Riksdagens protokoll 1988/89:110 Tisdagen den 9 maj

ProtokollRiksdagens protokoll 1988/89:110

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1988/89:110

Tisdagen den 9 maj

Kl. 14.30

1 § Minnesord över avlidna ledamöter av riksdagen

Anf. 1 TALMANNEN;

Den svåra flygolyckan vid Oskarshamn i går krävde 16 människors liv. Flertalet av de omkomna var ute i uppdrag för samhällels räkning, när den ohyggliga kalastrofen drabbade dem. Deras uppdrag var all utreda slatens regionalpolitiska och sociala ansvar på lele- och postområdena. Motivet för deras resa var atl göra Sverige rättvisare.

Var och en av de omkomna lämnar etl stort tomrum efler sig: i sin familj, vänkrets och arbetsgemenskap. Våra tankar gär i denna slund till dem som förlorat en nära anhörig och vän. Den djupa personliga sorgen har vi svårt atl lindra. Men vi känner ett djupl medlidande med de anhöriga. Vi dellar i deras slora sorg och saknad.

Sorgen och saknaden känner vi i dag här inne - i vår kammare. Stolar slår tomma. Vi har föriorat Anna Wohlin-Andersson, Anders Andersson och Hans Rosengren. Vi har mist tre avhållna riksdagskollegor och arbetskamrater. Tre kunniga och engagerade ledamöter har ryckts bort från riksdagsarbe-let - tre riksdagskamrater som med slor energi och entusiasm gick in för sill arbete.

Anna Wohlin-Andersson kom till riksdagen 1976. Hon tillhörde en släkt med siarka politiska Iradilioner. Hon hade en stark förankring i föreningslivel och i det kommunala livel i sill hemlän Öslergölland. Här i riksdagen gjorde hon betydelsefulla insatser inom trafikpolitiken och på det regionalpolitiska området. Hon hade elt specielll brinnande intresse för skärgårdsfrågorna och för glesbygdens människor. Vi kommer att minnas Anna Wohlin-Andersson som en självständig och kunnig politiker och engagerad debattör.

Anders Andersson hade redan en lång politisk gärning bakom sig, när han 1983 kom lill riksdagen. Han förde med sig hit gedigna kommunala kunskaper och erfarenheler. Som ung hade han valls till kommunalfullmäktige i Västerfärnebo. Under flera årtionden hade han vikliga och framträdande uppdrag i kommunen och i Västmanlands läns landsting. Anders Andersson var lantbrukare. Med sin djupa förankring i hembygden represenierade han en iradilion med rötter långt bak i riksdagens historia. Vi kommer alt minnas Anders Andersson som en plikttrogen och kunnig människa med elt gladlynt och Irevligl säll.

Hans Rosengren invaldes i riksdagen 1985. Hans bakgrund var den fackliga och politiska arbetarrörelsen, som han tjänade på etl aklivl och

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Debatt vid remiss av

proposition

1988/89:151

engageral sätt i sill hemlän Värmland. Han hade en slor bredd i sin politiska verksamhel som gjorde all han anförtroddes mänga uppdrag: LO-dislrikld, HSB, länsslyrelsen och många fler. Här i riksdagen visade han etl starkt intresse för de regionalpolitiska frågorna. Vi kommer atl minnas Hans Rosengren som en god och lättsam människa och kamrat - som en frisk fläkt här i riksdagen.

Under gårdagen nåddes vi av ännu ell smärtsamt sorgebud.

Jill Lindgren har efter en korl lids sjukdom lämnal oss. Hon fick vara verksam som ledamol av riksdagen endasl en mycket kort lid. Men med sill brinnande engagemang i miljöfrågorna gjorde hon sig påmind i utskoltsarbetel och i riksdagens talarstol. På ell ambiliösl säll fördrädde hon sitt parti här i riksdagen. Vi lärde känna henne som en varm och generös människa.

Våra bortgångna kamraler lämnar elt slort tomrum efler sig i vär krels. Vi kommer atl sakna dem. I denna slund finns de med i våra hjärtan - med oss i våra tankar. Vi skall med stor lacksamhel minnas deras arbele i riksdagen och deras goda och värdefulla insalser för vårl land.

Vi lackar dem.

Vi lyser frid över deras minne.

2 § Justerades protokollet för den 28 april.

3 § Debatt vid remiss av proposition 1988/89:151

Föredrogs proposition 1988/89:151 om höjning av den allmänna löneavgiften intill utgången av är 1990.

Anf. 2 TALMANNEN;

Beiräffande proposition 151 om höjning av den allmänna löneavgiften intill utgången av år 1990 föreslås all den hänvisas lill finansulskoitel.

Anf. 3 BO LUNDGREN (m):

Herr lalman! I riksdagsordningens 4 kap. 5 § anges skalieulskollels uppgifler när del gäller beredning av lill riksdagen inkommande ärenden. Där sägs: "Skatteutskottet skall, utöver sin uppgifl enligl 8 kap. 6 § regeringsformen, bereda ärenden om statliga och kommunala skatter." I 4 kap. 6 § sägs: "Riksdagen föreskriver efter vilka grunder övriga ärenden skall fördelas mellan utskott." När det gäller frågor om statliga skatter skall således enligl riksdagsordningen sådana förslag remitteras till skalteutskoUet.

Del förslag som återfinns i proposition 151 gäller en höjning av en statlig skall, den s.k. allmänna löneavgiften. Del kan då hävdas all de tillfälliga regler som gäller innevarande riksmöte blir tillämpliga. Enligl 4 kap. 7 § gäller följande: "Vid 1988/89 års riksmöte får ej komplelleringspropositionen och andra ärenden med ekonomiskl-poliliskt syfle delas."'

Det är då att notera all den proposition som nu skall remitteras är helt självständig och inte ingår i kompletleringspropositionen. Den faller sålunda in under den paragraf i riksdagsordningen som anger alt ärendet skall

remitteras lill skalteutskoUet. Jag yrkar därför, herr lalman, alt proposition 151 remitteras fill skatleulskollet.

Till propositionens innehåll finns det nalurliglvis anledning att återkomma efter den, som jag hoppas, grundlagsenliga beredningen av ärendet i rätt utskott. Noteras skall emellertid atl detta är yllerligare etl led i en polilik som regeringen har bedrivit sedan 1982 och som har lell till krafliga skalleskärpningar för medborgarna. Della förslag, tillsammans med andra förslag som har lagts fram den senasle liden, innebär en skatleskärpning på 25 miljarder kronor, dvs. ungefär 6 500 kr. per hushåll. Della kommer alt urholka hushällens ekonomi i avsevärd grad.

Anf. 4 TALMANNEN:

Med anledning av att det sålunda har framförts invändningar mot milt remissförslag, vill jag för kammaren ge en korl bakgrund lill molivel för mill förslag.

Regeringens förslag i proposition 151 har aviserats i kompletteringspropositionen, men hann uppenbarligen inle tas in i denna pä grund av atl förslagel krävde granskning av lagrådet. Med hänsyn lill den nära anknytning som proposition 151 har lill komplelleringspropositionen har jag funnit det nalurligl alt föreslå kammaren all denna proposition liksom kompletleringspropositionen skall hänvisas till finansutskottet.

Anf. 5 BO LUNDGREN (m);

Herr lalman! Jag vill bara kort redovisa all om man skulle följa den uppfattningen strikt skulle del skapa oerhörda problem för riksdagsarbdel. Många andra ålgärder nämns nämligen i komplelleringspropositionen. På samma sida i proposilionen där regeringen aviserar elt förslag om en höjning av den allmänna löneavgiften, som vi nu diskulerar, aviseras också en förändring av den statliga inkomstskatten för 1990. Man anger där inriktning och utformning och atl värdel av underskoltsavdragen samtidigt skall begränsas.

Skulle man följa den pricip som talmannen gör skulle det i sin lur innebära att också frågan om den statliga inkomstskatten för 1990 skulle remitteras till finansutskottet. De flesta torde anse all del uppenbart strider mol riksdagsordningens bestämmelser om remillering.

Överläggningen var härmed avslutad.

Efler ställda propositioner på

dels talmannens förslag om all proposition 151 skulle hänvisas till finansutskottet,

dels Bo Lundgrens yrkande om atl proposition 151 skulle hänvisas till skalteulskollel, bifölls talmannens förslag med 219 röster mot 76 för Bo Lundgrens yrkande.

Kammaren hade alllsä beslutat all proposition 151 skulle hänvisas lill finansulskotld.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Debau vid remiss av

proposition

1988/89:151

Tredje vice talmannen övertog ledningen av kammarens förhandlingar.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

RegionalpoUtik

4 § Föredrogs och hänvisades

Molionerna

1988/89;N33-N36 till näringsutskottel

5 § Föredrogs men bordlades äter

Konsiitufionsutskottets belänkanden 1988/89:KU29, KU32 och KU33 Lagutskottets belänkanden 1988/89:LU30, LU32 och LU33 Socialförsäkringsutskotlets belänkande 1988/89:SfU16

6 § Fortsattes överläggningen om arbetsmarknadsutskottets belänkanden 1988/89:AU13 och AU19.

Regionalpolitik (forts, från prol. 108)

Anf. 6 Arbelsmarknadsminisler INGELA THALÉN:

Herr lalman! För bara några år sedan var det en mycket dyster och pessimistisk bild av vårt lands regionala ulveckling som redovisades i massmedia, utredningar och forskningsrapporter. Kartorna över befolkningsutvecklingen i landel var, med några få undanlag, mörka. Oron för arbelslöshel och pålvingade flyllningar grep omkring sig. Sedan dess har bilden förändrats radikall, som flera lalare sade i debatten här i riksdagen före helgerna.

Konjunkturuppgången, den ekonomiska politiken och ansträngningarna både centralt, regionalt och lokalt har givit resultat. Den fakliska ulvecklingen är nu påtagligt bältre, och det har nalurliglvis päverkal slämningslägel. Ekonomin, både för rikel och de enskilda hushållen, har blivii bältre. Sysselsättningen är högre och arbetslösheten väsenlligl lägre. Under de senasle åren har denna goda ulveckling ocksä näll ut lill näslan alla delar av landel.

Landsbygdskampanjen "'Hela Sverige ska leva" har här spelal en viklig roll. Kampanjen har inneburil en nalionell kraftsamling för den svenska landsbygden. Många människor har varit engagerade i den svenska glesbygdens frågor. Samarbelel har utvecklats mellan olika folkrörelser i Sverige och mellan folkrörelser och myndigheter inom olika sektorer av samhällsplaneringen.

Befolkningskartorna uppvisar i dag några fä mörka fläckar. Befolkningsökningen i storstadsregionerna har avtagit. Förra ärel hade Slockholmsregionen för första gängen pä länge ett negativt inrikes flytlningsnetlo. Både i skogslänen och en del övriga län med tidigare slor befolkningsminskning har vi kunnal notera positiva förändringar. Förra ärel ökade l.ex. befolkningen i Norrbotten för första gången på hela 1980-talel, och arbdslöshelen forisätter alt sjunka. Men del är klart all denna ljusa bild inle visar hela sanningen.

Arbetslösheten är forlfarande alllför hög i många av landels kommuner. Den strukturomvandling av näringslivet som var särskill kraftig under 70-lalel och början av 80-talet innebar självfallel påfresiningar som ännu inle är hell övervunna.

Strukturförändringar, frammanade ur nya tekniska landvinningar, ur förändringar i arbetsorganisation och ur förändringar i världsekonomin kommer vi att få känna av också i framliden. Men lösningen ligger inle i atl bekämpa förändringen, ulan i all lära sig möta den och påverka den så alt vi får mänsklig nylla och glädje av ulvecklingen.

Den framlida polifik vi skall föra för att ta till vara livskraften i hela landet måsle vara den som kan undvika holen och ta lill vara möjligheterna.

Regional balans är i sig ett vikfigt välfärdsmål. Människor skall ha möjlighet all bo, leva och arbeia i hela vårt land. Människor skall inte tvingas all flytta runt efter jobb, bostäder och service.

Men den regionala balansen är viklig också för vår ekonomiska ulveckling. På samma sätt som vi socialdemokrater med framgång hävdat all arbetslöshet även ekonomiskl är etl slöseri med mänskliga resurser, hävdar vi all del är misshushållning alt inte utnyttja resurserna i hela vårt avlånga land. En god regional balans är viklig för en sund nalionell ekonomi.

Överhettning i en del landsändar skapar inflationsdrivande flaskhalsar, samiidigi som tillgångar på andra håll i form av mark, lokaler, nalur och miljö samt framför allt hos dukliga och idérika människor riskerar att bli outnyttjade.

Den parlamentariska kommitté som just nu arbetar med en översyn av regionalpolitiken kommer att presentera sina förslag om en månad. Jag skall inte föregripa deras arbete eller den debatt som skall följa i dess spår. Men jag skulle ändå vilja peka på några inslag som jag anser bör vägleda den framtida regionalpolitiken.

Under de senaste åren har regionalpolitiken förändrats. De statliga insatserna har allt mindre kommit att handla om företagsstöd och alltmer om atl slärka regionernas infrastruktur.

Inom induslri-, arbetsmarknads- och trafikpolitik har de regionalpoliliska övervägandena spelat en stor roll sedan länge. Det nya är den ökade belydelse som målet om en jämlik utveckling i hela landet har kommit att spela inom l.ex. ulbildnings-, forsknings- och kulturpolitik saml när del gäller utveckling och spridning av ny leknik.

Vägledande för den framtida regionalpolifiken måste ocksä vara att de regionalpoliliska aspekterna skall vägas in i beslul som rör alla politikområden. Delta gäller l.ex. arbetsmarknadspolitiken. AMS får kommande budgetår genom en friare användning disponera 200 milj. kr. för särskilda insatser av icke tradifionellt slag, vilket på ell aktivt sätt bidrar till all förslärka effekterna av de regionalpoliliska insalserna.

Gemensamma arbetsmarknads- och regionalpoliliska åtgärder är särskilt betydelsefulla för glesbygdskommunerna i skogslänen, där arbetsmarknadsutbildning, kompetensutveckling och företagsutbildning kan vara en förulsältning för alt företagen skall få kompetent arbetskraft.

En annan viktig förändring som skell under senare år är en allt starkare medvetenhet, både centralt och lokall, om all en positiv regional utveckling kräver samverkan: samverkan mellan central och lokal nivå, samverkan inom länen och samverkan mellan olika polilikomräden. Alt finna ännu bättre former för samverkan och för atl ta lill vara del engagemang som människor känner för sin livsmiljö bör också vara etl vikligl inslag i den framlida regionalpolitiken.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Regionalpolitik

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

RegionalpoUtik

Den regionalpolitiska aktiviteten har varit och är hög. Efterfrågan på lokaliseringsbidrag har bl.a. på grund'av del goda konjunkturläget varil slor under de senaste åren. Della gäller både centrala beslut och beslul inom ramen för länsanslagel, där ocksä efierfrågan på glesbygdsslöd är hög. Alll detta är glädjande. Det är i konjunkturlägen som dessa som vi kan förslärka de regioner som behöver lyftas.

Men förelagens investeringsvilja och slora efterfrågan pä arbetskraft ger dem goda moliv alt, även utan statligt stöd, söka sig lill de områden där det finns arbetskraft. Efter en noggrann genomgång av situationen i länen föreslog regeringen ändå alt 200 milj. kr. yllerligare skulle anvisas på tilläggsbudget för alt förstärka de regionalpolitiska anslagen, della trots all förelagens motiv att ulan stöd utnyttja resurserna i våra svagare regioner och flytta expansionen dit borde vara slörre än någonsin. Med den exlra stimulans som ell lokaliseringsstöd innebär för elt förelag kan dels en etablering genomföras snabbare, dels valel av lokaliseringsorl påverkas genom stödets utformning. Detta visar atl regeringen är beredd att utnyttja varje lillfälle att aklivl verka för en regional ulveckling och utjämning.

Dessulom är vår vaksamhet vad gäller regioner med slora omställningsproblem hög. Det är inle länge sedan riksdagen log slällning till förslag om åtgärder i Väslerbergslagen, inlandet och Norrbotten. I kompletleringspropositionen har regeringen lagt etl förslag om strategiska insalser i Väslernorrlands län.

Sammantaget visar detta att regeringens föreslagna åtgärder pekar på dels en slark vilja all förstärka del ordinarie regionalpolitiska arbetet, dels en stor uppmärksamhel och vaksamhet på problem som kräver särskilda ålgärder.

Anf. 7 ANDERS G HOGMARK (m) replik:

Herr talman! "Ute i en underbar vårsol lever hela Sverige." Så inledde jag mill anförande då kammaren förra onsdagen debatterade regionalpolitiken. I dag är vädrei ell annat. Solen har gåll i moln. I Sveriges riksdag råder sorg och förstämning, och vi sörjer våra bortgångna kamraler och har nyss hedrat deras minne med en tyst minut.

Herr talman, fru statsråd! Mol denna bakgrund avslår jag i dag frän all gä in i en debalt och ett replikskifte, även om del finns sakskäl för delta. Livet går alllid vidare och deballen i parlamentet likaså. Det kornmer all bli fler tillfällen att debattera regionalpolitiken med statsrådet. I dag känner jag atl jag personligen bäst hedrar mina bortgångna kamraler genom atl ej delta i något replikskifte i den kommande deballen. Jag hoppas all fru statsrådet har förslåelse för della.

Anf. 8 SIGGE GODIN (fp) replik:

Herr talman! Den principredovisning som slalsrådel gör av hur regeringen ser pä de regionalpolifiska frågorna kan jag i alll väsenlligl instämma i så till vida att möjligheterna skall las till vara. Den misshushållning som del innebär all man inle salsar fär inte ske. Ulveckling och forskning är vikliga. säger statsrådet. Del är alldeles riktigl. Del är också riktigl all alla polilikomräden måsle ta sill ansvar. Men del är faktiskt mycket läng väg dit, och det hastar.

Jag kan också länka mig atl en samverkan såväl cenlrall som regionall är oerhörl viklig i dessa sammanhang, men del är utan ivivel det som sker ute i länen. Det verkade som om också slalsrådel ansåg all del är där som saker och ting skall uträttas. Som Ingela Thalén sade är det viktigt all regeringen verkligen är beredd alt utnyttja varje lillfälle. Jag måste lyvärr säga atl jag upplever det som att regeringen inte gör det. Det är högkonjunktur i Sverige, vilket märks också ute i de glesa bygderna. Del är faktiskl viktigt atl man lar till vara de tillfällen som finns all inveslera nu och verkligen ge dessa möjligheter.

Utifrån vad jag anförde i onsdags skulle jag vilja ställa några frågor lill slalsrådel. Regeringen har ju anammal folkpartiets åsikter att man skall mobilisera människorna ule i bygderna. Statsrådet uttryckte sig ungefär pä det sätlel i dag också. Hur ser statsrådet på della? Hur skall det gå till? Skall beslulen fattas närmare människorna? Skall medel ställas lill förfogande så alt snabba och effektiva beslut kan fattas? Skall länsslyrelserna få ta ett reellt ansvar för de beslul som de fattar och följa upp dem? Hur anser Ingela Thalén atl detta skall gå till? Det är en principfråga som del är väsentligt all reda ul, eflersom det hastar. Högkonjunkturen kanske håller i sig bara lill framåt hösten eller näsla år. Därför finns del anledning atl la vara på tillfällena, precis som slatsrädd säger.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Regionalpolitik

Anf. 9 BÖRJE HÖRNLUND (c) replik:

Herr talman, fru statsråd! Jag vill göra några korta kommentarer. Statsrådets anförande hördes bra, men jag saknade prakliska förslag. Jag kan ge några exempel. Fru Thalén nämnde landsbygdskampanjen. Många nya objekt tillkommer tack vare den. Därför är det mycket konstigt att man från regeringens sida inte föreslår en höjning av länsanslagen utan ålerigen en urholkning av dern.

Del behövs ocksä myckel kraftfulla infrastruklurella ålgärder. Men om man ser hur de lunga invesleringarna i vägar, järnvägar och lele och över huvud laget mångmiljardinvesleringarna fördelas över landel, kan man inte säga att en bättre regional utveckling är beaktad. Del är precis tvärtom.

Läget är nu sådant all det med lanke på den utflyllning från tre fjärdedelar av landel som skett under 60-lalel och under 80-lalel krävs en så kraflfull regionalpolitik att en äterflytlning kommer lill sländ.

Jag vill slälla en fräga. Har regeringen gjorl någon ordenllig analys av vad ell närmare EG-samarbete kräver i form av en förstärkning av regionalpolitiken? Enligl min och cenlerns mening behövs del långl kraftfullare åtgärder när det gäller atl fördela de ordinarie anslagen på samlliga budgdområden och de regionalpolitiska anslagen, annars slutar della pä ett allvarligt sätt för många regioner. Del vill vi från cenlern inte vara med om.

Del är fel alt del inle nu under en högkonjunklur slälls ordenlliga medel lill förfogande. Företagen skall veta att om de investerar i utsatta områden släller sig staten bakom. Förväxla inle Volvo och SAAB, som har god likviditet, med falliga inlandsförelag eller faltiga förelag över huvud taget, vilka behöver stödet.

Prot. 1988/89:110      Anf. lO KARL-ERIK PERSSON (vpk) replik:

9maj 1989                  Herr lalman! Arbelsmarknadsminislern säger all radikala förändringar

Regionalpolitik

har skelt när del gäller den regionala balansen. Jag skulle vilja säga atl del är en sanning med modifikalion. I stora delar av Norrlands inland. Bergslagen och sydöstra Sverige har arbetslöshetssiffrorna blivit mindre, vilkel är bra. Men i dessa kommuner har utflyttningen av ungdomar och småbarnsfamiljer inle kunnat stoppas. Del har inneburit atl arbetslöshetssiffrorna visserligen har blivit mindre. Men i dessa kommuner har man fåll problem med ålderspyramiden, den sociala servicen och ungdomarna som skall stanna i den egna hembygden, och dessa problem kommer all finnas kvar. Därför behövs ell samlat grepp om regionalpoliliken.

Visserligen har regeringens paketpolitik inneburit vissa fördelar för dessa kommuner, men den har inte lett till någon varaktig sysselsättning. Det är oerhörl vikligl för människor all kunna bo kvar i den egna kommunen och fä etl arbele alt försörja sig pä. Därför ser jag med slor oro pä de tankegångar som i dag förs fram från regeringen om begränsningar i reseavdragen och om moms pä bensin. Del är åtgärder som kommer all slä oerhört hårt i dessa glesbygdskommuner. Har människorna i dessa kommuner inle arbele i den egna kommunen, pendlar de över kommungränserna. För många människor kan del röra sig om 5-8 mil per dag. De åtgärder som nu diskuleras kommer atl innebära atl många människor tvingas flytta frän den egna kommunen. Kommunerna kommer atl fä större problem och en oregelbunden regionalpolitik, och balansen kommer alt försämras. Jag hoppas verkligen all man från arbetsmarknadsdeparlemeniel för en ordenllig diskussion med finansdepartementet om dessa problem, eflersom de är oerhörl vikliga i glesbygden i dag.

Anf. 11 Arbetsmarknadsminister INGELA THALÉN: Herr lalman! Helsl av allt skulle jag naturligtvis vilja göra som Anders G Högmark. Det känns med hänsyn lill den inledning vi hafl pä eftermiddagen väldigl svårt all diskulera regionalpolitik både när del gäller praktiska förslag och när det gäller principer, särskilt som post- och teleutredningen just var en utredning där man kunde förvänta sig elt antal kloka förslag som påverkar regionalpolitiken gynnsamt. Jag skall ändå ge några kommentarer och hoppas att vi kan ha en ordentlig principiell regionalpolitisk debatt i anslulning till alt den parlamentariska kommitténs förslag behandlas.

Sigge Godin menar alt vi principiellt är överens, men han saknar de praktiska förslagen på hur man skall gä lill väga ute på länsstyrelserna. Jag skall inte gå in alltför djupt i delalj, men jag har sett många goda effekler av samarbetsformer, där länsstyrelserna har varit motorerna i olika lyper av projekt. Flera av projekten har redovisats tidigare här i riksdagen. Etl av projeklen kan nämnas: Kälarne i Jämlland. Del finns en hel del andra liknande projekl, och det finns också aktiva insalser där länsslyrelsen gär in och kopplar samman företag med varandra på arbetsmarknaden, så att man får gynnsamma följdeffekter. Detta skulle kunna tjäna som svar till Börje Hörnlund, som ocksä saknade prakliska förslag.

Landsbygdskampanjen kräver, sade Börje Hörnlund, höjda länsanslag.
10                            När det gäller landsbygdskampanjens olika förslag har vi tidigare nämnt au

de kan struktureras i tre olika grupper. De grupper som berör regionalpolili-     Prot: 1988/89:110

ken påverkar naturligtvis behoven av anslag lill länen. En del av de frågor     9 maj 1989

RegionalpoUuk

som berör de nationella strategierna och strukturerna för regionalpolitiken

menar jag i större ulslräckning hör lill sådant som den regionalpoliliska

kommillén kan komma alt behandla i sina förslag. Huruvida de förslagen

direkt påverkar länsanslagen eller glesbygdsstödet tror jag är för lidigl all

säga.

Sedan till EG-diskussionen. Såvitt vi i dag kan bedöma är vär regionalpolitik, såsom den för närvarande är utformad och såsom den kan komma all ulformas, hell i linje med möjligheterna att bedriva aktiv regionalpolitik också i framtiden, med något litet undanlag. Analysen fortsätter och gäller bl.a. Iransporisiödet.

Företagen skall veta atl samhället släller upp, sägs det. Del är viktigt all komma ihåg all företagen får allmänl stöd av ulbyggda samhällen, välutbildade människor, marknader som finns tillgängliga också i områden som är svagare. Del handlar inte bara om all ge direki lokaliseringsslöd eller offerlslöd eller vad del kan vara för direki slöd. Del handlar om atl samhället ställer upp med infrastruktur, för det gör faktiskl samhällel. Del är inget tvivel om att intresset för invesleringar också i andra delar än storstadslänen är så pass stort, atl del tillsammans med de insatser som görs regionalpolitiskt kan innebära atl vi inte får en avmattning av konjunkturen ulan i stället med olika insalser kan se lill alt vi även i forlsällningen har en god konjunktur, som är gynnsam både regionalpoliliskl och från arbdsmarknadssynpunkl.

Det är inle rikligt sanl, Karl-Erik Persson, all de olika specialinsalser som gjorls för en del av landel inte skulle ha fält varakliga effekter. Det har de faktiskt gjorl. Flera av dem är ocksä fleråriga över liden. Alla insalser är ännu inte avklarade.

Del är självklart atl regionalpolilisk hänsyn måste tas när man diskulerar sådana enskilda insalser som hur skatten och olika punktskatter påverkar.

Anf. 12 SIGGE GODIN (fp) replik:

Herr talman! Det är sant som sagls här i dag alt det inte är läge all diskutera regionalpolitik en dag som denna. Del är ändå väsenlligl all vi försöker komma fram en lilen bit. Det är rikligl all regionalpolifiska ulredningen kommer med förslag, så principfrågorna kanske vi kan lämna därhän. Olika samarbetsformer ule i länen skall vi självfallet studera, sä även dessa frågor kan vi lämna ät sidan nu.

Som jag sade inledningsvis behöver vi väldigt mycket pengar ute i regionerna. Vi regionalpolitiker känner självfallet ett slarkare tryck än vad man kanske gör om man bor i Stockholm att ta till vara möjligheterna innan det är för sent. Vi möter sländigl människor som, oavsetl parlifärg, undrar varför vi inte gör ännu mera nu när vi har chansen. Det är litet av detta som vi skall la lill vara. Lät oss salsa ytterligare medel, och lål oss försöka bygga upp det vi kan bygga upp under högkonjunkturen. Det är väsentligt också för framliden. Jag ser med stort intresse fram mol all vi i hösl skall diskulera vad regionalpoliliska kommittén har kommit fram till. Kan vi enas, eller blir vi oeniga?

Det finns myckel mer alt göra än vad man kanske kan tänka sig, men låt oss     11

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

RegionalpoUuk

12

för den skull inte missa fillfälld all verkligen salsa de medel som vissa län faktiskt skriker efler. Jag tycker all vi inle kan avstå från det, trols all länsanslagen höjts rejält, 500 miljoner är ganska myckel pengar, men i den totala budgelen är det en spottstyver som regionerna ändå får hälla till godo riied. Därför borde vi egentligen i dag ha kunnat enas om atl i varje fall salsa 800 miljoner, som enligt folkpartiels mening ändå är en för lilen summa. Men vi kanske kan lösa frågan i sämja i dag.

Anf. 13 BÖRJE HÖRNLUND (c) replik:

Herr talman! Jag vill börja med all undersiryka del Karl-Erik Persson sade, nämligen att blir del moms på bensin och dessulom försämrade reseavdrag, är del en mycket allvarlig fråga, som jag ber arbelsmarknadsminislern atl uppmärksamma. Jag vill dessulom tillägga all blir del även inoms på biobränslen, går flera hundra arbdsfillfällen förlorade.

När det gäller EG vill jag inle försöka göra nägon analys av vad som gär för sig eller inle, utan jag menar atl elt närmare EG-samarbete automatiskt leder till slörre cenlraliseringstryck. Del måsle mölas med en kraftfullare regionalpolitik, om del inle skall gå ål fel håll. Den analysen undrade jag om regeringen hade arbetat sig igenom.

Anf. 14 KARL-ERIK PERSSON (vpk) replik:

Herr lalman! Jag menar inle alt alla saisningar när del gäller den s.k. pakdpoliliken har varil av ondo, för del hade varit hell förskräckligl. Men det finns exempel som man egentligen borde tala tyst om och som jag inte anklagar slalsrådel Ingela Thalén för. Men regeringen lalade om för kommunerna i stödområde C alt de skulle satsa på turism. Då skulle de få hjälp och slöd. Man lurade dessa kommuner alt salsa pä lurism. Men nu lar man borl bidragen för stödområde C. I de aktuella kommunerna står man där med de stora turistanläggningar som man har salsal på och som man kommer alt få problem med. En representant för regeringen beviljar alltså anslag, medan en annan ser till att anslag försvinner.

Men det finns också exempel på andra saker som man har gjorl, l.ex. när det gäller väganslagen. Man har alltså beviljat anslag för breddning och förbättring av vägar. Men anslagen har bara räckl lill hälften av det som man hade länkl göra. Även detta har uppfattats som en väldigl konstig polilik.

Det är sådant här som framkallar en viss oro. Det finns således inget samlal grepp om de regionala satsningar och även de långsiktiga saisningar som kan leda till en varaktig sysselsällning i de mest utsatta kommunerna. I slällel har man gjorl saisningar som under en viss tid har lett lill en uppgång. Men sedan ändras anslagen på ell sådant säll all sysselsällningen påverkas negativt. Dä blir det kommunerna som är ansvariga. Men dessa bär ju inle skulden lill den dåliga utvecklingen pä arbetsmarknaden och lill sysselsättningsläget. Ändå är del kommunerna som får dra det tyngsta lasset.

Anf. 15 Arbetsmarknadsminister INGELA THALÉN: Herr talman! Sigge Godin säger atl del är ell myckel härdare iryck pä de riksdagspoliliker som också är aktiva i sina egna regioner på olika sätt. Vissl förstår jag atl diskussionen i hemkommunen eller hemland är väldigl starkt

fokuserad till den egna deballen. Eflersom jag är politiker och ocksä har hafl andra uppdrag förslår jag delta mycket väl. Men jag tror att Sigge Godin har fel om han drar slutsatsen all jag inte upplever del regionalpolitiska trycket lika starkt bara därför all jag är rikspoliliker och för att jag råkar vara fysiskl placerad i Stockholmsområdet. Jag känner fakliski ell lika slort ansvar och elt lika slarkl engagemang för hela landet när del gäller del regionalpolitiska slödel.

Även om vi är överens om principerna, Sigge Godin, är det fakfiskt inga lomma ord när jag säger atl jag tycker atl det i vårt land skall finnas en balans mellan olika regioner. Tilläggsbudgeten och näsla års budgel lycker jag visar alt vi i regeringen är beredda alt forlsälta all successivt och kontinuerligt salsa på regionalpolitiken.

Så någol om EG-diskussionen och regionalpolitiken. Det är inte särskill mänga veckor sedan den franske minislern för regionalpolitik var i Sverige för diskussioner om just regionalpolifiken inom EG. Del är klarl alt han redovisade en mycket subjektiv uppfattning, dvs. Frankrikes uppfattning. Men man kan ändå dra slutsatsen atl det är betydelsefullt att Sverige bibehåller en mycket akliv regionalpolitik med slark betoning på infrastruktur, ulbildning, teknisk utveckling, kompetens och infraslruklur när del gäller kommunikationer av olika slag.

Naturligtvis är del min förhoppning all den diskussion som vi kommer att föra efler det atl den regionalpoliliska kommittén har presenterat sill förslag också kommer att gå i den här riktningen. Det är min personliga uppfallning all della är grundläggande och väldigt viktigt. Del är således betydelsefullt med selektiva ålgärder från lid till annan. Men de här selektiva ålgärderna måsle vi kunna ompröva, om det skulle visa sig vara nödvändigt. Jag kan inle i dag avgöra om någol som finns i dag hell skall tas bort eller förändras. Vad jag menar är att det inle skall vara en dogmatisk bundenhet till selektiva ålgärder. Däremot tror jag alt det är oerhörl viktigt att de strukturella insalserna och investeringarna är långsiktiga och att de inle är hell bundna till just selektiva insalser.

Sedan något om turismen och C-områdena, Karl-Erik Persson! Del är ju inle så, att verksamheten har upphörl vid de anläggningar som drogs i gäng i della sammanhang. De har fått det stöd som från början var avsell all ges. Däremol kan del vara rikligl att nya anläggningar- l.ex. sådana anläggningar som var tänkta för ett mycket större upptagningsområde - inle längre får slöd i C-områdena. Men de turistanläggningar som då diskuterades var mera primäranläggningar än sekundäranläggningar. Därför tycker jag inle atl man skall avbryta jusl de insatser för turismen som kom till stånd i samband med diskussionen om lurismen och indelningen i C-områden.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

RegionalpoUtik

Anf. 16 TREDJE VICE TALMANNEN:

Jag fär meddela all anslag nu har satts upp om att delta sammanträde skall fortsätta efter kl. 19.00.

Vidare får jag meddela att dagens sammanträde fortsätter utan middagsuppehäll samt alt voteringen äger rum, enligt vad som tidigare har meddelats, fidigast kl. 17.00.

13

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Regionalpolitik

14

Anf. 17 ERIK HOLMKVIST (m):

Herr lalman! Regionalpolitikens uppgifl är all skapa goda föruisällningar för människor, oavsett var dessa bor i vårt land. Vidare skall regionalpolitiken medverka lill atl människor får arbele, rimlig service, fullgod ulbildning, en levande kultur Och en god miljö. Regionalpolitik är ocksä ell medel när del gäller atl någorlunda medverka lill en rällvis fördelning av vår välfärd inom alla områden.

Jag Ivingas konstalera att den socialdemokratiska regionalpoliliken inle har lyckats. Del gäller renl allmänt men framför allt i inlandskommunerna frän finska gränsen i norr till Dalarna och Värmland saml i sydöslra Sverige. Ingela Thalén gav alldeles nyss ullryck för en myckel posifiv syn pä hur regionalpoliliken har utvecklat Sverige. Jag skall någol kommenlera detta.

I de flesla av inlandskommunerna ökar nu medelåldern myckel snabbare än i landel i övrigt. Barnen där har för länge sedan flyttat. Jordbruk läggs ned, oflasl beroende pä en alllför dålig lönsamhet. Servicearbden försvinner. Skolor läggs ned, likaså affärer. Poslen dras in. Bussen slular all gä genom de små byarna. Tågen har för länge sedan sluiat slanna vid de nu igenbommade stationshusen. De gamla ivingas alldeles för ofla in till centralortens institutionsvård, eftersom det saknas personal till hemvärden i byarna. Den kommunala barnomsorgen finns-om det nufinns någon sådan - endast i centralorten. Sjukvården "hallar"" på grund av notorisk brist på läkare och annan sjukvårdspersonal. Läkarslafetterna är legio. Läkarna har en eller tvä veckors tjänstgöring. Sedan byter de igen. Del där med kontinuitet i vården är bara nägol som man har hört alt andra kan glädja sig ål. Det är alltså något som inle gäller för människor i glesbygd. Allt del som jag här har beskrivit är något som gäller just nu och som händer jusl nu.

Balansen i ungdomsgrupperna mellan pojkar och flickor, vilken är en grundförulsällning för en framlid i byarna, är borta. I dag finns del byar eller delar av kommuner där del går upp till fyra pojkar på en flicka. Pajalaaktio-nen för nägol år sedan var egenlligen inte någol jippo. I slällel skall den aklionen uppfällas som ell rop om uppmärksamhel pä etl mycket slort problem. Allt fler byar i inlandskommunerna bildar i dag elt slags ingenmansland som lever upp under några få sommarveckor. Men även della är på väg all försvinna lill följd av den alll sämre servicen.

Del som för bara någol decennium sedan var en levande bygd är nu en döende bygd med hasligl igenväxande åkrar och en slyskog som iränger sig fram och som kommer allt närmare de små gårdarna.

Landsbygdens och glesbygdens villkor har blivit alll svårare all leva med. De regionalpolitiska hänsynen har varil och är klart otillräckliga. I det som hänl har socialdemokralerna etl slorl ansvar.

Herr talman! Nu står vi dessulom inför yllerligare försämringar för människor i glesbygd. Del är försämringar som föreslås i kompldleringspro-posilionen, där honnörsordd är skallehöjningar och äter skaltehöjningar. I glesbygd finns ingen överkonsumtion, ingen överhettning all kyla av - del finns över huvud lagd inle i något av Norrlandslänen, Bergslagslänen eller Blekinge. I stället slår den lämnade proposilionen undan benen pä alll vad regionalpoliliska saisningar heter.

Den polilik som socialdemokraterna vill föra är egenlligen absurd. Inte

löser vi problemen i glesbygdslänen genom all höja skatterna ytteriigare - nu med ca 6 500 kr. per hushåll och år. Inle skapar vi några jobb genom att pungslå småföretagen med allt högre arbdsgivarskatler. Jag måsle fräga utskottsmajoritetens representant: Vad är det som driver socialdemokraterna att föra en sä destruktiv politik, med den effekt som jag här har skisserat? Regional politik måsle ta hänsyn. Vi moderater säger nej till alt socialdemokrater genom skatte- och avgiftshöjningar gör det än svårare för människor all leva kvar i sin hembygd. Det är en otillständig polilik. Låt mig, herr lalman, ge några exempel:

-    Skallepoliliken modell s är ett verkningsfullt hinder för människor all leva i en kombinationsekonomi på landsbygden.

-    Den socialdemokratiska jordbrukspolitiken har tagit livet av all nyfördag-samhet. Del etableras prakliskl taget inte några nya jordbruksföretag i dag.

-    Energibeskattningen innebär etl hinder för människor i glesbygd. Det blir bl.a. allt dyrare alt använda bilen-som är oumbärlig och ell livsvillkor där kollektivtrafik är något man bara kan läsa om.

-    Reseavdragens försämringar kommer all ivinga människor från landsbygden.

-    Bostadspolitiken innebär alll större svårigheter att få bygga på landsbygden.

-    Småföretagens roll i framför allt inlandskommunerna har försl nu uppmärksammats av socialdemokralerna i Sveriges riksdag. Nu säger de sig vilja värna om de mindre förelagens möjligheler all ulvecklas - en läpparnas bekännelse. I handling visar de en helt annan sida, exempelvis genom etl skattesystem som är diskriminerande för de små förelagen, som är misstänksamt och andas elt stort misstroende mot företagaren, hans familj och andra närstående.

-    Del är endasl genom de mindre företagens inlresse och tro pä framtiden, genom deras vilja att utvecklas, att dablera och att expandera, som inlandskommunerna kan räddas kvar. Saknas dessa incitament blir del ingen ulveckling. Vi måste - om glesbygden skall kunna räddas - slödja och främja, inle hindra, som den socialdemokratiska politiken alldeles för ofta har gjorl och fortfarande gör.

Moderala samlingspartiets förslag om sänkla arbdsgivarskatler - löneskatter - med 10 % i stödområde A och 3 % i stödområde B skulle ge alll inland samma kick som förelagen i Norrbollen har fält genom sänkla avgifter. Socialdemokraternas ovillighd härvidlag är ell hinder för inlandet all leva vidare.

Den samlade borgerligheten har i arbetsmarknadsutskottet drivit igenom en höjning av länsanslagen med 110 milj. kr. i år - mot socialdemokralernas vilja. Därigenom har vi gett länsslyrelserna ell handtag för all de skall kunna hjälpa framför alll inlandskommunerna. Samma sak hände för ell år sedan. Socialdemokrater! Preslige får inle vara en hinder för all hjälpa glesbygden.

Herr lalman! Människor i glesbygd accepterar ofta långa pendelavstånd lill sina jobb för atl kunna leva kvar i sin hembygd och sin invanda hemmiljö. Då får inle skatlelagstiflning eller annan lagsliflning bli ett hinder. Vad har vi

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Regionalpolitik

15

Prot. 1988/89:110      vunnit på att vi har avfolkat inlandskommunerna? Vad har vi vunnit på att
9 maj 1989               landsbygden inle har getts möjligheler alt överleva? Vad har värl land vunnil

RegionalpoUtik

pä all människor har tvingats från inlandskommunerna, mol sin ullryckliga vilja?

Del är socialdemokralerna i denna kammare som är svarel skyldiga. Del är
deras polilik som har lagt grunden för utvecklingen.
1.                                För atl vi i riksdagen skall kunna falla beslut om en bra regionalpolitik

mäsle vi förslå människorna. Gör vi inle det blir del inle några bra beslut - då misslyckas vi.

Varför vill människor i glesbygd slanna kvar trols svärighelerna? Det är egentligen en fråga som vi måste ställa oss, om vi inte har gjorl det. Jag vill något skissera vad del är som gör alt människor ogärna vill flylla. Del är inte bara jobbet.

Människor i glesbygd och på landsbygd lever i en långl bältre livsmiljö än människor i storstadsområden. De har tillgäng till frisk luft, friska vatten och en livsbejakande natur, med närhet till fjäll och hav.

Vad är alternativet lill delta? Vad blir del för en lillvaro om de tvingas flytta? Ja, oflasl är alternativet att leva långl från sina närmaste, sin släkt och sina vänner, i ett boende som näst intill ruinerar dem - när det över huvud taget finns en lägenhet att tillgå - långt frän den livsbejakande natur som för de flesla glesbygdsbor är omistlig, i en miljö som alltför ofta saknar frisk luft och friska vatten, en tillvaro präglad av köer på tunnelbana, i butiker och i irafik på gator och torg, med trängsel i de flesla vardagssituationer - detta som präglar storstadsmänniskornas stress i vardagslivet. Det är också de näst intill oöverstigliga hindren i försöken att finna en plats för de mindre barnen på ett dagis, en sjukvård som inger oro för framliden, en äldrevård som skrämmer och skapar otrygghet, etl livsmönster där alkohol- och narkofika-missbruk har fått som följd ett accelererande våld och en kraftigt ökande brolislighel.

Herr talman! Vem vill utan kraftiga protester flytta till detta? Vem vill lämna möjligheterna atl få leva i harmoni med sin natur, med andra människor och med sig själv?

Del är alll delta som vi i våra riksdagsbeslut skall la hänsyn lill-dd är detta som skall vara vägledande. Våra beslut i riksdagen får inte fortsättningsvis bli hinder, utan de skall vara stödjande - och det är bråttom om inlandet inle helt skall tömmas på folk. Riksdagsmajoritelens tidigare beslul har medverkat till den nuvarande situationen ute i glesbygden. Socialdemokralerna måsle ompröva sin regionalpolitik.

Herr talman! Jag yrkar bifall till de moderata reservalionerna fill betänkandena 13 och 19.

Anf. 18 MARIANNE STÅLBERG (s) replik:

Herr lalman! Den svartmålning som Erik Holmkvist gjorde här i kamma
ren är helt oigenkännlig för det svenska folket. Som jag berättade i mitt
inledningsanförande i onsdags, finns del i dag en slark framtidstro i
glesbygden, inte minst i inlandet. Jag berättade då all länsarbetsnämnderna i
Norrlandskommunerna numera reser runl lill storstadsregionerna för atl
16                            försöka få lag i duglig arbetskraft eller arbetskraft över huvud taget. Del är

en silualion som vi inte har haft på inånga år, om ens någonsin, i Norrlandslänen.

Erik Holmkvisl pläderade mycket varmt för sänkta arbetsgivaravgifter. Jag tycker att vi skall vänla pä den regionalpoliliska kommilléns ullalande. Den lillar jusl pä hur del har gåll i Norrbollen. Enligl det jag hillills har sell av del som har hänl i Norrbollen under de är de har hafl sänkla arbdsgivaravgifter har företagen visserligen blivii solidare, men de har inle invesleral mer. Det har fakliski inveslerals mer i Västerbollen under de här åren än vad som har skelt i Norrbollen. Jag lycker nog, med lanke pä hur mycket pengar sänkta arbetsgivaravgifter kostar - ungefär 400 milj. kr. om ärel - alt man försl skall begrunda om denna minskade avgifl verkligen kommer rätt ställe till godo eller om det finns anledning atl använda pengarna pä något annal sätt. Men som sagt var vill vi avvakla den regionalpolitiska ulredningen.

När del gäller moderal regionalpolitik lycker jag inle all Erik Holmkvisl har sä myckel atl komma med. Moderalerna föreslår neddragningar av de flesla anslagen. Del är enbart länsanslagel som de, fillsammans med de andra borgerliga parfierna, försöker all höja. Jag tycker all del är etl bra anslag. Men vi har frän socialdemokralernas sida sagl all skulle del visa sig bli kärvi och fallas pengar, finns del möjligheler för regeringen, precis som man har gjort nu i vår, atl återkomma och begära mer pengar. Länsstyrelserna får nu 690 milj. kr. atl fördela. Del lycker vi räcker för närvarande. Blir del kärvl går del bra atl återkomma.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

RegionalpoUuk

Anf. 19 ERIK HOLMKVIST (m) replik:

Herr lalman! Socialdemokrater använder sig ofla av precis del grepp som Marianne Slålberg använde sig av, man rubricerar en verklighetsbeskrivning som svartmålning. Den bild jag redovisade upplever Marianne Slålberg som svartmålning. Ändå är del en beskrivning av situationen i dag.

Sänkta arbetsgivaravgifter för företagen i Norrbotten har inneburit, precis som Marianne Slålberg sade, att man där har fält siarka förelag som har möjlighet atl stå pall om del börjar blåsa litet extra. Nu har vi en högkonjunktur, sä nu kanske del inle märks särskill myckel. Men den dag konjunkturen vänder, och del gör den förr eller senare, är del bra all vi i Norrbotten äntligen har fält förelag som orkar stå rycken när del behövs, som kan forlsälta atl expandera och ulvecklas. Sänkla arbetsgivaravgifter har varil bra, men egenlligen, enligt det förslag som vi har lagl fram, skulle alll näringsliv omfallas av detta.

Sedan frågar Marianne Stålberg vad moderat regionalpolifik är. Jo, det är inte i första hand bidrag. Del har aldrig varit det. Socialdemokralernas förslag och socialdemokralernas regionalpolitik har alllid gäll ul pä all höja bidragen, ge mera pengar. Men del har ändå inte lösl problemen, som vi har selt. I dag är forlfarande många lusen ulan arbete i Norrbottens län.

Jag vill ocksä något knyta an lill milt första inlägg i denna debalt. Hur kan Marianne Slålberg säga alt 6 500 kr. mer i skall per hushåll hjälper glesbygden, när vi redan i dag har så slora svårigheter? På vilket säll hjälper detta glesbygden? Jag vill ha svar på den frågan och pä en fråga lill: På vilket sätt, Marianne Slålberg, hjälper socialdemokraternas ökade skaller på

17

2 Riksdagens protokoll 1988/89:110

Prot. 1988/89:110     småförelag småförelagarna att expandera och utvecklas i inlandskommuner-

9 maj 1989

Regionalpolitik

na, från finska gränsen ned lill Dalarna, Värmland och sydöslra Sverige? På vilket sätt kan det hjälpa dem?

Socialdemokralisk regionalpolitik är ingen bra regionalpolitik. Marianne Stålberg behöver bara svara på de tvä frågor jag har ställt, så kanske vi får ell klarl besked.

Anf. 20 MARIANNE STÅLBERG (s) replik:

Herr lalman! Förslagen i kompldleringspropositionen har vi anledning att diskulera längre fram, därför svarar jag inle på den frågan för närvarande.

200 000 nya jobb har lillkommil i Sverige sedan 1982. Arbetslösheten är i dag ungefär 1,3 %. Jag kan inte lycka all del är ell dåligl resultat i Sverige i dag.

Jag minns all del kom flera rapporler om småföretagarna under valrörelsen, som inte är så avlägsen. Alla de rapporterna, som kom från de egna småföretagarföreningarna, berättade all småföretagarna aldrig hade investerat så myckel, alt de aldrig hade tyckt all del var så bra i Sverige som del var just då, under 1988. Den trenden fortsätter under 1989. Jag förslår fortfarande inle den oro som Erik Holmkvisl pratar om och den svartmålning som han ägnar sig åt.

Anf. 21 ERIK HOLMKVIST (m) replik:

Herr lalman! Marianne Stålberg ville inte svara pä de tvä frågor som jag har slälll om på vilket sätt inlandet hjälps av alt man höjer skatten med 6 500 kr. per hushåll eller av alt man belastar småföretagen med ytterligare skatter. Jag frågade på vad sätt detta hjälper inlandet. Dä säger Marianne Stålberg: Del svarar jag inte på. Det tror jag del. Det är en orimlig fråga atl svara på, Marianne Slålberg.

Jag vill bara konstalera all vi under många år har hafl en utomordentligt lång högkonjunklur, som har hjälpt allt svenskt näringsliv, och inle bara vårl lands näringsliv ulan även näringslivet ulanför våra gränser. Del har varil en ulveckling som också vi har dragit nytta av. Det har inle varit socialdemokratisk politik eller regionalpolitik som har givit della resullal, utan del har varil den internationella högkonjunkluren som hjälpt upp ulvecklingen.

Marianne Slålberg avslulade med atl säga att svartmålning är vad jag har givit uttryck för. När socialdemokrater får höra hur del ser ul i vårt land i dag, hur situationen ler sig för, i della fall, inlandskommunerna, vilka hastigt avfolkas, då är del svartmålning. I själva verkel är det en beskrivning av verkligheten. Marianne Slålberg, delta var egentligen ganska avslöjande för socialdemokralisk regionalpolitik.

Tredje vice talmannen anmälde all Marianne Stålberg anhållit all lill prolokollel få antecknat atl hon inte ägde rätt till ytterligare replik.

18

Anf. 22 CHARLOTTE BRANTING (fp):

Herr talman! Onsdagens och dagens regionalpoliliska debatt har fält sin alldeles speciella prägel av all regionalpoliliska kommillén inom en snar framlid skall avlämna sitt betänkande, och alla ser fram emol det. Jag lycker

ändå all del är yllersl vikligl alt i dag nolera atl opposifionen än en gång har lyckas ena sig om ett förstärkt länsanslag. Det är faktiskt en stor seger över regeringen. Det är märkvärdigt all regeringen inle har lärl sig alt del är elt rejält länsanslag som riksdagen vill ha. Frän folkpartiets sida har vi varit beredda att gä ännu högre. Värt förslag var, som Sigge Godin tidigare har sagt, etl plus på 170 milj. kr. räknat från propositionens 690 milj. kr. Nu har alla politiska parlier, utom socialdemokraterna, enats om elt tillägg på 110 miljoner, dvs. 800 milj. kr. i länsanslag. Det är elt sleg i räll rikining. Därför har vi från folkpartiels sida accepterat del. Denna ökning ger också möjlighet för regeringen all plussa på länsanslagen i södra Sverige, där de ofta är mycket små.

Aldrig tidigare har sydöstra Sverige, eller sydostlandet, som ulredningen säger, så lydligl markerals som elt regionalpoliliskl problemområde som nu. Det framgår l.ex. av den forskningsrapport som ERU har ularbetal. Andra problemområden, l.ex. Norrlands inland. Bergslagen och Uddevallaregionen, har fält sina specialpaket, så inte sydöstra Sverige. Men det har sina förklaringar. Del finns många ljusglimtar i del ljusa Småland. Men vad jag ändå särskill vill plädera för i dag är en salsning på elt ökal länsanslag till sydöslra Sverige. Mänga har sagl all jusl länsanslagen är en effekfiv anslagsform, som kan mäta aktiva behov och som när ut till de orler och områden som har del specielll svårl regionall selt.

Också inom mitt hemlän Kronoberg - som i del slora hela har hafl en god ulveckling under de senasle åren, framför alll genom en hög sysselsättning och kraflig dynamik i näringslivei - finns del regionala problem. Del gäller främsl kommunerna Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Markaryd.

Länsstyrelsen har under 1987/88 beviljat 13 företag 1,1 milj. kr. som har givit 50 arbetstillfällen till en insats av 22 000 kr, per arbetstillfälle. Det har skapats 50 årsarbeten i länds glesbygdsområden lill en koslnad av 1,8 milj. kr. En lovande projektverksamhet har byggts upp, men redan i februari månad i år tog länsanslaget slul.

Långsikliga insalser för industriell ulveckling och marknadsföring gär inle atl genomföra om vi inte fär ell rejäll ökal länsanslag. Vi har l.ex. i länsslyrelsen i Kronobergs län tvingais säga nej lill ire ansökningar om investeringsbidrag från förelag i Tingsryds- och Markarydsområdet. Detta är ändå områden som vi har beslutat all specielll prioritera.

Jag har föreslagit en fördubbling av del nuvarande länsanslaget lill Kronobergs län från 5 milj. kr. till 10 milj. kr. Eflersom det nu förmodligen blir ell ökat D 4-anslag borde regeringen ha möjlighel atl följa förslagel. Del finns annars en risk för alt intresset för den lovande projektverksamheten dämpas. Länds anslag för regionala utvecklingsinsatser har inte höjts, och länsslyrelsen tvingades säga nej lill en hel del goda projekl, också en del projekl som landsbygdskampanjen föreslagil.

Det som upprört mig och andra folkpartister är det onödiga krånglet. Pä länsnivå borde man vela hur medlen bäsl skall användas - lill projektsatsningar, till glesbygdsstöd eller till förelagen. Jag vägar påslå all länsstyrelsen mänga gånger känner till länens behov bättre än regeringen och SIV. Vi folkpartister menar därför atl maximiregeln för projektmedel bör tas bort.

Herr talman! Jag vill också säga några ord om tilläggsbudget 11, som

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

RegionalpoUtik

19

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Regionalpolitik

behandlas i betänkande 1988/89: AU19, och de reservationer som folkparliel har avgivil lill belänkandel. Folkparliel återupprepar här kravel pä all offertsiödei skall borl. Sigge Godin har tidigare i debatten argumenterat för detta. Vi vill i ställd lägga de pengarna, 20 milj. kr., på de regionala utvecklingsinsatserna, eflersom vi anser all de gör bällre nylla där.

Folkparliel anser atl 15 milj. kr. skall avsättas för särskilda insalser i de fjällkommuner som berörs av nalurskyddsarbde i fjällnära skogar. Della kommer Ulla Orring alt återkomma lill.

Folkparliel föreslår alllsä en ökning av anslagel lill regionala ulvecklings-insatser med 85 milj. kr., dvs. en ökning med 35 milj. kr. i förhällande lill regeringens förslag om 50 milj. kr. Alla länsstyrelser har redan begärt tilläggsanslag. Del är uppenbarl atl del behövs mer pengar till länsanslagel.

Tänker regeringen strunta i de tilläggsanslag som begärts? Hur priorilerar man egenlligen? De 50 milj. kr. som regeringen föreslär kornmer inle all räcka lill. Kommer länsslyrelserna i södra Sverige alt fä sina väl moiiverade ansökningar om filläggsanslag beviljade? Del hade varit bra om jag hade kunnal få svar på de frågorna redan i dag, men lyvärr har Ingela Thalén gäll.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill folkparliels reservafioner i dessa belänkanden.

20

Anf. 23 KERSTI JOHANSSON (c):

Herr talman! Jag vill i mill inlägg i den regionalpoliliska deballen särskill uppehålla mig vid frågor som rör landsbygdens ulveckling. Det är ingen överdrift atl påstå atl ulvecklingen efler regeringsskiftet 1982 har medfört en alll krafligare regional och inomregional obalans och all landsbygdens problem och frarnlidsfrägor har behandlals myckel slyvmoderligl i sarnhälls-arbetel. Vi i centerparliel anser att delta är en felaklig polilik. Om vi skall fä en decentralislisk ulveckling i samhällel, och därmed en bra miljö, är jusl insalserna för all utveckla landsbygden av stor betydelse och en central del i politiken.

Regeringens politik har varil koncenlralionsinriklad. Detta har lell lill att befolkningsunderlaget minskat mycket kraftigt för landsbygden och dess tätorter.

Det kom nyligen en rapport från ERU, expertgruppen för forskning om regional ulveckling, som visar all befolkningen i de mesl ulsalla kommunerna minskal med nära en miljon invånare under del senasle decennid. Ularmningen har fakliski gåll sä längl alt del krävs en inflyllning av ungdomar och unga familjer lill många områden om bygderna skall ha en reell chans all överleva på lång sikt. För atl fä en posifiv ulveckling krävs en helhelssyn i del polifiska besluisfaliandel. Del innebär all ocksä landsbygden, småorter och srnåkommuner, rnåsle fä sin rätlmätliga del av de slalliga medel som satsas på ulveckling och infrastruktur.

Centern har i motioner lill riksdagen i år och mänga gånger tidigare fört fram krav pä insatser - del gäller insalser för småförelagen, förbättrade vägar, förbättrad skalleuljämning, ökade länsanslag och särskilda medel för landsbygdsulveckling, för alt nämna en del av våra krav. Börje Hörnlund redogjorde för delta i sitt inlägg när deballen påbörjades i förra veckan, och jag skall inle upprepa vad han sade.

Jag vill i stället uppehålla mig vid vär motion A477 angående landsbygdsutveckling och del krav vi ställt om etl särskilt anslag på 200 milj. kr. för utvecklingsinsatser på landsbygden. Vi i centerpartiet menar att dessa medel skall avsättas till projekt som inle kan finansieras över de ordinarie länsanslagen. Men utskottets majoritet är tyvärr mycket kallsinnig till cenlerns krav. Del är egenlligen förvånande med denna kallsinnighet Under Ivä års lid har vi hafl den riksomfatlande kampanjen ""Hela Sverige ska leva"' och Slalsråd, riksdagsledamöter och andra personer i framslående slällning har vid upprepade tillfällen gjort en mängd positiva uttalanden om hur värdefull den svenska landsbygden är.

Kampanjens målsällning var ""all samla och inspirera en folkopinion som visar vägen för och leder lill deball och handling för en levande bygd och nalur". Nog har mänga människor känl sig inspirerade och deltagit i debatten. Här kan man verkligen lala om folkopinion:

•    Runl 50 000 människor har deltagit i lokala studiecirklar i syfte att la fram handlings- och utvecklingsprogram för bygden.

•    Genom folkrörelsekommitléns arbete har över 500 000 människor engagerats i budkavleaktiviteter och opinionsmölen.

•    Ca 1 000 bygdekommiltéer och mängder av människor har arbelal för all la lill vara bygdens gemensamma inlressen. En del av dessa kommilléer bildades fakliski innan kampanjen kom i gäng, eftersom man insåg all utvecklingen gick ål galet häll när del gällde landsbygden.

Kampanjen kulminerade i landsbygdsriksdagen i Umeå, där beslul fållades om närmare 300 krav, varav ca 200 slälldes lill regering och riksdag. Arbelsmarknadsminislern var där och lalade i posifiva ordalag om kampanjen som början lill nägol nytt, men när det gällde de vikliga frågor som debatterats och de över 200 kraven så får man enligt ministern vänla lill dess den regionalpoliliska ulredningen sagl sill. Del måsle ha känls som nägol av en kalldusch.

Nu måsle riksdagen visa all vi vill leva upp lill målsällningen för kampanjen. Vi fär inle svika alla dessa människor som så intensivt engagerat sig för sin bygds framtid. Del brådskar med konkrela initiativ och projekl, och del krävs att speciella medel anvisas. Centerparliel har krävl all 200 milj. kr. anvisas på ell särskill anslag för landsbygdsulveckling.

Vad säger dä ulskollsmajorilelen? Jo, man säger all "kampanjerna och

folkrörelsearbdel har varil en slor framgång    genom all en omfaiiande

lokal mobilisering har åstadkommits". Man säger vidare att aktiviteterna har "inneburil en viklig psykologisk signal frän slalsmakternas sida om landsbygdens belydelse och lilliron lill dess ulvecklingsförmåga"". Man säger ocksä all: "Ulskollel delar motionärernas uppfattning alt del pågående arbelel nu bör fördjupas och inlensifieras med inriklning på all ulveckla lokala projekl-och förelagsidéer. Del är utskottets mening atl lillräckliga resurser måste avsättas för detta arbete. De största resurserna finns regionall, exempelvis i form av länsslyrelsernas anslag för regionala ulvecklingsinsalser."

Ja, vi är nalurliglvis glada över all vi har fäll majorilel i ulskollel för en utökning av länsanslagen med 110 milj. kr. Det aren kompromiss-men den ger alltså 800 miljoner alt fördela till länen för regionala utvecklingsinsatser.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

RegionalpoUtik

21

Prot. 1988/89:110     Länsanslagen är för länsstyrelserna en resurs sorn visal sig ge både

9 maj 1989              konkrela och-varakliga sysselsällningslillfällen och ökade möjligheter atl

Regionalpolitik

upprätthålla samhällsservice i ulsalla lands- och länsdelar. Men såsom länsanslagen hillills fördelals har vi en slark prioritering av skogslänen. Del här budgetåret, exempelvis, har ca 80 % av de medel som tilldelals länen gäll dil.. Jag menar inle all de inle behövs där - men det blir för litet kvar att fördela lill övriga län, när summan inle är tillräckligt slor, 1 flertalet län ulanför stödområdet uppgår länsanslagel lill mellan 3 och 6 milj, kr.

Medlen används för projekl, glesbygdsstöd och investeringsbidrag - och de är de enda regionalpolitiska medlen av ekonomisk arl i länen ulanför stödområdet. Men alt de här medlen har varil olillräckliga framgår klart av de motioner som väckts från bl.a. företrädare för län i sydöstra Sverige, l.ex. Blekinge, Kalmar, Öslergöllands, Kronobergs och Jönköpings län.

Blekinge är som bekant ell län med slora problem. Men ocksä i de övriga länen finns kommuner med en negaliv utveckling. Vad vi nu förvänlar oss är all vid fördelningen av länsanslagen skall specielll beaklas de krav som en posifiv ulveckling av landsbygden över hela landel släller pä anslagsfördelningen dels mellan länen, dels vid fördelning av länsanslaget inom länen.

Nu fär vi alllsä förhöjda länsanslag-men de 200 miljoner till ulvecklingsinsalser pä landsbygden under kommande budgelår som centern föreslår behövs också. Dessa pengar, fillsammans med länsanslagel, skulle göra slor nytta i utsatta delar över hela landet, och många idéer sorn sprungit frarn ur landsbygdskarnpanjen skulle vara möjliga atl förverkliga.

Jag vill beröra en annan cenlral fräga för landsbygden. Del är kravel pä elt öppet och varierande landskap. Grunden för delta är elt livskraftigl jordbruk.

I flerlalel län utgör jordbrukd stommen i landsbygden. Även om debatten härom kommer upp i annat sammanhang vill jag ändå påminna om atl jordbrukd är en mycket viklig del i regionalpoliliken. Del är ingen överdrift alt påslå all jordbrukarna känner både oro och missmod inför framliden pä grund av den hillills förda polifiken - och jordbruk försvinner i allt snabbare lakl.

Bara i mill egel län - Jönköpings län - har under aren 1982-1988 en fjärdedel av mjölkproducenlerna upphört med produktionen, och nedläggningen av åker går nu allt snabbare som en följd av detta. Detta kan bara inle få forlsälia. Enligl centerparliel är del väsenlligl all all åkermark som i dag är avsedd för livsmedelsproduktion hålls öppen. För om jordbruken försvinner försvinner även underlagd för annan service pä landsbygden. Del blir ocksä svårt - för atl inte säga omöjligl - alt bjuda på del öppna landskapet som en fri nyttighet.

Jag yrkar med detta bifall lill reservation nr 22.

Jag vill beröra ytterligare två reservationer som ocksä de hör intimt samman med landsbygdsulveckling. De här reservalionerna är gemensamma för centerparliel och folkpartiet.

Den ena reservationen - nr 17 - gäller servicebidrag lill glesbygdsbutiker.
Här menar vi all i slälld för konsumenlverkd är det länsstyrelserna som skall
avgöra vid beslul om slödälgärder. De känner länen och har god kunskap orn
22                           strukturen.

Regionalpolitik

Del är angelägel atl slä vakt om dagligvarubuliken. Den har en slor     Prot. 1988/89:110 funklion att fylla, dels som en grundläggande servicefunktion, dels som en     9 maj 1989 sammanhållande länk i bygden.

I reservation nr 16 lar vi upp frågan om transportstöd i skärgården. För den som bor på en ö ulan bro- eller färjeförbindelse kan iransporlerna vara bäde besvärliga och kostsamma. För atl underlätta härvidlag kan kommuner och länsstyrelse med stöd av glesbygdsförordningen utge iransporlslöd för vissa transporter. Men del fär bara utbetalas i elt "inledningsskede" om högsl tre år.

År 1980 infördes på försök iransporlslöd i Öslergöllands skärgärd. Det här slödel visade sig fylla etl slorl behov och vara myckel posilivl för näringarna på öarna. Men behovel kvarstod naturligtvis också efter de tre inledande åren, och länsstyrelsen i Östergötland har därför varit tvungen all använda andra vägar för all kunna lillgodose de behov som transportslödel fyller.

Här föreligger nu i motioner krav pä en ändring av glesbygdsförordningen så all slatligl bidrag kan utgå till iransporlslöd i skärgården ulan begränsning lill elt inledningsskede. I cenlerparliet anser vi atl det är helt rimliga krav som förs fram i motionerna och att detta också är en rättvisefråga.

Vi anser all de koslnader som kan uppkomma för berörda län skall beaklas vid fördelningen av anslaget till regionala utvecklingsinsatser.

Med detta, herr lalman, yrkar jag bifall lill de reservationer som underiecknals av centerledamöler och i övrigl bifall lill ulskollels hemställan.

Anf. 24 ULLA ORRING (fp):

Herr talman! Det har under elt tjugotal år i Sverige förts en regionalpolitik vars mål är atl skapa likartade villkor och möjligheler för människans välfärd. Men lyvärr är vi många som konslalerar all de högl slällda målen i praktiken inle infriats för människorna i de norrländska glesbygderna. Del är som om regeringen blundat och körl förbi vissa särskill svära regioner med skygglappar.

När den socialdemokratiska regeringen lilllrädde 1985 var dess målsällning den tredje vägens politik - en politik som misslyckats, måste vi konstatera. Västerbollens inlandskommuner är i dag lika faltiga bäde pä människor och pä kapilal. Jag vill påslå atl inlandet förblöder. Dessutom väntar nu nya pålagor, som l.ex. försämringar av reseavdraget. Den slörsla underlåtenheten från regeringens sida är dock brislen på samordning inom regionalpolitiken. Olika sektorsområden som påverkar regionalpoliliken samordnas inle ulan drar äl olika håll. Postkontor dras in samtidigt som industrihus etableras. SJ upphör med person- och godstrafik pä grund av sviktande kundunderlag osv.

Folkpartiet har ställt krav på en ny regionalpolitik som ger människorna i
glesbygden en chans till mobilisering av både befinlliga resurser och en
ulveckling med framlidstro. Vi saknar regeringens långsikliga salsning pä
ulbildning och pä infraslruklur. Vi har därför slälll krav pä en ny regional
polilisk ulredning för alt man bättre skall kunna överblicka möjligheter och
konsekvenser. Utredningen skall nu, som ocksä sagls under debatten bäde i
dag och i onsdags, så småningom lägga fram etl förslag. Tyvärr synes               23

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

RegionalpoUuk

24

förväntningarna på en helhelssyn för regionalpolitiken inte bli infriade. Ulredningen har inte givits tillräckligt rned lid och kompetens för all djupare tränga in i problematiken.

Den s-märkla regionalpolitiken har för Västerbottens del inneburil en forlsall befolkningsminskning i fjällkommunerna. Det är dl faklum sorn lyvärr ofla hoppas över både av statsråd och av andra socialdemokratiska förelrädare. Ell flerlal propåer har lillslällts regeringen om förhällandel. Den omständigheten atl del råder högkonjunklur i landet i övrigt har inte medfört fördelar för inlandet, ulan befolkningsutflyttningen har i ställd förstärkts. Del saknas, sorn jag tidigare sagl, en målmedveten slralegi frän regeringens sida för atl slärka framför alll de svaga och små fjällkommunerna.

Under; 25 är flyllade 22 000 människor ul frän Västerbottens inland, dvs. lika mänga som i dag sammanlagt bor i kommunerna Sorsele, Vilhelmina och Storuman. Under perioden 1980-1987 ökade befolkningen i Västerbotten endasl i ivä av länds femlon kommuner. I övrigt är befolkningsutvecklingen negaliv. Länsslyrelsens rapporl visar på en befolkningsminskning för 1988 pä 152 personer och för 1987 pä 404 personer i inlandskommunerna.

Befolkningsminskningar av denna storleksordning innebär självfalld konsekvenser för möjligheterna all upprätlhålla både en kommersiell och en offenllig service. Denna negafiva ulvecklingsspiral leder lill försämral serviceulbud, som i sin lur medför ytterligare avflyttning.

Del är många med mig som har slälll frågan om Norrlands inland kommer all bli en koloni. Jag Iror att del blir så, om inle den socialdemokraiiska regering som nu har maklen inser sill ansvar.

Del paradoxala förhållandel råder nu alt del, samiidigi som ungdomar, därav merparlen kvinnor, flyttar ul och sugs upp av högkonjunklurens strömmar, råder brist pä kvalificerad arbetskraft, s,k, nyckelpersoner, sorn läkare, lärare, ingenjörer och ekonomer, Rekryteringsprobleinen kräver en särskild älgärdsstralegi som lyvärr saknas. Folkpartiet har i annat sammanhang bl.a. föreslagit alt läkare skall få möjlighet till avskrivning av studielån om de tjänstgör inom områden sorn det är svårl alt rekrytera till - men regeringen avvisar förslaget. Vi tror inte atl man kan utveckla en glesbygd, när den ena statliga handen drar in nödvändiga infrastruklurella verksamheter - vilket bl,a. blir följden genom bristen pä läkare - medan den andra statliga handen i sin lur försöker ulveckla glesbygden.

Etl färskt exempel gäller borrkärnearkivd i Mala. Trots all mälel var en särskild regionalpolilisk salsning, placerades chefsljänslen i Uppsala. Sä var del med den regionalpoliliska salsningen! Jag kan tillägga all det fanns en behörig sökande på plals i Mala för den här ijänsten. Trols det ville regeringen inle all den personen skulle få chefsljänslen.

Ell yllerligare exempel är regeringens och socialdemokralernas motstånd mol förslagel all stärka universildd i Umeå med 30 rnilj. kr. - som vi häromveckan röslade igenom. De 30 milj. kr. skall framför alll användas för s.k. distansutbildning.

Vi i folkparliel har grundsynen all utbildning, särskilt den högre utbildningen, är en allt vikiigare faklor för ulvecklingen även region. Varför gär dä socialdemokralerna emol della? Denna satsnings betvdelse rnäsle bedömas

med utgångspunkt i både elt ulbildningspoliliskt och etl regionalpoliliskl perspektiv.

Herr talman! Jag vill nu beröra de ekonomiska ramarna för den regionala Ulvecklingen. Del jag fidigare har uppehällil mig vid i mill anförande handlar mer om den allmänna inriklningen. Tyvärr saknas del alllid lid, plals och Ulrymme för atl kunna diskulera della i riksdagen. Därför har jag hållit rnig särskill lill mina åsikter.

Folkpartiet anser all del regionalpolitiska stödd skall inriktas på atl tillvarata glesbygdens resurser och utvecklingsmöjligheter. Därför är en nedsättning av arbelsgivaravgiflerna av slor belydelse för näringslivet i fjällkommunerna. En nedsättning av avgifterna sker nu för hela Norrbottens län. All stödd inneburit ökad produktion och sysselsällning har bl.a. landshövdingen i Norrbotten verifierat. Folkparliel har under ell flertal är förl fram förslagel om en ändring av stödområdesindelningen - men det har varit resultallösi. Vi anser all hela stödområde A bör omfattas av sänkta arbetsgivaravgifter, däremol inte kustkommunerna. Det är självklarl all förelag inom lillverkningsinduslrin, hotell—pensional och handeln i l.ex. Sorsele, Vilhelmina och Sloruman har svårt all förstå rällvisan i all de skall belaslas med fullsländiga avgifier, då däremol förelag i Luleå får reduklion med 10 %.

Vi i folkparliel vill särskilt slärka fjällbygden med ett extra anslag på 15 milj. kr. Anslagel skall delvis vara en kompensafion för del borlfall av arbelslillfällen som nu sker inom skogsbrukels omräde på grund av pågående nalurskyddsarbelen lill följd av nalurskyddsinlressen. Della anslag skulle i huvudsak komma Västerbottens fjällbygd till godo. T.e.x. domänverket drar nu krafligl ner sin organisafion i Väslerbollen, vilkel leder lill bortfall av arbetstillfällen i de minsta och mest sårbara kommunerna. Tyvärr har inle majoriteten slälll upp på värl förslag, vilkel slarkl måsle beklagas. Det finns projekl som ur skogsvärdande och inte minsl ur turistisk synvinkel synnerligen väl skulle behöva detta tillskott.

Marianne Slålberg har frän sin bänk sagl ett flertal gånger atl om del skulle fattas pengar går det bra att återkomma till regeringen. Men jag förstår inte denna bakälvända ordning. Varför inte nu på en gäng tillstyrka della förslag pä 15 milj. kr.? Jag Iror alt de 3 565 människorna i Sorsele och de 3 759 människorna i Dorotea med öppna armar skulle la emol en förslärkning för att öka sysselsättningen i deras svaga kommuner.

Jag skall inle vidare beröra behovel av höjning av länsanslagel. Del har tidigare företrädare för folkpartiet redan gjorl. Men jag efterlyser en förändring av inriktningen av stödet. Det borde även utgå till s.k. mjuka insalser i form av konsullhjälp, dvs. inle enbarl lill lokaler. Della skulle vara till god hjälp för framför allt de kvinnor i glesbygdslänen som startar egna förelag och behöver råd för marknadsföring men även ekonomisk rådgivning.

Herr lalman! Folkpartiet anser alt slörre krafl fraingenl måste ägnas regional utveckling, en ulveckling som blir mer komplex och ställer större krav på samordning av insalserna. Regionalpolitikens syfte måsle väl ändå vara all skapa lönsamhet och ha sin grund i ökad effektivitet och produktivitet. Resultatet kan då bli ökad sysselsällning och ulveckling och skapa likarlade villkor för människor.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Regionalpolitik

25

Prot. 1988/89:110      Herr lalman! Till sisl vill jag yrka bifall lill reservalion 17 i arbetsmarknads-

9 maj 1989              utskoiieis betänkande 13. Den handlar om fördelningen av servicebidrag till

Regionalpolitik

glesbygdsbuliker. I en gemensam reservation från folkparliel och cenlern framhåller vi alt den instans som har den bäsla kunskapen och kan göra den bäsla bedömningen av behovel av glesbygdsslöd till butiker är länsslyrelsen. Den bör ha del slutgilliga avgörandd. Vi iror inle all länsslyrelsen missbrukar sin makl. Vi vel all den inte gör del. Vi anser alt konsumentverkets prövning av stöd till glesbygdsbuliker bör upphöra. Konsumentverket har sä mänga andra viktiga uppgifler, i slällel för alt sköta denna uppgift som kan skötas av länsstyrelsen. Om vi menar allvar med etl decentraliserat beslutsfattande, med förtroende för de lokala instanserna, och om vi inser butikens belydelse för bygden, bör länsslyrelsen ha delta ansvar.

Herr lalman! Med del anförda yrkar jag bifall lill de reservationer där folkpartiet finns med.

Anf. 25 ULLA'PETTERSSON (s):

Herr lalman! Arbelsmarknadsulskoltel har i belänkande 13 behandlal en molion frän Gollandsbänken. Del är molion A424 som behandlar fortsalla möjligheler lill regionalpoliliskl slöd lill lurislinvesleringar på Golland.

Herr talman! I korthet är bakgrunden lill denna molion all lurislnäringen är en av Gollands vikligasle näringar, dels för all skapa sysselsällning, dels för alt sprida arbetstillfällena över ön. Gotland har inle heller den industri-sysselsättning som finns genomsnittligt i övriga landel. Som del också sägs i ulskottsbelänkandet har Golland en viss särställning i turisthänseende. Golland konkurrerar inle med fjällområdena, vilkel var ett av skälen lill all dra in möjligheterna till detta slöd. Jag kan förstå all om man bygger skidbackar runt om i landel så konkurrerar man med fjällområdena. Vi menar atl med vär muromgärdade medeltida stadskärna, vär särpräglade natur och våra rika fornlämningar utgör vi inle en konkurrens ulan ell komplemeni lill fjälllurismen. Tillsammans åsladkommer vi all fler kan semeslra i Sverige, och del anser vi vara posilivl för hela landel.

Turistrådet har pekat pä tre områden i landel där del är inlressanl atl utveckla turismen. De båda andra områdena är fjällområden.

Turistsäsongen på Gotland är korl, och man kan inle finansiera de invesleringar som är nödvändiga för alt få en förlängning av säsongen till stånd. Det är, herr lalman, gotländsk turistindustris problem i elt nötskal.

Vi fick för några år sedandens,k. Avstamp Golland-utredningen, Den har medfört mycket posilivl, och del tackar vi för. Ett resullal av ulredningen var alt man tillsatte den ståtlige förhandlare som ulskollel ocksä nämner. Han har bl,a, i dagarna framlagt en del förslag. Förulom de möjligheter som utskoltd pekar på och vad som föreslås i proposilionen om fortsatt regionalpoliliskl stöd inom ramen för förhandlarens uppdrag, bör därutöver detta slöd kunna utgå. Utskottet skriver atl man förulsälter alt förslagel inle innebär någon försämring för Gotland. Dä menar jag atl det logiska hade varit alt utskottet tillstyrkt motionen. Jag är besviken över atl ulskottd inle kommil lill den slulsalsen.

Jag ulgår naturligtvis från att man i utskoltd verkligen menar vad man
26                           skriver. Om ingen ulskottsföreträdare motsäger mig på den punklen skall jag

RegionalpoUtik

avstå frän all yrka bifall lill molionen. Jag räknar också med att regionalpoli-      Prot. 1988/89:110 tiska kommittén i sitt forlsälia arbele kommer all inse Gotlands svårigheter      9 maj 1989 på della område, men också Gollands möjligheter, om vi fär rimliga förutsättningar.

Anf. 26 GÖRAN ENGSTRÖM (c):

Herr lalman! Regeringsparlids förelrädare har i denna debalt, liksom i sä mänga andra sammanhang, berömt sig av de resultat man näll och de höga ambifioner man har jämförl med opposifionen. Del kan ju ändå inle rimligen gälla regionalpolitiken - jag vill, liksom flera tidigare talare, betona det.

1 budgetpropositionen redovisas hur regeringen under perioden 1985-1989 har lagl fram samma förslag beträffande inriklning och omfallning av regionalpoliliken under hela denna fyraärsperiod. Tillskoltd därutöver har fåll skaffas fram efler del all behov har uppslån och konslaterals. Jag vill då i min lur konstatera att socialdemokraterna varit ganska passiva i sin altilyd. Della förhållande har varil kännetecknande även för del här årel.

I cenlerparliet bedömde vi de medel sorn regeringen tidigare föreslagit sorn klarl otillräckliga. Vår bedömning gjordes mol bakgrunden av de behov som vi dä ansåg föreligga'. Vi har fåll räll i denna bedönining. Del är därför som vi nu återigen lägger fram förslagom förslärkning av de regionalpoliliska insalserna.

Den ihållande högkonjunkturen har självfallel i hög grad underläilal sirävandena all nä mälel full sysselsällning, etl mål som vi, om rnan ser lill hela landel, nu har nätt. Frågan är ändå, om vi i Sverige rätt har utnyttjat denna kanske unika situation när det gäller all fä en geografiskt balanserad ekonomisk ulveckling, med alll vad del innebär i fräga om långsiklighd och Ulhällighd ur välfärdssynpunkl. För all en marknadsekonomi i en kraftig högkonjunktur sorn denna inle skall verka alllför centraliserande krävs del au den polifiska maklen verkligen släller upp med en kraflfull regionalpolitik, kraftfullare än vad regeringen hillills mäklal med. Den slop-go-polilik som vi nu ser exempel pä bekräflar denna syn pä utvecklingen. Med etl bifall lill de cenlerförslag som framlades redan i höslas skulle vi ha kunnal lägga grunden för en mer balanserad ulveckling. Vi hade därmed även gjorl behovet av dagens panikbrornsning betydligt mildare.

Det finns, som bl,a, arbetsmarknadsministern sagl, i dag en slor vilja till utveckling och investeringar ute i landel. Den silualionen anser vi borde kunna tas till vara ännu bällre än sorn skelt. Del får hell enkell inle vara så atl brist på regionalpolitiska medel verkar begränsande på framtidsinvesteringarna,

Cenlern har lagl överbud pä della omräde, säger nägon. Ja. visst är våra förslag generösare än regeringens och utskotlels socialdemokraters. Men det har nalurliglvis en orsak. Delta är för oss ell priorileral politikoniräde, och del är det knappast i lika hög grad för socialdemokraterna,

Konkrel vill vi därför föreslå alt del pä lilläggsbudget 11 tillförs ell medelstillskott för lokaliseringsbidrag pä 200 milj. kr. för innevarande budgetär och för regionala utvecklingsinsatser med 212 milj. kr. rner än proposilionen föreslår. Det innebär all anslagel för regionala ulvecklingsinsalser räknas upp med  162 rnilj. kr. jämförl med propositionsförslaget.

27

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

RegionalpoUtik

28

Härav - och del vill jag belöna - bör 100 milj. kr. användas för direki landsbygdsulveckling, en ny anslagsposl sorn vi verkligen lycker är motiverad efter den tidigare förda landsbygdskampanjen. Del är mot denna bakgrund som centerpartiels förslag pä della område skall ses.

Del är ocksä vikligl all nolera all när vi föreslär ökade medel lill länsanslagel är del pengar som inle gär lill konsumtion för dagen utan jusl till framlidsinvesleringar, som lägger grunden för de framtida resurserna och den framlida välfärdsutvecklingen.

Jag tror alt del i framtiden är tvä vägar som det är ofrånkomligt all vi beträder, om den nuvarande nedgängslrenden pä den rena landsbygden skall kunna brytas. Försl gäller del ökade insatser på infrastruklurella ålgärder. Ny leknik skapar lillgänglighd på ell nästan revolutionerande sätt. Men även de Iradilionella basfunklionerna mäsle förbällras. Del som alla rnäsle nolera i samband med landsbygdskampanjen är de samfällda krav som formulerats om större anslag till bl.a. vägar. Jag var i Örebro län i gär. Där sade man att det inle fanns en grusväg kvar i Örebro län. Grusel var slul. och nu körde rnan på lervägar. Del är inle bara i della län som det är ell faktum. Sådant mäsle naturligtvis åtgärdas. Jag tycker atl den vägdebail vi hade i kammaren i förra veckan gav flera exempel på hur slorl uppruslningsbehovet är. Vi har från centern mött della behov med förslag om ell rejäll uppruslningsprograrn.

När jag nu nämner olika polilikomräden lar jag upp den handske som Ingela Thalén tidigare kastade. Del gäller atl åstadkomma samverkan mellan olika områden för all man skall nå en effektiv regional ulveckling. Det är väldigt mycket som ännu fattas på della omräde.

I framliden bör del samhälleliga stödd alt fä en starkare tonvikt pä kompetensuppbyggnad, rådgivning och konsulttjänster exempelvis frän utvecklingsfondernas sida. Teknikspridning är ytterligare ett område med en mycket slor poienlial som fär relativt små anslag i regeringens budgetförslag - jag tror all del är 33 miljoner för hela landel.

En tredje aspekt som jag ocksä vill la upp i den här debatten - möjligen mol bakgrund av atl jag kommer från Bergslagen med del ensidiga näringslivet där och de svårigheter som kvinnorna har alt nå upp till samma förvärvsgrad som männen - är atl vi måsle jobba betydligt intensivare pä att få en spridning av tjänstesektorn till de här delarna av landet. Men del gäller inle bara den traditionella privata Ijänsteseklorn ulan ocksä all rnan försöker bryla en del kommunala monopol på områden som fidigare - och även än sä länge, lyvärr - är uleslulna för enskild företagsamhet. Jag länker l.ex. på atl det med statsbidragens konstruktion inte är möjligl för två välutbildade förskollärare atl som enskilda företagare bedriva barnomsorg i detta land. Man skulle kunna göra mera för förelagande och kvinnors sysselsättning i de här bygderna genom alt öppna dessa möjligheler för enskilt företagande pä tidigare traditionella kommunala rnonopolomräden. Jag tror att det är fruktbart om man ocksä anlägger den regionalpoliliska aspeklen pä denna fräga.

Sedan vill jag säga några ord med anledning av utskottels behandling av några av de motioner som jag har varit med om att skriva, ofta tillsammans med Kjell Ericsson, Motionerna har dä direki landsbygdsanknytning. Det gäller bl.a. ulbildningen i glesbygd, lokalkontor i mindre orter och det s.k.

Trelänsniotd i Bergslagen. Ove Karlsson, som kornmer all lala efler rnig, har delvis samma yrkanden. Dessa har blivit vederbörligen avstyrkta av ulskolts-inajoritden, dock med en vänligare skrivning, eftersom Ove Karlsson har hållit i pennan.

Del kan anses röra sig om små frågor, sedda frän riksdagens horisont, men de är icke obetydliga pä den lokala nivån, där vi kanske annars arbetar poliliskl.

Gemensam nämnare i dessa motioner är en vilja alt la lill vara egen utvecklingskraft, mobilisera den utvecklingskraft som finns i de berörda bygderna. Del är ocksä fräga om en helhelssyn pä samhällels funktioner. Gemensamt är ocksä alt de berörda parterna anser sig behöva litet starlhjälp av statsmaklen. Molionerna är faktiskl skrivna med utgångspunkten all även riksdagen har en vilja att göra en insats på dessa områden. Bara ett auktorilalivl ullalande eller en klar skrivning i hdänkandena är ju ell slöd för vad som slår i molionerna. Jaglrorocksåailddskulle vara vägledande förde organ som senare skall behandla'förslagen, l.ex. glesbygdsdelegalionen.

Sä blir del nu inle. I belänkandel återfinns bara elt lemperamenisfaiiigi konsiaierande all ""berörda organ fär bedöma projekten"". Delta finner jag utomordentligt olillfredsslällande. Del är en besvikelse inle bara för oss motionärer utan givelvis i första hand för människorna pä olika orler, människor som verkligen arbelar helhjärlal när del gäller de här frågorna. Socialdemokraternas nederlag beträffande länsanslagen gör dock möjligheterna litet större all förverkliga en del av projekten för utveckling av svensk landsbygd.

Herr lalman! Jag vill också kommenlera reservalion 7. Där behandlas möjlighelen alt inplacera kommuner i lillfälliga slödomräden. Ell bifall lill den reservationen skulle innebära all man på en orl som Grängesberg skulle kunna möla den dramaliska gruvnedläggningen rned offensiva ålgärder, l.ex, en fillfällig inplacering i högre slödomrädesklass. Kammaren anser tydligen inte della vara vikligl, eftersom den inte är beredd atl bifalla reservationen.

Till sist; Pä belänkande ALI13:s förslå sida finns en redovisning av del regionalpoliliska slödel. Man jämför de olika partiernas förslag. Men det fallas en viklig upplysning som jag minns från uiskoilsbehandlingen, nämligen koslnaden för nedsalta socialavgifter i vissa delar av landel.

Miljöpartiet har här föreslagit nedsatta socialavgifter för företag i Norrland, Blekinge, Värmland, delar av Bergslagen samt yllerligare några orler. Del här skall kompensera de krafliga höjningarna av skallen på energi som man ocksä föreslår. Miljöparfiel har i sina mofioner uppskallal koslnaderna till 600 milj. kr. Men uppgiflen saknas på betänkandets första sida. Det är synd, eflersom del inle är fråga om 600 milj, kr., inle heller om 6 000 milj. kr., ulan om 13 000 rnilj. kr. Så myckel skulle del kosta alt förverkliga miljöpartiets förslag.

Jag söker inle onödig polemik med miljöpartiet, men jag lycker all det hör lill polilisk konsumentupplysning all alla partiers förslag nagelfars lika noggranl och redovisas lika fullständigt i utskottens betänkanden. Nägon som tillhör ulskollsmajorilelen kan kanske svara på varför della icke blivii fallel. Jag vill gärna uppmana miljöparliels förelrädare all med lanke på

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

RegionalpoUuk

29

Prot. 1988/89:110     effekterna litet noggrannare tänka efter, innan förslagen läggs fram.

9 maj 1989                 När det gäller regional utveckling vill jag säga alt miljöparliels förslag är

~T                           direkt fördagarovänligt. Egenförelagare skall ju inte kompenseras för sina

Regionalpolitik r      ..,■•■■,     • ,   , ,       r., o  , ...      ..

egenavgrtter. Men har ror det sig om nyckelgrupper, herr Skånberg rn.fl., nar

del gäller regional ulveckling i Norrland och pä andra häll. Egenförelagarna skulle alliså bara fä belydligl höjda skaller och avgifter. Sä blir det när man skall la in de 13 miljarderna. Kanske blir del en 80-procenlig skattehöjning när del gäller bensin eller 39 %, orn rnan väljeratt dela lika mellan bensin, el och olja. Dä fär man in 13 miljarder kronor. Återigen, egenföretagarna skall alllsä bara beiala högre skaller och avgifter. De får inle del av sänkningarna. Jag nolerar som elt faklum i della sammanhang att miljöparliels regionalpolifik inle är konsislenl.

Med dessa konstateranden och med en förhoppning orn vissa klarlägganden ber jag, herr lalman, all fä yrka bifall till de reservationer i båda betänkandena som har undertecknats av centerledamöter.

Anf. 27 KRISTER SKÅNBERG (mp) replik:

Herr talman! Jag kominer ju snart all la till orda i ell anförande, men när jag begärde lid för anförandel hade jag inle förulsdt all jag skulle behöva yttra mig ocksä pä den här punklen.

Del är riktigl alt vårl förslag totalt sell - med sänkta arbetsgivaravgifter bäde i stödområdena och inom vården - koslar myckel pengar, ca 13 miljarder kronor. Det är ocksä rikligt all vi i värl budgdförslag, som lades fram i januari, har finansieral del hela. Vi menar all del här inle skulle vara lill skada - dä hade vi nalurliglvis inle lagt fram förslagel - ulan till slor nytta för förelagen. Del är ju fråga orn en omfördelning sorn kan vara specielll viktig nu då vi har en överhettning och mänga talar om att vi är tvungna atl kyla ned ekonomin. Ekonomin behöver ju inte kylas ned pä alla häll. Pä en del häll behöver man i ställd öka förulsällningarna för människor all livnära sig, så alt hela Sverige kan leva. Vi är alltså övertygade om - och det är del som ligger bakom värt förslag - atl mänga företag skulle välja all slarla eller förlägga sin expansion lill de regioner i Sverige där arbelsgivaravgiflen sänks på del här säilel. Vi har ocksä, som jag älerkommer till senare, föreslagit försök med en sådan här verksamhel i vissa mera begränsade områden. Om en stund skall jag alllsä ålerkomma lill delta i mitt anförande.

Anf. 28 GÖRAN ENGSTRÖM (c) replik:

Herr lalman! De upplysningar som Krister Skånberg gav bekräflar ju rnin
bild av den våldsamma obalansen mellan beräkningarna i molionerna,
koslnader pä 600 rnilj. kr., och del sorn ulskottd har kommit frarn till sorn
verklig koslnad. Vid granskningen har rnan alltså kommit fram till en kostnad
på 13 miljarder kronor. Skulle man kompensera för denna summa, skulle del
krävas en ca 40-procentig höjning av skallen på el, olja och bensin eller 80
procents höjning av enbart bensinskatten, om man vill välja den vägen. Är
del då fräga om en egenförelagare i Norrland - med de avstånd som finns där
när del gäller egna Iransporter och företagels Iransporler - är del inle sä läll
alt anse sig vara kompenserad, om socialavgifterna sänks med 10 %.
30                            Dessulom undantas egenavgifierna i edra motioner. Sammanlagd skulle

Regionalpolitik

delta innebära en ren kalaslrof för smäföreiagande och nyfördagande i de      Prot. 1988/89:110 här ulsalla landsdelarna. Jag bidrar möjligen lill miljöparliels ulveckling när      9 maj 1989 jag pekar pä della faklum. Ni får räkna om del hela vid nästa slora ekonomiska molion.

Anf. 29 KRISTER SKÅNBERG (mp) replik:

Herr lalman! Del är ju vikligl. Göran Engslröm, all konstatera all vi lalar om tvä olika belopp.

Herr talman! Förverkligandet av det stora förslagel om nedsatla arbdsgivaravgifter i hela siödomrädd och dessulom i några andra angivna områden saml inom hela vårdseklorn skulle lolall kosla 13,3 miljarder kronor. De 600 milj. kr. som nämns här är för den begränsade försöksverksamhelen. Vi har så att säga framlagt två förslag för att ha två möjligheter att pröva dessa teorier. Skulle kammaren avslå del slörre, sä vill vi åtminstone all själva försöksverksamhelen kommer i gäng, och del är della som koslar 600 milj. kr.

Finansieringen har vi lagl pä hela beloppel som läcker 13,3 miljarder. Den finansieringen - och del fär vi anledning au lala om i samband med andra ulskolisbdänkanden - innehåller en rad skallehöjningar på områden som skall leda lill förbällrad miljö. Del framgår av vär s.k. gröna lunla.

Del innebär bl.a. all vi föreslär ulsläppsskatler avgifier pä konsigödsel, höjda drivmedelsskaller, höjd energiskall, förpackningsskall osv. Vi älerkommer lill della i samband med lilläggspropositionen.

Della är som sagl lill fördel bäde för miljön och för företagandel i hela Sverige. Kanske kan vi prata oss samman om gemensamma åtgärder. Jag tror all cenlern och vi vill samma saker pä en rad av dessa områden. Dä får vi ocksä diskulera effekien när del gäller egenavgifierna. Men della förslag framläggs för all vi skall fä en omfördelning av förelagandel i Sverige till förmån för de sysselsältningssvagare regionerna.

Under della anförande överlog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Anf. 30 GÖRAN ENGSTRÖM (c) replik:

Herr talman! Visst är vi överens om all man via miljöavgifter och skaller skall försöka göra en enhet av ekonomi och ekologi. Det är inte den saken jag kritiserar. Del kan vi säkerligen ulveckla yllerligare även från centerpariieis sida.

Men det är den lolala omfallningen av edra mofioner, som berörs i della betänkande, som blir så orimlig just för de grupper som jag har nämnt. Jag lycker all della mäsle föras fram i denna kammardeball.

Inle ens de 600 miljoner kronorna i koslnad finns redovisade på forsla sidan i belänkandel. Jag lycker fakliski alt ålminslone del borde varit med för att ge en korrekl upplysning. Jag kommer all för centerpartiets räkning della i denna deball även i fortsättningen. Den blir möjligen inte enklare ur Krister Skånbergs synvinkel.

31

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989.

Regionalpolitik

Anf. 31 OVE KARLSSON (s):

Herr talman! Jag har i motion A449 tillsammans med ett antal andra socialdemokrater akiualiseral frågan orn en uppföljning och ulveckling av ""Hela Sverige ska leva""-kampanjen.

Jag har gjorl del mol bakgrund av del faklum atl själva kampanjen nu avslutats och att kampanjen enligt milt förmenande blivit en framgång. Många människor har engagerats i dl lokall arbele för atl utveckla sin bygd. Minsl 40 Ot)0 människor har deltagit i lokala studiecirklar med syfte att ta fram lokala handlings- och utvecklingsprogram, och mänga fina planer och resultat har redovisats.

Kampanjen har breddal basen för regionalpoliliken genom att engagera seklorsintressen av olika slag och slärka samverkan dem emellan. Det krävs ocksä mer samverkan mellan l.ex. slalliga myndighder och olika inlresseor-ganisalioner. Genom atl skapa en helhelssyn i olika sammanhang kan rnan skapa ett offensivt synsätt.

De aktiviteter sorn funnils måste nu följas upp. Det måste ske pä lokal, regional och central nivå. Del är angelägel all regeringen lägger fasl en polilisk slralegi för hur kampanjen skall fullföljas. Sedan skall den fullföljas ute pä fältet, både regionall och lokall, och ge resultat i en levande landsbygd.

Samarbetet och samordningen mellan statliga myndigheter och serviceorgan mäsle i slörre ulslräckning än nu kunna prövas, samiidigi som ocksä samarbete sker med del privala näringslivet

All själva kampanjen "Hela Sverige ska leva"" nu avslulas mäsle vara en signal lill all man skall la vara pä de mänga förslag som framkommil och ulvärdera de synpunkler sorn förts fram för atl pä del sättet utveckla landsbygden och ge den en bältre arbetsmarknad och en bältre bas för den sysselsällning som finns där. De lokala akliviteler som förekommil ar lill nylla och bör således pä elt bra säll kunna las lill vara.

Ulskoltets skrivning beiräffande vär molion lolkar jag posilivl. Med detta inlägg har jag bara velal ge ullryck för en önskan all regeringen nu verkligen följer upp del regionalpoliliska arbele sorn pågår i skilda delar av landet.

Del krävs en långsikfig polilisk salsning för alt nä elt bra resultat, som förverkligar del arbele sorn skelt under den gångna kampanjen. Jag tror kampanjen "Hela Sverige ska leva" har gell en signal för en fortsall verksamhel ule i skilda delar av landet som vi nu bör la vara på.

Herr talman! Jag har för dagen ingel annal yrkande än om bifall till utskollels hemslällan.

32

Anf. 32 KRISTER SKÅNBERG (mp):

Herr lalman! När del gäller regionalpoliliken har vi lagt fram flera motioner, bl,a. en parlimolion som bär titeln Regionalpolitik. Där försöker vi la ell helhetsgrepp pä regionalpolitiken. Vi påpekar all en konsekvent och långsiktigt hållbar regionalpolitik inte kan bygga på punktslöd och olika krispaket. Det krävs politiska beslut med en helhelssyn, orn man vill all hela landets överlevnad skall tryggas.

Detta har två delar. Dels vill miljöparfiel motverka all slorsladsomrädena blir ännu slörre och ännu mer överhettade, dels vill vi verka fören ulveckling

av små och medelstora släder och av landsbygd och glesbygd. Då krävs en      Prot. 1988/89:110
läng r;id åtgärder i bägge ändarna. 9 maj 1989

RegionalpoUtik

Här skall jag framför alll lahi om vad sorn behövs för all slärka regionernas och kommunernas konkurrenskraft gentemot storstadsregionerna. Det handlar om åtgärder och reformer som gynnar bäde hushåll och näringsliv.

Viktiga inslag i denna polilik. herr lalman, är alt återföra energi- och råvaruskatter till de regioner där energi och råvaror hämtas, att stärka Iransporl- och kommunikationssystemen, framför allt i Norrland och i skogslänen, att inrätta närfonder, alt sänka arbetsgivaravgiften i vissa regioner - vilket vi lalade om i ett replikskifte nyss - och att förbätlra förulsällningarna för elt småskaligt näringsliv,

Elt sätt att göra detta är alt höja grundavdraget i beskattningen för all ge människor möjlighel att arbeta mera i den informella sektorn och sätta av fid för all bygga upp egna förelag och all salsa pä ulbildning och kullur.

Våra förslag innebär möjligheler alt föra över resurser frän överhettade områden till regioner som behöver bättre förutsättningar för dem som bor där alt försörja sig och hälla hela Sverige levande,

I reservalion 14 i del belänkande som vi nu debatterar har Anna Horn af Rantzien lagt fram dt förslag om all genomföra en försöksverksamhet, som innebär att rnan sätter ned arbetsgivaravgifterna med 50 % under en treårsperiod för upp till fern anslällda per förelag. Verksamhelen gäller alla förelag men nedsällningen gäller bara de fem första anslällda. Nedsällningen skall göras för de anslällda rned de lägsla lönerna för alt vi skall kunna hanlera koslnaderna för förslagel. Nedsällningen bör vidare endast medges för anslällda som fär avlalsenlig lön för minsl halvlidsarbete. Koslnaderna för della förslag finns fakliski redovisade i belänkandel på s. 8. Där lalas om all vi vill reservera 600 milj. kr. under anslagel D 6 i lionde huvudliteln. Det finns alllsä myckel noga angivel vad det skulle kosta.

För mig är del vikligl all framhålla all man parallelll med della bör göra försök rned inräliandd av närfonder. Jag arbdade under ell par är för kanske sex år sedan på Näringspolitiskt Centrum i .Norrtälje. De regionala utvecklingsfonderna, en i varje län, fungerar ju som verktyg för nyfördagande och ulveckling av små och medelslora förelag. Försöksverksamheten i Norrtälje skedde i form av ett samarbete mellan landstinget, utvecklingsfonden i Siockholms län, Norrtälje kornmun och Hushållningssällskapet i länet. Försökd byggde på länken all den lokala företagsamheten skulle ha glädje av en mera närliggande rädgivningsinstans än vad utvecklingsfonden erbjöd. Det visade sig mycket riktigt all della försök hade en mycket slor effekt. Många fördag som inle hade hafl koniakt med utvecklingsfondens konlor i Solna hörde av sig lill del lokala konlord i Norrtälje.

Ell annal inlressanl inslag i försöksverksamhelen var all man pä Närings-
poliiiskl Cenlrums konlor inte hade möjlighel alt bevilja lån utan bara kunde
bistå förelagarna med råd och dåd av andra slag. Del fanns en handläggare
från uivecklingsfonden som kunde bereda läneärenden. Men i mänga fall
visade det sig all låneärendena i slällel kunde handläggas av nägon av ortens
banker. Från Näringspolitiskt Cenlrums sida behövde vi bara hjälpa
företagarna atl specificera sina lånebehov eller i en del fall följa med lill
banken och sä all säga hälla handen den första gången. Mänga av de duktiga  33

3 Riksdagens protokoll 1988/89:110

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Regionalpolitik

förelagarna är kanske inle duktiga jusl när del gäller bankärenden, ulan de är bällre på själva företagandet. Speciellt gäller delta pionjärer av olika slag, som inte har hunnil lära sig hur man hanterar läneärenden pä ell för bankerna begripligl sätt Dessa företagare kan därför behöva hjälp.

Verksamhelen i Norrlälje gav alliså del myckel enlydiga beskedel och resullald all del är bra med lokala rådgivningsinsianser. Vi fick ganska god press och annan uppmärksamhel under den här liden. Näringspoliliskl Cenlrum finns fortfarande kvar, men nu kan det rimligtvis inte längre vara fråga om en försöksverksamhet.

I ell anlal fall har ulvecklingsfonderna pä olika häll i landel också samarbdal med kommunerna, l.ex. med deras näringslivskonsulenler, i likartade verksamheter som den i Norrlälje, även om det inle har skelt i samma omfallning och även om samarbelel inte har varit lika uttalat. Del finns alltså pä olika häll i Sverige positiva erfarenheter av det som vi i miljöpartiet nu skulle vilja renodla under benämningen närfonder, dvs. atl man i varje kommun inrättar etl rådgivningsorgan, som både ger råd och hjälper till atl förmedla råd från andra företagare och kunniga inom området och som även hjälper lill med finansiering. Jag tror att det skulle vara myckel värdefullt all parallelll med den försöksverksamhel med nedsalta arbetsgivaravgifter som vi i reservalion 14 föreslär skall bedrivas i vissa försöksområden även bedriva försök med inrällande av närfonder i samma områden. Del rör sig här om myckel små belopp. Inom den föreslagna ramen av 600 milj. kr. låter del sig utan vidare göras all l.ex. fyra försökskoinmuner även bedriver försök med närfonder.

Herr talman! Jag vill med della anförande fäsla uppmärksamheten på värdet av en lokal rådgivningsverksamhet för de lokala förelagen. Värdel i della har visals i verksamheter som redan har bedriviis i Sverige. Del vore angelägel all fånga upp dessa erfarenheler och använda dem i en forlsall, mer decentraliserad regionalpolitik. Och man kan väl egenlligen inte tänka sig något mer decentraliserat än atl denna verksamhel bedrivs i varje kommun.

34

Anf. 33 GUNHILD BOLANDER (c):

Herr lalman! Del speciella geografiska läget utgör för Gotlands län en faktor av belydelse som det aldrig gär all bortse ifrän vid en jämförelse med andra län. Framför alll medför iransporlproblemen särskilda reslriklioner i förulsällningarna för näringslivet. Därför är slörningar av del slag som förekom i Visby hamn under 1988, med en konflikl om vern som skulle lasla och lossa färjorna, en olycklig företeelse som i föriängningen drabbar näringslivet. Denna konflikl är alltfort inle löst. Fackliga inlressen kan inle fä lilläias all slänga av de golländska förbindelserna med fasllandd, Della kan ju inle hända i nägon annan del av landel. Någon form av fredsplikt borde gälla, sä atl inle de förelag, som är beroende av godstransporter varje dag, blir tvingade all varsla. Delta blev pä grund av konflikten nödvändigt för några förelag, och sådana slörningar underlällar inte de anslrängningar som i övrigt görs för atl fä förelag att etablera sig på Gotland.

Ulvecklingen pä länels arbdsmarknad har under en följd av är rnarkanl avvikil från riksgenomsnillel. Den förbällring som skett i andra regioner har

inte kommil Golland lill del fulll ul och framför alll har del dröjt. Även om del för innevarande är ser ljusare ul, så har länet alltfort elt högre arbetslöshetstal än genomsnittet i riket. De tjänster som tillkommit ligger inom den offentliga seklorn, medan jordbruk, industri och byggnadsverksamhet har förlorat arbelslillfällen.

Etl sätt att motverka denna utveckling skulle kunna vara all läla Golland bli försöksområde med sänkla arbdsgivaravgifter såsom jag har föreslagit i molion A484. Det försök som pågäit i Norrbotten borde ulvidgas och prövas pä annat häll i landel. Golland skulle med fördel kunna utgöra försöksområde, och arbelsgivaravgiflen för golländska företag förslagsvis halveras för de fem först anslällda.

Elt fribelopp molsvarande etl basbelopp bör vidare kunna införas vid beräkningen av arbelsgivaravgiflen för egenförelagare. En förbällrad skalleuljämning är dessutom en nödvändighet för ell län, som har landels lägsla medelinkomst men som irols delta mäsle ge invånarna en rimlig service och en med övriga delar av landel jämförbar standard.

Gollands kommun slär inför sill genom liderna slörsla älagande på sjukvärdens område, nämligen förnyelsen av Visby lasardt Del kan bli en merkostnad för varje skallebeialare på Golland med upp lill Ivä kronors höjd uidebitering för all klara denna ombyggnad som koslnadsberäknals lill ca 725 milj. kr. Golland måsle av beredskapsskäl ha en ordentlig bas för sjukvärden om vår trovärdighet i den inlerna försvarsdiskussionen skall kunna beslå. Vidare måste vi ha en överdimensionerad sjukvårdsresurs för all klara den slora belaslning som sommarmånaderna medför. Regeringens besked i valrörelsen, all sjukvården skall vara likvärdig var man än bor i landel, får ell särskill värde när anhållan om exlra slalsbidrag nu framförls från Gollands län, kommun och mililärkommando.

Del föreligger alllsä synnerliga skäl för all ge Gollands kommun del exlra skatleuljämningsbidrag med anledning av föreslående lasardlsprojekl sorn kommunen ansökl om för 1990. Del handlar också här yllersl om en regionalpolitisk fördelning av resurser.

Den inlernalionella ulvecklingen inom jordbruksseklorn är för närvarande ell myckel akluellt diskussionsämne. Villkoren för svenskt jordbruk förefaller i allt högre grad bli beroende av internationella förhandlingsuppgörelser. Tyvärr blir jordbrukets belydelse ur beredskapssynpunkl, när det gäller landskapsbild och ur regionalpolilisk synpunkt, i alllför slor omfallning bortglömd i den allmänna diskussionen kring livsinedelsfrägorna.

Gotland blir, genom den slora dominans som jordbruket har när del gäller sysselsättningen, mer beroende av en evenluelll förändrad jordbrukspolitik eller jordbruksreglering än nägol annal län. Konsekvenserna av förändrade villkor för jordbruket bör därför i dt tidigt skede ses över när del gäller den golländska lantbruksnäringen.

Av regionalpoliliska skäl och för all kunna lillgodose miljökraven bör särskilda slimulansälgärder sällas in för alt få en lämplig inriklning och omfattning av jordbruksproduktionen pä Gotland. SIND-ulredningen Avstamp Gotland innehåller mälsältningar pä jordbrukels omräde, men de har sannerligen inte uppnåtts i någon särskilt hög grad. Jag menar att åtgärder bör sällas in sä atl de mål som är angivna i Avstamp Gotland kan uppnås

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

RegionalpoUtik

35

Prot. 1988/89:110      snarast möjligt. 1 samband rned all den parlamenlariskl tillsaUa gruppen för

9 maj 1989               översyn av jordbrukspoliliken arbelar, är del enligl min mening angelägel att

!    ',   '                      del golländska lantbrukels villkor blir föremål för särskill beaklande. Detta

Resionalpolilik          ,       ,        ,        ,      .        .                  .       ■■ ■ , ■ j     •     i  j  •

°                               krav, herr talman, har jag preciserat i en molion, vackl i dag i anledning av

prisregleringsproposilionen 140,

Ulla Pettersson har tidigare här argumenterat för vår motion A424 och det krav vi där framförl om forlsall regionalpoliliskl slöd till lurislanläggningar pä Gotland, Jag kan i slorl inslämma i vad Ulla Pellersson har sagt, och jag behöver inte utveckla del särskilt myckel mer. En kommentar vill jag dock ändå göra.

Ulskollel skriver all man föruisäller all förslaget inle innebär nägon försämring för Golland. Men i nästa mening avslyrker man vär motion. Då skulle jag här gärna vilja ha besked av utskollels talesman: Pä vilket annal säll kommer dessa slödpengar all ulgå? Del är ändå pengar som den golländska turistnäringen har kalkylerat med och sorn är en förulsällning för mänga planerade projekt.

Överläggningen var härmed avslulad.

Kammaren övergick lill all fatta beslut i de förevarande ärendena.

Arbetsmarknadsutskottets betänkande 13

Mom. 1 (regionalpoliliskl slöd lill lurislverksamhd)

Ulskotlds hemställan - som slälldes mol reservation 1 av Kersti Johansson och Per-Ola Eriksson - bifölls med acklamation.

Mom. 3 (lokaliseringsstödels utformning)

Utskottets hemslällan - som slälldes mol reservalion 2 av Anders G Högmark m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 4 (avskaffande av offertsiödei)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservalion 3 av Elver Jonsson och Sigge Godin - bifölls med acklamafion.

Mom. 5 (statliga kreditgarantier)

Utskotlels hemslällan - som slälldes mol reservalion 4 av Elver Jonsson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 6 (det fördagsinriktade stödet)

Ulskoltets hemställan - som slälldes mol reservalion 5 av Kersti Johansson och Per-Ola Eriksson - bifölls med acklamation.

Mom. 7 (investeringar i industrilokaler för uthyrning)

Utskottets hemslällan - som slälldes mol reservation 6 av Kersti Johansson och Per-Ola Eriksson - bifölls med acklamation.

36

Mom. 8 (lillfälliga slödomräden)

Ulskotlds hemslällan - som slälldes mol reservalion 7 av Kersli Johansson och Per-Ola Eriksson - bifölls med acklamafion.

Mom. 9 (investeringsslöd lill kvinnodominerade förelag)

Utskotlels hemslällan - som ställdes mot reservation 8 av Anna Horn af Rantzien - bifölls med acklamation.

Mom. 10 (återinförande av sysselsällningsstödd i stödområde C)

Utskotlels hemslällan - som slälldes mol reservalion 9 av Kersli Johansson och Per-Ola Eriksson - bifölls med acklamafion.

Mom. II (slödformen nedsällning av socialavgifter)

Utskottets hemslällan - som slälldes mol dels reservalion 10 av Anders G Högmark m.fl., dels reservation 11 av Elver Jonsson och Sigge Godin, dels reservation 12 av Kersti Johansson och Per-Ola Eriksson, dels reservalion 13 av Lars-Ove Hagberg, dels reservalion 14 av Anna Horn af Rantzien - bifölls med acklamation.

Mom. 12 (elablering av läkarpraktik i glesbygd)

• Ulskotlds hemslällan - som ställdes mol reservalion 15 av Anders G Högmark m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 14 (transportstöd i skärgården)

Utskottets hemslällan - som ställdes mot reservalion 16 av Elver Jonsson m.fl. - bifölls med acklamafion.

Mom. 15 (servicebidrag lill glesbygdsbutiker)

Utskottets hemslällan - som ställdes mol reservation 17 av Elver Jonsson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 18 (höjda beloppsgränser för stöd till förelag i glesbygd)

Ulskoilels hemslällan - som slälldes mol dels reservalion 18 av Elver Jonsson och Sigge Godin, dels reservalion 19 av Kersli Johansson och Per-Ola Eriksson - bifölls med acklamation.

Mom. 19 (högsla belopp för slöd lill IKS)

Ulskollels hemställan - som ställdes mot reservalion 20 av Kersli Johansson och Per-Ola Eriksson - bifölls med acklamafion.

Mom. 20 (äldre arbdslösas fördrädesräll lill IKS)

Ulskoilels hemslällan - som slälldes mol reservalion 21 av Kersli Johansson och Per-Ola Eriksson - bifölls med acklamation.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Regionalpolitik

Mom. 21 (landsbygdsulveckling)

Utskotlels  hemslällan  - som  slälldes  mol  reservalion  22  av  Kersli Johansson och Per-Ola Eriksson - bifölls med acklamafion.

37

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Bilaccis

Mom. 25 (anslag lill Regionala ulvecklingsinsalser m.m.)

Utskotlels hemslällan - som ställdes mot reservation 27 av Lars Ulander m.fl. - bifölls med acklamation.

Mot7i. 35 (anslag lill Expertgruppen för forskning om regional utveckling) Utskotlels  hemslällan. - som  slälldes  rnot  reservalion  31   av  Kersli Johansson och Per-Ola Eriksson - bifölls med acklamafion.

Mom. 38 (nyll anslag för Landsbygdsulveckling m.m.)

Ulskollels hemslällan - som ställdes mol reservalion 33 av Anna Horn af Rantzien - bifölls med acklamation.

Mom. 39 (nytt anslag för infrasiruklurella saisningar inorn stödornrädd)

Ulskoltets hemställan - som slälldes mol reservalion 34 av Lars-Ove Hagberg - bifölls med acklamation.

Övriga moment

Ulskollels hemslällan bifölls.

Arbetsmarknadsutskottets betänkande 19

Mom. I (anslag lill Lokaliseringsbidrag m.m.)

Ulskollels hemställan - som ställdes mol dels reservation I av Anders G Höginark m.fl., dels reservalion 3 av Kersli Johansson m.fl., dels reservation 2 av Elver Jonsson och Sigge Godin - bifölls med acklamation.

Mom. 2 (anslag lill Regionala ulvecklingsinsalser m.m.)

Ulskotlds hemställan - som ställdes mot dels reservalion 6 av Kersli Johansson m.fl., dels reservation 5 av Elver Jonsson och Sigge Godin - bifölls med acklamation.

7 § Pä förslag av andre vice lalmannen medgav kammaren all de ärenden som hann debatteras färdigi under återstoden av dagens sammanträde skulle föreläs lill avgörande i ett sammanhang i början av morgondagens arbelsplenum.

8 § Föredrogs skatteulskollets belänkande 1988/89:SkU30 Bilaccis (prop. 1988/89:107).

Bilaccis

38

Anf. 34 KARL-GÖSTA SVENSON (m):

Herr lalman! Den i Karlskrona producerade lidningen Bilsport har i nr 7 år 1988 en ston uppslagen inlervju med landels finansminister. Enligt tidningsinlervjun är Feldl positiv lill en svensk 30-ärsregel, som innebär all veteranfordon slipper skatt i vissa avseenden. Han uttalade också att det inte

lär bli fräga om någon slor ekonomisk förlusl för slalen, eftersom det endasl är fråga om elt fälal fordon. Det är ju möjligt att socialdemokraternas förelrädare i skalteulskotlel inte läser den välgjorda och populära lidningen Bilsport, men del är anmärkningsvärt alt Feldts åsikter inle förmedlas till den socialdemokratiska utskoilsgruppen.

Feldt uttalar vidare i den akluella tidningsinlervjun alt bilenlusiaslerna skulle få besked efler årsskiftet 1988-1989 om vilken lösning man har valt från regeringens sida när det gäller hur skallebefrielsen avseende vägirafikskal-len för veleranbilar skall ulformas. Dessulom skulle besked lämnas angående accisen.

Enligt Feldl finns det två alternativ - ell system med en rullande 30-årsgräns eller elt system där man med jämna mellanrum återkommer till riksdagen med förslag om ändring när del gäller fr.o.m. vilken årsmodell bilar skall räknas som veteranbilar.

Varför har socialdemokraterna inte följl upp Feldts uppfattning i riksdagen? Varför har man gäll ifrån löftet lill vderanbilsägarna?

Motorinlressd är stort i vårl land. Bland ungdom är molorinlresse och motorhobby slora fritidsfrågor. Renovering av äldre bilar och motorcyklar intresserar såväl gammal som ung. De återkommande, välbesökta veteran-bilsulslällningarna ger belägg för del slora inlressel.

Eflersom tillgängen pä veteranfordon inom landet inle är stor, försöker man hitta objekt ulomlands. Dä del mänga gånger är fråga om tyngre fordon kan bilaccisen vid import uppgå lill 15 000-20 000 kr. En så orimligt hög beskattning hämmar onekligen hos våra ungdomar intresset för att kunna förverkliga en dröm om en veteranbil. Många får inte råd atl skaffa sig en sådan bil på grund av den höga beskattningen.

I Norge och Finland har man insett del orimliga i all beskalla denna lyp av bilar så hårt Vi föreslår all riksdagen skall följa deras exempel. Vi vill av prakliska skäl införa en rullande 30-årsgräns. Vi vill sänka accisen på denna lyp av bilar till ett fasl belopp på ca 1 500 kr. Vi vill också befria dessa fordon från väglrafikskall.

Med del sagda, herr lalman, yrkar jag bifall lill reservalionerna 4 och 5 i deiia betänkande.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Bilaccis

Anf. 35 BRITTA BJELLE (fp);

Herr lalman! Skalieulskollels belänkande nr 30 som vi nu deballerar behandlar dels en proposition som innehåller förslag lill förändringar av bilaccisen, dels några motioner från den allmänna motionstiden.

Vi i folkpartiet har inte något atl invända mol proposilionen. Däremol har vi en reservalion lill belänkandet. Reservationen ulgår från mofioner som har väckts under den allmänna motionstiden. I reservationen föreslår vi tillsammans med moderalerna all regeringen skall lägga fram ell förslag om en rullande 30-ärsgräns för befrielse från vägskall för äldre fordon.

Bakgrunden till detta är atl den 1 januari 1985 slopades den ärliga fordonsskatten för motorfordon av årsmodell 1950 och äldre. Skälel lill skattebefrielsen var att dessa fordon betraktas som veleranbilar och därför ulnylljas myckel sällan. Som regel körs dessa bilar endasl korlare perioder under sommaren eller till och från en uppvisning eller liknande. Genom all

39

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Bilaccis

ägaren slipper all beiala fordonsskalt behöver han inte göra ständiga anmälningar till länsslyrelsen för all fä bilen avslälld när den inle används.

Eflersom gränsen för skallebefrielse går vid 1950 ärs modell, blir del alll färre bilar som kommer i åtnjutande av skattefördelen. Därför anser vi all en rullande gräns vore alt föredra. Olika frivilliga organisationer för veleranbilar har dessulom redan elt rullande schema, där man lar hänsyn till årsmodell.

Vi i folkpartiet menar atl del skulle vara en avsevärd fördel om vderanbilsorganisalionernas regler om veleranbilar och statens skatteregler skulle överensstämma. Vidare vill vi slödja och stimulera intresset för veleranbilar, som även har social belydelse. Del blir inle heller några slörre koslnader eflersom del rör sig om ell mycket begränsat anlal bilar. Jag ber därför all få yrka bifall lill förslagel i reservalion nr 5.

Anf. 36 HÅKAN HANSSON (c);

Herr talman! I detta betänkade gällande bilaccis behandlas ell centerkrav om nybilsrabatt på 10 % av accisen för bilar som uppfyller krav på miljövänlighel. I motionen föreslås även en annan länkbar modell, nämligen en sänkning av mervärdeskatten på nya bilar.

Herr lalman! Från centerpartiet har vi under ell flertal år redovisal förslag lill slimulanser för all ulvecklingen mot miljövänlig leknik skall kunna påskyndas. Gäng efler annan när vi har redovisal sådana här förslag har riksdagen röslal emol oss. Irols alll vackerl lal om behovel av miljöinsatser.

Vi är väl medvelna om all del nu pägår ell omfattande skalleulredningsar-bele och all del l.ex. finns en speciell iniljöavgiflsulredning. Jag lycker ändå all del är vikligl all i della sammanhang belöna en princip som cenlern har hävdal länge men inte har fäll gehör för. Man bör nämligen kunna använda skatlesystemd för atl stimulera vissa åtgärder, och man bör kunna differentiera skallesyslemd för all l.ex. uppnå miljöpoliliska mål. Tyvärr har vi fäll alllför lilel gehör för della. Vi tycker all del är synd all vi inle i della fall har fån slöd i ulskollel för en nybilsrabatl på 10 % för atl uppfylla miljöpoliliska mål.

Herr lalman! Kammaren kommer senare i vär all behandla energi- och miljöskaller, som också har behandlals i skalleulskoilet. Jag vill dock åter undersiryka den princip cenlern anser vara viklig, om vi skall lala allvar när del gäller all åstadkomma miljöpoliliska insalser; Vi måsle väga använda skaller och avgifier och differentiera dem för all sfimulera. Här fär ingen medelsarsenal gä förlorad eller sällas ål sidan.

Jag vill med della yrka bifall till reservalion 3 i belänkandel.

40

Anf. 37 GÖSTA LYNGA (mp);

Herr lalman! Del är myckel som hade varil annorlunda om man i lid kunnal förulse och velal inse konsekvenserna av det som verkligen skedde. Dagens exempel gäller bilen, denna enligl mänga oumbärliga del av vär vardag.

Lål oss för ell ögonblick anta alt man vid seklets början, innan man hade anpassat sig lill bilen, velal om hur mänga döda och lemlästade människor den skulle skörda varje dag, velat om hur stora och kanske irreversibla

skador den skulle åstadkomma på vår miljö. Givetvis hade man aldrig låtit     Prot. 1988/89:110 den ulvecklas pä del saltet Man hade då i tid utvecklat transportmedel med     9 maj 1989 sädana egenskaper, sädana haslighder, sådana utsläpp all deras goda     ~~ egenskaper inte alllid skulle motverkas av deras olyckliga konsekvenser.

Nu slår vi där vi slär. Vi har etl effektivt transportmedel, som vi har gjort till en integrerad del av värt livsmönster, men som orsakar sä myckel skada. Del är ju alldeles nödvändigl atl vi begränsar dess inflytande så längl det är möjligt. Då är de ekonomiska styrmedlen de naturliga att använda i värt marknadsekonomiska system.

En förbättring av bilens miljöegenskaper har man fält i och med den katalytiska avgasreningen, men vi måsle komma ihåg alt delta inte är en slutgiltig lösning. I stället för de försurande kväveoxidulsläppen har man fåll den reducerande dikväveoxidgasen, som bidrar till förstöringen av jordens ozonskikt Den enda radikala lösningen på problemel är alt köra bil mindre. Vad vi kan göra här är all ulnyiija skallernas slyrande effekter.

Jag yrkar bifall lill reservalion 1, en miljöparlireservalion, i vilken jag avvisar den sänkning av bilaccisen som föresläs av regeringen.

Reservalion 2 grundar sig på en väl moliverad socialdemokralisk molion, där Hans Rosengren föreslår att molorslyrkan snarare än viklen skall ulgöra grunden för beräkningen av bilaccis. Bäde när del gäller miljöskadorna och när del gäller allvarliga olyckor är del den höga molorslyrkan hos små sportbilar snarare än bilens vikl som har belydelse. Jag yrkar bifall lill reservalion 2 som avser moment 3.

Anf. 38 BRUNO POROMAA (s):

Flerr lalman! Jag hade näslan länkl gä upp i lalarstolen och enbart yrka bifall lill ulskoltets hemställan och avslag pä reservationerna. Jagskall ändå någol kommentera del som har sagls här av de föregående talarna.

Del betänkande som nu är föremål för riksdagens ställningstagande är föranlett av regeringens proposition nr 107. Där föresläs att försäljningsskatt vid imporl skall las ul även för fordon som vid införsel är isärlagna, om del kan anlas all fordonen efler importen skall iordningslällas lill fordon av skaitepliktigl slag. Den delen av proposilionen har inle föranlell några mofioner.

Däremol har förslagel om slopande av bilaccisraballen fäll miljöpartisterna alt reagera. Som den minnesgode kommer ihåg beslöl denna kammare för Ire år sedan beiräffande personbilar av 1987 och 1988 års modeller all dels höja bilaccisen generelll, dels sälla ned accisen för bilar som redan försetts med sådan avgasrening som fr.o.m. årsmodell 1989 blivit obligaiorisk. Nu föreslär dock regeringen alt både nedsällningen för bilar med avgasrening och den generella höjningen skall slopas. I sin reservalion föreslär miljöpartiet ell bibehållande av den generella höjningen, vilken enligl dess förmenande också bör lillämpas på nyare bilar. Elt bifall till denna reservalion anses inte av utskotlsmajoritelen vara motiverat. Det lorde inte heller få de effekter miljöpartiet förväntar sig, dvs. mindre biltäthd.

Jag lyckte alt del var dåliga ekonomiska slyrmedel Gösta Lyngå presente
rade här. Jag kan la ell exempel. Om Slockholm skulle ha samma biliälhd
som Karesuando församling i Kiruna kommun, räknal efler yla, hur många         41

Prot. 1988/89:110     bilar iror då Gösta Lyngå atl det skulle finnas i Slockholm? Jag vel atl han

9 maj 1989              ime kan svara pä den frågan. Jag kan lala om för honom att det då skulle

"17     '.                   finnas tio  bilar i Stockholm.   Den  biltäthd vi  har där uppe är insel

Bilaccis

miljöproblem för oss. Tvärtom, det skulle vara större problem för oss med en

mindre biltäthd. Bilen är faktiskt näslan del enda forlskaffningsmedel vi har

i glesbygden.

När del gäller del andra förslagel från miljöpartiet om ändrad beräkningsgrund för accis finns det möjligheter all återkomma sä snarl förslag föreligger frän den ulredning som har lill uppgifl all uireda den indirekta beskattningen.

Vad sedan beträffar de tre övriga reservalionerna i della belänkande, som samlliga är borgerliga, vill jag enbarl hänvisa lill del som har sagls fidigare. Del här är gamla motioner som återkommer är efler är. Kan ni inle göra ett uppehåll elt år åtminstone med dessa motioner? Det är egenlligen samma argumenlalion som förs frän båda håll. Ingenting nytt har kommit fram i dessa frågor, som skulle kunna medföra all vi ändrade vår uppfattning.

Karl-Gösta Svenson frågar oss socialdemokratiska ledamöler i ulskollel varför vi inte läser den här akluella molortidningen - vad den heter kommer jag inle ihåg. Det var i alla fall en molorlidning, där finansministern hade gjorl elt uttalande som gick i samma rikining som Karl-Gösta Svensons uppfattning. Jag tänker personligen inle agera springpojke ål Karl-Gösta Svenson. Jag skulle rekommendera honom alt ställa en fräga lill finansministern eller interpellera, så alt han får en bredare debatt, om della nu är en så viklig sak som han vill göra gällande.

Jag skulle vilja slippa argumentera med Håkan Hansson genom all rekommendera honom alt läsa s. 10 i belänkandel och la inlryck av vad vi från ulskollsmajoritelen säger där.

Anf. 39 GÖSTA LYNGÅ (mp);

Herr lalman! För all det skall bli räll i prolokollel yrkar jag bifall även lill reservation 1, min egen reservation.

Jag kan, med användande av Bruno Poromaas aritmetik, förstå all del skulle finnas ungefär lio bilar i Slockholm i del lägel. Jag kan dela den dröm som man har om all sä verkligen skulle vara fallet. Vi är emellertid långt därifrån. Det finns många bilar i Stockholm. Del finns också många bilar över hela världen. Del är den totala effekien av dem som är allvarlig. Det är alldeles givet all bilen har en annan och mycket vikiigare funklion i Karesuando. Del erkänner vi också inom vårl parli. Vi har ocksä velat kompensera glesbygden för sådana nackdelar som kommer av en högre skall på fordonen. Men vi måste vara överens om atl bilen, sådan den nu är, inte är något bra forlskaffningsmedel, även om den blivit en nödvändig del av vårt samhälle. Vi hoppas atl annan leknik skall utvecklas, bältre lyper av bilar, som vi kan se litet mera posilivl pä.

Anf. 40 BRITTA BJELLE (fp):

Herr lalman! Till Bruno Poromaa kan jag inte låta bli alt säga all del är en
väldig nonchalans han visar när han anser alt etl ärende som varil uppe flera
42                           gånger inte är värl all debattera.

Bakgrunden till den reservalion som vi lämnat, som vi bl.a. kommit med även tidigare år, är ju atl man 1985 beslöl alt bilar av årsmodell 1950 och tidigare inte behövde betala fordonsskatt Del skedde för all människor med veleranbilar skulle slippa vända sig lill länsslyrelsen om och om igen när de ville la ut sina bilar i samband med utställningar och sedan avslälla dem igen. Tanken var att underlätta för dessa fordonsägare.

Sedan har det gått några år och färre och färre bilar älnjuler denna befrielse. Men de är ju forlfarande veteranbilar, när de är 30 är gamla och mer. De deltar i tävlingar och utställningar på samma säll som bilar av årsmodell 1950 och äldre. Bilar av en senare årsklass kan dock inle vara med på samma premisser, eflersom man inle har infört en rullande gräns för vderanbilarna. Jag tycker alt så länge socialdemokraterna inte kan lämna en förklaring till varför man inle kan acceplera en rullande gräns för veleranbilar med gemensamma skalleregler, sä länge måste man fakliski i Sveriges riksdag få ta upp dessa frågor till diskussion. Jag kommer att göra det ända tills socialdemokraterna förslär all del finns ell värde med all ha veleranbilar och en rullande gräns.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Bilaccis

Anf. 41 KARL-GÖSTA SVENSON (m):

Herr lalman! Jag kan konsiaiera all Kjell-Olof Feldt i denna inlervju hafl inställningen atl han skulle se positivt pä en förändring av beskattningen. Men lyvärr delas hans uppfallning i delta avseende inte av den socialdemokratiska utskoilsgruppen. Bruno Poromaa är ju också, som förelrädare för gruppen, väldigt ogin emol ell slorl anlal aktiva ungdomar, som vill ägna sig äl verksamhden atl bygga orn bilar. De har svårl all få lag i dessa bilar i Sverige. När de skall imporlera dem blir del mycket dyrt. Som jag sade nyss kan del kosla 15 000 lill 20 000 kr. i accis, utöver bilinköpet som också kan vara kostsamt. Det hindrar ell slorl antal ungdomar all ägna sig äl denna verksamhel.

För all vinna lid vill jag i övrigl inslämma i vad Britta Bjelle nyss sade om vägirafikskatlen på veleranbilar. Del borde vara en rullande 30-årsgräns. Den skulle vara myckel enkel och praktisk att genomföra, en förenkling i ett annars kompliceral skattesystem.

Anf. 42 BRUNO POROMAA (s);

Herr talman! Jag skulle vilja rekommendera Gösla Lyngå all komma med andra förslag än dem han i dag har presenterat. Om han nu skall börja med en kompensafion till gleshygdsborna så uppfattas della som elt slags nådegåvor. Det vill de definitivt inle vara med pä. Men Gösla Lyngå skall också vara medvelen om all i de biltäta regionerna bor de mest välbärgade människorna. En slor del har råd alt ha bil oavsett vad det kostar. Britta Bjelle lycker att det är en väldig nonchalans när jag inle gör en djupdykning i argumentationen över de motioner som har behandlals otaliga gånger förul. Jag lycker att del är en väldig nonchalans frän opposilionsparliernas sida all ålerkomma årligen med samma mofioner. Det enda man gör med dem är alt ändra datum och eventuellt ha andra undertecknare än tidigare.

När det gäller jämförelserna mellan den norska och den svenska accisen är det bara halva sanningen som framförs. Man kan inle göra sädana jämförel-

43

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Bilaccis

ser som görs här i debalten. Accisen för de norska personbilarna är väsenlligl mycket högre än för de svenska.

När det gäller vägirafikskatlen för veleranbilar vill jag säga all skälen lill vär ståndpunkt har förstärkls under senare lid, eftersom KIS ocksä kommer all se över meloden alt ersälla fordonsskatten på vissa lällare fordon med höjd bensinskatt Av den anledningen har skälen till ett avslag stärkts.

Del har påpekats för mig atl jag under milt första anförande inte yrkade bifall lill ulskotlds hemslällan och avslag på reservafionerna. Om jag inle gjorde del då, gör jag del nu.

Anf. 43 GÖSTA LYNGÅ (mp):

Herr lalman! Till Bruno Poromaa vill jag säga alt vi visst har förslag pä konstruktioner som skulle kompensera glesbygden för de högre kostnaderna. Del gäller inle bara bilaccisen ulan också bensin och annal som verkligen är myckel dyrare i glesbygden. Vi vill att folk skall kunna bo i glesbygden. Vi skall ha en levande bygd trots att den är gles. Men om det nu koslar mer, då skall väl slalen kunna subventionera ulan alt del betraktas som nådegåvor? Del är en del av det system vi har all samhällel lar ansvar för sådana områden som inte direki kan bära sina egna koslnader. Del kostar olika mycket att bo på olika slällen, och det skall väl staten kunna ta hand om utan atl Bruno Poromaa kallar del för nådegåvor. Det är inle den saken del är fråga om.

Anf. 44 BRITTA BJELLE (fp);

Herr lalman! Man kan lycka att den fråga som jag tar upp, nämligen om skattebefrielse för veteranbilar, inle är någon särskill slor fråga. Men för dem del berör är det väldigl angeläget. Ägaren lill en vderanbil frän 1950 behöver inle avslälla och anmäla sin bil hos länsstyrelsen allteftersom han deltar i utställningar eller vderanlävlingar eller vad del kan vara. Men den som har en bil, som räknas som vderanbil men är av årsmodell 1951, den personen mäsle anlita länsslyrelsen slup i kvarten. Detta är kostsamt för staten.

Jag kan faktiskt inle förstå vad socialdemokralerna menar när de inte anser att det som räknas som veteranbil, alltså ca 30 år gamla bilar och äldre, inte skall kunna behandlas på etl likvärdigt sätt. Det är detta frågan handlar om, och där har socialdemokralerna inte gett något svar.

44

Anf. 45 KARL-GÖSTA SVENSON (m);

Herr talman! Jag konstaterar atl Bruno Poromaa, som kommer från ell glesbygdslän med stora avstånd, tydligen lycker det är bra all vi nu skall växla väglrafikskall lill bensinskall, vilket gör att bensinpriset sliger med ungefär en 50-öring. Den uppfaltningen delar tydligen Bruno Poromaa. I kombinalion med försämrade bilavdrag drabbar det i stor ulslräckning den befolkning som Bruno Poromaa företräder i Sveriges riksdag, liksom det missgynnar veteranbilsägare.

Sedan lycker jag all del kan bli en ansenlig raballering, upp till 15 000 kr., om man fastställer en schablonaccis på 1 500 kr. Del har ingen belydelse vilken brulloaccis man har i Norge. I Norge är del en ndtoaccis på 1 500 kr. pä veleranbilar. Della är del väsentliga, och del skulle kunna innebära en raballering för svenska ungdomar pä upp lill 15 000 kr.

Anf. 46 BRUNO POROMAA (s):

Herr talman! Den uppfattning Gösta Lyngå framför här har inte päverkal mig pä någol sätt. Gösla Lyngå har en gäng i tiden boll i de regioner som jag kommer ifrän. Jag tror alt om han hade slannal kvar där hade hans uppfallning i mänga saker säkerligen inle ändrals i så mälto all han hade blivit miljöpartist. Jag tror inte atl han var miljöpartist när han bodde i Kiruna, ulan del är vid senare datum som han har ändrat uppfattning. Till Britta Bjelle ville jag ytterligare säga att denna fräga kommer upp i KIS, sä lät oss avvakla den utredningen.

Detsamma vill jag säga till Karl-Gösta Svenson. Vi lar resonemangel om bensinskalten när förslagel frän KIS föreligger.

Anf. 47 GÖSTA LYNGÅ (mp):

Herr talman! Vid den tidpunkten fanns inle miljöpartiet, men i hjärtaivar jag nog miljöpartist då också.

De argument jag har kvarstår fortfarande. Del skall köras bil mindre, pä grund av bilens skadeverkningar och ulsläppen, men det är ju alldeles givet att där man behöver bilen skall man å andra sidan kunna slödjas så all inte skadan blir alltför slor för de människor som bor där och som jag i och för sig gärna skulle vilja tillhöra.

Anf. 48 BRUNO POROMAA (s):

Herr lalman! Till Gösla Lyngå vill jag säga att miljöparliels polilik är en fara för övre delen av det här landel. Del ser man på miljöpartiets representation i denna församling. Ni har ingel ombud för den övre halvan av Sverige.

Överläggningen var härmed avslulad.

(Beslul i ärendel skulle fattas vid näsla arbetsplenum.)

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Pensionärernas skatle-förhållanden

9 § Föredrogs

skatleulskollels belänkande

1988/89:SkU26 Pensionärernas skatleförhållanden.

Pensionärernas skatteförhållanden

Anf. 49 HUGO HEGELAND (m):

Herr lalman! Inle enbart anlalel år i riksdagen är befordringsgrund för vikliga uppgifler. Även antalet år i livel har viss belydelse. Tack vare denna tilläggsbestämmelse har jag tilldelats uppgiften atl informera kammaren om moderala samlingsparliels synpunkler och yrkanden vad gäller pensionärernas beskaltning. För alt inle samlliga ledamöler skall hinna bli pensionärer innan jag avslutat milt anförande skall jag falla mig kort. Ärendel har redan skjutils upp elt flertal gånger, som bekanl.

Vi vel också alla all inga andra grupper i vårt samhälle har så höga marginaleffekter, dvs. ökade skatter och minskade bidrag, pä inkomstökningar som folkpensionärer med låg eller genomsnittlig pension. För dem

45

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Pensionärernas skalleförhållanden

46

med pensioner under drygt 94 000 kr. kan den samlade marginaleffekten uppgå lill nära eller i vissa inkomstlagen t.o.m. över 100 %. Praktiskt tagel hela inkomstökningen för dessa pensionärer går bort i ökad skall på grund av atl både deras extra avdrag och deras kommunala bosladslillägg är inkomsl-relaterade.

Vad gäller reservalion 1, som jag naturligtvis yrkar bifall lill, och som har avgivils av moderater och även fåll anslutning av folkpartiet, vill jag påpeka att vi anser det fel all folkpensionärerna drabbas av högre marginaleffekter än andra inkomsttagare. Enligl vår uppfallning är del anmärkningsvärl redan med en marginaleffekt på 60-65 % vid löneinkomster, och marginaleffekter upp lill 90 % vid annan förvärvsverksamhet är hell orimliga. Därför anser vi att åtgärder bör vidlas för all komma till rälla med förhållandel. I avvaktan på RINK:s förslag bör därför marginaleffekten nedbringas genom att förvärvsinkomst undanlas vid inkomstprövning av pensionärernas extra avdrag.

Reservalion 2 gäller inkomstprövning av pensionärernas exlra avdrag vid skattefria inkomster. Skattefria livräntor och den skattefria delen av exempelvis AGS-försäkring skall inte Iräffas av någon skatt. Så blir heller inte fallel om den berättigade inle är pensionär.

Är den berättigade pensionär blir den skattefria inkomsten i praktiken beskattad. Genom all den skattefria inkomsten beaktas vid inkomstprövningen av det exlra avdraget kommer den berättigade alt fä betala högre skall som en följd av den skattefria inkomsten. Härigenom blir den skattefria inkomsten indirekt beskattad, och skallen blir dessulom högre ju lägre inkomster pensionären har. Den pensionär som har sä hög inkomst atl han inte är berälligad lill extra avdrag drabbas ju inle.

I sammanhanget kan del vara värl all nolera all l.ex. skattefri ränta på allemanssparkonto inte beaklas på della säll, vilkel visar det orällvisa och godtyckliga i den nu redovisade indirekta beskallningen av skallefri livränla och arbdsskadeersätlning.

Vi anser således alt den indirekta beskallningen av skattefri livränta och ersättning vid arbetsskada bör upphöra. Enligt vär uppfallning bör regeringen lägga fram förslag, som innebär atl skattefri livränla och skattefri ersällning vid arbeisskada inte beaktas vid inkomstprövningen av del exlra avdraget

Reservalion 5, som vi är ensamma om, gäller skallefrihd för hemsjukvärds- och hemvärdsbidrag lill pensionärer. Enligl vär uppfattning finns del skäl att i avvaklan på förslagel att marginaleffekterna för pensionärerna undanröjs införa en generell skattefrihet för hemsjukvårds- och hemvårdsbidrag, främsl med hänsyn till konsekvenserna av en beskattad ersättning.

Reservation 6 gäller förmögenhetsprövning av pensionärernas exlra avdrag i allmänhet. Fr.o.m. den 1 januari i är avtrappas det exlra avdraget med 10 % av den del av förmögenheten som överstiger 100 000 kr. Även orn della innebär en viss förbättring jämförl med tidigare gällande regler för den som har låg pension, kvarslår ändå principen alt den pensionär som har låg pension får sin skatt höjd pä grund av all hon eller han, trols låga inkomster som resulleral i låg pension, har lyckals spara ihop en summa till sin ålders dagar. Vi beslöl nyligen här i riksdagen om den förbältringen alt förmögen-

hel upp till 400 000 kr. som är bunden i boendel - egel hus eller bosladsräll -skall undantas från alt påverka det exlra avdraget Härigenom lällar skattetrycket någol för pensionärer som har sina besparingar bundna i boende. Men det kvarstår när vederbörande på grund av ålder eller annal måste sälja sin bostad för all flytta till hyreslägenhet. Dä frigörs besparingarna och då blir de beskattningsbara.

Mol den bakgrunden anser vi alt provisoriska åtgärder bör vidlas för alt undanröja dessa missförhållanden. De bör vidlas omgående.

Herr talman! Jag ber all få yrka bifall lill samlliga reservationer där moderala riksdagsmän är med.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Pensionärernas skatteförhållanden

Anf. 50 KJELL JOHANSSON (fp);

Herr talman! Folkpartiet har i många år arbetat för en mera flexibel pensionsålder. Enligl folkparliels uppfattning skall människor som känner behov av detta kunna välja en förlida pension. På motsvarande sätt skall också den som vill fortsälla sin yrkesverksamhet efler uppnådd pensionsålder kunna göra delta. Möjligheler skall finnas lill deltidspension, liksom atl varje pensionär bör ges största möjliga valfrihel all välja full eller nedtrappad arbetstid efler uppnådd pensionsålder.

Folkpartiet har också aktivt medverkal vid införandet av dellidspensions-systemd.

Under hela denna tid då våra strävanden varil inriklade på all åstadkomma denna valfrihet och flexibilitet har skallesystemet och regler på socialpolitikens område verkal i rakl motsatt rikining. Reglerna för del exlra avdragets nedtrappning mot förmögenhet har verkat som en ren straffbeskaltning för de människor som velal avslå konsumtion och spara för att ha det litet bättre pä ålderns höst. Likaså har den som skaffat sig elt eget hem - vilkel ju samhällel som bekanl aktivt siöder - ocksä straffbeskaltals för ell vanligt ordinärt egnahemsboende efler uppnådd pensionsålder.

Herr lalman! De regler som jag nyss kritiserat går på inlel sätt ihop med den syn och den omlanke som vi från folkpartiets sida vill rikta mol de människor som efter ett fullt och i de flesla fall häri dagsverke hell eller delvis dragit sig tillbaka ifrån arbelslivel.

Del känns därför posilivl alt reglerna för förmögenhet i form av bostad fält en mänskligare utformning. Helsl borde förmögenhetens inverkan pä det extra avdraget hell ha avskaffats, men det är i alla fall en ljusning all vi kommit dil vi kommil.

Tyvärr är denna ljusning inle på någol säll heltäckande. Fortfarande straffar snarare än belönar skattesystemet insalser i arbetslivet som görs efler uppnådd pensionsålder. Forlfarande verkar regler på socialpolitikens område i samma rikining.

Den hantverkare som väljer all göra en arbetsinsats efler pensioneringen berövas ofta 90 % av vederlaget fördenna insats. Den yrkesarbetare som gör sammalunda blir av med tvä tredjedelar av lönen i skall och borlfall av KBT.

En omfattande reformering av del svenska skattesystemet pågår nu på ulredningssladiet Från folkparliels sida menar vi all denna fråga är så viklig att en ändring behövs omgående. Därför bör ell förvärvsavdrag om 10 000 kr. införas för pensionärer. Inkomster av ijänsl och rörelse upp till della

47

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Pensionärernas skalleförhållanden

belopp skall vara skallefri och inle heller påverka pensioner eller andra förmåner.

I del konjunkturläge vi nu har vill socialdemokralerna hindra folk från atl arbeia genom alt straffa ul dem med högre skall. Men det finns också ell annal säll alt lösa överhettningen på. Man kan faktiskl stimulera människor atl arbeia mera. Del får samma verkan, dock på elt mera positivt sätt.

Herr talman! Den skaltemässiga behandlingen av pensionärer vittnar inle om nägon slörre lacksamhel mol dem som dragit ell lungl lass vid uppbyggnaden av välsländel i värl land. Det lorde stå hell klart för alla och envar. Del finns dock en grupp av pensionärer som behandlas fullsländigl exceplionellt Del gäller pensionärer med skaliefria livräntor. Trots atl Hugo Hegeland gick in på den saken skall jag upprepa delta. Jag har år efter är sedan jag kom till riksdagen molioneral om denna sak.

Dessa inkomster är ju uttalat skattefria och skall enligl lagsliflningen inle iräffas av någon skall. Sä blir inle heller fallel sä länge som den som l.ex. uppbär en skattefri livränla inle är pensionär.

När vederbörande uppnår pensionsåldern blir däremol den skattefria inkomsten hell plölsligl i praktiken beskattad.

Dä uppstår alltså den fullständigt perversa situationen alt den pensionär som har så hög inkomst all han eller hon inle äger räll lill exlra avdrag slipper beiala skatt för livräntan, medan den som har låg pension får betala skatt Skallen blir dessulom högre ju lägre pensionen är. Man måste, herr talman, ha en lill yllerlighel förvrängd uppfattning om vad ordel solidaritet innebär om man skall kunna tycka atl denna ordning är acceptabel. Pensionärer med höga pensioner slipper skall på livräntan. Pensionärer med låga pensioner fär betala skall och skallen blir högre ju uslare pension man har.

Jag måsle ställa frågan till socialdemokraternas talesman Lisbelh Staaf-Igelström här i kammaren: Hur länge skall ni låla denna rältsvidriga, ovärdiga silualion beslå? Är del inte snarl dags all räla pä ryggen och höja näsan över lågvallenmärkd? Känner ni ingen skam mol dessa pensionärer, vars yrkesverksamhd kostal dem några fingrar, en hand, en arm, givit dem silikos eller något annat men?

Till Bruno Poromaa, som ironiserade över all samma mofioner återkommer år efler år i kammaren, vill jag säga: Jag kan försäkra Bruno Poromaa och andra socialdemokrater också atl jag inle länker lämna mig själv eller dem nägon ro förrän denna vidriga sak är avklarad.

Herr talman! Jag vel ju atl kammarens fidsschema är hårl ansträngt Jag slutar därför med all yrka bifall lill alla reservationer i detta belänkande som är undertecknade av folkparlisler.

48

Anf. 51 MARTIN OLSSON (c):

Herr talman! I en interpellation till finansministern i november 1987 visade jag vilka orimligt höga marginalskatter pensionärer med låg eller relativt låg pension har. Dä var gränsen 80 000 kr. i inkomst, nu är det ungefär 94 000 kr. i inkomst för dem som drabbas särskill hårl av marginaleffekter.

Jag visade i den inierpellalionen all av arbdsinkomster och andra extra inkomster utom räntor gick minst 90 % borl i ökad skall och minskal kommunalt bosladslillägg. Jag visade även all den i särklass högsla marginal-

skatten drabbade de lågpensionärer sorn lyckats skaffa sig besparingar. På den ränta besparingarna kunde ge kunde över 200 % gä borl i skall och minskal KBT.

Det hade varil förvånansvärt tyst orn dessa förhållanden innan jag för knappt dt och ett halvt år sedan tog upp dem i interpellationen till finansministern. Det hade varil lyst irols all marginalskatter för andra inkomsttagare än pensionärer praktiskt laget alltid haft en framträdande plals i den politiska debalten. Men jag är glad över all den lysinaden har upphörl och all del har blivii en offenllig deball och en deball här i riksdagen.

I höstas gjordes vissa smärre förbällringar genom ell regeringsförslag som dock inle var moliveral av rällvisa för pensionärerna ulan av all man ville få fler pensionärer ul i arbelslivel. Ell annal exempel pä all lysinaden har upphörl är de många riksdagsmotioner som numera väcks. Inle mindre än 13 mofioner väcktes i januari i dessa frågor. Pensionärernas skaller har i år fåll ell egel betänkande. Tidigare kunde man hilla dessa frågor - i den mån de berörts - i belänkanden om inkomslskailer m.m.

Tyvärr är del en majorilel av s och vpk som avslyrker samlliga mofioner som syftar till att genom olika lösningar bidra till att ge pensionärerna ett rimligare skallesyslem.

De regler som i är gäller för pensionärerna leder ju lill all pensionärer med upp till ca 94 000 kronors inkomst fär beiala ungefär 60 % av sin inkomst i skall om den ulgör inkomsl av arbele som anslällda. Men är del inkomst av egen rörelse eller uppdragsverksamhet eller extrapensioner, kan de räkna med att omkring 90 och i en del fall inemot 100 % går borl i skall och minskal KBT.

KBT behandlas av socialförsäkringsulskotiel, men vi ser i det belänkande därifrån som vi har fåll och snarl kommer att ta slällning lill här i riksdagen, all socialdemokrater och kommunisier även där avvisar kravet om alt göra det bättre för pensionärerna dä del gäller avlrappningen av KBT.

Även med de reformer som genomfördes i höstas kan långt över 100 % av ränteinkomster gå bort i ökad skatt och minskat KBT. Anledningen är att det extra avdraget för lågpensionärerna minskas, bäde på grund av inkomst och pä grund av besparingar. Samma är del med KBT.

Herr lalman! Det nuvarande systemet straffar de pensionärer som har följl de rikllinjer samhällel har slällt upp, nämligen att vi skall spara och atl vi skall planera vär ekonomi. Nuvarande syslem leder till att pensionärer inle alls motiveras till all skaffa sig mer inkomster, i varje fall inte beskattningsbara. De lockas inle lill alt ha besparingar eller all redovisa sina besparingar. Bouppleckningsförrätlare brukar berälla om hur de i byrålådor och annal finner en hel del besparingar som pensionärerna har där för all slippa bäde ränta och de skallekonsekvenser denna medför.

Målel för skattepolitiken måsle vara all pensionärer liksom alla andra inkomsllagare skall ha rimliga marginalskaller, så all del för pensionärer liksom för andra lönar sig att öka sina inkomster, lönar sig att planera sin ekonomi och lönar sig all spara för alt därigenom öka sin trygghet Vi inom centern anser alt vi inte kan fortsätta att ha ett sådant system som straffar sparande och straffar dem som vill skaffa sig mera arbetsinkomster. Vi skall ha ell system som slimulerar pensionärerna lill atl vara verksamma.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Pensionärernas skalleförhållanden

49

4 Riksdagens protokoll 1988/89:110

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Pensionärernas skalleförhållanden

50

I de båda centermolioner som behandlas i detta betänkande tar vi upp tvä frågor: dels avskaffande av systemet med atl exlraavdragd minskas på grund av besparingar, dels en snabb översyn av syslemel med all exlraavdragd minskas på grund av ökande inkomster.

Försl della om besparingar. Jag nämnde inledningsvis några exempel pä marginaleffekter. Innan förändringen genomfördes i fjol betalade pensionärer med låg pension men med besparingar en miljard mer i skatt än de skulle ha gjorl om inle del här syslemel hade gällt Jag har inle lyckals få vela hur man har räknal fram del, men jag fick della som svar av finansminislern för ungefär ett är sedan. När jag via utredningstjänsten ville veta hur man hade räknat fram det hela, fick jag kort och gott svarel all del uppgavs från finansdepartementet atl det handlade om inlernl arbdsmaterial som inle lämnades ul. Tänk all dessa pensionärer alllsä har, med del syslem som vi hade, belalal en miljard mer i skall pä grund av sina besparingar i form av en exlra förmögenhdsskall! Della kan jämföras med all den vanliga förmögen-hdsskallen i årels budgel är beräknad lill ungefär 2,4 miljarder.

Reglerna ändrades något fr,o,m, i år så, att pensionärer kommer att beiala någol mindre i skatt, hur myckel kan jag inle säkert uppge. Men vilka är det som drabbas av systemet atl man får högre skatter därför alt man har besparingar? Jo, del är människor som under sill aktiva liv hafl låga inkomster. Hade de hafl höga inkomster, hade de haft hög pension och då inle drabbals. Del är de som har hafl låga inkomster men ändå lyckals spara ihop en del, ofla genom alt de byggt upp ell eget hem, som straffas. Med de regler som vi har nu slär delta inte så hårl så länge de har del egna hemmel kvar. Men då de av hälsoskäl eller annal måsle avylira hemmel så att besparingarna så alt säga frigörs, då slär skattereglerna blint mol dem. Vi bör även komma ihåg all med de nya arvsregler som det var enighet om alt införa och som gör atl efterlevande make får behålla hela boel och inle behöver dela med sig lill de gemensamma barnen, blir mera av den samlade förmögenheten kvar hos änkor och änklingar som då kommer all drabbas av de skatteregler som vi har.

Vi säger frän värt häll att elt avskaffande av systemet med atl minska exlraavdragd på grund av besparingar inle är någoniing som behöver ulredas. Del kan riksdagen falla beslul om direki i enlighet med molionskraven - ell beslul som skall gälla fr.o.m. årels inkomster och alllsä 1990 års laxering. Genom all bifalla reservalion 6 från cenlern, moderalerna och folkpartiet får man ell sådanl system gällande fr.o.m. årets inkomster.

Vad gäller frågan om att ändra skallereglerna så all pensionärerna får rimliga marginalskatter när det gäller övriga inkomster begär vi från cenlerns sida en skyndsam ulredning. Våra molionskrav tillstyrks i reservation 3 av cenlern, folkparliel och miljöpartiet, men majoriteten avslyrker förslagel. Majoriteten hänvisar till inkomslskalleulredningen. Men de här grupperna belalar ju i huvudsak kommunalskall. Del är inle den statliga marginalskatten som kommer all ändra marginaleffekterna för pensionärer, ulan det är syslemel med extra avdrag. Jag tycker atl del skulle vara på sin plals alt Sveriges riksdag gör ell klart ullalande om alt frågan måste lösas, och lösas skyndsamt. Jag vill fråga: Varför vill socialdemokraterna och kommunisterna fortsälla atl skattemässigt straffa de pensionärer som har besparingar?

Varför vill ni inte all man gör elt klart uttalande frän riksdagens sida vilken inriktning man vill ha när del gäller pensionärernas skaller? Del är anmärkningsvärl.

Anledningen till alt vi har detta system med höga marginaleffekter för pensionärerna är ju egenlligen all grundpensionen är för låg. Den som har den lägsla pensionen har folkpension, pensionstillskotl och KBT, och vidare gäller särskilda skalteregler. Dessa fyra faktorer tillsammans skall ge en rimlig inkomst all leva på. För närvarande är den knappl 54 000 kr. Genom alt vi har detta krångliga syslem får vi alltså höga marginaleffekter, kontroll av pensionärernas inkomster och förmögenheter och byråkrati.

Från centerns sida är vi några som har selt på vad man skall kunna göra äl frågan. Vi har sagl så här: Varför inle ge alla en ordentlig grundpension, som beskallas enligl vanliga skalteregler, en grundpension som vi sätter sä högl atl nettoinkomsten efter den vanliga skatten blir minst lika slor som den är nu för den som har den lägsta pensionen? Vi får etl system som inte leder till högre marginaleffekter för pensionärer än för andra, och vi undviker krångel och byråkrati.

Det finns många viktiga skäl lill att ha rimliga marginaleffekter för pensionärerna. Etl är att vi måsle undanröja förvärvshinder för pensionärerna. Mänga pensionärer är pigga och intresserade av att arbeta även efler uppnådd pensionsålder. Del är viktigt att vi har ell skallesyslem som sfimulerar och inte hindrar detta. Det är viktigt för hela samhällel, eftersom pensionärernas arbetsinsatser och kunnande behövs. Del är vikfigt för pensionärerna själva och deras omgivning. Om pensionärer är aktiva länge skjuler man oftast upp den tidpunkt då de behöver värd.

Herr talman! Enligt centern är det väsentligt att vi nu tar dl vikfigt steg i slrävan efter rättvisa skatteregler för pensionärer och i strävan efler alt undanröja hinder för dem atl vara akiiva. Det gör vi genom atl vi begär en skyndsam utredning om pensionärernas skalleregler i reservalion 6, som jag yrkar bifall till. Vi gör det också genom atl stödja reservation 3, som jag yrkar bifall lill och som innebär omedelbarl avskaffande av syslemel med slraffbeskallning av pensionärer som, trols att de hafl låga inkomster, lyckats skaffa sig besparingar.

Anf. 52 GÖSTA LYNGÅ (mp);

Herr talman! Del är elt gammalt välkänt problem som Marfin Olsson myckel vällaligl här har beskrivil. Jag vill inle belunga kammaren med en repdiiion, så jag nöjer mig med alt instämma i Martin Olssons yrkande om bifall lill reservation 3 om en ulredning av beskattningsreglerna för pensionärerna.

Jag vill även yrka bifall till reservalion 7, mom. 7 och 9. Del gäller förmögenhdsprövningen av pensionärernas extra avdrag dä pensionärer dels har en förmögenhet på 100 000 kr., dels har haft hus för 400 000 kr. och säljer.ddla hus. I höslas beslöt riksdagen all kapital bundet i boende upp till 400 000 kr. inte skulle las med vid förmögenhetsprövningen. Nu kan situationen uppkomma all pensionären säljer huset och plötsligt får räkna in en rätt så slor summa i förmögenhdsprövningen av exlra avdraget I själva verket kommer han inle all ha någol extra avdrag i del lägel.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Pensionärernas skalte-förhållanden

51

Prot. 1988/89:110      Vi skulle alliså vilja höja denna beloppsgräns, som nu är 100 000 kr., lill

9 maj 1989               500 000 kr. när del gäller förmögenhetens inverkan på del exlra avdraget Vi

Pensionärernas skalle förhållanden

vill inle alls gå så långl som en del partier, som vill slopa förmögenhdsprövningen fullsländigl. Vi lycker att detta är en lagom väg all gå. Jag yrkar än en gång bifall lill reservalion 7.

52

Anf. 53 LISBETH STAAF-IGELSTRÖM (s):

Herr talman! När det gäller pensionärernas beskattning har man under åren, i syfte atl befria dem som har myckel låg pension från inkonisiskatl, medgell ett exlra avdrag för nedsatt skalteförmäga vid sidan av del vanliga grundavdraget, I de allra flesla fall har nägon beskattningsbar inkomsl inle uppkommil.

För all pensionärer med högre inkomsl eller förmögenhd skall fä samma skatlemässiga behandling som övriga skattskyldiga avtrappas avdraget och i vissa fall upphör det att gälla.

I flera motioner, främsl på den borgerliga kanten, tar rnan upp jusl frågan om inkomslprövningen av folkpensionärernas exlra avdrag. Man vänder sig mot alt skattefria inkomster beaklas och begär i en del fall undantag för sådana inkomster.

Men det finns också motioner som är inriklade på olika lyper av undanlag för förvärvsinkomster - för atl inle tala om folkpartiels motion där man vill införa ell förvärvsavdrag om 10 000 kr. för pensionärer.

Självfallet skall vi värna om våra pensionärer. Många av dem har hafl det motigt och fåll slita hårl för att klara sin ekonomi. Därför skall vi ocksä unna dem all pä ålderns hösl sedan de pensionerals fä njula av de förmåner sorn de har varil med om all rösla om och arbeia fram, l.ex. ATP.

Men i likhet med vad ulskollel anför vill jag erinra orn alt folkpensionärernas exlra avdrag för nedsatt skalteförmäga är etl behovsprövat avdrag och att såväl skattepliktiga som skattefria inkomster av den anledningen bör beaklas vid inkomstprövningen.

Det har visserligen förekommil en del icke önskade marginaleffekter, vilka vi delvis har lyckats dämpa. Vi har alltså inle hell lyckats dämpa dem -del skall erkännas. Men som kammarens ledamöter vid det här lagd vet, eller borde känna till, är folkpensionärernas extra avdrag föremål för överväganden inom RINK - dvs. den kommitté som har att göra en översyn av den reformerade inkomstbeskattningen.

Vidare torde del vara känt att denna utredning skall vara klar och komma med sina förslag i millen av juni della år.

Herr lalman! Del finns alllsä enligt rnin mening inle något skäl till atl i dagslägel tillsälta en ny ulredning för all uireda pensionärernas skatleförhållanden.

När det gäller de komplikationer som kan uppslå i fråga om de nya reglerna om bostadsrätternas påverkan på förmögenhetsvärdd har vissa ändringar gjorts för atl underlätta del hela. Även här pägår j.u ell utredningsarbete i akt och mening att förenkla nu gällande regler.

I skatteulskoltds belänkande 26 behandlas 13 motioner som har väckls under den allmänna molionsiiden och som handlar om pensionärernas extra avdrag.

Motionärerna pekar på de marginaleffekter som en behovsprövning av detta slag medför och framställer yrkanden om olika former av undanlag vid inkomslprövningen och om atl förmögenhdsprövningen hell skall slopas. Del framställs ocksä yrkanden om en översyn av vissa bestämmelser när del gäller all begränsa marginaleffekterna.

Att nyliberalerna i värt land hoppas pä en ny vär och en omsvängning i den socialdemokratiska politiken är känl sedan länge. Visst skall vi ha en ny skallereform med ganska radikala förslag! Men lål oss vänta på den i slällel för all i dag springa i väg och göra halvmesyrer - provisorier som vi sedan kanske får ångra, därför all de inle alls passar in i värl kommande skallesystem.

Som tidigare framgått har riksdagen beslulal om vissa lättnader i förmögenhetsbedömningen fr.o.m. den I januari 1989. Bl.a. ändras de särskilda regler som gäller för värderingen av villa och bostadsbyggnad nied tomt pä jordbruksfaslighet Den fidigare regeln som gällde en reduklion av den del av värdet som understiger 250 000 kr. ersattes med elt helt undantag upp till 400 000 kr. Reglerna gjordes ocksä tillämpliga pä bostadsrätter. Del har uppmärksammals att den sistnämnda förändringen i vissa fall kan innebära en försämring. Enligl en begränsningsregel får nämligen en pensionär som har flera fasfigheter eller lägenheler endasl lillämpa särreglerna på en av dessa, i forsla hand på den som används som sladigvarande boslad. Eflersom en bosladsrällsinnehavare fidigare kunde lillämpa särreglerna på en evenluell frilidsfaslighel men efler ändringen normall mäsle lillämpa reglerna pä bostadsrätten, kan extra avdrag i vissa fall komma att medges.

Herr talman! När del gäller begränsningen lill en fastighet per skaltskyldig bör man ändra lill två fasligheter. Samiidigi bör beslämmelsen om all undanlagd i förslå hand skall avse den sladigvarande bostaden slopas. Härigenom fär såväl pensionärer som bor i villa som pensionärer som bor med bostadsrätt möjlighet att undanta både bostaden och en eventuell frilidsfaslighel upp lill 400 000 kr. Dessulom uppnås all uppgiflen om vilken fastighet eller lägenhet som ulgör stadigvarande bostad inle längre behövs. Möjligheten att fritt välja vilken fastighet som skall undantas bör inte föranleda någol problem, eflersom myndigheterna kan utgå frän att undantaget avser den eller de fastigheter eller andelar som ger den slörsla nedsällningen.

Lål mig avslulningsvis konsiaiera all del är vi socialdemokrater som har slagits och som även i framliden kommer all slåss för rällvisa ål pensionärerna!

Jag yrkar bifall lill skalieutskollels hemslällan och avslag på samlliga reservationer.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Pensionärernas skatleförhållanden

Anf. 54 KJELL JOHANSSON (fp) replik;

Herr lalman! Del är vi socialdemokrater som har slagits för rättvisa åt pensionärerna, sade Lisbelh Slaaf-Igelslröm. Ja, del är verkligen en underlig rällvisa som har äsladkommits. Lisbelh Staaf-Igelslröm sade ocksä att del extra avdraget är elt behovsprövat avdrag. Jag mäsle fakliski la fasla på della. Nog är del väl en konstig behovsprövning. En skattefri ränta på elt allemanskonlo beaklas inte vid behovsprövningen. Men en skattefri livränta.

53

Prot. 1988/89:110     som utgör ersättning för etl arbetshandikapp som inan kanske har fält dras
9 maj 1989              med  under en  stor del  av sitt  liv,  skall  beaktas.  Vad  är det  för en

Pensionärernas skalleförhållanden

behovsprövning?

All när del gäller regler som ger den som har lägre pension högre skatt och den som har rikligl hög pension ingen skatt alls tala om behovsprövning är väl ändå snudd på rekord,

Läl oss inte springa i väg och göra halvmesyrer, sade sedan Lisbelh Staaf-Igelslröm, Men en halvmesyr i del här fallel skulle innebära ell jällesiort sleg framäl,

Anf. 55 MARTIN OLSSON (c) replik:

Herr talman! Även jag frapperades av Lisbelh Slaaf-Igelströms uttalande om all det är socialdemokraterna som har slagits för rällvisa äl pensionärerna. Jag vill dä framhålla all vi i cenlern i alla lider har slagils för rällvisa äl pensionärerna. Vi har ocksä slagil vakl om de människor som under sill yrkesverksamma liv har haft ganska begränsade inkomster och verkal för alt dessa skall ha en irygghd på ålderns dar. Vi har varil pådrivande i del fallel. Därom råder ingel som helsl ivivel.

När vi diskulerar skallefrågor här skall vi hålla oss lill fakla och inle, som Lisbelh Slaaf-lgelslröm gjorde, komma med allmänna formuleringar och överdrivna påståenden om det egna partiels förträfflighet

Lisbelh Slaaf-Igelströms anförande andades egentligen genomgående etl försvar av del nuvarande syslemel, som nu diskuteras. Del gäller alltså ell syslem som ger större marginaleffekter för pensionärer än för andra och som ger myckel slora marginaleffekter i många silualioner. Del är ju det systemet som vi vill la borl, och vi är mycket förvånade över atl socialdemokraterna inte är öppna för att hitta en lösning i dessa frågor. Den dellösning som lillkom i höstas var bara en liten dellösning, och den tillkom inte lack vare regeringens förslag ulan lack vare riksdagens behandling.

I UlskoUsbelänkandd hänvisar majoriteten lill RINK. I rnill anförande nämnde jag della. och jag slällde några frågor lill socialdemokralernas förelrädare om varför de inle vill göra ell uttalande frän riksdagens sida. Jag fick inget svar pä frågorna. Majoriteten hänvisar ständigt lill RINK, men vad som har sipprat ut frän den är alt man konstruerar nya syslem ined exlra avdrag som skall avlrappas pä olika säll och som därmed även i framliden kommer all leda lill all pensionärer får högre marginaleffekter än andra inkomsttagare.

Vad gäller frågan om huruvida besparingar skall leda till exlra höga skatter för dem som har låga pensioner står del i ulskottsbelänkandet att RINK lar upp den. Jag vill då fråga socialdemokraternas represenlanl. som kanske känner bällre till RINK:s arbete, om RINK kommer all föreslå några reformer när det gäller förmögenhetens inverkan på det extra avdraget och på KBT. Frän centerns sida anser vi alt delta är ett orimligl system, och därför borde* riksdagen redan nu kunna falla etl beslul om all avskaffa syslemel med prövningen mol besparingarna.

54

Anf. 56 HUGO HEGELAND (m) replik:

Herr lalman! Liksom de båda föregående lalarna blir jag myckel förvånad över alt höra Lisbelh Slaaf-Igelströms framställning av de stora insalser som socialdemokralerna har gjorl, liksom all socialdemokralerna har varil huvudansvariga för alla förbällringar som änlligen har ägt rum i beskattningen av pensionärer.

När det gäller de lättnader i reglerna avseende förmögenhd i boende som har antagits och som nu innebär ell undanlag för förmögenhet upp till 400 000 kr,, även inkluderande bostadsrätter, vill jag erinra om att det var oppositionspartierna som efter etl flertal ulskollssammanlräden fick socialdemokralerna atl gå med pä förbättringen. Det var alltså högsl motvilligt som socialdemokraterna gick med pä denna förändring, liksom även andra förändringar.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Pensionärernas skatteförhållanden

Anf. 57 LISBETH STAAF-IGELSTRÖM (s) replik:

Herr lalman! Det är vi socialdemokrater som har slagils för pensionärerna i vårl land. Jag behöver bara påminna om ATP och om delpensionen. Jag vill också säga alt pensionerna sedan 1982 åter har värdesäkrais.

Om ni lyssnade ordenlligl hörde ni all jag i mitt inlägg sade att vi socialdemokrater är medvelna om de marginaleffekter som folkpensionärerna har drabbals av. Jag sade ocksä all del har varil svårt alt komma till rätta med detta men atl vi jobbar med del. Genom olika ålgärder, bl,a, marginalskattesänkningen pä 3 %, har det blivit en viss lindring, men vi har inle lyckals fullt ul.

Denna fräga är föremål för behandling i RINK, och jag vill inte på någol sätt förekomma RINK:s förslag. Jag vet bara litet av vad som har sipprat ut därifrån, precis som Martin Olsson, så vi fär vänla pä förslagel. Vi i utskottsmajoriteten vill alltså ha en helhetssyn på skatterna, och vi vill icke göra några provisorier i nulägel.

Anf. 58 MARTIN OLSSON (c) replik:

Herr talman! Först och främst vill jag säga att det inte är något provisorium som vi i cenlern vill införa, ulan vi släller två krav. Det ena är att förmögenhetsprövningen skall avskaffas, Eflersom vi anser att den är principiellt felaktig bör riksdagen falla beslul med verkan sä snarl som möjligt, dvs, för innevarande års inkomster.

Det andra kravet gäller en snabb översyn, som syflar lill all även pensionärerna skall få rimliga marginalskatter och marginaleffekter. Vi begär ingel provisorium där heller, utan syftet är alt pensionärer liksom alla andra i samhället skall ha marginaleffekter som slimulerar dem all vara verksamma, all planera sin ekonomi, att öka sina inkomster, osv.

Jag har mycket svårl all förslå varför socialdemokralerna inle skulle kunna gå med på della krav. Del är en slor fråga. Den berör många, och den berör dem som har gjorl stora insatser i värt samhälle men som inte har fäll sä slor ersällning för sill arbele, när de nu inle har särskill höga pensioner. Det är deras skattefråga det gäller. Del är de som skall fä rimliga marginalskatter, inle bara vi som har förmånen atl ha hyggliga och rätt bra inkomster.

Lisbelh Slaaf-Igelslröm nämnde alt socialdemokralerna hade återinfört

55

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Pensionärernas skatleförhållanden

värdesäkringen av pensionerna. Men värdesäkringen av pensionerna har inte nägon gång avskaffats. Under den slora lågkonjunklur sorn rådde i vårl land och över hela världen i slutet av 7()-tald och i början av 80-tald ändrade vi som dä var i regeringsställning reglerna för beräkning av basbeloppet Eftersom de slora energiprishöjningarna pä grund av oljechocken dä drabbade hela det svenska folkhushålld, sade vi all ingen kunde kompensera sig för dem. Det var en lösning som ansågs nödvändig då.

Socialdemokralerna gjorde om systemet 1982, vilket innebar alt del inle togs någon särskild hänsyn lill devalveringseffekien. Värdesäkringen har alllsä inle varit borllagen, utan det var bara sä all energiprisernas höjning inle påverkade basbeloppet

När del gäller all slä vakl om allas rätt lill en hygglig pension och trygghet pä ålderns dagar har cenlern gäll i spetsen för arbelel bäde för alt höja folkpensionerna och för alt höja pensionstillskottet, som belyder så mycket för dem som har låga pensioner.

56

Anf. 59 KJELL JOHANSSON (fp) replik:

Herr lalman! Deballen har nu glidit in i del vanliga snacket om vem som var bäst. Jag halar den lypen av deball.

Lisbelh Slaaf-Igelslröm nämnde deltidspensioneringen. Om jag inle minns fel var del etl förhandlingskrav frän folkpartiet i de förkättrade Hagaförhandlingarna, sä det är inle myckel alt skryta med.

Varför inte tala om den skriande orällvisa som jag log upp? Varför inle se framäl och rälla till den i stället? Varför inte säga några ord, Lisbelh Slaaf-Igelslröm, om vad ni länker göra äl den mycket märkliga tolkning av behovsprövningen som ni gör?

I slälld angrep Lisbelh Slaaf-Igelslröm folkparliels förslag om ell förvärvsavdrag på 10 000 kr. I dagens läge är del en lika ornoliverad som felaklig kritik. Del är precis elt sådanl förslag som behövs. Ni socialdemokrater har bara radal upp en mängd skallehöjningar pä 20 miljarder för all kyla ner. I slällel för all producera skall vi alliså ivinga folk all vara hemma, genom atl inle ge dem köpkraft

Vi säger så här: Varför inle sfimulera människor atl arbeia? Del har precis samma effekler, men del har posifiva effekler. Det kallas utbudsekonomi, och del är en ulomordenlligl bra lösning i den nuvarande silualionen. Varför angripa del enda förslag som har lagls fram från något parli i den riktningen, med undantag av de förslag som i dag presenteras av folkparliel om en tidigareläggning av en betydande del av skaiierefonnen?

Anf. 60 HUGO HEGELAND (m) replik:

Herr lalman! Till Lisbelh Slaaf-Igelslröm vill jag säga all vi över huvud lagd inle skulle behöva ha den här deballen om pensionärernas skalleförhäl-landen, om vi inle hade ell så orimligl skallesystern, som ni socialdemokrater under 50 års lid har lyckals frambringa. Som bekanl här bäde Slig Malm och Kjell-Olof Feldl bdecknal del sorn perversl och rultet Ändå fär vi höra: Nej, vi vill inle föregripa RINK-utredningen. Men sorn vi hörde Martin Olsson säga frågade han finansministern redan för ivå år sedan om denne inle ville göra något ål dessa orimliga förhållanden. Inle nog med all systemet är

perverst och ruttet, för all använda socialdemokraternas egna ord om del skallesystem som de har administrerat i 50 är, ulan pensionärer med låga inkomster drabbas av högre progressivitet och bidragsborifall på grund av dessa yllerligl underliga beslämmelser. Men alltsammans gär tillbaka på del faktum all vi har ell orimligl skattesystem, etl orimligl skattetryck och atl varje förändring till del bättre bromsas av socialdemokralerna så forl elt sådanl förslag läggs fram.

Anf. 61 LISBETH STAAF-IGELSTRÖM (s) replik: Herr lalman! Det skattesystem som vi har i dag har vi fäll på grund av de olika provisoriska lösningar som har gjorls under årens lopp. Därför skall vi ha ell nyll skallesystem. Del är därför vi har börjal vår skattereform. Vi socialdemokrater ser alltså framåt

Jag kanske skall erinra kammarens ledamöler om syflel med skattereformen. Syflel är all åsladkomma ell mer rällvisl och enkell skallesyslem, som i förhållande till dagens innebär lägre skattesatser för den slatliga inkomstskatten, en breddad skattebas genom minskade avdragsmöjligheler saml en mer enhetlig kapitalbeskattning, som slimulerar till ökal sparande och minskad skuldsättning. Ell annal vikligl mål för kommilléns arbele är atl åsladkomma etl regelsystem som kan bli beslående under en lång lid. Della gäller också pensionärerna. Förslagel kommer i juni månad. Vi skall icke rusa i väg och göra nya provisorier i nulägel.

Anf. 62 LARS BÄCKSTRÖM (vpk):

Herr talman! Det är en ny upplevelse atl fä gä in sisl i en deball och sä all säga försvara ulskollsmajorilelen. Men man skall sällan fördöma del man aldrig har prövat, så det får gå della också. Nu skall jag väl inle sä myckel försvara som förklara vpk:s ställningslagande.

Vi i vpk anser all pensionärerna drabbas av alllför krafliga marginaleffekter. Denna insikl är vi inle ensamma om. Den delas uppenbarligen av alla riksdagspartierna. Framför alll delas den av pensionärerna, liksom den ingår i det allmänna rättsmedvetandet.

Frågan har påtalats flerfaldiga gånger av skatleulskottel, som har gell till känna och begärl förslag om åtgärder mol marginaleffekterna. Regeringen har verkslälll, den är lydig mol riksdagen. Men den har verkställt med föga framgång. De propositioner som har presenlerals som lösningar har i flera fall resulterat i betydande skattehöjningar för pensionärsgrupper som absolul inte kan kallas särskill välbeslällda. De borgerliga, fillsammans med vpk och miljöparfiel, avvisade ell sådanl förslag så senl som i.höslas. Det var glädjande, men lilel synd dock alt vi inle i ulskottd förmådde atl formulera någon egen lösning pä problemel som vi kunde vinna enhet kring. Men vi stoppade en väsenllig försämring, och det var vackerl sä.

På några punkler kunde ulskollels ledamöler fillsammans finna dellösningar. För del första gällde det atl del kommunala bosiadsiillägget inte skall reduceras av en arbetsinkomst Nu handlar detta i verkligheten om ganska srnä grupper. De som har KBT är ofta sä gamla alt de inte är aktuella för arbelsmarknaden. Dock, det finns sådana som detta kan hjälpa, och del var bra alt vi kunde falla det besluiel enhälligl.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Pensionärernas skatleförhållanden

51

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Pensionärernas skatleförhållanden

58

För del andra kunde vi få fram förbällringar vad gäller förmögenhdsprövningen sä atl den bara skulle ulgöra 10 % av den del som går över 100 000 kr. Det var också bra. Det rådde fullständig enighet.

Genom ell myckel prestigelösl handlande från några av de borgerliga partierna kunde utskottet enas om väsentliga lätlnadsregler vad gällde den delen av förmögenheten som var bunden i boende. Det har vpk föreslagil under flera riksmöten men inte kunnat få igenom. Men tack vare alt mänga partier i ulskollel agerade prestigelösl kunde vi få in del i belänkandel i höslas. Del var lill en början i slrid med socialdemokraterna, men även i den frågan gick de med lill slul. Del lycker jag var myckel finl gjorl av alla de parlier som var inblandade i dessa diskussioner. Det var svära frågor.

Vi har också i ulskollel klaral all formulera lätlnadsregler, som Lisbelh Slaaf-Igelslröm log upp, för de förbiseenden som ulskollel gjorde när del arbetade under stor lidspress. Vi har nu förbättrat lältnadsreglerna och undanröjt vissa icke avsedda effekler. Även del har vi gjorl under full enighet. Jag kan säga att del har förekommil diskussioner och atl del har funnits olika förslag till lösningar. Jag kan inle påslå all del förslag som ulskollel anlog var den enda möjliga vägen. Del är klarl all del finns andra vägar. Men jag menar all del var en tämligen rak och enkel väg att låta två fastigheter, l.ex. en bostadsrätt och ell fritidshus, inkluderas i ell belopp på 400 000 kr. Det var en rak och enkel lösning. Vi fick till slul socialdemokralerna all slödja delta förslag. Jag lycker all del var myckel bra av dem all gå med på en sådan lösning.

Pä andra områden har ulskollel inte varil lika framgångsrikt Vi har fått 7 reservationer, men inte i något fall frän vpk. Annars brukar vpk vilja reservera sig. Men vi har valt alt acceplera den argumentering som redovisas av utskottsmajoritelen, vilken säger alt frågan är under ulredning i RINK och atl RINK väntas lägga fram förslag inom kort. Vi har vall all acceplera den verklighetsbeskrivningen, eftersom den överensslämmer lill hundra procent inle bara med sannolikheten ulan också med verkligheten.

Det har gjort all vi inte har stött reservation 3, trots atl den ligger mycket väl i linje med ståndpunkter som vi i vpk har intagit, som vi intar forlfarande och som vi kommer atl inta i framtiden. Men alt tillsätta en ny ulredning innan en pågående ulredning är avslulad kan ge vissa tekniska komplikationer i etl arbele.

Della gör inte atl frågan kan eller bör avföras från deball. Redan lill hösten kan frågan om beskattningsreglerna för pensionärer aklualiseras, om inle RINK ger acceptabla resultat. Jag betvivlar all RINK kommer alt ge acceptabla resultat Jag sade när vi var ule och lalade på första maj att del är hög tid för socialdemokratin all lämna RINK-en, och del före slutspelet. Jag tror atl del kommer att bli samma effekt nu, när vi skall ha slutspel i fråga om beskattningen av pensionärerna. Jag tror inte att RINK:s ram kommer att hålla för det. Men jag tror att det finns möjligheler all la ulskottsinilialiv lill hösten. Jag har inte arbelat länge i skalteulskotlel, lyvärr, men jag lycker mig redan märka all del finns goda möjligheler all nå konstruktiva lösningar, i varje fall på sädana här säromräden. Jag har en ganska god tillförsikt lill all vi, om RINK så all säga inle håller, i skalleulskollet lill höslen kan la ulskottsinilialiv, som kanske kan resultera i lillsällandel av en ny utredning.

Men först får vi låla RINK löpa linan ul. Man kan inle a priori säga att man vel hur det kommer atl gå och atl del kommer atl gä fel väg. Sä pessimistisk får man aldrig vara i politiken.

Jag har ingel yrkande på de olika punklerna, men vi kommer all slödja utskollels hemslällan.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Pensionärernas skatleförhållanden

Anf. 63 MARTIN OLSSON (c):

Herr talman! Lars Bäckström sade sig vilja förklara och försvara majorilelens slällningslagande, och del har han försökl alt göra. Han lät samiidigi hoppfull när del gällde all till hösten vara med och ta initiativ. Vi centerpartister vill all riksdagen redan nu skall göra elt ullalande. Varför skall vi vänla lill höslen?

Jag är rädd för all de som säger sig vilja vänla till hösten sedan kommer all säga: Nej, nu har RINK lagt fram förslag och det är ule på remiss. Sedan skriver man på riksdagsspräk all "'regeringens slällningslagande bör icke föregripas'". Del är en vanlig formulering i de avslyrkanden som vi molionärer brukar få, och jag tror alt vi fär ell sådanl svar lill höslen - om vi nu på nägol säu får molionsräit sä all vi fär möjlighel all la upp frågan.

Som riksdagsledamot har man lyvärr bara motionsrätt en gång orn året. Del är inte säkert all vi ens får lillfälle atl avge motioner, men det lät ändå hoppfullt atl Lars Bäcksiröm ville la ell initiativ i ulskollel lill höslen.

Det har tidigare i debatten sagts att vi reservanter begär en ny ulredning. Det står inle i reservation 3 atl en ny ulredning skall lillsätias, ulan vi lalar där om marginaleffekterna och all huvuddelen av pensionärernas skatter är kommunalskatter. Vi säger följande; "Med hänsyn till frågans komplexitet bör regeringen få i uppdrag atl skyndsamt pröva den och återkomma med förslag så snart som möjligt"' Del står inle atl regeringen skall lillsalla en ny ulredning, ulan all frågan skall prövas. Jag vill fä della sagl.

Del som har sippral ul om pensionärernas beskallning frän RINK gäller ell nyll syslem för exlra avdrag och speciella skalleregler för pensionärer så all de även i framliden skall ha högre marginalskatter än övriga. Något som inle har sagls frän RINK:s sida är all man lillslyrker värl förslag om all la borl den reduklion av del exlra avdragd som sker på grund av besparingar. Del förslagel har man inle hört någon gång, och jag har heller inle sett del förslaget i de handlingar från RINK som visals för mig.

Jag vill fräga Lars Bäckström om han är beredd - om RINK inte löser problemet med besparingarna - alt vara med och arbeta för rättvisa så att vi inle även forisällningsvis har etl system som straffar de pensionärer som har besparingar men som är räll så falliga om man ser lill inkomsten.

Anf. 64 KJELL JOHANSSON (fp):

Herr talman! Lars Bäcksiröm talade myckel om del fruktbara samarbele som nu har lett fram lill en förbättring i vad gäller beaktandet av boendet Jag måste ge honom en eloge för detta samarbete. Jag tycker att det har fungerat ulmärkt. Det är inte socialdemokraterna som ställ pä barrikaderna för alt åstadkomma de förbättringarna.

Jag ser fram emot ell lika fruktbart samarbele i fråga om de fullständigt orimliga regler som gäller för pensionärer som har en skattefri livränla. Jag

59

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Pensionärernas skatteförhållanden

60

kunde konstatera atl detta inle heller var Lisbelh Slaaf-Igelströms omräde. När hon svarade gick hon förbi den delen med fullständig lyslnad.

Anf. 65 LARS BÄCKSTRÖM (vpk);

Herr talman! Jag vill lill Martin Olsson säga att jag faktiskt tror atl del kan vara möjligl för skalleutskottd all ta initiativ i den här frågan. Jag förstår all Martin Olsson, som har arbelat myckel intensivt med denna fräga, helsl velal se en lösning här i kammaren redan nu. Men jag menar att vi först bör utvärdera RINK;s arbete fullt ut. Jag tror alt Martin Olsson kan känna sig ganska trygg och atl ledamölerna Kenneryd och Thurdin väl kan försvara de ståndpunkter som Martin Olsson förfäktar. Jag tror all vi i vpk är möjliga all resonera med i frågor som gäller skallen för pensionärerna sä all man fär borl marginaleffekterna.

Jag vill förklara litet grand hur vi i vpk resonerar när del gäller boendet Vi insåg all inle ens en pensionär kan åla lapeler, för all ullrycka det bildligt. När del däremol gäller den tekniska utformningen av beskallningen pä besparingar, vill jag säga alt del finns bäde rika och faltiga pensionärer. Vi i vpk vill undvika alt man inför lätlnadsregler för en pensionär som har en avsevärd kontant förmögenhet. Kan vi bara fä garantier för atl sädana effekter inle uppkommer, kan vi nog läla lala med oss.

När del sedan gäller den hastighet med vilken frågan rör sig får vi väl säga som Galileo Galilei sade en gäng: ""Och likväl rör hon sig." Frågan om pensionärernas beskaltning har likväl rört sig under della riksmöte, och den kommer att röra sig i rätt rikining. Det framgår alldeles klart av det tonläge som deballen förs i. Debalten förs i en myckel konstruktiv anda, och jag är i full förvissning om alt vi kommer alt nå goda resultat.

Anf. 66 MARTIN OLSSON (c):

Herr talman! Jagar glad och lacksam över alla som bidrar till atl frågan rör pä sig. Jag lycker alt del som Lars Bäckström säger bilvis låter hoppfullt när del gäller framlida insalser. Men det vi nu diskuterar är det ställningslagande som riksdagen skall göra i dag. Del är då all beklaga all vpk på alla punkler har gäll med pä socialdemokralernas förslag och avstyrkt alla de 13 motioner i vilka man på olika säll vill bidra lill all skapa rimligare skalleförhållanden för pensionärerna.

Lars Bäckström nämnde Rolf Kenneryd och Görel Thurdin, centerns ledamöler i skalteulskotlel. Del finns ingel som helst motsatsförhållande mellan dem och mig, utan vi är helt ense. Det är arbetsfördelningen som gjorl all de önskade att jag, som har motionerat flera gånger i den här frågan, skulle ta debatten i slällel för nägon av dem. Jag vill ha della sagl sä all del inte kan uppstå något missförstånd härvidlag.

Jag tror all vi nu inle kommer längre - men, som tidigare sades, frågan rör pä sig. Vi som slär bakom reservalionerna vill all del i den här frågan skall röra på sig myckel och snabbi. Socialdemokraterna vill helsl all det inte skall röra sig alls, och vpk vill alt det skall börja röra pä sig till höslen. Jag hoppas alt vi allihop, ulan atl snegla på partipolitiska priorileringar, en gäng skall kunna bli ense om atl vi måste eflerslräva ell skattesystem som gynnar

sparsamhd. planering av ekonomin och all man aklivl ökar sina inkomster -och detta oberoende av vilken ålder man har.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut i ärendet skulle fallas vid näsla arbetsplenum.)

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Ändrade regler om reseskall

10 § Föredrogs

skaileulskottets belänkande

1988/89:SkU29 Ändrade reglerom reseskaU (prop. 1988/89:99).

Ändrade regler om reseskatt

Anf. 67 HUGO HEGELAND (m);

Herr lalman! Lars Bäcksiröm citerade Galileis berömda yttrande: "Och likväl rör hon sig." Det gör trots allt även debatten här i riksdagen. I reservalion 2 lill skatteutskottets belänkande 29 lalar vi t.o.m. om resor frän ort i Sverige till Röros. Flygplatsen i Röros används i slor omfallning av svenska lurisler som avser all tillbringa sin semester i Jämllands län, där turismen är en basnäring.

Vi lycker all del är hell orimligl att la ul skatt för resor lill Röros och all del enligt vär uppfattning strider mot lagstiftarens inlenlioner och lägger en hämsko pä lurismen i bl.a. västra Härjedalen. Reseskallen är för närvarande 300 kr., och den står inte heller i proporfion till den korta flygsträckan mellan berörda orler i Sverige och Röros. Vi yrkar därför på en avveckling av skatten för resor lill Röros. Följden bör givelvis bli en positiv inverkan pä lurismen i Jämlland och Härjedalen.

Reservalion 1 gäller resor mellan de nordiska länderna, och jag yrkar också bifall till denna. Vi ifrågasätter del rimliga i atl behälla reseskatien mellan nordiska länder. Man kan hävda atl skatten främst träffar charterresor med flyg, vilket är ell mycket vanligt transportsätt för lurisler. Della är en lyp av diskriminering som faktiskt kan uppfällas som ell handelshinder mol andra länders exporl av lurism och i och med della etl brott mot den svenska frihandelslinjen.

Om vi bortser frän Danmark förekommer inom EG, såvill vi vel, ingen molsvarande skatt Därför anser vi att den bör avvecklas så snabbi som möjligl, men all det bör ske i samförstånd med de nordiska länderna. Vi är den här gängen så blygsamma att vi nöjer oss med alt yrka att riksdagen skall ge regeringen detta lill känna. Jag hemställer om bifall till della yrkande.

Med della har jag yrkat bifall lill både reservalion 1 och reservalion 2 vid skalteutskottets betänkande nr 29.

Anf. 68 KARL HAGSTRÖM (s);

Herr talman! I detta betänkande tillstyrker utskottet ett förslag av regeringen om en detaljmässig ändring i reglerna om reseskatt

I proposition 1988/89:99 föreslås all definitionen av charterflyg i 3 § lagen (1978:144) om skatt på vissa resor ändras i överensstämmelse med luftfartsverkets bestämmelser för civil luftfart Ändringen föresläs träda i krafl den 1 juni 1989.

61

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Ändrade regler om reseskaU

I molionerna Sk617 och Sk643 yrkas atl riksdagen skall besluta alt avskaffa reseskalten mellan de nordiska länderna. Vidare yrkas avskaffande av reseskatt mellan Sverige och Röros.

Herr lalman! I fråga om reseskallen gäller all eventuella förändringar bör genomföras i samförstånd mellan de nordiska länderna. Enligt vad utskottet erfarit har inte nägol av dessa länder akiualiseral ell avskaffande av reseskatien, inte ens för resor mellan de nordiska länderna, och Sverige förbereder för närvarande heller inget inilialiv i denna fräga. Till saken hör alt kommillén (Fi 1987:06) med uppdrag alt utreda den indirekta beskattningens omfattning och utformning, som väntas avge etl belänkande senare i år, skall se över de olika punktskatterna och bedöma om det finns skäl all behålla dem. Kommittén lorde härvid, även om ingel särskill nämns om reseskalten i direktiven, vara oförhindrad alt ta upp även denna skall i sill forlsälia arbele.

Ell slällningslagande lill hur Sverige bör förhälla sig lill reseskallen i framliden bör enligl utskotlels uppfallning anstå till dess alt resullalet av utredningsarbetet föreligger. Utskottet avstyrker därför molion Sk643 och motion Sk617 yrkande 1.

Av bl.a. praktiska och adminislraliva skäl har utskottet tidigare avvisat tanken pä all undanta vissa reseruller från skattens tillämpningsområde. Ulskollel vidhåller denna mening och avslyrker även yrkande 2 i molion Sk617.

Härmed yrkar jag bifall lill hemslällan i skatteulskollets belänkande 29 och avslag på samlliga reservationer.

62

Anf. 69 INGRID HEMMINGSSON (m):

Herr lalman! Jagar en av de molionärer som har föreslagil ell avskaffande av reseskallen. Ni som sitter här i kammaren kanske kan lycka att della är en ganska liten fråga all uppehålla sig vid, men sä är inle fallel. Det finns tvä orsaker lill atl della är en myckel vikiigare fräga än vad många iror. Turismen är för det första en av Jämllands och Härjedalens basnäringar, och den är i allra högsla grad beroende av goda kommunikationer. Fram till för några limmar sedan fördes för del andra en stor diskussion, som l.o.m. pågick i tvä dagar, om regional utveckling och regionala insalser. Del anslogs ganska mycket pengar till denna lyp av ulveckling.

I detta betänkande går utskottsmajoriieten dock precis motsatt väg och vägrar atl la borl en ovanligl onödig och dum skall. Borllagandd av denna skall skulle underlälia den regionala ulvecklingen, men del argumentet existerar lydligen inle alls i denna debatt Dessulom koslar den här åtgärden inte några pengar, och del är ganska ovanligl när det gäller regionala insalser.

Vad handlar då del här om för någoniing? Jo, om att Härjedalen inle har någon järnväg. Det finns en mindre flygplats i Sveg, och därifrån är del 16-18 mil lill Tänndalen-Funäsdalen. Där finns familjeägda hotell som ligger myckel tätt, och turismen är där den enda näringen. I Röros, fem mil därifrån på den norska sidan, finns en flygplats, men det går inte all chartra plan från Slockholm och Göleborg lill Röros, eflersom del då las ul en reseskaU om 300 kr. per person. De fä ledamöter som siller här i kammaren inser alt del blir orimligl dyrt för en familj all la sig dil den vägen, dvs. den enklaste

vägen. Del gäller här en alldeles onödig skall, som saboterar möjligheterna     PrOt. 1988/89:110
till en praktisk lösning.                                                                   9 maj 1989

Vilka starka motiv har då utskollel för all säga nej till värl krav? Nägol     ~.
mera slälslrukei får man lela efter. Utskottet säger atl man inte kan avskaffa °

m.m.

reseskatien mellan de nordiska länderna, eftersom ingen har begärt det, och        °    ■' all Sverige inte förbereder någol inilialiv i frågan. Men då är del väl dags alt göra del för atl få till stånd en praktisk lösning!

Utskollel säger vidare alt man av praktiska och adminislraliva skäl ej kan avskaffa reseskallen för charterresor mellan Röros och Sverige, vilkel var mill andra yrkande. Detta uttalande är fullständigt befängt, eflersom del är just av dessa skäl som den behöver avskaffas.

Jag kunde inle heller konstatera all Karl Hagslröm kom med några nya starka skäl lill försvar för utskotlels slåndpunkl. Han hänvisar lill en utredning som inte ens har några direktiv i frågan. Jag hoppas verkligen att ulskollel funderar lilel grand på den här frågan lill nästa år. Jag tror att folk i allmänhet har svårl all förstå det beslut som kommer atl fattas, mol bakgrund av utskottets belänkande och den debatt som har förts tidigare här i kammaren.

Herr talman! Härmed yrkar jag bifall till de moderata reservationerna.

Överläggningen var härmed avslulad.

(Beslut i ärendel skulle fallas vid nästa arbetsplenum.)

11 § Föredrogs skalteutskotlels betänkande

1988/89:SkU27 Ändrade beskattningsregler för lälldiesel,  m.m.  (prop. 1988/89:98).

Ändrade beskattningsregler för lättdiesel, m.m.

Anf. 70 KARL-GÖSTA SVENSON (m):

Herr talman! Del pågår åtminstone två utredningar som behandlar energiområdet. Del är för det första kommillén för indirekta skatter, benämnd KIS, som utreder om energiområdet skall införas i momssystemet, fördel andra den pågående miljöavgifisuiredningen, som diskulerar avgifier av skilda slag relaterade lill olika skadliga utsläpp.

Trols all dessa utredningar pågår och skall redovisa sina synpunkter inom loppet av några månader föregriper regeringen dem och föreslår en höjning av skatten pä lälldiesel. Regeringen och socialdemokraterna borde i slällel ha följt del förslag som jag har lagl fram i KIS, alt den del av KIS-ulredningen som berör energibeskattningen borde senareläggas några månader för atl i liden kunna samordnas med miljöavgifisuiredningen. Min moderate kollega i miljöavgifisuiredningen Nic Grönvall har i den ulredningen slälll samma krav. Bo Lundgren har i samband med ett annat belänkande i skalleutskoilel föreslagit elt utskoltsinilialiv på samma lema. Socialdemokraterna har tyvärr sagl nej till denna samordning.

Socialdemokralerna har i skatleulskottel föreslagit atl skatten på lälldiesel        63

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Ändrade beskaunings-reglerför lälldiesel, m.m.

skall höjas den 1 juni i år frän 610 kr./m'' fill 860 kr./m\ Ungefär ire veckor därefler kommer med all sannolikhd den socialdemokratiska majoriteten i KIS all föreslå alt den skatt som i dag föreslås bli höjd skall sänkas med 30 % till 600 kr., alltså till en lägre nivå än för närvarande. Samtidigt kommer skallen på vanlig dieselolja all sjunka frän 978 kr. lill 685 kr. Beskallnings-skillnaden mellan lälldiesel och vanlig diesel sjunker därmed från 118 kr. lill 85 kr. Jag kan inle förslå skälen lill denna lillfälliga höjning av lälldiesel. Lälldiesel är ocksä enligl uppgifl miljövänligare än vanlig dieselolja. Användandet av lättdiesel borde därför enligl min mening siimuleras. Della är särskill vikligl när del gäller busstrafik i tätorter där man jusl använder lälldiesel. Varför, Bo Forslund, vill socialdemokralerna inte stimulera till en sådan åtgärd i slällel för all hämma en sådan ulveckling?

Socialdemokralerna har inga besked alt ge huruvida svensk industri i framliden skall erhålla energi i tillräcklig omfattning lill konkurrensmässiga priser. Energibeskattningens omräde präglas av motsvarande osäkerhet. Del finns ingen långsiklighd i beslutsfattandet, ingen saklig grund för beskallning och inga nya idéer föds.

Herr talman! Jag tycker att det är självklarl atl regeringens förhastade förslag om ökad beskallning av lälldiesel borde avvisas. De socialdemokrafiska ledamölerna i ulskollel har emellertid som vanligl följl husbondens rösl - inga avvikelser tillåls. Även sunt förnuft är lydligen tabu i den socialdemokratiska riksdagsgruppen.

Herr talman! Ålgärder håller på att vidlas för alt höja bärigheten pä landets vägar. Investeringsprogram prioriteras pä sä säll all slörre delen av skogslänens sekundära och leriiära vägar fär sådan bärighd alt del molsvarar vad som gäller inom EG. Det innebär också au man kan utnyttja slörre och tyngre fordon, och det får lill följd atl skatten avseende nytiolrafiken stiger. Eftersom alla områden i vårt land inte fär möjlighel all ulnyiija de tyngre fordonen i samma utsträckning som just skogslänen, bör fordonsskatten lills vidare, i varje fall i dessa regioner, inle bli föremål för nägon höjning.

Herr talman! Med del sagda yrkar jag bifall till reservalionerna 1 och 9 i bdänkande SkU27.

Under della anförande  övertog iredje vice lalmannen  ledningen av kammarens förhandlingar.

64

Anf. 71 BRITTA BJELLE (fp):

Herr lalman! I skalleutskotlets belänkande som vi nu behandlar tillstyrks regeringens förslag om en höjning av den allmänna energiskallen pä lälldiesel. Vi i folkpartiet godtar della förslag. I belänkandel behandlas dessulom ell anlal motioner från den allmänna molionsiiden. Del är mofioner som behandlar drivmedelsbeskallningens nivå, skalleslimulanser för elbilar och liknande frågor.

Några av förslagen i molionerna tycker vi i folkpartiet är inlressanla. Men med hänsyn lill all miljöavgifisuiredningen och kommillén för indirekla skaller snarl skall presenlera sina belänkanden, vill vi avvakla det pågående utredningsarbetet innan vi kommer med färdiga förslag.

På en punkl har vi emellertid avvikil från denna linje, och det gäller

molorsägsbensin. Det beror på atl dagens molorbensin har en sammansällning som orsakar hälsobesvär när den används i molorsägar och röjsägar. Del finns undersökningar som visar alt huvudvärk, ögonirritalion, irritalion i näsa och hals m.fl. symlom är vanliga hos skogsarbdare som arbelar med molorsåg. Besvären kan härledas lill all skogsarbdarna utsätts för bensin och avgaser från motorsågar. Genom forskning har man under 1988 kommil fram lill hur man skall göra för all tillverka en mindre hälsovådlig bensin som kan användas i motorsågar. Genom atl använda denna specialbensin kommer många hälsobesvär all krafligl reduceras.

Problemel är alt det kommer alt förbrukas förhållandevis litet sådan här specialbensin i landel och all den därför blir dyr att tillverka och distribuera. Vi i folkparliel lycker all det vore olyckligl om det visade sig atl det höga prisel skulle bli etl hinder för introduktion av det nya bränslet Del kunde därför vara lämpligt atl befria motorsägsbränsld från bensinskatt för atl fä ned priset.

Eftersom vi anser att del är angelägel all förbällra skogsarbetarnas arbetsmiljö och minska deras risker för ohälsa, har vi i en reservalion fillsammans med centern och vpk föreslagil alt regeringen fär i uppdrag att skyndsamt uireda möjligheterna atl befria motorsågsbränsle frän bensin-skaU.

Herr lalman! Med del sagda yrkar jag bifall till förslagel i reservalion 10.

Anf. 72 HÅKAN HANSSON (e):

Herr lalman! Den deball som vi nu för om delta betänkande påminner till sina principer myckel om den deball vi hade för en slund sedan om bilacciser. Deballen kommer all upprepas när vi senare skall behandla energi- och miljöskall.

Det har sagts här all det pägår etl omfattande utredningsarbete, och det är naturligtvis riktigt. Förväntningarna på del arbelel är slora. Del är vikligl all vi i Sveriges riksdag vågar falla beslul, vilkel jag tidigare har varit inne på, när del gäller principen all differentiera i skaltesyslemd och stimulera bl.a. med miljöpolitiska ulgångspunkler.

Från centerns sida lillslyrker vi också proposifionens förslag om en höjning av den allmänna energiskallen pä lälldiesel. Det är med uigängspunki i principiella synpunkler som vi gör del. Vi bedömer inle all lälldiesel är del Slora greppet när del gäller all minska ulsläppen av l.ex. aromaliska kolväten. Som framgår av utskollsbetänkandet har del ocksä funnils vissa osunda inslag på oljemarknaden när det gäller just lättdiesel. Däremol nolerar jag, herr talman, all del när del gäller lättdiesel - som inte är ell lypiskt nyll framsleg vad gäller miljövänliga bränslen - finns dt större slöd i riksdagen för differentiering.

Cenlern har två reservationer fogade fill della belänkande. En reservalion gäller elbilar. Vi hävdarsamma princip som tidigare, dvs. all man skall kunna differentiera, stimulera och gynna miljövänliga fordon och bränslen. Vi bedömer och ser elbilen som en viklig del och ingrediens i utvecklingen av nya miljövänliga fordon.

När det gäller motorsågsbränsle har vi en reservation tillsammans med folkpartiet och vpk. Del har bedriviis en hel del forskningsarbete om

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Ändrade beskattningsr regler för lättdiesel, m.m.

65

5 Riksdagens protokoll 1988/89:110

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Ändrade beskattningsregler för lättdiesel, m.m.

motorsågsbränsle för all få borl halterna av aromaliska kolvälen. Denna forskning är etl inslag av framgång för alt få fram miljövänliga bränslen. Vi menar atl del finns skäl, som tidigare har angetts av Britta Bjelle, för att skattemässigt favorisera motorsägsbränsld ur hälso- och miljösynpunkl.

Slutligen har vi frän centerns sida i ell särskilt yttrande berört en molion om differentierad bensinskatt. Vi vill i del yttrandet understryka all vi släller upp på principen om differenliering, men vi är inte säkra på att jusl del som anges i den socialdemokratiska molionen är den väg som man skall välja.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill reservationerna 7 och 10.

Anf. 73 LARS BÄCKSTRÖM (vpk):

Herr talman! Jag har blivit tvungen att ersätta Paul Lesiander i denna fråga, och jag hoppas att jag kan säga ungefär det han hade tänkt säga. Men först vill jag göra en personlig kommenlar. Jag ser atl del i politiken och här i kammaren formas många allianser - en del av ovanligl slag. Del finns både heliga och oheliga allianser, och jag vet inle vad man kan säga om den här. En förfallare sade en gäng att del viktiga inle är var man kommer ifrän, ulan vart man är pä väg. Vänsterpartiet kommunislerna och moderalerna har antagligen kommil frän olika håll, men vi är just nu pä väg åt samma håll. Båda våra parlier yrkar avslag på regeringens proposition om lälldieseln. Vi anser all gällande regler bör kvarstå. Vi inom vpk har framför allt tryckt på miljöaspekterna. I betänkandet sägs alt det finns osunda inslag. Man vill emellertid behålla den skillnad som finns men göra den mindre. Vi anser atl det här finns en risk för atl man begär del gamla kardinalfelet med barnel och badvattnet. Vi tror att det finns andra vägar all gä för alt komma till rälla med de pålalade osunda inslagen. Vi anser all miljöskälen i stadstrafiken talar för all vi behäller denna skillnad i beskattningshänseende, och jag yrkar därför bifall lill reservation 1.

Moderala samlingspartiet har kanske en mer leknisk motivering när det gäller utredningsarbetet. Vi har i en annan reservation, nr 3, ocksä lagt tekniska aspekter pä drivmedelsbeskattningen och miljöprofilen. Jag yrkar bifall lill denna reservalion. Vi menar alt denna fråga bör ses i etl stort och enhetligt sammanhang. Vi kommer snarl i kammaren att ånyo få deballera miljöfrågorna även i samband med beskallningen. Vi anser atl det borde ha lagits inilialiv för all få en miljöprofil på hela drivmedelsbeskaltningen i etl sammanhang.

Jag yrkar slulligen bifall till reservation 10. Del problem som här las upp berör en mindre grupp, men del är en grupp som har många arbdsmiljöpro-blem. Vi menar all vårl förslag skulle kunna vara ett sleg i rätt rikining.

Med detta vill jag återigen yrka bifall lill de tre reservationer till vilka vpk har medverkal.

66

Anf. 74 GÖSTA LYNGÅ (mp):

Herr talman! Om del här samhällel alls skall komma i balans med sin ekologiska miljö mäsle vi ta myckel slörre hänsyn till de icke förnybara resurserna. Det gäller framför allt fossila bränslen, varav dieseloljan är ell. Förulom resursens ändlighet är del också så olyckligt att förbränning av fossila bränslen ger en ökning av atmosfärens koldioxidhall, vilkel även del

definitivt bör undvikas. Naturligtvis är del bättre att använda lättdiesel än vanlig dieselolja, men för bägge liksom för bensin gäller det all slörre besparing är av nöden. 1 vår marknadsekonomi är del just ekonomiska styrmedel som skatter som måsle användas, och del är anledningen till mina reservationer 2 och 4, som jag alltså yrkar bifall till.

Elt speciellt problem uppslår när ullandsregistrerade personbilar ankommer till Sverige. I enlighet med en molion av Carl Frick innehåller reservation 5 ell förslag om väglrafikskaller atl tas ul med schablonbelopp av ullandsregistrerade bilister med belopp som beror av om de kör bensin- eller dieseldrivna bilar. Jag yrkar bifall till den reservationen.

Ett missförhållande har uppkommil sedan man övergav den kilomderrela-terade beskattningen av förmånen att ha fri bil från sin firma. Nu används ett belopp som är relaterat till bilens inköpspris och som är avsell alt motsvara ett visst schablonvärde. Della innebär alt man kör så myckel man vill för samma beskaltning, vilkel ökar mängden onödig körning både inom och utom Ijänsten och därmed ulgör en negaliv faklor för miljön. Jag yrkar bifall lill reservation 6.

Jag vill också yrka bifall lill reservalion 8, moment 9, i vilken uppmärksamhet ägnas del faktum all vissa landsting, nämligen de som innehåller storstäder, har särskilt slor andel biltrafik och är värsl ulsalla när del gäller bilolyckor. Deras sjukvårdskoslnader på grund av billrafiken blir således abnormt höga, och i reservationen föreslås all de skall ha räll all la ut en landstingskommunal drivmedelsskatt.

Slutligen vill jag yrka bifall lill en reservation, som jag inte undertecknat, nämligen cenierreservafionen 7 angående elbilar. Del framstår numera som fullständigt klarl för mig all elbilarna är en möjlighel som måsle uppmunlras så mycket som möjligl och all skaltebefrielse vore en hjälp för dem.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Ändrade beskattningsregler för lättdiesel, m.m.

Anf. 75 BO FORSLUND (s):

Herr talman! Jag vill också, i likhet med Lars Bäcksiröm, inledningsvis konstalera all vi alll oflare får se oheliga allianser i skalleutskottd. Det har vi under en lid konslaleral. Del är inte alls ovanligt att del skrivs gemensamma reservationer av vänsterpartiet kommunisterna och moderata samlingspartiet. Månde det vara sä all vänsterpartiel kommunisterna i skatieutskolld är på väg ål höger? Del återstår all se.

Del belänkande som vi nu behandlar är föranlett av en proposition om ändrad energibeskattning på fotogen med lillsals som möjliggör s.k. lälldiesel. Skillnaden mellan s.k. lättdiesel å ena sidan och motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja å andra sidan beror egentligen närmast på tidigare politiska överenskommelser för all finansiera vissa investeringar, som riksdagen fallat beslut om. Del är fakliski av den anledningen som skalteskillnaderna uppstått. Det har alltså inte varit frågan om miljöpolitiska hänsyn. Nu har del dessutom visal sig all - något som riksskatteverket mycket starkt påtalat - just dessa tillsatser för all framställa lättdiesel används på ett sätt som medfört mycket osunda inslag på oljemarknaden, dess värre i allt större ulslräckning. Del är ocksä av den anledningen som jusl beskattningen på lättdiesel har brutits ut från övrig energibeskattning.

Karl-Gösta Svenson slällde en fråga lill mig. Han kunde inle förslå skälel

67

Prot, 1988/89:110 9 maj 1989

Ändrade beskannings-reglerför lättdiesel, m.m.

lill skatteförändringarna. Jag kan bara svara all vi i del fallel är i myckel goll sällskap. När det gäller beskattningen av lälldieseln finns del en myckel slor majorilel i denna kammare, som släller sig bakom propositionen. Både cenlern och folkpartiets förelrädare siöder propositionsförslaget Miljöpartiet vill dessutom gå ännu längre än regeringen.

Till betänkandet har också fogats en rad reservationer, som bygger pä motioner som väckls under den allmänna molionsiiden. Jag vill, herr lalman, för all tjäna lid inskränka mig till att hänvisa till de motiveringar för yrkandena om avslag på dessa motioner som anförs i betänkandet Vi har i riksdagen som praxis alt vi, när ulredningar har lillsalls, bör invänta resultatet av utredningsarbetet innan vi fattar beslut. Jag länker då närmasi på den miljöavgiftsutredning som arbetar. Vi kan förvänta oss att en rad förslag kommer all föreläggas riksdagen för beslul under en myckel nära framtid.

Jag vill dock, herr lalman, kommenlera reservationen om motorsågsbränsle, som undertecknats av utskottets representanter för vpk, cenlern och folkpartiet Jag kan i och för sig hänvisa till utskottets skrivning som är myckel bra. Vi sympatiserar myckel starkt med motionen men anser att det här i hög grad rör sig om en arbetsmiljöfråga. Enligl vår mening bör denna inle lösas med hjälp av skatlesubvenlioner. I ställd lycker vi all det finns skäl att i del här lägel slälla krav på arbetsgivarna och också på tillverkarna. Vid en interpellationsdebatt försäkrade också finansminislern att han är utomordentligt intresserad av att ta lag i frågan och försöka hitta en lösning. Också vi är hell med på detta.

Herr lalman! Jag vill härmed yrka bifall lill ulskoltets hemställan i dess helhel och avslag pä reservationerna.

68

Anf. 76 KARL-GÖSTA SVENSON (m):

Herr talman! Jag konstaterar all Bo Forslund yttrade alt den energibeskattning som vi för närvarande har är en finansieringskälla för statliga utgifter och inle alls baserad på de skadliga miljöeffekler som förbränning av bränsle kan ha. Del är, helte del, hög tid all vi får en ändring av beskattningen på del här området. Här hade socialdemokralerna möjligheten att ge en signal lill en ny inriklning.

Av handlingarna i ärendel framgår del ju tydligt alt lälldiesel är miljövänligare än den vanliga dieseloljan. Därför borde man inle ha vall atl höja skatten och försämra möjligheterna alt nyttja delta bränsle. I tätorterna finns det ju miljöproblem, i synnerhet i Stockholm på grund av inlensiv busstrafik. Här finns det egentligen ingen utredning - del har inte ens förts någon diskussion - om fördelarna med alt i hög grad använda lättdiesel. Denna användning verkar vara stimulerande, eftersom riksskatteverket har blivit oroligt över ett alltför stort utnyttjande och kanske etl någol felaktigt utnyttjande.

Totalt skulle det kanske kunna bli en samhällsekonomisk förtjänst genom all miljön skyddas vid större användning av del här bränslet, som ju inte är sä skadhgt för vår omgivning. Del är beklagligt att varken regeringen eller skatleulskottel har med någon ulredning, men Bo Forslund har kanske några synpunkler i frågan.

Anf. 77 LARS BÄCKSTRÖM (vpk):

Herr talman! Ledamoten Bo Forslund var orolig över all vpk i skatteutskottet skulle glida till höger. Jag är väslkuslbo och jag kan försäkra all vi inle kommer att glida med den höga vindhaslighet som socialdemokratin har haft under de senasle åren. Som väslkuslbo vet jag också alt man ibland måsle kryssa för att komma någon vart. I sådana fall kryssar vi gärna. Men babordsvarianlen har vi fast förankrad. Om man dä kryssar ihop med moderaterna på så säll att vi fillsammans kan finna atl del går atl avslå en skattehöjning på lälldiesel är del ju bra. Vi alla är ju överens om alt lälldieseln är något av del mesl miljövänliga jämförl med andra alternativ. Då tycker jag inte att det är sä obehagligt att sitta i högerburen - kanske är det moderaterna som siller i vänslerburen. Vi kan diskulera vem som har hitlal kornet den här gången. Det här står vi ul med, men del är klart all Bo Forslund hellre skulle vilja ha vpk som någol slags släpankare som man gör som man vill med. Del är ju behagligare för regeringen, men ni kommer inte att fä det sä, även om ni önskar det. Man får inte alltid det som man önskar sig. Jag kan garanlera all vi kommer att hålla babordskursen, men vi kommer alt kryssa så snart vi får tillfälle.

Om motorsägsbränsld skriver utskottet alt del kan finnas bältre meloder, men det finns ju också elt ordspråk som säger att del bästa aldrig får bli del godas fiende. Finns del bällre meloder skall jag inte motsätta mig dem. Men del här är en metod. Kan,vi få två goda metoder, blir ju resultatet dubbelt så bra. Ålerigen: Moderaternas och vpk:s reservalion i vad gäller lälldiesel kommer inle atl försämra stadsmiljön i Slockholm. Det är jag alldeles överlygad om. Tack!

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Ändrade beskattningsregler för lälldiesel, m.m.

Anf. 78 BRITTA BJELLE (fp);

Herr talman! Bo Forslund sade atl man när del gäller motorsägsbränsld kanske borde lala mer med tillverkarna. Jag kan börja med all säga all frågan om bränsle för motorsågar kan verka liten, men å andra sidan innebär det ju stora koslnader för samhället för varje individ som faktiskt mår mycket dåligt eller blir sjuk av verksamhelen. Man har ju kunnat konstalera all skogsarbetarnas besvär har ökat under de senasle åren. Detta i sin tur beror pä alt man numera framställer bensin med någonting som heler krackning. Man använder alllsä en sämre råprodukt vid framställning av bensin.

Eftersom en försämring för dem som arbetar med molorsägar har skell under de senaste åren, måste man ju göra någonting nu. Man kan inte vänta på nya lösningar. Under 1988 har man kommil fram lill alt del finns ett bränsle som är bra och som förbältrar arbetsmiljön för dem som håller pä med skogsarbete. Dä kan jag inte förstå att man inte så snart som möjligl ser till att bränslet finns i handeln. Eftersom man vet att framställningen är dyr och alt del är fä liter som del kommer atl röra sig om, vel man också all del blir svårl alt få nägon atl tillhandahålla produkten. Etl säll all sprida produkten skulle då kunna vara atl la borl skatten. Eftersom del inte är fråga om några stora koslnader men atl del skulle förbättra arbetsmiljön, lycker vi att del vore rimligt all la bort skatten. Detta är etl konkret förslag. Socialdemokraterna har ju ingel förslag.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Ändrade beskattningsregler för lälldiesel, m.m.

70

Anf. 79 HÅKAN HANSSON (c):

Herr talman! Visst kan man, som Bo Forslund säger, avvakta etl viktigt pågående utredningsarbete. Men med erfarenhet av socialdemokraternas ambitioner på del miljöpoliliska området - del länga, vackra talet ulan åtgärder - blir man lilel otålig, eftersom del finns konkreta åtgärder all vidla redan i dag.

Sedan lill molorsågsbränsld. Del är ju en arbdsmiljöfräga, elt av de slora flaggskepp som socialdemokralin har kommit med. Bo Forslund sade all man skall ställa krav pä arbetsgivarna och tillverkarna. Men vilka krav skall vi ställa? Jo, krav på att använda miljövänligare molorsägsbränslen, och dä gäller del ju all hilla slimulanser. Del finns även andra molorsägsbränslen, rapsolja och liknande. Visa lilel vilja alt gå en bil pä vägen och stimulera miljöinsalser!

Anf. 80 GÖSTA LYNGÅ (mp):

Herr lalman! Till Bo Forslund vill jag säga all det är vikligl all nu ta itu med Irafiken. Det räcker inle med att bara referera till utredningar. Det är klarl att vi skall la hänsyn till utredningar och deras resultat, men del är ocksä så all man inom ulredningarna är lyhörd för vad som händer i riksdagen. Om riksdagen gör ell klarl ullalande i den aktuella frågan, är det myckel möjligt atl växelspeld fungerar sä all ulredningarna verkligen lar hänsyn lill della och påverkas av del.

Till slul några ord om molorsågsbränsld. Vi i miljöparfiel har inle slälll oss bakom reservafionen i fräga. Kan inle Bo Forslund inslämma i all rnolorsägs-bränsle bör förbjudas om del nu är farligi ur arbdsmiljösynpunkl? Man skall inle slyra sädana här verksamheter med hjälp av skaller, ulan man skall förbjuda sådanl som är farligt, och sedan fär del kosla att använda mindre farliga bränslen,

Anf. 81 BO FORSLUND (s):

Herr talman! Till Lars Bäcksiröm vill jagsäga atl det är klart atl man mäsle kryssa ibland. En kryssning kan ju vara både upplyftande och spännande. Jag har i skalleulskoltel märkt all Lars Bäcksiröm ocksä har uppläckt detta.

Till Karl-Gösta Svenson: Vi är ju alla inställda pä atl vi kommer all få en ändrad energibeskatlning. Men för den skull skall väl inle riksdagen vara förhindrad all rätla lill de kanske värsta avarterna eller, som i della fall, ell osunt användande av tillsatser i syfle all minska beskallningen. Del är ju ocksä av den anledningen som denna proposifion har kommil lill sländ. Jag lycker all del är ell friskhdslecken alt man när inan ser all nägol inte slär rätt lill, nägol som gör atl man känner en utomordentligt slor oro över utvecklingen, att man då aviserar om missförhållandet Della är ju vad riksskatteverket har gjorl i nämnda fall. Vid sädana tillfällen måste regeringen vara sä pass handlingskraftig atl man kan rälla lill del hela.

Till Brilla Bjelle, Håkan Hansson och Lars Bäcksiröm: När del gäller molorsägsbränsle är vi i sak överens; det vi är oense om är metoderna. Vi socialdemokrater i ulskollel och regeringen lar verkligen denna fråga pä allvar, della framgår också av skrivningen i ulskollels belänkande. Men, mina vänner, varför skall vi alllid skallesubvenlionera miljöförbällringar?

Jag menar alt det är fel väg. Finansminislern har ocksä givil ullryck för della, och därför gör han nu slora anslrängningar för all hilta andra former för all komma lill rätta med dessa problem.

Gösta Lyngå frågar om man skall förbjuda motorsågsbränsle. Personligen menar jag atl den åtgärden måhända är den riktigaste, om man via arbdarskyddsslyrelsen och andra organ finner att molorsågsbränsld ger upphov till sådana skadeverkningar att det utgör ett men för hälsa och liv.

Anf. 82 KARL-GÖSTA SVENSON (m):

Herr talman! Till skillnad frän mig sä lycker tydligen Bo Forslund atl det är etl friskheislecken all hämma användningen av miljövänliga bränslen.

Anf. 83 BRITTA BJELLE (fp);

Herr lalman! Bo Forslund säger alt det skiljer i metoderna mellan utskoltsmajoriteten och reservanterna. Del är rikligl. Men här har vi reservanler elt förslag pä hur vi kan underlätta att ell miljövänligl bränsle för motorsågar kommer ul pä marknaden. Bo Forslund har ju själv ingel förslag, och i avvaktan på att elt sådant finns borde man väl underlätta för dem som håller på med denna verksamhel ule i skogen eftersom vi vet all de mår dåligl.

Så länge det inle finns någol bällre förslag borde väl socialdemokralerna ändå kunna stödja ell förslag som de anser vara sämre - huvudsaken är väl all de som arbelar i skogen får ell bällre bränsle atl använda sig av.

Anf. 84 HÅKAN HANSSON (c):

Herr lalman! Jag tycker atl det var en mycket inlressanl upplysning Bo Forslund kom med när han undrade varför vi skall subventionera miljöinsalser. Detta gör mig ännu mer orolig inför de kommande skalieulredningsför-slagen och behandlingen av dessa. Del innebär alliså all vi inte skall använda skattesystemet för alt stimulera miljöinsatser. Mönslrd känns igen från energiområdel och försöken alt få fart på allernaliva energikällor; del händer ingenting.

Slutsatsen är atl Bo Forslund vill vänla med arbelsmiljöinsaiserna pä della område till efter det att utredningen har lagt fram sina förslag och dessa har behandlats i riksdagen.

Anf. 85 BO FORSLUND (s):

Herr talman! Jag konstaterar atl det kommer att hända väldigt mycket på energibeskattningens område. Jag hoppas atl mina meddebattörer är lika positiva i de kommande debatterna, när vi skall fatta beslut om finansiering och beskattning av åtgärder i syfte alt få en bältre miljö.

Överläggningen var härmed avslulad.

(Beslul i ärendet skulle fallas vid näsla arbelsplenum.)

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Ändrade beskattningsregler för lättdiesel, m.m.

71

Prot. 1988/89:110      12 § Föredrogs

9 maj 1989

försvarsutskottets betänkande

Handläggningen av ärenden om vapenfri tjänst

1988/89:FöU13  Handläggningen  av  ärenden  om  vapenfri  tjänst (prop. 1988/89:110).

Handläggningen av ärenden om vapenfri tjänst

72

Anf. 86 PAUL CISZUK (mp):

Herr talman! Förslaget all omorganisera myndigheterna som handlägger ärenden rörande vapenfri tjänst är inle bra-trots att det har varit föremål för etl omfattande utrednings- och remissförfarande. Några mycket vikliga synpunkler frän remissinstanserna beaklas inle.

De personer som gör vapenfri tjänst ulgör fortfarande en minoritet bland de värnpliktiga-en minoritet som inle vill kompromissa med sin mänskliga nalur och bära vapen i syfle all skada sina medmänniskor. Egenlligen är della del enda nalurliga förhällningssätld. Majoriteten - vi som har kompromissat - får passa oss väldigl noga sä all vi inle yllerligare försämrar de vapenfrias rällslrygghd och därmed trampar pä vår egen mänsklighet.

Vi har i dag ell prövningsförfarande sorn av mänga upplevs sorn kränkande för den personliga integriteten. Prövningsförfarandet bör förenklas därhän all vapenljänsl eller inle blir den enskildes val. Samiidigi kommer vi kanske under lång lid framöver att ha behov av en krigsmakt

Inom miljöpartiet tror vi atl problemel kan få en konstruktiv lösning genom införande av ell samhällsljänslesystem. Della skulle omfalla alla, män som kvinnor, och bestå av arbele inom värden av människor, nalur och samhälle, men även arbele inorn civilt och mililärt försvar. Den slora fördelen skulle vara jämställdhet; jämslälldhei mellan könen och jämställd-hel mellan olika slags arbelen, vilka behövs för atl värna vårt samhälles fortbestånd. Jag är övertygad om all man i etl sådant syslem kan finna lösningen på konflikten mellan vapentjänst, vapenfri tjänst och lolalvägran. Mellan dessa finns en myckel grundläggande konflikl som vi inle fär blunda för.

Nu går det inle all ordna ell samhällsljänslesystem från det ena ärel till del andra - ulredningar och överväganden tar tid. Vad skall vi göra i väntan pä detta? Jag gladde mig storligen äl folkparlimolionen med förslag om all avslå proposilionen mol bakgrund av alt man borde ompröva prövningsförfaran-del innan man ändrade myndighelsslrukluren. Tyvärr fullföljde inle folkpartiet sitt avslagsyrkande med en reservation till belänkandet.

Herr talman! Jag har för miljöpartiet de grönas del lagil upp förslagel om prövningsförfarande som ell moliv för avslag. Jag hoppas pä slöd för avslagsyrkandel från alla som vill förenkla prövningsförfarandet, även om man inle tror på samhällsljänstemodellen.

Del kanske tyngsta argumentet mol den föreslagna myndighdsförändring-en är alt det är fel att slå samman den prövande myndighelen, vapenfrinämnden, med nämnden för vapenfriulbildning, vilken är verkslällande. Om man ändå gör så måsle man vara yllerligl noggrann med vem sorn skall överpröva de beslut som denna sammanslagna myndighet fattar. Då känns det definitivt ' fel atl lägga överprövningsförfarandel hos en ny domslolsliknande myndig-

hel, totalförsvarets tjänslepliklsnämnd. Denna skall handlägga alla värnpliktsärenden, och det mäsle naturligtvis bli sä all den får en miliiär dominans eftersom merparten av ärendena kommer all beröra vanlig vapentjänst Överprövningen av den tilltänkta vapenfrislyrelsens beslut borde ske vid domslol, som l.ex. kammarrätten i Jönköping har sagl i sitt remissyttrande. Jag har i motion föreslagil att de vanliga tingsrällerna skulle anlitas, med tanke på deras allmänmänskliga kompetens och personkännedom.

Utskottet menar att detta skulle ge olika behandling av olika värnpliktiga. Nåja, del är ju vad propositionen föreslår på elt värre sätt - just atl lägga samman prövande och verkställande myndighet för de vapenfria. Men de som får vapenljänsl får prövningen hos värnpliktskonloren och verkställigheten hos andra myndigheter, nämligen de militära förbanden.

Vilka skäl anförs då för atl man skall göra den här omorganisationen? Det är myckel svårt atl få fram del, tycker jag. Under utskottsbehandlingen har jag inle kunnat finna all det har kommit fram några ytterligare skäl. Man talar i proposilionen om all små myndigheter ger dåliga karriärmöjligheter och att del har gjort atl arbetsförhållandena vid berörda myndigheter har blivit dåliga. Jag häpnar. Kan delta vara etl skäl för all gä till riksdagen och begära lagändringar av stor belydelse? Det måste ju finnas ell helt balleri av personalpolitiska åtgärder som myndigheter och regering kan använda - om det är detta som är problemet. De verkliga skälen måste vara andra. Del vore intressant om någon kunde upplysa om delta. Det intresserar säkerl fler än mig.

Jag kan respektera om man vill spara 2,5 milj. kr. per är pä driftskostnader genom att sarnmanlägga myndigheterna - men inte som skäl för att man samiidigi ger de vapenfria en sämre rällslig ställning.

Herr lalman! Jag kan tänka mig all man inom socialdemokratin forlfarande har en viss övertro på stordriftens välsignelser. Men vad har fält folkpartiet all ändra sig?

Nåväl, beslutet är inte fatlal än. Jag yrkar bifall lill min och miljöpartiet de grönas reservalion i della ärende.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Handläggningen av ärenden om vapenfri tjänst

Anf. 87 INGVAR BJÖRK (s):

Herr lalman! I försvarsulskollels betänkande 1988/89:13 tar utskollel upp frågan om handläggning av ärenden om vapenfri ijänsl. Del gäller elt förslag från regeringen i proposition 1988/89:110:

Försvarsutskoitd har - med undantag av miljöpartiets företrädare - nätt fram lill en enig slåndpunkl, och jag vill därför försl yrka bifall lill försvarsulskollels hemslällan och avslag på den reservalion som miljöpariiei avgivit.

Herr lalman! Försvarsulskollel säger inledningsvis:

"Den allmänna värnplikten innebär en skyldighet för svenska män alt delta i landets väpnade försvar i krig och vid krigsfara saml all genomgå utbildning med syftet all ge den värnpliktige förmåga atl lösa uppgifter i del militära försvarel."

Försvarsulskollel säger emellertid vidare;

""Skyldigheten all fullgöra värnpliktstjänstgöring är dock inle ulan undan-

73

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Handläggningen av ärenden om vapenfri tjänst

74

lag. Enligt 1 § lagen (1966:413) om vapenfri tjänst kan en värnpliktig få tillstånd all fullgöra vapenfri tjänst i slällel för värnpliklsljänslgöring, om del kan antas atl bruk av vapen mot annan är sä oförenligt med den värnpliktiges allvarliga personliga övertygelse atl han inle kommer alt fullgöra värnplikten."

Den enskilde får lillstånd till vapenfri ijänsl av vapenfrinämnden och ytterst av regeringen, dvs. försvarsdepartementet.

Regeringen säger nu i proposition 1988/89:110: "Ärenden om lillslånd lill vapenfri tjänst och om tjänstgöringsförhållandena för den som beviljas sådan tjänst avgörs i första instans av en ny myndighet, vapenfrislyrelsen, lill vilken knyts ell särskilt lekmannaorgan för tillståndsprövningen."

Vapenfrinämnden i Slockholm och nämnden för vapenfriutbildning i Karlstad upphör. Den nya myndighelen - vapenfrislyrelsen - lokaliseras till Karlslad.

Överprövningen av lillslåndssökandd överför man till en ny myndighet, nämligen totalförsvarets tjänslepliklsnämnd. Till den nämnden för man sedan de ärenden som prövas av värnpliktsnämnden i Slockholm, och värnpliktsnämnden avvecklas således. Den nya nämnden - totalförsvarels tjänslepliklsnämnd - lokaliserar man lill Slockholm.

Enligl propositionen bör reformen träda i kraft den 1 januari 1990, eller vid en tidigare lidpunkt efter den 1 juli 1989 om regeringen sä beslämmer.

Herr lalman! I proposilionen säger statsrådet atl han vill utreda det nuvarande prövningsförfarandets effekter. Ulskollel har då inhämlal all en särskild ulredare har lillsalls med uppgifl all redovisa resullald före 1989 ärs slul.

Slalsrådel anför också i proposilionen all ansökningar om vapenfri ijänsl i forlsällningen bör handläggas inom en annan myndighdsram än den vapenfrinämnden utgör. Och han pekar pä att en i del närmaste enig remissopinion släller sig bakom kravet pä en reform. Han vill alltså hos en myndighet samla de arbetsuppgifter som för närvarande fullgörs av vapenfrinämnden och nämnden för vapenfriutbildning.

Försvarsutskotld har ocksä anslutit sig lill denna uppfallning.

Sedan säger statsrådet följande, som jag lycker är mycket vikligl:

"Jag för min del anser det ulomordenlligl angeläget alt den som med hänvisning till sin inslällning lill vapenbruk inle anser sig kunna fullgöra värnpliktstjänstgöring får en saklig och rättvis prövning av sin ansökan om vapenfri tjänst. Garantier för delta skapas genom utformningen av lagsliflningen och genom sammansällningen av del organ som har all göra själva prövningen."

Försvarsulskottel menar alt del är angeläget med lekmannamedverkan i den nya vapenfristyrelsens provningsverksamhet Uppgiften för myndighetens styrelse atl leda myndighelen är emellertid avskild från provningsverksamheten enligl vapenfrilagen. Della moliverar särskilda ålgärder för all garantera att lekmannarepresenlanler får elt avgörande inflytande vid prövningen av ansökningar om vapenfri ijänsl. Beslul om avsteg bör enligl utskottets mening endasl få fattas av den delegation som försvarsministern räknar med. Liksom denne finner utskollel lämpligl atl låla principerna för sammansällningen av vapenfrinämnden vara vägledande också när del gäller lekmannadelegalionen.

Läl mig även fä säga några ord om totalförsvarets tjänslepliklsnämnd.

1 proposilionen lämnas en utförlig motivering till all avslagsbeslul beiräffande framställning om vapenfri tjänst bör prövas av en ny myndighet i stället för som nu av regeringen.

Det är nämligen sä, atl regeringen sedan länge slrävar efler all delegera beslutanderätten i ärenden av löpande karaktär lill myndigheterna och all del inle finns nägol behov av en politisk styrning av praxis i fråga om prövning utifrån reglerna i vapenfrilagen.

Försvarsutskotletvill beiräffande Ijänslepliktsnämnden betona vikten av all kvalificerade jurister ingår som ordförande och vice ordförande i nämnden.

Beträffande den reservation som miljöpartiet avgivil i denna fråga vill jag avslutningsvis anföra följande.

Miljöparfiel talar om införande av en allmän samhällsljänsleplikl för bäde män och kvinnor. Detta har aldrig riksdagen accepterat, och jag tror inte att riksdagen vill acceplera del nu heller.

Och beiräffande prövningsförfarandet talar man om att en allmän underrätt skulle komma in vid prövning av ärenden, vilket skulle kunna leda till olika beslul beroende på var man bodde i landel.

Herr lalman! Jag vill än en gång yrka bifall lill försvarsutskottets hemslällan i detta ärende.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Handläggningen av ärenden om vapenfri tjänst

Anf. 88 PAUL CISZUK (mp) replik;

Herr lalman! Fattar jag Ingvar Björk rätt - att det som skäl till att man går med på den här proposilionen anförs alt regeringen har lovat atl uireda prövningsförfarandet och alt del skulle vara någol i viss mån nyll? Men om man iror all del verkligen blir en effekfiv ulredning här, vill jag säga att man ju från ert parti i sådana fall alltid brukar vara väldigl mån om att avvakla utredningar. En ulredning kan ju komma fram lill all del behövs en hell annan myndighdsorganisalion. Jag förslår lyvärr inte rikligt del molivel.

Del är naturligtvis svårt all införa en allmän samhällstjänsteplikt. Det är en mycket radikal omslällning, och Ingvar Björk tror inle på det Del mä sä vara, men del mäsle i alla fall vara en öppen fräga. Som jag sade förul mäsle vi försöka hilla konslrukliva lösningar pä delta. Innan dess skall vi inle göra onödiga förändringar, som i varje fall kan medföra all de som önskar vapenfri ijänsl känner sig olryggare.

Anf. 89 INGVAR BJÖRK (s) replik:

Hernalman! Jag tror all vi med del vi nu har kommil fram lill fåren bällre ordning än vi har hafl hitintills. Del är också min övertygelse all den prövning som nu görs skall leda fram lill ännu bällre resultat. Jag vill särskill peka pä vad försvarsminislern säger i detta sammanhang, nämligen all även de vapenfria har vissa rättigheter och all dessa rättigheler ocksä skall bli tillgodosedda.

Anf. 90 CARL-JOHAN WILSON (fp):

Värderade talman! I årtionden har folkpartiet arbetat för att de vapenfria tjänsteplikligas silualion skall förbällras. Vi har riklat slark krilik mol det

75

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Handläggningen av ärenden om vapenfri tjänst

prövningsförfarande som är underlag för beviljande av vapenfri tjänst Vi tycker atl del är ovärdigt vår upplysta tid atl unga män sätts i fängelse för atl de inte vill utbilda sig för att döda människor i krig.

Folkparliel har aktualiserat elt alternalivt prövningsförfarande där den värnpliktiges huvuddokument i ansökan om vapenfri ijänsl är en skriftlig förklaring. Vi har uttryckt del så, all den förklaringen skall vara lydlig i fräga om lagens cenlrala punkler och klarl redovisa-alt ansökan bygger på en allvarlig personlig övertygelse. I ansökan om vapenfri tjänst bör också ingå nägon form av intyg, som styrker tilltron till den värnpliktiges allvarliga övertygelse.

En målsättning med prövningsförfarandet bör vara all huvudansvard för slällningslagandd vilar på den värnpliktige - och inte som nu på en utredares förmedling av och tolkning av den värnpliktiges övertygelse.

När proposition 1987/88:81 - om ändring av lagen om vapenfri tjänst - kom för mer än ell år sedan, kunde vi glädja oss ål all försvarsminislern där skrev atl han dä lyckte all liden var mogen atl göra den ulvärdering av prövningsförfarandet som folkparliel, fredsrörelsen och många kyrkor så länge önskat

Vi är besvikna över all del löftet inle blivit infriat under de mer än 15 månader som gåll sedan det gavs.

När proposition 1988/89:110 om handläggning av ärenden om tillstånd lill vapenfri tjänst m.m. presenlerades för riksdagen, väckte folkpartiet en motion, i vilken vi föreslog alt proposilionen skulle avslås.

Vi vänlade på den utlovade ulredningen om prövningsförfarandet, som jag nyss nämnde. Vi lyckte atl det därför var olämpligl all jusl nu sätta i gäng en omorganisation av och en flyttning av de myndigheter som handlägger vapenfriärenden.

Vi förutsätter nämligen atl en ulredning om prövningsförfarandet skall resultera i ändrade ruliner för handläggning av vapenfriärenden. Atl dä "röra om" i organisationen verkar myckel oöverlagt

Försl när försvarsdepartementet i försvarsutskottet kommenterade motionerna i ärendet fick vi vela alt regeringen nu beslutat om den utredning av prövningsförfarandet som försvarsministern lovade i proposition 1987/88:81.

Trols att väldigt mycket talar för atl beslutet om organisationsändring och flyttning frän Stockholm lill Karlstad borde vänla tills ulredningen om prövningsförfarandet är klar, lillslyrker folkparliel nu just dessa ändringar. Vi har nämligen fått vela atl oron på de här akluella arbetsplatserna är så slor, all en uppskjutning av beslut om propositionens förslag skulle innebära olidliga arbetsförhållanden för dem som nu inle vel, om de skall våga vara kvar i ijänsl eller för säkerhets skull söka något annat arbele sä snart som möjligt.

I ett särskill yttrande har folkpartiet kortfattat förklarat sitt handlingssätt i detta ärende.

Värderade lalman! Jag yrkar bifall till försvarsulskollels belänkande nr 13.

76

Anf. 91 RAGNHILD POHANKA (mp);

Herr lalman! Jag tror all en allmän samhällsijänsi kornmer alt införas. Frågan är inte om, utan när. Del finns många angelägna uppgifter en sådan grupp skulle kunna utföra i samhällel.

Del belänkande som vi nu deballerar handlar om vapenfri tjänst. Jag såsom pacifist lycker all det är oerhört vikligl alt man behandlar den frågan med respekt och förståelse. Det gäller ju inte alt undandra sig sitt ansvar för sin land och sill folk, vare sig under fredslid eller oroslid. Varför skall man dä behöva molivera varför man inte vill bära vapen?

Jag anser alt man inle skall behöva molivera det. Del skall kunna räcka med elt kortare förfarande eller ell korl brev, där man säger all man inle vill bära vapen av samvelsskäl eller därför all man inte vill lära sig att döda andra människor. Vid krig, krissituationer eller ockupation blir inle de vapenfria ulan uppgifler. Samhället fungerar trögare under sädana förhållanden. Då kan de här unga männen vara till god hjälp.

Den verkliga kampen borde i dag inrikta sig mol miljöförslöringen såväl i vårl land som i andra länder. Jag anser därför all u-landsijänsl är ell effeklivl freds- och miljöarbete. Den som gör u-landsljänsl foslras dessulom lill all klara krissilualioner och nya okända förhållanden. Del är nägol som kan vara lill slor nytta i hemlandet vid en ockupation eller etl krigslillslånd.

Del är pä samma säll vikligl all ha kunskaper om naturvärd när elt land hamnar i en svår silualion då del inle råder normala förhållanden. De som har arbelal inom nalurvården lär sig all förstå hur det fungerar l.ex. inom kärngårdar och skogsvård.

Man håller på all plocka borl de vapenfrias arbete med lågstadiebarn, mellansladiebarn och yngre tonåringar. I ställd skall de bara arbeia med små barn och gamla. Vi vel dock all man behöver evakuera barn under krigslid. Vem skall då vara med barnen? Lärarna räcker inle lill i del fallel. De vapenfria skulle här kunna få en viklig uppgifl.

Jag yrkar bifall till vår reservation.

Vi vill avskaffa prövningsförfarandet i dess nuvarande form. Det förslagel har emellertid inle gåll igenom. Sä länge förfarandd finns kvar borde del ligga under NVU och inte föras över till vapenfristyrelsen i Karlslad.

Del finns en slor risk all anlalel lolalvägrare kommer atl öka. Jag har haft kontakt med sådana grupper. De är mycket upprörda över den här förflyttningen och menar alt vapenfri tjänst inle längre är ett alternaliv för dem. De kommer all bli lolalvägrare. Del är väl ändå inle della vi vill åsladkomma? Jag anser all de skall ta sitt samhällsansvar och göra vapenfri tjänst, men inte totalvägra. Vi bör inle ta den risken. Della förfarande bör hällas helt utanför del militära försvarels omräde. Som tidigare nämnls bör del ligga under NVU.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Handläggningen av ärenden om vapenfri tjänst

Överläggningen var härmed avslulad.

(Beslul i ärendel skulle fallas vid näsla arbelsplenum.)

13 § Föredrogs försvarsulskollels belänkande

1988/89;FöU16 Tilläggsbudgd  II  inom  försvarsdepartementets omräde (prop. 1988/89:125 delvis).

77

Prot. 1988/89:110    Anslag för anskaffning av ett speciellt transportflygplan

9 maj 1989

-------- :---------- —      Anf. 92 PAUL CISZUK (mp):

Anslag for anskaffning      talman! Delta iransportflygplan bör inte köpas. Del skall kosla 70

milj. kr. Del låler ju som myckel pengar. Men del koslar alllid att resa. och

    J yl                      detär inte av ekonomiska skäl som jag yrkar på avslag och har reserveral mig

mol della förslag. Del finns två andra, som jag ser det myckel siarka skäl

emot

Man kan för del första ta upp detta med säkerhelen. Del anförs som ell skäl/ör inköpet all rnan skulle kunna få ell plan som var säkerhetsmässigl myckel bältre utrustat, som skulle kunna ledas bättre i luflen osv. Del kanske kan ligga någonting i det. Men del farliga, ur säkerhetssynpunkt är atl man så all säga lägger för mänga ägg i samma korg. Vi skall inle skapa feta mäl för terrorister, liksom vi inom värl försvar skall undvika all skapa feta mäl. Jag tror därför inte all säkerhelen på något sätt främjas av all man köper etl egel plan. Det vore bältre att sprida ul iransporlerna pä den reguljära irafiken eller chartra plan när det behövs.

Del andra skälel mol della förslag är miljöriktig representation. Det slär i förslagel alt planet skall ges ett representativt utförande. Det framgår tydligt av propositionen alt planel skall användas, flygas runt, glänsa och vara vackerl i många länder. Vissl skall vi visa upp oss och representera och lala om alt Sverige är bra. Men dä skall vi göra det på ell säll som visar att vi är bra.

Del betyder inle särskill myckel hur mycket etl enslaka flygplan släpper ul vid de resor som görs. Jag har emellerfid under dessa månader i riksdagen försiäll all della med symbolfrågor är myckel viktigt. Det är viktigt hur man ser ut, hur man är klädd osv. Det är ocksä viktigt hur man beter sig när man är ule och represenlerar, om man använder del allra smutsigaste och mesl miljöstörande kommunikationsmedel vi har i dag. Della bör gä alt lösa pä annat sätt, sä all man i slörre ulslräckning använder järnvägen. Del fanns ju en ganska fin kungavagn på Guslav V:s lid. Det skulle gå all använda järnvägen en hel del inom Europa. Del går också atl använda farlyg. Man behöver inte ha sä brällom när man är ule och represenlerar.

Jag förslär nalurliglvis ocksä all man, sorn samhällel ser ul i dag, mäsle flyga myckel. Men vi skall inle represenlera genom all flyga, ulan vi flyger därför alt vi är ivungna.

Herr lalman! Sammanfallningsvis vill jag säga alt del finns ivå myckel siarka skäl atl spara dessa 70 miljoner, dels hänsynen till säkerheten, dels all vi skall föregå med goll exempel på miljöområdet Jag yrkar bifall lill miljöparliels reservalion.

Anf. 93 ARNE ANDERSSON i Ljung (m):

Herr lalman! Del framgår med all tydlighet av miljöpartiets motion och av
Paul Ciszuks anförande all miljöpartiet inle är iraklerat av all flyga. Jag
mäsle ge del erkännandd all det är fulll logiskt att man i della fall inte vill
köpa ell flygplan för bl.a. vissa representativa ändamål. Så långl är vi
överens. Paul Ciszuk lillslär avslutningsvis atl han förslår all man mäsle flyga
78                           ganska myckel. Då begriper jag inle vilka inlressen man tillgodoser om man

flyger på etl annal säll och gör del svårare för den typ av representation utomlands det här handlar om. Jag börjar efler della anförande all iro all del ligger lilel sanning i all miljöpariiei egenlligen är anhängare av atl man skall la ell sleg tillbaka och göra det litet slökare, litet krångligare, i slällel för att se sanningen i vitögat och acceptera silualionen sådan den är.

Del flygplan som vi nu har för dessa ändamål kallas ibland Rörposlen, ibland Tuben, ibland någoniing annal. Del är föga överraskande all de som begagnar del har ansett alt det, om man nu skall representera Sverige ulomlands, inle är någon nackdel om man kan stå upp i planet och renl av kan komma ul ur planet bärande hall. Nu kan Paul Ciszuk säga atl del väl inle är särskill vikligl, och del är del väl egenlligen inte. Men om vi nu skall förbättra situationen innebär det plan vi nu köper, en Saab 340, med den inredning och de säkerhetsförulsällningar som är angivna i köpet, all Sverige flyttar positionerna framäl. Del är inle, som sades i anförandel nyss, all välja del mesl smutsiga kommunikationsmedlet. Del är hell enkell ell säll all vara med i tiden. Delta har för utskottels majoritet för alla ulom miljöpartiet och Paul Ciszuk, varil vägledande. För den skull, herr lalman, delar jag utskotlsmajoritetens uppfattning och yrkar bifall till ulskoltets förslag.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Anslag för anskaffning a v ett speciellt transportflygplan

Anf. 94 PAUL CISZUK (mp);

Herr lalman! Jag sade att jag förslår atl man behöver flyga en del. Arne Andersson i Ljung framställer del nu som all det skulle vara elt inkonsekvent resonemang. Men det är en viss skillnad mellan all skaffa ell egel plan, etl statsflygplan, som man alltid är ule och åker med för Sveriges del, och all hyra in sig på de vanliga linjerna eller tillfälligtvis chartra ell plan. Man använder inle alls flygel för alt visa upp sig på samma säll, utan man använder del mera därför att man är tvungen, och när man kan använder man andra kommunikaiionsmedel.

Anf. 95 ARNE ANDERSSON i Ljung (m);

Herr lalman! Jag har aldrig länkl den befängda länken all vi skulle resa utomlands och visa upp vår Saab 340 såsom varande del finaste i världen. När representanter för vår regering, för vårt kungahus osv. reser ul, är del för att representera Sverige. Då har vi i utskottet inget som talar för all de är bällre represenlanler för Sverige om de åker bål ett antal dygn och kommer fram i sämre skick. Del är hell enkelt fräga om moderna människor i modern lid. Del lycker jag atl ni skulle acceplera. Det är egentligen inle så mycket som skiljer oss ål, så myckel mer som vännen Paul Ciszuk ändå tillstår all vi måste flyga ganska mycket. Lät oss dä acceplera den verklighel som råder, all vi har ell omodernt plan som inle fyller lidens krav. Nu reparerar vi den brislen, så att friden kan sänka sig över Sverige och vi åter är i lugn och harmoni med varandra.

Överläggningen var härmed avslulad.

(Beslut i ärendet skulle fallas vid nästa arbelsplenum.)

14 § Föredrogs

jordbruksuiskoltets betänkande 1988/89:JoU15 Hästavel m.m.

79

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Hästavelm.m.

80

Hästavel m.m.

Anf. 96 LENNART BRUNANDER (c);

Herr talman! I della belänkande behandlar vi ell anlal motioner som har atl göra med hästar, skötsel av hästar, ulbildningen av människor som är inlresserade av häslar och också med avelsorganisalionernas ekonomiska förutsättningar att bedriva en verksamhel som de vill.och mäsle bedriva för alt vi skall ha en bra hästavel i Sverige.

Karin Starrin och jag har i en molion tagit upp just hur vikligl del är med ulbildning och hur viktig hästen är för det samhälle som vi i dag lever i. I en annan molion som vi ocksä har skrivii pä las del upp hur vikligl del är all man ger Svenska häslavelsförbundd ordenlliga ekonomiska föruisällningar för atl bedriva sin verksamhel.

Hästen har även i dagens samhälle en myckel slor belydelse. I de flesla fall länker vi på häslar såsom ridhästar för fritidsverksamhet. Del är väldigl mänga ungdomar som sysselsätts genom atl hålla pä med ridverksamhet Della är också en viklig uppfostran för dessa ungdomar. Hästen är ju inte bara en arbetshäst, en ridhäst eller en travare. Den är ofla också en myckel god vän, en trogen vän, som man kan trivas goll fillsammans med och som man måste ta hand om, sköta och uppfostra. Det är nyttigt ocksä för den som gör det.

Vi har i Sverige mycket bra häslar. De har varil en exportvara. De är också ur ekonomisk synpunkl en viktig del av den verksamhel som bedrivs inom jordbruket

Skall vi i fortsättningen ha en bra hästavel krävs del också all vi utbildar människor för del. Vi har på gymnasiesidan en ganska liten utbildning av ridlärare, hästskötare, travlränare eller andra som skall sköta häslar. Del finns alllsä ell ganska stort behov av ökad ulbildning på del här området.

Det finns också ell slort intresse för ulbildningen. Till de gymnasieutbildningar som faktiskt finns är ansökningarna mänga gånger fler än del anlal plalser som finns. Del belyder att här finns ell inlresse och etl behov. Del skall man enligl min mening självfallet tillfredsställa.

Under riksmötet 1986/87 behandlade vi ganska grundligt en molion om ulbildning inom häslområdd. Riksdagen gav regeringen i uppdrag all uireda och lägga fram förslag om hur man skulle förbällra utbildningen inom häslområdd. Det har inte gjorls någoniing ål del som lillnärmelsevis uppfyller de krav som riksdagen dä slällde.

Med anledning av de mofioner som vi nu har väckl har ulskollel återigen uppmanal regeringen all lillsalla den ulredning som skulle uiarbda rikllinjer för hur ulbildningen skulle gå till och dimensioneras. Jag hoppas verkligen all regeringen den här gången lar del på allvar och gör del som en enig riksdag begärde 1986/87 och ålerigen kommer all begära. I det här avseendel är i varje fall ulskollel enigl, och jag föruisäller atl riksdagen blir det så småningom.

I den andra delen av belänkandel behandlar vi den ekonomiska silualionen för Svenska häslavelsförbundd. För några är sedan log slalen sin hand frän premieringsverksamheten och avelsverksamhden när det gällde kall-blodsraserna. Man länkle sig en lösning där pä ungefär samma säll som när

del gällde den varmblodiga hästen, där iravsporlen är en viklig del som själv      Prot. 1988/89:110

har kunnat klara av ekonomin på elt bra säll. Men redan när del här besluiel     9 maj 1989

fattades varnade vi för all del kanske inle var rikligl lika enkell när del gällde     ~.        ',

Hästavelm.m. kallblodsaveln - där finns inle lika mycket pengar som inom varmblodsaveln

och inorn Iravsporlen. Vi befinner oss nu i den silualionen all Svenska

häslavelsförbundd och avelsverksamhden när del gäller kallblodsraserna

har ekonomiska  bekymmer all klara verksamhelen.  Det är mol den

bakgrunden vår molion kom lill.

Redan när vi förde över ansvarel pä avelsföreningarna sade riksdagen all regeringen uppmärksami skulle följa ulvecklingen på området och hos avelsföreningarna, så all avelsverksamhden kunde fungera och inte fick ekonomiska problem.

I ulskotlsbelänkandel föresläs alltså ell tillkännagivande till regeringen all man skall uppta förhandlingar med berörda parter för atl skapa föruisällningar för all ekonomin inom avelsföreningarna skall bli bällre. Här har socialdemokralerna reserveral sig och sagl all del inle behövs, eflersom man i annal sammanhang har lillsall en ulredare för all fä fram pengar för Ridfrämjandels verksamhel. Del är säkerl bra, men det är inle samma sak som vi har molioneral om och som majoriteten i ulskollel ullalal sig för. Här gäller del ulöver Ridfrämjandd också de kallblodiga häslraser som vi har pratat om. Del är viktigt alt man nu uppfyller kraven frän riksdagen och gär lill verkel.

Herr lalman! Jag vill med det sagda yrka bifall till jordbruksuiskoltets hemställan i belänkande nr 15.

Anf. 97 HÅKAN STRÖMBERG (s):

Herr lalman! Jag skall inle som Lennarl Brunander göra ell långl inlägg inför en lom kammare i frågor som utskottet är enigt om. Jag skall nöja mig med atl yrka bifall lill den socialdemokratiska reservationen i jordbruksutskottets betänkande nr 15.

Det finns en arbetsgrupp som ser över frågorna om häslaveln. Vi tycker inte all del finns anledning atl som utskottsmajoriteten nu gör föreslå ett anslag på 500 000 kr. som man egenlligen inle har läckning för. Vi ser häslaveln och häslnäringen som en helhet bäde när del gäller varmblods-och kallblodshäslar och när del gäller olika användningsområden. Det omsätts slora pengar framför alll inom Iravsporlen, och jag iror all man mäsle se del här som en helhel, och dä även se hur de inkomster som travsporten har kan bidra lill all stötta ocksä andra raser inom hästsporlen.

Med delta, herr talman, vill jag som sagt yrka bifall till den socialdemokratiska reservationen.

Anf. 98 LENNART BRUNANDER (c):

Herr lalman! Håkan Strömberg talar nu likadant som representanter för
den socialdemokratiska regeringen gjorde när man förde över ansvarel frän
slalen till kallblodsavelsföreningar för atl sköta hela avelsarbetd. Då sade
man atl del naturligvis gär atl lösa - del gäller bara all cleara mellan olika
delar av hästsporlen, framför alll frän Iravd, där de mesla pengarna finns.
Men nu har del visal sig all det inle fungerar rikligl pä del sättet - del är              81

6 RiksdagensprolokoU 1988/89:110

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Kommunala bostadstillägg

orsaken till all vi har väckt en molion, och del är också därför som en majoritet i utskottet har en annan uppfattning än socialdemokraterna. Kallblodsaveln har inte de förutsättningarna alt få in pengar, i varje fall inle i dag.

Dessutom har arbetshästen en viklig funklion i dag, l.ex. i skogskörningen, där den kan vara en viktig del - del vel jag av egen erfarenhet. Men de andra kallblodsraserna är också mycket fina hobbyhäslar, sä också i del sammanhanget är de väsentliga.

Häslaveln är viktig också för att hålla landskapet öppet Häslaveln kan la i besittning en hel del av de arealer som vi inle behöver för annan verksamhet inom jordbruket.

Anf. 99 HÅKAN STRÖMBERG (s):

Herr talman! Jag tycker också alt det är viktigt atl hålla landskapet öppel, men man kan ju tänka sig all sådan verksamhet kan bedrivas också ulan stöd från samhällets sida, Lennart Brunander. Jag tycker, i dag som tidigare, alt man skall kunna göra en fördelning när del gäller häslaveln. Hästarna slår på egna ben, och det bör också hela näringen kunna göra genom en omfördelning frän varmblodshästar lill de kallblodiga.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut i ärendel skulle fallas vid näsla arbetsplenum.)

15 § Föredrogs

socialförsäkringsuiskottets belänkande

1988/89;SfU20 Kommunala bosiadsfillägg (KBT) (prop. 1988/89:100delvis).

82

Kommunala bostadstillägg

Anf. 100 MARGIT GENNSER (m):

Herr lalman! Pensionärsfrågor har redan behandlats i kammaren i dag. Del har varil skalteutskotlel som varit i elden. Problemet har, precis som i detta ärende, gällt bl.a. marginaleffekter.

Del kommunala bostadsbidraget trappas som bekanl av samtidigt som inkomsterna sliger. Detta tillsammans med den av skatteutskottet berörda avlrappningen av det exlra avdraget vid beskattning leder till marginaleffekter och gör alt ökade inkomster egenlligen inle har någol värde i vissa inkomslskikl för pensionärer.

Till della kommer nu den akluella frågan om avtrappning av kommunalt bostadstillägg vid förmögenhetsinnehav. Denna avtrappning har tillsammans med andra effekter faktiskt lett till rena Pomperipossaeffekter. Visserligen har riksdagen minskat betydelsen av förmögenhdsinnehavel under senare lid, men detta räcker inle. Vår ståndpunkt är all förmögenhets-innehavet inte bör beaktas vid prövningen av KBT. Det gynnar nämligen sparandel.

I den reviderade finansplan som vi fick härförleden beklagar finansministern del låga hushållssparandel. Tvängssparande diskuleras i dessa dagar.

Bästa sättet atl öka hushållens sparande är atl inle straffa sparandel genom ofördelaktiga avtrappnings- och skalleregler. Man gör faktiskt tvärtom. Jag yrkar bifall till reservalion 5.

Undantagandepensionärernas problem har behandlals ocksä tidigare i vär i samband med behandlingen av reglerna för pensionslillskolt Samma orällvisor som gäller pensionslillskotlen gäller ocksä för KBT. Undanlagan-depensionärernas rätt lill KBT beräknas precis som tillskotten pä grundval av imaginära ATP-pensioner.

Orsaken till all småföretagare, jordbrukare och fiskare - ofla med begränsade inkomster - begärde undanlagande var låga inkomster. Jag minns 60-lalel med slor strukturomvandling bland dessa förelag. Dessa företagare hade ofta inte möjlighet atl betala avgifterna. De förlitade sig på folkpensionen som bastrygghet. Problemen kom när standardlyflen i bas-tryggheten i första hand tillgodosågs genom pensionslillskolt och KBT.

Det är nu faktiskt på tiden att denna förhållandevis lilla grupp äldre pensionärer med låga inkomster och undantagande från ATP inle längre särbehandlas. Delta skulle vara en gärd av rätlvisa och solidaritet Jag yrkar bifall till reservalion 3.

Sverige har arbetskraftsbrist. Vad della innebär av hinder för en nödvändig ekonomisk lillväxl - inte minsl för all upprätthålla framlida pensionärs-generationers trygghet - berörs också i den reviderade finansplanen. Vissa ålgärder har vidtagits för alt stimulera pensionärerna till fortsatt yrkesarbele. Dess värre gäller lindringsreglerna endast löntagare. Regeringen och riksdagens majorilel menade atl ulbudseffekter i ekonomin endast uppkom genom ökat lönearbete. Merarbete utfört av företagare ansågs mindre intressant atl slödja. Del var etl förvånande slällningslagande. Det har jag sagl i denna kammare tidigare. Del måste dess värre upprepas.

Atl främja ulbudel i en låglillväxlekonoini som Sveriges är väsenlligl, mycket väsentligt, för att vi skall kunna åstadkomma just social trygghet Den ekonomiska forskningen har visal all uibudseffekterna framför alll gör sig gällande pä fördagaromrädd, inle minsl gäller della småförelagare. Ulskotlds motivering på s. 6 i betänkandet är därför något ekonomiskt

naivt: "--- regeringens förslag i denna del motiverades med brislen pä

arbetskraft på slora delar av arbelsmarknaden fill följd av en allmänl förbällrad ekonomi och en kraftigt ökad efierfrågan pä arbetskraft Enligt utskottets mening var del i första hand bristen på arbetstagare som behövde avhjälpas."

Är verkligen utskolld omedvetet om all egenfördagartjänster och arbele ulförl av anställda i företag i myckel hög grad är utbytbara i ell modernl informalions- och servicesamhälle?

En rad uppgifler som förr utfördes i elt förelags egenproduklion, och för övrigl också i en kommuns egenproduklion, med anställda utförs i dag av självständiga företagare. Denna utveckling kommer sannolikl all förstärkas i framtiden. Ny leknik borgar för detta. Del är ju därför det är så viktigt atl behandla företagare och anslällda lika. Nej, jag tror inle det är den riktiga motiveringen som redovisas i utskottels handlingar. Del är nog i stället en fördagarfienllig inslällning som torgförs i ulskollels yllrande - dess värre! Jag yrkar bifall lill reservation 4.

Föratl inga misstag skall uppstå förtydligar jag alltså att jag yrkar bifall till reservalionerna 3, 4 och 5.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Kommunala bostadstillägg

83

Prot. 1988/89:110      Anf. lOl BARBRO SANDBERG (fp):

9 maj 1989                 Herr talman! Som tidigare framgått behandlar vi socialförsäkringsutskot-

Kommunala bostads tillägg

lets betänkande nr 20 om kommunall bostadstillägg till pensionärer.

För att börja med det som är positivt anser folkpartiet all slalsbidragel lill KBT för psykiskt utvecklingsstörda som bor i gruppbostad aren reform i räll rikining.

Någol vi emellertid fortfarande inle kan acceplera är ulskotlsmajoritetens syn på de s.k. undanlagandepensionärerna. I belänkandet säger majoriteten atl ulskollel fidigare avslyrkl yrkanden om rätt till KBT för dessa pensionärer, och av denna anledning har socialdemokraterna ingen vilja atl ompröva sitt slällningslagande. Om riksdagen lycker att något är fel mäsle vi kunna ändra pä reglerna även om vi avslagit liknande förslag tidigare. I annal fall kan vi ju aldrig genomföra några reformer!

Regeringen är dessutom rätt bra på all ändra sig, eller skall jag säga godta oppositionens förslag och vid lämpligt lillfälle framlägga dem som sina egna. Några exempel på della är l.ex. ett kvarts värdnadsbidrag och efterlevande-förmåner för föräldrar med handikappade barn, utökningen av den lillfälliga föräldrapenningen från 60 till 90 dagar osv. Listan kan göras lång. Alll delta har ni sagt nej till tidigare, men sedan föreslagil i proposilionen. Del är trots allt bra, huvudsaken är ju all människor som är berörda får det bällre.

Dessulom säger majoriteten att det skulle innebära en ekonomisk fördel gentemot andra pensionärsgrupper all ge dessa pensionärer KBT. Vad är del för fördel alt inle få pengar men ändå behandlas som om man fått dem och därför gå misle om en förmån som andra pensionärsgrupper i molsvarande inkomstsitualion har? Vari fördelen skulle ligga förstår jag inte.

Folkpartiet anser vidare all skillnaden i storiek på KBT i olika kommuner leder lill oacceptabla skillnader i levnadsstandard mellan pensionärer som bortsett från hemkommun har likartade förhållanden. Av den anledningen tycker folkpartiet all man kan ifrågasätta om KBT i framtiden skall vara en primärkommunal uppgift. Det finns skäl som lalar för all KBT bör utgå efler samma regler i hela landet. Därför förordar vi en översyn som också bör inrymma ohka former av gruppboende för dementa.

Herr talman! För några månader sedan fattade riksdagen beslut om atl vissa löneinkomster skulle undantas vid prövning av rätt lill KBT för ålderspensionärer. Del lyckte folkpartiet var bra, men fortfarande kvarstår en marginaleffekt på drygl 90 % på rörelseidkare. En pensionerad hanlverkare tex. får dels ökad skall, dels reducerat KBT. Detta säller effektiva käppar i hjulen för dem som vill fortsälla sin verksamhel efler fyllda 65 är. Det måste löna sig all arbeta även för dem!

Med detta, herr lalman, yrkar jag bifall till samlliga reservationer som bär folkparlinamn.

Anf. 102 RUNE BACKLUND (c):

Herr lalman! Det här betänkandet är i mängt och mycket en repris av en
fråga som vi behandlade i slutet av förra året. Det gällde reglerna för del
kommunala bostadstillägget. Från centerns sida finns vi med på tre reserva
tioner, och jag skall korl kommenlera dessa.
84                               Reservation 3 gäller KBT vid undanlagande från ATP. Vi har här ännu elt

exempel på hur gruppen undantagandepensionärer misshandlas av systemet,     Prot. 1988/89:110

dvs. atl de inte behandlas på samma sätt som övriga folk- och ålderspensionä-     9 maj 1989

Kommunala bostadstillägg

rer. Vår principiella uppfattning, som vi har redovisat i olika sammanhang, är

att man skall tillerkänna dessa undantagandepensionärer pensionslillskolt

och behandla dem på samma sätt som övriga folkpensionärer behandlas.

Därmed bör vi ta bort den särbehandling som nu finns. Detta föreslär vi i

reservation 3.

Reservalion 4 rör KBT vid jordbruks- eller rörelseinkomst Vi har nyligen här i riksdagen beslutat om all lindra reglerna när del gäller atl beräkna KBT för den som har löneinkomster och är pensionär. Ändringarna genomfördes förra ärel med hänvisning till atl man ville få ut fler pensionärer på arbetsmarknaden. Men man undantog inkomsl från jordbruksfaslighet eller rörelse. Vi kan inte förstå vad del finns för skäl alt hälla isär de olika inkomstslagen. Vi tycker att det skall vara likställighet mellan olika pensionärsgrupper. Rimligtvis borde samma regler gälla för alla, dvs. all även rörelseinkomst och inkomst från jordbruksfastighet skall undanlas från inkomstunderlagd pä samma sätt som löneinkomster vid bedömning av KBT. Vi finner inga skäl lill att särbehandla dessa två inkomstslag.

Den tredje, reservation 6, är principiellt myckel viktig i detta sammanhang. I samband med behandlingen i höslas lämnade vi från socialförsäkringsutskottel elt yllrande till skatleulskotlel om reglerna för beräkning av förmögenhet som påverkar reduceringen av KBT. Utskottet enade sig om all begära en översyn. Tyvärr följdes inle della upp av skalteulskotlel, ulan man nöjde sig med atl göra mindre justeringar i regelverket när del gäller förmögenhdsinnehav som är kopplat till egen boslad. Detta gör att de grupper som har en mindre sparad slant inte påverkas av beslutet. Det lycker vi är litet olyckligt. Om vi ser på hur de nuvarande reglerna slär för olika folkpensionärsgrupper, kan vi konstatera att om man lar hänsyn lill olika avlrappningsregler när det gäller dels skatt, dels KBT får vi alltså marginaleffekter som ligger över 100 %. Det är ell problem för åtskilliga folkpensionärer, som lycker sig ha sparal ihop en mindre slant under sill aktiva liv och vill ha del som en form av säkerhel, alt KBT reduceras pä del härda säll som nu sker.

Det finns, som vi ser del, ulan ivivel anledning alt se över reglerna. Man kan länka sig olika modeller. Vi har i och för sig i samband med behandlingen av pensionsbetänkandet pläderat för att helt lämna speciella KBT-regleroch övergå lill en högre grundpension. Det är kanske del enklaste sättet all lösa problemet. Så länge vi har KBT-reglerna kvar måste vi göra justeringar i avtrappningsreglerna. Vi anser del inle rimligt att de fär effekler på över 100 %.

I reservation 6 begär vi en översyn av reglerna med hänsyn lill vad som framförs i bl.a. en molion av Martin Olsson, som ocksä var upphovsmannen lill den molion som föranledde atl vi enades i utskollel och begärde en översyn av KBT-reglerna.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till reservationerna 3, 4 och 6.

85

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Kommunala bosladslillägg

86

Anf. 103 MARGÖ INGVARDSSON (vpk):

Herr lalman! Del kommunala bosladstilläggd är en inkomslprövad pensionsförmän. Del har en inkomstomfördelande effekl av stor betydelse för läginkomstpensionärerna, varav majoriteten som bekanl är kvinnor. Den övre gränsen för KBT höjdes med 700 kr. fr.o.m. januari 1988. Det var givetvis bra, men den största kostnaden för denna höjning föll pä kommunerna, eflersom slalsbidragel inle justerades.

Inom parentes kan jag säga all slalsbidragel lill KBT har i omgångar minskal från 43 %, när det var som högsl på 70-lalet till nuvarande 25 %. När de borgerliga partierna då de hade makten sänkte statsbidraget var inle socialdemokralerna särskill förtjusta i della, om jag inte minns fel. Vi fick väl alla dä förhoppningen alt socialdemokralerna skulle juslera statsbidraget uppåt igen när de fick lillbaka maklen. Men sä har alltså inte varil fallel.

All slalsbidragel inle ökades vid den senasle KBT-höjningen fick lill följd atl vissa kommuner, närmare bestämt 40, som tidigare hade betalat mer än del fastställda KBT-beloppet, sänkte KBT-förmånerna så all de häller sig precis inom den faslslällda gränsen. Del fick i sin lur till följd att vissa pensionärer trols höjningen fick uppleva atl de fakliski fick mindre KBT än fidigare.

I dag är etl max-KBT- med max menar jag KBTenlig 136 kr. i månaden. Men hyrorna har ökat belydligl mer än KBT. Del är knappasl möjligl i dag all få lag pä en Ivårumslägenhet lill den summa som KBT utgör. Om man är hänvisad lill nyproduklion, och del kan man vara vid vissa fillfällen om man tvingas göra sig av med etl hus eller en stor lägenhet som pensionär, dä är den faktiska hyran tvä tre gånger så hög som KBT i dag.

En folkpensionär behöver bara ha en hyra pä 2 000 kr. för atl hamna en bra bit under det belopp som socialslyrelsen har fastställt all molsvara en skälig levnadsnivå. Även om antalet ATP-pensionärer successivt ökar, kommer vi att ha kvar en ganska betydande grupp pensionärer en bra bit in pä 2000-lalel som har sä låg ATP all de behöver ell exlra samhällsstöd. Den gruppen kommer då, precis som nu, all lill största delen utgöras av kvinnor.

Vi i vpk föreslår därför alt man gör upp en plan för en uppräkning av del kommunala bostadstillägget bäde vad gäller utbetalningarna till pensionärerna och vad gäller stalsbidragsdelen. Vi anser atl målet bör vara all KBT skall ulgå efler den faktiska hyran pä orten för en ivårumslägenhet För alt utjämna skillnaderna över landet mellan pensionärerna lycker vi alt staten pä sikt skall la hela ansvaret för del kommunala bostadstillägget Vi lycker alt det är ell myckel mätiligl krav all bara be all regeringen visar en viljeinriklning och gör upp en plan för i vilken lakl höjningarna skall ske.

Avslutningsvis vill jag säga något om undantagandepensionärerna. Del finns nu en majoritet här i riksdagen för atl vi skall se över samhällets stöd lill undanlagandepensionärerna. Delta har lett till all pensionsberedningen har fåll i uppdrag alt la fram vissa uppgifter och fakla om undanlagandepensio-närernas ekonomiska silualion. Frän värl partis håll anser vi det nödvändigl all avvakla dessa uppgifler från pensionsberedningen, innan vi lar slällning lill hur vi skall förhålla oss. Vi lycker nämligen inle all problemet är så enkell.

Om vi ger undanlagandepensionärerna pensionslillskoll och KBT enligl de regler som gäller för alla andra, vad skall vi dä göra med den grupp

fördagare som i dag faktiskl underlåter att betala sin ATP-avgift? Skall vi inle låtsa om något beträffande den gruppen heller utan bara ge den gruppen pensionsfillskott och KBT samtidigt som vi bara tittar på inkomsterna? Vi tycker all det här är elt problem. Därför vill vi ha mer uppgifter om della innan vi lar slutlig ställning. Det finns alltså en majoritet som vill göra något ät undanlagandepensionärernas situation.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till reservalion 2 som är fogad till detta betänkande.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Kommunala bostads-ullägg

Anf. 104 RAGNHILD POHANKA (mp):

Herr talman! Bara för atl jag inte skall glömma borl del yrkar jag redan nu bifall fill reservation 3.

Det gäller alltså KBT, det kommunala bostadstillägget, som täcker 80 % av den del av månadshyran som överstiger 80 kr. men som inle är högre än 1 500 kr. för ogift pensionär och 1 650 kr. för makar. Kommunerna fär 25 % slalsbidrag för sina KBT-kostnader i dessa intervall.

Den hyressumma som man utgår frän när del gäller bidraget är låg - ja, alllför låg för mänga pensionärer. Många pensionärer bor i relativt nyproducerade lägenheter. Många måste ju, närde blir äldre, flytta från sin villa eller från en slor och obekväm lägenhet som de inle längre orkar sköta. Men när det gäller KBT borde man i stället ulgä från den fakliska hyreskostnaden för den tvårumslägenhet som pensionären bebor. Mot denna bakgrund har vi avgetl ett särskill yttrande. Vi yrkar dock inle bifall till vpk;s reservalion i detta sammanhang, eftersom koslnadsöverslagd bör beaklas mera.

Del är emellertid bra att statsbidrag skall utgå fr.o.m. den 1 juli i år även beträffande psykiskt ulvecklingsslörda pensionärer i gruppbostad. Vidare är del glädjande atl del faktum alt man bor i egel hus soO 000 kr. ej påverkar rätten till KBT. Det här med boendel är ju viktigt. Så länge en pensionär kan ha egel boende mår han eller hon bältre. Del är dessulom billigare för samhällel. Bostadsbristen blir inte så stor osv. Men när pensionären sedan måste flytta fill en nybyggd lägenhet kan det bli svårt att klara kostnaderna.

All undanlagandepensionärerna inte skall få KBT lycker jag är en skandal. Frågan behöver inte utredas, ulan del här skulle kunna möjliggöras direkt. Dessutom rör det sig om väldigt få människor. De flesta undantagandepensionärerna är ju myckel gamla och mänga har svag ekonomi. Vidare är mänga av dem f.d. småbrukare eller småföretagare som inle anslöt sig lill reformen när det var aktuellt. Vi har haft uppe frågan om pensionstillskott tidigare. Det rör sig alltså inte om några slora summor när del gäller alt möjliggöra KBT för undantagandepensionärerna. I och för sig kan frågan, som sagt, utredas. Men under tiden bör KBT kunna utgå.

I brev lill mig har människor frägal: Väntar man på att vi alla skall dö, eflersom den här frågan förhalas ar efler är?

Jag vill understryka mitt bifall till reservation 3.

Anf. 105 CHRISTINA PETTERSSON (s);

Herr talman! Som Ragnhild Pohanka sade utges kommunalt bostadstill-lägg, KBT, som tilläggsförmän till den som är mantalsskriven i en kommun. KBT är inkomstprövat. Den enskilda kommunen avgör hur stor del av hyran

87

Prot. 1988/89:110 som man skall fä ersättning för. Beslutet att kommunerna fär 25 % av sina
9 maj 1989              KBT-kostnader i statsbidrag fattades ganska nyligen. En förutsättning är alt

Kommunala bostadstillägg

kommunen läcker minsl 80 % av den del av mänadshyran som överstiger 80 kr. men inle 1 500 kr. för ensamstående och 1 650 kr. för makar.

Det här är inle ell absolul lak för kommunerna, utan dessa har möjlighet all välja etl slörre kommunall bostadstillägg. Mänga kommuner gör ocksä det.

Riksdagen har tidigare uttalat hur vikligl del kommunala självslyrd är, och ulskollsmajorilelen anser att man även i fortsättningen skall slä vakl om detta självstyre.

Vidare nämns det i belänkandet all del är av statsfinansiella skäl som del är svårl alt åsladkomma förändringar i della avseende. Som framgår av betänkandet gäller nya regler för inkomstprövning fr.o.m. den 1 juli i år. Man vill på detta säll sfimulera pensionärer lill forlsall förvärvsarbete. Som föregående lalare har nämnl är etl av skälen all del råder brisl på arbetskraft inom vissa områden.

Bl.a. Margit Gennser sade alt socialdemokraterna är företagsfienlliga, atl detta inte är någol för egenförelagare osv. Men ingen har nämnt atl egenförelagare faktiskt har vissa förmåner och slipper beiala sociala avgifter när de blir pensionärer.

När del gäller förmögenhdsprövningen vill jag understryka atl grundlan-ken med KBT är all de människor som verkligen behöver slöd för all kunna bo hemma eller i en hemlik miljö verkligen ocksä skall få sådanl slöd. Della får vi inle glömma i diskussionen om KBT.

Mänga ser positivt på den förändring som sker den 1 juli i är. Skalleutskottd kommer i elt belänkande alt ta upp denna fråga. Vid värderingen av en fastighet skall en fjärdedel av den del av värdel som överstiger 400 000 kr. las med. Man får således ha en boslad som är värd upp till 400 000 kr. ulan atl del påverkar KBT.

Nästan samlliga föregående lalare har lagil upp frågan om KBT till undanlagandepensionärerna. Denna grupp pensionärer diskuleras ganska ofla här i kammaren och även i den allmänna deballen. När dessa människor en gäng i liden avsiod frän ATP var länken all de skulle fä andra inkomster -genom det egna förelagd eller genom privata försäkringar. Men utvecklingen blev en annan.

Pensionsberedningen undersöker för närvarande den här gruppen pensionärer. Ulskottsmajoritelen anser därför alt vi bör avvakta resullalet av den undersökningen, vilkel skall redovisas della är. Man vill alllsä försl la del av del som beredningen kommer fram till. Del handlar således om den fakliska situationen för undanlagandepensionärerna. Della påpekas också i belänkandel.

Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till ulskoltets hemställan och avslag på reservalionerna.

Anf. 106 MARGIT GENNSER (m):

Herr lalman! Försl vill jag säga nägra ord om socialavgifterna och den påstådda skillnaden mellan egenförelagare och anställda. Det finns en skillnad, och det är uppbördsförfärandet Egenförelagare under pensionsål-

der fär beiala in sina avgifier själva, medan arbdsgivaren belalar avgifterna för de anslällda. Efler pensionsåldern betalar inle arbetsgivaren in avgifter, och del gör inle heller egenföretagaren. Del är alltså lolal parallellitd mellan egenförelagare och anslällda. En liten skillnad är all egenförelagarnas avgifier är någon procentenhet lägre före pensionslillfället

Frågan om undantagandepensionärerna har också tagits upp. När ATP infördes hade en del småföretagare verkligen svårt atl gä med i systemet, därför atl de hade för låga inkomster och inle kunde höja dem. Man stod inför en oerhört stor slruklurrationalisering inom detaljhandel, grosshandel och jordbruk, och det var en av orsakerna lill atl de inte gick rned i syslemel. De räknade med alt folkpensionen skulle ge bastrygghei, men standardlyften lades på KBT och pä pensionslillskotlen i stället. Del kunde ingen förutse 1960, ulan del framkom försl senare. Därför vore del en gärd av solidarilel all nu rätla lill della, så alt undanlagandepensionärerna fär drägliga inkomster. Del är en liten ekonomisk fråga, men det är en rättvisefråga.

Det behövs inga undersökningar. De som har sparat och som har ordenlliga pensionsinkomsler får inle vare sig pensionslillskolt eller KBT, men delta handlar om dem som inle har pengar eller förmögenhet och som inte får pensionslillskoll eller KBT. Kravet pä undersökningar är bara ett säll atl slippa göra någon ändring, och det finns en historisk förklaring till det. Del var slor strid kring ATP, och socialdemokraterna var helt enkelt emol all folk skulle få slå ulanför ATP - det innebar en kritik mot syslemel, och del ville de inle acceplera. Men den historien bör vara glömd nu - del är 30 är sedan dess.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Kommunala bostadstillägg

Anf. 107 BARBRO SANDBERG (fp):

Herr lalman! Chrisfina Peltersson sade atl vi skall vara rädda om del kommunala självslyrd - och del är vi förvisso - och all del är av slalsfinansiella skäl som KBT-reglerna inle kan ändras. Det är inte nägol skäl för alt avslå frän en översyn av KBT-reglerna. Del koslar ju ingenting att undersöka hur det förhåller sig.

Med anledning av vad Margö Ingvardsson sade tidigare borde vpk kunna stödja folkparliels reservalion om jusl en översyn av om KBT i framliden verkligen skall vara en primärkommunal uppgift eller om staten borde ta över hela kostnaden.

Jag vill hålla med om just del som Margit Gennser sade om undantagandepensionärerna. Arbetsgivaren betalar inle heller de sociala avgifterna för löntagare om de är över 65 år, så del är ingen skillnad mol egenförelagarna i del hänseendet.

Anf. 108 RUNE BACKLUND (c):

Herr lalman! Christina Pellersson lalade om de sociala avgifterna, och de berördes också i de ivå senaste replikerna. Del är inle någol argument för all särbehandla de ivä inkomslslagen rörelseinkomst och arbetsinkomst Motivet för att genomföra den ena åtgärden är att öka antalet människor som är beredda atl arbeta efler pensioneringen, all göra del mer ekonomiskl inlressanl atl arbeia. Dä förslår jag inte varför man skulle säga atl det endast är intressant att öka antalet människor i den grupp som har anställning och all

89

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Kommunala bostadstillägg

det inte är intressant atl hålla i gäng fler av dem som bår upp mycket av förelagandel, nämligen småförelagarna, sä all de ocksä fortsätter att hålla i gäng sina företag och alt driva verksamheten efler pensioneringen. Varför skall de straffas genom KBT-syslemd och icke få de förmåner som andra grupper har? Jag kan inle förstå den skillnaden.

Undantagandepensionärerna har vi diskuleral mänga gånger här i kammaren, och kvar slär alt det finns en orällvisa. Orällvisan blir inle bällre av all den drar ul pä liden. Det sägs alt del skall göras undersökningar och ulvärderingar och så småningom kanske komma någon slutsats. Det handlar inle om så många människor i dag, och det är inte någon stor kostnad. Det är dags alt man nu en gång för alla försöker klara ul della, som ändå är lilel av en skamfläck i del nuvarande pensionssystemet Del finns inle anledning all ulvärdera eller utreda mer på den här punklen.

Christina Pettersson berörde däremot inle centerpartiets iredje reservalion, som gäller en översyn av avlrappningen av KBT-reglerna. Jag uppskattade när vi i utskottet i höstas var överens om alt begära en sådan här översyn. Alla vet hur många det är som har klagat över dessa regler, inle minsl de som har låga inkomster och medelinkomster frän pensioner. De har drabbats av avtrappningsreglerna och upplevi all en pensionshöjning i själva verket netto har blivit en minskning.

Jag har en känsla av atl alla kommer ihåg när statsråd genom åren har suttit i telefonväktarprogram och försökt förklara reglerna för bekymrade, ledsna och arga pensionärer, och då borde vi gemensaml här i riksdagen försöka skapa majorilel för all fä till stånd en översyn. Det är uppenbarligen orimligl atl ha syslem som sammanlaget ger effekter på över 100 %. Icke någon pensionär kan begripa varför det finns sädana regler, som gör atl relativt små förmögenhetsvärden och små summor pengar på banken får dessa effekler. Dessulom motverkar reglerna etl annal syfte i samhället, nämligen atl öka kapiialiseringen och sparandet.

Under detta anförande övertog andre vice  lalmannen  ledningen  av kammarens förhandlingar.

90

Anf. 109 MARGO INGVARDSSON (vpk):

Herr lalman! När jag hör Christina Pellersson kan jag inle läla bli all undra om del inle nägon gäng känns besvärande för en socialdemokral all alllid avslå blygsamma krav på förbällringar för de sämst ställda i detta samhälle med hänvisning lill del slalsfinansiella lägel. Det borde göra del, ålminslone i dag, herr lalman, när Sverige väl aldrig har hafl sä god ekonomi. Jag kommer inle ihåg på rak arm hur många miljarder man räknar med i överskoll i årels statsbudget, men jag kan i alla fall se all statsbidraget till det kommunala bosladstilläggd, som vi nu diskulerar, lolall rör sig om 1 230 milj. kr. Del är inle några slora summor i statsbudgeten.

En höjning av KBT är inte särskill dyr, därför all KBT inle är ell generelll slöd. KBT är både inkomstpröval och pröval mol förmögenheten. Del är alllsä bara den lilla grupp som har hafl de sämsla inkomsterna, som därför inle har fåll någon ATP-pension och inte heller har hunnil samla på sig några förmögenhder, som får della KBT.

I vpk:s molion har vi inle slälll ell omedelbarl krav om pengar, ulan vi har bara begärt att regeringen skall visa en viljeinriktning och ange en plan för hur och i vilken lakl man kan länka sig all höja KBT. Det är alllsä en förmån, som bara riklar sig till de sämsl slällda. Denna grupp pensionärer - jag kommer inte ihåg exakl hur många de är, men del är ungefär 400 000 som får KBT - ligger alltså under socialstyrelsens norm för skälig levnadsnivå i dag.

Därför tycker jag, herr talman, atl det måsle kännas besvärande för en socialdemokral alt säga all vi inle har råd all läla dessa pensionärer komma upp i ens del som belraklas som en norm för skälig levnadsnivå.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Kommunala bostadstillägg

Anf. 110 RAGNHILD POHANKA (mp):

Herr lalman! Kommunall självstyre i all ära, men då har man inle lagil hänsyn lill de kommuner som har en stor andel pensionärer, vilkel näslan alla inlandskommuner i Norriand och många landsortskommuner i övriga Glesbygdssverige har. Detta är alltså viktigt när man länker på Robin Hood-effekten. Staten skulle, genom all öka bidraget lill KBT, kunna minska vådorna. Det hindrar inte del kommunala självstyret

Hur man har kunnal underlåta atl undersöka undantagandepensionärernas situation under årens lopp förslår jag, som nykommen här i riksdagen, inte. Man kryper bara, som sä ofla, bakom en ulredning. Tänk om del skulle finnas någon välsiluerad på orten. Det måste i så fall vara någon som har gömt pengarna i madrassen. Annars skulle ändå inte någon få KBT, som Margit Gennser sade, de andra är inle akluella i alla fall. De som har förmögenhet eller en viss inkomst kommer inle i fråga. Dessa pensionärers hustrur får kanske pensionstillägg. Men hemmafruar, som inle har förvärvsarbetat under sin livstid, men har blivit änkor, fär bäde pensionslillskoll och KBT. Orällvisan är lolal.

Anf. 111 CHRISTINA PETTERSSON (s):

Herr talman! Jag vänder mig försl lill Margö Ingvardsson. Del är inle på något säll besvärande all vara socialdemokrat, ivärlom.

Del var inle i sahiband med all jag lalade om undanlagandepensionärerna som jag hänvisade lill statsfinansiella skäl. Del varda diskussionen handlade om atl staten skulle la över ansvaret för del kommunala bostadstillägg som pensionärerna nu har som jag hänvisade lill statsfinansiella skäl.

Jag förstår atl undanlagandepensionärerna är en grupp som diskuleras, för man känner all della är en grupp som kan ha del svårl. Vi missunnar inte dem all fä del bällre. Den här frågan har diskuterats åtskilliga gånger. Jag har inle varil i riksdagen så länge, men jag har hört undanlagandepensionärerna diskuteras väldigt myckel. Eftersom det pågåren utredning, tycker jag att vi kan acceplera del och avvakla vad undersökningen leder fram lill.

Till Rune Backlund vill jag bara säga all Karin Söder fakliski log borl möjligheten till undantagande. Dä kunde man samtidigt ge undantagandepensionärer räll lill KBT. Jag vet inte om orättvisorna var lika slora då, eftersom man inle ansåg all de var ell slarkl argumenl för all göra något åt silualionen.

Egenföretagarna diskuterades förra året. Jag har läst prolokollen. Jag har med hjälp av föregående ärs protokoll över debatten om avkaslningen frän

91

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Kommunala bostadstillägg

jordbruket uppfallal alt del är myckel svårl all komma fram lill en rällvis beräkning av inkomsterna från avkaslningen. Della är ell problem.

Anf. 112 MARGÖ INGVARDSSON (vpk):

Herr lalman! Chrisfina Pellersson missuppfattade nog mig, men jag missuppfattade inle Christina Peltersson. Jag reagerade faktiskt på alt Christina Pellersson angav slalsfinansiella skäl mot alt staten på sikl skulle la över elt större ansvar för KBT. Enligl vår uppfattning är del nödvändigl all slalen lar ell slörre ansvar på sikt. Vi menar all della kan göras i elapper.

Vi vel i dag all KBT inle är lika över hela landel. Pensionärerna skall alltså vara väldigl om sig och kring sig, när de väljer vilken kommun de skall bo i. Del gäller inte bara KBT, ulan även andra förmåner. För alt pensionärerna över hela landet skall få samma möjligheler och rältigheter lill en fullvärdig bostad, mäsle slalen la över elt slörre ansvar för del kommunala bosladstill-lägget Vi har i andra sammanhang föreslagit att en första lämplig etapp är atl staten belalar 50 % av den lolala koslnaden för KBT.

Vi har alllsä varil myckel mållfulla i våra krav. Vi har inle sall några dalum, ulan vi ber bara att regeringen redovisar en plan. Del var del jag menade med all del ändå måsle vara besvärande för en socialdemokrat alt av statsfinansiella skäl avvisa sä blygsamma krav på förbällringar, vilka gäller en grupp pensionärer som lever under myckel knappa ekonomiska förhållanden.

Anf. 113 RUNE BACKLUND (c):

Herr lalman! Chrisfina Peltersson hänvisade till beslut som togs under Karin Söders lid som socialminister. Jag tror atl man skall komma ihåg all det vid den tidpunkten verkligen fanns anledning all hänvisa till slalsfinansiella skäl. Under etl par år i slutet av 70-lalet och i början av 80-lalel var Sveriges ekonomi synnerligen hårl ansträngd.

Förändringarna i rätten all undanla sig gjordes för all man såg hur effekterna av denna möjlighet slog i systemet Del är bara att konstatera all de delar av pensionssystemet som kompletterar grundpensionen har blivit lyngre och lyngre sell i den lolala mängd pengar som går ul lill pensionärerna. Därmed kan man säga alt orällvisan gentemot undanlagandepensionärerna successivi har ökal genom åren. Vi uppfallade vid den lidpunkten all det utan ivivel fanns behov av alt klara ul detta. Men statsfinanserna tillät det inte vid den tidpunklen. Men i dag anser vi all del finns ulrymme för alt genomföra förändringen. Dessutom är gruppen betydligt mindre nu än den var under 70-lalel.

92

Anf. 114 BARBRO SANDBERG (fp):

Herr lalman! Christina Pellersson kryper bakom ulredningen om undantagandepensionärernas ekonomiska situation för all säga nej lill KBT. Men den ulredningen skall undersöka hur dessa pensionärer har det renl ekonomiskl för att förhoppningsvis komma fram lill att de skall fä pensionstillskott. Jusl all de inle får pensionstillskottet är anledningen lill alt de inle heller fär KBT. All hindra dem frän all få KBT rned hänvisning lill all de inte har rätt atl fä pensionstillskott, därför att de inte har betalat in ATP-avgift, är

all räkna in pengar som de aldrig har fäll i sin hand. Ändå skall de gå misle om förmåner som andra pensionärer har, vilka fakliski lever med en bältre ekonomisk standard än dessa pensionärer gör. Vi kan inle här i dag säga nej lill KBT bara därför atl denna grupp inle har pensionslillskolt och vi av den anledningen skall avvakla utredningen.

Anf. 115 CHRISTINA PETTERSSON (s):

Herr talman! Jag kryper inle alls bakom nägon ulredning, Barbro Sandberg. Finns del en grupp som har det svårl, lycker vi nalurliglvis atl man skall göra någonting för atl den skall få del bällre. Men skälet till att dessa människor en gäng avsiod frän all beiala in ATP-avgifler var all de i stället skulle skaffa sig privala försäkringar. De skulle satsa sina pengar i sitt förelag eller sin rörelse. Därför valde de all slä utanför ATP-systemel. Del här kan man i dag nalurliglvis bortse från om den här gruppen har det sä dåligt atl den behöver mer slöd. Men jag lycker all del är vettigt all man försl undersöker hur del faktiskt förhäller sig.

Anf. 116 BARBRO SANDBERG (fp):

Herr talman! Jag undrar hur Christina Pellersson kan slä här och säga: Detta är skälet lill alt man den gängen avstod från ATP-förmåner. Jag tror all ingen i dag kan svära på del. De som avsiod av den anledningen har säkerl också skaffat sig andra pensionsförmåner. Jag är överlygad om all de människor som det i dag handlar om helt enkell inle hade råd att betala in sin avgifl för ATP. Del är därför som de befinner sig i den dåliga ekonomiska situation som de i dag gör.

Anf. 117 MARGIT GENNSER (m);

Herr talman! Försl lill frågan om skälen. För de människor som hade en bra ekonomisk ställning - de förelag som gick bra - var del ofla en dålig affär att gå ut ur ATP-systemel. De företagarna brukade ocksä relativt snabbi räkna fram della. Det var inte de företagarna som gick ut ur systemet, utan det var de företagare som inle kunde göra nägra successiva lönelyft som fick avstå - dvs. de företagare som inte kunde öka sina vinster sä atl de kunde ta ul mer lön och därmed beiala ATP-avgiflerna.

Del är mycket vikligl alt komma ihåg all det pä 60-talel försiggick en enorm strukturrationalisering inom jordbruk, detaljhandel och grosshandel. För alt riktigl kunna beskriva hur det såg ul vill jag som exempel ta en undersökning som jag gjorde om sockerdislribulionen i Malmö 1963-1965. Under den lid jag besökte grossistföretag försvann under mycket kort tid ungefär 70 % av de företagen. Del var små och medelslora förelag som fick lägga ned. De hade alltså inle råd med ATP, och del var därför som man begärde undantagande. Del var likadant inom detaljhandeln och inom jordbruket. Där har vi ell av skälen.

De som hade ordenlliga inkomster insåg all ATP var en god affär, eflersom syslemel överkompenserade de första generalionerna.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Kommunala bostads-ullägg

93

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Sparande

Anf. 118 CHRISTINA PETTERSSON (s):

Herr lalman! Jag har, som jag sagt tidigare i kväll, hört den här deballen ganska många gånger i kammaren. Jag tror att vi kan hålla på länge och diskutera orsakerna till varför man avsiod från ATP. Del finns säkerl ett anlal orsaker. Jag tror inte atl man skall vara sä säker när det gäller de skäl på vilka man grundade sitt beslut att stå utanför ATP.

Vi har fattal elt beslul här i riksdagen atl vi skall undersöka silualionen för den här gruppen pensionärer. Jag lycker alt vi skall respektera det beslut som riksdagen har fattat Jag konstaterar atl del pågår en undersökning, och vi avvaktar den undersökningen.

Överläggningen var härmed avslulad.

(Beslul i ärendet skulle fattas vid näsla arbelsplenum.)

16 § Föredrogs finansutskottets betänkande 1988/89:FiU31 Sparande.

Sparande

94

Anf. 119 LARS TOBISSON (m):

Herr lalman! Det är ingen överdrift alt lala om en kris för sparandel i Sverige. Den framlräder oavsell vilkel bdraklelsesäil man än anlägger. Totalt sett föreligger en brisl som kommer till ullryck i det växande underskottet i bytesbalansen. Lägel är l.o.m. sämre än det verkar vara, eftersom investeringsnivån för närvarande är på tok för låg med hänsyn till bl.a. näringslivets utbyggnadsbehov.

Även om man ser lill sparandels fördelning mellan olika sekiorer i ekonomin föreligger en påtaglig obalans. Här har det skett en kraftig omsvängning under senare år. I början av 1980-lalel fanns sparandebristen inom den offentliga sektorn. Nu har underskottet i statens budget förbylls lill elt icke oväsentligt överskoll. Del blir deslo slörre om man lar hänsyn till förhållandena inom den samlade offentliga seklorn.

I molsvarande mån har skattehöjningar reducerat hushållens sparande. Det förhäller sig på samma säll som med kommunicerande kärl. När skaltehöjningar har förbättrat del offentliga sparandel, har della medverkal till en neddragning av det privala sparandel.

Vi har under en följd av år kunnal konstatera atl hushållssparandet i Sverige varit negativt. Della är, vilkel visas i den moderata molionen om sparande, lämligen unikl vid en internationell jämförelse. Del finns fall -Norge är ell sådanl - där man på grund av snabba omställningar i de yttre ekonomiska förutsättningarna - i detta fall nedgången av oljepriset - hamnar i ell läge där man drivs lill åtstramning pä alla nivåer inom alla sekiorer av ekonomin. Därmed får man även ell negalivi sparande hos hushällen.

I Sverige har del negativa sparandel på nägol säll blivii inbyggt i de förutsättningar efler vilka vär ekonomiska polilik bedrivs. Man kan konstatera atl det framgår av de dokument som vi nyligen har fält frän regeringen.

långlidskalkyler, att hushållssparandet kommer all vara negativt under så lång lid man kan överblicka, dvs. en bit in på 1990-lalel.

Man kan sammanfattningsvis säga alt den ulveckling som ägt rum sedan socialdemokraterna återkom till regeringsmakten i början av 80-lalel har inneburil en skärpning av skaltetryckel, vilkel lett till ett stort överskott i de offentliga finanserna. Del har ocksä inneburil en socialisering av del privala sparandel. Jag vill påstå, herr talman, all della är en medveten slrävan. Det har inle klart uttalals som etl mål, och det står inte i del socialdemokratiska partiprogrammet. Del är något som är inbyggt i socialdemokraternas långsiktiga länkande alt pä della vis reducera möjligheterna lill personligt ägande.

Om man ser till de akluella dokumenten elt par år lillbaka, har man vagt talat om all del är elt bekymmer all hushållssparandet är sä dåligt och alt det vore bra om del kunde bli litet bällre. Men sedan drar man raskt slulsalsen all del i alla fall inle kommer atl räcka, och därför måsle man i slällel förslärka del offentliga sparandet.

Om man har det här synsället och drar ul det i liden innebär del ell successivt överförande av ägande från den enskilda seklorn lill den offentliga seklorn, dvs. socialisering. Instrumenten har varil inånga- löntagarfonder, pensionsskatl och under senare år successiva utvidgningar av AP-fondens placeringsregler. I kompletleringspropositionen kommer nya förslag om att man skall ge fondstyrelserna ytterligare möjligheler all köpa upp delar av det svenska näringslivet. Till detta har vi också fåll långtgående krav från LO i vad gäller nya fondsalsningar.

I årets kompletteringsproposition framlräder den ambition som jag spårar bakom handlandel ovanligt tydligt. Man skriver; "Om del lotala sparandet i ekonomin skall bli tillräckligt krävs atl det offentliga sparandel förslärks." Det är inle fråga om alt egenlligen göra någol försök all salsa pä del enskilda sparandel. Nej, om man skall uppnå del vi är överens om - elt bättre sparande i ekonomin - måste den uppgiflen ulföras av del offeniliga sparandel.

När man har sagt della föresläs skallehöjningar som kommer all yllerligare skärpa skaltdryckd och reducera del enskilda sparandel enligl del mönsler som vi har sell under 80-talet. För all se på bara ett av dessa förslag, höjning av momsen, finner vi all det moiverkar del enskilda sparandel på flera sätt. Jag vill påslå all i del moderna välfärdssamhället vill medborgarna hålla sin konsumtion uppe in i det sista, så länge del går, och går del inle genom ökningar av neUolönen, ser man lill all skaffa sig de förstärkningar som behövs för att hålla möjlighelen lill prival konsumtion ungefär i en sådan ökningstakt som nu gäller, 2 % om årel. Del som man dä griper lill är alt la av sitt tidigare sparande eller, om sådant inle finns, låna. Och som bekanl är det numera inte särskill svårt atl komma åt län.

Det är det ena sätt på vilkel en momshöjning moiverkar enskill sparande. Del andra är ju alt det framkallar en ökad inflalion, som i sin lur gör människor misstänksamma, avhåller dem från sparande. Man har så småningom lärt sig den bittra läxan att de sparmedel som man sätter av för något ändamål eller för ålderdomen inle är särskill mycket värda när inflationen i förening med beskallningen har fält göra sitt

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Sparande

95

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Sparande

96

Jag vill påstå alt detta kommer all bli en jällefråga i svensk polilik under kommande år. Men del är symtomatiskt all regeringspartiet har så lilel intresse för del all del ulskotlsbelänkande som vi nu diskulerar inte har någon proposition bakom sig. Det bygger på elt antal väl genomarbetade motioner från borgerligt håll. Men eflersom del inte ligger någol höglidligl regeringsförslag bakom, är del klarl all della, som jag menar, vikliga ärende förvisas lill deball i kammaren vid denna sena limme, med den uppmärksamhel som del då kan väcka. Del är ocksä symlomaliskl alt samtliga de yrkanden om förbättringar som framförs i motionerna avslyrks efler en myckel summarisk behandling.

Nu fanns del ändå i finansplanen i januari en halv sida under rubriken "Sparfrämjande ålgärder", och del kunde väcka lilel inlresse och reta aptiten på vad man kunde ha all säga. Men ett antal fullkomligt meningslösa fraser utmynnade bara i atl del aviserades alt nu skulle minsann spardelega-lionens huvudrapport snarl anlända.

Den har nu kommil. Om nägol bekräftar denna rapport rikligheten av den uppfallning som vi moderaler och övriga borgerliga partier hyst under nägra år, nämligen atl spardelegalionen borde ha lagls ned för länge sedan. Jag får säga alt jag i min verksamhel har hafl alt läsa mänga produkler frän offentliga utredningar och molsvarande organ, men jag har aldrig sett någol så erbarmligl dåligt. Jag tänker då inle bara på den fullkomligt urusla korrekturläsningen. Jag vill föreslå atl de av kammarens ledamöter som är närvarande läser della belänkande - det räcker med en sida eller tvä - och prickar för; del går inle alt finna etl stycke där del inte är något fullkomligl groleskl fel, hell enkell beroende på slarv. Man har väl insen all del som redovisas är sä dåligl all ändå ingen kommer all läsa del. Därför är del inle sä noga med hur del blev lill slut.

Den som ändå lar sig igenom denna svårgenomlrängliga lexi, kommer trots allt till slut fram lill nägra fåtaliga förslag. Förebärande atl man vill skapa neutralitet i beskattningen av olika sparformer kommer man med några rekommendationer: för del första atl avdragsrätten för premier till pensionsförsäkringar skall slopas, för det andra atl reavinster skall beskallas som kapilalinkomster och för del tredje atl marknadsvärden skall läggas till grund för förmögenhetsbeskattningen. Jag måste fräga Roland Sundgren, som för regeringspartiets talan i denna deball och som dessulom såvill jag vel är en mångårig ledamol i spardelegalionen: Hur sfimulerar man sparande genom all höja skatten på kapital? Del är en mycket enkel och rak fråga -förklara för mig hur man slimulerar sparandel genom all höja skallen på kapital!

Det är samma anda som präglar pågående skatleulredningar. Man säger sig vilja likställa i skattehänseende behandlingen av arbele och kapilal, och det tycker jag är en alldeles riklig slåndpunkl. Men del är typiskt för regeringspartiet all det dä inle belyder all man har ambilionen atl dra ned skatten pä arbele i nivå med skatten pä kapital ulan tvärtom all man skall höja skallen på kapilal. Man länker sig atl höjningen skall vara i storleksordningen 30 miljarder kronor. Den skall riktas särskill mol boende och pensionssparande. För mig är del alldeles obegripligt, och Roland Sundgren kan gärna försöka leda mig lill rätta ocksä pä den punklen: Hur kan man

Sparande

tänka sig att skärpa skallen på kapital med 30 miljarder i samma ögonblick      PrOt. 1988/89:110 eller åtminstone i samma veva som man fullständigt lar bort valulareglering-      9 maj 1989 en och öppnar för fria kapitalrörelser över gränserna, rörelser till de länder i vår omvärld där ingen har etl skattetryck pä kapilal som del som vi har i Sverige. Della vill man nu skärpa med 30 miljarder. Hur går del ihop?

Vad skall vi då göra, herr lalman, för all fä ell bällre hushällssparande, som förulom all slärka samhällsekonomin kan ge individen större oberoende? Som vi ser det är del främsl genom generella åtgärder. Viktigast av allt är atl sänka skattetrycket, så alt människor får någonting kvar som de kan spara av. Ingenting går ulöver della som sparslimulerande ålgärd.

Men därlill gäller det all återställa förtroendet för au vi i värt samhälle har stabila spelregler. Alltför många har drabbats av alt de har lagl upp ell sparande och all sedan regeringen-staten kommit med nägon konfiskatorisk åtgärd - en engångsskatt på pensionssparande, en höjning av förmögenhetsskallen eller vad del nu kan vara - och spolieral della. Sedan är man myckel försiklig. Det krävs alltså atl förtroendet återställs.

Därutöver kan man diskulera selektiva åtgärder. Vi hade en hearing i finansulskoUds regi för några veckor sedan, där ekonomerna sade: Slimulerar man en lyp av sparande, när man inle nägon effekl på del totala sparandet, ulan del blir mesl överflyttningar frän andra sparformer. Jag kan i långa stycken hålla med om detta. Men jag vill också säga alt del även kan vara befogat att stimulera till sådana överflyttningar. Jag menar att det finns skäl atl stimulera lill etl långsiktigt bundet sparande, och vi ger exempel på det i vår motion och i de reservationer som vi har undertecknat: slarlsparan-de för ungdomar, pensionssparande i bank pä samma villkor som man nu kan spara i pensionsförsäkringar. Vi vill reformera försäkringssparandet och kanske framför alll öppna möjligheter för någol som förekommer ulomlands och som svenska försäkringsbolag är ivriga all inlroducera i Sverige, s.k. unil-linked system, som betyder atl man inle blir hänvisad för sina placeringar av sparmedlen lill bolagels bedömningar och blir en lilen del av den slora kakan där ulan själv har möjligheler all beslämma all del som man vill spara för sin ålderdom skall sällas in i en viss aktiefond eller i nägon annan tillgångstyp. Detta skulle också pä ett revolutionerande sätt ta borl problemet med de förmögenhdskoncenlralioner som vi annars får i de stora försäkringsbolagen.

En särskild form av längsikligt och nyttigt sparande är den egna bostaden. Det socialdemokratiska ungdomsbosparandd är fullkomligl misslyckal, och det har också, som framgått av rapporler i pressen, fält en dålig anslulning. Vi vill ha ell bosparande som är öppel för alla, som bygger pä särskilda bostadskonlon i bank med en sparpremie på maximalt 10 000 kr.

Slutligen gäller det att stimulera riskkapitalet. Liksom i fråga om bostäder är det grundläggande all inte skärpa utan lindra beskattningen. Exemplet är då framför alll reavinstbeskaltningen.

Herr lalman! Frågan om sparandels fördelning aren avgörande ideologisk
skiljelinje. Skall del offentliga sparandet stärkas genom en fortgående
överbeskatlning av medborgare, som därmed blir alllmera egendomslösa -
sorn socialdemokralerna vill? Eller skall vi vända ulvecklingen och i slällel
börja bygga upp en egendomsägande demokrali med bred spridning av           97

7 Riksdagens protokoll 1988/89:110

Prot. 1988/89:110      tillgångarna bland medborgarna - som vi moderaler förespråkar? Här

9 maj 1989

Sparande

kommer en av de verkliga stridslinjerna att gå under 1990-lalel. Då kommer debatterna inle all föras på sen kvällstid inför en lom kammare.

Herr lalman! Med det anförda yrkar jag bifall till reservalionerna med moderata undertecknare.

98

Anf. 120 LARS DE GEER (fp):

Herr lalman! På papperet och inte minsl i alla de senare årens finansplaner är alla överens om all hushållssparandel måste höjas. Sverige intar med sina i fjol minus 3 % en unik slällning bland världens industrinationer när del gäller lågt sparande. I verkligheten innebär den siffran all varje hushåll har tagit ul 2 000 kr. i ökade krediter snarare än sparal. Det har också visat sig i ett bytesbalansunderskolt i fjol på 16 miljarder kronor.

Konkreta åtgärder för atl avhjälpa bristen på hushållssparande kunde vara att radikalt minska marginalskatterna, och i samband med del även minska del lolala skaltetryckel. Det kunde vara låga avtalsuppgörelser, och som ett resullal av dem minskad inflalion i landel. Del kunde vara fasla spelregler som utesluter sådana ålgärder som all röva 16 miljarder kronor från pensionsspararna i engångsskatt, eller nyårssmällar presenterade på nyårsafton, eller införandel av skall pä vinstandelar. Del borde vara försäkrandel om en jämn miljövänlig tillväxt i landel, vilkel skulle uppmunlra sparande.

Däremol, herr talman, fick vi under den offentliga utfrågningen den 9 februari hell klart för oss, alt selekliva sparformer där man gynnar vissa sparformer genom olika uppmuntrande ålgärder egenlligen inle leder lill någol lolall ökat sparande. Effekten blir att spararna flyllar pengar från ett konto till ett annat för att ulnyttja sparstimulanser. Men sparandel totalt ökar inle genom det.

Mol denna bakgrund måsle regeringens kompldleringsproposition skärskådas. Regeringen säger en sak, men gör nägol annat. Lål mig få exemplifiera.

Skattetrycket bör hållas nere, säger regeringen. Men vad gör regeringen? I ett slag föreslås en skaltehöjning på ca 20 miljarder kronor, dvs. en höjning av skattetrycket med ca 2 procentenheter från 55 lill 57 % av bruttonationalprodukten.

Inflationen måsle bekämpas, säger regeringen. Men vad gör regeringen? Ålgärder föreslås som ytterligare höjer prisökningstaklen med drygl 2 procentenheter från drygl 6 till 8,3 %.

Avtalsrörelsen måste underlättas, säger regeringen. Men vad gör regeringen? En kraftig höjning av momsen och den allmänna löneskallen föreslås mill under pågående förhandlingar, och arbetsmarknadens parter reagerar därefler.

Skaltereformen kommer alt ge stora positiva effekler, säger regeringen. Men vad gör regeringen? Ingenting, vänlar och ser. Ingenting väsentligt skall hända på skalleområdet före den 1 januari 1991.

Hushållens sparande måsle öka, säger regeringen. Men vad gör regeringen? Regeringen föreslår atl villkoren i allemanssparandd skall försämras och alt det offentliga sparandet skall ökas genom höjda skatter.

Regeringens ord och handlingar stämmer helt enkell inte överens. I

finansulskotld i dag fick vi i en utfrågning med statssekreterare Lund och hans assistent Öberg höra att regeringen förväntar sig dl ökat sparande som elt resullal av den nu framlagda kompletleringspropositionen. Vilket fåfängt hopp! Hur skall man kunna tänka sig att världens redan förul i utgångsläget högst beskattade folk skall kunna öka sparandet, om det allmänna lägger beslag på ytterligare 20 miljarder kronor av vår brulionalionalprodukl? Om del skulle inlräffa vore del något av etl indiskt reptrick! Lars Tobisson har redan frågat Roland Sundgren om denna sak. Jag vill repelera den frågan.

Folkpartiet föreslår i stället alt man kan ta etl slort steg i skallereformen redan år 1990. För flertalet hellidsarbelande går det atl sänka marginalskatten med 7-15 procentenheter redan den 1 januari 1990. För den slora majoriteten innebär det en reducering från dagens 47-61 % i marginalskatt till 40-45 %. Även i det lägsta inkomstskiklet sänks marginalskatten. Del automatiska inflationsskyddei ålerinförs. Finansieringen sker genom en kombinalion av minskade offentliga ulgifler och höjningar av andra skatter. Skattetrycket sänks.

En sänkning av marginalskatten som i sig innebär förbättrade villkor för hushållens sparande kombineras med ett flertal andra sparstimulanser. T.ex. bör långsikligl bundet sparande i bank på samma villkor som pensionssparande i försäkringsbolag införas redan 1990.

Slulligen kommer jag till förnyelse av den offentliga sektorn. Den inre och den yllre reformationen av den offentliga seklorn, som är nödvändig för att öka produktiviteten, kommer all stimulera tillväxten i landel. En huvuduppgift måste vara alt få i gång både den inre reformafionen och den yllre reformationen. Den yttre reformationen framför allt genom att ge enskilda alternativ inom vård, omsorg och utbildning rätt att verka pä lika villkor. Sådan konkurrens blir del också på den inre förnyelsen.

Herr lalman! Sannolikt kommer Gunnar Björk efter mig att kräva atl den i kompletleringspropositionen föreslagna momshöjningen ersätts med ett tvångssparande om kanske 2 % per är. För folk med resurser och en tjock plånbok skulle etl sådanl förslag inte innebära några problem. De skulle då flytta om sina resurser och sparande så att de uppfyllde tvångssparandets villkor och inte lida några särskilda bekymmer för den saken.

Men för många låginkomsttagare skulle problemet bli mycket svårt. De skulle helt enkelt få svårt atl få fram pengarna. Fördelningspolitiskt skulle ett sådant tvängssparande inte vara rikligt. Skillnaden mellan tvängssparande och skatt är inte särskilt slor om man inte från början säger ifrån när tvångssparandel skall återbetalas.

Vi i folkpartiet anser att det krävs etl verkligt sparvänligl klimat för alt återställa hushållssparandet i Sverige till rimliga proportioner. Man får inte fart på hushållssparandel genom tvångsåtgärder.

Herr talman! Jag yrkar därför bifall till reservationerna 1, 2, 4 och 7 i föreliggande belänkande.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Sparande

Anf. 121 GUNNAR BJÖRK (c):

Herr lalman! Del betänkande om sparande som vi nu behandlar är principiellt intressant Det hade varil värdefulll om vi hade kunnal föra en debatt med litet större deltagande under dagtid. Från majorilelens sida

99

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Sparande

100

konstateras alt det finansiella sparandet fortsätter atl försämras. De ickesocialistiska partierna har lill belänkandet fogat en reservalion, där vi har en radikalt annan syn pä framför allt sparandets fördelning. Vi tror inte som socialdemokraterna all man i första hand skall spara i offentliga sektorn, ulan vi tror atl man skäll spara i hushållsseklorn. I den reservalion som även Lars Tobisson och Lars De Geer log upp pekar vi ocksä pä viklen av ell ökal hushållssparande.

Del är väsenlligl alt konstalera all om man samiidigi sparar i offeniliga seklorn och minskar hushållssparandet, innebär del på sikt att man minskar det enskilda ägandet, vilket jag lycker är beklagligt.

Hushällssparande är betydelsefullt också ur privatekonomisk synpunkl. En sparad slant innebär ändå, trols alla de socialförsäkringar vi har, en god buffert vid lillfälliga ekonomiska bekymmer. Socialförsäkringssystemet har forlfarande ändå en hel dél brister, som det ur privatekonomisk synpunkl finns anledning all rälla lill.

Jag tänker inle närmare gå in på den gemensamma reservationen nr 1, eflersom den redan har berörts, Däremol skall jag säga nägra ord om reservalion 5, som lar upp cenlerns förslag om personligl invesleringskonlo,

Personligl invesleringskonlo är dl sätt all försöka öka sparandel på lång sikt, Lars De Geer log upp centerns alternativ, som vi nu diskuterar. Det är ell sparande i korl perspektiv som ell första sleg mol personligl invesleringskonlo.

Med personligt investeringskonto vill vi åsladkomma ell sparsystem som ger individen möjlighel all spara med uppskjuten beskallning. Syslemel är utformat så, alt konsumtionen beskattas, medan sparandel är befriat frän skatt Del innebär all investeringar i hushållsseklorn behandlas lika förmånligt som invesleringar i fördagsseklorn.

Del förslag som cenlern presenterat i den molion som ligger till grund för reservation 5 syftar lill alt premiera ell långsikligl sparande. Vi har i delalj redovisal hur invesleringskonlol skulle kunna fungera.

Del finns anledning all kommentera det som Lars De Geer tog upp, eflersom de tankar vi har om etl personligt sparkonto är en vidareutveckling av del personliga invesleringskonlol. Det är en lanke som vi haft ganska länge men som genom den artikel som vår partiledare publicerade häromdagen har konkretiserats ytterligare.

Jag vet inte om del är så all Lars De Geer belraklar det som skatt när han får lillbaka pengar. Del är här fräga om ell personligl sparande. Syslemel ger inle möjlighet till skatteplanering. Del finns emellertid anledning all vänla med kommenlarer från dem som har åsikter om vårt förslag till dess vi har väckl vår molion. Lål oss emellertid som exempel la en låginkomsttagare, l.ex. inom ett vårdyrke, som tjänar ungefär 109 000 kr. Del socialdemokraiiska förslagel beiräffande momsen belyder för denna inkomsllagare en merutgift på ungefär 100 kr. i månaden, lilel beroende pä hur man räknar. Vårt förslag om etl sparande med 1 % av lönen ger en koslnad under hundralappen. Dessulom får man lillbaka dessa pengar. Del går alllsä inle att hävda atl vårl förslag fördelningspolitiskt är sämre än den momshöjning som finansminislern föreslår. Della förslag innebär dessulom att man anser att en momshöjning vore all föredra.

Jag vill, herr lalman, med lanke pä den sena timmen inskränka mig till     Prot. 1988/89:110
della och yrka bifall lill reservalionerna 1 och 5.                             9 maj 1989

Anf. 122 CARL FRICK (mp): P"'"'"'

Herr lalman! Vi slår mill uppe i en galopperande miljöförslöring. Den grundar sig på den syn som är förhärskande i induslrisamhälld. Denna syn bygger pä all del finns obegränsade fillgångar av lagrad energi, obegränsad tålighet hos natur och miljö samt obegränsad fysisk och psykisk tolerans hos oss människor. Vi vel i dag atl denna syn aren illusion. Ell samhälle som skall fungera långsiktigt och vara uthålligt och solidariskt kan inte byggas på illusioner. Det är därför viktigt atl investeringar slyrs lill projekl som leder lill ulhällighd och solidarilel.

Allt fler svenskar vill all samhällel skall bli mindre slösaktigt och mer ulhälligt En stor majoritet är beredd all ändra livsslil för all nä dithän. Invesleringar slyr vär framlid, och medborgarnas framlidsönskningar måste då bli vägledande. Det är därför som miljöparld föreslagil ell ekologiski sparande, som skall slyras till ekologiskt rimliga projekt. För detta skall del upprättas ekologiska fonder med ekologisk expertis, som skall ge råd om de rälla invesleringarna.

Om sparandel ges goda villkor, kan medborgarna själva slyra sina sparmedel lill de projekl som de egenlligen priorilerar. Vi beklagar all majoriteten inte vill ge medborgarna denna framtidsinriktade sparform. Vi tycker alt denna väg alt spara och då samtidigt minska konsumtionsuirymmd är vida bällre än ett tvängssparande. Vi i miljöpartiet avvisar de föreliggande tankarna pä elt tvängssparande. Grunden lill della är alt vi lycker illa om tvång. Vi anser att det är mycket bättre all människor har möjlighel all välja.

Sedan kan man fräga sig, som ocksä andra här har gjorl, om det över huvud tagel kommer alt öka sparandel i samhällel om medborgarna tvingas all spara. Det är med all säkerhel så att människor då avslår frän de konventionella sparformerna. Man kan ocksä fräga sig vad som händer den dag dä alla dessa pengar släpps loss. Någon gång skall del ju ändå ske.

Vi säger därför också nej till förslaget i komplelleringspropositionen om försämring av allemanssparandd. Vi lycker däremol alt det är vikligl all man försöker hejda den enorma konsumlionsökningen i samhällel. Frågan är då om del inle är bällre all försöka komma till rälla med den väldiga ökningen av konsumlionskredilerna och atl försöka få människor att betala lillbaka dessa väsenlligl snabbare än man gör i dag. Vidare bör man sälta någon hämsko på avbdalningshandeln för atl på det sättet minska skuldsättningen i samhällel. Del innebär på lång sikl att man faktiskt sparar mer.

Jag yrkar bifall till reservation 3.

Tack för ordet.

Anf. 123 ROLAND SUNDGREN (s):

Herr lalman! Del råder enighel om all vi har ett för lågt sparande i
samhällel. Lars Tobisson uttryckte det ganska starkt. Han sade atl del är en
kris. Etl ultryck för det är all vi har ell underskoll i bytesbalansen. Vissl är
detta en indikation på atl vi som nation lever över våra tillgångar. Men nu
tror jag inle alt man så där oreserverat kan säga atl ett bytesbalansunderskolt        101

8 Riksdagens protokoll 1988/89:110

Prot. 1988/89:110      alltid kan användas som mätt på etl bristfälligt sparande i samhället och i
9 maj 1989              varje fall inte tas lill inläkl för all detta bristfälliga sparande uppställ jusl i är

Sparande

eller förra årel. Vi har elt bytesbalansunderskolt sorn 1988 blev litet över 15 miljarder, vilkel är mer än vad vi irodde för nägra månader sedan. Men man kan då bl.a. peka pä atl detta underskoll ganska exakl motsvarar vad vi 1988 betalade i räntor och amorteringar på de utlandsupplåningar som logs under de borgerliga regeringsåren. Hade vi inte haft det sparandeunderskotid, vilkel - som Lars Tobisson framhöll - främst gällde det offentliga sparandet i form av det myckel stora underskottet i bytesbalansen, som var närmare 90 miljarder kronor år 1982, skulle vi ha hafl en ekonomi i balans, i varje fall när del gäller bytesbalansen. Vi hade ändå elt överskoll i vär handel med över 24 miljarder kronor.

Jag vill gärna uppehålla mig någol mer vid bylesbalansunderskollel, eflersom Lars Tobisson också sade atl underskottet måste sättas i relation till investeringsnivån och att vi i dag har en alldeles för låg investeringsnivå. Har vi en bytesbalans i jämvikt därför all vi investerar för lilel, är del naturligtvis ocksä etl uttryck för ell otillräckligt sparande. Nu har investeringsnivån ökal. Industriinvesteringarna har ökat med mer än 40 % sedan 1983.1 år beräknas industriinvesleringarna öka med ca 12 ä 13 %. Men vissl är del önskvärl all vi med elt ökal sparande kan öka investeringarna yllerligare. Det gäller både de behov som kan finnas av ökade industriinvesteringar och de behov som kan finnas av invesleringar i kommunikationer. En viklig sak som man ocksä bör ha med i bilden när man diskuterar bytesbalansunderskoltd i dag är atl förelagens direktinvesteringar i utlandet 1988 ökade från 20 lill nära 33 miljarder kronor. Del är någol som vi på lilel längre sikl kan fä nytta av när del gäller valulainflödd. Men del blir ju ett ganska krafligl flöde ul ur landet om investeringarna i utlandet nu ökar. Med del sagda menar jag atl del är litet annorlunda med bytesbalansunderskottet i dag. även om vi har all anledning atl oroa oss, främst då med lanke på den ökning som vi kan fä i år -och ännu mer nästa är - om vi inte gör någoniing ål del hela. Nu har vi emellertid en regering som väljer att handla i den här situationen, och det har ocksä lagts fram en kompldleringsproposition, där det har vidtagits åtgärder för alt dämpa efterfrågan, Elt av syftena härmed är ju att bylesbalansunderskollel inle får öka lill de 25-30 miljarder som det skulle bli om vi ingenting gör,

Lars Tobisson log upp en fråga som han ansåg vara en springande punkl,
nämligen della alt socialdemokraterna ökar det offentliga sparandel på
hushällssparandds bekostnad. Jag kan hälla med om atl socialdemokraterna
inte är så fastlåsta som de borgerliga partierna. Det går ibland inle atl
kommendera fram ett hushällssparande, och då är del viktigt att man ser till
atl man totalt sell ändå har elt tillräckligt sparande i landet. Nu har vi ju
kommit myckel långl när det gäller välfärdsbyggandel. Del vikliga när del
gäller sparande är inle minsl motiven. När man jämför hushållssparandel i
Sverige med sparandel i vissa andra länder, finner man all del i ullandel i
mycket slor utsträckning är etl irygghdssparande med lanke på pensioner,
sjukdom och arbelslöshel. I Sverige har vi ju lösl ålderdomslryggheten
genom ATP och olika kollektiva kompletleringspensioner. Vidare har vi ju
102                          trygghet vid arbetslöshet och sjukdom. Därmed blir motivet för en ökning av

hushållssparandet ett annat i Sverige än i vissa länder där välfärdssystemet inle har byggls ul pä samma säll.

Sedan finns det ju ekonomer, bl.a. en amerikansk ekonom vid namn Kaufmann, som har sagl alt del offentliga sparandet ofla är rafionellare, eftersom det lällare kan slyras lill angelägna invesleringar. Del är lättare all anpassa lill olika samhällsekonomiska konjunkturer, och det kan innebära all man rationellare och effektivare kan stimulera investeringar och konsumtion när det behövs eller ivärlom. Det är då smidigare om vi har ett demokraliskl slyrl sparande än om man måsle laborera med olika medel, vilkas effekt man inte rikligt känner lill.

Jag är mycket medvelen om atl vi här kommer in på politiska värderingar. Vi har olika uppfattningar, och del finns en skillnad mellan de socialdemokratiska värderingarna, som mer går ul på ekonomisk demokrali i samhällel, och del som Lars Tobisson lalar om, egendomsägande demokrali.

Härmed har jag kommenterat reservalion 1, som jag yrkar avslag pä.

Det har också lagils upp en del olika förslag om hur man skall stimulera sparandet på olika områden. Lars Tobisson sade alt moderalerna hade lagl fram väl genomarbetade förslag. Gunnar Björk log upp förslaget om investeringskonlon. Det har presenterats en mängd olika förslag om hur man skall stimulera sparandel. Här skulle jag vilja hänvisa litet till vad som kom fram vid den utfrågning som vi hade i finansulskotld om sparandel. Ekonomerna framhöll att tiden för att hilla på yllerligare sparslimulerande ålgärder av det här slaget är ute. Vilka förslag man än kommer med för all sfimulera ell frivilligl hushållssparande blir del bara fråga om s.k. portföljinvesteringar, dvs. man flyttar pengar från elt konto till ell annal, om del visar sig all del kontot är mer lönsamt. Med hänvisning lill dessa enligt min mening lunga ekonomiska argument och också lill all de där väl genomarbetade förslagen inle är så väl genomarbdade all man får vela hur myckel pengar som skall tas från slalskassan - i vissa av förslagen rör del sig om ganska mycket pengar - yrkar jag avslag på reservalionerna 4, 5, 6, 7 och 8, I reservation 8 tas det upp frågor som har behandlals av försäkringsverksam-hdskommiltén. Förslagen bereds nu i regeringskansliet

Jag skall kanske ocksä någol kommentera del som Lars De Geer yttrade. Del är klart all statistik kan användas pä mänga olika sätt Tränger man inle riktigt in i vad slalistiken egentligen visar kan man vilseledas. Vissl har vi sedan några år lillbaka en minuskvot när del gäller hushällssparandet De senaste prognoserna pekar emellertid pä en viss förbättring, även om det forlfarande är en minuskvot. Men skulle man i sparkvoten räkna in de värdeförändringar som har skett när del gäller småhus och aktier, har faktiskl hushållsndlosparandd i procent i disponibla inkomster aldrig varil så högl som nu. Här skulle jag .vara myckel inlresserad av all höra en diskussion mellan Gunnar Björk och Lars De Geer om del där indiska reptricket, om hur man i kompletleringsproposilionen skall kunna öka sparandet. Som Gunnar Björk sade har del i de yttersta av dessa dagar framförts vissa förslag om dl ivångssparande som i ell slag skulle kunna öka hushållssparandel myckel kraftigt Förslagel har ju också diskuterats i pressen och inom fackföreningsrörelsen. Här hoppas jag all Gunnar Björk kan överlyga Lars De Geer om alt del ändå kan ligga något i de här tankegångarna.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Sparande

103

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Sparande

104

Herr lalman! Härmed yrkar jag bifall lill hemställan i dess helhet i finansutskottets belänkande 31 om sparande och avslag på de älta reservalionerna.

Anf. 124 LARS TOBISSON (m):

Hernalman! Jag slällde en fräga lill Roland Sundgren: Hur kan man klara av all stimulera sparandet genom att höja skatten pä kapital? Roland Sundgren gjorde inle ens ett försök all närma sig den frågeställningen. Jag förslär honom. Del går nämligen inle all lämna ell vettigt svar, och den lyslnad som rådde på denna punkl är talande nog,

I slällel ägnade sig Roland Sundgren äl all lala om del lolala sparandel, och han försökte göra gällande att bylesbalansunderskollel inle är sä farligi och atl del inte behöver vara ell mån pä sparandebrist Jo, det är precis vad det är! Underskottet i våra affärer med utlandet är exakt ell mån på bristen pä sparande i landet. Vi närmaross nu de lal som rädde under de ekonomiska krisåren kring 1980, Krisen under dessa år var inlernaiionell och berörde således inte bara Sverige, Del nuvarande läget i landet beror inle pä svårigheler med sialens finanser, ulan de visar etl betydande överskoll. Problemel är atl man har lyckals driva ned del enskilda sparandet till under noll.

I sin anförande tog Roland Sundgren nägon amerikansk ekonom lill inläkl för all del skulle vara bällre med offentligt sparande därför all della är lällare all slyra och inle så oregerligl som hushällens sparande. Della var väldigl avslöjande, och jag fär mer än vänlal bekräftelse pä min les atl del är en socialdemokralisk ambition all förvandla folkel, medborgarna, till egendomslösa och koncenlrera ägandet till del allmänna.

Roland Sundgren var också orolig över att man skulle dränera statskassan om man stimulerade del enskilda sparandel för myckel. Den oron kan jag direkt stilla. Samhällsekonomiskl sell är ell sparande lika mycket värt inom vilken seklor del än äger rum. Om man avslår från en överbeskatlning lill slalen och får molsvarande sparande i den enskilda seklorn, har man inte åstadkommil nägon som helsl olycka, tvärlom har man förbättrat möjligheterna att bygga ul produktionsapparaten i landel. Slalsfinansielll har vi, som sagl, redan ell överskoltssparande i den offeniliga seklorn.

Ett ullryck för Roland Sundgrens oro var hans sals: Del gär inle all kommendera fram hushållssparande. Sedan ägnade han elt betydande inlresse ät etl meningsskifle mellan Lars De Geer och Gunnar Björk om vad vi skulle kunna kalla kommenderat sparande, tvängssparande. Jag skulle vilja la upp samma debalt med Roland Sundgren, För tydligen har den socialdemokratiska riksdagsgruppen i kväll diskuterat frågan och kommil fram till atl man skall slå in pä en linje av ivångssparande, nu när det inte gär atl genomföra en momshöjning.

Jag medger gärna alt sparande är bättre än en skattehöjning, men jag vill säga lill Roland Sundgren och andra som funderar i sädana banor: Pälvingal sparande, kommenderal sparande, ivångssparande, är en form av beskallning. Hur då? Jo, hell enkell därigenom atl behöver rnan ivinga fram sparande beror del på atl de villkor som är förknippade med sparandet är sä dåliga all människor inle finner del förenligl med sina intressen atl frivilligt

företa detta sparande. Räntevillkoren är under vad marknaden förulsälter. Jag vel inte vilka planer man kan ha i regeringsparlid, men enligt vad som sagls i deballen, l.ex. i Dagens Industri, är del bäsl all låla medborgarna sälla in sina pengar på etl ränlelösl konto. Jusl ränielöshden är den beskallning som ligger i Ivångssparandd.

Vi politiker skall skapa villkor som gör det inlressanl och fördelakligt för enskilda medborgare all frivilligl spara för sin framlid. Del gör man inle genom etl sådant här ingrepp. Det finns andra inslag som ocksä är dåliga. Dessa pengar skulle slanna hos slalen. Som jag påpekai har slalen redan elt överskott på sparande. De pengar vi sparar bör gå lill näringslivet till invesleringar, till satsningar för framliden och inle förmedlas via slalen. De som länker i dessa banor från en borgerlig uigängspunki har enligl min mening hamnal alldeles fel.

Ell sparande som på della sätt sägs vara begränsal i liden och skall återbetalas när tiderna blir sämre är inte långsiktigt, del är ingenting all bygga på. Man kan vända pä delta resonemang och fräga sig: Hur reagerar medborgarna i dag om de finner atl de inle får sin "normala" konsumtionsökning på ca 2 % orn ärel? Jo, man lar av sitt tidigare sparande eller lånar. Om man finner sig vara ulsalt för ett kommenderat sparande, kompenserar man della genom all minska sitt tidigare sparande eller - om man inle har nägol sådant -gär till banken och ber atl fä ell län. Delta är ju så mycket enklare, då medborgarna faktiskt vel all om nägol år eller så får de lillbaka pengar som de kan använda för alt betala lillbaka lånel. På vad sätt är detta en åislramningsåtgärd, Roland Sundgren?

För den fortsatta debatten skulle jag vilja atl Roland Sundgren svarade pä frågan: Är inte ell ivångssparande etl kraftfulll slag rakl ul i lomma luften?

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Sparande

Anf. 125 LARS DE GEER (fp):

Herr talman! Roland Sundgren gjorde ell stort nummer av min lilla meningsskiljaktighet med Gunnar Björk. Utifrån della har Lars Tobisson vällaligl redovisal alt han anser atl tvångssparande kommer lill stånd bara därför atl man inle kan fä folk alt spara frivilligt, och atl del därför påminner om en skall.

Till Gunnar Björk vill jag säga atl ur folkparliels synvinkel är dock dt tvängssparande en bättre ålgärd än en momshöjning. Vi inleder också vär motion, som kommer atl inlämnas i morgon, med att yrka avslag på regeringens förslag lill en momshöjning. I viss män kan man väl säga all della är ell val mellan alt vara en giraff med halsbränna och en lusenfoling med nagellrång - varken ivångssparande eller momshöjning är i dag räll medicin för svensk ekonomi.

Annars har ju Roland Sundgren en mycket positiv inslällning lill en höjning av hushällssparandet, han säger atl delta är viktigt och nödvändigt. Men hans konkreta förslag kommer inte atl fä den effekien. Lål mig granska nägra av de argument som han använde nyss i sitt inlägg.

Enligl Roland Sundgren är en orsak lill all vi har fäll en sämre bytesbalans atl våra utlandsinvesteringar har ökat. I dagens konjunkturläge, Roland Sundgren, skulle del inle vara nalurligt om utländska industrier ökade sina invesleringar i Sverige; det har de heller inle gjort nämnvärt. Detta måste

105

Prot. 1988/89:110 vara ett symtom på näringslivets misslro mot de spelregler som socialdemo-
9 maj 1989              kratema släller upp.

Sparande

Vidare sade Roland Sundgren alt en orsak till vårt minskade sparande är all Irygghetsfrågan är lösl i Sverige. Jag önskar att det vore så bra. När ATP-systemel infördes var det läll all sälja, eftersom det gav omedelbara fördelar ål de närmast berörda. Men i dag knakar del betänkligt i fogarna. Ett premiereservsyslem av modell Bertil Ohlin hade sannolikl i dag varil mycket bättre än nuvarande ATP-system.

Sisl men viktigast: Roland Sundgren hävdar, lustigt nog med slöd av en amerikansk ekonom vid namn Kaufmann, atl demokraliskl slyrl sparande är bällre för samhällel än privat sparande. Där har vi den slora skiljelinjen. Del socialdemokralerna står för är att via löntagarfonder, fjärde och femle AP-fonden och även via de förslå, andra och iredje AP-fonderna, när de fält rätt all köpa alll mellan himmel och jord, fä lill stånd elt Kolleklivl ägande av vårl svenska näringsliv. Där är skillnaden mellan borgerligl och socialdemokraliskl synsäit

Vi menar all individuelll ägande är bällre och ger bällre villkor för medborgarna, medan socialdemokralerna i princip anser atl del kollekliva ägandet är överlägset I den frågan kan jag inle se att vi kan komma överens, ulan där har vi från varandra vin skilda sländpunkler.

Anf. 126 GUNNAR BJÖRK (c):

Herr talman! Del är inlressanla kommenlarer sorn vi har fäll kring de tankar pä ell personligl sparkonto som centerparliel har förl fram. Del är ocksä inlressanl all konstatera all de flesta lalare här har varit överens om all det mesla verkar vara bällre än moms, och del lyckerjag innebär all vi har kornmil en bit pä vägen.

Jag har ägnat mill vuxna liv äl sparande. Jag började som bankkonsulenl. Pä den liden var en av målsättningarna att komma upp i elt sparande som motsvarade en årsinkomsl - då skulle man kunna öka sparandel. Nu har allemanssparandd utvecklats lill den grad att vi börjar närma oss den punkten. Då kan vi lyvärr konsiaiera all allemanssparandd inte har ökal sparandet totalt sell. Allemanssparandd har i stort sell inneburil all vi har fört pengar från andra konton lill allemanssparandd.

Av della lär vi oss all del inle är säkerl all gynnsannna villkor leder lill ökal sparande. Del måsle lill hell andra lag och elt hell annal synsäit Därför iror vi frän cenlerns sida alt ell personligt invesleringskonlo kan innebära ell hell nytt sätt alt länka när del gäller sparande. Del är en vidareutveckling vi föreslår-från personligt invesleringskonlo till personligt sparkonto, som dä skulle användas under en tid för atl förhoppningsvis sedan övergå till ett personligt investeringskonto.

De icke-socialistiska partierna har här etl gemensaml mäl, nämligen all
Kjell-Olof Feldts förslag om moms inle skall gä igenom. Del målel verkar nu
dessulom lill slor del slödjas av regeringsunderlaget Del är nalurliglvis en
fanlaslisk relräll - atl regeringen inte längre slåss för de propositioner som
den lägger fram. Och man kan fråga sig om det gär all vara statsråd efter
della,
106                             Del finns alllsä ell gemensaml mål - all stoppa momsen, all öka sparandet.

och all öka det privala sparandet. Dessutom är det myckel positivt, tycker jag, alt Lars De Geer säger atl del är vikligl all vi slär vakl om låginkomsttagarna. Därför skall vi naturligtvis med inlresse se hur alla alternativ slår just för dem.

Vi ser ju alltmer tendenser som tyder pä alt skattereformen leder till en ökad rundgång. Vi hade hoppats att en reform skulle leda till en ordentlig marginalskaltesänkning, men vi ser åtminstone på det indirekta området rader av exempel på rundgång. Vi skall kanske inle här gä in yllerligare på del.

Jag har också med intresse konslaleral de posifiva ulialanden som bäde Lars Tobisson och folkpartiets partiledare har gjort inför tankarna på någon form av obligatoriskt sparande för atl under en tid ha ell allernaiiv lill momsen. Om man har l.ex. elt personligt sparkonto, innebär del atl man sparar för egel användande; allernalivel är moms. För förelagen innebär ell alternativ lill avgifier som Kjell-Olof Feldl vill ha, alt man sätter av 1 %, exempelvis till de anställdas sparkonto. Jag tror att del finns anledning all fundera vidare kring della.

Det är precis som Lars Tobisson säger; Höjd moms motarbdar sparande. Moms ökar inflalionen. Del är, iror jag, konslaleranden som vi alla kan slälla oss bakom.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Sparande

Anf. 127 ROLAND SUNDGREN (s):

Herr lalman! Lars Tobisson anmärkte pä all jag sade all del inle går all kommendera fram ett enskilt sparande. Jag kan förtydliga mig och säga att del inle gär all kommendera fram etl frivilligl sparande precis i räll ögonblick och i den omfattning som just dä skulle behövas. Dä kan man kanske ocksä fundera på andra säll all öka del frivilliga sparandel som ju här har diskuterats, inle minst av närmasi föregående lalare.

Det är klarl alt det på lång sikl är viktigt all skapa en bra sparrniljö för hushållssparandel. Och del kan man väl säga all regeringen pä olika säll har gjorl under 1980-lalel. Vi har fäll ner inflationen, och avkastningen pä sparandet är i dag högre än inflationen. Del är ju en viklig faklor när del gäller sparande. Vi har fördubblat sparandeavdragd. Och även om allemanssparandd inte har lell till atl vi har ell plus jusl nu när del gäller sparandekvoten, sä har allemanssparandd en imponerande omfattning. Del är ändå över 70 miljarder kronor som har sparats i allemanssparandd, och del måsle alltså sägas vara imponerande.

Lars Tobisson ställde en fråga som jag glömde att svara på. Det gällde ökad skall på kapital. Jag tror all det är myckel vikligl all vi får genomföra den här skaltereformen, och vi måste då se reformen som en helhet. Målsättningen med skattereformen är ändå att skapa en rättvisare skatt när del gäller arbele och kapilal. I dag bär arbelel den lunga skallebördan, medan kapitalet t.o.m. ger en negativ inkomsl lill stalskassan - och del måsle ju vara elt myckel märkligl förhållande. Om Lars Tobisson och moderalerna nu är på flykt från tankarna på all vi skall få en skallereform som också ordenlligl kan la itu med skatteplanering och skatteflykt, då är jag faktiskt oroad.

Jag hoppas atl inte alllför myckel särintressen och kapitalintressen skall äventyra den skattereform som jag tror blir myckel värdefull ocksä när del

107

Prot. 1988/89:110     gäller au få ell ökal hushållssparande i framliden. Del är en reform som

9 maj 1989              kommer all gynna arbele och sparande på elt helt annal sätt än vad dagens

skatlesvstem gör. Sparande

Vi vill nalurliglvis inle förvandla svenska folkel lill egendomslösa människor; jag tror att hela ulvecklingen i delta land är en bekräftelse på atl vi inle vill del. Svenska folkel äger mer än vad del någonsin har gjorl - del försökle jag säga i en replik till Lars De Geer.

Men vad Sverige absolul inle har råd atl kosla pä sig är elt underskott i den offentliga seklorn av den omfallning sorn vi hade. Del leder, sorn de amerikanska ekonomerna har sagl, lill minskad produktion och lill krafligl minskade industriinvesteringar. Det leder till en ekonomi som inle gynnar produktion och sysselsällning - lill en spekulationsekonomi.

Det är nalurliglvis myckel vikligl, som Lars De Geer också framhåller, all vi fär etl bra sparandeklimat här i landel. Del gäller alllsä motiv som drivkrafter för sparandel. När det gäller pensionssparandd kan jag mycket väl tänka mig all det här finns ell moliv, eflersom ATP i viss ulslräckning kanske visar sig vara olillräckligi. Jag lycker ocksä all ulvecklingen när del gäller pensionssparandel är posifiv. Del har ju krafligl ökal under de senasle åren.

Med della Iror jag all jag har kommenteral de frågor jag fick.

Anf. 128 LARS TOBISSON (m):

Herr lalman! Roland Sundgren oroade sig för alt vi moderaler skulle vara på flykt frän en skaltereform. Nej, pä den punkten kan Roland Sundgren vara lugn. Del är vi moderater som lalar för en skattereform, medan det som socialdemokraterna nu planerar är en skalleomläggning i den gamla stilen, där sänkta marginalskatlesatser för tillfället skall molvägas av höjningar av andra skaller. Del är här problemet kommer in - avvägningen mellan arbele och kapilal. Jag ställer gärna upp pä kravel alt man skall ha samma skall pä inkomster av arbete som pä inkomster av kapital. Del vore bra. Orsaken lill atl beskattningen av kapital kan sägas vara lägre är helt enkelt del förhällandet atl kapital, även vid valutareglering, är mera lätlrörligi över gränserna än arbetskraft, I högskattelandet Sverige har man då funnit atl denna avvägning har blivit nödvändig.

När man nu avskaffar valularegleringen blir del omöjligl alt samtidigt höja skatten på kapital. I så fall får man verkligen elt utflöde till resultat Slrävar man verkligen efler alt likställa skallen pä arbdsinkomster rned skallen på kapilalinkomster under de förutsättningar som råder blir det nödvändigt atl sänka skallen på arbele lill samma nivå som skatten på kapilal och på den vägen uppnå rätlvisa. Del förutsätter emellertid ocksä en sänkning av skaltetryckel.

Herr lalman! Inledningsvis sade Roland Sundgren. med anledning av atl
jag hade tagit fasta på hans ultryck ""all kommendera fram hushållssparan
de", alt han ville precisera sig. Han sade atl det kanske egenlligen skall
formuleras så att del inle går atl kommendera fram etl frivilligt sparande. Då
får man finna andra vägar atl se till atl det blir etl frivilligl sparande. Del var
elt uttalande fulll i klass med resonemangen och förslagen i spardelegatio-
108                          nens betänkande. Del lycker jag säger alll om resonemangets nivå.

Anf. 129 LARS DE GEER (fp):                                                           Prot. 1988/89:110

Sparande

Herr talman! Roland Sundgren framförde med övertygelse att socialdemo- 9 maj 1989 kraterna sedan 1982 har skapat goda villkor för sparandet. Han ansåg också att den siffra man har näll i ATP-sparandel ärmyckd imponerande. Jag kan i viss män hälla med honom orn del. Jag vill ändock påminna honom om en gammal miliiär regel som säger all när karla och terräng inle stämmer överens, äger terrängen giltighet Under dessa fem är har sparandel minskal frän plus 4 % lill minus 3 %, dvs. ungefär 1,5 % per år. Del visar atl även om vissa förbällringar i villkoren för sparandel har ägl rum, har del inle hindral ell enorml ras i sparandel under den Iredje vägens ekonomiska polilik.

Vidare angrep Roland Sundgren också alt vi under de borgerliga regeringsåren hade dt stort underskott i den offentliga sektorn. Jag vill dock påminna om all det underskottet uppstod eflersom vi, lill skillnad frän övriga väsleuropeiska industriländer, hindrade au arbetslösheten steg nämnvärt. Vi höll den alllid under 3 %, I denna strävan var ju socialdemokraterna, som dä var i opposition, i regel inställda på all vi borde stödja induslrin ännu mera. Hade vi följt deras råd, hade vi kanske hafl ännu slörre underskott.

Till slul gladde del mig alt höra atl Roland Sundgren ansåg alt etl extra pensionssparande i dag kan anses motiverat Jag utgår ifrän atl han därmed också menar atl man bör kunna uppmuntra del.

Anf. 130 ROLAND SUNDGREN (s):

Herr talman! Lars De Geer, jag tycker att det är en bra utveckling av sparandel. Man måste se lill helheten. När vi läser belänkandel finner vi atl den offentliga sekiorns finansiella sparande var plus 4 % år 1976 och minus 6 % kr 1982. Nu har vi äler plus på del områdel.

Jag vel inte vilka siffror och årtal som Lars De Geer använder. Den utmärkta "fickfakla från spardelegalionen"" lalar om all vi är 1982 hade en finansiell sparkvot på minus 0,4 %. I år räknar vi med att den blir minus 1,9 %. Ser man lill den lotala bilden, har vi således en hygglig ulveckling av sparandel. Vi är nalurliglvis inle hell nöjda med den. Den lar sig bl.a. ullryck i elt underskott i bytesbalansen. Jag hoppas alt jag inledningsvis inle sade all vi nonchalerar detta. Det här måste vi ta allvarligl på. Del gör vi bl.a. genom de kraftfulla åtgärder som nu föreslås i kompletteringspropositionen.

Elt avskaffande av valutaregleringen gör naturligtvis kapitalel mera lätlrörligi. Del ingår ju i den inlernalionalisering av ekonomin som vi är anhängare av. Vi har i dag i utskollel ändock diskuleral åtgärder för atl se till alt man kan få en bra skallekonlroll och en bra slalislik även vid ell avskaffande av valularegleringen.

Om jag återigen skall lala om del frivilliga sparandel, så lyckerjag atl Lars Tobisson slutade för lidigl och inle fortsatte med del som jag lycker är myckel vikligl. Ell frivilligl sparande går inle all skapa så snabbi och i precis det ögonblick och i precis den omfattning som behövs. Då kan del kanske vara inlressanl alt diskulera elt ökal hushållssparande på annal sätt

Överläggningen var härmed avslulad.

(Beslut i ärendel skulle fattas vid nästa arbelsplenum.)

9 RiksdagensproiokoU 1988/89:110

109

Prot. 1988/89:110      17 § Föredrogs

9 maj 1989               finansutskottets belänkande

7    ,.   ,  ,   ,..    .. .  .        1988/89:FiU26 Statlig lokalförsörjning (prop. 1988/89:100 delvis).

Statlig lokalförsörjning j     b vk    k i

Statlig lokalförsörjning

Anf. 131 LARS TOBISSON (m):

Herr lalman! Bakom detta belänkande från finansutskottet finns bl.a. en moderat kommillémotion. Enligl majoriteten har den i stort sett samma innehåll som en molion lill förra riksmötet Jag måste bekänna alt jag kände mig en smula stött när denna formulering föreslogs vid utskotlels sammanträde. Jag hade ändå lagl ner mer än en dags arbele under riksdagens julferier i vintras för atl arbeta fram della material. Del gläder mig därför all övriga borgerliga parlier har funnil anledning att sluta upp bakom reservationer som bygger på vår kommillémotion. Det kanske är pä sin plals att något erinra om innehållet, inle minsl mot bakgrund av föreställningen atl det inle finns någol nyll.

Någol nytt är utan ivivel citaten som finns i motioner från en studie från riksrevisionsverkel, som publicerades förra sommaren. De ger en god bild av tillståndet på detta område. Jag skall därför återge dem. Jag citerar ur sammanfattningen till den här studien från riksrevisionsverket:

"Det saknas en dokumenterad policy beträffande fastighetsförvaltning i slalen. Således saknas uttalanden beiräffande om en myndighet skall hyra/arrendera eller köpa en fastighet, om den fasta egendomen skall behållas konstant, när en faslighet skall avyttras osv.

Bland affärsverken är del endast poslen, SJ och domänverket som har fastighetsförvaltning som en speciell resultatenhet. Beiräffande flerlalel övriga affärsverk konslalerar RRV all policydokumenl för fastighetsförvaltningen ofla saknas. De saknar också ofla fullsländiga register över fastigheterna och har därmed en oklar bild av fastighetsbeståndet på såväl central som regional nivå." - De vel alltså inte vad de äger.

"Av förordningen om statliga myndigheters medelsredovisning m.m. vid försäljning av anläggningstillgångar (1982:49) framgår atl för affärsverk och uppdragsmyndigheler skall dispositionen av vinsten vid en försäljning prövas av regeringen om den överstiger 100 000 kr. För övriga myndigheter är gränsen 20 000 kr. Delta kan leda till all en myndighet säljer en fastighet till underpris eller inte säljer den alls.

Enligl bokföringsförordningen skall myndigheten i sin balansräkning redovisa samlliga tillgångar och skulder. RRV konslalerar all vissa myndigheter som enligl faslighelstaxeringsregistrel förvallar fastigheter inle

redovisat dessa i sin balansräkning.----------------------- För all beräkna statens samlade

förmögenhet skickar RRV årligen ul en enkät till de slalliga myndigheterna
för alt de skall beräkna nukoslnaden (ung. marknadsvärde) för bl.a. sina
fastigheter. Flera myndigheter har inle gjort nägon sådan nukostnadsberäk-
ning.
110                                   

Vid den specialbearbelning av SCBs fasiighelstaxeringsregister som RRV låtit genomföra har framkommit all registrel är behäftat med åtskilliga brister. Under ägarkod 'staten' återfanns ett stort antal fastigheter som förvaltas av aktiebolag, kommuner, landsting och fysiska personer. Dessulom saknade ell slorl anlal skalleplikliga fastigheter uppgifl om ägare. Del kan inle hållas för olroligl all slalen har gäll misle om skatteinläkler för dessa fasfigheter."

Bara dessa citat vittnar om en fruktansvärd röra. Della är bara nägra brotlslycken ur en sammanfalining, som dokumenteras i en förstudie pä bortåt 100 sidor. Man kan där finna de mest fantastiska upplysningar om lillslåndd i sialens fastighetsförvaltning. Det är alllsä sialens egel revisionsorgan som avslöjar dessa häpnadsväckande brisler, utan all del framkallar nägon märkbar reaklion på ansvarigl häll.

Här råder en stor skillnad mot det privata näringslivet, där en rationell hantering av fastighetskapitalet under senare år har framställ som en alll viktigare uppgifl. Ibland har man inrättat särskilda dotterbolag, som har sålts för all sedan kanske hyras med älerköpsräU. Varianterna är många. Gemensaml är dock att man uppmärksammar de verkliga lokalkostnaderna och all man belraklar faslighdsförvallning som en uppgift för specialister.

Del marknadsvärde som enbarl de statsägda fastigheter som förvallas av byggnadsstyrelsen kan beräknas representera är enligt budgetpropositionen 25-30 miljarder. Man har då ulgått frän ett genomsnittsvärde pä 5 000 kr./m'. Del måste sägas vara myckel försiktigt, med tanke pä all del här rör sig om välbelägna konlorslokaler, mänga i cenlrala Slockholm. Den senasle noteringen vid försäljning av fastigheter av den typen i Stockholm gällde de två Hötorgsskraporna, som betingade elt pris av 65 000 kr./m~. Ändå är de slitna och behöver byggas om. Under alla omständigheter kan man räkna med ell marknadsvärde på minst 50 miljarder, i stället för vad regeringen uppger, 25-30 miljarder. Del är tre gånger sä myckel som del bestånd som del slörsla byggföretaget Skånska disponerar över. Till della kommer för sialens del affärsverkens och försvarels fasfigheter.

Slutsatsen är ofrånkomlig, mot bakgrund av dessa värden och den tidigare redovisade beskrivningen av hur det slär lill med fastighetsförvaltningen i slalen; en effeklivare förvaltning kan ge miljardvinsler varje år. Del är ofrånkomligt

Vad skall man då göra för att nå fram till en bällre lingens ordning? Nyckelordet är, som framhålls i den moderala motionen och även i reservationer, konkurrens. Hjälpmedel är bl.a. decentralisering och privatisering. Vi har här plockat frarn flera idéer, som inle är färdiga alt genomföra omedelbart men som vi menar atl man snarasl måsle la lag i för all se vad som gär all omsätta i praktisk handling.

Jag skall inte gä in pä nägra detaljer. Jag vill bara uttrycka den förhoppningen att den kommande ulredning, som ulskotlsmajoriteten nämner, sedan man med anledning av en annan molion upptäckt den studie från RRV som vi moderaler citerade ur, arbelar snabbi och ulan ideologiska skygglappar. Här, om någonslans, behövs del verkligen mer av marknadstänkande.

Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall till de reservationer som har moderala undertecknare.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Stadig lokalförsörjning

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Stadig lokalförsörjning

Anf. 132 CARL FRICK (mp);

Herr talman! Inom miljöpartiet de gröna anser vi all del är viktigt att slalen effeklivl ulnylljar och förvallar sill lokalbeslånd. Vi är av den uppfattningen atl enskilda slatliga myndigheter väl kan anskaffa och förvalta sina egna lokaler. Miljöpartiet de gröna begär atl en översyn av byggnadsstyrelsens verksamhel görs snabbi, sä all riksdagen kan la slällning redan i samband med behandlingen av budgelproposilionen 1990. Därför yrkar jag bifall till reservation 2.

Miljöpartiet har också etl särskill yttrande om ell matematiskt cenlrum i Göleborg. Miljöpartiet vill atl ell sådanl matematiskt centrum skall byggas men inle där del är föreslaget Den lokala opinionen, som omfaltar samlliga polifiska parlier i Göteborg, är emol den valda platsen. Därför är det olyckligl all riksdagen kör över den lokala opinionen. Partierna nalionelll borde la hänsyn lill en samlad kunnig lokal opinion. Beslul har redan fallals, och cenlrumel skall byggas pä fel plals. Del beklagar vi.

Tack för ordel.

112

Anf. 133 LISBET CALNER (s):

Herr talman! Till vårens tid hör att här i kammaren diskulera slallig lokalförsörjning och fastighetsförvaltning. Så även i år.

En molion som väcker ell igenkännande leende är den där del begärs all försäkringskassorna skall få handlägga lokalfrågorna själva utan byggnadsstyrelsens medverkan. Utskollels majorilel vidhåller dock all de beslämmelser som riksdagen beslulade om för budgdård 1982/83 forlfarande skall gälla, nämligen alt försäkringskassorna och byggnadsstyrelsen skall prata med varandra vid anskaffning och avveckling av lokaler för statens verksamheter. Vi tycker, liksom socialförsäkringsuiskoltd i sin belänkande nr 24 från 1983, alt försäkringskassorna inte skall inta någon särställning härvidlag.

Jag yrkar avslag på reservation 3, där denna molion lillslyrks.

Miljöpartiet anser i sin reservalion all regeringen skall lillsalla en ulredning för all se över byggnadsslyrelsens funklion. Del lycker jag verkar vara förspilld miljökrafl, att ha skrivii den reservationen. Del är nämligen jusl vad som aviseras i proposilionen - en ulredning som skall få lill uppgifl all uireda slatens roll som fastighets- och förmögenhdsförvallare. Vad göras skall är redan gjort. Därför yrkar jag avslag även på den reservationen.

I reservation nr 4 avstyrker moderalerna och folkparliel en molion, där det begärs atl evenluella framlida generella prisstopp även skall innefatta lokalhyror. Det gör även utskotlels majoritet, rnen med en annan motivering. Jag yrkar avslag pä den reservationen.

Var inle ledsen, herr Tobisson, vi har läsl molionen. Regeringen har även läsl RRV:s rapporl, och del är med anledning av den man har beslulal all lillsalla den ulredning som skall sludera både förmögenhdsförvallning och åtgärder som kan vidtas för atl lokalförsörjningen inom den statliga verksamhelen skall bli effektivare. Jag har titlal lilel pä förra årels molion. Jag kom fram lill all den var på ivå och en halv sida. Årels molion är på ire och en halv sida, sä den är nalurliglvis mer genomarbeiad. En sida upplär de citat som Lars Tobisson också läsle upp. Jag har dessulom funnil all man har

kompareral adjekliven lilel annorlunda. Ena året talar man om atl del skall vara effektivare. Andra året talar man om atl del skall vara mer effeklivl. Men, herr Tobisson, budskapet är delsamma. Del är privatisering och börsinlroduklion som gäller. De åsikterna delar inle utskottsmajoritelen.

Herr lalman! Jag tror ändå inle all jag överdriver om jag säger alt vi är överens om målel för den statliga lokalförsörjningen. Det skall vara alt utveckla och effektivt utnyttja den kompetens som finns för en bällre hushållning vad gäller statens behov av lokaler. Men vilken kompetens som skall utnyttjas och hur vi skall nå effektivitet och hushållning-ja, där gär våra meningar isär. Lars Tobisson har redogjort för de borgerligas åsikter, där privatisering och börsinlrodukfion är ingredienser för aU nå effektivitet Vi delar inte de åsikterna. Det innebär också all den offentliga seklorn minskar, som man skriver i reservation 1. Jag yrkar avslag på den.

Utskottets majorilel tillstyrker därför propositionens förslag vad gäller riktlinjerna för lokalförsörjningen. De innebär atl myndigheter skall kunna tillgodoräknas lokalbesparingar för att omfördela till verksamheter. .Myndigheterna måsle finansiera utökade lokalkostnader genom ompriorileringar. Stallig lokalförsörjning skall samordnas så långl som möjligl, och kompelen-sen skall samlas och utvecklas. Slalliga fastighetsförvaltare och lokalhållare skall sä långl som möjligl samordna sitt agerande på lokala marknader. Statliga lokalhållare skall lillämpa en gemensam slandard för lokaler av generell karaktär. Vän medel för alt nå detta är en förvallning samlad under en enhet, byggnadsstyrelsen.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till utskottets hemslällan i dess helhel och avslag pä samtliga reservafioner.

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Stadig lokalförsörjning

Anf. 134 LARS TOBISSON (m):

Herr talman! Till skillnad från Lisbet Calner menar jag all del här ärendel inle är samma perenn som l.ex. det föregående om hushållssparandel. Del har förekommil betänkanden och diskussioner tidigare, men jag vill påstå all vi inle tidigare fält sä klara besked om det dåliga tillståndet när det gäller statens lokalförsörjning och fastighetsförvaltning som framkommil på senare lid. Jag skall nöja mig med atl här rätta lill en sak.

Lisbet Calner försäkrade atl hon hade läsl molionen; Hon hade kompareral adjektiv eller åtminstone kompareral årets molion med föregående års. Det är nu inte del väsenlliga. Hon hade av molionen ulläsl all vi föreslog börsinlroduklion, och se del kunde socialdemokralerna inle gä med pä! Del finns ingenfing i molionen om börsintroduktion. Vad det finns är ell förord för ökad konkurrens. Vi lalar om att denna kan äga rum redan inom ramen för ett slalligt ägande, sä all man organiserar de slalliga fasfighderna i flera, slatligl ägda bolag, som får konkurrera med varandra och där lokalhyrarna fär välja den som de anser vara bäsl pä all ulföra uppgifterna.

Vi lalar vidare om decentralisering. Därigenom tror jag myckel skulle kunna vinnas, dvs. genom att bara ge myndigheterna större befogenheter att själva förfoga över sina lokaler och beslämma i sina lokalfrågor. Del är ålgärder som enligl vad jag förslär inle behöver slöla på ideologiska hinder, som möjligen dyker upp inför länken - inle ordel; riågot sådanl finns inte i molionen - på börsinlroduklion.

113

Prot. 1988/89:110        Jagskall nöja mig med dessa kommentarer och därutöver barasäga Lisbet

9 rnaj 1989             Calner att det kan vara klokt alt på olika vägar tala om för del slalsråd som

f, ,,.   , ,   ,„........       ullovar en utredning pä den här punklen all del är viktigt att se lill att den

Statlig lokalförsörjning ö f f b

kommer till sländ, atl den arbetar skyndsamt och gärna kommer med kloka

förslag - annars blir bataljen näsla år deslo härdare!

Anf. 135 LISBET CALNER (s):

Herr lalman! Jag är övertygad om all om riksdagen beslutar - det blir väl i morgon - om att lillsalla den föreslagna utredningen sä verkställer regeringen naturligtvis det beslutet Jag är även övertygad om att det skall komma kloka förslag frän den.

Även om herr Tobisson sade all han inle skulle säga någonting mer måste jag ställa en fräga. I era riktlinjer i fem punkter heler det bl.a. att försäljningen av aktier skall ge intäkter som kan användas för all minska slalsskulden. Man skall lydligen bara sälja aktier-del skall alllsä inle ske pä börsen? Del har jag dä tydligen missuppfattat.

Överläggningen var härmed avslulad.

(Beslut i ärendet skulle fallas vid näsla arbelsplenum.)

18 § Kammaren beslöl all förhandlingarna skulle forisätlas vid morgondagens sammanträde.

19 § Anmäldes och bordlades

Skrivelse

1988/89:147 med redogörelse för den svenska krigsmaterielexporlen är 1988

20 § Anmäldes och bordlades

Motion

med anledning av prop. 1988/89:145 om dubbelbeskatlningsavlal mellan

Sverige och Indonesien 1988/89:Sk61 av Bo Lundgren m.fl. (m)

21 § Anmäldes och bordlades

Trafikulskollds betänkande

1988/89;TU18 Luftfartsverkels verksamhd 1989/90-1991/92, m.m.

Jordbruksutskottets belänkanden 1988/89:JoU16 Skogspoliliska ftågor 1988/89:JoU17 Djurskydd m.m. 1988/89:JoU20 Trädgårdsnäringen

Bostadsulskollels betänkande
1'*                          1988/89:BoUll Ändringar i fastighetsbildningslagen m.m.

Lagutskottets betänkande                                                            Prot. 1988/89:110

1988/89:LU31 Det allmännas skadeståndsansvar m.m.                9 maj 1989

Trafikutskollels belänkande

1988/89:TU23 Tilläggsbudget II inom kommunikationsdepartementets område

Beträffande lagutskottets betänkande LU31 och trafikulskottds betänkande TU23 anmälde andre vice talmannen att talmannen beslulal föreslå all dessa belänkanden fick företas lill avgörande efter endast en bordläggning.

Meddelande om frågor

22 § Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 8 maj

1988/89:624 av Gösta Lyngå (mp) till finansminislern om momsbefrielse för laltidningsversion av fackförbundstidning:

Min uppmärksamhet har riktats mol det faklum alt en laltidningsversion av en fackförbundstidning inle är befriad från moms, trols all den tryckta upplagan är momsbefriad. Det gäller Farmaceutisk Revy, och enligt dess redaklör har regeringsrätten fastställt förhållandel i en dom av den 20 mars.

Om jag är korrekt informerad har de två upplagorna av lidningen samma innehåll och samma målsällning. Skillnaden är all laltidningen ulgår lill fackförbundels synskadade medlemmar medan den tryckta upplagan ulgär fill normalseende. All skillnad i den skaltemässiga behandlingen skulle vara påkallad verkar hell orimlig.

Jag vill fräga finansministern om omständigheterna är korrekl uppfattade och, i så fall, om finansministern är beredd att verka för en mer positiv tolkning av reglerna än den som regeringsrätten lycks ha tillämpat

den 9 maj

1988/89:625 av Jan Björkman (s) till statsrådet Göran Persson om fördelningen av resurser lill kommunal vuxenulbildning;

Vuxenutbildning i olika former berör en stor del av befolkningen i vårl land. En viklig del av ulbildningen för vuxna sker i kommunal regi. Vissa regioner, exempelvis Blekinge län, med låg utbildningsnivå, besvärlig arbetsmarknad, slor andel invandrare, låg förvärvsfrekvens bland kvinnorna m.m., har trols della en tilldelning av undervisningslimmar inom kommunal vuxenutbildning som är lägre än vad l.o.m. en proportionell fördelning efler folkmängd skulle leda till.

Är statsrådet beredd atl medverka lill att åsladkomma en starkare
behovsstyrning när del gäller fördelning av resurser lill kommunal vuxenut-     115

bildning?

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Meddelande om frågor

1988/89:626 av Olle Östrand (s) lill jordbruksministern om förekomsten av dioxin i Östersjöfisk:

Efter larmrapporter höslen 1988 om dioxin i fisk fångad efter Norrlandskusten har efierfrågan på fisk minskal med 20-25 % i Gävleborgs län.

Larmet bygger pä en undersökning av etl fålal fiskar från framför alll BoUenhavd och Östersjön.

Inga prov har dock lagils pä slrömming och sik vid länds kust

För all fä en mer rättvisande bild av dioxinhallen i dessa fiskslag har bl.a. fiskerinämnden i Gävleborgs län ansell all alla prover- fem av slrömming och Ire av sik - skall tas.

Under veckorna 17 och 18 har en undersökning genomförts för all fä fram klarare besked. Problem har dock uppkommil. Livsmedelsverket, med uppgift atl genomföra bl.a. prover på livsmedel, säger sig enbart kunna svara för högsl hälflen av ulredningens koslnad, ca 50 000 kr.

Av den anledningen vill jag fräga:

Är jordbruksminislern beredd atl medverka lill alt samtliga prover kan ' analyseras och alt även framtida uppföljning av dioxinförekomsten kan genomföras?

1988/89:627 av BerUh Eriksson  (vpk) lill statsrådet Maj-Lis Lööw om direklavvisningen av kurdiska flyktingar från Turkiet;

I Amnesty Press aprilnummer slår all läsa i en inlervju med ""flyklingspa-naren" Knud Hermansen att de turkiska planen kontrolleras särskilt.

Mot bakgrund av det stora antal kurder från Turkiel som ulvisas med moliveringen alt deras berättelser inte är trovärdiga vill jag ställa följande fräga:

Hur mänga kurder från Turkiet direklavvisas pä Arlanda och av svensk polis på Kaslrup?

1988/89:628 av Berilh Eriksson (vpk) lill slalsrådel Bengt Lindqvist om barnomsorgen för samebarn i Jokkmokks kommun:

Vilka åtgärder länker statsrådet Lindqvist vidla för all samebarnen i Jokkmokks kommun skall få samisk barnomsorg?

1988/89:629 av Per Gahrlon (mp) lill ulrikesminislern om EG-anpassningen och neulralildspolitiken:

I regeringens vitbok om EG-anpassningen hävdas all en analys har skelt av neulralilelspoliliska problem som kan uppstå vid etl närmande till EG (s. 206).

Jag vill fräga ulrikesminislern:

Vilka resullal har den analysen lell till?

116

1988/89:630 av Per Gahrton (mp) lill finansminislern om EG-anpassningen      Prot. 1988/89:110
och skallepolitiken;                                                                        9 maj 1989

Del sägs i regeringens vitbok angående EG-anpassningen all förelrädare      Meddelande om frågor för riksskatteverket, generaltullstyrelsen och kommerskollegiet har lämnat synpunkler pä en skaltepolilisk "inlegralion med EG" (s. 124). Tyvärr redogörs inte för vilka synpunkler de har lämnat.

Jag vill fråga finansministern:

Vilka synpunkter har de lämnal?

1988/89:631 av Per Gahrlon (mp) lill slatsrädd Margot Wallström om resultatet av vissa överläggningar mellan EFTA och EG om konsumentskydd:

Enligl regeringens vilbok om den svenska EG-harmoniseringen skall ell första möte EG/EFTA om konsumentskydd ha ägl rum i april 1989 (s. 53). Jag vill fråga:

Vad har blivit resultatet av detta möle?

1988/89:632 av Per Gahrlon (mp) till socialminislern om resultaiel av vissa överläggningar mellan EFTA och EG om bioteknik:

Enligl regeringens vilbok om EG-anpassningen har EFTA:s expertgrupp om bioteknik hafl överläggningar med EG-kommissionen i april 1989 (s. 71). Jag vill fråga:

Vilkel resultat har dessa överläggningar lett till?

1988/89:633 av Per Gahrton (mp) lill socialministern om EG-anpassningen och läkemedelskonlrollen:

Enligt regeringens rapporl Sverige-EFTA-EG 1988 har en arbetsgrupp den 13-14 mars 1989 gjorl en analys av skillnaderna Sverige-EG angående läkemedelsregler (s. 44). Tyvärr redovisas inte resullalet av analysen.

Jag vill därför fräga socialminislern:

Vad blev resultatet av den i regeringsrapporlen aviserade analysen av skillnader i läkemedelsregler mellan Sverige och EG?

1988/89:634 av Per Gahrton (mp) lill socialminislern om EG-anpassningen och den svenska folkpensioneringen;

Enligt regeringens rapport Sverige-EFTA-EG kommer EG-anpassningen atl kräva förändringar av den svenska folkpensioneringen (s. 101). Jag vill fräga socialministern:

Vilka förändringar av folkpensioneringen är del som planeras med anledning av EG-anpassningen?

Prot. 1988/89:110      1988/89:635 av Per Gahrton (mp) till socialministern om de sociala följderna
9 maj 1989               av en EG-anpassning:

Meddelande om frågor       I regeringens rapport "Sverige-EFTA-EG 1988" heter det pä s. 99:

"För all inle förvärra de regionala skillnaderna, arbetslösheten, ojämlikheten mellan könen och den nya falligdomen när den inre marknadsprocessen påskyndas genom företagssammanslagningar, jordbruksnedläggningar och övrig strukturomvandling krävs dämpande sociala ålgärder på kortare sikt (s. 99)."

Della kan bara tolkas som all regeringen erkänner all EG :s inre marknad i sig själv leder lill ökade regionala skillnader, ökad arbelslöshel, ökad ojämlikhet mellan könen, en ökning av den nya fattigdomen, fler förelagssammanslagningar och fler jordbruksnedläggningär. Jag vill därför fräga socialminislern;

Exakl vilka "'dämpande sociala åtgärder" ämnar regeringen vidla för all molverka de av regeringen själv erkända negativa följderna av en harmonisering med EG:s inre marknad?

1988/89:636 av Per Gahrton (mp) till socialministern om EG-anpassningen och alkoholbeskatlningen:

Enligl regeringens vilbok om EG-harmoniseringen "är en ensidig harmonisering av alkoholbeskatlningen möjlig" (s. 81). Jag vill därför fråga;

Belyder della atl regeringen nu är beredd all anpassa de svenska alkoholpriserna lill EG;s?

1988/89:637 av  Per  Gahrton   (mp)  till  miljö-  och  energiministern  om EG-anpassningen och energipolitiken:

Enligt Ny Teknik 1989:18 har EG nu tagit ett steg mot en fri energimarknad som bl.a. kommer att "försvåra EG-slaternas egna möjligheter att med avgifier och begränsningar utforma en nationell energipolitik".

Jag vill fråga:

Vilka slulsalser för Sveriges del drar energiministern av EG:s framväxande fria marknad för energi? Avser Sverige alt harmonisera sig lill EG:s fria energimarknad?

1988/89:638 av Roy Ottosson (mp) fill miljö- och energiministern om planerade dammbyggen i Haverö;

Regeringen har i tidigare beslul loval atl Haverö strömmar i västra
Medelpad (Ange kommun) inte skall byggas ut. Hela områdel är numera
interimistiskt naturreservat I strömmarna finns dock äldre trädammar som
är i behov av restaurering. Regleringsfördagd vill ersätta dessa med
omfattande beiongkonstruklioner som medger slörre dämning, och dess
ulom vill man bygga en väg som klarar lunga fordon rakl igenom området.
jjg                            Därigenom skulle en betydande del av de naturvärden som skulle bevaras

genom skapandet av etl reservat och slopp för nyll kraflverk ändå fördärvas! Därför har kommunfullmäklige i Ange kommun sagt nej till en väg genom området och därtill förordat en pietetsfull upprustning av befintliga dammar. Samma hållning har såväl länsslyrelsen som miljö- och naturvårdsrörelsen hillills hafl. Regeringens och miljöministerns uppfallning har vid uppvaklningar uppgivils vara densamma. Detta lill trots pägår nu förhandlingar om en kompromiss innebärande att såväl väg som betongdammar med höjt krön skall tillåtas i Haverö strömmar! Och all detta förespråkas av regeringens förhandlingsman vatlenrältsdomare L af Klintberg.

Med anledning av della vill jag slälla följande fräga lill miljö- och energiministern:

Är regeringen beredd att acceptera ell vägbygge och därtill byggnation av nya hetongdammar med höjda dammkrön i Haverö strömmar?

1988/89:639 av Karl-Göran Biörsmark (fp) till kommunikationsministern om den planerade sammanslagningen av postregionerna Norrköping och Eskilstuna;

Postens ledning har föreslagit att postregionerna Norrköping och Eskilstuna skall slås samman lill en posiregion. Samtidigt föreslås atl del nya regionkonlord lokaliseras lill Eskilstuna av regionalpoliliska skäl.

Jag vill fräga ansvarigt statsråd;

Vilka regionalpolitiska skäl har varil avgörande vid bedömningen av placering av del nya regionkontoret i Eskilstuna i ställd för i Norrköping?

Prot. 1988/89:110 9 maj 1989

Meddelande om frågor

1988/89:640 av Ylva Annerstedt (fp) till juslifieminislern om åtgärder mot bruket av vissa farliga föremål:

I Svensk författningssamling 1988:254, lag om förbud mot all i vissa fall inneha knivar och andra farliga föremål, meddelas regler för ell anlal sådana farliga föremål. 1 § upptar knivar samt andra stick-och skärvapen. 12 § görs en uppräkning av vapen av annan sort, lyp knogjärn, batonger, kastsljärnor och andra sådana föremål.

Den förslå paragrafen kompleUeras i vapenkungörelsen med elt förbud för personer under 21 år att förvärva eller inneha springstildl och springkniv. Sådana knivar får ej heller tillverkas eller föras in i Sverige.

För de vapen som är upptagna i 2 § i lagen om förbud mol all i vissa fall inneha knivar och andra farliga föremal finns emellertid inle något motsvarande innehavs- eller införselförbud.

Tullen har under senare tid märkt en ökad införsel av sådana farliga föremål från företrädesvis Kanarieöarna och är oroad.

Mol denna bakgrund vill jag fråga juslilieminislern:

Vilka åtgärder avser justitieministern all vidta för alt hindra bruket av kastsljärnor, spikklubbor och andra farliga föremål?

119

Prot. 1988/89:110     1988/89:641 av Erkki Tammenoksa (s) lill statsrådet Anita Gradin om
9 maj 1989             nordiska medborgares rättigheter vid svensk anslutning lill EG:

Meddelande om frågor       Vi har inom Norden en gemensam arbdsmarknad sedan 1954. Under åren har man byggt upp konventioner, avtal och överenskommelser inom de flesla av samhällets områden. Delta har man gjort för alt värna om de nordiska medborgarnas rättigheler inom Norden. Jag vill fräga statsrådet Anila Gradin:

Finns del en risk att de nordiska medborgarnas rälligheler försämras om Sverige ansluter sig lill EG?

23 §    Kammaren ålskildes kl. 22.43.

In fidem

GUNNAR GRENFORS

/Gunborg Apelgren

120

Förteckning över talare                                               Prot.

(Siffrorna avser sida i protokollet)                                                 1988/89:110

Tisdagen den 9 maj

Talmannen 3, 4, 5

Tredje vice lalmannen 13

Andersson, Arne, i Ljung (m) 78, 79

Backlund, Rune (c) 84, 89. 92

Bjelle, Brilla (fp) 39, 42, 44, 64, 69, 71

Björk, Gunnar (c) 99, 106

Björk, Ingvar (s) 73, 75

Bolander, Gunhild (c) 34

Braniing, Chariolte (fp) 18

Brunander, Lennarl (c) 80, 81

Bäcksiröm, Lars (vpk) 57, 60, 66, 69

Calner. Lisbel (s) 112, 114

Ciszuk, Paul (mp) 72, 75, 78, 79

De Geer, Lars (fp) 98, 105, 109

Engslröm, Göran (c) 27, 30, 31

Forslund, Bo (s) 67, 70, 71

Frick, Cari (mp) 101, 112

Gennser, Margil (m) 82, 88, 93

Godin, Sigge (fp) 8, 11

Hagslröm, Karl (s) 61

Hansson, Håkan (c) 40, 65, 70, 71

Hegeland, Hugo (m) 45, 55, 56, 61

Hemmingsson, Ingrid (m) 62

Holmkvisl, Erik (m) 14, 17, 18

Högmark, Anders G (m) 8

Hörnlund, Börje (c) 9, 12

Ingvardsson, Margö (vpk) 86, 90, 92

Johansson, Kersli (c) 20

Johansson, Kjell (fp) 47. 53, 56, 59

Karlsson, Ove (s) 32

Lundgren, Bo (m) 4, 5

Lyngå, Gösla (mp) 40, 42, 44, 45, 51, 66, 70

Olsson, Martin (c) 48, 54, 55, 59, 60

Orring, Ulla (fp) 23

Persson, Kari-Erik (vpk) 10, 12

Peuersson, Chrisfina (s) 87, 91, 93, 94

Pellersson, Ulla (s) 26

Pohanka, Ragnhild (mp) 76, 87, 91

Poromaa, Bruno (s) 41, 43, 45

Sandberg, Barbro (fp) 84, 89, 92, 93

Skånberg, Krister (mp) 30, 31, 32

Slaaf-Igelslröm, Lisbelh (s) 52, 55, 57

Slrömberg, Håkan (s) 81, 82

Slålberg, Marianne (s) 16, 18                                                                             121

Prot.                       Sundgren, Roland (s) 101, 107, 109

1988/89:110          Svenson, Karl-Gösla (m) 38, 43, 44, 63, 68, 71

Thalén, Ingela, arbelsmarknadsminisler 6, 10, 12 Tobisson, Lars (m) 94, 104, 108, 110, 113 Wilson, Cari-Johan (fp) 75

122