Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1988/89:100

Torsdagen den 20 april

Kl. 12.00

1 § Anmälan om kompletteringsval till utskott

Talmannen meddelade att miljöpartiet de grönas riksdagsgrupp som ny suppleant i jordbruksutskottet efter Paul Ciszuk anmält Birger Schlaug.

Talmannen förklarade vald till

suppleant i jordbruksutskottet Birger Schlaug (mp)

2 § Justerades prolokollel för den 12 april.

3 § Föredrogs och hänvisades Motionerna

1988/89:T19-T21 lill irafikuiskoild 1988/89:Sf38 till socialförsäkringsulskotiel 1988/89;N25-N29 till näringsulskollei 1988/89:T22 och T23 till irafikuiskoild 1988/89:Fö21 till försvarsutskottet 1988/89:Jo29-Jo33 lill jordbruksutskottet 1988/89:Sk52-Sk54 lill skatteulskoltel 1988/89;Jo34-Jo41 lill jordbruksutskoud 1988/89:So29-So35 till socialutskottet 1988/89;K15 lill konslilulionsutskollel 1988/89;N30 till näringsutskottel 1988/89:T24-T27 lill trafikulskoltet 1988/89:Sk55 till skatteulskoltel 1988/89:N31 och N32 till näringsutskottel 1988/89:Sk56-Sk58 till skalleutskottd 1988/89;So36-So42 till socialutskottet 1988/89:Bol2 och Bol3 till bostadsutskottet

4 § Företogs lill avgörande socialförsäkringsutskotlets betänkanden 1988/89:SfUll och SfU15 samt lagutskottets betänkande 1988/89:LU22 (beträffande debalten i dessa ärenden, se prot. 99).

Prot. 1988/89:100 Socialförsäkringsutskottets betänkande 11

20 april 1989 Mom. 1 (ändrade former för ersättning vid arbetsskada)

Ulskoltets hemställan bifölls med 246 röster mot 64 för reservation 1 av Gullan Lindblad m.fl. i molsvarande del.

Mom. 4 (analys av antalet arbetsskador)

Utskollels hemslällan bifölls med 252 röster mol 55 för reservalion 2 av Karin Israelsson m.fl.

Mom. 5 och 6 (översyn av arbeisskadeförsäkringen, m.m.)

Försl bilräddes reservation 1 av Gullan Lindblad m.fl. i motsvarande del med 69 rösler mot 33 för reservalion 3 av Barbro Sandberg och Maria Leissner. 207 ledamöter avsiod från alt rösta.

Härefter bifölls utskollels hemslällan med 215 rösler mot 63 för reservalion 1 av Gullan Lindblad m.fl. i motsvarande del. 31 ledamöter avstod från att rösla.

Mom. 7 (arbetsgivares ansvar för sjukvårdskostnader)

Utskottets hemställan bifölls med 291 röster mot 17 för reservalion 4 av Margö Ingvardsson. 1 ledamot avsiod från att rösta.

Mom. 9 (ersällning för ulredningskoslnader från AMF)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 5 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 11 (livränla lill egenförelagare)

Utskottels hemställan - som ställdes mol reservation 6 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls rned acklamation.

Mom. 14 (samordning med YFL-livränta)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 7 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Socialförsäkringsutskottets betänkande 15

Mom. 5 (inackorderingstillägg)

Utskottets hemställan bifölls med 247 röster mot 62 för reservation 1 av Gullan Lindblad m.fl.

Mom. 6 (inackorderingstillägg vid regionala idrotlsgymnasier)

Utskottets hemslällan bifölls med.207 rösler mol 102 för reservalion 2 av Gullan Lindblad m.fl.

Mom. 7 (gymnasieelevers resor)
Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 3 av Gullan Lindblad
4 m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 8 (studiebidrag vid utlandsstudier och anslag lill sludiehjälp m.m.) Prot. 1988/89:100

Utskottets hemslällan bifölls med 215 rösler mol 95 för reservation 4 av 20 april 1989 Gullan Lindblad m.fl.

Mom. 9 (studielön)

Först biträddes reservation 5 av Karin Israelsson och Rune Backlund med 39 rösler mol 18 för reservation 6 av Margö Ingvardsson. 254 ledamöter avsiod från all rösta.

Härefler bifölls ulskoilels hemslällan med 252 rösler mol 37 för reservalion 5 av Karin Israelsson och Rune Backlund. 19 ledamöler avstod från alt rösla.

Mom. 10 (inkomstprövning)

Först bilräddes reservation 8 av Barbro Sandberg m.fl. med 70 röster mol 62 för reservation 7 av Gullan Lindblad m.fl. 178 ledamöter avsiod från att rösta.

Härefler bifölls ulskollds hemställan med 180 rösler mol 69 för reservalion 8 av Barbro Sandberg m.fl. 59 ledamöler avsiod frän all rösla.

Mom. 11 (inkomstbegreppet)

Utskollels hemslällan - som slälldes mol reservation 9 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 13 (avskrivning av studielån)

Utskollels hemställan - som ställdes mol reservation 10 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 14 (bankernas medverkan)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 11 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 17 (höjning av vuxenutbildningsavgiflen)

Ulskoltets hemställan - som slälldes mol reservation 13 av Margö Ingvardsson - bifölls med acklamation.

Mom. 18 (anslag till Vuxenstudieslöd m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mol dels reservalion 14 av Gullan Lindblad m.fl., dels reservalion 15 av Barbro Sandberg och Maria Leissner- bifölls med acklamafion.

Mom. 20 (kollekliv ansökan från pensionärsorganisationer m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservalion 17 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 23 (översyn av vuxenstudiestödd)

Utskottets hemslällan - som ställdes mol reservalion 18 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamafion.

Prot. 1988/89:100 Mom. 25 (teckenspräksundervisning) 20 april 1989

Anslag lill bostadsförsörjningen m.m.

Utskollels hemställan - som ställdes mol reservalion 20 av Barbro Sandberg och Maria Leissner - bifölls med acklamation.

Mom. 26 (timersättning vid vissa vuxenutbildningar)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservalion 21 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 27 (anslag till Bidrag till vissa studiesociala ändamål)

Utskottets hemslällan - som slälldes mol reservalion 22 av Karin Israelsson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 28 (reserabatter till studerande)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservalion 23 av Gullan Lindblad m.fl. - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Lagutskottets betänkande 22

Mom. 3 (kartläggning av äktenskapels ekonomiska konsekvenser)

Utskottets hemställan bifölls med 174 rösler mot 137 för reservalion 1 av Rolf Dahlberg m.fl.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

5 § Föredrogs bostadulskollets belänkande

1988/89:BoU7 Anslag lill bostadsförsörjningen m.m. 1988/89:89 och 1988/89:100 delvis).

(prop. 1988/89:79,

Anslag till bostadsförsörjningen m.m.

Anf. 1 BERTIL DANIELSSON (m);

Herr lalman! Man kan hävda alt skatte- och bostadspolitiken pä elt mycket lydligl sätt speglar den socialdemokratiska politiken i värt land. Samma grundinställning styr utformningen på dessa båda områden: önskan alt via politiska beslul välja ål människorna, önskan alt med världens högsta skaller styra bostadspolitikens innehåll, önskan att detaljreglera enskildas lillvaro med skallesyslemet och i bostadspolitikens paragrafdjungel.

Övertron på kollekliva lösningar och tron på beslutsfattares överlägsna
förmåga alt för medborgarnas räkning falla de rätla besluten grundar sig pä
en misstro mot människorna och deras förmåga alt själva fatta rikliga beslut.
Eller, som en socialdemokralisk bosiadspoliiiker i denna kammare uttryckte
saken: "Däremot är del nödvändigl att det finns regler som garanterar de
krav som samhällel ställer ." - Inte människornas, inte bostadskonsu-

menternas, hyresgästernas eller villaägarnas önskemål, utan samhällets krav. Bättre kan inle den socialdemokratiska bostadspolitiken sammanfattas. Eller kanske hellre, sämre kan knappast elt bostadspolitiskt program i miniformal utformas.

Den koppling jag inledningsvis gjorde mellan skallepolitik och bostadspolitik har också en annan vinkling. Under årtionden har socialdemokralerna kritiserat oss moderater i jusl skattefrågan. När vi har krävt lägre skaller, och framför allt lägre marginalskatter, har den socialdemokratiska kriliken varil härd.

Vi moderater vill bara gynna de rika, miljonärerna och de med de högsta inkomsterna, har det hetat. Nu har socialdemokralerna svängt på klacken. Nu säger finansminislern att Sverige har elt ruttet skattesystem, och nu skall marginalskatterna minsann sänkas rejält.

Omvändelsen - ålminslone verball - är påtaglig, överraskande, men glädjande. Hur del slutligen blir med sänkningarna är del för tidigt all sia om. Helt klart är i alla fall all elt nyll synsätt har trängt sig fram inom socialdemokralin.

En fråga som man då osökt ställer sig är om denna omorientering kan sprida sig. Har en process påbörjats inom dl område - skatteområdet - som snart också visar sig inom exempelvis bostadspolitiken? Pä detta område -liksom på skatteområdet - har vi moderater under lång tid fält utslå krilik av socialdemokraterna för våra ståndpunkter. Börjar den lidpunkl nu närma sig då våra åsikter även på bostadsområdet upphöjs lill högsta visdom av socialdemokraterna? Vissa tecken tyder faktiskt pä detta. Den uppgörelse som träffades mellan byggarna och regeringen i måndags visar all andra metoder och medel än styrning och tvång nu får en chans.

Mindre krångel och byråkrati leder lill lägre kostnader, och det även utan formella eller informella överenskommelser. Det är glädjande att denna strimma av klarsyn nu kan skönjas i den socialdemokratiska politiken.

Men varför slanna vid denna lilla förbättring? Konkret innebär överenskommelsen bl. a. all förhandlingsupphandling nu skall tillämpas. Man kan säga att konkurrensvillkoret tillfälligt har satts ur spel. Men varför gör inte socialdemokralerna renl hus med della villkor med en gång? Regeringen underkänner ju i praktiken detta förhållande genom sitt handlande. Ta steget fullt ut och rensa ut allt som fördyrar byggena!

Samma dag, i måndags, fick vi via massmedia veta att det finns planer inom socialdemokralin på att krafligl höja boendekoslnaderna - för hyresgäster, bosladsrältshavare och villaägare. Det är inle marginella ökningar det handlar om, ökningar pä mellan 10 och 20 % har nämnts. Man kan konstatera alt del rör sig om ungefär tre gånger vad inflationen beräknas bli. Värst råkar villaägarna ut. Slutresultatet av måndagens bostadspolitiska utspel i dessa båda hänseenden blir kraftigt höjda koslnader för alla boende. Klarsynen har sina begränsningar.

Jag skulle vilja slälla en fråga i detta sammanhang: Är del verkligen meningen att de boende skall betala marginalskattesänkningarna?

I stort sett är alll ungefär som förul och sig likt. Detta avspeglas inle minsl i del nu aktuella belänkandel. Några förhoppningar om att socialdemokralerna i bostadsutskottet eller deras kolleger i denna kammare i dag skulle bryta

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag till bostadsför-söijningeiim.m.

Prot: 1988/89:100 20 april 1989

Anslag lill bostadsförsörjningen m.m.

upp frän den invanda vägen har jag inle. Ingenting nyll under solen. Alll blir vid del gamla.

Det gamla för socialdemokraterna är i detta fall all hårdnackat avvisa våra förslag om avreglering, om ökad valfrihel, om likabehandling av byggmarknadens aklörer, om enklare lånesyslem, om stimulans lill fribyggen, om rätlvisa mellan olika boendeformer, om rörligheten pä bostadsmarknaden. Ja, listan kan göras ännu mycket längre.

Hela tiden handlar del för vår del om all minska den politiska styrningen. Del är inle samhällels krav som skall vara vägledande, ulan de enskilda människornas, familjernas önskemål och fria val sorn-skall vara avgörande. Vi poliliker skall skapa utrymme, öppna möjligheter och öka valfrihelen -inle bygga regelverk.

En annan sida av regeringens bosladspolilik är övertron pä möjligheterna att rätla lill och korrigera brister, felaktigheter och andra uppkomna problem. Subventioner till vissa, nya skaller för andra, snabba kast med ränieslöd, än upp, än ned, och särskilda favörer för närslående förelag, organisationer och grupper.

Alll delta är inle bara osunt och orättvist - del löser inle heller de problem som man avsell alt lösa. 1 slällel skapas nya svårigheler, som i sin lur måste åtgärdas med nya påfund: Snårskogen tätnar.

I denna snårskog vill vi röja upp. Framgången kommer - men del tar kanske lid. En ljusglimt ulgör sanningssägaren Bo Söderslen, som på avgörande punkter skjuter den socialdemokratiska bostadspolitiken i sank. Söderslen kan inle beskyllas för alt vara moderat. Även om han har lämnat riksdagen är han fortfarande socialdemokrat, såvill jag kan förslå. Är månne Söderslen ell förebud lill en kommande förändring?

Herr talman! Jag har ännu inle i detalj berört alla reservationer i betänkandet, och jag länker inte heller göra någon systematisk genomgång. Låt mig endast peka på några av våra förslag som slår i klar motsats lill den socialdemokratiska politiken. Dessa förslag återfinns i våra reservationer.

Bostadsbristen löses inle endasl och inte ens främst genom ökat byggande. Rörligheten på marknaden måsle öka. Alla de hinder som finns för denna utveckling måste undanröjas. Avregleringen av bostadsmarknaden måsle snarasl inledas. Färre regler och styrande föreskrifter ökar valfriheten för de boende.

Ungdomsbosladsdelegalionen bör avvecklas. Den skapar inga nya bostäder åt de unga. Neutralitet måste skapas mellan alla olika upplätelseformer. Samma regler skall gälla för hyresrätt, bosladsräll och småhus i lånehänseende och för övrigl när del gäller alla andra villkor. De boende i allmännyttans bostadshus skall ges möjlighel all förvärva faslighelen som de bor i och omvandla den lill bosladsräll.

Ökat utrymme bör ges ål fribyggena. Variationsrikedom och flexibla lösningar måsle få prövas.

ROT-lånen-somav regeringen används som dragspel i byggkonjunkturen - bör avvecklas och ersältas med skaliefria avsällningar lill underhållsfond-

Hyresgästernas inflytande skall utövas av de enskilda hyresgästerna själva;

de skall inte företrädas av en organisation som samlar endasl en liten del av de hyresboende.

Herr lalman! Della var ell axplock bland våra ståndpunkter i reservationerna i betänkandet. De flesta är väl kända, varför en utförlig genomgäng är överflödig.

Reservationerna i senare delen av betänkandet kommer Jan Sandberg alt la upp i sill anförande.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till de reservationer i bostadsulskollels betänkande 1988/89:7 där vi moderater finns med.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

A nslag lill bostadsförsörjningen m.>7i.

Anf. 2 ERLING BAGER (fp);

Herr lalman! De boendes önskemål måste enligt folkpartiets uppfallning vara utgångspunkten för bostadspolitiken. Valfrihelen måsle öka. Slalen skall inle genom ekonomiska styrmedel eller administrativa regleringar gynna eller missgynna vissa upplätelseformer, bostadstyper eller fastighetsägare. Samhället bör eftersträva neutralitet mellan olika bostadsformer.

Del är elt viktigt bostadssociall mål all alla skall ha tillgäng lill en bra bostad. Vi har också en hög bostadsstandard i Sverige, även om del finns undanlag. Inslitutionsboendel bör minskas i ordnade former och i den takt alternativ kan ordnas. De som bor på institution bör ges en sä hemlik miljö som möjligl, och de som sä önskar skall ha räll lill egel rum. Slora anslrängningar bör göras för all småhushållen lättare kan hitta en passande boslad. De svårigheler som i dag möter bl.a. flyktingar, ungdomar och ensamstående från spliiirade familjer kan inle accepteras. Uislagningen av smålägenheter måste stoppas. Och, herr lalman, i denna fråga har äntligen oppositionen i bosladsutskoltd fåll med sig vpk pä ell förslag om att stoppa ställiga bidrag lill lägenhelssammanslagningar. Detta är glädjande och kommer av allt all döma följas upp med all kammaren här lilel senare röslar igenom förslagel all stoppa della oskick.

Den enskilda människan måste ges föruisällningar all själv ta ansvar för sitt boende. Därför bör ökade möjligheter skapas för dem som önskar äga sin bostad. Del bör bli lättare all ombilda hyreshus till bostadsrättsföreningar. En omfaiiande salsning på bostadsrätter skulle bidra lill all lösa en rad bostadspoliliska problem, bl.a. de sligande bostadsrällspriserna i vissa områden och de ökande förvallningskoslnaderna, och lill att möla behovet av ell ökal boendeinflytande.

Herr talman! De senaste åren har problemen på bostadsmarknaden blivit alltmer påtagliga:

- Bostadsköerna växer, särskill i storstadsområdena.

- Brislen på smålägenheter skapar problem bl.a. för ungdomar och för flyktingar som vill skaffa sig en egen boslad.

- Nyproduktionen ökade något under 1988 men ligger forlfarande på en alllför låg nivå.

- Den låga rörligheten pä bostadsmarknaden bl.a. till följd av regleringar och reavinstskatten förstärker människors svårigheter all finna en boslad som passar deras önskemål och behov.

- Ell ombyggnads- och reparalionsprogram, ROT. byggt pä omfattande subventioner, har fört med sig att ombyggnader ofta blivit mer ingripande

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag lill bostadsförsörjningen m.m.

än hyresgästerna önskat. Samma program har senare panikbromsals i förhoppningen att detta skulle öka nyproduktionen.

- Möjligheterna att bilda bostadsrättsföreningar har på olika sätt försämrats - senast genom riksdagens beslut att stoppa räntebidragen, om allmännyttiga fasligheter säljs lill hyresgästerna.

- Kostnadskrävande bostadssubventioner bidrar till all hålla skattetrycket uppe, medverkar lill all driva upp byggkostnaderna och moiverkar regionalpolitiska strävanden genom all överhettade regioner där del byggs mesl får mest pengar. De när heller inte de grupper som kanske bäst behöver slöd.

- Nyproduktionens kostnader har stigit starkt under de senaste åren.
Herr lalman! Jag har tidigare här i kammaren framhållit, och gör det igen,

alt alla krissymptom som nu uppträder på bostadsmarknaden kan inte regeringen lastas för. Även kommunerna spelar en viktig roll i bostadspolitiken. Vidare kan l.ex. snabba förändringar i efterfrågan och flyiiningsmöns-ter skapa problem, som i varje fall på korl sikt inte kan påverkas på polilisk väg.

Men del råder ändå ingel tvivel om all socialdemokralerna bär elt betydande ansvar för den situation som har uppstått. Brislen på smålägenheter är l.ex. i hög grad en följd av en medvelen socialdemokralisk politik, såväl ule i kommunerna som pä riksplanet, där ROT-programmet och lagändringar har drivit fram lägenhetssammanslagningar. Den låga rörligheten beror bl.a. pä skatteregler och regleringar som socialdemokraterna drivit igenom och försvarar. Ingreppen mot bosladsrätlsboendd är ullryck för en ideologiskt betingad skepsis mol en boendeform där människor själva får ta ansvar för sin boslad.

Regeringen har visat en anmärkningsvärd bostadspolitisk passiviiel. Redan före valet 1982 meddelade socialdemokralerna alt bostadspolitiken snabbi skulle ses över. Först hösten 1986 kom resultatet av denna skyndsamma översyn, som inte medförde alt något väsenlligl bostadspoliliskl problem fördes närmare sin lösning. Någol nytt bosladsfinansieringssystem föreslogs l.ex. inte. I stället infördes en rad nya subventioner.

Herr talman! Under valrörelsen 1988 kritiserade socialdemokraterna de förslag som folkparliel lagl fram om bostadspolitiken, bl.a. om minskade bostadssubventioner. Effekterna av våra förslag utmålades som dramatiska och svartmålades.

Efler valet har socialdemokraterna även i bostadspolitiken kommit med andra signaler. Redan en månad efter vald lade regeringen fram förslag om sänkta bostadssubventioner. För några månader sedan har regeringen presenterat direktiv för en boendekostnadsuiredning. Där uttrycker man oro över de höga subventionerna och antyder alt bruksvärdessyslemd inte fungerar helt lillfredsslällande. Folkpartiet har under flera år föreslagil en bostadspolitisk översyn och välkomnar nu att detta arbete äntligen kommer i gäng.

Under valrörelsen mobiliserade socialdemokralerna även Hyresgästernas riksförbund för all genom annonser, affischer m.m. attackera folkpartiet. Efler vald Ivingades även hyresgästförbundds ordförande medge all det var

rakryggal av folkpartiet att tala om sin politik före vald, och all han var besviken pä socialdemokralerna som inte håller sina vallöften.

Det är en anmärkningsvärd brisl på moral i del politiska arbetet som socialdemokraterna har visat i bostadspolitiken. I sak ligger de ståndpunkter som inlagils efler vald i linje med de förslag som folkparliel förde fram i valrörelsen. Delta gör dock inte agerandet lill något moraliskt mer högtstående.

Del finns starka skäl för att ompröva bostadspolitiken. Den har fastnat i ett föråldrat mönster och bygger i allt väsenlligl på regleringar, subventioner och inskränkningar i människors valfrihel.

Vi lever till slor del fortfarande med de kristidsregleringar som vi har samlat på oss under decennier och som i mänga fall tillkom när vi pä kort tid skulle bygga bort bosladsnöden. I dag, när trångboddhet och ohygieniska bosläder är ovanliga, har vi en ny situation. Problemen ligger nu på elt annat plan; regleringarna hämmar framväxten av en fungerande bostadsmarknad, där människors önskemål slär i centrum.

Tecknen pä att ett omfattande bruk av adminislraliva regleringar har någon gynnsam effekt på l.ex. rättvisan i boendet är fä. Tvärtom vel vi att pä en genomreglerad marknad har den lättast all ta sig fram som har goda kontakter och är beredd att betala svarta pengar.

Herr talman! Läget på bostadsmarknaden har förändrats kraftigt under de senaste åren. Det rekordhöga byggandet under slutet av 1960-lalei och i början av 1970-lalel ledde lill en mällning av marknaden, och mänga kommuner fick problem med oulhyrda lägenheter. 1 dag är anlalel lomma lägenheter mycket lilel.

För några är sedan redovisade de flesla kommunerna en överskon pä bosläder eller en bosladsmarknad i balans. 1984 redovisade 44 kommuner brisl på bosläder. 1988 redovisade 220 kommuner brist på lägenheter.

Våren 1987 stod ungefär 400 000 personer i bostadskö. Av dessa var mänga ungdomar. Knappt hälften av ungdomarna slår i kö i storstadsområdena. Två tredjedelar av de köande vill ha en tvårummare eller mindre. Men bilden är givetvis mer nyansrik än vad dessa siffror antyder. Långt ifrån alla bosladssökande har akuta problem.

Under den andra halvan av 1970-talel byggdes omkring 50 000 lägenheter årligen. Under 1980-lalet har bostadsbyggandet varil betydligt lägre, även om del har ökat någol de senaste åren.

Befolkningstillväxten har varit relativt låg. .Mellan 1975 och 1985 ökade befolkningen med endast 150 000 personer. Under denna tidsperiod ökade dock antalet hushåll med 345 000. Vi får allt fler småhushåll.

Samtidigt som antalet smähushäll ökal krafligl har antalet smålägenheter minskat. Mellan 1980 och 1985 minskade anlalel lägenheler om högst ell rum och kök med över 50 000 stycken. Denna ulveckling är resultatet av en medveten polilik. Genom statligt slöd har omfattande ombyggnader genomförts som har lell lill färre och större lägenheter. Läl mig upprepa vad jag nämnde inledningsvis, nämligen att det är glädjande att en majoritet bestående av folkpartiet, moderaterna, cenlern, vpk och miljöpartiet i ulskollel nu har enats om dl slopp för slalliga bidrag lill lägenhelssammanslagningar.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag tiU bostadsförsörjningen m.m.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

A nslag lill bostadsförsörjningen m.m.

Den tröghet på bostadsmarknaden som har skapats av politiska beslut leder lill elt ineffektivt utnyttjande av bostäderna. Bosiadsrätlslägenhder slår lomma i avvaktan på en lägre reavinstskalt.

Vi har således hamnat i en situation där ulbudel av lägenheter stämmer illa överens med efierfrågan. I slorsläderna är denna skillnad mesl markant. Delta drabbar i hög grad ungdomar sorn är nylilllrädande på bostadsmarknaden och ofla eflerfrågar små lägenheler. Men del drabbar också andra småhushåll - l.ex. pensionärer som gärna vill flylla till en mindre lägenhet. Bostadsbristen gör del svårare all minska inslilulionsboendet och att klara flyklingmoltagandd.

Bostadsbristen beror dock inte pä att subventioner har saknats, tvärtom. Del är den tidigare mycket höga subventionsgraden beträffande ombyggnader som har lett lill en kraflig ulslagning av anlalel smålägenhder. I nyproduklionen har subvenlionerna anlagligen medfört alt man mera inriktar sig på större lägenheler. jämfört med vad som skulle ha varil fallel om man hade hafl en annan inriktning av bostadspolitiken. De hyresrabatter som socialdemokraterna infört har också bidragit lill att denna tendens förstärkts.

Jag vill något beröra vad jag tycker är viktigt i folkparliels inriklning av bosiadspoliliken.

- De byråkratiska, reglerande inslagen i bostadspolitiken måsle minska. Byggnormerna måste begränsas. Ålgärder måste vidtas som ger mer av direklkonlakt mellan byggare och konsument, sä all krealiviielen i byggandet stimuleras och bostäderna i högre grad kan utformas i enlighet med människors önskemål.

- Bostadssubventionerna måste reduceras och slödel måste riktas lill de grupper som har särskilda behov, främst barnfamiljerna. Vi föreslår i andra motioner införande av värdnadsbidrag och en höjning av barnbidragel.

- Pä en bosladsmarknad som skall kunna tillgodose de boendes önskemål måste del vara relaiivi lält alt byta bostad, l.ex. när familjens siorlek förändras och när ungdomar efterfrågar en bostad. En ökad rörlighet är därför fundamental även från bostadssocial utgångspunkt.

Reavinslreglerna för bostadsrätter innebär att del ofla är lönsamt att vänta med försäljning. Samtidigt använder sig mänga av andrahandsulhyrningen, vilket innebär att del i allmänhet är lönsamt alt låta en bosladsräiislägenhel stå tom i avvaktan pä lägre beskattning.

Detta förslärks yllerligare genom alt del vid köp av en annan boslad inle är möjligl att fä uppskov med reavinslskatten vid försäljning av en bosladsräll.

Reglerna för reavinstbeskaltningen bör därför ändras, dels så all det blir möjligl alt få uppskov med reavinsten, dels så all reavinsten beräknas efler de principer som gäller för beskattning av reavinst vid försäljning av småhus.

Herr talman! Som framgår av delta belänkande föreslår vi i folkpartiet en rad åtgärder som skulle kunna bidra lill en förbättrad bostadspolitik. Vi skulle kunna fä en rörligare bostadsmarknad och komma borl från ryckighe-len på bostadsmarknaden. Vi vill möjliggöra alt det tillskapas skattefria underhällsfonder för att bällre klara del åtagande som erfordras när det gäller underhäll. Vi vill öka de boendes inflytande i den fastighet där de själva

bor, och vi vill underlätta för de hyresgäster som önskar fä förköpsrält vid försäljning.

Jag vill nu kommenlera mark- och konkurrensvillkoret. För närvarande gäller undantag från markvillkoret för s.k. slyckebyggda småhus. Tidigare fanns även ell undanlag frän markvillkoret för mark i saneringsområden. Markvillkoret innebär alt marken skall förmedlas av kommunen för att rätt till slalliga bostadslån skall erhållas. 1 praktiken innebär markvillkord numera främst alt kommunerna ges möjligheler alt slälla en mängd krav på byggnationen, ulöver det som plan- och bygglagens bestämmelser medger.

Vi anser alt markvillkord bör avskaffas. Kommunernas möjligheter all styra byggandet är lillräckliga, inle minsl genom den fysiska riksplaneringen.

Jag yrkar bifall lill reservalionerna 23, 24, 25 och 43.

Jag har i detta anförande yrkat bifall till de reservationer som folkpartiet står bakom fram lill reservalion 43. Övriga folkparlireservationer kommer Leif Olsson att behandla i sitt anförande här senare.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag lill bostadsförsörjningen m.m.

Anf. 3 AGNE HANSSON (c):

Herr lalman! Bertil Danielsson nämnde socialdemokraternas ömvändning i bostadspolitiken. Det betänkande som vi nu behandlar tycker jag just lalar för alt en posilionsförskjulning är på gång. Det är socialdemokraterna som tillsammans med moderaterna och folkparliel alltmer bildar front mol - när det gäller all slå vakl om de sociala målen i bostadspolitiken. Del är framför allt vi i centern som ensamma får hävda de sociala målen - med stöd av småpartierna, miljöpartiet och vpk.

Med miljön förhåller det sig pä samma sätt. Del är centern, miljöpartiet och vpk - i vissa fall med hjälp av folkpartiet, l.ex. beiräffande radonsaneringen - som får bilda froni mol socialdemokraier och moderater.

I fråga om krav pä och åtgärder för förenklingar och ell ökat inflytande för de boende är det fortfarande socialdemokraterna och vpk som står emot en front av centerpartister, moderater och folkpartister. Dagens deball får väl utvisa hur allvarlig den här posilionsförskjulningen är, främsl hos socialdemokralerna.

Herr lalman! Svensk bosladsmarknad befinner sig i kris. Bostadsbristen blir alltmer påtaglig. Kostnaderna accelererar och larmrapporterna om dåligt inomhusklimal på grund av fukl och mögelskador har inle lyslnat. Allacker-na från finansdepartementet och olika skatteutredare mol bosiadssekiorn avlöser varandra i en jämn ström. Både de som har en bostad och de som saknar en boslad är mycket oroliga i dag. De har all anledning all vara del som bosiadspoliliken och skallepolitiken bedrivs i dag av majoriielspariiel. Men del vore fel all ge regeringen skulden för dagens krissituation i dess helhel. Förhållandena inom bostadssektorn är skiftande. Det finns många faktorer all la hänsyn till och det kan vara svårl att förutse ulvecklingen.

Kommunerna har också ell slorl ansvar för själva bostadsförsörjningen.

Men när krissymptom uppslår gäller det all snabbi la sig an de problem som är orsaken och atl anvisa de rälla ålgärderna. Vad de som har makten gör är ju då avgörande för resullald. I del fallel finns det verkligen anledning all vara myckel krilisk lill regeringen och regeringens polilik.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag lill bostadsförsörjningen m.m.

När del gäller krisen pä bostadsmarknaden kan man inte längre tala om någon ny eller snabbi påkommen situation, utan krisen har funnits länge. Redan för fem år sedan började bostadsbristen bli påtaglig i slorsladsomrädena. Sedan dess har bosladsbrislen sländigl ökat och brett ul sig över landel. Redan för ivå år sedan var de sligande koslnaderna i byggandel ell problem. Trols del har de tillålils sliga med 36 % mellan sisla kvartalet 1986 och förslå kvarlald 1988, och forlfarande syns ingel avlagande vara pä gäng. Della är anmärkningsvärt. Här har regeringen varil alldeles för passiv och släpphänl, och de försök till ålgärder som har vidtagits har varil missriktade.

Inte heller har regeringen tagit vara på de alternativa förslag som har förts fram - sådana har inte saknats. Från centerns sida har vi lagl fram förslag på förslag och uppmanat majoriteten atl handla, men förslagen har hela liden avvisats. Därför har också krisen successivt förvärrats.

Först när krisen nu är på väg all bli kaotisk tycks man börja vara beredd atl lyssna. Sä uppfattar jag del som bosladsminislern i vissa delar uttalar i budgetpropositionen. Det ansluter lill de krav som vi frän cenlern sedan länge har ställt.

Det gäller översynen av kostnader för boendet. Där finns nu en enig skrivning i utskottet om parlamentarisk insyn i det utredningsarbete som startat på bostadsdepartementet. Vidare gäller del förstärkningen av insatserna mol fukt och mögel, prövningen av möjligheterna atl stoppa kontorise-ringen av bostäder och hur s.k. övernallningslägenheter skall kunna ställas lill den reguljära bostadsmarknadens förfogande. Del vore bra om någol nu kunde hända i depariemenid, och del snabbi.

När del gäller de avgjort grundläggande åtgärderna för atl stoppa krisen verkar regeringen och socialdemokraterna forlfarande vara fullständigt handlingsförlamade.

Trols att det behöver byggas bostäder, byggs del mer kontor och arbetsplatser än bostäder. Under de senasle fem åren har det byggts arbetsplatser i Stockholm för 35 000 människor men endasl 13 000 lägenheter. Det har inte byggts så få lägenheler här i Stockholm sedan andra världskriget och inle så myckel kontorsytor som under de senasle fem åren, och värre skall del bli, enligl planerna. Det är alltså koncenlralionen lill de överhdlade områdena och dl ohämmat kontorsbyggande som är grundorsaken lill krisen och ingenfing annal. Från centerns sida har vi sedan länge lagl fram en rad förslag för atl häva den ulvecklingen, men de har avvisats av regeringen.

Elt förslag är atl genom en investeringsavgifi på kontors- och lokalbyggnationen i överhettade områden styra över resurser till bostadsbyggandet. Flera andra, bl.a. LO och Aftonbladets ledarskribent, har krävl della i deballen, men regeringen tvekar forlfarande.

Jag måsle fråga den socialdemokratiske talesmannen i ulskollel: Hur länge är ni beredda all acceptera atl regeringen fortsätter all lassa omkring i filttofflorna inför den uppenbara nödvändigheten att göra något åt den ohämmade konlorsbyggnalionen för atl få resurser till bostadsuppbyggande? Den överenskommelse med byggbranschen som regeringen träffade i måndags är ett till intet förpliktande avtal. Del är bara en undanmanöver för atl man inte förmår eller inte vågar la i så mycket som är nödvändigt för alt

stoppa dessa starka krafter som styr mot ökad koncenlralion och som slyr resurserna borl från bostadssektorn. Hur länge länker ni socialdemokrater här i riksdagen acceptera della ständiga undvikande frän regeringens sida?

Det finns markeringar i ulskoilels skrivning där riksdagens socialdemokrater ändå är beredda all pröva cenlerns förslag, även om de formellt avvisas. Ytterligare åtgärder kan bli nödvändiga, heler del. Investeringsavgifi enligl cenlerns förslag kan vara en sådan ålgärd, säger socialdemokraterna i betänkandet. Inle kan väl socialdemokralerna vara nöjda med det nya avtalet som en tillräckligt kraftfull åtgärd i sammanhanget. Frågan är: Hur länge accepierar ni regeringens tassande i filttofflor i kärnfrågan? Vill ni ha en balanserad utveckling av boende och arbete och därmed bällre miljö för alla, både i storstäderna och i andra delar av landel? Vill ni del, kan ni inle längre väja undan för de kraftfulla åtgärder som måste till för att stoppa konlorsbyggnalionen och prioritera bostadsbyggandet framför annat byggande.

Det är inle enbart en nyproduktion av lägenheler som behövs. För all tillgängen på bostäder skall öka måste del befintliga anlalel lägenheler behällas så inlakl som möjligt. Under en följd av är har vi från centern krävl dl slopp för sammanslagningar av smålägenheter vid ombyggnad. På den punkten föreligger nu, som Erling Bager sade, i utskollel en majoritet forell sådanl förslag. Del är glädjande, framför alll om man ser lill de bosladslösa ungdomarnas silualion. Socialdemokralerna vill forlfarande inte acceplera delta utan reserverar sig, vilket är förvånande.

Förslagel atl stoppa sammanslagningar av smålägenheter markerar att del är en minoritetsregering som regerar. Sammanlaget gör utskottet nio tillkännagivanden och tar dl egel initiativ. Det visar alt riksdagen inte är maktlös. Även om regeringens förslag i alll väsentligt tillstyrks i betänkandet visar antalet tillkännagivanden på ett konstruktivt arbete i ulskollel, och det visar all regeringspartiets ledamöler i utskottet har slark inlegrilel. Jag vill gärna ge ulskoltets socialdemokratiska ledamöter en eloge i det sammanhanget.

Del egna initiativ som utskottet lar berör förvärvslänegivningen lill barnfamiljer vid förvärv av eget hem. Utskollel föreslär atl reglerna ändras så all likställighet uppnås mellan familjer med olika anlal barn. Det ger ökad rättvisa åt familjer med fyra eller fler barn. Sedan flerbarnstilläggel infördes har dessa familjer missgynnats av de regler som hiltills har gällt. Genom denna ändring försvinner den orättvisan, vilket är bra.

När det gäller övriga tillkännagivanden finns det anledning alt med tillfredsställelse nolera vad ulskollel säger i samband med regeringens förslag alt slopa förnyelsebidragen. Utskottet pekar därvid på behovet av stöd till ålgärder i bostadsområden med särskilda sociala problem.

För alt öka trivsel och gemenskap är boendemiljön en viklig faktor. En förbättrad miljö medverkar lill att eliminera sociala problem, som ungdomsvåld och förstörelse av olika slag. Utskottets hemslällan hos regeringen om förslag i syfte att stimulera arbelel med alt förbällra boendemiljön är därför elt väl motiverat förslag, som vi från centern hälsar med slor lillfredsslällelse. Ulskollel är enigt pä den punklen.

Herr lalman! De sociala målen i bostadspolitiken har satts upp för all alla

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag till bostadsförsörjningen m.m.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag lill bostadsförsörjningen m.m.

skall ha rätt och möjlighel all bo i en bra boslad lill en rimlig kostnad. Vi har frän cenlern kritiserat socialdemokraterna för alt de med den polilik som nu förs äventyrar de sociala målen. Förslagen i belänkandel och andra aviserade ålgärder ger belägg för denna krilik. Koslnaderna häller på atl ulvecklas pä elt sätt som gör alt många snarl över huvud tagel inle har råd all bo.

Ändå är regeringspartiet berett all vidla åtgärder som gör all hyror och boendekoslnader kommer alt sliga ännu mer. En fördubbling av den garanterade räntan för ombyggnadslän som beslutades före årsskiftet är ell exempel. Vi föreslår alt del beslutet nu rivs upp.

I belänkandel finns förslag om yllerligare höjningar av den garanterade räntan för vissa befintliga lån. Ell minskat slalligt ansvar för bosladsanpass-ningsbidrag för äldre och handikappade föreslås. Bosladsbidragen föresläs bli oförändrade, vilkel i praktiken innebär en försämring vid årsskiftet efler näsla hyresavtal.

Vi från centern säger nej till dessa förslag.

Men som om inle della vore nog är socialdemokralerna inne pä all låta de boende få finansiera en stor del av den tänkta marginalskaiiesänkningen för höginkomsltagarna. Byggmomsen och momsen pä kommunala tjänster är sådana exempel, som innebär alt en hyra pä 3 000 kr. i en normallrea kommer atl öka med ungefär 700 kr. i månaden.

Innebär della verkligen en garanti för all man värnar de sociala målen i bostadspolitiken? Hur länge tänker socialdemokraterna i denna kammare låta de socialdemokratiska skalteteoretikerna i finansdepartementet hantera de svaga inom bostadssektorn på detta hänsynslösa säll? Del kommer ju bara all öka rundgången.

Mal och boende hör ju lill livets nödtorft, och man måste iaktta slor försiktighet när det gäller åtgärder som påverkar kostnaderna för dessa nyttigheler. Därför kommer cenlern som hiltills alt avvisa varje attack från socialdemokraterna som äveniyrar en rällvis fördelningspolitik. Jusl nu rör det sig om alt slå vakt om boendel och rätten för alla till en bra bostad. Inget område är så hotat i skaltedeballen som bostadsområdet.

Bostadspolitik handlar lill myckel slor del om rättvis fördelning. Vi är från centerns sida förvånade över atl socialdemokralerna sä pälagligt tycks ha övergett fördelningspolitiken. Underlåtenheten att lösa bosladsbrislen och fä bukt med kostnadsutvecklingen inom byggsektorn skapar ökade klyftor. Dessa klyftor är socialdemokralerna tydligen beredda atl vidga med en ny skattereform. Socialdemokraterna kan aldrig räkna med centerns slöd för en sådan orättfärdig politik. Vi vill ta bort klyftorna och slå vakt om de sociala målen i bostadspolitiken även fortsättningsvis.

Därför föreslär vi att resurser styrs över från ett ohämmat konlorsbyggan-de lill bostadssektorn genom införande av en investeringsavgifi på kontors-byggandet i överhettade områden och ell stimulansbidrag på 30 000 kr. till varje ny lägenhet under 65 m" som kommer till.

Vi föreslår ell låne- och ränlebidragssyslem som är mera kostnadskänsligt och pressar byggkostnaderna neråt.

Vi föreslår åtgärder som främjar ökad konkurrens och flexibililel pä byggsektorn och moiverkar dagens monopoliendenser som driver upp

kostnaderna. Viktiga ingredienser härvidlag är främjandet av småfördag-samhelen.

Vi föreslär alt bosladsbidragen höjs vid ärsskifld, sä all inte hyresgästernas silualion försämras efter näsla hyresavtal.

Vi föreslär ökade insatser för all sanera radon i bosläder. Vi har nu fått rätt när del gäller en sänkning av gränsvärdel till 200 becquerel, som socialstyrelsen har föreslagit.

Herr talman! Jag ber all fä yrka bifall till samlliga reservationer där mill namn finns med.

Läl mig slutligen i min egenskap av utskollels ordförande ta upp en fråga som berörs i betänkandet och där del råder full enighet inom ulskollel. Del gäller den slalliga bosiadslänegivningen lill om- och nybyggnad av ålderdomshem.

Efter mänga turer slår alllsä en bred riksdagsmajorild bakom de nya förenklade reglerna som garanterar alt ålderdomshemmen skall finnas kvar.

Men fortfarande kommer rapporter ulifrån landel om atl skärplare krav, som går ulöver riksdagsbeslutet, ställs frän inblandade tjänsteman och myndigheter. Framför alll lycks fienderna lill ålderdomshemmen finnas pä socialslyrelsen. Utskottet, som berör delta rned anledning av en folkparlimolion, framhåller med skärpa alt gällande riksdagsbeslut skall följas.

Jag vill som utskotlsordförande med skärpa understryka utskottets samlade uppfattning i älderdomshemsfrägan till efterrättelse för dem det berör. Det kan frän myndigheternas sida inle behöva råda minsta tvekan om riksdagens avsikt i ell så brett förankrat och väl genomarbelal beslut som i del nu akluella fallel beiräffande ålderdomshemmen.

Herr lalman! I demokratisk ordning fattade beslul i denna kammare är lill för all följas även av dem som inte gillar innebörden i besluten. Riksdagen kan självfallet inle heller acceplera någol annat. Riksdagens uppfattning framgår klart av vad som sägs i belänkandel på s. 46. Jag yrkar bifall lill utskollels skrivning i denna del och i övriga delar där fidigare reservalionsyr-kanden från min och centerns sida inte gäller.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag lill bostadsförsörjningen m.m.

Anf. 4 JAN STRÖMDAHL (vpk):

Herr lalman! Om jag fick slälla en enkel fråga till lalmannen, så skulle jag vilja upprepa den klassiska frågan: Vad skulle lalmannen ge för råd till den unga familj som står utan bostad, och vill ha en bostad, särskill i någon av våra slorstäder?

Nu vel jag all jag inle får slälla den frågan, och därför slipper lalmannen svara. Jag tror också atl del är mycket svårt atl svara pä frågan. Det enda svar jag har kunnal hilla är; Skaffa dig några andra föräldrar, med bättre tillgäng lill pengar eller fastigheter, sä ordnar del sig nog!

Jag menar all silualionen på bosladsområdd är allvarligare än vad som framgår av regeringens budgdproposilion. Del är fakliski inle bara i slorsläderna som det nu är en helt hopplös situation om man är ung och inle har några speciella förmåner eller tillgångar, om man är tvungen atl ombilda sin familj pä del ena eller andra sättet, om man är åldring och inte slipper ul frän långvården, om man är flykting här i landet och vill ha möjlighet alt

2 Riksdagens protokoll 1988/89:100

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag lill boslad.sförsörjningen m.m.

stanna och få arbete. Studier försvåras för dem som vill flylla till orter där det finns studiemöjligheter.

Den här listan kan göra mycket lång, och några lösningar pä dessa problem anar man som sagl inte i nu föreliggande förslag. Och lyvärr måste man väl säga all silualionen pä lilel sikt ser ännu allvarligare ul.

Vad är det som nu lurar bakom knuten, efter del här förslagel från regeringen i anslutning lill budgetpropositionen, som närmast kan beskrivas som ell stort pass'? Ja, där lurar - som några talare här har varit inne på -skatieulredningarnas förslag med konsekvenser av skatteomläggningsförslagen, som samlliga pekar mol atl boendel och de boende skall finansiera en stor del av den marginalskatleomläggning som skall ge höginkomsttagarna i första hand en bättre ekonomi.

Man kan alltså ulan vidare påstå atl det som är i sikte nu och som är verkligt hotande är atl landels hyresgäster och småhusägare får hjälpas åt all betala höginkomsttagarnas skallereform. Delta är naturligtvis ingenting som vi kan ställa upp pä, åtminstone inle vpk. Jag hoppas all del finns en sä pass slor majorilel i riksdagen atl hotet sä småningom kan avvärjas. Jag vet inte om man i dag kan fä några löften av Magnus Persson, men något kunde han väl säga om hur han ser på tendenserna och hoten. Är ni med på att bostadspolitiken skall underordnas skattepolitiken?

Vad har vi alt vänla oss av de andra partierna då, om socialdemokralerna i nuläget i princip passar? Moderater och folkpartister kommer med den vanliga visan att man skall minska stöden och anpassa sig mera lill marknaden. Bertil Danielsson framhöll ju Bo Söderslen som sin guru. Jag har också hört atl Bertil Danielsson vid dl annal tillfälle var litet förargad över alt han blivit omsprungen på högerkanten av Bo Söderslen. Men nu fick man inte höra någon kritik. Nu framgick det bara att skatteutredaren och marknadsfilosofen Bo Södersten är ledstjärna för den moderala bostadspolitiken. Denna polilik kommer all driva upp hyror och bosladskostnader alldeles oerhört. Del är kanske i dag hopplöst all betala l.ex. 3 000 kr. för en ny irerummare, men det blir väl ungefär del dubbla, om Bo Södersten och Bertil Danielsson får råda. Jag tycker all Bertil Danielsson skulle kunna ta elt samtal med sin partikollega Rolf Clarkson. Ålminslone jag har förvånat mig över den moderala bostadspolitiken när den lar sig sådana ullryck som beträffande ledamöternas bostäder här i riksdagen. Då kan man inle länka sig så höga hyresnivåer som dagens bruksvärdeshyror. Nej, när det gäller riksdagsmännens egna bostäder skall del lill betydligt slörre subventioner. Försök all fä ell samtal med Rolf Clarkson, sä alt ni blir överens om så all säga huvudlinjen i bostadspolitiken.

Jag lycker alt vpk och cenlern, företrädd av Agne Hansson, ligger relativt nära varandra i de bostadspolitiska huvudfrågorna i dag. I del belänkande som nu är aktuellt har vi flera reservationer gemensamt. Vi är inte överens i alll, men vi ligger ganska nära varandra.

Till miljöpartiets representant, som kommer upp efter mig, vill jag säga att också vpk och miljöpartiet är överens i många bostadspolitiska frågor. Men jag kan inle förstå miljöpartiet när del gäller den ekonomiska delen av bostadspolitiken. Ni har en hell annan lösning, ell familjestöd, och därför är ni i princip beredda att slopa alla bostadssubventioner i det nuvarande

systemet. Samtidigt vel ni all ni inle får igenom ert förslag om familjeslöd, och då kan ni väl inte kasta ul barnel med badvallnd.

Vpk:s polilik går ul på all försvara den sociala bosiadspoliliken som vi i alla fall har en del rester kvar av. Vi måsle se lill alt alla människor får tillgäng lill goda bosläder till rimliga hyror, vilket innebär all man nu måste göra vissa så atl säga akuta insatser och försäkra sig om atl inriktningen i stort och pä sikt blir en hell annan än den som antyds i samband med skalleulredningarna.

Redan i dag är del för höga bostadskostnader, för höga hyror, särskill när del gäller nyproduklionen. Vi kan inte minska bostadsstödet och inte omfördela från generellt slöd lill en ökning av enbart bosladsbidragen. Vad skulle effekien bli om man gjorde så? Jo, om man ändrar bosladsslödd från elt generellt slöd lill ett bosladsbidragsslöd - som också är behovsprövat - får man inom bostadsmarknaden just den effekt som man med skattereformen vill undvika när del gäller marginalskatleeffeklerna. De som ökar sina inkomster får ingenting ul av del hela. Dessulom får man myckel lätt den effekien atl del blir särskilda läginkomslområden och låginkomstbostäder. Del blir en segregation på bostadsmarknaden av del slag som man kan se nere på kontinenten, en segregation som vi absolul inte vill ha här, oberoende av hur nära Sverige lyckas knyta sig till EG.

Del förslag som vpk har lagl fram lill årets riksmöte kan man kalla ell 10-punktsakulprogram med anledning av den nuvarande krissituationen. Vi är medvetna om all vi får ta upp de slora omläggningsfrågorna som en reaktion på Bengt Owe Birgerssons ulredning, som vi hoppades skulle bli en parlamentarisk ulredning. Så stod del ju i statsbudgeten. Ulredningen ser ul all bli en enmansulredning, som vi får en viss insyn i. Vi fär väl ålerkomma och la diskussionen i kammaren i stället.

Vi menar all pä korl sikt och i den här akuta situationen måste inriktningen vara att se lill atl vi får i gäng elt så stort bostadsbyggande som möjligt. En nyproduktion kan inte lösa dagens problem. Man måste se efler vilka möjligheler som finns all bättre utnyllja de bostäder, lokaler och utrymmen som är tillgängliga i dag, utan alt la lill tvångsförflyllningar. Sädana kan vi absolul inte godta.

Våra tio punkter är myckel korlfallal dessa:

För del första föreslår vi en investeringsavgifi på alll övrigl byggande inom de hela områdena i landet, l.ex. Arlandazonen och Globenomrädd. Centern har varit inne pä delsamma, och här är vi överens. Men vi är inte överens om att invesleringsavgiften skall vara i slällel för dagens reglering med byggnadstillstånd. Enligl vår åsikl är invesleringsavgiften en komplettering. Vi är inle nöjda med atl regeringen har kommit överens med byggnadsentreprenörerna i någol slags moralisk uppgörelse, som går ul på att man skall bidra till ett ökal bostadsbyggande med godtagande av länsbostadsnämndernas kostnader. Om delta förslag ersätter en investeringsavgifi, lycker vi att det är ell myckel dåligl förslag. Vi har ingenting emot överenskommelsen som sådan, men vi molsäller oss förslagel, om del skulle blockera andra förslag.

Vi menar all del övriga byggandel i de heta regionerna fortfarande hotar att bli så slorl, del drar så stora resurser och det har drivit upp byggkostnader-

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

A nslag lill bostadsförsörjningen m.m.

Prot. 1988/89:100 na så kraftigt atl del kan lämna tillbaka litet pengar till bostadsbyggandet.
20 april 1989 Det är vår filosofi på den punklen.

Anslag lill bostadsförsörjningen m.m.

För det andra menar vi att vi skall kunna sätta in ett stimulansbidrag när man bygger om kontor och andra lokaler lill bostäder. På det förslagel har vi inle fått med oss några andra här i riksdagen än miljöpartiet. På den punklen reserverar vi oss mol majoritetens förslag.

För del tredje kräver vi en skärpning av svarlbyggesreglerna för alt öka avkontoriseringen, som också kan bidra lill all ge ytterligare bostäder. Den frågan behandlas inte av vårriksdagen - den kommer upp i höst, och den överensslämmer med elt förslag från bostadsdepartementet beträffande övernallningslägenheter som nu är ute på remiss.

För del fjärde har vi föreslagil slimulansbidrag för ombyggnad av småhus, villor, osv. lill tvä eller flera lägenheter. Vi menar alt det kan finnas elt intresse även från deras sida som bor i de slörre enfamiljshusen all dela med sig av den reservkapacitel som finns inom de överslora villorna. En stimulans all avspjälka en eller ell par lägenheler i de stora villorna kan vara av intresse både för dem som är ägare till och boende i de villorna och för människor som pä det sättet kan fä en lägenhet. Här har vi inte heller lyckats fä med oss majoriteten utan reserverar oss.

För del femte kräver vi elt slopp för lägenhelssammanslagningar vid ombyggnad. Det är en av de ålgärder som har drivit fram onödigt slora och onödigl omfaiiande ombyggnader och som har bidragil lill all det har försvunnit små och billiga lägenheter, framför alll i storstadsområdena. Detta har redan flera av talarna berört. Vi är alltså överens, men socialdemokraterna reserverar sig, trols att de säger all del här nog vore bra.

Vi vill för det sjätte ha elt stopp för onödiga rivningar som nu diskuteras pä vissa håll i stället för underhåll och upprustning av befintliga bostäder. Säkert har många av er hört och läst om all styrelsen för Poseidon i Göteborg har fatlal beslut om atl riva ell slorl bostadsområde byggt på 1950-talet; då var del dl mönsierområde för svensk bostadsförsörjning, och nu är det ulklassat av Poseidonledningen som fullständigt omöjligl och omänskligt atl bo i. Alt de boende i området sedan lycker alt de har delvis bra bosläder och en fin gemenskap struntar man fullständigt i.

Man driver alllsä frågan om den här rivningen, och del som har gäll ut i pressen är alt man gör del därför alt man har fått försämrade lånevillkor för ombyggnad. Men om man pressar Poseidonledningen säger den all della inle har någoniing med försämrade.ombyggnadsvillkor atl göra utan alt man vill genomföra rivningen ändå: husen är så dåliga, och man fär ut högre hyror om man bygger nytt; alltså vill man riva och bygga nytt.

Vi menar all rivning för all bygga nyll i slällel för atl underhälla och upprusta inle skall premieras i lånesystemet. Alltså skall en sådan nybyggnad efler rivning ha lika "dåliga" räntor som en ombyggnad, den typ av ombyggnad som vi varit med om atl bedöma alt vi för närvarande kan stoppa medan vi ser över lånesyslemet.

För del sjunde menar vi atl man skall ha större möjligheler alt säga upp
hyresgäster som inle permanent bebor sina lägenheler. Den frågan behand
las inle heller nu ulan tas upp i en särskild proposition från regeringen.
20 För del åttonde driver vi - vi lycker atl det är del vikligasle kravel när del

gäller all klara ungdomarnas bostadssilualion - kravel pä en obligatorisk kommunal bostadsförmedling. Del innebär en skyldighet för kommunerna atl se lill alt man har en fungerande bostadsförmedling som kan förmedla alla ledigblivna lägenheter och som dessulom kan ställa upp med bytesservice och liknande.

Vi vill för del nionde åstadkomma dl förbud mol omvandling av hyresrätt lill bostadsrätt. Bostadsrällspriserna har under ett anlal är fått följa marknadskrafterna. Del har inneburit att man, för atl kunna köpa sig en äldre tvårummare i Stockholmsområdet, måsle ha en lön som ligger över en riksdagsmannalön, om man inle har ett kapilal eller kan sälja en annan lägenhet. Riksdagsmannalönen räcker inle lill för all köpa in sig på bostadsrällsmarknaden i Stockholm, ens i en lilen lägenhet.

För del tionde har vi slälll elt förslag om prisstopp på byggmaleriel, hyror och bostadsrätter, och della med anledning av all vi nu vänlar oss de här slörre reformerna. Vår politiska kamp kommer all gä ut på atl vi måste få till stånd förbättringar och lägre priser, både när del gäller byggande och när del gäller boende. Nu hotar i och för sig högre priser och högre koslnader. Vi förslär därför varför socialdemokraterna inte har velat vara med på ell prisslopp på de här nödvändigheterna.

Till delta har vi lagt förslag om all man nu inte successivt skall försämra nuvarande räntesubventioner genom atl höja räntorna; visserligen är del bara fråga om 0,1 % för all nybyggnad och ombyggnad, men vi lycker all del är all gä ät fel häll.

Vi lycker också alt vi måste följa med i prisutvecklingen med bosladsbidragen. Del får vi inle heller någol slöd för, men vi välkomnar del faklum all ulskoltsmajorilden har gäll oss lill mötes så lill vida all bostadsbidragen skall utökas lill barnlösa hushåll.

Med det vill jag yrka bifall till samtliga de reservationer i della belänkande som vpk slår bakom i ulskollel.

Anf. 5 BERTIL DANIELSSON (m) replik;

Herr lalman! Jag misstänker atl Jan Slrömdahl inle lill fullo har faltal vad jag sade i milt anförande. Begreppet guru ingår inle i föreställningsvärlden inom moderala samlingspartiet, än mindre i vår organisation. Bo Söderstens betydelse kanske inte heller skall överskallas.

Vad jag ville ha sagl med mitt lilla inlägg var att del inom socialdemokralin finns synpunkter som inle stämmer överens med den officiella linjen.

Bo Södersten är en av dem som har riklat kritik mot vissa delar av bostadspolitiken. Del är ell tecken pä all del kan vara en rörelse som kan få en utformning likartad den som varit inom skallepoliliken. Del var alltså del jag ville ha sagl.

Bo Södersten har riklat krilik mot bostadspolitiken på bl.a. följande två områden: Stockholm och slorsladsomrädena favoriseras i förhällande lill landsbygden, och del är dyrare alt bo i en förort till Stockholm än i stadens centrala delar. Men dessa förhållanden siöder Jan Slrömdahl. Del är kanske något förvånande!

Jag vet inle vem Jan Strömdahls guru kan vara, men jag misstänker atl vederbörande i varje fall inle har tillhört Sveriges riksdag.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag lill bostadsförsörjningen m.m.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag lill bostadsförsörjningen m.m.

Anf. 6 JAN STRÖMDAHL (vpk) replik;

Herr talman! Del intressanta i fråga om Bo Södersten är ju atl han inte längre tillhör socialdemokralerna här i riksdagen men alt han sitter med i en av de skatleulredningar som jag varnar för skall bli något slags ledstjärna och bestämma vår framtida bosladspolilik. Del vore inlressanl all höra ifall socialdemokraterna har förtroende för Bo Södersten. Då är läget nämligen ännu myckel allvarligare än vad jag hittills har anat.

När det gäller några av de saker som Bo Söderslen brukar framföra, nämligen alt hyrorna i förorterna är högre än dem i innerstaden, sä är det en bluff. Hyrorna i äldre bestånd är lägre än hyrorna i nyare bestånd. Om man jämför lika gamla hyreslägenheter i Stockholms innerstad och i Stockholms förorter visar det sig atl hyrorna i innerstaden är högre. Vi har slagils för att man inte skall gä med på denna lyp av marknadsanpassning som gör att Stockholms innerstad skulle bli ett reservat för rika, alltså en "yuppie-stad".

Anf. 7 KRISTER SKÅNBERG (mp):

Herr lalman! Vi har inle själva i en molion klargjort våra huvudlinjer när del gäller bostadspolitiken. Jag skall därför göra del i detta anförande.

Till atl börja med vill jag säga all del naturligtvis är vikligl alt samhället medverkar till all alla får en god boslad med rimlig yta lill rimlig koslnad i en god yttre boendemiljö.

Med god bostad menar vi atl den är hälsosam lill kropp och själ, all den ger alla boende rimlig yta för sig själva och för samvaro. I värt idéprogram lar vi bl.a. upp boendel. Jag vill bara citera några punkter för all klargöra vår inriklning när del gäller bostadspolitiken.

"1. Där människor bor ska det finnas goda möjligheler lill sociala kontakter.

2. Bostadsområdena ska vara mångskiftande och småskaliga och präglas av närhel.

3. Segregation ska motverkas. Människor ska kunna bo i samma bostadsområde, oberoende av nationalilel, ålder eller sociala förhållanden.

4. De boende själva ska ha inflytande över och ansvar för sin närmiljö, till exempel genom alt sköta förvaltningen, s.k. självförvallning.

5. Olika former av flergeneralions- och kolleklivboende ska slödjas.

6. Lokaler för gemenskap och skapande ska, liksom odlingar och andra gemensamma anläggningar, finnas i varje bostadsområde, bland annat föratl underlätta kontakt mellan olika åldrar. Såväl äldres som yngres arbetsinsatser ska tas tillvara i gemensamma uppgifter." Det är därför angelägel all samhällel stöder s.k. grannskapsgrupper som redan finns på många håll i Sverige.

"8. Kraftiga åtgärder ska vidtas för all sänka boendekoslnaderna. De boende själva ska genom egel arbete med reparation och underhåll kunna bidra till sänkta koslnader."

"11 Dagens lyxstandard vid nybyggnad och sanering ska ersättas av en energisnål, grundbehovsanpassad standard, - - - med möjligheter all komplettera den tekniska utrustningen själv."

"13 Vid nybyggnad och sanering ska storleken på lägenheterna varieras så

atl människor kan stanna kvar i sitt bostadsområde, till exempel vid ändrade familjeförhållanden" och i livets alla skiften.

"14 De som vill byta boslad inom sill närområde bör ha förtur, lill exempel vid byte till större, mindre eller mer handikappanpassad lägenhet. Förtur bör även ges för atl underlätta omsorg om barn, handikappade eller äldre.

15 Bostadsfinansieringen måsle ses över för att åsladkomma slörre likhel i koslnader för olika boendeformer och kategorier.

16 Den som bor i bostadsrättsförening ska vid avflyttning sälja tillbaka sin lägenhet till föreningen (hembudsskyldighet) till inköpspris, uppräknat med hänsyn lill inflationen.

17 Avdrag för räntor på huslån eller bosldsrältslån som underskoll i förvärvskälla måste begränsas. "

Det måste göras i sådan takt all man inte tvingas all flylla från en normalsior bostad.

"19 Normerna för minsta godtagbara standard vid sanering ska ses

över sä att de inle förstör värdefull social och kulturhistorisk bostadsmiljö.

20 Vi vill satsa på utbildning med inriktning pä förnyelse av bebyggelse/ sanering. Della kommer bland annal alt återuppliva vissa hantverksyrken. Privala fastighetsägare ska stimuleras atl rusta upp sina nedgångna hus.

21 Alternaliv uppvärmning ska förberedas vid ny- och ombyggnad av bostäder. Alla hus ska ha rökgäng för all man ska kunna välja mellan lokal uppvärmning och fjärrvärme. Bosläder får inle uppvärmas enbart med elektricitet."

Herr talman! Det här skrev vi 1980/81. Jag tycker alt det slär sig väldigl bra fortfarande. Jag vill speciellt gä in pä miljöfrågorna, som har anknytning lill boendel, eflersom miljöfrågorna ändå är alldeles särskill angelägna för oss i miljöpariiei de gröna.

Miljöfrågorna har blivit allt viktigare för människorna i takt med all miljöproblemen blivit allt fler och allt större och tydligare. Del finns en del miljöproblem som har med boendet all göra: mänga hus är sjuka eller har hög radonhalt, många bostäder ligger sä lill alt de boende drabbas av ohälsosamma luftföroreningar, buller och vibrationer, dricksvattnet är på vissa håll inle hälsosamt, den yttre bostadsmiljön är olämplig ofta i både fysiskt och psykiskt avseende.

Detta gäller framför allt i storstäderna, och det drabbar särskilt barn och äldre.

Ytterligare miljöproblem som har med boendet alt göra är att bosläder och arbetsplatser ligger för långt ifrån varandra, vilkel minskar människors fria lid, försvårar kontakterna mellan dem som arbelar och de barn och äldre som de har värd om. Det ger också upphov till onödig trafik som i sin lur ger upphov lill resursslöseri och miljöförstöring.

En slags miljöproblem i vidare bemärkelse är atl närservicen är dålig - del är för långt lill butiker och annan service.

Till slut vill jag som ett miljöproblem i samband med boendel la upp frågan om sophanteringen, som på de flesla häll inle är ordnad så all återvinning och miljövänlig rening underlättas.

För alt börja i den ändan som handlar om atl lösa eller mildra miljöproblemen i boendel lar jag först upp radonproblemet. Del är elt hälsoproblem som

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag lill bostadsförsörjningen m.m.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag lill bostadsförsörjningen m.m.

ärligen leder lill atl kanske något tusental nya fall av lungcancer inträffar, och det kan vi inte tillåta forlsäller. Därför måste kommunerna få ekonomiskt stöd till sina radoninsatser. Vi vill inrätta dl nytt anslag på 100 milj. kr. lill bidrag för deras uppsökande verksamhel och sanering av radonhus. Under näsla budgetår.

Vi vill också ändra pä villkoren för radonslödd. För att ingen husägare skall nekas bidrag med motiveringen atl radonriskerna inte anses vara tillräckligt stora, gäller det all sänka radonhaltsgränsen. I avvaktan på atl det kommer en bomiljölag, som vi tillsammans med vpk tidigare har begärt, vill vi alt gränsen sänks till 100 becquerel per kubikmeter.

I det här paketet med atl förbättra boendemiljön och minska resursslöseriet kommer också värt yrkande atl man skall pä olika sätt slödja ekologiski byggande - ekologiskt i många bemärkelser. Det gäller både atl i största möjliga mån använda förnyelsebar energi och atl la reda på del som lämnar huset i form av avfall, sopor och avlopp. Där vill vi också atl del skall införas ett stöd för att lära ut innebörden av ekologiskt byggande. Vi menar också all del skall vara en låg ränta på sädana län som ges lill ekologiskt anpassat boende och lill ekologiskt anpassad teknik.

Någoniing som har med miljön alt göra är naturligtvis hur man värmer sina bostäder. Tidigare fanns det elt slalligt stöd till kommunal energirådgivning. Det har sedan tagits bort. Vi tycker det var en felaktig åtgärd. Den kommunala energirådgivningen har varil myckel framgångsrik och har gett stora energibesparingar - och skulle ge ännu mera om man inte med dl anlal åtgärder hade minskal intresset för energisparande. Därför anser vi samiidigi alt kommunerna själva, nu när de vet all energirådgivning fungerar, skall åläggas alt svara för den fortsatta energirådgivningen. Detta återkommer vi lill i höst, när den aktuella motionen kommer att behandlas här i kammaren.

Så lill slul när det gäller miljöinsatserna kommer vi lill vad man skall göra med de "sjuka husen", alla hus som har fukt- och mögelskador. Del är ju uppenbart alt nuvarande regler inte lycks göra alt man med tillräcklig kraft gör någoniing åt fukl- och mögelskadorna. Vi ställde oss därför, tillsammans med övriga partier i elt enigt bosladsulskoll, bakom en beställning lill regeringen om en skyndsam översyn av villkoren för slöd lill fukl- och mögelskadade bostadshus. Vi har också i vår övergripande budgdmolion reserverat 100 milj. kr. för insatser för att minska fukl- och mögelskador. Delta har naturligtvis, som jag tidigare har sagl här i kammaren, också den innebörden atl man måste satsa mer på forskning och ulveckling, framför allt kombinationer av "mjuk" och "hård" forskning. Det gäller alltså all kombinera forskningsinsatser av renl fysikalisk och kemisk natur med medicinsk forskning.

Därmed lycker jag alt vi har läckt in situationen när del gäller miljöfrågorna.

Sedan har vi, herr talman, i dl anlal reservationer även kommit in pä den ekonomiska delen av boendet. Det är sä, menar vi. atl den forlsälta expansionen av storstadsregionerna måste hejdas genom en aktivare regio-nalpolilik - dels för alt landsbygden inte skall utarmas ytterligare, dels därför all om storstädernas befolkning ökar sä kommer miljöförstöringen att förvärras pä grund av ökad irafik, luftföroreningar och avfall, och livsbding-

elserna i storstäderna blir ännu sämre både fysiskt och psykiskt. Dessulom är det viktigt atl köerna till bostäder, barnomsorg, sjukvård och äldreomsorg minskar för att vi skall uppnå ökad välfärd och trygghet. Det är dessutom sä all de orimliga kostnadsökningarna inom storstadsbyggandet och storstads-boendet måste hejdas.

Miljöpartiet vill därför, tillsammans med flera andra partier, införa en investeringsavgifi för byggande av kontors-, affärs- och industrilokaler i sådana här överhdlade regioner. Vi vill också, tillsammans med vpk, införa elt slimulansbidrag för "bosladisering", alltså ombyggnad av kontor lill bostäder, och för ombyggnad av större bostäder lill mindre. Vi vill också slödja en cenlermotion, som Agne Hansson tidigare har redogjort för, som innebär alt unga familjer pä landel får län för alt förvärva eget hus även om de inte har barn.

Vi menar alt med en aktivare regionalpolitik kommer den forlsälta expansionen av storstadsregionerna all kunna hejdas, och därmed också överhettningen av byggsektorn atl kunna dämpas och den våldsamma prisutvecklingen all kunna stoppas.

Det har tidigare här talats om ungdomens bostadssilualion. Den är naturligtvis bekymmersam. Jag behöver inle här gä in på de olika förslag som har lagls, utan jag vill bara tillföra ytterligare en idé som vi har fört fram i elt särskill yttrande: atl en arbetsgrupp med representanter för olika ungdoms-kategorier, bostadsförmedlare, fastighetsägare och politiska ungdomsorganisationer tillsätts för atl göra en katalog över tänkbara möjligheler, även okonventionella, atl lösa ungdomsbostadsproblemen. Jag tror att det behövs inle bara expertkunnande ulan också kreativitet och atl de som del "drabbar" fär vara med och tänka. Sedan skall man vara öppen för att pröva de olika förslag som kommer fram.

Fru lalman! För närvarande är det så att många människor inte har någon egen bostad eller bor väldigt trängt, samtidigt som andra har en boendeslan-dard som - i alla fall enligt vår uppfattning - är långt över rimlig grundstandard. Samhällets subventionering av boendel är sådan all även den typen av boende subventioneras. Vi lycker atl en sådan subvenlioneringspo-litik är fördelningspolitiskt orällvis. Den bidrar också lill onödigl slöseri med naturresurser, både när bostäderna byggs och när man värmer dem. Därför är del vikligl alt hilta bostadsfinansieringsformer som innebär atl slöd endasl ulgår lill vad som kan bdecknas som rimlig bosladsstandard och att all standard därutöver helt skall betalas av den boende själv. Det är möjligl all della kan knytas lill en viss ylnorm per boende som är mantalsskriven i en lägenhet - plus nalurliglvis en viss grundyta.

Det är också viktigt atl bostaden inle får fortsätta att vara en handelsvara och ell spekulationsobjekl - det blir ju mer och mer så, fru lalman. Därför måste subvenlioneringspolitiken och realisalionsvinstbeskallningen på bosläder ulformas så all man försvårar för enskilda och förelag alt göra oförtjänta vinster pä sitt eget eller andras boende. Vidare är det nalurliglvis angelägel atl förenkla själva reglerna, sä atl var och en kan överblicka möjligheterna all få samhällsstöd för ett grundboende - i dag är reglerna oerhört snåriga.

Till slut, fru lalman, vill jag säga atl jag som "nybörjare" i bosladsulskolid

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag lill bostadsförsörjningen m.m.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag lill bostadsförsörjningen tJi.m.

- jag har dessulom kommit in i riksdagen ganska senl som ersättare för Jill
Lindgren - blivit positivt överraskad av att del i bosladsutskoltd förekom
mer sä pass många försök lill ett konstruktivt, gemensamt handlande. Som
Agne Hansson tidigare redogjort för har delta också i flera fall givit resullal.
Ännu fler resullal av det slaget skulle möjligen också vara alt förvänta i de
kommande omröstningarna i dag. Vi har alltså i utskottet en konstruktiv
anda och en öppenhet för samarbele som det säkerligen går all utveckla
ytterligare en hel del. *

Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till alla de reservationer till ulskottsbelänkandet vilka jag som represenlanl för miljöpartiet har undertecknat.

Under delta anförande övertog förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Anf. 8 JAN SANDBERG (m):

Fru lalman! Jag kommer för moderaternas räkning att mesl beröra de frågor som tagits upp i reservation 42 och följande reservationer. Jag lycker alt moderalerna genom Bertil Danielsson pä dl föredömligt säll redovisat det moderata allernalivel lill bostadspolitiken i stort. Han har beskrivit mänga av de nackdelar som socialdemokraternas bosladspolilik medfört.

När del här i talarstolen talas om "bostadsmarknad" vill jag ifrågasätta om del är räll ord som används. Bostadsmarknaden fungerar inle i dag. Jag lycker atl man i stället bör tala om någon form av administrativt system. Det finns få områden i Sverige som är sä totalt genomreglerade och slyrda av olika politiska beslut, såväl centrala som lokala, som jusl bostadsmarknaden eller, rättare sagt, della administrativa system. Del är de facto så atl det är politiker som bestämmer om det skall byggas, när del skall byggas, var del skall byggas och t.o.m. hur det skall byggas.

Det är emellertid inte bara i fråga om nybyggandel som politikerna har elt stort inflytande, ulan det har de också över de bosläder som redan har byggts. Det finns här en mängd olika regleringar som ger just politikerna makl.

Vi har kritiserat de olika typer av styrande regler och subventioner som i dag finns, och jag tänker nämna några av de områden som vi moderater kritiserat. Del går inle alt nämna alla, eflersom de, som jag tidigare sagt, är väldigl mänga och detta syslem väldigt genomreglerat.

Jag börjar med ränlebidragssystemds utformning när det gäller länen till framför allt nybyggnad av bostäder. Del är ett typexempel på alt detta område är väldigt genomreglerat. Bara systemet för finansiering av bostadsbyggandet är så pass svåröverskådligt, atl jag tror all det är mycket fä i denna kammare som kan redogöra för alla delar av denna lagstiftning. Och ändå är detta bara en liten del av alla regler i della adminislraliva syslem. Vi moderater vill givetvis även i della avseende genomföra förenklingar och la borl myckel av byråkraiin. Del vill vi göra inle bara därför all vi är motståndare till byråkrafi i allmänhet, vilkel vi i och för sig är, utan även därför atl delta regelsystem fär en hel del direkt negativa effekter. Vi har i dag problem med bostadsförsörjningen, och det beror lill viss del jusl pä subventionssystemet. Därför kräver vi moderater ett nytt finansieringssys-

lem, och det skall vara elt enkelt finansieringssystem. Bakgrunden lill det är den "blå träden" i moderat politik, dvs. att det i första hand är människorna på en fungerande bosladsmarknad som via sin efterfrågan och sina önskemål skall styra vilka bosläder som skall byggas, var de skall byggas och pä vilkel sätt de skall byggas. Självfallet skall detta inflytande i sä slor utsträckning som möjligt gälla inom hela bostadssektorn.

Vi har därför föreslagit ett s.k. enhetslän, som innebär att man ulgär frän en viss baslägenhdsyla och ger slalliga subventioner lill en sådan baslägenhet. Om lägenhdsylan är slörre skall i detta enhetliga system subventionen bestämmas av antalet kvadratmeter upp lill en viss toppnivå. Della innebär att man får till stånd dl system som gör det möjligt att bygga bosläder mer frill, dvs. bosläder som människorna efterfrågar och inte bostäder som några poliliker eller byräkraler pä olika häll och kanler lycker all man skall bygga.

Della syslem medför, jämfört med dagens system, förenklingar, bostadsbyggandet blir billigare och människorna kan i slörre utsträckning välja de bostäder de önskar.

Regeringen har nu framlagt elt förslag som innebär förenklingar av finansieringssystemet. Del finns fördelar rned della förslag, och det innebär till vissa delar förenklingar. Men vi moderater tycker att man inte alls går fillräckligl längl. Man vill nu ersälla alla de olika regler som finns i dag med någon form av värdebärare, vilka i och för sig är färre än de regler vi häri dag. Jag medger all man går en bil pä vägen, men det finns älskilligl kvar all göra. Vi föreslår därför den lyp av enhelslänesyslern som jag här nämnt.

Vi har i detta betänkande också tagit upp frågan om vad man kallar decemberbeslulel, dvs. det plötsligt framlagda förslagel som innebar all man skulle fördubbla den garanterade räntan för län lill ombyggnader av bostadshus. Vi har varit kritiska lill delta syslem, eflersom vi anser alt del är ytterligare elt exempel pä den ryckighel som fakliski råder pä bosladsmark-naden i dag. Vi har emellertid inte lagt fram något direki förslag om elt upphävande av detta beslut, bl.a. på grund av all just ryckigheten är någonting som vi inte lycker speciellt myckel om. Vi har emellertid föreslagil förändringar av andra liknande bestämmelser, förändringar sorn skulle ge en stor mängd fördelar.

Fru talman! En annan grund för den moderatapolitikenär atl vi vill minska rundgängen. Vår grundtes är, som jag redan nämnl, all vi vill minska byråkratin och därmed också minska den politiska styrningen och kostnaderna för bosläder. Dessulom vill vi moderaler sänka skallen - vi vill sänka den betydligt och inle öka den pä någol område.

Jusl bosladsområdd ger elt typexempel på denna fantastiska rundgäng: väldigt höga koslnader. väldigl mycket regler, osv. Här skulle del vara exlra bra om man kunde genomföra den moderala polifiken.

Vi moderaler har föreslagil besparingar och förenklingar på en mängd olika områden. Jag har inte lid alt här gå in på alla dessa förslag, men jag kan nämna några.

Vi vill avskaffa räntebidragen för äldre reparations- och energisparlån. Vi vill slopa räntebidragen för hus byggda före 1975. eftersom det inte skulle få alltför koslnadshöjande effekler. Vi vill slopa ungdoinsbosladsslödel, sorn är

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag till bostadsförsörjningen m.m.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag till bostadsförsörjningen m.m.

ell lypexempel pä specialdeslinerade lösningar som ofta ger fler nackdelar än fördelar, och i detta fall är det exlra vikligl inle minst när det gäller ungdomarna. Vi vill också avveckla de speciella hyresrabatterna, rn.rn.

Problemel pä bostadsmarknaden liksom i Sverige i allmänhet är att man har så mänga slödformer och sä inånga subvenlionslyper, all man lill slut inte har råd alt satsa på de viktigaste formerna av samhällsstöd. Vi ger i detta betänkande några exempel pä det. Del gäller l.ex. den s.k. ramen för kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Man anser sig inle ha råd alt salsa tillräckligt med pengar för atl se till all dessa myckel slora och vikliga kuliurella värden inle går till spillo.

Vi har tidigare varil inne någol pä rörlighden pä bostadsmarknaden. Med det nuvarande bostadsbyggandei kan vi årligen öka den totala bostadsslock-en med ungefär en procent. Atl enbart bygga nytt är inget säll all klara av bosladsbrislen. Del handlar också om atl de lägenheter som finns kan användas bällre och i enlighet med människors önskemål. Det är därför vi i andra sammanhang har gäll emol olika former av flyitskatter. vilka hafl lill följd all vi fåll en mycket stel bostadsmarknad. Della drabbar alla och framför allt dem som ännu inle kommit in pä bostadsmarknaden.

Vi kan också se all socialdemokralerna i det här fallet använder olika stödformer och regler i renl partipoliliskl syfle. Jag tänker pä slopandel av de slalliga ränlebidragen enbart för dem som vill överlä en faslighel och bilda en bosladsrällsförening för all på den vägen fä mer inflylande i sill boende. Socialdemokralerna går emol människors önskemål pä den punklen. Jag vill fråga majoritetens talesman Magnus Persson: Varför motarbetar socialdemokraterna aktivt människors önskemål när del gäller bostadsform, dvs. i della fall inle vill ge dem som önskar ombilda sina bostäder lill bostadsrätt samma stöd sorn andra? Den frågan hoppas jag så småningom fä svar på.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall lill de moderala reservationerna till detta betänkande.

Anf. 9 LEIF OLSSON (fp);

Fru talman! Jag var för en lid sedan pä ell symposium om svensk bostadsförsörjning där åtminstone en av deltagarna i panelen klargjorde att vi golt kunde avskaffa såväl bostadsdepartemenlel som bosladsutskotlel. När man läser dagens digra belänkande med 123 reservafioner och därlill dl flertal särskilda yltranden, kan man kanske fråga sig hur del skulle gä till all avskaffa de ansvariga bosladspoliliska organen i vårl land. Del låler sig nog inte göra på en kafferast i alla fall.

Jag kommer nu in pä andra delen av denna bostadsdebatt, en del som i stort handlar om statliga bidrag, slöd, regleringar, lånevillkor och myckel annat.

Bostadssubventionerna skapar enligt folkpartiels åsikl så många problem att de bör reduceras, och vi utgår från att den tillsatta boendekostnadsutredningen gör en översyn som syftar lill atl minska subventionerna. Förutsättningarna för en kraflig reduklion av subventionerna är enligt vår mening ett i grunden förändrat skallesyslem som skall medföra all det lönar sig atl arbeta, spara, utbilda sig osv.

Det är ju inte bara så att bostadssubventionerna i dag utgör en stor

statsfinansiell belastning ulan - vad värre är - de beräknas öka myckel kraftigt. Med i stort sett oförändrad ränta och oförändrat bostadsbyggande kommer enbart räntebidragen att stiga frän i dag ca 18miljarder kronor till 32 miljarder 1993/94, enligt boverkels längtidsbedömning.

Dagens räntebidragssystem har mänga svagheter inle minsl ur fördelnings-politisk synvinkel. Vissa bostadstyper och upplätelseformer gynnas framför andra på dl som vi lycker godtyckligt och ryckigt säll.

Frän folkparfiets sida tror vi mer pä generella stöd som inte slyr konsumtionen. Höjda barnbidrag är ell sådant slöd som vi sedan länge föreslagil, och del ser ju lovande ut när den nu sinande inkomslskatleulred-ningen lydligen allvarligt lagil upp tanken pä ordentligt höjda barnbidrag.

Lägre bostadssubventioner ger självklarl även ulrymrne för skatlesänk-ningar.

Fru lalman! Vad jag hillills sagl har berört bostadssubventioner pä längre sikt, men det är vikligl, för all nä målel på lång sikt. att vi även ägnar del korlsikliga perspektivet en stunds uppmärksamhel. Och del är mycket delta som behandlas i de reservationer jag nu vill beröra.

Om vi menar allvar med vår önskan att minska bostadssubventionerna, måste vi bl.a. börja med all angripa en av de tyngsta delarna, nämligen de direkla räntesubventionerna. Jag länker då givelvis pä systemet med de garanterade räntorna som årligen räknas upp tills man uppnått marknadsräntan.

Folkparliel vill här ha en sä långtgående schablonisering som möjligt i förenklingssyfle, och vi har föreslagit en exlra upplrappning av de garanlera-de ränlorna med för helår 350 milj. kr. Upplrappningen skall gälla både flerfamiljshus och egnahem och gälla frän halvärsskiftel 1989.

Fru lalman! Elt annat område som berör ränlebidragen är bidragen till underhällslån. Från folkparliels sida vill vi införa ell system rned skattefria avsättningar till reparationsfonder.

Sädana avsättningar skulle säkerställa resurser till underhåll och även bidra till alt underhäll och ombyggnader sker med varsamhet. Om dessa avsätlningsmöjligheter införs är den logiska följden, som vi ser del, alt ränlestödel lill underhällslän bör kunna sänkas med 100 rnilj. kr. för helår.

Fru lalman! Del finns elt räntebidrag som regeringen har dragit in men där vi inle släller upp från folkpartiets sida. därför all indragningen är i högsta grad slötande. Jag tänker dä på bidraget lill allmännyttigt ägda fastigheter som säljs till eller omvandlas lill bosladsrällsförening. Vid en sådan omvandling dras ränlebidragel in, vilkel sannerligen inte bidrar till atl få neulralid och lika villkor för boendel.

Förvärvslänen lill barnfamiljer för köp av äldre egnahem infördes den 1 juli 1987. Som jag sade fidigare, anser folkpartiet att barnfamiljerna skall slödjas genom generella bidrag och inle genom subventioner, och därför anser vi alt dessa förvärvslån bör avskaffas fr.o.m. 1 juli i är.

Fru lalman! I rnill hemlän, Bohuslän, har på senasle liden pågäit en livlig debatt om hur rnan skall komma till rätta med problemet att årdrunlbostäder köps upp lill höga priser och förvandlas lill frilidsbostäder. Det har framkommit mänga förslag. Ja, del har t.o.m. föreslagils en förvärvslag. en för mig fullständigt otänkbar lösning.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag till bostadsförsörjningen m.m.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

A nslag till bostadsförsörjningen m.m.

I reservalion 68 visar vi på olika lösningar pä detta problem. Dels gäller det, som vi ser del, atl slälla mark till förfogande för både ny perrnanentbe-byggelse och fritidsbebyggelse, dels och framför allt atl ge den bofasta befolkningen lånemöjligheter som är likvärdiga med lån för nybyggnad.

1 elt anlal reservafioner har vi uttalat oss för avveckling av vissa stödformer som vi i flera fall varil motståndare lill från början. Jag länker pä hyresrabatterna, äterflyllningsbidragen, nybyggnadsbidragen och ungdoms-slödet, som vi berör i reservalionerna 71, 72, 73 och 74, lill vilka jag yrkar bifall.

Fru lalman! När del gäller tillstyrkanderamen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse föreslog vi frän folkparliel alt ramen borde höjas lill 125 milj. kr., och del är med slor tillfredsställelse vi nu konstaterar atl majoritet uppnåtts för att plussa pä regeringens förslag med 15 milj. kr. i förhöjd ram.

I folkparliels molion Bo 223 har vi föreslagit all de s.k. lilläggslänen lill bostadshus yngre än 30 år inle längre bör ulgä, dvs. de bör upphöra den 1 juli 1989. Det gör vi därför all vi iror all ombyggnad av jusl della bosladsbesländ bör kunna ordnas genom andra länesystem. Vi föreslär även i detta sammanhang att en särskild ram för bidrag till lillgänglighdsskapande ålgärder med 10 milj. kr. bör skapas, så som vi föreslagil i vår motion.

Fru talman! I den allmänna skaltedebatlen talas i dag mycket om marginalskatteproblemaliken. Nu är del faktiskt sä all marginaleffekter finns på många områden, inle minst inom den flora av bidragssystem vi har i dag.

Ell sådanl är bosladsbidragen, som i dag kan ulgä lill vissa hushåll utan barn. Marginaleffekterna gör alt bidragen i mänga fall inle är av något slörre värde för ungdomar. Dessa bidrag bör därför kunna avskaffas den 1 juli i är.

All radon i bostäder ulgör en allvarlig hälsorisk är i dag väl känt. Likaså givetvis den oro som mänga drabbade husägare känner.

Ulskoltsmajorilden delar uppenbarligen denna oro och talar även om restriktivare inställning till radondollerhallen i våra bostäder. Vad som bekymrar oss i folkpartiet är all majoriteten för dagen inte vill vidta någon åtgärd, utan man hänvisar på gammalt beprövat sätt till det utredningsarbete som socialstyrelsen gör i samarbele med boverket.

Folkparliel vill gä raskare fram, och detta berör vi i reservation 103 där vi lycker all elt förslå steg bör las omgående för all redan nu förorda en sänkning av gränsvärden för all radonbidrag skall utgå. Vi nämner som ett tänkbart förslag atl gränsvärdet sänks till 200 Bq/m\ Vi anslår också 20 miljoner extra för delta ändamål. Jag yrkar bifall till reservation 103.

Fru talman! Utöver radonproblemet vill jag gärna peka pä ett annal problem som någol berörs i della digra belänkande och som också avser vad vi kallar sjuka hus.

Översynen av slödvillkoren för alla de småhusägare som drabbats av mögelskadeproblem måste enligt folkpartiets mening ske utan ytterligare dröjsmål. Della var vi eniga om i höslas. och jag ulgär ifrån alt riksdagsmajo-ritelen nu har samma uppfattning och därför siöder reservation 111, till vilken jag yrkar bifall.

Fru talman! Jag vill till slul yrka bifall lill samlliga de reservationer som folkpartister slår bakom saml i övrigt lill ulskoilels hemställan.

Anf. 10 KRISTER SKÅNBERG (mp) replik;

Fru lalman! Jag tycker del är viktigt all klargöra skillnaden mellan å ena sidan folkparliels och moderala samlingsparliels hållning när del gäller län vid köp av perrnanentbostäder och å andra sidan miljöparliels.

Vi har samma uppfattning sä långt att det är viktigt att den bofasta befolkningen fär samma möjligheter vid köp av befintliga hus som vid nybyggnad. Vi lycker dock inle alt man ytterligare bör öka trycket pä dessa orter, som är myckel attraktiva ur turistsynpunkl, genom alt slälla ytterligare mark till förfogande. Det tycker vi är en bakvänd åtgärd när det gäller all försöka skapa en bällre boslads- och boendemiljö för den bofasla befolkningen. Del skulle bara yllerligare öka lurislslrömmen lill dessa orter.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Information om besök av Sovjetunionens miljöminister/ordförande i slalskommittén för miljövård

Anf. 11 LEIF OLSSON (fp) replik:

Fru lalman! Krister Skånberg säger alt man inte skall öka trycket pä dessa områden. Del är precis della som denna debalt handlar om. Man vill inle ha de mörka fönslren i husen vinlerlid osv. Man vill all bostäderna skall förvandlas till årdrunlbostäder och inget annat.

Länebilden är då självklarl en viklig faktor. Där är vi lydligen överens.

En annan viktig faktor är atl man har tillgång till tomtmark för årdrunlbostäder. I mänga områden, l.ex. i mill hemlän, skulle man också kunna släppa fram yllerligare fritidsbebyggelse.

Anf. 12 KRISTER SKÅNBERG (mp) replik:

Fru lalman! Vi tror inle all det blir färre mörka fönster i dessa områden för atl man släller mer mark lill förfogande. De orter vi lalar om är redan i de allra flesla fall överexploaterade. Man bör inte ytterligare exploatera dem. Den mark som möjligen ytterligare finns kvar skall finnas för det fria fritidslivet.

Men. som sagt, del gäller all komma ät den här Höstermaneffekten pä olika sätt, så att de som egenlligen skulle vara permanentboende och deras barn och barnbarn får chans att bo på sina hemorter.

6 § Pä förslag av försle vice lalmannen beslöt kammaren kl. 14.22 alt avbryta ärendebehandlingen (forls. s. 36) och ajournera förhandlingarna till kl. 14.30, då dagens informalionsslund skulle börja.

7 § Förhandlingarna återupptogs kl. 14.30 under ledning av förste vice lalmannen.

8 t; Information om besök av Sovjetunionens miljöminister/ordförande i statskommittén för miljövård

Anf. 13 Miljö- och energiininisier BIRGITTA DAHL: Fru lalman! Förbindelserna med Sovjetunionen när del gäller miljövärds-området inlensifieras. I del multilaierala miljövärdssamarbdd deltar nume-

Prot. 1988/89:100 ra Sovjetunionen mer aktivt än tidigare. Bl.a. har man engagerat sig slorl i
20 april 1989 frågan om klimatförändringar. I Sovjetunionen spelar miljöfrågorna en

Informalion om besök av Sovjetunionens mil-jöminisier/ordförande i slalskommittén för miljövård

alltmer betydelsefull roll. Ett tecken på deras ökade politiska vikt var upprättandel av en slalskomrnilté för miljövård i slutet av år 1987. Vi får numera täta rapporler om all ökad hänsyn las lill miljöaspekter vid planering av induslriprojeki och liknande.

I de bilaterala förbindelserna mellan Sverige och Sovjetunionen spelar miljöfrågor en stor roll. En av de forsla arbdsgrupper som inrättades inom ramen för den blandade kornmissionen för ekonomiskl och lekniskt-vetenskapligt samarbele gällde jusl miljövård. Ett relaiivi omfattande tekniskt och forskningsinriktat samarbete pågår för närvarande. Genom detta samarbete har Sovjetunionen fått del av elt omfattande svenskl miljökunnande pä mänga områden. Även Ingenjörsvetenskapsakademien och Kungl. Vetenskapsakademien har miljöinriktade samarabelsavtal med Sovjetunionen.

Miljöfrågorna intog en central roll i diskussionerna vid ministerpresident Ryzjkovs besök i Sverige i början av 1988. Vid diskussionerna beslöts all inleda förhandlingar om ingående av ett regeringsavtal pä miljöområdet. Della bekräftades vid rnitl besök i Moskva några veckor senare, då jag också fick lillfälle alt fördjupa samtalen om miljöproblemen i våra bägge länder och diskutera hur det bilaterala arbetet skall läggas upp. Dessa förhandlingar är nu avslutade. Regeringen har i dag bemyndigat mig all underteckna detta avtal med Sovjetunionen i samband med besöket av ordföranden i statskom-mitién för miljövård, doktor Molrgun.

Doktor Molrgun avlägger elt Iredagarsbesök i Sverige med början torsdagen den 27 april. Under besöket kommer överläggningar all hällas pä miljö- och energidepartementet om en rad multilaterala och bilaterala miljöfrågor.

En överenskommelse om samarbele pä miljövårdsområdet kommer att undertecknas under besöket. I avtalet räknas en rad områden upp där samarbdd skall bedrivas. Vidare upprättas en blandad svensk-sovjetisk miljökommitté för all övervaka lillämpningen av avtalet.

Avslutningsvis vill jag nämna all i avlalel utsägs klarl all vi skall priorilera samarbetet i värt gemensamma näromräde. vilkel i praktiken innebär Sovjelunionens näromräde lill Östersjön.

Under senare tid har vi på miljö- och energidepartementet tagit emol flera besök från de balliska slalerna. Vi avser atl inom del nya avialds ram inlensifiera samarbdd med dessa republiker.

Anf. 14 ANDERS CASTBERGER (fp):

Fru lalman! Vi känner till ett anlal miljöproblem av väsentlig belydelse särskill i de balliska staterna. Del rör sig om fosforilprojektd i Estland, föroreningarna i Rigabukten och föroreningarna frän den kemiska fabriken i Olaine, som kommil att kallas för Lettlands Tjernobyl.

Gemensamt för de baltiska staterna är det s.k. allunionella projektet, som
de olika staterna var för sig inle har sä slorl inflylande pä. Del har t.o.m.
förekommit all Lettlands miljöminister har sagl sig vilja slänga Olaine-
32 fabriken, men det har inte varil möjligl.

Sveriges möjligheter till miljösamarbete med de balliska slalerna vilar också på de konlakler som statsrådet nu har redogjort för. Avser slalsrådel all även la upp de frågor som jag nyss exemplifierade vid de kommande överläggningarna?

Anf. 15 KAJ NILSSON (mp):

Fru lalman! Jag vill ställa en fråga som rör del bilaterala samarbetet. Frågan är visserligen inte sä stor, men den kan vara symboliskt viktig. Frågan gäller förekomsten av en ekoby, Sepulrov, som ligger 12 mil söder om Moskva, soin bedriver vetenskaplig forskning kring hur man skall kunna få alternativa lösningar. Det är genom en vän, som varil i kontakt med herr Goratjov på den hydrologiska anstalten i Moskva, som jag har fåll reda på detta. Jag tror att också statssekreterare Micael Mathson pä miljödepartementet känner till del här.

Kan man tänka sig att miljöministern är inlresserad av all stimulera ell utbyte - kanske inle pä officiell nivå, men mellan miljöorganisationer och liknande - även med ekobyar i Sverige i ett sådant samarbele?

Anf. 16 EVA GOÉS (mp):

Fru lalman! Statsrådet talade om ell utbyte med de baltiska länderna. Vi vet alt vår represenlanl i Litauen gärna vill att oberoende forskare frän hela världen skall inspektera Ignalina. Vid Ignalina har rnan hafl ungefär samma problem som man har hafl i Tjernobyl. Den förslå reaklorn är dålig, det har brunnit i den andra och man vill egenlligen bygga ul den iredje. Hur avser slatsrädd atl agera i det här frågan? Vilken insyn kan vi fä, eller hur kan vi i Norden hjäpas ål alt övervaka del hela?

Del har kommit lill min kännedom alt kärnkraftsavfall skall dumpas i Norra Ishavet. Vad vel slalsrådel om delta?

Anf. 17 Miljö- och energiminister BIRGITTA DAHL:

Fru lalman! Beiräffande Eva Goés frågor vill jag säga atl redan det avtal om informationsutbyte och samarbete för atl förebygga kärnkraftsolyckor som vi har med Sovjetunionen ger oss full rätt - en rätt som vi naturligtvis utnyttjar - all begära all informalion vi behöver om anläggningar i Sovjetunionen. Kärnkraflsinspektionen och strålskyddsinstitutet har ju i uppgift att företräda Sverige när det gäller dessa frågor. Jag har inte hört talas om det förhällande som Eva Goés log upp. Men vi kan ju kontrollera om del finns någon grund för dessa rykten. I så fall kommer vi nalurliglvis atl agera.

Till Kaj Nilsson vill jag säga all avtalet omfattar alla former av samarbete och syftar lill atl främja samarbetet mellan regeringarna, mellan myndigheterna, mellan vetenskapliga organisationer och mellan folkliga organisationer. Della avtal ger således ökade möjligheler lill den form av samarbete som Kaj Nilsson efterlyste.

Till Anders Caslberger vill jag säga all de frågor som han tog upp diskuterade jag med den sovjetiska regeringen vid min besök i Moskva i januari förra årel. Jag begärde dä svar på dessa frågor och jag följer dem forllöpande. Del är alldeles självklarl alt detta avtal och de ökade samarbels-

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Informalion om besök av Sovjelunionens miljöminister/ordförande i Slalskommittén för miljövård

?> Riksdagens protokoll 1988/89:100

Prot. 1988/89:100 former som vi fär-både direki med Moskva och med enskilda delrepubliker

20 april 1989 - förstärker våra möjligheter.

Informalion om besök av Sovjelunionens miljöminister/ordförande i siatskommiiién för miljövård

Om Sovjetunionen skall fullgöra sina åtaganden enligt Helsingforskonven-tionen, all halvera utsläppen i Östersjön lill 1995, så är det jusl i de balliska republikerna och i Leningradomrädd som myckel kraftfulla insatser behöver sällas in. Del är inle minsl för alt förbällra de gemensamma insatserna som jag anser atl vi gemensamt bör välkomna detta steg i samarbetet som avtalet innebär.

Anf. 18 EVA GOÉS (mp):

Fru talman! Del är bra alt en dialog har öppnats. Jag fick också höra av denna forskare, fysiker från Litauen, att de gärna ville ha all informalion som vi har i Sverige om Tjernobyl. De hade väldigt lilel informalion om vad som hände efter Tjernobyl, och de kände sig oinformerade. Jag vill därför höra med Birgitta Dahl om vi har en sådan dialog att vi kan ge dem värt material, och i sä fall när och hur.

Anf. 19 PER GAHRTON (mp):

Fru talman! Jag skulle vilja komplettera frågeställningen kring fosforit-brylningen i Estland litet grand. Miljöministern nämnde här alt hon också har åberopat Helsingforskonvenlionen. Det har hävdals, vad jag kan minnas, frän svensk sida alt dessa planer skulle ha skrinlagts.

När jag var i Tallinn och Moskva för några veckor sedan fick jag lilel mera blandade uppgifler. Från de grönas sida i Estland sade man att fosforilbryl-ningsplanerna forlfarade är akluella. Ordföranden i högsta Sovjets utrikesutskott, Vadim Zagladin, svarade att frågan är fryst, och del finns varken positivt eller negativt besked. Han sade vidare atl alla behöver fosfat för jordbruket.

Mot bakgrund av della undrar jag om Birgitta Dahl har någon kompletterande informalion om sakläget, jag undrar också om hon har några planer pä att la upp detta yllerligare med de sovjetiska företrädarna för atl få ännu klarare besked.

Anf. 20 ANDERS CASTBERGER (fp);

Fru lalman! Jag ställde en fråga angående bl.a. fosforilprojeklen, sulfitfabriken och Olaine-fabriken. Av statsrådet fick jag svaret atl del togs upp redan vid en tidigare överläggning. Min fråga gällde emellertid om slalsrådel avser all la upp frågan vid de kommande överläggningarna. Den frågan får väl kvarstå, och vi får se vad svaret blir.

Vid de tidigare överläggningarna hade slatsrädd begärt dl svar, sade hon. Vi fick emellertid inte reda pä vad del blev för svar frän Sovjetunionen. Eftersom slalsrådel menar atl hon följer frågan mycket intensivt så måsle det väl ha kommit något svar vid del här laget i alla fall. Det skulle vara myckel inlressanl all fä ta del av det.

Anf. 21 Miljö- och energiminister BIRGITTA DAHL:

Fru lalman! Del svar jag fick var alt man skall stoppa fosforilbrylningen. Eflersom jag också har nåtts av dessa delvis motstridiga uppgifler fortsätter vi att slälla frågor om detta. Jag kommer självfallet också all göra del vid mina samtal med den sovjetiske miljöministern.

Detta är också det besked jag har gett till företrädare för miljöorganisationerna i de tre baltiska republikerna, när de har besökt mig och när vi har lalal med varandra.

En annan fråga som dessa företrädare tog upp - som sammanfaller med Eva Goés fråga - är an de ansåg sig ha dålig informalion om miljöskadorna i sill egel land. Jag berättade då för dem all del finns offentlig information tillgänglig om utsläpp i både luft och vatten, när det gäller den redovisning vi är tvungna att lämna enligt Helsingforskonvenlionen och del inlernalionella lAEA-avtalel. Jag har lovat alt ge dem all den informalion vi har lillgänglig. Jag har ännu inte hunnil posta brevet - del var bara några dagar sedan vi träffades. De kommer således atl få hjälp från Sverige med atl få detaljerad information om miljötillståndet i sina egna länder.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Information om besök av Sovjelunionens miljöminister/ordförande i statskommittén för miljövård

Anf. 22 PER GAHRTON (mp):

Fru lalman! Jag är tacksam fördel svar jag fick. Jag skulle dock vilja vidga perspektivet något.

När jag var i Sovjet använde man från sovjetisk sida - dock inte officiell sida - uttrycket kalastrof om den lolala miljösituationen i Sovjetunionen, med hänvisning lill sjöarna som torkar ut och alll del andra som delvis är känt här. Detta uttalades i sovjetiska tidningar, bl.a. den slora tidningen Literaturnaja Gazeta, av de ryska och baltiska gröna och av många sovjetiska författare. Jag undrar om Birgitta Dahl har någon möjlighet atl ullala sig i vilken mån hon genom sina kontakter har en uppfallning om hur allvarlig silualionen över lag är i Sovjetunionen när del gäller miljön.

Anf. 23 Miljö- och energiminister BIRGITTA DAHL;

Fru talman! Situationen är mycket allvarlig. Jag kan dessulom svara Per Gahrton att officiella ryska förlrädare med minislerpresidenl Ryzjkov i spetsen använder samma ullryck, nämligen kalaslrof, om vissa särskill häri belaslade områden, vare sig del gäller industrisläder eller sjöar som hotas av utlorkning. Della har också anförts som moliv för atl l.ex. slänga fabriker och ändra beslul i en rad vikliga frågor. Man lar ytterst allvarligt på situationen, och talar numera mycket öppel om den. Man är också angelägen om tekniköverföringar, dvs. kunskap om vilka goda alternativ som kan användas. Man gör sig heller inga illusioner om att del skulle vara särskill län att reda ut detta, ulan tar delta tvärlom som den slora utmaningen för dagens generation i Sovjetunionen.

De samtal vi för är således myckel öppna. De avtal som nu undertecknats och del samarbele som nu byggs ut gör det möjligl all understödja den processen. Det kommer vi atl göra från svensk sida, sä längl vi har förmåga.

Överläggningen var härmed avslutad.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag lill bostadsförsörjningen m.m.

9 § Anslag till bostadsförsörjningen m.m.

(forts, frän s. 31)

Anf. 24 MAGNUS PERSSON (s);

Fru lalman! I bostadsutskottets belänkande nr 7 behandlar utskottet förslagen i budgetpropositionen om anslag till bostadsförsörjningen, proposition 1988/89:79 om ändrade regler för räntesubventioner för hyres- och bosiadsrältshus saml proposition 1988/89:89 om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån m.m. I belänkandet behandlas, dessutom ett åttiotal motioner hell eller delvis.

Fru talman! Regeringens förslag tillstyrks av utskottet med dt enda undantag. Det föreslås atl den s.k. lillstyrkanderamen för kullurhisloriskl värdefull bebyggelse skall vidgas med 15 milj. kr. med anledning av regeringens förslag. Det är ell tillmötesgående av dl folkpartiförslag. Med anledning av vad som i budgetpropositionen förordats beiräffande förnyelsebidragen föreslår utskottet ett fillkännagivande om stöd till åtgärder i bostadsområden med sociala problem m.m. Dessutom förordar utskottet, med anledning av vad som i budgetpropositionen redovisas och i en socialdemokratisk motion förordas, ett tillkännagivande om metoden för beräkning av låneunderlag.

Förslag på ytterligare sex tillkännagivanden ges. Det gäller:

- parlamentarisk insyn i del fortsatta ulredningsarbdd avseende bosiadspoliliken,

- låneandelen för vissa bostadsföretag,

- ramarna för beslut om ombyggnadslän,

- ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar,

- överväganden om bostadsbidrag lill hushåll utan barn samt

- slödet till konstnärlig utsmyckning.

Pä egel initiativ förordar utskottet dessutom ell fillkännagivande om reglerna för den s.k. förvärvslångivningen.

Till belänkandel har fogats inte mindre än 123 reservationer och sex särskilda yttranden. Vi socialdemokrater i utskottet har reserverat oss pä en enda punkt, lill förmån för dl tillkännagivande om all regeringen skall ges bemyndigande atl se över reglerna för ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar.

I övrigt är de borgerliga partierna ganska splittrade. Centern, moderaterna och folkpartiet är ense om all fondering i skattebefriade underhållsfonder skall finnas. Vpk vill genomföra ett molionsförslag om investeringsavgifier genom förelag. Del vill även centerpartiet. Miljöpartiet har förslag som rör det ekologiska byggandet.

Fru lalman! Del är i korthet den flora vi i dag befinner oss i. Del är elt fåtal reservationer som de tre borgerliga partierna gemensamt kunnal enas om. Det är kontentan av de borgerligas valsamverkan. Folkpartiet och moderaterna faller ofta i varandras armar. De två partierna präglas av en samstämmighet atl fjärma sig från de sociala målen och den sociala bostadspolitiken.

Majoritelsskrivningen präglas alltjämt av alt den sociala bostadspolitiken

ligger fast. Det är tryggt att veta. Del finns vissa orosmoln på vår himmel. Vi är medvetna om att koslnadsulveckhngen är oroande hög. Det är inte bara Stockholm och övriga storstadsområden som nu visar en uppåtgående prismässig Irend som inger oro.

En annan viklig fråga är självfallet bostadsbristen. Här har kommunerna ett stort ansvar atl bygga flera bosläder och att bygga borl bostadsbristen.

Den mest alarmerande komponenten är atl priserna på material har stigit. Materialsidan präglas i dag av långa leveranstider och knapphet på vissa produkter. Här har vi en flaskhals, som både bromsar byggandel och höjer ~ koslnaderna. Den av regeringen framlagda proposilionen om all nordiskt .byggmaterial skall-komma svensk byggindustri lill hända är bra. Vi öppnar därmed gränserna för våra nordiska grannar. Delta bör på sikt samiidigi ge en dämpning av priserna och leda lill att de långa leveranstiderna förkortas.

Så sent som i början av denna vecka träffade regeringen en överenskommelse med Byggentreprenörföreningen. Det är bra. Vi får nu hoppas och tro all den frivilliga överenskommelsen respekieras och följs av berörda parter. Den överenskommelse som träffats mellan departementet ä ena sidan och byggentreprenörerna å den andra skall nu utformas av en gemensam kommitté, som närmare skall precisera de överenskomna riktlinjerna. Det finns onekligen vissa inslag som andas optimism i denna överenskommelse. Byggarna garanterar att de skall avsätta tillräcklig produktionskapacitet för all klara del snabbi växande behovel av bosläder. Byggkostnaderna skall inte öka mer än inflationen. Kommunerna skall medverka i processen på elt hyggligt säll. Del gäller nu bara all se till atl parterna ute i landet, byggarna och kommunerna, släller upp pä delta.

Jag vill i detta sammanhang också påminna kammarens ledamöter om all del är och förblir kommunerna som har huvudansvard för atl bygga bostäder. Det är och förblir kommunerna som har del lagfästa ansvarel för att kommunens medborgare ges rätten till en boslad. Del är riksdag och regering som sätter ramarna och via räntesubventioner ger kommunerna möjlighet all bygga borl bostadsbristen.

Fru talman! Del är viktigt att vi dä och då påminner varandra om de olika roller kommuner, riksdag och regering spelar i den bostadspoliliska debalten.

Vi kan konstatera atl vi det senaste årel har ytterligare ökat produktionskapaciteten. Preliminära beslut för lån till drygl 60 000 bostäder 1988 är nu klara. Detta kommer självfallet alt ge utslag 1989 och 1990.

Det har bitvis varil svårt i portgången, men nu börjar det atl lossna pä allvar. Jag vill gärna ge regeringen och bosladsministern en eloge för de ålgärder som vidtagits den allra senasle liden. Della visar också alt del är rikligt och rätt att bromsa om- och tillbyggnader, de s.k. ROT-projeklen.

Dagens siffror är en bekräftelse på atl vidtagna ålgärder nu börjar ge resultat. Nybyggnadsprogrammet ökar på bekostnad av ROT-programmet. Det är bra.

Fru lalman! Vi är nu på väg alt förverkliga ell halvmiljonprogram för bostadsbyggandet inom en relativt begränsad tidsperiod.

Det har höjts och höjs röster i dag också för att man skall öka byggandel. Vi som har sysslat med bosladspolilik under en längre tid vet all del med

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag lill bostadsförsörjningen m.m.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag lill bostadsförsörjningen m.m.

olika lidsintervaller råder stor efterfrågan och även i vissa lägen överskott.

Fru lalman! Spåren förskräcker. Jag länker dä närmast på den deball som vi mön när det gäller miljonprogrammet. Vissl gjordes del misslag, som vi nu i efterhand fär betala dyrt. Men glöm inte, mina damer och herrar frän oppositionens sida, atl ni också har elt ansvar! Många minns vi kravel som ställdes då, precis som det har ställts i dag i kammaren från denna talarstol; Bygg flera lägenheter! Bygg flera hus! Självfallet kräver de bostadslösa all fä en boslad.

Jag skulle emellertid vilja ge oppositionen del rådd i dag att vi, när vi inom en framlid kanske äler slår där med lomma lägenheter, skall minnas våra tidigare krav. Jag är alldeles övertygad om atl vi kommer att fä uppleva den situationen igen. Mill råd - detta är en ulslräckl hand - lyder: Ta dä ert ansvar för tidigare krav! Ställ upp och medverka lill all resurser skapas, så all vi kanske under en övergångstid får möjlighet att skapa utrymme för atl bygga lägenheler all ha på lager.

Ibland har vi lätt för all glömma den snö som föll i fjol. Jag vill redan i dag flagga för all oppositionen i ökad omfattning bör känna sill ansvar. Vi kan alla lära av våra misslag.

Vad vill oppositionen? Som jag inledningsvis sade, har man mycket svårt all enas. Någol borgerligt alternativ lill en gemensam bosladsslralegi finns inle. Det är bra, inle minsl för de boende. Delta noterar vi med tillfredsställelse.

Del råder inget tvivel om atl cenlern är betydligt närmare oss socialdemokrater, jämfört med hur man förhäller sig lill moderaler och folkpartister. Jag vill gärna ge cenlern en eloge för all ni har hållil slällningarna. Del finns vissa övertramp, där jag tycker all ni har hamnat i fel fälla. Men okej, lill del skall jag återkomma senare.

Folkparliel och moderalerna har en målmedveten strävan all kasta loss och kasta sig över hyresgästerna, deras organisationer osv. Vi säger nej lill della. Vi vill slå vakl om hyresgäslrörelsen och dess organisation. Vi tycker att den gör ell finl jobb. Tillsammans med den skall vi klara en bättre boendemiljö både inomhus och utomhus.

Både moderaler och folkparlisler vill avveckla dagens byggnadsreglerande ålgärder och samiidigi försäkra sig om all del framdeles inle skall komma några andra sådana. Bertil Danielsson lalade om paragrafdjungel och överförmynderi. Del som har framförts från lalarstolen i dag är del gamla klassiska moderala resonemangel. I delta sammanhang har cenlern anvisat en, enligl milt förmenande, någol smakligare modell. Jag länker då pä den s.k. invesleringsavgiflen på kommersiella byggnader. Del är ingen hemlighd atl vi inom socialdemokratin lidvis har diskuterat en sådan. Vi fann emellertid i slutomgången att detta föll. Vi valde en annan modell.

Moderaternas klagomål på planhushållningspoliliken känner vi igen. Man lalar om byråkrafi och regleringar. Man lalar om valfrihel. Valfrihel för vem? Folkpartiet instämmer i stort sett i dessa tankegångar. Moderaterna och folkpartiet är i princip lika goda kälsupare. Här slär Bertil Danielsson, moderaternas företrädare, i lalarstolen och ordar vitt och brell. Liknande formuleringar har Erling Bager, ibland närmasi ell eko av Bertil Da-nielssson.

Båda partierna vill avveckla kostnadskontrollen vid beviljande av bostadslän. Vad skulle della innebära? Vad skulle avvecklingen av ungdomsbostads-stödet innebära? Moderaterna vill dra in närmare en miljard - en miljard kronor, fru talman - på bostadssektorn. Vad skulle detta innebära för de boende? Folkpartiet ligger litet lägre, men man vill även här nafsa moderalerna i byxbenen, för att visa vad man kan. Man talar i varje fall om belydligt lägre belopp.

Fru talman! Jag irodde faktiskl all oppositionen skulle avvakla den tillsatta enmansutredningen. Bengt Owe Birgersson har ju fält regeringens uppdrag att komma med förslag i frågan. Av direktiven framgår att han bl.a. skall studera bosladsfinansieringssystem, neutralitet mellan olika upplätelseformer och fördelningen mellan de generella slödformerna. 1 ulredningen skall också belysas hur en skattereform påverkar förutsättningarna för atl uppnå de bostadspoliliska målen. Här finns en rad omständigheter som bör belysas i sammanhanget.

Jag har tidigare fält en rad frågor om vad jag anser om skattepolitiken. Ärade kammarledamöter, del föreligger inle någol förslag. Del finns olika PM. Läl oss la den deballen och den diskussionen när skalleförslag föreligger. Dessulom kommer det fortsatta utredningsarbete som Bengt Owe Birgersson gör atl ske under viss parlamentarisk insyn, mina damer och herrar. Där kommmer självfalld också frågan all diskuteras.

Jag efterlyser alltså en mer nyanserad och konstruktiv deball från oppositionens sida. Det var dl herrans liv när regeringen kom med sitt besparingsprogram strax före jul. Var lilel mer lågmälda, kanske litet mer konsekventa i ert uppträdande! Vi kanske skall se bostadspolitiken i ell längre tidsperspektiv och förhoppningsvis närma oss varandra. Lilel mer ödmjukhet och respons skulle man gärna vilja ha.

Fru talman! Moderaternas och folkpartisternas förslag är en flykt borl frän målen om en social bosladspolilik. Jag kan lugna Bertil Danielsson med atl vi inte kommer alt ändra färdriktningen. Pä en punkt kan jag hålla med Bertil Danielsson, nämligen atl vi inle skall la professor Bo Söderslen ad notam. Jag kan inslämma i del fidigare sagda. Vad professor Bo Söderslen säger om bostadspolitiken, fru lalman, är inle förankrat i den socialdemokratiska riksdagsgruppen eller i den socialdemokratiska gruppen i bosladsutskotlel.

I propositionen finns dl förslag om direklverkande elvärme. De nybyggnadsregler som trädde i kraft och fär tillämpas från den 1 januari 1989 innehåller en rad höjda krav på energihushållning. Förslaget i propositionen innebär i princip alt direklverkande elvärme skall försvinna. Boverket har fåll i uppdrag atl utreda förslaget, och del är tänkt all förslaget skall träda i kraft den 1 juli.

Jag hade väl trott, och många med mig, att detta förslag skulle välkomnas. Del blev ingalunda sä. Moderaterna har en målmedveten strävan att bygga fasl oss i elberoendet. Folkparliel vill inle vara sämre och angriper oss för en regleringspolitik. Jag beklagar all folkpartiet här inle kan fullfölja sina tidigare intentioner. Hur tänker Erling Bager klara situationen när del är 20 till 25 grader kallt en vinterdag? Familjefadern eller hustrun kommer hem och slår på spisen och de element som folkpartiet sä välvilligt har talat om. Varifrån skall energin lill dessa spisar och element hämtas? Tänk över

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

A nslag lill bostadsförsörjningen m.m.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag till bostadsförsörjningen m.m.

situationen och var inte alltid så opportunistisk när regeringen kommer med förslag, vilket har krävts under en lång rad år.

Fru talman! Till sisl vill jag något kommentera den reservation som vi socialdemokrater har fogat till betänkandet. I reseryation 38 angående ombyggnadslån vid lägenhelssammanslagningar har vi socialdemokrater hamnal i minorild. Vi delar den uppfattning som förs fram i de aktuella motionerna, dvs. atl det är angeläget atl behålla elt ulbud av billiga smålägenheter. Men vi är inle beredda all sorn majoriteten förorda elt idiotslopp, ell lolalslopp, för ombyggnadslän som omfattar vissa lägenhelssammanslagningar. Det finns en rad olikheter ute i de olika kommunerna. Det finns forlfarande kommuner som har problem med oulhyrda lägenheter, problem som ofta är föranleddaav en sned lägenhdssammansättning. Vilkel råd vill Erling Bager och hans kollegor ge lill de kommuner där del finns smålägenheter och en familj söker en slörre lägenhet?

Fru talman! Vi är långl ifrån säkra all majorilden har räll. Problemel är svårl, men jag skall inle vara en domare. Vi socialdemokrater anser atl det är lämpligt och motiverat att man i bostadsdepartementet i lugn och ro fär gå igenom frågan om lägenhelssammanslagningar och förutsättningslöst titta pä problemen.

De spår som finns förskräcker. Det finns många ombyggnadsprojekl där en sammanslagning av vissa smålägenheter är närmasi en förutsällning för alt projekiei eller projekten skall kunna ros i land.

Vi socialdemokrater vill också vara restriktiva. Men regeringen bör ges bemyndigande atl ändra på gällande författning. Det kan regeringen göra snabbt, om den fär delta bemyndigande. Regeringen besitter ändå den samlade kompetensen och har en överblick över situationen. Jag beklagar alt vänsterpartiet kommunisterna har hamnal tillsammans med de borgerliga i en ohelig allians. Man kan självfallet fråga sig varför. Del är svårt atl entydigt uttala sig om utskollsmajoriietens skrivning. Men, fru talman, den modell majoriteten har valt vill vi socialdemokrater inte vara rned om.

Till della belänkande finns fogat inte mindre än 123 reservationer. Jag och många med mig efterlyser atl oppositionen kunde ta sig i kragen och fundera över om man även framdeles skall reservera sig när det gäller alla små detaljer. Borde inle även vi i bosladsutskotlel kunna reservera oss endasl i de slora principiella frågorna? Därmed minskar man pä anlalel reservationer. Vi i bosladsutskotlel behöver inte nödvändigtvis alltid flagga med alt vi har flest reservationer i våra betänkanden och pä så säll irölla kammaren med ulökal arbele under vårsessionen. Jag hoppas all vi har lärl oss lill näsla är och all de slora ideologiskt avskiljande linjerna utkristalliseras och debatteras i kammaren.

Fru lalman! Jag har i denna debatt lyssnat intensivt efler nya uppslag och idéer. Del finns ingel nytt. Tyvärr är del gammal skäpmal. Jag hinner inle bemöla alla reservationer, men jag ber all få markera en principiell ståndpunkt. Några reservationer skall jag ändå besvara.

Moderaterna säger atl fribyggen är lösningen. Mina vänner, bosladsulskolid har åkt land och rike runt. Vi har l.ex. varit i Uppsala. Frihyggandel i Uppsala blev varken billigare eller bällre. Bertil Danielsson säger all del finns en snårskog som tätnar. Där finns ell överförmynderi, men valfrihelen

skall få öka, del finns en tröghet, saker är krångliga och ineffektivitet präglar bostadsmarknaden. Mina vänner, della är all överdriva. Jag lycker att man skall använda litet lugnare ord i denna debalt.

Folkpartiet säger att bostadsrätten är allena saliggörande. Erling Bager anklagar socialdemokraterna och säger all del är socialdemokraternas fel alt alla smålägenheter har sammanslagits. Hur mänga lägenheler slogs samman under Birgit Friggebos tid som bosladsminisler i detta land?

Mina vänner! Agne Hansson, ulskoltets värderade ordförande, sade all del hade skett en posilionsförskjulning. Jag vel inle vad han grundar del uttalandet pä. Agne Hansson säger atl regeringen är passiv och handlingsförlamad osv. Jag tycker faktiskl all regeringen pä senare lid har ageral i en rad frågor som har utgjort en flaskhals för bostadssektorn. Vi skall då vara så pass generösa atl vi kan säga all del är bra.

När del gäller ROT-programmet tror jag atl del som gjordes var räll och rikligl, nämligen att regeringen ströp ROT-programmet för atl kunna öka nyproduktionen. De siffror som finns i dag är bra och gynnar den som söker en boslad.

Jag fick en fråga av utskollels ordförande angående om- och tillbyggnad av ålderdomshem. Självfallet ligger riksdagens beslul fasl i enlighet med den skrivning som finns på s. 46 i bostadsutskottets betänkande.

Fru lalman! Jag tror atl jag har besvaral den fråga jag fick från Jan Slrömdahl om skatter. Eflersom del inte ligger något skalteförslag pä riksdagens bord går del inle atl besvara skattefrågor i dagens debatt.

Fru lalman! Jag yrkar bifall lill hemställan i utskottets betänkande med undanlag för mom. 42, där vi socialdemokrater har en reservation.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag lill bostadsförsörjningen m.m.

Anf. 25 FÖRSTE VICE TALMANNEN:

Jag får meddela all anslag nu har satts upp om all della sammanträde skall fortsälla efter klockan 19.00.

Anf. 26 AGNE HANSSON (c):

Fru lalman! Magnus Persson oroar sig för bostadsbristen och för kostnadsutvecklingen. Det är ju glädjande. Samiidigi säger Magnus Persson all regeringen har gjort tillräckligt. Men då skulle vi naturligtvis inte ha hafl den situation som vi nu har. Jag slår kvar vid min krilik alt regeringen i grundfrågan agerar alldeles för lamt. Men jag är också villig all ge positiva omdömen på de punkter där det har skett saker och ting. Hiltills har del i ord sagts en del om vissa saker som jag berörde i mill inledningsanförande. Men när del gäller grundproblemet är handlandet forlfarande alldeles för lamt.

Den vidgning av den nordiska marknaden för byggmaleriel som skall ske och den överenskommelse som har träffats med byggbranschen denna vecka är de inilialiv som den socialdemokratiska regeringen hittills har tagit för all försöka slyra borl resurser frän ell ohämmat konlorsbyggande och från en pågående koncenlralion som blir alll värre när bosladsbrislen och koslnaderna ökar.

Del är ändå posilivl all riksdagens socialdemokraier är oroade i denna situation. Jag upprepar min fråga hur länge socialdemokraterna skall acceplera alt kraftfulla åtgärder inte vidtas på delta område.

Prot. 1988/89:100 20apriil989

Anslag lill bostadsförsörjningen m.m.

Invesleringsavgiften har diskuterats, men man har vall en annan modell säger Magnus Persson. Vilken modell har man vall?

Del är vikligl att komma ihåg de krav som ställs från oppositionens sida, sade Magnus Persson. Med del menar han all vi måsle komma ihåg alt vi nu kräver ökat bostadsbyggande men att det om några år kan stå tomma lägenheter. Jag är beredd all föra ell sådant resonemang. Del handlar här om all föra en långsiktig konsekvent politik i dessa frågor. Därför vill vi angripa i första hand grundproblemet, koncentrationen. Hade vi en mera balanserad ulveckling över hela landel, då hade vi inle den utmärkt markerade situationen med de slora bristerna i de överhdlade områdena. Därför vill vi poängtera de näringspolitiska och regionalpoliliska ålgärderna, som främjar den regionala balansen. Därför vill vi stimulera småförelagsamheten för all få flera verksamma företag inom byggbranschen, vilkel ökar konkurrensen och flexibiliteten och håller priserna nere. Därför vill vi också atl vi skall föra en balanserad ekonomisk polilik som håller inflalionen i schack, sä alt inle ränlorna går upp och bostadssubventionerna stiger. Därför kräver vi all man skall se över konkurrenslagstiftningen. Del är för närvarande en betydande volymkoncentration bland småhusfabrikanterna i det här landel. De stora försöker lägga under sig de små genom uppköp. Allt detta leder till ökad koncentration, som förvärrar den problemsilualion som vi har och gör all vi glider längre och längre in i en kris.

Vi från cenlerns sida har efterlyst grundläggande politiska kraflålgärder. Del frestar nalurliglvis på alt införa styrmedel av olika slag. I slällel väjer man för sådant, går till byggbranschen och gör en överenskommelse. Fär jag fråga: Vad finns det för bindande styrmedel frän regeringens sida? Vad händer? Vad har man för maktmedel att ta till om inle överenskommelsen följs från branschens sida? Om del vore sä enkelt alt med en lös överenskommelse som inle har någon juridisk verkan i elt enda huj få ner den galopperande prisutvecklingen, varför har man inte gjort del tidigare? Under de senaste två åren har ju priserna höjts, sländigl accelererande, mellan 30 och 40 %.

Slulligen ell par ord om sammanslagningar av lägenheter, som alltså har med byråkrati alt göra. Eftersom Magnus Persson är oroad över bristsituationen, är jag lilel förvånad över atl han inle är beredd alt ta lill vara den resurs som finns för atl fä ett tillskoll av lägenheler. Min grundkritik kvarstår alltså, och jag vill fråga: Hur länge är socialdemokralerna. som ändå är konslrukli-va i ulskollel, beredda atl acceptera att det inle görs någoniing ål grundproblemen?

Anf. 27 BERTIL DANIELSSON (m):

Fru lalman! Magnus Persson rikiade i all ödmjukhd en rad uppmaningar till oss i oppositionen. Dem lar vi tacksamt emol. Särskill ett av dessa råd vill jag verkligen la fasta pä. Magnus Persson sade så här: Lär av våra misstag. Del är ungefär vad vi har gjort. Del är bl.a. della som lar sig ultryck i alla reservationer, som i och för sig är väldigl mänga. Var sä säker, Magnus Persson, all vi försöker lära av era misslag!

Bygg fler lägenheter, påslås vi ha sagt. I mitt huvudanförande sade jag atl vi inte når balans på bostadsmarknaden endast genom att bygga fler

lägenheter. Vi måste öka rörligheten. Della finns all läsa i vår reservalion. Del kanske bör uppmärksammas.

Sedan lill de ökade boendekoslnaderna, som del nu signaleras om. Där är tydligen Magnus Persson förbjuden att yttra sig; det är väl en alllför het potatis. Låt mig bara erinra om all när vi frän moderat sida föreslår ändringar som kan leda lill någon marginell höjning av boendekostnaderna, då raseras genast den sociala bostadspolitiken. Men när det rör sig om höjningar pä mellan 10 och 20 % pä ett bräde ulöver de normala höjningarna, lar inte Magnus Persson avstånd och vill inte deballera. Men del kanske är ett besked som har ell värde i sig.

Man kan konstatera att de problem som även Magnus Persson erkänner finns pä bostadsområdet främsl härrör sig frän brister i kommunernas ansvar, som ju har huvudansvaret för bostadspolitiken i vårt land. I nästa mening berömmer sig Magnus Persson över alt det nu är på väg att bli bällre. Dä är det av någon anledning regeringens förljänsl. Del ser ul som en lanke!

Jag vill vidare ha ell klarläggande pä en punkt. Del var sä många små råd som vi fick all jag inte hann atl nolera, men det Magnus Persson talade om all bygga bosläder pä lager. Vad menar Magnus Persson med del?

Majoritetens förslag om all förbjuda sammanslagning av lägenheler är inte något utslag av slelbenlhel. Tvärlom ger del möjligheter att anpassa utbudet efter de behov som finns. Över huvud taget är våra förslag inte något utslag av atl vilja slyra slell och byråkratiskt. Tvärlom vill vi öka friheten all använda även andra meloder än slyrande regler.

Slulligen vill jag, fru lalman, undersiryka vad Agne Hansson sade om ålderdomshemmen, all del är viktigt atl riksdagens rikllinjer och de beslul som riksdagen har fallai när del gäller ombyggnadsverksamheten verkligen fullföljs och omsätts i praktiken. Det tycker jag att alla borde ställa upp pä.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag lill bostadsförsörjningen m.m.

Anf. 28 ERLING BAGER (fp):

Fru lalman! I mitt huvudinläggsade jag all del är viktigt att man församma polilik efler valet som före valet. Magnus Persson tycker all man skall tänka efler. Just det försökte jag peka pä. Ryckigheten i den socialdemokratiska bostadspolitiken visar sig gång pä gäng. Vad värre är: man har lurat väljarna, gäll ut och angripit andra partier och försöker nu låtsas som om man för en annan lyp av politik. Då säger Magnus Persson: Och så blev det dl väldigt liv när socialdemokraternas politik presenlerades en månad efler valet. Det är klarl atl del blir liv. Jag lycker atl det är Magnus Persson som skall länka efler ordentligt.

Det talas om olika roller i bosiadspoliliken. Jag påpekade i mill inledningsanförande alt kommun och stat spelar olika roller. Det är viktigt atl nolera denna rollfördelning.

Jag sade i mill anförande all alla misstag som gjorts inom bostadspolitiken inte kan lastas på regeringen. Jag har gjort en noggrann ålskillnad i del avseendel. Men vi har frän flera partier brännmärkl regeringens passivitet inom bostadspolitiken, dess förkärlek för olika typer av regleringar saml ryckigheten i bostadspolitiken.

Pä några punkter har den nye bosladsministern kommil med positiva saker. Det gäller då det som är omnämnt här - en vidgad byggmaterialmark-

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

A nslag lill bostadsförsörjningen m.m.

nad i Norden och överenskommelsen med byggentreprenörerna. Det är klarl alt man nu vill avreglera en del. Man lar några steg i den riktning sorn vi i folkpartiet har föreslagit.

Överenskommelsen med byggentreprenörerna innebär också all rnan skall släppa litet på plan- och byggmonopold. Del skall vara dl enklare förfarande, sä alt del blir möjligl all bygga effeklivare och billigare.

Vi i folkpartiet vill stärka hyresgästernas inflylande i det hus som de bebor. Det är vikligl, och del gäller exempelvis när del är fråga om ombyggnadslän. Vidare lycker vi all det är vikligl atl låla dem som bor i dl hus få ell ökal inflylande. Del är ju inle bara det slora distriktet inom Hyresgästföreningen som skall ha ell inflytande.

Dessutom tycker vi all del är vikligl all hyresgäsler i en fastighet får ökade möjligheter till förköp om fasligheten skall säljas. Vi har föreslagil en förstärkning här, som framgår av våra reservationer.

Vi vill ha en ändrad reavinstbeskatlning. Därmed skulle rörligheten på bostadsmarknaden underlättas.

Magnus Persson ställde en fråga lill mig om direklverkande el. Jag skall gärna upprepa folkpartiels ståndpunkter, även om de är ganska klart beskrivna i vår reservalion i delta sammanhang.

Vi vill inte ha ett idiotstopp för direklverkande el - men del kan bli resultatet av den polilik som nu förs. Jag har varil pä energisymposier som anordnats runt om i landet, senasl i höslas i Kolmården. Då träffade jag eldsjälar som pekade pä atl man vill bygga om fastigheter. Man vill installera jordvärmepumpar osv. Man kan kanske läcka upp lill 85 % av energibehovet med det nya systemet när del gäller uppvärmning av en faslighet. Men ibland behövs del en reserv. Då är del ypperligt om del finns dl lilel utrymme för direklverkande el. Jag är dock rädd för att den politik som socialdemokraterna har föreslagit kan bli den tuva som så all säga väller ett helt projekt när det gäller ombyggnad av fastigheter. De som överväger alt salsa pä förnyelsebara uppvärmningssystem för villor vägar nämligen kanske inte la det språnget, eftersom de ser alt systemet inte helt räcker lill. Därför varnar vi för en politik som leder lill elt tvärstopp, och värt avdragsyrkande beror just på den fara som jag här har talat om.

Jag fick också en fråga om smålägenheterna. Givelvis har jag, Magnus Persson, myckel noga lagil reda på hur många smålägenheter som har slagits ihop lill slörre under årens lopp. Frän riksdagens ulredningsljänsl har jag fäll en förteckning som visar alt sådanl här förekom även under den borgerliga regeringsperioden. Men man försökte bromsa ned. Man såg nämligen farorna och drog slutsatsen alt man måste försöka vrida om politiken.

År 1982 blev ca 5 600 lägenheter ombyggda lill slörre lägenheler. Men 1982 steg siffran lill hela 9 000 lägenheler - alltså en radikal höjning av antalet smålägenheter som slogs ut till slörre lägenheter. Vi har hela tiden arbetat pä förslag i syfte all stoppa den utvecklingen. Nu har vi lyckals, för nu har vi fåll vpk med oss.

Nu säger Magnus Persson; Vi kan väl vänla på bostadsdepartemenlel. Det gäller att i lugn och ro utreda delta. Men dä vill jag fråga: Vad har ni sysslat med under alla dessa är? Vi har varje år sedan 1982 lagl fram förslag i della sammanhang. Förhoppningsvis kommer något all ske genom den omröstning som äger rum här i riksdagen senare i dag.

Slulligen något i fråga om ålderdomshemmen. Agne Hansson tog också upp den saken. Man måste trycka väldigt myckel på att vi måste slå vakl om ålderdomshemmen. Varje försök från stålens sida all bromsa om- och nybyggnader måste fördömas. Nyligen hörde jag atl socialförvaltningen i Göteborg har fåll besked om all man inte får driftsbidrag till ålderdomshem som har rum som är mindre än 30 m. Förmodligen är del inle bosladsminislern som är skyldig lill della, utan anlagligen ligger ansvaret på socialslyrelsen. Kanske var della ett nyll försök alt bromsa kommunerna i deras strävan all bygga och driva ålderdomshem. Sådanl måste fördömas, inle minsl från den här talarstolen.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag lill bostadsförsörjningen m.m.

Anf. 29 JAN STRÖMDAHL (vpk):

Fru talman! Jag vill kommentera fyra av de punkter som Magnus Persson tog upp: skatterna, investeringsavgiften, hyresgästinflytandet och lägenhets-sammanslagningarna.

Jag börjar med skatterna. Vad jag uppehöll mig något vid var atl del slora hotet på bostadspolitikens område ligger i kopplingen till skattepolitiken och i de tendenser som finns i diskussionen om all låta skatteomläggningen betalas av dem som behöver en boslad. Del gäller dä inte minst dem som kanske inle vinner sä myckel på skatteomläggningen.

En av dem som utformar förslag pä skallepolitikens område är Magnus Perssons partivän Bo Söderslen, som Magnus Persson själv nu lar avstånd från. Är det inte rikligl atl vi ryter till i god lid, innan man lägger fram resp. binder sig vid förslag? Jag vädjar alltså här lill Magnus Persson. Jag tror nämligen atl jag inte kan vänla mig någol stöd frän höger när det gäller vanliga boende och hyresgäster. Den ende som kan markera någon form av slöd när det gäller atl bjuda motstånd i fråga om de tendenser som är så lydliga i skaltediskussionen måste vara Magnus Persson.

Beiräffande invesleringsavgifterna sade Magnus Persson alt ni har fastnat för en annan modell. Jag måste dä fråga: Vilken annan modell? Vad vi har påpekat är atl det utöver de ålgärder som nu gäller beiräffande kvolering och byggtillständ behövs andra insatser. Är den andra modellen den ganska luftiga moraliska överenskommelsen med byggentreprenörerna? I sä fall tycker jag atl del inle alls är tillräckligt. Det är bara all jämföra med vad frivilligheten inom bostadsförmedlingen har gell.

Sedan något om inflytandet. Jag tycker atl del är vikligl all beakla hur man uttrycker sig. Magnus Persson säger: Vi vill slå vakt om hyresgäslrörelsen. Men jag vill då framhålla all jag själv arbelar aktivt inom hyresgäströrelsen. Jag tror atl det är sådant här som man från borgerligt håll hänger upp sig pä. Men vi måsle vara medvelna om all del är hyresgäslerna som vi skall slå vakl om, inte en rörelse, en förening. Men samiidigi måsle vi se till alt föreningen verkligen kan arbeia för hyresgästerna. Vi är överens om all hyresgäslerna behöver en organiserad slagkraflig förening för alt verkligen kunna ha någol inflylande. Sådanl inflylande kan aldrig var och en för sig ha när siarka ekonomiska intressen står emol.

Så lill frågan om stopp för lägenhelssammanslagningar. Jag lycker alt det är fel av Magnus Persson atl säga atl en majorilel i utskollel har kommil överens om elt idiolslopp. Vad det handlar om är ju att det inle skall gå atl

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag lill bostadsförsörjningen m.m.

premiera med slalliga ombyggnadslän om inte särskilda skäl föreligger. Vi är väl tämligen överens om alt ett sådanl särskill skäl kan vara l.ex. en kraftig snedfördelning pä en viss ort. Pä den punkten håller jag med de borgerliga partierna. Det finns alltså ingen anledning alt nu säga att riksdagen inle skulle kunna göra della tydligt för regeringen. Magnus Persson har egentligen samma inställning. Men han vill att regeringen skall komma med förslaget. Som sagt: Del är inte fråga om ell idiotslopp. Däremot skall alla onödiga lägenhetssammanslagningar stoppas.

Anf. 30 KRISTER SKÅNBERG (mp):

Fru talman! Svenska folket har i en folkomröstning givit oss politiker i uppdrag att genomföra en avveckling av kärnkraften i Sverige. Då är del viktigt atl la vara pä de möjligheler som finns att vara rädd om energin i boendesektorn. Där är utnyttjandet av solvärme elt effektivt sätt. Miljöpartiet har yrkat att 20 milj. kr. anslås som slöd lill solvärmeanläggningar.

Miljö- och energiministern har också sagl all del har givits anslag men all hon nu bedömer alt del måste satsas mer pä ulveckling och forskning för all prisdifferensen mellan kostnaden för solvärmeanläggningar i lilen skala och kostnaden för alternativen skall kunna överbryggas. Det gäller alltså jusl della atl marknaden måsle breddas.

Med del anslag på 20 milj. kr. som vi yrkar skulle koslnaderna för solvärme kunna sänkas för dem som tidigt satsar på sådan. Då ökar efterfrågan, det blir en intressantare marknad för utvecklare och tillverkare, volymen ökar, konkurrensen ökar och priserna kommer atl gä ner - pä vanligt säll i en marknadsekonomi. Vi vel också all elpriserna kommer alt gä upp.

Solvärmen är kanske del allra miljövänligasle energislagel, speciellt om den kombineras med säsongslagrad energi. Jag vill fästa uppmärksamheten pä all det nyligen har rapporlerals om ell planeringsprojekl med solvärme och naturgas i Kungälv. Genom fjärrvärme baserad pä säsongslagrad solvärme skulle kommunerna pä dl konkurrenskrafligl sätt kunna klara 90-talels värmeförsörjning. Den slutsatsen dras i en rapport som presenteras av byggforskningsrädd.

I rapporten säger man all del redan med dagens solfängarleknik och det kunnande som finns inom installations-, bygg- och anläggningsteknik går att tillvarata säsongslagrad solvärme. Omkring 75 % av värmebehovet i den centrala bebyggelsen i en medelstor svensk stad skulle kunna läckas på della sätt. Man bedömer all del, med ungefär samma planering som görs i Kungälv, skulle kunna byggas i 100-150 svenska lälorler. Del innebär all 10 % av uppvärmningsbehovet i hela den svenska bebyggelsen skulle kunna läckas några år in pä 2000-lalel.

Vi hoppas i miljöpartiet att riksdagsledamöterna vill hjälpa oss att fä igenom anslagel pä 20 milj. kr., så all vi gemensamt kan minska oron för energiförsörjningen i framliden. Vi hoppas också all anslagel på 5 milj. kr. för all öka kunskapen oin ekologiskt byggande godkänns. Det är en annat sätt att minska bl.a. energibehovet i byggandet.

Därmed, fru talman, är det dags för mig att än en gäng påpeka att det går alt avveckla kärnkraften och att börja nu. Miljöpartiet yrkar alt avvecklingen

skall genomföras inom tre år. Det viktigaste är dock att alla som inser att det går atl börja avveckla nu samarbetar för all få i gång avvecklingen. När man ser hur smärtfrill del går kommer förslåelsen all öka för vår lidsplan. Våra barn och barnbarn förväntar sig att svenska politiker, tekniker och övriga medborgare handlar.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag lill bostadsförsörjningen m.m.

Anf. 31 JAN SANDBERG (m):

Fru talman! Jag vill bara konstatera all del här är en bostadsdebatt och inle en energidebatt.

När jag hörde Magnus Perssons inlägg här i kammaren undrade jag om jag hade förflyttats till elt blåsigt lorg i någon köping för att lyssna pä Magnus Perssons förstamajlal, men jag kom lill insikt om all det inte var så. Ännu mer förvånad blev jag när jag hörde Magnus Persson ta ordet ödmjukhet i sin mun.

Jag bad om replik därför all jag inte fick svar på den fråga jag ställde i mitt inledningsanförande, men jag vill även kommentera två andra saker. Det första gäller Magnus Perssons uttalande om fribyggena i Uppsala, som minsann inle var någonting all salsa pä - det var ingen som ville ha dem och de var inte bra pä något sätt.

Jag kom dä ihåg all jag hade läst en artikel om en annan socialdemokrat, den nuvarande bosladsminislern, som hade ullalat sig om ett liknande fribyggeprojekt i sin hemkommun Tyresö. Där kunde jag läsa- om del nu var rätt återgivet - all fribyggen minsann var någonting som man myckel väl skulle kunna satsa på.

Det är litet underligt när man fär olika signaler från olika delar av del socialdemokratiska parliel, men del är inle något ovanligt - jag vill hänvisa fill vad Bertil Danielsson sade om en tidigare riksdagsledamot, tillika socialdemokratisk professor.

Del andra är alt jag blev lilel förvånad när jag hörde Magnus Persson ondgöra sig över alt vi i de borgerliga partierna föreslog besparingar. När Magnus Persson nämnde beloppet 1 miljard såg del ul som om han själv tyckte alt del var ett ofantligt belopp och atl del skulle få förödande effekler för del svenska bostadsadministrativa systemet, som jag vill kalla bostadsmarknaden.

Vem införde fastighdsskatten, Magnus Persson? Den skatten ger i dag en intäkt på 5,7 miljarder till statskassan. Vilket parti är det som, efter atl ha sagl lolall molsalla saker i valrörelsen, plötsligt inför helt oväntade uppirappningar av den garanterade räntan? Våra förslag är en andeviskning jämfört med de förslag som socialdemokralerna har hållit tyst om före vald och genomfört efter valet.

Det är viktigt all vi politiker som sitter här i riksdagen verkligen försöker ge det demokratiska systemet alla de fördelar som det skall innehålla. Del är möjligt alt vi moderater drar pä oss kritik frän socialdemokralerna, före val och efter val, för att vi vill genomföra besparingar, men - och del är det som är den moraliska frågan - vi talar om för väljarna och Sveriges invånare vad vi vill genomföra när vi väl har möjlighel alt göra del. Det är en myckel viklig distinktion. De besparingar som vi föreslär skall genomföras är dock inte slora, selt i relation till det som socialdemokraterna de facto har genomfört.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag till bostadsförsörjningen m.m.

I mitt inledningsanförande ställde jag en myckel konkret fråga, Magnus Persson, och den baserades på den inriklning som jag tycker atl socialdemokraternas polilik har pä detta område, dvs. alt de inle är beredda all lyssna på människorna, inte är beredda alt försöka låta människorna bo på del sätt som de själva önskar. När människor vill la över en hyresfaslighd och bilda en bosladsrällsförening för alt den vägen få inflytande över sitt egel boende, säger socialdemokralerna nej och försöker motverka del på alla möjliga salt, inle minsl genom alt de inle låler dessa människor överta de befintliga statliga subvenlionerna när omvandlingen lill bostadsrätter väl har skett.

Den fråga som jag vill ha svar pä är just; Vad är anledningen lill alt socialdemokraterna tror sig vela bättre än människorna själva vad som är en bra boslad?

Anf. 32 MAGNUS PERSSON (s):

Fru lalman! Jag har fält en rad frågor. Först vill jag vända mig till ulskoltets ordförande, som frågade: Har regeringen gjort tillräckligt? Ja, jag lycker atl regeringen på senare lid har kommit med en en rad inilialiv som gör att de flaskhalsar som har funnits och finns är på väg att försvinna. Bostadsmarknaden är självfallet trög - oavsett vilken regering som sitter i delta land. I den allmänna bostadsdebatten bör det betonas alt kommunerna har huvudansvaret för alt se lill alt kommunens medborgare får bostäder.

Vi skall föra en långsiktig och konsekvent polilik. Jag noterar med tillfredsställelse att centerpartiet är berett att diskutera och ta sill ansvar i en silualion med ett eventuellt överskott pä lägenheter.

Del är svaret till Bertil Danielsson, om han inte förslod mill inlägg om

bosläder på lager. Det kan bli ett överskoll med ell vissl anlal lägenheler-

■ kalla det vad ni vill - men då är del bra om oppositionen är beredd atl vara

med och beiala för detta, och all man inle skäller som bandhundar efler

regeringen.

När det gäller frågan om byggentreprenörerna vill jag först säga att branschen inte har varil redo tidigare. Det har förts långa och intensiva överläggningar mellan departementet och organisationen, men man har inle varit beredd all gå in i förhandlingarna förrän nu.

Sedan frågar någon om denna överenskommelse är juridiskt bindande. Men, fru talman, den är ju moraliskt bindande. Byggentreprenörer och kommuner måsle känna sill ansvar. Och skulle man nu inle slälla upp på detta frivilligt, får vi väl länka oss någon piska. Del behövs kanska både piska och morot. Om vi skulle lägga fram dl sådant förslag, är oppositionen dä beredd att ställa sig bakom del?

Någon sade all han inle fattade vad jag menar med alt vi valde en annan modell. På s. 29 i betänkandet skriver vi om de byggnadsreglerande åtgärderna. Det lär väl vara allom bekanl alt l.ex. i Stockholmsregionen byggande på den kommersiella sidan för inle mindre än 20 miljarder kronor har uppskjulits, alt vi har styrt över byggandet till nybyggnation från ROT-programmet, att vi har minskat med vissa procent osv. Dessutom tillkommer den här överenskommelsen, som jag tycker är bra. Del är vad jag menar, och det är svaret till både vpk och andra.

Till Bertil Danielsson säger jag: Lär av våra misstag! Med del menar jag;

Lär av alla partiers misslag! Moderalerna är inga oskulder på den karlan -långt ifrån. Känn ert ansvar! Jag hoppas atl vi kan prata om della.

Som svar lill både Jan Sandberg och Bertil Danielsson vill jag säga: All man drar borl 1 miljard kronor frän bostadssektorn kommer ulan tvivel all öka boendekostnaden.

Erling Bager stod här framme och sade alt han hade fäll slalistik, enligl vilken höjningen när del gäller lägenhdssammanslagningen skedde 1981/82. Om inle jag minns fel, fru lalman, hade vi dä borgerlig majorilel. Det måste ha varit Birgit Friggebo som med liv och lust gick in för alt höja det här anslaget till 89 000 kr.

Sedan till detta om vad som händer före och efler val och om ryckigheten. Folkpartiet talar om dl eget rum. Men glöm det, för den debatten är inte sä akluell i dagslägel.

Jan Strömdahl försöker komma ifrån detta med stoppet för sammanslagning - idiotstoppet. Jag lycker alltjämt att man skulle ha gett regeringen bemyndigande när det gäller den här modellen - det hade varil en bättre modell.

Självfallet känner vi oro inför kopplingen mellan boslad och skatter. Men vi skall nalurliglvis inte lämna den sociala bostadspolitiken, och vi skall inte lämna de svaga i samhällel. Här får man göra en avvägning mellan bostads-och skattepolilik. Del är vad det är fråga om.

Fru talman! Det är klarl all vi slär vakt om hyresgäslrörelsen. Nalurliglvis har hyresgäslrörelsen ett mycket slorl ansvar i detta sammanhang. Man måste ha fördjupad kontakt mellan de olika organisationerna och gräsrötterna. Det är deras business, och del skall de säkerl klara.

Jan Sandberg talade om all man skall lyssna lill människor. Ja, fru talman, vi lyssnar lill människorna. Vår politik innebär all alla bostadsformer -hyresrätt, bostadsrätt och villa - kommer att byggas. Vi kommer all föreslå när, var och hur delta skall byggas. Vi måste ha en plan för boendel och byggandet, och självfallet skall vi ha det även i framtiden.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag till bostadsförsörjningen m.m.

Anf. 33 AGNE HANSSON (c):

Fru lalman! Först vill jag kommentera Magnus Perssons hänvisning lill all kommunerna har ett ansvar. Det är rikligt att de har elt ansvar. Men jag lycker att man här skyller ifrån sig lilel från regeringspartiets sida. Uppmana då gärna socialdemokraterna här i Stockholm alt använda sill planmonopol, och hjälp till med en investeringsavgift och ett slimulansbidrag för boslads-byggandd, sä kanske vi löser det här problemel!

Sedan lycker jag alt debatten har visat all min beskrivning av rollfördelningen var riklig. Magnus Persson försöker ge socialdemokraterna alibi för sin fördelningspolitik genom all säga att centern har kommil närmare socialdemokralerna. Men debatten i de fördelningspoliliska frågorna har visat alt när del gäller all föreslå pålagor som gör all koslnaderna för boendel ökar, är man ganska överens mellan socialdemokraterna, moderaterna och folkpartiet. Naturligtvis vill jag inte beskylla Magnus Persson för all vara i allians med professor Södersten. Så långl har del inle gäll än, och jag hoppas atl del inle går så längl.

Vi har alltså hafl en besvärande ulveckling pä kostnadssidan. År 1978 var

4 Riksdagens protokoll 1988/89:100

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag till bostadsför sörjningen m.m.

hyran för en lägenhet på 80 m 20 % av bruttolönen för en industriarbetare. År 1987 var andelen 23 %. Byggkostnaderna har ökat mellan 1985 och 1987 med 40 %, och i enstaka fall med ända upp till 50 %.

Man kan dä fråga sig; Är inle delta nog ur den boendes synpunkt? Kan del i en sådan situation vara motiverat atl börja diskutera byggmoms som slär med 700 kr. vid en genomsnittshyra på 3 000 kr. ? Och är det inte motiverat - då är del ju i första hand vi som politiker som skall slå larm, för då är målen i den sociala bostadspolitiken hotade. Jag frågade om inle ni socialdemokrater i bostadsutskottet är oroliga för finansdepartementets teoretiker. Det vore bra om jag kunde fä stöd för centerns linje - atl boende och mal lillhör livels nödtorft och all man dä bör vara försiktig när det gäller ökade kostnader.

I betänkandet behandlas en fråga som rör uthyrningen av egnahem. 1 dag krävs länsbostadsnämndens medgivande för all man skall fä behålla sina slatliga lån. Boverket har föreslagit alt man skall göra en förenkling och all del kravel skall tas borl. Vi har yrkat på detta, och del finns en samlad molion därom från de icke-socialistiska parfierna. Men den förenklingen går socialdemokraterna emot.

När det gäller boinflytandel tar vi upp frågan om möjligheterna för hyresgästerna även i privatägda hyreshus att påverka lägenhdsunderhälld på samma säll som tapetreformen reglerar den frågan i andra typer av lägenheler. Del är detta som ligger bakom den skattefria avsättningen till fonder, som vi ser del. Även därvidlag säger socialdemokraterna nej. Del föreligger reservationer från den icke-socialisfiska sidan i båda dessa fall.

När det gäller miljöfrågorna har vi tidigare diskuterat radonproblemet.

Jag lycker all detta visar all socialdemokralerna ändå är på glid från de sociala målen i bostadspolitiken. Man är inte beredd atl förenkla, ulan man vill behålla byråkratin. Man är inte beredd atl vidga inflytandet för de boende. Och man är inle beredd all främja boendemiljön genom alt göra någonting ål radonproblemet. Jag tycker atl del är ell moment i en förskjutning som inte är positiv ur de boendes synpunkt, och det beklagar

jag.

Med del anförda, fru talman, ber jag än en gång all få yrka bifall till samtliga cenlerreservalioner, och i övriga punkter och moment till utskottets hemslällan.

Anf. 34 BERTIL DANIELSSON (m):

Fru lalman! Magnus Persson sade; Vi lyssnar pä människorna. Det stannar tyvärr bara vid elt lyssnande.

Jag började i dag med att citera från en debatt som vi hade den 7 december förra året. Rune Evensson sade enligt protokollet: "Däremot är del nödvändigt all det finns regler som garanterar de krav som samhällel släller

---- ." Del är del som gäller, och del är del som på de allra flesta områdena

har kommil fill uttryck i majoritetens skrivning, och del är del som jag vänder mig emot. De enskilda människornas önskemål kommer i praktiken inle fram. Magnus Persson beskyller oss för slelbenlhel och för atl vi är emol del mesta. I själva verket är det tvärtom. Det är vi som vill ta vara pä möjligheterna för människorna alt själva kunna välja. Det är inle vi politiker som skall välja ät dem. Vi vill minska byråkratin, krånglet och regelverket.

När det gäller deballen om Bo Söderslen kan man dra olika slutsatser, men uppmärksamheten på fenomenet i sig tyder på att del här är en myckel känslig sträng. Innan den stora omvälvningen pä skalleomrädd bubblade upp, förnekades varje lanke i den riktning som det här är fråga om. Så är det kanske nu också. Jag inser alt Magnus Persson inle har mandal atl ge några andra signaler i delta hänseende. Jag noterar emellertid alt de frågor som Bo Södersten har väckt i denna deball har uppmärksammats sä pass mycket.

Jag noterar också atl Magnus Persson lanserar en idé som inte återfinns i budgetpropositionen och inle heller i betänkandet, nämligen den atl den långsiktiga inriktningen av socialdemokralisk bosladspolilik är all bygga lägenheter på lager. Detta är ett intressant besked, och det finns kanske anledning alt återkomma. För oss är det främsta målet atl se lill atl de önskemål och behov som människorna ute på bostadsmarknaden har skall tillgodoses. Det är det primära och del första mål som skall uppnås.

När del gäller de koslnader som kan drabba de boende i framtiden är att märka all Magnus Persson viftar bort de mycket omfattande ökningar som del kan bli fråga om ifall den nu diskulerade promemorian får genomslag. Han vägrar att diskulera innehållet och ger inga som helst synpunkter på om det är rimligt. Däremot fördömer han långt mindre besparingar som vi pä borgerligt häll föreslår. Det vore mycket inlressanl alt fä någon form av reaktion. Frågor som finns upptagna för debatt skall ju faktiskl också debatteras, och olika åsikter skall brytas mot varandra. Vi har i dag dl utomordentligt tillfälle all i bostadsdebatten la upp jusl frågor som rör koslnaderna för boendet, en brännande fråga som för många människor är helt avgörande för om de skall kunna bo kvar i sina lägenheter eller hus. Magnus Persson vägrar atl debattera. Det skall, heter del, i demokratisk ordning debalteras i andra fora, vid andra lidpunkter och av andra människor. Jag tycker alt vi här i dag skall deballera den fråga som är akluell och som för många människor inom kort kan bli utomordentligt kännbar.

Slutligen, fru lalman, konstaterar jag med glädje alt bostadsministern ägnar riksdagen en sådan uppmärksamhet alt han t.o.m. följer debalten i kammaren.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag tiU bostadsförsörjningen m.m.

Anf. 35 ERLING BAGER (fp):

Fru talman! Jag har tidigare pekat på de tvära kasten i bostadspolitiken och gav ett exempel från i höst. Myckel mer skulle kunna nämnas, exempelvis hur socialdemokraterna har höjt den garanterade räntan dä del inle har varil valår. Så skedde 1985/86 och 1986/87. Tiden medger inle all jag ulvecklar della mer.

Jag vill passa på all lill Magnus Persson slälla en fråga om tvära kast. Hur blir del om några dagar när kompldleringspropositionen kommer? Är del då pä nytt dags för nya pålagor som blixtsnabbt skall presenteras, utan alt man hafl någon aning om saken tidigare? Skall riksdagen falla beslut hastigt nu under våren? Egentligen är del kanske synd alt ställa en sådan fråga till Magnus Persson. Bo Södersten som har omnämnts i debatten har ju, jag tror del var i förra veckan, på ell seminarium vid Göteborgs universitet sagt att den socialdemokratiska riksdagsgruppen får kännedom om propositionerna kvällen innan de läggs fram. Då är det inle myckel all göra, man ställs inför

Prot. 1988/89:100 faktum. Magnus Persson har kanske inte någon vetskap om vad som kommer

20 april 1989

A nslag lill bostadsförsörjningen m.m.

i kompldleringspropositionen. Kanske den nye bosladsminislern Ulf Lönn-qvist kunde bringa någon klarhet. Kanske borde hela den debatt som vi har hafl i dag ha skjulils fram någon vecka, så alt den också kommil all omfalla de förslag som gäller bosläder. Dä hade vi kanske hafl en rimligare chans alt göra de stora avvägningarna. I så fall beklagar jag riksdagen, om del än en gäng skall bli en sådan ryckighet om några dagar.

Magnus Persson sade atl kommunerna har huvudansvaret för byggandet. Det är rikligt, men sabotera dä inte med dessa tvära kast och stoppet för nästan all ombyggnadsverksamhet i kommunerna, kommunernas möjligheler atl exempelvis sköta ombyggnadslånen och ombyggnadsverksamhelen. Del har t.o.m. gått så långt att man överväger all riva fastigheter och i stället bygga nyll, därför alt lånen har ändrats så drastiskt atl detta är den enda möjligheten. Så talas det om att försöka få fram bostäder till dem som behöver sådana!

Åter lill Magnus Persson: Nej, folkparliel glömmer inte frågan om egel rum. Inom folkpartiet arbelar vi oavbrutet för att förverkliga, för alla som så önskar, della att fä elt egel rum. Enligl de rapporter som vi får från socialstyrelsen återstår del många, många procent av andelarna, innan det har blivit ell förverkligande. Många människor ligger t.o.m. i fyrbäddsrum eller ännu sämre. Vi arbetar vidare.

Magnus Persson sade alt han räckte ul en hand, men del kan ibland vara svårt all falla den handen med tanke på ryckigheten i politiken. Men låt oss räcka ul en hand när det gäller eget rum och låt oss förverkliga målel all de som så vill kan få ett egel rum.

Sedan till frågan om smålägenheterna 1982. Jag har statistiken här så Magnus Persson kan få en kopia efter debatten. Efter 1982 kom höjningen när det gäller sammanslagningen av lägenheler. Varje år efler 1982 har del varit en större volym sammanslagna- lägenheter än under något av de borgerliga åren. Del är elt faktum.

Anf. 36 JAN STROMDAHL (vpk):

Fru talman! Jag vill bara kommenlera Magnus Perssons uttalande om all vi vill komma ifrån sammanslagning av smålägenheter. Del vill vi absolut inte. Stoppet för sammanslagning av smålägenheter eller av lägenheter vid ombyggnad är en av de tio punkter som ingår i vårl bostadspolitiska krisprogram. Vår inställning grundar sig på all vi av erfarenhet vet att detta är ell problem. Däremot delar vi inle cenlerns ståndpunkt atl man i nyproduklionen skall särskilt stimulera nybyggande av smålägenheter. Enligt vår mening är detta en rundgång i systemet. Man slår ihop äldre, billiga smålägenheter vid ombyggnad och producerar nya smålägenheter som också är för dyra för de små hushållen och för ungdomshushållen.

Della är alltså bakgrunden till att vi med allvar framför vår uppfallning. Sedan inser jag alt socialdemokralerna är litet irriterade, eftersom del ovanliga inträffar atl man lämnar en reservalion samtidigt som man med lanke på innehållet framför ungefär samma uppfattning som majoriteten. Jag vet inte rikligl vad det är för hund som ligger begraven - om man har fåll bannor från departementet eller vad det kan vara.

Anf. 37 KRISTER SKÅNBERG (mp):

Fru talman! Del här är förvisso en bostadsdebatt och inte en energidebatt. Både i proposilionen och i utskottets betänkande lar man också upp frågan om lån till direklverkande el. Dä är del värdefulll för oss all kunna konstatera alt boverket så snabbi som möjligl skall komma med förslag lill åtgärder som motverkar långsiktiga bindningar till system för uppvärmning med direklverkande el. Det är också relativt tillfredsställande att bostadslån inte utan särskilda skäl skall få lämnas för inslallalion av direklverkande elvärme vid nybyggnad eller för byte till direklverkande elvärme vid ombyggnad.

Sådant här gör ä andra sidan naturligtvis reaktorkramare, och lydligen även några av mina utskottskolleger, litet nervösa. Direklverkande el borde, fru lalman, ha förblivit förbjuden efter folkomröstningen. Det är nu mycket hög tid all sälta slutparentes för utbyggnaden av direklverkande elvärme och i stället börja avveckla den.

Den slora användningen av direklverkande elvärme är nog den största utmaningen, både tekniskt och psykologiskt, när del gäller all smärtfritt avveckla kärnkraften. Därför är del viktigt atl uppmuntra dem som vill ersätta sin direkta elvärme med miljövänligare och framlidsvänligare energikällor. Därför vill jag uppmana kammaren all stödja den reservation från vpk och miljöpartiet som handlar om sådana konverteringsbidrag.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag till bostadsförsörjningen m.m.

Anf. 38 MAGNUS PERSSON (s):

Fru lalman! Till Agne Hansson vill jag säga: Jag menar all det är kommunerna som har huvudansvaret - vi är hell överens på den punklen. Men skulle nu inte de träffade överenskommelserna fungera får väl regeringen prova andra vägar, som jag sade i ell tidigare inlägg.

När det gäller invesleringsavgiflen, osv., har jag tidigare sagl all vi har diskuterat del här inom den socialdemokratiska gruppen. Det är möjligl all dörren inle är hell stängd i det avseendet.

Självfallet känner vi oro över kostnadsutvecklingen. Jag har givit uttryck för del i den här deballen. Vi kommer naturligtvis alt se till atl förändringar inle drabbar de mest utsatta och de svaga i samhället. Det är svaret till vpk. Vi kommer inte att kasta ut någon pä vedbacken och säga alt det här klarar vi inle. Här får det ske en avvägning mellan å ena sidan skalle- och ä andra sidan bostadspolitiken. Del är möjligt atl man i framliden måste ha mera selekliva, lill de boende rikiade åtgärder.

Sä till radonsidan. Regeringen lade fram ell förslag, och det utgår elt radonbidrag sedan den 1 juni 1988. Det upplever vi som bra. Del är ell steg pä vägen, och det skall vi fullfölja.

Bertil Danielsson! Jag lycker att folkpartisterna och moderalerna i den här debalten ofla har citerat Bo Söderslen som om han vore någon gud. Fru lalman! Bo Söderslen har icke förankring i den socialdemokratiska riksdagsgruppen, ej heller i den socialdemokratiska gruppen i bosladsulskolid.

Återkom gärna lill del här medtager och reserv, sade Bertil Danielsson. Del är bra. Okej. Dä har både cenlern och moderalerna slälll upp på det, för den händelse atl den silualionen älerkommer.

Erling Bager sade all del är tvära kast, och även han citerade Bo Söderslen. Kompletleringsproposilionen presenteras ju näsla vecka av

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag tiU bostadsförsörjningen m.m.

regeringen. Vi får avvakta den presentationen, som finansminislern kommer alt göra.

Erling Bager hoppade på oss när det gällde ROT-programmet. Tror någon att vi skulle ha hafl de siffror vi i dag har - 60 000 lån är beviljade på nybyggnadssidan - om vi inle hade ändrat bestämmelserna för ROT-programmet? Fru lalman! Självfalld inle!

Sedan en sista kommentar när det gäller folkpartiet; Ni medgav ju atl Birgit Friggebo har medverkat i det här. Del var vad jag ville säga i ell tidigare inlägg: Hon har i hög grad medverkat i den deballen och även varil med om del här. Jag beklagar än en gäng alt man inför ell idiolslopp på den här sidan. Jag tror atl framliden kommer att visa all del kanske var litet för snabbi handlat. Men, okej, läl oss la den diskussionen den dagen!

Fru lalman! Dagens politiska deball visar alt vi frän regeringspartiels sida självfallet kommer alt slå vakt om den sociala bostadspolitiken. Del finns ju både ell finansdepartement och ell bostadsdepartement. Vi kommer alt se lill all människorna kan bygga och bo ute i landet. Vi kommer alt se till all del i fortsättningen finns subventioner.

Jag lycker all oppositionen i dag har varil lilel gnällig. Jag tycker atl ni hade kunnal kosla på er litet mer ödmjukhet och medge alt en del saker ändå har skett på det här området. Men nu skall vi ju ha pariamenlarisk insyn i enmansutredaren Bengt Owe Birgerssons arbele, och vi kommer väl all mölas i de sammanhangen. Jag hoppas atl vi med öppna ögon kan gä in i en förhandlingssiiuafion där vi kan ge och la på del här områdel.

Jag tänkte också ta upp en fråga som gäller konstnärlig utsmyckning. Där har vi nu ändrat statuterna. Man kommer nu atl kunna få konstnärlig utsmyckning både i äldre områden och i ROT-områden. Vår högt värderade gruppledare i bostadsutskottet, Oskar Lindkvist, har betytt oerhört myckel för det, och jag vill gärna nu i slutomgången ge honom en eloge för alt han har varil banbrytande och för att vi nu går in även pä det området.

Till sist, fru talman, yrkar jag bifall lill utskottets hemställan på alla punkter, med undanlag för moment 42, där jag yrkar bifall lill s-reservationen, nr 38.

Överläggningen var härmed avslulad. Kammaren övergick lill atl fatta beslut i ärendel.

Mom. 1 (utformningen m.m. av bostadspolitiken)

I voteringen om kontraproposition i voleringen för bestämmande av kontraproposition i huvudvoteringen avgavs 33 röster för reservation 2 av Leif Olsson och Siw Persson och 33 rösler för reservalion 3 av Agne Hansson och Rune Thorén. 228 ledamöter avsiod frän atl rösla.

Sedan försle vice lalmannen lagl ned en ja-sedel och en nej-sedel i rösturnan drog Alexander Chrisopoulos (vpk) nej-sedeln. Kammaren hade alllsä i enlighd med nej-proposilionen till kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen antagit reservalion 3 av Agne Hansson och Rune Thorén.

1 kontrapropositionsvoleringen biträddes reservalion 1 av Knul Billing

m.fl. med 61 röster mot 37 för reservalion 3 av Agne Hansson och Rune Prot. 1988/89:100
Thorén. 198 ledamöler avstod från all rösta. 20 april 1989

Anslag tiU bostadsförsörjningen m.m.

I huvudvoteringen bifölls utskottets hemställan med 166 rösler mol 62 för reservalion 1 av Knul Billing m.fl. 69 ledamöter avsiod från alt rösta.

Mom. 3 (avveckling av de byggnadsreglerande ålgärderna)

Utskottets hemslällan bifölls med 202 rösler mol 91 för reservation 4 av Knut Billing m.fl. 1 ledamot avstod frän alt rösta.

Mom. 4 (införande av en investeringsavgifi)

Försl biträddes reservalion 6 av Agne Hansson m.fl. med 55 rösler mol 13 för reservation 7 av Jan Slrömdahl. 229 ledamöler avsiod från alt rösta.

Härefter biträddes utskottets hemslällan med godkännande av den i reservalion 5 av Knut Billing m.fl. anförda motiveringen med 92 rösler mol 54 för reservalion 6 av Agne Hansson m.fl. 151 ledamöter avsiod från all rösla.

Slutligen bifölls utskottets hemslällan med godkännande av utskottets motivering - som slälldes mol ulskoltets hemslällan med godkännande av den i reservalion 5 av Knul Billing m.fl. anförda motiveringen - genom uppresning.

Mom. 6 (ungdomens bostadssituation) Hemslällan

Utskottets hemslällan - som ställdes mol hemslällan i reservalion 9 av Agne Hansson och Rune Thorén - bifölls med acklamation.

Moli vering

Utskottets motivering - som ställdes mot den i reservation 8 av Knut Billing m.fl. anförda motiveringen - godkändes med acklamation.

Mom. 7 (avveckling av ungdomsbostadsdelegationen)

Utskottels hemställan - som slälldes mol reservation 10 av Knut Billing m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 8 (samhällets ansvar för boendeservice)

Ulskoilels hemslällan - som ställdes mol reservation 11 av Jan Slrömdahl -bifölls med acklamation.

Mom. 10 (bostadsbyggandets inriktning i Stockholms län) Hemställan

Utskottets hemslällan - som slälldes mot hemslällan i reservation 13 av Leif Olsson och Siw Persson - bifölls med acklamation.

Motivering

Utskottels motivering - som slälldes mol den i reservalion 12 av Knul Billing m.fl. anförda motiveringen - godkändes med acklamation.

Prot. 1988/89:100 Mom. ll (sfimulansbidrag)
20aprill989 Hemställan

Anslag till bostadsförsörjningen m.m.

Utskottets hemställan - som ställdes mot hemställan i reservalion 15 av Jan Slrömdahl - bifölls med acklamation.

Motivering

Utskottets motivering - som slälldes mol den i reservation 14 av Knul Billing m.fl. anförda motiveringen - godkändes med acklamation.

Mom. 12 (neutralitet mellan olika upplätelseformer m.m.)

Utskottets hemslällan - som ställdes mol reservation 16 av Knul Billing m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 13 (utförsäljning av äldre hus ägda av allmännyttiga bostadsföretag) Hemslällan

Utskottets hemställan - som slälldes mot hemställan i reservation 18 av Jan Strömdahl - bifölls med acklamation.

Motivering

Ulskoltets motivering - som slälldes mot den i reservalion 17 av Knul Billing m.fl. anförda motiveringen - godkändes med acklamation.

Mom 15 (prisslopp på byggmaterial, hyror och bostadsrätter)

Utskottets hemställan - som slälldes mol reservalion 19 av Jan Slrömdahl -bifölls med acklamation.

Mom. 16 (ekologiskt byggande)

Utskollels hemställan - som slälldes mot reservation 20 av Krister Skånberg - bifölls med acklamafion.

Mom. 17 (avveckling av SBAB)

Ulskoilels hemslällan - som slälldes mol reservation 21 av Knul Billing m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 18 (avveckling av förvärvstilläggen)

Ulskollds hemslällan med godkännande av utskottets motivering - som slälldes mol utskottets hemställan med godkännande av den i reservalion 22 av Jan Slrömdahl anförda motiveringen - bifölls med acklamation.

Mom. 22 (avveckling av markvillkoret)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservalion 23 av Agne Hansson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 23 (förlängning av undantaget frän markvillkord)

Ulskollds hemslällan - som slälldes mol reservation 24 av Agne Hansson m.fl. - bifölls med acklamafion.

Mom. 24 (konkurrensvillkord)

Utskottels hemställan - som ställdes mot reservation 25 av Knut Billing m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 25 (lån till direklverkande elvärme)

Ulskoltets hemställan - som slälldes mol dels reservalion 26 av Knul Billing m.fl., dels reservation 27 av Leif Olsson och Siw Persson - bifölls med acklamation.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag tiU bostadsförsörjningen m.m.

Mom. 26 (prövningen av uthyrningen av egnahem)

Utskottets hemslällan bifölls med 150 rösler mol 147 för reservalion 28 av Agne Hansson m.fl.

Mom. 27 (successiv avveckling av orlskoefficienlerna)

Utskottets hemslällan - som ställdes mot reservalion 29 av Agne Hansson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 34 (stimulans av fribyggen)

Ulskoltets hemställan - som slälldes mot reservation 30 av Knul Billing m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 35 (låneregler som ökar tillgängen pä små lägenheter)

Utskollels hemställan - som slälldes mol reservation 31 av Agne Hansson och Rune Thorén - bifölls med acklamation.

Mom. 36 (kommunernas möjligheter atl fördela nybyggda bosladsrällslä-genheter)

Ulskoltets hemslällan - som ställdes mol reservation 32 av Knul Billing m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 37 (avveckling av kostnadskontrollen vid beviljande av bostadslän) Utskottts hemställan - som ställdes mot reservation 33 av Knul Billing m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 38 (aktieutdelning frän allmännyttiga bostadsföretag)

Utskollels hemslällan - som slälldes mot reservation 34 av Knut Billing m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 40 (fondering i skattebefriade underhållsfonder)

Utskottets hemslällan - som ställdes mot dels reservation 36 av Agne Hansson m.fl., dels reservation 35 av Knul Billing m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 41 (ramarna för beslul om ombyggnadslån)

Ulskoltets hemslällan - som ställdes mot reservalion 37 av Agne Hansson och Rune Thorén - bifölls med acklamation.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag till bostadsförsörjningen m.m.

Mom. 42 (ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar)

Utskottets hemställan bifölls med 162 röster mol 135 för reservalion 38 av Oskar Lindkvist m.fl.

Mom. 44 (kravet på hyresgästyllrande)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 39 av Knul Billing m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 46 (avveckling av RBF-stödel)

Utskollels hemställan - som slälldes mot reservafion 40 av Agne Hansson och Rune Thorén - bifölls med acklamation.

Mom. 48 (kommunernas VA-nät)

Ulskoltets hemställan - som slälldes mol reservation 41 av Agne Hansson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 49 (räniebidragssystemets framlida uppbyggnad)

Utskottets hemställan - som ställdes mol dels reservalion 42 av Agne Hansson m.fl., dels reservation 43 av Leif Olsson och Siw Persson, dels reservalion 44 av Jan Slrömdahl - bifölls med acklamation.

Mom. 50 (den garanterade räntan för vissa ombyggnader)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 45 av Agne Hansson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 51 (nybyggnad efter rivning i räntehänseende)

Först biträddes reservation 47 av Jan Strömdahl med 22 röster mot 19 för reservation 48 av Krister Skånberg. 255 ledamöler avstod från alt rösta.

Härefler bifölls ulskoltets hemställan - som ställdes mol reservalion 47 av Jan Slrömdahl - genom uppresning.

Mom. 52 (räntevillkoren för bostadslån vid ombyggnad till gruppbostäder för utvecklingsstörda)

Utskottets hemslällan - som slälldes mot reservalion 50 av Krister Skånberg - bifölls med acklamation.

Mom. 54 (den garanterade räntan vid ekologiskt anpassad teknik)

Utskottets hemslällan bifölls med 277 rösler mot 20 för reservalion 51 av Krister Skånberg.

Motn. 55 (de garanterade räntorna för nya lån för ombyggnad av hyres- och bosiadsrältshus)

Utskottets hemslällan - som slälldes mol reservation 52 av Jan Slrömdahl och Krister Skånberg - bifölls med acklamation.

Mom. 56 (höjning av den garanterade räntan avseende befintliga lån för vissa hyres- och bostadsrättshus) Utskollels hemställan - som slälldes mol dels reservation 53 av Agne

bifölls

Hansson och Rune Thorén, dels reservalion 54 av Jan Strömdahl ■ med acklamation.

Mom. 57 (den garanterade räntan för allmännyifiga bostadsförelag)

Utskottets hemslällan -som slälldes mol reservalion 55 av Jan Slrömdahl -bifölls med acklamation.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

A nslag till bostadsförsörjningen m.m.

Mom. 58 (exlra uppirappningar)

Utskottets hemställan - som slälldes mot dels reservalion 56 av Leif Olsson och Siw Persson, dels reservalion 57 av Krister Skånberg - bifölls med acklamation.

Mom. 59 (ränlebidragen till vissa underhållslån)

Utskottets hemslällan - som slälldes mol reservafion 58 av Leif Olsson och Siw Persson - bifölls med acklamation.

Mom. 60 (räntebidraget fill äldre reparations- och energisparlån m.m.)

Utskottets hemställan - som slälldes mot reservation 59 av Knul Billing m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 61 (slopande av vissa räntesubventioner för bostadshus som färdigställts före år 1968)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservalion 60 av Jan Slrömdahl -bifölls med acklamafion.

Mom. 62 (slopande av räntebidrag för hus byggda före år 1975)

Utskottets hemslällan - som slälldes mot reservation 61 av Knut Billing m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 63 (gränsdragningen mellan bosläder och lokaler i bostadsfinan-"sieringssammanhang)

Utskollels hemställan - som ställdes mol reservalion 62 av Krister Skånberg - bifölls med acklamation.

Mom. 64 (slopande av räntebidrag vid överlagande av allmännyttiga bostadsföretags fasligheter m.m.)

Utskollels hemslällan - som slälldes mol reservation 63 av Agne Hansson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 65 (avveckling av lånen lill barnfamiljer för köp av egnahem)

Utskollels hemslällan - som ställdes mol reservalion 64 av Knut Billing m.fl. i molsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 66 (reglerna för förvärvslångivningen)

Ulskoltets hemställan - som ställdes mol reservalion 65 av Krister Skånberg - bifölls med acklamation.

Prot. 1988/89:100 Mom. 67 (tillämpningsområdet för lånen lill barnfamiljer för förvärv av
20 april 1989 egnahem)

Anslag till bostadsförsörjningen m.m.

Hemställan

Ulskoltets hemslällan - som ställdes mot hemslällan i reservalion 67 av

Agne Hansson m.fl. - bifölls med acklamation.

Motivering

Utskottets motivering - som slälldes mol den i reservalion 66 av Knut Billing m.fl. anförda moliveringen - godkändes med acklamafion.

Mom. 69 (lån vid köp av permanenlbostäder)

Utskottets hemslällan - som ställdes mot dels reservation 68 av Knut Billing m.fl., dels reservalion 69 av Krister Skånberg- bifölls med acklamation.

Mom. 70 (införandet av ell statligt stöd lill allmännyttiga bostadsföretag för faslighdsförvärv)

Utskottets hemslällan - som slälldes mot reservalion 70 av Jan Strömdahl -bifölls med acklamation.

Mom. 71 (avveckling av hyresrabatterna)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservalion 71 av Agne Hansson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 72 (avveckling av äterflyllningsbidragen)

Utskottets hemslällan - som slälldes mol reservation 72 av Agne Hansson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 73 (avveckling av nybyggnadsbidragen)

Utskottets hemställan - som slälldes mot reservation 73 av Knut Billing m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 74 (avveckling av ungdomsbostadsslödet)

Utskottets hemslällan - som slälldes mot reservation 74 av Agne Hansson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 76 (tillstyrkanderamen för kullurhisloriskl värdefull bebyggelse)

Utskottets hemslällan - som ställdes mol dels reservalion 75 av Knul Billing m.fl., rf/5 reservation 76av Agne Hansson och Rune Thorén-bifölls med acklamation.

Mom. 78 (avveckling av tilläggslångivningen lill bostadshiis yngre än 30 är) Ulskoltets hemställan - som ställdes mot reservation 77 av Leif Olsson och Siw Persson - bifölls med acklamation.

Mom. 80 (beslutsram för bostadshus yngre än 30 år)

Ulskoltets hemslällan - som slälldes mol dels reservation 79 av Knul Billing m.fl., dels reservafion 82 av Jan Slrömdahl - bifölls med acklamation.

Mom. 81 (reglering av bostadsbidragsgivningen i lag)

Ulskollds hemställan - som slälldes mol reservation 83 av Agne Hansson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 82 a (ändrade inkomstgränser, m.m.)

Försl bilräddes reservalion 84 av Agne Hansson och Rune Thorén med 44 rösler mot 13 för reservation 85 av Jan Slrömdahl. 235 ledamöter avstod från atl rösla.

Härefter bifölls utskottets hemslällan med 247 röster mol 48 för reservation 84 av Agne Hansson och Rune Thorén. 1 ledamot avstod frän all rösta.

Mom. 82 b (bosladsbidrag fill vissa hushåll ulan barn)

Ulskollds hemslällan - som slälldes mot reservalion 86 av Agne Hansson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 82 c (lagförslag om bosladsbidrag)

Utskottets hemställan - som slälldes mot reservalion 87 av Knut Billing m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 83 (bostadsbidrag till alla hushall ulan barn)

Utskottets hemställan - som slälldes mol reservation 90 av Agne Hansson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 84 (beräkning av bostadskostnad)

Utskottets hemslällan - som slälldes mol dels reservafion 91 av Knut Billing m.fl., rfe/i reservation 92 av Agne Hansson och Rune Thorén-bifölls med acklamation.

Mom. 85 (baslillägg och bostadsbidragens konsumlionsstyrande effekt)

Ulskoltets hemställan - som ställdes mot dels reservation 93 av Knut Billing m.fl., dels reservalion 94 av Krister Skånberg - bifölls med acklamation.

Mom. 86 (skattereduktion molsvarande beräknat bostadsbidrag)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservafion 95 av Agne Hansson och Rune Thorén - bifölls med acklamation.

Mom. 87 (reglerna för bosladsanpassningsbidragd)

Utskollels hemställan - som slälldes mot reservation 96 av Jan Strömdahl -bifölls med acklamation.

Mom. 89 (bostadsanpassningsbidragds finansiering)

Utskottets hemställan - som slälldes mol reservation 97 av Agne Hansson m.fl. - bifölls med acklamafion.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag lill bostadsförsörjningen m.m.

Mom. 90 (stödd lill konstnärlig utsmyckning)

Ulskoltets hemställan - som ställdes mol reservation 98 av Knul Billing m.fl. - bifölls med acklamation.

Prot. 1988/89:100 Mom. 91 (ramen för slödet för konstnärlig utsmyckning)
20 april 1989 Utskotlels hemställan med godkännande av ulskoltets motivering - som

Anslag till bostadsförsörjningen m.m.

slälldes mot utskottels hemslällan med godkännande av den i reservalion 100 av Knut Billing m.fl. anförda mofiveringen - bifölls med acklamation.

Mom. 92 (stöd för kommunernas radoninsatser)

Försl bilräddes reservafion 101 av Agne Hansson och Rune Thorén med 35 röster mot 20 för reservation 102 av Krister Skånberg. 242 ledamöler avsiod från all rösla.

Härefler bifölls ulskoltets hemställan - som ställdes mot reservalion 101 av Agne Hansson och Rune Thorén - genom uppresning.

Mom. 93 (villkoren för radonslödd)

Försl bilräddes reservation 104 av Agne Hansson och Rune Thorén - som ställdes mot reservalion 105 av Krister Skånberg - med acklamation.

Härefler biträddes reservalion 104 av Agne Hansson och Rune Thorén med 53 rösler mol 34 för reservation 103 av Leif Olsson och Siw Persson. 209 ledamöter avsiod från att rösta.

Slulligen bifölls utskottets hemställan med 199 röster mol 54 för reservafion 104 av Agne Hansson och Rune Thorén. 44 ledamöter avstod från all rösta.

Mom. 94 (förnyelsebidragen)

Utskottets hemslällan - som ställdes mol dels reservation 106 av Knut Billing m.fl., dels reservafion 107 av Jan Strömdahl och Krister Skånberg -bifölls med acklamafion.

Mom. 95 (stöd till solvärmeanläggningar)

Utskollels hemslällan bifölls med 261 röster mot 33 för reservation 108 av Jan Strömdahl och Krister Skånberg. 1 ledamot avstod från atl rösla.

Mom. 96 (konverteringsbidrag för småhus med direklelvärme)

Utskollels hemställan - som ställdes mot reservafion 109 av Jan Slrömdahl och Krister Skånberg - bifölls med acklamation.

Mom. 97 (kommunal energirådgivning)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 110 av Agne Hansson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 98 (reglerna för stöd till fukl- och mögelskador)

Utskottets hemställan - som slälldes mot reservation 111 av Agne Hansson m.fl. - bifölls med acklamation.

Övriga moment Ulskoltets hemställan bifölls.

10 § Meddelande om kammarens arbete

Anf. 39 FÖRSTE VICE TALMANNEN:

Jag vill försl nämna all det pä ledamöternas bänkar har delats ut elt meddelande om extra sammanträden i kammaren på grund av den stora arbdsbalansen.

Vidare vill jag framföra ett önskemål om alt de ledamöter som skall delta i debatterna tisdagen den 25 april redan i dag anmäler sig till talarlistan. Detta gäller i första hand kultur- och justitieutskottens ärenden, men det är en fördel om också talare till övriga ärenden som finns på dagens föredragnings-Hsta anmäler sig i dag om det inte skett fidigare.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Meddelande om kammarens arbele

Anslag lill länsstyrelserna m.m.

11 § Pä förslag av försle vice talmannen medgav kammaren atl de ärenden som hann debatteras färdigt under återstoden av dagens sammanträde skulle fördas till avgörande i ett sammanhang vid kammarens arbetsplenum fisdagen den 25 april.

Andre vice talmannen övertog ledningen av kammarens förhandlingar.

12 § Föredrogs

bostadsutskottets betänkande

1988/89:BoU8 Anslag lill länsstyrelserna m.m. (prop. 1988/89:100 delvis).

Anslag till länsstyrelserna m.m.

Anf. 40 ANDERS CASTBERGER (fp);

Herr lalman! Den svenska miljöpolitiken bygger lill slor del på ett koncessionsförfarande, där stadiga myndigheter väger miljöintressen mot intressen av annat slag, i första hand ekonomiska. Resultatet av della har ofta blivit att från miljösynpunkt ytterst diskutabla utsläpp har tillätits. Vi i folkpartiet har i enlighet med värt traditionella förord för en ekologisk grundsyn i stället för en ekonomisk avvägningsideologi föreslagil att miljölagstiftningen förändras så, att den utgår frän en bedömning av vad naturen tål.

Dessa motstående inlressen, som jag nyss berörde, gör sig också gällande på del regionala planet. Folkpartiet har därför föreslagil en ändring av länsstyrelseinstruktionen m.m. för att miljövärdsorganisationen på ett mera kraftfullt sätt skall kunna företräda miljövårdens inlressen. Folkparliel vill understryka vikten av atl länsstyrelsernas instruktioner och arbetsordningar ändras så, alt miljövårdsenheterna ges de formella befogenheter som krävs för alt de på ett tillfredsställande sätt skall kunna fullgöra sina uppgifler och därmed mera kraftfullt företräda miljövårdens inlressen vid sina avväganden. Jag vill mot denna bakgrund yrka bifall till reservation nr 2, som är fogad till detta betänkande.

Herr lalman! Länsstyrelsernas miljövårdsenheter spelar en nyckelroll i arbetet för att bevara äldre odlingslandskap. Dessa enheter är för närvarande

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag till länsstyrelserna m.m.

hopplöst underbemannade. En förutsättning för att den av folkparliel krävda ambifionshöjningen kan förverkligas är därför all enheterna får mer personal för detta arbete. Vi anser att länsstyrelserna skall fä ytterligare resurser för sitt arbete med just allmän naturvärd. Del är angelägel att länsstyrelserna lokalt samarbetar med t.ex. LRF-avdelningaroch naturskyddsföreningar för all inventera och kvalitdsbeslämma återstående delar av del gamla odlingslandskapet. I vissa kommuner har inventeringar ägt rum, och det har inletts ett samarbele mellan berörda kommuner, länsstyrelser och naturvårdsverk. Det är bra. Sådana inventeringar bör genomföras över hela landet.

Våren 1987 gick larmen frän de dåvarande naturvårdsenhelerna pa länsstyrelserna. Redan då kunde man inle klara av atl fullgöra sina åligganden. I november 1987 - mer än elt halvår senare - hade regeringen ännu inle slutat att rulla tummarna när det gällde detta ärende den gången. Folkpartiet gick då ut och krävde ordentliga resurstillskott. För drygl ell år sedan gav regeringen med sig och föreslog ett litet bidrag. Nu slår vi här igen och stampar i en avvägningssituaiion och skall välja mellan - med lanke på de uppgifler som åvilar dem - för snäll filllagna resurser till miljövårdsenheterna och de resurser som regeringen föreslår. Mot bakgrund härav föreslår folkpartiet ett ytterligare påslag på länssiyrelseanslagel när det gäller miljövårdsenheterna på 20 milj. kr. Vi står fast vid delta yrkande. Därmed yrkar jag bifall till reservation nr 3.

Herr talman! I dag har vi atl ta ställning också lill frågan om kulturmiljövården. Till följd av dl ökat inlresse och en ökad medvetenhet hos såväl myndigheter som en bred allmänhet har kuliurmiljövården sedan mitten av 1970-talet fått en alll större betydelse i samhällsplaneringen. En viklig förutsättning har varit inrättandet av länsanlikvarietjänster på länsstyrelsernas planeringsavdelningar. Länsanlikvarierna ansvarar för den slalliga och regionala kuliurmiljövården. Riksantikvarieämbetet har prioriterat särskilt angelägna förstärkningar av dessa - i stort sett - enmansenheter. De län som då har kommit i fråga är Södermanlands, Gotlands, Kalmar, Västerbottens, Norrbottens och Älvsborgs län. Nu har regeringen i årets budgetproposifion föreslagit all denna extra insats enbart skulle räcka till Gotlands, Södermanlands och Västerbottens län. Vi i folkpartiet menar att man måsle gä riksantikvarieämbetet mera till mötes. Därför slär vi fast vid atl del bör inrättas biträdande länsanlikvarietjänster även i Kalmar, Norrbollens och Älvsborgs län. Därför yrkar jag bifall också lill reservalion nr 7.

Anf. 41 STINA GUSTAVSSON (c):

Herr lalman! Till det betänkande som riksdagen nu behandlar angående anslag till länsstyrelserna är fogat ell antal reservationer, bl.a. från centerpartiet. Jag avser att något beröra dessa.

Reservation nr 1 handlar om regeringens nya metod att i budgetpropositionen redovisa personalförstärkningar vid länsstyrelserna. Sålunda redovisar civilministern i budgetpropositionen att 14 milj. kr. avsätts för särskilda åtgärder vid länsstyrelserna, bl.a. samordningsinsatser, personalutbildning och insatser inom kulturområdet. Men hur medlen fördelas skall redovisas för regeringen senare. Detsamma gäller för fillskotld av de ca 100 handläggartjänster för miljöskyddsarbete som fördelas på de olika länsstyrel-

serna och som riksdagen tidigare slällt sig bakom. Denna metod är enligt vårl förmenande inle lillfredsslällande. Del är rimligt all riksdagen får ell så golt underlag som möjligl för sin bedömning av resurserna lill de olika länsstyrelserna.

Vi har dock funnit, vilket framgår av reservalion nr 4, all regeringens förslag om förslärkning av organisationen för tillsyn enligl miljöskyddslagen är olillräcklig. Anders Caslberger har här nyligen gell flera exempel pä delta. Naturvårdsdelen av länsstyrelsernas miljövårdsenheter, den s.k. gröna sidan, har länge haft oförändrade eller t.o.m. krympande resurser. När l.ex. regeringen föreslär ökade medel för inköp av urskogar är del förvånande all pengarna inle räcker lill handläggning av dessa frågor. Cenlern föreslår alt riksdagen tillför länsstyrelserna, för tillsyn enligt miljöskyddslagen, 14,2 milj. kr. ulöver vad regeringen föreslär.

1 reservalion nr 8 tar vi upp frågan orn ytterligare medel till kullurmiljöen-helerna. Del är angelägel all arbelel med all utveckla kuliurmiljövården, både till innehåll och form, drivs vidare, skrev kulturministern förra året i regeringens proposition om kulturmiljövård. Kulturministern sade vidare all han hade för avsikt all la inilialiv lill elt förnyelsearbete inom kulturområdet, bl.a. rörande den regionala kulturverksamheten. Han framhöll atl kulturmiljövärden är en viktig faktor med hänsyn till vikten av alt ta lill vara de kuliurella värden som finns i den yllre miljön och med avseende på samspeld mellan kullurarv och elt aktivt skapande kulturliv. Frän centerpariieis sida delar vi kullurminislerns bedömning. Förslagel fär också följdverkningar inom civildepartementels ansvarsområde. Vi föreslär därför frän centerparliel all planer för den fortsatta utbyggnaden av länsstyrelsernas kullurmiljö-enheler skall göras upp.

Slulligen, herr lalman, vill jag säga några ord om reservalion nr 10 angående länsstyrelsernas befattning med alkoholärenden. All övervakningen av handel med alkoholdrycker bör ha en offensiv inriklning fanns med redan i 1977 års alkoholpolitiska beslul. Riksdagen har också beslutat alt antalet handläggartjänsler vid länsstyrelserna skall ökas frän 27,5 lill 45. De neddragningar som har skelt vid landels länsstyrelser har tyvärr medfört atl flera tjänster i dag är vakanlsalla. Mänga av de handläggare som återfinns pä länsstyrelserna har även andra arbetsuppgifter än de som hänförs till alkoholsidan. Följden har nu blivit alt erforderlig kontroll av utskänknings-tillständen inte kan ske. Det är angelägel alt länsstyrelsernas resurser disponeras sä att man kan fullfölja riksdagens uppdrag.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill reservationerna nr 1,4, 8, 10 och 12 i bosladsulskoltds betänkande nr 8.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag lill länsstyrelserna m.m.

Anf. 42 JAN STRÖMDAHL (vpk):

Herr talman! Jag länker falla mig myckel korl efter den långa bostadsdebatten. Jag börjar med all yrka bifall lill reservalionerna 6, 9 och 13. De handlar om vpk:s molion om all man bör vara litet aktsam om kultur- och odlingslandskapet i Stockholms län.

Bakgrunden till motionen är den "golfiering" som nu är på väg i Stockholms län - ja, egenlligen över hela landel. För inle så länge sedan kunde vi läsa i lidningen all 100 nya golfbanor planeras i Stockholms län.

.=; Riksdagens protokoll 1988/89:100

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag till länsstyrelserna m.m.

Detta innebär en gigantisk omvandling av landskapet för ell ändamål som är ganska exklusivt och som bara en lilen del av befolkningen har ekonomiska möjligheler atl tillgodogöra sig. Odlingslandskapet går ål för detta. Därmed uteslängs också det rörliga friluftslivet och de möjligheter som finns alt vistas frill och säkerl i naturen.

Vi menar att delta är något som man måste uppmärksamma, och man måsle se lill att hålla utvecklingen på en någorlunda rimlig nivå. Om markägarna vel om atl de kan få ul myckel mera för marken om de säljer till en golfklubb så finns det självfallet stora lockelser i del.

Ulvecklingen är oroande. En systerson till mig frän Norrland befinner sig nu nere i Stockholmstrakten med dl norrländskt skogsvägbyggarbolag. De schaktar för fulll i marken i Stockholm. Han säger all det här är del nya guldel för de norrländska anläggningsarbdarna. De tjänar mycket mer här nere än när de bygger skogsbilvägar.

Anf. 43 MAGNUS PERSSON (s):

Herr talman! Efler den långa föregående debatten vill också jag lugna kammarens ledamöter med beskedet alt jag skall korla av mill anförande.

I del betänkande som vi nu debatterar behandlas anslag lill länsstyrelserna och vissa motioner i anslutning härtill. Bosladsutskoltd fillstyrker regeringens förslag om anslag till länsstyrelserna. Samtliga motioner som behandlas i belänkandet avstyrks.

Till betänkandet har fogals 14 reservationer. Del föreligger inga slörre principiella meningsskiljaktigheler. Oppositionen vill först och främsl all mera pengar skall anslås.

Den första reservationen gäller redovisningen i budgetpropositionen av personalförslärkningar till länsstyrelserna. I en molion begärs en redovisning av hur personalförstärkningarna inom miljövårdsarbetet skall fördelas pä de olika länsstyrelserna. De 38 milj. kr. som man nu föreslår skall anvisas lill länsstyrelserna har avvägts så att alla län ges en rimlig proportionell tilldelning. Utskottet lämnar i betänkandet vissa uppgifter om hur detta skall ske. Jag kan inte inse atl en reservation därmed skulle vara nödvändig. Motionärerna har ju fält vad de önskar. Vi anser frän majoritetens sida inle atl ett uttalande i nuläget är påkallal. Jag yrkar därför avslag pä reservalion nr 1.

Folkpartiet lar i reservalion 2 upp frågan om en sådan ändring i länsslyrelseorganisafionen atl miljövårdsorganisationen mera kraftfullt skall kunna företräda miljövärdens inlressen.

Herr talman! Del är också att nolera att jordbruksutskottet i sitt yttrande till bostadsutskottet enhälligt anfört atl del i länssiyrelseinstruktionen inle lorde finnas hinder för länsstyrelserna att kraftfullt företräda naturvärdens inlressen. Denna ståndpunkt slår också folkparliel bakom i jordbruksulskoltd. För att ge elt råd vill jag säga atl det hade varil förnuftigt om folkpartiet i bosladsutskoltd följt sina partikamrater i jordbruksutskottet. Majoriteten menar att länsstyrelserna i dag har klara bestämmelser som framhäver naturvården och miljöskyddet.

Vi avvisar därför förslagel om förändring av länsstyrelsens instruktioner och arbetsordning. Jag yrkar avslag pä reservalion nr 2.

I reservalion nr 3 framförs krav pä prioritering av den s.k. gröna naturvärden. Yllerligare 20 miljoner krävs av motionärerna. Vi delar den uppfallning som framförs i jordbruksutskottets yttrande. Här sker en räll kraflig upprustning och förslärkning som syftar till en effektiv och slagkraftig miljövärdsorganisation. Samtliga länsstyrelser har fäll i uppdrag all senast den 1 maj 1989 lill statens naturvårdsverk redovisa regionala miljövårdsanalyser. Naturvårdsverket skall därefter sammanställa och utvärdera dessa och senast den 15 september 1989 redovisa resultatet lill regeringen. En särskild utredare har tillkallats för alt se över naturvårdslagen. En översyn av miljölagstiftningen förbereds inom regeringskansliet. Dessa insatser överensslämmer också med riksdagens beslul om miljöpolitiken under våren 1988.

Med hänvisning lill del anförda tillstyrker utskotlsmajoriteten de av regeringen föreslagna resursförstärkningarna till länsstyrelserna och avstyrker reservalionerna. Jag yrkar avslag pä reservalion nr 3.

De argumenl som jag nu anfört är relevanta även för cenlerns reservation. I den är man lilel blygsammare och föreslär 14,2 milj. kr. Jag yrkar avslag även på reservalion 4.

Miljöpartiet de gröna vill gå ytterligare ell steg. De yrkar pä 50 milj. kr., varav 20 milj. kr. är öronmärkla för de gröna naturområdena. Oppositionen vill alltså gå längre. Vi vill avvakla och avvisar därför även reservalion nr 5.

Vänsterpartiet kommunisterna och miljöpartiet kräver i sin reservalion nr 6 dl särskill uttalande om åtgärder för alt bevara ett småskaligt jordbruk i Stockholms närhel. Detta fär, herr talman, i första hand ses som en kommunal angelägenhet. Del är kommunerna som med rällslig verkan reglerar markanvändningen. Med bl.a. denna motivering avvisar vi reservation nr 6.

I reservationerna nr 7 och 8 krävs yllerligare medel för tjänster för biträdande länsanlikvarier i vissa län. Motionärerna har slöltal riksantikvarieämbetets lovvärda försök alt få ytterligare medel. Kulturutskoltel, som har beretts tillfälle atl yttra sig över förslagel, anför bl.a. följande: "Utskottet lillslyrker regeringens förslag att medel beräknas för tjänster för biträdande länsanlikvarier i Södermanlands, Gotlands och Västerbottens län." Del är de prioriteringar man gör. Man anför vidare; "Ulskollel anser sig kunna ulgä från att den fortsatta utbyggnaden av länsstyrelsernas kullurmiljöenheler kommer att ske med utgångspunkt i de prioriteringar som görs i första hand

av riksantikvarieämbetet. 1 enlighet med det anförda avstyrker utskollel

motionsyrkandena och tillstyrker proposilionen i akluell del." Inle heller vi frän bostadsutskotlet finner anledning alt tillstyrka motionerna om yllerligare resurser lill kullurmiljöenhderna. Vi vill också fråga var pengarna skall tas. Motionärerna har inle föreslagil någon finansiering, och vi är inte beredda all föreslå ökade medel över budgelen. Regeringsförslagel tillstyrks. Jag yrkar avslag pä reservationerna nr 7 och 8.

I reservalion nr 9 vill man, i konsekvens med tidigare resonemang, ha 300 000 kr. för bevarande av odlingslandskapet i Stockholms län. Bedömningen av var de olika summorna skall sättas in får i vanlig ordning bedömas centralt av riksantikvarieämbetet i samråd med naturvårdsseklorn. Jag yrkar avslag på reservalion nr 9.

Prot. 1988/89:100 20apriil989

A nslag lill länsslyrel-sernam.m.

Prot. 1988/89:100 Slutligen lill reservalion nr 10. Cenlern vill alt länsslyrelsepengarna skall

20 april 1989 fördelas sä all inle befallningen med alkoholärenden hamnar i strykklass.

, .,,,.. , , Bosladsulskolid har tidigare är behandlat en liknande framställan. Ulskol-
Anslag ull lansstvrel- ="

tel anförde även dä atl verksamheten vid länsstyrelserna naturligtvis måste
serna m.m. . . „

dimensioneras och bedrivas på ell sådanl sätt all lagar och förordningar kan

följas. Del bör delegeras lill resp. länsstyrelse alt beslula vilka tjänster inom styrelsen som skall hällas vakanta. Vi avstyrker även nu denna motion.

Reservalionerna 11, 12, 13 och 14 är följdreservationer. För säkerhels skull och för formens skull yrkar jag avslag även pä dessa reservationer och i övrigl bifall lill utskottets hemslällan i dess helhet.

Herr lalman! Jag har varil föredömligt kortfattat i min föredragning. Jag yrkar avslag pä samlliga reservationer.

Anf. 44 ANDERS CASTBERGER (fp) replik:

Herr lalman! Vi i folkparliel hävdar både i jordbruksutskottet och i denna fråga all det inle finns några hinder för miljövårdsenheterna atl företräda miljöintressena. Självfallet finns del inle del. Det ingår i instruktionen för deras arbete att de skall hävda dessa. Här gäller det för Magnus Persson alt läsa vad som faktiskt står i vår reservation. Där står att man "mera kraftfullt" skall kunna hävda miljöintressena. Vi utgår här frän de motstridiga intressen som faktiskt föreligger och som skall prövas av de olika myndigheterna. Här gäller del all verkligen läsa rätt. Det handlar alltså om all skapa möjligheler för miljövårdsenheterna atl agera på elt mera kraftfullt sätt.

När det gäller den andra reservationen, reservalion 3, måste jag fråga Magnus Persson: Vad gjorde regeringen när larmen gick påsken 1987, när del gällde anslagen till naturvårdsenhelerna, som de helte? Redovisa det, Magnus Persson! Vad svarade regeringen i november 1987? Redovisa del, Magnus Persson! Vad säger socialdemokraterna i dag till länsstyrelsernas miljövårdsenheter? Jag lyckte mig ändå höra atl vi var överens och att också Magnus Perssons parti anser atl det är vikligl all miljövårdsenheterna utför sitt arbete. I förra veckan, i onsdags, lade vi tillsammans på miljövårdsenheterna yllerligare dt antal arbetsuppgifter, väl avvägda, som mänga av oss stod bakom. Vad svarar Magnus Persson miljövårdsenheterna i dag, om man inte vill anslå de behövliga pengarna?

När del sä gäller kulturmiljövården fick vi svaret alt majoriteten i utskottet inle gör samma bedömning som riksanlikvarieämbeiel. Min fråga måsle då bli: Varför del då? Vi fick ingel svar på vilken avvägning majoriteten gör.

Herr lalman! Pä slutet kom del dl ganska billigt knep frän Magnus Persson. Han frågar: Var skall pengarna las? Här lalar Magnus Persson mol bällre velande. Folkparliel har i sitt budgetalternativ lill fullo finansierat varje åtgärd, även när det gäller miljövårdens område och anslagen lill länsstyrelserna. Men Magnus Persson kanske inle läser andras motioner ulan bara regeringens proposifion, och dä stämmer inle verklighetsbilden.

Anf. 45 STINA GUSTAVSSON (c) replik;

Herr lalman! Länsstyrelsernas tväprocenliga nerdragningar under ell

anlal är har naturligtvis satt sina spår. Det framgår klart när man läser

68 remissyttrandena över länsstyrelsernas anslagsframställningar. Som exempel

kan jag nämna riksantikvarieämbetet, som finner del nödvändigl all ijänsler för bilrädande länsanlikvarier snarast inrällas vid samlliga länsstyrelser där sådana ijänsler saknas. Del är bl.a. med detta som grund som vi frän centerpartiets sida släller krav på fortsall ulbyggnad av länsstyrelsernas kullurmiljövårdsenheter.

Det borde vara en strävan från regeringen atl oppositionen ges möjligheler all bedöma regeringens förslag lill riksdagen. Hade detta skett i fråga om de förslag vi nu behandlar, hade med all säkerhet reservalionerna kunnat vara mera precisa eller t.o.m. kunnal undvikas. Det finns anledning att påminna socialdemokraternas förelrädare om all bosladsulskoltel sä sent som hösten 1986 erinrade regeringen om viklen av riksdagsordningens regler när det gäller den information som anslagsproposilioner bör innehålla. Del finns med utgångspunkt i årets budgetproposition all anledning all upprepa dessa regler.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag till länsstyrelserna m.m.

Anf. 46 MAGNUS PERSSON (s) replik:

Herr lalman! Jag kan myckel korl lill folkparliels representant säga all det sker en upprustning av jusl miljövårdsenheterna. Jag lycker all man kan vara litet generös i den sista limmen och säga del. Del sker en utbyggnad, en förslärkning. Om jag ser till mitt län får miljövårdsenheten där betydligt större lokaler, bättre resurser osv. Detta har föregåtts av en ulredning. En successiv förslärkning kommer atl ske pä delta område, och del är till allas båtnad.

Till centerns represenlanl vill jag säga följande. Del är klart alt riksanlikvarieämbeiel som central myndighet har att hävda sina inlressen. Del blir ibland en konflikt, t. ex. när riksantikvarieämbetet och naturvårdsverket äskar anslag. Men någon skall ändå beiala detta. Summan av kardemumman är all vi måsle se lill att det finns medel för all balansera en budget. Vi har här frän majoritetens sida sagl all man fär avvakla en successiv förslärkning av både miljövårdsenheterna och riksanlikvariesidan.

Jag yrkar än en gång bifall till utskottets hemställan och avslag pä samlliga reservationer.

Anf. 47 ANDERS CASTBERGER (fp) replik:

Herr lalman! Nu skall vi hell plötsligt vara generösa. Jag är gärna generös och säger all del som sker är lill allas båtnad. Del stämmer nog. Men frågan är: Sker del tillräckligt, med hänsyn lill de arbetsuppgifter vi faktiskt har lagt på miljövårdsenheterna? Vi har gemensamt lagt pä dem dessa uppgifler. Det finns här en stor diskrepans mellan de resurser miljövårdsenheterna får för atl ulföra del arbete vi har sagt atl de skall ulföra och de resurser de faktiskt behöver för detta. Del är de resurserna vi i folkpartiet vill ge den gröna miljövärden, för all den skall kunna hävda sig när intressena slår mot varandra och den gröna miljövärden i stor utsträckning hamnar på undanlag.

Jag fick inte någol rikligl svar pä frågan vad Magnus Persson i dag säger lill länsstyrelsernas miljövårdsenheter. Är del all vi skall vara glada därför all det lilla som ändå sker är lill allas bälnad? Det är ell myckel tunt svar.

Jag fick heller ingel särskilt bra svar, egentligen ingel svar alls, när del

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag lill länsstyrelserna m.m.

gällde frågan om kulluren. Vad är del för avvägning socialdemokraterna gör i fråga om kulluren? År del kanske bara sä all det är pengarna som slyr? Det verkar så.

Riksantikvarieämbetet, som är den myndighet som självfallet har den bäsla insynen och kunskapen i det här fallet, har ju gjort en prioritering och angett de aktuella länen. Riksantikvarieämbetet har dessutom hävdat atl della är något som vi måste skapa resurser till. Magnus Persson säger nej lill della, och sedan blir del ingel mer.

Vad är anledningen till att man inte gör mer? Det skulle vara mycket inlressanl både för dem som åhör denna sena kammardeball och framför alll för dem som på del lokala planet är engagerade i de här frågorna atl fä ett svar på den frågan. Det återstår ännu för socialdemokraterna alt besvara den.

Anf. 48 MAGNUS PERSSON (s) replik:

Herr talman! Jag möter många glada killar och tjejer pä naturvårdsenhelerna. De har fäll en rätt kraflig förstärkning, och de kommer även framdeles all fä en sådan förslärkning. Jag vel atl den avvägning som har gjorts när del gäller resursförstärkningarna till länsstyrelserna skett i samråd med den personal som arbelar pä miljövårdsenheterna. Där anser man att del har gjorls en ganska hygglig bedömning. Den bedömningen får nu gälla.

Sedan lill frågan om hur en avvägning skall ske när det gäller de län som prioriterats av riksantikvarieämbetet. Del är en rad komponenter som måste vägas in, men lill syvende och sisl måste någonsäga: Här lägger vi resurserna, och vi gör en uppbyggnad av organisationen i vissa län - en del län vinner och en del län förlorar. Jag vill än en gäng påminna om frågan: Var skall pengarna las? Mofionärerna redovisar icke på något sätt hur finansieringen skall ske.

Anf. 49 KRISTER SKÅNBERG (mp):

Herr talman! Jag vill för miljöpartiets del, med hänvisning till reservation 5 i belänkandel, i förslå hand ta upp frågan om förstärkningar av länsstyrelsernas resurser för bl.a. prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen.

Del är glädjande att regeringen har satsat pä en förslärkning, men del är synd all man inle har satsat tillräckligt. Naturskyddsföreningen har för naturens räkning krävt tvä tjänster per länsstyrelse för den s.k. gröna naturvärden. Vi frän miljöpartiels sida ställer oss bakom det kravel. Redan detta kräver en förslärkning med 20 milj. kr., men vi menaratt det dessulom behöver tillföras yllerligare tjänster på naturvårdsenhelerna. Vi har därför yrkat på ell anslag om 50 milj. kr. ulöver regeringens förslag. Det är ganska lält alt förstå atl del här finns elt stort behov som det är bäst all tillgodose nu, innan behovet växer sig ännu större, eflersom det då blir ännu dyrare all tillgodose, pä många plan - inle bara i pengar räknat. Jag yrkar alltså bifall till reservalion nr 5.

Del är viktigt atl bevara ell småskaligt jordbruk i Stockholms närhel. Del gäller för övrigl nalurliglvis också i hela Sverige, men reservationen i fråga gäller del småskaliga jordbrukd i Stockholmsområdet. Man kan inte säga att den här frågan skall överlåtas lill kommunerna. Del är fråga om kommuner som i de överhettade områdena visat sig handla kortsiktigt och som inle förställ alt den materiella tillväxtens tidevarv lider mol sitt slut, samiidigi

som vi alla lider av sviterna efter alt den materiella tillväxten pågått sä länge.

Miljöpartiet har engagerat sig för en minskad sårbarhet i Sverige, bl.a. genom all satsa pä kärngårdar. Genom all stödja småskalig odling kan man få utrymme för l.ex. kärngårdar, där kunskapen om småskalig odling och djurhållning kan hållas levande och spridas lill inlresserade. Della är också viktigt frän civilförsvarssynpunkl. Jag yrkar bifall till reservalion 6 saml i övrigl också till reservalionerna 9 och 14.

Anf. 50 ANDERS CASTBERGER (fp);

Herr talman! Av deballen i della ämne här i kväll har framgått två saker: dels alt miljövårdsenheternas personal pä länsstyrelserna skulle vara glada och atl de anser atl avvägningen när det gäller de resurser de fått är bra, dels att socialdemokraterna - eller i varje fall regeringens företrädare här i kammaren - inte fäll klarl för sig hur de extra tillskoll som oppositionen anser nödvändiga skall finansieras. Jag vill, herr lalman, med anledning av della göra några klarlägganden.

Det är möjligl alt regeringens förelrädare kan finna människor på miljövårdsenheterna som uppskattar de tillägg de har fåll och kan fä och alt dessa personer anser sig vara nöjda med avvägningen när det gäller lill vilka ändamål pengarna skall gä. Men frågan är om de är nöjda när det gäller den slora avvägning vi har atl göra här i riksdagen, nämligen mellan naturvärdens inlressen som sädana och andra angelägna uppgifler i samhällel. Del finns nalurliglvis inle någon grund för en sådan förnöjsamhet när del nu visar sig alt vi lägger betydligt större arbetsuppgifter på miljövårdsenheterna än vad de får resurser lill. Jag vill i della sammanhang klargöra all folkparliel har föreslagil atl ytterligare 20 milj. kr. anslås fill detta ändamål. Folkpartiet har också under en läng period anvisat den väg som regeringen sä småningom, dock alltför sent, tvingats gä.

När det gäller finansieringen av folkpartiets förslag vill jag mycket tydligt klargöra alt vi fullt ul har finansierat samtliga våra förslag i de ärenden som behandlas här i riksdagen, vilket också framgår av folkparliels kompletta budgdaliernaliv. Detta gäller självfallet också det ärende som nu är för handen. Dels är del fråga om anslagel till miljövårdsenheterna, dels del anslag som vi i folkpartiet anser nödvändigl för att fullfölja riksantikvarieämbelels prioriteringar när del gäller länsantikvarieämbetena.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Anslag idl länsstyrelserna m.m.

Anf. 51 MAGNUS PERSSON (s):

Herr lalman! Jag lycker att folkpartiels representant är litet gnällig i den här deballen. Det måsle göras en avvägning, och den avvägningen har skett i regeringskansliet. Den avvägningen slår jag bakom såsom regeringspartiets representant. Faklum är alt del sker en successiv ulbyggnad i jusl de här delarna. Del är bara all konstatera atl oppositionen vill gå fram snabbare. Del är oppositionens uppenbara skyldighet atl lägga fram sådana förslag och del har man gjort. Men i del finansieringsalternativ som folkparliel i slorl presenterar är inle de 20 milj. kr. lill förslärkning av länsstyrelseanslaget redovisade. Man måste ha ett heltäckande budgetalternativ, men del är kanske i det avseendel som man halkar efter litet.

Det finns säkert också en del surmulna människor som jobbar pä

Prot. 1988/89:100 20 april 1989 '

Anslag lill länssiyrel-sernam.m.

naturvårdsenhelerna, men den reaktion jag har mött från mitt hemlän är myckel positiv. Man anser alt man har fäll betydligt bättre resurser och personalförslärkningar. och man ser framtiden an med tillförsikt.

Anf. 52 KRISTER SKÅNBERG (mp):

Herr lalman! Om del vore sä väl all de avvägningar som regeringen gör i dessa frågor och som den har gjort under årens lopp hade varil de rikliga, dä skulle vi faktiskt ha myckel myckel mindre miljöproblem i dag. Del är av avgörande betydelse för Sveriges framtida miljö och naturresurser atl insikten om atl socialdemokralerna har satsat för litet sprider sig alltmer och att man måsle salsa mer efter vad naturen faktiskt kräver.

Jag vill också säga atl vi har lagl fram ell budgetalternativ där vi har läckt de koslnader som det här gäller.

Anf. 53 ANDERS CASTBERGER (fp):

Herr lalman! Avvägningen har skett i regeringskansliet, säger Magnus Persson. Däremot lalar han inle om hur den har gäll lill. Vad är del för någonting som lalar för det ena ändamålet och inte för del andra? Delta fär vi ingel svar pä. Del verkar snarare som alt Magnus Persson enbart är regeringens megafon i della meningsutbyte, där vi faktiskl kunde var konstruktiva och komma framåt och också se lill nalurvårdens inlressen.

Dä säger Magnus Persson all det är oppositionens skyldighet alt opponera. Ja, men har inle regeringen någon annan skyldighd än all säga nej lill alla goda förslag? Det är min uppfattning atl regeringen faktiskt har en skyldighet atl också göra avvägningar som kan stå sig fullt ut.

Man behöver inte alls vara surmulen ute på naturvårdsenhelerna bara därför att man har uppfaltningen alt man faktiskt måste ha lillräckliga resurser för atl kunna ulföra det arbete som riksdagen och regeringen har ålagt naturvårdsenhelerna. Tvärlom är del alt vara konstruktiv. Jag har sällan träffat surmulna människor ule pä nalurvärdsenhelerna. Men det är en annan sak än alt säga atl man är glad åt regeringens polilik.

Till slul säger Magnus Persson om budgetallernativel alt del kanske kan halka till. Det halkar inte alls. Här var det snarare Magnus Persson som halkade med sin tunga och pä elt bananskal. Varje lilen och slor budgetpost i folkpartiels anslagsförslag är fullt ul finansierad. Delta gäller del här anslaget och varje annal anslag. Inle i någon fråga, ens när det gäller avvägningar mellan olika sektorer i samhällel, finns det något glapp. Varje krona, även dessa 20 miljoner lill länsstyrelsernas miljövårdsenheter, är finansierad fulll ul.

Anf. 54 MAGNUS PERSSON (s):

Herr talman! Jag får undervisa Anders Castberger litet i riksdagsordningen. Om jag säger att avvägning har gjorts i departementet och regeringskansliet, så har del gjorls en rimlig bedömning. Den släller vi upp pä.

Sedan kanske vi skall lala lilel tyst om alt folkparliel alllid har kunnal finansiera sina allernaiiv. Del finns olika sifferkombinalioner, där del nog finns vissa frågetecken. Man skall inle vara alltför kategorisk i sin bedömning och undervisning i parlamentet. Anders Caslberger kanske skall lilla lilel på

del siffermaterial som finns. Då kanske han finner all allling inle stämmer riktigl sä väl.

Herr lalman! Jag kan säga, precis som Anders Caslberger, att jag har mött rätt glada både flickor och pojkar pä naturvårdsenhelerna. Självfallet är vi framdeles beredda all salsa pä naturvärdsenheterna. Men nu vill vi ha en central bedömning, som i första hand naturvårdsverket får göra och komma till regeringen med. Sedan får vi diskulera frågan i ett kommande budgetläge.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

A nslag lill länsstyrelserna m.m.

Anf. 55 ANDERS CASTBERGER (fp);

Herr lalman! Jaginser all jag, med mina fä är här i riksdagen, jämfört med Magnus Perssons mänga är, naturligtvis inle kan känna lill alla riksdagsordningens formuleringar. Men jag har svårl all tro all de är sä ulformade, alt varje avvägning som regeringen gör och skall göra är rimlig, som Magnus Persson sade, alt del föreskrivs i riksdagsordningen all regeringens avvägning aulomaliskl är rimlig. Nej, trots mill ringa anlal är i riksdagen vill jag skarpt protestera mot en sådan tolkning av riksdagsordningen.

Sedan vill jag fråga Magnus Persson när del gäller budgetfrågan; Vilka frågetecken finns del? Finns del verkligen några exempel som Magnus Persson kan plocka fram? Var del inle så all finansutskottet faktiskt gav högsta betyg lill det budgetalternativ som folkpartiet lade fram, med full finansiering pä varje post och inte några små krumbukter, som Magnus Persson antydde? Men sådana kanske är sä vanliga i regeringskansliet med olika dubbelräkningar atl Magnus Persson möjligen inle minns vilkel budgdaliernaliv han har läst.

Anf. 56 KRISTER SKÅNBERG (mp);

Herr talman! Del rör sig här om ganska små belopp totalt sell jämfört med vad som satsas pä myckel annal. Jag är övertygad om all den ökade salsning pä naturvårdsenhelerna som flera partier här vill göra verkligen är en mycket viktig investering i framliden.

Del låler litet övermaga all säga atl bedömningen nu är gjord och all den därmed är räll. All den är gjord kan jag förslå. Huruvida vi lycker den är räll skall vi rösla om. Där kommer vi frän miljöpartiet alt i första hand rösta pä värt eget alternativ och sedan successivt på varje länkbar förslärkning. Vi hoppas alt vi får alla andra med oss, sä all vi även pä denna punkt kan se till alt beslutet blir bättre än enligt regeringens förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut i ärendel skulle fattas vid näsla arbelsplenum.)

13 § Kammaren beslöl kl. 17.46 all ajournera förhandlingarna lill kl. 19.00 för middagsuppehåll.

14 § Förhandlingarna återupptogs kl. 19.00 under ledning av tredje vice lalmannen.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Vissa anslag inom in-dusirideparlementeis område

15 § Föredrogs näringsulskoltets betänkande

1988/89;NU22 Vissa anslag inom industridepartementets område (prop. 1988/89:100 delvis).

Vissa anslag inom industridepartementets område

Anf. 57 PER WESTERBERG (m);

Herr lalman! Näringsutskotlets betänkande 22 är egentligen en sammanställning över dl ganska slorl antal olika motioner som behandlar ell anlal olika anslagsyrkanden inom industridepartementets område. Som man kan se av de reservationer som är fogade till belänkandet har de mest udda områden behandlats. I motionerna finns dock ett anlal näringspolitiska moliveringar för de slutsatser som man har kommil fram lill om anslagsäskandena. Jag hade tänkt all inleda med dessa.

Del går i dag en ganska stark marknadsekonomisk strömning över hela världen. Det är inle bara i Sverige vi börjar lala mer och mer om marknadsekonomi och mer och mer kan känna lillfredsställelse över all vi följer upp gamla moderala marknadsekonomiska tankegångar och filosofier. I hela Västeuropa, i hela världen har marknadsekonomin en skördelid, där fler och fler länder går över lill ekonomier slyrda av marknaden i slällel för atl vara slyrda av politiska beslut eller olika typer av planhushållningar.

Del är ingen tillfällighet atl länder som del socialistiska Burma, del kommunistiska Kina, Ungern, Sovjet och många fler stater har börjat fä alll slörre inslag av marknadsekonomi och fri företagsamhet i ekonomin. Della bygger nalurliglvis på all många av de stater, även u-länder, som har anammat dl system av marknadsekonomi och fri företagsamhet har haft en utomordentligt stark och snabb ekonomisk utveckling, som har gjort atl människorna i dessa länder fält en hög välslåndslillväxt under de senaste årtiondena. Vi har själva i näringsutskottel haft förmånen atl besöka länder som t.ex. Singapore, Malaysia, Sydkorea och mänga andra länder, som bara för några årtionden sedan hade en utomordentligt svag ekonomi men som i dag har en mycket snabb expansiv ekonomi och där även välfärden stegvis börjar komma de stora mängderna människor till godo i form av höjd levnadsslandard.

Vi moderaler menar all marknadsekonomin är framlidens ekonomiska syslem. Del är den som har visat sig vara mest effektiv för atl kunna ta till vara de möjligheter som finns i samhällel att effektivt kunna producera de varor och ijänsler som människor efterfrågar och har behov av. Det är fri företagsamhet i öppen konkurrens mellan olika företagsformer, oavsett om det är privala, kooperativa, statliga eller andra typer av förelagsbildningar, som skall bevisa att del är de förelagen som är bäsl skickade alt kunna producera de varor som människor vill ha lill del lägsla priset och bäsla distribulionssätlel. Det här systemet förutsätter näringsfrihet, dvs. all alla har möjlighet alt kunna konkurrera och slarla förelag inom de ramar som samhällel släller upp. Delta förutsätter äganderätt, dvs. atl alla har rätt all äga det man producerar och del man skapar och har möjligheler att driva pä denna fria ekonomi.

Men skall man ha en marknadsekonomi gäller också att politikerna i samhället, oavsett partifärg, försöker hålla fingrarna i styr. Del gäller alt agera med generella medel, dvs. att med generella medel kunna stimulera ekonomin i ställd för att gä in med alltför myckel politiska detaljstyrningar. Vi har färska erfarenheter frän tidigare år i Sverige av stora politiska ingripanden, regleringar, industristödspolitik och ganska godtyckliga insal-ser frän regeringens och riksdagens sida. Men alla har sell alt resultaten vi fick av den politiken inle var särskilt lillfredsslällande. Det är därför med desto större glädje vi kan se uppslutningen omkring de generella ekonomiskpolitiska och näringspolitiska metoder som alltmer börjar komma i dagen i Sverige.

Vi moderater ser därför anslutningen och närmandet lill den europeiska gemenskapen som en utomordentligt viklig generell insats för all riva tullhinder, öka rörligheten av kapital, människor, företag, varor och tjänster över gränserna. Det är en generell åtgärd som vi tror är det viktigaste och mesl dramatiska som kommer all ske de kommande åren i Sverige och Europa och som är oerhört betydelsefull för den kommande välståndsutvecklingen. Vi ser också energipolitiken som central och viktig, dvs. atl man får en energipolitik där vi kan konkurrera med effektiva och konkurrenskrafliga priser och med en god tillgång pä energi som är jämförbar med vad som gäller i våra grannländer. Samma sak gäller skatterna, dvs. att vi ser till att vi får ell skallesyslem med dl skattetryck som är jämförbart med andra länders och konkurrenskraftigt i förhållande till de länder som vi konkurrerar med.

Men vi medger gärna alt del kan behövas särskilda insatser för en del av åtgärderna. Delta gäller framför alll smäfördagandd. Man måste försöka se lill alt små och nya företag får likvärdiga villkor med vad stora företag fär. Små förelag har mindre resurser och har mindre möjligheler all specialisera sig och kunna klara många av de pålagor samhällel lägger pä förelagen. Vi är gärna med pä forskning och ulveckling och atl försöka stimulera framtagandet av spelsteknologi. Att försöka få någon form av regional balans i landet kan innebära ingripanden och särskilda åtgärder, även om dessa bör vara av sä generell natur som möjligl.

Man kan enkell konstalera att det i de reservationer som är fogade lill belänkandel finns ett anlal ddaljslåndpunkler i anslutning lill anslagsäskan-del. I reservation 1 angående statens industriverks förvaltningskostnader menar vi moderater alt del finns anledning alt se över formerna för statens industriverk, styrelsen för teknisk utveckling och vad som görs i branschorganisationerna i resp. bransch. Vi har en klar uppfattning om att det här utförs mycket dubbelarbete, och vi tycker alt mer och mer borde föras över till styrelsen för teknisk ulveckling och de frivilliga branschorganisationerna. Men del finns anledning att man i en särskild ulredning tittar närmare på della.

När del gäller utvecklingsfonderna, som framför alll skall hjälpa de mindre och medelslora företagen atl komma i gäng och fä likvärdiga arbetsvillkor som de större förelagen, lycker vi all del är vikligl all fonderna inle leker bank. Det finns i dag en ganska god tillgång pä riskkapital, och vi lycker atl utvecklingsfonderna skall koncentrera sig på att stötta och hjälpa nyförda-gandet i samhällel i slällel för atl mer eller mindre hjälpa i första hand redan

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Vissa anslag inom In-duslridepariemenieis område

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Vissa anslag inom in-diisiridepariemeniels område

etablerade förelag. Vi lycker också atl det är viktigt, inte minst med tanke pä debalten om kvinnligt förelagande och övergängen lill mer tjänsteverksamhet, all man breddar utvecklingsfondernas målgrupp lill alt inte bara innefalla industriföretag ulan även ta in service- och tjänsteföretag. Många av problemen vid nyslarlande av företag finns just här.

I reservation 9 anser vi all Centrala hanlverksrådd skulle kunna fä medel direkt ur statsbudgeten i ställd för all vara hänvisade lill all gä över slatens industriverk. Vi lycker atl en direki styrning av pengar lill en organisation blir effektivare, i synnerhet som det slalliga verkel har en sä vid arbetsuppgift och är koncentrerat pä andra uppgifler.

I reservalion 15 anser vi all förmånlig kreditgivning lill u-länder inle skall gå över induslrianslagd. Del är en bisländsfråga. Vi tycker att det är en normal ulveckling all della skall redovisas pä räll slälle.

Vi har även ett par reservationer om europeiskt rymdsamarbete och Tele-X-projektel. Vi menar alt det europeiska rymdsamarbdd ur svensk synvinkel är myckel viktigt. Del är viktigt alt Sverige är med och ökar sin andel, framför allt atl Sverige är delaktigt med ålminslone 1 % i del s.k. Columbusprojektd. Orsaken är all vi lycker della är en spelsleknologi där det kommer fram myckel av nyll lekniskl kunnande och vetande som kommer den svenska induslrin och den svenska välfärden lill godo. Dessutom tycker vi all det är fråga om en förhållandevis billig penning. Del är en mål- och resullatinriklad verksamhel, eftersom man på della säll får vara med i kunskapsuppbyggnaden.

När del gäller Tele-X-projeklel anser vi atl det är rimligt all man försöker privatisera detta projekt så mycket som möjligt - bl.a. för atl kunna finansiera de satsningar som det är angelägel atl göra vad gäller rymdsamarbetet och rymdteknologin.

Herr lalman! Med det anförda yrkar jag bifall lill samtliga reservationer med moderat inslag.

Anf. 58 GUDRUN NORBERG (fp):

Herr talman! Hela Västeuropa slär inför en stor omdaning och förändring. Trols att Sverige inte är medlem i EG är frågan om den europeiska gemenskapen en fråga som i hög grad påverkar värt land i många avseenden -inle minsl när det gäller svenskt näringsliv.

Arbelel inom EG med atl bilda en gemensam inre marknad berör i högsta grad de svenska företagen. Del skulle slå hårt mot svenskl näringsliv om det på den västeuropeiska marknaden skulle behöva kämpa pä sämre villkor än sina EG-konkurrenter.

Inom storföretagen pågår en strukturering för att man på olika sätt skall kunna skaffa sig fillgång lill EG-marknaden i ett läge där Sveriges framlida förhållande lill EG ler sig osäkert. För småföretagaren är det svårare, och därför är Sveriges relalioner lill EG av särskild betydelse för småföretagarna. Ell nära EG-samarbete är viktigt.

De svenska storföretagen växer belydligt mer utomlands än de gör i Sverige. Del är numera vanligt alt man i samtal med ledare för slörre företag fär höra: Ja, vi kommer att vara Sverige trogna och förbli ell svenskt företag. Men den expansion som sker den sker ute i Europa.

Det är exportindustrin som utgör grunden för en ekonomi i balans. Vår import måste betalas med del överskoll som exporten ger. Därför finns del en risk med alt dagens svenska storföretag expanderar genom företagsköp och utbyggnad i utlandet. Del finns en risk för all deras långsiktiga belydelse för svensk export och bytesbalans kommer all avla.

Del skulle vara - ja, del är - en mycket olycklig utveckling. Europeiska gemenskapen har oerhört stor belydelse för vårt näringsliv. Osäkerheten om hur nära Sverige knyts till EG och hur tillgänglig marknaden där blir för våra hemmaförelag är orsaken lill garderingen. Del är naturligt och nödvändigl atl våra storföretag, vars produktion huvudsakligen går på export, ser lill all de är med i konkurrensen med de andra handelsjätlarna - USA och Japan -och inle hamnar på åskådarplats.

Men ulflyllningen och investeringarna i Europa när det gäller svenska företag är mycket bekymmersamma för den framtida näringslivsbilden i Sverige. Det finns en risk för en urholkning i vår företagsflora som i näsla steg drabbar de små och medelstora företagen - särskilt underleverantörerna.

Ja, herr talman, del kan synas en smula långsökt atl vid behandlingen av dagens betänkanden frän näringsutskottet ta upp en så vid fråga som frågan om den europeiska gemenskapen. Men mol bakgrund av atl del nu kommer en rad belänkanden frän näringsulskollei som i år är något korthuggna och som enbart handlar om vissa anslag inom några departement finner jag att det finns anledning atl inledningsvis skissa den bakgrundsbild som gäller.

Till denna bakgrundsbild hör också lönsamhet och tillväxt inom vårt näringsliv. De svenska förelagens lönsamhet har ökal, men inte tillräckligt myckel. Trots en myckel uthållig högkonjunktur har Sverige låg ekonomisk tillväxt. Del blir en underkänd polilik som förenar högkonjunktur med låg tillväxt.

De svenska förelagens vinster är i flera avseenden otillräckliga. Enligl Näringslivels ekonomifakla är det endasl 3 av 17 OECD-länder som under perioden 1973-1987 har uppvisat en lägre avkastning pä materiellt kaptial än Sverige. Enligt OECD:s prognoser kommer lönsamheten - relalivt sell - att ytterligare försämras i Sverige åren 1988-1990. Vi kommer alt hamna näst sist pä listan när del gäller all uppvisa avkastning.

För alt förtydliga den ganska dystra bilden yllerligare kan jag säga all del har visat sig alt en växande del av vinsterna genereras i utlandet. I de tio slörsla industriföretagen kommer mer än hälften av vinsterna frän verksamhel i andra länder. Sammanlagt ulgör dessa vinster en Iredjedel av de svenska industriföretagens totala vinst, både i Sverige och i ullandel.

Slutsatsen av della måste bli alt det är den länga högkonjunkturen som ulgör grunden för näringslivssituationen i hela industrivärlden, och ofla utmålas den av den svenska regeringen som ell bevis på en storartad polilik. När man börjar syna denna och jämföra med företagsutveckling i andra industriländer finner man alt Sverige faktiskt ligger ganska risigt till.

Vi i folkpartiet tycker atl socialdemokralerna har en alldeles för slor tilltro till statliga stöd och styrningar i näringslivet liksom till alla möjliga fonder och institut. Del är inle regeringsbeslut i varje enskilt fall som skapar incitament i förelagsvärlden. De har i slällel en bromsande effekt. Det vore bällre alt se lill atl del blir fler möjligheter till lokalt och personligt bestämmande och

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Vissa anslag inom in-dustridepariemenieis område

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Vissa anslag inom industridepartementets område

även all stimulera skattemässigt. Del måste ju löna sig all arbeia både för företagaren och för den anställde.

Herr talman! I näringsulskoltets betänkande 22 finns del ell antal reservationer där frågor tas upp som har varit föremål för debatt här i kammaren även tidigare år. Del är kända ståndpunkter, och våra uppfattningar kvarstår om l.ex. lägre anslag till statens industriverk. Dessutom behöver vi fakfiskt få en översyn för att möjliggöra en så effektiv verksamhel som möjligt i industriverket. Det handlar också om att få lill stånd en ändring av utvecklingsfonderna. Vi vill bredda målgrupperna i del avseendel till all omfatta även servicesektorn. Vi vill också ha en bättre ulveckling av småförelagen och en ökad satsning på rymdverksamheten. Om Sverige inle kommer med i Columbusprojektd, riskerar vi - som vi i folkpartiet ser saken - atl gå miste om en slor del av de investeringar som andra länder gör här. Dessulom vill vi ha en utförsäljning av Tele-X-salellilen.

Ja, del var något om reservalionerna. Jag skall inle upprepa detaljerna i dessa. Jag lycker all del är viktigare alt lala om de mera översiktliga näringslivsfrägor som jag här har berört.

Avslutningsvis vill jag bara säga att jag tror att den djupare behandling av hemslöjden som utskottet har gjort i år varil nyttig både för oss utskottsle-damöler och, förhoppningsvis, för svensk hemslöjd. En kulturell och ideologiskt djupt förankrad folkrörelse som hemslöjden har så all säga kommit på tvärs med statens förlängda arm, som man funnit vara en mästrande makthavare. Vi kan bara hoppas all den utvärdering som vi föreslär all regeringen skall göra kan leda lill en verksamhet som både stimulerar slöjdens ursprunglighet och skapar ekonomisk bäring.

Herr talman! Jag yrkar bifall till samlliga reservationer i belänkandet som folkpartiet står bakom.

Anf. 59 PER-OLA ERIKSSON (c):

Herr lalman! För alt bli framgångsrik måste näringspolitiken omfatta flera olika samhällssektorer och politiska områden - l.ex. skatte- och avgiflspoli-fik, kommunikationer, forskning och utbildning.

Men det belänkande som vi nu behandlar ger inle en fullständig bild av näringspolitiken. Här handlar det endast om några pusselbitar och anslag.

Inledningsvis vill jag beröra den allmänna inriktningen av näringspolitiken som vi i centern ser denna. Målet för näringspolitiken måste enligt vår uppfattning vara dl starkt näringsliv som ger hög sysselsättning, anställningstrygghet och resurser för välfärdsutveckling över hela landel. Därför behövs det en kraftfull satsning på nyetablering och på de mindre företagen.

För alt kunna möla den internationella konkurrensen måste näringslivels utveckling av produktion med högt kunskapsinnehåll stimuleras. Därför är del viktigt med ell aktivt svenskt engagemang i de många olika europeiska forsknings- och utvecklingsprojekten. Statens bidrag för atl stimulera forskningssamarbete måste uppgå till belopp som är jämförbara med dem som småförelag inom EG kan få.

Det gäller l.ex. inom rymdlekniken, som är en viklig del av forskningssamarbetet, och del europeiska rymdsamarbetet, där vi önskar att regeringen visar större intresse. Sveriges möjligheler atl följa med i den industriella

utvecklingen pä rymdområdd hotar atl försämras genom regeringens passivitet. Detta skulle långsiktigt få negativa konsekvenser för svensk industri och inle minst för Kirunaregionen. Genom atl det svenska engagemanget i ESA ökar - som vi har föreslagit från cenlern, folkparliel och moderaterna - skulle goda förutsättningar skapas för ulvecklingen av rymdtekniken i Kiruna. Det är dags alt socialdemokralerna inser delta.

Ell starkt näringsliv förulsälter både stora och små företag. De mindre förelagen har särskill stor belydelse för näringslivels förnyelse och långsiktiga tillväxt. De har bällre förmåga alt anpassa sig vid konjunkturväxlingar och bidrar till atl göra hela samhällsekonomin mindre sårbar.

Åtgärder för att stimulera nyfördagandet måsle inga som en viktig del i närings- och industripolitiken, likaså teknikutveckling.

Del är ofla inom småföretagen som nya produkter och affärsidéer växer fram, vilkel skapar förutsättningar för industriell förnyelse. Del är bl.a. mot denna bakgrund som vi vill öka anslagen lill småföretagsutveckling och stärka utvecklingsfondernas roll saml vidga fondernas målgrupp.

De senasle årens utveckling har inneburit stora förändringar inom näringslivet med en ökad förmögenhetstillväxt för många företag. Tidigare ekonomiskt starka företag, finansiella institutioner och slora aktieägare har kunnal förslärka sin slällning. Maktkoncentrationen har ökat.

Del är anmärkningsvärt hur passiva socialdemokraterna har varit inför den ökade makt- och ägarkoncenlralionen inom näringslivet och all de har gjort sä litet för all molverka den, för alt främja nyetableringen och stimulera småföretagsutvecklingen. Jag vill fråga Åke Wictorsson: Vad beror del pä all ni sä stillatigande lycks acceplera den kraftigt ökade koncentrationen i näringslivet?

För att motverka maktkoncentrationen och balansera beroendet av några slora och starkt utlandsorienlerade förelag är det viktigt atl fä en positiv småföretagsutveckling. De mindre företagen måste främjas i förhällande lill de slora. Korl sagl: det behöver skapas en gräddfil för småföretagen.

Utvecklingsfonderna, som inrättades 1978, har spelat en slor och viklig roll för småföretagsutvecklingen. Fonderna är del mesl operativa näringspolitiska instrumentet på regional nivå.

Fondernas målgrupp bör dock vidgas från att, som nu, främst utgöras av tillverkningsförelagen lill all även omfatta service- och tjänstesektorn. Tidigare lalare har också tagit upp detta. På det sättet skulle också de kvinnor som driver tjänste- och serviceföretag ha möjlighel alt i slörre utsträckning än för närvarande få del av utvecklingsfondernas ijänsler. Detta är vikligl, inle minsl i de regioner i landet som har behov av fler förelag. Med nuvarande system finns del en risk för att kvinnors företagande blir missgynnat.

Utvecklingsfonderna bör också få ekonomiska möjligheter alt slödja saisningar pä energi- och miljöinvesteringar samt teknikutveckling inom den sektorn. De socialdemokratiska regeringarna har inle vidtagit lillräckliga åtgärder för att stimulera teknikutvecklingen inom energi- och miljöområdet. Del är allvarligt, eflersom det är elt vikligl utvecklingsområde.

Genom särskilda resurser till utvecklingsfonderna, som vi föreslär, kan småföretagens innovationsförmäga stimuleras inom dessa sektorer. Fonder-

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Vissa anslag inom in-dusiridepariemenieis område

Prot. 1988/89:100 na bör få besluta om projektstöd inom en ram pä 20 milj. kr. Därför föreslår

20 april 1989 vi att anslaget till småföretagsutveckling räknas upp.

~. ] . . Vi föreslär också atl de medel som industriverket, SIND, disponerar för
K/5517 anslag mom in-

, ., nyetableringsinsatser skall fördelas direkt lill utvecklingsfonderna. All

ditsindepariementeis j c

. . erfarenhet visar alt arbelel med alt främja nyfördasandei bedrivs effektiva-

omrade „ o \

re pä länsnivå än från ett statligt verk pä Liljeholmen i Stockholm.

Teknisk forskning och ulveckling har slor betydelse för den industriella ulvecklingen och förnyelsen. Småföretagen måste därför fä möjlighet all delta i intressanta forsknings- och teknikprojekt.

Riksdagen beslutade 1987 om ett treårigt program för forskning och utveckling. Informationsteknologin blev ett prioriterat område. Dä inleddes ell delprogram, IT4, för industriell ulveckling i samverkan mellan slalen och induslrifördag i syfle atl vidmakthålla den informationsteknologiska kompetensen.

IT 4-programmel tycks nu ha blivit en ny storsatsning pä storföretagen. Genom det ramavtal som regeringen har ingått med fem stora industriföretag regleras formerna för utvecklingsprogrammets genomförande. Därmed fick de nyckeln lill kassaskåpet. Det bevisas av alt mer än 90 % av anslagen går lill projekt där några av Sveriges största företag är huvudintressenter. Därför kan man tala om en "skalteäterbäring" lill storföretagen.

Småföretagen är i praktiken utestängda frän IT 4-programmel. Del är allvarligt. Med hänsyn lill den inriktning som IT 4-programmet hillills har fått är det motiverat att anslå särskilda medel så att småföretagen också får möjlighel all vara med i ulvecklingen av informationsteknologin. Småföretagen skall inle vara hänvisade lill teknikutvecklingens bakgårdar. De förtjänar en plals i solen, pä samma villkor som de slora förelagen. Därför föreslär vi ell särskilt anslag på 10 milj. kr. till de regionala utvecklingsfonderna.

Herr lalman! En av de frågor som har tilldragit sig stor uppmärksamhel under utskollels behandling av olika anslag berör hemslöjden, som Gudrun Norberg var inne pä, främst dä föranledd av den femparlimolion som jag log inilialiv lill.

Hemslöjden har en viktig uppgifl i samhället som bärare av kulturtraditioner och ur sysselsättningssynpunkt. En utveckling av hemslöjden kan därför bli av slor belydelse för möjligheterna atl skapa arbele i ulsalta områden. Om delta råder total enighet i utskollel.

Jag är också till freds med atl elt enigt utskott har ställt sig bakom förslagel i femparlimolionen om att uppräkna anslagel till Svenska hemslöjdsföreningars riksförbund med 780 000 kr. SHR, som är en ideell organisation, spelar en betydelsefull roll när del gäller alt ta lill vara hemslöjdens inlresse.

Del är också nödvändigl med den utvärdering av verksamheten vid nämnden för hemslöjdsfrågor som utskottet föreslår. För all hemslöjden skall ulvecklas posilivl och hemslöjdsbulikernas liksom slöjdarnas ekonomiska silualion förbättras måste del vidtas en hel del åtgärder och råda samförstånd mellan den slalliga administrationen och den ideella organisationen.

Jag vill, herr lalman, passa på tillfället all rikla en eloge lill Åke Wictorsson
för den konstruktiva och framälsyflande diskussion om hemslöjden som vi
80 har haft i utskottet.

Avslutningsvis vill jag ta upp en fråga av mer regional betydelse och av mer regionalt intresse.

Regeringen begär i årets budgetproposition ett bemyndigande från riksdagen för atl avveckla Norrbottens Järnverk. NJA. Bolaget har, enligt regeringen, inte längre någon uppgifl alt fylla och bör därför likvideras.

Visserligen är del sanl all NJA numera inle har någon rörelse sedan järnverksrörelsen upphörde i samband med bildandel av SSAB, men del finns ändå elt klarl ullalat inlresse i Norrbollen av alt behälla bolaget och aktivera dess tillgångar för utveckling av olika näringsverksamheter. Länsstyrelsens styrelse, polifiska och fackliga organisafioner har visal pä olika ulvecklingsmöjlighder.

Regeringen visar däremot med sitt förslag hur motsägelsefull och inkonsekvent dess politik är mot det hårdast arbdslöshdsdrabbade länd i värl land.

Den 1 juni 1988 antog riksdagen regeringens proposition om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbotten. Ålgärdsförslagen beräknades lill ca 791 milj. kr. Nu, några månader senare, vill samma regering likvidera elt statligt bolag i länet och återföra dess fillgångar pä ca 510 milj. kr. lill statskassan. Mänga har, med all rätt, betecknat dessa åtgärder som slöld frän länd.

Herr lalman! Valårel 1988 ville regeringen alllsä satsa pä Norrbotten. Årel efter vill man la lillbaka pengar från länet.

Även om sysselsättningsläget förbättras som en följd av den långa internationella högkonjunkturen kvarstår alltjämt slora problem i Norrbollen. Därför är del oklokt atl likvidera ett bolag med betydande tillgångar och möjligheler att skapa industriell tillväxt.

Den drygt halva miljard som utgör tillgångar i NJA skulle kunna användas för näringslivsulveckling. Den årliga avkaslningen på dessa pengar skulle kunna användas för alt främja forskning och ulveckling och affärs- och produktidéer inom förelag med anknytning lill stålindustrin i länet.

Under 1970-talet föreslog cenlern som första parti atl länet skulle få del av vinsterna från vattenkraften och att elt särskill energibolag skulle bildas. Del mölte hånfulla kommentarer frän bl.a. socialdemokralerna.

De senasle åren har emellertid också socialdemokralerna i länd börjat inse värdet av vårl förslag, och bl.a. länsstyrelsen har föreslagit all NJA kunde bilda grund för ett energibolag i länet. Motståndet från regeringen och hos socialdemokralerna i riksdagen tycks dock vara kompakt. Därför tolkar jag regeringens och utskotlels beslut pä så sätt all man vill undanröja möjligheten för Norrbottens län att använda NJA som grund för ett energibolag genom all nu likvidera förelaget. Herr talman! Jag yrkar bifall till samlliga reservationer i delta betänkande som cenlerrepresenlanler undertecknat.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Vissa anslag inom in-dusirideparieinenieis område

Anf. 60 PAUL LESTANDER (vpk):

Herr lalman! Jag yrkar bifall till reservationerna 13, 17, 19, 27 och 29 i belänkandel.

1 den ekonomiska polilik som förts finns mänga av skälen fill alt vi inte har en alltför ljus situation i en del småföretag i Sverige. Sverige har under en extrem högkonjunktur fört en låglönepolitik som har medfört all vi nu är på i

6 Riksdagens protokoll 1988/89:100

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Vissa anslag inom industridepartementets område

princip sista plals i "löneligan". Detta har lett till hushällens ökade upplåning. Högränte- och låglönepolitiken, som minskar köpkraften, är en starkt bidragande orsak till alt hemmamarknaden inle växer.

När man skall behandla frågan om de reservationer som vpk ställt sig bakom har vi noga formulerat oss i de olika reservalionerna, men jag - precis som Per-Ola Eriksson - lar särskill upp reservationen om NJA.

Även om NJA inte skulle användas som energibolag, skulle det ha varit ulmärkl om NJA kunde användas som någon form av utvecklingsbolag i Norrbotten, vars ekonomiska potential används för och i Norrbotten.

Vi har bekymmer i SSAB i Luleå; vi har bekymmer med energiförsörjningen och miljön. Det skulle ha varil bra om man hade haft och kunnal använda resurser till miljö- och energiprojekt.

Jag vill också något beröra Per Westerbergs inlägg om kommunismen och marknadsekonomin. Även i stater där man har typiska planhushällningseko-nomier arbetar man inom sitt näringsliv för människors behov och människors vilja att förvärva varor av god kvalitet. I del avseendet arbelar man som en marknadsekonomi.

Enligl, som jag menar, världens främste socialistiske leoreliker, Karl Marx, finns del inga kommunistiska stater. Enligl Marx innebär kommunismen atl man har uppnått en sådan fulländning av produktionen alt man till varje människa kan ge hennes behov. Man har aldrig uppnått den fulländ-ningen i produktionsresultat och kvaliteter i något socialistiskt land. Det finns således inga kommunistiska stater och inga kommunistiska stater som är på väg mol någon annan typ av ekonomi än den som hiltills funnits.

Om Per Westerbergs inlägg skall lolkas så alt nuvarande ulveckling ger förutsättningar för mera privala iniliafiv ger jag däremot Per Weslerberg rätt.

Anf. 61 PER WESTERBERG (m) replik:

Herr lalman! Del finns två saker i Paul Lestanders inlägg som jag skulle vilja kommentera. Del första är hans påpekande om atl Sverige börjar ligga bland de sisla länderna i tabellen över löner efler skatt i Europas stater. Det var dl myckel klokt påpekande.

Den svenska löntagarens ekonomi efler skatt har fallit jämfört med vad som skett i övriga industristater, vilket man bör komma ihåg, eflersom man i Sverige har känslan all del har gäll bra i ekonomiskl avseende för Sverige. Jämfört med hela Västeuropa har vi haft en sämre löneutveckling med sämre tillväxt.

Det finns all anledning att här komma ihåg, vilkel Paul Lestander dock inte gjorde, all del egentligen inle i första hand är den dåliga löneutvecklingen i Sverige som har lett till della förhållande. Skattetrycket har är efter är under 80-lalet stigit och därmed ätit ur vår lön efler skatt och gjort att vi har hamnat på denna föga smickrande plals.

Den andra fråga som Paul Lestander tog upp gällde mill inlägg tidigare i dag om den marknadsekonomiska silualionen och de marknadsekonomiska inslag som jag lycker är på frammarsch i många stater som jag betecknar som kommunistiska. Jag håller gärna med Paul Lestander om att i den strikta marxistiska definitionen av kommunismen är de inte kommunistiska stater-

men del är nog så man allmänt benämner dem. De marknadsekonomiska inslag där människor slyr efterfrågan har fält större möjlighel all ge intryck på ekonomin och på vad som skall produceras i dessa stater. De har fått ökal inslag av fritt företagande och privata företag.

I typexemplet Ungern har man fått en betydligt högre konsumiionsslan-dard och en produktion som har varit inriktad inle pä någon socialistisk planhushållning eller i enlighet med någon av poliliker styrd plan ulan efter vad människor i praktiken vill ha. Det är glädjande att man nu har kommil lill denna insikt.

Del är nämligen till glädje inte bara för den övriga världen utan i synnerhet för de kommunistiska stater i vilka befolkningen hafl en förhållandevis låg konsumtionsnivå.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Vissa anslag inom in-dusirideparlemenieis område

Anf. 62 PAUL LESTANDER (vpk) replik:

Herr lalman! Om många av tolkningarna är Per Weslerberg och jag numera överens. Därför finns del inle någon anledning all fortsätta della meningsutbyte.

När det gäller just frågan om den förda lönepolitiken är det dock så all den svenska fackföreningsrörelsen - om man med detta begrepp menar Landsorganisationen - har underordnat sig det socialdemokratiska partiels och regeringens uppfattning om vad som har varit samhällsekonomiskt godtagbart löneutrymme och under flera är inte alls har bibehållit reallönerna.

Det är väl också så att vi inle ens med den senaste löneuppgörelsen är tillbaka vid 1976 års reallön.

Mol bakgrund av den högkonjunktur som rått tycker jag all della är myckel anmärkningsvärt.

Anf. 63 PER WESTERBERG (m) replik;

Herr talman! Jag håller med om att det är mycket anmärkningsvärt, men vi skall ändå komma ihåg att det samhällsekonomiska utrymmet för höjda löner har utnyttjats.

Hade man fått bibehålla ett oförändrat skattetryck hade vi inte haft denna situation där reallönerna ulvecklats dåligt för de svenska löntagarna.

Hade Paul Lestander och hans partikamrater varit med om atl hålla tillbaka skaltetryckel hade Sverige och de svenska löntagarna haft en betydligt bällre placering pä "löneligan".

Anf. 64 PAUL LESTANDER (vpk) replik;

Herr talman! Hade de svenska arbetarnas lönebehov tillfredsställts pä ett bättre sätt än vad som nu har skett, hade vi naturligtvis hafl en mycket starkare hemmamarknad än vad vi har i dag. Del hade då också funnits ell samhällsekonomiskt utrymme för högre löner.

Tredje vice talmannen anmälde alt Per Westerberg anhållit alt till protokollet få antecknat att han inte ägde rätt till yllerligare replik.

Prot. 1988/89:100 Anf. 65 LARS NORBERG (mp):

20 april 1989 Herr talman! Jag kunde inte låla bli all länka pä präslen som använde

... ... texten som en trampolin atl hoppa ul ifrån för alt sedan aldrig återvända, när

Vissa anslag inom tn- f ff & .

, . , , , ,, jag hörde de tvä första inläggen här i kammaren, som väl hade varil

dusirideparlemenleis ■" "

. , klädsamma i vilken allmänpolitisk debalt som helst. Nä, talarna kravlade sig

område ' °

sä småningom tillbaka upp på trampolinen och började yrka bifall till vissa

reservationer.

När vi frän miljöpartiet de grönas sida för första gången fär tillfälle alt behandla ell belänkande som handlar om den samlade slatliga industripolitiken, borde vi kanske i ett stort anförande försöka all ge en sammanfattande bild av våra idéer när det gäller induslri- och teknikutveckling, men jag vel all denna kammare icke särskill myckel uppskattar långa, principiella lal, och därför vill jag endasl kommenlera de punkter där vi genom konkreta yrkanden gett ultryck för denna helhelssyn. Tiden har för oss miljöpartister icke alllid räckl lill för all som nykomlingar i riksdagen i delalj pendrera induslrideparlemenlds samlliga anslagsyrkanden. I sådana fall har vi i allmänhet vall all acceplera myndigheternas och regeringens förslag.

På ell anlal punkter har vi dock velat markera atl en myckel annorlunda induslri- och leknikpolilik bör lillämpas om man vill värna om miljö, nalurresurser och människors fysiska och psykiska hälsa.

En viklig punkl i vår näringspolilik är kravel på ökad självförsörjning och lokal självlillit och slöd lill lokal småföretagsamhet. Mot den bakgrunden bör vårl krav pä närfonder ses. Vi menar alt den regionalpolitik som hiltills bedrivits varil olillräcklig och delvis misslyckad. Därför har vi krävt ett knippe nya ålgärder. Differenlierade arbdsgivaravgifter är ell sådant redskap, närfonder är ell annal.

Löntagarfonderna har misslyckats i båda sina ursprungliga syften, såvitt vi kan förstå: de har knappasl förbättrat den ekonomiska demokratin, och de har inle blivit del redskap för slöd till riskfyllda invesleringar som skulle förnya värl näringsliv. Alt såsom de borgerliga partierna vill slå sönder det sparande som skett och dela ut pengarna lill vissa medborgare ter sig dock för oss både ansvarslöst och orättvist.

Vårl förslag är att medlen i löntagarfonderna skall föras över lill kommunala närfonder med uppgifl atl slödja del lokala näringslivet. Pengarna i dessa fonder skall komma dels från löntagarfonderna, som jag sade, dels genom låneräll i riksbanken, dels slulligen genom anslag från stalskassan. Vi iror all denna verksamhel skulle bällre tjäna de regionalpolitiska intressena och småföretagen än den verksamhel som SIND hiltills har bedrivit och som varil fylld av misslyckanden. Samiidigi som vi vill salsa pä närfonder vill vi därför dra ner pä anslagen lill SIND.

Jag yrkar därför bifall till reservationerna 2, 3, 14 och 30.

Samtidigt vill jag passa på att yrka bifall till reservation nr 7, som går ut på
all utvecklingsfonderna skall öka sin satsning pä dels tjänsteföretag, dels
kvinnlig företagsamhet. Del föreligger ofla dl alllför slorl inlresse inom
ulvecklingsfonderna för induslriverksamhd, samiidigi som alla vid del här
laget borde veta atl del icke är induslrisysselsällningen som vi kan vänla oss
skall expandera under kommande årtionden, ulan snarare alt den går ned i
84 alla gamla industriländer.

När del gäller hemslöjden kan vi glädja oss åt atl endast Sverige svensk hemslöjd har, och jag gläder mig också ät del samarbete som jag hoppas skall bli följden av utskottets samlade initiativ. Jag uppskattar att vi pä den punklen har lyckals ena oss över partigränserna.

Jag skall nu beröra teknikfrågorna. Inom miljöpartiet de gröna är vi inle ovana vid alt bli beskyllda för alt vara teknikfiender. Tyvärr inträffar delta regelmässigl, så snart man inte anser all alla miljöproblem kan lösas med bällre teknik eller all all teknik som kan ulvecklas pä en fri marknad är att betrakta som framsteg eller som en välsignelse för mänsklighden. Om man ifrägasäller dessa dogmer, blir man regelmässigt beskylld för all vara leknikfiende, vilkel i och för sig är lika dumt som atl påslå att en nykterist är fiende lill all förtäring av drycker, likgiltigt om det är brännvin, öl eller vallen.

Vi i miljöparfiel anser all mycken teknik är lill välsignelse för mänskligheten, men vi anser också alt det finns mycken teknik som måste begränsas eller sloppas om jorden över huvud laget skall kunna förbli beboelig för människor och djur. Därför anser vi all slatens agerande i teknikfrågor bör utgå från de långsiktiga överlevnadsfrägorna och från frågan: Vad kräver solidariteten med jordens alla folk, och vad kräver solidariteten med kommande generationer? När vi gör en sådan analys finner vi ofla atl slalen med sina insatser främjar teknik som vi finner mindre angelägen, ja, ibland skadlig. Ingen blir väl särskill överraskad om jag nämner tekniken kring kärnenergin som en sådan teknik som omgående borde stoppas. Men vi finner också atl det finns åtskilliga teknikområden som borde få ökat stöd.

En grundläggande insikt är att pengar inte kan användas tvä gånger. När vi inte vill salsa skallepengar pä ell vissl teknikprojekt, behöver det inle bero på att vi anser atl detta projekt är hell förkastligt- del kan hell enkelt bero pä att vi anser alt skallebdalarnas pengar hellre skulle användas till något annat, mer angeläget.

Statens största satsning på teknikutveckling sker genom försvaret och de affärsdrivande verken och genom STU. Det är ju STU som speciellt berörs i det här betänkandet. Jag skall inte försöka göra någon genomgäng av STU:s projektkalalog för alt utvärdera vad vi finner angelägel och vad som kan vara mindre angelägel. Renl allmänt lycker vi oss dock ha funnit atl STU har en slark förkärlek för s.k. högleknologiprojekt. Detta sammanhänger säkert med en allmän kulturell företeelse som drabbar de flesta i detta land - ja, i hela Västerlandet - och som ivrigt understöds av både massmedia, storföretag och prestigefyllda institutioner som Vetenskapsakademien, Ingenjörsvetenskapsakademien och Nobelstiftelsen. Del här leder till atl STU präglas av en viss företagskultur, där sådan teknikutveckling som stundom anses för enkel eller för småskalig för all tilldra sig storföretagens intresse lätt blir försummad. Därför föreslär vi frän miljöpartiet all man grundar en ny institution, som vi vill kalla Delegationen för ekologisk teknik. Denna inslilulion eller della verk skall ha lill speciell uppgifl all vidareulveckla sådan teknik inom exempelvis miljö- och energiområdena som i dag län lycks komma i bakvallen inom STU jusl pä grund av den företagskultur som där härskar. Medel lill den nya inslilulionen skulle erhållas genom en molsvarande minskning av STU:s anslag.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Vissa anslag inom in-duslrideparlemenlels område

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Vissa anslag inom industridepartementets område

Herr lalman! Med dessa ord yrkar jag bifall lill reservalionerna 20 och 21 men också lill reservation 18.

Regeringen ökar på dl kraftigt sätt stödet till informalionsleknologiul-veckling. Delvis gäller del elt gammalt projekl som redovisas under anslaget F .'8. Vi inom miljöpartiet kan inle underlåta att förvånas över atl sedan staten spenderat miljarder på sådan industri som gick rikligl dåligl - varven -övergår man till atl spendera pengar på sådant som ändå utvecklas svindlande fort och är mycket lönsamt.

Del pågår något slags civil kapprustning mellan länderna på informalions-leknologins område. Vi miljöpartister tycker inle om kapprustning, i vare sig civil eller militär form.

Vi kan visserligen ha förståelse för all rena beredskapsskäl kan kräva statliga insatser på datateknikens område, eflersom de inle alllid kan bedömas som kommersiellt intressanta. Därför har vi yrkat pä en nedskärning av anslagel lill informalionsleknologiulveckling frän 30 lill 20 miljoner och all dessa 20 miljoner företrädesvis skall användas för teknikutveckling som har med beredskap all göra.

Jag yrkar bifall lill reservation 28.

Beiräffande reservalion 27 av vpk siöder vi helt förslaget atl Prometheus-projeklei bör sloppas, men eftersom del finns en del andra inslag i denna reservation kan jag icke tillstyrka den i dess helhet. Däremot kommer vi i samband med Irafikutskollels betänkande 14 att rösta för atl Promdheus-projektel bör stoppas.

Av skäl som jag tidigare anfört - pengar kan bara användas en gäng, och del gäller atl göra de rälla prioriteringarna - vill vi inom miljöpariiei icke bestämma oss för något förhandslöfle alt slalen skall satsa pengar pä del s.k. Columbusprojektd, som gäller elt planerat rymdlaboratorium. Vi vill alllsä icke på förhand bestämma oss för ställningstagande lill delta projekl, vilkel framgår av reservation 23, som jag också yrkar bifall till.

Slulligen: Miljöpartiets ståndpunkt atl vapenexporten skall bringas atl upphöra är förhoppningsvis väl känd. Enligt vår uppfattning är del självklarl alt FFV:s verksamhet måste omprövas. Vi anser all den investeringsplan för FFV som regeringen föreslär alt riksdagen skall godkänna bör kraftigt reduceras och omarbetas. Därför yrkar jag bifall till reservation 16.

Anf. 66 AKE WICTORSSON (s):

Herr lalman! Vi har nu under flera år upplevi en myckel posifiv ulveckling av värl näringsliv, den längsla högkonjunkluren under eflerkrigsliden. Pä flera områden har vi nån kapacitetslakel, trots en god invesleringsutveck-ling. Industrins vinstnivå är fortsatt hög, och den finansiella styrkan har successivi byggts upp. Della har inneburit en forlsatl avveckling av krisslö-del, vilket tolall beräknas ha koslat 80 miljarder kronor under åren 1975/76-1987/88.

Tolall sell har vi hafl mycket goda lider för våra traditionella basnäringar skog, malm och stål men också i verksladsinduslrin. De slalliga förelagen har också lyckals all stärka sin ställning. Följden har blivit en myckel god sysselsättning och en rekordlåg arbetslöshet. Nu är del i ställd arbetskraftsbrist.

Det är tecken pä framgång i den tredje vägens ekonomiska politik. För Per Weslerberg, som alldeles nyss sjöng marknadsekonomins höga visa, vill jag bara hänvisa till della som elt resultat av en kraftfull socialdemokralisk politik.

Men bilden är inte i alla avseenden ljus. Trots en hög genomsnittlig lönsamhet finns forlfarande slora skillnader mellan förelag och branscher. Under 1987 hade nära hälflen av förelagen ingen lönsamhet. Pä grund av ökade relativa kostnader men också pä grund av kapacitetsproblem började induslrin under 1988 förlora marknadsandelar. Devalveringseffekien har till slor del konsumerats.

Ett annal problem är alt investeringarna i forskning och ulveckling avlar. Till en del kan della bero pä all de största företagen lägger slörre andelar av sin utveckling ulomlands.

Gudrun Norberg var inne pä de här sidorna av utvecklingen, som är mindre goda. Jag rekommenderar Gudrun Norberg au la del av de förslag som vi i annal sammanhang kommer atl fä anledning alt pröva i riksdagen under den kommande veckan, förslag om åtgärder för all återställa förhållandena också på den sektorn. Gudrun Norberg är välkommen atl samarbela för atl genomföra de ålgärderna.

Ell problem som berör näringspolitiken, men som här i riksdagen hör hemma pä ett annat område än det vi diskuterar jusl nu, är den slora skillnaden i skattebelastning som drabbar företagen - 38 % för de ulländska förelagen, de små och medelslora familjebolagen 29 %, medan börsbolagen, tack vare låg skattebelastning pä reavinster, möjligheter till resullalutjäm-ning inom koncerner och utnyttjande av förlustavdrag, ligger pä 15 %. Här är ell lyckosamt resultat av de nu pågående skatteulredningarna viktigt.

Sammanfattningsvis kan konstateras alt den gynnsamma ulvecklingen för vårl näringsliv har sin grund i elt samspel mellan en långvarig internationell högkonjunktur och regeringens ekonomiska politik och näringspolitik. Det tidigare omfattande slödet till krisföretag har ersatts med offensiva åtgärder för stimulans av forskning och utveckling, export och småföretagsutveckling.

Och del var ju tur, Per Weslerberg, all de farhågor som moderaterna förde till torgs i valrörelsen inle slog in, alt alla dessa olyckor som ni förespeglade de svenska väljarna visade sig vara jusl falska spegelbilder.

Della präglar nalurliglvis också de förslag på induslrideparlemenlds område som vi nu diskuterar. Men årets diskussion om närings- och industripolitiken påverkas också av atl vi går in på del tredje och avslutande året av del program riksdagen beslutat för näringspolitiken. Jusl nu pägår förberedelsearbelel för näsla års näringspolitiska proposition, som skall avse de kommande tre åren. Del är naturligt atl delta präglat utskoltsarbetel och att huvuddiskussionen om programmens framtida ulveckling får las när förslagen framläggs näsla är.

Läl mig nu övergå lill all diskulera vissa delavsniit i det föreliggande utskolisbelänkandet.

Småföretagen dominerar i hela näringslivei. Småförelagen spelar en mycket viktig roll när det gäller utveckling av nya produkter och nya arbetsmöjligheter. Tecken pekar på alt småförelagens roll i näringspolitiken

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Vissa anslag inom industridepartementets område

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Vissa anslag inom industridepartementets område

växer och atl de fär en slörre strategisk nyckelroll i den framtida ulvecklingen. Det är därför uiomordentligl viktigt all småförelagen ges goda ulvecklingsmöjlighder. Della blir en slor uppgifl i den kommande näringspoliliska proposilionen. Men också i årets budgetproposition sker en uppräkning av anslagen, samtidigt sorn särskilda informalionsinsalser, riktade till småföretagen, görs rörande EG och dess verksamhet och om marknadsutvecklingen i EG-länderna, en myckel viklig marknad också för småförelagen.

Till Gudrun Norberg, som log upp en lilel slörre EG-debatt här, vill jag säga atl vi har anledning all diskulera de frågorna i andra sammanhang. Jag nöjer mig därför med delta konstaterande just nu.

Statens industriverk spelar en viktig roll i srnäföretagspoliiiken. En välutvecklad näringspolilik till förmän för en aktiv småfördagsulveckling förulsälter atl den centrala resursen för detta arbete, som är SIND, bibehålls och inle avrustas. Del är också viktigt atl de kvarvarande branschprogrammen kan fullföljas.

Mot denna bakgrund avvisar utskottsmajoriteten rned kraft de förslag som moderater, folkparliel och miljöpariiei lägger fram om försvagningar av SIND:s verksamhel. Därför yrkar jag avslag på reservalionerna 1, 2, 3, 5, 9, 12 och 14.

En viklig roll i regionernas ulveckling av småförelagsamheten spelar ulvecklingsfonderna. Med de förändringar som har inträtt på den allmänna kredilmarknaden är det naturligt alt dessa fonders framtida roll övervägs, och del har nyligen skell i den s.k. finansieringsutredningen. Denna föreslär en rad förändringar av utvecklingsfondernas verksamhet. Jag går inte in pä dem i della sammanhang. Jag ulgär ifrån att de fär bli föremål för prövning och analys i remissbehandlingen. Därefter fär vi anledning all äleruppla debalten i denna kammare nästa år.

De borgerliga partierna vill redan nu ändra fondernas inriktning. Utskotlsmajoriteten anser inte att vi skall föregripa nästa års beslut. Det är viktigt alt alla berörda fär möjlighel alt framföra sina uppfattningar om fondernas framtid innan beslul fattas här i riksdagen.

Därför yrkar jag avslag pä reservalionerna 6. 7. 8, 10, 11 och 13.

Den svenska näringslivsulvecklingen ger anledning till en viss oro. När del gäller ulvecklingen av den högteknologiska delen av industrin. De flesta bedömare är ense om atl vår framlida ulveckling som industrination är beroende av all vi kan ulveckla nya produkter och produktområden inom den högleknologiska seklorn. Tyvärr är inle våra framgångar på dessa områden av den omfatlningen alt de molsvarar vår slällning som en av världens främsla induslrinalioner. Därför är del vikligl alt vi intensifierar våra saisningar pä teknisk ulveckling och forskning, på dellagande i de europeiska ulvecklingsprograrnmen och pä del europeiska ryrndsamar-betel.

Jag ulgär ifrån all della kommer alt betonas i den forskningspolifiska delen av den näringspolilik, som skall behandlas näsla är.

Sedan 1987 bedrivs dl nalionelll informalionsleknologiprograrn under en särskild delegafion, som bl.a. Lars Norberg och Paul Lesiander var inne pä. Delegalionen skall också se lill att del sker en oberoende ulvärdering av programmet och dess effekler. Mald för programmet är all vi skall kunna

upprätthälla en internationell konkurrenskraft pä valda nyckelområden. Den utvärdering som nu skall ske får visa om programmets inriklning behöver ändras. Del finns inte nu anledning att ta upp den diskussionen.

Mot denna bakgrund avstyrks reservalionerna 26, 27 och 28.

En särskild fråga är det europeiska rymdsamarbetet. Vårl dellagande i detta är en viktig del i vår industriella utveckling, eftersom de i samarbetet ingående företagen skaffar sig kompetens och kunnande i komplicerad upphandling och framtagande av produkter. Spin-off-effekterna har också en slor betydelse för industrins ulveckling i slorl, men också när det gäller all stimulera ungdomen atl salsa pä teknik och ulveckling. Med den siarka position som Esrange skaffat sig, som mottagare och förmedlare av satellitdata, är del europeiska rymdsamarbetet av en utomordentligt slor regionalpolitisk betydelse för Kirunaornrädd. Ulskollsmajorilden ser därför med posifiv förväntan fram mot resultat av del beredningsarbele som för närvarande pågår inom regeringen av rymddelegalionens förslag om ell svenskl dellagande även i den tredje stora delen av det europeiska rymdsamarbdd under 1990-talel, nämligen Columbusprojektd. Detta måste ske före den 1 juli i år. Frågan om ökning av den svenska andelen i det totala ESA-samarbetel fär tas upp när nytt program för rymdverksamheten tas näsla är.

Därför yrkar jag avslag pä reservationerna 22, 23 och 24.

Den tidigare nordiska, numera svenska, Tele-X-satelliten sköts framgångsrikt upp i Korou den 2 april. I augusti är den förhoppningsvis väl injuslerad på sin plals i rymden och beredd all fullfölja sitt uppdrag all förmedla dalalrafik och TV-sändningar. Projekiei har varil en slor leknisk och organisalorisk framgång för nordisk rymdinduslri och för projektadmini-slratören Svenska Rymd AB. Däremot är framgången ännu inte säkrad när det gäller användningen av satelliten. Rymdbolaget har nu uppdraget atl se lill all satelliten fär en effektiv kommersiell användning. Del arbetet bör fullföljas med all kraft.

I reservation nr 25 föreslår de borgerliga partierna att satelliten skall säljas lill privata intressen. Detta skulle inte bara innebära alt en stor leknisk resurs ges upp, en sändnings- och motlagningsresurs som täcker hela Norden i kanske 7-9 år framöver, utan också atl vikliga principer för TV-poliliken rubbas.

Majoriteten kan inle vara med pä delta ulan avslyrker reservalion nr 25.

Jag vill vidare yrka avslag pä reservalionerna 15, 16, 17, 18, 19, 20 och 21 och när del gäller motiveringarna hänvisa lill ulskollsbdänkandet.

Pä en punkt har Per-Ola Eriksson lagil upp NJA-diskussionen. Det handlar orn huruvida del pappersbolag, som NJA i dag är, skall avvecklas eller om man i realiteten skall plocka fram pengar för att aktivera del sorn ell inveslmenlbolag eller dylikt i Norrbotten. Jag vill pä denna punkl säga alt utskotlsmajoriteten upplever atl när del gäller ulvecklingen i Norrbollen är vi beredda all slälla - och vi har i del förgångna slälll - erforderliga resurser lill förfogande för all bygga ut infrastrukturen och för atl göra satsningar i Norrbotten. Vi kommer självfallet atl vara beredda atl göra della också för tiden framöver, även om vi i delta fall anser alt pappersbolagel NJA skall avvecklas. Jag iror all norrbollningarna är på del klara rned denna silualion

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Vissa anslag inom in-duslrideparlemenlels område

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Vissa anslag inom industridepartementets område

och väl medvelna om vilka det är som tryggar ulvecklingen och framliden i Norrbotten.

Till sist, herr talman, vill jag med några ord beröra hemslöjden. Ell enigt utskott har här föreslagit ett tillkännagivande innebärande bl.a. att verksamheten vid nämnden för hemslöjdsfrägor skall utvärderas, bl.a. när det gäller gränsdragning mellan nämnden och Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund. I denna ulvärdering skall bedömas i vilken ulslräckning nämnden skall fördela medel lill verksamheter inom hemslöjden och om en större andel skall handhas av riksförbundet. Det är vikligl alt även inom hemslöjden folkrörelsearbdel ges en stor tyngd och alt detta så långl möjligl befrias från statlig detaljstyrning. Detta ger en slörre frihet för folkrörelsen, men också ell ökal ansvar. Del är min förhoppning alt hemslöjdens folkrörelse skall vara vuxen det ansvaret.

Självfallet hälsar jag med glädje all moderala samlingspartiet och folkpartiet i detta ärende ställer upp bakom dessa principer, och jag ultycker också förhoppningen all de också måste avse andra frågor när del gäller Folkrörelsesveriges Ulveckling och framfid.

Herr lalman! Under hänvisning till vad jag anfört ber jag alt fä yrka bifall lill näringsutskottds hemställan pä alla punkter i dess belänkande 22 och avslag pä samtliga reservationer.

Anf. 67 PER WESTERBERG (m):

Herr talman! För alt börja med del sisla sä lycker jag att Åke Wictorsson skall lilla pä det särskilda yttrande som moderata samlingspartiet lämnat om hemslöjden. Då kanske hans eufori över vårl ställningstagande i övrigl inte blir fulll så omfattande.

Jag brukar ofla säga att får man inle någon riklig entusiasm och applåd för den polilik som man för, får man se lill all komma med de lovorden själv. Den tredje vägens politik har kommil i allvarliga problem, vilket inle minst visar sig pä del näringspoliliska områdel. Vi har i och för sig en bättre lönsamhet inom den svenska industrin i dag än för tio år sedan. Men del är en dålig tröst i och med alt omvärlden har ännu bättre lönsamhet än stora delar av den svenska induslrin har i dag.

Del är också en dålig iröst när man finner all de flesta slora svenska förelag har väsenlligl bällre lönsamhet pä sin verksamhet ulanför än innanför landels gränser. Det är också en dålig tröst när man finner all många av de mindre förelagen, även om de har god beläggning, har en betydligt mer bekymmersam lönsamhet.

Totalt sell går det bra för världen i dag. Men i Sverige har vi problem som inte har lösts under den lid dä oljepriserna har gäll ned, dä vi har åtnjutit stora devalveringseffekter och haft möjlighel att komma till rätta med våra grundläggande problem. Trols de devalveringar som genomförts har vi forlfarande en kostnadsutveckling som är snabbare än i omvärlden. Inflationstakten är högre än i omvärlden, vilket gör alt det är dyrare alt inveslera i Sverige. Vår räntenivå är även den för hög. Våra marknadsandelar sjunker på exportmarknaderna. Sisl men inte minst har vi i Sverige en lillväxl i ekonomin som placerar oss långl ned på listan bland länderna i västvärlden när det gäller tillväxt i ekonomin, vilkel är mycket oroväckande.

Vi diskulerade tidigare med Paul Lestander om det sämre läge i löneligan efter skatt som de svenska lönlagarna hamnal i. En av orsakerna är all vi har en låg ekonomisk tillväxt i förhållande lill omvärlden. Dessulom ökas ständigt skatldryckd, och vi har nu ell av de absolul högsla skalldrycken i världen.

Den Iredje världens polilik har inte löst problemen. Man har lyckals härbärgera dem över den högkonjunktur vi fortfarande upplever globall sell. Vi har inte löst energiproblemen. Vi har inte kommit lill rälla med kostnadsutvecklingen, och vi har en alltför låg ekonomisk lillväxl. Därmed har vi slora problem framför oss vid den lågkonjunktur som vi trots alll kommer atl ställas inför. Del är väldigl lält alt måla allt i rosenrött när ekonomin är allmänt god i omvärlden. Men i jämförelse med andra länder går del sämre för Sverige när del i slällel borde gå bättre.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Vissa anslag inom in-dusiridepariemenieis område

Anf. 68 GUDRUN NORBERG (fp):

Herr talman! Det här började precis som jag hade förväntat mig. Åke Wictorsson talade om de höga vinsterna, om hur bra del går för svenskl näringsliv och all delta är resultatet av en bra socialdemokralisk polilik, den tredje vägens polilik. Jag försökte i mill anförande alt lala om atl del inte är socialdemokralisk polilik som har bidragit lill all del råder en högkonjunklur i Sverige - en högkonjunklur som ulgör grunden för den näringslivsulveckling som sker i hela industrivärlden.

Jag instämmer i vad Per Westerberg sade om den låga tillväxten, vilket jag också tog upp i milt inledningsanförande. Sverige har en låg lillväxl i näringslivet och en låg ekonomisk tillväxt över tagel i förhållande till omvärlden.

Åke Wictorsson uppmanade mig alt delta i arbetet med de ålgärder som regeringen har för avsikt atl föreslå nästa vecka. Av vad som hillills läckl ut när det gäller lilläggspropositionen är del meningen att arbetsgivaravgifterna skall höjas. Jag har litet svårl alt se hur det skall kunna gynna småförelagen pä del sätt som Åke Wictorsson ville göra gällande.

Den utveckling av småförelagsamheten som har skell har varit positiv. Men vi bör vara medvetna om all vi har en smäförelagsflora som inte på någol säll är stark. Den är stark sä länge del råder en högkonjunklur, men om den vänder får småförelagen en vacklande ställning. Del beror bl.a. pä det skattesystem som vi har i Sverige. Jag hoppas verkligen all del kan bli någoniing positivt av den skaltereform som man nu häller pä atl utarbeta. Men det beror ju i myckel hög grad pä hur socialdemokraterna kan komma överens sinsemellan.

Åke Wictorsson sade att småförelagens roll växer och atl de skall ulvecklas. Därför finner jag socialdemokraternas ljumma inlresse något underligt när vi frän folkpartiets sida har velat lyfta fram frågan om det svenska hantverket här i riksdagen. Del är avslag praktiskt lagd hela vägen på alla förslag som vi framför, l.ex. när vi vill la fram hantverksyrkena som verkliga alternaliv för ungdomar som slår i begrepp all välja yrke, när det gäller förslagel om arbetsförmedlingarnas arbete och i fråga om vårl förslag om hantverkskonsulenler. Vi har fortfarande chansen, eflersom fä tjänster är tillsatta när det gäller den här andra hemslöjdskonsulenlen i varje län, all

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Vissa anslag inom in-dusiridepariemeniels område

bredda verksamheten och göra hantverkskonsulenler av hemslöjdskonsulen-terna så, att de i stället bevakar hela områdel hantverk. Det skulle gynna svenskl hantverk som kultur, och även småförelagsamheten.

Slulligen kan jag inslämma i elogen lill Åke Wiclorsson för atl vi kunde fä till stånd elt enigt uttalande när del gäller hemslöjden. Jag kan dock inle låta bli all le litet grand när Åke Wiclorsson sedan säger all folkrörelsen måsle befrias från slallig slyrning. Del är glädjande all Åke Wictorsson lagil della första steg. När kommer det andra, dä Åke Wiclorsson säger alt hela näringslivet skall befrias frän statlig styrning?

Anf. 69 PER-OLA ERIKSSON (c):

Herr lalman! Åke Wiclorsson inledde sitt anförande rned atl lala om den posifiva ulvecklingen och högkonjunkluren saml atl rnan hade kunnal fortsätta med alt avveckla krisstödet. Kan jag, herr lalman, tolka del så, all Åke Wiclorsson därmed indirekt gav elt beröm för del omsirukiureringsar-bele inom svensk induslri som de icke-socialisliska regeringarna genomförde under åren 1976-1982? Del var genom saneringen av slälinduslrin, genom åtgärder för skogsindustrin och för varven som vi lade grunden för den mycket framgångsrika industristruktur som vi har inom många av dessa branscher. Jag tackar således för det indirekta berömmet.

Åke Wiclorsson talade om vikten av atl satsa pä invesleringar i forskning och ulveckling. Del läl myckel vackerl när man hörde Ake Wiclorsson i talarstolen. Men om man ser närmare lill de slällningstaganden som socialdemokraterna gör i utskottet, kan man konstatera alt del fagra talet inle stämmer riktigt med de konkreta ställningstagandena. Om man skall leva upp lill sina föresatser, är del fel atl - som socialdemokraterna gör - yrka avslag pä centerns förslag om all öka anslaget till ulvecklingsfonderna för salsning på miljö- och energiinvesteringar, att öka anslaget för ny teknik, all ge småföretagen utrymme för insatser inom IT 4-programmet eller värt förslag om all satsa ökade resurser på uppfinnare osv.

När det gäller småföretagen och deras skallebörda håller jag med Åke Wiclorsson. Man måste lätta pä småföretagens skallebörda och se lill all de får en skattebelastning sorn är favoriserad jämfört med dagens situation. Jag vill gå sä långt all jag vill främja småföretagen i förhållande till de stora förelagen.

Under de senasle åren har vi kunnal se en ökad makl- och ägarkoncenlra-lion i näringslivet. Åke Wiclorsson förbigick delta med tystnad. Jag vill därför återupprepa min fråga till honom: Varför är socialdemokraterna så tysta pä den här punklen?

Under de senasle åren har vi sell atl mänga större förelag har köpt upp mindre och medelstora företag. Slatens industriverk presenterade nyligen en rapport med råd lill mindre och medelslora förelag. Man ger nio råd, varav det första lyder: Låt er köpas upp av ett större företag. Vi kan betacka oss för rådgivning från industriverket. Det är inte ökade fusioner som behövs, utan i stället en aktiv satsning pä vidareutveckling och elablering av de mindre och medelstora fördagen.

Åke Wictorsson berörde det europeiska rymdsainarbdet. Han försökle lugna oss med att säga: Vänta och se. Lita på regeringen. Den fattar

förmodligen ell beslul lill sommaren. Nu har vi väntat ganska länge. Sedan dl anlal är lillbaka har vi tagit upp frågan om all öka del svenska bidraget lill ESA för all vi skall kunna få del av de saisningar som görs inom europeisk rymdteknik.

Vi har under denna lid halkal efler i del här arbelel. Del känner också Åke Wictorsson till. eftersom han sitter i rymddelegationen och är väl förankrad där. Det är bara synd att den regering som han skall försvara inte har lyssnat pä Åke Wictorsson.

Till sisl skall jag ta upp NJA. Åke Wiclorsson säger all NJA är ell pappersbolag och alt vi inte skall plocka fram pengar för all göra satsningar. NJA har nämligen egenlligen plockat fram dessa pengar och lånat ut dem lill staten. Elt i Norbotten verksamt förelag har låtit Kjell-Olof Feldt förvalla dessa pengar. Sedan har man betalat lilel ränta ifrån slalen lill förelagd. Man har dä varil sä fiffig atl staten har krävl atl fä avkastning från företagel. De ränleinläkler i företagel som har gäll lill länd har man tagit lillbaka ärligen i form av avkastning. Därmed har man tagit bort resurser som hade kunnat användas i Norrbotten för atl främja utvecklingen av induslrin och forskningen osv. Det tycker jag är en dålig polilik.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Vissa anslag inom in-dusiridepariemenieis område

Anf. 70 LARS NORBERG (mp): •

Herr talman! Åke Wiclorsson lalar om alt bl.a. vi frän miljöpartiet vill försvaga SIND och därigenom småförelagsamheten. Vi anser atl del finns anledning alt ompröva SIND;s verksamhet. Del finns ganska stark kritik. Del har förlorats myckel pengar. Del är ell skäl. Ell annal skäl till all man bör vara återhållsam med anslag till den här företagsutvecklingen just nu är all industrin och även småförelagen går mycket bra. Under sådana förhållanden kan man ju hälla igen, för alt sedan öka stödd när tiderna blir sämre.

Frän miljöpartiels sida har vi dock icke lolall velat minska stödet till småföretagsutvecklingen. Vi har i slällel sagl all pengarna skall läggas på de s.k. närfonderna. Vi tror alt det är ett bättre sätt all bedriva regional förelagsutveckling pä gräsrolsnivå.

När del gäller ulvecklingsfonderna vill Åke Wictorsson avvakla. Del förslag som reservanterna lagt fram är inle särskill invecklat. Del borde myckel väl genom regeringen kunna ges utvecklingsfonderna lill känna, utan en omfattande utredning.

Slulligen vill jag ta upp satsningen pä informationsteknologi och rymdsamarbete. Försl vill jag rälla lill vad jag sade tidigare. Projektet om informationsteknologi som avser bilindustrin kallas Promdheus och tillhör det s.k. IT 4-programrnel och lär kosla totalt ungefär 100 milj. kr.

Min fråga är dä varför man satsar sä myckel pengar på en teknikutveckling som ändå går mycket bra och är mycket lönsam. Den frågan riktar jag lill Åke Wiclorsson. Jag riklar den också lill de borgeriiga som i allmänhet är myckel fascinerade av en hell fri marknadsekonomi. I detta fall borde denna marknad kunna klara sig utan slalliga kryckor. Del finns ingen anledning all della i en internationell kapprustning pä della område.

När del gäller rymdsamarbetet är vi försikliga av del skäl som jag nämnde i mitt inledningsanförande. Det finns anledning att fråga om de pengar som används är rätt prioriterade. Pengar kan bara användas en gång. Tele-X har

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Vissa anslag inom industridepartementets område

koslal 1 700 milj. kr. Är del väl använda pengar? Del vel vi inle. men vi har anledning atl vara skeptiska.

Anf. 71 ÅKE WICTORSSON (s):

Herr lalman! Per Weslerberg sade att eflersom ingen applåderar så måste vi socialdemokrater göra del själva. Jag irodde inle all jag i denna debatt skulle behöva la upp en exempelsamling på de applåder som trols allt har getts pä detta område, eller att jag skulle behöva hänvisa till den rad av delegationer som kommer lill Sverige för att studera varför vi är så unika. Vi har nämligen lyckats klara den ekonomiska fillväxten samiidigi som vi har avskaffat arbetslösheten.

Jag erkände i mitt inlägg att det finns problem som det gäller all möta för att vi i fortsättningen skall kunna vara starka. Kostnadsutvecklingen ulgör ell hot. Det är hot att inflationen ser ut att bli större än avsett. Den politiska poängen är emellertid att för alt man skall kunna genomföra detta fordras del en uppställning. Del fordras alt man kan åsladkomma en polilisk majoritet och alt man har dl program för alt genomföra della. Del har socialdemokraterna.

Var finns då alternativet? Del finns en rad partier som vart och dl förfäktar sin vision om hur del skall gå till. Del finns emellertid ingen annan polilisk styrka som kan klara denna uppgift än socialdemokratin. Vi kan dock inle göra det ensamma. Därför kommer ni inom en ganska nära framlid all ställas mol väggen och Ivingas atl la ställning lill huruvida ni vill vara med i det arbetet. Del är upp lill er alt pröva om ni verkligen har den vilja atl åsladkomma förändringar på detta område som är nödvändig om de avsedda resultaten skall uppnås.

Gudrun Norberg säger alt högkonjunkturen är skälel. Jag bestred inte atl högkonjunkluren var en myckel viklig faktor för atl vi har lyckals bra i Sverige. Varför skulle jag göra det? Del är egenlligen självklarl. Det som skiljer oss ifrån så golt som alla andra länder är alt vi har ulnylijal högkonjunkturen för atl klara utvecklingen av vårl näringsliv, för alt klara sysselsättningen, men också för atl klara en hygglig fördelningspolitik.

Jag erkänner - och det tror jag all flera socialdemokrater gör - atl vi skulle ha velat åsladkomma mer när det gäller utjämning av de vinster och klipp som har gjorts under denna högkonjunklur och som forlfarande görs. En del har vi gjort, men vi har inte lyckals hell och fulll.

Jag sade, Gudrun Norberg, all det är viktigt alt vi får en skallereform som är bättre anpassad lill dagens silualion när det gäller alt utveckla arbetet, atl fördela bördorna på ett rättvist sätt mellan skattebetalarna. Alla är välkomna i del arbetet. Ingen kan i varje fall bestrida all den socialdemokratiska regeringen gör en kraftansträngning för all vi skall få till stånd ell bättre skattesystem.

Sedan skall jag gå in något på de mera näraliggande detaljer som behandlas i näringsulskoltets betänkande. Gudrun Norberg säger alt vi är ljumma när del gäller alt behandla hantverket. Vi är inle ljumma. Vi tror på betydelsen av all slå vakl om ett aktivt och ulvecklingskraftigt hantverk. 1 det läge vi befinner oss i när del gäller ulvecklingen av delar av värt samhälle - med exempelvis de slora tätorterna, där hantverkarna håller på all slås ut - tror vi

att det är viktigt alt man tar till vara dessa förutsättningar pä olika sätt för alt hantverket skall få en möjlighet atl ulvecklas. Däremot har jag sagt all när man skall överväga stödet och värdera olika insatser är det rimligt alt man låter den ulredning som nyligen har lagl fram sill betänkande ligga som grund för de förändringar som vi skall genomföra när del gäller srnäföretagspoliiiken.

Per-Ola Eriksson läsle in ell beröm i del jag sade när del gällde de borgerliga regeringarnas hantering av näringspolitken. Del var atl gä lilel längl. Det finner han nog när han studerar protokollet. Visst förelogs en del bra åtgärder under de borgerliga regeringarnas lid när del gällde omstruktureringen. Men del man kan anklaga de borgerliga regeringarna för är alt de sprälle ul pengar på elt säll som inte stod i någon rimlig proportion lill slatens ansvar när det gällde all förändra denna struktur.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

V/55a anslag inom industridepartementets område

Anf. 72 PER WESTERBERG (m):

Herr talman! Del är korrekt all den borgerliga regeringen tog sill ansvar och försökle få en omslällning av delar av krisbranscherna i Sverige under socialt acceptabla former. Vi har hört vissa kritiska ståndpunkter, atl det blev för mycket av induslrislödspolitik. Men de som verkligen inle ville hålla igen penningpungen på det området var socialdemokralerna, som varje gång bjöd över och skulle slänga ul ännu mer pengar pä olika insatser för all hälla uppe otidsenlig industri och försöka hålla industrin under armarna med staissub-ventioner.

När del gäller den tredje vägens polilik är problemel all applåderna har dolt ul, Åke Wictorsson. Åke Wictorsson sade att delegationer kommer till Sverige för atl studera vår unika ekonomiska tillväxt. Ja, den är något alt studera, när vi är dl av de sämsta länderna i västvärlden när det gäller ekonomisk tillväxt. Okej, vi har ell goll sysselsättningsläge, det häller jag gärna med om. Del vore möjligen någol alt lilla på, även om det inle blir fulll sä imponerande när man börjar rensa i statistiken för atl fä jämförbara baser.

Vad som har gjorls under 80-lalet är slora devalveringar. Vi har haft slora sänkningar av oljepriserna, vilket gav oss ell unikl läge all sanera obalanser i ekonomin och förbällra ulgängslägd för svensk induslri. Men ännu, efler ell slorl antal år, har vi en högre inflation, högre ränta och högre kostnadsutveckling än omvärlden. Våra marknadsandelar sjunker, och vi har dessutom en lösamhelsnivä som ligger lägre än den i omvärlden. Värt utgångsläge inför en kommande lågkonjunktur är alltså myckel dåligl. Vi får svårt all med nya devalveringar klara koslnadslägd.

Del är inle genom satsningar på slatens industriverk vi skall hjälpa småföretagen, ulan del är genom att se till alt småföretagen fär rimliga arbetsvillkor här i Sverige. Det är detta vi menar i reservationerna lill della betänkande. Vi har också år efter år reserverat oss lill förmån för atl utvecklingsfonderna skulle koncenlrera sig pä ny- och smäföreiagande i stället för all agera bank. Det är detta den utredning som Åke Wiclorsson refererade lill har kommil fram till. Jag lycker alt del är hög lid atl sluta uireda, när del är så uppenbart vad som har gäll fel. Alt de svenska småföretagen har väsentligt sämre villkor än småföretagen i många andra

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Vissa anslag Inom In-dustridepariemenieis område

länder ute i Europa, som de skall konkurrera med, är alldeles uppenbart. Här finns åtskilligt all göra.

Vi saknar saisningar på småförelagare och på spelsleknologi från socialdemokralin. Salsningarna från socialdemokralin hamnar mest på statens industriverk och olika typer av fonder och inveslmenlbolag, och där gör de föga nylla.

Anf. 73 GUDRUN NORBERG (fp):

Herr talman! Åke Wiclorsson förnekar inle atl högkonjunkturen har hafl en slor belydelse. Han säger dock: Vi socialdemokraier har verkligen kunnal utnyttja den. Får jag ta upp frågan om inflafionen? Är det en lyckad politik, att vi har en inflation på 7 %, på väg upp emol ännu högre tal, om man jämför med andra länder i Europa? När del gäller tillväxlen ligger vi näsl sisl bland OECD-länderna. Vi har bland de högsla skatterna i världen. I energifrågorna har man mer eller mindre kört fasl.

Åke Wictorsson säger sedan, som plåster pä såren, atl del inte finns något alternaliv. Ni är så splittrade, säger han. Ja, vi är olika partier och har i vissa delar ganska skilda uppfattningar. I andra delar sammanfaller våra uppfattningar. Men vi är ändå flera partier. Socialdemokraterna är ett parti och minst lika splittrat som vi. Titta pä energifrågorna! Titta pä skattefrågorna! Titta på upproren ule i landel!

Åke Wictorsson säger atl regeringen verkligen gör vad den kan för alt få en bra skallereform. Del skall inle jag dividera med Åke Wictorsson om, för jag har inte insyn i det arbetet. Utifrån sett verkar det dock som om del finns de mesl skiftande uppfattningar i dessa frågor.

Jag lycker forlfarande alt hantverket behandlas med en särskild nonchalans. Hantverket är någon sorts kuriosa, som egenlligen inle är värd alt satsa så myckel pä, men som man visserligen kan la fram ell program för till någon gång nästa är, för att se vilka stöd man skall ge. Jag tycker inle all stöd, pengar är det första och viktigaste när det gäller att få fart pä hantverket. Haniverkds allra slörsla resurs är enskilda människors initialivförmäga. Släpp de kraflerna loss!

Anf. 74 PER-OLA ERIKSSON (c):

Herr talman! Denna debalt har kommit att beröra ett större område än enbart några fä anslag som sorlerar under industridepartementets huvudtitel. Del är kanske naturligt, eftersom de har ell samband med den allmänna inriktningen av näringspolitiken och den ekonomiska politiken.

Åke Wictorsson log upp de satsningar som gjordes under åren 1976-1982 pä olika förelag för all restaurera och omstrukturera näringslivet. Jag vill, liksom Per Westerberg, påminna om alt jag inle kunde finna atl socialdemokralerna på en enda punkl gick emol dessa åtgärder. I slällel lät socialdemokralerna som en raspig grammofonskiva, där samma visa sjöngs om och om igen. Man krävde alltmer pengar och alll fler ålgärder. Socialdemokraterna medverkade lill atl än den ena än den andra delegalionen vandrade in och ul genom dörrarna på industridepartemenlel, så alt del renl av blev korsdrag. Man sade alt industriministern och regeringen gjorde för litet för atl stärka olika utsatta områden. Nog om detta.

Jag lycker inle att Åke Wiclorsson har svarat på de frågor jag ställde om den ökade koncenlrationsgraden i svenskt näringsliv. Han sade bara all socialdemokraterna inte har lyckals fulll ul all uljämna ekonomiska skillnader. Nej, delar klart att ni inle har lyckals på den punklen. Er polilik har ju i stället varit inriktad pä atl öka klyftorna. Den näringspolitik som har drivits har i stället inneburit en stimulans lill fortsatt och ökad koncentration. Småföretagen har exempelvis inle fält samma generösa behandling och favörer som Saab och Volvo. Ni köpte också till elt bra pris Carnegie från Erik Penser och åstadkom därmed koncentration.

I England kallas politiken Thatcherism. I USA brukar man tala om Reaganomics. I Sverige går denna politik under namnel den iredje vägens ekonomiska politik. Del är egenlligen samma polilik. Klyftorna ökar mellan företag, mellan regioner och mellan olika hushåll. Del är inle särskill bra. Del inser nog Åke Wiclorsson och kanske många med honom inom de socialdemokratiska leden, alt döma av den debatt som pägår runt om i landel. Del behövs därför, herr lalman, en annan inriklning av både näringspolitiken och den ekonomiska politiken, en ökad satsning pä de mindre och medelslora förelagen, fler åtgärder när det gäller forsknings- och ulvecklingsarbetel saml en ökad satsning på nyetablering av småföretag. Det är ju detta som behandlas i debatten här i kväll.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Vissa anslag inom industridepartementets område

Anf. 75 LARS NORBERG (mp):

Herr lalman! Åke Wiclorsson sade all oppositionspartierna inle har något gemensamt alternativ. Det är förvisso sanl. Men det finns sex partier i Sveriges riksdag, och inte något av dem har egen majoritet. Socialdemokraterna råkar vara del slörsla partiet, men jag tror alt inle heller socialdemokraterna i framtiden kan räkna med alt någonsin komma i en situation där de har en egen majoritet i parlamentet. Socialdemokralerna måste samarbela med andra partier, och de kan samarbeta pä olika sätt. Man kan luvhoppa frän fråga till fråga eller ha en viss konsekvent inriktning.

Del finns ell grönt stråk i parlamenld, och del finns någol som jag vill kalla för bdonginrikining. Frågan är om socialdemokralerna i förslå hand kommer all välja all gä mol den gröna framtiden eller mot betongframtiden.

Jag har beträffande informationsteknologin några gånger frågat: Varför skall man salsa pä det som går mycket bra? Varför skall man tillhandahålla kryckor ål den som har egna ben alt gä pä?

Jag vill ställa ytterligare en fråga. Är Åke Wiclorsson övertygad om all de 1 700 milj. kr. som har salsals på Tele-X verkligen är väl satsade pengar, eller skall vi dra den slutsatsen atl vi kanske behöver tänka om när del gäller rymdsatsningarna innan vi bestämmer oss, i medvetande om att pengar aldrig kan användas tvä gånger?

Anf. 76 ÅKE WICTORSSON (s):

Herr talman! Jag skall, med hänsyn lill kammarens ansträngda tidsschema, försöka aU faUa mig kort.

Per Westerberg säger atl salsningarna pä SIND inle skulle vara av betydelse för småföretagen. Skall man frän samhällets sida åsladkomma en ulveckling som är positiv för småföretagen fordras del dels insatser centralt.

7 Riksdagens protokoll 1988/89:100

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Vissa anslag inom industridepartementets område

dels regionalt och lokalt arbete. Del är bl.a. delta som moderaterna inte vill inse.

Jag skall la upp den synpunkt Gudrun Norberg hade om att hantverket behandlas med nonchalans. Jag vill bestrida della, och jag tror all del är myckel vikligl alt vi inför framtiden slår vakt om de hantverksyrken vi har. Vi skall ha variation och bredd inom vårt näringsliv. Människorna kommer alt efterfråga hantverket, eftersom del ulgör en balans till industriproduktionen. Hantverket kommer där all spela en stor roll. Del gäller dä naturligtvis att se till att yrkesutbildning finns, men också att det finns lokaler för hantverket. Jag tror all della blir viktiga uppgifter framöver.

Jag skall inle forlsälta deballen om den borgerliga regeringstiden, Per-Ola Eriksson. Den debatten kan vi ålerkomma lill i andra sammanhang, och vi har förvisso diskuterat den frågan i många sammanhang. Jag vill bara konstatera att sedan socialdemokraterna kom i regeringsställning har del skell en radikal förändring av industri- och näringspolitiken. Delta sammanhänger inle enbart med atl vi upplevi en högkonjunktur, ulan del sammanhänger också med en annan syn på hur dessa frågor skall hanteras. När det gäller atl snabbare förnya det näringsliv som behöver förnyas inför framliden vill jag påslå alt socialdemokraternas polilik varil effeklivare.

Jag vet all frågan om ökade tendenser till koncenlralion - med fusionsvalpar och annat - är Per-Ola Erikssons käpphäst. Vi har vidtagit en rad ålgärder på dessa områden för atl motverka denna ulveckling. Jag kan bara hänvisa lill alll som har skell pä skatteområdet när det gäller aklieomsäll-ningen, pensionsfonder och över huvud taget en effeklivare slyrning av hela riskkapitalmarknaden. Jag kan peka pä de saisningar som har skell när del gäller utvecklingen av AP-fonderna, som en balanserande faktor i maktbalansen, och ägarutredningen som har redovisat en analys om allt detta. Jag kan slulligen också peka på löntagarfonderna som ändock har spelat en icke obetydlig roll när del gäller att sprida ägandet i samhället.

Klyftorna ökar. Jag tror inte all norrbottningarna ger Per-Ola Eriksson rätt om han i dag går ul och säger; Se här vad som händer i Sverige, klyftorna ökar och ni får det sämre i Norrbotten. Del är precis tvärtom. För första gängen på mycket länge, jag vet egenlligen inle när, kan vi i dag se en stark positiv utveckling i hela landet. Del upplever jag som utomordentligt positivt och betydelsefullt, och det lycker jag Per-Ola Eriksson också borde göra.

När del gäller regeringsmakten vill jag lill Lars Norberg säga att det är rikfigt att det i dag inte finns en egen majoritet för ett regeringsalternativ i den svenska riksdagen. Men om vi skall få en effektiv och handlingskraftig regering måste vi ha en majoritet. Detta ulgör inle bara ett ansvar för regeringspartiet, ulan också ell ansvar för oppositionen all della i arbetet för all skapa en plattform som gör det möjligl alt bedriva en handlingskraftig ekonomisk polifik. Jag vill hävda att miljöpartiets inträde i riksdagen i varje fall inle förbättrat förutsättningarna för delta.

Anf. 77 PER WESTERBERG (m):

Herr lalman! Jag skall fatta mig myckel kort. Åke Wiclorsson tyckte alt vi skulle satsa på statens industriverk och diverse regionala och lokala verk för atl slödja smäfördagandd. Del är precis där den slora skiljelinjen går. Vi

kan inle administrera fram småförelag. Del är inle genom fler slalliga regleringar och fler ämbetsmän som vi får fler småföretag, ulan det är genom alt ge småföretagen likvärdiga chanser och möjligheler i skattesystemen, arbetsrätten och regleringar som alla slörre förelag här i Sverige har. Del är delta som socialdemokralerna har missal. Det är inle fler ämbetsmän och ämbetsverk vi behöver, ulan i slällel ett bättre näringsklimat.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Vissa anslag inom In-dustrideparlemenlels område

Anf. 78 GUDRUN NORBERG (fp):

Herr lalman! Det gläder mig att höra Åke Wictorsson lala sä väl om hantverket. Det går sä lätt atl tala, men del är betydligt svårare all komma lill handling. Vi har nu i tvä års lid föreslagit alt man skall inrätta lämpliga lokaler för hantverk. Vi har inle fält något gehör för detta från socialdemokraternas sida. Vi har lalal om en utökad lärlingsutbildning, vilkel är dl effektivt och bra utbildningssystem när del gäller hantverk, men vi har inle fält någol gehör. Vi vill bygga upp materieldepäer och verklygsdepäer i varje län, eftersom vi vet all det är viktiga saker för att få hantverket all beslå. Vi har inle fått något gehör från socialdemokralisk sida. Det kunde tillsättas konsulenter i varje län som skulle kunna vara en personlig resurs och som verkligen skulle kunna få fart på detta. För dessa förslag har vi inte fått något gehör från socialdemokratisk sida.

Anf. 79 LARS NORBERG (mp):

Herr lalman! Åke Wictorsson sade all miljöpartiets inträde i riksdagen inle hade förbättrat situationen från pariamenlarisk synpunkt. Del kan tänkas att det är så. Men miljöpartiet har inte kommit in i riksdagen för att underlätta för socialdemokraterna att bilda regering. Miljöpartiet har kommit in i riksdagen eftersom de gamla partierna enligl många väljares åsikl har försummat miljöfrågorna. Åke Wiclorsson bör räkna med all situationen kommer all beslå elt okänt antal år framöver. Del finns anledning alt fundera över åt vilket håll socialdemokraterna skall gä, om det skall vara en grön framlid eller en bdongframlid.

Jag fick ingel svar pä frågan om informationsteknologi. Måsle det satsas sä mycket pengar pä sådant som ändå av sig självt går så bra? Bör man inte vara försiktig när del gäller rymdsatsningen, eller är Åke Wictorsson helt förtröstansfull då det gäller den satsning som gjorls på Tele-X?

Anf. 80 PER-OLA ERIKSSON (c):

Herr lalman! Åke Wiclorsson vill möla maktkoncentrationen på den privata sidan med atl bygga upp, som han sade, balanserande koncentrationer med AP-fonder och löntagarfonder. Jag måsle säga alt jag lycker del är fel väg alt angripa koncentrationer i samhällel genom all på den offentliga sidan bygga upp nya maktkoncentrationer. Del behövs hell andra instrument för all skapa ett decentraliserat ägande och ell decentraliserat näringsliv.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslul i ärendet skulle fallas vid nästa arbetsplenum.)

Prot. 1988/89:100 i6 § Föredrogs

20 april 1989 näringsutskotlets betänkande

Mineralförsörjning m.m.

1988/89:NU21 Mineralförsörjning m.m. (prop. 1988/89:100 delvis och förs. 1988/89:17).

Mineralförsörjning m.m.

100

Anf. 81 KARIN FALKMER (m):

Herr lalman! Della betänkande omfattar bl.a. riksdagens revisorers förslag angående statliga insatser för prospektering och dl anlal motioner som berör mineralområdet.

För närvarande pågår arbetet i mineralråvarukommiltén. Den förväntas vara klar med sitt betänkande lill hösten. Revisorernas förslag och en del av motionerna föreslär näringsutskottel all riksdagen lämnar vidare till mineralråvarukommiltén för prövning där. En del av frägeställningarna torde återkomma för kammardebatt i samband med behandlingen av belänkandet i höst.

Jag länker här beröra dels en reservalion med moderata tillskyndare, dels riksdagens revisorers förslag och synpunkter pä statens prospekteringsverk-samhet, eflersom della har vissl samband med reservafionen.

Riksdagens revisorer har granskal den slatliga prospekleringsverksamhe-len under åren 1975-1987. I samband med detta riktas myckel stark krilik mol nämnden för statens gruvegendom, NSG, den myndighd.som ansvarat för prospekleringsverksamhden.

Utfallet av den statliga prospekleringen har bedömts vara otillfredsställande. Under den granskade perioden har staten salsal ca 1,3 miljarder kronor via NSG. Ulbytet har blivit magert. Få fyndighder och fä nya exploateringar har kommit till stånd under dessa lolv år. Man har under denna lid valt ut prospekleringsområden på för lösa grunder. För all få bällre utdelning pä prospekleringspengarna har riksdagens revisorer som grundläggande förslag angell all en lyngdpunklsförskjulning bör ske i rikining mot tidigare led i prospekleringskedjan, dvs. mot baskarleringoch malmgeologisk forskning.

Herr talman! Den reservation som handlar om Millnordenprojektel, vilken vi moderaler, folkpartiet och cenlern siöder, går jusl i den riktning som revisorerna önskar. Genom medverkan i Millnordenprojekiei fär vi nämligen elt modernt geovelenskapligt basmaterial, som skulle kunna ge ell bällre underlag för prospektering efler malmer och industriella mineraler.

Millnordenprojektel omfattar en myckel slor del av Sveriges yla. Del sträcker sig från Jokkmokk i norr och lill strax nedanför Östersund i söder. Den svenska delen av området ulgör drygt en fjärdedel av Sveriges lolala yta.

Här finns några av Skandinaviens mesl betydelsefulla malmprovinser. Möjligheler all finna nya malm- och mineralförekomster anses vara mycket goda inom området. För en framgångsrik prospektering krävs en vetenskapligt grundad strategi. Ingående kunskaper om berggrundens sammansättning och struktur, de mineralbildande processerna, jordartsförhällanden och inlandsisens olika rörelseriktningar samt tillgång till flygmätningar behövs för dl bra underlag. Millnordenprojeklel syftar till att la fram denna övergripande geologiska helhetsbild, som kan inspirera lill nya väl underbyggda prospekleringsinsalser.

Herr lalman! Millnordenprojektel är också en angelägen miljösatsning. Även i miljövårdsarbetet krävs en vetenskapligt grundad strategi. I arbetet för en bättre miljö är kunskaper om berg, jord och vatten av grundläggande betydelse. Millnordenprojektel skulle ge en samlad geologisk, geofysisk och geokemisk baskunskap, en dokumentation som är oumbärlig för lösningen av miljöproblemen.

Smygande miljöförändringar och rubbningar i den ekologiska jämvikten som förorsakals av mänsklig aktivitet blir möjliga att upptäcka, förhindra och kontrollera genom det bakgrundsmaterial som Millnordenprojektel är avsell alt la fram. Elt genomförande av projektet skulle komplettera befintlig informalion och sälla in den i ell större regionalt sammanhang. Del skulle göra del möjligl all bättre bedöma förändringar i miljön, identifiera områden med särskilda problem och effektivisera miljövårdsinsatserna.

Målel för Millnordenprojektel är alt skapa ett allsidigt geovelenskapligi planerings- och beslutsunderiag, som kan utnyttjas pä alla nivåer i samhällsplaneringen.

Herr lalman! Millnordenprojeklel är elt samnordiskt projekl. Sverige, Norge och Finland har kommit överens om alt delta i del. Nordiska rådet har anslagit medel för projektledning. Finansieringen i övrigl skall de tre länderna stå för. För Finlands och Norges del är finansieringen klar. Anmärkningsvärt nog har Sverige inle fullföljt sill åtagande. Vi reservanter är förvånade över detta. Vi vill rädda Millnordenprojeklel och föreslär en statlig finansiering.

Mot bakgrund av den översyn som pågår om NSG:s verksamhet och mol bakgrund av Millnordenprojeklds belydelse i prospekleringssammanhang föreslär vi en omdisponering av NSG:s medel lill fördel för Millnordenprojeklel. Vi anser också att möjlighelen att sälja kronoandelar bör kunna övervägas. Del är viktigt att medel för Sveriges medverkan i Millnordenprojektel anslås. Utan svensk medverkan faller projektet. Det vore olyckligt inte minst med tanke pä den regionala belydelse som Mittnordenprojekiet skulle kunna fä för de berörda fyra länen.

Herr talman! Det finns nog fä regionala saisningar vilka del besluials om i denna kammare som är så meningsfulla som en salsning pä Mittnordenprojekiet skulle vara.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill reservalion 2.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Mineralförsörjning m.m.

Under detta anförande övertog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Anf. 82 LARS DE GEER (fp):

Herr lalman! Eftersom Karin Falkmer redan har redovisat vad Mittnordenprojekiet är, skall jag inte ta upp kammarens tid med alt upprepa det. Låt mig i stället börja med atl konstatera att nämnden för slatens gruvegendom hör till de minsl framgångsrika organisationerna i del här landet. Under en tolvårsperiod har den använt 920 miljoner lill prospektering i egen regi, men den har inte fäll fram något enda projekt som har lett till en påbörjad exploatering. NSG har visserligen kommil fram till några saker som man möjligen kan hoppas leder till exploatering. Projektet i Pathohavare kan bli

101

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Mineralförsörjning m.m.

102

en guldgruva, projektet i Billinge kan med finsk hjälp bli en kaolingruva, och projektet i Sumässjön kan möjligen leda lill vanadinbryining, men än sä länge är det bara fråga om projekl. I jämförelse härmed framstår den privata prospekteringen, som genom NSG har fäll 180 milj.kr. i slalsbidrag, som relativt framgångsrik. Den har lett till en koppargruva i Åsen, en guldgruva i Enåsen, påbörjad guldbrytning i Kankberg och påbörjad guldbrylning i Åkerberg.

Riksdagens revisorer har rekommenderat, som Karin Falkmer tidigare redovisat, alt NSG:s arbete skall effektiviseras genom atl en lyngdpunklsförskjulning skall ske mol tidigare led i prospekleringskedjan. Man efterlyser baskarlering, malmgeologisk forskning och ulveckling och basprospekle-ring.

Herr lalman! Det är precis dessa saker som man med Mittnordenprojekiet siktar mot, att åstadkomma ett modernt geovelenskapligt basmaterial som har ell brell användningsområde, inle bara för mineralprospektering ulan även i geomediciner och inom miljövård. Mittnordenprojekiet har alltså precis den inriktning som riksdagens revisorer anser atl NSG;s verksamhel borde fä, om den skall bli bättre.

Nordiska rådet har enligl min uppfattning lill stor del varil en inrättning för vackra tal framförda under goda middagar, men del antal konkreta projekt som Nordiska rådd har åstadkommit är beklagligt litet. Här finns del faktiskl en chans all åstadkomma elt konkret projekl om inte i Nordiska rådets regi så i varje fall med Nordiska rådd som fadder.

Som Karin Falkmer tidigare har påpekat finns del fler förutsättningar för handel. För det första har Nordiska rådet anslagit pengar till projektledning för Millnordenprojeklel. För del andra har Finland både anslagit pengar och påbörjat en viss planering. För det tredje har Norge anslagit pengar. Tre bilar finns pä plals, den fjärde biten vore dl svenskl deltagande. Men del vill inte ulskoltets majoritet gä med pä. Man skyller pä en hel del saker. För del första skyller man pä atl mineralråvarukommiltén inte har lagt fram något belänkande. För en industrimän är del lätt all säga att när politikerna inle vill åstadkomma något skyller de på atl någol befinner sig under utredning, och skälel som sådanl lycker jag är lilel dåligt. För del andra sägs del i ulskotlstexlen atl detta kan åstadkommas med regionala anslag. Del innebär alltså atl pengar skulle las från länsstyrelserna i berörda län för atl satsas i ell nordiskt projekl. Det är litet orättvist. I Finland och Norge har centrala slalliga pengar anslagils, men i Sverige skall pengar knyckas frän utvecklingsfonder och länsanslag. Jag tycker inte heller atl det skälet är bra. I betänkandet hemställer utskottet att 250 milj.kr., alltså en kvarts miljard, skall anslås lill verksamheten för prospektering. Av dessa 250 milj.kr. är 171 milj.kr. avsedda för budgetåret 1989/90.

Herr talman! Om man ser på det föga imponerande prospekieringsresullai som nämnden för statens gruvegendom har åstadkommit under tolv är vore del väl inle ur vägen all knycka 10 av de 171 miljonerna som anslås lill dessa organisationer och satsa dem pä Millnordenprojektel. 6 % av 171 miljoner skulle räcka, och jag tycker alt del finns all anledning alt säga atl man kan ta dessa 6 %. NSG har 94 % kvar an leka med, vilket NSG inle har lyckals vidare bra med tidigare. Lät oss salsa pä Millnordenprojektel!

Därmed går jag över lill atl tala om del centrala borrkärnearkivd. Man har fatlal beslut om atl del skall upprältas i statlig regi i Mala. Under uppbyggnaden av della centrala borrkärnearkiv är del naturligtvis av väsentlig vikt all chefen för arkivel finns i Mala för atl leda verksamheten. Jag vill säga till den som kommer att tala för utskottsmajoriteten, Mats Lindberg, atl bevisbördan när del gäller all chefen inle skall bo i Mala måste ligga på honom. Om man startar en ny verksamhet är del väl elementärt all chefen för denna verksamhel finns pä platsen. Det måste vara mycket personliga skäl som gör att vederbörande vill bo kvar i Sydsverige eller i Stockholm. Jag vänlar med inlresse på all få höra vilka sakliga skäl Mats Lindberg har för alt chefen för en nystartad verksamhel skall bosälla sig pä en annan plals än den där verksamhden äger rum.

Herr lalman! Med denna motivering yrkar jag bifall lill reservalionerna 2 och 6.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Mineralförsörjning m.m.

Anf. 83 KJELL ERICSSON (c):

Herr lalman! I delta betänkande om mineralförsörjning behandlas flera viktiga områden. Myckel har redan berörts av både Karin Falkmer och Lars De Geer. Jag skall därför bara i korthet beröra tre avsnitt i betänkandet, Mittnordenprojekiet, havsresursverksamheten och chefstjänsten vid borrkärnearkivd i Mala.

Jag skall börja med all ta upp Millnordenprojektel, vilkel Karin Falkmer och Lars De Geer har talat ganska myckel om. Millnordenprojektel är ett samnordiskt geovelenskapligt projekl med syfte att åsladkomma ett modernt och bra beslutsunderlag för användning inom bl.a. miljöområdet och naturresursområdd - l.ex. för prospektering efter malmer och industrimineral - fysisk planering, jord- och skogsbruk samt geomedicin. Som tidigare har sagts har Nordiska rädd beviljat vissa medel till detta projekl. Men meningen är ju all del egentliga arbetet skall finansieras pä nationell basis. Både Norge och Finland har redan beslutat om sin del av finansieringen, och planeringen för dessa arbeten har redan börjat. Sverige har ännu inte klarat av sin finansiering. I reservalion 2, som folkpartiet, moderata samlingspartiet och centerparliel står bakom, sägs det alt Sverige bör della i Millnordenprojeklel och även svara för sin del av den beräknade kostnaden. Vi anser det vara myckel värdefulll atl Sverige är med i detta projekl. Bl.a. kan man fä kunskap om storleken på industriella föroreningar men också fä material som kan användas l.ex. för geomedicin och miljövård. Ett genomförande av projektet skulle också visa pä elt bra nordiskt samarbele. Därför anser vi alt 10 milj. kr. av NSG:s anslag mycket väl kan omdisponeras. Jag yrkar därför bifall lill reservalion 2.

Av utskottsbelänkandet framgår atl regeringen har för avsikt aU lägga ner delegationen för havsresursverksamheten. Utskottsmajoritelen framhåller all samordningen kan ske på elt bällre sätt än genom en särskild delegation. Jag vill i delta sammanhang poängtera all havsresursverksamheien är viklig och atl den pä inga villkor får upphöra därför att delegalionen läggs ner, ulan krafliga resurser måste till även i framliden. De resurser som nu frigörs skall omfördelas inom området för havsresursulveckling. Centerparliel har inle fogat någon reservalion om detta till betänkandet, men centerpartiet liksom

103

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Mineralförsörjning m.m.

den övriga ulskoltsmajorilden förutsätter atl regeringen återkommer lill riksdagen med en redovisning av del nya programmet för svensk havsresursverksamhet och de åtgärder som kan föranledas av detta.

Herr lalman! Jag vill till sisl beröra chefstjänsten vid borrkärnearkivd i Mala. Industriministern har sagl all chefsljänslen i ell första skede skall placeras i Uppsala för atl senare överflyttas till Mala, vilkel är mycket märkligl. Det måste finnas personliga skäl bakom detta, som Lars De Geer sade. Det sägs alt orsaken lill delta främsl skulle vara alt del i ell förslå skede av uppbyggnaden av del centrala borrkärnearkivd ingår gallring i befintliga arkiv som är belägna i orter i Syd- och Mellansverige. I elt senare, icke preciserat, skede skulle chefstjänsten placeras i Mala.

I en gemensam folkparti- och centerparlireservalion sägs alt del finns risk för all uppbyggnaden av det centrala borrkärnearkivd i Mala hämmas om inle chefsljänslemannen är pä plals redan i uppbyggnadsskedd. Vi iror atl projekiei kan komma atl förlora både kompetens och fart om inle chefsljänslemannen placeras i Mala redan från starten.

Herr lalman! Jag vill yrka bifall även lill reservalion 6.

104

Anf. 84 KARL-ERIK PERSSON (vpk):

Herr talman! I det betänkande frän näringsutskottel om mineralförsörjning m.m. som vi nu behandlar räknar ulskottd upp vilka ägare som finns inom den svenska gruvhanleringen, vad som bryts, var gruvorna finns och hur mänga lon malm - både järnmalm och icke-järnmalm - de producerar. Del är bra. Men jag kan hålla med Lars De Geer om all del saknas dl riktigl program för den svenska gruvhanleringens framlid - hur man skall gå vidare för all trygga den svenska gruvhanleringen och försörjningen av malm till den svenska stålindustrin. Nu sker del neddragningar inom den svenska gruvhanleringen. Del kan få svära konsekvenser för den svenska stålindustrins försörjning med malm, om neddragningarna ulan hinder fär fortsätta. Del är inte brisl pä malm som orsakar neddragningarna. Nedläggningarna är i stället resultatet av krassa företagsekonomiska beräkningar, något som också präglat inslällningen vid LKAB. De privala inlressen som är kopplade lill gruvhanleringen har i stället vall atl satsa resurserna på mer expansiva områden.

En annan bidragande orsak lill järnmalmskrisen är uppbundenheten lill EG-länderna. När stålverken i dessa länder drar ned kapaciteten, får del svära återverkningar för de svenska järnmalmsgruvorna. Inle minst har LKAB fän erfara deUa.

Svensk storfinans har valt atl salsa sina resurser pä gruvmateriel- och gruvkonsultbranschen. Syftet har varil alt i den övriga världen marknadsföra det kunnande som under årtionden byggts upp i della land.

Herr talman! I betänkandet behandlas den enda gruva i detta land som bryter volfram. I viss män är del kanske näringsutskotlets synsätt på gruvhanleringen och den nonchalans som jag lycker atl näringsulskollei under en längre lid visal gentemot gruvindustrin som gör atl utskollel lyckas med konslstyckd alt placera den enda gruva som bryter volfrarn i fel län. Jag lycker faktiskl att del är beklagligl alt man skall behöva få läsa detta. Jag vill inle raljera med detta förhållande, även om jag egentligen skulle vilja göra

det. Försl när jag läsle delta blev jag litet ledsen, men sedan blev jag nästan arg över all näringsulskotld placerar denna gruva i fel län. Jag vill för protokollets skull placera gruvan i rätt län. Yxsjöbergs gruva har alllid legat i Örebro län, och den kommer även fortsättningsvis all ligga i Örebro län, om man inte ändrar länsgränserna.

Utskottet säger också atl del pågår förhandlingar om nedläggning av gruvan i Yxsjöberg. Beslutet om nedläggningen av denna gruva är redan dl faklum, och nedläggningen kommer att ske vid halvärsskiftel 1989. Ulskollel borde ha kunnat la reda på del rälla förhällandel. T.o.m. arbetsmarknadsministern har varit ute och sagt att Slalsgruvor skall la sitt samhällsansvar när det gäller sysselsättningen för de människor som i dag arbetar i Yxsjöbergs gruvan, men näringsutskottel har ingen uppfattning om den saken.

Herr lalman! Jag kommer sedan lill frågan om industrimineraler. Den bedömning man i dag gör är alt den svenska induslrins behov av kvalificerade induslrimineralprodukler bedöms öka väsenlligl under de närmaste tio åren. För l.ex. pappersindustrin, som hillills i hög grad importerat sina industrimineraler, finns prognoser som pekar på ell fördubblal behov av fyll- och bestrykningsmedel. Plaslindustrin, byggnads- och anläggningsindustrin, glas-, stål- och gjuleribranschen är andra grenar som behöver industrimineraler. Därför är del lilel konsligl alt man i ulskottsbelänkandet inte tar upp della och framför alll atl man inte föreslår en salsning pä detta område. Eller delar utskottet inte bedömningen atl det behövs mer industrimineraler lill den svenska induslrin?

I reservalion 1 lill delta betänkande har vi i vpk tillsammans med miljöpartiet lagil upp frågan om kostnadsfri informalion till kommunerna om markradon. Utskottets motivering för sill yrkande om avslag pä värt förslag är litet märklig. Man skriver: "Utskollel finner inte skäl för alt kommunerna skulle fä rätt atl kräva kostnadsfria tjänster pä detta område". Detta är lilel konsligt med tanke pä atl alla i dag lalar om radonds betydelse för de svenska kommunernas planering när del gäller bostadssiluaiionen. Med den kunskap som SGU äger har man möjlighel all ge kommunerna graiis information för deras planläggning och förnyelse av bebyggelsen. Enligl näringsutskottel skall kommunerna inle få denna information. Del är också litet konsligt all varken folkparliel eller cenlern slälll sig bakom värl yrkande. I bosladsutskoltds belänkande nr 7, som vi behandlade tidigare i dag. hade dessa partier egna reservationer när det gäller radonds farlighet. Visserligen gällde del då byggmalerial, medan del i delta fall är frågan om berggrunden. Men radon är ju lika farligt vare sig det finns i berggrunden eller i byggmaterial - det påverkar människan oavsetl var det finns. Blir konsekvensen alt del kommer all finnas radon både i den mark det byggs pä och i de hus som byggs, fär samhällel en dubbel börda och slora koslnader när man skall vidla åtgärder mot radonet. Del vore därför bättre om den kunskap som i dag finns ställdes lill kommunernas förfogande vid deras planering.

Med delta, herr talman, vill jag yrka bifall till samlliga vpk-reservationer lill della belänkande.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Mineralförsörjning m.m.

105

Prot. 1988/89:100 Anf. 85 LARS NORBERG (mp):

20 april 1989 Herr lalman! Riksdagen kommer så småningom och ganska snart, skulle

Mineralförsörjning m.m.

jag länka mig, alt fä lillfälle alt principiellt diskutera frågor om mineralförsörjningen med anledning av regeringens förslag lill ny minerallag. Dagens betänkande har någol av diversehandel över sig; utskottet har sammanfört ell antal frågor som icke alllid har någol intimt samband. Vi i miljöpartiet måste väl bekänna alt vår kunskap om gruvhanleringen än så länge är ganska ofullständig. Möjligtvis hade vi kommil atl inta en annan ståndpunkt i några av dessa frågor, om vi hade varit kunnigare eller fält yllerligare föredragningar i ulskollel. Jag länker speciellt pä Millnordenprojektel.

Det är i alla fall några frågor som vi vill trycka på.

Vi vill bl.a. understödja förslagel atl Sveriges geologiska undersökning graiis skall framställa radondala till de kommuner som behöver sädana dala för sin bebyggelseplanering. När del gamla SGU delades upp i en myndig-hetsdel, som bibehöll namnet SGU, och i en affärsdrivande del, som heler SGAB var avsikten alt SGU skulle tillhandahålla sådan information som är av stort samhällsintresse. Dit räknar i varje fall jag i högsla grad den markradonkarlering som kan ställas lill kommuneras förfogande. När denna verksamhet betalas med statsanslag, som i dag uppgår till nära 80 milj. kr., borde man kunna tillhandahålla detta material. Radonfrågorna, som senasl i dag diskuterades vid behandlingen av bosladsulskoltds betänkanden, har enligl vår uppfattning hanterats pä elt skandalöst sätt, allt sedan de första larmrapporterna om markradon kom - om jag minns rätt - 1978, dvs. för över tio år sedan. Kommunernas insatser har varil lama. Det gäller även statens insatser, och det präglar även de beslut vi tidigare i dag fattade i bostadsfrågorna.

Flera hundra och förmodligen tusen svenskar dör en för tidig död på grund av del radon som i stor utsträckning kommer från marken.

Det har i detta sammanhang sagls: "Varför prata om riskerna med kärnkraften - se i slällel på radonfaran!" Kärnkraften skall bort - del är vi miljöpartister mycket eniga om, och den frågan driver vi hårt. Men vi driver också mycket hårt kravet på all våra hus skall saneras från radon. Genom atl rösta för reservation 1 kan riksdagens ledamöter göra något för all visa atl de tar radonfaran på allvar. Flera åtgärder behöver givetvis vidtas mol radonei. Jag yrkar bifall fill reservation 1.

När jag läste i regeringens proposition all man ville lägga ned havsresurs-delegalionen var min första tanke, efter alla nyheler om säl- och algdöd, ulfiskad torsk, dioxin i strömming och lax, döda bottnar och kvicksilverhaltiga gäddor, att regeringen nu har gett upp och säger: Del är slut med havsresurserna. Någon havsresursdelegafion behövs alltså inle. - Sä går det onekligen att länka, ty havsresurserna har lidit stor skada.

Denna negativa tolkning av regeringens förslag styrks ytterligare av all
regeringen inle utsett någon ny myndighet som lar över samordningsansva
ret. Nu hoppas vi i miljöpartiet, och flera partier med oss, alt regeringen inte
skall tro alt det är sä hopplöst. Vi tror inle heller att regeringen anser del. Del
skall gå all restaurera havsresurserna efter alg- och säldöd. Naturens
läkekraft är ju stor. Därför lycker vi i miljöpartiet all regeringen borde
106 uppdra ät någon myndighet all överta del överordnande och samordnande

ansvarel som havsresursdelegationen hade. Härigenom skulle regeringen kunna indikera sin tro pä havsresursernas framtid och vilja atl salsa på dessa resurser och att utnyllja havet på ell biologiskt sunt sätt. Jag yrkar bifall lill reservalion 3.

En chef för dl borrkärnearkiv bör finnas där borrkärnorna finns, och han bör finnas där medarbetarna finns. Både borrkärnorna och medarbetarna finns såvitt jag vel i Mala. Där bör också chefen finnas. Jag yrkar bifall lill reservalion 6.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Mineralförsörjning m.m.

Anf. 86 KARIN FALKMER (m) rephk:

Herr lalman! Lars Norberg gav oss ett erkännande för Miltnordenprojek-tets värde.

Del var bristande kunskaper som föranledde ställningstagandet i närings-ulskoitet. Många inlägg i miljödebatten andas just brist pä kunskaper. Man använder sig ofla av svepande resonemang som spelar på människors känslor.

Millnordenprojektel är lill skillnad från detta en miljösatsning av myckel hög kvalilel som jusl syftar lill breddade kunskaper på miljöområdet.

Anf. 87 LARS NORBERG (mp) replik:

Herr talman! Jag medgav att miljöpartiet kanske icke var fulll informerat på denna punkl. Karin Falkmer hade naturligtvis kunnat hjälpa lill med att ge en bättre information när ärendet behandlades i utskottet.

Anf. 88 KARIN FALKMER (m) replik:

Herr lalman! Jag vel inle om skulden lill del som sker nu är min. Det lämnar jag därhän. Men jag vill lill Lars Norberg säga atl jag är glad över omvändelsen, och det är inte för senl all ändra sitt ställningstagande. Vi har ännu inle tagit ställning i kammaren.

Anf. 89 LARS NORBERG (mp) replik:

Herr talman! Detta har jag fullt klart för mig. Men jag lovar inget om ställningstagandet. Det får vi tillsammans diskutera i miljöparliels riksdagsgrupp.

Anf. 90 MATS LINDBERG (s):

Herr lalman! I näringsutskotlets belänkande 21 behandlas anslag lill Sveriges geologiska undersökning, bergsstaten, nämnden för statens gruvegendom och Delegalionen för samordning av havsresursverksamheien, saml avsnittet Programmet för havsindustriell kompetensutveckling. Dessutom behandlas förslag av riksdagens revisorer angående statliga insatser för prospektering och därtill elva motioner frän allmänna motionstiden.

Mineralförsörjningen är en viklig del i ulvecklingen av svenskt näringsliv. Därför är det av stor betydelse all debalten om gruvnäringens utveckling fortsätter. Det är dock viktigt att komma ihåg all gruv- och mineralinduslrin under början 1980-talel lill slor del har kännetecknats av överkapacitet med stagnerande efterfrågan. Detta har medfört atl genomgripande strukturrationaliseringar har genomförts inom gruvnäringen i Sverige.

107

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Mineralförsörjning m.m.

Under de senaste åren har dock en ökad efterfrågan inom både järnmalmsgruvorna och icke-järnmalmsgruvorna kunnat konstaterats. Detta, tillsammans med regeringens och Boliden Minerals överenskommelse om satsningar pä dl femtonlal gruvprojekt, har inneburit en mycket positiv ulveckling, och som följd därav elt antal nyöppnade gruvor i landet.

Riksdagens revisorer har angående prospekteringsverksamhelen föreslagil atl mineralråvarukommiltén skall ges tilläggsdirektiv med anledning av de statliga insatserna pä prospekteringsomrädd. Elt antal motioner har också väckls som anknyter till revisorernas förslag.

Utskottet anser atl man inle nu skall ta ställning i dessa frågor. 1 stället skall man uppdra ät mineralråvarukommiltén all pröva frågorna tillsammans med revisorernas förslag och de synpunkter i motionerna som är knutna till dessa. Jag delar därför inle Karin Falkmers och Lars De Geers uppfattning när del gäller NSG.

Man måsle vara klar över alt den långsiklighd sorn prospekleringen innebär också belyder all man inle direki kan slälla krav pä alt prospekteringen ger resultat. Del finns dock ingen anledning att nu diskulera denna fråga. Del som är föreslagd är atl mineralråvarukommiltén fär i uppdrag all se över dessa frågor. Därefter skall det komma ell förslag som skall diskuteras i denna kammare.

Herr talman! Jag övergår nu till all något beröra de sex reservationer som är fogade lill belänkandel.

I en molion från vpk las frågan om koslnadsfri markradoninformalion lill kommunerna upp. Här anser majoriteten i ulskollel alt della bör vara en kommunal angelägenhet.

Viklen av svenskl deltagande i Millnordenprojektel har moderaterna motionerat om. Utskottet delar motionärernas uppfattning om viklen av projekiei, men delar inle motionärernas uppfallning om hur della skall finansieras. Utskottets mening är atl finansieringen av projektet bör ske genom atl berörda regionala organ och forskningsorgan omfördelar sina resurser för deltagande i projektet.

I två vpk-molioner las ulvecklingen av gruvnäringen och industrimineraler upp. Riksdagen har tidigare vid ell flertal tillfällen behandlat likartade motioner. Senast är 1988 avslyrkle ulskollel liknande förslag.

Herr talman! Till sist har folkpartiet en molion angående placering av tjänsten som chef vid del nationella borrkärnearkivd. Denna fråga har behandlats i frågor och inlerpellalioner, och industriministern har redovisat all efler del all ell uppbyggnadsskede har genomförts skall tjänsten placeras i Mala.

Med det sagda yrkar jag bifall lill utskottets hemslällan och avslag pä samtliga reservationer.

108

Anf. 91 KARIN FALKMER (m):

Herr talman! Faktum är all NSG har mänga mycket dukliga geologer. Men ledningen, som under den period som här diskuleras har fallai beslulen om var prospeklering skall ske, har inte vall ul de områden som varil mesl lovande. Man har gäll efler andra kriterier och därför har resultatet blivit magert, vilkel konstateras bl.a. av riksdagens revisorer.

Millnordenprojektel berör fyra län. Samtliga fyra länsstyrelser har ullalal sig för projektet. Man pekar pä den slora betydelse exempelvis ur planerings-synpunkt, naturresurssynpunkl, miljösynpunkt och näringslivssynpunkt som projekiei tillmäts. Samiidigi finner länen alt projekiei är av sådan omfall-ning an slallig direklfinansiering är en förulsältning för atl projektet skall kunna genomföras. Della är klara besked dels om den vikt som man fäster vid deliagandel i projekiei, dels om konstruktionen av finansieringen.

En medverkan i Millnordenprojeklel förulsälter alltså en slallig finansiering. Alt försöka skjuta över finansieringsansvaret, som socialdemokralerna gör, pä länsorgan och kommuner är orealistiskt. Del leder bara till all del inte blir något av projektet. Sveriges medverkan är avgörande för genomförandel av Mittnordenprojekiet.

Hur skall våra nordiska vänner tolka avhoppet när del gäller denna överenskommelse? Kommer de i fortsättningen alt våga lila pä Sverige? Danmark och Grönland dellar i dag i detta projekl som observatörer. Och nu sätter sig plötsligt Sverige hos dem pä åskådarbänken. Genom regeringens underlätenhet all fullfölja Millnordenöverenskommelsen kommer vi förmodligen att från åskådarläktaren tvingas bevittna hur detta för framtiden sä lovande projekt rasar samman. "Millnordenprojeklds ofullbordade" kommer all gä lill hislorien som en socialdemokralisk fadäs anno 1989- såvida jag inte lyckas övertyga kammarens ledamöler om all del bästa är alt rösla för vår reservation.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Mineralförsörjning m.m.

Anf. 92 KJELL ERICSSON (c):

Herr lalman! Mals Lindberg betonade viklen av Millnordenprojeklel. Men han vill inle vara med och finansiera del hela. Del ansvarel vill han skjuta över på länsorgan och kommuner. Men all skjula över en sådan här sak på kommuner måste vara totalt felaktigt. Berörda kommuner har redan nog av bördor. De regioner som projekiei berör har dessulom inte någon bra skattekraft. I stället är skattekraften dålig i dessa kommuner. Således anser jag all slalen också skall ta dl ansvar här. Alt omdisponera 10 milj. kr. frän NSG:s anslag måste vara mycket enkell.

Sedan till frågan om chefstjänsten. Jag lycker all det är mycket märkligl all man inte placerar denna i Mala utan på annal häll. När man startar en verksamhet måste chefen hell klarl vara på plals redan frän början. Del är ju också del mest naturliga. Det borde därför vara en självklarhet även för socialdemokraterna alt tycka så.

Anf. 93 LARS DE GEER (fp):

Herr lalman! Karl-Erik Persson drog en lans för Yxsjöberg. Själv har jag varit med om all i överstyrelsen för ekonomiskl försvar falla beslul om all driften där skall slödjas. Volfram - lustigt nog används del svenska namnel lungsten runl om i världen, men i Sverige säger man volfram - är ju en utomordentligt viktig råvara för den svenska paradprodukten hårdmetall. Jag hoppas atl Yxsjöbergs gruva kommer alt hållas länspumpad även efter det att man upphört med driften där vid del kommande halvärsskiftel. Gruvan kan vid en framlida avspärrning utgöra en värdefull resurs för Sverige.

109

Prot. 1988/89:100 I rnitl huvudanförande glömde jag all yrka bifall till reservation 3.

20 april 1989 Mofiveringen har redan framförts av Lars Norberg. Jag yrkar således bifall

Mineralförsörjning m.m.

lill reservation 3.

Mals Lindberg säger alt det inte nu finns någon anledning all la upp frågan om Millnordenprojektel dels därför atl mineralråvarukommiltén ännu arbelar, dels därför atl han anser att projektet kan finansieras med hjälp av länens utvecklingspengar. Med den inslällningen väller man ell konkrel nordiskt samarbelsprojekt och sådana är det ju ont om. Jag hoppas således atl kammarens ledamöler häller med mig om den saken vid kommande votering.

Anf. 94 KARL-ERIK PERSSON (vpk);

Herr talman! Till att börja med vill jag säga atl jag håller med Lars De Geer när del gäller Yxsjöbruk och gruvan där. Enligl den informalion som jag har fåll kommer gruvan även fortsättningsvis att vara länspumpad. Jag hoppas att del också blir så. Rikligt säker kan man nog aldrig vara när det gäller slatens gruvor och verksamheten där framöver.

Jag hade faktiskt räknat med atl Mats Lindberg skulle hålla med mig i fråga om placeringen av Yxsjöbergs gruva. Det hade nämligen varil trevligt om utskottets representant kunde hälla med om all gruvan placerats i fel län. Gruvan ligger faktiskt i Örebro län - inle i Kopparbergs län, som del slår i utskottets betänkande. Jag hoppas att Mats Lindberg tror pä mina uppgifter. Moliveringen kan jag kanske återkomma till någon annan gäng.

Mals Lindberg talar om den svenska stålindustrin och gruvhanleringen. Han talar om frammarschen pä della område samt om behovet av en svensk gruvindustri. Del här är vikliga saker men om man inle har något äigärdsprogram för den svenska gruvnäringen, finns del en risk för alt denna dör ul. Om så sker, går man när det gäller den svenska gruvhanleringen miste om väldigt stora kunskaper. Därför lycker jag atl det är litet konsligt atl man inle försöker presenlera ett åtgärdsprogram. Svenska gruvindustriarbetareförbundet har, såvitt jag vel, tryckt pä. Man vill ha ell äigärdsprogram, sä all man vet hur problemen skall tacklas. De svenska gruvarbetarna blir ju äldre och äldre. I dag finns del inle någon som vill satsa pä detta yrke. Del belyder all vi riskerar att förlora stora kunskaper pä området. I grunden beror det på all det inle finns något konkrel program för den svenska gruvindustrin. Som det nu är lever den mer eller mindre från den ena dagen till den andra. Det är inte tillfredsställande för en så stor och viktig näring.

Jag kan hälla med om atl frågan om markradond är en kommunal angelägenhet, om del är kommunen som bygger. Men varför kan man inte, om det nu finns kunskaper som är tillgängliga på ell eller annal säll inom SGU, se till till atl kommunerna får del av de kunskaper som finns? Jag tycker inle all det är atl blanda sig i en kommuns angelägenheter. I ställd tror jag alt del skulle vara elt stöd och en styrka om kommunen fick del av kunskaperna.

Anf. 95 MATS LINDBERG (s):

Herr lalman! Till Karin Falkmer vill jag beträffande Millnordenprojeklel
110 säga all jag anser en omfördelning av pengarna - det gäller dä de 10 milj. kr.

som skulle tas från anslaget till NSG - vara en drastisk åtgärd med lanke på den löpande verksamheten. Jag tror alltså alt del är möjligl att förverkliga de förslag som vi har lagl fram om finansiering via regionala organ och forskningsorgan.

Sedan vill jag säga alt jag tror pä Karl-Erik Persson när han säger atl Yxsjöberg ligger i Örebro län. Om det är ett sakfel i belänkandet, skall delta naturligtvis rättas till.

Anf. 96 KARIN FALKMER (m):

Herr talman! Jag undrar varför socialdemokralerna har missal finansieringen av Millnordenprojeklel. Detta projekt är en efterföljare till Nordkalollenprojektet som genomfördes åren 1980-1986. Del var ell myckel lyckosamt projekl och del påbörjades under den borgerliga regeringsperioden. Nordkalollenprojektet har väckt myckel stort inlresse inlernalionelll dels för sitt geovetenskapliga värde, dels som exempel på ell bra genomfört nordiskt samarbele.

Nu när ett liknande, men ännu mer kvalificerat och allsidigt projekl skall genomföras säger socialdemokraterna plötsligt nej. De sviker, trols träffad överenskommelse i Nordiska rådd.

Millnordenprojektel är en angelägen regionalpolitisk satsning. Enligl det senasle numret av KommunAkluelll har regeringens regionalpolitik gett magert resultat. Socialdemokraternas pakdpolilik, som är vanligt förekommande i valtider, och deras fagra lal om alt hela Sverige skall leva gagnar inle dessa fyra berörda län tillnärmelsevis sä mycket som en satsning pä Millnordenprojektel skulle göra. Här har vi ett brett upplagt projekl, som kan skapa förutsättningar för en positiv utveckling på många områden i länen. Finns del då inle skäl alt ställa upp och se lill atl projekiei fullföljs?

Anf. 97 KARL-ERIK PERSSON (vpk);

Herr talman! Det verkar som om Mals Lindberg inle tror pä mig. Jag skall därför komma med det slutliga beviset - hoppas jag. Jag råkar själv bo i den kommun där Yxsjöbergs gruva ligger, och kommunen heler Ljusnarsberg och ligger i Örebro län.

Om det är ett sakfel i betänkandet eller inte kan jag inle bedöma, eflersom jag inte siller i näringsutskottel, men det är i så fall inle första gången som näringsutskotiei har gjort ett misstag. Jag blir litet orolig när man inte lar gruvindustrin på allvar, vilket man borde göra. Näringsulskotld råkade för något år sedan skriva all en gruva var öppen som hade varit nerlagd i flera år. Man har alltså visal en nonchalans när del gäller den svenska gruvhanleringen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut i ärendet skulle fattas vid näsla arbetsplenum.)

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Mineralförsörjning m.m.

17 § Föredrogs näringsutskottets belänkande

1988/89:NU19 Vissa anslag inom utrikesdeparlemenlels område (prop. 1988/89:100 delvis).

111

Prot. 1988/89:100 Exportfrämjande verksamhet m.m.

20aprill989

Exportfrämjande verksamhel m.m.

Anf. 98 PER WESTERBERG (m):

Herr lalman! I näringsutskotlets betänkande 19 behandlas bl.a. motioner om inrättande av ell handelskontor i Moskva med filial i Baltikum. Till en början noterar jag atl del är glädjande att ett enhälligt utskott vill göra en framställning lill regeringen om atl ett sådant kontor skall inrättas. Jag tycker dock atl utskottet går onödigl långsamt fram. Detta ärende brådskar, om resullald skall bli det som vi önskar i de motioner vi har väckt till årets riksdag.

Handeln med Sovjet har tidigare varit ganska dålig. Sverige har hafl en liten export och en något större import, men handeln har varit i lilen omfattning med lanke på den slora marknad och del slora land Sovjel är sä nära inpå den svenska gränsen.

Vi ser redan nu hur övriga länder i Väsleuropa och inle minsi USA håller på alt bygga upp handelssamarbete med Sovjet i ell myckel högt tempo. Del startas olika former av gemensamma projekl, med delägande frän olika västeuropeiska företag, samproduktioner och handelsavtal, där länderna är mycket aktiva pä den sovjetiska marknaden.

Del är viktigt all handeln mellan öst och väst, mellan Sovjet och övriga västvärlden, ulökas och fördjupas. Av strikt kommersiella skäl är det angelägel all handeln ökar, och det finns en hel del alt göra för att förbätlra handeln och därmed öka välståndet i resp. länder. Men del finns också ett annat, mer djupliggande politiskt skäl. Genom att öka handelsutbytet med Sovjetunionen och öka möjligheterna till olika former av samarbete och industriprojekt, ökar man öppenheten i del sovjeliska samhällel och möjligheterna till avspänning i världen.

Del är därför myckel vikligl att vi kommer lill skott med och genomför etableringen av ell handelskonlor i Moskva med en filial i Baltikum, som ur svensk synvinkel kanske ligger närmasi lill hands för att handeln snabbt skall utökas. Det är av den orsaken som vi från moderat håll har velat anslå 3,5 milj. kr. redan innevarande budgetär, för alt man snabbt skall komma i gäng.

Jag hade i går förmånen atl vara med på Industriförbundets årsmöte. Vid den efterföljande middagen hamnade jag bredvid en av de vice verkställande direktörerna i exportrådet, som kunde intyga atl man var myckel angelägen om all få en mycket snabb etablering till stånd i Moskva. Man hade myckel höga förväntningar på alt verksamheten inom kort lid skulle vara självfinansierande, och del var närmasi fråga om att klara dableringskostnaden.

Herr lalman! Del är beklagligl all ulskollel inle vill anslå de pengar som behövs för atl påskynda denna elablering. Det är en av de mest angelägna invesleringar som Sverige kan göra för dagen.

Med detta ber jag alt fä yrka bifall lill reservation nr 2.

Anf. 99 ISA HALVARSSON (fp):

Herr talman! I årtusenden har människor utnyttjat Östersjön, för fiske och

för sjöfart och nu alltmer även som avfallsplats - ett utnyttjande som

verkligen hotar hela ekosystemets möjligheler alt överleva. Den största

112 enskilda förorenaren i Östersjön är den polska floden Wisla. Enligt vissa

bedömningar kommer så mycket som 30-40 % av de näringsämnen som hamnar i Östersjön frän just Wislas nederbördsområde.

Del säger sig självt alt Sverige liksom övriga Öslersjöslater har ell slarkl inlresse av atl reningsinsatser i detta område verkligen kommer lill stånd, och del snabbt. Öslersjön har nämligen en mycket slor betydelse för alla folk som lever vid dess stränder.

Behovet av reningsinsatser i Wislas nederbördsområde är överväldigande, och det är högst osannolikt att Polen av egen krafl och under nuvarande omständigheter skulle kunna klara av de enorma saisningar som behövs. Del är mol den bakgrunden som Wisla-projektd kommer in som ell slags Marshallplan pä valtenvärdsområdel.

Herr lalman! Della projekl har vuxit fram genom samarbele mellan den USA-slödda fonden för polskt jordbruk och Världsnaturfonden. Flera banker och kredilinslilui i olika länder är involverade liksom en rad vallen-och miljöforskare, även svenska forskare.

Idén går ul pä atl man byter Polens utlandsskuld mot miljöinvesteringar i det förstörda och förgiftade området. Banker som köper andelar i den polska utlandsskulden säljer eller donerar i sin tur dessa andelar lill Världsnalurfon-den. Världsnaturfonden omvandlar i sin lur andelarna till lokal valuta och investerar pengarna i miljöförbättrande åtgärder i samarbele med den USA-slödda fonden för det polska jordbruket.

Del som enligl folkpartiets mening är så intressant med Wisla-projektd är att det nu finns ett konkrel projekl, som skulle kunna genomföras under internationell medverkan och i samarbete med en oberoende stiftelse med förankring på flera håll i polskt samhällsliv. Stiftelsen har etablerat kontakter både med forskare, med organisafioner som är oberoende av regimen, l.ex. kalolska kyrkan, och med den inlernalionella finansvärlden.

Enligt folkpartiets mening är det synnerligen angelägel alt snabbt pröva möjligheterna till svensk medverkan i della projekl. För svensk del finns del mycket stora miljövinster att hämta om Wisla-projektd skulle kunna drivas på ell framgångsrikt säll. Svenskt miljökunnande och svensk miljöteknik kan också komma atl tas lill vara i projekl av delta slag.

Wisla-projeklels första etapp har inletts, och det är nu viktigt att ekonomiska garantier kan ges för fortsättningen.

Projektet innebär alltså all man ulnylljar Polens väldiga skuldbörda i väst och sä att säga byter andelar i utlandsskulden mol konkreta miljöinvesteringar i landet. Huvuddelen av den polska skulden lill Sverige, om sammanlagt 2,5 miljarder, förvaltas i dag av exporlkreditnämnden.

Herr talman! Folkpartiet lanserar i sin partimofion om Sverige och miljöproblemen i öst elt förslag om att låta exportkreditnämnden, i likhet med privata banker, sälja andelar i den polska utlandsskulden lill Världsnaturfonden. Vi menar också alt regeringen skall pröva möjligheterna alt inom ramen för den s.k. Parisklubben medverka lill inlernalionelll förankrade miljösatsningar av denna lyp.

Folkpartiels motion har mötts av mänga positiva reaktioner inle minsl från polskt håll - även från officiellt sådant. Det internationella inlressel för s.k. skuldbyten med miljövärdsinriklning växer snabbi. Bl.a. har den tyska regeringen förklarat sig beredd att efterskänka 1 miljon D-Mark av sin fordran på Polen i utbyte mot miljösatsningar.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Exporlfrämjande verksamhel m.m.

113

8 Riksdagens protokoll 1988/89:100

Prot. 1988/89:100 Tyvärr har inte majoriteten i näringsutskotld ställt sig bakom våra förslag.
20 april 1989 £)en säger nej till elt konkret projekl som skulle kunna ha myckel stor

F\-norifrämiand betydelse för del forlsälta miljövårdsarbetet när det gäller atl rädda

verksamhet m.tn. Östersjön.

Moderaterna räddar socialdemokralerna i denna fråga men miljön förlorar. De förhindrar ell svenskt stöd som skulle kunna möjliggöra meningsfulla miljösatsningar i Polen.

Socialdemokrater lalar gärna om behovel av internationella ålgärder men är sena all gä från ord till handling.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till reseration nr 6. Vi är glada över all centern, vpk och miljöpartiet siöder vårl förslag i denna reservation och förutsätter atl även miljömedvetna socialdemokrater och moderater skall slödja den vid den kommande voteringen. Jag vill verkligen uppmana riksdagen an ge regeringen en skjuls framäl i denna viktiga fråga.

Anf. 100 PAUL LESTANDER (vpk):

Herr talman! Det var ju ett glädjande beslut som näringsutskottet fattade dä utskottet biföll Margaretha af Ugglas motion om uirikeshandelskonior i Moskva och samtidigt också biföll Lennarl Petterssons motion i samma rikining. All vi sedan inte ställde oss bakom finansieringen beror väl mera på all del är kutym atl låta regeringen lägga fram förslag om finansieringen.

Eflersom näringsutskottel är enigt i själva förslagel om handelskontor tyckte jag att det var elt slorl fall framåt. Vi frän vpk har ju under mänga år motionerat om handels- och ulbyiesbolag för all främja handeln med öst, och vi är alltså glada även om någon annan lar inilialiv i denna riktning, och vi stödjer alltså förslagel.

När det gäller initiativet om projekt kring floden Wisla har regeringen gett vissa signaler om all den kommer all stödja projekt. Jag hoppas all de socialdemokraiiska riksdagsledamöterna också skall kunna föra samma politik som riksdagen och lycka att detta är ell inlressanl projekl - ell inlressanl projekl där man också kommer alt nå ganska slora miljöeffekter.

Redan i fjol hade vpk en motion om export av svensk miljöteknik. Vi ville dä ha beslul om exportkreditstöd för sådan export. I riksdagen fanns en majoritet för detta, men av någon anledning har de partier som dä beslöl sig för atl slödja förslaget svängt. Kampen för miljön är så viktig all man kan hoppas på elt omlänkande i denna fråga, även om jag inte är särskill förhoppningsfull i del här fallel. Ell genomförande av Wislaprojekiel innebär ju inle alt man löser problemen kring Östersjön eller miljöproblemen i Sveriges närområde kring Öslersjön. Det samarbetsavtal som har träffals - vilkel miljöministern här lalade om - är i och för sig intressant. Del måste också ges speciella resurser.

Herr lalman! Jag yrkar bifall till reservationerna 5 och 6 och i övrigt till utskottets hemslällan.

Som sagl är min förhoppning atl den socialdemokratiska andelen av riksdagen också skall kunna ge samma positiva slöd lill jusl Wislaprojekiel som tydligen regeringen är beredd att ge.

114

Anf. 101 LARS NORBERG (mp):

Herr lalman! Det här belänkandel rör tre ganska väl avgränsade områden: dels GATT-samarbdel, dels exportfrämjande verksamhel, dels exportkrediter.

Jag skall kort beröra alla tre områdena.

GATT har varil en organisation som oftast levt ganska mycket i tysthet, men de senasle veckorna har organisationen kommil i centrum för uppmärksamheten. De överenskommelser som nyligen träffats inom GATT kommer atl riva upp det jordbrukspoliliska program som Sverige har levt med i årtionden.

Hur utvecklingen blir vel vi ännu inle så myckel om. Miljöpartiet har försökl anlägga dl helhetsperspektiv pä GATT, som vi har sammanfatlal i reservalion nr 1. Utskollel poänglerar i sin skrivning atl den fria konkurrensen har slora välsignelser för landet och för konsumenterna. Della är en sanning men del är bara en delsanning. Den behöver diskuleras och modifieras, enligt vår uppfattning. Miljöpartiet menar att detta är en ganska onyanserad bild.

Vår utskotlsordförande, Lennart Peltersson, kände ett starkt behov av atl deballera mijöparlids inställning lill GATT. Han kände delta så starkt alt han log upp frågan i en interpellationsdebatl med statsministern om EG-frågor som ägde rum på skärtorsdagen. Då vägrade jag atl gå i svaromål, eflersom jag lyckte atl frågan om GATT icke var en direki EG-fräga. I dag ser jag med glädje alt Lennarl Peltersson är här, och jag skall med glädje diskulera GATT med honom vid della tillfälle.

Miljöpartiet hade ursprungligen föreslagil all anslagel lill GATT inle skulle räknas upp med de 600 000 kr. som regeringen hade föreslagil - della för atl markera vår skepsis mot en del av del som GATT gör.

I utskottet har vi frångått della krav, eftersom medlemskapet regleras av vissa överenskommelser, vilkel framgår av utskollsbetänkandet, och del är inle vår avsikt alt Sverige skall lämna GATT. Vi vill emellertid markera all inriktningen i väsentliga avseenden bör diskuteras och modifieras.

Utskotlsmajoriteten har en tendens all bara se del som kan räknas i pengar. Den har en föreställning om all sådant som inte kan räknas i kronor eller ören inte existerar. Miljöpartiet de gröna menar atl del finns en mängd frågor som inle kan räknas i pengar och som man i del internationella handelsutbytet ändå bör la med i beräkningen. Genom all ulan diskussion förorda en total handelsfrihet, alltså ulan reservafioner, tenderar utskottet all förfalla lill mancheslerliberala ståndpunkter där allt som är lönsamt också förklaras vara räll. Vår inställning är alt frihet är värdefull endast om den existerar inom vissa gränser. Obegränsad frihet blir väldigl lätt en frihet enbart för den starke, den rike, den listige. Den kan lält skada den svagare parten i en förbindelse. Detta är ofla en myckel kortsiktig polilik, och de vinster som kan göras på lång sikt försummas.

Vi inom miljöpartiet är för handelsfrihet, för konkurrens pä lika villkor -jag betonar lika - och för internationell solidarilel. Jusl därför anser vi att GATT-arbdel behöver slyras sä alt man inte våldför sig pä dessa principer.

Fri handel förutsätter att det är fråga om en överenskommelse mellan fria parter, där ingen utnyttjar den andres svaghel, okunskap eller beroende lill

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Exporlfrämjande verksamhet m.m.

115

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Exportfrämjande verksamhel m.m.

116

ensidig fördel. Alllför ofta syndar man mol dessa enkla principer, och då övergår den fria handeln lill exploatering av den svage. Delta bör man i GATT-arbdel se till alt förhindra.

Ett minimikrav är alt de varor som säljs skall vara hälsosamma. I Sverige har vi en hel del regler för alt säkerställa detta. För atl ta ell exempel har vi åtskilliga bestämmelser för hur frukt och grönsaker skall produceras. Vi har förbjudit användningen av vissa bekämpningsmedel eller fastställt tidsgränser när de fär användas. Skall konkurrens ske på lika villkor, är det uppenbart att det mest konkreta är atl ställa samma tekniska krav på den utländske producenten som på den svenske. Samma sak gäller arbelsmiljökrav och krav pä yttre miljö. Om vi inle har handelspolitiska regler som ställer samma krav pä våra handelspartner som på oss själva, så kommer praktiskt lagd varje miljökrav atl leda till risken att vi exporterar de problem vi genom vår lagsliflning försöker lösa till något annal land, som har en mer legär lagsliflning. Vi vel all de multinationella och transnalionella företagen är snabba när del gäller all förlägga produktion lill det land där produktionskostnaden är lägst, och del betyder ofta till del land där de sociala koslnaderna för arbetskraften är noll eller nära noll eller där kraven på yllre och inre miljö saknas eller där man använder oetiska meloder vid djurhållning, etc.

Allt della anser vi att våra GATT-förhandlare skall bevaka och skall se lill all det beaklas i GATT:s regelverk. Annars är risken stor all förlusten blir dubbel: svenska jordbrukare och arbetare mister sina jobb lill länder med låga krav på miljö- och socialpolitik, dit vi sålunda sprider miljöförstöring, utsugning och ohälsa bland arbetskraften. Jag yrkar bifall lill reservation 1.

Beiräffande exportfrämjande verksamhet kan jag fatta mig kort. Vi i miljöpartiet tror pä marknadsekonomin. Vi menar att de förelag som vill sälja sina varor också skall beiala sina försäljningskostnader. Vi tycker det är tokigt alt skaltebdalarna skall betala hundratals miljoner, som är atl betrakta som gemensamma försäljningskostnader för svensk export. Vi är förvånade över att de partier som mest enlusiasliski talar om fri marknadsekonomi samtidigt menar alt exportindustrin behöver gå med hjälp av statliga kryckor. Därför yrkar vi pä en successiv nedtrappning av det statliga exportstödet. Dock kan vi acceptera alt när speciella förhållanden föreligger, såsom i förbindelse med stalshandelsländer, som Sovjel, kan slalen behöva gä in med slöd. Därför har vi accepterat utskottets vilja all salsa på ell handelskontor i Moskva med filial i Baltikum. Jag yrkar bifall lill reservalionerna 3 och 4.

Det är ett välkänt faklum alt en slor del av miljöförstöringen är importerad. Del gäller framför alll svaveldioxid frän Öst- och Västeuropa, men också försmulsade floder, som förstör miljön i framför allt Östersjön men även i Nordsjön och Kattegatt. Väsleuropa har uppenbarligen råd att förbätlra sina miljöinsatser, men i exempelvis Polen är del värre. Samma sak gäller många u-länder.

Både den internationella solidariteten och värl eget intresse att begränsa importen av föroreningar talar för att staten speciellt skall slödja exporten av miljöreningsulrustning. Götaverken-Arendal kunde exempelvis med fördel bygga flytande avloppsreningsverk, som kunde transporteras till platser där sådana saknas.

Exportfrämjande verksamhet m.m.

Uppenbarligen finns det goda skäl att stödja reservationerna 5 och 6, Prot. 1988/89:100 nämligen dels internationell solidaritet, dels vad vår egen miljö kräver, dels 20 april 1989 slutligen vad som kan vara till nytta för vår egen sysselsättning. Därför yrkar jag bifall lill dessa reservationer.

Anf. 102 LENNART PETTERSSON (s):

Herr talman! Näringsutskotlets belänkande nr 19 behandlar olika anslag inom utrikesdeparlementets område som näringsutskottel har atl ta ställning till och föreslå riksdagen. Det handlar om anslag till internalionelll samarbele på handelns område och om anslag fill exporlfrämjande verksamhel.

Vi kan konstalera alt vi i utskottet i allt väsenlligl har varil överens om tagen när det gäller anslagens storlek. Vissa skiljelinjer finns det dock. En av dem är all moderalerna vill all vi omedelbart skall ta slällning lill elt ytterligare anslag pä 3,5 milj. kr. för handelsrepresenlalionen i Moskva, evenluelll också med en filial i Baltikum. Majoriteten i ulskollel, omfattande samlliga partier utom moderaterna, har dock sagl atl vi vill att regeringen skall återkomma till riksdagen med ett koslnadsförslag. Som Paul Lesiander sade är del den normala lågordningen. Vi lycker det väsentliga här är all ulskollel kunnat ena sig kring en positiv linje. Alla är väl överens om att med den utveckling som nu är på gång inom Östblocket och Sovjetunionen är del rimligt och rikligt atl förslärka handelsrepresenlalionen, och detta bör regeringen titta närmare pä och återkomma till riksdagen om enligl utskottels förslag.

1 övrigl noterar jag att Lars Norberg från miljöpartiet har distanserat sig frän parlids motion när del gäller all la stegel ut ur GATT genom all inle beiala de avgifter som man enligl organisationens stadgar har all betala. I utskottet hade vi en diskussion som innebar atl miljöpartiet rikiade väsentlig kritik mol GATT och vill markera detta genom alt gå ifrån de bdalningsmäs-siga förpliktelserna. Men som Lars Norberg i slutomgången uppenbarligen har kommil underfund med, innebär detta atl man kastar ul barnel med badvattnet, om jag får uttrycka mig så.

Jag lyssnade därför med inlresse lill den positiva plädering som Lars Norberg gjorde för frihandel - vi fär väl se vad den är värd framöver.

Låt mig bara notera atl utan GATT hade mycket mer av djungelns lag existerat inom den internationella handelns område. GATT är i själva verket dt stort stöd för små och svaga nationer, och även för nationer som inle är sä svaga men som är små, som Sverige. Ulan detta slöd ersätts i ökande utsträckning spelregler med den starkes självpåtagna rätt, och därför har vi frän svensk sida all anledning atl slödja GATT. Det hade varit glädjande om miljöpartiet hade insett detta i ännu slörre utsträckning än vad Lars Norberg har velat markera här i kväll.

Vi kan ju lycka att ell och annal inle är hundraprocentigt bra i de regler som medlemsländerna i GATT har lyckats ena sig kring- det mä vara en sak. Där skall vi jobba vidare i olika avseenden.

Men vi måste också inse atl det är inte enbart de svenska uppfattningarna som i varje läge helt kan bestämma vilka beslut världen i övrigl skall fatta på den internationella handelns område. För all markera all man från svensk sida sländigl försöker driva på GATT i olika avseenden har vi försökl föra

117

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Exporlfrämjande verksamhel m.m.

fram synpunkter på förbättring av arbetsmiljön, pä barnarbete och mycket annat.

Vi kan konstatera ätt vi hittills har haft begränsad framgång, inte minst därför att u-länderna själva har motsatt sig l.ex. krav pä arbdsmiljön. De har sagl alt de, av naturliga skäl, inle kan konkurrera fullt ul med de utvecklade länderna. De är också rädda för alt vi i i-länderna lar arbdsmiljökraven som en förevändning för all sälta upp olika former av handelshinder.

Sä vi jobbar vidare med della. Vi kommer aldrig atl lyckas hell och fullt, men Sverige känner dl ansvar här. Och vi skall bara inle tro alt det går bättre om Sverige lämnar GATT. den internationella frihandelsorganisationen.

Dessulom vill jag mycket slarkl markera all ulan GATT, ulan frihandeln, hade levnadsslandard, social välfärd, miljöskydd och mycket annat i del här landel inle pä långl när varit vad de är i dagens läge. Vi bygger i själva verkel en mycket stor del av vår välfärd på det svenska näringslivets möjligheter att konkurrera på i stort sell lika villkor på de slora inlernalionella marknaderna.

Jag är angelägen atl undersiryka atl miljöpartisterna leker med elden när de på dl lättsinnigt sätt diskulerar medlemskap eller icke medlemskap i GATT och vill slälla upp en massa restriktioner.

Nu är del ju inle sä stor risk för att del får betydelse för Sveriges del, eftersom miljöpartiet är ell ganska litet parti, men jag lycker ändå all det vore bra om vi kunde ha en så slark uppslutning som möjligl kring frihandeln som princip och kring GATT;s inlernalionella spelregler. Allernalivel är all de stora starka slalerna ensidigt bestämmer reglerna. Del vore all hamna ur askan i elden, enligt min uppfattning. Jag kan därför inte slälla upp pä de markeringar som miljöpartiet har gjort i ulskollds betänkande.

Isa Halvarsson tog upp frågan om värl ansvar för reningen av floden Wisla i Polen, all Sverige skulle hjälpa Polen ekonomiskt med atl klara upp den saken. Vi har i utskottet förståelse för den diskussionen, och det är mycket möjligl atl det är väl använda pengar all salsa pä en inlernaiionell hjälp lill all rensa upp i miljön i våra grannländer. Vi har dock anledning alt länka oss förr innan vi går lill beslul. Den grundläggande principen bör ändå vara alt varje land skall la ell ansvar för atl rena sin egen miljö. Det trycket måste vi hälla inlernalionelll pä andra slaler och då även pä våra grannar.

Nu vel vi all Polens silualion är besvärlig och all dess dåliga miljö påverkar värt land. Vi säger sä här frän utskottets sida all del är någonting som regeringen tittar pä och bör lilla pä, och vi räknar med all del myckel väl kan komma förslag i den rikining som Isa Halvarsson önskar.

An vi har varil avvisande har också beroll på all den metod som folkpartiet har anvisat i sin motion och sedan reserverat sig till förmån för kanske inte är den rätla. Del är myckel möjligt att tanken pä en inlernaiionell miljövärds-fond, som har väckts av bl.a. andra vår statsminister, aren bättre lösning. Då tycker vi från ulskoltets sida atl vi bör avvakla till dess atl regeringen har länkl färdigi pä den här punklen.

Med della, herr lalman, ber jag all få yrka bifall lill ulskoilels hemslällan och avslag på samlliga reservationer.

118

Anf. 103 LARS NORBERG (mp);

Herr talman! Vi riktade kritik mol GATT. Vi gjorde del i den formen all vi motsatte oss den uppräkning av anslaget frän 6,3 lill 7 miljoner som regeringen hade föreslagit. Det betyder inle att vi yrkade pä att Sverige skulle utträda ur GATT, ulan del var en markering.

När vi sedan fann alt reglerna är sådana all en neddragning av anslagel evenluelll skulle kunna leda till atl Sverige rnäsle lämna organisationen, drog vi lillbaka det förslaget. Det var inte de 600 000 kr. som var del vikliga för oss, ulan det var alt ge en klar anvisning om hur vi anser atl Sverige bör agera i sill arbete inom organisationen.

Vi är väl medvetna om all Sverige är ell lilel land och atl vi inte kan diktera villkoren. Men vi är också medvelna om alt Sverige är ell självständigt land och har alla möjligheter att agera oberoende av andra makter och på ell moraliskt och förnuftigt sätt, för atl gagna både miljö och sociala förhållanden i alla länder som är anslutna till GATT-överenskommelserna.

Om jagar rätt underrällad, helte GATT frän början Kennedyrundan, och det indikerar naturligtvis alt de slora länderna har en väldig betydelse i del här arbelel. Men det hindrar inte all Sverige som litet land ändå måsle ge lill känna vad vi anser om hur det internationella samarbetet pä handelns område skall bedrivas.

Det är klart atl Sverige har hafl nytta av GATT och av frihandeln - del är jag den förste atl erkänna - men samtidigt finns del goda skäl för oss svenskar alt rannsaka oss själva i vilken ulslräckning vi möjliglvis profilerar pä andra länder. När del gäller induslri och teknik är Sverige trots allt slarkl, och vi har anledning att ständigt rannsaka oss själva; I vad män bidrar våra insatser i det internationella handelssamarbdd till all skada andra och svagare länder? Den självrannsakan bör aldrig upphöra.

Vi har fidigare berört den frågan, när vi för några veckor sedan i denna kammare diskuterade i vad män en fri texlilimporl kan leda till all man gynnar produktion av textilier pä orter och av företag som grovt åsidosätter sociala hänsyn. Miljöpartiet har yrkat pä alt Sverige skall arbeia för att fä lill sländ en socialklausul i handelsöverenskommelser med andra länder.

Hiltills har regeringen och socialdemokratin inle velat gä oss lill inöles pä den punklen. Man har sagl atl man vill arbeta för della genom internationella överenskommelser. Vi anser atl man även pä nationell nivå kan införa krav på sociala åtgärder i de länder som vi bedriver handel med.

Anf. 104 ISA HALVARSSON (fp):

Herr talman! Vi menar all del är viktigt atl snabbi komma till dl skuldbyle inom exporikreditgaranlisyslemet. Det behövs stora resurslillskoll för alt kunna byta ul den föråldrade teknik man har i Polen. Man skall installera reningsanläggningar av olika slag, och man skall sanera de områden som förstörts och förgiftals. Detta berör oss som nation, del berör Sverige.

Med lanke pä hur omfattande dessa problem är, är del mycket iroligl all satsningar pä miljöförbättrande åtgärder i Polen ger mänga gånger bällre utdelning där än om motsvarande belopp skulle satsas i Sverige.

Vi lycker dä alt Wisla-projektd är en elegant lösning, där man undviker insatser i form av rena penninggåvor eller stora miljökrediter som ställs lill

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Exportfrämjande verksamhel m.m.

119

Prot. 1988/89:100 myndigheternas förfogande. Gåvor och krediter ulan möjligheler till kon-

20 april 1989 troll av hur pengarna används bidrar bara till all befria myndigheterna från

"I TT '. ', ansvaret. Del lycker vi också. Del förstärker de mekanismer som lett lill

Exporlfrämjande , , . . , ,

, , nuvarande kalaslrofsitualron, därför alt del polska syslemel är som del är.

verksamhet m.m. . , ,,. , r = ,

Del är ju betydligt elegantare när man genom fristående organisationer

kan fä lill stånd miljöförbällringar.

Jusl i dagarna pågår dl slags workshop här i Stockholm om just

Wisla-projektd. Svenska och polska forskare, men också representanter för

polska myndigheter är där. Jag tycker del skulle siita myckel bra om Sveriges

riksdag kunde säga all delta är elt bra projekt som vi är villiga all slödja.

Anf. 105 LENNART PETTERSSON (s);

Herr talman! Helt korl lill Lars Norberg: Socialklausulen har vi diskuterat länge och ingående och verkligen drivit från svensk sida. Vi har lyckl all i vissa fall ulnytljas arbeiskraften pä ett otillbörligt sätt i ganska många länder. Men vi kom inte fram den vägen. Även progressiva u-länder säger nej. De vel hur sådana klausuler kan missbrukas som dl nytt säll alt införa handelshinder för produkter som har framställts i de fattiga länderna. De kommer aldrig upp lill vår arbetsmiljö. Var drar man då gränserna? Släpper man fram en socialklausul kan den missbrukas och göra betydligt slörre skada än nylla för u-ländernas ulveckling.

Sä det är bara atl acceplera atl del inte går att komma fram på del sätlel. Det hindrar inte att vi pä många olika säll kan stötta u-länderna i deras sociala ulveckling, och det skall vi göra. Men det är inle alltid säkerl all man skall göra det genom inskränkningar i frihandeln. Det finns sannolikt bällre och mera effektiva vägar alt gå utan atl försvaga det skydd som den internationella frihandelsorganisationen GATT;s regler innebär.

Till Isa Halvarsson, slutligen; Som jag sade inledningsvis har ulskollel slor förståelse för problemaliken. Men vi lycker inte den lösning som folkpartiet har vall all föra fram i motionen är invändningsfri. Vi tycker att denna fråga är så viklig att den måste prövas ordentligt. Sedan kan man gä lill beslut.

Antagligen kommer vi så småningom att stötta Polen pä del ena eller andra sättet. Della har inte minst betydelse ur vår egen föroreningssynpunkt. Men låt regeringen göra en samlad översyn och ålerkomma till riksdagen. Då kommer riksdagen nog atl falla ell beslut.

Anf. 106 LARS NORBERG (mp):

Herr lalman! Lennart Pettersson och jag kanske inle står så långl ifrån varandra i G ATT-frågorna. Men jag vill påpeka all det kanske inle är så egendomligt atl vissa u-länder säger nej till socialklausuler och lill en hård miljölagstiftning. Det finns ju grupper även i värt land som inte är förtjusta i viss lagstiftning som lägger pä dem begränsningar som kan gå ul över deras egna inlressen och deras lönsamhd.

Överläggningen var härmed avslulad.

(Beslul i ärendet skulle fattas vid näsla arbelsplenum.)

120

18 § Föredrogs näringsulskoltets belänkande

1988/89:NU23 Vissa anslag inom civildepartementets område (prop. 1988/89:100 delvis).

NO:s verksamhet. Kooperativ verksamhet m.m.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

NO:s verksamhet. Kooperativ verksamhel m.m.

Anf. 107 PER WESTERBERG (m):

Herr lalman! I betänkande nr 23 kommer ett antal anslagsyrkanden upp som bl.a. rör näringsfrihetsombudsmannen.

I reservationen 1 har vi pekat på vikten och behovet av atl man verkligen har en konkurrens på lika villkor om man skall ha en fungerande marknadsekonomi. Del måste vara en konkurrens pä lika villkor under full näringsfrihet. Endasl på det sättet kan man skapa en förnyelse av näringslivet, där nya företagsformer, nya distributionsformer och nya affärsidér får möjlighel atl prövas.

Del innebär atl man måsle se till atl man inte får en massa konkurrensbegränsningar av olika slag i form av leveransvägran och olika typer av karteller, oligopol och annal. Av den orsaken har vi statens pris- och konkurrensverk, näringsfrihetsombudsman och marknadsdomstol för alt övervaka alt konkurrensen verkligen fungerar och atl konkurrensbegränsning inte förekommer som kan vara fill skada för konsumenterna.

Vi har i de motioner som reservationen 1 härslammar ifrån kunnat peka på att vi tycker alt handläggningsliderna hos näringsfrihetsombudsmannen har varit alllför långa i flera fall. De har löpt i fyra, fem eller sex är. Del har gjort del svårt för förelag som visat sig vara klämda av olika former av leveransvägran all kunna klara sig under den perioden.

För att man skall få en fungerande konkurrenslagstiftning fordras en mycket snabb handläggning och snabba resultat. Annars kommer de som är drabbade av olika former av konkurrensbegränsningar att inle klara den fortsatta verksamheten under den tid handläggningen hos näringsfrihetsombudsmannen lar.

Vi pekar i reservationen på behovet av effekliviseringar och snabbare handläggningslider.

I reservalion 2 om kooperativ ulveckling tycker vi atl detta är en sak som bäst sköts av kooperafionen själv. Vi lycker inte att kooperation skall administreras fram, ulan ges likvärdiga och jämbördiga villkor med andra företagsformer.

Herr lalman! Med det anförda yrkar jag bifall fill reservalionerna 1 och 2.

Anf. 108 GUDRUN NORBERG (fp):

Herr talman! Näringsfrihetsombudsmannens främsta uppgift måste vara att säkerställa konkurrens inom produktion och handel saml därmed skapa en prispress som är lill gagn för samhällsekonomin i allmänhet och konsumenterna i synnerhet. Det är ett oavvisligt konsumentkrav alt konkur-renslagsfiflningen är effektiv och kan fillämpas sä atl inga former av bruttoprisförelägganden, leveransvägran o.d. skall förekomma.

Genom massmedia kan man ganska ofla ta del av kritik frän NO mol olika

121

9 Riksdagens protokoll 1988/89:100

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

NO:s verksamhel. Kooperativ verksam-heim.m.

slag av konkurrensbegränsande handlingar. Det är bra att NO är observant, men vilka åtgärder vidtas sedan för atl omgående sätta slopp för l.ex. en leveransvägran?

Vi anser atl NO, i myckel slörre utsträckning än som i dag sker, snabbi och kraftfullt bör reagera pä avarter som begränsar konkurrensen. Del lar alldeles för läng tid från det att ett ärende kommil upp, till dess alt NO är färdig med sill beslul. Under den långa handläggningsperioden, som fakliski bekräftas i NO:s yttrande - även om han påstår motsatsen -, har del företag som kanske utmanat de etablerade i sin bransch genom l.ex. okonventionella marknadsföringsmetoder och krafliga prissänkningar, i praktiken myckel svårt all överleva om leverantörerna vägrar leverans.

Leverantörerna kan också försvära en "uppstickares" verksamhet på andra säll exempelvis genom alt anmäla förelagd lill konsumentombudsmannen, vilket resulterar i alt del anmälda förelagd blir fulll sysselsatt med att besvara kritik och bevisa att dess varor/tjänster inle är behäftade med sädana fel som övriga i branschen gör gällande.

Del förekommer exempel pä förelag som blivii nödsakade alt bevisa atl leveransvägraren har fel. Det säger sig självt all elt litet, kanske nystartat företag inte besitter lillräckliga resurser för att effektivt driva en sådan procedur någon längre tid, vilkel del i regel blir fråga om, eftersom NO måsle ta hänsyn till allt nytillkommande material.

Vi anser att NO måste kunna fatta beslut avseende leveransvägran inom avsevärt kortare lid än som nu ofta är fallet. Leveransvägran måste omedelbart upphöra, även om ell ärende inte är färdigbehandlal. Om sanktioner tillåts förekomma under den lid ett ärende kan fä vänta pä en ulredning, kan denna väntetid betyda slutet för företaget.

Del finns starka skäl för alt regeringen gör, såsom begärs i både en moderat- och en folkpartimofion, en översyn av handläggningsliderna hos NO och föranstaltar om effektiviietshöjande ålgärder.

Herr lalman! Jag yrkar härmed bifall lill reservalionerna 1 och 2.

122

Anf. 109 KJELL ERICSSON (c):

Herr talman! När det gäller del ärende som vi nu behandlar har vi frän cenlerns sida avgetl en motion som handlar om kooperativ verksamhet, och dä bl.a. ungdomskooperaliv.

Vi anser all ungdomars företagande mänga gånger med fördel kan bedrivas i kooperativa former. Del är därför som jag nu med lillfredsställelse kan konstatera att utskottsmajoritelen har uttryckt sitt slöd för jusl denna förelagsform. Ulskotlsmajoriteten har även givil regeringen lill känna alt del behövs en analys av hinder och problem som forlfarande finns för en kooperativ verksamhel på en rad olika områden. Jag tycker all del är bra all denna analys kommer till stånd.

Däremot har vi inle fåll stöd när del gäller förslagel i cenlermotionen om en rejäl salsning på kooperativ forskning, vilkel är beklagligl. Alltsedan kooperaiionsutredningen avlämnade sitt betänkande 1981 har detta varit en följetong här i riksdagen. Uttalanden från den socialdemokratiska regeringen om nödvändigheten av insatser för kooperafionen har inle följls av några konkreta åtgärder. Atl, som utskottsmajoritelen föreslår, avvakla uivärde-

ringen av del hiltills genomförda forskningsprogrammet inom ramen för forskningsrådsnämndens arbete och en redovisning av denna i samband med en forskningspolilisk proposition 1990, riskerar atl skapa elt avbräck för den kooperativa forskningen. Den teinpoförlusl som ulskoilsmajorildens förslag kan innebära för den kooperativa forskningens uppbyggnadsskede är hell otillfredsställande.

I vår reservation föreslår vi atl del kooperativa forskningsprogrammet skall påskyndas och atl della skall etableras vid universitet och högskolor. Ell växande inlresse bland ekonomisluderande och doklorander för jusl den kooperativa förelagsformen kan ännu i mycket liten utsträckning tillgodoses, vilkel också är olillfredslällande.

Herr lalman! Med det anförda yrkar jag bifall lill reservalion nr 3.

Anf. 110 PAUL LESTANDER (vpk):

Herr lalman! Vid denna sena timme ämnar jag inle göra någon djupare analys av våra teorier om vad som skulle behöva stödjas inom den kooperativa forskningen.

Jag nöjer mig med atl yrka bifall till reservalion 3, som är fogad till detta belänkande och i övrigl lill uskoltds hemslällan.

Anf. 111 KRISTER SKÅNBERG (mp):

Herr lalman! Paul Lestanders anförande var föredömligt korl. Jag kanske inte kan vara rikligl så kortfattad. Jag vill börja med atl yrka bifall till reservalion 1.

Vid denna myndighet, NO, handläggs ärenden som bl.a. rör leveransvägran. Leveransvägran är en av de metoder som slora förelag kan använda sig av för all rä pä mindre förelag. De länga handläggningstiderna är dä en väsentlig nackdel som kan bidra lill alt situationen blir det lilla företaget övermäktig. Jusl i det här fallel sluter miljöpartiet upp pä samma sida som moderaterna och folkpartiet för att skydda de fria marknadskrafterna.

Herr talman! Jag vill också slödja den kooperativa utvecklingen och forskningen. Under den tid som miljöpartiet har existerat har vi ansell all samägd verksamhel är någonting som vi särskilt skulle vilja se blomstra. Vi accepierar ju alla hederliga företagsformer, och vi anser alt samägda verksamheter är speciellt bra, eftersom del är fler personer som lar ansvar och verksamheten blir kreativare. Alt la del av ansvarel för all driva ell företag är dl sätt för människor all växa. Dessutom har samägd verksamhel en hel del fördelar när del gäller sådant som all l.ex. sjukfrånvaron av olika skäl minskar, vilket säkerl har med engagemanget alt göra.

Miljöpartiet är alltså för kooperativ verksamhet. Därmed är vi också för forskning om kooperativ verksamhel. En del av den forskningen bör gä ul på alt studera och utvärdera den kooperativa verksamhel som förekommer för atl se vilka framgångsfaktorer och hinder som finns, hur framgångsfaktorer bättre skall kunna utnyttjas och hur hindren skall kunna övervinnas. Det råder inle något tvivel om alt det finns myckel framgångsrik kooperativ verksamhet. Jag tänker dä inte i första hand pä den mycket storskaliga kooperativa verksamhet som Kooperativa förbundel bedriver här i Sverige. Kooperativa förbundel har nalurliglvis varil framgängsrikl, men samiidigi

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

NO:s verksamhel. Kooperativ verksamhel m.m.

123

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

NO:s verksamhet. Kooperativ verksamhet m.m.

har KF blivit mycket slorskaligl och med tiden alltmer kommersiellt.

Häromdagen utgavs en bok av Sören Bergström, som pä uppdrag av Kooperativa förbundet hade studerat vad som kunde göras för alt vitalisera organisationen. Med ledningens goda minne hade Sören Bergström publicerat sin rapport i form av en bok - jag har ännu så länge bara hunnil "nosa" pä boken. Del står emellertid klart atl författaren på allvar föreslår ledningen all om man vill lyckas bör man avstå frän den breda kommersiella vägen och gå tillbaka lill de mer ursprungliga idealen. Del finns inte några speciella nischer som Kooperativa förbundel kan verka inom, om man bara försöker göra bättre del som alla andra företag gör. Då är det bättre alt gå tillbaka till de kooperativa idéerna.

Del finns andra kooperativa företag som har hållit sig mer till de ursprungliga idéerna. Ett av de företagen nämns i ell ganska nyll nummer av The Economist. Artikeln har rubriken "Co-operale and prosper", vilkel är ungefär delsamma som "samarbela och blomstra". Artikeln handlar om en organisation som heter Mondragon och som är ett av Spaniens stora affärskonglomeral. Det drivs alllsä i sann kooperativ anda i Baskien. Del framgår tydligt atl Mondragon har lyckats väl. I Sverige har man pä den kooperativa sidan blivit väsenlligl slörre i normala fall när del gäller konsumentkooperationen. KF var från början en konsumentkooperation. Sedan har man också gått in pä den andra sidan genom alt själv driva produklionsverksamhd.

Produktionskooperaliven i Sverige är för övrigl ganska små. Man skulle önska sig - i varje fall önskar vi - att del skulle bli fler och alt fler förelag skulle vilja la lill sig den här verksamhetsformen. Kooperativ forskning skulle kunna uträtta en hel del, framför allt i form av utvärderande studier.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reservalion nr 3.

124

Anf. 112 INGA-BRITT JOHANSSON (s):

Herr lalman! I detta betänkande behandlas frågor om anslag till näringsfrihetsombudsmannen, statens pris- och konkurrensverk och arbelskoopera-lionen saml fem motioner som rör dessa frågor.

I fråga om anslagen är utskottet helt enigt om atl föreslå bifall lill proposition 1988/89:100 bil. 15 i berörda delar.

Utskottet föreslär också alt riksdagen med anledning av motionerna N222 och N336 skall besluta om ell fillkännagivande lill regeringen. I det uttalandet menar vi alt regeringen bör se till atl en analys av kooperationens utvecklingsmöjligheter pä nya områden och de problem och hinder som försvårar kooperativ verksamhet genomförs, lämpligen genom kooperativa rådets försorg. Krister Skånberg, det är verkligen inte KF:s verksamhet vi syftar pä när vi lalar om ny kooperation.

Mot utskotlsmajoritetens förslag i betänkandet finns tre reservationer.

Folkpartiet, moderaterna och miljöpartiet kräver i reservalion nr 1 åtgärder för att förkorta NO;s handläggningstider.

Utskotlsmajoriteten konstaterar all del inle finns någon anledning lill en sådan svepande kritik av handläggningen av ärenden om leveransvägran som reservanterna vill framföra. Efter del all betänkandet skrevs har vi också kunnal konstatera atl konkurrensulredningen i sina uppgifler bl.a. har all

fina på effektiviteten i fråga om handläggningsordning och sanktionssysiem, vilket torde innebära alt evenluella möjligheter till förbättringar i dessa frågor kommer atl belysas.

Jag yrkar avslag på reservation nr 1.

I reservation nr 2 molsäller sig moderalerna och folkparfiet våra synpunkter när det gäller kooperativ utveckling. De anser inte atl det finns några motiv för all staten skall ta initiativ. Såvitt jag kan förstå anser de t.o.m. att det skulle vara lill nackdel för nyföretagande i kooperativ form. Jag kanske t.o.m. kommer sanningen närmare om jag påstår atl de inte lycker all kooperationen skall utvecklas alls.

Vi i utskottsmajoritelen anser atl ny kooperation pä olika områden kan bli ett värdefullt alternaliv och en komplettering lill befintlig verksamhet. Det finns dl växande inlresse för nya samverkanslösningar pä skilda problem. Den vanligaste formen är föräldrakooperativ, men man hittar också perso-nalägda kunskapsföretag, kultur- och mediakooperativ och datautvecklingsprojekt i glesbygd, för all bara la några exempel. Utskottsmajoritelen anser dock inle atl utvecklingen har fåll önskvärd omfattning. Detta kan möjligen bero pä att man har svårt alt få slöd och information lill den speciella företagsform som kooperativen utgör och alt de berörda statliga och regionala organens inlresse och även kunskap om den kooperativa företagsformen är för låg.

Under kampanjen Hela Sverige ska leva! togs en mängd förslag fram som lämpar sig jusl för kooperativ form. Del är därför angelägel att man snabbt kan undanröja de eventuella praktiska problem som lägger hinder i vägen för en fortsalt ulveckling. Därför är den av oss begärda analysen så viktig.

Jag yrkar således avslag på reservalion nr 2.

Cenlern och vpk vill i reservalion nr 3 uppmana regeringen all senasl i den aviserade forskningspropositionen våren 1990 lägga fram förslag om den fortsatta inriktningen och finansieringen av forskning kring kooperativ verksamhel. Som framgår av belänkandet pä s. 7 har forskningsrädsnämn-den i uppdrag au redovisa utvärderingen av den nu pågående forskningen om kooperationen inför framlagningen av just den proposition som man efterlyser i reservationen. Anledningen är naturligtvis att man skall fä ell bra underlag för den fortsatta verksamheten och för den kommande proposilionen. Jag kan således inle förstå Kjell Ericssons uppfallning om lempoförlust. Det är samma års proposition vi talar om i båda fallen. Jag tycker därför att denna reservalion är en överloppsgärning, och jag yrkar avslag på densamma.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskotlels hemslällan i näringsutskotlets belänkande nr 23.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

NO:s verksamhet. Kooperativ verksam-hetm.m.

Anf. 113 GUDRUN NORBERG (fp):

Herr talman! Det var väl ganska magstarkt att påstå att våra motioner bara tar upp svepande anmärkningar mot NO. I en bilaga till belänkandel har vi ju en redogörelse för ell ärende hos NO. Ärendet i fråga har varit mycket uppmärksammat, inle minsl i massmedia. Om den första anmälan kommer in 1983/84 och sedan handläggs i fem, sex är-ärendel pågår således forlfarande - är del faktiskt ganska anmärkningsvärt atl förelagd över huvud lagd kan leva ännu.

125

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

NO:s verksamhet. Kooperativ verksamhel m.m.

Vi lycker också all det är en konstig handläggning med den omvända bevisbördan. Jag vel inle om den är berälligad i något fall. I det här fallel kan jag dock inte förslå att den skulle vara del. Företagel uppmanades försl alt gå ut och göra prisjämförelser. Det medför nalurliglvis en ganska stor arbetsbelastning pä ett lilel förelag. Man gjorde dock prisjämförelser pä 250 varor i ett tjugofemlal butiker i slora delar av landet. När företaget kom in med redogörelsen underkändes den, och sedan saltes SPK alt göra en ny ulredning. Under utredningens gäng fär således della förelag leva med leveransvägran.

Della är faktiskl inga svepande anmärkningar, ulan del är i allra högsla grad anmärkningsvärt. Jaglycker all det är viktigt atl vi börjar undersöka hur länga handläggningstiderna är och hur bevisbördan fungerar.

Anf. 114 KRISTER SKÅNBERG (mp):

Herr talman! Jag är på del klara med all när vi lalar orn kooperaliv forskning så menar vi inle Kooperafiva förbundet. För många människor är del emellerfid den enda kända kooperafiva verksamhden, och därför vill jag belöna skillnaden. Jag hoppas all Inga-Brill Johansson har förslåelse för deUa.

Jag vill passa pä all nämna, herr lalman, all pä senare år har vård och omsorg blivit nya verksamhelsområden för kooperaliv verksamhet. Del är en mycket viklig utveckling som verkligen bör främjas. Med den ulveckling och de trender som vi nu har på vårdområdet är del stor risk all värd och omsorg växer oss över huvudel. Del gäller atl hilta nya former. I det sammanhanget finns det mycket lovande ulvecklingsmöjlighder för jusl kooperaliv värd och omsorg. Jag vill således anföra del sorn ytterligare ett skäl för atl vi här tillsammans skall bifalla reservation nr 3.

126

Anf. 115 PER WESTERBERG (m):

Herr talman! Jag tycker atl socialdemokralerna lar lilel väl län på den kritik som ändå har riktats mol näringsfrihetsombudsmannens handläggningslider. Vi har pekat pä behovel av all i vissa fall försöka genomföra effektiviietshöjande åtgärder. Jag lycker alt vi alla borde vara mycket angelägna om all värna om fri konkurrens pä lika villkor, med full näringsfrihet och möjligheler för nya förelagsformer att ulvecklas och kunna sälta äldre meloder pä prov. Della är en av grunderna för del hela.

Jag lycker att det är ganska typiskt att det här är små förelag som kommer i kläm. När socialdemokralerna diskulerar dessa frågor glömmer man näslan alllid de små förelagen. Slora förelag klarar sig i sädana här sammanhang. De har ulhällighd och utredningsresurser. Del har inle de mindre förelagen.

När del sedan gäller den utvecklingen av kooperativen vill jag säga att vår inslällning verkligen inle innebär alt vi är motståndare till kooperationen som sådan. Jag har själv varit rned och utrett kooperationen i den s.k. kooperaiionsutredningen under elt stort antal är för att försöka finna olika möjligheler för utveckling av bl.a. kooperationen. Jag är själv revisor i ell kooperativl förelag, som jag kan försäkra inle har lillkommit genom några slalliga inilialiv. Snarare är slaismaklen ell av hindren för ulveckling av ny

kooperation, i och med atl myckel av den nykooperaiiva verksamheten är lämpad att äga rum pä områden där man i dag arbetar inom den offentliga sektorn, där det närmast råder monopollika förhållanden.

Anf. 116 KJELL ERICSSON (c):

Herr talman! Redovisningen av del femäriga programmet kommer försl 1990. Jag är rädd all vi lappar tempo i della arbele, om man inle redan nu lar sals. Vi vill därför all regeringen snarast redovisar förslag till ett kooperativt forskningsprogram.

Anf. 117 INGA-BRITT JOHANSSON (s):

Herr lalman! När vi diskuterade näringsfrihetsombudsmannen framhöll - man både frän folkpartiels och moderaternas sida alt det inte var det fall som finns återgivet i belänkandel man skulle ha som grund. Men del är ändå del fallel man åberopar när man talar om hur eländigt del är hos NO. Del är nalurliglvis anmärkningsvärt alt dl ärende kan ta sä läng lid som della har gjort. Men om vi läser belänkandel, där del finns redovisat, ser vi också vilka svårigheter del har varit hos NO för all komma någonstans över huvud taget med della ärende.

När jag lalar om svepande anklagelser menar jag alt man inle kan påstå all alll hos NO tar sä läng lid, även om man kanske kan önska all del blev bällre. Som jag sade har konkurrenskommittén fått i uppdrag all även se över handläggningen hos NO.

Krister Skånberg pratade om vård och omsorg som nya frågor för kooperationen. Vi har tidigare diskuterat folkrörelsekommilténs belänkande, där man log upp jusl olika nya former inom vård och omsorg som kunde vara lämpliga; Det är den typen av ny kooperation vi vill se till all få fan på. Den har också lagil fart, exempelvis när del gäller föräldrakooperativ. Del fanns vid årsskiftet 300 föräldrakooperativ registrerade.

Per Westerberg menar atl en utredning om vad man skall göra för all Slödja nykooperalion skulle vara lill hinder för näringsfriheten. Där har vi inte samma uppfattning. Det är bara alt konstatera. Vi menar all en ulredning av detta slag, en analys, kan la bort de hinder som i dag finns för nya kooperativ all slarla på samma villkor som andra förelag. De har nämligen inte samma villkor i dag. Om de går lill ulvecklingsfonderna kan de inte alls få det stöd en egenförelagare kan få.

Kjell Ericsson pratar pä nytt om all lappa tempo. Vi lalar om samma proposition, den som skall avlämnas våren 1990. Del är den forskningspro-posilionen vi prålar om hela tiden. Jag kan forlfarande inle se hur vi kan tappa något tempo här.

Anf. 118 PER WESTERBERG (m):

Herr talman! Det fall som finns återgivet i betänkandet är naturligtvis inle del enda vi har all falla tillbaka pä. Vi skriver även i vår reservation orden i förekommande fall. Vi gör inle dessa svepande uttalanden som Inga-Britt Johansson påstår. Vi påslår att det t vissa fall har varit oacceptabelt långa handläggningstider. Av den orsaken lycker vi all del finns anledning alt se över vilka effektiviietshöjande åtgärder man kan vidla inom näringsfrihels-

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

NO:s verksamhet. Kooperaliv verksamhel m.m.

127

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

NO:s verksamhet. Kooperaliv verksamhel m.m.

128

ombudsmannaämbdel. Del kan vara olika åtgärder. Del behöver inte bara innebära mer personal eller kortare handläggningslider genom att människor arbelar forlare. Del kan också vara förändringar i regelverk för alt underlätta en snabbare handläggning.

När del sedan gäller utvecklingen av kooperaliv verksamhel vill jag säga följande. Om socialdemokraterna i ulskollel hade stött oss borgerliga när vi ville utöka utvecklingsfondernas verksamhetsområde lill all omfatta även förelag med serviceverksamhet och olika former av ijänsler, hade man fäll in en icke förakllig del av del som kan vara nykooperativ verksamhel, och kanske redan lill viss del är del i dag. Jag tror all kooperationen behöver denna möjlighel alt komma in pä de områden där slora delar av de offentliga monopolen i dag härskar. Det är där det finns stora möjligheter all skapa nya typer av kooperativ, vid personalinlensiv verksamhel. Man har där också stora möjligheter alt attrahera personer och fä dem all salsa pä denna typ av förelag. Den är många gånger lämpad vid personalinlensiv verksamhel.

Anf. 119 GUDRUN NORBERG (fp):

Herr lalman! Nej, Inga-Britt Johansson, fallel med guldsmedsfördagd som finns refererat i betänkandet är inte det enda. Del är faktiskt NO som tar upp della enskilda ärende. Det kan dä inle vara förbjudet för oss atl referera lill del.

Varför Iror Inga-Britt Johansson atl så många motioner har väckls i är om jusl del otillfredsställande med den fria konkurrensen? Vi behandlar de flesta av dessa motioner i elt annal belänkande. Jag har varil med och skrivit ålminslone tvä av dessa motioner. De handlar båda om NO, men den ena behandlas som sagl i dl annal belänkande.

Det är ganska förvånande att socialdemokraterna tar så lätt pä frågor av detta slag. Del är, som tidigare har sagts, de små förelagen som kommer i kläm. Socialdemokraterna brukar sä ofta lala om alt den starkes villkor härskar pä den svages bekostnad. Socialdemokraterna brukar försöka slå mynl av all del är de som motarbetar detta. Men sä är det inte i handling. Tydligen är det tvärtom. Del är vi som slår pä de svagas sida.

Anf. 120 KRISTER SKÅNBERG (mp):

Herr lalman! Per Weslerberg lalar så väl och med sådan värme om den kooperativa verksamheten all jag inle är rikligt klar över varför vi inte skulle kunna hoppas pä Per Westerbergs och hans kollegers rösler när del gäller all bifalla reservalion nr 3. Ingen verksamhel av delta slag kan väl vara sä väl utvecklad all del inte är värdefulll atl med forskningsinsatser utvärdera den och se vad som kan bli ännu bättre.

Till Inga-Britt Johansson skulle jag vilja säga följande. Om vi nu är alldeles eniga, som det förefaller, i all den kooperativa verksamheten är ett värdefulll satsningsomräde, kan man dä inle länka sig alt det är okej all vi vill göra denna markering? Den behöver väl inle ses sorn någon anmärkning. Den skall snarare ses som all vi konslrukfivl vill förvissa oss om alt man inle lappar lempol. Del vore väl lätt att säga ja också från socialdemokratiskt häll. Man kunde säga; Ja visst, delta skall vi se lill, och vi kan lova att regeringen kommer alt bygga in della i sin forskningsproposition. Det kan

väl inte vara någon uppoffring? Utnyttja i stället entusiasmen från flera partier här!

Anf. 121 KJELL ERICSSON (c):

Herr talman! Jag kan bara konstatera att jag och Inga-Britt Johansson inte är överens om tempot i arbetet med att ta fram ell nytt kooperativt forskningsprogram.

Anf. 122 INGA-BRITT JOHANSSON (s):

Herr lalman! Jag skall läsa högt ur belänkandet; "De uppgifter om NO:s handläggningstider som återges i molion 1988/89:N297 är således överdrivna och gäller bara för enstaka, särskilt komplicerade leveransvägransärenden. Uppfattningen i motion 1988/89:N244 atl NO:s handläggningslider i leve-ransvägransfall skulle ha ökat kraftigt under senare år är som framgått heller inle riklig." Detta, tillsammans med alt konkurrensutredningen nu arbelar, anser jag vara tillräckligt svar både lill Gudrun Norberg och Per Westerberg.

Anf. 123 PER WESTERBERG (m):

Herr talman! Vi säger inle i reservalion 1 de här svepande sakerna om alt allt går mycket långsamt. Vi konstaterar alt det i förekommande fall har gäll snett, speciellt i viktiga ärenden där små företag tenderat all bli misshandlade, och alt företagen inte fåll sina fall avgjorda inom en rimlig lid. När sädana ärenden kommer fram tycker vi det finns anledning att se om man kan förbällra förhållandena.

Så lill frågan om forskning och ulveckling och insatser inom kooperationen. Vi tror inle att man kan administrera fram kooperation. Vi tror atl del måste finnas en slark vilja alt driva företag bland dem som engagerar sig. Vi skall i stället riva hindren och avreglera inom den offentliga sektorn. Det tror jag är den viktigaste insats som vi kan göra på detta område.

Överläggningen var härmed avslulad.

(Beslul i ärendet skulle fattas vid nästa arbelsplenum.)

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Meddelande om inlerpellalioner

19 § Kammaren beslöt atl ärendebehandlingen skulle fortsättas vid arbetsplenum tisdagen den 25 april.

20 § Meddelande om interpeliationer

Meddelades alt följande inlerpellalioner framställts

den 20 aprd

1988/89:208 av Hans Göran Franck (s) lill civilministern om åsiktsregistrering:

På förekommen anledning får jag ställa följande frågor till civilminister Bengt K Å Johansson:

129

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Meddelande om inlerpellalioner

1. Har registrering av politiska åsikter förekommit sedan förbud rnol della genomfördes, och om så är fallel vilken är grunden för och omfallningen av denna regislrering?

2. Finns hemliga föreskrifter beiräffande regislrering av åsikter, och har i sä fall dessa föreskrifter förändrats i mer extensiv rikining?

3. Varför har JK ännu inle redovisat sill utredningsuppdrag (1988-08-16, 88-2758) frän förre justitieminister Thage G Peterson, rörande frågan om otillåten åsiktsregistrering m.m. förekommit hos säkerhetspolisen efler är 1969?

4. Vill civilministern medverka lill all förekommande uppgifter om åsiktsregistrering hos säpo förstörs?

5. Har huggning förekommit, och om sä.är fallet hur bedömer civilministern delta och vilka åtgärder är erforderliga alt vidla?

130

1988/89:209 av Asa Domeij (mp) till jordbruksministern om förbud mot införande av främmande trädslag:

Skogen är Sveriges vikligasle naturresurs och den skall nyttjas lill en mängd ändamål; producera Irärävara av skilda slag, ge möjlighet lill bärplockning och friluftsliv m.m. Skogsbruket är en mycket långsiktig näring som arbelar med ell mängformigt ekosystem. Del är omöjligl all i dag säga vilken typ av skog som människor i framtiden kommer atl ha mest nylla av.

I miljöparfiet de gröna anser vi all det måsle göras miljökonsekvensanalyser, innan man genomför förändringar i samhället som kan leda till omfattande påverkan på miljön. Tyvärr lillämpas detta sällan i Sverige - inte ens i skogsbruket, trots dess långsiktiga karaktär. I skogsbruket sker utplanlering av främmande trädslag, som l.ex. contorla, trots atl vi vet myckel lilel om vilka de ekologiska konsekvenserna kan bli.

Ulomlands har problemel med inpjantering av contorla visat sig försl efler läng tid. I Skottland har man falt problem med insektsangrepp, så att odlingen av contorla blivit beroende av kemiska bekämpningsmedel. I Nya Zeeland har contortan orsakat slora problem genom alt vandra in i nalurskyddsomräden, vilkel man har fält lösa genom omfattande röjningar. Från skogsbrukets sida har tidigare hävdals atl contortan inte skulle självföryngra sig. Men del har visat sig att contortan har goda möjligheter all självföryngra sig. Det finns risk för kraftig självspridning av contortan när conlortabeslånden börjar avverkas. Nationalparker och nalurreserval kan drabbas av uppslag av contorla.

Förutom utplanlering av contorla sker utplanlering av en rad andra trädslag, som är främmande för våra skogsekosyslem, l.ex. svarlgranen. Svarlgranen kan växa pä svärdränerad mark, och risk finns för all den kan komma all vandra in i våtmarksområden som redan i dag är hotade biotoper pä grund av omfattande skogsdikning.

Del är inle bara av intresse för naturvården atl främmande trädslag inle planteras in utan alt del är myckel noga undersökt vilka de ekologiska konsekvenserna kan bli. Skogsbruket, med sin karaklär av långsiklighd, kan också drabbas myckel svårl av ekologiska slörningar. Med nuvarande ulplanteringslakl kommer conlorlaarealen all utgöra ca 10 % av skogsarealen, och dl bakslag kan få mycket slora ekonomiska konsekvenser.

Sverige är medlem i lUCN. lUCN skriver atl "no alien species should be inlroduced inlo a semi-nalural habital unless there are exceptional reasons for doing so, and only when the operation has been comprehensively invesligaled and carefully planned in advance". Den svenska skogen måsle betraktas som en "semi-nalural habital".

Anser minislern atl den svenska utplanleringen av främmande trädslag är förenlig med synen inom lUCN?

Anser ministern att utplanleringen av främmande trädslag bör fortsälla?

1988/89:210 av Chariolte Cederschiöld (m) lill socialministern om barnfamiljernas ekonomi;

Svenska barns tillvaro slyrs av reglerna för föräldraförsäkring, kommunala daghem och annan kommunal barnomsorg.

Den som anpassar sig till syslemel gynnas. Den familj som lever efter sina behov och vägrar följa den politiska styrningen missgynnas. Den som lyckas planera sitt barnafödande inom de politiskt angivna lidsgränserna får en betydligt tryggare ekonomi än de som glömmer herrar Carlsson, Feldt och Lindqvist under kärleksakten. Det finns t.o.m. exempel på all barn aborlerats på grund av atl konceplionsdagen inle släml med regelsyslemet, dvs. parterna har förbisett reglerna.

138 510 kr. per år är vad det kan kosla atl i sängkammaren inte ta hänsyn lill försäkringskassans regler. Del är skillnaden mellan högsla föräldrapenning och garanlinivån - en ekonomisk skillnad som är avgörande för de allra flesla familjer när del gäller levnadsslandard och möjlighel att behälla sin boslad l.ex. Skulle familjen hinna fä tre barn innan kvinnan hunnit etablera sig på arbetsmarknaden kan skillnaden bli flera hundratusen kronor.

När familjerna har små ekonomiska marginaler och livel är hårt styrt av samhällels regelsystem ökar riskerna för abort på grund av regler och bortfallande inkomst. Andra europeiska länder har familjepolitiska system som inte gör familjens ekonomiska situation hell beroende av vilken dag kärleksakten ägt rum. Genom all familjen fär slörre ekonomiska resurser ju fler familjemedlemmar den beslår av, får familjen också slörre möjligheler alt la emol en ny medlem. Frankrike, Tyskland, Luxemburg och Belgien har delningssystem vid beskattningen.

Av EG;s 320 miljoner människor lever sannolikt en majoritet under ekonomiska förhållanden som bejakar fler familjemedlemmar oavsett liden för nedkomslen. Därtill kommer ell generellt lägre skattetryck som l.ex. ger samma låga marginalskatt för den ensamstående som för familjen med det dubbla i årsinkomst. Della gäller även vid förhållandevis höga inkomster, där man i Sverige hamnar på dubbelt så höga marginalskatter, kring 75 %.

Förutom familjehänsynen vid beskattningen finns i andra länder barnbidrag, skatteavdrag och föräldraförsäkring. En belgisk, holländsk eller västtysk förälder fär genom föräldraförsäkringen 100 % av inkomstbortfallet. I Sverige får man 90 %. Ersättningen i Danmark och Slorbrilannien ligger pä samma nivå som i Sverige. Sverige ger däremol längre ledighet.

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Meddelande om Inlerpellalioner

131

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Meddelande om interpeliationer

132

Vissa länder ger generösa konlantstöd för atl möjliggöra kortare arbetstid. Det viktiga är alt systemen har flera komponenter än i Sverige.

Skatlehänsynen las till dess barnen är i 18-20-ärsäldern. Risken för aborter av ekonomiska skäl är sannolikt lägre när stödet lill barnfamiljerna består av flera komponenter. En jämförelse av slödel lill barnfamiljerna i procent av disponibel inkomst visar alt Sverige här, liksom i de flesta tabeller, halkat ner till en av boltenplaceringarna.

Det kan inle vara rimligt atl ha sådana regler som kan förstöra en familjs ekonomi fullständigt om konceplionsdagen och därmed nedkomslen inträffar vid "fel" tidpunkt.

Är statsrådet beredd medverka till sådana ålgärder inom familjestödssy-slemet som minskar risken för de fatala ekonomiska konsekvenser som föräldraförsäkringen nu kan leda till?

1988/89:211 av Elisabeth Fleetwood (m) till socialministern om Statens hundskola i Sollefteå:

Ledarhundsverksamheten vid Statens hundskola i Sollefteå som började 1959 har alltsedan dess ökal i omfattning. Allt fler synskadade efterfrågar ledarhundar. För närvarande lär ca 260 hundar vara utplacerade hos synskadade personer. För all på dl tillfredsställande säll klara remonlering-en - ålerväxlen - krävs 50 hundar per år. Detta anlal näs dock ej, utan dl tretliolal hundar anses vara elt i dagsläget bra resultat.

Inom totalförsvaret ökar intresset för bevakningshundar, bl.a. frän flygvapnet.

Behovet av slatliga Ijänstehundar kan antas öka. Nya användningsområden utanför polisområdet tillkommer. Bland dessa kan nämnas användandet av hund för alt lokalisera och konstatera mögelskador i byggnader, rötangrepp på skogsbestånd, i ledningsstolpar m.m.

Tullen och polisen har stor nylla av narkotikahundarna. Med den erfarenhet som vunnits beträffande narkolikahundarnas effektivitet i sökandet efler narkofika borde uppfödningen och ulbildningen av dessa öka i avsevärd grad. Hundens förmåga atl nå resultat i narkolikaspaning lycks i dagsläget vara vida överlägsen andra spaningsmetoder.

I samband med jordbävningen i Armenien användes som bekanl även svenska hundar för att i ruinerna lokalisera instängda människor. Enligt uppgifter i massmedia och från myndighetshåll var de svenska hundarna mycket effektiva i sill arbete.

Del är positivt alt kunna konstatera atl användningsmöjligheterna för hundar ökar och atl såväl uppfödningen som utbildningen av dem är framgångsrik.

Med hänvisning till ovanstående ber jag alt lill statsrådet få slälla följande frågor:

1. Avser regeringen öka utnylljandet av den kunskap och erfarenhet som återfinns i hundskolan i Sollefteå?

2. Vilka åtgärder avser slalsrådel vidla för all effektivisera narkolikaspa-ningen genom användande av s.k. knarkhundar?

3. Hur skall hundskolans forskningsresultat kunna fä en internationell spridning i akt och mening all även ulanför våra gränser la till vara gjorda erfarenheter?

1988/89:212 av Charlotte Cederschiöld (m) lill arbetsmarknadsministern om EG:s likalönedirekliv:

EG:s likalönedirekliv går längre än den svenska jämslälldhelslagens förbud mol lönediskriminering. Enligt EG-direktivet förutsätts arbetsvärdering. En arbetstagare inom EG kan vid nationell domstol kräva lika lön för likvärdigt arbete.

När jämställdhdsombudsmännen från de nordiska länderna möttes i Stockholm i början av mars detta är enades man om att lika lön för kvinnor och män är den i särklass viktigaste jämställdhetsfrågan.

De nordiska kvinnorna har i genomsnitt 10-30 % lägre löner än männen. Gapet är större ju högre upp i Ijänslehierarkin man kommer. Den avgörande orsaken lill löneskillnaderna är den starkt könsdelade arbetsmarknaden. Som exempel kan nämnas alt 94 % av undersköterskorna och sjukvårdsbiträdena, 81 % av klasslärarna, 92 % av förskollärarna, 98 % av vårdbiträdena i äldreomsorgen och 94 % av landets sjuksköterskor är kvinnor.

700 könsdiskrimineringsärenden har inkommit lill JämO sedan 1980. Av dessa har 5 %, 34 fall, gäll vidare lill arbetsdomstolen. Av dessa 34 fall har 9 vunnit bifall.

Den svenska jämslälldhetslagen håller inte måltet vid jämförelse med EG;s regler. En svensk anpassning till EG-direktivet skulle i hög grad kunna påverka vår ojämställda arbetsmarknad till förmån för kvinnorna och jämställdheten. Men det är naturligtvis även en kostnadsfråga. Del finns ell påtagligt samband mellan löner och tillväxt.

Avser slalsrådel all la EG-direktivet till hjälp för att förbättra jämställdheten?

Prot. 1988/89:100 20 april 1989

Meddelande om interpeliationer

21 § Kammaren åtskildes kl. 23.01. In fidem

OLOF MARCUSSON

/Gunborg Apelgren

133

Prot. Förteckning över talare

1988/89:100 (Siffrorna avser sida i protokollet)

Torsdagen den 20 april

Förste vice talmannen 41, 63

Bager, Eriing (fp) 9, 43, 51

Castberger, Anders (fp) 32, 34, 63, 68, 69, 71, 72, 73

Dahl, Birgitta, miljö- och energiminister 31, 33, 35

Danielsson, Bertil (m) 6, 21, 42, 50

De Geer, Lars (fp) 101, 109

Ericsson, Kjell (c) 103, 109, 122, 127, 129

Eriksson, Per-Ola (c) 78, 92, 96, 99

Falkmer, Karin (m) 100, 107, 108, 111

Gahrton, Per (mp) 34, 35

Goés, Eva (mp) 33, 34

Gustavsson, Stina (c) 64, 68

Halvarsson, Isa (fp) 112, 119

Hansson, Agne (c) 13, 41, 49

Johansson, Inga-Briu (s) 124, 127, 129

Lestander, Paul (vpk) 81, 83, 114, 123

Lindberg, Mals (s) 107, 110

Nilsson, Kaj (mp) 33

Norberg, Gudrun (fp) 76, 91, 96, 99, 121, 125, 128

Norberg, Lars (mp) 84, 93, 97, 99, 106, 107, 115, 119, 120

Olsson, Leif (fp) 28, 31

Persson, Karl-Erik (vpk) 36, 104, 110, 111

Persson, Magnus (s) 48, 53, 66, 69, 70, 71, 72

Pellersson, Lennart (s) 117, 120

Sandberg, Jan (m) 26, 47

Skånberg, Krister (mp) 22, 31, 46, 53, 70, 72, 73, 123, 126, 128

Strömdahl, Jan (vpk) 17, 22, 45, 52, 65

Westerberg, Per (m) 74, 82, 83, 90, 95, 98, 112, 121, 126, 127, 129

Wiclorsson, Åke (s) 86, 94, 97

134