Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1986/87:58

Torsdagen den 22 januari

Kl. 14.30

Förhandlingarna leddes av tredje vice talmannen.

1 § Justerades protokollet för den 14 innevarande månad.

2 8 Svar på fråga 1986/87:304 om regeringsåtgärder för att hjälpa viss jugoslavisk medborgare

AnL 1 Utrikesminister STEN ANDERSSON:

Herr talman! Karin Ahrland har frågat mig om den svenska regeringen avser att ingripa till förmån för en 19-årig jugoslavisk kvinna som under besök i Jugoslavien nyligen har blivit fråntagen sitt pass och inte kan återvända till Sverige,

Utrikesdepartementet har redan instruerat den svenska ambassaden i Belgrad att söka utröna vad kvinnan är anklagad för och hur länge hon kan komma att hållas kvar. Jag vill tillägga att allmänt gäller att våra utlandsmyndigheter i princip är förhindrade att göra officiella framställningar hos utländska myndigheter fill förmån för den utländska statens egna medborgare, Med hänsyn till att den 19-åriga kvinnan har bott i Sverige i fre år och går i svensk gymnasieskola, anser jag dock att det är berätfigat att vi på svensk sida försöker hjälpa henne.

AnL 2 KARIN AHRLAND (fp):

Herr falman! Jag tackar utrikesministern för svaret. Jag vet naturligtvis att vi infe kan agera på samma sätt för en som inte är svensk medborgare som för en som är def. Men, vi har, tycker jag, en moralisk plikt att försöka hjälpa den som bott här länge och tydligen råkat illa ut i sitt eget land, som har ett dåligt rättsskydd.

Såvitt jag vet brukar den jugoslaviska staten - som alltså ogillar faderns agerande och därför har skickat åtta poliser på henne - normalt vilja ha goda förbindelser med Sverige, och det bör ju vara ömsesidigt. Under sådana omständigheter tycker jag, herr talman, att det borde vara möjligt för goda svenska diplomater att agera för den som bor i Sverige och som inte, såvitt vi vet, har gjort sig skyldig till något vi kan fördöma.

Jag tänker dock inte, herr talman, plåga utrikesministern med några detaljfrågor i denna sak. Vi kanske båda två hjälper flickan bättre om den tysta diplomatin kan verka i Belgrad.

Prot. 1986/87:58 22 januari 1987

Omförmedlingen av "svart" arbetskraft

Med detta vill jag tacka för svaret och önska, på gott folkpartisätf, utrikesministern lycka fill.

Överläggningen var härmed avslutad.

3 8 Svar på fråga 1986/87:296 om förmedlingen av "svart" arbetskraft

AnL 3 Arbetsmarknadsminister ANNA-GRETA LEIJON:

Herr talman! Wiggo Komstedt har mot bakgrund av eft ärende i Kristianstad frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra att arbefsförmedlingspersonal ger råd om "svart" arbetskraft.

Tjänstemännen vid arbetsförmedlingen skall naturligtvis inte lämna råd eller vidta andra åtgärder som främjar förekomsten av "svarta" arbeten eller andra olagligheter på arbetsmarknaden. Jag tycker att detta är helt självklart, och jag är övertygad om att förmedlingens personal är av samma mening.

Utredningen av det aktuella ärendet är inte slutförd. Jag vet att arbetsmarknadsstyrelsen följer ärendet. Några åtgärder från min eller regeringens sida anser jag inte behövas.

AnL 4 WIGGO KOMSTEDT (m):

Herr talman! Jag ber att få tacka statsrådet för svaret, men vet att statsrådet i princip inte tar ställning till enskilda fall. Jag har bara velat redogöra för vad som hände på en arbetsförmedling! vårt land. Det kan hända att en del gör den funderingen att skattetrycket i vårt land nu nått den höjden, att även arbetsförmedlingarna anser sig kunna förmedla arbeten utan att de skall behöva deklareras. Det är naturligtvis helt oacceptabelt -någonting som jag tror att vi i detta hus är överens om.

Ärendet är under utredning, som jag också påpekade i min fråga. Polisens ekorotel i Kristianstad utreder ärendet. Vi får naturligtvis avvakta resultatet. Jag har ändå från principiell synpunkt velat ställa frågan om det förekommer på andra ställen i vårt land att man anser sig kunna ge råd och tala om för människor, att räknar de med att inkomsten skall behöva tas upp till beskattning, det råkar ju inte vara fråga om mer än en halv dags arbete, då kan de inte få någon hjälp.

Jag har naturligtvis inte, som jag sade tidigare, väntat mig något ställningstagande i detta enskilda fall utom mera principiellt. Att arbetsförmedlingarna inte främjar "svarta" arbeten tycker statsrådet är helt själv-, klart. Ja, det är tydligen inte så självklart, eftersom sådant förekommer.

Jag får anledning att återkomma. Jag hade väntat mig ett mera principiellt avståndstagande från statsrådets sida.

AnL 5 Arbetsmarknadsminister ANNA-GRETA LEIJON: Herr talman! För det första tror jag inte att man kan göra eft mera principiellt avståndstagande än det jag gjort. För det andra vet vi fakfiskt inte än om sådant som Wiggo Komstedt påstår förekommer, eftersom utredningen i det här aktuella fallet inte är avslutad. Man skall vänta tills utredningen är slutförd, innan man drar några slutsatser av vad som har hänt.

AnL 6 WIGGO KOMSTEDT (m):

Herr talman! Vad som finns i dag i detta ärende, statsrådet Leijon, är den promemoria som jag har fått från polisens ekorotel i Kristianstad, Anmälaren framträder där med namn och talar klart och tydligt om vilka råd han har fått av arbetsförmedlaren, Def är def kända faktumet i dag. Det finns naturligtvis anledning att avvakta utredningen. Men jag tror absolut infe det är så självklart som statsrådet säger i sitt svar att sådant inte förekommer. Jag beklagar och är orolig om detta är någonting som förekommer på våra arbetsförmedlingar litet varstans i landet, I så fall år det mer än allvarligt.

Överläggningen var härmed avslutad.

Prot. 1986/87:58 22 januari 1987

Om myndighetsansvaret vid oljeskador

4 8 Svar på fråga 1986/87:288 om myndighetsansvaret vid oljeskador

AnL 7 Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM:

Herr talman! Viola Claesson har med hänvisning till haveriet med
Thuntank 5 frågat miljö- och energiministern om regeringen ämnar se till att
ansvaret inför kommande liknande olyckor flyttas över till myndigheter med
kompetens på miljö- och nafurskyddsområdet. Frågan har överlämnats fill
mig för besvarande, i ,

I samband med ett fartygshaveri åvilar det sjöfartsverket aft besluta om de förbud eller förelägganden som erfordras i samband med bärgning och hur fartyget sedan skall få förflyttas. Dessa beslut kräver kompefens beträffande fartyg. Sjöfartsverket besitter den kompetensen.

Enligt lagen om åtgärder mot vattenförorening från fartyg är det förbjudet aft släppa ut olja från fartyg. Om olja släpps ut i samband med en olycka, skall utsläppet begränsas så långt det är möjligt. Sjöfartsverket har självfallet, som alla andra, aff beakta detta. Bogseringen tilläts först när all olja läkfrats över fill ett, annat fartyg.

Något behov av en ändrad ansvarsfördelning, som Viola Claesson aktualiserar, föreligger enligt min mening inte, I sammanhanget vill jag nämna att jag tillsammans med försvarsministern och miljö- och energiministern kommer att gå igenom erfarenheterna av haveriet vad gäller bl, a, samordningen mellan myndigheterna och informationsflödet,

AnL 8 VIOLA CLAESSON (vpk):

Herr falman! Jag ber aff få tacka Sven Hulterström för svaref.

Efter Bhopal-katastrofen och förvarningar om att liknande händelser skulle kunna inträffa i Sverige genom ett gasutsläpp vid Bofors, fick vi veta ganska mycket om vilka risker som vi löper här i Sverige, Det sades aff vi lever på kemibomber, och vi fick veta mycket mer om frakterna av farligt gods både på våra vågat och på farleder till havs.

Det anses att reglerna i Sverige för hantering av farligt gods är stränga, Thunfank-olyckan tycker jag visar på vilka brister som finns, även om Thuntank 5 inte fraktade ämnen som kallas giftiga i lagens mening. Haveriet skulle ju ha kunnat leda till mycket stora skador.

Jag tycker också, herr talman, att statsrådets svar på min fråga är något

Prot. 1986/87:58 22 januari 1987

Om myndighetsansvaret vid oljeskador

motsägelsefullt. Först får vi våra farhågor besannade. Det är nämligen så att de myndigheter som har hand om haverier av det här slaget är experter endast på fartyg. Jag efterlyser miljökompetens hos dem som skall ha ansvaret vid så här stora olyckor. Sedan säger Sven Hulterström ändå att miljö- och energiministern, försvarsministern och Sven Hulterström själva skall diskutera en eventuell samordning. Det väcker vissa förhoppningar. Men jag skulle fakfiskt vilja ha klara besked, Alla de människor som bor på olika orter längs kusterna vet vilka områden som skulle ha drabbats, när man nu prioriterade ekonomiska skäl före miljöskäl genom att frakta Thuntank 5 ända ner till Landskrona för reparation. Man kunde ha gått en mycket kortare sträcka.

Jag vill alltså ha klara besked på den här punkten. Kommer miljökompe-fens att finnas hos de ansvariga i fortsättningen eller inte? Jag skulle också vilja veta: Vad hade hänt, med den lagsfiftning och ansvarsfördelning som vi nu har, om det hade varit en större olycka utanför Bråviken, för att ta ett av de vackraste områdena i Sverige?

AnL 9 Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM:

Herr talman! Det jag betonade i svaret är den del av frågan som gäller om regeringen ämnar se till aff ansvaret för den här typen av olyckor flyttas över på någon annan myndighet. Detta är en sak - om ansvaret i def här fallet skall ligga på sjöfartsverket. Jag ser inget skäl för att ändra på det förhållandet.

Men detta utesluter inte, som jag säger i svaret, att myndigheterna och regeringen kan samråda när det gäller den här typen av frågor.

Jag utgår ifrån att sjöfartsverket när detta hände hade samråd också med miljömyndigheter. Hade man bedömt att det skulle kunna bli ytterligare läckage förutsätter jag aff man hade behövt ytterligare samråd. Nu gjorde man inte den bedömningen, utan man menade aft eftersom båten hade tömts på olja fanns det inte risk för ytterligare läckage. Och hela denna långa bogsering - jag kan gärna medge att def är motiverat aff fråga varför den företogs - skedde under övervakning.

En sak är var huvudansvaret ligger, Def innebär inte att man infe samråder med andra myndigheter,

AnL 10 VIOLA CLAESSON (vpk):

Herr talman! Det handlar egentligen om två helt olika saker. Jag frågar efter om man inte tänker ändra nuvarande förhållanden så att det kommer att finnas miljökompetens hos dem som skall bära ansvaret inför liknande händelser i framtiden.

Statsrådet talar om samråd, men det är något som man tillgriper först efter det att ett haveri eller en olycka har inträffat. Vad många människor i Sverige oroar sig över och som jag också vill ha svar på är hur man skall vara bättre förberedd inför olyckor, så att man minskar de risker som människor och miljö utsätts för. Det skulle jag vilja ha ett litet klarare besked om.

Ytterligare en sak: De människor och de kommunalt ansvariga i kommunerna längs kusten som med bävan följde dramat bl, a, genom TV-utsändningarna undrar naturligtvis om det i framtiden kommer att finnas möjlighet för kommunerna att inlägga veto mot att frakter av det här slaget

sker längs kusterna, Def är just den typen av frågor man har anledning att ställa med anledning av def här dramat,

AnL 11 Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM;

Herr falman! Def är möjligt att jag infe har uppfattat frågan så som den framställs när Viola Claesson nu förtydligar den. En prövning även av den förebyggande delen kan emellertid ingå i de genomgångar som vi nu skall göra. Som frågan var ställd uppfattade jag aff den gällde vem som skall ha ansvaret vid ett sådant här fillfälle, och då har jag svårt att se aff def finns någon med bäftre kompetens än sjöfartsverket när det gäller aft flytta ett fartyg. Detta hindrar som sagt infe att sjöfartsverket tar kontakt och samråder med miljömyndigheterna om hur flyttningen skall gå till.

Prot. 1986/87:58 22 januari 1987

Om busstrafiken mellan Härjedalen och Stockholm

AnL 12 VIOLA CLAESSON (vpk);

Herr talman! Nej, min fråga var nog ganska tydlig. Jag efterlyser experter på miljöområdet inom den myndighet som bär ansvaret när ett haveri inträffar. Samråd är ju någonfing som kommer in i bilden i efterhand, då en eller annan expert skulle kunna kallas in. Vad jag menar är att miljökompetensen borde finnas hos dem som från början bär ansvaret och som först kontaktas - i detta fall Gävle,

Nu har jag fått klart besked om att det inte finns någon miljökompetens hos sjöfartsverket. Den kompetens man har inom den myndigheten gäller fartyg, och det är en helt annan sak.

Men detta, herr talman, är å andra sidan svaref på varför man prioriterade ekonomiska hänsyn framför miljöhänsyn. Är det inte så, Sven Hulterström?

Överläggningen var härmed avslutad.

5 8 Svar på fråga 1986/87:297 om busstraflken mellan Härjedalen och Stockholm

AnL 13 Kommunikafionsminister SVEN HULTERSTRÖM: Herr talman! Ingrid Hemmingsson har frågat mig när regeringen kommer att avgöra ett ärende där statens järnvägar överklagat fransportrådets beslut att meddela Mohlins Bussar i Härjedalen Handelsbolag tillstånd till s, k, veckoslutstrafik med buss mellan Härjedalen och Stockholm, Vidare önskar Ingrid Hemmingsson veta vad regeringens beslut kommer aff innebära.

Regeringen kommer att fatta beslut i ärendet inom kort. Något förhandsbesked om beslutets innebörd kan givetvis infe lämnas, och jag är inte beredd att i detta sammanhang kommentera vad Ingrid Hemmingsson anfört angående den nuvarande trafikens uppläggning och omfattning.

AnL 14 INGRID HEMMINGSSON (m): Herr talman! Jag vill tacka kommunikationsministern för svaret. Svaret var visserligen kortfattat, kanske ett av de mest kortfattade som lämnats här i kammaren, men det har jag full förståelse för. Det viktiga är att svaref var positivt och att beslut kommer att fattas inom kort,

4 Riksdagens protokoll 1986/87:57-61

Prot. 1986/87:58 22 januari 1987

Om Visby som hem-rnahamnför Gotlandstrafiken

Ärendet har dragit mycket långt ut på fiden. Redan i maj överklagade SJ transportrådefs beslut. Men def handlar här om en region där turistnäringen är den dominerande. Avstånden är långa, och Härjedalen har fakfiskt ingen tågtrafik, Härjedalsbofna behöver alltså en bättre kommunikation.

För alla typer av trafiktillstånd krävs att trafiken skall vara behövlig och att den skall vara lämplig, Transportrådet måste ändå ha gjort bedömningen att båda dessa krav uppfylldes, eftersom man för Mohlins del har sagt ja till tillståndet. Dessutom finns i det här fallet en enig lokalopinion. Länet, med landshövdingen i spetsen, har t, o, m. gjort uppvaktningar på departementet. Med tanke på de bedömningar som gjorts fidigare tycker jag därför aff det vore märkligt om regeringen skulle finna att trafiken infe är behövlig eller lämplig.

När def gäller konkurrensförhållandena heter def vidare aft man skall skydda redan etablerad trafik från konkurrens som kan ha menlig inverkan, Härjedalen har, som jag nämnde, ingen tågtrafik. Det är alltså inte det subventionerade järnvägsnätet som skall skyddas från konkurrens. Här gäller det en enda buss från Mohlins, medan SJ under de månader då def är högsäsong för turismen kör med 27 bussar. Vad det är fråga om är ett komplement, och den som tar en risk i def här fallet är fakfiskt detta lilla bussbolag som kör med en buss. Går det inte bra får bussbolaget lägga ned sin verksamhet. Därför hoppas vi alla i Jämtlands län verkligen på eft posifivt svar från regeringens sida.

Överläggningen var härmed avslutad.

6 § Svar på fråga 1986/87:300 om Visby som hemmahamn för Gotlands-trafiken

AnL 15 Kommunikafionsminister SVEN HULTERSTRÖM:

Herr talman! Ingrid Hasselström Nyvall har, mot bakgrund av den principöverenskommelse om Goflandstrafiken som träffats mellan transportrådet och Sfockholmsrederief Nordström & Thulin AB, frågat om jag är beredd att medverka fill att Visby även i fortsättningen blir hemmahamn för trafiken.

Den principöverenskommelse om Goflandstrafiken som träffats mellan transportrådet och Nordström & Thulin bereds för närvarande inom kommunikationsdepartementet, I avvaktan på regeringens ställningstagande är jag förhindrad aft närmare kommentera överenskommelsen. Jag har dock tidigare här i kammaren, i en interpellationsdebatt, i november 1986, redovisat utgångspunkterna för den fortsatta Gotlandstrafiken,

Som bekant har bl, a. Gotlandsbolaget riktat kritik mot den formella handläggningen av förhandlingarna, I avvaktan på den granskning som nu görs av en särskild juristgrupp och på regeringens ställningstagande till principöverenskommelsen är jag för närvarande inte beredd att närmare kommentera Ingrid Hasselström Nyvalls fråga.

AnL 16 INGRID HASSELSTRÖM NYVALL (fp):

Herr talman! När min fråga ställdes trodde jag att den enligt den nya ordning som nu gäller i riksdagen skulle besvaras i samband med svaret på den interpellation som är framställd om Gotlandstrafiken, Men jag tackar naturligtvis för svaret redan i dag.

Den fråga jag ställt är ju en delfråga i def stora problemkomplexet Gotlandstrafiken, I avvaktan på utredning om hur avtalsförhandlingarna gått till och hur avtalet i detalj ser ut vill jag ändå rikta uppmärksamhet på gotlänningarnas stora oro över de konsekvenser avtalet kan komma att få.

Det är självfallet att valet av hemmahamn inom en nation inte har samma ekonomiska betydelse som när man väljer en bekvämlighetshamn. Men även i Sverige bör den ort där fartyg är registrerade ha större möjligheter än andra orter att tillgodose fartygen med både arbetskraft och produkter. För Gotlands dél räknar kommunen med att minst ca 320 personer som anställda eller leverantörer är direkt beroende av färjetrafiken, Därfill kommer ca 250 personer under högsäsongen. Även dessa är till stor del gotlänningar. Den ekonomiska betydelsen av Visby som hemmahamn är viktig, men ännu väsentligare vet jag att den psykologiska är. Därför hoppas jag att färjetrafiken - oberoende av vem som sköter denna - skall höra hemma på Gotland,

Enligt uppgifter i dag har rederiet Nordström & Thulin meddelat att man har planer på att kalla lirijen Visbylinjen och att driva den från ett dotterbolag med Visby som hemmahamn. Dessa glädjande nyheter trodde jag skulle ingå i eft positivt svar från statsrådet Hulterström i dag. Jag kan bara hoppas att den fortsatta handläggningen kommer att följa dessa linjer, I övriga frågor kring Gotlandstrafiken inväntar jag den interpellationsdebatt som kommer att äga rum i början av februari.

Prot. 1986/87:58' 22 januari 1987

Om åtgärder med anledning av vissa anklagelser mot SIDA :s ledning

Överläggningen var härmed avslutad.

7 8 Svar på fråga 1986/87:299 om åtgärder med anledning av vissa anklagelser mot SIDA:s ledning

AnL 17 Statsrådet LENA HJELM-WALLÉN:

Herr talman! Gunnar Hökmark har frågat migom jag avser vidtaga någon åtgärd med anledning av de grava anklagelser som har rikfats mot SIDA:s verksledning för att ej följa tryckfrihetsförordningens regler.

Frågan om SIDA:s verksledning följt tryckfrihetsförordningens föreskrifter utreds av justitiekanslern. Jag har därför för närvarande inte anledning aff överväga någon särskild åtgärd.

AnL 18 GUNNAR HÖKMARK (m);

Herr falman! Frågari gäller infe enbart om det kommer att påvisas att SIDA:s verksledning har brutit mot tryckfrihetsförordningen, utan den gäller också om vi skall ha en öppen och fri debatt om det svenska u-landsbisfåndet och vilken inställning biståndsministern själv har fill detta.

Det är helt uppenbart, herr talman, att SlDA:s verksledning genom olika åtgärder försökt strypa den fria debatten inom SIDA och bland dess

Prot. 1986/87:58 22 januari 1987

Om åtgärder med anledning av vissa anklagelser mot SIDA :s ledning

medarbetare. Det har Carl Tham egentligen själv vidgått genom att han har konstaterat att någon formulering har varit olycklig. Men den s, k, konsulf-policyn har varit uppsatt en lång tid innan den över huvud taget dementerades.

Det är mot denna bakgrund jag trots allt skulle vilja ställa en förtydligande fråga till biståndsministern: Är def acceptabelt utifrån biståndsministerns perspektiv -oavsett om det är acceptabelt enligt tryckfrihetsförordningen eller ej - aff ha en konsultpolicy som ställer krav på "solidaritet", vilket i det här fallet innebär tystnad?

Jag skulle också vilja fråga om biståndsministern är beredd att vidtaga åtgärder för att inskärpa och hos SIDA:s medarbetare skapa förtroende för att den fria debatten fakfiskt uppskattas, I dag är situationen den att man upplever att yttrandefriheten har beskurits.

Slutligen skulle jag vilja fråga om biståndsministerns del i det hela, eftersom hon själv uppenbarligen ringde Carl Tham med anledning av eft par biståndsarbetares inlägg i debatten om Etiopien och ställde frågor om den status dessa inlägg hade. Varför gjorde hon def? Def är ju så uppenbart att detta var personliga åsikter, Carl Tham har apropå detta samtal sagt i DN den 30 juni: "Men Lena Hjelm-Wallén anser liksom jag aff enskilda tjänstemän inte skall göra uttalanden om Sveriges förhållanden fill andra länder utan att de har blivit instruerade att göra def," Är detta Lena Hjelm-Walléns uppfattning?

AnL 19 Statsrådet LENA HJELM-WALLÉN:

Herr talman! Allmänt vill jag säga att det finns anledning att kraftigt understryka betydelsen av en öppen debatt i biståndsfrågor. Jag välkomnar en sådan debatt och anser att den är alldeles nödvändig. Särskilt värdefullt är det om de som har kunskaper och erfarenheter från biståndsområdet vill göra sina röster hörda för att därigenom bidra till en allsidig och kvalificerad debatt. Detta gäller självfallet också de personer som har olika konsultuppdrag från SIDA,

Svensk grundlag tillförsäkrar ju alla yttrandefrihet. En myndighet kan inte förbjuda medarbetare att offentligt uttala sin mening och sin personliga åsikt -i alla frågor, inkl, dem som de själva handlägger. Det åren annan sak om en enskild medarbetare uttalar sig direkt å myndighetens vägnar. Det var bara detta jag ville veta i mift samtal med Cari Tham, Det kan vara lämpligt aft det finns rutiner i verket för hur man skall förfara i sådana sammanhang.

AnL 20 GUNNAR HOKMARK (m):

Herr falman! Jag skulle ändå vilja få svar på de frågor jag ställde. Avser Lena Hjelm-Wallén att vidtaga någon åtgärd för att bland SIDA:s medarbetare återupprätta förtroendet för att yttrandefriheten reellt sett också tillkommer dem och att öppna debattinlägg välkomnas? Den andra frågan, som jag också skulle vilja ha svar på, är om det citat jag återgav ur DN den 30 juni är korrekt. Om det är så, innebär det att Lena Hjelm-Wallén infe anser att enskilda medarbetare skall yttra sig om andra länder.

Det är helt uppenbart att ingen enskild medarbetare skall uttala sig på en myndighets vägnar, men i def fall vi här har diskuterat har det varit helt

Om uppgörelsen iför-svarsfrågan

uppenbart aft det har rört sig om personliga inlägg, och det är mot den PrOt. 1986/87:58 bakgrunden som jag än en gång vill upprepa min fråga: Är citatet ur Dagens 22 januari 1987 Nyheter ett korrekt återgivande av det samtal som Carl Tham förde med biståndsministern?

AnL 21 Statsrådet LENA HJELM-WALLEN:

Herr falman! Det är alldeles omöjligt att kommentera lösryckta citat i hela den här debatten. Dessutom är det så, att def infe är jag utan en annan person som är citerad.

Jag har nyligen berättat vad som förevar vid det tillfälle då jag under ett telefonsamtal frågade Carl Tham om det var verkets eller enskilda tjänstemäns åsikt som återgavs i tidningen. Det är allt som jag har att säga på den punkten.

För övrigt är ju justitiekanslern den centrala myndighet som har att övervaka tillämpningen av tryckfrihetsförordningens regler. Jag utgår från att pågående utredning kommer att klarlägga vad som har skett och att den också kommer att ge vägledning beträffande reglernas tillämpning.

AnL 22 GUNNAR HÖKMARK (m):

Herr talman! Det är helt klart att JK skall fullfölja denna utredning och att def är justitiekanslern som har ansvaret när det gäller att pröva om något brott mot tryckfrihetsförordningen har begåtts. Men det är också intressant att få veta vilken Lena Hjelm-Walléns uppfattning är. Jag citerar återigen vad Carl Tham sagt: "Men Lena Hjelm-Wallén anser liksom jag att enskilda tjänstemän inte skall göra uttalanden om Sveriges förhållanden fill andra länder utan att de har blivit instruerade att göra def,"

Återger Carl Tham här biståndsministerns uppfattning eller är det som står här felaktigt?

AnL 23 Statsrådet LENA HJELM-WALLÉN:

Herr talman! Gunnar Hökmark sade i sitt inläggefter mitt frågesvar att det är en särskild fråga när enskilda medarbetare uttalar sig direkt å en myndighets vägnar. Det bör finnas rutiner inom verket i det avseendet, Def är den frågan som skall klaras ut. Om enskilda medarbetare uttalar sina personliga åsikter, behöver deras uttalanden naturligtvis inte ha någon förankring i verksledningen.

Överläggningen var härmed avslutad, ,

8 8 Svar på fråga 1986/87:298 om uppgörelsen i försvarsfrågan

AnL 24 Försvarsminister ROINE CARLSSON:

Herr talman! Anita Bråkenhielm har frågat statsministern om han ämnar ta några initiativ för aft förändra den försvarsuppgörelse som nyligen träffats mellan socialdemokraterna och folkpartiet.

Frågan har överlämnats till mig. Svaret på frågan är nej.

Uppgörelsen ligger fast. Uppgörelsen ger både en kvantitativ och en

Prot. 1986/87:58 ' 22 januari 1987

Om uppgörelsen iför-svarsfrågan

kvalitativ förstärkning av försvaret. När def gäller frågan om kustkorvetter och Viggen fullföljs de beslut som tidigare fattats.

AnL 25 ANITA BRÅKENHIELM (m):

Herr talman! Jag tackar försvarsministern för svaret på min fråga fill statsministern. Genom att överlämna frågan till försvarsministern har väl statsministern antytt att försvarsministern i fortsättningen skall ta hand om arbetet med försvarsbeslutet. Försvarsministern har hittills inte spelat någon framträdande roll vare sig i detta arbete eller i debatten kring försvarsbeslutet. När han nu, som skedde för en vecka sedan, dyker in i den, sker det med eft magplask, som har efterlämnat inte bara ringar utan kanske t,o, m, svallvågor i vattnet.

Jag lämnar därhän hans antydningar om arbetsuppgifterna för den personal somunder senare år mer än all annan personal utsatts för psykisk press och skarpa uppgifter. Den debatten har andra tagit hand om, ■ Vad jag i dag är intresserad av är Viggar och kustkorvetter samt regeringens förtroende eller brist på förtroende för dessa. På den punkten har jag inte fåft något svar,

Framemot sekelskiftet kommer Viggen aft vara ryggraden i vårt flygvapen. Försvarsministern tycker att Viggen är "ett passerat stadium": Dessutom är huvuddelen av de kustkorvetter som redan beställts inte ens byggda ärinu.

Vad betyder det för omvärldens förtroende för vår säkerhetspolitik om regeringen beträffande grundläggande system i vårt försvar talar om ett "passerat stadium" eller om "stora plåtschabrak"?

Vad gäller Viggen har försvarsministern fåft medhåll av folkparfiets försvarsexperf. Jag tror dock att omvärlden tar Hans Lindblads åsikter med "knusende ro". Men def är allvarligare om regeringen inte har förtroende för själva grunden för vårt flygvapen.

Många riksdagsledamöter har, som jag, förgäves försökt få ur försvarsministern något annat än de färdigskrivna svar han haft med sig, men han har ju sina medarbetare med sig öch är inte försvarslös. Var då för en gångs skull inte heller svarslös!

För att vinkla min fråga något annorlunda: Är det brist på förtroende för Viggen och kustkorvetterna som gör att regeringen inte vill ha den Viggendivision och de två ytterligare korvefter som moderata samlingspartiet föreslagit? Pengarna räcker till dem också.

AnL 26 Försvarsminister ROINE CARLSSON:

Herr falman! Låt mig först säga till Anita Bråkenhielm att hon har ringa möjlighet aff veta vad jag har medverkat i och inte medverkat i då def gäller förberedelserna och genomförandet av förhandlingarna som har föregått den överenskommelse som träffats. Hon kanske tror sig veta, men det är en helt annan sak än att veta.

Som jag sade i svaret fullföljs de beslut som tidigare fattats om beställningar av fler flygplan. Det innebär aft flygvapnet kommer att få ytterligare Jaktviggen under de kommande två åren,

Viggensysfemet är internationellt sett mycket konkurrenskraftigt och kommer att utgöra stommen i def svenska luftförsvaret under lång tid än, I

uppgörelsen finns också pengar avsatta för att ytterligare förbättra Viggen-systemef, Def handlar om både beväpning och annan utrustning. När def gäller nysatsningar är def dock mer befogat att rikta in dessa på J AS-systemet än på Viggen. JAS blir ett flygplan som svarar mot 2000-talefs krav på stridsflygplan.

Strax efter det aft jag tillträdde som försvarsminister 1985 fattade jag beslut om en beställning på ytterligare fyra kustkorvetter. Den beställningen ligger fast, och det innebär att vi totalt kommer att få sex korvetter. Tillförseln av de nya fartygen ger en ökad kapacitet,

I uppgörelsen har vi inte ansett att det finns skäl att göra en utökad beställning av korvetter. För att förbättra invasionsförsvaret har vi i stället valt att prioritera flyget, ubåtssystemet och kustrobotförbanden. Def sker genom att antalet ubåtar utökas genom en livstidsförlängning av Sjöormen. Vi får på så sätt 14 ubåtar. Antalet kustrobotförband utökas kraftigt, och den svenska sjömålsroboten 15 anpassas för att användas av Attackviggen.

AnL 27 ANITA BRÅKENHIELM (m):

Herr falman! Jag vet mycket väl vilka positiva saker som finns i försvarsbeslutet, och def är bra att dessa finns där. Men jag har fortfarande inte fått svar på min fråga. Pengarna hade räckt även till den Viggendivision som flygvapnet och överbefälhavaren har prioriterat mycket högt, och de hade räckt till två ytterligare kustkorvetter. Det är riktigt aff kustkorvetterna framför allt skall användas för invasionsförsvaret - de är byggda för det - men av olika anledningar har de varit tvungna att jaga ubåtar under de senaste åren. Den förstärkning som marinen nu får räcker inte till för aft jaga ubåtar på mer än ett ställe åt gången, och därför får man antagligen fortsätta att i ytterligare några år jaga ubåtar förgäves, till skam för omvärlden.

Skall jag ta det som försvarsministern säger om satsningar på JAS som ett löfte om att def verkligen blir en J AS-division före 1992? I försvarsuppgörelsen med folkpartiet har man bara lovat att studera frågan, och det är till intet förpliktigande.

Jag har fortfarande inte fått svar på min fråga. Det finns pengar till Viggen och kustkorvetterna. Pengarna räcker också fill aft skapa en bred enighet om försvaret. Om det inte är bristande förtroende för materielen som är orsaken fill återhållsamheten, måste det vara viljan som fattas.

AnL 28 Försvarsminister ROINE CARLSSON:

Herr talman! Tillsammans med folkpartiet har vi gjort en saklig bedömning av hur inriktningen av försvaret skall vara de närmaste fem ä tio åren. Vi står fast vid den inriktningen, och vi år beredda att medverka fill dess fullföljande.

Det ar naturligtvis litet ledsamt för moderaterna aft infe ha haft någon möjlighet att öva inflytande på försvarsuppgörelsen, men def är mera en intern fråga för moderata samlingspartiet - jag tänker i varje fall inte bekymra mig om den i fortsättningen.

Prot. 1986/87:58 22 januari 1987

Om uppgörelsen iför-svarsfrågan

Prot. 1986/87:58 AnL 29 ANITA BRÅKENHIELM (m);

22 januarrl987 Herr talman! Först måste jag tacka försvarsministern för att han har gått

„ o. ., j , j- upp i en debatt. Kors i taket här i kammaren - det har infe hänt så många
Om åtgärder mot djur- f &

plägeri i samband med =5

. . , Sedan måste jag också tacka för erkännandet att moderata samlingspartiet

inte har fått möjlighet att vara med och utöva något inflytande på den här

uppgörelsen. Det bekräftar vad som har sagts av vår partiledare och vad som

har framskymtat i den allmänna debatten: vi har inte haft en reell möjlighet

aft vara med. Detta har gjorts upp bakom ryggen pä två av de partier som

skulle ha haft rätt aft diskutera frågan ingående.

Fortfarande kan jag konstatera att eftersom det inte är fråga om brist på

förtroende för materielen och inte fattas pengar, så är det brist på vilja hos de

två fördragsslutande parfierna när det gäller att få med det som skulle ha

behövts för att nå en bred enighet kring det svenska försvaret,

AnL 30 Försvarsminister ROINE CARLSSON:

Herr talman! Jag trodde aft Anita Bråkenhielm var förtrogen med händelseförloppet. Moderata samlingspartiet har deltagit i förhandlingarna men i slutskedet valt aff ställa sig utanför överenskommelsen,

AnL 31 ANITA BRÅKENHIELM (m):

Herr talriian! Moderata samlingspartiets liksom centerns partiledare kom till s, k, förhandlingar i en försvarsuppgörelse och fick besked om aft "det här är klart, dét kan icke förhandlas om detta; det kan möjligen talas om nyanser inom den här ramen i försvarskommiffén", Def kallar jag inte för att ges möjligheter aft vara med och ha ett inflytande.

Hade det funnits en vilja från regeringens sida, så hade det inte varit någon större svårighet att överbrygga de små skillnader som fanns, i synnerhet inte som man genom tvåpartiuppgörelsen har anvisat tillräckligt med pengar för aft kunna rymma allt def som vi hade velat ha med.

Överläggningen var härmed avslutad.

9 8 Svar på fråga 1986/87:279 om åtgärder mot djurplågeri i samband med svinslakt

AnL 32 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM:

Herr falman! Tore Claeson har frågat mig om regeringen har för avsikt aft vidta några åtgärder för att förhindra djurplågeri i samband med svinslakt.

Gällande bestämmelser om slakt av husdjur syftar till att förhindra att djuren åsamkas lidande. Det åligger i första hand besiktningsveterinär att tillse att bestämmelserna iakttas.

Det har förekommit rapporter om att slaktsvin återfår medvetandet efter placering i skållkaref, Def är enligt min mening oacceptabelt att sådant inträffar,

Lantbrukssfyrelsen är den myndighet som har högsta tillsynen över djurens vård och över behandlingen vid bl, a, slakt, Lantbrukssfyrelsen har

med anledning av rapporterade missförhållanden i samband med slakt tillskrivit samtliga överveterinärer vid slakthus och konfrollslakferier för att få en redovisning av situationen och, om missförhållanden har funnits, vilka åtgärder som vidtagits med anledning härav. Svaren bereds för närvarande inom lantbrukssfyrelsen. Jag utgår från att denna översyn leder fill ett åtgärdsprogram för att förhindra påtalade missförhållanden.

Reglerna för förfarande vid slakt av husdjur ingår även i arbetet med en ny djurskyddslag som sker inom jordbruksdepartementet,

AnL 33 TORE CLAESON (vpk):

Herr talman! Tack för svaret! Jag noterar som positivt att jordbruksministern tycker att det är oacceptabelt att sådant hår inträffar, aft lantbruksstyrelsen har begärt aff få en redovisning av situationen och att jordbruksministern utgår från att den översyn som skall ske leder till ett åtgärdsprogram för att förhindra påtalade missförhållanden.

Kvar står emellerfid frågan varför detta ändå har inträffat, inte minst mot bakgrund av den stora reklamkampanj som Slakteriförbundet startade för något år sedan om bättre omsorg om djuren. Den omsorgen omfattar tydligen inte sådana fall som nu har påtalats.

Problemet är naturligtvis mycket allvarligt, inte minst med hånsyri till att även om det tycks vara helt klart att djurplågeri enligt brottsbalken 16 kap, 13 8 har förekommit, så har polisen ända efter polisanmälan lagt ner förundersökningen och sagt aft def infe finns anledning misstänka aft brott förövats. Nu är detta inte jordbruksministerns bord, men jag vill ändå påtala det som en egendomlighet i sammanhanget.

Grundorsaken till att detta hänt är naturligtvis den högt uppdrivna takten i samband med slakten - 180-200 grisar per timme - en hantering som för övrigt Astrid Lindgren mycket träffsäkert har beskrivit i Mitt i Expressen för någon vecka sedan och som jag utgår från aff jordbruksministern, som var nämnd, har tagit del av, Astrid Lindgren beskriver det på följande sätt: Det är ett helvete konstruerat av människor för att avliva största möjliga antal djur med största möjliga hastighet och under största möjliga stress och ångest för dem som skulle avlivas.

Prot. 1986/87:58 22 januari 1987

Om åtgärder mot djurplågeri i .samband med svinslakt

AnL 34 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM:

Herr falman! Jag tror att vi kan konstatera att Tore Claeson och jag har en mycket likartad syn på dessa missförhållanden, som är oacceptabla. De närmare sambanden försöker lantbrukssfyrelsen nu få fram, men det är .sannolikt att den högt uppdrivna takten är en av orsakerna, Frägan är då vad nian kan göra. Räcker det med att enbart sänka takten eller måste också andra åtgärder till? Def får inte vara så att djuren - även om de snart skall dö - i sina sista livsögonblick skall leva under en stress som är ovärdig.

Jag har egentligen ingenting annat att tillägga än att vi med stort intresse skall ta del av resultaten av lantbruksstyrelsens översyn, både för att det bör vidtas snabba åtgärder och för att det är viktigt, när vi nu inom jordbruksdepartementet arbetar med en ny djurskyddslag, att fä klarare begrepp om hur produktionsförhållandena ser ut när def gäller bl.a, slaktsvin men också andra slaktdjur.

Prot. 1986/87:58 22 januari 1987

Om fiske efter gråsej och långa i EG:s Nordsjözon

AnL 35 TORE CLAESON (vpk):

Herr talman! Jag tackar för de förtydliganden och ytterligare uppgifter som jordbruksministern nu lämnade.

Jag vill emellertid säga att def inte bara gäller svinslakt. Med tanke pä de djurfabriker som har byggts upp finns def all anledning aft regeringen och de myndigheter som är satta att övervaka dessa frågor skärper övervakningen. Det har gått en viss slentrian i kontrollen. Jag har vid samtal med flera länsveterinärer, som egentligen borde ha bättre uppsikt över förhållandena, fått bekräftat att det finris åtskilliga brister i kontrollen på detta område.

Jag tolkar jordbruksministerns svar och hans tillägg här så aft man med uppmärksamhet kommer att följa ärendet och vidta de åtgärder som är nödvändiga för en bättre efterlevnad av de bestämmelser som finns och så att större hänsyn tas fill aft djuren på sitt sätt är som människor och känner plåga och lidande.

Överläggningen var härmed avslutad.

10 8 Svar på fråga 1986/87:292 om fiske efter gråsej och långa i EG:s Nordsjözon

AnL 36 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM:

Herr talman! Jens Eriksson har frågat mig om def är tillåtet för svenska fiskare att i EG:s Nordsjözon bedriva riktat fiske efter gråsej och långa av den kvot "others" eller "övriga arter" som Sverige erhöll i överenskommelsen med EG den 12 december 1986 om fiskeutbytet 1987,

Svaret är ja. Den kvot, "övriga arter", på 150 ton, som Sverige erhöll tillkom främst för att tillfredsställa svenska önskemål om ett bättre tillvaratagande av fångster i Nordsjön av i första hand gråsej men även av vissa andra fiskslag som infe är kvofreglerade i EG-överenskommelsen, Kvoten kan även användas för riktat fiske efter långa.

Med tanke på EG:s hårda motstånd mot att ge andra länder möjlighet att fiska efter nya, tidigare icke medgivna fiskslag i Nordsjön så är def en posifiv förändring att svenska fiskare nu får möjlighet att fånga gråsej och andra nya arter i EG:s Nordsjözon,

AnL 37 JENS ERIKSSON (m):

Herr falman! Jag tackar jordbruksministern för svaret pä min fråga.

Frågan jag ställde var av sådan art att man praktiskt kan svara ja eller nej, och def tycker jag att jordbruksministern har gjort. Svaret är kort, det är koncist, och det är positivt. Det är bra för mig att kunna ge besked till de fiskare som ställer frågor om detta är tillåtet eller inte. Det är bra för mig, om min båt ligger fast borta i Lerwick eller vad det nu kan vara. att kunna telexera eller telegrafera ett direkt utdrag ur riksdagens protokoll att det här är tillåtet. Det är värdefullt. Man slipper då att i efterhand försöka tolka vad som avsågs och vad som inte avsågs.

Jordbruksministern säger i svaret att det är nya arter som vi har fått kvoter på. För mig är det inga nya arter. Vi har alltid fiskat dessa arter i Nordsjön, Vi

Om fruktimporten

har av tradition fiskat såväl makrill och gråsej söm alla andra arter som finns i Prot. 1986/87:58 Nordsjön, räkor och allt vad det nu kan vara. Det är inga nya arter. Tyvärr 22 januari 1987 upphörde detta den första januari 1977, men vi har ändå gammal tradition aff fiska dessa arter. Jag tackar än en gång för svaret. Det var positivt.

Överläggningen var härmed avslutad.

118 Svar på fråga 1986/87:295 om fruktimporten

AnL 38 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM:

Herr talman! Wiggo Komstedt har frågat mig om anledningen fill aft importstoppet för äpplen hävs nästan en månad tidigare i år än förra året.

Importregleringen på äpplen och päron handhas av statens jordbruksnämnd, som beslutar om första fria imporfdag efter förslag från representanter för odling och importörer. Parterna hade flera resultatlösa överläggningar under december 1986, Ärendet kom därför upp fill behandling i jordbruksnämndens styrelse den 13 januari i år: Styrelsen beslutade då enhälligt aff tillåta licensfri import av äpplen fr, o, m, fredagen den 23 januari 1987- det torde vara i morgon.

Vid en fortsatt normal försäljning beräknades de svenska lagren vara tömda efter cirka tre veckor, räknat per den 13 januari. För en mjuk övergång mellan svensk och importerad frukt med garanterad tillgång av äpple till rimliga priser hade nämnden att finna en tidpunkt inom treveckors-perioden. De svenska priserna konstaterades ligga 60—70 % över motsvarande danska och västtyska kvaliteter. Dessutom hade de svenska priserna ökat med ca 30 % över fjolårefs nivå. Från konsumentsynpunkt bedömdes behovet av komplefferingsimport motiverad, eftersom även vissa brister påtalats beträffande kvalitet och sortimentsfördelning i den nu marknadsförda svenska frukten.

Detta är anledningen till att jordbruksnämndens styrelse beslöt att häva importstoppet för äpplen en knapp månad fidigare i år än förra året.

AnL 39 WIGGO KOMSTEDT (m): Herr talman! Jag ber att få tacka statsrådet för svaret. Genom modern lagringsteknik kan vi i dag lagra den svenska höstskörden av framför allt äpple under många månader. Vi har alltså möjligheter att flera månader efter skörden äta svensk frukt, .

Vi har från den tid när vi börjar skörda den svenska frukten ett importstopp. Det gäller till efter årsskiftet; tidpunkten förhandlas fram och varierar från år till år. Förra året var def, som jag har sagt i min fråga, den 17 februari som var frisläppandedatum, I år är det satt till den 23 januari, dvs, nästan en månad tidigare.

Det fanns vid den tidpunkten i fjol ungefär lika stora lager som i år, Eft tidigare datum kunde ha varit motiverat om den svenska frukten hade varit slutsåld eller hade haft en dålig kvalitet. Men frukt finns, och av hög kvalitet. Den 13 januari, den dag.som importstoppets upphävandedatum fastställdes.

Prot. 1986/87:58 22 januari 1987

Om fruktimporten

fanns enbart i den ekonomiska föreningen Förenade Frukt i Kivik cirka tre miljoner kilo i kyllagren. Det kunde ett fiotal av Skånes riksdagsledamöter själva se för ca 2 veckor sedan. De hade tillfälle att på ort och ställe besöka företaget och konstatera att där fanns utmärkta varor kvar i kyllagren. Att inte konsumera den svenska frukten är nationalekonomiskt slöseri, och det är oroande för sysselsättningen i de delar av landet där fruktodling, hantering och industri är mycket dominerande inslag,

I svaret säger statsrådet att den svenska frukten kan vara slutsåld när den importerade frukten kommer. Jag tror inte def. Beställningar av svensk frukt har varit mycket små sedan datumet för hävandet av importstoppet blivit känt. Det blir inte någon mjuk övergång. Båtarna är redan på väg till Sverige. Frukten ligger i frihamnarna långt innan importstoppet hävts.

Statsrådet hänvisar till att de svenska priserna ligger över de danska och västtyska. Detta beror pä aft EG dumpar stora kvantiteter som kommer från de subventionerade odlingarna inom EG. Näringen har inte något stöd från staten Och vill inte heller ha det. Jag tycker det vore en rimlig hjälp att inte häva importstoppet tidigare än förra året, när man vet att det finns så pass stora kvantiteter frukt av god kvalitet. Jag tycker inte statsrådets svar är tillfredsställande.

AnL 40 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM:

Herr talman! De kriterier som jordbruksnämnden använder i sina bedömningar är: uppgifter om odlingens lager, sortiment och kvalitet, prisutvecklingen för svenskodlad frukt i relation till prisutvecklingen för annan frukt, förväntad försäljningsutveckling och restlager. Jordbruksnämnden har gjort den bedömningen att de 2 400 ton som fanns i lagren den 12 januari skulle gå åt på ungefär 3 veckor vid normal försäljning.

Beträffande prissituationen kan jag säga att oberoende av i vilken män de västtyska och danska priserna är mer dumpade i år än tidigare kvarstår att de svenska priserna har ökat med 30 % över fjolårets nivå. Det har uppenbarligen vägts in i def enhälliga beslut som jordbruksnämndens styrelse har fattat.

Dessutom har handeln påtalat vissa brister beträffande kvaliteten i de kvarvarande svenska äppellagren. Det är uppenbarligen så att dessa fre faktorer har spelat en roll vid det enhälliga beslut som jordbruksnämnden fattade.

AnL 41 WIGGO KOMSTEDT (m):

Herr talman! Jag undrar om statsrådet har kontrollerat lantbruksnämndens uppgifter om kvantiteterna inför morgondagen när importstoppet hävs. Det kunde vara intressant att veta om teorierna är riktiga. Enligt den informafion jag har fåft stämde infe teorierna i början av denna vecka.

När det gäller kvaliteten sade jag fidigare aft eft antal riksdagsledamöter har kunnat konstatera att den frukt som ligger i moderna lager med ordentlig tillslutning - som hos Förenade Frukt bl, a, - kan klara kvaliteten under mycket lång tid. Vi kunde konstatera aft kvaliteten var utmärkt. Jag tror inte aft importörernas synpunkter är riktiga. Det är klart att dessa gröna, vackra äpplen som vi får in från utlandet ser mycket smakliga ut. De är ju badade i kemikalier, kemikalier som vi här i Sverige inte får bespruta fruktträden med

ens 14 dagar före skörd. Jag undrar hur detta kan ligga till grund för ett åberopande av kvaliteten i det här sammanhanget. Men detta är en annan del av problemkomplexet som vi inte skall diskutera i dag.

Jag vågar hävda att det fortfarande finns stora kvantiteter i lager. Jag tycker def är nationalekonomiskt slöseri, statsrådet, att handskas med detta på det här säftet, frihandelsvän som jag är.

Överläggningen var härmed avslutad.

Pröt. 1986/87:58 22 januari 1987

Meddelande om interpellation

12 8 Meddelande om interpellation

Meddelades att följande interpellation framställts

den 22 januari

1986/87:151 av Sten Andersson i Malmö (m) till socialministern om bostadsförhållandena för personer med sociala problem:

I ett regionalt TV-program - Sydnytt - uttalade nyligen generaldirektören för socialstyrelsen, Maj-Britt Sandlund, att Malmö kommun bryter mot socialtjänstlagen.

Bakgrunden till uttalandet var att Malmö kommun haft svårigheter i enstaka fall att ordna bostad åt familjer med sociala problem. T, ex, har en familj sedan januari 1986 bott på hotell till en kostnad av 65 000 kr, i månaden.

Bland ansvariga i Malmö kommun är man förvånad och upprörd över generaldirektörens uttalande. Enligt dessa har generaldirektören infe kontaktat sociala myndigheter i Malmö kommun innan uttalandet gjordes, vilket måste anses förvånansvärt. Om så hade skett hade förhoppningsvis generaldirektören inte gjort sitt uttalande.

Inom Malmö kommun har man gjort stora insatser för aft även människor, med sociala problem skall kunna erhålla en bostad. Stora ekonomiska och personella resurser har satts in för att lösa dessa problem.

Som alla med erfarenhet av social verksamhet borde känna till är det svårt att ordna bostad åt människor med sociala problem. De sociala myndigheterna i Malmö är medvetna om att hotellboende inte är en bra lösning!

Mot den här bakgrunden frågar jag statsrådet:

Vilka åtgärder är statsrådet beredd vidta för aft stödja utsatta kommuner i deras strävan att lösa bostadsproblemen för kommuninnevånare med sociala problem?

Prot. 1986/87:58 13 § Meddelande om frågor

22 januari 1987

Meddelande om frågor Meddelades aft följande frågor ftamsfällts den 21 januari

1986/87:306 av Jörn Svensson (vpk) till finansministern om användningen av miljövänligt papper:

Enligt vad jag observerat skall riksskatteverket upphandla en ny typ av kuvert för skattemyndigheternas räkning. Man avser tydligen att gå över från de bruna kuverten av mer miljövänligt papper till vita, klorblekfa kuvert. Det gäller en stor upphandling.

Före jul behandlade finansutskottet och riksdagen frågor om användning av miljövänligt papper. Riksdagen uttalade då att statens myndigheter i större utsträckning borde använda sådant papper. Möjligheterna att minska användningen av klor och klorblekt papper sammanhänger med att man får bredare marknad för miljövänligt papper.

Mot bakgrund härav vill jag fråga finansministern:

Avser finansministern aft vidta åtgärder för att bringa RSV:s beställningar av pappersprodukter i bättre överensstämmelse med riksdagens uttalanden?

den 22 januari

1986/87:307 av Gullan Lindblad (m) till statsrådet Georg Andersson om kommunernas inflytande vid ufplaceringen av flyktingar:

Kils kommun har förklarat sig villig att ta emot ett tjugofemtal chilenska flyktingar. Allt var planerat och klart för detta mottagande, när invandrarverket nu meddelat att kommunen i stället skall ta emot iranier.

Kommunen har helt byggt upp mottagandet för en viss grupp flyktingar och har planerat för folkservice, boende, framfida arbetsmöjligheter osv,, när man plötsligt får besked om att invandrarverket beslutat sända en annan grupp, för vilken konimunen inte anser sig ha någon beredskap.

Det skedda tycks tyvärr innebära aft kommunen inte alls kommer aff ta emot några flyktingar under 1987,

I anledning av det skedda vill jag fråga invandrarministern:

Är invandrarministern beredd aft verka för att koriimunerna skall få möjlighet att själva bestämma vilken grupp flyktingar de vill ta emot?

14 8 Kammaren åtskildes kl, 15,29,

In fidem

SUNE K, JOHANSSON

/Olof Marcusson