Riksdagens protokoll 1988/89:108 Onsdagen den 3 maj

ProtokollRiksdagens protokoll 1988/89:108

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1988/89:108

Onsdagen den 3 maj

Kl. 09.00

Förhandlingarna leddes till en början av andre vice lalmannen.

1  § Justerades prolokollel för den 24 april.

2  § Meddelande om dagens sammanträde m.m.

Anf. 1 ANDRE VICE TALMANNEN:

Som fidigare meddelats kommer dagens sammanträde alt avslutas senasl kl. 17.00. Sammanträdet kan komma att avslutas tidigare, nämligen i den män som debatten och voteringen när del gäller arbdsmarknadsulskollds båda belänkanden är avslulade före nämnda lidpunkl. Något ytterligare betänkande kommer inte alt las upp lill deball i dag.

Arbetsplenum på tisdag näsla vecka inleds med fyra betänkanden från skatieutskolld, såvida arbelsmarknadsulskollds nyss nämnda belänkanden hinner bli färdigbehandlade i dag. I annal fall avslulas försl den regionalpolitiska debatten. Nägon votering pä tisdag kommer dock inte all fördas före kl. 17.00.

3 § Företogs lill avgörande socialutskollets belänkanden 1988/89:SoU25 och SoU27 samt trafikulskottds betänkanden 1988/89:TU15, TU17 och TU21 (beiräffande deballen i dessa ärenden, se prol. 107).

Socialutskottets betänkanden 25 och 27

Vad ulskollel hemställl bifölls.

Trankutskottets betänkande 15

Mom. 3 (kommunalisering av vägplaneringen)

Ulskollds hemslällan - som slälldes mot reservation 1 av Viola Claesson -bifölls med acklamation.

Mom. 4 (miljöskyddsprövning av vägar)

Ulskollds hemslällan bifölls med 232 rösler mol 71 för reservation 2 av Kenih Skårvik m.fi. 2 ledamöter avsiod frän alt rösta.

Prot. 1988/89:108     Mom. 5 (ansvaret för fördelningen av invesleringar i länslrafikanläggningar)
3 maj 1989                Ulskollels hemställan-som ställdes mot reservation 3 av Viola Claesson -

bifölls med acklamation.

Mom. 6 (översyn av väglagslifiningen)

Utskottets hemslällan - som slälldes mol reservalion 4 av Rolf Clarkson m.fl. - bifölls med acklamafion.

Mom. 7 (vägverkels avkaslningsberäkningar av invesleringar)

Utskottets hemställan - som slälldes mot reservation 5 av Rolf Clarkson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 8 (avgifts- och lånefinansiering av vägbyggnadsprojekl)

Ulskollels hemslällan bifölls med 285 rösler mot 20 för reservalion 6 av Viola Claesson.

Mom. 9 (avgifisfinansiering för drift av vägar)

Först biträddes reservation 7 av Rolf Clarkson m.fl. med 141 rösler mol 21 för reservation 8 av Viola Claesson. 143 ledamöter avstod frän atl rösla.

Härefler bifölls utskottets hemslällan med 159 rösler mot 133 för reservation 7 av Rolf Clarkson m.fl. 18 ledamöler avsiod från atl rösla.

Mom. 13 (avgifisfinansiering av Österleden)

Utskottels hemställan bifölls med 213 rösler mot 98 för reservation 9 av Rolf Clarkson m.fl. 1 ledamot avstod frän alt rösta.

Mom. 14 (vägbyggnadsprojekl som inte finansieras med statliga medel)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 10 av Rolf Clarkson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 15 (förräntning på lånemedel för väginvesteringar)

Utskottets hemställan bifölls med 274 rösler mol 36 för reservalion 11 av Anna Wohlin-Andersson och Rune Thorén.

Mom. 16 (ändrad förelagsform för vägverket)

Ulskolles hemställan - som slälldes mol reservalion 12 av Rolf Clarkson m.fl. - bifölls med acklamafion.

Mom. 17 (anslag lill Vägverket: Ämbdsverksuppgifler m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservalion 13 av Hans Lindforss - bifölls med acklamation.

Mom. 18 (ändrad beteckning på anslagel för drift av slatliga vägar m.m.) Utskottets hemslällan bifölls med 273 röster mot 36 för reservalion 14 av Anna Wohlin-Andersson och Rune Thorén.

Mom. 19 (anslag till Drift av statliga vägar)
4                                Först biträddes reservation 15 av Rolf Clarkson m.fl. med 72 röster mol 19

för reservation 16 av Hans Lindforss. 221 ledamöler avsiod från all rösta.     PrOt. 1988/89:108

Härefler bifölls ulskollels hemslällan med 231 rösler mot 61 för reserva-     3 maj 1989 tion 15 av Rolf Clarkson m.fl. 17 ledamöler avsiod frän atl rösta.

Motn. 21 (driflanslagds regionalpoliliska profil)

Utskottets hemställan bifölls med 265 röster mot 41 för reservalion 18 av Viola Claesson och Hans Lindforss. 2 ledamöter avstod från atl rösla.

Mom. 30 (aulomalisk haslighelsövervakning)

Utskottets hemslällan - som slälldes mol reservation 19 av Rolf Clarkson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 32 (anslag till Byggande av riksvägar)

Utskottels hemslällan bifölls med 290 rösler mol 18 för reservation 20 av Hans Lindforss.

Mom. 33 (kapilalkoslnader för ulbyggnaden av väg E 6)

Ulskollds hemslällan bifölls med 274 röster mot 38 för reservalion 21 av Viola Claesson och Hans Lindforss.

Mom. 34 (slopp för byggande av motorvägar)

Ulskollels hemslällan - som ställdes mot reservation 22 av Viola Claesson och Hans Lindforss - bifölls med acklamation.

Mom. 35 (avbrytande av pågående motorvägsbygge i Bohuslän m.m.)

Utskotlels hemslällan - som ställdes mot reservation 23 av Viola Claesson och Hans Lindforss - bifölls med acklamation.

Mom. 36 (Scandinavian Link)

Utskollels hemslällan bifölls med 270 röster mol 40 för reservalion 24 av Viola Claesson och Hans Lindforss. 2 ledamöler avsiod frän all rösta.

Mom. 37 (trafikplats på riksväg 4 vid Åby)

Utskottets hemställan - som slälldes mol reservation 25 av Viola Claesson och Hans Lindforss - bifölls med acklamation.

Mom. 39 (anslag lill Byggande av länstrafikanläggningar) Försl biträddes reservation 28 av Viola Claesson och Hans Lindforss med

38 rösler mol 36 för reservalion 27 av Anna Wohlin-Andersson och Rune

Thorén. 235 ledamöter avsiod frän all rösta.

Härefler bilräddes reservalion 26 av Rolf Clarkson m.fl. med 64 röster mot

45 för reservation 28 av Viola Claesson och Hans Lindforss. 199 ledamöler

avsiod från alt rösla.

Slulligen bifölls utskottels hemställan - som ställdes mot reservation 26 av

Rolf Clarkson m.fl. - genom uppresning.

Prot. 1988/89:108    Mom. 40 (vägverkets planeringsramar)

3 maj 1989                Utskottets hemställan bifölls med 262 rösler mol 43 för reservalion 29 av

Anna Wohlin-Andersson och Rune Thorén.

Mom. 41 (cykelleder och gängbanor)

Utskottets hemställan bifölls med 269 rösler mol 42 för reservation 30 av Viola Claesson och Hans Lindforss.

Mom. 42 (viss ändring av reglerna om slalsbidrag lill byggande av cykelleder) Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 31 av Viola Claesson - bifölls med acklamation.

Mom. 43 (separation mellan gång- och cykeltrafik)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservalion 32 av Anna Wohlin-Andersson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 46 (anslag lill Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar)

Först biträddes reservation 33 av Rolf Clarkson m.fl. med 66 röstermol 37 för reservalion 34 av Anna Wohlin-Andersson och Rune Thorén. 208 ledamöter avsiod från alt rösta.

Härefter bifölls utskotlels hemslällan med 211 rösler mot 94 för reservation 33 av Rolf Clarkson m.fl. 1 ledamol avsiod från all rösla.

Mom. 47 (bidragsnormerna för de enskilda vägarna)

Ulskollels hemställan - som slälldes mol reservalion 35 av Anna Wohlin-Andersson och Rune Thorén - bifölls med acklamafion.

Mom. 54 (samordning av civila vägplaner och krigsvägplaner)

Ulskollels hemslällan - som slälldes mot reservation 36 av Anna Wohlin-Andersson och Rune Thorén - bifölls med acklamation.

Mom. 56 (anslag lill Vägverket: Särskilda bärighelshöjande ålgärder)

Utskotlels hemslällan bifölls med 272 röster mot 38 för reservalion 37 av Viola Claesson och Hans Lindforss.

Mom. 57 (längd och vikl för landsvägsfordon)

Ulskollels hemställan - som slälldes mol reservation 38 av Viola Claesson och Hans Lindforss - bifölls med acklamation.

Mom. 58 (stopp för lunga laslbilstransporler över 30 mil)

Utskottets hemslällan bifölls med 284 röster mol 26 för reservalion 39 av Viola Claesson och Hans Lindforss. 1 ledamol avstod frän atl rösla.

Mom. 59 (inriklningen av de särskilda bärighelshöjande ålgärderna)

Ulskotlds hemslällan - som slälldes mot reservation 40 av Anna Wohlin-Andersson och Rune Thorén - bifölls med acklamation.

Mom. 81 (vägväsendel i Värmlands län)                                        PrOt. 1988/89:108

Utskottets hemställan - som ställdes mot utskottets hemställan med den     3 maj 1989 ändring däri som föranleddes av bifall lill motion T228 av Kjell Ericsson m.fl. i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemslällan bifölls.

Trafikutskottets betänkande 17

Mom. 2 (riksfärdljänslresor med småbarn)

Utskollels hemställan bifölls med 289 röster mol 20 för reservation 1 av Viola Claesson.

Mom. 3 (en länsfärdtjänsl)

Ulskollels hemslällan bifölls med 272 röster mol 37 för reservation 2 av Viola Claesson och Hans Lindforss. 1 ledamot avsiod frän all rösla.

Mom. 4 (en förbättrad kollektivtrafik)

Ulskollels hemslällan - som slälldes mol reservation 3 av Viola Claesson och Hans Lindforss - bifölls med acklamation.

Mom. 8 (ledsagarservice före och efler resan)

Utskottets hemslällan - som slälldes mol reservation 4 av Hans Lindforss -bifölls med acklamation.

Mom. 10 (ledsagares rätt alt utföra lyfl av resenär)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservalion 5 av Viola Claesson -bifölls med acklamation.

Mom. 15 (koslnadsansvarel för riksfärdtjänsten)

Försl bilräddes utskotlels hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motion TIO av Inger Schörling m.fl. i molsvarande del - som ställdes mot ulskollds hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motion T15 av Margarela Persson m.fl. - med acklamafion.

Härefter biträddes reservation 6 av Viola Claesson och Hans Lindforss med 31 röster mot 18 för utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motion TIO av Inger Schörling m.fl. i molsvarande del. 257 ledamöler avstod från all rösla.

Slulligen bifölls utskottets hemställan med 280 rösler mot 22 för reservalion 6 av Viola Claesson och Hans Lindforss. 7 ledamöler avsiod frän all rösta.

Mom. 16 (fördelningen av medelsramarna på kommunerna)

Utskottels hemslällan - som slälldes mol reservalion 7 av Anna Wohlin-Andersson och Rune Thorén - bifölls med acklamation.

Prot. 1988/89:108      Mom. 19 (en särskild nämnd med övergripande ansvar för handikappades

3 maj 1989               resor)

";       ~~      ;        ~   UtskoUels hemställan - som slälldes mot reservalion 8 av Viola Claesson

Handelspolitisk debatt        ,  ,,       , .   ,c            i_r ,,  ,     ,,

'                               och Hans Lindforss - bifölls med acklamalron.

Övriga moment

Ulskollels hemslällan bifölls.

Trafikutskottets betänkande 21

Mom. 1 (avslag på proposilionen)

Ulskollels hemställan bifölls med 268 rösler mol 38 för reservation I av Viola Claesson och Hans Lindforss.

Mom. 2 Utskotlels hemställan bifölls.

Mom. 3 (lokalisering av statens telenämnd)

Utskottets hemställan bifölls med 219 rösler mol 89 för reservation 2 av Kenth Skårvik m.fl. 4 ledamöter avstod från all rösta.

4 § Handelspolitisk debatt

Andre vice lalmannen anmälde att slalsrådel Anila Gradin nu skulle lämna meddelande i handelspolitiska frågor.

Anf. 2 Statsrådet ANITA GRADIN:

Herr talman! Sveriges ulrikeshandelspolilik är en del av den samlade utrikespolitiken. Etl frilt handelsutbyte bidrar till ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning, breddat varuutbud och lägre priser samt till alt kunskap och tekniska landvinningar sprids. Välfärd och stabilitet främjas. All slärka och utveckla ell öppel multilateralt handelssystem är en ledstjärna för svensk ulrikeshandelspolilik.

Under eflerkrigsliden har ett fungerande multilateralt handelssystem gradvis vuxit fram. Det har dock under senare år utsatts för påfrestningar som hotar alt undergräva dess trovärdighet. Regeringen kommer att med all kraft slä vakl om och ulveckla det globala handelspolitiska samarbetet. Ett starkt inlernalionelll regelverk är av stor vikl för atl avvärja ytterligare hol mol frihandeln. Det ger små stater möjlighet att tillvarata sina intressen gentemot de handelspolitiska stormakterna.

Världshandelns slruklur och inriktning har efter hand genomgått omfattande förändringar. Det ställer nya krav pä det existerande regelsyslemd. I den pågående Uruguayrundan förhandlas om en rad nya områden, som jordbruk, Ijänslehandel och handelsrelaterad imrnalerialrätl. Utvidgningen av GATT lill nya områden är en viklig förulsällning för alt dynamiken och trovärdighelen skall kunna bevaras i del inlernalionella regelsyslemd. För Sveriges del är del självklarl all aktivt della i dessa förhandlingar. Vi har också vidtagit åtgärder i liberaliserande inriktning på l.ex. jordbruksområ-del, i syfle all underiälta genomförandet av framtida överenskommelser.

Även de alll vikiigare miljöfrågorna kornmer all ställa nya krav på del internationella regelsystemet. Sverige har därför i OECD lagil iniliativd lill en internationell översyn av sambanden mellan miljöpolitik och handel. Förslaget har mottagits myckel posilivl.

Parallelll med de mullilalerala överläggningarna inom GATT pågår pä olika håll i världen regionala inlegralionsprocesser. I bl.a. Europa, Nordamerika och Sydostasien bedrivs elt omfattande arbete för atl riva handelshinder mellan nära handelspartner.

Del är vikligl all de globala och de regionala processerna förslärker varandra. Riskerna med ökad blockbildning inom världsekonomin får inle underskallas. Del är avgörande all handelshinder rivs såväl mellan som inom handelsområden.

Hernalman! Världshandeln växle kraftigt, och mer än väntal, under 1988. Volymökningen var hela 8,5 %, vilkel skall jämföras med 5,5 % är 1987. Ökningen visar att det internationella handelssystemet, trols påfrestningar, forlfarande fungerar väl och bidrar lill ekonomisk lillväxl och ökad välfärd.

Särskilt glädjande var handelsexpansionens bredd. Utvecklingsländernas handel expanderade l.o.m. mer än industriländernas. Dessvärre har inle alla u-länder fält del av denna gynnsamma ulveckling. Dock ökade exporlinläk-lerna under 1988 belydligl för flera skuldlyngda och rävaruberoende u-länder. Den uleslående ullandsskulden ulgör emellertid forlfarande ell olösl problem av giganfiska proportioner för många u-länder.

Ansträngningarna för att finna konstruktiva lösningar måste därför fortsätta. Det förslag som nyligen presenterats frän bl.a. amerikansk sida för all sfimulera lill skuldomvandling och skuldminskning kan bli ell vikligl sleg på vägen och underlälia den nödvändiga ekonomiska anpassningen i u-länderna. Samiidigi är del vikligl all resursflödena till u-länderna ökar. Det är en förutsällning för att där få lill sländ en ekonomisk älerhärntning. Regeringen välkomnar den överenskommelse som ger Inleramerikanska utvecklingsbanken, IDB, möjlighel all låna ut över 22 miljarder dollar lill Latinamerika under den kommande fyraårsperioden.

Obalanserna i handeln mellan de viktigaste industriländerna kvarstår som latenta hol mol stabiliteten i systemet, och som grogrund för prolekfionism. Visserligen minskade obalanserna under fjolård, inen utan ytterligare ekonomisk-poliliska insatser finns risk för alt anpassningen nu bromsas upp. Dessa länder har därför ell särskill ansvar när del gäller atl även i forlsällningen vidla nödvändiga åtgärder för all undanröja holen.

Ulsikterna för världshandeln 1989 är forlsall goda. Men för atl kunna behålla en hög ökningstakt av handelsvolymen krävs det all tvä villkor uppfylls i den internationella ekonomin.

För del första måste den ekonomiska tillväxten upprällhällas på en lillfredsslällande nivå. En slabil lillväxl föruisäller all inflalionen hålls i schack. Tendenser lill inflalionsuppgång har nolerals i flera vikliga handels-nalioner. Effekfiva åtgärder måste sättas in tidigt för all molverka prisstegringar. Annars finns det en risk för ekonomisk-politiska ålslramningar och negafiva effekler på lillväxl och handel.

För del andra måste världens marknader hällas öppna och handelsliberaliseringen drivas vidare. Proleklionisliska åtgärder får inte tillåtas hämma handelns ulveckling. Nägon avmattning beträffande tendensen alt lillgripa

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

Handelspolitisk deball

Prot. 1988/89:108    s.k. gråzonsätgärder har exempelvis ännu inle kunnal skönjas.
3 maj 1989                Herr lalman! Den svenska handelsbalansen visade under 1988 ell över-

Handelspolilisk debau

skoll om 24,3 miljarder kronor, en uppgång med 1,8 miljarder från 1987. Bakom denna uppgång låg bl.a. höga priser på massa, papper och stål, en god efterfrågan på svenska investeringsvaror och en lägre ökningstakt för importen av konsumtionsvaror och bilar.

Överskottet i handelsbalansen väntas stiga även under 1989. De svenska förelagen fortsätter dock alt förlora marknadsandelar ulomlands. Delta är oroande. För all hejda denna ulveckling måste exportindustrins kapacilel öka och den ogynnsamma pris- och kostnadsutvecklingen i vårt land brytas.

Vår utrikeshandel har en slark och ökande inriktning mot Västeuropa. De utökade handelsförbindelserna gäller inte bara de kommersiella och ekonomiska områdena utan också de sociala, politiska, kulturella och vetenskapliga. Arbetet med all riva barriärer på samlliga dessa områden och att slärka den västeuropeiska integrationen förblir en central handelspolilisk målsättning för regeringen.

Parallelll med del pågående inlegralionsarbdd i Väsleuropa finns det etl svenskl inlresse för att även förstärka kontakterna österut. Del är regeringens strävan alt bidra när del gäller alt främja elt brett europeiskt samarbele och atl öka ulbytet mellan öst och väst. Den reformprocess som i dag styr utvecklingen pä mänga håll i Östeuropa skapar förhoppningar om ett ökal ekonomiskl, politiskt och sociall samarbele mellan alla Europas länder. Etl ulökal handelsulbyte är värdefullt i sig självt men ocksä för all man skall kunna bana väg för närmare konlakler pä andra områden.

Förenia slalerna är en betydelsefull handelspartner för Sverige. Del är viktigt atl handeln mellan våra länder kan fortgå utan slörande handelshinder. 1988 kom en ny omfaiiande amerikansk handelslag som syflar lill all slärka landels inlernalionella konkurrenskrafl. Frän svensk sida kommer vi alt noga följa tillämpningen av lagen. Det gäller exempelvis marknadsöppnande åtgärder och motverkande av s.k. ojusta handelsmetoder.

Länderna i Stillahavsasien, särskill Japan, har under senare år genomgått en synnerligen snabb ekonomisk utveckling. Det är för Sverige angelägel alt vidareulveckla de ekonomiska relationerna med denna region, som i framtiden kan komma att integreras fastare inbördes. Handeln med u-länderna har i relaliva lermer minskal under senare år. Del finns anledning all framdeles slräva efler all ulveckla denna handel.

Herr talman! Inledningsvis framhölls den cenlrala roll som GATT har för ell land som Sverige. Del är därför nalurligt all vi fäsler slor vikl vid och aktivt dellar i de pågående handelsförhandlingarna i den s.k. Uruguayrundan.

Rundan omfallar 15 olika förhandlingsområden, alllifrän Iradilionella
frågor som lullar lill nya områden som jordbrukshandel, handelsrelaterad
immaterialrätl och ijänslehandel. Vid minislermöld i Montreal i december i
fjol nåddes överenskommelser på elva av de akluella områdena. Vid ell
vikligl möle i början av april enades man om rikllinjerna för forlsälia
förhandlingar även på de fyra äiersläende områdena. Del är ulomordenlligl
lillfredsslällande all de mullilalerala handelsförhandlingarna nu har kommil
10                           i gång igen. Man arbetar med sikte på atl dessa skall bli klara under 1990.

Proleklionisliska intressen kommer därigenom lättare att kunna hållas tillbaka.

Pä tvä områden har redan vissa konkreta resultat uppnåtts inom ramen för Uruguayrundan. Del gäller tropiska produkler och jordbrukshandeln. Tropiska produkler är ett särskilt prioriterat omräde, och de är av slorl inlresse för många u-länder. Ell anlal länder - både i-länder och u-länder -har slälll i ulsikl alt underlätta handeln med tropiska produkler genom sänkta lullar. På riksdagens bord ligger nu en proposition om ändring i tulliaxelagen. Förbällringar på detta omräde främjar förhandlingarna i slorl i rundan.

Pä jordbruksområdel nåddes någol av en hislorisk uppgörelse i april. Det konkreta resultatet på kort sikt är att stöd och skyddsåtgärder "fryses" för 1989. En avsiktsförklaring ges om minskat stöd och skydd för 1990. Förhandlingar skall föras om hur del långsiktiga målet skall kunna nås. Della är att etablera en marknadsorienlerad jordbrukshandel genom subslanliella och gradvisa sänkningar av slödel och skyddet lill jordbruket.

Frän svensk sida välkomnar vi framstegen inom jordbruksförhandlingarna. Regeringen förvänlar sig att de forlsälta förhandlingarna leder lill en sundare inlernaiionell jordbrukshandel. Effektiva jordbruksproducenter bör få större möjligheler till export. Livsmedelspriserna kan hällas lägre lill följd av ökad konkurrens. Inriklningen av förhandlingarna är hell klar och kommer all få slor belydelse för svensk jordbrukspolifik. Det blir nödvändigl all finna nya och effektiva medel del gäller att uppfylla de mäl som riksdagen har satt upp för jordbrukspoliliken.

Inom Uruguayrundan har de första stegen lagils i fråga om all skapa inlernalionella regler på områden som är nya för GATT. Det rör sig främsl om handeln med ijänsler och den handelsrelalerade immaterialrällen, dvs. frågor som rör exempelvis palenl, upphovsräll och varumärken. Sverige priorilerar båda dessa områden högl.

Vidare har vikliga beslul fallals om alt rnan skall förbällra GATT;s funklionssätl och ivisllösningsinaskineri. Bada områdena är avgörande för säkerslällandel av ell effeklivl mullilalerall samarbele på handelspolilikens omräde och för all man skall kunna bilägga konflikter på etl tillfredsställande sätt.

Herr lalman! Ell år har gäll sedan riksdagen behandlade regeringens proposifion om Sverige och den västeuropeiska integrationen. En bred majorilel i riksdagen ställde sig bakom målsältningen att bredda och fördjupa samarbetet med EG pä varje omräde, så långt della är förenligl med neutralitetspolitiken. Medlemskap är dock, som tidigare framhålliis, inle akluelll för Sveriges del.

Med dessa utgångspunkter har regeringen i samverkan med övriga EFTA-länder aktivt deltagit i arbetet all åsladkomma en intensifierad dialog med EG, Påtagliga framsteg har gjorls.

Minislermölena mellan EFTA-länderna och EG;s kornmission i juni och november 1988 resulierade således i enighel om ell fördjupai samarbele på exislerande områden och om alt diskussioner skall påbörjas på en rad nya områden. Denna s.k. Luxernburgprocess är nu i gäng för huvuddelen av de områden som läcks av EG:s inre rnarknadsprograrn.

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

HandelspoUtisk debatt

11

Prot. 1988/89:108        Samtidigt har behovet av en ny institutionell ram för samarbetet mellan

3 maj 1989             EG och EFTA blivit alltmer uppenbart. Luxemburgprocessen och frihan-

7!     T,     ,. . ,   ,7       delsavialen mellan EFTA-länderna och EG säkerställer inle pä ell beiryg-

Handelspolitisk debatt                                                           .                     ,   ,       ,

gande säll etl brell svenskl dellagande i integrationsprocessen och därmed

sammanhängande medinflylande.

Vi log med stort inlresse del av den programförklaring som EG-kommissionens ordförande Jacques Delors avgav inför Europaparlamentet i januari i år. Delors kommenterade utförligt relationerna med EFTA. Som elt alternaliv till den nuvarande processen föreslog han ell mer strukturerat partsförhållande med gemensam beslutsordning och gemensamma institutioner. Samarbetet skulle täcka de ekonomiska, sociala, finansiella och kulturella områdena.

Förslagel välkomnades av EFTA-länderna vid EFTA:s slalsminislermöle i Oslo i millen av mars. Del ulgör ell nalurligt steg i rikining mol en kvalitativ uppgradering av relationerna med EG. Vid mötet enades man om all sikta pä slörsla möjliga dellagande i den inre marknadens fyra friheler och pä en rad angränsande samhällsområden som miljö, forskning och ulveckling och den sociala dimensionen. I deklaralionen från mölel framhölls all ingen inslilu-lionell form för del framtida samarbdd skall uleslulas på förhand.

Vid elt ministermöte mellan EG och EFTA i Bryssel slrax efter Oslomötet slogs fast all del finns en polilisk vilja hos såväl EFTA:s som EG:s medlemsländer att parallelll med den pågående Luxemburgprocessen diskulera en mer strukturerad samarbetsform.

Samtal om del framlida samarbdds ulformning har inletts mellan EFTA-länderna och EG-kommissionen. Samtalen avser bäde samarbetets sakinnehåll och dess institutionella ram. De ulgör förberedelser inför ett nyll minislermöle i höst mellan EFTA;s och EG:s medlemsländer som Frankrike inbjudil lill i egenskap av EG-ordförande näsla halvår. Därmed har förhandlingsprocessen påbörjals. För svensk del kommer vi att verka för ell långtgående samarbete baserat pä riksdagens inandal frän våren 1988.

Den enighel som EFTA-länderna uppvisade i Oslo-deklaralionen är av slor belydelse i de forlsälia konlakterna med EG. Betydelsen förslärks av all EG-kommissionen ullryckl klara önskemål om ökad samordning av EFTA-ländernas agerande. EFTA-länderna har i Oslo-deklaralionen förklarat all de är redo all stärka EFTA;s interna strukturer och sin kollekliva förhandlingskapacitet.

Den omfattande process som nu har inletts gäller inte enbarl värl handelsutbyte. Även frågor av rällslig och inslitulionell karaklär måsle bli föremål för behandling, inkl. åtgärder för all säkerställa en enhetlig tolkning och tillämpning av ingångna åtaganden. EFTA-sidan måste också ges möjligheter all della i beslulsprocessen i frågor som direki berör medlemsländerna.

Arbelel släller slora krav pä såväl EFTA-sekrdarialds som medlemslän
dernas organisation. Av del skälet har EFTA-sekretariatet förstärkts.
Ytterligare åtgärder kommer alt vidtas i lakl med all samarbelel med EG
byggs ul. Pä svensk sida slär vi väl ruslade inför den föreslående uppgiften.
Den organisation som byggts upp inom regeringskansliet med anledning av
12                           den  västeuropeiska  integrationen  har visat sig fungera pä ett  myckel

tillfredsställande säll.

Mol bakgrund av riksdagens beslul förra årel har de 24 arbetsgrupperna gjort en systematisk genomgång av samlliga frågor som berörs av del pågående inlegralionsarbdd inom EG. Inför dagens deball har en samlad redovisning av della arbele delals ul lill riksdagens ledamöler. Vid genomgängen har arbetsgrupperna bl.a. klassificerat de olika punkterna i EG:s vitbok om den inre marknaden utifrån möjlighelen att genomföra en harmonisering av svenska regler till EG:s regelverk.

Svenska regler överensslämmer i dagslägel med EG:s i ell tiotal fall. Lägger man till sådana punkler där en autonom svensk anpassning anses vara möjlig ulan större svårighet - ibland erfordras dock en broslagningsöverens-kommelse med EG - kommer man lill över 60.

I en andra grupp finns ett femtiotal viibokspunkter där i sak likartad uppfattning oftast råder om lagstiftningen eller regleringen, och där en regelrätt förhandling krävs. Det gäller l.ex. området offenllig upphandling. Sverige eflerslrävar i likhel med EG en ökad liberalisering och konkurrens. Delsamma gäller den samordnade politiken för luflfarl, sjöfarl, landsvägs-Iransporter och telekommunikationer, liksom informationstjänster.

Del slora flertalet punkler hamnar i en iredje grupp. Här finns 48 punkter där förslag ännu inle har framlagts av EG-kommissionen. Här finns ocksä förslag som inle har avancerat så långl inom EG atl det i dag går atl säga hur beslutet i väsentliga delar kommer atl se ul. Inom denna grupp faller också direktiv där en svensk harmonisering kräver yllerligare överväganden.

Om våra mål för den västeuropeiska integrationen skall kunna förverkligas, är del angeläget all vi med oförminskad krafl och ambifion driver arbelel vidare, såväl inlernl som i samverkan med övriga EFTA-länder. Regeringens arbele inriklas på:

-    all åsladkomma erforderlig harmonisering av Sveriges och EG:s beslämmelser på alla områden som berörs av EG:s inre marknad, anfingen genom en harmonisering på egen hand eller genom förhandlingar med EG i lakl med alt den inre marknaden förverkligas;

-    atl verka för all den sociala dimensionen ges en ökad vikl och all samarbelel inle begränsas lill den inre marknaden ulan ocksä omfattar sådana områden som forskning, utbildning och miljö;

-    atl verka för atl mål och tidsplan fastställs för ulvecklingen av samarbelel mellan EFTA-länderna och EG; och

-    atl åstadkomma lika behandling av svenska intressen pä en integrerad västeuropeisk marknad.

Herr talman! I del nordiska samarbelel har deltas roll i en slörre västeuropeiskt mönster varit en dominerande fråga. Den har behandlats i flera rapporler och i deballen vid Nordiska rädels session i mars.

Vi ser här framför alll ivä uppgifter. Dels gäller del all slärka del nordiska samarbelel inlernl genom all dra nylla av resullalen i den väsleuropeiska inlegralionsprocessen. Dels gäller del all slärka de nordiska ländernas ställning i det europeiska samarbetet på områden där vi har nått långt. Målen framgår av rubrikerna Norden som hemmamarknad, gemensam transporl-marknad, ulbildnings- och kulturgemenskap, nordbors rällighder, miljöpolitik, arbetsmiljö saml konsumentpolitik.

När del gäller Norden som hemmamarknad har vi pragmatiskt utgått från

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

HandelspoUtisk debatt

13

Prot. 1988/89:108     de konkreta handelshindren och försökt hitta praktiska lösningar. En hel del
3 maj 1989              framsleg har gjorls. Cirka hälften av de problem sorn anmälts har lösts, men

Handelspolitisk debatt    '''' problemen älerslår, trols flera års arbete.

Den handelspoliliska silualionen i slorl sätter gränser för hur långl vi kan komma med del inlerna nordiska samarbelel. Del är inle alllid sä all lösningen pä problemen är en nordisk överenskommelse, men i mänga fall kan del vara ell steg pä vägen. Det kan ge oss en gemensam bas i senare förhandlingar.

Grunden för det nordiska samarbetet är den språkliga och hisloriska gemenskapen saml den nordiska samhällsmodellen. Del är därför naturiigi att bl.a. del kulturella samarbetet och lagsliflning i frågor som direki berör medborgarna spelar en forlsall cenlral roll i del nordiska samarbelel.

Herr lalman! U-ländernas andel av Sveriges utrikeshandel har, med undanlag för Asien, minskal under senare är. En viklig orsak lill den allmänna nedgången är de ekonomiska svårigheter som präglar inånga u-landsekonomier. En annan orsak är all många svenska exportföretag i nuvarande ekonomiska högkonjunktur föredragit all salsa på närmarknaderna i Väsleuropa och Nordamerika. En iredje orsak är den minskade svenska oljeimporlen frän Mellanöslern.

Det finns anledning att öka handeln rned u-länderna. För den långsiktiga ulvecklingen av svensk export är del väsentligt atl fördjupa handelsförbindelserna med de snabbi expanderande industriländerna i Stillahavsasien, som kommer atl spela en alll slörre roll i världshandeln. Men även handeln med andra u-länder kan vara av slor betydelse.

Handeln är bdydelsefull också för u-ländernas egen ulveckling. Sveriges samarbele med u-länderna mäsle la fasla på alt dessa befinner sig i olika utvecklingsstadier och alt de sinsemellan har myckel olika ekonomiska strukturer. Några u-länder har nått en sådan utvecklingsnivå atl de i ökad grad kan inlemmas i del inlernalionella handelspoliliska regelverket. De bör i ökad ulslräckning kunna påla sig samma älaganden som i-länderna och givelvis samfidigt få del av samma fördelar. För andra, i huvudsak råvaruproducerande u-länder, är della ännu en avlägsen möjlighel.

Denna differenlierade syn avspeglas i Sveriges agerande pä del mullilalerala områdel. Regeringen verkar aklivl i bl.a. GATT och UNCTAD för all öka u-ländernas möjligheler all fä avsältning för sina produkler pä i-landsmarknaderna. Detta gagnar främst de mer utvecklade u-länderna. Samtidigt släller vi krav på alt dessa länder själva skal! sänka lullar och la borl onödiga imporlbegränsningar. Beträffande bl.a. de fattigaste u-länderna dellar Sverige i del multilaterala arbetet med all uppnå mer slabila råvarumarknader. Vi har också accepieral atl ge de minsl ulvecklade u-länderna särskilda förmåner inom ramen för vårl GSP-syslem.

Herr lalman! Del svenska förbudet mol handel med Sydafrika och
Namibia har varit i kraft i etl och ell halvl år. Vi har noleral en kraflig
minskning av handelssiffrorna. De undanlagsbeslämmelser som finns i
sankiionslagstifiningen har tillämpats med slor restrikiiviiel och främst
avsett läkemedelsområdet. Regeringen fäster stor vikt vid atl sanktionslag-
sliflningen efterlevs och alt lagstiftningen blir sä effektiv och heltäckande
14                           som möjligt. På förslag av regeringen har tullen getts ökade befogenheter att

utreda och ingripa mol brott mol sankiionslagsliftningen. Generaltullsiyrel-     Prot. 1988/89:108

sen har också fåll ökade resurser för all effeklivl kunna övervaka handelsför-     3 maj 1989

HandelspoUtisk debalt

budel. Beiräffande Namibia beslutade regeringen i januari i är alt medge en

generell dispens för alla varor som skall föras in i Namibia för all användas

inom ramen för UNTAG:s verksamhel. Elt hävande av förbudet mot handel

med Namibia kan bli aktuellt så snarl etl frilt och demokratiskt Namibia

utropats.

Herr talman! Den gemensamma grundsyn i handelspolitiska frågor som förenar flertalet politiska partier och intresseorganisationer i värl land är ulomordenlligl värdefull. Den skapar trovärdighet i värl agerande och ger slyrka i förhandlingar med enskilda länder och ländergrupperingar. Sveriges handelspolitik bygger pä övertygelsen om värdel av internationell samverkan, såväl bilateralt som multilateralt. En sådan inriktning är grundläggande för en forlsall slabil utveckling av världshandeln. Tillväxt i världshandeln är inle ett mål i sig, ulan ell medel alt uppnå ökad välfärd och atl tillmötesgå människors behov av bra varor lill fördelaktiga priser. Med tanke på inriktningen av vår handel kommer regeringen alt lägga slor vikt vid del väsleuropeiska inlegrationsarbelel. Samiidigi skall vi fortsätta att verka för liberalisering av världshandeln och för atl trygga ell slarkl multilateralt regelsystem. Detta syslem måste utvecklas till alt omfatta belydligl slörre delar av världshandeln. Del gäller iradilionella områden som jordbruk och teko, liksom nya dynamiska områden som tjänstehandel och kunskapsöverföring.

Anf. 3 NIC GRÖNVALL (m):

Herr lalman! Jag vill börja delta anförande med alt kommenlera de omständigheter varunder vi arbetar här i dag. Det är naturligtvis försl alt beklaga, i allra högsla grad, alt denna vikliga deball hälls dagen före en pressfri dag. Riksdagen har därmed lagil ifrån sig själv rällen och möjlighelen all påverka och medverka lill opinionsbildning i dessa vikliga frågor. Det beklagas i allra högsla grad.

Jag vill gärna vända mig lill statsrådet och framföra en mycket bestämd kritik mol det sätt på vilket riksdagen behandlas i dessa frågor. Del har kommil utomordentligt tydligt lill ullryck i dag, då slalsrådel har hållil presskonferens kl. 8 00 på morgonen och för media och riksdagen gjorl lillgänglig en 330 sidor ijock s.k. vilbok. med redovisning för del svenska inlegralionsarbdd under del gångna årel. Jag lycker att del är en ulomordenlligl allvarlig brisl på anständighet inför våra arbetsmöjligheter all på della sätt göra ett väsentligt debattunderlag lillgängligl en limme innan vi skall gå upp här i lalarslolen.

Del ger anledning all fråga sig vilka skälen lill della handlande är. Del finns så myckel större anledning alt ställa den frågan som detta beleende uppenbarligen ingår i ell mönster som numera börjar bli etablerat. Statsministern höll här i riksdagen en inlerpellalionsdeball kl. 14.00 pä skärtorsdagen, en utomordentligt säker lidpunkt, orn man vill undgå massmedial uppmärksamhel och om man vill dra täcket över en känslig fråga. Nu upprepas mönstret.

Jag vill med all den skärpa som det gär an all ulöva från denna lalarslol              15

Prot. 1988/89:108 proleslera mol alt riksdagen behandlas på della säll. Del ger onekligen en
3 maj 1989             exlra poäng lill Per Gahrtons krilik, som har fält bdydande uppmärksamhel

Handelspolilisk deball

i media, av alt här sker någonting som inte görs öppel. Jag ser med spänning fram emol hur handelsministern avser all kommentera della, inle minsl eftersom Per Gahrton nu har kommit till kammaren och säkerligen kommer alt elda pä under pannorna i denna krilik.

Jag skall emellertid föra kritiken ännu ett stycke längre. Vi vet atl del finns en historisk iradition inom socialdemokratin sedan Tage Erlanders tid atl umgås med värl lands näringsliv och organisationer pä Harpsundskonferen-ser och liknande arrangemang, lill vilka media och oppositionspolitiker inle har tillträde. Man ställs ulanför och fär fillgång till den informalion som regeringen behagar ge ifrån sig. Nu är vi inne i samma mönsler, därigenom alt del uppenbarligen finns fillgång lill mer informalion för dem som ingår i slalsminislerns europeiska råd, eller vad det kallas, än för oss som arbelar för all bilda opinion i vårl land, nämligen opposiiionspolitiker och media. Vi vel genom våra egna kontakter med dessa organisationer all regeringen häller en mycket närmare information lillgänglig för dem än för oss. Jag hörde pä presskonferensen i dag atl handelsministern talade varmt om betydelsen av EFTA-delegationen. Vissl har den belydelse och visst får vi informalion. Men del handlar om en delaktighet i en process, och den har jag aldrig känl mig uppleva såsom oppositionspolitiker. Jag har känl mig fä de stycken bröd som regeringen vill bjuda på, och sedan har jag själv arbelat för anskaffa mig informalion. Del orn della och om formerna för vår deball.

Deballen belraklar jag som så vikfig all del har varit svårt all la denna lid ifrän min ulmälla lalelid. Men denna fråga är viklig, fru slalsråd. Vi vill känna förtroende för regeringens arbele och vi vill känna förtroende för all vi har fillgång lill samma arbetsmöjligheter som ni, och det har vi uppenbarligen inle. Jag hade länkl all ägna inledningen av mill anförande myckel mera ål alt diskutera den stora frågan om den slora internationaliseringen, som är vår tids grundläggande trend. Men eflersom vi nu har hamnat i den situation vi har med en i dag framlagd redovisning för inlegrationsarbelel, ser jag mig tvungen all börja med Europafrågan, även om jag gärna myckel lydligl vill säga atl Europafrågan egentligen bara är en del av den grundläggande och stora ulvecklingen, nämligen ulvecklingen mol en alltmer inlernalionalise-rad värld, ulvecklingen mot internationell frihandel, som är-som jag ser del - det främsta hoppet vi har dä del gäller en ulveckling av en värld i fred.

Men alllsä, jag börjar med all någol kommenlera lägel i Europafrågan. Där är silualionen nu den all vi har elt ramverk inom vilket vår analys kan fullgöras. Det ramverket finns nalurliglvis från förslå slund, från 1988 års beslul om den europeiska integralionen, men del har fäll ell nyll innehåll av fyra nya dokumenl. De nya dokumenten är - det är ganska självklarl -Oslo-deklaralionen. publikationen om Bryssel-mötel, som korn kort därefter, tolkningarna av Jacques Delors berömda 17-januarilal och till sist den i dag framlagda vitboken.

Sammanfattningsvis vill jag säga att av detta material framstår väl ändå

som ganska uppenbart att profilen, "fremgangsmåten", har en sjunkande

tendens, Delors tal var vad del var och inle mer, men del var en ulmärkl

16                          startpunkt för en ny lyp av konlakl. Del var en ulmaning lill EFTA-stalerna

all formulera sig. Och sä skedde vid Oslo-möld. Huruvida man kallar del för     Prot. 1988/89:108

en framgång, en succé eller elt nederlag saknar belydelse. Del som hade     3 maj 1989

belydelse var bara vad man i Bryssel uppfallade av mölel - hur Oslo-mölel

skulle las emol i Bryssel. Där är vi lilel grand förlorade, för såvill vi vel har     handelspolitisk deban

statsrådet Gradin ju framfört till omvärlden att Brysselmötet bekräftade att

Oslo-deklarationen emoUogs posilivl i EG och i Bryssel, medan vi däremol

inle ser myckel av resullalet av den slora process som nu skulle ha börjat.

Jag har hört talas om atl man skulle starta upp arbetsgrupper. Jag har hört talas om all man skulle genomföra "feasibility studies". Och jag har hört talas om en del andra utvecklingar som alla har elt gemensamt drag, nämligen draget av vad man gör när man inle vill gä framäl, när man söker vägar alt hålla lillbaka en process.

Del ger anledning alt läsa vitboken utifrån det perspektivet och inle ulifrån statsrådets perspektiv.

Av de 300 sidorna har jag hunnit atl bläddra igenom ell fälal, men jag finner redan ivä områden som jag anser värda all diskulera och kommenlera, när vi nu deballerar vär svenska Europapolitik.

Elt av dessa områden är redovisningen pä s. 19 över det nuvarande lägel i förhållandet mellan Sverige och EG i vad avser etableringen av den inre marknaden och den beslutsprocess som pågår såväl i EG som här hos oss. Såvill jag kan lolka tabellen är del så all man inom EG har beslulal i ungefär 130 ärenden - slulligl anlagna, delvis anlagna och en gemensam posilionsvo-lym - medan del finns förslag framlagda i 231 fall. Av den presskungörelse som vi har fäll och av det anförande som statsrådet höll tycks del framgå all vi har klaral av 10. Vi kan förutse all vi har 50 lill sorn vi kan klara ulan stora och svåra anslrängningar.

Då vill jag fråga: Varför har vi inle klaral av dessa ärenden? Vad vänlar vi pä, fru slalsråd? Varför har vi inle fäll förslag och vidlagit åtgärder i de 50 ärenden som är så enkla all genomföra?

Sedan kommer vi lill den grupp av ärenden som jag Iror kallas grupp 2, där del krävs ytterligare förhandlingar. Del är svära frågor: offentlig upphandling, samordning av luflfarislransporlerna, samordning av telekommunikationsnätet. Del är svåra, långtgående frågor, där del verkligen krävs en inlegralion, oberoende av om vi skall gå med i EG, om vi skall slä vid sidan av eller vad vi skall göra. Varför har vi inte kommil i gäng med de frågorna? Är det EG som lackar nej? I sä fall - varför accepierar vi atl EG lackar nej lill förhandlingar i dessa centrala och väsentliga frågor för Sveriges framlid i Europa?

Del är inle självklart all detta är EG-frågor. Det är europeiska integrationsfrågor, och jag lycker all vi har anledning kräva en ordenllig redovisning av varför vi inle har kommil i gäng med förhandlingar i de frågorna.

Under inlerpellalionsdeballen pä skärtorsdagen slällde jag frågan lill slalsminislern om del var sä atl regeringen säg mer lill EFTA:s framlid som organisation än till Sveriges framtid. Jag blev dä i stalsininisterns replik utmålad som en supersvensk i klass med Per Gahrton. Det upprörde mig en del. Men bortsett frän den lilla känslan av upprördhet tycker jag ändå att del är väsentligt atl la fasta på della.

När slalsminislern resle lill Oslo hörde vi talas om tullunion. Jacques                    17

2 Riksdagens protokoll 1988/89:108

Prot. 1988/89:108 Delors hade ju talat om tullunion i sill myckel vikliga tal, som i varje fall var
3 maj 1989             startpunkten. Nu är att märka, fru statsråd och hennes mänga medarbetare,

Handelspolitisk debalt

atl i vitboken nämns inte all Jacques Delors i sill anförande gjorde frågan om en tullunion till en huvudpunkt när del gällde relalionen till EFTA-länderna. Pä s. 29, herr statssekreterare, återfinns inle någon informalion om denna väsenlliga fråga. Del lycker jag är lilel uppseendeväckande, och det kräver en kommentar av slalsrådel.

I minislerdeklaralionen från Oslo har vi klarl sagl ifrän all vi är beredda all gå längre när del gäller all slärka EFTA, atl vi är beredda all skaffa fram de institutioner som är nödvändiga och all vi är beredda all skaffa fram en tvislelösningsmekanism. Vi har gäll långl, och jag lycker all del på den punklen är räll all värdera Oslo-deklaralionen som ell framgångsdokumenl. Där har EFTA-staterna verkligen sagt en hel del.

Men när det gäller punklen om tullunion blev del ingenfing. Vi behöver inle dölja all vi alla vel atl Schweiz har slora svårigheler på den här punklen både konstilutionelll och poliliskl.

Vad händer nu med svensk hållning till en tullunion? Om man analyserar artikel 24 i GATT-sladgan så finner man all en tullunion är väl definierad och all innehållet naturligtvis skall kompletteras med del innehåll som Rom-traktaten har då del gäller den europeiska tullunionens innehåll och värde. Men del är värt all peka på alt en tullunion egenlligen bara innebär elt åtagande all della i en gemensam yttre tullmur och i gemensamma handelsregleringar. Det finns ell engelskt uttryck med utpräglat låg profil -tyvärr kan jag inle hitta del nu bland mina många lappar - för det handelspolitiska innehållet i tullunionen. Del innehållet skall naturligtvis kompletteras med Rom-fördragels innehåll på del handelspoliliska områdel.

Min fråga med della inlägg är: Vad är del som avhåller den svenska regeringen från atl nu lala vidare och mer om en tullunion, som ju är elt väsentligt instrument föratl komma in i integrationsprocessen, för alt lära oss hur EG arbetar?

Om det är del handelspoliliska hänsynstagandet är ju gränsmuren uppenbarligen ganska låg, redan av del skälel all GATT-sladgan innehåller en myckel låg profil på den punkten, men även därför alt vi ju känner lill EG:s handelspoliliska slåndpunktslagande ganska väl. EG har ju i inlel fall hillills, vad jag kan erinra mig, trätt för nära angelägna svenska neutralitds-inlressen.

Det sägs så ofla alt vi, om vi skall gä in i en tullunion, behöver ell neutralitdsförbehåll. Jag anser all del är etl felakfigt vall ultryck. Vi behöver möjligen göra förbehåll för myckel väl definierade handelspoliliska ståndpunktstaganden som berör öst-väst-konfliklen, men några längre gående reservationer behöver vi inte göra.

I sådanl fall - vad har hänt med lullunionslanken? Har regeringen släppt den? Och i sådant fall, hur länge skall regeringen acceplera atl den splittrade EFTA-nalionsgruppen inte förmår all åsladkomma resullal?

Det finns i deklaralionen uttalanden om all regeringen är beredd att pröva

nya och andra vägar, om inle den här vägen leder till målel. Del har

statsrådet Gradin alllid sagt. Min fråga är: Hur länge skall vi vänla? Vad finns

18                           det för lidskrav hos regeringen? Är del fram lill näsla val eller gäller

Handelspolitisk debatt

statsministerns förhoppning atl EG-frägan och därmed möjligen ocksä     Prot. 1988/89:108 Sveriges säkerhetspolitiska förhållanden inte skall bli föremål för behandling     3 maj 1989 i näsla val? Vi har, lycker jag, anledning all vänla oss atl slalsrådel i dagens debatt ger besked orn vad regeringens tålamod är värt i tidshänseende när del gäller det s.k. EFTA-spåret och alt avstå från alt pröva tullunionens väg.

Därmed, herr talman, skall jag övergå till all lala om del väsentligaste, nämligen den globala ulvecklingen av den internationella frihandeln och den oerhörda belydelse som en vidgad internationell frihandel har. Jag skall kosta på mig några inledande kommenlarer innan jag övergår lill att diskulera den aktuella ulvecklingen.

Del är värl att lägga på minnet att de senaste decenniernas utveckling i världen pä nyll bekräftar atl del är den teknologiska ulvecklingen som är drivkrafien i den ekonomiska ulvecklingen. Del saknar egenlligen belydelse vilkel ekonomiskl syslem som råder. Del är del land som med hjälp av fria individers krealiva förmåga kan driva leknisk ulveckling framäl som lar del ekonomiska ledarskapel i värl väridspolitiska system. Denna utveckling, som vi har sett, är värd alt observera. Den leder nämligen lill långtgående och betydelsefulla förändringar av den internationella politiska situationen.

Vad vi har fåll se är all USA uppenbarligen har förlorat sin ledarställning i den teknologiska utvecklingen i väriden till Japan. Denna förlusl, som amerikanarna är så utomordentligt starkt medvetna om, leder naturligtvis till en ny hållning hos USA vad gäller den inlernalionella fria handeln. Det finns två tydliga varningssignaler hissade på stora flaggor i Washington. Den ena är naturligtvis Omnibus Trade and Compdiliveness Act från förra året, den nya handelslagen som hissar signaler för ökade bilaterala uppgörelser och som påvisar möjlighelen all USA slår in på reciprocitdens handelspolitik mycket mer än den mullilalerala frihandelsvägen. Delta gör det nödvändigt all med all kraft förslärka de krafter som i huvudsak verkar för frihandel, men inte enbarl. Det är den rörelsen som pågår inom GATT.

Jag har anledning all med glädje notera, inle bara genom dagens deklaralion utan även genom de konlakler som vi har med delegalionen i Geneve, att Sverige spelar en väsentlig roll och verkligen är myckel aktivt när del gäller alt driva den internationella handelns villkor och framför allt möjligheler framåt i tiden. Det gäller all i många sammanhang visa en lilen slalsmodall visa vägen för den stora supermaklen USA. Vi kan i Sverige inle acceplera, vare sig utifrån vår ställning som smånalion i Europa eller som medborgare i världssamfundet, all supermakten USA inskränker sin beredvillighet atl delta i del inlernalionella samfundet. Jag är angelägen om atl understryka alt moderala samlingsparfid, som har drivit Europafrågorna sedan 30 är lillbaka och varil pådrivande i dem, även är en hängiven anhängare till frihandel. Vi avser ocksä alt fortsätta all agera som pådrivare i dessa frågor.

Jag fick i går tillgång lill regeringens deklaralion, och jag saknar i den
rejäla kommenlarer lill tillväxtens betydelse. I dag har jag lyssnat lill
statsrådels uppläsning av deklaralionen, och hon gjorde i slutet av sill
anförande väsenlliga kommenlarer till tillväxtens betydelse. Jag gladde mig
äl det, därför alt det finns politiker i vår krels som talar om alt tillväxt inte är
ell ändamål i sig. Jag skulle vilja säga atl del är det, därför att tillväxlen i del      19

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

HandelspoUtisk deban

20

internationella samfundet, i världsekonomin, är den plattform pä vilken välfärd byggs. Kan vi inte driva en inlernaiionell handelspolilik som garanlerar lillväxl i ekonomierna, dä råkar vi illa ul.

Därvidlag finns del anledning all peka pä särskill en fråga. Men dessförinnan skall jag säga atl det egentligen är mycket svårl all förstå och närmasi Iragiskl atl vi i vår riksdag har parlier som energiskt bedriver någol slag av svensk Albanienpolilik. Trols alt den inlernalionella frihandeln hell uppenbart är medlet med hjälp av vilkel tillväxt och därmed välfärdsulveckling i världen skall garanleras, finns parlier - miljöpartiet, vpk och halva cenlern - som säger alt Sverige måsle isoleras och inle della i en europeisk integration eller i en världshandelsinlegralion. Del skall bli intressant att höra hur Per-Ola Eriksson senare i dag svarar pä denna provokation. Vi vill veta var ni slär. Är ni för den inlernalionella frihandelns utveckling? Kan ni acceptera den fulla europeiska integrationen eller inle?

Del finns en allvarlig fråga vad gäller ulvecklingen inom GATT som också berörs i deklaralionen. Jag gladde mig åt atl läsa den där. Jag har iniresseral mig för den i många år och vill därför kommenlera den. Del gäller frågan om den inlernalionella skuldkrisen.

Vi har såsom ell i-land och såsom ell högl ulvecklal land ell slorl ansvar för den inlernalionella solidarilden och för all ulveckla nord-syd-dialogen lill en väg framäl och inte lill etl posilionslagande. Elt inslag som jag länge har efterlyst i denna vär internationella solidarilel är nalurliglvis alt vi skall gä del multilaterala biståndets väg. Det multilaterala biståndet skulle göra biständs-insatserna från i-länderna mycket effeklivare. Även för della finns uttryck i deklarationen som jag gläder mig äl.

Jag vill så gärna alt denna regering, möjligen tillsammans med riksdagen, som jag hoppas är enig, skall göra yllerligare anslrängningar för all avveckla den inlernalionella skuldkrisen. Del las nu inilialiv i USA, men frågan är om dessa är lillräckliga. I sju av lio länder i Sydamerika där val skall hållas före näsla är är skuldkrisen en vardaglig realitet. Vi har selt vad som händer i Peru när de internationella organen ställer krav på en skuldkrisanpassad politik. Demokralin kommer i fara och slås ned.

Demokralin i Latinamerika är myckel skör. Del finns all anledning för oss i de rika länderna i bl.a. Europa all med slora uppoffringar bidra till all denna kris löses. Jag är så medvelen som någon kan vara om hur svårl del är. Jag har länge eflerlysl etl verkligt internalionelll initiativ för all angripa della problem. Min önskan, fru statsråd, är atl den nuvarande regeringen liksom naturligtvis vilken annan regering som helst i Europa lar inilialiv lill en omfattande internationell konferens i syfle all gå igenom de lösningsmöj-ligheter som finns för den inlernalionella skuldkrisen.

I Sverige har vi elt engagemang i Parisklubbens hantering av framför alll de afrikanska ländernas skuldsättning. Etl litet engagemang har vi i de Latinamerikanska staternas skuldsättning. Men det befriar oss inle från ansvaret atl arbeia med frågan och sträva efler en lösning.

Lål mig avsluta med att framföra några synpunkter på den socialdemokratiska regeringspolitiken såsom etl element i den inlernalionella handelspoli-liken. Jag har sagl del förul, men upprepar det gärna, att i min tidigare vision är den internationella handelspolitiken del främsla instrumentet för all

ulveckla fred på vär jord och därmed frihet för människorna. Genom ell handelssystem som skapar intresse för varandra tror jag del finns ell medel som är mer verkningsfullt än något annat för att bevara freden.

Inlernaiionell handel bygger på all man har förtroende för varandra, och del finns områden, fru slalsråd, där man har anledning atl påpeka all den socialdemokratiska regeringen brisler i förmåga all skapa inlernalionelll förlroende. Jag vill gärna ge några exempel på del.

Jag har nyligen fört en inlerpellationsdebatt här i kammaren med industriministern om den socialdemokratiska regeringens hållning lill förvärvslagsliftningen, alltså vår syn pä utländskt kapitals möjligheter och rättigheter när del gäller atl komma lill Sverige.

Jag gjorde så därför alt en mycket väsentlig socialdemokralisk poliliker, Lennart Peltersson, ordförande i näringsutskottel, om och om igen har givil uttryck för atl åtminstone hans syn är den all vi i Sverige inte är generösa, inte är beredda till ömsesidighel, inle beredda all visa förlroende för ulländska investerare. I Sverige drar vi alllsä en gräns omkring del svenska.

Della har naturligtvis varil lill slor skada för förtroendet för Sverige i utlandet. Det finns andra exempel som förmodligen har lika slor betydelse, t. ex. den uppenbarligen myckel vacklande hållningen till avskaffandet av valularegleringen.

Den senasle propositionen till riksdagen innehåller ju serier av parenteser och möjligheter lill ulvägar. Jag länker på den fientliga hållningen lill befriande av Ijänsiehandeln. Banklagsliflningen innehåller begränsningar som vi länge har försökl fä bort - men regeringen håller emot. Jag länker också på den bristande förmågan alt fatta ell rimligt beslul i frågan om den nordeuropeiska halvöns kommunikationer med kontinenten.

Varför i all sin dar kan inte del socialdemokratiska parliel visa fillräcklig krafl för all genomföra elt beslul om en Öresundsförbindelse? Kan någon människa lämna en rimlig förklaring lill detta? Del handlar ju om en förbindelse som verkligen skulle innebära ett sleg framåt både när det gäller Sveriges ställning som handelsnation och när del gäller Sverige som medlem av det europeiska samfundet.

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

HandelspoUtisk debau

Anf. 4 HÄDAR CARS (fp):

Herr talman, fru statsråd! När jag i måndags framför TV tog del av de många - och mänga gånger motslridiga - budskapen frän demonslralioner och lal pä 1 maj, kände jag glädje över all inle vara socialdemokralisk handelsminister. För en sådan bör ju ändå som sin utgångspunkt ha en socialistisk grundsyn, herr lalman, dvs. ha slor lilltro lill slalligl ägande, slallig kontroll och slatliga regleringar som medel för politiken.

Handeln, såväl den nalionella som den inlernalionella, är ju ell av de många områden, där socialismen visal sin totala oförmåga! I de olyckliga länder som tillämpat socialism har utrikeshandeln bdraktals som en reslposl; någoniing för all bli av med lillfälliga överskoll eller för att fylla häl som uppslån på grund av beklagliga misslag i den egna ekonomin. Man har inte velal acceplera utrikeshandeln som en viklig sak i sig - som en hävsläng till en bättre ekonomi för alla berörda. Det är liberaler som - i kamp med socialister och socialdemokrater - sett utrikeshandeln med sådana ögon och

21

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

Handelspolitisk debaU

22

som i helhetens intresse sökt ta lill vara ländernas relaliva konkurrensfördelar.

På grund av socialistisk trångsynthet har handeln inom och mellan socialistiska länder inte utvecklats. Det är ell skäl, och ell vikligl skäl, lill de socialistiska ekonomiernas fiasko. Brislen pä ekonomisk utveckling i Öst-Europa är allvarlig och har bl.a. resulterar i svåra, ja kanske oreparabla miljöskador. Men ännu värre är de skador socialismen förorsakat i u-länderna. Där bär den ansvarel för miljonlals människors armod och död.

Herr lalman! När man länker på den brisl pä ulveckling, den fatfigdom, den andliga utarmning och det förtryck som följt i socialismens kölvatten, inser man atl man här har all göra med en ideologi som förorsakat mänskligheten omätliga lidanden. Atl del skell trots all många som verkal för socialismen gjorl det i god tro och ide bästa syften, ändrar inle den dyslra verklighden.

När vi nuser hur människor runl om i världen-i Östeuropa, i Kina och i de många u-länderna i Afrika, Asien och Latinamerika-kämpar för atl komina ur socialismens tvångströja är del, hell förståligi. lillfredsslällande att vara liberal, all fä företräda en ideologi som visat sig hälla mättet, som skapar de förutsättningar som kan ge de förtryckta hopp om en bättre framtid - inte genom välformulerade tal frän tribuner men genom alt fungera i verklighetens och vardagens värld.

"Jo men vissl", länker kanske utrikeshandelsminislern när hon hör mig nu. "Vi är ju i långa stycken överens. Har Du inle läst min deklaralion? Där slår ju redan i andra meningen all ell frilt handelsutbyte bidrar lill ekonomisk tillväxt, ökad sysselsällning, breddal varuutbud och lägre priser. Och jag slär ju där fasl", säger slalsrådel, "all del aren ledsljärna för svensk ulrikeshandelspolilik atl slärka och utveckla etl öppet mullilalerall handelssyslem".

Jo, della säger den socialdemokraiiska ulrikeshandelsminislern Anila Gradin. Och del är ulmärkl atl hon gör det. En av de saker jag vill ha sagt med min inledning är all sådana åsikter som statsrådet här ger ullryck för inle har sin grund i en socialisfisk eller ens socialdemokralisk idévärld. Atl de sägs är faktiskt en avspegling av liberalismens andliga seger över socialismen inom svensk handelspolitik. Men välkommen, Anila, välkommen över lill den liberala handelspolilikens ringhörna!

Herr lalman! Inlegralionen i Europa har sill cenlrum och sin krafl i den Europeiska gemenskapen och i dess 320 miljoner medborgare. Där är man nu på väg all avskaffa de fakliska gränserna mellan sina länder i syfle all ge medborgarna frihet all bosätta sig och verka där de själva vill inom sin nya, gemensamma hemland. Man vill också, genom samlade forskningsinsalser och alla de ulvecklingsfördelar som en stor marknad medför, ge åt detta Europa ökad styrka och en gemensam rösl i världen.

Del vill man åsladkomma, i förslå hand genom all minska spänningarna mellan Väsl- och Östeuropa och på så säll främja freden. Alla i Europa, och alldeles särskilt de i Centraleuropa, vel nämligen all varje krig - med eller ulan kärnvapen - skulle innebära deras egen död och ell utplånande av alll vad de byggt upp och håller kärl.

Därför är inlegralionen i Europa i förslå hand elt arbete pä atl befästa freden, friheten och demokratin i vår del av världen.

Handelspolitisk debatt

EG:s framgångar avsätter ocksä resullal i dess omvärld. Del Gemenska-     Prot. 1988/89:108 pens medborgare med demokrati; mänskliga rällighder och marknadseko-     3 maj 1989 nomi  som  grund  skapal  äl  sig ulövar en  oemoiständlig  lockelse  för människorna i del socialistiska Östeuropa.

Del är uppenbart att del förhåller sig sä. Del inser vi, om vi bara för elt ögonblick leker med tanken att utvecklingen i Europas båda delar varil den omvända, dvs, all del centralstyrda, socialistiska Östeuropa hafl en mera lyckosam ulveckling än det demokratiska, marknadsekonomiskt orienterade Västeuropa, Vem tror alt vi då fåll höra de nu välkända orden glasnost och perestrojka predikas av ledarna i Kreml?

Men, herr lalman, nu är verkligheten den den är. Tack vare del har vi nu fått hopp om all demokraiins och frihetens spröda blomma skall rota sig och slå ut i blom också i öst. Genom att elt marknadsekonomiskt länkande ges allt större ulrymme där kan man hoppas all de maleriella förhållandena för människorna kommer att förbättras. Efler hand kan dä också ekonomierna mellan Europas delar tvinnas samman och på så säll bidra lill all krig i vår världsdel blir något vi för alltid slipper räkna med.

Dil är dock vägen ännu lång. Ändå har vikliga sleg lagits. Till dem hör de avial om ekonomiskl samarbele som träffats eller är på väg all ingås mellan EG å den ena sidan och Ungern, Tjeckoslovakien, Polen och Sovjetunionen å den andra.

I Sverige har vi all anledning atl välkomna denna utveckling. Samtidigt får vi notera atl vi inte är drivkraften i den. Snarare sitter vi vid sidan av del betydelsefulla som sker. Det är bra om vi från vår plals applåderar. Ännu intressantare vore del, om vi kunde vara med och skjula på. Det gäller ju ändå frågor som i hög grad berör vår egen fred och säkerhet.

Herr lalman! Visst hade det varil en fördel om EFTA:s statsministrar redan när de möltes i Oslo hade kunnal ge Delors en posifiv respons på hans propå om all pröva ocksä en tullunion. Men det var stalsminislrarna inle kapabla lill dä. Möjligen slod orsaken lill detta inle alt finna hos den svenske statsministern. Härmed vill jag inte alls ha sagt all en tullunion, om chansen till en sådan nu ändå skulle finnas, löser alla våra problem. Den fria rörligheten inom en med EFTA uividgad Europamarknad för människor, ijänsler och kapilal kräver en rad kompletterande åtgärder. Men en tullunion kunde ändå vara en bra startpunkt. Jag undrar om utrikeshandelsministern delar min uppfattning på den punkten.

Mitt intryck av Delors olika uttalanden är annars all han som mest är beredd atl bygga lill ell litet rum för EFTA-länderna, vägg i vägg med EG och under etl gemensamt tak. Kanske länker han sig också all man kunde la upp en glugg i väggen, så att man kunde tala mera obesvärat med varanda inom EG och EFTA.

Värdet av della vill jag inle alls förringa. Men det förefaller mig också klart alt Delors avsikl inle är att la upp en dörr, än mindre att bjuda EFTA-länderna välkomna atl la plals vid EG:s middagsbord och absolut inte vid de bord där de verkliga besluten fallas. Är inle detta, fru slalsråd, en ganska rimlig tolkning av innebörden av Delors utspel?

På längre sikl är jag för egen del överlygad om all ingen svensk regering
och kanske allra minsl en socialdemokratisk, kominer all nöja sig med rollen      23

Prot. 1988/89:108 som en slags konsull och remissinslans till dem som inom EG fattar beslut om
3 maj 1989             bl.a.  ekonomi,  finanspolitik, skatter,  miljö, sysselsättning,  transporter,

Handelspolilisk debau

produklkonlroll och konkurrenspolitik, beslul som gäller den gränslösa marknad som också vi vill delta i och som därför - orn vi när framgång i våra slrävanden - fär omedelbart genomslag ocksä i Sverige. Jag undrar om inte Anila Gradin i sak delar min uppfallning.

I ulrikeshandelsminislerns deklaralion lalas om all del på dl femliotal punkler visserligen råder likartad uppfallning i EG och Sverige om del sakliga innehälld i en lagstiftning eller reglering, men där ändå "en regelräli förhandling krävs".

Jag skulle vilja be ulrikeshandelsminislern förtydliga vad hon här avser med ordet förhandlingar. Ordvalet ger intryck av att tvä likvärdiga förhandlingsparter möts för att tillsammans diskulera sig frarn lill ell gemensamt slällningslagande i den lagstiftningsfråga som saken gäller.

Men är del sä? Gäller inte "förhandlingarna" snarast att klara ut hur Sverige ensidigt mäsle anpassa sin lagstiftning, sä atl den stämmer med EG;s? Och delta dä som en förutsättning för att EG i del akluella avseendet skall kunna länka sig all ge svenska medborgare, institutioner och förelag lika behandling med molsvarande egna rältsobjekt. Det vore värdefulll all fä denna sak yllerligare belyst.

I sak välkomnar jag den genomgäng som regeringen har låtit integrations-sekrelariald göra om hur Sverige skall förhälla sig till de 279 punklerna i EG:s vitbok frän 1985. Anita Gradin är väl medveten om att folkpartiet genom mig redan för tre år sedan begärde en sådan genomgång, men all förslaget då och följande är avvisades av regeringen. Till följd av detta förlorade vi lid och tempo, men det är nu som del är.

Däremot kan jag, herr talman, inle förslå varför regeringen vägrade både min partiledare och mig, liksom andra opposilionsförelrädare, att inför deballen i dag få del av innehälld i den nämnda granskningsrapporien. Del innebär alt debalten här förs pä mer ojämlika villkor än vad som är sakligt moliveral. Handlingssältel rimmar ocksä illa med regeringens försäkringar om all den eftersträvar öppenhet och samförstånd rörande huvudlinjerna i den svenska Europapolitiken.

Herr lalman! Det är glädjande atl Uruguayrundan verkar kunna resultera i nya framsleg för frihandeln. Särskilt betydelsefull framstår uppgörelsen orn att nu frysa slödel lill och skyddel för jordbrukd och atl längsikligt sträva mot en marknadsorienlerad handel ocksä med jordbruksprodukter. Med denna inriklning kommer i framtiden livsmedel av olika slag alt produceras pä de plalser där sådan produkfion är mesl ändamålsenlig. Odlingsmarken kommer dä all brukas för de syften som den lämpar sig bäst till. Del finns goda skäl atl tro alt vi alla härigenom kommer att få bättre lillgäng till bra livsmedel lill relativt sell lägre priser än i dag.

Omslällningen är inle problemfri, och det finns anledning att underlätta
denna för dem som riskerar atl komma i kläm. Jag är dock överlygad om alt
del för alla odlare kommer all kännas lillfredsslällande att tillverka del sorn
marken lämpar sig bäsl för med hänsyn till efterfrågan, alt fä marknadspriser
för sina produkler och all komma ifrän alla resonemang om subventioner och
24                           konstlade priser.

Handelspolilisk deball

Av stort värde är del ocksä om Ijänsiehandeln kommer in under GATT     Prot. 1988/89:108 och pä sä sätt möter minskande handelshinder. Inte minsl för länder som     3 maj 1989 Sverige med en slor och växande tjänstemarknad bör della vara en myckel vikfig del i en förhandlingsuppgörelse i Uruguayrundan nästa år.

Sedan regeringen nu i princip har tagit avstånd från sin tidigare tekopolitik och har anslulii sig lill liberala värderingar och mål ulgär jag ifrån all den också helhjärtat verkar för all vidga u-ländernas marknadstillträde och u-ländernas möjligheler atl inlernalionelll marknadsföra sina produkler. Folkparliel tycker, som bekant, atl bislåndd är viktigt, men vi är ocksä medvetna om atl ökad export är u-landels bäsla väg all långsikligl slärka sin ekonomi och lösa sig ur underutvecklingens och fattigdomens snara. Jag vill fråga Anita Gradin: Delar statsrådet uppfattningen all marknadsekonomin gjorl längl mer för all höja välståndet än någonsin någon politisk s.k. reform?

Herr lalman! Som ulrikeshandelsminislern själv framhåller i sin deklaration är Sverige i viktiga ekonomiska avseenden pä fel väg. Till följd av vår höga inflalion och den låga produklivileten förlorar svenska förelag alll större marknadsandelar.

Härlill kommer, all svenska förelag i sin långtidsplanering rnäsle ta hänsyn både till risken för inskränkningar i Sveriges medverkan i inlegralionen i Väsleuropa och lill vad den egendomliga svenska energipolitiken kan komma atl kosta. Sammantagna ger dessa faklorer anledning till bdydande oro för Sveriges föruisällningar all på sikl hävda sig sorn handelsnation.

Jag vill undersiryka, all del inle är hos förelagens ledningar och anställda som orsakerna lill oron är all finna, Rakl inte. Inom näringslivet finns slor kompelens och bdydande krafl lill innovationer och anpassning lill ändrade marknadsförhållanden.

Del som känns besvärande är alt ivingas nolera, hur myckel av denna krafl som nu tas i anspråk för att, bl,a. genom slora invesleringar ulomlands, molverka felakliga ålgärder och bristerna pä rätla åtgärder från regeringens och riksdagsmajoritdens sida. Hela ansvaret för detta skall väl inte läggas i ulrikeshandelsminislerns knä. Konsekvenserna av den s.k. iredje vägens misslyckade polilik fär regeringen samfällt bära. Men dess värre inte bara den. I sluländan drabbar den oss alla.

Anf. 5 PER-OLA ERIKSSON (c):

Herr talman! Världen häller pä all växa ihop. Avslånden mellan olika länder blir allt korlare. De svenska förelagen, såväl slora som små, bedriver handel över hela världen och söker sländigl nya handelspartner.

Sverige, som är elt lilel land med högl specialiserad produkfion, har ell mycket starkt import- och exportberoende på flera viktiga varuområden. Det gör värl utlandsberoende särskill starkt och behovel av internalionelll samarbete alltmer påtagligt. Del ökar dag för dag. En öppen inlernaiionell handel är därför ett avgörande villkor för vårt land. Därför måste vi eflerslräva fri handel, men ulan alt underkasta oss "den starkes rätt".

Etl slorl anlal människor är sysselsalla i förelag med huvudsaklig avsäiining av produklerna ulanför landels gränser. Främst handlar det om Europa och OECD-länderna. För dessa, liksom för de induslrifördag som behöver importera komponenter för sin tillverkning, spelar utformningen av vär handelspolilik en viklig roll.

25

Prot. 1988/89:108        En öppen och fri handel är bara etl av flera inedel för alt uppnå ell

3 maj 1989             fungerande samhälle.  Frihandel  kan inle bara vara ell mäl i sig.  Då

,,     , ,     ,..,,,        frihandeln kommer i konflikt med andra mäl, blir det nödvändiet med
Handelspolitisk debalt ,.,                 ,              . .  .

modifieringar. Del kan gälla miljöfrågor, och del kan gälla säkerhetsfrågor.

Och därmed, herr lalman, har Nic Grönvall fält svar på den första delen i sin

fråga.

Eftersom den inlernalionella miljöproblemaliken blir alllmera pälaglig, finns del anledning att i större ulslräckning observera sambanden mellan miljöåtgärder och handel. Det mäsle komma lill klart uttryck i olika internationella organ, l.ex. GATT.

För svensk del belyder exporlinkomslerna av skogsprodukter intäkler på ca 60 miljarder kronor. Därför är det utifrån elt svenskl ekonomiskl handelsintresse vikligl att den svenska skogen inle skall drabbas av miljöförstöring. Jag nämner detta bara för att belysa sambandet mellan handel och miljö. Jag tror alt Birgitta Hambraeus senare i debatten kommer all ta upp den frågan.

Beiräffande den senasle GATT-överenskommelsen, som slalsrådel Gradin berörde, vill jag nu bara belöna all uppgörelsen om jordbrukd inle fär leda lill all värt land blir avstjälpningsplats för jordbruksprodukter som framställts med kemikalier som vi förbjudit i värt land.

Regeringen förvänlar sig en sundare internationell jordbrukshandel, säger statsrådet i sin deklaralion. Del är vackert sä. Men dä vill jag fråga: Vad har regeringen gjort för alt del skall råda ömsesidighet på den punkten? Vilka kontrollmöjligheter har regeringen tänkt sig för all vi inle här i Sverige skall imporlera livsmedelsprodukler som är framställda på elt sätt som inte vi i Sverige har godkänt? Jag lycker ocksä all del i EFTA-debatten kring GATT-överenskommelsen finns övertolkningar om all Sverige skall gå före andra länder då del gäller avreglering av handeln på jordbrukets område.

Herr talman! Intresset för svensk utrikeshandel koncentreras nu nästan hell lill EG-områdd, som en följd av inlegralionsprocessen inom EG. De svenska förelagens direklinvesleringar inom EG får alltmer karaktären av förvänlningsinvesleringar i de europeiska ländernas huvudsläder.

Ibland tycker jag ocksä all man glömmer bort all titta på de investeringar som sker inom EFTA-länderna. De har ocksä ökal, i näslan molsvarande grad. Det finns anledning all undersiryka del i den här deballen. Annars brukar man bara framhålla invesleringarna i EG-länderna.

För all Sverige skall kunna hävda sig även i andra länder finns det anledning alt inle enbart inrikta invesleringarna pä EG-länderna. Jag vill därför fråga utrikeshandelsminislern: Vad gör regeringen för alt stimulera inlressel och främja handeln med andra regioner än EG?

Riksdagens beslul om EG våren 1989 innebär atl Sverige skall delta i den
västeuropeiska integrationen i största möjliga utsträckning, så långt detta är
förenligl med vår neutralitetspolitik. Bakom del beslutet fanns en bred
polilisk enighel. Del var bra och också nödvändigl, och jag vill betona atl
cenlern slår fast vid delta beslul. Det anger förhandlingsuppläggningen inför
förhandlingarna med EG. Men del får inle innebära all EG-debalten därmed
är slul. Delta gäller inte minst i det längre tidsperspektivet - efter 1992.
26                              Sverige har gemensamma värderingar med övriga väsleuropeiska länder

Handelspolitisk debatt

inom många områden. Det underlättar aulomaliskl handelskontaklerna och     Prot. 1988/89:108 är en väsenllig grund för värl dellagande i den västeuropeiska inlegralionen.     3 maj 1989 Men samtidigt måste utgångspunkten vara alt vi kan hävda ocksä sådana värderingar där samstämmigheten rned EG-länderna inle är lika påtaglig.

Etl dellagande i inlegralionen i Västeuropa kan ge mänga fördelar, l.ex. ur sysselsättningssynpunkt och för atl främja handeln. Det innebär inte att behovel av en aktiv svensk näringspolilik eller en aktiv svensk politik pä andra områden därmed är tillgodosett. Del finns skäl alt ocksä restaurera hemmafronten.

Inle heller har svenska exportföretag framtiden tryggad av enbarl EG. En del förelrädare för svensk induslri försöker få oss alt tro del.

Andra försöker få oss atl tro all ungdomarnas lägluffande i Europa förutsätter medlemskap i EG eller anslutning lill en tullunion. Det har märkts ibland i den politiska debatten, i uttalanden från företrädare för näringslivet.

Handeln med EG-länderna har i dag ulan ivekan slor belydelse för svensk ekonomi. EG är en bdydande handelsparlner för vårl land. Ca 50 % av vår exporl, värdemässigt sett, avsälts inom EG-områdd. Ändå bör vi, menar jag, i större utsträckning slå vakt om vär handel med andra länder.

Det faktum all hälflen av den svenska handeln i dag sker med EG-länderna är ingel skäl för all ensidigt inrikta handeln med EG. I slällel bör vi eftersträva atl vidga vär utrikeshandel till flera länder för all begränsa vår sårbarhet. Del är aldrig bra alt lägga alla ägg i samma korg, vilkel vi gör om vi koncentrerar handeln lill EG-omrädel.

Vi har all anledning all fäsla slörre uppmärksamhel vid den handel som sker med övriga delar av världen. Ca 50 % av exporlen går fakliski lill länder ulanför EG-områdd. vilket mänga lycks glömma bort i den "EG-yra" som nu råder i värl land.

För Sverige, som är etl lilel land med stor utrikeshandel, är del vikligl all bedriva handel med sä mänga länder som möjligl. Vi fär inle göra oss beroende av en handelsblock. EG är en lullunion ined uppgifl all främja inåt och diskriminera utåt. Därför skall vi inte ensidigt stänga in oss i Västeuropa.

Enligt centerns uppfattning är del nödvändigl atl Sverige och de svenska företagen kan samarbela och handla med alla delar av världen, inkl. EG.

Jag vill ange några mäl för att utveckla svensk utrikeshandel:

1.   Stärk Norden som hemmamarknad genom all avlägsna handelshinder.

2.   Stärk EFTA-samarbdet inför de förestående EG-förhandlingarna.

3.   Ge EFTA i uppgifl all åstadkomma frihandelsavtal med Nordamerika, Japan och Östeuropa, för atl nämna några exempel,

4.   Ulveckla handeln med u-länderna i syfle alt slärka deras ekonomiska silualion,

5.   Utarbeta elt samlat äigärdsprogram för ett ökal samarbete med öststaterna - särskilt med Baltikum.

Herr lalman! Mot bakgrund av den ökade inlegralionen i Väsleuropa inom ramen för EG är det nödvändigt all slärka och ulveckla handeln i Norden. De nordiska länderna är inle bara vikliga ekonomiska partner för varandra, ulan har ocksä i länga stycken en likartad principiell syn. Därför mäsle de olika

handelshindren i Norden las borl för atl vi skall få en vidgad och utvecklad         27

marknad i värl näromräde.

Prot. 1988/89:108       Norden som hemmamarknad har ju etablerats som mäl i det nordiska

3 maj 1989             samarbetet. Del finns emellertid mänga hinder för handel och ekonomiskl

HandelspoUtisk debatt

utbyte mellan de nordiska länderna. Del arbete som bedrivits de senaste åren

har inneburil karlläggning och vissa principiella rikllinjer. De konkreta

resultaten av detta arbele har däremol inte varit så mänga.

Etl nordiskt program molsvarande EG:s vilbok bör tas fram enligt centerns uppfallning. Syflel bör vara all avlägsna olika handelshinder för alt kunna etablera Norden som en riklig hemmamarknad för Sverige. Regeringen mäsle i del här avseendet forcera arbetet. Jag säger lill Anila Gradin: Öka takten i det nordiska arbetet!

Jag har en känsla av atl regeringens engagemang för Norden ofla stannar vid vackra lal. Norden har en viklig roll all spela i EG-inlegralionen, men jordbruksminislern, som samiidigi är vår minister för nordiskl samarbele, är inle med i regeringens särskilda EG-räd, Jag lycker alt del borde vara lika angeläget all han ingick i regeringens EG-räd som all enskilda slalssekrelera-re ges frihel all förhandla och lolka förhandlingarna inorn GATT och EG,

EFTA har en cenlral roll i de svenska överläggningarna med EG och för all främja svensk ulrikeshandel, Eflersom de olika EFTA-länderna bör samordna sina förhandlingar med EG är det nödvändigt alt stärka EFTA:s slällning, Pä den punklen delar jag ulrikeshandelsminislerns synpunkler i deklarationen, Samma inslällning kom också lill ullryck vid Oslomöld,

EFTA-deklarationen från Oslomöld visade alt organisationen nu måste slälla högre krav pä sig själv än vad som hittills gjorls. Del var ell besked som centern nolerar med lillfredsställelse.

Myckel lalar för all EFTA behöver juridiska organ jämställda med EG:s, men ulan den överstatlighet som kännetecknar EG-organen. I dagens handelspoliliska deklaration säger slalsrådel all "ingen inslilulionell form för del framlida samarbelel skall uleslulas på förhand". Jag vill fräga Anila Gradin vad hon menar med den formuleringen.

EFTA-samarbdd bör ocksä ges vidare ambifioner än atl enbarl ijäna ell förhandlingssyfle i överläggningarna med EG. Jag lycker atl EFTA borde fä en cenlral uppgifl i arbelel med atl åstadkomma frihandelsavtal också med andra länder och ländergrupper än EG.

Nordamerika är redan nu näsl efler Väsleuropa vår vikligasle exportmarknad. Del får inle glömmas borl. Sverige och de nordiska länderna eller hela EFTA-blockd bör verka för frihandelsavlal med Nordamerika. Även med Japan och andra dynamiska regioner bör vi eflerslräva en utvidgad handel.

Näringslivets organisation i Sovjetunionen håller pä all förändras. Slals-handelssyslemel häller på alt mjukas upp. Enskilda företag har nu räll atl bedriva handel under vissa faslslällda villkor. Utvecklingen i Baltikum är av stor belydelse. Därför bör vi eftersträva ökade kontakter och handelsutbyten mellan l.ex. Gotland, sydöslra Sverige och del balliska områdel.

Hela den nya ulvecklingen i Ösleuropa kan för Sverige, som geografiskl
ligger nära, fä ökad betydelse i del längre lidsperspektivet. Jag uppfallar
regeringens deklaralion sä, alt regeringen och utrikeshandelsininistern
ansluter sig lill de tankegångar som vi i cenlern tidigare presenleral l.ex. i
våra motioner om handeln och ett vidgal Europasamarbde. Del är bra all
28                          del finns samsyn pä den punklen.

EG har upprältal officiella avtal och kontakter med östeuropeiska länder via SEV. Del finns enligl vår uppfallning ingenting som motsäger atl EFTA-länderna skulle kunna spela en mera akliv roll i handel och induslriell ulveckling i samarbete med Östeuropa.

Även den dynamiska utvecklingen i olika länder i Ostasien bör öppna för ökad svensk handel med denna del av världen, liksom med Iredje världens länder. Deras roll i världshandeln lycks falla i glömska i del korla EG-perspeklivd, som nu i alllför hög grad präglar svensk polilisk deball.

Herr lalman! Sverige skall självfallel pröva de olika förslag lill harmonisering av lagar och förordningar sorn följer i spåren pä EG-inlegralionen. Men del får inle innebära all vi villkorslösl går in i ell fördjupai samarbele med EG. EG-harmoniseringen fär inte innebära atl vi gör avkall på vikliga miljö-, hälso- och regionalpolitiska ambitioner eller på Sveriges neutralildspolilik. Med del sislnämnda har jag också svaral på den andra delen av Nic Grönvalls fräga.

Slatsrädd Gradin hänvisade i sill anförande lill de 24 olika arbetsgrupper som arbetar med EG:s vilbok och den särskilda redovisning som lämnals lill riksdagen i dag.

När del gäller den särskilda redovisningen i EG-frägan är del - det vill jag betona, och jag ansluter mig här till vad exempelvis Nic Grönvall sade -otillfredsställande atl den har lämnats till riksdagen sä senl all vi inle har hunnil läsa in maleriald lill dagens deball. Likaså är del otillfredsställande att regeringen anser det vikiigare atl försl informera massmedierna innan vi fär information här i riksdagen. Nu kan nägon invända all informationen var avsedd för en senare debalt, men dä släller jag frågan: Varför ordna en presskonferens kl. 8 på morgonen, om del här dokumentd var avsell för en senare deball?

Det är olillfredsslällande all riksdagen får slä sä offside i de olika EG-förhandlingarna och när del gäller den EG-information som av alll alt döma finns all ge.

Delar av regeringen ingår nu fillsammans med förelrädare för induslrin och de fackliga organisationerna i EG-rådd, som har bildats som ett resultat av fjolårets riksdagsbeslut om EG. I de olika arbetsgrupperna bedrivs elt arbele som riksdagen inle har insyn i. Delta är inte tillfredsställande ur demokratisk synpunkl.

I den allmänna debatten riktas ibland farhågor för att regeringen vill "smyga på" svenska folkel förhandlingsuppgörelser med EG ulan all riksdagen fåll lillfälle all ytlra sig under förhandlingsarbdd. Del handlar i sluländan om "lake it or leave it". Det finns anledning alt regeringen lar allvarligt pä de här kritiska synpunkterna. Riksdagen mäsle på elt mera aklivl säll än hillills komma lill lals i den pågående EG-processen. Informafionen lill riksdagen om harmoniseringen med EG måste förbällras. Annars verkar del som om regeringen smyger omkring med EG-frågorna som en ljuv om nallen, och del var kanske inte meningen. I dag får exempelvis Antonia Axelsson Johnson och fackliga förelrädare i EG-rådd mer information än riksdagens ledamöter.

Frän centerns sida har vi aktualiserat att det behövs ell parlamentariskt organ. Det räcker inle med EFTA-delegationen. Jag vill fräga Anita Gradin:

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

HandelspoUtisk debatt

29

Prot. 1988/89:108 Vad avser den socialdemokratiska regeringen alt vidla för åtgärder för all
3 maj 1989             riksdagen på ett mera aklivl säll skall kunna följa och ta del av förhandlingar-

H    d 1     It' kH h      "   Eller skall riksdagen först i sisla slund fä informalion?

Herr lalman! I sluiel av sill anförande log slalsrådel upp handeln med u-länderna och deras situation.

I alllför hög grad har u-länderna och deras silualion kommit i skuggan av den Europadeball som nu förs alllmera iniensivl bäde i värl land och i hela Europa. Det är olyckligt. Det är också allvarligt när u-ländernas andel av den svenska utrikeshandeln - med undantag av Asien - har minskat, som utrikeshandelsminislern påpekade.

Sverige har anledning atl aktivt arbeta för all förbätlra u-ländernas situation och inle medverka lill all resa nya murar mol dessa länder. Den risken är påtaglig, om vi koncentrerar vårl arbele inom ulrikeshandeln pä enbarl EG och Västeuropa.

Flera olika skäl lalar för alt vi aktivt måste arbeia för all slödja u-länderna bl.a. genom att underlätta deras exporl. U-länderna måsle exportera för atl kunna köpa för sin utveckling nödvändiga varor, men ocksä för atl klara av sin ofta svåra skuldbörda.

En öppen och fri handel fungerar bäst när parterna pä världsmarknaden agerar ulifrån likartade förutsättningar. Införande av handelshinder mellan utvecklade och industrialiserade länder bör inte accepteras, inte heller mellan u-länder och industriländer.

Frihandelssyslemd kan dess värre leda till negativa effekter vad beträffar fördelningen av ekonomiska resurser mellan induslri- och ulvecklingsländer. Del är därför angelägel all en öppen och fri världsmarknad inle förslärker obalansen som nu råder mellan falliga och rika länder.

Avslutningsvis, herr lalman, dagens handelspolitiska debatt förs - som flera talare har påpekat i debalten - i ljuset av den ökade fixeringen till EG. För de som nu håller på atl stirra sig blinda pä EG finns del anledning all påminna om all Europa är slörre än EG. Världen är slörre än Europa! Del skall vi utnyttja, eflersom del öppnar möjligheter för ekonomiskt mycket intressanta perspektiv i handelspolitiska sammanhang.

Under della anförande överlog iredje vice lalmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Anf. 6 PAUL LESTANDER (vpk):

Herr lalman! Till all börja med vill jag ullala lillfredsslällelse över del fillkännagivande som riksdagen riklat lill regeringen om behovel av elt handelskonlor i Sovjet. Det tillmötesgår delvis det gamla vpk-kravet om inrättandet av ell statligt handels- och bytesbolag riklat mol Ösleuropamark-naden. Del ligger också i linje med vårl parlis vilja all Sverige skall föra en mer alleuropeisk politik.

Del är ur flera utgångspunkter önskvärt att vår handel med Sovjetunionen
utvecklas. I det sammanhanget är ju Sveriges lysta medgivande lill all
medverka i USA:s leknikembargopolilik oerhörl skadligi. Den skadar våra
möjligheter till export och kringskär vårt nationella oberoende. Är ministern
30                          beredd att ta initiativ lill åtgärder som pä sikt bringar teknikembargoi att

upphöra?

Vpk kämpar för ell ekonomiskl syslem som upphäver rovdrifien pä människor och natur, hejdar krisen i ekosystemen och försonar nalur och industrialism. Vi kämpar för fred, nedruslning och upplösning av militärblocken.

Dessa utgångspunkter bestämmer vårl slällningslagande lill EG och lill den slörre frågan om Europa.

Vpk försvarar Sveriges alliansfrihet och neutralitet. EG är en sammanslutning styrd av länder som ingår i NATO, en av världens slora militärallianser. Alliansfrihet omöjliggör därför medlemskap i EG.

Alliansfrihet kan dock inle heller förenas med en nära anpassning lill EG ekonomiskl eller rättsligt. En sådan anpassning skapar beroenden och bindningar som inkräktar pä den utrikespolitiska självständigheten. Sådana beroenden är skadliga för Sveriges säkerhetspolitik och skulle öka spänningen i Europa. Den pågående anpassningen till EG ger en sådan typ av beroende. Ett självständigt Sverige kan däremol spela en akliv och skapande roll för avspänningen och samverkan mellan Europas länder.

Vpk slär vakl om Sveriges nalionella självbestämmanderätt och kämpar för en utvidgning av folkels demokratiska rättigheter på alla samhällsområden. Ökal beroende av EG är etl hol mot demokratin. Elt sådanl beroende ökar de slora kapitalens makt och ger EG-byråkralin etl bestämmande över vår nalionella utveckling. Det försvårar en omgestaltning av del svenska samhällel i demokratisk, socialistisk och ekologisk rikining.

EG befäster också privilegierna och klyftorna i världsekonomin. Med sin protektionistiska hållning utåt och sina anspråk på all styra andras handelsvillkor motverkar EG en handel på verkligt fria och rällvisa villkor.

EG är redan en föråldrad typ av formation och hämmar därmed etl globalt tänkande. För etl avancerat industriland som Sverige ligger framtiden i atl ha elt öppet förhållande lill världen i dess helhet.

I den politiska kampen står EG på de slora kapilalens sida. De s.k. fyra friheler EG proklamerar handlar hell om frihden all förfoga över produk-lionsresurser, inkl. människor. Arbdarnas och folkmajoritdens polifiska och sociala fri- och rältigheter ingår inle.

EG:s övernalionella myndigheter står inte under nägon demokratisk kontroll från medborgarna. Dessa organ banar väg för privatintressen och begränsar offentligt inflylande och insyn. De står för en kommersiell ideologi, oförmögen alt ge lösningar pä vär tids miljökris, krigshot och sociala problem. Därför är en svensk EG-anpassning etl allvariigl hot mot progressiva slrävanden. Della gäller irafik och miljö, regional ulveckling och livsmedelsprodukfion, liksom också arbdsliv och jämslälldhei mellan könen. De ledande krafterna inom EG intar en konservativ hållning i grundläggande samhällsfrågor. Della visar sig lydligl i kvinnosyn och kvinnors levnadsförhållanden. Del tar sig även uttryck i passivitet inför massarbetslösheten, inför framväxten av ell stort underproletariat i Väsleuropa och inför invandrarnas rätissilualion.

En kritisk och självständig hållning lill EG får dock inte utesluta en livlig och öppen relation lill Västeuropas länder och folk. De ulgör vikliga och nalurliga partner för Sverige, ekonomiskl och kullurelli. Däremol bör Sveriges beroende inle drivas längre än nu eller fä hämma samverkan med

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

HandelspoUtisk debatt

31

Prot. 1988/89:108    andra länder. Denna samverkan bör tvärtom utvecklas. Detta gäller inle

3 maj 1989             minst det nordiska samarbelel.

,,     , ,      ,..,.,            Vpk är ell inlernalionalistiskt parli. Vi lar fasta på den ursprungliga,

HandelspoUtisk deball                                                                  k             k     & t

klassiska tanken på ett fredens och folkförsoningens Europa. Därför arbetar

vi för ell nyll alternaliv i Europapolitiken.

Yllerligare regionalisering av Europa mäsle undvikas. Ell alleuropeiskl samarbele mäsle organiseras. Del kan ske genom ell nyll, vidgal Europaråd, omfaiiande världsdelens alla slaler.

En sådan organiserad alleuropeisk samverkan mäsle formas ufifrän ömsesidig respeki för de enskilda ländernas självbestämmanderäll och med erkännande av all del i Europa exislerar olika sociala och ekonomiska system.

Etl alleuropeiskl råd bör samla staterna till gemensamt arbele för atl lösa de svåra problem som i dag tynger Europa. Program bör utarbetas mot massarbetslösheten, rnot rniljökrisen och för nedrustning och kärnvapenfria zoner. Ett särskill program för humanisering av lagar och reducering av rese-och gränshinder för eriskilda personer bör utarbetas. Vetenskapligt och kullurellt samarbete bör byggas ut på basis av fria kulturskapares och forskares kontakter. Inriktningen skall vara etl folkens ömsesidiga berikande genom utnyttjande av Europas kulturella mångfald. Detta är alternativet till kommersiella standardkulturer och uppbindning av forskningen i teknokratiska projekt, styrda av storfinans och NATO-militär.

Handeln med varor och ijänsler, liksom andra ekonomiska relalioner mellan Europas länder bör formas pä grundval av nalionell självständighet, likaberättigande och ömsesidiga fördelar. Nationer i Europa får inle pålvinga varandra reslriklioner gentemot tredje land, ej heller acceptera sädana krav frän slormakler ulanför Europa.

Den urskillningslösa friheten för de stora kapitalen fär inle slyra villkoren för del ekonomiska ulbylet. Frihandel enbarl pä kapilalens villkor leder lill extrem, osund specialisering. Varje land bör kunna förbehålla sig en rimlig grad av mångsidighet i sin ekonomiska struktur. Delta leder till bättre ekonomisk balans, motståndskraft mot kriser samt till snabbare ekonomiska och tekniska framsleg. Integreringen inom länder är vikiigare än integreringen mellan länder.

I högl utvecklade industriländer ökar sländigl sambanden mellan samhällets olika delar och funktioner. Därmed växer ocksä betydelsen av de offentliga verksamheterna och av insatser på sociala och kulturella fäll. Tillväxlen i sociala och kunskapsmässiga termer fär därför långt slörre betydelse än lillväxl i flödel av kommersiella produkter.

EG som maklslruklur representerar i dag överklassens och del mullinalio-
nelll orienlerade kapilalels inlresse. Mol della dablissemang mäsle de breda
folklagren mobilisera. En kamp måsle föras i alleuropeisk skala för allas räll
lill arbele saml för likaberälligande mellan kvinnor och män liksom mellan
alla etniska grupper. Kampen måste la sikle på all slärka de breda
folklagrens slällning i Europa och pä all vidga de ännu svaga medborgerliga
och demokraliska rällighelerna. Kampen mäsle dessulom inriklas mol den
ansvarslöshel inför miljöförslöringen som nu kännetecknar hela del indu-
32                           slrialiserade Europa.

Under deballen i dag har frågorna om u-länderna och skuldkrisen lagils upp. Jag menar att Sverige måste gå i spetsen för att få de enorma skuldbelopp som utvecklingsländerna lånat upp avskrivna. U-länderna betalar långl mer i skuldljänsl än vad de fär i bistånd och nya län frän OECD-länderna. 1982-1988 mjölkades de på 340 miljarder dollar. Del molsvarar 4-5 Marshallplaner.

Därlill kommer de vinster som de transnalionella förelagen lar hem, de exportförlusler som u-länderna gjort till följd av drastiskt försämrade råvarupriser, deras utbetalningar för licenser och palenl och en hel del annat.

U-länderna sjunker alll djupare ner i skuldlräskd. När de inle kan beiala skuldljänsten - räntor och avbetalningar på lånen - kommer Internationella valutafonden, IMF, med sin medicin: strukturanpassning. Devalvera och strama ät kreditmarknaden! Sank skallerna! Minska socialulgiflerna och slopa subventionerna pä livsmedel och tjänster! Avskaffa valularestriklio-nerna! Exportera!

Aldrig att IMF föreslär en jordreform, som skulle kunna ge mal ål folk. I ställd blir resullald av exporldriven atl ännu mer jord tas i bruk för exportgrödor. Aldrig alt IMF kräver nedskärning av militärutgifterna. Man vet alt förlryckarapparaten behövs för atl Ivinga ner den beska medicinen.

När de skuldsalla länderna ivingas skära ner pä hälsovård och ulbildning, ökar barnadödlighet och analfabetism. Undernäringen blir alll värre bland gravida och ammande kvinnor. Fler barn föds underviktiga - 60 % av de nyfödda väger under 2 kg i Nigeria - och mänga fär bestående hjärnskador. 1988 dog en halv miljon barn i u-världen lill följd av del som kallas "skuldkrisen" - 1 400 om dagen. FN:s barnfond Unicef kallar delta "en illgärning mot en stor del av mänskligheten".

När exporten forceras, härdexploaleras naturresurserna. I Centralamerika har över 60 % av skogen skövlats för all producera kött för Nordamerika. I norra Mexico används grundvaltnd för alt odla grönsaker för USA. I Thailand har maniokodlingarna 30-dubblals och skogen krympt från 72 % lill 17 % av landels yta.

1 Malaysia avverkas dagligen 7 km' regnskog. Timret exporteras huvudsakligen till Japan. Botswana har satsat på köttexporl till EG. Det har lell lill överbetning och ökenspridning. Befolkningen livnärs med utländsk livsmedelshjälp.

Detta är ett exempel på likvidering av viktigt nalurkapital. Det är också exempel på alt handel och exporlframgångar inle är lillväxl i ordels verkliga bemärkelse. Del kan också vara ren skövling, ren rovdrifl. Olika siffror cirkulerar, men den akluella uppgifl som jag känner lill är all 1 ha Iropisk regnskog försvinner var iredje sekund. Della är elt slorskaligl, globalt miljöproblem, som innebär all man håller på alt utarma jordens skogsresurser och får en enorm ökenutbredning som följd.

I Sudan har Världsbanken spenderat drygt 300 milj. kr. på bekämpningsmedel för all skydda bomullsskörden mol skadedjur. Dessa blev resistenta, så kostnaderna sleg och närmar sig värdet av den skördade bomullen. Del är exempel på misshushållning. Haven fiskas ul - alll för alt mätta lMF:s heliga ko, exporlen.

Detta kan inte kallas "kris". Del är en kalaslrof för u-länderna, ell krig.

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

HandelspoUtisk debatt

33

3 Riksdagens protokoll 1988/89:108

Prot. 1988/89:108     om man som Clausewilz definierar krig som en våldshandling med mäl all

3 maj 1989             tvinga motparten all göra som man vill. Del är en kontrarevolulion. Del som

7!     T!        . ,   , ,        Iredje världen tillkämpat sig sedan länderna blev självständiga, lar imperia-
Handelspolitisk deban   ,.      .,„   ,

lismen nu tillbaka.

Imperialismens nya erövringskrig går inte ul pä all lägga under sig lerrilorier. Del räcker all erövra resurser. De iransnalionella förelagen har ingel inlresse av all administrera besillningar "över haven". Med skuldljäns-len som piska och Inlernalionella valulafonden som domplör fär man skuldländernas regeringar all upplräda som man önskar. Och del gäller för övrigl inle bara u-länder. Jugoslavien, Polen, Rumänien och Ungern har också fåll smaka på IMF:s piska.

Länder som vill pröva andra vägar avslängs frän lån. Effekten förslärks när också de bilaterala biståndsgivarna kräver all mottagarlandets regering kommer överens med IMF, vilket även Sverige tycks ha gjort. De tror mer pä IMF:s sakkunskap än sina egna biståndsorgan. I Sverige har denna tilltro lill finansexperlernas överlägsenhet lett till att skuldförhandlingarna med u-länderna överförts lill finansdepartementet.

Bankerna har insett att de aldrig kan driva in hela skulden, och därför säljer de skuldbreven till reapris. Della kallas för "kapitalisering" av skulder. Ett rikligare namn vore rekolonisering, för köparna löser in skuldsedlarna till fulla värdet i skuldlandets valuta och till myckel förmånlig kurs, efter alla av IMF framtvingade devalveringar. För de pengarna köper de aktier och andra tillgångar. Bankerna tjänar trots nerskrivningar mer pä dessa län än om de hade placerat pengar i engelska eller amerikanska statspapper.

Man socialiserar skulderna och privatiserar tillgångarna. U-länderna hamnar i ell nytt beroende. Deras tillgångar återgår i utländsk ägo. Pä sikl hotas folksuveräniteten. I de mesl skuldlyngda länderna börjar inan frukta alt bli uppköpt.

Ur miljö-, malförsörjnings- och solidarildsaspekt är följderna av skulderna hell oacceptabla. Inom vpk anser vi, som jag tidigare framhållit, atl Sverige borde la initiativ för atl få dessa skulder avskrivna. Jag vill fräga minislern: Är ministern beredd all arbeia för en sådan internationell avskrivningslinje?

Som internationalisler kämpar vpk för internationell solidarilel och för en grundläggande förändring i den ekonomiska och politiska världsordningen.

Det framlida, samverkande Europa måste förändra sin roll i världen. EG är ägnat alt befästa Europas imperialistiska roll. De ledande EG-länderna dellar aklivl i konspirationer och väpnad aggression mot folk i tredje världen. De saboterar FN;s slrävanden i bl.a. Sydafrikafrägan. De försvarar iredje världens ekonomiska underordning.

Kampen för del nya Europa, folkens Europa, måsle bryla denna maklslällning och självcenlrering. Detta fordrar atl ocksä EG:s nuvarande maktstrukturer bryts sönder. Vägen mäsle öppnas för en europeisk självprövning och elt nytt europeiskt medvetande om vär världsdels ansvar för en sociall rättvis och ekologiskt ansvarig värld. Kampen mot de multinationella kapitalen måsle föras upp pä internationella organisationers nivå.

Så kan Europa äntligen göra upp med sin destruktiva roll i världen. Sä kan
34                           den europeiska kommersialismen ersättas med del som är vår världsdels

beslående insats för mänskligheten: den europeiska humanismen.   Prot. 1988/89:108

HandelspoUtisk debatt

Herr talman! Slulligen vill jag instämma i den allmänna kritik som riktals    3 maj 1989 mol del hell otillständiga i atl regeringen, som jag anser, inte i tid gett oss etl tillräckligt bra informationsmaterial och underlag för debatten. Själv fick jag regeringsdeklarationen när jag salt här i kammaren dä debatten skulle inledas. Delta är helt otillfredsställande.

Anf. 7 HÄDAR CARS (fp) replik:

Herr lalman! Del är bra atl vi genom Paul Lestander fält en kalalogaria över alla de giftighder den svenska anti-EG-rörelsen har alt komma med. Det finns anledning att återkomma till de olika punkterna i den katalogarian; del går inle inom ramen för en korl replik. Men jag nolerar ändå Paul Lestanders myckel grova förolämpningar mot de människor av olika politisk färg, liberaler, socialdemokrater, konservativa, kristna - och kommunisier, som aklivl arbelar inom EG för atl med EG som medel främja freden, demokralin, respekten för mänskliga rättigheter, socialt välstånd och en bättre miljö i Europas alla delar.

Paul Lestanders inlägg är också en förolämpning mot alla de u-landsmed-borgare som i nära samarbele med Gemenskapen ser ett hopp om ulveckling och därigenom om resurser atl komma lill rätta med bl.a. miljöproblemen. Det är, herr lalman, fattigdomen i u-länderna - en fattigdom som ofta fördjupas genom saisningar på misslyckad socialism - som är grund både till skuldkrisen och lill miljöförslörelsen. Detta kan hävas genom skuldavskrivningar, ekonomisk ulveckling och öppen handel. Allt della kräver samverkan med EG.

I detta anförande instämde Nic Grönvall (m).

Anf. 8 PAUL LESTANDER (vpk) replik:

Herr lalman! Om Sverige vore medlem i EG, vilkel i varje fall inle jag vill alt vi skall bli, skulle naturligtvis både folkparlisler och kommunisier inom den politiska ramen arbeta med EG-frågorna. Del är en självklar polilisk utvecklingsväg att de partier som verkar i de här parlamenten inom EG ocksä arbetar med EG-frågorna, eftersom dessa länder redan är anslutna. Men när det gäller frågan om Sveriges anslutning måsle det i en fungerande polilisk demokrati som vår vara självklarl atl även kommunisier pä samma villkor som andra framlägger sin syn på verkningarna för Sveriges del av en anslutning.

Del har i denna deball förekommil inslag av en oerhörd indignation över all del i Sveriges parlament finns kritiker mol olika grader av associering eller anslulning till EG. Del tycker jag är ett antidemokratiskt tänkande. Atl vi anser alt Sverige inle skall vara ansluld lill EG innebär inle atl vi förolämpar människor i de länder som redan lillhör Gemenskapen. Vi framför endasl vår synpunkl på hur Sverige bör förhälla sig lill EG. Det är ell poliliskt förhållningssätt och ingenting annat.

35

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

HandelspoUtisk debatt

36

Anf. 9 HÄDAR CARS (fp) replik:

Herr talman! Jag vill försl korrigera Paul Lestander pä en punkt. Han sade i sitt anförande atl EG var slark motståndare till sanktioner mot Sydafrika. Den av honom sä förkättrade kommissionen har ju uttalat sig för all man skall införa fullständiga sanktioner mol Sydafrika.

Sedan, herr lalman, vill jag säga all Paul Lesiander säkerligen myckel väl vel all del slörsla kommunistiska partid i någon demokrati, det ilalienska, inle av nödtvång utan av fri vilja och med stor entusiasm arbetar för atl slärka den Europeiska gemenskapen, därför all man har lilltro denna. När Paul Lestander som företrädare för ell svenskl kommunistiskt parti spyr sin galla över människor som arbetar poliliskt inom EG, träffar del inle minsl hans egna partikamrater i Italien och i andra länder inom Gemenskapen.

Anf. 10 PAUL LESTANDER (vpk) replik:

Herr talman! Jag känner till det italienska kommunistiska partiets hållning i denna fräga, men vänsterpartiet kommunisterna i Sverige förbehåller sig naturligtvis rätlen både all ha sin egen åsikl om EG oberoende av de ilalienska kamralernas äsikler och all hell självsländigi formulera sina åsikter. Det är möjligt atl folkparliel har etl annat förhållningssätt till internationella frågor, dvs. atl man följer nägon form av s.k. falsk inlernalional eller all man har mer nivellerade möjligheler all ullrycka sina äsikler. Men för oss i vänslerpartid kommunislerna är det som vanligt hedervärt att framhålla vär åsikt och själva formulera oss i allvarliga politiska samarbetsfrågor.

Tredje vice lalmannen anmälde all Hädar Cars anhållit alt lill protokollet få antecknat alt han inle ägde räll lill ytterligare replik.

Anf. 11 LARS NORBERG (mp):

Herr talman! Som nytillkommet lillskoll i denna kammare har vi inle erfarenhet av alla sedvanor. Sedvanan - om del nu är en sedvana - all samma morgon som en handelspolilisk debalt skall äga rum lill kammaren överlämna väsenlligl underlag för deballen lycker vi, liksom alla övriga oppositionspartier, innebär ett klandervärt beteende av regeringen, 1 detta avseende instämmer vi i vad Nic Grönvall inledningsvis sade.

Jag skall inle beröra EG-frågan i stort - Per Gahrton kommer senare i debalten att uppehålla sig vid den. Jag kommer mera all hålla mig lill de allmänna handelspoliliska frågorna och GATT-frägan.

Jag kan inle låla bli all beröra vad Nic Grönvall sade inledningsvis. Del anknyler till en deball som vi hade för inte så länge sedan här i kammaren. Han lalar återigen om Europafrågan när han menar EG-frågan. Jag har försökt klargöra skillnaden mellan Europa och EG. Europa har 33 stater. Det siräcker sig frän Uralbergen lill Atlanten i öst-västlig rikining och från Malta till Nordkap i nord-sydlig riktning. Samarbetet med EG kan diskuleras, och samarbetet med Europa kan också diskuteras. Men det förvirrar diskussionen om man blandar ihop begreppen.

En svensk författare skrev för några år sedan om Sverige som ett kupésamhälle. Jag kunde inte låta bli alt länka pä delta när jag hörde slatsrädd Anita Gradins inlägg i denna debatt.

För några veckor sedan hade vi en biståndspolitisk deball häri kammaren. Del var elt resonemang mellan specialister på u-landsproblem samlade i en kupé. I dagens debatt har del samlals ell anlal personer som anser sig sakkunniga när del gäller inlernaiionell handel - del är alltså nästa kupé. Samtidigt har vi en riksdag som borde ha en helhetssyn pä del globala samarbelel mellan människor och stater, och framför allt: vi har bara en jord, planeten Tellus, och den mäsle vi vara rädda om, för del finns ingen jord i reserv. Vi miljöparlisler menar att detta måste vara utgångspunkten för den politik som förs, oberoende om del är fråga om u-hjälpsdeball eller handelspolilisk deball. Vi har bara en jord, och del finns ingen ny i reserv.

Vi menar också att det är viktigt alt ha en ideologisk grund all slå pä när man diskulerar politiska frågor, både de stora och de små. Handelspolitiken är onekligen en slor fråga. Vär grund är de fyra solidaritdskraven: solidarilel med djur, natur och det ekologiska systemet, solidaritet med världens folk, solidarilel med människor i vårl egel land saml solidarilel rned kommande generationer. När vi med dessa utgångspunkter ser pä världen kommer vi, med den kunskap som vi besitter om tillståndet pä planelen. all finna all vi har all anledning att känna slor oro.

Herr lalman! Vi oroar oss över en hänsynslös exploatering av jordens tillgångar. Del gäller lagertillgångar som kol, olja, naturgas, metaller och andra mineraler. Det gäller jordbruksmark som förstörs genom jorderosion, försaltning, ökenutbredning, asfallering eller kanske av bebyggelse och golfbanor. Vi ororas av att della perspektiv saknas i regeringens syn på handelspolitiken,

I Slällel lalas del om värdel av ökad handel och ökad lillväxl, trots all vi knappasl kan Ivivla pä atl den sorlens lillväxl som i-länderna driver fram kommer alt leda till att mänsklighetens knappa resurser snabbt förbrukas. Vi oroas över Anita Gradins lillfredsställelse över möjligheten lill ökad export av tropiska produkter, utan all hon ifrågasätter vad delta har för ekologiska konsekvenser, vare sig det gäller tullfrihet på elfenben eller diverse tropiska trädslag. Vi oroas över regeringens tilltro lill värdel av ökad inlernaiionell handel, när vi vet alt del med all sannolikhet belyder all induslriländerna sprider sin teknik och sina förbrukningsmönsler till de faltiga länderna. Vi vet ju redan alt den rika femtedelen av världens befolkning - de som bor i de s.k. ulvecklade länderna - förbrukar ungefär tre fjärdedelar av världens råvaror, energi, mineraler elc.

Vi menar alt regeringen i första hand borde ifrågasätta de förbrukningsmönsler som de rika länderna har, eller tror regeringen och socialdemokratin att världen tål en råvaruförbrukning som är fyra gånger högre än dagens?

Vi har ungefär 10 bilar på 25 svenskar. Vad tror Anila Gradin om samma biltäthd i Kina, Indonesien och Latinamerika? Vi oroas över industriländernas stora förbrukning av fossila bränslen som leder lill slora ulsläpp av koldioxid och därav följande växlhuseffekl. Vi oroas över de slora utsläppen av klorerade kolvälen, freoner och haloner, som hotar alt upplösa del skyddande ozonskiktet. Del är i-länderna som har de dubbla ansvarel för alt vara huvudanvändare av dessa lekniker och samiidigi sprida dem lill u-länderna. Följderna av denna leknik drabbar hela världen, u-land liksom i-land. Naturligtvis kommer även människor i u-länderna all fä hudcancer pä

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

HandelspoUtisk debalt

37

Prot. 1988/89:108   grund av del upplösta ozonskiktet, lika väl som vi, trots all de aldrig har ägt

3 maj 1989             ett kylskåp eller en halonbrandsläckare.

,,     , ,      ,..,■■          Herr talman! Vi i miljöpartiet oroas verkligen över atl vi har en regering

HandelspoUtisk debatt                                                                                   o      &

och ett regeringsparti som tycks sakna sjukdomsinsikt. Planelen Tellus är

nämligen ganska sjuk. Om vi vill vara solidariska pä alla de fyra områden som jag inledningsvis nämnde, måste della sälla sin prägel på hela vår polilik, specielll handelspolitiken. Jag vill därför fråga Anila Gradin: Släller regeringen sig bakom solidaritet med djur, natur och det ekologiska syslemel? Släller regeringen sig bakom solidaritet med världens befolkning, med människor i vårt eget land och med kommande generationer? Om regeringen släller sig bakom dessa fyra solidarilelskrav, vad blir då slutsatserna när del gäller handelspolitiken?

Vi miljöpartister måste resa en rad frågetecken inför Anila Gradins honnörsord i inledningen lill hennes anförande. Anita Gradin hyllar ell frill handelsutbyte. Vad garanlerar att del inle blir frihel enbarl för den starke och smarte, dvs. för industrivärlden? Anila Gradin lalar om ekonomisk tillväxt. Är del en ekologisk sund tillväxt hon avser, eller en cancertillväxl som yllerligare påskyndar exploatering och förslöring av knappa nalurresurser? Det gäller atl fylla orden med innehåll. Anita Gradin talar om tekniska landvinningar som sprids, vilka landvinningar avses? Är det flera bilar, flygplan och alomreaklorer som hotar med snabbare ökning av växlhuseffek-len och radioaktiv försmutsning? Det är dags all klarlägga retorikens verkliga innehåll.

Del lalas ofla om de fyra friheter som EG:s inre marknad strävar efter. Eftersom frihel är ett honnörsord - något sorn alla anser vara eftersträvansvärt - så accepteras ofla detta lal ulan krilik. Vi miljöparlisler vill all dessa friheter skall analyseras. Vad gäller dessa friheter? Frihel frän vad och frihel till vad? Della gäller inte bara EG utan i lika hög grad GATT-överenskommelsen. De fyra frihelerna kan nämligen bli frihet från ansvar och frihet all exploalera. Miljöparfiel menar alt del är en slor risk all dessa negafiva frihelsaspekler blir de dominerande om vi kriliklösl accepierar Jacque Delors frihetsmål som i praktiken kan gå ul över både nalur och människor.

När regeringen uttrycker sin förljusning över atl den inlernalionella handeln har ökal, måsle vi miljöparlisler fräga oss - och för övrigt behöver alla fräga sig: - della betyder kanske att den internationella specialiseringen ökat, alt produklionen blivit mer storskalig och all varorna Iransporteras mer än förul? Specialisering, slorskalighel och ökade iransporler över gränserna är faktiskt energikrävande, och energi är en knapp resurs. Ja, men vi sparar arbdskrafl och ökar effektiviteten i produklionen genom specialisering och handel, säger man då i David Ricardos anda. Ja, men del är faktiskt inle arbdskrafl som världen har onl om. Arbdskrafl är en sländig, förnybar resurs, medan oljan, som är grunden för del moderna iransporlväsendd, inle är förnybar och inte heller den natur som försuras och dödas av trafikens ulsläpp. Nic Grönvall, tänk på della i samband med Öresundsbron!

Ell av holen  mol  världsfreden och  den  ekonomiska  stabiliteten  är

skuldkrisen. Därom tycks vi alla vara överens. Regeringen konslalerar atl

problemen är olösla. Jag vill fråga: Har icke Sveriges regering skyldighd alt

38                          söka en lösning på dessa problem och komma med idéer och förslag? Är icke

dessutom skuldkrisen en talande demonstration av vilka resullal man kan vänta sig om man inför fullständigt fria kapitalrörelser? I detta fall har det lett lill borlslösade pengar lill investeringar av tvivelaktigt värde i vissa u-länder och till lyxkonsumtion i stor utsträckning samt inte minsl en snabb påfyllning på många schweiziska bankkonton.

Anita Gradin berör också Sydafrika. Vi beklagar att regeringen inte har kunnal göra mer för att konlrollera svenska förelags meloder att överträda exportförbudet när det gäller Sydafrika. Vad som också är av vikt är atl vi moraliskt brännmärker de förelag som med diverse knep kringgår Sveriges exportförbud med hjälp av bulvaner eller doUerfördag i andra länder.

Herr talman! Miljöpartiels grundläggande kritik mot de doktriner som dominerar handelspolitiken är alt man i dessa förfallit lill att bara räkna pengar. Pengar kan inle ätas. Miljö- och nalurresurser har, sä länge de inle har exploaterats, inget värde med det räknesättet. Man accepterar utan kritik en tilllagande slorskalighel som inte bara leder lill en ökad resursförbrukning, utan ocksä gör all själva produktionskostnaden blir lägre. Detta medför en rad dolda kostnader som slal och kommun skall slälla upp och betala. Det gäller den s.k. infrastrukturen och människors lid och välbefinnande.

Ju slörre skala, desto längre arbetsresor. I storsläder med storskaliga arbetsplatser är elt par limmars lid för resor till och frän arbetet ingalunda ovanligl. Det är i själva verkel obetald arbetstid som den enskilde offrar på storskalighetens altare.

När del gäller de fyra friheterna är vi i miljöpartiet odelat positiva till friheten för människor alt resa, träffas och studera. Men en total frihet atl arbeia i alla EG-länder är förmodligen en slörre frihel än vad samhällena för närvarande orkar med. En fri europeisk arbetsmarknad med höga murar gentemot reslen av världen är knappast förenlig med kravel pä solidaritet med världens folk.

När det gäller frihet atl utbyta varor och tjänster över gränserna är jag överlygad om all denna frihel måsle förses med begränsningar. Jag har redan tidigare i denna kammare framhållit all frihet alt producera där det är billigast, och all kunna köpa ulan restrikfioner, leder till alt del land som vill driva en ansvarsfull miljö- och socialpolitik exporterar miljöfarlig och människoexploaterande verksamhel lill länder med låga eller inga krav pä miljöskydd, arbetsmiljö eller social omsorg. Etl sådant handelsutbyte leder till atl exploateringen fortsätter atl förvärras i dessa länder, samiidigi som svenska arbetare kanske blir arbetslösa.

En ytterligare risk med denna form av fullständig frihel i handelsulbyiet är givelvis all vi kommer att imporlera produkler som är mindre hälsosamma. Del gäller exempelvis livsmedel som framställts med meloder som vi själva genom lagstiftning förbjudit då de gör produkten mindre hälsosam.

Vi har här i kammaren haft en diskussion om äpplen och päron. Frågan gällde då om vi skall acceplera atl äpplen och päron som importeras till Sverige har producerats med metoder som vi anser hälsovådliga för människor och nalur. Är en sådan import förenlig med kravet på konkurrens pä lika villkor? Åren sådan import förenlig med ansvaret - solidariteten - för djur, natur och det ekologiska systemet?

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

Handelspolitisk debatt

39

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

Handelspolitisk debau

40

Den frihet som vi kanske bör oroa oss mer för än nägon annan, om den fär utvecklas utan begränsningar, är frihel för kapitalel alt röra sig fritt över gränserna. Det är inle säkerl alt världen har råd med en svensk livsstil enligl vilken man alltmer kräver rällen lill en vinterresa lill Alperna och lill en sommarresa till Italien eller Spanien.

Vi menar alt det är dokumenterat farligt all de mullinalionella förelagen fär full frihel alt flytta kapilal över gränserna. Ty kapilal är makt, och kapilalels makl är den starkes makt. Om den starke fär ulöva sin makl ulan begränsningar ligger del en slor fara i della. Dessa förelag känner bara en solidarilel, nämligen solidarilel med företaget, vilkel i prakfiken belyder solidarilel med den lilla grupp av förelagsledare och dominerande aklieägare som slyr förelagd.

Slorskalighel har sitt pris. Vi menar att detta pris är alllför högt. Den vanliga människan blir alllför liten i denna giganternas värld. Hon känner sig maktlös och alienerad, hon kan varken förstå eller påverka. Del är vårl, polilikernas, ansvar all la dessa problem pä allvar. Vi miljöparlisler säger lills vidare nej till denna kapitalets frihel all okontrolleral röra sig över gränserna.

Frihet är del bäsla ling, som sökas kan all världen kring, sjunger biskop Thomas i sin frihetssäng. Men han lillägger: den frihel väl kan bära. Regeringens förljusning över den nya G ATT-rundan med dess konsekvenser för jordbrukd är illavarslande. Delta betyder inte atl vi miljöparlisler ansåg atl läget var gott före den senaste GATT-överenskornmelsen,

Jag blev i gär uppvaktad av fem bekymrade bönder. De konstaterade atl svenskl jordbruk har slälll upp pä alla samhällets krav om rationalisering och produktivitet. Nu befinner man sig i en silualion där rnan ser framtiden an med slor fruklan. Regeringen kräver harmonisering med GATT och vill samiidigi slopa mjölksubventionerna.

Vi miljöpartister konstaterar atl staten under hela efterkrigstiden drivit fram ell jordbruk, som är oekologiskl och som därför skadar människor och miljö och ger oss sämre livsmedel än vad vi skulle behöva ha. Della är ålerigen en följd av alt man tror all alll kan räknas i pengar. Det är bara pengar som räknas. Nu är risken slor all den nya globala jordbrukspolitiken med konkurrens över alla gränser gör den andra villan värre än den första.

Jordbruket är vår vikligasle näring. Det är bara den som producerar livsmedel, och livsmedel är medel lill liv. Medel lill liv är fillsammans med ren luft och renl vallen grunden för vär lillvaro och vår vikligasle livsbdingelse. De är alllför vikliga för alt överlämnas till ekonomernas och handelspolitikernas diktatur.

Jag har sagl del förul från denna lalarslol: Våra GATT-förhandlare rnäsle sätta ekologins och resurshushållningens krav försl i sitt arbele. Nalurliglvis skall inga handelshinder behållas för sin egen skull, men vi måste se lill all man i GATT-arbdel lar hänsyn lill både nalurens villkor och arbdarnas behov av fysisk och psykisk hänsyn. Det är slor risk för alt de s.k. positiva resultaten av GATT-förhandlingarna blir katastrofala för svenskt jordbruk. Della leder till yllerligare förlusler för miljö och människors hälsa, för all inle tala om förlust av självtillit och självförsörjning.

Herr lalman! Jag mäsle sammanfattningsvis konstatera all vi miljöpartis-

HandelspoUtisk debau

ler med oro ser hur regeringen alltmer tycks bli den okontrollerade frihetens Prot. 1988/89:108 banerförare i del internationella handelssamarbdd. Del är en frihel, som 3 maj 1989 sedan gammall kallas Mancheslerliberalism och som gjorl penningen lill sin Gud, Del är hög lid för en synvända. Den behöver för övrigl inle bara drabba regeringen och socialdemokralerna, ulan i lika mån de parlier som slår regeringen närmasi, nämligen moderala samlingspartiet och folkparliel. Dessa Ire parlier lycks ju föreställa sig all allt kan räknas i pengar och alt frihel ulan gränser är den bäsla frihden.

Anf. 12 LENNART PETTERSSON (s);

Herr lalman! Regeringsdeklaralionen om handelspoliiiken tar upp elt brett spektrum av handelspolilikens dagsfrågor, alltifrån GATT-förhandlingarna och EG till handel med u-länderna och del nordiska samarbetet.

Vi kan som vanligt i deballen nolera en bred uppsluining kring frihandeln från de slörre partiernas sida. Miljöpartiels inträde i riksdagen förra året innebär dock all vpk inle längre behöver känna sig lika ensaml som fidigare i sin mer isolalionistiska inställning när del gäller handelspolitiken. Faklum kvarstår dock all närmare 90 % av riksdagsledamölerna slär bakom en posifiv inställning till frihandelsorganisationen GATT med dess belydelse för etl lilel och ulrikeshandelsberoende land som Sverige.

Det vpk och miljöpartiet inle vill förslå är att man måsle ge och la i ell inlernalionelll samarbele. Vi kan inle välja och vraka när del gäller de internationella spelreglerna. Vi måste även acceptera de problem dessa ibland kan innebära för oss med bl.a. de omställningar och förändringar som följer med frihandeln. Allernaiiv lill handel är för Sveriges del slagnalion och tillbakagång, och alternativet till del regelverk som skapals genom frihan-delsorganisationen GATT och andra överenskommelser är den starkes rätt all ta för sig utan hänsyn lill de små länderna.

Den som i dag studerar den handelspoliliska karlan kan se all de positiva tecknen överväger. Världshandeln har ökal starkt under det senaste året. GATT-förhandlingarna om en utvidgning av liberaliserande handelsregler på nya områden utöver varuhandelns område ulvecklas nu väl. Den amerikanska regeringen och kongressen har i varje fall tillfälligtvis - vi fär se hur det ser ul i elt längre perspektiv - tonal ner sina proleklionisliska longängar. Del är ocksä uppenbarl all del holande jordbrukskrigd mellan USA och EG tycks ha kommil av sig. För Sveriges och övriga EFTA-länders del ser vi ocksä nya förhandlingsöppningar när del gäller del för oss livsnödvändiga EG-samarbdei.

De enda molnen pä himlen lycks vara vad den inlernalionella konjunklur-avmallningen, som förr eller senare måsle komma, kan föra med sig på del handelspoliliska områdel i form av olika påfrestningar. Därtill skall också läggas skuldkrisen i u-länderna, som knappast har dämpats under senare är, snarare Ivärlom. Skillnaden är bara alt i-länderna har lärl sig all hanlera sina slora fordringar lilel smidigare ulan all för den skull gä med pä några slörre eflergifler. Frågan är egenlligen hur länge man kan fortsälla pä della säll innan den sociala krisen blir hell akul i exempelvis mänga lalinamerikanska länder. Här delar jag flera fidigare talares oro. De rika i-länderna måsle nu på allvar la itu med skuldkrisen. Del måsle bli någol mer än den kosmdika

41

Prot. 1988/89:108 som hilfills har använls. Annars gär vi en svår social kris lill mötes, framför
3 maj 1989             allt i Latinamerika.

HandelspoUtisk debatt

Handelsrelationerna lill öslstatsländerna las också upp i den handelspolitiska deklarationen. Det är riktigt att den pågående liberaliseringen av öslslalsekonomierna ökar möjligheterna lill en större handel österut för Sveriges del. Näringsutskottel har för sin del försökt lämna sitt bidrag till delta genom all föreslå elt fristående svenskl handelskonlor i Moskva med fortsatt möjlig uppföljning i form av handelsrepresenlation i de baltiska staterna.

En annan fråga gäller den amerikanska embargopolitiken. Jag vill framhålla att jag på inlel säll storleksmässigt vill jämföra de frågor jag nu lalar om. Del är dock viktigt att del kommer lättnader lill sländ när det gäller exporten av högleknologiska varor från väsl lill öst. Den omslällning som nu måsle ske inom öststaternas näringsliv behöver den lypen av produkler. Lättnader på della område skulle alltså vara myckel välkomna.

Etl oroande tecken är dock den ökande skuldsättningen i öst, t.o.m. i etl land som Sovjetunionen. Liberaliseringen och omställningen av öststaternas näringsliv koslar myckel pengar. Det bäsla västländerna kan göra i nuvarande läge för all stödja avspänningen är all pä olika säll ekonomiskt stötta den utveckling som nu är på gång.

Herr lalman! Jag vill också säga några ord om GATT-förhandlingarna. Uruguay-rundan för all utvidga frihandeln till nya områden såg länge ul som ett misslyckande. Så sent som vid kontrollstationen i Montreal i december förra året hade del inte hänt särskill mycket. Vi som var där som parlamentariska observatörer upplevde motsättningarna mellan USA och EG som mycket stora pä jordbruksområdel, liksom exempelvis motsättningarna mellan Indien och en slor grupp u-länder ä ena sidan och i-länderna å den andra sidan i fräga om ijänslehandel och även immalerialräll. Jag vill därför gärna hälla med statsrådet Gradin när hon säger att man i fråga om jordbruket nådde något av en hislorisk uppgörelse i Geneve i april, som också kan dra med sig en positiv ulveckling på de andra områdena. Sällan har en inlernaiionell handelsuppgörelse slagit igenom så snabbt på det nationella planel som den frysning av generellt jordbruksstöd och skyddsåtgärder som man dä kom överens om, för bara någon månad sedan. Vi har redan sett effekterna av delta i regeringens proposition om priserna pä jordbruksprodukter. Sä snabbi har det alllsä gäll.

Vad kommer dä den ökade inlernalionella handel med jordbruksprodukter som nu skymtar all innebära för Sveriges del på sikl? Förhoppningsvis lägre priser för konsumenlerna och utökade exporlmöjligheier för de effektiva delarna av svenskt jordbruk.

En annan fråga som nalurliglvis också kommer all föras upp på den
politiska dagordningen gäller relalionen mellan miljöpolitik och handel. Lars
Norberg har här varil inne på den diskussionen i sitt inlägg. Jag läser i den
handelspoliliska deklaralionen atl Sverige inom OECD har tagit initiativ lill
en analys av sambanden mellan miljöpolifik och handel. Del lycker jag är
bra, eflersom delta nalurliglvis rymmer olika problem som man bör vara
medvelen om och mäsle angripa på många olika sätt. Vi har ju vår
42                           livsmedelskontroll, som vi försöker göra så effektiv som möjligl, för att de

livsmedel vi producerar nalionelll och internationellt skall vara sä bra som möjligl och produceras med sä goda metoder som möjligl. Men om man öppnar handeln på della omräde ulan all samiidigi ha goda överenskommelser mellan länderna, mäsle man vara medveten om att del är nödvändigt med en fortsatt effektiv livsmedelskontroll. Jag tror att vi kan nå goda överenskommelser i Europa, och förhoppningsvis också med andra jordbruksexpor-terande stater. I vissa lägen får man diskulera vad som ytterligare kan göras för att ta lill vara svenska konsumenlers inlressen av hälsosamma livsmedel.

Vi måsle också, som Lars Norberg har gjorl, diskulera de självklara krav som svenska jordbrukare kan slälla pä likvärdig behandling och likvärdiga konkurrensvillkor jämfört med utländska jordbrukare. Vi får fråga oss vilka krav vi kan ställa i varje läge. Självfallel skall vi slälla alla de hälsokrav som är nödvändiga. Men de måste vara väl övervägda. Vi måste också vela vad del kostar exlra. Vi måsle kunna diskutera hur vi skall lösa dessa problem. Lösningen är inle ökade reslriklioner, enligt min mening, utan den ligger i atl marknadsföra den höga kvalilel som vi har, med de härda hälso- och miljökrav vi släller på svenska livsmedel. Del borde kunna vara en konkurrensfördel. På den vägen skall vi gå. Vi skall förena miljöintresset och intresset av frihandel pä jordbruksområdet på ell sådant sätt all de exlra krav vi släller på svenskl jordbruk icke blir något negativt för de svenska jordbrukarna, ulan all del ivärlom kan bli en konkurrensfördel, genom all vi därigenom markerar den kvalitet dessa livsmedel har.

Denna lyp av diskussion kommer vi atl få föra på mänga områden. Det finns en problematik här, och det finns inga lälla lösningar. Jag lycker all del är orikligt när man frän en del häll säger atl den svenska regeringen inle skulle vara medvelen om denna problemalik. Att tro atl man i längden kan hålla på med nuvarande jordbruksregleringar, för all den vägen komma fram, vore felakligl inle bara ur samhällssynpunkl ulan också ur konsumen-lernas synpunkl.

Herr lalman! Till slul tänkte jag säga några ord om våra förhandlingar med EG. Här gäller fortfarande del s.k. EFTA-spåret. Efler Jacques Delors lal inför EG-parlamenlet i januari i år har della spår blivit ännu mera hell. Del är glädjande all nolera all EFTA:s slalsminislermöle i Oslo slrax efler Jacques Delors ulspel log fasla pä del mesl ambiliösa av Delors båda samarbdsallernaliv, med en gemensam beslulsordning och gemensamma institutioner på det ekonomiska området. Vad Delors föreslår är egentligen ingenting annal än Sveriges gamla lanke frän början av 70-lalel, nämligen atl del i bollen bör ligga en lullunion. Della avvisade EG vid det tillfället, i början av 70-lalel. Nu är man kanske mogen all diskulera denna tanke pä allvar. Under alla förhållanden kommer de närmaste tolv månaderna alt bli myckel spännande i dessa förhandlingar. De blir nämligen ulslagsgivande för lång lid framöver för om Sverige kornmer all fä del nära, omfaiiande och varakliga samarbele som vi eflerslrävar och som är en absolul nödvändighel om vi skall behålla sysselsällning och välsiänd i ell land som har en sä oerhörl slor del av sin handel med EG. Del finns oklarhder när del gäller dessa förhandlingar och förhandlingsmandalen på både EFTA-och EG-sidan. Del är forlfarande oklarl hur väl förankral Delors förslag är i longivande EG-länder. Vi vel inle heller vilka problem som kommer all möla parterna när de verkligen skall sätta sig ner och diskulera.

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

HandelspoUtisk debatt

43

Prot. 1988/89:108 Pä EFTA-sidan råder del oklarhder om Schweiz över huvud lagd är
3 maj 1989             berell all diskulera en lullunion. Eflersom del är fråga om ell land som inte

HandelspoUtisk debau

ens ansett sig kunna gå med i FN är det knappasl förvånande. Schweiz verkar vara övertygat om alt det kan klara sig bra genom alt bjuda över EG när det gäller förmåner lill förelag och kapilal. Men enligl min mening kan della aldrig bli Sveriges väg. För oss i Sverige står alltför mycket på spel för att vi skall kunna rätta vår marschtakt efler den mest senfärdige inom EFTA, om Schweiz skulle beslula sig för all inle följa övriga EFTA-länder. Det är viktigt alt vi på ell lidigl stadium markerar detta för vär EFTA-partner Schweiz.

Herr lalman! Sveriges utgångspunkt måste vara all man skall ha en optimistisk syn på EFTA och dess möjligheler. Då är del viktigt all EFTA-samarbetet byggs ut. Det stärker självkänslan och sammanhållningen inom EFTA om inte allt kretsar kring relationerna lill EG. Därför var del viktigt all EFTA;s slalsminislrar kunde falla ell principbeslui om införande av frihandel med fiskprodukler inom EFTA-området, även om del var en del härda förhandlingar innan beslutet kunde fallas. I delta sammanhang har EFTA:s parlamenlarikerkommiité enligl min mening spelat bäde en inili-alivtagande och en pådrivande roll, vilkel vi, om sanningen skall fram, gärna vill ha lilel beröm för. Del visar sig all man kan älstadkomrna väsentliga resultat om man ulgår frän det centrala - vilket parlamentarikerkommittén försökle göra då det cenlrala målet var en utvidgning av frihandeln - och inte gräver ner sig i alla snåriga detaljproblem som regeringar och dess administrationer av naturliga skäl kanske har en benägenhet all göra.

En annan sak som jag gärna vill aktualisera är ett omfattande program för studenlulbyte mellan EFTA-stalerna. Ell sådanl program mellan de nordiska länderna har tillkommit genom del s.k. Nordplusprojektd. Varför kan man dä inle också försöka fä med Schweiz och Österrike och göra det hela lill ell stort EFTA-projekl? En sådan ulvidgning skulle välkomnas av svenska sludenler, del är jag överlygad om, och del skulle också visa EG all vi forlfarande kan åsladkomma en del själva ocksä och inie bara slår och hänger på låsel för all komma med i del s.k. ERASMUS-programmd för sludenlutbyle inom Gemenskapen. Ell inilialiv på delta omräde frän slalsrådds sida tror jag skulle välkomnas i alla läger. Elt EFTA-plussamar-bele skulle alllsä silla bra i dagens läge.

Jag länkle någol kommenlera del som har sagls här tidigare. Jag begär inte nödvändigtvis någon replik, tvärlom tror jag all del är vikligl all slalsrådel Gradin får lillfälle all komma upp i lalarslolen, eflersom del i förslå hand ändå är hennes och regeringens handelspoliliska deklaralion som skall diskuleras.

Jag kan emellerfid inle undgå att säga lill Nic Grönvall all del faktum alt
man vill ha ell mycket nära samarbele med EG inle nödvändigtvis behöver
innebära all man lägger sig plall lill marken på alla punkler. Etl sådant
område som jag har pekat pä är den räll som varje land borde ha, och som
varje land faktiskt tar sig när det kommer lill krilan, i varje fall de slora
länderna, all värna om den nalionella äganderälten och om sina allra största
förelag. Jag tror att del blir än mer viktigt i ell läge dä sä myckel annal
inlernalionaliseras. Dä har man ålminslone en nalionell ägarkonlroll över
44                           företag som är viktiga för den nalionella idenlilden även inom ramen för ell

inlegreral Europa, vilkel kommer mer och mer. Del är alllsä bakgrunden.

Den redovisning som Nic Grönvall gav av hur vi fillämpar förvärvslagslifl-ningen i del här landel stämmer inle. Vi har icke vid någol lillfälle, Nic Grönvall, sagt nej till etl utländskt förvärv av något svenskl företag. Kom inle och säg all vi inle har rätlat oss efler de inlernalionella spelregler som gäller! Tvärlom har vi gåll myckel långl. Alt vi däremot vill föra etl resonemang innan någol sådanl sker må vara en annan sak.

Jag vill lämna en sakupplysning lill Per-Ola Eriksson. Han sade all EFTA-delegafionen inle räcker som informationskanal för riksdagen när del gäller EG-poliliken. Del är möjligt all del inle gör del fullt ut. Men lill della kommer ulrikesnämnden, anslagsframslällningar, handelspoliliska debal-ler, osv. Men faklum är atl riksdagens parlier gemensamt i utrikesutskottet har kommit överens om och varil eniga om all vi skall salsa pä en uividgad EFTA-delegation som den främsla informationskanalen mellan riksdag och regering när det gäller den löpande informationen kring bl.a. EG-frägorna. Då tycker jag alt del är fel all Per-Ola Eriksson går upp i lalarslolen och säger all cenlern vill något annal. Centern har i själva verket varit med om att falla beslut om den överenskommelse som har träffats. Därmed tycker jag alt alla resonemang om atl regeringen försöker smyga och hälla undan riksdagen kan föras ät sidan. Vi kommer atl fä utökade möjligheler genom den utökade EFTA-delegationen och dess delvis nya mandal. Jag kommer som ordförande i EFTA-delegationen atl ha ambitionen atl se lill atl kanalerna löper smidigt mellan riksdag och regering i delta sammanhang.

Herr lalman! Lars Norberg lalade om friheten för kapitalet alt röra sig hur som helsl. Det är en frihel som man inte obdingal kan skriva under på. Kapilal är nämligen makl, och i fräga om delta låter Lars Norberg i vissa fall som en socialdemokrat. Självklart är del så, men jag lycker alt ni i miljöpartiet är på fel väg när ni lar upp en diskussion om nalionalslalen och om all man genom atl isolera sig skall lösa dessa problem. När kapitalel blir internationellt, vilkel del redan är, löser man inte denna fräga genom alt varje nationalstat agerar för sig och all varje fackförbund i etl land agerar för sig, ulan man löser denna fråga genom atl samverka. Vad del är fråga om i della sammanhang är all bygga upp en ny bas för denna samverkan. Jag är överlygad om atl vi har goda vänner och positiva och progressiva krafter bl.a. inom EG som kan hjälpa lill atl bygga denna inlernalionella bas för en ny medborgarkonlroll och för en ny facklig koniroll över de slora mullinalionella företagen. Vi i Sverige kommer aldrig att klara av denna kontroll. Vi kommer aldrig all klara av kapitalet. För all få en medborgarnas kontroll över dessa krafter måste en ny regional och europeisk bas byggas upp. Del är en av de viktigaste samverkansfaktorerna för socialdemokratin när man diskulerar med andra socialdemokratiska parlier bäde inom och utom Europa.

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

HandelspoUtisk debau

Anf. 13 Statsrådet ANITA GRADIN:

Herr talman! Låt mig försl säga atl lidpunkten för den handelspoliliska debalten har beslämls, som kammaren väl känner lill, av talmanskonferensen. Del vore mig främmande, Nic Grönvall, atl misstänka alt talmanskonferensen vill dra täcket över diskussionen eller undanhålla allmänhelen vad vi

45

Prot. 1988/89:108    diskuterar i en sådan viklig debatt. Jag har naturligtvis slälll upp den dag som

3 maj 1989             talmanskonferensen beslämmer. Del är del ena.

Handelspolilisk debau

Den andra är alt jag har fält besked av kammaren orn all debalten om Europafrågorna skall ske de sista dagarna i maj eller de första dagarna i juni. Då skall man alllsä ta ställning lill alla de 128 motioner som har väckls med anledning av vårt integrationsarbde. Den bok som vi har tagit frarn orn departementens arbete med den västeuropeiska integralionen lycker jag skall debalteras i djupet vid det tillfället, så att både regering och riksdag fär möjligheler alt ordenlligl gå igenom maleriald, som ju riksdagen har eflerlysl för sitt Europaarbete. Jag hoppas alt det skall vara lill nylla.

EFTA-parlamenlarikerna är en myckel viklig referensgrupp för regeringen i arbetet med Europafrågorna. Jag vill gärna säga lill Lennarl Pellersson all vi upplever den som ell stöd och en mycket viklig referensram. Jag tror all del är bra all riksdagens partier har kommil överens om alt alla parlier skall della i arbetet. På del sättet blir hela riksdagen delaktig i denna process. Men jag häller inte med Per-Ola Eriksson, som säger alt riksdagen skulle få mindre informalion än exempelvis rådet för Europafrågor. Del är inle så. Den informalion sorn vi ger lill EFTA-parlamenlarikerna är omfattande och absolul inle mindre viklig än den som rädd för Europafrågor får. Dessulom är riksdagen involverad genom utrikesnämnden. Jag har sagl tidigare i denna kammare all jag och mina medarbetare självfallel kommer till utskotten och berättar vad vi sysslar med så snarl ulskolten kallar. Jag kan inle säga all inbjudningarna till utskotten har varil betungande för oss på utrikesdeparlemenlels handelsavdelning.

Nic Grönvall säger att resultaten av den stora process som nu skulle börja låler vänla på sig. Han tolkar etablerandet av arbetsgrupper EFTA/EG som någonting som man gör om rnan vill stoppa en process. Den tolkningen är felaktig. Det är faktiskt inle mer än en och en halv månad sedan Oslomöld, där EFTA-länderna klarl tog kommissionsordförandens ulsträckta hand med önskemålet all få i en gång procedur för att inleda samlal om form och omfallning av del framlida samarbetet mellan EFTA-staterna och Gemenskapen. Jag kan rapportera lill kammaren atl i fredags, den 28 april, inleddes samlal mellan EG-kommissionen och EFTA-sidan. De äger rum pä hög tjänstemannanivå: kommissionens generaldirektör för exierna frågor och en chefsförhandlarkrets frän EFTA-sidan. EFTA-gruppens talan fördes av Norge ensamt i egenskap av ordförandeland. På det sättet markerade EFTA-sidan sin önskan all så långl möjligl agera gemensamt. Fem arbetsgrupper konstituerades för bl.a. varor och tjänster, kapilal, personers rörlighet, de s.k. flankfrågorna, miljö, forskning, ulbildning, sociala aspekter och slutligen en grupp för legala och institutionella frågor. De olika EFTA-länderna skall ansvara för var sin grupp.

I en första fas fram till den 25 juli skall samarbetets sakliga omfallning karlläggas och analyseras. I en andra fas i september-oktober skall de legala och institutionella frågorna penetreras. Pä del sättet hoppas vi all samarbetet skall klarna och vi kan fä fram förslag till det minislermöle som kommer all hållas på senhösten. Del belyder atl vi fram till våren 1990, då Sverige blir EFTA-ordförande, kommer atl ha myckel intensivt arbete framför oss.

46                             Tullunion har vi diskuterat många gånger. Sverige är berett att pröva

frågan om en tullunion. Del enades EFTA-ministrarna om. Tullunionen är i de diskussioner som nu försiggår mellan EFTA och EG icke utesluten.

Till Hädar Cars vill jag säga att Hädar Cars nog blandar ihop begreppen. Sverige är icke medlem i SEV, del kommunistiska handelsblockd, utan vi tillhör de demokraliska socialisterna. Hädar Cars glömmer all den socialdemokratiska regeringen nog för en liberalare handelspolitik än vad många s.k. liberala regeringar står för.

Den Iredje vägens polilik vill jag hävda har givil Sverige en ekonomisk situation, som är belydligl bällre än del konkursbo som de borgerliga regeringarna lämnade efler sig 1982. Del gör all svenskt näringsliv i dag ser med myckel stor optimism både på sina möjligheler till exporl och på sill deltagande i ulvecklingen i Sverige.

När det gäller jordbruket skulle jag vilja säga lill Per-Ola Eriksson att Sverige självfallet inte skall bli nägon avstjälpningsplats för sådanl som man i övriga världen vill bli av med. Vi har skärpt livsmedelskontrollen. Vi skall inte heller göra någon övertolkning av GATT-överenskommelsen. Vi fryser stödet. Andra länder- EG, USA och Japan -har sänkt sill stöd och därmed faktiskl liberaliseral före Sverige. Del är dessa som gär före i della sammanhang. Jordbruksfrågorna är ocksä väl förankrade i riksdagen genom att det finns en pariamenlarisk arbetsgrupp, som arbetar pä della område och på del visel dellar i processen.

Del nordiska samarbetet är oerhörl viktigt. Del lycker jag atl regeringen klarl har markerat i den handelspoliliska deklarationen. Jag lycker all vi akfivt visal att vi pä alla sätt försöker ta borl handelshinder.

När det gäller institutionella ramar och vad som inle kan uteslutas kan jag hänvisa till proposilionen, s. 28, där del sägs all man inle avvisar exempelvis ramavtal, associeringsavlal, och vad del nu kan handla om, för atl hitta en konstitutionell lösning så småningom för atl klara ul diskussionerna.

Paul Lestander talar om EG som ett hot mol demokralin, eflersom del ökar kapitalels makl. Men, Paul Lesiander, kapitalet är redan internalionelll. Vi måsle se lill alt molkraflerna kan samverka över gränserna, att medbestämmande och sociala rälligheler slärks. Vi har ell fackligt och poliliskl samarbele inom Väsleuropa. Det är allernalivel till isolering.

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

HandelspoUtisk debau

Anf. 14 NIC GRÖNVALL (m) replik:

Herr lalman! Del kan onekligen vara lilel svårl all administrera sina noteringar efler en så här läng deball. Därför gör jag del läll för mig och börjar med all kommenlera det senasle inlägget.

Självfallel slog slalsrådel Gradin beiräffande min krilik av den valda informationsmetoden lillbaka mot mig. Del är klarl atl statsrådet måsle polemisera i den frågan. Men den polemik som erbjöds var väl ändå inte den bästa. Om nu skriften var avsedd för en debatt i början av juni, varför i all sin dag då provocera oss kl. 08.00 på morgonen jusl den dag dä vi har handelsdebatt? Statsrådet kunde väl ha valt all lägga fram materialet näsla måndag eller vilken annan dag som helsl. All komma hit och tro att det gär alt lägga fram elt material kl. 08.00 på morgonen ulan all vi får ha en deball i sakfrågan vore verkligen barnsligt. Men så barnslig tror jag inle alt slalsrådel är.

47

Prot. 1988/89:108        Så något om situationen och tolkningen beiräffande Oslomöld. I mill
3 maj 1989              huvudanförande angav jag alt del finns tvä synsätt här. Men i etl hänseende

Handelspolitisk deban

represenierade Oslomöld del som är det enda karakteristiska för EFTA -dvs. all organisationen sammanhålls av en negation, nämligen den all länderna i fråga inte är medlemmar i EG. Delta är alltså del enda som länderna har gemensamt - äkta gemensamt skulle jag vilja säga. Det uttalande som gjordes efter Oslomöld var ju ocksä en bekräftelse i della sammanhang. Statsöverhuvuden resle till Oslo, så även Ingvar Carlsson. Han talade om tullunionen såsom ell önskvärl mål och sade all man inle skulle acceplera en polilikens minsta gemensamma nämnare. Men del är ju vad som skedde.

När del sedan gäller del fortsatta EFTA-arbetet och uppdelningen av arbetet på de olika arbetsgrupperna, Anita Gradin - här fick vi nu en bällre förklaring än den som vi fick på presskonferensen fidigare i dag - är del väl värl alt notera vad jag nyss sade om EFTA. Del är ju inle fräga om en organisation som sammanhålls genom en gemensam polilik och ett gemensamt intresse, utan det handlar om en organisation som sammanhålls genom en negation. Nog måsle väl ändå högst betydande risker vara förenade med atl uppdragen för svensk del läggs ut pä nationer som inle delar våra värderingar i dessa myckel väsenlliga frågor.

Till sisl vill jag säga något lill Per-Ola Eriksson om cenlerns förslag till en framtida politik. Om man verkligen menar allvar med lalel om elt frihandelsavlal mellan USA, Japan och EFTA, vill jag förulskicka alt det inle är GATT-konformt, med mindre än att vi gör omfattande korrigeringar beträffande våra externa tullar.

Anf. 15 TREDJE VICE TALMANNEN:

Jag vill erinra om all medgivna replik gäller statsrådets anförande.

Anf. 16 LARS NORBERG (mp) replik:

Herr talman! Jag skall replikera på föregående lalare i lur och ordning. Jag börjar med Lennarl Pellersson.

Anf. 17 TREDJE VICE TALMANNEN:

Ännu en gång ber jag all få erinra om all genmälen i denna omgång gäller Slalsrådds anförande. Del fanns lillfälle lill genmäle med anledning av Lennarl Pdlerssons anförande efler del anförandel.

Anf. 18 LARS NORBERG (mp) replik:

Herr lalman! Jag avsiod frän genmäle dä jag irodde atl jag skulle ha tillfälle alt replikera på Lennarl Pellersson nu. Jag är ledsen all jag inle har tillfredsställande kunskaper om deballreglerna. Men jag skall läsa pä dessa bättre lill näsla gång, herr talman!

När del gäller tullunionen, statsrådet Anita Gradin, kan jag inte låta bli all gör den reflexionen att det finns en viss risk att Sverige blir en del av Festung Europa - dvs. en fästning med höga murar mol övriga världen.

Del har talats om kapitalels frihet. Jag skulle vilja fräga; Vilka resullal har
48                           uppnätts i samarbelel mellan socialdemokralin och fackföreningsrörelsen i

olika delar av världen när det gäller all fä koniroll över det internationella kapitalets fria rörelser?

Del är väl lämpligl att vidta ålgärder som visar på resultatet av en sådan här kontroll innan man nedrustar de kontroller som redan finns.

Vi har lalal om skuldkrisen. Jag tycker all denna, som jag har sagt förut, är etl enastående skräckexempel när del gäller del inlernalionella kapilalels lolala frihel och de kalaslrofala följderna av denna. Del fanns ingenting som hindrade del fria kapitalel all röra sig fritt eller som hindrade en uppbyggnad av skuldbördor i åtskilliga av de u-länder som nu plägas.

Jag slällde etl anlal frågor lill Anila Gradin om vilken ideologi som är vägledande för regeringens handelspolilik. Men jag har inle fäll svar på någon av mina frågor.

Bl.a frågade jag: Ställer regeringen upp pä solidariteten med djur och nalur och med del ekologiska systemet, pä solidariteten med världens folk, med människor i vårl egel land och med kommande generalioner? Om regeringen släller upp pä dessa solidarilelskrav, vad blir då slulsalsen när del gäller handelspoliiiken?

Vilkel värde tillmäter Anila Gradin orden "det fria handelsutbytet"? Vad är det som garanlerar all friheten inle bara blir en frihet för den starke och smarte? Vilkel slags ekonomisk tillväxt är del som avses? Är del en ekologiskt sund tillväxt eller är det en cancertillväxl som ytterligare påskyndar exploateringen och förstöringen av knappa nalurresurser?

Anita Gradin talade om tekniska landvinningar. Men vad är del för landvinningar som vi skall sprida? Gäller del fler bilar, eller fler flygplan eller fler alomreaklorer?

Jag har, som sagl, inte fåll svar pä nägon av mina frågor. Därför efterlyser jag forlfarande svar pä dessa.

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

Handelspolitisk debatt

Anf. 19 PAUL LESTANDER (vpk) replik:

Herr lalman! Del är beklagligl om ulrikeshandelsminislern har missförstått mitt tal så fullsländigl. Jag lalade om en mera alleuropeisk polilik som en motvikt till en EG-associering/EG-anslutning. Men enligl Anita Gradins beskrivning skulle jag vilja ha en isolering.

Anita Gradin svarade över huvud lagd inte pä de båda myckel konkreta frågor som jag slällde, nämligen: Är minislern beredd all la initiativ lill ålgärder som på sikt innebär alt man bringar USA atl upphöra med sill teknikembargo? Är ministern beredd att ta initiativ lill en avskrivningspolitik gentemot de outvecklade länderna med lanke pä deras enorma skuldbörda?

Jag kommer inte att ta upp ytterligare saker i detta genmäle, ulan jag hemställer, som sagl, om statsrådets svar på mina frågor. Därefter kan debalten återupptas.

Anf. 20 PER-OLA ERIKSSON (c) replik:

Herr talman! Försl vill jag säga några ord om EFTA-delegationen. Jag är till freds med alt EFTA-delegationen ulökas som ett organ för alt ge riksdagen möjlighet atl närmare följa EG-arbdd. Det var ocksä ell krav som vi ställde i centerns molion om Europafrågor när de behandlades i fjol vär, och vi har upprepat kravet till årets riksdag. Det är bra, men det är viktigt alt

49

4 Riksdagens protokoll 1988/89:108

Prot. 1988/89:108    informationsflödet till delegalionen blir rikligl, sä att man kan fä del av
3 maj 1989______ materialet.

Handelspolitisk deban  ° "PP '"' °" " redovisning av Europadeballen tidigare i dag mot bakgrund av att Anila Gradin själv i sin deklaralion hänvisade lill den redovisning som lämnades i morse. Anita Gradin blev då litet upprörd. När hon med inle mindre än 213 ord i den handelspoliliska deklarationen berör jusl denna redovisning, är det naturligt all också vi vill la upp den.

Det är vikligl all vi får en ordenllig demokralisk förankring av beslulsprocessen i EG-frågorna. Riksdagen får inle slällas offside utan måste vara med och föra diskussionen på djupet. Annars får vi bara ta ställning lill förslagen när de är färdigbehandlade, och då blir del fråga om "lake it or leave il".

Anf. 21 HÄDAR CARS (fp) replik:

Herr lalman! För det första vill jag lacka Anila Gradin för uppgiflen alt Sverige inte är med i SEV. Jag trodde tidigare atl del inle behövde framhållas av etl statsråd i Sverige, men jag har nu blivit korrigerad i den uppfattningen.

För del andra vill jag gärna säga all jag för egen del inte uppfattar alt regeringen normall har varit snål med informalion till riksdagen. Den information som vi har fåll i EFTA-delegationen har varit riklig, och om vi har påkallal mera har vi fått del. Därför var del desto mera anmärkningsvärl atl regeringen i dag gick ut som den gjorde, i en presskonferens, med del material som vi från folkpartiets sida hade begärt alt få del av dagarna innan. Bengt Westerberg begärde själv att få sådant material för sin och för min del, men del avvisades av departementet.

Syftet med den manövern var naturligvis atl regeringen själv ville lägga beslag pä det lilla massmedieulrymme som finns en sådan här dag, före en helgdag. Del var inte en snygg hantering av den informalionsdelen. I övrigl har jag inle någon kritik mot regeringen för brisl på informalion lill riksdagen i EG-frågan.

För del tredje vill jag ålerkomma till frågan om en lullunion. Slalsrådel har pekal på att del är en fråga där Schweiz har svårigheler alt vara med. Jag tror atl del förhåller sig så. Anila Gradin sade också i sitt senaste inlägg alt man från svensk sida inte uteslöt en sådan lösning.

Jag vill då slälla frågan; Innebär EFTA-samarbetet all del i slutomgången kan vara Schweiz omedgörlighd som förhindrar att Sverige får en tullunion med EG? Eller är vi beredda, om sä påkallas, alt bryla EFTA-samarbetet pä den punkten och ensamma eller tillsammans med andra EFTA-länder som så önskar i förhandlingar eftersträva att nå en lullunion med EG? Del är bra om vi fär ett klarläggande på den punklen.

För del fjärde undrar jag hur del blir med inflytandet för Sveriges del i del lilla rum för EFTA-länderna som Delors vill bygga i anslulning lill EG men utan någon mellanvägg. Där är troligen den allvarligaste bristen i hela Delors-planen.

För del femle vill jag, herr lalman, när del gäller regeringens misslyckade
ekonomiska politik nöja mig med alt instämma i den mycket hårdhänta kritik
som statsrådet själv i sin deklaration riklar mot sin regering. Där slår:
"Effektiva ålgärder måste sättas in tidigt för atl motverka prisstegringar.
50                           Annars finns  risk  för ekonomisk-poliliska  åtstramningar och  negativa

effekter pä tillväxt och handel."

Det kunde inte ha sagts bättre av Bengt Westerberg eller någon annan från den liberala sidan. Det är just det som vi kritiserar regeringen för alt den inle har insett. Det är roligt om Anila Gradin inser del i dag, men det hade varit roligare om regeringen hade insett det i lid.

För del själle vill jag erinra om atl Anila Gradin ännu inte har uttalat om hon instämmer i påståendet om att marknadsekonomin har gjort mera för att höja välståndet än någon s.k. polilisk reform. Jag tycker atl hon kunde ha gjorl del. Hon kunde ha gjort del så myckel lugnare som mina ord i stort sett var ell ordagrant citat av vad Kjell-Olof Feldl har anfört i lidskriflen Tiden.

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

HandelspoUtisk deball

Under delta anförande övertog förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Anf. 22 Slalsrådel ANITA GRADIN:

Fru talman! Mina minuler rinner i väg fort, och jag hinner aldrig svara på alla de frågor som ställs under diskussionen. Läl mig börja med tullunionen och EFTA-samarbetet, som Hädar Cars tog upp.

Först vill jag säga något generellt om EFTA-samarbetet. Det är mycket märkligt alt det sker i negativa termer så fort någon lalar om EFTA - del är aldrig någol som är bra. Ändå är Sverige medlem av EFTA; vi har vall att vara medlem och all fortsätta all vara medlem av EFTA. Jag kan inle inse annat än all vi alla har etl gemensamt ansvar för atl se till atl EFTA är en bra organisation. Jag skulle inte vilja se det som en negativ företeelse.

I detta skede är EFTA en plattform för ett frihandelsavlal mellan de dellagande länderna. Del är en organisation som häller pä alt vidga sitt samarbete, därför alt flera av dessa länder inte har någon ambition alt bli medlemmar i den europeiska gemenskapen utan vill hilta andra samarbets-former. Del har vi nu chansen att göra, framför allt efter det alt Jacques Delors också har givit möjligheler lill etl samarbele på flera områden.

Jag upplever all EFTA i dag har en myckel bällre sammanhållning än för korl lid sedan och att samtliga EFTA-länder också har insett hur vikligl del är alt samarbela för all vi som är små skall kunna förhandla oss fram lill resullal med EG.

Hädar Cars säger all del bara blir den minsla gemensamma nämnaren. Jag anser inle det. Som ni känner fill, är del så atl ell land som inte anser sig kunna ställa upp i en fråga kan sliga av och avvakla - man kan komma senare på EFTA-lägel. Vi skall ändå kunna förhandla oss fram, och någon skall kunna slälla sig ulanför.

Till Paul Lesiander vill jag säga atl Sverige inle har något teknikembargo. Däremol har vi en lag om förbud mot utförsel ur Sverige av vissa varor pä högleknologiområdel. Vi kräver alllsä tillstånd frän ursprungslandet vid utförsel av varor frän Sverige, om de har importerats hil och är föremål för exportkontroll i ursprungslandet. Skälet till detta känner Paul Lestander. Det är alt vi vill undvika att Sverige används som etl ställe där man kringgår andra länders exporlbestämmelser. På del här sättet kan vi också garantera tillgång i Sverige till högteknologi som vi inle själva producerar, däremol bestämmer vi själva över svensk högteknologi.

Lars Norberg tar upp frågan om vad del är som garanlerar att frihandeln

51

prot. 1988/89:108   inte blir frihel för den starke. Jag skulle vilja säga att del just är det

3 maj 1989             multilaterala regelverk som är för handen, inte minst GATT, där industrilän-

71    T~,     ,..,,,      der och u-länder kommer överens om regler och vad det är som skall gälla för
Handelspolitisk deball "

handelsumgänget. Del är en garant, framför allt för små länder. Därför

tycker jag all del är mycket viktigt all vi har elt aktivt deltagande i GATT, atl

vi ser lill all fungera på ell bra säll där.

Till Lennart Peltersson skulle jag vilja säga all jag lycker alt det låter som en bra idé alt försöka utvidga del nordiska ulbildningssamarbdd lill de ivå EFTA-länderna Schweiz och Österrike. Vi kan väl gemensaml hilla en möjlighel alt aktualisera detta i EFTA-kretsen.

Till Lars Norberg skulle jag också, apropå miljöfrågor och u-länder, vilja säga all för Sverige är del internationella samarbelel på handelsområdet mycket viktigt. En grundläggande spelregel i della samarbete är ömsesidig respeki länder emellan. Varje land mäsle ha huvudansvard för sill egel folks hälsa och livsmiljö. Vi kan och bör inle med handelspolitiska medel försöka diktera hur andra länder skall handla. Samtidigt har vi när del gäller värl bistånd lagl till ytterligare etl mål, nämligen atl miljön skall ingå som en dimension i vårl biståndssamarbete. Vi har ocksä lagil upp frågan om jusl miljö och handel inom OECD. Här ser vi hur många frågor kommer fram pä miljöområdd som gör del yllersl angelägel för oss all vela hur vi skall hilla en avvägning mellan de här tingen och atl miljöfrågor kan spela en roll.

Samtidigt upplever jag, vilkel också var en fråga som Per-Ola Eriksson tog upp, problemen med hur vi skall agera för att Sverige skall vara med i handeln även pä andra områden, utanför Västeuropa. Vi har biandkommissioner med många länder, för i de sammanhangen behövs del exlra insalser, dels för att öppna dörrar för svenskt näringsliv, dels för all få etl samarbele länderna emellan. Del kan behövas mjuka krediter och andra arrangemang för alt etl handelsutbyte skall kunna ske. I de sammanhangen har jag upplevt, inle minsl nu senast vid en slor delegalionsresa i Kina, alt svenskt näringsliv, som har etl kunnande och erfarenheler på miljöområdet, som kan erbjuda teknik för valtenrening och vad det nu kan vara, också har nytta av del i vårt fortsatta handelssamarbete med olika delar av världen. Även detta tror jag all vi kan ulveckla mer.

Anf. 23 FÖRSTE VICE TALMANNEN;

Innan jag lämnar ordel för ännu en replikomgång, vill jag meddela kammaren atl vi nu bedömer att ingen votering med anledning av arbets-marknadsulskollels belänkanden 13 och 19 kommer atl medhinnas i dag. Voteringarna i dessa båda ärenden kommer i stället atl ske vid sammanträdel på tisdag.

Anf. 24 HÄDAR CARS (fp) replik:

Fru talman! Jag tolkar Anita Gradins inlägg, all eventuell omöjlighet frän Schweiz sida inte kommer atl hindra Sverige och andra EFTA-länder som så önskar-och som har möjlighel atl fä del - alt finna en anknytningsform, l.ex. i form av lullunion. Jag lycker att del är bra all della har uttalats.

Slalsrådel har inle velal ta upp en diskussion med mig om inflytandefrågor-
52                           na. Jag lycker därför all jag vill stryka under alt min uppfallning är att

Delors-planen i betydande ulslräckning syflade lill alt förhindra alt länder som nu ingår i EFTA skulle göra sig besväret all söka medlemskap i gemenskapen. I första hand rikiade sig naturligtvis della mot Österrike, vars medlemsansökan nu ändå uppenbarligen är pä väg. Jag styrks i den uppfattningen när jag i Dagens Industri läser etl uttalande som EG:s s.k. utrikesminister Frans Andriessen gjorde nyligen. Han säger; När jag sali vid bordel och hade framför mig tolv delegationer från EG:länder och sju delegationer från EFTA, kunde jag inle låla bli all länka pä hur del skulle bli all hålla ministermöten med alla dessa.

Del är klarl alt del är där vi har grunden till Delorska rummet; rummet med en vägg mol EFTA, men ulan dörr.

Anita Gradin har i dag sluppil all föra en deball om leko, sluppit atl föra en debatt om Inleramerikanska utvecklingsbanken. Tvärlom har hon i sin deklaralion uttalat sig positivt om den bankens verksamhet. Jag konstaterar della, och gläder mig åt del. Delta är gamla stridsfrågor, som vi har fört debalt om många gånger. Jag kan nu notera all socialdemokralin har vänl 180 grader och intagit en slåndpunkl som har varil naturlig för del parti jag representerar.

På den tid som återstår vill jag slälla en fräga lill Anita Gradin. Del gäller avtalen med Östeuropa. EG har, som vi vet, i vissa fall redan fått avtal och arbelar med alt fä yllerligare avial med Ösleuropa, Man har sagl nej till Rumänien, eftersom Rumänien kränker de mänskliga rälligheterna. Jag tycker alt del är slrongl och rikligl gjorl av EG. Nu undrar jag: Finns del någon förulsältning för att ell land som Sverige på etl likarlat säll kan söka nå avtal av snarlik innebörd som dem som EG Iräffar med öststaterna? Jag lycker att det vore värdefulll om vi kunde göra det. Jag skulle uppmuntra regeringen om den ville slå in på en sådan linje.

Anf. 25 PER-OLA ERIKSSON (c) replik:

Fru lalman! Jag vill återvända lill diskussionen om tullunionen. Atl döma av handelsdeklaralionen och av det utrikeshandelsminislern senare har sagl lycks man vilja lyfla fram lullunionslanken igen, trots att den vid Oslo-mölel fick en mer välgörande nedtoning. Jag tycker att del finns skäl atl säga all intresset inte enbarl skall fästas vid den delen.

Den här debatten, som egentligen är en handelsdebalt som skall omfalla hela världen, har egentligen kommil all handla väldigl myckel om EG. Del är ganska nalurligl. Men jag lycker atl del finns en sak som man bör poängtera. Det är den fixering som många i deballen gör kring Delors och hans ulspel. Ur demokratisk synpunkl finns det en hel del betänkligheter i alt ett uttalande av en enda person i Väsleuropa i sä hög grad slyr den debatt som skall handla om handeln över hela väriden. Det finns anledning atl lägga demokratiaspekter på det väsleuropeiska samarbelel i större ulslräckning än vad som hiuills har gjorts.

Jag vill återvända lill en av mina första frågor i milt inledningsanförande, nämligen den om vilka konlrollmöjlighder regeringen kan länka sig för au vi lill Sverige inle skall imporlera livsmedel framslällda på ell säll som är förbjuder i Sverige.

Jag håller med Anita Gradin om - och jag vill verkligen undersiryka del

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

Handelspolitisk debau

53

Prot. 1988/89:108    som hon sade - all man inle skall tala negativt om EFTA. Precis som Anila

3 maj 1989             Gradin tycker jag all alltför mänga i deballen här i dag och även tidigare

~     ~      ,. . ,   , ,       försökt göra EFTA till någon form av spollkopp. Då är man farligt ute. Vi
Handelspolitisk debau                              !,                  rrcT-A      ii      u   .■  u    cirrA

skall vara rädda om EFTA, ulveckla EFTA:s roll och starka EFTA:s

ställning som ell organ för oss i Sverige där vi kan arbeta vidare med

väsleuropeiska frågor och utveckla handeln.

Sedan några ord om Norden. Jag anser atl jag har fog för all säga alt

regeringen inle är särskill intresserad av del nordiska samarbelel. Jag tog upp

del i mitt inledningsanförande. Min uppfattning har stärkts sedan jag läst

handelsdeklarafionen,  och  den  slärks ytterligare  när jag ser att Mals

Hellström, som är nordisk samarbdsminisler, inle får vara med i det arbele

där vi skall utveckla Norden i elt europeiskt perspektiv. Jag tycker faktiskl alt

Mats Hellström i det här fallet är värd större uppmärksamhel. När det gäller

att utveckla Norden som hemmamarknad tycker jag att Sverige och de övriga

nordiska länderna bör utarbeta en vilbok molsvarande den som EG har lagil

fram.

Anf. 26 PAUL LESTANDER (vpk) replik;

Fru talman! Jag slällde i milt första anförande tvä frågor. Den första var: "I del sammanhanget är ju Sveriges tysta medgivande lill alt medverka i USA:s leknikembargopolilik oerhörl skadligt. Den skadar våra möjligheler fill export och kringskär vårt nalionella oberoende. Är ministern beredd all la inilialiv till ålgärder som på sikt bringar teknikembargoi all upphöra?"

Anila Gradin valde alt svara med all lala om hur beslämmelserna var för det mellanled som Sverige ulgör när Sverige lar emot högteknologi frän USA men icke vidareexporterar. Hon sade emellertid inle någonting om sin vilja alt försöka få vår mellansitualion atl försvinna. Jag skulle gärna vilja alt hon i elt senare inlägg utvecklade den här frågan.

Min andra fråga gällde skuldkrisen. Inom vpk anser vi, sorn jag tidigare framhållit, all Sverige borde la inilialiv för all få dessa skulder avskrivna. Jag vill fråga minislern: Är minislern beredd all arbeia för en sådan internationell avskrivningslinje?

Flera talare har betonat skuldkrisens enorml slora negativa belydelse för ulvecklingen i u-länderna och även för ulvecklingen i hela världen liksom också vikten av att avveckla skuldkrisen. Del skulle vara inlressanl atl i den här debatten fä elt auktorilalivl uttalande frän regeringen om hur man ser pä denna fräga.

Anf. 27 NIC GRÖNVALL (m) replik;

Fru lalman! Jag vill avsluta replikväxlingen med atl uppehålla mig vid EFTA och vad EFTA står för och är. Per-Ola Eriksson använde en något överdriven bild, när han påsiod all vi betraktar EFTA som en spollkopp. Alls inte! Vi har väl i slorl sell accepterat regeringens val av metod sä länge vi är övertygade om all del åren bra melod. Det finns åtskilliga skäl all nu börja ifrågasätta all den är del.

Jag skall la upp del uttalande som nyss gjordes av handelsministern.

Handelsministern sade all EFTA är en organisation där vissa av medlemmar-

54                          na inle vill bli medlemmar i EG. Därför har man tillskapat en möjlighel all

lämna samarbelel i de frågor där de enskilda medlemmarna inle vill della i     Prot. 1988/89:108
fortsatta förhandlingar.                                                                 3 maj 1989

Handelspolitisk debatt

Vad är det för en organisation? Är den egenlligen värd alt kallas en organisation, denna grupp av nationer som hälls tillsammans av del negativa intresset alt inte vara medlemmar? Man har inle fillräckligl mycket av gemensamma inlressen för att kunna vara överens om att hålla ihop i de frågor där man uppträder som EFTA, utan i stället har man tillskapat en möjlighet att stiga av.

Jag ser det nog så all EFTA-spåret är ell spär som vi kan åka på, om del går parallellt med EG-spård för all slulligen förena sig med del. Men om det börjar vika av och gå en annan väg, då är del dags atl sliga av. Della vill jag be statsrådet kommentera. Frågan återfinns på s. 8 i deklarafionen, där del anges att regeringen skall verka för alt mål och lidsplan fastställs för utveckling av samarbetet mellan EFTA-länderna och EG. Jag tog upp detta i mitt inledningsanförande. Vilken är statsrådets bedömning av tidsplanen?

När är regeringen beredd atl säga atl detta inle bär till mälel? Vi har inte sä lång tid kvar lill den tidpunkt som ju betraktas som ett mål, nämligen 1992. Det är angeläget för oss alt nu få veta hur regeringen ser på detta och vilken handlingskraft regeringen kan förmå visa, om EFTA-spåret för åt ell annat mål än det av oss alla eftersträvade.

Anf. 28 LARS NORBERG (mp) replik:

Fru talman! Statsrådet lalade om att vi i GATT-samarbdel måsle utgå ifrån atl vi skall ha ömsesidig respeki. Givetvis skriver miljöpartiet under på det. Vi skriver under på att varje land har ansvar för sin egen hälsa och miljö. Men naturligtvis anser vi i miljöpartiet också alt Sverige har ett internationellt ansvar. Del är därför som vi har yrkat på all man i GATT-arbdel skall ta slörre hänsyn lill just hälsa och miljö - inte bara lill sådant som är till vår egen fördel utan också till sådanl som är till u-ländernas fördel.

Även i en organisation som GATT finns det slor risk för all del är de starka handelsländernas frihet som kan komma all dominera. Dä gäller del all Sverige, som är elt lilel land men också ell avancerat industriland, står på de svagas sida.

Regeringen berömmer sig av all inom OECD ha tagit upp frågan om sambandet mellan miljö och handel. Jag lycker all det i första hand är inom GATT som man skall ta upp dessa frågor. Det är ju där som de prakliska reglerna för hur handeln skall gå lill fastställs.

Jag har inte tidigare hunnil kommenlera regeringens inslällning fill IDB, International Developmenl Bank. Jag vill bara anmäla alt vi inom miljöparfiet med bekymmer ser att socialdemokralin har ändrat inställning lill IDB.

Slutligen kan jag konstatera att det tycks vara svårt att få denna debatt om handeln all beröra själva grunderna för handelsutbytet och de globala problem som handelsutbytet släller lill med. Anita Gradin har inte velat klarlägga vad hon egenlligen menar med ekonomisk lillväxl, tekniska landvinningar och etl fritt handelsutbyte. Inte heller har hon talat om hur hon ställer sig lill de solidarilelskrav som jag flera gånger har fört fram från denna talarstol.

55

Prot. 1988/89:108       Anf. 29 Statsrådet ANITA GRADIN:

3 maj 1989                Fru talman! Låt mig försl säga några ord orn skuldkrisen, etl lema som

Handelspolitisk deball

några har berörl i deballen. Sverige medverkar myckel aklivl i arbetet pä alt lösa denna kris. Just genom IDB kan man lokalisera ell anlal dollar för alt hjälpa lill all lösa skuldkrisen i Latinamerika. Sverige visar sin solidarilel bl.a. genom all i sitt bislåndssyslem ha möjligheler alt hjälpa de fattigaste u-länderna alt minska sin skuldbörda. Pä samma sätt är Sverige aklivl inom G 10 och Parisklubben för all hjälpa lill all försöka lösa krisen. Del finns alllsä ell hell nälverk av akliviteler och möjligheler vad gäller Sveriges dellagande i arbelel pä all lösa skuldkrisen.

Vi skall emellertid komma ihåg alt det är viktigt all de stora länderna tar sill ansvar i sammanhanget. Del är med hjälp av de "slora" pengarna som man kan göra rejäla insatser för att fä slul på skuldkrisen.

Hädar Cars frågade om del samarbele som EG har börjat utveckla med Östeuropa. Det förekommer ocksä ell samarbele med GCC-staierna och med några länder kring Medelhavel - Malla, Israel och Cypern.

Inom EFTA gör vi nu en genomgäng av alla problemområden. På en del håll där man har slulil samarbdsavial med EG - del rör sig mindre om frihandelsavlal - har svenskl näringsliv kommit i kläm. Det har gjort att jag har tagit initiativ i EFTA för atl i första hand utröna om del gär all via EFTA ta konlakl med Medelhavsländerna och GCC-siaterna samtidigt. Om vi inle lyckas med det via EFTA, tycker jag att Sverige självl skall la den konlaklen i syfle atl få lill sländ likartade beslämmelser. Pä samma säll följer vi vad som händer med samarbdsavialen, som EG har iräffal med en del av de östeuropeiska länderna. Där håller ännu sä länge det samarbele som sker via Sverige och de biandkommissioner som finns i sä mänga länder på öslsidan.

I fråga om inflylandel bör vi föra en ordenllig diskussion inom EFTA och undersöka pä vilkel sätt vi kan få en gemensam beslulsordning, vilkel Jacques Delors ocksä berörde i sitt tal. Skall denna beslutsordning vara av liknande slag som den vi har vad gäller forsknings- och utvecklingsarbete? Jag är i dag inle beredd all ge ell direkt svar, eflersom vi befinner oss på diskussionssladid. EFTA-delegationens ledamöler har ocksä fåll del av vissa länkar som framförls pä della område.

Nic Grönvall sade all del behövs en lidsplan. Del är precis vad vi aklualiserade i Brysselmöld mellan EFTA- och EG-minislrarna. När vi har lämnal ell svar från EFTA vid mötet i Oslo, förväntar vi oss atl del skall upprättas en lidsplan. Den nuvarande lidsplanen redogjorde jag för i en av mina första repliker. Förförhandlingarna har nu inletts, och fram lill september blir del ytterligare diskussioner. Jag ser fram mot etl förhandlingsmandat i samband med det minislermöle som den franska regeringen har inbjudil lill i höst. Del belyder all vi får ell arbetsaml 1990, i och med alt Sverige får ordförandeposten i EFTA.

Försle vice lalmannen anmälde all Hädar Cars anhållil all lill protokollet få antecknat att han inte ägde räll lill ytterligare replik.

56

Anf. 30 BIRGITTA HAMBRAEUS (c);

Fru lalman! Kol- och slälunionen bildades ullryckligen för alt göra krig mellan Tyskland och Frankrike omöjligl i framtiden. Delta mäl har förverkligats, När olika länders näringsliv integreras avväpnas tydligen de krafter som åstadkommer krig.

Det är väsentligt atl del ekonomiska samarbetet mellan väst och öst nu slärks. Med samma logik som en gäng drev fram det västeuropeiska samarbetet finns nu möjligheten all göra krig omöjligt mellan öst och väst.

COMECON närmar sig EG, och ell visst samarbele har upprättats, särskill med Ungern och Tjeckoslovakien. Enligl massmedia har elt amerikanskt fördagskonsorlium bildals för all inveslera i Ryssland i samföreia-gande-s.k. joinl venlures-rned ryska förelag. Svenska handelsmyndighder bör på alll säll underlälia liknande saisningar av svenskt näringsliv. Anita Gradin nämnde i sin senaste replik några exempel på intressanta sådana satsningar frän regeringen.

Vi vet alla alt handelsinönstren i världen inte är till fördel för alla. Vissa cenlra dominerar och periferin ulnylljas. Paul Lesiander gav en skakande beskrivning av hur u-länderna sugs ut. Hans beskrivning stämmer väl överens med den analys som kyrkornas U-forurn gjort och som jag berörde i bisländsdebaiten för några veckor sedan.

Transnalionella förelag ägnar sig som bäsl ål imperiebygge. De har samlal pä sig så slora resurser att de är slarkare än nationer, och de känner inte ansvar för mer än sin egen expansion. Och del är jusl där problemet ligger, i storföretagens brislande helhetsansvar.

Västtyskland l.ex. har etl kraftigt exporlöverskoll och en större exporl än USA. Enligl Europaparlamenlarikern Jens-Pder Bondes uppgifler dominerar de tolv styrelseledamöterna i Deutsche Bank-fördag i Europa, som tillsammans har slörre omsättning än Sveriges bruttonationalprodukt, och bankens egen omsättning är ocksä slörre än Sveriges BNP.

Sveriges näringsliv driver EG-frågan med stor energi. Själv har man skaffat sig fulll medlemskap i UNICE, The Union of Induslrial and Ernployers Confederation, som är en lobbyorganisalion hos EG för europeiska motsvarigheter till Induslriförbundd och SAF. UNICE fär alla EG-kommissionens förslag pä remiss och har slorl inflylande pä utformningen. Som Carl Reinhold Tersmeden sade när vi var i Bryssel pä Sällskapet Polilik och Näringslivs EG-resa; "Säger del lyska induslriförbundd nej lill ell förslag, så glömmer man del."

Svensk fackföreningsrörelse är också aktiv i ETUC, Europafackel, som kämpar för arbdslagarnas delaklighd i besluten och för "den sociala dimensionen".

Del är önskvärl all vi parlamentariker, som har alt bedöma EG:s belydelse för Sverige, får samma lidiga informalion som näringslivei. Eflersom inle regeringen kommer all förse oss med den, måsle vi upparbela egna kanaler.

EG-byråkraterna, dvs. EG-kornmissionen. har förelagt EG:s slalsminislrar, European Council, en vilbok kallad Complding ihe Internal Märket, dvs. Fullbordan av den inre marknaden. Till den 1 januari 1993 räknar man med atl ha kommil överens om förslagen i denna vitbok. Regeringen redovisar i sin jusl framlagda vilbok om Sverige och EG-samarbeld en del av

Prot, 1988/89:108 3 maj 1989

Handelsjiolitisk debau

57

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

Handelspolitisk debau

58

denna vilbok, men de känsliga punklerna undviker regeringen, såviii jag har kunnal se.

Della gäller l.ex. § 8. Den beskriver hur man sedan länge varil överens om alt skapa en enda och expansiv marknad för de lolv länderna. För all uppnå

delta sägs alt länderna är överens om all "     säkerställa atl marknaden är

flexibel så all resurser, bäde människoroch material, kapilal och invesleringar flyter lill de områden som har de slörsla ekonomiska fördelarna". Detta var min egen översättning.

Della är inget giltigt mäl för vår lid. Del låter som 60-talets koncenlralionspolitik eller som de som nöjer sig med all segla "i framlidens kölvallen". Delta gäller för övrigl en del av regeringens handelspoliliska deklaralion. I slällel för att flytta människor dil där storföretagen vill ha dem bör olika regioners näringsliv stärkas.

Riksdagen har med stor majoritet bejakat förhandlingar med EG för atl ta bort de faklorer som i onödan hindrar elt närmare samarbele.

Del är självklart att Sverige vill ha ett gott förhällande lill sina grannländer, men del är viktigt atl riksdagen klargör att EG-harmoniseringen är önskvärd bara när den är till ömsesidig nytta för Sverige och EG. Det finns saker som är mycket vikiigare än aldrig så stor rörelsefrihet för kapital, varor, tjänster och personer.

Sverige måste kunna stifta de lagar som gör det nalurligl för näringslivet att inrikta sig på avfallsfri produktion med i huvudsak förnybara resurser. Vi måsle också kunna hindra all våra företag slås ul av import från länder med sämre miljölagstiftning. Vi måsle ha rätt atl stödja övergängen lill allernalivt jordbruk, som inriktar sig på jordens långsikfiga bördighet - inle på kortsiktig ekonomisk effektivitet.

För Norden är den viktigaste uppgiften nu atl ta fasla pä Brundllandsrap-porlens förslag om en hållbar ulveckling, där hela världen rällar sill säll alt producera efler nalurens förutsättningar. Mänga EG-länder är ocksä inriktade på della. En vidgning av begreppel "största ekonomiska nytta" blir nödvändig om inte vitbokens utgångspunkter skall bli hopplöst föråldrade.

Skall vi klara miljön måsle ekologin förenas med ekonomin. Människors delaktighet, betydelsen av alt behålla olika kulturer, viklen av att la lill vara nalurens produktionsförmåga osv. är värderingar som hell överflyglar viklen av kortsiktiga ekonomiska fördelar. Del är som Europaparlamenlarikern Ib Chrislensen säger: "Ju mer ekonomiskl beroende ett land är, desto vikiigare är del atl man har kvar sitt självbestämmande."

Alla svenska hushåll, skolor, studieförbund och TV-tiltare har kommil i konlakl med projektet Del nalurliga steget. Generalsekreteraren i FN ställer sig positiv till delta fantastiska initiativ,

I går hörde vi i radions Kanalen en lumullarlad reaklion pä en miljöanalys för Skåne. Miljömedvetandet kommer rimligen atl bli ändå slarkare i Sverige. Människorna kommer atl kräva alt miljön räddas - helt enkell därför all del är förulsältningen för livet på jorden. Ökad liberalisering och konkurrens räcker inle. Del kan alllsä även försvära del nödvändiga, nalurliga steget.

För alt traveslera ell ord frän Uppsala universitets aula: atl handla frill är stort, men all handla med ekologiskt och sociall ansvar är betydligt större!

Anf. 31 HÄDAR CARS (fp) replik:

Fru lalman! Jag uppskattade mycket av det som Birgitta Hambraeus sade om EG:s roll som fredsfaktor och om dess strävan i de riktningarna.

Beiräffande tvä andra punkter vill jag fäsla hennes uppmärksamhel på EG:s regionalpoliliska program, som den Europeiska gemenskapen nu är i färd med all införa och som är av en omfallning som i fasl penningvärde räknat är större än vad Marshallhjälpen lill Väsleuropa en gäng var efler andra världskriget. Det betydde väldigt mycket just för att ge liv åt eftersatta regioner.

Jag tror alltså inte all man skall lolka, vilkel Birgitta Hambraeus möjligen gjorde, arbelel i EG på sådant sätt alt EG eftersträvar en koncentration till den geografiska millen ungefär. Tvärlom är människor inom EG oerhörl medvelna om all det gäller atl hålla hela Gemenskapen, alltså alla dess delar, levande. Därför har man denna myckel omfaiiande salsning på regionalpolitiken.

Jagdelarockså hennes uppfatlningall miljöfrågorna spelar en slor roll. De har även inom Gemenskapen växande betydelse. Fär jag erinra om del beslul som Europaparlamentet och senare Europakommissionen fallat beiräffande avgasrening som just innebär att man - om EG:s ministerråd ansluter sig del förslagel - kommer alt få beslämmelser som molsvarar dem som vi har i bl.a. Förenia Staterna och Sverige när det gäller avgasrening av bilar.

Jag vill gärna understryka att det är värdefullt att ett sådant beslut fattas inom en marknad som omfallar 320 miljoner människor. Därigenom får man bäde en förbättrad miljö och en konkurrenskraft när det gäller atl ulforma syslem och annat som sammanhänger med fördelarna med en slor marknad.

Jag iror alt Birgitta Hambraeus, om hon fördjupar sina studier, kommer alt finna all elt aktivt EG-samarbete också pä dessa områden kan ge Sverige tillsammans med de andra länder som ingår i Gemenskapen betydande fördelar, bäde regionalpoliliskl och miljöpolitiskt.

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

HandelspoUtisk debalt

Anf. 32 BIRGITTA HAMBRAEUS (c) replik:

Fru talman! Hädar Cars tar upp den glädjande ulvecklingen inom EG. Den är vi båda överens om är mycket bra. Men den regionalpoliliska salsningen gäller regioner som har myckel låg brulionalionalprodukl. Jag har svårt all tro atl Sverige och våra glesbygder skulle komma i åtnjutande av någol stöd från den regionalpolitiska fonden i EG.

Det är myckel viktigt atl vi i Sverige kan falla egna beslul som leder lill alt vi kan slärka näringslivet i hela landel, ocksä om inle delar av vårl land är sä falliga som delar av EG.

När del gäller miljön är del självklarl så som Hädar Cars sade, nämligen alt vi mäsle samarbela. Det sade jag också i mill anförande. Vi mäsle samarbela, och mänga EG-länder har också framsynla, kanske l.o.m. mer framsynta, regler än dem Sverige har. Fortfarande är del viktigt alt Sverige och Norden får vara föregångare och atl vårl näringsliv inte slås ut om vi har strängare bestämmelser än dem som en del EG-länder har. Del finns problem, l.ex. i Danmark. Där har man velal ha en miljömärkning pä lösningsmedel med hälso- och miljöeffekter men hindrades av Europadomstolen atl införa en sådan märkning. Del kommer alltså atl kunna finnas

59

Prot. 1988/89:108    inskränkningar som vi inte behöver rätta oss efter, emedan vi inte är

3 maj 1989             medlemmar. Del är emellertid viktigt alt vi inle lägger en sådan tvångströja

.             pä oss själva.

                       Självbestämmanderätten är oerhörl väsentlig för Sverige. Samarbete i

både regionalpoliliska och miljöfrågor är självfallel väsenlligl, men jag iror

all vi gör bäsl i alt läla Norden vara föregångare.

Anf. 33 PER GAHRTON (mp):

Fru talman! Den här debatten har faktiskl gell ire vikliga besked. Del förslå är alt det nu finns en allmän insikt hos hela oppositionen - förvisso framförd med olika ordval och med olika intensilel, men ändå - om alt del förekommer hemlighelsmakeri och desinformalionsförsök frän regeringens sida när del gäller EG-poliliken och EG-deballen,

Del andra beskedel är all cenlerns utbrytning frän de fyras gäng beiräffande EG-politiken forlsäller. Jag hoppas bara del häller ocksä när det inte enbarl skall debatteras ulan även fattas beslut.

Del Iredje beskedel är alt del nu ocksä inorn socialdemokralin finns en
insikl om all den problemalik som vi har lalal myckel om, nämligen all
handelshinder samtidigt är miljöskyddsbeslämmelser, exislerar. Del visade
Lennarl Pettersson i sitt inlägg. Det är ett framsteg att man erkänner
problemalikens existens.                                         -

Fru lalman! Inget av de intressanta beskeden eller ullrycken för insikter kom ifrån statsrådet Anila Gradin. Det var kanske ingen tillfällighet. Bl.a. fanns del i hennes anförande inle elt ord om en av de viktigaste händelserna inom EG under senare lid. Jag ber inte om ursäkt för alt jag skall inleda min beskrivning med all citera på etl språk, som inle är ärans och hjältarnas. Del gäller den lid då Sveriges ulrikesledning tog omvärlden på allvar i ställd för alt falla i farstun för den. Dä var nämligen språket i fräga dess huvudsakliga verklyg för informalionsinhärntning. Citatet lyder: "Dévaluer, jouer avec les taux d'inlérél, sera un choix communautaire, non plus national - Jacques Delors rend la monnaie européenne." Del var den 18 april som della stod atl läsa i Liberation, som alltså kunde rapportera all EG-kommissionens ordförande Jacques Delors hade lagil ännu ell steg i sitt "building the Euro Empire", som Newsweek ullryckle saken i en "cover story" om "The Czar of Europé" i februari i är. I spetsen för en grupp pä 17 experler lade han fram ett förslag om atl ersälla EG-slalernas valulor med en enheis-ECU och atl slä ihop EG:s riksbanker lill en enda EG-cenlralbank.

Den 25 april lade Sveriges finansminister fram elt åtstrarnningspaket för
samhällsekonomin. Del innehöll visserligen varken som 1982 devalvering
eller som nu har föreslagits i debalten revalvering, rnen del blev en
räntehöjning med 1 % redan den 28 april. I älslramningspakelet finns del
åiskilliga ingredienser som kommer atl bli lika omöjliga regeringsverklyg
som devalveringar och ränleändringar när Jacques Delors EG-kommission
har forlsatl sitt imperiebyggande. Om detta kan man läsa mer om i en bok på
ett annal av de många EG-spräk som förefaller oläsla på UD:s handelsavdel
ning. Del är den EG-entusiasliske danske bankmannen Hans Mariens,
medlem i EG-kommissionens grupp 92, som i sin bok "Danmark ogdel Indre
60                           Marked" redogör för hur det genom EG blir, som han skriver, "faerre

valgmuligheder i den oekonorniske politik". Det aren bok som för övrigl inte finns med bland lilleraluriipsen i regeringens i dag framlagda material.

Inle bara penning- och ränlepolilik försvinner som inslrumenl, skriver Mariens. Även kvantitativa restriktioner på penning- och kapitalmarknaden blir omöjliga. Finanspolitiken kommer i kläm, skallehöjningar blir del inle lal om, Tvärlom kommer del "el pres for nedsadlelse af selskabsskaller, moms, punkisfgifter, bilregislreringsafgifler", Samiidigi kommer lönerna all pressas ned. Del blir, hävdar Mariens uttrycksfullt, "en smertefuld process", och den blir "ikke retfaerdig". Mariens erkänner all EG-poliliken kommer all drabba de svagaste hårdasl men, tröslar han sig, den hjälper exporlen.

Så ser alllsä EG ul, inte enligt sina kritiker ulan enligl sina ivrigaste anhängare. Mälel är alt slå ihop EG-ländernas ekonomier till en enda. Enskilda EG-länder kommer, hävdar Mariens, atl fä samma handlingsfrihet som amerikanska delstater.

Vilka verkningar får dä dessa tydliga signaler frän EG-kommissionen på svensk EG-politik? Ingen! Mårtens bok har funnits lill utlåning i riksdagens bibliotek, Delors rapport har kablats ul av inlernalionella nyhelsbyräer, men som Expressen på ledarplais kunde konsiaiera häromdagen: "Delors rapporl väcker både farhågor och förhoppningar - men i Sverige omnämns den knappt."

Här har vi alllsä haft etl regeringsulspel om samhällsekonomin som utnyttjar alla de traditionella ekonomiska styrmedlen. Och här har vi signaler frän EG:s maktcentrum om all priset för dellagande pä lika villkor i den inre marknaden är att man avhänder sig just dessa styrmedel. Här har vi också ett riksdagsbeslut om att Sverige ingenting hellre vill än alt jusl medverka i denna inre marknad pä lika villkor. Nog kunde man väl ändå förvänla sig atl del i regeringens handelspoliliska deklaralion skulle ha funnils nägon sorls resonemang om den problemalik som della innebär, all man pä någol sätt hade antytt atl man kände till all Delors lagl fram denna rapporl och all den är jällesloff i den inlerna EG-deballen, som man försöker inbilla folk all man pä någol säll känner lill. Men icke - inle med ell ord berörs i Anila Gradins deklaralion Delors förslag om ekonomisk och monelär union, inte med etl ord diskuteras hur den sorts älslramningspakel som regeringen nu har lagt fram över huvud lagd skall bli rnöjligl i en framlid då Sverige är EG-anpassal. Med Expressen kan man fräga: Tar Sverige EG på allvar? Svarel är uppenbarl: Regeringen gör del i varje fall inle. Kanske förslär Anila Gradin & Co. inte bällre, kanske iror de verkligen all del är EG som Europe's Business Magazine kallar Foriress Europé och sorn för övrigl Le Monde Diplonialique bedömer vara "mer ihalcherisliskl än Thalcher" och som Der Spiegel anser "kommer all påskynda del ekologiska sammanbrol-lei", kanske iror Anila Gradin all della EG, som enligl Hans Mariens kommer all drabba de svagaste hårdast, egenlligen inle är någoniing annal än Sörgärden.

Anila Gradins beleende i EG-deballen påminner om borgarfrun i Heinrich Bolls pjäs. Hon blev galen när julgranen började brinna, och hon krävde all julafton skulle upprepas varje dag. Pä ungefär samma sätt blundar Anita Gradin för obekväma fakla. Hon frambesvärjer om och om igen bilden

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

Handelspolitisk debau

61

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

HandelspoUtisk debaU

62

av del harmlösa jultomle-EG som bara ger och ger och aldrig tar någonting i utbyte.

Lål mig beröra bara en av dessa Sörgårdsmyter som ocksä andra har varil inne på här i dag, delta atl EG-anpassningen skulle vara en fördel för miljöpolitiken.

Jag lar försl en dansk rapporl, ocksä det givelvis någoniing som inle finns med i regeringens lilleraturlips. Det gäller rapporten "Europas miljöproblem", som utgavs 1988 av bl.a. EG-parlamenlsmedlemmen John Iversen. I rapporten står det bl.a.: EG:s direktiv angående kemikalier "har reellt hafl den inverkan alt danskt miljöskydd har försämrats." Delta slär på s. 38. Vidare slär del all regeln om atl etl kemiskt preparat som är godkänt i ell land skall anses godkänt ocksä i de övriga länderna är ''myckel farlig eflersom del innebär all del blir del land som har den minsl restriktiva lagsliflningen som kommer all godkänna alla nya ämnen". Della står på s. 46. Vidare; "Cancermärkning av de flesla av de ämnen det danska folkdingel ville märka lyckades inie." Della står på s. 66. Vidare; "Vissa lösningsmedel - bl.a. loluen, styren - som Danmark belraklar som farliga, anses ofarliga av EG-kommissionen." Detta kan läsas på s. 73.

EG:s riskavfallsexporl är ell skolexempel på dåligl uppförande. Del finns mänga exempel på all "miljöel har maltet böje nacken för ökonomien". Detta står på s. 113.

Min andra källa är tysk: "Dicke Luft in Europa". Denna skrift finns tillfälligtvis inle heller bland de litleralurlips som regeringen lycker alt folkel skall länka pä när de vill lära sig nägol om EG. Även denna bok har skriviis av en medlem av EG-parlamenld, dessulom socialdemokrat och ordförande i miljöulskolld. Förfallaren heler Beale Weber. Hon skriver bl.a.: "I Romfördragds lilläggsparagraf 100a, medges möjlighel lill avvikelser frän harmonisering, av hälso- och miljöskäl, men endast om del inle kan belraklas

som handelshinder och endast i samarbete med kommissionen.        Det

betyder atl de nationella åtgärderna inle fär strida rnot EG-fördragds

målsättningar, principer och enskilda regler.   Därför finns alllid risk för

alt miljöskyddet i EG nivelleras eller anpassas till den lägsla möjliga nivån." Della slär på sidorna 38 och 39 i boken.

Fru talman! Anita Gradin har här i riksdagen lovat all ingenting beträffande hälsa, miljö, välfärd, arbetsrätt eller jämställdhet skall bli sämre lill följd av EG-anpassningen. Samiidigi skall Sverige bli sä EG-anpassal, heler del i dagens deklaration, alt det blir likabehandling av svenska intressen pä en integrerad västeuropeisk marknad. Ärliga svenska EG-anhängare brukar erkänna, atl om likabehandling skall uppnäs, kan det inle bli lal om svenska undanlag från EG-norrnerna mer än i ell fälal fall. Men nu meddelar Anila Gradin all av 279 EG-direkliv för den inre marknaden är del bara ell liolal som överensslämmer med svenska normer. Hon Iror alt en autonom svensk anpassning kan göras i ytterligare ell femliolal fall. Dessulom hoppas hon all yllerligare elt femliotal fall skall kunna lösas pä grundval av likartad uppfattning.

Trots dessa vaga och ganska svagt dokumenterade försök att förenkla läget skulle alltså 169 direktiv återstå. På 48 punkler, säger statsrådet Gradin, finns ännu inga EG-direkliv, Läl oss anta atl EG anpassar sig lill Sverige i samtliga dessa fall, och det återstår ändå 121 direktiv!

Även med den mesl fantastiska Sörgärdsskönmälning av hur EG-reglerna är och kommer atl bli, slår Anila Gradin där med minst en tredjedel av den inre marknadens regler som hon inle ens efler etl år och 24 arbetsgrupper och största möjliga hemlighetsmakeri vågar förutskicka svensk EG-anpassning till utan, som det heter, ytterligare överväganden från svensk sida.

Del är sådant som brukar kallas "sanningens minut". Sörgärden rämnar, och det blir lal om att välja: en forlsall EG-anpassning, som enligl danska erfarenheler drabbar de svagaste och belyder alt miljön mäsle böja pä nacken för ekonomin, eller tillnyktring av del slag som alll fler fackförbunds-tidningar och fackklubbar börjar kräva.

Med anledning av regeringens rapport, som vi alllsä inle har fått förrän skandalöst sent men som jag har hunnil bläddra i en del, släller jag frågan: Varför har ni bara gjorl tre grupper? Varför finns del inte en fjärde grupp av regler, där anpassning icke är möjlig?

Del finns ju l.o.m. i er egen rapporl flera slällen där del slår: "Anpassning avslyrkes." Varför har ni inle sammanfört dem till en grupp, sä atl del lydligl framgår att det finns områden där ni inle tänker anpassa er? Modersmjölks-ersättning, bestrålade livsmedel och asbest är sådana exempel.

Varför detta dimridäskapande, inle en tydlig grupp av saker som icke är förhandlingsbara? Eller är del ocksä förhandlingsbart, trots atl era egna rådgivare i denna tvättade rapporl ändå säger alt anpassning avslyrkes?

Sedan de andra sakerna, där del är ytterligare överväganden som skall ske. Leksakerna, s. 24. Bilavgaserna, där det inte alls är fråga om exakt anpassning lill del som gäller i Sverige, s. 28. Livsinedelsiillsalserna, s. 30. Tvä sidor skriver ni om kemikalierna, där EG har hell andra principer - vilka är era slutsatser om delta?

Alkoholbeskatlningen - var god förklara vad det belyder som slår på s. 81, där del står alt man skall anpassa? Vad betyder del? Punktskatterna skall hell avskaffas, s. 83 - varför inga kommenlarer? Vilken grupp lillhör de?

Del här är bällre än ingenting, förvisso, och en del av oss har lyckats få så alt säga originalmaterialet, trots era hemligstämplar. Pä vissa punkter kan vi konlrollera hur ni har tvättat, och det är uppenbarl all ni har gjort del. Sedan kan vi dra slutsatser om hur ni har tvällal på de andra områdena också. Var lugna för att vi skall kolla precis hur ni har tvättat, och fackföreningsrörelsen skall få vela del, när det gäller lösningsmedelsdirektiven l.ex.

Fru lalman! När Anila Gradin inle kan hålla sina löften lill både storfinansen och folket, vilka löften väljer hon att stå för? Vilka slutsatser drar hon av Delors rapporl om ekonomisk och monelär union? Vilka slulsalser drar hon av de danska erfarenheterna av atl EG berövar regeringen de vikligasle ekonomisk-poliliska styrmedlen? Vilka slutsatser drar hon av att rapporterna inifrån EG visar alt miljöpolitiken har stora brister och vilka slulsalser drar hon av sina egna hemligstämplade arbetsgruppers erkännande all elt hundratal EG-direkliv inle är sä lällharmoniserade ens för en EG-frälsl regering?

Är det inle, Anita Gradin, dags atl lälla pä sekretessen och tala om för svenska folket exakt vilket pris ni är beredda att betala för EG-anpassningen?

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

Handelspolitisk debau

63

Prot. 1988/89:108        Anf. 34 BIRGITTA HAMBRAEUS (c) replik:

3 maj 1989                Fru talman! Jag måste göra Per Gahrlon besviken. Fortfarande står en

HandelspoUtisk debalt

myckel slor majorilel i Sveriges riksdag bakom besluiel förra ärel all bedriva förhandlingar med EG om all harmonisera.

Många saker är vi överens om, och del finns ingen anledning all upprällhälla krångliga beslämmelser bara för krånglds skull, rnen vi kommer inte att ge upp vår självbestämmanderätt. Mänga av de exempel som Per Gahrton själv nämnde kanske gör att vi säger nej lill en harmonisering. Och vi skall inle iro all del är sä slaliski i världen all alla EG-länder ulan vidare kommer all finna sig i del som nu diskuleras, bara för atl några vill del och storfördagsamhelen kanske vill det.

Del är en dynamisk process som pågår, och cenlern vill vara med i den. Vi vill inle ha några skygglappar eller slänga dörrar, ulan vi vill vara med och se vad som händer, se vad som är prakliskl all anpassa sig lill och vad vi inle kan anpassa oss lill.

Per Gahrlon lalar som om Sverige skulle bli medlem i EG. Sverige skall inle bli medlem i EG. Dessutom tycker jag alt han ger ultryck för en väldigl defensiv inslällning. Det var sorn om vi pä nägol säll skulle krypa och ligga och be om alt fä vara med, att det är det som vi skulle arbeta utifrån. I själva verket är EFTA en mycket slor handelsparlner till EG. Vi kan gä in i förhandlingarna med slorl självförtroende.

Anf. 35 PER-OLA ERIKSSON (c) replik;

Fru talman! Per Gahrton inledde sitt anförande med några ord lill cenlern. Därför vill jag, innan jag lar en försenad lunch, göra en sak klar för Per Gahrton. Även om vi ibland kan ha krilik alt framföra mol regeringen i EG-frågan, avser inte vi all falla i armarna pä Per Gahrlon, som vill framstå som någon sorls torped i EG-debalten. Därlill är vi för förståndiga frän cenlerns sida.

Anf. 36 HÄDAR CARS (fp) replik:

Fru talman! Jag tycker all del är intressant atl Per Gahrton försöker få det alt verka som om han kom med någonting alldeles nyll och överraskande, när han beskriver länkarna pä ell monetärt samarbete inom EG. Det är ju inte etl dugg nytt i del här. Det finns med redan i Romfördragets beslämmelser och har diskuterats många gånger därefler, bl.a. i Wernerplanen och hela vägen.

Del som nu kommil fram i Delorsrapporlen är, som jag förslår det, en nalurlig forlsällning på del integrationsarbde som EG från början har föresall sig all genomföra och inle någoniing häpnadsväckande, egendomligl eller på någol sätt förvånande för dem som har följt den här debatten under elt anlal är.

Sedan, fru talman, lycker jag all del verkar som orn Per Gahrlon ulgick ifrån all EG skulle ha någol slags ambition atl förgifta sina medborgare med farliga kemikalier och dåligl miljöskydd. Jag lycker all del är ell ganska löjligl påslående frän Per Gahrtons sida.

EG;s vikligasle beslulsorgan är de lolv minislrarna i minislerrädd, som
64                          fållar sina beslul efter att ärendena har varil på remiss lill Europaparlamen-

Handelspolitisk debatt

tel inle mindre än två gånger. Där skulle alliså lolv minislrar från lolv     PrOt. 1988/89:108 demokratiska stater och ett drygt 500-lal parlamentariker sitta och vrida sina     3 maj 1989 händer och fundera pä hur de skulle kunna förgifta sina rnedborgare!

Den beskrivningen är inte irovärdig, Per Gahrlon. Det är etl oerhört lögnaktigt säll all beskriva ulvecklingen i den europeiska gemenskapen, ell inlellekluelli klarl förvirral påslående vars syfle mäsle vara all försöka skrämma svenskarna, sä alt de av rädsla skall ly sig lill miljöpartiet i del val som kommer 1991.

Del är fruklan för främlingar och oro för del okända hos människor som är rädda för del som finns i andra delar av världen som Per Gahrlon vill mana fram till slöd för miljöpartiet. Jag hoppas all den lakliken skall visa sig gä ål skogen.

Anf. 37 LENNART PETTERSSON (s) replik:

Frulalman! Del finns etl kinesiskt ordspråk som säger all en dåre kan fräga mer än hundra visa kan svara. Jag vill inle säga alt Per Gahrlon hellslämde in pä del ordspråkel, men han koin i sitt inlägg farligt nära. Delta sagt sorn en allmän synpunkt pä den argumentationsteknik som Per Gahrton använder sig av i den här deballen.

En annan sak som jag vill la upp med anledning av Per Gahrlons inlägg är lalel om regeringens s.k. ambifioner all mörklägga alla hemskhderna för miljöparfiel. Jag hoppas efler den utvidgning av EFTA-delegationen som nu är på gång-där miljöpartiet självfallel kommer all ha en ordinarie plals-all vi i forlsällningen skall kunna undvika all föra den lypen av debatt frän den här talarstolen.

Vi har alla möjligheler all fä hela den informalion sorn riksdagen kan ha anledning all begära via den nämnda kanalen. Dessulom finns som bekanl ocksä andra kanaler: ulrikesnärnnd, partiledaröverläggningar osv.

Del var direkt rörande att höra av Per Gahrton om hur EG i framliden skulle hota regeringens möjligheter all lägga fram älslramningspakel. Del slörsla hotet mol framlida älslramningspakel är sannolikt inte EG utan ivärlom den ansvarslösa opposition som vi har i del här parlamentet; det har den senasle veckans debalt visat rned stor tydlighet. Man är inle beredd all diskulera de ålslramningar som behöver göras.

Till slul sade Per Gahrlon någoniing om all sanningens minul närmar sig när del gäller den svenska EG-politiken. Jag skulle snarare vilja säga all sanningens minul faktiskl närmar sig när del gäller miljöparfiel och dess isolalionisliska inslällning. Del finns en mängd bäde hårda och mjuka fakla i del här målel som del är vikligl all markera för all man skall ha klarl för sig alt man leker med väldigt mänga allvarliga saker. 50 % av exporlen går lill EG-marknaden - 75 % om vi lar in reslen av Väsleuropa. Del har slor belydelse för sysselsällning och välfärd all den exporlen kan fortsälla, och del betyder mycket även för den offentliga seklorn.

Sisla frågan löd: Hur skall vi i framliden klara alt möla kapilalels inlernalionalisering? Ja, inle genom isolering ulan genom en nära samverkan med bundsförvanter ule i Väsleuropa. Vi har faktiskl goda bundsförvanter ocksä i EG-staterna, och det är genom samverkan med dem fackligt och poliliskl som vi skall lösa problemen med alt äterinslallera medborgarkon-

65

5 Riksdagens protokoll 1988/89:108

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

Handelspolitisk deball

trollen över de mullinalionella förelagen, som nu har sprängl alla gränser inle minsl i Europa.

Anf. 38 NIC GRÖNVALL (m) replik:

Fru lalman! För all spara lilel lid vill jag inledningsvis anslula rnig lill vad Hädar Cars sade i sill anförande såvill gällde värderingen av Per Gahrlons argumenlalion.

Jag vill emellertid gärna använda en minut lill all ge min syn på den debatteknik som Per Gahrlon tillämpar. Han påminner i hög grad om en jonglör på Kiviks marknad. Genom all måla diverse bollar i distinkta färger och kasta dem högl hoppas han alt de skall se övertygande ut som vore de sanning. Per Gahrtons säll all argumentera bygger jusl pä alt lyfta fram ell anlal behagliga citat. Deras innehåll bör inle vara alldeles klarl. Del bör inle presenteras ur vilkel sammanhang de hämtas. Och de bör gärna gynna personfixering och negligera beslutsprocesser och sanning och allvar i sammanhanget.

När man beskriver Jacques Delors som en person som bygger sitt imperium sprider man medveten desinformalion. Det är möjligen sä, alt del påstående som Per Gahrlon här gjorde om regeringens sätt all bete sig kastar sig tillbaka över honom på den här punklen. Del är ingenfing annal än medveten desinformation vi bjuds pä, och därför förtjänar inle inläggd mera i kommenlar från min sida.

66

Anf. 39 PER GAHRTON (mp) replik;

Fru lalman! Jag börjar kanske få problem med hörseln. Hörde jag ell enda sakargumenl mol etl enda av de dokumenterade päslåenden med noggranl angivna källhänvisningar från människor som jobbar inom EG-parlamentel om sakförhållanden som de anser gälla? Hörde jag ell enda försök av någon enda lalare all pä en enda punkt bemöla sakpåståendet i dessa referat och citat som jag gjorde? Jag är ledsen, jag hörde inte nägol sådanl försök.

Däremol hörde jag Nic Grönvall lögnakligl påslå all jag inle angav källor, när jag i själva verkel l.o.m. angav sida. Och jag hörde Hädar Cars fullsländigl härresande lögnakligl påslå all jag skulle ha sagl alt EG vill förgifta människor, som han snodde lill del i talarstolen. Del kommer inle all slå i prolokollel mer än i delta citat av Hädar Cars atl del frän min mun kommit någonting sä hårresande korkal.

Nej, jag angav pä punkt efler punkl skilda områden där det föreligger olikheter mellan svenska regler och EG-regler när del gäller hälsoskydd och miljöpolifik. Del var i princip ingel annal än vad som finns i regeringens rapporl, men i sak överensslämmer de inle på alla punkler, och då får vi väl gå igenom och kolla om del finns någonting felakligl hos regeringen eller hos dessa EG-källor,

Men huvudfrågan, som ni smiter undan, är ju all ni vill framställa det som om EG-anpassningen icke kostar någonting. Det är julafionsleoremel. Ni är inle beredda alt gä ul lill svenska folket, vilket Carl Hamillon, Erik Braunerhielm och alla andra ärliga EG-anhängare gör. De säger all EG ger vissa saker - de tror atl det ger en hög lillväxl, sänkl arbelslöshel och alll möjligt - men del koslar andra saker. Vi måsle anpassa alla dessa regler lill EG för atl få full frihet in i denna slora marknad.

Del här vill ni inle säga. Del är den agitalionen som ni här försöker förlöjliga. Ni socialdemokrater vel ju all den agitationen nu har irängl längl in i fackföreningsrörelsen. Ni vel atl man inle alls använder det spräkel orn mig och mina äsiklsvänner i LO-tidningen, i Metallarbetaren och i många av de andra fackliga tidningarna. De lar saken på allvar. De diskulerar den seriösl. Det är della deballen handlar om, och jag är inte etl dugg rädd för dessa försök lill förlöjliganden från denna lalarslol. Jag vet alt folkel oroar sig och vill vela vad prisel är för EG-anpassningen. Och ju mer ni "fiffelurar" och lägger pä lock, desto mer kommer folk naturligtvis alt ana ugglor i mossen. Säg det pris ni begär av folkel för alt storfinansen skall fä sina vinster!

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

HandelspoUtisk debatt

Anf. 40 HÄDAR CARS (fp) replik:

Fru lalman! Jag utgår från all del av prolokollel kommer alt framgå all jag inle citerade Per Gahrton ulan lolkade honom som alt della var hans uppfattning.

Sedan till Per Gahrtons huvudargument, nämligen att vi skulle försöka undvika alt redovisa atl det finns ell pris. Enligl min uppfattning finns del förvisso del. Men del finns ell pris i den meningen all om man medverkar i inlegralionen på del sätt som jag anser atl man skall göra, kommer man ocksä all finna alt en del av de beslul som vi i dag fållar i Sverige kommer alt i huvudsak avgöras av gemensamma organ.

Men jag finner ocksä atl del prisel fär man beiala, om man vill vara med pä de fyra frihelerna, även om man väljer all slä ulanför medlemskrdsen av EG-länder. Av del skälel lycker jag alt man skall överväga, om man inte liksom länder i EG skall försöka få ell inflylande som svarar mot del växande beroendet.

Per Gahrlon undviker alt lala om sitt pris, nämligen vad det koslar i olika avseenden - inle bara ekonomiskl ulan också när del gäller isolationism och främlingsfienilighd och för hela den kulturella seklorn - all fjärma sig frän inlegralionsarbdel i Europa.

Vilkel pris anser Per Gahrlon all svenska folkel skall beiala i de här avseendena för alt säga nej lill den ulveckling i Europa som flerlalel i denna kammare finner mycket positiv?

Anf. 41 LENNART PETTERSSON (s) replik;

Fru talman! Per Gahrton frågade om han möjligen hade börjal höra dåligl. Efler hans senaste replik får del väl anses fastslaget atl sä är fallel. Han sade nämligen all han inle hade fäll ell enda sakargumenl mol sin uppfallning i den diskussion som vi nu för.

Låt mig bara konstatera all i varje fall jag försökle förklara för Per Gahrlon all vi inle klarar av all lösa framlidsproblemen genom den lyp av isolering som miljöpartiet förespråkar. Vi kommer inle all kunna lösa miljöproblemen, inle atl kunna konlrollera de multinationella företagen och inte atl kunna lösa de fackliga frågorna i relation till det internationella kapitalet, om vi inle samverkar med nafioner och krafter ulanför Sverige,

Vi kan i nära samverkan med EG bygga upp en ny bas för en polilik i enlighet med den sociala syn som Per Gahrlon slarkl vill markera sin anslulning lill.

67

Prot. 1988/89:108        Isoleringen är en återvändsgränd. Vi kan lösa framlidsfrägorna endasl

3 maj 1989             genom ell nära samarbele med våra handelsparlner i Väsleuropa. Man kan

7!     ~~      !     \   ~        därlill lägga all vi ekonomiskl sell är oerhörl beroende genom vår slora

HandelspoUtisk debatt .,, , „ „        . .    .,, „        ,      , ,  ,

export till dessa stater. 50 % av var exporl gar till EG-marknaden, och 75 %

av hela vår exporl går lill Väsleuropa. Vi riskerar de svenska medborgarnas

välfärd om vi får problem med den exporlen, inle genom all söka samverkan.

Anf. 42 PER GARTHON (mp) replik:

Fru lalman! Det är helt rikligt all Lennarl Pellersson var saklig. Han gav visserligen ingel argument mol del jag sade, men han försökle förvisso all ge elt argumenl för en salsning på denna speciella form av generell EG-anpassning. Del är omdiskuterat hur myckel della skulle ge även om man accepierar en hell iradilionell nationalekonomi. Cecchinirapporten har utsatts för mycket härd kritik av den svenska långtidsutredningen och av många andra ekonomer. Därlill kominer all vi miljöpartister för vär del inle accepierar, vilkel lorde ha framgäll, denna ensidigt lillväxlinriklade målsällning för samhällsekonomin. Vi har andra mäl för samhällsekonomin. 1 del perspeklivel är koslnaderna för vär polilik marginella.

Vår modell är inte isolationism. Jag tycker atl ni skall slula upp med all använda det argumentet. Vi miljöparlisler vill ha samarbele med hela Europa och med hela världen. Vi är exakl i delalj överens med 17 gröna parlier - varav 10 siller i parlamenten, inkl. EG-parlamenld - om den bedömning av EG:s inre marknad som jag här ger ultryck för. Detta är ett faklum som jag lycker all ni skall betänka. Vär uppfallning bygger på en intim kontakt, praktiskt lagd varje vecka, med del inre livel i EG-parlamentel via de många gröna parlier som redan befinner sig där. Del finns ingenting av isolationism i vår politik, ulan en global solidaritet som inle begränsar sig till Västeuropa.

Jag tolkar del som Hädar Cars sade som någol av en ursäki. Jag vel alt Hädar Cars är hdlevrad. Det han påstod atl jag skulle ha länkl var ganska härresande.

Jag tycker all del var myckel bra alt Hädar Cars nu sade att det finns ell pris, och all det prisel får vi betala. Om vi kan la del första steget, som innebär alt EG-anhängarna börjar erkänna att det finns etl pris, atl del kostar någonting, är kanske näsla steg all vi kan börja diskulera innehållet i den kostnaden och föra ut della lill svenska folket så atl människor själva fär en chans all avgöra vad de vill beiala i form av anpassning. Del kan vara en anpassning som gör alt alkoholskatterna sjunker radikalt, all asbeslförbudd inle kan upprätthållas, all loulen och styren måste tillåtas osv. Den deballen lar vi mycket gärna.

Jag vill slulligen säga några ord lill Lennart Pettersson med anledning av det han sade om åistramingspakd. Jag tyckte atl han var litet slarvig när han dömde ut hela oppositionen som ansvarslös. Miljöpartiet har givil myckel klara signaler om atl vi inle bara är i riksdagshuset för att hälla anföranden från denna talarstol. Vi är här för all åstadkomma resultat. Vi är hell öppna för all diskutera detaljerna kring en ekologisk miljöanpassad åtstramning.

68                              Förste vice talmannen anmälde all Hädar Cars och Lennart Pettersson

anhållil all lill protokollet få antecknat atl de inle ägde rätt lill ytterligare repliker.

Anf. 43 GRETHE LUNDBLAD (s):

Fru talman! Jag tycker atl del är mycket glädjande atl handelsministern i nära anslutning till sin deklaration om regeringens syn pä utvecklingen av den väsleuropeiska integrationen också lar upp del nordiska samarbetet och dess belydelse för alt bryta ner handelshinder och gränser. Alt statsrådet Anila Gradin i sin uppräkning av de områden som kan ha belydelse för det nordiska samarbelel - l.ex. iransporlsarnarbde, miljösamarbete och samarbele inom arbetsmiljöns område - uteslöt del koncernfackliga samarbelel kan möjligen bero på all inte alla nordiska länder för dagen är beredda atl lagstifta om detta. Men arbelsmarknadsminisler Ingela Thalén har faktiskt i ell frågesvar här i riksdagen förklaral alt Sverige är berell all arbeia tillsammans med Norge och Finland för en likartad lagsliflning om koncernfackligt samarbele mellan dessa länder.

Vid voteringen i Nordiska rädd fanns del en majorilel som var för en lagsliflning om koncernfackligt samarbele, och del fanns tillskyndare i alla de nordiska länderna.

Det har talals mycket om livsmedel och miljö i denna deball. Jag anser all vi ändå har fåll en bild av all del kan ske framsleg pä dessa områden även vid dt samarbete med EG.

Jag har pä nära häll följt det arbele som skett inom de nordiska ländernas livsmedelsmyndigheter för att harmonisera kraven pä livsmedlens kvalitet och deras marknadsföring och om möjligl också anpassa dessa krav till EG. Man är nu klar inom en del av dessa områden. Jag har nyligen fäll i min hand dt förslag till nya gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i cerealier och potatis. Jag kan tala om - vilkel ocksä kan vara av inlresse för Per Gahrlon -all gränsvärdena för bekämpningsmedelsresler i cerealier kommer all vara likadana som inom EG ulom pä en enda punkl. Det innebär för de svenska bestämmelsernas del alt 18 nya gränsvärden införs som vi inte haft tidigare. Det innebär en sänkning av de svenska gränsvärdena i tio fall och en höjning av de svenska gränsvärdena i ell enda fall.

Denna anpassning till EG och samarbetet mellan de nordiska länderna kommer alltså i och för sig all vara lill fördel för de svenska konsumenterna. Jag lycker att vi måste slå fasl della. Det kommer också fram i regeringens vitbok all del finns goda möjligheler all harmonisera de svenska reglerna på livsmedelsområdet med EG;s. Man bör då ha som en bas del nordiska samarbele som har pågått ett par år och som är mycket vikligl.

Jag noterade i debatten all både Nic Grönvall och Hädar Cars hoppas på atl GATT-överenskommelsen skall ge bällre lillgäng lill bra livsmedel lill lägre priser och alt det skall bli tillfredsställande för de svenska odlarna atl komma ifrån resonemanget om subventioner, stöd och orealisliska priser.

Jag skulle fakliski vilja uppmana er alt använda er vällalighel lill au lala med era egna jordbrukspolitiker och försöka få dem all anta denna öppenhd mot nya avtal och prissätlningssyslem, som hjälper lill all göra världshandeln friare för jordbruksprodukter. Vi skall hjälpas åt att ge våra dukliga och effektiva jordbrukare i Sverige en chans att bli aklörer på världsmarknaden på lika villkor i förhållande lill andra länders yrkesbröder. Men jag måste konstalera au parlisynpunkterna på della område skiljer sig belydligl mellan jordbruksulskolld och näringsutskottel.

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

HandelspoUtisk debau

69

Prot. 1988/89:108 Det är viktigt att vi också lar upp den s.k. sociala dimensionen. Del är
3 maj 1989              ;genlligen elt nägol diffust samlingsbegrepp för strävandena inom EG all fä

Handelspolitisk debalt

ned en hel del av del som gör tillvaron tryggare och säkrare för medborgar-:a. Vi måsle i förhållande till EG försvara våra nordiska socialförsäkringssystem vid föräldraskap, sjukdom och ålderdom. Det är ju generella välfärds-syslem här i Norden, inle direki anordnade av arbetsgivarna, som ofta är fallet i EG, utan betalda av samhället med arbetsgivarnas hjälp. Vi måste också försvara våra hårda miljökrav och arbelsmiljökrav, när vi skall förhandla om olika handelsbestämmelser mellan EG och Norden.

De nordiska länderna är ju inget slutet handelsblock ulan elt område med mycket nära samarbele, med öppna fönster mol vär omvärld. Vi har ingen överstatlighet i våra beslut, men vi enas om samarbete. Ändå har Nordiska rädels presidium och olika utskott i Nordiska rädel besökl - och fäll besök av - EG-grupper, bl.a. den speciella nordiska delegalionen i EG-parlamentel, och fört samlal om våra värderingar och våra resullal.

Del är också intressant all konstalera alt del nordiska fortfarande har mycket slor belydelse för EG-landd Danmark. Nordiska företags investeringar i Danmark är exempelvis slörre - och har slörre betydelse - än investeringar och fusioner som görs av förelag från EG-länder. Den nordiska dimensionen finns alltså också med bland EG-länderna. Jag lycker all den enormt stegrade takten när del gäller fusioner mellan nordiska företag är viktig i det här samarbetet.

Nu arbetar vi alltså inom Nordiska rädd för all med olika program och handlingslinjer följa upp de nordiska ländernas slrävanden lill ökal samarbete med Väsleuropa. Jag finner atl denhandelsdeklaralion som vi har fäll i dag till fullo tillfredsställer mig pä det området.

Anf. 44 LARS NORBERG (mp):

Fru talman! Genom min vilja all vara ärlig mol slalsrådel Anila Gradin för en slund sedan missade jag min replik med anledning av Lennarl Petterssons första anförande. Och eftersom jag inte vill vara oärlig mol näringsulskollds ordförande har jag begärl ordel för alt la igen skadan.

Lennart Peltersson sade apropå GATT-samarbdel all man mäsle la och ge i ett inlernalionelll samarbete. Samma sak gäller givelvis EG-samarbeld. Det har, tycker jag, under debatten här klarnal all om vi skall samarbela, sä mäsle man la och ge; allling har etl pris. Därför skall vi diskutera vad vi skall la och vad vi skall ge, konkrel.

Miljöparliels krilik mol regeringens och riksdagsmajoritdens linje i EG-samarbeld är ju all man mer eller mindre har sagl atl vi skall ta alll, utom när del gäller utrikespolitik och försvar. Del har blivit en fräga om samverkan eller kapitulation. Vi är alltså från miljöpartiets sida både när det gäller GATT-samarbdel, del globala samarbelel, och när del gäller samarbetet med EG - och för övrigl med hela Europa - inställda pä all samverkan är bra men all kapilulalion är någonting dåligl.

Vi försöker fä denna kammare all förstå atl man måste fråga sig vad

mänskligheten egentligen håller pä med. Vad är del som handeln breder ut?

Välfärd i många fall - ja, men i lika många fall ofärd. Jag försökte i mitt

70                           tidigare anförande klarlägga den ofärd som handeln ocksä breder ut -

utarmning och miljöförstöring. Därvidlag är det industriländerna som framför allt är initiativtagare och förbrukare.

Sedan sade Lennarl Pettersson apropå jordbruket alt vi förhoppningsvis får lägre priser och att det blir möjlighel lill exporl för de effektiva lantbrukarna. Miljöpartiels uppfattning är att man under hela efterkrigstiden har drivit fram elt oekologiskl jordbruk här i Sverige, en specialisering som har varil skadlig och som vi nu börjar skörda följderna av i form av diverse miljökatastrofer. Jordbruket är en slor källa till algblomning och säldöd.

Därför måste vi fråga oss: Hur skall vi i denna situation, med dessa nya GATT-regler, kunna ulveckla etl mera allsidigl, mindre industrialiserat och mera ekologiskt jordbruk? Det är ett skadligt jordbruk vi har. Somliga gårdar är helt specialiserade på sädesproduktion, medan andra producerar 1 000 svin om årel, osv. Del är ekologiskt förkastligt. Hur skall vi reformera detta ekologiskt förkastliga jordbruk, samtidigt som vi skall upprällhälla GATT-reglerna? Del är den frågan som jag våndas med och som jag icke har något svar på.

När det gäller kapilalels rörlighet har jag flera gånger tidigare sagt atl den skuldkris som i-länderna lider under, och som hela världsekononin holas av, är etl enastående klart demonstrationsexempel på hur kapitalels totala frihet kan ställa till med långsiktiga skador. Det är händelser som inträffade under 70-lalet som man nu skördar följderna av.

Jag tycker alltså inte all vi i Sverige har anledning att rasera den handlingsfrihet på del ekonomiska och monetära området som vi har, innan vi har selt åtminstone någonting av de skyddsnät som Lennart Pettersson och Anita Gradin lalar om alt vi skall bygga upp i samarbele med fackföreningsrörelsen och socialdemokralin i andra länder. Jag lycker atl man bör börja med den uppbyggnaden och tala om hur del skall se ut, innan man raserar del lilla som finns kvar av självständighet när det gäller monetär politik.

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

Handelspolitisk deban

Anf. 45 LENNART PETTERSSON (s) replik:

Fru lalman! Hövligheten kräver ju alt jag svarar Lars Norberg. Jag skall göra det hell korl.

Socialdemokratins linje i EG-frågan är; Kapitulation - nej. Nära samarbete - ja.

Anf. 46 GRETHE LUNDBLAD (s) replik:

Fru lalman! Till Lars Norberg vill jag säga all frågan hur vi skall reformera jordbrukspoliliken med anledning av GATT-beslämmelserna kommer vi atl diskutera här i riksdagen när vi skall la ställning till den nya propositionen om prisreglering på jordbruksprodukter. En hel del av dessa bestämmelser kommer ju ocksä alt diskuleras den 18 maj i samband med debatten om livsmedelskontroll. Jag lycker alllsä att vi kan vänla med debalten fill de tillfällen när vi har atl ta ställning lill frågorna i hela deras vidd.

Anf. 47 LARS NORBERG (mp) replik;

Fru lalman! Det var, Lennart Pellersson, i och för sig lillfredsslällande med svarel: samarbele-ja, kapilulalion-nej. Nu rör vi oss i alla fall i nägon mån i samma rikining. Sedan beror del dä på hur iniensivl samarbelel skall

71

Prot. 1988/89:108    vara och vad som menas rned kapilulalion. Del bör vi gä igenom punkl för
3 maj 1989             punkt. Men sä säg väl inle riksdagens beslul i fjol ul.

Till Grethe Lundblad vill jag bara säga att vi givetvis rned glädje skall

Handelspolitisk debatt

komma lillbaka till dessa frågor i den jordbrukspolitiska debalten.

Anf. 48 KRISTER SKÅNBERG (mp):

Fru lalman! Jag vill säga några ord renl allmänt om miljöpartiets handelspolilik.

Miljöpartiet vill ha ett öppet samarbele med alla länder, särskilt med våra nordiska grannländer och med de u-länder som behöver vår solidaritet. Särskilt vill vi ha samarbele inom problemområden där varken Sverige eller nägol annal land rimligen kan nå lillfredsslällande resullal ensamt.

Ell exempel på sådana problemområden är frågan om skydd mol miljöförstöring, en miljöförstöring sorn är osolidarisk i alla de bemärkelser som Lars Norberg nämnde när han talade orn solidaritet,

Ell annal vikligl problemområde är frågan om ulnylljande av nalurresurser som ej förnyas. Det gäller alltså all stoppa fortsatt hänsynslös rovdrifl pä sådana resurser, en rovdrifl som är osolidarisk framför alll mol människor i u-länder och mol kommande generationer i alla länder,

Etl tredje vikligl stort, gemensamt problemområde gäller frågan orn atl åstadkomma polilisk insyn i och möjlighet lill styrning inorn olika forsknings-och utvecklingsområden, bl,a, inorn gentekniken.

Del finns mänga fler vikliga problemområden, som kräver etl golt och öppel inlernationelll samarbete, men jag skall inte gä in på dessa.

Miljöpartiet vill också medverka till människors fria rörlighet över alla geografiska gränser, inte bara över de nordiska gränserna eller gränserna till EG-länderna. Miljöpartiet vill också ha en fri och solidarisk handel med varor och ijänsler mellan alla länder, utom för närvarande med Sydafrika. Denna handel måsle bedrivas med hänsyn lill och med respeki för människors och djurs liv och hälsa sarnl arters fortbestånd. Här måste, menar miljöpartiet, varje land ha rätt att upprätthålla sina hälso- och miljönormer och inle Ivingas sänka dessa lill en minsla gemensam nämnare, som kanske påverkas av inflytelserika storföretag.

Miljöpartiet anser också atl varje land skall ha möjlighet och rätt att skapa en hög grad av självförsörjning med livsmedel och energi. Därför anser vi all det svenska jordbruket skall reformeras, inte bara så all det blir giftfritt och naturiigi utan ocksä sä all del skyddas mol den ulslagning som vi riskerar genom atl andra länder här dumpar överskott av livsmedel.

Vi vill också atl del skall vara möjligl all införa reslriklioner mol handel med förelag och länder som beter sig ornänskligl rnol sin arbdskrafl eller på annal säll. I delta avseende är Sydafrika dt exempel, och i fräga om della land har man i Sverige varit enig.

I miljöpartiet ser vi oss som européer och världsmedborgare. I den här debalten har andra kallat oss för isolalionisier. Jag har. fru talman, svårt all förslå det. Jag kan inte förslå hur det missförståndet har kunnat uppkomma. Vi är rädda för all en ensidig anpassning till EG kan leda till att vårt land tvingas in i en gruppisolalionism tillsammans med EG-staterna. Visst har EG högre murar mot andra länder än vad Sverige har. Hade rnan inte del, varför

72

skulle man dä vara sä angelägen om all komma innanför dessa murar, vilkel denna EG-anpassning handlar om?

Del finns risker med ökad blockbildning inom världshandeln, och dessa skall inle underskallas, sade ulrikeshandelsminislern, som inte längre är närvarande i kammaren. Del skulle ha varil spännande all få höra vad hon menar med del. Frågan är om inle de riskerna ocksä uppslår med ell vidgal EG-block och en svensk anpassning lill och etl nära samarbele med ell sådant block.

Per-Ola Eriksson log upp Nordenfrägorna och viklen av all la borl handelshindren. Pä den punklen håller vi verkligen rned honom.

En annan viklig bil är frågan om EFTA. Ulrikeshandelsminislern frågade varför vi inle säger någonting positivt om EFTA. Del gör vi gärna frän miljöpartiets sida. Vi tycker alt vårt land skall vara solidariskt med EFTA. som lyvärr har krympl. Vi Iror all det kan finnas starka krafter i Danmark som vill lillbaka till EFTA.

En viklig fräga som kommil upp i debatten men som kräver ytterligare belysning är fackets och andra inlressegruppers ökade koniroll av samarbelel över gränserna. De mullinalionella företagen har ju ell sådanl samarbele, och del är vikligl alt man ocksä när del gäller konlrollen får ell inlernalionelll samarbele för all få en molkrafl mot de inlernalionella förelagen.

Jag får, fru lalman, nöja mig med delta, eflersom rnin laletid nu är slul.

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

HandelspoUtisk debaU

Den handelspolitiska debalten var härmed avslulad.

5 § Föredrogs finansutskottets belänkande

1988/89;FiU27 Riksbankens förvaltning är  1988 (redog.  1988/89:15 och 1988/89:19),

skatteutskottets belänkande

1988/89:SkU32   Dubbelbeskattningsavtal   mellan   Sverige   och   Thailand (prop, 1988/89:120) samt

utrikesutskottets betänkande

1988/89:UU22 Tilläggsbudget II inom utrikesdepartementets område, m.m, (prop, 1988/89:125 delvis).

Kammaren biföll vad utskotten hemställt.

6 § Föredrogs

arbelsmarknadsulskoltets belänkanden 1988/89: AU13 Regionalpolitik (prop. 1988/89:100 delvis) och 1988/89:AU19 Tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1988/89 (prop. 1988/89:125 delvis).

Förste vice lalmannen meddelade att arbetsmarknadsutskottets betänkanden 13 och 19 skulle debatteras i ett sammanhang.

73

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

Regionalpolitik m.m.

74

Regionalpolitik m.m.

Anf. 49 ANDERS G HÖGMARK (m);

Fru talman! Ute i en underbar vårsol lever hela Sverige, och i detta parlament skall nu kammaren under ell par limmar deballera regionalpolitiken och tala om hur Sverige skall leva.

Den här debatten blir kanske litet annorlunda jämfört med vad vi är vana vid när del gäller alt debattera regionalpolitik. Det kan väl i någon män bero på atl vi nu, formellt åtminstone, bara skall debattera anslagsfrågorna, kopplade dels till budgetpropositionen, dels till den av regeringen föreslagna tilläggsbudgeten. Vi får senare i år en ny deball om ell anlal mofioner, som skjulils upp till höslen, dä vi dessulom kommer all diskulera riktlinjer och principer för regionalpolitiken. Vi lever dessutom i vetskapen om all den regionalpoliliska ulredningen om några veckor kommer alt vara klar med sitt belänkande. Del är väl rimligt alt länka sig att debalten, när den utredningen lagt fram sitt betänkande, fär ny näring. Till nästa vär bör riksdagen rimligtvis kunna behandla den proposition som regeringen kommer all lägga på riksdagens bord, och riksdagen får då falla beslul om en polilik för regional utveckling under 90-talels första hälft.

Det är mol den bakgrunden som dagens deball kommer all ulformas. Del kan innebära atl deballen blir något kortare än de regionalpolitiska debatterna brukar vara, lill glädje för kammarens ledamöler och för dem som planerar kammarens arbele.

Fru talman! Betänkandet behandlar elt anlal anslagsposter inom regionalpolitiken: anslag lill stödformer som lokaliseringsbidrag, lokaliseringslän, sysselsäitningsstöd och offertstöd. Moderata samlingspartiet är sedan flera år lillbaka tämligen kritiskt inställt lill flera av dessa slödformer. Vi har riklal krilik mot det regionalpolitiskt betingade slödel, därför alt vi tycker all detta alltmer blivit etl ganska vildvuxet lapptäcke. Del har blivit svåröverblickbart för alla, både för dem som skall söka slödet eller åtnjuta del och för dem som skall administrera slödel. Vi tror också all stödd på en del punkter har blivit mindre verkningsfullt. Det kan bli ell problem i framliden all ha denna slödflora om vi skall kunna harmonisera vär regionalpolitik gentemot den Europeiska gemenskapen.

Vi har därför försökl all under senare år utarbeta alternativa former för det indusiripoliliska slödel, som vi kallar för riskgaranlilån, och som kan hanleras bäde på den regionala och på den nalionella nivån. Riskgaranliländ ulgör en ersällning för elt flertal olika stödformer, som vi upplever som kanske någol föråldrade. Delta finns redovisat i reservation nr 2, som jag härmed yrkar bifall till.

I reservation nr 10 lar vi upp frågan om de sänkla egenavgifierna. Vi iror att del är viktigt för en regional ulveckling all man får en rimlig kostnadsnivå för näringslivet. Därför har vi sedan några år tillbaka framlagt förslag om sänkla egenavgifter i stödområdena A och B med 10 resp. 3 %. Vi vill göra det här området snävare så att det inte omfattar stödområde C och begränsa stödet bara lill de områden i landel som har de slörsla problemen, inlandd och fjällkommunerna. Med denna begränsning av slödel lill dessa områden kan vi nog vinna en viss sympali och förslåelse för den stödformen ocksä när

del gäller vårl arbele med all harmonisera mol gällande EG-beslämmelser.      PrOt. 1988/89:108

Däremot  är  delta  tveksamt  om  man  låler slödet gälla  kustregionen,      3 maj 1989

stödområde C, som för närvarande gäller i Norrbotten, vilkel också framgår     "T    .      '.    ~,

Regionalpolitik m.m. av var reservation nr 10,

Man kan av det arbete som diskuteras här i kammaren när del gäller regional ulveckling förvänla sig alt se resultat av detta ute i regionerna. Inom regionalpolitiken lalar man mer och mer om all dra nytta av den lillväxtkraft, den enlreprenöranda och den vilja lill förändring och förbättring som finns ule i regionerna. För delta ändamål finns del etl anslag inom regionalpolitiken, tidigare kallat C4 numera omdöpt till D4-anslaget, nämligen länsanslaget för regionala utvecklingsinsatser. Utskottet och kammarens diskussion om regionalpolitiken har alltmer kommil alt kretsa kring just denna anslagstyp, kanske inte så mycket för beloppets siorlek - tolall handlar del inte om några himlastormande belopp, ca 800 milj, kr, soin ulskottsmajoritelen föreslår - men pä någol säll har della bli vit en intressant diskussionspunkl under de senasle åren. Del märkliga är, fru talman, att av nägon anledning finns del en väldig spännvidd mellan ä ena sidan vad regeringen lalar om när del gäller att försöka stimulera lokala och regionala idéer och projekt, och ä andra sidan regeringens ovilja eller oförmåga all när del gäller budgetrnässig behandling leva upp lill detta.

Det vore inlressanl om ulskoltets socialdemokratiska laleskvinna kunde förklara för oss i kammaren som har bildal majorilel, eflersom socialdemokralerna sällar sig lill reservanterna, vad det är som konsekvent under senare är drivit socialdemokraterna lill all alllid föreslå mindre pengar lill jusl del sammanhållna länsanslagel. Socialdemokralerna har konsekvenl befunnil sig i reservanternas skara. Beror del på penningbristen, eller beror del pä ideologi? Tror inle Marianne Slålberg pä länsstyrelsens förmåga att hantera dessa anslag?

Det har kommit till ulskollels kännedom all många länsslyrelser har slul på pengarna. Om del bara funnes yllerligare miljoner skulle de kunna sfimulera och ulveckla ell anlal nya projekl. Del finns enireprenörer. Vad är del som gör all socialdemokralerna har sä ulomordenlligl svårl all bejaka jusl della anslag, alllid slreiar emol när del gäller all delegera beslulsräll, all ge blygsamma finansiella resurser ut lill regionerna? Är del ideologin som blockerar? Med andra ord: Man tror inle pä decenlralisering. Marianne Slålberg och hennes kolleger iror inle på sina partivänners möjligheler all göra dessa avvägningar ute i länsstyrelserna. Dessa regioner har ofla socialdemokralisk majorilel i länsslyrelserna. Eller är del i finansdepartementet som man lycker all pengarna används vårdslösl ule i länen? Är del bara del som prövas i finansdeparlernenlels labyrinter som håller mällel? Del vore inlressanl all höra Marianne Slålberg förklara varför socialdemokralerna alllid råkar vara stegel efter när del gäller atl pengainässigl hantera just länsanslaget.

Fru lalman! Om några veckor kommer den regionalpolitiska ulredningen-
som i och för sig arbelal under alltför stor tidspress - all lägga frarn dl anlal
förslag. Det finns de som menar all regionalpolitiken är ganska meningslös.
Den har varil verkningslös och den belyder myckel litet när del gäller atl i
grunden förändra den regionala strukturen i landet. Sedan finns de sorn höjer 75

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

Regionalpolitik m.m.

76

regionalpolitiken lill skyarna. Det kan nog finnas skäl all säga att en regionalpolitik framöver som skulle vara nägol begränsad av induslripoliiiskt stöd - måhända att man även ändrar slödformerna - kommer att vara ganska verkningslös. Däremot kan man med en polilik för regional ulveckling, som spänner över flera polilikomräden och samspelar mellan de offentliga styrinstrumenten och den enskilda seklorn, bli belydligl mer verkningsfull. Jag Iror all rnan blir myckel besviken pä den regionalpoliliska ulredningen om inle den vägar la ilu med reella problem och formulera en polilik som spänner över hela del politiska fältet i samspel med den enskilda seklorn.

Min utgångspunkt när jag arbelar inom denna ulredning är all del är ganska meningslöst atl bara silla och diskulera snävl indusiripoliliska slödformer. Man mäsle alltså spela över hela fältet. Men jag är nägol oroad över med vilken vaksamhet de olika seklorernas förelrädare i ulredningen siller och bevakar sitt revir. Det är i och för sig deras formella uppgift, men man märker ganska snarl all sä fort del läggs fram idéer och förslag om lilel friare samverkan över seklorsgränserna, är revirbevakarna ulsända av den eller den myndighelen, del eller del ämbetsverket eller t,o,ni, departementet. De blir dä otroligt på alerlen och tycker sig finna livsrum och luft för sin verksamhel. Ulan alt provocera departementschefen, som har ansvar för sitt fögderi, måste jag säga all jag - liksom fler ledamöter - känner en viss oro inför della. Jag upprepar all om inte denna utredning kan formulera nägon form av polilik, utkast, förslag lill riktlinjer för en polilik som förulsälter samverkan över sektorsgränserna och samverkan mellan politikområden och den enskilda seklorn, tror jag alt omdömet blir detsamma som för den tidigare ulredningen: all del inie blev myckel av den.Della föruisäller all man inom regeringskanslid lar allvarligl på frågan om seklorsamordningen. Del räcker inle bara med all del finns en stalssekrderargrupp som har sammankomster då och då och avlägger några trosbekännelser om sektor-samordningens vikliga principiella roll. Det är angelägel alt man i realiteten uträttar något. Lilel grand av sanningens minul kommer när regeringen skall lägga fram sin proposifion våren 1990. Så är också fallel med de kommande budgdproposilionerna under de kommande åren, eflersom del skall ske elt samspel mellan de olika departementen.

Litet av denna samordning kunde man se ute i länsstyrelserna. Man kunde få ännu slörre möjligheter med en samordnad länsförvaltning. Det är därför svårl, fru talman, all å ena sidan höra regeringskansliels trosbekännelser om den samordnade länsförvaltningens välsignelser, där det gär atl bryta ner seklorsgränserna, och ä andra sidan hela tiden streta emot när det gäller all föra pengar via länsanslagel lill länsnivån.

Jag lycker inle atl socialdemokratins politik hänger ihop i del avseendel. Det är förvisso inte det enda exemplet på bristande kongruens, men det är ell område som vi nu deballerar och som jag har svårt alt förstå. Hur kan man tro pä en sammanhållen länsförvaltning samiidigi som man säger nej och äler nej till högre länsanslag?

Sammanfallningsvis, fru talman, när det gäller framliden tror jag atl det är nödvändigl för all ge regionerna en slörre möjlighet all utvecklas all man lar fasla pä ett antal områden. Jag har pekat på dem vid flera tillfällen här i kammaren,  och  jag länker inte  utveckla dem  närmare  nu.  Del  finns

anledning alt återkomma lill höslen. Det gäller atl la fasla pä några faklorer som alltid finns i livskraftiga utvecklingsbara regioner - närheten och tillgängligheten av gods, personer och dalaöverföring.

Vi har haft långa debatter om trafikpolitiken. När del gäller lelekommuni-kalioner klarar vi oss ulomordenlligl bra i della land. Del kan finnas exempel pä nägol enslaka undanlag, rnen i slorl selt är vi ell föredöme. Del har gjorls gigantiska investeringar lack vare atl man hitlal nya finansieringsformer på del områdel. På järnvägs- och vägsidan slär man och slampar. Vägkapiiald förslils pä ell säll som aldrig har skett under årtionden i Sverige. Man är blockerad och finner inga konstruktiva finansieringslösningar. Della måsle lill. Under de närmaste lio åren måsle slora infrasiruklurella saisningar göras. Det är nödvändigl atl finna alternativa finansieringsformer.

Det är nödvändigt all ulveckla den regionala kunskapen och kompelen-sen. I utredningen kan vi se hur enormt viktig gymnasieskolans lokalisering är för all förhindra flykten av ungdomar frän glesbygden. Det gäller främsl flickorna. Det är ulomordenlligl vikligl all behålla elt nät med gymnasieskolor ute i de små kommunerna pä så många ställen som möjligt och alt det där finns frihet att spela med okonventionella statsbidragslösningar för att kunna klara della.

Del är vikligl all regionerna blir beslulsfähiga och alt man vägar avhända makt frän den centrala nivån, framför alll från ämbetsverken, till länsslyrelserna. Man kan där se en ulvecklingsmöjlighel framöver mol en sammanhållen länsförvallning som skall kunna la ilu med della, om departementen och ämbdsverken vill släppa maklen ifrån sig. Ibland är jag inte helt överlygad om all de vill det. Det krävs då en regering som vågar någonting.

Del är ocksä viktigt att det finns en finansiell styrka i regionen, all det finns ell rimligi kostnadsläge och atl det finns ell krealivi klimal.

Ulredningen har idenlifieral ell anlal problemområden - inlandd. Bergslagen och sydöslra Sverige. I dessa områden saknas definitivt en hel del av dessa faktorer, och en del andra faktorer skulle mä bra av all yllerligare siimuleras. Del är angelägel all man lar fasla pä della i utredningen.

Jag skall avsluta med atl betrakta regionalpolitiken i elt måhända nägol annorlunda rumsligl perspekfiv. Oflasl gäller ju diskussionen orn regionalpolitik Sverige och olika regioner inom Sverige. De faklorer som jag har lagil upp - närhet, tillgänglighet, kunskap, kompelens, kostnadsläge, krealivild, finansiell slyrka - kan ju lyflas upp i ell annal rumsligl perspekfiv, l.ex. ell inlernalionelll Europaperspekliv. Del är vikligl all också värl land, som är en region i Europa, i framliden kommer all besilla dessa kvaliteter så atl inle vårl land totalt blir en isolerad del av Europa. Faran för detta är uppenbar om man skulle driva och följa en polilik som en och annan i den tidigare debatten har givit ullryck äl. Jag iror all del är vikligl all vi ibland lägger en högre perspeklivnivå på just regionalpolitiken.

Hur man sedan, fru talman, skall kombinera EG;s syn pä regionalpolitiken med vår egen förmåga all hanlera della i de områden som EG kanske inle klassar som regionalpoliliskl ulsalla är en fräga oin att harmonisera men ocksä om all lära av kontinenten. Ibland gäller det att handla på ett sätt som inle sticker alllför myckel i ögonen pä omvärlden.

Fru talman! Det finns anledning att till hösten återkomma om de mer

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

Regionalpolitik m.m.

11

Prot. 1988/89:108   principiella rikllinjerna kring regionalpolitiken. Med delta vill jng yrka bifall

3 maj 1989             till de reservationer i betänkandena nr 13 och nr 19 sorn har moderala

D         /    ;■,■;       undertecknare.

Regionalpolitik m.m.

Anf. 50 SIGGE GODIN (fp):

Fru lalman! Folkparliel anser all regionalpolitiken skall öka den enskildes möjligheler all frill kunna välja arbete och bostadsort. Den skall åsladkomma en mer likvärdig ekonomisk, social och kulturell standard. 1988 uppvisar en posifiv sysselsällningsulveckling i landet. Della gäller inle bara expansionsområdena i landel, ulan arbdslöshdslalen har rninskai i slorl selt i hela landet. Men denna mycket blygsamma förbällring skall ses i ljuset av den ulveckling som skelt i första hand under hela 80-lalet.

Den socialdemokratiska regeringens ekonomiska polilik sedan 1982, den s.k. Iredje vägen, har lell lill ökade regionala obalanser i landel. Della påstår regeringens egen expertgrupp ERU i en rapporl lill den regionalpolitiska utredningen. Expertgruppen förutspår ocksä att tiotusentals industrijobb kommer all försvinna från Norrland och Bergslagen under 90-talet.

Regeringens regionalpolitik har inle varit så framgångsrik som det gäng efter gäng sagls från lalarslolen i denna kammare. Det är därför med oro vi kan se vilken lyslnad den nye ministern för de regionala frågorna visar inför de svåra arbelsuppgifler hon har fäll.

Folkparliels bedömning är all de långsikfiga problemen när del gäller den regionala balansen kvarslår. Det scenario som den regionalpolitiska utredningen 1984 och olika expertgrupper målat upp har inte förlorat sin aktualitet.

De regionalpoliliska problemen är i dag mer komplicerade än tidigare. Regionerna drabbas av en dubbel obalans. Man har svårt all skapa och behålla arbdslillfällen samiidigi som man saknar arbdskrafl lill vissa områden, främsl när det gäller nyckelpersoner. Även den offentliga seklorn har problem all rekrytera arbdskrafl. Della är särskill allvarligl mol bakgrund av älderssamrnansätlningen hos befolkningen i glesbygden.

Fru talman! De är elt faktum atl de regionalpolitiska problemen nu är mer sammansalla. Del är brisl bäde pä arbdslillfällen och pä arbdskrafl. Därför mäsle regionalpolitiken ändras från atl ha varil lokaliseringspolitik lill all bli mobiliseringspolilik. Folkpartiet har sedan flera år tillbaka rned kraft hävdal all målet för regionalpolitiken måsle vara att skapa miljöer som kan stimulera kreativitet och mobilisera de människor som finns ule i regionerna.

Vi trodde att vi hade nätt viss framgång när regeringens förelrädare vid olika tillfällen började lala om alt mobilisera de kreativa människorna ute i bygderna. Del var vackra ord, sorn vi hoppades skulle fyllas rned konkrel innehåll. Tyvärr har del visal sig vara mesl munväder. Regeringen fortsätter all slrela emol när del gäller atl förse regionerna med såväl beslutsbefogenheter som ansvar för större regionalpoliliska medel.

Socialdemokraterna har en överlro pä selektiva insalser och framför allt

saisningar pä s. k. paket. Pakdniodellen är självfallel bra all ha i vallider,

närslatsräden behöver resa ul i landet. Budskapet gär ju bättre hem när man

kryddar det med konkreta insalser. All pakdmodellen innebär att vissa

78                           insalser kommer vid fel lillfälle spelar mindre roll, eftersom de kommer vid

RegionalpoUtik m.m.

rätt poliliskl lillfälle för regeringen. Insalserna i Norrbollen är ulmärkta     Prot. 1988/89:108 exempel på all insalserna borde ha varil utspridda i liden och mera    3 maj 1989 långsikliga, i stället för all delas ul vari iredje är.

Fru talman! Folkpartiet hävdar atl de regionalpoliliska slödsyslemen skall följa ire principer:

De centralt givna stödformerna skall i hög grad vara generella. De skall vara lälla all administrera. Del skall vara läll för den enskilde alt fä veta vilka förutsättningar som gäller.

1982 införde den icke-socialistiska regeringen sänkta arbetsgivaravgifter i stödområde A. Denna nedsättning gjordes därför atl Norrlands inland hade och kommer framdeles atl ha särskilt slora problem. Nedsällningen skedde i de mesl utsatta områdena, och den gällde all icke offenllig verksamhet. Delta ändrades av socialdemokraterna när de återfick regeringsmakten, och nedsällningen gäller i dag enbarl i Norrbollen och i princip endasl induslriell verksamhel. Socialdemokralernas ändring av beslämmelserna har inneburil alt de kommuner som tidigare hade nedsatta avgifier har fält elt försämrat konkurrensläge. Begränsningen lill vissa branscher har inneburit all slödet blivit mindre effektivt. Dessutom har stödet blivit krångligt och godlyckligl. Varför anser ulskoltsmajorilelen alt slödet inle skall gå lill de områden som har del mesl utsålla lägel, nämligen Norrlands inland?

Men del blir sannolikl som vanligt, atl ni socialdemokrater kommer till insikl så småningom. Den regionalpoliliska ulredningen inser säkert atl folkpartiet har räll, och därmed kommer också nedsatta arbetsgivaravgifter dem till godo som bäst behöver stödet.

Herr talman! Som jag många gånger tidigare sagt anser folkpartiet inte atl sädana slödformer är bra som innebär förhandlingar mellan slalen och förelagen. I sädana silualioner kommer slalen som regel lill korla, därför atl det sällan finns flera anbud. Folkparliel anser även i är alt offertsiödei inle bör finnas kvar. Vi har för avsikl all fullfölja denna åsikl även i delta fall, lill dess ni socialdemokrater inser atl folkparliel har räll även i denna fråga.

Herr lalman! Del svenska näringslivei har inga problem all låna upp del kapilal det behöver. Däremot har företag i glesbygderna problem med att säkerheter krävs. Folkparliel anser all del är en klar fördel om lokaliseringslånen hanteras direki av bankerna. Vi föreslär därför all ställiga kreditgarantier skapas, som möjliggör för förelagen all låna upp riskvilligi kapital via bank.

Under en följd av är har riksdagsmajoritden givil regeringen bakläxa beträffande de s. k. länsanslagen. Del är rikligl, som socialdemokralerna i utskottet skriver, atl länsanslagen har ökat frän 298 miljoner 1983/84 till 800 miljoner i årets belänkande. Den krafliga ulvecklingen av anslagel säger socialdemokraterna är ell ultryck för slalsmakternas prioritering av del ulvecklingsarbete som sker pä lokal och regional nivå. Den som följt socialdemokraternas hårdnackade motstånd mol en höjning av länsanslagen under de senasle åren vill nog gärna uttrycka saken pä ett annal säll. Den samlade opposifionen i Sveriges riksdag har funnil del nödvändigt att göra denna prioritering, irols socialdemokralernas motstånd.

Som jag sade i inledningen av mitt anförande verkade regeringen vara
inlresserad av atl mobilisera de kreativa krafterna i länen. Men delta var bara   79

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

Regionalpolitik m.m.

munväder. Del hårdnackade motståndet mot höjda länsanslag visar snarasl ell oinlresse för atl mobilisera människorna. En mobilisering ule i bygderna kräver alt stödformerna är decentraliserade, atl beslutsvägarna är korla och all beslutsfallarna har god kännedom om såväl den sökande som den miljö som förelagd skall verka i. Socialdemokralernas hårdnackade moislånd motverkar della.

Under rådande högkonjunklur har också de svagare regionerna fåll del av en viss expansion. Delta innebär alt mänga investeringsobjekt väntar på att förverkligas. Ett stort antal länsslyrelser står också utan medel. Det borde vara en självklarhel atl alla goda projekl skall komma lill förverkligande medan högkonjunkluren häller i sig.

Jag vill fräga Marianne Slålberg: Vad säger människorna i Jämlland när ni socialdemokrater är efter är håller lillbaka länsanslagen? Norrlandslänen har ju etl slorl behov av insatser. Trols vdskapen om della avslår ni frän all investera när marknaden är god - en mycket besynnerlig regionalpolitik. Därtill skall läggas alla de projekl som landsbygdskampanjen har skapal. Del finns elt tryck ute i regionerna. Det är vär uppgifl all leva upp lill de förhoppningar som kampanjen har skapat. Glesbygdsdelegalionens ordförande är ju också jämte. Han svarade pä en fråga frän mig för en lid sedan angående vad som skulle hända med alla de projekl som landsbygdskampanjen hade skapal. Svarel blev: Del är en s.k. bra fråga. Han känner nalurliglvis sina socialdemokrater, och därmed vel han också all ni inte lägger ner nägon slörre möda pä all mobilisera människorna ule i bygderna.

Jag kan bara beklaga all ni Irols della gärna tar äl er äran av all oppositionen i Sveriges riksdag höjer länsanslagen eller, som del hellre borde hela, lar ansvarel för ulvecklingen i regionerna.

Herr lalman! 1 folkparliels molion föreslår vi all maximigränsen för projektmedlen avskaffas, för all den regionala nivån skall fä slörre frihel all göra egna bedömningar och priorileringar. Della är elt gammalt förslag frän folkpartiet. I är har vi avstått från alt reservera oss i denna fråga. Det innebär inle all vi har ändrat uppfallning.

Herr lalman! 1 reservalion 16 har folkparliel tillsammans med centern föreslagil alt glesbygdsstöd bör kunna användas lill iransporlslöd i skärgärden. Del är enligl vår mening en rällvisefråga all man får möjlighet lill slalligl transportstöd utan den nuvarande begränsningen lill ett inledningsskede om tre år. Vi förutsätter atl della beaklas när anslagen lill regionala ulvecklings-insalser fördelas.

Arbdsmarknadsulskollds belänkande 19 som gäller lilläggsbudgden kommer all las upp av Charlotte Braniing i ell senare anförande. Därlill kommer folkparliels synpunkler pä regionalpoliliken att kommenteras av Ulla Orring.

Med della, herr lalman, vill jag yrka bifall lill alla de reservationer som folkparliel har underlecknal i de båda betänkandena.

80

Under delta anförande övertog lalmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Anf. 51 BÖRJE HÖRNLUND (c):                                                        PrOt. 1988/89:108

Herr lalman!  Fru  slalsråd!  Regeringen  har bekymmer.  Regeringens     3 maj 1989

polilik har lett lill alt framför alll slorsladsomrädena är slarkl överheUade.

c-       j- . •    j       -11"     1 ■ .    1  • • j 1 1    j . Regionalpolitik m.m.

Samlrdrgt ar del val lag ekonomisk aktrvrlet i vissa delar av landet. °       '

När regeringen nu lägger ätstramningsförslag på ca 20 miljarder kronor är det bara all konstatera att den har sig själv all skylla. Problemen har uppställ på grund av en ensidig konceniralionspolilik parad med en polilik som inle har innehållii så mycket av regionalpoliliskl länkande.

Cenlern har gång pä gång i denna kammare pekal på atl regeringens koncenlralionspolitik kommer all leda till löneglidning, höga kompensationskrav, alllför hög inflation, slor bostadsbrist, framför alll i lillväxtomrä-dena, en mycket snabb stegring av priser pä bosläder, besvärande miljöproblem, växande bilköer, all vägar och bosläder byggs på och genom för lälorlsbor kära grönområden, osv. Egenlligen är del bara etl anlal spekulanter som är de slora vinnarna när del gäller denna koncenlralionspolitik.

Regeringen har emellertid inte lyssnat. Närapå alla förslag som har lagls fram har varil koncentralionsinriklade. De regionalpoliliska satsningarna har i slor ulslräckning uteblivit.

Nu skall vanligt folk beiala för regeringens konceniralionspolilik med momshöjning, arbetsgivaravgiflshöjningar, ett mjölkpris pä ca 7 kr., osv. Tänk om regeringen i stället hade lyssnat på cenlerns förslag, förslag som, om de hade fåll genomföras, skulle ha lett till en balanserad ulveckling i hela vårl land, en bällre fördelningspolitik och en klarl bättre miljö.

Herr lalman! De pengar som kammaren diskulerar i dag ulgör någon tusendel av vår brulionalionalprodukl. Det är nämligen inle mer som bokförs på de rena regionalpoliliska anslagen. Det är vikliga anslag, anslag som regeringen och kammarens socialdemokrater vill sänka.

Det väsenlliga för en bra regional utveckling är atl del finns en polilisk medvdenhei i hela regeringen. Vi kan ha en hur duklig regionalpolilisk minister som helsl, men med en regering som i stort fungerar i koncentrationsdrivande riktning hjälper ingenting. Del är alltså viktigt att alla anslagsposter prövas i en anda av all hela landel skall utvecklas. Som jag och övriga centerpartister ser det är förståelsen för att hela regeringen måsle arbeta i decenlralistisk riktning besvärande liten i större delen av regeringen.

För att dämpa Stockholmslillväxlen har cenlern föreslagil en 25-procenlig investeringsavgifi på kontors- och indusiribyggande i de hela delarna av Storstockholm.

Vårl förslag skulle ha lett till all denna överhettning inle hade uppslån pä det sätt som nu har skett. Vårt förslag skulle ha gett många bostäder lill de över 100 000 ungdomar som köar för boslad i Stockholm. Det finns även långa köer i andra konceniraiionsorler. Värt förslag skulle - tillsammans med de förslag som centern har när del gäller att bredda arbelsmarknaden och skapa fler arbetstillfällen inom de områden av värt land som hårt har drabbals av flyiipolitiken - ha lell till en balanserad polilik och en god utveckling av hela vårt land.

Centerpartiet är berett att i sill budgetalternativ satsa 5 miljarder kronor på olika polilikomräden för all åstadkomma en balanserad ulveckling, dvs.

81

6 Riksdagens protokoll 1988/89:108

Prot.4988/89:108    att satsa 5 miljarder kronor på de områden där del i dag råder en för låg
3 maj 1989             ekonomisk aktivitet.

Regionalpolitik m m   Några av dessa förslag skall jag räkna upp. Centern är beredd aU salsa 1,7

miljarder utöver regeringsförslaget pä kommunal skatteuljätnning. Detta är bra, och medlen kommer vid rätt lillfälle.

Vi föreslår också atl 1 öre/kWt av valtenkraflvinsterna från den 1 juli skall gå tillbaka lill de kommuner som har byggt ul sin valtenkrafl.

Vi föreslår ocksä ell lioårigl program för all förslärka och belägga länsvägnälds grusvägar. Del är en slor och viklig fråga. Orn inle vägarna fungerar blir del inle heller någon större näringslivsutveckling. Kommer delta program i gång, kommer del atl skapa större framtidstro och därmed släppa loss krafter i bygderna som i sig själva leder lill en bällre regional ulveckling.

Vi föreslår betydande saisningar pä smäfördagsamheten. Småföretag behövs överalll, men de är av avgörande belydelse för våra strävanden alt bygga upp etl decentraliserat samhälle.

Vi vill ha en hög utbildningsnivå i hela landet.

Anders G Högmark berättade om gymnasieskolans stora belydelse, och jag håller med honom helt och hälld.

Vi föreslår hela 500 milj. kr. för alt föra ut högre utbildning och kvalificerad forskning till orler som i dag har för litet ulbildning och forskning.

Jag skall nu övergå lill atl kommentera länsanslagel. Del är dl anslag som cenlern, folkpartiet, moderaterna, vpk och miljöpartiet har enats om all höja från 690 milj. kr. till 800 milj. kr. Tyvärr reserverar sig utskottets socialdemokrater mot denna höjning. Jag, liksom Sigge Godin, har läst atl denna kraftiga ökning av anslagel under den senasle femårsperioden är etl ultryck för statsmakternas prioritering av del utvecklingsarbete som sker pä lokal och regional nivå. Del är i sanning ell märkligl påslående. Socialdemokralernas hisloria när det gäller länsanslagens ulveckling är nämligen mycket mörk. Detta anslag har sedan 1982 höjts genom au socialdemokraternas förslag gång på gång har förlorat vid omröstningarna i denna kammare mol en majorilel.

Jag är förvånad över all arbetsmarknadsministern för tredje årel i rad försöker behälla länsanslagel pä oförändrad nivå. Jag undrar om hon verkligen har tänkt igenom vad det innebär. Vi har hafl ire ärs inflalion, och den har varit hög i fråga om byggande och maskiner, vilket är sådant som i Slor ulslräckning ingår i delta anslag. Del är alllsä fräga om en ordenllig urholkning. Sedan har finansieringen av hemslöjdskonsulenler lagls in i della anslag. Del innebär yllerligare en urholkning av anslagel under denna treårsperiod. Länsslyrelserna fär nu fatta beslul om objekt upp lill 12 milj. kr: Objekt som tidigare har gått på SIND:s konto gär nu på länsanslaget. Della innebär alltså en iredje slor urholkning av länsanslagel. Jag kan inle se della pä något annat säll än att socialdemokraterna i dag slår för en slor nedrustning av regionalpolitiken.

Länsanslagen har urholkats pä tre olika sätt. Socialdemokraterna börjar
låta dessa anslag närma sig ett värde som motsvarar knappt hälften av den
82                          köpkraft som de ursprungligen hade. Detta rnäsle man beklaga. Del borde

egenlligen vara tvärtom.

RegionalpoUtik m.m.

Den förra industriministern brukade i denna talarstol med kraft framhålla Prot. 1988/89:108 all man skulle ta fram objekt och all pengar inte fattades. Han sade att om 3 maj 1989 objekten kommer sä kommer pengarna. Nu är det en annan ton. Nu har högkonjunkluren nätt de utsatta delarna av värl land. Nu ramlar objekten in både genom landsbygdskampanjen och genom att näringslivet investerar. Då släller inle den socialdemokratiska regeringen och den socialdemokratiska minoriteten i denna kammare upp pä atl staten skall ta sitt ansvar. Det är egentligen verkligt synd. Hur känns del inom dessa områden som har förlorat ungdomar efter ungdomar? Nu finns objekten så all de skulle kunna ulveckla sig. Men då släller inle regeringen upp pä del sätt som den borde göra, Del här rör sig om små pengar. För mig är del obegripligt och en gåta alt man inle ställer upp och hjälper till när det är läge att utveckla hela landel.

Jag måste fräga utskotlsmajoritetens förelrädare Marianne Slålberg: Satsar socialdemokraterna medvetet på forlsall ulglesning av flerlalel kommuner? Hanteringen av totalbudgelen och hanteringen av länsanslagsfrågan tyder pä del. Det går inte alt lolka del pä annal säll. Jag avvaklar med spänning svaret.

Jag vill vidare beröra dt par mindre frågor. Bertil Olsson, förre AMS-chefen, brukade framhålla att finns det industrilokaler, då kommer verksamheter dit, även om del i bland dröjer ell lag. Tidigare höll AMS i dessa frågor och gjorde slora satsningar. Det var nägon yta ledig då och dä, men i princip hade Bertil Olsson rätt i sill påslående.

Centerpartiet föreslår här att det till lokalbyggandd i stödområdena A och B skall gä etl 50-procenligt bidrag, bäde kommunall och prival. Jag är överlygad om all det är ell verksaml medel all bygga den här lypen av lokaler ulan slörre byråkrati. Vi föreslär ocksä ell 40-procentigl bidrag lill industrilokaler i landsbygdsbdonade delar av stödområde C.

Jag vill för min del även beröra nägol delta med nedsatta socialavgifter. Jag frågar Marianne Slålberg: Tycker Marianne Slålberg all del är rikligl all snabbi växande Luleå skall genom nedsatla socialavgifter ha 10 % lägre koslnadsläge än Sirömsund, som ligger i Marianne Slålbergs hemlän, eller Sorsele? Tänker Marianne Slålberg återigen rösta för all ulsalla inlandsorter skall ha klarl högre kostnadsläge än snabbi växande Luleå?

Sedan vill jag något beröra den pågående regionalpolitiska utredningen, i vilken jag är ledamot liksom Sigge Godin. Jag är oroad, det vill jag säga till slatsrädd. Det räcker inle med vackra ord och åter vackra ord. Del måsle bli konkrela förslag som innebär pengar eller vilja lill beslut. Jag har efter 22 år som hellidspoliiiker lärt mig all vackra ord inle leder någonstans. Del är bara konkreta förslag som ger verksamhel.

Kersti Johansson kommer atl behandla landsbygdens ntveckling och Göran Engström kompletleringspropositionen, som ocksä ingår i denna debatt.

Jag vill avsluta med atl yrka bifall lill samtliga reservationer där centerparliel ingår.

Anf. 52 KARL-ERIK PERSSON (vpk);

Herr talman! Jag tänker i mitt anförande ta upp vpk:ssyn på regionalpolitiken och de problem som vi lycker finns. Här har under en följd av är pågått en

83

Prot: 1988/89:108 3 maj 1989

RegionalpoUtik m.m.

84

koncentration av resurser inom fördag, statsapparat, kullur, undervisning, trafiksystem elc. främst till Slorstockholmsregionen. Denna koncentration har inneburil överhettning i ekonomin, spekulation i mark och bostäder, bosladsbrisl och köer för vård och omsorg. Den ständigt ökande billrafiken har skapal en dålig stadsmiljö och en farlig livsmiljö. Fler och fler människor ivingas framleva sitt liv i övereiablerade slorsladsregioner, där den sociala servicen befinner sig i djup kris. Del är brisl pä allling ulom arbdslillfällen. Samiidigi finns del fortfarande slora delar av Sverige sorn har hell molsalla problem, även om del också har lillkommil vissa positiva inslag de senasle åren.

Vissa s.k. framtidsforskare och debattörer hävdar all denna ulveckling kommer all forlsälta, och det tycks ibland som om man anser alt växande regionala obalanser är en naturnödvändighet. Man hävdar alt Sverige går mol en utveckling där ell fåtal s.k. K-regioner, med en koncenlralion av kunskap, kreativitet och kullur, i storsläder och högskoleorter kommer atl växa, medan hela övriga Sverige riskerar atl hamna i en gråzon ekonomiskt, socialt och kulturellt.

Det finns ökande regionala problem i hela landel. De är dock forlfarande särskill märkbara i Norrlands inland. Bergslagen och sydöslra Sverige. Ell av de allvarligaste problemen är atl del är kvinnorna och ungdomarna som flyttar från glesbygden. Den hiltills förda regionalpoliliken har inle skapal föruisällningar för kvinnor och ungdomar all slanna kvar i hembygden. Regeringspolitiken har hittills visat sig otillräcklig. Alla tillgängliga fakla talar för alt Bergslagsregionen och Norrlands inland kommer all ulsältas för en fortsatt nedläggnings- och utflyttningsvåg. om ingenting görs för alt motverka densamma.

Skall insalserna för all bygga upp en ny struktur i Bergslagen och Norrlands inland som kan bli etl komplement lill de reslerande basnäringarna kunna ske, krävs insatser nu. Annars kommer nya generalioner ungdomar och yrkesarbetare all lämna regionerna och "reslaureringsarbdd" all försväras. Statsmaklen måsle här ulnylljas för en positiv ulveckling. Det behövs både akuta och långsikliga insalser.

Regional eflersatthd innebär alllid en samhällelig förlust i form av outnyttjad ekonomisk och mänsklig kapacitet. Alt förändra regionala problemsituationer kräver därför lång lid. Det handlar inle bara om kvantilaliva resurser ulan ocksä om en kvalilaliv breddning och höjning på del hela samhälleliga fälld. Della nödvändiggör nationella långsiktiga program för alt slyra och omfördela resurser. Man måsle sälla upp ell framlidsmål för uppnående av regional likslälldhd och likvärdighei.

Regionalpoliliken har under många år definierals som ell medel för tillförsel av särskilt destinerade resurser så att säga vid sidan av de allmänna tendenserna och resursfördelningen i slorl. Med en sådan uigängspunki blir regionalpolitik etl slags kompensation för utvecklingens negativa följder för vissa delar av landet.

Här måsle en förändring ske. De regionalpolitiska målen - likställdhet och likvärdighet - mäsle vara riklgivande inom alla samhällssektorer. Det innebär en brytning av den kortsiktiga marknads- och anpassningsprincipen inom slallig verksamhet och andra offentliga verksamheter.

Invesleringar och drifl inom järnvägar, vägar och lelekommunikalionerna kan inte längre passivt följa ett framskrivet mönsler med en forllöpande koncenlralion i södra Sverige och redan överhettade områden. Den långsiktiga inriklningen måste i slällel vara alt bygga ut infraslrukturen i de eftersatta regionerna med utgångspunkt i deras framlida likvärdighei med andra delar av landel. Det innebär en förskjutning i förhållande till nuvarande invesleringsmönsler. Del innebär ocksä ell övergivande av del seklorslänkande och den fragmenlisering som i dag präglar den offentliga seklorn. Om varje särskild del av infraslrukturen och de offentliga investeringarna skall behöva molivera sin existens med en intern, s.k. affärsmässig, lönsamhd, då blir hela invesleringsstrukluren sned.

När det gäller nyttan av och lönsamhelen med denna typ av invesleringar är det främst de externa effekterna som är avgörande - dvs. hur mycket invesleringarna kan bidra till helhelsulvecklingen. Della bör vara en grundläggande utgångspunkt i fräga om resurserna, och del bör återspeglas i en samordnad slrävan all skapa en infraslruklur och jämslälldhei pä alla nivåer och i alla regioner.

De slalliga förelagen mäsle få en slörre plals i regionalpoliliken. En översikt av de största privatföretagens lokaliseringar i landel visar med skärpa hur koncentrerade de är till landels södra delar. Della är inle någon ny företeelse. Men den accentueras numera alltmer genom förväntningarna på förbindelser med framför alll EG och genom inlernalionaliseringen av invesleringarna. En alll slörre iransnationalisering medför således regional obalans.

Den ekonomiska lillväxl som skelt och som hafl sin tyngdpunkt i redan hela områden i vårt land har man naturligtvis också märkt i mer utsatta regioner. Denna tillväxt kan dock inte lösa den regionala obalansen på sikl, lika lilel som näringslivels ökande intresse för utlandsinvesteringar innebär någon som helsl lösning vad gäller den brislande investeringsviljan inom landel.

Den s.k. pakdpoliliken - alllsä alt olika paket med invesleringar och stöd presenteras av regeringen - är otillräcklig när del gäller alt nä varaktig balans, eflersom den i kapitalismen inneboende strävan efler koncentration av makt och produktion fortgår. Invesleringsslyrning måste komma till sländ inom regionalpoliliken.

I della sammanhang skall de slalliga och samhällsägda förelagen saml nyskapade och dugliga samhällsfonder ingå som verktyg för en ny regionalpolitik. Det krävs bäde nya metoder och nya medel inom regionalpoliliken. Omedelbara insalser som kan göras redan nu och som skulle fä stor regionalpolitisk betydelse är sådana ålgärder som ocksä har en energi- och resursbevarande inriklning. Exempel pä sädana saisningar är program för utveckling av förnybara energislag. Del går inle, som regeringen nu föreslår, atl momsbelägga inhemska energikällor. Del slär lillbaka mol dessa branscher och medverkar lill en snedrekrytering. En ökad förädling av landels råvaror - l.ex. inom sågverksindustrin, som är spridd över hela landet, är också av stor belydelse.

Vi i vpk anser att del nu är dags atl pä allvar la itu med de regionalpoliliska frågorna. För att lyckas i del arbetet krävs det bl.a. följande: omfattande

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

Regionalpolitik m.m.

85

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

RegionalpoUtik m.m.

satsningar på infrastrukturen - dvs. kommunikationer, transporter, lele, post, skola, vård och omsorg-, styrning av invesleringarna, decentraliserade och samhällsfinansierade högskolor, forskning, ulveckling, saisningar på jobb för kvinnor och ungdomar saml satsningar pä kultur och vuxenulbildning.

Temat måste vara att man flyttar kapilal, kunskap, informalion och arbetsplatser i slällel för människor.

Även statsföretag skulle här kunna la elt slörre ansvar för samhällsekonomin, vilkel skulle vara av betydelse för ulsalta regioner. Samhällsfördag, löntagarfonder elc. bör få möjligheter att mera långsiktigt och pä etl samhällsekonomiskt riktigl sätt medverka i den regionalpolifiska utvecklingen.

Med delta, herr talman, yrkar jag bifall lill samtliga vpk-reservationer som är fogade till arbelsmarknadsulskollels betänkande 13 saml i övrigl lill ulskoltets hemställan.

86

Anf. 53 ANNA HORN AF RANTZIEN (mp);

Herr talman! Landsbygden är beroende av tälorlerna och tätorterna av landsbygden. Del är en självklarhel. Men den självklarheten glöms ofla borl. eflersom vi har en överlro pä storskalighet och centralisering. När centraliseringen till ett omräde underslöds och uppmunlras sugs andra områden ul och blir fånigare på både människor - främsl ungdomar - och skolor, buliker och andra Ijänsler. Glesbygden blir värt egel u-land i en avveckling som gär i ell alll snabbare lempo och som del blir alll svårare all vända. Samiidigi lider de alll slörre släderna av svår växtvärk. Symtomen känner vi ju såväl till. De alll slörre släderna blir sårbara kolosser på lerföller, som i en krissiluation läll faller samman.

Hur ser då en regionalpolitik ul där man försöker skapa balans mellan regioner, försöker skapa etl livskraftigt odlingslandskap och ell kullurellt mångformigt samhälle med samspel mellan tätort och' landsbygd? En konsekvenl och hållbar regionalpolifik kan inte bygga pä punktslöd och katastrofhjälp i form av krispaket. Den mäsle i ställd grundas pä politiska beslul som bygger pä en helhelssyn och på regionernas egen slyrka, vilken i dag inle får komma till sin rätt. Förslag skall helsl växa "nerifrån och upp" -inle Ivärlom, som är vanligt. Eftersom vissa regioner har fränlagils sina möjligheler an slå på egna ben, mäsle de här möjlighderna återskapas genom en rad ålgärder och reformer som direkt gynnar boende och näringsliv. Därför vill vi återföra de pengar som man fält in genom skatter på energi och råvaror lill de områden varifrån de senare har hämtats. Vi vill slärka Iransporl- och kommunikationssystemen i alla avfolkningsomräden. Vi vill inrätta kommunala närfonder som ell alternativ lill löntagarfonderna. Vi vill sänka arbetsgivaravgiften i vissa regioner och skapa förutsättningar för ell småskaligt näringsliv. Vi vill sänka grundavdraget för alla och satsa pä ulbildning och kullur. På della säll skulle man bidra lill atl förhindra atl glesbygden breder ul sig och till all slärka landsbygden, så all denna äler kan bli en bärkrafiig del av vårl land i Europa, i världen. Insalserna kommer nalurliglvis all löna sig i längden, eflersom de bl.a. kommer alt bidra till en minskning av de sociala problemen.

Regionalpolitik m.m.

Vi i miljöparfiel hyser en sund skepsis fill framlidsprognoser. Dessa är PrOt. 1988/89:108 Irubbiga instrumenl, roder som inte alllid läggs om i lid för all skutan skall 3 maj 1989 kunna slyras ul ur den kurs som visar sig vara olycklig. En positiv samhällsulveckling är ju alllid atl hitta en balans i förändringen, alt hilla del oplimala förhållandel i delen och helheten. I Långtidsutredning -87 förutspäs all både befolkningen och antalet arbetstillfällen kommer atl öka i slorsläderna och minska i övriga delar av landel. Delta uppfattas ofta som en sanning och blir en självuppfyllande profetia när andra bygger vidare pä ulredningen och planerar trafik-, energi- och utbildningssektorn elc. efter en stelbent förutsägelse. Men samtidigt försvårar man för alla oss andra när det gäller att bygga etl mindre sårbart och sundare samhälle. Varför inle i stället tillsammans uireda hur det samhälle skall se ul som vi på läng sikt vill ha och sedan styra utvecklingen i den riktningen? Vi i miljöpartiet har en tilltro till människan och hennes förmåga atl lära av misslag. Vi iror pä människans krealivild. Vi behöver siarka och tydliga dappmål som kan utprövas och värderas, varefter kursen justeras mot nästa mål - som har anpassats efter de nya kunskaper och erfarenheter som vunnits och efter de samhälleliga förändringar som skett.

Som ett exempel på detta med att föra tillbaka medel för att åstadkomma en rättvisare regionalpolitik vill jag nämna landshövding Sven Heurgrens förslag om atl 10 % av den exlra skatten på äldre vattenkraft skall återföras till de regioner där kraften produceras.

Vi vill slarla en försöksverksamhel med sänkla arbetsgivaravgifter. Genom en sänkning av dessa med 10 % i Norrland, i Värmland, pä Gotland och i delar av Bergslagen skulle det bli möjligt att lättare starta och driva förelag. Bdalningsansvard för uteblivna avgifter överläs av staten. De nuvarande stödområdena A, B och C ingår i försöksområdet, men också de orler längs Norrlandskusten där skogs- och andra processindustrier ligger. Därigenom kompenseras dessa industrier helt eller delvis för de högre energiskatter och miljöavgifter som de måste betala lill dess de har ställt om till miljövänligare och mer energieffekliv leknik.

Närfonderna - eller kommunala näringslivsfonder - som nyss nämndes, behöver en närmare presenlalion. De berör regionalpolitiken i grunden, även om de inle behandlas i arbelsmarknadsutskoltet. De skall vara ell redskap i vårl strävande efler atl åstadkomma en gynnsam konkurrenssituation gentemot dagens storskaliga näringsliv, med ett nyskapande småskaligt näringsliv. De skall både vara till nylla för de lokala företag som redan finns och ge fler människor möjlighel alt starta egen verksamhel, enskilt eller i kooperativ. De skall bidra lill den lokala självförsörjningen och ge slöd lill ekokommunprojekl. De skall slödja lokala uppfinnarföreningar och nya småskaliga försök med vård-, omsorgs- och undervisningsformer.

Närfonderna skall ha dels en rådgivande, dels en finansiell funklion. De skall vara en kunskaps- och erfarenhetsbank, som ger och förmedlar råd, vägledning och hjälp både med egna och med inlånade experter. De skall kunna förmedla län genom konventionella finansieringskällor men ocksä kunna gå i borgen, ge lägränlelån och salsa riskkapital.

Närfonderna mäsle finansieras dels för sin löpande verksamhel, dels för all
bygga upp fonder för sin lokala verksamhel. Dessa fonder kan byggas upp i     87

Prot. 1988/89:108   första hand genom all de regionala löntagarfonderna avvecklas och överförs
3 maj 1989             som grundplåt, i andra hand genom rällen lill räntefria lån i riksbanken eller

RegionalpoUtik m.m.

riksgäldskonlord.

Dessa närfonder kommer all få en välgörande inverkan på hela samhällsbyggandel - på regionalpolitik, energipolitik, miljöpolitik, jordbruks- och skogspolitik, säkerhels- och försvarspolilik saml socialpolitik.

Ell ylleriigare medel för all förbällra bl.a. för glesbygd och landsbygd är del baslillägg som miljöparfiet vill införa. Det skall ersätta nuvarande bostadsbidrag för barnfamiljer och innebär all bostadskostnaden inle skall räknas in i underlaget, ulan atl det endast är hushållens inkomst och antalet barn som avgör stödets storlek. Hushåll i glesbygd - där ju bostadskostnaden oflasl är lägre än i storstäderna - får lika stort bastillägg som andra hushåll med samma antal barn och samma inkomst. Della gör del lättare för barnfamiljer atl flytta frän överhdlade områden lill landsbygden.

Möjligheler lill ulbildning måsle nalurliglvis finnas i en levande bygd. De regionala högskolorna, byskolorna och folkhögskolorna skall därför slödjas.

Nuvarande regionalpolitik är i högsla grad mansdominerad, och de mansdominerade näringarna får det mesla slödel. Eflersom kvinnorna inle får del slöd de skulle behöva för atl ge sig in i nya, egna företag, vill de inte slanna i en döende bygd - och männen, som har lällare all finna sin ulkomst där, blir ensamma kvar. Vi blir åskådare lill välmenla men krampakliga försök all köra busslaster med kvinnor till "ensamma karlars samhällen". Därför vill vi att etl särskill regionalpoliliskl slöd - etl investeringsslöd -riktas till kvinnodominerade företag, dvs, företag med minsl 60 % kvinnor.

Som yllerligare led i vår regionalpolifik har vi fillsammans med moderalerna, folkpartiet, centern och vpk stött förslaget all räkna upp de av regeringen föreslagna länsanslagen om 690 milj. kr. lill 800 milj. kr.

I kampanjen Hela Sverige skall leva har del väckls en massa bra förslag, som bör få chansen all ulvecklas vidare. För della ändamål föreslär vi all 300 milj. kr. exlra avsälts.

Sä vill jag säga några ord om AU19, om tilläggsbudgeten. Miljöpartiet har tillsammans med centern yrkat pä att anslaget för lokaliseringsbidrag höjs med 50 milj. kr. ulöver regeringens förslag och har likaså tillsammans med cenlern yrkat på alt anslaget för regionala utvecklingsinsatser höjs med 162 milj. kr. jämfört med regeringens förslag.

Här har nämnts åtgärder som inle hör hemma i arbelsmarknadsulskoltel. Del är elt försök atl visa all mänga sekiorer mäsle sammanvägas inom varje geografiskl område och inle behandlas som skilda enheter. När sekloriseringen är slark blir resultatet en huggsexa om tilldelade medel. Resullald blir läll att medlen fördelas fel och atl dl eventuellt gemensaml mål blir otydligt och svårl atl nå. Politikerna är ju de som skall måla upp visionerna om det goda samhälle som människorna önskar. I dag spelar politikerna huvudsakligen rollen som förvaltare. Det är lorftigl.

Ja, eflersom della med en balanserad regionalpolifik är en av miljöparliels hjärtefrågor skulle mycket mer kunna sägas om vär vilja lill insalserför all ge människor de möjligheter de är berättigade lill. Ulan nådegåvor skall de kunna leva i och leva av sin bygd. Olyckliga långtidsprognoser, EG-drömmar ■ och ofullständiga ekonomiska vinstkalkyler får inle öka vår sårbarhd och förslöra omälliga värden.

Med slöd av vad som här har framförts yrkar jag beträffande AU 13 bifall lill reservationerna 6, 8, 14. 16, 17 och 33 sarnl för AU 19 bifall lill reservationerna 3 och 6.

Anf. 54 MARIANNE STÅLBERG (s):

Herr talman! Pä grund av nyordningen i riksdagen skall vi i dag diskulera anslagen till regionalpolitiken och till hösten äterkomin;i med diskussion och beslut om regionalpolitikens mäl och rikllinjer sarnl om decenlraliseringsfrä-gor, och dä också gä igenom hela landel region för region och behandla de motioner som nu fär vänta.

Det vore närmasi uppseendeväckande orn vi dä i dag skulle besluta orn förändringar inom regionalpoliliken. när alla vet all vi vantar pä den regionalpolitiska ulredningen, som bara inom några veckor kommer all lämna sill förslag. Denna utredning har arbetat efter mycket vittgående direktiv.

Innan jag börjar kommenlera de olika reservationer som är fogade lill betänkandena vill jag göra några allmänna kommenlarer.

Den bäsla regionalpolifik som en regering kan föra i ell land är en bra ekonomisk polilik, en politik sorn gör att företagare och människor känner frarnlidslro och vägar inveslera för framtiden och som gör an människor själva i olika delar av landel prövar olika idéer som skapar jobb. Den andan har vi fält i Sverige, och även i de glesaste delarna av landel sjuder del av framtidstro.

Denna framtidstro har vi aldrig tidigare upplevt. Börje Hörnlund tecknade en myckel mörk bild av Sverige, som jag inte tror att nägon i dag känner igen. Landsbygdska/npanjen "Hela Sverige ska leva" har varit till stor nytta för denna anda, men det har givelvis ocksä den förda ekonomiska politiken varil.

I dag flyllar folk lillbaka lill de delar av landel sorn de tidigare har fåll lämna pä grund av arbelsbrisl. Nu gör länsarbelsnämnden i Norrlandslänen resor till slorsläderna för alt locka kvalificerad arbetskraft tillbaka till de lediga jobben. Jag menar givelvis inle att de regionalpolitiska problemen är hell lösla, men nog är silualionen hell annorlunda i dag än bara för några år sedan.

Problem av den här arten blir aldrig slulgilligl lösla, ulan man rnäsle hela liden arbeta rned dern. Del behövs ytterligare insalser för all bygga upp en bra infrastruktur t,ex, inom ulbildningsomrädd, som flera har varil inne på, och när det gäller kommunikationer. Sannolikt kan vi inle heller i framtiden avslå frän rikiade slöd innan vi har nätt målen, nämligen all alla människor har räll lill arbele, service och en god miljö oavsetl var de bor i landel. Men nog kan vi kosla pä oss all vara glada över de resultat som vi hillills har näll och över all del gär äl räll häll.

Aldrig har så mänga varil ute pä arbelsmarknaden. Anlalel sysselsalla har ökal med över 200 000 personer sedan år 1982, och den öppna arbelslöshden har minskat till mindre än 1,5 %, jag troratt siffran jag såg senasl var 1,3 %. Del är inle sä blygsamma förändringar. Jag tror alt del var Sigge Godin som lyckle att de förändringar som har inträffal var sä blygsamma. Den ekonomiska polilikens viktigaste rnäl, den fulla sysselsättningen, har därmed

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

RegionalpoUtik m.m.

89

7 Riksdagens protokoll 1988189:108

Prot. 1988/89:108    i det närmaste uppnålts. Del måste väl även en opposilionspoliliker kunna

3 maj 1989       glädjas ät.

RegionalpoUtik m.m.

Så lill betänkandena nr 13 och 19. Nr 13 handlar om anslagen för regionalpolitiken kommande budgetär och nr 19 gäller regeringens förslag lill anslagshöjning för regionalpoliliska insatser innevarande är.

Herr lalman! Jag kan konstalera atl av de 34 reservationer och sex särskilda yllranden som är fogade lill belänkande nr 13 är ingen gemensam från de borgerliga partierna. Inle heller finns nägon sådan till belänkande nr 19, som har sex reservationer. Pä dt område har man lyckats enas, nämligen orn atl ge 110 rnilj. kr. mer till del s.k. länsanslagel. Om delta har de borgerliga partierna tillsammans med mp och vpk en gemensam reservalion. Del har vi fäll höra en hel del om tidigare i dag. Nu kan del verkligen ifrågasällas om rnan värnar sä mycket om regionalpoliliken atl del är därför man har kommit överens, eller om del är glädjen över alt knäppa regeringen på näsan som är del viktigaste. Vi får väl hoppas atl del är värnet om regionalpoliliken som ligger lill grund.

Vi socialdemokrater lycker all del för närvarande är fillräckligl med de 690 miljoner som är föreslagna, och som för innevarande år har blivii 740 miljoner genom de 50 miljoner exlra som anslagils genom lilläggsproposilio-nen. Men vi säger samiidigi, atl om del blir kärvt med medel till lokaliserings-och glesbygdsstöd har regeringen, precis som skell nu i vår, möjlighel all återkomma lill riksdagen med begäran om filläggsanslag. Jag nämner nu också tilläggsbudgeten, som jag tror all jag inle hinner återkomma lill senare. I lilläggsbudgden fär vi, som jag nyss sade, 50 milj. kr. mer lill länsanslagel och 150 milj. kr. lill lokaliseringsbidrag.

Vi har alltså inte stängt dörren, vare sig nu eller tidigare, för all igen, lill våren, använda den möjlighelen. Del lycker vi är klokt med lanke pä all vi nu också vänlar på förslagen frän den regionalpoliliska ulredningen.

Moderalerna har som vanligt avstyrkt de flesla anslagen. I slällel förordar de, precis som Anders Högmark berällade. riskgaranlilån och sänkning av arbdsgivaravgifierna. Däremol är de fillsammans med de andra partierna med pä all höja länsanslagel. Del häller jag med om är etl mycket bra anslag. Det har varit lill slor nytta. Men om man titlar pä hur länsanslagel används i dag, tycker jag att det väldigt mycket liknar lokaliseringsbidraget. Skillnaden är alt beslul om länsanslag fattas av länsstyrelserna i ställd för av sialens industriverk och regeringen. Visserligen vel vi atl länsanslagel ocksä används lill andra saker, l.ex. glesbygdsslöd, men den slora delen används till lokaliseringsbidrag, som moderalerna inle vill behälla. Därför skulle jag vilja fräga Anders Högmark: Varför är det mer smakligt med lokaliseringsbidrag till företag, när beslulen fattas av länsslyrelsen och inle av SIND eller regeringen?

Moderaterna är i år, precis som tidigare år, ensamma om atl vilja slopa alla
slöd förutom länsanslaget och förordar i slällel sänkla arbetsgivaravgifter
och ell riskgaranlilån. Vi tycker inte alt det finns anledning alt genomföra så
här vittgående förändringar när vi väntar på den regionalpolitiska utredning
en. Utredningen skall även titta på resultatet av minskningen av arbetsgivar
avgifterna. Lål oss vänla på deras ulvärdering.
90                              När man räknar ihop vad moderaternas olika förslag kostar och tittar pä

vad de avstyrker, kan man se all del kommer mindre pengar lill regionalpoliliken frän moderalerna än frän regeringen.

Folkparliel forlsäller även i är med all föreslå all vi skall avskaffa offertsiödei. Della moliverar man med all del kräver förhandlingar mellan enskilda förelag och slalen saml att stödd läll kan komma fel företag till godo. Jag skulle vilja fråga Sigge Godin: Finns det nägol bevis för del? Snarare är förelag, som inte kan komma i åtnjutande av någon annan stödform, enbarl tacksamma för atl del går alt erbjuda del flexibla offertsiödei. Del borde väl Sigge Godin känna lill efler den lid som han har sullil i regionalpoliliska ulredningen.

Cenlern är ovanligl opporlunislisk i år, och de har verkligen spenderbyxorna pä sig. Ulöver höjningen av länsanslagel lill 110 miljoner föreslär de också etl hell nytt anslag för landsbygdsutveckling. Del låter i och för sig positivt. Jag tror ocksä, som jag sade förut, all landsbygdskampanjen har varil lill nytta för utvecklingen i glesbygden, men nu tycker jag all del är resp. länsslyrelse som i sin ulvecklingsplanering skall beakla jusl glesbygdens problem. Länsanslagel används ju redan till sådana här ändamål. Förslaget atl dessa 200 miljoner skall användas lill projekl som i dag inle slammer in pä de stödbestämmelser som vi har, tycker jag att det är litet magstarkt att fatta beslut om nu, när en ulredning - som Börje Hörnlund deltar i - i dagarna lägger fram sitt slutbetänkande. Man kan för resten undra om Börje Hörnlund verkligen dellar i den ulredningen, eflersom han nu lar upp en hel del frågor som jusl diskuteras i utredningen, bl.a. vattenkraften.

Börje Hörnlund säger all cenlerns förslag är alt ell öre per kWl skall gå lillbaka till de kommuner som har byggt ut vattenkraften. Men, som Börje Hörnlund också känner lill, finns del en hel del inlandskommuner som inte har nägon vattenkraft. Då undrar jag vad del är för solidaritet som ni frän cenlern slår för. Del finns som sagl inlandskommuner som inle har valtenkrafl men också de har behov av regionalpolitiskt stöd. Dä tycker jag atl det förslag som kommer från Jämllands län länsslyrelse är belydligl smakligare. Vi föreslår atl alla kommuner, oberoende av om man har vattenkraft eller inle, skall få del av eventuella vatlenkraflspengar. Börje Hörnlund känner väl bällre till hur diskussionerna förs i den regionalpoliliska utredningen.

När del gäller glesbygdsstödet lycker jag all del finns skäl alt lilla på riksdagens revisorers förslag, som har kommil i dagarna. Som ni har sell har de lämnal en räll sä kritisk rapporl om glesbygdsstödet. De anser all slödets användningsområde bör ulvärderas, eflersom del i dag inle finns någon som har ell bdryggande uppföljningsansvar. Del finns alllsä även av del skälel anledning för oss all avvakla beslul om nya anslag pä delta omräde. Dessulom är centern även här ensamma om atl föreslå delta.

Vpk och miljöparlisler är ocksä myckel generösa när del gäller alt bevilja yllerligare pengar till regionalpolitiken. Men jag ser inga förslag om hur utgifterna skall finansieras. Miljöpartiels förslag om nedsättning av socialavgifter kostar enligl en reservalion 600 milj. kr., och förslaget som Anna Horn berättade om, nedsällningen med 50 % av arbetsgivaravgifterna i vissa områden i Sverige, skulle kosla ungefär 8 miljarder kronor, Nedsällningen av arbetsgivaravgifterna inom värden skulle kosta ytterligare 5 miljarder

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

RegionalpoUtik m.m.

91

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

Regionalpolitik m.m.

kronor. Det är inga nätta summor. Dä måste man verkligen fräga: Varifrån skall vi ta de pengarna?

Jag tänker inte och hinner heller inle kommentera alla reservationerna. De flesla av dessa reservationer har förekommil tidigare år, och vi har behandlal dem i arbdsmarknadsulskotlei. Ännu elt skäl är alt vi vänlar pä den regionalpoliliska utredningen, som behandlar alla de områden som har tagits upp i reservationerna.

Slulligen kan jag konstatera all del inte heller i är finns nägon samlad gemensam borgerlig regionalpolitik. Med lanke på de högröstade herrar som jag nyss har lyssnat på kunde man länka sig all ni verkligen hade diskuterat er samman om en bra regionalpolitik för framliden. Men del finns ingen sådan. Vi får väl se om ni kornmer alt kunna ena er i den regionalpolitiska ulredningen.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till arbelsmarknadsulskoltets hemslällan i belänkande nr 13 och avslag pä samlliga reservationer ulom nr 27, som vi socialdemokrater slär för. Jag yrkar även bifall till hemslällan i belänkande nr 19 och avslag på samtliga reservationer.

92

Anf. 55 ANDERS G HÖGMARK (m) replik:

Herr talman! Marianne Slålberg säger all del inle finns någon samlad regionalpolifik presenterad av opposilionsparlierna. Sä kan man kanske ullrycka del, men del vore ju bra om de olika departementen i samma regering kunde dra äl samma häll och föra en polilik för regional ulveckling. Del allvarligasle underbetyget är väl all de olika depariemenlsinlressena drar ät olika håll.

Del viktigaste med en ekonomisk politik är grunden. Ja, det är rikligl, Marianne Slålberg. I del ligger ocksä erkännandet all om man för en dålig ekonomisk politik, dä ivingas man höja momsen. Då ivingas man höja arbelsgivaravgiflerna för de många småföretagen ule i glesbygden. Då ivingas man slopa reseavdragen och förändra dem framöver. Dä ivingas man atl genomföra radikala förändringar inom jordbrukspolitiken, som gör alt de mänga lusentals mjölkproducerande bönder som har räknal långsikligl i sin planering fär se radikall höjda rnjölkpriser i konsumlionsledd och därmed ocksä förmodligen sänkl konsumtion. En dålig ekonomisk politik innebär ocksä atl man tvingas föra en energipolitik, eller av någon egendomlig omständighet upplever sig behöva föra en energipolitik - del finns som bekanl delade meningar inom regeringen hur man skall föra den-som gör alt den drabbar industriområden, småföretag och glesbygdsregioner.

Del är bra atl föra en bra ekonomisk polilik - det är sä sant som det är sagt. För man en dålig ekonomisk polilik, dä lägger inan fram den här lypen av förslag som regeringen nu har gjorl i kompletleringsproposilionen. Denna politik har de senaste dagarna framstått som elt dråpslag mot storstaden. Ingen har lyfl fram del faklum atl den också är ell dråpslag mol landsbygden och de små orterna. Är den ekonomiska politiken dålig mot storstaden och dålig mol landsbygden, är del väl, ulskollels laleskvinna och fru slalsråd, lolall ell ganska gediget underbetyg ål den ekonomiska polilik sorn man från ansvarigl håll anser vara ett fundamenl för den regionala ulvecklingen i landet.

Regionalpolitik m. m.

Sedan är del rikligl, Marianne Slålberg, all vi vill anslå några hundralals     Prot. 1988/89:108 miljoner mindre lill regionalpolitik. Men lägger man till de väganslag på     3 maj 1989 yllerligare en miljard kronor som moderalerna föreslog men som röstades ner i kammaren med benäget bistånd av socialdemokraterna, kommer det hela i en annan dager. Varför röslade ni ner en miljard kronor lill vägarna, som ni anser all del är vikligl all salsa pä?

All salsa på infraslrukluren är etl inslag i den moderala regionalpoliliken. Vi vill bygga ul vägväsendel, bygga småvägarna. Vi anser all det är ulomordenlligl angelägel.

Jag återkommer lill min fräga, herr lalman, lill dualismen: viljan all salsa på regioner och lalel om den samordnade länsförvaltningen men oviljan atl salsa på länsanslagen. Förklara gärna detta, Marianne Slålberg, i en replik! Använd nägon minut av de tre lill delta!

Anf. 56 SIGGE GODIN (fp) replik;

Herr lalman! Den som vänlar pä nägol goll vänlar aldrig för länge, lyder ullryckd, Marianne Slålberg. Vi får se om del är sä goll när den regionalpoliliska utredningen är klar.

Marianne Slålberg säger alt del skulle vara uppseendeväckande all lägga fram förslag i dag, när vi vänlar pä utredningens förslag. Jag tycker all del är uppseendeväckande all man inte kan höja länsanslagen bara därför att man väntar på en utredning. Del dröjer ju mänga månader innan regeringen över huvud laget kan lägga fram någol förslag ulifrån ulredningens resullal.

Sedan säger Marianne Slålberg all del är den ekonomiska polifiken som är vikfigl och all den är mycket bra. Ja, vi har ju de senaste dagarna fäll se hur del står till med den ekonomiska politiken. Rosornas krig är ju i full gång. Det är full storm ule i bygderna. Inle minsl första maj var del så. Regeringen vågar helt enkelt inle la ansvar för den ekonomiska politiken. Del är fakliski vad man kan konsiaiera. Ni vågade inle före vald och inle i januari i år göra de åslramningar som behövdes. LO är missnöjl. T.o.m. inom regeringen är man oense om huruvida del är den rälla metoden all höja momsen. Den uppfattningen får man i varje fall när man läser dagspressen.

Finansministern sade första maj atl nu fär vi se om oppositionen vägar la ansvar. Men del är regeringen som skall la ansvar i Sverige. Del är regeringen som har den uppgiften. Vi har gäng efler gäng föreslagil hur man skall göra, men ni har inte vågat la del ansvarel.

Marianne Stålberg säger vidare alt oppositionen pä ell omräde har lyckals knäppa regeringen på näsan, och del är i fråga om länsanslagen. Ja, vi har gjorl det är efter år, inte därför atl vi lycker att det är roligt, ulan därför all det är nödvändigt för regionerna atl fä mer pengar.

Offertsiödei, Marianne Slålberg, anser SIND, som ni har stora möjligheter all slyra och ställa med, skall las bort. Det är vad SIND har ullalal i den regionalpoliliska ulredningen. Det finns skäl atl lyssna på vad de säger som jobbar med detta.

Jag skulle vilja ha svar på ell par frågor, Marianne Slålberg. Varför skall
man i de sämst ställda områdena ha högre kostnader än vad man har i
kusllandd i Norrbollen? Vad säger människorna i Jämlland, närni häller
nere länsanslagen? Den frågan slällde jag tidigare, men jag fick inle någol
svar.                                                                   -'''

93

Prot. 1988/89:108       Vad säger ni lill socialdemokralerna i skogslänen som gång efler gång

3 maj 1989             protesterar och vill ha högre länsanslag? Säger ni lill dem all vi skall vänla pä

„    .      ,    I- -}      den regionalpoliliska ulredningen? Dä har det ju fattats oerhörl mvcket

RegionalpoUtik m.m. &        r ö j

pengar under årens lopp, eftersom vi hållil på så här några är.

Anf. 57 BÖRJE HÖRNLUND (c) replik:

Herr talman! Jag skall inleda med atl lolka och hålla ined Marianne Slålberg i en fråga, när hon säger alt vi aldrig mer bör stympa en regionalpolitisk debatt i dels en handelsfråga, dels övrigl. Alt göra på det säilel ger en nägol konstlad deball.

Däremol övertygade inle Marianne Slålberg, när hon försökle försvara tre års ordentlig urholkning av de regionalpolitiska anslagen. Jag vill också fräga: Anser Marianne Slålberg atl del är bra all länsanslagen lar slut i flera län efter halva budgetåret? Anser Marianne Slålberg, som siller i den regionalpolitiska nämnden i industriverket, atl det är bra att man har en balans på över miljarden när del gäller ansökningar? Jag tycker inle all del är bra. Våra förelag är beljänla av snabba svar när de vill lokalisera sig lill områden där ny sysselsällning behövs.

Anser Marianne Slålberg atl förre industriministern hade fel när han sade: Kom med objekt, sä kommer vi med pengarna!-Jag tycker atl han hade helt rätt.

När Marianne Slålberg nu ser bara ljus i alla kommuner föreslår jag all hon läser jämten Åke Edins helsida i Kommun Akluellt, där han ordentligt säger ifrän att antingen lar regeringen i nu eller ocksä gär det inte bra. Jag Iror all han har gjorl en hell rikligl bedömning.

Sedan säger Marianne Slålberg all cenlern har spenderbyxorna på. Jag skulle vilja säga atl vi har sparbyxorna pä. Del finns ingel så dyn för Sverige som överhela regioner. Del är myckel billigare alt satsa pä en jämn ulveckling över hela landet. Koslnaderna i koncenlralionsomräden är nämligen oerhört höga, och det är dessa som gör atl hela politiken hotas.

Anf. 58 KARL-ERIK PERSSON (vpk) replik:

Hernalman! Marianne Slålberg ondgör sig över länsanslagen och säger all ambilionen bara är alt knäppa regeringen pä näsan. Jag tycker del är cyniskt all säga så. Vore det sä enkell skulle den politiska situationen bli ohållbar. Man skall inle tro atl allt vi gör bara görs för all krångla eller knäppa regeringen pä näsan.

Under den starkt exportinriklade iredje vägens politik, Marianne Slål
berg, har såväl storfinansens resurser som samhällels infrastruklurella
saisningar inriktats mot ftämjande av EG-anpassning. Det har medfört att
slora delar av vårt egel land har blivit över. Koncentrationen av kapilal och
produktion pågår i slor skala. Transnalionella företag utan nationell hemvist
etablerar sig, och en förbrukning av råvaror och en utsugning av människor
där del är mesl lönsamt håller på att ske i della land. Del är inle underligt all
de regionalpoliliska satsningar som har föreslagits har blivit missriktade. Vi
har på del viset fått en koncentration till sydöstra delarna av landel och till
siorstadsregionerna. Om inte den trenden vänds på ell eller annat sätt
94                           kommer denna utveckling alt fortsätta.

Det är klarl all finansieringen av vpk:s förslag blir hell omöjlig om man     Prot. 1988/89:108 bara ser på en enda utgiftspost och inte på inkomstsidan. Om man bara gör    3 maj 1989

det gär ju ingenting ihop. Del gäller alltså all se på hela den finansiella    ~ ]    ~T,

,    . JO,,-, • ,7-      r.   , r      1-       •    L ,       Regionalpolitik m.m.

budgeten trän de olika partierna. Vissa torslag som framläggs i arbetsmarknadsutskottets betänkande innebär således också inkomster. Det gäller att också ta med dem i bilden.

Anf. 59 ANNA HORN AF RANTZIEN (mp) replik;

Herr ordförande! Jag står kvar på min plats och tänker göra ett kort inlägg. Dagen lider, och vi skall försöka hinna med detta ärende.

Lål mig framföra några synpunkter med anledning av vad Marianne Slålberg sade. Hon började med atl säga alt ekonomin är del viktigaste, och del är klarl all den är viktig. Men varje gång en människa säger så undrar jag vad han eller hon menar med ekonomi. Är del bara den korlsikfiga ekonomin som räknas i kronor och ören, eller är det allt del vi innerst inne vel, nämligen alt ekonomi är så kolossall mycket mer? I ekonomi måsle vi räkna in människors trygghet, en god miljö, ren luft, mark och vallen osv. Del är saker som vi tidigare har räknal som gratis tillgångar.

Kampanjen Hela Sverige skall leva har varit mycket spännande och pä många sätt lyckad. På andra sätt har den kanske varit litet misslyckad. Efter den kan vi inte lämna människor ulan atl ge dem möjlighet all ta till vara sina idéer. Det gör vi dels genom länsanslagen, dels genom de exlra 300 milj. kr.

Lät mig vidare bara hänvisa lill alt den budget som jag tidigare lalade om hgger hell inom den gröna lunta som vi har lagl fram. Vi fär säkerl tillfälle att återkomma till den, och då skall jag visa att budgeten håller.

Anf. 60 MARIANNE STÅLBERG (s) replik:

Herr talman! Anders G Högmark förvånade mig när han sade atl tilläggsproposifionens förslag om 50 milj. kr. mer lill länsanslaget och 150 milj. kr. mer i lokaliseringsbidrag skulle vara förödande för glesbygden. Jag mäsle ha missuppfattat honom. Han säger vidare alt vi skulle ha avslyrkl medel fill vägförbättringar. När vi röstade om väganslag i gär såg jag inte att det fanns någon moderat reservation om pengar lill Norrlandslänens vägar.

Sä lill frågan om länsanslagen, som de föregående talarna har slälll frågor till mig om. Del finns faktiskt 80 milj. kr. kvar av länsanslagen hos länsstyrelserna, innan dessa 50 milj. kr. är utbetalade.

Sigge Godin undrade om jag vågade åka hem lill Jämlland efter denna debatt, och jag kan svara honom att jag kan göra det. I handlingarna till utskottet framgår alt länsslyrelsen i Jämllands län faktiskl inte har begärl extra pengar. I stället har man lyckals hushälla så bra atl del blivit pengar över.

Sigge Godin säger vidare att det är full storm ule i bygderna på grund av atl del är olika åsikter inom det socialdemokratiska parliel. Vi är fakfiskt etl demokratiskt parli med högt i lak. Folk har räll att säga precis vad de vill i olika frågor.

Sigge Godin diskuterade också innehållet i kompletleringsproposilionen, och den diskussionen får vi möjlighel all ålerkomma till i juni.

Jag tycker faktiskt att det är konsligl all folkpartiet anser att offertsiödei är       95

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

Regionalpolitik m.m.

sä förfärligt. Bengt Weslerberg gjorde ell besök hos regionalpoliliska enheten pä SIND för cirka etl år sedan. Då fick han vela vad offertsiödei ' egenlligen används till, och han ansåg all del var myckel posilivl. Därefler förväntade jag mig atl folkpartiet skulle lämna åsikten alt offertsiödei inle skulle användas i fortsättningen. Bengt Westerberg fick lydligen inle med er andra pä sin ändrade uppfallning.

Anf. 61 BÖRJE HÖRNLUND (c) replik:

Herr talman! Jag vill understryka atl del vikligasle är all ordinarie budgelpengar fördelas på räll säll av samlliga minislrar. Vi har gjorl en omfördelning sä all vi för ul 5 miljarder kronor lill ulsalla delar av riket. Del innebär all vi satsar pä arbetslinjen över hela landel, och vi salsar ordenlligl på infrastruklurella ålgärder.

Så lill frågan om länsanslagen. Tyvärr, Marianne Slålberg, är jag överlygad om alt om samtliga jämtar och jämlinnor fick tillfälle atl välja mellan 800 milj. kr. i länsanslag och oförändrat 690 milj. kr. för tredje året i följd, sä skulle bara tvä stycken välja det senare allernalivel, nämligen Marianne Slålberg och den socialdemokratiska kollegan här i kammaren frän Jämlland. Övriga kommer alt anse all det är fel av en socialdemokrat all arbeia emot regional utveckling. Det innebär det nämligen atl hälla länsanslagel oförändrat för tredje ärel i rad.

Jag fick inget svar pä frågan lill Marianne Slålberg om hon tycker atl del är rikligl all det snabbt växande Luleå skall hälla ell koslnadsläge som ligger 10 % lägre än koslnadslägd i Sirömsund.

Jag lar upp denna fråga därför all jag lycker all den på någol säll sammanfallar den socialdemokratiska synen på regional ulveckling: man ger stora fördelar lill en snabbt växande orl men vägrar ge samma fördelar lill hårl utsålla kommuner i Norrlands inland.

Varje känsla för regional rällvisa gör all del borde vara omöjligl atl slälla sig bakom den här lypen av förslag lill beslul. Det är därför vi har en strid om regionalpoliliken i dag. Socialdemokralerna står ensamma mol kammarens övriga fem parlier.

Del är inte hedrande, norrländska Marianne Slålberg!

96

Anf. 62 ANDERS G HOGMARK (m) replik:

Herr talman! Marianne Stålberg var förvånad över min argumentering om 150 milj. kr. Jag lalade om kompletleringsproposilionen. Del är den som har givil Sverige en skallechock i slorieksordningen 20 miljarder kronor.

Vi har sagl ja lill alt 50 milj. kr. anvisas pä tilläggsbudgd II lill länsanslagel men självfallel sagl nej till lokaliseringsbidrag om 150 miljoner. Del var den skallehöjningschock som visade hur dålig ekonomisk polilik regeringen fört som jag diskuterade i min förra replik.

Marianne Slålberg skulle i sin sisla replik kunna ulveckla varför socialdemokralerna ä ena sidan är så förljusla i samordnad länsförvallning samiidigi som de inle lilllror sina parlivänner i norra Sverige all administrera della poliliskl och i andra avseenden. Del är nämligen del de säger när de säger nej lill höjningen om 110 miljoner.

Samtidigt argumenterar Marianne Stålberg pä del sättet att hon egenlligen

inte tror atl del behövs ytterligare pengar. Hon talar om all glesbygdsslödd inle används fillräckligl bra: del finns lilel pengar kvar. Över huvud lagd lycker jag all Marianne Slålbergs inlägg andas en skepsis mol möjligheterna att klara hanteringen på länsnivå.

Då undrar jag: Vad är del då ni vill med den samordnade länsförvaltningen? Är del bara tom retorik och ell arv frän fidigare slalsråd som ni vill förvalla på ell hedervärl säll, eller vad är del?

Jag begärde inle alt Marianne Slålberg skulle vela vad moderalerna föreslår i varje betänkande från varje utskott, men del finns nog skäl lill alt de socialdemokratiska ledamölerna i trafikutskottet såg helheten i vår polilik. Om man höjer väganslagen med 1 miljard kronor fär man nämligen bällre underlag för all bygga infrastruktur och vägar.

Till vilka projekl som pengarna skulle gå i de olika länen har vi inle pekal ul. Jag ser nämligen hela Sverige som något som Sveriges riksdag behandlar och tror inle alt Sverige slutar vid den ena eller andra länsgränsen. Vi har föreslagil 1 miljard kronor ytterligare till våra vägar. Del förslaget röstades ned. Den miljarden hade väl behövt användas lill ell alll mer förslild vägkapilal.

Eflersom fru statsrådet lydligen inle har för avsikl alt gä upp i talarstolen mer, vill jag ullrycka den uppfattningen all vi måhända framöver och som elt resultat av den regionalpolitiska utredningens överväganden mer fär se lill helheten, diskutera frågor om infrastruktur och se mindre av pakdpolilik.

Hela tiden andas er polilik: vi kan komma lillbaka. Marianne Slålberg sade all om länsanslagen lar slul kommer vi tillbaka. Försök se litet längre! Det är vad vi vill göra. Se kanske mindre till induslrislödspengar och mer lill de långsikfiga salsningarna på alt bygga infrastruktur, närhet, tillgänglighet och kompelens! På de områdena ligger framliden för de regioner som är illa utsatta: Norrlands inland, Bergslagen och sydöstra Sverige.

Avslutningsvis: Glöm inle alt Sverige är en del av Europa! Vi skall behandla Sverige i dess helhet framöver, så att vi inle blir en utpost i norra Europa utan närhet och utan kompetens men med ett alltför högt koslnadsläge i form av höga skatter och med en flykt av kompetens frän denna region.

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

Regionalpolitik m.m.

Anf. 63 KARL-ERIK PERSSON (vpk) replik:

Herr talman! Marianne Stålberg sade att del finns pengar kvar av länsanslagen ule i länen. Såvitt jag vel är del olika i de olika länen. En del kanske har pengar kvar, medan andra är ulan pengar.

Detta betyder ocksä att de som har pengar kvar kan göra saisningar som de kanske inle skulle ha gjorl, om de inte velal alt de fär mer pengar och all det finns förslag. Del har väl funnits en rädsla för att göra sig helt av med pengarna. Budgdård är ju inte slut heller.

Elt argument mol höjningar av länsanslagen tidigare var all del var olyckligl att höja länsanslagen därför all länen då skulle pylsa ul pengar hur som helsl. Del var väl en av anledningarna till alt man inte ville salsa sä myckel.

Nu bevisar de olika länen alt de lar ell oerhörl slorl ansvar för de anslag de fär. Dä är den problemaliken borta ur bilden. Del lycker jag all vi skall uppfatta som positivt.

97

Prot. 1988/89:108 3 maj 1989

RegionalpoUtik m.m.

98

Inte alla länsslyrelser är ulan pengar. Det är positivt. Det skulle nämligen vara ren kalaslrof om allihopa helt skulle sakna pengar. Då skulle ju länsanslagen behöva höjas ännu mer. På den punkten tror jag kanske inte vi skulle ha kommit så långt - om inte Marianne Stålberg ställt upp med mer pengar än de 110 miljonerna.

Anf. 64 SIGGE GODIN (fp) replik:

■ Herr lalman! Marianne Slålberg sade att man i Jämtland har hushållat med länsanslaget. Men det är faktiskt så att Jämtland får ganska myckel pengar, jämfört med vissa andra län. Därför kanske man har någon krona kvar.

Lål oss konstalera all åtta länsstyrelser har begärl nya, "friska" pengar. Del är vikligl atl de får sjösälta sina projekl.

När det gäller offertsiödei gör Marianne Stålberg sig märkvärdig över att Bengt Westerberg har tyckt atl det kanske var ganska lyckade försök som ändå gjorts pä sina håll. SIND tycker att stödet skall avskaffas. Det är ganska märkligl att de som år ul och år in arbetar med detta stöd lycker att en annan sorts slöd vore mycket bättre.

Sedan sade Marianne Slålberg atl det är högt i lak i rörelsen och alt man där verkligen kan diskulera både skatter och annat. Ja, vi får väl se hur del blir när regeringen skall krypa till korset. För vissl är del märkligl alt det i Sverige gär lill pä det sättet atl regeringen lägger ell förslag till riksdagen, och när LO säger nej är regeringen beredd att dra tillbaka förslaget! Jag skulle vilja se vem det blir, om det är förra slalsrådel kanske, som skall väcka den mofion som gör att regeringen får krypa lill korset och ändra sig. Om ni är så övertygade om denna åtstramning, Marianne Stålberg, varför löper ni inte linan ut i så fall? Det är så man bör göra om man har ansvarel för elt land och skall slyra del.

För några veckor sedan fick jag en pärm från landsbygdskommiltén. Där fanns på 472 sidor med uppslag fill förnyelse av landsbygden. Del finns skäl all använda länsanslagen lill att satsa på många av de bra projekten i den pärmen. Ni har säkert fält varsin likadan pärm, så att ni kan se vilka förslag som finns.

Men när inte ens glesbygdsdelegalionens ordförande tror på några insatser, då kanske det inte var värl porlokoslnaden ens att skicka denna tjocka, lunga pärm, Marianne Stålberg. De kanske inle får några pengar lill åtgärder.

Sedan 1983/84 har länsanslaget ökal frän 298 milj. kr. lill 800 miljoner. Delta är faktiskt elt mått på vilken vikt oppositionen lägger vid atl stödet skall komma de ulsalla delarna av Sverige till godo.

Jag vill avsluta med all säga att del är rimligt att överlåta beslutanderätten till regionerna och ge dem ansvar för de beslul som de fattar och ge dem möjlighet alt följa upp dem. Då blir det säkert en bra polilik och en god verksamhet ute i våra bygder.

Anf. 65 MARIANNE STÄLBERG (s) replik:

Herr lalman! Jag hann inte med alt säga någol om del som Börje Hörnlund tog upp från min förra replik. Han nämnde att brislen hos SIND skulle vara 1 miljard kronor. Jag hade dt samtal med SIND i går, varvid de nämnde siffran 281 miljoner - brutto.

Det finns sådana investeringar som inte är så lämpliga. Brislen var alltså     PrOt. 1988/89:108
281 miljoner brutto i gär.                                                              3 maj 1989

Regionalpolitik m.m.

Börje Hörnlund gav ocksä den förre induslriministern, som alltså hade ansvarel för regionalpolitiken, medhåll. Det var kanske första gången som den nuvarande lalmannen fick medhåll av Börje Hörnlund. Det måste ändå ha glatt honom!

Även nuvarande ansvarigl statsråd för regionalpolifiken säger samma sak; Om det finns bra projekt, så skall det också finnas pengar. Det är ju därför som både regeringen och utskoltsmajoriteten har sagl, att skulle det saknas pengar beiräffande länsanslagel i början av våren, går det bra för riksdagen att begära mera pengar. Det har gäll bra i är, och del bör ocksä gå bra näsla år.

Sedan till det som Åke Edin har sagl om landsbygskampanjen. Vi alla har väl blivit inbjudna till framlidskonferensen i september i Öslersund. Då är meningen, som alla känner till, att samlliga förslag under landsbygdskampanjen skall samlas ihop. Sedan räknar jag med atl regeringen kommer att se pä alla förslagen och undersöka vilka olika myndigheter som skall klara av det hela - om det blir på lokal, regional eller cenlral nivå som man behöver hjälpa till för atl genomföra projeklen.

Jag är alltså inte orolig när det gäller de projekt som man har diskuterat sig fram till. Jag räknar med att det kommer förslag här också efter september månad.

Talmannen anmälde all Börje Hörnlund, Anders G Högmark och Sigge Godin anhållil atl lill prolokollel få antecknat all de inle ägde rätt lill ytterligare repliker, (forts. prol. 110)

7 § Kammaren beslöt atl ärendebehandlingen skulle fortsättas vid arbelsplenum tisdagen den 9 maj.

8 § Anmäldes och bordlades Proposition

1988/89:151 om höjning av den allmänna löneavgiften infill utgången av år 1990

9 § Anmäldes och bordlades

Molionerna

med anledning av prop. 1988/89:143 om överlåtelse av slatens aktier i

Sveriges Invesleringsbank AB lill PKbanken, m.m. 1988/89:N33 av Cari Bildt m.fl. (m) 1988/89:N34 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) 1988/89:N35 av Hädar Cars m.fl. (fp) 1988/89;N36 av Lars Norberg och Elisabet Franzén (båda mp)

99

Prot. 1988/89:108     10 § Anmäldes och bordlades

3 maj 1989              Konstilutionsulskollels belänkanden

                     ~        1988/89;KU29 Allmänna helgdagar

1988/89:KU32 Godkännande av den europeiska konventionen om kommunal självstyrelse 1988/89:KU33 Riksdagens förvaltningskontors förslag om anslag pä tilläggsbudget lill statsbudgeten för budgetåret 1988/89 m.m.

Lagutskottets betänkanden

1988/89:LU30 Skydd för förelagshemligheler ,

1988/89:LU32 Upphävande av reglerna om bevakning av testamente

1988/89:LU33 Vårdnad om barn m.m.

Socialförsäkringsuiskottets belänkande 1988/89:SfU16 Vissa socialförsäkringsfrågor

11 § Meddelande om frågor

Meddelades alt följande frågor framställts

den 3 maj

1988/89:621 av Karin Ahrland (fp) till bosladsminislern om amalörboxningens framlid;

Del iragiska dödsfallet nyligen aktualiserar äler frågan om amatörboxningens framtid i Sverige. Därför vill jag fråga statsrådet Lönnqvisl:

Avser regeringen alt vidta några ålgärder med anledning av del inlräffade?

1988/89:622 av Lars  Leijonborg (fp) till slalsrådel Göran Persson om utnyttjande i skolan av privala utbildningsförelag:

Sedan folkpartiet antog sill nya skolprogram hösten 1987 har kraven i del stått i centrum för den skolpolitiska debalten. Socialdemokraterna har, åtminstone med sina läppar, instämt i viktiga delar, l.ex. behovel av mer individualisering, rätt för skola till profilering och möjligheler för elever och föräldrar all välja skola.

Punkt 36 i programmet handlar om alt utnyllja privata utbildningsförelag i skolan. Det kan gälla en bilskola som får svara för trafikundervisning, en fri teatergrupp som svarar för dramaundervisning, elt verkstadsföretag som anordnar yrkeslinje i samarbele med ortens gymnasieskola eller en grupp arbetslösa lärare som bildat bolag och säljer sina ijänsler såväl till kommunens företag som fill skolan.

I en inlervju i Dagens Industri den 2 maj ullryckle en ledamot av SAP:s verkställande ulskoll samma uppfallning.

100

Jag vill fråga statsrådet Persson:                                                  Prot. 1988/89:108

3 maj 1989 Vilka ålgärder är statsrådet beredd all vidta för all öka skolans utnyttjande

av privala utbildningsföretag och andra enskilda utbildningsproducenter?       Meddelande om frågor

1988/89:623 av  Viola Claesson (vpk) lill kommunikalionsminislern om postens pakelhanlering:

Poslens huvudkontor har nu planer på all flytta den nuvarande poslpakd-sorleringen i Göteborg lill Borås postterminal. Tidigare ulredningar har visal atl samhällel får den mest rationella posthanteringen när del finns en fullständig pakelsortering i både Göleborg och Borås, inle minsl därför alt del minskar transportbehoven radikall. Den nyordning som nu aviserats skulle enligt en facklig utredning leda lill all irafiken på riksväg 40 mellan Borås och Göteborg skulle belastas med yllerligare 6 000 långtradariurer per år.

Jag vill därför fråga Georg Andersson:

Vad ämnar regeringen göra för alt inle poslens pakelhanlering skall leda till etl ökal antal vägtransporter?

12 § Kammaren åtskildes kl. 16.32.

In fidem

OLOF MARCUSSON

/Gunborg Apelgren

101

Prot.                Förteckning över talare

1988/89:108             (Siffrorna avser sida i protokollet)

Onsdagen den 3 maj

Förste vice lalmannen 52 Andre vice lalmannen 3 Tredje vice talmannen 48 Cars, Hädar (fp) 21, 35, 36, 50, 52, 59, 64, 67 Eriksson, Per-Ola (c) 25, 49, 53, 64 Gahrton, Per (mp) 60, 66, 68 Godin, Sigge (fp) 78, 93, 98 Gradin, Anita, statsråd 8, 45, 51, 56 Grönvall, Nic (m) 15, 47, 54, 66 Hambraeus, BirgiUa (c) 57, 59, 64 Horn af Rantzien, Anna (mp) 86, 95 Högmark, Anders G (m) 74, 92, 96 Hörnlund, Börje (c) 81, 94, 96 Lestander, Paul (vpk) 30, 35, 36, 49, 54 Lundblad, Grethe (s) 69, 71 Norberg, Lars (mp) 36, 48, 55, 70, 71 Persson, Karl-Erik (vpk) 83, 94, 97 Pettersson, Lennart (s) 41, 65, 67, 71 Skånberg, Krister (mp) 72 Slålberg, Marianne (s) 89, 95, 98

102