Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1988/89:10

Tisdagen den 18 oktober

Kl. 15.00

1 § Justerades protokollen för den 6 innevarande månad.

2 § Anmälan om riksdagens forvaltningsstyreise

Talmannen anmälde att riksdagens förvaltningsstyrelse till vice ordförande i styrelsen utsett Rolf Clarkson (m).

Talmannen anmälde vidare atf förvaltningsstyrelsen utsett Oskar Lindkvist (s), Rolf Clarkson (m) och Marianne Stålberg (s) att utgöra styrelsens direktion.

Till ordförande i direktionen hade utsetts Oskar Lindkvist och till vice ordförande Rolf Clarkson.

3 § Anmälan om JO-delegationen

Talmannen anmälde att konstitutionsutskottet utsett följande ledamöter att ingå i JO-delegationen:

Olle Svensson (s)

Anders Björck (m)

Kurt Ove Johansson (s)

Birgit Friggebo (fp)

tredje vice talman Bertil Fiskesjö (c)

Sture Thun (s)

Till ordförande hade utsetts Olle Svensson och till vice ordförande Anders Björck.

4 § Talmannen meddelade att till kammaren inkommit läkarintyg för Jens Eriksson, som var sjukskriven under tiden den 7 november 1988-den 7 januari 1989.

Erforderlig ledighet beviljades.

Talmannen anmälde att Thor Mattisson (m) skulle tjänstgöra som ersättare för Jens Eriksson.

Anmälan om JO-delegationen

Prot. 1988/89:10 18 oktober 1988

Val av fullmäktige i riksbanken

Val av suppleanter för fullmäktige i riksbanken

5 § Upplästes följande inkomna skrivelse;

Till riksdagen

Härmed ansöker jag om ledighet från riksdagsarbetef under fiden den 11 november-den 12 december för uppdrag som delegat i FN:s generalförsam-Ung i New York. Stockholm den 13 oktober 1988 Birgitta Hambraeus

Framställningen bifölls av kammaren.

Talmannen anmälde atf Siv Ramsell (c) skulle tjänstgöra som ersättare för Birgitta Hambraeus.

6 § Val av fullmäktige i riksbanken

Anf. 1 STIG ALEMYR (s):

Herr talmani.Valberedningen har berett de pä dagens föredragningslista upptagna valen. I fall då val avser tvä eller flera personer har valberedningen enhälUgt godkänt gemensarnma Ustpr, som upptar så många namn som valet avser. Även i övrigt har valberedningen enhälligt ställt sig bakom de förslag som framgår av en till ledamöterna utdelad promemoria.

I egenskap av ordförande i valberedningen ber jag aff fä överlämna de gemensamma listorna och protokollsufdrag beträffande övriga val.

Härefter förefogs,val av sex fullmäkfige i riksbanken.

Den av Sfig Alemyr för detta val avlämnade gemensamma listan upplästes av talmannen och godkändes av kammaren, varvid befanns att följande personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagits på listan, valts till fullmäktige i riksbanken för riksdagens innevarande valperiod:

riksbankschefen Bengt Dennis

Arne Gadd (s)

rektor Staffan Burenstam Linder

Jan Bergqvist (s)

Ingemar Eliasson (fp) , .

Börje Hörnlund (c)

7 § Val av suppleanter för fullmäktige i riksbanken

Företogs val av sex suppleanter för fullmäktige i riksbanken.

Sedan den av Sfig Alemyr för detta val avlämnade gemensamma listan upplästs av talmannen och godkänts av kammaren befanns aft följande personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagits på listan, valts till suppleanter för fullmäktige i riksbanken för riksdagens innevarande valperiod;

Birgitta Johansson (s)

Aina Wesfin (s)

advokat Johan Gernandt

Roland Brännström (s)

andre vice falman Christer Eirefelt (fp)

Bengt Kindbom (c)

Prot. 1988/89:10 18 oktober 1988

Val av ledamöter i utrikesnämnden

8 § Val av ledamöter i utrikesnämnden

Företogs val av nio ledamöter i utrikesnämnden.

Den av Stig Alemyr för detta val avlämnade gemensamma listan upplästes av talmannen.

Anf. 2 CLAES ROXBERGH (mp):

Herr talman! Efter valet finns nu sex parfier av olika storlek representerade i riksdagen. Parfiernas inflytande varierar efter storleken. Det minsta parfiet har därmed minst inflytande. Men för aff partierna skall kunna utnyttja sift inflytande krävs informafion. Det krävs Uka mycket information för ett litet parti som för ett stort parti för att parfiet skall kunna ta ställning i de olika frågor som blir aktuella. Det vore uppenbart orimligt att fördela informationen efter partiernas storlek, så aff det största partiet fick mest informafion och det minsta fick minst information och insyn.

Utrikesnämnden har nio ledamöter och nio suppleanter. Socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet och centern är representerade. Enligt gällande fördelningsmefod vid proportionella val har varken miljöparfiet eller vpk rätt fill ordinarie plats. Men utrikesnämnden är atf befrakta som ett parlamentariskt organ, där alla partier borde vara representerade. Miljöpartiet och vpk skulle kunna ges var sin insynsplats i form av en suppleanfplats. Det vore i högsta grad rimligt. Jag skulle vilja fråga; Varför ställs miljöparfiet de gröna utanför utrikesnämnden?

Anf. 3 BO HAMMAR (vpk):

Herr falman! I valberedningen har jag av prakfiska skäl accepterat gemensam lista även i valet fill utrikesnämnden. Vpk:s missnöje kan ju uttryckas på annat sätt än genom en skäligen meningslös omröstning här i kammaren. Men till protokollet har jag tillsammans med miljöpartiets representant framhållit aft just i utrikesnämnden borde alla partier ha åtminstone en insynsplafs. Det anser jag infe bara utifrån praktiska utgångspunkter, utan utifrån en principiell uppfattning. Inför omvärlden är det också av stor vikt att vi i vårt land så långt det är möjligt uppvisar enighet dä det gäller vårt lands grundläggande intressen. Vpk har alltid konsekvent försvarat Sveriges oberoende och vår alliansfria politik. Vi stöder en aktiv fredspolitik.

Herr talman! Nu kommer vpk tyvärr ännu en fid - jag tror aff det blir en ganska kort fid, vi hoppas det - aft stå utanför utrikesnämnden. Jag utgår från att stats- och utrikesministrarna även i fortsättningen på annat sätt kommer

Prot. 1988/89:10 18 oktober 1988

Val av suppleanter i utrikesnämnden

Val av riksdagens revisorer

att ge vpk-ledningen all relevant information om de frågor som avhandlas i nämnden.

Överläggningen var härmed avslutad.

Sedan den gemensamma Ustan godkänts av kammaren befanns aff följande personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagits pä listan, valts till ledamöter i utrikesnämnden för riksdagens innevarande valperiod:

Sfig Alemyr (s) Evert Svensson (s) Cari Bildt (m) Maj-Lis Lööw (s) Bengt Westerberg (fp) Olof Johansson (c) Jan Bergqvist (s) Lars Tobisson (m) Sture Ericson (s)

9 § Val av suppleanter i utrikesnämnden

Företogs val av nio suppleanter i utrikesnämnden.

Sedan den av Sfig Alemyr för detta val avlämnade gemensamma listan upplästs av talmannen och godkänts av kammaren befanns att följande personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagits pä listan, valts till suppleanter i utrikesnämnden för riksdagens innevarande valperiod:

'Lennart Andersson (s) Roland Brännström (s) Margaretha af Ugglas (m) Doris Håvik (s) Ingemar Eliasson (fp) Karl Erik Olsson (c) Grethe Lundblad (s) Arne Andersson i Ljung (m) Åke Gustavsson (s)

10 § Val av riksdagens revisorer

Förefogs val av tolv riksdagens revisorer.

Sedan den av Sfig Alemyr för detta val avlämnade gemensamma listan upplästs av talmannen och godkänts av kammaren befanns atf följande

personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagits på listan, valts till Prot. 1988/89:10
riksdagens revisorer för riksdagens innevarande valperiod: 18oktober 1988

Val av ordförande för

Arne Gadd (s) ., .

' riksdagens revisorer

Kjell Nilsson (s)

Alf Wennerfors (m)

Val av förste och andre vice ordförande för riksdagens revisorer

Stig Gustafsson (s)

Hans Lindblad (fp)

Birgifta Hambraeus (c)

Anita Johansson (s)

Anders G Högmark (m)

Bengt Silfverstrand (s) Val av suppleanter för

Torsten Karlsson (s) riksdagens revisorer

Rune Jonsson (s)

Per Stenmarck (m)

11 § Val av ordförande för riksdagens revisorer

Företogs val av ordförande för riksdagens revisorer.

Enligt ett enhälligt förslag i det av Stig Alemyr avlämnade protokollsufdra-gef från valberedningens sammanträde utsågs för riksdagens innevarande valperiod till

ordförande för riksdagens revisorer Arne Gadd (s)

12 § Val av förste och andre vice ordförande för riksdagens revisorer

Företogs val av förste och andre vice ordförande för riksdagens revisorer.

Enligt ett enhälligt förslag i det av Sfig Alemyr avlämnade profokollsufdra-get frän valberedningens sammanträde utsågs för riksdagens innevarande valperiod till

förste vice ordförande för riksdagens revisorer Alf Wennerfors (m)

andre vice ordförande för riksdagens revisorer Hans Lindblad (fp)

13 § Val av suppleanter för riksdagens revisorer

Företogs val av tolv suppleanter för riksdagens revisorer. Sedan den av Stig Alemyr för detta val avlämnade gemensamma listan upplästs av falmannen och godkänts av kammaren befanns att följande

Prot. 1988/89:10 personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagits på Ustan, valts till 18 oktober 1988 suppleanter för riksdagens revisorer för riksdagens innevarande valperiod:

Val av ledamöter i riksdagens krigsdelegation

Sten-Ove Sundström (s) Maja Bäckström (s) Margit Gennser (m) Ulla-Britt Åbark (s) Ulla Orring (fp) Lennart Brunander (c) Sören Lekberg (s) Lars Ahlmark (m) Ulla Johansson (s) Inga-Britt Johansson (s) Bengt Kronblad (s) Siw Persson (fp)

14 § Val av ledamöter i riksdagens krigsdelegation

Företogs val av femtio ledamöter i riksdagens krigsdelegation.

Sedan den av Sfig Alemyr för detta val avlämnade gemensamma listan upplästs av falmannen och godkänts av kammaren befanns atf följande personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagits på listan, valts fill ledamöter i riksdagens krigsdelegation för riksdagens innevarande valperiod:

Stig Alemyr (s)

Lennart Andersson (s)

Carl Bildt (m)

statsrådet Sten Andersson (s)

Bengt Westerberg (fp)

Karin Söder (c)

Jan Bergqvist (s)

Lars Tobisson (m)

Roland Brännström (s)

statsminister Ingvar Carlsson (s)

statsrådet Roine Carlsson (s)

förste vice talman Ingegerd Troedsson (m)

Ingemar Eliasson (fp)

Olof Johansson (c)

Lars Werner (vpk)

Kaj Nilsson (mp)

statsrådet Birgitta Dahl (s)

statsrådet Kjell-Olof Feldt (s)

Anders Björck (m)

Hans Gustafsson (s)

Kersfin Ekman (fp)

statsrådet Mats Hellström (s)

Gunnar Björk (c)

Arne Andersson i Ljung (m)

Bo Holmberg (s)

statsrådet Sven Hulterström (s)

Anna-Greta Leijon (s)

Rolf Dahlberg (m)

Birgit Friggebo (fp)

Görel Thurdin (c)

Bertil Måbrink (vpk)

Lars-Erik Lövdén (s)

Inger Schörling (mp)

Maj-Lis Lööw (s)

Rolf Clarkson (m)

statsrådet Ivar Nordberg (s)

Jan-Erik Wikström (fp)

Birger Rosqvist (s)

tredje vice falman Berfil Fiskesjö (c)

Sonja Rembo (m)

statsrådet Gertrud Sigurdsen (s)

Evert Svensson (s)

Olle Svensson (s)

Ann-Cathrine Haglund (m)

andre vice talman Christer Eirefelt

Håkan Strömberg (s)

Karl Erik Olsson (c)

Margö Ingvardsson (vpk)

Lars Ulander (s)

Claes Roxbergh (mp)

Prot. 1988/89:10 18 oktober 1988

Val av ordförande i riksdagens besvärsnämnd

Val av ersättare för ordföranden i riksdagens besvärsnämnd

15 § Val av ordförande i riksdagens besvärsnämnd

Företogs val av ordförande i riksdagens besvärsnämnd.

Enligt ett enhälligt förslag i det av Stig Alemyr avlämnade protokollsufdra-get från valberedningens sammanträde utsågs för riksdagens innevarande valperiod fill

ordförande i riksdagens besvärsnämnd

presidenten i försäkringsöverdomsfolen Leif Ekberg

16 § Val av ersättare för ordföranden i riksdagens besvärsnämnd

Företogs val av ersättare för ordföranden i riksdagens besvärsnämnd.

Enligt ett enhälligt förslag i det av Stig Alemyr avlämnade prof okollsutdra-get från valberedningens sammanträde utsågs för riksdagens innevarande valperiod till

ersättare för ordföranden i riksdagens besvärsnämnd f.d. jusfitierådet Erik Nyman

Prot. 1988/89:10 18 oktober 1988

Val a v ledamöter i riksdagens besvärsnämnd

Val av suppleanter i riksdagens besvärsnämnd

Val av fullmäktige i riksgäldskontoret

17 § Val av ledamöter i riksdagens besvärsnämnd

Företogs val av fyra ledamöter i riksdagens besvärsnämnd.

Sedan den av Stig Alemyr för detta val avlämnade gemensamma listan upplästs av falmannen och godkänts av kammaren befanns aff följande personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagits på listan, valts till ledamöter i riksdagens besvärsnämnd för riksdagens innevarande valperiod:

Doris Håvik (s) Stig Gustafsson (s) Björn Köriof (m) Bengt Harding Olson (fp)

18 § Val av suppleanter i riksdagens besvärsnämnd

Företogs val av fyra suppleanter i riksdagens besvärsnämnd.

Sedan den av Sfig Alemyr för detta val avlämnade gemensamma listan upplästs av talmannen och godkänts av kammaren befanns aft följande personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagits på listan, valts till suppleanter i riksdagens besvärsnämnd för riksdagens innevarande valperiod:

Margit Sandéhn (s) Sten Östlund (s) Nic Grönvall (m) Britta Bjelle (fp)

19 § Val av fullmäktige i riksgäldskontoret

Företogs val av sju fullmäktige i riksgäldskontoref.

Sedan den av Stig Alemyr för detta val avlämnade gemensamma listan upplästs av talmannen och godkänts av kammaren befanns aff följande personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagits på listan, valts till fullmäktige i riksgäldskontoret för riksdagens innevarande valperiod:

landshövding Sven Heurgren

f.d. riksdagsledamoten Maj-Lis Landberg

Lars Tobisson (m)

professor Bo Södersfen

Anne Wibble (fp)

f.d. riksdagsledamoten Tage Sundkvist

Håkan Strömberg (s)

20 § Val av ordförande för fullmäktige i riksgäldskontoret

Företogs val av ordförande för fuUmäktige i riksgäldskontoret.

Enligt ett enhälligt förslag i det av Stig Alemyr avlämnade protokollsutdraget från valberedningens sammanträde utsågs för riksdagens innevarande valperiod fill

Prot. 1988/89:10 18 oktober 1988

Val av ordförande för fullmäktige i riksgäldskontoret

ordförande för fullmäktige i riksgäldskontoret landshövding Sven Heurgren

Val av suppleanter för fullmäktige i riksgäldskontoret

21 § Val av suppleanter för fullmäktige i riksgäldskontoret

Företogs val av sju suppleanter för fullmäktige iriksgäldskontoref.

Sedan den av Stig Alemyr för detta val avlämnade gemensamma listan upplästs av talmannen och godkänts av kammaren befanns aff följande personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagits på Ustan, valts till suppleanter för fullmäktige i riksgäldskontoret för riksdagens innevarande valperiod:

Val av medlemmar i Nordiska rådet

Iris Mårtensson (s)

Bo Forslund (s)

Knut Wachtmeister (m)

f.d. riksdagsledamoten Olle Westberg

Lars De Geer (fp)

Görel Thurdin (c)

Åke Wictorsson (s)

22 § Val av medlemmar i Nordiska rådet

Förefogs val av tjugo medlemmar i Nordiska rådet.

Sedan den av Stig Alemyr för detta val avlämnade gemensamma listan upplästs av talmannen och godkänts av kammaren befanns atf följande personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagits på listan, valts till medlemmar i Nordiska rådet för fiden infill dess val nästa gång ägde rum:

Grethe Lundblad (s) Lennart Andersson (s) Cari Bildt (m) Arne Gadd (s) Bengt Westerberg (fp) Karin Söder (c) Lahja Exner (s) Wiggo Komstedt (m) Per Olof Håkansson (s) Lena Öhrsvik (s)

Prot. 1988/89:10 18 oktober 1988

Val av suppleanter i Nordiska rådet

Val av ledamöter isvenska EFTA-delegationen

Olle Östrand (s) Hans Nyhage (m) Elver Jonsson (fp) Gunnar Björk (c) Lars Werner (vpk) Marianne Samuelsson (mp) Berit Oscarsson (s) Anna-Greta Leijon (s) Sten Svensson (m) Hans Gustafsson (s)

23 § Val av suppleanter i Nordiska rådet

Förefogs val av tjugo suppleanter i Nordiska rådet.

Sedan den av Stig Alemyr för defta val avlämnade gemensamma listan upplästs av talmannen och godkänts av kammaren befanns aft följande personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagits pä listan, valts fill suppleanter i Nordiska rådet för fiden intill dess val nästa gång ägde rum:

Lars Ulander (s) Yvonne Sandberg-Fries (s) Arne Andersson i Ljung (m) Karl-Erik Svartberg (s) Ylva Annerstedt (fp) Gunilla André (c) Anita Johansson (s) Filip Fridolfsson (m) Sten-Ove Sundström (s) Ulla Johansson (s) Jan Fransson (s) Görel Bohlin (m) Hugo Bergdahl (fp) Olof Johansson (c) Björn Samuelson (vpk) Birger Schlaug (mp) Bruno Poromaa (s) Birthe Sörestedt (s) Inger Koch (m) Nils T Svensson (s)

24 § Val av ledamöter i svenska EFTA-delegationen

Företogs val av fem ledamöter i svenska EFTA-delegationen.

Den av Stig Alemyr för detta val avlämnade gemensamma listan upplästes av talmannen.

Anf. 4 CLAES ROXBERGH (mp):

Herr falman! Återigen har miljöpartiet de gröna ställts utanför ett vikfigt organ. Alla partier utom miljöpartiet de gröna är representerade i EFTA-delegationen.

Enligt Carl Johan Åberg skall EFTA-delegationen användas för atf parlamentariskt förankra de förhandlingar som kommer atf föras med EG och även ta del i utarbetandet av vår handelspolitik. En parlamentarisk förankring är ju omöjlig eftersom ett parti saknas.

EG-frågan kommer aff bli en av de viktigaste frågorna under den kommande treårsperioden. Hur skall EG-harmoniseringen genomföras?

Miljöpartiet är en av de största kritikerna av EG-harmoniseringen. Är det kanske därför som miljöpartiet infe får vara med? Är det kanske bekvämligheten som fäller utslaget i stället för omsorgen om demokratin?

Prot. 1988/89:10 18 oktober 1988

Val av suppleanter isvenska EFTA- i-delegationen

Överläggningen var härmed avslutad.

Sedan den gemensamma listan godkänts av kammaren befanns aff följande personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagits på listan, valts fill ledamöter i svenska EFTA-delegationen för riksdagens innevarande valperiod:

Lennart Pettersson (s) Stig Gustafsson (s) Nic Grönvall (m) Anita Johansson (s) Hädar Cars (fp)

25 § Val av suppleanter i svenska EFTA-delegationen

Förefogs val av fem suppleanter i svenska EFTA-delegationen.

Sedan den av Stig Alemyr för detta val avlämnade gemensamma listan upplästs av falmannen och godkänts av kammaren befanns atf följande personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagits pä listan, valts till suppleanter i svenska EFTA-delegationen för riksdagens innevarande valperiod:

Berit Löfstedt (s) Margareta Winberg (s) Gunnar Hökmark (m) Hans Petersson (vpk) Per-Ola Eriksson (c)

Prot. 1988/89:10 18okt9berl988

Meddelande om interpellationer

26 § Föredrogs och hänvisades

Skrivelsen

1988/89:11 till socialförsäkringsutskoftet

Propositionerna

1988/89:12 till justifieufskoffef

1988/89:21 till skatteutskottet

1988/89:26 till trafikutskottet

27 § Anmäldes och bordlades

Proposifionerna

1988/89:23 om produkfsäkerhefslag

1988/89:33 om avgifter för pensionärer vid sjukhusvård

1988/89:34 om inskränkt skattskyldighet för vissa stiftelser

1988/89:41 om vissa ändringar i skogskontolagstiffningen

28 § Anmäldes och bordlades Redogörelse

1988/89:2 Riksdagens revisorers verksamhetsberättelse för budgetåret 1987/88

§ 29 Meddelande om interpellationer

Meddelades att följande interpellafioner framställts den 13 oktober

1988/89:23 av Birger Schlaug (mp) till miljö- och energiministern om Sveriges förpliktelser med anledning av FN:s världsmiljödeklaration:

Sveriges regering har vid olika tillfällen stött grupper och enskilda individer som arbetat för de mänskliga rättigheterna, såsom de utformats i FN:s deklaration om de mänskUga rättigheterna. Dessa uttalanden är värda respekt, och jag hoppas atf regeringen fortsätter aft fa ställning för grupper och individer som mot nationella lagar arbetar i FN-deklarafionens anda.

FN:s generalförsamling antog den 28 oktober 1982 världsmiljödeklarafio-nen (The Worid Charter for Nafure).

FN:s världsmiljödeklarafion är på miljöns och naturens område en motsvarighet till deklarafionen om de mänskliga rättigheterna. Deklarationen är ett historiskt dokument som märkligt nog först 1988 getts ut på svenska till en bredare allmänhet på Svenska naturskyddsföreningens initiafiv.

I deklarafionen om de mänskliga rättigheterna formuleras de grundläggande moraliska kraven på människors agerande gentemot varandra; alla -oavsett ras, kön, språk, religion - skall ha samma värde och samma rättigheter.

I världsmiljödeklarationen formuleras människans skyldigheter gentemot

naturen och ställs upp moraliska regler för hur vi skall agera gentemot andra former av liv.

Sverige är ett av de 111 länder som undertecknat världsmiljödeklarationen. Därmed har Sverige undertecknat ett dokument som förpliktigar lika mycket som undertecknandet av deklarationen om de mänskliga rättigheterna.

I deklarafionen hävdas aff varje form av liv är unik och atf människan måste vägledas av moraliska regler för sitt handlande. Undertecknarna hävdar också aft "då de naturliga ekologiska systemen skövlas genom en

överdriven konsumtion och misshushållning av naturresurser leder

detta till sammanbrott för hela den mänskliga civilisationens ekonomiska, sociala och politiska grundvalar".

Sverige har undertecknat deklarafionen. Trots detta dödas ett djur varje minut i värt land i samband med, ofta fullständigt onödiga, djurförsök. Trots defta fillhör vi i Sverige dem som förbrukar mest naturresurser per capita bland världens nationer. Skulle jordens drygt 5 miljarder människor konsumera naturresurser som vi svenskar gör, skulle jorden gå mot en ekologisk kollaps under loppet av några få år. Trots detta ökar konsumtionen, vilket rimligen strider mot den deklaration Sverige har skrivit på. Vi i vårt land bryter lika grovt mot FN:s världsmiljödeklaration som Sydafrika bryter mot FN:s deklarafion om de mänskliga rättigheterna.

I deklarafionen slås fast: "Naturresurser, inklusive vatten, som infe förbrukas när de används skall återanvändas eller återvinnas." Trots aff Sverige skrev pä deklarafionen 1982 - och rimligen borde ha hunnit agera -ökar antalet förpackningar, engångsmaterial och övriga varor som inte återanvänds eller återvinns. Tvärtom satsar regeringen på sopförbränning, tillåter industriprocesser, varvid produkter efter ett kort historiskt skede blir avfall, och motsätter sig panfsystem och rejäla förpackningsskatfer.

I deklarationen slås fast: "Utsläpp av föroreningar i naturen skall undvikas och när detta infe är möjligt skall utsläppen åtgärdas vid källan med användning av bästa möjliga teknik." Trots detta tillåter regeringen nyefa-blerad industri aft av företagsekonomiska orsaker infe utnyttja bästa möjliga teknik.

I deklarafionen slås fast: "Naturen skall respekteras och dess grundläggande processer inte skadas." Trots detta bygger regeringen en motorväg på västkusten i Sveriges mest försurade område, tillåter ett lager för radioaktivt avfall i Öregmndsgrepen, trots uppenbara risker för sprickbildningar i berget etc., och fillåter en ökande bilism.

Väridsmiljödeklarationen avslutas på följande sätt: "Det är varje människas plikt att agera i enlighet med denna deklarations regler, individuellt, fillsammans med andra eller genom aff delfa i den politiska processen. Varje människa skall försöka medverka fill aff de mål och de krav som formulerats i denna deklaration verkligen uppfylls."

Med hänvisning fill ovanstående vill jag fråga miljö- och energiministern:

Anser regeringen atf Sverige lever upp fill världsmiljödeklarationen? Anser regeringen aft det är varje människas personliga plikt atf verka för att deklarafionens innehåll följs?

Prot. 1988/89:10 18 oktober 1988

Meddelande om interpellationer

2 Riksdagensprotokoll 1988/89:10-11

Prot. 1988/89:10 18 oktober 1988

Meddelande om interpellationer

Anser regeringen aft världsmiljödeklarafionen är lika grundläggande som deklarationen om de mänskliga rättigheterna?

1988/89:24 av Birger Schlaug (mp) fill jusfitieministern om frihet från påföljder för agerande i enlighet med FN:s världsmiljödeklaration:

Sveriges regering har vid olika fillfällen stött grupper och enskilda individer som arbetat för de mänskliga rättigheterna, såsom de utformats i FN:s deklarafion om de mänskliga rättigheterna. Dessa uttalanden är värda respekt, och jag hoppas aff regeringen fortsätter aff fa ställning för grupper och individer som mot nationella lagar arbetar i FN-deklarafionens anda.

FN:s generalförsamling antog den 28 oktober 1982 världsmiljödeklarationen (The World Charter for Nafure).

FN;s världsmiljödeklaration är på miljöns och naturens område motsvarighet fill deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Deklarafionen är ett historiskt dokument - som märkligt nog först 1988 getts ut pä svenska fill en bredare allmänhet pä Svenska naturskyddsföreningens inifiativ.

I världsmiljödeklarationen formuleras människans skyldigheter gentemot naturen oeh ställs upp moraliska regler för hur vi skall agera gentemot andra former av liv.

Sverige är ett av de länder som undertecknat världsmiljödeklarafionen. Därmed har Sverige undertecknat ett dokument som förpliktigar lika mycket som undertecknandet av deklarationen om de mänskliga rättigheterna.

I deklarationen hävdas aft varje form av liv är unik och atf människan måste vägledas av moraliska regler för sitt handlande. Undertecknarna hävdar också aft "då de naturliga ekologiska systemen skövlas genom en

överdriven konsumtion oeh misshushållning av naturresurser leder

defta fill sammanbrott för hela den mänskliga civilisationens ekonomiska, sociala och polifiska grundvalar".

Sverige har undertecknat deklarationen. Trots detta dödas ett djur varje minut i vårt land i samband med, ofta fullständigt onödiga, djurförsök. Trots detta fillhör vi i Sverige dem som förbrukar mest naturresurser per capita bland världens nationer. Skulle jordens drygt 5 miljarder människor konsumera naturresurser som vi svenskar gör, skulle jorden gå mot en ekologisk kollaps under loppet av några få år. Trots defta ökar konsumtionen, vilket rimligen strider mot den deklarafion Sverige har skrivit på. Vi i vårt land bryter lika grovt mot FN;s världsmiljödeklaration som Sydafrika bryter mot FN:s deklarafion om de mänskliga rättigheterna.

I deklarafionen slås fast: "Naturresurser, inklusive vatten, som inte förbrukas när de används skall återanvändas eller återvinnas." Trots atf Sverige skrev pä deklarafionen 1982 - och rimligen borde ha hunnit agera -ökar antalet förpackningar, engångsmaterial och övriga varor som inte återanvänds eller återvinns. Tvärtom satsar regeringen pä sopförbränning, tillåter industriprocesser, varvid produkter efter ett kort historiskt skede blir

avfall, och motsätter sig panfsystem och rejäla förpackningsskatter.

I deklarafionen slås fast: "Utsläpp av föroreningar i naturen skall undvikas och när detta infe är möjligt skall utsläppen åtgärdas vid källan med användning av bästa möjliga teknik." Trots detta tillåter regeringen nyeta-blerad indusfri aft av företagsekonomiska orsaker inte utnyttja bästa möjliga teknik.

I deklarationen slås fast: "Naturen skall respekteras oeh dess grundläggande processer inte skadas." Trots defta bygger regeringen en motorväg på västkusten i Sveriges mest försurade område, tillåter ett lager för radioaktivt avfall i Öregmndsgrepen, trots uppenbara risker för sprickbildningar i berget etc, och tillåter en ökande bilism.

Världsmiljödeklarationen avslutas på följande sätt:

"Det är varje människas plikt aft agera i enlighet med denna deklarations regler, individuellt, fillsammans med andra eller genom atf delfa i den poUtiska processen. Varje människa skall försöka medverka till aff de mål och de krav som formulerats i denna deklarafion verkligen uppfylls."

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga jusfitieministern:

Vill regeringen verka för atf enskilda individer som medverkar till att de mål och de krav som formulerats i deklarationen och som gör sin plikt och agerar i enlighet med denna deklarafions regler inte skall dömas till böter, fängelse o.d.?

Prot. 1988/89:10 18 oktober 1988

Meddelande om interpellationer

den 18 oktober

1988/89:25 av Karin Israelsson (e) fill kommunikationsministern om föreskrifterna om användningen av dubbdäck:

Det är ett för människoliv riskabelt spel som man bedriver frän regeringens sida när man nu förändrar tidsgränserna för användning av dubbdäck. Genom atf förkorta perioden från oktober till november och från maj fill påskveckan kommer många olyckor atf inträffa. Det finns inte någon logik i atf ett år tillåta dubbdäck fill sista veckan i mars, vilket blir fallet är 1989, och ett annat år betydligt längre, t.ex. 1988, då påsken inföll i mitten av april. Då fjällresenärerna till stor del kommer påskafton och vistas en vecka i fjällen betyder det för dem atf de inte kan använda dubbade däck, då det inte är tillätet vid den tidpunkt när hemresan skall förefas.

Blixthalkan skapar stora problem, och de dubbade däcken är överlägsna när det gäller väghållningen. Blixthalka uppträder oftast i Syd- och Mellansverige. För de norra delarna av landet är det också den första snön och den första halkan liksom det oberäkneliga vårvädret som utgör de stora olycksfallsriskerna. Det är därför mycket olyckligt aff detta beslut har fattats, som innebär aft dubbar förbjuds när de verkUgen behövs.

För den tunga trafiken kommer det pä sikt atf bli förbud mot dubbade däck. Defta innebär stora problem för alla de fimmertransporter och bussfransporter som sker i dag i Norrlands inland. Man har prövat atf köra utan dubbar vissa bussträckor, med den följden aft man infe kunnat hälla tidtabellen och med många tillbud till olycksfall.

Prot. 1988/89:10 Det är därför beklämmande aff bristen på vägunderhåll och dåligt byggda

18 oktober 1988 vägar skall avhjälpas med att bilisterna infe får utnyttja de säkrare vägegenskaper som dubbdäcken utgör.

Meddelande om frågor

Jag vill med stöd av detta fråga kommunikationsministern om regeringen är beredd atf bryta upp beslutet rörande förbud mot dubbdäck för tunga fordon samt ompröva den förkortade dubbanvändningsfiden för bilar.

1988/89:26 av Ulla Tilländer (c) fill socialministern om åtgärder mot försäljning av barnpornografi:

I Sverige finns förbud mot distribution av barnpornografi, men det är ett förbud som uppenbarligen inte efterlevs. Det finns ovedersägliga bevis pä aft vålds- och barnpornografi distribueras i porrbutikerna. Det är i och för sig infe underligt eftersom det är stora pengar aft tjäna i den här branschen, oeh det är tydligt att man inte kan räkna med några etiskt grundade hämningar hos de figurer som sköter denna hantering. Dagsböter skrämmer ingen, något som för övrigt utdöms sällan eller aldrig.

Här antar riksdagen en lag mot spridandet av barnpornografi. Trots det fortsätter distributionen av barnporr tämligen ogenerat. Lagen förändrar alltså inte verkligheten på det här området. Lagen är i det närmaste tandlös och därför verkningslös. Det måste ändå vara myndigheternas uppgift att undersöka om lagen har den verkan den är avsedd atf ha oeh om så inte är fallet vidta erforderliga åtgärder.

Här om någonsin borde respekten för lagen hävdas, dels därför att åtgärder på det här området har ett stort stöd hos människor i allmänhet, dels därför att lagen är så enkel atf tillämpa. En strikt fillämpad lag pä det här området försvarar den svaga parten, barnet, och tuktar samtidigt den starka och hänsynslösa parfen samt hävdar människovärdet mot barbariet. Kampen mot barnpornografi är i grunden en kamp mot en andlig miljöförstöring.

Med hänvisning till ovanstående vill jag till socialministern ställa följande fråga:

Vilka åtgärder tänker regeringen vidta för att förhindra försäljningen av barnpornografi?

§ 30 Meddelande om frågor

Meddelades atf följande frågor framställts

den 14 oktober

1988/89:105 av Gullan Lindblad (m) fill socialministern om larmsystemet vid rättspsykiafriska kliniken i Huddinge:

I Svenska Dagbladet den 11 oktober redovisades i en artikel atf rättspsykiafriska kliniken i Huddinge får svårt atf vakta en person som dömts för svära brott på grund av brister i larmsystemet.

"Defta är en skandal av stora mått", säger huvudskyddsombudet.

Larmsystemet har utdömts av yrkesinspektionen vid tvä fillfällen. Socialstyrelsen har i anslagsframställningar konstaterat atf ett nytt larmsystem är nödvändigt, men några medel har ej beviljats för ändamålet. Socialstyrelsen har fått ett föreläggande från yrkesinspektionen aff omgående komplettera eller byta ut larmsystemet, men eftersom styrelsen inte har några pengar för ändamålet har föreläggandet överklagats.

Vad skall hända medan myndigheterna tvistar? Situationen inom rättspsykiatrin är mycket prekär sedan läng tid fillbaka, och det minsta man kan begära är väl ändå aff den hårt pressade personalen skall kunna känna den trygghet i arbetet som ett fungerande larmsystem innebär.

Jag vill fråga socialministern:

Avser regeringen aff snarast bevilja medel fill ett nytt larmsystem vid den rättspsykiatriska kliniken i Huddinge?

1988/89:106 av Anna Wohlin-Andersson (c) till miljö- och energiministern om klomtsläppen i Vättern frän Aspa bruk:

Vättern är en unik sjö och en ovärderlig dricksvattentäkt för 200 000 människor. Regeringens beslut atf bruket skall utreda möjligheten aff senast 1994 komma ned i 0,5 kg TOCL (totalt organiskt bundet klor) innebär atf tusentals ton klorerade gifter kommer att strömma ut i Vättern minst sex år fill.

Jag vill mot denna bakgrund fråga miljö- och energiminister Birgitta Dahl:

Är regeringen beredd aft vidta åtgärder så aft Aspa bruk inför ett i huvudsak slutet sysfem för sin produktion av pappersmassa, så atf klorufsläp-pen upphör?

1988/89:107 av Viola Claesson (vpk) fill statsrådet Bengt Göransson om åtgärder mot viss våldsspekulafion:

"Farligare än videovåld", säger en ledamot i Unga örnars förbundsstyrelse om skräckbilderna som säljs i landets godisaffärer fillsammans med tuggummi. Bilderna, som vänder sig till barn i yngre skolåldern, föreställer figurer med avhuggna armar, utsfuckna ögon och spräckta barnskallar.

Under rubriken "Wanted" utpekas syskon, lärare och andra som eventuella "offer" för hets från den unge bildsamlaren.

Jag vill fråga kulturministern:

Vad tänker regeringen göra för aff hjälpa de föräldrar och organisafioner som nu försöker stoppa nämnda våldsspekulafion?

Prot. 1988/89:10 18 oktober 1988

Meddelande om frågor

1988/89:108 av Annika Åhnberg (vpk) fill kommunikafionsministern om den planerade nya fjärrtågssfationen i Södertälje:

Äntligen är det beslutat aft en ny fjärrtågsstation, Södertälje syd skall förläggas fill Södertälje. Det gagnar inte bara söderfäljeborna utan hela landet aff järnvägarna byggs ut och förbättras. Ur miljösynpunkt är det absolut nödvändigt aft järnvägstrafiken blir ett bättre alternativ än bilar och

flyg-

Prot. 1988/89:10 Men varför skall en så stor del av kostnaderna för projektet bäras av

18 oktober 1988 Södertälje kommun? Den gjorda överenskommelsen innebär att Södertälje

T~ TT, ', I får betala i storleksordningen 90 milj. kr. Detta kommer atf drabba

Meddelande om frågor ... , , , ,

angelägna kommunala verksamheter.

Jag vill därför fråga:

Vad avser kommunikationsministern göra för aft staten skall ansvara för kostnaderna för Södertälje syd?

den 17 oktober

1988/89:109 av Ulla Orring (fp) till industriministern om placeringen av viss tjänst vid Sveriges geologiska undersökning:

I syfte att stärka gruvnäringen, och även av regiönalpolifiska skäl, har Sveriges geologiska undersökning på regeringens inifiafiv fått i uppdrag att inrätta ett borrkärnearkiv i Mala i Västerbotten. Tjänsten som berggrundsgeolog och ansvarig för borrkärnearkivet utannonseras av Sveriges geologiska undersökning och skall placeras i Uppsala, detta trots att det finns kompetent sökande i Mala.

Av vilken anledning skall tjänsten placeras i Uppsala?

1988/89:110 av Anna Horn af Rantzien (mp) fill miljö- och energiministern om Emä-projektet:

I Högsbytrakten i norra Kalmar län har Emån kanaliserats med känd hotbild mot bl. a. målen och en av vår planefs mest grovvuxna öringstammar (Emå-öringen). Under kanalprojektets genomförande har det visat sig att de regionala nafurvärdsmyndigheferna bitvis haft ofullständig kontroll över projektet.

Så småningom stoppades emellerfid grävningsarbefet temporärt i själva åfåran. Nu har grävmaskinerna flyttat uppströms fill fågellokalen Ryningen, och utdikningsarbetet där är i full gång.

Emån vallas in för atf hindra vårens översvämningar. I dag vet vi aft näringsläckagef ökar när våtmarkerna försvinner. Till detta kommer att det i boffenslammef lagrade PCB vid grävningen frigörs. Slammet används till bankbygget.

Allt detta plus utsläppen från Nyboholms pappersbruk utgör en tung belastning för Emåns djur- och växtliv.

Vill statsrådet verka för aff alla grävningar förknippade med Emå-projekfet omedelbart stoppas?

den 18 oktober

1988/89:111 av Ragnhdd Pohanka (mp) fill utrikesministern om stöd ät tibetanerna:

Såväl tibefaner utanför som inne i Tibet strävar efter att få bevara kultur,
religion och språk i sift eget land. För att hävda denna rätt behövs omvärldens

stöd. Jag besökte i somras flykfingläger i Nepal och Indien och har den 13 oktober tillsammans med representanter för övriga riksdagspartier lyssnat fill Dalai Lama på Utrikespolitiska föreningen.

På danskt initiafiv har Europarådet gjort en skarp deklarafion om fibefanernas livsvillkor. Där nämns deras önskan om nationell självständighet. De vill leva i en självstyrande enhet i förbund med Kina, som dä fortsätter med utrikes- och försvarspolifiken som styrs frän Peking.

Kan utrikesministern arbeta för ett uttalande som stöder tibetanerna? Deras kamp bygger helt på ickevåldsprincipen som borde göra det ännu lättare för Sverige atf stödja Tibet.

1988/89:112 av Åke Gustavsson (s) fill utrikesministern om det är 1952 försvunna spaningsflygplanef:

Den 13 juni 1952 försvann ett svenskt militärt flygplan i samband med en flygning över Östersjön. Besättningens öde är okänt. I måndags framkom nya uppgifter i Östra Småland, som kan sättas i samband med den försvunna DC 3-an.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till utrikesministern:

Vilka åtgärder vidtar utrikesministern i anledning av nya uppgifter om den försvunna DC 3-an?

1988/89:113 av Sten Andersson i Malmö (m) fill försvarsministern om huvudleverantör av ubåtar till marinen:

I samband med riksdagsbeslutet om nedläggning av den civila handelsfartygstillverkningen vid Kockums i Malmö beslöts aft viss varvsverksamhet ändå skulle ske vid Kockums Marin AB i Malmö. Det nya företaget inriktades till stor del pä ubåtstillverkning främst åt svenska marinen, men även en satsning pä export, något som fallit väl ut.

Är statsrådet beredd medverka fill aft Kockums Marin i Malmö inom överskådlig framfid fortfarande kommer aff vara huvudleverantör av ubåtar till den svenska marinen?

Prot. 1988/89:10 18 oktober 1988

Meddelande om frågor

1988/89:114 av Per Gahrton (mp) till statsrådet Anita Gradin om vapenhandeln med Singapore, m.m.:

Enligt tidningsuppgifter i dag vidareexporferas Boforsammunition som tillverkats i Singapore på licens, till Burma, ett land som enligt uttalande av KMI infe skulle kunna komma i fråga för svensk vapenexport pä grund av de inre väpnade oroligheterna.

Regeringen har två gånger fidigare under 1980-talef tvingats stoppa vapenexport fill Singapore på grund av detta lands uppenbara brott mot svenska exportregler. Första gången var i juni 1985. Men redan den 10 oktober samma år återupptogs exporten fill Singapore i full skala. Andra gången var den 1 april 1987. Men redan den 18 december samma är var det fritt fram för vapenexport till en stat som, enligt de båda DN-journalisterna Bo G Andersson och Bjarne Stenquist i boken Vapensmugglarna, betecknas

Prot. 1988/89:10 som "ett smugglarnäste". I båda fallen har regeringen alltså återupptagit 18 oktober 1988 exporten efter betydligt mindre än ett år.

] Sedan halvårsskiftet i är gäller dock en ny lag om vapenexport där det

■ tydligt utsägs att länder som bryter mot svenska bestämmelser inte skall

beviljas vidare svensk vapenexport.

Mot denna bakgrund vill jag fråga ufrikeshandelsministern:

1. Är statsrådet beredd atf omgående åter stoppa all vapenexport och licensgivning fill Singapore?

2. Hur lång anser statsrådet att karensfiden bör vara innan Singapore efter ett förnyat stopp för svensk vapenexport åter kan komma i fråga för sådan export?

1988/89:115 av Jan Jennehag (vpk) till jordbruksministern om trålfisket i Bottenhavet:

Torsken håller pä atf fa slut i Bottenhavet. Hälften av dem som arbetar med fiske i Västernorrlands län söker nya arbeten. Efter några års intensivt frålfiske är flera årsklasser av torsk nästan utrotade. Torskfisket utefter Norrlandskusten med trål mäste förbjudas.

Jag vill därför fråga jordbruksministern:

När kommer ett regeringsförslag om förbud mot frålfiske, samt vilka andra åtgärder planerar jordbruksministern för aft säkra fiskefs framfid i Bottenhavet?

1988/89:116 av Lars-Ove Hagberg (vpk) till industriministern om bibehållen svensk nationell stålindustri:

SSAB-styrelsen har under ledning av Björn Wahlström överenskommit med finska stålföretaget Ovako Steel om försäljning av delar av SSAB:s verksamheter i Luleå och Domnarvet. Utförsäljningen av dessa enheter krymper den svenska stålindustrins framtid. I överenskommelsen finns inga garantier om aft verksamheterna eller jobben blir kvar pä de svenska bruksorterna.

Med hänvisning till detta vill jag fråga industriministern:

Är regeringen beredd atf i stället för utförsäljning av svensk stålindustri utomlands öka insatserna för en svensk nationell stålindustri?

1988/89:117 av Margö Ingvardsson (vpk) till arbetsmarknadsministern om upphandling i länder med barnarbete:

Enligt uppgift sä köper landstingen billiga sjukhusrockar från Bangladesh. Anledningen fill aff det blir extra lönsamt aft importera från vissa länder är atf det är barn som utför arbetet.

Jag frågar därför arbetsmarknadsministern:

Undersöker Sverige förekomsten av barnarbete i de länder som utför orden till vår offentliga sektor?

1988/89:118 av Gullan Lindblad (m) fill socialministern om det ökande antalet aborter:

Det visar sig aft antalet aborter åter ökar kraffigt. Antalet beräknas detta år till ca 37 000.

Särskilt oroande är det atf aborterna ökar kraftigt bland unga kvinnor. Antalet aborter är fortfarande flest i åldersgruppen 20-25 år men ökar kraffigt även bland mycket unga kvinnor, vilket kan vara ett tecken pä djupa sociala problem hos dessa tonårsflickor. Under fjolåret rapporterades 5 874 aborter i åldersgruppen upp till 19 år. 1985 var motsvarande siffra 5 143.

Det är ett misslyckande för ett s.k. välfärdssamhälle att antalet aborter inte endast är stort utan t.o.m. i ökande.

Jag vill därför fråga socialministern:

Vilka åtgärder ämnar socialministern vidta i anledning av de oroande höga aborfsiffrorna?

Är socialministern beredd aff tillsätta en ny abortutredning?

1988/89:119 av Gullan Lindblad (m) till arbetsmarknadsministern om rekrytering av arbetskraft bland flykfingar:

Av artiklar i pressen framgår aft statens invandrarverk och landstinget i Östergötland tycks ha löst brisfproblem inom sjukvården genom aft "finkam-ma" flykfingförläggningarna på utbildad sjukvårdspersonal. Infe mindre än 11 läkare, 25 sjuksköterskor, 12 medicinfekniska assistenter, 3 sjukgymnaster och 2 psykologer fanns bland flyktingar, som hade uppehällsfillstånd och väntade pä en kommunplats. Vid invandrarverket hoppas man nu på atf de skall klara sina språkprov i svenska nästa är, så att de kan börja arbeta inom värden.

Vid länsarbetsnämnden i Värmland har man gjort liknande försök atf avhjälpa bristen på tekniker inom industrin. De som "hittats" på defta sätt genomgår nu specialutbildning vid AMU för att sedan förhoppningsvis kunna arbeta inom industrin.

Sådana vidtagna åtgärder är bra exempel pä hur man kan avhjälpa viss arbetskraftsbrist, men framför allt ett bra sätt atf inlemma flyktingar i det svenska samhället.

Jag vill därför fråga arbetsmarknadsministern:

Avser arbetsmarknadsministern att uppdra åt arbetsmarknadsverket/länsarbetsnämnderna aff mer planenligt arbeta på defta sätt för att avhjälpa viss personalbrist t.ex. inom vården och industrin?

Vilka åtgärder har arbetsmarknadsministern vidtagit i denna riktning?

1988/89:120 av Roland Larsson (c) fill statsrådet Bengt Lindqvist om kommunal barnomsorg för dagbarnvårdares barn:

Har yrkesgruppen dagbarnvårdare på samma sätt som alla andra förvärvsarbetande rätt till kommunal barnomsorg för sina barn?

Prot. 1988/89:10 18 oktober 1988

Meddelande om frågor

Prot. 1988/89:10 1988/89:121 av Bengt Harding Olson (fp) fill kommunikationsministern om 18 oktober 1988 personliga fordonsskylfar:

Meddelande om frågor I ett rättssamhälle måste bedrivas en framgångsrik brottsbekämpning. Ett viktigt inslag är därvid den brottsförebyggande verksamheten för atf försvåra genomförandet och öka upptäckten av brott.

Fordonstillgreppen är ovedersägligen ett stort samhällsproblem. Men en broftsdämpande effekt har rimligen uppnåtts genom vårt hitintills effektiva fordonsregistreringssysfem. Emellerfid har nu uppkommit ett nytt och onormalt läge. Det har nämligen införts en rätt aff använda personliga i stället för officiella fordonsskylfar. Härigenom öppnas oanade möjligheter att missbruka de officiella fordonsskyltarna pä olika sätt med kriminellt uppsåt. Resultatet härav blir atf effektiviteten i sin fur menligt påverkar bekämpningen av fordonstillgreppen.

Min fråga blir därför:

Är kommunikationsministern beredd aff stoppa denna möjlighet atf anskaffa personliga fordonsskyltar?

1988/89:122 av Kerstin Ekman (fp) till utrikesministern om Europarådets resolution om barnprostitution m.m.:

Det är angeläget att åtgärder vidtas för atf bekämpa barnprosfitufion, barnpornografi och barnarbete. Europarådets parlamentariska församling antog förra året en resolution. Denna resolution har sedan behandlats av ministerrådet.

Vilka initiafiv har utrikesministern tagit som följd av detta?

1988/89:123 av Karin Israelsson (c) fill socialministern om målsättningen för sänkt alkoholkonsumfion:

Sverige har anslutit sig fill målet en hälsa för alla år 2000. Detta innebär aft vi också arbetar med atf nå en sänkt alkoholkonsumfion fram till dess.

Nu har det uppstått vissa komplikationer när det gäller sättet atf ange hur denna sänkta konsumtion skall beräknas. Målet är att uppnå en med 25 % sänkt konsumtion räknat från år 1984. Det har nu visat sig aff man från socialdepartementet anser atf denna sänkning skall räknas från 1980, vilket skulle innebära aft man redan kan anses ha fått en godtagbar tendens. Nykterhetsrörelserna samt socialstyrelsen räknar dock 1984 som utgångsår.

Det är viktigt för den framtida utvecklingen aft detta klart fastställs om det skall kännas meningsfullt aft arbeta för denna minskade alkoholkonsumtion.

Jag vill med anledning av defta fråga socialministern frän vilket år denna sänkta alkoholkonsumfion skall beräknas för att man skall ha uppnått en 25-procentig sänkning år 2000.",

1988/89:124 av Sigge Godin (fp) fill statsrådet Georg Andersson om vänfefiderna för asylsökande;

Invandrarverket har under en längre fid brottats med alltför långa väntetider vid asylärenden. Radikala åtgärder måste vidtas för aft förkorta vänfefiderna. Svensk flyktingpolitik präglas för närvarande infe av den humanitet som regering och riksdag har uttalat sig för. Krafttag måste därför tas för att förkorta de långa vänfefiderna.

Med hänvsning till ovanstående vill jag ställa följande fråga fill statsrådet Georg Andersson:

Är statsrådet beredd aff medverka till atf en mycket läng handläggningstid skall kunna leda till aft en asylsökande får stanna av humanitära skäl?

1988/89:125 av Maggi Mikaelsson (vpk) fill jordbruksministern om risken för rabies i Sverige:

Tidigt i våras konstaterades det första rabiesfallef i Finland. Risken för spridning av rabies till Sverige har därmed ökat. Nu närmar sig vintern och jägare i Västerbotten befarar aff rabies kan komma att föras in med de rävar som vintertid vandrar över Kvarken, mellan Finland och Sverige.

Jag vill därför fråga jordbruksministern:

Vilka åtgärder har jordbruksministern redan vidtagit samt vilka åtgärder ämnar jordbruksministern vidta för aft hindra rabies atf spridas fill Sverige?

1988/89:126 av Mats Lindberg (s) till industriministern om lokaliseringen fill Mala av del av Sveriges geologiska undersökning:

Regeringen gav sommaren 1985 SGU i uppdrag att redovisa tidsplan och kostnader för inrättande av ett centralt borrkärnearkiv med lokalisering fill verkets förråd i Lövsta utanför Uppsala, samt till SGAB:s förråd i Mala, Västerbotten.

Defta ledde till att dåvarande industriministern Thage G Peterson föreslog i proposifionl987/88:64 aft uppbyggnaden av centralt nationellt borrkärnearkiv skulle lokaliseras till Mala.

Till min förvåning annonserar SGU den 6 oktober 1988 ut en tjänst som ansvarig för borrkärnearkivet med placering i Uppsala.

Prot. 1988/89:10 18 oktober 1988

Meddelande om frågor

Prot. 1988/89:10 Därför viU jag fråga industriministern:

18 oktober 1988

----------------- Har SGU fått frångå tidigare fattat beslut om lokalisering fill Mala. Om

Meddelande om frågor svaret är ja: Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för aff intentionerna om en regionalpolitisk satsning förverkligas?

31 § Kammaren åtskildes kl. 15.22. In fidem

BENGT TORNELL

/Gunborg Apelgren