Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1988/89:101

Fredagen den 21 april

Kl. 09.00

Förhandlingarna leddes av tredje vice talmannen.

1 § Tredje vice talmannen meddelade atl Roy Ottosson (mp) denna dag återtagit sin plals i riksdagen, varigenom Hans Lindforss tjänstgöring som ersättare upphört.

2 § Justerades protokollet för den 13 april.

3 § Till kammarkansliet hade inkommit följande ansökan om entledigande:

Härmed får jag meddela atl jag fr.o.m. den 1 oktober 1989 avsäger mig uppdraget som riksdagsledamot. Stockholm den 20 april 1989 Hans Petersson

Framställningen bifölls av kammaren.

4 § Svar på fråga 1988/89:531 om lämpligheten av export av ubåtar till vissa utomeuropeiska länder

Anf. 1 Statsrådet ANITA GRADIN:

Herr talman! Gudrun Schyman har frågat mig om jag anser all Saudiarabien, Thailand eller Indonesien är länder som kan komma i fråga för köp av svenska ubåtar.

Del är inle aktuellt med försäljning av svenska ubåtar fill Saudiarabien, Thailand eller Indonesien, och något slöd från regeringens sida för sädana affärer har således inte lämnats.

När fråga uppkommer om utförsel av ubåtar eller annan krigsmateriel, tar regeringen ställning från fall fill fall med beaktande av de riktlinjer som gäller för exporten av sådan materiel.

Prot. 1988/89:101 21 april 1989

Om vapenexporlen

Anf. 2 GUDRUN SCHYMAN (vpk):

Herr talman! Jag ber all fä tacka så myckel för svaret på min fråga. Del var betryggande all höra atl det den här gången inle gäller dessa tre länder. Men jag skulle nalurliglvis vilja vela vilka länder det är fråga om.

Vi har ju genom uppgifler i pressen fån kännedom om all det rör sig om utomeuropeiska länder och alt det förekommit underhandskontakter saml all regeringen redan har gell sill godkännande till den här affären. Jag skulle vilja vela vilka länder som kan länkas vara intressanta. Vidare skulle jag vilja vela om det finns något direkt stöd för affären i form av pengar och politiska kontakter, vilket ju har förekommit vid en del andra vapenaffärer, affärer som vi frän vpk har kritiserat mycket hårt. .

Såviit jag har förställ - efler atl ha studerat utländska tidskrifter - kan del bli akluelll med export av ubåtar till vissa länder, Argentina, Brasilien, Malaysia, Sydkorea, Australien, Indien och Venezuela-förutom de tre som nämndes i frågan. En del av dessa länder faller bort, eftersom de gör affärer med andra länder än Sverige. Såvitt jag kan förstå blir dä kvar Sydkorea, Australien, Indien och Venezuela. Är del något av dessa länder som är aktuellt? Passar delta land i sä fall in i den bedömning som man gör när del gäller vapenexporlen?

Anf. 3 Statsrådet ANITA GRADIN:

Herr talman! Jag har personligen inle i något sammanhang varit ule och talat för export av ubåtar till någol land.

Däremot skall vi komma ihåg all inhemsk ulveckling och tillverkning av ubälssyslem har hög prioritet inom den svenska försvarspolitiken. De framgångar som svensk ubålsinduslri har nått, l.ex. i Australien, har välkomnats av regeringen.

Anf. 4 GUDRUN SCHYMAN (vpk);

Herr talman! Skall jag tolka det svaret som alt det återigen rör sig om Australien? Jag vel att del har gjorls framgångsrika affärer och atl vi över huvud laget har olika syn på vapenexporlen. Vi molsäller oss all vapenexport och är övertygade om all den kompelens och kunskap som man har inom ubätsinduslrin kan användas på ett myckel mer kreativt sätt än all producera vapen.

Men då kanske jag kan få ell slutgiltigt klarläggande om all det är Australien som det gäller.

Överläggningen var härmed avslulad.

5 § Svar på fråga 1988/89:579 om vapenexporten

Anf. 5 Statsrådet ANITA GRADIN:

Herr lalman! Slen Andersson i Malmö har med åberopande av ett beslut av Skånes socialdemokratiska partidistrikt frågat mig om jag avser atl lägga fram förslag till riksdagen, innebärande alt all svensk vapenexport sloppas.

Regeringen beslöl i juni 1988 all tillsätta en utredning om krigsmateriel-

exporten. Ulredningen, som har parlamentarisk sammansättning, skall bl.a. analysera de säkerhetspolitiska och ekonomiska sambanden mellan en fortsatt livskraftig svensk försvarsindustri och denna industris export. I uppdraget ingår alt klarlägga de ekonomiska och stalsfinansiella konsekvenserna av olika begränsningar av exporten jämfört med den nuvarande nivån, inkl. effekterna av dl totalt avbrytande av krigsmaterielexporlen.

Utredningen skall lämna sitt belänkande i höst, varefter del kommer all remissbehandlas pä sedvanligt sätt. Först därefter är jag beredd atl återkomma med förslag om krigsmalerielexporiens framlida inriklning.

Prot. 1988/89:101 21 april 1989

Om vapenexporten

Anf. 6 STEN ANDERSSON i Malmö (m);

Herr talman! Jag lackar för svaret. Bakgrunden till min fråga är ett beslut som fattades för någon vecka sedan på socialdemokraternas i Skåne dislriktsslämma. Del beslöts då att man skulle verka för atl den svenska vapenexporten skulle sloppas.

Dagen efter fick tydligen ledningen kalla fötter, därför all - som del slår i pressmeddelandet - man inte hade länkl på Kockums Marin i Malmö. Ell stopp av vapenexporlen skulle ju innebära all detta företag fick läggas ned. Del är något svårl atl förstå varför man pä dislriklsstämman agerar på del här sättet, eflersom under den senasle månaden socialdemokrater i Skåne i allmänhet - och i Malmö i synnerhet - aktivt har agerat för en fortsatt tillverkning av ubåtar på Kockums i Malmö. Trycksvärtan hinner inte torka förrän distriktsstämman säger att man skall agera för all stoppa den svenska vapenexporten.

Jag är medvelen om alt del socialdemokratiska parliel i dagarna fyller 100 år, och del vill jag gratulera lill. Man brukar hävda alt man är dl parti som slår för fasthet, konsekvens och väl genomtänkta beslul. Del mä gälla generellt, men i del här fallet måste väl partidislriktet i Skåne ulgöra undantaget som bekräftar regeln.

Eftersom regeringens uppfattning angående utredning om vapenexport trots allt väger tungt, vill jag lill sisl fråga statsrådet: Vilken är regeringens uppfallning om nödvändigheten av svensk vapenexport? Della är en fråga som de anslällda i Malmö, Bofors och på flera andra orter i Sverige anser sig ha rätt att få ell svar på.

Anf. 7 Statsrådet ANITA GRADIN;

Herr talman! Som bekant har vi fört en myckel intensiv debatt om svensk vapenexport, vilkel har resulterat i alt regeringen har tillsatt en utredning som skall undersöka sambandet mellan all kunna förse del svenska försvarel med vapen och om del för alt kunna förse det svenska försvarel med vapen också behövs en viss vapenexport, som det alllid har stått i riksdagstrycket.

Jag lycker all det är viktigt atl vi nu låler denna ulredning arbeia så, alt vi fär fram ell sakligt material som är vederhäftigt. Regeringen kan då återkomma lill riksdagen. Till dess gäller de regler som i dag finns.

Prot. 1988/89:101 21 april 1989

Om ökade resurser för forskningen kring amalgam

Anf. 8 STEN ANDERSSON i Malmö (m):

Herr lalman! Sverige har under väldigl mänga år exporterat vapen. Man har ansett atl eftersom vi själva vill köpa vapen frän andra länder, kan vi inle säga nej lill atl sälja. Man menar också atl det svenska försvaret kanske kan fä billigare material i och med alt man kan göra stora serier.

Jag lycker ändå all statsrådet borde lägga litet mera lyngd pä vad regeringens uppfattning är i den här frågan. Det gäller nämligen arbete och sysselsättning för tusentals människor i vårt land. Del gäller framför alll vår inlernalionella trovärdighet. Den utredning som kom i gäng någon gäng 1988 tillsattes tack vare Boforsaffären, där man lovade atl tvätta byken. Byken är dock inte ivällad. Forlfarande finns det slor oro bland mänga anslällda runl om i Sverige.

Överläggningen var härmed avslulad.

6 § Svar på fråga 1988/89:578 om ökade resurser för forskningen kring amalgam

Anf. 9 Ulbildningsminisler BENGT GÖRANSSON;

Herr lalman! Riksdagen biföll i december 1988 en hemslällan frän socialutskottet all riksdagen som sin mening skulle ge regeringen lill känna vad utskottet anfört i fråga om forskning kring skadeverkningar av amalgam. Socialulskoltel ansåg bl.a. atl åtgärder borde vidtas sä atl erforderlig forskning pä områdel säkerställdes.

Regeringen överlämnade socialulskollels belänkande till medicinska forskningsrådet för den åtgärd vartill rädd, med beaktande av vad utskottet anfört, fann anledning.

Daniel Tarschys har frägal socialministern vilka ytterligare åtgärder regeringen avser atl vidla för att säkerställa atl riksdagens beslut verkställs.

Frågan har överlämnats till mig för besvarande.

Forskning om amalgam kan bedrivas utifrån olika utgångspunkter: som grundforskning, där det rent vetenskapliga intresset blir avgörande för forskningens omfattning och inriklning, eller som mer mälinriklad forskning, där syftet är all forskningen mer eller mindre direkt skall leda lill åtgärder inom tandvården.

Medicinska forskningsrådet har till huvuduppgift alt slödja inomvelen-skapligi motiverad forskning och inte främst forskning motiverad av olika värdbehov eller andra problem inom hälso- och sjukvården. Forskningsrådet har, efler det all socialutskottets belänkande överlämnades dit, gjori ompriorileringar i sin budgel och därigenom kunnal avsälta 1 milj. kr. för amalgamforskning nästa budgetär. Jag förutsätter att rådet härvid utgått från en bedömning av möjligheterna att fä fram vetenskapligt konkurrenskraftiga forskningsprojekt.

Den svenska forskningspolitiken innebär - ulöver stödd till grundforskningen - all seklorsansvariga organ av skilda slag skall ansvara för all erforderliga resurser ställs lill förfogande för forskning och utvecklingsarbete av belydelse för verksamhden inom resp. seklor. Inom del slalliga områdel

satsas avsevärda belopp på ulvecklingen av olika sektorer.

Tandvården bedrivs i stor utsträckning i landstingskommunal regi. När det gäller forsknings- och utvecklingsinsatser inom detta område är det därför naturligt all landslingen tar ett betydligt slörre ansvar än för närvarande.

Även socialutskottet, som Daniel Tarschys företräder, får dock anses ha ell visst ansvar inom det akluella området.

Jag noterar dock alt socialutskottet vid sin behandling av frågan i höstas inte bedömde den sä viklig, all utskoUd var berett all anvisa medel för forskningsinsatser.

Prot. 1988/89:101 21 april 1989

Om ökade resurser för forskningen kring amalgam

Anf. 10 DANIEL TARSCHYS (fp):

Herr talman! Tack för detta svar.

Del råder i värl land en mycket stor oro för verkningarna av amalgam som landlagningsmaterial. Tre partier i riksdagen vill förbjuda användningen av amalgam inom tre år, dock ulan alt ha säker kunskap om vad man skall använda i stället. De övriga partierna i riksdagen som myckel noga har berell ärendel, bl.a. genom en utfrågning, kom i höslas fram lill all del borde genomföras ell forskningsprogram. Professor Friberg har på uppdrag av socialslyrelsen utarbetat dl sådant forskningsprogram.

Del var således dl poliliskt beslut i riksdagen, som fattades efter myckel noggrann beredning. Jag har ställt frågan vilka åtgärder regeringen avser att vidla för all beslutet skall verkställas. Som svar får jag en del synpunkter pä vad olika organ har för uppgifler. Jag saknar dock svar pä själva grundfrågan: Anser statsrådet atl riksdagens beslut bör verkställas? Den frågan tror jag kan besvaras med ja eller nej.

Jag är litet överraskad över all utbildningsministern, eller forskningsministern kanske jag skall säga i det här sammanhanget, noterar atl socialutskottet vid sin behandling av frågan i höstas inte bedömde den som så viktig att utskottet var berett all anvisa medel för forskningsinsatser. Jag irodde alt det var känt även inom regeringen alt riksdagen inte anvisar några medel i december månad. Budgetbehandlingen är avslutad. Den sker under våren. Om riksdagen i december månad fattar beslul om någonting som skall verkställas, är det en uppmaning lill regeringen all se lill alt erforderliga medel ställs till förfogande.

Anf. 11 Utbildningsminister BENGT GÖRANSSON: Herr lalman! Jag skall naturligtvis inle polemisera mot Daniel Tarschys som är väl förfaren när det gäller vad riksdag och regering gör. Lät mig bara för ordningens skull ändå fråga om del är Daniel Tarschys helt obekant all regeringens budget i december månad är läst i sina huvuddelar. Atl göra nya fördelningar ulifrån beslut som fallas i riksdagen är vid den tidpunkten inle längre möjligl.

Jag har i mitt svar noterat all regeringen respekterar riksdagens beslul och all regeringen överlämnar lill de organ som svarar för fördelningen av forskningsresurserna atl inom de ramar och möjligheler som finns fördela anslag till skilda ändamål. Mot den bakgrunden har jag konstaterat alt medicinska forskningsrådet genom omprioriteringar har möjliggjort ett tillmötesgående av riksdagens önskan om ökad forskning när det gäller

Prot. 1988/89:101 21 april 1989

Om vägbyggnadsnormerna

amalgam. Jag lycker all del borde vara ett mycket posilivl besked för Daniel Tarschys.

Anf. 12 DANIEL TARSCHYS (fp):

Herr lalman! Det är mig självfallet bekant atl regeringen i december månad har avslutat sitt arbete med följande års budgel. Det hade emellertid varit pä sin plals om statsrådet hade sagl att man skall se lill att det i den kommande budgeten las fram det utrymme som är erforderligt för atl riksdagens beslut skall kunna verkställas. Det är inte alt visa respekt för riksdagens beslul alt överlåta ål underordnade organ att inom ramen för sina befintliga resurser beakta riksdagens beslul såsom vederbörande organ finner anledning lill.

Regeringen använde en nonchalant formulering lill medicinska forskningsrådet. Jag lycker också att statsrådet visar nonchalans mol riksdagen när han inle ville betyga all regeringen avser alt verkställa riksdagens beslul. Får jag upprepa frågan: Är regeringen beredd all verkställa riksdagens beslul?

Anf. 13 Utbildningsminister BENGT GÖRANSSON: Herr lalman! Regeringen respekterar alltid riksdagen och dess beslul. Regeringen har emellertid anledning all sälla in riksdagens beslut i ett totalt sammanhang, alt se vilka totala möjligheler som erbjuds inom de budgetar som läggs fram och att därvid se lill all riksdagen i sin helhel respekteras.

Jag protesterar mot Daniel Tarschys påstående i kammaren atl jag som företrädare för regeringen eller atl regeringen i övrigt skulle visa nonchalans mol riksdagen. Sä är faktiskl inte fallel.

Anf. 14 DANIEL TARSCHYS (fp):

Herr lalman! Fär jag upprepa alt det här beslutet fattades i riksdagen efler myckel noggrann beredning och mycket noggranna överväganden. Del fattades i föreställningen hos samlliga inblandade atl beslutet skulle verkställas. Därför uppfattar jag del som nonchalans när slalsrådel i ena ögonblicket säger alt han respekterar riksdagens beslul, men i det andra ögonblicket säger all han låler olika organ bestämma i vilken utsträckning beslut skall verkställas.

Min fråga kvarstår: Avser regeringen alt verkställa riksdagens beslul? Jag är glad över alt man respekterar riksdagens beslut, men avser man också all verkställa beslulen?

Överläggningen var härmed avslulad.

7 § Svar på fråga 1988/89:551 om vägbyggnadsnormerna

Anf. 15 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON:

Herr talman! Jan Strömdahl har frågat mig om jag vill medverka fill ändrade vägbyggnadsnormer. Bakgrunden till frågan är att medvetandet om behovet av säkerhet, hälsa

och god miljö enligt frågeställaren nu pekar mol alt hastigheten pä vägnätet aldrig bör översliga 90 km/lim. och all del inle förefaller rimligt all fortsätta bygga vägar som passar för ungefär den dubbla hastigheten.

Vid projektering av vägar är det flera omständigheter som bestämmer vilken typ av väg som skall användas. Därvid har bl.a. framkomlighet, trafiksäkerhet och miljökrav betydelse.

Motorvägar är inte dimensionerade för ca 180 km/tim. som frågeställaren gör gällande. De projekteras efler en referenshastighet av 110 km/tim.

Om referenshastigheten pä motorvägarna skulle sänkas till 90 km/lim. påverkar detta kostnaderna för byggandel ytterst marginellt. Fördelen med en motorväg eller väg av motorvägslyp är, oavsett om hastigheten bestäms till högst 90 eller 110 km/lim., att trafiken går fram i tvä eller flera körfält i vardera riktningen. Trafikanterna är dels åtskilda av ell mitträcke eller en millskiljeremsa, dels är vägen fri frän plankorsningar. Detta gör alt olyckorna pä motorvägar är färre än på andra väglyper. Jag finner all vägar av hög standard har sitt berälligande av bl.a. irafiksäkerhelsskäl, och jag har inle för avsikt atl medverka till ändrade vägbyggnadsnormer.

Prot. 1988/89:101 21 april 1989

Om vägbyggnadsnormerna

Anf. 16 JAN STRÖMDAHL (vpk):

Herr lalman! Jag lackar statsrådet för svaret. Jag ställde den här frågan mot bakgrund av en reflektion jag gjorde när jag för några veckor sedan såg vad som håller pä att ske pä västkusten, där motorvägsbygget möblerar om myckel kraftigt i landskapet. När man talar med människor i trakten får man klart för sig alt de tycker det är rimligt all man i della läge gör en förbättring av den nuvarande vägen, förser den med vägrenar där sådana inte finns och ändrar pä de punkter där den är mindre säker. Men vägbyggande, liksom byggande av gator i tätorter, bedrivs efler slandardnormer som bygger på föreställningen all vägtrafiken sländigl skall öka och få högre hastighet. Vi har fåll korrigera detta genom att i tätorter bygga gupp, knyckla lill vägar och göra dem trängre för att fä ner hastigheterna.

Det vore olyckligt om man skulle offra mycket mark och pengar pä ett vägnät som man sedan skulle behöva knyckla lill, eller för vilket man skulle behöva införa en hastighetsbegränsning som trafikanterna upplever som orimlig och orealistisk, dvs. att man anpassar trafiken lill något som den fysiska miljön inte inbjuder till. Jag vill försöka sä litet nya tankar om en omprövning av den tekniska utformningen.

Anf. 17 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON;

Herr lalman! Jag vill i ett enda avseende kommenlera Jan Slrömdahls inlägg. Jan Strömdahl gör i sitt inlägg gällande att människor i Uddevalla-trakten inle vill ha en motorväg. Han säger atl när man lalar med människor i trakten så säger de sig endast vilja ha en förbällring av nuvarande väg.

Med del inlägget visar Jan Strömdahl att han har en mycket dålig förankring i folkopinionen i den trakt som berörs av motorvägsbygget på västkusten. En mycket stor majoritet av befolkningen vill ha en myckel radikal förbällring av väglrafiken, och de vill ha en molorväg. Beslutet om vägbyggnaden ligger fast, och i övrigt har jag redan besvarat frågorna om vägbyggnadsnormer.

Prot. 1988/89:101 21 april 1989

Om SJ:s godstransporter, m.m.

Anf. 18 JAN STRÖMDAHL (vpk):

Herr lalman! Mina funderingar i den här frågan väcktes med anledning av studier och samtal med människor i närheten av motorvägsbygget. Men denna fråga är lydligen känslig, eftersom den rör upp känslorna på del här sättet. Jag vill därför betona all della är en generell fråga. Den gäller vägulformningen i dess helhel både på landsbygden och i tätorterna. Min fråga lill slalsrådel är: Anser inte slalsrådel, ulifrån sina egna erfarenheler, alt det kan finnas anledning all se över hela det här systemet mot bakgrund av nya kunskaper om miljö- och hälsoaspekter?

Överläggningen var härmed avslulad.

8 § Svar på frågorna 1988/89:539, 540,541 och 544 om SJ:s godstransporter.

Anf. 19 Kommunikafionsminisler GEORG ANDERSSON;

Herr lalman! Viola Claesson har frägal miljö- och energiministern om regeringen avser att vidta någon åtgärd med anledning av atl SJ-ledningen enligt frågeställaren beslutat minska sina godstranporter pä järnväg med miljontals ton.

Viola Claesson har vidare frågat miljö- och energiministern om hon redan nu är beredd atl lägga fram ett konkret förslag lill regeringen som syftar till alt stoppa det som frågeställaren uppfattar som SJ:s planer pä alt flylla över järnvägsgods lill landsväg. Frågan är ställd med anledning av elt uttalande av en poliliskt sakkunnig i miljö- och energidepartementet, om högre avgifter på landsvägstrafiken eller miljösubvenlioner lill järnvägen.

Viola Claesson har frågat mig om regeringen är beredd atl vidla några åtgärder med anledning av SJ;s godspoliliska utspel, som enligl frågeställaren inle motsvarar allmänna krav på utveckling och valfrihel för konsumenter på olika orter.

Slutligen har Viola Claesson frågat mig hur Kopparbergs resp. Borlänges utsikter alt behålla nuvarande godsmängd pä järnvägen bedöms. Frågan är ställd mot bakgrund av atl frågeställaren uppfattat all SJ gjort dl utspel om all föra över stora godsmängder från järnväg till landsväg.

Arbetet i regeringen är sä fördelat atl del är jag som skall svara pä alla frågorna. Jag besvarar dem i ell sammanhang.

Det är regeringens ambition atl järnvägens andel av godslransporimarkna-den skall öka. Inom SJ;s godslransporldivision pägår för närvarande ell omfaiiande arbele som syftar till atl göra SJ:s godstrafik konkurrenskraftig och effektiv, vilket är helt i överensstämmelse med del beslul riksdagen fattade våren 1988.

Vid en genomgång visar det sig atl en begränsad del av SJ:s godsproduk-lion är korlväga och dessulom olönsam, ålminslone på läng sikl, bl.a. genom all koslnaderna för terminalhantering och transporter är myckel höga. För atl åstadkomma elt sä rationellt produktionssystem som möjligl och därigenom kunna erbjuda kvalitativa transporter till konkurrenskraftiga priser planerar SJ därför förändringar. Rent konkrel innebär dessa förändringar alt

kunderna i vissa fall kan komma alt välja lastbilstransporter, men samtidigt att andra kunder kan komma alt välja järnvägen i slällel för laslbilslranspor-ler. I förändringsprocessen diskuterar SJ med varje kund hur SJ bäsl skall kunna uppfylla kundens iransportönskemål.

Det som hillills har hänl är alt SJ skrivit kontrakt på mer gods än vad man har förlorat. Regeringen följer noga ulecklingen pä områdel.

Ambitionen bör vara atl järnvägen skall öka sin andel av den svenska godslransporlmarknaden. Atl bara slå vakl om de godstransporter som finns i dag är enligl min mening en passiv politik. Borlänge och Kopparberg är goda exempel pä all en ökning av järnvägens andel av godslransporlmarknaden inte bara är en ambition, ulan pä alt ambitionen också blir verklighel.

År 1987 skickades frän Borlänge 3,3 milj. lon gods, är 1988 skickades 3,6 och prognosen för år 1989 innebär minst 4,2 milj. ton. År 1987 ankom till Borlänge 2,5 milj. ton, är 1988 ankom 2,9 och prognosen för år 1989 innebär minsl 3,7 milj. lon. Jag kan bara beklaga all Viola Claesson har tolkat SJ:s planer pä all få elt rationellt produktionssystem som bristande ambition atl öka sin andel av godslransporlmarknaden. Sammanfattningsvis är alllsä utsikterna goda för Kopparberg och Borlänge alt öka sin godsvolym pä järnväg.

Prot. 1988/89:101 21 april 1989

Otn SJ:s godstransporter, m.m.

Anf. 20 VIOLA CLAESSON (vpk):

Herr talman! Tack för svaret. Jag har lovat all hälsa från alla SJ-anslällda och fackligt aktiva inom Statsanställdas förbund som jag har träffat på olika håll i landel, bl.a. i Malung och i Vännäs där jag var i går kväll. De som arbelar där har ell samstämmigt budskap till Georg Andersson och den övriga regeringen: Om de hotade bandelarna i deras regioner läggs ned hotas miljön, jobben och kommunernas ekonomi. Jag har naturligtvis även diskuterat med företrädare för dessa kommuner.

Georg Andersson har bakat ihop fyra frågor och lämnat ett svar på dem, vilket inte ger mig särskill myckel lalelid.

Anledningen lill en av mina frågor är alt jag har talat med herr Beijbom, som är chef för SJ:s gods. Han sade lill mig vid trafikutskottets besök atl när SJ nu har klassat in landets olika järnvägsstationer i ell fåtal huvudierminaler och ett stort antal sekundärterminaler kommer del alt leda lill alt sekundär-lerminalerna i framtiden inte kommer att kunna hanlera gods, såvida inte kommunerna- i della fall Borlänge, som jag tar som exempel -tillsammans med privala åkare eller andra övertar ansvaret för godset. Borlänge har haft jusl den fina ulveckling på godslransporlområdel som Georg Andersson lalar om. Del är jag myckel väl medvelen om, och del är ingen nyhet. Men vad jag lalar om, Georg Andersson, är framtiden. Kan Georg Andersson ge en bättre garanti än den som ges i svaret, l.ex. atl Borlänge också som sekundärterminal kommer atl kunna ulvecklas pä det positiva säll när del gäller godstransporter som Georg Andersson lalade om i sitt svar?

Anf. 21 Kommunikafionsminisler GEORG ANDERSSON: Herr talman! Jag lackar Viola Claesson för hälsningen frän de SJ-anslällda, men jag behöver inle gå den omvägen för alt fä kontakt med dem. Jag har själv utomordentligt goda konlakler med dern som arbelar inom SJ,

Prot. 1988/89:101 21 april 1989

Om SJ:s godstransporter, m.m.

och vi för ständigt diskussioner om dessa frågor.

Ulvecklingen är inle problemfri, men Viola Claesson gör del myckel enkelt för sig genom att framstå som om hon kan rädda varje transport på järnväg och ändå utveckla järnvägstrafiken sä all den i framtiden blir effektiv, konkurrenskraffig och uthållig. Målsältningen med riksdagens och regeringens trafikpolitik är att SJ skall bli dl konkurrenskrafligl transportföretag som kan ta mer gods på grund av all SJ erbjuder kunderna goda tjänster. Och jag lycker atl Viola Claesson skulle lägga ned lilel arbele pä atl hjälpa lill med den omvandlingsprocessen och förklara och stödja del fortsatta arbetet och inle bara måla upp skräckbilder.

Viola Claesson talade om risken för atl SJ lägger ned verksamhet och ger intrycket alt det håller på alt ske en omfattande nedläggning, medan verkligheten är, som jag sade i mitt svar, alt SJ redan nu har tecknat kontrakt som innebär mer gods på järnvägstransporter, dvs. en överflyttning från landsvägs- lill järnvägstransporter. Det om någol är väl löftesrikt och hoppingivande för en bra trafikpolitik och därmed i delta avseende också en bra miljöpolitik.

Anf. 22 VIOLA CLAESSON (vpk):

Herr lalman! Georg Andersson ägnar myckel lid ät att diskulera vad jag har uppfaltat om vissa saker. Jag vill därför slälla en fråga lill Georg Andersson.

Har jag lolall missuppfallat beskedet frän SJ:s företrädare, som jag har har träffat i egenskap av trafikulskotlsledamoi, om att 2 000 industrislickspår skall rivas upp? Är del rätt eller fel? Har jag fel i fråga om alt SJ kommer atl överföra gods - del har uttryckts precis på del sättet - från järnväg lill landsväg, om detta gods över huvud laget skall fraktas, i en omfattning som motsvarar en lill tvä miljoner ton gods? Jag talar inle om de siffror som Georg Andersson redovisar för dagslägel, utan jag lalar om vad som kommer all hända när dessa 2 000 industrislickspår läggs ned. Del gäller även de bandelar som är hotade, bl.a. i Vännäs, och som har persontrafik men också godstrafik. Om persontrafiken läggs ned och överflyttas lill landsväg och buss drabbas självklart även godstrafiken. Känner Georg Andersson lill någon analys av hur detta kommer att slå?

Anf. 23 Kommunikafionsminisler GEORG ANDERSSON: Herr talman! SJ överför inle gods från järnväg fill landsväg. Del är kunderna som beslämmer hur de vill transportera sina varor. Det är vikligl all hälla isär. Del är faktiskt inle på del sättet som gäng på gång görs gällande all del är SJ som bestämmer atl gods skall transporteras på landsväg. SJ lämnar offerter och försöker ulveckla en irafik som är effektiv och kundanpassad. I vissa lägen kan SJ inte konkurrera med landsvägstrafiken. Vi får erkänna detta. Men lolall selt häller SJ på alt ulveckla sin godstrafik för all kunna ta emol mer gods. Därför är det fel att som Viola Claesson gör försöka hälla liv i myten om atl 2 miljoner lon gods skall föras över från landsväg lill järnväg. Ulvecklingen går inle i denna riktning.

Anf. 24 VIOLA CLAESSON (vpk):

Herr talman! Del börjar låla bällre och bällre. Jag skulle vilja ha ell positivt besked även på en av de andra frågor jag ställde. Skall SJ riva upp 2 000 industrislickspår eller inte? Delta är en myckel stor fråga för många som vet hur myckel gods som kan fraktas pä dessa banor. Under de är som jag har jobbat med trafikpolifiken har jag uppfattal alt del åtminstone fordras banor och spär för all man över huvud lagd skall kunna ha rullande materiel för atl transportera gods eller personer.

Jag vill slälla yllerligare en fråga; Vad belyder sekundärlerminalerna? Georg Andersson har inle sagt ett ord om dem. Fick jag fel besked av Beijbom, chefen för SJ:s gods, när han sade att ansvarel för fortsatta godstransporter vid sekundärterminalerna i framtiden kommer all vila pä kommuner och privata åkerier? Var del fel?

Prot. 1988/89:101 21 april 1989

Om SJ:s godstransporter, m.m.

Anf. 25 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON: Herr talman! Del är inte möjligt alt i dag säga exakt hur mänga meter räls som kommer all bli överflödiga när kunderna väljer annan irafik än järnvägstrafik. Men det är intressant all notera all del i dag planeras för byggande av järnvägar i en omfattning som inle har skell pä mänga år.

Anf. 26 VIOLA CLAESSON (vpk): ■

Herr lalman! Jag vill upprepa min fråga. Sekundärterminalernas status är faktiskt avgörande för väldigt många kommuner i landel och även för de framlida godstransporterna. Kan vi som bor i Dalarna och de SJ-anslällda där lila på att Beijboms besked om en sekundärbanas status inle har någon belydelse? Kan vi, Georg Andersson, lita pä atl också sekundärlerminalerna i framliden kommer all ha gods i samma omfattning som i Borlänge i dag? Det är faktiskl en avgörande fråga.

Anf. 27 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON:

Herr talman! När del gäller utvecklingen av godstrafiken från Borlänge är

prognoserna myckel goda. Jag vädjar lill Viola Claesson all inle med

tekniska argument försöka skapa en annan bild.

Anf. 28 VIOLA CLAESSON (vpk):

Herr talman! Georg Andersson, del är inle fråga om tekniska argument, det är besked från chefen för SJ:s gods som handlar om SJ;s nya godsstrategi. Den innebär ell lilel fåtal huvudterminaler i landet. Borlänge är ingen huvudlerminal, utan den har klassats som sekundärterminal. Enligl Beijbom kommer man i fråga om sekundärterminalerna inte längre all kunna lila på ett slalligt ansvar för alt gods skall finnas kvar. Om Borlänge kommun eller privata åkerier inle kan eller vill la över della ansvar vad händer dä med en sekundärlerminal av denna typ? Det är inle en leknisk fråga, ulan del är en politiskt myckel viktig fråga.

Överläggningen var härmed avslulad.

Prot. 1988/89:101 21 april 1989

Om äldres och handikappades rätt liU bostad och vård

9 § Svar på fråga 1988/89:580 om äldres och handikappades rätt till bostad och vård

Anf. 29 Statsrådet BENGT LINDQVIST:

Herr talman! Elisabeth Fleetwood har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för atl enligt elt enigt riksdagsbeslut snarast bereda äldre och handikappade möjlighel all erhålla boslad och vård i annan kommun än den egna.

Den fråga Elisabeth Fleetwood tar upp behandlas för närvarande av äldredelegalionen. I dess uppdrag ingår enligl direktiven all "visa hur äldre och handikappade skall kunna flytta lill särskilda boende- och värdformer i annan kommun eller annal landsting än det egna". Utgångspunkten skall, enligt direktiven, "vara all finna en lösning genom överenskommelser mellan huvudmännen".

Delegationen är för närvarande i slutskedet av sill arbele och beräknas avlämna sitt belänkande före sommaren. Inom kort kommer således ell förslag atl föreligga om hur äldre och handikappade skall ges utvidgade möjligheler all flytta lill annan kommun än den egna.

Anf. 30 ELISABETH FLEETWOOD (m):

Herr talman! Jag ber att få tacka statsrådet Lindqvist för svaret.

Under hösten 1986 fick jag klarl för mig alt handikappade och äldre människor, evenluelll förtidspensionärer, med behov av servicebostad inte kunde flylla från kommun till kommun. Jag blev ganska förskräckt. I januari 1987 väckte jag en molion i ärendet. Det var med stor glädje - det förstår jag alla inser - jag kunde konstatera att socialutskottet tillstyrkte och riksdagen biföll motionen. Socialutskottet skrev atl en kartläggning och analys enligt utskotlels mening vore värdefull. Arbetet måste emellertid genomföras skyndsamt, eftersom det brådskar med förslag till lösning av frågan.

Del kan var och en förslå all del brådskar. Jag vet inle hur mänga samtal jag har fått under den lid som har gått sedan beslutet fattades om hur lång lid del dröjer innan man verkligen får den här rällighden. Jag ställde en fråga till Gertrud Sigurdsen för något halvår sedan, kanske längre, och hon sade all vi skulle få ell förslag före 1988 års utgång. Jag väntade därför elt par månader extra för all ge regeringen en chans. Nu ligger ärendel fortfarande kvar i äldreberedningen. Jag kan förstå atl saker kan la lid, men här gäller del en grupp människor som är så utsatta all vi måsle ta lill alla resurser för all se till atl problemet löses sä fort som möjligt.

Vad betyder, Bengt Lindqvist, uttrycket "inom korl"? Del kan nämligen vara ganska flexibelt. Jag skulle vilja ha en precisering. När kan regeringen således lägga fram elt förslag? Det måste snart bli en realitet för dessa människor att fä rällen alt flylla till en annan kommun. Del kan vi alla andra göra. Vi kan bli skrivna i en kommun genom att vi flyttar dit, hyr elt rum om vi inle får egen bostad - sådant händer ju i dag - och sä småningom bli skrivna där. Det kan man inle göra när man nödvändigtvis måsle bo i servicebostad.

Anf. 31 Statsrådet BENGT LINDQVIST: Prot. 1988/89:101

Om äldres och handikappades rätt lill bo-siad och vård

Herr talman! Först vill jag gärna säga atl Elisabeth Fleetwood och jag har 21 april 1989 samma uppfallning i sak. Del är nödvändigl atl vi finner former som medger atl också äldre och handikappade som bor i olika inrättningar som kommun och landsting har kan flytta, när de har skäl till alt göra del. Sä i sakfrågan har vi samma ståndpunkt.

Frågan har lämnats till äldredelegationen, därför all vi har en rad myckel viktiga frågor som gäller service, värd och slöd för den gruppen människor all la ställning till. Del är egenlligen skälel lill alt delegalionen inle har blivit färdig i denna fråga. De andra frågorna är ganska komplicerade, i varje fall delvis, och vi har samlat allt lill dl slutbetänkande. Det kommer, som jag sagt i mitt svar, under våren. Jag vågar inle säga vilken vecka, Elisabeth Fleetwood, men betänkandet är pä gäng. Del kommer också atl innehålla ställningstagande lill möjligheterna alt flylla.

Precis som riksdagen har sagl skall landstings- och kommunförbunden lämna rekommendafioner lill huvudmännen om hur della skall ske. Om del blir rekommendationer eller om vi skall välja en strängare form är ännu inte klarl. Om det blir rekommendationer kan dessa träda i krafl omedelbart. Landstingsförbundet har redan aniagil en rekommendafion i november i fjol. Kommunförbundets ställningstagande är ännu inle klart. Om del däremol skall väljas andra vägar, exempelvis lagstiftning - och vi har beredskap för del - dä är det riksdagen som skall besluta efter en remissomgång. Del kommer alllsä att la yllerligare tid. Detta är lägel jusl nu. Delegalionen har bell all få ålerkomma under maj månad med ett definitivt ställningstagande och besked.

Anf. 32 ELISABETH FLEETWOOD (m);

Herr talman! Jag ber all få tacka statsrådet Lindqvist för del beskedel. Jag hoppas all del också kommer atl bli en realitet.

I svaret står att utgångspunkten skall vara "vidgade möjligheter". Vad betyder delta med vidgade möjligheter? Är del inte så att man skall ha klar rätt att fordra en servicebostad, om det finns tillgängligt? Man skall väl ha samma rätt att ställa sig i kö som de som är skrivna i kommunen, oavsett om man är handikappad eller pensionär?

Anf. 33 Slatsrädd BENGT LINDQVIST:

Herr talman! Den fråga som närmasi har bäring pä vidgade möjligheler gäller om det skall ställas särskilda villkor för rätlen all kunna flylla. Del har diskuterats i många år om man måste visa alt det finns en anknytning till den kommun dit man vill flytta eller om flyttning skall kunna ske hell frill. Här finns olika uppfattningar också i delegationen. Men jag tror att vi alla är överens om alt man skall ha rätt all ställa sig i kön i den kommun dit man vill flytta och bli behandlad som en av dem som söker plats där. Om det dessutom skall ställas krav pä all man skall kunna motivera sin flyttning, l.ex. med att man har släktingar eller en god vän, att man vill studera eller har någon annan anknytning, eller om del skall vara hell öppel alt flylla, är en fråga sorn har atl göra med vidgade möjligheter. Vi har alltså ännu inle tagit ställning.

2 Riksdagens protokoll 1988/89:101-103

Prot. 1988/89:101 21 april 1989

Om utvisningsbeslut rörande turkiska kurder

Anf. 34 ELISABETH FLEETWOOD (m):

Herr talman! Slalsrådel lalar om alt man skall ha speciell anknytning lill en viss kommun för att få rätt att flytta dit. Får jag dä säga att min uppfattning är att del måsle finnas ett oerhört vitt spektrum av möjligheler och rättigheter för all få flylla till en kommun. Av dem som har ringt lill mig i denna fråga har en del angett som skäl all barn har fält tjänst i en annan kommun och flyttat lill en annan del av landel och har inle kunnat la hand om sina föräldrar som bor kvar i servicebostad l.ex. i övre Norrland när barnen har flyttat lill Stockholm. En del har slarkl kullurellt inlresse för Slockholm och vill studera Stockholm men har inte en chans när de bor i en annan del av landet. De vill ändå fylla sitt liv som svårl handikappade med inlressen och vill känna att de har dl liv med innehåll.

Överläggningen var härmed avslulad.

10 § Svar på fråga 1988/89:577 om utvisningsbeslut rörande turkiska kurder

Anf. 35 Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW:

Herr talman! Maria Leissner har frågat mig om jag anser atl del är uteslutet alt en kurd från Turkiet, som enligl egen uppgift aktivt har arbetat för ökad kurdisk självständighet i Turkiel, kommer att fängslas eller utsättas för annan polilisk förföljelse vid återkomsten.

Som direki svar på Maria Leissners fråga kan jag säga alt del inle är uteslutet alt en person som gjort sådana uttalanden kan komma all fängslas eller utsättas för annan polilisk förföljelse vid en återkomst till Turkiet. Jag vill dock erinra om atl Sverige inte ulvisar personer lill elt land där de bedöms bli utsatta för polilisk förföljelse. Vi följer mycket noga utvecklingen i Turkiet för att kunna göra en rällvis och riktig bedömning i ärenden angående asylsökande från detta land. Varje utlänningsärende bedöms emellertid individuellt. Del avgörande vid denna bedömning är om del mot bakgrund av vad som är känt om den enskildes förhållanden och om situationen i Turkiet kan anlas all han eller hon riskerar polilisk förföljelse. Enbart den omständigheten alt en person är kurd och kommer från Turkiet innebär inte att han eller hon har behov av fristad här.

I de ärenden som regeringen har fållat beslut om utvisning har regeringen, utifrån det material som förelåg vid beslulslillfälld, självfallet gjort den bedömningen all den sökande inle riskerar vare sig politisk förföljelse eller fängslande.

Anf. 36 MARIA LEISSNER (fp):

Herr lalman! Jag tackar invandrarministern för svaret. Invandrarministern slär fast atl del inle är uteslutet alt sädana kurder som jag har frägal om kommer alt utsättas för politisk förföljelse vid hemkomsten till Turkiet. Förhoppningsvis belyder det atl det finns en viss medvetenhet i regeringskansliet om den myckel svära situation som råder när del gäller många av de turkiska kurderna. Framför alll gäller del de som arbetar för någon form av

erkännande av den kurdiska etniska identiteten eller för polilisk självständighet.

Men verkligheten - trots den förståelse som jag tycker mig finna i svaret -ser helt annorlunda ul. För tvä veckor sedan hungerstrejkade en grupp kurder i Motala för sina utvisningshotade kamrater. Tvä av dessa hade fält nej från regeringen, trots att en av dem hade varit fängslad och hade torterats i Turkiet för sina aktiviteter. Bedömningen var atl de inle var trovärdiga och att deras uppgifter väsentligen var överdrivna. Nu hotas yllerligare elt femtonlal i gruppen av utvisning. Beslutet i dessa fall har exakt samma mofivering. Gruppen kom lill Sverige för bara några månader sedan. En annan turkisk kurd har också nyligen fält besked, en lastbilschaufför som körde förnödenheter lill kurder i Iran och Irak och som greps av polisen för sina aktiviteter och fängslades. Han har också utsatts för misshandel. Även han har fäll besked om atl han inte har tillräckliga skäl för att fä asyl i Sverige. I del sista fallet som jag vill berälla om handlar det om en liten tioårig flicka, vars pappa har fängslats för sina politiska aktiviteter. Flickan tvingades gömma sig. Hon ivingades också se på när mamman misshandlades. Dessa tvä har nu kommit till Sverige. Invandrarverket säger nej. Motiveringen är alt de icke är trovärdiga.

Pä senare tid har det kommil en rad beslul rörande kurder som har anhöriga som varil politiskt aktiva. Men vissa har också själva varil poliliskt aktiva i Turkiet. De har ofla fått likartade moliveringar- detta trots all vi vet atl det är synnerligen bekymmersamt för denna grupp människor.

Jag vill därför fråga invandrarministern om del har förekommit något slags principbeslut i regeringen eller om det finns någon annan anledning lill sådan här behandling av människor.

Pröt. 1988/89:101 21 april 1989

Om ulvisningsbeslut rörande turkiska kurder

Anf. 37 Slatsrädd MAJ-LIS LÖÖW:

Herr talman! Maria Leissner säger att det tycks finnas en viss medvetenhet hos regeringen om de turkiska kurdernas svårigheter. Jag vill påstå att det sannolikt blir dagens understatement här i kammaren. Jag tror att Maria Leissner och jag är lika medvetna om förhållandena i Turkiet.

Maria Leissner har slällt en generell fråga. Jag har gett ett sä generellt och klart svar som jag kan ge. Maria Leissner vet myckel väl atl jag inte kan diskutera enskilda ärenden. Men samtidigt vill jag göra ell mera generellt påpekande. Det finns nämligen exempel pä kurder som har sänts tillbaka till Turkiet, därför alt deras skäl inte har ansetts vara lillräckliga eller därför all deras skäl inte har bedömts trovärdiga. Dessa kurder häller forlfarande kontakt med oss. Vi hör alltså av dem, eftersom de forlfarande försöker komma hit - l.ex. med hänvisning lill anknytningen. Om dessa kurder vet vi alltså atl de inte har utsatts för förföljelse, atl de inle har fängslats eller råkat ut för någonting annat. Delta är bara ytterligare ell exempel pä all del inle går atl uttala sig generellt i dessa frågor. Enskilda ärenden kan jag, som sagt -och det vet Maria Leissner - inle diskulera här i kammaren.

Prot. 1988/89:101 21 april 1989

Om behandlingen av fly klingar från Somalia

Anf. 38 MARIA LEISSNER (fp):

Herr lalman! Självfallet tycker jag alt det är lillfredsslällande all höra all man uppmärksammar jusl den här gruppens svårigheter i och med att personerna i fråga riskerar all sändas tillbaka lill Turkiel. Jag hoppas all del också återspeglar sig i de praktiska beslut som fattas.

Men min fråga gällde inte dessa enskilda personer, som ju är ganska mänga, ulan jag ställde frågan därför alt del har avtecknat sig dl mönster på senare lid. Del har ju förekommit en rad nej i likartade fall, med samma motivering. Man kan konstalera all del finns en politisk aktivitet i bakgrunden-del kan också gälla anhöriga lill den som har fält nej. Därför undrar jag om regeringen pä något sätt har förändrat praxis.när del gäller denna grupp. Sedan vill jag bara säga all jag är utomordentligt oroad över de enskilda fall som jag här har tagit upp.

Överläggningen var härmed avslutad.

11 § Svar på fråga 1988/89:586 om behandlingen av flyktingar från Somalia

Anf. 39 Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW:

Herr talman! Mot bakgrund av en rapport från Amnesty International som påtalar alt det begås uppenbara brott mot de mänskliga rättigheterna i Somalia har Maggi Mikaelsson frågat mig om jag kan garantera atl flyktingar som utvisas lill Somalia tillförsäkras grundläggande mänskliga rättigheter och inte riskerar sina liv vid återkomsten.

På grund av återkommande frågor i ämnet får jag tydligen i pedagogiskt syfle än en gång slå fast: Sverige utvisar inte flykingar.

Utgångspunkten för och utformningen av den svenska flyktingpolitiken är nämligen sådan atl den som riskefar förföljelse i sitt hemland och som är i behov av en fristad i Sverige får stanna här. Även andra som har lämnat sitt hemland av mindre starka politiska skäl ges skydd här.

Den svenska bedömningen av asylsökande som har kommil bil sker i enlighd med en lagsliflning som i vissa avseenden ger asylsökande ett starkare skydd än vad som stadgas i 1951 års Genévekonvention angående flyktingars rättsliga ställning.

Den garanti som Maggi Mikaelssqn efterlyser skapas genom atl varje utlänningsärende blir individuellt bedömt. Frågan om huruvida en person skall få stanna i Sverige med slöd av utlänningslagstiftningen blir alltså besvarad med utgångspunkt i vad som är känt om den asylsökandes förhållanden i hemlandet.

Avgörande vid denna individuella prövning är om man kan anta all del finns risk för förföljelse i del enskilda fallet. Enbart det faklum all den asylsökande kommer frän elt visst land innebär inte alt asyl aulomaliskl kan beviljas.

Genom bl.a. våra utlandsmyndigheter, FN och rapporler i pressen och från oberoende organisationer och institut följer invandrarverket och regeringen noga utvecklingen i världen i fråga om övergrepp mol de mänskliga rälligheterna. Amnesty Internationals rapportering om förhållan-

dena i bl.a. Somalia ingår i det material som studeras inom regeringskansliet.

Vad gäller jusl Somalia kan del konstateras atl antalet asylsökande som kommit till Sverige därifrån har ökat sedan slutet av förra året. Till följd av den senaste tidens händelseutveckling i del landet har invandrarverket numera - efter en individuell prövning - funnit alt det i merparten av asylärendena rörande somalier har funnits skäl all bevilja uppehällslillslånd i Sverige.

Beslut om utvisning av somalier - liksom av andra asylsökande - sker endasl i de fall där utredningen i det enskilda ärendet visar all del inte finns risk för förföljelse.

Prot. 1988/89:101 21 april 1989

Om behandlingen av fly klingar från Somalia

Anf. 40 MAGGI MIKAELSSON (vpk):

Herr talman! Jag ber atl fä lacka så mycket för svaret.

Anledningen lill att jag släller frågan är en konkret händelse, där en somalisk asylsökande har blivit utvisad. Tre dagar innan beslutet skulle verkställas beslutade dock invandrarverket atl ompröva utvisningen, och del är myckel bra. Vid kontakt med invandrarverket har jag fält vela alt situationen i Somalia har förvärrats och atl anlalel asylsökande ökar, precis som Maj-Lis Lööw påpekar i sitt svar.

Del finns kanske inte anledning att gä närmare in på den politiska situafionen i Somalia, men det är ett okänt och slutet land, elt av världens minst utvecklade länder. Det är en militär enparlislal, som utsätter motståndare till regimen fören hänsynslös behandling. I Amneslyrapporten redovisas atl det begås upprepade brott mol de mänskliga rällighelerna och all de torterade är legio.

En annan sak som har aktualiserat min fråga är handläggningsrulinerna. Del är självfallet en stor psykisk press atl vara osäker om huruvida man skall bli utvisad eller inle, och därför undrar jag om det inle skulle gä all påskynda informationen. Eflersom det uppenbarligen är känt alt situationen i Somalia har förvärrats och att flera asylsökande kommer, borde del gå ul signaler om della till dem som handlägger asylansökningarna.

För den människa som vel eller tror att hon skall bli fängslad, torterad och troligen dödad om hon kommer tillbaka fill sitt hemland är del mycket plågsamt alt leva i ovisshet. Del borde dä snabbt gå ul informalion, om situationen förvärras, som den uppenbarligen har gjort i Somalia, vilkel invandrarverkd också vel om.

Därför undrar jag om invandrarministern ser någon möjlighel atl snabbare gå ul med information.

Anf. 41 Slatsrädd MAJ-LIS LÖÖW:

Herr talman! Vi gör nu stora anslrängningar för all påskynda beslutsprocessen i asylärenden över hela fältet beträffande alla asylsökande. Det är, precis som Maggi Mikaelsson säger, mycket plågsamt med de långa väntetiderna.

Prot. 1988/89:101 21 april 1989

Om hjälpsändningarna till nödlidande i södra Sudan

Anf. 42 MAGGI MIKAELSSON (vpk):

Herr lalman! Det känns bra atl vela det, Maj-Lis Lööw. Jag lider verkligen med den person som jag här har talat om. Trots all invandrarverket i ett antal månader har känt till atl situationen har varit besvärlig och atl antalet asylsökande har ökal, har man beslutat att utvisa denna person. Utvisningen har överklagats och blivit fördröjd pä grund av atl personen i fråga har varit sjukskriven.

Jag anser därför atl del på någol sätt borde ha gäll ut en signal långt tidigare, sä all just den människa som jag har uppmärksammat - del finns säkerl fler - skulle ha sluppit denna plåga. Beslutet i detta enskilda fall skall nu omprövas. När det är känt att silualionen har förvärrats på ett drastiskt säll borde del mycket snabbi gå ul informalion, så alt del kan göras en ny bedömning i de individuella fallen.

Överläggningen var härmed avslulad.

12 § Svar på fråga 1988/89:583 om hjälpsändningarna till nödlidande i södra Sudan

Anf. 43 Statsrådet LENA HJELM-WALLÉN:

Herr lalman! Inger Koch har frågat mig vad regeringen avser all göra för all medverka lill alt hjälpsändningar kan nä fram lill de nödlidande i södra Sudan.

Silualionen i Sudan kräver en samlad internationell nödhjälpsinsals. Det gäller nu atl under en begränsad lidsperiod föra in och distribuera livsmedel och andra kataslrofförnödenheler till hundratusentals krigsdrabbade och svällhotade människor i södra Sudan. Uppemot tvä miljoner människor har lämnat sina hem, varav ca 350 000 har gäll över gränsen lill södra Efiopien.

Under förra sommaren uppges 250 000 människor ha dött som en följd av den svåra situationen i södra Sudan. För all om möjligt avvärja en liknande-nära nog ofattbar - kalaslrof i år har FN och det övriga givarsamfundel engagerat sig i en omfattande hjälpoperalion, den s.k. Operation Lifeline Sudan, som inleddes i början av april.

Målsältningen är alt via åtta iransportkorridorer föra in och distribuera drygl 100 000 lon livsmedel och andra förnödenheter. Transporterna sker med låg, lastbilar, pråmar och flyg.

Frän svensk sida har vi sedan hösten 1988 bidragil med ca 26 milj. kr. från kalastrofanslagd till nödhjälpsinsalser i Sudan. De svenska bislåndsmedlen har huvudsakligen förmedlats via svenska enskilda hjälporganisationer. I går fattade regeringen härutöver beslut om ell exlra bidrag på 10 milj. kr. till UNICEF för jusl Operation Lifeline. Vi har också slällt medel lill världslivsmedelsprogrammets (WFP) förfogande för anställning av tre svenska logistikexperler, som resle till området redan i lördags.

En slor del av hjälpen förs in via grannländerna Kenya och Uganda. Samiidigi har vi nolerat att hjälpsändningarna över gränsen frän Eliopien ännu inle påbörjats. Den svenska regeringen har därför riktat en vädjan till

den eliopiska regeringen om atl alla vägar snarast måste öppnas för att underlätta hjälparbeld.

Anf. 44 INGER KOCH (m):

Herr talman! Jag ber alt fä lacka bislåndsminislern för svaret på min fråga. Biståndsministern har lämnat elt myckel utförligt svar.

Vi är alla upprörda över den silualion som har uppstått i södra Sudan. Biståndsministern säger i svaret alt Sverige har lämnat ell stort bidrag, och del är myckel positivt - vi har lagil vårt ansvar i denna fråga.

Biståndsministern säger även att en stor del av hjälpen förs in via grannländerna. Del har fungerat via Kenya och Uganda, men man har noterat atl hjälpsändningarna över gränsen från Efiopien ännu inte har påbörjats. Den svenska regeringen har därför myckel förtjänstfullt riklat en vädjan till den eliopiska regeringen om all alla vägar snarasl måsle öppnas för all underiälta hjälparbeld.

Utrikesutskottet hade i förra veckan ett möle med förelrädare för den eliopiska regeringen, som dock är oförslående för problemen och del svåra lidande som flyktingarna utsätts för. Jag vill därför fråga om biståndsministern nu är beredd alt medverka till all frågan om Efiopien och dess regerings agerande kan las upp lill diskussion i FN. Del är viktigt all problemen diskuleras internationellt, med tanke på den eliopiska regeringens uppenbara broll mol mänskliga rällighder och ovilja all underlätta FN;s och alla övriga länders anslrängningar för all hjälpa dessa flyktingar.

Prot. 1988/89:101 21 april 1989

Om hjälpsändningarna till nödlidande i södra Sudan

Anf. 45 Statsrådet LENA HJELM-WALLEN:

Herr talman! Som vi alla vet är situationen i detta område, som kallas Afrikas horn, mycket labil. Del rör sig både om inbördeskrig och om andra orolighder, och del gör alt just gränsfrågorna är myckel ömtåliga.

Vi har alllsä riktat en vädjan till Etiopien atl i denna myckel allvarliga silualion lilläla hjälpsändningar. Del är inle bara den svenska regeringen som har gjort det utan även andra regeringar. Dessutom pågår det, som jag sade i mitt svar, en slor internationell hjälpinsats, där FN;s olika organ är med. Vi samarbetar alltså nära med FN i dessa frågor.

Anf. 46 INGER KOCH (m);

Herr talman! Jag lackar för del. Jag vet atl Sverige samarbetar nära med FN i dessa frågor, men det vore ändå bra om vi fick till stånd en deball i FN om Etiopien och dess ovilja alt medverka lill all konflikten kan lösas, men framför alll om oviljan alt medverka till all hjälpsändningarna när fram till de människor som behöver dem och som annars dör och utsätts för svära lidanden. Denna fråga måsle nu diskuleras på elt annal plan i FN, l.ex. i generalförsamlingen eller i FN:s säkerhetsråd.

Överläggningen var härmed avslutad.

Prot. 1988/89:101 21 april 1989

Oni fördelningen av resurser mellan gamla och nya folkhögskolor

13 § Svar på fråga 1988/89:562 om fördelningen av resurser mellan gamla och nya folkhögskolor

Anf. 47 Statsrådet GÖRAN PERSSON:

Herr lalman! Marianne Andersson har frågat utbildningsministern om del är rimligt atl gamla folkhögskolor med färre elevveckor än 4 000 skall avstå yllerligare för atl de nya skall nå upp lill 4 000 elevveckor. Och om inle, skall de få undanlas frän nedskärningen? Arbelel inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall besvara-frågan.

I årets budgetproposition anför min företrädare all del lorde bli nödvändigl atl även inför budgetåret 1989/90 minska varje folkhögskolas bidragsvolym med ca 1 %. Den minskningen kan, inom en oförändrad totalram för folkhögskoleverksamheten, skapa dl ulrymme som gör del möjligl att ge folkhögskolor som tillkommit sedan budgetåret 1980/81 en rimlig omfattning pä sin verksamhet. Den åtgärd som aviseras i budgetpropositionen har ansetts vara nödvändig av finansiella skäl och den omfattar samtliga skolor.

1 den propositionen föresläs vidare all regeringen skall få riksdagens bemyndigande atl göra de omfördelningar som behövs för att vidga verksamheten vid de nytillkomna skolorna lill en acceptabel nivå.

Den del av budgetpropositionen som behandlar de olika anslagen under lillera C. Vuxenutbildning - och där regeringen begär detta bemyndigande -behandlas för närvarande av riksdagen.

I direktiven (Dir. U 1988:16) till folkhögskolekommiltén ingår alt kommittén skall komma med förslag lill hur den bidragsberälligade undervisningsvolymen skall fördelas lill folkhögskolorna. De problem som Marianne Andersson lar upp i sin fråga kommer atl behandlas utförligt när kommillén har lagl fram sitt förslag.

Anf. 48 MARIANNE ANDERSSON (c):

Herr talman! Jag vill tacka Göran Persson för svaret, även om del egenlligen inte var dl svar pä den fråga jag ställde. Del andas myckel av den. som jag lycker, bakvända fördelningspolitik som regeringen för och som vi har sett en hel del av i dessa dagar.

Resultatet av besparingarna blir inle 1 % som Göran Persson sade. ulan i själva verkel blir del minst 1,5%. Var della egentligen regeringens avsikt?

Vi har ingel emol alt nya folkhögskolor startar, men när riksdag och regering beslular så, är del också rimligt all ge de nya skolorna resurser som inle går ut över de andra. Vi i cenlern har krävt yllerligare 10 000 elevveckor för all komma ifrån delta problem. Men vi har inte fäll majoritet för del. Om 4 OOOelevveckor anses vara en rimlig nivå för en folkhögskola, varför skall dä några skolor, som befinner sig under den nivån, ivingas skära ned ytterligare för alt de nya skall komma upp lill 4 000 elevveckor? Vilka bedömningar ligger bakom detta? Är deras ulbildning och deras verksamhet pä något sätt sämre än de nya skolornas? Delta fick jag faktiskl inle svar pä av Göran Persson, och det skulle jag vilja ha. Jag lycker alt det är ett lydligl exempel pä hur adminislraliva besparingar fär helt orimliga konsekvenser.

Det finns faktiskt ell femtonlal "gamla" folkhögskolor som har under 4 000 elevveckor. De får alltså dela med sig till de nya. De kan ha haft en

tillfällig svacka just när taket sattes. Del får de nu lida för är efler är. Är delta rimligt?

Anf. 49 Statsrådet GÖRAN PERSSON:

Herr talman! Jag är inte särskill imponerad av centerns agerande i vad gäller ständiga överbud pä en lång rad av de områden som riksdagen behandlar. Det är naturligtvis lätt all i varje läge säga all man har yllerligare si eller så många miljoner atl skjuta till. Summerar man den typen av överbud kommer andra partier här i riksdagen, som tidigare kanske har betraktats som slalsfinansiellt mindre ansvarsfulla, atl jämförda med cenlern framstå som återhållsamma och näsl intill sparsamma. Marianne Andersson skall kanske vara lilel försiktig när hon utgår från att del alltid finns nya pengar atl stoppa in i alla de system som cenlern säger sig vilja förbällra. Polifiken blir inle Irovärdig.

Däremol kan jag som folkbildare, med den bakgrund jag har både i folkhögskolevärlden och i studieförbunden, nolera att en del folkhögskolor har bekymmer. Jag är inte okunnig om den saken. Jag lycker alt min företrädare gjorde rätt som tillsatte en folkhögskolekommilté som mol denna bakgrund skall se över dessa bekymmer och komma med förslag lill hur statsbidragen skall hanteras och fördelas. I avvaktan pä detta förslag vore del fakliski inle särskilt klokt av mig att nu gä ul och ha principiella synpunkter på del arbele som kommillén just bedriver. Mot den bakgrunden har del svar sorn nu föreligger inför kammaren lämnats.

Anf. 50 MARIANNE ANDERSSON (c);

Herr talman! Del är regeringens taklik alt beskylla oss för överbud. Men Göran Persson är säkerl mycket väl medveten om att vi har ett budgetförslag som är finansierat och som l.o.m. har bättre resullal än regeringens.

Göran Persson hänvisar lill folkhögskoleutredningen. Ddärväl bra atl del finns en folkhögskoleutredning. Jag hoppas all den kommer fram till ell posilivl resullal.

Men jusl den fråga som gäller de folkhögskolor som har färre elevveckor än 4 000 är jag övertygad om egenlligen är en lapsus frän regeringens sida. Man har inle länkl pä de konsekvenser som beslutet får. Det är dl litet anlal folkhögskolor som drabbas, och därför lycker jag atl del vore rimligt alt göra ell undantag för jusl dem under den tid ulredningen pågår. Just för dessa skolor får beslutet orimliga konsekvenser. Sedan får vi se om vi inte kan komma överens om all inte ha della tak för de övriga. Del har vi olika uppfaliningar om. Men jusl denna fråga lycker jag verkligen all man borde kunna göra ell undanlag för.

Prot. 1988/89:101 21 april 1989

Omfördelningen av resurser mellan gamla och nya folkhögskolor

Anf. 51 Slalsrådel GÖRAN PERSSON:

Herr lalman! Som jag sade förut är jag inle okunnig om folkhögskolornas situation. Jag är heller inte okunnig om den silualion sorn de här små folkhögskolorna befinner sig i. Om vi väljer all göra undantag i förhållande till del utredningsuppdrag som lagts fram, blir del naturligtvis vanskligt alt i övrigl hanlera den stora frågan. Jag vill på den punkten vara försiktig.

Mot den bakgrunden hoppas jag all folkhögskolekommiltén bedriver sitt

Prot. 1988/89:101 arbete skyndsamt, så att vi snabbi kan klara ul dessa frågeslällningar i en
21 april 1989 samlad bedömning, utan atl för den skull åstadkomma nya lappverk och

Om rätten till studiestöd vid flygutbildning

kompromisser som i framtiden skapar nya bekymmer. Del är den ambition jag har, och därför tycker jag att det är klokt alt avvakla kommitténs arbele.

Anf. 52 MARIANNE ANDERSSON (c):

Herr lalman! Det är klarl all lappverk och kompromisser inte är särskilt bra. Men när man genom dl beslul har åstadkommit ell lappverk som fär så orimliga konsekvenser som detta uppenbarligen har fåll, borde man kunna visa en god vilja och i alla fall rätla till det.

Anf. 53 Statsrådet GÖRAN PERSSON:

Herr lalman! Problemel för mig är atl jag inte har lika mycket pengar som Marianne Andersson har. Jag måste faktiskt ta hänsyn till all del finns någonting som heler slalsfinansiellt ansvarstagande. Mol den bakgrunden kan man inle ständigt, där man stöter pä nya bekymmer, säga atl dessa belalar vi för och sedan går vi vidare. Vi måste faktiskt göra lolala bedömningar av systemen. Del är del vi håller på med. Jag tror också att del vore klokt av centern atl delta i den typen av mer ansvarsfullt politiskt agerande.

Anf. 54 MARIANNE ANDERSSON (c):

Herr talman! Självklarl skall man la ansvar för politiken och även för finanserna. Men i detta fall, när en sådan uppenbar orättvisa råder, är det dessa folkhögskolor som lider mest, särskill under den tid som ulredningen pågår. Del är inle första årel som det görs besparingar på folkhögskolorna. Della kan få förödande konsekvenser för framliden. Jag tycker också atl del vore rimligi all medan elt utredningsarbete pågår se till alt inte någon slås ut eller får villkor som är så orimliga att de inte klarar sig inför framliden. Del behövs en beredskap. Del har jag inte fält något besked om.

Överläggningen var härmed avslulad.

14 § Svar på interpellafion 1988/89:170 om rätten till studiestöd vid flygutbildning

Anf. 55 Slalsrådel GÖRAN PERSSON:

Herr lalman! Görel Bohlin har frågat kommunikationsministern om han är beredd all pröva möjlighelen alt låla luftfartsverket "godkänna" vissa utländska flygutbildningar och all göra ulbildningen vid dessa berättigad till studiestöd. Arbetet inom regeringen är sä fördelat atl del är jag som skall svara pä interpellationen.

Det nya studiemedelssystem som gäller sedan den 1 januari 1989 är mycket generöst när del gäller möjligheten atl finansiera högskolestudier utomlands. Med några fä undantag är det således numera möjligl atl fä studiemedel för i princip all högskoleutbildning ulanför rikets gränser. Jag är övertygad om atl

dessa nya regler kommer att medföra positiva effekler såväl för landel som helhel som för enskilda personer.

Även om del alltså finns en ambition att studiemedel skall kunna beviljas för i princip all högskoleutbildning ulomlands har det dock visal sig nödvändigt all införa vissa begränsningar, l.ex. för Irafikflygarutbildning. Centrala sludiestödsnämnden, som enligt regeringens bemyndigande äger räll alt utfärda närmare bestämmelser om villkoren för studiemedel för utlandsstudier, har således föreskrivit atl studiemedel inte skall beviljas för sådan utbildning utomlands. Jag har under hand inhämtat att nämndens ställningstagande skall ses mot följande bakgrund.

För Irafikflygarutbildning i Sverige beviljas studiemedel till sluderande vid trafikflygarhögskolan i Ljungbyhed och vid Bromma flygskola. Ulbildningen vid Ljungbyhed bedrivs i samarbele mellan slalen - chefen för flygvapnet -och SAS, Linjeflyg och Swedair i enlighet med ett avtal mellan parterna. Bromma flygskola drivs i enskild regi men med visst bidrag frän staten. Utöver dessa två läroanstalter finns irafikflygarutbildning vid ytterligare dt anlal privata läroanstalter i Sverige. Ulbildningen vid dessa berättigar inle lill slalliga sludiemedel. Ur studiesocial synvinkel är utbildningen vid trafikflygarhögskolan givetvis atl föredra eflersom ulbildningen där, lill skillnad från vad som gäller vid Bromma flygskola och andra privata pilotskolor, är avgiftsfri. Med hänsyn lill alt irafikflygarutbildning är myckel kostsam är della en väsentlig fördel för de sluderande.

Det är elt nalionelll inlresse all del inom Sverige utbildas elt tillräckligt antal piloter för arbetsmarknadens behov. Av olika skäl, bl.a. svårigheter alt förse utbildningen med ett tillräckligt antal kvalificerade lärare och instruktörer, har trafikflygarhögskolan ännu inte kunnal utbilda del anlal piloter som förutsägs när ulbildningen inrättades. Det är, enligl min mening, förenat med uppenbara risker att, i ell läge när den svenska iraflkflygarulbildningen forlfarande befinner sig i ell uppbyggnadsskede, genom studiestödet stimulera svenska sluderande alt skaffa sig pilolutbildning ulomlands. En sådan ordning skulle nämligen ytterligare försvära uppbyggnaden av en inhemsk utbildningskapacitet. Inriktningen frän statsmakternas sida bör därför i första hand vara all genom olika åtgärder öka anlalel irafikflygare som utbildas i Sverige. Försl i elt läge dä utbildningen i Sverige har uppnått en tillräcklig omfattning är det enligl min mening motiverat atl bevilja studiemedel för utbildning vid ulländska läroanstalter. Med hänsyn till atl ulbildning i Sverige i allmänhet är billigare för den enskilde är en sådan prioritering också motiverad ur en slrikl studiesocial synvinkel.

Jag anser atl del mol denna bakgrund finns goda skäl för centrala studieslödsnämndens ställningslagande i frågan. När del visar sig möjligl alt höja den svenska utbildningskapaciteten till en tillräckligt hög nivå, jag syftar här i första hand pä trafikflygarhögskolan i Ljungbyhed, finns del enligt min uppfattning inle heller någol skäl atl bibehålla den restriktiva inslällningen när del gäller sludiemedelsbeviljningen för ullandssludier. I ell sådanl läge är jag alllsä beredd all, i enlighet med Görel Bohlins förslag, ge luflfarlsver-ket i uppdrag alt göra en översyn av vilka ulbildningar som bör komma i fråga.

Prot. 1988/89:101 21 april 1989

Om rätten till studiestöd vid flygutbildning

Prot. 1988/89:101 21 april 1989

Om rätten tUl studiestöd vidflyguibildning

Anf. 56 GÖREL BOHLIN (m):

Herr lalman! Jag tackar för svaret.

Med den enorma utveckling som har skett inom civilt trafikflyg är del inle underligt att vi har fått en rad bristyrken på luftfartssidan, och ett av dem är pilolyrkd.

Trafikflygarhögskolan i Ljungbyhed har bl.a. på grund av lärarbrist, som det sägs i svaret, inte kunnal svara upp mol behovet. Lärarbristen är den verkliga flaskhalsen för denna arbetslagargrupp. I dag fick jag lidningen Flygbranschen. En hel sida i den lidningen omfaltar jusl problemen med pilolbrist och lärarbrist.

Avgången frän flygbolagen pä grund av pensioneringar är just nu myckel slor, vilkel förstärker denna bristsituation i en lid då man i stället skulle behöva svara upp mot en ytterligare ökning av luftfarten. Det finns en efterfrågan, och det finns elt behov av atl flygbolagen samarbdsmässigt närmar sig Europa. Resandet ökar på grund av näringslivels ulveckling och de enskilda människornas utökade privatresande.

Det är bra alt studiemedel nu kan beviljas för högskoleutbildning ulanför rikets gränser och atl medelstilldelningen är generös. Ofla blir del ju fråga om en kompletterande ulbildning, eftersom exakt samma utbildning inle finns i Sverige.

Vad beträffar irafikflygarutbildning i USA skulle del dels vara en för Sverige ulbildningsmässigi myckel ekonomisk lösning alt bevilja studiemedel för utbildning vid vissa akademier där, dels skulle man klara nuvarande flaskhalssituation. En ulbildning i USA är ju pä ell vissl säll en kompletterande ulbildning lill den svenska, eflersom man på köpet får goda kunskaper i engelska, främsl flygengelska, och man får kännedom om elt luflfartssyslem i en annan del av världen.

Vi har höga krav på ulbildningen inom områdel i Sverige. Del är bra. Men del finns sannerligen bra akademier i USA också, och jag har fullt förtroende för luftfartsverkets möjligheter att licensiera utbildningar i pilotyrket ulomlands. Del är sannolikl inle mänga personer som skulle bli aktuella, sä det kan inte vara någon ekonomisk fråga - särskill som molsvarande utbildning i Sverige är oerhört mycket dyrare för svenska staten.

Man har nu frän statens sida omprövat sin inslällning beträffande studiehjälp i en rad andra sammanhang, och i Sverige finns del en slor efierfrågan på irafikpiloter. Inom parentes sagl är detta ell område på utbildningssidan som är ganska udda för en skolpolitiker. Kan den positiva lon som trots alll finns i slutet av svaret leda till alt statsrådet, i samråd med luftfartsverket och kommunikationsdepartementet, kan öppna dessa möjligheler inom en snar framtid för alt lösa en silualion-som nu är krisarlad?

Anf. 57 Stalrädd GÖRAN PERSSON:

Herr talman! Det råder inget tvivel om atl delta är ett viktigt område. Det finns en kraflig lillväxl, och det finns ingen anledning atl anta all den skulle komma alt avta inom områdel - snarare tvärtom. Tillväxten ökar säkert. Detta kräver i många avseenden professionella aklörer. En viklig grupp är naturligtvis piloterna. Mot den bakgrunden har man betraktat det sorn elt nalionelll inlresse all del i Sverige finns en högskola för ulbildning av piloter

Om körkortsutbildningen

som håller god standard och hög internationell klass. En sådan utbildning har Prot. 1988/89:101 skapats som ett gemensamt initiativ från branschens förelrädare, de förelag 21 april 1989 som jag tidigare räknade upp, och frän slatens sida.

Ulbildningen håller nu på att byggas upp. Innan utbildningen har nått den konsolidering som är nödvändig för en sådan institution, vill jag inte medverka till alt vi försvårar uppbyggnaden genom all öppna en möjlighel för svenska sluderande alt välja en annan molsvarande eller kompldlerande ulbildning ulomlands. Del är delta som är skälet till att vi faktiskt avvaktar pä den punkten. När della minsl sagl centrala nalionella moliv är uppfyllt, dvs. all vi har en egen högskola pä området som klarar denna ulbildning, har vi inget emol att öppna för studiemedel också vid högskolor utanför våra gränser. Jag tror också alt del ligger i linje med intresset inom branschen, som ju faktiskt har ell avgörande inflylande över i vilken utsträckning som instruktörer och lärare ställs till förfogande, atl slå vakl om den svenska utbildningen i Ljungbyhed. Mol den bakgrunden vill jag avvakla med beviljande av sludiemedel för ullandssludier innan vi är exakt klara över den ulveckling som sker i Ljungbyhed.

Anf. 58 GÖREL BOHLIN (m):

Herr lalman! Jag tror faktiskl inte på all vi skulle försvära uppbyggnaden av en inhemsk ulbildning pä del här området genom att ge ett fätal elever som vill studera utomlands ekonomisk hjälp. Det här skulle vara en av flera nödvändiga ålgärder för alt klara den kriliska silualion-som vi står inför. Detta är en konkurrensfråga för SAS. Man måste ju hälla jämna steg med andra flygbolag, och man måste l.ex. kunna öppna direktlinjer - som efterfrågas alllrner - frän Sverige lill Europa.

Nu går del väl an för SAS, eflersom SAS överlar piloier frän Linjeflyg, som i sin lur överlar piloier frän regionalflyget. Men det värsta är alt della kommer all gä ul över regionalflyget. Längst ul i änden pä del luflfartsnäl som vi har i Sverige kommer man atl förlora kapacitet. Jag är lilel oroad över alt svaret innebär all man skall avvakla, helt enkelt därför att det här behövs en rad andra åtgärder för atl vi skall fä ett kapacilelstillskolt på pilotsidan.

Överläggningen var härmed avslulad.

15 § Svar på interpellation 1988/89:171 om körkortsutbildningen

Anf. 59 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON:

Herr lalman! Görel Bohlin har frågat mig om regeringen kan väntas vidla några åtgärder föranledda av den utökning av den teoretiska körkortsutbildningen som irafiksäkerhetsverkel har beslutat genomföra den 1 april 1989.

Ell flerårigt utvecklingsarbete har resulterat i all trafiksäkerhelsverkds styrelse i december 1988 fastställde en ny kursplan' för den teoretiska utbildningsdelen i körkortsutbildningen.

Trafiksäkerhelsverkel har som myndighet att självständigt uiarbda kursplanerna och vidta de ändringar som behövs för alt förbällra ulbildningen.

Olycksulvecklingen i Sverige är olillfredsslällande. De Irafiksäkerhetsmål

Prot. 1988/89:101 21 april 1989

Om körkortsutbildningen

som antogs av riksdagen år 1982 och även i 1987/88 års trafikpolitiska proposition har inte kunnal uppnäs.

Någon universalmetod för alt komma lill rätta med de alllför höga olyckstalen finns inle. Trafiksäkerhdsarbelet måste därför ske pä alla fronter.

Ulbildning ulgör en självklar del i della arbele.

Den teoriutbildning som hittills bedrivits vid landets trafikskolor har i de flesta fall omfattat 4-6 limmars undervisning, varav regelkunskap utgjort den slörsla delen.

Teoriprovd har varit i bruk sedan år 1973 och är därför föråldrat, vartill kommer all frågorna i provet ofta är kända.

Ser vi lill silualionen ule på våra vägar, kan var och en som rör sig i trafiken konstatera att det förekommer alldeles för många regelöverträdelser. Jag är allvarligt oroad över ulvecklingen.

Den övervägande delen av de nyblivna bilförarna är 18-19-åringar. Om man vidare studerar olycksstatistiken sä finner man atl risktalet för 18-19-åringar är kraftigt förhöjt i flera olyckstyper. För singelolyckor gäller att 18-19-årsgruppen har ett 10-dubblal risktal jämfört med en medelålders, erfaren förare. För dödsolycka och personskadeolycka är motsvarande risktal 3 resp. 6 gånger högre.

Utbildningen måste därför förändras. Inle minst måsle de nyblivna bilförarna bli medvelna om de höga olycksriskerna för orulinerade förare och de krav detta ställer pä förarna. Delta är bakgrunden fill den nu genomförda förändringen av kursplanen.

Utbildningstiden förlängs med den lagda kursplanen med ca 15 limmar lill ca 20 limmar lolall.

Detta innebär för de elever som väljer atl genomgå körkortsutbildning vid en körskola i stället för alt läsa in kursmaterialet på egen hand, alt de kommer atl få förhöjda kostnader. Samstämmiga uppgifter ger här en annan bild än den Görel Bohlin för fram. Merkostnaden uppskattas lill 350-400 kr. Detta är enligt regeringens uppfallning en fulll rimlig kostnad med hänsyn till de resultat som eftersträvas.

Jag vill också nämna alt de lärare vi har vid våra trafikskolor är myckel inlresserade av delta och alt de helt ställer upp på den nu beslutade förändringen.

Jag gör den bedömningen att den nuvarande lärarkåren är väl skickad atl genomföra den föreslagna förändringen.

Den NO-anmälan som gjorts mol trafiksäkerhelsverkel med anledning av uppgifter om näringsfrihetsbegränsande uppträdande vill jag inte kommentera förrän NO gett sitt utlåtande.

Avslutningsvis vill jag också säga att regeringen nu arbetar med direktiven inför en översyn av körkorlslagstiftningen m.m. Den syftar bl.a. till atl belysa frågor som har med framtidens körkorlskrav atl göra och hur anpassningen lill de europeiska förhållandena skall ulformas.

Anf. 60 GÖREL BOHLIN (m):

Herr lalman! Jag lackar för svaret, som jag dess värre fick hämla själv på kammarkansliet kl. 16.00 i går. Del är alldeles för kort tid i förväg. Det är jag inte nöjd med, och jag är inle heller nöjd med svarel.

Visserligen är jag ense med kommunikalionsminislern om att olycksulvecklingen i Sverige är otillfredsställande, men frågan är bara om det här utbildningsprogrammet kan råda bot på delta. Det finns inga belägg för del.

Under perioden 1958-1967 hade man en kursplan med slark inriklning pä psykologi, och under den perioden dödades i genomsnitt 1 141 personer ärligen i irafiken. Under perioden 1978-1987 med nuvarande kursplan låg antalet trafikdödade i genomsnitt på 837 personer, trots en avsevärt myckel högre trafikintensilet.

Jag förstår atl kommunikationsministern inle själv har sell ulbildningsma-leriald; jag iror atl statsrådet som gammal pedagog i så fall skulle ha reagerat. Del är enligt min uppfallning avgjort mycket flum och oklarheter i maleriald. En professor i psykologi har ullalat sig om materialet, och han säger alt del ligger pä en för hög teoretisk nivå. Jag lycker snarare alt begreppen borde definieras för all kunna förslås.

Jag tänker i den här inlerpellalionsdeballen hälla mig lill kursplanens innehåll och uppläggning, helt enkell därför alt kommunikationsministern själv hänvisar lill atl frågan om näringsfrihelsbegränsning nu skall behandlas av NO och del kan vara svårt all debattera denna fråga sä länge NO inte är färdig med det arbetet.

Jag har också talat med en tidigare ulbildningschef i TSV, som förkastar materialet och säger atl del är för krångligt. Vad kommunikationsministern säger i svarel beiräffande den allmänna uppslutningen vid trafikskolorna är nog inle sanl. Det gäller kanske organisationerna, och det är väl inle så konsligt. Men oron är stor hos mänga, särskill bland de små trafikskolorna, som ser all del kan bli svårt för dem atl klara uppgiften att ge eleverna en fullgod undervisning i teori, samtidigt som man måste ge dem praktisk ulbildning. Del gör man nämligen i mänga av de små trafikskolorna, särskilt i glesbygd och i Norrland.

Dyrare blir del också. En del Iror atl del kommer alt kosta 400 kr. medan andra befarar all det blir uppåt 2 000 kr. Sanningen är väl all detta blir beroende av hur läraktig man är i sådana här ting.

En grupp pä 26 lärare och TSV-folk som genomgått en 2,5-dagarsuibild-ning på della område - det är den utbildning som alla lärare skall genomgå -har vid test visal sig inte kunna inhämta tillräckliga kunskaper. Underkän-nandefrekvensen var skrämmande. Om man hade tillälil 10 % fel i svaren, skulle 3 av dessa personer, som ändå är kvalificerade pä della område, ha klaral sig. Om man hade accepterat 20 % fel skulle 11 av trafikexperlerna ha kuggals eller - om man vänder pä del - 15 ha godkänts.

Del belyder atl man här antagligen får en grupp lärare som är osäkra i sin lärarroll och som i sin tur skall förmedla kunskaper lill elever som av olika skäl kanske inle kan tillgodogöra sig materialet, dels pä grund av lärarens brister, dels pä grund av den egna läggningen - alla är ju inle teoretiskt lagda. Jag vill fråga kommunikationsministern om det kan vara rimhgt att den som är utpräglat prakliskt lagd och som inte förslår innebörden av begrepp som

Prot. 1988/89:101 21 april 1989

Om körkortsutbildningen

Prot. 1988/89:101 "selektiv perception" eller inle förslär skillnaden mellan "sannolikhetsinlär-

21 april 1989

Om körkortsutbildningen

ning" och "imitationsinlärning" skall kunna underkännas som bilförare, trots atl han i praktiken visar atl han klarar trafikmiljö och körning.

Kommunikationsministern påpekade själv i sill svar att regelkunskap tidigare har utgjort den största delen i undervisningen och alt del förekommer alldeles för mänga regelöverlrädelser i trafiken. Är det då inte där lonviklen i undervisningen skall läggas?

Anf. 61 Kommunikafionsminisler GEORG ANDERSSON:

Herr talman! Jag vill först beklaga brisierna i kommunikationerna från kommunikationsdeparlementel. Sädana brister tillhör inle vanlighden, men även den bäste kan fela. Jag hoppas ändå all Görel Bohlin fält ta del av svarel i sä god lid att del har varil möjligl för henne att ordenlligl analysera det. Och av hennes inlägg att döma har hon verkligen gjort ambitiösa försök härvidlag.

Görel Bohlin vädjar lill mig i min egenskap av gammal pedagog atl ge någon sorls betyg ät den här kursplanen och del här materialet. Det är lilel svårl att här från kammarens talarstol diskutera den pedagogiska uppläggningen och innehållet i ett kursmaterial. Det viktiga är väl atl nu diskutera själva kursplanen. Del jag har tagit del av tyder pä all man nu ställer högre krav. Jag tycker atl rubriksättningar och målformuleringar i många avseenden är mer precisa och klara och därmed har föruisällningar all bli mera slyrande än fidigare gällande mälsältningar, krav, nivåer och innehåll. Det är klart atl del som alltid - och där kan jag väl uttala mig i egenskap av gammal skollärare - är vad som händer i klassrummet som är del avgörande för i vilken ulslräckning som eleven förslär och kan tillgodogöra sig undervisningen. Att hänvisa lill svåra begrepp i kursplaner och bakgrundsmalerial ger ingen rätlvisande bild av den direkla undervisningen i körskolorna. Givetvis blir del dyrare om man ökar undervisningstiden, men avsikten är ju all med en ytterligare ulökning av undervisningen och med nya avsnitt höja kvaliteten pä ulbildningen och atl den körkorlsutbildade pä så sätt går bättre rustad ul i Irafiken.

De nya avsnitten i undervisningen som handlar om trafikens förrädiska situationer, om människans begränsade förmåga, tycker jag är mycket vikliga för atl vi skall kunna bemästra den negativa utvecklingen i fråga om olyckor i irafiken. Jag fick intrycket av Görel Bohlin atl hon var relativt nöjd med den nuvarande olycksfrekvensen i trafiken. Jag är absolut inte nöjd. Målel måste vara att vi skall minska antalet olyckor, delta är en utomordentligt central fråga i vår trafikpolitik. Vi kan inle acceplera som någol slags axiom alt 800 människor skall dödas pä våra vägar varje år och atl mänga hundra fler drabbas av långvarigt lidande.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera alt den nya kursplanen ställer högre krav på kunskaper hos våra blivande körkorlslagare. Precis delta är avsikten, och därmed ökar Irafiksäkerhelen. Det innebär ju ytterst omtanke om människors liv och hälsa. Sådana avsnitt i materialet som syftar till ökad riskmedveienhei och självinsikt hos våra unga förare och som ökar förståelsen för vad en hänsynsfull attityd belyder i irafiken anser jag faktiskl vara vikliga inslag i körkorisundervisningen.

Anf. 62 GÖREL BOHLIN (m):

Herr lalman! Jag är absolut inte nöjd med olycksfrekvensen. Jag delar kornmunikationsininisterns uppfattning all man måste försöka förbällra körkortsutbildningen. Jag är glad över atl man nu lar initiativ när det gäller körkortsfrägorna och alt man, som del sägs i svarel, skall återkomma till riksdagen med en utredning. Det vikliga är ändå vad man uppnår med en sådan här kurs. Avsikten är alt få bättre bilförare, men del avgörande är om man verkligen får bättre bilförare. Kriliken går ju ut på atl kursmaterialet är för krångligt, del är sä pass krångligt att inle ens lärare vid körskolor och kvalificerad personal vid trafiksäkerhelsverkel klarar uppgifterna. Dessulom förlänger man ulbildningen och gör den dyrare för eleverna utan all man därmed uppnår ell bällre resullal.

En informalion som innehåller de här momenten skulle jag i och för sig kunna anse vara bra. Men jag lycker att del är mycket egendomligt att införa prov som är sä krångligt och flummigl ulformade. Jag skall la ell exempel:

"Orvar och Isabella är tvä nyblivna körkorlsinnehavare. Orvar respekterar trafikreglerna men lar ofla en chans att hinna före andra trafikanter och kör gärna pä grön-gul signal. Isabella respekterar också trafikreglerna men kör ofla avvaklande och låler i vissa fall andra köra före trols alt Isabella har företräde."

Och så frågorna:

"Vilken slutsats är den mest sannolika ulifrån dessa uppgifler? A; Orvar har iroligen kommit längre i sin personlighdsulveckling än Isabella.

B: Isabella har iroligen kommil längre i sin personlighdsulveckling än Orvar.

C: Isabellas beleende beror iroligen på rädsla och är negativt, eflersom hon ofta bryter trafikrytmen.

D: Orvar är en säkrare förare än Isabella, eftersom Orvar troligen är mer beslutsam än Isabella. "

Del här är alltså frågor som skall göra en person till bättre chaufför pä vägarna. Det är trams, kommunikationsministern!

Jag föreslär - men jag vänlar mig ingel svar - att ni i kommunikationsdeparlementel tittar litet grand närmare på uppläggningen av kursmaterial och frågor.

Prot. 1988/89:101 21 april 1989

Om körkortsutbildningen

Anf. 63 Kommunikafionsminisler GEORG ANDERSSON:

Herr lalman! Jag skall inte mycket förlänga debalten, men nu har "trams"

smugit sig in i kammardeballen också. Jag vill inle dra några slutsatser av det

exempel som Görel Bohlin log, utom möjligen den slutsatsen att Görel

Bohlin har kommit längre i ulvecklingen i debatteknik än vad jag har gjort.

Överläggningen var härmed avslulad.

3 Riksdagens protokoll 1988/89:101-103

Prot. 1988/89:101 21 april 1989

Om åtgärderför att minska utsläpp från sjöfarten

16 § Svar på interpellation 1988/89:174 om åtgärder för att minska utsläpp från sjöfarten

Anf. 64 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON:

Herr lalman! Gunhild Bolander har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser all vidta för alt minska utsläppen frän sjöfarlen.

Det bedrivs sedan länge ett intensivt internationellt arbete för atl skydda havsmiljön. Sverige deltar aklivl i detta arbete. Miljöskyddsarbetet har hittills koncentrerats pä att med olika åtgärder minska vattenföroreningarna frän fartyg. Man kan i del sammanhanget hänvisa lill såväl nalionella som internationella regleringar angående fartygs konstruktion, utrustning och lastens hantering.

Arbelel för atl skydda den marina miljön bedrivs inom den internationella sjöfartsorganisationen IMO och även regionalt inom den s.k. Helsingfors-kommissionen.

Luftföroreningar från fartygstrafik har däremol inle ägnats samma internationella uppmärksamhel. Regeringen har emellertid, som aviserades i den trafikpolitiska propositionen, givit sjöfartsverket elt särskilt uppdrag all i samråd med slatens naturvårdsverk kartlägga sjöfartens miljöeffekter och utarbeta förslag lill åtgärder för all minska sjöfartens miljöföroreningar. I uppdraget ingår bl.a. alt studera möjligheterna all försörja de farlyg som ligger vid kaj i våra större hamnar med el frän land för atl på sä sätt minska bullernivån saml utsläppen av luftföroreningar.

Det övergripande syftet med detta uppdrag är ytterst, vilkel Gunhild Bolander efterlyser, atl fä internationell acceplans för utvidgade miljökrav.

Då Gunhild Bolander, som framställt interpellationen, anmält atl hon var förhindrad alt närvara vid sammanträdet, medgav tredje vice talmannen all Rune Thorén fick della i överläggningen i stället för interpellanten.

Anf. 65 RUNE THORÉN (c);

Herr lalman! I Gunhild Bolanders frånvaro ber jag alt fä tacka för svarel på interpellationen.

Miljöfrågornas lösning kräver alltmer pä flera områden. Vi har inle minst i denna kammare många gånger diskuterat miljöproblemen när det gäller biltrafiken och de anläggningar vi värmer våra hus med. Vi börjar också slälla högre och högre krav pä induslrin. Sjöfarlen är då elt område som kanske inle har ägnats den uppmärksamhel som den bör få. Därför är jag lacksam för all kommunikationsministern i svarel redovisat all del här iniliativd nu tas.

Jag vill ändå understryka alt det i sammanhanget finns tre olika frågor som bör ägnas speciell uppmärksamhet.

För del första är det, som kommunikationsministern sade, viktigt atl farlyg vid kaj kan anslutas lill elnätet för atl slippa använda olja. Det är precis det som vi håller på all arbeia med i Göteborgs hamn. Det är vikligl alt del arbelel fortsätter. Del har inte minsl ur bullersynpunki en positiv effekt, som det påpekas i svaret.

För det andra är det vikfigt alt man inte minsl inlernalionelll fortsätter atl

arbeta med kraven på den olja som man använder. Man borde slälla ytterligare krav på atl svavelhallen skall borl dels i vårt land, dels internationellt.

Den tredje aspekten jag vill ta upp är alt det finns risker för dem som bunkrar upp olja utomlands, att de köper olja av mindre nogräknade oljehandlare. Detta är mera ett påstående än en fråga till kommunikalionsminislern, men jag menar att det är viktigt atl man försöker få någon form av godkännande, så att säga, av oljehandlare, så atl man inle - som det har visat sig i en del fall - köper olja av mindre nogräknade oljehandlare, som inle ens kaptenen känner lill. Vi får sedan lida av delta i form av ulsläpp i luften och ibland också i vattnet. Det kan också förorsaka en del bekymmer för manskapet ombord, på grund av atl det är mycket dålig kvalitet pä den produkt som man har inhandlat:

Herr talman! Jag har inte mycket mer atl tillägga mer än atl jag lycker all det är viktigt att man fortsätter med della arbete. Sjöfarlen kanske inle förorsakar sä slora ulsläpp i förhållande lill landsvägstrafiken, men varje utsläpp både i luft och i hav måste begränsas. Därför är det vikligl atl man i fortsättningen ägnar en större omsorg åt dessa frågor och inte minsl alt det inlernalionella arbetet bedrivs med allt större kraft.

Prot. 1988/89:101 21 april 1989

Om åtgärderför att minska utsläpp från sjöfarlen

Anf. 66 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON;

Herr talman! Värderade ledamot av kammaren! Jag vill komplettera mitt tidigare lämnade svar med atl lala om atl en arbetsgrupp med representanter från sjöfartsverket och andra myndigheter saml den privata sektorn i ett gemensamt forskningsprojekt kartlägger sjöfartens utsläpp av avgaser. Gruppen verkar vidare för att lämplig teknik används för all i största möjliga utsträckning eliminera utsläppen från sjöfarten. I projektet ingår bl.a. att undersöka hur utsläppen från farlyg i hamn och fill sjöss sprids lokalt och nationellt. Delta projekt skall vara avslutat under 1990.

En annat projekt som drivs av redarföreningen tillsammans med sjöfartsverket och vissa andra myndigheter syftar till att drastiskt reducera kväveoxidhalterna i avgaserna och minska stoftutsläppen. Det projektet har redan kommil så långt atl de första resultaten av ulvecklingen av ell reningssyslem väntas föreligga i slutet av detta år.

Anf. 67 RUNE THORÉN (c):

Herr lalman! Jag vill tacka för denna komplettering. Jag erinrar mig att när vi från cenlerns sida log upp alt man på det internationella planet ytterligare skulle studera de luftföroreningar som förorsakas av flygel, hade vi litet svårl att möta förståelse. Jag ser tacksamt att man nu tar tag i dessa frågor. Jag tror att del är viktigt all man just pä detta område arbetar ulanför landets gränser och inte bara inom nationen.

Överläggningen var härmed avslutad.

Prot. 1988/89:101 17 § Anmäldes och bordlades

21 april 1989 Konslilufionsutskoltels betänkanden

1988/89;KU27 Arvoden i vissa riksdagsorgan, m.m.

1988/89:KU28 Datafrågor

1988/89:KU35 Överklagande ay administrativa beslul av riksdagens förvaltningskontor och myndigheter

Finansutskottels belänkande

1988/89:FiU25 Anslag till riksgäldskontorel

Skatleutskollels betänkanden 1988/89;SkU18 Anslag till skatteförvaltningen, m.m. l988/89:SkU26 Pensionärernas skatteförhållanden 1988/89:SkU30 Bilaccis

Försvarsutskottets betänkande

1988/89:FöU13 Handläggningen av ärenden om vapenfri tjänst

Utbildningsulskollds betänkanden

1988/89;UbU10 Anslag till utbildningsdepartementet, m.m.

1988/89;UbUll Anslag till centrala och regionala myndigheter m.m. på skolområdet

1988/89:UbU 12 Anslag till forskning och centralt utvecklingsarbete inom
skolväsendel, m.m. . ,

1988/89:UbU14 Anslag fill utlandsskolor, m.m.

1988/89:UbU16 Anslag lill fristående skolor på gymnasial nivå, m.m.

1988/89:UbU17 Anslag till vuxenutbildning

1988/89;UbU18 Vissa för den grundläggande högskoleutbildningen gemensamma frågor och anslag

1988/89;UbU20 Anslag till utbildning för administrativa, ekonomiska och
sociala yrken . ...

1988/89:UbU21 Anslag till utbildning för värdyrken, m.m.

1988/89;UbU22 Anslag fill ulbildning för undervisningsyrken

1988/89:UbU23 Anslag lill kultur- och informationsyrken

1988/89:UbU24 Anslag lill lokala och individuella linjer saml frislående kurser

1988/89:UbU25 Anslag till forskning och forskarutbildning, m.m.

1988/89:UbU26 Anslag lill forskningsrådsnämnden, m.m.

1988/89:UbU27 Anslag lill investeringar m.m.

Jordbruksuiskoltets belänkande 1988/89;JoU15 Hästavel m.m.

Arbetsmarknadsutskottets belänkanden 1988/89:AU13 Regionalpolifik

1988/89:AU17 Tilläggsprotokollet till den europeiska sociala stadgan 1988/89;AU19 Tilläggsbudget II fill statsbudgeten för budgetåret 1988/89 36

18 § Meddelande om fråga PrOt. 1988/89:101

21 april 1989

Meddelades atl följande fråga framställts Meddelande om fråga

den 21 aprd

1988/89:598 av Stina Eliasson (c) till juslilieminislern om ökal slöd åt misshandelsholade kvinnor:

I en nyligen avkunnad dom har en misshandlad kvinnas påstådda provokativa uppträdande tagits som motiv för mildare bedömning av brottet.

Med hänsyn lill alt lagar är utformade så alt de bidrar lill atl molverka misshandel i bl.a. hemmen vill jag ställa följande fråga lill juslilieminislern:

Avser juslilieminislern atl överväga erforderliga lagändringar i syfte atl vid straffmälning begränsa betydelsen av offrets eventuellt provokativa uppträdande?

19 § Kammaren åtskildes kl. 10.54. In fidem

OLOF MARCUSSON

/Gunborg Apelgren