Riksdagens protokoll 1986/87:61 Torsdagen den 29 januari

ProtokollRiksdagens protokoll 1986/87:61

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1986/87:61

Torsdagen den 29 januari

Kl. 14.30

Förhandlingarna leddes av tredje vice talmannen.

8 Justerades protokollen för den 20 och 21 innevarande månad.

2 8 Svar på fråga 1986/87:316 om frågeinstitutet i riksdagen

AnL 1 Statsminister INGVAR CARLSSON;

Herr talman! John Andersson har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att garantera frågeinstitufets normala funktion,

John Anderssons fråga om frågeinsfitutet har föranleffs av att svaret på en tidigare fråga om ersättning fill fjällbefolkningen med anledning av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl har hanterats på ett olyckligt sätt som inneburit att svaref dröjt.

Jag anser aft frågeinsfitutet är en vikfig del av riksdagsarbetet. Jag har därför vidtagit åtgärder för att det som nu hänt inte skall behöva upprepas,

AnL 2 JOHN ANDERSSON (vpk):

Herr talman! Jagber att få tacka statsministern försvaret på min fråga. Jag vill understryka att jag givetvis har full förståelse för om ett statsråd inte har möjlighet att närvara vid en frågestund för att svara på en fråga. Def händer ju också att en ledamot inte kan vara närvarande. Då kommer man överens om att svaret skall lämnas en annan dag. En sådan ordning tycker jag är helt normal.

Det som föranledde min fråga handlar om en helt annan sak - rena cirkusen enligt min mening. Som framgår av frågan har det blivit någon sorts turordning bland statsråden då def gäller aft svara på min fråga - det är det statsråd som är borta vid frågestunden som skall avge svaret.

Jag är emellertid nöjd med att statsministern inser att def inte kan få vara på detta sätt och att åtgärder därför har vidtagits så att detta infe kommer aft upprepas. Det var ett bra och klart besked, för vilket jag än en gång tackar.

Överläggningen var härmed avslutad.

105

Prot. 1986/87:61 29 januari 1987

Om SSAB:s nya strukturplan

3 8 Svar på frågorna 1986/87:314 och 315 om SSAB:s nya strukturplan

AnL 3 Industriminister THAGE PETERSON:

Herr falman! Karl Boo och Larz Johansson har frågat mig om regeringen, mot bakgrund av de uppgifter som under de senaste dagarna cirkulerat i massmedia kring SSAB:s nya strukturplan, kommer att vidta åtgärder för att tillvarata statens ägarintressen i företaget.

På uppdrag av en enig styrelse arbetar den verkställande ledningen inom SSAB med att ta fram underlag för arbetet med en ny strukturplan för företaget.

Resultatet av det pågående arbetet kommer aft presenteras för SSAB:s styrelse måndagen den 2 februari 1987, Enligt vad jag erfarit avser styrelsen inte att vid detta tillfälle fatta några beslut om strukturåtgärder, vilka påverkar sysselsättningen på enskilda orter.

AnL 4 KARL BOO (c):

Herr talman! Tack för svaret på min fråga, industriministern.

Nyheten om aff en ny strukturplan inom SSAB håller på att utarbetas läckte ju ut för några dagar sedan. Planen innebär stora förändringar -gruyorna i Grängesberg skall läggas ned och elektrostålverket i Borlänge skall tas ur drift. Detta är självfallet en fråga som berör många orter och många människor. Det är ju människorna som får ta konsekvenserna av förändringar i negativ riktning. Eftersom staten har ett delägarinfresse i företaget och även har det totala samhällsekonomiska ansvaret för utvecklingen, är det naturligt att man från regeringens sida vill veta vad SSAB har för uppfattning i den fråga som vi diskuterar.

En nedläggning av gruvorna medför en mycket svår situation för Grängesberg, liksom en avsevärd förändring i Borlänge, Vi diskuterade den här frågan en gång tidigare när förändringar skedde i företagets ägande och när den nya styrelsen tillkom. Då tyckte industriministern aff vi skulle vänta och se. Det har gått en tid, och vi har fått en viss föraning om vadsom är på gång. Nu säger industriministern att det kommer att hållas ett sammanträde den 2 februari men att det inte kommer att fattas något beslut då som har méd sysselsättningen aft göra. Det är ändå intressant att få veta vad regeringen har för uppfattning i det läge som nu uppkommit, Flur kommer regeringen såsom delägare i företaget att lägga sitt votum i denna viktiga fråga?

106

AnL 5 LARZ JOHANSSON (c): .

Herr talman! Även jag ber att få, tacka för svaret på frågan. Med tanke på def ägaransvar som staten har i SSAB tycker jag att det är rimligt att man ställer den här typen av frågor efter den .pressdebatt som vi kunnat följa de senaste dagarna. Staten tillsätter styrelsen i SSAB. Staten har nyligen sett till att det har skett stora förändringar i den styrelsen. Staten föreslår nu också förändringar i ägarstrukturen. Vidare föreslår staten förändrade och högre krav på lönsamhet fortsättningsvis. Då är det som sagt rimligt att be att få veta om regeringen har gett besked till styrelsen för SSAB som gör att de uppgifter som nu läckt ut är värda aft ta på allvar.

Jag fäster mig vid ett par formuleringar i det skriftliga svaret. Det står bl. a. så här:

"På uppdrag av en enig styrelse arbetar den verkställande ledningen           -

med en ny strukturplan." Enligt de uppgifter som vi fått har i varje fall de fackliga representanterna i styrelsen varit helt ovetande om aff detta arbete pågår. Vidare står det i det sista stycket, som Karl Boo också noterade, att styrelsens "vid detta tillfälle", alltså den 2 februari, inte skall fatta något beslut. Kan.man trots allt tolka detta positivt så aft industriministern menar att SSAB även fortsättningsvis kommer att ta def ägaransvar som man har för sysselsättningen på de berörda orterna? Eller skall det tolkas på det bokstavliga sättet, aff beslut visserligen inte kommer att fattas nu, men det kommer senare?

Prot. 1986/87:61 29 januari 1987

Om SS A B:s nya strukturplan

AnL 6 Industriminister THAGE PETERSON:

Herr falman! Låt mig först konstatera att de uppgifter som cirkulerat i massmedia under de senaste dagarna infe, enligt vad jag erfarit, baseras på informafion om arbetet med att ta fram underlag för en ny strukturplan. Dessa uppgifter har tillkommit på annat sätt. Jag upprepar vad jag sade i mitt svar om att uppdraget fill verkställande ledningen inom SSAB att fa fram underlagförarbetet meden ny strukturplan givits av en enig styrelse, inkl. de fackliga representanterna.

Får jag sedan tillägga att SSAB för att säkra sin långsiktiga utveckling självfallet måste uppnå en varaktig och acceptabel lönsamhet. Naturiigtvis bör investeringar inom utvecklingsbara och expansiva områden vara ett naturligt inslag i den nya strukturplanen för SSAB. Det är dock ett känt faktum att företaget har olönsamma verksamhetsgrenar. Självfallet måste dessa lönsamhetsproblem åtgärdas för att SSAB skall kunna uppnå en långsikfig uthållig lönsamhet och därmed säkra sin egen utveckling. Om ingenting görs kan företagets långsiktiga utveckling äventyras.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att möjligheterna för offensiva investeringar förbättrats genom det konvertibla lån på 700 milj. kr. som LKAB erbjudit SSAB.

Liksom andra företag har självfallet SSAB skyldigheter gentemot sina anställda. Jag har vid flera tillfällen framhållit att företagen har eft ansvar för att vidta åtgärder som mildrar effekterna av produktionsminskningar på orter där alternafiva sysselsättningar saknas. Eft sådant ansvar åligger naturiigtvis SSAB i samma omfattning som alla andra företag - privata, kooperativa eller statliga.

AnL 7 KARL BOO (c):

Herr talman! Skall man tolka industriministerns uttalande att uppgifterna i pressen angående gruvorna i Grängesberg och elektrostålverket i Borlänge inte är auktoriserade, sä, att de förändringar som enligt dessa skall genomföras inte kommer att ske? I så fall är det en mycket positiv upplysning som industriministern lämnar här i kammaren.

Man kan naturligtvis som värdefullt notera det allmänna ansvar som också detta företag skall visa om förändringar kommer till stånd, men vi vet att det tyvärr inte är så lätt att firina alternativ i ett område som Grängesberg, som är

107

Prot. 1986/87:61 29 januari 1987

Om sysselsättningen i Hällefors

särskilt utsatt för samband med sådana förändringar som har angivits. Man kan också ställa frågan om det år rimligt att lägga ned gruvhanteringen och därmed i ett sådant här läge tvinga fram en ökning av råvaruimporten.

AnL 8 LARZ JOHANSSON (c):

Herr talman! Jag noterar aft industriministern betonar att också de fackliga representanterna har ingått i den eniga styrelsen. Det är litet märkligt att de upprepade gånger har förnekat att de äger någon som helst kännedom om def här. Men def är en annan fråga.

Industriministern säger att det inom SSAB finns också icke lönsamma delar, beträffande vilka man naturligtvis måste vidta åtgärder. Ett sådant resonemang är bestickande. Men en nedläggning av t. ex. Grängesbergsgruvorna, som kan betecknas som icke lönsamma, får ofelbart återverkningar också på TGOJ-järnvägen från Grängesbergsområdet till Oxelösund, vilken alltså kan sägas inte heller vara lönsam. Den får också med nödvändighet återverkningar på TGOJ:s verkstäder i Eskilstuna, som därnied inte heller de kan sägas vara lönsamma. I slutändan får den även återverkningar på järnverket i Oxelösund, som mot en sådan bakgrund riskerar att halveras. Kan man dä försvara denna typ av åtgärder med att säga att de måste vidtas därför att delar av verksamheten inte är lönsamma?

Överläggningen var härmed avslutad.

4 8 Svar på fråga 1986/87:317 om sysselsättningen i Hällefors

108

AnL 9 Industriminister THAGE PETERSON;

Herr talman! Karl-Erik Persson har frågat mig om jag är beredd att medverka till att ny sysselsättning skapas i Hällefors.

Bakgrunden till frågan är situafionen vid Ovako Steel i Hällefors. Ovako Steel bildades år 1986 genom sammanslagning av svenska SKF Steel och finska Ovako. Regeringen lämnade i oktober 1986 erforderligt förvärvstillstånd för samgåendet.

Enligt vad jag erfarit pågår MBL-förhandlingar om att under en fyraårsperiod minska personalstyrkan med 450 personer. Dessa förhandlingar är en följd av fidigare fattat beslut om att successivt avveckla metallurgin.

Redan innan planerna på eft samgående mellan SKF Steel och Ovako offentliggjordes våren 1986. hade SKF Steel aviserat sina planer på att stänga metallurgin i Hällefors. Frågan om Hällefors framtid ägnades därför särskild uppmärksamhet inför regeringens ställningstagande i förvärvsärendet. Ägarna förklarade sig därvid villiga att i god tid planera för näringslivsfrämjande och sysselsättningsskapande åtgärder för att minska de negativa sysselsättningseffekterna vid en eventuell framtida nedläggning av metallurgin.

Jag kan bara upprepa vad jag sade här i riksdagen så sent som i december förra året, nämligen att jag förutsätter att Ovako Steels ägare, SKF, Wärtsilä och Fiskars, gör alla ansträngningar för att lindra negativa effekter av en nedläggning av metallurgin.

Enligt vad jag erfarit har Ovako Steel tillsammans med berörda lokala och

regionala organ påbörjat arbetet med aft skaffa nya jobb till Hällefors. I det arbetet'har man tillgång till de betydande finansiella resurser som skapats, bl.a. genom statens medverkan, för satsningar på industriell förnyelse i Bergslagen.

AnL 10 KARL-ERIK PERSSON (vpk);

Herr talman! Jag får tacka industriministern för svaret.

len tidningsartikel skriver industriministern bl. a.: Om Sverige skall kunna utvecklas som en stark industri- och välfärdsnation måste alla delar av landet vara med. Alla resurser måste utnyttjas, och alla människor bör få bidra med sitt arbete.

Det håller jag med industriministern om. Men verkligheten ser annorlunda ut än det skrivna ordet. Ovako Steel kommer redan i år att sparka 170 arbetare. Jag ställde därför frågan: Vad kommer industriministern att göra konkret?

Industriministern berörde över huvud taget inte den situation som nu föreligger i Hällefors, nämligen att def redan i år kommer att avskedas folk.

Industriministern talade om att 450 arbetsfillfällen skall bort under en fyraårsperiod, och det stämmer. Def finns förutsättningar för att lösa problemen under den perioden. Men nu handlar def konkret om aff 170 arbetstillfällen i Hällefors skall försvinna redan i år.

AnL 11 Industriminister THAGE PETERSON:

Herr falman! Naturligtvis är jag glad över att Karl-Erik Persson läser mina artiklar. Jag hoppas bara att han också tar djupt intryck av dem.

Får jag peka på att de åtaganden som ägarna gjorde var något som vägdes in vid förvärvsprövningen. Ägarna har, utöver vad jag redovisade i svaref beträffande Hällefors, åtagit sig att på olika sätt utveckla verksamheten i Sverige för aft säkra den långsiktiga konkurrenskraften. Jag kan infe i detalj redovisa de åtaganden som gjorts, eftersom företagen betraktar dessa som affärshemligheter. Som jag sagt i fidigare frågesvar fill Karl-Erik Persson är det företagens sak att avgöra vilken information de vill lämna till de anställda och facket. Enligt min mening ligger def i företagsledningens intresse att ha goda relationer till de anställda, och detta underlättas om de anställda så långt det är möjligt får informafion om väsentliga förhållanden som berör verksamheten i företaget.

Enligt ledningen för Ovako Steel har man för avsikt att långsiktigt satsa på verksamheten i Hällefors. Industridepartementet har informerats om att projekt för närvarande är under utredning.

Låt mig slutligen tillägga att bl. a. de fackliga organisationerna tillstyrkte tillstånd till affären vid det sedvanliga remissförfarande som föregick det aktuella förvärvsärendet.

Prot. 1986/87:61 29 januari 1987

Om sysselsättningen i Hällefors

AnL 12 KARL-ERIK PERSSON (vpk):

Herr talman! Det är riktigt att nian tillstyrkte affären, som industriministern påpekar. Men det gällde då en långsiktig avveckling av metallurgin, som skulle beröra ungefär 450 personer. Facket har däremot infe fått ta ställning till frågan om att redan i årgöra en neddragning med 170 arbetstillfällen. Den

109

Prot. 1986/87:61 29 januari 1987

Om ersättningen till domänverket vid upplåtelse av vägar för motorsport

delen kom så aff säga aldrig med i förhandlingarna. Självfallet var industridepartementet underrättat om den långsiktiga minskningen, men det har infe kommit fill uttryck någonsfans aft man varit medveten om att det skulle bli en neddragning redan i år.

Överläggningen var härmed avslutad.

5 8 Svar på fråga 1986/87:318 om ersättningen till domänverket vid upplåtelse av vägar för motorsport

AnL 13 Industriminister THAGE PETERSON:

Herr talman! Karl-Erik Persson har frågat mig om jag är beredd att medverka till att domänverket låter motorklubbarna själva återställa upplåtna vägar efter tävlingar.

Enligt vad jag har inhämtat innebär domänverkets regler att varje revir tecknar avtal med motorklubbarna om upplåtelse av vägar för tävlingar. Reviren har uppmanats av verket att i möjligaste mån låta motorklubbarna själva återställa vägarna. Så sker också i många fall.

Har ett revir erfarenhet av att en viss motorklubb infe fullgjort sina återställningsskyldighefer brukar reviret självt ombesörja återställandet. Reviret far då ut ett belopp för aft täcka sina kostnader från resp. motorklubb.

Ersättningen beräknas per kilometer och tas ut med ett visst antal kronor beroende på typ av tävling, antal sfartanmälda bilar samt väglag. Vid frusna och isbelagda vägar är beloppet lägre.

Domänverket är enligt uppgift det enda stora skogsbolag som över huvud taget upplåter vägar till motorsport under barmarksperioder. Verket har också i möjligaste mån försökt tillmötesgå arrangörer av motorsport, men har också ett ansvar gentemot andra trafikanter.

Jag anser aft denna fråga även fortsättningsvis bör kunna lösas mellan domänverket och motorklubbarna.

110

AnL 14 KARL-ERIK PERSSON (vpk):

Herr talman! Jag får tacka industriministern för svaret.

Det har från regeringens sida uttalats att man skall stödja intresseorganisationer och folkrörelser för aft komma till rätta med en del av ungdomsproblemen. Motorklubbarna ute i landet gör eft oerhört gott arbete, och def är framför allt ungdomar def gäller. Kan man då stödja dessa klubbar utan att def kostar något, .tycker jag aft man skall göra det. Vad motorklubbarna vill är att göra i ordning vägarna själva för att hålla kostnaderna nere. Skulle de inte klara av def, är de beredda att ikläda sig de kostnader som uppkommer, men domänverket låter dem inte ens få den möjligheten. Det är sällan man kan hjälpa till utan aft det kostar en massa pengar, men här borde det finnas en möjlighet. Jag hade hoppats aft industriministern skulle vilja göra något i den här frågan.

Såvitt jag kan se av svaret har industriministern inte fått rikfig information, och def är synd. När det gäller tävlingar på barmark är infe domänverket det

enda stora skogsbolag som upplåter vägar - den uppgiften är helt felaktig. Vad som sägs i svaret om revir stämmer, men vissa revir går helt efter den uppgörelse man träffat med mötororganisationerna. Jag skall överlämna ett dokument om detta till industriministern. Där konstateras-det att för barmarksvägar rör sig kostnaderna om ca 670 kr. per kilometer väg. Def är en kostnad som dessa motorklubbar absolut infe klarar av. Man har också gjort en uppräkning av priserna med 25 % på dessa belopp när det gäller SM-tåvlingar. Det är helt orimligt. En enkel åtgärd vore att ge motorklubbarna den möjlighet som de själva vill ha. Def skulle skapa en mycket fin stämning ute i landet.

Prot. 1986/87:61 29 januari 1987

Om lokalhyresgästernas ställning ■

Överläggningen var härmed avslutad.

6 8 Svar på fråga 1986/87:313 om lokalhyresgästernas ställning

AnL 15 Bostadsminister HANS GUSTAFSSON:

Herr falman! Tore Claeson har frågat mig om regeringen är överens med honom om att förbättringar av lokalhyresgäsfernas ställning bör ské och när i så fall förslag härom kan föreläggas riksdagen.

I oktober 1984 tillkallade jag en kommitté med uppdrag att göra en utvärdering av hyreslagens regler om lokalhyra samt aft föreslå de åtgärder .som behövs för att förbättra lokalhyresgäsfernas ställning.

Jag har inhämtat att lokalhyreskommitfén, efter aft ha vidtagit en omfattande utredning av hyresutvecklingen på lökalhyresmarknaden, nu är inne i slutfasen av sitt arbete. Ett betänkande från kommittén med förslag till förbättringar av lokalhyresgästernas ställning kommer aft överlämrias under våren 1987. Efter sedvanlig remissbehandling av betänkandet kan förslag fill erforderliga förändringar föreläggas riksdagen.

AnL 16 TORE CLAESON (vpk):

Herr talman! Jag tackar för svaref på min fråga. Def var ju synnerligen formellt och innehöll inget nytt. Vem som helst kan utläsa att utredningen inte har kommit med något betänkande. Möjligen kan man notera aft ett betänkande kommer att avlämnas under våren 1987. Då frågar man sig naturligtvis om det betyder aft lokalhyresgäsferna kan emotse förslag till förbättringar i sådan fid att förändringarna kan komma att gälla från den 1 januari 1988, sedan def dragit ut på tiden så här långt.

Det finns risk för en fortsatt och ökad social utslagning av handlare med små butiker och hantverkare -1, ex. skrädderier, sybehörsaffärer, skomake-rier samt herr- och damfriseringar. Många små livsmedelsbutiker klarar infe heller av de allt högre lokalkostnaderna. Bufiksbeståndet i vårt land beräknas ha minskat med över 20 000 butiker de senaste 10-12 åren. Det är svårt att komma till slutsatsen att en sådan utveckling går att kombinera med statsmakternas strävan då det gäller aff bl. a. förbättra boendeserviceri i våra bostadsområden. Många stora bostadsområden - ja. hela stadsdelar - har. som en följd av koncentrationen till stora livsmedelshallar och varuhus och de höga lokalkostnaderna blivit utan sina närbutiker.

111

Prot. 1986/87:61 29 januari 1987

Om lokalhyresgästernas ställning

Serviceutbudet i bostadsområdena försvagas därnied, i ett läge då def i stället är ytterst angeläget att utbudet förbättras för de grupper som har det sämst ställt - gamla människor, handikappade och barnfamiljer. Hur skall man exempelvis kunna kombinera kraven på ökat kvarboende med utslagningen av småbutiker och annan lokal service? Hur kan denna utveckling kombineras med vad som sägs i den nya plan- och bygglagen på flera punkter? Den understryker ju kraftigt kommunernas ansvar att se till aft det finns tillgång till bra social och kommersiell service i direkt anslutning till bostäderna. Hur skall man klara de uttalade ambitionerna att behålla och se till att det blir nya arbetsplatser i bostadsområdena?

Det här är allvarliga problem, och jag tycker det finns anledning att uppmärksamma dem.

AnL 17 Bostadsminister HANS GUSTAFSSON:

Herr talman! Låt mig först säga till Tore Claeson aff den bedömning jag gör och den tidsplan vi arbetar efter är aft det skall kunna föreläggas en proposition för riksdagen på hösten och att de bestämmelser som eventuellt kan komma i fråga med anledning av lokalhyreskommitténs förslag skall kunna träda i kraft den 1 januari 1988. Men detta gäller, Tore Claeson, under förutsättning att de förslag som kommer kan få remissinstansernas rimliga stöd och att frågorna inte kräver omfattande lagrådsremisser. Def är i varje fall en strävan att försöka åstadkomma detta.

Den fråga som Tore Claeson i övrigt tog upp i sitt inlägg handlar om utglesningen av lokalbeståndet i bostadsområdena. Detta är, som jag ser det, knappast en fråga som är beroende av de bristfälligheter som kan föreligga pä lokalhyresmarknaden, utan detta är en följd av andra omständigheter. Kommunerna, och skall vi säga marknadskrafterna, har funnit det fördelaktigt aff samla utbudet av varor fill varuhus utanför städernas centrala delar i många fall eller fill tätorternas centrala delar. Def är ganska självklart att köpkraften inte därigenom ökar tillräckligt för att både tillgodose dem och behålla de butiker som redan finns.

Jag anser precis som Tore Claeson att det är angeläget aft upprätthålla en decentraliserad service och att äldre människor, som vi hoppas skall kunna bo kvar i sina bosfäder, skall kunna gå ut och handla själva och få sina behov tillgodosedda, men det har nog mycket litet att göra med lokalhyresförslagen utan sammanhänger med vår allmänna syn på de här frågorna. Därvidlag är jag beredd att samarbeta med Tore Claeson så långt vi kan hitta några gemensamma lösningar för att åstadkomma en bättre fördelning av butiksbeståndet.

112

AnL 18 TORE CLAESON (vpk):

Herr falman! Jag menar faktiskt att många av de här problemen hänger direkt samman med de brister som finns i lagstiftningen då det gäller lokalhyresgästernas besittningsskydd och kvarboendemöjligheter. Mycket av det förhållandet aft det har försvunnit en massa närbutiker och småbutiker eller lokaler i eller i anslutning till bostadsområdena och stadskvarteren hänger direkt samman med att lokalhyresgästerna inte har haft någonting att sätta emot när fastighetsägarna gör allt för att utnyttja möjligheterna att ta ut

mesta möjliga hyra för de lokaler de har i sina fasfigheter.

Dess värre tror jag infe man kan räkna med att fastighetsägare och hyresgäster i def här fallet kommer att ha särskilt samstämmiga remissvar på de förslag som kommer, utan jag tror att hyresgästerna här iik.som i så många andra fall får förlita sig på en bra majoritet i den här kammaren och på goda förslag och effekfiva åtgärder från statsmakternas sida, som kan innebära att de har råd att bo kvar.

Prot. 1986/87:61 29januari 1987

Om lokalhyresgästernas ställning

AnL 19 Bostadsminister HANS GUSTAFSSON:

Herr falman! Def hjälper kanske inte särskilt mycket att Tore Claeson och jag redovisar för kammaren vad vi tror i den här frågan. Det är ju fakfiskt så, att föreliggande undersökningar infe ger vid handen aft utglesningen av bufiksbeståndet är ett resultat av den aktuella situationen. En personlig erfarenhet - som borde kunna våra gemensam för både Tore Claeson och mig - när def gäller affärslokaler som är belägna ute i bostadsområdena är att hyresvärdarna, och det gäller infe minst i de allmännyttiga bostadsföretagen, knappast ens kunnat fa ut en hyra som täcker kostnaderna. Att man infe kan upprätthålla affärerna i sådana områden beror på att bufiksunderlaget minskar, därför att handeln har organiserats och koncentrerats utanför dessa områden - till varuhus, limstickor, som placerats utanför tätorterna. Def är ett problem som vi, Tore Claeson, gemensamt har att försöka komma till rätta med, och def anknyter till Tore Claesons inlägg här.

Däremot, för aft återgå till lokalhyreskommitfén, vill jag säga att vi får titta på vad man kommer fram till. Man har ju gjort ordentliga undersökningar. Sedan skall vi på grundval av både kommitféförslaget och remissutfallet utarbeta förslag.

AnL 20 TORE CLAESON (vpk):

Herr falman! Både bostadsminisfern och jag vet mycket väl att man trodde att de förändringar som gäller från den 1 juli 1979 skulle leda fill vad bosfadsminisfern nu uttrycker förhoppningar om; nämligen aft man skulle kunna komma sams då det gällde hyrorna och att def inte skulle bli en sådan utveckling som vi dess värre har fåft och som har inneburit att tusentals företagare - de flesta har familjeföretag - ansett sig tvingade att lämna sina lokaler och aff alltså upphöra med sin rörelse.

Jag menar att den utvecklingen också har bidragit till den bild som bosfadsminisfern tecknade i fråga om handelns utveckling i största allmänhet. Det här ufgör en icke obetydlig del av det hela. Därför är det mycket angeläget både från samhällets synpunkt och från bosfadskonsumenternas synpunkt aft vi kan få en förändring, en förbättring, till stånd då def gäller lagstiftningen på detta område för aft göra det lättare för lokalhyresgäsferna att stanna kvar i sina lokaler och att bedriva sin verksamhet.

Överläggningen var härmed avslutad.

8 Riksdagens protokoU 1986/87:5 7-61

113

Prot. 1986/87:61 29 januari 1987

Meddelande om interpellationssvar

Om ökad tillgäng pä vaccin mot Taiwan-influensan

7 8 Meddelande om svar på interpellationerna 1986/87:138, 139, 141, 127 och 128

AnL 21 Socialminister GERTRUD SIGURDSEN:

Herr talman! Beträffande interpellationerna 138 om narkomanvården och 139 om vårdutbildningen vid Säters sjukhus av Inga Lantz samt interpellation 141 om den neurokirurgiska kliniken vid Södersjukhuset i Stockholm av Blenda Littmarck får jag meddela att jag hade för avsikt att besvara interpellafionerna måndagen den 26 januari. Då interpellanterna inte hade möjlighet att fa emot svaren den dagen, har vi kommit överens om aft interpellationerna besvaras fredagen den 13 februari 1987..

Jag vill dessutom lämna ett meddelande om två interpellationer som ställts fill statsrådet Bengt Lindqvist. Det gäller interpellafionerna 127 om föräldrautbildning och 128 om avgifter för handikapphjälpmedel av Margareta Persson, Jag vill meddela att Bengt Lindqvists avsikt var att besvara interpellationerna- tisdagen den 3 februari, men interpellanten hade infe möjlighet att närvara den dagen. Bengt Lindqvist har kommit överens med interpellanten att i stället besvara interpellationerna måndagen den 9 februari 1987.

8 8 Svar på fråga 1986/87:293 om ökad tillgång på vaccin mot Taiwan-influensan

114

AnL 22 Socialminister GERTRUD SIGURDSEN:

Herr talman! Anders Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag år beredd aff vidta i syfte att förbättra tillgången på vaccin, så aft de som önskar vaccinering också kan erhålla sådan.

Frågan är föranledd av att många har fått vänta på vaccinering mot den s, k, Taiwan-influensan, eftersom vaccinet tillfälligt, tagit slut hos statens bakteriologiska laboratorium (SBL).

Enligt socialstyrelsens rekommendation från år 1980 rekommenderas inte någon massvacciriation mot influensa. Något allmängiltigt råd lämnas inte om årlig vaccination av medicinska riskgrupper eller vårdpersonal. Sådana åtgärder bör enligt socialstyrelsen övervägas i de enskilda fallen av ansvarig läkare på basen av tillgänglig informafion om epidemiläge och vaccintillgång.

Influensavaccin tillverkas jnte längre vid SBL utan importeras för aff täcka landets behov, SBL håller emellertid sådant vaccin i lager. Eftersom någon garanti för aft lagret får avsättning inte finns, kan def infe hållas alltför stort, SBL meddelade berörda läkargrupper m, fl. i september 1986 aff eft vaccin mot en ny influensastam, A/Singapore/Taiwan, skulle kunna hållas tillgängligt i december.

En stor efterfrågan på detta vaccin uppkom i början av januari 1987 och då mycket snabbt. SBL;s lager av 50 000 doser vaccin såldes slut. Leverantörerna av vaccinet i Europa och USA har infe hunnit tillverka vaccinet i tillräcklig mängd för att kunna motsvara de stora behoven bl, a, i Europa, Trots detta har SBL lyckats säkra ytterligare import av vaccinet och därigenom kunnat hålla någorlunda jämna steg med efterfrågan. T, o, m, den 27 januari 1987

har SBL levererat ca 150 000 doser av influensavaccinet mot Taiwan-influensan och härutöver ca 150 000 doser av ett s. k. frivalent influensavaccin.

Hittills har endast lokala utbrott av Singapore/Taiwan-influensan uppträtt i Sverige.

Jag anser inte att någon särskild åtgärd är påkallad från min sida.

AnL 23 ANDERS ANDERSSON (m):

Herr talman! Jag tackar socialministern för svaret.

Jag år något förvånad över slutklämmen i svaret, där socialministern säger aft hon inte anser att någon särskild åtgärd är påkallad från hennes sida. Detta uttalande är förvånande, när hon tidigare i svaret förklarar situationen när det gäller detta vaccin. Bl. a. sägs att lagret inte kan hållas alltför stort. Det visade sig ändå att lagret mycket snabbt tog slut, och def kunde ha blivit mycket svårt att få fram nytt vaccin. Def kanske var något äv en sinkadus att SBL lyckades få fram ytterligare vaccindoser, men frågan är när de kommer. Socialministern säger att de levereras t. o. m. den 27 januari, men det är i så fall i senaste laget.

Vilka har då kommit i kläm? Ja, både bjärt- och lungsjuka med läkarremiss har varit tvungna att vänta på att få detta vaccin. Man borde tänka på pafienternas bästa i första hand, och det vore därför rimligt, med tanke på det sätt som vaccinet levereras på och vilka tillverkare som finns, aft man hade något större lager för aft klara en sådan här situation. Denna fråga bör alltså infe bedömas med utgångspunkt i epidemiläge och vaccinfillgång. Det absolut viktigaste är att så många som vill får vaccinera sig.

Jag vill bara tala om för socialministern aft läget i mift eget län i dag är det att försäkringskassan är fullständigt nerringd av människor som drabbats av en influensaepidemi. Jag skall emellerfid inte yttra mig om varifrån den epidemin härstammar.

AnL 24 Socialminister GERTRUD SIGURDSEN:

Herr talman! Manskall naturligtvis ha patienternas bästa för ögonen, men det är ganska orimligt att SBL och socialstyrelsen skall kunna förutsäga hur många doser som behöys och när en epidemi kommer aff inträffa. Ytterligare doser har mycket snabbt tagits fram. Jag har redovisat att SBL den 27 januari levererade 150 000 doser av det aktuella vaccinet och dessutom lika mycket av ett annat influensavaccin. Man har alltså föredömligt snabbt klarat av denna situation.

AnL 25 ANDERS ANDERSSON (m):

Herr talman! Jag tycker nog ändå att socialministern skulle överväga om mån inte borde öka på deri reserv söm man för närvarande säger sig hålla på statens bakteriologiska institution.

Man kan också göra den lilla reflexionen aff vädrets makter har varit gynnsamma mot patienterna. Om vi inte hade haft den extrema kylan, hade infektionen kanske spridit sig på eft explosionsartat sätt.

Prot. 1986/87:61 29 januari 1987

Om ökad tiUgångpå vaccin mot Taiwan-influensan

Överläggningen var härmed avslutad.

115

Prot. 1986/87:61 29 januari 1987

Om offenUiganställda läkares rätt att arbeta som fritidspraktiker

116

9 8 Svar på fråga 1986/87:301 om offentliganställda läkares ratt att arbeta som fritidspraktiker

AnL 26 Socialminister GERTRUD SIGURDSEN: Herr talman! Göte Jonsson har frågat mig om jag avser att medverka till ett förbud för offentliganställda läkare aft arbeta som frifidspraktiker, Svaref är nej,

AnL 27 GÖTE JONSSON (m):

Herr talman! För några dagar sedan redovisades innehållet i en rapport från en samrådsgrupp för sjukvården som arbetat inom det socialdemokratiska partiet, I det arbetet delfog statsrådet aktivt, jag tror som ordförande.

Av rapporten framgår mycket klart aft man anser aft frifidsprakfikverk-samhet egentligen skall stoppas. Massmedia och andra som tagit del av rapporten har uppfattat den på det sättet. När man läser rapporten framgår det också ganska klart aft def är detta som är meningen.

Passusen om frifidspraktiker föregås av en mening där def sägs, aff visst kan vi acceptera privatpraktiserande läkare, som kan gå in och kapa köer i en nödsituation.

Den här uppseendeväckande redovisningen kommer samtidigt som vi har en mycket ingående diskussion om hur vi skall komma till rätta med köerna i sjukvården. Vi säger i den diskussionen att vi måste ta till vara alla resurser. Och då kommer en rapport som säger att fritidsprakfikverksamheten skall förbjudas, eftersom den inte är bra.

Nu säger statsrådet att hon inte vill förbjuda fritidspraktikernas verksamhet, Mina frågor blir: Kommer statsrådet under innevarande mandatperiod att medverka fill att möjligheterna för fritidspraktik ytterligare begränsas? Möjligheterna är som bekant mycket små redan i dag. Kommer statsrådet aft medverka till aft mari via någon "slamkryparmefod" i Landstingsförbundet ytterligare begränsar möjligheterna för fritidsprakfikverksamhef i de skilda landsfingen? Det är också en möjlighet, eftersom Dagmarsystemet är så konstruerat. Jag vill också ställa frågan: Är statsrådet beredd att indirekt via kontakter med Landstingsförbundet bidra till en ytterligare begränsning av möjligheterna för offentliganställda läkare aff bedriva frifidsprakfik?

AnL 28 Socialminister GERTRUD SIGURDSEN;

Herr talman! Göte Jonsson har fått eft rakt svar på en rak fråga. Det Göte Jonsson hänvisar till är ett arbete som pågår inför vår partikongress, där det tagits fram ett material - en idéskiss - och där vi redovisar olika förslag som kommit från våra partimedlemmar. Materialet skall ytterligare diskuteras vid en ny remiss, Def material som vi får in kommer att ligga till grund för den bearbetning som vår partistyrelse skall göra inför partikongressen. Så arbetar man i en demokratisk folkrörelse, Göte Jonsson,

De begränsningar som finns när def gäller frifidspraktiker innebär att detta regleras mellan arbetsgivaren - landsfingen - och fritidspraktikerna, Def finns regler för det.

AnL 29 GÖTE JONSSON (m):

Herr talman! Jag vet mycket väl hur man arbetar i en demokratisk organisation. Def är också just med anledning härav som jag ställer min fråga.

Jag förutsätter att vad som står i rapporten har kommit till i laga demokrafisk ordning inom det socialdemokratiska partiet, I rapporten står def klart aft egentligen skall fritidspraktikverksamhet för offentliganställda läkare stoppas, förbjudas eller hindras på annat sätt. Statsrådet säger aff hon infe skall förbjuda det. Min fråga är: Skall def ytterligare inskränkas? Skall det ske direkt via beslut i riksdagen eller indirekt via kontakt med Landstingsförbundet, som har en socialdemokradsk ordförande?

Inom ramen för nu gällande ersättningssystem kan Landstingsförbundet i princip agera på ett sådant sätt att man förbjuder fritidspraktiserande verksamhet för offentliganställda läkare. Är detta syftet bakom skrivningen i rapporten?

Prot. 1986/87:61 29 januari 1987

Om offentliganställda läkares rätt att arbeta som fritidspraktiker

AnL 30 Socialminister GERTRUD SIGURDSEN:

Herr talman! I det material som Göte Jonsson hänvisar till står def infe att fritidspraktik skall vare sig förbjudas eller stoppas. I och med,att riksdagen antog Dagmarpropositionen i juni 1984 reglerades olika typer av verksamhet. Sedan har landstingen, Landstingsförbundet och Läkarförbundet slutit ett avtal om regleringen av fritidspraktikernas verksamhet,

AnL 31 GÖTE JONSSON (m):

Herr talman! Jag och Sveriges journalistkår har väl inte så svårt att fatta att vi infe kan läsa vad som är meningen bakom skrivningen i rapporten, nämligen aff man anser att def är fel aff offentliganställda läkare bedriver fritidspraktik. Det framgår klart av rapporten. Har detta framkommit i demokrafisk ordning inom def socialdemokratiska partiet, som nu har regeringsansvaret, så är det också ganska naturiigt aft jag ställer frågan om statsrådet tänker vidta åtgärder - direkt eller indirekt - som uppfyller skrivningen i rapporten.

AnL 32 Socialminister GERTRUD SIGURDSEN:

Herr talman! Def är så, Göte Jonsson - om jag fortfarande håller mig till den demokratiska folkrörelse som socialdemokratiska partiet är - att def är partistyrelsen och den högsta beslutande instansen, partikongressen, som beslutar vilken inriktning vår politik skall ha. Så kommer också att ske i detta fall.

AnL 33 GÖTE JONSSON (m):

Herr talman! Det är inte bara socialdemokratin som är den demokratiska rörelsen. Vi är väldigt många som ingår i demokratiska rörelser.

Jag är väl medveten om hur besluten fatfas inom socialdemokratin. Men nu har socialdemokraterna regeringsansvaret, och statsrådet Sigurdsen är ansvarig för sjukvården i landet i ett läge när svensk sjukvård befinner sig i kris. Då är det ganska intressant att få veta vad statsrådet har för avsikt när def gäller aft utnyttja skickliga läkarresurser på ett riktigt sätt.

117

Överläggningen var härmed avslutad, 9 Riksdagens protokoU 1986/87:57-61

Prot. 1986/87:61 29 januari 1987

Orn ingripanden enligt lagen om vård av unga (LVU)

10 8 Svar på fråga 1986/87:305 om ingripanden enligt lagen om vård av unga (LVU)

AnL 34 Socialminister GERTRUD SIGURDSEN:

Herr talman! Margareta Persson har frågat mig om jag vill medverka till att yrkesmässigt arbete inom pornografisk verksamhet jämsfälles med prostitution yid tillämpningen av LVU,

Syftet med lagen med särskilda bestämmelser om värd av unga (LVU) är aft till skydd för den unge kunna bereda honom eller henne,värd i vissa situationer då det inte går att få samtycke till vården. Samhällets åtgärder skall utgå från en bedömning av den unges hela situation. Möjligheterna att ingripa med tvångsmedel år begränsade, särskilt när det gäller myndiga personer, LVU avser i första hand den som är under 18 år. För åldersgruppen 18 till 20 år är en förutsättning för ingripandet att vård inom socialtjänsten är lämpligare än annan värd,

I förarbetena fill LVU nämns prostitution som exempel på beteenden som kan föranleda vård. Däremot nämns inte medverkan i pornografisk verksamhet, Def är dock angeläget att påpeka att det rör sig,om en exemplifiering och inte om en uttömmande uppräkning.

Om en ung människa uppträder i pornografisk'föreställning böi" detta enligt min mening vara anledning för socialnämnden att uppmärksamma personens levnadsförhållanden och att försöka få honom eller henne bort från denna miljö.

Jag vill också framhålla aft offentliga pornografiska föreställningar är förbjudna enligt allmänna ordningsstadgan. Innehavare av vissa klubbarhar också fällts till ansvar i domstol för sådan verksamhet. Jag anser det vara självklart att pornografisk verksamhet inte är en lämplig miljö för unga människor. Det bästa sättet att förhindra att unga människor medverkar i en sådan verksamhet är att se till att förbudet efterlevs.

118

AnL 35 MARGARETA PERSSON (s):

Herr talman! Jag ber att få tacka för def mycket positiva svaref.

Bakgrunden till min fråga är att det finns mycket avancerade sexklubbar

där flickor i åldern 18- 20 år arbetar, Def handlar infe bara om uppträdanden

i form av dans och strip tease - flickorna är nakna och här publikkontakf, dvs,

männen får på olika sätt mot betalning ta på dem, bada dem, färglägga dem

osv:       . -. ,        .  •      ,        ...

1 denna miljö grundläggs ofta missbruk och,där tas de första stegen fill direkt prostitution - def är uppenbart. Socialarbetare som arbetar med prostituerade kvinnor säger att den här miljön är nästan ännu mer förnedrande för flickorna än ren prostitution.

Jag är helt medveten om aft lagen om vård av unga endast i vissa fall får
tillgripas när de unga fyllt 18 år. Men lagen är ändå tillämplig om de ungas-
utveckling är utsatt för allvarlig fara. I lagens förarbeten nämns som exempel
att prostitution, kan vara en grund för omhändertagande.     .    .

I en mofion undertecknad av kvinnor från samtliga fem riksdagspartier har vi förutsatt aft LVU också är tillämplig om flickor dras in i en verksamhet som är uppenbart destruktiv för deras framtida liv - så som dessa sexklubbar i vissa fall kan vara.

Statsrådet påpekar nu glädjande nog att det bara är en exemplifiering när man nämner prostitution. Skillnaden mellan prostitution och denna form av pornografisk verksamhet är mycket liten. Kvinnoförnedringen är densamma, och flickornas framtida utveckling är i båda fallen i fara, vilket statsrådet också säger. Om jag då har tolkat statsrådet rätt har vi samma uppfattning i den här frågan.

Överläggningen var härmed avslutad.

Prot. 1986/87:61 29 januari 1987

Om ett nytt polishus i Malmö

11 8 Svar på fråga 1986/87:302 om ett nytt polishus i Malmö

AnL 36 Justitieminister STEN WICKBOM:

Herr talman! Sten Andersson i Malmö har frågatmig när det kan förväntas att ett nytt polishus kommer att byggas i Malmö.

Regeringen uppdrog den 17 december 1981 åt: byggnadsstyrelsen att projektera en nybyggnad av en förvaltningsbyggnad i Malmö med lokaler för polisen och allmänt häkte. I eft regeringsbeslut den 2 juni 1983 uppdrogs därefter åt byggnadsstyrelsen att i vissa avseenden komplettera projekteringen.

Byggnadsstyrelsen har i en skrivelse fill regeringen i oktober 1984 redovisat kostnaden för projektet och i samband därmed hemställt om bygguppdrag.

I december 1985 besvarade jag här i kammareri en fråga om nya lokaler för polisen i Malmö: Jag framhöll då att bygguppdrag skulle komma aft lämnas men att bl.a. sysselsättningsläget på byggarbetsmarknaden och def statsfinansiella läget måste beaktas. Situationen har i stort sett inte förändrats under det gångna året. Det är självklart aft regeringen fortlöpande håller sig underrättad om förutsättningarna för aft genomföra ett nytt polishusbygge i Malmö och att regeringen så fort dessa förutsättningar är uppfyllda fattar de nödvändiga besluten. Hänsyn måste dock även fas till andra angelägna byggnadsprojekt. Jag är infe nu beredd att svara på när bygguppdrag kan lämnas för en nybyggnad i Malmö.

AnL 37 STEN ANDERSSON i Malmö (m): ,   Herr talman! Jag tackar för svaret.

Jag är självfallet besviken - det polishus vi har i Malmö är byggt på 1930-talef, då vi hade en brottslighet som var betydligt lägre än i dag. Det är välkänt att polisens resurser är begränsade, I Malmö måste man sprida ut polisen på mängder av lokaler, och då blir dessa små resurser ännu sämre, I dag måste Malmöpolisen t, ex, förvara eller transportera häktade över i stort sett hela södra Sverige, Def kosfar en massa pengar, och def far lång tid för polisen.

Jag hade hoppats aft jag skulle få ett mer positivt besked hår i dag än def jag har fått. Vi kan inte hålla på så här-det är till men både för polisen och för de intagna. Jag är inte säker på att kraven i byggnadsstyrelsens normer och i arbetsmiljölagen uppfylls när det gäller polishuset i Malrnö i dag.

Herr falman! Det kan inte få vara så att man skall hänga upp byggandet av

119

Prot. 1986/87:61      ett polishus i Malmö på byggarbetssituationen. Det är i och för sig bra om
29 januari 1987      man kan hjälpa till i lägen där vi har ont om jobb. Jag vet att def är gott om

Om antalet polistjänst- byggnadsarbeten i Malmö i dag. Men vi måste någon gång börja tänka på erenlietbudeetförslae- P°''s"- ' ln inte ha kvar den mycket dåliga situation som vi har nu hur länge som helst.

et

Överläggningen var härmed avslutad.

120

12 8 Svar på fråga 1986/87:303 om antalet polistjänster enligt budgetförslaget

AnL 38 Justitieminister STEN WICKBOM;

Herr talman! Sten Andersson i Malmö har, med hänvisning fill regeringens budgetförslag för budgetåret 1987/88 om att inrätta 70 nya polistjänster, frågat mig om detta innebär att antalet poliser ökar med 70,

Svaret på Sten Anderssons fråga är att antalet poliser på sikt kommer att öka med 70. Aft ökningen inte uppkommer omedelbart beror på att en person måste ha genomgått en polisutbildning på två och ett halvt år innan han är behörig att söka en tjänst som polis och dessutom på att det i dag finns ett överskott av färdigutbildade poliser i förhållande till antalet polistjänster,

AnL 39 STEN ANDERSSON i Malmö (m):

Herr talman! Jag tackar för svaret.

När man läser denna "populärskrift" om regeringens budgetförslag får man den uppfattningen - jag, och säkert många andra, har fått det - att antalet poliser i Sverige skall öka under detta år med 70, Men, herr talman, det är icke fallet. Detta är en förfalskning.

Förslaget innebär att man tar poliser från annan verksamhet och låter dem söka dessa tjänster. Konsekvensen blir ytterst aff antalet poliser som i dag patrullerar på gatorna blir mindre, Aff gå ut och fala om för svenska folket aft vi genom aft öka antalet polistjänster får ett större antal poliser är att ligga ganska långt från sanningen.

Herr talman! I sista meningen i frågesvaret säger statsrådet en sak som inte är sann. Det finns i dag ett överskott av färdigutbildade poliser i förhållande till antalet polistjänster. Det finns flera poliser än tjänster. Men var och en av de poliserna fullgör i dag en polismans arbete. Eller kan statsrådet peka på någon av dessa poliser, vilka i dag infe har polistjänst, som utför något arbete som inte är polistjänstgöring?

AnL 40 Justifieminister STEN WICKBOM:

Herr talman! Naturligtvis gör de det. Men jag tycker att Sten Andersson i Malmö missar poängen i det som ändå är positivt, nämligen aft vi nu får ytterligare ett antal polismanstjänster. Det får en långsikfig effekt i form av resurstillskott till polisväsendet. Jag har förklarat varför def inte får någon kortsiktig effekt. Dessutom får det den positiva effekten att de polisdistrikt som tillförs dessa tjänster kan få en större fasthet i planeringen av sin verksamhet.

AnL 41 STEN ANDERSSON i Malmö (m):

Herr talman! Jag har talat med flera poliser om just def resonemang som jag misstänkte att statsrådet skulle föra. De sade att det bara finns ett sätt att öka antalet poliser, och det är att öka antalet polisaspiranter.

De personer som i dag inte har fasta tjänster utför dagligen mycket värdefullt polisarbete. Att ta personer från denna kategori och placera dem på dessa 70 nya polistjänster innebär i klartext att ingen framöver kommer att kunna göra det vikfiga jobb som dessa personer utför i dag.

AnL 42 Justitieminister STEN WICKBOM:

Herr talman! Naturligtvis är det genom att anta fler nya polisaspiranter som man ökar det totala antalet poliser. Regeringen planerar också att öka antagningen av polisaspiranter från i dag 150 till 450 om tre år.

Jag vet att moderaterna har ett något mer ambitiöst program, men om vi ser till det totala antalet poliser i Sverige finner vi att skillnaden mellan våra program är försumbar. Det rör sig om någon enstaka procent,

AnL 43 STEN ANDERSSON i Malmö (m);

Herr talman! Jag kan väl ändå få svar på den fråga jag ställde. Om en polisman, som i dag är kvarterspolis, söker en av de tjänster för bekämpning av narkotika- eller våldsbrotfslighet som nu skall sättas till, innebär det att han infe får någon ersättare. Blir inte då slutsumman att vi har lika många eller rättare sagt lika få poliser som vi hade när statsrådet skrev den här populärversionen av budgetförslaget?

Vi får inte fler poliser. Däremot riskerar vi att mycket viktig polisverksamhet - fotpatrullering - kommer att minska.

Prot. 1986/87:61 29 januari 1987

Om sysselsättningen vid Korsnäs-Marmaverken

Överläggningen var härmed avslutad.

13 8 Svar på fråga 1986/87:319 om sysselsättningen vid Korsnäs-Marmaverken

AnL 44 Arbetsmarknadsminister ANNA-GRETA LEUON:

Herr talman! Gunnel Jonäng har frågat industriministern om regeringen anser sig ha ansvar för sysselsättningen i eft län och på vilket sätt regeringen skall medverka till att förbättra sysselsättningen. Frågan har överlämnats till mig för besvarande.

Bakgrunden till frågan är en farhåga för att Korsnäs-Marma AB avser avveckla sitt sågverk i Marmaverken,

Korsnäs-Marma AB avvecklar under åren 1987-1989 verksamheten vid sulfatfabriken i Marmaverken, Totalt berörs 200 personer av nedläggningen, Företaget är berett att satsa 50 milj, kr, på andra arbetstillfällen i nya verksamheter. Detta arbete har hitfills resulterat i tryggad sysselsättning för 75 personer. Ytterligare arbetstillfällen kan förväntas genom att företaget nyligen har inköpt en industrifastighet på orten.

Vad gäller sågverksdelen i Marmaverken är detta ingen fullständigt utrustad såg. Under den senaste tioårsperioden har företaget investerat i

121

Prot. 1986/87:61        storleksordningen 10-15 milj, kr. Den senaste investeringen har gjorts i en
29januarf 198/        ramsåglinje för att få en rationellare produktion och höja produktiviteten.

Om svsselsättninsen        Investeringen medför aft personalstyrkan fill den 15 april 1987 reduceras från vid Korsnäs-Marma-      54 till 43 personer,

.                                 Företagets sågverksenheter såväl i Gävle som Marmaverken har för

närvarande svårigheter med lönsamheten. Ett översynsarbete har inletts men några resultat finns ännu inte,

Gävleborgs län ärett av de län som barett besvärligt arbetsmarknadsläge. Inte minst gäller det Söderhamnsområdet, Regeringen har i december uppvaktats av socialdemokratiska partidistriktet om detta. Länsstyrelsen har i dagarna sammanställt förslag till åtgärder av arbetsmarknadspolitisk betydelse för samtliga kommuner i länet. En uppvaktning hos regeringen förbereds. Regeringen kommer nogsamt att ta del av förslagen till insatser och vidta de åtgärder som bedöms befogade med hänsyn till utvecklingen,

AnL 45 GUNNEL JONÄNG (c):

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Min fråga var ställd till industriministern och formulerad utifrån de uttalanden han gjorde i Gävleborgs län nyligen. Som vanligt svarar infe industriministern; Det var samma sak i höstas när jag frågade,

Gävleborgs län ligger åter högst i landet när def gäller befolkningsminskning. Länet är det ena av två län som ligger över 4 % i arbetslöshet vid årsskiftet - det andra länet är Norrbotten, Riksgenomsnittet är 2.6 %, 20,7 % av ungdomarna i 18-19-årsåldern arbetar i ungdomslag. Riksgenomsnittet ligger på 9,9 %,

Många kommuner är hårt drabbade, Söderhamn har stora problem, Detär jämte Karlskrona den kommun som minskade mest i landet förra året,

I denna kommun är många varsel gjorda; det gäller ungefär 200 människor inom den närmaste fiden, Därfill kommer Korsnäs-Marmas nedläggning av massatillverkningen vid Marmaverken 1989, som berör ytterligare ca 200 personer,

I dagarna diskuteras en nedläggning av Korsnäs-Marmas sågverk i Marmaverken, Det skulle beröra drygt 50 anställda.

Naturligtvis är det nödvändigt med rationell produktion, men att flytta sågverksamheten från Marmaverken till Gävle tyder på att man känner bristande ansvar för arbetarna vid Marmaverken, De senaste årens investeringar har inneburit en satsning på Gävle, Def finns alla skäl att anta att sågverket vid Marmaverken försvinner, även om inga beslut har fattats än.

Från centerpartiet har vi för eft år sedan lagt fram förslag om ett X-paket fill länet. Den tanken har följts i kommunerna. Just i dagarna har länsstyrelsen lagt fram förslag fill eft Gävleborgspakef, utarbetat tillsammans med kommunerna.

Jag tycker att sista meningen i svaret är bra. Den är jag glad och tacksam över. Jag förväntar mig att regeringen vidtar de åtgärdersom behövs.

Överläggningen var härmed avslutad.

122

14 8 Svar på fråga 1986/87:307 om kommunernas inflytande vid utplaceringen av flyktingar

AnL 46 Statsrådet GEORG ANDERSSON:

Herr talman! Gullan Lindblad har frågat mig om jag är beredd verka för att kommunerna skall få möjlighet att själva bestämma vilken grupp flyktingar man vill ta emot.

Det system för flyktingmottagande i Sverige som fillämpas sedan den 1 januari 1985 bygger på samverkan mellan stat och kommun. Systemet innebär att statens invandrarverk träffar överenskommelser med kommuner om mottagande av flykfingar och asylsökande, I en sådan överenskommelse kan anges vilken eller vilka nationaliteter eller vilka språkgrupper av flykfingar som kommunen i första hand anser sig kunna ta emot.

Om det i ett avtal om flyktingmottagande anges att en kommun endast kan ta emot en viss flyktinggrupp placeras inte några andra flyktingar i kommunen såvida inte kommunen medger detta. Beträffande de av Gullan Lindblad åberopade förhållandena i Kils kommun har jag inhämtat att något avtal om flykfingmoftagandet ännu infe har tecknats.

Vid fördelning av flykfingar på kommunerna uppkommer ibland svårigheter att fördela de olika flyktinggrupperna med hänsyn tagen till kommunernas önskemål. Betydligt fler än hälften av de asylsökande och flyktingar som för närvarande vistas på föriäggningar är iranier. Behovet av kommunplafser för persiskfalande flyktingar är därför mycket stort, I detta läge har invandrarverket vid kontakter med nya kommuner om flyktingmottagning under år 1987, enligt vad jag har inhämtat, i allmänhet begärt att dessa kommuner i första hand skall ta emot iranier. Jag anser detta vara rimligt.

Sammanfattningsvis anser jag aft nuvarande ordning - med hänsyn fill aft flyktinginvandringens sammansättning varierar - ger kommunerna rimliga möjligheter att påverka vilken grupp flykfingar man skall ta emot,

AnL 47 GULLAN LINDBLAD (m):

Herr talman! Jag ber aft få tacka invandrarministern för svaret, som jag tyvärr inte är nöjd med. Det visar en alltför passiv attityd i den här frågan.

Jag håller inte med om slutsatsen att kommunerna i dag ges möjlighet att påverka vilken grupp flyktingar man vill fa emot. Detta visas av det som hänt i Kil, Här gäller def en kommun som verkligen bemödat sig om att förbereda flykfingmoftagandet ordentligt. Man har ställt folkresurser till förfogande. Man har sett till aft ha spanskfalande som kan sköta svenskundervisningen, och man har t, o, m', tänkt så långt att man skall ge dessa människor arbete så småningoni. Då tycker jag det är synd att det har uppstått en sådan här situation.

Det finns i dag mellan 5 000 och 6 000 människor i våra flyktingförläggningar, om jag inte är felunderrättad. Både invandrarministern och jag har en önskan att de snarast skall få komma ut till kommunerna.

Det har tyvärr gått ganska trögt hittills, inte minst i mitt eget län. Därför tycker jag att både riksdagen, regeringen och invandrarverket bör göra vad man kan för att få fill stånd ett gott samarbete. När man läser eft visst uttalande av en tjänsteman vid invandrarverket blir man rätt förskräckt.

Prot. 1986/87:61 29 januari 1987

Om kommunernas inflytande vid utplaceringen av flyktingar

123

Prot. 1986/87:61 29 januari 1987

Om kommunernas inflytande vid utplaceringen av flyktingar

Vederbörande har nämligen sagt följande: "Det spelar ingen roll om kommunen skräddarsyr flykfingmoftagandet, och det kvittar vilka resurser kommunen har-vilka flyktingkategorier kommunerna skall få ta emot måste invandrarverket få bestämma,"

I detta fall blir resultatet att Kil helt enkelt infe far emot några nya flykfingar i år, eftersom man infe anser sig ha någon beredskap för detta. Jag vill fråga invandrarministern om det inte finns någon möjlighet att gå in och på något sätt medla? Kan man åtminstone inte försöka åstadkomma en samförsfåndslösning mellan invandrarverket och kommunerna?

AnL 48 Statsrådet GEORG ANDERSSON:

Herr talman! Jag är övertygad om att invandrarverket eftersträvar goda kontakter med kommunerna, men som jag försökte belysa i mitt svar är det ofta svårt att anpassa kommunernas önskemål och flyktinginvandringens struktur till varandra. Som jag nämnde är det alltså svårt att åstadkomma en anpassning i alla aktuella fall. Kommunernas mottagningsresurser måste kunna anpassas med hänsyn till vilka flyktingar som kommer till Sverige,

Vid behov måste kommunerna vara beredda aft ändra sin planering. För att underiätta sådana förändringar i kommunernas flyktingmottagande kan invandrarverket bevilja särskilda bidrag, utöver gängse statsbidrag, fill den kommun som tar emot flyktingar, I år uppgår def statliga stödet för den formen av verksamhet till 8 milj, kr,

AnL 49 GULLAN LINDBLAD (m):

Herr talman! Jag blir inte mycket klokare av vad som riu har sagts. Det sfär i svaret att det ännu inte har tecknats något avtal, Def är sant, och nu lär det inte heller komma aft tecknas något!

Def har förekommit en rad informella samråd med invandrarverket, vid vilka representanterna för Kils kommun har fått uppfattningen att Kil skulle få ta emot chilenare. Så blir alltså inte fallet. Nu står man således infe inför diskussion och samråd utan inför diktat! Visst kan jag förstå att det nu närmast är iranierna som behöver placeras. Men nog är def bättre att vi får placera 25 chilenare, så att platserna för dessa på våra flyktingförläggningar blir så att säga fria, än att det inte blir något mottagande alls? Jag ber än en gäng invandrarministern att verkligen försöka medla i den här trista situationen. Det gäller ju de här människornas bästa.

124

AnL 50 Statsrådet GEORG ANDERSSON:

Herr falman! Jag tror inte att någon medling är erforderlig. Min erfarenhet år den att invandrarverkets kontakter med kommunerna i allmänhet är mycket goda. Jag är mycket angelägen om aft betona vikten av att kommunerna nu solidariskt ställer upp och bereder plats för flyktingar och asylsökande. Vi är i trängande behov av flera platser. Det är synnerligen angeläget att alla kommuner som har rimliga förutsättningar deltar i detta flyktingmottagande. Jag utgår ifrån aff invandrarverket så långt som möjligt försöker anpassa gruppen flyktingar fill den berörda kommunens förutsättningar.

AnL 51 GULLAN LINDBLAD (m);

Herr talman! Jag håller med om att det är viktigt aft kommunerna ställer upp, och därför är jag glad över att Kils kommun har gjort det. Men nu sätts det ju käppar i hjulet. Det hemska är att det, såvitt jag förstår, har gått prestige i frågan. Här har det tagits informella kontakter med flyktingförläggningen i Säffle, Man har också haft direkta kontakter med chilenarna, och dessa har själva uttryckt önskemål om aff få komma fill Kil,

Det kan väl inte vara så, herr talman, att det förhållandet att def tagits enskilda kontakter i ärendet förorsakat prestigetänkande inom en myndighet? Så får det inte vara! Har de här chilenarna och Kils kommun funnit varandra, tycker jag att allting talar för att chilenarna skall få komma till Kil, Det är inte bara kommunerna som skall ställa upp. Hår måste också vi ställa upp. Infe minst viktigt är aft invandrarverket har en förhandlingsvänlig inställning, om vi skall kunna få ut flyktingarna fill våra kommuner.

Överläggningen var härmed avslutad.

Prot. 1986/87:61 29 januari 1987

Om åtgärder med anledning av aU sovjetiska judar nekats inresa till Sverige

15 8 Svar på frågorna 1986/87:310, 311 och 312 om åtgärder med anledning av att sovjetiska judar nekats inresa till Sverige

AnL 52 TREDJE VICE TALMANNEN:

I Britta Hammarbackens frånvaro får Gunnel Jonäng i hennes ställe motta svaret.

AnL 53 Statsrådet GEORG ANDERSSON:

Herr talman! Margareta Fogelberg, Elisabeth Fleetwood och Britta Hammarbacken har mot bakgrund av uppgifter i massmedia som gör gällande att ett antal sovjetiska judar har vägrats tillstånd att komma till Sverige trots att de har fått utresetillstånd ur Sovjet frågat mig om jag på grund därav avser att vidta några åtgärder.

Jag kommer aft besvara frågorna i ett sammanhang.

De aktuella frågorna gäller ansökningar om uppehållstillstånd på grund av anknytning till en i Sverige bosatt person. En sådan ansökan avgörs enligt utlänningslagens bestämmelser av statens invandrarverk. Ansökningarna avgörs efter en prövning av samtliga omständigheter i def enskilda fallet. Även de allmänna förhållandena i den sökandes hemland kan givetvis vägas in i bedömningen.

Av konstitutionella skäl är jag förhindrad att påverka hur invandrarverket skall besluta i ett enskilt ärende. Rent principiellt vill jag emellertid göra följande bedömning mot bakgrund av de frågor som ställts fill mig.

Det är väl känt att många sovjetiska judar lever under pressande villkor. Detta gäller inte minst dem som har ansökt om att få utvandra. Mot den bakgrunden är det enligt min mening angeläget att särskild uppmärksamhet riktas mot den sökandes förhållande till hemlandets myndigheter, även om vad som från rent formell utgångspunkt skall prövas är en anknytning till en i Sverige bosatt person.

Det måste vidare givetvis förutsättas att alla föreliggande omständigheter i

125

10 Riksdagens proiokoU 1986/87:57-61

Prot. 1986/87:61 29 januari 1987

Om åtgärdermed anledning av att sovjetiska judar nekats inresa till Sverige

126

det enskilda ärendet redovisas för den beslutande myndigheten.

Invandrarverkets beslut i ett uppehållstillståndsärende kan inte överklagas. Däremot kan invandrarverket ompröva ett negativt beslut. En anledning till omprövning kan vara att beslutet är oriktigt på grund av aft nya omständigheter fillkommit,

AnL 54 MARGARETA FOGELBERG (fp):

Herr talman! Jag tackar invandrarministern för svaret.

Jag blev upprörd när statsrådet i Sveriges Radio sade att varken invandrarverket eller judiska församlingen kände till aft några judar skulle ha nekats inresa fill Sverige, Jag hävdar bestämt att det finns eft antal sådana fall.

Regeringen och oppositionen har sagt att judar som vill lämna Sovjet skall få göra det, och Sverige skall hjälpa fill. Invandrarverkets beslut är eft sabotage mot alla dem som arbetar för denna sak.

Hur kunde statsrådet säga att regeringen inte kan överpröva invandrarverkets beslut? I svaref jag får nu säger statsrådet att man förutsätter aff alla föreliggande omständigheter i det enskilda ärendet redovisas för den beslutande myndigheten. Men de sökandes utgångspunkter kan ju vara sådana aff invandrarverket självt måste göra kompletteringar för att få en riktig bild av läget.

Jag skulle vilja rekommendera invandrarministern att resa fill Sovjet - infe som statsråd, med alla tillrättalägganden och fördelar det för med sig, utan som vanlig turist.

Man kan infe klandra dem som försöker belysa myndigheters handlande. Om makthavare försöker dölja något är det svårt att få reda på exakta detaljer och proportioner. Men detta går att korrigera. Vad som sker bakom stängda dörrar kan vi inte göra något åt.

De verkliga syndarna är emellertjd de som aldrig bryr sig. Likgiltigheten är vår tids värsta ondska. Det börjar med judarna, men def slutar aldrig med judarna.

Sä här sade Martin Niemöller, en kristen motståndsmän i Nazityskland:

"Först förde de bort judarna, men det gjorde infe mig något, eftersom jag inte är jude. Sedan fängslade de kommunisterna. Det brydde jag mig inte heller om, eftersom jag inte är kommunist. När de tog socialdemokraterna sade jag ingenting, eftersom jag inte är socialdemokrat. När de tog fackföreningsledarnahöll jag också tyst. Jag var inte fackföreningsledare. Nu är de ute efter mig, men def finns ingen kvar som kan föra min talan,"

Herr talman! Lät oss hoppas att de som handlägger dessa ärenden nu har fått upp ögonen för att def finns eft problem. Jag vädjar till statsrådet att hjälpa till. Men om ingenfing händer tänker jag återkomma här i kammaren,

AnL 55 ELISABETH FLEETWOOD (m):

Herr talman! Jag ber att få tacka invandrarministern för svaret. Vad invandrarministern här säger är klart bättre än vad han har sagt under den gångna veckan,

I många länder verkar parlamentariker för judarnas rätt aft utvandra från Sovjet, Infe minst i Sveriges riksdag har engagemanget varit stort, öch

judarnas utsatta ställning i Sovjet har tagits upp till behandling många gånger. Även i år har vi i den parlamentariska gruppen för Sovjets judar väckt en motion, där vi begär aft vår regering på lämpligt sätt för Sovjets statsledning understryker nödvändigheten av respekt för mänskliga rättigheter och erkännande av människors rätt att utvandra om de så önskar,

I den debatt som förts sedan det i programmet Godmorgon, världen! i söndags uppgavs att L5-20 sovjetiska medborgare, många av judiskt ursprung, skulle ha erhållit utresetillstånd från Sovjet men inte fått inresetillstånd i Sverige, finns många oklara punkter.

Vid en journalisfträff i måndags hävdade invandrarministern att påståendet var felaktigt. Invandrarverket känner infe fill detta, säger Georg Andersson, Är det verkligen möjligt? I Sovjetmedborgarens pass måste enligt bestämmelserna anges om man är jude. Ambassad eller konsulat måste omedelbart kunna konstatera detta när passet visas upp för ansökan Om inresetillstånd. Här fattas något i handläggningen. Tillgängliga uppgifter har tydligen infe nått ända fram. Jag tar för givet att invandrarverket ser över sina rutiner.

Det måste också vara fel, Georg Andersson, att säga att det inte inågot fall uppgivits att det rör sig om judar. Varje ärende prövas för sig. Judendomen kan vara eft argument men ingenting avgörande, säger Georg Andersson vidare. Låt mig hänvisa till den beskrivning av judarnas exempellösa situation som Ivar Mijller. ordförande i judiska församlingens fullmäkfige. har givit i Svenska Dagbladet i dag. En jude som "bekännersin judiska tillhörighet kan bl, a, förlora sitt arbete, stämplas som samhällsparasif och ådömas strängt fängelsestraff eller deportation fill arbetsläger".

Nej, Georg Andersson, vi kan infe förneka verkligheten. Medverka till att förbättra rutinerna - för jag vägrar att tro att inte den goda viljan att hjälpa det genom historien så grymt drabbade judiska folket finns i hela def svenska samhället.

Prot, 1986/87:61 29 januari 1987

Omåtgärder med anledning av att sovjetiska judar nekats inresa till Sverige

AnL 56 GUNNEL JONÄNG (c):

Herr falman! Jag ber att fä tacka för svaret på Britta Hammarbäckens fråga. Hela frågan har blivit olustig genom att man från olika håll beskyller varandra för att tala osanning. Det är uppenbart att allt som sagts inte stämmer med verkligheten, Def är alltför många motsägelsefulla uppgifter,

Invandrarministern missar i sitt svar det som är det viktiga, själva principen, i denna fråga. Som jag ser det handlar denna frågaom tvä ting: för det första om ett antal sovjetiska judars möjlighet till ett liv i frihet utan förtryck och för def andra om Sveriges trovärdighet.

Vi är i vårt land överens om en politik som bärs upp av solidaritet och humanitet. Vi försöker på olika sätt fa vårt ansvar för människor som lever i förtryck och ofrihet.

Både regering och riksdag har uttalat sitt stöd för de sovjetiska judarna, I samband med Helsingforsdokumentets tioårsjubileum tog regeringen upp frågan om dessa judars utresemöjligheter. Det är hyckleri om vi i olika Sammanhang säger aft judarna måste få tillstånd att lämna Sovjetunionen och sedan, när de får utresetillstånd, såga: Till Sverige får de inte komma. Detta är helt klart orimligt.

127

Prot. 1986/87:61 29 januari 1987

Om åtgärder med anledning av att sovjetiskajudar nekats inresa till Sverige

128

Vår invandringspolitik får icke isoleras från de värderingar vi lagt fast i vär internationella solidaritetspolitik. Vi måste stå fast vid våra värderingar, som också måste genomsyra all politik.

Om nu invandrarverket inte anser sig ha tillräckliga föreskrifter för aff ta emot sovjetiska judar i Sverige generöst, måste regeringen ge invandrarverket sådana möjligheter. Detta är alltså själva nyckelfrågan. Är invandrarministern beredd att ge de klartecken som behövs?

AnL 57 Statsrådet GEORG ANDERSSON:

Herr talman! Låt mig först säga att jag har svårt aft förstå det irriterade tonläget hos debattörerna. Jag har svårt aft förstå denna irritation över vad jag fidigare har sagt. Jag har betonat att ärenden av denna karaktär bör prövas med stor generositet. Men en förutsättning för att invandrarverket skall kunna ta hänsyn till att en sökande är jude är att det på något sätt kommer fram i utredningen.

Låt mig lämna en kort redovisning av statistik. Sedan år 1982 har 379 sovjetiska medborgare fått uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till en i Sverige bosatt person. Under samma period har 133 sovjetiska medborgare fått stanna av flyktingskäl. Under det senaste året har 88 Sovjetmedborgare erhållit uppehållstillstånd på grund av anknytning och 38 av flyktingskäl. Detta var det högsta antalet ett enskilt år under de senaste fem åren.

Under 1986 avslogs mellan 30 och 40 ansökningar som lämnats in på svenska utlandsmyndigheter i Sovjetunionen, På invandrarverket håller man nu på att gå igenom dessa ärenden för aft ytterligare granska de omständigheter som förelegat. Jag förutsätter att utredningsrutinerna kommer aff förbättras om det visar sig erforderligt. Men som jag sade inledningsvis: för att invandrarverket skall kunna ta hänsyn till en viss omständighet är det faktiskt nödvändigt aff den redovisas i utredningen, och def är i första hand den sökande som skall se till att sådana omständigheter redovisas,

AnL 58 ELISABETH FLEETWOOD (m):

Herr talman! Invandrarministern säger att vi har eft irriterat tonläge. Det kanske kan uppfattas som irriterat, men det är framför allt upprört. Vi har blivit förtvivlade över att sådant här kan ske i Sverige, dvs, över att dessa människor inte fick sina inresetillstånd.

Jag hoppas aft def är rikfigt att invandrarministern, som han här säger, förutsätter att rutinerna skall förbättras. Men vad som saknats som underlag var tydligen fortfarande att deras judiska tillhörighet inte hade redovisats. Som jag framhöll i mitt första inlägg finns detta dock angivet i inrikespasset, och såvitt jag förstår måste man visa upp def när man ansöker om inresetillstånd. Jag kan därför inte förstå varför den uppgiften inte skulle ha följt med ansökningarna om tillstånd till inresa fill Sverige,

Det har också på något håll sagts att det skulle innebära ett merarbete att finna de judar som förvägrats inresetillstånd. Det är mycket möjligt och t, o, m, troligt, men def merarbefet fär man naturligtvis i så fall ta på sig. Något annat skulle vara i högsta grad uppseendeväckande.

AnL 59 MARGARETA FOGELBERG (fp):

Herr talman! Statistik är fullständigt ointressant i sammanhanget, eftersom varje enskilt fall där en jude som har begärt utresetillstånd vägrats detta är en tragedi. Det vittnar om stor okunnighet om sovjetiska förhållanden. Jag upprepar än en gäng att inte alla upplysningar kan lämnas. Förhållandena kan vara sådana att vissa upplysningar kan vara till större skada än nytta. Därför måste invandrarverket anstränga sig litet mer. Av de uppgifter som har kommit fram, både vid intervjueri radio och i tidningarna, kan utläsas att man från invandrarverket inte har gjort allt vad man hade kunnat göra,

AnL 60 GUNNEL JONÄNG (c):

Herr talman! Invandrarministern missar fortfarande poängen, Def är inte fråga om invandrarverkets rutiner, utan om ett klartecken från regeringen att sovjetiska judar skall behandlas generöst när de ansöker om tillstånd till inresa i Sverige, Vi kan inte välja någon annan väg. Teoretiskt finns det ett annat val, nämligen aft vi ändrar vår internationella solidaritetspolitik. Men det kommer vi här i Sveriges riksdag aldrig aft tillåta; därom är jag helt övertygad. Jag tror faktiskt inte heller att det är vad Georg Andersson själv skulle önska.

AnL 61 Statsrådet GEORG ANDERSSON:

Herr talman! Men, Gunnel Jonäng, när jag första gången uttalade migom detta betonade jag just generositeten. Def har jag gjort också i dag här i kammaren.

Den svenska regeringens inställning till de sovjetiska judarnas situation är välkänd. Jag tror inte att jag i den här debatten behöver redovisa den på nytt. Vår uppfattning har framförts vid upprepade tillfällen såväl i Europarådet som direkt till den sovjetiska regeringen.

Elisabeth Fleetwood fortsätter aft diskutera som om uppgifterna i pressen vore fill alla delar sanna. Vi har ännu inte kunnat få bekräftelse på att så är fallet. Det är inte så enkelt, Elisabeth Fleetwood, att man i passet alltid finner svar på frågan om vederbörande är jude. Det är betydligt mer komplicerat än så. Vi hinner inte klara ut detta i denna debatt.

Margareta Fogelberg tycker att stafistik är ointressant. Jag tycker inte att det är ointressant att vi i denna debatt kan konstatera att 88 sovjetiska medborgare har fåft uppehållstillstånd på grund av anknytning till en i Sverige bosatt person.

Det påstås här aft invandrarverket måste anstränga sig ytterligare. Jag vill säga att jag har fullt förtroende för invandrarverkets arbete. Men invandrarverket kan infe besluta utifrån uppgifter som infe har lämnats.

Prot. 1986/87:61 29 januari 1987

Om åtgärder med anledning av att sovjetiska judar nekats inresa tiU Sverige

AnL 62 GUNNEL JONÄNG (c):

Herr talman! Jag tycker att detta är en fråga som gäller Sveriges trovärdighet. Jag kan inte se annat än att agerandet är hyckleri. Vi kan infe först gä ut och säga i olika sammanhang aff judarna måste få tillstånd att resa ut från Sovjet för aft sedan, när några människor får tillstånd att göra det, säga: Bara ni inte kommer hit till Sverige! Jag tycker det är ett orimligt agerande. Skall vi stå fast vid vår internationella solidaritefspolitik, har vi

129

Prot. 1986/87:61 29 jariuari 1987

Orn åtgärder med anledning av att so vjetis -ka judar nekats inresa Ull Sverige

bara ett val. Def valet innebär att regeringen måste fa ställning till frågan. Regeringen måste uttala fill invandrarverket aft här skall ske en generös behandling.

AnL 63 ELISABETH FLEETWOOD (m):

Herr talman! Jag vidhåller, Georg Andersson, att mina uppgifter är riktiga. Jag har noggrant följt debatten i tidningarna och har framför allt läst den redovisning i dagens nummer av Svenska Dagbladet som gjorts av Ivar Miiller, ordförande i Judiska församlingens fullmäkfige. Det är svårt att förstå varför vi skulle behöva tvivla på riktigheten av dessa uppgifter, som är så trovärdiga.

Jag är glad över aff Georg Andersson har förändrat sitt sätt aft uttrycka sig. I måndags morse var hans uttryckssätt inte så som vi hade önskat.

AnL 64 MARGARETA FOGELBERG (fp):

Herr talman! Jag sade inte att stafistik är ointressant. Det jag sade var att den statistik som lämnades var ointressant för den enskilde jude som inte får resa in.

Jag instämmer i Gunnel Jonängs vädjan att invandrarverket måtte fä nya instruktioner. Det är endast regeringen som kan ge invandrarverket sådana.

AnL 65 Statsrådet GEORG ANDERSSON:

Herr talman! I måndags morse hade jag infe gjort något uttalande, Elisabeth Fleetwood. Det gjorde jag först på måndag eftermiddag. Vi var nämligen noga med att ordentligt gå igenom vad som kunde inhämtas med anledning av de påståenden som förekommit i pressen. Där påstods aft 15-20 sovjetiska judar hade vägrats inresetillstånd trots att de fått tillstånd att lämna Sovjet.

Om det av ansökan inte framgår att det är fråga om en jude är det inte möjligt för invandrarverket att beakta detta förhållande. Till dess att annat har framkommit gäller naturligtvis de beslut som fattats, men, som jag anfört, besluten kan omprövas om ärendet ånyo redovisas i sin helhet.

AnL 66 ELISABETH FLEETWOOD (m):

Herr talman! Jag är ledsen om jag tog miste beträffande i måndags morse och i måndags eftermiddag. Men faktum kvarstår. Invandrarministern hävdade vid en journalistträff i måndags eftermiddag aff påståendet var felaktigt. Vi vet nu att så icke var fallet och att det som sagts var riktigt. Däremot kan def hända att uppgiften om antalet personer inte stämde.

I vad som gäller underlaget kvarstår min fråga om angivandet av judefillhörighet i inrikespassen inte borde ha varit till fyllest för att förse invandrarverket med denna, som vi alla är eniga om, viktiga information inför beslutsfattandet.

130

AnL 67 GUNNEL JONÄNG (c):

Herr falman! Jag sitter med i invandrarverkefs styrelse, och jag är medveten om att vi där har att följa de bestämmelser som finns i utlänningslagen. Jag är övertygad om att invandrarverket också har följt de

Om miljöförbättringar på Hisingen i Göteborg

bestämmelserna. Men jag menar alltså aft detta icke handlar om rutiner och     Prot. 1986/87:61 bestämmelser utari att det som behövs här är ett klartecken från regeringen,     29 januari 1987 att regeringen generellt säger att sovjetiska judar som vill komma till Sverige skall få komma.

AnL 68 Statsrådet GEORG ANDERSSON:

Herr talman! Jag vill än en gång betona att uppgiften i pressen om aff det var 15-20 judar med anknytning fill Sverige som sökt inresetillstånd till Sverige och som tidigare hade utresetillstånd från Sovjet inte har kunnat bekräftas. Det är olyckligt aft debattörer fortsätter att slå fast en sådan uppgift. Vi fortsätter att undersöka förhållandena, och vi har haft överiäggningar med invandrarverket om att se över rutinerna. Finns det behov att förbättra rutinerna för att få fram alla uppgifter på ett tidigt stadium så är det naturligtvis angeläget att de kan genomföras.

AnL 69 ELISABETH FLEETWOOD (m);

Herr talman! Naturligtvis söker vi inte strid i det här ärendet - tvärtom. Jag sade också i min förra replik att antalet 15-20 tydligen inte var riktigt utan att antalet var färre. Därför beklagar jag aft Georg Andersson i sin senaste replik höll fast vid att jag sade 15-20. Jag minskade antalet till en siffra som jag inte känner till och som kanske infe någon av oss känner till. Men likafullt behöver man se vad man skall göra om sådant här upprepas.

AnL 70 GUNNEL JONÄNG (c):

Herr talman! Jag har infe gått in i krifik av det här fallet som sådant, utan def jag har försökt slå fast är att vi måste ha en ordning för framfiden. Det är hur vi skall förfara framöver som är det viktiga, och då är def fortfarande inte rutinerna hos invandrarverket som det handlar om utan def handlar om eft klart ställningstagande från regeringen i denna fråga.

Överläggningen var härmed avslutad.

16 8 Svar på fråga 1986/87:294 om miljöförbättringar på Hisingen i Göteborg

AnL 71 Miljö- och energiminister BIRGITTA DAHL: Herr talman! Viola Claesson har frågat mig vilka in.satser regeringen ämnar vidta, mot bakgrund av förhållandena på Hisingen i Göteborg, för att tvinga företag till miljöförbättringar.

Vilka åtgärder som skall vidtas för att minska störningarna fill omgivningen från en miljöfarlig verksamhet bestäms av koncessionsnämnden för miljöskydd eller en länsstyrelse vid prövning enligt miljöskyddslagen. I takt med utvecklingen av ny och förbättrad miljöskyddsteknik sker en successiv skärpning av kraven på dem som bedriver miljöfarlig verksamhet. För regeringen blir def aktuellt att ta ställning till tillkomsten av eller villkoren för def här slaget av verksamheter när ett beslut enligt miljöskyddslagen överklagas och i samband med prövning enligt 136a § byggnadslagen.

131

Prot. 1986/87:61        Riksdagen och regeringen kan påverka utvecklingen mot en bättre miljö

29 januari 1987      genom bl. a. lagstiftning. 1 fråga om åtgärder som regeringen vidtagit för aff

Om miljöförbättringar   "PP" " '''"'' "''j" '" J '' -  P '''" " lagstiftningen om

' u- ■          z-. u        kemikaliekontroll, vilken har till ändamål att förhindra att farliga ämnen

pa Hisingen i Goteborg                                                                                "

kommer ut i miljön samt lagsfiftningen om avgasrening för bilar. Jag vill också peka på de beslutade åtgärderna mot försurning och på de nyligen fattade besluten angående miljöfarliga batterier. Regeringens aktionsgrupp mot havsföroreningar kommer också att presentera eft program för att minska föroreningen i Östersjön och Västerhavet. De exempel på åtgärder jag nu har nämnt har lett eller kommer att leda till att hårdare krav ställs på industrier och kommuner i fråga om miljöskyddsåtgärder. Detta får betydelse för miljön även på Hisingen, När det gäller luftföroreningarna på Hisingen vill jag nämna att jag fortlöpande för diskussioner med bl, a, Volvo angående dess föroreningsutsläpp, och jag har därvid inskärpt betydelsen av aft bolaget snarast vidtar åtgärder för att minska utsläppen. Jag vill också i sammanhanget påpeka aft det inte enbart är industrierna som bär skuld fill dessa utan även vägtrafiken, Def är min uppfattning att det är nödvändigt att minska de miljöproblem som orsakas av biltrafiken i storstäderna och på vägarna,

AnL 72 VIOLA CLAESSON (vpk):

Herr talman! Jag ber att få tacka statsrådet för svaret. Det var som vanligt pedagogiskt upplagt och innehållsrikt,

Aff jag ställt den här frågan beror på att en undersökning där Stefan Nordström och Berfil Forsberg har påbörjat en granskning på Hisingen om sambandet mellan människors halsa och olika föroreningar redan har uppvisat ganska alarmerande resultat. Tidigare har vi kunnat ta del av sådana undersökningar från Landskrona och Rönnskär, De handlar om vilka företag eller verksamheter som ligger i närheten av bostadsområden och skolor osv. Mest handlar de dock om vilka mängder av föroreningar verksamheterna släpper ut - eller rättare sagt, Birgitta Dahl. får släppa ut.

Hänvisningen till alla de nya lagarna på detta område är ju intressant, Birgitta Dahl pekar nämligen på en lagstiftning som redan borde ha tratt i kraft. Jag vill därför ställa ytterligare frågor.

Vid kontakterna och diskussionerna med Volvo har Birgitta Dahl alltså inskärpt betydelsen av aft bolaget snabbt vidtar åtgärder för att minska utsläppen, Volvo har i ett sammanhang självt efterlyst ett förbud mot den typ av karossmåleri som leder till kolväteutsläpp, något som hör till de farligare inslagen i gifterna. Men om denna inskärpning infe räcker utan Volvo fortsätter att släppa ut kolväten trots att det finns reningsteknik, varför tar inte regeringen detta steg? Det är ju def som erfordras.

Till sist, herr talman, vill jag apropå bilismen och vägtrafiken - som det är bra att Birgitta Dahl tar upp - gärna höra på vilket sätt regeringen med Birgitta Dahl i spetsen ämnar minska de miljöproblem som orsakas av biltrafiken och som också ställt fill väldiga problem på Hisingen i Göteborg,

AnL 73 Miljö- och energiminister BIRGITTA DAHL:
Herr falman! Först vill jag säga att när man talar om verkligt drabbade
132                         områden i Sverige finns det all anledning att ta upp Hisingen,

Jag har infe bara fört samtal med Volvo, utan jag kommer att på måndag, enligt en sedan länge uppgjord överenskommelse, besöka Volvo på Hisingen, Företaget har vid en rad överläggningar som vi haft med anledning av situationen på Hisingen, men också när det gäller biltillverkningen i Uddevalla och Umeå, fått i läxa av mig att redovisa hur man pä eft konkret och rejält sätt kan förbättra verksamheten vid dessa tre anläggningar. Företaget har fåft def uttryckliga beskedet aft det långsiktigt inte kan vänta sig något annat än att strängare regler kommer aft fastställas. Man har fått en chans att visa aft man kan klara den uppgiften. Jag ser med stor spänning fram mot vad Volvo kan ha att meddela på måndag. De beslut som vi så småningom måste ta beror i hög grad på resultatet av den mycket noggranna granskning som skall genomföras.

När det gäller bilismen pågår nu ett mycket konkret samarbete mellan miljö- och energidepartementet och kommunikationsdepartementet inför nästa års stora trafikpolitiska proposition. Då, kan jag försäkra, kommer miljöfrågorna att sättas i centrum.

Redan i vår kan man emellertid vänta sig aff så snart naturvårdsverket lämnat in sin redovisning över vad som kan göras för att skärpa avgaskraven för tung trafik och dieseltrafik, kommer vi att omsätta detta i handling. I dag har regeringen fastställt skärpta regler, de s. k. A 20-kraven, för existerande bilpark.

Prot. 1986/87:61 29januaril987

Om miljöförbättringar på Hisingen i Göteborg

AnL 74 VIOLA CLAESSON (vpk):

Herr talman! Ja, Birgitta Dahl, det är bra att de här åtgärderna vidtas. Men redan när vi diskuterade de nya avgasreningskraven apropå bilismen var vi ju väldigt mänga som påstod aft det som gjorts var alldeles otillräckligt. Man måste också börja diskutera hur långt utvecklingen får gå då def gäller bilismens utbredning i Sverige. Vi visste nämligen att de prognoser som avgasreningskraven byggde på redan var överspelade när vi hår i riksdagen tog beslutet. Den trafikökning fram till år 1995 som man hade räknat med hade ju överträffats redan vid det laget. Det är alltså fråga om en ständigt ökande bilism - def gäller bäde personbilar och tunga fordon.

Jag måste säga, herr talman, att budgetpropositionen och bil. 8, avseende kommunikationsdepartementet, verkligen väcker farhågor när det gäller den tunga trafiken. Vi har ännu inga metoder för en förbättrad avgasrening i fråga om de tunga fordonen. Ändå föreslår man en höjning av den maximala vikfen både när det gäller bruttovikten och när det gäller boggitrycket. Med tanke på EG-ländernas krav bådar detta infe gott för framtiden.

Till sist vill jag säga att jag hoppas att Birgitta Dahl, om Volvo på måndag infe infriar sina löften, talar om att en förbudslagstiffning är aft vänta inom kori.

Överläggningen var härmed avslutad.

133

Prot. 1986/87:61       17 § Svar på fråga 1986/87:320 om undersökningar av PCB-nedfall

29 januari 1987

Om undersökningar av     "f- 5 Miljö- och energiminister BIRGITTA DAHL:
PCB-nedfaU               "" talman! Kerstin Gellerman har frågat mig vilka åtgärder jag avser

vidta när def gäller ytterligare undersökningar av PCB-nedfall i Älvsborgs län.

De uppgifter Kerstin Gellerman grundar sin fråga på är, såvitt jag kan förstå, hämtade från en forskningsredogörelse som ingetts till naturvårdsverket. Forskningsredogörelsen är ett led i den verksamhet som nu pågår för att klarlägga bl.a. källor och spridningsvägar för PCB i miljön. Denna utredningsverksamhet drivs i första hand av naturvårdsverket. Enligt uppgifter som jag inhämtat granskas resultaten av naturvårdsverket, och åtgärder planeras i verket för def fortsatta arbetet med PCB-frågan.

Def är min uppfattning - och tydligen också Kerstin Gellermans - aft fortsatta utredningsinsatser behövs för att vi skall kunna komma till rätta med PCB-problemet. Jag kommer naturligtvis, så långt kunskaperna i frågan efter hand når, att verka för åtgärder för att förhindra aft PCB kommer ut i miljön.

AnL 76 KERSTIN GELLERMAN (fp):

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret, men jag kan inte påstå att jag blev nöjd med det.

Det här är förvisso inga lätta frågor. Människor är oroade. Ord som PCB, dioxin, Tjernobyl och Becquerel sätter individens fantasi i rörelse på eft obehagligt sätt. Därför måste miljöansvariga myndigheter göra allt för att sfilla denna oro.

Naturvårdsverket tog inifiativ till den nämnda undersökningen, som utfördes 1985. Man gick då till väga på samma sätt som 1973. År 1973 tydde ingenfing på att def skulle finnas några särskilda problem i Mellerudstrakfen i Älvsborgs län. Men 1985 visade det sig, åtminstone enligt vad som hittills har framkommit, aft halten av PCB-nedsläpp i Mellerud skulle ligga mellan 6,5 och 105 mikrogram per kvadratmeter och månad, vilket skall jämföras med 0,2-1 mikrogram för landet i övrigt. Det är anmärkningsvärda siffror.

Pä länsstyrelsens naturvårdsenhet finner man detta mycket egendomligt. Det är helt nödvändigt aft göra förnyade mätningar för att utröna om. mätresultaten är tillfälliga eller bestående.

Undersökningen omfattade både nedsläpp frän luffen och nedsläpp i omgivningsluff på närliggande orter. I Mellerud är västliga och sydvästliga vindar förhärskande, varför mycket tyder på att man måste söka källor från det hållet. I väster ligger Lysekil. Under samma mätperiod uppmättes där PCB-halter i luften som lika anmärkningsvärt avviker från halterna för landet i övrigt som halterna gör när det gäller nedfallet i Mellerud.

I Lysekil finns Scanraff. Där är det en omfattande trafik, med utsläpp från drivmedel. Hur rena är dessa moforoljor?

PCB förbjöds 1975, men fortfarande finns PCB-haltiga oljor i många transformatorer. Vart tar denna olja vägen? Redovisar Sakab att man har mottagit någon sådan olja?

Innan man på allvar söker efter källorna måste en ny undersökning göras.

som jag nyss sade, och def kan då finnas anledning att även mäta i Göfeborgs-och Stenungsundsregionen. Jag väntar ett kraftfullt initiativ från Birgitta Dahl - statsrådet talar ju gärna om att hon är kraftfull.

AnL 77 Miljö- och energiminister BIRGITTA DAHL;

Herr talman! Jag delar helt uppfattningen att dessa utsläpp är mycket oroande och att det är otillfredsställande att vi infe har bättre kunskaper än dem vi fått genom undersökningarna på två enskilda platser i två lån. Tillsynsrnyndighefer med uppgift att ingripa i situationer av det här slaget är dels länsstyrelserna, dels naturvårdsverket. När sådant händer eller upptäcks måste myndigheterna självfallet agera mycket kraftfullt för att få fram bättre kunskaper och kunna ingripa.

Def är befogat med en systematisk genomgång av båda dessa län, Göteborgs och Bohus län och Älvsborgs län, därför att vi inte vet om utsläppen förekommer bara på dessa enstaka platser eller mera allmänt i länen. Dessutom måste källan identifieras. Försök har redan påbörjats, men någon källa har inte kunnat säkerställas. För ett par år sedan fann man emellertid en verksamhet i Trollhättan som brände gamla transformatorstationer, vilka Vattenfall hade kasserat. Den verksamheten har stoppats. Man har sökt nära Mellerud men inte hittat något. Vi måste utgå från att utsläppen härrör antingen från sådant som kommer in över landet från havet eller från verksamhet som bedrivs någonsfans i regionen;

Tillsynsmyndigheterna måste självfallet ingripa när sådana här utsläpp görs samt klarlägga vad de beror på och omedelbart göra någonting åt utsläppen.

Prot. 1986/87:61 29 januari 1987

Om undersökningar av PCB-nedfaU

AnL 78 KERSTIN GELLERMAN (fp): ■

Herr talman! Def är rikfigt aft källorna till utsläppen måste sökas. Men jag talade också om oron hos människorna i dessa trakter. Innan källorna söks borde man därför göra en ny undersökning, för att se om detta utsläpp var tillfälligt eller inte. Den undersökning som gjorts gav många konstiga resultat, och därför är det angeläget att resultaten snabbt analyseras. Länsstyrelsen har själv inga resurser inom nafurvårdsenheten för att sätta upp mätstationer.

Statsrådet nämnde havet, och ute pä Nordsjön förbränns naturligtvis en hel del miljöfarligt avfall från båtar som ger utsläpp i luften. Hur reningen där sker kan man gissa sig till.

Det anmärkningsvärda är att undersökningen 1973 visade aft PCB-halten var jämnt fördelad över hela landet, men att det 1985 var stora avvikelser just beträffande Mellerud och Lysekil.

Jag frågar än en gång: Vill statsrådet Birgitta Dahl skynda på naturvårdsverket när det gäller en sådan här undersökning?

AnL 79 Miljö- och energiminister BIRGITTA DAHL: Herr talman! Def behöver inte beordras några nya vetenskapliga undersökningar, utan vad som behöver ske är vad jag självfallet måste utgå från, nämligen att de myndigheter som har tillsynsansvar - länsstyrelsen och naturvårdsverket - ingriper i en sådan här situation. Jag har också talat med

135

Prot. 1986/87:61       dem för att försäkra mig om att verksamhet pågår. De får naturligtvis när

29 januari 1987      sådant här inträffar anlita den expertis som behövs - def är inget konstigt med

Om undersökningar av ' "'" '' '" omedelbart rycka ut och sköta sina åligganden.

PCB ne Ifall               " ' gäller miljöfarlig verksamhet till havs har Sverige i flera år akfivt

verkat för att få till stånd ett förbud mot att bränna oljor och andra liknande

avfallsprodukter till havs. Tyvärr har andra länder motsatt sig detta, men vi

kommer att fortsätta att verka för ett sådant förbud.

AnL 80 KERSTIN GELLERMAN (fp):

Herr talman! Den upplysning som statsrådet nu senast gav hälsar jag med tillfredsställelse. Här behövs ju initiativ på internationell nivå om vi skall komma åt utsläppen på Nordsjön. Naturvårdsenheterna inom länsstyrelsen, t. ex. i Älvsborgs län, har infe resurser för att göra en förnyad undersökning. Just därför att man där finner dessa siffror så anmärkningsvärda är det vikfigt att naturvårdsverket ställer resurser fill förfogande för uppsättande av en ny mätstation för en förnyad mätperiod.

Det är riktigt - och det känner jag till - att Vattenfall i Trollhättan också har bränt PCB-haltig olja, Trollhättan ligger ju söder om Mellerud, och def är inte troligt att luften i Mellerud har skadats särskilt mycket härvidlag. Definitivt kan inte luffen från Trollhättan komma till Lysekil. Men samma källor finns på grund av det innehåll som PCB har. Det tyder undersökningarna i Lysekil och Mellerud på.

AnL 81 Miljö- och energiminister BIRGITTA DAHL: Herr talman! Jag vill än en gång slå fast att tillsynsmyndigheterna -länsstyrelserna och naturvårdsverket - inte kan skylla ifrån sig på någonfing om de inte ingriper med full kraft i en sådan här situafion.

Överläggningen var härmed avslutad.

18 8 Anmäldes och bordlades Motionerna

1986/87:Sfl04 av Karin Israelsson m,fl, (c) 1986/87:Sfl05 av Nils Carishamre m,fl, (m) 1986/87:Sfl06 av Margareta Andrén m,fl, (fp) 1986/87:Sfl07 av Sfig Gustafsson m, fl, (s) 1986/87:Sfl08 av Kari-Göran Biörsmark (fp)

Förbättrad kompensation vid korttidssjukdom och vid tillfällig vård av barn (prop, 1986/87:69)

1986/87:N128 av Lars Werner m,fl, (vpk)

1986/87:N129 av Bengt-Ola Ryftar m, fl, (s)

1986/87:N130 av Paul Lestander (vpk)

Vissa aktiefrågor för SSAB Svenskt Stål AB, m, m, (prop, 1986/87:71)

136

19 8 Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts den 28 januari

Prot. 1986/87:61 29 januari 1987

Meddelande omfragor

1986/87:321 av Knut Wachtmeister (m) till justitieministern om hyressättningen vid uthyrning av bosfadsräftslägenhet:

En person har i andra hand hyrt ut sin bostadsrättslägenhef fill självkostnadspris inkl, amortering. Detta ansågs av tingsrätten vara "uppenbart oskäligt", och tingsrätten dömde inte bara fill en kraftig hyresreduktiön utan också till 20 dagsböter.

Avser justitieministern med anledning av det inträffade föreslå någon ändring i denna uppenbart oskäliga lagstiftning?

1986/87:322 av FUip Fridolfsson (m) till civilministern om kyrkans inställning till frågan om eft evigt liv:

Biskopen i Stockholm, Krister Stendahl, har hävdat att frågan om ett evigt liv är spekulationer, som kyrkan inte skall ägna sig åt, och att man inte genom att tro på Gud kan försäkra sig om ett evigt liv.

Många kristna har upprörts över att en högt uppsatt företrädare för svenska kyrkan officiellt förkastar en frågeställning av fundamental betydelse för kristendomen.

Avser statsrådet vidta några åtgärder med anledning av biskopens uttalande aft frågan om ett evigt liv avförs från den kristna förkunnelsen?

20 8 Kammaren åtskildes kl, 16,27, In fidem

SUNE K, JOHANSSON

/Olof Marcusson