Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1988/89:103

Tisdagen den 25 april.

Kl. 14.30

1 § Föredrogs och hänvisades

Proposition

1988/89:140 lill jordbruksulskoltd

2 § Föredrogs och hänvisades

Motionerna

1988/89:Sk59 och Sk60 till skatteulskoltel

3 § Pä förslag av lalmannen medgav kammaren

dels all bostadsulskollels belänkande 8 saml näringsutskotlets belänkanden 22, 21, 19 och 23, vilka slutdebatlerals den 20 april, skulle företas till avgörande kl. 18.00,

dels att de yllerligare ärenden som hann debatteras färdigt före denna lidpunkl skulle avgöras vid samma tillfälle.

4 § Föredrogs kulturutskottets betänkande

1988/89:KrU15 Anslag fill allmän kulturverksamhet m.m. (prop. 1988/ 89:100 delvis).

Anslag till allmän kulturverksamhet m.m.

Anf. 1 INGRID SUNDBERG (m):

Herr talman! Kulturen skall ju vara del lilla exlra som lyfter oss i del dagliga livel. Detta extrainsatta arbelsplenum på en tisdag lyfter lydligen inle så många av kammarens icke kulturutskoltslillhöriga ledamöter, vilkel kanske inle är sä konstigt. Efter flera års erfarenhet kan jag erkänna alt knappasl någon av oss som avser att följa dagens debatt vänlar sig några nyheler. De motioner vilka tillsammans med delar av budgetpropositionen ligger till grund för kulturutskottets arbele har i år inte skilt sig så myckel från tidigare års. Vi har l.o.m. samma kulturminister, om än med nya uppgifter.

Till grund för den kulturpolitik som förs i vårl land ligger de kulturpolitiska målen från 1974. Varje anslag mot en förändring eller förslag om elt tillägg till målen har av socialdemokraterna betraktats som dl allvarligt angrepp pä

4 Riksdagens protokoll 1988/89:101-103

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag tiUallmän kulturverksamhet m.m.

värl kulturliv, eller åtminstone pä den socialdemokratiska uppfattningen om svenskt kulturliv.

De borgerliga partierna har föreslagit alt man bör pröva om inle konstnärlig kvalitet, främjande av mångfald och variation i kulturyttringarna saml rimliga arbetsvillkor för landets fritt arbetande konstnärer skulle kunna fastställas som nya mål för kulturpolitiken. Kanske bör också decentralise-ringsmälel omprövas. Mol dessa våra förslag hänvisar ulskollsmajorilden lill vad riksdagen uttalade för tvä år sedan, dä man sade all del är uppenbart alt det också kan komma all finnas andra mål för kulturpolitiken kring vilka en långtgående enighet kan föreligga.

En fortlöpande komplettering av de nu gällande alla målen skulle emellerfid, enligt utskollels mening, kunna uppfattas som om de mål som vid varje givet lillfälle formellt fastställts skulle ge en fullständig redovisning för de principer som gäller för kulturpolitiken. Detta skulle enligl ulskoltets mening vara olämpligt av det skälet alt elt sådant syslem skulle vara ägnat all låsa fasl utvecklingen. Jag tycker atl della låter obegripligt.

Var och en kan själv avgöra om inle jusl det statiska och oföränderliga i del socialdemokratiska ställningstagandet när del gäller en utveckling av målsättningen bidrar lill just fastläsning. Är man från regeringens sida rädd för alt om man öppnar också kulturpolitiken för de förändringar som forllöpande sker i vårl och alla andra samhällen, kommer delta atl medföra all vaktslåendd om de egna intressena försväras?

I stället förstärks kulturrådets makl ytterligare. Garanti finns för ökade bidrag l.ex. lill Folkparkernas centralorganisation. Folkels hus-föreningarnas riksorganisation, medel för konstinköp till Folkels hus och bygdegärdar, kulturverksamhet på arbetsplatserna, arbdsplatsbibliotek. Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv. Arbetets museum. Skådebanor och centrumbildningar. I många fall har enighet uppnålts om anslaget till alla dessa slarkl socialdemokraiiska organisafioner.

Herr lalman! Jag har tagit upp dessa exempel för att visa pä den slyrning som är en huvudfaktor i regeringens realiserande av de kullurpoliliska målen, medan öppenhet, variation, mångfald och frihet inle anses böra vara lika vägledande. En följd av detta är också all del ideella arbetet, ofta byggt på enskilda initiativ, inle uppskattats i tillräckligt hög grad.

Kravel på styrning har nu emellertid gäll ännu längre. I årets budgetproposition föreslår Bengt Göransson all ell trettiotal bidragsändamäl - som hittills utgjort särskilda anslagsposter och dessulom varit föremål för riksdagens särskilda behandling - sammanförs till ett enda anslag. Därmed skulle anslagen Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer. Vissa bidrag lill teater-, dans- och musikverksamhet. Bidrag lill folkbibliotek och Vissa bidrag lill bild och form bortfalla.

Kulturulskoltel har inte accepterat en så omfattande överflyttning av beslutsfunktionerna lill kulturrådet som regeringens förslag innebär vad gäller anslaget 8 under F 2 i budgetpropositionen. Ulskollel förutsätter alllsä all regeringen näsla år återgår lill den tidigare redovisningen, och man föreslår atl riksdagen ger regeringen delta lill känna. Kulturutskottet har här varit enigt, vilkel är glädjande.

Samtidigt som det kan lyckas vara onödigl atl särredovisa anslag av en

storleksordning pä några hundra lusen, när riksdagen vid behandlingen av andra huvudlillar ofta rör sig med hundratals miljoner, fär inte del relativt blygsamma stöd som går till kulturverksamhet av olika slag på grund av sin ringhet ställas ulanför riksdagens påverkan. För mänga organisationer inom kulturområdet kan stödd även i sin litenhet vara jusl det tillskott som möjliggör fortsatt verksamhel.

För det nu kommande budgetåret har dock inle ulskollel ansell del vara möjligl all ulan krafligl ökad informalion gä in och fördela tillgängligt anslag. I tvä fall har emellertid utskottet enats om all föreslå preciserade anslag. Utskollels ledamöler har enats om all föreslå atl anslagsposten Bidrag lill Vadsienaakademien beräknas lill 865 000 kr., vilket är en höjning med 300 000 kr. jämfört med föregående är. Däremot har det inte uppnåtts enighet om anslagets storlek vad gäller slödel lill Drottningholmsiealern, där utskottsmajoritelen bestående av de borgerliga partierna, miljöpariiei och vpk har föreslagil 4 125 000 kr,, medan socialdemokralerna har reserveral sig och föreslagil 3 600 000 kr.

Herr talman! Jag vill peka på ytterligare dl område där utskottets socialdemokratiska ledamöler reserveral sig mot majoritetens förslag. Del gäller de inte särskill slora anslagen till Sveriges konstföreningars riksförbund och föreningen Handarbetets vänner, där uppräkningen i majoritets-förslaget är högre än prisuppräkningens 4 %. För dem av riksdagens ledamöler som såg Handarbetets vänners utställning pä kulturhuset framstår anslagel som ytterst litet i förhållande lill den kulturgärning som utförs. Man anar all dessa textilarbetare inle kan påräkna någon marknadsmässig lön. Också inom Sveriges konstföreningar drivs elt välkommet ideellt arbete, inle minsl på del konslbildande områdel.

Vi moderala ledamöler i utskottet har reserverat oss i de fall när förslag i för oss angelägna frågor inte accepterats av utskoltd i övrigl. Förulom vad gäller slällningslagandd lill de kullurpoliliska målen och värdet av ideellt arbete har vi således ytterligare velat minska kulturrådels makl och inflylande. I reservation nr 7 har vi givit exempel pä hur beslulen om offentligt kulturslöd kan decentraliseras - en utveckling som jag i och för sig tror kommer atl bli aktuell i framtiden.

I reservalion nr 8 har vi tillsammans med övriga borgerliga ledamöler givil vår syn pä sponsring. Del enda omdöme jag själv kan ge om majoritetens ställningslagande i den sistnämnda frågan är all del är hopplöst omodernt. Verkligheten, inte minst när del gäller slalliga och kommunala kulturinstitutioner, har gäll eller snarare sprungit sin egen väg och visat på angelägenheten av atl man pä olika säll skaffar pengar lill sin verksamhet. Vi tycker all del är bra. och del vågar vi stå för. Vi gläder oss ät all vi aldrig har mön krav pä åsidosäilanden av den konslnärliga iniegrilelen när sponsrade medel ställts lill förfogande.

Vi moderaler gläder oss alldeles särskill ål alt Stockholms stad nu har beslutat om införandet av en kulturfond lill glädje för kulluren i Slockholm, men också för dem, inte minsl enskilda personer, som av olika skäl vill stödja kulturen i sin stad. De får nu en möjlighel att skänka pengar. Vi konstaterar all socialdemokralerna har fattat beslutet, och vi gratulerar dem till visheten. I reservalion nr 10 framför vi våra synpunkter på en eller flera mera

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag tillaUmän kulturverksamhet m.m.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag tiUallmän kulturverksamhet m. m.

riksomfattande kulturfonder, något som inte funnit majoritetens gehör. Jag är kanske inte orimligt optimistisk om jag tror alt detta också kommer att realiseras i framtiden.

Herr lalman! För tvä år sedan föreslog riksdagen på förslag frän kulturutskottet en översyn av del regionala kulturstödet. På mänga håll har tveksamhet uppställ om systemet med grundbidrag är tillräckligt smidigt och om man inle, med hänsyn till alltmer påträngande krav om alt kulturen måste föras ul och nä alla människor i vårt land, bör skapa ell system som bättre tillgodoser detta krav. Uppbyggnaden av Nya Rikskonserler har också skelt med en annan utformning av slödet. Våra synpunkter gav riksdagen regeringen lill känna. Ingenting hände emellertid. Förra året ansåg utskottet det anmärkningsvärt alt den beställda ulredningen ännu inte lillsalls. Ulskoltsmajorilden skärper i det nu föreliggande belänkandel sin kritik av regeringen för alt den begärda ulredningen inte tillsatts och konslalerar all det påbörjade reformarbetet inle kan fullföljas ulan avbrott. Ulskollel ivingas dock nu all acceptera regeringens uppläggning av förberedelsearbelel för forlsälta slatliga insatser för stöd lill regionernas kulturverksamhet.

Herr talman! I god lid framfördes att riksdagen borde begära en utredning, vilkel skulle möjliggöra för olika insfitulioner all sedan vid en remissbehandling kunna yttra sig i frågan. Riksdagen förnyade sin hemställan, och nu måsle riksdagen ge upp - dock med en motivering som de socialdemokratiska ledamöterna inte slär bakom. Det sistnämnda finner jag anmärkningsvärt och anser alt det är en eftergift och en underdånighet som jag inle lycker hör hemma bland parlamentariker. Vad far gör är tydligen alltid del rätta.

Moderaterna har ytterligare dl par reservationer. Vi delar inte majoritetens uppfallning om vilka i dagens Sverige som lillhör de kulturellt eftersatta grupperna, och vi anser inte alt staten med särskilt anslag skall premiera de kommuner som har försummat sina bibliotek.

Till sist, regeringen har gång pä gång påpekat atl de nya satsningar på 300 milj. kr. som har utlovats de tre närmaste åren, skall ses som ett tecken på den kulturvänlighd som präglar regeringspartiet. Del kom därför som någol av en chock när momsutredningens förslag att momsbelägga kulturen bekantgjordes. Ordföranden i kulturarbetarnas socialdemokratiska förening, Maj Britt Theorin, har också reagerat kraftigt.

Kammaren diskuterar i dag de allmänna riktlinjerna för kulturpolitiken. Det är för mig omöjligt all föra en sådan diskussion utan all klargöra alt ett sådant dråpslag mol kulturverksamhet av olika slag enligt min uppfattning skulle innebära ökade svårigheler för nästan all kulturell verksamhel. Färre människor skulle kunna tillgodogöra sig olika kultursatsningar, och fler kulturarbetare skulle få svårigheter all finna arbete. Förslaget skulle skapa en slor otrygghet och omintetgöra en stor del av de reformer som riksdagen har varil enig om. Eftersom kulturministern är närvarande i kammaren vore del tacksamt om han åtminstone ville erkänna alt han för sin del kommer all motarbeta elt realiserande av förslagel att momsbelägga kulturen.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill utskottets hemslällan, ulom på de punkter där moderala reservationer föreligger. Där yrkar jag bifall till dessa.

Anf. 2 JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp):

Herr talman! Under valrörelsen lovade socialdemokralerna all satsa 300 milj. kr. på kulturen under den kommande mandatperioden. Detta vallöfte skapade naturligtvis stora förväntningar kulturinstitutionerna och bland kulturskapare av olika kategorier.

Varför blev då budgetpropositionen en sådan besvikelse?

För det första gavs inle någon samlad redovisning av hur de första 100 miljonerna fördelals. Största bidragsökningen tillföll siudieförbunden med ABF i spetsen, det kunde man utläsa.

För del andra lyckades kulturministern undgå alt satsa pä de områden som allmänt bedömdes som mest angelägna: konstnärsersältningarna, kulturminnesvården och de regionala kulturinstitutionerna.

För det Iredje drabbades Operan och Dramaten av helt otillräckliga anslag.

För det fjärde föreslog kulturministern en ny bidragsmodell där beslutsrätten skulle flyttas från regering och riksdag till statens kulturråd med minskad parlamentarisk insyn som följd.

Mol bakgrund av alla dessa besvikelser har kullurulskottels arbele med budgetpropositionen tilldragit sig särskill stort intresse. Vad har dä utskottet kunnat åstadkomma?

För del första har hotet mot nationalscenerna kunnal avvärjas, och detta dessulom med bistånd av utskottets socialdemokrater.

För del andra har kulturminnesvården fåll en förstärkning med hela 16 milj. kr. utöver regeringens förslag.

För det tredje har konslnärsstödd räknats upp med närmare 6 milj. kr. utöver regeringens förslag.

För del fjärde har utskotlsmajoriteten avvisat förslagel alt flytta över beslutsrätten över slora delar av kulturanslagen frän riksdagen till statens kulturråd.

För del femte har Drottningholmsteatern och Vadstenaakademien fåll besked om att deras anslag även i fortsättningen skall fastställas av riksdagen. Anslagen har också räknats upp med totalt närmare 1 milj. kr.

För del sjätte uttalar utskoltsmajoriteten alt det är ytterst anmärkningsvärt alt regeringen inte tillsall den ulredning om det regionala kulturslödel som riksdagen begärde för tvä år sedan. Först nu har en enmansulredning tillsatts med uppgifl atl förbereda nästa års budgetproposition vad avser det regionala kulturstödet.

Pä elt ovanligt stort anlal punkter har kulturutskottet alltså kunnal korrigera regeringens förslag - till förmän för både kulturskapare och kullurinslilulioner. Nederlagen för regeringen har blivit till segrar för kulturen.

Del finns emellertid också områden där vi inte lyckals fä gehör därför all regeringen fått slöd av ett eller flera av de fem oppositionspartierna. Största problemel är enligl min mening all vi inle kunnal räkna upp anslagen lill de regionala kulturinstitulionerna.

Detta skulle kunna belysas med exempel från alla regionala teatrar, orkestrar och museer. Mest uppmärksammat har kanske krislägel för Stiftelsen Västerbotlensmusiken blivit. Del gäller alllsä Umeå Sinfoniella,

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag till allmän kulturverksamhet m.m.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag tillaUmän kulturverksamhet m.m.

Länsmusiken och Norrlandsoperan. Sedan ansvarel för de statliga verksamheterna Regionmusiken och Rikskonserter överförts till Västerbottens läns landsting och Umeå kommun har det statliga anslaget minskal i förhållande lill vad som fidigare gällde. För hela perioden den 1 januari 1988-den30 juni 1989 har regionaliseringen koslal Stiftelsen Västerbotlensmusiken ca 3,8 milj. kr. ulöver statsbidraget för de koslnader som slalen tidigare svarade för.

Nu stundar nya förhandlingar senare i vår mellan Landstingsförbundet och slatens förhandlingsnämnd. Detta tillsammans med del underlag som Gunnar Svenssons utredning kommer att redovisa lägger grunden för näsla års budgetproposition. Då, allra senasl, måste en uppräkning ske som gör atl regionaliseringen inle blir ell steg tillbaka. Vi hoppas all Norrlandsoperan och de andra verksamheterna i Umeå och verksamheter på andra håll i landet på något säll skall hanka sig fram lill dess. Problemen är- mutatis mutandis-desamma i de andra länen.

I dag lar riksdagen slällning lill fem betänkanden pä kulturområdet. I del första, om allmän kulturverksamhet, behandlas som vanligt ett antal principfrågor.

Den första gäller de kullurpoliliska målen. Vi anser all några nya mål bör fogas lill dem som riksdagen fastställde är 1974. En självklar ny målsättning bör bli kravet på konstnärlig kvalilel. Det är själva grunden för atl resurser i första hand skall tillföras institutioner och kulturskapare som professionellt ägnar sig ål olika kullurformer och kullurgenrer. Amalörkullur är värdefull men behöver inle alltid vara stalsbidragsberäiligad.

Rimliga arbetsvillkor för landets fritt arbetande konslnärer är ell lika vikligl nytt mål. Inga andra grupper i samhällel redovisar så höga arbetslöshetssiffror som konstnärerna. Inga andra grupper ivingas leva under så torftiga villkor som de frilt arbetande bildkonstnärerna, skådespelarna, dansarna, musikerna och författarna. De beskattas som om de vore företagare, och del är djupl orällvisl. De är hänvisade lill andra sysselsäll-ningar eller till bättre lottade makar för all kunna överleva.

Nu avvisar socialdemokralerna kravet alt dessa nya mål skall fogas till de tidigare gällande. Min fråga är: Varför vill socialdemokralerna inle acceptera kraven pä kvalilel och rimliga ekonomiska villkor för de frill arbetande konstnärerna som mål för den svenska kulturpolitiken?

En andra viktig principfråga gäller sponsring.

Vi anser all gåvor, donationer och depositioner som inle är förenade med belastande villkor samt en sponsorverksamhet som inle slår i strid med de kullurpoliliska målen bör välkomnas inom kulturområdet. Sådant stöd kan ge ökal ulrymme för exempelvis gästspel, internationella utbyten och inköp av eljest svåröverkomliga nyförvärv.

Viss försiktighet måste naturligtvis iakttas då det gäller stöd lill basresurserna. Stat eller kommun får inte bli bundna av atl fortsälla en verksamhel eller all hålla den pä en viss nivå som en följd av atl en sponsor drar lillbaka sitt stöd.

Detta hindrar nalurliglvis inle alt del finns fall där slöd lill en basresurs bör kunna accepteras. Om en huvudman bedömer alt den akluella verksamheten är kulturpolitiskt motiverad och att del budgeimässigl kommer alt bli möjligl

Anslag till allmän kulturverksamhet m.m.

all efler en lid forlsälta verksamheten ulan sådant stöd utifrån, kan del inte Prot. 1988/89:103 finnas några vägande invändningar mot elt sponsorskap. I ett sådant fall 25 april 1989 leder sponsringen till alt utbyggnaden av basresursen fidigareläggs, vilket måsle hälsas med tillfredsställelse.

Ofta har det i debatten om sponsring framförts farhågor för all förelag skulle kunna påverka teatrarnas eller orkestrarnas repertoar. Hiltills har vi lyckligtvis inle selt några exempel på detta. Däremol har vi sett atl regeringen genom en snål anslagspolifik faktiskt försökl alt indirekt styra repertoaren pä våra nalionalscener.

En iredje principfråga gäller vem som skall fördela statens bidrag till olika kulturinstitutioner. Kulturministern har velat bunta ihop ett slorl antal skilda anslagsposter och låta kulturrådet beslula om fördelningen. Det är säkerl ett administrativt mera bekvämt system än det nuvarande. Uppvaktningar hos kulturministern på Mynttorget kan hänvisas till kulturrådet vid Långa raden pä Skeppsholmen. Besvärliga motioner i riksdagen kan undvikas.

Men del finns sådant som är viktigare än administrativ bekvämlighd. Små, ofla särpräglade kullurverksamhder och institutioner tycker sig kunna få sin sak bättre prövad genom regeringskansli och riksdag än genom tjänstemännen på kulturrådet. Möjligheten för de folkvalda riksdagsmännen atl motionera om regionala, ofla pionjärbdonade kulluraktiviieter bör inte inskränkas. Det nuvarande systemet bör alllsä bestå.

För det närmaste budgetåret får nu regeringen fördela anslagsbeloppen, men för säkerhels skull har utskottsmajoriteten velat garantera tidiga och generösa besked till Drottningholmsiealern, Vadstenaakademien, Handarbetets vänner och Sveriges konstföreningars riksförbund.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till folkparliels två reservationer om de kullurpoliliska målen och om sponsring. Jag yrkar också bifall lill utskottets hemställan pä de fyra punkter där socialdemokralerna har reserveral sig.

Anf. 3 STINA GUSTAVSSON (c):

Herr lalman! En av kulturens viktigaste uppgifler är atl ulveckla meningsutbytet mellan människor. Kulturen blir därmed en av grundstenarna i del demokratiska samhällsbygget. Framträdande uttryck för detta synsätt har vi i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen. Pä del sättet läggs grunden för såväl församlings- som yttrandefriheten. Litteratur och teater är hell beroende av atl friheten all yttra sig i tal och skrift finns.

Samhället har också dl betydande ansvar för alt kulturarvet kan föras vidare. Genom atl känna och förstå del förflutna blir vi också rustade all möta framliden. Genom museer och underhåll av historiska byggnader medverkar stal och kommun i denna vikliga kullurpoliliska uppgifl. För alt en väl fungerande radio och television i allmänhetens ijänsl skall kunna erbjudas i alla delar av landet krävs också ett aktivt engagemang från samhällels sida.

Genom utbildningsinsatser kan samhällel medverka lill alt professionella kullurulövare på dl lämpligt säll förbereds för framlida insatser inom olika kulturyrken.

Del är viktigt alt det i alla delar av landel fär byggas upp ell allsidigt
kulturliv. Del är en mycket betydelsefull uppgift för samhällel alt medverka 55

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag tillaUmän kulturverksamhet m.m.

till detta. Samhällets uppgifter på kulturområdet kan därmed sägas vara mångskiftande.

Del aren myckel lilen del av statsbudgeten som går lill kulturella ändamål. Del är också lydligl all kulturens kompensation för 80-ialels inflalion har varil olillräcklig. Särskilt under det senaste året har framför alll bristande, förutsättningar atl läcka de löner avtalen givil upphov lill varit framträdande. Vi har exempel pä hur flera kullurinslilulioner har talat om detta.

Behoven av en ingående analys av kulturens ekonomiska villkor i värt land är i dag mer angelägel än någonsin. En sådan analys bör också ligga till grund för formulering av långsikliga handlingslinjer, inle minsl med tanke på de signaler som i dagarna har kommil om en eventuell momsbeläggning av kulluren.

De mål för kulturpolitiken som ställdes upp 1974 råder del forlfarande enighet om. Men enligt centerns uppfattning är del nu angeläget atl undersöka om dessa mål behöver kompletteras. Likaså är det nödvändigt att pröva om decenlraliseringsmäld kan omformuleras, så atl det klarare framgår all samhällets insatser kan utveckla ett aktivt kulturliv i hela landel. Della vårl krav, som vi har framförl sedan 1984, har vi gemensamt med moderala samlingspartiet och folkpartiet, någol som förelrädare för dessa partier tidigare i dag utförligt har redovisat.

I den allmänna diskussionen om kulturens finansieringsfrågor brukar ofla synen på sponsring belysas. Sponsring får inte vara avgörande för om en verksamhel skall existera eller ej, men kan mänga gånger vara avgörande för om en verksamhet kommer i gäng. Sponsringen skall också avse en klart avgränsad och definierbar del av verksamheten. Den skall inte heller binda allmänna anslagsgivare för elt fortsatt ekonomiskl åtagande i del fall sponsringen upphör. Sponsorernas budskap fär nalurliglvis inte vara på-Irängande och störa det kulturella innehållet. Vi har ännu inle i detta land några sådana erfarenheter.

Centerpartiet har såväl 1987 som 1988, och nu äter, krävl en prövning av möjligheterna alt inrätta en kultur- och folkrörelsefond. Delta förslag behandlas inle i dag utan i samband med belänkandel om lotterier.

Herr talman! Sedan budgetåret 1985/86 ulgär särskill slöd lill kulturprojekt i arbetslivet. Enligt centerpartiets mening är del angelägel all projekl-medel också kan satsas för atl nå alla de grupper som slär ulanför det egentliga arbetslivet: hemarbelande, pensionärer, många handikappade samt studenter och skolungdomar. Dessa människors behov av den gemenskap och kontakt som kan skapas genom kulturinsatser är minst lika stort som behovet hos människor i arbetslivet. Särskilt i ell läge där Skådebanans hittillsvarande publikarbele är länkl atl inordnas i anslaget Kultur i arbetslivet är del angelägel att frågan om en bredare profil noga övervägs. Enligl centerpartiets mening bör, bl.a. mol denna bakgrund, 2 milj. kr. från anslagel Kultur i arbetslivet och 1 milj. kr. som friställs genom Skådebanans konkurs föras samman lill en ny anslagspost på 3,5 rnilj. kr. som benämns Kultur i vardagslivet.

Ell annal område som fordrar speciell uppmärksamhet är den samiska kulluren. I delta sammanhang har samhället som vi ser det ett speciellt ansvar

för alt stödja en verklig urbefolknings kultur, som det sägs i samerätlsutred-ningen.

Redan i budgetpropositionen 1988 aviserade regeringen en övergäng till dl nytt anslagssyslem på kulturområdet. Vi har frän centerpartiets sida inte avvisat en sådan utveckling men ställt bestämda krav på att de kullurpoliliska målen nu skall utvärderas och konkretiseras.

I årets budgetproposition föreslår kulturministern atl ell stort anlal anslag förs samman i elt enda ulvecklingsanslag pä ca 90 milj. kr. som ställs till statens kulturråds förfogande. Ur budgetpropositionen är del inte möjligl all fullt ut inhämta de ansvariga organens ställningstaganden till de framställningar som insfitulioner och organisationer gjort. Fördelen med den gamla ordningen låg bl.a. däri atl anslagsmoltagare som ansåg sig missgynnade kunde vända sig till riksdagen och dess ledamöter för att frammana ökade insatser. För vissa verksamheter torde dessa riksdagsinsatser ha hafl väl så stor betydelse som regeringens eventuella välvilja. En annan brist är att fördelningen via kulturrådet kan medföra fördröjning i hanteringen till men för verksamhetsplaneringen hos bidragsmoltagaren.

Den främsta anmärkning som vi vill rikla mol del nya anslagssystemet är all det introduceras ulan någon ulvärdering av de 15 är gamla kullurpoliliska målen. Enligl centerpartiets mening hade det varit lämpligt att en sådan gjorls och atl en revision av mälsällningarna med hänsyn lill utvecklingen hade lagts fast som grund för kulturrådets hantering i framliden.

Utskottet uttalar nu atl man motsätter sig en sä omfattande överflyttning av beslutsfunktionerna som regeringen har föreslagil. Denna skrivning har centern accepterat.

Herr lalman! Med del anförda yrkar jag bifall lill reservationerna 1,6,8,24 och 33 och i övrigt lill hemslällan i kulturutskottels betänkande 15.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag till allmän kulturverksamhet m.m.

Anf. 4 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk):

Herr talman! Vi lever i en tid dä del svenska kulturlivet står inför radikala och avgörande förändringar. Genom kabel-TV, satellitsändningar, video, osv. häller vi pä atl översvämmas av en kommersiell och massproducerad kultur som saknar varje form av nationella särdrag. Den är främmande, utslätad och förgrovad. Den förmedlar ett allmänt västerländskt ideal, värderingar och livsformer som inte överensstämmer med det svenska folkets verklighet. Den passiviserar och skapar hos en hel generation ungdomar ett förhällande till dess idoler som bygger pä den egna otillräckligheten och ouppnåelighet i stället för samhörighet. Denna kulturs värderingar bygger på individualitet och konkurrens. Den syftar lill atl upphöja människan till en ny sorls individualistisk identitet helt frikopplad från varje form av klassmässiga, historiska, sociala och nationella samband. För atl passa in i den nya kullurens ideal gäller del atl man lever upp lill de normer, regler och mönster för beleende och utseende som den kräver. Att göra del innebär att man köper kläder och prylar och har tankar, åsikter och den livsåskådning som är i överensstämmelse med den trend som gäller för tillfället, en trend skapad av den som har makt och inflylande. Tolall okritiska skall ungdomar ikläda sig en identitet skapad för alt passa ett samhällssystem där det inte finns några olikheter och följaktligen inga motsättningar. Och i den mån olikheter finns

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag lill allmän kulturverksamhet m.m.

skall de sminkas över med ell lager kladdig brunkräm. Men när skald görs lill den mesl bdydande delen av människan, förlorar insidan hell sin belydelse.

Den här kulturen fråntar ungdomarna rätten till en egen identitet, rällen all länka själva och rällen all se sina livsvillkor som en del i elt slörre sammanhang. All tillåta den här kulturens ideal alt vara del enda allernalivel är en fruktansvärd våldsutövning mot ungdomar.

Om den här antikulturella ulvecklingen tilläts fortsätta kommer Hans Alfredson även i fortsättningen att konstalera all de hislorielösas och idenlildslösas skara växer. Man kan tillägga alt det nu är tid atl förstå atl del finns myckel siarka politiska och ekonomiska intressen, som uppmunlrar denna ulveckling i mullinalionaliseringens lidevarv, i EG-anpassningens lidevarv och i pragmatismens tidevarv, där fler och fler s.k. idédeballörer utropar all ideologierna och med dem medföljande värderingar är döda, där fler och fler poliliker och idédeballörer utropar leve pragmatismen, dvs. del av ideal, värderingar, moralbegrepp och visioner helt befriade korlsikliga och perspeklivlösa ekonomiska tänkandet. Del politiska klimatet är till sitt väsen antiinlellekluelll, antiideologiskl och ell hot mol kulturen. Därför blir del fler och fler själadöda och fela fiskar som flyter med strömmen, och kulluren berövas sin livskraft.

Det är sanl all man med den nya leknikens hjälp kan skapa nya möjligheter till inlernalionelll kulturellt utbyte. Men denna ulveckling har ägt rum under kapitalistiska marknadsförhållanden. Respekten för nalionelll kullurarv har undertryckts. Resultatet har blivit kulturimperialism och konstnärlig ulsläl-ning. Målel har aldrig varil kulturellt utbyte utan ideologisk dominans.

Vänsterpartiet kommunisterna anser all del är yllersl viktigt alt politikerna i lid uppmärksammar denna ulveckling och skapar förutsättningar för att förändra den, inle genom ingrepp, förbud eller murar mol den kommersiella masskulturen utan genom atl ulveckla alternativ. Vpk föreslår atl del egna skapandet uppmuntras och alt slödet till olika former av ideell verksamhet inom kulturområdet, körer, orkestrar, amatörteater, osv., får krafligl ökal ekonomiskt slöd.

Herr talman! Kulturarvet beslår av moralbegrepp, attityder, värderingar och allmänt accepterade sanningar. Kulturarvet ulgör den grund som varje människa bygger och ulvecklar sin personlighet och identitet på. Det handlar om individuell identitet, dvs. känslan all jag som individ har elt visst värde, alt jag duger någol till, känslan av självrespekt och självförtroende. Men det handlar också om gruppidentilel, dvs. medvetenhet om atl jag hör samman med andra människor, all jag ser mina livserfarenheter inramas av och ingå i en kollekliv historia, en insikt om all mill liv har elt sammanhang och dl samband med vad som har hänt tidigare i den grupp eller klass jag tillhör.

På den medvetenheten grundar sig självlillilen, känslan av egenvärde, luslen all pröva den egna förmågan för att bära vidare gruppens samlade kunskaper och erfarenheter, styrkt av den samlade erfarenhet som gruppen har. Medvetenheten beslår också av vetskapen om atl en del av de egna problemen och svårigheterna inte är personliga ulan härstammar frän de villkor som hela gruppen lever under.

Vpk anser all man inte nog kan undersiryka betydelsen av och sambandet mellan del kulturella arvet och personlighels- och idenlilelsutvecklingen hos

människorna i allmänhet och ungdomarna i synnerhet. Endasl genom en utvecklad personlighet och elt självständigt tänkande blir det möjligt för människorna och framför allt för ungdomar alt kritiskt granska, utveckla, ifrågasätta och konstruktivt påverka sill egel kuliurella arv. Enbarl genom en utvecklad kulturell identitet blir del möjligl alt la del av del internationella kulturutbytet på dl konstruktivt sätt och acceptera andra folks räll all ha en egen kullur.

Rällen lill nalionell identitet och kulturarv och lill ell självständigt internationellt kulturutbyte måste i dag försvaras mol imperialistiska koncerners och staters strävan efler ideologisk dominans. Vpk anser atl en förulsältning för människorna och framför allt för ungdomarna all skaffa sig en gruppidentilel, som är sammansall av både nationell identitet och klassidenlitd, är atl de lar del av sitt kullurarv, ett kullurarv som inle är en relik i form av en färggrann nalionaldräkl avsedd all plockas fram och dammas av vid högtidliga tillfällen, ett kulturarv som molsvarar elt fornminne som appellerar till en förgängen och för alltid död tid, ulan ett kulturarv som är en kontinuerlig kulturhistorisk utvecklingskedja med klara och uppenbara samband lill dagens kultur.

Kulturarvet består av samlade erfarenheler och vunna konslnärliga erövringar. Del beslår av verk och arbdsmdoder skapade under specifika historiska betingelser. I varje ögonblick och med varje generation läggs ny kunskap grundad pä upplevelser av nya förhållanden till kulturarvet. Gamla etablerade sanningar ifrågasätts. Pä sä sätt berikas, lolkas, förändras och ulvecklas värl kullurarv.

Mol denna bakgrund och i förvissningen om alt kulluren aldrig är ideologilös utan en avgörande faktor för en levande idédebatt och för den ideologiska kampen, anser vpk atl kampen för en progressiv kultur, del svenska arbetande folkets kultur, är en av de primära uppgifterna för arbetarrörelsen och arbetarpartierna.

Vänsterpartiel kommunisterna anser vidare atl staten måste skapa ekonomiska förutsättningar som möjliggör och garanterar den konslnärliga mångfalden, den konslnärliga friheten och därmed yttrandefriheten. Vpk föreslår atl 1 % av statsbudgeten avsätts för kulturella ändamål. Resurserna bör användas för

all utveckla och stödja kulturyttringar som vänder sig emol förtryck och degradering av människan och i slällel genom sill motstånd bidrar lill en fri och allsidig ulveckling,

all därvid särskilt stödja den kulturella kampen från de utsatta grupper med särskilda erfarenheter och behov, vilkel förulsälter klassamhällets nedbrytande.

all främja såväl bevarande och ulveckling av värl mänskliga och nationella kulturarv som de nya kulturella strömningar som vid varje tid bryter fram som ullryck för nya generationers erfarenheler och kamp, alt skapa bättre villkor såväl för utövande konstnärer pä alla kulturområden sorn för amatörer och grupper saml för den mångsidiga kullurverksamhd som bedrivs av folkbildningsorganisalioner och andra folkrörelser pä arbetsplatser och i bostadsområden.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag liUallmän kulturverksamhet m.m.

Prot. 1988/89:103 att verka för alla människors delaklighd och medskapande i kulturen från

25 april 1989

Anslag tillaUmän kulturverksamhet m.m.

barn- och ungdomsåren och framåt under skoltiden, i arbetslivet och under

pensionsåren,

alt genom allmän ideologisk och polilisk kamp bekämpa klassamhällets

orällvisor och stödja konst och kullur pä alla områden.

Resurserna skall användas också lill all skapa förutsättningar för en slörre och i procent fastställd andel svenskproducerade program i Sveriges Radios och Sveriges Televisions sändningar, sä all del svenska arbetande folkel får möjlighel att känna tillhörighet till och samhörighet med den plats på jorden där de själva finns och med de generationer människor som har levt före dem.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill samtliga vpk-reservationer och i övrigl till utskotlels hemställan.

Anf. 5 KAJ NILSSON (mp);

Herr lalman! Kulturutskottets ordförande Ingrid Sundberg beklagade del ringa inlressel för kulturdebatten i dag. Orn man ser lill numerären av i kammaren närvarande kan man säga att intresset är litet, även om det inte behöver vara sä. En av anledningarna kan också vara atl betänkandena kommer litet droppvis. Det blir ett slags snutlifiering inom kulturområdet och inle ell rikligt samlat grepp över det hela, trols all det betänkande vi nu behandlar handlar om de kullurpoliliska målen.

Man kan med inlresse notera all det är en ny trend på gäng inom kullurutskotlel när del gäller behandlingen av de olika betänkandena. Socialdemokralerna har kommil i minoritet i flera frågor, även då det inle gällt slora summor pengar. Denna tendens tycker jag är inlressanl. Trols alt man har prioriterat kulturen i budgeten, har man inte kunnat lyfta fram den särskilt starkt när man anslagit pengar, och del är ju del som behövs.

Miljöpartiet de gröna har föreslagit 100 miljoner mer än regeringen i ett försök all få delta irendgenombrott. Å andra sidan kan vi inle gå med pä atl fixera en växande kulturbudgd i fasta procenttal, som kommunisterna vill.

Det här belänkandel handlar om dl antal övergripande kulturfrågor, ja, själva målsättningen för kulturpolitiken. Den är av speciellt intresse för oss i miljöpartiet de gröna, eftersom vi är nya i riksdagen.

När en enig riksdag 1974 ställde sig bakom de älta kullurpoliliska målen, var del en viktig händelse. Det var första gången man försökle ge en samlad och samtidigt relativt vid ram för de offentliga insatserna inom kulturlivet. Jag tror all kullurminislern har visal på hur lilen budgelen var frän början. Där kan man säga all del har skell en hel del saker. De åtta målen kan visserligen kritiseras för atl de är allmänt formulerade och för att de bygger pä en alltför snäv definition av kultur. Men svagheten i kulturpolitiken efter 1974 ligger dock inle i målen utan i det förhållandet all man inle i någon nämnvärd utsträckning, försökt leva upp till dem.

Vi Släller oss bakom de älta kullurpoliliska målen. En förutsällning för all del skall gä att genomföra några betydande förändringar av dagens kullur är dock alt de offentliga anslagen till kullurlivet höjs radikalt. Vi har medverkat på vårt sätt genom att vi föreslagit alt 100 miljoner mer än vad regeringen har föreslagit ställs till kulturlivets förfogande.

En grön kulturpolitik måste utgå både från vår vision av morgondagen och från den kullur som vi lever i i dag. Vi säger all förändringen kan växa fram och fä gestalt bara i mötet mellan del nuvarande och del anade. I dag koncentrerar vi oss pä atl urskilja de värdefulla inslagen i dagens kullur. De konstnärliga uttrycken har en omistlig belydelse i den gröna kulturen. Del är bara med hjälp av konstnärliga uttryckssätt som vi människor kan gestalta helhetsbilder av våra liv.

Kulturen är del sätt pä vilkel liv, verksamhder och relationer - såväl andliga som materiella - gestaltas inom ett enskilt samhälle. Samhällel agerar genom sina insfitulioner och medlemmar - vilka samlar, väljer och skapar erfarenheter, värderingar, normer, symboler, ritualer, ceremonier, relafio-ner och moralbegrepp. Kullurens identitet är lika med dl urval av de här abstrakta och konkreta begreppen och de pålagliga effekterna av dessa som är åtkomliga för individen eller gruppen i samhället.

Inom den svenska kulluren, tycker vi, har de styrande funktionerna sedan lång tid lillbaka tillskansat sig ett slags monopol på rätten att slyra kullurens idenlitd. Vi i miljöpartiet de gröna kan också tänka oss kulluren, som icke är monopolisliskt slyrda. Vi är dock inle beredda atl för dagen föreslå några nya mål eller delmål för kulturpolitiken, i varje fall inle i någon sammanhållen doktrin. Det hindrar oss emellertid inte från atl samtycka lill vad som sägs l.ex. vad gäller reservation 1 av de borgerliga partierna och reservation 2 av vpk. Jag skall något beröra dessa.

I reservalion 1 slår det atl del är naturligt atl överväga om det nu gällande s.k. decenlraliseringsmäld bör omformuleras, så all det klarare framgår all samhällel skall verka för alt det i alla delar av landet kan ulvecklas elt aktivt kulturliv. Detta ställer vi gärna upp pä.

Enligl vpk-reservationen anser utskottet alt riksdagen bör slälla sig bakom rikllinjer för kulturpolitiken, innebärande åtgärder för alt ulveckla och slödja kulturyttringar som vänder sig mol förtryck och degradering av människan och som i stället genom sitt motstånd bidrar till en fri och allsidig utveckling.

Pä övriga punkter finns del dock formuleringar, som vi inte är beredda all i dag slälla upp pä.

En sak som vi inle alls accepierar är sponsringen. Företagens nyvakna intresse för sponsring av det offentliga kulturlivet bottnar bara i en vilja all skapa en ny form av PR-verksamhet. Vi i miljöpartiet de gröna säger definitivt nej till alla former av sponsring av verksamheten vid våra offentliga institutioner. Vi anser att slalen, landsting och kommuner tillsammans skall la del ekonomiska ansvarel i det sammanhanget.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till våra reservationer 14 och 28.

Reservalion 14 handlar om all man genom kunskaper kan främja insikten i främmande kulturer.

I reservation 28 säger vi all en minimistandard på folkbibliotekens område bör fastställas lagstiftningsvägen. Det behövs alllsä en lag som säkrar en minimistandard när det gäller folkbiblioteken.

Vidare har vi en positiv inställning till reservation 15 av vpk, vilken jag yrkar bifall till. I reservationen visar man pä behovel av ell kurdiskl kullurcenlrum.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag liUaUmän kulturverksamhet m.m.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag tillaUmän kulturverksamhet m.m.

Anf. 6 ÅKE GUSTAVSSON (s);

Herr lalman! Jag tror alt samlliga företrädare för de olika partierna har talat om de åtta kulturpolifiska mål som riksdagen fastställde 1974. Men ingen av företrädarna har talat om vad de målen egentligen innebär. En förklaring kan vara all del är en självklarhet. En annan förklaring är kanske alt det finns en viss vilsenhet i denna diskussion. Ingrid Sundberg l.ex. säger att socialdemokraterna har en statisk syn pä kulturpolitiken och all det bidrar till en fastlåsning. Men jag misstänker att hon inle ordentligt har läst vad som sägs om de här målen.

Man säger att det behövs yllerligare nya målsättningar, såsom mångfald och kvalilel. Jag tror all det var Jan-Erik Wikström och en del andra som var av den åsikten. Detta stärker bara min uppfattning. Således tror jag alt del finns anledning all faktiskt gä igenom de åtta kullurpoliliska mål som är fastlagda. Dessa är inle slafiska, utan de är i hög grad dynamiska.

Det första målet för kulturpolitiken är all denna skall medverka lill alt skydda yttrandefriheten och skapa rejäla förutsättningar för att den här friheten skall kunna utnyttjas. Vari ligger del statiska här? Pä denna punkt handlar del inte bara om en formell yttrandefrihet, ulan del är också fråga om en reel, utvecklande yttrandefrihet. Det innebär t.ex. all samhällels massme-diepolilik måste syfta till att mänga röster - även ekonomiskl svaga röster -skall fä en chans alt göra sig gällande. Del innebär också atl folkrörelser, fria grupper och enskilda kulturarbetare måsle ges stöd och stimulans i sitt arbele. Självfallet innebär detta all yttrandefriheten ständigt är hotad. Därför måste denna alltid försvaras. Det kan vara fråga om dl kommersiellt hot, elt politiskt hot eller dl religiöst hot. Yttrandefriheten är dock faktiskt grundläggande för demokratin och den fria åsiktsbildningen - i den meningen kan den möjligen vara statisk. Men i just detta avseende undrar jag: Vad är det för fel atl vara statisk om man samiidigi är kompromisslös när del gäller en av demokratins grunder?

Mol den bakgrunden stödjer vi självfallet ett fritt och mångsidigt kulturutbud. Således måste man, för att knyta an lill en aktuell debatt, se till att de "svarta pilar" som nu riktas mot den indisk-britliske författaren Salman Rushdie fångas i flykten.

Del andra målel som riksdagen uttalade sig för är atl kulturpolitiken skall ge människor möjlighel lill egen skapande aktivitet och all den skall främja kontakt mellan människor. Vad är det för fel med den målsättningen? Vad innebär den? Vad är del för fel med all hålla fast vid denna målsättning?

Som jag ser saken innebär denna målsättning all de yrkesverksamma kulturarbetarna och även amatörverksamheten inom kullurlivet är beroende av varandra. Dessa stimulerar varandra och bidrar lill atl öka det kulturella engagemanget hos den breda massan av folkel.

Nalurliglvis, Jan-Erik Wikström, skall villkoren för de yrkesverksamma kulturarbetarna vara rimliga. Detta är ett svar pä den något retoriska fråga som Jan-Erik Wikström ställde i sitt inlägg.

Det Iredje målel för kulturpolitiken är alt denna skall motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet. I arbetet med frigörelsen från kommersialismens negativa verkningar spelar både skolan och folkbildningen - för att ta två vikliga exempel - en central roll. Verksamheter där

dellagarna är aklivl skapande i stället för passivt konsumerande är här väsentliga - inle minst mol bakgrund av kommersialismens negativa verkningar som unga människor i sä hög grad får kännas vid.

De kullurpoliliska målen innebär också all vi skall främja en decentralisering av verksamheter och beslutsfunktioner i diskussionen om regional kulturpolitik. Jag återkommer till den. Den senare. Jag måste säga atl detta mål självfallet innebär alt det måste ske en geografisk spridning av institutionernas verksamhel- l.ex. länsleatrar, regionmusiken, bibliotek och museer.

Sedan de kullurpoliliska målen fastställdes har det också skett en posifiv ulveckling i detta avseende. Men fortfarande finns här en källa till otillfredsställelse över all vi inte har kommil längre än vi har gjort. Vi måste se till alt kulturpolitiken när ul lill slörre geografiska områden. Vi måsle se till all denna Iränger djupare in i den breda massan av folket. Vad är det för fel med den kullurpoliliska målsättningen?

Kulturpolitiken skall också ulformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheler och behov. Kalla della för ett kulturellt jämlikhelsmäl. Inte minst organisationer kan bl.a. genom uppsökande verksamhet bidra lill alt bryta den isolering som alltför mänga grupper forlfarande drabbas av. Dessa kullurpoliliska insatser är självfallet centrala för de människor som berörs, men de är också centrala för alla oss som anser all kulturell jämlikhet har sitt vikligasle kännemärke i alla människors lika värde och varje människas okränkbarhel. Del får vi också ta konsekvenserna av när vi ulformar kullurpoliliken.

Ell mål för kulturpolitiken sägs också vara all den skall möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyelse. Det är alllsä en positiv och öppen bild, och den är i hög grad, Ingrid Sundberg, långl ifrån statisk ulan jusl dynamisk. Här handlar det om förnyelse.

Detta mål har självfallet också samband med yttrandefrihelsmålel, eflersom någol nyskapande ej kan ske ulan frihet. Samhällets slöd till konslnärer, i form av konslnärslön, konstskolor och experimentfilmverk-samhet, ger dem möjligheler all ulveckla och experimentera utan alt främsl behöva frukta elt misslyckande. Däri ligger ulmaningen.

Vidare heler det i målformuleringen all kulturpolitiken skall garantera alt äldre tiders kullur las till vara och levandegörs. Det är självklart all - del tror jag alt en konservaliv politiker har lätt alt förstå - den som inle har något samband bakåt i liden har svårare alt utifrån nuet forma framliden. Det är också min uppfallning på denna punkt. Därför har vi också ett arv all vårda och levandegöra på de flesla områden.

Den verksamhet som bedrivs inom hembygdsrörelsen är elt gott exempel pä hur en bred, folkligt förankrad verksamhet kan bedrivas jusl med syftet all levandegöra framväxten av vår kullur, vårl samhällsliv och det moderna välfärdssamhället.

Detta levandegörande av äldre liders kullur finns del ell annal gott exempel på i den väg av "gräv-där-du-stär-forskning", som blev en följd av Sven Lindqvists bok med samma namn.

Slutligen uttalas alt kullurpoliliken skall främja utbyte av erfarenheler och idéer inom kulturområdet över språk- och nafionsgränserna.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag tiUallmän kulturverksamhet m.m.

Prot. 1988/89:103 Självfallet förutsätter elt levande kulturliv som värt öppenhet och impulser
25 april 1989 från andra kulturmönster. Detta är berikande för oss, liksom vi naturligtvis

önskar all det är berikande för andra kulturer all komma i kontakt med vår
° kullur. Det får dock inte bli den ensidighet som det tenderar all bli i del

massiva amerikanska massmedieutbudet. Här har inte minsl Sveriges Radio ett stort ansvar för att medverka till att garantera mångfalden och kvaliteten och för att producera och distribuera svenska men också andra länders kulturyttringar.

Just genom antagandet av dessa mål har samhället, i detta fall staten, självfallet tagit på sig dl stort ansvar för kullurpoliliken. Del lorde ha framgått, när vi har försökl tala om vad dessa mål innebär, all häri ligger elt klarl ställningstagande för såväl mångfald som kvalitet. Det ligger i varje delmål.

Trols detta uttalar sig utskottet enhälligt för alt del skall ske en karlläggning och utvärdering av gjorda insatser på kulturområdet. Utskollel anför dock; "En övergripande pariamenlarisk ulredning om kulturpolitiken skulle dock, om den fillsattes under den närmaste liden, innebära betydande risker för atl angelägna delreformer skulle skjutas pä framtiden."

Del är alltså om någol år dags atl göra en genomgripande analys av kulturpohtiken. Detta är dl viktigt klargörande i dagens debalt. Fram lill dess atl denna översyn kommer lill stånd har också olika speciella utredningsuppdrag hunnit att både genomföras och åtgärdas. Jag tänker bl.a. på den ulredning som Gunnar Svensson nu genomför om slatens stöd lill regionernas kulturverksamhet. Här var del ingen måtta på klagomålen frän de borgerliga partierna. Jag fick näslan intrycket alt utredningen över huvud tagel inte var igångsatt och atl den samtidigt var mycket begränsad.

Låt oss dä lilla på direktiven, som formulerades långt innan utskottet justerade sitt betänkande, då arbetet dessutom redan var i full gäng. Del handlar om jusl det som man i ord har sagt är viktigt, nämligen den regionala kulturpolitiken och de regionala effekterna. Det konstateras atl del har skett en betydande ulveckling av länsinslitulionerna, all befintliga institutioner sedan mitten av 70-talet har förstärkt sin verksamhel och all landstinget har övertagit huvudmannaskapet för länsmusiken, för all ta några exempel. Man frågar sig också hur den regionala kulturpolitiken skall kunna förslärkas ytterligare. Man säger att det vid en förslärkning av den regionala kulturverksamheten således är naturligt atl överväga ett ökal slöd till länsinslitulionerna.

I direktiven uttalar man sig alltså mycket positivt om dl av de vikligasle
instrumenten för regional kulturpolitik. Del kan bestå i en ökning av
basresurserna, men vikfigt är också atl finna slödformer som slimulerar
förnyelse och ulveckling av verksamheten. Del handlar om att främja den
lokala kulturen genom all slödja nätverket av studiecirklar och föreningar.
Man talar om viklen av samlingslokaler för organisationerna, och lägger till
den jusl nu växande floran av kulturorganisationer, från hembygdsförening
ar lill jazzklubbar. Det är vidare viktigt all undersöka vilka engängsbidrag
som kan ges för angelägna saisningar. Det kan gälla kullurbyggen, kulturlu-
rislprojekl, kullurmiljöinsatser eller festivaler och festspel.
64 Detta är i hög grad positivt och dynamiskt, men det är framför alll ell brett

grepp om del regionala kulturlivet. Utredningen skall alltså kartlägga omfatlningen av och formerna för slödet till den regionala kulturverksamheten och förutsättningslöst granska den struktur som slödel har fält och självfallet sedan lägga fram förslag.

Della skall genomarbetas sä snabbi att utredningen kan vara klar inför arbelel med nästa års budgetproposition. Det är ett ganska skyndsamt arbete, men del är framför allt ett brett arbele.

Del är bara dl exempel på utredningar som görs. Ell annal exempel är Henrik Sjögrens ulredning om symfoniorkeslrarnas situation. Ett tredje exempel är kulturrådels utredning om teaterverksamhet i län utan egen fast teater. För atl komma tillbaka till frågan om rimliga arbetsvillkor för yrkesverksamma konslnärer, kan jag också nämna den aviserade översynen av jusl yrkesverksamma kulturarbetares silualion.

Del är alltså ganska hyggligt slälll med arbetet i dessa avseenden. Det är ändå inte säkert att vi har anledning att slå oss för bröstet i alla sammanhang. I många andra länder har kulturpolitiken varil mycket aktiv, och därför är del speciellt intressant all göra en avvägning mellan den svenska kulturpolitiken och andra länders kulturpolitik. Della sker jusl nu inom ramen för Europarådet, där man utvärderar l.ex. den geografiska spridningen, konsl-närsskapels villkor, kulturvaneförändringar, anslagsutveckling m.m. Denna ulvärdering har lillkommit på svenskt inilialiv. Den är ännu inte klar, men jag tror att vi, när den om någon månad blir klar, inte kommer all ha något atl skämmas för. Resultatet är ganska hyggligt, men fortfarande har vi slörre ambitioner än vi har lyckats nå upp fill i dag.

Jag menar alltså att del riksdagsbeslut som fattades 1974 blev ett krafligl avstamp för ett iniensivl reformarbete. Man kan belysa det på dl annal sätt. Sedan 70-talet har de statliga kulluranslagen fördubblats och är nu en bra bit över 2 miljarder kronor. Räknar man dessutom in ulbildningen lill kulluryr-ken, organisationernas kulturverksamhet. Folkets hus, bygdegärdar, kulturhus m.m. blir beloppet 5 miljarder kronor. Landstingens och kommunernas satsningar har ökat kraftigt. Vi kan konstatera all omkring 11 miljarder kronor av offentliga medel i dag går till kullurändamäl.

Läl mig la några konkreta exempel:

Del finns i dag länsmuseer och länsbibliotek i alla län. I alla län utom fyra finns länsleatrar, och Skaraborgs län får i år genomföra sin satsning på länslealer. Del är bara atl beklaga att man där inte stödde Operan i Göteborg. Del finns i dag fio orkestrar med statligt stöd. Det finns vidare en regional musikverksamhet, som är knuten fill landslingen. Det statliga stödet till regionala institutioner uppgår till mer än 500 milj. kr. I samband med större regionalpoliliska saisningar i Bergslagen, Norrbotten och Jämtland har bdydande belopp avsatts under en treårsperiod. Kultur-i-skola-verk-samhelen får årligen 16 milj. kr. för alt öka kontakten just mellan kulturarbetare och skolan. Kullur i arbetslivet har en växande verksamhet spridd över hela landel. Stödd lill fria grupper har ökal snabbt och är i dag uppe i 40 milj. kr. totalt sett. Ell 50-lal grupper får stöd. Trots detta kvarstår viktiga behov, inle minsl ulanför Storstockholmsområdd.

Resurserna för barn- och ungdomsverksamhet har förstärkts. Ersättningen till författarna för bokullåning har på två år höjts från 48 lill 63 öre.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag tillaUmän kulturverksamhet m.m.

5 Riksdagens protokoll 1988/89:101-103

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag lill allmän kulturverksamhet m.m.

Därmed förstärks författarfonden med 30 %. Ytterligare anslag till upprustning av folkbiblioteken sker som bekant dessutom. Talboksproduktionen, taltidningsproduktionen, videogram för döva och en rikstäckande nyhetstidning för förständshandikappade har fält krafligl utökade resurser.

Så kan uppräkningen forlsälta. Men forlfarande kvarstår en viktig fråga; Har kullurmönstrd förändrats, som en följd av dessa och andra saisningar? Svarel på den frågan menar jag i huvudsak är ja. Läl mig nämna några exempel.

Museibesöken har ökal med 10 % sedan 1974, samiidigi som den sociala skillnaden mellan besökarna har minskat. Konsertvanorna har ändrats. Antalet personer som inle går på konserter har minskat och de regelbundna besökarnas antal har ökal. Här har en utjämning skelt av såväl geografiska som sociala skillnader.

Sedan måste jag på ell par punkter också beröra de konkreta frågor som logs upp. Ingrid Sundberg tyckte all vi var njugga mol Sveriges konstföreningars riksförbund och Föreningen Handarbetets vänner. Vi är inte alls njugga mot dem. Vi vill bara inle, inom de ramar som finns för jusl delta anslag, läsa fasl summan. Del gör däremol ni, tillsammans med majoriteten i utskollel. Det innebär atl de andra organisationerna under denna anslagspost rimligen fär mindre pengar, eftersom ni vill ge de nämnda organisationerna mer. Vad har ni emol Konstfrämjandet, Grafiska sällskapet och Svenskt barnbildarkiv, för alt la några sädana exempel? Någol måste det faktiskt vara.

Nästa fråga som jag måste beröra, och jag skall bli ganska personlig, gäller sponsring. Jag är inte alls främmande för användning av sponsring i olika sammanhang och det är heller inte socialdemokraterna i övrigl i utskottet. Men det är alldeles självklart att sponsringen inte får leda till att verksamheten påverkas och styrs. Jag har sell elt exempel där jag faktiskt ifrågasätter om inte omfattande sponsring fick rent negativa effekter. Det var i New Sweden-kampanjen som bedrevs i Amerika förra året. Avsikten med den var en bred kulturell satsning för spridande av svensk kultur. Ju närmare kampanjslarien man kom, desto mer öppnade man famnen för näringslivet. Jag följde delta inle helt frän dislans, och jag måste säga all del beslående intryck jag hade eflerål var att del mer kom alt handla om en svensk näringslivskampanj än om en kampanj för spridande av svensk kullur. Skälel var jusl atl näringslivssponringen blev så omfattande.

Man kan skämta lilel också, efler all ha skällt på näringslivet lilel grand. Del var upplyftande att lyssna pä Alexander Chrisopoulos. Han manade lill kamp för klassamhällets nedbrytande. Det var arbetarrörelsen som i sin allmänna politiska och ideologiska kamp skulle bekämpa klassamhället för alt det arbetande folket skulle känna tillhörighet. Nu förslär jag varför Alexander Chrisopoulos vill höja slödel lill Drottningholmsiealern så kraffigt. Jag vel bara inte varför del stödet skall ingå som dl led i klasskampen. Del blev i sä fall snarare en omvänd klasskamp.

Herr lalman! I årets budgetproposition anslås direkta resursökningar pä 100 milj. kr. som första etappen pä elt ireärsprogram för ökade kulturinsatser. Sammantaget är ökningen 300 milj. kr. Del finns självfallet mänga skäl

för denna salsning. Jag skall nämna tre som visar inriktningen av den socialdemokratiska kullurpoliliken.

1. Kretsen av människor som tar del i och skapar kulturaktiviteter måste vidgas. Det är inte bara en fråga om kulturell demokrati, ulan också i hög grad en fråga om alt samhällel bara kan stärkas i social, polifisk och kulturell mening om alla människor får chans alt frigöra sina skapande resurser och vidga sina upplevelser. I detta ligger självfallet också en förbättring av villkoren för utövande av konstnärliga yrken.

2. För att vi med framgång skall kunna bygga framliden är det speciellt viktigt atl stimulera kulluraktiviieter bland barn och ungdom. Den kommersiella masskulturen gör del än mer vikligl att stimulera barns och ungdomars skapande. Såväl de ungas eget föreningsliv som skolan spelar här en central roll.

3. Del regionala kulturlivet måste stärkas. Skapandet av egna teatrar, museer och andra länsinsfitutioner har visat all kulturlivet stimuleras runl om i landel. Därmed blir också institutionerna en viklig dynamisk krafl i den egna bygden och i den egna närmiljön. En vikfig del av det lokala kulturlivet är också folkrörelserna, de fria, idéburna organisationerna. Det är jusl dessa som i hög grad har lagl grunden för och byggt upp värl demokratiska samhälle. Dessa organisationer har också tagit på sig en så slor folkbildningsuppgift, att man kanske kan säga att medlemmarna i dessa organisationer i hög grad bidrar till att bilda det lokala kulturella nätverk som vi alla - hoppas jag - vill stärka. Till detta skall också läggas alla de nya organisationer som växer fram, inte minsl bland ungdomen.

Med främst dessa tre utgångspunkter vill socialdemokralin bygga ut de kulturpolifiska satsningarna inför framliden.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till reservalionerna 5, 19, 22 och 29 samt i övrigl till utskottets hemslällan.

Anf. 7 INGRID SUNDBERG (m) rephk:

Herr lalman! Jag lar lillbaka milt uttalande alt dagens debatt inte innehåller några nyheler. Det är första gången utskottels vice ordförande har deltagit i en allmän kulturdebatt i riksdagen, och jag lycker att det har varit intressant och roligt alt lyssna på honom.

Jag har i dag haft tillfälle atl läsa pressreleasen när det gäller tilläggspropositionen. Enligt min mening är den präglad av visioner av framliden; förändringar, ökad regionalisering, förändrade beslutsrätter osv.

Vi diskuterar här kulturen och de kullurpoliliska målen. Åke Gustavsson förde vad jag skulle vilja kalla en nygammal debatt. Det är rikligl alt vi inte har diskuterat de frågor som han nämnde, men vi diskulerade dem kolossall mycket i början av 1980-lalel.

Socialdemokralerna hänvisar till atl en ulökning av målen - inle elt borttagande av målen och inle förändringar av dem - skulle vara olämplig av del skälel an den skulle låsa fast utvecklingen. Min fråga lyder: Varför är del alt läsa fasl utvecklingen när det gäller kulturpolitiken men inle när del gäller den ekonomiska politiken? Beträffande den senare kan man göra förändringar.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

A nslag till allmän kulturverksamhet m.m.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag lUlallmän kulturverksamhet m.m.

Om man nu talar varmt om kulturarbetarnas rimliga villkor, kan man fråga sig varför vi inte kan ge Konstnärsnämnden - som behandlas i ett senare belänkande - den halva miljon som behövs.

Sedan lill klagomålet om utredningen. Jag tror inte att Åke Gustavsson var med tidigare när vi diskuterade ulredningen orn det regionala slödet. Del har inle bara gällt alt förbätlra stödd utan också atl ifrågasätta utformningen av del regionala kulturslödel, alt förutsättningslöst se över stödet och även arbeia fram förslag. Och del myckel vikliga: genom all man tar god tid på sig kan berörda institutioner och organisationer fä möjlighet atl yttra sig. Nu säger Åke Gustavsson all utredningen skall vara klar lill näsla års budgetproposition, men då kommer del inte all föreligga någon möjlighel lill demokratiska bedömningar från de olika instansernas sida.

När Åke Gustavsson talade om de svarta pilarna hoppades jag ett lag atl även momsbeläggningen av kulluren skulle kunna beröras. Men så blev del inte. Jag skall ge utskottets vice ordförande min reseberättelse, där jag ensam följde upp New Sweden-kampanjens kuhursatsningar i Amerika. I reseberättelsen ges det kanske en någol annan bild än den som vice ordföranden gav här nyss.

Anf, 8 JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp) rephk:

Herr lalman! Även jag vill hälsa Åke Gustavsson välkommen till kulturutskottet. Det är alltid trevligt med en ny debattör. Åke Gustavsson debuterade med någoniing som jag skulle vilja kalla för en väckelsepredikan hällen pä ett präslmöle. Det var en självklarheternas Höga visa, för debatten om de kulturpolitiska målen gäller ju inte på någon punkl ifrågasättandd av de åtta mål som är fastställda, utan debatten under de senasle åren har ju gällt huruvida vi skall komplettera dessa mål med ytterligare några. Nu förlåter jag gärna Åke Gustavsson, som inle har hunnil läsa in hela materialet. Men denna debatt har pågått under ett antal är.

De tvä mål som jag särskill har framhållit gäller kvalitet och rimlig ersättning till frill arbetande konstnärer. Jag skall erbjuda en förklaring till varför socialdemokralerna är tveksamma. Kvalitetsmålet innebär ju atl man måste priorilera den professionella kulturen framför ainalörkulturen, och där är socialdemokratin tveksam. Här skiljer sig våra värderingar. Sätter man som dl nyll kulturpolitiskt mål att ge rimlig ersättning lill fritt arbetande konstnärer, innebär ju detta att man måste priorilera den saken, och det har socialdemokralin icke varit beredd atl göra. I kompletteringsproposifionen ullovas det lill budgetpropositionen om två år. Det är där skillnaden ligger. Jag undrar om del inle skall finnas något ulrymme för förnyelse inom socialdemokratin.

Utredningen om de regionala kulturinstitutionerna kom två är för sent. Det rör sig inte om några veckor utan om två år.

Slutligen när det gäller New Sweden. Jag tycker all Åke Gustavssons kritik är ganska fantastisk. Det gäller en av de största satsningar som har gjorts. Utgångspunkten var atl staten gav ett visst antal miljoner - om jag minns rätt 10 milj. kr. - varefter näringslivet satsade resten. Jag måsle säga atl jag i detta avseende känner mig betydligt tryggare i sällskap med lalman Ingemund Bengtsson och drottning Silvia än med Åke Gustavsson.

Anf. 9 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik:

Herr lalman! Efler att ha deltagit i en rad kullurpoliliska debatter måste jag komma med några konstateranden. Del finns faktiskt elt visst drag av panegyrik i de anföranden som har hållils av socialdemokrater som sitter i utskottet och av regeringsrepresenlanter. Nu slår alltså Åke Gustavsson här och lalar om för oss vilka kulturpolitikens mål egentligen är. Men han nöjer sig inte med detta utan fortsätter att lala precis som om de kullurpoliliska målen skulle ha uppfyllts. Samiidigi som han gör del tar han hem de politiska vinslerna. Där ligger alltså del panegyriska i framträdandet.

Men verkligheten är inte denna. Självfallet är del viktigt alt konstatera alt de kullurpoliliska målen ligger fast. Alla partier står bakom målen. Och självfallet kan man konstatera att det viktigaste målet är atl kullurpoliliken skall garantera yttrandefriheten och skapa förutsättningar för alt denna skall kunna komma lill uttryck. Frågan är: Vad gör man i den praktiska kulturpolitiken och genom de konkreta förslag som läggs fram i budgetproposifionen för atl målet skall kunna uppnås? Vad gör man alltså för atl skapa förutsättningar för att yttrandefriheten skall kunna komma till ullryck? Här görs i årets budgetproposition en kraflig korrigering av regeringsförslagel. Del föresläs bortåt 50 milj. kr. utöver regeringsförslagel, och del avser en rad förbättringar på en rad områden inom kulturpolitikens område. Tyvärr har det skapats en majoritet av vänsterpartiet kommunisterna tillsammans med de borgerliga partierna. Men från vpk;s sida kan vi trösta oss med att vi i alla fall har lyckats atl förbättra situationen på kulturområdet på en rad avgörande punkter.

Åke Gustavsson ställde en konkret fråga till mig om hur vpk:s polilik för alt slå vakt om del arbetande folkels kultur kan överensstämma med vpk:s strävan att slå vakt om Drottningholmsiealern och Operan. Jag vill svara så här: I vpk:s syn på kampen för kultur i det arbetande folkets inlresse ingår att vpk inle vill beröva människorna möjligheterna atl gå på både Drollning-holmstealern och Operan. Vi har aldrig ansett att de här olika kulturella yttringarna slår i ell motsatsförhållande till varandra. Åke Gustavssons resonemang vittnar om en generande naiv och förenklad syn på del arbetande folkets kultur.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag tiUallmän kulturverksamhet m.m.

Under detta anförande övertog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Anf. 10 STINA GUSTAVSSON (c) replik:

Herr lalman! Man behöver gå igenom de älta kulturpolitiska målen, sade Åke Gustavsson. Är det möjligen så, alt socialdemokraterna kommer all föreslå en sådan översyn? I så fall är, enligl min mening, stegel inle långl till atl se över vilka andra mål som kan kompletleras. Jag upplever det nästan som ett slags oginhel från socialdemokraternas sida alt inle kunna stödja det förslag som förs fram i reservation 1. Jag vill rekommendera Åke Gustavsson atl läsa centerns molion, där vi har preciserat en rad moment som skulle kunna bilda underlag för alt förverkliga just decenlraliseringsmäld i 1974 års kulturpolitiska beslul.

Prot. 1988/89:103 Anf. ll ÅKE GUSTAVSSON (s) replik;

25 april 1989 Herr talman! Del är ju möjligt alt jag har hoppat in i den här deballen litet

~ grand ulifrån - i varje fall lycks de borgerliga företrädarna uppfatta det på det

° sätlel. Jag känner del faktiskt inte sä själv, allra helst inte som det enligl vad

lurverksamhetm.m. t j c ju j • - ..• = j - u j .. ..

Ingrid Sundberg sade ar närmare tio ar sedan man över huvud lagd

diskuterade de älta kulturpolitiska målen här i kammaren. Jag fär väl då be

om ursäkt för atl jag tog upp en nygammal debatt. Å andra sidan kan man,

för all apostrofera den liberala ideologin, säga alt en sanning aldrig kan bli

stark om den inle ständigt debatteras. Dessutom kan sanningen, om den

debalteras tillräckligt intensivt - jag säger del som ett tips till Ingrid Sundberg

- avslöjas vara något annat än sanning. Den debatten tror jag faktiskt är bra
frän alla synpunkter.

Sedan fortsatte Ingrid Sundberg med att tala om atl man ifrågasatt
utformningen av utredningen av det regionala kulturslödel; man vill ha en
förutsättningslös ulredning. Jag fär väl be kammaren och framför alll Ingrid
Sundberg om ursäkt om jag inle uttryckt mig tillräckligt tydligt på den
punklen. Jag försökle faktiskl citera vad som står i belänkandet om
utredningsuppdraget. Det heler där: "Den sakkunnige skall kartlägga
omfattning och former för statligt stöd lill regional kulturverksamhet---------------- "

- del gäller alltså både omfattningen och formerna. Den sakkunnige skall
vidare "förutsättningslöst granska den struktur som stödd har fått och lämna
förslag beiräffande slödels framtida inriktning och utformning, som kan las
till utgångspunkt för dl konkret reformprogram i budgetpropositionen
1990".

Denna utredning blir klar under våren. Jag tror också man hinner med en hygglig remissomgång av den och hinner ta in de här sakerna.

Jag skall gärna med stort nöje läsa Ingrid Sundbergs reseberättelse - det är säkerl en uppfriskande läsning. Jag redogjorde för de intryck jag har fält, och jag har faktiskt också talat med en del människor som varil inblandade i den här processen.

När jag har sällskap med drottning Silvia är det nog inle trygghet jag känner, Jan-Erik Wikström, men det kanske inle precis hör hemma i den här diskussionen.

Jan-Erik Wikslröm jämförde mill anförande med en väckelsepredikan, hållen pä ell präslmöle. Jag vill bara i karnmarensprolokoll fä inskrivet alt jag aldrig har trott mig ha förmågan att väcka Jan-Erik Wikström i de här sammanhangen. Därför hade jag inte heller ambitionen att hålla någon väckelsepredikan.

Sä lill sakfrågan. Jan-Erik Wikslröm sade alt del här är känsligt och besvärligt för socialdemokralerna, därför atl tar man slällning till kvalitet måste man prioritera proffs framför amatörer. Det är ingel känsligt. Jag delar inle den uppfattningen. Jag tror all proffs och amatörer behöver varandra -de måste kunna samarbeta, och detta är i sig utvecklande för båda.

Anf. 12 INGRID SUNDBERG (m) replik:

Herr talman! Pä något säll är del alltid sä atl riksdagens kulturdebatter har

begränsad lid. De infaller i slutet av vårsessionen. De skall gä ganska fort,

70 och vi har press på oss från talmanskonferensen, osv. Det är en av orsakerna

fill all vi inte mer noggrant har penetrerat de nu gällande målen för kulturpolitiken, men del kan faktiskt också bero på att de lillkom i enighet och all del har rätt enighet om dem som mål. Däremol konstaterar jag att Åke Gustavsson här inle direki log ställning emol tanken atl en komplettering förr eller senare kan ske. Det är ju det som är del statiska i den socialdemokratiska kulturpolitiken: just pä detta område skall ingen förändring kunna ske. Det kommer vi inte att acceplera.

Sedan vet jag inte om Åke Gustavsson kommer all lycka atl det är sä uppbyggligt all läsa om hur man pä källarteatrar i Washington spelar Strindberg med rödlackerade 80-lalsdamer från 1800-lalet; del förekommer alltså ganska roliga kulturhändelser även i det landel.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag till allmän kulturverksamhet m.m.

Anf. 13 JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp) replik:

Herr lalman! Jag tycker inte Åke Gustavsson skall be om ursäkt för sill inlägg - del är väl bra med deball. Men min poäng var att det väl är något mer naturiigi om vi här i kammaren diskuterar de punkter som vi inle är överens om än atl Åke Gustavsson lägger ul texten i alla punkter där vi har varil överens sedan 1974! Det var del jag menade när jag sade atl hans anförande var en självklarheternas höga visa.

Sedan lill del här med amatörer och proffs. Den väsentliga skillnaden är atl den som har en yrkesinkomst och spelar fiol, dansar eller spelar teater på kvällstid självfallet inte har samma behov av slöd från stat och kommun som den har som skall leva pä all ulöva sin konst. Villkoren är annorlunda för de fritt arbetande konstnärerna. Är det rimligt all jusl de fritt arbetande konstnärerna har den högsta arbetslösheten av alla grupper i Sverige? Den registrerade arbetslösheten för dem är mellan 15 och 20 %. Det borde socialdemokraterna vara mer indignerade över och göra mer ål.

Sedan har jag aldrig kunnal förslå den rädsla som i varje fall yngre socialdemokrater har för all socialdemokratiska företrädare för Sverige, som lalman Bengtsson, lalman Peterson och andra, tillsammans med kungahuset och svenskl näringsliv far ul och företräder svensk kullur. Del gör mig glad. Jag har inte något som helsl behov av atl gnälla över del. Jag tror all också Åke Gustavsson vid närmare eftertanke inser alt del inte finns någon anledning alt göra det.

Anf. 14 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik: Herr lalman! Jag har uppfattal Åke Gustavssons ställningslagande till sponsring som något diffust och oklart, och jag vill gärna ha en del preciseringar av vad socialdemokralin anser om sponsring.

Från vpk:s sida anser vi alt det privata näringslivets och den privata induslrins alltmer ökade intresse för kulluren skall ses i första hand som elt försök frän kapilalels sida alt påverka den ideologiska deballen genom saisningar på sådana kulturyttringar som antingen sammanfaller eller åtminstone inte står i strid med dess värderingar och intressen. Det skall också ses som ett försök alt skapa en allmänt progressiv och positiv bild, där företagen framstår som en integrerad del av samhällel med molsvarande beroendeförhållanden. Man försöker alltså utnyttja kulturen, inle bara som ett reklam- eller enkell marknadsföringsobjekl utan också och framför allt

Prot. 1988/89:103 som ett språkrör för en med kapitalels intresse sammanfallande ideologi.

25 april 1989

Anslag tiUallmän kulturverksamhet m.m.

Det är alltså vår analys av sponsringen, och vi anser atl i samma grad som sponsringen dominerar kulturlivet hotas yttrandefriheten genom atl del allsidiga kulturella utbytet sätts ät sidan och kulluren domineras av sådana yllringar som sammanfaller med induslrins inlresse och ideologi.

Nu vill jag fråga Åke Gustavsson på vad sätt del resonemanget är felaktigt och hur socialdemokratins och regeringens uppfattning i fråga om sponsring utkristalliserar sig i konkreta ställningstaganden.

Anf. 15 ÅKE GUSTAVSSON (s) replik:

Herr talman! När del först gäller del Alexander Chrisopoulos tog upp vill jag hänvisa fill s. 15 i betänkandet, där den socialdemokratiska uppfattningen framgår.

Utöver detta vill jag säga några ord till Jan-Erik Wikström om Nya Sverige-kampanjen. Jag försökle säga all jag inte lycker alt sponsring är principiellt fel - man får i vissa fall acceptera sponsring. Men i jusl del fallel är del mitt intryck - och dessulom min uppfattning - all verksamheten för myckel styrdes av sponsorerna. Del tror jag dessutom är en uppfallning som ganska många har.

Jan-Erik Wikslröm sade all det i och för sig är bra alt diskutera de älta kullurpoliliska målen men all man framför alll skall diskutera det man inle är överens om. Jag tror all vi har olika tolkningar av de älta målen - det är anledningen till atl det uppstår en diskussion om mångfalden och kvaliteten. Jag anser atl del i stor ulslräckning ligger implicit i de älta uttalade målen, medan man frän borgerligt håll vill tillföra del som några nya kriterier.

Herr talman! Slutligen vill jag, eflersom della är milt sista inlägg i denna replikomgäng, såvitt jag förslär, säga alt del är roligt att med gillande kunna citera politiska motståndare. Jag skall citera den förre centerpartistiske kulturpolitikern och riksdagsmannen Karl Boo som i sitt sista anförande på det kullurpoliliska områdel sade: "Kullur är och bör vara något gemensamt för alla människor och ge inspiration lill skapande, kraft lill egel förverkligande och framför allt stimulera till gemenskap och harmoni. Ett samhälle som inle har råd att satsa på kulluraklivilder blir ell fånigare samhälle. Kulturinsatser måste därför få kosla. Ett brett kulturutbud är en tillgäng och dl slöd, kanske särskill för de svagare och ofla ensamma människorna i samhället." Detta tycker jag är en bra generell beskrivning pä en god kulturpolitik.

Anf. 16 LARS HJERTEN (m):

Herr lalman! Jag skall börja med dl tillrättaläggande. Åke Gustavsson sade tidigare att även Skaraborgs län nu får sin länsleater. Det är inte sant. Vi har hafl en länsleater i verksamhet i Skaraborgs län i mänga är. Vi fick en egen länsteater den 1 juli 1988. Den invigdes av kulturminister Bengt Göransson, som befinner sig i kammaren här i dag.

Kulturministern var i länet året dessförinnan och invigde ett förnämligt länsbibliotek; i år har kulturministern sett vårl länsmuseum som är myckel omfattande. Han har också hafl tillfälle all besöka en konstgrafisk verkstad i Tidaholm. Den skall jag lala litet grand om.

Den berörs i tvä motioner, nämligen motion 222 av Sten Svensson och 223 Prot. 1988/89:103

av Birgitta Johansson m.fl. Motionerna behandlas myckel kortfattat i det 25 april 1989

betänkande vi nu diskuterar. Innan kulturutskottet avstyrker motionerna . , ..„ ,,..,,

Anslag tiU allman kul-
säger det följande: "Enligt vad utskottet inhämtat har kulturrådet lämnat , ,

b -I turverksamnet m.m.

bidrag till kolleklivverkstäder för utrustning."

Del är säkerl korrekt, men del har inte sä mycket all göra med den verkstad som motionerna berör. Den papperstillverkning som sker i anslutning till verkstaden har l.ex. inle erhållit något som helst slöd frän kulturrådet.

I motionerna beskrivs en konstgrafisk verkstad som är unik i landet genom sin utrustning, genom att de trycker pä papper som de tillverkar själva och genom sina internationella konlakler - särskill med ledande amerikanska litografer.

Eflersom motionerna fick en så kortfattad beskrivning i betänkandet har jag velat komplettera bilden med dessa ord. Jag vill också tillägga, på tal om de olika kulturpolitiska mål som ju utförligt beskrivs i betänkandet och som har diskuterats här tidigare, att arbelel pä den konslgrafiska verkstaden i Tidaholm sker i samklang med de kulturpolitiska mål som antogs av riksdagen 1974. Särskill vill jag peka pä decenlraliseringsmäld som också har diskuterats här.

Herr lalman! Egentligen skulle jag vilja yrka bifall lill motionerna 222 och 223, men det skulle ju i detta låga vara elt slag i luften, varför jag avstår från det. Jag hoppas atl riksdagen i något annal sammanhang i framtiden tar tillfället i akt och uttalar sitt stöd för en så unik satsning som den grafiska verkstaden i Tidaholm utgör.

Anf. 17 BERITH ERIKSSON (vpk):

Herr lalman! Jag länker vara ganska konkret i dag; jag länker tala om samer och om kurder. För övrigt finns del vissa forskare som säger att våra samer kommer från jusl det område som vi nu kallar Kurdistan.

Kurderna är ättlingar lill mederna som kom till Mesopotamien, nuvarande Kurdislan, för mer än 4000 är sedan, långt innan lurkar och araber kom lill områdel. Del är dessa folk som nu ockuperar Kurdistan. Kurdistan delades mellan perser och ollomaner första gången 1639. Den andra delningen skedde efter första världskriget. Kurdistan blev dä en förtryckt koloni i förhällande till de fyra stater som delade upp landet mellan sig.

Ett systematiskt utrotningskrig, ell folkmord, har förts av Irak sedan 1975, och det pågår fortfarande. Del förs med ohka vapen - kemiska och konventionella. Byar och städer förstörs, massdeportationer och massavrättningar utförs.

I Turkiel för man alltsedan uppgörelsen i Lausanne 1926 en medvelen polilik för att förneka den kurdiska befolkningens existens. Det är en medveten polilik i syfte att utrota det kurdiska folkets historia och kullurarv.

Denna systematiska förföljelse av kurder har bl.a. lett lill all många kurder kommil även lill Sverige. I Sverige finns i dag ca 10 000 kurder, många av dessa försöker atl återupprätta, återfinna och utveckla sill kullurarv, sill språk, sin historia, sin litteratur osv.

I vpk:s reservation nr 15 anser vi att regeringen bör lägga fram förslag om 73

Prot. 1988/89:103 medel till elt kurdiskl kulturcentrum i Sverige. Vi anser alt kurderna som en

25 april 1989

Anslag tiUallmän kulturverksamhet m.m.

splittrad folkgrupp utan egel land, ulan möjligheter alt ens i sina hemländer utöva sitt språk och sin kultur slår i en särställning och har en svårare situation pä detta område än övriga flyktinggrupper i Sverige.

Ulskotlsmajoriteten avslyrker motionen med några rader om alt del inle kan förordas alt våra förslag framläggs för regeringen. Jag vädjar nu till de andra oppositionspartierna som har skrivit motioner i är om kurdernas silualion. Ni har skrivit motioner om all kurdernas sak skall las upp på FN:s dagordning.

Vilka punkler som kommer upp på FN:s dagordning är vi inle ensamma om alt bestämma, men om vi skall stödja kurdernas möjligheler alt här i Sverige få bällre möjligheter atl ulveckla sin etniska tillhörighet och sitt kullurarv genom ett kulturcentrum, kan vi bestämma själva här i dag. Kurdernas kulturarv lillhör för övrigt inle bara kurderna, det lillhör mänskligheten.

Det är ännu några limmar innan vi skall votera i denna fråga. Jag vädjar än en gång lill er all stödja vår reservation.

Vpk har även tillsammans med cenlern en reservafion om ökal kulturstöd till samerna. Utskotlsmajoriteten avfärdar vår motion med all en ulredning pågår, samerällsutredningen. Alla vel all några år har gäll innan den ulredningen har resulterat i konkreta förslag.

Samefondsstyrelsens kullurdelegalion har mycket konkret redovisat lill vilka verksamheter man behöver de äskade medlen. Det är verksamheter som nu måsle inställas pä grund av alllför lilen medelstilldelning.

Enligt byrådirektör Hans Erik Östlund, utredaren av samekulturen, släpar kulturslödel efler ca 20 %, Hans Erik Östlund säger även att han har noterat att samefondens pengar är helt otillräckliga och att han hoppas att några exlra miljoner skall öronmärkas lill enbarl olika kulturprojekt.

Herr lalman! I den belysningen är de 800 000 kr. som reservanterna föreslår i dag inle dl belopp som är tilltaget i överkant.

Jag yrkar bifall till reservationerna 15 och 33 av vpk.

Anf. 18 VIOLA CLAESSON (vpk);

Herr talman! År efter år har frågan om Immigrantinstitutels i Borås vara eller inte vara och frågan om slöd lill delsamma diskuterats här i kammaren. Till min sorg finner jag att del blir allt färre som går upp för all plädera för ell ökat slöd. Del beror lyvärr inle pä all stödet skulle vara tillräckligt eller på alt frågan skulle ha fält ell genombrott här i riksdagen sedan vi försl beslutade all del skulle få dl stöd över huvud tagel.

För alt Irrimigranlinstitulet i Borås skall kunna upprätthålla den vikliga verksamhet man har måste man ta lill myckel av ideella krafter. Sä är del även när det gäller institutets chef, som nästan får slita livet ur sig för alt orka uppfylla de ambitioner som han själv och andra har som är kopplade lill institutet.

En annan sak är alt man under flera år har arbetat för atl fä en permanent bibliolekaridjänsl. En sådan tjänst är en förutsättning för atl institutets samlingar, som nu har ökat till ungefär 9 000 volymer, skall kunna användas på elt effektivt sätt. Biblioteket är öppel för forskare och för allmänhelen.

25 april 1989

Anslag till ersättningar och bidrag tiU konstnärer

Biblioteksarbetet har hitfills bedrivits pä ideell bas, och med jämna Prot. 1988/89:103

mellanrum har det funnits bibliotekarier som kunnal arvoderas för enstaka insatser, men nu räcker pengarna inle längre ens fill detta.

Jag skall nöja mig med detta inlägg. Jag yrkar bifall till reservalion 21, som handlar jusl om Immigrantinslitutet i Borås och bygger på min molion

Kr276.

Överläggningen var härmed avslutad. (Betr. beslutet, se 10 §.)

5 § Föredrogs kullurulskottels belänkande

1988/89:KrU16 Anslag lill ersättningar och bidrag lill konslnärer (prop. 1988/89:100 delvis).

Anslag till ersättningar och bidrag till konstnärer

Anf. 19 INGRID SUNDBERG (m):

Herr lalman! Den här debalten är nästan förekommen i och med att vi har debatterat kulturutskottets betänkande 15. Där redogjorde jag för de borgerliga partiernas syn på målen för kulturpolitiken och all ell av de mål som vi har föreslagil är förbättrade, rimliga arbetsvillkor för de frill arbetande konstnärerna. Det är därför inle konstigt att vi vid behandlingen av kulturulskoltels betänkande 16, som gäller Anslag lill ersättningar och bidrag till konstnärer, har följt upp vår åsikl, medförande all, då i flera fall både vpk och miljöpartiet de gröna delat våra uppfattningar, socialdemokraterna kommil i minoritet.

Herr talman! Del vore fel av mig att tyda della som om Åke Gustavsson och hans partikamrater skulle vara särskilt avogl inställda till fritt arbetande konslnärer. De har emellertid känt sig bundna av budgetpropositionens förslag vad gäller anslagen, medan övriga partier haft åtskilliga, mänga gånger mycket välmotiverade, molionskrav alt följa upp. Den någol ovanliga situationen har därför uppkommil, att socialdemokralerna har de flesla reservalionerna, nämligen sju, medan övriga partier vart och ett har ell lägre anlal. I stort är detta en kraflig markering av atl utskottets övriga ledamöter har velat åstadkomma dl bättre stöd ät de frill arbetande konstnärerna.

Vi vel alla alt de frilt arbetande konstnärerna har del bekymmersamt. Del har vi sett genom att läsa motionerna. Tillsammans har detta gjort all frågan har aktualiserats: Hurdan är egentligen deras situation? Konstnärsnämnden har tidigare yrkat på en kartläggning av konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden. I budgetpropositionen framkommer atl rikllinjer för bl.a. ulveckling av kultur- och mediaslafisfiken utarbetas, och del finns också ell expertuppdrag atl förbättra konstnärernas villkor. Ulskottsmajoriielen har den uppfaltningen att del är angeläget att en utredning kommer fill stånd Och föreslår riksdagen atl bevilja konstnärsnämnden en halv miljon kronor för att genomföra den.

Konslnärsstödd utbetalas på flera olika sätt. När det gäller anslaget lill

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag iHl ersättningar och bidrag till konstnärer

visningsersällningen - den ersällning som går lill bild- och formkonslnärer för atl deras verk visas offentligt - föreligger i betänkandet fyra olika förslag, elt majoritetsförslag och tre andra förslag, framförda i reservationen.

Kravet pä anslagsökning från miljöpartiet de gröna är högst och innebär en mer än 50-procenlig höjning, medan vi moderater varit blygsammare i värt förslag, vilket finns redovisat i reservation nr 2. Socialdemokraterna har i reservation nr 1 följt förslaget i budgetpropositionen, vilkel samlliga andra partier tagit avstånd från.

Alla partier ulom socialdemokraterna har också krävl ell exlra påslag på 250 000 kr. till konstnärsnämnden för alt anordna en utställning som elt led i en satsning på bättre uppföljning av resultaten från beviljade projektbidrag. Också här har del varit vägledande för utskottet att inte i onödan minska del direkla stödet till de arbetande konstnärerna, bl.a. i form av konstnärsbidrag och projektbidrag.

Projektbidrag och arbetsbidrag utbetalas som Bidrag lill konslnärer. Elt bidrag fär inte överstiga 53 000 kr. per år och mottagare. Utskoltd har ingenting alt erinra mol all regeringen eller myndighet som regeringen beslutar i fortsättningen får räll alt besluta om beloppsgränser för dessa konslnärsbidrag.

Vidare har socialdemokraterna reserveral sig mol förslaget all ge 1 milj. kr. lill konstnärsnämnden, alt bevilja för utställningar utomlands. Ju mer tiden går, desto mer visar det sig hur utomordentligt nödvändigl del är, inle minsl för dl litet land som värt, att ha ett levande kulturutbyte med andra länder. Detta gäller också konsten. Det är i dag dyrt, och många gånger utomordentligt svårl för svenska konslnärer atl få slälla ul i andra länder. Detta utbyte har vi velat slödja genom all föreslå 1 milj. kr. till della ändamål.

Åiskilliga konstnärer uppbär en inkomslgaranli, vars maximibelopp för 1989 är nära 140 000 kr. Men delta belopp minskas i förhällande till inkomsten. Om detta kan sägas dels atl det är för fä garantirum, dels att de inle utnyttjas hell och hållet, eftersom mänga konslnärer har inkomster vid sidan av, som minskar deras utnyttjande av garanti. Utskottsmajoritelen har här föreslagit ytterligare sju garantiram och all den sammanlagda ökningen under kommande treårsperiod blir tjugo garantirum. Också mol detta har socialdemokralerna reserverat sig.

Vi moderaler har dessutom i reservation nr 9 visal alt vi vidhåller vår uppfallning alt särskilda stipendier bör instiftas för atl underlätta för unga konstnärer all anordna sin första separatutställning - en vanligtvis kostsam hisloria, som ofla är av avgörande betydelse för deras fortsatta verksamhel som konslnärer.

Kulturutskottet föreslår också någonting när det gäller filmen. Vi föreslår nämligen bifall lill dl anlal motioner som yrkar all 2 milj. kr. överförs från anslaget G2 Filmstöd till konstnärsnämnden, för atl nämnden skall fä vara med och beslula om utdelandet av delta stöd. Dessa medel bör användas som slartbidrag för unga filmare och som bidrag lill film- och videoexperimeni av icke-kommersiell konstnärligt syftande art.

Utskollels ställningstagande härvidlag är bra. När man diskuterar konstnärers ekonomiska och sociala situation, bör man nog sända en särskild lanke

lill våra unga filmare. Förutom egna materiella svårigheter har de alt skaffa fram pengar till sill arbele. Film och filmskapande är en mycket dyrbar verksamhet, och i de fall filmskaparna avser en kommersiell försäljning av sin produkt kommer ofta inte ersättningen förrän i efterhand.

Herr talman! Just i dessa dagar går konst för skyhöga för att inte säga astronomiska priser på kvalitetsauklioner runl om i Sverige. Del gäller inte bara tavlor - också möbler, silver och samlarobjekt av olika slag får engagerade människor alt tävla om förvärvandel med höga priser. Delta lycks få några av kammarens ledamöter atl här se en inkomstkälla för dagens konstnärer, då utskottet återigen har haft att la slällning till förslag om avgift pä vidareförsäljning av konst. Ulskottsmajoriielen, som tycks vara positiv lill en sådan avgift, vill dock - verkligen med rätta - invänta upphovsrällsulred-ningens slällningslagande. Vi moderater har i reservalion klart tagit avstånd frän en sådan avgift. Utrymme för slöd lill konstnärer bör i stället ges över statsbudgeten. Vi lycker att vi har visal det med de förändringar och i flera fall krav på ökal stöd som jag här har redogjort för.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill utskottets hemställan och dessutom fill de reservationer som undertecknats av moderaternas företrädare.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag till ersättningar och bidrag lill konslnärer

Anf. 20 STINA GUSTAVSSON (c):

Herr lalman! Konsinärerna inom olika sektorer av kulturlivet är en omistlig tillgång för atl förmedla en kvalitetsmässigl god kullur. Konstnärerna ger också en draghjälp ät hela kulturlivet. Konstnärerna hjälper oss all länka i nya banor, uppleva nya känslor och ibland hylla nya värderingar.

Med del förslag till ersättningar och bidrag till konstnärerna som nu ligger på riksdagens bord har riksdagsmajoritden enats om ett större slöd än vad regeringen föreslagil i sin proposition. Från centerpartiets sida ser vi denna satsning som elt led i att successivi förbällra villkoren för verksamma konslnärer.

På en punkl i det belänkande som vi nu behandlar har centerpartiet en reservalion, nämligen beträffande vidareförsäljning av konst. Riksdagen diskulerade i december förra årel ett par alternativa lösningar och kom fram lill att upphovsrällsutredningen bör avvaktas innan slutlig ställning las.

Vi har från centerpartiet inte frångått den uppfattningen, men vi vill atl del, för all inte onödigl dröjsmål skall uppkomma, görs ell tillkännagivande om att regeringen parallellt med upphovsrätlsulredningens arbele bör utarbeta elt förslag om en avgift på vidareförsäljning av konst.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservalion nr 15 vid kullurulskottels betänkande nr 16 och i övrigl lill utskottets hemställan.

Anf. 21 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk);

Herr lalman! I del belänkande som vi nu debatterar behandlas tvä vpk-mofioner som las upp i en rad reservationer men också i ulskoltets belänkande. Den första molionen handlar om krav på avgift pä andrahands-försäljning av konst. Nästan dagligen kan man bevittna hur konst, framför alll verk av kända konstnärer, blir föremål för en hänsynslös spekulation. Penningstarka spekulanter gör slora pengar på vidareförsäljning av olika verk eller köper in konstverk till för vanliga människor ofattbara summor i

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag tiU ersättningar och bidrag till konstnärer

rent spekulationssyfte, för att göra en säker och lönande penningplacering.

I de allra flesta fall låses konstverken in i kassavalv i avvaktan pä höjda priser. Samtidigt som allmänheten berövas möjligheten att njuta eller ta del av de mest värdefulla konstföremålen lever de flesla konslnärer i myckel stora ekonomiska svårigheter. De politiska partierna är eniga i bedömningen att kulturarbetarnas ekonomiska villkor inle är tillfredsställande, trots de insatser som har gjorts av stat, landsting och kommun. Inle minsl bildkonstnärer lever under villkor som behöver förbättras.

Del finns mycket som lalar för alt åtgärder måsle till i syfle atl dels förbätlra bildkonstnärernas ekonomiska villkor, dels stävja eller åtminstone i viss män begränsa del spekulativa inslaget vid vidareförsäljning av konst. Därför föreslår vänsterpartiet kommunisterna ett införande av en avgift vid andrahandsförsäljning av konst. Denna avgift bör uppgå lill förslagsvis 10 % av försäljningsvärdet, och inkomsterna av avgiften bör gå lill en fond för atl förbättra de sämst ställda konstnärernas ekonomiska villkor.

Vid frågans tidigare behandling i riksdagen har framkommit atl de övriga partierna och regeringen vill avvakla upphovsrätlsulredningens ställningslagande och därefter överväga möjlighelen att införa ett ersättnings- eller avgiftssystem som ger konstnärerna del i det ekonomiska utbytet vid vidareförsäljning av deras verk.

Vi från vänsterpartiet kommunisterna menar att del frän kuliurpolitisk utgångspunkt är viktigt atl en avgift på vidareförsäljning av konst skall tillfalla konstnärskollekfivet i dess helhet och skall syfta lill alt förbättra dess ekonomiska villkor. Därför anser vi att del är meningslöst all avvakta upphovsrätlsulredningens ställningstagande. Följdrikfigt anser vi också alt ett sådant förslag till avgift pä vidareförsäljning av konst borde fattas snarast av riksdagen.

Den andra motion som behandlas i motsvarande reservationer i det förevarande utskottsbetänkandet kan sägas vara historisk. Del händer inte så ofta, herr lalman, att vpk-molioner tillstyrks av utskottet och sedan - som förhoppningsvis kommer att ske - bifalls av kammaren. Man kan säga att den här motionen i stora delar har tillstyrkts av utskottet, vilkel kan karakteriseras som en liten men dock historisk pariamenlarisk seger för vpk. Men den allra största vinsten är naturligtvis det ökade slöd som konstnärerna får genom ett bifall till en rad vpk-krav.

Bl.a. kommer visningsersällningen alt höjas med 3,5 milj.kr. Det är ell vpk-krav som tillstyrkts. Stödd fill konstnärerna i allmänhet kommer all höjas på olika punkler med sammanlagt 1 750 000 kr. Antalet inkomstgaran-lier kommer atl höjas med 7 i år och med 13 de närmaste två åren.

Herr talman! Vi är från vpk nöjda med atl vår molion näslan till fullo har tillgodosdls av utskottet. Del enda negativa i sammanhanget är all de majoriteter som skapats består av vpk och de borgerliga parfierna, medan socialdemokralerna, del andra arbetarpartiet, har valt alt ställa sig ulanför denna uppgörelse.

Anf. 22 KAJ NILSSON (mp):

Herr talman! Också miljöpartiet tillhör de partier som vill vänla pä upphovsrättsutredningens slällningslagande. Vi börjar dock bli otåliga, dä detta kommer atl la lång lid. Vad det lider kommer vi kanske därför att närma oss vpk i denna fråga.

Så länge frågan om bild- och formkonstnärernas problem med att fä ersällning vid vidareförsäljning av konst är olöst bör man i slällel stödja dem på annal säll, och i det sammanhanget är visningsersättningar en möjlighet. Vi vill därför alt del skall anslås mycket pengar lill sådana, 17,8 miljoner utöver regeringens förslag. Ell annat motiv till all vi vill anslå myckel pengar till dem är all vi vill att anslagel i fråga skall komma i nivå med anslaget till biblioleksersältning fill författarna, vilkel vi i sin tur också vill höja.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservalion 3, där vi föreslär en uppräkning med 17,8 milj. kr. ulöver regeringens förslag.

Miljöpartiet de gröna vill medverka lill atl anslagsutdelningen sprids på flera händer. Man har faktiskt lyckats komma till den ståndpunkten i detta belänkande. Vi noterar med tillfredsställelse all vår molion fillstyrkls och all medel för projekt på filmområdet överförs frän anslaget Filmstöd fill konstnärsnämnden. På samma sätt har anslagsframslällan i femparlimofio-nen Kr329 om stöd för en särskild utställning i konstnärsnämnden tillstyrkts.

Vi är också glada för alt vår motion med förslag fill tio nya garantirum i betydande utsträckning har tillgodosetts när det gäller inkomslgaranlier för konstnärer. Vi vill ha tio, och del blir sju garantirum.

Trols att regeringen den 30 juni 1988 ingick ett avtal med organisationerna om biblioleksersältning och om grundbelopp för 1988/89 och 1989/90, har vi krävl en ökning från 63 öre till 72 öre. Det blir alltså 8,9 milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagil. Detta sker bl.a. för all återställa del reala värdet i grundbeloppet.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 19 och 20 och i övrigt till utskottets hemställan.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag tiU ersättningar och bidrag tiU konstnärer

Anf. 23 ERKKI TAMMENOKSA (s):

Herr talman! Vi behandlar, som del har framkommit, kulturulskottels betänkande nr 16 om ersättningar och bidrag lill bild- och formkonstnärer. Åke Gustavsson har här fidigare berört socialdemokraternas kultursyn i bredare mening. Jag begränsar mig till all konstatera all del finns tvä vägar för att förbättra konstnärernas möjligheler.

1. Ersätta utnyttjandet av deras verk.

2. Skapa bättre arbetsmarknad för konstnärer, även för smala och nyskapande verksamheter.

Visst är vi socialdemokrater på gäng med atl finna lösningar för alt förbättra kulturarbetarnas villkor. Men till betänkandet har fogals inle mindre än 7 socialdemokratiska reservationer. Socialdemokraternas ställningstagande är delvis av principiell karaklär, delvis är del frågan om pågående utredningar och översyner.

Vpk har allfid pengar till allt, Alexander Chrisopoulos. Parliel är omöjligl att bemöla. Ersättning utgår när konstnärernas verk visas i offentliga

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

A nslag till ersättningar och bidrag till konstnärer

institutioners ägo, s.k. visningsersällning. Ersättningen förstärktes förra året kraftigt med 10 milj. kr. Även i årets budgel föresläs en höjning med 4 %. Vi socialdemokrater anser att det är en rimlig höjning.

Moderaterna vill ha elt tillkännagivande för en reform, som skulle innebära att tonsättare och fonogramartister skulle fä en ersättning liknande den som litterära upphovsmän fär. Vpk har en reservation i samma ärende där man föreslår alt en komponist- och musikerfond inrällas. Upphovsrätts-utredningen prövar dessa frågor för närvarande, och del finns ingen anledning för riksdagen att fatta förhastade beslul.

När det gäller vidareförsäljning av konst behandlades frågan förra hösten här i kammaren. Det var faktiskt ell ulskottsinilialiv i den frågan. Jag är förvånad, Stina Gustavsson, att centerpartiet i den här frågan har en reservation. Centerpartiet var ju ense med övriga partier om fortsatt senare behandling av frågan. Endast moderaterna och vpk hade då den avvikande åsikten. Även här hänvisar jag lill den sittande upphovsrällsutredningen.

Oppositionspartierna, eller ulskotlsmajoriteten, vill atl konstnärsnämnden tillförs en halv miljon kronor för atl kartlägga konstnärernas sociala och ekonomiska förhållanden. Del är en viktig fråga, men av experterna har vi kunnat inhämta atl del behövs åtskilligt mera medel för all genomföra en kvalificerad utredning, och en översyn är också aviserad i budgetpropositionen.

Oppositionen, eller majoriteten, har enats om att tillföra konstnärsnämnden medel för en uppföljningsutställning. Man syftar lill beviljade projektbidrag. Vi socialdemokrater anser alt konstnärsnämnden bör klara av fillfällig utställningsverksamhel inom anslagsramen. Vi anser inle atl konstnärsnämndens anslag lill stöd till utställningar och aleljéarbete utomlands bör utökas. Frågan bereds nämligen i utrikesdepartementet i en ulredning benämnd "Sverige - informafion och kultursamarbete".

Inkomstgarantier är en temporär lösning för alt trygga högt kvalificerade konstnärers verksamhel när l.ex. deras lärarförordnanden upphör. Även i del här fallet har regeringen höjt anslagen, och man föreslår atl de medel som inte har utnyttjats på grund av för högt inkomstläge ges till nya garanlihava-re. Vi anser all två nya inkomslgaranlier är tillräckliga, och vi hänvisar till regeringens aviserade översyn.

Oppositionen binder också riksdagen, dvs. utskottsmajoriieten, all falla beslut om antalet garanlirum inför kommande budgetär. Socialdemokraterna anför i reservation nr 18 all riksdagen inle bör föregripa budgetprövningen.

Regeringen har föreslagit en höjning av ersättningen lill författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek. Miljöpartiet vill, som har framkommit här, höja ytterligare. Med hänsyn lill att regeringen och upphovsmanna-organisationerna är överens om detta, tillstyrker ulskollel regeringens förslag. I övrigt kan nämnas, som Ingrid Sundberg sade fidigare, atl utskottet har varit enigt om atl överföra 2 milj. kr. från Svenska filminstitutet lill konstnärsnämnden för experimentell film.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till samlliga reservationer av socialdemokralerna. I övrigl yrkar jag bifall till utskottets hemslällan som innebär avslag på övriga reservationer.

Anf. 24 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik: Prot. 1988/89:103

Anslag liU ersättningar och bidrag liU konslnärer

Herr talman! Jag passar på alt yrka bifall lill samtliga vpk-reservationer 25 april 1989 som är fogade till betänkandet, vilket jag glömde alt göra tidigare.

Erkki Tammenoksa säger att vpk är omöjligl alt bemöta, eflersom vpk vill ha höjningar i alll. Ja, vi lycker atl anslagen lill kulluren bör höjas och uppgå till minst 5 % av statsbudgeten. Det ingår i vår kulturella syn.

Kruxet i det här sammanhanget är alt även de övriga partierna tycker atl visningsersättningen skall höjas med 3,5 milj. kr., atl bidragen till konstnärerna skall höjas med 1 750 000 kr. och alt garantirummen skall ulökas med 7 i år och 13 de nästkommande åren. Dessa krav, som ingår i vpk-motionen, accepteras också av de övriga partierna. De enda som ställer sig ulanför dessa förbättringar är socialdemokralerna.

Anf. 25 STINA GUSTAVSSON (c) replik:

Herr talman! Centerparliel anser atl regeringen, om den vill göra någol ät vidareförsäljning av konst, har goda möjligheler - l.o.m. mycket goda möjligheter-att följa arbelel. i upphovsrällsutredningen. Därmed lorde del inle heller vara sä omöjligt för regeringen all i anslutning lill denna ulredning framlägga förslag lill riksdagen om vidareförsäljning av konsl för all därmed vinna någol av den tid som behövs.

Anf. 26 INGRID SUNDBERG (m) replik:

Herr talman! Det är konstnärsnämnden som i huvudsak fördelar konslnärsstödd. Kulturutskottet har hafl möjlighet alt besöka konstnärsnämnden. Det var ell givande besök, och vi fick också klarl för oss den ulväxling av nya ledamöter som man gör för all därmed säkerställa mångfald när slödet ges ul.

Men för något år sedan ändrade kullurminislern förordningen, vilkel medförde all slöd kan ulgä också lill konstnärsorganisationer. Del innebär all mindre medel kan gä ul till enskilda konslnärer.

Till Erkki Tammenoksa vill jag säga att vårl ställningstagande, när vi föreslär exlra medel för utställningar utomlands, för ulredning osv., baseras jusl på atl vi inle vill la av befintliga medel för atl stödja akliviteler utanför själva stödfördelningen.

Anf. 27 ERKKI TAMMENOKSA (s) replik:

Herr lalman! Till Alexander Chrisopoulos vill jag säga all vi har att sä atl säga ro hela budgelen i land. Det var vad jag menade, och della var min reaktion efler den föregående deballen. Jag avsäg inle de enskilda frågor som behandlas i delta betänkande.

Det är inle sä givet all inkomslgaranlier ulgör det bäsla slödel, men det är vad vi i dag har. Vi skall göra en översyn för atl försöka finna bällre lösningar.

Till Slina Guslavsson vill jag säga all när del gäller vidareförsäljning av konsl, var det ell ulskotlsinilialiv som logs under december månad förra året. Vi har därmed gäll längre än vad som var meningen innan utskollel började alt behandla frågan.

När del gäller utställningsverksamhel utomlands hänvisar jag Ingrid 81

6 Riksdagens protokoll 1988/89:101 -103

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

A nslag tiU ersättningar och bidrag till konstnärer

Sundberg till den grupp som sysslar med dessa frågor. Någonslans pågår en verksamhel som kommer att utmynna i förhoppningsvis positiva förslag. Därför borde vi avvakla resultatet av gruppens arbele. Della belänkande handlar mycket om sädana frågor.

Anf. 28 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik: Herr lalman! Till Erkki Tammenoksa vill jag säga all jag inle iror all socialdemokraternas rätt så snåla anslag till kulluren beror på atl de inle vill anslå mera.

Någonting som är nyll och som vi från alla partier borde uppmärksamma är atl hela den politiska debalten i dag i Sverige präglas av pragmatism. Delta kan tolkas som atl den kortsiktiga, ekonomiska och perspeklivlösa inriktningen dominerar de förslag som framställs. Alla dessa frågor, som har att göra med de ideologier, värderingar, moralbegrepp och visioner som framför allt arbetarrörelsen under hela sin hisloria har ställ för, trängs lillbaka till förmän för denna pragmatiska debatt, vilken dominerar det politiska klimatet och utarmar kulluren. Min uppfallning är atl denna debalt är anliinlellekluell. Dagens politiska klimat är antiideologiskl och framför alll kullurfientligt. För all trösta Erkki Tammenoksa kan jag säga alt sädana tendenser och sådana politiker finns inom alla partier, inte bara inom del socialdemokratiska, men del är där som de dominerar i dag.

Anf. 29 INGRID SUNDBERG (m) replik:

Herr lalman! Jag vill bara säga till Erkki Tammenoksa all jag bl.a. genom arbelel inom Svenska inslitutel vet hur utomordentligt svårl och dyrbart del är för svenska konstnärer atl få ställa ul utomlands och alt fä sin konslnärliga kvalilel prövad i andra länder.

Anf. 30 ERKKI TAMMENOKSA (s) replik;

Herr lalman! Jag skulle vilja använda ett annal begrepp i slällel för pragmatism, nämligen opportunism. Nu sade Alexander Chrisopoulos att det finns representanter hos andra partier som vänder kappan efler vinden. Faktum är att ordet pragmatisk kan användas i andra sammanhang och del är nog lur all socialdemokralerna har varil lilel pragmatiska i kanten, sä att de inle behöver ångra några historiska beslul. Jag vill inle alt detta skall bli en ideologisk kamp mellan tvä arbetarpartier, men någonslans måste man reagera.

I övrigt har man alllid påstått atl vi socialdemokrater är sä stela, all socialdemokratin är stel och långsam och utreder, så det hela är någol motsägande. Men när vi väl har kommil underfund med vad vi skall göra fattar vi beslut.

Anf. 31 MARGARETA FOGELBERG (fp):

Herr talman! Samtliga politiska partier brukar - särskilt i högtidliga sammanhang- lala väl om kulturen och alla människors behov av den andliga stimulans som god kultur i olika former skänker.

Likväl pågår här och var i välfärdslandd Sverige en märklig debalt, där samhällets slöd lill kulturen ifrågasätts och ställs mot andra angelägna

uppgifler. Öga för öga och tand för tand - bokstavligt talat - går man till väga och försöker leda i bevis l.ex. hur mänga starroperationer man kan få för en teaterföreställning.

Den som räknar så lurar både sig själv och andra. All likställa kullur med lyxkonsumtion kan förleda någon all dra slutsatsen atl kultur skulle vara ell okänt behov och inte ha något utrymme i länder, där människor lever under knappa förhållanden, i förtryck eller renl av i krig.

Ingenting kunde vara felaktigare. Ju hårdare yttre omständigheter, desto slörre är behovel av kulturell aktivitet och stimulans. Från andra världskrigel finns många bevis för delta. I dag kan vi se hur människor i exempelvis Sydafrika och Ungern lyckas göra tillvaron mera uthärdlig genom att della i olika kulturaktiviteter. Ingenting av detta gäller oss, men vi måste stå emol trycket från ett samhälle som utmärks av ell högt tempo. Del är bl.a. därför som vi inte kan undvara kulluren.

Under socialdemokratiska regeringar lever kulturen med näsan precis ovanför vattenytan, eftersom anslagen inle tillåtits hälla jämna steg med prisökning och inflalion. Därför är det ganska angenämt all kunna yrka bifall lill hemställan i dess helhel i detta betänkande, eftersom folkpartiet har fäll gehör för sä många av sina krav och utskottsmajoriieten är överens om en förslärkning med drygl 5 milj. kr., vilket har tvingat de socialdemokratiska ledamöterna all reservera sig lill förmän för regeringens snålare linje.

Del är viktigt all l.ex. ge konstnärer möjlighet all arbeta ulomlands, inle minsl för atl göra svensk kultur känd. Åke Gustavsson höll med om della i sitt inledningsanförande, dä han redogjorde för de kullurpoliliska målen, men han är tydligen ändå inte beredd att konkret förbättra de här möjligheterna. Det är också värdefullt atl inkomslgaranlierna nu kan öka ell anlal år framöver, liksom all konslnärsnämnden fär de pengar den begär fill en karlläggning av konsinärernas ekonomiska silualion.

Herr talman och värderade riksdagskolleger! Inom konstnärskollekfivet finns den verkliga låglönegruppen, som består av människor som vant sig vid atl ha små anspråk pä grund av osäkra, ojämna inkomster, därtill jagade av elt förskräckligt orättfärdigt skallesystem. Della är konslnärsskapds villkor, men icke desto mindre har samhällel elt ansvar för att sådan verksamhet kan existera.

Del är sorgligt, men knappasl förvånande, all socialdemokraterna nu motsätter sig en ulredning om konstnärernas ekonomiska situation. När socialdemokrater pläderar för bällre villkor för lågavlönade är del helt andra, betydligt större och röstslarkare grupper man avser. Här säger socialdemokralerna nej och tar betäckning bakom något myckel odefinierbart och byråkratiskt som komma skall, nämligen elt stalislikförsörj-ningsprogram för kulturområdet. Vi är glada all i vart fall oppositionen insett allvaret och inle låter kon dö medan gräset gror.

Frän folkparliels sida hade vi gärna selt att bibliotekens utlåning av noter och fonogram kunde bidra lill en komponist- och en musikerfond, men vi böjer oss för argumentet alt upphovsrättsutredningen först måste fä säga sitt. Till dess kan vi bara be om god vind för ulredningen, sä all den snarasl

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag liU ersättningar och bidrag till konslnärer

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag till ersättningar och bidrag till konstnärer

kommer i land med konkreta förslag fill gagn för samfiiga upphovsrälisinne-havare.

Herr talman! Med del anförda yrkar jag bifall till kulturulskottets hemställan i belänkande nr 16.

Anf. 32 ÅKE GUSTAVSSON (s):

Herr lalman! Eftersom jag blev apostroferad vill jag klarlägga och för protokollels skull konstalera all det har skett en ökning i fast penningvärde av ersättningen lill de yrkesverksamma kulturarbetarna.

Jag vill även säga - vilket jag försökte göra i mitt huvudanförande - all del faktiskt skall komma en översyn av de yrkesverksamma kulturarbetarnas situation. Den är på gång. Det innebär all det inte föreligger någon passivitet.

Margareta Fogelberg hade alltså fel pä de punkter som hon räknade upp. Det har faktiskt skelt en del saker.

Anf. 33 MARGARETA FOGELBERG (fp):

Herr talman! Den ulredning som Åke Gustavsson refererar till är efter vad jag förstår mycket långt ifrån det som vi nu talar om. Det är någon sorts kulturell slatisfikutredning som man skall syssla med. Den berör inle del som vi har begärt.

Anf. 34 ÅKE GUSTAVSSON (s):

Herr lalman! Del är inle fråga om någon formell statistikulredning, ulan man skall se över de yrkesverksamma kulturarbetarnas situation för att se vilka förändringar som skall vidtas för att förbättra de ekonomiska förhållandena. Det är ingen stafistikulredning. Det handlar i stället om den politiska översyn av detta som är aviserad. Den kommer ganska snart. Då går del atl konlrollera närmare vad som står i direktiven till utredningen.

Anf. 35 MARGARETA FOGELBERG (fp):

Herr talman! Jag vill dä fråga Åke Gustavsson: Hur snart är "ganska snart"?

Anf. 36 ÅKE GUSTAVSSON (s):

Herr talman! Jag utgår ifrån att den kommer redan under våren.

Anf. 37 MARGARETA FOGELBERG (fp); Herr talman! Då tackar vi för det.

Överläggningen var härmed avslutad. (Betr. beslutet, se 10 §.)

6 § Föredrogs kulturulskottets betänkande

1988/89:KrUl8 Anslag fill bibliotek, bildkonst, konsthantverk m.m. samt arkiv (prop. 1988/89:100 delvis).

Anslag till bibliotek, bildkonst, konsthantverk m.m. samt arkiv

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag till bibliotek, bildkonst, konsthantverk m.m. samt arkiv

Anf. 38 LARS AHLSTRÖM (m):

Herr talman! Återigen har vi sprängt lidsramarna för kammardebalterna. Del åsamkar självfallet ledamöterna betydande ölägenheter. Trols allt är engagemang utanför detta hus en inle oväsentlig del av vårl arbele. All med korl varsel lägga in exlra kammardebatler framför allt på tisdagar kommer att sälta kviitningsmännens omdöme och förståelse på slora prov. En av anledningarna till dessa mina synpunkter är att den sedan länge planerade kulturdebatten ovänlat och plötsligt flyttades från torsdagen den 20 april lill i dag.

Herr lalman! Vi moderaler reserverar oss nu liksom tidigare år emot all utav medelsanvisningen till förvärv av konsl för slatens byggnader pä 26 520 000 kr., skall 3 110 000 kr. ulgä som bidrag fill konstinköp lill folkparker, Folkets hus, bygdegärdar och nykterhetsorganisalionernas samlingslokaler. Vi vill all anslaget i sin helhel skall användas för inköp av konsl fill statens byggnader. I många andra verksamheter skaffar lokalhällaren själv den konsl som kan bidra till en god och trevlig miljö. Det är principiellt olämpligt och obefogat att särbehandla vissa organisationer. Jag yrkar därför bifall fill de moderata reservationerna 1 och 2.

I min molion angående dialekt-, ortnamns-, och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG) erinrar jag om atl dialekt- och orlnamnsundersökningar med Göteborg som centralort inleddes 1897. Verksamheten bekostades fram lill 1927 hell och hållet genom privata donationer. Arkivels område för folkminnesundersökningar omfattar Göteborgs och Bohus län. Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands och Hallands län. Trots en besvärande underbemanning har DAG åstadkommit en stor produktion, betydande både genom sin omfattning och sin grundlighet. På grund av ombyggnad och reparationer har DAG dessulom i flera år fått vidkännas allvarliga slörningar i sin verksamhel. Byggnadsstyrelsen har därför krediteral deponerad hyra för DAG;s lokaler med 476 600 kr. För alt ge DAG en möjlighel all ta igen en del av de förseningar och avhjälpa andra ölägenheter som lokalproblemen förorsakat är del av största vikt atl regeringen medgiver all DAG fär tillgodogöra sig del nämnda beloppet.

Herr lalman! Jag noterar därför med tillfredsställelse att frågan om rätt för DAG att få disponera dessa 476 600 kr. för närvarande bereds inom utbildningsdepartementet. Utskottet skriver att det utgår från att regeringen vid sin prövning av ärendel beaktar de förseningar och andra ölägenheter som uppkommit för DAG med anledning av lokalproblemen. Jag vill slarkl understryka vikten av all den vid DAG mycket kompetenta och lojala personalen äntligen skall få arbeta under acceptabla förhållanden. Jag hoppas vidare alt den inslällning som utskottet givil ultryck för skall föranleda regeringen att fatta dl positivt beslut.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag lill bibliotek, bildkonst, konsthantverk m.m. samt arkiv

Anf. 39 STINA ELIASSON (c):

Herr talman! Den slalliga bidragsgivningen till enskilda arkiv sker för närvarande pä så säll alt bidrag ges lill åtta olika enskilda arkiv direkt över anslaget Bidrag till vissa arkiv. I regeringens budgetproposition föreslås en förändring av anslagsslrukluren lill enskilda arkiv. Del skall i fortsäliningen ankomma på riksarkivels nämnd för enskilda arkiv att fatta beslut om de bidrag som för närvarande ges över anslagel Bidrag lill vissa arkiv. Ell undantag görs frän denna ordning. Det gäller Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv, som också i fortsäliningen får bidrag under en särskild anslagspost. Som skäl anges i propositionen alt della arkiv genom långvarig verksamhet fåll en särställning inom det enskilda arkivväsendet.

Samma skäl kan anges för Emigranlregislrd i Karlslad och Stiftelsen Emigrantinslitutel, som har en unik slällning som arkiv av slor omfattning när del gäller emigralion. En ökad verksamhel.hos Emigranlregislrd har medfört all behovel av en hellidsanslälld föreståndare nu är myckel slorl. Enligt cenlerns mening bör staten ta ell slörre kostnadsansvar än för närvarande. Jag hänvisar lill framställningen i molion 1988/89:Kr254 av Jan Hyltring och yrkar bifall till reservationerna 3, 4 och 5 av Jan Hyttring och Stina Gustavsson.

Herr talman! Jag övergår nu fill alt lala någol om Svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR). Ulskollds skrivning är föranledd av tvä motioner, Kr217 som är en centermotion, väckt av Martin Olsson, Görel Thurdin och mig själv och motion 218 väckt av Sven Lundberg m.fl. socialdemokrater. I båda motionerna framförs krav pä ökade statliga insatser.

Utskottet har utlryckl en positiv inställning och säger sig dela motionärernas uppfattning i fråga om angelägenheten av en positiv ulveckling av verksamhden vid SVAR. Utskollel menar dock alt invesieringsbehovet i förslå hand bör lillgodoses genom intäkter från SVAR:s försäljningsverksamhet. Del är vad som redan förekommer. "I förslå hand" är för länge sedan förbi!

Den personal som finns vid SVAR är mycket kunnig och arbetar allt vad den förmår. Därför har man i dag en egen intäkt på 5 milj. kr. Man säljer mikrokort, lånar ul mikrokort, lånar ul forskarsalar, häller kurser, ger utbildning osv. Dessa insatser räcker dock inle för de krav som ställs.

Jag vill erinra om atl Svensk arkivinformation i Ramsele har stor regionalpolitisk betydelse och att en fortsall ulveckling skulle ge siarka regionalpoliliska effekler i en typisk avfolkningsbygd i Norrlands inland. Jag tror att om SVAR kommit till nu, under kampanjen "Hela Sverige ska leva", hade SVAR haft mycket slorl marknadsvärde, och vi som bor i Norrlands inland skulle ganska säkerl ha mött större förståelse för hur vikligl det är för "Hela Sverige" atl det ges möjlighel för Svensk arkivinformation i Ramsele alt bygga upp en utvecklingsresurs bl.a. i form av ett mikrografilaboratorium. Det skulle ge SVAR chans all ulvecklas tekniskt och kunskapsmässigt och därmed fä ytterligare egna intäkter. Vi molionärer älerkommer nalurliglvis i nästa budgetomgång och hoppas då på större förståelse frän kulturutskottet och alla riksdagens ledamöler.

Jag vill varmi rekommendera kullurutskotlel att snarasl planera för elt ingående studiebesök vid Svensk arkivinformation i Ramsele. Ramsele

ligger, som alla förhoppningsvis vet, i Ångermanland, nära gränsen lill Jämtland. Närmaste siad är Sollefteå. Hela detta område ingår i "Hela Sverige" och skall alltså leva. Ett sätt är atl satsa på SVAR!

Herr talman! Jag övergår nu till all lala om landsarkiven.

I arkivulredningen Öppenhet och minne har ett principförslag lill en ulbyggnad av landsarkivorganisalionen lagts fram.

1 elt anlal motioner föreslås olika lokaliseringsorter för landsarkiv. Kullurulskoltd avslyrker dessa motioner med hänvisning till en pågående beredning i ärendet. Jag har inget att erinra emot utskottets ställningstagande i denna fråga. Jag sympatiserar i och för sig med arkivberedningens förslag till nya distrikt för landsarkiven, som då närmast skulle kunna bli länsarkiv. Dock anser jag atl denna omorganisation kan vänla och genomföras i samband med lösandel av frågan om den framlida förvaringen av folkbokföringshandlingarna.

Den nuvarande arkivorganisationen måste före allt annat fä förstärkningar. Gunhild Bolander och jag har i motion Kr291 föreslagit atl ijänsler för arkivleklorer vid landsarkiven skall inrättas, della för att öka arkivens service lill den forskande allmänhelen. Den motionen avstyrker utskottet med hänvisning lill atl frågor av denna art bereds inom utbildningsdepartementet. Jag har förslåelse för den synpunkten, men jag hoppas all regeringen snarl har beredningen klar och snabbi förelägger riksdagen förslag angående landsarkiven.

Landsarkivens situation är oerhört besvärlig. Bäst känner jag till landsarkivet i Östersund, i mitt eget hemlän. Vilket bibliotek skulle l.ex. som vårt landsarkiv ha 600 hyllmeter ulan bibliotekarie? Vilken myndighet skulle stå ut med alt inte ha vaktmäslartjänsi pä stal? Vilken myndighet skulle klara sig med 40 000 kr. till expenser, som bl.a. skall räcka till telefonkostnader och resor i ett jätlelän som Jämtlands län? Del tvingas man till vid landsarkivet i Östersund. Jag rekommenderar riksdagens ledamöter alt skaffa sig landsarkivets i Östersund anslagsframställning och verksamhetsberättelse! Såväl verksamhetsplan som anslagsframslällning visar alt resurser och krav inle står i rimlig proportion till varandra.

Det gäller med säkerhel alla landsarkiv och har länge gjort del. Jag skall för övrigt överlämna verksamhetsplanen och anslagsframställningen från landsarkivet i Östersund till kulturulskollds ordförande.

Slutsaisen blir all viktigare än alla dislriktsindelningar är all se lill att befintlig organisation kan fungera med egna anslagsmedel. Det kan de nuvarande landsarkiven inle, och det har åtskilliga gånger påtalats ulan atl det leU fill resultat.

Herr lalman! Landsarkiven har inle minsl en oerhört viklig uppgifl i folkbildningens tjänst. Della faklum bör starkt bidra till all beredningsarbetet i ulbildningsdepartemenld påskyndas - en förhoppning som jag slarkl understryker och utgår från.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag tiU bibliotek, bildkonst, konsthantverk m.m. samt arkiv

Anf. 40 LEO PERSSON (s):

Herr lalman! Utskottet behandlar i detta belänkande förslag i budgetpropositionen bil. 10 under huvudavsnittet F, det som handlar om bibliotek, bildkonst, konsthantverk och arkiv samt de motioner som anknyter till detta.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag till bibliotek, bildkonst, konsthantverk m.m. samt arkiv

Utskottet tillstyrker regeringens budgetförslag i de nu behandlade delarna.

Med anledning av ett motionsyrkande frän Åke Wiclorsson m.fl. gör utskottet ell uttalande om betydelsen av stödet lill konstinköp. I övrigt avstyrker utskollel motionerna och därmed samlliga fem reservafioner som fogats lill della belänkande.

Herr lalman! Reservalion nr 1 gäller medelsanvisning lill förvärv av konst för statens byggnader m.m., och reservation nr 2 behandlar stimulansåtgärder på konstomrädd.

Moderalerna anser i sin reservation nr 1, enligt Lars Ahlström, all del är klart olämpligt all staten medverkar lill konstinköp lill folkparker, bygdegärdar. Folkets hus och nykterhetsorganisalionernas samlingslokaler. Dessa huvudmän är ofta ekonomiskl beroende av ell sarnhällssiöd för all kunna uppfylla sin funklion i samhällel. Deras lokaler utgör i mänga fall samlingspunkten, där befolkningen samlas lill möten, kulturarrangemang och för andra gemensamma angelägenheter. Jag anser alt det inte är samma genomströmning av besökare i statens lokaler, i vart fall inte ule pä landsbygden. Jag tycker all slalen skall vara generös och låta sä slor del av befolkningen som möjligl stimuleras av kullurlivel. Elt konstverk, köpt av en lokal konstnär, söm pryder en folkpark, ett Folkets hus, en bygdegärd osv., kan i många fall medverka lill en bred lokal konst- och kulturutveckling, som i sin tur ger bygden slorl intresse för turist- och besöksnäring och en exlra stimulans för de boende i området.

Herr talman! Kan staten medverka till detta med ell bidrag, är det bra. Nalurliglvis kvarstår ansvaret för staten atl också tillse att statens byggnader får sill vad gäller inköp av konst.

Med det anförda yrkas således avslag pä reservationerna I och 2.

1 reservalion nr 3 lar centerparliel upp anslagskonstruktionen för bidragen lill Emigranlregislrd i Karlslad och lill Stiftelsen Emigranlinslitutet. I reservalion nr 4 lar centerpartiet upp frågan om ell särskill stöd till Emigrantregistret i Karlstad. Och slutligen, i reservation nr 5, föreslår centerpartiet en höjning av förslagsanslaget.

Herr lalman! Ulskollsmajoritelen har i dessa sammanhang valt alt stödja propositionen på så säll att utskottet anser att prövningen av behovet av bidrag till de angivna arkiven bör överlåtas ät riksarkivet och den nämnd för enskilda arkiv som finns inom myndigheten. Den enskilda sekiorns arkiv-intressenier finns represenierade inom denna nämnd. I medelsanvisningen ges ulrymme för en ökad bidragsgivning. Men utskottet är inle berett all ytterligare öka anslagsposten utöver regeringens förslag.

Herr talman! Utskottet prövar inle om de i reservationen utpekade Emigranlregislrd i Karlslad och Eniigranlinslitutet intar någon särställning utan menar att kompetensen finns hos riksarkivet och den nämnd som där har all fördela anslagen.

När del gäller lurislinlressel kring Emigranlregislrd i Karlslad borde en lokal insats frän Värmlands turistråd m.fl. kunna ge efterfrågad effekt och registret därmed utvecklas lill elt objekt som ryms inom begreppet kullur-turism.

Herr talman! Med det anförda yrkar jag avslag på reservationerna 3,4 och

5, och för säkerhels skull yrkar jag ännu en gång bifall till hemställan i betänkandet.

Jag vill avslutningsvis till Stina Eliasson säga något om SVAR. Stina Eliasson ansåg att man skulle använda försäljningsintäkterna för att utveckla SVAR. Detta anser även utskottsmajoritelen. Ulskollsmajorilelen skriver emellertid vidare på s. 7:

"Enligl ulskoltets uppfattning får det i övrigl ankomma pä riksarkivet alt inom ramen för arkivväsendets samlade behov ta lill vara verksamhetens utvecklingsmöjligheter."

Del var just denna motivering som föranledde utskottsmajoriteten att avstyrka motionerna. Utskottet har verkligen pekat på all del anser att det är vikligl alt man tar lill vara SVAR:s verksamhet.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag till bibliotek, bildkonst, konsthantverk m.m. samt arkiv

Anf. 41 LARS AHLSTRÖM (m):

Herr talman! Leo Persson sade att jag hade sagt atl det var klart olämpligt att särbehandla vissa organisationer. Del sade jag faktiskt inte. Jag sade att det var principiellt olämpligt, vilkel är en viss skillnad. Jag vidhåller alltså min och övriga moderaters uppfattning att bidragsmottagarna i likhet med andra organisationer själva bör finansiera sina konslinköp. Vi har anvisat mänga vägar för att stödja framför allt unga konslnärer. Jag vill dä nämna en sänkning av skattetrycket, en ökning av visningsersällningen och slöd lill unga konstnärers första separatutställningar.

Anf. 42 STINA ELIASSON (c):

Herr lalman! Jag vill lill Leo Persson säga följande angående bidragskon-slruklionen. Det finns faktiskt ell undanlag, vilket jag nämnde i mill anförande, och del gäller bidragsordningen för Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv. Jag har inget emol att del blir en särskild ordning för delta arkiv. Cenlern har i en reservafion understrukit alt samma undantag bör göras för Emigrantregistret. Leo Persson nämnde atl man lokall i Värmland borde salsa pengar på delta, vilket man också har gjort, både kommunen och andra. Vi vet all trycket ökade på Emigranlregislrd, inte minsl efler det jubileumsår vi firade i fjol, Sverige-Amerika-jubiléel.

Jag har slor respeki och stort förtroende för riksarkivet. Leo Persson hänvisade lill della bl.a. när det gäller SVAR och han citerade följande ur betänkandet: "Enligt utskottets uppfattning får det i övrigt ankomma på riksarkivet atl inom ramen för arkivväsendets samlade behov ta lill vara verksamhetens utvecklingsmöjligheter."

Jag antar att inle heller riksarkivet - om jag har sagl riksanlikvarieämbeiel i ställd för riksarkivet rättar jag mig själv - har fält hela sin anslagsframställning godkänd, och man simmar inte i pengar på riksarkivet. Det behövs enligl motionärernas uppfattning, både centerpartister och socialdemokrater från dessa trakter, dl särskilt och slörre ansvar från staten.

Anf. 43 LEO PERSSON (s):

Herr talman! Till Lars Ahlström vill jag säga följande: När det gäller reservationerna från moderaterna har utskottsmajoritelen en annan grunduppfattning om statens roll, nämligen alt slalen skall gynna en bred

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag liU kulturmiljö saml liU museer och utställningar

konsumtion av konst- och kullurupplevelser inom folkrörelsernas verksamhetsområden som ett komplement till vad som erbjuds inom statens egna lokaler. Därför har vi ett annal synsätt.

Föreningslokaler - Folkels hus och folkparker - ger ofla mänga människor möjlighel all ta del av dessa konstupplevelser. Men föreningarna är ofta ej i stånd att av egen krafl finansiera inköpen. Därför är del vikligl all staten bidrar och ökar tillgängligheten för en slor del av svenska folkel.

Till Stina Eliasson vill jag säga följande: Jag sade all ytterligare kontakter skulle tas med turistrådet i Värmland. Jag vet atl sådana kontakter har tagils. Värmlands turistråd planerar inför 1990 ell speciellt besökspakel i Karlstad tillsammans med Emigranlregislrd. Man skall då göra en speciell salsning och lala om vad Emigranlregislrd kan erbjuda i form av släktträffar och annat med besökare från USA. Turistrådet i Värmland hade, när jag var i kontakt med del, uppfaiiningen att man skulle klara av finansieringen,

Stina Eliasson nämnde särbehandlingen av vissa arkiv. Men dessa har inte behandlats pä något annal säll i utskollel än vad jag har sagl från lalarstolen.

Anf. 44 STINA ELIASSON (c):

Herr talman! Del hindrar ju inle, Leo Persson, all kulturutskottet beslutar föreslå riksdagen en annan konstruktion när del gäller bidragen, sä att bidrag utgår pä samma sätt som till Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv. Det är alltså bidragskonslruktionen som jag särskill var ule efler.

Överläggningen var härmed avslutad. (Betr. beslutet, se 10 §.)

7 § Föredrogs kulturulskollds betänkande

1988/89;KrU19 Anslag till kulturmiljö saml till museer och utställningar (prop. 1988/89:100 delvis).

Anslag till kulturmiljö samt till museer och utställningar

Anf. 45 LARS AHLMARK (m):

Herr lalman! I betänkande 19 från kulluruiskotlet behandlas dels kulturmiljöfrågor, dels museifrågor. Jag kommer all la upp några punkter inom vardera av dessa två områden.

I kulturulskottets belänkande 1987/88:21, som kammaren diskulerade för snarl ett är sedan, behandlades bl.a. proposifion 1987/88:104 om kulturmiljövården. Utskottet påpekade atl del i proposilionen angavs fyra områden som prioriterade för ökade insatser.

Det gällde insatser mot luftföroreningarnas och försurningens skadeverkningar pä kulturmiljön, åtgärder för värd av kulturlandskap och fornläm-ningar, insatser för slöd lill byggnadsvärden samt information och kunskapsuppbyggnad beiräffande kulturmiljön.

Vi kan nu se hur regeringen i årets budgdproposilion har behandlal dessa områden. Anslagel för insatser mol luflförorenings- och försurningsskador

får en nominell höjning på 4 %, dvs. en real sänkning. Värd av kullurland-skap och fornlämningar, byggnadsvården liksom informalions- och utvecklingsverksamheten behandlas på precis samma sätt: reala sänkningar över-alh.

Om prioriterade kulturområden av regeringen behandlas pä det sättet, frågar man sig hur de opriorilerade behandlas. Frågan är naturligtvis retorisk: en blick pä anslagen till Operan och Dramaten är svar nog. Frän moderat sida har vi inle kunnat acceptera denna urgröpning av anslagen lill en viklig kultursektor. I Sverige bygger vi årligen enbart bosläder för 25 000 ä 30 000 milj. kr. Skulle dä inle slalen ha råd all salsa mer än drygl 20 milj. kr. på värd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse?

Riksantikvarieämbetet har begärt ytterligare 16 milj. kr. Glädjande nog har en majoritet i utskottet kunnal ena sig om en sådan höjning. Men socialdemokraterna spjärnar mot udden. De reserverar sig mot en höjning för alt få demonstrera sitt motstånd mol elt ökal slöd fill den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. Sällan har väl luften så snabbi gäll ur en proposition som när fjolårets proposition om kulturmiljön nu konfronteras med verkligheten.

Eflerkrigsliden har i vårl land utgjort en unik invesleringsperiod - inle minsl inom bostadssektorn. Samtidigt kan man konstalera all det som har tillskapats inle i första hand är de småskaliga trivsamma miljöer som folk verkligen efterfrågar. I ställd har vi fält ett påtvingat kolleklivboende i arkitektoniskt trista områden.

Denna gigantiska felinvestering, präglad av socialdemokralisk ideologi och människosyn, gör kraven på ell bevarande av äldre liders kullurhisloriskl värdefulla bebyggelse ännu viktigare.

Beträffande vård av kulturlandskap och fornlämningar vill jag citera några formuleringar ur förra årets betänkande nr 21. Där sägs bl.a.: "Utskottet

diskulerade förra året- relativt utförligt de problem som uppstått för

fornvärdsarbetet till följd av all beredskapsarbetena minskat kraftigt. Utskottet - som också diskuterade behovel av ålgärder för odlingslandskapet - kom till slutsatsen atl del är oundgängligen nödvändigt atl RAÄ tillförs ökade ordinarie resurser för värd av fornlämningar och kulturlandskap.

Utskottet ser mol den angivna bakgrunden med tillfredsställelse alt regeringen nu föreslår alt särskilda medel beräknas lill RAÄ såväl för atl säkerställa kulturlandskapets värden som för all göra insatser för fornvär-

den. Samtidigt måste utskottet konstatera alt de föreslagna insatserna

inle är tillräckliga för atl staten fullt ut skall kunna la sitt grundansvar för

fornvärden.--- Med hänsyn till den ökade vikt vid kuliurmiljövården som

regeringen ger uttryck åt i proposilionen anser sig ulskollel kunna utgå från all regeringen i den kommande budgetbehandlingen ägnar frågan om behovel av en fortsatt ulbyggnad av de här behandlade resurserna slor uppmärksamhel."

Av delta blev, som jag tidigare har konstaterat, en real sänkning av anslagel. Frän moderat sida finner vi detta oacceptabelt och föreslär en ökning med 4 milj. kr. Jag yrkar bifall lill reservalion 3.

RAÄ föreslår alt medlen för insatser mot luftförorenings- och försurningsskador ökas med 1 milj. kr. För detta behöver inte argumenteras ingående.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag till kulturmiljö samt till museer och utställningar

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag liU kulturmiljö samt lill museer och utställningar

Vi ser runl omkring oss vad som händer och hur nödvändigt del är med såväl forsknings- och utvecklingsarbete som konkreta ålgärder. RAÄ;s äskande tillstyrks i reservalionerna 6 och 8, lill vilka jag yrkar bifall.

Jag övergår sä till museifrägorna.

I föregående års budgetproposition redovisades de centrala statliga museerna under skilda anslag. 1 år har de sammanförts under ett par gemensamma anslag.

Motivet uppges vara att riksdagen skall få en mer samlad bild av medelstilldelningen lill den statliga museisektorn. Argumentet är sä svagt atl det utmanar löjet. Ingenting hindrar ju föredragande slalsråd all sammanföra en grupp anslag som han vill belysa i en tabell. Avsikten lorde i slällel vara dels atl kunna minska detaljeringsgraden i redovisningen, dels all kunna införa för de skilda museerna gemensamma anslagsposter, betecknade l.ex. utvecklingsverksamhet. Ansvaret för fördelningen av sådana gemensamma medel kan läggas pä regeringen eller kulturrådet. Därmed har en väsentlig del av inflytandet över de slatliga cenlralmuseerna flyttats frän riksdagen till andra organ.

Del förvånar mig något alt den övriga oppositionen, som genomskådade samma manöver i fråga om ell antal anslagsposter under anslagel F2, Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m., inle fattade galoppen när del gäller de centrala museerna. Moderalerna slär därför ensamma bakom reservalion 11, lill vilken jag yrkar bifall.

Socialdemokraterna hyser av tradition misstänksamhet mot kullurinstilu-tionerna. Del har i fråga om teater och musiklealer belysts tidigare i dag, men gäller även museiområdet. Därför har de inle velal ge inslilulionerna resurser alt utveckla sin utställningsverksamhel med l.ex. vandringsutställningar eller vidga sina publikkontakler. Socialdemokraterna har föredragit atl gynna fristående verksamheter såsom Riksutställningar.

Från moderat sida anser vi atl del är fel atl inle bällre la lill vara del sakkunnande som finns inom institutionerna. Det skulle höja kvaliteten i den utålriklade verksamhden. Därför vill vi lyfta över en del av resurserna från l.ex. Riksutställningar och Skådebanan - för all la en parallell från teater-och musikområdd - lill institutionerna själva.

Konkrel reserverar vi oss i della belänkande till förmån för en förslärkning av anslaget lill ansvarsmuseerna med 1 milj. kr. och lill statens konstmuseer med 4 milj. kr. I gengäld föreslås en sänkning av anslagel till Riksutställningar med 3 milj. kr. Jag yrkar bifall fill reservalionerna 12-15 och 26.

4 milj. kr. lill statens konstmuseer, främst för atl möjliggöra förvärv av samlida svensk konsl, är egentligen en blygsam summa. För närvarande anslås mindre än 4 milj. kr. lolall för dessa museers utställningar och allmänkullurella verksamhel saml underhåll och ökande av samlingarna och för inköp av konst av nu levande svenska konstnärer.

Det kan jämföras med de 26 milj. kr. som går till förvärv av konst för statens byggnader m.m., varav 3 milj. kr. går vidare till folkparker och bygdegårdar, eller varför inte med de ca 200 milj. kr. som går till driften av Operan. Bildkonsten är synnerligen styvmoderligt behandlad i värl land. Socialdemokraternas ovilja all ge statens konstmuseer resurser att utöka sina samlingar är ell slående uttryck för den saken. Andra ändamål ligger

socialdemokralerna desto varmare om hjärtat. Dit hör Arbetets museum i Norrköping. Slalen satsar 5 milj. kr. om året pä delta museum; totalt har nu utbetalats över 20 milj. kr. Museet drivs av en stiftelse, bakom vilken står LO, TCO, ABF, TBV och KF.

Dessa inte helt meddellösa stiftare som bestämmer museets verksamhel har inle bidragit till driften med en enda krona. Samtidigt som andra museer brottas med ekonomiska svårigheter och givelvis, om de inle är slalliga, måsle ställa upp med egna pengar för att få del av statsbidrag, så har LO och de övriga huvudmännen bakom Arbetets museum endast atl lägga ut en ärlig beställning pä 5 milj. kr. så levereras pengarna ur statskassan.

Låt mig fråga ulskoltets talesman Sylvia Peltersson: Hur länge skall della märkliga skådespel forlgä: all en fristående sfiftelse utan egen insats älnjuler statliga bidrag lill hundra procent, ja, i praktiken till mer än hundra procent av sina driftskostnader? Är della den sanna bilden av arbetarrörelsens kullurintresse? Dä gör Arbetets museum åtminstone nytta som åskådningsexempel.

Herr lalman! Jag yrkar bifall även till reservation 16.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag till kulturmiljö samt till museer och utställningar

Anf. 46 LOLA BJÖRKQUIST (fp):

Herr talman! Den socialdemokratiska regeringen har inle egen majoritet i riksdagen. Alla som är intresserade av kulturmiljövård och alla som på andra kulturområden har fåll slöd av en utskotlsmajorilet utan socialdemokrater kan i dag vara glada för det. En majoritet i kulturutskottet föreslår atl riksdagen beslutar tillföra 16 miljoner ulöver vad regeringens budgetproposition anger för kulturmiljövård. Del gäller alllsä anslaget för vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

Medan kulturminnen vittrar sönder och kulturmiljöer riskerar atl splittras väljer socialdemokraterna atl skjula problemen framför sig minst ell är lill.

För oss i folkpartiet är värden av kulturarvet ell absolul krav. När del gäller budgetberedningen för 1990/91 får inle denna post urholkas på nytt. Inte heller får den uppräkning som utskottet nu föreslagit tas lill intäkt för atl andra kullurmiljöitisatser fär slå tillbaka. Folkpartiet och utskottet betonar vikten av att intentionerna beträffande förra årets reformer kan fullföljas. I della sammanhang vill jag också nämna alt folkparliel i en molion har föreslagit atl tre bilrädande länsantikvarier, utöver de tre som regeringen föreslär, skall tillföras länsstyrelsernas nalurvårdsenhet.

Den ökande medvetenheten i Sverige om betydelsen av vårt kullurarv kommer alt innebära framlida krav på omprövning vad gäller inriktning, former och omfattning av statens insatser. Jag vill peka på några nu aktuella områden.

För tre och ell halvl är sedan beställde riksdagen på förslag av kulturutskottet en översyn av värdefulla kulturmiljöer - induslriminnen och herrgårdar - i syfte att försöka lösa de problem som finns beträffande bevarandet av dessa miljöer. I fjol tillsattes en utredning, och rimligen kommer denna all peka pä atl del finns behov även av ekonomiska överväganden.

Likaså är del iroligl att de bebyggelsemiljöer som har utpekats vara av riksinlresse innebär krav på omprövning av statens insatser. Dessutom har allt fler ule i landel kommit atl betrakta upprustning och nyanvändning av

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag lill kulturmiljö samt till museer och ut-stäUningar

kulturmiljöer och kulturminnen som betydelsefulla invesleringar på lång sikl, bl.a. med tanke på turistnäringen. Det är värdefullt all kultur och turism kan berika varandra pä elt kvalitativt bra sätt och all staten har möjligheter att stimulera lill en sådan ulveckling.

Jag vill också nämna den riksomfattande landsbygdskampanjen "Hela Sverige ska leva", som även har inneburit atl intresset för hembygden och kulturmiljövården har stimulerats.

Därför är del mycket bra atl kulturministern har givit riksantikvarieämbetet i uppdrag atl fördjupa sin anslagsframslällning inför budgetåret 1990/91, just med tanke på kulturmiljövärdens förutsättningar i olika delar av värt land.

När kulturmiljövård diskuteras får man inte glömma borl alla enskilda och hembygdsorganisalioner som verkar ute i landel. Trots blygsamma eller inga kommunala medel har de envist samlat föremål och varil kunskapsförmedlare och opinionsbildare. Pä så vis har de gjort - och gör forlfarande - en ovärderlig insats. Trots alll engagemang finns det betydande kullurminnen och fornlämningar som är så goll som okända för svenska folket. 1 Öslergölland l.ex. har vi Lunds backe i Vallerslads socken ulanför Skän-ninge - ett enastående fornlämningsområde med ca 200 fornlämningar. I huvudsak rör det sig om runda stensätlningar. Men del finns också elt sjuttiotal resta stenar. Frän platsen har man en vid utsikt över slätten och kyrkorna. Först nu i vår skall området flygfotograferas. Jag tror alt det dä blir ännu fler som kommer all vara intresserade av all besöka platsen.

I della betänkande behandlas också frågor om museer och utställningar. Jag vill nämna något om de ställningstaganden som folkpartiet har gjort i utskottet.

Till de centrala museerna hör slatens konstmuseer, som också är ett av våra fem ansvarsmuseer. Budgeten har inle nämnvärt uppräknats under de senasle åren. Delta och de höjda konstpriserna har inneburit drasfiskt minskade möjligheter all förvärva konstverk - framför allt till Moderna museet och Nationalmuseums olika avdelningar. För framtiden innebär det en risk för atl man inte kan fylla de luckor som uppstår i samlingarna vad gäller nufida svensk konsl. Detta påtalade vi i folkparliel senast förra årel.

Jag yrkar bifall lill reservalion 14, där dessa frågor närmare ulvecklas. Folkparliel, moderalerna och miljöpartiet föreslär nämligen all 4 milj. kr., utöver vad utskottet hemställt om, skall gä lill slatens konstmuseer under anslaget Vissa kostnader för utställningar och samlingar m.m.

Yllerligare ett av våra fem ansvarsmuseer. Naturhistoriska riksmuseet, vill jag beröra. I tvä motioner till riksdagen - Jan-Erik Wikslröm är en av motionärerna - pekar man pä hur angelägel det är all tillgodose Naturhistoriska riksmuseets samlade behov av till- och ombyggnad.

I årets budgetproposition redovisar regeringen myckel kortfattat all del är aktuellt att påbörja den sedan 1984 projekterade etapp 2-ulbyggnaden, men då endasl i ringa omfattning.

När nu hela svenska folket har väckls och man har insett hur vikliga vår natur och värl djurliv är, borde Naturhistoriska riksmuseet fä en chans all vara en spjutspets för forskningen och den pedagogiska verksamheten när del gäller ekologi.

Vid dl besök som vi i ulskollel nyligen gjorde pä Naturhistoriska museet framstod de stora bristerna klarl främsl vad gäller arbdsmiljön och möjligheterna all bygga upp de basulslällningar som del redan har avsatts medel till.

Ell enigl ulskoll anser all hela elapp 2, alllsä inle bara den föreslagna Omnileatern, kan påbörjas inom de tre närmaste åren och all det är angeläget att sä sker. Det är vikligl alt våra regionala och lokala museer fär möjligheter till utåtriktade verksamheter med utställningar och pedagogiska program, inle minsl rikiade lill barn och ungdom. Genom all söka samarbele med ideella föreningar och sludieförbund har många museer ule i landel breddat sina uppgifler. På sä vis har de lockat nya besökare, som har kunnat fä en bällre överblick över både nutid och dåtid. Del är också vikligl all kompetensen för värd och konservering kan upprätthällas och att del finns utbildningsmöjligheter för dem som vill ägna sig ål sådanl. En samlad bedömning av regionernas behov av statliga stöd borde för länge sedan ha gjorls. Folkpartiet har i ulskollel reserveral sig lill förmän för lolall 30 nya grundbidrag lill tvä museer ule i landel - Göteborgs museer och Helsingborgs museum. Vi stödjer därmed de förslag som har lagls fram av folkparliel dels i en parlimolion, dels i enskilda motioner. Vi anser alt del är så angelägel all lillgodose behoven av slöd alt del inle är lämpligt all avvakla den ulredning som försl helt nyligen har tillsalts. Ingela Mårtensson, en av motionärerna, kommer att ta upp de problem som gäller för Göteborgs museer i ell senare inlägg.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill reservalionerna 18 och 19 och till de följdreservationer som folkpartiet slår bakom. I övrigt yrkar jag bifall lill ulskoltets hemställan.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag till kulturmiljö saml lill museer och utställningar

8 § Pä förslagavandre vice talmannen beslöl kammaren kl. 17.50 att avbryta debatten om kulturulskollds belänkande 19 och ajournera förhandlingarna lill kl. 18.00, då voteringarna skulle börja.

9 § Förhandlingarna ålerupplogs kl. 18.00 under ledning av försle vice talmannen.

10 § Företogs lill avgörande bostadsutskottets betänkande 1988/89:BoU8, näringsutskottds betänkanden 1988/89:NU22, NU21, NU19 och NU23 (slutdeballerade den 20 april) saml kulturutskottets belänkanden 1988/89:KrU15, KrU16 och KrU18 (slutdeballerade vid dagens sammanträde).

Prot. 1988/89:103 Bostadsutskottets betänkande 8

25 april 1989 Mom. 1 (redovisningen i budgetpropositionen av personalförslärkningarna

på länsstyrelserna) Utskottels hemslällan bifölls med 197 rösler mol 117 för reservalion 1 av

Agne Hansson m.fl. 1 ledamot avsiod från alt rösla.

Mom. 2 (ändringen av länssiyrelseinstruktionen m.m.)

Utskottets hemställan - som slälldes mot reservalion 2 av Erling Bager och Siw Persson - bifölls med acklamation.

Mom. 3 (förstärkningar av länsstyrelsernas resurser för bl.a. prövning och fillsyn enligt miljöskyddslagen)

Utskottets hemställan - som ställdes mol dels reservalion 3 av Erling Bager och Siw Persson, dels reservation 4 av Agne Hansson och Rune Thorén, dels reservation 5 av Krister Skånberg - bifölls med acklamation.

Mom. 6 (åtgärder för alt bevara ell småskaligt jordbruk i Stockholms närhel) Ulskoltets hemställan bifölls med 275 röster mot 39 för reservalion 6 av Jan Strömdahl och Krister Skånberg. 1 ledamot avstod från all rösla.

Mom. 7 (yllerligare resurser fill kullurmiljöenheterna)

Utskottets hemställan - som slälldes mot dels reservalion 7 av Erling Bager och Siw Persson, dels reservalion 8 av Agne Hansson och Rune Thorén -bifölls med acklamation.

Mom. 8 (medel för att bevara odlingslandskapet i Stockholms län)

Utskottets hemställan - som slälldes mot reservation 9 av Jan Strömdahl coh Krister Skånberg - bifölls med acklamation.

Mom. 9 (länsstyrelsernas befattning med alkoholärenden)

Utskottets hemställan - som slälldes mot reservation 10 av Agne Hansson och Rune Thorén - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemslällan bifölls.

Näringsutskottets betänkande 22

Mom. 5 (anslag till Statens industriverk: Förvaltningskostnader)

Utskottets hemslällan - som ställdes mot dels reservalion 1 av Hädar Cars m.fl., dels reservation 2 av Lars Norberg - bifölls med acklamation.

Mom. 6 (anslag lill Statens industriverk: Utredningsverksamhet)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservalion 3 av Lars Norberg -bifölls med acklamation.

Mom. 9 (hantverkskonsulenter)
Utskottets hemslällan - som slälldes mot reservalion 4 av Hädar Cars och
96 Gudrun Norberg - bifölls med acklamation.

Mom. Il (anslag till Branschfrämjande åtgärder) Prot. 1988/89:103

Utskotlels hemslällan bifölls med 221 röster mol 95 för reservalion 5 av 25 april 1989 Hädar Cars m.fl.

Mom. 12 (rikllinjer för ulvecklingsfonderna)

Ulskollds hemställan-som ställdes mot reservation 6 av Hädar Cars m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 13 (utvecklingsfondernas målgrupp)

Utskottets hemslällan - som slälldes mol dels reservalion 7 av Per Weslerberg m.fl., dels reservalion 8 av Hädar Cars och Gudrun Norberg -bifölls med acklamation.

Mom. 15 (Centrala hanlverksrådd)

Ulskotlds hemställan bifölls med 181 röster mol 134 för reservalion 9 av Hädar Cars m.fl. 1 ledamol avsiod från alt rösta.

Mom. 16 (nyetableringsinsalser)

Utskottets hemställan bifölls med 273 röster mol 40 för reservalion 10 av Per-Ola Eriksson och Roland Larsson. 1 ledamol avsiod frän all rösla.

Mom. 18 (småskalig teknikutveckling)

Ulskollds hemslällan - som slälldes mol reservalion 11 av Per-Ola Eriksson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 20 (anslag till Småföretagsutveckling)

Ulskollds hemställan - som ställdes mot dels reservation 12 av Hädar Cars m.fl., dels reservation 13 av Per-Ola Eriksson m.fl., dels reservalion 14 av Lars Norberg - bifölls med acklamafion.

Mom. 26 (anslag lill Ersällning för exlra koslnader för förmånlig kreditgivning lill u-länder)

Ulskollds hemställan - som slälldes mol reservation 15 av Per Weslerberg m.fl. - bifölls med acklamafion.

Mom. 28 (affärsverket FFV)

Utskottets hemslällan - som ställdes mol reservalion 16 av Lars Norberg -bifölls med acklamation.

Mom. 29 (Norrbottens Järnverk AB)

Utskotlels hemställan bifölls med 261 röster mol 55 för reservalion 17 av Per-Ola Eriksson m.fl.

Mom. 35 (stöd lill uppfinnare)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 18 av Per-Ola Eriksson m.fl. - bifölls med acklamation.

7 Riksdagens protokoll 1988/89:101-103

Prot. 1988/89:103 Mom. 36 (program för småskalig teknikutveckling)
25aprill989 Hemställan

Utskottets hemställan - som ställdes mol hemslällan i reservalion 19 av Per-Ola Eriksson m.fl. - bifölls med acklamation.

Motivering

Utskollels motivering - som slälldes mot den i reservation 20 av Lars Norberg anförda motiveringen - godkändes med acklamation.

Mom. 37 (styrelsen för teknisk ulveckling m.m.)

Utskottets hemslällan bifölls med 294 rösler mol 20 för reservalion 21 av Lars Norberg.

Mom. 38 (europeiskt rymdsamarbete) Hemslällan

Utskottels hemställan bifölls med 179 rösler mor 135 för hemslällan i reservalion 22 av Hädar Cars m.fl. 2 ledamöler avsiod frän all rösla.

Motivering

Utskottets motivering - som ställdes mol den i reservation 23 av Lars Norberg anförda motiveringen - godkändes med acklamation.

Mom. 39 (anslag lill Europeiskt rymdsamarbete m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservalion 24 av Per Westerberg m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 40 (anslag lill Bidrag fill Tele-X-projeklet)

Utskottets hemställan - som slälldes mol reservation 25 av Hädar Cars m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 41 (anslag lill Industriell ulveckling m.m. inom informaiionsleknolo-giområdd)

Utskottets hemställan - som slälldes mot dels reservation 26 av Per-Ola Eriksson och Roland Larsson, dels reservation 27 av Paul Lestander, dels reservalion 28 av Lars Norberg - bifölls med acklamation.

Mom. 55 (Norrlandsfonden)

Utskottets hemslällan bifölls med 297 röster mot 18 för reservation 29 av Paul Lesiander.

Mom. 56 (lokala näringslivsfonder)

Utskollels hemslällan bifölls med 297 röster mot 19 för reservalion 30 av Lars Norberg.

Övriga moment Ulskoltets hemställan bifölls.

Näringsutskottets betänkande 21 Prot. 1988/89:103

Mom. 5 (koslnadsfri information till kommuner om markradon) 25 april 1989

Utskottets hemställan bifölls med 278 röster mol 37 för reservafion 1 av Paul Lestander och Lars Norberg.

Mom. 6 (Sveriges deltagande i Millnordenprojektel)

Utskotlels hemställan bifölls med 168 rösler mol 148 för reservalion 2 av Hädar Cars m.fl.

Mom. 8 (havsresursverksamhet)

Utskottets hemslällan -som ställdes mol reservation 3 av Hädar Cars m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 9 (rikfiinjer och ålgärder för ulveckling av gruvnäringen)

Utskottets hemslällan bifölls med 297 röster mol 18 för reservalion 4 av Paul Lestander.

Mom. 11 (induslrimineral)

Utskottets hemslällan - som ställdes mot reservalion 5 av Paul Lestander-bifölls med acklamation.

Mom. 13 (placeringen av tjänsten som chef vid det nalionella borrkärnearkivd)

Utskottets hemslällan bifölls med 202 rösler mot 114 för reservalion 6 av Hädar Cars m.fl.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Näringsutskottets betänkande 19

Mom. 2 (organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m.)

Utskottets hemställan med godkännande av utskollels motivering bifölls med 296 röster mot 19 för utskottets hemställan med godkännande av den i reservation 1 av Lars Norberg anförda motiveringen.

Mom. 4 (inrättande av handelskonlor i Moskva m.m.)

Utskottets hemslällan bifölls med 256 röster mol 60 för reservalion 2 av Per Weslerberg m.fl.

Mom. 6 (exportfrämjande verksamhet)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av Lars Norberg -bifölls med acklamation.

Mom. 7 (exportrådets självfinansieringsgrad)

Utskollels hemställan - som slälldes mot reservation 4 av Lars Norberg-bifölls med acklamation.

Prot. 1988/89:103 Mom. 11 (exportkrediter för reningsutrustning)

25 april 1989 Utskottets hemställan bifölls rned 277 röster mot 37 för reservafion 5 av

Paul Lestander och Lars Norberg.

Mom. 12 (skuldbyte inom exportkredilgaranlisyslemel)

Utskotlels hemslällan bifölls med 201 rösler mol 114 för reservation 6 av Hädar Cars m.fl.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Näringsutskottets betänkande 23

Mom. 1 (åtgärder för all förkorta NO:s handläggningstider)

Utskottets hemslällan bifölls med 201 rösler mot 114 för reservalion 1 av Hädar Cars m.fl. .

Mom. 2—5 Ulskoltets hemställan bifölls.

Mom. 6 (kooperaliv utveckling)

Utskottets hemställan - som slälldes mol reservalion 2 av Hädar Cars m.fl. - bifölls med acklamation..

Mom. 7 (forskning om kooperaliv verksamhel)

Utskollels hemslällan - som slälldes mol reservalion 3 av Per-Ola Eriksson m.fl. - bifölls med acklamation.

Kulturutskottets betänkande 15

Mom. 1 (de kullurpoliliska målen)

Försl biträddes reservation 1 av Ingrid Sundberg m.fl. med 137 rösler mol 22 för reservalion 2 av Alexander Chrisopoulos. 156 ledamöler avsiod från alt rösla.

Härefler bifölls utskottets hemställan med 181 röster mot 134 för reservalion 1 av Ingrid Sundberg m.fl. 1 ledamol avsiod frän att rösla.

Mom. 2 (ideellt verkande krafter inom kulturlivet)

Utskollels hemslällan - som ställdes mol reservation 3 av Ingrid Sundberg m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 5 (ökade ekonomiska insatser pä kulturområdet)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservalion 4 av Alexander Chrisopoulos - bifölls med acklamation.

Mom. 6 (del regionala kulturslödel)

Utskottets hemställan bifölls med 175 rösler mol 141 för reservalion 5 av Åke Guslavsson m.fl.

100

Mow. 7 (kullurpoliliska saisningar i Värmland) Prot. 1988/89:103

Ulskolldshemslällan-somställdesmot reservation 6 av Jan Hyttring och 25 april 1989 Slina Guslavsson - bifölls med acklamation.

Mom. 8 (decentralisering av beslul)

Ulskoltets hemslällan - som ställdes mol reservation 7 av Ingrid Sundberg m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 11 (sponsring)

Först biträddes reservalion 8 av Ingrid Sundberg m.fl. med 134 röster mol 19 för reservation 9 av Alexander Chrisopoulos. 163 ledamöler avsiod från att rösla.

Härefter bifölls utskottets hemslällan med 180 röster mot 135 för reservalion 8 av Ingrid Sundberg m.fl. 1 ledamol avstod frän alt rösta.'

Mom. 12 (kulturfonder)

Utskottets hemslällan - som ställdes mot dels reservation 10 av Ingrid Sundberg m.fl., dels reservalion 11 av Alexander Chrisopoulos-bifölls med acklamation.

Mom. 15 (den kommunala musikskolan)

Utskottels hemställan - som ställdes mot reservalion 12 av Alexander Chrisopoulos - bifölls med acklamation.

Mom. 16 (körsångens slällning)

Utskottets hemslällan bifölls med 296 röster mol 18 för reservalion 13 av Alexander Chrisopoulos.

Mom. 20 (främjande av insikten i främmande kulturer)

Ulskollds hemställan - som slälldes mol reservalion 14 av Kaj Nilsson -bifölls med acklamation.

Mom. 21 (kurdiskl kullurcenlrum)

Ulskollds hemslällan bifölls med 273 rösler mol 40 för reservation 15 av Alexander Chrisopoulos. 2 ledamöler avstod frän att rösta.

Mom. 26 (beräknande av medel för anslagsposten Till regeringens disposition)

Utskotlels hemslällan - som slälldes mot reservalion 16 av Ingrid Sundberg m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 28 (bidrag till centrumbildningar på teaterns m.fl. områden)

Utskottets hemslällan - som ställdes mot reservation 17 av Alexander Chrisopoulos - bifölls med acklamation.

Mom. 29 (bidrag till inköp av liiieralur på invandrar- och minoriieisspräk)
Utskotlels hemställan bifölls med 297 rösler mol 18 för reservation 18 av
Alexander Chrisopoulos. 101

Prot. 1988/89:103 Mom. 33 (anslag fill Bidrag fill DroUningholmsteatern)
25 april 1989 Utskottets hemställan bifölls med 173 röster mol 143 för reservalion 19 av

Åke Guslavsson m.fl.

Mom. 36 (stödet lill Immigrantinslilulet)

Utskottets hemställan bifölls med 290 rösler mol 20 för reservation 21 av Alexander Chrisopoulos. 4 ledamöler avsiod frän alt rösla.

Mom. 38 (bidrag till Sveriges konstföreningars riksförbund och Föreningen Handarbetets vänner)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 22 av Åke Guslavsson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 39 (anslag lill Kullur i arbetslivet, m.m.)

Först bilräddes reservation 23 av Ingrid Sundberg m.fl. - som slälldes mol dels reservalion 24 av Jan Hyttring och Stina Gustavsson, dels reservalion 25 av Alexander Chrisopoulos - med acklamation.

Härefler bifölls utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 23 av Ingrid Sundberg m.fl. - genom uppresning.

Mom. 40 (anslag lill Lokal biblioteksverksamhet)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 26 av Ingrid Sundberg m.fl., dels reservation 27 av Alexander Chrisopoulos-bifölls med acklamation.

Mom. 41 (en bibliotekslag)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservalion 28 av Alexander Chrisopoulos och Kaj Nilsson - bifölls med acklamation.

Mom. 45 (anslag lill Bidrag lill samisk kultur)

Utskottets hemställan bifölls med 258 rösler mot 56 för reservalion 33 av Jan Hyltring m.fi. 2 ledamöler avstod från alt rösla.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Kulturutskottets betänkande 16

Mom. I (anslag till Visningsersättning ål bild- och formkonstnärer) Försl bilräddes reservation 2 av Lars Ahlmark m.fl. med 59 rösler mot 19

för reservation 3 av Kaj Nilsson. 235 ledamöter avsiod från att rösla. Härefler bilräddes reservation 1 av Åke Guslavsson m.fl. med 145 rösler

mot 76 för reservalion 2 av Lars Ahlmark m.fl. 94 ledamöter avstod frän att

rösta.

Slutligen bifölls utskottets hemslällan med 158 rösler mol 144 för

reservalion 1 av Åke Gustavsson m.fl. 12 ledamöter avstod frän alt rösta.

102

Mom. 3 (särskilda insatser för tonsättare och fonogramarfisler) Prot. 1988/89:103

Utskottets hemslällan - som ställdes mot dels reservalion 4 av Lars 25 april 1989 Ahlmark m.fl., dels reservation 5 av Alexander Chrisopoulos - bifölls med acklamation.

Mom. 5 (en karlläggning av konstnärers ekonomiska situation)

Utskottets hemställan - som slälldes mol reservalion 6 av Åke Guslavsson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 6 (stöd lill utställningar och aleljéarbete utomlands)

Utskotlels hemslällan - som ställdes mot reservalion 7 av Åke Guslavsson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 7 (viss utställning)

Utskottets hemslällan - som ställdes mot reservalion 8 av Åke Guslavsson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 8 (vissa stipendier)

Utskollels hemslällan - som ställdes mot reservation 9 av Lars Ahlmark m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 11 (en generell uppräkning av anslagel)

Ulskoltets hemställan - som slälldes mol reservalion 10 av Alexander Chrisopoulos - bifölls med acklamation.

Mom. 13 (vidareförsäljning av konst) Hemslällan

Försl biträdddes hemslällan i reservafion 15 av Jan Hyttring och Stina Guslavsson med 43 rösler mol 19 för hemställan i reservalion 16 av Alexander Chrisopoulos. 254 ledamöler avsiod från att rösta.

Härefler bifölls ulskoltets hemslällan med 255 rösler mol 56 för hemställan i reservation 15 av Jan Hyttring och Slina Gustavsson. 3 ledamöter avstod frän alt rösta.

Moli veri ng

Ulskollds motivering godkändes med 210 rösler mot 59 för den i reservalion 14 av Lars Ahlmark m.fl. anförda motiveringen. 46 ledamöler avstod från all rösla.

Mom. 14 (anslag lill Inkomstgarantier för konslnärer)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 17 av Åke Guslavsson m.fl. - bifölls med acklamafion.

Mom. 15 (uttalande om en ökning av antalet inkomslgaranlier för konslnärer)

Utskollels hemställan bifölls med 173 röster mot 143 för reservafion 18 av Åke Guslavsson m.fl.

103

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag till kulturmiljö samt till museer och utställningar

Mom. 16 (grundbelopp för biblioteksersältningen)

Utskottets hemställan bifölls med 294 röster mot 19 för reservalion 19 av Kaj Nilsson.

Mom. //(anslag till Ersällning ål förfallare m.fl. för ullåning av deras verk genom bibliolek m.m.)

Utskottets hemslällan - som slälldes mol reservalion 20 av Kaj Nilsson -bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskollels hemställan bifölls.

Kulturutskottets betänkande 18

Mom. 4 (anslag lill Förvärv av konsl för statens byggnader m.m.)

Ulskollds hemslällan bifölls med 255 röster mol 60 för reservalion 1 av Ingrid Sundberg m.fl.

Mom. 5 (uttalande om stimulansåtgärder på konstens område m.m.)

Utskottels hemställan - som ställdes mol reservalion 2 av Ingrid Sundberg m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 9 (anslagskonstruktionen för bidragen till Emigranlregislrd i Karlstad och Stiftelsen Emigranlinslilutet)

Utskottels hemställan bifölls med 275 röster mol 41 för reservation 3 av Jan Hyttring och Slina Guslavsson.

Mom. 10 (slöd till Emigranlregislrd i Karlslad)

Utskotlels hemslällan - som ställdes mol reservalion 4 av Jan Hyltring och Slina Gustavsson - bifölls med acklamation.

Övriga moment

Utskotlels hemslällan bifölls.

11 § På förslag av försle vice lalmannen medgav kammaren all de ärenden som hann debalteras färdigi under återstoden av dagens sammanträde skulle fördas till avgörande i ett sammanhang i början av morgondagens arbelsplenum.

12 § Anslag till kulturmiljö samt till museer och utställningar

(forls. kulturulskoltels betänkande 19)

104

Anf. 47 STINA GUSTAVSSON (c):

Fru talman! Förra veckan debatterade riksdagen anslaget lill länsstyrelserna. Vid det tillfället var inle riksdagens majoritet för att ta fram en plan för den fortsatta utbyggnaden av länsslyrelsernas kullurmiljöenheler. Del är desto mer glädjande atl vara i kammaren i dag, när kulturutskottets majoritet

bestämt sig för en salsning på de direkta anslagen till vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Därmed kan säkert också länsstyrelserna få möjlighel alt disponera större belopp än hillills.

Det hade naturligtvis även varil glädjande om utskottet ställt upp för information om och ulveckling av näraliggande verksamheter. Jag skall här endast beröra hembygdsrörelsens roll i sammanhanget.

Hembygdsrörelsen har en betydelsefull roll när det gäller kuliurmiljövården. Därför är del av största vikt all Riksförbundet för hembygdsvård får resurser för att stimulera verksamheten inom hembygdsrörelsen. Ell bifall till centerpariieis reservation nr 5 skulle möjliggöra det.

Riksförbundet för hembygdsvärd log 1986 inilialiv lill alt samla hela hembygdsrörelsen och Folkrörelsesverige till en gemensam kamp för levande bygd och natur. Bakgrunden lill delta initiativ var atl man inom hembygdsrörelsen kände ell slorl hot mol vårl kulturlandskap och mot det levande kulturarvet i form av växter och djurarter.

Jag yrkar bifall lill reservalion 5 angående medel för anslagsposten Informalion och ulvecklingsverksamhel. Likaså yrkar jag bifall lill reservalionerna 3 och 6, i vilka krävs större satsningar pä vård av kulturlandskap och fornlämningar och slörre insatser mot luftföroreningsskador och försurningsskador. Jag yrkar också bifall lill följdreservalionen nr 9.

Fru lalman! Statens naturvårdsverk och Länsmuseernas samarbetsräd har föreslagil alt tjänster för museiekologer inrättas vid samlliga länsmuseer. Enligt centerparfiets mening är det angelägel all en sådan förslärkning nu kommer lill stånd, sä alt museerna pä ell bällre säll än hiltills kan verka inom miljö- och nalurvårdsomrädd.

Jag yrkar bifall till reservalionerna 20 och 22.

Sedan är det sä, all flera regionala museer inle når upp lill en acceptabel miniminivå i fråga om resurser. Enligt centerns mening behöver museerna tilldelas minsl 15 grundbelopp för att pä ell lillfredsslällande säll kunna fullgöra sina uppgifler.

Jag yrkar bifall lill reservalion 17.

Vi har fidigare i dag lalal om den övergripande kullurverksamhden och slatens ansvar för denna. Sålunda har de centrala riksinstilutionerna ansvar för kullurlivel i hela landel. För all dessa insfitulioner skall kunna förväntas medverka i dl framälsyflande ulvecklingsarbete är det vikligl all inga direki akuta ekonomiska svårigheler föreligger. Nu har löneaviald gett en utdelning även för anställda vid dessa institutioner, vilket gör all här måste lill en förstärkning utöver vad regeringen föreslår.

Jag yrkar därför bifall till reservationerna 12 och 13.

Fru talman! I kulturulskoltels betänkande 1988/89:1 redovisade utskoltd utförligt den besvärliga silualion sorn föreligger i fråga om de faktiska möjligheterna atl få slalsbidrag lill ny- och ombyggnad av tealer-, konserl-och museilokaler. Frågan om huruvida exempelvis dl sådanl slödsystem skall införas för kullursekiorn fär i förslå hand prövas av regeringen i budgetsamrnanhang, anförde dl enhälligl ulskoll.

Cenlerparliet anser del vara beklagligt alt regeringen inle funnit del vara möjligt att i årels budgetproposition lägga fram förslag om elt siödsyslem av

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag till kulturmiljö samt tiU museer och ui-ställningar

105

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag tiU kuUurmiljö samt till museer och utställningar

106

angivel slag. Det är uppenbart alt elt sådant behövs, och särskill framträdande är behovet pä museiområdet.

Jag yrkar bifall lill reservalion 25, innebärande 5 milj. kr. under ell nytt anslag för bidrag lill om- och nybyggnad av icke-statliga museilokaler.

Anf. 48 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk);

Fru lalman! I föreliggande betänkande behandlas två vpk-mofioner. Den ena gäller ökat stöd till ansvarsmuseerna. Vpk föreslår där en ökning av anslagel lill de fem ansvarsmuseerna med 1 rnilj. kr. Tyvärr har det förslaget inle vunnit majorilel i utskottet. Det har avgivits en reservation, som jag yrkar bifall lill.

Den andra vpk-motionen som behandlas gäller byggnadsvärd under anslaget F 28, Kulturminnesvård. Här kan man återigen notera en lilen men välkommen parlamentarisk seger för vänsterpartiet kommunisterna. Vår motion återfinns i utskottets majoritelsskrivning, och vårt krav all riksantikvarieämbetet skall få de 16 milj. kr. som ämbetet väl behöver för atl fullgöra sin verksamhel har tillgodosdts. Självfallet är vi glada för denna parlamentariska seger, men ännu gladare måste riksantikvarieämbetet vara för att man har fått de pengar man behöver.

Det finns inte anledning alt orda mer om della. Jag yrkar bifall lill de reservationer där vpk är med och i övrigl till utskotlels hemslällan.

Anf. 49 KAJ NILSSON (mp):

Fru talman! Före ajourneringen och voleringen behandlades det här betänkandet mycket utförligt, och jag skall inle gå in på de olika posterna så noga.

När det gäller kulturulskollds belänkande 19 om anslag till kulturmiljön kan jag inkassera en glädjande framgång för miljöpartiet. Utskottet har ju accepterat en kraftig höjning av det s.k. byggnadsvårdsbidraget, anslagsposten Vård av kullurhisloriskl värdefull bebyggelse, på förslag av bl.a. miljöpartiet, med 16 milj. kr. utöver regeringens förslag. Vi är givetvis myckel tacksamma för all en majoritet insett nödvändigheten av alt satsa ordentligt nu - dvs. budgetåret 1989/90 - pä della område.

Tyvärr har vi i miljöpartiet de gröna inte lyckals lika bra med höjningen lill insatser för fornvård med 6 milj. kr. mer än regeringen föreslår, men vi hälsar med tillfredsställelse att moderalerna och centerpartiet föreslår en betydande ökning med 4 milj. kr., vilkel framgår av reservation 3. Jag yrkar i första hand bifall lill miljöpartiets reservalion 4.

När del gäller insatser mot luftförorenings- och försurningsskador enligt riksantikvarieämbetets önskemål är vi glada för atl ha kunnal gä tillsammans med m och c i reservalion 6 med krav pä en ökning om 1 milj. kr. lill detta ändamål utöver vad regeringen föreslår.

Fru talman! Jag yrkar alllsä bifall lill reservalion 6.

Del är hell oacceptabelt atl förstöringen och sönderviitringen av mänga av våra kulturskatter blir alltmer påtaglig. Riksantikvarieämbetet har ju krävl en uppräkning, och vi i miljöpartiet anser all denna är lika välmotiverad som uppräkningen av anslaget till vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Vi hoppas alltså i första hand atl del blir 6 milj. kr.

Miljöpartiet de gröna ser med viss oro atl statens konstmuseer inte ges tillräckliga medel för inköp av konsl som speglar liden och samhället och som kan ge en helhetsbild av bildkonstens utveckling i vår lid.

Fru talman! Jag får därför yrka bifall lill ireparlireservalionen nr 14, som innebär all anslagsposten Statens konstmuseer förstärks med - som någon sade här - blygsamma 4 milj. kr. ulöver vad regeringen föreslagit.

Personligen skulle jag med glädje se alt reservalion 19 fick röna allmänt bifall. Del gäller nämligen all skapa utrymme för all 15 grundbelopp skall kunna tilldelas Helsingborgs museum. Del rör sig om 1 281 000 kr. - väl moiiverade pengar lill bl.a. del för svenska förhållanden unika friluftsmuseet Fredriksdal, som förulom Poppes teater omfattar en fin botanisk trädgård.

Jag yrkar alllsä bifall lill reservation 19. I övrigl yrkar jag bifall lill utskottets hemslällan.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag till kuUurmiljö samt till museer och utställningar

Anf. 50 SYLVIA PETTERSSON (s);

Fru talman! Tvä av de mesl spännande delarna av kulturområdet är utan tvivel kulturmiljön och museerna. Det finns så myckel utveckling på gäng, del finns sä mänga möjligheter som ännu inle är prövade. Del finns problem också. Del främsta är väl pengabrislen. Men här som pä andra områden skall vi akta oss för att fastna i problemen. Hos både organisationer och enskilda finns ell engagemang, som vi bör se som vår uppgifl all uppmuntra och la till vara.

Ulvecklingen kommer naturligtvis att se litet olika ut i olika delar av landel, och del är bl.a. därför som vi tycker atl del kan få la lilel lid all få fram allsidigl underlag för slällningslagande dä del gäller den regionala kulturverksamheten i framliden.

Del finns sä mänga trådar som skulle kunna knytas ihop regionalt och även lokalt, om man kan och vill: museer och teatrar - både insfitulioner och fria grupper - bion och biblioteket och konsthallen, folkbildningen och föreningslivel, samlingslokalerna, kullurarbdarna. amalörgrupperna, radio och TV, skolan, barnomsorgen och fritidsgården. Alla kan samverka för bättre resultat - och som sagt olika i olika län alltefter inlresse. förutsättningar och lust all samverka.

Del pågår ett utvärderingsarbete pä dessa områden, l.ex. för alt förbällra förulsällningarna all förvalta kulturhistoriska miljöer, särskilt herrgårdar och industriminnen. Del pågår forskning om åtgärder mol luftföroreningarnas inverkan pä kulturmiljön, och det görs en ulvärdering av förutsättningarna för förnyelse och ulveckling av del regionala kullurlivel som berör även museerna och kuliurmiljövården.

Fru lalman! Vi har frän socialdemokratiskt håll i utskollel reserveral oss mot en höjning av anslagel lill byggnadsvård. Del är inle därför all vi skulle anse att anslaget redan är fillräckligl slorl - mol del lalar ju vårl gemensamma uttalande i utskollels betänkande förra årel.

Nej, det hänger samman med alt vi har gjort den bedömningen all även kuliurmiljövården bör ses som en del i den regionala utvecklingen. I förnyelsearbetet kan kulturmiljön bli elt viktigt inslag, dels när del gäller alt la lill vara de kuliurella värdena i den yllre miljön, dels när del gäller samspelet mellan kulturarvet och dl skapande kullurliv. Del framgår också

107

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag tiU kulturmiljö saml lill museer och utställningar

av propositionen alt della var tänkt att bli en viklig del i nästa års budget. I årels budgetproposition uppdras ju åt riksantikvarieämbetet atl inför nästa budgdomgäng göra en fördjupad anslagsframställning med utgångspunkt i bl.a. kullurmiljövårdens förutsättningar i landels olika delar.

Bakom våra förslag ligger en tanke och en planering som omfattar hela områdel. Vi utgick ifrån all del fanns liknande överväganden även i de andra partierna. Men nu har vi fält lära oss atl del inle riktigt stämmer. Inle för alt del kan betraktas som opassande pä något sätt alt inslämma i andra partiers goda förslag, men bevekelsegrunden borde väl vara litet stabilare, litet mer genomtänkt, än atl ge regeringen smäll pä fingrarna.

Skillnaden pä kullurens område mellan oss socialdemokraier och alla övriga parfier var ju i ulgängslägd atl vi hade bestämt oss för en myckel offensiv salsning pä kulturen. Vi stod där med våra 300 milj. kr. och de överväganden sorn måsle göras för atl resultatet skulle bli sä bra som möjligl. De flesla områden krävde ulvärdering, planering och lid. Det gäller bl.a. pä de områden vi behandlar i dag.

Jag kan mycket väl förstå alt del blev en aning frustrerande för de flesta av er atl vi log del här iniiiaiivel pä kulluromrädd och alt ni därför nu gör vad ni kan för all förringa den socialdemokraiiska insalsen. Jag är alldeles säker på all ni pä läng sikl inte kommer atl lyckas.

Fru lalman! Alt centerpartiet har hafl elt egel lilel sedeltryckeri har jag misstänkt länge. Nu bekräftas del, lycker jag. Det verkar t.o.m. som om ni har utvidgat i år och fält utrymme för all låna ul nyckeln lill de andra partierna. Moderalerna försöker forlfarande alt hålla igen - och lyckas för del mesla ganska väl. Fasl någon gäng blir frestelsen all stjälpa dl socialdemokraliskl förslag även dem övermäktig. Annars känner vi igen de områden som moderaterna med förkärlek rövar pä resurser- Skådebanan, Konstfrämjandet, Kultur i arbetslivet. Arbetets museum och Riksutställningar, alll som har minsta anknytning till arbetarklassen och dess organisationer. Det är de tvä sistnämnda institutionerna som behandlas i det här betänkandet.

Efler atl ha försökl flera år i rad borde jag kanske ha givil upp hoppet om atl få moderaterna på andra tankar när det gäller Riksutställningar. Men skam den som ger sig!

Jag börjar med det som borde kunna gä hem. Centralmuseerna har redogjort för en uttalat positiv inställning till samarbetet med Riksutställningar. Pä kultursidan i Dagens Nyheler i dag läser jag en recension av Lotte Möller av Riksutställningars senasle utställning, som heter "Himla skönt. Vad är egentligen vackerl?" Lotte Möller skriver:

"Ett tåg kommer lastat. Med vada? Med skönhet.

"Himla skönt' är en utställning som inte bara engagerar åskådarna ulan också fär mänga all känna sig saligt lyckliga.

108

Del är djärvt i dessa den massmediala överlydlighdens lider alt skicka ul någol så sofistikerat pä en riksomfattande turné. Det vittnar om en ödmjuk lilltro till människors förmåga att själva känna och länka.

Men det djärvaste är ändå all lyfta ul frågan om det estetiska uttrycket ur

sitt elilisiiska reservat och placera den mill i världen, där den hör hemma."

Jag lycker all moderalerna borde falla för en sådan beskrivning. Det är ju längl ifrån sä som moderalerna ibland låler påskina, all riksulslällningar enbarl ägnar sig ät all förmedla skärmulslällningar. Riksulslällningar deltar aktivt i utvecklingen av konstbildningsarbdd. Sammanlaget lycker vi all Riksulslällningars verksamhel är elt myckel vikligl inslag i kullurlivel.

Om vårt gamla stridsäpple Arbetets museum finns också en del all säga. Här tar jag TCO:s Inge Granqvist till hjälp. Han sade i samband med en konferens orn Arbetets museum:

"De senaste 100 åren har inneburit den förmodligen största samhällsomvandling som skelt i värt lands hisloria."

Han säger vidare alt den här "genomgripande förvandlingen kunnal genomföras ulan blodsutgjutelse. Men det förtjänar påpekas att omvandlingen inle har skelt ulan strid - en strid sorn om och om igen måste vinnas. Hur har då detta gäll lill? Vad är bakgrunden lill all Sveriges befolkning, lill skillnad från många andra länder, har vall atl gä reformismens väg? Vilka inslag av sammanhållning, kollektiv styrka och enskilt ansvarstagande har lett till dagens resultat och framlidens föruisällningar?

Varje händelse, varje företeelse, belraklas som unik, ulan sammanhang med det förflutna, ulan konlakl med framliden, ulan historiska perspektiv.

Industrins och det arbetande folkets historia har inte pä samma sätt som kungligheters, adelns och prästerskapels förelrädare präglal älergivandel av vår historia."

En faklum är ju atl vi saknar kunskaper om arbetarklassen, alt denna är i slorl sell outforskad, trots all arbelarklassen ulgör en myckel slor del av den svenska befolkningen. Arbelarklassen har en egen hisloria och en egen kullur, och atl utforska, dokumentera och visa den kulluren är ell ansvar som inle bara arbetarrörelsens organisationer skall ta pä sig. Del borde ha ett vissl nationellt inlresse alt sä sker. Nu frågar Lars Ahlmark hur länge del skall utgå slalligt stöd lill Arbetets museum. Det enda jag kan svara i dag är atl del skall göra del i är också. Vi spär inte om framtiden. Vi har uttalat att del inte är meningen alt Arbelds museum skall bli ett statligt museum.

Fru talman! Elt resullal av museiproposilionen för elt par år sedan var atl ansvarsmuseerna fick elt bra resurstillskott och atl medel anslogs för utvecklingsverksamhet i samarbele med kulturrådet. Nu framläggs förslag om ytterligare 100 000 kr. per ansvarsmuseum enligl framställning från kulturrådet. Dessulom fär en rad museer extra anslag av engångskaraktär.

Om den moderata reservationen mot ett gemensamt anslag till de centrala museerna vill jag bara säga all här målar moderalerna upp en mycket avskräckande och fantasifull bild pä väggen, och sedan blir de alldeles skräckslagna över vad de får se. Det är så här, Lars Ahlmark, atl del lurar inle några ugglor i mossen. Del är iroligen därför ni blivit ensamma om den reservationen.

Vi instämmer i centerpartiets bedömning all del är myckel viktigt med ekologisk kompetens pä länsmuseerna. Däremol tror vi liksom regeringen atl förutsättningarna är olika i olika län. Bl.a. är del troligt all man kommil

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag till kulturmiljö samt lill museer och ut-stäUningar

109

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag till kulturmiljö samt tiU museer och utställningar

olika långt redan nu i uppbyggandet av sådan kompetens. Därför vill vi avvakla pågående ulredning innan vi anslår medel för den här verksamheten.

Slulligen skall jag bara nämna alt utskottet i enighet har beslutat atl be regeringen nolera atl del är i hög grad motiverat atl snarast påbörja andra etappen av upprustningen av naturhistoriska riksmuseet.

För all i någon mån om möjligl förkorta den här deballen skall jag nu la upp frågan om Göleborgsmuseerna, eflersom jag ser att Ingela Mårtensson slär efler mig pä talarlistan. Delta är dl ärende som vi behandlal flera gånger tidigare. I samband med behandlingen av det betänkande som byggde på museiutredningen tog vi slällning mol alt starta nya centrala museer. Den inställningen fullföljs i det nu föreliggande betänkandet. Frågan om slöd lill de regionala inslilulionerna, l.ex. i Göleborg, behandlas av den nu pågående ulredningen.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemslällan utom i momenten 2 och 3, där jag yrkar bifall till reservalionerna 1 och 2.

Anf. 51 LOLA BJÖRKQUIST (fp) replik:

Fru lalman! Jag håller med Sylvia Pettersson om att del ule i regionerna finns ett slorl inlresse av alt knyta ihop mänga trådar. Det är därför som del är så märkligt atl socialdemokralerna har väntat sä länge pä alt komma med sin ulredning för alt ge regionerna en chans alt knyta ihop de trådar de önskar. Jag har erfarenhet från Östergötland, där länstealern förra årel hoppades att fä ett besked om hur man säg pä teaterns grundbidrag.

Vi vill inle alls frånta socialdemokralerna glädjen av alt ge kulluren 300 milj. kr. Men skall vi vara rätlvisa var del faktiskt sä atl folkpartiet förra året hade mer medel lill kulluren än vad socialdemokraterna föreslog. Socialdemokralerna skyndade sig sedan alt rätla lill det inför valet. Alla dessa kulturarbetare som höll tysta minuter väntade och hoppades på atl det skulle komma ul någonting av de löften som gavs i valrörelsen. Men lyvärr fär de forlfarande vänta en lid. Tack vare atl vi i utskollel, ulom socialdemokraterna, har enats fär i varje fall länsanlikvarierna nu lättare all arbeia med alla de projekl som ligger och vänlar pä all få medel. Del är synd atl socialdemokraterna inle slött det förslaget.

110

Anf. 52 LARS AHLMARK (m) replik:

Fru lalman! Sylvia Pettersson hänvisade till utredningsarbetet då del gäller ökade resurser till kuliurmiljövården. Men det uttalande från förra året som hon cilerade gällde de förhoppningar som utskottet hade redan på den budgetberedning som skedde i höslas. Del är alllsä de förväntningarna som kommil på skam, vilkel jag noterar. Jag är övertygad om alt när riksantikvarieämbetet har gått fram med sitt äskande, har man också haft en fasl grund alt stå på när det gäller möjligheterna atl ulnyttja pengarna pä ett rationellt sätt. Längre än så går inle vi som fått majoritet för eller reserveral oss för förstärkningar.

Sedan gäller det Arbetets museum. Sylvia Peltersson säger alt del inte bara skall vara arbetarrörelsens organisationer som slår för pengarna. Jag tar detta näslan som ett skämtsamt uttalande, eftersom jag klagade på att del fill 100 % är staten som slår för driftkostnaderna och atl det inte kommer någol

som helsl stöd frän arbetarrörelsens organisationer. Hur länge skall del förhällandet få fortgå, Sylvia Pettersson? Är del sä man skall behandla vissa museer eller vissa institutioner, medan andra fär kämpa för sin ekonomi?

Jag kommer sä till frågan om de förändringar vi vill ha när del gäller alt utnyttja institutionerna själva för publikkontakler, för vandringsutställningar osv. Alt vi lar en del slantar från Riksutställningar - ingalunda alla pengar -och från Skådebanan och lägger dem på de olika institutionerna beror på alt vi anser atl det där finns en saklig kompelens som i dagens läge inle kommer lill ullryck. Vi tror alltså alt en sådan omfördelning av pengar skulle vara lill stor nylla.

Dessulom är det nalurliglvis sä all arbetarklassens hisloria inte bara skall skildras på elt särskill museum i Norrköping. Varje länsmuseum och en rad andra museer har som en av sina uppgifler all skildra arbetets och arbetarklassens hisloria. Därför är ell särskilt Arbetets museum trots allt en lilel egenartad företeelse.

Sylvia Petterson sade all del inte lurar några ugglor i mossen. Min erfarenhet är att om man stampar litet grand i marken, håller man ugglorna borta. Del kan ju i sä fall vara en positiv effekt av att vi i del här fallel pekar pä riskerna med den förändring i budgetsystemet som nu har genomförts.

Anf. 53 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik:

Fru lalman! Det står naturligtvis Sylvia Pellersson fritt all tolka de olika partiernas bevekelsegrunder för de förslag som vi varit eniga om. Vad gäller värl parti kan jag garantera Sylvia Pettersson all vår bevekelsegrund inle varil att slå regeringen på fingrarna, hell enkell därför atl vi inte har något som helsl intresse av det. Bevekelsegrunderna för oss har varil alt förbätlra kulturpolitiken pä dessa områden, som vi anser vara vikliga.

Jag är ledsen för atl Sylvia Pettersson inle lycker om alt de borgerliga partierna sluter upp bakom ett vpk-förslag. Även om vi hade ansträngt oss, hade det inte funnits några formella förutsättningar atl förhindra de borgerliga partierna all slödja vpk:s förslag. Den enda möjlighel som jag kan tänka mig i detta sammanhang är att vi går lill Sylvia Pellersson och frågar vilka motioner vi får lov atl väcka. Men del låter sig ju inle göra.

Del som inlräffal och som är intressant i della sammanhang är inte alt vpk kommit med sensationellt nya förslag. Det som har inlräffal är atl moderala samlingspartiet, som tidigare var del parti som gjorde del möjligl för regeringen atl fä igenom sin polilik, för första gången har ändrat taklik och nu i slörre utsträckning föreslår ökade anslag till kulturverksamhet. Plötsligt slår regeringen där med en politik som inle går igenom. Om del är någon som ni socialdemokrater bör diskutera med, är del alllsä snarare moderata samlingsparlid.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag tiU kulturmiljö samt till museer och utställningar

Anf. 54 STINA GUSTAVSSON (c) replik:

Fru lalman! Centerns ledamöter i kulturutskottet har inte något sedeltryckeri, Sylvia Pettersson. Vi har noga förankrat våra förslag i partigruppen, vilkel del lolala utfallet av vår budgel kommer all utvisa.

Ekologifrägor har hög prioritet på alla områden inom svenskl samhällsliv, ■ och museiväsendet utgör inte något undanlag. Länsmuseerna har l.ex. en

111

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag tdl kulturmiljö samt till museer och utställningar

ständigt ökad medverkan i kulturmiljövärden och har ulvecklal en helhelssyn på kullurlandskapd och människans roll i dess omvandling. Samiidigi saknas del resurser för alt denna helhetssyn skall kunna tillämpas i det dagliga arbetet.

Jag kan bara som exempel nämna atl en ny skogsavdelning invigdes vid Smålands museum 1985. Sä länge museet saknar ekologisk kompetens kommer emellertid den stora potential som finns vid skogsavdelningen all förbli oulnylljad. Också socialdemokralerna borde inse del och redan nu vara beredda alt slarla en salsning på ekologer vid länsmuseerna.

Anf. 55 SYLVIA PETTERSSON (s) replik:

Fru lalman! Lars Ahlmark säger all det inte behövs någon ulredning ulan all de 16 miljonerna till kulturmiljön skulle kunna betalas ändå. Det kom faktiskl någonting emellan betänkandet förra året och della belänkande, och del var de 300 miljoner som jag hänvisade lill, liksom uppdragd att pä ett noggrannare sätt undersöka kulturmiljöns belydelse i den regionala ulvecklingen.

När del gäller Stiftelsen Arbetets museum tror jag inte all jag sade atl det inte bara skulle vara arbetarrörelsens organisationer som skulle betala. Jag sade all det inle bara fär vara arbetarrörelsens organisationer som skall ha ansvarel för all arbetarrörelsens historia dokumenteras och visas.

Lars Ahlmark säger atl moderalerna inle alls lar alla pengar frän Riksulslällningar. Nej, lacka för det, men del som är sä lypiskt är alt del är samma område varje gäng; Riksutställningar blir alltid av med pengar i de moderata förslagen.

Jag noterar alt vi hela året framöver kommer all hilta Lars Ahlmark stampande i marken för alt undvika att ugglorna kommer fram i mossen. Det kan vi se fram emol.

Till Alexander Chrisopoulos vill jag säga alt det inte rörde sig om vpk när det gällde all tolka bevekelsegrunderna - del irodde jag att han förslod. Det har inte varil sä svårl atl tolka bevekelsegrunderna, därför all del har varil ganska tydligt atl del har gällt alt enas om det mesla för alt slå regeringen pä fingrarna.

Del var inle elt renodlat slöd för vpk som gjorde atl de 16 miljonerna för kulturmiljön kom lill. Vpk får dela glädjen med moderaterna och miljöpartiet - men delad glädje är ju dubbel glädje, sä del är väl bra.

Stina Guslavsson säger alt centern inte har något sedeltryckeri. Trols det kunde O kr. snabbi som länken bli 16 milj. kr. Del var därför som jag länkle all del fanns ell sedeltryckeri. Om ni inle har del är del ännu sorgligare, därför atl del måste betyda alt ni inle ens har en lanke på alt betala dessa pengar. Jag tror alt både riksantikvarieämbetet, hembygdsrörelsen och länsmuseerna skulle tycka atl del var kalaslrofall.

112

Anf. 56 LARS AHLMARK (m) replik:

Fru lalman! Dä del gäller riksantikvarieämbetets pengar tror jag alt del är svårl för Sylvia Peltersson att krypa bakom utredningar och säga atl pengarna inte behövs i dag. Jag påstod inte atl man inte kunde ha en viss glädje av ett utredningsarbete, men pengarna behövs i dag. Del är alldeles

ulmärkl all de i viss utsträckning har kunnat ställas lill förfogande genom majorilelsbeslul. Jag hade gärna sett atl vi hade gått lilel längre.

Slulligen vill jag nämna Arbelds museum. Problemel är att del är ell anlal organisationer som står arbelarrörelsen mer eller mindre nära, delvis utomordentligt förmögna organisationer, som har ansvaret för verksamheten - lät vara atl den är synnerligen mager - och har möjlighet all styra och slälla, medan del är skaltebdalarna som till 100 % fär betala. Det är en situation som det finns anledning atl med krafl reagera mol.

Anf. 57 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik: Fru lalman! Jag kan nöja mig med Sylvia Pdterssons försäkringar alt hon inte avsäg vpk när del gällde bevekelsegrunderna, dvs. alt vpk inte har något inlresse av all slå regeringen pä fingrarna. Del kan vi vara överens om. Jag hoppas för framliden all socialdemokraterna, i stället för alt bilda majorilel med de borgerliga partierna, skall skapa en majorilel mellan arbetarpartierna för all förbällra kulluranslagen.

Del förhållandel all vpk inle ensamt står för ökningen med 16 milj. kr. förminskar pä intet sätt värdet av atl vpk har medverkat till ökningen.

Anf. 58 LOLA BJÖRKQUIST (fp) replik:

Fru lalman! Jag Irodde inle atl jag skulle behöva tala om vilka bevekelsegrunder folkparliel hade. Vi var ju alla samlade när länsanlikvarierna besökte utskollel, och de kunde lala om i vilken situation de befann sig. Del är folkparliels bevekelsegrunder.

Anf. 59 STINA GUSTAVSSON (c) replik:

Fru lalman! Om Sylvia Pettersson hade hört pä vad jag sade hade hon också hört all de medel som centerpartiet har äskat när del gäller kulturutskottels olika poster finns med i vår totala budget. Vi brukar se till att den går ihop.

Anf. 60 SYLVIA PETTERSSON (s) replik;

Fru talman! Jo dä, Lars Ahlmark, vi är väl medvetna om all pengarna till riksantikvarieämbetet behövs. Jag kan gå sä långl all jag säger atl del som Lars Ahlmark cilerade ur förra årels belänkande forlfarande gäller men all del har kommil något emellan, dels de 300 miljonerna, dels en ulvärdering och uppdragd ål riksanlikvarieämbelet all göra en fördjupad anslagsframslällning inför näsla års budgetproposition. Det var något som folkparliels Lola Björkquisl prisade i sill anförande för en stund sedan.

Jag vill påpeka för Alexander Chrisopoulos all jag inle sade alt vpk var ensamt om kravel på 16 milj. kr., ulan jag sade all vpk fär dela äran med ell par andra partier.

Jag vill bara säga lill Lola Björkquisl alt jag undrar över bevekelsegrunderna när del gäller pengarna lill riksantikvarieämbetet för kulturmiljövården. För folkpartiels del blev 2 milj. kr. lika fort 16 miljoner som O kr. i cenlerns molion blev 16 miljoner.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag tdl kulturmiljö samt till museer och utställningar

8 Riksdagens protokoll 1988/89:101-103

113

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag tid kidturmiljö samt tiU museer och utställningar

114

Förste vice lalmannen anmälde att Lola Björkquisl anhållil all lill protokollet fä antecknat all hon inte ägde rätt till ytterligare replik.

Anf. 61 INGELA MÅRTENSSON (fp);

Fru lalman! Gäng pä gäng ivingas vi i Göleborg uppleva sialens njugghel när del gäller kulturlivet i vår stad, antingen det gäller musiklealer eller andra teatrar, konstnärlig ulbildning, botaniska trädgärden eller som i della sammanhang museerna.

Kulturinstitutionerna i Göteborg är av väsentlig betydelse för hela den västra regionen, men det är göteborgarna som fär betala. Del är framför allt socialdemokraterna som bromsar pä område efler område. Översynen av det regionala kuliuranslagd låter vänta på sig, trols all en majorilel i riksdagen ullalal sig för utredningen redan för tvä är sedan, vilket vi hörde talas orn i deballen om det förra betänkandet. Vi vänlar otåligt på resultatet.

En utredning som däremot är klar är kullurrädels ulredning av de cenlrala museerna. Den blev fulll klar 1986 och dä skrev kulturrädd; "Bilden av del iradilionella länsmuseel stämmer inte in för de kommunala museerna i storstadsområdena Göteborg och Malmö. Statsbidraget ulgär dock pä samma grunder. Utvecklingen har med tiden ändå fört med sig alt museerna i Göleborg och Malmö påtagligt halkat efter när det gäller statsbidragsandelen medan den kommunala andelen hela tiden ökat." Kulturrådet föreslog ökade anslag för all rätta till dessa skevheter.

Kulturministern har bortsett från kulturrådets påpekande och förslag. Ulredningen visade alt staten betalade 75 % av koslnaderna för Stockholms museer, 13 % av kostnaderna för Malmös museer och 11 % av koslnaderna för Göteborgs museer. Del är ingen rimlig fördelning.

Försvarel för denna fördelningspolitik är atl alla museer i Slockholm är av riksinlresse. Del är också en sanning med modifikation, men jag skall inte ge mig in i den debatten här, ulan snarare hävda all det finns museer i Göteborg som har riksinlresse, för alt inle säga internalionelll inlresse. Jag länker i första hand på Etnografiska museet, som har en samling av bl.a. textilier frän Latinamerika som är unik i världen. Svårigheten för museet är alt på ett lillfredsslällande sätt bevara och ställa ut sina värdefulla föremål.

Folkpartiet har uppmärksammat denna orättvisa, som drabbar Göteborgs museer. Jag hoppas att kulturminister Göransson också uppmärksammar och gör någonting åt denna orättvisa. Jag tror alt väljarna i Göleborg förväntar sig det. eflersom kulturministern är invald på ell Göieborgsman-dal. Folkpartiet föreslår ytterligare 15 grundbelopp till Göteborgs museer. Tyvärr har vi inle fåll majorilel i utskottet för della förslag, utan vi har fåll reservera oss fillsammans med vpk. Majorilden hänvisar i ställd lill den ulredning som skall se över del regionala kulturslödel, vilken förhalas av regeringen.

Kerstin Ekman, Erling Bager och jag har i en motion framhållit alt Etnografiska museet i Göleborg, såväl som dess motsvarighet i Stockholm, bör betraktas som riksmuseum. Samlingarna vid de båda museerna kompletterar varandra och utgör tillsammans elt riksintresse. Stockholms etnografiska museum är redan riksmuseum, men vi lycker all även Göteborgs museum kunde tas med i del sammanhanget. Därför föreslär vi all kulturrädd får i

uppdrag all se över möjligheterna alt omvandla Etnografiska museet i    Prot. 1988/89:103
Göleborg från kornmunall museum fill riksmuseum, eller cenlralmuseum    25 april 1989
sorn det nu heter.                                                                                                   \

Utskoltd svarar med att: "del inle bör inräUas fler cenlralmuseer". Vi iPmassmedie-diskulerar inte dl nytt cenlralmuseum, ulan snarare att tvä museer som kompletterar varandra skulle kunna ulgöra ett centralmuseum. Värl yrkande gäller en översyn av denna möjlighel.

Jag yrkar bifall lill reservalionerna 18 och 19.

Överläggningen var härmed avslulad.

(Beslut i ärendet skulle fattas vid nästa arbelsplenum.)

13 § Föredrogs

kulturutskottets belänkande

1988/89;KrU22 Anslag på massmedieområdet (prop. 1988/89:100 delvis).

Anslag på massmedieområdet

Anf. 62 JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp):

Fru talman! Jag ber om överseende om jag inte använder alla de minuter som jag har antecknat pä talarlistan. Jag vill yrka bifall till den reservalion om slödet lill kulturtidskrifterna som folkpartiet och miljöpartiet har skrivit under. De har ell svårl läge, och vi lycker alt ett tillskott pä 2,7 miljoner skulle vara behövligt.

I går var det precis tio år sedan de första närradiosändningarna påbörjades i Sverige. Om jag minns rätt var det Pingströrelsen i Jönköping som sände de allra första programmen. Mycket riktigt skall närradioföreningarna i nästa vecka fira tioårsjubileet jusl i Jönköping.

Bakgrunden lill alt den borgerliga regeringen lade fram dl förslag om försöksverksamhet med närradio var atl allt fler upplevde det orimliga i att de, trots alt tekniska möjligheter fanns, inle kunde sända ljudradio inom Sverige. Pingströrelsen, som var pionjärer, producerade sina program i Stockholm och skickade dem till Nordafrika, varifrån de återutsändes till svenska lyssnare.

När vi lade fram delta förslag stötte vi pä mycket hårdnackat moständ frän kulturarbetarna, från de flesta som arbetade på Sveriges radio, från kommunisterna och från socialdemokralerna. Men jag vill gärna säga att det numera är en allmän uppslutning. Den slora omvändelsen kom i och med alt Bengt Göransson blev kulturminister. Hedras den som hedras bör. Numera är arbelarrörelsen oerhört inlresserad av närradion. Den håller väl renl av på att bli den största intres.senten i närradioverksamheten. Jag lycker atl det är glädjande.

Nu finns det en rad problem med närradion. De flesta av dem tror jag går all lösa ganska enkell. De flesta sändarna behöver fä en starkare räckvidd än de har i dag. Det gäller framför allt i glesbygder. Del finns i dag ingenfing som hindrar della.

Byråkratin behöver förenklas. Framför alll skall föreningarna själva

115

Prot. 1988/89:103 kunna fatta beslut om sändningstid. Bara när de inte kommer överens skall

25 april 1989 närradionämnden behöva syssla med detta.

Anslag på massmedie området

Avgifterna häller på att bli mycket dryga. Del är något underligt atl närradionämndens byråkrati skall betalas av föreningarna. Vi tycker all myndighetsutövningen borde åvila staten. Jag tror dessulom att det är nödvändigt att acceplera alt närradiosändningarna, särskill ule i glesbygd, får en annan form än de ursprungliga hade. Jag tänker pä radio Nova som sänder över Vagnhärad och Trosa. Nu trakasseras man mycket livligt av närradionämndens kansli. Men själva närradionämnden har hittills inte utfärdat några restriktioner för radio Nova. Jag tycker att det är bra. Man kan behöva ha restriktioner och dl regelsystem för ell område som Stockholm, där närradioföreningarna konkurrerar med varandra. I Vagnhärad och Trosa är inte konkurrensen överväldigande. Vill man sända gemensamt, som man gör där, skall det accepteras. Det finns ingen anledning alt skapa problem pä närradioområdd som inle har någon täckning i verkligheten. Jag lycker alltså atl vi skall försöka komma överens om alt öka räckvidden för närradiosändningarna, minska byråkratin och acceptera atl också närradiosändningarna ulvecklas. Del är faktiskt inle närradion som är problemet när del gäller etermediepolitiken i Sverige.

En utredning pägår, som skall bli färdig under slutet av 1989. Jag hoppas, fru lalman, att vi ganska snart i riksdagen skall få la slällning lill förslag som innebär en väsentlig förenkling av hela närradiosysiemd.

Med della yrkar jag bifall lill de tvä reservationer som gäller närradion och som folkpartiet och moderala samlingsparlid står bakom.

Anf..63 STINA GUSTAVSSON (c):

Fru lalman! När del gäller kulturutskottets betänkande 22, som riksdagen nu behandlar, skall jag inrikta mig på atl något kommenlera den reservation som lämnats av centerpartiet.

1 reservalion nr 9 föreslår vi alt nordisk litteratur borde ges ut i bokserien En bok för alla. Avtalet mellan staten och Litteraturfrämjandet rörande En bok för alla skall främsl avse tidigare utgiven och lill svenska översatt litteratur. Mol detta har vi naturligtvis ingen erinran. Men vi anser att Litteraturfrämjandet, med den kunskap Litteraturfrämjandet besitter, med fördel även kunde få i uppdrag all ge ul litteratur frän andra nordiska länder på originalspråket. Tillgången på dylik litteratur är mycket begränsad i Sverige.

Reservationerna 12, 14 och 15 tar upp informalion och kullur för handikappade samt anslaget till produktionskostnader för talböcker, punktskrift m.m. Vi vill öka anslagel med 1 milj. kr. Del är viktigt att samhället kan göra kraftfulla insatser för all underlälia för handikappgrupper, l.ex. afaliker och utvecklingsstörda, atl la del av kullurutbudel och därmed få ökade möjligheler lill kullurupplevelser.

I delta betänkande behandlas också några radiofrågor. Centerpartiet

föreslär i reservalion 20 alt närradioulredningen får i uppdrag all uireda ell

stöd för sändande sammanslutningar på mindre orter. Kostnaden för

sändarhyra är ofta mycket betungande.

116 Reservationerna 22 och 23 slutligen avser finländska TV-program. Vi

anser alt sändningarna av finländska TV-program nu bör permanentas. Möjlighelen att ta emol de finländska TV-sändningarna bör också vidgas lill atl omfalla även Mälarlandskapen och Göteborgsområdet. Det är angelägel alt detta arbele bedrivs skyndsamt.

Med del anförda yrkar jag, fru lalman, bifall till reservationerna 9, 12, 14, 15, 20, 22 och 23 och i övrigt till utskottets hemställan.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag på massmedieområdet

Anf. 64 ELISABETH PERSSON (vpk);

Fru lalman! Ett stort anlal kullur- och idétidskrifter lever under knapphe-tens kalla sljärna. Självuppoffrande ideellt arbele kan inte kompensera stigande produktionskostnader och ökade portoutgifier. Dessa lidskrifter spelar en betydande roll i kultur-, idé- och samhällsdebatten. Det slalliga slödet är emellertid ytterst begränsat. Budgetåret 1987/88 fick visserligen hela 223 fidskrifter statligt slöd. Men del sammanlagda slödel till alla dessa lidskrifter uppgick lill elt belopp som var mindre än hälften av presstödet till Svenska Dagbladet. Trots att dessa tidskrifter är satta pä svältkost föreslär ulskotlsmajoriteten en reell minskning av det statliga stödet.

Snålheten mot kulturtidskrifterna rimmar mycket illa med det prat om saisningar pä kulturen som i olika sammanhang kan höras från regeringen och från den här talarstolen. Däremot är njugghelen helt i överensstämmelse med kulturpolitiken över huvud taget. Man vill gärna ge sken av alt kulturanslagen pä olika områden höjs, medan del i själva verkel mesl handlar om att omdisponera och flytta pengar mellan olika poster. Tidigare under våren har det här i kammaren visats vad del verkligen handlar om i pengar. Slår man samman ökningen av de föreslagna kulturslöden och delar upp summan pä antalet invånare, blir del faktiskt 12:50 per invånare. Del räcker inle ens till en bok för alla här i landet. Detta kan knappasl anses vara en särskilt slor satsning.

Del är naturligtvis mänga kulturområden som fär vidkännas besparingar. Till dessa hör kulturtidskrifterna, men del är nu hög lid alt dessa lidskrifter ges rimliga arbetsmöjligheter. Därför föreslog vi en uppräkning av del statliga bidraget med 25 %.

Ell annal litet udda område som får vidkännas nedskärningar, om utskollsmajoriietens förslag går igenom, gäller punkttidskrifierna. Punktskrifter är avfattade pä del enda språk som blinda personer kan läsa och skriva. Naturligtvis är det oerhört vikligl all del finns ett rikt och varierat utbud av sådana punktskrifter. Del måste finnas samhällsinformation och ell brett spektrum av litteratur.

Talboks- och punklskriflsbibliotekels produkfion av lal- och punktskrifts-böcker för lån och försäljning är av central belydelse för tillgången. Under flera är har framför alll TPB:s verksamhel med punklskriftsböcker för försäljning fått vidkännas kraftiga försämringar. Efterfrågan pä sädana böcker är betydligt större än ulbudel. De som kan läsa punktskrift, och tvingas göra del därför att de inte kan läsa någonting annat, har berättigade förväntningar om atl verksamheten skall kunna ulökas. Det är verkligen inga ohemula förväntningar. Ingen här i kammaren skulle nöja sig med del ulbud av skriven liiieralur som de blinda fär hålla till godo med. Därför, fru talman.

117

Prot. 1988/89:103 anser vpk an tal- och punklskriflsbibliotekel bör beviljas 257 000 kr. högre

25 april 1989

Anslag på massmedieområdet

anslag till punklskriftsböcker för försäljning.

Med detta vill jag yrka bifall till vpk:s reservationer 5 och 11.

Under detta anförande överlog iredje vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

118

Anf. 65 KAJ NILSSON (mp):

Herr talman! Pä grund av en höjning av hyrvideoavgifien per kassen och införande av en avgifl pä säljkassdier tillförs nu filmfonden ytterligare mellan 25 och 30 milj. kr. Detta betyder alt man kan bli lilel generösare med dessa medel. Vi är därför glada över att vi har fält vår molion tillstyrkt. Del gäller alltså all återge konslnärsnämnden en fördelningspolilisk uppgifl som den har hafl tidigare. Del rör sig om en omfördelning frän Filminstilulel till bl.a. unga filmare, och beloppet uppgår lill 2 milj. kr. Därmed minskar man i motsvarande mån filmslödet.

Inom miljöpartiet de gröna ser vi också positivt på alt biografer på små och medelslora orter nu får ett aktivt slöd för sin verksamhel. Därmed förslärks filmens roll i del lokala kullurlivet i kommunerna. Del har nyss pekats pä den prekära silualion som landels kulturtidskrifter befinner sig i. Regeringen föreslåren höjning med 747 000 kr., vilket nog bara täcker inflationen. Vissa vikliga kulturtidskrifter har en mycket svår ekonomisk silualion. Dislribuiio-nen lycks också präglas av godlycklighd. Del är svårt atl fä ut kulturtidskrifterna till ddaljislledd och sälja dem. Miljöpartiet de gröna vill öka anslagel med 2,7 milj. kr. Här är vi eniga med folkparliel och yrkar bifall till reservation 4.

Vidare föreslår vi en medelsanvisning med 2,5 milj. kr. ulöver den av regeringen föreslagna, della i syfle att stärka den svenska skönlitteraturen på marknaden. Det gäller främst utgivningsslöd till bl.a. En bok för alla samt yllerligare 15 titlar. Vidare gäller det slöd till tecknade serier för barn och ungdom samt litteratur pä invandrar- och minoritetsspråk.

Herr lalman! Med detta yrkar jag alltså bifall lill reservalion 4 och vidare till reservation 6 och 7 saml i övrigl lill utskotlels hemslällan.

Anf. 66 GÖRAN ÅSTRAND (m):

Herr lalman! I detta belänkande finns del tio moderala reservationer som jag nu yrkar bifall lill. I dessa reservationer behandlas i de flesla fall frågor där moderata samlingspartiet har velal salsa mer eller annorlunda med avsikt atl höja kvaliteter eller bredda utbud. När jag har sagl delta leder det mig in pä en filosofi som påminner mig om vad jag var med om i min politiska ungdom som ligger ungefär 30 är tillbaka i liden. Jag hade långa och ingående diskussioner med bl.a. Torsten Eliasson, som lorde vara bekanl i denna kammare, om begreppet kollektiv kullurkonsumlion och om hur man skulle se på det här alt samhället och organisationer stod för en del av kullurutbudel och att enskilda stod för annat och i vad män del var den kollektiva kullurkonsumtionen eller enskilda människors val atl möla kullur och välja kultur som var det som skulle prioriteras. När jag nu har blivit riksdagsman och kommil in i den här kretsen har jag märkt all den där debalten som vi

förde för 30 år sedan är lika akluell i dag. Reflexionen är att man fortfarande ofla mäter begreppet kvalitet i pengar - knappasl, i varje fall enligl min mening för lilel. I jusl det här belänkandet, som handlar om kulluren pä massmedieområdd, möter vi den frågeställningen i slorl sett i varje kommentar som vi gör i betänkandet.

När det gäller kulturyttringarna, som kan stödjas mycket eller litet av riksdagen, tycks del vara sä alt ålminslone socialdemokralerna regelmässigt väljer atl stödja sädana kulturyttringar som har samhällel eller vissa folkrörelser som huvudman, under det alt perspektivet blir elt annal när det gäller kulturyttringar som formats av andra. Det är inlressanl att notera atl den frågeställningen, som varil akluell ända sedan 1950-talet, lever kvar. Del är den som manifesteras i en hel rad av de reservationer som avgivils lill kulturutskottets betänkande.

Jag skall yllersl korl, herr lalman, kommenlera några saker som direki ansluter till den filosofi som jag nu har redovisat. En av dessa är synen pä litteratur och det vi kallar för kvalilelslitleralur. Moderala samlingspartiet framför i en reservation sin mening, att det måste vara en viktig kuliurpolitisk åtgärd all se lill atl del finns en bred lagerhållning av kvalilelslitleralur. Är del så alt man lycker del bör man också lägga fram förslag som möjliggör detta, vilket vi gör i en reservation lill belänkandel.

Om man lycker all kvalitetsaspekten och den filosofi jag redovisat skall prägla belänkandet bör man också se lill alt utgivningen av fonogram kan fortsätta och att del monopol som Svenska rikskonserler i det här sammanhanget har kan brytas.

Om kvalitetsaspekterna skall gälla, herr lalman, gäller del vidare atl - när enskilda och enskilda organisationer i sä slor utsträckning satsar pä närradio och närradioverksamhel - se till all reglerna för den verksamheten förenklas, vilkel vi framför i en reservalion, eller all slödel fill den ulökas, vilkel vi framför i en annan reservalion.

Tillsammans med centerpartiet har moderala samlingspartiet framförl uppfattningen atl det är rimligt alt, om vi vill höja kvaliteten i närradioprogrammen, också ge dem som sä önskar möjlighet alt ha reklam i närradioverksamheten, eftersom det omedelbart och i elt sammanhang skulle leda fill att de fick resurser att höja kvaliteten i sin egen verksamhel.

Jag noterar också mycket kortfattat att vi i de moderala reservationerna har framfört dels att det inte är riksdagens utan kommunernas sak att stödja de lokala biograferna, dels atl del inle är riksdagens ulan lokala organisationers och myndigheters sak att diskulera lokal programverksamhet.

Jag vill avsluta med en lilen kommentar lill en reservalion där moderala samlingsparlid och vpk har enats. Bägge partierna finner del anmärkningsvärt all vi inte kan yllerligare öka slödel lill synskadades punklskriftsböcker. Vi har lagl fram ell förslag som vi fullföljt i en reservation där vi talar för mer pengar till punklskriftsböcker.

Med de här kommentarerna, herr lalman, yrkar jag bifall lill de reservationer där moderata samlingspartiets representanter ensamma eller tillsammans med andra partiers representanter har framförl synpunkter.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag på massmedieområdet

119

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag på massmedieområdet

120

Anf. 67 ÅKE GUSTAVSSON (s):

Herr lalman! Efler de övningar vi hafl i eftermiddag om kulturutskottets olika belänkanden med bl.a. ell anlal socialdemokratiska reservationer är det en glädje för mig all fä yrka bifall till utskottets hemslällan pä samtliga punkter. Därefter vill jag gå över till all något kommenlera de inlägg som här har gjorls.

Biograferna berördes senasl i Göran Åstrands inlägg. Jag vill bara konsiaiera all vi lycker alt det är en viklig kuliurpolitisk uppgifl - samlliga partier med undanlag för moderaterna är överens om del - alt slödja mindre biografer runt om i landel. Ell nytt stöd har inrättats i bl.a. detta syfte, det s.k. slödet till parallelldistribution, som innebär alt man kan göra elt större anlal kopior av nya filmer sä atl man kan ha premiär pä flera mindre platser samtidigt som man har del i de kommersiellt mer intressanta områdena av landel. Della bidrar till alt stimulera filminlressd också ule i landel.

Läl mig därefler gå över lill slödet lill kulturtidskrifterna, som berörts i näslan alla de tidigare talarnas inlägg. Det är fel atl säga atl det inte sker någon ökning på den punkten. Ulöver del päslag på, för att vara exakt, 747 000 kr. som föreslås i propositionen konstateras all ytterligare 1,5 milj. kr. friställs för att användas i detta syfte genom alt behovet av pengar för försöksverksamhet minskar. Del innebär all man får 2,25 miljoner yllerligare i friska pengar. På elt anslag som dessförinnan låg under 19 milj. kr. - 18,7 eller någonting sådanl - är detta faktiskt ett ganska hyggligt påslag. Om jag räknar räll i huvudel är del över 12 %. Jagskall inle svära pä den siffran men ungefär där någonslans ligger det.

Stina Guslavsson log i sitt inlägg upp En bok för alla. Vi tycker från socialdemokratisk sida liksom cenlern självfallet atl det är vikligl alt stimulera den verksamheten, inte minsl med hänsyn lill del nära sambandet mellan bokdistribution och utmärkta lässtimulerande insatser som finns när det gäller jusl En bok för alla-verksamheten. Men vi är inte så benägna atl nu sälta i gäng med en produktion pä nordiska originalspråk i samband med den här verksamheten, bl.a. med hänvisning till alt Nordiska rådet har beslutat rekommendera ministerrådet atl vidla åtgärder för all få lill sländ den bokserie som Slina Gustavsson här diskuterat.

Dessutom vill jag gärna hänvisa till den handlingsplan för nordiskt kulturellt samarbele som kom ul någon gäng kring årsskiftet och som tar upp de frågor som diskulerades i Nordiska rädd. Den är dessulom i sak en nyttig övning i att förstå nordiska språk. Del finns alltså ingen anledning att nu biträda del yrkande som centerparliel här framfört.

Vidare har man diskuterat talboks- och punklskriflsbibliotekel. Jag vill där bara göra ett allmänt konstaterande. Utskottet säger mycket klart - där tror jag t.o.m. att vi är helt överens-all regeringen, om de i budgetpropositionen föreslagna medlen visar sig vara otillräckliga, skall återkomma med förslag om tilläggsanslag. Just i morgon skall ulskottd justera innevarande års tilläggsproposilion i del avseendel, och den justeringen innebär jusl elt tilläggsanslag i del här avseendet.

Också närradion har diskuterats av de flesta talarna. Jag vill bara göra det konstaterandet atl del för närvarande pågår en utredning som kommer atl vara klar någon gång kring årsskiftet och som lar upp de frågor som

aktualiseras av flera av reservanterna. Frågan om räckvidden är elt exempel på delta liksom frågan om närradioföreningarnas juridiska slällning och frågan om man skall ha skyldighet atl använda televerkels sändare.

Avgifterna kan man självfallet diskulera. Det finns dock en lanke bakom dem, även om man inte har argumenterat ulifrån del: Eftersom närradioföreningarna består av lokala ideella föreningar kan föreningarna väga de insatser som man gör i närradion mot andra säll att nå ut med information. Del kan jag tänka mig är en av tankarna bakom det här resonemanget.

Sedan några ord lill Elisabeth Persson. Jag menar med resonemanget när del gäller kulturtidskrifterna all del är fel alt påstå atl del sker en rejäl minskning. Del tror jag mig faktiskl ha kunnat visa med den sifferexercis jag hängivit mig ät.

Jag skall ägna mig ät ytterligare sifferexercis. Elisabeth Persson sade att kulturslödel är 12:50 per invånare. Jag menar atl del inte är det. I dl slörre sammanhang, som jag redogjorde för i den slora principiella deballen i eftermiddags, sade jag all de lolala kulturella salsningarna är i storleksordningen 11 000 milj. kr. Placerar man decimalkommal räll blir summan 1 250 kr. - del är inle så illa. Sådan är silualionen.

Herr lalman! Slulligen vill jag till Göran Åstrand säga all jag faktiskt inte känner igen mig då han säger all kulturyttringar som slär arbetarrörelsen och socialdemokraterna nära ensidigt prioriteras av arbelarrörelsen, medan den i slorl sell struntar i andra.

Försl vill jag konstatera all slörre delen av svenskt kulturliv i så fall är socialdemokralisk, enligl del resonemang som Göran Åslrand för. Han lar sig dessulom friheten all kolleklivanslula della kullurliv lill Sveriges socialdemokraiiska arbetarparti - en kollektivanslutning som vi är i full färd med all upphäva.

Med andra ord vill jag påstå alt det inte är pä det sättet. Vi skall inse atl politik i det här fallet i vart fall handlar om olika värderingar. Man värderar olika saker pä olika säll i kullurlivel. Vi socialdemokrater tycker alt del är vikligl att prioritera en bred folklig kullur, självfallet under medverkan av kulturarbetare.

Med detta yrkar jag bifall lill utskotlels hemställan i dess helhel.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

A nslag på massmedieområdet

Anf. 68 Utbildningsminister BENGT GÖRANSSON;

Herr lalman! Jag begärde ordel därför att jag fascinerades av Göran Åstrands filosofi nyss när han lalade om den kollekliva kulturkonsumtionen. Kollekliv kullurkonsumlion måste väl rimligen vara dä man går på Operan och siller tillsammans med tusen andra människor och lyssnar pä en operaföreställning. Det är väl kollektiv kulturkonsumtion - eller när man går pä bio. Men han menar inle del. Han menar all om man går lill bokhandeln och köper en bok som råkar vara utgiven av En bok för alla, då är man en kollektiv kulturkonsument. Hur skall man skilja en kollekliv bokläsare från en icke kollekliv bokläsare som har köpt en bok som har givits ut av Bonniers? Del skulle vara spännande all fä vela av Göran Åslrand.

Jag noterade också all han vände sig mol ulgivningen av grammofonskivor av Caprice. En av de skivorna beskrevs i söndags av Dagens Nyheler. Del är en jazzskiva utgiven av en grupp som heter Chapler Seven. Skivan heter

121

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag på massmedieområdet

Thumbs Up. Det är en lysande inspelning. Del är experimentell jazz, kammarjazz och myckel exklusiv jazz, och enligl Dagens Nyheter har 89 exemplar av skivan sålts.

Del är nalurliglvis skamligt atl spela in skivor som säljs i bara 89 exemplar, men om den musiken är gjord av lysande musiker som fär lillfälle atl dokumentera sitt jazzkunnande lycker jag faktiskl atl det sett i ett något längre perspektiv än detta budgetårs kan vara värl alt låta Caprice spela in även denna exklusiva jazzmusik, som aldrig platsar på de etablissemang där den verkligt omfattande kollektiva musikkonsumtionen pågår.

Anf. 69 ELISABETH PERSSON (vpk):

Herr talman! Till Åke Guslavsson vill jag säga om slödel lill kulluriidskrif-ter: Tyvärr, del räcker inle på långa vägar. Bara ökningen av portokostnaderna för dessa tidskrifter äler upp de mesla pengarna. Kulturtidskrifternas hela verksamhel baseras i hög grad pä ideellt arbele. Del är på tiden alt de fär rimliga arbetsmöjligheter.

Det slalen ger med ena handen lar den tillbaka med den andra. Ell par exempel på del är som sagt ökade portokoslnader och moms.

När del gäller punktskrifter för blinda är medlen redan otillräckliga, det vel vi. Det vore dessutom för dessa punkltidskrifter bra om de slapp leva pä nädepengar och i stället för planering av verksamhet osv. redan frän början av årel kunde veta vilket slöd de verkligen kan fä.

Jag vill alllsä upprepa mitt bifallsyrkande lill våra reservationer i dessa frågor.

När del gäller kulturslöd och ökning av kulturslöd påpekade jag all del var ökningen av stödet till kulluren som blir 12:50 per är om man slär ul det per invånare i det här landet.

Jag vel också all det totala kulturslödel är större, men av den sä omtalade satsningen på kulturen som del är fråga om blir det alltså 12 kr. och 50 öre per år. Där är jämförelsen med En bok för alla väldigl bra. Ökningen räcker inle ens till en sådan bok.

122

Anf. 70 STINA GUSTAVSSON (c);

Herr talman! I Sverige är tillgängen pä liiieralur pä originalspråk från andra nordiska länder mycket begränsad. I det avseendel skiljer sig förhållandena i vårt land frän dem som gäller i de övriga nordiska länderna.

För atl öka språkförståelsen och därmed stärka den nordiska gemenskapen och samarbetet är det viktigt all utgivningen av de andra nordiska ländernas litteratur på originalspråk får ekonomiskl slöd. Det kan l.ex. ske på del sätt som jag tidigare redogjorde för, nämligen genom atl nordisk litteratur pä originalspråket ges ul i bokserien En bok för alla.

Anf. 71 GÖRAN ÅSTRAND (m):

Herr talman! För all börja replikera på vad vice ordföranden i kullurutskotlel sade, vill jag påpeka all jag inle i milt inlägg sade någonting om arbetarrörelsens organisationer eller del socialdemokratiska partiet. Jag redovisade en filosofi som jag skall ulveckla i näsla mening. Den filosofin handlade om alt jag har dl mycket bestämt intryck av all insatser som

samhällel gör - eller som vissa folkrörelser gör - spontant fär stöd i ulskottd av socialdemokralerna. Jag efterlyste en bredd, Åke Gustavsson, som skulle kunna leda lill högre kvalitet. Det var mill budskap i den delen av anförandet.

Det var naturligtvis trevligt att Bengt Göransson gick upp och kommenterade mitt anförande om kollektiv kullurkonsumlion. Uttrycket är inte milt ulan Torsten Eliassons, som jag samarbetade med mycket länge pä 50- och 60-talen, inte minst dä har var rektor pä Biskops Arno och sysslade med Föreningen Norden. Han utvecklade en syn på kullur och kullurkonsumlion som kunde dels la sig mer kollekfivisliska termer, dels ta sig mer individualistiska termer.

Jag noterade i milt inlägg alt den deballen forlfarande pågår och leder till sädana slällningstaganden som i ulskollel.

En konkrel punkl. Jag ville diskutera Caprice och fonogrammen och deras slällning. Tänk om de i stället hade arbetat under konkurrens på del säll som moderala samlingsparlid vill i den reservalion som vi nu framför. Dä hade de kanske lyckals bällre med sina produkter, bl.a. den som Bengt Göransson här nämnde. Jag har alltså inte sagt alt man skall hindra eller förbjuda den verksamheten. Jag har sagt atl den skall breddas, så all även andra skall kunna producera fonogram pä likvärdiga villkor.

Anf. 72 ÅKE GUSTAVSSON (s);

Herr lalman! För att undvika alla missförstånd skall jag bara säga lill Elisabeth Persson alt en ökning på 12 kr. och 50 öre per år alllsä molsvarar 100 milj. kr. yllerligare i reformpengar. Utöver della måsle tidigare åtaganden fullföljas, l.ex. del vi nyss diskuterade om punkttidskrifierna. Vi talar om yllerligare reformpengar. Del var del ena jag ville säga.

Del andra är alt jag faktiskt inle lycker alt det är så illa atl få en uppräkning på mellan 12 och 13 % som del i praktiken handlar om. Vissl kunde vi önska alt kulturtidskrifterna skulle få mer, men det är ändå en hygglig uppräkningulan all del handlar om ytterligare reformpengar.

Jag har inte mycket atl säga till Stina Guslavsson mer än alt än en gäng hänvisa till de överväganden som sker inom nordiska ministerrådet. Vi fär väl se vad som händer.

Jag skall inte gräla med Göran Åstrand om hur han uttryckte sig. Om Göran Åstrand efterlyser mer bredd när del gäller det socialdemokratiska synsättet pä kulturpolitiken, så välkomnar jag honom. Det är just bredden vi är ute efler. Del gäller all nå ut till breda folklager, och det gäller alt nå ul och fä en bred geografisk spridning. Men della förutsätter kvalitet och mångfald - självfallet. Del har framgått av den tidigare, principiellt inriktade kulturdebatten.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut i ärendet skulle fattas vid nästa arbelsplenum.)

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag på massmedieområdet

123

Prot. 1988/89:103 14 § Föredrogs

25 april 1989 justitieutskollels betänkande

---------------------- 1988/89:JuU15 Anslag lill polisväsendet (prop. 1988/89:100 delvis).

Anslag tiU polisväsendet

Anslag till polisväsendet

124

Anf. 73 JERRY MARTINGER (m):

Herr lalman! Brottsligheten har ökat kraftigt under 1980-lalet och ligger i dag på en oacceptabelt hög nivå. År 1988 anmäldes över en miljon brott.

Brott mot liv och hälsa har ökat med drygt 39 % under tiden 1980-1987. När del gäller tillgreppsbrotten var ökningen under samma period ca 26 %. Anlalel misshandelsbrott har ökat frän 24 000 i början av 1980-talel lill 37 000 år 1988. Antalet rån har ökat frän 3 200 till 4 200 under samma fid. Våldtäkterna har ökal från knappt 800 anmälda sådana 1980 lill drygt 1 200 år 1988, alltså en ökning med inle inte mindre än 50 %.

Den verkliga brottsnivån är emellertid betydligt högre än vad statistiken utvisar, beroende på atl mänga brott inle anmäls. Genom intervjuundersökningar har visals all årligen var femte person drabbas av egendomsbrott och att var ljugonde person utsätts för våld eller hot om våld.

Näsl efler våldsbrott är naturligtvis bostadsinbrotten mesl kränkande för dem som drabbas. Försäkringsbolagen har tvingats höja premierna för hemförsäkring med direkt hänvisning till del stigande anlalel bostadsinbrott. På motsvarande sätt ökar koslnaderna för bilförsäkringar, bl.a. pä grund av fler bilstölder och bilinbrott.

Mol denna bakgrund är det mycket allvarligt atl polisens resurser undergått en betydande minskning under senare år.

Den främsta orsaken till denna minskning är att det alltsedan socialdemokralerna återkom lill maklen 1982 rekryterats alllför få nya aspiranler till polishögskolan. Under den borgerliga regeringsperioden 1976-1982 antogs sammanlagt 4 124 polisaspiranter. Sedan den socialdemokratiska regeringen tillträdde 1982 har endast 1 360 aspiranler antagils, alllsä bara en iredjedel så mänga under lika läng tidsperiod.

Under den senaste tioårsperioden har ca 700 årsarbetskrafter inom polisen fallit borl. Orsaken är förulom låga aspiranlaniagningar främsl arbetstidsförkortning, sociala ledigheter och pensioneringar. Della har lett till en poliskris.

Eftersom det tar tre år att utbilda en polisman, påverkar de senaste årens låga aspiranlaniagningar poliskårens storlek ända in på 1990-lalel. Rikspolisstyrelsen beräknar atl ca 400 poliser kommer all försvinna bara under del närmaste årel utan alt kunna ersättas av ny personal. De ärliga avgångarna beräknas till mellan 500 och 600 polismän varje är under de kommande åren.

Regeringen har nu föreslagit att 600 nya polisaspiranter skall tas in lill polishögskolan under kommande budgetår. Eftersom dessa emellertid inle är färdigulbildade förrän om tre år, bör enligt det moderata förslagel också 600 administrativa befattningshavare nyanställas. Många av de uppgifler som i dag utförs av polismän är uppgifler som inle kräver den särskilda kompetens som följer med polisutbildningen, varför de lika väl kan ulföras av administrativ personal. Genom atl fler administrativa tjänstemän anställs

kan alltså dl stort antal polismän frigöras för ren polistjänst. En sådan förslärkning skulle, lill skillnad från ökad antagning av aspiranler, dessulom ge omedelbar effekt. Vi skulle dä redan lill sommaren kunna fä ul fler poliser pä gator och torg. Vi skulle också snabbt kunna placera ul de kvarterspoliser som dragils in men som sä väl behövs i människors närhel.

Regeringens ålgärd alt bara tillfälligt slälla medel till förfogande för vissa adminislraliva förstärkningar är inte tillräcklig för att verksamheten vid polisen varaktigt skall kunna bedrivas effeklivare och därmed bidra till atl del besvärliga personallägel förbättras.

De skador som 1980-lalets minskade polisresurser har tillfogat polisens organisation, trovärdigheten lill polisens arbete och rättssamhället i stort kommer med all sannolikhet att beslå under hela den resterande delen av detta århundrade. Del är därför nödvändigt all nyrekryteringen av poliser hålls på en hög nivå under lång tid framöver.

Del är vidare angeläget all regeringen planerar inle bara för en fortsatt ökad antagning av aspiranler utan också för att del vid polishögskolan finns tillräcklig kapacilel och lillräckliga resurser för all utbilda ett större antal än de 600 som nu föreslagits för nästa budgetår.

För all skapa utrymme för ökad antagning av polisaspiranter bör lill- eller ombyggnad ske av polishögskolans lokaler i Solna. Regeringen bör snarast uppdra ål byggnadsstyrelsen alt projektera de förändringar som erfordras för atl åstadkomma delta.

Herr lalman! Även om del är väsentligt att kriminalpolitiken sträcker sig över en mängd olika fält som skola, socialtjänst, sjukvård, bostads- och familjepolilik, måsle ändå tyngdpunkten i samhällets resursmässiga insatser ligga pä polisen i syfle atl fortlöpande garantera medborgarna deras berättigade krav på säkerhel till liv och egendom och till atl den allmänna ordningen upprälthälls.

Polisen måste därför ha fillgång till lillräckliga resurser. Annars riskerar vi att få en ulveckling som leder lill alt medborgarna tar till oacceptabla medel för all skydda sig eller lar lagen i egna händer för alt beivra broltslighelen.

Redan i dag förekommer olika former av s.k. medborgargarden pä skilda håll i landet, och denna företeelse kan förväntas öka om den personella nedrustningen av polisen fortsätter.

Ell tecken pä atl polisens resurser är alltför underdimensionerade för atl klara elt modernt och utvecklat samhälles krav pä ordning och säkerhel är all såväl privata organisationer som förelag och myndigheter har börjat ägna sig ät egen polisverksamhet eller begär att fä göra del.

Bevakningsföretagen får en alll slörre marknad, och sådana kriminalpolis-uppgifter som polisen av resursskäl inte klarar av fullgörs i en växande omfattning av exempelvis de slora förelagen själva eller genom olika former av privata utredningsföretag.

Många myndigheter, såsom exempelvis trafiksäkerhelsverkel, vägverket och luftfartsverket, söker sig egna vägar när polisen inle anser sig kunna fördela tillräckliga resurser lill uppgifter på dessa myndigheters sakområden.

T.o.m. kommunerna överväger hur man skall kunna organisera och finansiera egna poliser. Enskilda medborgare, som har ekonomiska möjligheter, "köper" egen säkerhel.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag lill polisväsendet

125

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag tdl polisväsendet

Inte minsl det sistnämnda förhällandet visar att den polilik som förs av regeringen på det här området är osolidarisk, eftersom det i första hand är de svaga grupperna i samhället som drabbas.

De som har golt om pengar klarar sig alllid. De har möjlighet att köpa dyra lås och dyra larmanordningar, medan övriga medborgare är helt utlämnade till den rättstrygghetspolitik som regeringen behagar föra.

Herr talman! I ett rättssamhälle måste en av statens vikligasle uppgifter vara att garantera rättssäkerhet och rättstrygghet. Medborgarna skall kunna känna trygghet till liv och egendom. Om inte den personliga säkerheten är tryggad, rycks grundvalen undan för hela samhällslivet. Del samhälle som inte kan garantera medborgarna personlig säkerhet kan inte ulvecklas.

Polisens uppgifl i rättssamhället är förutom att övervaka den allmänna ordningen och säkerheten alt förebygga och klara upp brott.

Den s.k. uppklaringsnivån är emellertid mycket låg i värt land. I genomsnitt klaras endasl tre av tio brott upp. När del gäller exempelvis billillgrepp är det bara 16 % som klaras upp. Vid bostadsinbrott är siffran 10 % och i fråga om stöld frän motorfordon bara 5 %.

En förslärkning av polisens resurser skulle öka upptäcktsrisken och därmed också beslraffningsrisken. Detta skulle i sin lur få en broltsavhällan-de effekt.

Jag yrkar bifall lill reservationerna 2 och 5.

126

Anf. 74 LARS SUNDIN (fp):

Herr talman! I långa stycken kan jag instämma i vad Jerry Marlinger nyss sade. Folkparfiet och moderaterna har ju också en gemensam reservafion vad beträffar antagningen av polisaspiranter.

I flera år har vi från folkpartiet krävl alt del skall utbildas fler poliser än vad socialdemokraterna gäll med på. Vi har gjort det, och vi gör del fortfarande, med hänvisning till all anlalel brott har ökat, lill att antalet uppklarade brott har minskal och till att del finns ell slorl antal broll som över huvud tagel ej anmäls till polisen, därför atl medborgarna inle tycker del vara någon idé -brotten blir ändå inte uppklarade.

Vi har krävl alt fler poliser skall utbildas också därför atl avgångarna från polisyrket har varil stora. De har l.o.m. ökat under senare tid. Det finns lediga tjänster som inte kan besättas med utbildade poliser, och man kan vara tämligen säker pä atl skillnaden mellan antalet tjänster och utbildade poliser kommer alt öka.

Regeringen har nu äntligen gäll med på våra krav på fler polisaspiranter. Den vill nu öka intagningen av elever vid polishögskolan frän 360 till 600. Majoriteten i utskollel kan renl av i är kosta på sig atl skriva alt personalsituationen inom polisen är bekymmersam. Så har det inte låtit här i kammaren, när vi under de senasle åren har diskuterat den här frågan och när våra krav har avvisats.

Just därför atl situationen hotar att bli ännu värre är del för oss i folkpartiet svårt all förslå atl man kan säga, alt det inte nu är nödvändigt alt la slällning fill och planera för vårl krav på en ökning av antalet polisaspiranter åren framöver. Del är ju just ryckigheten i planeringen som varil lill sä slor skada, och del är för atl undvika en sådan ryckighel som riksdagen enligl vår mening

bör uttala att utbildningsresurserna skall byggas ut så, alt vi nästa budgetår kan utbilda ytterligare 200 aspiranler. Bl.a. skulle personalläget i Storstockholm pä sikl förbättras. Nu klarar inle polishögskolan mer än de 600 som regeringen föreslår under detta budgetår. Men för all man inte näsla år skall kunna säga atl utbildningsresurserna inte räcker till vill vi nu ha dl uttalande om att resurserna skall byggas ul sä alt vi nästa är kan kräva att ytterligare 200 aspiranler anlas.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill reservation nr 2 liksom till reservalionerna nr 4 och 7. Del behövs inte bara fler poliser utan också bättre resurser lill polisen. Detta har rikspolisstyrelsen krävl, och det är ell krav som vi i folkpartiet stödjer. Vi vill att polisen skall få 5 milj. kr. ulöver vad regeringen föreslår, och vi vill ge statens kriminaltekniska laboratorium möjlighel all utveckla den så viktiga DNA-lekniken genom att låta laboratoriet anställa tvä biologer. Det är innebörden av reservalionerna 4 och 7.

Anf. 75 ANDERS SVÄRD (c);

Herr lalman! I ett rättssamhälle som det svenska har polisen en mycket viktig uppgift. Uppgiften innehåller mänga delar. En självklar del är att avslöja brottslingar, men när del gäller atl i dl mer långsiktigt perspektiv minska brottsligheten kan det förebyggande arbelel vara minsl lika vikligl. Jag tänker på kvarterspolisens arbete, som är ell säll att påverka i förväg genom närvaro - men också pä polisens arbele med upplysning i skolor saml fill föräldrar och organisationer. Jag skall inle trötta kammarens ledamöter med yllerligare uppräkningar av ytterligare polisiära arbetsområden - men de är många.

Känslan av trygghet hos gamla och handikappade - särskilt i storstäder - är i stor utsträckning också beroende av tillgäng på poliser som syns på galor och torg och andra platser där människor uppehåller sig. Bara del faklum att poliser finns ute bland folk, utan alt för tillfället ha någon annan speciell uppgift, har en välgörande inverkan på människors känsla av trygghet.

Del är viktigt atl polisen har goda arbetsförutsättningar och att det finns poliser i tillräckligt anlal. Pä båda dessa områden finns det brister i dag som är allvarliga.

När det först gäller de materiella förutsättningarna är behovet slorl av förbättringar pä lokalsidan på mänga håll i landet. Mänga motioner har väckts, och det är ingel tvivel om det välgrundade i de flesla förslagen. Här sker dock en kontinuerlig ny- och ombyggnadsverksamhet i takt med att ekonomiska resurser kan anvisas.

När det gäller tillgängen på utbildade poliser är situafionen avsevärt värre. Speciellt besvärliga är förhållandena i Stockholmsområdet. Men även om man tar hela landel i betraktande finner man att polisbristen är ett problem. Under 1988 har dessulom spontanavgångarnas antal ökal, och prognosen pekar på atl obalansen mellan antalet Ijänsler och tjänsteinnehavare inte bara kommer all beslå ulan kommer all förslärkas under kommande år.

Del är alldeles lydligl att man både måste utbilda fler för polisyrket och sätta in åtgärder sä atl de utbildade inle finner för gott all lämna yrket.

Centerpartiet har föreslagit en rad åtgärder som skulle medverka till en förbällring inom polisväsendet. Vi föreslår l.ex., ulöver vad regeringen

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag liU polisväsendet

127

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag till polisväsendet

128

föreslagil i propositionen, ytterligare 10 milj. kr. atl användas för rekryle-ringsfrämjande åtgärder.

Eftersom del lar tid att uppnå effekt på antalet poliser genom ökad utbildning, menar vi atl del är nödvändigt all redan nu ta ställning för högre intagning lill polishögskolan under en längre följd av är. Del räcker inte med dl enstaka är, som regeringen föreslagit. Vi säger också från centerns sida atl man bör räkna med att del kommer atl krävas högre utbildningskapacitet än den nuvarande, som innebär möjlighet att utbilda 600 aspiranler. Därför föreslär vi all möjligheterna till regionalisering av viss del av en ulökad polisulbildning undersöks.

Pä litet längre sikt bör nya administrativa tjänster tillskapas för atl ge möjlighel att varaktigt avlasta utbildade poliser sädana arbetsuppgifter som kan skötas av andra. Men för att tillräcklig effekt skall uppnäs krävs alltså både fler utbildningsplatser för poliser och att vissa arbetsuppgifter förs över lill annan personal.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill reservationerna nr 1,3 och 6 i betänkande nr 15 från justitieulskoltet.

Anf. 76 ULLA-BRITT ÅBARK (s):

Herr talman! Polisens arbete har under lång tid varit föremål för en omfattande debalt, som inte i alla avseenden varit positiv. Därför lycker jag atl det är särskilt glädjande all konstatera all så många unga människor söker sig lill polisens ulbildning. Antalet sökande till utbildningen för nästa budgetär är ca 2 200. Av dessa skall 600 plockas ut. Jag tycker att detta vittnar om en tro pä polisens verksamhel och om alt poliserna önskar göra ell bra jobb. Della bestyrks också av intervjuer i massmedia.

Herr lalman! Till delta betänkande har fogats dl anlal motioner som har resulterat i sju reservationer. Jag vill redan nu yrka avslag pä samlliga motioner och reservationer.

I reservalion 1 krävs ytterligare pengar för rekryieringsbefrämjande åtgärder.

I reservationerna 2 och 3 krävs fler antagningar till polishögskolan, och i reservation 4 krävs ökat anslag lill slatens kriminaltekniska laboratorium.

I vad gäller anslag till lokala polisorganisationer har avgivits tvä reservationer.

Slutligen finns en reservation för ökal anslag lill utrustning inom polisväsendet. Jag vill korl kommentera reservalionerna.

Regeringen har beslutat om ytterligare 5 milj. kr. lill rekryieringsbefrämjande åtgärder under innevarande budgetär. Givelvis måsle man från regeringens sida följa utvecklingen noggrant och om sä skulle erfordras komma tillbaka med förslag till ytterligare åtgärder.

Till polishögskolan lar man emol högst 600 aspiranler. Del är elt beslut som alla partier i dag är överens om, dvs. all det skall anlas 600 aspiranler under innevarande budgetär. Jag tycker inle alt det är meningsfullt för riksdagen att i dag fatta beslut om en fortsatt ökning av anlalel polisaspiran-ler. Jag tycker alt man först skall avvakla och se hur de åtgärder som finns redovisade i budgeten och i belänkandet kommer atl påverka personallägel inom polisen.

Inom regeringskansliet bereds ell förslag om samordning av del rältsmedi-cinska, rällslekniska och kriminaltekniska undersökningsväsendet. Jag finner i dag ingen anledning att föregripa resultatet av del arbelel.

Under innevarande budgetär kommer 66 milj. kr. av lönemedlen för polismanstjänsler all kunna användas för förstärkningar pä den adminstrali-va sidan. Elt motsvarande beslul kan vi också vänta oss för det kommande budgetåret. De medel som är anslagna lill utrustning inom polisväsendet, 40 milj. kr., bedömer vi bör räcka för innevarande budgetär.

Herr talman! Med del anförda yrkar jag bifall till hemställan i justilieutskotlets betänkande nr 15.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag liU polisväsen-del

Anf. 77 LARS SUNDIN (fp) replik:

Herr talman! Det behövs enligt utskottsmajoritetens skrivning åtgärder på både kort och läng sikt för att avhjälpa den svåra personalsituationen inom polisen. Ändå kan Ulla-Britt Åbark säga att det nu är för tidigt all säga någol om hur det skall bli näsla budgetår. Vi vill bara ha en utbyggnad av polishögskolans resurser sä atl man kan la emot ytterligare aspiranler nästa budgetår. Del är väl ålgärder på lång sikl?

Utskottsmajoritelen skriver i belänkandel all del behövs ålgärder både pä korl och pä lång sikl. Ändå avvisar Ulla-Britt Åbark bestämt all vi nu skall göra något ät intagningen för näsla år. Men del vore väl all göra något pä läng sikl.

För övrigl, Ulla-Brill Åbark, sade man förra årel inle ell ord om den bekymmersamma personalsituationen. Dä var 360 polisaspiranter exakt, precis lagom. I år är 600 aspiranler exakt, precis lagom.

Anf. 78 ANDERS SVÄRD (c) replik;

Herr talman! För lids vinnande ber jag all fä instämma med Lars Sundin.

Anf. 79 JERRY MARTINGER (m) replik: Herr talman! Jag måsle faktiskt säga detsamma.

Anf. 80 ULLA-BRITT ÅBARK (s) replik:

Herr lalman! Del är roligt atl höra all de tre borgerliga partierna instämmer i atl alll är precis lagom. Jag tycker också atl 600 nya polisaspiranter är precis lagom i är. Detta bevisar att vi som parti kan ändra oss frän 360 lill 600 aspiranler. Jag tycker atl vi skall kredileras för detta. Del finns dä hopp om att vi även fortsättningsvis kan ändra oss om behovel är lika stort.

Anf. 81 LARS SUNDIN (fp) replik:

Herr lalman! Socialdemokraterna skall inle krediteras för all 600 aspiranler anlas i år. Del går inte att anta fler än 600 aspiranler i år på grund av den polilik som socialdemokralerna har fört. Utbildningsresurserna på högskolan klarar inte av fler aspiranler. Vi skulle gärna ha sell att yllerligare aspiranler hade antagits i är. Del fanns ju sä många som ville börja aspirantutbildningen på polishögskolan, men resurserna räckte inle till. Vi vill redan i är se lill att resurserna byggs ul så atl det redan nästa budgetär kan anlas fler aspiranler.

9 Riksdagens protokoll 1988/89:101 -103

Prot. 1988/89:103 Anf. 82 JERRY MARTINGER (m) replik;

25 april 1989 Herr talman! Ulla-Britt Åbark säger atl det inte är meningsfullt alt i dag

Anslag tiU polisväsen det

falla beslut om en fortsatt ökning av anlalel aspiranler. Jag vill dä ännu en gäng betona alt del inle går att anta fler aspiranler i år, eflersom polishögskolan inte är anpassad lill fler än 600. Vi måste därför planera för ökad intagning framöver, bl.a. med en ulbyggnad av polishögskolan.

Glöm inte borl, Ulla-Britt Åbark, de siffror som jag nämnde i mill inledningsanförande. Under de sex borgerliga regeringsåren antogs 4 124 polisaspiranter. Men under de sex senasle socialdemokratiska regeringsåren har bara 1 360 aspiranler antagits. Det är väl självklart att det har blivit ett kraffigt underskott under denna lid som del kommer att ta läng lid att reparera. Det är därför som vi vill försäkra oss om atl del finns resurser framöver för alt så snabbt som möjligl kunna reparera underskottet.

Anf. 83 ANDERS SVÄRD (c) replik:

Herr talman! Jag vill bara ännu en gäng undersiryka vikten av alt man har en fasthet i planeringen så all del känns meningsfullt för unga människor all planera för en ulbildning inom del här yrket. Man beslämmer sig inte i en handvändning för vilken ulbildning man vill inrikta sig pä. Därför är della vikligl.

Sedan vill jag från cenlerns sida undersiryka atl det är viktigt att man överväger en regionalisering. En viss del av problemet all man inle kan anta fler aspiranler beror på en överhettning i Stockholmsområdet, dvs. det finns svårigheter alt bygga här. Därför vill vi all man ser över denna regionalisering.

Anf. 84 KJELL ERICSSON (c):

Herr lalman! Del har sagls mänga kloka ord i denna deball, och jag vill inslämma i vad Jerry Marlinger, Lars Sundin och Anders Svärd tidigare har sagt. Dä jag själv är polis vill jag ändå lämna några synpunkter i det här ärendet.

I dag är svensk polis inne i en mycket besvärlig silualion. Personallägel är prekärt, samiidigi som ärendebalanserna bara ökar. Sedan flera är lillbaka har del skell en numerär minskning av anlalel poliser. Del har också under flera är varit en alllför knapp intagning till polishögskolorna, samtidigt som avgången från polisyrket ökat. Dessutom har brottsligheten ökal, som vi har hört även från andra talare i dag. Della har gjort all vår polismakt i dag står inför slora problem när det gäller att upprätlhålla den ordning och säkerhet i samhällel som vi förespråkar.

Anlalel vakanser i Slockholm är rekordstort. Men det gäller också på
andra håll i landel. Mänga av dessa vakanser har uppkommit bl.a. genom
delpensioner, tjänstledigheter osv. Dessa vakanser fär inte utannonseras,
och del gör alt det blir ett stort antal lomma tjänster. Samiidigi har antalet
exlra polismän minskat. I mitt hemlän l.ex. har vi inte fält någon tilldelning
av exlra polismän de senasle åren. Det ser inte ul som om vi skulle få någon
extra polisman under de närmaste åren. Del kommer all innebära slora
svårigheter.
130 Det är nu flera är sedan Svenska Polisförbundet varnade för denna

ulveckling. Men regeringen lyssnade inle på varningssignalerna. I dag står vi med ca SOO avgångar per är från polisyrket. Intagningen av aspiranler har glädjande nog ökal lill 600. Men trols beslutet om ökad intagning finns det fortfarande ell slorl glapp pä ca 200 poliser. Sedan skall vi komma ihåg, som också har sagts här, atl det lar tre är tills polisaspiranterna är utbildade och kan klara ett självständigt arbele. Detta gör atl del under många år kommer råda brist pä poliser.

Varför har det blivit så? Egentligen finns det flera orsaker. Personallägel har ju varit besvärande under mänga år, samtidigt som broltskurvan har stigit. Sammanlaget har della gjort all arbetsbelastningen pä den enskilde polismannen har blivit allt härdare. Detta i kombinalion med mänga gånger obekväma arbetstider, dåliga lönevillkor och övriga arbetsförhållanden har gjort alt mänga poliser sökt sig andra arbetsuppgifter.

Vi har en bra poliskär i Sverige. Vi måste på olika sätt arbeia för att försöka behålla de poliser vi har i Ijänsl. Del gäller både här i Slockholm och i övriga landel. Att del är brisl på poliser är inle enbarl elt Slockholmsfenomen. Brislen finns i hela landet. Läser man i olika länstidningar finner man att pä de flesla platser finns det problem på grund av atl poliserna är för få. Även om jag under några är har varit tjänstledig från polisen har jag ändå en regelbunden kontakt med mina gamla kolleger. Atl döma av de signaler som jag har fått känner mänga poliser i dag en uppgivenhel inför de problem som de slär inför.

I Slockholm finns det inle tillräckligt med poliser för atl övervaka allmän ordning och säkerhet. Del är likadant på kriminalavdelningarna, där obalanserna är slörre än någonsin. Ute i landet, i städer som Arvika, Hagfors, Säffle och Karlstad är förhållandet detsamma.

Oftast finns del bara en polispatrull att tillgå under kvällstid. Denna patrull skall dä hinna med all hålla ordningen under kontroll pä våra gator och torg, samtidigt som den skall hinna med alla övriga utryckningar som kan gälla rattfylleri, stölder, trafikolyckor m.m. Allmänhelen blir dä ofta upprörd över all det inte kommer polis till platsen när någonting har inlräffal. Man kan bara konstatera all poliserna inle hinner med, hur hårt de än sliter.

Därför måsle vi uppmunlra de poliser vi har - bl.a. genom all förbättra deras arbetsförhållanden - samtidigt som nyrekryteringen av poliser måsle ökas. Vi måsle sälla in personalbefrämjande åtgärder i olika former. Vi måsle också visa uppskattning över de poliser vi har. Även de är människor och behöver ibland en klapp på axeln.

Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall lill reservationerna 1, 3 och 6.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag tiU polisväsen-del

Anf. 85 HANS GÖRAN FRANCK (s):

Herr talman! Jag har tillsammans med några andra socialdemokrater väckt tvä motioner. Den ena handlar om intensifierad bekämpning av ekonomisk och annan organiserad brottslighet, och den andra handlar om bekämpning av brott med etnisk bakgrund. I den sistnämnda molionen kräver vi all bekämpning av denna brottslighet skall bli elt fjärde prioriterat område i del broltsbekämpande arbetet. Utskoltd har hemställt att båda motionerna

131

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag lill polisväsen-del

avslås, och de väsentliga yrkandena har inte heller blivit föremål för något tillkännagivande från utskottets sida.

När del gäller molionen om ekobrott säger utskottet all del inte fordras några uttalanden frän utskottels sida. Situationen är - som vi belyser i motionen - myckel allvarlig, vilkel också visas i en färsk rapport som kommer frän både polis och åklagare. I rapporten talas det om all vi inte längre när statsmakternas mål i fråga om all bekämpa ekobrollen. En del fall är påbörjade. Ålal skulle kunna väckas i dag, men åklagarna har inte lid. Hela vägen saknas del resurser och utbildad personal. Chefen för Stockholmspolisens ekorolel uttrycker detta så här: Det finns inle bara flaskhalsar. Alltihop är en enda flaskhals. Han avslutar med att säga all politikerna har glömt ekobrollen. Kampen mol ekobrottsligheten är hotad.

I en tidigare proposition har del medgivils atl resurserna för bekämpande av ekobrottsligheten har varil eftersatta. Någol sådanl uttalande finns inte i årets budgetproposition. Inte heller utskollel fäster någol avseende vid della. Enligl min mening är del hell klarl att det nu fordras en intensifierad satsning pä bekämpande av ekobrottsligheten, om de mål som man tidigare eftersträvat för denna verksamhet skall kunna näs.

När det sedan gäller den andra molionen menar jag all utskottet borde ha varit mera djärvt och hafl kurage alt kunna gä före beiräffande bekämpningen av brott med en rasistisk bakgrund. Utskottet skriver: "Även om utskottet således ställer sig bakom den allmänna inställning som ullrycks i mofionen, är utskottet inle berett alt i den mening som motionärerna föreslår ange vilken grad av prioritet som bekämpningen av broll med etnisk bakgrund skall ges i förhållande lill allvarlig brottslighet av annal slag."

Enligl min mening finns del knappasl något område där det är sä allvarligt atl brott begås som jusl där man finner en rasistisk bakgrund. Del är en lyp av brottslighet som dess värre förekommer i alllför stor ulslräckning. Det är en brottslighet av sådant allvar, atl den är fulll jämförbar med narkolikabrolts-lighet, ekobrottslighet och väldsbroitslighd. När man nu lalar sä myckel om alt bekämpa rasism, vore det därför i hög grad på sin plals all man verkligen skulle kunna la mod till sig och förklara alt också bekämpandet av dessa broll skall tillhöra ett prioriterat område.

132

Anf. 86 ERKKI TAMMENOKSA (s):

Herr lalman! Som en av motionärerna har jag anmält mig som lalare vid behandlingen av della betänkande. Jag vill börja med atl lacka för all utskottet välvilligt har behandlat våra önskemål om all uppmärksamma kvarterspolisens belydelse.

I vår motion, Ju216, har vi - några socialdemokrater från Stockholm -försökt peka på lösningar och eventuellt en omfördelning av resurser i samhällel för all hjälpa polisen i dess arbele.

Jag har under åren haft samarbete med kvarterspolisen i Stockholms södra förorter. Våra föreningar har kämpat för all behälla kvarterspolisen, vilkel även socialarbetare, skolan, frilidsorganisalioner och barnomsorgen har gjort. Mänga är oroade. Tjänsterna är inle tillsatta och om utvecklingen forlsäller finns det snart inga kvarterspoliser kvar.

När man ropar efler uryckningsresurser och när polisen klagar över

situationen inom Irafikbevakningsomrädel, är det inte sä län all lösa den här frågan. Därför hoppas jag innerligl att utskollels länkar leder lill snabba resultat hos de instanser som har avgörande inflylande över ulbildning och rekrylering av kvarterspoliser samt även över resursfördelningen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut i ärendel skulle fattas vid näslan arbetsplenum.)

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag liU åklagarväsendet och domstolsväsendet

15 § Föredrogs justilieulskoltds belänkande

1988/89:JuU14 Anslag lill åklagarväsendet och domstolsväsendet (prop. 1988/89:100 delvis).

Anslag till åklagarväsendet och domstolsväsendet

Anf. 87 KARIN AHRLAND (fp):

Herr talman! När polisen har gjort sill, dä kommer luren till åklagare och domstolar all gripa in. Nyss debatterades polisväsendet och nu är del alltså tid för åklagar- och domstolsväsendet.

Lät mig börja med all citera jusfilieminislern i budgetpropositionen. Hon skriver: "Huvuddelen av verksamheten inom justiliedeparlemenleis verksamhetsområde avser uppgifter som direki eller indirekt regleras genom lagstiftning. Myndigheterna har begränsade möjligheler alt själva påverka verksamhetens omfattning. Ytterst bestäms denna lill slor del av brollsui-vecklingen och inom de olika delområdena av sådana faktorer som antalet anmälda brott, mängden mäl och dessas svårighetsgrad".

Herr lalman! Del finns från oppositionens sida ingenting all invända mot den beskrivningen. Del är så som jusfilieminislern skriver - man kan inle påverka silualionen i så hög grad. Inom våra domstolar går det visserligen atl planera arbetet genom att l.ex. bestämma dag för huvudförhandling, vilka som skall tjänstgöra pä vilka avdelningar och vilka som skall ha jourtjänslgö-ring.

En domstol kan emellertid inte säga atl nu beslular vi all avgöra x anlal mål näsla år. Det kanske kommer in dubbelt sä mänga mäl eller hälften så mänga. Ingddera av exemplen vore särskill realistiskt. Däremot är det hell realistiskt att räkna med alt antalet mål vid våra domstolar stiger. I domstolarna råder ingen valfrihet. Inkomna mål skall och måste avgöras.

Nu vel alla som har intresserat sig för frågan att arbetsläget i de svenska domslolarna under de senaste åren har blivit sådant atl den enda rätta karakteristiken är alt säga att det råder en kris. Regeringen tycks inte rikligl vilja medge det, men man talar åtminstone om en hotande kris. Bara det är illa nog.

All del råder oro i kanslihuset märks pä den debalt som inle bara förs här i riksdagen utan också i tidningsspalter, på möten och på arbetsplatser. Landets hovrättspresidenter har l.o.m. bett all få komma lill jusiiiieulskollel för en hearing. De om några kunde där vittna om en ström av avhopp från domarbanan och om slora svårigheter atl rekrylera personal.

133

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag lill åklagarväsendet och domstolsväsendet

Herr lalman! Mot den bakgrunden har vi frän folkpartiets sida sell det nödvändigl all öka anslagel till domstolsväsendet. Vi är ense med utskottsmajoriieten och står l.ex. bakom utskottets skrivningar om vikten av alt den dömande och rätlsvårdande verksamheten hälls på en hög nivå. I motsats lill majoriteten, socialdemokralerna, lar vi emellertid konsekvenserna och anvisar i tvä reservationer yllerligare medel lill de allmänna domstolarna och lill förvaltningsdomstolarna.

Med delta vill jag yrka bifall till reservationerna 3 och 6.

Låt mig också undersiryka atl när vi från folkpartiets sida anvisar yllerligare medel lill förvaltningsdomstolarna, gör vi det i akt och mening all det därmed skall bli möljigi att förkorta handläggningstiderna i framför allt skaltemålen.

Till sisl vill jag i detta ärende med anledning av en folkparlimolion hänvisa till ett särskilt yttrande där vi har understrukit hur viktigt det är för enskilda människor alt handläggningsfiderna för bouppteckningar förkortas avsevärt.

I övrigt yrkar jag bifall lill utskollels hemslällan i mom. 1-7, 9-12 och 14-16.

134

Anf. 88 GÖRAN ERICSSON (m):

Herr talman! Utskotlels ledamöler är kortfattade i kväll. Jag skall försöka all följa den linjen.

I anslutning till behandlingen av budgetpropositionens avsnitt om domstolsväsendet har moderata samlingspartiet i molion JU241 anvisat 7,3 milj. kr. ulöver regeringens förslag. Därmed har moderata samlingsparlid lillmölesgålt domstolsverkets anslagsäskande inför nästkommande budgetär. Jag yrkar, herr talman, bifall till reservalionerna 3 och 7 i utskollels belänkande.

Del är inle sä sällan som vi från den här talarstolen får höra av socialdemokrater hur bra tillståndet är i landet på olika områden. Jag vill som elt närliggande exempel fästa kammarens uppmärksamhet pä den deball som strax före denna pågick i kammaren. Socialdemokralerna har i stort sell under åren 1982-1989 hävdat att rällslrygghden ökar pä galor och torg med ell minskal antal poliser. När den kaotiska situationen uppstod och plötsligt fanns runt hörnet vände man 180 grader under galgen. Nu blev oppositionens krilik från tidigare är under 1980-talel den högsta klokskapen.

Herr talman! Rättssamhället mår inte bra av en kortsiktig och ryckig polilik. Är del någol område där vi moderaler förespråkar planmässighd och långsiklighd så är del inom rättsväsendet. Elt effektivt och väl fungerande domstolsväsende är en central hörnsten i rättssamhället. Domstolarnas fria slällning i vårt land ger medborgarna den garanti som behövs för trygghet i rättskipningen. Om domstolarnas möjligheter alt svara för en korrekt rättstillämpning emellertid minskar genom alt pengar och resurser uteblir, vittrar tryggheten och rättssäkerheten sakta sönder.

Herr lalman! Lika litet som vi kan förse demokratin eller neutraliteten med prislappar kan vi förse rättssäkerheten och rättstryggheten med prislappar. Prutningar och krympningar inom rättsväsendets centrala delar är ägnade alt skapa rättsosäkerhet och rätlsolrygghd.

Justitieulskoltet har vid några tillfällen besökt två av Sveriges största

fingsrätler, tingsrätten i Stockholm och tingsrätten i Göteborg. Pä en rad andra sätt har utskottet också fält sig till del - vilkel Karin Ahrland pekade på - uppgifter om hur allvarligt läget är, inle minsl i hovrätten. Trots denna tilllagande kris i domstolsväsendet prutar nu regeringen på resurserna. Jag skulle vilja slälla följande fråga lill majoriteten i det här ärendet: Vad är del som fär er alt i ell läge, där domslolarna i dag befinner sig i en alltmer tilltagande kris, lägga fram ell förslag som med runl 7 milj. kr. underskrider äskandet frän domstolsverket?

Herr talman! I övrigt vill jag instämma i vad Karin Ahrland sade om tillståndet inom rättsväsendet och i domslolarna. Hon gav en ganska bra skildring därav. Det är också utifrån den skildringen man skall se allvaret i prutningen på domstolsverkets äskande.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

A nslag till åklagarväsendet och domstolsväsendet

Anf. 89 INGBRITT IRHAMMAR (c):

Herr lalman! I de flesta fall är miljömålen av myckel komplicerad natur. Miljömålen är ofla kombinerade med ekonomisk broUslighd. Del fordras ofta mycket djupa kunskaper pä det tekniska, kemiska och biologiska området av dem som skall handha miljömål. Dessutom är miljölagstiftningen föremål för en ulredning. Man eftersträvar en mera samlad miljölagstiftning. Antalet miljömål har varit mycket litet.

Trots delta är man frän utskollsmajoriietens sida nöjd med den kompetens som finns inom äklagarorganisationen och polisorganisationen i vad gäller miljömål. Hur förklarar man detta? Man säger att ell trettiotal åklagare och ett fyrtiotal poliser i Sverige redan har fält ulbildning. Dessulom tänker man faktiskt utbilda några åklagare till inför näsla är. Vi i cenlern anser atl detta inle kan vara tillräckligt i ulbildningsväg.

Mol bakgrund av all miljölagstiftningen hela tiden är föremål för förändringar och alt man dessutom har uttalat atl man vänlar nya resullal av ulredningen som skall ge en mera samlad miljölagstiftning, fordras naturligtvis i detta sammanhang också utbildning i vad gäller den nya miljölagstiftning som är att vänta. Därför är vi från centerns sida mycket förvånade över att ulskollsmajorilelen inte släller upp på ett uttalande, där vi kräver ökad utbildning inför framliden.

Del är nu två veckor sedan jag besökte hovrätten i Malmö tillsammans med utskottels ordförande Karin Ahrland. Där logs också frågan om miljöutbildning upp. Även här efterlyste man frän hovrättens sida fortbildning pä miljöområdet. Ingen av de närvarande där hade fäll någon fortbildning pä miljöområdet, avslöjade man. Man ville gärna ha del, men man hade inte fåll det. Man Irodde atl del berodde på besparingar.

Vi menar atl del är helt klarl att fortsatta utbildningsinsatser behövs såväl inom domstolarna och åklagarväsendet som inom polisen.

När det gäller centerns krav på en särskild åklagare för miljöfrågor kan jag delvis hälla med majoriteten om alt del är vikfigt all alla åklagare skall ha sådan kompetens. Del är också målet. Men nu har inle alla åklagare den kompetensen, påstår vi i alla fall, bl.a. beroende pä all det finns så lilel erfarenhet pä delta område, atl det har varil så få mål och alt dessa är så komplicerade. Eftersom man har särskilda åklagare när det gäller ekonomisk brottslighet, där målen i mänga fall inle är så komplicerade som miljömålen.

135

Prot. 1988/89:103 borde man nu i en inledningsfas ha särskilda åklagare även på detta område.

25 april 1989

Anslag lill åklagarväsendet och domstolsväsendet

Man kan ju l.ex. länka sig att en van miljöäklagare biträder andra åklagare i sådana här fall. Med liden skulle då behovet pä detta område minska. 1 dag bedömer vi dock alt särskilda åklagare behövs.

När det sedan gäller anslaget till de allmänna domstolarna kan vi från centerns sida, och även frän övriga som har talat här tidigare, bara beklaga att regeringen har slällt alllför hårda rationaliserings- och besparingskrav pä domslolarna under en längre lid. Delta är en av orsakerna till krisen - jag påstår att del är kris inom domstolsväsendet nu.

Ärendebalanserna har ökat kraftigt, inte bara i hovrätterna. Arbetsbördan är fortfarande allvarlig även i tingsrällerna. Personalen anser själv alt rättsordning och rättssäkerhet är i fara, därför all man får skynda på med målen och inle hinner fördjupa sig ordenlligl i dem. Arbetet har blivit stressande och ansträngande. Samiidigi har man inle fått den tekniska utrustning man anser sig vara i behov av. I cenlerns motion, där vi följer upp kravet från domstolssidan på ytterligare resurser, lalar vi också om förslärkning av personal, ulbildning och ADB-ulruslning.

Herr lalman! När del gäller ersättning till nämndemännen är centerns uppfattning känd sedan tidigare. Vi anser att lika insatser skall ersättas lika. Vår syn innebär alltså lika lön för lika arbele. Arbetsinsatsen för de förtroendevalda nämndemännen är oberoende av den inkomst de har i sitt ordinarie yrke. Här kan vi jämföra med del synsätt vi har, i alla fall de flesla av oss, när det gäller ersättning för övriga förtroendevalda. Jag länker då på kommunfullmäkiigeledamöler, dem som sitter i nämnder och i länsstyrelser. Här följer man principen lika lön för lika arbele. Varför kan inte en majoritet ställa upp pä att denna princip också borde gälla nämndemännen?

Slutligen när del gäller handläggningstider kan jag nämna att omloppstiden i skatlemål har ökal från 20 till 21 månader, irols att vi frän utskottets sida förra året uttalade att omloppstiden måsle minska. Denna ökning har skelt trols att antalet inkomna skattemål har minskat med 10 %. Ärendena har blivit svårare, och det är ett skäl till denna utveckling. Jag är mycket väl medvelen om alt arbetssituationen på domstolssidan är pressande och att det är ell skäl lill atl omloppstiden har ökal. Men elt ullalande om att dl beslul i länsrätten skall fattas senast under andra året efler taxeringsåret skulle faktiskt vara dl starkt skäl lill atl regeringen inle kan forlsälta alt göra besparingar och indragningar på domstolssidan när del gäller länsrätterna. Då har man ju salt upp ett mål. Detta mäl måste dessulom vara självklarl att uppnå, eftersom de människor som väntar på att deras taxeringsmål skall avgöras är myckel ulsalta när del gäller forlsatl behandling av deras taxering. De nya beslulen är ofla beroende av tidigare beslut i laxeringsärenden. Därför behöver man ha besked innan näsla års taxering skall avgöras.

Med detta vill jag yrka bifall lill reservalionerna 1, 2, 5 och 8.

136

Anf. 90 BERITH ERIKSSON (vpk):

Herr lalman! Vilken belydelse man lillmäter nämndemannamedverkan i rättsväsendet visar sig på olika sätt. Vi har nyss fått en proposition med förslag om all antalet nämndemän skall skäras ned igen. Ersättningsnivån för

nämndemannauppdrag är även den ett mätt på vilken betydelse man tillmäter nämndemännen.

Nämndemannauppdragd innebär olika ekonomiska konsekvenser för olika nämndemän. Statsanställda får ingel löneavdrag vid tjänstgöring som nämndemän. Pensionärer eller hemarbelande får 300 kr. som extraförtjänst. För många privatanställda med fullt löneavdrag innebär ett nämndemannauppdrag en ekonomisk förlusl.

Del har varil intressant atl söka bakåt i juslitieutskottels belänkanden. 1979 diskuterades hur man skulle komma till rätta med snedrekryteringen inom nämndemannakären, och arvodena höjdes. Sedan har frågan varil uppe varje år. Så senl som i fjol fick vi en ändring i rättegångsbalken. Vi fick nyval och krav på all valförsamlingarna skulle eftersträva en allsidig representativitet i nämndemannakären. Domstolsverket fick även i uppdrag att komma med en redovisning av sammansättningen inom nämndemanna-kåren, dl är efter valet, i fråga om kön, ålder och yrke. Denna redovisning skulle vara klar före den 1 april i år men är ännu inte klar. Av lidningen Nämndemannen kan man dock förslå all det inle har blivit så värst mycket bättre. Jag tror att man har anledning atl befara atl del inle blir en representativ sammansättning av nämndemannakären förrän man är beredd all betala full ersättning för inkomstbortfall. All äta sig dl uppdrag som nämndeman innebär ju all man fär sätta lill mycket frilid. Del krävs också en hel del annat av en nämndeman. Atl därutöver kräva alt den som har elt sådanl uppdrag skall göra en ekonomisk förlusl är att gå för långt.

Härmed yrkar jag bifall till reservation 4 av vpk. Vpk kommer även alt slödja reservalion 2 angående miljöutbildning för bl.a. åklagare.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag till åklagarväsendet och domstolsväsendet

Anf. 91 INGER SCHÖRLING (mp):

Herr lalman! Den samlade miljölagstiftningen i Sverige är svåröverskådlig och hänger inte samman så väl alla gånger. Det vet vi. Den är dessulom myckel svår alt tillämpa i praktiken, både för enskilda och myndigheter. Miljöpariiei hoppas all del skall bli ändring i fråga om detta och har lagt fram förslag om en samlad miljöbalk. Men även om miljölagstiftningen blir lättare att förstå och att tillämpa behöver alla ulbildning. Miljöfrågorna är så komplexa och så övergripande. Det behövs utbildning för tekniker, för ekonomer, för poliser och inte minsl för åklagare som skall döma i miljömål. I dag är antalet miljömål inte så stort, men i framtiden kommer det all bli slörre, var så säkra på det.

Utbildningsbehovet blir absolut inle tillfredsställt enbarl genom all utskollsmajoriietens förslag går igenom och med de satsningar som görs innevarande budgetår.

Jag är lika förvånad som Ingbritt Irhammar över all del finns så lilel slöd för denna motion och all det inte finns förslåelse för betydelsen av kunskaper på miljöområdet. Hur skall domstolarna kunna döma rätt, och hur skall miljömål kunna upptäckas, om inte kunskaperna hos berörda personer är tillräckligt stora?

Det gläder mig alt vpk enligt Berith Eriksson stöder denna molion. Om vi hade haft mer tid att diskutera denna fråga i utskottet, tror jag all fler hade gett sill stöd till motionen och reservationen med anledning av denna molion.

137

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag tdl åklagarväsendet och domstolsväsendet

som handlar om miljöutbildning inom åklagar- och polisväsendet.

Det är alldeles nödvändigl att utredare och åtalande myndigheter är väl förtrogna med gällande lagsliflning inom elt sä komplext område som miljöområdet. Men det är också nödvändigt all de har grundläggande kunskaper i l.ex. biologi. Jag yrkar därför bifall lill reservation 2.

När det gäller moment 6, utbildning om arbetsmiljöbroll, har miljöpartiet de gröna fogat dl särskill yttrande till belänkandel om delta. I della yllrande sägs atl det är glädjande atl riksåklagaren har varil förutseende nog atl ta initiativ lill en kompletterande utbildning av åklagarna inom just arbetsmiljöområdet. Della område har under en ganska läng tid varit eftersatt. Miljöpartiet avvaktar därför med spänning resultatet av riksåklagarens översyn av ulbildningen som för närvarande pägår. Miljöpartiet ser också med spänning fram emot förslag till nya rällsregler när det gäller arbetsmiljöbroll.

138

Anf. 92 GÖRAN MAGNUSSON (s);

Herr lalman! Jag vill börja med alt yrka bifall lill hemslällan i jusiilieut-skotlds belänkande 14 och avslag pä samlliga reservationer som har fogats lill betänkandet.

När del gäller anslag och medelstilldelning i fråga om åklagarväsendet föreligger del enighet. Däremol finns det en reservafion i belänkandet om en särskild statsåklagare för miljömål. Men framför allt har tyngdpunkten lagts pä reservationen om ulbildning av åklagare och poliser när det gäller miljömål.

Ulskollel har ganska utförligt beskrivit vad som har gjorls och vad som nu är på gång. Denna utbildning kommer alt fortsätta, särskilt i fråga om åklagare. 1 den översyn av grundutbildningen för åklagare som pågår inom riksåklagarens kansli läggs särskild lyngd vid utbildningen om miljöbrott, dvs. mol den yttre miljön, och vid arbetsmiljöbroll.

När del gäller domstolsväsendet föreligger det i grunden en god enighet om principerna, vilkel är utomordentligt bra.

Karin Ahrland citerade justitieministern, och jag kan nalurliglvis instämma i det citatet som en allmän utgångspunkt för vår inställning när del gäller viklen av atl ha ett väl fungerande domstolsväsende.

Socialdemokratins inlresse för domstolsväsendet och dess uppgift att lillgodose människors anspråk har dokumenterats i flera olika sammanhang. Lät mig i del korta perspektivet erinra om all regeringen i höslas beslutade om särskilda medel till särskill arbdslyngda domstolar. Della har sitt inlresse med lanke pä atl samtliga partier under våren 1988 fattade beslul om den särskilda anslagsramen för lönerna, men regeringen såg till atl exlra anslag utgick till domstolsväsendet.

I föreliggande förslag har inle del s.k. huvudförslaget tillämpats. Anslaget tillförs i slällel ytterligare resurser, bl.a. drygt 7 milj. kr. för personal, 1,5 milj. kr. för en ADB-salsning och 1,5 milj. kr. för ulbildning.

Herr lalman! Även om ambitionen är atl vi inle skall uppehålla oss alllför länge vid detta ärende vill jag gärna säga att det är angeläget all de mest arbdslyngda domslolarna fär personalförslärkningar. Men det är också angelägel att den sedan några år pågående satsningen pä ADB-stöd i

domstolsarbdet kan fortsätta. Vi har kunnat konstatera, vilket också har framkommit vid hearingar under beredningsarbetet och vid en hearing som utskollel har haft med domstolsverket, all anslagsmedlen för närvarande nog är lillräckliga för all ADB-planerna skall kunna fullföljas.

Alt utskottsmajoritelen ser allvarhgt på situationen inom både de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna framgår av att det görs tillkännagivanden till regeringen där den stora oro man känner framgår. Utskotlsmajoriteten pekar också på att del finns möjligheter all återkomma med ytterligare anslagsäskanden om arbetsläget skulle bedömas vara bekymmersamt. Jag vill gärna framhålla detta, eftersom del visar atl utskottsmajoritelen ser utomordentligt allvarligt pä situationen inom domstolsväsendet.

När det gäller ersättning till nämndemännen föresläs en höjning av grundarvodd, vilkel frän principiella utgångspunkter kan tillfredsställa bl.a. centerpartiet. Ulskoltsmajorilelen måste emellertid konstatera att de pengar som finns till förfogande bäst används om det finns ett grundarvode och möjlighel all lill de nämndemän som faktiskl får ett inkomstbortfall ge en ersällning för detta. Jag tror också alt storleken på del sammantagna arvodet ligger på en sådan nivå alt det är möjligt att rekrylera nämndemän på en myckel bred bas i befolkningen, vilkel är angeläget.

Ingbritt Irhammar sade atl del är principiellt riktigl med samma arvode för samma arbele. Det ligger naturligtvis något i detta. Samiidigi vill jag emellertid peka pä den ulredning som har gjorts om ersättningar till förtroendevalda. I den utredningen pekas det på alt inkomstbortfall skall ersättas men att även det arbete som utförs skall ersättas. Jag har därför den bestämda uppfaltningen all utvecklingen i kommuner och i andra församlingar går i en sådan riktning att ett arvode ulgår för själva arbelel men all även del faktiska inkomstbortfallet ersätts, men givelvis måste det finnas ett tak för della.

Herr talman! Handläggningsfiderna i skatlemål är en fråga som har diskuterats vid flera tillfällen, och det har fallals ett principbeslut om en ny ordning för taxeringen i första instans och införande av skatlenämnder. Mot den bakgrunden har ulskottsmajoriielen stannat för all man för närvarande inte är beredd att föreslå de ålgärder som motionärerna efterlyser. Man har alltså avstyrkt de aktuella motionerna.

Jag vill här också påpeka vad justitieministern har ullalat - utskottsmajoritelen instämmer i det - om omloppstiderna för skatlemål. Hon har sagl all en rimlig omloppstid är lolv månader.

Herr talman! Med delta yrkar jag bifall lill juslilieutskoltels hemställan.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag lill åklagarväsendet och domstolsväsendet

Anf. 93 INGBRITT IRHAMMAR (c):

Herr lalman! Göran Magnusson sade all det var väldigl viktigt med miljöutbildning. De fakta som vi har fått fram visar att bara 30 åklagare och ett 40-lal polismän har fält denna utbildning. Hur många poliser har vi i det här landel? Del är åtminstone fler är 40, Göran Magnusson, och fler skulle behöva den här utbildningen. Vi har fler än 30 åklagare. Även om man forlsäller med ulbildningen - det är det enda som är beslutat - räcker del inte; alla skall få miljöutbildning. Jag är mycket förvånad över att utskottsmajoritelen inte framförl den viljeyttringen att del är absolut nödvändigl all

139

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag lill åklagarväsendet och domstolsväsendet

alla som är berörda av miljöfrågor skall få miljöutbildning i fortsättningen.

När det gäller domstolsväsendet råder det ingen enighet om de besparingar som regeringen har gjort, besparingar som man i fjol beskrev som förstärkningar. Man drev in 8 miljoner och gav lillbaka 6 miljoner. Så leker man med orden och kallade del förslärkningar. Del var som sagl bara ell skämt. Dessulom råder det inte heller enighet om alt inte slälla sig bakom domstolsväsendets yrkande. Jag upplever faktiskt del t.o.m. så alt del är i strid med regeringsförklaringen, där man sade all domstolsväsendet är i kris och att del skall få de resurser som behövs. Nu ger inte utskotlsmajoriteten de resurser som behövs.

Beiräffande ersättningen lill nämndemän har del vissl föreslagils en höjning frän 260 kr. lill 300 kr. i grundarvode. Men lilläggsbeloppd är dubbell sä slorl, och mer än det. Där har man lagt pä 350 kr. Det är inlressanl alt höra att Göran Magnusson och socialdemokraterna är inne pä atl införa samma orällvisor i en hel del andra nämnder och styrelser över landel. Vi får väl höra vad de förtroendevalda tycker om del.

Jag skulle vilja rälla till mitt bifallsyrkande. Jag glömde atl yrka bifall till reservation 3, som jag alltså nu yrkar bifall lill. I hastigheten yrkade jag bifall lill reservation 7, som skiljer sig på ett fätal ord från reservation 8, som jag egentligen vill yrka bifall till.

140

Anf. 94 KARIN AHRLAND (fp):

Herr lalman! Göran Magnusson började sä charmant med atl säga atl del beträffande domstolsväsendet råder enighet om principerna. Del är klarl atl det råder enighet om alt vi skall ha domstolar och all den rätlsvårdande verksamheten skall hållas pä en hög nivå. Men del råder inle enighet om huruvida våra domstolar kan verka enligt principerna. Vi vill nämligen att de skall kunna göra det, men dä behövs faktiskt högre anslag. Sedan är del väl en annan sak - som vi inle skall diskulera nu - hur vi skall ha del med domslolarna i framliden. Del blir inte bättre arbetssituation av att justitieministern och departementet går ut och oroar ell antal domstolsjurister.

Så sade Göran Ericsson alt domstolsverket inte tycker all del behövs mer ADB jusl nu. Man skulle inte klara av del. Jag har faktiskt besökt ganska mänga domstolar och träffat ganska mänga domslolsjurisler. De delar inte alls domstolsverkets uppfattning. Jag förstår dem. De flesla svenska tingsrätter och hovrätter ser ungefär likadana ut som pä den tid när jag själv satt fing pä 50-lalet, dä man mer eller mindre fick skriva för hand. Så ser inle den svenska förvaltningen ut i allmänhet. Det är därför vi frän folkpartiet vill ge slörre anslag till domstolarna.

Som ordförande i utskottet kan jag inle annat än sfilla påpeka för Ingbritt Irhammar all vi två och dessutom en centerpartist lill var de enda som hade hörsammat skånska hovrättens inbjudan och gått dit. Vi fick beskedet atl det inle fanns någon miljöutbildning hos domstolen. I dag diskulerar vi miljöutbildning för poliser och åklagare. Något annal har inle molionerals om i della ärende. Jag hoppas att även Inger Schörling vill vara snäll och nolera della. Jag kan inle förstå vad Inger Schörling menar med sin anmärkning om atl ärendet inle har diskuterats tillräckligt i utskollel. Det

går mycket bra att begära ordet när jag för klubban. Men om ingen begär PrOt. 1988/89:103
ordel brukar jag se till all diskussionen avslutas. 25 april 1989

Anf. 95 GÖRAN ERICSSON (m):

Herr lalman! Göran Magnusson presterade här ett modest och stillsamt anförande, och jag skall inte vara myckel sämre. Jag vill emellertid påpeka tre saker.

Visst har det tillförts nya resurser, som Göran Magnusson sade. Med beaktande av alt den nya häktningsordningen faktiskl slagit igenom har resursbehovet inom domslolarna och domsagorna ökal alldeles påtagligt. Sä de resurser som regeringen har tillfört och som Göran Magnusson utbredde sig över frän lalarstolen är i själva verkel inte så betydelsefulla som han vill göra gällande.

Jag förslår atl utskotlsmajoriteten, precis som del slär i betänkandet, känner oro. Det gör vi inom oppositionen också. Det var därför cenlern, folkpartiet och moderalerna samlade sig kring en reservalion. Men den oro som Göran Magnusson känner skulle vara något mindre om majoriteten hade fångat upp de motionsyrkanden om ökade medel lill domslolarna som faktiskt fanns. Nu gjorde den inle det, och nu får den vara orolig. Menoroger inga pengar och inga nya resurser.

Jag har, herr lalman, en känsla av atl socialdemokraterna bedriver någon form av politisk planering inom rättsväsendel, där man nästan kör en verksamhel i botlen, som är fallet med polisen. Verksamheten näslan faller samman och del nästan utbryter panik. Skall detta bli fallet också med domstolarna, så atl vi fram mot början av 90-lalel har dl domstolsväsende som ligger för fäfot och vi fär böja oss 180° under galgen och försöka rädda spillrorna?

Anslag tid åklagarväsendet och domstolsväsende!

Anf. 96 GÖRAN MAGNUSSON (s):

Herr lalman! Jag vill gärna börja med alt erinra meddeballörerna om alt en del av de resursbrister och annat som vi nu diskuterar faktiskt har sill ursprung i all det stalsfinansiella lägel har varit radikalt annorlunda under ett anlal är än vad del för närvarande är. Sett i ljuset av dagens kompletterings-proposition kan del näslan verka spöklikl när man erinrar om statsbudgetar med underskott i storleksordningen 50, 60 näslan upp lill 90 miljarder. Med detta vill jag inte påstå alt del är där som hela frågan har sin utgångspunkt. Men man bör ändå komma ihåg alt det faktiskt varit betydande underskott i statsfinanserna och all del i sin lur har lett fram till den budgetleknik som använts här med huvudförslag som alltså innebär besparingar. Men all domstolsväsendet både kommande budgetår och innevarande budgetär är undanlagd frän delta huvudförslag är ett tecken på att regeringen och vi socialdemokrater ser på dessa frågor myckel seriöst och vill medverka lill all domslolarna får så bra arbetsförhållanden som möjligt.

Sedan till Ingbritt Irhammar: Jo, jag vet nog all del finns fler än 40 poliser. Men som Ingbritt Irhammar beskriver bristen på poliser skulle man kunna tro all hon inte har sell fler än 40 poliser. Bortsett frän detta är det bara alt konstatera att del har förekommit en omfattande utbildning i miljöfrågor för både åklagare och poliser. Den ulbildningen skall också fortsätta. Därför

141

Prot. 1988/89:103 förefaller det vara någol mindre meningsfullt atl göra uttalanden om behovet
25 april 1989 av en verksamhet som faktiskt redan finns. Det är anledningen till alt vi i

Anslag lill åklagarväsendet och domstols väsende!

majoriteten inte har instämt på den punkten. Del föreligger självfallet ingen skillnad i fråga om intresset för att miljöfrågor skall las upp och utredas av åklagare för att sedan beivras vid domstolarna.

Beiräffande ADB-utrustningen finns det en beskrivning av förhållandena i det material som iordningställts om domstolarnas arbetssituation. Den beskrivningen stämmer väl överens med den beskrivning som ulskoltets ordförande för en stund sedan relaterade. Dess värre ligger man långl efter arbetsmässigt. Vad jag menade med mitt uttalande om domstolsverkets resonemang om all del inle fanns tillräckligt med medel var all man inle klarade av atl förse domslolarna med leknisk utrustning, enligt verkel. Detta får dock inle tas till intäkt för att man kan sänka ambitionerna. Självfallet är det väldigl angeläget alt man i ställd sä snabbi som möjligt kan ge alla domstolar ett ordentligt ADB-stöd, både när det gäller l.ex. registreringsarbetet för domare och när det gäller ordbehandlingsarbeld. Det skulle ju underlätta processen oerhört mycket.

Vidare är det väl också angeläget, herr talman, atl man i en sådan här situation diskuterar såväl rekryteringen lill domarbanan som sådana förändringar i domarnas arbetsuppgifter som kan bidra fill atl domstolsarbdet blir mera intressant. Del gäller ju all kunna behålla våra domare inom den här verksamheten. Men då fordras det naturligtvis även avialsmässiga uppgörelser som går i samma rikining. Så har ju också varit fallet under senare år. Del finns alltså anledning att se över arbetsuppgifterna vid domstolarna.

Mot den bakgrunden tycker jag att del är litet orättvist att, som Karin Ahrland gör, säga alt den pågående diskussionen om domstolarna oroar. Jag tycker i ställd alt det är bra alt den diskussionen kommer i gäng. Det finns ju nu en promemoria som, såvitt jag vel, är ule pä remiss. Dessutom har jusfilieminislern aviserat en proposition till hösten, där principerna för ett fortsatt utredningsarbete beträffande domstolsväsendet skall tas upp.

Anf. 97 INGBRITT IRHAMMAR (c):

Herr lalman! Göran Magnusson säger alt det är stålens finansiella läge som är skälel lill den tidigare nedskärningen av anslagel till domstolsväsendet. Det skulle alltså vara orsaken till alt domstolsväsendet har hamnal i en krisarlad situation. Men nu är man alltså beredd atl åstadkomma sä bra arbetsförhållanden som möjligt. I regeringsförklaringen sades ju också atl del här är ett prioriterat område. Men del har man inte visat, Göran Magnusson! Man har inte prioriterat delta område. Man ställde inte upp när del gällde att tillgodose de behov som domstolsverket hade pekat på. Del är faktiskt inte bara poliliker som talar om svek frän regeringens sida i detta avseende, utan del gör också de som arbelar inom domstolsväsendet. Man är mycket besviken.

Vi har, som sagt, haft en hearing. Dä framgick det klart och lydligl att man verkligen var allvarligt oroad över förhållandena pä detta verksamhetsområde.

Sedan något om ulbildningen på miljöområdet. Visst skiljer vi oss ål här!
142 Vi i centern nöjer oss inte med atl enbarl göra uttalanden om atl det behövs

en fortsall utbildning av åklagare inför nästa är. Det går alltså inte all bara säga: Det räcker med den utbildning som polismännen har fält.

Jag lalade om elt besök hos hovrätten i Malmö och jag anförde det exemplet just för alt visa alt del är pä fler områden som man lalar om alldeles för dåliga kunskaper när del gäller miljön. Vi har alltså missal dl stort område i samband med behandlingen av motioner och i övrigl i utskottet. Delta beklagar jag.

Anf. 98 KARIN AHRLAND (fp):

Herr talman! Apropå de många utredningarna beträffande domstolarna och den senasle promemorian vill jag bara säga alt del kanske är bra om Göran Magnusson noterar atl det finns en del förslag i promemorian som vi kan slälla oss bakom. Men det finns också ell par tre förslag som i högsla grad oroar dem som arbetar i våra domstolar. De blir alltså inte uppmuntrade av sådana här förslag frän departementet.

Sä någol om budgetläget. När statens budgel skall gås igenom är det alllid, Göran Magnusson, fråga om vad elt politiskt parti vill prioritera. Vi i folkpartiet anser atl rättssäkerheten kräver all domstolsväsendet prioriteras.

Anf. 99 GÖRAN ERICSSON (m):

Herr lalman! Göran Magnusson ville påskina att del var sämre budgetar under den borgerliga regeringstiden än del är nu. Jag tycker atl det är billigt atl resonera pä del sättet.

Det är väl ändå så, alt rättsväsendel aldrig någonsin har fäll sådana förstärkningar som det fick under den borgerliga tiden. På ett år antogs faktiskl 800 polisaspiranter. Göran Magnussons trick går alllsä inte hem.

Domstolsverket har faktiskl äskat medel - naturligtvis inle utan skäl. Domstolsverket behöver nämligen 7 miljoner. Dä går del inle all bara säga alt domstolsverket inte behöver de pengarna. Rikspolisstyrelsen har tidigare äskat fler poliser och fler antagningar. Men det önskemålet viftade ni bara bort och sade: Aldrig någonsin har polisen haft så bra resurser som nu när vi socialdemokrater har makten. Under några års tid sade ni sä. Men till slut ramlade korthuset ihop. Nu förhäller det sig pä ungefär samma säll med domslolarna. Ni säger: Ja, vissl kan man vara litet orolig för ögonblicket. Del ser inte bra ul. Men regeringen har tillfört medel. Så går det några år och sedan ligger domstolarna för fäfot.

Jag måste, herr talman, säga att del är något egendomligt all jag i egenskap av moderal ledamot av denna kammare skall behöva driva socialdemokralin i expansionislisk rikining. För ögonblicket känner jag dock dl tämligen stort behov därav.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

A nslag lill åklagarväsendet och domstolsväsendet

Anf. 100 GÖRAN MAGNUSSON (s):

Herr lalman! Del finns vissa polifiska områden, Göran Ericsson, där moderaterna aldrig har dragit sig för atl driva socialdemokralin i expansionislisk riktning, så del här förfarandet är principiellt inle hell ovanligt.

Ingbritt Irhammar säger atl anslagen lill domstolsväsendet har skurits ned. Ja, men del har inle präglal anslagsverksamhelen. Man har ju undantagit domstolsverket från huvudförslagen och sagl att detta är elt prioriterat

143

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag tiU åklagarväsende! och domstolsväsendet

område. Regeringen har också tillfört ytterligare medel - bäde i höslas och i samband med denna budgel. Nu tillförs, som jag sade i mitt huvudanförande, 10,2 milj. kr., varav drygl 7 milj. kr. avsätts för personal. Närdetgäller resten av pengarna fördelas dessa lika pä ulbildning resp. ADB.

När socialdemokrater pekar pä del slatsfinansiella lägel och budgetunderskott blir man ganska upprörd. Del är klart alt ju fler är som går, desto mindre skall dessa underskott diskuteras. Men man kan faktiskt inte bortse från de reella statsfinanserna i någol sammanhang. Dessutom har man arbelat hårt pä all försöka få ordning på affärerna.

Del är kanske inte rikligl rättvist mot oss socialdemokrater all säga alt vi bara skulle vara litet oroade just nu eller att vi endast uttrycker oro för läget inom domstolsväsendet. Jag har faktiskt pekat pä flera insatser som gjorts både i penningfrågor och i samband med utredningar av olika slag och som skulle kunna leda lill en bättre situation. Det är väl inle alldeles säkert alt de 6,7 miljoner som de tre borgerliga partierna har enats om skall reserveras i budgelen pä ell avgörande säll skiljer ell domstolsväsende i kris frän ell väl fungerande domslolsväsende. Men del är möjligl att ytterligare någon klok åtgärd skulle kunna vidtas.

Till sist vill jag, herr talman, säga någol om den diskussionspromemoria som har upprättats i justitiedeparlementet. Del är bra att frågorna ställs under deball och blir föremål för diskussion. Om förändringar skall göras eller förhållanden genomlysas på del ena eller andra samhällsområdet är del angeläget alt få till stånd en hyggligt bred diskussion. Tyvärr kan rnan inte komma ifrån all en eller annan person eller grupp dä känner sig oroad, men syftet med promemorian, den diskussion som den leder lill och den proposition som har aviserats till hösten och inom vars ram diskussionen kan fortsätta, är förhoppningsvis atl komma fram lill dl brell underlag för beslul som leder lill yllerligare förbättringar av förhållandena inom domstolsväsendet.

Anf. 101 GÖRAN ERICSSON (m):

Herr lalman! Man kan naturligtvis inte bortse frän slaisfinanserna. Jag försökle i mill inlägg lala om all moderata samlingsparlid inle lillar pä slaisfinanserna när vi försöker sköta rätlsväsendd - det måste fä kosta.

Det är naturligtvis riktigl, Göran Magnusson, all skillnaden mellan elt domslolsväsende i förfall och dl domslolsväsende som fungerar alldeles utmärkt inle är 6,7 miljoner. Det jag försökte säga, som Karin Ahrland också har varil inne på, är all beloppet nästa år kommer atl vara 13 miljoner.

Om man inle någon gång börjar lyssna brakar del förr eller senare ihop. Jag har under denna debatt försökl visa pä den teknik som använts inom polisväsendet, som har varil tämligen förödande. Även 6,7 miljoner har därför slor betydelse när del gäller att behälla skickliga jurister. Sorn vi pekar på i reservationen, kan den situationen uppstå att alla de dukliga flyr domstolarna och går ut i näringslivet. Domslolarna behöver de duktiga människorna, och då kan 6,7 miljoner har en betydelsefull inverkan.

144

Under delta anförande övertog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Anf. 102 KARIN AHRLAND (fp):

Herr lalman! Fär jag bara säga all vi i folkpartiet alltid tittar på statsfinanserna och sedan försöker prioritera, och vi prioriterar dä gärna rättsväsendet.

Göran Magnusson var inle med här i kammaren under de borgerliga åren, och därför kanske han måste upplysas om det förhållandel att det aldrig någonsin när vi hade budgetunderskott hände atl Göran Magnussons parti försökle snåla. Men ni var inte heller särskilt överdådiga när del gällde rättsväsendet.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag till kriminalvården och brottsförebyggande rådet

Överläggningen var härmed avslulad.

(Beslut i ärendet skulle fallas vid nästa arbetsplenum.

16 § Föredrogs justitieutskollels belänkande

1988/89;JuU17 Anslag till kriminalvärden och brottsförebyggande rädd (prop: 1988/89:100 delvis).

Anslag till kriminalvården och brottsförebyggande rådet

Anf. 103 JERRY MARTINGER (m):

Herr lalman! De ålgärder som hittills har vidtagits för atl komma till rälla med narkotikaproblemet pä våra kriminalvårdsanslaller har varit otillräckliga. Visst har det blivit vissa förbättringar pä en del häll, men del finns också åtskilliga anstalter där narkotikan flödar som aldrig förr.

Pä s. 10 i del belänkande som vi nu har alt behandla har utskottsmajoritelen utlryckl sin tillfredsställelse över all de intagna på kriminalvårdsanstalterna numera är skyldiga alt pä anmaning lämna urinprov för kontroll av huruvida narkolikapåverkan föreligger.

Jag vill i del sammanhanget säga alt jag givetvis lycker alt det är bra med urinprovskontroller. Samtidigt anser jag emellertid all värdet av dessa inte fär överskattas. Kontrollerna kan ju bara avslöja den som använt narkotika. Den som ägnar sig åt försäljning ulan alt själv missbruka kan inle avslöjas med aldrig sä många urinprov. Det är därför vikligl all urinproven kombineras med andra åtgärder, om vi skall ha en chans alt komma lill rätta med narkotikan på anstalterna.

De åtgärder som måsle vidtas mol narkotikan på fängelserna avser inte bara själva bruket ulan alla former av befattning med narkofika. Vi vet ju att många intagna som inle själva är missbrukare sköter sina narkolikaaffärer från fängelserna.

Den rikliga tillgången på narkotika inom kriminalvården har medfört alt mänga fängelsedömda numera gör sin narkotikadebut på anstalten. Narkotikan är pä vissa orter mer lätlillgänglig innanför än utanför murarna.

Det förhållandet att andelen langare och missbrukare bland de intagna på kriminalvärdsanstalierna har ökal kraftigt under senare är har medfört atl det har uppstått en marknad bland de intagna, där missbrukarna köper narkotika pä kredit av langarna och därigenom skaffar sig slora skulder

145

10 Riksdagens protokoll 1988/89:101-103

Prot. 1988/89:103 25 april 1989 ;

Anslag till kriminalvården och brottsförebyggande rådet

under sin anslaltsvistelse. När de sedanfriges måstede genast begå nya brott för att kunnai betala ;ay sina skulden.

Herr talman!, Slalen måste anseS; ha en.skyldighet att garantera de intagna en narkolikafri miljö under anstaltsliden. De intagna får aldrig, frivilligt eller genom påverkan från ;andra intagnas sida, bli missbrukare under fängelsetiden.: För; mänga: människor skall ju,anstaltsvistelsen faktiskt innebära en

vändpunkt i livet; . ,: . ■ :;■ ,-.;:,: i.- _ .:

Del har hä.nt alt intagna som.inte velat komma i konlakl med narkotika har begärt atl fä bli inlåsta i isoleringscell. Och del är ju verkligen uppochnedvända världen all de som vill sköta sig också måste läsa in sig. Det skall väl i rimlighetens namn inte finnas fler läs pä den skötsammes dörr än pä den misskölsammes. ; ;,:,,: ;. ;:.

Arbelel med all få kriminalvärdsanstalierna fria frän narkotika måste inlensifieras. Del är därvid angelägel all varje kriminalvårdsanslall snarasl får i uppdrag atl utarbeta ell äigärdsprogram med förslag till insatser för alt garantera en drogfri miljö.

Det är inte tillräckligt all del finns narkotikafria avdelningar litet här och där. Alla kriminalvårdsanslaller måste göras fria frän narkotika. Angelägenheten av att så sker är för övrigl sä framträdande att intresset av att de intagna garanleras personlig integritet måste ge vika. Konlrollen av de intagna och även besökande i anstalt måste skärpas.

I de fall en intagen upptäcks med missbruk bör detta leda till kännbara sanktioner; i form av l.ex. indragna permissioner och disciplinära bestraffningar i vidare omfattning än för närvarande.

. En klar differentiering av de olika kategorierna intagna pä olika avdelningar resp. anstalter i kombinalion.med inrättande av mindre avdelningar måste göras.. Den omständigheten atl delta innbär alt en del lokalanstaller hell inrättas för vissa kategorier intagna kommer självfallet alt leda till placeringar j strid med den s.k. närhetsprincipen. Inlressel av atl hindra spridningen av narkotikamissbruket och alt kunna erbjuda möjligheter till rehabilitering även på lokalanstalterna väger emellertid sä tungt att detta kan godtas.

Åtgärder för alt genomföra differentieringar inom kriminalvärden är så viktiga all de bör vidtas.redan under kommande budgetär. Del är i första hand för all kunna .göra delta som vi moderaler föreslår alt anslaget till kriminalvärden skall ökas med 10 milj. kr. ulöver vad regeringen har föreslagit., ••:.,.;:.-...

Ell särskill problem inom kriminalvärden utgör omhändertagandet av intagna med, grava narkotikaproblem. Kriminalvärden bör visserligen i enlighet med den s.k.; normaliseringsprincipen i första hand utnyttja de vårdresurser som redan finns i,slällel för all bygga upp egna. Men ä andra sidan har de mesl nedgångna missbrukarna i allmänhd speciella behov av värd - i vissa fall på,grund av HIV-smitla - vilket lalar för alt denna värd lämpligen bör ske dnom kriminalvårdens ram. Med anledning härav bör yllerligare en, sluten riksanstall reserveras för grava narkotikamissbrukare.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till reservalionerna 1 och 4.

När del gäller anslaget till brottsförebyggande rådet yrkar jag bifall till reservalion 8.:

146

Anf. 104 LARS SUNDIN (fp):

Herr lalman! Låt mig först slå fasl all folkpartiet värnar om en human kriminalvård. Men del är inte detsamma som kravlöshd. Staten kan med skilda;medel hjälpa enskilda individer som pä olika sätt har hamnal utanför sarnhälld. I sista hand måste dock var och en la ansvar för sina gärningar och la de konsekvenser som kan följa av dem. I ell anlal avseenden bör kriminalpolitiken skärpas.

Herr talman! Jag ber alt få yrka bifall till reservationerna 2, 4, 5; 7 och 8. Viktigast av dem är nr 4.

Missbruket av alkohol och narkotika ulgör inlebara en av de vanligaste orsakerna lill all brott begås. Missbruket, främsl narkotikamissbruket, försvårar eller förhindrar också ofta återanpassningen av de kriminella. Narkotikamissbruket och de följder delta fär, bäde på anstalterna och ulanför, torde ulgöra den främsla förklaringen lill alt kriminalvärdsreformen av är 1974 inle har moisvaral de förhoppningar som frän början knöts lill den. Den borde därför nu enligl folkparliels mening utvärderas av en parlamentarisk utredning. Förulsällningarna för denna reform är hell enkell rubbade på grund av narkolikan.

Nästan hälflen av dem som döms till fängelse är narkotikamissbrukare. Många fortsätter atl missbruka under själva anstaltsliden. Della innebär atl rehabiliteringen och rehabiliteringsförsöken yllerligare försvåras och all de ambitioner som finns all hjälpa internerna till elt hederligt liv i frihet inle kan genomföras. Missbruket under anstaltsliden leder till atl de intagna skaffar sig skulder. För all kunna återbetala dessa måste de begå brott, ofta omedelbart efler frigivningen. Del är därför det är en sådan angelägen uppgifl all stoppa narkolikainförseln lill anstalterna. I dag finns det fä kriminalvårdsanslaller som kan sägas vara narkolikafria. Del är oaccepta-bell.

Vi vill ha elt äigärdsprogram för en drogfri miljö vid varje anstalt och ett åtgärdsprogram som också efterlevs. Vi vill ha en skärpt kontroll, både av de intagna och av de besökande pä anstalterna, även pä bekostnad av deras integritet. Vi vill ha en differentiering av de intagna, sä all de som är ulan narkotikaproblem inle kommer i konlakl med narkolikan och sä atl missbrukare inle kommer över narkotika, även om en sådan differentiering innebär all närhetsprincipen och normaliseringsprincipen - så vikliga i 1974 års kriminalvårdsreform - åsidosätts.

Till sist något i korthet om de fyra andra reservationer som Karin Ahrland och jag står bakom.

I reservalion nr 2 noterar vi alt sjuksköterskorna vid lokalanstalterna fält en alltmer pressad arbetssituation. Vi vill, liksom för övrigt kriminalvårdsstyrelsen, atl deras halvtidstjänster skall bli heltidstjänster.

I reservalion nr 5 konstaterar vi alt del är bra alt en anstalt i Stockholmsområdet nu har reserverats för kvinnliga intagna. Men vi lycker atl även kvinnor pä s.k. blandade anstalter skall kunna få vara hell avskärmade frän manliga intagna om de sä önskar. En ulvärdering av de gemensamma placeringarna måsle göras. En sådan har aldrig gjorls.

I reservation nr 7 menar vi all eflersom l.ex. endasl 4 % av de pä anstalt intagna är kvinnor - kvinnornas kriminalitet är sä mycket lägre än männens -

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag tid kriminalvården och brottsförebyggande rådet

147

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag till kriminalvården och brottsförebyggande rådet

kan könsrollernas belydelse för brottsligheten vara av dl specifikt forskningsintresse.

Slulligen, herr talman, tycker vi i reservation nr 8 atl någon särskild informalion om ekonomisk brolislighel inle är nödvändig. Resurserna är knappa. Del har framgått tidigare här i kväll. Del finns angelägnare projekl att satsa på.

148

Anf. 105 INGBRITT IRHAMMAR (c):

Herr lalman! Del har talats väldigl myckel om den olillfredsslällande silualion på fängelserna som narkotikamissbruket vållar. Del jag skall tillägga är atl delta är mycket konstigt. Åtgärdsprogram har ju gjorls upp pä alla anstalter. Ändå fungerar del inle, vilket helt klart belyder atl ålgärdspro-grammen måsle förnyas och förändras.

En annan sak som gör att del är konsligl atl missbruket forlsäller är all det nu påstås alt de intagna är mer moiiverade alt bli av med sitt missbruk under anstaltsliden än de var för några är sedan. Dä borde egentligen missbruket ha minskal. Men, som sagl, anlalel grava missbrukare har i stället ökat. 1983 utgjorde del 42 % av de intagna, i dag utgör del 68 %. Det är också bakgrunden till atl vi i en cenlermotion har sagt alt del är mycket viktigt att yllerligare en riksanstall blir en sluten anstalt för grava missbrukare, eftersom flera intagna har vitsordat alt de genom denna ser en möjlighel all slippa sitt drogberoende. Därför behövs den riksanstall som vi har lalal om i reservation 4. Självklart skall ingen som inte fidigare är missbrukare behöva bli missbrukare under anstaltsliden. De som vill leva hell narkolikafrill pä anslallerna skall ha en absolul räll all få göra della.

Erfarenheterna av gemensam placering av män och kvinnor pä samma anstalt är mycket skiftande. Som tidigare har sagts har ingen ulvärdering gjorts av dessa gemensamma placeringar. Därför är del mycket viktigt att sä sker. Del finns många kvinnor som påslår all de har blivii utnyttjade av män på gemensamma anstalter. Kvinnorna är därmed i underläge. Det skall inte behöva accepteras. De kvinnor som själva anser atl de vill leva isolerade från manliga intagna skall också ha absolut rätt alt få göra delta. Visserligen påslås del alt kvinnor kan få önska sig till en kvinnlig riksanstall och på så sätt slippa atl konfronteras med männen. Men dä mister de fördelarna med närhetsprincipen. Varför skall kvinnor ha det sämre än män pä det här området?

Vi har från centerns sida motionerat om att alla våldsmän som behöver hjälp med rehabilitering efler alt ha begått våldsbrott skall ha räll lill detta. Vi har slälll dessa krav fidigare, och vi har med lillfredsslällelse kunnal se all en försöksverksamhet har kommit i gäng i Göleborg som anses ha varil bra. Verksamheten ulökas. Dessutom har yllerligare anslalter fått hjälp med rehäbiliteringsverksamheten. Del är bra. Vi har förståelse för att det kan ta litet tid alt utveckla terapi- och rehäbiliteringsverksamheten pä alla anstalter. Men målet måsle självklart vara all alla de som vill och behöver ha denna terapi- och behandlingshjälp skall få det. Del vi vel är all del är myckel vanligt alt de våldsmän som har våldfört sig pä kvinnor och barn har en myckel dålig brottsinsikt. Därför är det viktigt att de själva förstår sitt agerande, så all de inle efler frisläppandet går ut och gör om samma brott

igen. Vi vet all de sorn utsätts för sådana här sexuella övergrepp riskerar all bli berövade bäde sin barndom och ell normall fungerande vuxenliv. Mol bakgrund av att antalet anmälda sexövergrepp mol barn ökar behövs verkligen dessa kraftfulla insatser.

Kvinnors brolislighel ligger sedan 200 är tillbaka på mellan 6 och 18 %. Den har legat ganska konstant pä denna nivå. Del innebär alt det på varje dömd kvinnlig brottsling går sju manliga. Vad beror de skillnaderna pä? I dag finns del ingen bra förklaring lill varför det är sä här. Vi vet över huvud tagel väldigt litet om kvinnors kriminalitet. Visserligen talar man om biologiska skillnader. Man lalar om könsrollernas betydelse, och det lämnas fler förklaringar. Men del enda vi säkerl vel är alt om broltslighelen bland män var lika låg som bland kvinnor skulle vi vara av med merparten av den totala brottsligheten. Atl minska den totala broltslighelen tror jag all del finns ell verkligi gemensamt intresse för här i riksdagen och även bland svenska folket. Därför är del myckel vikligl all verkligen försöka utröna vilka skälen är till den lägre kriminalilden hos kvinnorna jämfört med männen.

Nu skriver utskoltsmajoriteten alt del är redan pågår forskning pä det här området och atl det är tillräckligt. Dä säger vi i cenlern - och folkparliel som också har slälll sig bakom cenlermolionen - all del inte alls är sä. Och varför påslår vi det? Jo, vi har vänt oss lill dem som forskar på del här området, bl.a. lill brollsförebyggande rädd, BRÅ, som säger all det har uirelts alldeles för litet pä området. I förra veckan hölls det faktiskt dl seminarium om kvinnor och broll för att visa atl del finns alldeles för många frågetecken, varför det behövs mer forskning. Detta är skälel lill att vi har reserverat oss.

Slulligen vill jag, herr lalman, bara säga att ell enigl ulskoll har ullalal sig om hur viktigt det är att just BRÅ i framtiden fär de resurser som man behöver för atl kunna arbeia med den inriklning som nyligen har beslämls för BRÅ. I dag har BRÅ del fakliski svårt ekonomiskl. Därför vill jag understryka atl del myckel snart kan behövas ekonomiska lillskoll.

Med della yrkar jag bifall lill reservationerna 4, 5, 6, 7 och 8.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag lill kriminalvården och brottsförebyggande rådet

Anf. 106 BERITH ERIKSSON (vpk):

Herr talman! Vpk säger nej till ytterligare 200 fängelseplalser. Inom vpk anser vi nämligen all del inle är fler fängelseplatser som behövs utan fler alternativ lill fängelser. Del är bara Sverige och Finland kvar bland Europas länder som inle har någon form av l.ex. samhällstjänst. Nu skall vi komma i gång med en försöksverksamhet, och jag hoppas atl försöket inle drar ul på tiden ulan att en permanentning kan ske inom korl.

Men del räcker inte med bara det alternativet. Samhällsekonomiskt är del fullkomligt vansinnigt atl fortsätta atl läsa in människor i den omfattning som vi gör, samtidigt som vi med säkerhel vet all dessa människor inle blir laglydigare av fängelsestraff. Den lutherska andan behäftar forlfarande vårt länkande - sä även mill. Men jag hoppas alt del enbarl är som en känslomässig ventil för all jag sedan skall kunna länka lilel mera klart och rationellt. Om man saknar arbete och bostad, om man har en ofullständig ulbildning, om manhar dåliga eller inga fungerande medmänskliga relalioner, orn man har begått broll och dömls lill fängelse för detta, ja dä är alla de uppräknade brisierna och problemen kvar när fängelsestraffet är avtjänat.

149

11 Riksdagens protokoll 1988/89:101 -103

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

A nslag till kriminalvården och brottsförebyggande rådet

150

Oftast har den straffade fått ytterligare problem, nu även som stämplad brottsling. Kanske har vederbörande psykiska skador, som hell säkerl kan uppkomma som en följd av ett frihetsberövande.

Om vi går bakåt i liden och ser pä Instilulionssverige, finner vi alt vi under tidernas lopp har haft olika grupper av människor på olika institutioner. Vi har haft handikappade l.ex. synskadade, som skulle vara i en egen institution. Även de som bodde längst upp i Norrbotten skulle ned lill Slockholm. Vidare kan man nämna de hörselskadade, förständshandikappade, gamla, ja, om vi går lilel längre lillbaka i liden, människorna i fattighusen. Undan för undan har vi insett all värd, utbildning, anpassning lill samhällel för olika grupper lyckas bäst, om man ordnar för dem inne i det öppna samhällel. Grupp efter grupp har flyttats ut frän institutionerna.

Slutna institutioner behövs för de brottslingar som är klart farliga för samhället och som åtminstone till en början behöver vårdas i en sluten anstalt. Men mänga, speciellt unga människor och förslagängsförbrytare, behöver hjälp och fostran för all inordnas i samhällel och för alt kunna fungera pä ell bra sätt tillsammans med andra människor. Ja, men vi har ju öppna och halvöppna anstalter, tänker kanske någon. Men del är forlfarande anstalter med alla de nackdelar som en anstalt har. Exempelvis ell lägenhelsboende under ordnade förhållanden - med slöd och hjälp av engagerad personal, "slällförelrädande föräldrar" -, adekval hjälp, ell arbete att sköta, studievägledning, ulbildning, passning av lider och della all sköta sin vardag med alll vad del innebär frän all gälla den egna personen till all gälla samhällets krav på t,ex, mantalsskrivning och deklaration, ja del är sådanl som många av fängelsekunderna skulle behöva få hjälp med.

De här människorna är ofta svikna av samhällel. Redan tidigt har de ramlat mellan maskorna i samhällets skyddsnät. Del rimliga och mesl samhällsförnuftiga vore därför alt försöka komma lill rälla med brottets orsaker och inle i första hand all ropa efler straff för gärningen. All beskriva bakomliggande samhällsorsaker, sådana som ligger utanför justiliedeparle-menlets och justilieutskotlets kompetensområden, är ju en sak. En annan sak är all konkrel angripa och begripa vad som är förnuftigast frän samhällels synpunkl, all renl konkret utforrha åtgärder i päföljdsdelen för att minska omfatlningen av den brottslighet som vi redan har. Till atl börja med anser vi atl inga barn under 18 år skall sättas i fängelse.

Jag yrkar bifall till reservation 3.

Män dominerar på broltssidan och kvinnorna på brotlsoffersidan. Gränserna mellan vad som anses maskulint och vad som är brottsligt ligger kanske för nära i vårt samhälle. Della kan vara en av förklaringarna lill förhällandet. De män som allvarligt överskrider den här gränsen, som misshandlar eller våldför sig på kvinnor och barn, behöver emellertid hjälp till rehabilitering. De behöver hjälp lill en könsbekräflelse som inle kräver ell väldsbdeende av dem. Della är nödvändigl för alt göra livel säkrare för kvinnor och barn och för all göra livel bällre för dem själva.

Därmed yrkar jag bifall till reservation 6.

Jag deltog i BRÅ:s konferens förra torsdagen, dä del lalades om kvinnor och brott, och jag övertygades då om atl del faktiskt behövs särskilda anstalter för kvinnor. Kvinnor har ofta större behov av närhel än män.

eflersom kvinnor ofla har barn eller andra närstående som de oroar sig för, känner ansvar för och vill ha kontakt med.

Därmed yrkar jag bifall också lill reservation 5.

Anf. 107 INGER SCHÖRLING (mp);

Herr talman! Det har sagts många kloka saker om narkolikafria anslalter frän kammarens lalarslol. Jag behöver inle upprepa allt del - jag kan bara säga all den silualion som vi i dag har är hell oacceptabel. Ingen möda fär sparas när del gäller alt göra våra anstalter fria från narkotika. Det har inle blivit bättre; lyvärr - del har blivit sämre. Narkotikainflödet till anstalterna är värre än någonsin, om man får tro dem som arbelar där. Della måsle sloppas. Jag länker inle säga mer än så: Slöd reservalion nr 4!

Så lill Anslaglill kriminalvårdsanslaller och HIV/aids-problemaliken, som ju har blivit ell slorl problem. En grupp som är drabbad är nalurliglvis sjuksköterskorna, som skall ta prov och som skall verkställa de ökade krav pä del här området sorn kriminalvärden har fält. Den utökning av 13 halvtids-tjänsler till heltider som regeringen föreslagil medel lill i budgelen räcker enligl värt förmenande inle heller. Dessulom är de avsedda enbarl för siorstadsregionerna, och del är all blunda för den verklighel vi har: Del här problemel finns inte bara i storstadsregionerna - tyvärr. Därför yrkar jag bifall också lill reservation nr 2.

Sä lill Kvinnor på lokalanslalt. Även människor som döms för broll skall ha vissa fundamenlala rättigheter i ett civiliserat samhälle. De rättigheterna skall vara: Alt i fängelset slippa narkotika, naturligtvis, all slippa sitta ihop med narkomaner om man inle vill del, atl slippa utsättas för hot och Irakasserier och all slippa ulsältas för ännu mer negativ påverkan än straffet i sig utgör. Jag sympatiserar med myckel av det Berith Eriksson sade. Tyvärr har vi i dag inle ell sådant samhälle alt vi kan slippa våra fängelser och anslalter. Men rnan skall i varje fall inle behöva ulsältas för ytterligare negaliv påverkan.

En annan självklar rällighet är att kvinnor som sitter i fängelse inte skall behöva ulsältas för sexuella irakasserier frän manliga intagna. Enda sättet att komma lill rälla med del är atl kvinnor som sä önskar och som känner del holet skall kunna beredas plals isolerade frän manliga inlerner. Om det kräver separata anställer skall vi i möjligaste män försöka få dem lill stånd, och där del inle går skall man ha separala avdelningar. Vi vill också ha en utvärdering av den gemensamma placeringen. Därför yrkar jag bifall lill reservation nr 5.

En annan viktig mänsklig rättighet i dl civiliserat samhälle måsle vara all den intagne ges möjlighet atl komma tillbaka lill ett normalt liv. Därför tycker vi all del är oerhört vikfigt alt den försöksverksamhet som nu pägår när det gäller all rehabililera sexual- och väldsbrollslingar inle bara får forlgä utan även utvidgas. Alla intagna som vill måste fä den här möjligheten. Del är oskallbarl för samhällel om man lyckas bryla en brollslig bana och skapa en fri och fungerande människa. Jag yrkar därför bifall lill reservalion 6.

När del gäller könsrollernas betydelse för brottsligheten har här redan sagts alt skillnaderna mellan kvinnor och män är slora när del gäller brotlsbenägenhd. Det vore väl alldeles fantastiskt om vi kunde fä reda pä

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag lill kriminalvården och brottsförebygganderådet

151

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag tiU kriminalvården och brottsförebyggande rådet

152

mer om varför det är så och om forskningen kunde ge oss ett verktyg alt äigärda den manliga broltslighelen! Det skulle vara en upptäckt av enorm belydelse. Därför vill jag också yrka bifall till reservation nr 7.

Jag yrkar alllsä bifall lill reservationerna 2,4,5,6 och 7 från miljöpartiet de gröna.

Anf. 108 BIRTHE SÖRESTEDT (s):

Herr lalman! Kriminalvärden slyrs lill slor del av beslul som den inte råder över. Den kan inte välja sina klienter och inle påverka hur mänga den skall la emol. Klienlerna är dessutom lill stor del sociall och i flera andra avseenden starkt missgynnade personer. Ambilionen är alltjämt alt kriminalvärden sä långl som möjligt skall underlätta individens återanpassning i samhället. För en framgångsrik kriminalvård krävs medverkan frän andra samhällsorgan. Principen att kriminalvärdens klienter skall ha samma rätt lill service och omsorg sorn andra slär fasl.

Beläggningen vid kriminalvärdsanstalierna har ökal - allt fler döms till fängelse. Därför har del redan fattals beslul om all öppna 124 tidigare slängda riksanslaller och 75 platser vid lokalanstaller. Dessulom kommer nybyggnation alt påbörjas under innevarande budgetår. Mol bakgrund av den ökade beläggningen har del också beräknals dl vissl ytterligare invesleringsutrymme den närmaste treårsperioden.

Till del avsnitt i utskotlels betänkande som behandlar anslagel lill kriminalvärdsanstalierna har fogats tre reservationer.

I reservalion 1 vill moderalerna anslå ytterligare 10 miljoner för all kunna genomföra en klar differenliering av de inlagna.

I reservation 3 vill vpk minska anslaget med 36,8 miljoner och inte öppna de stängda platserna.

Ulskoltsmajorilden har vid dl flertal tillfällen ullalat atl beläggningen bör vara omkring 85 % för all en differentiering skall kunna ske. Med de redan nu vidtagna ålgärderna och rned den ökade möjligheten att utjämna säsongvarialionerna bedöms beläggningssilualionen bli mer rimlig. Därför avstyrks reservation 1.

Av samma skäl är del orimligt atl tillstyrka reservalion 3.

I reservalion 2 vill folkpartiet och miljöpartiet uppräkna anslaget till sjukskölerskdjänster med 5 miljoner för all åtgärderna rnol aids skall fortsätta. Som tidigare sagts har elt anlal sjuksköterskeijänsler utökats till heltid. Regeringen har hos riksdagen begärt oförändrad totalram när del gäller insatserna mol aids, vilkel innebär all verksamheten kan forlsälia.

Herr lalman! Man kan säga alt kampen inom kriminalvärden mol narkolikan sker utifrån tre olika områden.

Del förslå är molivaiionsarbetd. Målet är alt varje narkoman skall motiveras för provlagning och behandling mol sill missbruk. Del sker ell aktivt arbete pä häkten, pä anstalter och inom frivården. För många narkomaner är jusl kriminalvärdens motivalörer den förslå konlakten med narkomanvård över huvud taget. Dessutom arbetar olika frivilliga organisationer och stiftelser tillsammans med kriminalvården för att förmå missbrukarna all la lag i sin silualion.

Jag vill också peka på den breda ulbildning som all personal genomgått och

som nu följs upp av ytterligare utbildningar, vilket bidrar till att höja kunskaperna om narkotikaproblemaliken.

Del andra området är kontrollomrädd. Det sker kontroll av intagna vid permissioner och besök i form av visilering och urinprovskontroller. Ell posilivl resultat innebär konsekvenser i form av indragna permissioner, besök och fritidsaktiviteter, och del kan också leda till tillägg av ett antal dagar lill strafftiden.

Här har nu krävts ytterligare kontroller och disciplinära åtgärder, och man säger atl den personliga integriteten kan ge vika. Jag vill dä slälla frågan: Hur längl kan vi gä?

Del iredje områdel är all förbätlra verkställigheten och göra den meningsfull. Inom regeringskansliet sker med kriminalvårdens hjälp en översyn för atl göra överväganden och komma med förslag lill den framtida inriktningen. Där de lokala ätgärdsprogramhien inle fungerar finns planer atl utarbeta nya. Man ämnar också låta värd- och lillsynspersonalen mer aklivl della i behandlingsarbdd och lillvarata deras resurser och kunskaper pä ett bättre sätt.

De narkolikafria avdelningarna har utökat anlalel platser, och pä andra anstalter planeras yllerligare narkolikafria avdelningar. Del gäller bäde riks-och lokalanstaller. Som jag tidigare nämnde är del av vikt atl del finns plalser i en sådan ulslräckning all det kan ske en differenliering.

Utskottsmajoritelen menar atl del pågår ett myckel ambiliöst arbete inom olika områden. Man är väl medveten om de olika problemen, och arbelel pä att förbällra och ulveckla metoderna pågår pä olika säll. Därför avslyrks reservalion 4.

Reservanterna lar i reservalion 5 upp frågan all kvinnor pä lokalanslalt skall ha möjlighel atl tillbringa sin lid på anstalten isolerade frän männen. En lokalanslalt i Stockholmsregionen har avdelats för enbarl kvinnor. Del finns inle behov av någon yllerligare anslall för kvinnor, men avskildhet har också kunnat åstadkommas på andra lokala anstalter. Egenlligen är del inte en fråga om hur ulan all de kvinnliga inlagnas behov och inlressen skall bli tillgodosedda.

Alt verksamheten med all rehabililera våldsmän skall forlgä och utökas las upp i reservalion 6. Del är precis del som sker. Verksamheten skall fortgå i Göteborgsregionen, och en utvidgning är under ulveckling pä flera häll frän Malmö i söder lill Umeå och Luleå i norr. Verksamheten är också föremål för överväganden inom regeringskansliet. Utskollel finner alt det inle behöver göras yllerligare ulialanden. Ulvecklingen sker hell i linje med vad ulskollel tidigare har uttalat.

Innan jag kommenterar reservalion 7 och 8 som bifogals i anledning av brottsförebyggande rådels område, vill jag påpeka all BRÅ intar en central roll när del gäller all sprida och utveckla kunskaper och erfarenheler i del brollsförebyggande arbelel.

Reservalion 7 lar alltså upp könsrollernas betydelse för brottsligheten. Utskottsmajoritelen har konstaterat all del pågår olika forskningsprojekt pä området och atl även ytterligare sädana planeras inom BRÅ eller med anknytning till BRÅ. Ulskollel anser därför all det inte behövs några yllerligare ulialanden.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

A nslag tdl kriminalvården och brollsförebyggande rådet

153

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag till kriminalvården och brottsförebyggande rådet

Av reservalion 8 framgår alt de borgerliga ledamöterna i utskoltd inle har samma syn pä vikten av informalion när det gäller den ekonomiska brollslighden som majoriteten. Majoriteten vidhåller sin tidigare slåndpunkl all del skall ges ell ekonomiskl slöd för alt göra det möjligl all ge en akluell informalion av enskilda organ. Majorilden vidhåller också alt det skall ske en upplysningsverksamhet om delta. Vi förutsätter att del lämnas en sådan upplysning i lämpliga sammanhang.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill justitieutskollels hemställan och avslag på samtliga reservationer.

Anf. 109 LARS SUNDIN (fp) replik:

Herr talman! Reservalion nr 2 om anslag till krirninalvärdsanslallerna går ul pä all vi vill göra de nuvarande halviidstjänsterna som sjuksköterskorna där har lill heltidsljänster. Birthe Söresledl sade att rnan skall fortsälla den verksamhel som nu pågår. Det innebär visserligen alt halviidstjänsterna skall vara kvar, men poängen är att vi vill utöka dessa halvtidstjänster till hellidsljänsler jusl därför all sjuksköterskorna pä grund av knarkproblematiken och HIV- och aidsfaran har så mycket mer pressade arbetsuppgifter atl del i högsta grad är befogat all dessa halvlidsljänsler blir hellidsljänsler. Det var också ell krav som kriminalvärdsslyrelsen själv i sina äskanden prioriterade mycket högt. Vi ställer oss bakom det kravel. Sjuksköterskorna vid de stora lokalanstalterna, alltså anstalter som har 40 plalser eller mer, skall förvandlas lill heltidstjänster.

A och O är de knarkfria fängelserna. Birthe Söresledl kanske kan lycka all del är län alt säga sä. Jag kan hälla med om del. Vi vill ha äigärdsprogram. Sådana har funnits för anslallerna, men de har inle följts upp. Del skriver ni själva i ulskoltslexlen. Vi vill ha äigärdsprogram som följs upp. Den personliga integriteten fär ge vika för dessa kontroller - del är svårt för en liberal all säga. Vi vill ha en human kriminalvård - inle en blåögd!

Den personliga integriteten fär ge vika för del slörre kravet alt anstalterna skall hållas knarkfria.

Om vi skall hälla anstalterna knarkfria fär vi rubba pä närhetsprincipen och norrnaliletsprincipen.

Herr talman! För övrigl anser jag atl kriminalvärdsreformen bör utvärderas.

Anf. 110 BERITH ERIKSSON (vpk) replik:

Herr lalman! Försl vill jag påpeka för Inger Schörling alt vpk aldrig har sagt atl vi skall avskaffa fängelserna.

Anf. 111 ANDRE VICE TALMANNEN: Repliken gäller Birthe Söresledis anförande.

Anf. 112 BERITH ERIKSSON (vpk) replik; Jag trodde atl jag fick vända mig lill alla.

154

Anf. 113 ANDRE VICE TALMANNEN;

Nej.

Anf. 114 BERITH ERIKSSON (vpk) replik:

Herr talman! Det går lika bra atl jag vänder mig lill Birthe Söresledl. Jag har aldrig sagl alt vi skall avskaffa fängelser. Men vi i vpk anser all del antal fängelser vi har i dag räcker och pekar i vår reservalion på all del är allernaiiv till fängelser för dem sorn vi kallar för socialt betingade brottslingar som behövs.

Statistik och tabeller finns del gott om som en följd av många års kriminologisk forskning. En känd kriminolog påpekar dock all kriminologi är elt slags inekano för slora pojkar, där del vikligasle blir alt försöka klämma in verkligheten i korslabeller för att kunna använda sin leksak datorn. I det sammanhanget blir del mycket otillfredsställande atl alll det material som inte låter sig Ivingas in i korslabeller inle kommit all las till vara pä ell sådanl säll all man kän se en förändring i utformningen av påföljderna.

Alla de kunskaper som man har dokumenterat har i praktiken inte påverkat fängelsesystemet.

Det har talats en del om motionen angående skillnaden mellan kvinnors och mäns brolislighel. Jusl uppfaltningen om all del som är manligt ligger närmare gränsen för brottslighet än del som uppfattas som kvinnligt visar atl del vi behöver arbeia för är alt ändra gränserna i samhällel för vad som anses manligt och kvinnligt.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

A nslag lill kriminalvården och brottsförebyggande rådet

Anf. 115 JERRY MARTINGER (m) replik:

Herr lalman! Birthe Sörestedt undrade hur längl vi kan gå för all göra krirninalvärdsanslallerna fria från narkotika. Som jag sade inledningsvis, och sorn även framhållits av Lars Sundin, måste de inlagnas personliga inlegrilel ge vika för all vi skall kunna nä målel all alla kriminalvårdsanslaller skall bli fria från narkofika.

Jag vill i del sammanhängd påslå all del inle finns någon plats på jorden som det är så lätt atl göra narkolikafri som en kriminalvårdsanstalt. Del är nämligen den enda plats pä jorden där vi läser in människor.

Del är bara viljan som saknas!

Anf. 116 INGBRITT IRHAMMAR (c) replik:

Herr lalman! Birthe Söresledl sade alt de intagna ibland kan fä en första konlakl med narkomanvärden pä fängelserna. Det är rikligt och det är positivt. Men det negativa och det Iragiska är all de intagna också kan få en första kontakt ined narkotikamissbruket på fängelserna. Del är därför förhållandena i dag är så olillfredsslällande. Del är därför älgärdsprogram-rnen måste ses över. Vi måsle gå så längl all avdelningarna och anstalterna blir narkolikafria. Del måsle vara målet.

Hur kan man åsladkomma detta? 1 vår molion har vi som exempel nämnl all urinprovstagningarna kan övervakas bättre. Det finns mänga andra förslag som man kan följa.

Det är rikligl all en lokalanslalt för kvinnor har avsatts i Stockholmsområdet. Del är också sagl all denna skall fä fortsälla all vara en anslall för kvinnor året ut. Vi menar atl delta bör fortsätta längre. Dessulom måsle ju mälel pä detta område vara atl alla de kvinnor som vill vara isolerade från

155

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

A nslag lill kriminalvården och brottsförebyggande rådet

män skall ha räll all vara del. Inle förrän dä är fillräckligl gjort på det här områdel.

När det gäller rehabililering av våldsmän nämnde jag i min inledningsanförande alt verksamheten i Göteborg har börjat och atl den forlsäller. Utvecklingen forlsäller också i övriga delar av landet, där man planerar sådan. Som Birthe Sörestedt kan se, är inte alla anstalter uppräknade. Del är alltså inte planerat för alla, och del är detta vi menar bör göras. Del måsle också vara ell mäl att alla som vill och behöver skall få denna rehabiliterings-hjälp för att komma ifrån det beteende som förstör sä mycket, för såväl dem själva som för offren.

Vissl spelar BRÅ en verkligt central roll när del gäller utvärdering och utredning på broltsornrådel, men då är det ju också vikligl alt BRÅ fär de resurser man behöver! Jag sade tidigare all utskollel enhälligl säger all BRÅ skall få detta, men jag talade också om alt del fanns risk för atl medlen inte skulle räcka till framöver och all man borde lilla pä detta. BRÅ har bl.a. framhållit all det behövs ytterligare forskning beiräffande könsrollernas belydelse för brottsligheten.

Anf. 117 BIRTHE SÖRESTEDT (s) rephk:

Herr lalman! Jag vill börja med all säga lill Ingbrill Irhammar all ulbyggnaden av rehabililering av våldsmän sker enligl den inriklning som ulskollel ullalal. Men alla anstalter behöver inte ha della, för alla inlagna har inle sådana problem.

Vidare vill jag säga lill Ingbritt Irhammar att lill kvinnoanstalten utanför Slockholm finns del möjlighet alt söka sig från hela landel för alla som vill dit. Där lär finnas platser, eflersom den är väl lilllagen. All den bara skall finnas kvar under delta är beror pä att verksamheten skall utvärderas. Det finns faktiskl andra grunder all differentiera på än enbart om man är kvinna eller

156

Sä till Berith Eriksson. Det är faktiskl sä alt om man skall förändra någoniing kan man inte börja i slutändan, med alt dra in anslallsplatser. Var skall man då börja? Jo, man fär börja med all förändra värt päföljdssyslem. Detta får Berith Eriksson återkomma till.

Sedan vill jag la upp reservation 4, som handlar om narkolikaproblemali-ken. Lars Sundin nämnde all man kan fä göra avkall pä närhdsprincipen. Vi har ungefär 15 000 fängelsedömda om året. och ungefär 9 000 av dem har en slrafflid pä under tre månader-alllsä myckel korttid i anslall. Vadskall man då använda anstaltsliden till? Jo, alt se till alt de har möjlighel atl skaffa arbele och boslad, få kontakt med övervakare och kanske få kontakt med andra behandlande organ. Dä är del viktigt alt ha möjlighel till närhet.

Del kan ju alllid diskuteras vad som är närhet, men jag vill ändå hävda all för dem som har korla slrafflider är del vikligl all finnas i den miljö de skall forlsälta atl vara i närde lämnar anstalten. Endast 8 % har strafftider över elt är. och då placeras man pä riksanstalt.

Vidare vill jag bemöla både Jerry Marlinger och Lars Sundin, som säger atl den personliga iniegrilelen kan ge vika. Den här diskussionen kommer vi in i varje är. Om vi, sorn Lars Sundin sade, skall ha en human kriminalvård, hur längl kan vi då gä? Del går all läsa, säger Jerry Marlinger. Visst - vi kan

stänga anstalterna och göra dem helt slutna, men dä skulle vi inle ha någon personal som ville arbeia där, så den möjligheten finns inte. För reslen hade del inle heller varit någon human kriminalvård.

Anf. 118 INGBRITT IRHAMMAR (c) replik:

Herr lalman! Del är ju synd all Birlhe Sörestedt inle värnar om kvinnor lika myckel som om män - här skall de skickas i väg, längl borl lill Slockholm, och får inle räll lill närhel, om de vill slippa påverkas illa av män.

När del gäller rnälel rehabililering av väldsverkare är jag förvånad över all majorilden inle vill ullala en viljeyllring alt alla som behöver sådan rehabililering skall få del. Alt man i Göleborg har ulvidgal verksamheten och har psykologer innebär ju inle all alla kan fä den psykologhjälp de behöver. Del behövs psykologer och kuralorer även pä andra anslalter. Del har lalals om alt utbilda personalen pä andra anslaller för bältre förståelse, men med sädana problem sorn atl vara väldsverkare och utsätta andra för misshandel och sexuella övergrepp behöver man nog mera än en god förståelse frän personalens sida. Det behövs nog kvalificerad hjälp för atl lösa sädana problem!

Anf. 119 BERITH ERIKSSON (vpk) replik:

Herr lalman! "Börja i slutändan" sade Birthe Söresledl. Jaglycker inle del är atl börja i slutändan alt efterlysa alternaliv lill fängelse. Eller menar Birlhe Sörestedt all vi i en framlid kommer alt fä alldeles för goll om plalser i den lyp av fängelser som vi har i dag och all vi försl dä kan börja länka pä allernaiiv lill den typen av fängelser för alla sorters brottslingar?

Anf. 120 LARS SUNDIN (fp) replik:

Herr talman! Vi har krävt en ulvärdering av kriminalvärdsreformen frän 1974. För undvikande av missförstånd vill jag säga atl för folkparliels del är de ursprungliga grundtankarna i den reformen alltjämt giltiga. Vi skall nalurliglvis slå vakl om den humana kriminalvård som den reformen var ell uttryck för!

Men vi måsle också på alla säll bekämpa knarket pä fängelserna, och dä är differentiering av de inlagna en slor sak för oss, liksom kontrollerna och åigärdsprogrammd.

Kontrollerna innebär alllsä kränkande av integriteten. Jag är skyldig Birlhe Söresledl svar pä vad detta innebär. Jo, del innebär alllsä kroppsundersökningar, undersökningar av kroppens häligheler, som det brukar uttryckas. Det är ingel tvivel om all del är inlegritelskränkande, men där fär principen om individens integritet ge vika för konlrollen.

Anf. 121 JERRY MARTINGER (m) replik:

Herr lalman! När det gäller frågan hur långl vi kan gä med integritets-kränkningar för att få bort narkolikan från fängelserna vill jag säga till Birthe Sörestedt: Titta pä häktena! De är inga inhumana plalser, men ändå finns där ingen narkotika.

Som sagl; Möjligheterna finns, det är viljan som saknas.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

A nslag till kriminalvården och brollsförebyggande rådet

157

12 Riksdagens protokoll 1988/89:101-103

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag tdl kriminalvården och brottsförebyggande rådet

Anf. 122 BIRTHE SÖRESTEDT (s) replik:

Herr talman! Om Ingbritt Irhammar hade lyssnat lill rnill inledningsanförande, hade hon hört all jag sade atl det egenlligen inte har någon belydelse hur man ordnade del för kvinnorna, ulan huvudsaken är an kvinnornas inlressen och behov blir lillgodosedda.

Berilh Eriksson, del är faktiskt slutändan vi diskulerar nu - det gäller ju anslagen till anslaller. Det finns ell vissl antal fängelsedömda, som måste las in, och därför måste plalserna öppnas. Hade de varil dömda lill en annan påföljd, hade inte anstallsplalserna behövls. Del är därför jag menar all del här får diskuleras vid en annan lidpunkt, i samband med päföljdssyslemd.

Lars Sundin. del var bra all jag fick medhåll om all principerna från 1974 alltjämt är giltiga. Del kan vi vara överens om.

Vi är också överens om att narkotikan skall bekämpas.

Jag vill påstå alt del är elt ambitiöst och mycket aktivt arbete som bedrivs ute på de olika anstalterna, bl,a. i centrala program med utbildning o,d. Där man har upptäckt all de lokala ålgärdsprogrammen inle fungerar, lar man lag i dessa igen och genomför nya sådana. Personalen skall också della aklivare i behandlingsarbdd och över huvud tagel göra innehållet i verkställigheten mera meningsfullt. Det gäller även för klienter som inte är narkotikamissbrukare.

Vi kan vidare diskutera, Jerry Marlinger. i vilken grad häktena är humana eller inhumana. Vi vill väl ändå inle ha människor inlagna i häkten under längre tid. Vi vill begränsa häklningsliden. Del är inle humant alt låta de inlagna sitta länge i häkte.

Andre vice talmannen anmälde att Jerry Marlinger. Lars Sundin och Berilh Ericsson anhållit all till protokollet fä anlecknal all de inle ägde räll till ytterligare repliker.

158

Anf. 123 HANS GÖRAN FRANCK (s):

Herr talman! Ulskottd har hemställt om avslag pä min och Stig Gustafssons motion beträffande BRÅ och har inle heller funnit anledning att göra något särskill ullalande eller tillkännagivande med anledning av denna. De sammanlagda reella tillskotten av medel till BRA står inte i proportion lill den ambilionshöjning som den nya inslrukiionen innebär. Regeringens beräkning av förvallningsanslagel, vilken jusiiiieulskollel godlagii, innebär i själva verkel en reell nedskärning med 110 000 kr. i förhällande lill silualionen för innevarande budgelår såvill avser förvaltningsanslaget G 1. Huvudförslaget har följts.

Beträffande anslagel G 2 Utvecklingskostnader anges i belänkandel vidare all juslilieminislern under anslagel beräknat 500 000 kr. för all BRÅ i enlighet med förändringen av rådets verksamhet skall kunna delta i det brollsförebyggande arbelel pä lokal nivå och dessulom i ökad omfallning göra utvärderingar av reformer inom del krirninalpoliiiska fälld.

Beräkningarna av ulvecklingsanslagd innebär ell reellt lillskoll med 428 000 kr. jämfört med anslagels siorlek innevarande budgelår.

BRÅ:s ekonomiska silualion är sedan ell par år lillbaka myckel besvärlig. För atl klara ålagda arbetsuppgifter med vidmakthållen hög ambitions- och

kvalitetsnivå har BRÅ under senare är varil tvunget all anställa ijänsleinän ulöver de ijänslernän sorn medel finns beräknade för i BRÅ:s budgel, vilkel har medfört att alldeles för stor andel av budgelen är intecknad av fasta kostnader.

BRÅ har för närvarande 33 anställda, pä BRÅ;s budget, vilka pä grund av atl flera handläggare har dellid motsvarar dl lägre anlal hela årsarbetskrafter.

Genom de för det kommande budgetåret beräknade anslagen har BRÅ inle fält erforderliga ekonomiska resurser för atl uppfylla de avsevärt slörre krav som slälls på BRÅ genom instruktionen och de uttalanden som i anslutning härtill gjorts i budgetpropositionen och i utskottets betänkande. Med den föreslagna budgelen kommer BRÅ all bli tvunget all minska anlalel anslällda för alt få erforderliga ekonomiska resurser för de kvarvarandes verksamhel.

Jag vill ha detta sagt för atl markera de akuta behoven och även behoven för framtiden.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag lill kriminalvården och brollsförebyggande rådet

Anf. 124 BARBRO ANDERSSON (s):

Herr lalman! Verksamheten vid Studiegärden i Uppsala startade i januari 1967. Med sina 20 plalser är den en öppen utslussningsanslall under sista delen av strafftiden för främst länglidsdömda. Placering pä Sludiegärden föregås av vistelse pä slulen anslall saml synnerligen rigorös prövning, och är givetvis frivillig för klienterna.

Verksamheten vid Sludiegärden bygger pä mer än tjugoårig erfarenhet av studiearbete som en metod för rehabilitering, baserad på ömsesidigt engagemang, respeki och förtroende mellan vårdare, lärare och intagna. Var och en av klienlerna måsle ta ell personligt aktivt ansvar för sin situation och delaklighd i behandlingen. Redan frän ankomslen får l.ex. den nyanlände en kontaktman bland värdarna, sorn bl.a. under den första liden fillsammans med den intagne upprättar ett förslag till behandlings-och studieplan. Planen uppdateras efter hand i takt med den intagnes utveckling. Här intar även lärarlaget en central roll, som bygger pä läng erfarenhet av den speciella studiesituationen.

Studiegärden är den enda anslall i landel som kan erbjuda hellidssludier pä bäde grundskole-, gymnasieskole- och högskolenivå. Även om flertalet intagna främst har brister i grundläggande kunskaper, ulgör närheien till universitetet en mycket stor tillgäng, liksom Uppsalas allmänna tradition som studieort. För närvarande studerar i genomsnitt 16 % av klienterna pä högskolenivån. I Uppsala är dessutom utbudet av kurser inom vuxenutbildningen ovanligl riki och differenlieral.

Sludiegärdens arbdsmodell har visal sig myckel framgångsrik. Ca 80 % av klienterna återanpassas. Vid andra anstalter är denna andel bara 15-20 %, medan 80-85 % återfaller i brott. I många fall kan behandlingen pä Studiegården också minska de psykiska skador som orsakals av lång vislelse pä slulna anslalter.

Av betydelse är också den stimulans del innebär för intagna på andra anslaller i landel lill en ökad sludieverksamhd, eflersom det är konkurrens om platserna till Studiegärden i Uppsala.

159

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Anslag lill rättshjälp m.m.

Cirka tre fjärdedelar av klienlerna kornmer frän Mälardalsregionen. Av personliga skäl kan de inlagna i regel inte tänka sig alt frivilligt söka sig till en anslall långt frän hemorten. Normala kontakter med familjen, vid permissioner och anhörigbesök pä Studiegården, försväras eller omöjliggörs om reseavstånden blir för slora.

Vi socialdemokrater från Uppsala län anser atl Studiegärden med sina unika resultat, erfarenheler och arbetsmetoder bör bevaras och ges lillfälle all ulveckla sin verksamhel. Även om vuxenutbildning numera kan ordnas pä alla anstalter, är del ingel skäl för all avveckla Sludiegärden i Uppsala. Med sina gedigna kunskaper och beprövade arbetsmetoder bör Studiegården tillvaratas och nyttjas som dl centrum för forskning och praktisk tillämpning av anstallsförlagda studier, knutna till kriminalvärden. Vi vill här peka på den resurs som finns med närheien lill pedagogiska institutionen och andra resurser vid Uppsala universitet.

Herr talman! Vi blev myckel oroade av kriminalvårdsstyrelsens begäran atl Studiegården skall läggas ned, och vi är därför i dag nöjda med den positiva skrivning som finns i detta belänkande och kommer att arbeia vidare med frågan.

160

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut i ärendel skulle fallas vid näsla arbelsplenum.

17 § Föredrogs

justitieutskollels belänkande

1988/89;JuU18 Anslag till rättshjälp m.m. (prop. 1988/89:100 delvis).

Anslag till rättshjälp m.m.

Anf. 125 BERITH ERICSSON (vpk):

Herr lalman! Klockan harblivit 11 på kvällen, och det vore synd alt skjula upp behandlingen av detta ärende lill en annan dag. Jag nöjer mig med alt yrka bifall till vpk:s reservation i juslilieulskoltets belänkande 18.

Anf. 126 KARIN AHRLAND (fp):

Herr talman! Jag följer Berith Ericssons exempel och yrkar i korthet bifall lill utskottets hemställan.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslul i ärendel skulle fattas vid nästa arbetsplenum.)

18 § Kammaren beslöt alt förhandlingarna skulle fortsättas vid morgondagens sammanträde.

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

19 § Anmäldes och bordlades

Proposition

om inlerpellalioner

1988/89:150 med förslag lill slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret m HH I d

1989/90, m.m. (kompleUeringsproposition) Skrivelse 1988/89:144 med en redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet är

1988

20 § Anmäldes och bordlades Förslag

1988/89:27 Riksdagens förvaltningskontors förslag lill lag om ändring i lagen (1988:589) om ersättning m.m. till riksdagens ledamöler

21 § Anmäldes och bordlades

Motionerna

med anledning av prop. 1988/89:142 om fortsalt valulareglering, m.m.

1988/89 1988/89 1988/89 1988/89 1988/89

Fi54 av Anne Wibble m.fl. (fp) Fi55 av Lars Tobisson m.fl. (m) Fi56 av Lars Werner m.fl. (vpk) Fi57 av Gunnar Björk m.fl. (c) Fi58 av Inger Schörling m.fl. (mp)

988/89 988/89

22 § Anmäldes och bordlades socialulskollels belänkanden

SoU12 Anslag till socialdepartementet m.m.

SoU14 Hälsoupplysning m.m.

988/89 988/89 988/89

SoU15 Socialstyrelsen m.m.

SoU16 Vissa anslag lill hälso- och sjukvård m.m.

SoU 19 Omsorg om äldre och handikappade

SoU20 Anslag till Sociall behandlingsarbete m.m.

SoU21 Åtgärder mol HIV-infeklion och aids

SoU22 Ändrad beslutsordning för hälso- och sjukvårdens ansvars-

988/89

nämnd

23 § Meddelande om interpeliationer

Meddelades all följande inierpellafioner framställts den 25 aprd

1988/89:215 av Hans Göran Franck (s) till utrikesministern om ulländska örlogsbesök, m.m.:

161

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Meddelande om inlerpellalioner

I dag finns ca 16 000 kärnvapen i världens flotta. Del är nästan en tredjedel av del lolala anlalel kärnvapen i världen. Av världens ca 900 kärnkraftsreaktorer finns mer än hälflen pä krigsfartyg som kraftkällor. Risken för olyckor med kärnvapen och kärnkraftsreaklorer lill havs lorde vara bdydligl slörre än pä land.

Det är mycket angeläget att med större kraft än hitintills verka för den marina nedrustningen, särskill av kärnvapen och sjöbaserade kryssningsmissiler. Delta kan göras i FN, i Wien och i andra nedruslningssammanhang.

En förnyad nordisk säkerhetspolitik bör ta fasta pä att inte bara skapa en nordisk kärnvapenfri zon utan även atl fä lill sländ en nedruslad zon bestående av de nordiska länderna och intilliggande havs- och landområden.

Den nya internationella situationen gör all nya krav måste ställas. Elt av dessa är kravel pä kärnvapenfria hamnar.

Hamnbesöken är viktiga för stormakterna. Fartygen kan gä direkt in frän sina övningar. Oberoende militär expertis hävdar alt kärnvapenbeslyckade farlyg sällan eller aldrig lastar av sina kärnvapen före hamnbesök. Enligt forskningsinstitutet Cenler for Defense Informalion (CDI) i Washington är del mycket osannolikt all ett fartyg skulle monlera av sina kärnvapen innan det går in i främmande hamn. Det skulle strida mot USA:s marina policy, som går ul på alt sländigl vara stridsberedd.

Riksdagen gav förra året ullryck för uppfaiiningen atl regeringen i inlernalionella sammanhang skulle verka för atl kärnvapenrnakterna skall frångå sin princip all inte ge klara besked beiräffande förekomsten av kärnvapen ombord i samband rned örlogsbesök.

Slatsminislern berörde frågan i sill anförande i juni 1988 i FN:s specialsession om nedruslning. Han framhöll all kärnvapenstalernas politik, atl varken bekräfta eller förneka förekomst av kärnvapen ombord pä farlyg, inte var förtroendeskapande. Sverige skulle därför arbeta för en ny praxis frän kärnvapenmakiernas sida på della område.

Starka krav har under de senasle åren framförts pä all Sverige skulle skärpa sin egen hållning.

Då resullal av internationella initiativ inte uppnatts, är tiden mogen för Sverige atl vidla sådana åtgärder samt verka för att andra länder i likhet med exempelvis Nya Zeeland gör detsamma.

Ell flertal kommuner har beslutat atl inte välkomna sädana hamnbesök, där det inle lämnas en uttrycklig försäkran om att ifrågavarande fartyg är kärnvapenfriti. Della gäller bl.a. Göleborg, Helsingborg, Norrköping och Skellefteå. Del har framhållits all kommunerna har skyldighet alt värna om sina invånares säkerhel. Eftersom räddningstjänsten är en kommunal angelägenhet, blir också eventuella kärnvapen i den egna hamnen en kommunal angelägenhet.

I Stockholms län har socialdemokraternas distriktskongress i april 1989 krävl alt hamnar och farvatten i länet skall vara kärnvapenfria saml alt besökande stater, som med sina fartyg vill anlöpa länets hamnar och vatten, skall avge en uttrycklig försäkran om all de är kärnvapenfria.

Pä grund av del anförda får jag slälla följande frågor lill utrikesminister Sten Andersson.

162

1. Vilka ålgärder har regeringen vidtagit efler juni 1988 för alt fä lill stånd en ny praxis frän kärnvapenmakiernas sida beiräffande försäkringar om icke kärnvapenbeslyckning vid örlogsbesök i främmande hamnar?

2. Avser regeringen all skärpa sin egen hållning och praxis i fråga orn besked om och försäkringar för tillstånd lill örlogsbesök av kärnvapenmakler i svenska farvatten och hamnar?

3. Vilka nya åtgärder avser regeringen alt vidta för egen del och på det internationella planet för alt molverka och minska den marina rustningen?

1988/89:216 av Gudrun Schyman (vpk) lill socialminislern om social-Ijänslen:

I socialtjänstlagens första och inledande paragrafstår skrivet:

"Samhällels socialljänsi skall pä demokraiins och solidariielens grund främja människornas ekonomiska och sociala Irygghd, jämlikhd i levnadsvillkor och akiiva dellagande i samhällslivet.

Socialljänslen skall under hänsynslagande lill människans ansvar för sin och andras sociala silualion inriktas på atl frigöra och ulveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respeki för människors självbestämmanderätt och integritet."

Socialförvaltningen i Upplands Väsby har ell projekt kallat ARA-projekld. ARA slär för arbete, revansch och ansvar. Verksamheten inriktar sig pä ungdomar i åldern 15-20 år med problem - skolk, kriminalitet och/eller missbruk och omfattar både arbele och behandling. Alla har alltså inte missbruksproblem, rnen de för elt "oordnat liv", dvs. sköter ej arbele, har relalionsproblem i hemmet eller är ule pä nätterna.

Behandlingsarbetet beskrivs som "en krigföring mellan två kulturer; den destruktiva och den konstruktiva. Sä länge vi kan garantera atl den destrukfiva är i dl underläge, genom kontroll m.m. är risken för psykosocial smitta när det gäller narkotika m.m. näsl intill obefintlig".

Bland de regler som samlliga ungdomar måste rätta sig efler för att få vara med i verksamheten finns regler om kontinuerliga urinprovstagningar och kontinuerligt användande av antabus. Dessutom krävs alt alla gemensamt firar nyår, midsommar och liknande helger.

Mot bakgrund av ovanstående, och mol bakgrund av att detta exempel ingalunda är ett undantag, utan snarare ett exempel pä en alltmer tilltagande repressiv anda inom socialtjänstens verksamhetsfält, vill jag ställa följande frågor:

1. Häller socialminislern med om beskrivningen all det finns repressiva tendenser inom dagens socialvård?

2. Om svaret på frågan är ja, vad tänker då socialminislern göra för alt stävja dessa tendenser?

3. Om svaret på den första frågan är nej, hur vill socialministern då beteckna den ovan beskrivna verksamheten?

Prot. 1988/89:103 25 april 1989

Meddelande om inlerpellalioner

163

Prot. 1988/89:103 1988/89:217 av Gudrun Schyman (vpk) till socialminislern om översyn av
25 april 1989 lagen om vård av missbrukare:

Meddelande om Ell iragiskl och myckel dyrbart vårdfiasko är i sammanfalining resullald

interpeliationer av de Ivå första årens tvångsvård av narkomaner i Slockholm. Delta enligt en

undersökning som gjorls vid socialförvaltningens forsknings- och ulveck-lingsbyrå.

Trots en vårdkostnad på över 2 000 kr. dygnei var knappl en enda missbrukare drogfri vid uppföljningen dt är senare.

Förra årel skärptes lagen om vård av missbrukare, LVM, från fyra till sex månader. Vpk avvisade förslaget av flera skäl. Vpk pekade på all inriktningen och klimatet inom socialljänslen skulle påverkas negativt och att auktorildsbelonade synsätt skulle få ökat spelrum, vilket skulle strida mot lagens ursprungliga idé. Efler skärpningen av lagen har också trycket pä LVM-heminen ökat krafligl, visar den ovan refererade undersökningen.

Behandlingen av vuxna människor kan inte på något rimligt sätt försiggå under tvång. Tvånget förhindrar verkliga förändringar hos personer och hämmar djupare förmåga till egel ansvarslagande. Den mobilisering av personliga resurser, som är ell grundläggande mål i all seriös behandling, kan inte ske under så motsägande förhållanden som elt värdlväng innebär. Särskill allvarligt är detta mot bakgrund av den sligande insikten om atl mänga lunga missbrukare samiidigi har allvarliga psykiska slörningar.

Det omöjliga i kombinationen tväng-behandling visar sig också i svårigheten att rekrytera och behålla personal lill LVM-hemmen. En hög personalomsättning leder till minskad kompetens, sämre arbetsmiljö osv. i en ständigt negaliv spiral. Eflersom LVM-problemaiiken är generell vill jag mol bakgrund av ovansläende slälla följande frågor:

1. Är socialminislern beredd all la initiativ lill en omprövning av LVM?

2. Hur lolkar socialminislern resultaten av den refererade undersökningen?

3. Vilka åtgärder länker socialminislern vidta för alt förbättra personalläget inom LVM-vården?

164

1988/89:218 av Gudrun Schyman (vpk) lill socialminislern om dableringen av behandlingshem för narkomaner:

Inställningen till socialt svaga grupper blir alll kyligare. Nu gäller härdhandskar, ordning och reda, nya regler för vräkningar när man missar hyran, "nödhjälpsarbden" och anlabus som villkor för bidrag, särskilda hus för slörande hyresgäsler, ökad utslagning trots minskad arbelslöshel, krav pä härdare slraff, ulvidgal tvång mot ungdomar och vuxna, administrativa konlrollnäl som blir alltmer finmaskiga.

Den här attityden kolliderar med både lagstiftning och beslul som formulerades i en lid då gemenskap och solidaritet var självklara förhållningssätt. Och det är inte sä länge sedan, tio år bara.

Ett exempel pä en sådan kollision är när behandlingshem och andra hemliknande insfitulioner skall etableras i närheien av bostadsområden och /eller i andra kommuner än i den egna. Pä en mängd slällen i landet har lokala opinioner fördröjt eller förhindrat etableringen av nödvändiga behandlings-

hem. Inle minst gäller delta LVM-hem och hem för HIV-smitlade. PrOt. 1988/89:103

Meddelande om frågor

Riksdagen har enhälligt beslutat om saisningar på en förbättring av 25 april 1989 narkomanvården, inle minsl för att förebygga spridandet av aids. Trols della är del inte så sällan de lokala opinionerna fär stöd av kommunalpolitiker i den berörda kommunen, som alltså är med och fattar beslut som går rakt emol riksdagens inlenlioner. Vaxholms kommun utanför Stockholm är bara ett exempel i raden.

Eflersom det inte synes rimligt att lokala opinioner skall kunna omöjliggöra narkolikapolitiska satsningar beslutade av riksdagen vill jag fråga vad socialminislern tänker vidla för åtgärder för all komma lill rätta med problemel.

24 § Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 25 april

1988/89:602 av Maggi Mikaelsson (vpk) till utbildningsministern om statligt bidrag lill Stiftelsen Västerbotlensmusiken:

När Stiftelsen Västerbotlensmusiken den 1 januari 1988 överlog ansvaret för Regioninusiken och Rikskonserler, fick detta för verksamheten ekonomiska konsekvenser som man inte hade kunnal förutse.

Övertagandel har medfört ökade kostnader, som inte kompenserats, på ca 3,8 milj. kr. för 1988 och första halvåret 1989. Stiftelsen Västerbotlensmusiken har ett slorl ansvar för musikieaterutbudel inle bara till omfatlningen ulan också till utbredningen. Avstånden är slora och turnéverksamhet dyrbar. Eflersom en slor del av kostnadsökningen beror på faktorer som inle kunde förutses vid liden för förhandlingen mellan Landstingsförbundet och statens förhandlingsnämnd, vill jag fråga kulturministern följande:

Är kulturministern beredd att kompensera Stiftelsen Västerbotlensmusiken för dessa ökade kostnader, samt ompröva statens anslag för regional musikverksamhet?

1988/89:603 av Annika Åhnberg (vpk) till miljö- och energiministern om behörigheten atl fatta beslut om hastighetsbegränsningar för vägtrafik:

Länsstyrelsen i Stockholms län har beslutat alt sänka hastighetsgränserna pä vägarna. Anledningen är att sänkta haslighder minskar utsläppen av miljöskadliga ämnen.

Trafiksäkerhelsverkel har nu gått emot detta beslut och hävdar att länsslyrelsen i Stockholms län inte kan fatta sådana beslut.

Del är möt den bakgrunden angelägel alt klargöra olika samhälleliga instansers beslulskompeiens. Enligt min uppfattning är länsstyrelsen i sin fulla rätt att falla sädana beslut.

165

Prot 1988/89-103 Jag vill därför fråga miljö-och energiministern:

25 april 1989 Avser regeringen vidta några ålgärder för atl klargöra vem som har atl

falla beslul när det gäller hastighetsgränser? Meddelande om frågor

1988/89:604 av Margareta Fogelberg (fp) lill jordbruksminislern om åtgärder för alt förhindra återlämnande av vanvårdade djur:

En hundägare i Huskvarna som dömts till fängelse för djurplågeri har återfått rätlen atl ha hand om de misshandlade djuren.

Vilka åtgärder ämnar jordbruksministern, som ansvarig för djurskyddslagen, vidta med anledning av del inträffade?

1988/89:605 av Eva Goés (mp) lill miljö- och energiministern om kärnkrafts-utnylljandel:

Enligl beslut efler kärnkraftsomröslningen skall kärnkraften i Sverige avvecklas.

Varför höjer regeringen för närvarande effekten på kärnkraft, när man i Slällel borde förbereda för dess avveckling?

1988/89:606 av Roy Ottosson (mp) lill miljö- och energiministern om pant på batterier:

I dag återvinns ca 60 % av bilbatterierna, sannolikl främsl i städer och tätorter. 40 % hamnar alllsä i naturen eller pä soptippar.

En miljöavgift har föreslagils på dessa batterier. Men del kommer inte att stimulera ökad återvinning, vilkel borde vara del cenlrala i sammanhanget. Del skulle däremot en rejäl pant. En pant som man får lillbaka när del ulslilna batteriet lämnas in för återvinning.

Med anledning av della vill jag slälla följande fråga till miljöminislern:

Hur avser regeringen öka återvinningen av bilbatterier m.m.? Är ell pantsyslem akluelll i regeringens överväganden?

1988/89:607 av Roy Oitosson (mp) till jordbruksminislern om torskfisket i Bottenhavet:

De senaste åren har Bollenhavet "invaderats" av trålare från västkusten som fiskar torsk. En sådan "invasion" förväntas inlräffa även i år eflersom regeringen hiltills inle vidtagit någon betydande åtgärd för alt bromsa denna utveckling.

Risken är enligt mänga bedömare, såväl inom fiskerimyndighder som bland fiskare längs Norrlandskusten, all torsken fiskas ul. Trålarna är relafivt finmaskiga och långt mer effektiva än de traditionella fiskemetoderna i detta område.

En ulfiskning av bl.a. torsk i Bottenhavet fär självklarl förödande effekler
för den befintliga fiskenäringen i Gästrikland, Hälsingland, Medelpad och
Ångermanland. En betydande naturresurs riskerar all spolieras. Därför har
, man pä den finska sidan satt slopp för sådant intensivt irålfiske.

Med anledning av delta släller jag följande fråga till jordbruksminislern; Prot. 1988/89:103

r .. . r- , ■ , 25 april 1989
Vad avser regeringen göra för att förhmdra en ulfiskning av torsk i-------------------

Bottenhavet, och hur vill regeringen kompensera fiskerinäringen längs Meddelande om frågor Norrlandskusten med anledning av minskade fångster?

25 § Kammaren åtskildes kl. 23.05. In fidem

BERTIL BJORNSSON

/Gunborg Apelgren

Riksdagens protokoll 1988/89:103 Tisdagen den 25 april

Riksdagens protokoll 1988/89:103