon nytta av den här lypen av lag.

Dessulom har jag läst utredningen. Där slår under rubriken Behovel av ny lagstiftning:

"I ulredningens direktiv anges särskilt tvä skäl varför det skulle vara behov av en ny lagstiftning om skydd för företagshemligheter. Dels är gällande regler i olika hänseenden föråldrade och dels saknas adekvata bestämmelser om företagsspioneri."

Sedan följer ett resonemang om atl dessa regler är föråldrade och all dd därför behövs nya.

Vidare skriver ulredningen:

"Argumenldom den brislfälliga regleringen av jusl företagsspioneri väger mindre tungt En närmare granskning som den i avsnill 4.5 ovan ger vid handen atl del i de flesta praktiska fall är möjligl alt beivra förelagsspioneri inom ramen för brottsbalkens regelsystem. Gärningen kan regelmässigt rubriceras som slöld, bedrägeri, olaga inlrång, olovlig avlyssning elc. Dataintrång kan dessutom medföra slraff enligt datalagen."

Della avsnitt avslulas med följande ord:

"Tvärlom torde, som sagt, den gällande rällen räcka ganska långl."

Detta har jag stött mig på, plus de jurister jag talat med.

Anf. 13 ELISABETH PERSSON (vpk) replik:

Fru lalman! Vi har i debalten fått bekräftat atl vad bäde Rolf Dahlberg och

Lennarl Andersson egentligen ömmar för är det privata näringslivet. Del

verkar som om della lagförslag skulle vara den enda räddning sorn slår att

28 finna i mycket besvärliga situationer. Jag tror inle all del är sä allvarligl. Jag

tror inle all det svenska näringslivet skulle gå omkull eller gå pä knäna om vi vänlade med atl genomföra detta förslag och tänkte igenom del lilel noggrannare än som nu varit fallet. Vad vi begärl är att riksdagen skall avvakta meddelarskyddskommilténs betänkande.

Vad man gör - och det gäller även Laila Freivalds - är all man inte beaklar del verkliga problemet, nämligen att det föreliggande förslagel är så luddigi och olydligi utformat alt del inle finns några möjligheter för en vanlig människa an avgöra om han eller hon ger sig ul på djupl vatten eller inte, just pä grund av de underliga skrivningarna om vad som är grova och allvarliga missförhållanden som jag log upp i milt anförande.

Jag skulle gärna vilja höra vilka råd Lennart Andersson anser alt man skall ge till en anställd exempelvis i en sådan siluafion som jag skissade och där man måste fundera på om den förmodade oegenllighden medför "allvarliga miljörisker" eller bara "miljörisker". Hur skall en enskild människa någonsin kunna avgöra detta, dvs. gå händelserna i förväg och bedöma om avslöjandet kommer all leda till fängelse eller ej. Förslagel är faktiskt sä luddigt att del krävs alt man kan göra den bedömningen.

Del vore bra om Lennarl Andersson eller någon annan kunde svara på frågan: Hur skall en anslälld bete sig i en sådan silualion?

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Skydd för företagshemligheter

Anf. 14 LENNART ANDERSSON (s) replik;

Fru lalman! Bengl Harding Olson har i upprepade inlägg kriliserat handläggningen av ärendet i lagulskollel. Han frågar varför vi inte remitterat vär promemoria till en vidare krels av organisationer. Jag är helt övertygad om all Bengl Harding Olson lika väl som övriga ledamöler i ulskollel känner lill all såväl Induslriförbundd som de fackliga huvudorganisationerna mycket noga följl arbelel i lagutskottet och fält underhandsupplysningar om de olika alternaliv som funnits och de ställningstaganden utskollel har gjort. Vidare har lagrådet avgivit ett yttrande till utskottet sedan man i sin tur inhämtat yttrande frän Industriljänslemannaförbundd. De slora organisafionerna pä arbetsmarknaden har under hela liden på myckel nära håll följl arbelel i lagutskoliel. Vi har också känl lill vad dessa organisationer har ansett om våra slällningstaganden och handläggningen i utskottet

Bengt Harding Olson har i dag velat göra en stor sak av en utebliven remissomgång. Del anser jag inle har fog för sig.

Sedan vill jag göra en kommenlar lill Elisabeth Persson. Hon tog i sill inledningsanförande upp etl konkrel exempel på ell ärende som förs till domslol. Elisabeth Persson kan läsa några rader längsl ned på s. 32 i ulskotlds betänkande: "Med del anförda ansluter utskottet sig lill den i promemorian uttalade uppfattningen atl del inte kan anses som ell obehörigt angrepp när någon inför sill ombud avslöjar en fördagshemlighel. I linje med vad som gäller enligt sekretesslagen bör röjandet få ske om det erfordras för att parlen skall kunna la lill vara sin räll. Del bör heller inle vara obehörigt all under de av lagrådei omnämnda bdingelserna föra uppgiflen vidare till domstolen."

När bäde jag och Rolf Dahlberg i dag talar om näringslivels behov, gör vi del inle i förslå hand därför all vi är nägra försvarsadvokater för näringslivet Men som ansvarsfulla poliliker måste vi konstatera atl näringslivet har en

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Skydd för förelags-hemligUeier

väldigl stor betydelse för utvecklingen här i landet. Del har också skelt oerhört mycket när del gälll nya uppfinningar, ny leknik och ny kunskap under de senaste åren, inte minst sedan direktiven till utredningen skrevs. De kom redan 1983, och i dag har vi 1989.

Jag skall återkomma lill Elisabeth Persson med en del praktiska exempel för all redovisa vad konsekvenserna av hennes uppfattning skulle kunna bli i elt modernt industriförelag.

Anf. 15 BENGT HARDING OLSON (fp) replik:

■ Fru lalman! Del var ju en ulomordenlligl inlressanl informalion sorn man fick här. Den förstärker mitt inlryck av atl del har varit en yllerligl undermålig handläggning i ulskollel. Nu får jag - ledamol av lagulskollel -reda pä all det vid sidan om lagutskoilds arbele har gjorts nägol slags underhandsremiss, där man har haft konlakl med förelrädare för de olika organisafionerna. Jag irodde all sådanl skedde inför del samlade utskollel, all del var därför vi hade en hearing och all alla skulle ha möjlighel till samma beslutsunderlag. Fru lalmannen fär förlåta mig. om jag blir upprörd över della. Jag hade inle ens i min föreställningsvärld trott alt den formen av underhandskontakter förekom i ulskollsarbelel.

Men nu lill sakfrågan. Internationell reglering- här finns inget skrivet om hur del ser ul inom EG. Enligl den informalion jag har fält finns det inga EG-direktiv när det gäller företagshemligheter, och de förbereds inte heller.

Balanspunkten mellan yttrandefrihet och företagsskydd - jag tror. Lennarl Andersson, all meddelarfrihdsutredningen kan göra en mycket kompetent insats och kanske skall kunna förena alla de stridiga uppfattningar som har rått hittills.

Lennarl Andersson menar alt jag skall böja mig för vad konstiiulionsut-skoltet och lagrådet säger. Ja, del är precis sä jag gör. Jag lycker all man skall la fasla på del. Men del är ju lagulskottd som kör över oss, och därför borde också del nya förslag som är framlagt av lagutskottet KU-behandlas i sin nuvarande form.

Låt rnig avslutningsvis säga atl om man får en lagsliflning som uppfattas som dålig av dem som är särskilt berörda, blir rättsläget sämre än vad det är i dag, trots atl Lennart Andersson och andra hade hoppals alt del skulle bli bättre.

Det är bättre all fä en bra lag i morgon än all få en dålig lag i dag.

Anf. 16 ELISABETH PERSSON (vpk) replik:

Fru lalman! Vi skriver, Lennart Andersson, tydligt i molionen och sedan i reservationen all vi är införslädda med all affärsverksamhet kan behöva etl visst sekretesskydd. Vi inser också, vilket har framkommil under arbetets gäng, all den gällande lagen om illojal konkurrens inte är lill fyllest

Men vi är övertygade om all del går all göra etl bällre förslag än del sorn nu föreligger. Del slora problemet med del föreliggande förslaget är ju all verkligheten inle är antingen svart eller vit. Del finns en massa avgöranden och gråtonsskalor som del enligl förslagel förulsälls all en anslälld, som skulle finna det angeläget all göra elt avslöjande som rör del egna förelagd, måsle känna lill. Del är här vär kritik vill lägga sin tyngdpunkt Det är

orimligt all slälla sädana krav på den anställde. Jag kan inle inse atl detta förslag pä något säll är del enda länkbara. Jag har slörre förlroende för lagskrivarnas förmåga all hilta ett velligl lagförslag, som lar till vara de här i och för sig legitima kraven på sekretesskydd men som inte utsätter enskilda anslällda för sådana enorma lojalildskonflikler och i prakfiken för en sådan munkavle som del här lagförslagel innebär.

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Skydd för företags-hemligheter

Anf. 17 LENNART ANDERSSON (s) replik:

Fru lalman! Om man läser den reservalion som vpk har fogat till lagutskottets betänkande och verkligen noga tänker igenom vad den reservationen innebär, mäsle man, sorn jag för min del ser del, bli myckel orolig över vad det skulle belyda för ell förelag.

Elisabdh Persson lalar här i dag om sekreless, och del gör vpk också i sin molion och reservalion. För all göra del här begripligl skall jag la nägra prakliska exempel från elt företag i min hemkommun. Del är en mycket kvalificerad tillverkare av verktyg för industrin. Man har måttenheter på lusendels millimeter och ännu slrängare mållkrav på de produkler som man producerar. Man har också här väldigt skickliga lekniker som med ell modernl CAD/CAM-system lar fram ritningar pä de nya konslruklioner som görs på företaget Jag kan inle lolka vpk:s reservalion på annat sätt än all här skulle finnas slora möjligheler lill all frill sprida uppgifler om all den här nya tekniken som man lar fram inom förelaget.

Del är fråga om etl myckel kvalificerat utvecklingsarbete som drar slora kostnader. Med vpk:s reservalion skulle det kunna komma konkurrenterna lill godo ulan någon särskild koslnad. Upphovsmannen blir utkonkurrerad lill Slorl men för företaget Jag Iror inte atl de anslällda i företagel accepierar en sådan ulveckling - inle ens de som är parlivänner lill Elisabeth Persson.

Sä vill jag bara konstatera att det är uppenbarl atl Bengl Harding Olson har myckel dåliga relationer med såväl näringslivet som de fackliga huvudorganisationerna, eftersom lydligen inle någon av deras alla represenlanler har lagil kontakt med honom under det här ärendets behandling i utskottet.

Försle vice lalmannen anmälde all Bengl Harding Olson och Elisabeth Persson anhållit all lill prolokollel fä antecknat alt de inte ägde rätt lill yllerligare repliker.

Anf. 18 MARTIN OLSSON (c):

Frulalman! När regeringen för drygl elt är sedan lade fram sin proposition med förslag lill lag om skydd för förelagshemligheler, möttes förslagel av en räll omfaiiande kritik gällande främsl risken för all lagen skulle bli en munkavlelag, som skulle kunna begränsa den fria opinionsbildningen. Kraftfullast framfördes farhågorna för atl lagen skulle kunna hindra anställda atl avslöja brollslig verksamhel inom sill förelag.

Såväl justitieministern som utskollels ordförande och vice ordförande har här redovisal moliven för atl del behöver införas en lag och även redogjort för innehållet i del förslag som nu ligger på riksdagens bord. Jag vill ändå nägol kommenlera de här frågorna och redovisa de bedömningar som vi inom cenlern har gjorl.

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Skydd för företags-hemUgheler

När vi i cenlern i fjol vär granskade proposilionen och väckte en motion inom vår lagkommitté med Bertil Fiskesjö som första namn, konstaterade vi all del fanns behov av en ny, fidsenlig lagsliflning som skydd för förelagshemligheler. Vi noterade all den ökning av förelagsspioneri och olovlig befallning med företagshemligheter som förekommer med alltmer avancerade meloder måste stävjas. Samtidigt fastslog vi atl det uppenbart finns företeelser inom en del företag som bör komma till offenllig kännedom. Exempel på delta är bl.a. de mänga miljöskandaler som uppdagats och där det varil av synnerligen stor belydelse alt de blivit avslöjade sä snart som möjligt. All anslällda får avslöja sådana förhållanden och liknande utan atl riskera straff eller skadestånd är av allra slörsla vikl. I vår molion framhöll vi alt del fanns en risk för atl även sådana uppgifler som bör debatteras öppel skulle kunna komma all sloppas vid lillämpning av den av regeringen föreslagna lagsliflningen.

Vi ullalade därför atl det är väsentligt atl den föreslagna lagstiftningen inle skall ulnylljas för all förhindra all uppgifler om oegenllighder inom förelag kan komma lill allmänhetens kännedom.

Mot bakgrund bl.a. av att kommunal verksamhet alltmer bedrivs i bolagsform och därigenom skyddas mot insyn framförde vi våra farhågor för att det samlade resultatet av lagstiftningen skulle kunna bli en kraftig begränsning av den öppenhet och den offentliga debatt - även på känsliga områden - som blivit en tradition i värt land och som är en sä slor tillgäng för vår demokrali.

I vår motion tog vi därför upp frågan om en utvidgning av meddelarskyddd lill alt gälla inle bara del offenlligrätlsliga området utan ocksä den icke offentliga sektorn. Yttrandefrihdsutredningen föreslog i etl betänkande 1983 alt meddelarskyddd med vissa angivna begränsningar skulle utvidgas till atl gälla även pä del privalrältsliga områdel. Något förslag om en ulvidgning av meddelarskyddd i enlighet med ulredningens förslag lades dock inte fram av regeringen under de här åren. Vi i cenlern fann del vara särskill angelägel alt med anledning av förslagel orn skydd för förelagshemligheter utvidga meddelarskyddd. Vi påpekade även atl propositionstexten var oklar i vissa hänseenden. Del gällde ju all vela på vilka grunder sekreless och lyslnadsplikl skulle råda. Vi ansåg all della borde belysas bällre och alt utskottet därför borde klargöra principerna. För all garantera en fri opinionsbildning även i förelag och förelagsorganisationer hemställde vi om en skyndsam behandling av frågan om införandet av meddelarskydd inom den icke offentliga seklorn. Vidare framhöll vi alt della arbele ej borde fä anstå i avvaktan pä den s.k. maktutredningens arbete. Detta värl motionskrav har tillgodosetts. Efler framslällning frän riksdagen har regeringen lillsall en ulredning, som skyndsami skall pröva frågan.

Cenlerns krilik var nog typisk för den mer balanserade kritik som framfördes mol regeringsförslagel. Däremot kom olika partier till olika slulsalser. Vi i cenlern kom efler moget övervägande fram till att man under utskottsbehandlingen av förslaget borde la upp frågorna om lagsliflningen. Denna måsle - menade vi - preciseras så, all den inle skulle kunna leda lill en begränsning av öppenheten och rätlen alt avslöja missförhållanden. Vissa partier kom lill andra slutsatser och yrkade avslag. Frän centern var det en

ledamot som i en enskild motion yrkade avslag.

När vi nu ser det framlagda ulskollsbdänkandd framgår del hell klart atl lagutskottet har följt just linjen alt bearbeta lagförslagel på ell sådanl säll alt det inle skulle kunna fä oönskade effekter.

Jag vill erinra om atl kritiken från olika häll mot regeringens lagförslag ledde till att även vär nuvarande talman - som under sommaren var justitieminister - just i egenskap av justitieminister framhöll atl förslaget endera skulle återkallas eller ocksä bearbetas mera under uiskoilsbehandlingen.

Tre parlier - cenlern, socialdemokralerna och moderalerna - blev i höstas eniga om alt följa linjen atl del inom utskottet skulle arbetas fram förändringar, som innebär att lagen inte kan tillämpas pä etl sådant säll alt den begränsar öppenheten. Förhoppningsvis råder del enighel i vårl land om all vi skall slå vakl om denna öppenhet

Tack vare elt förnämligt arbele inom lagutskottets kansli kunde en promemoria utarbetas, rubricerad Skyddet för förelagshemligheler och den fria opinionsbildningen. Innan jag gär in pä denna promemoria vill jag erinra om all regeringens lagförslag bygger pä lesen all den som med uppsåt olovligen bereder sig tillgång lill en fördagshemlighel skall dömas för företagsspioneri. För olovlig befattning med förelagshemlighet skall den kunna dömas som anskaffar en förelagshemlighet trols vetskapen om alt den som tillhandahåller hemligheten eller den som före honom berett sig tillgång lill denna har gjort sig skyldig lill förelagsspioneri. Den som har dömls för förelagsspioneri eller för nämnda olovliga befallning med företagshemlighet kan dömas lill skadestånd.

I lagutskotlels promemoria framfördes förslag lill ändringar i lagtexten för atl lillgodose ställda krav, med lanke pä den krilik som riktades mol regeringsförslagel. Vi arbetade fram en ny 2 §, där del bl.a. fastslås all lagen endasl skall gälla obehöriga angrepp pä förelagshemligheter. Vi fastslår atl som obehörigt angrepp räknas inte atl nägon anskaffar, utnyttjar eller röjer företagshemlighet för att avslöja nägol, som skäligen kan misslänkas ulgöra brott på vilkel fängelse kan följa, eller som kan ulgöra annal allvarligl missförhållande i näringsidkarens rörelse. Vi fastslår även all del inle skall anses vara ett obehörigt angrepp att någon utnyttjar eller röjer en förelagshemlighet som han eller någon före honom fåll del av i god Iro.

Genom detta tillägg lill lagförslaget och vissa andra förändringar ville vi i lagulskollel att del klarl skulle framgå alt del aldrig skall bli fråga om straff eller skadeslåndsskyldighd, om någon avslöjar brott eller andra särskill allvarliga missförhållanden inom ell förelag. Därigenom borde den krilik som framkom mol regeringsförslagel för dess oklarhet inte ulgöra elt moliv för avslag på lagförslagel.

En annan sak som har behandlats i debalten är frågan huruvida regeringens lagförslag var förenligt med den grundlagsfästa yllrande- och tryckfriheten. För att få lagutskoilds ändringsförslag ordenlligl granskade fann vi i lagulskollel att det var hell naturligt all remittera promemorian lill lagrådei. För all fä de yttrandefrihelsrältsliga aspekterna ytterligare belysta gavs även konstilulionsulskollel lillfälle alt yttra sig över förslagel.

Såväl lagrådei som konstilulionsulskollel har i yllranden förklaral atl del

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Skydd för företags -hemligheter

3 Riksdagens protokoll 1988/89:111

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Skydd för företagshemligheter

inle finns någol som hindrar ell genomförande av lagutskollets lagförslag frän tryckfrihetsrältsliga ulgångspunkler. Lagrådet har därvid konslaleral alt den föreslagna lagen inle inverkar på den tryckfrihet som alla medborgare tillförsäkras i tryckfrihetsförordningen och inte heller på den yttrandefrihet som gäller enligt yilrandefrihelsrällslig lagstiftning, såsom radioansvarsla-gen. Lagrådet har funnil att den föreslagna lagen innebär en förslärkning av skyddel för förelagshemligheler ulan alt för den skull utgöra något hol mol den fria opinionsbildningen.

Från de synpunkler som konslitutionsutskottet har atl bevaka i dessa frågor har konstitutionsutskollel inle funnil någol hinder mot ell genomförande av den aktuella lagstiftningen, eftersom denna inte kan anses strida mot de inlressen som bär upp den grundlagsfästa yttrande- och informationsfriheten.

Mot denna bakgrund har vi i centern tillsammans med de båda övriga partier som bildar majoritet i lagulskollel funnit att fog för kritik i dessa hänseenden inte längre föreligger, eflersom lagutskottet har omarbetat och kompletterat lagförslaget.

Nägon frågar kanske om det behövs en ny lagstiftning. Även denna fråga har tagils upp tidigare i debalten. Jag vill ändå nägol kommentera den saken. Som ulgängpunkl har vi i cenlern liksom övriga i majoriteten i lagutskoliel atl del ligger i såväl samhällels som företagens och de enskilda människornas inlresse all del råder en effekfiv, sund och på lika villkor baserad konkurrens inom näringslivet Men ell förelags konkurrensförmåga är i hög grad beroende av den samlade kunskap som finns i förelaget Del är därför nalurligl all del enskilda förelagd belraklar sill unika och strategiska kunnande som en värdefull tillgång som det gäller all slå vakl om. Skyddet för förelagshemligheter är minst lika vikligl som tex. patentskydd. Vi måsle även komma ihåg all den tekniska ulvecklingen medförl alt utomstående har helt andra möjligheter än tidigare all olovligen skaffa sig informalion om ell förelags inlerna angelägenheter. Vi måste också komma ihåg alt svenska företag arbelar i en internationell konkurrens. Del är därför ell gemensaml intresse för oss i vårt land alt svenska förelag med framgång kan hävda sig i den inlernalionella konkurrensen.

Mot bakgrund av nämnda förhållanden måste del anses vara angelägel all en fidsenlig lagstiftning ersäller den lagsliflning som kom till på 1930-lalel.

Fru lalman! Sammanfattningsvis anser vi i centern all en tidsenlig lag om skydd för förelagshemligheler behövs och att lagförslaget efter lagutskottets bearbetning - utan alt begränsa den fria opinionsbildningen - skall ulgöra ett effeklivl skydd för förelagen. Lagen kommer inte i konflikl med yllrandefri-helen. och den skall ullryckligen inle utgöra nägol hinder när del gäller atl avslöja brollslig verksamhet, exempelvis miljöbrott. Inte heller skall lagen förhindra avslöjanden av andra allvarliga missförhållanden i etl företag. Dessulom har, som jag tidigare nämnt, cenlerns krav pä en skyndsam ulredning i fråga om meddelarskyddd i icke offenllig verksamhel tillgodosdls.

Del är ju riksdagen som enligl regeringsformen ensam stiftar lagar. I de allra flesla fall innebär delta dock alt riksdagen hell, eller i varje fall näslan hell, beslular enligl regeringens framlagda förslag. Det nu föreliggande

Skydd för företags-hemligheter

förslagel frän lagutskottet är däremol elt exempel pä alt riksdagen - när ell Prot. 1988/89:111 regeringsförslag inle uppfyller de krav som slälls-kan vara ell organ som har 10 maj 1989 både förmåga och resurser att grundligt omarbeta ett lagförslag när det anses erforderligt.

Fru talman! Jag yrkar bifall lill ulskollels hemslällan.

Anf. 19 ELISABET FRANZÉN (mp) replik:

Fru lalman! Jag har samlal på mig några kommenlarer med anledning av de anföranden som representanter för de olika partierna här har hållit. Men jag ville vänla med kommenlarerna lills alla hade lalal.

Försl vill jag dä säga atl jag inslämmer i Bengl Harding Olsons påslående om all del akluella förslagel inle är fillräckligl behandlal.

Anf. 20 FÖRSTE VICE TALMANNEN:

Jag vill erinra om att repliken gäller Martin Olssons anförande.

Anf. 21 LARS NORBERG (mp):

Fru talman! Del är med sorg och beklämning som jag lar lill orda i denna debalt. Jag erinrar mig alla de kommentarer som följde efter mordel på Olof Palme. Man sade alt mordel var etl angrepp pä det öppna demokraliska samhällel. Trols det fruktansvärda mordel skulle vi i Sverige forlsälta all kämpa för ett öppet demokratiskt samhälle.

Det lagförslag som ligger framför oss i dag uppfallar jag, trots all pressdeball och trots alla ansträngningar i lagutskottet som ell angrepp pä del öppna samhället. Lagen bör med rälla bibehålla namnet lex Bratt Lagförslagels nuvarande ulformning innebär ju atl Ingvar Bratts förfarande när det gäller all skaffa dokumentation och all meddela sina misslankar om broll inom AB Bofors lill en enskild person våren 1983 skulle kunna bli älalbarl enligl denna lag. Forlfarande har ingen inom AB Bofors, trols all del alllsä har gäll sex år, dömls för smuggel av robolar lill Dubai och Bahrein. Ingvar Bran kan inle vela om del broll som förelaget har begått kommer all leda lill fängelsestraff eller ej. Ja, han kan inle ens veta om dd lederlill något straff över huvud taget. Vi har nyligen upplevt en friande dom för krulsmuggling lill Iran från samma förelagsgrupps sida.

Med den nuvarande utformningen kommer lagen atl leda lill all hemlig-heismakeriel inom induslrin ökar och lill alt vi alltmer avlägsnar oss frän del öppna samhälle som vi prisar i olika högtidstal.

Efter 30 ärs arbele inorn industrin i ett större exportföretag med avancerad leknik pä programmet anser jag mig ha en viss auktoritet på området. I tio år var jag överingenjör och i åtta år var jag leknisk direklör-hela tiden inom de områden som man vill hemlighålla, nämligen konstruktion, utveckling och forskning. Jag upplevde aldrig nägon misslanke om stöld av förelagshemligheler när del gäller anställdas förmedling. Ändå var vi världsledande inom vissa leknikgrenar. Min erfarenhet säger mig atl de hotbilder som Rolf Dahlberg målar upp och som skulle gälla om man inte anlar lagen nu är rena hjärnspöken. Del hemska är all, såvitt jag vét, varken regeringen eller ulskollel har framförl något som visar all del i prakfiken är så brällom med den här lagen. Var finns de exempel pä miljonförluster som skulle ha skell

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Skydd förföretags-heittUgheter

och som kunde ha förhindrats om vi hade haft denna lag i dag? Del minsla man kan begära är väl ändå att miljonförluster skall finnas dokumenterade när man skall överväga en lag som slär mol dd öppna samhällel.

Juslilieminislern anser all della är en angelägen reform. Jag efterlyser bevis. Naturligtvis finns del skäl att modernisera lagar, men det förslag som vi här har sett tycker jag inte har grundats pä praktisk erfarenhet utan pä leoreliska funderingar.

Vi har sedan länge haft ett anlal lagar som kan ulnyltjas vid förelagsspionage. Hur ofta har de tillämpats i sådana fall som avses i lex Braii? Och hur ofla har befintliga lagar visal sig vara otillräckliga? Enligl min mening har jusliiiedeparlemenld och lagutskottet faktiskt en viss skyldighet atl påvisa all lagförslag som ularbdas är behövliga och all de förslag som framläggs inle är resullal av någol slags sysselsältningslerapi. Var är bevisen för all detta är en angelägen reform? Varför kan man inle vänla pä meddelarskyddsulred-ningen?

Jag kan också försäkra från min egen erfarenhet atl del inle är läll för en anställd att uppträda pä elt sätt som uppfattas av förelagsledningen och förmodligen av majoriteten av kolleger som illojalt. I de flesla förelag existerar det en slark solidaritet och lojalitet med företagel, och del är för det mesta bra, men alllför mänga brott mol miljö- och arbetarskyddslagar förblir opälalade just av det skälet atl lojaliteten lägger hinder i vägen.

De vanligaste och de farligaste brotten inom förelagen är ingalunda de som handlar om slöld av förelagshemligheler, utan det är överlrädanden av miljö-och arbdarskyddslagar m.m. Och då sitter brottslingarna oflasl i eller nära toppen av företagshierarkin.

Utskoltsmajoriteten har uppenbarligen ingen föreställning om obalansen mellan ell helt förelag och dess hierarki och lojaliteter som står rnot en enskild, en rädd person som frågar sig om han skall följa sill samvele eller tiga när han misstänker atl företaget förfar olagligt.

Jag har personligen upplevi svårigheten av sådana lojalildskonflikler när jag tog ställning mol kärnkraflen samtidigt som jag var teknisk direktör inom ASEA-koncernen, Hur många av lagutskottels ledamöler har läsl Ingvar Bratts bok ""Mot fruklan""? Jag kan knappast tänka mig en bättre remissinstans för den här lagen än jusl den boken.

Men, säger någon, vissl förekommer del slöld av förelagshemligheler. Företagen vill bara inte driva detta till åtal utan sopar det hellre under mattan. Det kommer de förmodligen atl fortsätta rned, även om vi får den här lagen.

Visst förekommer det atl kunskap överförs, särskill när någon slular och flyttar lill ett konkurrenlföretag. Vissl kan man finna alt en eller annan ritning eller slandardpärm följer med i flyiien. Det är mindre allvarligl dock, enligl min uppfallning och erfarenhet Del allvarliga är vad vederbörande har med sig i huvudet, och jag hoppas alt inte ulskollel vill återinföra halshuggning, för del skulle annars vara en bra melod för all förhindra sådan överföring.

Nej, fru lalman, den föreslagna lagen är en olycka i den nuvarande utformningen. Den är etl hol mol del öppna samhällel. Den kriminaliserar den som vill avslöja broll i stället för brottslingen. Den kriminaliserar en

persons iakttagelser av vad som sker i omgivningen, så snarl man råkar få kunskap om någol som inte ligger inom del egna arbetsområdet och som företagel anser vara en hemlighet

Jag menar all 3 § i lagförslagel är en lypisk gummiparagraf som kan ulnylljas av förelagsledare eller fienlliga kolleger som vill trakassera en anställd. Nyfikenhet blir ett allvarligt brott som kan leda till fängelsestraff, oaklal den s.k. brolislingen inle gjorl sig någon vinning och förelagd icke lidit någon skada. Det räcker all jag gär in lill en person pä en annan avdelning och lillar pä vad en god vän har pä rilbordd eller pä dalaskärmen, för all jag riskerar fängelse i upp lill Ivå år.

Del är anmärkningsvärt men icke förvånande atl socialdemokratin ömmar rner för förelagens inlresse än behovel alt avslöja brottsliga handlingar inom förelagen.

Fru talman! Jag yrkar avslag pä lagförslagel och instämmer i de yrkanden som framställts av Elisabel Franzén.

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Skydd för företags-hemligheter

I delta anförande inslämde Eva Goés, Anna Horn af Rantzien, Paul Ciszuk, Krister Skånberg, Ragnhild Pohanka, Inger Schörling och Elisabet Franzén (samtliga mp).

Anf. 22 Juslilieminisler LAILA FREIVALDS:

Fru lalman! Med anledning av Lars Norbergs inlägg och ocksä en del av del som sagls tidigare vill jag yllerligare kommenlera nägol som jag sade redan inledningsvis.

Del Lars Norberg nu senasl pä olika säll ullryckle är häpnadsväckande. Nog för all del lagförslag som har lagts fram har varil svårl all förslå för den som inle är rikligl laglekniskl bevandrad, men del är därför det här förslagel har fält genomgå en så omfattande bearbetning under lagsliftningsprocessen. Och som jag sade i inledningen, lycker jag all man har lyckals bra all förtydliga innebörden av del ursprungliga förslaget.

Elisabeth Franzén, Elisabet Persson och Lars Norberg, värnar om möjligheten att avslöja oegenllighder. Del är bra, Dd är väldigl vikligl all vi slår för del i värl samhälle, och då tycker jag alt ni skall stödja det här lagförslagel, för det innebär faktiskt en bättre möjlighet, en tryggare säkerhel, för den som vill vara nyfiken och avslöja än med dagens rättsläge.

Sedan behövs del kanske alt man går vidare, och vi har en kommitté som arbelar på del. Kan vi komma längre för atl skydda möjligheten atl avslöja oegenllighder, skall vi göra del.

Del förslag som föreligger gäller företagsspioneri. Ulan all gå in på de enskilda fall som har nämnls och som jag är förhindrad all kommenlera, vill jag säga så här myckel: Orn en anslälld misstänker alt företaget gräver ner farliga tunnor pä området, har del över huvud lagd inle med denna lagstiftning att göra. Det handlar icke om företagsspioneri, och del handlar icke om förelagshemligheler.

Om en person begår ett företagsspioneri i syfle att publicera del, för att avslöja oegentligheler. blir del inle ell broll enligl den här lagen, för då lar Iryckfrihelslagsliflningen över. Det borde egenlligen lillgodose de önskemål som såväl Elisabeth Persson som Elisabet Franzén och Lars Norberg givil

Prot. 1988/89:111 uttryck för. Jag har faktiskl lilel svårt all förstå alt ni inte kan slödja förslagel

10 maj 1989

Skydd för företagshemligheter

och sedan evenluelll gå vidare och kräva än mer vidgade ramar för möjligheten att avslöja än de som gäller i dag.

Att framställa det här lagförslaget som etl angrepp pä ell öppet samhälle är, som jag sade inledningsvis, häpnadsväckande.

Anf. 23 LARS NORBERG (mp) replik:

Fru lalman! Justitieministern medger inför beslutet om alt anta den här lagstiftningen atl vi kan behöva gå vidare. Del anlyder all arbelel uppenbarligen icke är avslutat Vore det dä inle bättre all vänla nägol år och se till alt arbetet försl blev avslutat och därefter lägga fram ell nyll förslag lill lagsliflning?

Jag kan bara konsiaiera all vi har etl riksbekant exempel i Ingvar Bralt. Del avslöjande som han gjorde 1983, för nu sex är sedan, beiräffande vad som skedde inom AB Bofors skulle enligl min uppfallning kunna leda lill ålal, om avslöjandet hade skell något senare. Del är rnöjligl atl tryckfrihetsförordningen därefter kan ha tagit överhand och han tack vare publiceringen, bl,a, i den bok som jag varmt rekommenderar, skulle klara sig vid ell evenluelll ålal från företagels sida.

Anf. 24 ELISABETH PERSSON (vpk) replik:

Fru talman! Exemplet rned de nedgrävda tunnorna har faktiskl med del här förslagel atl göra. Den föreslagna lagsliflningen kräver att den som iakttar nedgrävandet av tunnorna pä förhand skall vela om de är farliga eller

ej-

Börjar del grävas efler tunnor, kan förelagsägaren säga all förekomsten av tunnorna har varit en hemlighet som han har velat skydda. Han kan också hävda all blolla vetskapen om atl del grävs efler tunnor kan fä allmänhelen alt tappa förlroendel för förelaget och hellre välja att köpa ett annal förelags produkler, Letandd efler lunnorna skulle följaktligen vara till skada för fördagaren i konkurrenshänseende.

Lagförslaget är fullt av sädana här antydningar och påståenden, och jag tycker all jag visade i milt huvudanförande all del är orimligl all människor som slår i beräd och frågar sig om det som de har bevittnat är allvarligt eller ej skall slällas inför kravel all ha sådana kunskaper - både i juridik och i kemi eller fysik eller vad det nu är som gäller - alt de i förväg och pä egen hand skall kunna avgöra detta.

Jag nämnde förut all ulskottd har en skrivning om atl den som är tveksam skall kunna gå lill sina fackliga förtroendemän och fråga dem lill råds, men del finns ingen möjlighel all göra del. Om man delger dem ell avslöjande, som sedan visar sig icke leda lill allvarlig påföljd, har man gjorl sig skyldig till ell sådant misstag att man kan slällas inför rätta. Detta är, skulle jag vilja påslå, nägol som verkligen strider mol vanligl folks allmänna rällsuppfailning.

Är förslagel så ihåligt finns det all anledning atl vänla på både meddelarskyddskommilléns belänkande och andra ulialanden för all fä fram elt bällre förslag.

Anf. 25 Juslilieminisler LAILA FREIVALDS;

Fru talman! Det här är dt svårt lagförslag, men jag tycker ändå all det kan krävas atl man läser litet noggrannare vad som står i förslagel och alt man överväger litet bättre vilka konsekven.serna blir, i stället för att påstå att dd finns konsekvenser som inte är rimliga i förhållande till vad lagförslagel innehåller.

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Skydd för företagshemligheter

Anf. 26 BENGT HARDING OLSON (fp):

Fru lalman! Miljöpartiet har här och nu yrkal, med hänvisning lill regeringsformen 2:12, pä en prövning i konstilulionsulskollel och eventuell vilandeförklaring av den här lagen. Folkparliel har följande inslällning.

Vi har övervägl situationen och vill då avge följande rösiförklaring: Folkpartiet kommer alt stödja miljöpartiets yrkande, av följande skäl.

Lagutskotlels första förslag har prövats av såväl konslilulionsutskollel som lagrådet. Del underkändes pä flera punkler, och både KU och lagrådei föreslog förbällringar beiräffande jusl den vikliga ""säkerhetsventilen". Lagulskoltets slutliga förslag, det som alltså behandlas här och nu, innebär emellertid en överkörning av bl.a. konstilulionsulskollel, och den oenigheten har jag tidigare beklagat,

Della innebär alt del nya förslagel, som nu behandlas av kammaren, inle är prövat i konstitutionsutskottet i sin nuvarande ulformning.

Slutsatsen blir alltså alt del bör vara ell bifall lill miljöparliels yrkande, och del kan då resultera i en ny KU-prövning innan lagen eventuellt träder i krafl, med åtföljande vilandeförklaring.

Fru lalman! Folkpartiet siöder alltså det framställda yrkandet enligt regeringsformen 2:12.

Anf. 27 ELISABET FRANZÉN (mp):

Fru lalman! Jag har begärl ordel för alt göra några slulliga kommenlarer lill sådanl som jag inle tidigare kommenterat i deballen.

Jag vill först uttala mitt stöd för folkpartisten Bengt Harding Olsons synpunkt alt detta förslag inle är tillräckligt genomarbelal. Del borde ålminslone ha gått ut på remiss innan del lades på kammarens bord.

Rolf Dahlberg sade atl näringslivet verkligen ropar pä en ny lagsliflning. Om försle vice lalmannen inte vädjat lill mig atl jag inle skall sälla i gäng en ny debatt, hade jag velat fråga Rolf Dahlberg: När ropade näringslivet och vad sade man dä? Lennart Andersson namngav i debatten personer som vi i miljöpartiet borde ha kontaktat för atl fä veta mer om della. Jag har mänga gånger i ulskollel begärl atl fä den informationen. Ge några praktiska exempel på vem som behöver lagen!

Vi miljöpartister har aktivt letat efler något skäl till alt lagen behövs, men vi har inte funnil någol. Jag har bell om sädana skäl. Om nu både Rolf Dahlberg och Lennart Andersson har haft den informationen, varför har de dä inte givit den informationen i ulskollel? Man har inle heller i dag lämnat någon övertygande bevisning.

Lennart Andersson påslår alt miljöpartiet inte känner ansvar för svenskt näringsliv, eftersom vi begär atl lagen skall vara vilande under etl år. Pä sä sätt undanhåller vi enligt Lennarl Andersson näringslivet etl angeläget

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Skydd för företags-hemligheter

skydd. Vi känner oss inle alls ansvarslösa. Vi har trots efterforskning inte kunnat få fram någon praktisk nytta med den här lagen. Detta har Lars Norberg tydligt beskrivit.

Juslilieminislern säger i sill senasle anförande atl den föreslagna lagen kommer atl innebära ell slörre skydd för dem som avslöjar broll än vad dagens lagstiftning ger. Men därom tvistar de lärda juristerna. Jag vill själv inle ge mig in i en juridisk tolkning dä jag är lekman. Jag har hört olika jurister göra olika tolkningar, och jag inser alt tolkningen är oöverstigligt svär och att lagen inle är färdigarbdad. Kraven pä den enskilda människan kommer alt bli orimligt slora. Della har Elisabeth Persson i tlera omgångar beskrivil på etl mycket målande sätt

Principen bör vara att informationsflödet i samhällel skall vara frill. Vi är fulll medvelna om all det inom etl förelag kan finnas informalion som förelagd behöver ha hemligl av hänsyn lill sin affärsverksamhet Men del skall inle finnas elt generellt förbud mol atl avslöja fördeelser inom förelagen och sedan en lagsliflning om undanlag frän delta. Principen skall vara alt informationsflödet skall vara fritt De undanlag som skall finnas skall vara klarl definierade och beskrivna sä atl man kan se dem - inle Ivärlom. Della är vår grundinställning.

Överläggningen var härmed avslutad. Kammaren övergick lill atl fatta beslul i ärendel.

Anf. 28 FÖRSTE VICE TALMANNEN:

I delta ärende har Elisabel Franzén och yllerligare 18 ledamöter yrkat att -om riksdagen anlar ulskotlds förslag till lag om skydd för förelagshemligheler - riksdagen därulöver skall besluta all den antagna lagen jämte övriga i sammanhanget anlagna lagar skall vila i minsl lolv månader pä grund av all lagen innebär sådan begränsning av fri- och rättighet som avses i 2 kap. 12 § regeringsformen. Nu nämnda yrkande tas upp efter det alt kammaren har tagit ställning till utskottets heinställan i ärendel.

Mom. 1 (avslag på proposilionen och begäran om nytt förslag)

Försl bilräddes reservalion 3 av Elisabel Franzén med 19 rösler mot 17 för reservation 2 av Elisabeth Persson. 257 ledamöler avsiod från alt rösla.

Härefter bilräddes reservation 1 av Ulla Orring och Bengt Harding Olson med 38 röster mol 20 för reservation 3 av Elisabet Franzén. 236 ledamöter avsiod frän alt rösla.

Slulligen bifölls utskotlels hemslällan med 225 rösler mol 69 för reservalion 1 av Ulla Orring och Bengl Harding Olson.

Mom. 2-5

Utskottels hemslällan bifölls.

Anf. 29 FÖRSTE VICE TALMANNEN:

Som förut nämnts har Elisabet Franzén och ytterligare 18 ledamöter yrkat atl den nu antagna lagen om skydd för förelagshemligheler jämte övriga i

sammanhanget anlagna lagar skall vila i minst 12 månader pä grund av all lagen innebär sådan begränsning av fri- och rälfighd som avses i 2 kap. 12 § regeringsformen.

Enligl nyssnämnda föreskrifl i regeringsformen kan lagen ändå slulligl anlas om minsl 5/6 av de röstande förenar sig om beslutet Jag släller därför proposifion på all lagarna nu skall slulligl antas. Om 5/6 majoritet inte uppnås skall lagarna hänvisas till konslilutionsulskollei för prövning av huruvida föreskriften i 2 kap. 12 § regeringsformen är lillämplig i förevarande fall.

Beslul skall fallas genom omröstning. Med hänsyn till kravet om 5/6 majoritet företas rösträkning ulan föregående uppresning.

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Skydd för företags-hemUgheter

Vid omröstningen avgavs 226 rösler för slutligt anlagande av lagen om skydd för förelagshemligheter jämte övriga i sammanhängd anlagna lagar. 68 röster avgavs för alt ärendel skulle hänvisas lill konstilulionsulskollel för prövning av huruvida föreskriften i 2 kap. 12 § regeringsformen är lillämplig i förevarande fall.

Eftersom erforderlig majoritet för slutligt antagande av de ifrågavarande lagarna inte erhållits, hade kammaren sålunda beslulal all ärendel skulle hänvisas lill konslilulionsulskollel för prövning av huruvida föreskriften i 2 kap. 12 § regeringsformen är tillämplig i förevarande fall.

6 § Föredrogs lagutskoilds belänkande

1988/89:32 Upphävande av reglerna om bevakning av leslamenle (prop. 1988/89:88).

Utskollels hemställan bifölls.

7 § Beiräffande de på föredragningslistan återstående ärendena, lagutskotlels belänkanden 1988/89:LU31 och LU33, socialförsäkringsuiskottets betänkande 1988/89;SfU 16, justitieutskollels belänkande 1988/89: JuU22, kon-slitutionsutskollets belänkanden 1988/89:KU29, KU32 och KU33 saml trafikutskottets betänkande 1988/89:TU23, beslöt kammaren på förslag av förste vice talmannen medge att de fick fördas lill avgörande i ell sammanhang sedan deballen i samlliga dessa ärenden avslulals.

Föredrogs lagutskollets betänkanden

1988/89:LU31 Del allmännas skadeståndsansvar m.m., 1988/89:LU33 Vårdnad om barn m.m..

socialförsäkringsuiskottets betänkande 1988/89;SfU16 Vissa socialförsäkringsfrägor (prop. 1988/89:112),

1988/89:111 och

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Det allmännas skadeståndsansvar m.m.

justilieutskotlets betänkande

1988/89:JuU22 Tilläggsbudget II (prop. 1988/89:125 delvis),

konslilulionsulskotlets belänkanden

1988/89:KU29 Allmänna helgdagar (prop. 1988/89:114),

1988/89:KU32 Godkännande av den europeiska konventionen om kommunal självstyrelse (prop. 1988/89:119),

1988/89;KU33 Riksdagens förvaltningskontors förslag om anslag på lilläggsbudget lill statsbudgeten för budgetåret 1988/89 m.m. (förs. 1988/89:24) samt

trafikutskottels betänkande

1988/89:TU23 Tilläggsbudget II inom kommunikationsdepartementets område (prop. 1988/89:125 delvis).

Kammaren biföll talmannens förslag om alt lagulskoltets belänkande 31 och Irafikulskollds belänkande 23 skulle avgöras efter endasl en bordläggning.

Försl upptogs till behandling lagulskoltets betänkande 31 om det allmännas skadeståndsansvar m.m.

Det allmännas skadeståndsansvar m.m.

Anf. 30 ALLAN EKSTRÖM (m);

Fru talman! Vem skall bära de ekonomiska konsekvenserna av all del allmänna begår fel eller handlar orikligt och därigenom tillfogar en enskild medborgare skada? Bör skadan bäras av den som oförskyllt drabbas eller bör de ekonomiska konsekvenserna solidariskt spridas ut på oss alla?

I dag är rällslägd närmasi del, atl slalen undgår att behöva göra rätt för sig. Del är endast vid förhållandevis grova övertramp som den enskilde kan få gottgörelse för liden skada, något som följer av den s.k. standardregeln i 3 kap. 3 § skadeståndslagen, vilken regel i sin tur utgör tillägg lill den helt grundläggande culparegeln. Och är den skadelidande i sådanl fall näringsidkare är det rent av skäligt att inte utge full ersättning, vilket följer av skälighetsregeln i 3 kap. 5 § samma lag.

Den nästan otillständigt begränsade ersäitningsräll som sålunda föreligger är knuten till del förhållandel all slalen ulövar makt och myndighet Skadan skall sålunda med lagens ord ha vållats vid myndighetsutövning.

Skulle det oriktiga handlandet falla utanför det snäva begreppet myndighetsutövning - och del gör en slor del av den offentliga verksamhelen - slår del allmänna ingel som helst ansvar. Den enskilde medborgaren får med andra ord stå sitt eget kast, om han litar på och inrättar sig efler en uppgift om tex. innehållet i gällande räll som lämnals honom av någon myndighel och som befinns vara felaktig.

I offentliga lokaler möter man ofta en skyll, enligl vilken lokalens innehavare frilar sig från alll ansvar för slöld av kläder eller andra värdeföremål som överlämnats i innehavarens besittning. Förlust drabbar således helt och hållet sakens ägare. En skylt med texten "vi står inget ansvar

för våra uppgifters riktighet eller vederhäftighet annat än om dessa ulgör del av myndighdsbeslul och kanske icke ens då" skulle på motsvarande säll kunna anbringas på våra byggnader för rällskipning och förvallning för all erinra om rällslägd. Besked lämnas pä motlagarens risk, del är den obehagliga verkligheten.

Det allmänna kan slutligen uppträda - förutom i sina hittills beskrivna roller - som vanlig näringsidkare. Jag tänker på stadig affärsverksamhet i form av monopolföretagen, televerket, järnvägen och poslen. Är slalen åtminstone här underkastad samma rällsnormer som gäller för jämförbara näringsidkare? Självfallel inle. Även inom della rällsomräde övervällrar staten sä gäll del gär del ekonomiska ansvarel på den som lidit skada.

Dagens ordning är orättfärdig. Det bör råda likhel inför lagen och lagen bör vara lika för alla. Makl får inte gå före rätt Kollektivet allmänintresset, fär inte gynnas pä den enskildes bekostnad.

År efter är har vi borgerliga i lagulskollel genom motioner och reservationer kämpat för atl ge den enskilde bättre rättsskydd geniemol det allmänna. Senaste gången hade vi miljöpartiet pä vår sida. Marlin Olsson, Bengt Harding Olson och jag själv har genom olika fall hämlade ur verkligheten tålmodigt belyst hur orällfärdig och slölande silualionen är för den enskilde.

Socialisterna har emellertid konsekvent motsatt sig alla tankar pä all ens uireda betingelserna för del allmännas skadeståndsansvar. Bakom denna okänsliga inslällning måsle ligga den sländpunklen att medborgaren hell enkell får finna sig i, läla, alt bli förfördelad eller utsatt för felakligl handlande frän den offeniliga verksamhetens sida.

"Den nuvarande silualionen är i huvudsak lillfredsslällande. Del finns ingen anledning all revidera skadesländslagen. Hur enkell skall del vara för en enskild atl fä skadestånd? Hur stora skadeståndsbelopp skall utgå i de enskilda fallen?" Med dessa och liknande argument har socialdemokraterna i närmasi mäslrande lon avslagil våra försök all ompröva 1972 års skadeståndslag och alt upphäva privilegierna för slallig affärsverksamhet Senast dä ämnet diskuterades i kammaren i november förra ärel framfördes dessa argumenl frän majoritetens sida för att ålerigen förmena den enskilde bättre möjligheler atl få kompensafion för liden skada.

Vid lidpunklen för den senasle kammardeballen måsle socialdemokraterna dock ha funnit sin position ohållbar. Inte så atl man i sill sinne ändrat inställning lill kärnfrågan, som rör den enskildes slällning lill kollektivet eller korporationerna, utan man bedömde all del förelåg risk för atl man kunde fä riksdagsmajoritden emot sig vid näsla voleringstillfälle. I del lägel gav regeringen i uppdrag ät juslilierådd Bertil Benglsson all göra en begränsad översyn av skadesländslagen, vilkel resulterade i den deparlemenlspromemoria som offenlliggjordes i sluiel av mars i kammaren.

Promemorian förbällrar onekligen på några punkler den enskildes slällning. Del allmänna fär därigenom slå del ekonomiska ansvarel för sina misstag i slörre utsträckning än hillills. Den i promemorian föreslagna reformen är dock långtifrån tillräcklig. Denna uppfallning är numera - vilket förtjänar all understrykas - ell enhälligl ulskolts och innefallar sålunda även de socialdemokrater som sä sent som i november 1988 med eftertryck och omedgörlighd slog vakl om gällande ordning. Ulskollel gör elt tillkännagi-

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Det allmännas skadeståndsansvar m.m.

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Det allmännas skadeståndsansvar m.m.

vande i belänkandel av innehåll all regeringen bör lillsalla en bred pariamenlarisk ulredning med uppgifl all överse del allmännas skadesländ-sansvar vid myndighdsulövning.

Den reformering av skadesländsansvard som nu slär för dörren är självfallet sä mycket mera tillfredsställande som det kröner mångåriga ansträngningar frän borgerligl håll med framgång. "Gulla cavat lapidem" -droppen urholkar stenen.

All vad som förekommit från socialdemokraliskl håll emellertid är en omvändelse under galgen och ej ullryck för ändrad sinnesinställning till den enskildes förmån framgår inte endast av händelseförloppet ulan även av den omständigheten atl den föreslagna utredningen inle ges fria händer.

Vi reservanter finner del nalurligt atl utredningen bör vara i egentlig mening förutsättningslös och därigenom kunna pröva tex. huruvida ansvarsgrunden forlfarande skall vara culpa, dvs. slarv och slapphet, eller huruvida det är möjligt att slopa culpabegränsningen helt och hållet. Skadan känns ju lika smärtsam hos den skadelidande oavsell om den skadegörande handlingen kan tillskrivas vårdslöshet hos någon funktionär eller ej. Denna kardinalfråga förbjuds ulredningen mer eller mindre all befatta sig med.

En annan central fråga avser huruvida annan offenllig verksamhel än myndighetsutövning skall undanlas eller ej. Del finns offenllig verksamhel som inte har karaktär av myndighetsutövning men som likväl har stor betydelse för allmänheten. Skall viss del av den offentliga verksamhet som är skattefinansierad undantas - del är frågan vars befogenhet understryks av grundlagsregeln i 1 kap. 9 § regeringsformen, som uttalar att den fundamenlala likhels- och objekliviielsregeln gäller i lika mån för alla som fullgör uppgifler inom rällskipning och offenllig förvallning. Spörsmälel har berörts i propositionen om införande av tjänstefelsansvaret, en fräga som har organiskt samband med överläggningsämnet

Här upprepar vi reservanter atl gränsdragningen bör inga i utredningsuppdraget. Vi präglar här del kanske inle hell lyckade begreppet "'myndigheis-verksamhd", för all markera all vi avser ell slörre ansvarsområde än dagens. Socialisterna säger nej lill denna ulvidgning.

Herr lalman! Jag nöjer mig med dessa tvä exempel.

Skall den offentliga affärsverksamheten fä synas närmare i sömmarna? Självfallet inte, enligt majoriteten. Här har dock den egendomligheten inlräffal att bläcket knappt hunnil lorka pä våra reservationer i denna del, förrän regeringen offentliggjort direktiv - regeringssammanträde den 20 april - innebärande alt postverkels och televerkets rättsförhållanden gentemot enskilda skall överses. Ibland gär utvecklingen sä forl alt ej ens socialdemokralerna i utskottet hinner med i svängarna.

Avslutningsvis vill jag beröra atl den borgerliga kretsen uppträder under skilda reservationer, såvill angår frågan om skadeslånd vid myndighetsutövning, I sak begränsar sig emellertid skillnaden till frågan vad som skall gälla i avvaktan pä utredningsresultatet och den lag som kan följa därav. Folkpartiet vill fylla tomrummet med en särskild regel, medan vi övriga tycker atl den proposition som regeringen ändå avser all förelägga riksdagen i höst med anledning av promemorian kan duga för della ändamål. De olika reservalionerna kan förmedla inlryckel all Bengl Harding Olson och jag har olika

Det allmännasskadeståndsansvar m.m.

inslällning lill själva reformbehovd - del har vi definilivi inte. Del känns PrOt. 1988/89:111 angelägel alt pälala all vi är hell ense om alll annal än jusl utformningen av 10 maj 1989 provisorieregeln.

Sammanfattningsvis yrkar jag, herr talman, bifall lill reservalionerna 3 och 4 och i övrigl lill ulskollels hemslällan.

Under della anförande överlog andre vice lalmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Anf. 31 BENGT HARDING OLSON (fp):

Herr talman! I elt rättssamhälle måsle den offentliga sektorn ta ell totalansvar för sin verksamhel, och särskilt vid myndighetsutövning. Vid felakliga åtgärder måste straffansvar kunna inträda för tjänstemän och poliliker saml skadeslåndsansvar för slal, landsfing och kommuner. Ell viktigt steg i rätt riktning har tagits genom förslagel till ämbetsansvar som utvidgar straffansvaret för felande tjänstemän. Men ännu vikiigare ur den enskilde medborgarens synpunkl är atl del allmänna skadeståndsansvaret för felakliga myndighdsälgärder som vållal skada för nägon medborgare skärps.

Gällande skadeståndslag stadgar skadeståndsansvar för staten i vissa fall, men lagen innehåller många regler som inskränker den enskildes rätt till skadestånd av staten. För del första krävs del enligl den grundläggande regeln all fel eller försummelse kan påvisas hos någon tjänsteman. För det andra kan slalen - även om ijänslemännen varil försumlig - endasl åläggas ansvar ""om de krav har blivit åsidosatta som med hänsyn lill verksamhetens art och ändamål skäligen kan slällas pä dess utövning"'. Del är den s.k. slandardregeln. För det iredje behöver staten betala ersättning för inträng i näringsverksamhet endast "i den män del är skäligt med hänsyn till intrångets art och varaktighet, felets eller försummelsens beskaffenhet och övriga omständigheter"". Del är den s.k. förelagarregeln. För del fjärde slipper slalen ersällningsskyldighd för skada som kunnal undvikas om den skadelidande förl talan om rältelse av det felakliga myndighdsbesluld, den s.k. passivitdsregeln. För det femle kan - även om staten trots alll skulle befinnas skadeslåndsansvarig - den statliga ersättningsskyldigheten jämkas, och dä ända ner till noll. Huvudregeln är alltså så urholkad alt man med fog kan fråga sig vad ansvaret i realiteten är värt för den enskilde medborgaren.

Massiv kritik har också riktats mol gällande skadeståndsregler. Den har framförls av många oförskylll drabbade fördagare och enskilda personer. Fallen har också ingående behandlats i massmedia. I riksdagen har del år ul och är in krävis förbällrade regler. Den politiska kriiikerskaran har successivt utökats. Under årels allmänna motionstid uppnåddes änlligen polilisk majoritet genom motioner frän samlliga opposilionsparlier.

Under hela denna tid har motslåndd mol elt generösare skadeslåndsansvar varil kompakt frän socialdemokraterna. Sedan justiliekanslern - efler personskifte på poslen - 1988 ändrat slåndpunkl, tvingades socialdemokralerna atl något mjuka upp sin inslällning. Men det var först i mars 1989 som de socialdemokratiska ledamöterna i lagutskottet - efter all ha hamnal i minorild - kände sig ivingade all svänga hell om. Plötsligt skapades det alltså enighel i ulskollel om an en pariamenlarisk ulredning skulle göra en bred

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Det allmännas skadeståndsansvar m.m.

och förulsätlningslös översyn av del allmännas skadeslåndsansvar vid felaktiga rnyndighetsätgärder.

Samma dag som lagutskottet preliminärt fattat sitt enhälliga beslut, men några limmar senare, informerade justitieminister Laila Freivalds frän denna talarstol om all jusliiiedeparlemenld nu plölsligl offentliggjorde en promemoria om del allmännas skadeslåndsansvar. Innebörden var all begreppel "myndighdsulövning" skulle utvidgas och vissa begränsningsregler slopas för att utöka skadeståndsansvaret Översynen skulle göras inom departementet, och efter viss remiss skulle en proposition läggas fram under hösten 1989. Justitieministern berörde inle självmant lagutskottets färska beslut om en bred förutsättningslös parlamentarisk ulredning. Men pä en särskild fråga förklarade juslilieminislern atl hon skulle "respektera riksdagens beslut" om en sådan ulredning. Riksdagen ulgär ifrån all dessa ord utan döjsmäl även kommer all omsättas i handling från regeringens sida.

Herr talman! Denna parlamentariska ulredning, som riksdagen i dag skall fatta beslut om, måste vara representativt sammansatt med företrädare för samlliga riksdagspartier, eflersom delta gäller en viktig demokralisk rättig-hel av grundläggande betydelse för statens, landslingens och kommunernas relafioner lill medborgarna. Uppgiften är atl brett och förutsättningslöst uireda del allmännas skadeståndsansvar, Della måsle ocksä uttryckligen och ulan inskränkningar framgå av direkfiven för ulredningen.

Här föreligger del dock en viss politisk oenighet om utgångspunkten för utredningen. Två huvudalternativ blir akluella: skadeslåndsansvar för myndighdsfel skall uppkomma antingen endasl om någon Ijänsteman varil försumlig - culparegeln - eller oavsetl om sä varil fallet eller inte - slrikl ansvar, Socialdemokralerna i lagutskoliel och regeringen med justitieministern i spetsen - justitieministern är lyvärr inte närvarande nu - driver i princip linjen all skadeslånd skall erläggas endast vid vårdslösa rnyndighetsätgärder, Fokparliel hävdar med bestämdhet att den nalurliga utgångspunkten måste vara det mera generösa strikta ansvarel. Alltså: den medborgare som oförskylll drabbals av skada genom felaktiga rnyndighetsätgärder skall i princip ha rätt till skadeslånd även om ingen tjänsteman kan bevisas ha varit vårdslös. Denna huvudregel bör undanlagsvis kunna åsidosättas och del allmänna följaktligen slippa skadeslåndsskyldighd om del annars skulle uppkomma otillbörliga förmåner för den enskilde.

Denna utgångspunkt utesluter inle alt andra alternativ belyses inorn ulredningen. Här kan några exempel nämnas:

- Vårdslöshet presumeras, dvs. anlages. men del allmänna ges möjlighel all motbevisa presumlionen och därigenom slippa ansvar.

- Vårdslöshetskravet behälls, men den skadelidande fillerkänns vissa lättnader för atl kunna bevisa vårdslösheten.

- Värdslöshetskravel kvarstår men endast på vissa områden.

Särskilt måste utredningen uppmärksamma den situation då den enskilde drabbals av skada på grund av orikliga råd och upplysningar från myndigheter. Dessulom bör beaklas atl det i vissa fall kan vara moliveral alt ersällning ulgär även för kränkning som inte utgör direkt ekonomisk skada.

För övrigt bör - för den händelse riksdagen i annat sammanhang skulle besluta om översyn av straffansvaret för tjänstemän och politiker och del

disciplinära ansvarssyslemd - denna översyn samordnas med den nu akluella ulredningen om skadeslånd.

Herr lalman! Denna parlamentariska utredning kommer givelvis atl ta viss tid i anspråk. Dess belänkande måsle sedan remissbehandlas, och därefler skall en proposition utarbetas. I avvaktan pä ikraftträdande av ell nyll skadesländssyslem måsle en delreform genomföras för undvikande av skadeståndsrättsliga "justitiemord" under utredningstiden.

Regeringens förslag till delreform frän den 1 januari 1990 kan dock inte fylla denna självklara funklion. Utvidgningen av begreppet myndighetsutövning är visserligen till viss men inle tillräcklig fördel för den skadelidande. Slopandel av slandardregeln, förelagarregeln och passivitdsregeln fär ringa effekt. För det första har dessa begränsningsregler sällan använls vid rällslillämpningen. För del andra alertas fördelarna genom all begränsningsreglerna ""äleruppslär"' inom ramen för bedömning av ijänslemannens vårdslöshd och den skadelidandes medvällande. Slulsalsen är all regeringens lilllänkla delreform alltså är begränsad och närmast alt betrakta som en skenreform. När justitieminister Laila Freivalds vid sin tidigare informalion lill riksdagen stolt förklarade all "inga särskilda begränsningar egenlligen kvarslår" i del allmänna skadeståndsansvaret, är detta all bedöma som vilseledande konsumentupplysning.

Folkparliel har en annan lösning på problemet. En skadeständsräitslig säkerhetsvenlil bör omedelbarl införas. Den skall tillämpas om den skadelidandes, företagarens eller privatpersonens ersätlningsbehov framslår som särskilt angeläget Denna regel skall ges en generös lillämpning. En sådan delreform kommer bällre än regeringens modell all fånga upp aktuella upprörande fall i avvaktan på den kommande skadeständsrättsliga nyordningen.

Herr talman! Vad gäller frågan om de statliga affärsverkens skadeslåndsskyldighd i kontraktsförhållanden vill jag för tids vinnande hänvisa till mina medreservanters inlägg på denna punkt.

Avslutningsvis önskar jag endasl tillägga följande. Offenllig verksamhel skall bedrivas med och inle ulan ansvar. En skadeständsräitslig generositet från del allmännas sida kan visserligen komma all innebära en koslnad för slalen, men della är ell pris som vi självfallel måsle beiala-del är ell lågt pris - för vår rättssäkerhet och allmänhetens förlroende för värl rättssamhälle.

Med detta yrkar jag bifall lill reservalionerna 2 och 4 i lagulskottds belänkande 31.

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Det allmännas skadeståndsansvar m.m.

Anf. 32 MARTIN OLSSON (c):

Herr lalman! Del brukar både inom och ulom detta hus av många ifrågasättas om det är meningsfullt all väcka mofioner, eflersom de flesla ändock avslås i slor ulslräckning. Särskill finns del de som ifrägasäller det meningsfulla i all är efler är ålerkomma med motionskrav som avslagits. Lagutskottets betänkande om del allmännas skadeslåndsansvar är etl myckel goll exempel på all om man motionsvägen tar upp frågor som har starkt berättigande, skall man inle ge upp utan ålerkomma lills man får gehör för sina krav.

Under många år har vi frän de ire icke-socialisliska partierna begärl en

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Det allmännas skadeståndsansvar m.m.

översyn av det allmännas skadeståndsansvar i syfle alt slärka den enskildes ställning gentemot samhällel, men varje gång har del avvisats av en riksdagsmajorilel. Detta skedde senast i november i fjol.

Det betänkande som vi nu behandlar visar däremot all del finns enighel om alt begära atl regeringen låler en bred parlamentarisk utredning pröva dessa frågor. Skiljaklighderna gäller inle om en ulredning skall lillsätias ulan i slällel den närmare moliveringen för beslutet och utredningsarbetets inriktning. Dessutom är det delade meningar om huruvida även de slalliga affärsverkens skadeslåndsskyldighd skall ulredas.

Enligt centerpartiets mening, som vi angett i våra motioner, är rätten till skadestånd av myckel slor betydelse för den enskildes trygghet Grunderna fördenna räll anges i skadesländslagen. Vad vi vänl oss emol är att rätten till skadeslånd är begränsad i en rad avseenden i såväl statlig affärsmässig verksamhet som annan slallig verksamhel och myndighdsulövning, jämförl med vad som gäller för icke samhällelig verksamhel.

Vi anser all den nalurliga uigängspunkten för rätlen lill skadestånd bör vara all en enskild som lillfogals skada eller förlusl, till följd av åtgärd av det allmänna, skall fä ersällning enligl molsvarande regler som skulle ha gälll om hans eller hennes motpart icke representerat samhällelig verksamhel. Delta har varit uigängspunkten för våra upprepade molionskrav.

I molionerna och belänkandel delas dessa frågor upp i tvä skilda områden. Det ena är del allmännas skadeslåndsskyldighd vid myndighetsutövning och molsvarande. Del andra områdel gäller statens skadeståndsansvar i affärsmässig verksamhet. Det är inom del förstnämnda områdel som del nu råder enighet i ulskollel om alt begära en utredning. Jag vill försl något kommentera detta område.

Den offentliga verksamhelen har expanderat krafligl sedan skadesländslagen infördes 1972. Denna verksamhel har kommil all belyda alltmer i vårt samhälle och för alla som enskilda medborgare. Det har lell lill all enskilda medborgare i alll slörre ulslräckning har blivit beroende av, och kommil i kontakt med, offenllig verksamhel och offentliga funktionärer i deras myndighetsutövning.

Under senare år synes del ha blivit vanligare att enskilda själva har fåll bära en slor del av de förlusler eller skador som de åsamkals på grund av felaklig myndighdsutövning. Del har inlräffal fall där den enskilde drabbals av slora förlusler som det allmänna - trots vållande lill skadan - inle alls ersalt Tillämpningen av bevissäkringslagen har bl.a. gell myckel uppmärksammade exempel pä hur den enskilde kan drabbas ekonomiskl och få personliga slora problem på grund av myndighetsingripande, som senare visat sig helt sakna saklig grund.

Dessulom är gränsdragningen mellan vad som anses vara myndighetsutövning och ej oklar i vissa fall. Del ledde till all högsla domstolen med ire rösler mol två avgjorde del s.k. Trifoliumfalld lill nackdel för dd drabbade förelaget. Domslolens majorilel fann därvid all konsumenlverkd ulfärdal ell pressmeddelande som innehöll klarl felakliga uppgifler och därigenom kom all allvarligl skada förelaget Men del skulle inle bedömas som myndighdsulövning. Skadeslåndslalan avvisades därför.

Jag nämnde inledningsvis all upprepat mofionerande kan ge effekt. När

det gäller del allmännas skadeslåndsansvar har del uppseendeväckande nu inlräffal alt regeringen, trots atl riksdagens socialistiska majoritet i höslas avvisade våra ulredningskrav, i början av della år uppdrog ål en särskild ulredningsrnan alt göra en viss översyn av del allmännas skadeståndsansvar. Hans förslag, som redovisades redan den 23 mars, kan endast ses som ell provisorium i avvaklan pä en bred förulsällningslös ulredning.

Beiräffande motiveringen för della ulredningskrav har vi inle kunnal ena oss i ulskollel. I reservalion 3 redovisar vi frän cenlern, moderaterna och miljöparfiet vär syn pä den inriktning utredningsarbetet bör fä. Vi betonar att frågan om det allmännas skadeståndsansvar vid fel och försummelser i myndighetsutövning bör bli föremål för en ulredning, där ämnets olika aspekter förutsättningslöst och omsorgsfullt belyses. Vi betonar del förui-sällningslösa. Del gäller l.ex. även gränsdragningen mellan myndighdsverk-sainhel och annan verksamhel liksom om ersällning i vissa fall skall kunna ulgä även om nägon direki oaklsamhel inle förelegal vid del orikliga handlandel från myndighetens sida. Vi nämner i vår reservalion även att rnan kan pröva frågan om omvänd bevisbörda sä, att det allmänna för all undgå skadeslåndsansvar måste visa att något vållande ej föreligger. Vi underslryker i reservationen viklen av alt utredningsarbetet blir förutsättningslöst

Herr lalman! Det andra området i delta betänkande gäller statens skadeståndsansvar i affärsmässig verksamhel. Mot bakgrund av all det när det gäller statens skadeslåndsansvar i affärsmässig verksamhel såsom inom postverket, televerket och SJ finns vissa regler som begränsar rätlen till skadestånd, har vi frän centerpartiet och de övriga borgerliga partierna under många är begärl en översyn av reglerna. Syftet skall vara all den enskilde skall ha samma rätt och möjlighel att få skadeslånd, oberoende av om den som föranlell skadan eller förlusten är företrädare för stallig eller enskild verksamhel. Vi lycker alt del är klart otillfredsställande atl det för staten i egenskap av avtalspart finns undanlag frän rättsgrundsatser som eljest gäller enligl vär rättsordning.

Del är viktigt för den enskilde all man i skadeständshänseende jämställer statlig och enskild verksamhet. Enligt vär mening är det också av slor vikl att uireda frågan om avskaffande av de särskilda friskrivningsklausuler som gäller för slallig affärsverksamhet

I reservation 4 av cenlern, moderalerna, folkparliel och miljöparfiel upprepar vi tidigare års krav på en ulredning av dessa förhållanden - alll i syfte atl slärka den enskildes ställning. Eftersom det enligt ell enigl ulskoll bör lillsällas en ulredning angående del allmännas skadeståndsansvar, anser vi reservanter atl denna utredning även skall pröva frågan om statens skadeslåndsansvar i affärsmässig verksamhel. Tyvärr har socialdemokraterna och vpk gäll emol delta krav. Liksom tidigare framhåller majoriteten även nu alt en skärpning av statens skadeståndsansvar vid sådan verksamhel är förenad med slora svårigheter och kan leda lill betydande kostnadsökningar i form av tex. högre porlon och dyrare järnvägsresor. Det är nu - liksom tidigare - en mycket anmärkningsvärd motivering för avslag på en översyn som syftar lill atl stärka konsumentskyddet och rällen till skadestånd. Motsvarande argumenl har mig veterligen inte anförts när vi genom lagstiftning och pä andra sätt successivi har stärkt konsumenternas ställning.

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Det allmännas skadeståndsansvar m.m.

4 Riksdagens protokoll 1988/89:111

Prot. 1988/89:111 Då har dess bättre den enskildes berättigade krav pä trygghet inte vägts mol

10 maj 1989

Det allmännas skadeståndsansvar m.m.

kostnaderna. Så borde det vara även när vi nu väger den enskildes rätt mol den slalliga affärsmässiga verksamheten. Dessa skadesländsfrägor borde fä bli förutsättningslöst prövade av den ulredning som kommer alt lillsällas. Herr lalman! Med del sagda ber jag att få yrka bifall lill reservalionerna 3 och 4.

Anf. 33 ELISABET FRANZÉN (mp):

Herr talman! Det allmänna har ett visst ansvar för felakliga myndighdsälgärder. Del har i många sammanhang gjorls gällande atl del ansvaret borde vara större. Senast har detta sagts i kammaren under den senasle halvtimmen. Jag tycker inte alt det finns någon anledning att vidare utveckla den frågan. Jag har ingenting nytt atl tillföra. Men miljöpartiet tycker alt del är angelägel alt frågan utreds förutsällningslöst, och vi vill därför alt en bred parlamentarisk utredning tillsätts för det ändamålet

Denna ulredning bör också omfatta de statliga verkens affärsmässiga verksamhel. Samma regler när del gäller skadeslånd bör gälla för stallig som för enskild affärsverksamhet när verksamhelen för övrigt sker pä lika villkor. Den slalliga affärsverksamheten har i vissa avseenden etl samhällsansvar som inle åvilar enskilda förelag. I de fallen kan det vara rimligt all de statliga verkens skadeståndsansvar jämkas eller undantas. Den breda parlamentariska utredningen borde få i uppgift all beskriva hur och i vilka avseenden.

Med det anförda yrkar jag bifall till reservationerna 3 och 4. Jag vill också yrka bifall lill reservation 1.

Reservalion 1 är föranledd av en molion frän en enskild riksdagsledamot. Motionen gäller skadestånd för myndighetsmissbruk. Elt sådant skadestånd finns redan, och därför finns det formellt fog för atl avslå motionen. När man läser molionen ser man emellertid alt motionären menar i stort sett samma sak som övriga motionärer när det gäller del allmännas skadeslåndsansvar. Ulskollel hade lika gärna kunnal vara generösl och i sill yrkande använda orden "med anledning av". Men i min slrävan all försöka nä enighel i ulskollel gav jag efler på den punklen och gick med pä ell avslyrkande.

På lio rader i ulskollels skrivning lyckas man dock på ell hälskl säll yrka avslag Ivå gånger pä denna molion. Jag tycker all man bör kunna vara generös mol molionären, dvs. Kenl Lundgren. Man hade kunnal yilra sig kort och koncist utan några utsvävningar och bara yrka avslag på molionen. Del är vad jag gör i reservalion 1. Jag hoppas att fler siöder mig i detta.

Anf. 34 LENNART ANDERSSON (s):

Herr lalman! Med hänsyn till atl vi inom ulskollel är hell eniga i huvudfrågan, nämligen all begära en pariamenlarisk ulredning som får lill uppgift atl se över nu gällande beslämmelser om det allmännas skadeslåndsansvar, är del förvånande all Allan Ekström m.fl. gör en sä lång historieskrivning.

Allan Ekström försöker tolka vilka interna överläggningar som vi har haft i den socialdemokratiska gruppen och när vi internt har fattat beslul om all del är moliveral med en parlamentarisk ulredning. Allan Ekström försöker ocksä lolka värl sinnelag. Allan Ekslröm vel ingenfing om della. Han har en

fullkomligl felaklig historieskrivning. Del är inle endasl de olika motionerna i riksdagen som har påverkal oss i vårt ställningstagande, utan fast mer händelser som har skett ule i samhällel. Under hela del föregående året diskuterade vi frågan om en fortsatt utredning. Del är rikligl all det var först vid årsskiftet som justitierådet Bertil Bengtsson fick i uppdrag att komma med ell förslag lill en delreform. Men del uppdragd sammanfaller inle i tiden med våra tidigare interna diskussioner.

Vi har inom lagutskottet under de senaste åren mycket noggranl följt denna ulveckling, och vi har vid flera fillfällen inhämlal yllranden från jusliliekanslern som handlägger dessa ärenden. I de yllranden som vi har fäll fidigare har jusliliekanslern inle ansett del vara moliveral med en allmän översyn av beslämmelserna. Men vi.har forlsall med våra inlerna överläggningar, och med hänsyn lill vad som har hänl ule i samhället anser vi atl liden nu är mogen för all begära en sådan översyn.

Från ulskotlds sida sätter vi värde på den promemoria som juslilierådd Bertil Benglsson nu har presenleral. Vi nolerar med slor lillfredsslällelse del besked som justitieministern gav till riksdagen pä skärtorsdagen här i kammaren, nämligen att målet för departementet är alt lägga fram en proposition för riksdagen redan under höslen 1989 och alt nya lagbestämmelser förhoppningsvis skall träda i krafl den 1 januari 1990. Vi belraklar della från den socialdemokratiska gruppens sida som en delreform. Den är välkommen, och den ligger räll i liden. Men vi har ocksä i utskollel anslulii oss lill förslagen om atl en parlamentarisk utredning skall la ell vidare grepp och se över beslämmelserna i forlsällningen.

Läser man majorilelens skrivning i ulskoUsbelänkandd och de olika reservalionerna, kan man se alt var och en konstaterar att vi i huvudsak skiljer oss på en punkt. I belänkandet slär del all; ""Ulskollel vill dock framhålla all en ulgångspunkl bör vara all vanliga skadeslåndsrällsliga grundsalser bör gälla också vid verksamhel som har samband med myndighetsutövning."' Reservanterna lalar i sina reservationer om all man i huvudsak skall ha ett strikt ansvar. Det är där som vi skiljer oss ål i uppfattningen om hur en framtida lagsliflning bör se ul.

Jag vill dock påminna om all vi frän utskottets sida tidigare har framhållit att del finns särskilda rättsområden som har en sådan särprägel att dd på de områdena kan vara motiverat med ell strikt ansvar. Vi menar atl del får denna ulredning pröva. Men vi har icke varil beredda all nu i en allmän förulsältning för utredningen skriva in att det skall vara dt strikt ansvar.

När del gäller skadeslånd vid affärsverksamhet skiljer vi oss äl i våra uppfattningar. Vår uppfallning från majorilelens sida är forlfarande alt vi anser del vara mera rationellt och rikligt atl ha avtal som reglerar ersättningen lill de personer som på etl eller annal sätt har råkat illa ut när del gäller deras konlakler med SJ, televerket eller poslen. Vi ser gärna all de maleriella villkoren undan för undan ses över och alt de villkoren skall vara så generösa som möjligt. Kommunikationsministern har också nyligen lillsall en ny ulredning för alt se över dessa villkor.

Vi är ändå inle övertygade om att det skall vara en lagsliflning på detta omräde, som reservanterna vill. Argumenten för och emot har vi utvecklat många gånger tidigare här i kammaren, så jag skall i dag inte ta upp ytterligare lid med alt upprepa dem.

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Det allmännas skadeståndsansvar m.m.

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Det allmännas skadeslåndsansvar m.m.

Jag slutar della inlägg, herr lalman, med all yrka bifall lill ulskollels hemslällan i dess helhet.

Anf. 35 BENGT HARDING OLSON (fp) replik:

Herr lalman! Jag kan förstå alt Lennart Andersson blir litet upprörd när vi börjar lala om hislorien - den är inle särskill glädjande all lilla lillbaka på. Del är uppenbarligen så - det framstår för var och en som följer hislorien - att det mer eller mindre är en enda läng reträtt under galgen. Lennarl Andersson säger atl del här finns ett posilivl sinnelag, men i så fall har han lyckals dölja del väl under de debatter som vi har haft i kammaren, då motståndet har varit stort och attackerna, inle minsl mol mig, ganska kraftfulla.

Motståndet kvarslår, och del gäller jusl utgångspunkten för utredningen. Socialdemokraterna kan inte visa den generositeten alt de nu gär med pä en förulsällningslös utredning. De säger ""förutsättningslöst"", men ändå lägger de in en mycket grundläggande, begränsande förulsällning direki i ulredningen. Del är motsägelsefullt.

Del är ytterligare en fråga som är viklig, och jag vill ha elt klart svar pä den, inskrivet i snabbprotokollet: Är socialdemokraterna i klartext beredda atl skapa en bred parlamentarisk ulredning med företrädare för alla parlier? Del är läll all svara ja eller nej på den frågan.

Den slora oenigheten gäller delreformen. Jag påstår - och jag irodde all Lennarl Andersson skulle kommentera det - all den delreform som regeringen föreslår blir en skenreform. Man lar igen på gungorna vad man förlorar pä karusellen, som del heter. Del betyder alllsä all del inle blir nägra större förbättringar för den enskilde i denna silualion.

Däremol är den säkerhdsvenlil som folkparliel föreslår avsevärl mycket mer generös. Vad är del för fel med den generositeten, Lennarl Andersson? Eller är del ell återfall i fidigare moislånd? Dessutom är det en fördel atl vi är beredda atl tillskapa lagstiftningen omedelbarl, medan del annars dröjer lill den 1 januari. Del kan hända myckel av dd som jag kallar skadeslåndsrällsliga justitiemord under liden. Jag hoppas atl jag kan få några mera klarläggande svar på de här punkterna.

Anf. 36 ALLAN EKSTRÖM (m) replik:

Herr talman! Lennart Andersson får ursäkta, men del känns angelägel för mig, som år efler år har yrkal på en översyn och varje år fält blankt nej, att fä beskriva händelseförloppet. Verkligheten har vitsord. I övrigl vill jag instämma i det mesta av vad Bengt Harding Olson har sagl.

Hur är del med sinnelaget? Del var en fråga. Läl kammardebatterna få lämna svar!

Den 5 november 1986 sade Lennart Andersson: Utskottet behandlade redan hösten 1984 en molion om skärpning av det allmänna skadeståndsansvaret. Lagulskollel fann dä alt det inle förelåg någon anledning all föreslå en sådan skärpning. Majoriteten i utskoltd konstaterar även i år, efter prövning av de akluella molionerna, att det inle finns någon anledning all revidera skadesländslagen.

Sä senl som för fyra månader sedan i kammaren ställde Lennart Andersson frågan; Hur enkelt skall del vara för den enskilde all få skadestånd? Var går

gränsen mellan myndighetsutövning och allmän serviceskyldighet enligt er uppfattning? Hur stora skadeslåndsbelopp är ni beredda att godta i de enskilda fallen? Även om ni begär en utredning skulle det vara inlressanl all någon gång få besked om era uppfaliningar i dessa frågor. Jag ulgår ifrån all ni väl ändå måsle ha länkl längre än lill all endasl begära en ulredning. Vilka uppfattningar har ni i de olika delfrågorna? Besked på de punkterna kanske skulle föra ulvecklingen litet mera framåt

Uttalandena får lala för sig själva.

Vad gäller direktiven till ulredningen är del en enorm skillnad mellan majoritetens mening och reservalionerna - belydligl slörre än vad Lennart Andersson nu vill påskina. Lilel tillspetsat och lilel förgrovat skulle man kunna säga om majoritetens direkfiv: Utred så litet som möjligt.

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Det allmännas skadeståndsansvar m.m.

Anf. 37 LENNART ANDERSSON (s) replik:

Herr lalman! Jag vill först säga lill Allan Ekslröm att det jag bad om förra året var atl ni skulle försöka lämna besked om er uppfattning på några konkreta punkter. Om vi hade fått de beskeden då hade det kunnat påskynda ulvecklingen. som kunde ha gått snabbare än den nu gör. Vi har forlfarande inle kommil längre, utan dessa frågor fär nu överlämnas lill en parlamentarisk utredning, som säkert kommer atl kunna finna lösningar.

Till Bengl Harding Olson vill jag säga all vi betraktar den ulredning som justitierådet Bertil Bengtsson har gjort på justitieministerns uppdrag som en delreform, inle som en skenreform, som Bengt Harding Olson envisas med att säga här i dag. Vi anser frän majoritetens sida all del är en snabb handläggning under detta år, om en proposition kommer till hösten och lagen ändras redan frän den 1 januari 1990. Del finns ingen anledning all klaga pä laklen i del förändringsarbeld.

Majoriteten har skrivit om en parlamentarisk utredning! betänkandet, och den skrivningen är fill fyllest Vi behöver inle alls i dag lämna några mer utförliga motiveringar eller precisera vårl yrkande mer på den punklen. Del är fulll tillräckligt så som vi har formuleral oss, och sedan är det regeringen som tillsätter utredningarna, inle riksdagen.

Anf. 38 BENGT HARDING OLSON (fp) replik;

Herr lalman! Frågan är vad delreformen innehåller och vad den innebär. Jag har päslåll all det är en skenreform, och jag har inle tagit del ur luflen. Om man läser departementsstencilen ingående ser man all även utredaren fullsländigl lydligl klarlägger all den är av myckel begränsad omfallning.

Det måsle väl framgå klarl för Lennart Andersson atl del förslag lill säkerhdsvenlil som folkparliel har lagl fram är mera generöst än den delreform som socialdemokraterna planerar. Om de olika lagsliftningsmo-dellerna lillämpas pä fallel med bilhandlaren Alvar Alvgard i Vimmerby, som är ell riksbekant fall, som förlorade hela sin rörelse och i princip sin förmögenhet, framgår det direki atl han inle skulle ha, räddals med den delreform som föresläs av regeringen, däremol genom folkparliels säkerhetsventil.

Del skulle vara mycket bra om Lennarl Andersson och socialdemokraterna i varje fall kunde visa den generositeten, inte all de säger ja till all del skall

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Det allmännas skadeståndsansvar m.m.

vara ett slrikl ansvar - del har jag inle begärl - rnen all de ålminslone säger all de är beredda alt utreda frågan och all man sedan får se vad det blir. Del kan inle kosla någoniing all visa generositet när del gäller utredningsdirektiven. Lennart Andersson. De bör vara helt öppna, om socialdemokralerna skall vara trovärdiga i denna fräga.

Det är faniasliskt atl Lennart Andersson kan säga all delta ärendes positiva ulgäng hade påskyndals om borgerligheten inkl. folkpartiet hade agerat litet annorlunda. Jag vägar nog påstå all vi aldrig hade fått någon reform om vi inte hade ageral så kraftfullt, så ofta och sä hårt

Anf. 39 LENNART ANDERSSON.(s) replik;

Herr lalman! Hade deballen föregående år varil mer preciserad till sill innehåll, är jag överlygad om all vi hade kunnal få lill stånd en ulredning belydligl fidigare. Jag vidhåller den uppfaiiningen.

Jag irodde all Bengl Harding Olson och andra som är erfarna jurister skulle ha förmågan alt precisera sig lilel mer efler alt flera år i rad ha motionerat med mer allmänna yrkanden. Men jag har tvingats konstatera atl när jag begär olika preciseringar är de inte beredda att lämna sädana, utan de hänger kvar vid de mer allmänt formulerade kraven.

Men nu kommer en utredning. Jag är glad över all det är ell enhälligl utskott som begär alt en parlamentarisk ulredning skall fä arbeta vidare. Jag kan inle heller lolka Bengt Harding Olsons senaste inlägg om slrikl ansvar på annat säll än atl han nu är belydligt rner nyanserad i sin uppfallning än då han skrev sina reservationer och framförde sina äsikler i ulskollel. Då uppfallade jag atl han menade atl del absolut skulle vara ett slrikl ansvar, som ulredningen i huvudsak skulle arbeta med. Sä hårda politiska signaler har vi från majoritetens sida inte velal ge regeringen inför dess uppgifl atl forma direktiven till ulredningen. Men nu är Bengt Harding Olson belydligl mer nyanserad på den här punkten och del noterar jag.

Andre vice lalmannen anmälde all Bengt Harding Olson anhållil alt lill protokollet få antecknat att han inte ägde rätt till yllerligare replik.

Anf. 40 ELISABETH PERSSON (vpk):

Herr lalman! Allan Ekslröm påsiod i sill inledningsanförande all bl.a. vpk inle ageral för all skärpl skadeståndsansvar vid myndighetsutövning skall komma lill stånd. Delta var nog det mest häpnadsväckande jag har hört den här dagen, alldensiund han i sitt bifallsyrkande siöder just en vpk-molion, som dels går ut på att skadesiåndsansvarei rnäsle ulvidgas, dels kräver den breda parlamentariska utredning i frågan sorn del har talals om senare.

Jag länker inle gä in i den här tydligen ganska mångåriga trälan rnellan del borgerliga blockel och socialdemokraterna om vad som har hänt och inte har hänl tidigare, utan bara nöja mig med all påpeka alt Allan Ekström i alla fall pä en punkt lydligen släller upp pä samma resonemang som vpk gör. Säga vad man vill om den föreliggande deparlernenlsprornemorian, men den kan i alla fall fungera som ell sleg i rätt riktning. Den snabbt utlovade propositionen i ärendel är lill fyllest Nägon säkerhdsvenlil behövs inte under den lid som utredningen - som faktiskl samlliga partier i ulskollel är överens om -

arbelar och lills den har lagl fram resultatet av sill arbele, vilkel kan leda fill konkrela förslag.

För övrigt vill jag hänvisa till utskottets betänkande, vars skrivning klart uttrycker behovet av en utredning i denna fråga. Jag anser inte heller att skrivningarna på något sätt begränsar en framlida utrednings verksamhetsområde, tvärlom. Jag vill bara citera nägra rader; ""En sådan översyn", som det talals om, "torde kräva en förutsättningslös och allsidig analys av i vilken utsträckning det allmänna bör svara för skador som uppkommer för enskilda i samband med myndighetsutövning".

Kan dd sägas tydligare?

Jag kan inte heller se atl det på något sätt är begränsande när man i belänkandet först har angivit en rad exempel på vad som bör las upp och dessutom även konslalerar alt del, ulöver de anförda exemplen på frågor som kan övervägas, givelvis finns åtskilliga andra spörsmål om del allmänna skadesiåndsansvarei som behöver prövas. Hur man kan få della lill all vi vill uireda så litet som möjligt är faktiskl en gåta för mig.

Herr lalman! Med della vill jag yrka bifall lill utskottets hemslällan, som ocksä vänsterpartiet kommunisterna står bakom.

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Det allmännas skadeståndsansvar m.m.

Anf. 41 ALLAN EKSTRÖM (m):

Herr lalman! Jag ber Elisabeth Persson om ursäki om jag har salt likhetstecken mellan vpk och socialdemokraterna i nägol avseende då della varil objektivt oriktigt.

Vad angår frågan om omfattningen av direktiven vidhåller jag milt tidigare uttalande och hänvisar till mill anförande. Jag hävdar nämligen all jag har slöd för all vi borgeriiga, vilket framgår av våra reservationer, vill all ingenting skall vara främmande för ulredningen. Den skall fä pröva, vilket vi särskilt har pekat på, de fundamenlala beståndsdelarna för den enskilde, nämligen ansvarsgrunden, culpa eller strikt ansvar. Vidare gäller frågan hur myckel av den statliga verksamheten som skall få prövas. Myndighetsutövning, som jag nämnde, är bara en begränsad del av den statliga verksamheten. Vi säger att utredningen inte skall vara förmenad rätten att pröva hela områdel för den offentliga verksamhelen. Därmed inle sagt atl ulredningen kommer fram med ell så omfattande förslag, men den skall i egentlig mening vara förulsällningslös.

Jag vidhåller all jag har hafl rätt i sak, men jag är ledsen om jag har salt likhetstecken mellan vpk och socialdemokraterna i något avseende då detta inte varil riktigl.

Anf. 42 BENGT HARDING OLSON (fp):

Herr talman! Jag vill gärna göra ell tillägg fill det som Elisabeth Persson sade, all det var genom vpk:s första signaler under deballen hösten 1988 som en politisk majoritet på den här punkten möjliggjordes. De signalerna fullföljdes sedan i en motion under allmänna motionstiden i januari 1989. Del var en punkl.

En annan punkt, den allra viktigaste, som del är angelägel alt la upp jusl efler del Elisabeth Persson har sagl, gäller hur direktiven skall se ut för den utredning som vi nu skall besluta om. Del finns en skrivning i lagutskotlels

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Vårdnad om barn m.m.

bdänkande som uppenbarligen kan lolkas litet hursorn helst. Allan Ekslröm säger att den är förutsättningslös och inte begränsande. Även Elisabeth Persson uppfallar all del är på det säilel. Men förelrädaren för socialdemokraterna, nämligen Lennarl Andersson, ger sken av att här finns en begränsning, och det är inte vilken begränsning som helsl. Del är en oerhörl grundläggande begränsning. Därför lycker jag alt inle minsl Elisabdh Persson och vpk, men naturligtvis även moderaterna, måsle bli oroliga och undra hur direkfiven kommer all se ut Har regeringen i sinnet atl skriva mycket mer begränsande direktiv än som framgår av lagutskottets betänkande? Det är en myckel grundläggande fräga, som jag lycker alt alla har räll all fä besked om här och nu i kammaren.

Anf. 43 ELISABETH PERSSON (vpk):

Herr lalman! Jag delar faktiskt inle uppfattningen, Bengt Harding Olson, all bdänkandels skrivning skulle kringskära en kommande ulredning. Jag kan alllsä inle dela den rädsla som Bengt Harding Olson har för detta. Vi får väl se tiden an. Jag kan inle säga annal än all skulle Bengl Harding Olsons farhågor infrias, fär vi nalurliglvis la upp del lill diskussion då. Men atl vara så vansinnigt misstänksam och näsl intill konspiratoriskl lagd att man tolkar den skrivning som föreligger här som en begränsning och en kringskärning tror jag inte är en framkomlig väg framöver.

Anf. 44 BENGT HARDING OLSON (fp):

Herr lalman! Jag uppfallar mig varken som vansinnig eller konspiratorisk, men det som har fält mig atl fundera och som faktiskt har skapat farhågor är jusl del sorn Lennarl Andersson har sagt här i kammaren. Det är ju inle ulan anledning som Lennarl Andersson gör de räll kritiska begränsningarna, som faktiskt ocksä Elisabeth Persson har hört. Men jag kan nöja mig med den slutsals som Elisabeth Persson kom fram lill, nämligen all visar del sig all del inle blir de öppna direkfiv som vpk, moderalerna och även folkparliel i hög grad har poängterat - del gäller även miljöpariiei - fär vi anlagligen vidta politiska åtgärder. Del bör i alla fall bli en fillräckligl lydlig polilisk signal från riksdagen lill regeringen och justitieministern.

Anf. 45 ELISABETH PERSSON (vpk):

Herr talman! Jag sade inle "vansinnig"", varför jag hoppas alt det inle kommer att stå så i protokollet.

Överläggningen i delta ärende var härmed avslutad.

(Beslul fattades efter debalten om trafikulskollds betänkande 23.)

Kammaren övergick lill att debattera lagutskollets betänkande 33 om vårdnad av barn m.m.

Vårdnad om barn m.m.

Anf. 46 BENGT HARDING OLSON (fp):

Herr lalman! Dä gäller del en ny deball igen. Det handlar om lagutskotlels betänkande 1988/89:33, vårdnad om barn m.m.

De här frågorna är myckel vikliga. Man skulle kanske l.o.m. kunna säga att frågan om vårdnad och umgänge med barn rent av är den vikligasle familjerällsliga frågan. På denna punkl kan myndigheternas behandling avsevärl förbättras.

Beträffande folkparliels inställning kan jag säga följande. Vi gjorde en ingående genomgäng av problemen redan under den allmänna molionsiiden 1988. Den 20 maj 1988 hade vi en omfattande deball, och jag kan inle säga all del är nödvändigl all upprepa den deballen nu. I sakfrågorna hänvisar jag lill denna debalt och vår senasle parlimolion. Del råder ingen som helsl oklarhet om var folkpartiet slår när del gäller frågan om atl salsa pä barns livsvillkor.

Herr talman! I stället gäller dagens kärnfråga någonting annal. Folkparliel anser nämligen all ändringar i föräldrabalken brådskar. Del gäller atl så snart som rnöjligl minimera del lidande som många barn drabbas av i samband med föräldrarnas separalion. Förra ärel begärde vi i mofioner en ny lagsliflning. I del bdänkande som lagulskollel då skrev förklarade jusliiiedeparlemenld all man kommer atl överväga en sådan. Jag betonade i debatten den 20 maj all reglerna borde komma så snart som möjligl. I år har folkpartiet ånyo motionerat om förbällringar, och vi vill ha den nya lagsliflningen ulan fördröjning. Regeringen ullovar alt en deparlemenlspromemoria i ämnel skall komma lill sommaren 1989. Lagulskollds majorilel skriver i belänkandel all man ulgår ifrän all del skall komma ell förslag snarasl möjligl.

Vår bedömning under hela den tid som vi har följt ärendel är den alt regeringen inle handlägger det med den förtur som ärendets karaklär förtjänar. Därför bör riksdagen öka iryckel mot regeringen för all fä fram ell förslag. Vär reservalion innehåller jusl etl sådant krav. Nu kan vi inte acceptera något yllerligare dröjsmål. En proposition bör läggas fram, sä att den kommer riksdagen lill hända redan i början av höslen.

Vi tar också upp andra frågor. Det finns reservationer som handlar om expertmedverkan vid rättegångar som berör vårdnad och umgänge, och vi har ocksä tagit upp frågan om särskild faderskapspresumlion vid samboförhållanden. Reservalionerna molsvarar fidigare års reservationer, och det finns ingenting atl tillägga här och nu.

Avslutningsvis, herr lalman, yrkar jag bifall till samtliga folkparlireservationer.

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Vårdnad om barn m.m.

Anf. 47 LENNART ANDERSSON (s):

Herr talman! Nägra kommenlarer. Jag häller med om all del familjerällsliga området är etl av de vikligasle ämnesområden som lagulskollel har atl handlägga. Den socialdemokratiska gruppen i utskollel har gäng på gång betonat delta.

Ser vi lillbaka på vad som har hänl i riksdagen under 1988 och 1989, finner vi all ell stort antal ledamöler frän alla parlier har väckt motioner i en rad olika delfrågor inom det familjerällsliga områdel. Alla vi som är riksdagsledamöter dellar ju i många politiska möten. Även i sådana sammanhang stöter vi på de här frågorna som då tas upp av mänga människor. Del visar sig att det finns etl slorl behov av alt från lid till annan se över de gällande reglerna.

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Vårdnad om barn m.m.

Förra ärel skrev lagulskollel ell myckel slorl belänkande som omfatlade prakliskl lagd alla delfrågor inom ämnesområdet Vi vel all del betänkandet hade en mycket stor betydelse för deparlemenlds forlsälta arbete. Hela utskolld har ocksä vid en överläggning på departementet fåll besked om all man inom departementet arbelar mycket aklivl med frågorna. I dag kan jag från denna lalarslol bekräfla all arbetet är hell inriktat pä alt en promemoria skall vara färdig under sommaren 1989. Avsikten är ocksä atl den promemorian skall remitteras. När remissvaren har kommil in påbörjas arbetet med utformningen av en proposition, som regeringen kommer all lämna lill riksdagen så snart som del över huvud laget är möjligt.

Jag utgår ifrän atl Bengl Harding Olson inle har någoniing emol denna remissomgång med lanke på vad han fidigare i dag har sagl. Han vill i vanlig ordning göra en slor fräga av nyanserna i våra ord. Om vi inom ulskollsmajorilelen säger atl man skall överväga en sak är det inte tillräckligt Dä säger Bengt Harding Olson pä folkpartiets vägnar all del skall ske skyndsamt Men del är ju ingen skillnad i innebörden, vi menar delsamma. Del börjar bli lilel Iröttsamt med de ständiga framstötarna frän Bengt Harding Olsons sida. De bottnar bara i misslro mot ulskotlskamralernas vilja alt verkligen ulrälla någonting på del här viktiga ämnesområdet

Riksdagen kommer alltså inom en relativt nära framlid all fä möjlighel alt i anslulning lill en proposition mycket noggrant granska en rad nya förslag pä det familjerällsliga området Jag säger i dag vad jag har sagl i utskollel, nämligen alt riksdagens alla ledamöter självfallet mycket noga skall få sludera de olika avsnitten. Har man då pä nägon punkl en avvikande uppfattning, skall man självfallet utnyttja sin motionsrätt Jag har velal lämna de här sakupplysningarna orn tidsplanen för det fortsälla arbelel rned hänsyn till alla motionärer här i kammaren.

De delfrågor som folkpartiet lagil upp i sina reservafioner är inle pä nägol säu nya. Del har ocksä hell nyligen här inlygais av Bengl Harding Olson. Samma frågor fanns med i värl slora betänkande förra året Departementet är som sagt myckel väl underrättat om vilken uppfallning ulskottd har i de olika delfrågorna. Därför är det egentligen helt överflödigt att vid dd här tillfället på nytt avge reservationer. Men folkpartiet har inle kunnal avhålla sig frän della ulan tror all det ligger en slor slyrka i alt man nu igen upprepar vad man sade så senl som förra ärel. Del är inle på del sätlel, Bengl Harding Olson. Regeringskansliet är mycket väl medvetet om de olika motioner på det här området som har väckls i riksdagen.

Herr lalman! Jag ber alt få yrka bifall till ulskotlds hemslällan och avslag på de Ire reservalionerna.

Anf. 48 BENGT HARDING OLSON (fp):

Herr talman! Läl mig försl säga all del ändå är vikligl all partier avger klara politiska signaler. Del är inle så länge sedan Lennart Andersson klagade på jusl folkparliel föran vi inielaladeom vad vi ville. Nu har vi alltså i motioner lalal om exakl vad vi vill, och del lycker jag alt vi dä skulle fä beröm för. I ställd fär vi krilik för del också!

För övrigl siöder jag gärna länken pä en remissomgång. Del har jag sagl också i elt tidigare ärende. Men dä lycker jag atl vi skall ha en annan rutin än

den som man vid ell tidigare tillfälle - förhoppningsvis som en engångsföreteelse - tillämpade i lagulskollel; jag lycker all vi skall ha en öppen remiss, så all man kan läsa vad remissinslanserna har sagl. Del gagnar demokralin.

Jag har lyckl all lidsplanen är huvudfrågan i dagens debalt. Jag lycker all de här sakfrågorna är oerhörl vikliga. De mäsle drivas fram med krafl, och handläggningen av dem fär inle fördröjas. Lennarl Andersson säger alt sä är fallel. Jag blir dä förvånad över atl man nu plötsligt ändrar lidsplanen igen. I dag har vi den 10 maj. Den 27 april gällde tydligen en annan tidsplan. Del heler nämligen i utskoitsbdänkandel, som Lennarl Andersson själv har skrivii under, all promemorian från juslitiedeparlernentel kommer lill sommaren. Nu får jag av Lennarl Andersson besked orn all den kommer ""under sommaren"'.

Jag skulle inle märka ord, har jag fäll besked om tidigare i debatten, men jag vill ändå fråga: Är del nägon skillnad eller är del del inle? Del är fakliski slor skillnad om promemorian kommer lill sommaren eller om den kommer under sommaren. På den punklen lycker jag att jag skulle kunna fä etl klarläggande besked, om inle annal.

Om del nu finns en lidsplan kanske jag också kunde fä besked om vad den innehåller. Jag anlar alt den innehåller för del första en departementspromemoria, för del andra etl remissförfarande - när skall del vara avslulal? - och för del Iredje en proposition i ämnet. När skall man, enligt vad man är inriktad pä. avge den?

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Vårdnad om barn m.m.

Anf. 49 LENNART ANDERSSON (s):

Herr talman! Visst är det bra all folkparliel och andra partier ger politiska signaler. Men man behöver inle upprepa de signalerna med myckel korla mellanrum. Regeringskanslid sluderar myckel noga vad värl ulskoll fidigare har sagt. Därför anser jag all reservalionerna frän folkpartiels sida i dag är närmast överflödiga.

När det gäller tidsplanen vill jag bara säga alt del inte föreligger någon ändring av den. Om jag i belänkandet har använl ullryckel "till sommaren" och nu sade "'under sommaren"" kan jag gärna korrigera del senare och säga all del som nu gäller är precis vad som tidigare har sagls. Del har inle gjorts någon ändring i tidsplanen när del gäller målsällningen för arbelel.

Så forl deparlemenlspromemorian är färdig skall den ut pä remiss. Jag vägar i dag inle säga vilkel dalum remissomgången skall vara avslulad. Jag känner inle rikligl lill deparlemenlds ruliner pä den punklen och vel inle hur lång remisslid man brukar ha på sådana promemorior.

Men jag kan försäkra Bengl Harding Olson och alla övriga ledamöler i kammaren all depariemenid arbelar sä forl man någonsin förmår med de här frågorna. Vi vill alla ha fram den här promemorian, fä ul den pä remiss och snarasl fä en proposifion lill riksdagen. Del slammer ju hell med lagulskollds agerande bäde 1988 och i år. Jag kan i dag lyvärr inle precisera exakt när del ena och del andra kommer all ske. men del pågår elt myckel aklivl arbele i depariemenid - så myckel är hell klarl.

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Vissa socialförsäkringsfrågor

Anf. 50 BENGT HARDING OLSON (fp):

Herr lalman! Del är tryggt all höra atl del sker ell snabbt och effektivt arbete i departementet, Lennart Andersson. De här frågorna är ju inle nya; de har egenlligen ällals år ut och år in. Jag lycker ocksä alt det är bra atl promemorian kommer, om det nu blir lill sommaren; man kan dä kanske hoppas all del kan bli i juni. Men forlfarande kan jag alltså inle få någol besked när del gäller om eller när man har planerat in en proposition. Jag lycker alt del vore rimligt atl planera in den i ell arbetsschema för departementet. Jag kan väl då formulera frågan till Lennarl Andersson, som har lång erfarenhet av riksdagsarbetet, sä här: Är del orimligl för Lennarl Andersson atl säga alt man kan tänka sig en proposition före årsskiftet?

Anf. 51 LENNART ANDERSSON (s):

Herr lalman! Jag och den socialdemokratiska gruppen i lagutskottet har bara en inslällning, och det är all arbeia för atl få fram en proposition sä fort det över huvud taget är möjligl.

Anf. 52 BENGT HARDING OLSON (fp);

Herr lalman! Då litar vi på all den kommer så forl som möjligl. Jag ser med spänl inlresse fram emol all fä la del av innehållet Tack!

Anf. 53 LENNART ANDERSSON (s):

Herr talman! Bengl Harding Olson kan alllid lila på socialdemokraterna.

Anf. 54 BENGT HARDING OLSON (fp):

Herr lalman! Jag Irodde alt det förra var milt sisla anförande i del här ärendel, men Lennarl Anderssons senaste inlägg måste jag faktiskt proleslera emol. Jag är nämligen böjd att påstå molsalsen.

Överläggningen i della ärende var härmed avslutad.

(Beslul fattades efler debatten om trafikutskollels belänkande 23.)

Kammaren övergick till atl deballera socialförsäkringsutskotlets betänkande 16 om vissa socialförsäkringsfrägor.

Vissa socialförsäkringsfrågor

Anf. 55 MARGIT GENNSER (m):

Herr lalman! Proposition 1988/89:111 innehåller förslag i etl anlal "sorterade"' frågor inom socialförsäkringens omräde. I utskottsbetänkande nr 16 från socialförsäkringsuiskoltd behandlas därför ocksä en rad från varandra frisläende frågor om allt ifrån utlandssvenskars avgifter för sjukvård i Sverige och beräkning av sjukpenning för vissa sluderande lill delpension och smiltbärarersältning.

I lagen om allmän försäkring 1 kap. 3 § stadgas all svenska medborgare sarnl vissa personer bosalla i Sverige är försäkrade. Från della finns väsenlliga undanlag.

Lagregleringen har, sägs del i proposilionen, ansetts oöverskådlig och

delvis orättvis. Problemen löses ganska drastiskt, måste jag säga. Utlandssvenskars rätt till sjukvårdsförmåner vid vistelse i Sverige skall inle längre regleras i AFL ulan grundas på en överenskommelse mellan slalen och sjukvårdshuvudmännen, förmedlad via Landstingsförbundet. I avtalet ålar sig huvudmännen via Landstingsförbundet atl ge utlandssvenskar som inte har sina sjukvårdskostnader läckta pä annal sätt vård pä villkor som stipuleras i överenskommelsen med Landstingsförbundet

Vid akut öppen sjukvård skall en laxa på högsl 60 kr. tillämpas. För akul slutenvård betalas 55 kr. per dag. Taxorna gäller om vårdgivare uppsöks i det landsting där sjukfallet inträffar. Vid vårdbehov som uppkommit ulomlands eller som inle uppträder akul skall avgiften i öppenvård vara sex gånger 60 kr. och vid slulenvård tio gånger 55 kr., om inle annal skall gälla, tex. om behandlingen är myckel kostnadskrävande.

Det kan ifrågasättas om riksdagen verkligen skall godkänna att tidigare lagreglerade förmåner nu regleras genom avtal.

I reservalion 2 anges ocksä alt rättigheter enligt sjukvårdsförsäkringen skall vara inskrivna i lag. Delta krav överensslämmer således med vad som också anförs i reservalion 1.

Den formella ändring som görs - övergäng frän lag lill avtal - är inle egenlligen den slörsla brislen, i varje fall inle jämförl med hur lagsliftnings-arbelel gär till i den här kammaren. Jag tvekade litet när jag skrev ordel "försumpning" om lagstiftningsprocessen. Jag satte det inom citationstecken, men jag tycker faktiskt all kammarens ledamöler - det är nu inte så många av dem som sitter här - borde fundera över om vi handhar lagstiftningsarbetet på ell bra sätt Jag lycker inle alt den slora frågan i dag är om huruvida vi skulle lagstifta eller om slora organisationer skulle iräffa avial med varandra. Nej, vi har stora konkrela brisler, bl.a. vad gäller hur vi behandlar pensionärer bosatta i utlandet Det har ju under ett långt liv betalat skaller av allehanda slag och dryga sjukförsäkringsavgifter. Om de varil egenförelagare har de belalal in avgifterna själva, har de varil anslällda har del skell genom arbetsgivarens försorg.

Dessa skaller och avgifter, som är världens högsla - och värre lär del väl bli - borde väl ålminslone läcka sjukvård på ålderns hösl, men del gör de inte om man bosätter sig utomlands. Då skall sjukvårdskostnaderna vid icke akut sjukvård ulgä efler högre taxa.

I della sammanhang måsle noteras all Sverige i ökande utsträckning iräffar dubbelbeskattningsavtal som stipulerar att pensioner intjänade i Sverige också skall beskattas i Sverige, med full stallig skatt och 10 % kommunal och landstingskommunal skatt Däremol skall lydligen inle förmåner ulgä på lika villkor. Vissa länder har faktiskl ansell all sådana regler är så orällfärdiga all de faktiskt stoppat nästan färdiga dubbelbeskattningsavtal. Del gäller bl.a. Schweiz.

Vad är då moliven för särbehandlingen av i utlandet bosatta svenska pensionärer? Regeringen säger atl utlandsbosätlning är skatteflykt Inser inte regeringen och socialdemokraterna här i riksdagen alt vi lever i en allt rörligare värld? Alt föräldrar ofla vill förena sig med barn som flyllar utomlands för alt uppleva hur barnbarnen växer upp? All pensionärer ofla flyttar utomlands av hälsoskäl? Och för övrigl vilka skäl som än finns för en

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Vissa socialförsäkringsfrägor

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Vissa socialförsäkringsfrågor

utflyttning-har jag belalal dryga skatter och försäkringsavgifter hela mill liv och dessulom måsle beiala skall på svensk pension, är det uppenbart etl rättvisekrav atl jag skall utfå sjukvård i samma omfattning som alla andra när jag vislas i Sverige. Del gär inle all svenska regeringen och riksdagen diskriminerar svenska medborgare och minoriteter hur som helsl.

Jag yrkar bifall lill reservalion 2, i vilken vi kräver all nu pålalade brister snarasl avhjälps med ny lag. Del brådskar!

Reservation 3 behandlar regler gällande vilande SGI vid självfinansierade sludier. Även om bidragsdelen inte uttas av den studerande eller om de inte upptar län, tycker vi all de skall ha räll lill vilande SGI. Annars kan vi ålerigen fä en lilen minoritet som drabbas myckel hårt Bifall yrkas lill reservation 3.

Vi har i motioner ansell atl kompensalionsnivån i delpensioneringen bör sänkas i besparingssyfte. På sä sätt hindras en höjning av delpensionsavgif-len. Jag yrkar bifall lill reservalion 4.

Reservalion 5 behandlar en principfråga som diskuterats många gånger tidigare i socialförsäkringsulskollet. De regler som gäller för lönlagare är svära all direki överföra pä lanlbrukare och egenförelagare. Här kommer bl.a. problem in med fasla koslnader, svårigheten atl dela arbetsinsatsen exakt på hälflen elc. 1 reservation 5 krävs en ulredning om dessa förhållanden för all göra företagare, lanlbrukare m.fl. jämställda med lönlagare. Bifall yrkas lill reservation 5 och. eflersom samma grundprincip berörs där, även lill reservalion 8. I denna begär man all egenförelagare skall fä ersällning för sina fasla koslnader när de måsle avhälla sig från arbele på grund av all de är smiiibärare.

Garanlinivån för smiiibärare är nu 15 kr. Den är väsentlig för l.ex. feriearbdande. Man vill ta borl garanlinivån. Del kan uppslå orällvisor, allra helsl som smitlbäraren är ålagd av staten att avhålla sig frän arbete. Vi moderater anser atl staten mäsle ersätta den här typen av inkomstbortfall. Vi begär därför att regeringen skall återkomma med förslag om en garanlinivå fr.o.m. den 1 juli 1989. Jag yrkar bifall lill reservation:9.

Socialförsäkringssystemels brister belyses pä elt slående sätt i den reviderade finansplanen. Jag talar om den som kom den 25 april. Vad som händer den 10 maj vel vi inle. Pä lio år har utbetalad sjukersättning ökat frän 7 lill 23 miljarder kronor. Långlidssjukfrånvaro, förlidspensionering och arbetsskador tar nu i anspråk koslnader molsvarande 4 % av bruttonationalprodukten. Försäkringskassornas arbelssilualion har blivii hopplös. Det har ju vi som siller i socialförsäkringsutskottel verkligen fäll insikl i när represenlanler för försäkringskassorna villnal om della i ulskollel.

Socialförsäkringssyslemd mäsle ses över. Del är en av de vikiigare uppgifterna om man l.ex. vill komma ät en del av de ekonomiska sjukdomar som Sverige lider av. Jag yrkar bifall lill reservalion 7.

Jag skulle vilja säga en sak till. Denna fräga har tidigare behandlals här. och den moderala motionen behandlades tidigare. Reservation 7 har lagls i anknylning lill en folkpartistisk motion, men jag lycker all del här problemel är så oerhörl viktigt Del är elt av våra vikligasle ekonomiska problem. Därför lycker jag del är ganska bra alt vi får la upp del även här i dag.

Jag yrkar sammanfattningsvis bifall till reservalionerna 2, 3, 4, 5, 7, 8 och 9.

Anf. 56 SIGGE GODIN (fp): Prot. 1988/89:111

Vissa socialförsäkringsfrägor

Herr lalman! I betänkande SfU 16 berörs bl.a. utlandssvenskarnas 10 maj 1989 sjukvärdsavgifter. Från folkparliels sida är vi myckel kriliska lill förslaget. För utlandssvenskarnas avgifter för sjukvård i Sverige föreslås etl nytt syslem, där de lyfls ur lagen om allmän försäkring och hänvisas lill ell avial med sjukvårdshuvudmännen.

Enligl proposilionen motiveras förändringen med atl del "inle är adekval att utge förmåner från den svenska sjukförsäkringen för personer som inte är bosatta i Sverige och för vilka socialavgifter inte belalas".

I proposilionen sägs vidare atl nuvarande regler är "svåröverskådliga" och all de "kommil all uppfällas som orällvisa".

Från folkpartiets sida vill vi verkligen ifrågasätta om del avtal mellan Landstingsförbundd och socialdeparlemenld som skall ersälla nuvarande regler verkligen blir så mycket klarare och rättvisare.

Förslaget saknar en redogörelse för det sämre rättsskydd som följer av atl en lag föreslås bli ersatt med ell avial. Mänga ullandssvenskar som är bosalla ulomlands uppfallar detta som en försämring av tryggheten. Vidare saknas entydiga definitioner av en rad begrepp, l.ex. utlandssvensk, personer bosalla i ullandd och ulsända personer.

I avlalel görs undantag från de nya reglerna för vissa grupper, l.ex. präster, missionärer och volonlärer som arbelar i utvecklingsländer. Denna avgränsning av en viss grupp ullandssvenskar, som alltså skall få vård i Sverige till kostnader som molsvarar vad de skulle ha betalat om de boll hemma, kan ifrågasällas. Frågetecknen i förslaget är många.

Del finns enligt värl sätt all se andra yrkeskategorier som på lika goda grunder skulle kunna hänföras lill samma undantag. Dil hör l.ex. lärare vid svenska skolor ulomlands. Skolorna är slatsbidragsslödda, och de är nödvändiga för att biståndsarbetare och svenska förelags personal skall kunna ha med sig sina familjer under utlandsvistelsen. Men lärarna som arbetar där anses inte ""utsända", eflersom huvudmannen för skolan ofla är en juridisk person på plats i form av en lokal skolförening.

Ell annal exempel pä oklarheter i avlalel är all "'utsänd persons familjemedlem"" föreslås undantagen från förändringarna. Men en ordentlig definition av vad Landstingsförbundet menar med '"utsänd person" saknas.

Folkparliel hävdar med bestämdhet atl det har myckel stor belydelse all reglerna för utlandssvenskarnas sjukvård inte utformas så all de försvårar etl utökat bislånd, svenska förelags rekryleringsmöjligheier i andra länder eller andra former av internationalisering.

Kontakter och utbyten mellan länder inkl. bosättning i ullandel under korlare och längre perioder är enligl folkparliels mening myckel viktiga. Situationen för de personer som benämns utlandssvenskar får därför inte försämras genom riksdagsbeslut om sjukvårdsavgifter.

Avgiftsnivåerna blir sannolikl lägre för vissa och högre för andra. Del är i
och för sig inget ovanligt vad gäller sjukvårdsförmåner. Hur förändringarna
kommer atl slå är mycket svåröverskädligt Folkpartiels slutsats är atl det blir
mycket slora svårigheler all tolka de nya reglerna för både värdsökande och
administratörer. Folkpartiet avvisar därför förslagel och anser all regeringen
bör få i uppdrag atl återkomma till riksdagen med etl bättre förslag. 63

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Vissa socialförsäkringsfrågor

Herr lalman! I betänkandet behandlas vidare frågan om vilande SGI vid självfinansierade studier. Enligt folkpartiets mening bör en försäkrad ha rätt lill vilande SGI under den lid han bedriver studier som berättigar lill sludieslöd i form av l.ex. sludiehjälp, sludiemedel eller särskill vuxenslu-dieslöd. Han eller hon skall inle Ivingas la ul sill sludieslöd för all få behälla sin SGI. Människor bör självklarl ha rätt atl avstå frän vissa sludiemedel utan alt missgynnas vad gäller rätlen atl fä behälla sin sjukpenninggrundande inkomsl. Lika självklarl är all man inle skall slraffas om man finansierar sina sludier genom sparande eller eget arbele.

I reservation 6 lar folkpartiet upp frågan om möjligheterna för delpensionär all inneha kommunall förlroendeuppdrag. Folkparliel anser del vikligl all människor uppmunlras alt engagera sig politiskt och säger därför alt delpensionsreglerna bör ändras så alt detta syfle gynnas.

Herr lalman! I betänkandet framläggs vidare förslag om vissa förändringar som rör sjukpenningberäkningen vid rehabililering och förenklad prövning av arbetsskaderecidiv.

Folkpartiet har tidigare hävdat alt sjukpenningreformen medförl att hela sjukpenningsystemet blivit komplicerat och fått konsekvenser för såväl den enskilde som försäkringskassorna. Även arbeisskadeförsäkringen är komplicerad. Arbdsbelastningen i försäkringskassorna är myckel hög irois perso-nallillskoUd.

Vi har fidigare här i kammaren debalterat dessa frågor, varför folkparliels åsikter är väl kända för riksdagens ledamöler. Folkparliel har hävdat och hävdar atl del krävs en total översyn av sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen. Vi menar också all denna översyn bör göras så att möjligheter till snabbare rehabililering skapas. Dagens långa handläggningslider är inhumana och leder lill passivisering av den sjuke i stället för insatser som ger etl snabbi tillfrisknande och en återgång lill arbelslivel.

Herr lalman! I detta betänkande behandlas dessulom regeringens förslag om ersättning till smittbärare. I reservalion 8 föreslår vi tillsammans med moderalerna och centern atl ersällning för egenfördagarens fasla kostnader skall utgå. Del kan gälla sådana fasla koslnader som hyror, löner till personal m.m.

Vi anser också atl garanlinivån i smiltbärarpenningen bör finnas kvar, eflersom den har belydelse för framför alll feriearbdande och sluderande.

Med della, herr lalman, yrkar jag bifall till de folkparlireservationer som fogals lill della belänkande.

Anf. 57 RUNE BACKLUND (c):

Herr lalman! Della betänkande innehåller olika frågor inom socialförsäkringsområdet, alltifrån delpension lill ersättning lill smiiibärare. Jag skall nöja mig med all kommentera etl par reservationer som skriviis under av centerpartister. Den första gäller frågan om delpension lill lanlbrukare.

Del är ell välkänt faklum att huvuddelen av reglerna på socialförsäkringsområdet är konstruerade för personer med anställningsförhållande. När regelsystemet skall lillämpas för egenfördagargrupperna uppstår det mänga gånger kantigheter. Systemet upplevs som svårhanterligt ule pä försäkrings-

kassorna. Där har man svårl atl bedöma hur olika ersättningsformer skall lillämpas.

Det specifika problemel i reservalion 5 gäller delpension lill lantbrukare. Ett anlal lanlbrukare har efter överenskommelse inom lantbrukskooperationen och med slalen fått s.k. mjölkpension, dvs. de får ersättning för att de avvecklar sin mjölkproduktion. Del är fräga om dels ersällning för inkomsl-borifall, dels ersällning för koslnader man haft när man byggt upp sin mjölkprodukfion. Försäkringskassorna har vid sin bedömning ulgått från atl del gäller ersättning enbarl för inkomstbortfall. Lanlbrukare som lar delpension får då denna ersättning räknad som inkomst, vilkel inle är korrekl med utgångspunkt i lantbrukarens fakliska situation.

Della är bara etl exempel på de kantigheter som finns i regelsyslemd vad gäller delpensioner. Vi har därför i reservafionen begärl all reglerna för delpension lill egenförelagare skall ses över. Dd skall inle bara gälla lanlbrukare ulan generelll.

Ulskollsmajorilelen hänvisar lill all riksförsäkringsverkd noga följer ulvecklingen. Della har utskotlsmajoriteten hänvisat till i flera år. Del händer föga på områdel, och försäkringskassornas hanleringsproblem kvarstår. Vi tror all del krävs all regelsystemen en gång för alla gås igenom och anpassas lill egenfördagargruppernas fakliska förhållanden. De belalar ju in pengar och bör därför fä motsvarande ersättningar när de gär i delpension.

En annan del i betänkandet rör ersättning lill smittbärare. I reservalion 8 berörs etl likarlat problem som problemet med ersättning lill egenföretagarna för fasla koslnader. Smillbäraren får alllsä ersällning för sin förlorade inkomst men inte ersällning för de övriga koslnader som uppstår i samband med atl vederbörande får avhålla sig från arbele. Del har från flera häll exemplifierats vilka problem som kan uppstå för landläkare. Ell annal myckel känsligt område är livsmedelshanteringen. En egenförelagare, som arbelar med beredning, hantering eller försäljning av livsmedel och som ulsälls för etl beslul innebärande all han måsle avhälla sig frän arbele på grund av all han är smiiibärare, kan Ivingas avveckla hela verksamhelen. I del lägel fär han således bara ersällning för inkomslborlfalld och inle för övriga koslnader i form av exempelvis lokalhyror under lång tid, lön lill personal som måsle sägas upp osv. Del kan ocksä handla om läng avvecklingsperiod. Ersättningsreglerna kan således innebära ett svårt ekonomiskt bakslag för den som drabbas. Del är därför enligl vär mening rimligt atl samhällel ersäller koslnader av del slag som jag här har nämnl. I reservalion 8 begär vi etl förslag om detta.

Reservalion 9 handlar om smittbärarpenning pä garantinivå. I dagslägel, enligl de nuvarande ersättningsreglerna, har man en ersättning på 15 kr. per dag. Denna ersättning försvinner i del nya systemet. Det är bara atl konstatera all del finns några grupper som har en myckel låg sjukpenning eller ingen sjukpenning alls. Enligl det nya ersättningssystemet fär de alltså ingen som helsl ekonomisk kompensation, om de ivingas avhälla sig från olika verksamheter eller Ivingas befinna sig i en sådan situation alt de inle kan leva ell normall liv. Även om det här handlar om små summor, så är del fråga om en erkänsla från samhällels sida för all man finner sig i de

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Vissa socialförsäkringsfrågor

5 Riksdagens protokoll 1988189:111

Prot. 1988/89:111 regelsystem som gäller när man är smiiibärare. Man bör ändå kunna få nägon

10 maj 1989

Vissa socialförsäkringsfrågor

kompensafion för delta. Vi föreslär i reservationen atl regeringen skall återkomma med ett förslag, där garantinivån finns kvar i smillbärarersält-ningen.

Med delta, herr talman, yrkar jag bifall till reservalionerna 5, 8 och 9.

Anf. 58 CHRISTINA PETTERSSON (s):

Herr lalman! I belänkandet SfU16 behandlas propositionerna 1988/89:111 och 112. Jag vill börja med några kommenlarer som gäller proposifion 111 om utlandssvenskars avgifier för sjukvård i Sverige.

Här föreslås, som flera talare före mig har varil inne på, alt utlandssvenskars räll lill sjukvårdsförmåner vid vislelse i Sverige inle längre skall regleras i lagen om allmän försäkring ulan grundas på en överenskommelse mellan staten och sjukvårdshuvudmännen.

Med anledning av reservationerna vill jag säga alt utskottets majoritet inle anser all förslaget bör medföra några lillämpningsproblem. När del gäller missionärer, volonlärer och personer som är ulsända - som Sigge Godin talade om - vill jag framhålla att riksförsäkringsverket har i uppdrag atl kartlägga möjligheterna atl förbätlra dessa gruppers skydd vid hemvändan-del. Det uppdraget skall redovisas den 1 juli 1989, alllsä i sommar.

En ulökning av utlandssvenska pensionärers sjukvårdsförmåner i Sverige innebär ökade kostnader för sjukförsäkringen eller för statsbudgeten. Och det kan inle vara rimligi alt de som vall all bo kvar i Sverige skall belaslas för att de som vall atl inle bo kvar här skall behålla sina förmåner. Dessa pensionärer har ju faktiskt möjligheler alt fä sjukvård i Sverige, fast de får beiala mer. Även om de belalar skatt, så betalar de lägre skatt

Den sjukpenninggrundande inkomsten för vissa studerande föreslås bli ändrad av administrativa skäl. Den skall limbesiämmas för hela sjukperioden och inte bara för de första 14 dagarna. Utskottet konstaterar för övrigl all vilande SGI och studielids-SGI bygger pä rätten att behålla sitt sludieslöd under sjukdom.

När del gäller delpensionen föreslås i propositionen vissa förändringar. Den försäkrade skall under ramiiden ha arbelel minsl 75 dagar, fördelade på minsl fyra månader. Della är en anpassning lill arbelslöshdsförsäkringen, som riksdagen fatlal beslul om tidigare i är.

I della sammanhang behandlas ocksä motioner som är väckta under allmänna motionstiden. Moderalerna har återkommit med förslag om alt ålerigen sänka kompensalionsnivån för delpensionärer. En sådan sänkning genomförde de borgerliga majoriteten i riksdagen tidigare, 1981. Dä kunde vi konstalera att antalet delpensionärer minskade med 50 %. Delpensionsförsäkringen infördes 1976.

Delta var en mycket viktig fråga för oss i valrörelserna efler 1981; den logs ofla upp när jag var ule på arbetsplatserna. Vi återställde nivån 1987, och sedan har vi kunnat konstatera atl anlalel delpensionärer har ökat igen.

Del är inlressanl all studera reservalionerna om delpensionen, när de är samlade så här. Jag lycker all del framgår ganska klarl vilka grupper man bevakar. De borgerliga partierna slår vakt om delpension för vissa grupper -lantbrukare osv. - och lycker alt man skall kunna ha en bra delpension om

man har kommunala uppdrag. Men när del gäller de stora grupperna, som jag lalade om fidigare här och som finns ule på arbetsplalserna, föreslår man fakliski försämringar.

Utskotlsmajoriteten anser, i likhel med vad pensionsberedningen i sitt betänkande SOU 1986:47 framhållit, atl det inle kan komma i fräga alt införa särregler för vissa grupper av egenförelagare. Del skulle vara etl alldeles för trassligt syslem. Olika grupper företagare har ju olika problem. Från de borgerliga partierna föreslås här atl man för en enda grupp skulle ha särregler. Det tycker vi inte är möjligt.

När del gäller frågan om delpensionen för uppdragslagare, som las upp i en motion från folkpartiet, vill jag bara konstatera att delpensionen ju avser att vara en kompensation för utebliven lön.

I reservafion 7 begärs en lolal översyn av sjukförsäkringen och övriga delar av socialförsäkringssystemet Föregående lalare var tidigare inne på all riksdagen hell nyligen har behandlat och avslagit ett sådant förslag.

Jag vill här kommenlera vad Margil Gennser sade - alt Sverige lider av en ekonomisk sjukdom. Jag lycker alt del är utmanande mol alla arbdsskadade all kalla del för en ekonomisk sjukdom i Sverige, när del egentligen handlar om au anlalel arbetsskadade har ökal myckel drasliskl, och ofla pä grund av dålig arbetsmiljö.

Smitlhärarersällningen behandlas i proposition 1988/89:112. Här föreslås att smillbärarersällning även i forlsällningen skall ulges av allmänna medel och att alla ärenden skall handläggas av försäkringskassorna. Lagen skall gälla alla smittbärare.

Egenförelagare får en ersällning, som i huvudsak är beräknad på fidigare års taxerade inkomster. Med anledning av reservalion 8 vill jag göra den kommeniaren all del pågår en översyn av reglerna om egenfördagares sjukpenninggrundande inkomsl.

I proposilionen föreslås ocksä alt garanlinivån pä 15 kr. skall tas borl. Del är en regel som finns kvar sedan lagen infördes 1956. Som framgår av belänkandel anser ulskollsmajorilelen all en särskild garantinivå inom smilibärarersältningen inle längre skall finnas.

Del sades här tidigare all om man inle har några möjligheler all klara sig, sä skulle dessa 15 kr. vara en hjälp. Vi från majoriteten iror all har man inga som helsl inkomster, måsle del problemel lösas pä annal säll än med en garanlinivå pä 15 kr. - man är inle hjälpl av del. Visar del sig all del här skulle vara nägol problem, får man se över den frågan då.

Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall fill utskottets hemställan och avslag på reservationerna.

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Vissa socialförsäkringsfrågor

Anf. 59 MARGIT GENNSER (m):

Herr talman! Först beträffande Sveriges ekonomiska sjukdom: Vissl är vi . sjuka. Vi har en lillväxl i brinnande högkonjunklur som ligger och dallrar vid tvåprocenlsslreckeloch kommer ner lill 1.5 % näsla år, om finansministerns prognoser är rikliga. Arbdsulbudd är fullkomligl oelastiskt Vi har en felaklig definition pä vad som är arbetsskada, men del skall vi inle diskutera här; det har debatterats tidigare.

Vi är inne på delpensionsbegreppet. Det är klart all alla ekonomiska lagar

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Vissa socialförsäkringsfrågor

lalar för all man får fler delpensionärer om de får 65 % ersättning än om de får 50 %, för det är en viss överkompensation. Vi behöver etl högre arbdskraflsulbud; det skriver finansminislern sida upp och sida ner i den reviderade finansplanen, om den nu är aktuell längre. Det är alltså ell utomordentligt väl avvägt förslag vi har.

Dessutom minskar vårl förslag transfereringarna i Sverige, och det behövs. När 40 % av hushällens inkomster kommer från transfereringar är del faktiskl lid att se upp. När den reviderade finansplanen har baxals genom riksdagen, om del nu går, kommer en ännu slörre del av hushällens inkomster genom transfereringar.

Christina Pettersson påstod att vi bara värnar om egenförelagare. Nej då, vi har inte sagl all de skall fä 65 % och lönlagare 50 % som delpensionärer utan att bägge skall ha samma ersällning. Vi har sagl alt reglerna mäsle göras sådana atl vi får likhel inför lagen så långt det är möjligt. Del är därför man måste titta pä reglerna. Jag lycker alt Rune Backlund använde etl så bra ord om dem: kantighd.

Sä kommer vi till det där med pensionärerna, och då säger Christina Pettersson: "'Det kan inte vara rimligt all pensionärer som flyttar ulomlands skall få sjukvård i Sverige." De har betalat för sin sjukvård pä ålderns dagar genom skaller och sjukförsäkringsavgifter under hela det yrkesakliva livet, och de mäsle betala svensk statsskatt pä sin pension och 10 % i kommunal och landstingskommunal skatt i kommuner och landsting som de inle får vislas i i sju månader, för de måste vara mindre än sex månader i Sverige. Del är en orimlighel, det är en orättvisa, del är en diskriminering som inle kan accepteras att pensionärer skall särbehandlas i dessa fall.

Man har sagt att det är därför att de inle vill bo i Sverige. Skall vi bygga upp en mur i sundet i stället för en bro? Del är egenlligen vad man kan tro. Del är klarl att vi skall få röra oss frill i Sverige när vi är pensionärer, men dä skall vi ocksä få lillbaka de förmåner som vi har arbelel ihop under ell långl yrkesverksamt liv.

Jag lycker alt det var en väldigt dålig argumentering Christina Pettersson hade. Tänk en gäng till!

Under detta anförande övertog tredje vice lalmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Anf. 60 SIGGE GODIN (fp):

Herr talman! När jag hör Christina Petterssons argumentering slär det mig alt del är märkligl all man har kommil fram till det här resultatet Som regel är socialdemokraterna alllid inlresserade av all lagstifta och äler lagstifta i alla sammanhang. Här gör ni raka motsatsen. Här skall det skapas etl avtal och dessulom ell avtal som ni inte förstår. Och det är inle så läll, Christina Pellersson; jag förstår inle heller vad som slår i proposilionen. Den är dåligt skriven och innehåller ingen argumentering om vare sig del ena eller del andra, och dä är det nalurliglvis inle sä läll all vela vad del är för någonting som regeringen egenlligen föreslår.

Men del förvånar mig storligen all ni lycker all del inle är så vikligl atl den här gruppen har sin lagliga rätt, utan att här kan del skapas elt avtal. Hur del

avlalel sedan kommer alt fungera spelar mindre roll. Del förvånar mig dessutom all man - när man har svåröverskådliga regler i nuvarande system, som regeringen säger - vill införa elt annal syslem som blir ännu sämre. Jag skulle vilja alt Christina Pettersson förklarade litet grand för mig hur det kommer sig alt del är så myckel bättre, för jag kan faktiskt inte se det.

Från folkparliels sida ser vi del, som jag sade i milt inledningsanförande, som väldigt viktigt att svenskar kan tjänstgöra utomlands. Vi har tillsammans byggt upp ell bra socialt försäkringssystem i Sverige. Då är del ocksä väsentligt all man inte gör del svårare för svenskar att della i del internationella arbetet; i exempelvis biståndsarbetet är det av vikt atl man har etl trygghetssystem för de människor som är beredda atl resa ul. Vi är också i stort sett överens om all miljöfrågorna skall tacklas och atl svenskarna skall slälla upp i sammanhanget och hjälpa till i de länder där det behövs. Del är självklarl atl de människor som åtar sig den uppgiften skall ha elt trygghetssystem som fungerar på samma säll som del gör för oss andra som -höll jag på all säga - siller hemma och ser på.

Sedan säger Christina Pettersson all de som har vall all bo kvar inle skall beiala. Som flera lalare har sagl här har de här människorna betalat bäde skatt och socialavgifter när de var hemma i Sverige. Mänga av dem är ute tillfälligt under en inle så lång lid, och de kommer att betala skatt och socialavgifter när de kommer lillbaka.

Varför, Christina Pettersson, vill ni ha del här systemet, som är så mycket sämre än det tidigare? Varför vill ni försämra för de här grupperna? Den här deballen blir en aning tunn, därför all varken ni eller vi frän oppositionen egentligen rikligt förslår vad regeringen har menal. Jag skulle vilja att vi fick reda ut varför ni föreslår detta. Jag har inle fåll svar i den inledande deballen, men kanske jag kan få del i en andra replik.

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Vissa socialförsäkringsfrågor

Anf. 61 RUNE BACKLUND (c):

Herr talman! Christina Pettersson säger när del gäller delpensionering all man ser vilka grupper vi slår vakt om. Jag uppfattar saken pä det sätlel, all vi i vårl samhälle är ganska överens om atl de stora grupper vi har av egenförelagare och andra företagare - del handlar om några hundralusen människor - gör en bdydelsefull insals för vårl samhälle och för värl näringsliv och i hög grad bidrar lill alt vi kan ha den levnadsslandard vi har. Jag tror alt även socialdemokrater i högtidliga stunder brukar hylla den yrkesgrupp som det här rör sig om.

Man erlägger avgifier till delpensioneringen via egenavgifierna. Om del regelsystem man har byggt upp kring delpensioneringen uppenbarligen missgynnar vissa grupper eller leder lill kantighd i hanteringen, lycker vi all när man betalar fill ell syslem bör man rimligen också kunna få den ersättningsnivå som motsvarar del fakliska bortfall som man får genom atl gå in i delpensionering. Vi anser alt del är rimligt alt välja en modell där man ■ anpassar regelsystemet så att det stämmer med de olika gruppernas faktiska förhållanden. I annal fall bör man ta del andra stegel fulll ul och säga: Låt oss sänka ersättningsnivån i systemet och därmed också sänka avgiften. Ni undantas, ni passar inte in i systemet.

I dagsläget är det ganska ohållbarl all man betalar full avgift men inte får

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Vissa socialförsäkringsfrågor

kompensation för det fakliska bortfallet. Därför tycker vi alt del finns anledning atl se över reglerna. Det är inle fråga om alt specielll gynna enskilda grupper ulan om rällvis hantering av människor i etl syslem som vi har inrältat.

När del gäller smilibärarersältningen hänvisar Christina Pellersson lill översynen av sjukförsäkringsreglerna. Del är klarl atl del pågår olika former av översyn och genomgång av systemet, men har Christina Pettersson någon information som säger att utredningen verkligen kommer all la sig an del här problemel? Vi har inga indikalioner på all man lar upp jusl smitlbärarersäil-ningen. Man diskulerar sjukförsäkringsreglerna, men smillbärarersälining-en lycker jag faller litet ulanför sjukförsäkringen, eflersom den är en ersättning som utfaller i samband med atl samhället gör vissa ingripanden mol människors liv och leverne, dvs. rätlen all få arbeia.

Delta gäller också den sista punkten, garanlinivån. Även om del handlar om små pengar i sammanhanget är det ändå en kompensation till människor för att de får inskränkningar i sitt liv. Här har vi grupper som sluderande och hemarbelande m.fl. som faller utanför det ordinarie ersätlningssystemet. I dag får de om inte annat en lilen kompensation för vad del innebär all åläggas all följa de regler som finns i smitlskyddslagen.

Anf. 62 CHRISTINA PETTERSSON (s):

Herr lalman! Några korta kommentarer lill de senasle inläggen. Jag uppfattade det näslan som om delta med ullandspensionärernas sjukvård var väldigl ömlåligt Man säger all man inle kan förslå varför dessa inte skall ha samma rätt lill sjukvård som de som bor kvar i landel. Som jag sade tidigare belalar fakliski ullandspensionärerna en lägre skall än de som bor kvar i Sverige - del kan vi inle komma ifrån. De har ju också möjlighel all komma hil och få sjukvård. Del läl nästan som om vi helt skulle uteslänga dem frän sjukvård i Sverige. Men så är det ju faktiskt inle.

Sigge Godin log upp frågan om tjänstgöring utomlands och sade all del är viktigt att vi slår vakt om och har bra internationella kontakter. Dessa vill vi också slå vakl om, och del är därför vi ser över reglerna. Vi anser att del är viktigt alt vi får lill stånd en bra lösning.

När del gäller smillbärarersältningen är del svårt alt förslå alt ni strider om dessa 15 kr. och den regel som funnits sedan 1956. Som jag sade tidigare tycker jag inte all 15 kr. är lill någon slörre hjälp. Om man vill slä vakl om de grupper som kan bli berörda av denna ersättning, tycker jag atl det är märkligt alt man inle från oppositionen lägger fram ell bättre förslag.

Vad beträffar förslagen om särskilda regler för olika företagargrupper och jordbrukare har jag lilel svårl alt förslå argumentationen alt man bör slä vakl om jusl egenförelagare på elt speciellt säll. Som jag sade tidigare är del myckel svårl alt åsladkomma speciella lösningar för olika företagargrupper. Alla grupper har, som Rune Backlund sade, sina problem. Vi slår faktiskt vakl ocksä om dessa vikliga grupper i samhället.

Anf. 63 MARGIT GENNSER (m):

Herr talman! Jag ber om ursäkt för all jag tog i litet hårl mol Christina Petterssons argumentering, men jag blev upprörd över atl man hyser så liten

förslåelse för all vi inle får förtrycka minoriteter. Pensionärer som bor utomlands och andra ullandssvenskar är ju minoriteter, men man fär därför inle särbehandla dem och behandla dem sämre. De har belall för sina sjukvårdsförmåner, och de belalar forlfarande skatt. Det är inle sä, Christina Pellersson, atl hela den kommunala och landslingskommunala skatten går till sjukvård. Den gär också lill gatuunderhäll, frifidsanläggningar, badhus, hemljänsl, olika slag av utbildning och fill studieförbundens dagskurser och kvällskurser som inle frekventeras av ullandspensionärerna. De lio kronor i kommunal och landstingskommunal skatt plus stallig skatt som utlandspensionärerna betalar täcker mer än väl den sjukvård som de kan behöva under den mindre del av året de är hemma i Sverige.

Nej, man har infört denna regel därför atl man egentligen inle lycker om att folk flyttar utomlands. Della är en lilen grupp som naturligtvis är rörligare än genomsnittet av svenskar, och därför anser man sig kunna särbehandla dem. Det är detta jag är upprörd över. Jag anser att politikerna inte alltid kan beslämma vad som är rätt Del finns faktiskt vissa hävdvunna regler och någonting som engelsmännen kallar "rule of law" - del belyder "likhel inför lagen". Det innebär all om jag har betalt en avgifl, skall jag behandlas likadant som alla andra som betalt denna avgifl under samma föruisällningar. Del är därför jag kritiserar regeringen och majoriteten i riksdagen som vill acceptera dessa förhållanden och som argumenterar på det sätt som Christina Pettersson gör.

Delsamma gäller när man behandlar egenföretagarna på annal säll än andra medgborgare. Del är alldeles rikligl all det här finns vissa svära prakliska problem, men man måste ju anstränga sig för atl ge människor likhet inför lagen och inle särbehandla vissa grupper efter politiska konjunkturer.

Jag tror all del här finns en skillnad i våra synsätt Jag lycker inle all en majorilel har räll alt förtrycka och särbehandla minoriteter. Därför lar jag också i när jag talar i denna fräga. Det är inte bara en praktisk fråga, utan det är faktiskl också en mycket viktigt symbolfråga, som jag tycker all ni bör tänka igenom.

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Vissa socialförsäkringsfrågor

Anf. 64 SIGGE GODIN (fp):

Herr lalman! Christina Pettersson sade att del här med utlandssvenskarna tydligen var ömtåligt för oss. Jag kan instämma med Margil Gennser i atl del här gäller en minoritet, en mycket lilen grupp, sorn ändå ulför ett myckel viktigt arbete för Sverige på olika håll i världen. Det är viktigt au dessa människor behandlas på samma säll som alla andra. Ni säger att ni slår vakt om dessa människor. Hur då? Genom alt försämra deras möjligheter lill sjukvård anser ni atl ni slår vakt om dem! Det är ell myckel märkligl resonemang ni för. Del som förvånar mig mest är atl ni vill försämra för denna lilla grupp i slällel för alt se över del totala sjukförsäkringssystemet, det system som del varje år strömmar ul miljoner från, miljoner som del vore myckel bra atl ha för rehabililering för all ge människor möjlighel atl ålerkomma i arbetslivet Ni tar inle lag i denna vikliga fråga, ulan ni ger er på en myckel liten grupp och säger atl del inte är rättvist alt den gruppen av alla människor fär ha kvar sina förmåner.

Prot. 1988/89:111 När det gäller frågan om delpensionen för personer som har kommunala
10 maj 1989 uppdrag vill jag säga alt jag irodde alt vi i Sveriges riksdag var överens om att

Vissa socialförsäk ringsfrågor

det är vikligl alt alla samhällsgrupper dellar i det politiska arbelel. Man måsle därför göra någoniing för all även delpensionärer skall kunna medverka i del politiska arbelel. De behövs också i del polifiska livel.

Avslulningsvis vill jag la upp frågan om SGI för dem som har självfinansierade sludier. Jag skulle vilja säga atl del är lypisk socialdemokralisk politik att de studerande som själva klarar sin ekonomi skall missgynnas. Du skall la ul alla slöd du kan fä i det här samhällel. Gör du inle del, skall du slraffas. Del är socialdemokratisk politik! Som liberaler släller vi inle upp på ell sådanl resonemang. Människor måsle ha rällen all klara sig själva och forma sina liv på del sätt de själva vill, ulan alt på varje punkl ta reda pä vad samhället kan erbjuda och som lill varje pris mäsle las ut. Det stöd och den hjälp som samhället ger skall vara till för de människor som verkligen behöver slöd och hjälp. Del skall inte vara etl krav all man tar ut del stödet Men så är det faktiskt när det gäller SGI. Om man inle utnyttjar dessa studiestöd, dä slraffas man. Del kan inle vi acceplera.

Anf. 65 RUNE BACKLUND (c):

Herr talman! Christina Pettersson säger när del gäller delpensionen alt alla grupper har sina problem. Ja, del är jusl vad också vi säger. Vi han anfört som exempel jordbrukarna - en speciell grupp som har uppmärksammals under de senasle åren. Generelll sell har egenföretagarna problem i hela socialförsäkringssystemet. Man har ju byggt upp regelsystemet med utgångspunkt i att del finns ett anställningsförhållande. När reglerna sedan skall börja tillämpas på olika företagargrupper kommer man i konflikl med olika regler. Jag skulle vilja råda Christina Pellersson atl la koniakt med försäkringskassan. Be handläggarna där redogöra för de problem som de slöler pä när de skall klara lillämpningen av ersättningsreglerna, inle bara när del gäller delpensionen ulan också när det gäller andra delar i socialförsäkringssystemet där sådana här kanlighder förekommer.

Man kan lösa problemet på två sätt. Endera kan man förändra regelsysie-mel renl generelll för egenfördagargrupperna. Del handlar alltså om all täcka in etl faktiskt borlfall. Eller också måsle man erkänna all det här är för krångligt Men varför då inle lilläla en begränsad ersättning? I stället kunde egenavgiflen sänkas. Vi lycker atl reglerna för egenförelagarna måsle ses över, och det är också vad vi begär i reservationen.

Så någol om garantinivån för smittbärarpenning och om anledningen lill all vi bråkar om denna. 15 kr. är kanske inte myckel all bråka om. Men vad är allernalivel? Ert alternativ är O kr. Jag kan inte förstå annat än atl 15 kr. är mer än O kr. i ersättning. Sä visst handlar det ändå om pengar för de grupper som med ert förslag skulle få O kr. i forlsällningen, i händelse av inskränkningar i livsföringen.

Anf. 66 CHRISTINA PETTERSSON (s):

Herr lalman! Margil Gennser och Sigge Godin talar om tvä olika grupper

av pensionärer. Jag tycker att del är viktigt all göra en åtskillnad här. Sigge

72 Godin talar om volonlärer och andra som gör slor nylla för Sverige ule i

världen. Även vi lycker all det är vikligl atl de här grupperna inle drabbas på någol sätt. Därför görs ocksä en översyn, som jag tidigare sagt. Margil Gennser lalar om människor som av olika skäl har vall att som pensionärer bo utomlands.

Sigge Godin tar återigen upp frågan om en översyn av sjukförsäkringssystemet. Den frågan behandlades ganska nyligen här i riksdagen, och riksdagen avslog folkpartiets förslag i del sammanhanget. Jag tycker atl vi har redogjort ganska väl för vår syn på hur man skall komma lill rälla med de ökade koslnaderna för sjukskrivningar och arbdsskador. Del är ju främsl arbetsskadeförsäkringen som koslar mycket pengar. Här sägs del all del gäller all se över sjukförsäkringssystemet i syfle atl komma lill rätla med kostnaderna. Men vid elt antal tillfällen både här i kammaren och i andra sammahang har vi sagt all vi inle lycker all dd är den rätla åtgärden.

Sä någol om delpensionen för dem som har kommunala uppdrag. Del är vikligl all så många människor som möjligl har kommunala uppdrag. Delpensionärer har alltså faktiskt rätt all ha kommunala uppdrag. Men sådana här uppdrag har bedömts vara bisysslor, och för sådana finns del särskilda regler. Delpensionen ulgör ju ersällning för förlorad arbetsinkomst. Jag tror inte att ni i folkpartiet anser all del är meningen alt folk skall gå ned på halvlid för alt i ställd ägna sig ät en mängd kommunala uppdrag. Del är väl inle rikligt tanken med era förslag. De kommunala uppdragen skall väl ändå inle ses som en inkomstkälla.

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Vissa socialförsäkringsfrågor

Anf. 67 MARGIT GENNSER (m):

Herr lalman! Frågan om pensionärerna och behandlingen av dessa är en mycket viklig fräga i detta sammanhang. Under ell långt liv har dessa människor betalat för atl kunna fä sjukvård på ålderns höst. De människor som flyttar lill utlandet kan knappasl, med lanke på åldern, teckna en sjukförsäkring. Men dessa människor har ju redan belalal för sig sig i Sverige. Ell problem är all man inle kan vara hur gammal som helsl när man gär in i ell försäkringssystem. Jag menar att utlandspensionärerna är mycket missgynnade. De har ju tvingais in i ell obligaloriskl syslem i Sverige, i vilket de har ålagts atl beiala tvångsavgifter. Utan någol egentligt skäl - ja, elt skäl kunde vara atl det inle anses vara särskill bra all folk bor ulomlands - skall dessa människor särbehandlas. Dessa människor har belalal skatt här i Sverige fastän de inle utnyttjar servicen här.

Det finns också olika grupper av människor som arbelar utomlands. En del arbetar i multinationella förelag, där man ofta ordnar sjukförsäkringen åt de anslällda. Dessulom finns del sociala konventioner med avräkningssyslem.

Del finns också andra grupper. Jag länker då på de människor som Sigge Godin med rätla ömmar för. Del gäller volonlärer, u-landsarbdare, de som arbelar inom frivilliga organisationer och andra som alla har slora svårigheler när det gäller sjukförsäkringen.

Principen skall vara atl den som har betalat för en förmån eller en tjänst också skall få ut denna. Personen i fråga skall inte nödvändigtvis behöva bo i tex. Malmö för all få den, utan han eller hon skall även kunna bo i Barcelona eller någon annanstans. Han eller hon skall vid återkomsten lill Sverige ha rätt lill sjukvård pä samma villkor och till samma kostnad som en här bosalt

6 Riksdagens protokoll 1988/89:111

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Vissa socialförsäkringsfrågor

pensionär - särskilt som den som bor i Barcelona tvingas beiala skatt i Sverige. Denna princip är myckel viktig. Vi måste alltså inpränta hos oss själva atl likhet inför lagen gäller alla svenska medborgare.

Anf. 68 SIGGE GODIN (fp):

Herr lalman! Christina Pettersson har räll. Vi lalar om olika reservafioner. Jag lalar om reservalion 1 om utlandssvenskarnas sjukvårdsförmåner.

Vi i folkparliel har reagerat på att underlaget är så diffust när det gäller del som vi skall falla beslul om. Jag lycker all deballen har visal alt varken Christina Pellersson eller jag riktigl förstår vad regeringen egentligen menar. Därför blir debatten mycket märklig.

Däremol vel vi all sjukförsäkringssyslemei är förenai med enorma koslnader. Chrisfina Pellersson säger all ni socialdemokrater har lagil ilu med den saken. Men då vill jag säga; Har ni verkligen gjorl del?

När vi fidigare debalierade frågan här i kammaren lyckle socialdemokralerna lydligen atl del inle behövdes nägra åtgärder. Det var bara atl avvakta. Men av olika artiklar i pressen framgår all det bakom kulisserna i kanslihuset lycks pågå en verksamhet - men vilken? Lyft fram detta i ljuset och lål oss gemensamt i en parlamentarisk utredning försöka påverka utvecklingen! Här rör det sig om mycket pengar, Christina Peltersson! När del gäller försämringarna för ullandssvenskarna handlar del inte om slora summor pengar. Däremol rinner mycket pengar varje dag ut ur sjukförsäkringssystemet Della är ell problem, inle bara för dem som jobbar med systemet ulan också - och kanske framför alll - för de sjuka som inte i lid får möjlighel lill rehabililering och som därför drabbas. Della är alllsä ell problem. Del vore inlressanT alt få höra hur det verkligen förhåller sig. Pågår del en ulredning eller inte?

Anf. 69 CHRISTINA PETTERSSON (s):

Herr lalman! Jag inser all Margil Gennser och jag - och del är fulll nalurligl - ser hell olika på sjukvården. Jag belraklar inle avgifterna för sjukvärden och den skall som jag betalar för all vi i Sverige skall fä en bra sjukvård som elt slags försäkring för egen del. Det handlar mera om solidaritet med andra människor. Del kan ju faktiskt hända atl jag är frisk hela livel ut och inle behöver utnyttja sjukvärden. Del handlar alllsä om en omfördelning människor emellan.

Sedan till Sigge Godin. Del gäller då kravel på en översyn av socialförsäkringssystemet Jag känner igen resonemangel. Men den här saken diskulerades för några veckor sedan. Jag lycker atl vi har lämnal klara besked, framför alll när det gäller arbetsskadorna. Vi skall se över arbetsmiljön i syfle all minska anlalel arbetsskador och kostnaderna för arbetskadeförsäkringen. Riksdagen fattade beslut i denna fräga för några veckor sedan. Jag tycker därför all del inle är angeläget alt ha en lång debatt igen. Jag bara konstaterar atl beslut har faltals och att vi skall jobba vidare med dessa frågor.

Anf. 70 MARGIT GENNSER (m):

Herr lalman! Jag tror inle all Chrisfina Peltersson bör inveckla sig mer i en diskussion om när vi kan få och inle kan få sjukvård och vad vi har rätt all

fordra för våra skaller och avgifier, för då kan vi hamna i myckel egendomliga resonemang. Näsla gång är det kanske inte utlandspensionärer som inle skall ha rätt lill den kvalificerade och dyra sjukvården. Del kan vara människor som är för gamla eller som på någol annat säll lillhör en minoritetsgrupp.

Nej, jag tror alt det är klokast atl avbryla den diskussionen, för den kan lyvärr leda till väldigt slora missförsländ och ännu slörre misstro mot del sjukvårdssystem som vi har byggt upp, och det lycker jag vore myckel sorgligt.

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Utrustning m.m. för polisväsendet

Anf. 71 CHRISTINA PETTERSSON (s):

Herr talman! Jag hade inte tänkt forlsälta den här deballen, men del sisla Margil Gennser sade föranleder mig att göra ell inlägg lill.

Jag tycker att det är viktigt att vi har klart för oss vad vi pratar om, och vad vi diskulerar här är sjukvärdsavgifter för personer som har vall all bo ulomlands sedan de fält pension. De betalar en lägre kommunal- och landstingsskatt, och Margit Gennser har berättat för mig vad de skallerna går lill, vilkel jag för övrigl vel myckel väl. Men när hon sedan talar om förtryck av minoriteter och påstår all vi kanske också skulle komma alt förtrycka andra grupper av pensionärer - de som är för gamla eller för sjuka - dä lycker jag all diskussionen har kommit alt handla om någonting som inte hör lill betänkandet.

Är del nägra som slär vakl om sjukvården och pensionärerna här i Sverige och har gjorl det under hela 1900-talel, så är del socialdemokraterna. Men jag lycker alt vi skall hålla oss till belänkandet som kammaren nu behandlar.

Överläggningen i della ärende var härmed avslulad.

(Beslul fattades efler deballen om trafikutskottels belänkande 23.)

Kammaren övergick till alt deballera justitieutskottets betänkande 22 om tilläggsbudget II.

Utrustning m.m. för polisväsendet

Anf. 72 BERITH ERIKSSON (vpk):

Herr lalman! I juslilieulskoltets betänkande angående tilläggsbudget II finns ett förslag om etl anslag på 3,55 milj. kr. lill polisväsendet för anskaffning av ulruslning lill TV-övervakning av vägar och tunnelbanor m.m. i anslutning till Globen Arena.

Globensladen är helt privalägd, och i Arenabolaget är del privala ägandet nästan hälflen. Om man bygger en anläggning som Globen, anser vi all del är självklart atl sådan utrustning som del här är fråga om borde inplaneras och bekoslas av byggarna och ägarna. Meningen med anläggningar av den här typen är väl att det skall komma mycket folk, så det kan knappasl hävdas alt behovel har uppstått nu i efterhand.

Om slalen skall ge pengar lill Stockholms stad för irafiksalsningar, då finns det mer angelägna behov, satsningar som man inte kan kräva alt privala intressenter skall bekosta, vilkel man kan göra i det här fallel. Del behövs

Pröt. 1988/89:111 10 maj 1989

Utrustning m.m. för polisväsendet

pengar lill trafikpoliser, exempelvis. Del behövs pengar för att bygga Södra Länken, och del behövs pengar för bältre kollektivtrafik, alltsammans saisningar för alt göra trafikmiljön i Slockholm bällre.

Med della, herr lalman, yrkar jag bifall till reservationen vid justilieutskotlets belänkande.

Anf. 73 KENT LUNDGREN (mp):

Herr lalman! Del är väl bara atl spä på där Berith Eriksson slutade. Jag blev litet konfunderad när jag säg den här tilläggsbudgeten och fann den ojämna siffran 43,55 milj. kr. i anslag för utrustning till polisväsendet. Vid närmare studium fann jag att 3,55 milj. var avsedda till TV-ulruslning för övervakning av tunnelbanor och gator runl Globen.

Globen är en fin arena. Stockholmarna har all anledning i världen att vara stolta över den, och säkert ger den god lönsamhet på sikl. Men då skall den ocksä bära sina egna koslnader. Globen är ingen riksangelägenhel. Den är en Stockholmsangelägenhd, och därför skall inle heller ulruslning, inle ens kringulrustning, lill den bekostas via statlig skall.

Polisens medel för löpande drifl är dessutom normalt sell ganska snäll tilltagna. Det finns distrikt som har svårl all få pengarna att räcka till bensin för bilarna och en del andra saker. Att dä belasta polisen med driftskostnader för anordningar, som i och för sig bör användas av polisen men som borde ägas och underhållas av dem som har nytta av dem, lycker vi är elt felaktigt sätt atl bygga upp framtida koslnader för polisväsendet som sådant.

Det är över huvud taget en princip för miljöpartiet alt polisen skall ha räll att antingen debitera eller kräva anläggningar av förelag och myndigheter som har användning för dem. Sedan kan polisen myckel väl sköta anläggningarna i den allmänna ordningens tjänst, precis pä samma sätt som när myndigheter och företag hyr in väktare - del är samma fenomen.

Av de här anledningarna yrkar även miljöpartiet bifall lill reservationen och avslag på propositionen i molsvarande del.

Anf. 74 ULLA-BRITT ÅBARK (s):

Herr talman! Jag länker inle spä pä, och del gjorde för övrigt inle Kenl Lundgren heller, ulan han ville i ställd dra ner beloppet.

Jag lycker nog att Globen Arena är en riksangelägenhel. Med lanke pä de arrangemang som äger rum där finns det all anledning alt också ha bra ulruslning för atl övervaka vägar och tunnelbanor i anslulning lill anläggningen. Del är polisens sak atl se lill att ordningen upprätthålls även vid Globen Arena, och då har polisen rätt alt kräva all del finns riklig ulruslning.

För miljöpartiet och även för vpk är del en princip all man skall avstå från all utrustning för övervakning av slora arenor, förslår jag. Del skall dä inte bara gälla Globen, även om det är den arenan del nu i första hand är fråga om. Jag tycker ändå alt man borde tänka sig för litet grand. Del finns faktiskt ganska många anläggningar i Sverige som behöver den här sorlens övervakning, och som jag sade är det viktigt alt polisen har tillgäng till bra utrustning.

Del kan lilläggas all en ojämn siffra kan man hilla i vilken budgel som helsl, och sedan kan man då titta efler vad del ojämna beloppel skall användas lill.

Med del jag nu har sagt vill jag yrka bifall lill utskottets hemställan och avslag på reservationen.

Anf. 75 BERITH ERIKSSON (vpk);

Herr lalman! Jag har aldrig sagl all det inle skulle finnas TV-övervakning. Den diskussionen log jag inte upp. Däremot sade jag atl del finns anledning alt kräva att Stockholms stad och de andra intressenterna i Globen Arena betalar vad del kostar all anskaffa ulruslning för TV-övervakning.

Man borde ha kunnat förutse att den här utrustningen behövs och ställt krav pä byggarna atl anskaffa den. Nu har man inle gjorl det, men del finns därför ingen anledning alt i efierhand bekosta utrustningen ulan att slälla ekonomiska krav på dem som har ekonomiska inlressen i Globen Arena, nämligen Stockholms stad och Arenabolagd.

Anf. 76 KENT LUNDGREN (mp):

Herr lalman! Det finns egentligen ingen åsiktsskillnad mellan Ulla-Brill Åbark och mig i frågan om man skall anskaffa anläggningar eller ej. Vi miljöpartister anser atl anläggningar skall finnas. Det vi däremot inle är överens om är vem som skall betala.

Allmänt selt anser jag alt vi skall fundera över vilken princip vi skall ha. Jag är av den uppfattningen - kanske därför att jag kommer från den privala induslrin - alt varje anläggning eller del av en verksamhet skall bekosta sina egna kostnader för utrustning och även för drift. Jag är ute efter att effektivisera den offentliga sektorn, och jag har en känsla av atl socialdemokralerna också är del. Del handlar om vem som skall beiala både för den installation som dd här handlar om och för den framtida driften. Jag anser atl Slockholm Globen Arena skall bekosta detta.

Anf. 77 ULLA-BRITT .4BARK (s):

Herr lalman! Det står i reservationen alt det är fråga om medel för TV-övervakning av vägar, tunnelbanor m.m. Det kan väl ändå inle vara meningen alt Stockholm Globen Arena AB skall övervaka vägar och tunnelbanor för att se vilka människor som kommer. Det kan väl inle vara tanken bakom reservanternas yttrande, rnen jag tolkar dd faktiskt så.

Anf. 78 KENT LUNDGREN (mp):

Herr talman! Om del är fallet skall jag försöka alt rätla lill den tolkningen. Vi reservanter anser att anläggningen skall finnas, därom är vi väl rörande eniga. Det skall finnas TV-övervakning, och polisen skall också använda sig av denna TV-övervakning för Globens räkning. Men del är Globen Arena som skall betala. Jag anser all vi skall införa den principen när del gäller förelag, myndigheter och andra som vill ta polisens tjänster i anspråk på ell exceptionellt säll.

Jag förmodar alt man har länkl sig att driva en vinstgivande verksamhet i Globen. Dä skall man väl i rimlighetens namn också ha råd att ta pä sig de kostnader som denna vinstdrivande verksamhet kräver. Jag lycker all del är självklarl alt polisen, dä man via TV-monilorer upptäcker all kommunikationerna korkar igen, utför tjänsten att rätta lill det hela. Jag har en känsla av

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Utrustning m.m. för polisväsendet

Prot, 1988/89:111 att polisen redan i dag vid större evenemang, exempelvis rockgalor och
10 maj 1989 annat, har rätt all la extra betalt för delta. Jag anser alt Globen skall

Allmänna helgdagar

tillhandahälla de verklyg som behövs för att la dessa ijänsler i anspråk.

eflersom Slockholm Globen Arena är elt vinsldrivande företag.

Anf. 79 BERITH ERIKSSON (vpk):

Herr talman! Del resonemang som vi för här i dag om alt varje förelag -som Kent Lundgren säger - skall slå för sina egna koslnader är varken nyll eller unikt. Om man bygger etl nytt hotell, vilkel vi gjorde i Älvkarleby, och behöver en ny vägramp, går staten inle in och betalar den vägrampen hur mycket den än kostar, ulan den kostnaden får de som bygger hotellet i så fall stå för. Della är pä inlel säll ell orimligt krav. Den här anläggningen skulle varil inplanerad redan i förväg, och den skulle ha bekostats av Stockholm Globen Arena AB.

Överläggningen i detta ärende var härmed avslulad.

(Beslul fattades efter debatten om trafikulskottds belänkande 23.)

Kammaren övergick lill alt deballera konslitutionsulskoltets betänkande 29 om allmänna helgdagar.

Allmänna helgdagar

Anf. 80 STIG BERTILSSON (m):

Herr talman! Konstitulionsutskoltels belänkande 29 innehåller förslag till en ny samlad lagstiftning om allmänna helgdagar. Man presenterar en ny lag, som skall ersätta de nuvarande spridda beslämmelserna. Enligl ulskoilsmajorildens förslag innebär inle den nya lagsliflningen nägon ändring av antalet helgdagar, ulan man vill permanenla de nuvarande allmänna helgdagarna och man vill heller inle göra några kalendariska förändringar.

Vi moderater anser atl man i samband med genomförandel av en samlad lagstiftning borde införa ytterligare en allmän helgdag, nämligen nationaldagen den 6 juni. Förslag om all göra nationaldagen till allmän helgdag har tidigare behandlats här i riksdagen. Vi moderaler var då tveksamma lill delta, inte på grund av att vi inte ville ha nationaldagen som helgdag, ulan enbart av samhällsekonomiska skäl. Konsekvensen av atl införa ytterligare en allmän helgdag lorde, selt ur samhällsekonomisk synpunkl, inte vara försumbar.

Som bekanl är möjligheterna fill ledighet frän arbete betydande i vårt land. Vi moderaler har därför i samband med att vi nu föreslår att nationaldagen skall bli en allmän helgdag även yrkat all riksdagen skall hos regeringen begära en ulredning om möjligheterna atl avskaffa eller flytta nägon nu existerande helgdag. Slulsalsen bör dock bli, herr lalman, all naiionaldagen skall vara en allmän helgdag.

Naiionaldagen är ju ell lands officiella högtidsdag. Som kammarens ledamöter vet firar vi svenskar nationaldagen till minne av Gustav Vasas tronbesligning den 6 juni 1523 och lill minne av regeringsformens tillkomst är

1809. Vi moderater menar atl Sverige, liksom många andra länder, har anledning all med utgångspunkt från händelser som dessa fira vär nationaldag. Vi härockså, inle minsl i lideraven nödvändig ökande inlernalionalisering, anledning alt slå vakt om vår nation och dess symboler, och nationaldagen är en sådan.

I det avseendet slår vi bäsl vakt om vår nation genom att göra nationaldagen till en allmän helgdag. Mot bakgrund av vad jag har anfört vill jag yrka bifall till den rättade reservalion 1 som har utdelats pä kammarens bord.

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Allmänna helgdagar

Anf. 81 BENGT KINDBOM (c):

Herr lalman! Dä riksdagen nyligen diskulerade denna fråga var centerns utgångspunkt all regeringen skulle återkomma till riksdagen med ell förslag om alt göra nationaldagen till helgdag. Sedan vi faslslällde den 6 juni som Sveriges nationaldag har firandel ökal. Den 6 juni var tidigare svenska flaggans dag, och firandel inleddes och drevs länge av de olika ideella organisationerna. Nu sker firandet i förskola och grundskola, och många organisationer fortsätter alt fira nationaldagen på olika sätt Även kommunerna har tagit upp delta, i regel genom sina kulturnämnder.

Vi anser från centerns sida att det finns skäl för atl göra nationaldagen lill en helgdag. Del är precis lika angelägel som atl ha första maj som en helgdag, och om vi gör nationaldagen till en helgdag får vi därigenom två allmänna helgdagar som inle är kyrkliga. Detta kan vi nu falla beslul om genom elt bifall lill cenlerns reservalion och lagsliftningsförslagel i denna. En rällad version av della lagsliflningsförslag finns delad pä riksdagens bord. Jag ber, herr lalman, alt få yrka bifall lill reservalion 2 med det förslag lill lagstiftning som är framlagt pä kammarens bord.

Läl mig någol kommenlera moderaternas slällningslagande. När vi vid senasle tidpunkt diskulerade denna fråga ville centerpartiet ge regeringen i uppdrag atl lägga fram ell förslag om nationaldagen som helgdag. Dä sade man från moderaternas sida all man inte kunde ställa sig bakom della förslag, eflersom vi vid dd tillfället hänvisade lill en molion av Marianne Karlsson. I den molionen föreslogs det atl man kunde la borl annandag pingsl som allmän helgdag, då del saknades leologiska och kyrkliga moliv lill all ha den dagen som helgdag. Moderalerna sade då att de inte kunde acceplera detta, men om vi enbarl hade föreslagil nationaldagen som helgdag så hade man vid det lillfälld kunnal ställa sig bakom elt sådant förslag. Nu har man ändrat sin motivering, men inte sin argumentering, vilket förvånar mig ännu mer.

Stig Berlilsson säger all nationaldagen skall vara helgdag. Del föreligger här i dag elt förslag om alt göra nationaldagen lill helgdag. Jag rekommenderar er moderaler all rösta för del förslagel.

Anf. 82 STIG BERTILSSON (m) replik:

Herr lalman! Bengt Kindbom har uppfattat det moderata förslaget räll i en del, nämligen att vi anser att nationaldagen skall vara helgdag. Som jag tidigare sade anser vi dock inte alt man kan ta del här stegel innan man har sluderal konsekvenserna - därav formuleringarna och därav vårt förslag.

Prot. 1988/89:111 Anf. 83 BENGT KINDBOM (c) replik:

10 maj 1989

Allmänna helgdagar

Herr talman! När vi under fjolåret diskulerade frågan ansåg moderaterna atl man inte kunde gå oss lill mötes, eftersom vi då ville la bort en annan helgdag och göra nationaldagen lill helgdag. Det här resonemangel stämmer inte.

Anf. 84 STIG BERTILSSON (m) replik:

Herr lalman! Vårl resonemang stämmer mycket väl. Personligen har jag ocksä tagit inlryck av den opinion som ulan Ivivel finns för all nationaldagen skall vara en allmän helgdag. Jag tror atl det är en uppfattning som har spridit sig alltmer. Jag tror att det är en allmän uppfattning hos svenska folket atl man vill ha nationaldagen som helgdag. Delta ligger också i vårt förslag.

Anf. 85 CATARINA RÖNNUNG (s):

Herr talman! Vi skall i dag anta en samlad lag om allmänna helgdagar - i betydelsen arbetsfria dagar - som skall ersälla de spridda beslämmelser som hillills har reglerat delta omräde. Inga nya helgdagar föreslås innefattas i lagen. Kyrkomötet har lillsiyrkl förslagel.

En av centerns hjärtefrågor är att nationaldagen skall göras till helgdag. Riksdagen avslog en cenlerreservalion med denna propå så senl som i december förra årel. Elt av skälen för riksdagen atl avslå förslaget var all inga folkliga krav har rests på atl nationaldagen skulle göras till arbetsfri helgdag. Nationaldagen är av färskt dalum. Den infördes 1982 och kom all ersälla svenska flaggans dag.

Del finns yllerligare ell lungl vägande skäl för alt avstyrka reservationen. En arbetsfri dag, som en helgdag innebär, medför etl inle föraktligt avbrott för folkhushållet. Enligl vad finansdepartementet uppger "kostar"" en arbetsfri dag 0,25 % av BNP. I löpande priser för är 1989 betyder del 3 miljarder kronor.

Ulskoltsmajorilelen anser sammanfattningsvis alt de nuvarande formerna för firandet av den 6 juni ger tillräckligt utrymme för all markera nationaldagens belydelse.

Till reservanternas skara-som vill göra nationaldagen lill helgdag-har i är moderalerna sällat sig. ""Det kan knappasl råda nägon tvekan om all en majorilel av medborgarna hyser uppfattningen alt nationaldagen bör vara allmän helgdag", skriver moderalerna trosvisst i en tvivelsutan dåligt formulerad mening i sin reservation. Moderaterna har trots allt insett alt införandet av en ny helgdag skulle få samhällsekonomiska konsekvenser, och de yrkar dessulom all regeringen skall låla uireda om någon annan helgdag kan flyttas eller ulgå så atl nationaldagen kan göras till helgdag.

För moderaternas egen skull bör en glömskans barmhärtiga slöja dras över detta förslag. Förslaget om utredning är enligt vad jag förslär ägnal all anfingen uppröra och såra de människor som vill fira en kyrklig helgdag, och del på räll dag, enligt djupt förankrad religiös hävd, eller all uppröra och såra alla de hundratusental människor som vill högtidlighälla första maj som arbetarrörelsens stora inlernalionella högtidsdag. Första maj har varil helgdag i Sverige sedan 1928.

Herr lalman, jag yrkar bifall lill utskottets hemställan.

Anf. 86 STIG BERTILSSON (m):

Herr talman! Calarina Rönnung lycker att en lystnadens slöja bör falla över del moderala förslagel. Jag kan nalurliglvis inle dela Catarina Rönnungs uppfattning i denna fråga.

Calarina Rönnung lycker dessutom atl förslaget atl man skall uireda om andra helgdagar kan indragas eller flyttas är utmanande. Jag vet inle om det är så utmanande. I ell val mellan all ha första maj eller nationaldagen som helgdag tvekar jag personligen inte om all jag vill ha nationaldagen som helgdag. Jag sätter nationen i första rummet i den jämförelsen.

Vidare säger Catarina Rönnung all del inte finns någol folkligt krav. Det kan man värdera på olika säll. Jag kan dock konstatera atl del finns en massiv opinion som lycker atl nationaldagen skall vara helgdag. I tider när allling blir mer och mer inlernationelll finns del anledning alt slå vakl om nationaldagen på etl alldeles särskill sätt.

Del kostar nalurliglvis en del pengar, och del är anledningen lill all vi vill uireda konsekvenserna. Med sin argumenlalion säger Calarina Rönnung egenlligen all vi i Sverige skulle behöva en annan regering som skulle fä fart pä Sveriges ekonomi, så atl vi skulle har råd att fira nationaldagen som helgdag. Det har man l.ex. i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland och andra länder runt omkring oss i Västeuropa. Även om Catarina Rönnung har räknat fram etl belopp på ell statiskt sätt, är jag hell övertygad om all den uträkningen ocksä kan göras pä elt annat säll.

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Allmänna helgdagar

Anf. 87 BENGT KINDBOM (c):

Herr lalman! Catarina Rönnung gör denna fräga till en ekonomisk fråga. Hur kan man då slälla upp på förslagel i övrigl? Det finns ju en lång rad helgdagar som icke infaller på söndagar och som inkräklar på arbele och produktivitet. Jag tycker atl det var ett nägol förenklat resonemang. Antingen vill man framhålla nationaldagen och göra en nationell manifestation, eller också vill man del inle. Jag uppfattar del så all socialdemokralerna inte vill detta. Det är därför man avslyrker det hela, inle av ekonomiska skäl.

Anf. 88 CATARINA RÖNNUNG (s):

Herr lalman! Jag skulle vilja fråga Stig Berlilsson vilken slalislik han lular sig mot när han lalar om all del finns en massiv opinion för att göra den 6 juni till allmän helgdag. Jag skulle gärna vilja se siffror och slalislik på del.

Slig Bertilsson tror dessulom all jag vill ha en ny regering. När del gäller atl sälla fart på Sveriges ekonomi har den här regeringen varil bra, och övernog bra. För närvarande löper vär ekonomi inle bara i hygglig fart, ulan i alllför snabb fart En överhettning är för handen, vilket man behöver göra någoniing ål. Vad en ny regering skulle kunna åstadkomma i della fall har jag svårl alt förslå.

Jag tycker alt Slig Bertilsson skulle vara litet rädd om alla de moderata väljare som har en tradition atl fira kyrkliga helgdagar. Det finns en djupl förankrad religiös hävd som säger alt dessa helgdagar skall firas, de skall inle las borl och de skall firas pä räll dag.

All Slig Berlilsson inle är lika mån som jag om alla de människor som vill fira första maj har jag dock en viss förslåelse för. Jag tycker emellertid, som

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Anslag till utredningar m.m. inom kommunikationsdepartementet

utskottet sammanfattningsvis också har sagl, atl vår nationaldag firas under värdiga former och atl firandel är bra som del är i nuvarande skick.

Anf. 89 STIG BERTILSSON (m):

Herr talman! Det är möjligtvis sä att Catarina Rönnung och jag har lilel delade uppfattningar om första maj kontra nationaldagen. Del tror jag alt vi får leva med.

När det gäller frågan om de kyrkliga helgdagarna är jag alldeles på del klara med att dessa helgdagar är mycket djupt förankrade. Men jag tror också alt del inle kan såra något kristet hjärta om man l.ex. ser över nägon annandag. Jag tror inte det. Vi lever ändå i en tid där vi kan utreda och se över vilka möjligheter som ges.

Catarina Rönnung redovisar koslnaden för ytterligare en helgdag. Jag kan dock konstalera att vi moderater inte utesluter alt resultatet av en utredning kan bli att man tillför nationaldagen som en helgdag, korl och golt, även om man inle flyttar pä någon annan helgdag.

När det gäller detta med en ny regering kan jag konstalera all man i de väsleuropeiska länder jag räknade upp har en mycket bällre lillväxl än vi har i Sverige i dag. I de länderna har man råd all fira nationaldagen som helgdag. Del är så del ligger till, Calarina Rönnung.

Överläggningen i detta ärende var härmed avslutad.

(Beslut fattades efter debatten om trafikutskottets betänkande 23.)

Beträffande konstitutionsutskottets belänkanden 32 och 33 konstaterade Iredje vice lalmannen att ingen talare var anmäld.

Kammaren övergick därför till att deballera trafikutskottets betänkande 23 om filläggsbudgel II inom kommunikationsdepartementets område.

Anslag till utredningar m.m. inom kommunikationsdepartementet

Anf. 90 ROY OTTOSSON (mp):

Herr talman! Delta ärende är etl litet ärende. Del rör sig om 2 miljoner i extra anslag lill kommunikalionsdeparlemeniel lill ulredningar m.m. I samband med del har miljöpartiet de gröna väckt en molion där vi har velal villkora dessa exlra 2 miljoner till miljösatsningar på trafikområdet Skälet till det är mycket enkell. Vi vel alt Irafiken i ökande grad är det största miljöproblemet här i landel. Utsläppen ökar - det gäller kväveoxider och koldioxid. Bullret ökar, trafikolyckorna ökar osv. Vi upplever lyvärr alt regeringen inle är rikligt medveten om detta. Del saknas effektiva ålgärder som möter denna nya situation. Man bara upprepar gamla, redan vidtagna ålgärder och tror all del hjälper, trols all verkligheten är en hell annan. Därför tycker vi all del är vikligl att markera härifrån riksdagen ät vilket håll dessa extra pengar skall gä.

I del belänkande som utskotlsmajoriteten slår bakom räknas upp en lång rad delegationer och kommittéer m.m. som arbetar inom kommunikationsdepartementet Men detta är saker som redan är beslutade och som naturligtvis skall läckas inom den normala medelsramen. Dessa extra 2

miljoner borde gå till del som är mesl angelägel, nämligen miljösidan. Del hade onekligen varil värdefullt om vi hade kunnat få majoritet för della. Del har vi alltså inle fått. Med del anförda vill jag yrka bifall till reservationen.

Anf. 91 JARL LÄNDER (s):

Herr talman! Som Roy Oitosson myckel riktigl sade pågår elt slort antal ulredningar inom trafikpolitikens område. Detta är ulredningar som vi tidigare har tagit ställning lill inom trafikutskottet och som vi har sagt skall slutföras. Vi har också sagt all trafikpolitiken skall ha en miljövänligare inriklning. Det sade vi så sent som förra årel, när vi antog den slora trafikpolitiska propositionen här i riksdagen.

Herr lalman! Nu har del visal sig att vissa av de utredningar som är påbörjade blir litet försenade. De blir på del sättet dyrare. Andra betingar en större kostnad. De blir också dyrare. För delta ändamål har statsrådet i kommunikationsdepartementet hemställt om ytterligare 2 milj. kr. för all kunna slutföra pågående utredningar. Nu vänder sig miljöparfiet mol atl vi skall slutföra dessa utredningar med argumeniafionen all ulredningarna skall få en annan inriklning som är mer miljövänlig. Visst kan vi ha en debatt om del, Roy Ottosson. Men jag anser atl det är viktigare alt de utredningar som nu pågår blir slulförda, sä att vi ufifrån dem kan få en irafikpolilik här i landet som mer gynnar hela landet.

Prot. 1988/89:111 10 maj 1989

Anslag lill utredningar m.m. inom kommunikationsdepartementet

Anf. 92 ROY OTTOSSON (mp):

Herr talman! Jag har inle vänl mig emot de ulredningar som pägår, vare sig i molionen, reservationen eller i del inlägg jag hade nyss. Det var fel, Jarl Länder. Det är inle vad jag har sagl. Vad jag har sagt är att dd är bra om riksdagen säger ifrän att utredningsarbetet bör ha en slark miljöpolitisk profil. Det kan nalurliglvis dessa utredningar få i ökad utsträckning. Men detta innebär inle all man är emol dessa ulredningar. Jag vill alllsä lillbakavisa dd påslåendet

Jag upplever också alt även Jarl Länder lar för lätt på de miljöproblem Irafiken i ökad utsträckning orsakar. Det kan jag bara beklaga.

Anf. 93 JARL LÄNDER (s):

Herr talman! Jag vill ändå säga till Roy Ottosson all jag uppfallar miljöparliels argumenlalion på del säilel alt de 2 miljoner del nu är fråga om skall användas lill något annat än atl slutföra pågående ulredningar. Del är del vi frän ulskollsmajorilelen anser är fel. Vi anser all ulredningarna skall fullföljas och alt man utifrån del underlagd kan få en bättre trafikpolitik här i landel.

Slulligen, herr talman, vill jag också yrka avslag på reservationen och bifall lill utskottets hemslällan i dess helhet.

Överläggningen i detta ärende var härmed avslutad.

Kammaren övergick lill all falla beslut i de förevarande ärendena.

Prot. 1988/89:111 Lagutskottets betänkande 31

10 maj 1989 Mom. I (skadestånd vid myndighetsmissbruk)

Ulskollels hemslällan med godkännande av utskottets motivering bifölls med 262 rösler mot 20 för utskottets hemslällan med godkännande av den i reservalion 1 av Elisabet Franzén anförda motiveringen. 1 ledamot avstod från alt rösta.

Mom. 2 (skadeståndsansvaret vid myndighetsutövning) Hemslällan

Utskottets hemställan bifölls med 195 röster mol 41 för hemställan i reservalion 2 av Ulla Orring och Bengl Harding Olson. 48 ledamöler avsiod från alt rösla.

Motivering

Utskotlels mofivering godkändes med 148 röster mot 137 för den i reservalion 3 av Rolf Dahlberg m.fl. anförda motiveringen.

Mom. 3 (statens skadeståndsansvar i affärsmässig verksamhet)

Utskottets hemslällan - som ställdes mot reservalion 4 av Rolf Dahlberg m.fl. - bifölls med acklamation.

Lagutskottets betänkande 33

Mom. 1 (vårdnad och umgänge)

Ulskoltets hemslällan - som slälldes mol reservation 1 av Ulla Orring och Bengl Harding Olson - bifölls med acklamation.

Mom. 2 (expertmedverkan)

Utskottets hemslällan - som slälldes mol reservalion 2 av Ulla Orring och Bengt Harding Olson - bifölls med acklamation.

Mom. 6 (faderskapspresumlion vid samboförhällanden)

Ulskoltets hemställan bifölls med 249 röster mol 35 för reservation 3 av Ulla Orring och Bengt Harding Olson. 1 ledamol avstod frän att rösta.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Socialförsäkringsutskottets betänkande 16

Mom. 1 (utlandssvenskarnas sjukvårdsförmåner)

Utskotlels hemställan bifölls med 248 rösler mol 33 för reservation 1 av Sigge Godin och Maria Leissner. 1 ledamot avstod från all rösta.

Mom. 2 (utlandssvenska pensionärers sjukvårdsförmåner)

Utskottets hemslällan bifölls med 229 rösler mol 56 för reservalion 2 av Gullan Lindblad m.fl.

Mom. 4 (vilande SGI vid självfinansierade sludier)
84 Utskollels hemställan bifölls med 198 röster mot 86 för reservalion 3 av

Gullan Lindblad m.fl.

Mom. 5 (kompensalionsnivån inom delpensionsförsäkringen) Prot. 1988/89:111

Ulskollels hemslällan - som slälldes mol reservalion 4 av Gullan Lindblad 10 maj 1989 m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 6 (delpension till lanlbrukare)

Utskottets hemställan bifölls med 199 rösler mot 86 för reservalion 5 av Gullan Lindblad m.fl.

Mom. 7 (delpension vid poliliskt arbete)

Utskottels hemställan - som ställdes mol reservation 6 av Sigge Godin och Maria Leissner - bifölls med acklamation.

Mom. 9 (översyn av socialförsäkringssystemet)

Ulskotlds hemslällan - som ställdes mol reservation 7 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 12 (ersättning för egenföretagares fasta kostnader)

Utskottets hemslällan - som slälldes mot reservation 8 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 13 (smittbärarpenning på garanlinivå)

Utskollels hemslällan - som ställdes mot reservalion 9 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemslällan bifölls.

Justitieutskottets betänkande 22

Mom. I Utskotlels hemslällan bifölls.

Mom. 2 (anslag till Utrustning m.m. för polisväsendet)

Utskotlels hemslällan bifölls med 249 rösler mot 35 för reservationen av Berith Eriksson och Kent Lundgren.

Konstitutionsutskottets betänkande 29

Mom. 1 (allmänna helgdagar)

Försl biträddes reservation 1 av Anders Björck m.fl. med 59 rösler mol 37 för reservation 2 av iredje vice lalman Bertil Fiskesjö och Bengl Kindbom. 190 ledamöter avsiod från all rösta.

Härefter bifölls utskotlels hemslällan med 192 rösler mol 59 för reservation 1 av Anders Björck m.fl. 34 ledamöter avstod från att rösta.

Mom. 2 och 3 Utskollels hemslällan bifölls.

Konstitutionsutskottets betänkanden 32 och 33

Vad utskottet hemställt bifölls. 85

Prot. 1988/89:111 Trafikutskottets betänkande 23

10 maj 1989 Utskoiieis hemslällan - som ställdes mol reservationen av Viola Claesson

och Roy Ollosson - bifölls med acklamation.

8 § Anmäldes och bordlades

Propositionerna

1988/89:146 om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Zimbabwe

1988/89:148 om upphävande av författningar om rältegängsgudsijänster

9 § Anmäldes och bordlades Motionerna

med anledning av prop. 1988/89:140 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m. 1988/89:Jo42 av Börje Hörnlund m.fl. (c) 1988/89:Jo43 av Börje Hörnlund och Per-Ola Eriksson (båda c) 1988/89:Jo44 av Marlin Olsson och Görel Thurdin (båda c) 1988/89:Jo45 av Hans Dau (m) 1988/89:Jo46 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) 1988/89:Jo47 av Ulla Tilländer m.fl. (c)

1988/89;Jo48 av Stina Guslavsson och Kersli Johansson (båda c) 1988/89:Jo49 av Kjell Ericsson m.fl. (c, m, fp) 1988/89:Jo50 av Birger Andersson (c)

1988/89:Jo51 av Gunhild Bolander och Marfin Olsson (båda c) 1988/89;Jo52 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c, m, fp, vpk) 1988/89:Jo53 av Gunhild Bolander (c) 1988/89;Jo54 av Bengl Kindbom och Gunilla André (båda c) 1988/89:Jo55 av Bengl Rosén m.fl. (fp) 1988/89:Jo56 av Bo Finnkvisl (s) 1988/89:Jo57 av Kari Erik Olsson m.fl. (c) 1988/89:Jo58 av Karin Starrin och Gunnar Björk (båda c) 1988/89:Jo59 av Karin Starrin och Slina Eliasson (båda c) 1988/89:Jo60 av Nils-Olof Guslafsson m.fl. (s) 1988/89:Jo61 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) 1988/89:Jo62 av Inger Schöriing m.fl. (mp) 1988/89;Jo63 av Börje Nilsson (s)

1988/89:Jo64 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c) 1988/89:Jo65 av Börje Hörnlund (c) , 1988/89:Jo66 av Ingvar Eriksson (m) 1988/89:Jo67 av Lars Werner m.fl. (vpk) 1988/89;Jo68 av Jan Jennehag och Annika Åhnberg (båda vpk) 1988/89:Jo69 av Björn Samuelson och Annika Åhnberg (båda vpk) 1988/89:Jo70 av Leif Marklund och Bruno Poromaa (båda s)

10 § Anmäldes och bordlades Prot. 1988/89:111

Utrikesutskoltets betänkanden 10 maj 1989

1988/89;UU20 Vissa åtgärder mol Sydafrika

1988/89:UU21 Sveriges relationer fill de baltiska republikerna

11 § Kammaren åtskildes kl. 15.33. In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Gunborg Apelgren

Prot. Förteckning över talare

1988/89:111 (Siffrorna avser sida I protokollet)

Onsdagen den 10 maj

Förste vice talmannen 8, 35, 40

Andersson, Lennart (s) 24, 29, 31, 50, 53, 54, 57, 59, 60

Backlund, Rune (c) 64, 69, 72

Bertilsson, Sfig (m) 78, 79, 80, 81, 82

Dahlberg, Rolf (m) 20, 22

Ekström, Allan (m) 42, 52, 55

Eriksson, Berith (vpk) 75, 77, 78

Franzén, Elisabet (mp) 17, 28, 35, 39, 50

Freivalds, Laila, justitieminister 8, 37, 39

Gennser, Margit (m) 60, 67, 70, 73, 74

Godin, Sigge (fp) 63, 68, 71, 74

Kindbom, Bengl (c) 79, 80, 81

Länder, Jari (s) 83

Lundgren, Kent (mp) 76, 77

Norberg, Lars (mp) 35, 38

Olson, Bengt Harding (fp) 11, 22, 23, 27, 30, 39, 45, 52, 53, 55, 56, 58, 60

Olsson, Martin (c) 31, 47

Ollosson, Roy (mp) 82, 83

Persson, Elisabeth (vpk) 14, 28, 30, 38, 54, 56

Pettersson, Christina (s) 66, 70, 72, 74, 75

Rönnung, Catarina (s) 80, 81

Åbark, Ulla-Brift (s) 76, 77

gotab 89191. Stockholm 1989