Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1988/89:105

Torsdagen den 27 april

Kl. 12.00

Förhandlingarna leddes till en början av andre vice lalmannen. 1 § Justerades protokollet för den 19 april.

2 § Föredrogs och hänvisades

Förslag

1988/89:26 fill arbelsmarknadsutskoltet

3 § Föredrogs men bordlades åter

Socialförsäkringsuiskottets betänkanden 1988/89;SfU17 och SfU20

Trafikutskottets betänkanden 1988/89;TU 15-TU17 och TU21

4 § Förelogs till avgörande lagutskottets belänkanden 1988/89:LU23, LU24, LU25 och LU26, konslilutionsutskonels belänkanden 1988/89:KU25, KU27, KU28 och KU35 saml irafikulskotlels belänkande 1988/89:TU13 (beiräffande debalten i dessa ärenden, se prot. 104).

Lagutskottets betänkande 23

Utskottets hemställan bifölls med 247 röster mot 73 för reservationen av Martin Olsson m.fl.

Lagutskottets betänkande 24

Utskottets hemställan bifölls med 181 röster mol 140 för reservationen av Rolf Dahlberg m.fl. 1 ledamot avstod från att rösta.

Lagutskottets betänkande 25

Utskottets hemställan bifölls.

Lagutskottets betänkande 26

Utskollels hemställan bifölls med 245 röster mot 73 för reservationen av Ulla Orring och Bengt Harding Olson. 1 ledamot avsiod frän au rösla.

Prot. 1988/89:105 Konstitutionsutskottets betänkande 25

27 april 1989 Mom. l (sekretesskyddel för uppgifler hos skolpsykolog)

Utskotlels hemslällan bifölls med 282 röster mot 42 för reservalion 1 av Bo Hammar och Claes Roxbergh.

Mom. 2 (viss översyn av sekretessen på skolväsendets område m.m.)

Utskottets hemställan bifölls med 266 rösler mot 55 för reservalion 2 av Iredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. 2 ledamöter avsiod från att rösta.

Mom. 4 (sekretessen för kuralorer m.fl. inom AMU-verksamheten)

Utskotlels hemslällan bifölls med 303 rösler mol 19 för reservalion 3 av Claes Roxbergh.

Mom. 7 (ytterligare ökat sekretesskydd för vissa särskilda fall m.m.)

Ulskollds hemställan bifölls med 165 rösler mol 160 för reservalion 4 av Anders Björck m.fl.

Mom. 9 (översyn av sekretessen inom kommundelsnämnder m.m.)

Utskotlels hemställan - som ställdes mol reservation 5 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö och Rosa Öslh - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskollels hemställan bifölls.

Konstitutionsutskottets betänkande 27

Ulskoltets hemslällan bifölls med 273 röster mol 37 för reservationen av Bo Hammar och Hans Leghammar. 1 ledamot avstod från atl rösla.

Konstitutionsutskottets betänkande 28

Mom. 2a (säkerhel och sekreless inom dataområdet)

Utskottets hemslällan - som slälldes mol reservalion 1 av Anders Björck m.fl. - bifölls med acklamafion.

Mom. 2 b (en pariamenlarisk utredning för beredning av säkerhets- och sårbarhetsfrågorna i datasamhället)

Utskollels hemställan bifölls med 165 rösler mol 159 för reservation 2 av Anders Björck m.fl.

Mom. 3 (företagens inlegriletsskydd)

Utskotlels hemställan - som ställdes mol reservation 3 av Anders Björck m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 5 (instans för överklagande)

Utskollels hemställan - som slälldes mol reservation 4 av Anders Björck m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 6 (begränsning av uppgiftslämnandel, personnummer m.m.)
4 Utskottets hemslällan bifölls med 165 rösler mot 157 för reservafion 5 av

Anders Björck m.fl.

Mom. 7 (avidentifiering av ett slatislikregisler iriom skolområdet) PrOt. 1988/89:105

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 6 av tredje vice 27 april 1989 lalman Bertil Fiskesjö m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 8 (rältelse och informalion)

Utskollels hemslällan - som slälldes mol reservalion 7 av iredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 9 (samköming m.m.)

Ulskoltets hemslällan - som slälldes mol reservation 8 av tredje vice talmän Bertil Fiskesjö m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 10 a (försäljning av uppgifter från slatliga dalaregister)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservalion 9 av Anders Björck m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 10 b (nedläggning av den kommersiella delen av slatens person- och adressregister)

Utskottets hemslällan - som slälldes mot reservation 10 av Anders Björck m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 11 (decentralisering)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 11 av tredje vice lalman Bertil Fiskesjö m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 12 (offentlig databasservice)

Utskollels hemslällan bifölls med 262 rösler mol 62 för reservation 12 av Ylva Annerstedt m.fl.

Mom. 15 (översyn av datalagen m.m.)

Utskottets hemslällan bifölls med 168 rösler mot 157 för reservation 13 av Anders Björck m.fl.

Övriga moment Utskottets hemslällan bifölls.

Konstitutionsutskottets betänkande 35

Mom. 1 Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 2 (9 kap. 5 § riksdagsordningen)

Anf. 1 ANDRE VICE TALMANNEN:

I detta moment föresläs ändring i huvudbestämmelse i riksdagsordningen.
Av ändringsförslaget framgår all ändringen önskas genomförd med ell enda
beslul. För bifall krävs dä alt minsl tre fjärdedelar av de röstande och mer än
hälften av riksdagens ledamöter förenar sig om beslutet. Beslut skall fallas
genom omröstning. Omröstningen kommer all förrättas genom rösträkning. ,

Prot. 1988/89:105 Utskoiieis hemställan bifölls med 325 röster mot O för avslag.

27 april 1989 Utskoiieis hemslällan hade alllsä bifallits med erforderlig majorilel, dvs.

Åtgärder mol HIV-infeklion och aids

minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens

ledamöler hade biträtt utskottets hemställan.

Mom. 3 Utskollels hemslällan bifölls.

Trafikutskottets betänkande 13

Mom. 2 (en informationskampanj om hastighetsgränserna)

Ulskoltets hemslällan bifölls med 206 röster mol 118 för reservalion 1 av Kenth Skårvik m.fl.

Mom. 6 (slöd lill vissl alternativt irafiksäkerhelsarbete)

Utskottets hemslällan bifölls med 304 rösler mot 20 för reservalion 2 av Jan Strömdahl.

Mom. 7 (anslag lill Bidrag lill nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande)

Utskollels hemslällan - som slälldes mol reservalion 3 av Kenth Skårvik och Anders Caslberger - bifölls med acklamation.

Mom. 8 (bidrag till molorbyie i dieselmolordrivna lastbilar och bussar)

Utskotlels hemslällan - som ställdes mol reservalion 4 av Elving Andersson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 11 (användande av Lemi-syslemd o.d. för avgasrening)

Utskottels hemställan bifölls med 283 rösler mol 40 för reservalion 6 av Roy Ottosson och Jan Strömdahl. 1 ledamol avstod från all rösta.

Mom. 14 (anslag till Bidrag till reningsutrustning på äldre personbilar)

Utskottets hemslällan bifölls med 301 rösler mot 19 för reservation 7 av Roy Ottosson. 2 ledamöter avsiod från att rösla.

Övriga moment Utskottets hemslällan bifölls.

5 § Föredrogs socialutskottets belänkande

1988/89:SoU21 Ålgärder mol HIV-infeklion och aids (prop. 1988/89:100 delvis och skr. 1988/89:94).

Åtgärder mot HIV-infektion och aids

Anf. 2 DANIEL TARSCHYS (fp);

Herr talman! HIV sprids genom blodkontakt. Det är en anledning till att injektionsnarkomaner i slor utsträckning sprider HIV och är smittade med

HIV. Injektionsnarkomaner delar nämligen ofla verktyg, och blod från en narkoman kommer därigenom in i blodomloppet hos en annan.

Del är en från smittskyddssynpunkt oerhört viklig uppgift all förhindra denna smittspridning. Den bäsla meloden är självfallel atl få narkotikamissbrukarna att hell lägga av sitt missbruk. Del är bra både från smillskyddssyn-punkt och från allmän narkotikapolitisk synpunkt. Ingen bestrider att detta är den bäsla meloden atl komma bort från denna smittspridning. Men frågan älerslår hur vi skall hanlera de narkomaner som trots en offensiv narkotikapolitik inte kan förmås atl upphöra med sitt missbruk. Skall vi låtsas som om de inte fanns? Det är en möjlighet. Eller skall vi försöka se till att de åtminstone, i det elände de befinner sig i, inte drabbas av ytterligare elände, nämligen att bli smittade med HIV? Den senare uppfaltningen delas av en massiv internationell expertopinion och också av flertalet av världens regeringar. Del är jusl mol den bakgrunden man internalionelll är överens om alt del är vikligl atl de narkomaner som inte kan förmås upphöra med sill missbruk ålminslone inle använder förorenade verklyg. Narkomaner bör inte förmenas tillgång lill rena verktyg. Del är en uppfallning Världshälsoorganisationen, WHO, har skrivit under på, och det är en ståndpunkt man rekommenderar världens regeringar att iaktta i kampen mol HIV. Man gör det också med gott gensvar. Det är den politik som bedrivs i nästan alla länder i världen. Men inte i Sverige.

I Sverige har man hållit fast vid alt försöka se till alt narkomaner inle har tillgång lill rena verklyg. Man har visserligen haft ell försök i Lund i flera år, där man under kontrollerade former låter missbrukare byla ul sina förorenade verklyg mol rena. Men riksdagen har intagit en myckel snäv hållning lill detta experiment och i flera är sagt atl man vill se en ulvärdering av experimentet innan man är beredd all la ställning lill dess framlid och framtiden för denna metod. Nåväl, nu har man fält denna utvärdering, och inte bara en utan man har fått en rad olika vetenskapliga utvärderingar. Alla har del gemensamt att del i dem sägs alt några negativa verkningar av försöket i Lund inte har kunnat konstateras, medan däremot en rad positiva effekler har kunnat noterats. Det framhålls visserligen i dessa rapporter all man inle med hundraprocentig säkerhel kan klarlägga orsakssambandet mellan detta program och den låga, för atl inle säga obefintliga, smittspridningen av HIV bland narkomaner i Malmö- och Lundomrädd. Del anläggs i rapporterna en rad reservationer av vdenskapsleordisk nalur där del sägs atl det självfallel är svårl all vela exakl vilkel samband som råder mellan denna verksamhet och smittspridningen i samhället. Men huvudtendensen i utvärderingarna är fullkomligl klar. Alla de vetenskapsmän som frän olika perspektiv har granskal verksamheten är positiva. Och det är på denna bas som socialslyrelsen har rekommenderat en fortsall och uividgad försöksverksamhet.

Regeringen har olyckligtvis försett della förslag med en rad restriktioner som är sä allvarliga att de mycket väl kan lägga krokben för en forlsall och uividgad verksamhet. Och utskottet har olyckligtvis forlsatl på denna restriktiva linje och tillagt ytterligare restriktioner med påföljd atl det förslag som nu har utskotlsmajoritetens slöd sannolikt kan leda lill all det för det första inte blir fler försök i Sverige. För del andra har del framförts krav på

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Åtgärder mot HIV-infektion och aids

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Åtgärder mot HIV-infektion och aids

verksamheten i Lund och Malmö som innebär atl även den är i fara om ulskoltsmajoritelens förslag går igenom.

Ulskollsmajoritelen befinner sig på kollisionskurs inle bara med en enhällig inlernaiionell experlopinion utan också med en enhällig experlopi-nion bland läkare i Sverige. Läkarförbundet, Läkaresällskapd, sialens medicinsk-diska råd. Svensk psykiatrisk förening och Läkare mol aids har alla uttalat sig för alt denna verksamhel är bra och bör uppmuntras, Klienlorganisalioner som Alro, RFHL, Verdandi och andra har gjort samma ställningstagande. Men majoriteten i utskottet biter sig fast i sin restriktiva hållning.

Det här lycker jag är tragiskt av flera skäl. Det är tragiskt därför alt del kommer all försvåra smittskyddet hos en grupp sorn är mycket illa utsatt och som dessutom kan bidra lill ökad smittspridning i den icke missbrukande befolkningen. Man skall självfallet inle överdriva värdet av delta instrument jämfört med mänga andra instrument. Detta är bara ett av de mänga medel som finns för atl bekämpa spridningen av HIV. Men vi skall använda alla de goda medel som finns till förfogande för all bekämpa spridningen av den här dödliga sjukdomen. Det är därför djupt olyckligt atl ulskollsmajorilelen genom sina snäva slällningstaganden lägger krokben bäde för verksamheten i Lund och Malmö och för en forlsatl verksamhet av detta slag i andra delar av landel.

Ulskotlsmajoritetens ställningstaganden är dessulom ytterst diskutabla ur en mer konstitutionell synvinkel. 1 Sverige är det, vilkel majoriteten accepterar, inte riksdag och regering som har all besluta om vad det är som slär i samklang med vetenskaplig och beprövad erfarenhet. Det skall läkarna göra. Högsta instans där denna fråga prövas är hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Del står i grundlagen atl inget organ, inte heller riksdagen, får lägga sig i hur en myndighet, som i della fall ansvarsnämnden, beslular i enskilda ärenden. Någol beslul om huruvida utdelning av sprutor till narkomaner i smitlskyddssyfle är förenligt eller oförenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet finns inte: det har aldrig faltals. Man kan därför inte uttala sig rned säkerhet om delta är förbjudet enligl svensk räll. Ändå gör utskottet en hel det uttalanden som innebär dl slags försök att bakvägen fastlägga ett förbud som inle existerar i svensk lag. Man är väldigt nära atl bryla mot den paragraf i grundlagen som jag lalade om, 11 kap. 7 § regeringsformen.

Herr talman! Jag vill slulligen säga något om meladonbehandling. Den är ett annat instrument för att bistå sädana narkomaner som trots stora ansträngningar inte har lyckals bli kvill sitt missbruk. Meladonbehandling ges i Sverige bara efter strikt prövning och ges under strikt läkarkontroll. Om detta är vi hell överens. Del finns emellertid två svåra missförhållanden när det gäller meladonbehandling. Det första är atl köerna med människor som bedöms lämpliga för meladonbehandling men som inle kan fä den är lång. I den kön dör människor. Dessa köer rnäsle elimineras. Del andra missförhäl-landel är all riksdagen har beslutat all sälta ell lak i fråga om denna behandling. Riksdagen accepierar all 300 narkomaner ges meiadon. Del är en fullkomligt ologisk och unik regel inom svensk sjukvård. På inget annat område ransoneras sjukvården på det sätt som görs i fråga om metadonbe-

handling. Folkpartiet har, ända sedan delta lak saltes, krävl atl det skall avskaffas. Del finns nämligen ingel som säger all den som har lyckats komma något tidigare i kön har slörre behov av behandling än den som kommer något senare. Nu säger ulskollsmajorilelen atl taket inte är del huvudsakliga hindret. Nej, men del räcker väl med all del ulgör dl hinder över huvud lagd. I dag har rnan ännu inle slagit i detta tak, därför har det ännu inte fått några negativa effekler, men inom korl, och särskill om köerna elimineras; kommer laket all ha en hindrande effekt. Då kan det tak som riksdagen har fastlagt ha en dödande inverkan på människor som befinner sig i kö för behandling och som enligl de kriterier som har accepterats bedöms lämpliga för behandling. Del är alltså tragiskt all majoriteten även på denna punkl står fast vid sin bedömning alt del behövs ell lak när det gäller meladonbehandling.

Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall lill de reservationer där mitt namn finns med.

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Åtgärder mot HIV-infektion och aids

Anf. 3 STEN SVENSSON (m):

Herr lalman! Narkotikamissbrukd är ulan Ivivel ell av vår lids slörsla problem. Narkofika är elt dödligt gift, och dess användning har dessutom förorsakat det svenska samhällel en dyster broltsutveckling. Denna insikt har givit bl.a. denna riksdag anledning alt fatta ell beslul om kriminalisering av narkolikakonsumlion. Det ter sig därför, herr talman, verklighetsfrämmande atl samma riksdag skulle medge att man nu tillhandahåller verktygen ål missbrukarna, vilkel skulle underiälta elt forlsall missbruk och fortsatta brottsliga handlingar.

En annan följd blir all många missbrukare drar pä sig obotliga sjukdomar, eller t.o.m. avlider innan en evenluell vårdmotivation inställer sig. Narkotikamissbrukarna i vårt land har redan, långl före HIV-epidemins ankomst, haft en dödlighet som varit upp till tio gånger högre än vanligt. Faklum är alt del i dag är fler som dör av överdoser av heroin än av HIV och aids.

Daniel Tarschys lalade om den enhälliga läkaropinionen, men del är inte korrekt. Jag vill påpeka att flera narkomanvärdsläkare protesterar mol en liberal förskrivning av sprutor lill narkomaner. Jag skall ge dl bland flera exempel på delta. I tidskriften Accent underkänner bl.a. överläkaren Stefan Borg vid S:l Görans sjukhus här i Slockholm del förslag som socialslyrelsen har lagl fram.

Han framhåller: "Del finns inga som helsl bevis pä all sprulutdelningen skulle ge någon preventiv, förebyggande effekl på narkomanerna. Vad man däremot vet är all del försvinner sprutor. Det lycker vi är mycket allvarligt."

Socialstyrelsens förslag står i klar strid med riksdagens restriktiva hållning all eliminera alla led i narkotikahanteringen, ell förhållningssäll som för övrigt överensstämmer med ansträngningarna att begränsa HIV-smittan. En verksamhel med uldelning av rena sprulor och kanyler lill narkotikamissbrukare kan således inle godtas ulifrån dagens kunskaper och erfarenheler.

Uppfattningen all uldelning av sprulor och kanyler lill narkotikamissbrukare skulle leda lill minskad smillspridning och i ell längre perspekfiv minskal narkotikamissbruk bygger på en felaktig - och fördomsfull -bedömning av narkotikamissbrukarens roll för spridning av HlV-smiita i

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Åtgärder mot HIV-infektion och aids

samhället och pä en felaklig analys av narkotikamissbrukarens livsföring.

I motionerna Sol2 och 15 tar vi motionärer bestämt avstånd från tanken på alt en fri uldelning eller frill utbyte av sprutor och kanyler till missbrukare skall tillåtas förekomma.

Vi har långt kvar innan vi i vårt land har fält drogmissbruket under kontroll. Unga människor nyrekryteras sländigl lill detta missbruk. Förbundsordföranden i Riksförbundet Narkolikafrill samhälle, RNS, Ove Rosengren påpekar med all rätt: "Den grundläggande reslriklivitelen i kampen mol narkotikan som professor Nils Bejerot sä envetet hävdar är en förutsättning för all narkolikamotständel skall ha en rimlig chans alt lyckas. Narkolikapolitiken måsle bli restriktiv och konsekvent och bäras upp av en medvelen folkopinion."

Vi molionärer är av samma uppfallning. Vi anser dessutom atl socialstyrelsen saknar vetenskaplig grund för sina slulsalser, dvs. alt man kan förhindra smillspridning av HIV genom att bygga ul sprululbylesprogrammen.

Socialslyrelsen sänder med sill förslag ut felaktiga signaler, tvärtemot RNS-budskapel, vilka slår i klar strid med samhällets anslrängningar all slå sönder alla led i narkotikahanteringen. Dessulom kommer programmen alt yllerligare splittra och la i anspråk redan begränsade ekonomiska och personella resurser.

Kriminalisering av själva narkotikamissbruket, krafligl ökal sociallags-tvång mot narkotikamissbrukare, kombinerat med uldelning av sprutor och kanyler lill narkotikamissbrukare, är elt budskap som inle gär atl förslå. En verksamhel med uldelning av sprulor med övriga nämnda tvångsåtgärder motverkar den enskilde individens möjligheler alt seriöst överväga eget ansvar för den personliga livsföringen. Personligt ansvarslagande är del enda verkligt effektiva medlet mol ökad smittspridning. Denna åsikt omfattas av samhällets myndigheter, den propageras för allmänheten och bör självfallet gälla även missbrukare.

Uldelning av sprulor och kanyler ökar risken för ytterligare sligmalisering av en redan ulslagen grupp. Del är en risk som inte bör tas för en åtgärd med så osäkert smillskyddsvärde.

Socialstyrelsens motiv för fortsatt försöksverksamhet är inle övertygande. Förslagel fär knappt elt halvhjärtat slöd från regeringen. 1 regeringens skrivelse lill riksdagen finns många reservationer. De etiska motiven för en avvisande hållning överväger.

Regeringens markeringar i propositionen innebär i praktiken alt man underkänner socialstyrelsens beslutsunderlag. Därför, herr lalman, är del hedervärt av ulskoltsmajorilelen all skärpa tonen yllerligare. Utskottsmajoritelen vill begränsa verksamheten lill högst tre plalser, och man säger nej lill atl verksamheten fär bedrivas här i Slockholm. Del är bra, men logiskt sell borde utskottsmajoritelen ha kunnat komma fram till den slutsats som vi redovisar i reservationen nr 1. Vi är emellertid hell eniga om uppfattningen all Slockholmsregionen inle kan komma i fråga för någon försöksverksamhel. Här finns en organiserad och utbyggd narkomanvård just för alt påverka narkotikamissbrukare atl förändra sin livsföring och att skydda sig för HlV-smilta. Stockholms socialförvaltning har följaktligen ullalat dl klarl nej till socialstyrelsens förslag.

I ställd för att använda HlV-epidemin som förevändning för att kapitulera inför narkotikaepidemin, och därmed förvärra läget pä båda fronterna, måste man trappa upp kampen vad gäller både bekämpandet av virussmitta och av drogmissbruk. Resoluta ingripanden mot missbruket måste lill för alt få stopp på en av de viktigaste spridningsvägarna för HIV. En klar normbildning mot båda företeelserna är absolul nödvändig för alt ansträngningarna skall bli framgångsrika!

Vi reservanter anser därför atl försöksverksamheten snarast skall avbrytas. 1 stället skall åtgärderna mol såväl narkotikamissbruket som HIV/aids förslärkas. Förslag med den innebörden har vi redovisal, dels i molionen So207 om alkohol- och narkolikapolitiken, dels i molionen So528 om åtgärder mot HIV/aids. Som framgår av del betänkande som vi nu behandlar har den sistnämnda motionen tagils upp i detta sammanhang, och vi har reserveral oss lill förmån för de älgärdskrav som vi ännu inle har fäll gehör för.

Vi anser således - i likhel med ulskotlsmajoriteten - atl kampen mot aids måste föras med samma krafl och envishet som kampen mol narkotikamissbruket och atl samhällel inle vare sig i ord eller i handling fär agera så all den ena kampen uppfattas som mindre viklig än den andra.

Herr lalman! Med det anförda ber jag all få yrka bifall lill de reservationer som jag har undertecknat i socialutskottels betänkande nr 21.

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Åtgärder mot HIV-infektion och aids

I detta anförande instämde Wiggo Komsledt och Karin Falkmer (båda m).

Anf. 4 DANIEL TARSCHYS (fp) replik:

Herr talman! Slen Svensson åberopade Nils Bejerot. Får jag erinra om all han är en av de mänga läkare som stödde tanken på en noga kontrollerad uldelning av rena sprulor.

Moderaterna lalar i många sammanhang om behovel av att harmonisera svensk politik med den europeiska politiken. Men på della område vill man nu dra en järnridå mellan Sverige och del upplysta Europa. Ty överallt i Europa möter vi hell andra sländpunkler och hell andra tankar än de Slen Svensson här har gjort sig lill tolk för.

Jag hade i förrgår lillfälle atl samtala med ordföranden i engelska underhusets narkolikakommitté, en partibroder till Slen Svensson. Han berättade all del här med rena sprutor var dl problem också i England. Problemet bestod i atl del var svårt atl övertyga apotekarna om att de borde saluföra sprutor. Apotekarna tyckte nämligen inle om de klienter som efterfrågade varan. Den engelska bedömningen, okontroversiell i England och delad av båda partierna, är alltså den atl det är viktigt atl se lill alt förorenade sprutor verkligen inle används och all rena finns atl tillgå för dem som är narkomaner och som trots slora anslrängningar fortsätter all vara del.

Jag tror inte, Sten Svensson, all man kan beskylla de engelska konservativa, andra partier i England eller andra partier på kontinlenlen för alt vara späka och veka vad gäller narkolikapolitik. De är minsl lika bestämda när del gäller alt bekämpa narkolikan som vi här i Sverige. Men man förslår all den polifiken måsle kombineras mera aktiv smillskyddspolilik, atl man inle kan ge upp hoppet om dem som är narkotikamissbrukare och att man inle kan

Prot. 1988/89:105 sänka garden vad gäller smillskyddel för den gruppen. Det är ingen
27 april 1989 motsättning mellan all bekämpa narkotika hårt och offensivt och alt värna

Åtgärder mot HIV infektion och aids

om hälsan bäde för narkomaner och för den övriga befolkningen. Alt stoppa HIV kräver att man inle är sä enkelspårig all man utesluter dl effeklivl smittskydd.

Anf. 5 STEN SVENSSON (m) replik:

Herr talman! Sakförhållandet är del all denna riksdag - jag utgår frän alt Daniel Tarschys också deltog i beslutet — har fattat beslul om kriminalisering av narkolikakonsumfion. Därför är del, som jag påpekade i mill huvudanförande, orimligt att tillhandahälla de verklyg som behövs för forlsatl missbruk och brottsliga handlingar. Hade Daniel Tarschys pläderat för all kriminalise-ringsbeslutd skulle rivas upp, skulle jag möjligen kunna förslå logiken i hans resonemang.

Sedan vill jag påpeka för Daniel Tarschys alt man, när man på delta säll lämnar ut sprulor, dvs. verktygen för forlsall missbruk, samiidigi överlåter på narkomanen att själv skaffa sig del preparat som skall användas. Det innebär att narkolikalangarna och de inlressen som finns bakom dessa får forlsälta med sin hantering. Marknaden kan alllsä lällare breda ul sig. Att tillåta detta är alt sända ul en felaklig signal, mot bakgrund av den hållning som riksdagen haruttalal sig för.

Många har också framförl sina synpunkter fill utskottet och vädjat lill oss. Man vill att vi skall avvisa förslaget. Det gäller l.ex. Föräldraföreningen Mol Narkotika och Riksförbundd Narkolikafrill Samhälle. Vi har också lyssnat till förelrädare för narkomanvården i Malmö och Göleborg. Vi har lyssnat till förelrädare för Stockholms socialförvaltning. Stiftelsen Vallmolorp, Hassela och Maria ungdomspoliklinik. Vi harävenfätt signaler frän olika läkare, som anser att det är orealistiskt atl räkna med alt del här kommer all fungera på del sätt som man tänkt sig. Man är också väldigl rädd för all sprulor skall försvinna. Sprutorna är ju rena bara i del ögonblick de första gången används.

Anf. 6 DANIEL TARSCHYS (fp) replik;

Herr lalman! De invändningar som Sten Svensson framför här har naturligtvis väldigl noga penetrerats. Om man gör sig besväret all studera de vetenskapliga ulvärderingar som har gjorls, finner man atl dessa las upp lill noggrann behandling i framlagda rapporler. Författarna släller frågan: Finns del negativa skadeverkningar? Har man selt några tecken på alt det här slimulerar narkotikabruket? Svarel frän experter på bäde medicin och socialvård är nej. Några sådana effekter har inte noterats.

Man släller också frågan: Finns det en risk för all del här gör samhällels budskap otydligt vad gäller narkotikabruket? Får man härmed en känsla av atl narkotikabruk tillåts genom den här typen av humanilära insatser? Svarel pä den frågan är också nej.

Alla experler som granskal programmd har varil eniga orn alt narkomanerna är fullkomligt klara över samhällets inställning till narkotikan. Men Sten Svensson säger: Ja, men här finns det dubbla budskap. Man säger ju olika saker.

Ja, det dubbla budskapet skulle kunna vara följande: Man kan hala narkotika ulan all hata narkomaner. Man kan bekämpa narkotikamissbrukd samtidigt som man försöker rädda livel pä de människor som är narkotikamissbrukare.

Anf. 7 STEN SVENSSON (m) replik:

Herr talman! Jag har självfallet respekt för de anslrängningar som görs, och jag är övertygad om all förslagsslällarna går fill verkel med goda avsikter. Men jag hoppas att man har samma respeki för oss som har dragit helt andra slutsatser.

Jag har tagit starkt intryck av de synpunkter som de narkomanvårdsläkare som dagligen sysslar med dessa frågor har framförl till oss. Man varnar mycket bestämt för atl en legalisering av en mera omfattande uldelning av sprutor lätt kan leda till elt grövre missbruk. Man underlättar ju injiceringen. Vidare varnar man för alt de goda resullalen av de meloder som har ulvecklats såväl i Göteborg som i Stockholm kan spolieras genom de attitydförändringar som följer pä de signaler som skickas ul. Dessutom är man rädd för all del skall bli en ökad smillspridning genom alt missbruket tillåts öka i della sammanhang.

Jag vill ännu en gång, herr lalman, fråga Daniel Tarschys hur han vill kommenlera just del förhållandet all samhället skall tillhandahålla sprulor men inte del som skall finnas i de sprutor som narkomanerna skall använda. Innehållet skall narkomanerna alltså skaffa sig pä ett annal säll. Jag har inle märkt nägon reaktion från Daniel Tarschys sida på detta. Men det här är en fundamental fråga i sammanhanget.

Andre vice talmannen anmälde atl Daniel Tarschys anhållit all lill prolokollel få anlecknal alt han inte ägde rätt lill yllerligare replik.

Anf. 8 ROSA ÖSTH (c):

Herr lalman! Vid det här lagd är debatterna om HIV/aids ett återkommande inslag här i riksdagen. Men del är inle särskilt länge sedan vi första gängen stod här och diskuterade denna fråga. Vi befann oss dä i en ny och oväntad situation. Jag vägar påstå all osäkerhden var slor hos oss alla. Vi undrade ju vilken ulveckling vi skulle gä lill mötes och vilka insatser som skulle komma att krävas av oss. Del fanns olika teorier om vill skilda utvecklingsvägar.

Cenlern har hela tiden ansell det vara en styrka all vi pä del hela lagd varit mycket eniga om handlingslinjerna. Vi har kunnat ulveckla en svensk modell för kampen mol HIV/aids som - vågar jag påstå - vid en internationell jämförelse visal sig vara tämligen framgångsrik. När jag säger det belyder det inte all jag anser all vi har någon som helsl anledning alt slå oss lill ro, tvärtom. Jag vill emellertid undersiryka all jag tror pä vär svenska modell, Daniel Tarschys, och pä all vi kan fortsätta att ulveckla denna ulan atl alltför myckel behöva snegla på andra länder, som vi ju ändå aldrig kan jämföra oss med i alla avseenden och som i nästan samtliga fall har en mer negativ utveckling än vad vi har här i Sverige.

Vad är del dä som vi med viss försiktighet kan framhålla som positiva

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Åtgärder mot HIV-infektion och aids

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Åtgärder mot HIV-infektion och aids

tecken? Ja, under 1988 har antalet nydiagnostiserade HIV-posiliva sjunkit jämfört med siffrorna tidigare är. Men del är naturligtvis alldeles för lidigl alt säga om del är en tillfällighet. Naturligtvis hoppas vi dock atl den här trenden skall bestå.

Vi vägar nog också påstå att vi i Sverige har ell bällre grepp om situationen än man har i de flesla andra länder. Till del bidrar försläs den testverksamhet som vi har i Sverige och som har varil mer omfattande än sådan verksamhet varit i något annat land. Bortsett från den testning som görs på alla blodgivare räknar man nu med atl nära 1 miljon test har utförts. Hur mänga personer som testats vel man inte, eftersom mänga har testats flera gånger. Man uppskattar dock all 20-25 % av dem som är i de sexuellt mesl akiiva åldrarna har blivit testade. Mycket tyder nu på alt det börjar bli mindre dramatiskt all göra elt HIV-test. Del beror säkerl pä atl man numera mer eller mindre rutinmässigt erbjuder vissa grupper test vid deras kontakter med sjukvården.

Vi har också haft en tämligen omfattande informationsverksamhet, både en allmänt utformad och en som har riklats mot vissa målgrupper. I dag är därför kunskaperna om HIV/aids helt säkert tämligen slora hos hela svenska folkel, inle minst hos den yngre generationen. Så längl har alllsä informationen varit framgångsrik. Däremol har inle denna ökade kunskap hos människor lett till att man i särskilt slor ulslräckning har ändrat sitt beteendemönster, dvs. på ett sätt som borde vara naturligt för att minska risken för smittöverföring och risken för all man själv blir smittad. Det måste ändå vara elt av informationsverksamhetens allra främsla syften all få till stånd en förändring av beteendemönstret. Vi kan alltså konstatera atl det behövs nya vägar och nya och fördjupade former för atl inle minst ungdomarna skall förmås all ändra sina attityder och sitt beteende.

Frän cenlern har vi gång på gång framhållit hur viktigt del är atl skolans sex- och samlevnadsundervisning får de resurser som krävs för atl den skall fungera på ell lillfredsslällande sätt, på alla skolor och pä olika stadier.

Så här säger ulskollel i denna fråga: "Skolan har en unik möjlighel all nå ungdomarna med information. Utskolld har även i andra sammanhang vid åtskilliga tillfällen framhållit atl sex- och samlevnadsundervisningen i skolan måsle förbällras. Undervisningen skall vara elt led i en vidare samlevnadsundervisning där begrepp som ansvar och hänsyn inte glöms borl i en hantering som lätt kan tendera alt bli för leknisk."

Del är precis del som det handlar om. Det är skolöverstyrelsen också

myckel medveten om, och man har vid flera tillfällen påvisat behovet av mer

resurser för alt kunna genomföra en nödvändig fortbildning av lärarna. De

här pengarna bör SÖ få. Det skulle röra sig om en ganska begränsad del av

' aidsanslagd, men det skulle vara myckel väl använda pengar.

Jag yrkar bifall lill reservalion nr 7.

En annan väg när det gäller all nä fram lill människor med information är all använda inlresseorganisalionerna. All erfarenhet visar atl människor lättare anammar ett budskap när del förmedlas av nägon i den nära omgivningen, någon som man har gemensamma inlressen med och som man län kan identifiera sig med. Det förekommer också, och många organisationer får anslag, men det sker enligl centerns uppfallning i alllför lilen utsträckning. Jag är ganska övertygad om atl en del av del cenlrala

informalionsanslagd med fördel skulle kunna avsättas lill organisationerna för deras mälgruppsanpassade upplysningsverksamhet.

Jag yrkar därför bifall till reservalion nr 6.

Så övergår jag lill den för dagen mesl aktuella frågan, nämligen utdelning av sprulor till narkotikamissbrukare. Jag har tidigare talat om polilisk enighet, och det är något som har gällt också narkotikapolitiken, inle minst under senare är. Vi har varil överens om atl konsekvent avvisa all icke-medicinsk hantering av narkotika, inle bara försäljning och innehav utan också själva bruket. Del har varil oss fjärran att ägna oss åt Amsterdam-metoder och liknande, där man betraktar s.k. soft drugs som oskyldiga och som man därför tillåter fri försäljning av.

Vi har också i princip varil överens om att inga ansträngningar får sparas när del gäller alt bekämpa missbruket genom olika vårdformer och, framför allt, genom en intensiv och konsekvent förebyggande verksamhel.

All mol den bakgrunden dela ul sprulor fill narkomaner och således tillhandahålla de verklyg som vi vel skall användas för all genomföra det som riksdagen tidigare har karakteriserat som brott, ler sig naturligtvis helt oacceptabelt. Den uppfattningen har - del vågar jag påstå - en stor majoritet i socialutskottet också haft under hela den fid som frågan under senare år har varit akluell. Ett lillfälle när den blev aktuell var när vi fick reda på alt man i Lund hade inlett ett sprutulbylesprogram av mycket blygsam omfattning. Detta sanktionerades av utskottet och riksdagen, därför atl vi hoppades alt del skulle ge oss värdefull kunskap.

Utskottet sade i sitt betänkande 1986/87: "Utskollel kan inle acceplera all verksamheten i Lund utökas eller atl liknande verksamheter inleds pä andra håll i strid med strävandena inom narkolikapolitiken."

Vad var del då som hände? Jo, Lundaprojekld utökades snabbi mycket kraftigt och kom all innefatta också Malmö, där inte mindre än 500 patienter per månad blev föremål för verksamheten. När försöksverksamhelen var avslutad konstaterades atl den inte varil uppbyggd på dl sådant sätt atl del var möjligl all göra en vetenskaplig utvärdering. När socialstyrelsen gjorde en enkätundersökning sommaren 1988 framkom del dessulom att det vid inle mindre än 8 av landets 29 infektionskliniker hade förekommit verksamhet med utdelning av sprulor och kanyler. Några kliniker besvarade inle enkäten.

När vi från centern efter mycket noggrant övervägande har beslutat oss för atl inte motsätta oss en begränsad försöksverksamhet har vi gjort det av följande skäl.

Vi anser för del första, liksom regeringen, all en verksamhel inte hell kan avvisas som, om den är vetenskapligt uppbyggd, kan ge kunskap om huruvida sprutulbylesprogram är en möjlig väg all gå när det gäller alt hindra smittspridning av HIV, där syftet således är all rädda liv.

För det andra understryks del krafligl i del förslag som nu föreligger atl en försöksverksamhet är all betrakta som undantag från gällande bestämmelser och inle är en verksamhet som kan bedrivas fritt var som helst i landel. Del är alltså fråga om alt samhällel skaffar sig en bällre kontroll över utvecklingen än som hiltills har varil fallet.

För del iredje är en viklig anledning lill alt del är möjligl all bejaka

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Åtgärder mot HIV-infektion och aids

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Åtgärder mot HIV-infektion och aids

förslaget, att villkoret för atl en verksamhel kommer lill sländ är all socialtjänsten skall godkänna densamma och genom sina narkomanvårdsresurser delta i verksamheten. Också polis och åklagare skall höras innan verksamheten startar. Avsikten är att det parallellt med sprululbylespro-grammel skall förekomma en konlinuerlig koniakt med missbrukarna.

1 cenlern finner vi all del är självklarl all regering och riksdag måsle förbehålla sig rätten all ange hur principerna skall se ul för en sä prioriterad verksamhet som kampen mot narkotikamissbruket. Vi anser därför all del ställningstagande som utskoltsmajoriteten har gjort är väl avvägt.

Jag skall bara lill slul beröra ytterligare en reservation, och del är reservalion nr 8, som gäller upphörande av tvångsisolering. I ett fåtal fall blir del fråga om alt Ivångsisolera människor som inte är beredda atl rälla sig efler de regler som måsle följas i samband med Hl V-smilla. När smillskydds-lagen antogs, bestämdes det också att den smillade när som helsl skall kunna fä sin sak omprövad. Det kan verka fint och humant pä alla säll, men jag är inle alls säker pä atl del är del.

Om man jämför med annan lagstiftning, finner man atl patienten i l.ex. lagen om sluten psykiatrisk vård med några månaders mellanrum kan få sin sak omprövad. Det beror på att det måste finnas rimlig anledning atl anta all silualionen varakligl har förändrats. Del sker naturligtvis inte över en natt, inle heller för dessa patienter. Det ligger alllsä inle alls i patientens intresse om prövningen kommer alt bedrivas på ett slentrianmässigt sätt, vilket lätt kan bli fallel lill följd av del här beslutet. Därför yrkar jag bifall lill reservation 8. Förutom bifall till våra reservationer yrkar jag bifall till utskottets hemställan.

Anf. 9 GUDRUN SCHYMAN (vpk):

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservalionerna 7 och 11 i belänkandel. Del gäller rätten lill anonymitet vid provtagning och ökade satsningar för skolans sex- och samlevnadsundervisning.

I delta anförande vill jag dock koncenlrera mig pä vad som är huvudfrågan i dagens deball, nämligen sprulprojektd. Del som Daniel Tarschys sade i sill inlägg, vilket överensslämmer med det förslag som socialstyrelsen har lagl fram, bygger såviit jag förslår pä tvä antaganden. Det ena antagandet är det all del finns de som inle kan slula missbruka narkotika, och del andra är alt uldelning av rena sprutor har en positiv inverkan pä smittspridningen.

Det första anlagandel, att del finns vissa personer som inle kan slula missbruka, är enligt min mening elt myckel svårt anlagande. När kan man säga någonting sådanl om en person? Hur vet man atl del är på del sätlel? Vilka personer skall man klassa som kroniska missbrukare och vilka inte? Det blir en myckel svår avvägning och de som skall göra den är människor som arbetar inom narkomanvärden. Dessa skall säga lill en person: Du fär sprutor, eflersom jag ser att du inle kan slula. Och lill en annan skall de säga: Du kan säkerl slula, varför du inle får några sprutor. Det är denna omöjliga arbetssituation som sä mänga har reagerat emot. I mill lycke är del en cynisk inslällning lill människor, även om Daniel Tarschys brukar kalla den för human.

Del andra antagandel, alt uldelning av sprutor gör nylla, är faktiskl en sak

som vi inte vel någonting om. Det är därför som vi säger atl utdelningen i Malmö och Lund, som vi vel är olika, inle har kunnal ulvärderas pä ell sådant säll all man med säkerhel kan säga atl det har blivit den påstådda effekien. Del finns hell enkell inle underlag för all dra så vittgående slutsatser som man har velal göra. Det är därför som vi kommer med krilik. Vi säger också: Okej, länk om det skulle vara så, alt en sprululdelning under kontrollerade former - vilkel det här inle har varil, och del skall jag återkomma till - skulle ge en positiv effekt. Då vore det nalurliglvis bra. Men läl oss dä la reda på della genom alt strama upp det projekt som finns, och eventuellt tillkommande, genom atl knyta det till ett nära samarbete med socialljänslen, genom alt sälta in det som dl led i elt behandlingsarbete och genom all hell enkell ge del sädana former atl det blir möjligl alt göra en ulvärdering. Då kan vi så småningom säga om det verkligen ger någonting eller inte. Del råder slor enighet om atl del är sådana brister i del material som hillills har lagls fram alt man inte kan uttala sig säkerl.

Del s.k. utbytesprojektet i Lund och Malmö lycker jag inle all man kan kalla för ett utbytesprojekt. Hälften av sprutorna har inle kommit lillbaka. 10 000 sprulor har delals ul under den lid som del är fråga om. 5 000 har kommil lillbaka. De personer som har kommil lillbaka för all byla ul sina sprutor har hafl möjlighel atl vara fulll anonyma, vilkel också gör del myckel svårl all kontrollera verksamheten. Den ulvärdering som jag talade om har av denna anledning blivit myckel bristfällig och omöjlig att pä något säll göra säker. Del enda som man med säkerhel kan säga är att missbrukarna har uppfattat del hela som en positiv åtgärd. Detta finns med som en av de kriterier som man pekar pä vid utvärderingen. Tacka för del! Hur skulle man kunna Iräffa på en narkofikamissbrukare som skulle vända sig mol alt fä gä till ett slälle och hämla sprulor? Det vore enligl min mening märkligl. Om man tillgodoser eftersatta behov blir naturligtvis människor glada. Men frågan är vad det är för behov som narkotikamissbrukarna i dagens Sverige har. Är det just behovet av rena sprutor som är viktigast? Jag undrar om det är så. Del är nämligen ganska billigt att köpa sprutor pä narkotikamarknaden, och det finns dessulom golt om dem. Del är inle där skon klämmer.

Däremot finns det andra saker som missbrukare efterfrågar, l.ex. vårdplatser, kompetent behandling, utbildad personal och tillgäng lill avgifi-ningsplatser. En mängd sådana saker fallas i dag. Vi har en ganska iragisk silualion på narkolikamissbruksområdd, inte minst här i Slockholm, vilkel vi fick belägg för i en undersökning för bara någon vecka sedan. Del gällde bl.a. de lunga missbrukarna. Där har värden misslyckals lolall. Ell av problemen är all del inle går all fä fram behandlingsplalser. Ibland handlar det inte ens om pengar ulan om atl människor inte vill ha missbrukare i sin närhel, framför alll inle HIV-posiliva. Man sätter slopp för etableringen av värdhem, därför atl man anser att värdet pä ens eget hus skulle sjunka vid en etablering. Lokala politiska opinioner försvårar det nödvändiga narkotikaarbete som riksdagen faktiskt har beslutat om. Det är ett slörre problem i del här perspektivet. Möjligen skulle man få en myckel positiv reaktion om man till narkotikamissbrukarna delade ut l.ex. kläder, pengar eller bostäder. Jag tror all de skulle uppfatta det som mycket positivt, och jag tror att del skulle ha belydelse när del gäller bekämpningen av HIV-smiltan. Jag tror också all

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Åtgärder mol HIV-infeklion och aids

2 Riksdagens protokoll 1988/89:105

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Åtgärder mot HIV-infektion och aids

man skulle kunna säga all del här skulle vara en bra ålgärd, dvs. en kraftig salsning pä narkomanvården.

All inte säga ja lill det här förslagel innebär enligt Daniel Tarschys all utskottsmajoritelen är på kollisionskurs. Med vem? frågar jag mig. Jo, med infektionsläkarna, och så radar han upp en mängd personer och titlar. För min del kan jag rada upp lika många andra. Problemel är alltså all socialstyrelsens förslag är på kollisionskurs med narkomanvårdare, fältarbetare, behandlingspersonal, läkare, klienlorganisalioner m.fl. En massiv opinion bland de människor som pä fältet arbelar med narkotikamissbrukare, människor med god och långvarig kännedom om hur narkotikamissbrukare fungerar, har sagl ett entydigt nej. Vad skulle del innebära för arbetet både med narkotikamissbrukare och med HIV-posiliva, om man genomdrev ett sådant här förslag mol så stora personalgruppers och anhörigas vilja? Vad skulle det innebära och för vårdsituationen som helhel. om man satte sig över alla dessa personers åsikter i denna fråga och genomdrev elt sådanl här förslag, därför alt en läkaropinion vill del? Jag anser atl resullald skulle bli kalaslrofall. Del skulle få förödande konsekvenser med lanke på missbruks-situationen och resurserna, som vi vet redan är hårt ansträngda och svärutnyiijade. Jag lycker all folkparliel borde tänka på vilkel ansvar man ikläder sig i en sådan här situation, om man får igenom sin vilja.

Visst skall vi använda alla goda medel för all försöka fä en bättring i den här situationen. Jag tycker atl del är mycket olyckligt, när narkotikasilualio-nen ser ut som den gör, alt man för en så livlig debatt om den här älgärden som jag anser vara ell stort slag i luften. Vi vet myckel litet om huruvida den har någon effekl över huvud taget. Del är bältre alt vi satsar vår energi och våra krafter pä all bekämpa narkotikamissbruket.

Jag skall nu ge Daniel Tarschys tillfälle atl besvara en fråga som en tidigare talare har varit inne på och som gäller kriminaliseringen. Del är myckel märkligl, måsle jag säga, alt man i humanitetens namn kriminaliserar narkotikamissbruk. Vpk var del enda parti i riksdagen som sade nej lill en kriminalisering, just med hänsyn lill del som Daniel Tarschys själv sade: Man kan hala narkotika utan atl hala narkomaner. Samtliga partier här i riksdagen ulom vpk kriminaliserade alltså bruket. Vi menar atl en sådan kriminalisering i hög grad försvårar narkolikavärden - försvårar människors tillit när del gäller atl söka vård. Man har här gjort en logisk kullerbytta, som det måsle vara mycket svårt för folkpartiet atl i del här läget reda ut.

En sak som det har talals för lilel om när det gäller aids är de sexuella smittvägarna. Man talar mycket om injeklionsmissbrukarna, men de sexuella smittvägarna är ju inte pä långl när stoppade. Det gäller de homosexuella, och det gäller prostitution, som vi inle alls talar om. Varför vill man inle vidla några ålgärder mot prostitutionen? Vi har från vpk krävl atl man skall kriminalisera brukarna, dvs. torskarna. Vi tror all det skulle vara dl effektivt medel alt få bukt med prostitutionen - och det är vikligl nu i aidslider.

Varför lalar man inle om sexualvanorna över huvud taget? Vi hade skrivit en motion, som behandlas i detta belänkande, om genomförandel av en slor undersökning av svenska folkets sexualvanor. Jag vet alt alla i utskottet var eniga om delta, och jag vet också all aidsdelegalionen har uttalat all della är en ålgärd som del är rikligl att genomföra nu. Därför har vi inte avgivit någon

reservalion. Vi hoppas verkligen all del inle bara är ord utan att detta också i handling blir av.

Regeringens förslag i den här frågan, som vi alltså har ställt oss bakom, är enligt vår mening väl avvägt. Vi lycker alt del är bra med kopplingen lill socialtjänsten. Del är bra all socialtjänsten på det här sättet har elt veto i frågan, sä all den sprululdelning som blir akluell kommer all ske under kontrollerade former och som en del i ett större behandlingssammanhang.

Jag tror det var Daniel Tarschys som tog upp frågan orn EG - alt moderalerna, som annars är så positiva till EG, inte ville vara del i del här lägel. Jag vill la tillfället i akt och säga all vpk nu i hög grad är motståndare till en harmonisering till EG. Det är väl bra alt se all logiken håller även i den här frågan.

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Åtgärder mol HIV-infektion och aids

Anf. 10 ROSA ÖSTH (c) replik:

Herr lalman! Gudrun Schyman har ju inle varil med sä länge i aidsdebalten här i kammaren. Men hade hon varit del, skulle hon ha vetat atl vi har talat myckel om alla de smillspridningsvägar som finns, inte minsl de sexuella. Del var bl.a. delta som jag var inne pä när jag framhöll hur viktigt det är att vi fär en fungerande sex- och samlevnadsundervisning i skolan. Vpk är dess bättre också med på en reservation som går ul på atl man skall ge SÖ mera medel.

Som en informalion lill Gudrun Schyman vill jag även berätta all centern sedan flera år har krävt ålgärder mot de prostituerades kunder. Men den frågan behandlas i dl annat utskott och är därför inle föremål för diskussion vid del här fillfälld.

Anf. 11 DANIEL TARSCHYS (fp) replik:

Herr talman! Jag uppskattar all Gudrun Schyman försöker bena upp resonemanget i dess logiska beståndsdelar. Hon säger all värl slällningslagande bygger pä två förutsättningar: för del första all del finns narkomaner som inte kan avvänjas och för del andra alt uldelning av rena sprulor har positiva effekler.

Ja, del är alldeles riktigl. Vi kan kanske modifiera den första satsen sä, all del i varje fall vid varje givet tillfälle finns personer som inte klarar av att lämna sitt narkotikamissbruk. Jag tror alt l.o.m. Gudrun Schyman är beredd alt inslämma i det påslåendet. Jag tror att alla erkänner atl del finns lunga missbrukare som pä korl sikt inle klarar av atl göra sig kvill sitt beroende.

Då är frågan om vi skall slicka huvudel i busken och låtsas som om de inle finns - eller säga alt om de får HIV så är det lika bra - eller om man skall göra sitt yttersta för atl försöka förhindra all den gruppen blir genomsmiltad och därigenom också smittar andra delar av befolkningen, framför allt pä sexuell väg.

Jag tycker all del är ell lätt slällningslagande. Man bör la ställning för hälsa, för smittskydd, och därför vidta de åtgärder man kan vidla för atl se till att de narkomaner som för ögonblicket inle klarar av all göra sig kvin siu missbruk skall skyddas.

Den andra förutsättningen som vi bygger pä är atl detta med rena sprutor har smillskyddande effekler. Del är klarl atl man kan försöka grunda delta

Prot. 1988/89:105 ställningstagande på olika sätt. Vi lycker att det ändå har ett vissl inlresse alt

27 april 1989

Åtgärder mot HIV-infektion och aids

konsiaiera all Världshälsoorganisationen efter mycket grundliga diskussioner i den här frågan har kommil fram lill elt enhälligt ställningstagande och utfärdat en rekommendation, där man jusl utgår från alt det har en effekt, alt regeringar runl om i världen har kommil lill samma slällningslagande och all en mängd vetenskapliga auktoritder har uttalat sig i den här riktningen.

Jag vill inle påstå att vi besitter absolut kunskap, absolut visshet. Skulle vi basera allt vårt arbele mol HIV pä ell krav på absolul visshet, skulle vi anlagligen inte kunna göra någonting alls. Men i många lägen måste man arbeia på basis av det som en överväldigande majorilel av sakförslåndiga experter anser vara riktigl. Om man vill välja den ledstjärnan, dä har man faktiskt bara dl val i den här frågan, och del är ätt acceplera och stimulera en verksamhel som innebär atl förorenade sprulor inle används utan alt rena används av dem som vi inte lyckas, hur vi än anstränger oss, att avvänja från narkotikamissbruket. Jag upprepar atl målel självfallel är att alla missbrukare skall avvänjas. Men man måste kunna inse att del ibland behövs en andra försvarslinje om den första inle häller.

Anf. 12 GUDRUN SCHYMAN (vpk) replik:

Herr lalman! Vissl är del sä, alt det vid elt givet lillfälle kan finnas missbrukare som befinner sig i en sådan silualion atl inan kan säga alt detta är någonting som den här personen inle klarar av just nu - men kanske senare. Del är ju svårt alt vela. Men för all kunna göra den bedömningen måsle man enligl min mening kunna känna den här personen väl. Man måsle ha en behandlingskontakl, som är uppbyggd genom atl man har träffats, all man har diskuterat och provat sig fram med olika behandlingsformer och behandlingsvägar. Har man den kontakten och gör man så småningom en bedömning av en människa ulifrån en personkännedom, dä kan man också introducera del här utbytet av sprutor. Då fungerar socialljänslen och narkomanvården precis sä som har föreskrivits i del här förslagel som nu gäller - då finns samarbetet etablerat. Kan del då visa sig atl det blir en positiv effekt, dä är del ju bra. Men det är del vi skall la reda pä.

Jag menar atl detta samarbete är nödvändigt. Det förslag som folkpartiet har ställt sig bakom bygger ju pä en ganska förutsättningslös uldelning under anonymitetsskydd, då man inle har möjlighel alt först göra den nödvändiga bedömningen. Del är förkastligt - då är del en omöjlig balansgäng som man skall gå. Hur skall man då kunna avgöra om den här personen har möjlighet alt la sig ur sill missbruk? Hur skall man kunna motivera, hur skall man kunna rådgöra om andra vägar, om man inte känner varandra?

Atl det finns internationell expertis som har ställt sig bakom ställningstagandet är ju möjligt. Jag tror väl atl man har gjort det delvis på grund av att man har en annan situation än vad vi har i Sverige. Narkolikapolitiken ser mycket annorlunda ul i andra länder. Jag tror att Sverige är ett av de länder som har den mesl restriktiva narkolikapolitiken. Vi hade ju från ulskoltets sida lillfälle atl ta emol besök av holländska parlamentariker för att diskulera detta. Deras inslällning till narkotika och narkotikas farlighet var rent skrämmande. Jag kan länka mig atl man med utgångspunkt i en mycket mer liberal hållning i narkolikafrågan lycker atl det här väl inle är så myckel all

Åtgärder mol HIV-infeklion och aids

orda om. Det är forlfarande ingen som har hävdat atl del finns inlernalionel- Prot. 1988/89:105 la sludier som uppfyller de krilerier som vi anser all sludier skall uppfylla. Jag 27 april 1989 iror alt man fär hänvisa lill alt Sverige är en aning unikl i den här frågan - vi måsle nog göra våra egna sludier.

Anf. 13 DANIEL TARSCHYS (fp) replik:

Herr talman! Kräver man absolut visshet som bas för sina handlingar, då blir det inte särskilt myckel gjort!

Gudrun Schyman talade om behandlingskonlakter. Del är alldeles rikligt atl del är oerhört vikligl. Men elt av de storslagna resultaten av försöket i Lund är ju all man kom i konlakl med en fantastisk massa narkomaner som inte var kända av socialtjänsten och som genom deltagandel i sprututbytes-programmet kunde knyta konlakl med socialljänslen och med narkomanvärden. Del här är alltså ell viktigt instrument för atl fånga upp av socialljänslen okända narkomaner och molivera dem lill behandling.

Del krav som Gudrun Schyman vill uppslälla, nämligen all socialljänslen skall vara den enda "ingången" lill den här lypen av verksamhel är däremol inle särskill ändamålsenligl.

Lät mig slulligen påminna om att även socialstyrelsens förslag bygger på tanken att verksamheten skall bedrivas i nära samverkan med andra berörda myndigheter - med socialtjänsten, med polisen och andra instanser som är inblandade i narkomanvården. Del är självfallet också vår utgångspunkt. Därför är det fel att här måla upp nägon molsällning. Även försökd i Lund har skelt i kontakt med andra, i narkomanvärden inblandade organ.

Anf. 14 GUDRUN SCHYMAN (vpk) replik:

Herr talman! Daniel Tarschys säger all verksamheten i Lund har gjort atl man kommil i kontakt med narkomaner som man inle tidigare varil i konlakl med. Sä har del nalurliglvis varit: En del har man haft kontakt med en gäng, en del två gånger, en del tre gånger. Elt fälal har man varil i kontakt med en längre lid. Nu har jag inle siffrorna i huvudel, men del är faktiskl en minoritet som man hafl en kontinuerlig kontakt med, en kontakt som varil möjlig all använda till atl bygga upp en behandlingsmolivalion.

Absolul visshet kanske man inle alla gånger kan kräva, men man måsle åtminstone kunna kräva att någonting lalar för all del samband existerar som man påstår finns. Vi vet att ulvecklingen inom andra slorsladsregioner, l.ex. i Göleborg, och i andra delar av landel under samma lid har varil lika positiv som i Malmö och Lund, trots atl man inle alls hafl några sprutprojekl. Det är då andra faktorer som varil avgörande. Till en del har det nog varil insatser inom missbruksvärden, uppsökande verksamhel och liknande.

Det finns alltså ingenting som lalar för atl man kan dra de här mycket viilgäende slutsatserna. Del är möjligl all vi i stället skulle kunna börja dela ul kläder och säga all del gör atl vi kommer i kontakt med sä många narkomaner som vi inte tidigare hafl kontakt med. Del är faktiskl sä, Daniel Tarschys, och jag tycker inte att man kan bortse från det. Man skulle kunna kräva någol mer av visshet än man här har gjort.

Vi är överens om atl del skall vara ett nära samarbele med socialtjänsten, och del är ju inskrivet i förslagel. Därför lycker jag faktiskt alt det är bra.

Prot. 1988/89:105 Jg gav nu Daniel Tarschys tillfälle till två repliker för att jag irodde all han

27 april 1989 skulle säga någonting om kriminaliseringen. Nu är repliktiden såvitt jag

~ förstår slul, sä det fär väl bli i näsla omgång.

Åtgärder mot HIV-

infektion och aids jg j STENBERG (mp):

Herr lalman! Jag lycker alt Rosa Öslh från centern sade mycket klokt om narkolikabekämpningen; jag ser inle nägon anledning alt upprepa del. Jag vill angripa problemet från ett annat håll.

Miljöpartiet de gröna anser, liksom alla andra, alt drogberoendet skall motarbetas. Till drogerna räknar vi alkohol, tobak, narkotika och vissa beroendeframkallande mediciner. För all motarbeta drogmissbruket måste vi motarbeta anledningarna till atl missbruket uppslår, nämligen människors känsla av hopplöshd inför sin livssilualion. Viljan alt via en drog fly undan ell olillfredsslälll liv. Då måste vi skapa dl samhälle med lid för närhet, ömhet, samvaro - ell samhälle med lid för varandra.

Vi måsle undvika inle bara den maleriella nöden ulan även den andliga. I dagens industrisamhälle håller vi pä all rationalisera borl de mänskliga konlaklerna. De blir allt ytligare och allt snabbare. Ofta sker de i dag via dalorer. Del är snabbi och effeklivl, men samiidigi missar vi kroppsspräkd. Vi fär bara halva informafionen från varandra.

Nej, vi måsle skaffa lillbaka förmågan alt använda liden lill all lyssna på och lala med varandra. TV-apparaler, videor och radioapparaler kan inle ersälla den mänskliga röslen, den mänskliga kontaklen. All upprällhälla och behälla mänsklig konlakl lar tid, och lid är i dag någoniing del är ont om.

Inle ens här i riksdagen har vi fid. Vi har inle lid alt lyssna på varandra -del viiinar de lomma riksdagsbänkarna om. I stället får vi papper i oändliga mängder, som vi hoppas hinna läsa. Vi borde la oss lid atl lyssna på varandras argumenl och lugnt och sakligt diskutera oss fram till gemensamma ståndpunkter där det är möjligt. Plenisalen borde ha varit full i dag, när vi diskulerar någoniing sä vikligl.

Generellt sett är det viktigt att regelbundet arbeta utan jäkt med korlare arbetsdag än vi har nu och med ett utbyggt sociall nätverk i ett samhälle där drogerna inte skall behövas. I ell samhälle där människor är olyckliga och oharmoniska söker de avkoppling och glömska genom drogerna, och dl sådanl samhälle vill vi inte ha, även om del är fyllt med aldrig sä mänga prylar.

Nu finns del i alla fall människor som har blivit narkomaner, och vi måste hjälpas ät atl om möjligt bli av med beroendet av narkotika. Naturligtvis löper sprulnarkomaner en ökad risk alt fä HIV och senare aids. Den spridning som sker via infekterade sprutor och kanyler skall vi göra någonting åt. Vi kan aldrig acceplera all någon blir narkoman. Men vi kan inle heller låla bli all försöka hindra HIV-spridningen.

Om jag hade dl barn som inte var narkoman skulle jag säga: Stoppa all narkotika vid gränserna, sä all mill barn inle riskerar an bli narkoman! Om jag hade ell barn som använde hasch skulle jag säga: Inga fria sprulor, sä all mill barn frestas alt bli sprulnarkoman! Om jag hade ell barn som var spruinarkoman skulle jag säga; Ge min barn rena sprulor sä att del

åtminstone inte riskerar att bli HIV-smittat! - Det går inte att lösa alla problem med en handling.

Vi anser atl försöksverksamheten för alt undvika yllerligare spridning av HIV och aids bör ulvidgas, så all verksamheterna i Malmö och Lund ulan någon slörre förändring ingår i den. Men då måsle verksamhelen kunna utvärderas vdenskapligl. Del är nödvändigl.

Med detta yrkar jag bifall till reservalionerna 5 och 11; den senare handlar om anonymitet vid provtagning.

Jag har litet mera att säga. Miljöpartiet de gröna känner stor oro inför den framlida ulvecklingen på narkolikaomrädd. Vi tror all den pågående harmoniseringen med EG kommer all innebära förändringar av vär narkolikapolitik. Den största faran ser vi i minskad gränskontroll. Vi borde i slällel utöka narkotikakontrollen vid gränserna. Dessulom finns del en fara i harmoniseringen när det gäller alkoholpolitiken. Den kan leda till ökad alkoholkonsumtion, och del kan vara inkörsporten lill ell ökat narkotikamissbruk. Tack för ordet!

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Åtgärder mot HIV-infeklion och aids

Anf. 16 ANN-CATHRINE HAGLUND (m):

Herr talman! Kampen mot narkotikamissbruket måste föras med samma krafl som kampen mol aids! Med samma krafl och med samma envishd.

I socialulskollels betänkande 21 står: "Samhällel får inle vare sig i ord eller handling agera sä all den ena kampen uppfattas som mindre viklig än den andra."

Della kan inte betonas för mycket! HlV-virus och narkotika är båda ödeläggande om än på olika säll. Vi fär aldrig priorilera bekämpning av del ena pä bekostnad av del andra. De signaler man i sä fall sänder ut kan fä mycket omfattande konsekvenser.

Uppfattas del som om vi slappnar av i vår bestämda attityd mol narkolikan kan följderna bli ödesdigra.

Herr lalman! Vi har i moderala samlingspartiet en myckel bestämd uppfattning när det gäller synen pä narkotika, på missbruket, vården och behandlingen. Denna syn har vi redovisal många gånger här i riksdagen. Vi har också gång på gång - inle minsl i riksdagen - påtalal hur avgörande arbetet mol missbruket är när del gäller kampen mol HlV-smittans spridning.

All acceplera fri utdelning eller fritt utbyte av sprutor och kanyler till missbrukare är för oss fullsländigl otänkbart. Det finns i dag ingel som lyder pä atl detta skulle vara elt verksamt medel för atl stoppa spridningen av HIV. Ingen verksamhet, vare sig i Sverige eller utomlands, bevisar della. En verksamhet med utdelning av rena sprutor och kanyler till narkotikamissbrukare kan inte godtas utifrån dagens kunskaper och erfarenheter. Inte ens erfarenheterna frän ullandel är sä entydiga som det har låtit här i dag. Vid FN:s narkotikakonferens 1987 l.ex. fanns ett betydande motstånd särskill bland utvecklingsländerna mol uldelning av sprulor och kanyler. Vid bedömningen av WHO:s uttalanden från två expertmöten- det senaste 1988, där man mest rekommenderade länderna alt överväga införandel av konirollerade program - har del betydelse vilka experler som dellar.

Vi moderaler har dock när det gäller regeringens förslag om försöksverk-

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Åtgärder mot HIV-infeklion och aids

samhelen med uldelning av sprutor och kanyler lill narkotikamissbrukare kommil fram lill olika slällningstaganden - trots att vi har helt och hållet samma bestämda uppfallning när del gäller narkotikamissbruket.

Efter att länge ha följt arbetet med att begränsa HIV-smiltans spridning och efler alt noga ha analyserat och övervägt problematiken, har jag fillsammans med mina medmolionärer kommil fram lill atl vi - liksom regeringen-inle vill motsätta oss en viss, mycket begränsad försöksverksamhet med bestämda villkor så atl det blir möjligt atl skaffa underlag för en vetenskaplig ulvärdering och bedömning.

Jag vill dock gärna erkänna atl jag är myckel tveksam, och jag lycker del är svårl atl medge försöksverksamhel ens med stränga krav pä vetenskaplighet. Jag instämmer i åsikten atl del är nödvändigl all få ell vdenskapligl underlag. Del finns så myckel lyckande och Ivärsäkerhd i den här deballen, för atl använda Daniel Tarschys ord: enkelspårighd ät båda hällen. Del finns också människor med djup övertygelse för eller emot uldelning av rena sprutor. Den har de utifrån lång erfarenhet av arbele bland missbrukare och HIV-smitlade missbrukare. En vetenskaplig utvärdering kan ge oss kunskap och underlag för en vidare bedömning.

Jag instämmer i del som Gudrun Schyman sade om atl vi måste skaffa oss kunskap ulifrån våra egna förhållanden och utifrån vår svenska syn pä bekämpningen av narkotikan.

Mänga av oss som följt arbelel mol narkoiikamissbruk och mol spridningen av HIV hade iroll all verksamhelen i Lund skulle ge elt vetenskapligt underlag. Det gjorde den inte. Det hade varit värdefullt om verksamhelen i Lund hade givil underlag för vetenskaplig utvärdering. Jag delar nu ulskoltets uppfattning all verksamhelen i Malmö inle motsvarar de krav på kontrollerbarhet man måste ställa.

I molion Sol7 säger vi molionärer att vi i likhel med regeringen anser alt det saknas vetenskaplig grund för alt anse atl man kan förhindra spridning av HIV genom alt starta fler utbytesprogram. Vi kan inte instämma i socialstyrelsens slutsats att fördelarna med en kontrollerad sprutulbytesverksamhel överväger nackdelarna. Ej heller kan vi biträda socialstyrelsens förslag lill fortsatt och utbyggd försöksverksamhel. Denna verksamhet skulle kunna bli alldeles för omfattande. Socialstyrelsens förslag står i klar strid mol riksdagens restriktiva hållning atl eliminera alla led i narkotikahanteringen, ett förhållningssätt som är i samklang med ansträngningarna atl begränsa HIV-smittan. Regeringens förslag till försöksverksamhet är myckel restriktivare än socialstyrelsens, vilket visar alt regeringen i stort sett delar den syn som vi har som står bakom molion Sol7. Vi molionärer säger därför all om del finns föruisällningar all göra en slrikl vetenskaplig ulvärdering av metodens effekler, vill vi.efter stor tvekan inte motsätta oss en försöksverksamhel i myckel begränsad omfallning.

Vi föreslog dock yllerligare villkor för försöksverksamhelen, av vilka följande är de viktigaste:

Försöksverksamhet får medges på högst tre plalser i landel. Hållbara garantier rnåsle skapas för all verksamhet med utbyte av sprulor och kanyler ej förekommer ulanför försöksverksamheten.

Inga nya storstadsområden utanför Malmö-Lund-omrädet fär komma i

Åtgärder mol HIV-infeklion och aids

fråga för försöksverksamhet. Om verksamheten i Malmö-Lund skall forisäi- Prot. 1988/89:105 la skall den dock utformas så att den ger underlag för vetenskaplig 27 april 1989 utvärdering, annars skall den avbrytas.

Herr lalman! Jag kan nu konstatera alt de flesla av kraven i molion Sol7 blivit lillgodosedda av utskottet.

Särskilt vikliga är de slällningstaganden ulskollel gjort när del gäller atl Storstockholmsområdd bör undanlas. Del lorde vara mycket svårt atl i Stockholmsområdet kunna begränsa en eventuell försöksverksamhet ens med myckel bestämda kriterier. Viktigt är också all verksamheterna i Lund och Malmö ändras om de skall få ingå i kommande projekl, alt socialtjänstens medverkan är en absolut förutsättning för försöksverksamheten saml att utbyte av sprutor och kanyler inle fär ske ulanför försöksverksamheten.

Med utskottets skrivningar får vi en uppstramning av en verksamhel som för närvarande har spritt sig alltför okontrollerat i vårt land.

Utskottet gör myckel beslämda skrivningar, och det är bra. Villkoren för försöksverksamheten blir därmed myckel restriktiva, och det skall de vara. Om det inte går att genomföra en försöksverksamhet som kan ge underlag för vetenskaplig ulvärdering med de villkor som ställts - vilket vissa päslåii - så visar del ju fakliski atl metoden inte häller. I en sä allvarlig sak som denna är det nödvändigt att ha ell vetenskapligt underlag, atl ha kunskap.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill utskottels hemslällan i socialutskottets betänkande 21 momenten 1, 2 och 3, I övriga moment yrkar jag bifall lill de reservafioner som har moderata namn.

I delta anförande instämde Bertil Persson och Inger René (båda m).

Anf. 17 BO HOLMBERG (s):

Herr talman! Jag skall i mill inlägg kommenlera utskotlsmajoritetens ställningstaganden. Inledningsvis vill jag framhålla atl Sverige har tre väldigt lydliga försteg i förhållande till många andra länder i arbetet mol aids.

Del första är vär kunskaps- och bildningsnivå. Den ger oss möjligheler lill informalion och attiiydförändringar hos hela befolkningen. Den silualionen finns inle i mänga andra länder, framför alll inle i Afrika och Asien, där situationen är myckel svär.

Det andra är vär sammanhållna offentliga sjukvård. Här finns stor erfarenhet av smittspridning och stor kunskap atl angripa problemen.

Del Iredje är våra möjligheler atl hantera drogmissbruket. De länder som inle klarar alt hålla nere drogmissbruket kan heller inte på elt bra sätt klara HIV. I USA och flera andra länder är så myckel pengar inblandade i droghandeln all man där slär inför en näsl intill omöjlig silualion. Sådan är dock inle situationen i Sverige.

Jag nämner de här tre förstegen också för att påminna om aids-
delegalionens arbetsmodell. Modellen säger atl ålgärderna behöver länder-
anpassas. De insatser som delegalionen gjort i Sverige är klart framgångsri
ka. Arbetsmodellen ulgär från all insalserna måsle anpassas lill internatio
nella och generella fakta, nalionella förhållanden och de subkulturer som
finns inom vårl land, l,ex, hos narkomanerna. Aids i Sverige måste med
andra ord angripas ulifrån vår situation. Resultatet kan vi nu avläsa: efler 25

Prot. 1988/89:105 några år av fint arbete är situationen den all aids är under myckel god
27 april 1989 kontroll i Sverige.

Åtgärder mol HIV infektion och aids

Nu fördjupas ytterligare arbetet med aids. Grundtanken är informalion, dels i massmedia, dels personinriklad.

Den slora uppmärksamhel som massmedia hiltills visal aidsfrågan kommer knappasl atl fortsätta. Åren framåt blir från informationssynpunkt jobbigare, men lika viktiga. HIV har kommil för all slanna i samhällel. Det betyder atl irovärdig informalion har myckel slor belydelse. Central kunskap kommer alt behövas och ulvecklas. Aids/HIV behöver ingå som en bland flera sjukdomar i all sex- och samlevnadsundervisning. Skolans ansvar är slorl.

Arbetet i aidsdelegalionen inriktas nu på uthållighet och fortsalt engagemang hos alla dem som i tre fyra år gjort vikliga insatser. Detta - tillsammans med mångfalden av lokala insatser som nu pågår runl om i landet - ger oss goda möjligheler alt nå fina resultat också framöver.

Varför säger dä socialutskotlels majoritet nej lill en allmän utdelning av utbytessprulor lill narkomaner och förordar i stället ell begränsal vdenskapligl försök? Jag vill ange några vikliga skäl.

För del första: Del är en samlad och entydig bedömning att vi i Sverige inte slår inför en andra aidsväg. Att i ett sådanl läge vidta åtgärden utdelning av utbytessprulor till narkomaner är inte motiverat.

För del andra: Del är inle säkert all narkomangrupperna har sådant beleende alt utbytessprulor hjälper. Del har deballen i dag rört sig kring. Det är lovvärt atl pröva "engängsförslag" som utbytessprulor, använd kondom etc. Del är enkla budskap. Men ännu vikiigare är all tränga ner i riskgruppernas kulturer, lära deras lagar och se hur de skall bli mottagliga för attitydförändringar. Jusl denna bredare och djupare ansats diskuleras jusl nu i aidsdelegalionen för den fortsatta smittbekämpningen i Sverige.

För del iredje vill jag påminna om resultatet av den hearing som hölls i februari här i riksdagshuset. Där slälldes och besvarades tvä principiellt viktiga frågor:

Är sprululdelning i sjukvården i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet? Nej, blev svarel.

Kommer sprululdelning i konflikt med den nya narkolikalagstiftningen, som kriminaliserar bruket av narkotika? Ja, blev svaret.

Mot den här bakgrunden är jag förvånad över folkpartiels ståndpunkt. Man vill inle ens avvakla vetenskapliga försök ulan tillåla utbytessprulor i humanitetens ijänsl - om jag uppfattade del rätt.

Jag har stor respekt för del engagemang som många svenska läkare visar. Man vill inte atl patienterna skall fä aids, och dä bör också utbytessprulor kunna tillåtas - så resonerar man.

Men folkparliel är som bekant inle liktydigt med en grupp legitimerade läkare. Ett parti måste också väga in lagstiftningsfrågor och la hänsyn till socialvårdens narkotikamål saml polisens och åklagarnas dilemma att kunna skilja mellan legala och illegala sprutor. Varför bortser folkparliel frän den verklighden?

Del är också sä atl kriminalvärden lyder under den allmänna sjukvärds-
26 lagsliflningen. Är del liberalt eller rättvist att undanta fångarna? Eller är det

möjligen så atl man skall dela ul sprutor också på fängelserna?

Ulskollsmajorilelen har i del här lägel vall all förorda forskningsprojekt på högst tre orter i landel och undantar Stockholm, eflersom storstadsområdet Malmö-Lund redan påbörjat försök.

Slen Svensson m.fl. moderater säger också nej till vetenskapliga försök. Ulskollsmajorilelen anser inle all riksdagen skall säga nej lill vetenskapligt forskningsarbete - del kan aldrig vara rätt. Däremot är del en polilisk fråga hur forskningens resultat skall lillämpas ule i samhällel.

Allra sist, herr lalman: Daniel Tarschys har i debalten i dag hävdat atl Sverige skulle vara pä kollisionskurs mot den medicinska kunskapen. Vad säger Världshälsoorganisationen? Jo, WHO säger all utbytessprulor bör övervägas där det är lämpligt. Det är dl annat beslul än vad jag uppfattade atl Daniel Tarschys ville hävda i riksdagsdebatten i dag. Jag tror att en del - rätt eller felaktigt - uppfattade del som en generell rekommendafion.

Vidare delar Svenska läkaresällskapd en enig inlernaiionell slåndpunkl atl del icke finns några vetenskapligt klarlagda samband mellan utbytessprulor och HIV. Det råder närmast medicinskt konsensus pä denna punkt, nationellt och inlernationelll. Del är alllsä inle sä atl Sverige gär emot den internationella vetenskapliga kunskapen, ulan vi är väl i takt med den vetenskapliga kunskap som finns om sambandet mellan sprulor och HIV.

Därmed yrkar jag bifall lill utskotlels hemslällan i samtliga moment.

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Åtgärder mot HIV-infeklion och aids

Anf. 18 DANIEL TARSCHYS (fp) replik:

Herr lalman! Även Bo Holmberg är en relativ nybörjare i den här deballen. Jag hoppas all han sä småningom lär sig del som näsla lalare, Gertrud Sigurdsen, sä småningom har lärl sig. nämligen all inte säga att aids är under mycket god kontroll i Sverige. Aids är inle alls under koniroll i Sverige. Vi vel all antalet aidssjuka kommer all öka under de kommande åren. Under 90-lalel kommer vi alt få myckel slora problem med alt ta hand om och värda alla de aidssjuka som kommer att insjukna efter hand bland dem som i dag är HIV-infekterade.

Bo Holmberg säger alt det är en entydig vdenskaplig uppfallning alt vi inle slär inför en andra aidsväg. Jag önskar all jag kunde inslämma i del oindömd, men jag tror atl en bedömning av den hypotesen, som har framförts av socialstyrelsens aidsexperl Robert Olin, bör anstå tills vi har samlat mera erfarenheler.

Det var många tvärsäkra omdömen från Bo Holmberg om vad som är vetenskapliga ståndpunkter. Han hade hört på en hearing all del inle stod i överensslämmelse med velenskap och beprövad erfarenhet all dela ul rena sprulor.

Nu fattar man knappasl beslul på basis av andrahandsuppgifler från en hearing. Den här frågan ankommer pä HSAN, hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, alt bedöma. HSAN har ännu inle hafl någol fall atl bedöma, och följaktligen är frågan ännu inte bedömd i Sverige.

Som det klarl framgår av regeringens skrivelse finns del inte någol förbud i svensk lagstiftning mot all läkare när de finner del moliveral ur smillskydds-synpunkt förskriver rena sprulor. Det ankommer därför inle pä riksdagen atl med diverse hol i luften skrämma läkare all följa vad riksdagen anser vara

Prot. 1988/89:105 vetenskap och beprövad erfarenhet - eftersom delta inte heller ankommer pä

27 april 1989

Åtgärder mot HIV-infeklion och aids

riksdagen alt avgöra.

Anf. 19 BO HOLMBERG (s) replik:

Herr lalman! Vad jag gjorde i milt inlägg var all redovisa de bedömningar och de ståndpunkter som vi som ledamöter har all ulgä ifrän. Del var ingel egel tyckande, utan det var den samlade bedömningen som finns i aidsdelegalionen atl vi inte står inför någon andra aidsväg. Del var ingel egel lyckande när jag hänvisade lill att man i den ulskollshearing sorn ordnades, där den samlade expertis som vi frågade sade all del icke föreligger nägon vetenskaplig erfarenhet vad gäller utbytessprutor.

Jag är inte alls ule efler all skrämma eller hota våra doktorer, Daniel Tarschys. En fråga som logs upp under denna hearing var vad som skulle hända med de doktorer som i dag delar ut sprutor. Om olyckan skulle vara framme kommer frågan upp lill bedömning av HSAN. Läkarnas förelrädare var naturligtvis inle säkra på vad utfallet skulle kunna bli. Skulle utfallet bli negativt, kan frågan gå över till allmän domstol och läkare kan åtalas. Skall vi vara rädda om våra läkare, måste vi upplysa dem om den fakliska verkligheten.

Denna ulskollshearing visade all vi måste la oss igenom ell antal praktiska lagstiftningsfrågor innan man kan inta folkpartiets slåndpunkl all generellt ge klartecken lill utbytessprulor. Jag är förvånad över, Daniel Tarschys, alt ni från folkpartiets sida hell bortser från de komplikationer man måsle la sig igenom innan man kan säga atl det skall bli en generell utdelning av utbytessprulor.

Daniel Tarschys är känd för all vara en realistisk och klok person som slär med båda fötterna pä jorden. 1 denna fråga har Daniel Tarschys lyvärr lappat fotfästet och hamnal på baken pä en öde ö. Han siller där litet isolerad och diskuterar dessa frågor. Jag ser gärna alt Daniel Tarschys återkommer frän denna isolering och är med i den bredare ansats mol HIV och aids som övriga ulskollel försöker alt göra.

Under detta anförande övertog iredje vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Anf. 20 DANIEL TARSCHYS (fp) replik:

Herr lalman! På den öde ön har jag sällskap av Världshälsoorganisationen, Läkarsällskapet, Läkarförbundet, statens medicinsk-etiska råd, Alro, RFHL, Läkare mol aids och Svensk psykiatrisk förening. Jag känner mig alltså i gott sällskap på den öde ön.

Jag vidhåller all klok polilik och klokt smittskydd är atl se lill, all de narkomaner som på korl sikt inte kan avvänja sig från missbruket åtminstone inle råkar ul för del exlra elände som del innebär all smitlas av HIV. Del finns alltså en ganska bastant vetenskaplig opinion som menar alt det är ändamålsenligt alt försöka se lill all sprulnarkomaner inte använder förorenade verklyg.

Jag vill korrigera Bo Holmberg pä en punkl. Vi i folkparliel har inle varil anhängare av nägon allmän uldelning av rena sprulor. Vi har förordal det

program som socialslyrelsen, efler ingående prövning, har föreslagil. Del innebär all man bedriver utbytesprogram i nära samverkan med de instanser som är ansvariga för narkomanvården.

Anf. 21 GERTRUD SIGURDSEN (s):

Herr talman! Det sker i dag ingen epidemisk utbredning av HIV-smitla i Sverige, men ändå sprids smittan forlfarande. Del betyder atl HIV och aids kvarstår som ell samhällsproblem för överskådlig lid framåt.

Ell väl utbyggi leslsyslem och en inlernalionelll selt mycket väl fungerande smitlrapportering gör alt vi i Sverige har en god bild av det epidemiologiska lägel. Under del senasle året har varje månad rapporterats ell tjugotal nya fall av HIV-smitla. I många av dessa fall har smittan överförts redan i början av 80-talet.

Tolall hade vi i Sverige den sisla mars i år 2 058 kända fall av HIV-smiiia. Av dessa hade 275 insjuknat i aids, och sammanlagt 131 av dessa hade avlidit.

Även om lägel alltså i dag kan te sig mindre hotfullt än vad del gjorde för tvä eller tre år sedan, sä kan bilden av smittspridningen snabbi förändras.

Vi behöver mer kunskap om sociokullurella faklorer av betydelse för HIV-spridningen. och vi behöver fortsälla med kraftfulla insatser i del förebyggande arbelel under lång lid framöver.

Ell viktigt led i del förebyggande arbelel är den kampanj som aidsdelegalionen planerar för våren och sommaren 1989. Den har redan inletts, och del blir en uppföljning på höstens kampanj. Målgrupp är framför allt personer med riskbeteende, ungdomar saml ullandsresenärer. Huvudkampanjen startar den 16 maj rned annonser i dags- och veckopressen och med skyilar i tunnelbanor och på bussar.

Herr lalman! Dagens belänkande frän socialutskottet, som behandlar åtgärder mol HIV-infeklion och aids, andas en ganska slor enighet bland de politiska partierna. Sä har jag också upplevi situationen i aidsdelegalionen under de år den verkat. Det har självfallet i en del frågor funnits meningsskiljaktigheler om vilka ålgärder som man bör vidta. I årets belänkande är det främst regeringsskrivelsen om försöksverksamhel inom hälso- och sjukvärden, med utdelning av sprutor och kanyler lill narkotikamissbrukare, som mött olika reaktioner.

Regeringsskrivelsen ullrycker, som har sagls av flera lalare i dag, en mycket slor tveksamhet lill fortsalt försöksverksamhel i enlighet med socialstyrelsens förslag. Regeringen gör också betydande inskränkningar i förhållande till vad socialstyrelsen har föreslagil - precis som anförs i den moderala reservationen 1: "Förslaget får knappl elt halvhjärtat stöd från regeringen. Reservalionerna är många i regeringens skrivelse." Ulskolisma-jorilden har - lyckligtvis, Daniel Tarschys - i belänkandel yllerligare snävat in möjligheterna lill ulökad försöksverksamhel. Jag hälsar del med mycket stor tillfredsställelse.

De som handlar mesl logiskt och mesl konsekvent i den här frågan är onekligen de moderater som kräver atl utbyte av sprulor och kanyler till narkotikamissbrukare skall bringas alt upphöra. Frågan om en kriminalisering av narkotikakonsumtionen har under många år drivits med frenesi av de borgerliga partierna, inle minsl av folkpartiet. Sverige har tillsammans med

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Åtgärder mot HIV-infeklion och aids

Prot. 1988/89:105 Norge den kanske strängaste lagsliflningen när det gäller narkolikamissbru-
27 april 1989 kel. Vi har en fasl, hård polilik som gör all vi inle resignerar. Målet är ell

Ålgärder mol HIV-infeklion och aids

narkolikafrill samhälle. Jag lycker alt folkpartiet har, i och med ställningstagandet i sin reservalion till dagens betänkande, mjukat upp sin tidigare hårda attityd till narkotikamissbruket. Man säger i reservationen all del vore "oansvarigl all inle omedelbart och pä bred front pröva även denna melod. Värdefull lid har redan gått förlorad genom den snäva attityd som riksdagen hillills har inlagil."

Herr lalman! Jag är ingen nybörjare när det gäller arbelel med atl bekämpa HIV och aids, och jag är sannerligen ingen nybörjare när del gäller atl arbeia mot narkotikamissbruket. Såvitt jag kan se går del inte all faslslälla sambandet mellan sprututbytesverksamhelen och den myckel låga smittspridningen bland injektionsmissbrukare i Malmö-Lund-områdd. I Amsterdam och Köpenhamn, där man har tillgäng till rena sprulor, är smittspridningen stor bland narkomaner. Del vel vi. Ja, del är så all Holland och Danmark ligger i täten i Europa i fråga om smittspridning bland narkomaner, trots alt jusl dessa länder lidigasl och mest systematiskt gått in för uldelning av rena sprutor.

Herr lalman! Egenlligen är frågan om rena sprulor i mycket en skendeball. Förmodligen ligger effekien av en sådan ålgärd nära plus minus noll.

Jag lycker all förespråkarna för rena sprutor och ökade meladonprogram vill göra det enkelt för sig. Med medicinska insatser, som strider mot vår narkolikapolitik, skall man kunna göra en avgörande insats när del gäller spridning av HIV. Har folkpartiets representanter satt sig in i hur narkotikamissbrukare fungerar eller kanske inte fungerar?

Missbrukare frågar sig varför de skulle handskas varsammare med sprulor som de hämlar pä en infektionsklinik än med dem som de köper pä stan. Dessulom säger mänga atl det är enklare och billigare all skaffa verktygen pä stan än att bege sig lill en infektionsklinik. I vissa gäng och i vissa miljöer räknar alla med atl alla är HIV-infekterade. De ser ingen anledning atl göra sig omaket atl ideligen hämla sprulor pä infektionsmotlagningen.

Någon har sagl; Hamnar man ivå man och en sprula pä en reslaurang i Siockholms city - vad gör man dä? Del finns missbrukare som beskriver hur de siller med en hel uppsättning med nya egna sprutor i jackan men ändå kommer alt dela sprula med andra. Kanske del är ell ullryck för ell riluelll beleende. Hur som helsl så är det grupp-psykologiska fenomen och praktiska omständigheter som spelar störst roll.

Detta är en verklighet som jag inle tror att vi skall tvivla pä. Del är beklagligl all det är så.

Givetvis måste vi sälla in intensiva insatser för all förbätlra narkomanvår
den. Och del har också gjorts under senare år. Arbelel med Offensiv
narkomanvård, som startades för några år sedan, har givil resultat. Särskilda
medel från aidsanslagd har också medverkal till ökade insatser. Och
naturligtvis måste vi på alla nivåer och pä alla sätt förstärka och intensifiera
della arbele. Där måsle vi fä kommuner och landsting all la sill ansvar. Del
finns, Daniel Tarschys, anledning för de borgerliga poliiikerna i kommuner i
Siockholms omgivning an verkligen tänka över om de gör insatser i del här
30 sammanhanget.

Socialutskottet upprepar vad man tidigare vid flera tillfällen sagl;"När del gäller risken för spridning av HIV och aids bland narkofikamissbrukare har utskollel vid flera fillfällen framhållit att kampen mot narkotikamissbruket måsle föras med samma krafl och envishet som kampen mol aids. Samhällel fär inte vare sig i ord eller handling agera så atl den ena kampen uppfattas som mindre viktig än den andra."

Herr lalman! Jag sade inledningsvis all de som är mesl konsekventa i sin hållning när del gäller narkolikapolitiken är den del av moderaterna som i reservalion 1 föreslagit att pågående sprutulbylesprogram skall avbrytas. Om del vore praktiskt möjligt skulle jag vara beredd atl slödja detförslagd. Men eftersom försöket i Malniöhus län pågår och eftersom del kommer all bli föremål för strikt vetenskaplig ulvärdering, ser jag ingen realistisk möjlighet att genomföra detta förslag.

Herr lalman! Med den ytterligare åtstramning av regeringsförslaget som utskottet medverkal lill och som jag vid noggrann genomläsning tolkar som dl stopp för ulökning utöver Lundaprojekld, nöjer jag mig med atl yrka bifall till ulskoltets hemslällan.

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Åtgärder mot HIV-infeklion och aids

Anf. 22 BERTIL PERSSON (m):

Herr lalman! När tvä etiska principer strider mol varandra, kan man inte fatta beslul med utgångspunkt i bara en av dem. Frågan om rena sprulor fill narkomaner i aidsförebyggande syfle är en typisk sådan fråga.

Å ena sidan har vi pä myckel goda grunder kriminaliserat narkotikabruket och vill på alla säll fä bort del. Å andra sidan är intravenöst narkotikamissbruk en viklig smittkälla för HIV-infeklioner, och de är i sin lur så goll som hundraprocentigt dödande. Självläkningen bland narkomaner är minst 40 %, men vad hjälper del om de har fåll HIV under liden?

Liv går i regel före andra etiska principer. De HIV-smitlade narkomanerna smittar ju inte bara varandra inom gruppen utan även andra. Det allvarligaste är kanske ändå den risk som narkomaner med HIV-smitla utgör för tredje man. Unga flickor riskerar lyvärr att smittas vidare vid sexuellt umgänge med narkomaner, vilket inte är sä ovanligl.

Sjukvårdspersonalen löper stora risker för smitta vid operationer, vid förlossningar och injektioner liksom när del gäller gulsot. Men här är del en dödlig sjukdom de riskerar alt drabbas av. Det senare är säkerl en av förklaringarna till all de så helhjärtat stöder försök med rena sprulor, för alt den vägen hälla lillbaka spridningen av aids.

Varje är som smittspridningen kan hejdas är av värde i väntan på vaccin och behandling. Dessulom har del faktiskt i Malmö-Lund visal sig all meloden med rena sprulor har givit en konlakl med narkomanerna som socialvården inle lyckades få och en möjlighel alt påverka såväl missbruk som beteendemönster.

Smittspridningen i Malmö—Lund-regionen har inte varil slörre än i andra slorsladsregioner, trots den absoluta närheten lill Köpenhamn, där smittspridningen i narkomankrelsar är 60-70 %. Della bevisar ingenfing, men det kan vara ett tecken.

Jag menar dock icke att man skall släppa rena sprulor fria pä det sätt som folkparliel vill. Vi måsle kontrollera och följa verksamhelen, ulvärdera den

Prot. 1988/89:105 och granska resullalen och se om den fåren verklig effekl. Samfidigt rnäsle vi

27 april 1989 med all krafl bekämpa narkotikamissbrukd.

~ ', Jas hyser myckel stor respekt för synpunkterna i reservalion 1 men menar

Åtgärder mol HIV- .. _,. , , . .., ■ j , ■• •■

anda all utskottet har runnit en val avvägd medelväg nar man lalar om högst

tre försöksområden, ingen utdelning till ungdomar, inga försök i Stockholm.

Jag yrkar bifall till utskotlels hemslällan i mom. 1.

Anf. 23 ROLF L NILSON (vpk):

Herr lalman! Jag vill i allt väsentligt inslämma i de synpunkter som Daniel Tarschys har fört fram i sill huvudanförande och i repliker. Jag vill också instämma i det mesla av del som Bertil Persson sade, men jag är inle överens med honom i hans slutsats, nämligen all acceplera utskottets förslag, ulan jag delar den uppfattning som folkpartiet genom Daniel Tarschys har gell till känna. Jag lycker det är litet egendomligt atl, såsom utskotlsmajoriteten och regeringen har gjort, bygga ell ställningstagande på ganska lösl grundade anlaganden om all en förändring av en detalj i bekämpningen av spridningen av HIV-smitla och hepatit skulle innebära en så stor markering atl grunderna för den restriktiva svenska narkotikapolitiken skulle komma i fara. Jag lycker del är fullständigt ogrundade farhågor och en väldig dramatisering av denna fråga.

Del har pä elt olyckligt sätt byggts upp motsättningar mellan socialarbetare och socialtjänstens helhjärtade anslrängningar alt hjälpa och stödja missbrukare och de insatser som görs av infeklionsläkare och annan sjukvårdspersonal. Den motsättningen behöver inte finnas. De har samma engagemang att förhindra spridning av HIV och aids. Del visar försöken i de södra delarna av landel, främsl i Lund. Del går bra all förena och samarbela i insatserna från landstingspersonal, sjukvårdspersonal och socialtjänstpersonal. Del går l.o.m. bra all samarbela med polisen i de fall där del finns en reell konflikt, nämligen när det gäller dl bruk som inte är legalt utan kriminaliserat.

Jag vill hänvisa till vad Gudrun Schyman sade, nämligen att vpk var det enda parti i riksdagen som motsatte sig kriminaliseringen. Man kan väl se dagens debatt som en bekräftelse på all vi då gjorde elt klokt ställningstagande. Om man undvikit att kriminalisera missbruket hade vi i dag kunnal slippa den delen av diskussionen.

Jag tycker del är en egendomlig prioritering när man värderar insatser mol narkotikamissbruket högre än insatser mol HIV-infeklion och aids. Om del uppstår sädana konflikter måsle man, om man lar de argumenl sorn Bertil Persson förde fram pä allvar, prioritera smillbekämpningen. Aids är dödligi, efler vad vi vel i dag, medan en ganska slor del narkotikamissbrukare överlever, även om de är farliga under sitt missbruk, farliga för varandra och för oss andra.

Jag lycker också del är elt ganska egendomligt krav alt socialljänslen
skulle ha vetorätt när det gäller försöksverksamhet. Det är principiellt
felaktigt, lycker jag, all socialtjänsten ulan yrkesexperlis och ulan kunskap
skulle kunna villkora medicinskt motiverade insatser. Konsekvenserna av ell
sådant slällningslagande skulle myckel väl kunna bli att socialljänslen också
32 skulle föreskriva vilken lyp av medicinering eller operation som skulle ske.

Det är dl fullständigt absurt ställningslagande.

Del har gång på gång hävdats all det inle finns några vetenskapligt hållbara belägg pä de positiva effekterna av uldelning av rena sprulor eller av sprululbyte. Del som sägs är bara att dokumentationen inle är hell invändningsfri ur vetenskaplig synvinkel. Della är inle detsamma som all den inte har något vetenskapligt värde eller att man inle kan lita på den. Den skulle alltså inle vara mindre värd än de lösa antaganden och de farhågor som lycks ha framförts när del gäller de förment negativa konsekvenserna av elt sprutulbylesprogram.

Herr lalman! Med della vill jag yrka bifall till min molion Sol4, vilkel i praktiken innebär bifall lill de folkpartistiska reservationerna 2 och 4.

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Åtgärder mot HIV-infektion och aids

Anf. 24 JERRY MARTINGER (m);

Herr lalman! Del måsle starkt ifrågasättas om försök med sprutulbylesprogram gär atl försvara från etisk synpunkl. Aidshotet har, menar jag, kommil alt legitimera en verksamhel som rent av kan molverka andra vikliga slrävanden inom narkolikapoliliken och pä sikl även slå negalivi mol del aidsförebyggande arbetet.

De erfarenheter som gjorts vid experimenten i Lund räcker enligl min mening inte till för några vetenskapligt hållbara slulsalser om all uldelning av sprulor till narkotikamissbrukare minskar risken för HIV-spridning. Slörre tillgång på sprulor kan i stället lätt leda till en ökning av injeklionsmissbrukd och därmed yllerligare spridning av HIV-smitla,

Den 15-åriga flicka som tvä gånger fält sprulor av en läkare i Lundaprojek-let, trols alt personalen vid del ungdomshem där flickan var inlagen protesterade, har nu säkert fastnat i injektionsmissbruk, eftersom detta underlättats genom sprulutdelningen. Del finns fler, liknande exempel.

Del ligger, herr talman, nära lill hands all dra en parallell mellan del pågående sprulexperimenld och försökd med legal förskrivning av narkofika lill slockholmsnarkomaner i millen av 1960-lalel.

Efler en kampanj med siarka emotionella övertoner lyckades dä en lilen krels av personer vinna gehör för idén all narkolikamissbrukarna skulle fä sin narkofika pä recept för att de skulle slippa finansiera drogberoendet genom kriminalitet eller prostitution.

De som motsatte sig förslaget stämplades som inhumana och cyniska. Precis samma sak har skett med motståndarna lill sprululdelning. Facil av 60-lalsexperimentet visar emellertid entydigt atl försöket var ett fatall missgrepp, genom vilket välmenande personer bidrog till en okonlrollerbar spridning av beroendeframkallande medel och till narkotikamarknadens expansion.

Förespråkarna för en sprulliberalisering nämner sällan del förhållandel all uppemot 15 000 injektionsverklyg aldrig har återlämnats vid Lundaförsökei, utan all dessa hell enkell har försvunnil.

Med största sannolikhet har en hel del sprutor och kanyler blivit handelsvara precis som när stora mängder narkotika under 60-lalets legal-förskrivningsförsök såldes på svarta börsen.

Risken är dessulom överhängande alt infekterade missbruksverklyg hamnar i sandlådor och papperskorgar runt om i landet, vilket innebär all de

3 Riksdagens protokoll 1988/89:105

Prot. 1988/89:105 ulgör en fara för exempelvis barn och renhällningsarbelare.

27 april 1989 I regeringens skrivelse nämns inte det generande förhällandet att regering-

" ' en för inte så länge sedan medverkade till stiftandet av en social vårdlagslifl-

° ning, jag tänker då på LVM och LVU, som ålägger läkare all rapportera och

infektion och aids . .. . j •• j ■ • , . , j ■ • ■ - • u i

■' initiera värd nar de kommer i koniakt med injektionsmissbrukare.

Om sprululbylesprogrammen skall ha nägon som helst dragningskraft pä narkotikamissbrukarna måste de som handhar programmen flagrant åsidosätta dessa lagar. I annat fall skulle del hela få elt snabbi slut, eftersom varje konlakl om en sprula då skulle aktualisera elt ingripande enligt LVM eller LVU.

Förespråkarna för sprululbylesprogrammen förefaller inle heller ha lagil med i beräkningen den demoraliserande innebörden av atl såväl polis som socialtjänst förmodligen kommer alt uppleva det som alltmer motsägelsefullt och tvivelaktigt all ingripa mot ell missbruk som andra ansvariga i vårdsamhälld underlättar.

Inle minsl den omständigheten atl sprututdelarna främjar dl beteende som helt eller delvis finansieras genom kriminell aktivitet måste i synnerhet för polisen le sig paradoxalt. Även om missbrukarna får fria sprutor måste de ju i övervägande antalet fall fortfarande stjäla för att kunna finansiera sill missbruk.

Lika paradoxalt upplevde polisen sin silualion under legalförskrivningsti-den, då den stod inför den hopplösa uppgiften att försöka skilja legalt förskriven narkotika från illegal. När del gäller sprutorna är man tvungen alt försöka skilja legalt utdelade sprulor frän illegala sådana. De illegala skall ju tas i beslag och förverkas.

För socialtjänsten, som har del yttersta ansvarel för missbrukarna inom sin kommun och därför kan ställas till svars om man underlåter att ingripa, måste en sprulliberalisering le sig ofattbar, i synnerhet som vårdlagarna nyligen skärpts och ingripandeskyldigheten ytterligare betonats.

Hur skall socialtjänsten förresten kunna motivera ingripanden mot l.ex. oralt missbruk eller haschrökning med bibehållen moralisk trovärdighet, när andra vårdgivare samiidigi håller sprulnarkomaner om ryggen?

Det är också märkligl atl de som förespråkar utdelning av sprutor lill narkotikamissbrukare inle tar i beaktande de erfarenheler som man har av hur narkomaner fungerar. Mill egel arbele bland missbrukare har exempelvis lärl mig all missbrukarna i akut- och bristsituationer sätter sig över de risker det innebär all dela sprutor. Detta gäller självfallet också dem som omfallas av sprutulbylesprogram.

Jag kan inte se saken annorlunda än all sprututdelningsförfarandd är ell för hela narkotikamotståndel förrädiskt stickspår som leder in på fel banor och slutligen till atl hela narkolikapolitiken spårar ur.

Varje initiativ som underlättar missbruk kommer att tas som inläkl för all
samhällel mildrat sin syn på narkotikamissbruk. Varje åtgärd som underlät
tar missbruk är i realiteten dl hot mol en effektiv narkotikapolitik.
Dessutom råder det inte några tvivel om all narkotikahanteringens olika
aklörer är myckel snabba att se och utnyttja narkotikapolitiska blottor
liksom luckor i lagen eller dess tillämpning.
34 Herr lalman! I svensk narkotikadebatt råder inte längre några principiella

meningsskiljaktigheler i själva målfrågan. Alla har sedan slutet av 1960-lalel varil överens om alt narkotikamissbruk skall förebyggas och motverkas.

Debalten har i slällel handlat om hur delta skall ske, och där har uppfattningarna skilt sig starkt ulifrån olika föreställningar om bl.a. missbrukels orsaker, individens rättigheter och effekten av olika åtgärder.

Jag har, sä länge som jag varil engagerad i frågan, hävdat alt kampen mot narkolikan kan vinnas bara genom en kraftig dämpning av efterfrågan pä missbruksmedlen.

Vissl skall polisen fortsätta alt bekämpa de stora narkotikasyndikalen lika hängivet som i dag, och vissl skall tullen ha resurser. Men sä länge efterfrågan består och förblir suveränt lönsam att tillfredsställa, ersätts en i dag sprängd och inläst narkotikaliga i morgon av en ny och inle sällan bällre organiserad.

Det är alltså del personliga normbroltel som är den moraliska grunden och del personliga narkotikainnehavd som är den juridiska grunden för narkoli-kamarknaden och de internationella syndikaten. Narkotikaligorna är med andra ord en senkommen följd av att efterfrågan pä narkotika lillätiis växa och gynna en stormarknad.

En effektiv narkolikapolitik måsle alltså lägga tyngdpunkten vid det enskilda missbruket, och med denna utgångspunkt samordna en rad åtgärder enligt en restriktiv och genomlänkl plan. Med del här sättet atl se på saken blir varje åtgärd som underlättar missbruk elt direkt hol mot grunden för en sådan polilik.

Förespråkarna fören friare tillgång på sprutor kan, sä länge som de saknar denna orientering över problemel och följaktligen inte lar den restriktiva strategin pä allvar, heller aldrig förslå varför en isolerad ålgärd kan välla så slor skada och framkalla så häri moislånd.

Sprulutdelningsprogrammen kan, om de vinner genomslagskraft, vara början till en ordning där allt fler läkare med eller ulan koniakt med narkomanvård och smitlskyddsverksamhel börjar tillämpa sin egen narkotika- och aidspolilik.

En forlsällning av sprululbylesprogrammen kan med andra ord vara början lill slutet för en polifik som hillills markerat skillnaden mellan narkotikasiiualionen i Sverige och exempelvis den i Holland.

Del är därför helt fel atl anställa jämförelse med Amsterdam och snegla pä stadens desperata försök atl hilla molmedel för en närmast katastrofal missbrukssituation, som tvingat ansvariga poliliker och myndigheter all anamma en krass "räddas-vad-som-räddas-kan-filosofi".

Fortsatta försök med utdelning av sprutor cementerar en ordning där värdvärldens motsättningar tillåls sabotera narkolikapolitikens restriktiva inriklning.

Herr lalman! Del är nödvändigl alt missbrukarna fär entydiga budskap frän ansvariga poliliker. Men della förutsätter all alla de människor och myndigheter som arbelar mol missbruk drar ål samma håll.

En entydig och reslrikliv polilik är historiskt sell den enda framkomliga vägen om man vill förhindra ell massmissbruk som i dagens värld blivit en huvudfåra för HIV-spridning.

Därför krävs också en lagstiftning som gör kroppsvätskekontroller möjliga vid misslanke om narkotikabruk och som ger polisen möjlighel alt förmedla

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

A tgärder mot HIV-infeklion och aids

Prot. 1988/89:105 fler kontakter mellan missbrukare och vård. En aktiv politik mot de kända

27 april 1989 missbrukarna slär dessulom häri mol ddaljhandeln och marknaden som

~ helhel.

AlPärdermolHIV- .... • . , , i- . = ■• i. j-- • -i ..■ n..

* Nar nu mrssbrukel, enlrgl mänga seriösa bedömare, växer saval nationellt

■' som internalionelll sätts välfärdssamhället och demokratin pä härda prov.

Om några år är del förmodligen för sent att vinna kampen mot narkotikan.

Dä återstår bara dl längsaml sönderfallande samhälle med dl okontroller-

barl missbruk av ell otal rusmedel för generationer framåt.

Mot den bakgrunden är del nödvändigt att samla alla goda krafter bakom en polilik som förenar humanism och effektiviiel. Den polifiken måsle, som sagl, ha sin utgångspunkt i det enskilda missbruket och slå fasl samhällets skyldighet all ingripa vid alla former av narkolikakonsumlion saml därlill faslslälla påföljder som är konsekventa, omedelbara och avhållande på missbruk.

Eflersom narkolikan är dl samhällsproblem som rör hela svenska folket bör också den politiska kampen mol narkotikan samordnas ivärpoliliski. Enligl min mening bör regeringen därför snarasl ta initiativ till en parlamentariskt sammansatt kommission med uppdrag atl snabbi utreda narkotikasiiualionen i landel och komma med förslag lill förbättringar av narkolikapolitiken, sä att statsministerns gamla löfte om "rent hus med knarket" kan infrias.

Herr lalman! Tidigare var det tillätet alt knarka. Med då värdet förbjudet ined sprutor. Nu, när det äntligen har blivit förbjudet alt knarka, dä vill man tillåla uldelning av sprutor.

Det är verkligen en uppochnedvänd värld vi lever i!

Jag yrkar bifall lill reservation nr 1.

Anf. 25 BARBRO WESTERHOLM (fp):

Herr talman! Ulskotlsmajoritetens ställningstagande atl kraftigt begränsa möjligheterna till försöksverksamhel med sprutulbylesprogram i syfle all skydda narkomaner mol HIV-smilta och alt begränsa spridningen av HIV i samhället inrymmer en principiell etisk fråga av allvarlig nalur.

När vetenskap och beprövad erfarenhet, som ju styr läkarnas medicinska handlande, inle står i samklang med politiska beslut försätts läkarna i en brydsam situation. Hur skall de handla? Skall de följa den medicinska ledstjärnan eller lyda den politiska makten?

I fallet om sprutulbylesprogram har vi haft en lång debatt om vad som är vetenskap och beprövad erfarenhet. Man har tolkat uttalanden i hearings på olika säll. Faktum är alt vi inom det medicinska området använder olika metoder, där hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd inte har prövat om metoderna är förenliga med velenskap och beprövad erfarenhet. Läkareta-blissemanget slär emellertid bakom det medicinska handlandet. Det är en självklarhet att det är ett rikligl sätt atl behandla patienter pä.

Sä har även blivit fallet i frågan om sprutulbylesprogram. Del är sällan

läkarkåren sä enig slår upp bakom ell program av detta slag. Del finns

emellertid en restriktion. Eftersom del är en ny melod, vill man följa den i elt

fortgående försök. Del är samma princip som när vi skall godkänna ell nytt

36 läkemedel. Om vi finner all vi inle har följt läkemedlets verkningar under

fillräckligl lång lid, vill vi följa del noga i ell väl konlrolleral program. Del är detta som folkpartiet har ställt sig bakom, och inte dl fritt utdelande utan kontroll.

Sedan urminnes lider har man inom medicinen strävat efler alt ge palienlerna den behandling som är den mesl effektiva och minsl skadliga. Konslfel har straffats. Man utvecklade olika handlingsprinciper redan under antiken. Någon egentlig enande regelsamling kom dock inle förrän 1948 i andra världskrigels kölvallen. Del skedde efler händelserna i Nazityskland, som är elt ohyggligt exempel pä hur den politiska makten kom i kollision med det medicinska handlandet. Genévedeklaralionen antogs av Världshälsoorganisationen 1949. Del väsentliga i denna är den paragraf som lyder: "Mina patienters hälsa skall vara min första plikt." Genévedeklaralionen har sedan kompletterats med andra deklaralioner som är normgivande för psykiatrins verksamhet, klinisk forskning, utprövning av läkemedel etc.

I del här sammanhanget har jag vissa bekymmer om önskemålen om mer kontrollerad uppläggning av prövningen av sprutulbylesprogram. Del finns vissa gränser av etisk nalur för hur man kan lägga upp sådana här prövningar, sä atl del blir hell invändningsfritl och ulan all man skadar patienterna.

Läkarens handlande grundar sig alltså pä vad vetenskap och beprövad erfarenhet har lärt honom eller henne samt pä de diska regler som lillkommil som slöd och skydd för patienterna.

Utskotlels negativa inslällning lill sprutulbylesprogram bottnar i tron alt man sänder ut dubbla budskap om narkotika om man kriminaliserar narkotikainnehav och samtidigt godtar sprululbylesprogram. Sä är inle fallel. Man vel atl del är kriminellt atl använda narkotika. Om man däremot inle bryr sig om narkomanerna och deras kontakters hälsa genom all inle slälla sig bakom sprutulbytesprogrammd, sänder man ul signaler om all vi inte bryr oss om er och om alt vi inle bryr oss om huruvida ni får ett liv och en framlid eller inle.

Jag vill rekommendera läsning av en bok om en flicka som heler Sara. Den är skriven av hennes far. Sara är en flicka som blev narkoman, prostituerad, och så småningom drabbades hon av HIV. Jag önskar all Sara aldrig hade smillals av HIV. Del är en fin flicka som borde ha hafl många år framför sig.

Hur skall dä läkarkåren handla nu när den politiska maklen tycks gä emot den medicinskt vetenskapliga? Skall man lämna missbrukarna i sticket? Del är emot principen: "Mina patienters hälsa skall vara min första plikt." Skall man i stället bryla mot politiska beslul? Framtiden fär utvisa vilken väg rnan väljer.

För egen del anser jag - där delar jag Rolf Nilsons uppfallning - all del här har blivit en onödigt slor fråga. Jag lycker inle alt politikerna skall blanda sig i behandlingsfrågor och hur smittskyddet praktiskt skall genomföras. Jag lycker all det är den medicinska professionen som är ansvarig för hälsoskyddet och dess tillsynsmyndigheter, socialstyrelsen och hälso- och sjukvärdens ansvarsnämnd, som skall avgöra vad som är velenskap och beprövad erfarenhet.

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Åtgärder mol HIV-infektion och aids

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Å tgärder mol HIV-infeklion och aids

Anf. 26 GÖRAN ÅSTRAND (m):

Herr talman! Jag dristar mig all gå in i denna debatt främsl därför atl jag under 20 år som ansvarig och delansvarig för sädana frågor i Stockholms stad har följt denna utveckling. Jag delar erfarenheter l.ex. med Gertrud Sigurdsen. På 60-lalet satt vi i barnavårdsnämnden i Slockholm. där de här problemen dök upp. Jag delar erfarenheter med Barbro Westerholm, eflersom jag under lång lid satt i socialstyrelsen. Jag delar också erfarenheter med Evert Svensson, eflersom jag lång lid satt i Kommunförbundets socialdelegation och arbetade med dessa frågor.

Jag säger della därför atl del har hänl så myckel på della område under 60-lalet, under 70-talel och under 80-lalel. Del har hänl sä mycket när det gäller narkotikamissbruket och dess struktur, atl röka, knapra och spruta och syssla med uppältjack eller nedåttjack, atl förändra sin livssituation och att förstöra sig själv och förstöra för andra. Jag noterar hur samhällels attityd och riksdagens attityd successivi har förändrats och skärpts under de här årtiondena på grund av ökade kunskaper men också på grund av de erfarenheler man kan dra av missbruket och dess konsekvenser både för den enskilda människan och för samhället.

Det är mot denna bakgrund som detta beslut känns mycket svårl. Frågan har visserligen fält ytterligare en dimension, eftersom HIV och aids har fäll debatten all föras i termer om hur vi skall rädda liv. Vi fär nog ändå bestämma oss för vad denna debalt handlar om. Den handlar om samhällets, riksdagens, attityd lill dl missbruk. Om vi för en debatt om atl kriminalisera bruk och missbruk av narkotika, känns del svårl, herr talman, atl samtidigt diskulera om man skall fortsätta en försöksverksamhel.

Man bör också klara ut alt de sprulor som vi här diskulerar och som skulle kunna lämnas ut utgör en myckel liten del av kostnaden för del narkotikamissbruk som sprutorna är ell instrument för. Sprulor kostar några tior på marknaden. Missbruket kostar - beroende på hur pass sofistikerat det är -nägon eller några tusen kronor per dag. Pengarna har regelmässigt åstadkommits genom kriminalitet eller prostitution.

Dessa förhållanden är viktiga för ställningstagandet. Vi diskuterar således instrumentet, den ganska billiga sprutan, i relation lill det lunga missbruket och dess konsekvenser.

Herr lalman! Della leder mig till att ulan tvekan och med stort eftertryck säga att vi skall redovisa en attityd i detta riksdagsbeslut. Den attityden skall vara mot missbruket. Med stort eftertryck, herr talman, yrkar jag därför bifall lill reservation nr 1.

Överläggningen var härmed avslutad. Kammaren övergick lill alt fatta beslut i ärendel.

Mom. 1 (upphörande av all verksamhel med utbyte av sprutor och kanyler) Hemslällan

Utskollels hemslällan bifölls med 255 rösler mot 44 för hemställan i reservation 1 av Sten Svensson och Per Stenmarck. 1 ledamol avsiod frän alt rösta.

Motivering Prot. 1988/89:105

Åtgärder mol HIV-infeklion och aids

Utskotlels motivering - som ställdes mot den i reservation 2 av Daniel 27 april 1989 Tarschys och Barbro Westerholm anförda moliveringen - godkändes med

acklamation.

Mom. 2 (villkoren för forlsall försöksverksamhel)

Försl bilräddes reservation 4 av Daniel Tarschys och Barbro Westerholm med 41 röster mol 17 för reservalion 5 av Marianne Samuelsson. 245 ledamöter avstod från atl rösla.

Härefter bifölls utskollels hemställan med 211 röster mot 43 för reservalion 4 av Daniel Tarschys och Barbro Westerholm. 49 ledamöler avstod från atl rösla.

Mom. 4 (informationen om aids m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 6 av Sten Svensson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 7 (tillkännagivande om resurser för skolans sex- och samlevnadsundervisning)

Utskottets hemslällan bifölls med 155 rösler mol 146 för reservalion 7 av Daniel Tarschys m.fl. 2 ledamöler avsiod från att rösta.

Mom. 16 (upphörande av tvångsisolering)

Utskottets hemslällan - som slälldes mot reservalion 8 av Ulla Tilländer och Rosa Öslh - bifölls med acklamation.

Mom. 17 (viss översyn av brottsbalkens straffbestämmelser)

Utskollels hemställan - som ställdes mol reservalion 9 av Slen Svensson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 18 (patientens kostnader för behandling enligt smitlskyddslagen)

Utskottets hemslällan - som slälldes mot reservalion 10 av Slen Svensson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 20 (anonymitet vid provlagning)

Utskottets hemställan bifölls med 231 rösler mot 72 för reservalion 11 av Daniel Tarschys m.fl.

Mom. 22 (maximering av antalet mdadonpalienter m.m.)

Ulskoltets hemställan bifölls med 260 rösler mot 40 för reservalion 12 av Daniel Tarschys och Barbro Westerholm. 3 ledamöler avstod från all rösla.

Övriga moment Utskottets hemslällan bifölls.

Prot. 1988/89:105 27apriri989

Hälsoupplysning, m.m.

6 § Föredrogs

socialutskollets belänkanden

1988/89:SoU15 Socialstyrelsen m.m. (prop. 1988/89:100 ddvis),

1988/89:SoU16 Vissa anslag till hälso- och sjukvård m.m. (prop. 1988/89:100 delvis),

1988/89:SoU14 Hälsoupplysning m.m. (prop. 1988/89:100 delvis),

1988/89:SoU22 Ändrad beslutsordning för hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (prop. 1988/89:84) samt

1988/89:SoU19 Omsorg om äldre och handikappade (prop. 1988/89:100 delvis).

Tredje vice lalmannen meddelade alt socialutskottets betänkanden 15,16, 14, 22 och 19 skulle debatteras i dl sammanhang.

Hälsoupplysning, m.m.

Anf. 27 PER STENMARCK (m);

Herr lalman! Svensk sjukvård står sländigl i cenlrum av den politiska debatten. Delta är, som jag ser del, en självklar följd av våra behov dels atl själva bli omhändertagna om vi blir sjuka, dels att våra nära, som kanske drabbas av någon sjukdom, får den värd de behöver.

Alla undersökningar visar alt vi i Sverige är beredda alt salsa stora belopp för atl fä en fungerande sjukvård. Vid en internationell jämförelse ligger inget land högre än Sverige i fråga om sjukvårdskostnader. Nästan var tionde krona av allt vi arbelar ihop går lill all täcka sjukvärdens kostnader. En svensk kan under ett yrkesverksamt liv få beiala mellan 750 000 kr. och 1 milj. kr. enbarl i landstingsskatt till sjukvärden. Till detta kommer våra avgifter till sjukförsäkringen. Jag tror att vi alla är beredda all betala för delta. Men del är därför inle moraliskt rikligt atl enskilda och familjer sorn gör denna stora satsning via skallsedeln sedan på olika sätt ändå möter en lång rad problem. Del är inte rätt mot patienterna, och del är heller inle rätt mot personalen.

På olika sätt får vi bevis på atl svensk vårdpersonal är utomordentligt framstående inom sitt område. Vid konferenser och kongresser världen över framhålls ofta svensk vårdpersonal som ell föredöme. Samtidigt ökas Sveriges svårigheter atl rekrytera och behålla bl.a. sjuksköterskor. Vårdpersonalens möjligheler atl påverka hur vården skall utformas och påverka den egna arbetssituationen är utomordentligt små.

En av orsakerna till problemen är förmodligen atl arbetsgivaren har monopol just på atl vara arbetsgivare. Han känner sig som en monopolist, och han uppträder i mänga fall som en sådan.

Det gäller uppträdandel mot palienlerna, gentemot vilka den rådande socialdemokratiska ideologin inte enbart myntat del fullständigt inhumana begreppet "klinikfärdiga" patienter, utan den har också de facto gett oss sädana. Del har skelt genom atl man i olika sammanhang klippt av värdkedjan, genom att man föreslagil nedläggning av ålderdomshem och genom atl man motsatt sig slöd till olika privata vårdhem. Det gäller också uppträdandel mol de anslällda. Det är förmodligen bara i ett system med

monopol som en sjuksköterska med småbarn ivingas arbeta tre julhelger i rad. Och när hon påtalar det och ber om ledigt får hon höra, alt "passar det inte sä kan du sluta".

Del är bara i ett sådant okänsligt system som man accepterar att 19 av 20 narkossköterskor slutar.

Exemplen skulle förmodligen kunna mångfaldigas. Det räcker med att slå upp en dagstidning för all se hur slora problemen är.

Del är enbarl i elt samhälle där del i praktiken bara finns en arbetsgivare som sådanl här kan förekomma.

I ell samhälle där vårdpersonalen har flera arbetsgivare - och där del skulle bli möjligt med de ålgärder som vi moderater föreslagil - skulle sjuksköterskor pä mänga sätt ha belydligt bättre anställningsförhållanden än i dag, inle minsl beroende pä all landslingen själva skulle bli belydligt bältre arbelsgivare, av del enkla skälel all de hell enkell skulle Ivingas till det.

Som läget är i dag har ju flertalet sjuksköterskor en lön efler skall som inle enbarl tillhör de lägsta i Europa utan som med rälla upplevs som en oförskämdhet för ett ansvarsfullt och tungt arbete.

Sjukvärdskrisen bygger ytterst på all poliliker inle respeklerar palienlers och personalens värderingar och önskemål.

Och detta är ju inle det enda problemfyllda områdel.

Socialdemokraterna har formligen tappat greppet om rällsläkarstalioner-na, om den rättspsykialriska verksamheten och om det som brukar kallas för hälso- och sjukvården i krig. Därmed har också i praktiken socialdemokraterna lappat greppet om ett par av de mest betydelsefulla delarna av den svenska rättsstaten.

Man kan fråga sig; Varför är del dä sä här när slora resurser salsas och personalen gör utomordentligt fina insatser? Ändå uppvisas anmärkningsvärda brister. I åtminstone tre avseenden hävdar sig Sverige allt sämre i inlernalionella jämförelser:

t» Del första är att många svårt sjuka fär vänla alltför länge på behandling och vård. Många förlvivlade patienter invalidiseras och t.o.m. avlider under väntetiderna i köer. Andra måste värdas i sina hem trots att möjligheterna lill vård där är uttömda för länge sedan.

* Det andra är all de flesta svenskar - lill skillnad från vad som är vanligt i Europa - inle har en fasl och dablerad konlakl med en egen läkare.

ft Del Iredje är brislen på valmöjligheter. Inte minst för de äldre vore det tryggt all veta atl man l.ex. kan välja del vårdhem eller annan vårdform som passar bäsl, all kunna säga lill landstingd alt den värd ni erbjuder lycker jag inle är bra. Jag väljer en annan. Valfriheten är i dag utomordentligt begränsad.

De här brisierna beror på sjukvårdens organisation, struktur och finansiering.

Yllersl beror problemen på en allmän överlro på politiska lösningar. Sjukvården är uppbyggd på stora enheter. Landslingen har i genomsnitt 15 000 anslällda. Förändringar - om man nu över huvud lagd vill ha sådana -kräver läng förberedelselid i en trög beslutsprocess. Och del är inle

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Hälsoupplysning, m.m.

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Hälsoupplysning, m.m.

patienterna eller vårdpersonalen som beslämmer; del gör landstingspolitikerna.

Dessa politikers roll är långt ifrån entydig. Samtidigt som landstingspolitikerna skall vara patientförelrädare skall de också ansvara för såväl sjuk-vårdsproduklion som finansiering. All söka förena så olika uppgifler leder bevisligen inle lill något gott resullal.

Patienterna sätts på undanlag, när nyckfullheten fär råda och den socialistiska vårdideologins pendel svänger från den ena ytterligheten fill den andra. Ell är skall institutionsvården byggas ul. Ett annat skall den bokstavligen rivas ned. I likriktningens samhälle är det alllid den enskilde som blir lidande. Förutom atl länga operalionsköer vållar lidande medför de också stora onödiga kostnader. Sjukvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut har visat på della. Man framhåller i en rapport atl när del gäller operationer av grå starr sjunker samhällels kostnader för hemtjänst, sjukskrivning och produktionsbortfall. De minskade koslnaderna räcker till att betala tre operationer av fyra, dvs. 75% av patienterna skulle kunna fä sin väntetid belydligt förkortad bara genom en omfördelning av resurserna.

Den moderata vårdgarantin föreslogs för all snabbi komma lill rälla med vårdköerna. Den innebär all svårl sjuka som ivingas vänla på behandling redan i dag skall få en rätt alt söka vård hos en privat värdgivare, ett annat landsting eller kanske t.o.m. utomlands om det skulle vara nödvändigt, ulan atl del kostar mer för patienten. Varför motsätter sig egenlligen socialdemokraterna kravel på en vårdgaranti?

Vi lycker också alt sjukvården skall ändras så alt den blir "gränslös" över hela landet. Del är orimligt all patienter i sill val av sjukvård skall vara begränsade enbarl lill del "egna" landstinget eller, ännu värre, det "egna" upptagningsområdet.

Svensk sjukvård av i dag befinner sig vid elt vägskäl. Dagens struktur och organisation kommer ytterligare all befästa problemen om ingenting görs. Köerna kommar atl bli längre, samtidigt som skatterna blir alll högre. Missnöjd kommer all bli än mer uttalat bland både patienter och personal. Paradoxen är alt mer pengar till landslingen kan göra problemen värre, därför alt sätlel att fördela dem fortfarande är fel. Resurser riskerar atl gä lill sjukskrivningar i stället för till värd.

Del gäller därför all få en finansiering, där patienten har det avgörande inflytandet och som gör sjukvårdspolitikernas roller klarare. En allmän, obligatorisk sjukvårdsförsäkring skulle begränsa den politiska planeringen och styrningen. Nyckfulla omkastningar i sjukvårdspolitiken skulle kunna undvikas. I stället blir del patienten som gör de nödvändiga prioriteringarna, när resurserna följer patienten i vald av sjukvård. Därmed skulle del också bli patienten och inte landstingspolitikerna som lar ställning till enskilda alternativ. Då kan flera små enskilda vårdgivare släppas fram. Sjuksköterskor som vill öppna egna vårdhem eller dislriklsskölerskemoltagningar är bara några exempel bland många tänkbara. Del skulle innebära små arbetsplatser, där personalen direki kan påverka arbetets innehåll och miljö.

Sjukvårdsförsäkringen skulle ge alla rätt atl välja vård, utan atl del kostar mer för patienten. En sådan sjukvårdsförsäkring kan ersätta landstingsskatten som vårdens viktigaste finansieringskälla. Personalens möjligheter atl

välja arbelsgivare och påverka arbelel skulle öka betydligt. Prot. 1988/89:105

Hälsoupplysning, m.m.

Jag ber med detta, herr lalman, all få yrka bifall lill de reservationer som vi 27 april 1989 moderater finns med på i socialutskottets belänkanden som behandlas nu och dessulom till reservation 7 i belänkande SoU19.

Anf. 28 BARBRO WESTERHOLM (fp):

Herr talman! God hälsa är en av de allra viktigaste förutsättningarna för atl människor skall kunna leva ell aktivt sociall liv och tillfredsställa sina behov.

I Sverige har vi aniagil en hälso- och sjukvårdspolitik som vi kan vara stolta över och där tvä av de övergripande målen är:

värd på lika villkor för hela befolkningen och

förbättrad folkhälsa genom en aktiv och samordnad hälsopolitik.

Samma målsättning gär igen i Världshälsoorganisationens strategi "Hälsa för alla är 2000", som Sverige har drivit och alltså också slällt sig bakom.

Värd på lika villkor innebär all alla - oberoende av ålder, kön, nationalitet, bostadsort, utbildning, betalningsförmåga, etnisk tillhörighet etc. - kan erhålla kvalitativt god värd. Del är ell centralt värdpoliliskt mål all förbättra möjligheterna atl erhålla god värd för de grupper som i dag oftare än andra har svårt att fä sådan - exempelvis glesbygdsbor, invandrare, ensamstående, äldre, långvarigt arbetslösa, förtidspensionerade och handikappade.

Trots alt Sverige lägger ned 9 % av brullonafionalprodukten på hälso- och sjukvård och därmed intar en av lälplatserna i världen brottas hälso- och sjukvården med stora problem. Man kan tala om dl Proppsverige. Propparna är förorsakade av onödiga regelsystem men också av bristen pä flexibla lösningar, fantasi och mod hos beslutsfattarna, vilkel leder lill köer och vänlande i vården - någol som i sin tur negalivi påverkar människors hälsa och livskvalitet saml personalens trivsel och arbetstillfredsställelse.

Varför har det dä blivit så här? Ja, till en del finns faktiskt svaret i regeringens skrivningar i budgetpropositionen och i utskotlsmajoritetens formuleringar. Slatens vilja och förmåga att tackla problemen pä ell effektivt sätt lyser med sin frånvaro. Man kryper bakom Ulredningssverige, som lägger en kall förlamande hand över alla nya inilialiv medan ulredning pägår. Man kryper bakom landstingen och kommunerna. Staten, regeringen, undandrar sig sill ansvar på della område under förespegling alt maktinslru-ment saknas. Det tycker jag är helt fel. Att det är fel framgår mycket klart av folkpartiets olika motioner, där vi föreslår förbättringar som staten faktiskl har möjlighet alt genomdriva om bara viljan finns.

Folkpartiet anser att slalen tydligare måsle visa sin vilja all tackla problemen och underlätta för lokall ansvariga alt utveckla nya verksamheter och atl finna nya vägar. Med folkpartiets miljardprogram - i det här sammanhanget ulgör 1 miljard mindre än 1 % av den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten och mindre än 1 % av socialdepartementets lotala budgel - kan livsvillkoren på elt avgörande sätt förändras för äldre, handikappade och människor som köar för värd.

Del handlar om sådana saker som ombyggnad av vårdinslilulioner, förhindrande av nedläggning av enskilda vårdhem, särskilda slalsbidrag för

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Hälsoupplysning, m.m.

insatser som syftar till att man skall kunna komma till rätla med vissa köer, skapande av ell hjärnskadecentrum för svårl hjärnskadade, Iräningscenler för barn med ovanliga handikapp, gravt rörelsehindrade ungdomars gymnasiestudier, blindhundar, åtgärder som bidrar till atl man lättare får bilslöd, leasing av bil för handikappade och bidrag lill handikapporganisationer. Vidare kan nämnas husläkarna. Det är viktigt för både vårdlagare och vårdgivare alt del finns en kontinuitet.

Jag skulle vilja hävda att vårdgivarna får den bästa forlbildningen genom sina patienikonlakier. Men del förulsälter atl del finns en kontinuitet i hälso-och sjukvården.

Olika organisationer - l.ex. handikapporganisationer - är lill stor hjälp. Med ganska små medel är del möjligl alt skapa ett utomordentligt bra exlra lillskoll genom all pengarna belyder sä myckel för organisationernas möjligheter atl hjälpa olika grupper som behöver deras slöd.

Med värl program är det också möjligl alt spara resurser. Jag tänker då exempelvis pä borttagandet av signeringslvängel i fråga om patientjournaler. Den frågan debatterades i riksdagen i höstas. Här skulle vi fä en besparing som faktiskt är mera väsentlig än vad många tror.

Alt utnyttja invandrare som har utländsk vårdutbildning skulle hell klart bidra lill all resurser kunde sparas. Dessutom skulle vården förbättras för många av våra invandrare. En avveckling av NUU är ell annat exempel.

Regeringens skrivningar vittnar också om bristande förståelse för hur det är för personalen inom hälso- och sjukvården alt inte fä göra dl fullgott arbete på grund av bristande resurser och hinder när det gäller egna initiativ och flexibla lösningar.

Ell uppseendeväckande exempel här är rättspsykiatrin. Patienter har fäll vänta olagligt länge pä undersökning med allt vad det innebär såväl i form av mänskligt lidande som för den lojala personal som försökl atl göra sill bästa men som på grund av bristande resurser och osäkerheten om det framlida huvudmannaskapet inte har kunnat göra maximala arbetsprestationer. Jag gjorde vad jag kunde när jag arbetade i socialstyrelsen för atl raska på en förändring. Men frågan om rättspsykiatrins framlid fastnade redan 1982 i regeringskansliet och tycks sitta fasl där fortfarande. Idella avseende har vi i folkparliel föreslagil alt yllerligare pengar anslås för det förändringsarbete som behöver komma lill sländ. Pä sikt kan sädana insatser kanske leda till lägre kostnader för verksamheten.

Samtidigt måste jag säga att jag gläds åt alt rättsmedicinen nu fär 4,9 miljoner. Vi i folkpartiet hade motionerat om atl den skulle fä 5 miljoner. Det lönar sig alltså all arbeia poliliskt!

Vidare är vi i folkpartiet besvikna över regeringens låga profil när det gäller folkhälsoarbele. Sex år har gått sedan vi slällde oss bakom WHO-målen, och del är tio år kvar lills dessa skall vara förverkligade. Jag tror att del i dag är ganska exakl 3 900 dagar till dess. Av lillgänglig statistik framgår att vi inle är särskilt framgångsrika i värl arbele. Man står still och stampar och lar t.o.m. ett och annat steg bakåt. Ett exempel på alt man går ett steg bakåt är abortutvecklingen. Om man skall fä fart pä del här arbelel, måsle det finnas en politisk vilja som drivkraft. Denna vilja måste komma till uttryck pä hög politisk nivå. Vi i folkparliel har den viljan och vi har också

föreslagil att en rad ålgärder skall vidtas som redan har stor framgång i andra Prot. 1988/89:105

länder-något som vi alltså borde kunna ta efler här utan all del för den skull 27 april 1989

behövs ell långdraget ulredningsarbde. l,.., , .

Halsoupplysning,

Jag tänker dä på l.ex. åtgärderna mol lobaksbruket. WHO har som mäl att del skall bli en halvering av tobakskonsumtionen fram till mitten av 90-talel. Ell annat mäl är alt 80 % skall vara rökfria.

Det är vikligl att slarla en sådan kampanj tidigt i människors liv. Rökfrihel inom barnomsorgen är således en självklarhel. Snusning måste stävjas. Här är del viktigt med en kampanj. Dessulom skall del vara produklkontroll av tobaksvaror. Del behövs också mera medel för tobaksinformalion.

Läkemedelsberoende och läkemedelsmissbruk är ell annat område där del är bekymmersamt. Här finns det dock möjligheter atl stävja bruket i större utsträckning än som i dag är fallet.

När del gäller del abortförebyggande arbelel fordras del skyndsamma inilialiv, inle ulredningar. Här ingår eflerkonlroll hos kurator och stöd lill dem som ansöker om all få göra abort. Vi har blivit avtrubbade av de höga talen i delta sammanhang. Men i bakgrunden finns det faktiskl 37 000-38 000 par som har haft det väldigt bekymmersamt med sina ställningstaganden.

Det finns också annal som är viktigt, l.ex. stödd lill IPM och inräliandd av etl folkhälsoinslilul. Alll della är bara en del av folkhälsoarbetel.

Med del anförda yrkar jag bifall till samlliga reservationer av folkparliel som fogals lill de betänkanden från socialutskottet som nu debalteras samt lill centerns reservation 7 i socialutskottets belänkande 19 om statligt bidrag lill Skärholmens gymnasium. Visserligen har en utredning lillsalls som skyndsamt skall ta sig an detta, men med de erfarenheter som vi har av Ulredningssverige inser vi all del kommer att la för läng tid. Alllför mänga elever kommer att drabbas negativt om staten inle gär in och finansierar elevernas sludier under mellantiden.

Herr lalman! Ell sådant här handlingssätt skulle stå i samklang med den princip som läkarna arbetar efter, som jag tog upp i det förra inlägget: Mina patienters hälsa skall vara min första plikt. Del kan översättas till oss poliliker: Människornas hälsa och välbefinnande skall vara vär första plikt. Den principen är en självklarhet för folkpartiet, och jag hoppas att den är det också för andra partier.

Anf. 29 ULLA TILLÄNDER (c):

Herr lalman! Silualionen pä flera av de områden som vi nu deballerar har länge framstått som både risig och krisig. Det ena problemområdet läggs till del andra. Jag syftar l.ex. på rättsmedicinen, rättspsykiatrin och sjukvården som helhet med speciell tonvikt på äldreomsorgen.

Vad som också oroar är all del frän regeringens sida saknas etl resolut och handlingskraftigt grepp om silualionen. Det saknas helt enkell en problemmedvetenhet, den insikt och omtänksamhet som leder lill att man föregriper och förebygger.

Det finns en erfarenhet som torde vara allmän, nämligen all ingenfing är
färdigt en gång för alla. Det känner varje husägare lill, som hela tiden måste
se över än det ena än del andra. Detsamma gäller vårdpersonalen, som hela 45

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Hälsoupplysning, m.m.

liden måsle följa upp varje patient. Människor som har till uppgift atl sköta maskiner i verkstäder eller maskinrum måsle ständigt se över, lyssna och kontrollera.

Uppgiften är densamma för en regering som pä sitt ansvar har att vårda och värna del samhälle som vi med gemensamma krafter har byggt upp. Om vaksamheten är otillräcklig dröjer det inte länge innan bristerna börjar märkas.

Jag vill ta upp några sådana områden, där regeringens försummelser är uppenbara och där del finns anledning all kritisera regeringen för senfärdig-hel, vare sig denna beror på brislande insikl eller brislande inilialivförmåga.

Jag vill kort beröra det som har skett pä rättsmedicinens område. Del är elt område som är centralt för rättsvård och rättssäkerhet i landel. Del slogs larm, men det var som om del skedde för döva öron. Del gav ell intryck av alt ekonomiska överväganden hell hade tagit överhanden över andra för samhället som helhel väsentliga aspekter. Etl slarkl tryck från bl.a. oss i cenlern tvingade vår minoritetsregering att skynda på, och en lösning har nu kommit lill sländ.

Elt annat område som har ell nära samband med rättsväsendet är rättspsykiatrin. Här har det ännu inle gäll alt nå en lösning på den kris som ingen gärna kan sväva i okunnighet om. Det är ell exempel pä bristande översyn, som leder lill alt del en gång uppbyggda systemet hotar alt förfalla. Vi har reserverat oss till förmån för en omedelbar lösning av problemet.

Slatens institut för psykosocial miljömedicin, IPM, sysslar med stress-forskning och har etl grundmurat anseende för forskning pä elt viktigt socialmedicinskt område. Här har gjorts pionjärinsatser, och del är mycket vikligl all den verksamheten får fortsätta. Man sysslar med elt område som berör allt fler människor som är yrkesverksamma, och resultaten av detta arbele är direki lillämpbara på alla de människor i vårt samhälle som är påverkade av den högt uppdrivna arbetstakten.

Nu lever IPM på marginalen och har begärt medel för alt över huvud laget kunna fortleva. Det borde inle vara svårt för en regering som i valrörelsen lovade atl kartlägga de hälsorisker som finns inom arbetslivet att inse behovet av resurser för IPM.

Ingen vet i dag hur mänga människor som plågas av del svärgripbara som diffust kallas stress, men som för de mänga som är drabbade är någol högst påtagligt. Man kan inte tala om miljöförbättring ulan alt också la med detta i panoramat. Uppgiften är dubbel: dels att kartlägga och klarlägga var orimliga stressymlom i arbetet sliter på människors hälsa, dels all lära människor alt öka motståndskraften mot del mer normala stressandet, som alla känner av mer eller mindre. Det är en fråga som har med både miljö och livskvalitet att göra.

Det finns framför alll tre pensionärsorganisationer. En är större än de andra, men alla har sill berälligande - det ifrågasätter ingen. Den fördelning av slalsbidrag lill pensionärsorganisationerna som nu gäller är dock orättvis. Principen för grundbidraget måste vara atl det skall läcka koslnader som är i stort sett desamma oavsett organisationernas storlek.

Vi har i en gemensam reservation frän folkparliel, moderalerna, miljöparfiet och cenlern pekat på det orättvisa system som nu lillämpas och jämfört

del med andra frivilligorganisationer, där det generella mönstret är atl grundbidraget är belydligt större än del rörliga bidraget. Varje organisation oavsett storlek har fasta koslnader som måsle läckas. Del är också samma princip som lillämpas när del gäller slödet lill de politiska partierna.

Regeringen borde snarast ändra på detta. För all man skall avvika från de regler som annars gäller genomgående, krävs en hållfasl mofivering, men någon sådan har inte presterats.

Anlalel aborter ökar oroväckande. Alla partier är överens om all det är en oroande ulveckling. All den oron är sä allmän antyder atl aborter inte kan jämställas med vilken operation som helst. Abortlagen måste ses i sitt speciella sammanhang. När den antogs var alla noga med all understryka att abort inle fick bli ell preventivmedel. Del var som om alla ändå hade på känn alt man här rörde vid ett område som har med livets okränkbarhel atl göra.

Intentionen bakom denna inställning var alt man på någol säll ändå ville slå vakt om den djupa respekt för livet och havandeskapet som är en del av vårl kullurarv. Skulle den respekten utplånas eller förflackas, skulle abortingreppet bli en trivial operation i stil med all la borl blindlarmen, då skulle vi som helhet göra en förlust som är svår att mäta men som ändå i det långa loppet kan kosta oss myckel. Del är denna risk som motiverar vår gemensamma reservalion.

Jag vel inle om del är en tillfällighet all flertalet av de problemområden som blir lidande pä regeringens brist på handlingskraft näslan samlliga berör människor som i särskill hög grad behöver samhällels omsorg och solidarilel. Är del kanske ell utslag av den brist pä fördelningspolitik som kan skönjas på så många områden? Skall talet om solidaritet ha någon mening, måste det vara en solidaritet, en medmänsklighet som är riktad mol svaga grupper i samhället - de som är i någon mening glömda eller gömda och som inte själva kan mobilisera massmedias megafoner. Dit hör de handikappade.

Regeringen har berömt sig av insatser för de handikappade, men mot det svär behandlingen av de svårt rörelsehindrade ungdomar som söker sig lill Skärholmens gymnasium, för vilkel regeringen måste ta ell ansvar. Del har vi frän centern krävt åtskilliga gånger, och det är nu bra atl moderaler och folkparlisler siöder vär reservation.

Detta är elt flagrant exempel pä regeringens brist på omsorg om och solidaritet med en grupp som är svag och som har behov av slöd. Det är etl skolexempel i dubbel bemärkelse på bristande fördelningspolitik.

Patienten måsle alllid stå i centrum för sjukvårdspolitiken, och kraven på effektivitet i sjukvården fär aldrig gä så långl atl de medmänskliga värdena lappas bort. Det är vikfigt atl ett fritt läkarval blir en angelägenhet för hela Sveriges befolkning. I många delar av landel är många tjänster pä sjukhus och värdcentraler fortfarande vakanta eller uppehålls med kortlidsvikarier.

Med nuvarande ambitionsnivå inom vården och med nuvarande personalomsättning behövs det omkring 100 000 nya vårdbiträden inom öppenvård fram till är 2000. Nytillskollel per år är inte vad det borde vara, samtidigt som anlalel människor som är över 65 år i vårl land ökar kraffigt och vårdbehovet ökar i myckel slor skala.

Del som begränsar utbyggnaden av äldreomsorgen är alllsä svärighelerna atl rekrytera personal. Del finns en risk för att frågan om vem som skall la

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Hälsoupplysning, m.m.

Prot. 1988/89:105 hand om äldrevården döljer det verkliga problemet. En ändring av huvud-
27 april 1989 mannaskapet ger inga garantier för förbättringar av de äldres situation. Det

Hälsoupplysning m.m.

äldrevården behöver är personal och pengar. Värdyrkenas status måste höjas. När en undersökning visar att 70 % överväger atl lämna yrket på grund av all de känner sig utarbetade och 60 % efler dagens slul är psykiskt och fysiskt slut är del alarmerande.

Så de nuvarande problemen inom vårdområdet har etl samband med vårdarbetets tyngd och samhällets låga uppskattning, uttryckt i ekonomiska termer. En ålgärd som skulle minska tyngden samtidigt som den skulle öka del ekonomiska erkännandet vore all utan atl sänka lönen förkorta arbetstiden för vårdpersonalen. Många landsting har utarbetat förslag lill försöksverksamhet med korlare arbetsdag, men genomförandel har lyvärr av olika anledningar stoppats. Det skulle enligt vär mening vara intressant med en försöksverksamhel som visar på fördelar och nackdelar, om de nu finns, med en kortare arbetsdag inom vården.

Sjuksköterskorna är en nyckelgrupp. Därför föreslär vi atl en problemin-venlering genomförs och alt därefter etl äigärdsprogram utarbetas, där sjuksköterskornas silualion särskill uppmärksammas.

En annan ålgärd är att införa flexlid. Erfarenheterna av flexiid visar all flexliden är bra både för personal och för patienter. Etl återkommande krav frän personalen är tjänstgöring högst var iredje helg. Del är naturiigi all vidla alla tänkbara åtgärder för atl man skall kunna förena ell vårdarbete med normalt familjeliv. Annars riskerar vården all förlora välutbildad personal. De förebyggande insatserna måsle också fä en mer central roll i sjukvårdspolitiken. Del gäller i politiken över huvud taget: beiräffande miljö, matkunskap och kostvanor, Irafiksäkerhelsarbete och arbete för all minska bruket av alkohol och tobak.

I centermolioner har vi i flera år eflerlysl samlade åtgärder för alt begränsa lobaksbruket. Bl.a. av den anledningen har tobaksutredningen fält i uppdrag alt lägga fram förslag lill åtgärder. Det gäller bl.a. all uiarbda förslag om förbud mot lobaksreklam, någol som också del har efterlysts i centermolioner.

Med delta yrkar jag, herr lalman, bifall till de reservationer där cenlerns representanter i utskottet finns med. För övrigl yrkar jag när det gäller denna punkl bifall till ulskollds hemslällan.

Anf. 30 GUDRUN SCHYMAN (vpk):

Herr talman! Jag skall börja som Ulla Tilländer slutade, nämligen med alt yrka bifall. Jag yrkar när det gäller de betänkanden som vi nu skall deballera bifall lill samtliga reservationer där vpk finns med.

Deballen är ganska svär, eflersom det är mänga betänkanden. Det är mer eller mindre som etl smörgåsbord, varför det är lilel svårt atl vela vad man skall lyfta fram.

Jag tänkte börja med all reagera på del första inlägget frän moderal häll.

Del talades om krisen i sjukvården. Visst är det en kris. Det som är bedrövligt

alt höra när man lyssnar pä moderaterna är alt del lydligen är privatiseringen

som skall lösa alla problem. Då blir det, menar man, konkurrens och dä

48 kommer allt atl lösas. Jag tror faktiskl inte all del blir fler vårdplatser bara

därför all man privatiserar. Vi fär inte större tillgäng pä personal bara därför atl vi privatiserar. Här finns det ingel samband. Jag tycker atl Per Stenmarck, som bl.a. har tagit upp frågan om arbetstiderna inom sjukvärden, skall inslämma i den reservation som vpk har eller i den som cenlern har. Vpk och cenlern kommer säkert atl gå samman, kanske vad det lider bakom en gemensam reservalion här i kammaren. Där handlar del om att ändra helgtjänstgöringen och om alt sänka arbdsliderna med bibehållen lön. Per Stenmarck var ju också inne på tanken all man behöver göra detta. Del är väl inte nödvändigl all del här sker i privat regi. Sådana förslag måste väl kunna slödjas, även om del rör sig om landstinget.

Så skulle jag vilja lyfta fram några frågor. Flera har talat om rätlsläkarsta-tionerna. Efler utmärkta initiativ av sådana som arbetar pä rätlsläkaromrä-del har man kommil lill insikt om all ulvecklingen höll pä atl leda oss in i fördärvet. Sä småningom insåg också regeringen alt sä var fallet. Till följd av enighet i utskottet har vi säkerställt en viss del av verksamheten, och alla väntar ivrigt på all del skall bli mera långsikliga lösningar, som även regeringen kan slälla sig bakom. Ålminslone är vi i ulskollel eniga. Jag tycker all detta är bra, och jag instämmer i vad Barbro Westerholm sade. Del visar sig alllsä alt det lönar sig atl arbeia poliliskt och engagera sig. Jag tror alt om andra grupper som känner sig misshandlade eller missförstådda visste alt vi politiker och regeringen faktiskl är sä pass påverkningsbara skulle aktiviteten bli större, och del är någoniing som jag efterlyser. Vi vel alt den rättspsykialriska verksamheten är ett slorl problem. Ell problem som sammanhänger med atl förhandlingarna om huvudmannaskapet har varit så låsta under så läng tid och sä småningom brakal samman är dröjsmålet med den nödvändiga reformeringen av den lagstiftning som rör tvångsvärden inom psykiatrin. Tvångsvården har på elt olyckligt sätt kopplats samman med huvudmannaskapet för rättspsykiatrin, vilket gör all vi i dag har en lagsliflning för tvångsvärden som bryter mol internationella konventioner.

Vpk har en motion i denna fråga, en molion som handlar om alt bryta loss konverleringsmöjlighelen inom den slulna psykiatriska värden i avvaktan på atl den reformerade lagsliflningen blir verklighet. Jag kunde läsa i lidningen i går all några förhandlingar på nytt har brutit samman, vilket gör atl förslaget till reformering av lagstiftningen, vilkel skulle ha lagls fram lill sommaren, inte kommer nu heller. Förslag om reformering utlovades redan 1984. Därför finns det all anledning alt frigöra den här delen ur paketet och fatta beslut redan nu.

Jag skulle också vilja ta upp frågan om hur lägel är inom den psykiatriska värden. Vi vel all 10 000 vårdplatser avvecklats under den senaste tioårsperioden inom den slutna psykiatriska vården. De patienter som pä grund av den i och för sig nödvändiga instilutionsavvecklingen nu har lämnat de gamla mentalsjukhusen har ofla myckel långa värdlider bakom sig. För många handlar del om decenniers vistelse pä institution. Många av patienterna får det myckel svårl alt klara ett egel boende. De har under mänga är vårdals på inslilulion, där andra har tagit över bestämmandet. Andra har bestämt när de skall stiga upp, när de skall äta, när och var de fär gå ul, hur mycket fickpengar de skall ha, osv. Detta gör atl den vardag som vi andra klarar blir mycket svår att hantera för den här gruppen. Resurser för att slödja och

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Hälsoupplysning, m.m.

4 Riksdagens protokoll 1988/89:105

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Hälsoupplysning, m.m.

hjälpa f.d. pafienler vid psykialriska institutioner finns inle i dag. Vi har en hemljänsl som dignar under bördor med alll fler vårdbehövande åldringar och ulvecklingsslörda, som också skall flytta ul frän sina värdhem och inackorderingshem. Vi vet all tvisterna om huvudmannaskap har förlamat den nödvändiga verksamhet som skulle ha byggts upp för atl ta emot patienterna. I dag är det mänga som i tysthet lever i svår isolering och slor misär. Vpk har i en motion krävt alt man omedelbart skall göra någonting radikall, all man genom speciella stalsbidrag skall stimulera ell samarbete mellan huvudmännen, så alt gruppboende, dagcenlraler och liknande kommer i gång.

Jag vill la upp en annan fråga som också flera andra har berörl. Del gäller de gravl rörelsehindrade ungdomarnas gymnasiesludier. Här slår vpk bakom samma reservalion som den Ulla Tilländer hänvisade lill. I utskottet anslöt sig även miljöpartiet, och nu ansluter sig såvitt jag förstår också folkpartiet och jag hoppas även moderaterna. I sä fall blir det som vi vill när vi sä småningom går lill röstning här i kammaren, och det vore ju bra.

Jag vill påminna om all delta egenlligen bara är en logisk konsekvens av elt tidigare uttalande som riksdagen har slälll sig bakom våren 1987. Det innebär visserligen all del ekonomiska ansvarel för omvårdnaden av de rörelsehindrade ungdomarna renl principiellt åvilar primär- och landstingskommuner. Men man framhöll i uttalandet alt elevernas möjligheler inle får vara beroende av hemortskommun och all statens ansvar för denna begränsade grupp ungdomar bör slås fast. Egenlligen har alllsä riksdagen redan ullalat della. Som en konsekvens därav borde samtliga ställa sig bakom reservationen - alltså även socialdemokralerna.

En annan fråga som jag vill lyfta fram gäller inrättandet av palienlombuds-man, som vpk har föreslagil i en molion. Anledningen är naturligtvis atl patienter inom sjukvärden - både kroppssjukvården och psykiatrin - i dag utgör en svag och utsatt grupp. Del gäller också handikappade. För atl ge dem möjligheler till inflylande och rättssäkerhet i förhällande till vården och lill andra berörda samhällsorgan behövs, anser vi, etl fristående och opartiskt ombud, en patienlombudsman.

Erfarenheterna frän förtroendenämnder, ansvarsnämnder, patientförsäkringen och läkemedelsförsäkringarna visar att patienter som klagar på vården, inte minst den psykiatriska vården, befinner sig i etl klart underläge. Det är myckel svårt atl få rättelse eller ersällning vid felbehandlingar eller behandlingsskador. Därför är del vikligl all en patienlombudsman, såsom vi föreslår, är frisläende från vårdens huvudmän.

Slutligen vill jag la upp aborlsilualionen, som också Ulla Tilländer lalade om. Anlalel aborter har ökal. 1984/85 var del 31 000 aborter per är, 1987 var det 34 700, och 1988 var del 37 500. Del gäller unga kvinnor men också i stor utsträckning kvinnor som redan tidigare genomgått abort. Del har varit en betydande ökning av antalet födslar, men den ökningen är relaterad lill en helt annan åldersgrupp av kvinnor.

Samtidigt med ökningen av antalet aborter har användningen av preventivmedel förändrats. Konsumtionen av p-piller har gäll ner, särskilt bland unga kvinnor och tonåringar. På grund av bl.a. HIV har användningen av kondomer stimulerats, men det har visal sig svårl atl fä just unga kvinnor och

Hälsoupplysning, m.m.

män att använda den skyddsmdoden. Därför vill vi ha en utbyggd PrOt. 1988/89:105 prevenlivmedelsrådgivning, ökad tillgänglighet och ekonomiska möjligheler 27 april 1989 för prevenlivmedelsanvändning. Det är, menar vi, grundläggande faklorer när det gäller alt minska antalet aborter.

Vi menar också alt preventivmedel måste vara gratis och atl också rådgivningen måsle vara kostnadsfri. Tidigare utgick en särskild ersällning för prevenlivmedelsrådgivning lill landstingen, men det bidraget har numera ersatts av etl schabloniseral slalsbidrag, och del fungerar inle. Effekten har pä många håll blivit atl nödvändiga utbyggnader av rådgivningen har eflersalls. Därför anser vi atl etl specialinriktat bidrag måste ulgä lill landstingen för den här verksamheten.

Del finns fler frågor som jag skulle vilja lyfta fram. Nu ser jag atl jag har talat mina tio minuter, så jag slutar mitt inlägg i och med della. Men jag har alltså nu, hoppas jag, yrkat bifall till samlliga reservationer i samlliga belänkanden.

Anf. 31 PER STENMARCK (m) replik:

Herr lalman! Låt mig få börja med atl vara lilel originell och inslämma med Gudrun Schyman i del allra första som hon sade, nämligen all delta är en ganska svår debalt därför alt vi har atl behandla många olika belänkanden. Därmed tenderar vi väl alt i nägon män lala om lilel olika saker, eflersom vi i vissa sammanhang kanske gör lilel olika prioriteringar. Del gläder mig ändå all Gudrun Schyman log fram litet av del ideologiska artilleriet, för del ger mig anledning alt bemöla henne pä dt par punkter.

Gudrun Schyman säger bl.a. all moderalerna iror all del här med privaliseringar skall lösa alla problem. Nej, det tror vi inte. Jag tror atl myckel av sjukvård för all framtid måste skötas av det offentliga, eftersom del egenlligen inte finns förutsättningar för atl nägon annan gör del. Och jag tyckte faktiskt atl jag log upp detta ganska utförligt i milt anförande för en liten stund sedan.

Men jag tror att det skulle bli bättre, både för patienter och för personal, med flera arbelsgivare, därför all man hell enkelt skulle kunna välja nägon annan än den som man kanske för tillfället inle är nöjd med.

Sä säger också Gudrun Schyman atl privatisering inte omedelbart skulle ge större tillgång på personal. Det är möjligl att det är räll, men jag tror alt personalen i större utsträckning skulle komma att stanna inom värden. I dag är del faktiskt sä, att personal formligen flyr från den, och det är ett utomordentligt slorl problem. Man skulle kunna gä till en annan arbetsgivare och ändå finnas kvar inom värden.

Jag är övertygad om att mycket kan göras även inom del offenlligas ram. Men jag tror också atl etl problem för landstingen i dag är alt de saknar en drivfjäder för atl verkligen anstränga sig, för atl verkligen göra någonting, eftersom de anställda egentligen inle kan gå någon annanstans och eflersom patienten har små möjligheter atl söka vård hos nägon annan.

Jag vill därför avsluta detta inlägg med atl fråga: Hur vill Gudrun Schyman lösa problemel med de länga vårdköerna? Vi har i dag väldigl stora problem med alla nödvändiga operationer - grå starr och mycket annal.

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Hälsoupplysning, m.m.

Anf. 32 GUDRUN SCHYMAN (vpk) replik:

Herr talman! Det var ju en delikat uppgift som jag fick mig tilldelad, det mä jag säga.

Att del skulle vara bällre med fler arbetsgivare - ja, del beror alldeles på vad del är för arbetsgivare. Är det dåliga arbetsgivare, så är de ju dåliga även om de är fler. Del beror alldeles på hur de uppför sig, skulle jag vilja säga.

Om man lättare skulle få människor att stanna inom den privata vård som moderalerna vill ha - ja, det beror alltså pä hur arbetsgivarna är. Om de är som jag tycker all kommun och landsting skulle vara när det gäller vård och omsorg, skall man ge ordentligt belall lill dem som jobbar - och kvinnor är del fråga om här. Del handlar om alt omvärdera det arbete som görs inom vård och omsorg och som utförs av kvinnor. De skall ha ordentliga löner, som det går att leva på. Man skall ha arbetstider som är rimliga, så att man inte behöver slita ihjäl sig. Har man tungt jobb, vilkel del i stor utsträckning är inom vård och omsorg, sä är det nog lagom med sex timmars arbetsdag. Man skall inte ha det så ordnat att man behöver arbeta varannan helg. Man skall få bestämma i sill jobb; beslutsfattandet skall vara decentraliserat. Man skall få utbildning, vidareutbildning, stimulans äv olika slag i sill arbele. Då lycker jag alt man har bra arbetsgivare.

Jag kan inle förslå varför bra arbelsgivare måste vara privata. Om vi är överens om alt huvuddelen -del mesla- inom det här områdel skall skötas av offenllig verksamhel, då kan vi väl, Per Stenmarck, vara överens om att se till atl de arbelsgivare som i dag finns, nämligen landsting och kommuner, får tillräckligt med pengar av staten, sä att de kan bli de bra arbetsgivare som vi lycker alt de skall bli.

Jag tror nämligen alt de privata arbetsgivarna kommer att bli så här bra, men del kommer också att kosla. De kommer kanske all beiala bra löner, men då kommer de också att ta ul bra kostnader för vad de har all erbjuda. Det blir en A-vård och en B-vård. Vi skulle komma med moderata hälsocheckar och betala för den sjukvård som är nödvändig. Jag lycker inte alt vi skall ha den uppdelningen. Jag tycker all del här är fråga om solidaritet, alt del är fråga om att uppvärdera det kvinnoarbete som görs i dag.

Vad som sker är en flykt från vård och omsorg. Det skulle vara myckel större rubriker om man såg på detta som en ren demonstration. Om folk säger upp sig i så här slor utsträckning från ett varv eller en industri, då blir del stora rubriker. Nu är del kvinnornas protest som gäller, och jag lycker att vi skall la den på allvar.

Anf. 33 PER STENMARCK (m) replik:

Herr lalman! Jag lägger speciellt märke till att Gudrun Schyman inte svarar på den fråga jag ställde om vad hon vill göra ål de stora köerna som finns på en lång rad områden när det gäller sjukvården.

Låt mig då bara erinra om all vi moderater har ålminslone ell svar pä den frågan, och del är atl vi skall införa den s.k. vårdgarantin. Den innebär atl om man råkar bo i ett landsting där köerna är väldigt långa - och så är det på många olika håll - skall man ha möjlighet att få vården någon annanslans, prival eller inom elt annal landsting, eller egentligen var som helst. Och sedan skall man få det egna landstinget all beiala för detta. Det kallar jag

solidaritet. Men solidariteten som Gudrun Schyman ser den är uppenbarligen: Stå du kvar i din kö, tvä eller tre års tid! Det är det enda som vpk kan erbjuda.

Jag är lill viss del beredd atl hälla med om att sjuksköterskor skall ha ordenlligl betalt. Om man ser pä de löner som sjuksköterskorna i dag har finner man atl de vid en internationell jämförelse ligger skapligt fill när det gäller lönen före skatt, men när skallen är dragen ligger sjuksköterskelönerna i Sverige väldigl lågt jämfört med andra länder i Europa. Jag är inle säker pä all Gudrun Schyman är beredd all av detta dra samma slutsats som jag.

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Hälsoupplysning, m.m.

Under detta anförande övertog lalmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Anf. 34 GUDRUN SCHYMAN (vpk) rephk:

Herr lalman! Nej, det är alldeles riktigl, Per Stenmarck - jag är inte beredd att dra den slutsatsen all vi skall subventionera marginalskaltesänkningar för högavlönade. Jag tror inle atl vare sig sjuksköterskorna eller värdbiträdena är särskilt betjänta av det.

Jag tycker atl jag gav etl svar. Jag lycker atl elt av de vikligasle sätten atl i dag få ned värdköerna är att se lill alt del finns personal som kan utföra det arbete som behöver göras. Del är ju en av de springande punkterna när del gäller orsakerna till alt det blir köer.

Vi har i dag i ulskollel talat om att det behövs åtgärder för atl fä flei ; i c. Mer ulbildningsplalser, har vi sagl; det tycker jag också är etl bra förslag.

Behöver vi sedan bygga ul sä atl vi fär fler plalser kan vi väl göra del.

Jag tror alt det finns en mängd steg pä vägen som inle alls handlar om privatisering utan om att behålla solidariteten i synen på vården.

De marginalskattesänkningar som moderalerna vill ha och som ger 30 000-40 000 ät dem som tjänar över 200 000 och några tusenlappar ät dem som har en ganska normal inkomst är inle vårdbiträdena vare sig inom hemtjänsten eller inom sjukvården eller ens sjuksköterskorna särskilt betjänta av, särskill inle när de sedan kanske får beiala höjd kommunalskatt för alt kommunerna fär höjda arbetsgivaravgifter eller när de sedan kanske skall betala 2 % mer i moms, när de kanske skall betala moms på biobiljdterna, dagstidningarna och Gud vet alll vad som kommer ul ur den eländiga skatteuppgörelse som nu är på väg!

Talmannen anmälde all Per Stenmarck anhållit alt till protokollet få anlecknal att han inle ägde rätt lill ytterligare replik.

Anf. 35 TALMANNEN;

Jag får meddela all anslag nu har satts upp om atl detta sammanträde skall fortsälla efler kl. 19.00.

Anf. 36 ANITA STENBERG (mp):

Herr lalman! Jag börjar med all vad beträffar betänkande SoU 15 yrka bifall till reservalion 10, som innebär ell bifall lill miljöparlimolionen Värdig värd. Den beskriver vår syn pä vården i Sverige. Den molionen har jag

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Hälsoupplysning, m.m.

beskrivit här i riksdagen vid ell tidigare tillfälle; del länkle jag faktiskt inte la upp liden med atl göra en gäng lill.

Skall vi ha en god vård måsle vi ha en god personalvård. Därför yrkar jag bifall lill reservalion 12 angående vårdpersonalens arbetstider.

Genom att sänka arbetsgivaravgiften inom värden, äldreomsorgen och handikappomsorgen med en fjärdedel fr,o,m. 1990 får vi ekonomiskt utrymme för landsting och kommuner att genomföra de förbällringar inom personalvården som är nödvändiga om vi skall fä folk att arbeia i värden. Jag yrkar bifall till reservation 14.

I reservation 16 talas det om atl ge invandrare och flyktingar med utländsk värdexamen möjlighel all efter fortbildning få arbete i Sverige. Jag yrkar bifall till den.

Jag yrkar också bifall till reservation 17, som gäller samhällsijänsi. Dessulom yrkar jag bifall lill alla övriga reservationer som undertecknats av miljöparliels represenlanl i de belänkanden som vi jusl nu behandlar.

Jag vill markera hur glad jag är alt rätlsläkarstationerna föreslås få en förbällring. Vid ell tidigare lillfälle klagade jag på räitsodontologens situation, och jag blev så glad när jag uppläckte all utskollel skriver:

"Ulskollel finner det angelägel alt den rättsmedicinska verksamhelen får sådana resurser all den även i framliden kan lillgodose högl ställda krav. Det finns enligl ulskollel också skäl alt erinra om personalsituationen för rättsmedicinen. Arbetsförhållandena måste förbättras. Personalen måsle kunna känna trygghet i sin anställning. Den framlida rekryteringen av kompetent personal lill del rättsmedicinska området måste också tryggas. Delta gäller även den rätlsodonlologiska verksamheten."

Som har sagls tidigare; Del är lönt att arbeia poliliskt! Det är så härligt all känna all det gär att göra det.

Sedan vill jag tala om miljöpartiets ideologi när del gäller vård och omsorg.

Omlanke och omsorg om människor som av olika skäl behöver hjälp och slöd av andra människor är etl mål som vi tycker är belydligl vikiigare än forlsall materiell tillväxt. Atl sälla omsorgen om människan främst kanske i förstone inte alls upplevs som något särskilt originellt. Sä säger naturligtvis alla partier. Vad är det då som är speciellt för miljöpartiet?

Jo, vi menar atl del finns en motsättning mellan en god omsorg om människor och materiell tillväxt. Andra partier hävdar ofta att forlsatl ekonomisk tillväxt är en förutsättning för en god omsorg i framfiden.

Del som kännetecknar alll vård- och omsorgsarbete är all det tar tid - nu kommer jag tillbaka till tiden igen. Del gäller vare sig del rör sig om rent fysisk omvårdnad eller om socialt stöd eller vanlig medmänsklig samvaro. Sådant arbete kan inte nämnvärt rationaliseras ulan alt insalsen till stor del förfelar sill syfle.

Jusl del faklum all en god omsorg lar så myckel lid i anspråk är huvudorsaken lill atl den siller sä trängt i värt samhälle, som är så starkt inriktat på materiell lillväxl. Tiden för andra människor riskerar hell enkelt att konkurreras ut av annan, mer lidseffektiv verksamhet, framför allt en varuproduktion som hela liden kan rationaliseras, och så den tid det tar alt sedan konsumera alla de varor som vi har producerat. Tag l.ex. TV, video och all den lid del tar all ulnyttja dem!

Förr var värd och omsorg om utsatta människor lill stor del ett ansvar för de enskilda familjerna. De förväntades ta hand orn och fostra sina barn, vårda sina gamla och sköta dem som var sjuka och handikappade. Samhällels insatser var mycket små. Det finns mycket gott i den täta fainiljekontaklen och den naturliga, ömsesidiga hjälpen mellan grannar, i byalag, osv., men det var inte bara en idyll. Beroendet av andra familjemedlemmar kunde ibland utvecklas lill renl psykiskt förtryck. Om trycket pä familjerna blev för stort kunde del utvecklas fill vanvärd och ibland rent av till ätleslupa, och något samhälle som skyddsnät fanns del inle.

I dag håller vård och omsorg på att bli professionellt arbete, som utförs mol belalning. Den ulvecklingen är en följd av allmänna ulvecklingslendenser i det industrialiserade samhällel, men den är också resultatet av en medvelen polilik. I Sverige är den förkroppsligad av den socialdemokratiska politiken atl bygga det starka samhället. Drivkrafterna har faktiskl varil vällovliga: trygghet åt alla människor, oberoende av om de har en familj som ställer upp för dem, kvinnans jämställdhet, osv. Men frågan är om pendeln inle häller pä att slå för långl. Den offentliga sekiorns snabba överlagande av alltmer ansvar för vård och omsorg från de enskilda människorna skapar också nya problem och hol, som har blivit alltmer uppenbara under de senasle åren.

Vad händer med samhället när människor kan känna sig fria från personligt ansvar för sin närmiljö och sina medmänniskor? Jag har betalat min skatt - då kräver jag alt samhällel lar hand om gamla mormor, om den utslagne alkoholisten i trappuppgången, om ungdomarna som vandaliserar i mill bostadsområde. De tendenserna finns klart och lydligl i dagens samhälle, och de förstärks ytterligare av reklamens bedövande köpbudskap, som lockar oss atl använda vår lid, vår omsorg och våra pengar lill andra akliviteler än ät våra medmänniskor.

I ell fragmenlerat samhälle är det personliga ansvarslagandel och människors naturliga band pä väg alt upplösas och ersättas av slrikl ekonomiska relationer mellan människor. Är det det samhället som vi vill ha?

För atl hinna med varandra behöver vi, som sagl, korlare arbetsdagar. Jag skulle önska all vi kunde hjälpas ät all få det. Biträdande socialministern Bengt Lindqvist sade pä landstingskongressen - enligt radion i alla fall - all sexlimmars arbetsdag inle bör införas nu. Del är egenlligen ell hårt slag mol de kvinnor, kvinnorörelser och vårdarbetare som så länge har krävt en kortare arbetsdag. Jag tror all vi måste ha mer tid för varandra om vi skall kunna klara sjukvård och omvårdnad.

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Hälsoupplysning, m.m.

Anf. 37 BO HOLMBERG (s):

Herr lalman! Planeringen inför den här debatten var att kammarens diskussioner skall koncentreras på tre frågor, rättsmedicin, rättspsykiatri och allmänt om hälso- och sjukvård. Jag skall börja med det första: rättsmedicinen.

När utskoltd mötte den här frågan inför sina skrivningar lill riksdagen möltes vi också av rubriker om atl verksamheten var försummad, den var i kris. Därför har utskollel gjort en grundlig beredning av den här frågan genom all besöka socialslyrelsen, där vi diskulerade silualionen inom rälismedicinen. Ulskottd besökte också rällsläkarsiaiionen i Solna. Där fick

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Hälsoupplysning, m.m.

vi en myckel bra bild av verksamhelen. Med oss frän diskussionerna med socialstyrelsen och vid rättsläkarslationen i Solna fick vi den beslämda uppfattningen alt verksamheten var i akut behov av ytterligare pengar. Det var nödvändigl för alt förhindra personalavskedanden man stod inför, varvid verksamheten skulle försättas i en allvarlig silualion.

Med oss från besöket vid rätisläkarslalionen i Solna fick vi också bilden av en engagerad och kunnig personal. Den personalen får lägga ned mycken överlid för all över huvud laget kunna klara den löpande verksamheten. Sedan kom en rapport lill regeringen - den kom efter del alt regeringen hade avlämnat sill budgetförslag till riksdagen. Rapporten kom frän socialslyrelsen och helte Rällsläkarslationernas budgel och verksamhetskris. Rapporten bekräftade utskotlels iakttagelser vid besöket, nämligen att rätlsläkarstationerna har stora problem, inle bara i Solna ulan i hela landel. Förändringar måste med andra ord komma till sländ.

För en lid sedan medgav regeringen att innevarande års budget fick överskridas med 2,7 milj. kr. Socialutskottet föreslår nu en ökning med 2,2 milj. kr. ulöver budgetpropositionen och utöver det medgivna överskridandel om 2,7 milj. kr.

Sammanfattningsvis kan jag för egen del notera alt rättsmedicinen sannolikl är underskattad i förhållande till dess värde för rättssäkerheten och sjukvården och atl en lilen myndighet som rättsläkarslationen inte under flera år kan klara av oslhyvelsprincipen och en minskning av sin budgel med 2 % och samtidigt klara målen för verksamheten. Med utskotlels förslag kan rättsläkarstalionerna fä en tydlig och positiv signal om verksamhetens vikt och belydelse för framtiden. Den nyligen träffade Dagmaruppgörelsen har också gjort all landslingen är beredda alt la över enklare obduktioner. För framtiden pekar också utskottet på bdydelsen av att den nuvarande verksamheten får tillräckligt med personal och pengar för att kunna utveckla kvalilel i verksamheten.

Brottsutvecklingen fortsätter i vårt land, och som bekanl blir advokaterna skickligare på all försvara broilsmisslänkta personer. Del är i del sammanhanget följdriktigt atl samhällels forskning och rättsmedicin är av hög kvalilel.

Framför oss ligger så småningom också uppgiften att pröva huvudmannaskapet för rättsläkarstationerna. Här pågår redan etl arbete inom regeringskansliet.

Därmed över lill frågan om rättspsykiatrin. Även på det områdel har utskottet diskuterat frågan med socialstyrelsen. Vi har också besökt rätlspsy-kiatriska anstalten i Huddinge.

Utskottet har tidigare påtalat de brister som råder inom rättspsykiatrin i dag. Utskottet återkommer till problemet och framhåller de alllför långa väntetiderna, de långa undersökningstiderna och de onödiga väntetiderna i avvaktan på ulplacering lill landstingens psykialriska sjukhus.

Del vi kunde konstatera är atl rättspsykiatrin står inför molsvarande problem som dem som gäller äldrevården i dag, dvs. alt del finns etl anlal klinikfärdiga patienter som blir kvar vid verksamheten i brist på att andra alternativ skall ordnas. Jag kan inte förslå all orsaken är någon annan än brist på fungerande samverkan mellan staten och landstingen.

Del är uppenbart atl också en sä liten organisation som den som rättspsykiatrin ulgör är en sårbar verksamhel. Den rättspsykialriska verksamhelen kan inle nå de fördelar som del skulle innebära att arbeta närmare landslingen. Det gäller alt bäde kunna ulnyttja administration, personal och lokaler.

Del intryck jag fick när utskottet besökte rällsläkarsiaiionen och rättspsykialriska anstalten var all del för rättspsykialriska anstalten inle är en fråga om pengar. Det är snarare en fråga om att förändra organisationen och att göra ell närmande till landstingets psykiatriska verksamhet. En huvudmannaskapsförändring som innebär all verksamhelen överförs till landstingen bör därför prövas av regeringen vid det lagstiftningsarbete som pågår på den rättspsykiatriska verksamhetens område.

Jag är mycket väl medveten om atl rättspsykiatrin kräver en särskild, oberoende ställning vid en evenluell övergång till landstingskommunalt huvudmannaskap. I gengäld har rättspsykiatrin genomgått en ulveckling från arbete i dåtida fängelsehålor till etl nära förhållande med dagens psykiatriska vård.

Till sist, herr talman, vill jag ge etl par allmänna synpunkter om hälso- och sjukvården.

Den första handlar om betydelsen av alt finna en mer kraflfull hälsopolitik i Sverige. Vi har diskuterat denna fråga under hand i samtliga politiska partier inom socialutskottet. Vi kan konstatera alt del finns ell väl genomarbetat faktamaterial som beskriver levnadsvanornas betydelse för vår hälsa. Vi vet också alt förebyggande insatser, lyckade sådana, skulle frigöra värdefulla pengar inom sjukvården. De kan gå till annan viktig verksamhet. Sverige har också antagit Världshälsoorganisationens mäl all minska alkoholkonsumtionen med 25 %.

Enligl mitt sätt atl se är den seklorisering som kännetecknar förvaltning och politik på det här områdel elt problem. Sekloriseringen gör atl folkhälsoarbetel i dag inle har tillräcklig gemensam politisk slyrning och inte heller den samverkan mellan myndigheter, kommuner och landsting som är önskvärd.

Det skulle därför vara intressant atl mellan de politiska partierna pröva viljan lill en gemensam satsning på folkhälsan. Finns den, och vad skulle den i sä fall kunna åstadkomma?

Den andra fråga jag vill diskulera lilel kort gäller de etiska frågorna inom sjukvården. Det är frågor som alltmer och allt närmare kommer atl beröra alla medborgare i vårl land. De etiska frågorna kommer därför alt kräva särskild uppmärksamhet. Jag länker främsl på att vi kommer atl ställas inför frågor fill följd av den nya biotekniken och gentekniken.

Med genteknikens hjälp kommer vi tidigt alt kunna diagnostisera fostren. Del innebär att föräldrarna i vårl land möts av information om eventuella skador på fostrel. Den moraliska fråga som här möter oss alla och ytterst föräldrarna blir om barnet skall födas eller inle.

Elt annat frågeområde blir genetiska sjukdomar och deras behandling hos människorna. Det omfattar två områden: dels manipulation av de somatiska cellerna, dels manipulation av könsceller. Manipulation av könsceller är en

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Hälsoupplysning, m.m.

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Hälso upp lysn ing, m.m.

särskilt allvarlig frågeställning som fordrar särskilda ställningstaganden frän oss politiker.

Den nya biotekniken innebär både möjligheter och risker. Båda sidorna måsle vi ha med i bilden. Teknikvänlig-ja. Men också en krilisk diskussion om tillämpningen. Särskilt viktigt är delta inom biotekniken, dä den ytterst släller oss inför frågor om mänskligt liv.

Sammanfattningsvis är silualionen när del gäller biotekniken i Sverige den, all del brister i informalion, lagstiftning och polilik. De här brisierna har socialutskottet ett, särskilt ansvar att uppmärksamma i det arbele som förestår om bioteknik och genteknik.

Till sisl yrkandena. Jag ber alt få yrka bifall fill hemställan i SoU 15, med undanlag för reservalion 18, som jag yrkar bifall lill. Jag yrkar bifall lill alla delar i betänkandet 16. Jag yrkar bifall fill hemslällan i belänkandel 14, med undantag för reservation 7, som jag yrkar bifall lill. I övrigl yrkar jag bifall till alla moment i betänkandena 22 och 19.

Anf. 38 PER STENMARCK (m):

Herr talman! Jag har inle särskill mycket att invända mot det Bo Holmberg sade, bara några korta kommentarer.

När det gäller rättsmedicinen delar jag, efler alt i likhel med Bo Holmberg ha försökt all sälta mig in i denna fråga rätt noga under de senasle månaderna, bedömningen atl delta är en verksamhet som har en i dag underskattad betydelse för den svenska rättsstaten och som i längden inte klarar de besparingar som har lagts på den. Därför tror jag att det är rikligl och bra alt man nu har gjort klara förslärkningar bäde för det innevarande året och för del kommande.

När del sedan gäller rättspsykiatrin säger Bo Holmberg atl del nu är dags att pröva ell närmande till landstingen. Visst kan det ligga en del i elt sådanl resonemang. Nu är det bara sä atl det, som han själv säger, i dag finns en bristande samverkan mellan landsfing och stal.

Redan 1981 började man uireda frågan att lägga över huvudmannaskapet på landslingen i ställd. Det är bara att konstatera alt detta nu har uirelts under en följd av är. Man skall nog inte utesluta att just delta utredande, denna ständiga osäkerhet om vem som skall vara den verklige huvudmannen, kan vara en av orsakerna lill atl verksamheten har fungerat på elt bristfälligt sätt under en följd av år.

Del har lell oss moderater fram till den andra slutsatsen: Låt i slällel slalen ha kvar huvudmannaskapet. Sedan kan man ju diskulera varifrån i slalen della huvudmannaskap skall utgå. Vi menar atl ett logiskt resonemang visar att denna verksamhel är en del av den svenska rättsstaten och följaktligen skall vara slallig.

Anf. 39 ULLA TILLÄNDER (c):

Herr lalman! Jag har inte heller så myckel atl invända mol det Bo Holmberg har framfört. Jag vill bara understryka att vi i vår reservation om huvudmannaskapet för rättspsykiatrin betonar atl del pågående beredningsarbetet snart måste vara klart men att vi ännu inle har lagil slällning till huvudmannaskapsfrågan.

Hälsoupplysning, m.m.

Jag håller också med Bo Holmberg om atl en av de stora frågorna framöver Prot. 1988/89:105 kommer all ligga pä det diska området. Frän cenlerns sida lade vi redan 27 april 1989 under den allmänna motionstiden fram en omfattande parlimolion om biotekniken. Detta är emellertid frågor som vi får återkomma till senare.

I dag har vi också några etiska frågor alt la slällning lill. Del gäller l.ex. aborlfrågan, där vi har en ganska angelägen reservalion. Det finns utrymme atl slödja den!

För min del vill jag än en gång peka på den reservalion i belänkandet 19 som alla tecken nu lyder pä atl vi får majorilel för och äler undersiryka bifallsyrkandet till denna. Det är vi i centern, vpk och miljöpartiet som slår bakom den, men eflersom vi nu också fär slöd av moderaler och folkpartister blir det majoritet.

Reservationen betonar det nödvändiga i all staten lar ansvarel för Skärholmens gymnasieelever, som ju också är gravl rörelsehindrade. Del här tycker jag är en etisk fråga av hög dignitet, och jag skulle därför vilja fråga om socialdemokraterna verkligen skall ställa sig ulanför denna uppslutning bakom dessa ungdomar, som behöver allt slöd.

Anf. 40 BO HOLMBERG (s):

Herr lalman! Låt mig bara kort säga om rättspsykiatrin, atl del föreligger delade uppfattningar om huvudmannaskapet. Pä en punkl råder del dock gemensam uppslutning i socialutskottet, nämligen om all de förhandlingar mellan staten och landstingen som har lagls ned genast bör las upp och leda till elt slutresultat. Del är viktigt alt vi understryker detta i den här diskussionen.

Överläggningen var härmed avslutad.

Kammaren övergick till atl fatta beslut i ärendena.

Socialutskottets betänkande 15

Mom. 1 (rikllinjer för hälso- och sjukvården m.m.)

Utskottets hemslällan bifölls med 238 rösler mol 62 för reservation 1 av Slen Svensson m.fl.

Mom. 2 (nedläggning av enskilda sjuk- och vårdhem)

Utskotlels hemställan - som ställdes mol reservalion 2 av Daniel Tarschys m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 3 (översyn av stadgan för enskilda vårdhem)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservafion 3 av Sten Svensson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 5 (ändring i hälso- och sjukvårdslagen)

Ulskollds hemslällan - som slälldes mot reservalion 4 av Sten Svensson m.fl. - bifölls med acklamation.

Prot. 1988/89:105 Mom. 6 (frin läkarval)

27 april 1989

Hälsoupplysning,

Utskottets hemslällan bifölls med 264 rösler mol 36 för reservation 5 av Ulla Tilländer och Rosa Öslh.

Mom. 7 (husläkare)

Utskottets hemställan - som slälldes mol reservalion 6 av Daniel Tarschys och Barbro Westerholm - bifölls med acklamation.

Mom. 8 (särskill stalsbidrag för insatser mot vissa köer)

Utskollels hemslällan bifölls med 266 rösler mol 36 för reservalion 7 av Daniel Tarschys och Barbro Westerholm.

Mom. 9 (lagfäst rätt fill vård inom annal landsting)

Utskollels hemställan - som ställdes mot reservalion 8 av Sten Svensson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 10 (sjukvärdens resurser m.m.)

Utskottets hemslällan - som slälldes mol reservalion 9 av Ulla Tilländer och Rosa Öslh - bifölls med acklamation.

Mom. 12 (åtgärder för en god vård)

Ulskoltets hemställan - som ställdes mot reservation 10 av Anila Stenberg - bifölls med acklamation.

Mom. 14 (vårdpersonalens arbetstider m.m.)

Försl bilräddes reservation 11 av Ulla Tilländer och Rosa Öslh med 36 röster mot 34 för reservation 12 av Gudrun Schyman och Anita Stenberg. 226 ledamöter avstod från att rösta.

Härefler bifölls utskottets hemslällan med 235 rösler mot 66 för reservalion 11 av Ulla Tilländer och Rosa Öslh. 1 ledamot avsiod frän att rösta.

Mom. 15 (stalsbidrag till minskad helgtjänstgöring och andra personalpolitiska ålgärder)

Ulskoltets hemställan - som slälldes mot dels reservalion 13 av Gudrun Schyman, dels reservalion 14 av Anila Stenberg - bifölls med acklamation.

Mom. 16 (äigärdsprogram för sjuksköterskor m.m.)

Utskottets hemställan bifölls med 265 rösler mot 36 för reservalion 15 av Ulla Tilländer och Rosa Öslh.

Mom. 17 (invandrare med utländsk vårdutbildning)

Utskottels hemställan - som slälldes mol reservalion 16 av Daniel Tarschys m.fl. - bifölls med acklamafion.

Mom. 18 (samhällstjänst)

Utskollels hemställan - som ställdes mol reservation 17 av Anila Stenberg - bifölls med acklamation.

Mom. 19 (läkarförsörjning) Prot. 1988/89:105

Ulskoltets hemslällan - som ställdes mol reservation 18 av Bo Holmberg 27 april 1989 m.fl. - bifölls med acklamation.

Hälsoupplysning, m.m.

Mom. 20 (åtgärder mol läkemedelsmissbruk m.m.)

Utskottets hemslällan - som ställdes mol reservalion 19 av Daniel Tarschys m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 24 (värden av svårt hjärnskadade) .

Utskottets hemställan bifölls med 265 röster mot 36 för reservalion 20 av Daniel Tarschys och Barbro Westerholm. 1 ledamot avstod från alt rösla.

Mom. 29 (mammografi) Utskottets hemslällan - som slälldes mot reservalion 21 av Anita Stenberg

- bifölls med acklamation.

Mom. 30 (åtgärder mol sjukdomen loxoplasmos)

Utskottels hemslällan - som ställdes mot reservalion 22 av Daniel Tarschys m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 31 (förlossningsvårdens utformning)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservalion 23 av Gudrun Schyman och Anita Stenberg - bifölls med acklamation.

Mom. 34 (signering av patientjournaler)

Utskotlels hemslällan bifölls med 155 rösler mot 144 för reservalion 24 av Daniel Tarschys m.fl.

(Anders Andersson (m) anmälde alt han avsett all rösla ja men markerats ha röstat nej;)

Mom 36 (dataregistrering av vaccinationer)

Ulskoltets hemställan - som slälldes mol reservation 25 av Gudrun Schyman - bifölls med acklamation.

Mom. 37 (värnpliktigas blodgivning) Utskottets hemslällan - som slälldes mol reservalion 26 av Anila Stenberg

- bifölls med acklamation.

Mom. 38 (omstrukturering av den psykialriska vården)

Utskollels hemslällan - som ställdes mol reservalion 27 av Gudrun Schyman - bifölls med acklamafion.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Hälsoupplysn ing, m.m.

Socialutskottets betänkande 16

Mom. 3 (omfatlningen av den rättsmedicinska obduktionsverksamhden)

Utskottels hemställan - som slälldes mol reservalion 1 av Daniel Tarschys m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 4 (huvudmannaskapet för rättspsykiatrin m.m.)

Utskottets hemslällan med godkännande av utskollels motivering - som slälldes mol dels utskottets hemställan med godkännande av den i reservation 2 av Daniel Tarschys m.fl. anförda motiveringen, dels utskotlels hemställan med godkännande av den i reservalion 3 av Sten Svensson m.fl. anförda moliveringen - bifölls med acklamation.

Mom. 5 och 6 (tillkännagivande om resurser för den rättspsykialriska undersökningsverksamheten m.m.)

Ulskoltets hemställan - som ställdes mot reservalion 4 av Daniel Tarschys m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 10 (anslag till Statens institut för psykosocial miljömedicin)

Utskottets hemställan bifölls med 262 röster mol 36 för reservalion 5 av Ulla Tilländer och Roland Larsson. 3 ledamöler avstod frän all rösla.

Mom. 13 (Spris arbete med omvårdnad och värdorganisation)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservalion 6 av Daniel Tarschys m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 14 (odontologisk specialistutbildning m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservalion 7 av Slen Svensson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 15 (hälso- och sjukvården i krig)

Utskottets hemslällan - som slälldes mol reservalion 8 av Daniel Tarschys m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 19 (avveckling av NUU)

Utskottets hemslällan - som slälldes mol reservation 9 av Daniel Tarschys m.fl. - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottels hemställan bifölls.

Socialutskottets betänkande 14

Mom. 1 (förbud mol rökning i offentliga lokaler)

Utskollels hemslällan bifölls med 282 rösler mol 19 för reservation 1 av Anita Stenberg.

Mom. 2 (rökfria familjedaghem)

Utskottets hemslällan - som slälldes mol reservation 2 av Daniel Tarschys och Barbro Westerholm - bifölls med acklamation.

Mom. 4 (lag om rökfri barnomsorg)

Utskottets hemställan bifölls med 276 röster mol 18 för reservation 3 av Anila Stenberg. 6 ledamöler avstod från alt rösla.

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Hälsoupplysning, m.m.

Mom. 5 (mäl för arbelel mol tobaksbruket)

Utskollels hemslällan bifölls med 216 rösler mot 84 för reservalion 4 av Daniel Tarschys m.fl.

Mom. 6 (kampanj mot snusning)

Utskotlels hemslällan - som slälldes mot reservation 5 av Daniel Tarschys och Barbro Westerholm - bifölls med acklamation.

Mom. 7 (produklkontroll av tobaksvaror m.m.)

Ulskollds hemställan - som ställdes mot reservalion 6 av Daniel Tarschys m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 8 (pariamenlarisk medverkan i tobaksutredningen)

Utskottels hemslällan - som slälldes mot reservation 7 av Bo Holmberg m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 11 (medel för tobaksinformation)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservalion 8 av Daniel Tarschys och Barbro Westerholm - bifölls med acklamation.

Mom. 14 (abortförebyggande arbete)

Utskottets hemställan bifölls med 212 rösler mol 86 för reservalion 9 av Daniel Tarschys m.fl. 1 ledamot avstod från att rösta.

Mom. 15 (eflerkonlroll)

Utskotlels hemslällan - som slälldes mot reservalion 10 av Daniel Tarschys och Barbro Westerholm - bifölls med acklamation.

Mom. 16 (utbyggnad av preveniivmedelsrädgivningen)

Utskottets hemslällan - som ställdes mol reservalion 11 av Gudrun Schyman - bifölls med acklamation.

Mom. 17 (ungdomsmottagningar)

Utskottels hemslällan - som ställdes mol reservalion 12 av Anita Stenberg - bifölls med acklamation.

Mom. 18 (alternativa rådgivningsbyråer)

Ulskollds hemställan - som slälldes mol reservalion 13 av Daniel Tarschys m.fl. - bifölls med acklamation.

Prot. 1988/89:105 Mom. 19 (kostnadsfria preventivmedel)

27 april 1989

Hälsoupplysning,

Utskollels hemställan - som ställdes mot reservalion 14 av Gudrun Schyman - bifölls med acklamation.

Mom. 20 (sex- och samlevnadsundervisning)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservalion 15 av Gudrun Schyman - bifölls med acklamation.

Mom. 21 (samordning av det abortförebyggande arbelel)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservalion 16 av Gudrun Schyman - bifölls med acklamation.

Mom. 22 (specialdeslineral statsbidrag)

Utskollels hemställan - som ställdes mol reservalion 17 av Gudrun Schyman - bifölls med acklamation.

Mom. 23 (sexualinformalion till handikappade m.fl.)

Utskollels hemställan - som ställdes mot reservation 18 av Gudrun Schyman och Anita Stenberg - bifölls med acklamation.

Mom. 24 (koslupplysning)

Utskottets hemslällan med godkännande av ulskoltets motivering - som ställdes mot utskottets hemställan med godkännande av den i reservation 19 av Göran Engström och Roland Larsson anförda motiveringen - bifölls med acklamation.

Mom. 25 (ett institut för folkhälsan)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservalion 20 av Daniel Tarschys och Barbro Westerholm - bifölls med acklamation.

Mom. 26 (resurser för hälsoupplysning m.m.)

Utskotlels hemställan - som slälldes mot reservation 21 av Anita Stenberg

- bifölls med acklamation.

Mom. 27 (hälsoupplysning om alternativ vård m.m.) Utskottets hemslällan - som slälldes mol reservalion 22 av Anila Stenberg

- bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Socialutskottets betänkande 22

Mom. 1 (förslagel om ändring i lagen om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 1 av Marianne Samuelsson - bifölls med acklamation.

Mom. 2 och 3 Utskotlels hemslällan bifölls.

Mom. 4 (patienlombudsman)

Utskotlels hemslällan - som ställdes mol reservation 2 av Gudrun Schyman - bifölls med acklamation.

Socialutskottets betänkande 19

Mom. 2 (ulbildning av vårdpersonal inom hemtjänsten)

Ulskoltets hemslällan - som ställdes mol reservation 1 av Gudrun Schyman - bifölls med acklamation.

Mom. 3 och 4 (likvärdig behandling av pensionärsorganisationerna, m.m.) Utskottets hemslällan bifölls med 154 rösler mot 146 för reservation 2 av Daniel Tarschys m.fl.

Mom. 6 (ombyggnad av värdinstitulioner)

Ulskoltets hemslällan bifölls med 266 rösler mol 35 för reservation 4 av Daniel Tarschys och Barbro Westerholm. 1 ledamot avstod från atl rösta.

Mom. 7 (flexiblare regler för statsbidrag för färdtjänsten)

Utskottets hemslällan - som ställdes mot reservation 5 av Daniel Tarschys och Barbro Westerholm - bifölls med acklamation.

Mom. 9 (leasing av bil för handikappade)

Utskotlels hemslällan - som ställdes mol reservation 6 av Daniel Tarschys och Barbro Westerholm - bifölls med acklamation.

Mom. 13 (gravt rörelsehindrade ungdomars gymnasiesludier)

Reservation 7 av Ulla Tilländer m.fl. bifölls med 154 röster mol 148 för utskotlels hemslällan.

Mom. 14 (medelsanvisningen till Nämnden för värdartjänsl)

Utskottets hemställan bifölls med 239 rösler mot 32 för reservalion 8 av Gudrun Schyman. 27 ledamöter avsiod frän att rösta.

Mom. 16 (bidrag till SRF-Produklers depåverksamhel)

Utskottets hemslällan - som ställdes mol reservation 9 av Slen Svensson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 17 (bidrag lill Synskadades riksförbunds verksamhel med ledarhundar)

Utskottets hemslällan bifölls med 207 röster mot 91 för reservalion 10 av Daniel Tarschys m.fl. 1 ledamol avstod frän atl rösla.

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Hälsoupplysning, m.m.

Mom. 18 (bidrag lill Hörselfrämjandds riksförbund)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 11 av Ulla Tilländer och Rosa Öslh - bifölls med acklamation.

5 Riksdagens protokoll 1988/89:105

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Hälsoupplysning, m.m.

Mom. 21 (iräningscenler för barn med ovanliga handikapp)

Utskottets hemslällan bifölls med 264 rösler mol 36 för reservation 12 av Daniel Tarschys och Barbro Westerholm. 1 ledamol avsiod från alt rösta.

Mom. 25 (anslag till Bidrag lill handikapporganisationer)

Försl bilräddes reservation 16 av Daniel Tarschys och Barbro Westerholm - som slälldes mol reservalion 17 av Gudrun Schyman - med acklamation. Härefler bifölls utskottets hemställan med 247 röster mol 53 för reservation 16 av Daniel Tarschys och Barbro Westerholm. 1 ledamol avstod från att rösta.

Mom. 27 (förnyat bilslöd efler 49 års ålder)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 18 av Daniel Tarschys m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 28 (kravet pä körkort för bilslöd)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservalion 19 av Daniel Tarschys och Barbro Westerholm - bifölls med acklamation.

Mom. 30 (översyn av bestämmelserna om bilstöd)

Utskottets hemslällan - som ställdes mot dels reservalion 21 av Slen Svensson m.fl., dels reservafion 20 av Daniel Tarschys och Barbro Westerholm - bifölls med acklamation.

Mom. 31-33 (grundbidragd inom bilstödet m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 22 av Gudrun Schyman - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemslällan bifölls.

7 § Pä förslag av lalmannen medgav kammaren alt de ärenden som hann debatteras färdigi under återstoden av dagens sammanträde skulle företas till avgörande i elt sammanhang i början av morgondagens arbetsplenum.

8 § Föredrogs

socialutskottets betänkanden

1988/89:SoU12 Anslag fill Socialdepartementet m.m. (prop. 1988/89:100

delvis), 1988/89:SoU13 Vissa anslag lill omsorg om barn och ungdom (prop.

1988/89:100 delvis) och 1988/89;SoU20 Anslag till Sociall behandlingsarbete m.m. (prop.

1988/89:100 delvis).

Talmannen meddelade alt socialutskottets belänkanden 12, 13 och 20 skulle debatteras i etl sammanhang.

Anslag till socialdepartementet, m.m.

Anf. 41 INGRID RONNE-BJÖRKQVIST (fp):

Herr lalman! För 10-15 är sedan dog ungefär 300 barn per är i olycksfall. I dag är det glädjande nog bara fråga om en tredjedel, dvs. ca 100 barn per år. Detta visar atl del verkligen lönar sig att satsa rejält på att jusl förebygga olycksfall. Om man analyserar orsaken lill dessa olycksfall finner man lyvärr fortfarande alt de flesla av de dödsfall som i dag inträffar är helt onödiga och hade kunnal undvikas med mycket enkla medel. Delta gäller också för de många tusen olycksfall som kräver sjukhusvärd och som ofla ger bestående men, vilket tyvärr fortfarande inträffar. Den som i går lyssnade på morgonekot kunde höra all man på våra daghem och förskolor har lika många svåra olycksfall som inom arbelslivel. Vi som var pä barnmiljörädds erfarenhetskonferens i måndags fick också veta alt det lyvärr finns en tendens till ökning av antalet olycksfall. Anlalel dödsfall per år har sedan några är tillbaka legat stilla. Det säger oss atl det gäller atl inte förtrollas, ulan att vi verkligen måste arbeia vidare med barnolycksfallsfrågorna.

Detta är en av orsakerna till att vi i folkparliel bl.a. kämpar för att även barn skall få rätt lill skyddsombud .Devuxnahar ungefär 100 000 skyddsombud till en kostnad av någon miljard per år. Barn under skolåldern har kanske en handfull skyddsombud. Jag yrkar bifall lill reservation nr 2 i socialulskollels betänkande 13.

För atl man skall kunna förebygga skador måste man också känna lill dem, de måsle registreras. Riksdagen beslulade redan för fyra år sedan all della skall ske. Tyvärr har delta inle kommit i gång ännu, men man ligger i startgroparna. Det är då vikligl att statistiken utformas så att man verkligen fångar upp och åtgärdar även barnolycksfallen. Jag yrkar bifall lill reservation nr 3.

Samhället är planerat av vuxna för vuxna ulan atl vi har tagit hänsyn till barnens utsatthet och deras speciella behov. Det gladde mig verkligen när det i februari 1988 kom dt pressmeddelande från socialdepartementet om att barnmiljörädds verksamhel borde breddas och all en barnombudsmanna-tjänst borde inrällas. Tyvärr har inle delta följls upp. Del är inle den enda signal som kommil före valet som inte har följts upp av något agerande från regeringsparfiel efter valet. Det är sorgligt. Jag yrkar bifall lill reservafionerna nr 4 och 5 om barnmiljörådet och om statlig barnombudsmannatjänsl och likaså lill reservation nr 9, som rör behovel av föräldrautbildning.

Del har lyvärr också när del gäller föräldrautbildningen kommit upprepade signaler om all utbyggnaden har stagnerat. Det behövs en analys av vad delta kan bero på och åtgärder för alt stimulera en fortsall ulbyggnad av föräldrautbildningen. En tänkbar orsak är atl vi har fåll en minskad kompelens i fråga om barnkunskap och att barn måsle slåss med vuxna om ekonomiskt utrymme och kommer i efterhand när distriktssköterskorna har för mycket arbete med hemsjukvård och annat.

Till socialutskottets belänkande 20 har vpk och miljöparfiet avgett reservalion 5, som rör behovet av en anslagsökning om 1 milj. kr. till kvinnohus och kvinnojourer. Vi frän folkpartiels sida har samma uppfattning, vilkel vi har uttryckt i motion 1988/89:So302. Vi föreslår i motionen all

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Anslag lillsocialdepar-lemeniei, m.m.

Prot. 1988/89:105 2 milj. kr. ur anslaget H 2 öronmärks för slöd till kvinnojourernas verksam-
27 april 1989 het. Jag yrkar bifall till folkpartimotionen So302 yrkande 2.

Anslag tillsocialdepar lemeniet, m.m.

Jag vill även yrka bifall till följande reservationer i betänkande 12: reservalion 1 om utvärderingen av socialtjänstlagen, reservalion 5 om alkoholforskning och inle minst reservation 4 om forskning om barn i missbrukarfamiljer. Sammanfaltningsvisyrkar jag bifall till samtliga reservationer som folkpartiet står bakom.

Anf. 42 ROLAND LARSSON (c):

Herr lalman! Alltför många barn far illa i vårl maleriella välfärdssamhälle. Det som vi brukar kalla samhällsutveckling har sitt pris - etl pris som för många barn lyvärr är alltför högt.

Våra barns emotionella välfärd har alltför ofla fått stå tillbaka i jakten på materiell lillväxl. Många av de problem som drabbat barnen har sin grund i de snabba förändringar i samhället som följt i den maleriella tillväxtens spår. Många människor har tvingats bryta upp från sin hembygd och sin invanda miljö och fält lov att finna sig till rätta i nya och helt andra miljöer. Tusentals familjer har måst flytta från glesbygd eller mindre orter till storstadsområdena med alla problem som det innebär.

Alllför snabba omställningar och förändringar drabbar ofla barnen hårdast, dels därför att barnen under sin uppväxt är känsligare och mottagligare för alienation och otrygghet än vuxna, dels därför alt vuxna som inle orkar med sin egen livssilualion inle kan förhindra atl det går ut över barnen, inle ens om de vill aldrig så väl.

Genom den stora omvälvning som samhället genomgått under de senaste decennierna har den nya generationens föräldrar inle på samma sätt som var fallet i de tidigare flergenerationsfamiljerna fått del av tidigare generationers erfarenhet och kunskap när det gäller barns uppfostran. Det förändrade livsmönstret och den kuliurförändring som följt av alt människor har flyttat från andra regioner eller länder gör å andra sidan atl myckel av föräldrarnas egna erfarenheter och kunskaper från uppväxten inte läcker den situation och de villkor som gäller för barn som växer upp i dag.

Del tilltagande våldet på många håll i värt samhälle, särskilt i de slörre städerna, drabbar dess värre alltför ofla barn. Sä gott som dagligen utsätts barn för övergrepp och våld, och man kan lält förstå den vanmakt som många, inte minsl ungdomar, känner inför delta.

Del har förvisso alltid, även i vårt samhälle, funnits barn som haft del svårt och därför behövt speciellt stöd och skydd från andra än de egna föräldrarna. För alt klara av föräldrarollen behöver också unga föräldrar slöd och kunskap. Inle heller del är någol nyll.

Genom atl samhället förändrats behöver nya medel skapas för att ge trygghet åt barnen och slöd lill föräldrarna.

Bl.a. detta las upp i reservationerna 4, 5, 6 och 9 i belänkande 13. Dessa
reservationer handlar om en särskild slallig barnombudsman, uppbackning
av barnmiljörådet, barn i slorsladsmiljö och föräldrautbildning. Jag yrkar
bifall till dessa reservationer och dessutom till reservation 8 i samma
belänkande.
68 I reservalionerna i belänkande 12 tas bl.a utvärderingen av socialljänstla-

gen upp. Många kommuner har i dag slora problem när del gäller atl tolka, följa och efterleva socialtjänstlagen. Många gånger har kommunerna svårl att få en klar bild av hur socialtjänstlagen slår i den praktiska verkligheten. Därför behöver en ulvärdering av socialtjänstlagen göras. Jag vill för den skull yrka bifall till reservalion 1 i detta belänkande.

Det är också viktigt att forskningen när del gäller alkohol och forskningen när del gäller åldrande fär ökade resurser. Jag yrkar därför bifall även lill reservalionerna 4, 5 och 6 i betänkande 12.

Dessulom vill jag, herr lalman, yrka bifall till reservationerna 2, 3 och 6 i belänkande 20.

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Anslag lill socialdepartementet, m.m.

Anf. 43 GUDRUN SCHYMAN (vpk):

Herr talman! Jag skall försöka fatta mig kort, eflersom timmen börjar bli sen och jag tror att flera av oss börjar bli ganska utmattade vid del här lagd.

För enkelhetens skull yrkar jag bifall lill samlliga reservationer som vpk står bakom i de belänkanden som vi nu deballerar. Del finns tvä reservationer som jag särskilt vill lyfta fram.

Den ena är reservalion 10 i belänkande 13, vilken handlar om särskill stöd lill barn vid separationer. 20 000-25 000 barn berörs varje år av föräldrars skilsmässor. Del finns en skyldighet för samhällel alt stödja dessa barn och deras föräldrar vid separationer. Det kan göras på många olika sätt. Jag har i en mofion pekat på olika sätt både när det gäller ekonomiskl slöd och när det gäller åtgärder för all utveckla samarbetet, metoderna och kunskaperna kring dessa frågor. Det behövs etl utvecklat samarbete mellan socialljänslen, barnpsykiatriska avdelningar, advokater och fingsrätternas personal. Del behövs framför alll förebyggande åtgärder. När medlingsinslitutel togs borl, vilkel var ell bra lag sedan, sades det alt möjligheterna för dem som del gäller att få hjälp skulle förbällras. Del har inle skett. Denna verksamhel prioriteras i dag inle på l.ex socialbyråerna. Forlfarande görs en del iradilionella vårdnadsutredningar. Fortfarande går människor som skall skiljas först till en advokat och först i ett mycket senare skede, när konflikten ofla är myckel fastlåst, till en socialbyrå eller lill en barnpsykialrisk mottagning och fär möjlighet lill samarbetsavtal och liknande. Pä delta område finns del mycket som kan göras. Det är etl myckel viktigt förebyggande arbele, framför allt med lanke på barnen. Många barn skulle besparas onödigt lidande.

Reservation 2 i belänkande 12 är en annan reservalion som jag vill lyfta fram. Denna reservation handlar om en försvarskommilté för sociala rättigheler. Anledningen lill all jag har skrivit denna reservation är all det talas väldigl mycket om alt det är viktigt att den offentliga sektorn fungerar. Vi vet i dag alt det råder slor kris inom den offentliga seklorn. Vi har lalal om det tidigare här i dag. Det är kris inom sjukvården och inom äldreomsorgen, hemtjänsten går på knäna, köerna till sjukvården är långa, barnomsorgen fungerar inle, osv. Listan kan göras mycket lång. Det är etl faktum all detta drabbar oss kvinnor mycket hårt, eflersom vi är dubbell beroende av en fungerande offenllig sektor. Dels arbetar vi kvinnor ofta inom den offentliga seklorn, dels är vi beroende av all den fungerar för att kunna ha elt annat arbele. När barnomsorgen inte fungerar är del fortfarande pä det sättet all

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Anslag tillsocitddepar-lemeniel, m.m.

det är kvinnorna som får stanna hemma. När äldreomsorgen inte fungerar är det också kvinnorna som får stanna hemma.

Den offentliga sektorn kan vara en drivkraft och något myckel positivt i samhällsbygget, men del förutsätter atl den fungerar.

När del nu är så krisarlat på mänga områden menar jag atl man måste ta till extraordinära krisätgärder. Det är svårt alt inle dra paralleller med hur man behandlar kriser inom andra delar av den offentliga seklorn. Den parallell som jag har dragit gäller den del av den offentliga seklorn som kallas för försvarel, framför alll det militära försvaret. När del där är kris, brist på pengar och bristfälligt fungerande verksamhel, dä handlar man snabbi och lillsätier en försvarskommilié som inom en myckel korl lid måste komma med åtgärder dels för akuta ingripanden, dels för långsiktig planering för att verksamhelen skall fungera. Jag lycker all del vore på tiden alt man behandlade de sociala frågorna med samma respeki, lyhördhet och bestämd-hel. Jag lycker atl del vore bra om inle bara inom försvarel personalens utsagor fär stå som experlullålanden. Det vore välförtjänt med mer lyhördhet för personalkategorierna också inom det sociala området. Därför har jag föreslagil en försvarskommjllé för sociala rättigheter.

Med det vill jag yrka bifall lill samtliga vpk-reservationer.

Anf. 44 ANITA STENBERG (mp);

Herr lalman! Jag vill börja med atl yrka bifall lill de reservationer som miljöparfiel har skrivit under i de belänkanden som vi jusl nu behandlar.

Jag vill särskill lala om en slallig barnombudsman. Barnen har en svår slällning i dagens samhälle. Trots vår goda ekonomi har vi inte ell barnvänligt samhälle. Jag skall inte la upp del här med liden en gäng till, även om det just är där del kniper. Det visar sig gäng på gäng vid prioriteringar atl just barnens krav och barnens behov prioriteras bort. Alt fä en statlig barnombudsman skulle innebära elt ökat slöd för barnen i samhällel. Del behövs nägon som officiellt har till uppgift all följa upp hur lagar och förordningar förändras och följs lill barnens för- eller nackdel, någon som konlrollerar barnens lagliga rätt, någon som har etl övergripande ansvar för barnens ställning och ser lill atl den inle försämras ulan tvärtom stärks. Jag hoppas all många s-ledamöter stöder s-motionen i detta ärende.

Också motion So616 yrkande 2 från vpk vill vi stödja. Det gäller barnens rättigheter och behov i samband med separationer. Vi anser alt det förebyggande arbelel inom barn- och ungdomsrådet är så viktigt all vi vill ha en ökad salsning på föräldrautbildning och ulbildning för de yrkeskategorier som berörs. Vi vill också ha metodikutbildning och konfliktrådgivning vid skilsmässor. Vi vill vidare ha lokalt samarbete mellan socialnämnder, advokat och polis saml utbildning för politiker i dessa frågor. Med della yrkar jag bifall lill reservalion 10.

Jag skulle vilja lala fören kommunal barnombudsman, även om jag vel alt del inle är i riksdagen man beslular om sådanl. Jag hoppas alt vi ändå på något vis kunde agera sä, alt kommunerna kände sig tvingade all la lag i denna fråga.

Anf. 45 RINALDO KARLSSON (s):

Herr lalman! Som redan framgått behandlas tre betänkanden från socialutskottet, 12,13 och 20.1 dessa behandlar utskoltd medelsanvisningen till socialdepartementet inom området utredningar, forsknings- och utvecklingsarbete, medelsanvisningen till omsorg om barn och ungdom samt medel lill behandlingsarbete inom alkohol- och narkotikapolitiken.

I några motioner begärs en allsidig ulvärdering och översyn av socialtjänstlagen. Att uireda en så omfattande ramlag som socialtjänstlagen är ell stort arbele. Olika övergripande utredningar har pågått sedan början av 1970-lalet. Utskottet är tveksamt lill om den fortsatta uppföljningen skall ske på samma säll. Del är förmodligen vikiigare och meningsfullare all la upp och analysera problemen där de uppslår.

I samband med behandlingen framfördes förslag om tillsättande av en "försvarskommilté" för sociala rättigheter. Kommillén skulle granska planeringssystemet inom vård- och omsorgsområdd. Regeringen beslöl i maj 1987 all inrätta en ny hälso- och sjukvårdsberedning. Avsikten är atl man skall skapa en bättre framförhållning när det gäller hälso- och sjukvårdsfrågor. Värdberedningen tillsammans med socialstyrelsen ulgör etl naturiigi organ för en konlinuerlig översyn, med sikte pä hela vårdseklorn. När del gäller planeringen av den framlida rekryteringen av personal lill vårdområdet är del närmasi en fråga för sjukvårdshuvudmannen, men staten har självfallel också ell ansvar.

Forskningen inom del sociala området är mycket vikfig, inte minst när del gäller anhörigas situation i missbrukarhem.

Man kan konstatera att det föreligger ell stort behov av forskning kring åldrandets problematik. Delegationen för social forskning och forskningsrådsnämnden har förra årel av regeringen fält i uppdrag alt utarbeta elt forskningsprogram, syftande till all kartlägga och ulvärdera den nuvarande forskningen, samt all lägga fram förslag till samordning och prioritering av angelägna områden för den kommande forskningen.

I betänkandet om medel för alkohol- och narkolikapolitiken betonades den stora tillgång som de ideella organisationerna utgör. Ulan deras stora engagemang skulle situationen vara ännu värre än den är i dag.

Alla är vi överens om alt det måsle till stora resurser för alt bryta del stora problem som alkohol och narkotika innebär. Alt utskottet inle nu vill ändra statsbidraget innebär inle att vi tycker att allt är bra. Nej, det betyder enbarl att vi avvaktar den proposition som regeringen aviserat lill i juni. Den 1 januari 1990 hoppas vi atl vi har ett nyll statsbidragssystem för missbrukarvärden som vi kan ena oss omkring.

Som ett finl exempel pä ideella organisationer som gör ell fantasfiskt arbete kan man nämna de kvinnojourer som finns. De kommer ofta i kontakt med personer som fallit för droger och drabbats av våld och övergrepp som följer i dess spår. Ulskottd anser atl det i första hand är kommunerna och deras socialtjänst som bör bidra till kvinnojourernas verksamhel. Men vi är också medvelna om all kommunernas stöd till verksamhelen varierar mycket kraftigt. I dag ulgår elt slalligt anslag till denna verksamhet.

Utskottet vill även här påminna om den proposition som är aviserad lill i sommar och som förhoppningsvis även beaktar kvinnojourernas problem.

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Anslag lill socialdepartementet, m.m.

Prot. 1988/89:105 Utskottet har samma uppfattning som en del motionärer, all en utvärdering
27 april 1989 av kvinno- och mansjourerna bör komma lill stånd. I utvärderingen bör ingå

Anslag tiU socialdepartementet, m.m.

att se på det slöd som för närvarande utgår och vilka insatser som behövs och planeras för framtiden.

Som jag redan understrukit görs slora insatser på ideell basis, men betydelsefulla insatser kommer också till stånd genom statens och kommunernas försorg. Ofta sker detta arbete gemensamt med olika organisationer. Nämnas kan den aktion som regeringen beslutat om, nämligen all inlensifiera del drogförebyggande arbelel genom en särskild aktion mot droger. Folkrörelseengagemangd skall finnas i centrum för aktionen, och de ansvariga myndigheterna skall della i arbelel.

Ulskollel ser allvarligl på de konsekvenser som proslilutionen fär, både beträffande droger och inle minst smittspridning. Därför har insatser mot aids använts för alt förstärka insalserna mol prostitution. Utskottet har den uppfattningen alt del är angelägel all stimulera uppbyggnaden av den prostilulionsförebyggande verksamhelen. Utskottet förutsätter därför all regeringen tar erforderliga initiativ i denna fråga.

Herr talman! Jag får i övrigl hänvisa fill de berörda betänkandena.

När det gäller betänkande nr 12 yrkar jag bifall lill reservation nr 3, i övrigt lill ulskoltets hemslällan och avslag på övriga reservationer.

Jag yrkar bifall till hemställan i betänkande nr 13 och avslag på samlliga reservationer.

Beträffande belänkande nr 20 yrkar jag bifall till reservalion nr 4, i övrigl lill utskottets hemställan samt avslag på övriga reservationer.

Anf. 46 EWA HEDKVIST PETERSEN (s):

Herr talman! Under allmänna motionstiden motionerade jag och några andra socialdemokrater för andra året i rad om inrättandet av en statlig barnombudsman kopplad till barnmiljörädet. Skälet till vär molion var egentligen självklart. Del finns ju alllid en risk för all barns inlressen kommer i kläm, därför atl barn inle kan hävda sig på samma sätt som vuxna. Alla andra intressen i samhällel har siarka intresseorganisationer som talar i egen sak. Men för barn är det annorlunda. Del är därför oerhört vikligl alt en statlig barnombudsman inrättas. Denne skall hela tiden kunna peka pä barnens behov i olika sammanhang.

Del finns mycket i samhällsutvecklingen som har inneburit förbättringar för våra barn. Listan skulle kunna bli läng. Men samtidigt finns det tendenser till all del på vissa områden har blivit sämre. Lekmiljöerna i dagens samhälle är myckel olika gårdagens lekmiljöer. I nya bostadsområden har man alllför ofta tagit bort naturliga lekområden. I slällel finns del stereotypa lekredskap.

Säkerhelen för barn åsidosätts ofta. Det finns exempel pä många onödiga olyckslillbud. Men olyckor kan förebyggas med god planering. Under del senaste decenniet har antalet barn som omkommit i olyckor halverats. Men fortfarande finns det, tyvärr, många onödiga olycksrisker i barnens miljö.

I barnens lekmiljö har också väldet blivit en allt viktigare faktor under 80-talel. Kommersiella krafter saluför våld i alla upptänkliga former och media rikiade mot barn. Det har också förändrat barnens lekar. Del här är 72

bara några exempel på hur vikligl det är att barns behov av en god miljö tas på allvar.

För ett år sedan lade den statliga BUS-gruppen fram ett förslag om inräliandel av en barnombudsman. Vid en genomgång av barnmiljörådets arbele har det framkommit all den verksamhel som där bedrivs måste förstärkas och få ytterligare resurser, genom atl en barnombudsmannatjänsl inrättas. Barnombudsmannen skulle vara chef för myndigheten.

Olika organisationer som arbelar med barnfrågor har länge pekat pä behovet av en barnombudsman som kan hävda barns intressen.

Herr lalman! Som framgår av socialutskottets belänkande 13 - del är ju bl.a. detta belänkande som vi nu behandlar- har en majoritet avstyrkt den socialdemokratiska motionen So614 med hänvisning till att barn- och ungdomsfrågorna skall las in i översynen av socialstyrelsens organisation. Sedan ulskollel skrev belänkandel har regeringen lagt fram elt förslag om socialstyrelsens framlid. I detta föreslås inte någon statlig barnombudsman. Barnmiljörädet kommer också att fortsätta att vara en självständig myndighet.

Med hänvisning fill de skäl som jag nyss har angell beiräffande vikten av inrättandet av en statlig barnombudsman kopplad lill barnmiljörådet yrkar jag bifall till molion So614.

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

A nslag tdl socialdepartementet, m.m.

Anf. 47 BERITH ERIKSSON (vpk):

Herr talman! Trols tidsbristen vill jag någol kommenlera dels utskotlsma-joritdens avstyrkande av min molion angående samisk barnomsorg, dels riksdagens ansvar för tidigare fattade beslul. Vi i vpk anser nämligen att riksdagen måsle ta ansvar för de beslul som fattas i denna kammare.

Beslut som rör samisk barnomsorg bäde indirekt och direkt har fatlats innebärande

att en positiv särbehandling av samer skall ske, och det beslutet fattades redan 1977,

alt stalsbidrag skall utgå för hemspråksiräning och

alt bidrag skall utgå lill samer, Tornedalsfinnar och zigenarbarn, även om samiska inle talas i hemmet.

Förra årel utvidgades slatsbidragen lill att gälla barn från O är. Det beslutet strider egentligen mol det tidigare beslutet och kan ha haft belydelse när det gäller Jokkmokks kommun. Jokkmokks kommun har nämligen förvägrat samerna där att få samisk barnomsorg.

I januari 1986 startades en försöksverksamhel med en samisk förskolekon-sulenl. Målet för verksamhelen är att projektet så småningom skall permanentas. Förskolekonsulenten i fråga skrev en rapport i november 1988. Hon skriver: I Jokkmokks kommun har en lång och hel deball i kommunens sociala och politiska organ förts angående samisk barnomsorg.

Slutresultatet är, enligl förskolekonsulenlen, att det inle inom överskådlig lid blir någon samisk barnomsorg i Jokkmokks kommun. 1988 stod 51 barn i kö för all få samisk barnomsorg i Jokkmokk.

Förskolekonsulenlen avslutar sin rapport med all säga atl del inte enbarl bör vara etl kommunalpolitiskt ärende och beslul. Det måsle också vara ell rikspolitiski ansvar och en rikspoliiisk skyldighet all samebarnens räll i

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Transportforskning

samhället tryggas. I Jokkmokks kommun är det mer än 50 barn som väntar på alt vi skall la del ansvarel. Jag begriper således inle varför ulskottsmajoritelen har avstyrkt molionen. Vad som krävs är ju alt regeringen vidtar åtgärder, sä att en enhetlig språkgrupp för samebarn kan erbjudas i de kommuner där sådana språkgrupper efterfrågas.

Vid behandlingen av motionen har utskottet kommil med motiveringen alt staten på olika sätt försöker att göra något här. Därför kan jag inle förslå varför motionen har avstyrkts.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut i ärendena skulle fattas vid näsla arbetsplenum.)

9 § Kammaren beslöt kl. 17.57 att ajournera förhandlingarna till kl. 19.00 för middagsuppehäll.

10 § Förhandlingarna återupptogs kl. 19.00 under ledning av tredje vice talmannen.

11 § Föredrogs

trafikulskottds betänkande

1988/89:TU14 Transportforskning (prop. 1988/89:100 delvis).

Transportforskning

Anf. 48 RUNE THOREN (c):

Herr lalman! All transporter är vikliga är vi väl alla medvetna om, och om vi inte är del kommer vi att bli del i morgon här i kammaren, då vi skall ägna hela dagen ät järnvägsfrägor. Tyvärr kommer vi inle all hinna med vägfrågorna, ulan vi får hålla oss lill just järnvägen.

Jag tar upp delta därför atl det betänkande som vi nu skall tala om handlar om transporlforskning. Där finns ett avsnitt som gäller "Just-in-Time"-system, som centerpartiet har motionerat om.

Vi är bekymrade över ulvecklingen i delta land, som innebär att förelag i stället för all bygga och hålla sig med lagerlokaler alltmer använder framför alll del svenska vägnätet, inle minst kring storstäderna. I min egen region. Göteborgsregionen, finns det motorvägar på 4—5 mils avstånd från Göleborg, och där kör många förelag en transport med jämna mellanrum - kanske en gång i halvlimmen.

Del är denna fråga som vi från centerpartiet har tagit upp i en motion, som utskottet delvis har behandlal. Vi anser alt del bör göras en bättre analys av vad systemet innebär för samhället, dels för själva samhällsstrukturen, dels ur kostnadssynpunkt. Vi vill också atl man lillar på företagsbeskattningen, då del inle är särskill rimligt atl samhällel slår för kostnaden och förelagen slipper undan. På andra områden har man mer och mer kommil fram lill alt företagen skall slå för de verkliga kostnaderna - jag länker bl.a. pä

miljöavgifterna - och därför är del rimligt att tänka på det sättet också i denna fråga.

Herr talman! Vi säger alltså i reservalion nr 1 alt det bör utredas hur en tillämpning av Just-in-Time-syslem påverkar samhällsstrukturen, bl.a. med avseende pä sårbarhet, energiåtgång, miljöeffekter och regional fördelning av arbele och näringsliv samt av korrelationen mellan Just-in-Time-syslem och förelagsbeskattning.

Herr talman! Jag ber alt få yrka bifall lill denna reservalion.

Anf. 49 VIOLA CLAESSON (vpk):

Herr lalman! Flera länder i Europa gör, glädjande nog, enorma saisningar på järnvägen i dag. Del är de regeringar som har insett att spårbunden kollektivtrafik och gods på räls är samhällsekonomiskt lönsamma framtidsprojekt som kan rädda miljön och minska bilismen. Exemplen Holland och Schweiz är intressanta föredömen för Sverige.

I vpk har vi velat ta fasta på det som händer på den fronten internationellt. Vi föreslår att Sverige går i spetsen för etl alleuropeiskt järnvägsprojekt. Vpk tycker dessulom all del är dags att Sveriges beroende av bilindustrin och bilismen granskas. I längden gär det varken atl rädda producenterna ur överproduktionskris eller atl asfaltera bort olycksrisker och trängsel på vägarna.

Del är hög lid att inleda satsningar på alternaliv lill bilproduklionen. Del behövs och kommer all krävas alltmer av vettiga kolleklivirafikfordon, som måsle kunna framslällas i Sverige. Del kommer all kunna ge minsl lika mänga arbelen som den nuvarande produklionen. Del skulle kunna minska Sveriges sårbarhet i många avseenden. Vpk tror alt biltillverkarnas resurser är en bra utgångspunkt som går atl utnyttja och ulveckla i detta progressiva syfle.

Herr talman! Jag vill yrka bifall till samlliga de reservationer lill betänkandet som vpk slär bakom. Majoriteten stöder tyvärr inte våra förslag ulan slår fortfarande bakom den förlegade idén om atl den ekonomiska fillväxten bokstavligen står och faller med privatbilismens och länglradarlra-fikens tillväxt.

Jag hoppas all trafikutskottets föredragande Ove Karlsson har mera informalion all ge än den som återfinns i belänkandel om iransportforsk-ningen, som vi nu diskulerar. Som komplement lill del slatliga engagemanget i de svenska och internationella Promdheus-satsningarna tillkommer nu saisningar inom ramen för EG-projekld Drive, som är elt nytt överstatligt projekl.

Viktiga frågor måste ställas. Flera berör i grunden våra möjligheler att förhindra ekologiska katastrofer och är av slor belydelse för riksdagens kommande beslut. Men del handlar också om maklen över vär framlid och om demokralin i Sverige och Europa. Jag vill börja med följande frågor:

Anser Ove Karlsson och Irafikutskollels majorilel att riksdagen har gett sitt stöd till ell slalligt engagemang i Promdheus storebrorsprojekl, EG:s Drive? När, i så fall, skedde detta?

Vill Ove Karlsson, övriga i trafikutskottet och riksdagen atl 14-åringar skall kunna få körkort?

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Transportforskning

Prot. 1988/89:105 Låter del bra med ytteriigare en våldsam ökning av bilismen, när dess

27 april 1989

Transportforskning

skadeverkningar redan med nuvarande volym hotar människorna och hela vår miljö?

Vem av er lycker att det låler klokt med datorstyrda bilkonvojer?

Anser ni att människorna i Sverige får det bättre om och när hela Västeuropas landsvägssyslem kommer all sammanlänkas, övervakas och kontrolleras av satelliter?

Jag ställer dessa frågor därför att de måste ställas, om man litet grand har satt sig in i vad bäde Promdheus-projektet och del nya projekiei Drive handlar om. Del skulle inle se bra ut om föredraganden och socialdemokraten Ove Karlsson försöker avsluta debalten om Promdheus och Drive innan han har gett besked på dessa avgörande punkler.

Inom EG och i Eureka-kretsar arbelar reaktionära krafter för att bygga ell mihlärindustriellt och teknologiskt block. Där finns klara beröringspunkter mellan elektronikindustrin och båda de militär- och bilinduslriella komplexen. En sådan analys finns naturligtvis inle med i utskottets belänkande.

Trafikutskottet bekräftar visserligen i årets betänkande om transport-forskningen atl ett motsvarande industriblock håller på atl byggas upp i Sverige genom IT 4-programmel. Del görs genom den text i betänkandet där de finansiärer som är inblandade nämns. Vidare sägs all vårt land sedan länge har ett forsknings- och utvecklingssamarbete med EG och Eureka. Det är bra atl ulskottsmajoriielen nu - efter flera års deball, som har initierats av vpk -äntligen lämnar en något fylligare redovisning än den har gjort förut.

Vpk vill omgående avbryta alll statligt svenskt engagemang i dessa projekt. Vi ser del som direki förkasthgt att Sverige skall stödja projekt som har sitt ursprung i en beställning från Västeuropas bil- och elektronikindustri och som samtidigt kommer all öka bilismen på etl katastrofalt sätt. Vpk tror inle att de alltmer miljömedvetna människorna i Sverige vill vara med om satellitövervakade och datoriserade bilkonvojer på vägarna. Etl problem är alt de lyvärr aldrig har blivit tillfrågade.

I betänkandet finns det ingen redovisning av hur myckel pengar som totalt har satsats på projektet. Vägverkets anmärkningsvärda "insatser" nämns endast flyktigt. Det samarbete som har inletts med EG-projekld Drive nämns inle alls. Varför, Ove Karlsson? Jag ser fram emot atl Ove Karlsson kommer att klarlägga hur och varför också delta projekl har kommit in i bilden. Jag förutsätter att Ove Karlsson har läst regeringens underlagsrapporter till förra årets Irafikproposition. En rapport heter Sveriges framtida transporter. Där beskrivs i detalj hur visionerna bakom Promdheus och Drive ser ut.

Låt mig ta upp någol av innehållet, men försl ber jag Ove Karlsson all försöka erinra sig den drastiska trafikökning som redan har skell pä vägarna och som illustrerades av trafiksäkerhetsverkschefen när ulskollel nyhgen besökte Borlänge. Följande scenario finns i den rapport som jag nämnde. Den är från 1988. Regeringen har beställt rapporten och slälll sig bakom den. Det handlar om år 2010, dvs. en tidpunkt då många av riksdagsledamöterna, våra barn och barnbarn måsle vistas i trafiken. Jag citerar ur den s.k. visionen;

"Fördubblingen av trafikvolymen och försämringen av pdroliumbränsle-na har näslan uppvägt effekten av kalalysalorbesluten som fattades omkring

1990.---- Luftkvalitén i städer och tätorter var som bäst omkring

sekelskiftet. Sedan dess har luftmiljön gradvis förvärrats igen. Säkerhet

och ekonomi lalar nu för fordonståg där bilarna är elektroniskt kopplade fill

varandra. Fart och avstånd hålls aulomaliskl av den nya elektroniken.

Bilens elektronik 'skärper sig' om den märker att förarens reaktioner börjar

bli långsamma pä grund av trötthet, alkohol eller ålder. Det kan visa sig

ligga en slörre säkerhet i att låta 14-åringar få börja köra bil, och förbjuda
mopedäkning på allmän väg ."

Den intressanta och obsiinala molion om en principiell nollgräns när det gäller alkohol och bilförare som skrivits av s-gruppen i trafikutskottet är ju aktuell i del här sammanhanget. Anser Ove Karlsson och Birger Rosqvisl all aulopiloler i bil undanröjer problemet med alkoholgränsen, eller skall ni hålla fasl vid ert nytillkomna stöd lill förra årels vpk-motion om nollgränsen?

Del är ell mardrömslikt bilsamhälle som skisseras i regeringens framtids-rapport. Likafullt var det inget annal parfi än vpk som protesterade inför förra årets trafikbeslut. Kanske beror det på brist på tid och kraft att ni har anslutit er till rapporten och lill Promdheus-projektet. Men vad anser ni nu, i dag? Menar Ove Karlsson all delta är en samhällsvision i er smak? Tror Ove Karlsson att det var detta som Birgitta Dahl menade när hon före valet lovade att miljöhänsyn skall styra trafikpolitiken?

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Transportforskning

Anf. 50 ROY OTTOSSON (mp):

Herr talman! Punkfiighet är en dygd sägs det, och detta har man från industrins sida tagit fasta på när man myntat begreppet "Just-in-Time". Här betyder det all komma i precis rätt lid med önskade komponenter och varor lill industri och handel. Man har konstaterat att lagerhållning är dyr. Del är bättre, som man också säger, atl hålla lagret på vägarna. Men då måste förstås alll klaffa. Detta system har medfört en ökning av lastbils- och godstrafiken, främst på våra landsvägar men också på andra håll. Med kännedom om biltrafikens miljöeffekter och bidrag till olyckorna, som dess värre ökar i anlal, kan man litet tillspetsat säga alt företagen har lösl etl företagsekonomiskt problem genom att lägga över det på samhället. Personlrafikolyckorna pä vägarna och miljöförstöringen på grund av "Just-in-Time"-filosofin bör därför utredas. Kanske är det sä atl lagerhållning efler vägarna inle bör vara kostnadsfri för förelagen den heller. Problemen har tagits upp i en motion som utskottet har behandlal. Det hela har resulterat i reservation 1, som jag yrkar bifall till.

När del gäller forskningen inom trafiksektorn vill jag ge ell erkännande. Vissl forskas del en hel del, och vissl är del hög klass på svensk forskning. Men lyvärr blir inle resultatet alllid det som man hoppats på. Bilindustrin forskar också och del mångdubbelt mer. Det gäller kanske inte sä mycket att utveckla en miljövänlig bil eller ett transportsystem som inle fördärvar naturen, snarare häftigare motorer, sportigare bilar, marknadsföring och annat som ger så stor vinst som möjligt. Därför finns det all anledning atl vi medvetet gynnar en miljövänlig forskning. Ett exempel härpå ges i reservalion 4. 1 denna reservation krävs en utredning om ett alleuropeiskt

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Transportforskning

järnvägssystem. Del är vår uppfattning alt man i EG-harmoniseringens tecken mesl satsar på vägtrafik, men vi menar alt del egenlligen finns bättre förutsättningar för all gå över lill järnväg. Pä det sätlel skulle vi också kunna lösa flera miljöproblem. Vi anser all man i framliden hell enkelt blir mer och mer tvungen all anlita järnväg för godstransport, såväl i Sverige som i del övriga Europa. Därför yrkar jag bifall till reservalion 4.

Reservation 5, som jag också yrkar bifall lill, handlar om tidsplan för ulveckling av ett nyll regionaltåg, en ny moiorvagn. Della är någoniing mycket viktigt i Sverige i dag dä länsjärnvägarna skall börja fungera och när länstrafikbolagen skall börja köra tåg och inle bara köra buss som tidigare. Del visar sig att det finns elt oerhört stort behov av au få fram etl nytt regionaltåg och en ny motorvagn. Vi vet atl vi inle har läng lid på oss. Den måste komma fram inom ett par år. Vi har kanske tre år på oss. Sedan börjar man i många fall att lägga ned de här järnvägarna. Rälsen börjar rivas upp, och då har tåget definitivt gått. Del är alltså oerhört viktigt att arbetet påskyndas, och del är del som reservation 5 handlar om.

Reservalion 6 handlar om pengar lill del nya regionaliågd. Skall del bli någonfing måste man försöka fä fram en prototyp. Då kan man inle sprida ul pengar pä lilel av varje. Gör man det riskerar man att det inle blir någoniing under de närmaste tre åren, som det ändå är fråga om. Det finns alltså elt engångsanslag på 100 milj. kr. för detta ändamål. Vi har sagt att 70 milj. kr. av denna summa bör anslås för alt så snart som möjligl la fram en proioiyp. Vi tror inle alt man skulle klara della med myckel mindre pengar. Tyvärr har vi inle fåll med oss ulskottsmajoriielen, som tydligen accepterar all pengarna sprids ul mer jämnl. Därmed lär vi riskera alt bli utan etl nytt, effeklivl regionalläg. I stället blir del dä dieseldrivna Yl-vagnar, som är myckel oekonomiska och inte särskilt miljövänliga, tvärtom. Dessutom skulle det ge de här länslrafikbolagen dålig ekonomi när det gäller järnvägarna, vilkel är tragiskt.

Reservalion 7, som jag också yrkar bifall lill, handlar om slöd lill minibusslrafik. Man kan fråga sig.vad som menas med minibusstrafik. Jo, det gäller mindre bussar som kan köra omkring i bostadsområdena. De är skräddarsydda för framför alll äldre människor, som pä så säll fär belydligl bättre möjligheter att åka omkring i framför alll lälorler. Den irafiken är ofta lilel dyrare än den vanliga busstrafiken, varför del kan behövas elt stöd. Men frän samhällsekonomisk synpunkl behöver det inle alls bli dyrare. Tvärlom kan det löna sig, eflersom det kan bli färre olyckor på galorna. Äldre människor behöver inte gå omkring lika mycket. Vi vet ju att den vanligaste olyckan som äldre råkar ut för är den alt de ramlar omkull på dåliga eller isiga trottoarer. Där man har prövat minibusslrafik har man också konstaterat effekter på färdtjänsten. De människor som är beroende av färdtjänst har också utnyttjat minibussarna, varvid också belastningen pä färdtjänsten har minskal. Det här är ett myckel önskvärt stöd, som vi ser del.

Reservation 8 handlar om utvecklingen av kollektivtrafiken. Vi vill all man skall öppna möjligheler till bra lån för kommuner och länsirafikbolag som vill introducera vätgasdrivna fordon.

När man förbränner vätgas blir det i stort sett bara vatten kvar. Del kan bli en del kväveoxider också, om man har hög förbränningstemperatur, men den

gär all pressa ned t.ex. genom valleninsprulning. Då är välgasdrifl oerhört miljövänlig.

Men välgasen är ju inle en energikälla - den är elt medium, med vilket man kan överföra energi. Man måste alltså framställa välgasen någonstans. Det finns ett visst överskott i industrin, som man kan ta till vara. Del finns också möjlighel atl utnyllja vattenkraft under vårfloden och på sommaren -vattenkraft som man i dag inte kan ta till vara - och använda den valtenkraftselen lill alt göra just vätgas, som man kan använda i tätorter.

Det tragiska med det här är atl del går myckel trögt, trots att alla vel vilka enorma fördelar välgasdrifl kan ha inom den begränsade seklor det här gäller, nämligen tätortstrafik i innerstäder. Med della vill jag i alla fall yrka bifall fill den reservationen.

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Transportforskning

Anf. 51 OVE KARLSSON (s):

Herr lalman! Målen för trafikpolitiken har vid flera tillfällen framhållits men kan ändå låla att upprepas, detta med lanke på iransporlforskningens stora betydelse. Samhällets trafikpolitik har nämligen som sill yttersta mäl alt bidra till alt utveckla välfärden. Trafikpolitikens övergripande målsättning är atl erbjuda medborgarna i landels olika delar en lillfredsslällande Irafikförsörjning.

I mänga fall måste strävandena all uppnå största möjliga effektiviiel i ekonomiskt hänseende avvägas mol och stå lillbaka för andra krav på transportsystemet, krav som inle alltid kan uttryckas eller uteslutande värderas i ekonomiska termer. Del kan exempelvis gälla krav på en god miljö, trafiksäkerhet, regional balans eller en rällvis fördelning av samhällets resurser.

För all trafikpolitikens mäl skall kunna uppnäs är del nödvändigl med en sammanhållande forskning inom hela transportsektorn.

År 1987 lades etl treårigt forsknings- och utvecklingsprogram fasl, där del sades atl trafikens effekter pä miljön skulle vara en huvudpunkt inom den framlida transportforskningen, vilken bl.a. skulle innebära en ökad satsning på järnvägsorienterad forskning som dt led i en satsning på miljövänliga transportalternativ.

För knappl ell är sedan fattade riksdagen elt beslut om transportforskningen i samband med beslutet om trafikpolitiken inför 1990-lalel. I proposilionen som låg lill grund för det beslutet sades det att de pengar som dä anslogs i första hand skulle användas till konkreta försök med fordonskomponenter för den kollektiva trafiken, terminaler och hållplatser saml olika lednings-, informalions- och beställningssyslem pä områdel. Projekten förutsattes i princip vara samfinansierade med intressenter på tillverkar- och användarsidan.

Till del här belänkandel har fogats åtta reservationer.

De frågor som tas upp i reservalion 1 har under senare lid varit uppe till ingående diskussioner mellan Irafikmyndighder, forskningsinstitutioner och forskningsstöjdande organ. Det pågår ell utredningsarbete, och andra initiativ förestår. Därför yrkar jag avslag på reservation 1.

I reservation 2 yrkar moderalerna på en bilsocial utredning. Man

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Transportfors kn ing

motiverar sina krav bl.a. med den betydelse bilen har för transporterna i slora delar av Sverige.

Del har gjorts - och del pågår - flera arbeten som syftar lill alt förbätlra kunskaperna om bilens roll i samhällel.

Genom de undersökningar och forskningsarbeten som redan skett eller håller på all ske anser utskottsmajoritelen all del inle är befogal med nägon särskild bilsocial ulredning. Jag yrkar därför avslag pä reservalion 2.

I reservalion 3 vänder sig vpk mol Sveriges dellagande i del s.k. Promelheusprojektel. Det är enligt min uppfattning angelägel all svenska myndigheter har möjlighet all följa den ulveckling som förekommer på del informationstekniska områdel i andra länder. Däför yrkar jag avslag pä reservalion 3 och bifall lill ulskollds hemslällan pä den punklen.

I reservalion 4 begärs en ulredning om ett alleuropeiskt järnvägssystem. Del är naturligtvis angeläget alt Sverige deltar i och drar nylla av forskningsrön när del gäller nya järnvägssyslem. Här finns samarbete redan, varför någon ny parlamentarisk kommission inle behövs. Därför yrkar jag avslag på reservalion 4.

I reservafion 5 vill man ha en lidsplan för utveckling av nytt regionallåg/ny moiorvagn. Det pägår ell arbele för atl ulveckla nya fordon för spårbunden trafik, samfidigt som inte minst Irafikhuvudmännen lägger ned etl omfattande arbele för att studera olika lösningar, varför jag avstyrker reservalion 5.

Samma argumentering kan gälla som avslagsgrund för reservalion nr 6.

I reservalion 7 las frågan om slöd lill minibusstrafik upp.

Här har skett och sker sädana insatser all ulskollel jusl nu inle är berell till ytterligare insatser utöver dem som pågår. Av den anledningen yrkar jag avslag på reservalion nr 7.

Till sist då reservalion 8, som behandlar utvecklingen av kollektivtrafiken. Förra årel anslog riksdagen vad jag lycker är förhållandevis mycket pengar för utveckling av kollektivtrafiken. Med de medel som tillkommer i är finns utrymme för kommunerna att göra försök. Därför yrkar jag avslag pä reservalion 8.

Med del här yrkar jag, herr talman, bifall lill utskotlels hemslällan på samtliga punkler.

Anf. 52 VIOLA CLAESSON (vpk) replik:

Herr lalman! Jag hoppas alt Ove Karlsson i nästa inlägg något litet låtsas om de frågor som ställts. Det finns faktiskt lid atl besvara i varje fall dem han kanske kan välja ul som de allra viktigaste.

Nu avfärdade Ove Karlsson frågan om Promelheusprojektel med bara några ord, och de lydde tyvärr inle på någon slörre insikl i vad det här handlar om. Jag försökte i mill första inlägg ta upp litet grand som hade med informalion all göra, och det är informalion som inle har funnits tillgänglig i det material som utskottet i regel använder. Men del var också informalion om de underlagsrapporter som jag tycker atl riksdagen och irafikuiskoild borde ha diskulera! myckel mer.

Läl mig upprepa några av de frågor som kanske säller fingret på de ömmaste punkterna när det handlar om den här EG- och EUREKA-forskningen, DRIVE- och Promelheusprojeklen; Tycker Ove Karlsson

verkligen alt del vore riktigl om vi i Sverige läl 14-åringar fä körkort? Tycker Ove Karlsson och irafikulskotlels majorilel all del låler bra med bilkonvojer, fler moiorvägar, som man fakliski avser all bygga, om de här olika projeklen går all driva igenom? Tycker Ove Karlsson atl del verkar bra med dt projekt som så lill den milda grad styrs av den västeuropeiska bilindustrin och elektronikindustrin?

Om Ove Karlsson inle heller den här gängen svarar pä några av mina frågor, skulle jag önska att Ove Karlsson själv sade några ord om vad det är som är bra med Promdheus- och DRI VE-projekten. Varför står det inte ett enda ord i trafikulskottds belänkande om DRIVE? Där har vägverket redan blandat sig i leken och i en PM som jag har fält tag pä också redovisat hur många miljoner man är beredd att satsa.

Herr talman! Del lät på utskollels lalesman som om Sverige satsar massor av pengar pä forskningsprojekt som handlar om kollektivtrafiken och järnvägen. Men det är ju inte alls så. Det är därför ännu mer anmärkningsvärt att man satsar pä dessa bilprojekl, som syflar lill något helt annal än vad man i dagofficielll ulger sigför alt vilja. Man talarom irafiksäkerhd, medan del handlar om all rädda bilindustrin ur en kris.

Jag hoppas alltså alt Ove Karlsson svarar på de här frågorna. Vore del bra med bilkonvojer och i så fall varför? Vore det lämpligl all läla 14-åringar få körkorl? Vore del bra om alkoholpåverkade personer fick köra bil i Sverige?

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Transporlforskning

Anf. 53 ROY OTTOSSON (mp) replik:

Herr lalman! Det var tråkigt all höra av socialdemokraternas represenlanl alt del skulle vara tillräckligt med de saisningar som görs pä ulvecklingen av kolleklivlrafiken. Jag vill påminna om den oerhörda obalans som råder mellan forskningen när del gäller å ena sidan kolleklivlrafiken och ä andra sidan privalbilismen. När del gäller privalbilismen finns del myckel siarka kommersiella inlressen som driver fram en myckel kraftig utveckling och forskning. Bara det som i Sverige inom privat industri varje är satsas pä ulveckling av dieselmotorer överstiger vad man satsar på kolleklivlrafiken totalt. Delta är bara elt exempel.

Del är självklart au samhället måste salsa medvetet och i myckel slörre utsträckning än vad som sker i dag om vi skall kunna komma i kapp. Della är sociall myckel viktigt. Vilka är det som är mesl beroende av kolleklivlrafiken? Jo, del är de äldre och barnfamiljerna, jusl de grupper som är de svagaste i samhället och som har del sämst ekonomiskl. Del är därför en sä konkret sak som minibusstrafiken är så angelägen. Del är ell trafiksystem som gynnar de grupper som är värst utsatta och som har del sämst i transporthänseende. Del är särskill beklagligl alt en represenlanl jusl för socialdemokraterna, som ändå brukar säga sig värna om de socialt utsålla i samhällel, argumenterar på del sättet.

Det hävdas alt det skulle räcka med del som görs beiräffande del s.k. regionallägel. Behovel är ju enorml. Jag måste poänglera all infrastrukturen för irafiken är oerhört viklig för samhällel inte bara ur social synpunkt utan också för näringslivet, regionalpolitiken osv. Regionaliågd skall ju sältas in l.ex. på Blekinge kustbana, på länsjärnvägen Sundsvall-Långsele osv. Där är detta regionalpolitiskt mycket vikligl. Regionallägel skulle slärka dessa

6 Riksdagens protokoll 1988/89:105

Prot. 1988/89:105 regioner högst påtagligt. Därför är del angelägel. Del är sorgligt atl höra atl

27 april 1989

Transporlforskning

detta bara viftas bort.

När det gäller Jusf-in-Time-systemet borde den myckel snabba ökningen av väglrafiken, inte minsl med laslbilar som egenlligen är lager pä vägen, förskräcka. Också den 20-procenliga ökningen av vägtrafikolyckorna hittills i år borde förskräcka och göra att man åtminstone bryr sig om atl uireda dessa frågor.

Anf. 54 OVE KARLSSON (s) replik:

Herr lalman! På Viola Claessons frågor om 14-åringar och körkorl, promillegränser osv. vill jag när del gäller körkorten bara hänvisa lill den behandling vi i dag hade i utskottet av dessa frågor. Del är väl bara alt konstatera alt Viola Claesson uppenbarligen inte hörde eller ville höra vad som sades i ulskollel, men jag skall inte referera diskussionen vid dagens utskottssammanträde.

Till frågan om DRIVE-projekld får vi tillfälle atl återkomma, eflersom del i kompldleringspropositionen framlagts ett förslag i den frågan.

Till Roy Ottosson vill jag i korthet säga att det finns mänga områden där del behövs stora insatser. Tyvärr måste vi hela liden fundera på var vi skall hämla pengarna för dessa insatser. Vi måste med andra ord göra prioriteringar och avväganden mellan olika projekl.

Sedan vill jag bara säga alt jag kanske gör er besvikna, eflersom jag inle tänker ta någon slor deball i denna fråga just nu. Det betänkande vi nu behandlar har legal på kammarens bord i tre veckor, och jag förutsätter atl kammarens ledamöler och andra under den liden hunnit läsa belänkandet, som är ett utomordentligt betänkande vilkel innehåller alla de argumenl som behövs för atl man skall kunna avgöra del här ärendet.

Anf. 55 VIOLA CLAESSON (vpk) replik;

Herr talman! Jag har tidigare inte hört den kommeniaren av en ulskoltsta-lesman, att det är elt utomordentligt belänkande vi diskuterar. Men någoniing skall väl vara nytt också i den här kammaren. Anledningen till att del finns reservationer i ärendel är naturligtvis alt del finns olika uppfattningar i frågan huruvida detta betänkande är så utomordentligt.

Jag lycker atl det är litet konstigt all Ove Karlsson inle vågar gå in på den diskussion som jag försöker föra. Del är precis sä som både Roy Ottosson och jag sagl, nämligen all det satsas "utomordentligt" - för att nu använda det ordel - lilel på miljövänliga kollekliviransporter och i stort sell ingenting alls på forskning som skulle kunna leda till ell alleuropeiskt järnvägsprojekt, någoniing som väldigt många människor drömmer om i dag och som skulle kunna kallas för elt verkligt visionärt program, som skulle angå hela svenska folket. I ställd salsas det mångmiljonbelopp-ja, miljarder-på projekl som jag här velat diskutera men som Ove Karlsson inle lycks känna till, l.ex. Promdheus och DRIVE.

Del mycket anmärkningsvärda som jag vill föra fill protokollet är uppgiften om atl vi nu skall få chans atl diskulera DRIVE och komma med motioner därför all regeringen behagat ta upp denna fråga i komplelleringspropositionen. Men del är ju så alt del redan rullat miljoner till projektet

DRIVE frän svenska skattebetalare och den svenska staten. Trots del lycks Ove Karlsson, som är utskollels lalesman i iransporlforskningsfrågor, inle ens känna lill vad projekld gär ul på. Han är inle ensam om alt vara duperad i denna fråga, ulan regeringen försöker dupera hela kammaren genom att låtsas som om vi inte redan är inblandade i det här projektet. Det finns redan i Sverige en grupp som kallar sig Prometheus-DRIVE-gruppen. Alla dessa underorgan och nätverket av forskare tjänstgör i slorl sell lill 100 % ål bilinduslrin i Sverige och Väsleuropa. Där läggs alla pengar. Del är därför jag anser atl det här också handlar om makten över framliden och i allra djupaste bemärkelse också om demokratifrägorna.

Jag lycker all Ove Karlsson någol litet mer skall beröra om han tycker atl det vore bra med bilkonvojer och en satellilövervakad landsvägstrafik, som sammanbinder hela Västeuropa. Är det en fin vision?

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Transporlforskning

Anf. 56 ROY OTTOSSON (mp) replik:

Herr talman! Det sades dl magiskl ord: priorileringar. Ja vissl måsle man priorilera det man vill ha, och då får man avslå frän en del annal.

Nu läggs det fram ett åtstramningspaket som innebär att man skall dra in 10 miljarder kronor yllerligare från vanliga människor för alt minska överhell-ningen i ekonomin. Del finns alllsä pengar - om man nu vågar priorilera! Men socialdemokralerna vågar inte priorilera den miljövänliga kolleklivlrafiken i den storleksordning som skulle behövas för atl verkligen ändra ulvecklingen. Det är den sorgliga sanningen.

Anf. 57 OVE KARLSSON (s) replik:

Herr talman! Till Viola Claesson vill jag säga all jag inle är ensam om att vara duperad. Tydligen befinner sig Viola Claesson i den besvärliga silualionen alt alla ulom hon själv är duperade. Vi får väl återkomma lill frågan senare, eflersom det också finns molionsräit i anslutning till tilläggspropositionen.

Med detta yrkar jag än en gång bifall till utskottets hemställan.

Tredje vice lalmannen anmälde att Viola Claesson anhållit att lill protokollet få antecknat all hon inle ägde rätt lill ytterligare replik.

Anf. 58 STEN ANDERSSON i Malmö (m);

Herr talman! Jag ber om ursäkt för min sena ankomst lill kammaren. Jag kan citera Bibeln: Outgrundliga äro Herrens vägar. Delsamma måsle gälla konsekvensen i kammarens debalimdodik. Ibland lar man repliker så det räcker och blir över, och ibland gör man del inle. Delta drabbade lyvärr mig i dag - men del är mill eget fel. Nog om delta.

Moderata samlingspartiet har molioneral om en allsidig bilsocial ulredning. Vi anser atl en sådan utredning är viktig med tanke på bilens slällning i debatten i dag. Tyvärr, herr talman, har utskottsmajoriteten inte anammat vår motion, och det har tvingat oss att skriva reservation nr 2, som jag nu yrkar bifall lill. I övrigt yrkar jag bifall till utskottets hemställan.

Vi moderaler menar atl med lanke på deballen i dag, där bilen och

Prot. 1988/89:105 bilismen sannerligen slär i fokus, borde en allsidig bilsocial ulredning

27 april 1989 verkligen komma lill sländ.

', Det är i och för sig korrekt alt det har genomförts och pägår olika

Transportforskning , . ,.,.,. , j , , , .. »,

ulredningar kring bilismen och dess konsekvenser, som utskottet säger. Men

det vi vill ha är alltså en lolal och allsidig ulredning av alll vad bilismen

innebär.

Jag måste säga atl jag blev litet förvånad över atl ulskollel inle släller sig bakom vär molion. Både bilismens anhängare och de som vill minska bilismen borde ju vara inlresserade av en ulredning. Om alll del som de som i dag är negativa lill bilismen säger är sant, borde det vara bra för deras argumentering att kunna bevisa del också. Del är alltså beklagligt alt vi inte har fäll vår önskan uppfylld.

Herr lalman! Jag skall inte förlänga kammarens lyvärr alltför ansträngda arbetsschema. Än en gäng yrkar jag bifall till reservation 2 och i övrigl lill utskollels belänkande.

Anf. 59 OVE KARLSSON (s):

Herr lalman! Jag har redan yrkat avslag pä reservationen och bifall till ulskoltets hemslällan. Som komplement lill del som redan har sagts kan jag säga all jag är väl medveten om bilismens slora betydelse i det här landel, men eflersom vi pä olika sätt vid flera tillfällen har skaffat oss ganska goda kunskaper om bilismen och dess betydelse tror jag inte att det behövs någon bilsocial ulredning i det här landel.

Vi fär nöja oss med den silualion som jusl nu råder och de kunskaper som på annat sätt har tagils fram.

Anf. 60 VIOLA CLAESSON (vpk);

Herr lalman! Känner inle Slen Andersson till all det pågår en bilsocial utredning sedan ganska länge? Den redovisas inte direki till utskottet, och regeringen vidarebefordrar inte heller den information som finns all få. Men samma forskare som sysslar med Promdheusprojektet har tidigare sysslat med etl förprojekt - i lio år vid del här lagd. De sysslade jusl med den här lypen av bilsocial ulredning. Den kan ju bli inlressanl.

Del är bara del all eflersom samma forskare har en vision om etl samhälle där billrafiken är fyrfaldigl större och eftersom förre kommunikalionsminislern lyckle all den andra ulvecklingsfas som vi nu vänlar alt bilismen skall komma in i skall ge oss ännu bättre välstånd, befarar jag del varsla av slulledningen i den rapporten.

Anf. 61 RUNE THORÉN (c):

Herr lalman! Till Slen Andersson vill jag för min del säga all vi från
cenlerns sida är myckel tveksamma lill om man behöver några slörre
ulredningar på det här området. Vi är inte pä någol sätt motståndare lill
bilen; den är bra och fyller ell slorl behov på många håll. Samiidigi är vi på
del klara rned all bilen för med sig en mängd bekymmer. Vilket är då del
bäsla sättet all komma lill rälla med dem? Del är inle all sälla slopp för bilen
ulan all salsa på allernaiiv, dvs. kolleklivlrafiken.
84 Till Slen Andersson, som företräder moderala samlingsparlid, och lill

Transporlforskning

Ove Karlsson, som företräder majoriteten, vill jag säga alt del bäsla säilel all Prot. 1988/89:105 försöka minska bilismens skadeverkningar är all salsa pä en ulbyggd 27 april 1989 kollektivtrafik.

I morgon fär vi här i kammaren - jag tar etl exempel som berör oss som kommer från västkusten - ta ställning till en utbyggd västkustbana. En sådan är elt av de bältre sätten att minska skadeverkningarna från bilismen. Del bästa är inte att förbjuda människor att åka bil utan att ge dem elt fullgott alternativ.

Ställ upp här i kammaren och anslå de medel som behövs! Det är mycket mera posilivl än någon ulredning eller stopp för bilarna.

Anf. 62 STEN ANDERSSON i Malmö (m):

Herr lalman! Det är bra ibland atl bli informerad om det som man inle känner lill. Jag visste faktiskl inte om all vi redan var bönhörda och all en ulredning redan pägår, Viola Claesson. Del är rätt, som Viola Claesson säger, all delta inle framgår av ulskoltets betänkande. Jag skall inle mäta trovärdigheten på olika håll, utan vi får väl se. Så länge utskoltd inle har behagal lala om i sill belänkande atl en sådan ulredning som vi har begärt redan pågår förutsätter jag faktiskl och hoppas och tror att Viola Claesson är felinformerad när del gäller del hon påstår här i kammaren.

Rune Thorén! Vi är helt överens. Vi vel om all en ohämmad bilism för med sig problem. Vi är inga anhängare av en bilism som utövar rovdrift på miljön. Vi kan också hålla med om atl en väl fungerande kollektivtrafik är etl goll alternativ i många sammanhang, men när man ser hur stort Sverige är och hur många människor som bor här får man klarl för sig all vi bara i tätorterna kan ha en väl fungerande och konkurrerande kollektivtrafik. I slora delar av Sverige är delta i dag inte ekonomiskl möjligt. Därför är bilen en nödvändighet för mänga människor i del här landel.

Vi kan lycka del är bra om vi får en ännu bällre och mer utvecklad kollektivtrafik, men vi måste vara litet realistiska. I stora delar av det här landet kommer befolkningen aldrig alt få denna möjlighet, om vi inle skall närma oss rent astronomiska belopp, och de pengarna har varken cenlern eller vi.

Därför är del viktigt atl se till så att de sneda angrepp som i dag sker mot bilismen inte alltid får stå oemotsagda. Del är därför som vi har velal ha en bilsocial ulredning. Jag kan lill sisl, herr lalman, bara än en gång beklaga atl vi inte har blivit bönhörda.

Anf. 63 RUNE THORÉN (c):

Herr lalman! Del är bra om det är så att Sten Andersson i Malmö och jag verkligen är överens. Det finns stora möjligheter att visa det i morgon i så fall.

Sten Andersson förelräder ju Malmö och jag Göleborg, och däremellan går västkustbanan. För bilismens skull är det faktiskt en väldig fördel om vi får en ulbyggd västkustbana. Om vi fär bältre godslrafik och persontrafik pä den, kommer del alt betyda en myckel slor fördel för alla dem som kör bil däremellan.

Är Sten Andersson och moderata samlingspartiet överens med centerpar
tiet, så visa det i morgon och rösla rätt - det gynnar kolleklivlrafiken! 85

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Statistikfrågor

Anf. 64 STEN ANDERSSON i Malmö (m):

Herr talman! Jag har alllid varit inlresserad av fiske, även när maskorna är myckel grova, men i del här fallet nappar jag inte.

Moderalerna har lagil slällning kring de här frågorna i ulskollel. Som represenlanl i Sveriges riksdag kan jag driva mina frågor inom riksdagsgruppen, men lill slul accepierar jag den åsikt som en majoritet av min grupp har kommit fram lill. Jag anser att något annal agerande inle är hållbart. Att springa och leka lokalpolitiker för atl vinna korlsikliga poänger pä hemmaplan är fjärran från alll vad jag slår för.

Överläggningen var härmed avslulad.

(Beslut i ärendet skulle fallas vid näsla arbelsplenum.)

12 § Föredrogs

finansutskottets betänkande

1988/89:FiU22 Slatisfikfrågor (prop. 1988/89:100 delvis).

Statistikfrågor

Anf. 65 RUNE RYDÉN (m):

Herr talman! "I herredagsmän, resen inle så fort - vad göras skall är allaredan gjorl" lär del ha slån pä milslenarna på Karl XI:s lid när riksdagsmännen skulle resa lill Slockholm, enligl skalden Snoilsky, om jag inle minns fel. Del lär del inle slå på vägskyllarna i dag, men del är lika sanl för del, för del som vi nu skall debattera slår i den i och för sig alldeles utmärkta och välunderrättade Från Riksdag & Departement, nr 15, under rubriken "SCB ska ta fram lönestatistik", enligl finansutskottets betänkande 22, snabbprotokoll 99 och 100. Jag är djupt imponerad - tala om snabbhet!

Möjligen kan förklaringen vara den atl man har förväxlat FiU22 med FiU23, som handlade om statistik för socialavgifter och sorn debatterades den 19 april och voterades den 20. Men, herr talman, i dag skulle vi alltså debattera FiU22, trols vad som står i Frän Riksdag & Deparlemenl.

Till della belänkande har moderaler och folkparlisler en gemensam reservation om den offentliga lönestatistiken. Bakgrunden är den att regeringen vill ge SCB och Kl elt gemensamt uppdrag atl snarasl utreda de närmare förulsällningarna för all ulforma en korlperiodisk löneslatislik.

Ell delbetänkande om offenllig lönestatistik överlämnades i juni 1988 med förslag om utformning av en korlperiodisk lönestatistik. Det belänkandel möttes emellertid i remissbehandlingen av etl mycket starkt motstånd frän bl.a. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet och Svenska arbetsgivareföreningen. Dem kallar jag för min del mycket starka remissinstanser.

Mot förslagel anförde dessa remissinstanser atl den föreslagna slalistiken inte har några förutsättningar att fylla de precisionskrav som man har rätt alt slälla och alt den därlill skulle skapa onödiga kostnader såväl för uppgifts-lämnarna som för stålen. Som exempel nämndes all eftersom inrapporteringsperioden skulle vara en månad för berörda företag, snedvrids resullalen av s.k. långa ackord och resultatlöner med länga mätperioder. Olika

resultallönesystem har blivit allt vanligare för såväl tjänstemän som kollektivanställda. Vidare beaktar förslaget inle löneökningar som lagts pä semesterlönen, trots all detta görs inom vissa avtalsområden. Inte heller innebär förslagel att rimliga kontroller skall göras för behandlingen av kompensalionsledighd, av retroaktiva tillägg och av engångsbelopp.

Enligl reservanternas uppfattning är kriliken från vissa remissinstanser av sådan art att förslagel inte bör genomföras. I stället anser vi att de behov av korlperiodisk lönestatistik som onekligen finns frän bl.a. konjunkturinstitutets sida bör tillgodoses med hjälp av befintliga statistikkällor såsom statistiken över lönesummor, arbetsgivaravgifter eller preliminär A-skatt från uppbördsdeklaralioner. Fördelen med de senare källorna är au framslällningskostnaderna för statistiken är låga och all den är snabbi tillgänglig. Vi reservanter anser därför i slällel all SCB och Kl bör få i uppdrag alt ulveckla en melod för att ta fram lönestatistik som bygger pä de här nämnda statistiska materialen och källorna.

I reservation 7 om förelagens uppgiftslämnande har moderalerna, folkpartiet och centern framförl en gemensam uppfattning. För atl sammanfatta den kan jag säga sä här:

Del mycket omfattande uppgiftslämnandel innebär en besvärande belastning för företagen. Särskill utsatta är de små och medelslora förelagen, vilka arbetsmässigt drabbas förhållandevis hårdare än slörre förelag som har tillgäng lill datateknik och andra tekniska hjälpmedel och slora personalresurser. För någol slörre förelag avdelas särskild personal atl svara för uppgiftslämnandel och förelagsägaren eller företagsledaren belastas inle personligen, såsom ofta är fallet i de mindre företagen.

De insamlade uppgifterna används för tillståndsprövning, kontroll, redovisning av skatter och avgifter, statistik och samhällsplanering m.m. Uppgiftslämnandel är mycket arbetskrävande och kostar företagen åtskilliga miljarder kronor, om man summerar alltihop. Del skapar också sekrdess-och integritetsproblem.

Även myndigheterna skulle ha fördelar av atl begränsa och rationalisera uppgiflsinhämtandel. Del skulle ge högre kvalitet, och myndigheterna skulle - vilkel inte är oväsentligt - spara pengar.

Jag anser därför all den offeniliga förvallningens metoder all inhämta uppgifter från företagen bör ändras och atl myndigheternas befogenheter att kräva uppgifter bör begränsas. Uppgiftskraven på företagen har nu blivit så omfattande och betungande alt någoniing måsle göras.

Nu har civilminislern insett della, och i februari 1988 tillkallades en särskild utredare med uppgift all från formella utgångspunkter se över föreskrifterna på det statliga slalistikomrädd och all utarbeta förslag till etl förenklat regelsystem för produklionen av statistik. "Härvid kommer också uppgiftslämnarfrågorna alt ingående behandlas", för alt citera majoritetslexten i utskottet.

Det är bra, tycker vi reservanter, men det räcker inte. Vi tycker att man bör ha en särskild förelagsdalalag, som innehåller regler om vilka uppgifler myndighderna får samla in, hur de skall användas, hur länge de skall bevaras och hur länge de får bevaras. Slulligen bör del ingå i lagen en bestämmelse av innebörden atl förelagen måste ge sill samtycke när en myndighet lämnar

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Statistikfrågor

Prot. 1988/89:105 information vidare lill en annan myndighet. Om rnan hade dessa principer

27 april 1989 som rättesnören, skulle rnyndighelernas arbele i slörre ulslräckning präglas

~I , , . av servicekänsla och en posifiv altilyd lill förelagen.

Slaltsltktragor ,, , , , ,,,,., r-- o ,- ■ j

Herr lalman! Jag skall också tala tor reservation nr 8, dar vi moderater

velal spara 2,5 milj. kr. genom all SCB:s parlisympaliundersökningar inte

skall finansieras via budgelen.

Vi anser atl del sedan många är genomförts olika fristående opinions- och parlisympaliundersökningar. Eflersom de, enligl vär uppfallning, fyller den funklion som man har räll all kräva av dessa undersökningar, finner vi inle några som helst skäl lill all man anslår budgetmedel lill dessa undersökningar. Jag vill understryka all vi nalurliglvis inle har något emol all SCB gör sådana parlisympaliundersökningar, bara de inle belastar sialsbudgelen. Del är del vi molsäller oss.

Herr talman! Jag yrkar därmed bifall lill de reservafioner som har moderata förelrädare.

Anf. 66 IVAR FRANZÉN (c):

Herr lalman! Som fidigare har sagls behandlar del nu aktuella belänkandel statistikfrågor. Vi upplever statistik spontant som torrt och ganska ointressant. Mängden av siffror kan dock beskriva del mesta av mänskliga problem och mänsklig utveckling. Statistik kan rätt insamlad och rätt använd vara ell mycket värdefullt beslutsunderlag och en nödvändighet för att rätt bedöma möjlig och önskvärd utveckling.

Centerns reservationer berör vill skilda ämnen. I reservalion 2 konstaleras att del viktigaste instrumentet i alkoholpolitiken är priset, och priset avgörs i första hand av skatten pä alkohol. Såväl basbeloppsanknutna förmåner, l.ex. pensioner, som kraven i löneförhandlingarna slyrs i hög grad av konsumentprisutvecklingen. En höjd alkoholskall medför höjt konsumentprisindex, och i allmänhet också högre löner. Skaltehöjningen kompenseras alltid genom högre pensioner, och detsamma sker i allmänhet med lönerna. Delta minskar självfallel skallehöjningens alkoholpoliliska effekt. Centern vill därför ha etl index rensal frän koslnaderna för "alkohol". Detta index skall användas för reglering av pensioner och andra basbeloppsanknutna förmåner samt vid bedömningen av reallöneulvecklingen.

Självfallel skall nuvarande KPI vara kvar för atl dokumentera den lolala konsumtionen och möjliggöra korrekta internationella jämförelser. Vi har tidigare erfarenheler av dubbla KPI. Under åtskilliga år hade vi etl KPI som exkluderade kostnaderna för t.ex. olja. Jag yrkar bifall till reservation 2.

Det är viktigt alt ha en så fullständig bild som möjligt av näringslivet och
dess ulveckling. Den kooperativa verksamhelen är en viklig del i denna
utveckling. Under de senaste åren har nya verksamhetsformer som l.ex.
föräldrakooperativ inom barnomsorgen blivit allt vanligare. Även de arbeis-
kooperaliva förelagen har ökat i belydelse. I dag finns ingen statistik som
beskriver denna ulveckling. Vi i centern anser alt det behövs en komplette
ring av statistiken sä att vi får en korrekt beskrivning av den kooperativa
delen av vårt näringsliv. Vi är också beredda atl anvisa den miljon som krävs
för all ulföra den kompldlerande statistik som behövs. Jag yrkar bifall lill
88 reservalionerna 3 och 9.

Statistikfrågor

Regeringensekonomiskapolitik-dens.k. iredje vägens politik-har varit, PrOt. 1988/89:105 och är, en koncenlralionspolitik. Befolkningsomflyttningarna frän landsbyg- 27 april 1989 den till städerna har ökat, och storstädernas lillväxl har varil myckel slark. Ulvecklingen har inneburil ökade inkomslklyflor, och den ekonomiska maklkoncenlralionen har förstärkls.

En skallereform av modell PM 100 kommer också all öka inkomstklyftorna. De deltidsarbetande och låginkomsttagarna kommer all bli de stora förlorarna. En majorilel av dessa är kvinnor. Detta är en oacceptabel ulveckling. Del finns myckel starka skäl att i en ny läginkomstulredning klarlägga den fakliska silualionen och den pågående ulvecklingen. Dessa frågor kommer, enligl uppgift, all las upp i 1990 års långtidsutredning, och del bör därför vara möjligl atl ge ulredningen i uppdrag all ingående belysa dessa frågor. Jag yrkar bifall lill reservalion 6.

Bra slalislik kräver korrekla indala. Della kräver bdydande insalser frän uppgiftslämnarna. För alt förelagen, specielll de små förelagen, inle skall bli alllför belaslade, krävs del endasl all nödvändiga uppgifler las in. Mänga gånger kan uppgifter sannolikl samlas in med längre intervaller än i dag, och del kan göras ulan alt statistikens användbarhet försämras.

Herr lalman! Jag yrkar därmed bifall lill reservation 7.

Anf. 67 MAGGI MIKAELSSON (vpk);

Herr talman! Jag skall börja med all yrka bifall till de reservationer som vpk är delaktigt i och som är fogade till detta betänkande.

Tre av dessa reservationer handlar om behovel av ny och bättre statistik, dels över kooperativ verksamhet, som bl.a. Ivar Franzén har tagit upp, dels över nya mätt på välfärd och produktion. Det vanligaste sätlel all mäta välfärd och produktion är all använda sig av BNP, brultonaiionalproduklen. Men de flesta är nog överens om alt BNP är ell dåligl mån, eflersom även negafiva fördeelser bidrar lill all höja BNP. T.ex. skapar en dålig arbdsmiljö med utslilning av människor ell slörre behov av sjukvård, som i sin lur bidrar lill all BNP sliger. Man kan ju inle precis säga alt dålig arbetsmiljö är etl bra mätt pä ökad välfärd. Detsamma gäller miljöförstöringen. De negativa verkningarna av miljöförstöringen skapar indirekt ell högre BNP.

Vi reservanter tycker alt man i stället skulle behöva väga in hell andra saker och hell andra silualioner i mållel pä välfärden, l.ex. ekologisk och regional balans. Psykisk och fysisk hälsa är också någol som man borde kunna väga in.

Någon gäng borde vi inse all ulvecklingen inle bara är produkfion för sin egen skull. Vi måsle nägon gäng fråga oss vilkel slags produktion vi skall ha, och vad vi skall ha den lill.

Den Iredje vägens ekonomiska politik har nämnts tidigare. Vi ser verkningarna i samhällel i dag, och vi ser ökade sociala och ekonomiska klyftor. Pä den ena sidan ser vi ökad ulslagning, och pä den andra sidan ser vi enorm maktkoncentration. Förde rikaste hör vi löften om lättnader. Därför har vi i vpk reserveral oss till förmån för krav pä en ny läginkomstulredning. Jag yrkar bifall till reservation 6.

Ulskollsmajoritelen har skrivit om läginkomslutredningen. Man hänvisar lill SCB:s löpande produktion. Vi lycker att del är elt enkelt sätt all försöka

Prot. 1988/89:105 komma undan problemet. Men en läginkomstulredning i dag skulle kanske

27 april 1989 visa på effekter av regeringens polilik som inle skulle vara alltför smickrande.

7 " ., „ . Kanske man vill undvika detta.

Statistikfrågor

Anf. 68 CARL FRICK (mp):

Herr lalman! Ivar Franzén har med stor vältalighet talat för reservation 2. Jag finner ingen anledning att spä på hans vältalighet på den punkten. Vi delar hans uppfattning, och jag yrkar bifall lill reservalion 2.

Slalistik över kooperativ verksamhet tycker vi är utomordentligt viktig all ha, med hänsyn till den utveckling som sker i Sverige i dag. Del är synd atl sådan slalislik inte längre finns, och vi vill ha tillbaka den, därför alt vi på något sätt måste kunna följa en utveckling som är i vardande. Har man ingen god statistik, kan man heller inte sälla in åtgärder som kan behövas för atl stötta en bra utveckling.

Vi tycker alllsä atl del är väldigl vikligl att den statistiken kommer tillbaka. Jag yrkar bifall lill reservalionerna 3 och 9.

Sedan har vi elt komplex som har med våra liv att göra. Välfärd är atl fara väl, och atl många inle far väl i vårl land i dag, del vel vi om. Därför har vi nappat på en motion från förre civilminislern Bo Holmberg. Vi lycker all del är en utomordentlig idé han har om en välfärdsstaiislik, som skulle kunna utvecklas i Sverige.

Jag yrkar bifall till reservalion 4, med förhoppningen att del skall ulvecklas någon form av statistik som kan tala om hur människor faktiskt mår här i landet.

Beträffande det alternativa måttet på den totala produklionen förhåller del sig som Maggi Mikaelsson sade, alt BNP-begreppel är ulomordenlligl dåligl. Vi lever i illusionernas värld, när vi tror alt det finns obegränsade tillgångar på ändliga resurser och att människor och natur har en obegränsad tålighet - och all vi människor dessulom har en obegränsad psykisk tålighet all stå ul med förändringar. Vi vel i dag att det inle är på del sättet. Vi behöver bara se omkring oss hur del ser ut i nalur och miljö.

Därför är det dags atl vi fär andra beskrivningar av vär verklighet i ekonomiska termer, inle bara BNP-begreppd. Vi måste på någol säll kunna beskriva vad som händer och la hänsyn lill del och inle bara ha ell penningomsällningsmäll, som vi oftast använder som ell välfärdsmåli.

Del är dags för elt arbete på det områdel, och del är med stor besvikelse som jag finner all ulskoltets majorilel inle vill la lag i de här vikliga frågorna. Jag tror atl liden ändå kommer all bli mogen för della. Vi fär alllsä fortsälla alt tjata och se till att det blir en ändring på den här punkten.

Tiden tror jag är mogen, för del visar sig i Sifoundersökningar atl i stort selt 90 % av landets befolkning är villiga alt förändra sina livs- och konsumtionsmönster för atl klara miljön. Därför vore del väldigt viktigt all få elt understöd genom en vettig slalislik och vettiga beräkningar som skulle kunna komma fram genom en utredning om alternativt mätt på den totala produklionen.

Därför bifall lill reservation nr 5!

Det var länge sedan vi hade en läginkomstulredning i Sverige, och den
90 lades ner, för del kom fram väldigt obehagliga siffror som visade all del inle

var sä bevänt med likheten i samhället. Sedan dess har del skett väldigl myckel. Vi har fäll en enorm maklkoncenlralion i samhällel. Vi har fåll en sned regional ulveckling. Del sker en stor utslagning på våra arbetsplatser, med belastningsskador, osv. osv.

Del är sanl all del finns en stor mängd slalislik här i landet, men vad som behövs är all samla den lill en helhel, så atl man kan göra en samlad bedömning av vad som händer i landel. Del är väldigl lätt all diskulera enskildheter med utgångspunkt i statistik, och då hamnar man ofla fel, därför all man inte ser helheten. Av del skälet är del oerhört viktigt all vi får en ny läginkomstulredning som beaklar helheten. Först dä har vi goda möjligheler all skaffa oss instrumenl för alt gripa in och rätla till saker och ting som gäll snett i samhället. Del vore en ulredning som skulle kunna bidra till atl öka solidariteten i det svenska samhället som vi häller på atl ulvecklas borl ifrån.

Att en ny läginkomstulredning kommer i gång är alltså utomordentligt viktigt. Därför bifall till reservalion 6!

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Statistikfrågor

Anf. 69 IRIS MÅRTENSSON (s):

Herr lalman! Så har vi då kommil lill statistikfrågor. De tycks höra våren lill, för det är nästan alllid vid den här tidpunklen som vi diskulerar frågor av del slagel.

Som redan framgäll av de tidigare talarnas inlägg, är vi inle riktigl överens i alla ställningstaganden lill de frågor som behandlas i belänkandet FiU22. Nu vill jag undersiryka all SCB :s slalistik i mänga avseenden är väl utbyggd. Och sä, herr talman, till reservalionerna som jag yrkar pä atl riksdagen skall avslå.

Reservationen om den offentliga lönestatistiken anknyter till etl remissyttrande frän SAF. Tanken har prövats av SCB och lönekommillén, men del finns flera skäl atl avvisa den. Uppbördsdeklaralionsslalistiken är en betalningsstalislik som återspeglar såväl lönenivåer som arbdsvolymer, men del finns inga möjligheter atl urskilja dessa delkomponenler. Den statistiken kan inte bli vare sig löne- eller sysselsältningsstalislik.

Etl annal skäl är atl uppbördsdeklaralionsstalisliken följer utbetalningarna men atl dessa inle är periodiserade efter förändringar i fakliska löner och arbdsvolymer. Utbetalningar under en viss månad återspeglar inle ersäll-ningar för arbelsinsalser under denna månad eller, om man så vill, föregående månad.

Del förslag som framförs i reservafionen angående konsumentprisindex har ulskollsmajorilden fidigare avslyrkl med välgrundade argumenl, likaså förslagel om slalislik över kooperaliv verksamhel. För alt få lill stånd den statistik som föreslås skulle det behövas flera nya register för staiislikinsam-ling frän aktuella kategorier av förelag.

När det gäller välfärdsstaiislik har vi konslateral att myckel är pä gång. Expertgruppen för studier av offentlig ekonomi, ESO, har tagit upp flera av förslagen, och hösten 1988 tillsattes en ulredning med uppgift all se över informationsstrukturen för hälso- och sjukvård. Utredningsresultatet skall redovisas i januari 1990.

Ulskollsmajorilelen har också avslyrkl förslagel om en parlamentarisk ulredning som skall utforma elt alternativt mått på produklionen i samhällel. Moliveringen är all i anslulning lill 1990 års länglidsuiredning kommer ell

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Statistikfrågor

särskill avsnill om välfärd och miljöproblem all las upp lill behandling.

När del gäller begäran om en ny läginkomstulredning har ulskollsinajori-leten understrukit att i SCB:s löpande produktion ingår numera att genomföra levnadsförhållandeundersökningar. Vi erinrar också orn all i 1990 års länglidsuiredning kommer inkomslfördelningsproblemen atl ingående behandlas.

Beiräffande förelagens uppgiftslämnande har vi inhämtat - Rune Rydén var också inne pä det - atl civilminislern i februari 1988 lillkallal en särskild utredare med uppgift atl se över föreskrifterna på det statliga statistikområdet och att utarbeta förslag till ell förenklat regelsystem för produktionen av slalistik. Där kommer uppgiftslämnarfrågorna all ingående behandlas, och utredningsförslaget kommer atl presenteras under del här årel.

Liksom vid fidigare ställningstagande till frågan anser ulskoltsmajorilelen all SCB:s parlisympaliundersökningar skall vara kvar.

Herr lalman! Del var alll. Alllsä avslag på samlliga reservafioner och bifall lill ulskollds hemslällan i belänkandel FiU22!

Anf. 70 RUNE RYDÉN (m):

Herr lalman! Iris Mårtensson lalade om atl vi debatterar de tråkiga stalislikfrågorna i vårens lid. Del är egenlligen synd atl vi inle kan ha en lilel mera svärmisk inslällning och få slörre samslämmighd, för även om de är Iråkiga är della väldigl viktiga frågor.

Jag vill bara än en gäng konstatera all det verkar som om Iris Mårtensson inle är rikligl övertygad om sin uppfallning när del gäller den offeniliga löneslalisliken. Vi reservanler lycker inle atl det är försvarligt alt lägga ned sä stora kostnader som den nya korlperiodiga löneslalisliken kommer alt åsamka företagen och staten. Det finns ju annan statistik, som jag visade i milt anförande, som är lika bra enligt min uppfattning som den statistik Iris Mårtensson vill ha fram. Skillnaden är alt den hon föreslår koslar väsentligt mera och innebär elt betydande merarbete för förelagen.

Förelagens uppgiftslämnande har diskuterats många gånger. 1 sanningens namn skall väl sägas all socialdemokralerna har börjal inse alt den kritik som framförts från borgerligt håll har hafl fog för sig. Än sä länge har del dock inskränkt sig lill läpparnas bekännelse. Vi vänlar på en riklig handling, och den har lyvärr ännu inle kommit. Men vi skall väl inle ha hoppals förgäves. Det är ännu vårens fid.

Anf. 71 CARL FRICK (mp):

Herr talman! Jag är litet besviken på Iris Mårtenssons säll all bemöla del som sagts om denna viktiga slalislik som har med vår välfärd alt göra, BNP-måttet och läginkomslutredningen. Vi slår faktiskt inför en utveckling, både i Sverige och i vår omvärld, som faktiskt fordrar kunskaper för atl vi skall ha möjlighet all hanlera de silualioner som uppkommer. Därför är del vikligl all vi får andra mätt än bruttonationalprodukten för all slyra vär ekonomiska utveckling. Vi måsle ha allernaiiv som lar hänsyn lill vad som fysiskl sker i vär omgivning. Vi har fysiska och psykologiska begränsningar som måsle in. Vi kan inte bara se på de ekonomiska begränsningarna - del finns faktiskt andra plan av tillvaron. Pä någol säll måsle vi få grepp om dem.

om vi skall kunna förändra värt samhälle sä att vi långsiktigt kan överleva.     PrOt. 1988/89:105
Det vore fint om majoriteten nägon gång skulle kunna la till sig denna    27 april 1989
allvarliga situation och se lill att vi fär instrumenl.                              ]   [     ]

Därför tycker jag det är sorgligt alt höra Iris Mårtensson säga att Is

långtidsutredningen kan lilla på della. Del är en engängsföreleelse, men vi behöver ell konlinuerligl män på vad som händer och sker. Här är plats för etl allvarligl omlänkande från majoritetens sida.

Anf. 72 IVAR FRANZÉN (c):

Herr lalman! Iris Mårtensson formulerade sig ungefär så, att man med mycket välgrundade argumenl avslagit de tvä reservationerna om ell index rensat från alkohol och om bällre slalislik över den kooperativa verksamhelen.

Egenlligen finns dock inle några argumenl alls, i varje fall inte i UlskoUsbelänkandd. När del gällde dl rensat konsumentprisindex lalar man om att väga den fakliska konsumtionen. Det är självklarl, men vi har inte ett ögonblick talat om all la borl dagens profil. Vi lalar om all rensa undan kostnaden för alkohol i indexserien. Inte pä någon punkt finns argument som lalar emol vårl förslag.

Jag funderar över om det kan ligga rent alkoholpolitiska argument bakom. Man kanske inle vill ha bällre fungerande ålgärder vad gäller alkoholpolitiken.

När det gäller den kooperativa verksamhelen är socialdemokralernas inslällning verkligen förunderlig. De har ju ändå en viss iradilion på områdel. Vi irodde också de var inlresserade av della med arbdskoopérativ och att de såg positivt på föräldraverksamhden inom barnomsorgen. Della är myckel inlressanla och i vissa avseenden hell nya momenl i vår samhällsulveckling. Vissl bör vi ha en rimlig kunskap om hur den ulvecklingen sker.

Iris Mårtensson försökte beskriva kostnaden för en massa nya tjänster. Den har uppskattats lill ca 1 miljon. Del är i dessa slora sammanhang en mycket överkomlig koslnad.

Jag tycker alltså atl Iris Mårtenssons påstående är tveksamt. Del finns inga bra argumenl i betänkandet för avslag på dessa reservationer.

Sä hell korl om läginkomslutredningen. Om man verkligen länker efler och funderar över vad som hänl de senasle åren, måste man känna ett behov av all fä en så korrekl beskrivning som möjligl. Del är lika viktigt all också fundera lilel över hur vi egenlligen mäter välfärden. Vad är livskvalitet? Här finns ell av de allra vikligasle områdena där vi kan dra nylla av statistik och komma fram till elt bra beslutsunderlag som gör all vi kan falla bällre beslut som gynnar mänsklig välfärd. Vi skall inle bara gynna evenluelll ökade inkomster, där välfärden beror pä hur de används och vilka möjligheter vi ger för deras användande.

Anf. 73 IRIS MÅRTENSSON (s):

Herr talman! Jag vill börja med det sisla och slälla en lilen fråga till Ivar Franzén om läginkomslutredningen. I december, när vi diskuterade ekonomisk politik, förelåg faktiskt frän vpk

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

StatisUkfrågor

en reservalion med krav pä en läginkomstulredning. Men där ställde centern inte upp. Jag är litet förvånad över att det passar sig i dag.

När jag tillade på den reservation vpk hade fann jag atl den angrep den borgerliga regeringen pä den tiden denna fanns. Del är kanske därför som inte centern ställde upp. Kanske del passar bällre all slälla upp nu pä den reservalion där man angriper den socialdemokratiska regeringen och lalar om koncenlralionspolitik. Men egenlligen är det precis samma innehåll i båda reservalionerna.

Rune Rydén lalade om förelagarnas uppgiftslämnande. Uppgiflslämnar-nas ställning har dock stärkts nu genom alt vi i dag har en begränsningsförordning.

Jag är lilel förvånad över all det står i reservationen alt myndigheternas arbete i slörre ulslräckning måste präglas av servicekänsla och en positiv attityd mol företagen. Är del verkligen allvarligl menal?

Carl Frick har talat om reservationen om välfärden. Vi har i dag förmodligen världens mesl påkostade och genomarbetade välfärdsstaiislik, inkomslslalislik och allmänna sociala slalislik. Dessulom pågår jusl nu, som jag sade i milt första anförande, en ulredning som skall redovisas om drygt ell halvår. Vi kan väl ändå lugna oss tills vi ser vad den kommer fram lill.

Ytterligare till Ivar Franzén: Beräkningstekniskt är det inga svårigheler all la fram indexlal där prisutvecklingen för alkoholhalliga drycker resp. tobaksvaror inle är med. Det skulle kunna göras löpande, om informationen anses vara sä viklig. Men all la borl denna varugrupp från underlaget för konsumentprisindex skulle innebära all nödvändiga deflalorer för nalional-räkenskaperna skulle försvinna. Med deflalorer menas prisindex med omräkning av värden i löpande priser lill värden i fasla priser.

Jag lycker alltså vi har väl grundade argument för avslag, och därför kan vi avstyrka samlliga reservationer.

Anf. 74 IVAR FRANZÉN (c):

Herr lalman! Låt mig börja med att konstatera atl jag upprepade gånger har använt ullrycket etl rensal index. Jag har således inte ifrågasali all vi skall plocka sönder eller på något sätt göra nuvarande KPI mindre användbart och hanterbarl. Därmed faller ju alla de argumenl som Iris Mårtensson här har redovisat. Vi får emellertid då ell rensal index som är användbart för de ändamål som jag tidigare har beskrivit i debatten.

Iris Mårtensson kanske ändå kommer ihåg, om hon lillar lillbaka i hislorien, all Gunnar Björk i den ekonomiska debatten tog upp läginkomslutredningen som en mycket viklig punkl.

Varför passar del bättre atl ha sin förankring i den socialdemokratiska regeringens polilik än i den borgerliga regeringens politik? Del är bara all gå lill verkligheten. Det är självklarl all huvudskälet till atl vi i dag behöver en läginkomstulredning är den dramatiska förändring som den Iredje vägens polilik har inneburit. Del är inle vad som hände under den borgerliga regeringens lid. Sä enkell är del. Del är klarl all vi som de realpolitiker vi är försöker förankra våra moliv i verkligheten. Därför blir del dessa konsekvenser.

Anf. 75 MAGGI MIKAELSSON (vpk):

Herr talman! Tyvärr måste jag kanske säga att det kvittar lilel grand vilken regering vi har, sä länge den regering vi har för en borgerlig polilik. Hur del än är med den saken finns del etl stort behov av en läginkomstulredning.

Under mina månader här i riksdagen har jag lärl mig all åtminstone finansministerns kunskaper om låga inkomster är myckel dåliga. Jag är rädd för atl molsländet mot en ny läginkomstulredning beror på all man har lika dåliga kunskaper i reslen av regeringen och i ulskollel.

En halv miljon svenskar har i dag skulder, vilka har gäu fill kronofogden. Merparten av dessa svenskar är ensamstående kvinnor med barn. Själv har jag en dotter som arbetar inom vården. Hon får ul 3 300 kr. efter skall. Del är inte myckel alt leva pä, ens om man är ung i dag.

Jag undrar om man känner lill dessa förhållanden på så många håll. När man kommer hit till riksdagen kan man ju fä en stor löneförhöjning -åtminstone har jag fåll det. Om man har varit här länge kanske man glömmer bort hur det faktiskl ser ut utanför dessa väggar. Jag tycker att en läginkomstulredning skulle vara myckel värdefull för alt vi klarl och tydligt skulle fä belyst hur del ser ul i samhället i dag.

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Anslag tid tullverket, m.m.

Anf. 76 RUNE RYDÉN (m);

Herr talman! Iris Mårtensson citerade följande ur reservalion nr 7 vid finansutskottets belänkande 22; "Vidare måsle myndigheternas arbete i slörre utsträckning präglas av servicekänsla och en positiv altilyd mol företagen." Är det verkligen sanl, frågade Iris Mårtensson. Ja, herr talman, det är det. Vad skulle myndigheterna annars vara till för, Iris Mårtensson, om inle bl.a. för all ge service åt förelag och för den delen också ål samhällels olika institutioner?

Jag antar all vi här har träffat den ideologiska skiljepunklen mellan Iris Mårtenssons och mina uppfattningar. Om del blir aldrig sä mänga vårar sä lär det lyvärr vara så att skillnaderna ändå inte kommer att överbryggas.

Anf. 77 IRIS MÅRTENSSON (s):

Herr talman! Tyvärr måste jag för en gängs skull hälla med Rune Rydén.

Överläggningen var härmed avslulad.

(Beslut i ärendel skulle fallas vid näsla arbelsplenum.)

13 § Föredrogs

skalleutskoltels betänkande

1988/89:SkU19 Anslag fill tullverket, m.m. (prop. 1988/89:100 delvis).

Anslag till tullverket, m.m.

Anf. 78 BO LUNDGREN (m):

Herr lalman! Det känns ganska trevligt all efler etl par veckor och fyra uppskjutna förhandlingar äntligen få diskulera skatteutskollets betänkande om anslag lill tullverket.

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Anslag tid tullverket, m.m.

Rubriken pä betänkandet är egenlligen inle särskill upphdsande. Å andra sidan finns del inom ramen för betänkandet flera myckel viktiga frågor. Det gläder naturligtvis oss moderaler all utskollel är enigl. Socialdemokralerna har inte reserveral sig i slullägd, utan är beredda alt ge ökade resurser lill lullens narkolikabekämpning.

Vi är emellerfid bekymrade över atl man frän andra partier inle är beredd all nu satsa mer resurser pä att bygga ul narkolikahundsekipage. Vi tror atl del skulle vara etl sätt alt bekämpa införsel av narkotika till Sverige.

Vi har inte heller fått slöd för del mycket vikliga kravel all man skall öka slraffel för import av narkotika. Del är hell uppenbart atl den svenska låga slraffvärderingen skapar problem för oss. I narkotikasmugglarkrdsar är del inlressanl all salsa på Sverige. Del är beklagligl.

I belänkandel las förutom detta också upp frågan om lullservice i flera avseenden. För vår del har vi tvingats reservera oss, eftersom utskoltsmajoriteten inle har varit beredd att stödja förslag som syflar lill atl förbättra den serviceverksamhet tullen har atl hanlera. Vi menar nämligen all man i forlsällningen mol avgifl från tullverkels sida skulle kunna erbjuda lullbe-handling och passkontroll även ulanför normal lullplats. Därigenom skulle man möjliggöra en regional ulveckling och man skulle slarla nya linjer av olika slag.

Vi menar också - vilkel framgår av ytterligare en reservation lill betänkandet - atl det skall vara möjligl att fä en tullbehandling och passkontroll i Köpenhamn och Oslo när del gäller anslulningslinjer, framför alll mindre sädana, lill olika orter i Sverige. På det visel skapar man möjligheler för en snabb och effektiv irafikanknylning till de slora knulpunk-lerna i del inlernalionella linjenäld. Inte heller detta har majoriteten varil beredd att acceptera.

En annan sak som skulle vara mycket bra i syfle alt försöka förbällra möjligheten för exempelvis nya färjelinjer all etablera verksamhel och all kunna driva den pä elt sätt som ger service lill allmänhelen och kanske också förbättrar den ekonomiska utvecklingen i regionen, skulle vara ell förbällra! samarbele mellan polis och lull. I många avseenden måsle såväl polismyndig-helens uppgifler som lullverkds uppgifler utföras. Vi lycker att del inle alllid skulle vara nödvändigl alt en person från resp. myndighet utför uppgiften för sin sida. Man skulle kunna tänka sig alt polisen skulle utföra lulluppgifier eller all tullen kunde ulföra vissa polisuppgifter. På del visel skulle man ulnyiija resurserna bällre och konsumenlerna skulle få bältre service.

Jag skall inte uppehålla mig sä mycket vid de frän vär sida - och även i viss män från andra partiers sida - återkommande kraven pä slopande av lulllilläggd. Vi har hafl den deballen många gånger i kammaren. Vi menar nalurliglvis alt lulllilläggd i sin helhel bör slopas. I den mån så inte blir fallel menar vi i andra hand alt del i varje skall slopas när del gäller mervärdeskall. Tulllillägg i fråga orn mervärdeskall är egenlligen lulllillägg pä någoniing som man i realiteten skulle få tillbaka i efterhand. Statsverket går inte misle om några intäkler även om man inle redovisar mervärdeskall på grund av misstag eller annal. Mol den bakgrunden bör lulllilläggd i varje fall slopas i del avseendel.

Vi menar också all ankomslförsäljning av skaliefria varor bör lilläias i

Sverige. Del är nämligen i väldigt slor ulslräckning en säkerhetsfråga. Del är Prot. 1988/89:105

också en prakfisk fråga. Eftersom vi nu en gångbar regler som tillåter import 27 april 1989

av tullfritt och skattefritt inköpta varor, finns del all anledning all fundera ! ~ ~ ',

.. , , , „ r ,.,,,.■• , Anslae till tullverket.

över hur della skall tungera praktiskt. I dag köper en passagerare den

kvantitet som är tillålen vid införsel vid avreseflygplalsen, för atl la flygexempld. Vid ankomslflygplatsen skall han lulldeklarera inköpet. Han har varil tvungen all la med sig hela inköpet eller atl göra inköp ombord på flygplanet. Del medför all man ur bränsleekonomisk synpunkt har transporterat någol som är onödigl all iransporlera. Del är dessulom ell säkerhds-mässigl problem, med lanke pä atl del ofla rör sig om brandfarliga varor. Del skulle alltså vara säkerhdsmässigl och transporlekonomiskt bällre all liksom i en del andra länder, lyvärr alllför få, lilläla ankomslförsäljning.

Frågan om färjeirafiken i Öresund las upp i en reservalion i vilken moderata samlingspartiet tillsammans med folkpartiet kräver läiinader i de beslämmelser som gäller för Irafiken i Öresund. Syftet är nalurliglvis alt vi i avvaktan på en, som jag hoppas, fast förbindelse över Öresund ser till atl färjeirafiken kan fungera än bältre för de medborgare som är berörda i resp. områden i Danmark och Sverige.

Frän enigl borgerligt håll har vi i reservation 14 tagit upp frågan om färjetrafiken på Bornholm. Trafik frän Skåne till Bornholm äger rum dels med utgångspunkt i Ystad lill Rönne på Bornholm, dels frän Simrishamn lill Allinge. Vi molionärer har sedan länge krävl all dessa förbindelser skall klassificeras som s.k. lång rull med de förmåner delta innebär när del gäller skattefri servering och försäljning. Syftet rned förslagel är naturligtvis att dessa rutter, som överensslämmer med exempelvis rutterna mellan Slockholm och Åland och de mellan Göleborg och Danmark, skall ha samma slalus. Jag kan ha viss förslåelse för den argumenlalion som går ut på all man skall vara reslrikliv, men då skall denna reslrikliviid också gälla andra ruller, frän både Göleborg och Slockholm.

Nu har man givit tillstånd till atl förbindelsen Ystad-Rönne fär fungera som läng rutt, men eftersom man samtidigt inle har gell den möjlighelen till linjen Simrishamn —Allinge innebär della en kraflig diskriminering av jusl den linjen. Frän svensk synpunkt innebär delta också en kraflig diskriminering av Simrishamn som ort och kommun. För mig, som i riksdagen represenlerar Kristianstad län, ter det sig mycket märkligl all socialdemokraterna, vänsterpartiel kommunisterna och miljöpariiei vill ha en ordning som innebär all man gynnar en viss ort, en viss rutt, i etl mycket utsatt område.

Del som nu inträffat innebär naturligtvis atl Simrishamn löper slor risk all misla sin förbindelse lill Bornholm med de konsekvenser della i övrigl har när del gäller den för Simrishamns kommun myckel vikliga lurislnäringen. Jag tycker atl det borde vara en självklarhel för de ire partier jag nämnde all sträva efter enhetlighet, likformighet och rätlvisa. Om man inle är beredd all slödja reservalion 14 innebär del faktiskl all man försvårar silualionen för en redan nu mycket utsatt kommun. Jag lycker all delta är myckel märkligl.

Del är inle bara frågan om läng eller kort rutt, eller den konkurrenssnedvridning som uppslår lill följd av regeringens behandling av frågan, som är intressant. Del är också sä, att just linjen Simrishamn-Allinge har fåll lida

7 Riksdagens protokoll 1988/89:105

Prot. 1988/89:105 av det jag tidigare log upp, nämligen bristen på samarbele mellan polis och

27 april 1989 tull.

Anslag till tullverket, m.m.

Tullverket har inte gett tillstånd för trafik på denna linje under lördagar och söndagar, vilka är oerhör! vikliga ur lurislsynpunkt, eflersom man har personalbrisl. Även della är någol som missgynnar jusl den rutten. Jag finner del fullkomligt orimligt, herr talman, all en riksdagsmajorilel på detta vis skulle försämra villkoren för Simrishamn som ort och kommun.

Jag vill slutligen, herr lalman, yrka bifall lill samlliga de reservafioner lill detta belänkande som har moderat medverkan,

Anf. 79 INGRID HASSELSTRÖM NYVALL (fp):

Herr lalman! Inför förra årets behandling av lullens verksamhel hade ulskollel en offentlig utfrågning oin tullfrågor. Dåvarande generaldirektören Björn Eriksson konstaterade all man inom tullverket kände sig arbeia i medvind och atl man upplevde en större förståelse från allmänheten, poliliker och media för lullens verksamhel.

Ulskottd har även i är haft etl möle med den nye generaldireklören Ulf Larsson och några av hans medarbdare. Också han borde ha känl medvind, även om inle utskollels slällningslagande var klart vid besöket. Fyra partier, däribland folkparliel, hade avgivil motioner om atl tillmötesgå tullens begäran om anslag lill tvä s.k. gränsskyddsslyrkor. Ell enigl ulskoll lillslyrker nu all tullen fär en ökning av resurserna med 14,5 milj. kr. för narkolikabekämpningen i södra och västra Sverige.

Eftersom man vet atl den slörsla mängden narkofika smugglas in via Sydsverige bör fördelningen av de nya resurserna noga analyseras. Huvuddelen bör kanske läggas i Skåneomrädel, evenluelll fördelad pä tvä styrkor, medan en mindre del bör gå till Göteborgsområdet. Fördelningen är också beroende av alt del finns snabb tillgång lill personal. Jag räknar dock med all tullen, med sin erfarenhet av smugglingens struktur, sätter in dessa nya resurser där de har möjlighet all göra mest nytta.

När tullen besökte ulskollel tog jag upp frågan om skärpt bevakning av ungdomar och småhandlare. Även i sydöstra Sverige, och en bra bit upp i landel, märks hur den lättåtkomliga narkotikan i Danmark lockar till inköpsresor. Rädslan för tullen verkar tyvärr inle vara särskill ullalad.

Man lalar ofta om de stora narkotikabeslagens marknadsvärde på gatan. Del handlar dä om många miljoner. En ung, av narkotika förstörd, människas liv skall inle värderas i pengar. De insatser tullen kan göra för all stoppa knarkresor har både mänsklig och ekonomisk betydelse.

Herr lalman! Tullen spelar en slor roll inom mänga områden. Trafiken ökar Slarkl, såväl export och import som resanddrafik. Den iniegrationspro-cess som pågår i Europa kommer all forlsälia, vilkel kommer all slälla nya krav även pä svenskt tullväsende och svenska tullagar. Volymlillväxlen beräknas lill ca 5 %. Därlill kommer atl ulbildning för speciella projekt, l.ex. när det gäller Sydafrikalagen och narkotikalagstiftningen, tar i anspråk resurser. Rationaliseringar är därför nödvändiga.

Tulldalaulredningen, som behandlar lullens dalorisering, har nyligen

lämnat sitt förslag till regeringen. Del har redan nu uttryckts farhågor för en

98 försämring av vårt gränsskydd genom utredningens förslag. Datorisering

måste innebära en förbättring, inle en försämring av själva konlrollen. Prot. 1988/89:105

Anslag tdl tullverket, m.m.

Sedan en knapp månad har lullverkd ökade befogenhder alt konlrollera 27 april 1989 handelsförbudd geniemol Sydafrika. Vi har i en folkparlimolion bl.a. krävl anslag för delta kontrollarbete. Regeringen har tillskjulit medel genom all tillåta etl budgdöverskridande. Delta tillvägagängssätt anser vi inle vara rikligl, ulan frågan borde ha behandlals i riksdagen.

Man lar i detta betänkande pä flera punkler upp konlaklerna rned grannländerna. Beslämmelserna för ombordförsäljning gör resorna billigare och slimulerar lurismen. Del borde vara en självklarhel all lika villkor skall gälla. Linjen Simrishamn-Allinge, som drivs sommartid, bör fä samma villkor som ård-runt-linjen Yslad-Rönne.

När del gäller Irafiken mellan Sverige och Norge bör tullhanteringen förenklas för norska fritidsbålar som vinlerförvaras i Sverige. Jag känner inle till om Nordiska rådet försökt enas om regler av denna typ, men rädd borde annars kunna framlägga förslag om all la borl hinder mot all fillbringa fritiden i våra nordiska grannländer. I della fall gäller del i förslå hand norrmän som seglar med sina bålar i den bohuslänska skärgården.

Herr talman! Även på två andra punkler begär folkpartiet, liksom tidigare, förenklingar, nämligen när det gäller lulllilläggd och lullförrällningsavgif-len. Varför vi kräver etl borttagande resp. en översyn framgår av reservalionerna och av tidigare debatter. Jag yrkar därför nu endasl bifall lill reservalionerna 8,9 och 10, vilka avser dessa frågor, liksom lill reservalionerna 13, 14 och 15 samt i övrigt lill utskollels hemslällan.

Anf. 80 ROLF KENNERYD (c):

Herr talman! Tullverket fullföljer flera viktiga och ofta grannlaga uppgifler. En uppgifl måsle anses vara särskill viktig, nämligen narkolikakonlrol-len. Sä länge slora ekonomiska värden kan rymmas pä myckel lilen volym i form av narkoiikapreparat måsle vi räkna med all del finns mindre nogräknade människor som ulvecklar stor uppfinningsrikedom för att överlista lullens övervakning. Tyvärr måste vi också räkna med all del kommer alt vara ell bestående problem under överskådlig tid, all upplysning om narkotikabrukets skadeverkningar och andra åtgärder lill irols. Del är därför angelägel atl tullen ges ökade resurser och tillåls pröva nya övervakningsmetoder för narkotikaövervakningen.

Tullverket har inför årels budgdproposilion äskal 14,5 miljoner för inrätlande av s.k. gränsskyddsslyrkor. Finansminislern har avvisat äskandet med hänvisning till behovet av resultatanalys och organisationsöversyn. Till följd av mofionsyrkanden från alla partier ulom miljöpartiet för inrättande av gränsskyddsslyrkor, flertalet finansierade genom ökade ekonomiska medel, fick vi i utskottet en situation där miljöpartiet anslöt sig. Efler en rad presiigebundna piruetter fann inle heller regeringspartiet tillräcklig anledning all reservera sig mol majorilelens uppfallning, trots all man dessförinnan hade drivit ärendel till votering.

Delta har alltså resulleral i ell pä papperd enigl utskollsförslag. Jag vill gärna ullala lillfredsslällelse över all ökade resurser, efler förslag av ell enigl ulskoll, nu slälls till tullverkels förfogande. Jag önskar också tullverket lycka

Prot. 1988/89:105 till i dess viktiga värv att så långl möjligl hälla narkolikan ulanför landets
27 april 1989 gränser.

Anslag lill tullverket, m.m.

Herr talman! I betänkandet behandlas också Bornholmstrafikens status som s.k. längruU och de rällighder sorn följer härav. Skattefri försäljning och servering vid båtresor och på flygplatser kan givetvis på principiella grunder ifrågasällas. Del görs också bl.a. inom ramen för den harmonisering som nu pågår inom och nära anknutd lill EG.

De här frågorna kräver, för all en ändring skall komma lill sländ, inlernalionella överenskommelser. I det system som vi nu har, och för övrigt även i evenluella kommande systern, är del vikligl med konkurrensneulrali-lel mellan olika resmål och olika linjer. Bornholmslrafiken har tidigare varil i detta hänseende konkurrenshämmad. Nu har det hell nyligen inlräffal all linjen Yslad-Rönne har ornklassificerals lill s.k. längrutl lill följd av en överenskommelse träffad med Danmark. Därmed har denna linje fäll likvärdiga förutsättningar som övriga s.k. längruller. Men därmed har också ytterligare orättvisor uppslån mellan rullen Yslad-Rönne och linjen Siinris-hainn-Allinge. Den senare, sorn frän svensk utgångspunkt regionalpolitiskt är den rnesl ulsalla regionen i Skåne, borde enligl vär mening bli föremål för överläggningar med Danmark, med sikte på att omklassificera även denna linje lill s.k. längrutl. 1 det hänseendet ligger del etl särskill ansvar pä vpk och miljöpariiei för all åsladkomma rällvisa. Beiräffande medverkan frän regeringspartiet ulgår jag nämligen frän all den sedvanliga presiigen hindrar regeringsparlids stöd fram lill den lidpunkl dä del befinner sig i minorild.

Herr lalman! Centerpartiet har reserveral sig lill förmån för borllagande av konslaierade olägenheler av förändringar i lullagen. Del gäller lulllillägg vad avser mervärdeskall och tullförrältningsavgifl.

Mol bakgrund av vad jag här anfört yrkar jag bifall till reservationerna 9, 10 och 14.

Anf. 81 MAGGI MIKAELSSON (vpk):

Herr talman! Jag länker falla mig kort. Vpk har en reservalion lill belänkandel, reservalion 3, som gäller kontrollen av handelsbojkotlen mol Sydafrika och Namibia. Jag yrkar bifall till denna reservalion.

Egenlligen skulle vi kanske inle ha behövt avge en reservalion. eflersom kraven i den molion som reservationen bygger på i princip har blivit lillgodosedda. Riksdagen antog nämligen den 8 februari i år en ändring av lagen om vissa inlernalionella sanklioner. Lagen har varil i kraft sedan den 1 april. Den innebär all tullverket har fått utvidgade befogenheter bl.a. för atl konlrollera att handelsförbudd mol Sydafrika och Namibia efterlevs. Då är det märkligl, lycker vi, alt regeringen tillåter tullverket att överskrida sin budget i slällel för all anslå de pengar som behövs. Som vi ser del hade del varil bäde renhårigare och mera korrekt alt bifalla molionen och ta upp de pengar som behövs i budgelen och låta riksdagen sedan la ställning till förslagen. Det har man alllsä inle velal göra från utskottsmajoriieten, vilkel har gjort att vi har känl oss tvingade all reservera oss mol majorilelens avslagsyrkande.

100

Anf. 82 BO LUNDGREN (m) replik: Prot. 1988/89:105

Herr lalman! Del var intressant att höra Maggi Mikaelsson lala orn den 27 april 1989

reservalion som vpk har lämnat. Men jag skulle egentligen gärna vilja \ ~

m.m.

diskulera del jag log upp i mill anförande, nämligen av vilken anledning vpk * er -e .

- som, såvill jag förslår, har etl inlresse av alt skapa en regionalbalans i

Sverige - har avsläll frän all bidra till atl skapa jämlikhet mellan färjelinjen

Simrishamn-Allinge och linjen Yslad-Rönne. Del hade varit ell säll all

slödja ulvecklingen i Simrishamns kommun, som ju som tidigare sagts i

debalten är ganska ulsail.

Under detta anförande övertog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Anf. 83 MAGGI MIKAELSSON (vpk) replik:

Herr talman! Till Bo Lundgren och övriga borgerliga förelrädare kan jag säga atl det inle har varit alldeles enkell all säga nej i del här fallel. Men lika lilel som jag skulle vilja föreslå ell kasino uppe i Sveriges minsta kornmun av regionalpoliliska skäl, lika lilel är jag beredd all lillstyrka alkoholpolitiska lättnader. Det kan finnas även andra skäl, och det kanske finns anledning att la upp frågan flera gånger. Men ulifrån lägel i dag har vi från vpk inle funnil anledning all tillstyrka förslagel. Vi lycker atl del i princip skulle vara bältre all vara mera reslrikliv även pä de andra färjelinjerna.

Anf. 84 BO LUNDGREN (m) replik:

Herr lalman! Jag diskuterar inle kasino uppe i norr, särskill som det inte finns kasino i vare sig norr, söder, öster eller väster i Sverige. Däremol har vi en silualion där vi har beslämmelser om längrull från Slockholm lill Finland och från Göleborg till Danmark. Vi har inte del när del gäller förbindelserna från Skåne till Danmark utom i elt avseende: i en och samma region från Ystad lill Rönne men inle mellan den ulsalla orten Simrishamn och Allinge på Bornholm. Del finns uppenbarligen inga föruisällningar alt ändra de andra förhållandena. Men det finns en möjlighet för vpk atl se till att skapa majorilel för rällvisa för Simrishamns kommun. Del skulle vara alt stödja den borgerliga reservationen i della avseende. Det är den enda möjlighet som finns atl faktiskt skapa rättvisa när vi voterar om della ärende. Varför, Maggi Mikaelsson, är ni inle beredda all göra del?

Anf. 85 MAGGI MIKAELSSON (vpk) replik:

Herr lalman! Det finns en sak i della sammanhang som jag tror all man måsle diskulera när man pratar om skattefri försäljning av alkohol och tobak. Jag Iror inte atl den enda anledningen lill att åka lill Bornholm är den sprilförsäljning som sker ombord på båten. Jag kan myckel väl länka mig alt människor som åker denna sträcka renl av skulle kunna välja all åka på en bål där man inte riskerar atl folk har rest av den anledningen. Del kan vara etl av skälen.

101

Prot. 1988/89:105 Anf. 86 GÖSTA LYNGÅ (mp):

27 april 1989 Herr talman! Skall rnan över huvud tagel la bojkotlen mot sydafrikanska

Anslag lill tullverket, m.m.

varor pä allvar, niäste också konlrollen göras fillräckligl effektiv. Tullverket har inte nödvändiga resurser. Det tycks stå klarl för alla. Även regeringen medger atl det finns etl problem här. Men del problemet söker man lösa genom alt i efterhand meddela alt man avser lilläla ell s.k. anslagsöverskridande. Vi och vpk anser all della är högsl olillfredsslällande. Behövs medlen, skall anslagel givelvis las upp i medelslilldelningen i proposilionen. Reservalion 3, som avser mom. 4, gär ul på all riksdagen hos regeringen skall begära förslag i enlighet härmed.

Jag yrkar bifall lill reservalion 3.

Jag yrkar också bifall lill reservation 7. som avser mom. 14. Den gär ul på en utökning av den gemensamma konlrollzonen ulefler riksgränsen. Vi vill ocksä atl en gemensam konlrollzon till havs skall finnas. Della är specielll för alt stödja kampen mol narkolikasmuggling. Detta nordiska samarbete bör prioriteras i slällel för alt förhalas. Vad än Rolf Kenneryd säger är vi i miljöpariiei högsl bekymrade över del narkotikamissbruk som förekommer.

Miljöpartiet de gröna siöder också reservation 15, som avser mom. 21. frän moderaterna och folkpartiet angående tillfällig införsel av fritidsbålar. Del gäller här huvudsakligen vinlerförvaring, och man tycker all proceduren kunde förenklas.

Vi kommer sedan till en fråga av stor principiell belydelse. Det är frågan om färjeleden Simrishamn-Allinge. Denna fråga är en konsekvens av det olyckliga beslul som regeringen nyligen har fattat, all omklassificera leden Ystad —Rönne till en lång rull. Della innebär, som Bo Lundgren har förklaral, skallefri försäljning av sprit och tobak. Givetvis är den till fördel för turistnäringen. Men del är verkligen till stort men för hälsan, bäde hos ungdomar och äldre, att alkoholkonsumtionen uppmuntras pä delta säu. Jag lalar här inte om del värdiga smultandd på glasel som riksdags- och regeringsledamöter tillfälliglvis må utöva. Nej, del gäller här bl.a. ungdomars skolresor, som i Skånelänen ofla gär till Bornholm, denna vackra ö i Östersjön. Redan som del nu är kommer gymnasisler ofla hem från sädana resor efter att ha varil med om sin första fylla. Del ser inle irevligl ut. Del är inle bra. Givelvis gör rnan frestelsen större och skadan värre när man uppmunlrar drickandet genom alt göra dessa ruller lill länga ruller. Della sker samiidigi som Världshälsoorganisationen har satt som mäl atl alkoholkonsumtionen skall minska med 25 % fram till är 2000.

I förslå hand önskar jag all besluiel all förklara Yslad-Rönne som läng rull kunde återkallas. Om inte della skulle vara möjligl, uppkommer ell svårl problem i fråga om konkurrensneulralild. Jag håller med Bo Lundgren om all Siockholms- och Göteborgsruiierna är favoriserade. Men vi drar olika slutsatser av det.

Det aktuella problemet skulle, med riksdagens goda vilja, kunna klaras upp, om linjen Sirnrisharnn-Allinge kunde erhålla stöd i form av biljettpris-subvention molsvarande del slöd som linjen Yslad-Rönne erhåller i form av skaltesubvenlion. Man skulle då kunna få en familjelinje med konkurrensegenskaper. 102

Herr lalman! Jag vill därför yrka

atl riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Sk606 yrkande 3, 1988/89;Sk703 och 1988/89:T242 yrkande 4 som sin mening ger regeringen lill känna

all konkurrensneulralild och regional hänsyn bör las i samband med färjeförbindelserna mellan Sverige och Bornholm,

samt att detta bör ske på sådant sätt att sociala aspekter och riksdagens ullalade mäl som innebär atl man släller sig bakom WHO:s målsättning om minskad konsumtion av alkohol med 25 % före år 2000 inle molarbelas -l.ex. genom atl subventionera biljettpriset på linjen Simrisharnn-Allinge i liknande omfallning som man subvenlioneral alkohol och tobak pä linjen Yslad-Rönne eller genom att låta rullen Rönne-Ystad äler bli korl rull.

Tack för ordel.

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Anslag tid tullverket, m.m.

Anf. 87 BO LUNDGREN (m) replik:

Herr lalman! Det finns naturligtvis en mängd skäl att besöka den underbara staden Simrishamn på del vackra Österlen i det fina Kristianstad län. Men vi skall i riksdagen försöka se till all skapa rällvisa och lika föruisällningar för olika regioner och orler. Miljöpartiet, som mer och mer uppträder som ell poliliskt parti, har insett att man har hamnat i ell dilemma. Man inser att detta med Simrishamn är svårt och försöker få till något slags alibi för atl man inle ser lill all skapa rällvisa. Ni har ju della i er hand, om ni slöllar den borgerliga reservafionen.

I slällel lägger miljöpariiei ell särskill yrkande, som inle har den ringasle möjlighet att vinna majoritet i kammaren, och det vet man på förhand. Man lägger detta yrkande, i slällel för atl nu slödja den borgerliga reservafionen och sedan driva lesen alt exempelvis slopa denna försäljning överallt.

Del är inlressanl all nolera alt del i belänkandel inie las upp några miljöparlimoiioner som handlar om all avskaffa denna räll lill skallefri försäljning på rutterna från Stockholm eller Göteborg. Man hade inga synpunkter när de! gällde Yslad-Rönne heller frän början. Detta är en fråga som ni inle har funderat över. Del är lika bra all erkänna del.

Frågan är nu, Gösta Lyngå. om ni är beredda atl för en gängs skull medverka till atl skapa en majorilel i riksdagen som kan skapa rätlvisa för, i della fall, Simrishamns kommun. Det gör ni genom atl rösta på den borgerliga reservafionen och inle genom all lägga fram förslag som ni vel inle fär majorilel i kammaren ulan bara är ett säll all försöka freda ert egel samvele.

Anf. 88 ROLF KENNERYD (c) replik:

Herr lalman! Eflersom jag blev cilerad av Gösla Lyngå vill jag bara i all vänskaplighel meddela atl jag icke har kritiserat miljöpartiet för alt sakna narkolikapolitiska ambitioner. Jag har bara noterat fakta, atl någol yrkande från miljöpartiet när det gällde inrättandet av gränsskyddsslyrkor icke förefanns. Däremol fanns ell yrkande som löd "alt riksdagen hos regeringen begär alt tullverket får i uppdrag alt tillfredsställande förhindra narkolikasmuggling". Jag hoppas att handläggningen av detta ärende skall ha lärl

103

Prot. 1988/89:105 miljöpartiet att i slika frågor begär man icke regeringens åtgärd om man vill

27 april 1989

A nslag till tullverket, m.m.

ha resultat.

Jag vill bara korl beträffande Bornholmslrafiken säga atl om iniljöparlid accepierar nuvarande syslem pä alla andra s.k. långa ruller, borde man också göra det när del gäller den nu omklassificerade linjen Yslad-Rönne och i konsekvens därmed också slälla sig bakom samma klassificering av linjen Simrishamn-Allinge.

104

Anf. 89 GÖSTA LYNGA (mp) replik:

Herr talman! Låt mig börja rned del enklaste problemet.

Till Rolf Kenneryd vill jag säga all del är klarl atl del finns fler reservationer som handlar om narkolikabekämpning. Jag beklagar dock alt cenlern och övriga parlier inte har ställt sig bakom den reservalion som vi har avgell och som tar upp frågan om tullsarnarbdel mellan Sverige och Norge. Kanske vi senare kan samarbela bättre när del gäller del sorn las upp i dessa reservationer. Jag har inte varil med under hela förbehandlingen, men del är givet alt vi har gemensamma intressen i fråga om narkolikabekämpningen.

Det svära problemet är hur man skall kunna fä en riksdagsmajorilel för någonting som är bra frän bäde konkurrensneulralildssynpunkl och alkohol-begränsningssynpunkt. Vi gör elt försök, och del gär alldeles ulmärkl all fä majoritet för detta om här närvarande partirepresentanter lyckas övertala sina partikamrater alt rösla för reservationen. Del vore rimligare. Sedan kan vi gä vidare och arbeia för atl andra rutter i Sverige skall klassas som korta ruller.

Utflykter från Stockholm till Åland och utflykter som ulgår frän Göteborg behöver inte nödvändigtvis åtföljas av en stor alkoholkonsumtion. De bör heller inle motiveras av detta. Del finns mänga andra bra anledningar all göra sådana här utflykter.

Jag noterar atl Bo Lundgren tycker att vi skulle ha motionerat om omvandlingar av länga rutter till korta. Det kan vi myckel väl göra, kanske gemensamt till ett annat är.

Anf. 90 BO LUNDGREN (m) replik:

Herr lalman! Jag noterar bara alt när det gäller konsekvens, så fungerar inle della yrkande. Del är vad det rör sig orn.

Det finns över huvud taget ingen tanke frän miljöpartiets sida, vare sig vid utskottsbehandlingen eller nu i debatten, på att göra någonting ål vad sorn händer under långa rutter frän Slockholm eller frän Göleborg. Del har ni inte alls tänkt pä, och det finns ingenting i yrkandet om detta. Däremol har ni insett att ni har kommil i ett poliliskt dilemma, som nalurliglvis är en följd av all ni inser atl detta är orätt. Man borde inle missgynna Simrishamn på det säll som man gör. Dä föreslär ni all man skall försöka räkna ul hur en sådan här sak påverkar biljdtprisel på linjen Yslad-Rönne - ell förslag som är fullständigt orealistiskt.

Det första som är mycket iveksamt är om man skall ge en statlig subvention till Simrishamnslinjen i del avseendet. Det andra är att säga att man skall la borl linjen Yslad-Rönne och därmed försämra konkurrensneuiraliiden för

hela sydöslra Skåne i förhållande till andra delar av landel. Det vore också snett.

Ni har kommit hell fel. På grund av svagheten i ert yrkande finns det alltså inle någon möjlighet atl få majoritet för della. Däremol kan ni genom att slödja den borgerliga reservafionen se till atl uppnå en total neutralitet mellan dessa ruller i Sverige. Del är del som frågan egentligen handlar om.

Ni befinner er i ett poliliskt dilemma, och ni är inle beredda all la er ur del. Så enkell är del, Gösla Lyngå.

Anf. 91 GÖSTA LYNGÅ (mp) replik;

Herr lalman! Nej, vi befinner oss inte alls i något dilemma. Vi har i värt program en klar alkoholpolitik, och den avser vi atl fortsätta alt föra.

Alt vi inte i del här sammanhanget har velat dra in fler länga rutter, i andra delar av Sverige, beror helt enkelt på att de inte hörde hit. Men detta kan mycket väl bli upplaklen lill en sådan diskussion, och dä hoppas jag pä samarbele med andra parlier i forlsällningen.

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Anslag ull tullverket, m.m.

Anf. 92 SVERRE PALM (s):

Herr lalman! I dag har vi all la slällning lill tullverkels anslagsnivå för näsla budgetär. Inför årels anslagsframslällan hänvisas lill fem områden som särskill kommer atl påverka förulsällningarna för tullverkels arbele i framliden.

Del första området är den ökande utrikeshandeln. Tullverket hanterar i dag ca 40 miljoner dokumenl, och tillväxten är runl 5 % per år.

Del andra områdel gäller den europeiska integrationen och uppföljningen av det nya enhdsdokumenlet för Väsleuropa.

Del Iredje områdel avser uppbyggnad av en ADB-baserad lullprocedur i samband rned import och export av varor. Tulldatasysiemd beräknas vara fullt utbyggt under är 1993.

Del fjärde området gäller ökade insatser för narkolikabekämpningen. Jag vill framhålla all vi ger denna fråga myckel hög priorild. Riksdagen har ju ocksä givit tullverket ökade resurser inom della område, bl.a. genom forlsatl satsning på kontrollsiyrkor, sambandsmän i ullandel, narkolikahundar, tekniska hjälpmedel m.m. 1 belänkandel föreslär ulskollel också atl lullverkd för narkotikabekämpning anvisas 14,5 milj. kr. utöver vad som föreslagits i propositionen.

Som det femte området kommer samverkansmöjligheter med det nya kuslbevakningsverkd.

Herr talman! När skalteutskoUet behandlade regeringens förslag om lullverkd hade vi ocksä atl ta slällning lill elt antal motioner om lullverksam-heten. inlämnade under årets allmänna motionslid.

Uiskoltsbehandlingen har föranlell 15 reservafioner. Som vanligt är del bara en mindre del av reservalionerna som är gemensam för de ire borgerliga partierna.

Herr talman! Jag övergår nu till att kommentera reservationerna.

Reservation nr 2 tar upp frågan om straffvärdet när det gäller viss narkotikasmuggling. Denna fråga är föremål för övervägande i utredningen

105

Prot. 1988/89:105 (Fi 1986:05), vilket också får ses som ett svar till Bo Lundgren, som tog upp
27 april 1989 denna fråga i sitt anförande.

Anslag ull tullverket, m.m.

Reservation nr 3 slär vpk och miljöparfiel bakom. Här kräver man anslagshöjningar för all tillgodose en effektiv tillämpning av handelsbojkotlen mot Sydafrika och Namibia. Statsrådet Anita Gradin lämnade vid en interpellationsdebalt här i riksdagen den 7 februari i år ett utförligt svar när det gäller denna fråga.

Reservalion nr 4 gäller tullklarering av viss färjetrafik. Moderalerna vill här ha samma servicegrad för ankommande färjetrafik som för landsvägstrafiken. Man begär också en översyn av tullverkets debiteringsrutiner för tullklarering ulanför tullplals.

Till reservanierna vill jag säga all för servicehöjande ålgärder fär tullverket ta i anspråk medel som influtit genom lullförrättningsavgifter. Av influtna medel disponerar tullverket redan i dag 17 milj. kr. för servicehöjande arbete. Generaltullstyrelsen ser nu över systemet med lullförrättningsavgifter för att om möjligt göra systemet mer flexibelt, och därmed ge möjlighel all bällre täcka lullens koslnader i enskilda fall.

Reservalion nr 5 av moderalerna handlar om gemensam svensk-dansk resp. svensk-norsk lullbehandling och passkonlroll i Köpenhamn och Oslo.

Ulskollel är inle främmande för en sådan ordning som föreslås i motion Sk663. Ulskollel avslyrker dock förslagel om ell fillkännagivande lill regeringen i denna fråga.

I reservalion nr 6 lyfter moderalerna fram samarbdd mellan tull och polis m.m. Här kan sägas all del redan i dag sker elt ulvecklal samarbele mellan polis och lullpersonal.

Reservalion nr 7 är av miljöparfiel och gäller lullsamarbeld mellan Sverige och Norge för all skapa en gemensam kontrollzon inom sjögränsen. Såvitt är känt kommer denna fråga atl diskuteras av gränstullsamarbels-nämnden inom korl. Utskottet anser atl vi bör avvakla dessa överläggningar.

Reservalion nr 14 om Bornholmslrafiken är gemensam för de borgerliga partierna och lar upp kravel pä ändrad klassificering av linjen Simrishamn-Allinge frän kort till lång rutt.

Regeringen har nyligen prövat denna fråga och avslagit framställan om skallefri försäljning pä nämnda linje. Skälen är dels all det är personalbrisl inom tullverket, dels atl irafiken varit i gång under en kort lid, dels all linjen irafikeras endast under sommarmånaderna.

Reservalion 15 slär moderalerna, folkparliel och miljöpariiei bakom. Den handlar om fillfällig införsel av fritidsbåtar. Reservationen har tillkommit med anledning av vissa problem som norska båtägare drabbats av i samband med vinlerförvaring av sina bålar i Slrömstadsomrädd. Såvitt jag har erfarit har frågan fäll sin lösning. Frågan har ocksä varit uppe i gränskommillén Öslfold-Bohuslän, som hafl direklkonlakt med Karlstads tullregion för atl medverka till en lösning på della problem.

Närdetgäller reservationerna 1, 8, 9, 10, 11, 12 och 13 hänvisar jag lill vad ulskollel har anfört i betänkandet. Del bör dock lilläggas atl molsvarande frågor behandlades av riksdagen förra året, och något nyll har inle framkommit inför årets prövning. 106

Herr lalman! Jag ber aU fä yrka bifall lill utskottets hemslällan och avslag Prot. 1988/89:105
på samlliga reservafioner. 27 april 1989

Anslag tiU tullverket, m.m.

Miljöparliels särskilda yrkande kom lilel plölsligl, och jag är därför nödsakad all yrka avslag pä della.

Anf. 93 BO LUNDGREN (m) replik:

Herr lalman! När det gäller frågan om narkolikabekämpning och modera-lernas krav pä all slraffen skall skärpas, hänvisade Sverre Palm lill all denna fråga är under utredning. Det är ett vanligt socialdemokratiskt svar. Men om denna fråga är under utredning, vilken är då socialdemokralernas viljeinriklning? Man kan alltid före ell val ställa den gamla frågan: Vad vilja socialdemokraterna? Svaret är: Ingenting som de talar om för väljarna före eu val, och inle heller någol som de vill lala om för kammaren före etl val. Socialdemokraterna utreder och ser vad som händer. Men vad vill socialdemokralerna? Vill socialdemokralerna skärpa slraffen, vill de se lill all del blir fler narkolikahundsekipage, osv,? Vill socialdemokralerna del eller inle?

När del gäller lullförrällningsavgiften för all förbällra servicen vill jag säga följande. Vär reservalion går ul pä atl det skall vara möjligl för l.ex. den som vill öppna en ny färjelinje alt betala för den servicen. Socialdemokralerna införde lullförrällningsavgiften, men majoriteten av dessa medel har gått direki lill statskassan, vilket inte var avsikten. Denna avgift bör avskaffas, såsom framgår av vär reservalion.

Linjen Sirnrisharnn-Allinge skall inle fä samma möjligheler som linjen Yslad-Rönne på grund av personalbrisl. Del har väl med lullens service all göra? Om del är personalbrisl kan väl en person frän Yslad flyiias lill Simrishamn, så att det blir lika villkor. Vore inte del rimligt, eller skall man alllid ha denna brist pä konkurrensneutralitet? Sverre Palm säger atl trafiken bara varil i gång under kort tid. Jag vet alt Wiggo Komsledt kommer atl ta upp den historiska utvecklingen i fråga om della. Men denna tid kommer inte atl bli längre om socialdemokraterna fär råda med sin brist på vilja atl ge rättvisa mellan olika linjer.

Slulligen sade Sverre Palm att det endast är fråga om sommartrafik pä denna linje. Vad spelar det för roll? Del är väl bra om irafiken kan byggas ut efter hand, om det finns planer pä att bygga ul den till ård-runl-lrafik. Del finns ytterligare rederier som är intresserade av att trafikera denna rutt. Men förutsättningarna skapar socialdemokraterna, och dessa förutsättningar vill ju socialdemokralerna la död på omedelbart genom de orättvisor som de skapar.

Jag hade troll all yllerligare fem kammarledamöler skulle följa denna deball, nämligen Kaj Larsson, Börje Nilsson, Johnny Ahlqvisl, Maja Bäcksiröm och Ingegerd Wärnersson, fem socialdemokraier från Krislian-siads län som borde vara inlresserade av länsfrägorna. De är inie här, och därför kan jag inle fråga dem, men jag kan fråga Sverre Palm. Ge ell ärligi svar! Varför skyddar socialdemokralerna regeringen och vägrar vara rällvisa mol Simrishamns kommun? Han måsle kunna komma med något annat än de undanflykter som vi har hört här från honom.

107

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Anslag lill tullverket, m.m.

Anf. 94 ROLF KENNERYD (c) replik:

Herr lalman! Sverre Palm säger alt socaldemokralerna ger narkolikaöver-vakningen mycket hög prioritet. Han gör visserligen detta konstaterande med en klädsam blygsamhet och ulan slörre entusiasm. Han konstaterar dessulom alt tullverket tillförs 14,5 milj. kr. i förhällande till vad som föresläs i proposilionen. Jag har i fidigare inlägg ullalal min lillfredsslällelse över della. Men nog var det, Sverre Palm, en omvändelse under galgen som regeringspartiet gjorde i denna fråga? Del erfordrades ju en majorilel innan socialdemokralerna gick med pä della, och socialdemokralerna gjorde det försl efler del alt vi hade röstat i utskollel. Jag skulle gärna vilja höra Sverre Palm kommenlera varför regeringspartiet visat denna motspänslighd. Regeringspartiels agerande i utskottet i denna fråga ger verkligen inle belägg för påslåendet att del skulle ge narkolikaövervakningen hög priorild. Del var fakliski inle lack vare regeringsparlid ulan irols regeringsparlid som denna överenskommelse kunde komma lill sländ.

Beträffande linjen Simrishamn —Allinge säger Sverre Palm all regeringen har avslagit denna begäran bl.a. på grund av personalbrisl. Jag skulle då vilja slälla följande fråga: Vad är del i realilden som gör alt klassificeringen av linjen som lång rutt skulle innebära slörre personalbehov än om linjen har nuvarande klassificering? Såvill jag förstår är del ulomordenlligl marginella förändringar som skulle erfordras i fråga om personal.

108

Anf. 95 MAGGI MIKAELSSON (vpk) replik:

Herr lalman! Sverre Palm: Anila Gradin har svarat på frågan om möjlighelen alt konlrollera att handelsbojkotlen efterlevs och loval atl tullverket skall få överskrida sin budgel. Med andra ord har vär molion i princip blivii tillstyrkt. Men det är en myckel konstig ordning att vär motion har blivit bäde tillstyrkt och avstyrkt, om jag fär säga sä. Del är i förslå hand del som vi i vpk har prolesleral mol genom all reservera oss.

Anf. 96 GÖSTA LYNGÅ (mp) replik:

Herr talman! När det gäller Sydafrikafrågan skulle jag jusl säga del som Maggi Mikaelsson sade. Jag instämmer därför i del som hon sade.

Beiräffande lullsamarbeld mellan Sverige och Norge är del rikligt att det i utskollels belänkande finns en antydan om alt frågan är under viss diskussion. Del slår ordagrant: "Enligl vad ulskollel har erfarit kommer frågan atl tas upp inom korl vid sammanträde med gränslullsamarbdsnämn-den. Ulskottd anser alt resultatet av dessa överläggningar nu bör avvaklas och avstyrker molionen."

Del är en otroligt vag motivering för alt avstyrka en motion i en ganska aktuell fråga. Vi menar att frågan skall prioriteras, och vi anser atl det är svagt all sä inle sker.

Jag kan förslå alt den första reaktionen pä mitt särskilda yrkande var ell avslagsyrkande. Jag hoppas all denna reaklion följs av eflertanke frän socialdemokraterna när de har läst det och länkl igenom saken.

Anf. 97 INGRID HASSELSTRÖM NYVALL (fp) replik: Prot. 1988/89:105

Anslag till tullverket, m.m.

Herr talman! Sverre Palm sade att frågan om båtarnas förvaring i Sverige 27 april 1989 var löst i lullavseende. Jag hoppas alt Sverre Palm då inte syftade pä vad som slär i betänkandet: "Tullverket har emellertid i ell anlal akluella fall i efierhand kunna medge lemporär tullfrihd."

Del är ju jusl del krångliga systemet med deponeringar, betalning i efterhand osv. som vi vill komma ät. Det vore därför mycket bra om Sverre Palm kunde göra ell förtydligande.

Jag vill ocksä någol kommenlera den socialdemokratiska motionen från Slen Östlund och Doris Hävik om all förhandlingar skall upptas mellan Sverige och Norge om all den nuvarande gemensamma konlrollzonen ulefler riksgränsen skall förlängas lill atl omfalla även sjögränsen. Detta har även miljöpartiet slälll sig bakom. Del kan kanske synas som all del inle är folkparliels uppgifl all kommenlera detta. Men jag vill upplysa om atl anledningen lill all etl avtal inle kom lill stånd berodde pä atl norrmännen blev litet oroade, vilkel framgår av molionen, av all kuslbevakningen skulle brytas ut frän tullverket och bli en egen myndighet. Då ville de avvakla och se hur delta skulle utfalla. Nu har den nya myndigheten kuslbevakningen varil verksam i snart ett år, men det har varit ganska stora omställningsproblem, vidare är också en omlokalisering på gång, och en helt ny organisation skall genomföras.

Det andra belänkandet när det gäller kustbevakningens arbdsuppgifler presenlerades ju i torsdags. Inte ens vi i styrelsen har ännu fäll la del av del. Den här saken har kuslbevakningen verkligen prioriterat. Man trycker pä hos bäde försvarel och finansdepartementet, eftersom man vill att förhandlingarna skall fullföljas. Det lugnande beskedet kan jag alltså ge Gösta Lyngå. Men på grund av andra och ännu mer angelägna arbetsuppgifter har man inte kommit fram lill någol avtal ännu. Men etl sådant kommer säkerl all iräffas i år.

Anf. 98 SVERRE PALM (s) replik:

Herr lalman! För all ge en rällvis bild av färjeleden Simrishamn-Allinge måsle vi kanske ocksä lala om fördelarna med den linjen. Framför alll går del myckel snabbi all åka över. Överfarten lar nämligen en timme. Mänga kör således fyra mil extra för atl snabbare kunna la sig till Bornholm. Del är den exklusiva bilen i fråga om den här trafiken - som alltså är fullt jämförbar med andra konkurrenshänsyn. Möjligen kan den här fördelen också konkurrera ul alternativet med fri sprilförsäljning ombord.

Beiräffande lonnagel pä den här linjen vill jag säga atl del är fråga orn en passagerarbåt av kalamaranlyp. Jag föreställer mig alt utrymmena för servering och försäljning är minimala. På en sådan här båt brukar man sitta som man gör i flygplan. Man sitter alltså pä rad efler varandra. Utrymmena är, som sagt, tränga. Tillstånd till tax free-försäljning har, med något undanlag, endast beviljats för ren färjetrafik. Syftet skall vara atl ge näringslivet service när del gäller transporter. Framför alll gäller del då gods. Men även persontrafik kommer i fråga.

Titlar vi på resandeunderlagd, finner vi atl 86 % av irafiken förekommer
sommartid. Själv kommer jag från västkusten, och i Strömsladsområdd fick 109

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Anslag lill tullverket, m.m.

vi för knappl tvä är sedan en ny färjelinje lill Sandöfjord. Pä den linjen har man fillstånd för lax free-försäljning. Trols del finns det sommarlid fortfarande Irafik pä linjerna Tönsberg—Slrömstad, Fredriksdal-Strömslad och Halden—Slrömstad. Givetvis har redarna kontaktat mig och hört sig för om möjlighderna att få tillstånd alt ha tax free-försäljning även pä dessa bålar. Men också här har jag svaral all del normala är all sommartrafiken inle får tillstånd all ha tax free-försäljning.

Så något om narkolikahundarna. Del är inle så lält, Bo Lundgren, all åstadkomma en förstärkning här. Enligt den plan som finns skall ytterligare tre hundar införskaffas, och den planen kommer vi all fullfölja. En organisafion pä väslkuslen har samlat in pengar lill inköp av en hund. Men hunden kan tyvärr inte placeras på den ort som man önskat, därför att hundföraren bor på annan ort. Jag vill också tillägga all man köar för all få tag i nya hundar. Polisen l.ex. behöver 50 hundar.

110

Anf. 99 BO LUNDGREN (m) replik;

Herr lalman! Vad det handlar om, Sverre Palm, är ju att vi måste fundera över rättvisan när del gäller linjerna Yslad-Rönne och Simrishamn-Allinge. Samtidigt gäller det att ge trafiken mellan Simrishamn och Allinge möjligheter all ulvecklas. Del är alldeles uppenbart atl Sverre Palm, som i övrigt har en del kunskaper - möjligen finns det några som försvarar hans slällningslagande, ålminslone enligt hans egen uppfallning -inte känner lill atl del rederi som slär för trafiken mellan Simrishamn och Allinge, i varje fall ännu så länge, också har ingäll avial om förvärv av en kombinerad bil- och passagerarfärja som har kapacilel all la 55 personbilar och 500 passagerare. Den färjan skall sältas in i Irafiken 1989.

Del här är väldigl svåra saker, med tanke på regeringens och socialdemokraternas ställningstagande här i riksdagen. Det är ju ni som hindrar Simrishamn i fråga om den här irafiken.

Vidare kan jag nolera all del finns en enighel i delta sammanhang i sydöslra Skåne. Sydöslra Skånes arbdskommillé i de fem kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Yslad säger i dt protokoll frän den 20 mars i år: Del är orimligt att tillämpa olika regler för skattefri försäljning för de två etablerade rederier som upprätthåller irafik mellan Bornholm och sydöstra Skåne. De två rederierna och de rutter sorn de trafikerar tillgodoser båda dokumenterade resbehov och måste därför behandlas lika då del gäller tillstånd för skattefri försäljning.

Del här är alltså elt enigt ullalande från nämnda fem kommuner. Del som ni sysslar med är orättfärdigt. Ni förstör ju för Simrishamns kommun. Naturligtvis är del illa nog alt socialdemokraterna i egenskap av del parti som är i regeringsställning gör ell sådanl ställningslagande. Men lika illa är del all fem socialdemokraier från del län som Simrishamns kommun lillhör inte ens lyssnar pä debalten i kammaren. De är alltså inle beredda all della i diskussionen för all om möjligl överlyga Sverre Palm och andra om all de bör ändra sig i denna fråga. Men ännu är del inle för senl, Sverre Palm!

Jag vill fråga; Av vilken anledning skall Simrishamns kommun inle ha samma möjligheler som Yslad?

Anf. 100 INGRID HASSELSTRÖM NYVALL (fp) replik: Prot. 1988/89:105

Anslag nU tullverket, m.m.

Herr lalman! Jag förstår inte riktigl vad Sverre Palm menar. Han sade all 27 april 1989 man kör fyra mil exlra för all få en snabbare överfart. Vi som bor i sydöslra och ösira Sverige har fyra mil korlare resväg orn vi väljer all la bålen från Simrishamn. Vi lycker att vi skall ha samma fördelar som de har som bor i västra Sverige och som har fyra mil korlare resväg om de väljer all la bålen frän Ystad. Den rättvisan kan vi väl gemensamt arbeta för, Sverre Palm!

Anf. 101 ROLF KENNERYD (c) replik:

Herr lalman! Jag har inle erhållit något svar på de ivä frågor som jag slällde om personalbristens betydelse för ruttklassificeringen. I stället talades del om andra saker. Jag upprepar därför min första fråga: Vad har personalbrislen med den här frågan all göra? Jag vill också upprepa min andra fråga: Varför denna motspänslighd när del gäller de 14,5 miljonerna?

Anf. 102 SVERRE PALM (s) replik:

Herr lalman! Försl någol om färjelinjen Simrishamn-Allinge, Del har alliså ganska nyligen förekommil konlakler med danskarna, som också säger nej i delta sammanhang.

Det talas om atl man åker fyra mil exlra eller fyra mil mindre. Självfallel ser jag här det slora irafikupptagningsområdd. Danskarna åker ju lill Bornholm. Dessutom är det fråga om siarka regioner som Malmö och Lund. Givelvis blir resvägen, som Ingrid Hasselström Nyvall sade, kortare förvissa.

Den korta restiden på linjen Simrishamn —Allinge är fulll jämförbar med restiden på linjen Malmö—Köpenhamn.

Del är synd all de borgerliga partierna försöker avskaffa tullförrältnings-avgifterna, som ju faktiskt är det instrument som tullen i dag använder sig av för att kunna förbätlra servicen i olika hamnar. Kanske vill man också i framtiden börja med irafik pä en ny linje.

När del gäller linjen Kungshamn-Skagen - del handlar alltså om västkusten - vill jag framhålla följande. Kan man komma fram lill ell rimligi syslem via lullförrätlningsavgifterna, finns del kanske en möjlighel all börja med Irafik pä den linjen.

Sä lill Rolf Kenneryd. Vi beskylls för all välja under galgen. Men det är kanske något som Rolf Kenneryd blev ganska van vid under den borgerliga regeringstiden. Att döma av de referat som jag har lagil del av tycks det vara sä.

Beiräffande gränsskyddsstyrkorna vill vi all man har en något vidare syn i fråga om de pengar som vi gemensamt skulle kunna tillföra narkotikabekämpningen. Vi tycker atl gränskyddsstyrkorna är så all säga något snärjda i geografiska områden. Ingrid Hasselström Nyvall vill åstadkomma ytterligare begränsningar genom en överflyttning av resurser från västkusten till Skåne. Bara en mindre del av resurserna skulle behövas pä västkusten. Men del behövs faktiskt en väldigl stor flexibililel beiräffande narkolikabekämpningen. Det gäller kanske hela landet och hela tullverkets organisation. Arlanda är också en stor port in lill Sverige.

Slulligen vill jag berätta för Ingrid Hasselslröm Nyvall all jag här har ell brev från Karlstads tullregion. Slutklämmen i brevet gäller de norska

111

Prot. 1988/89:105 fritidsbåtsägarnas problem och lyder: Därmed torde de problem sorn

27 april 1989

Anslag tid tullverket,

förelegal ha kunnat lösas lill allas lillfredsslällelse: Slrömslads kommuns, bålägarnas och lullverkds.

Andre vice lalmannen anmälde all Ingrid Hasselslröm Nyvall och Rolf Kenneryd anhållit atl till protokollet få anlecknal alt de inle ägde rätt till yllerligare repliker.

112

Anf. 103 INGBRITT IRHAMMAR (c):

Herr lalman! Även jag vill anföra några argumenl lill förmån för en fortsall färjetrafik mellan Simrishamn och Allinge, i hopp om all del skall bildas en majorilel för alt denna förbindelse skall klassas som läng rull.

Det har sagts att denna linje har en kort hisloria. Så är del inle alls, ulan här har bedrivits en kontinuerlig Irafik sedan slutet av 1800-lalel.

Med del beslut som en majoritet här i kammaren verkar vilja fatta, finns det risk för all förbindelsen nu kommer alt upphöra. Del beror inle pä alt det inte finns behov av förbindelsen. Man har räknat med alt 35 000-40 000 passagerare varje sommar åker pä denna linje. Det finns ocksä transportbehov för andra varor och tjänster mellan Österlen och den nordbornholmska regionen.

Skälen lill alt färjelinjen frän Simrishamn, som bedrivs i privat regi, är hotad är alt den inle får konkurrera på lika villkor som den statligt ägda linjen frän Ystad. Varför finns denna slora orättvisa? Beror orättvisan jusl pä all linjen mellan Yslad och Bornholm är slatligl ägd? Är del sä all kommunisterna, miljöpartiet och socialdemokralerna vill gynna en statligt ägd linje framför den privatägda linjen mellan Simrishamn och Allinge?

Det har anförts atl personalresurserna är otillräckliga och att det skulle innebära all denna linje inle kan ges statusen lång rutt. Det är en orättvisa all man inle får personalresurser och kan ha denna förbindelse på helgerna, och del är en annan orättvisa all den inle betraktas som läng rull.

Ysiad-Rönne-linjen kommer atl få statusen lång rull, och del innebär självfallet atl vissa lurisler priorilerar denna linje, eflersom de kan handla bäde cigarrdler, öl och sprit skattefritt. Jag kan ha en viss förståelse för atl man anför alkoholpoliliska skäl mol denna handel, men dä borde man vara konsekvenl och riva upp beslutet om lång rutt på denna linje och pä övriga linjer. Det tycks majoriteten inte vilja göra. Vpk aviserar inte all man länker arbeta för det, och det gör inte heller socialdemokralerna. Därmed finns det inle nägon alkoholpolilisk förklaring lill majoritetens slällningslagande.

Om nu inle båda linjerna klassas som länga ruller blir konsekvenserna allvarliga. Det finns ingen tid alt vänta, och man kan inle säga all man orn några år skall se över del hela. Under liden, kanske redan till sommaren, kan linjen Simrishamn-Allinge gå i konkurs. Sä svårt är del för den linjen.

Därmed drabbas Österlen ytterligare - Österlen benämns ibland Skånes Norrland. Det innebär naturligtvis att mycket av del som har byggts upp såväl i Simrishamn som i Allinge i form av tullokaler och hamnanläggningar kommer all vara värdelösa invesleringar. Turistnäringen kommer ocksä all drabbas hårl.

I stället för atl ge linjen Simrishamn-Allinge en rällvis chans alt komma i

gång och ulvecklas vidare, så all del kan bli mer än sommarlrafik, drar PrOt.1988/89:105' ulskollsmajorilelen undan möjlighderna för den att konkurrera på lika 27aprill989

villkor.

,,,,,, -11 • 1 UT 11 -11 j u 1- • ,.. Anslag tdl tullverket.

Med delta vill jag yrka brfall till den borgerliga reservationen nr 14, som

också innebär bifall till en cenlermotion i denna fråga. ■ ' '

Anf. 104 GÖSTA LYNGÅ (mp) replik:

Herr lalman! Jag begärde egenlligen replik innan Ingbrill Irhammar sade
de förlösande orden, dvs. all hon förstod de alkoholpoliliska skälen. Det är'
de som är del viktigaste för oss i miljöpartiet. Samtidigt är del vikligl med
konkurrensneutralitet, och därför vill vi arbeia för att också' linjen
Yslad-Rönne skall klassificeras som korl rull. Vi kan alla hjälpas ål genom
atl rösta på det visel i morgon. '. : ■ ,

Om det nu skulle gå galet och del skulle bli en brislande neutralitet, kan vi ändå se hur del går med dessa 30 000-40 000 sommargäster som lar eu' Irevlig enlimmeslur lill Allinge från Simrishamn. Jag är inle säker pä all de verkligen önskar en massa alkohol. Del finns andra nöjen pä Bornholm.

Anf. 105 INGBRITT IRHAMMAR (c) replik:

Herr lalman! Jag sade atl jag kunde förslå all man anförde sådaria skäl. Efler all ha hört Sverre Palms inlägg fidigare, om alt dessa turer var sä oroliga och alt det var så svårl all sitta på båtarna all del inle var lämpligl altdär inta nägon förtäring vare sig i fast eller i annan form,tror jag inte all del kommer alt bli något alkoholproblem på denna färja. I och med det firins dét inte längre något skäl all avslå vårt krav.

Anf. 106 WIGGO KOMSTEDT (m);

Herr talman! Frågan om skattefri försäljning på färjor mellan Österlen-
Skåne och Bornholm är av myckel gammall datum. Själv har jag tagit upp
denna fråga både i riksdagen och i Nordiska rådd vid ett flertal tillfällen.
Senast var frågan föremål för diskussion under Nordiska rådets session här i
Stockholm i månadsskiftet februari —mars i är. '

Del besked som kom några dagar senare var bäde bra och dåligl. Del var bra atl den skattefria försäljningen medgavs på färjor mellan Ystad och Rönne. Det var en kalaslrof alt beskedet var negalivi för linjen Simrishamn-Allinge.

Simrishamn och Tomelilla kommuner, del som egentligen är Österlen, här
under en ijugofernårsperiod hafl avfolkningsproblem. Kommunernas folk
mängd har minskal år efler år, beroende pä all della är en gammal •
jordbruksbygd som har varil föremål för den slruklurrationalisering som
typiska jordbruksbygder har fåll erfara. ■ . .-

De tvä kommunerna Tomelilla och Simrishamn har under senare är satsat sina knappa resurser pä lurismen. Man har insett all turismen är det som skulle kunna vara en ersättning för dessa kommuner, inle minsl därför atl del är en ofanlligl fin bygd, som har myckel all erbjuda.

Delta har man nalurliglvis i sin egen bygd, men samiidigi vet man att turister vill röra pä sig. Bornholm är en lilen pärla i Öslersjön, och detår inte ovanligl alt lurisler pä Österlen vill åka över dit. Om de dä fär möjlighet att

113

8 Riksdagens protokoll 1988/89:105

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Anslag tdl tullverket, m.m.

114

åka och samtidigt utnyttja den skattefria försäljningen på en linje, är det är inte onaturligt all de väljer den linjen som har den möjlighelen.

Sverre Palm säger all det här är en luristlinje som man har ordnat lill under senare år. Han besitter naturligtvis inle de rikliga historiska kunskaperna i del här fallel, och del begär jag inle av en väslkuslbo. Han slår vakl om sin del avlandet. Men jag har ju rätt all slå vakl om vad det här rör sig om, eflersom jag bor i en annan del av landel. Ända sedan sekelskiftd har del faktiskt funnits kontinuerliga förbindelser mellan Simrishamn och Bornholm. Sverre Palm sade alt även danskarna har sagl nej. Ja vissl, danskarna är ju olroligl inlresserade av atl slå vakt om sin egen statliga linje mellan Ystad och Rönne. Jag trodde faktiskt att utskottsmajoriieten hade fattat någonting av det här. Det har den kanske gjort, men del är klarl all en socialdemokralisk regering som vill socialisera allling också vill socialisera en slackars färjelinje pä Österlen. Och del är ocksä klarl all den linje som drivs av etl statligt rederi mellan Yslad och Rönne skall favoriseras i förhållande lill den linje som man på prival inilialiv försöker all driva mellan Simrishamn och Allinge. Jag förslär hell infallsvinkeln.

Jag är väl den ende i kammaren som är född, uppvuxen och forlfarande verkande i den här bygden, som känner förhållandena och som fakliski på grundval av egen erfarenhet kan vittna om hur det ligger lill.

Sedan fill talet om atl tullen inte har resurser. När fattade riksdagen beslul om alt tullen skall bedriva regionalpolitik? Jag trodde faktiskt all del var riksdagen som fattade regionalpolitiska beslul, atl del var vi som bestämde vilken regionalpolitik som skulle drivas och inle lullverkd. Tullverkei kan väl inte säga; Nej, här skall del inle vara jämställdhet i regionalpolitiken, vi har inle några resurser. Man var t.o.m. sä fruktansvärt idiotisk alt man sade, all om vi skall kunna upprällhälla en kontroll i Simrishamn, måste tvä tulltjänstemän varje dag åka mellan Malmö och Simrishamn och konlrollera för all sedan åka tillbaka igen. Man skulle alltså ligga 12 timmar på väg för all kontrollera i 35 minuter i Simrishamn. Det är bara en statlig myndighet som kan komma på denna fantastiska sak. Jag irodde faktiskl all ingen riksdagsman av de 349 skulle kunna ansluta sig lill del där, men lydligen finns det en majoritet som tänker hell och hållet som tullverket.

Snabbheten att komma till Bornholm. Ja visst, det är väl bra att del finns en snabb förbindelse, men del är faktiskt sä, som Bo Lundgren och någon annan har sagl, all del ju finns planer. Det finns etl inköpt farlyg. Och vi har ju tidigare hafl en annan förbindelse. Den här linjen har etablerats bara för all man skulle ha någon möjlighet atl hävda sig. Sverre Palm borde kanske som ulskottsföreträdare också vela atl man förra året försökle införa en godslinje, men den föll jusl på grund av tullverkels aviga inslällning. På del viset hade man kunnat etablera en ård-runt-förbindelse. Inte minst när del gäller fiskeavfalld Bornholm-Österlen, pälsdjur;suppfödningen och hela den kedjan av företag finns del ell mycket nära samröre, men dä drar man del hela via Rönne och Ystad i slällel och kör del sedan vidare pä laslbil lill Simrishamn. Det är klarl all detta är helt fantastiskt. Det har nalurliglvis med miljöpolitik atl göra, man skall transportera saker och ting på väg. Varför Yslad-Rönne och inte Simrishamn-Allinge, fyra orler som ligger ganska nära varandra?

Så lill miljöpartiet. Ni har en företrädare i Simrishamns kommunfullmäktige. Han har varil avbildad på första sidan i lokaltidningarna, och han har förklarat: Jag har påtryckning pä min riksdagsgrupp. Det är ingen diskussion, miljöpartiet kommer all rösta på del här. - Det var väl bra atl vi fick veta della. Del är lydligen inle bara i riksdagsgruppen som miljöpartiet har 20 olika linjer. Man har 48 ule i landet också. Det är väl bra alt vi i fortsättningen får lillfälle atl sopa golvet med miljöpartiet i Simrishamn. Jag kan inle tro atl folkel där nere kan stödja ell parti som går ul och förkunnar att man skall klara en sak, varefter partiets riksdagsledamöter väljer en fullsländigl lokig linje. Om det nu är så, Gösla Lyngå, att det handlar om alkoholpolitik, varför då inle ha del politiska model att säga alt ni vill förbjuda all skallefri försäljning över huvud tagel på alla linjer. Del vore konsekvenl. Men ni saknar väl ocksä det politiska model. Del är faktiskt del som det handlar om. Man kan ju inte åberopa alkoholpolitik i det här fallet. Man räddar ju inle det hela genom att yrka bifall. Jag är inle avundsjuk när del gäller Yslad-Rönne. Jag hälsar även detta med tillfredsställelse, för jag har slagits för den linjen också. Men socialdemokraterna har gjort någonting myckel märkligl: de har favoriseral en del av sydöslra Skåne. Men som sagl, Sverre Palm, är del inte jusl därför alt del rör sig om en statligt driven linje och därför all ni vill socialisera där också?

Jag yrkar bifall lill reservalion 14.

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Anslag tdl tullverket, m.m.

I delta anförande instämde Karl-Gösta Svenson (m).

Anf. 107 GÖSTA LYNGÅ (mp):

Herr talman! Jag kan upplysa om att del här finns två inlressen som slär emol varandra. Del rör sig om en alkoholpolitik som vi konsekvent driver inom värt parti och om en regionalpolitik som i delta fall kommer i konflikt med alkoholpolitiken. Inle ens miljöparlislerna i Simrishamn är ense, och del är inle all undra på. Jag tycker snarare all den våg av alkohol som moderalerna kan rida på i nästa valrörelse är litet osmaklig i det här sammanhanget. Det gäller all konsekvenl hälla sig lill en sund linje.

Wiggo Komsledt frågade varför vi inte har gått ut och försökl åsladkomma förbud mol skallefri försäljning på andra linjer. Värl yrkande nu gär just ut pä della när del gäller Yslad-Rönne. Vi är hell inställda pä alt följa den politiken i framtida motioner och pä annat sätt. Tack för ordel.

Anf. 108 WIGGO KOMSTEDT (m):

Herr lalman! Jag hade faktiskt väntat mig en replik ocksä av Sverre Palm, men i slällel fär jag vända mig lill ulskoltets socialdemokratiske ordförande som siller i kammaren för all höra om han möjligen har någoniing all fillägga. Han skakar på huvudet, och jag förstår honom. Har man skickat fram en talesman som inle klarar deballen, kan det vara svårt för någon annan alt hoppa rakt in i den.

Jag vill emellertid upprepa min fråga lill Sverre Palm beiräffande jämställdheten. Del är snarl 1 maj och då kommer del förmodligen atl slä myckel om jämställdhet på plakaten. Vad är del som säger atl Yslad-Rönne

115

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Anslag tiU tullverket, m.m.

skall favoriseras i förhällande lill Simrishamn-Allinge? Jag förvänlar mig fakliski atl fä ett svar på min fråga.

- ■ Gösta Lyngäs senaste inlägg var inle särskilt klarläggande. Han talade om alt även miljöpartiet i Simrishamns kommun är splittrat. Vi känner ju till den saken, så del var ju inget större klarläggande när det gäller den här debatten. Jag sade emellertid atl miljöpartiels främste förelrädare har gäll ut och sagl alt han skall klara saken. Jag vill gärna all della kommer lill prolokollel, för del kan vara intressant för Simrisharnnsbygdens och Österlens människor all om någon dag läsa om miljöparlislernas inslällning i denna fråga.

Kaj Nilsson bor förvisso i en annan del av Kristianstad län. Men jag irodde alt han represenierade Krislanslad län och även Simrishamn i det här sammanhanget. Det är emellertid möjligt alt man saknar känsla för de egna bygderna. .

Varför har inle miljöparfiel komniit rned en motion om färjeirafiken mellan Slockholm och Finland och lill Norge och Tyskland, liksom orn all flygtrafik? Varför har ni inle föreslagil alt den skattefria försäljningen skall borl i de sammanhangen, eflersom del ju är alkoholpolitiken sorn ni intresserar er för? Jag vill fråga Gösta Lyngå hur ni kommer alt slälla er i andra hand, om ert yrkande faller? Del finns väl ganska slor anledning all iro all ert yrkande kommer alt göra del. Hur kommer ni att slälla er till Simrishamn-Allinge-allernalivel i reservalion 14?

Men, som sagl, mill inlresse är hell inriktat på Sverre Palms svar.

Anf. 109 BO LUNDGREN (m):

Herr talman! Jag har hafl min debatt när det gäller Simrishamn-Allinge, Wiggo Komsledt och flera andra har också framförl siarka sakskäl. ■ När Gösla Lyngå säger att vi länker gä lill val pä en favorisering av alkoholbruk eller missbruk är del hell felakligl. Liksom alla andra riksdagspartier slår.vi bakom målel all åsladkomma en minskning av alkoholkonsumtionen. Moderala samlingspartiet sticker däremot inte som andra partier huvudel i sanden och försöker låtsa all man kan klara problemet med hjälp av medel somi realiteten fjärmar folkel frän alkoholpoliliken. Del är mol den bakgrunden som vi exempelvis vill införa ett svagare starköl; del är för all främja övergängen från starkare till svagare drycker. Del är ocksä därför vi lycker atl det är bra all man producerar ell lätlvin med alkoholhall under 7 % som kan ersälla starkare lätlviner. På det visel minskar man alkoholkonsumtionen.

116

Anf. 110 GÖSTA LYNGÅ (mp):

Herr lalman! Om det sisla Bo Lundgren sade vill jag säga all det är alldeles utmärkt.

Alt del är elt stort problem när regionalpolitik och annan polilik kommer i kollision med varandra ser man väl gäng på gång. Det har väl moderalerna också selt. Det finns alltså svåra problem där.

Wiggo Komsledt efterlyste vår politik när del gäller all omklassificera långa ruller lill korla. Den kommer - vi har ännu inle gjort allling; vi har några år lill på oss. Men del ligger i linje med vår polilik.

Vi tycker inle om dessa skolresor. Mina egna barn har rest lill Bornholm -

Anslag tdl tullverket, m.m.

de söp inte sä mycket, men deras klasskamrater gjorde del. Del är trist atl se Prot. 1988/89:105 alla dessa gymnasister som efter etl veckoslut kommer hem efter sin första 27 april 1989 riktigl slora fylla där. Och della var ändå innan spriten var tillålen pä bålarna. Hur del nu skall bli vel jag inle, men jag tycker inle om del.

Anf. 111 WIGGO KOMSTEDT (m):

Herr lalman! Del är inlressanl atl höra all Gösla Lyngäs barn har supit pä bålarna till Bornholm innan vi hade laxfree-försäljning där. Del kan man nalurliglvis göra ändå - man kan ju beiala ell annat pris för alkoholen. Men att superiet skulle öka om man fick alkoholen lilel billigare har jag svårl all förslå. Vad man vill och kan dricka är väl en fråga om foslran, oavsett vad prisel är.

Jag vill älerknyla lill alkoholpoliliken. Här handlar del ju inte om alkoholpolitik, ulan här handlar del faktiskt om atl jämställa ivä olika linjer, där man givil den ena en förmån i förhållande till den andra. Jag vill alltså inle alt man skall ta borl den förmånen för den ena, som Gösla Lyngå säger, ulan jag vill ge bägge samma möjlighel. Del ligger i del moderala frihetsbegreppd all man ger förmånen lill bägge. Del ligger däremol inle i den polilik som Gösla Lyngå och andra företräder, nämligen all man skall förbjuda. Vi instämmer i det beslul som riksdagen har faltal när del gäller alkoholpolitiken, men del har inle etl dugg med den här diskussionen all göra.

Anf. 112 LARS HEDFORS (s):

Herr lalman! Wiggo Komsiedl är sannerligen inte nägon nyansernas mästare - del kan man konstatera efter all ha hört honom här. Men eflersom han har apostroferat mig skall jag ändå framföra några synpunkter pä linjen Simrishamn-Allinge. Egenlligen har Sverre Palm redan fört fram de väsentligaste synpunkterna.

Tullen har klarl och tydligt sagl ifrän att man inle har resurser all klara av den färjelinjen också. Det är del första.

Det andra är - och det har också konstalerals - atl båten mellan Simrishamn och Allinge är en mycket snabbgående båt - den lar sig över på en timme. Båten mellan Yslad och Rönne tar mellan tre och fyra limmar på sig. De vänder sig helt enkell inle lill samma kunder, Wiggo Komsiedl. De vänder sig lill hell olika kundkrelsar. De konkurrerar inle med varandra. Det är alltså fullsländigl onödigl alt i del här sammanhanget diskutera konkurrensneutralitet.

Dessutom lycker jag atl del är all underskatta alla de människor som på somrarna lar sig över till Allinge från Simrishamn, all säga atl de gör del därför atl de vill köpa alkohol. Det är ju all i allra högsla grad undervärdera människorna.

Sedan skulle jag vilja be Wiggo Komsledt förklara sill ullalande all del är klarl all danskarna säger nej lill Simrishamn-Allinge; de vill ju inle ha konkurrens! Förklara då för mig varför danskarna säger ja lill Yslad-Rönne, för det gör de ju. Är de inte rädda för den konkurrensen då? Hur är det egenlligen med logiken frän Wiggo Komsledls sida?

Slulligen, herr lalman: Skalieulskollel var i Simrishamns kommun för bara några dagar sedan. Dä fick vi klarl för oss alt arbeismarknadssiiuaiio-

117

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Anslag lill tullverket, m.m.

nen i Simrishamn är god. Del finns ingen som helst anledning all måla upp någon slags dornedagssitualion för Simrishamns kommun bara för all vi inte tillåter atl färjelinjen mellan Simrishamn och Allinge blir en lång rull.

Anf. 113 GÖSTA LYNGÅ (mp):

Herr talman! Jag kan fortsälla beskrivningen av Wiggo Komsiedl med alt säga all han hör lilel dåligt ocksä. Vad jag sade var all del även innan del var tillåtet med alkoholförsäljning på båtarna förekom mycket skolresor - i vilka ocksä mina barn tog del - där en stor del av gymnasisterna drack sig fulla, och del är otrevligt. Jag kan inle tänka mig atl situationen blir bättre om man har alkoholförsäljning pä båtarna. Jag tror säkerl all den blir sämre.

All moderalerna och vi har olika alkoholpolilik slär ju klarl efler den här diskussionen. Det vill jag inte irölla audilorid med att lala mer om. Tack för ordel!

118

Anf. 114 WIGGO KOMSTEDT (m):

Herr lalman! Lars Hedfors sade all han egenlligen inle behövde della i debalten, eflersom Sverre Palm redan framförl ulskoilsmajorildens syn-punkler. Men del var väl jusl för all Sverre Palm inle hade gjorl del som Lars Hedfors gick in i deballen!

Lars Hedfors sade all tullen sagt ifrän all man inle klarar den här konlrollen. Då älerslår den fråga som jag redan fidigare slälll: Tycker Lars Hedfors och andra all lullen skall svara för regionalpolitiken i värt land? Är det inle vi i riksdagen som skall bestämma hur regionalpolitiken skall bedrivas? Är det lullen som skall tala om all man pä grund av sina begränsade resurser inle kan lilläla alt den här trafiken förekommer?

Här har sagls alt del inte skulle vara en passagerarfärja mellan Simrishamn och Allinge. Jo, del har funnils tidigare, och man har under senare är återupplivat den Irafiken. Del har man gjorl bl.a. genom alt konkurrera med all ha en snabbare irafik. Men också en vanlig passagerarfärja är på gäng.

All det skulle la tre till fyra timmar mellan Yslad och Rönne stämmer inle - det tar mellan ivä och en halv och ivå och ire kvarts limme mellan Yslad och Rönne.

Man vill ha alkoholförsäljning för all man skall kunna hälla biljettpriserna nere i konkurrens med färjorna på sträckan Yslad-Rönne. Annars ivingas man all ta yllerligare belall, och atl i slällel subventionera biljetterna pä det här speciella stället är det bara miljöpartiet som tror på.

Lars Hedfors frågade varför Danmark inle säger nej till linjen Yslad-Rönne. Ja, det är ju alldeles uppenbart. Del är en stallig färjelinje, Lars Hedfors. Försök all förslå del! Därför vill naturligtvis den svenska socialdemokratiska regeringen, som vill förstatliga allting, se till atl den linjen får leva vidare. Det har nalurliglvis inte danskarna någonting emol - del är ju en statlig dansk linje; del är de som driver den. Regeringen i Danmark vore ju dum om den sade nej lill del!

Slutligen till alkoholpolitiken. Nu säger Gösla Lyngå alt skolungdomarna söp sig fulla. Då vill jag gärna vela. Gösla Lyngå: Är del sä all den svenska ungdomens alkoholproblem kommer all upphöra om man säger nej till Simrishamn-Allinge? Löser del egenlligen alla problem? Kommer i forlsall-

ningen inga gymnasieelever-vare sig Gösla Lyngäs barn eller några andra- Prot. 1988/89:105 all supa, om den här slackars linjen nu blir misshandlad? Delar ju ell myckel 27 april 1989 konsligt alkoholpoliliskl resonemang.

Anslag tdl skatteförvaltningen, m.m.

Anf. 115 GÖSTA LYNGÅ (mp):

Herr lalman! Nej, del hjälper inle hell, men del är en god bil pä vägen. Del gär i alla fall ål räll håll.

Anf. 116 WIGGO KOMSTEDT (m):

Herr lalman! Del är en myckel, myckel liten bil, Gösta Lyngå. Men ni i miljöpartiet är väl vana vid del lilla.

Överläggningen var härmed avslulad.

(Beslut i ärendel skulle fattas vid nästa arbetsplenum.)

14 § Föredrogs skatleutskoltels belänkande

1988/89:SkU18 Anslag lill skatteförvaltningen, m.m. (prop. 1988/89:100 delvis).

Anslag till skatteförvaltningen, m.m.

Anf. 117 LARS BÄCKSTRÖM (vpk):

Herr talman! I del föregående ärendel inledde den värderade ledamoten av skatleulskottel Bo Lundgren med orden atl han lyckte atl ärendet äntligen kom upp i behandling. Jag kan inte säga delsamma om "mitt" ärende - jag hade in i det längsla hoppals slippa denna afton. Det är bara all la tjuren vid hornen, även om det är längl lidet pä dygnei.

Jag hade anmält en talelid pä en kvart. Jag vet inte om jag skall hälla den tiden, men den gamle Arne Tammer sade ju all man skulle använda en kvart om dagen. Jag fär väl se vilken inspiralion jag får.

Herr lalman! I belänkandel SkU18 behandlas frågan om anslagen lill skalleförvaltningen. Denna fråga gäller om fogden och masen skall ha mer eller mindre pengar. Skall man slälla krav på mer pengar - och del gör en del politiker - så skall man nog göra det till någon annan verksamhet än den här om man vill vinna populistiska poäng eller röster eller plals i regionala medier. Det är kanske en av orsakerna lill atl del är sä fä lalare och sä korl taletid anmäld i den här frågan. Vi har ju en djupt rotad misstro mol skallmasen i del här landel. Del siller kvar sedan tiondels fider, dä skatten gick från de falliga lill herremän och lill knektarnas krig.

Men del var i gär, i dag gär den beramade s.k. skattekvoten lill vår gemensamma välfärd och trygghet.

Vi vel all del finns en viss misslro mol skatlemyndigheien. Del kanske inle är alla som säger all den enda bra skailemyndighden är en skatlemyndighei pä semesler. Men när vi länker efler så vel vi all en bra skalleförvaltning är nödvändig. Den är nödvändig för atl de demokratiskt beslutade skatterna skall las ul på rätt sätt - rätt skall på räll säll.

119

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Anslag tid skalleförvaltningen, m.m.

120

Ingen Iror atl det skulle fungera ulan kontroll. Ingen tror all de flesla eller alla skulle beiala in sina skaller frivilligl och pä egen hand. Ingen Iror alt man ens skulle klara det om man hade viljan atl göra det, för så komplicerat är skaltesysternel - det skall erkännas.

Del behövs alltså myndigheter som konlrollerar och hjälper de skallskyldiga all betala rätt skall på räll säll.

Atl ha en bra skatteförvaltning handlar alltså inle bara om atl fä in sä mycket pengar som möjligl. Del handlar också om all inte la in för mycket pengar av någon skaltskyldig. Det vore lika fel. Del skall råda likhel inför lagen och skallebestämmelserna.

Del här alt vi skall ha likformighet och rätlvisa är väl självklarhder. Det är väl ingenting atl deballera. Nej, det är vi nog överens om i ord, men mill i verklighden, som den så kände Kurl Olsson säger, hur är del då?

Vi i vpk har beskrivil vår verklighdsuppfallning i vår motion Sk819. Ledamoten Torslen Karlsson från utskotlels s-grupp kommer senare all presenlera sin verklighetsbild.

Vi i vpk vet all dagens skatteförvaltning arbelar hårt för all bli en modern och serviceinriklad förvaltning. Vi vel all man gör mätningar om hur allmänhelen upplever slallig verksamhel. I dessa statistiska mätningar har vi sell all skatteförvaltningarna ligger väl framme och alt de förbättrar sina resullal är frän är. Såvitt gäller den sidan av produktiviteten som kallas service till allmänhelen finns del föga atl andraga mot skatteförvaltningen. Man har höjt kvalitetssidan av produktiviteten.

Hur är del då med kvantitetssidan av samma produktivitet? Jo, också kvantiteten är hög. I del här anförandet är det svårt att välja vilken statistisk uppgifl man skall redovisa - del finns så många. Alla vet egenlligen hur produktiviteten har höjts. Vi vet alt anlalel människor som arbetar inom bank-, försäkrings- och uppdragsverksamhet har ökal med 50 % under 1980-lalel. Vi vel alt många av dessa arbelar med skatleplanering. Detta gör del inte enklare för skattemyndigheten.

Vi har en drastisk ökning av anlalel deklaranter med inkomster av tillfällig förvärvsverksamhet. Det har ökal med 68 % under är 1982-1986. På mervärdeskallesidan har antalet skattskyldiga ökat med 9 %. Mervärdeskal-ledeklaranterna har stigit i anlal med 23 %. Vi har en drastisk ökning av det material som skatteförvaltningarna skall behandla. Samtidigt höjer förvaltningarna sin kvalilel, sin service. Del är få förvallningar som har lyckals med det uppdraget sä väl som skalteförvaltningarna har gjort.

I elt normall företag hade detta lett lill uppskattning från företagsledningens sida. Det har det gjort här också. I ell normall företag hade del lell lill uppskattning från ägarnas sida, och det har det gjorl här också. I ett normall förelag hade ägarna visat sin uppskattning, och ägarna är svenska folkel representerat genom rikdagen och regeringen, men del har inle de här ägarna gjort - möjliglvis verball, alllsä i ord, frän lalarslolar, men inle i handling. När man leder en verksamhel är del handlingarna som räknas.

Vad har hänl? Jo, del relaliva lönelägel har urholkals när arbdsvolymen har växt. Vad har varit indikationen för ägaren, staten? Jo, det har varil huvudförslag, som det har kallals, alllsä sparkrav, osihyvlar, modifierade sparkrav ibland, riktade sparkrav, enprocenliga neddragningar på lönesum-

man - del är de belöningarna man har fäll såvitt gäller medel. Vad har dä hänt? Jo, personalen har röstat med fötterna och lämnat förvaltningen.

I Storstockholm har denna silualion varil alarmerande mycket länge -Slockholm har den mesl komplicerade skallematerian pä alla säll och vis! Slockholm håller påatt utvecklas lill något av en skattefri ö i vissa avseenden. RINK arbelar för att ta borl sådana här öar där del finns skalleundandragan-de. Här håller vi på alt skapa en myckel stor ö fill följd av dessa brister.

Genom atl lyfta telefonluren kan en kvalificerad handläggare fä en lönehöjning på 2 000-3 000 kronor. Del är inte så illa. Är man myckel kvalificerad kan man fördubbla sin lön hos en arbetsgivare som mer förmår att uppskatta personalen och vad den kan uträtta.

Dessa problem finns i andra storstadsregioner, i de överhdlade områdena. Men de finns inle bara där.

Förra veckan besökte skatleulskollet Kristianstad län, som har debatterats mycket ingående denna afton. Vi diskuterade inte bara färjor och alkohol-beskattning utan även en så essentiell fråga som skatteförvaltningen. Där säg vi samma problem. Det redovisades avgängar inom vissa sektorer av kvalificerad personal med 18—20 %.

Det är sanl all Volvo har lika höga avgångar, men del är grundläggande skillnader mellan rekrytering till Volvo och rekrylering lill skalleförvallning-en. Ulbildningsliden för en handläggare inom skalleförvaltningen är tvä och etl halvt år. Man kan ju inle snabbi fylla på luckor som tar två och ell halvt år atl läla.

Della är inle någon dagens sanning som vi i vpk slår larm om i dag. Jag vill inle påslå all vi är de enda som har sett sanningen. Della problem har poliliker känt lill länge - långl innan jag kände till del. Skatleulskollet visste del redan förra våren och skrev en inlaga om alt läget var myckel alarmerande. Del skrev all skatteförvaltningen i Stockholm måste få resurser alt behålla kompetent personal etc. Del kan Torslen Karlsson säkert intyga. Han har känl till detta problem mycket längre än vad jag har gjorl.

Hur kan problemet lösas? Med bällre personalvård? Ja. Med bällre arbetsorganisation? Ja. Med interna experlkarriärer? Ja. Alll sådant är myckel bra. Till syvende och sisl kommer dock frågan om löneförhöjning gärna in. Del skulle nog hjälpa atl få en kollega lill avlastning i en myckel trängd arbetssituation. Men då fordras det slörre anslag.

Att det är på detta sätt inser alla. Del kan inte förnekas av någon. Jaginser atl pengar inle löser alla problem, men som någon sade en gäng: Jag gråter hellre i en Jaguar än i en Folkvagn. Pengar löser alltså inte alla problem men är lill myckel god hjälp i skalleförvaltningar i Slockholm och i andra delar av landet. Det är en nalionell fråga. En slor del av landels skatteintäkler skall tas in i Slockholm genom den verksamhel som pågår där.

Om vi politiker i denna kammare känner lill delta, är då regeringskansliet ovetande? Nalurliglvis inle.

Säga vad man vill om regeringen, men inle brister det i kunskap om vad som pågår ute i landet. Den läser naturligtvis skalleulskoltets betänkande myckel nogsamt, tar del av del och försöker göra något. Men även om man sä alt säga är kunnig i kunskaper, kan man ibland vara okunnig i handling, och det har regeringen kanske varit. För vad hände i den proposition som kom i

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Anslag lill skatteförvaltningen, m.m.

121

9 Riksdagens protokoll 1988/89:105

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Anslag lill skatteförvaltningen, m.m.

122

år, efter det alt skalteulskotlel hade påtalat problemen? Jo, man höjde anslaget med hela 298 milj. kr. Det låter ju rejält, men om man lar bort alll " som skall gå lill faslighdslaxering, till saker som skall ske just del året och uppjustering med hänsyn lill ren inflation, vad återstod? Ingenting, noll. Tvärtom lade man som vanligt som huvudförslag krav på omfördelning. Man skulle ta från den som inte hade till den som inle hade - del går ju inle! Som lök på laxen lade man in en reducering av löneramarna med 1 %.

En gång i världen var man kanske tvungen att hanlera anslagen med oslhyvel pä det här sättet, när staten hade etl stort budgetunderskott, men nu finns ju ingel budgetunderskott längre! Då skall man väl inte av ren slentrian fortsälla samma budgetpolitik som man haft förul? Det som varil en gäng är ju icke rimligtvis alllid del som skall vara i framliden - i alla fall inle för etl radikall parti; inle ens för ell konservalivi parti, för övrigl.

Jag kan ta etl annal exempel. Om man har verkliga problem i en verksamhel, och om del vore sä atl vi måste vara strängt återhållsamma med statens medel, är det ju populärt all skälla pä byräkraler. Men om en verkstadsindustri går dåligt, vad gör den då? Jo, man effektiviserar, man lar borl en onödig kontorist om del finns någon sådan - del är ju rikligl - men man skulle väl aldrig drömma om all skära ner pä ekonomi- och fakturerings-sidan, slula med all driva in betalningar, gä frän 60 dagars netto till principen kunden betalar när han lust eller lid? Ingen ICA-handlare möter vikande lönsamhet genom alt ge förlängd eller ständig kredit! Så gör ingen företagare i Sverige, men det är vad slalen gör när man fortsätter atl skära i skaileförvallningen - del är jusl vad man gör - eller vägrar ge de anslag som behövs. Man vägrar täppa lill luckorna i del nät vi har för alt få skalleförvaltningen atl fungera.

Vi tycker att vår argumentering är ganska korrekt. Uppenbarligen är det fler som lycker så, för ulskollel har bara i myckel ringa grad polemiseral mol vpk:s molion. Man har vall all polemisera mol folkpartiels molion i slällel, där det krävs nedskärningar. Om vpk:s förslag säger man ingenfing- indirekt håller man tydligen med oss.

I år är det en ny skrivning. Ulskollel har gäll frän en skrivning lill ell tillkännagivande. Men regeringen var ju läskunnig redan förra våren och tar nalurliglvis del av våra betänkanden. Jag tror all del vore fullgoda skäl all skärpa argumenteringen och höja tonläget något mol regeringen, om man nu lycker som vi.

Sä säger utskottet alt ell slällningslagande kräver ytterligare beredning. Hur så? Riksskatteverket har ju lämnat alternalivförslag, där man redovisar vad man egentligen skulle behöva för alt trygga en anständig miniminivå. RSV har i särskild ordning lämnat informalion. Vi i vpk har inle följt alla deras förslag ulan lagt oss på en miniminivå l.o.m. under RSV;s, runl 35 milj. kr. - 5 plus 10 plus 20 milj. kr. Enbarl i Stockholm behöver man egenlligen etl tillskott på uppemot 50 milj. kr., så inle ens vi i vpk har redovisat överbud i den meningen. Vi har inte ens redovisal tillräckliga förslag, men ändå fär vi avslag.

Vad är del man skall bereda? Är del så all del egenlligen behövs myckel mer? Dä borde man ju redan nu gä på vpk:s miniminivå!

Utskollels s-grupp begärde bordläggning. I flera veckor låg arbetet nere.

Vad hände egentligen då, eller vad hände inte, eftersom man nu inte går med pä någonting?

Nej, vi behöver inte berälla för regeringen hur det ligger till, utan vi måste begära större anslag. I kompldleringspropositionen kunde regeringen ha gjort någonting, men del gjorde man inte.

Vad vänlar s-gruppen på? Mer ulredningar? Mina hyllor är snarl sprängfyllda med PM från skalteförvaltningarna ule i landel om vad de behöver och hurdant deras personalläge är. Del är kanske inle hyllmeler, men en halvmder är del alll. Beslutsunderlaget är alllsä välfyllt.

Jag skall nu vara hell ärlig mol representanten från s-gruppen. Ofla diskuterar jag med en represenlanl för ell annal parti, och jag förslår dä nästan alllid hur den andre länker. Jag inser alt del finns andra sanningar än mina sanningar. Jag brukar inte gå runt och ifrågasätta andras uppsäl, inle ens i debatter med nyliberaler eller moderater-om det nu är någon skillnad. Jag förslär deras tankevärld ibland och inser att de vill skapa bäsla möjliga resultat, med andra meloder än mina. Men i den här frågan kan jag inle förstå utskottet, och särskilt inte dess s-grupp. Vad är del man väntar på för ytterligare överväganden? Den frågan vill jag gärna ha besvarad här i afton.

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Anslag till skatteförvaltningen, m.m.

Anf. 118 GÖSTA LYNGÅ (mp):

Herr lalman! Det finns många glada och villiga skallebeialare i Sverige. Man vet all myckel nyttigt görs för pengarna, och man tycker att del känns bra all bidra lill alll della goda. Men - och del är ell allvariigl men - ibland blir denna nöjda skara både missnöjd och ovillig all bidra med sin skärv. Del är särskilt när den gode medborgaren finner all del finns onda medborgare också. Del kan l.o.m. vara grannar, arbetskamrater eller chefer som helt enkell smiter från sill ansvar och fuskar med skallen. I värsta fall är del de verkligt rika, de som har råd atl anlita experler för alt balanserande pä lagens gräns, kanske l.o.m. överskridande den, kunna dra sig undan sin del av skattebördan.

Del är mycket vikligl för att behälla det sä goda förhällandet lill de glada skallebdalarna all myndigheterna har råd atl satsa pä effektiv personal i förvaltningen.

Dessutom är del direkt lönsamt i många fall. Man kan jämföra de 35 milj. kr. som Lars Bäckström och jag föreslår i vår reservalion med de hundralals miljoner i exlra skalteinläkler som de här personalsatsningarna troligen skulle ge i återvunna skatteintäkter.

Jag yrkar alltså bifall lill reservation 1.

Jag yrkar också bifall fill reservation 2. Den gäller lokalisering av enheten för fastighetstaxering till Lindesberg. Här är moliveringen all det är alldeles nödvändigl all motarbeta den osunda centraliseringen lill Stockholmsområdet av alla myndigheter. Det är viktigt all varhelst vi kan låla landels mellanstora städer vara med i den gemensamma, offentliga sektorn. Speciellt menar vi att Lindesberg är en lämplig ort för den här verksamheten, som är ganska datorintensiv. Lantmälerid har jusl beslutat atl dil lokalisera en enhet för digitalisering av kartor. I reservationen uttrycker vi meningen all denna lokaliseringsmöjlighel skall undersökas.

123

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

A nslag lill skatteförvaltningen, m.m.

124

Jag yrkar som sagl bifall till reservationerna 1 och 2 i skatteutskottets belänkande 18.

Anf. 119 TORSTEN KARLSSON (s);

Herr lalman! Jag har ju bara begärt sex minuter och kan naturligtvis inte ge mig in pä all beskriva problemen på samma målande säll som Lars Bäckström har gjorl, ulan jag fär vara litet mer slrikl i min framställning.

I myckel kan jag instämma med båda föregående talare. De berör ell problem som är angeläget - och det gör även utskoltsmajoriteten. Skillnaden är väl bara all vi kommer med ell tillkännagivande i stället för att anslå ytterligare medel utöver vad som är upplagd i propositionen.

Skalleulskoltets betänkande 18 handlar om all ge anslag lill skatteförvaltningen. Som det har framkommit är vi i stort selt eniga i utskottet, med del undanlaget all del finns tvä reservationer. Vänsterpartiet kommunisterna och miljöpartiet står bakom den ena reservationen och miljöpartiet ensamt bakom den andra.

I budgetförslaget föreslår regeringen en fortsatt salsning på kontrollen av de stora företagen. Det har alltid frarhhällits all del är en ålgärd som bör prioriteras. Vidare prioriteras anslag lill den allmänna fastighelslaxeringen, och dä framför alll för atl kunna anskaffa ADB-utruslning.

Jag kan bemöla Lars Bäcksiröm med kommentaren all regeringen ändå inle har tillämpat samma besparingskrav på skalleförvaltningarna som man gör på andra förvaltningar i del här avseendet. Man har frångått huvudförslaget i vissa delar, och då framför allt lill den regionala och lokala skatteförvaltningen. Där tillämpar man inle huvudförslaget med del besparingsmält som hör till.

Det stora problemet för skatteförvaltningarna i de olika regionerna i landet är personalomsättningen och de många vakanserna. I myckel slor ulslräckning rör del sig om storstadsområden där situationen verkligen är besvärlig.

Man har i utskottet haft överläggningar med företrädare frän riksskatteverket och länsskattemyndigheten i Stockholms län. Vid dessa överläggningar har det framkommit atl personalförsörjningslägel har försämrats. Orsaken är den silualion som för närvarande råder. Försl och främsl är del naturligtvis lönenivån. Arbetskraften är attraktiv för många förelag. Det privata näringslivet har andra möjligheter än vad elt statligt företag har när det gäller atl köpa den arbetskraft som efterfrågas. Därför kan högre löner betalas ul. Men det finns också en annan orsak. Silualionen på hela arbetsmarknaden är pressad. Det påverkar nalurliglvis även denna del av marknaden.

Vid dessa överläggningar har del framkommit bl.a. hur lägel är för närvarande. I l.ex. Slockholmsregionen slutar varje år 15 % av personalen. Det är särskill slor omsättning bland revisorer och granskare. Efler två år har ungefär 50 % av dessa sluiat. Detta är naturligtvis besvärligt när man tänker på att denna personal kräver utbildning.

1 reservalion 1 av vpk och miljöpartiet föreslås ell anslag på 5 milj. kr. för olika utbildningsinsatser. Till de regionala och lokala skatteförvaltningarna vill reservanterna ha yllerligare 10 milj. kr. för särskilda rekryteringsålgärder

inom hela skatteförvaltningen, inkl. riksskatteverket. Till della kommer 20 milj. kr. för löne- och personalpolitiska satsningar vid de lokala skatteförvaltningarna.

Utskotlsmajoriteten anser att det är mycket angeläget alt ålgärder vidtas för all del skall skapas möjligheler atl behålla och rekrylera kvalificerad personal. De satsningar på skatteområdet som pågår och planeras skall kunna genomföras på elt tillfredsställande säll. Vi lar förvaltningarnas oro pä allvar, och vi anser atl det är angeläget atl ålgärder vidtas. Men för att kunna ta ett slulligl ställningstagande krävs det ytteriigare beredning innan mer pengar tillförs. Utskottet anser därför alt frågan bör övervägas inom regeringskansliet, och detta ger utskottet regeringen lill känna. Jag yrkar avslag på reservation 1.

Jag vill erinra om atl i en skrivning från förra årel påpekade vi dessa förhållanden. Skillnaden mellan ett tillkännagivande och den reservation och kritik som Lars Bäckström har framfört är, att regeringen måste handla vid ett tillkännagivande. Elt tillkännagivande är ändå en beställning frän riksdagen.

Det finns en reservalion fill. Den grundar sig på en motion väckt av Maud Björnemalm från Lindesberg. Maud Björnemalm yrkar att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna all utreda förutsättningarna för all lokalisera huvuddelen av riksskalleverkets verksamhel med fastighetstaxering lill Lindesberg. Elt av motiven är atl en ullokalisering skulle lösa riksskalleverkets problem med att rekrytera och behålla medarbetare på ADB-området. Arbetet med fastighetstaxering skulle då kunna lösas genom att verksamhelen förlades lill Lindesberg. Utskottet anser all del bör ankomma på riksskatteverket att bedöma om en flyllning av någon del av verksamheten med fastighetstaxering skulle kunna innebära några fördelar som skulle motivera en sådan åtgärd. Jag yrkar därför avslag på reservalion 2.

Herr lalman! Jag ber all få yrka bifall lill ulskotlsmajoritetens förslag i belänkandel.

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Anslag till skatteförvaltningen, m.m.

Anf. 120 GÖSTA LYNGÅ (mp);

Herr talman! Det är inle så lätt all argumentera emot Torslen Karlsson eftersom han argumenterar för reservation 1. Jag är myckel förvånad över att det sedan blev en kullerbytta mol slutet när han yrkade avslag pä samma reservation. Jag skulle vilja ha en förklaring lill detta.

När det gäller reservalion 2 vill vi just all man skall undersöka möjligheterna för en lokalisering fill Lindesberg. Vi säger inte atl skatteförvaltningarna skall flytta lill Lindesberg. Det är alldeles givet atl en undersökning skall ske gemensamt med riksskatteverket. Jag anser att del är bra om riksdagen trycker pä genom att göra elt uttalande om att del är vikligl att se över den regionala fördelningen av de offenfiiga anslallerna. På så säll kan man få bra personal lill de ställen där den behövs, och städer som Lindesberg kan uppmunlras.

125

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Anslag lill skatteförvaltningen, m.m.

126

Anf. 121 LARS BÄCKSTRÖM (vpk):

Herr talman! Jag tror all vi ser delvis samma verklighel, Torsten Karlsson. Men vi ser inte riktigl samma verklighel. Del är i och för sig bällre all göra elt fillkännagivande, men bara lilel bällre än del vi gjorde förra årel. Del grundläggande är all regeringen ser den verklighet som vi ser och har samma kunskaper som vi har men ändå inle gör någonting. Det är därför som man denna gäng måste vara tydlig med pekpinnen. Därför måste mera pengar fram. Regeringen visste ju vad utskolld tänkte skriva, men man lade inle fram någol förslag i kompletleringsproposilionen. Regeringen visste, men gjorde inlel.

I det här läget säger man atl regeringen har slopat huvudförslaget. Det skall alltså ske en omfördelning. Kristianstad hade en omsättning på mellan 18 och 20 % och misle 1,82 % av sina lönemedel. De som redan hade det svårl skall man nu la mer frän och ge till Stockholm. Del gär inle i längden alt fylla häl med hål.

Läl oss kalla det jag skall säga för rykten. Del är bäsl sä. På vissa håll säger man i skalteförvaltningen, all om man har upptäckt elt fel i en deklaration, och felet ger en skatteintäkt pä endasl 5 000 kr., då skall man låla deklarationen vara. Man har inle lid atl arbeia med så små posier. Pä vissa häll i lånel säger man alt alla som i sin förenklade deklaralion begär avdrag för fördyrade levnadsomkostnader på grund av sjukdom skall fä del beviljat. Man hinner helt enkelt inte konlrollera.

Om silualionen vore sådan som jag har beskrivil den, och de skattskyldiga i gemen visste alt ambitionsnivån har fäll sänkas, skulle de då med samma noggrannhet silla nällerna igenom och fylla i och inlyga pä heder och samvele? Tänk om det vore sä atl en handläggare kunde klara av atl kontrollera 250 förenklade deklarationer på en dag, dvs. kontrollera en deklaration pä tvä minuler! Tänk om man kunde klara av all konlrollera 150 vanliga löntagardeklaralioner om dagen, dvs. konlrollera varje deklaralion pä Ire minuler! Tänk om folk trodde atl del fungerade sä! Skulle de dä silla med Slor noggrannhd och fylla i sina deklaralioner? Tänk om folk irodde att en handläggare bör klara av atl kontrollera motsvarande fyra stora aktiebolag om dagen med en omsälining på över 50 milj. kr! Skulle folket dä tro atl man kan konlrollera bolagen i någon särskilt slor omfattning? Skulle de dä ta skattekontrollen på allvar? Skulle det dä kunna vara så all den fräcke fär igenom vad han vill och den laglydige fär ingenting? Skulle det vara räll skall pä räll säll?

Om det vore så här, skulle Torsten Karlsson dä fortfarande kunna vägra all tillstyrka vpk:s krav på mer pengar? Det är en fråga man kan ställa.

Nu går del rykten ule i landel alt det är på det här visel på många häll. Jag vill inte gå längre än så, av aklsamhd om skatiemoralen, eftersom del är på en offenllig plats vi pratar. Lät oss kalla del ryklen.

Del här är allvarligl, och del måste vi åtgärda med pengar, annars går del myckel illa. Del är del här sorn jag vill all Torslen Karlsson skall kommenlera, för det hade ju gäll atl fä fram någonting nu. Men vi får hoppas.

Del jag säger nu vel jag ju vad det leder till. formellt i kammaren. Men att jag lalar sä målande, som Torslen Karlsson säger, beror pä all jagar män om

atl mdallarbdarna i Öslergölland skall fortsätta atl vara plikttrogna med sina deklarationer och inte tro att kontrollen börjar bli ett enda stort säll, för de kommer inle längre atl gitta deklarera om de skulle tro sädana saker. Det är därför, herr lalman, som jag vill yrka bifall till vpk:s reservation.

Anf. 122 TORSTEN KARLSSON (s):

Herr talman! Vi kanske inte har så myckel mer all orda om i den här frågan. Men del ligger ändå till på del sättet all ulskoltsmajorilelen betonar mycket klart i betänkandet, i brödtexten lill tillkännagivandet, hur angelägen den här frågan är. Del räknar vi med alt regeringen verkligen skall ta pä allvar. Etl tillkännagivande är detsamma som atl vi beställer åtgärder.

Därför lycker vi inte alt det är riktigl atl vi sitter i utskollel och petar ut olika summor ål olika håll, ulan vi anser all detta bör bli föremål för en beredning i regeringskansliet.

Det framgår också av budgetpropositionen att man har prioriterat åtgärder för att på sikt åstadkomma en fördelning av skatteförvaltningens resurser som bättre svarar mot den geografiska fördelningen av underlaget. Del betyder alt man försöker se lill all resurserna fördelas pä ell rällvisl säll. Vi vel all del är väldigt slora problem i Slockholm, och man har kanske de svåraste deklarationerna här.

Sedan vill jag inte påslå all del är sä förskräckligt eländigt som Lars Bäckström säger. Jag försöker lägga ner all möda och alll mill förstånd när jag deklarerar, men det händer ofta att jag får elt brev frän skatlemyndighe-terna där de påpekar atl jag har gjort elt och annal fel.

Anf. 123 LARS BÄCKSTRÖM (vpk):

Herr lalman! Om del i skalleulskottels belänkande hade ställ ell enda ord om atl del skall lill mer pengar, då hade jag varil lilel grand mera nöjd, Torsten Karlsson. Del står bara att del skall åtgärdas, men man kan ju äigärda personalflykt pä många säll. Man arbelar för fulla klutar med sådana här andra sätt, som icke koslar pengar.

Om del är delta som utskottet menar alt man skall fortsätta med, dä är det så att säga ell rop räll ul i öknen, för del är ju vad man håller på med. Men vad man inte kan göra är sådant som kostar pengar.

Torsten Karlsson säger alt vi inte skall sitta i utskollel och pylsa ul pengar hit och dit. Jo, det är precis del vi skall göra. Jag har lärl mina elever i grundskolan atl det är detta riksdagens utskott gör, atl de talar om vari pengarna skall gå hän. Del vore ju hemskt, om del inle förhäller sig sä som jag har lärl barnen i grundskolan nu i lio år!

Anf. 124 TORSTEN KARLSSON (s):

Herr lalman! Det kan väl ändå vara på del sättet all ulskollel inle är så väl inifierat pä alla områden. Om vi gör ell tillkännagivande lill regeringen, har vi en garanti för att vi får en något bällre beredning av ärendet. Dä kanske regeringen kan komma igen, och vi har ett förslag att behandla.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut i ärendet skulle fallas vid näsla arbetsplenum.)

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Anslag tid skatteförvaltningen, m.m.

127

Prot. 1988/89:105 15 § Kammaren beslöt att förhandlingarna skulle fortsättas vid morgonda-
27 april 1989 gens sammanträde.

Meddelande om interpellation

16 § Anmäldes och bordlades Finansutskottets betänkande 1988/89:FiU31 Sparande

Skatleutskollels belänkande 1988/89:SkU29 Ändrade regler om reseskall

Försvarsutskottets betänkande

1988/89:FöU16 Tilläggsbudget II inom försvarsdepariemenlds område

Socialutskottets betänkanden

1988/89:SoU25 Förslag om karanlänslag, m.m.

1988/89:SoU27 Tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1988/89

128

17 § Meddelande om interpellation

Meddelades atl följande interpellation framställts

den 27 april

1988/89:221 av Lennarl Brunander (c) lill försvarsministern om inköp av uniformslyg lill försvarel:

Försvarets materielverk, FMV, häller på med upphandling av dels tyg lill en ny uniform för det svenska försvarel, dels också konfektionering av den nya uniformen. Arbelel med den nya uniformen startade för snarl tio år sedan. Dä åtog sig tre svenska förelag atl konstruera ell nyll tyg till den aktuella uniformen.. Del var Almedals AB, Borås Wäveri och Strömma AB som startade delta arbele. Del tyg som konstruerades var en komplicerad produkt, tygel skulle klara extrema påfrestningar. Utvecklingsarbetet tog lid och kostade de inblandade förelagen myckel pengar, en koslnad som skulle täckas av kommande beställningar frän det svenska försvaret.

Det var mol denna bakgrund en stor överraskning när FMV under 1988 upphandlade tyget (130 000 meter). Då köptes endast hälften av tygel av de svenska företagen. Den resterande halvan beställdes hos en utländsk tillverkare, som fick en bit svenskkonslruerat tyg vilket man skulle försöka efterapa. De svenska förelagen har, såvill jag vel, redan levererat sin del av beställningen. Hur del har gäll för del ulländska företaget, om de lyckats göra etl tyg som motsvarar det svenska, vel jag inle. Det kunde vara inlressanl atl fä besked frän försvarsministern om det kommit något tyg som kan godkännas.

Hela förfaringssättet är enligl min mening häpnadsväckande. All inleda elt samarbele med svenska förelag och sedan lämna ut resultatet av

utvecklingsarbetet till konkurrenter i ullandel saknar, såviit jag vel, motstycke. Delta är gjort och kan inte återkallas. Däremot kan regeringen, när nya upphandlingar skall göras, se till att tyget köps hos de svenska tillverkarna. Den fortsatta upphandlingen handlar om stora kvantiteter, fram till sekelskiftet skall 3 miljoner meter tyg köpas och 800 000 uniformer tillverkas.

I en skrivelse frän överstyrelsen för civil beredskap, ÖCB, begärs en ökning av anslagel för atl kunna köpa den nya uniformen i Sverige. ÖCB anser all del finns försörjningsberedskapsskäl som motiverar köp av uniformerna i Sverige. Regeringen har att la slällning till ÖCB:s förslag om upphandlingen. Det borde, enligt min mening, vara naturligt för regeringen alt beslula alt köpet av tyg och uniformer skall ske i Sverige, även om del blir dyrare. Del handlar om alt i Sverige bevara en kunskap och tillverkningskapacilel. Försvarel skall kunna vela att man kan få uniformer vad som än sker i vår omvärld. Det är en trygghetsfråga för den enskilde soldalen och för del svenska försvarel och därmed också för Sverige som land.

Kommunstyrelsen i Borås har skrivit lill regeringen och påpekat atl del finns klara skäl för all köpa den nya uniformen i Sverige:

"Enligl kommunstyrelsens mening finns del både sakliga och symboliska skäl för samhälld att med statliga beställningar visa sitt förtroende för de människor som är verksamma i denna bransch. Eflersom, enligl vad kommunstyrelsen kunnal få fram mellanskillnaden mellan den svenska offerten och den offert som avser produktion av maleriald i Sydkorea i dessa sammanhang är ganska lilen, menar kommunslyrelsen all del finns alla skäl all använda sig av de svenska förelagen."

Av försvarsministerns svar lill kommunen går inte all utläsa pä vilket sätt regeringen avser all agera i fortsättningen. Svaret är ell försvar för regeringens och myndigheters agerande hittills. Någol svar pä kommunens farhågor inför framliden finns inte. Frågan inför framtiden är myckel intressant, en ny upphandling av 200 000 meter tyg ligger nära. Läggs även denna beställning hos utländska förelag riskerar den svenska fillverkningen all läggas ned. Sker del kommer vi i fortsättningen all helt få lila lill import. Kan vi dä köpa tyger av samma kvalitet som del svenska tyget? Kan vi räkna med all i en sådan situation få samma låga pris som del tyget nu offereras lill? Kommer regeringen all lyssna på ÖCB, som anser all tyget bör köpas i Sverige? Del är ett krav som de som arbetar inom teko också släller, liksom människor i Sjuhäradsbygden och på, andra slällen som är beroende av en levande svensk tekoindustri.

Mol denna bakgrund vill jag ställa följande frågor lill försvarsministern.

1. Ser regeringen det som en tillgång atl vi har kunskap och kapacitet all tillverka ett avancerat uniformslyg i Sverige?

2. Är försvarsministern beredd alt följa ÖCB:s förslag att köpa de nya uniformerna i Sverige?

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Meddelande om interpellation

129

Prot. 1988/89:105 18 § Meddelande om frågor

27 april 1989

,. . . , ' 7 Meddelades att följande frågor framställts

Meddelande om frågor

den 27 aprd

1988/89:608 av Anna Wohlin-Andersson (c) lill jordbruksminislern om sammansättningen av överstyrelsen för civil beredskap;

ÖCB (Överstyrelsen för civil beredskap) är en synnerligen viktig, dynamisk och initiativrik myndighet. Tillgången till livsmedel under kris/krig är avgörande för vår möjlighet alt försvara oss och ulgör också elt av de viktigaste områdena för ÖCB;s verksamhet. Trols della är de som har kunskaperna, medlen och organisafionen för livsmedelsframslällning inle represenierade i ÖCB;s styrelse på grund av all LRF hiiinlills orimligl nog nekats en plats där.

Med anledning av delta vill jag fråga jordbruksminislern:

Är jordbruksministern beredd atl bereda LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) en plats i ÖCB;s styrelse?

1988/89:609 av Anna Wohlin-Andersson (c) lill finansministern om arbetsgivaravgiften för egenförelagare:

Regeringens företrädare har under del senasle året rest vida kring och lalal om vikten och värdet av livskraftiga småföretag och många egenförelagare. Såväl näringspoliliska, arbetsmarknadspoliliska som regionalpoliliska skäl har åberopats.

En lung börda för egenförelagare är arbetsgivaravgiften. Den är nu 37,47 %. I kompletteringspropositionen föreslår nu finansminislern en höjning av densamma med 2 %. Ett säll atl mildra verkningarna av detta, och den nuvarande avgiftsbördan, är att införa etl avgiftsfritt belopp upp till exempelvis elt basbelopp.

Med anledning av ovanslående vill jag fråga finansministern:

1. Är finansministern beredd att föreslå införandel av elt avgiftsfritt belopp
för egenförelagare?

2. Om svarel är nej, är dä finansminislern beredd all vidta några andra
ålgärder för alt mildra verkningarna för egenföretagarna av den i
kompletleringspropositionen föreslagna höjningen av arbetsgivarav
giften?

1988/89:610 av Pär Gransledt (c) lill kommunikationsministern om färjeirafiken mellan Slockholmsregionen och länderna på andra sidan Öslersjön:

Färjeirafiken mellan Slockholmsregionen och länderna på andra sidan Öslersjön växer, och kan förvänlas fä en forlsall kraflig lillväxl. Av miljöskäl är det önskvärt att samla irafiken fill Kapellskär ulanför Norrtälje och evenluelll lill Nynäshamn. Därigenom kan Stockholms skärgård skonas, och

130

man undviker atl dra biltrafik till cenlrala Slockholm. Detta kräver dock insatser från samhällets sida.

Är statsrådet beredd all la initiativ till en samlad översyn för all få den ur miljösynpunkt bästa lösningen för färjeirafiken mellan Stockholmsregionen och länderna pä andra sidan Öslersjön?

1988/89:611 av Håkan Holmberg (fp) lill statsrådet Maj-Lis Lööw om behandlingen av vissa asylärenden;

Förhållandena i Rumänien har under senare lid föranlell alll fler rumänska medborgare, främst av ungersk härkomst, all fly lill Ungern. Många har därefter fortsatt till länder, däribland Sverige, som inle kräver inresevisum av rumänska medborgare. Enligl uppgifter från ungerska grupper i Sverige, hänger detta samman med att de i Ungern fått besked all de inte kan räkna med ungerskt medborgarskap, inte kommer alt fä gifta sig med ungerska medborgare och inle kan räkna med lillslånd alt resa utomlands om de väljer alt slanna i Ungern. All Ungerns ömlåliga förhållande lill Rumänien, som i likhel med Ungern lillhör Warszawa-paklen, har sin betydelse i fall som dessa förefaller sannolikt.

Ungerska källor i Sverige uppgav i december 1988 alt ungrare frän Rumänien sänts lillbaka till Ungern från Sverige med motivet all de skulle få asyl där i slällel (första asylland-principen). Ungern hade då ännu inte undertecknat Genéve-konventionen om flyktingar. Uppgifler om alt så skall ske har förekommit under en lid, men någol beslut har veterligen inle fattals.

Mol bakgrund av delta vill jag fråga invandrarministern:

Anser invandrarministern atl del är rimligt alt sända lillbaka flyktingar till länder som inte undertecknat Genéve-avialet?

1988/89:612 av Elisabeth Fleetwood (m) lill statsrådet Maj-Lis Lööw om uppehållstillstånd för vissa svårt sjuka och handikappade;

För cirka tvä är sedan amputerades, pä grund av livsholande åkomma, del ena benel på en ire månader gammal flicka, boende i Polen, De polska föräldrarna sökte sig snart därefter lill Sverige för atl deras doller här skulle erhålla den vård och behandling som ej fanns all få i Polen,

Familjen älervände lill hemlandd, men forlsatl adekvat behandling kunde ej där ges den lilla flickan. Familjen reste åter lill Sverige och anhöll om uppehållstillstånd efler ankomslen hit. De har dock förvägrats sådant och enligl beslul från såväl invandrarverket som regeringen skall familjen utvisas lill Polen,

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för all människor med allvarliga sjukdomar eller handikapp, för vilka vård och behandling kan erhållas i Sverige - men icke i det land de lämnat eller vill lämna - skall kunna erhålla uppehällstillständ?

Prot. 1988/89:105 27 april 1989

Meddelande om frågor

131

Prot. 1988/89:105 1988/89:613 av Viola Furubjelke (s) till miljö- och energiministern om
27 april 1989 luftföroreningarna från billrafiken:

Meddelande om frågor Luftföroreningarna från biltrafiken är trots kraftfulla åtgärder när del gäller blyfri bensin, katalysatorer m.m. etl av våra allvarligasle miljöproblem. Samiidigi står det helt klart all människorna inte i nägon slörre utsträckning är beredda att överge bilen som transportmedel.

I samband med miljöpropositionens överlämnande våren 1988 och vid tillfällen därefter har miljöministern i anföranden sagl att "vi ska ge bilinduslrin i beting alt ta fram en helt ny generation fordon som inte är miljöförstörande".

Min fråga lill miljö- och energiministern är:

När kommer delta beting att läggas ut, och hur skall kraven formuleras?

19 § Kammaren åtskildes kl. 22.46. In fidem

OLOF MARCUSSON

/Gunborg Apelgren

132

Förteckning över talare Prot.

(Siffrorna avsersida i protokollet) 1988/89:105

Torsdagen den 27 april

Talmannen 53

Andre vice lalmannen 5

Andersson, Slen, i Malmö (m) 83, 85, 86

Bäcksiröm, Lars (vpk) 119, 126, 127

Claesson, Viola (vpk) 75, 80, 82, 84

Eriksson, Berilh (vpk) 73

Franzén, Ivar (c) 88, 93, 94

Frick, Cari (mp) 90, 92

Haglund, Ann-Cathrine (m) 23

Hasselström Nyvall, Ingrid (fp) 98, 109, 111

Hedfors, Lars (s) 117

Hedkvist Petersen, Ewa (s) 72

Holmberg, Bo (s) 25, 28, 55, 59

Irhammar, Ingbrill (c) 112, 113

Karisson, Ove (s) 79, 82, 83, 84

Karlsson, Rinaido (s) 71

Karisson, Torslen (s) 124, 127

Kenneryd, Rolf (c) 99, 103, 108, 111

Komsledt, Wiggo (m) 113, 115, 117, 118, 119

Larsson, Roland (c) 68

Lundgren, Bo (m) 95, 101, 103, 104, 107, 110, 116

Lyngå, Gösla (mp) 102, 104, 105, 108, 113, 115, 116, 118, 119, 123, 125

Marlinger, Jerry (m) 33

Mikaelsson, Maggi (vpk) 89, 95, 100, 101, 108

Mårtensson, Iris (s) 91, 93, 95

Nilson, Rolf L (vpk) 32

Ottosson, Roy (mp) 77, 81, 83

Palm, Sverre (s) 105, 109, 111

Persson, Bertil (m) 31

Ronne-Björkqvisl, Ingrid (fp) 67

Rydén, Rune (m) 86, 92, 95

Schyman, Gudrun (vpk) 16, 20, 21, 48, 52, 53, 69

Sigurdsen, Gertrud (s) 29

Stenberg, Anila (mp) 22, 53, 70

Stenmarck, Per (m) 40, 51, 52, 58

Svensson, Sten (m) 9, 12, 13,

Tarschys, Daniel (fp) 6, 11, 12, 19, 21, 27, 28

Thorén, Rune (c) 74, 84, 85

Tilländer, Ulla (c) 45, 58

Westerholm, Barbro (fp) 36, 43

Åstrand, Göran (m) 38

Öslh, Rosa (c) 13, 19

133