Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1988/89:109

Måndagen den 8 maj

Kl. 11.30

1 § Talmannen meddelade all Ivar Virgin (m) den 5 maj ätertagil sin plals i riksdagen, varigenom Lars Hjerléns ijänslgöring som ersällare upphörl.

2 § Justerades prolokollen för den 25, 26 och 27 april.

3 § Svar på interpellation 1988/89:173 om EG-frågans betydelse för svensk exportindustri

Anf. 1 Slalsrådel ANITA GRADIN:

Herr talman! Slen Andersson i Malmö har i en inlerpellalion frågat mig om jag är medvelen om alt etl avståndstagande till EG innebär att många LO-medlemmar riskerar atl förlora sina jobb.

Slen Andersson har ocksä frågat mig om vilka åtgärder jag avser alt vidla i del fall EG framöver kommer all bedriva en politik som i första hand gynnar företagsamheten hos medlemsländerna.

Den svenska integrationspolitiken lar sin utgångspunkt i riksdagens beslul förra våren om medverkan i den väsleuropeiska integrationen, i enlighet med ulrikesulskollels belänkande 1987/88:24. Delta beslut innebär inte någol "avslåndslagande till EG". Tvärtom uttalade sig riksdagen mycket klarl för elt så nära samarbete som möjligl, med utrikes- och säkerhetspolitiken som enda undanlag.

Jag har ofla understrukit atl Sveriges dellagande i det väsleuropeiska samarbelel är av slor betydelse, inle minst för vär sysselsättning och välfärd.

Den svenska ekonomin har blivit alltmer inflätad i den internationella och då i första hand den väsleuropeiska. Nära tre fjärdedelar av svensk exporl går lill den väsleuropeiska marknaden. Dess belydelse för vår sysselsällning illuslreras l.ex. av alt var Iredje industriarbetare i Sverige i dag är sysselsall med all producera varor direkt för denna marknad.

Alltsedan 1984 råder tullfrihet för alla industrivaror i handeln mellan EFTA och EG. Genom den s.k. Luxemburgprocessen, som inleddes efler minislermöld mellan EFTA och EG i april 1984, har ytterligare hinder för handeln med varor kunnat undanröjas. Samarbetet mellan EFTA och EG har vidgats och inriklas nu också på all skapa fria rörelser över gränserna även för Ijänsler, kapilal och personer. Vid EFTA:s slalsministermöte i Oslo förra månaden välkomnade EFTA-kretsen kommissionspresidenlen Delors

Prot. 1988/89:109 tankar pä etl mer strukturerat samarbetsförhållande mellan EFTA och EG.
8 maj 1989 EFTA-ländernas gemensamma mål är största möjliga dellagande i EG:s inre

Om EG-frågans betydelse försvensk exportindustri

marknad. Den omfallar alla de fyra friheterna.

Vid del minislermöle mellan EFTA- och EG-länderna som hölls i Bryssel i mars mollogs budskapei frän Oslo posilivl. Sonderande samlal skall inledas inom korl, och ell nyll minislermöle kornmer alt äga rum i höst. Denna ulveckling bekräftar all EFTA/EG-samarbdel gäll in i en ny och mer inlensiv fas. Vi kan också konsiaiera atl den internationella processen därmed i hög grad utvecklats i rikining inol de mäl riksdagen angivit för inlegralionsarbdd.

I samband med riksdagsbehandlingen förra våren konstaterades atl Sveriges fortsatta medverkan i den väsleuropeiska inlegralionen är av avgörande belydelse för vär ekonomiska slyrka. Syflel är att om möjligt uppnå all inlegrationsarbelel leder lill samma fördelar och åtaganden för medborgare, institutioner och förelag i Sverige som i EG:s medlemsländer. Della är av särskild vikl för små och medelslora förelag i Sverige. För mänga av dessa är en internationalisering inle nägol realisliskl allernaiiv.

I EFTA/EG-samarbdel slrävar man efler all finna gemensamma lösningar pä en läng rad områden, bl.a. beiräffande provning och cerlifiering. Gemensamma EFTA/EG-arbetsgrupper har lill uppgifl atl finna lösningar som underlättar handel och främjar konkurrens på lika villkor. Pä della säll kan diskriminering av svenska förelag pä en större och integrerad Europamarknad undvikas.

Regeringen kommer all forlsälia all fillsammans med övriga EFTA-länder aktivt medverka i det väsleuropeiska inlegrationsarbelel för att främja ekonomisk tillväxt, social välfärd och sysselsättning.

Anf. 2 STEN ANDERSSON i Malmö (m);

Herr talman! Jag tackar för svaret, som jag till stora delar är myckel nöjd med.

Jag framställde denna inlerpellalion därför alt del i dag finns en slark opinion mol EG. Del är min och mänga andras uppfattning alt de begrepp vi i dag rör oss med när vi lalar om fördelarna med EG och även oin problemen med EG ofla är svåra för gemene man atl uppfatta. Vi talar om överstatlighet, om neutralildsförbehåll och om tullunioner. Detta är inle någonting som man lalar om ule på byggarbetsplatserna. Därför finns det risk för atl de som i dag är negativa mot EG,och som med enkla och ibland l.o.m. billiga argumenl intensivt driver en kampanj mol Europa kan vinna alltför stort gehör.

Del intressanta med denna deball är faktiskt all de parlier och organisationer som säger sig representera de små här i samhällel gör sig skyldiga till en total felsyn. För vem är del som drabbas, om inle LO-jobbaren, ifall Sverige skulle missa ell närmande lill EG?

Tyvärr har vi fört deballen på ell alllför högl plan, varför EG-frågan inte känns lika viklig som marginalskatter, värdpolitik och bostadsfrågor. Del är beklagligt, och det är min bestämda uppfallning att om vi inle ändrar debaltekniken och argumenlen i debatten riskerar vi att de som vill fjärma Sverige frän Europa vinner terräng. Även om det är en lilel sliten slogan vill

jag, herr talman, säga atl Europa klarar sig myckel bra utan Sverige men atl Sverige fär stora svårigheter atl klara sig ulan Europa. Sysselsätlningsproble-men kommer all bli uppenbara om vi skulle missa EG-lågd eller ell iniensivl närmande lill Europa. Del lalas inle så ofla om detta, men faktum är alt hundratusentals människor i Sverige i dag för sin och sina familjers välfärd är beroende av vad Sverige närmar sig Europa. Ett stort antal företag lever i dag pä att vara underleverantörer lill större förelag. Del bekymmersamma blir, om vi inle närmar oss Europa eller om vi för en oklar EG-poliiik, all alllför många slora företag föredrar all utvidga sin verksamhet ule i Europa. Detta medför atl svenska underleverantörer - förelag med mellan 20 och 200 anställda, företag som ofta är stora arbetsgivare i små samhällen runl om i Sverige - riskerar alt gä misle om jobb.

16 % av den svenska exporlen lill EG kommer i dag från familjeförelag och småföretag. Det handlar alltså om hundratusentals arbelen. Vi kan inte plötsligt säga att vi kan söka andra marknader i slällel. Hade del funnits andra marknader hade svenska förelag varit myckel slörre, eflersom de dä hade varit pä dessa marknader också. Men de marknaderna finns inte. Det är precis som de siffror slalsrådel uppgav angående den slora betydelsen av all Sverige ostört och fritt kan sälja och exportera lill Väsleuropa. Del är oerhörl viktigt för oss. Deballen borde nu handla om en bibehållen förmåga all kunna exportera till dessa andra länder, och om vi inle kan exportera borde debatten handla om vad del kommer att innebära för vår välfärd.

Jag skall bara nämna etl exempel. I Malmöhus län fanns det 1986 mer än 1 700 förelag som lill mer än 50 % sålde lill stora företag, som i sin lur exporterade en slor del av sin tillverkning till EG-länderna. Samma siffror gäller för mänga andra län runt om i Sverige.

Jag säger än en gäng all del är posilivl all slalsrådel nu sä slarkl underslryker viklen av fortsatta och bra relationer med EG. Statsrådet säger i sill svar atl: "Syftet är atl om möjligt uppnå atl integrationsarbetet leder lill samma fördelar och åtaganden för medborgare, institutioner och företag i Sverige, som i EG;s medlemsländer." Det är bra om man har del syflel. Men om del är nägon vils med EG, bör EG i förslå hand gynna sina egna medlemsländer. Del är därför del är sä vikligl all vi närmar oss EG sä fort som möjligt.

Prot. 1988/89:109 8 maj 1989

Om EG-frågans betydelseförsvensk exportindustri

Anf. 3 Statsrådet ANITA GRADIN:

Herr lalman! Jag tror atl det är viktigt all la fasta pä tvä saker i den diskussion vi för om Europa.

Slen Andersson i Malmö lalar bl.a. om informalion. Del är vikligl all vi informerar på bredden. Jag har under senare lid upplevi del engagemang som fackföreningsrörelsen har visat som myckel posilivl. Man anordnar många seminarier, kurser, iräffar osv. Jag har varil med pä mänga av dessa sammankomster, och jag kan berälla all där har del för många människor varil vikligl all Sverige är en framgångsrik exportnalion. Mänga människor Ule på arbdsplalserna vel all deras arbetsinsatser har belydelse för all vi skall kunna exportera. Vi har alla ell gemensaml ansvar just på informationssidan.

Vi behöver alla med gemensamma krafter se till all de förhandlingar som nu sker mellan EFTA och EG blir sä framgångsrika som möjligt.

Prot. 1988/89:109 Anf. 4 STEN ANDERSSON i Malmö (m);

8 maj 1989 Herr talman! Jag tackar även för delta svar.

■ /■ ■; Jag tror säkert atl det är sanl som slalsrådel säger atl hon har varil ule vid

Om energipolitiken °

många informationslillfällen och lalal om viklen och värdel av EG. Jag har

ocksä sell all man ibland frän fackligt håll salt i gäng en informationsverksamhet kring dessa problem. Men jag är rädd för atl delta trots alll inle räcker fill.

Jag läser också tidningar, precis som slatsrädd och de flesla andra gör. Jag läser insändare och debattartiklar. Där finns ofta vulgära argumenl kring EG. Del är därför det är sä viktigt alt vi börjar tala om vad EG betyder för Svensson och Peltersson ute pä gatan.

Jag kan förstå alt man från visst häll kortsiktigt försöker fiska röster i denna debalt. Men det skulle vara förödande för Sveriges förmåga atl pä sikt kunna bibehålla en ekonomisk och social välfärd om vi missar EG-lågd.

Herr talman! Jag vill därför avsluta med atl säga atl det är dags all i deballen sä myckel som möjligt poänglera överslallighel. neulralildsförbe-håll och lullunioner. Begreppen mäsle föras ned pä en nivå så all man förslär vad EG belyder för arbetena och inkomsterna för hundratusentals svenskar.

Överläggningen var härmed avslutad.

4 § Dä statsministern hade meddelal all han inle kunde infinna sig lill sammanträdet före kl. 12.00, beslöt kammaren kl. 11.46 pä förslag av talmannen all ajournera förhandlingarna till kl. 12.00.

5 § Förhandlingarna återupptogs kl. 12.03 under ledning av talmannen.

6 § Svar på interpellation 1988/89:190 om energipolitiken

Anf. 5 Slatsminister INGVAR CARLSSON:

Herr talman! Olof Johansson har ställt följande frågor till mig:

1. Avser regeringen all verkställa fattade energi-och miljöpolitiska beslut, i så fall pä vilkel sätt och när?

2. Kommer regeringen all läla skattepolitiken ta över fållade energipoliliska beslut?

3. På vilket sätt anser sig regeringen hillills konkrel ha underläilal genomförandel av kärnkraflsavvecklingen, med start 1995, i enlighet med riksdagens beslut?

4. Pä vilkel sätt vill regeringen - mol bakgrund av beslutet om kärnkraftens avveckling, bevarande av de fyra orörda Norrlandsälvarna, nödvändigheten av att hälla lillbaka koldioxidutsläppen - främja ell uthålligt energisystem baserat pä hushållning och effeklivare energianvändning saml ulnylljande av i huvudsak inhemska och förnybara energikällor?

Regeringens energipolitik lades fast i proposition 1986/87:159 och antogs av riksdagen år 1987. Mälsätlningen är att energisystemet i största möjliga utsträckning skall baseras på varaktiga, helsl förnybara och inhemska, energikällor. Kärnkraflen skall vara avvecklad senasl år 2010, utan att samhällsekonomiska, sociala eller miljöpoliliska mål äveniyras. De fyra slora älvarna skall bevaras.

Riksdagen beslulade i juni 1988, i enlighet med regeringens proposition 1987/88:90, om en handlingsplan för hur kärnkraft.savveck)ingen skall inledas. Beslutet innebär att en första reaktor skall las ur drifl är 1995 och en andra år 1996. Regeringen kommer år 1990 att föreslå riksdagen vilka reaktorer som skall tas ur drifl.

För alt säkerställa atl avslängningen av de tvä första reaktorerna inte leder fill elbrist eller osäker eltillförsel skall riksdagen också, på regeringens förslag, la slällning till eventuella behov av ytterligare åtgärder för elhushållning och kraftsystemets leveransförmåga.

1990 års proposition förbereds nu genom etl omfattande utredningsarbete, i enlighet med vad som redovisades för riksdagen är 1988. Della arbele omfattar bl.a. utredningen om den elintensiva induslrins konkurrensvillkor, uppdrag lill naturvårdsverket och statens energiverk om ell miljöanpassal energisystem samt uppdrag till kärnkraflsinspektionen om en säkerhetsbedömning av de olika reaktorerna. Samtliga uppdrag kommer all vara avslulade vintern 1990.

Kommittén för indirekta skatter, vars uppdrag har slor betydelse också för energipolitiken, kommer alt lägga fram sina förslag nu i maj. Miljöavgifisul-redningen har nyligen lagt fram förslag om avgift pä svavel och klor och kommer i oklober alt lägga fram ell samlal förslag lill ekonomiska styrmedel inom energi- och trafikområdena.

Regeringen kommer, efter avslulad remissbehandling, all lägga fram elt samlal förslag lill skatter och miljöavgifter.

Regeringens energipolitik syflar till all åstadkomma en effektivare användning av energi. Ett hushållningsprogram startades sommaren 1988, och omfattar bl.a. stöd för teknikupphandling av eleffektiva och elersättande produkler. .Arbetet har lagil fart och visar en lovande utveckling. Det beslutade kravel på en höjning av Vattenfalls avkaslning kommer ocksä alt sfimulera till en effektivare användning av elkraft.

Energipolitiken skall också stimulera till utvecklingen av nya, miljövänliga energikällor.

Användningen av inhemska bränslen har ökal från 48 TWh år 1980 till 66 TWh år 1987. I fjärrvärmeverken har olja fill en betydande del ersatts med inhemska bränslen.

Naturgasen kommer atl bli ett mycket viktigt inslag i kärnkraftsavvecklingen under 1990-talel. Naturgasen kan ersätta både olja och kol - vilket ger minskade utsläpp av bl.a. koldioxid. Den kan användas som bränsle för elproduktion i l.ex. kraftvärmeverk. Naturgasen kan också ersätta el vid viss användning. Naturgasen är jämfört med olja och kol dl renl bränsle, som dessutom ger lägre utsläpp av koldioxid än dessa bränslen.

Förhandlingar om utökad import av ca 5 miljarder kubikmeter lill sekelskiftet pågår med Norge, Sovjetunionen och Danmark.

Prot. 1988/89:109 8 maj 1989

Om energipolitiken

Prot. 1988/89:109 8 maj 1989

Om energipolitiken

Utvecklingsinsatserna avseende vindkraft har hillills bl.a. lell lill ivä demonslrationsanläggningar i Maglarp och Näsudden. Mol bakgrund av de vunna erfarenheterna diskuteras nu havsbaserad vindkraft i Blekinge. Ell anlal induslrifördag har engageral sig i detta.

Framlidens energisystem måsle vara miljövänligare än dagens. Ulsläppen av svaveldioxid har minskal frän 925 000 lon år 1970 lill 272 000 lon är 1985. Till sekelskiftet skall utsläppen vara under 100 000 ton per är.

Kväveoxidutsläppen har i slorl sett varil oförändrade sedan år 1970 och uppgår lill 300 000 ton per år. Målet är att utsläppen skall minskas med ca 100 000 ton fram lill år 1995 och ytteriigare 50 000 lon vid sekelskiftet.

De årliga koldioxidutsläppen har minskat frän ca 90 miljoner lon i början av 1970-lalel lill ca 65 miljoner lon i dag. Det svenska beslutet alt helt stoppa utsläppen av freoner innebär alt de klimalpåverkande effekterna av svenska utsläpp minskar ytterligare. Minskningen har av olika experler uppskattats till mellan 15 och 20 % av dagens koldioxidutsläpp.

På längre sikl inger framför alll biltrafikens ulveckling farhågor när del gäller utsläpp av försurande och klimalpåverkande ämnen. Det är därför nödvändigt atl öka ansträngningarna för all minska utsläppen. Den särskilda hastighetsbegränsningen i sommar skall ses som ett sådanl sleg. Del är ocksä viktigt all respekten ökar för de gällande hastighetsgränserna.

Anf. 6 OLOF JOHANSSON (c):

Herr lalman! Först vill jag tacka statsministern för svaret pä min inlerpellalion. Del är nu 3 333 dagar sedan folkomröstningen - om vi vill vara petnoga. Del har alltså gått en ganska lång lid. Under den här tiden har vi lärt oss atl leva med all del funnils siarka krafter i del svenska samhällel som har velal ifrägasälla folkomröslningens resullal och riksdagens upprepade tolkningar av folkomröslningens resullal saml uppföljningsbeslutel. När det gäller avvecklingen av kärnkraften och den framlida inriktningen av energisystemet, i största möjliga ulslräckning grundal på varaktiga helst förnybara inhemska energikällor, kan ingenting ändras enligt värt synsätt utan en ny folkomröstning. Det beslutet har en gång lyfts ovanför partierna. Annars skulle vi självfallel frän cenlerns sida ha krävl belydligl mera långlgäende ålgärder i del sammanhanget. Uppenbarl krävs - del är bakgrunden lill min inlerpellalion som jag gärna vill motivera - med jämna mellanrum auktoritativa besked här i riksdagen. Det är därför jag har interpellerat slalsminislern. Jag lycker alt del är vikligl all slalsminislern svarar. Del lackar jag särskill för.

Det är synnerligen allvarligl om inan fär i gång en spliiiringsdebatl pä della område, som vi i och för sig har blivii vana vid, där riksdagsbeslutet och folkomröslningens ultolkningar ifrågasätts även av dem som har tagit pä sig huvudansvaret för l.ex. linje 2. Det handlar om LO-ledningen, som gör sitt bästa för all förvirra energidebatten med helikoplerresor och uttalanden- i Dagens Industri, l.ex. av Stig Malm. Jag skall citera dl uttalande, som i och för sig kommil sedan jag väckl interpellationen men som stämmer väl med en del andra uttalanden frän näringslivshäll:

"Riksdagen har tagit tre med varandra hell oförenliga beslut. Del gär inle all samiidigi avveckla kärnkraft i förtid, sälla ell lak för koldioxiden och

lämna älvarna i fred." Della säger alltså Slig Malm slrax innan han gär lill allack mol regeringens kompletteringsproposition. Dä hade han med andra ord en frispråkig dag.

En annan sak som oroar mig och som jag tar upp särskill i interpellationen är förslagel från kommittén för indirekta skaller om energimoms i kombinalion med sänkla punktskatter, som lämnar mindre ulrymme för slyrning mellan bra och dåliga, miljövänliga och miljöfarliga energislag, som omfördelar skaller lill hushållen som i dagslägel ligger pä exporlvarorna, som missgynnar jusl de inhemska förnybara energislagen, vilka riksdagen har sagl skall gynnas. Därför blir frågan - och den kan formuleras myckel enkell -akluell: Skall skattepolitiken styra energipolitiken även tvärtemol de mälsältningar som riksdagen har beslutat?

På denna punkl har Ingvar Carlsson vall all inle svara lydligl. Del kan ha sin förklaring i alt del finns en parlamentarisk kommitté vars förslag skall granskas i vanlig ordning. Därefler får regeringskansliet och riksdagen måhända ta ställning. Jag tycker atl del är viktigt atl man klargör den konflikt som ligger i etl sådanl ställningstagande, så all vi i varje fall pä den grunden inle har en ouppklarad debatt.

Energipolitiken skall främja hushållning med energin. Den skall slyra borl från kärnkraft, olja och kol saml stimulera alternativen så all dessa kan nä avgörande landvinningar på marknaden. Samtidigt måste nalurliglvis energipolitiken ha ell fördelningspolitiskt perspektiv. Energi, konsumtion, sparande och de miljövänliga alternativa bränslena fär inte bli fätalets lyx. Skatteinslruinenlel måsle fä användas för långsikliga mäl, som energihushållning och god miljö. Del mäsle finnas en samslämmighd mellan vad som är privalekonomiskl möjligl och den rikining som vi vill atl vårl samhälle skall ulvecklas i när del gäller energiframliden.

Vi har för vår del i en förnyelseplan nämnl de huvudsakliga punkler som vi lycker är väsenlliga. Vi vill skapa en energiulvecklingsfond för hushållning, effekiivisering och omslällning av energisyslemd. Vi föreslär således 2-2,5 miljarder finansierade genom 2 öre per kWh pä el. Vi vill an avdragsrält vid beskattning införs för energihushällande invesleringar, au energibeskatl-ningen i princip skall vara likvärdig per energienhd, all miljövänliga energikällor fär miljöraball, l,ex, nalurgas som slalsminislern också nämnde, och atl inhemska förnybara energislag ej beskattas. Skattehöjningar på olja, kol och uran skall motsvaras av sänkta skaller på arbele. Bränslen skall beskallas lika vid såväl värme- som elproduktion. Garantipris skall införas på el från nya anläggningar som använder förnybar energi. All åkermark som inte behövs för livsmedelsproduktion skall användas för energiskog och energigrödor. Drivmedelseianol skall introduceras, skattefri och inhemsk-producerad. Direklverkande el skall inte tillåtas i nybyggda bostäder och lokaler, och den kommunala energisparrädgivningen skall återuppbyggas.

Del är värl sätt alt se på energiframliden. Del är hög tid all konkrela ålgärder vidlas för all skapa föruisällningar för den kärnkraflsavveckling som riksdagen har beslutat om.

Prot: 1988/89:109 8 maj 1989

Om energipolitiken

Prot. 1988/89:109 8 maj 1989

Om energipolitiken

Anf. 7 CARL FRICK (mp):

Herr talman! Det är bra att Olof Johansson har interpellerat i denna viktiga fråga och all statsministern har svaral.

Del har gått snart tio är sedan vi hade en folkomröstning om kärnkraften. Det är bara 20 år kvar innan kärnkraflen skall vara avvecklad. Det finns i dag siarka krafter i det svenska samhällel som vill bibehålla kärnkraflen. De mest cyniska av dem lar koldioxidutsläppen som vapen mol en avveckling. Hela värt skattesystem skall läggas om. Marginalskatterna skall sänkas, de rika skall gynnas enligl planerna. För alt finansiera della skall myckel momsbe-läggas, bl.a. energi och persontransporter. Arbetet med att ta fram dessa nya skatter bedrivs inom finansdepartementet i en parlamentarisk ulredning genom direktiv och med medverkan av de politiska partierna. Inom momsulredningen har socialdemokraterna majorilel.

Vad föreslår majoriteten? Jo, energin skall momsbeläggas och punklskai-terna skall sänkas med 30 %, storförbrukarsubvenlionen skall bibehållas.

Del framgår klarl av de handlingar som utgivits av utredningen alt del här främjar användning av olja, kol, gas och elkraft. Vi får alltså ökade ulsläpp av koldioxider, kvävedioxider och svaveldioxider. Man vill alltså föra en politik som innebär all elkraflsanvändningen ökar i en tid dä vi säger att kärnkraflen skall avvecklas. Del betyder rimligen atl den ökande mängden elkraft måste produceras med fossila bränslen. Då ökar återigen koldioxider, kväveoxider och svaveldioxider. Del slär uppenbarligen i strid med de miljöbeslut som fattades i maj 1988 av denna kammare.

På samma sätt vill man nu momsbelägga persontransporterna. Av utredningsmaterialet framgår väldigl klart och tydligt vilka konsekvenser del får för irafiken. Manfinneratltågåkandet kommer att minska med 12 %, all lokaltrafiken kommer atl minska med 16 %. Eflersom del inte är sannolikt alt människor kommer all åka mindre, kommer del alt innebära all människor säller sig i sina bilar och åker. Del innebär i sin tur fler bilar, mera utsläpp, flera skador och fler dödsfall.

Alll della resulterar i mer ulsläpp av koldioxid och kväveoxider. Alllsä återigen: Delta strider mot de miljöpolitiska besluten, och en sådan här politik kan inte vi i miljöpartiet på något säll acceplera.

Man kan inle göra någon annan tolkning än den atl resultatet av utredningen måste bero på en fasl polilisk vilja all driva en polilik som innebär ell ökal slöseri och ökade ulsläpp. I annal fall hade direktiven nalurliglvis varil annorlunda. Finansminislern skulle ha sagt ifrån. Han skulle ha sagt all sådana här resullal inte kan accepteras utan all det måste komma nya direktiv. Men del har inle skell.

Det ser med andra ord ganska mörkt ut fören bra miljö-och energipolitik i Sverige. Det vore faktiskt bra om statsministern kunde ta avstånd frän de nu liggande skatteförslagen, som direkt strider mot riksdagens beslut. Sker inle delta, kan vi inle se något annat framför oss än etl större slöseri och en slörre miljöförslöring, och i sä fall är del uppenbarl alt skattepolitiken är myckel vikiigare än miljöpolitiken.

Anf. 8 LARS NORBERG (mp):

Herr lalman! Del är glädjande all slalsminislern ville della i denna interpellationsdebatl om energi. Vi i miljöpartiet de gröna har länge efterlyst en helhelssyn pä energifrågorna - regeringens helhelssyn på sambandd mellan energi och samhällsulveckling på alla livels områden. Energi belyder ju liv. Ingen människa eller annan varelse skulle kunna leva om inte solens ständiga energitillförsel garanterade ljus. värme och fotosyntes.

Vidare är vi glada över Olof Johanssons sätt all inleda deballen. Vi i miljöpariiei inslämmer i vad han säger i dessa frågor. Alt miljöparfiel bildades har ell starkt samband med energifrågorna. Vi har mycket gemensaml med cenlern. Men samiidigi kritiserar vi cenlern fördess brisl pä helhelssyn och radikalilel när det gäller sambanden mellan energi, nalurresurser, livsslil och samhällsulveckling. Miljöpariiei hade kanske aldrig kommil lill om cenlern hade hafl en radikalare profil i miljöfrågorna och de långsikfiga solidaritetsfrågorna.

Eflersom vi i miljöpartiet lackar nej till den sorts ekonomiska lillväxl som bara belyder mer av samma sort, är det lättare för oss all skissera en framtid där inte bara kärnkraflen är hell avskaffad inom tre är ulan där också användningen av fossila bränslen har trappats ned till 15 %, jämfört med dagens nivå, på 25 år. Vi menar nämligen all del är hell olillräckligi all hälla koldioxidhalten när det gäller fossila bränslen pä en konstant nivå. Koldioxidutsläppen mäsle minskas radikall. Del lärde vi oss redan pä 70-lalel. Sverige - här släpper vi ul dubbell sä mycket koldioxid per capita som världen i genomsnitl - bör gå i spetsen för en nedtrappning. Likaså bör Sverige gä i spetsen för en nedtrappning beiräffande kärnenergi. Vi förbrukar mesl kärnenergi per capita i världen. All kärnkraflen mäsle borl är en sådan självklarhet när vi ser pä hela kärnenergicykeln frän urangruvan till del s.k. slutförvaret atl jag inle ger mig in på någon argumentering. Slatsminislern har ju själv vid nägol tillfälle sagt all kärnkraften inle hör hemma i ett civiliserat samhälle.

Del som gör oss myckel bekymrade är alt regeringen och socialdemokraterna tycks äga den leoreliska insikten om all en radikal kursändring är nödvändig. Slalsminislern har av sin expert Bert Bolin och hans kolleger lälil sig övertygas om all växthuseffekten är dl av de största holen mol mänsklighetens framtid. Ändå vidtas inga åtgärder för att vända utvecklingen.

Teori: Kärnkraflen hör inle hemma i elt civiliserat samhälle.

Praktik: Regeringen accepierar effeklhöjningar i de flesla kärnkraflverk och rniljardinvesleringar för all rädda det dödsdömda Ringhals 2.

Teori: Koldioxidutsläppen fär ej öka. Växthuseffekten är kanske det största holel mol mänskligheten.

Praktik: Georg Andersson vägrar atl antyda några åtgärder för all ens frysa vägtrafik och flygtrafik på nuvarande nivå eller för att radikall föra över Irafik från landsväg lill järnväg och båt. Birgitta Dahl vägrar all ingripa mol Energiverkels och Vallenfalls yviga planer på en mer omfattande användning av kol, olja och naturgas i nybyggda förbränningsanläggningar.

Teori: Sverige skall salsa på inhemsk energi och energihushållning.

Praktik: Regeringen är beredd alt satsa miljarder på inlrodukiionen av ell

Prot. 1988/89:109 8 maj 1989

Om energipolitiken

Prot. 1988/89:109 nyll fossill bränsle. Swedgas räknar med beslut om invesleringar pä 16
8 maj 1989 miljarder i är för utbyggnad av gasledningar. Detta är bara början. Pengar

Om energipolitiken

kan, som bekanl, bara användas en gäng. Men naturgasinlroduklionengår ul över kärnkraflsavvecklingen och utvecklingen när del gäller inhemsk energi.

Teori; Ekonomiska styrmedel skall användas för atl stoppa miljöförstöringen.

Praktik; Socialdemokratin föreslår moms pä inhemsk energi och rnoms-befrielse för exportindustrins energi. Därigenom gör man inhemsk energi dyrare. Dessulom lastar man över bördor pä folket, samtidigt som man stödjer exportindustrin och ökar användningen av fossila bränslen.

Teori; Kväveoxidutsläppen skall minskas med 30 % fram lill mitten av 90-lalel.

Praktik: Man låter, som Olof Johansson har påpekat, bensinpriset sjunka, trots 1983 ärs energipoliliska beslul. Samiidigi avslår man förslag orn beskaltning av flygbränsle och rejäla landningsavgifler i syfle all slälla flygets energianvändning i parilel rned andra energiförbrukares energianvändning. Flygets kväveutsläpp är särskill höga. Någon kalalylisk rening är dock inle i sikle.

Teori: Man skall salsa på inhemska bränslen och hög energieffeklivild.

Praktik: Vi riksdagsmän blir föremål för uppvaktningar av representanter för träflistillverkningen och för kommunala värmeverk. Dessa är utomordentligt bekymrade över regeringens idéer all momsbelägga deras produkter. Förslag om blygsamt stöd till byggande av solvärmeanläggningar avvisas av socialdemokralin. Ja, listan skulle kunna bli lång.

Herr lalman! Det skulle vara utomordentligt välgörande all från landels slalsminisler - som ju är språkrör för både regeringen och del socialdemokraiiska parliel - få höra hur regeringen och socialdemokralin skall leva upp lill sina löften från valrörelsen om all del socialdemokraiiska parliel skall bli del miljöparti som man sade sig vilja bliva.

Hur avser regeringen atl fä slul pä del dubbla budskapen om miljövänlig teori och miljöfördärvande praktik? Den dag regeringen lever upp till sina teorier kan vi börja hoppas. I dag nolerar vi i miljöpartiet och mänga andra miljövänner med en viss blandning av ilska och förtvivlan all regeringen lycks vara hopplös. Herr statsminister, giv oss hoppet äler!

Anf. 9 HÄDAR CARS (fp):

Herr lalman! Inför folkomröstningen om kärnkraflen arbetade vi tillsammans och med framgång för linje 2, för en avveckling med förnuft. Men den som tror och salsar på förnuftd mäsle också ha viljan all la lill sig nya fakla.

Vissl har vi, herr slalsminisler, fått nya fakta sedan dess! Inle vissle vi dä vad vi vel i dag om de faror för livsbetingelserna, för allt liv, som följer med en fortgående temperaturhöjning pä jorden. Vi hade dä inle ens hört ordet drivhuseffekl - i varje fall hade jag inle hört del - som beteckning för verkningarna av den ökande mängden koldioxid och metan i luftlagren.

Ändå är del drivhuseffeklen som i dag framslår som den allvarligaste
konsekvensen av vårl behov av energi och sorn kräver helhjärtade insalser av
oss. Del är alltså drivhuseffeklen som framslår som vär svåraste fiende.
12 Dä gäller del, lycker vi i folkparliel, all kraflsamla. Del gäller all salsa pä

alt kunna möta det största hotel försl. Det gäller all inte splittra sig eller att försöka ge etl intryck av all man kan klara alll samtidigt, för dä är risken stor atl man inle klarar vare sig del ena eller del andra. Risken är alllsä slor atl man säller sig pladask mellan slolarna.

Vad gör man, herr slalsminisler. orn man håller pä all laga efler ell vailenläckage i källaren och man samtidigt fär höra atl del brinner på övervåningen? Försöker man även då atl klara av båda problemen samtidigt, eller koncentrerar man sig på atl avvärja del nya och slörre holet först?

Atl redan näsla år, herr slalsminisler, falla beslut om att inleda kärnkraftsavvecklingen vore därför, sorn jag ser del, all sända ut felaktiga signaler. Det skulle innebära att man stängde av anläggningar som genererar e), utan att ge ifrän sig koldioxid, och ersatte dem med nya anläggningar, baserade på fossila bränslen som kol, olja och naturgas,

Atl, som Slalsminislern gör, beteckna naturgasen som elt jämfört med kol och olja rent bränsle är sannolikt missledande, Melanutsläppen vid utvinning, transport och användning av nalurgas bidrar slarkl lill drivhuseffeklen.

Låt mig erinra om att konsumentombudsmannen i Danmark har förbjudit nalurgasförelagen all marknadsföra nalurgas rned påståenden om atl naturgasen inle skulle förorena, I Österrike har högsta domstolen förbjudit nalurgasförelagen "alt vilseleda orn nalurgasens fördelar genom all påslå an naturgasen inte, eller så goll som inle. belastar miljön". Är del inle jusl ell sådant vilseledande som statsministern ägnar sig äl här i dag?

Herr lalman! Det intryck som skapas är självfallel all drivhuseffeklen inle är så allvarlig - i varje fall inle så allvarlig alt den kräver omedelbara och resoluta åtgärder. Men det är fel! Del är precis del den gör!

Del är sanl alt Sverige, pä grund av dess tillgångar pä valtenkrafl och kärnkrafl, inte tillhör de värsta nedsmutsarna av luflatmosfären bland induslriländerna. Ändå ligger vi per capila längl över genomsniiiel på jorden. All lasla av oss ansvaret på andra vore därför fel.

I kampen för en bällre miljö vill vi gärna alt Sverige skall ligga i täten, all andra skall se oss som elt efterföljansvärt exempel. Vad kan i sä fall konsekvenserna bli om vi börjar all nu ersälla kärnkrafl med fossilbränslen?

Herr slalsminisler! Jag lycker all vi skall hälla fasl vid vår gemensamma linje, från folkomröslningen 1980 och frän riksdagsbesluid 1981, alt avveckla kärnkraften lill 2010 och göra del med förnuft, dvs, när vi dels har fält fart pä hushållningen med elenergi, dels har fått fram elt miljövänligl alternativ lill den elkrafl som behöver ersällas.

Prot. 1988/89:109 8 maj 1989

Om energipolitiken

Anf. 10 GUNNAR HÖKMARK (m):

Herr talman! Del finns en betydande osäkerhet i värt land om den framlida energiförsörjningen och framför alll tillgängen pä el. Ansvaret för atl del inle finns en samlad och konsislenl energipolitik, som kan ge säkerhel för induslri, näringsliv och andra delar av samhället, faller på statsministern,

Pä sätt och vis påminner situationen i energipolitiken om den skandal som under ell års lid präglade Palmeutredningen. En person, som irosvissl sländigl upprepade all han såg ljusen, fick forlsälia all leda en verksamhel som de initierade insåg skulle trotsa de krav som riksdagen hade uppställt pä rättssäkerhet och som inte heller uppfyllde professionella krav.

Prot. 1988/89:109 8 maj 1989

Om energipoliuken

Samma situation råder i dag i svensk energipolitik. Den ansvariga inorn regeringen hävdar gång efter annan all hon har lösningen pä våra energipoliliska problem. Under flera är har hon l.ex. framhållit atl vi i Sverige har kommil längre i ulvecklingen av de förnybara energikällorna än vad vi fidigare har trott. Samtidigt har energiministern för regeringens del klargjort alt den framtida avvecklingen skall ske oavsetl hur silualionen ser ul vid konlrollslationen 1990.

Eflersom vi i Sverige ännu inle har sell de kommersielll användbara förnybara energikällor som energiministern har lalal om som om de redan vore framme, har detta skapal en betydande oro för den framlida energiförsörjningen och för elförsörjningen. Denna oro underblåses av all den ansvariga myndighelen på området blev offentligt utskälld när den i höslas gjorde en prognos om en elanvändning som visade på en betydande risk för all vi inle skulle klara av all leva upp lill framlidens elbehov.

Herr lalman! Vindkraften kommer inle atl under 90-lalet ge nägol annal än ell marginelll lillskoll, och elanvändningen forlsäller all öka, inle minsl inom induslrin.

Regeringspartiet ivingas nu i inlerna promemorior all förlila sig hell och hälld pä en återgång lill fossila bränslen, för all klara ersättningen av kärnkraflen - som ju skulle ersältas av de förnybara energikällorna - och för atl klara det framtida elbehovet, som egentligen inte skulle öka.

För det första strider denna återgång till fossila bränslen mot folkomröstningens resultat. Där uttalades myckel klarl all kärnkraflen skulle användas i avvaklan pä framväxten av förnybara energikällor. Del sades all avvecklingen skulle ske med hänsyn lill välfärd och sysselsällning.

När vi i dag vel all den förlida avvecklingen kommer all kosta drygt 30 miljarder och hela omställningen mellan 115 och 150 miljarder, framslår den nuvarande polifiken som elt hol mot vår välfärd. När vi dessutom vel att 100 000 jobb kan gå förlorade i några av vårl lands känsligaste regioner, framstår denna polilik dessulom som ell mycket klart hol mol sysselsällningen. Den innebär en ulslagning av industrier som har en avgörande belydelse för den svenska bytesbalansen.

Herr talman! Nästa är beräknar regeringen tillväxten i den svenska ekonomin till 1 %. Det är bland de lägsta siffrorna i OECD-gruppen. Ell snabbi stigande elpris, på grund av dyrare energikällor och brisl pä el, kommer all slå ännu härdare mot den svenska välfärdsulvecklingen.

För det andra är det en omöjlighet att kombinera riksdagens lak för koldioxidutsläppen med en förtidsavveckling av kärnkraften, om man inte skall bygga ut nägon av de fyra orörda älvarna - dvs, om vi skall ha el lill del svenska samhällel.

Den minskning av koldioxidutsläppen och andra ulsläpp som slalsminislern lalade om i sitt anförande är lill stor del beroende av det svenska kärnkraftsprogrammet. Problemet att klara miljömålen med den förtida avvecklingen inser LO och den ansvariga myndigheten. Vattenfall. Birgitta Dahl har också i etl svagl ögonblick erkänt atl vi inte kommer att klara koldioxidlakd under vissa är. Ändå insisterar regeringen på alt vi i Sverige skall klara koldioxidlakd, trots alt man nu salsar på en äterinlroduklion av fossila bränslen, som kommer att ge ökade utsläpp molsvarande 12 % av de

nuvarande ulsläppen. För alt man skall klara detta krävs det åtgärder som svarar mol att var tredje personbil och varannan laslbil och buss slälls ål sidan.

I praktiken kommer vi dä att ivingas investera i en ny naturgasinlroduk-tion, som sker sä panikartat all man för alt klara koldioxidlakd ställer krav på atl 60 % av den nuvarande oljeanvändningen skall ersällas. Del innebär en panikartad investering i en infraslruklur som i praktiken kommer att verka försvärande för framväxten av förnybara bränslen.

Herr talman! Nu står vi här med en energipolitik som inle kommer alt kunna uppfylla riksdagens grundläggande rikllinjer och som håller pä alt haverera mol verkligheten, precis som Holmérulredningen gjorde. Frågan är hur länge statsministern kommer all låta den ansvariga fortsätta i detta fall. Ingvar Carlsson kommer givetvis atl försvara Birgitta Dahl på samma sätt som han försvarade Holmér, Wickbom och Leijon, ända lills skadorna är sä uppenbara all de är omöjliga att bortse från.

Slalsminislern måsle välja. Konkret kan man ullrycka del så här: Vilken riktlinje är vikfigasl för Ingvar Carlsson - all klara kampen mol koldioxidutsläppen eller att starta den förtida avvecklingen?

Prot. 1988/89:109 8 maj 1989

Om energipoliuken

Anf. 11 Statsminister INGVAR CARLSSON:

Herr lalman! Gunnar Hökmarks jämförelse mellan kärnkraflsavvecklingen och utredningen om mordet på statsminister Olof Palme är sä smaklös atl jag i dag icke kommer all deballera med Gunnar Hökmark.

Till Olof Johansson vill jag säga alt del finns krafter som vill ifrågasätta folkoniröslningsresullatet, och del är beklagligl. Det är helt entydigt alt en stor majorilel av svenska folket uttalade sig för all kärnkraften skulle avvecklas till år 2010. Jag menar därför atl del är en skyldighet för riksdagen och för regeringen atl arbeta för all förverkliga della mål och detta ullalande, som svenska folkel slär bakom. Del är enligl min uppfallning både möjligt och realisliskl atl klara den uppgiflen.

Mellan Landsorganisationen och regeringen är del däremot en ganska marginell skillnad som har kommil lill uttryck. Om man skall kunna avveckla lolv reaktorer fram till är 2010, anser regeringen att del är klokt, även från realekonomiska och energipoliliska ulgångspunkler, att starta någol fidigare än vi hade tänkt oss frän början. Dä var meningen alt vi skulle starta 1998, nu säger vi frän regeringens sida 1995. Del är dock en ganska marginell skillnad, vill jag säga, om vi skall starta 1995 eller 1998, men regeringen kommer för sin del all planera sä all starten skall kunna ske 1995.

Del innebär ändå, och del vill jag undersiryka för Hädar Cars, all vi med undantag för tre år skall klara av atl stänga av en reaktor varje år. Detta är en sä pass slor uppgifl atl jag tror atl det är klokl all börja tidigt. Jag tror alt det som Hädar Cars var inne pä, alt man skulle skjuta delta framför sig och stänga av fler reaktorer i slutet av perioden, är en mycket bekymmersam slralegi, om man verkligen skall klara avvecklingen lill 2010.

Bäde Carl Frick och Olof Johansson log upp kopplingen mellan skattepolitiken och energipolitiken. Den är ulomordenlligl viklig. Vi är från regeringens sida helt på det klara med att den kopplingen finns. Tekniken har vi sagt all vi skall ålerkomma lill. En viktig punkt som Carl Frick inle berörde är att

Prot. 1988/89:109 vi skall ha miljöavgifter pä svavel, kväve- och koldioxid. Del är naturligtvis
8 maj 1989 en viktig faktor vid bedömningen av olika energislags konkurrenskraft och

Om energipolitiken

roll i det framtida energisystemet. Jag föreslär att vi avvaktar lill dess vi har de konkreta förslagen. Då kan vi på elt bällre säll bedöma hur vi skall ulforma skalle- och energipolifiken, sä att vi när de mål vi har san upp pä båda dessa vikliga samhällsområden. Del är alllsä helhelsbilden som är den vikliga, och den har vi ännu icke lillgäng till.

Jag skall säga lill Lars Norberg, all skall vi klara den myckel slora uppgifl som vi har fåll oss ålagd av svenska folket, är socialdemokralin den oundgängligen nödvändiga kraften. Vi är intresserade av samverkan med andra parlier och grupper i samhällel som vill åstadkomma denna väldiga omställning av vårl energisystem på etl klokt och förnuftigt sätt. Eftersom Lars Norberg var sä krilisk i sin bedömning av den svenska socialdemokralin, vill jag bara i all stillsamhet erinra om all Sverige är del enda land med kärnkrafl som har beslulal all avveckla den. Den socialdemokratiska regeringen i Sverige är fakliski den enda regering som är i full gäng med den uppgiften. Jag tycker att det ändå är värt en viss respekt, även från en miljöpartists utgångspunkt.

Anf. 12 OLOF JOHANSSON (c):

Herr lalman! Jag skall ocksä i första hand inrikta mig pä en debatt med statsministern. Annars är energipolitiken etl myckel lydligl exempel på elt område där del krävs en långsikfig målsättning och en långsiktig kamp för all man skall uppnå sina mål men där man nalurliglvis frän olika ideologiska ulgångspunkler inle alllid uppnår de målen. Jag iror all miljöparfiel så småningom också kommer all notera skillnaden mellan atl få allling på en gäng och att ha mål att slräva mol.

Däremot tycker jag atl del finns anledning atl påminna om. all vill man åberopa nya fakla i debalten, som är långsiktig - saker och ling händer hela liden, olyckor, teknikutveckling och annal - skall man inle sätta på sig skygglapparna det första man gör. Vi nolerar frän cenlerns sida all koldioxidproblematiken är ett bekymmer. Självklart präglade del ocksä vär inslällning till Linje 3. Det var därför vi ville begränsa energianvändningen. Det är del säkraste säilel all skydda miljön. Tar man dessulom energislagen i räll ordning vid en begränsning, blir effekien deslo bättre. Del är della jag har försökl tala om i min inlerpellalion lill statsministern, atl del är den prioriteringen som jag egenlligen saknar. Riksdagen har fallai beslul som innebär myckel klara reslriklioner och föruisällningar. Dä gäller hushållning, sparande och effekiivisering av energin som priorild nummer ell, orn dessa olika strävanden skall kunna förenas. Nalurliglvis skall man parallellt med della salsa pä förnyelsebara, inhemska och miljövänliga energikällor. Del är den enda säkra väg vi kan gå för all lösa de målkonflikter som en del vill ställa upp och göra till hinder för all göra någoniing.

Erfarenheten sedan folkomröstningen visar, utöver alt koldioxidproble
met är tydligare och mer utrett än förut, all kärnkraften är farlig. Den som
inte nämner Tjernobyl samtidigt som koldioxidhold måste ha nägon annan
avsikt än atl föra en saklig debatt. Kärnkraftens avfallsfrågor är inle lösla i
16 verkligheten. Sambandet kärnkraft-kärnvapen är fullsländigl klart och atl

ersälla kärnkrafl med kärnkrafl blir dyrare än de flesla alternativ. Detta är situationen.

Jag lycker all slatsminislern egenlligen glider undan denna frägeslällning. Jag skall inle i dagens debatt pressa särskill hårt. Men jag tycker alt det är viktigt all ha en principuppfallning om huruvida skallepoliliken skall slyra energipolitiken eller om energipolitiken skall slyra skallepoliliken, med lanke pä de resullal som annars kan uppnås, vilka står klarl i slrid med vad riksdagen redan har ullalal.

Prot. 1988/89:109 8 maj 1989

Om energipolitiken

Anf. 13 GUNNAR HÖKMARK (m):

Herr lalman! Inledningsvis vill jag undersiryka en sak. Jag jämförde inte, vilket statsministern sedan påstod, energipolitiken med mordel på Olof Palme. Del är en ren förvanskning av del jag sade. Del jag pekade på var slalsminislerns ansvar för alt i varje läge se lill alt en sak fungerar. Beträffande mordutredningen, inle mordel, lilläls denna osäkerhd och lolala missköisel fortgå under etl års tid ulan alt slalsminislern ingrep. Del är jämförelsen och däri finns likheten.

Den osäkerhet som i dag finns i det svenska samhället grundar sig pä all ansvariga inom induslri, näringsliv och fackföreningsliv ser bristerna trols den mängd av löften som givils. Därför måsle slalsminislern fakliski beslämma sig för den prioritering sorn han vill göra. Vill han ha en energiminister som sätter miljön främsl innebär det etl slopp för den förlida avvecklingen och därigenom minskade koldioxidulsläpp på samma sätt som vi under 80-talet kunnal skönja minskade koldioxidulsläpp. Vill han ha en miljöminister som sätter den parlilakliska energipolifiken främsl innebär del all man skall ivinga igenom fossileldade anläggningar, som lill allra slörsla delen ännu inle har blivii föremål för lillsländsansökan. Det är della den socialdemokratiska energipolitiken hänger pä. Del finns en klyfta mellan riksdagens krav pä all vi skall respektera besluiel om koldioxidlakd och den inlroduklion av fossileldade bränslen som nu är pä gäng. Del kommer all leda lill alt vi i en hast ivingas bygga upp en infrastruktur som i praktiken kan hindra framväxten av nya inhemska bränslen. Detta kommer alt innebära ekonomiska och kommersiella risker liksom atl vi inte kommer all kunna analysera miljöriskerna såsom vi borde göra. Della är en klyfta mellan regeringens ansvar pä tvä olika områden, och della kan Ingvar Carlsson inle skjula ifrän sig.

Av resullald av folkomröslningen i början av 80-lalel framgick all vi skulle använda kärnkraften i avvaktan pä framväxten av förnybara energikällor och med hänsyn lagen lill välfärd och sysselsättning. Detta gäller uppenbarligen inte längre för socialdemokratisk energipolitik. Då är en rimlig fräga: Vilket säller man främsl. all arbeia för all minska koldioxidutsläppen eller all slä fast vid den förlida avvecklingen?

Anf. 14 CARL FRICK (mp):

Herr lalman! Jag lycker all del är alldeles ulomordenlligl all slalsminislern har slagil fasl atl kärnkraften skall avvecklas. Del är skönl all del inle råder någon Ivekan om della. Men del finns ivä parlier i denna församling som har malt sig ur den här frågan, nämligen folkpartiet och moderaterna. Detta har

Riksdagens protokoll 1988/89:109

Prot. 1988/89:109 vi kunnat konstalera tidigare. Jag lycker all del är ulomordenlligl sorgligl atl

8 maj 1989

man inle fulll ul vill respektera beslutet om alt avveckla kärnkraflen.

Om energipoliuken

Del som bekymrar oss i miljöpartiet i den politik som förs i dag är att den inte fulll ul satsar pä atl hushälla med och spara energi. De skalteförslag som ligger leder inte till hushållande och sparande. Detta är det slora bekymret. Del var vår förhoppning alt man skulle komma med förslag som innebär att man beskattar energirävaran som sådan. Detta innebär alt den som kan hushälla med sina energiresurser fär en billigare produktion och ekonomiska fördelar. Ell av de allra bästa och effektivaste sätten alt uppnå energisparande i samhället är alltså atl beskalla själva energirävaran. Om della har vi lagt fram förslag tillsammans med cenlern. Jag hoppas all dessa lankegångar sä småningom kan få genklang i hela riksdagen, sä alt vi kan gå vidare pä ell sunt och bra sätt.

Del förslag som nu ligger innebär ocksä alt de inhemska förnybara energikällorna kommer i kläm. Detta är en mycket olycklig ulveckling. Genom all beskatta de importerade fossila bränslena som råvaror och inte beskatta de svenska kan vi gynna den svenska inhemska energiförsörjningen och lättare komma borl från kärnkraflen i framliden. Genom alt lägga in styrmedel i vårl skallesyslem kan vi fakliski göra myckel slora energibesparingar.

För snarl nio år sedan kom boken Energi lill vad och hur myckel? av Peter Sleen och Tomas B Johansson ul. Förfallarna har gång på gång visal all vi i del svenska samhällel med de rälla ekonomiska styrmedlen kan sänka energiförbrukningen med nu lillgänglig leknik och med sådan som man kan förutse en ulveckling av. Det gäller all medvetet använda sig av de marknadsekonomiska kraflerna för all slyra mot energisnälhd. Därför är det allvarligt atl man i de pågående skalleulredningarna bortser från denna möjlighel och i stället häller fast vid energiskalleformer som motverkar denna ulveckling. Vi i miljöpartiet kommer även i framtiden alt ta upp dessa frågor i samband med vårt remissvar till ulredningen. Vi kommer även atl driva dessa frågor i riksdagen eflersom del är avgörande för energipolitikens framlid att vi får ekonomiska styrmedel som leder ulvecklingen ål räll håll och inle sådana som gör alt del går snett.

Anf. 15 LARS NORBERG (mp);

Herr talman! Herr statsminister! Naturligtvis vill miljöpartiet samarbeta med socialdemokralin för atl avveckla kärnkraflen. Men vi måste samiidigi ullrycka vär oro över atl det tycks vara en sådan diskrepans mellan teori och praktik i väldigl mycket av vad som sker just nu. Enligt teorin skall man salsa på inhemska bränslen och hög energieffeklivild. Men i prakfiken blir vi riksdagsmän föremål för diverse uppvaklningar från represenlanler för Iräflisleveraniörer och kommunala värmeverk vilka är utomordentligt bekymrade över regeringens idéer om all momsbelägga deras produkter. Statsministern säger all vi skall avvakla tills skatleförslagen lagls fram och blivii remissbehandlade. Men vi miljöparlisler anser all vi måste la varje lillfälle i akt atl lala om att vi ser med slor oro pä ell genomförande av denna polilik. I teorin skall vi - enligt vad regeringen säger genom Birgitta Dahl -satsa på energieffeklivild och hushållning. I prakfiken avskaffar regeringen

slödel lill energirådgivare och lar bort slödet lill energihushållning och solvärmeanläggningar. Vindkraften fär inle heller nägol slöd.

Nalurliglvis är vi medvelna om all Sverige är del enda land som fallat beslul om all avveckla kärnkraften. Det är etl radikall och tapperi beslul -del kan vi gärna hälla med om. Men eflersom Sverige är det land som har mest kärnkraft per invånare krävs det ocksä radikala och modiga ålgärder som visar alt man menar allvar med vad man beslulal. Vi frän miljöpartiet vill givetvis att man skall gå snabbt fram med dessa frågor. Vi kommer ingalunda atl bromsa utan i slällel vara pådrivande. Inle heller kommer vi atl moiarbda regeringen på någon punkl när det gäller alt genomföra kärnkraftsavvecklingen, det vägar jag lova. Men vi anser oss samiidigi ha frihel atl lala om vilka vägar vi anser vara de bäsla, vilken sorls samhälle vi tror är del bäsla all slräva mol, Della sammanfaller med del samhäle vi anser vara mälel vid kärnkraflsavvecklingen.

Prot. 1988/89:109 8 maj 1989

Om en ny arbetsförmedlingslag

Anf. 16 HÄDAR CARS (fp):

Herr lalman! De finns de som anser all man skall försöka kombinera en förlida avveckling av kärnkraflen med forlsall låga elpriser. Inle minsl cenlern för fram del budskapei. Enligl folkpartiet är det inte en realistisk linje. I alla sammanhang gäller atl låga priser på en för konsumenlerna eftertraktad nyllighei leder lill en ökad efterfrågan. Därför fär minskad elproduktion i kombinalion med forlsall låga elpriser snabbi lill konsekvens en brisl pä elslröm. Denna brislsilualion kan dä endast avhjälpas med en ransonering. Men all ransonera elkraften för hushållen blir svårt. Hus är olika stora och har olika täthet. Gamla och sjuka kan behöva mer värme än flertalet andra boende. En ransonering av el till hushållen låler sig därför inte göras ulan mycket krångel och byråkrati om den skall bli någol sä när rättvis. Därför kan den i ställd komma att drabba företagen, vilkel skulle bli förödande både för jobben och välfärden.

Denna osäkerhet vad gäller prispolitiken gör också atl förelagen känner ökad osäkerhd, vilkel i sin lur resulterar i all de häller inne med invesleringar eller väljer alt bygga ul ulomlands.

Herr lalman! Del finns ändå inom socialdemokralin de som leker med tanken all en förlida kärnkraflsavveckling inle fär leda lill högre elpriser. Var står slalsminislern i denna fråga? Tar han ansvarel om en tidigareläggning av kärnkraflsavvecklingen fär genomslag i form av höjda elpriser, eller slicker han i denna fräga sä som slrulsen och Olof Johansson huvudel i sanden?

Överläggningen var härmed avslulad.

7 § Svar på interpellation 1988/89:195 om en ny arbetsförmedlingslag

Anf. 17 Arbelsmarknadsminisler INGELA THALÉN;

Herr lalman! Elver Jonsson har, mol bakgrund av den översyn som pägår inom arbetsmarknadsdepartementet av 1935 års arbetsförmedlingslag, ställt följande frågor lill mig:

Prot. 1988/89:109 1. Har departeinentel ularbetal etl förslag lill ny arbdsförrnedlingslag?

8 maj 1989 2. Om sä är fallel - varför låler rnan inle remissbehandla förslagel?

3. När beräknas en proposition föreligga? Om en ny arheisför-

medlingslag Jag besvarar frågorna i tur och ordning.

Förra gängen Elver Jonsson häri riksdagen frågade rnig, näröversynsarbe-let kunde vara färdigt, förklarade jag alt det pågående arbetet rymmer många komplicerade frågeslällningar, som noga måsle övervägas, inle minsl med hänsyn lill våra inlernalionella älaganden. Jag sade ocksä all jag hade för avsikt att kunna redovisa elt resultat sä snarl sorn rnöjligl.

I del pågående arbelel har depariemenid hafl forllöpande konlakler med arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och arbetsmarknadens parter. Den 8 februari i år fick regeringen en gemensam skrivelse frän LO och TCO med förslag lill en ny lagstiftning om in- och uthyrning av arbetskraft. Förslagel innebär i korthet alt ulhyrningsfördag som vill bedriva uthyrning av arbetskraft måste ha lillslånd av AMS. Tillsiänd skall endasl kunna ges lill förelag som uppfyller de krav som kan slällas pä en seriös arbelsgivare med avseende pä bl.a. löner och andra anslällningsvillkor.

Enligl LO och TCO bör del vidare föreskrivas all en arbelsgivare som vill anlita ett sådant uthyrningsföretag får göra detta endast om inhyrningen medges i etl kolleklivavial upprältal av centrala avtalsparter. För arbelsgivare vilka inle omfallas av kollektivavtal bör AMS kunna medge undantag. Slutligen föreslås sanktioner i form av straff eller vite för den som gör sig skyldig lill olaga ulhyrning resp. skadeslånd och avgifier för den som bryter mol inhyrningsförbudd.

Della förslag frän LO och TCO har i sin tur föranlett en skrivelse från Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), där man frän arbetsgivarhåll ulvecklar hur man ser på förslagel. SAF är mycket härd i sin kritik av organisationernas förslag. SAF menar bl.a. atl förslagel innebär elt oacceptabelt åsidosättande av näringsfriheten. SAF föreslår för egen del att begreppel arbdsförmedling skall definieras pä elt sådant sätt atl serviceföretagens verksamhel inte kan förväxlas med arbetsförmedling.

De konkreta lagförslag och övriga synpunkler som inkommit frän arbetsmarknadens parter har föranlett vissa ytterligare överväganden. Översynsar-belel är dock nu i del närmaste slutfört. Del är min förhoppning alt arbetet inom kort kan redovisas i form av en promemoria, som kommer all remissbehandlas på sedvanligt sätt.

När del slutligen gäller frågan när en proposition kan länkas föreligga är delta i hög grad beroende på vilkel mottagande förslagel fär av remissinslan-serna. Del är emellertid min avsikl all en proposifion skall kunna avges lill riksdagen senare under höslen i är!

Anf. 18 ELVER JONSSON (fp):

Herr lalman! Frågan om översynen av arbdsförmedlingslagen har fält karaktären av etl längl lidandes hisloria.

Jag lackar nu arbdsmarknadsminisiern för svarel och kan konsiaiera all AMS-kommitién redan 1985 ullalade all man behövde se över den nuvarande lagsliflningen. I början av 1987, alliså föröver Ivä är sedan, gav riksdagen

på arbelsmarknadsuiskotlels förslag som sin mening till känna alt lagen var svär all lillämpa och lolka. Riksdagen förulsalle atl det snarast skulle komma ett förslag till ny lagstiftning.

I december samma år, alltså 1987, åtta månader efler riksdagens beslul, hade jag en interpellationsdebalt med slalsrådel Thalén, Jag fick dä svarel av arbetsmarknadsministern all ell lagförslag snart skulle komma. Efter det beskedet har elt och dt halvt år gåll. Nu ger statsrådet på den förnyade frågan följande svar: Regeringen har fortfarande ingel egel all meddela. Slalsrådel hänvisar till atl LO och TCO har tyckt till och atl SAF har reagerat negalivi pä deras förslag.

Den fräga jag mäsle slälla är: Vad har skelt under dessa 18 månader? Har departementets översynsarbele inle resulleral i någol alls värl all redovisa i kammaren i dag? Är regeringen lillfreds med all fungera som ell allmänl remissorgan, som elt brevlädefördag - jag vågar väl i detta sammanhang, herr lalman, inle säga som en skrivbyrå?

Vad anser egentligen regeringen? Del inlryck man får är all regeringen lassar omkring, ängslig all störa de makthavare som just nu spelar första fiolen eller renl av dirigerar lagsiiflningsarbdd. Min fräga blir: Har arbetsmarknadsministern, statssekreteraren eller någon annan närslående besökt l.ex. nägon av de skrivbyråer som i dag drabbas av myndigheternas irakasserier? Vidare: Anser slalsrådel all deras verksamhel genomgående kan belraklas som seriös?

Till saken hör all ell slort anlal instanser i dagens samhälle begagnar sig av skrivbyråernas ijänsler. Del gäller förelag och fackföreningar, del gäller också riksdagen och t.o.m. regeringskansliet.

Det enda konkreta som slalsrådel tillför i dagens svar är all mottagandet under remissomgången av del förulskickade förslagel skall fä slort inflylande över en eventuell proposition. Innebär detta all det finns slor risk för all vi måsle leva med en ohanterlig och föråldrad arbdsförmedlingslag i flera yllerligare decennier?

Utöver skrivbyråernas verksamhet finns del en rad områden som är berörda. Del gäller dalabranschen, sjukvärdsområdd och ell anlal headhun-lerfördag. T.o.m. inorn sialsförvallningen diskuleras all använda sig av headhunting för all kunna besälla vikliga ijänsler. Mäsle vi inte, fru statsråd, ha en lagstiftning som är anpassad efler verkligheten? Vär nuvarande lag är snart inne pä sill 55:e är. Regeringen har ulloval en snabb och kraflig översyn. Vi kan nu konsiaiera all såväl snabbheten som kraflfullhelen saknas.

Prot. 1988/89:109 8 maj 1989

Om en ny arbelsför-medlingslag

Anf. 19 Arbetsmarknadsminister INGELA THALÉN: Herr lalman! När Elver Jonsson replikerade på mill inlägg fick man intrycket all han anser all alla problem som rör en så omfaiiande och fakliski besvärlig lagsliflning som arbdsförmedlingslagen kan lösas vid en interpellationsdebatt i riksdagen.

Det är inle sä all ingenfing har skell sedan 1985 - del har förekommil ell anlal diskussioner och förslag, överläggningar och konlakler, för all försöka anpassa arbdsförmedlingslagen, inle bara till dagens verksamhel ulan också lill den inlernalionella överenskommelse, den konvenlion, som vi har

Prot, 1988/89:109 underlecknal och som reglerar jusl arbdsförmedlingsverksamhelen i vårl

8 maj 1989

land.

Om en ny arbetsförmedlingslag

Jag delar Elver Jonssons uppfattning all vi skall ha en modern lag och all vi skall ha en lag som är anpassad lill dagens verklighet, men vi skall också ha en lagstiftning som innebär atl vi fullföljer de åtaganden vi har skrivii under, nämligen den ILO-konvenlion som reglerar jusl delta,

I avslutningen av sitt inlägg beskrev Elver Jonsson jusl atl del inle handlar enbarl om skrivby räverksamhet - det handlar om en läng rad förändringar på arbetsmarknaden. Där är arbetsmarknadens parter inle all bdrakla enbart som någonting som man nonchalant prickar av som remissinstanser. Arbetsmarknadens parter skall ju, precis som regering och riksdag, verka i den verklighet som regleras och kommer atl regleras av arbetsförmedlingslagen,

Sorn jag sade i min inledning är ett material nu under bearbetning i regeringskansliet. Del maleriald är framlagd efler del all del har lagils underhandskonlakier. Del är min förhoppning all del maleriald skall kunna gå ul på remiss. Beroende på remissinslansernas synpunkler är del min ambition atl del skall komma en proposition under höslen.

Anf. 20 ELVER JONSSON (fp);

Herr talman! Deballen från slalsrådds sida blir på någol säll undanglidande. Vi är ju överens om en rad saker, bl.a. atl lagen är föråldrad - den behöver förnyas - och att vi egenlligen borde ha fält ell besked om vad som har hänt och vad regeringen planerar.

Nu säger slalsrådel, helt riktigl, alt det inle är någonting man klarar ul vid en interpellationsdebatl. Men som jag påminde om har del gåll hela 18 månader sedan slalsrådel i denna kammare i sällskap med sina kunniga Ijänslernän lovade etl snabbi och bra förslag. Nu, elt och ell halvl är senare, kommer statsrådet tillbaka och säger atl LO och TCO har tyckt lill och all Arbetsgivareföreningen anfört en del synpunkter men har egentligen ingenting atl meddela om vad regeringen anser. Det vore nalurliglvis utomordentligt intressant alt fä höra regeringens synpunkler pä del. Ibland gör regeringen en dygd av alt ha åsikter i etl och annat, även om del har blivit tunnare med det under de senasle riksmötena.

Det är naturligtvis bra att det förs en intern debatt och atl del förs en diskussion med arbetsmarknadens parter - del vore fel all påslå någoniing annal.

Statsrådet säger vidare all parterna inle bara är remissinslanser. Del kan sä vara. Men det gäller atl för alll i världen se till all de inle övertar lagstiftningsarbetet! Det måste regeringen sköta och icke hänskjuta till utomparlamentariska organ. De mä ha hur goda avsikter som helsl i sitt allmänna arbete, men de kan icke la över den rollen.

Medan vi vänlar jagas skrivbyråerna och trakasseras i en del fall. Fru Thalén svarade inle på om hon betraktar skrivbyråerna över lag som seriösa eller inle. Samtidigt anlilar vi här i riksdagen - och det gör även regeringens förelrädare - hurtfriskl och ulan all blinka samma förelag. Det känns, herr lalman, faktiskl som dubbelmoral. Näslan alla samhällsorgan drar ju nylla av den här verksamhelen.

Det är ytterligare en sak som jag tycker är besvärande: Udden riktas     Prot. 1988/89:109
framför alll mot förelag som har många kvinnor anställda. Vi lever i nägol av     § maj 1989
elt jämställdhetens tidevarv, och vi borde i så fall se lill att även attacker frän
myndigheterna präglas av större jämställdhet, dvs. att de inle bara drabbar P     &

små kvinnoarbetsplatser. Det är ell besvärande mönsler man kan spåra. I •' y S'

Del är viktigt alt regeringen lar tag i det här. Del mä väl vara mig förlälel om jag säger att riksdagen börjar bli otålig; vårt tålamod är pä upphällningen.

Del intryck man fär, herr lalman, är lyvärr all frågan är för hel för att regeringen skall våga tycka någoniing. Men slatsrädd har ju faktiskl möjlighet alt ge besked jusl nu.

Överläggningen var härmed avslulad.

8 § Svar på interpellation 1988/89:151 om tillämpningen av miljöskyddslagen

Anf. 21 Miljö- och energiminister BIRGITTA DAHL:

Herr lalman! Bo Lundgren har frägal mig dels om regeringen vid lillämpningen av miljöskyddslagen i fortsättningen är beredd all ta vederbörlig hänsyn till rättssäkerheten, dels om regeringen vid prövningen av överklagade beslul om lillslånd enligt miljöskyddslagen normall är beredd all utgå från den praxis som var känd vid det ursprungliga beslulslillfälld.

Förutsättningar för alt en miljöfarlig verksamhet skall få påbörjas framgår av miljöskyddslagens tillållighetsregler. Av särskill inlresse vid besvarandet av Bo Lundgrens frågor är de regler som rör lokalisering av miljöfarlig verksamhel och de som behandlar frågan om sådan verksamhel över huvud taget skall tillålas.

Miljöskyddslagen slår fasl alt platsen för en miljöfarlig verksamhet skall väljas sä, att ändamålet kan vinnas med minsla inträng och olägenhet och utan oskälig koslnad. Vid lokaliseringen gäller också att etl tillstånd inte får stå i slrid mol fastställd plan för bebyggelse.

Om en miljöfarlig verksamhel kan befaras leda lill olägenhet av väsenllig betydelse trols alla försiktighetsmått, måste det finnas särskilda skäl för atl verksamheten skall fä bedrivas. Är den planerade verksamhelen av den arten all l.ex. elt slorl anlal människor fär sina levnadsförhållanden väsenlligl försämrade, får en miljöfarlig verksamhel normall inle tillåtas enligt miljöskyddslagen.

Enligl den inslansordning som för närvarande gäller för överklagade ärenden enligt miljöskyddslagen är regeringen slutinstans. Det är därmed regeringen som styr praxis och anger de omständigheter som bör vara vägledande vid prövningen, l.ex. när del gäller en planerad verksamhets tillåtlighet. Även efter den ändring av miljöskyddslagen som kommer all gälla från den 1 juli i år och som innebär atl koncessionsnämnden kommer att vara slutinstans i vissa överklagade ärenden gäller särskilda regler som garanlerar all del är regeringen som skall avgöra frågor av principiell vikl.

Bo Lundgren har som bakgrund lill sina frågor redogjort för ell överklagat
ärende som regeringen nyligen avgjorde. Det var fråga om tillåtande av 23

Prot. 1988/89:109 8 maj 1989

Om lillämpningen av miljöskyddslagen

lokalisering av en verksamhel som skulle ge styrenutsläpp.

Överklagade styrenärenden har i slorl sell inte funnits före är 1988. Nägon utbildad regeringspraxis har därför inte funnits före denna lid. Miljömyndigheterna har emellertid redan dessförinnan hafl anledning alt tillämpa de rekommendationer som anges i publikationen Plats för arbete nr 4 frän är 1982 utgiven av socialstyrelsen m.fl. myndigheter. Där anges all skyddsav-sländel vid polyeslertillverkning bör vara ca 300-700 meter.

Syftet med skyddsavsländd är all skapa garanfier för människors hälsa och för miljön. Små ulsläpp och små koncenlralioner moliverar del kortare avslåndd, 300 meter.

I elt regeringsbeslut den 25 augusti 1988 tog regeringen för forsla gången principiell slällning lill vad som skall gälla i fråga om slyrenuisläpp. Ell förelag i Torshälla fick dä avslag pä sin begäran om nyetablering av polyeslertillverkning. Regeringen har därefter, i november 1988, gjort en samlad bedömning av etl anlal överklagade slyrenärenden. 1 samband med dessa beslul uttalade regeringen i en särskild programförklaring atl de rekommendafioner om skyddsavsländ som jag nyss har redogjort för kommer alt lillämpas strikt vid regeringens framtida prövning av slyrenuisläpp i närheten av bostäder.

Genom dessa slällningstaganden frän regeringens sida är del klarl föruisägbarl vilka beslul regeringen kommer all falla i liknande ärenden.

Jag vill också avslulningsvis framhålla atl regeringen i miljöpropositionen (prop. 1987/88:85) förra våren förklarade atl miljöhänsynen kommer all väga tyngre i framtiden. Detta ställningstagande slällde sig riksdagen bakom. Elt säll atl leva upp till den målsältningen är all skärpa praxis i fräga om lokalisering av ny induslri. Del är klarl olämpligl all dablera en industri med miljöfarlig verksamhet i närheien av bostäder och skolor. De människor som vall alt bo eller verka inom ell vissl omräde har ocksä räll all känna irygghd inför framliden.

.24

Anf. 22 BO LUNDGREN (m):

Herr talman! Låt mig först få tacka statsrådet Dahl för svaret och konstalera atl vi är överens om den grundläggande frågeställningen som handlar om all miljöskyddslagen skall tillämpas så atl hälsorisker och omgivningshygieniska problem i övrigt undvis.

De frågor jag reser i interpellationen är emellertid om den prövning som sker också skall utgå från fakliska förhållanden i varje ärende för sig och hur man på bäsla möjliga säll i den prövning som är nödvändigt all göra skall la hänsyn till rättssäkerhetens krav. Jag hoppas all rättssäkerheten också ligger i statsrådets eget inlresse.

I de fall som har varil underlag för de frågor som ju har en vidare tillämpning kan man redovisa följande ärendegång.

Den sisla oklober 1988 fattades beslul i länsslyrelsen i Kristianstads län efter tillstyrkan av naturvårdsverket om all bevilja lillstånd för en viss verksamhet. Den gav ocksä verksiällighdsförordnande, dvs. den gav lillslånd till atl verksamhelen påbörjades, även om del fanns en möjlighet all besluiel skulle överklagas.

Olika organisafioner och enskilda överklagade ocksä beslutet till regering-

en. Det kan vara intressant atl redovisa några yllranden fill regeringen i detta ärende.

Institutet för miljömedicin vid Karolinska insliluld sade exempelvis: "Ulgäende frän della finner IMM del inte finns något all anföra ur medicinsk-hygienisk synvinkel mot de slyrenuisläpp som beräknals uppkomma frän fabriken."

Nalurvårdsverkd ändrade sin inslällning i del yllrande som del lämnade lill länsslyrelsen, så lill vida atl man ansåg sig numera vara uppmärksammad på atl kommunen hade detaljplanerat etl område för bostadsbebyggelse med mindre skyddsavstånd än vad verkel i sill första yttrande till länsstyrelsen hade trott skulle gälla för bebyggelse. Della innebar all man i etl annal yllrande sade följande lill regeringen: "all lillslånd lill verksamhelen inle bör lämnas förrän planändring genomförts" - dvs. genomfördes planändringen kvarslod nalurvärdsverkds fidigare yllrande i del avseendel.

Trols dessa yllranden beslöl regeringen, som framgår av svarel, i november 1988 i della fall och uppenbarligen i en del yllerligare ärenden alt tillstyrka besvären och atl inte ge lillslånd till verksamhet. Efter detta beslul frän regeringen är del självfallel förutsebart var regeringen landar, men det var det knappasl dessförinnan. Sä var inte fallet den 31 oktober när länsstyrelsen ansåg sig kunna pröva frågan pä det säll som skedde.

Della innebär atl frågan reses om huruvida man skall ge lillstånd i della sammanhang efler prövning enligt de gamla normerna eller om man skall välja all ulveckla en ny praxis - eller om del över huvud lagd skall bli en ny praxis pä elt omräde - och om man i sä fall skall ge ersättning för evenluelll nedlagda koslnader. Vad gäller det av mig relaterade fallel har jag ingen aning om huruvida det har förekommil några kostnader - del är den principiella aspeklen som jag är intresserad av i sammanhanget.

När en länsstyrelse kan ge verkställighdsförordnande för all en verksamhel skall kunna sällas i gång enligl dä känd praxis gör man del uppenbarligen i god tro. Men rnan riskerar sedan att regeringen ändrar praxis, vilkel kan leda till koslnader för den enskilde.

Herr talman! Jag kan avslutningsvis inle låla bli att - lilel elakt, del medges, men med sanning- reflektera över med vilken emfas regeringen lar itu med dessa nog så viktiga frågor, samiidigi som regeringen uppenbarligen länker förlidsavveckla ivä kärnkraflsreaklorer och ersälla dem med förbränning av fossila bränslen, vilkel leder bäde lill hälsorisker och lill miljöförstöring i övrigt. Det är atl sila mygg och svälja kameler.

Prot. 1988/89:109 8 maj 1989

Om lillämpningen av miljöskyddslagen

Anf. 23 Miljö- och energiminister BIRGITTA DAHL: Herr lalman! Lål mig försl säga all regeringen när del gäller den verksamhel som vi nu diskulerar förra årel genom ell anlal överklagade ärenden blev pä det klara med atl del på flera håll i landet hade givils lillslånd lill verksamheter som var i klar slrid med de rekommendationer som myndigheterna hade ulfärdal redan 1982. Vi fann atl del var nödvändigl all etablera en fast praxis till vägledning för myndighder och för företag och all del behövdes en skärpning. Vi uppmärksammade all man planerade bebyggelse nära olika slag av miljöfarlig verksamhel på flera håll. Jag vill också säga lill Bo Lundgren all ett företag som påbörjar

Prot. 1988/89:109 verksamhet utan atl avvakta att beslul har vunnil laga krafl gör det pä egen
8 maj 1989 risk. inget beslut, inte heller sådanl där omedelbar verkställighet meddelas,

Om tillämpningen ax miljöskyddslagen

vinner laga krafl förrän överklaganddiden har gått ul och eventuellt beslul med anledning av överklagandena har fattats.

Herr talman! Jag vill ocksä upprepa vad jag sade för en tid sedan här i kammaren, nämligen atl jag anser del vara olämpligl all meddela beslul om omedelbar verkställighet i frågor som man vet är kontroversiella eller där beslutet kan komma atl överklagas.

På den här punkten har regeringen alltså en alldeles bestämd uppfallning. Vi Ivingas ocksä näslan för varje vecka se mer allvarligl pä verksamheter än vad vi tidigare har gjort, och vi kommer även atl behöva skärpa våra bedömningar. Del är klarl inskrivet i förra årels miljöproposition, som godkändes av riksdagen, dels att miljökraven skall väga tyngre i fortsättningen och vid vägningen mot andra intressen än hillills, dels alt det skall bli lättare all ompröva lillslånd pä grund av alt nya omständigheter blir kända. Vi kommer därför åtminstone under en övergångsperiod ofta alt få uppleva alt regeringens och myndigheternas syn på sådana här frågor skärps. Regeringen är det organ som skall lägga fast praxis och som skall ta det initiativ som behövs, såvida inte andra gör det.

Anf. 24 BO LUNDGREN (m);

Herr talman! Slalsrådel sade alt regeringen i samband med prövning av del ärende som jag nämnl observerade att dét fanns flera ärenden där tillstånd hade givils i klar slrid mot myndigheternas rekommendationer. Vad jag inte rikligl förslår, och det är något som slatsrädd uppenbarligen får ta ilu med, är hur naturvårdsverket, som i detta fall, kan i elt första skede lämna tillstånd men sedan i etl andra skede säga att tillstånd skall kunna lämnas, om en detaljplan undanröjs, sä atl det inle skall finnas någon risk för bebyggelse. Jag förulsälter själv atl kommunen sedan inle skall bebygga området, men jag håller med om alt del finns en risk för det. Under detta villkor är man dock beredd atl acceptera alt tillstånd ges.

Också bl.a. institutet för miljömedicin har haft synpunkter på detta. Det har gjorl den bedömningen all det i delta fall inle fanns några risker i del avseende som man hade atl pröva. Del gäller emellertid all se lill atl de myndigheter som har atl tillämpa den praxis som regeringen avser all ulveckla, skärpt eller inte, faktiskl gör del redan frän början. En fråga kan då vara: Hur avser slalsrådel alt se lill all man redan från början, bäde i remissvaren från berörda myndigheter och frän dem som har att fatta beslut i första instans, gör elt rimligt slällningslagande i ärendel?

Statsrådet säger också att man upplever alt det behövs en skärpning, och det är i så fall en praxisförändring. Men slalsrådel har ju sagl att praxis i della fall ändrats från det all beslut togs i länsslyrelsen och fram till dess all regeringen fällde avgörandet.

Lål oss här bortse från del aktuella fallel. Om man - vilkel jag inle vill

uieslula - Ivingas att av miljöskäl ompröva redan givna lillslånd lill

verksamhel och annat, kvarslår ändå frågan hur man skall hanlera den

kostnadsaspekt som uppkommer. Om man har givit tillstånd för en viss tid

26 för en viss verksamhel - i det här fallel var del tidbegränsal - och man sedan

finner all verksamhelen irols della bör avslutas, vem skall renl principiellt slå för koslnaderna, statsrådet? Det är rätt vikligl för den enskilde alt fä vela deUa.

Anf. 25 Miljö- och energiminister BIRGITTA DAHL: Herr lalman! Det är angelägel all fastslå atl del beslul som länsstyrelsen fattar och som tidigare kommunen hade varit med på stred mot sedan 1982 gällande föreskrifter. Man hade varit frikostig med all ge dispenser-eller hur del nu skall beskrivas - men del var inte något som vi hittade pä.

Vad regeringen gjorde när ärendena för första gången kom lill den var all se lill alt gällande regler lillämpades, och del gjorde vi med eftertryck, eflersom vi anser all lösningsmedel av olika slag hör lill de mesl allvarliga miljörisker som förekommer i värl samhälle. För all etablera en fast praxis tog vi därför samlat elt antal beslul och utfärdade samiidigi en programförklaring, vari del bl.a. slår all de sedan 1982 rekommenderade gränserna skall tillämpas slrikl. Vi har också, herr talman, haft överläggningar med de myndigheter som har all lillämpa de här reglerna.

Prot. 1988/89:109 8 maj 1989

Om tiUämpningen av miljöskyddslagen

Anf. 26 BO LUNDGREN (m):

Herr lalman! 1 den sista fråga som jag slällde, nämligen den principiellt vikliga frågan om koslnadsansvarel, kan vi lämna därhän hur del är i del akluella fallel, eflersom det är den principiella frågeställningen som är den viktigaste. Vem skall slå för kostnaden i de fall där man faktiskl ivingas ompröva ell löpande lillslånd - kanske l.o.m. ell sådant som har givils av regeringen efler överklagande en gång i liden - därför all man finner all del av miljöskäl finns anledning att göra det? Hur skall detta hanteras? Slatsrädd och regeringen i övrigt måste rimligen fundera över del. ■ Om del vidare är sä atl de länsslyrelsebeslut som fållades slred mol gällande föreskrifler, är del myckel allvarligl. Jag förutsätter att statsrådet i sä fall på ell eller annal sätt uppmärksammar della direkt med både denna och andra länsstyrelser som har - som statsrådet själv sade - lagil beslul som stred mot gällande föreskrifter.

Å andra sidan har statsrådet tidigare - om man slrikl lyssnade på hennes ord - sagl all del var fräga om en skärpning. Nu säger hon all regeringen fattade de här beslulen för att etablera praxis. Dä fanns del ju ingen praxis. Anfingen fanns del en praxis eller också fanns del ingen praxis.

Sedan säger slalsrådel också alt denna praxis innebar all man fick slrikl lillämpa de här reglerna. Men då måste del ju tidigare, före november 1988, ha varil sä alt del inte var krav på atl man slrikl skulle lillämpa dem, ulan alt man de faclo kunde göra förändringar med hänsyn fill de enskilda omständigheterna.

Statsrådet kan ju inte säga alt det var samma praxis tidigare och senare och sedan säga alt man etablerar praxis. Nu blev det slrikl, och man var tvungen atl göra en skärpning. Det här strider mol vartannat.

Frågan blir återigen; Har regeringen ändrat den praxis som ansetts råda före november eller har man inle gjort det?

Prot. 1988/89:109 Anf. 27 Miljö- och energiminister BIRGITTA DAHL:

8 maj 1989 Herr talman! Det är uppenbart alt Bo Lundgren inle känner lill den

T '. ', grundläggande principen i den gällande miljölagstiftningen, nämligen att

Om redogörelse för , ,..,„, ,-,■.., j ■• ■, ■

man kan tränga halso- och miljökravet om man anser att det ar viktigt av
regeringspropositioner , , ... ..„ , ■• • , • „ r--

med anledning av riksdagens miljöpoliliska besluil juni 1988

andra skal, som galler sysselsättning, ekonomi eller företagsintressen.

Det är alldeles klarl vad det var som gällde ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt ända lill 1982. Enligl regeringens uppfattning har man lälit del väga för lält gentemot andra inlressen.

Vi tillämpade den princip som riksdagen godkände förra årel, nämligen an miljö- och hälsointressena i fortsättningen skall väga tyngre. Och det skäms vi inte för, herr lalman.

Det är ocksä alldeles klarl vad lagstiftningen säger, nämligen alt del inle finns nägon ersällningsskyldighd mol förelag i sådana här fall. Del är förorenaren som skall betala. Han är nämligen skyldig att ordna sin verksamhel så, alt den inle innebär risk för andra.

Överläggningen var härmed avslulad.

9 § Svar på interpellation 1988/89:176 om redogörelse för regeringspropositioner med anledning av riksdagens miljöpolitiska beslut i juni 1988

Anf. 28 Miljö- och energiminister BIRGITTA DAHL;

Herr lalman! Carl Frick har frågat mig vilka propositioner regeringen har förelagt riksdagen med anledning av riksdagens miljöpoliliska beslul i juni 1988.

Jag kan göra del lält för mig genom all svara med proposilionen (1988/89:128) om ändring i bilavgaslagen. Jag vill emellertid, för all undvika evenluella missförsländ från Carl Fricks sida, förklara, all regeringens proposition och riksdagens beslul om miljöpolitiken inför 1990-lalel innebär all regeringen är engagerad inom många områden för all nä de mål som redovisades i propositionen.

Regeringen valde att förra året ge riksdagen en samlad redogörelse för miljöfrågorna. Riksdagens miljöpolitiska beslul i juni 1988 var alllsä en uigängspunki för del arbele som för närvarande pågår.

Som elt exempel i detta sammanhang kan jag nämna regeringens förordning om halon och CFC, i vilken regeringen korl tid efler riksdagens beslul föreskrev om förbud mol all CFC-användning efter är 1994. Om Carl Frick sä önskar är jag nalurliglvis beredd alt ge honom yllerligare exempel pä vad regeringen har gjorl och för närvarande gör med anledning av riksdagens miljöpoliliska beslul i juni 1988.

Jag vill avslulningsvis tillägga atl regeringen har för avsikl all år 1991 i en särskild proposition ge riksdagen en samlad redovisning av näsla sleg i miljöpolitiken. Dessförinnan kommer dock riksdagen au få ta slällning lill vikliga delfrågor inom miljöpolitiken. Del gäller l.ex. jordbruks- och avfallsfrågor liksom frågor som rör den framlida energi- och irafikpoliliken.

Anf. 29 CARL FRICK (mp):

Herr lalman! Jag vill lacka Birgitta Dahl för svarel. Jag tycker det är ett ganska magert svar och det känns dåligt. Del är snart ett år sedan riksdagen log stora vikliga miljöpoliliska beslul. Regeringen har med anledning därav kommit med en proposition.

Jag har själv med slort intresse följl regeringens arbete för halon och CFC. Jag lycker del är etl alldeles utomordentligt arbele som ulförls och beslul som fallats pä del internationella planel. Men propositioner har den egenskapen atl de utmynnar i lagar som slyr förhållandena här i Sverige. En ny lag pä förslag från regeringen pä ell år känns väldigl magert i della sammanhang, när vi står inför den silualion som vi gör när det gäller våra miljöfrågor. Men om del nu är så att man inom regeringen inle klarar av att komma med fler propositioner än en av egen krafl, skulle del kanske vara möjligl all la lill vara många av de förslag som kommer fram i oppositionens motioner och reservationer. Men så är det inle. De här motionerna och reservationerna avslås regelmässigl av riksdagens majoritet. Och del känns väldigl konsligl. Del kan bara lolkas sä atl man betraktar de här förslagen som så dåliga all de egenlligen inle är värda någoniing.

Nu är jag också medveten om atl regeringen naturligtvis inle kan styra sina kamraler i utskotten och riksdagen. Men jag tror alt det finns ell samband mellan de socialdemokratiska riksdagsmännen och regeringen - i varje fall ett verbalt samband - som borde ha kunnat leda till att man tagit till vara många av de förslag som har kommit fram, men så har inle skell. Del visade sig framför alll häromveckan när vi fållade beslul om irafik, både järnvägstrafik och vägtrafik, där man regelmässigt avslog praktiskt taget alla de förslag som kom fram. Det känns faktiskl väldigl dåligl all del är pä del säilel.

Inför valkampanjen fanns del vallöften bl.a. om hur man skulle hantera fjällnära skogar. När del kom lill krilan gjorde socialdemokralerna gemensam sak med moderalerna och gick ifrån de här vallöftena. Det känns ocksä väldigt egendomligt atl man, när man är ell vägmäslarparli, väljer alt liera sig med det parti i riksdagen som faktiskl är näslan sämsl när del gäller miljöfrågor. Detta är utomordentligt förvånansvärt i en lid då flertalet svenskar kan länka sig att lägga om sin livsstil för att rädda miljön och framliden. Jag hade verkligen hoppats atl regeringen skulle komma fram med belydligt fler propositioner än vad den har gjort.

Jag ser med slor förväntan fram emot det som Birgitta Dahl har loval för 1990 och 1991. Vi skall ge henne en balalj om delför all vi skall fä väldigl bra miljölagar.

Tack för ordel.

Prot. 1988/89:109 8 maj 1989

Om redogörelse för regeringspropositioner med anledning av riksdagens miljöpolitiska beslul i juni 1988

Anf. 30 Miljö- och energiminister BIRGITTA DAHL: Herr talman! Här föreligger etl grundläggande missförstånd. Jag tror alt Carl Frick besjälas av god vilja. Det är så all regeringen i fråga om miljö-, energi-, trafik- och jordbrukspoliliken valde all samla ell myckel slorl anlal förslag - som vi hade kunnal sprida ul i hundralals proposilioner - till en sorls programförklaring för de närmaste årens arbele. Där redovisade vi samlat vad som skulle göras. Vi hade l.o.m. en deball förra årel om språkbruket i

Prot. 1988/89:109 8 maj 1989

Orn de ekologiska verkningarna av skogsdikningar

dessa proposilioner och varför del slod "bör" och inle "skall" över huvud laget. I frågor som direkt underställs riksdagen skriver man "skall"", medan man i de frågor där man redogör för riksdagen vad regeringen kommer all göra själv eller via sina myndigheter skriver "bör".

Vi arbetar nu med genomförandet av de här programförslagen med slor krafl i regeringskansliet, i myndigheterna, på breda fält ule i hela samhällel, i kommuner och länsstyrelser, i de regionala projekten. Samtidigt förbereder vi de nya förslag som blir av samma karaklär, Carl Frick: en samlad programförklaring för de närmaste årens arbele, så all riksdagen kan fä en överblick och samiidigi självfallel en möjlighel all påverka del. Vi välkomnar en dialog. Detta sätt har vi valt för atl arbeta med miljöpolitiken därför all de samhällsförändringar del är fråga om är av så genomgripande karaklär.

Jag hoppas, Carl Frick, alt vi näsla gäng skall slippa den här litet onödiga deballen om valel mellan orden "bör" och '"skall"", så all vi - eftersom riksdagen dä kanske skall ha lärt sig atl vi mäsle använda dem för all kunna medverka lill all det blir räll propositionsordning i riksdagen - samiidigi kan ge riksdagen en samlad redovisning.

Anf. 31 CARL FRICK (mp):

Herr lalman! Jag länker inge ge mig in på någon diskussion om "bör" och "skall".

Anledningen till att jag log upp della var all del kändes väldigl dåligl all del Irots alll bara kommit en proposition under så lång lid och alt faktiskl här i riksdagen många väldigt viktiga förslag i motioner m.m. regelmässigl avslås. I en situation då vi har en galopperande miljöförstöring kunde man rimligen ha tagit upp ell och annal av de här förslagen som skulle kunna leda snabbare i den riktning vi vill.

Tiden är ju faktiskt knapp. Vi kan inte bara silla och vänla pä en mängd utredningar, utan del måsle ju ske någonting, och mänga, mänga små sleg kan leda oss räll. När jag kom till riksdagen hade jag faktiskt väntat mig all man under vårsäsongen här skulle kunna falla en lång rad av, kanske små, beslul, som skulle kunna leda i rätt rikining. Nu har del känls väldigl dåligl all de förslagen genomgående har avslagils. Delta har inle motiverats, såvitt jag kan erinra mig, med att del kommer stora sammanfallande propositioner längre fram. - Detta är möjliglvis någonting som kan ha förbigått mig, men ändå tror jag alt det hade varit bra för svenska folket atl se atl riksdagen hade kunnal falla långa rader av kanske även små beslul, som kunde vara sleg i räll rikining.

Överläggningen var härmed avslulad.

10 § Svar på interpellation 1988/89:178 om de ekologiska verkningarna av skogsdikningar

Anf. 32 Miljö- och energiminister BIRGITTA DAHL:

Herr talman! Carl Frick har frågat mig vad jag avser all göra för att snabbi

få hejd på de av honom pålalade ekologiska verkningarna av skogsdikning-

arna.

Jag vill försl erinra om de nya beslämmelser i naturvårdslagen om tillsländsplikt för markavvaltning som infördes fr.o.m. den 1 juli 1986. Beslämmelserna innebär alt del krävs länsstyrelsens tillstånd till bl.a. skogsdikning.

Jag är självfallet medveten om atl vätmarksdikning på olika sätt kan medföra problem för naturmiljön. Länsslyrelsernas prövning av tillållighe-ten för olika markavvaltningsfördag innebär bl.a. att skyddsvärda våtmarker inte bör omfallas av lillstånd för markavvaltning eller att ett evenluelll fillslånd förenas med sådana villkor all en menlig inverkan på naturmiljön begränsas eller motverkas.

Detta gäller även områden utanför själva dikningsomrädd såsom nedan-förliggande områden som kan komma alt påverkas av markavvaltning. Naturvårdsverket har i samråd med bl.a. skogsstyrelsen ulfärdal allmänna råd för tillämpningen av naturvårdslagens beslämmelser om markavvaltning.

Vidare ger skogsvärdslagens hänsynsregler liksom naturvårdslagens bestämmelser om naturvårdsomräden och samrådsskyldighet också möjlighet atl begränsa eller förhindra avvattning av värdefulla våtmarker. I de fall som en prövning av markavvaltningsfördag sker enligt vattenlagen kan vattendomstolen hindra tillstånd lill skadlig markavvaltning. Nalurresurslagens regler om skydd för mark- och vallenområden som är särskilt känsliga frän ekologisk synpunkl ulgör här etl vikligl slöd.

Carl Frick lar också upp frågan om stalsbidrag lill dikningsfördag. Jag vill här upplysa om atl reglerna för bidrag till skogsdikning i dag är omgärdade med beslämmelser som syftar till atl skydda väsenlliga naturvärden. Fr.o.m. nästa budgetår minskas de statliga bidragen väsentligt.

Jag får i samband med della ocksä påminna om vad jag i proposilionen om miljöpolitiken inför 1990-lalet anfört om viklen av atl bevara så många våtmarker som möjligl och atl i samband med dikningsfördag begränsa eller motverka skador på naturmiljön.

Med en strikt tillämpning av nuvarande beslämmelser kan mark- och vattenområden som är särskill känsliga frän ekologisk synpunkl skyddas. Jag ulgår från all såväl de naturvårdande som de skogsvärdande myndigheterna ulnylljar de möjligheler lagstiftningen ger all skydda och förhindra skador på naturmiljön.

Som jag tidigare i höslas redovisal i riksdagen i samband med ell frågesvar om Emäprojeklet har vi nu en strängare syn på markavvaltning och exploatering av våtmarker än tidigare. Della har också kommil till uttryck i olika regeringsbeslut. Jag vill som exempel nämna beslulen om Hornborgasjön och Svartån.

Denna syn kommer även lill ullryck i regeringsdirektiven till den pågående ulredning som har lill uppgifl all göra en översyn av nalurvärdslagen där del särskill framhållits att del är angelägel alt få en belysning av hur bestämmelsen om tillsländsplikt för markavvaltning har tillämpats och om den fält avsedd effekl.

Jag förutsätter alt utredningen föreslär de förändringar i lagstiftningen som kan behövas med hänsyn lill nalurvårdens inlressen.

Prot. 1988/89:109 8 maj 1989

Om de ekologiska verkningarna av skogsdikningar

Prot. 1988/89:109 8 maj 1989

Om de ekologiska verkningarna av skogsdikningar

Anf. 33 CARL FRICK (mp):

Herr lalman! Jag vill tacka Birgitta Dahl för svaret. På elt sätt är det ell ganska skrämmande svar.

Vi slär min uppe i en slor uldikningsprocess i Sverige, byräkraliskl kallad markavvaltning. Den pågår i hela Sverige. Del gäller all pressa skogsmarken på mera produktiviiel, mera fällbar skog. Skogslandskapd omformas mer eller mindre lill induslrilandskap.

De meloder som används - mer eller mindre ulan vederbörliga lillstånd -leder lill en igenslamning och förstörelse av vallendragen och en Iransporl av näringsämnen och lungmelaller lill sjöar och hav, och med kända konsekvenser. Igenslamningen av vallendragen med humus innebär all insektsfaunan slås ul och dör och därmed också livsförulsällningarna för fisk och fågel. Vi fär valtendrag som dör, vi får ett lufthav som dör och vi fär etl hav som dör. Allt della sker i god byråkralisk ordning och med slalsbidrag!

Statsrådet hänvisade lill all man nu skall se över naturvårdslagen och då belysa om lagen har fåll önskad effekl när del gäller skogsdikningarna. Del är uppenbarl alt den inte har fått den effekten. Skogsmark förstörs, faunan utrotas och sjöar och valtendrag far illa. Vi kan inte ha det pä det sättet om vi skall spara några ekologiskt intressanta biotoper i ell ularmal induslrilandskap. Vi kan inte bara ha sädana små alibiöar för all visa all ""vissl var del sä här en gång i världen, vissl var vi miljömedvdna". Skövlingen av naluren pågår medan byråkraiin mal och ulredningar pågår ulan synbart slul - ulom för naturen och miljön och det levande.

Jag sade atl det här var ell skrämmande svar, och det håller jag fasl vid. Det beror ju på all vi befinner oss mill uppe i en slor miljöförstörelse, som vi kan se med blolla ögal. Den borde ju sloppas nu. Här finns ingen bilinduslri eller annat alt la hänsyn till. Varför inte stoppa och utvärdera nu och tänka ut nya meloder, om man vill skogsdika? Varför medvetet låta förstörelsen forlsälta och samtidigt värdera ul skadorna? Skadorna finns ju här och nu, och de mäsle sloppas. Vi vel vad skogsdikningen släller till med.

Men vad beräknas dä egentligen insekter och sländor och fiskar och fåglar ha för värde i ett industrisamhälle? Man fär en känsla av all det inle är specielll högl.

När jag gick ute på landet länkle jag pä vilkel svar jag skulle komma all få av BirgiUa Dahl, och del blev på pricken som jag hade länkl mig del. Del här var mill i prick: Vi låler uireda och värdera ul, och samiidigi låler vi del som pägäll forlsälia. Vi är medvelna om att skogsdikningarna ställer lill dessa problem, och de fär lov att fortsälla, men vi skall värdera ul resullald!

Del är svårl alt inle harmas och bli ledsen inför den lypen av medvelen förstörelse. Jag hade faktiskl hoppats all Birgitta Dahl i sitt svar skulle kunna säga atl med lanke på de skadeverkningar som man nu kan se - och som visades i etl TV-program för ungefär en månad sedan, där man verkligen fick klarl för sig atl forskarna var otroligt bekymrade över de här fantastiska skadorna och de djupa sär som skogsdikningarna släller lill med - och med tanke pä vad som fakliski försiggår ule i den svenska naluren är del dags all sloppa denna pågående verksamhet och värdera ul den, så all vi får klarl för oss vad vi bör göra i forlsällningen. Men nu är del ivärlom: Nu skall vi

värdera ul, under det atl del hela forlsäller. Del känns väldigl dåligl! Tack för ordel!

Överläggningen var härmed avslutad.

Prot. 1988/89:109 8 maj 1989

Orn miljöhänsynen vid byggande av idrottsanläggningar

11 § Svar på interpellation 1988/89:188 om miljöhänsynen vid byggande av idrottsanläggningar

Anf. 34 Miljö- och energiminister BIRGITTA DAHL:

Herr talman! Carl Frick har frågat mig hur regeringen avser att handha de övergripande frågorna om hur idrottsanläggningar skall planeras, placeras och skötas för all de inle skall medverka lill all förslöra vär livsmiljö. I frågan ges tvä exempel: dels ett regeringsbeslut angående en golfbana vid Väslervik, dels Skövde kommuns planer pä all anlägga en golfbana vid Clasborg pä en sydsluttning av Billingen.

Vad gäller den senare banan har slatens naturvårdsverk i ell yllrande till länsstyrelsen i Skaraborgs län avstyrkt placeringen med hänsyn till att riksintresse för naturvärd och friluftsliv berörs.

Idrottsanläggningar fyller en viktig funktion för all lillgodose människors frilids- och rekreationsbehov. I likhel med andra anläggningar skall idrottsanläggningar planeras i enlighet med de bestämmelser som gäller för markanvändningen enligt bl.a. plan- och bygglagen och naturresurslagen.

Områden av riksintresse för naturvärden och friluftslivet skall enligt naturresurslagen skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Vidare skall behovel av områden för friluftsliv i närheien av lälorler särskill beaklas.

Statens naturvårdsverk gav år 1980 ul en vägledning vid planering och utformning av golfbanor. Skötsel- och underhällsfrågor behandlades endasl översiktligt. Ytterligare anvisningar om skötsel av golfbanor har därefler utarbetats av Svenska Golfförbundel. Etl samarbele med all la fram nya anvisningar för anläggande av golfbanor pågår för närvarande mellan Svenska Golfförbundel och Svenska kommunförbundet

Mill svar lill Carl Frick är alllsä all det finns regler och anvisningar om hur golfbanor och andra idrottsanläggningar bör planeras, anläggas och skötas. Jag anser atl kommunerna bör ha som uigängspunki an idroilsanläggningar och andra anläggningar planeras sä all de inte kommer i konflikt med områden av riksinlresse. Jag föruisäller all berörda myndigheter effeklivl utnyttjar de möjligheler som lagstiftningen i övrigt ger atl skydda värdefull naturmiljö.

Anf. 35 CARL FRICK (mp):

Herr lalman! Jag vill lacka Birgitta Dahl ocksä för della svar.

Anledningen lill att jag har lagil upp frågan om miljö och idrott är all jag lycker atl den är så viklig. I en tid när merparlen av svenska folkel är villig all ändra livsslil för att rädda natur och miljö är del viktigt all idrotten spelar med i de slrömningarna. När del gäller jordbruket har det beslämls all användningen av gifter skall ha halverats fram lill är 1991. eller om del var

.1 Riksdagens protokoll 1988/89:109

Prot. 1988/89:109 redan 1990. Del är då bekymmersaml alt man inom golfsporlen använder

8 maj 1989 gifter för alt klara ogräs pä oklanderligt fina gräsmattor. Inom jordbruket har

„ .,..., .. . , man anfört ekonomiska och rationalistiska skäl för atl använda gifter.

Om miljöhänsynen vid __ °

byggande av idrotts anläggningar

Sädana skäl kan man inle gärna åberopa när del gäller sporl.

Del borde vara självklart atl man inom idrotten hell skulle avstå från atl använda gifter. Idrotten är ju lill för all bygga upp oss människor under vår fritid så all vi skall kunna ha del bra. Därför är det helt olämpligt atl man inom idrotterna medverkar till atl använda gifter av olika slag. Sker inte detta inom sporten i sig, tror jag atl del är vikligl all man försöker reglera delta på nationell grund. Jag är i princip emol det, men om man inle kan klara del på annat säll Iror jag atl del är nödvändigt.

När det gäller del aktuella fallet ulanför Skövde, Clasborg, har nalurvårdsverkd sagl nej lill den planerade banans placering. Förhoppningsvis skall del räcka för att hejda entusiasternas intrång på mycket värdefull mark.

Att man på säll som nu sker i prakfiken framlvingar sportanläggningar pä känslig mark skadar på sikl idrottens renommé och rykte. Det var väl egenlligen inle meningen. Om man inte förslär della inom idrotten, tror jag atl vi mäsle skärpa reglerna för markanvändning så alt nalur och miljö verkligen kan skyddas.

Jag lycker att Birgitta Dahl är litet för trosviss i dessa frågor, när mycket siarka exploateringsinlressen medverkar i en kommun. Jag hade hoppals att Birgitta Dahl skulle ha varil någol mera reslrikliv i sin bedömning av dessa frågor.

Anf. 36 Miljö- och energiminister BIRGITTA DAHL:

Herr talman! Som Carl Frick mycket väl vel har del ännu inle fattals beslut

i första instans i frågan som berör Skövde. Det kan också komma elt

överklagande senare. Carl Frick vet alt jag här icke kan uttala mig i ärendet. Carl Frick vet ocksä atl regeringen i beslutet om Västervik intog en slrikl

hållning och deklarerade att kommunen borde planera golfbanor så atl de

inte kommer i konflikt med l.ex. strandskyddd.

Anf. 37 CARL FRICK (mp):

Herr talman! Jag har inte begärl atl Birgitta Dahl skulle ta ställning i del enskilda fallel. Jag avsäg själva principen. Jag vet all man har faltal elt beslul i kommunfullmäktige och del är överklagat i kammarrätten. Vi får se var del här specifika ärendet så småningom hamnar. Del är dock en grundläggande konflikt där exploateringsinlressen från induslri och kommun vill medverka till att förstöra ett mycket fint botaniskt och faunistiskt område utanför Skövde. Det vore synd och skam.

Överläggningen var härmed avslutad.

12 § Svar på interpellationerna 1988/89:189 och 193 om kärnkraftsavvecklingen och landets ekonomi

Anf. 38 Miljö- och energiminister BIRGITTA DAHL:

Herr talman! Slen Andersson i Malmö har frågat finansministern dels om han är medvelen om atl en förlida avveckling av kärnkraflen innebär en enorm påfrestning på Sveriges ekonomi, dels vilka ålgärder som kan förvänlas i syfle atl lindra verkningarna av densamma.

Slen Andersson har vidare frägal mig om det är min tolkning av det energipoliliska riksdagsbeslutet våren 1988 all tvä kärnkraftsreaktorer, varav en i Barsebäck, skall slängas under mitten av 90-talel oavsetl vad della kan innebära av negativ påverkan på miljö och ekonomi.

Arbelel inom regeringskansliet är sä fördelal all del är jag som skall svara på båda interpellationerna. Jag besvarar de två interpellationerna i ell sammanhang.

Den fråga som Slen Andersson har slällt mig är myckel lik den interpel/atron från Gunnar Hökmark som jag besvarade den 7 april della år.

Låt mig därför inledningsvis återigen påminna om riksdagens energipolitiska beslut år 1988 (prop. 1987/88:90, NU 40, rskr. 375). Beslutet innebär att kärnkraftsavvecklingen skall inledas med att en första reaktor tar ur drift år 1995 och en andra år 1996 - en i Ringhalsverket och en i Barsebäcksverket. År 1990 skall regeringen förelägga riksdagen förslag om vilken av dessa två reaktorer som försl skall las ur drift och om turordningen mellan dem.

Riksdagen har således tagit klar slällning i frågan om avstängning av de två första reaktorerna. Enligt näringsutskotlets betänkande (NU 1987/88:40) var de grundläggande politiska ulgångspunklerna för detta beslut bl.a. folkomröslningen om kärnkraft är 1980 och riksdagens beslut samma år pä grundval av folkomröstningen.

De fasta planeringsförutsättningar som riksdagsbeslutet innebär för producenterna och användarna av el ökar möjligheterna lill en successiv anpassning och teknikutveckling. Den förhållandevis långa avvecklingsperioden förbättrar också förutsättningarna för ny kraftproduktion atl klara stränga miljökrav. En avveckling pä lio är eller korlare lid skulle kräva slora uppoffringar såväl ekonomiskl som miljömässigt. Delta gäller - som framhölls i den energipoliliska proposilionen - oavsett om avvecklingen läggs tidigt eller sent under perioden fram till år 2010.

En viss del av kärnkraflen måste ersällas med kraftproduktion i nya anläggningar. Ny elproduklionskapacild kan innebära ökade påfresiningar på miljön. När ny elproduklionskapacilet tas i drifl medför della också höjda koslnader, vilkel verkar prishöjande.

En kraflfull elhushållning är del bäsla sätlel atl minska behovel av ny elproduklionskapacilet. Flera ulredningar har konstaterat att möjligheterna till lönsam elhushållning är mycket slora. Genom hushållning kan kommande prishöjningar på el begränsas och energisystemets påverkan pä miljön minskas. En viktig del i regeringens handlingsplan för kärnkraflsavveckling-ens inledning är därför del elhushållningsprogram som startade sommaren 1988. Programmet innebär bl.a. ett slöd för teknikupphandling av eleffektiva och elersättande produkler.

Prot. 1988/89:109 8 maj 1989

Om kärnkraftsavvecklingen och landets ekonomi

Prot. 1988/89:109 8 maj 1989

Om kärnkraftsavvpck-lingen och landets ekonomi

Arbelel med elhushållning har lagil fart efter beslutet alt inleda kärnkraflsavvecklingen är 1995 och visar en lovande utveckling. Regeringen följer elanvändningen och del arbele som görs för atl effektivisera denna. Inför 1990 ärs energipoliliska beslul avser jag alt redovisa erfarenheterna från och slutsatserna av det pågående arbetet pä della omräde. Om så behövs kommer elhushållningsprogrammet att yllerligare skärpas.

Kärnkraftsavvecklingen skall genomföras utan atl påfrestningarna pä miljön ökar. Delta är en utgångspunkt för energipolitiken. Myckel stränga miljökrav kommer också att ställas på alla nya energianläggningar. Kraftvärme och industriellt mottryck skall byggas ut sä långt del är ekonomiskt rimligt. Därigenom kan bränslenas energiinnehåll utnyttjas på effektivaste möjliga sätt.

Riksdagen har vidare uttalat att koldioxidutsläppen inte bör ökas utöver den nivå de har i dag. Såväl energisektorn som induslrin och iransporlseklorn bidrar lill koldioxidutsläppen. I mitt svar lill Gunnar Hökmark konstaterade jag att det mest effektiva sättet att minska utsläppen av koldioxid givetvis är atl minska användningen av fossila bränslen. Arbelel med energihushållning är därför mycket vikligl. Alt ersätta olja och kol med naturgas och biobränslen minskar också koldioxidutsläppen.

Del är givelvis elt krav att de samhällsekonomiska kostnaderna för kärnkraflsavvecklingen begränsas. Vidare skall sysselsättning och välfärd upprätthållas. Regeringen kommer alt redovisa de samhällsekonomiska koslnaderna för kärnkraflsavvecklingen. Därigenom fär vi yllerligare underlag för en avveckling pä samhällsekonomiskl riktiga grunder.

De kommande prishöjningarna på el kan komma att innebära påfrestningar för bl.a. den elintensiva industrin, om prishöjningarna blir slörre än i våra konkurrentländer. Regeringen kommer därför inför den energipoliliska avstämningen år 1990 att redovisa förslag lill åtgärder för atl vidmakthålla rimliga internationella konkurrensvillkor för den elintensiva induslrin under kärnkraflsavvecklingen. En särskild utredare arbetar nu med dessa frågor.

Sammanfallningsvis är mill svar pä Slen Anderssons frågor att beslutet om avveckling av två reaktorer slår fasl och att regeringen genom en rad åtgärder, som jag kortfallal har berörl, kommer all se till att några oacceptabla konsekvenser inle uppslår.

Under delta anförande övertog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Anf. 39 STEN ANDERSSON i Malmö (m):

Herr talman! Jag tackar slatsrädd för svarel. Försl mäsle jag dock vara lilel krilisk mol handläggningen av dessa inlerpellalioner. Jag har ställt en inlerpellalion lill slalsrådel Dahl och en lill slalsrådel Feldt. Dessa behagar man nu baka samman, vilkel innebär all min taletid inskränks, trols atl dessa båda inlerpellalioner behandlar tvä skilda saker. Det är etl säll all kanske slrypa deballen.

Jag har tidigare haft debatter i denna fräga med statsrådet Dahl. Hon har då sagt: Ni moderater skall inle äventyra kärnkraftsavvecklingen. Men, herr lalman, om man är läskunnig och följer med i pressen märker man all vi

moderaler sannerligen inte är isolerade. Även grenar på samma träd så all säga har i dag ultryckl myckel slark kritik mol statsrådet Dahls avvecklingsförslag. Del räcker alt jag nämner namn som LO-ordföranden Malm och även ledamoten av LO:s presidium Rune Molin. De gär helt pä moderaternas linje, där man säger alt del inte gär atl förena välfärd med den avvecklingslakl som stalrådel Dahl har förespråkat i riksdagen.

I svaret finns också en del litet konstiga meningar. Man säger; "År 1990 skall regeringen förelägga riksdagen förslag om vilken av dessa tvä reaktorer som försl skall tas ur drift och om lurordningen mellan dem." Om man har bestämt vilken som först skall las ur drifl finns ingen anledning atl tvista eller fylla på med bisatser om lurordningen.

Statsrådet säger också all del förslag som nu gäller baseras pä folkomröslningen. Jag skulle då vilja ställa en fräga till fru Dahl. Var någonstans, på vilken valsedel, på fram- eller baksidan, slod årtalet 2010? Jag beklagar ifall jag har missat den uppgiften. Den finns faktiskl inte på någon valsedel. Detta var en efterhandskonslruktion i riksdagen. Vi moderaler säger atl vi inle har några barn med kärnkraften, men man kan inte beslämma all velenskap och forskning lill etl visst poliliskt bestämt datum skall plocka fram alternativ. Jag kan bara konstatera alt den hönans fertilild sannerligen inle är överdriven.

Slalsrådel säger all man skall begränsa prishöjningarna. Men enligl en tidningsartikel baserad på en intervju med generaldireklören Rode pä energiverket har han sagl atl ny elproduktion kommer atl bli 50-100 % dyrare än den vi har i dag. Del innebär atl delta kommer att kosta myckel pengar för det svenska hushållet.

Statsrådet säger också att arbetet med elhushållning har tagit fart efter beslutet och att resultaten är lovande. Vilka lovande resullal har presterats?

"Alt ersätta olja och kol med nalurgas och biobränslen minskar ocksä koldioxidutsläppen", säger statsrådet. Jag kan hålla med om all de reduceras. Men vad skall vi ersälla den kärnkraft som faller bort med? Jag irodde atl naturgasen ingick som ell led i den linjen. Men enligl statsrådets svar i dag skall inle naiurgasen ersälla de 1 200 megawatl kärnkraft vi kommer atl lappa. Ell svar vore klarläggande.

Statsrådet säger att detta kan innebära påfrestningar för förelagen och all den elintensiva induslrin skall kompenseras. Del kan den lacka för. Men de 125 000 villaägarna i södra Sverige som i dag har elvärme, hur skall de kompenseras, fru statsråd? Om man tar hänsyn lill prisutvecklingen för ny elenergi kommer det att innebära en merkostnad på 4 000-5 000 kr. per är, om man konsumerar 25 000 kWh per är. Skall de sedan bygga om lill ett vattenburet system lär kostnaden ligga på 80 000-85 000 kr. per hushåll. Har statsrådet här i dag nägol förslag till en kompensation till dessa mänga människor som en dag kommer att vakna, när deras räkningar i brevlådan innehåller siffror de aldrig hade kunnat tänka sig?

Herr talman! Till sisl vill jag fråga om regeringen har för avsikl att kompensera Sydkraft i södra Sverige, för all Sydkraft i förtid måste slälla av elt kärnkraflverk, elt kärnkraflverk som inte är betalt och som bara kan belalas av konsumenterna? Kommer slalsrådel all slrunia i delta, eller kommer Sydkraft och konsumenterna att erhålla kompensation?

Prot. 1988/89:109 8 maj 1989

Om kärnkraflsavvecklingen och landets ekonomi

Prot. 1988/89:109 8 maj 1989

Meddelande om interpellationssvar

Om koslnaderna för ombyggnad och renovering av bosläder

Anf. 40 HÄDAR CARS (fp):

Herr lalman! Regeringen försöker ofta göra gällande all den för en konsekvent energipolitik. Jag har därför sluderal del svar slatsrädd Dahl har gell. Jag konstaterar all jag där hillar flera klara motsättningar.

För del första säger slalsrådel; "En viss del av kärnkraften måste ersältas med kraftproduktion i nya anläggningar. Ny elproduklionskapacitd kan innebära ökade påfresiningar pä miljön." Senare i svarel säger slalsrådel: "Kärnkraflsavvecklingen skall genomföras ulan all påfreslningarna på miljön ökar." Vilkel är det nu? Blir del påfrestningar på miljön eller inle?

För del andra säger slalsrådel: "Genom hushållning kan kommande

prishöjningar på el begränsas ." Lilel senare i svaret sägs: ""De

kommande prishöjningarna pä el kan innebära påfresiningar för bl.a. den

elintensiva induslrin- ." Hur är del? Kommer priserna atl utvecklas på

ell sådanl säll alt de innebär påfrestningar eller kommer de alt genom olika insatser bli sä obetydliga alt de inle fär den konsekvensen?

För del iredje säger slalsrådel all ""det mesl effekfiva sättet atl minska ulsläppen av koldioxid givetvis är att minska användningen av fossila bränslen"'. Samtidigt säger statsrådet att "kärnkraflsavvecklingen skall inledas med all en första reaktor tas ur drift är 1995 och en andra är 1996". Är del konsekvenl alt hävda alt det bäsla sättet all minska ulsläppen av koldioxid är all i förtid stänga av fungerande kärnkraftsanläggningar?

Här finns alltså tre par inbördes motsatta ståndpunkter i etl litet interpellationssvar motsvarande fyra A 4-sidor. Kan regeringens tal om konsekvens i energipolitiken motsägas bällre av nägon annan än av den själv?

Överläggningen var härmed avslulad.

13 § Meddelande om svar på interpellation 1988/89:185

Anf. 41 Miljö- och energiminister BIRGITTA DAHL: Herr lalman! Carl Frick har slälll inlerpellalion nr 185 om anpassningen lill EG och svenska miljömål lill mig. På grund av min arbelsbelaslning har Carl Frick och jag kommil överens om all jag skall besvara hans inlerpellalion den 22 maj.

14 § Svar på interpellation 1988/89:191 om kostnaderna för ombyggnad och renovering av bostäder

Anf. 42 Bosladsminisler ULF LÖNNQVIST:

Herr lalman! Bertil Danielsson har slälll fyra frågor lill mig. De handlar

alla om ombyggnadsverksamhelen inom bostadsområdet.

Frågorna är:

f 1. I vilken omfattning sker rivning och nybyggnad i stället för ombyggnad

av hus som tekniskt sell borde ha byggts om?

2. Pä vilket sätt anser bosladsministern alt nytillskollel av bostäder främjas - vilkel var motivet för decemberbeslulel - om fungerande bostadshus rivs?

3. På vilket säll påverkas tätorternas stads- och kulturmiljöer när hus rivs som skulle ha kunnat bevaras och rustas upp?

4. Vilka ålgärder avser bostadsministern vidla för att dessa rivningar inle skall leda fill kapitalförstöring?

Bakgrunden lill Bertil Danielssons frågor är de beslul om ombyggnadsbegränsningar och förändringar av den garanterade räntan och därmed räntesubventionerna som riksdagen fattade med anledning av regeringens proposition 1988/89:47 om vissa ekonomisk-poliliska åtgärder.

När den socialdemokratiska regeringen tillträdde efler sex är av borgerligt styre hade vi slor arbelslöshel i landel. Del gällde också inom byggsektorn. Problemel på bostadsmarknaden handlade om lomma lägenheler. I landel som helhet slod 40 000 lägenheter tomma. Inlressel för all bygga nyll var självfallet lågt i den silualionen. Byggmaterielindustrin var körd i botten. Efierfrågan på byggmaleriel var låg.

Della var lägel när den socialdemokratiska regeringen lade fram sitt förslag till bostadsförbäilringsprogram. Del var ell program som hade inriklningen alt dels skapa sysselsättning inom byggindustrin, dels intensifiera den nödvändiga upprustningen av äldre bosläder.

Genom den Iredje vägens ekonomiska polilik förbättrades landels ekonomi. Industriinvesteringarna tog fart. Det gällde inle minsl bygginvesieringar-na. Reallönerna började äter sliga. Folk fick råd all efterfråga bosläder. De tomma lägenheterna fylldes, och del blev åter köer vid bostadsförmedlingarna.

Del låga utnyttjandet av byggkapacitden som resulterade i kraftig arbelslöshel bland byggnadsarbetarna och lågt ulnylljande inom materielin-duslrin förbylles i överhettning. Del är den situationen vi har i dag.

När efierfrågan pä byggkapacilel överstiger tillgängen stiger priserna. De senaste åren har kännetecknats av en betydligt krafligare kostnadsökning inom byggsektorn än inom andra delar av del svenska samhällel. Under år 1988 sleg koslnaderna för bostadsbyggandet nästan tre gånger mer än inflationen i övrigl.

Byggsektorn består i huvudsak av tre delar. Byggandet för näringslivet och den offentliga förvaltningen, ombyggnad av bosläder och nyproduktion av bostäder. För att få fart pä nyproduklionen av bosläder har regeringen begränsal övrigl byggande främsl i slorsläderna.

Vidare har ramar för ombyggnader av bosläder införts i hela landet, och ränlestödel för ombyggnader som sker med slalliga bostadslån har halverats lills vidare. Regeringen anser all de bosladssociala mäl som låg till grund för boslasförbätlringsprogrammel är lika vikliga som tidigare, men i en lid av hel byggkonjunktur, bosladsbrisl och kraflig prisutveckling i byggandel är det nalurligt au fills vidare dämpa ocksä ombyggnadsverksamhelen.

Riksdagen har antagit förslagen om begränsningar av ränlestödel lill ombyggnader.

Nu ökar nyproduklionen av bosläder krafligl. Mellan åren 1987 och 1988

Prot. 1988/89:109 8 maj 1989

Om koslnaderna för ombyggnad och renovering av bostäder

Prot. 1988/89:109 sleg anialel påbörjade lägenheler från 39 800 lill 50 500. Nyproduklionen

8 maj 1989 bör för de närmaste åren ligga på ungefär denna nivå.

Antalet ombyggda lägenheter har minskal i enlighd med regeringens och
Om kostnaderna för . .

riksdagens intentioner.

onwyggnac Avgången vid ombyggnad är nu inte sä stor som tidigare. I slutet av 70-lalel

vering av i försvann omkring en Iredjedel av alla lägenheler i de hus som byggdes om.

År 1988 hade den siffran sänkts lill ca 6 %.

I Stockholmsområdet, som haft begränsningar av övrigl byggande sedan är 1987, har byggande för näringsliv och förvaltning för ca 20 miljarder kronor skjutits på framtiden.

Sä lill Bertil Danielssons frågor. Jag vill för det första erinra om alt kommunerna beslutar om rivningslov. Rivningslov kan vägras med hänsyn lill bosladsförsörjningsbehovd. Jag anser för det andra inle all bosladsför-sörjningen främjas om fungerande bosladshus rivs. Vi har heller inga fakla som styrker all så sker.

Jag vill, för att svara på Bertil Danielssons tredje fråga, anknyla lill motiven för den nya byggnadslagstiftningen, plan- och bygglagen och naturresurslagen. En utgångspunkt i denna lagstiftning är att den befinlliga bebyggelsen och gjorda invesleringar skall tillvaratas som en viktig resurs vid förändringar. Jag lycker alt det är angeläget att värdefulla miljöer så långl möjligl bevaras.

Jag har precis som en bred majoritet här i riksdagen stort förlroende för kommunernas förmåga all lillämpa beslämmelserna i den nya lagstiftningen.

Jag vill, lill sisl, konstalera all regeringen inle är beredd att la ifrån kommunerna del avgörande inflylandel över vilka hus som skall rivas.

Anf. 43 BERTIL DANIELSSON (m):

Herr lalman! Jag ber atl få tacka bosladsministern för svaret på min interpellation.

Bakgrunden lill interpellationen är de ändrade regler för räntebidrag lill ombyggnad av bostäder som regeringen föreslog och som riksdagens majoritet beslöt om i december förra årel. Ränleslödd vid ombyggnader halverades dä i etl slag.

Från moderal håll kritiserade vi förslagel av främsl tre skäl.

För del förslå bekräftade regeringens förslag den stora ryckighel som kännetecknar bostadspolitiken numera. Decemberbeslulel hade t.o.m. retroaktiv verkan, eflersom de nya reglerna skulle lillämpas redan från den 26 oktober 1988. När långsiklighd och fasla spelregler ersätts med ryckighet och improvisationer har bostadspolitiken spårat ur.

För det andra fruktade vi att verkningarna av förändringarna skulle leda lill alt behövliga ombyggnader inte skulle bli av och all en ny rivningsväg skulle uppstå.

För det tredje har vi frän moderal håll hela liden kritiserat syslemel med
subventioner och skattestöd till reparationer och underhåll av bosläder. Vi
ser nu hur lätt och snabbt förulsällningarna kan ändras när regeringen fär nya
idéer att lansera. Skall räntestöd utgå skall detta vara lika till såväl nybyggnad
som ombyggnad.
40 Vi menar atl fastighetsägaren skall få möjlighet atl avsälta medel till

reparationsfonder, vilka byggs upp av den avkaslning som rörelsen ger och som ligger lill grund för nödvändigl underhäll. Vad har dä hänl sedan de nya och försämrade villkoren infördes? Har våra misslankar besannats? Ja, det som vi varnade för har redan börjat visa sig.

- I Göleborg har det allmännyttiga bostadsföretaget Poseidon beslulal om all riva ett hus med 350 lägenheter och bygga nytt i stället för alt bygga orn.

- I Malmö har ännu inget konkret fall rapporlerals, men länsbostadsnämnden befarar en utveckling liknande den i Göteborg.

- I Västerås har HSB dragit lillbaka en låneansökan för ombyggnad sedan de nya reglerna trätt i kraft.

- Flera länsbostadsnämnder och mänga faslighdsägare framhåller all åiskilliga ombyggnader och reparalioner nu inle blir av. Mänga behövliga uppruslningar skjuls på framliden, husen förfaller, vilkel på sikl leder till kapitalförstöring.

- Genom all byggföretagen återigen tvingas slälla om sin produktion leder della lill onödiga fördyringar, vilkel i slutändan drabbar de boende.

- Många av de byggföretag som följt regeringens fidigare signaler om en ensidig satsning på ROT-programmet har specialulbildade hanlverkare, som är svåra all använda i nyproduklionen. Ryckigheten leder lill resursslöseri.

Sä lill bosladsminislerns svar pä min inlerpellalion. Bosladsministern lar, som mänga andra socialdemokrater, sals i de sex borgerliga regeringsåren. Snarl sagt varje fråga och varje ingrepp som socialdemokralerna gör har sin grund och orsak i dessa är, sä även i denna fråga, åtminstone av svarel atl döma. Alt sedan sambandet är näsl intill obefintligt lycks inte göra sä myckel. Man kan nog kalla det här bdeendd för en ren reflexhandling.

Bostadsministern gömmer sig bakom kommunerna vid besvarandet av tre av mina fyra frågor. Del verkar som om regering och riksdag över huvud laget inte vore inblandade. I själva verket är det riksdagens beslut, inle minsl när del gäller bosiadspoliliken, som direki påverkar andra samhällsorgan och deras handlande, I del här fallel är del framför alll fräga om kommunerna.

Jag kan också konsiaiera all den förträffliga iredje vägens ekonomiska polilik nu Idl till all byggkoslnaderna sligit så snabbi och så mycket atl extraordinära insatser måsle tillgripas. Var månne den vägen en återvändsgränd?

Bosladsminislerns svar var sammantaget ganska magert. Det fanns inga medgivanden och ingel omlänkande trots de alarmerande signalerna. Svarel innehåller dock en myckel intressant upplysning. Bostadsminislern säger atl anlalel påbörjade lägenheler steg med drygl 10 000 mellan åren 1987 och 1988, dvs. upp till en nivå pä 50 000 lägenheter, saml all "nyproduklionen bör för de närmaste åren ligga pä ungefär denna nivå."

Tvä slulsalser kan dras av delta. För det första har produktionsökningen skett innan decemberbeslulel fåll någon som helsl verkan. Del regeringen ville uppnå, och sade sig vilja uppnå, med del besluiel var redan förverkligal, men della ulan regeringens medverkan eller ingripande. För del andra anser inle bosladsminslern all nyproduktionen kommer all sliga från 1988 års nivå.

Prot. 1988/89:109 8 maj 1989

Om koslnaderna för ombyggnad och renovering av bostäder

4 Riksdagens protokoll 1988/89:109

Prot. 1988/89:109 8 maj 1989

0/71 kostnaderna för ombyggnad och renovering av bostäder

De närmaste åren skall den ju ligga pä ungefär samma nivå. Detta är en klar bekräftelse pä atl bostadsministern inle tror au decemberbeslutet kommer alt leda till någon uppgång alls av nyproduklionen. Varför genomdrevs dä dessa nya regler? Avsikten var all öka nyproduklionen av bosläder, men del var tydligen dt slag i luften. Vad som uppnåtts är alltså följande: fördyrade ombyggnader, uteblivna renoveringar, rivningar och kapitalförstöring. Men nyproduklionsvolymen har inte påverkats. I den här belysningen är del obegripligt atl förslagel genomdrevs. Vore det inle lika bra att pä en gäng snabbavveckla detta olyckliga beslut, herr bosladsminisler?

Anf. 44 Bosladsminisler ULF LÖNNQVIST:

Herr lalman! När del gäller den ryckighet i byggandet som Bertil Danielsson tog upp bör man naturligtvis vara, vilket jag angav i mitt svar, alt hela byggsektorn kan indelas i tre olika delar. Det är fräga om övrigl byggande, ombyggnad av bosläder och nyproduktion av bosläder. Om man skall upprätthälla en någorlunda jämn byggprocess, måsle naturligtvis alla dessa olika storheter påverkas av de åtgärder man sätter in.

Om vi behöver lyfla nyproduklionen av bosläder är del alldeles givet alt vi måsle åstadkomma en sådan avkylning av marknaden all denna nyproduktion kan ske till priser som gör det möjligt för människor att bo i sina bostäder. De andra delarna av en överhettad marknad måste då påverkas. De beslut som har fattals och de ålgärder som har vidtagits har denna inriklning. Man skall alltså se åtgärderna som konjunklurinriktade.

Bertil Danielsson säger alt behövliga ombyggnader inte blir av. Nej, ett av syftena med all sälla in de här åtgärderna är atl minska ombyggnadsverksamheten.

Jag vill understryka atl de s.k. ROT-länen icke påverkas av delta. Det är därför naturligtvis fulll möjligt atl fortsätta på samma sätt som tidigare med den lyp av underhåll som kan klaras av med hjälp av de lånen. Men vi vill med hjälp av de här ålgärderna begränsa de mer genomgripande ombyggnaderna.

Bertil Danielsson konstaterade vidare an moderaterna har kritiserat subvenlionerna. Han säger all del är rimligt atl man har samma möjligheler oavsett vilka former av bebyggelse del handlar om. Så länge man har avdragsmöjlighet för upplagande av lån för privala fastigheter och småhus av olika slag, är del naturligtvis rimligt all den typ av hus för vilken man inle har samma möjlighel omfattas av subventioner. Detta är det grundläggande skälel lill atl det finns subventioner vid ombyggnadsverksamhet.

Jag vill understryka att ålgärderna är avsedda atl gälla tills vidare. Del är naturligtvis delta som är avgörande för att man kan skjuta nägon tid på genomförandel av ombyggnadsåtgärder.

Bertil Danielsson tar upp bostadsföretaget Poseidon i Göteborg som exempel på etl fall där man beslulal om rivning av ell hus. Jag förmodar all del är det mångomtalade exemplet Solvädersgatan och husen där som Bertil Danielsson avser. När del gäller dessa hus bedömdes produktionskostnaden, alldeles oavsett subventionerna, vara lika stor för nybyggnad och ombyggnad, dvs. ca 10 000 kr. per m.

Är hus i så utomordentligt dålig kondition att del kostar lika mycket all bygga om dem som att la borl dem och bygga nyll, och det är fråga om hus

som inle har något kulturhistoriskt värde, finns del naturligtvis anledning atl la sådana Slällningslaganden som man gjort i fallel Poseidon. Man får sannolikl en bältre produkt som följd av detta. Vi har däremol inga andra indikalioner eller exempel pä all man nägonslans beslutat sig för all riva hus som forlfarande har en bra funklion ur bosladsförsörjningssynpunkt. Jag hoppas att kommunerna med sill fasla grepp över rivningslillsländen ser lill att så icke sker.

Jag har i mitt svar pä Bertil Danielssons frågor ganska klarl angivit all jag inle är nägon vän av onödiga rivningar. Jag hoppas som sagl alt kommunerna skall leva upp till del förtroende som riksdagen givil kommunerna när del gäller slällningslagande till rivningslån enligl bygglagstiftningen.

Bertil Danielsson sade vidare alt åtskilliga ombyggnader inte blir av. Nej, del var, som jag tidigare sagl, del som var meningen med della beslul. Man skall kunna skjula ombyggnader pä framliden. Slällningslagandd gäller lills vidare. Det är ocksä angeläget all man i ell konjunkturläge som detta ser till att man slyr över kapaciteten lill nyproduktionen. Genom all dämpa den totala byggverksamheten kan man få till stånd en prisutveckling som medför all vi kan bygga bosläder lill priser som gör att människor har råd all bo i dem. Del är själva syftet med en nyproduktion.

När jag säger alt nyproduktionen bör ligga på ungefär denna nivå, vill jag undersiryka all del faktiskt är en ganska stor prestation om vi lyckas åstadkomma detta. Elt av de slora hindren är prisuppgången. Det är den som vi genom de här ålgärderna hoppas kunna dämpa. Det krävs dä också all vi är beredda all priorilera nyproduklionen av bostäder.

Prot. 1988/89:109 8 maj 1989

Om kostnaderna för ombyggnad och renovering av bostäder

Anf. 45 BERTIL DANIELSSON (m):

Herr lalman! Elt av huvudmotiven för regeringens agerande var just all framtvinga en ökning av nyproduklionen. Men del har man inle uppnått, eflersom nyproduktionen även under de kommande åren skall ligga kvar pä den nivå som uppnåddes redan under år 1988. Dessa ålgärder vidlogs alllsä hell i onödan.

Nu försöker bostadsminislern vrida del hela lill all en av huvudorsakerna lill åtgärderna var alt dämpa prisuppgången. Men inte heller del kan man uppnå genom att ge byggföretagen ökade koslnader på grund av den ryckighel som della innebär. Byggfördagen måsle slälla om sin produkfion. Människor som är utbildade för vissa göromäl kan inle myckel snabbi sältas in när det gäller nyproduktion, del är allom bekanl.

Bosladsminislern säger all en avsikterna med delta givelvis var all dämpa ombyggnadsverksamhelen. För några är sedan, när det stora ROT-programmet lanserades, var det utomordentligt angeläget att bostäderna i vårt land vårdades. Det är i och för sig en lovvärd ambition. Men jag har varit i kontakt med såväl fastighetsägare som länsbostadsnämnder, och dessa ullalar farhågor för all etl eftersättande av denna typ av åtgärder leder till ell sämre bostadsbestånd. Ålgärder som borde vidlas kommer inle lill stånd, vilket är beklagligt. Ryckigheten leder till atl kapital förstörs.

Beiräffande Poseidon gjordes del en uppvaktning hos bostadsminislern för alt man skulle fä dispens från de nya reglerna. Om man frän början hade avsell atl riva och bygga nyll, varför gick man dä till bosladsministern och

Prot. 1988/89:109 8 maj 1989

Om koslnaderna för ombyggnad och renovering av bostäder

begärde atl få bli befriad från de nya reglerna? Del gär inle ihop, ulan del verkar som en eflerhandskonslruklion när del inle fanns nägon annan ulväg. I fräga om de hus som är så nya alt de ännu inte är färdigamorlerade måsle hela lånen lösas innan liden är ule. Bara della innebär fakliski en kapitalförstöring. Det är beklagligt all vi skall ha sådana regler i vårl land.

Anf. 46 Bosladsminisler ULF LÖNNQVIST:

Herr lalman! Berfil Danielsson, jag anser också atl del är angelägel all man vårdar hus och att man är rädd om de värden som husen representerar. Därför är jag, vilkel jag kan upprepa, ingen vän av rivning i onödan av hus. Jag lycker atl man skall göra alla anslrängningar för all kunna ha kvar fungerande hus och fasfigheter. Men beiräffande Poseidon i Göleborg, om vi återvänder till det, gällde uppvaktningen hos rnig en lång rad olika objekl. Den gällde objekt i fråga om vilka man var redo all påbörja ombyggnad och som man bedömde som mycket angelägna. Jag kan myckel väl förstå atl de åtgärder som regering och riksdag fattat beslul om upplevs soin elt avbräck i planerna i fräga om Poseidon och andra objekt. Men de går sorn regel atl förklara. Om en överhdlning pä byggmarknaden, dvs. om det byggs mer än det finns kapacitet lill, driver priserna i höjden gäller del all minska denna överhellning för all det skall bli en bättre balans i byggandel och därmed en rimlig prisulveckling. Jag Iror inle att Bertil Danielsson heller anser all del är rimligt all kostnaderna för bostadsbyggandet stiger nästan tre gånger mer än inflationen i övrigt i samhället, vilkel skedde under 1988. Dä är det klarl atl man argumenterar för den ombyggnad man vill göra, såsom gjordes i fråga om Poseidon. Men man har förslåelse för nödvändigheten av all begränsningar sker och all della kan drabba ombyggnadsverksamhelen. Men Solvädersgalan var redan då ell objekt där det kunde påvisas alt kostnaderna för nyproduktion och ombyggnad var exakl lika stora. Della logs upp vid uppvaktningen. Om det då hade fattals inlerna beslut om den ena eller andra handlingsvägen känner jag inte till. Däremol vel jag alt produkfionskoslnaderna var lika stora. Det har alllsä ingenting med räntesubventionernas storlek alt göra.

Under 1988, då arbetet med 50 500 nya bostäder sattes i gäng, vilkel var en ökning med 27 % jämfört med ärel dessförinnan, minskade samtidigt moderniseringen och upprustningen av flerbosladshusen med 15 % jämfört med årel dessförinnan. På detta sålt kan man alllsä belysa del samband som självfallel finns mellan nyproduklion och ombyggnad. Del är samma lyp av byggmalerial som skall användas, och bl,a, i fråga om fillgången pä byggmalerial är det bekymmer med långa leveranslider och en utomordentligt kraftig prisulveckling. Därför, Bertil Danielsson, är det nödvändigt all del genomförs begränsningar på delar av områdel för all del skall skapas kapacitet för genomförande på andra delar av områdel.

För närvarande är det alltså nyproduktionen som måsle prioriteras. Kan man uppnå en större nyproduklion än under 1988 är det naturligtvis angeläget. När jag har sagt all det är ungefär pä denna nivå som bostadsbyggandet måste ligga framöver, har jag grundal della framför alll på kommunernas möjligheter alt få fram bostadsprojekt som är möjliga all genomföra

fill priser som kan accepteras av länsbostadsnämnderna och som människor PrOt. 1988/89:109

har råd att bo i.

Anf. 47 BERTIL DANIELSSON (m):

Herr lalman! Jag kan i och för sig inslämma i myckel av del som bostadsministern säger, atl vi skall värda del bostadsbestånd vi har, all vi skall dämpa prisökningen och alt vi skall skapa ökad volym för nyproduklion. Men utgångspunkten för min interpellation är bl.a. om man uppnår dessa mäl med regeringens polilik. Svaret är onekligen nej. Volymen har kommil atl ligga på en ganska hög nivå 1988, och bosladsminislern ser inle all denna volym kommer att öka under de närmaste åren jusl när decemberbeslulel skall börja verka. Del har alllsä ingen effekt i verkligheten. När det gäller prisdärnpningen finns del ingenting som tyder på alt jusl dessa åtgärder kommer all dämpa priserna. Tvärlom säger man frän byggfördagen alt den omslällning som man fär göra med ganska läla intervaller endasl skapar problem och fördyrar byggandel.

När del gäller byggvolyrnen kan man läsa i finansplanen på s. 60 all regeringen bedömer alt bygginvesleringarna beiräffande bosläder kommer att minska såväl 1989 som 1990. Det är en ganska underlig uppgift när bosladsminislern säger atl regeringens slrävan är all öka byggvolymen för alt bereda människor möjlighel atl bo. Del är lilel motsägelsefullt, och jag tycker nog alt bostadsminislern borde erkänna alt det omdiskuterade decemberbeslulel i väsentliga delar inle var hell lyckat. Poseidon i Göteborg är etl exempel på detta. När en marknad vrids ur läge fär man sädana effekter, vilkel jag tycker är beklagligt.

8 maj 1989

Om koslnaderna för ombyggnad och renovering av bostäder

Anf. 48 Bosladsminisler ULF LÖNNQVIST:

Herr lalman! När del gäller nyproduktionen av bostäder och den invesleringslabell som presenteras i den reviderade nationalbudgden från april i år, som riksdagen nu har all la ställning lill, kommer del under både 1989 och 1990 i fråga om flerbosladshusen all ske en avsevärd ökning av volymen procenluelll sell i förhällande lill 1980 års priser. När del gäller småhusen kommer del atl ske en kraftig ökning under 1989. Under 1990 kommer nivån all vara ungefär oförändrad.eller någol lägre. Däremol kommer ombyggnadsverksamheten att krafligl begränsas. Det är så, Bertil Danielsson, man skall läsa labellen. Den krafliga begränsningen av ombyggnadsverksamhelen leder lill att den lotala nivån pä byggsidan när del gäller bostäder kommer att sjunka. Del är alltså en kraftig överföring lill nyproduktionen. Delta har jag velal undersiryka med mill svar.

Andre vice talmannen anmälde all Bertil Danielsson anhållil alt lill protokollet få anlecknal atl han inte ägde räll lill yllerligare inlägg.

Överläggningen var härmed avslulad.

Prot. 1988/89:109 15 § Svar på interpellationerna 1988/89:177 och 186 om förorenande
8 maj 1989 utsläpp från motordrivna fartyg

Om förorenande ut- Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON;

slapp frän motordrivna , , , , ■ , , . ..... , • ■ •

Herr talman! Carl Frick har frågat miljo- och energiministern vad hon

fartyg

avser atl göra för alt snabbi få fram stränga regler för avgasulsläpp från motordrivna fartyg. Carl Frick har vidare frägal vad miljö- och energiministern avser atl göra för att hjälpa kommuner alt investera i utrustningar för atl fä landbaserad elkraft till ankrade farlyg.

Annika Åhnberg har frägal miljö- och energiministern vad regeringen länker göra för all minska ulsläppen lill luft och vallen från färjeirafiken.

Inlerpellationerna har överlämnats lill mig. Jag besvarar dem i etl sammanhang.

Samma frågor diskuterades nyligen i en inlerpellalionsdeball här i kammaren. I mill svar framhöll jag bl.a. följande.

Del är angelägel atl vidla ålgärder för all minska sjöfartens miljöpåverkan. Del bedrivs också sedan länge ell iniensivl inlernalionelll arbele för alt skydda havsmiljön. Sverige dellar aklivl i delta arbele. Dessulom har vi infört nationella regleringar för fartyg för all minska risken för allvarliga följder vid haverier.

Arbetet för all skydda den marina miljön bedrivs bl.a. inom den internationella sjöfartsorganisationen IMO. Där pågår numera ell aklivl arbele för atl komma lill rälla med avgasemissioner och övriga farlygsrelate-rade emissioner och kvaliteten pä bunkerolja. Till årsskiftet kommer dessa frågor upp inom IMO;s miljöskyddskomrnitlé.

Som jag tidigare har sagl här i kammaren har regeringen givit sjöfarlsver-kel etl särskill uppdrag atl i samråd med statens naturvärdsverk kartlägga sjöfartens miljöeffekler och utarbeta förslag till åtgärder för alt minska sjöfartens miljöföroreningar. 1 uppdraget ingår bl.a. all sludera möjligheterna all försörja de fartyg som ligger vid kaj i våra större hamnar med el från land för alt på så sätt minska bullernivån saml utsläppen av luftföroreningar.

Som en direkt följd av delta uppdrag arbetar en grupp med representanter från sjöfartsverket och andra myndigheter och från den privala seklorn i ell gemensaml forskningsprojekl om sjöfartens utsläpp av avgaser. I projektet ingår bl.a. all undersöka hur utsläppen frän farlyg sprids lokalt och i vattnen runl Sveriges kuster. Genom en sådan karlläggning kan man beräkna hur mycket föroreningar som sjöfarlen släpper ul. Gruppen skall i sin arbete verka för alt lämplig leknik används för all i största möjliga utsträckning eliminera utsläppen.

Anf. 50 CARL FRICK (mp):

Herr lalman! Jag vill lacka Georg Andersson för svarel. Med hänsyn lill de miljö- och energipoliliska mäl som vi har i Sverige måsle hela transportsektorn ses över. De landbaserade och luflbaserade iransporlsyslemen ger väldigl slora ulsläpp. Vi vel all båtlransporlerna energiekonomiskt är mycket gynnsamma. Dä är det väldigl viktigt att se till all farlyg inte släpper ul mer än vad som är absolul nödvändigt. Atl farlyg har oreglerade utsläpp är

bekant sedan länge, och därför är del ganska senl att se över frågan nu, men bältre sent än aldrig.

Vi har en fäbless här i Sverige an uireda och åter uireda i slällel för all gå lill handling. Del är vackerl atl utreda vilka miljökonsekvenser det får i vattnen och i luften runt omkring Sverige när bålar irafikerar. Vore del inle mycket bättre atl redan med en gäng fastställa maximala svavelhaller i de bunkeroljor som fartygen använder och på det sättet enkelt få ner utsläppen? Del kunde vara en enkel och behändig metod som, såviii jag kan förslå, inte fordrar specielll myckel ulredning. Vi vel alt när man eldar oljor med svavel i får man svaveldioxid; del är obönhörligt. Det gäller alllsä all se lill atl man använder sig av oljor med låga svavelhalter.

Det gäller också all inte bara skaffa nalionella regler, ulan vi mäsle ha inlernalionella regler så atl vi fär möjlighel alt förbjuda farlyg som använder sig av oljor med alldeles för höga svavelhaller atl komma lill svenska hamnar eller gå i svensk kusttrakt. Vi måsle alllsä ha ell syslem med förhandsanmälan, där fartygen Ivingas lala om vad del är för sorls bränsle de använder. Är del sä alt bränslena har oiillätd höga svavelhalter, måsle man kunna avvisa dem och säga all de är välkomna tillbaka när de bytt oljan.

Specielll allvarlig blir silualionen i myckel känsliga miljöer, l.ex. i Visby, där man nu sommarlid faktiskt för all rädda staden förbjuder biltrafik. Det blir då absurt när stora farlyg ligger nere i hamnen och spyr ut sura avgaser som blåser in över den känsliga staden och bebyggelsen, som man ju fakliski besiäml sig för alt skydda. Här vore del verkligen på sin plals med atl utfärda nafionella regler som säger vilka högsla svavelhaller som fartyg som angör Visby hamn skall fä ha och se till alt de inte ligger och eldar i hamnen.

De här frågorna är utomordentligt allvarliga och borde ges allra högsta prioritet, eflersom vi ju vet all bålfraki är energiekonomiskt väldigt gynnsam. Vi borde försöka överföra så mycket godslrafik som möjligl på kustfart och farlyg över huvud laget. Dä är frågan när alla dessa mänga utredningar beräknas vara klara och vad regeringen har för mera akuta handlingsprogram för att se till att skadliga sura utsläpp verkligen kan minskas.

Prot. 1988/89:109 8 maj 1989

Omförorenande utsläpp från motordrivna fartyg

Anf. 51 ANNIKA ÅHNBERG (vpk):

Herr talman! Jag ber alt få lacka kommunikationsministern för svaret. Min interpellation gällde ju vad regeringen länker göra för att minska färjetrafikens negativa miljöpåverkan via förbränning av högsvavliga oljor och den miljöpåverkan som uppslår när man använder kemikalier för atl hålla kylvattenledningssyslemen rena från mussellarver.

Av de samlade svavelutsläppen i världen svarar faktiskt sjöfarten för en fiondel. Höga svavelhalter och förorenande drivmedel är ett slorl problem inom sjöfarten. Del finns bunkeroljor med svavelhall på långl över 4 %, men del finns också oljor med så låg halt som 0,4 %. Del förekommer också all spillolja kommer lill användning som drivmedel inom sjöfarlen. Den kan vara förorenad med både PCB och tungmetaller.

I dag finns del varken nafionella eller inlernalionella regler angående luftföroreningar från fartygen. Sjöfarten skulle kunna vara det mesl miljövänliga transportsystemet av alla. 1 dragkampen mellan järnvägar och vägar

Prot. 1988/89:109 har sjöfarten tyvärr kommil i skymundan. En förutsällning är all man kan
8 maj 1989 komma lill rälla med de miljöproblem som sjöfarten ger upphov lill.

Kommunikalionsminislern, som i sitt svar måhända ullrycker en viss

Omforoienande ut- jrriiafion, hänvisar till atl inlernationelll iniensivl samarbete kring sjöfartens

slappfian moioidrivna miljöproblem pågår samt att dessa frågor nyligen diskuterats här i riksdagen i

■''' • en annan inlerpellalionsdeball. All frågorna nyligen diskulerades indikerar

väl all del är angelägna frågor som berör många och som är väl värda all

diskuleras flera gånger även i denna församling.

Del internationella samarbetet lycks tyvärr gå väldigt längsaml. Del vore inlressanl alt fä veta nägol lilel mera konkrel om vilka anslrängningar som görs frän svensk sida för att skynda pä detta saktfärdiga arbele.

Sverige dellar aktivt i detta arbele, sade kommunikalionsminislern. Ja, men vad har Sverige gjorl i är när det gäller sjöfartens miljöproblem?

Med lillgänglig leknik är del möjligt atl uppnå 90-99 % NO-rening, Sloflrening kan i dag äsladkommas lill uppemol 70-90 % med hjälp av teknik som finns i dag.

När del gäller färjeirafiken finns del redan i dag rederier som frivilligl använder lägsvavligi bränsle. Men vad skall vi göra med dem som inle frivilligl lar sill miljöansvar, som i sina miljösatsningar nöjer sig med atl salsa 1 miljon i ell forskningsprojekl för all i gengäld få använda den välkända miljödekalen med pandan? De forlsäller ju all använda högasvavliga oljor och atl sprida kemikalier i vattnet.

Del är myckel svårt för de enskilda kommuner som har färjelägen att hanlera dessa problem. Risken finns ju alllid all ell rederi hotarmed all flytta till en annan kommun. Man kan också på annal sätt försöka spela ul en kommun mol en annan. Egenlligen är inle del här en angelägenhet för den enskilda kommunen. Ulsläppen berör ju ell belydligl större och mera ospecifiseral geografiskt omräde. Just därför är del mycket viktigt att det finns ell nalionelll engagemang.

Enligl uppgifler som jag har fäll arbelar i Sverige sjöfartsverket, Sveriges redareförening, STU, transportforskningsberedningen och statens naturvårdsverk på all kartlägga situationen och atl la fram leknik för avgasrening. Jag utgår från alt berörda departement också är engagerade i delta arbete. Det är således mänga kockar. Frågan är vad del blir för soppa av det hela.

Vad är del som redan nu hindrar ell förbud när del gäller de kemikalier som används i della sammanhang? Alla båtar använder ju inte kemikalier. Således måste del vara fulll möjligl atl klara sig ulan dessa.

Förbud tvingar fram en bällre leknik. Svenska förelag är i dag inle särskill ledande när del gäller avancerad reningsteknik. De ledande förelagen finns i slällel i exempelvis Väsllyskland, och det beror på att man har slälll mycket hårdare krav där. Ju härdare krav som ställs frän samhällels sida, deslo mera Ivingas induslrin atl arbeia för en förbällrad rening.

Varför skulle vi inle redan i dag kunna kräva av färjeirafiken dels att del finns elanslulning för de farlyg som ligger i hamn, dels att oljor med lägre svavelhall används?

Färjeirafiken är ju ofta en affär mellan ivä länder - l.ex. mellan Danmark

och Sverige eller mellan Finland och Sverige. Nog borde väl vi tillsammans

48 med del andra berörda landel kunna komma frarn lill gemensamma krav som

sedan kan slällas pä de akluella rederierna.

Vpk i Varberg, där ett av de berörda färjelägena finns, har räknal ul alt en övergäng till lägsvavligi bränsle skulle belyda all rederiel i fräga måste höja biljdlprisd med 5 kr. Del rör sig här om verksamheter där koslnaden alllid vällras över på slutanvändaren. Med tanke pä den djupa miljömedvetenhet som finns i värt land är jag emellertid övertygad om all människor är beredda atl betala vad del koslar alt fä en kraftigt förbällrad miljö. Men som slöd behövs del Ivingande beslul, beslut som ivingar rederierna all vidla erforderliga ålgärder.

Slulligen skulle jag vilja fråga: Delar kommunikalionsminislern uppfattningen att del behövs ivingande beslut pä nationell nivå för alt någol skall hända i della sammanhang?

Prot. 1988/89:109 8 maj 1989

Omförorenande utsläpp från motordrivna fartyg

Anf. 52 LARS NORBERG (mp):

Herr lalman! Till all börja med inslämmer jag i Annika Åhnbergs fräga: Är del inle dags för lagsliflning? Man kan faktiskt underkasta de fartyg sorn anlöper svenska hamnar vissa villkor, liksom vi släller krav pä de bilar som Irafikerar svenska vägar.

Just därför alt sjöfarten är internationell är det påtagligt atl det är svårare atl genomdriva miljökrav på delta område. Jag vill anföra etl typiskl exempel. Häromdagen läsle jag i Svensk Sjöfarts Tidning alt del lyska förelagd MTU har ulvecklal en ny serie av dieselmotorer. Men del finns inle ell enda ord om miljöeffekterna. Däremol finns del mänga tekniska dala, labeller och information. Miljöeffekterna är uppenbarligen inle särskill högl prioriterade. När man hör svenska lastbilslillverkare redogöra för sina anslrängningar får man samiidigi reda på hur myckel de salsar pä leknik i syfle alt minska sotulsläppen, ulsläppen av kolvälen och NOx-uisläppen -alltså kväveoxidulsläppen. Del är således i princip fräga om samma leknik. 1 bägge fallen handlar del om dieselmotorer. Men fartygen är energisnålare än de fordon som befar våra landsvägar. Jag länker då framför allt på långtradarna. Därför finns det all anledning all se lill atl laslbilsägarna har råd att använda samma kvalitativa bränsle. De har ju råd att använda sig av samma kvalitativa teknik. För molsvarande transportarbete kommer fartygen atl förorena mindre än vad laslbilstrafiken gör. Del kan vara värt alt tänka på detta när man jämför en landsvägsbro över Öresund med färjetrafiken över Öresund. Del råder ingel ivivel om all utsläppen blir belydligl mindre om en god leknik används. Del gäller bara all se lill all staten salsar på en lagstiftning som framlvingar en god leknik. Några tekniska svårigheler existerar inte.

Anf. 53 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON: Herr lalman! Inläggen här vittnar om otålighet när det gäller miljöarbetet. Jag kan förstå all man är otålig, och jag delar också den otåligheten. Det är viktigt atl vi ställer krav, men vi måsle också förankra kraven i ell utredningsarbete. Det gäller ju alt ha elt ordenlligl underlag när vi skall formulera kraven.

Carl Frick säger lilel föraklfulll atl vi i Sverige har en fäbless för ulredningar. Jag lycker dock inle alt man skall uttrycka sig föraklfulll om del

Prot. 1988/89:109 svenska ulredningsväsendd. Del är en myckel fin Iradifion alt vi är
8 maj 1989 grundliga. Del här är dessulom vikliga frågor. Man får inte förhala arbetet.

Om förorenande utsläpp från motordrivna farlyg

Här är det bråttom. Men det sker ocksä ett brådskande karlläggnings- och utredningsarbete på detta område.

I nummer 4 av lidningen Sjömannen finns del en redovisning i delta sammanhang. Där kan man läsa:

"Nu tar utredningen om sjöfartens ulsläpp fart pä allvar.

Efter några månaders förundersökningar satsas i del närmaste tre miljoner kronor pä all kartlägga utsläppen, ulvärdera miljöeffekterna och komma med förslag till åtgärder."

År 1990 skall ulredningen vara klar. Jag har fåll uppgiflen all del rör sig om maj 1990.

Vidare konstaterar man i artikeln all trycket nu är hårl på en ulveckling av rökgasrening till sjöss. Man kan läsa;

"Bakom utredandet ligger regeringsuppdraget lill Sjöfartsverket förra sommaren. För trols alt induslrins och landlransportsidans utsläpp kartlagts noga så har ingen tidigare tittat närmare på vad sjöfarlen släpper ut.'"

Projektledaren för arbetet konstaterar sedan;

"Det här är den första mer grundläggande undersökningen som görs i hela världen."

Jag lycker atl det är etl ganska intressant konstaterande. Trols all vår otålighet över att vi inle kommer snabbare fram tycker jag atl vi har anledning all känna en viss lillfredsställelse över atl vi i Sverige nu faktiskl bearbelar dessa frågor med krafl och intensilel.

Samlliga tre debattörer här har ullalal sig för att del borde införas tvingande nalionella regler. Carl Frick konstaterar all merparlen av sjöfarten gäller ulländska farlyg och all vi, om vi skall ha Ivingande regler på nalionell nivå, ocksä måsle införa regler om rätt all avvisa farlyg som inle uppfyller ställda krav.

Jag lycker nog alt Carl Frick och andra här gör del myckel läll för sig, om de tror att man kan agera på del sättet i ell så utpräglat inlernationelll samarbete som sjöfarlen ulgör. Vi får aklivl och med krafl arbeia i de internationella fora där del är möjligl för att komma fram till gemensamma ställningstaganden, och då är del värdefulll all vi har tagit fram elt underlag pä vilket vi kan driva våra krav.

Annika Åhnberg konstaterar atl sjöfarlen i den Irafikpoliliska diskussionen har kommil något i skymundan. Jag kan dela den uppfattningen, men de ärade debattörerna är litet medskyldiga lill della. Här har jag nu slätt vecka efler vecka och diskuterat järnvägslrafiken. Ni har tvingat fram en diskussion om enbart järnvägsirafik som en lösning på alla miljöproblem på trafikområdet. Nu har ni upptäckt sjöfarlen, och jag hälsar er välkomna i den diskussionen. Jag tycker också all sjöfarten är en viktig del av vår trafik- och transporlpolitik, och därför skall vi satsa på alt göra ocksä sjöfarlen miljövänlig. Vi kan dä diskutera både Öresundsförbindelser och andra transportvägar med litet slörre nyans än vad som har skett hittills.

Anf. 54 CARL FRICK (mp):

Herr talman! Upptäckten av sjöfarten skedde lidigl i miljöpartiels historia. Jag tror all den finns med redan i del idéprogram som vi fastslog vid det tillfälle då miljöpartiet bildades, den 19 september 1981. Tidigare än så kan vi inte gärna ha gäll ul.

Beiräffande de inlernalionella reglerna för l.ex. svavelhallen, behövs del inle några länga ulredningar för all visa att en olja med låg svavelhalt ger mindre utsläpp än en olja med högre svavelhall. Det borde vara en självklarhel, och del fordrar inle någol omfattande utredningsarbete.

Om vi här i Sverige skall kunna sälla någon press för all fä ordning pä dessa frågor, vore del inte alls dåligt om vi talade om för de internationella redarna all de, om de vill befrakta pä Skandinavien och Sverige, faktiskt får finna sig i all använda de oljor som vi föreskriver, därför alt vi är rädda om vär miljö. Jag skulle ocksä tro all redarnas inlresse av atl frakta gods på våra farvallen är så slort och all de är sä lönsamhdsinriklade atl de finner för goll alt ändra pä detta, särskill som de vel atl de också kommer att kunna ta ut eventuella merkostnader för den bältre miljö som på della sätt äsiadkommes.

Jag tror alltså alt det är myckel viktigt atl vi här i Sverige fastlägger de krav som vi släller och överför dem pä de inlernalionella fartygsfrakter som kommer lill vårl näromräde. På det sättet kan vi alltså starta en snöboll som ger verkningar långl ut över våra gränser.

Vi kunde börja, som Annika Åhnberg sade, med den trafik som går mellan Sverige och de skandinaviska länderna, som inle är lilen. Om vi inom Öslersjöomrädd, med den nya öppenheten på andra sidan havel, också kan komma någonstans kanske vi skulle kunna börja med den frakt som direki emanerar i delta omräde, sänka svavelhallerna och komma lill rätla med dessa problem. Del bör inte vara särskilt svårl.

I dag har vi dessutom besök av den polske miljöminislern, och del vore kanske en fråga atl ta upp med honom. Jag har hört pä radion alt Birgitta Dahl skall träffa honom, och jag och några andra skall också gä pä en uppvaktning, så vi kan kanske lill honom framföra synpunkten atl det vore bra om han sänkte svavelhallerna i sina oljor.

Anf. 55 ANNIKA ÅHNBERG (vpk):

Herr lalman! Kommunikationsministern sade all han delar de övriga debattörernas olålighd. Jag får då lov all säga all kommunikationsministern är ovanligl tålmodig i sin otålighet. Nog måste han väl hålla med om atl det är sent atl 1989 börja kartlägga ulsläppssituationen när det gäller sjöfarten. Än värre är del om den undersökningen är unik i världen, men jag tror inte atl del är sä illa.

Sjöfarlen är absolul ingen ny upptäckt för vänsterpartiet kommunislerna, och det vel säkert kommunikalionsminislern. Del kan väl inte vara så illa all kommunikationsministern inle har tagit del av de många vpk-molioner som handlar om jusl sjöfarlen. Det borde han göra, och jag uppmanar honom att göra det i fortsättningen, varefter vi kan ålerkomma lill den diskussionen.

Jag kan dessulom konstalera all jag tyvärr inte fick svar pä de konkrela frågor som jag ställde i mill första inlägg, nämligen dessa: Vad har Sverige gjorl i år? Vilka initiativ har man tagit när del gäller det internationella

Prot. 1988/89:109 8 maj 1989

Omförorenande utsläpp från motordrivna farlyg

Prot. 1988/89:109 arbetet kring sjöfarten? Vad är det som hindrar alt vi redan nu förbjuder
8 maj 1989 användningen av denna typ av kemikalier? Vad är del som hindrar oss från

Sammanträdets avbrylande med anledning av flygkatastrofen i Oskarshamn

all ulveckla samarbdd med jusl dem av våra grannländer som är berörda av den gemensamma färjeirafiken? Slulligen frågade jag om kommunikalionsminislern delar uppfattningen all del förmodligen behövs ivingande beslul för all få de rederier som ännu inle har fattat galoppen all också gå över lill lågsvavliga bränslen.

Anf. 56 LARS NORBERG (mp):

Herr talman! Det är likadant med oss i miljöpartiet som med vpk, vi har inte nyligen upptäckt sjöfarlen. Personligen upptäckte jag sjöfarlen 1943, när jag började utbilda mig till mariningenjör. Sedan dess har jag ägnat ungefär 30 år av mill liv ål marina maskinerier, dock icke dieselmaskinerier. Miljöpartiet skrev, som Carl Frick sade, någol om detta i sitt första idéprogram 1981.

Man bör kunna ställa lagsliftningskrav på rederierna, och i första hand pä färjeirafiken, som regelbundet, varje dag eller vissa dagar i veckan, trafikerar svenska hamnar. Om en lagsliflning införs med tillräckligt rådrum för rederierna alt slälla om sin teknik och alt byla bränslen finns det säkerl goda möjligheler. Kommunikalionsminisleriel har ju ansvarel för allt slags trafik och de miljöeffekter som trafiken åstadkommer.

Miljöpartiet förvänlar sig alltså mera handgripliga initiativ än bara ulredningar och förslag till internationella överenskommelser. Vi måste i Sverige också kunna visa att vi är herrar i vårt eget hus och i våra egna hamnar.

Överläggningen var härmed avslutad.

Talmannen övertog ledningen av kammarens förhandlingar.

16 § Sammanträdets avbrytande med anledning av flygkatastrofen i Oskarshamn

Anf. 57 TALMANNEN:

I förmiddags nådde oss meddelandet alt en flygkatastrof med mänga dödsoffer inlräffal i Oskarshamn. Farhågorna har ökal för atl flera ledamöter av riksdagen befinner sig bland de omkomna. Med anledning härav föreslär jag att sammanträdet nu avbryts. Förhandlingarna återupptas kl. 14.30 i morgon.

Kammaren beslöt atl avbryta sammanlrädel.

17 § Kammaren åtskildes kl. 15.09. Prot. 1988/89:109

8 maj 1989

In fidem

OLOF MARCUSSON

/Gunborg Apelgren

Prot. Förteckning över talare

1988/89:109 (Siffrorna avsersida i protokollet)

Måndagen den 8 maj

Talmannen 52

Andersson. Georg, kommunikationsminister 46, 49

Andersson, Slen, i Malmö (m) 4, 6, 36

Carlsson, Ingvar, statsminister 6, 15

Cars, Hädar (fp) 12, 19, 38

Dahl, Birgitta, miljö- och energiminister 23, 25, 27, 28, 29, 30, 33, 34, 35, 38

Danielsson, Bertil (m) 40, 43, 45

Frick, Cari (mp) 10, 17, 29, 30, 32, 33, 34, 46, 51

Gradin, Anila, slalsråd 3, 5

Hökmark, Gunnar (m) 13, 17

Johansson, Olof (c) 8, 16

Jonsson, Elver (fp) 20, 22

Lundgren, Bo (m) 24, 26, 27

Lönnqvisl, Ulf, bosladsminisler 38, 42, 44, 45

Norberg, Lars (mp) 11, 18, 49, 52

Thalén, Ingela, arbetsmarknadsminister 19. 21

Åhnberg, Annika (vpk) 47, 51