Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1986/87:134

Tisdagen den 2 juni

Kl. 09.00

Förhartdlingarna leddes till en börjart av tredje vice talmannen.

1 § Tredje vice talmannen meddelade att Gösta Bohman (m) denna dag återtagit sin plats i riksdagert, varigenom Mikael Odenbergs uppdrag som ersättare upphört.

2§ Upplästes följande inkomna skrivelse;. :

Till riksdagen

Härmed begär jag att fr. o. m. utgångert av augusti månad 1987 bli befriad från uppdraget att vara medlem i den svenska delegafionen fill Europarådet. Stockholm den 26 maj 1987 Kurt Hugosson

Dertrta framställning bifölls av kammaren.

3 § Föredrogs och hänvisades

Proposition

1986/87:165 till arbetsmarknadsutskottet

4 § Föredrogs och hänvisades

Motionerna

1986/87:K121-K127 till konsfitutionsutskottet

5 § Föredrogs men bordlades åter Finansutskottets betänkanden 1986/87:24, 29 och 34 Skatteutskottets betänkande 1986/87:52 Utrikesutskottets betänkande 1986/87:17 Socialförsäkringsutskottets betänkande 1986/87:20 Socialutskottets betänkandert 1986/87:34-38 Kulturutskottets betänkande 1986/87:21

Prot. 1986/87:134 Utbildningsutskottets betänkartdert 1986/87:29-31

2 juni 1987 Trafikutskottets betänkartde 1986/87:28

' Näringsufskottets betänkandert 1986/87:39 och 40

Arbetsmarknadsutskottets betänkandert 1986/87:19 och 20 Bostadsutskottets betärtkade 1986/87:23

6 § Företogs fill avgörande kulturutskottets betänkande 1986/87:20, bostadsutskottets betänkartden 1986/87:17 och 18, trafikutskottets betänkanden 1986/87:25 och 26, näringsutskottets betänkartden 1986/87:27,28 och 32, finartsutskottets betänkandert 1986/87:27 och 28, försvarsutskottets betänkande 1986/87:11, skatteutskottets betänkande 1986/87:48, jusfifieutskottets betänkartdert 1986/87:34 och 36, utrikesutskottets betärtkartde 1986/87:19, socialutskottets betärtkartde 1986/87:29, utbildrtirtgsufskottets betärtkartdcrt 1986/87:24 och 25, jordbruksutskottets betänkanden 1986/87:23 och 25 samt finartsutskottets betänkanden 1986/87:19, 25 och 31 (beträffande debatten i dessa ärendert, se prot, 132 och 133),

Kulturutskottets betänkande 20 Punkt 1

Mom. 1 (inriktningen av samhällets stöd till idrottsrörelsen)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 1 av Karl Boo och Jan Hyttrirtg - bifölls med acklamation.

Mom. 2 (kommersialiseringen inom idrotten)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av Alexartder Chrisopoulos - bifölls med acklamafion.

Mom. 3 (anslag till Stöd fill idrotten)

Först biträddes reservation 3 av Karl Boo och Jan Hyttring i motsvarande del med 49 röster mot 18 för reservation 4 av Alexander Chrisopoulos. 256 ledamöter avstod från att rösta. •-..■.■

Härefter bifölls utskottets hemsfällan med 279 röster mot 41 för reservafion 3 av Karl Boo och Jan Hyttring i motsvarande del. 1 ledamot avstod frårt att rösta.

Mom. 4 (fördelningcrt av medlen på olika idrottsömråden)

Utskottets hemställart - som ställdes mot reservation 3 av Karl Boo och Jan Hyttring i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 5.(infernafiortellt idrottsutbyte m,m,)

Utskotfets.hemställart - som ställdes mot reservation 5 av Alexander Chrisopoulos - bifölls med acklamation.

Mom. 6
Utskottets hemställan bifölls. ■

Mow, 7 (det stadiga stödet till främjandeorgartisatiortcrrta) Prot. 1986/87:134

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 6 av Ingrid Sundberg 2 juni 1987 m.fl, - bifölls med acklamation.

Punkt 2

Mom. 2 (plan för turismens utveckling)

Utskottets hemställan bifölls med 285 röster mot 39 för reservafion 7 av Karl Boo och Jan Hyttring.

Mom. 3 (utökade marknadsföringsinsatser)

Utskottets hemställan bifölls med 283 röster mot 39 för reservation 8 av Karl Boo och Jan Hyttring.

Mom. 5 (marknadsförirtg av Sverige som turisflartd m. m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 9 av Alexander Chrisopoulos - bifölls med acklamation.

Mom. 7 (sammansättningen av Sveriges turistråds styrelse)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 10 av Ingrid Sundberg m.fl. - bifölls med acklamafion.

Mom. 8 (planering av ett rikstäckande bokningssystem - BOKSER)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 11 av Karl Boo och Jan Hyttring - bifölls med acklamation.

Mom. 9 (vissa turismfrämjande åtgärder)

Utskottets hemställan -' som ställdes mot reservation 12 av Karl Boo och Jan Hyttring - bifölls med acklamafion.

Mom. 10 (stafliga insatser i vissa områden)

Utskottets hemställan bifölls med 306 röster mot 18 för reservafion 13 av Alexartder Chrisopoulos.

Mom. II (fjällturismen)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservatiort 14 av Jan-Erik Wikström och Margareta Mörck - bifölls med acklamafion ,-

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Bostadsutskottets betänkande 17 .

Mom. r (anslag till Utredningar m. m,)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 1 av Rolf Dahlberg m. fl,, dels reservation 2 av Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark - bifölls med acklamation.

Mom. 2
Utskottets hemställan bifölls,

Prot. 1986/87:134 Bostadsutskottets betänkande 18

2 juni 1987 Mom. I (ökade resurser vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter)

Utskottets hemställan bifölls med 273 röster mot 49 för reservation 1 av Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark.

Mom. 2 (den ekologiska kunskapen på länsstyrelsenivå)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark - bifölls med acklamation.

Mom. 5 (dataresurser vid vissa länsstyrelser)

Utskottets hemställart bifölls med 283 röster mot 42 för reservation 3 av Agne Hanssort och Birgitta Hambraeus,

Övriga moment Utskottets hemställart bifölls.

Trafikutskottets betänkande 25

Mom. 1 (ombildning av luftfartsverkets rörelsédrivartde del till akfiebolag)

Utskottets hemställart - som ställdes mot reservation 1 av Per Stenmarck m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 2 (luftfartsverkets affärs- och myndighefsfurtktioner)

Utskottets hemställan bifölls med 208 röster mot 117 för reservafion 2 av Olle Grahn m.fl.

Mom. 3 (aktiebolagsbildrting av de stafliga flygplatserna)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av Olle Grahn m, fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 6 (finansiering av luftfarisverkets investerirtgar och fondering av överskott)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservatiort 4 av Per Stenmarck m.fl, - bifölls med acklamation.

Mom. 7 (finansicrirtgsbolag för luftfartsverket)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 5 av Per Stcrtmarck m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. II (bidrag till kommunala flygplatser)

Utskottets hemställan bifölls med 292 röster mot 30 för utskottets hemställart med den ändring däri som föranleddes av bifall till motion T717 av Marianne Andersson m, fl, 3 ledamöter avstod från att rösta.

Mom. 79 (Bromma flygplats)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 6 av Per Stenmarck m.fl, - bifölls med acklamation.

Mom. 24 (koncessionsfrågor) ' Prot. 1986/87:134

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 7 av Olle Grahn 2 juni 1987 m, fl, - bifölls med acklamation.

Mom. 25 (inrikesflyget)

Utskottets hemställan - sorii ställdes mot reservation 8 av Olle Grahn m, fl, - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskotfets hemställan bifölls.

Trafikutskottets betänkande 26

Punkt 1 (anslag till Utredningar m, m,)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservationen av Rolf Clarkson m, fl, - bifölls med acklamation.

Punkterna 2-4

Utskottets hemställan bifölls.

Näringsutskottets betänkande 27

Utskottets hemställan bifölls med 307 röster mot 18 för reservationen av Jörn Svensson.

Näringsutskottets betänkande 28

Punkt 1 (anslag fill Stöd fill svenskt-norskt industriellt samarbete)

Utskottets hemställan bifölls med 253 röster mot 69 för reservation 1 av Erik Hovhammar m.fl.

Punkt 4 (vissa frågor om Svenska Irtdustrietablerirtgs AB;s regiortala dotterbolag)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av Ivar Frartzén och Per-Ola Eriksson - bifölls med acklamation.

Punkt 6 (anslag till Avveckling av forskningsreaktorer, m. m,)

Utskottets hemställan bifölls med 284 röster mot 41 för reservation 3 av Ivar Franzén och Per-Ola Eriksson,

Övriga punkter

Utskottets hemställan bifölls.

Näringsutskottets betänkande 32 '

Mom. 2 (ny minerallagstiftning) Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 1 av John Andersson

- bifölls med acklamafion.

Mom. 3 (upplåtelse av kronoandel) Utskottets hemställan - som ställdes mot reservatiort 2 av Johrt Artdersson

- bifölls med acklamation. 9

Prot. 1986/87:134 Mom. 4 (samhälleligt ägande av nya mineralfyndigheter)

2 juni 1987 > Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av John Andersson

- bifölls med acklamafion.

Mom. 5 (nationaliserirtg av privata mineralförekomster) Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 4 av John Andersson

- bifölls med acklamafion,

Afow. 77 (prospektering m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 5 av Erik Hovhammar m. fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 12 (program för utökad prospektering m. m.)

Utskottets hemställan bifölls med 307 röster mot 18 för reservation 6 av John Andersson.

Mom. 14 (utvecklingsprogram för gruvnäringen)

Utskottets hemställan bifölls med 307 röster mot 18 för reservafion 7 av John Andersson.

Mom. 15 (industrimineral i allmänhet) Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 8 av John Andersson

- bifölls med acklamation.

Mom. 16 (industrimineral i Örebro län)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 9 av John Andersson

- bifölls med acklamation.

/Wow. 77 (legeringsmetaller m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 10 av John Andersson - bifölls med acklamation.

Mom. 21 (åtgärdsprogram för gruvnäringen i Västerbotten m. m.)

Utskottets hemställan bifölls med 307 röster mot 18 för reservafion 11 av John Andersson.

Mom. 22 (mincraltekrtiskt utvecklingscentrum)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 12 av John Artderssort - bifölls med acklamafion.

Mom. 23 (zinksmältverk i Örebro län)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 13 av John Artdersson - bifölls med acklamation.

Mom. 24 (avfallshögar i Garpenberg)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 14 av John Andersson - bifölls med acklamation. 10

/Vfow. 25 (utvecklingsprogram för LKAB) Prot. 1986/87:134

Utskotfets hemställart bifölls med 307 röster mot 18 för reservatiort 15 a,- 2 juni 1987 John Andersson.

Mom. 29 (järnsvampverk)

Utskottets hemställart - som ställdes mot reservation 16 av John Andersson - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Finansutskottets betänkande 27

Mom. I (fortsatt tillämpnirtg av valutalagen)

Utskottets hemställan bifölls med 168 röster mot 156 för reservation 1 av Anne Wibble m, fl.

Mom. 2 (anslutning till den europeiska gemenskapens monetära system) Hemställart

Utskottets hemsfällan - som ställdes mot hemsfällan i reservation 2 av Lars Tobisson m, fl, - bifölls med acklamation.

Motivering ' Utskottets motivering - som ställdes mot den i reservatiort 3 av Artne Wibble m,fl, anförda motiveringert - godkärtdes med acklamafiort.

Mom. 3 (valutasfyrelscrts sammansättning)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 4 av Anne Wibble m, fl, - bifölls med acklamation.

Mom. 4 (de anställdas inflytartde i företagen)

Utskottets hemställart med godkärtnande av utskottets mofivering - som ställdes mot utskottets hemsfällan med godkännartde av dcrt i reservation 6 av Anne Wibble m. fl, anförda mofiveringen - bifölls med acklamation, .

Mom. 5 Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 6 (gemcrtsam nordisk aktiemarknad)

Utskottets hcmsfällart med godkännande av utskottets motivering - som ställdes mot utskottets hemställan med godkänrtartde av den i reservation 7 av Anne Wibble m.fl, anförda motiveringert - bifölls med acklamatiort.

Mom. 7 (villkor för utlandslån)

Utskottets hemställan med godkännande av utskottets motivering - som ställdes mot utskottets hemställan med godkänrtartde av den i reservafion 8 av Anne Wibble m,fl, anförda motiveringert - bifölls med acklamatiort,

Prot. 1986/87:134 Mom. 8 (åtgärder för att minska Sveriges interrtafiortella beroende)
2 juni 1987 Utskottets hemställan bifölls med 304 röster mot 19 för reservation 9 av

Hans Petersson i Hallstahammar, 1 ledamot avstod från att rösta.

Finansutskottets betänkande 28

Mom, 1 (ändringar av kassakravet)

Utskottets hemställan bifölls med 207 röster mot 118 för reservatiort 1 av Artne Wibble m,fl.

Mom. 2 (fortsatt avreglering på kredifmarkrtadcrt)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av Anne Wibble m,fl, - bifölls med acklamation.

Mom. 3 (ränta på kassakravsmedel)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av Lars Tobissort m.fl. - bifölls med acklamation.

Försvarsutskottets betänkande 11 Punkt 2

Mom. 2 (arbetsformerna inför kommande försvarsbeslut)

Utskottets hemställan bifölls med 197 röster mot 128 för reservafion 1 av Göthe Knutson m. fl.

Mom. 3 (kommande försvarsutrednirtgar)

Utskottets hemställan - som ställdes mot motion Föl36 av Lars Werrtcr m. fl. i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Punkt 3

Mom. 1 (avslag på totalförsvarspropositionen)

Utskottets hemställan bifölls med 307 röster mot 18 för motion Föl36 av Lars Werner m.fl. i motsvarande del.

Mom. 3 a (ändrad organisatiort av totalförsvaret)

Utskottets hemställart - som ställdes mot motiort Fö202 av Lars Werrtcr m.fl. - bifölls med acklamatiort.

Mom. 3 b (större hänsynstagartde till säkerhetspolifiska utgångspunkter)

Utskottets hemställan bifölls med 233 röster mot 71 för reservation 2 av Göthe Knutson m, fl. i motsvarande del, 21 ledamöter avstod från att rösta.

Mom. 3 c (ökad tyngd för totalförsvarets civila del)

Utskottets hemställan bifölls med 267 röster mot 40 för reservation 3 av Gunhild Bolander och Ingbritt Irhammar i motsvarande del. 18 ledamöter avstod från att rösta.

Mom. 4 b (levande skärgårdar)
Utskottets hemställan bifölls med 305 röster mot 19 för mofion FÖ136 av
12 Lars Werner m. fl. i motsvarartde del. 1 ledamot avstod frårt att rösta.

Mom. 4 d (försvaret i skilda delar av lartdet) Prot. 1986/87:134

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 2 av Göthe 2junil987 Knutson m. fl. i motsvarande del, e/j-reservafion 3 av Gunhild Bolander och Ingbritt Irhammar i motsvarartde del - bifölls med acklamatiort.

Punkt 4

Mom. I (vissa gemertsamma utgårtgspurtkter för totalförsvarets planering) Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 4 av Göthe Knutson m. fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 4 e (resurser till sjukvårdsberedskapen)

Utskottets hemställart bifölls med 306 röster mot 19 för utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motion Föl36 av Lars Werner m.fl. i motsvarande del.

På förslag av tredje vice talmanrtCrt beslöt kammarert kl. 10.01 att ajourrtcra förhartdlingarna fill kl. 10.10 för att bereda tillfälle fill en paus i voteringen.

Omröstnirtgarna fortsattes kl. 10.10.

Punkt 5

Mom. I (det militära försvarefs fortsatta inriktrtirtg)

Utskottets hemställan bifölls med 293 röster mot 17 för mofion FÖ136 av Lars Werner m, fl, i motsvarande del.

Mom. 2 c (irtriktrtirtgen av arméstridskraftcrna)

Utskottets hemställart - som ställdes mot dels reservation 6 av Göthe Knutsort m, fl: i motsvarartde del, dels reservafion 7 av Gunhild Bolander och Ingbritt Irhammar i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 3 a (fiskefartyg för marint bruk)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 6 av Göthe Knutsort m,fl, i motsvarartde del - bifölls med acklamafiort.

Mom. 3 b (inriktningen av marinstridskrafferrta)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservafion 6 av Göthe Knutson m, fl, i motsvarande del, dels reservatiort 7 av Gurthild Bölartder och Irtgbritt Irhammar i motsvarartde del - bifölls med acklamation.

Mom. 4 a (inriktningen av flygstridskrafferna)

Först biträddes reservatiort 6 av Göthe Krtutsou m. fl, i motsvarartde del med 73 röster mot 41 för reservafion 7 av Gunhild Bolauder och Irtgbritt Irhammar i motsvarartde del, 206 ledamöter avstod från att rösta.

Härefter bifölls utskottets hemställan med 197 röster mot 69 för reservafion 6 av Göthe Knutson m, fl, i motsvarande del, 55 ledamöter avstod frårt att rösta,

Prot. 1986/87:134 Mom. 4 b (uppsättartde av ytterligare ert divisiort med modifierade Draken-
2 juni 1987 plart)

Utskottets hemställan bifölls med 195 röster mot 109 för reservafion 8 av Göthe Knutson m, fl, 17 ledamöter avstod från att rösta.

Mom. 5 a (medel för persortaladministrativa åtgärder)

Utskotfets hemställan - som ställdes mot reservation 6 av Göthe Knutson m, fl, i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 5 h (uttalande om personalfrågor inom försvaret)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservafion 7 av Gunhild Bolander och Ingbritt Irhammar i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 6 d (trafiksäkerhetsfrågor)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservatiort 7 av Gunhild Bolander och Ingbritt Irhammar i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 6 f (informafiortCrt om säkerhetspolitikert och totalförsvaret)

Utskottets hemsfällan - som ställdes mot reservation 5 av Göthe Knutson m. fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 6 g (viss information till tjänstgörande värnpliktiga)

Utskotfets hemställan - som ställdes mot motion Fö310 av Lars Werner m, fl, - bifölls med acklamation.

Mom. 6 k (inriktningen av värnpliktsutbildningcn)

Utskottets hemställart - som ställdes mot dels reservafiort 6 av Göthe Knutson m,fl, i motsvarande del, dels reservation 7 av Gunhild Bolander och Ingbritt Irhammar i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 7 b, e och I (de värnplikfigas försäkringsskydd, m. m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 7 av Gunhild Bölartder och Irtgbritt Irhammar i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 7 f, h, i och j (dagersättningens storlek, m.m.)

Utskottets hemsfällan bifölls med 302 röster mot 17 för motion Fö311 av Lars Werrtcr m.fl.

Mom. 8 c (ett fredsförband i varje län)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 7 av Gunhild Bolander och Ingbritt Irhammar i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom, 8 d (viss förändring av marinens fredsorganisafion) Prot. 1986/87:134

Först biträddes reservation 6 av Göthe Knutson m. fl, i motsvarande del 2 juni 1987

med 76 röster mot 56 för reservafion 7 av Gunhild Bolander och Ingbritt

Irhammar i motsvarande del. 189 ledamöter avstod från att rösta. Härefter bifölls utskottets hemställan - som ställdes mot reservafion 6 av

Göthe Knutson m.fl, i motsvarande del - genom uppresning.

Mom. S e (flyttnirtg av F 18/F 20 fill Tierp)

Utskottets hemställan - som ställdes mot motion Föl 37 av Berith Eriksson - bifölls med acklamation.

Mom, II a (basbeloppet för det militära försvaret, m, m,) Först biträddes reservation 7 av Gunhild Bolander och Ingbritt Irhammar i

motsvarande del med 41 röster mot 17 för mofion FÖ136 av Lars Werner

m, fl, i motsvarande del. 262 ledamöter avstod frårt att rösta. Härefter biträddes reservation 6 av Göthe Knutson m. fl. i motsvarande

del med 71 röster mot 39 för reservation 7 av Gunhild Bolander och Ingbritt

Irhammar i motsvarande del. 209 ledamöter avstod från att rösta.

Slutligen bifölls utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 6 av

Göthe Knutson m.fl. i motsvarande del - genom uppresning.

Mom, II b (planerirtgsramen för det militära försvaret för perioden 1987/88-1991/92, m.m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 6 av Göthe Knutson m, fl. i motsvarande del, dels reservation 7 av Gunhild Bolander och Ingbritt Irhammar i motsvarartde del - bifölls med acklamation.

Punkt 6

Mom. 1 a och b (sårbarheten i storstadsområden, m.m,)

Utskottets hemställan bifölls med 263 röster mot 56 för reservation 11 av Gunhild Bolander och Ingbritt Irhammar i motsvarande del. 1 ledamot avstod från att rösta.

Mom. 5 a (civilförsvarets räddningsenheter)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservafion 10 av Göthe Knutsort m, fl, i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 7 d (riktlinjerna för den fortsatta utvecklingert av psykologiskt försvar)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 10 av Göthe Knutson m, fl, i motsvarande del - bifölls med acklamafion.

Mom. 8 a och d (försörjningsberedskapert på teko- och skoområdcrta, m, m,) Utskottets hemställart bifölls med 262 röster mot 43 för reservation 11 av Gunhild Bölartder och Ingbritt Irhammar i motsvarande del, 16 ledamöter avstod från att rösta.

Prot. 1986/87:134 Mom. 8 b (fredskrislagring av fekovaror, kemiska produkter och metaller,

2 juni 1987 m.m,)

Utskottets hemställart - som, ställdes mot dels reservatiort 11 av Gurthild Bolander och Ingbritt Irhammar i motsvarande del, dels utskottefs hemställan med den ärtdring däri.som föranleddes av bifall fill motion Föl36 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del - bifölls med acklamation.

A/om. 5 e (försörjnirtgsberedskapsstöd m. m.) j

Utskottets hemställart - som ställdes mot motiort FÖ158 av Lahja Exrtcr
m. fl. - bifölls med acklamation. I

Mom. 5/(brytning och förädling av legerirtgsmefaller)

Utskotfets hemställart bifölls med 305 röster mot 17 för motiort Föl36 av Lars Werrtcr m, fl. i motsvarande del.

Mom. 10 a (resurser för byggande av skyddsrum)

Utskottets hemställan bifölls med 262 röster mot 40 för reservation 11 av Gunhild Bolander och Ingbritt Irhammar i motsvarande del. 19 ledamöter avstod från att rösta.

Mom. 10 b (senare prövning av medelsfilldelningcn för skyddsrumsbyg-
gartde) .,

Utskottets hemställart - som ställdes mot reservatiort 10 av Göthe Krtutsort m. fl. i motsvarartde del - bifölls med acklamation,

Mom. 10 c, d och e (resurser för civilförsvar utom skyddsrum, m. m.)

Utskottets hemställan bifölls med 265 röster mot 40 för reservafion 11 av Gunhild Bolander och Ingbritt Irhammar i motsvarande del. 17 ledamöter avstod från aft rösta.

Punkt 7

Mom. 3 a (det framtida sysselsättningsläget vid Kariskronavarvet)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 12 av Göthe Knutson m, fl, i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 4 (förstatligartde av de viktigaste försvarsmaterielproducenferna)

Utskottets hemställan bifölls med 305 röster mot 17 för mofionerna N370 ay Lars Werner m,fl, och NI40 av Lars Werner m,fl, i motsvarande del.

Mom. 5 a (vissa tekrtik- och industrifrågor)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservafiort 12 av Göthe Krtufsou m,fl, i motsvarartde del - bifölls med acklamation.

Punkt 8 (JAS-projektet) ■

Utskottets hemställan bifölls med 305 röster mot 17 för motion FÖ136 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del.

Punkt 12 Prot. 1986/87:134

Mom. 1 (riktlinjer för dert fortsatta utvecklirtgert av feleverkets försvarsbe- 2 juni 1987 redskap)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 14 av Gunhild Bolander och Ingbritt Irhammar- bifölls med acklamation.

Punkt 14

Mom. 1 a (kustbevakningens ställning)

Utskottets hemställan bifölls med 274 röster mot 32 för reservation 16 av Wiggo Komstedt. 16 ledamöter avstod från atf rösta.

Mom. I b (kustbevakningen som fristående civil orgartisation)

Utskottets hemställan bifölls med 257 röster mot 37 för reservation 15 av Gunhild Bolander och Ingbritt Irhammar. 25 ledamöter avstod från att rösta.

Punkt 17

Mom. 1 och 2 (försörjningsberedskapen på livsmedelsförsörjningens område)

Först biträddes reservation 18 av Gunhild Bolander och Ingbritt Irhammar i motsvarande del - som ställdes mot utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motion FÖ136 av Lars Werner m.fl. i motsvarande del - med acklamation.

Härefter bifölls utskoffefs hemställan med 261 röster mot 58 för reservation 18 av Gurthild Bolander och Ingbritt Irhammar i motsvarande del. 2 ledamöter avstod från att rösta.

Mom. 4 (försörjningsberedskapen rörande ammoniak)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 17 av Göthe Knutson m.fl., dels reservation 18 av Gunhild Bolander och Ingbritt Irhammar i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Punkt 20

Mom. 1 (länsstyrelsernas försvarsenheter)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 19 av Göthe Knufsou m. fl, - bifölls med acklamatiort.

Punkt 21

Mom. 1 (mål och allmärt inriktning av försörjningsberedskapen inom energiområdet)

Först biträddes reservation 21 av Guuhild Bölartder och Irtgbritt Irhammar i motsvarande del - som ställdes mot utskotfets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motion FÖ136 av Lars Werner m,fl, i motsvarande del - med acklamation.

Härefter bifölls utskottets hemställan med 263 röster mot 57 för reservation 21 av Gunhild Bölartder och Ingbritt Irhammar i motsvarande del.

Mom. 2 (planeringsförutsättningar)
Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 21 av Gunhild 17

2 Riksdagens protokoll 1986/87:134

Prot. 1986/87:134 Bolander och Ingbritt Irhammar i motsvarartde del, dels utskottets hemstäl-
2 juni 1987 lan med den ändrirtg däri som förartleddes av bifall till motiort Föl36avLars

Werner m, fl, i motsvarande del - bifölls med acklartiatiort.

Mom. 4 a (produktion av etanol)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservafion 21 av Gunhild Bolander och Irtgbritt Irhammar i motsvarande del, dels utskottets hemställan med den ärtdrirtg däri som föranleddes av bifall till motion Föl36 av Lars Werner m,fl: i motsvarartde del - bifölls med acklamation.

Mom. 4 b (ersättning av importbränslcrt)

Lltskotfets hemställart - som ställdes mot reservation 21 av Gunhild Bolander och Ingbritt Irhammar i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 6 a (statens vattenfallsvcrks ansvar för fördelning av vissa medel)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 21 av Gunhild Bolander och Ingbritt Irhammar i motsvarande del - bifölls med acklamafion.

Mom. 7 b (behov av lager)

Utskottets hemställan - som ställdes mot utskottets hemställan med den ärtdrirtg däri sorti föranleddes av bifall till motion Fö 136 av Lars Werner m, fl, i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 7 e (omstrukturering av ansvaret för oljelagrirtgert)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 20 av Göthe Knufsou m, fl, - bifölls med acklamation.

Mom. 8 (beredskapslagring av kärnbränsle)

Utskoffefs hemställan - som ställdes mot reservation 21 av Gunhild Bolander och Ingbritt Irhammar i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 9 (beredskapslagring av kol)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 21 av Gunhild Bolander och Ingbritt Irhammar i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 10 a (beredskapsåtgärder på nafurgasområdet)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 21 av Gunhild Bolander och Ingbritt Irhammar i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. II (handlingsberedskap)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservafion 21 av Gunhild
Bolander och Ingbritt Irhammar i motsvarande del - bifölls med acklama-
18 fiOrt,

Punkt 22 Prot. 1986/87:134

Mom. 3 (anslag till Civil ledning och samordnirtg) 2 juni 1987

Utskottets hcmsfällart - som ställdes mot reservation 22 av Göthe Knutson ~
m, fl, - bifölls med acklamation.

Mom. 4 (anslag till Civiibcfälhavarna)

Utskottets hemställan - som ställdes mot motion Föl36 av Lars Werrtcr m,fl, i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 8 a och c (anslag till Befolkningsskydd.och räddningstjänst, m. m.) Utskottets hemställan bifölls med 301 röster mot 17 för mofion Föl36 av Lars Werner m.fl i motsvarande del. 1 ledamot avstod från att rösta.

Mom. 10 (skyddsrum)

Utskoffefs hemställart bifölls med 302 röster mot 17 för motion Föl36 av Lars Werner m.fl. i motsvarande del.

Mom. 16 a (avtal om nya beredskapslån)

Utskottets hemställan - som ställdes mot motion Föl36 av Lars Werner m.fl. i motsvarartde del - bifölls med acklamafiort.

Mom. 19 och 20 (beredskapslagring för hälso- och sjukvården, m. m.)

Utskottets hemställart biölls med 301 röster mot 18 för det av Oswald Söderqvist urtder övcrläggrtirtgcrt framställda yrkandet. 1 ledamot avstod från att rösta.

Mom. 21 a (krigsvägplan)

Utskottets hcmsfällart - som ställdes mot reservation 23 av Gunhild Bölartder och Ingbritt Irhammar i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 22 a (järnvägsnätets roll i totalförsvaret)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 23 av Gunhild Bolander och Ingbritt Irhammar i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 23 a (sjöfarfspolifikcrt)

Utskotfets hemställart bifölls med 263 röster mot 57 för reservafion 23 av Gunhild Bolander och Ingbritt Irhammar i motsvarande del.

Mom. 25 (anslag till Transportrådet)

Utskottets hemställart - som ställdes mot reservafion 23 av Gunhild Bolander och Ingbritt Irhammar i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 27 (kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m.)

Först biträddes reservation 23 av Gunhild Bolander och Ingbritt Irhammar
i motsvarande del - som ställdes mot utskottets hemställan med den ändring 19

Prot. 1986/87:134 däri som föranleddes av bifall till motion FÖ136 av Lars Werner m.fl. i

2 juni 1987 motsvarande del - med acklamatiort.

'■ Härefter bifölls utskottets hemställart med 264 röster mot 39. för reserva-

tiort 23 av Gurthild Bolander och Ingbritt Irhammar i motsvarande del. 17 ledamöter avstod från att rösta.

Övriga punkter och moment

Utskottets hemställan bifölls.

Skatteutskottets betänkande 48

Mom. 1 (höjning av den allmänna encrgiskaftert för olja)

Först biträddes reservatiort 2 av Sfig Josefson och Karl-Anders Petersson i motsvarande del med 37 röster mot 17 för reservafiort 3 av Tommy Franzén i motsvarande del. 264 ledamöter avstod från att rösta.

Härefter biträddes reservation 1 av Knut Wachtmeister m. fl. i motsvarande del med 70 röster mot 36 för reservafion 2 av Stig Josefson och Karl-Anders Petersson i motsvarande del. 211 ledamöter avstod från atf rösta.

Slutligen bifölls utskottets hemställan med 198 röster mot 70 för reservafion 1 av Knut Wachtmeister m. fl. i motsvarande del. 51 ledamöter avstod från att rösta.

Mom. 2 (höjning av bcrtsirtskatfert)

Utskottets hemställart - som ställdes mot dels reservatiort 4 av Knut Wachtmeister m. fl. i motsvarande del, dels reservafion 5 av Stig Josefson och Karl-Anders Petersson i motsvarande del, dels reservafion 6 av Tommy Franzén i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 5 (beskattningen av andra motoralkoholer än metanol och etanol)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 7 av Knut Wachtmeister m. fl. i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 6 (beskattningen av etanol som framställs av inhemska råvaror)

Utskottefs hemställan bifölls med 261 röster mot 56 för reservation 8 av Stig Josefson m.fl.

Mom. 7 (omedelbara ändringar i beskattningen av flygbertsirt)

Utskottets hemställart - som ställdes mot reservatiort 9 av Knut Wachtmeister m. fl. i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Mom. 8 (den framtida bcskaffningen av flygbertsirt)

Först biträddes reservation 10 av Knut Wachtmeister m. fl. med 146 röster

mot 19 för reservation 11 av Tommy Franzért. 155 ledamöter avstod frårt aft

rösta. Härefter bifölls utskotfets hemställart med 166 röster mot 150 för

reservatiort 10 av Knut Wachtmeister m. fl. 3 ledamöter avstod från aft rösta.

Mom. 9 (beskattrtirtgen av gasol för motordrift) Prot. 1986/87:134

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 12 av Stig Josefson 2 juni 1987 och Karl-Artders Peterssort - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottefs hemställan bifölls.

Justitieutskottets betänkande 34

Mom. 3 (påföljdssystemet)

Utskottets hemställan bifölls med 246 röster mot 68 för reservatiort 1 av Björn Körlof m. fl, 1 ledamot avstod från att rösta.

Mom. 4 (villkorlig frigivning)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 2 av Björn Körlof m,fl,, dels reservation 3 av Gurtilla Artdre och Riine Backlund -bifölls med acklamation.

Mom. 5 (straffmätning vid återfall)

Utskottets hemställart - som ställdes mot reservation 4 av Björn Körlof m, fl, - bifölls med acklamation.

Mom. 6 (olika behandlirtgsmetoder)

Utskottets hemställart - som ställdes mot reservafion 5 av Gunilla André och Rune Backlund - bifölls med acklamafion.

Mom. 7 (könsrollernas betydelse)

Utskottets hemställan bifölls med 229 röster mot 83 för reservafion 6 av Karin Ahrland m,fl, 7 ledamöter avstod från att rösta.

Mom. 8 (kostrtaderna för brott mot crtskilda)

Utskottets hemställart - som ställdes mot reservatiort 7 av Björn Körlof m, fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 12 (fjänsteansvaret)

Utskotfets hemställan - som ställdes mot reservation 8 av Björn Körlof m,fl, - bifölls med acklamatiort.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls,

Justitieutskottets betänkande 36

Mom. 1 (husrannsakan m,m,)

Utskottets hemställan med godkännande av utskottets motivering - som ställdes mot utskotfets hemställan med godkännande av den i reservation 1 av Björn Körlof m,fl, anförda motiveringert - bifölls med acklamation.

Mom. 2 (kroppsvisitation m, m,)

Utskottets hemställan bifölls med 184 röster mot 134 för reservation 2 av -1

Karin Ahrland m, fl.

Prot. 1986/87:134 Mom. 3

2 juni 1987 Utskottets hemställan bifölls.

Utrikesutskottets betänkande 19

Mom. 1 och 2 (anslag till Svenska institutet m, m,)

Utskottets hemsfällan bifölls med 233 röster mot 72 för reservation 2 av Gunnel Jonäng och Görel Thurdin, 10 ledamöter avstod från att rösta.

Mom. 3-6 Utskottets hemställan bifölls.

Socialutskottets betänkande 29 Punkterna 1 och 2

Utskottets hemställan bifölls.

Punkt 3

Mom. 1 (bidrag till pensionärsorganisationerna)

Utskottets hemställan bifölls med 163 röster mot 156 för reservationen av Daniel Tarschys m,fl, '

Mom. 2 Utskotfets hemställan bifölls.

Utbildningsutskottets betänkande 24

Mom. 1—3 (en stiftelse för framtidsstudier, m,m,)

Utskottets hemsfällan - som ställdes mot reservafion 1 av Birgitta Rydle m, fl, - bifölls med acklamafiort.

Mom. 4 och 5 Utskottets hemställan bifölls.

Utbildningsutskottets betänkande 25

Punkt 1 (universitets- och högskoleämbetet)

Utskottefs hemställan - som ställdes mot reservafion 1 av Ylva Annerstedt och Kerstin Kecrt - bifölls med acklamation.

Punkt 2

Utskottets hemställan bifölls.

Punkt 3 (översyrtcn av högskolarts administration och anslagssysfem m, m,) Utskottets hemställan bifölls med 163 röster mot 156 för reservation 2 av Pär Granstedt m,fl.

Jordbruksutskottets betänkande 23

Mom. 1 (reglering av priserna på fisk m, m, utom utsättning av lax m, m,) Utskottets hemsfällan bifölls med 174 röster mot 142 för reservafion 1 av Håkan Strömberg m, fl, 1 ledamot avstod från att rösta.

Mom. 2 (utsättning av lax, annan laxfisk och ål) Prot. 1986/87:134

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservatiort 2 av Svcrt Eric 2 juni 1987
Lorentzort m, fl, - bifölls med acklamatiort, ' ~~

Mom. 3 (utsättrtirtg av lax i outbyggda älvar samt utsättrtirtg av rödirtg)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av Sven Eric Lorentzon m,fl, - bifölls med acklamation.

Jordbruksutskottets betänkande 25

Mom. 2 (en miljökommission)

Utskottets hemställan bifölls med 281 röster mot 38 för reservation 2 av Karl Erik Olsson och Lenrtart Brunander.

Mom. 4 (miljöskyddslagens tillämpningsområde)

Utskotfets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av Karl Erik Olsson och Lennart Brunander - bifölls med acklamation.

Mom. 6 (samordning av lagstiftningert)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 4 av Lars Ernestam och Anders Castberger - bifölls med acklamation.

Mom. 7 (ändring av 5 § miljöskyddslagen)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 5 av Kari Erik Olsson och Lennart Bruuander - bifölls med acklamation.

Mom. 8 a (40 § miljöskyddslagen)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 6 av Lars Ernestam och Artders Castberger - bifölls med acklamafion.

Mom. S i> (41 a § miljöskyddslagen)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservafion 7 av Arne Andersson i Ljung m. fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 9 a (6 § miljöskyddslagen, m. m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 8 av Lars Ernestam och Anders Castberger - bifölls med acklamation.

Mom. 9 b (effekterna av byggnation av motorvägar)

Utskottefs hemställan - som ställdes mot reservation 9 av Karl Erik Olsson och Lennart Brunander - bifölls med acklamation..

Mom. 77 ö (miljökonsekvensbeskrivningar för alternativa lösningar)

Utskotfets hemställan - som ställdes mot reservation 11 av Karl Erik Olsson och Lennart Brunander - bifölls med acklamation.

Mom. Il b (obligatoriska miljökonsekvcrtsartalyser)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 12 av Arne Anders
son i Ljung m. fl. - bifölls med acklamatiort. 23

Prot. 1986/87:134 Mom. 12 (prioriterirtg av vissa mätningar)

2 juni 1987 Utskottets hemställan - som ställdes mot reservafion 13 av Karl Erik

Olsson och Lennart Brurtander - bifölls med acklamation.

Mom. 13 (miljöskyddet vid industriproduktion)

Utskottets hemsfällan - som ställdes mot reservatiort 14 av Lars Ernestam och Anders Castberger - bifölls med acklamation.

Mom. 15 (nytt system för miljöskyddsavgiften m.m.)

Utskottets hemställan bifölls med 201 röster mot 117 för reservation 16 av Arne Anderssort i Ljung m. fl.

Mom. 20 (ekonomiska styrmedel)

Utskottets hemsfällan bifölls med 163 röster mot 156 för reservafion 18 av Karl Erik Olsson m.fl.

Mom. 22 (resurser till tillsynsverksamheten)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 19 av Karl Erik Olsson och Lertrtart Brunander - bifölls med acklamation.

Mom. 23 (avgifter för prövning och tillsyn)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 20 av Karl Erik Olsson och Lertrtart Brunander - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Finansutskottets betänkande 19

Utskottets hemsfällan - som ställdes mot reservationen av Lars Tobisson m. fl. - bifölls med acklamation.

Finansutskottets betänkande 25

Mom. 1 (den offentliga sektorns effektivitet)

Utskottets hemställan bifölls med 201 röster mot 118 för reservation 1 av Lars Tobisson m. fl.

Mom. 2 (lagreglering av kommunal upphandling)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av Lars Tobisson m. fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 3 (ertheflig redovisrtirtg)

Utskottets hemställart - som ställdes mot reservatiort 3 av Lars Tobisson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 4 (offentlig upphandlirtg som styrmedel i arbetsmarknads- och
regionalpolitiken)
Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 4 av Kjell A.
Mattsson och Rolf Kenrtcryd - bifölls med acklamafiort.

Finansutskottets betänkande 31

Utskottets hcmsfällart - som ställdes mot reservationen av Lars Tobisson m. fl. - bifölls med acklamation.

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Ny konkurslagm. m.

7 § Föredrogs lagutskottets betänkande

1986/87:32 om ny konkurslag m. m. (prop. 1986/87:90 delvis, 1986/87:86 delvis och 1986/87:89 delvis),

konstitutionsutskottets betänkandert

1986/87:34 om pågående försök med ett nytt frågeinstitut, m.m., 1986/87:36 om stöd till polifiska pariier (prop. 1986/87:150 delvis), 1986/87:30 om ytterligare försöksverksamhet i frikommunerna, m. m. (prop. 1986/87:118),

socialutskottets betärtkartden

1986/87:32 om vissa frågor om vård av missbrukare (prop. 1986,/87:129), 1986/87:33 om ersättning enligt avtal om läkarutbildning och forskning m. m. (prop. 1986/87:104 och 1986/87:144),

socialförsäkringsufskoffets betänkande

1986/87:22 om ändringar i delpensioneringen, pensionstillskott till änkor m.m. (prop. 1986/87:133),

arbetsmarknadsutskottets betänkande

1986/87:18 om de statsanställdas medbestämmande vid beredningen av regeringsärenden (prop. 1986/87:147) samt

bosfadsufskotfefs betänkande

1986/87:21 om högre låneandel vid bosfadslångivningcn fill vissa bostadsföretag (prop. 1986/87:155).

Tredje vice talmannert meddelade att betänkartderta skulle debatteras i angivcrt ordning och avgöras i ett sammanhartg efter avslutad debatt.

Först upptogs till behartdiirtg lagutskottets betänkande 32 om ny konkurslag m. m.

Ny konkurslag m. m.

Anf. 1 ALLAN EKSTRÖM (m);

Herr talman! Vi står nu i begrepp att fatta ett för vår rättsordning viktigt beslut, nämligen att antaga en ny konkurslag.

Genom den nya lagert slopas dert nuvarande indelningen i ordinär och mindre konkurs. I stället skapas ett enhetligt förfarande. Konkursprocedu-rcrt får, om uttrycket fillåts, en delvis ny juridisk kostym. Så lårtgt är utskottet

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Ny konkurslagm. m.

enigt. Lagförslaget innehåller emellertid härutöver etf antal frågor av materiell betydelse. Här föreligger väsenfliga åsiktsskillnader av principiell karaktär. Glädjande nog har vi borgerliga i huvudsak samma grundinställning till de olika frågorna. Det är endast på några punkter där vår samsyn ej är fullständig.

En väsentlig rättssäkerhetsfrågä avser fördelningen av bevisbördan. Skall den som söker återvinning av en räftshandlirtg bevisaatt svaranden varit i ond tro vid den relevanta tidpunkten eller måste svaranden värja sig genom att vid domstolert göra gällartde att hart varken haft eller borde ha haft kännedom om sådana relevanta omstärtdigheter som kortstifuerar ortd tro? Lagförslaget lägger den processuella bördan på syarandcrt. Bevisbördan sägs vara omkastad.

Skall vid återvinning rättsfaktum vara, såsom nu är fallet, insolvens eller i stället insufficiens?

Hur långt skall konkursförvaltaren beakta andra intressen än borgenärernas vid avvecklingen av konkursboet?

Det är framför allt på dessa principiellt centrala punkter som åsikterna bryter sig.

Vi som företräder de borgerliga partierna här i kammaren har- bl. a. för tids vinnartde - kommit överens om den närmare inbördes fördelningen av de olika ämnena. I enlighet härmed inriktar jag mig på konkursförvaltarens roll i konkursen.

Konkursinstitutets idé är aft en insolvenf gäldenärs samlade tillgångar snabbt skall tagas i anspråk för att ge borgenärerna betalt för deras fordringar så långt nu medlen förslår. Förvaltarens huvuduppgift är därför att verka för en snabb och för borgenärerna förmånlig avvecklirtg av konkursboet. Som framhålls i reservation 1 anses det dock redan i dag att förvaltaren är skyldig aft beakta de anställdas intresse av fortsatt sysselsättnirtg. Nuvarande ordning är fullt tillfredsställande. Att på sätt propositionen föreslår genom lag ålägga borgenärerna ansvar för andra personers sysselsättning innebär dessutom ett främmande inslag i svensk konkurslagstiftning. Så är fallet inte minst därför att def strider mot konkursinstifufefs grundidé att utsätta borgenärerna för ytterligare förluster utöver dem som konkursen i sig medfört. I reservationert åberopas ytterligare flera omständigheter som talar emot det lagfästande som propositionert föreslår.

Nära samband med frågan om konkursförvaltarens roll i konkursen har spörsmålet om förvaltarens relatiort till tillsyrtsmyndighetcn. Att märka är då att tillsynert utövas av kronofogdemyrtdighefcrt, som samtidigt är ålagd atf vara verktyg för staterts borgcrtärsintresse i konkursen. Kronofogden uppträder med andra ord i dubbel skepnad, något som det firtrts all anledning atf uppmärksamma. Det ankommer på förvaltaren att självstärtdigt fatta alla sirta beslut. Def är lätt att iuse atf det med proposifionens ställningstagande finns betydande risk för att de olika intressena infe hålls isär på ett från rätfssäkerhetssynpurtkt örtskvärt sätt. Dertna uppfattning ligger till grund för vår inställnirtg.

Herr talmart! Med härtvisrtirtg till vad jag nu anfört och till vad mina borgerliga kolleger i fillämpliga delar kommer aft anföra ber jag att få yrka

bifall till de reservationer som de moderata ledamöterna i utskottet står Prot. 1986/87:134

bakom.

Under detta anförande övertog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

2 juni 1987

Ny konkurslag m. m.

Anf. 2 BENGT HARDING OLSON (fp);

Herr talmart! Mirt uppgift är aft kortfattat redovisa folkpartiefs inställning fill proposifioncrt om ny konkurslag.

Förslaget måste betraktas som en vällyckad lagstiftnirtgsprodukf med endast några skönhetsfläckar. Kritiken gäller främst fyra särskilda punkter.

Till aft börja med handlar def om jävsregler för konkursförvaltare. Förvaltarens oberoende ställning i förhållande till såväl gäldenär som borgenärer måste uttryckligen och otvetydigt markeras i lagen. Departe-mcrtfschefen har vid tre skilda tillfällen avvisat en sådan reglering. Men nu har ett erthälligt lagutskott gått på folkpartiets linje om införande av lagregler om förvaltarjäv, och den närmare utformningen får därvid övervägas i enlighet med utskottets synpurtkter.

Vidare gäller det tillsynsansvarets framtida utformning. Kronofogdemyndigheten irtrtebar en tvivelaktig dubbelroll såsom såväl företrädare för statens borgenärsirttresse som fillsynsmyndighcf i konkurser. Därför misstänker många enskilda borgenärer att kronofogden prioriterar allmänna mål, ofta angående skatter, framför de enskilda målen. Denna misstänksamhet förstärks nu av kronofogdcrts inflytande genom sin rådgivningsroll i konkurser. Inom nuvarande organisation finns viss, men ej fullständig, möjlighet att separera borgenärs- och tillsynsrollerna. Nu pågår omorganisation, och det hade då varit rätt tillfälle att helt separera dessa roller. Härigenom hade ökad trovärdighet skapats för kronofogdens opartiskhet i båda rollerna.

Vad beträffar frågorna om konkursförvaltarcrts möjlighet att beakta sysselsättningsintresset vid avveckling av konkursboet och vissa regler om återvinning hänvisas till anföranden av medreservantcrrta Allan Ekström, som har hållit sitt anförande, resp. Martin Olsson, som kommer aft hålla sitt anförande efter mig.

En särskild fråga handlar om dataregisfrering av konkursuppgifter. Missvisande registeruppgifter kan naturligtvis uppkomma även i konkurs-sammarthartg och innebär då rättsförluster för gäldenären. Detta inträffar om det i aktuellt dataregister inte framgår atf ingiven konkursansökan återkallats. Risken finns aft exempelvis kreditmöjligheterna kan försvinna, såväl för närirtgsidkare som för privatpersoner. Socialdemokraterna i utskottet tycker visserligcrt aft detta är otillfredssfällartde, mcrt vill uppskjuta en lagändring fill en oviss framtid. Urtder tidert struntar man tydligen i den enskildes dataintegritet:

Avslutningsvis bör endast tilläggas att konkurslagen behöver en kompletterande lagstiftning med regler för rekonstruktion av företag i ekonomisk kris, som alternativ till konkursinstitutef. Folkpartiet har därför föreslagit utredning av en sådan rekonstrukfionsmodell. Frågan har uppskjutits till hösten, men kommer då förhoppningsvis att få en posifiv lösning.

Till slut yrkar jag för folkpartiets räkning bifall till reservationerna nr 1, 5, 6; 7 och 8 i lagutskottets betänkande nr 32.

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Ny konkurslag m. m.

Anf. 3 MARTIN OLSSON (c):

Herr talman! Centern har ställt sig bakom huvuddelen av förslagen fill ny konkurslag. Men som framgår av reservationerna nr 6 och 7 har vi tillsammarts med moderaterna och folkpartiet, främst av rättssäkerhetsskäl, motsatt oss två förslag till viktiga ändringar i återvinnirtgsreglerna. För att vinna tid har vi reservanter kommit överens om att jag skall kommentera de båda reservationerna.

Återvinning i konkurs inrtebär att crt artrtars giltig rättshandling skall gå åter, om den på rtågot i kortkurslageu närmare angivet sätt har samband med Crt sertare irtträffad kortkurs. Det är därför crt rtaturlig utgångspunkt att en återvinningssökartdc skall styrka de omständigheter som måste föreligga för aft hans talan skall kunrta bifallas. Hittills gällartde regler om återvinnirtg av otillbörliga rättshandlingar är utformade i enlighet härmed. Otillbörlighets-regeln har nämligen i gällande rätt dcrt irtrtcbördert aft ert rätfshartdiirtg, varigenom på etf otillbörligt sätt viss borgenär gynnats framför andra eller gäldenärens egendom undandragits borgenärerna eller hans skulder ökats, går åter, om gäldenären var eller genom sitt förfarande blev insolvent samt den andre kände till eller bort känna till gäldenärens insolvens och de omständigheter som gjorde rättshandlingen otillbörlig,

I propositionen föreslås atf bevisbördan beträffande närstående till gäldenären skall kastas om. Det föreslås nämligen att den närstående till gäldenärert skall anses ha sådan kännedom om gäldenärens situation att återvinning skall ske, om def infe görs sannolikt att den närsfäertdc varkert hade eller borde ha haft sådart kännedom om gäldenärert. Man utgår således ifrån aft den närstående regelmässigt har kännedom om gäldenärens ekonomiska förhållartdert. För att hirtdra återvinning måste den närstående alltså bevisa aft han inte har sådan kännedom.

Vi reservanter har av flera skäl motsatt oss denna särbehandling av närstående. Jag vill först erinra om att kretsen närstående är mycket vidsträckt. Till närstående räknas enligt lagförslaget inte bara den som är gift med gäldenärert utau också gäldenärens barn, barnbarn, föräldrar, syskon, svågrar m. fl. samt den som på annat sätt personligen står gäldenären särskilt nära. Ett anrtat skäl fill att vi motsätter oss förslaget är aft avsaknaden av insikt infe är rtågon omständighet som är skönjbar utåt. Det torde bli näst intill ogörligt att i efferhartd föra bevisning därom. Enligt vår mening uppstår det ert icke godtagbar rättsosäkerhet för dert rtärsfående medkontrahenfen.

Majoritetert av remissirtstartserna avstyrker liksom vi reservanter förslaget om omvänd bevisbörda för närståcrtde. Ävert utskottsmäjoriteten, som stöder proposifionen också i denna del, förefaller att vara något osäker om lämpligheten av den föreslagna regeln eftersom man skriver: "Def sagda innebär dock inte att man helt kart bortse från de farhågor som kommit till uttryck i mofionerna. Utskottet utgår därför från att regeringen kommer att följa den praktiska tillämpningen av den nya regeln och vidtar de åtgärder som kan visa sig erforderliga."

Herr talman! Reservation 7 gäller temat för motbevisnirtg vid fråga om återvinning av gåva. Enligt hittills gällande regler kan en gåva som fullbordats viss tid före konkursen gå åter, om det infe kan visas att gäldenären varken var eller genom gåvan blev insolvent. Regeringen föreslår

att återvinningsfristen för närstående gåvofagare förlängs fill tre år. Def råder enighet om detta förslag. Regeringert föreslår dock också aft temat för motbevisrting, för att gåvotagaren skall uudgå återvinning, skall vara gäldenärens sufficiens, i stället för som hittills hans solvens. Majoriteten av remissinstanserna motsätter sig denna ändring, liksom vi reservanter.

Jag kanske skall förklara uttrycken något. Irtsolvens innebär en oförmåga att betala sina skulder efter hand som de förfaller till betalning. Om någon är insufficicrtt innebär det att skulderna är större än de utmätningsbara tillgångarrta. Irtför ett beslut i denna fråga är det viktigt att erinra om atf insufficiens inte behöver vara något tecken på att en person snart kanske försätts i konkurs. Det vanligaste torde nämligen vara att en insufficicrtt person är fullt kapabel att betala sina skulder i rätt tid. Mänga mänrtiskor med stora studieskulder, många som nyligen köpt egna hem och bohag till detta liksom många företagare som nyligert startat etf företag kan vara insufficienta, dvs.ha skulder överstigande de utmätningsbara tillgångarna.

Insufficiens kan lårtgt ifrån alltid uppfattas som tecken pä ekonomiskt trångmål. Insikt om en gäldenärs insufficiens kan således infe allmänt sett ge medkontrahenfen anledning aft avhålla sig från räftshandlirtgar med gäldenären.

Vi anser att regeringsförslagét i denna del inte är förenligt med rimliga krav på rättssäkerhet och avvisar det, som framgår av reservafion 7.

Herr talmart! I propositionen föreslås aft konkursförvaltaren vid avveckling av konkursboet skall beakta vad som är ägnat att långsiktigt främja sysselsättningen, om det kan ske utan att borgertärernas rätt nämrtvärt förrirtgas - som det uttrycks i lagtexten.

Från centerns sida anser vi att det är viktigt att konkursförvaltaren uttryckligen skall kunna fa hänsyn till sysselsättningen. Vi tillstyrker därför förslaget. Detta förslag har emellerfid inte remissbehandlats. På vårt inifiafiv ordnade utskottet en hearing för att få veta hur förslaget bedöms av representanter för olika intressert. Menirtgarrta var därvid mycket delade. Mot förslaget anfördes bl. a. att kreditgivare och leverantörer kan bh mer återhåltsamma med att bevilja krediter, om de vet att de vid en eventuell konkurs för företaget i fråga kan få mindre utdelning på grund av atf sysselsättningsskäl - och infe ertdast borgcrtärcrts intresse av att få utdelning -skall beaktas vid avvecklingen. Förslaget skulle kunna få motsatt effekt på sysselsättningen i sysselsättningssvaga områden på gruud av att företag där skulle fä svårare aft erhålla krediter.

Vi ccrtterpartisfer tillstyrker propositionen, men vi har i reservation 2 hemställt om att riksdagen skall uttala vikteu av att regerirtgert noga följer tillämpningen av den föreslagrta regeln.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerrta 2, 6 och 7.

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Ny konkurslag m. m.

Anf. 4 KARL-ERIK PERSSON (vpk):

Herr talmart! I förslaget till rty konkurslag föreslås under 7 kap. 8 § atf konkursförvaltarcn i fortsättningen i viss mån även skall beakta intresset av en långsiktig sysselsättning.

Vi anser att det är rikfigt atf de anställdas intressen, liksom intresset från samhällets sida att främja sysselsättrtirtgen, får större utrymme. Den av

Prot. 1986/87:134 regeringert föreslagna skrivningen förändrar dock inte i egentlig mening

2 juni 1987 dagens situation på detta område, i och med att regeringert i sirt formulerirtg

,, , , , skriver att detta skall ske "utart att borgenärernas rätt wöm/ivrtrr förringas".

Ny konkurslag rn. m. „ „ ° "

Lagrådet påpekar att hänsyn till samhällets intresse av långsikfig sysselsättning är ett främmande clemcrtt i kortkursirtstitutet i och med att borgenärernas rätt i viss mårt inskränks. Detta är rtaturligtvis riktigt. Vi artser dock att samhällssysselsätfningen är ett minst lika legitimt irttresse som borgenärernas rätt. Hänsyrt till detta intresse bör därför sättas i system och ej enbart påpekas i Crt bisats.

För att få crt adekvat bild av möjligheterna fill fortsatt sysselsättning är det av stor vikt att förvaltaren också inhämtar information av de anställda. Detta är även en viktig demokratifråga, liksom frågan om att de anställda informeras om alla förvaltningsåfgärder av betydelse.

Vpk kräver alltså att de föreslagna skrivningarna skärps, så aft samhällets intresse av en långsiktig sysselsättning starkare beaktas, samt atf de anställdas rätt till inflytande och information garanteras.

Med detta, herr falman, yrkar jag bifall fill motion L135.

Anf. 5 STIG GUSTAFSSON (s):

Herr talman! Def förslag till ny konkurslag som vi i dag behandlar är av stor betydelse infe bara för näringslivet utan också för den enskilde. Bland de mera betydelsefulla ändringar som genomförs när den mer än 65 år gamla konkurslagen försvinner märks ett enhetligt förfarande, vidgade återvin-rtingsmöjligheter, ert klarare systematik och möjligheter för förvaltaren atf i olika frågor som rör förvaltningen beakta inte bara borgenärsintressena utan även intresset aft långsikfigt främja sysselsättningen.

Systemet med fatfigkonkurser avskaffades 1979 och ersattes med en ny ordnirtg för handläggnirtg av de mindre konkurserna. Nu slås de båda nuvarande handläggningsformerna för ordinär resp. mindre konkurs samman till ett förfarande med handläggrtingen av mindre konkurser som förebild.

Avsnittet om återvinning bygger pä ett av ekokommissionens förslag. I avsnittet om återvinning föreslås ett flertal förändringar i syfte aft vidga ätcrvinnirtgsmöjligheferna. När det är fråga om återvinning av en otillbörlig rättshartdiing skall medkontrahent som är närstående till gäldenären anses ha känt till - eller bort ha känt fill - gäldenärens insolvcrts och de omständigheter som gjorde räftshandlingcrt otillbörlig. En anrtart ändring avser temat för medkontrahenfcrts motbevisning vid återvinning av gåvor och andra benefika rättshandlingar. Här förlängs återvinningsfristerrta beträffartde rättshandlingar med närstående från två till tre år.

Herr talman! Förslaget till ny konkurslag innefattar en välbehövlig
modernisering och förenkling av konkurslagstiftningen. Det ursprungliga
förslaget frän konkurslagskommittén fick också ett mycket positivt motta-
gartde av remissirtstartserna. Det kan kortstateras aft förslaget som helhet är
ert vällyckad lagstiftnirtgsprodukf, något som redan har framhållits från
talarstolen och som jag kan irtstämma i. Att utskottet i principiella delar i
stort sett varit enigt visar också aft def är ett väl avvägt lagförslag som vi nu
-' har att ta ställning fill.

Eftersom vi redan börjar ha én viss tidsbrist i kammareri, skall jag fatta mig kort och i huvudsak endast bemöta de reservationer som är fogade till betänkandet. Gunnar Thollander kommer dock att ta upp de reservationer som har artknytrtirtg till förvaltarerts möjlighet att beakta sysselsättrtingsin-fresset.

Sedan den 1 januari 1980 gäller en ny ordnirtg för tillsyrt i konkurs. I reservafion 3 framhålls att det nu är alltför tidigt att genomföra några mera genomgripande förändrirtgar i formerna för tillsynen. Jag delar den uppfattningert. Däremot anser jag att det kan firtrtas skäl att inom ramen för nuvarande sysfem ge tillsynsmyndigheten möjlighet till större tillsyn i konkursförvalfrtingen. Om möjligheterrta fill tillsyn förbättras kan tillsynsmyndigheten skaffa sig ett bättre underlag för sin efterhandskontroll. Dessutom innebär den föreslagna förändringen infe bara atf tillsynsfunktionen blir effektivare utan också att förvaltaren kan få stöd i sitt arbete. Jag yrkar avslag på reservation 3.

Så till reservafion 5 om det framtida tillsynsansvaret. Frågan huruvida kronofogdemyndigheterna borde anförtros tillsynsfunktionen i konkurs övervägdes ingående av lagutskottet redan i samband med 1979 års reform av reglerna orti konkursförvaltning. Utskottet godtog då den ordning som nu gäller. Utskottet framhöll emellerfid vikten av atf verksamheten vid kronofogdemyndigheten organiseras så att en tjänsteman bara i rena undantagsfall får utöva tillsyn i konkurs samtidigt som han har hand om indrivningsuppgif-ter och handräckning.

Några nackdelar har inte framkommit när det gäller kronofogdemyrtdighe-tens dubbla roll som tillsynsmyndighet i konkurs och företrädare för statens borgenärsintresse. Tvärtom har det under utskottefs hearing i ärendet framförts att erfarenheterna av kronofogdemyndigheternas arbete med fillsynsuppgifterna är goda. Därför saknas det anledning atf nu överväga en ärtdrad ordning i fråga om ansvaret för tillsyn i konkurs. Med detta yrkar jag avslag pä reservation 5,

Återvinningsreglerna i konkurslagen är viktiga och har funrtits länge i svensk rätt. Återvinningsinstitutets huvudsakliga funkfion är att motverka aft borgenärer, för att få bättre ställning om konkurs inträffar, vidtar brädsförtade åtgärder mot gäldenär i trångmål. Ett annat syfte är' atf förhindra att gäldenärert på ett illojalt sätt gör sina fillgångar oåtkomliga för borgenärerna. Rätt fill återvinning kan enligt konkurslagen föreligga bl, a, vid gåva och vissa gåvoliknande transaktioner. En irtskrärtkning i rätten fill återvinning sammarthärtger med hur gäldenärens ekonomiska förhållanden gestaltar sig vid tidpunkten för en-rättshandling som skall återvinnas. Det kan vara av betydelse om gäldenären var eller genom rättshandlingen blev ur stånd aft betala sina skulder efter haud som de förföll, dvs, kom på obestånd eller blev insolvent eller om han efter räftshartdlirtgcrt irtte hade kvar utmätrtingsbar egendom som uppenbart motsvarade hans skulder, dvs. var irtsufficicrtt.

Av betydelse för utgången av en återvinningstvist är också vem som har bevisbördan för de olika omständigheter som skall prövas i målet: Huvudprincipen i konkurslagcn är att bevisbördart vilar på återvinningssökanden. Enligt flera bestämmelser har emellertid gäldenärens medkontrahent aft

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Ny konkurslagm. m.

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Ny konkurslag m. m.

bevisa att gäldenären vid tidpunkten för rättshartdlingen inte var eller genom rättshandlingen blev insolvenf eller i vissa fall, nämligen bodelningsfall, inte var insufficienf.

Propositionen innehåller flera förslag som syftar fill atf förbättra återvin-rtingssökandens ställning. Etf av förslagen är att det i ofillbörlighetsregeln införs etf moment av innebörd att bevisbördan för vissa omstärtdigheter, som det nu ankommer på återvinningssökandert att styrka, övergår till gäldenärens medkontrahertt om han är närstående. Vidare föreslås i fråga om gåvor och andra bcrtcfika rättshandlingar aft temat för medkontrahcntens motbevisning ändras frärt att avse gäldcrtärerts solvcrts till att gälla hans sufficiens.

I propositiortert föreslås att en närståcrtde skall anses ha känt till gäldcnärcrts irtsolvcrts och de omstärtdigheter som gjorde rättshandlingen otillbörlig såvida det inte görs sannolikt att han varken hade eller borde haft sådan kärtnedom. Kompletteringen innebär med andra ord atf bevisbördan har kastats om beträffande närstående till gäldenären. En närstående åtnjuter emellertid en bevislättnad sä fill vida att han inte behöver styrka utan bara göra sannolikt aft han saknat kännedom om ifrågavarande omständigheter.

I reservationerna 6 och 7 kritiseras propositionens förslag i den här delen. Jag hänvisar för tids vinnande fill reservafionerna utan att här närmare redogöra för deras innehåll.

Mellan gäldenären och en närstående till honom föreligger typiskt sett en intresscgemcrtskap som gör def befogat att ert närstående som påstår sig ha varit i god tro beträffartde gäldenärcrts insolvens och rättshandlingens otillbörlighet får bära bevisbördan för sitt påstående. En omkastning av bevisbördan får då till följd att temat för den närståendes motbevisning blir ett negativt faktum, nämligen avsaknaden av insikt i de angivna hänseendena.

Det är självfallet vanskligt att föra en sådan bevisning. Att fullt ut styrka god tro är oftast en övermäktig uppgift. En sådan bevisskyldighet skulle i praktiken bli liktydig med atf rätten till återvinning i ofillbörlighetsfall blev oberoende av den närståendes onda eller goda tro.

Propositionerts förslag att en närstående bara behöver göra sin goda tro sannolik innebär däremot en väl avvägd kompromiss mellan å ena sidan intresset av aft otillbörliga rättshandlingar kan återvinnas och å andra sidan den närståendes anspråk på att en rättshartdiing skall bli bestående i sådana fall där han inte ens bort inse att den var otillbörlig och gäldenären insolvent. Några avgörande nackdelar med en sådan ordning med hänsyrt till rättssäkerheten har jag irite kunnat finna.

Propositionen innebär vidare i fråga om återvinning av gåva att återvinningsfristen beträffande närståcrtde gåvofagare förlärtgs till tre år och att temat för dcrt bevisning som gåvotagaren har aft föra om han vill undgå återvinning skall avse frågan om gäldenären efter gåva hade kvar utmätningsbar egendom som uppenbarligert motsvarade harts skulder. Det blir alltså inte längre gäldenärcrts solvens utan hans sufficiens som är av betydelse i återvinnirtgshärtsecrtde.

Även här finns en borgerlig reservafion. Med anledning av denna kan först konstateras atf def infe är fråga om atf mer allmärtt övergå till sufficiensbe-

greppet som tema för motbevisning vid återvinningsbara transaktiorter. För Prot. 1986/87:134 att t.ex. ett köp skall kuuna gå äter skall solvenskriferiet fortfarande 2juni 1987 tillämpas. Vad saken nu gäller är bevisfemat endast vid sådarta trartsaktioner

dågäldenärenufanatt få något vederlag avhänt sig cgcrtdom. Redan rtu utgör '«■'"-

sufficicrtsbegreppet tertia för motbevisrtingen vid en typ av bencfika trartsak-tiorter, nämligen när gäldenären vid bodelnirtg eftcrgett sin rätt i avsevärd mån eller avstått från egendomen i utbyte mot en fordran. En övergång till sufficicrtsbegreppet vid samtliga benefika rättshandlirtgar är därför rtaturlig.

Jag yrkar därmed avslag på reservationen i den delen.

När det slutligen, fru talmart, gäller def i reservation 8 påtalade problemet beträffande upplysnirtgsplikt vid återkallelse av kortkursartsökart vill jag bara säga att utskottsmäjoriteten utgår ifrån atf regeringert i lämpligt samrtiart-hartg far upp frägau till prövning. Någon riksdagens åtgärd är därför för närvarande inte påkallad.

Fru talman! Med det anförda yrkar jag bifall till utskottets hemställan i alla delar och avslag på reservationerna 3-8.

Under detta anförande övertog förste vice talmannert ledrtirtgcrt av kammarens förhandlingar.

Anf. 6 BENGT HARDING OLSON (fp) rephk;

Fru talman! Jag ville komma med en kommentar i artslutning till reservatiortcrna 5 och 8.

Reservation 5 gäller det framtida tillsyrtsartsvaret. Stig Gustafssou säger att man såvitt han kärtner till har enbart goda erfarenheter av kronofogdemyndighetens dubbelroll. Jag noterar att lagutskottet godtog den här dubbelrollen år 1979, men det var med hänsyn till att tillsyrtsmyndighetcn då infe skulle ha någon rådgivande funktion. Enligt propositionens förslag till konkurslag införs emellertid en sådart rådgivartde furtktiort; och logiskt sett borde man då vara positiv till att eliminera denna dubbelroll. Det borde gälla både lagutskottet och Stig Gustafsson, Jag tycker inte riktigt att resonemanget hänger ihop på den här punkten.

Reservation 8 hartdlar om data och datairttegritet för dert ertskilda rtiänniskan. Samtliga i utskottet är tydligen överens om att detta är ett problem - människor kan komma i kläm. Jäg har inte rikfigt kunrtat förstå hur många människor ytterligare som skall komma i kläm innan man genomför den relativt enkla förändring som föreslagits. Det skulle varken vara svårt eller ta särskilt lång tid att göra det, om viljart fartns,

Anf. 7 STIG GUSTAFSSON (s) replik;

Fru talman! Vid hearingen gavs det klart uttryck för att kronofogdemyrt-dighetens dubbla roll inte innebär något problem. Departementschefen har också uttalat i propositionen att han inte är främmande för tanken att senare besluta om en bredare utvärdering av erfarenhcfcrrta av 1979 års reform och därvid förutsättrtingslöst överväga nya former för tillsynen. Jag vill bara peka på det.

När det gäller upplysningsplikten: Här skiljer vi oss i sak inte mycket åt.

Riksdagens protokoll 1986/87:134

Prot. 1986/87:134 2juni 1987 .-,

Ny konkurslag m. m.

Regeringen har fått en uppmauirtg att titta på detta och kommer säkert också atf göra det.

Anf. 8 BENGT HARDING OLSON (fp) replik;

Fru talman! Jag noterar också med tacksamhet att departementschefen har sagt att han tänker utvärdera problemen i fråga om kronofogdemyndighetens dubbelroll. Men jag tycker ändå inte att vi skall försitta det utomordentligt fina tillfälle som vi har nu. Det pågår som bekant en utredning. En organisationskommitté arbetar just med de här problemen. Varför då inte föra dessa synpunkter fill kommittén i stället för att bara vänta?

Beträffande reservatiort 8 ochdatairttcgritetcrt är det riktigt. Stig Gustafsson, att vi verkligen inte skiljer oss åt särskilt mycket. Jag hade varit utomordentligt glad om det blivit det slutresultat som Stig Gustafsson talade om, nämligen att man hade gett regeringen till känna att frågan borde tas upp. Men det är ju dét som mart inte gör, och def är detta folkpartiet protesterar mot.

Anf. 9 STIG GUSTAFSSON (s) replik; .

Fru talman! Den enda skillnaden i de här frågorna är att Bengt Harding Olson är mer otålig än jag. Om ni ger er till tåls hittar vi nog en lösning på problemen.

Anf. 10 GUNNAR THOLLANDER (s):

Fru talman! I fråga om proposition 1986/87:90 om ny konkurslag villjag kommentera det avsnitt i lagutskottets betänkartde 1986/87:32 som gäller syssclsättningshänsyn vid kortkurs.

I propositionen föreslås att bestämmelsen om förvaltarens allmänna åligganden förs över till den nya konkurslageu, men med den ändringen atf förvaltaren ges befogenhet att ta hänsyn till också annat än det rena borgenärsintresset. Sålunda får förvaltaren vidta åtgärder som är ägnade att långsiktigt främja sysselsättningen.

Jag citerar direkt från proposifiortCrts text:

"Def åligger förvaltaren aft ta till vara borgenärernas gemensamma rätt och bästa samt vidta alla de åtgärder som främjar en förmånlig och srtabb avveckling av boet.

Första stycket hindrar inte atf förvaltaren vid avvecklingen av boet beaktar vad som är ägnat att långsiktigt främja sysselsättningen, om det kan ske utan atf borgenärernas rätt rtämnvärt förringas."

I sambartd med 1979 års reform gjordes vissa uttalanden om atf förvaltaren ävert borde beakta sysselsättrtirtgspolitiska intressen i en kortkurs. Någon bestämmelse härom infördes dock inte den gångert i kortkurslagcu. Utskotts-majorifefen anser därför aft dcrt nya skrivningcrt, där sysselsätfningsaspek-fcrt kommer med i lagtextert, är välkommen, vilket också har poängterats av de fackliga organisationerna.

Proposifionens förslag i denna del tas upp i fyra motioner.

I två mofioner, L133 från moderaterna och L134 från folkparfiet, yrkas avslag på förslaget. I mofion L135 från vpk begärs- såvitt nu är i fråga- en lagreglering som gör det möjligt atf i större utsträckning än som följer av

propositionen beakta samhällets intresse av en lårtgsiktig sysselsättning. I motion L136 från certterrt slutligcrt ställer mart sig positiv till atf kortkursför-valtarcrt rtu ges möjlighet aft vid avveckling av konkursboet även beakta sysselsättningen på ortert. Mofionärerna framhåller dock att regeringen noga skall följa tillämpnirtgert av bestämmclscrt.

Utskottet vill understryka att utgångspunkten för all konkursförvaltning är och bör vara att borgenärernas intresse av en snabb avveckling av boet med ett så gott ekonomiskt resultat som möjligt skall tillgodoses. Någon, förändring härvidlag föreslås inte heller i propositionen. Utskottsmajoriteten anser dock att def i dagens samhälle krävs att även sysselsättningspolifis-ka intressen kan beaktas i olika sammanhang.

Jag yrkar därför avslag på motionerna L133 yrkande 2 och L134 yrkande 3.

Utskottsmäjoriteten anser vidare aft skrivningen i andra stycket av 7 kap. 8 § är väl avvägd och yrkar därför avslag på mofiort L135.

När def gäller den i motion L136 begärda.uppföljningen vill utskottet, erinra om att departementschefen uttalar att han har för avsikt atf följa den prakfiska tillämprtingen av bestämmelsen. Med hänsyn härtill är något tillkännagivande inte påkallat, och utskottet yrkar därför avslag på motion L136 yrkande 2.

Fru talman! Med det anförda yrkar jag bifall till lagutskottets hemställan i denna del och avslag på reservafionerna 1 och 2.

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Pågående försök med ett nytt frågeinstitut, m. m.

Överläggningen i detta ärende var härmed avslutad.

(Beslut fattades efter debatten om arbetsmarkrtadsutskottets betänkande

18.)

Kammaren övergick till att debattera konstitufionsutskoftets betänkande 34 om pågående försök med ett nytt frågeinstitut, m. m.

Pågående försök méd ett nytt frågeinstitut, m. m.

Anf. 11 NILS BERNDTSON (vpk);

Fru talman! Det finns en motsägelse i den pågående försöksverksamheten rörande riksdagens debaftregler; Detta har vi frårt vpk påtalat redan från börjart, både i folkstyrelsekommittért och i andra sammanhang, bl. a. här i kammaren. Å ena sidan vill man stärka riksdagen som politiskt debattforum; å andra sidan begrärtsas ledamöternas debattmöjlighefer. Detta gär inte riktigt ihop.

Konstitutionsutskottet föreslår förlängd försöksverksamhet med nu gällande regler för frågor och interpellatiorter. Jag har i ett särskilt yttrande pekat på behovet av ändringar när det gäller tiderna för debattinlägg. Jag skall infe i dag närmare gå in på dessa frågor. De kan fas upp i det fortsatta arbetet.

Det är emellertid viktigt att komma ihåg att försöksverksamhet lätt permanentas, med olika för- och nackdelar. Därför bör en krifisk genomgång av erfarenheterna komma till stånd. Därvid har alla.riksdagens ledamöter anledning atf redovisa sina erfarertheter.

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Stöd tdl pohtiska partier

Riksdagerts totala arbefsbelastrtirtg skulle enligt min mening inte nämrtvärt öka vid crt återgårtg tillde debat tider som förut gällde för frågedebatterna, ej heller om något längre tider gällde för interpellationsdebatterrta.

Till dessa frågor blir det tillfälle atf åfcrkomrtia, och jag har, fru talman, för dagen inget yrkande.

Anf. 12 OLLE SVENSSON (s);

Fru talman! Inte heller jag skall närmare kommentera det betärtkartde som rtu framläggs utan bara erinra om atf def innehåller ett förslag om frågeinstitutet och interpellationsdebatterna, som innebär att tilläggsbestämmelserna 6.1.3 och 6.2.3 riksdagsordnirtgert ärtdras på sätt sorti framgår av bilagart. Ertligt utskottefs ställrtingstagande skall texten i de nuvarande bestämmelserna tillämpas även under hela nästa riksmöte. Detta innebär å andra sidart inte att vi inte har möjligheter att diskutera igenom dessa frågor, utan det är snarast vår avsikt att så sker redan från hösten.

Jag vill nämna att det man speciellt har ställt sig kritisk till är att forsdagcrts frågesturtd numera börjar så pass sent som kl. 14.30, vilket ändå innebär en viss förbättring mot fidigare regler. Vi vill diskutera dcu frågan ytterligare för atf försöka åstadkomma ett bättre schema och undvika de kollisioner med arbetsplenum som uppstått på torsdagarna.

Vi återkommer alltså till den frågan, och vi är beredda atf diskutera ytterligare förbättringar.

Riksdagens senaste beslut hösten 1986 om def nya frågeirtstitutet innebar en viss omläggning av debattreglerna i förhållande till vad som gällt fidigare under försöksperioden. Det infördes då en möjlighet för talarna att disponera ett obegränsat antal anföranden om en minut. Jag tror att deu förändrirtgcrt har fallit väl ut.

Nils Berndtson har från början ställt sig krifisk till den enligt försöket tillåtna längdert på anföranderta. Hart vill atf den frågan skall tas upp under den utvärdering av försöket som skall ske. Jag vill bekräfta att en sådan utvärdering kommer att ske.

Med detta ber jag att få yrka bifall till utskottets hemställan.

Överläggningen i detta ärende var härmed avslutad. (Beslut fattades efter debatten om arbefsmarknadsufskoftefs betänkande 18.)

Kammaren övergick till att debattera konstifutionsutskottets betänkande 36 om stöd till politiska partier.

Stöd till politiska partier

Anf. 13 ELISABETH FLEETWOOD (m);

Fru talman! Jag beklagar att vi moderater står ensamma om den reservation som avgivits.

Sakförhållandet är det att riksdagen redan har anvisat 95 miljoner fill partistöd för budgetåret 1987/88. Så kommer nu regeringen och föreslår atf

partistödet skall höjas med 15 % med hänvisning til! inflationen. Def kan rtaturligtvis vara riktigt att inflationen i viss mån har urgröpt den här summart, mcrt hur skall människorna ute i landet kunna begripa att vi kan bevilja oss själva crt höjning med 15 % av partistödet när vi på dem ställer krav på besparingar? Jag kan inte förstå hur det kau gå ihop. Ertligt mirt mening är det ett felaktigt sätt att handskas med bcslutandcmaktert här i riksdagert. Jag yrkar bifall till vår reservatiort och avslag på höjrtirtgcrt med 15 %.

Anf. 14 OLLE SVENSSON (s):

Fru falrtiart! Förslaget i betänkandet innebär en fortsatt värdesäkring av stödet till partierna. Jag vill påpeka att det är ett stöd till partiernas opiniortsbildartde verksamhet. Denna opinionsbildartde verksamhet är naturligtvis av intresse också för väljarna. Den är inte minst av betydelse i tider då nationens verksamhet bedrivs under knapphefcrts kalla stjärrta.

Med detta ber jag att få yrka bifall till utskottets hemställart.

Anf. 15 BIRGIT FRIGGEBO (fp);

Fru talman! Elisabeth Fleetwood säger aft vi i dag skall fatta beslut om aft bevilja pengar till oss själva. Det handlar inte om det. Det handlar om en grundförutsättrtirtg för att demokratin skall fungera här i Sverige och för att parfierna och partiernas företrädare på ett så bra sätt som möjligt skall kunna företräda väljarna. Jag skulle fakfiskt vilja kalla det för litet av populism, när moderaterna yrkar avslag på denna uppjustering, som ju bara handlar om en knapp inflatiortskompensation, eftersom det är tre år sedan stödet senast höjdes. Jag förväntar mig således att moderaterna, eftersom de röstar emot denrta uppjusteriug men ändå utgår ifrån att de skall fä kvittera ut pengarna, betalar tillbaka dessa pengar rtär de kommer.

Anf. 16 ELISABETH FLEETWOOD (m):

Fru talmart! Får jag först säga fill utskottets ordförartde Olle Svertsson, som påstår att denna uppjustering på 15 % är en värdesäkring, att jag är övertygad om att många ute i samhället skulle vara tacksamma om de kunde förse sig med samma värdesäkring. Jag tycker infe att det är ett hållbart argument i dcu här frågart.

Jag vill säga till Birgit Friggebo, rtär hort påstår att detta påslag är ett villkor för att demokratirt skall fuugera, atf demokratirt rtog är starkare ärt så. Att vi beviljar dessa 15 % är på irtfet sätt ett villkor för att vår demokrati i Sverige skall furtgera.

Så säger Birgit Friggebo att vi moderater inte bör kvittera ut de här pengarrta. Det måste vi naturligtvis göra för atf kunna arbeta på samma villkor som de andra partierrta. Mert jag skulle vilja säga till både Olle Svensson och Birgit Friggebo: Gå med på ett bifall till reservationert, så arbetar vi alla från samma utgångspunkt. Aft vi infe skulle kunna förse väljarna med information av kvalitet på gruud av uteblivna 15 % är inte rikfigt.

Överläggningen i detta ärende var härmed avslutad. (Beslut fattades efter debatten om arbetsmarknadsutskottets betänkande 18.)

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Stöd tdl politiska partier

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Ytterligare försöksverksamhet i frikommunerna

Kammaren övergick fill atf debattera konstifufionsufskottefs betänkande 30 om ytterligare försöksverksamhet i frikommunerrta, m. m.

Ytterligare försöksverksamhet i frikommunerna

Anf. 17 HANS NYHAGE (m):

Fru talmart! Enligt gällande bestämmelser äger länsstyrelsen rätt att meddela tillstånd för ertskilda persortcr eller sammartslutningar att inrätta hem för vård eller boende för att bedriva förskole- eller fritidshemsvcrksam-het. Regeringen har nu i en särskild propositiort, 1986/87:118, föreslagit att de kommurter som deltar i försöksverksamhetert med frikomrtiurtcr skall ges fillstånd att själva pröva om de i enskild regi vill driva förskole- eller fritidshemsverksamhet. Vi tycker atf det är ett bra förslag som regeringen har lagt fram. Vi anser alltså att det är rikfigt aft låta kommunerna göra denrta prövning, men vi anser atf detta skall gälla generellt, dvs. att alla kommuner skall ges rätt att själva bestämma huruvida enskilda eller sammanslutningar skall få bedriva denna typ av verksamhet. Det är i det avseendet som vi har fogat en reservafion till det betänkande som nu behandlas, och jag ber att få yrka bifall till den reservationen.

. Anf. 18 NILS BERNDTSON (vpk):

Fru talman! När riksdagen behandlade försöksverksamheten med frikommuner, uttalade vi från värtsterparfief kommurtisterna vissa farhågor för aft rnedborgarna i försökskommunerna kan komma i en sämre situation än medborgarna i artdra kommuuer. Konstitutionsutskottet hade viss förståelse för denna oro och underströk att försöksverksamheten inte får leda till att grundläggartde krav på samhällsyerksamheten åsidosätts..

I den regerirtgsproposifion som ligger fill grurtd för KU:s betärtkartde rtr 30 finns etf förslag som vi från vpk yrkat avslag på, nämligen att frikommunerna i stället för länsstyrelsen skall ges rätt att pröva frågan om tillstånd för enskilda personer eller sammanslutningar att inrätta hem för värd eller boende för att bedriva förskole--eller fritidsverksamhet, som det heter i propositionen.

Vi menar att detta kan främja tillkomsten av privata förskolor och fritidshem. Om frikommunförsöket får dert kortsekvcrtscrt har def förfelat de angivna syftena. Att det finns krafter som vill utnyttja frikommunerrta för privafiserirtgssträvanden framgår bl. a. av den borgerliga reservationen rörande utskottets motivering för avslag på vpk-motionen. I denna reservafion, liksom i de borgerligas avvikande mening till socialutskottets yttrande, beklagar man aft regerirtgen inte gått längre i sitt förslag. I den avvikande mcrtirtgen pläderas för barnomsorg i privat regi. I reservationert fill.KU;s betänkande anför de borgerliga att vad som föreslås för frikommunerna borde kunna genomföras generellt för landets kommurter..Harts Nyhage har framfört detsamma här.

Detta borde vara en tankeställare för propositiortsförfattaren Bo Holmberg och för socialdemokraterna här i riksdagen. Varför skall ni ta steg som främjar en privatisering?

Påståendet att man vill ge frikommunerna dispens från sådana statliga regler som kan utgöra hinder för en effektiv kommunal verksamhet kan knappast vara giltigt i detta fall.

Om försöksverksamheten blir led i en politik, som-syftar till försämrad kommurtal service och ökad privatiscrirtg, då åsidosätts grundläggande krav i samhällsverksamheten. Då strider det mot vad KU vid förra tillfället uttalade.

Jag.yrkar, fru talman, bifall till reservation rtr 2, som innebär avslag på propositionens förslag vad avser undarttag från gällartde bestämmelser rörande vissa hem för vård och boende.

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Ytterligare försöks-, verksamhet i frikommunerna

Anf. 19 WIVI-ANNE CEDERQVIST (s):

Fru talman! Riksdagen har sedan juli 1984 givit de nio frikommunerna och tre landsting rätt att bedriva verksamhet utan, så långt det är möjligt, statlig reglering. Frikommunerna har själva fått ange hur de vill ha det i den kommunala förvaltningen. Nu har det kommit propåer om att det skulle vara enklare om kommunerna själva fick besluta om dispenser rtär det gäller olika barn- och fritidsverksamheter. Det har visat sig att många föräldrar önskar starta föräldrakooperativ för barnomsorgen.

Det kan tyckas, fru talman, atf def är en mycket liten förändring som föreslås i propositionen. Kommunerna får möjlighet att själva ge tillstånd till förskole- eller frifidshemsverksamhef. Den offentliga tillsynert finrts naturligtvis kvar.

I utskottsbetänkartdet finns två reservationer, en gemcrtsam borgerlig reservatiort och en vpk-reservation. Mart kan då undra vad det är för fara å färde. Den gemensamma borgerliga reservationen utmynrtar i att man vill gå mycket längre än vad som föreslås i propositiorten. Man vill ge samfliga kommuner möjlighet till denna tillståndsprövning. Jag vill helt kort säga följande till Hans Nyhage. Det finrts nio frikommuner, och def är väl utmärkt atf ge dessa kommuner, sedan de själva begärt def, tillstånd att under den här försöksperioden pröva hur det går att lösa den här frågan. Utskottet uttalar bestämt aft tillstårtdet gäller alternativ barnomsorg och rtämner kooperativa och ideella förenirtgar.

Nils Berrtdtsort yrkar för vpk;s del avslag på propositiortcrts förslag och uttrycker samma farhågor som han framförde då vi beslutade om frikommunerna. Utskottet betonade då det grurtdläggartde kravet att kommuninvånarnas behov inte skall åsidosättas. Nils Berndtson uttrycker en rädsla för att privata förskolor och daghem skall främjas. Jag kan instämma i att det i yttrandet frän socialutskottet står mycket tydligt i den gemensamma borgerliga avvikande meningen aft man anser att kommunerna skall få köpa barnomsorgstjänster av seriösa företag.'

Jag vill erinra om att vi har ett mycket bra uttalande från den socialdemokratiska majoriteten i socialutskottet, som särskilt understryker att man tidigare vid flera tillfällen redovisat sin posifiva syn på alternativ barnomsorg utan vinstsyfte. Def påpekas att kommunerna även i dag måste ha all barnomsorg infogad i den kommunala planeringen. Det innebär att först kommurten och sedan länsstyrelsen i dag måste behandla ärendet innan man ger fillstånd. Vi vill i stället underlätta, så att kommunen liksom fidigare skall

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Ytterligare försöksverksamhet i frikommunerna

planera in den barrtomsorg som söks i den kommunala barnomsorgsverksamheten men slipper den långa omvägen att även undersfälla den länsstyrelsen.

Jag vill också påmirtrta Nils Berndfson om att den kommunala barnomsorgen även i fortsättrtirtgcrt, oavsett om den är alternativ eller inte, kommer atf stå under länsstyrelsens kontroll. Man har ävcrt rätt atf överklaga kommunens beslut till länsstyrelsert.

Fru talman! Jag vill med detta yrka bifall till utskottets förslag och avslag på båda reservafionerna.

Anf. 20 HANS NYHAGE (m):

Fru talman! Ertligt socialtjänstlagen är det socialnämrtdcrt som har det löpartde tillsyrtsartsvaret för verksamhet av här ifrågavarartde art. De farhågor som Nils Berndtson framför är ertligt min mening redan av def skälet helt ogrundade,

I motsats till Nils Berndtson hävdar jag att barrtomsorg också i enskild regi skulle vara till gagn och nytta för hela samhället. Av det skälet menar vi att det är lika bra atf vi nu far steget fullt ut och låter också enskilda mänrtiskor och sammanslutningar bedriva barnomsorg i kommunerna, med socialnämnden som tillsynsmyndighet,

Anf. 21 NILS BERNDTSON (vpk);

Fru falman! Socialtjänstlagens 69 § föreskriver aft tillstånd för enskilda personer eller sammanslutningar att inrätta hem för vård eller boende skall lämnas av länsstyrelsen. Detta kan krtappast anses vara statliga regler som utgör hinder för en effektiv kommuual verksamhet, vilket ärtdå är motivet för att ändra dem, enligt proposifionen.

Däremot ser de borgerliga en charts aft slå ett slag för privatiserirtgen på detta område - Wivi-Anne Cederqvist behövde bara lyssna på Hans Nyhages inlägg för atf få det bekräftat. Detta bjuder ni dem, i en tid när angreppen på den kommurtala verksamheten stegras och privatiseringskampanjcrna blir alltmer högljudda, Def är däri problemet ligger, och det är därför som vi i motiort och reservation från vpk yrkar avslag på denrta del av propositionen.

Jag menar att detta är en fråga, där det är viktigt att reglerna blir lika oavsett om det är ert frikommun eller en anrtart kommun. Behovet att peta i de gällande bestämmelserna har irtte framstått klarare av Wivi-Artrtc Cederqvists inlägg,

Denrta belastning av frikommunsförsöket borde rti irtte ha medverkat till, Kampert mot privatiseringen stärks inte utan motverkas av åtgärder som dertrta,

Anf. 22 WIVI-ANNE CEDERQVIST (s);

Fru talmart! Begäran atf få pröva att själva ge tillstånd har kommit från de frikommurter som firtrts rtu. Jag vill säga till Nils Berndfson att det är därför som vi tycker att det passar bra att detta ingår i den pågående försöksverksamheten, och det är också därför vi har yrkat avslag på den moderata reservationen.

överläggningen i detta ärende var härmed avslutad. (Beslut fattades efter debatten om arbetsmarknadsutskottets betänkande 18.)

Kammaren övergick fill atf debattera socialutskottets betänkande 32 om vissa frågor om vård av missbrukare.

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Vård av missbrukare

Läkarutbildningen i Umeå m. m.

Värd av missbrukare

Anf. 23 INGVAR ERIKSSON (m):

Fru falman! I socialutskottets betänkande 1986/87:32 behandlas vissa frågor om vård av missbrukare. I betänkartdet behartdiäs också två motionsyrkanden om s.k. kontraktsvård inom socialtjänsten. Yrkandcrta har avstyrkts av utskottsmajoritetert.

I Crt reservation som är fogad till betänkandet har center-, folkparti- och moderafledamöterna i utskottet kortsfaterat aft lagen om vård av missbrukare varit i kraft under fem är och att erfarenheterna visar att vårdtiden enligt lagen är för kort för att kunrta motivera grava missbrukare till fortsatt vård under frivilliga former. Den frivilliga vård som inleds under hotet om tvångsvård blir ofta kortvarig och tämligen menirtgslös.

Det finns ertligt vår menirtg ingen självklar lösning på frågan hur en effektiv missbrukarvård skall organiseras. Man bör emellerfid ta vara på de olika alternativ till vård som firtrts och sträva efter aft ge möjlighet till ökad valfrihet även i dessa avseenden.

Vi förutsätter atf socialberedrtingen överväger de förslag om införande av frivillig kontraktsvård inom socialtjänsfcrt som framlagts och i ett slutbetänkande lägger fram förslag om en sådan vård.

Jag yrkar bifall till den reservatiort som vi har fogat till detta betänkande,

Anf. 24 JOHN JOHNSSON (s):

Fru talman! Med hänsyn till att socialberedningen tittar på de här frågorna kan jag fatta mig väldigt kort; Vi behöver inte gå vidare i den här debatten utan kart avvakta vad socialberedrtingen kommer med.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets hemställan,

Överläggnirtgen i detta ärende var härmed avslutad, (Beslut fattades efter debatteri om arbetsmarknadsutskottets betänkartde 18,)

Kammarert övergick till att debattera socialutskottets betärtkande 33 om ersättrtirtg ertligt avtal om läkarutbildning och forskning m, m.

Läkarutbildningen i Umeå m. m.

Anf. 25 INGVAR ERIKSSON (m);

Fru talman! I detta betärtkartde behartdiäs regerirtgens förslag till mcdels-

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987 ,

Ä ndringar i delpensioneringen, pensionstillskott till änkor m. m.

anvisning för bidrag till undervisrtirtgssjukhus m, m,, och vidare ett regeringsförslag om överenskommelse artgåcrtde statlig driffsersättning för åren 1987-1989 för läkarutbildning och forskning m, m, 1 anslutning fill proposi-tionsförslagen har behandlats dels en motion från moderaterna om avveckling av nämndert för urtdervisnirtgssjukhusens utbyggnad, dels en motion med anledning av propositiort 1986/87:104 - också den en moderafmofion -som far upp läkarufbildrtirtgcrt i Umeå, Utskottet har avstyrkt de moderata yrkandena, och vi har i artlednirtg av detta fogat ett par reservafioner till betänkartdet.

Vi vill framhålla att läkarrekryferirtgcrt fill glesbygdcrt kart underlättas om man följer våra ställrtirtgstagartden, Vi vet att de hittillsvarande erfarenheter-rta av läkarutbildningert vid universitetet i Umeå och resultatet av arbetet beträffande läkarförsörjrtingen i Jämtlartds lärt visar att utbilduingens lokalisering har betydelse för var de läkarstuderande förlägger sirt yrkesverksamhet efter avslutade studier. Eftersom dessa erfarenheter är så positiva vill vi ge möjlighet för en ökad intagning just vid Umeå, Jag yrkar bifall till reservation 1,

Sedan har vi också en reservation om nämnden för undervisningssjukhusens utbyggnad. Vi anser att de investeringsersättningar som nu utgår bör ersättas med schablonmässiga belopp. Om man gör dessa förärtdringar, behövs infe lärtgre rtämrtdcrt för undcrvisrtingssjukhusens utbyggnad, och det är detta som vi i reservation 2 vill ge regeringen till känna. Jag yrkar bifall till denna.

Anf. 26 DANIEL TARSCHYS (fp);

Fru talman! Det är mycket möjligt att reservanterna har rätt i att det skulle vara lämpligt att förlägga en viss läkarutbildning till Umeå, Men utskottsmäjoriteten pekar på att frågan om den framtida läkarufbildningcrts lokalisering och dimensionerirtg håller på att ses över, och vi är irtte beredda att förorda ett uttalande av riksdagen, innan denrta översyn är färdig.

Vad gäller förslaget öm nämndert för undervisningssjukhusens utbyggnad, NUU, är utskottsmajoriteten iute övertygad om aft dcrt av reservanterrta förordade modellen skulle innebära lägre kostnader.

Jag ber atf få yrka bifall till utskottets hemställan.

Överläggningen i detta ärende var härmed avslutad,
(Beslut fattades efter debatten om arbetsmarknadsutskottets betänkartde
18,) -

Kammarert övergick till att debattera socialförsäkrirtgsutskottets betänkande 22 om ändringar i delpensioneringen, pensionstillskott fill änkor m, m.

Ändringar i delpensioneringen, pensionstillskott till änkor m. m.

Anf. 27 NILS CARLSHAMRE (m);

Fru talman! Riksdagen har tidigare i vår fattat mårtga och viktiga beslut rörande pensioner. Det förslag som nu föreligger i proposifion 133 är att

beteckna som låt mig säga en uppsamling av lösa trådändar, till större delen konsckvensändringar och kompletterirtgar, delvis av mycket teknisk natur, I och för sig skulle propositionen ha kunnat ge oss anledrting att, om vi så önskat, fa upp hela debatten på nytt. Vi har ju numera de möjligheterna i riksdagen. Vi inom oppositionen har emellertid avstått från att göra detta. Det finns till socialförsäkrirtgsutskottets betärtkartde 22 fogat ett särskilt yttrartde av företrädare för folkpartiet, centern och moderata samlingspartiet i utskottet, där vi påpekar att vi givetvis har kvar samma uppfattningar som vi hade tidigare under vårcrt vad gäller t, ex, den rätta nivån på delpensioncrt, vad gäller de s, k, urtdanfagandepensionärernas öde och anrtat, Mert vi har alltså irtte tagit upp dessa frågor nu - vi har infe velat ge riksdagsmajoritetcrt artledning aft upprepa sina okloka beslut från tidigare i vår.

Men det finns också två reservafioner vid betänkartdet. De gäller vad som kan se ut som ganska tekniska ting. Den ena hartdlar om egertförefagarnas möjlighet till delpension, Def råder ju strängare villkor för egenföretagare -villkor som är svårare att uppfylla - än för anställda, och så måste det nog vara. Även vi reservanter är medvetna om atf det knappast går att bereda delpensionsmöjlighet för egenföretagare på precis samma villkor som för anställda, Delpcnsiortcn är från början konstruerad för människor som mer eller mindre följer en stämpelklocka - som har regelbunden lättkonfrollerad arbetstid. Då kan mart acceptera även små variationer i arbetstiden. Vi är medvetna om aft detta är svårare när det gäller egenföretagare, Mcrt vi har inte ansett svårigheterna vara av den omfattningen att kraven måste hållas så hårda att en egenföretagare tvingas minska sin arbetstid med hälften för att komma i åtnjutande av delpension. Vi menar attde kontrollproblem som utan tvivel finns nog borde kunrta klaras äveu orti vederbörartde nöjer sig med att reducera arbetstiden med en tredjedel, I reservation 1, som är gemensam för de tre borgerliga partierna, föreslår vi att på detta sätt skall det bli.

Den andra reservationen handlar om själva sättet att beräkna pensionsuu-derlaget på. Kammarens ledamöter har förmodligert lagt märke till att det har pågått en allmän debatt ute i samhället uuder en tid om detta. Många som hade tärtkt sig atf ta delpcrtsiort med den nya kompensationsrtivårt har funnit att det fakfiskt inte lönar sig - det kart t, o, m, bli sämre ärt det skulle ha blivit med dert tidigare gällartde 50-procerttiga rtivårt. Detta beror på att man i stället för att som tidigare beräkna pensiortcn på ett underlag från det sista arbetsåret före pensioneringcrt rtu skall räkna ut ett genomsrtitt på de tre bästa av de fem sista åren. Det är klart att en människa som har en kanske något ovanlig inkomsfufveckling - med ert mycket markant inkomstökning just def sista året, innart vederbörartde går i delpcrtsiort - förlorar på att mart räknar på detta sätt.

Men det finns också andra grupper som kan förlora härvidlag. Vi har särskilt pekat på utlåndsarbcfande sortihar varit borta under några av de aktuella fem åren samt kommer hem och då får ett oförmånligt pensionsunderlag. Det förhåller sig faktiskt så aft 65 % av det nya pensionsunderlaget kan bli mindre i kronor räknat än 50 % av etf pertsionsunderlag räknat på det , gamla sättet. Även om vi av mänga skäl kan acceptera huvudregeln, att man så att säga skall ha etf något bredare sätt för beräkningen än att bara räkna på

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Ändringar i delpensioneringen, pe/isionstdl-skott till änkor in. m.

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Ändringar i delpensioneringen, pensionstillskott till änkor m. m.

ett enda år, så bör det öppnas någon möjlighet att rätta till icke avsedda effekter. Det har, tror jag, inte varit propositionsförfaffarens mening att någon skulle drabbas av en direkt försämring på grund av def nya sättet aft räkna. Vi reservanter rekommenderar helt enkelt att def öppnas en möjlighet att göra undarttag i de fall då det kan vara rimligt för att undvika icke önskade negativa effekter för de pensiortcrade.

Märkvärdigare än så här är det infe, ävcrt om jag är medveten om att det kan låta märkvärdigt rtog. Men, fru talman, jag nöjer mig med detta och yrkar bifall till båda de för de icke-socialistiska partierna gemensamma reservationerna vid utskottsbetänkartdet.

Anf. 28 DORIS HÅVIK (s):

Fru talmart! När delpensionen infördes i vårt land 1977. hade vi en kompcrtsationsnivä på 65 % av pensionsundcrlaget. Denna nivå ändrades under de borgerliga regeringarna till 50 %, och fortfarande utgår delpension med 50 % av pensionsunderlagef: Men riksdagen har i år fattat beslut om att beloppet skall höjas från 50 % fill 65 % av pensionsunderlaget, och bestämmelsen om den höjningen kommer att träda i kraft den 1 juli i år.

Def har förts en diskussion om hur pensionsundcrlaget skall beräknas. Pensionsberedrtingcrt har lagt fram ett betärtkartde som utgör grunden för den regeringsproposition som behandlas i socialförsäkringsutskoftets betänkande 1986/87:22. Pcrtsionsbcrcdrtingcn pekade på de betydande svårigheter som hade uppkommit vid försäkringskassorna när det gällde tillämpningen av delpensionsförsäkringen för just de grupper som påstås få försämringar, när vi nu höjer beloppet till 65 %. Man anförde att det nuvarande systemet för att bestämma den försäkrades arbetstid och inkomsfförhållandcrt var komplicerat samt hade tagit alltför mycket av försäkringskassornas fid i anspråk. Det hade också uppkommit svårigheter för den enskilde försäkrade, och det tycker jag är def mest allvarliga. Den försäkrade hade infe möjligheter att förutse hur stor pensiortcn skulle bli - hur utfallet skulle bli.

En stor del av omprövnings- och besvärsärendena rörande delpensionen har också gällt just denna fråga. Oklarheterna har varit betydande, och när det förhåller sig så är def ytterst angeläget att man försöker skapa ett system som undartröjer oklarheterrta och gör försäkringen betydligt mera begriplig och genomträrtglig för dcrt människa det gäller - för den person som skall ha delpensionen.

Utfallet är ytterst varierande. I vissa fall har man kunnat göra beräkningen på den sertaste månadsinkomsten, i andra fall har def kunnat vara fråga om den senaste årsinkomsten, och man har också kunrtat gå lärtgre tillbaka. Detta har inneburit att den som haft möjlighet att höja sin inkomst högst betydligt har kunrtat få vad vi skulle bedöuia som ett utfall som icke ligger i lirtje med beräkrtingen för 85-89 %. Till detta kommer atf inkomsten kan påverkas av vid vilken tidpunkt uuder en kollcktivavfalsperiod som arbets-fidsmirtskningcrt påbörjas, och def är inte heller bra.

Nu är förslaget - berednirtgens förslag var enhälligt, och utskottet har inte haft något atf erinra - att pensiortsurtderlaget skall beräknas med utgångspunkt i de sista fem åren före arbetstidsminskningen, att de två sämsta åren räknas bort och att en poärtg läggs till. När man då går igenom många fall

finner mart atf ca 80 % kommer att få crt förbättrirtg. Flertalet tjänar alltså på den rtya regelrt. De som gynnas av förslaget är i stor utsträckrting de som får sänkta inkomster under tiden närmast före delpensioneringen, bl. a. ackordsarbetare med tunga, slitsamma arbefeu. Gcrtomförartdet av dessa förbättringar i förhållande till nuläget är helt i linje med den anda i vilken delpensioneringen kom till.

Utskottets vice ordförande nämnde reservationert där det står att det skulle kunna bli försämringar för dem som före pensioneringen har varit missionärer eller haft artnat arbete utomlands. Det är självklart att det firtrts möjligheter att fortlöpartdc se på utfallet av försäkriugar. Det är riksförsäkringsverkets uppgift, och jag utgår från att så sker.

Den grupp som Nils Carlshamre rtämnde är mycket liten. Det gäller människor som kan ta delpension vid 60 års ålder och som omedelbart dessförinnan haft utlandstjänst. Det är i regel människor i andra åldrar som är missionärer eller har SIDA-arbefe.

Fru talman! Som Nils Carlshamre nämnde, uppfar denna proposifion ytterligare förändringar i försäkringssituationen. För dem som blev änkor före den 1 juli 1960 blir reglerna fördelaktigare när det gäller att beräkna värdet av en- eller tvåfamiljsfasfighet som förmögenhet. Enligt de nya reglerna skall en fjärdedel av taxeringsvärdet tas upp i stället för hälften. Vidare får änkor vilkas märt begärde undantagartde från ATP rätt fill pensiortstillskott från den 1 juli 1987.

Med tanke på kammarens ansträngda debattid skall jag, liksom vice ordföranden, begränsa mig fill att hälsa dertrta reform med stor tillfredsställelse, och jag yrkar bifall till hemställan i utskottets betänkande 1986/87:22 och avslag på reservafionerrta.

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Ändringar idelpensio-neringen, pensionstillskott Ull änkor m. m.

Anf. 29 MARGÖ INGVARDSSON (vpk);

Fru talman! Som ett resultat av en tillstyrkt vpk-motion kommer riksdagen i dag att fatta beslut om att de s. k. undanfagsärtkorna äntligen skall få sitt pensionstillskott. Det är ett glädjande beslut, givetvis först och främst förde 3 500 kvinnor som från den 1 juli i år kommer att få nästan 1 000 kr. mer i månaden, vilket de verkligen behöver. Def är också glädjande sett ur kvinnoperspektiv, att dessa kvinnor inte längre betraktas som bihang till sina män och skall straffas för mänrtcrts urtderlåfelser, utan att de betraktas som självständiga persortcr.

Nu är def också miu förhopprting atf vi i riksdagen snart skall kunna enas om ert godtagbar lösrtirtg ävcrt för dessa märt, som satte sirta hustrur på undantag, så atf de här frågorna kommer bort från debattert och vi här i kammaren kan ägna oss åt aft diskutera andra vikfiga fördelningsproblem när def gäller pensionerna.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottefs hemställan i betänkandet.

Överläggningen i detta ärende var härmed avslutad. (Beslut fattades efter debatten om arbetsmarknadsutskottefs betänkande 18.)

Kammaren övergick fill att debattera arbetsmarknadsutskottets betärtkande 18 om de statsanställdas medbestämmande vid beredningen av regeringsärenden.

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987 >[

De statsanställdas medbestämmande vid beredningen av regeringsärenden

De statsanställdas medbestämmande vid beredningen av regeringsärenden

Anf. 30 SONJA REMBO (m):

Fru talman! Regeringen har hemställt om riksdagens välsignelse av def samverkansavtal som skall ersätta rtu gällartde avtal om medbesfämmartdc för de statsanställdas organisationer vid beredningen av regeringsärcrtden.

Från moderat håll har vi under många år kritiserat den nuvarande ordningen, som innebär att de statsanställda givits vad som kan betecknas som dubbel rösträtt.

Det nya avtalet är i och för sig etf framsteg, även om också det irtnebar långtgående möjligheter att påverka regeringsbeslut och fördröja handläggningen. Ändå säger vi moderater rtej till regeringens hemställan. Den politiska demokratin får enligt vår uppfattning inte göras fill föremål för avtal mellan parter på arbetsmarknaden. Vi begär därför i reservation 1 förslag till lagstiftning.

I reservation 2 begär vi tillsammans med folkpartiet och certtern liksom tidigare år en översyn av MBL inom hela den offentliga sektorn. Också här hävdar vi principen atf frågan om gränsdragningen mellan den polifiska demokratin och de offenfligansfälldas förhandlingsrätt infe kan bestämmas av parterna i avtal. I övrigt vill jag hänvisa till de betänkartden om arbetsrättsliga frågor som utskottet i sedvanlig ordning återkommer med till hösten.

Fru talman! Jag yrkar bifall till de båda reservafionerna.

Anf. 31 INGVAR KARLSSON i Bengtsfors (c):

Fru talman! Av utskotfets skrivning framgår att det nu är tillfredsställande att frågan om de statsanställdas medbestämmande vid berednirtgen av regeringsärcrtdert gcrtom def ingångna avtalet nu bringas till ert lösning.

Fru talman! Denna skrivning är en klar överdrift. Frårt centerpartiets sida har vi markerat detta genom en reservafiort och ett särskilt yttrartde.

Frågan om MBL i offentliga sektorn har under många år varit föremål för debatt. Centerpartiet har vid upprepade tillfällen pekat på det ur demokrati-synpunkt principiellt felaktiga i aft MBL-förhandlingar kan inkräkta på den politiska demokratin. Höstert 1981 beslutade också riksdagen, på förslag av arbetsmarknadsutskottet, aft begära en utredrting som skulle syfta till en klarare gränsdragning i förhandlingsfrågorna på både de lartdsfings- och de primärkommunala områdcrta. Regeringsskiftet 1982 inrtcbar emellertid att socialdemokraterna ändrade detta beslut.

Den nuvarande regeringens motstånd möt att vidta rtågra rtiera gcrtomgri-partde förändringar kan bara tolkas som bristande respekt för de grundläggartde principerna för utövandet av den polifiska demokratin och ett klart uttryck för det korporativa tänkesätt som i betydande hänseertdert präglar dagens socialdemokrati.

Fru talman! I reservafion 2 framhåller vi tillsammans med moderaterna och folkpartiet aft gränsdragningar ifråga om den politiska demokratirt infe skall bestämmas av avtal. Den översyn som vi förordar skall omfatta hela den offentliga sektorn.

Jag yrkar bifall till reservation 2.

Anf. 32 MONICA ÖHMAN (s);

Fru talman! I detta betärtkartde, 1986/87:18 frårt arbetsmarknadsutskottet, behandlas propositiort 1986/87:147 om de statsartställdas medbesfämmartdc vid beredning av regeringsärcrtden samt två motioner som väckts med anledning av proposifionen. Utskottet har också valt att i anslutrting till behartdlingen av denrta propositiort behandla tre motioner som väcktes under allmärtrta motionstiden i år. Vidare finrts crt artmälart härom i budgetpropositiortCrts bil. 2.

I propositiorten föreslår regeringen aft riksdagcnskall godkärtna det avtal som tecknats den 31 mars 1987 mellan statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer om medbestämmande vid beredning av regeringsärcrtdert samt aft regeringen skall bemyndigas aft fördela arbetsgivaransvaret för avtalets fillämpning m. m. mellan myndigheter.

Avtalet innebär att nu gällande avtal om informafion och förhandlingar enligt lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) vid beredning av regeringsärenden ersätts av ett avtal om samverkart. Enligt detta avtal skall huvudorganisationerna informeras orti vikfiga frågor som skall behartdiäs. Med viktiga frågor menas sådana som har betydande följder för arbetstagares anställnings- och arbetsvillkor. Meningen är att informationen som regel skall lämnas i sambartd med delningcrt inom regeringskansliet, därefter har huvudorganisationerna möjlighet att lämna synpurtkter inom fem arbetsdagar. Den skriftliga irtformatiortcrt kart åtföljas av crt murttlig, protokollförd överläggning, om behov anses föreligga. Detta avtal föreslås gälla fr. o. m. den 1 juli 1987 tills vidare med eu uppsäguirtgstid av sex mårtader. ■

Som jag sade inledningsvis har två mofioner väckts i anledning av denrta propositiort, och dessutom har utskottet behandlat tre motioner från allmänna motionstiden i detta sammanhartg. Jag avser icke att kommentera motionerna, men låt mig, fru falman, helt kort få säga något om de två reservafioner som har fogats till detta betänkande.

I reservation nr 1 av moderata samlingspartiet sägs atf de anställdas organisationer inte bör ha rätt atf påverka regeringens politiska beslutsfattande samt att det rtu föreliggande avtalet innebär att de anställdas organisafioner fortfarande har långtgående möjligheter atf påverka regeringens beslut. Vidare sägs att detta kan förlänga handläggningstidert i regerirtgs-kartsliet. Mart uttrycker också i sin reservafion en oro för, som man säger, att någondera parten skall säga upp det föreslagna avtalet. Då skall de i dag gällartde avtalcrt åter träda i kraft, och det är ert än värre situation än den föreslagna.

I reservation nr 2, lämnad av moderata samlingspartiet, folkpartiet och centern, alltså den samlade borgerligheten, sägs att gränsdragningen mellan den politiska demokratin och de offentligansfälldas förhandlingsrätt infe bör bestämmas av parterna i avtal. Man föreslår vidare ett fillkänrtagivande till regeringen om en utredning med sikte på en ändring i medbestämmandelagen. Denna översyn anser man bör omfatta de politiska besluten i hela den offentliga sektorn.

Enligt utskottsmajoritetens mening innebär avtalet att de statsanställda får den information och möjlighet till inflytande som de i likhet med anställda inom andra sektorer bör ha rätt fill. Om man läser avtalet skall man finna att

Prot. 1986/87:134 2junil987

De statsanställdas medbestämmande vid beredningen av regeringsärenden

Al-

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

De statsanställdas medbestämmande vid beredningen av regeringsärenden

det inte råder något tvivel om att def är regeringen som fatfar de politiska besluten. Def som är artmärkningsvärt är, som tidigare nämrtts, att detta avtal ersätter det mer långtgående avtal som tillkom 1977 under dcu borgerliga trepartiregeringens tid, och ändå är man inte nöjd från moderaternas sida.

Beträffande denna andra reservation, som föreslår en översyn av MBL i offentliga sektorn, vill utskoftsmajorifeten peka på aft det irtgångna avtalet visar att de offentligartsfälldas medbesfämmartdc kart lösas tillfredsställande avfalsvägen. Det finns alltså ingen artledrting för riksdagert att ta inifiativ till aft medbestämmandefrågor blir föremål för några särskilda övervägandcrt med sikte på ärtdrirtgar i lagstiftrtingen.

Fru falman! Slutsatserna av mitt anförande måste bli att jag yrkar avslag på dessa båda reservafioner och bifall fill utskotfets hemställan och därmed även fill propositionert.

Överläggningen i detta ärende var härmed avslutad.

Beträffande bostadsutskottets betänkande 21 konstaterade förste vice talmannert att irtgert talare var artmäld.

Kammaren övergick till aft fatta beslut i de förevarande ärendena.

Lagutskottets betänkande 32

Mom. 3 (förvaltares möjlighet att beakta sysselsättningsinfresset)

Först biträddes reservation 1 av Per-Olof Strindberg m. fl. - som ställdes mot motion L135 av Lars Werner m. fl. i motsvarande del - med acklamation.

Härefter bifölls utskottets hemställan med 200 röster mot 118 för reservatiort 1 av Per-Olof Strirtdberg m. fl.

Mom. 4 (tillämpnirtgert av 7 kap. 8 § konkurslagen)

Utskottets hemställan bifölls med 283 röster mot 34 för reservation 2 av Martin Olsson och Marianrte Karlsson. 1 ledamot avstod från att rösta.

Mom. 5 (förvaltares skyldighet att höra tillsynsmyrtdighetcrt)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av Per-Olof Strirtdberg m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 6 (samråd m. m. med anställda)

Utskottets hemställart - som ställdes mot motion L135 av Lars Werner m. fl. i motsvarartde del - bifölls med acklamation.

Mom. 8 (det framfida tillsyrtsartsvaret)

Utskotfets hemställan - som ställdes mot reservafion 5 av Per-Olof Strindberg m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 9 (återvinning av otillbörlig rättshandling)

Utskottets hemställan bifölls med 165 röster mot 153 för reservafion 6 av Per-Olof Strindberg m. fl.

Mom. 10 (återvinning av gåva m.m.) Prot. 1986/87:134

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 7 av Per-Olof 2 juni 1987 Strindberg m. fl.- bifölls med acklamation.

Mom. 17 (upplysrtingsplikt vid återkallelse av konkursausökan)

Reservation 8 av Per-Olof Strindberg m.fl. bifölls med 170 röster mot 148 för utskottets hemsfällan.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Konstitutionsutskottets betänkande 34

Utskottets hemställan bifölls.

Konstitutionsutskottets betänkande 36

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservationen av Anders Björck m. fl. - bifölls med acklamation.

Konstitutionsutskottets betänkande 30

Mom. I (ändrad tillståndsprövning i fråga om viss förskole- eller fritidshems-verksamhet) Hemställan

Utskottets hemställan bifölls med 297 röster mot 18 för hemställan i reservation 2 av Nils Berndtson. 4 ledamöter avstod från att rösta.

Motivering

Utskottets motivering godkändes med 165 röster mot 153 för dcrt i reservation 1 av Anders Björck m.fl. anförda motiveringen.

Mom. 2 Utskottets hemställan bifölls.

Socialutskottets betänkande 32

Mom. 1

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 2 (kontraktsvård)

Utskottets hemställart med godkännartde av utskottefs motiverirtg bifölls med 165 röster mot 154 för utskottets hemställan med godkännartde av den i reservationen av Ulla Tilländer m. fl. anförda motiveringen.

Socialutskottets betänkande 33

Mom. 1 och 2 Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 3 (läkarutbildningen i Umeå)

Utskottets hemställan bifölls med 245 röster mot 73 för reservation 1 av
Ann-Cathrine Haglund m. fl. 49

4 Riksdagensproiokoll 1986/87:134

Prot. 1986/87:134 Mom. 4 (avveckling av NUU)

2 juni 1987 Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av Ann-Cathrine

Haglund m.fl. - bifölls med acklamafion.

Socialförsäkringsutskottets betänkande 22

Mom. 2 (arbefstidsmirtskning för egenföretagare)

Utskottets hcmsfällart bifölls med 166 röster mot 153 för reservation 1 av Nils Carlshamre m.fl.

Mom. 4 (pensionsunderlag)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av Nils Carlshamre m.fl. - bifölls med acklamafion.

Övriga moment

Utskottets hemställan bifölls.

Arbetsmarknadsutskottets betänkande 18

Mom. I (de statsanställdas medbestämmartde vid beredningen av regeringsärenden)

Utskottets hemställan bifölls med 242 röster mot 73 för reservation 1 av Alf Wennerfors m.fl. 2 ledamöter avstod från att rösta.

Mom. 2 (översyn av MBL i den offentliga sektorn)

Utskottets hemställan bifölls med 165 röster mot 154 för reservation 2 av Alf Wennerfors m.fl.

Mom. 3 Utskottets hemställan bifölls.

Bostadsutskottets betänkande 21

Utskotfets hemställan bifölls.

8 § Föredrogs socialutskottets betänkande

1986/87:40 om uppskov med behandlingen av vissa ärenden till riksmötet 1987/88,

kulturutskottets betänkande

1986/87:24 om avgifter i ärenden om lokala kabelsändnirtgar (prop. 1986/87:150 delvis) och

rtäringsutskottets betänkartde

1986/87:38 om allmänna pensionsfortdens fjärde fondstyrelses årsredovisning (skr. 1986/87:153).

Kammarert biföll vad utskotten i dessa betänkanden hemställt.

9 § Föredrogs

näringsutskottets betärtkandert

1986/87;41omstafligaföretag(prop.l986/87;74delvis och 1986/87:126) samt 1986/87:42 om vissa oljebolagsfrågor (prop. 1986/87:120).

Förste vice talmannen meddelade att betänkandena skulle debatteras i angiven ordning och avgöras i ett sammarthärtg efter avslutad debatt.

Först upptogs till behartdiirtg näringsutskottets betänkande 41 om stafliga företag.

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Stadigaföretag

Statliga företag

Anf. 33 PER WESTERBERG (m):

Fru talman! Erfarenheterna från statligt företagande har i många fall varit förskräckande. Från tid till annan har partipolitiska ingripanden av olika slag . skett i de stafliga företagen. Det har varit när man har bedrivit regionalpolitik eller velat visa framfötferna genom aft vara särskilt framsynt som man har gripit in i de statliga företagens direkta verksamhet. I andra fall har man ålagt de statliga företagen en särskild moral som skulle vara högre stående än moralcrt hos artdra företag sorti opererar på den fria marknaden. I ytterligare andra fall har man ansett atf statliga företag skulle ha ett särskilt ansvar, litet mer oprecist än vad som gäller för motsvarande privata eller kooperativa företag. Rollen som statlig givare av de ramar som de företagande skall agera inom och rollen som företagare riskerar att blandas samman i allt fler fall. Staten skall som statsmakt ange ramarna för dcrt fria kortkurrcrts pä lika villkor som skall ske mellart olika företag på en fri och öppen marknad för att på det sättet skapa de bästa förutsättningarna för atf öka välståndet i landet. Blotta misstanken att detta missbrukas genom att man utuyttjar dessa ramar för aft gynna statliga företag är ett skäl mot statliga företag som sådana. Detta skäl förstärks i synnerhet av de många krav som ställs från olika intressegrupper och personer om att statliga företag skall agera på visst sätt, oavsett om det är företagsekonomiskt motiverat eller ej.

Utomlands har mart i allt högre grad kommit atf dra slutsatser av dcu debatt som drivits om de statliga företagen. Vi har sett en lång rad privatiseringar inom många västerländska stater. I Västtyskland, Storbritanrticrt, Frankrike, Spanien, Italien-ja, t.o. m. i det ytterst privata Japan-har man drivit en privatiseringsdebaft och en försäljnirtg av statliga företag.

Irtdustrimirtister Thage Peterson har vid olika fillfällen sagt att de statliga företagen skall drivas på exakt samma villkor som motsvarande privata företag. Det leder närmast till tanken varför man dä skall ha statliga företag, om de skall agera på exakt samma sätt som motsvarande privata och kooperativa företag.

Erfarenheterna visar ju att privata företag har varifeffektivare än statliga när det gäller att skapa ett ökat välstånd. Detta har också tagit sig uttryck i att allt fler länder runt om i världen satsat pä ett system med privata företag och fri företagsamhet.

I många av de nyligert industrialiserade länderna med den snabbaste

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Stadiga företag

ekonomiska utvecklirtgert har just detta varit ledstjärnan. Vi ser exemplen i Singapore, Korea, Taiwan. T, o, m, det socialistiska Burma börjar närma sig olika former av fritt företagande, och även Kommunistkirta har börjat öppna dörren mot privat företagsamhet.

Privata företag har fill skillnad frän många statliga företag en naturlig maktbalans mellan en styrelse och en VD, där man tillförs extern kompetens med ägarinfressen, som genom styrelsen bevakar den verkställande ledningens arbete och beslut. Den bevakade utgår från den viktiga utgångspunkt som den riskkapitalmarknad man är beroende av utgör.

Den fria tillgångcrt till en fri riskkapitalmarknad utgör många gånger basen för att kunna få en snabb och effektiv expansion för goda idéer och goda affärsmöjligheter.

Privata företag möjliggör även ett spritt ägande utöver vad statliga företag kan ge. Det har även visat sig att en försäljrtirtg av statliga företag kart komma att tillföra statskassart betydartde intäkter.

Den socialdemokratiska nationalekonomcrt Nils Lundgren skrev nyligen i ett antal debattartiklar atf om man använde de statliga företagen till att få in kapital till statskassan och därmed dra ned statsskulden, skulle man på detta sätt kurtna tvinga ned ränteläget i Sverige, få lägre inflation och skapa basen för högre ekonomisk tillväxt och bättre ekortomisk utveckling.

Vi moderater har liksom våra borgerliga kolleger i partimotioner krävt en planering för årliga privatiseringar. Vi.har preciserat oss till atf def bör röra sig omkring 5 miljarder kronor per år som man bör kuuna få in till statskassan via dessa privatiseringar. Vi har pekat på en lång rad företag som tämligen omgående skulle kunna bli aktuella för privatisering; Procordia, Statens skogsindustrier, NCB, PK-banken och många flera.

Vi pekar på möjligheterna atf kunna sälja företag via den vanliga börsen eller genom direkfförsäljrting till andra företag eller personer. Vi pekar också på möjligheterna att låta anställda få ta över sina egrta företag. Det har skett i etf arttal privafiseringsfall runt om i väsfvärldcrt där detta varit särskilt lämpligt. Vi tycker def statliga ägartdet rtär det gäller företag skall begränsas till det som täcker beredskapsskäl, särskilda regionalpolitiska skäl och vissa fall där det kan bli aktuellt atf gå in för aft få till stånd en omstrukturering under socialt någorlunda acceptabla former, eller när man vill rädda stora samhälleliga värden.

Vi har därför även sagt aft det behövs fortsatt omstrukturering inom LKAB och Svenskt stål för att kunna möjliggöra deras fortsatta expansion och fortlevnad innan det över huvud taget kan bli aktuellt atf få in något externt kapital.

Vi har också pekat på möjligheten att dela upp affärsverken så att myndighetsufövningcrt ligger kvar i affärsverksformen, medan den rena affärsdrivartde verksamhetert skall föras över till aktiebolagsformen där den rätteligen hör hemma.

Vi hävdar med emfas att affärsverket FFV, exempelvis, som endast har affärsdrivande verksamhet och ingen myndighetsutövning, helt naturligt skall föras över till aktiebolagsformen för att därigenom ges möjligheter att tillvarata alla de affärsmöjligheter det har, alla möjligheter till ny sysselsättning och ny expansion utan att hindras av den utomordentligt betungande byråkrati som affärsverksformen trots allt innebär.

Dessutom öppnar man då ävert för dessa affärsdrivartde delar av affärsverken den fria riskkapitalmarknadcrt för aft de skall kurtna attrahera nytt kapital.

Vi har nämnt domänverket där det finns betydande subsfansfillgårtgar, liksom vattenfallsverket. Genom försäljningar skulle man kuuna nedbringa den statliga upplåningen och statsskulden som sådan.

Regeringen har till denna riksdag i en proposition lämrtat förslag om rtyemissiort i Procordia, riktad bl. a, fill anställda och till börsen och vissa institutioner. Vi tycker denrta nyemission är ett steg i rätt riktning, men det finns tyvärr en del malört i bägaren.

Man har infört differentiering av rösträtten på aktierna i Procordia, vilket vi tycker är stötande. Man kan mycket ertkelt säga att staten skall behålla det dominerande röstinflytandet i Procordia, medan privata intressen, pensionsstiftelser m, fl, skall få tillskjuta kapitalet men inte få särskilt mycket att säga till om i företaget, Vityckerdet är principiellt felaktigt, Def vore riktigare om man hade en aktie - en röst, och på det sättet gav möjligheter för de nytillkommartde ägarna atf även tillföra kunnartde och inflytande till den statliga företagskoncernen. Vi tror att den skulle må bra av detta och ha större möjligheter aft expandera och fä ytterligare kompetens tillförd.

Vi tycker heller infe om det som står i propositionert om atf man vill ha en fortsatt statlig dominans i företaget. Den statliga röstartdelén skall uppgå till Urtgefär två tredjedelar som mirtimum. Vi tycker det är fel.

Vi tycker det vore riktigare atf man i första steget underskred åtminstone 50 % för atf på det sättet kunrta få reell påverkan från andra kapitalintressen inom företaget,

I detta betänkande behandlas ävert dert information som lämnas till riksdagen i samband med rtyemissioner fill statliga företag. När de statliga företagen en gårtg i världen kom till mofiverades det bl, a, med att man kunde få en särskilt stor insyn i de statsägda företagen.

Vi har även under senare tid ställt krav på att börsföretagen skall öka sin informationsgivnirtg vid nyemissioner på börsen. Vi tycker därför från borgerligt håll aft det åtminstortc borde vara lämpligt aft de statliga företagen vid nyemissioner nådde upp till börsens minimikrav på informationsgivning.

Den bristande informationen har lett till aft det blivit en viss form av hemlighetsmakeri. Utskottefs arbete har betungats med att ta in extra irtformatiort sedart propositiortcrna framlagts, Mart har fått ert dålig insyrt och det har funnits för många hemliga akter.

Vi finner inget skäl till att det skall vara större hemlighetsmakeri kring stafliga företag än motsvarande privata. Kan motsvarartde privata företag via minimireglerna som firtrts på börsen lämna viss information, har vi väldigt svårt att förstå aft detta inte skall kuuna ske med motsvarande statliga företag. Vi har svårt att se vilka särskilda skäl eller villkor för de statliga företagen som nödvändiggör det hemlighetsmakeri som utskottsmajoriteten hänvisar fill i sin skrivning.

Till sist, fru falman, tycker jag att man i detta betänkande skall notera den stora borgerliga enigheten i princip på alla punkter. Jag kan därmed yrka bifall fill samtliga trepartireservatiorter plus en litcrt särreservation från moderaterna angåertde dert differentierade rösträtten.

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Statliga företag

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Statliga företag

Anf. 34 CHRISTER EIREFELT (fp);

Fru talman! Lät oss först konstatera att det statliga förefagartdet har en mycket stor omfattning. Staten driver affärsverksamhet både i skydd av monopol och i konkurrens med enskilda företag. Det finrts 180 statliga företag som i sirt fur har minoritetsandelar i inte mindre än 862 bolag. Och det är en brokig sammansättning med vitt skilda verksamheter. Det framgår av det här betänkandet att den statliga industrisektorns omsättning 1986 uppgick fill ca 55 miljarder och att antalet anställda var 85 000,

Det är alltså mot den här bakgrunden som utskotfet för principdiskussioner om statens roll i näringslivet. Och skillnaden i synsätt mellan regeringen och den socialdemokrafiska utskottsmajoriteten - å ena sidan - och folkparfiet, centern och moderaterna - å den andra - ja, dcrt skillnaden framgår tydligt.

Socialdemokraterna talar om att staten har en viktig roll som ägare av företag och om behovet av en vital statlig företagssektor. Vi tycker inte aft statens roll är att äga företag,

I stället för att själva engagera sig som ägare är det regeringens och riksdagens uppgift aft dels skapa bra förutsättningar för näringslivet, dels ange de ramar som företagen har aft arbeta inom. Folkpartiet har ofta pekat på de speciella problem som är förknippade med statligt företagande, hur statens roll som ägare gång på gång kommer i konflikt med de andra roller staten har i samhället.

Den här sammanblandningen är utan tvivel till nackdel för företagens möjlighet, att utvecklas. Staten kan i många sammanhang inte fungera som enbart ägare, och det har gjort aft just den funktionen blir dåligt tillgodosedd.

De motiv socialdemokraterna anger för ett omfattande statligt företagande håller inte. Att def t, ex, skulle vara ett medel att minska koncentrationen i svenskt näringsliv är det svårt atf förstå. Att utvidga den statliga företagssektorn, samtidigt som socialdemokraterna styr utvecklingen mer och mer mot en förhandlingsekonomi, där statens inflytande övernärirtgslivcf ökar också på Crt rad andra områden, det är motsatsen till den mångfald man säger sig eftersträva.

Däremot accepterar folkpartiet aft staten i vissa situationer medverkar för att klara företag i en krisdrabbad regiort eller bransch, Def framgår bl, a, av den dåvarande regeringens agerande i samband rned strukturförändringarna på 70-falet,

Men för det första är det viktigt att staten i de situationerna inte gär in med åtgärder som motverkar nödvändiga förändrirtgar. För det andra bör staten gå ur engagemangen så snart def är möjligt.

Vi menar alltså att dert rtuvarartde omfattningert på den statliga varu- och tjänstcproduktiorteri irtte är rtiotiverad, Def finns enligt vår uppfattning mycket starka skäl atf se över den rikliga floran av statliga företag, och vi anser att merparten av de företag som arbetar i konkurrerts med andra bör säljas ut.

Vi har som exempel pekat på flera av enheterna i Procordiakoncerrten. ABAB, Liber, SARA pch ACO bl, a, Etf antal av affärsverkens dotterbolag hör också dit liksom Calor Celsius och andra företag inom Svenska Varv,

Vi har dessutom poängterat atf konjunkturläget är gynnsamt för en utförsäljning och aft likviditeten på den svenska kapitalmarknaden för närvarande är mycket god, -

Vi efterlyser alltså en plan för utförsäljning, och jag tror för min del att vi är t, o, m, försiktiga i överkartt när vi nämner att det bör vara möjligt atf sälja för 4-6 miljarder per år under ett antal år.

Fru talman!'Jag yrkar med detta bifall fill de reservafioner som utskottets folkpartiledamöter har underteckrtat.

Prot; 1986/87:134 2 juni 1987.

Statliga företag

Anf. 35 PER-OLA ERIKSSON (c):

Fru talmart! I regeringens proposition om näringspolitiken inför 90-talef lämnas en mycket omfattande redovisning av den del av den statliga företagssektorn som sorterar under industridepartementet. Propositionen är en ganska omfattande läsning och ger en ganska bra bild av den stafliga företagssektorn. Med hänsyrt till kammarens fid skall jag inte nämna alla typer av företag som finns på den statliga sidan utan vill bara instämma i det som Christer Eirefelt räknade upp litet summariskt.

Statens huvuduppgift får inte vara att driva företag, utau statens huvuduppgift skall vara att ange de allmärtrta förutsättningarna och ramarna för industriell verksamhet. Staten skall vidare medverka till en lika behandling av privata, statliga och kooperativa företag. Jag tror att det är viktigt atf samtidigt säga att staten kart och bör äga och driva företag av olika typer för att tillgodose vissa övergripartde mål och irttressert, t, ex, av regionalpolitiska motiv.

Def finns regioner här i Sverige som def privata närirtgslivet har vänt ryggen. I de fallen har den statliga företagssektorn utgjort eu väldigt viktig faktor för att skapa sysselsättning. Statlig verksamhet har också kunnat medverka till att omstrukturera näringslivet. Det är viktigt att ha def i minnet och att det också får fortgå. Men statens ägarroll behöver inte rtödvärtdigtvis växa, utan lika väl som man köper företag skall staten kunna sälja företag och på det sättet medverka fill en omsfruktureriug av svcrtskt näringsliv.

I reservation 4, som är gemensam för de tre icke socialistiska partierna, har vi pekat på hur en planmässig utförsäljning av statliga företag skall kunna tillföra statskassan ca 4 miljarder kronor årligen. De pengarna skulle kunna användas för atf minska vårt budgetunderskott.

Socialdemokraterna har tyvärr under årens lopp haft en ganska ensidig syn på statligt ägande. Statligt ägande har varit något primärt, tycker jag aft man kan säga. Nu har emellerfid något nytt inträffat, och det är när regeringen i propositionert om näringspolitiken inför 90-talet föreslår börsintroduktion av Procordia. Det är bra. .Man kan säga att det är bättre sent än aldrig.

Det finns i dag god tillgårtg på riskvilligt kapital som kart investeras i företag, men utbudet av företag på Stockholms fondbörs är inte särskilt stort. Därför skulle den statliga förefagssekforrt kuurta anvärtdas för att öka utbudet och differentiera tillgången på investeringsobjekt.

I propositionen talas def tyvärr om att de- pengar som kan tillföras statskassan genom börsirttrodukfionen skall anvärtdas till expansion eller till ny statlig företagsamhet och infe i första hand till aft minska budgetunderskottet och sanera statens finanser. Jag skulle vilja ha en förklaring från

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Statliga företag

socialdemokraternas talesmart på dert punkten till hur man på socialdemokratiskt håll ser på framtiden. Vilken vision har mart? Hur skall dcu stafliga företagssektorn vara? Vill man ta omvägcrt att köpa irt sig i rtya verksamheter på områden som man i dag inte är inne i?

Fru talman! Till sist vill jag säga några ord om domänverket. En mängd olika företag sorterar under domänverket. Genom att sälja ut framför allt delar av domänverkets mark- och skogstillgångar och även delar av företag, skulle man aktivt kunna medverka fill att bygga upp enskilda jordbruks- och skogsfästigheter i de delar av landet där sysselsättrtirtgen sviktar. Detta skulle vara ett aktivt instrument för att skapa en bättre regiortal balans. Det är synd aft socialdemokraterna på den punktert sätter sig på bakhasorna.

Jag vill, fru talman, hävda att de bygder där domänverket eller andra stora bolag äger mark blir ödebygder. Det tjänar irtte vare sig bygdcrt, märtrtiskorrta eller samhället i övrigt på. Därför skulle ert utförsäljrtirtg av domänverkets mark i syfte att skapa livskraftiga jordbruks- och skogsbruksföretag över hela landet - och framför allt i glesbygdsområden - kunna vara ett viktigt instrument.

Jag yrkar bifall till de av centern undertecknade reservationerna,

Anf. 36 JÖRN SVENSSON (vpk):

Fru talman! Varför har man i alla mer välordnade och högt utvecklade industriella samhällen statlig företagsamhet? Det finns olika skäl,

I ett industrisamhälle krävs en bra infrastruktur, dvs, en allmän basservice som fungerar. Den skall fungera lika för alla landsdelar och helst också för alla medborgare. Def har sedan många år tillbaka varit ett av de starka motiven till att också borgerliga regerirtgar i det stora flertalet irtdustriländer infe bara har accepterat utart också många gånger aktivt befrämjat uppkoms-tert av statlig företagsamhet som tar om hand denna typ av serviceuppgifter. Det är nödvändigt att för effektivitetens skull ha ansvaret för dessa uppgifter så att säga samlade under en hatt för hela nationen. Annars får man inte den grad av likformighet och integration som behövs. Man får inte heller de möjligheter till social kostrtadsfördelrting som också är nödvändiga för att sådana här basverksamheter skall kunna fungera.

Ett anrtat skäl, som redan har nämnts av den förre talaren och som har spelat en betydande roll här i Sverige, är de regionalpolitiska motiven. De har framför allt spelat en roll för den industriellt irtriktade delen av den statliga företagsamheten i Sverige, De regionalpolitiska skälen för den statliga företagsamheten har på senare år kraftigt ökat, vilket är anmärkningsvärt. Det är mot den bakgrunden också mycket anmärkningsvärt atf man nu ser dessa gencralatfacker mot statlig företagsamhet frårt samlat borgerligt håll.

Det firtrts sedan ett antal år tillbaka en kraftig tcrtdens till kapitalkon-centration på den privata sidart och till internatiortalisering, transnationalise-ring, av de privata storföretagen. Baksidan av den utvecklingen är aft stora delar av industrilärtderrta överges. Mårtga regiortcr komrner i skärpta problemsituationer jämfört med tidigare. Det finrts få kompcrtscrande faktorer som kan förhindra att de regionala klyftorna ökar. Betydelsert av och möjlighetert för ert aktiv statlig företagsamhet är där viktiga faktorer som rtiart måste ta vara på.

Jag ser def i det perspekfivet som litet underiigt att centerpartiet har hamnat i detta borgerliga sällskap. Rimligtvis borde både deras ideologiska och praktiska position fala för att de intog en ställrting som var mera fristående från moderaternas och folkpartiets.

Detta betyder nu inte att rtian för den skull skall kärtna någon sorts allmän entusiasm över statlig företagsamhet sådan den ser ut i dag. Där finns mycken kritisk diskussiort att föra. Som Karl Marx sade är irtte särskilt mycket vunnet om staten uppträder precis som andra kapitalister eller, som han en gång uttryckte det, blir en universell kapitalist.

Det värdefulla med statlig företagsamhet sett på längre sikt ligger i att den är i stånd att företräda delvis andra mål och sociala värderingar än den privata kapitalismen. En del består just i att kunna göra en insats för den regionala utvecklingen och den regionala utjämningen. Det är mot den bakgrunden betänkligt att viktiga delar av de industrier som tidigare spelat en sådan roll krymps och att man på den stafliga sidan övergår till att i större utsträckning betrakta verksamheten kortsiktigt och rtied rcrtt kommersiella ögon. Ett sådant raserande av viktiga basverksamheter på den industriella sidan måste rimligtvis, om det nu visar sig nödvändigt, åtföljas av nysatsningar inom andra områden. Detta har emellertid infe skett i den utsträckning som framöver är nödvändigt.

Enligt vpk:s mening skall den statliga företagsamheten bland sina särpräglade målsättningar ha bl. a. följande:

Den måste i sin lönsamhetsbedömnirtg och allmärtna verksamhetsbedömning ha en större långsiktighet än vad som nu känrtcfecknar de privatkommersiella verksamheterna. Det är nödvärtdigt, irtte bara för att den skall bidra fill utvecklingen av de missgynnade landsdelarna, utan det är viktigt över huvud taget om den skall kunrta vara en förnyande kraft i den industriella utvecklingen. Vi vet alla att det krävs en större grad av tålmodiga satsningar på lång sikt för att åstadkomma industriell och teknologisk förnyelse. Vi vet också att de privatkommersiella verksamhetcrrta långt ifrån alltid lever upp till detta. De har närtiligcn ett mer kortsiktigt, finansiellt orienterat lönsamhetsbehov. De ser mer till dert rent finartsiella lörtsamhetcrt och mindre till teknologins långsiktiga utveckling, produktionens utveckling och kvalitet. Det är här de stafliga företagen kan göra en speciell insats. Det är särskilt viktigt att betona detta, eftersom def i dag försiggår en internatiortell, kritisk diskussiort om lönsamhetsbegrepp och lönsamhetsbedömning där jusf denna kortsiktigt kommersiella bedömnirtg är utsatt för kritik. Man inser att lörtsamhetsbegreppefs tolkning måste artpassas efter de länga perioder det ofta kräver att fä fram ny och självständig teknologi. Bedömningen får inte vara för kortsiktig och inriktad pä vinstmaximering i det korta perspektivet.

En annan niycket viktig faktor som i vår fid talar för ert mer aktiv och utvidgad statlig företagsamhet är försvaret och utvecklandet av Sveriges nationella självstärtdighet på det ekonomiska och sociala planet. Utvecklingen i Västeuropa och USA innebär att det skapas stora internationella privata monopol och halvmonopol som behärskar mårtga av de i tiden ledande industriella verksamheterna. Dessa stora transnationella imperier försöker på allt sätt bryta ner de nationella statsmakternas och det nationellt

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Stadigaföretag

Prot. 1986/87:134 2junil987

Stadigaföretag

orienterade näringslivets självständighet och möjligheter till agerande efter eget intresse. De försöker ersätta denna självständighet med en utveckling som är ensidigt domirterad av dessa stora transnationella företags ledningar. De styr alltså de olika ländernas ekonomier efter sina.infressen, och infe efter vad som är viktigt och intressant för folkflertalet eller för det mer lokalt och rtationellt orienterade näringslivet. Mot den bakgrunden har en stark och livskraftig statlig företagsamhet sitt för dagen kanske mest påtagliga existensberättigande och verkligt stora intresse. Om man skall kunna hävda Sveriges nationella självständighet på dessa områden måste man också ha en sektor som infe är underkastad sartima lagar och samma maktstrukturer som de privafkommersiella verksamheterna.

Slutligen vill jag nämna ett starkt motiv för statlig företagsamhet som infe har utnyttjats i den utsträckrtirtg som borde ha skett, nämligen den potential för demokratiska experiment som en sådan företagsamhet utgör. Det har ända sedan arbetarrörelsens barndom talats om att arbetarklassens befrielse skall vara dess eget verk. Om dert någonsin skall bli verklighet i vårt land är etf av de nödvändiga inslagen att den praktiska verkligheten ute i produktionslivet i långt större utsträcknirtg styrs av de arbetande själva. Man måste få en de arbetandes självstyrelse ute på arbetsplatserna när det gäller produkfioncrts uppläggning, organisering, introduktion av ny teknologi, nya processer osv. Från vpk:s sida ser vi i detta sammanhang den statliga sektorn som en av de sektorer inom vilka en sådan demokratisering av arbetslivet borde äga rum. Att så infe har skett betraktar vi som en allvarlig brist. Vi tror också att det i längdert innebär en svaghet för den stafliga företagsamheten. Den fär svårare att försvara sig gentemot de nyliberala opinioner och gentemot de olika kortsiktiga missnöjesströmningar i samhället som vill se den statliga företagsamheten insnävad, reducerad eller, i deras eget intresse, kommersialiserad.

' Vi skulle vilja se en statlig förefagsartihef som var upplagd på ett mer programmatiskt sätt, som mer tydligt och klart lade sig vinn om bestämda ekonomiska, sociala och politiskt-demokratiska avsikter. En sådan statsföre-tagsamhet skulle ha långt bättre möjligheter att hävda sig än vad dagens mera splittrade av kortsiktigt tänkande och av eftergivenhet gentemot det kommersiella trycket alltför mycket präglade stafsföretagsamhef har.

Med dessa synpunkter, fru falmau, yrkar jag bifall till vpk-reservationerna.

Anf. 37 RUNE JONSSON (s):

Fru talman! De frågor om stafliga företag som tas upp i de mofioner som behandlas i näringsutskottets betänkande nr 41 har för inte så länge sedan debatterats här i kammaren. De flesta frågorna är åriigen återkommande. Några nya synpunkter som skulle göra atf vi i utskottsmäjoriteten skulle ha anledning att ändra vår. uppfattning har inte framkommit.

Jag tänker därför mycket kort redovisa vilka uppfattningar vi socialdemokrater har i frågorna och i övrigt hänvisa till tidigare debatter.

Vi kan först konstatera aft den stafliga industrisektorn 1986 hade en omsättning på ca 55 miljarder kronor och atf antalet anställda uppgick till ca 85 000, vilket utgör ca 8 % av industrisysselsättningen i Sverige.

Vid en internationell jämförelse utgör dessa 8 % statligt industrianställda ingen stor andel av det totala arttalet. Men det förringar heller inte betydelsen av statlig industriell verksamhet här i Sverige, för inom vissa orter och regioner har staten den helt dominerande sfällningcrt sysselsättningsmässigt.

I reservation 2 tar de borgerliga ledamöterna i utskottet - med samma argument som tidigare - upp frågau om de statliga företagen har ett existensberättigande i del svenska näringslivet.

Jag tror att vi gör det lättast för oss om vi efter alla tidigare debatter konstaterar atf vi har olika uppfattningar i denrta fråga.

Därför skall jag bara redovisa våra skäl till varför vi anser atf det också i fortsättningen finns ett berättigande för en statlig industriell sektor.

Målsättrtirtgen för de statliga företagen skall vara:

-* De skall utgöra en balanserad faktor mot de privata maktgrupperna.

* De skall bidra till att sprida sysselsättningen mellan regionerna.

* De har betydelse ur försörjningssynpunkt.

* De kan producera varor för vilka det inte bör föreligga något vinstintresse, t.ex. tillverkning av alkohol.

* Det är viktigt att def finns ett renodlat nationellt ägande när ägandet i näringslivet internationaliseras.

* De kan bidra till att bygga upp samhällets ägarkompeterts.

Def sista är infe minst viktigt.

Jag får liksom Jörn Svensson säga aft jag är förvånad över att centerpartiet och dess företrädare i debatten Per-Ola Erikssort har gått samman medde tvä andra borgerliga partierna när def gäller dessa frågor. Mart märker emellertid att det finns en gradskillnad mellan moderaterna och centern. Per-Ola Eriksson bor i ett område där staten har en stor roll. Det är därför förvånande atf han frågar mig om de statliga företagen skall få expandera. För den som bor i Norrbotten måste det vara en klar målsättning att så skall bli fallet liksom att de statliga företagen måste tillföras ytterligare kompetens.

För att de statliga företagen skall nå dessa av mig redovisade mål måste de vara välkonsoliderade, ha etf överskott sä att de får resurser för utveckling. Ledningssystem, effektivitet och riskkapital måste vara i samma klass och lika goda som i det privata närirtgslivet.

Med dessa mera övergripande synpurtkter har jag gett inte bara de borgerliga företrädarna i .utskottet utan också vpk förklaringcrt till vårt ställrtingstagande i vad avser statlig industriell verksamhet. Det innebär också vårt godkännande av proposition 1986/87:126 om nyemission i Procordia AB med en viss spridning av ägandet men med bibehållcrt statlig ägarkorttroll.

. Att, som de borgerliga partierna föreslår i reservation nr 4 i betänkandet, staten planmässigt skulle utförsälja den vinstgivande verksamheten förefaller rent befängt. Statert skulle då behålla bara företag med låg lönsamhet eller de företag som behöver omstruktureras. Det skulle vara förödande för andan och effektiviteten inom de kvarvarande företagen.

Köp. försäljningar, omstruktureringar och kapitaltillskott måste ske på de statliga företagens egna villkor.

De senaste årens arbete med att göra de statliga företagen lönsammare

Prot. 1986/87:134 2junil987.

Stadiga företag

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Statligaföretag

börjar nu ge resultat. Låt företagsledningar och anställda fä fortsätta detta arbete. Försvåra inte deras arbete utan låt dem i lugn och ro få fortsätta förnyelsearbetet.

Ge våra statliga företag och affärsdrivande verk i god biandekonomisk anda möjlighet att få arbeta under samma villkor som de privata eller kooperativa företagen. Vår uppfattning är att de varken skall favoriseras eller diskrimineras. Styrelse och ledrtirtg skall på samma sätt som i privata eller kooperativa företag ha det fulla ansvaret för verksamheten. Det får infe vara så atf ägarert - statert - av skäl som irtte är företagets skall urtderminera möjligheterna aft driva en långsiktig företagspolitik.

Låt mig ta etf exempel från reservation 13, där det'borgerliga kravet att domänverket skall utförsälja sin skog framförs. Inget företag som vill fortsätta sin verksamhet säljer väl ut den bas hela verksamheten vilar pä. Det är vad de borgerliga reservanterna rekommenderar, men det kan vi i utskottsmäjoriteten inte acceptera. Skall utförsäljningar ske skall det vara pä företagets egna villkor.

Med detta korta inlägg, fru talman, och med hänvisning fill tidigare debatter i ämnet yrkar jag bifall till utskottefs förslag på samtliga punkter och avslag på reservationerna.

Anf. 38 PER WESTERBERG (m) replik:

Fru talman! Rune Jonssort sade att affärsverkcrt och de statliga företagert skall få exakt samnia villkor att arbeta under som motsvarande privata företag. Jag tycker att det är fullkomligt självklart och riktigt. I linje härmed borde rtaturligtvis affärsverkens affärsdrivande verksamhet ha överförts i aktiebolagsform. Då hade man verkligen fått en full jämförbarhet med och samma konkurrensvillkor som de privata företagen, men def motsätter sig ju den socialdemokratiska majoriteten i utskottet.

Jag återkommer fill de tre frågorna i mitt inledningsartförartdc. Vi har ju skrivit att de statliga företagen skall bedrivas på samma villkor som motsvarande privata företag, med samma krav på lönsamhet och affärsmässighet. Detta betyder att Procordia, ASSI, PK-banken och NCB skall agera som motsvarande privata företag. Mart frågar sig då varför de skall vara statliga. Varför skall skattebetalarna binda kapital i dessa företag när man -som "mirt" nationalekonom Nils Lundgren säger-med pengar som man kan få vid försäljningen kan återbetala delar av statsskuldeu, pressa rtcd rärttan och inflationen och förbättra förutsättningarna för hela det svenska näringslivet och hela det svenska samhället?

Dcrt artdra frågart var: Varför skall det vara sämre irtformatiort vid nyemissioner och liknande från statliga företag än den som vi ålägger privata företag? Ett av huvudmotiven för startandet av statliga företag var ju atf man skulle få särskilt stor iusyrt och mycket informatiort.

Jag tycker inte att jag har fått tillfredsställande svar på dessa frågor, men jag skulle gärrta vilja ha det.

Anf. 39 PER-OLA ERIKSSON (c) replik:

Fru talmart! Ruue Jortssort sade att detta betärtkartde, som hartdlar om dcrt statliga företagssektorn, infe rymmer något nytt i sig. Def var kanske inte

rikfigt sant. Det finns ändå en nyhet i år jämfört med fidigare, nämligen att socialdemokraterna har närmat sig centerns syn när def gäller börsinfroduk-tion av företag. Jag tänker på Procordia. Ett sådant ställningstagande från socialdemokraterna har vi efterlyst länge mert mött ganska benhårt motstånd. Nu finns det i alla fall en propositiort, som delvis har gått centern fill mötes. Det är en nyhet, och vi hälsar den med tillfredsställelse.

Rune Jonssort sade aft de pengar som kommer in genom utförsäljning av statliga företag skall användas för atf bygga ut andra statliga företag, dvs. för expansion av den statliga företagssektorn. Men det är viktigt att komma ihåg att det inte är för fä statliga företag i vårt nordligaste län, utau det kartske är litet för många statliga företag. Näringslivet är för ensidigt. Det är crt irtsikt som def råder gartska stor politisk enighet om i vårt nordligaste län.

Medan socialdemokraterna ställer upp för att slå vakt om domänverket, ställer vi upp för att skapa levande bygder. Kan vi få fill stånd en utförsäljning av mark från domänverket - en av Sveriges största skogsägare - skulle vi också kunna skapa livskraftiga jord- och skogsbruksfastigheter i framför allt utpräglad glesbygd. Det är ett viktigt regionalpolitiskt instrument, som vi bör använda oss av. I motsats till socialdemokraterna vill vi se levande bygder i alla delar av landet - även i de landsdelar där domänverket äger mycket skog. Och vi får inte levande bygder, om vi låter bolagsmarken dominera i framfiden.

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Stadigaföretag

Anf. 40 CHRISTER EIREFELT (fp) replik;

Fru talmart! Jag vill bara göra ett par kommentarer till det Rune Jonsson sade.

Jag kan börja med att liksom Per Westerberg konstatera atf Rune Jonsson talar om aft de stafliga företagen måste få utvecklas på sina egrta villkor. Mcrt i nästa mening heter det att de måste få arbeta på samma villkor som de andra företagen. Detta går rtaturligtvis infe ihop, och självfallet är det det sistnämrtda som borde gälla. I dcrt mån de har ett berättigande måste de ha det genom att arbeta på samma villkor som de andra företagen.

Jag vill också fråga Ruue Jortssort vad samhällets ägarkompeterts är. Finns det rtågort speciell kompeterts i samhället när det gäller att driva företag? Är det inte människorna i företagen som utgör den kompetensen? Det är Sören Gyll, Björn Wahlström och deras många medarbetare ute på företagert som utgör kompetensert.

Det fiiirts en tydlig skillnad i vårt sätt att se pä detta. Det är alltså inte i departementet, i SIND eller i STU som kompetensen finns utan ute i företagen.

. Rune Jonsson talade också om atf de stafliga företagen behövs som en balanserande faktor mot kortcentrationen i det privata näringslivet. Det är ett mycket dåligt argument - att man skulle bygga upp en stor statlig företagskoncentration, en stor statlig industrikoncern för att motverka den kortcentration som finns i privat näringsliv. Jag förnekar inte att denna senare finns, och jag anser att vi måste vidta åtgärder för atf komma till rätta med den. Men det kan inte vara någon förnuftig åtgärd att bygga upp en annan sådan koncerttrafion, aft bygga upp ett annat kollektivt ägande med kollektiva löntagarfonder, aft motarbeta vinstandclssysfcm där def är de enskilda som äger andelarna i sina företag.

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Statliga företag

Man måste gynna småföretagsamhet, så aft man får en verklig spridning av ägandet och ert mirtskad koncentration i stället för att bygga upp också en statlig koncentratiort.

Anf. 41 JÖRN SVENSSON (vpk) replik:

Fru talman! Jag vill erinra om atf det leder till en svaghet i den socialdemokrafiska argumentationen om man alltför mycket glider därhän aft man säger att den statliga företagsamheten skall vara underkastad precis samma villkor som dert privatkortimersiella. Det är enligt min mening en ohållbar ståndpunkt i det långa loppet. Det beror bl. a. på att definitiortCrt av vad som är kommersiellt riktigt och vad som är lönsamt kan växla. Det som de borgerliga här framför är bara en specifik typ av lönsamhefsdcfinitiort.

Det finns många olika sätt att definiera lönsamhet. Det är i mycket hög grad Crt diskussionsfråga, och naturligtvis också en värderingsfråga, vilket man väljer. Det finns t.ex. en klar motsättning mellan å ena sidan en kortsiktig lönsamhet, som är def normala i de flesta kommersiella verksamheter, och å andra sidan en långsiktig lönsamhet, som så att säga har tålamodet att vänta på att en viktig verksamhet skall utvecklas till sin fulla blomning. Denna verksamhet kan då efter kanske ganska lång fid ge de fördelar som den inte kunde ge i def korta perspektivet.

Det finns också en mycket klar motsättning mellan ett finansiellt sätt att se på lönsamheten och ett sätt som utgår från produktionens och teknologins synpurtkter. I dagcrts privata näringsliv finns en väldig slagsida mot att se saker och. tirtg på ett ensidigt finansiellt sätt och att inte ägna produktionens och teknologins utveckling den uppmärksamhet deu kräver. Detta är för övrigt något som livligt diskuteras i företagsekonomiska kretsar i Förenta Staterna. Man kritiserar där denamerikanska industrin för att den har haft dertna ensidigt finansiella inriktning på sin lönsamhetsbedömning.

Slutligen kan mart skilja på ert starkt internt orienterad lönsartihetsbedöm-ning, som bara ser till vad som förekommer i det enskilda företaget och i den enskilda divisionen, och en externt orienterad lönsamhetsbedömning. Den externt orienterade bedömningert ser t. ex. till vilka verkningar verksamheten har på det regionala näringslivet och vilka stimulanser den medför- det kommer verksamheten till godo i det långa loppet eftersom det stimulerar till kringinvesteringar av olika slag.

Jag menar att en mer självständig typ av argumentation som är avskild från kortsiktiga kommersiella lönsamhetsbedömningar borde ligga i socialdemokratins intresse. Borgerligheten företräder här ett mycket ensidigt och egentligen ganska primitivt sätt att se på lönsamhet i kommersiell bemärkelse.

Anf. 42 RUNE JONSSON (s) replik;

Fru falman! Per Westerberg tog i sitt anförande upp principen en aktie, en röst. Jag vill dä fråga honom hur det är i de privata företagen. I röstvärdeskommittén var det väl ändå så atf moderaterna inte hade den uppfattning som folkpartiet har.

Varför behövs de statliga företagen? Jag har räknat upp en läng lista med argument för atf de behövs. P.-O. Eriksson sade också att en statlig

verksamhet behövs i vissa områden och i vissa regiorter. Vi måste emellertid då också skaffa dcrt kompeterts som skall finnas i den statliga verksamheten. Det är också ett svar till Christer Eirefelt.

När det gäller informationen delar vi uppfattningen aft den information som läggs fram i propositionerochdensom kommer från företagen skall vara riktig. Def visar det här senaste som gäller Procordia. T. o. m. moderaterna är nöjda med det prospektet. Def är något som vi skall fortsätta med.

P.-O. Eriksson sade att det ändå var något nytt som kom fram när vi debatterade i dag. Det är visserligen en rtyhet atf vi skall börsirtfroducera Procordia, men vi har haft de frågorna uppe fidigare. Vi tog principiell ställning till dessa frågor redan 1983 när PK-bartken gick ut pä samma sått. SSAB har dessutom också privata irttressen:

P.-O. Eriksson sade vidare att def finns för många stafliga företag i Norrbottcrt. Jagtror inte aft det finns för många statliga företag-det är bara för dåligt differenfierat. När det gäller utförsäljningen av domänverket, tycker jag att P.-O. Eriksson inte har dcrt rätta kärtslan för dem som är anställda hos domänverket. För dem innebär naturligtvis domänverkets skogar arbete.

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Statliga företag

Anf. 43 PER WESTERBERG (m) replik;

Fru talman! Först vill jag beröra nyemissionsprospektet för Procordia. Vi tycker att det är crt klar uppryckning som har skett där. Vi tycker då också att det vore naturligt om utskottet klart och entydigt slog fast att minimikravcrt när det gäller bestämmelser för nyemissioner och liknande tilldragelser i statliga företag skall uppfylla de minimikrav man ställer på börsnoterade företag. Det är märkligt att man från majoritetens sida irtte har velat tillgodose det.

Rune Jonsson hänvisar till aft man behöver stafliga företag av en rad olika skäl: regionala intressen, olika former av motvikt mot interrtationalisering, koncerttrafion osv. Jag ställer mig då frågan vilka ytterligare intressen, utöver de strikt kommersiella, socialdemokraterna åberopar när det gäller exempelvis Procordia och PK-banken. Det vore irttressant för aktieägare och potentiella aktieägare, som tärtker teckna sig för aktier, atf få reda på om def är några speciella villkor förknippade med hur aktiemajoriteten skall-driva företaget. Det är en rtågot underlig uppfattning. Om man bara anser att det finns vissa företag som behöver göra sådana här regionala insatser och liknande, borde det vara naturligt att sälja ut helt när det gäller Procordia, PK-bartkcrt, NCB, ASSI och många andra.

Den graderade rösträtten övervägs för rtärvarartde av ägarutredningen som skall ta ställning fill den differentierade rösträtten för aktier, delvis med tanke på de olika koncentrationer som finns i näringslivet. I vår reservation har vi hänvisat till atf vi vill avvakta resultatet av den utredningen innan vi som parti tar ställning till denna sakfråga. Däremot tycker vi att det är riktigt aft man tillämpar principen en aktie, en röst när staten försöker sprida ägandet till flera människor och flera institutioner. Man får då ett normalt och rikfigt ägarinflytartde. Det medför att man fär ett ökat intresse för företagen, större förmåga aft dra fill sig kompetens och kunnande och möjligheter atf utveckla företagen.

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

StatUga företag

Jag har inte heller fått svar på frågan varför man bibehåller affärsverken när det gäller de rörelsedrivandc delarna, som inte är myndighetsutövning. Om det verkligen är så som Rurtc Jonsson påstår, skulle man fakfiskt ombilda dem fill akfiebolag, som vi från reservanternas sida begärt, för att verkligen ge dem möjlighet att konkurrera på lika villkor. De skulle då inte behöva belastas av denna utomordentligt byråkratiska form som de i dag arbetar under.

Anf. 44 JÖRN SVENSSON (vpk) replik:

Fru talman! Rune Jonsson kan med Per Westerberg sorti exempel själv se vilken typ av argumentatiort man råkar in i när man formellt bekänner sig fill atf statlig företagsamhet skall' följa de här kortsiktiga och litet snäva och inskrärtkta privatkommersiella värderingarna. Då försvinner nämligen de socialt och politiskt vikfiga framtidsmålen som kart utgöra en mycket stor del av existensberäftigandet för denna typ av verksamhet.

Släpper man in för mycket privata ägarinfressen i den här typen av offentlig verksamhet får man därigenom också in en påtryckargrupp, som kommer att ha möjligheter aft påverka verksamhetens inriktning och mål på ett ogynnsamt sätt.

Det som vi frän vpk är kritiska mot är just detta att statlig företagsamhet i alltför hög grad har präglats av en sorts reträftänkartde. Man har böjt sig för den nyliberala argumenteringen och gått den fill mötes därför att man på så sätt trott sig komma undan den. Men det har i verkligheten bara gjort saken värre. Refrättänkartdet borde rtu upphöra. I stället borde man ha en starkare koncentration på nya verksamheter och på de befinfiiga verksamheter som svarar för den teknologiska förrtyelselinjen. FFV är ett irttressant exempel på detta, och def finns mårtga artdra. Det vore vikfigt att ta fasta på möjligheten att inge människor som arbetar inom statsförefagsamhet en litet annan typ av anda än den som råder i ett större privatföretag, där allfing är underkastat vinstmaximeringsprincipen och karriärstegen.

Def är möjligt aft man inom de statliga företagen aldrig kommer att kunna erbjuda enskilda individer, framför allt inte dem i ledande ställning, samma ekonomiska förmåner och exakt samma karriärmöjligheter som kan locka inom den privata sektorn. Man kan i stället försöka bjuda något annat - en större bredd och större engagemartg frän de anställdas sida i verksamheten och känslan av atf de arbetar för mål som litet spränger de individualistiska egoistiska ramarna, känslan att de är med i nationellt betydelsefulla projekt som är viktiga för den egna landsändens framtid. Det är ofta en känsla och ett engagemang som är väl så viktiga och fruktbara som det engagemang som kommer sig av egoistisk vinstmoral.

Anf. 45 PER-OLA ERIKSSON (c) replik:

Fru talman! Bara några ord fill vännen Rune Jonsson. Han sade att vi inte tänker pä de anställda vid domänverket och att vi vill sälja ut domänverkets skogar. Visst tänker vi på dem. Vi vill ge de anställda vid domänverket möjlighet att själva skaffa sig en skogsfastighet. Det finns stort intresse för detta, som är omvittnat i olika sammanhang. Det är bättre att ha tusen blommor som blommar än atf ha ett enda företag eller en enda ägare i vissa delar av vårt land.

Jag tycker att Rune Jonsson under den sommarledighet som vi har framför oss skall fundera över om def irtte kart firtnas ett samband mellan en stor statlig irtdustri och företagssektor med socialt styrda regiouer och hög arbetslöshet. Jag tror aft def firtns ett sådant samband. Jag tycker atf vi skall bryta det sambandet och försöka minska arbetslösheten, få fler företag och ett intensifierat näringsliv. Det tycker jag att Rune Jonsson kan få som hemläxa över sommaren.

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Stadiga företag

Anf..46 RUNE JONSSON (s) replik:

Fru talman! Jag skall inte förlänga debatten utan bara säga till Per Westerberg artgående FFV att ert arbetsgrupp har tillsatts för atf skyndsamt utarbeta närmare förslag om ändrade ekonomiska befogenheter för affärsverket FFV.

Anf. 47 STEN-OVE SUNDSTRÖM (s);

Fru talman! I detta betänkande behandlas bl. a. propositionen om näringspolitik inför 1990-talet.. När det gäller ägarrollen i de statliga foretagen har vi socialdemokrater från Norrbotten lagfen motion underden allmänna motionstiden. På många punkter stämmer motionens krav med de: förändrirtgar som nu signaleras i propositionen och i betänkandet. Det gäller t.ex. de offensiva satsningar som måste tillför att skapa ny produktiou, rty teknik och ny sysselsättning även i de statliga basindustrierna.

De statliga basindustriernas framfid och utveckling är naturligtvis särskilt intressant för oss norrbottningar, helt enkelt beroende på att de statliga företagen intar en så dominerande ställning i länets näringsliv. Tre av fyra industriarbetare i länet är artställda i de stafliga företagen. Under den gångna tioårsperioden har också basförefagen kontinuerligt varit utsatta för strukturrationaliseringar, som medfört att tusentals arbetstillfäMcn försvurtrtit. Det är en faktor som bidrar till att länet har landefs i särklass högsta arbetslöshet.

Det privata näringslivet har inte visat något större intresse för etableringar till länet, med några få undantag: Staten kommer därför med all sannolikhet att även i framtidert ha ett stort ansvar för sysselsättrtirtgen i länet.

Om def skall fungera måste de statliga företagen utvecklas, dvs. infe bara rationalisera den nuvarande produktionen utan också tillskapa ny produktion genom ny teknik och därmed nya sysselsättningsmöjligheter.

Det brådskar när vi nu åter kan se crt negativ utveckling för basindu-strierrta. För LKAB:s del diskuteras nu flera alternativ till neddragningar. I ett s. k. optimistiskt alternativ handlar det om att dra ner antalet anställda med 1 200 fram till 1992. För SSAB i Luleå handlar det om att totalt dra ner antalet anställda med närmare 700 under de närmaste åren. Även inom ASSI diskuteras rationaliseringar, om och i vilken omfattning är ännu oklart. Återigen handlar det alltså om ca 2 200 anställda färre inom de norrbottniska basindustriföretagen.

Den här utvecklingen sker mot bakgrund av att företagen är helt koncentrerade till sin råvaruproduktion. Man kan verkligen inte anklaga företagslednirtgarna för atf ha tagit särskilt många initiativ för att bredda verksamheterna, för att därmed kunna fånga upp dem som förväntas bli

5 Riksdagensproiokoll 1986/87:134

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Statliga företag

övertaliga genom de kommande ratiortaliseringarrta.

Här måste naturligtvis ägaren driva på hårdare för atf utveckla företagen. Irtte mirtst gäller det SSAB:s utvecklirtg i Luleå, där det fiurts klara alterrtafiv till en nedläggnirtg av finvalsverket. Det borde vara naturligt att i ett län som Norrbotten ordentligt pröva alla alternativ före rtcdläggrting. Vi utgår från aft så skall bli fallet även i SSAB;s verksamhet i Luleå.

Det vore naturligtvis lättare att uthärda strukturrationaliseringar, även om de medför färre anställda i de tunga basföretageu, om artdra produktionsverksamheter kunde byggas upp vid sidan om de traditionella. Det är givetvis ingen lätt uppgift. Den kommer atf ta fid och med all sanrtolikhet kosta rätt mycket pengar, men det är en viktig uppgift i statens ägarroll i de rtorrbottrtiska basirtdustrierrta.

Ett av huvudproblemcrt med lärtcfs rtäringsliv är för närvarande att det härjar alldeles för många nedläggningsprofeter i företagslednirtgarna. Det borde nu, med den här propositionen och det kommande riksdagsbeslutet, finnas förutsättningar för ägaren-staten att lyfta in andra krafter i företagsledningarna, alltså även dem som ser möjligheter till utveckling och möjligheter aft dra i gång nya verksamheter. Tyvärr tas inte de initiativen i dagens företagsledningar.

Fru talman! Avslutnirtgsvis: de skrivningar som finns i propositionen och utskottsbétänkandet är bra. Nu krävs det bara att de följs upp med särskild uppmärksamhet främst i det län som domirtcras av de statliga företagen. Den utveckling som rtu pågår ser irtte särskilt gyrtrtsarti ut inför 1990-talet.

Anf. 48 ANDERS CASTBERGER (fp):

Fru talman! Jag beklagar att mirt arthållan om aft bli upptageu på talarlistan inte kom ärtda fram, mcrt jag tackar för aft jag får ordet så här på sluttampcrt av dertna debatt. Jag har för avsikt att närrtiarc beröra ägarförhållartdcrta i Procordia och i framför allt dess företag Pripps, Falkcrt och Tobaksbolaget.

Jag vill Urtderstryka att jag delar de huvudprinciper som framgår av de förslag och reservationer som folkpartiet ställt sig bakom. Avsikten är ju att de nyä aktierna skall ges en så stor spridnirtg att kraven på inregistrerirtg på Stockholms fortdbörs blir uppfyllda. Det innebär helt andra krav på företagen aft visa vinst och förklara eventuellt utebliven vinst. I fråga om produkter som öl och tobak borde politiken vara att målmedvetet arbeta för en avvänjning av alkohol- och tobaksberocrtde. Det skall infe sättas ett allvarligt frågetecken i kantcrt för ett företag, om det irtte årert vinstgenerator som fungerar i alkoholsammanhang.

Det av riksdagen långsiktigt fastställda målet för alkoholpolitiken innebär atf konsurtitiortcn skall minskas med minst 25 % frarti till år 2000 och att därmed också alkoholskadorrta skall minska. Grunden för att driva en sådan aktiv alkoholpolitik har sedan länge bestått i principen om aft samhället har ansvaret för tillverkning, försäljning och servering av alkohol. Därigenom skall man irtte enligt min mening vägledas av gängse företagsekonomiska krav. Syftet skall i stället vara aft minska den totala alkoholkortsumfioucn. Det gäller i samma grad försäljnirtg av tobaksvaror, som har klart skadliga effekter ur hälsomässig synvinkel.

I propositionen framhåller industriministern aft tobaksrörelsen är en stor

och stabil vinstgenerator. Han konstaterar också att det mest vinstgivande
produktområdet, cigaretter, har fått vidkännas ert kraftigt vikande total
marknad. Konsumtionen kommer sannolikt att fortsätta, fastsläs det i
propositionen, men på längre sikt bedömer Procordia att det kart bli
nödvändigt aft strukturera om den skandinaviska cigarettmarknaden för att
möta en hårdrtande konkurrerts. 1 ett lärtgre perspektiv kart ert sådart
utveckling alltså kräva stora investeringar. Men, säger man likväl, under de
närmaste åren bör Tobaksbolaget kunrta fortsätta att generera stora positiva
kassaflöden. ' •

Dettaär, menarjag, i grunden en skadlig politik. Att göra stora vinster på en verksamhet som innebär atf människors hälsa medvetet skadas är en klar avart.

Vidare framhålls i förslaget atf bryggeri- och läskedrycksrörelscn Pripps och Falken förväntas presentera en tämligen hög och stabil vinstnivå. Marknaden för öl samt sport- och läskedrycker i Sverige ökar. Men för den som arbetar med att förebygga skador av tobaksbruk och alkoholbruk är detta trots allt en skrämmande läsning.

Samtidigt måste man fråga sig hur regeringens beredning av ärendena går fill - när man så klart deklarerar det positiva i en ökning av försäljningen beträffartde öl och tobak. Socialdepartemerttef säger sig ju för närvarande arbeta med insatser för att nedbringa alkoholkonsumtionen. Den erfarenhet som mellanölsperioden gav gör att en ökad konsumtion av öl inger stora farhågor inför dert intensiva kampanj som tydligen planeras för att ytterligare öka konkurrenskraften beträffande öl.

Vi är några stycken som har motiorterat och är övertygade om att bryggeriverksamheten och Tobaksbolaget bör drivas på andra grunder än dem som majoriteten har uttalat sig för. En möjlighet att göra det är trots allt att inte sälja ut dessa verksamheter.

Vi har här i kammaren ett åtagande om att minska alkoholkonsumfionen kraftigt. Mänga mänrtiskor tror på det och tror på vår målsättning och arbetar för den. Låt oss därför inte släcka deras hopp genom att hårdra de marknadsekortomiska principerna - dem som också jag omfattar - in absurdum.

Flera ledamöter över partigränserna, med andre vice talmannen Karl Erik Eriksson i spetsen, har velat uttrycka detta i vår motion. Det finns all anlednirtg för regeringen och den kommande, mer affärsmässigt inriktade företagsledningen att med ödmjukhet beakta dessa viktiga synpunkter.

Prot. 1986/87:134 2juni1987

StotUga företag

Överläggningen i detta ärende var härmed avslutad. - (Beslut fattades efter debatten om näringsutskottets betänkande 42.)

Kammaren övergick till atf debattera näringsufskottets betänkande 42 om vissa oljebolagsfrågor.

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Viss försäljning av statens aktier i OK Petroleum A B

Viss försäljning av statens aktier i OK Petroleum AB

Anf. 49 PER-RICHARD MOLÉN (m);

Fru talman! Näringsutskoftet har i det här betänkandet - med dcrt rätt irttetsägartde rubriceringen "om vissa oljebolagsfrågor" - behandlat propositiort 120, som gäller statens engagemang pä oljeområdet och Oljckonsumen-fernas (OK) ägande i OK Petroleum AB, som också har staten och det finska oljebolaget Neste som delägare.

Det är värt att notera att OK Petroleum AB bildades förra året genom en sammartslagrtirtg av det helstafliga Svenska Petroleum och OK, som då hamnat i en svår ekonomisk kris efter flera år med stora förluster.

Sedan 1975, när Svenska Petroleum bildades, där stafcu var huudrapro-ccrttig ägare, har svcrtska skattebetalare skjutit till 1,5 uiiljardcr fill den här verksamheten. Det tyckte man. var riktigt eftersom man ansåg att det var viktigt att förbättra den svenska försörjningstrygghetert i fråga om oljeprodukter på en osäker oljemarknad. Det ansågs viktigt aft staten hade etf helägt statligt företag.

Förra året - helt hastigt - övergav den socialdemokratiska regeringen den här principen. Det helstafliga ägandet ansågs inte lärtgre lika angeläget. Om detta dikterades av situationert på oljemarkrtadcn eller av ett starkt intresse för att hjälpa OK i en kritisk situation kommer vi aldrig att få klarlagt här i riksdagen. Vi får var och en för sig dra de slutsatser som vi själva anser mest troliga. Mycket talar för att det var mer omtanke om OK än om skattebetalarnas pengar som förra året styrde den socialdertiokratiska regerirtgert.

Med Crt insats på 556 milj. kr. fick staten i def nybildade bolaget OKP 30 %. OK sköt till 580 milj. kr., dvs. bara 24 milj. kr. mer än statert och fick majoriteten med 53 %. Neste i sin fur sköt till 600 milj. kr. - det mesta - men fick en ägarandel på enbart 17 %. I avtalet hade dock Neste, mot bakgrund av sin stora kapitalinsats, lyckats tillskansa sig andra fördelar som naturligtvis inte enbart emanerar frän deras minorifefsägande.

Verksamhetert under förra året gick infe bra. Det berodde bl. a. påatt OK, som hade stora oljelager, var tvunget att skriva ner dem i anslutning till de sjunkande oljepriserna. Soliditeten i def nybildade OKP kom därvid att understiga dert rtivå som bl. a. Neste ansåg vara riktig för att med så stora belopp engagera sig i OK Petroleum.

Omedelbart efter riksdagens beslut förra året vid den här fiden fick man därför på nytt sätta sig ner och ägarna emellan förhandla sig fram fill nya kapitalfillskott.

Detta är, herr talman, bakgrunden till den proposition som vi just nu behandlar. Vad innehåller då proposifionen? Den består av tre och en halv sidor, varav tre sidor åtgår till en beskrivning av bakgrunden och det som härtde förra året samt en redogörelse för innehållet i en framställan från Oljekonsumenterna, där de vänt sig till regeringen för att den i sin tur skulle gå till riksdagen för att OK skulle få tillstånd att köpa aktier av staten, så att man efter ett kapitaltillskott frän Neste på ytterligare 100 milj. kr. skulle kurtrta behålla sin majoritet i OKP.

Det minsta jag tycker atf man kan begära äratt regeringen, när den vänder sig fill riksdagen, talar om vad priset på de aktier som staten skall sälja är.

Men så sker irtte. Utart crt crtda redogörelse för hur värderingen har gått till begär regeringen att riksdagen om en lifcrt sturtd skall fatta beslut. Detta tycker jag är miust sagt oanständigt. Jag tror inte att någon enda chefstjänsfe-mart irtom miljö- och crtcrgidcpartemertfcf och ärt mindre statsrådet Birgitta Dahl själv skulle vara beredd att avyttra egendom utan att ha en aning om vad priset är.

Det kan infe vara mertingen att vi i riksdagens närirtgsufskott, där ärertdet har beretts, skall tvingas inkalla såväl statssekreterare som verkställartde direktörcrt i OKP för att få det underlag som är nödvändigt för att fatta ett riktigt beslut. Propositionen skall redan från början innehålla de uppgifter på vilka vi inom oppositionen skall kunna grunda våra motionsförslag. Det är ett minimikrav.

Man kan, herr talman, ha anledning att fundera över varför Neste, det finska bolaget, tillskjuter totalt 700 milj. kr. för aft få en minoritetsandel i OK Petroleum. Ja, till att börja med har företaget fått en leveransrätf omfattande 600 000 m-' oljeprodukter. Def är olja som Neste köper från SovjetuniortCrt och som ger Finland möjlighet till export fill lika stort värde som värdet av importen från Sovjetunionen. Det innebäri sirt tur att vi i Sverige, genom att vi får den här oljan från Finland, avstår från att köpa oljan direkt från SovjetuniortCrt och därmed från aft öppna möjligheten för vår egen exportindustri, vår verkstadsirtdustri, att exportera till Sovjeturtionen.

Det finns anledning att fråga på vilket sätt den affärstrartsaktionen rertt industripolitiskt gynnar Sverige. Vad säger de övriga oljebolag som verkar på den svenska marknadert? Kan de kärtrta sig rtöjda med aft statert med skattemedel favoriserar etf enda oljebolag, nämligen OK Petroleum? Var firtrts konkurrensneutraliteten, när staten ensidigt gynnar ett bolag?

Vi moderater artser def prirtcipiellt riktigt att stafcrts akticirtrtchav i OK avyttras. Det behövs konkurrensneutralitet inom oljebranschen. Men ert sådan avyttring skall ske på marknadsmässiga villkor och på ett sådant sätt att transaktionen inte favoriserar något enskilt bolag. Den nu aktuella aktiepost i OKP som staten säljer till Oljekonsumenterna skall, som jag tidigare sagt, självfallet säljas till marknadspris. Detta är alldeles särskilt viktigt när det gäller OK och dess starka koppling till den socialdernokratiska rörelsen. Utifrån kan def upplevas som att mau ensidigt gynnar en part. En sådart skugga av misstanke hade regeringen kunnat undvika om dcu helt öppet och äriigt hade redovisat på vilka grunder värderingen har skett.

Herr talman! Från moderat sida yrkar vi avslag på regerirtgerts propositiort. Jag vill samfidigt yrka bifall till de moderata reservafionerna.

Prot: 1986/87:134 2junil987

Viss försäljning av statens aktier i OK Petroleum A B

Under detta anförande övertog andre vice talmartnen ledningen av kammarens förhandlirtgar.

Anf. 50 HÄDAR CARS (fp):

Herr talman! Det svenska oljeberoendet har länge varit stort. Det var särskilt stort under 1970-talet, men har reducerats därefter. Vi är nu nere på 40-50 % jämfört med 70 % uuder 1970-talet. Detta är positivt. Deuna utveckling är fill en del resultatet av crt medvetcrt oljepolitik.

Vår olja hämtar vi rtu frårt Nordsjört i väserttligt större utsträckning än vi

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Viss försäljning av statens aktier i OK Petroleum A B

gjorde på 1970-talet. Då var vi i mycket hög grad beroende av olja från en orolig rcgiort, nämligert frårt Mellersta Östern. I dag köper vi huvuddelen från Norge och Storbritanrtien, och det är positivt ur beredskapssynpunkf.

Till det glädjartde hör också att norska företag har etablerat sig på den svenska marknaden. Det bidrar också till atf öka vår försörjningstrygghef.

Oljekriser skakade Sverige och världen 1973 och 1979. De var delvis politiskt betingade. I det ena fallet orsakades oljekrisen bl. a. av arabländer-rtas vilja att komma åt Israel. T det artdra utlöstes dcu av dert kris som ledde fill schahens fall. I båda situationerna uppstod brist på olja, och de internafionella oljebolagen utnyttjade detta till att söka skaffa sig mycket stora, för aft inte säga alldeles osedvanligt stora vinster. Def fanns hos oljebolag ett undersfucket hot om, aft om vi i Sverige inte accepterade en helt fri prisbildning på olja, kunde företagen få svårigheter med sina leverartser fill Sverige.

De åtgärder som vidtogs frårt olika regeringar för atf begränsa priserna på olja i de sammanhängcrt finner jag alltjämt välmotiverade.

Erfarenheterna från 1973 och 1979 visar att det är värdefullt att ha fillgång till svenskägda oljebolag med vilja aft verka långsikfigt på den svenska marknaden på de villkor som denrta marknad erbjuder. Därför var vi från folkparfiet positiva till den sammanslagrtirtg av OK och SP som skedde för en tid sedan. Men vi sade från början ifrån, att def var fel att i det bolaget ta med Neste, ett helstatligt finskt oljebolag med en faktisk monopolställning på den finska, marknaden.

Neste importerar sin olja från Sovjetunionen. Vad def handlar om är alltså atf Neste säljer produkter, baserade på olja från Sovjetunionen, fill Sverige.

Herr falman! Jag har inte någon invändning mot att vi köper en del av vår
olja från Sovjetunionen. Det är bra atf vi diversifierar våra oljeinköp; att vi
tar olja från flera olika håll. Men det finns ingen anledning, vilket också
Per-Richard Molén underströk, att vi inhandlar oljan på etf korttrakt, som
garartterar Neste att få sälja 600 000 m" oljeprodukter per år fill Sverige. Vi
kunde lika väl få avtal om leveranser direkt från Sovjetunionen och
därigenom också de industripolifiska fördelar som ett sådant avtal skulle ge.
Vi skulle på så sätt skapa möjlighet för svenska företag att öka sin export till
Sovjetunionert. Nu är det finska företag sorn får den möjligheten i stället för
de svenska industriförefagert. . .

Jag tycker vidare, herr talman, att det är fel aft OKP - ett företag med ett starkt statligt inslag - ger ett finskt statligt företag garanti om leveranser av stora märtgder oljeprodukter, samtidigt som det finska företaget är delägare i OKP. Neste blir på det sättet både köpare och säljare. Det finska Neste har självfallet skyldighet att försöka få ut ett så bra pris som möjligt för de oljeprodukter företaget levererar till def svenska OKP. Samfidigt skall Neste som delägare i OKP tillvarata ägarnas intresse av att varorrta blir inköpta fill så fördelaktiga priser som möjligt från det finska Neste. Det är en omöjlig situation. Det går inte att vara både köpare och säljare och tillvarata bådas intresse på.ett opartiskt och rikfigt sätt. Från svensk sida har staten nu medverkat fill atf denna situation har uppstått, genom atf fa med Neste som en av delägarna i OKP.

Vi tycker aft det är fel atf på detta sätt gynna ett finskt bolag. Vi kan inte

finna att det finns tillräckliga orsaker att göra detta: Borde man inte i så fall -som parallell - ge samma förutsättningar till norska bolag? Även de bidrar till den svertska oljcförsörjningen på ett verksamt sätt. Det här sagda skall inte tolkas som ett förslag från mirt sida om att vidga ägarkretsen i OKP med rtorska bolag. Mirt kritik gäller den konstruktion av OKP som regeringen har genomdrivit.

Herr talman! Oljepolitiken framstår alltjämt såsom ert väscrtflig del av den svenska energipolitiken. Folkpartiet vill föra en oljepolitik i landets intresse. Vi ser att ett svenskägt oljebolag kan vara ett värdefullt instrument i en sådart politik.

Regerirtgerts hållrting i oljebolagsfrågan präglas av irtkortsekvcrts. Den slår vakt - inte främst kring den svenska oljeförsörjningen och dess intressen -utan i högre grad om det kooperativa företaget OK;s ekortomiska intressen. Det är mycket olyckligt, herr talman. Jag yrkar bifall till reservafion 2, som innebär avslag på regerirtgens proposition.

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Viss försäljning av statens aktier i OK Petroleum AB

Anf. 51 LEO PERSSON (s);

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till näringsutskottets hemställan i dess betänkande 1986/87:42 om vissa oljebolagsfrågor.

OK Petroleum AB bildades 1986 och består av Oljckonsumcrtterrtas förburtd, svcrtska staten och det finska bolaget Neste Oy. Ägarandelar; OK 53 %, svenska staten 30 %, Neste Oy 17 %. I mars 1987 träffades avtal om en riktad nyemission mellan parterrta i OKP. Efter denna emission blir aktiefördelningen, dvs. ägarandelen; OK 48,5 %, svenska statert 27,5 %, Neste Oy 24"%.

Utskottets majoritet fillstyrker regerirtgerts förslag om försäljrting av ert del av statens aktieinnehav i OK Petroleum till Oljckonsumcrtterrtas förbund för att trygga karaktären av kooperafivt företag, sedart ert till Neste riktad rtyemission av aktier för 100 milj. kr. genomförts.-OK har i ert skrivelse i mars 1987 hemställt att regerirtgen begär riksdagerts tillstårtd att sälja viss del av statens aktier i OKP till OK. OK understryker viktcrt av att OKP;s karaktär av ett kooperativt företag bibehålls. Mot denna bakgrund öuskar förbuudet förvärva aktier i OKP av statert i dert omfattning som krävs för att förbundets andel av aktiekapitalet klart skall överstiga 50 %.

Regeringert framhåller i propositiortert att det är viktigt att OKP:s karaktär av ett koojjerativt bolag bibehålls.

Utskottet delar regeringens syn i detta avseende och tillstyrker regeringens förslag att till OK sälja aktier så att OK:s ägarandel klart överstiger 50 %. Utskottet vill dock påpeka att regeringert torde avse ett bemyrtdigartde om försäljnirtg av högst 3,5 % av statens aktier i OKP, vilket beräknat på antal akfier efter emissionen inrtebär ca 12,7 % av staterts aktieirtnehav.

Herr talmart! Jag övergår nu fill att kommentera de reservationer som finrts avlämnade i samband med behandlingert av detta ärcrtde.

I reservatiort nr 1 av Erik Hovhammar m. fl. påpekas att försäljningen av aktier hade bort ske till marknadsmässiga villkor och aft inga skäl finns att bibehålla def kooperativa majorifefsägandef.

Herr talman! Jag vill börja med aft yrka avslag på denna reservation och anför följande. När det gäller försäljningsvillkoren och marknadsmässighe-

Prot. 1986/87:134 ten vid försäljningen av aktierna har utskottet vid utfrågning inhämtat

2 juni 1987 kompletterande upplysuingar. Utskottet har mot denrta bakgrund funnit

.. j... .... . uppgörelsen rimlig. Vad sedan gäller det kooperativa ägandet vill majorite-

I • -/f D , ten i utskottet understryka att bildandet av OKP för ungefär ett är sedan
tens aktien OK Petro- ' ="

, . _ Irtrtebar ert kraftsamling av de svenska infresscrtterna pa oliemarknadcn med

leumAB o r j

ett starkt kooperativt inflytande. Det är rimligt aft detta irtflytande bevaras i

sambartd med dert ökning av aktiekapitalet som nu sker och att det

kooperativa inflytandet bevaras genom att statert säljer ytterligare crt mindre

del av sitt aktieinnehav till OK.

I reservation nr 2 tar man upp betydelsen av att vi har en mångfald av inköpskällor för säkerställande av fillgången till råolja och oljeprodukter. Mart berör också Nesfes roll som både säljare och delägare. Reservartterrta är missbelåtna med att infe tillräckligt många inköpssfällen finns och med de bindningar i form av tecknade avtal med Neste Oy som upprättats.

Herr talman! Från beredskapssynpunkt är det av stor vikt att landets försörjnirtg med oljeprodukter inte tillåts bli helt beroende av utländska intressen. Det är också av vikt atf inköp sker från olika källor. Reservanterna har inte framfört några nya skäl mot Nestes engagemang i OKP. Även efter ett bifall till de nu aktuella förslagen finns ett betryggande svenskt inflytartde i bolaget. Därmed yrkar jag avslag även på reservafion nr 2 av Christer Eirefelt och Hädar Cars.

I reservation nr 3 far man upp den vanliga visan från moderaterna om att sälja ut all statlig verksamhet. Jag tycker det är oausvarigt atf i detta sammanhang tala om att staten helt skall avveckla sin insyn i OKP med tanke på vad jag påtalat i kommentarerna om betydelsen av att i beredskapssyfte ej vara helt utlandsberocnde. Vi i utskoftsmajorifeten ser ett särskilt värde i aft det även på detta område finrts konkurrens mellan olika ägarformer. Därför vill vi slå vakt om det kooperativa engagemanget i detta företag. Reservanterrta har inte på något sett visat atf detta sker rtied ett otillbörligt gynnande av OK. Jag yrkar därför avslag på reservation nr.3.

Sedan skulle jag något vilja kommentera vad Per-Richard Molén och Hädar Cars sade i sina anförartdcrt.

Dert rtu föreslagrta åtgärdcrt innebär inte någon förändrirtg i sak. Vad det gäller är bara atf staten skall sälja aktier till OK för att återställa OK;s majoritetsägande i OKP. Det.är det som propositiorten handlar om.

Hädar Cars tar i princip upp samma sak som Per-Richard Molén. Hädar Cars pekar också på större marknader. Men vad OKP avser i fråga om att utöka sina inköpsställen behandlas över huvud taget inte i propositiorten och skall inte heller behandlas där. Staten skall sälja en del av sina aktier till OK för aft det kooperativa majorifetsägandet av OKP skall kurtrta behållas.

Herr talmart! Sammartfattrtirtgsvis vill jag yrka bifall till utskotfets hemställan och avslag på reservafionerna 1-3.

Anf. 52 HÄDAR CARS (fp) replik:

Fru talman! Leo Persson ägnade huvuddelen av sin taletid åt atf upprepa

vad som står i propositionen. Den har ju i varje fall flertalet av oss här i

kammarert haft tillfälle att läsa. Mert Leo Persson svarade inte, tycker jag, pä

72 de frågor som vi från oppositionens sida ställde under debatten. Därför vill

jag upprepa en del av dem.

Men låt mig först bemöta Leo Perssons påstående att ingenting egentligert förändras om det förslag som regeringen lagt på riksdagens bord går igenom, vilket vi har anledning atf befara att den kommer att göra med det majorifetsförhållartde som råder. Det är klart att ert hel del förändras, herr Persson. Nestes andel av OKP ökar - det är det som är syftet.

Svara på några frågor, herr Persson; Varför är det viktigt att bevara dert kooperativa karaktärcrt och den kooperativa kontrollen av OKP? Är det vikfigt för att trygga den svenska försörjningsberedskapen? Är det viktigt för aft OKP skall kunrta medverka till att klara oljekriser i framtiden? Eller är det viktigt att förändringen av ägarstrukturen sker i den här forrticrt därför att det är väsenfligt för kooperationcrt, dert del av kooperationen som står det socialdemokrafiska partiet nära? År det så att säga ett socialdemokratiskt intresse, av ekonomisk eller annan karaktär, eller är det etf nationellt intresse? Enligt min uppfattning framstår det mer och mer såsom ett socialdemokratiskt intresse.

Vad är priset, frågade Per-Richard Molén, och jag kan instämma i den frågan, på de aktier som staten avyttrar till OK, dvs. till en del av den socialdemokratin närstående kooperationen? Säljer vi ut statlig egendom till ett pris som understiger marknadsvärdet för att på så sätt gynna ett socialdemokratiskt rörelseföretag? Det vet vi inte, för vi vet infe priset på aktierna - det är hemligt. Det kan hända att Leo Persson vill avslöja den hemligheten för oss här i kammaren i dag.

Slutligen: är det verkligen lämpligt attdet statliga finska företaget Neste är säljare av den olja som det samtidigt, genom att äga del i det svenska OKP, står som köpareav när den kommer till Sverige? Är det en bra konstruktion, är det en försvarbar kortstruktiort? Vill Leo Perssort fa artsvar för den och säga; Precis så här tycker jag vi skall ordna det när det gäller att trygga den svenska oljeförsörjningen?

Det är sådana frågor som vi nu vill ha svar på.

Prot. 1986/87:134 2junil987

Viss försäljning av statens aktier i OK Petroleum AB

Anf. 53 PER-RICHARD MOLEN (m) replik;

Herr falman! Leo Perssons irtlägg var nästan något längre än den tid det tar att ordagrant läsa upp innehållet i regeringens proposition. Den är, som jag sade, pä fyra sidor, varav dert första sidan innehåller fyra rader, den artdra är fylld till knappt hälften, den tredje är fylld av två tabeller och 14 rader text och den sista innehåller hemställan, beslut och några svaga motiveringar -om ens några - fill en affär av den här storleken. Krirtg detta försöker sedan Leo Persson försvara regeringert. Jag tycker, herr talmart, atf det hade varit renhårigt av Leo Persson om han hade velat hjälpa sin energiminister att bringa större klarhet i vad propositionert innehåller.

Visserligen har vi fått information i närirtgsutskottet, mcrt vi behöver irtte, som Leo Persson gör, dra den slutsatsen att vi därmed anser uppgörelsen rimlig. Uppgörelsen är fortfarande lika orimlig. Det pris som OK får betala för statens aktier och den inkomst som staten får genom att sälja aktierna är fortfarande ett oskrivet blad. Det sfär bara att när det gäller Neste har aktiepriserna fastställts på kommersiella grunder. I övrigt sfär det ingentirtg om denna affär, som av allmänheten och en intresserad läsare kan tolkas som ganska mystisk och en arting skum - varför kart man infe öppet deklarera det pris som staten får för aktierna?

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Viss försäljning av statens aktier i OK Petroleum A B

Är propositionert, Leo Persson, ett bra beslutsunderlag för riksdagen? Är det den typ av urtderlag som vi i riksdagert kan känna är till fyllest?

Hur är det med de industripolitiska fördelarna med affären? Det var en fråga som jag tidigare ställde. Hur är det med konkurrertsrteufralitctcrt mellart statert, OKP och de övriga oljebolagcrt?

Anf. 54 LEO PERSSON (s) replik;

Herr talman! De argument som Rune Jonsson redovisade under debattert om det föregåertde betänkandet om de statliga företagen kan till stor del också gälla i de här sammarthartgert, vad gäller den ägarkonstruktiort som vi har diskuterat. Därför tänker jag inte uppehålla mig längre vid att kommentera och upprepa liknartde samhällsrtyttiga argumertt som dem Rurtc Jortssort anvärtde för de statliga företagert.

Vad gäller priset på aktierna vill jag påminna om den utfrågning som utskottet hade, där Hädar Cars och Per-Richard Molén hade möjlighet att ställa alla de frågor som de nu ställer till mig. Där uflovades alla de svar på frågor som behövdes för att behandla propositiorten, men några sådana frågor har tydligen inte följt, eftersom ni infe har fått de svar ni säger er sakna. I utskottet har ni i alla fall inte krävt någon ytterligare information, utan på ordförandens fråga under utskottsbehandlingen uppgav ni atf ingen information saknades för det här speciella fallet.

Anf. 55 PER-RICHARD MOLÉN (m) replik;

Herr talman! Varför skall vi smussla med den här aktieaffärcrt? Det är ju fråga om rätt många miljoner som staten får som inkomst. Jag utgår från att denna inkomst kommer att redovisas öppet i statens räkenskaper.

Herr talman! Även om jag nu vet vilket priset är och att det är precis detsamma som det Neste får betala, tycker jag det hade varit ärligt, öppet och hederligt om Leo Persson hade tagit chansert att få bort litet av de misstartkar rörande mannamån som man dock utifrån den magra propositionen kan föriedas till.

En anrtart fråga har att göra med de industripolitiska nackdelar som Sverige får gcrtom att affärerna görs via Finlartd, Nu är Neste irttresserat av att förmedla gas frårt Sovjeturtionen till Sverige. Uppskattar Leo Perssort att Crt sådart gasaffär också görs via OKP och atf mart därmed uudartdrar svensk exportindustri ytterligare möjligheter att göra affärer med Sovjetunionen? Skulle det ske, är det ju lika bra för svensk exportindustri att slå igen när det gäller affärer med SovjetuniortCrt.

Anf. 56 HÄDAR CARS (fp) replik;

Herr talman! Låt mig först korrigera Leo Persson på en punkt i hans senaste replik. Den debatt som fördes mellan Rune Jonsson, Christer Eirefelt och andra handlade om de statliga företagen i Sverige. Vad vi kritiserar i den här aktiebolagsfrågan, som gäller oljebolaget OKP, är dcrt finska ägardelen i OKP. Det har infe någonting alls att göra med den diskussion om de statliga företagen som vi förde tidigare.

Av tjänstemän som komrner till utskottet får vi fakta. Vi har ställt frågor och fått svar om fakta. Vad jag frågar Leo Persson om här, är vilka

värderingar som hans parti och han själv har-vad som styr den politik som vi motsätter oss - men på detta vill hart inte ge några egentliga svar.

Vi har alltså inte fått veta varför def är så oerhört värdefullt för Sverige atf OKP;s kooperativa karaktär bevaras. Det kanske är bra - det vet inte jag, det enda jag kart säga är att jag irite har fått något svar på detta, och därför har jag anledrtirtg atf misstärtka att def irtte i första hand är av hänsyn fill den svenska oljeförsörjningcrt utan av hänsyn till ett socialdemokratin närstående bolag som man har valt den konstruktion man valt.

Vi har inte fått veta om Leo Persson artser det lämpligt att ett firtskt stafiigt företag uppträder både som köpare och som säljare av olja från Sovjetunionen till den svenska marknaden; att det säljande företaget som ägare också sitter med i styrelsen för det företag som skall vara köpare. År det en bra konstruktion, är det så socialdemokratin vill ha det? Jag tycker att det är en dålig konstruktion, mcrt def vore intressant att höra Leo Perssons försvar för den konstruktion hans parti har valt.

Är det klokt att vi köper det vi köper från Sovjetunionen via mellanhänder i Finland eller något annat lartd, när vi vet att detta inte underlättar för svenskt näringsliv att exportera till Sovjetunionen. Den möjlighet vi skulle ha om vi köpte direkt frän Sovjetunionen går vi miste om genom den konstruktiorien. Varför väljer socialdemokraterna då ert sådart konstruktion, när i varje fall tvä av oppositionspartierna har motsatt sig den? Det är den typen av frågor som jag skulle vilja ha svar på i debatten frårt er. Det hartdlar om värderingar, infe om fakta. Ni kan inte dölja er undfallcrthcf att själva tala om var rti står i de här frågorrta bakom tjärtstemärt som kommer till etf utskott för att där redovisa fakta.

Slutligcrt vill jag för folkpartiets del säga, att dcu konstruktion som man på socialdemokratiskt håll har valt för OKP undergräver förtroendet för företaget. Vi tycker att det är en olämplig konstruktiort, så olämplig atf vårt engagemartg för aft bevara ert statlig medverkan i def reduceras. Det är en konsekvens ay dcrt polifik som regeringen för.

Prot; 1986/87:134 2 juni 1987

Viss försäljning av statens aktier i OK Petroleum A B

Anf. 57 LEO PERSSON (s) replik;

Herr talman! Jag vill bara säga till Hädar Cars att det inte finns, som jag sade i mitt inledrtirtgsartförandc, någon anledning att förändra det majoritetsförhållande som fanns i OKP före den gjorda transaktionen. Idag diskuterar vi om vi skall sälja statens aktier och behålla den majoritet som OK har i OKP för närvarande. De andra delar som Hädar Cars far upp har vi infe till uppgift atf diskutera när det gäller den här propositionert. Av denna anledning vill jag inte kommerttera vad jag tycker om att det görs affärer pä olika sätt.

Beträffande informationen i propositionen kan man naturiigtvis säga att den kunde ha varit bättre. Detta vill jag ha sagt till Per-Richard Molért, Men vi har fått den information som vi har behövt för att kunna göra en bra behandling av den här propositionen när vi nu står här i kammaren och debatterar. Det har varit utskottsuffrågningar, och vi har klarat av de problem som funnits för atf nå def här resultatet.

Andre vice talmannen anmälde aft Hädar Cars och Per-Richard Molén anhållit aft till protokollet få antecknat att de infe ägde rätt till ytterligare repliker.

Prot. 1986/87:134 2junil987

Viss försäljning av statens aktier i OK Petroleum A B

Anf. 58 IVAR FRANZÉN (c);

Herr talmart! Centern har infe några reservationer i detta betänkande, men jag tycker ändå att def är angeläget att med några örd beskriva bakgrunden och den miljö som OKP har att arbeta i.

Jag vill börja med atf konstatera att vi under de senaste åren upplevt snabba och ibland dramatiska förändringar inom oljcbrartschért, Sartrtolikt kart vi förvänta oss betydande förärtdringar även under den återståertde delert av 1980-talet,

Det finns också ett påtagligt samband mellan olje- och gasmarknaden, som ytterligare försvårar bedömningarrta av den framtida strukturen på dert svenska oljemarknaden,

I dag domineras den svenska nafurgasmarknadcrt av Vattenfall, som är huvudägare i Sweedgas, De flesta bedömare anser det önskvärt eller nödvändigt med gasimport från flera håll, om naturgasmarknaden skall få en större omfattning. Det är aktuellt med såväl norsk som rysk gas,

I detta sammanhartg finns det anledning att fundera över huvudmaunaska-pet för även kommande import av norsk eller rysk gas. Jag avser inte att försöka presentera några lösningar, men vill ändå rikta uppmärksamheten på etf par frågeställningar, som kan beröra OKP,

Vi har ert relativt väl fungerande konkurrens på den svenska oljemarknaden. Detta ger en viss garanti för en fortlöpande effektivisering och strukturförändring av den svenska oljebrartschert,

Def är självklart önskvärt atf en liknande situation kan skapas på rtaturgasmarknaden och för detta krävs minst två något så när likvärda importörer av naturgas.

Eftersom Vattenfall dominerar Sweedgas är det naturligt atf def finns ett intresse från oljebolagens sida atf medverka i ett kortkurrerande bolag, OKP måste ses som en tänkbar aktör i detta sammanhang.

Även om en konkurrensutsaft svensk nafurgasmarknad har den största chansen atf fungera bra pä sikt, får vi infe tänka bort den osäkerhet som en hård konkurrerts i inledningsskedet innebär för långsiktiga investeringar, Naturgasinfrodukfioncrt kommer aft ge sirta huvudmän betydande underskott de första åren. För att någon skall ta dessa risker krävs en betydande tro på en lönsam framtida naturgasmarknad.

Med nuvarartde oljepris är risken stor att naturgasen tar sina marknadsandelar på bekostnad av irthemska brärtslen, i stället för atf minska användnirtg-crt av olja och kol. Resultatet kart bli att naturgasintrodukfiortert medför ett ökat importberoende, och detta strider mot den av riksdagen beslutade energipolitikert. Jag har i andra sammanhang pekat på nödvändigheten av att genom crt höjd oljeskaft skapa en marknadssituatiort där crt ökad användning av inhemska bränslcrt kan fortgå kontinuerligt, samtidigt som nafurgascu i huvudsak minskar anvärtdrtingen av olja och kol.

För att Urtdvika missförstånd vill jag poängtera aft en höjning av oljeskatten inte får innebära ett totalt sett höjt skattetryck, utan skattehöjningen skall i första hand kompenseras av skattesänkrting på irtkomst av arbete.

Herr talmart! Dcrt summariska redovisrtirtg sorti jag rtu gjort av den tänkbara utvecklingen på den svenska gas- och oljemarknaden är bakgrun-

den till centerns posifiva ställnirtgstagartde till de förslag av OKP som föreslås i propositiort 1986/87:120,

Vi i centern ser posifivt på att det finns ett starkt kooperafivt företag inom den svenska oljebranschert. Vi artser att stafcrts ägarartdel efter hand kan minskas ytterligare, men vi tror också att värdet av statens aktier kan stiga väsentligt, om OKP utvecklas positivt och när dert kommartde strukturen inom dert svcrtska oljebrartschen kan bedömas med större säkerhet. Därför menar vi atf det inte finns någon som helst anledning att forcera resterande utförsäljning av statens aktier i OKP,

Däremot kan det finnas anledrtirtg för staten att se över hur de pengar som har satsats på oljeprospekfcring utrtyttjas.

Staten har satsat totalt mer än 1 miljard kronor på oljeprospekfcring, OKP är genom sitt dotterbolag OPAB huvudmottagare av dessa medel. Nuvarande regler för återbetalning av dessa pengar ger infe OKP någon egentlig stimulans atf försöka nå maximal lönsamhet, I stort sett är det nästan ekonomiskt neutralt för OKP, om det blir lönsamma fyndigheter eller inte. Jag tror därför att det är angeläget att man ser över återbctalningsreglcrna. Eventuellt skulle man vid förhandlingar med OKP kunna undersöka om man kan lösa ut statens rätt till andel i kommande vinster och därmed få hela verksamheten i OKP vilartde på företagsekonomiska grunder.

Bara ett par mycket korta kommentarer med anledning av vad som har sagts tidigare. Jag tycker aft def ändå bör sägas att de 600 000 m-' olja som Neste Oy har rätt att leverera bör levereras på marknadens villkor. Oljan måste alltså levereras till konkurrenskraftiga priser för att den skall få levereras. Sedan tror jag också att det är en stor fördel att OKP bibehålls som en renodlad företagsform. Om OK dominerar blir det en rcrtodlad företagsform, vilket säkert underlättar både hanteringen, styrningen och utvecklingert i företaget. Detta är i huvudsak bakgrurtdert till certterrts ställningstagande. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Viss försäljning av statens aktier i OK Petroleum A B

Överläggningen i detta ärende var härmed avslutad.

Kammaren övergick till att fatta beslut i de förevarande ärendena.

Näringsutskottets betänkande 41

Mom. 1 (information om stafliga företag)

Utskottets hemsfällan - som ställdes mot reservation 1 av Christer Eirefelt m, fl, - bifölls med acklamation.

Mom. 2 (statens ägarroll)

Först biträddes reservafion 2 av Christer Eirefelt m, fl, med 150 röster mot 19 för reservation 3 av John Andersson, 149 ledamöter avstod från att rösta.

Härefter bifölls utskottets hemställan med 166 röster mot 154 för reservation 2 av Christer Eirefelt m,fl.

Mom. 3 (plan för försäljning av statliga företag)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 4 av Christer Eirefelt m,fl, - bifölls med acklamation.

Prot. 1986/87:134 A/ow, 6 (Sveriges Investcringsbank)

2 juni 1987 Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 5 av Christer Eirefelt

m, fl, - bifölls med acklamation.

Mom. 7 (nyemission i Procordia)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservafion 6 av Christer Eirefelt m, fl,, dels reservafion 7 av John Artdersson - bifölls med acklamation.

Mom. 8 (statens framtida ägarandel i Procordia)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 8 av Christer Eirefelt m, fl,, dels reservatiort 9 av John Andersson -bifölls med acklamation.

Mom. 9 (differentierad rösträtt)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 10 av Erik Hovhammar m, fl,, dels reservation 11 av Christer Eirefelt och Hädar Cars-bifölls med acklamation.

Mom. 11 (affärsverket FFV)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservafion 12 av Christer Eirefelt m, fl, - bifölls med acklamafiort.

Mom. 12 (domärtverket) .

Utskottets hcmsfällart - som ställdes mot reservation 13 av Christer Eirefelt m, fl, - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hcmsfällart bifölls.

Näringsutskottets betänkande 42

Mom. / (bemyndigande om aktieförsäljning m, m,)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservafion 1 av Erik Hovhammar m, fl,, dels reservafion 2 av Christer Eirefelt och Hädar Cars -bifölls med acklamation.

Mom. 2 (statens engagemang i OKP)

Utskotfets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av Erik Hovhammar m, fl, - bifölls med acklamation.

10 § På förslag av andre vice talmannen beslöt kammaren medge aft skatteutskottets betänkanden 1986/87:41, 42 och 38 debatterades i angiven ordning och att voteringarna ägde rum i ett sammanhang sedan debatten i samtliga dessa ärenden avslutats.

Föredrogs skatteutskottets betärtkanden 1986/87:41 om vissa punktskattefrågor, 1986/87:42 om beskattningen av vinstandelssystem m. m. och 1986/87:38 orn vissa interrtationella skattefrågor:

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Vissa punktskattefrågor

Först upptogs till behandling skatteutskottets betänkande 41 om vissa punktskaftcfrågor.

Vissa punktskattefrågor

Anf. 59 MARGIT GENNSER (m):

Herr talman! Betänkandet 1986/87:41 behandlar vissa punktskaftcfrågor.

Punktskatter, eller med eu riktigare benämning, den särskilda varuskatten, infördes under en tid när statsmakten verkligen kunde försvara införandet av skatter. Den 25 maj 1941 fick vi en förordning om särskild varuskatt på choklad- och konfektyrvaror. Mart beskattade då också socker och sirap, skönhetsmedel, parfymer, m,m. Skatten utgjorde en krisåtgärd under brinnartde världskrig och skulle avskaffas efter kriget. Så skedde aldrig,

Purtktskatter har sedart varit föremål för många utredningar, bl, a, 1964, 1970 och 1981, Krav har funnits på att helt avskaffa punktskafferrta. Det beror på att punktskafferrta medför en rad problem; För det första uppstår frågor om gränsdragrtingen mellart beskattade och icke beskattade varor. För det artdra snedvrider de konkurrcrtsvillkorcrt mellart beskattade och obeskattade varugrupper. För det tredje är det en skatt som skapar både skatte- och konfrolltekniska problem, I SOU 1964:25 föreslogs också att 1941 års lag om särskild varuskatt skulle avskaffas,

1941 års lag om särskild varuskatt är fortfarartde kvar 1987,

De problem som påtalades i 1964 års betärtkartde är lika påtagliga i dag som för 24 år sedart. Det var inte bara i fjol som skatteutskottet avstyrkte förslag om avskaffande av purtktskatter. Detta har skett med stor rcgelburtdcrthef ärtda sedan 1960-talet, Det är fakfiskt på tiden att något görs! I reservation 1 föreslås atf floran av punktskatter analyseras och att de mindre motiverade avskaffas. Detta gäller bl, a, konfektyr och kosmetika. Jag tillstyrker reservafionen och frågar majoritetcrts företrädare varför de irtte gör sammaledes. Är det irtte tid att göra slag i sakcrt?

Grärtsdragningen mellan obeskattade och beskattade varor skapar faktiskt Crt rad bisarra förhållartdert. Om mjölk är smaksaft med kaffe eller kakao är mjölkdrycken skattefri. Har den däremot fått sin smak av jordgubbar, hallon eller banan utgår skatt. Utskottet mofiverar gränsdragrtirtgcrt med tulltaxarts specificerirtg av dryckerna i fråga. För gemcrtc mart - för medborgarrta -verkar gränsdragningen absurd. Och då får vi ett verkligt allvarligt problem. Medborgarna börjar alltmer tvivla på att de styrande har sunt förnuft. Oförmågan att ärtdra dert här typcrt av egcrtdomlighcfer uudergräver politikers och skattesystemets legitimitet.

Visst är det fråga om crt litcrt sak i sig, Mcrt man skall infe förakta

Prot. 1986/87:134 bagateller, Småttigheter i skattelagstiftningen kan leda fill större skadeverk-
2 juni 1987 ningar än vad som är rimligt att riskera, I reservatiort 2 kräver reservartterna

Vissa punktskattefrågor

atf smaksatt mjölk, m, rti, skall befrias från särskild varuskatt. Jag yrkar bifall fill reservafion nr 2,

Till utskottsmajoriteten vill jag ställa följande fråga; Inser ni infe att denna, typ av skatteregler - skatt på jordgubbsmjölk men inte på kaffemjölk - får vissa löjeväckande effekter, och atf skatteinkomsterna faktiskt inte kan uppväga de skadeverkningar som den här typen av beskattning åstadkommer på hela def politiska systemet?

Anf. 60 BRITTA BJELLE (fp):

Herr talman! I skatteutskottets betänkande nr 41 om vissa punktskatter behandlas ett antal motioner frän den allmänna motionstidert,

Purtktskatterna kan grovt indelas i två kategorier. Vi använder punktskatter som viktiga instrumcrtt då det gäller aft styra viss verksamhet. Jag avser då punktskatter inom crtergiområdet samt på alkoholpolitikens område. Vi använder dessa punktskatter för att säkersfälla vissa syftert, såsom fillgång på energi och för aft slå vakt om märtniskors hälsa.

Men def finns också punktskatter av en helt annan karaktär. Dä tänker jag på den särskilda varuskatt som utgår på vissa varor, som fått karaktären av lyx. Den särskilda varuskatfcrt kallas också ibland i dagligt tal för lyxskatt.

Den särskilda varuskatten finns pä en mängd varor, det gäller både kosmetika, deodoranter; konfektyr och annat. Eftersom skatten är 50 % av priset vid försäljning till detaljhandeln och 5 kr, per kilogram choklad- och konfektyrvaror har den en styrande effekt.

Vi i folkparfiet är motståndare till att genom skilda skattesatser styra konsumtionen i viss riktning. Dessutom ger den här typen av punktskatter ofta snedvridande effekter. En del av dessa skatter framstår dessutom som socialt orättvisa. Punktskatter på vissa varor drabbar hårdast dem som har små inkomster och dem som har stor försörjningsbörda. Många av de lyxbeskaffade varorna är egentligert irtte lyxvaror utan sådana produkter som är basvaror i de flesta hem. Jag tänker pä t, ex, dcodorant och vissa typer av schampo,

Majoritetert i utskottet säger beträffartde den särskilda varuskatten att det får anses naturligt att skatter av den här typen träffar en konsumtion som i viss mån kan sägas vara av umbärlig natur. Vi i folkpartiet menar att det inte är regerirtg eller riksdag som skall fastställa vad som är umbärligt eller ej, utan det skall vi överlämna till den enskilde konsumenten aft avgöra.

Eftersom vi av statsfinansiella skäl infe kan avskaffa alla punktskatter på en gårtg, rtienar vi att det är rimligt aft börja nu med ett par produkter, och därför yrkar jag bifall till reservafion 1,

Herr talman! En annan punktskatt som framstår som besyrtnerlig är dryckesskatten. Dryckesskatt utgår på spritdrycker och vin samt malt- och läskedrycker, I lagtexten finns ett uttryckligt undantag för kaffe, fe och choklad, som alltså ej anses som läskedrycker,

Frukfjuicer av olika slag är inte dryckesbeskattade därför att de utgör ett

värdefullt inslag i kosthållet med hänsyn fill att de innehåller vitaminer och

° har ett bra näringsvärde. Av samma skäl är inte heller mjölk belagd med

dryckesskatt. Men om man däremot blandar mjölk med frukttillsats, då utgår det dryckesskatt. Blandar man däremot mjölk med choklad utgår inte dryckesskatt, Def firtns ingert logisk förklaring till denna utformning, utan lagstiffningen här verkar helt befängd. Av det skälet anser vi aft man måste ta bort dryckesskatten på mjölk med frukttillsats för att skapa balans, och. därför yrkar jag bifall till reservation 2.

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Vissa punktskattefrågor

Anf. 61 STIG JOSEFSON (c):

Herr talmart! I skatfeutskoftets betärtkande 41 om vissa punktskatter berörs bl. a. en motion väckt av Lennart Brunander och Kersti Johansson, vari yrkas aft smaksatt mjölk och mjölkbaserade drycker skall uudanfas från läskedrycksbeskattnirtg.

I reservafiort 2 till utskottets betänkande har centern tillsammans med folkparfiet och moderaterna reserverat sig för bifall till denna mofion. Enligt vår uppfattning är det orimligt att beskatta mjölk, om den smaksatts med frukftillsafs. Juice är undantagen från beskattning med hänsyn till närings-och vitamininnehåll. Vanlig mjölk är av naturliga skäl undantagen frän skatt. Och detta gäller även om den smaksatts med choklad, kaffe eller te. Varför skall då mjölk med frukftillsafs belastas med skaft? Från början beror det förmodligen på ett misstag, och sedart har socialdemokraterna envist vägrat att rätta till detta. Inget enda sakskäl har framförts för att försvara nuvarande regler. Def är verkligen beklagligt att vi år efter år skall befinna oss i ett så låst Itige. Riksdagens uppgift är iute bara atf stifta nya lagar utan också att rätta till beslut som inte går att försvara eller förklara.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 2 i skatteutskottets betänkande 41 samt i övrigt fill utskottefs förslag.

Anf. 62 BO HAMMAR (vpk):

Herr falmau! I en motion har Nils Berndtsort och jag föreslagit crt kraffig ökning av skatten på trycksaksrcklam. Utskottet anser att detta skulle "förrycka" förhållanderta på reklammarknaden. Ja, def är just det som är vitsen med vårt förslag. Utskottet tycker aft det är olämpligt, medan vi i vpk anser aft det är i högsta grad lämpligt.

Tidningsannonscrrta har lärtge varit den helt dominerande formen av reklam i vårt land, och denna reklam har inte bara betalat sina egna kostrtader utan också lämnat ett stort bidrag till tidningarnas ekonomiska möjligheter aft utkomma och informera medborgarna i viktiga samhällsfrågor och andra angelägenheter. Detta positiva konstaterande kan man göra, även om man från principiella utgårtgspurtkter starkt måste beklaga pressens reklamberoende. Men skall vi ha reklam - och det har vi ju i vårt land - så är pressreklam den bästa formen.

1935 stod pressreklamen för ca 75-80 % av den dåvarande totala reklamkostnaden i samhället. Trycksaksreklamen utgjorde då endast ca 10-15 %. I slutet av 1970-falet hade pressens andel av inkomsterna på reklam minskat till 65 % av de totala reklamkostnaderna. Trycksaksreklamen ökade under samma tid till ca 30 %. Denna utveckling förstärks tyvärr för varje år som går.

Seriösa tidningar kommer också ofta på mellanhand genom gratisutdelade

6 Riksdagens protokoll 1986/87:134

Prot. 1986/87:134 s:k. annonstidningar. Jag är litet förvånad över att socialdemokraterna i

2 juni 1987 utskottet, som känrter till pressens problem och som i andra sammarthärtg är

. , , anhängare av differentierade skatter, icke har velat tillmötesgå vår motion.

, , Jag är också förvånad över Stig Josefsons ställnirtgstagartde. Jag har besökt

hans tidning Skånska Dagbladet och vet vilka stora problem dcrt tidningen

har. Jag tror atf också Stig Josefson är medveten om vilka negativa faktorer

direktreklamen och annonstidningarna inrtebär för dert seriösa dagspressen.

Vårt förslag skulle kunna ändra på detta förhållartde.

Totalkostrtaden för direktreklam ligger i dag på minst 2,5 miljarder kronor, och det skall jämföras med den totala reklamskatten, alltså också den som tas ut på fidnirtgsannonser. Den uppgår till drygt 500 milj. kr. och anvärtds i huvudsak för selektivt presstöd. Det stödet skulle kunna öka i betydande utsträckning om direktreklamen beskattades hårdare. Herr talman! Därför yrkar jag bifall till reservation 3.

Anf. 63 KJELL NORDSTRÖM (s):

Herr talmart! Vi har nu kommit till dert årliga punktskatfedebatten. I skatteutskottets betänkande 41 behandlas ett antal motioner. Det är för riksdagen välkända frågor som utskottet behandlar i betänkartdet och som de föregåertde talarna har tagit upp.

Lagen om särskild varuskatt är från 1941 och ändrades senast 1 januari 1982. Skatten utgår méd 50 % av varans pris vid försäljning till defaljhan-delrt. Detta gäller för kemisk-tekniska preparat, i stort sett sådana kosmetiska produkter som brukar kallas för skönhetsmedel. Skaften på sötvaruområ-def, choklad och konfekfyrer, beräknas på varans nettovikt. Enligt budgetpropositionen beräknas dessa båda skatter tillföra statskassan omkring 900 milj. kr. för kommande budgetår.

I reservation nr 1 begärs en översyn av punktskatterna med syfte att på sikt avveckla dem som bedöms som mindre motiverade. De varuskatter man åsyftar är den särskilda varuskatten på konfekfyrer och kosmetika.

Jag vill påminna reservanterna om att def är ganska precis etf år sedart riksdagen senast prövade denrta fråga. Utskottsmäjoriteten har inte kunnat finna att några nya argument tillförts detta äreudc. Ställnirtgstagandef från förra våren, att den särskilda varuskatten är statsfinansiellt motiverad, kvarstår oförändrat. Man får inte bortse från att denrta skatt tillför statskassan omkring 900 mjlj. kr. kommande budgetår. Def skulle vara intressant att från reservanterna få höra var man föreslår besparingar eller hur man på annat sätt skulle ta in denna summa.

Jag yrkar avslag pä reservation nr 1.

I reservation nr 2 yrkas att smaksatt mjölk m. m. undantas från beskattnirtg. Denna fråga behandlade vi också i fjol, och den har varit föremål för riksdagens prövning även tidigare år. Utskottsmäjoritefen står fast vid sitt tidigare ställrtingstagande, att man irtte bör frångå ankrtytrtingen till tulltaxan vid specificeringert av skattepliktiga drycker. Jag yrkar avslag även på reservation nr 2.

I reservation nr 3 åv vpk yrkas att reklamskattert kraftigt skall höjas och aft
en rimlig nivå är 50-70 %.
82 Jag kan hålla med.Bo Hammar om atf det är beklagligt atf pressens andel

av inkomsterna frän reklam mirtskar. Jag vill dock erinra vpk;s reservanter om att det finns krafter både inom och utanför detta hus som vill avskaffa reklamskaften. Den skattesats som i dag gäller för reklamskatten är 11 %, och den fastställdes så sent som den 1 juli 1985. Atf så drastiskt höja reklamskatten som vpk föreslår skulle enligt utskottets majoritet förändra konkurrensförhållandet på reklammarknaden på ett olämpligt sätt.

Herr talman! Avslutnirtgsvis yrkar jag avslag även på reservation nr 3 och bifall till utskottets hemställan i dess helhet.

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987.

Vissa pimktskatte-frågor

Anf. 64 MARGIT GENNSER (m);

Herr talman! Först till frågan om purtktskatter.

Dcrt är - det är alldeles riktigt - mycket noggrant utredd. Det gjorde man samtidigt som man utredde momsen 1964. Man kortstaterade då atf dert här typen av skatter är mycket dyr att indriva, de är administrativt olämpliga, de är olämpliga från konkurrenssynpunkt osv.

Vi är mycket väl medvetna om dagens statsfirtansiella problem - det är därför det i reservationen sägs att man bör göra en översyn av punktskatterna och avveckla dem. Det är mycket enkelt att se efter vilka som inbringar minst pengar och efter hand avveckla dem. Det är faktiskt egentligen konstigt atf man fortfarande 1987 behåller någonfing som kom till som en tillfällig åtgärd 1941.

Reservation 2 gäller mjölk som är smaksatt med fruktjuice av olika slag. Vi kommer då till de bisarra sakerna i skattelagstiftningen. Def är säkerligen ingen stor statsfinansiell historia atf avskaffa beskattningen pä den typen av mjölkdrycker. Jag tror aft man kan fatta ett vist beslut även om man inte följer fulltaxan. Jag vidhåller mitt yrkande om bifall till reservationerna 1 och 2.

Anf. 65 BO HAMMAR (vpk);

Herr falman! Kjell Nordström säger att detär gamla välkända frågor som tas upp. Def är möjligt att det gäller för frågan om smaksatt mjölk, men jag tror infe att det gäller för våra mycket konkreta förslag i fråga om reklamskatten.

Kjell Nordström säger aft det finns krafter som vill avskaffa reklamskatten. Det är möjligt, men det är väl infe särskilt intressant i det här - sammanhanget.

Hart säger också att om man förändrar rcklamskatfesatserna förändrar man också konkurrensförhållandena på ett olämpligt sätt. Det är just def som är meningen. Det är därför vi har lagt fram vårt förslag. Vi tycker faktiskt atf en massa krämare som ger ut kommersiella annonsblad skall betala betydligt högre reklamskaft än t.ex. seriösa tidningar, typ Stig Josefsons Skånska Dagbladet. Det är avsikten med värt förslag. .

Vi är långt ifrån ensamma om detta ställningstagande, utan de idéer som vi har lagt fram i mofionen överensstämmer i stort sett med innehållet i den skrivelse som Svenska journalistförbundet, omfattande journalister ur alla möjliga politiska läger, har skickat till regeringen.

Prot. 1986/87:134 Anf. 66 STIG JOSEFSON (c):

2junil987 Hcrrtalman! Kjell Nordström talade om den ärliga punktskattcdebattert. I

Vissa punktskatte frågor

varje fall när det gäller reservation 2 beror frågarts återkomst på att man fortfarande inte har framfört något sakskäl för att ha kvar punktskatten i fråga.

Kjell Nordström nämnde vad majoriteten skrivit i betänkandet, men han tog inte med det som står om att man förutsätter att regeringen fortlöpande prövar om de nuvarande reglerna på ett olämpligt sätt inverkar på konkurrensert och lägger fram förslag om ärtdrirtgar som kan vara påkallade. Det är etf halvt medgivande av att man är tveksam till om de regler som gäller är tillfredsställartde.

Tyvärr har mart, trots aft det här gäller crt mycket liten fråga, på något märkligt sätt låst sig. Sunt förnuft talar för att det är orimligt att på detta sätt beskatta mjölk med frukttillsats. Då borde man väl kunna vara så fri i sitt ställnirtgstagartde att mart kunde rätta till det. Det är beklagligt att vi här i riksdagen skall behöva diskutera den frågan år efter år. bara på grund av att man av prestigeskäl inte vill gä ifrån den ståndpunkt man en gång intagit.

Anf. 67 BRITTA BJELLE (fp):

Herr talman! I stället för att föra en principdiskussion om punktskatternas vara eller inte vara begär Kjell Nordström att vi som är emot punktskatter skall anvisa en annan inkomstkälla när vi vill avskaffa dem. Det kravet framstår för mig som synrtcrligert säreget, eftersom finansministern nyligen drog tillbaka propositiortert om fastighetsskatt, som skulle inbringa inte mindre än 2,7 miljarder, och då inte artsåg att det behövde tas in några ytterligare pengar för aft ersätta dessa 2,7 miljarder. Om vi skulle avskaffa punktskatterna och börja med t. ex. dcu pä dcodorartfer skulle def ha mycket litert statsfinansiell betydelse.

Anf. 68 KJELL NORDSTRÖM (s):

Hcrrtalman! Frågan hur viskall taiu dessa 900 miljoner är inte så säregen. Def stora bekymret är att man under åren 1976-1982 ökade utgifterna men irtte såg till atf skaffa sig motsvarande inkomster. Det har stått oss dyrt. Därför tycker vi att mart irtrtan man avskaffar en skatt rimligen bör kunrta fala om varifrån pengarna skall tas i stället.

Jag beklagar atf jag inte nämnde allt som står i betänkartdet om dryckesskatten. Stig Josefson. Jag ville försöka korta ned debatten något. Men precis som Sfig Josefson sade anser utskottet att regeringen får följa frågan och se om det behöver vidtas åtgärder. Det stora bekymret i det här sammanhanget för bl. a. tullverket och riksskaffevcrket är att bevaka - def är ju en hel del import med i de här sammanhartgen-och se vad det crta och def andra är. Det är då lämpligt aft följa tulltaxan, har man tidigare ansett.

Allmänt kan jag när det gäller de styrande effekterna av punktskatterna på godis och smink säga aft de i dag tydligen ökar efterfrågan. Det säljs mer och mer godis, och även kosmetika. De har i varje fall infe fått effekten att minska konsumtionen.

Avslutningsvis vill jag till Bo Hammar säga aft regeringen så sent som 1986
84 tillsatte en utredning om reklamskatt på nya medier m. m. Den kommer att

se över en del av den här verksamheten. Men jag tror ändå infe att vi kommer att hamna på de procentsatser som Bo Hammar föreslår, utan man får nog tänka sig helt andra siffror.

Anf. 69 MARGIT GENNSER (m);

Herr talman! Kjell Nordström sade att vi av detta exempel ser atf intäkter föder utgifter. Om man tar bort irttäkter gäller det att tala om hur man skall skaffa andra intäkter. Jag skulle vilja säga atf det här är ett mycket sedelärande exempel på att man skall vara försiktig rtied beskattrting. Man kan sanrtolikt skära rted beskattrtirtgen och dra ned litet grand pä utgifterna. 900 miljoner är trots allt ingen stor summa - defvisade Britta Bjelle med ett exempel.

Anf. 70 STIG JOSEFSON (c):

Herr talman! Kjell Nordström talar om stora bekymmer och om en hel del import som sker. Jag vill fråga vad det är för import som sker av frukttillsats till mjölk.

När det gäller ert liten förmån för atf stimulera konsumtionert av svenska jordbruksprodukter, då är det nära nog omöjligt aft göra minsta justering. Men när det gäller att belasta jordbruket kan man komma med förslag som är ganska ödesdigra utan föregåertde varrtirtg och bara någon dag efter att det skett överenskommelse om ett jordbruksavtal.

Anf. 71 BO HAMMAR (vpk);

Herr talmart! Jag tycker precis som Kjell Nordström aft det är bra att regeringen tillsatt en utredning. Jag är bara förvånad över att utskotfet föregriper den utredrtirtgen. Annars brukar man alltid hänvisa fill pågående utrednirtgar. Nu tar man ställnirtg och säger att vårt förslag är i högsta grad olämpligt. Man hade åtminstone kunnat göra en litet mjukare skrivnirtg och hänvisat till denna utredning och därmed hållit möjligheterna öppna att ta vissa steg på vägen mot en ytterligare differentierad reklamskatt.

Jag beklagar att man inte gjort detta nu, meu jag hoppas atf dert kommartde utredrtirtgen visar sig klokare än utskotfsmajoritetcn.

Anf. 72 BRITTA BJELLE (fp);

Herr falman! Def är väl ändå att ge punktskatterna litet väl stor betydelse att gå fillbaka och hänvisa till vad en borgerlig regering gjorde 1976-1982, när vi rtu diskuterar en successiv avveckling av punktskatterna och förordar att man börjar med en produkt som det stora flertalet i samhället använder, t. ex. deodoranter.

Vi har infe sagt att vi kan avveckla punktskafferrta i dag. Vi har sagt atf vi kart börja gä dcrt väg där mart avvecklar purtktskatterna. Det rör sig om ert mycket begrärtsad kostnad de första åren.

Att det skett en uppgång av konsumtiortcn av kosmetika är i och för sig inget som talar för att man skall ha kvar punktskatter. Dels vet vi irtte vilka som köper, dels är det onekligen så - jag återkommer till det - att deodoranter är någonting som det stora flertalet människor borde kunna ha som en basvara i hemmet. Då skall vi infe styra den kortsumtiouen med hjälp av punktskatter.

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Vissa punktskalte-frågor

Prot. 1986/87:134 Anf. 73 KJELL NORDSTRÖM (s):

2 juni 1987 Herr talman! Till Bo Hamrtiar: Utskottet hänvisar på s, 6 till denna

Beskattningen av vinstandelssystem m. m.

utredning, men att begära att jag i dag skall lova atf det skall införas skatter på 50-70 % tycker jag är att gå,litet för långt.

Till Margit Gennser; Det är riktigt att man också kan minska utgifterna, Def finns partier som är beredda att göra det, Pä vår sida slår vi vakt om det sociala välfärdssystemet och vill inte ge oss på att spara på det. Men möjligheten finns naturligtvis.

Till Britta Bjelle; Det var naturligtvis litet historia jag återgav från åren 1976-1982, När vi skall gå framåt tror jag det är bra atf titta i backspegeirt iblartd och se vad mart gjorde för misstag och vad vi kan lära oss av dem. Det var framför allt detta jag försökte föra fram här.

Avslutningsvis till Stig Josefson; Han talar om detta som en jordbrukspoli-tisk fråga, och det kanske vi inte skall gå in på här, I Dagens Industri den 15 maj fanns en liten artikel där man skrev om lönsamheten för lantbruket. Rubriken var att def har skett ett trendbrott i lantbruket. Lönsamheten har ständigt försämrats sedan 1976, men nu har trenden vänt. Jag hoppas det är rätt, för det vore glädjande för oss alla om def går bättre även i lantbruket.

Överläggningen i detta ärende var härmed avslutad,

(Beslut fattades efter debatten om skatteutskottefs betänkartde 38,)

Kamrtiaren övergick till att debattera skatteutskottets betänkande 42 om beskattningen av vinstandelssystem m,m.

Beskattningen av vinstandelssystem m. m.

Anf; 74 KNUT WACHTMEISTER (m);

Herr talman! Det borde ligga i socialdemokraternas intresse att gynna de anställdas möjligheter att utan större ekonomiska uppoffringar bli delägare i de företag där de har sin sysselsättning. Så har beklagligtvis dock inte varit fallet.

De anställdas meddelägartde kart ske dels genom vinstandelssystem, som gcrtomförts i mårtga företag, dels gcrtom aft ge de anställda möjligheter aft förvärva aktier i def egna företaget exempelvis vid nyemission. Ytterligare en variartt av aktieförvärv är utgivande av konvertibla skuldebrev till de anställda, något som har nått en avsevärd omfattning under senare år.

Fördelarna med dessa modeller är flera,

1, Dcrt Crtskilde kart få etf inflytande som säkerligen upplevs som både större
och mera meningsfullt än vad som kan åstadkommas i de anonyma
lörttagarfonderna, där den enskilde knappast har någon insyn och inget
som helst inflytande,

2, Vinstandelarna och medägandet som ett aktieinnehav innebär medverkar
till att öka de anställdas ansvar och känsla för dét egna företaget,

3, Vi anser det också mycket värdefullt aft det enskilda ägandet och inte
Of. minst det enskilda sparandet ökar, och detta sker genom en utveckling av

vinstandelssysfemef och medägandet i aktier.

Mot bakgrund av de här angivna fördelarna är det mycket olyckligt att regeringen går åt rakt motsatt håll och nu avser att vid kommande årsskifte belägga företagens bidrag till vinstandelsstiftclser med både arbetsgivaravgifter och allmärt löneavgift. Detta förslag behandlas emellerfid för närvarande i socialförsäkringsutskottet, varför den debatten kommer upp i kammaren vid ett senare fillfälle. Ett annat steg i negativ riktnirtg är att dcrt socialistiska majoriteten i skatteutskottet hos regeringen begärt en utredning syftande till skärpt beskattning av anställdas konvertibelköp.

Frågorna om. vinstdelning och artställdas aktieförvärv har vid ett par tidigare tillfällen debatterats här i kammaren, och kommer snart upp igen, varför jag nöjer mig med att nu yrka bifall till de båda reservafioner som kräver gyrtnsammare regler för förelagsanknutna vinstandelssysfcrti och lindring i beskaftningert av anställdas aktieköp.

Prot. 1986/87:134 2junil987

Beskattningen av vinstandelssystem m. m.

Anf. 75 KJELL JOHANSSON (fp);

Herr talman! Det tjänar inte mycket till att gråta över spilld mjölk, men när man står här med detta ärende fiamför sig kan man infe uudgå att tartkarrta söker sig fillbaka fill den tid när folkparfiet som ivrigast lartserade tanken på del i vinst,

I dag kan man knappast tala med någon företagsledare av dignitet utan att vederbörande betortar viktert av att de artställda bereds möjlighet till meddelägartde i företagert. Hur hade ägartdet, herr talman, till svenskt rtäringsliv sett ut om folkpartiefs tankegångar från 1960-falet vunrtit anklartg? Hur hade mofivafiortcn och arbetsklimatet varit i företagen?

Ja, det tjänar som sagt inte mycket till att gråta över spilld mjölk, men frågorna inställer sig likväl. Nu är som alla vet sakläget det att den crttusiasm som folkpartiet lade i dagen i opinionsarbetet för meddelägande för de anställda inte mötte samma gensvar i andra kretsar. Sanningen att säga så fick folkpartiet ovétt från snart sagt alla håll på dert fiden. Och på den resart är vi fortfarande, även om en betydande förändring skett i vissa kretsar.

Det betänkartde vi nu behandlar bär syrt för sägcrt. Det präglas verkligen infe av någon förståelse för de positiva effekter som ett utbrett meddelägande kan skapa ute på arbetsplatserna. Nej, herr talman, irtom det socialdemokratiska partiet agerar man ståndaktig soldat.

Därmed är man också i betydartde grad i otakt med sina egna medlemmar. Det är egentligen närmast ett under att socialdémokraterrta så styvnackat kan kuva den entusiasm som finns hos de anställda vid företag med vinstdelningssystem.

Men, herr talmart, det kollektiva tänkandet är för socialister viktigare än allt annat. Därför har vi i dag också tvångsuttaxerirtgar ur företagert fill uppbyggnad av kollektiva löntagarfonder med centraliserad styrning.

Nu skapar man crt centralstyrd maktkoncentrafiort i stället för att, som vi folkpartister vill, sprida ägande och inflytartde med ökat ansvar och intresse för företagets verksamhet och lönsamhet.

För socialdemokrater är en fullständig befrielse frårt skatter och arbetsgivaravgifter för kollektiva lörtfagarfortder lika rtaturlig som en fullständig och total skattskyldighet för ertskilda vinstandelssystem. Logiken i detta förhål-

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Beskattningen av vinstandelssystem m.m.

lartde kart mart uppcrtbarligen infe ha skänkt många tankar. Nu handlar det ju för socialdemokraterna inte om logik, utau det hartdlar om atf förändra samhället i socialistisk riktning. Det är därför som socialistiska löntagarfonder och frivilliga vinstandelssystem behandlas och beskattas så olika.

Vi i folkparfiet vill avskaffa löntagarfonderrta. I stället vill vi uppmurttra vinstandelssystem på företagsnivå liksom meddelägande för de anställda i de företag där de arbetar. Självfallet skall virtstartdelssystem vara frivilliga och utformas på det sätt som företag och artställda kan enas om lokalt. Samhällets insats bör ertligt vår mertirtg bestå i atf skapa gyrtrtsamma skattemässiga förutsättrtingar så att vinstdelningssystem stimuleras. Regeringen har i stället lagt förslag om arbetsgivaravgifter på vinstandelar. Vi avvisar självfallet detta förslag som verkar i rakt motsatt riktning mot vad vi anser önskvärt och lämpligt.

En persortalstiftelse betalar i dag inkomstskatt på räntor och utdelningar, realisationsvinstskatt och förmögenhetsskaft. Det innebär att den är starkt missgynnad jämfört med t, ex, allemansfonder och löntagarfonder. Vi menar att den bör behandlas på samma sätt som allemansfonderna.

Anställda som köpt aktier i det egna företaget har tidigare blivit "förmårtsbeskattade" på så sätt att skillnaden mellan emissiortskursen och kursen vid marknadsintroduktionen beskattats som inkomst av tjänst. Förmånsbeskattningen har nu avskaffats under bl, a, följande villkor.

Den anställdes förvärv skall ha skett på samma villkor som allmänhetens förvärv. De anställda får tillsammans med tidigare aktieägare inte teckna mer än 20 % av antalet nyutgivna akfier, och varje anställd får inte köpa för mera än 30 000 kr.

Inom folkpartiet anser vi aft det enda villkor som behöver ställas upp är att de anställda förvärvar akfier på samma villkor som allmänheten, Alla övriga begränsningar bör slopas.

Herr talman! Med härtvisning till vad jag nyss sagt yrkar jag bifall till reservationerna 1 och.2,

Anf. 76 GUNNAR NILSSON (s);

Herr talman! I två reservationer yrkar utskottets moderater och folkpartister bifall till ett antal motioner om skattelättnader för de grupper av anställda som antirtgcrt åtrtjuter överenskommen rätt till vinstandel i sitt företag genom s.k, vinsfandelsstiftelse eller erbjuds köpa akfier i det egna företaget. Likartade motioner har vid etf flertal tillfällen behartdiats av kammaren under de senaste åren.

Flera motionärer har tagit upp frågan om beskattning av vinstandelsstiftel-serrta. Med härtvisrting till bl, a, allemanssparandct och löntagarfonderna yrkar man att vinsfandelssfiftelserna bör befrias från skaft på avkastning, förmögenhet och reavinster. Motivet anges vara de positiva effekter man vill tillskriva vinsfandelssysfemen, i form av ökat inflytartde och ansvar för de anställda, och ett ökat sparande.

Det råder i dag enighet om angclägenhctcrt av att öka det ertskilda sparartdet. Men av den anledningen kan vi inte instämma i reservanternas uppfattning, att vissa grupper av anställda, som redan har förmånen att arbeta i framgångsrika och vinstgivande företag, skall ges ytterligare förmåner.

Ersättrting för utfört arbete bör, oavsett i vilken form dcrt utges, i princip betraktas som lön. Samhällets åtgärder för att stimulera ett ökat sparande måste vara generella och öppna för alla. Här kan vi instämma i centerns särskilda yttrande till detta betänkande, där man säger: "Sparstimulanserna bör i största möjliga utsträckning utformas så att alla inkomsttagare kan ha möjlighet aft få del därav,"

Herr talman! Jag yrkar avslag på reservation nr 1,

I den andra reservationen yrkar moderaterna och folkparfiet bifall till motionärernas krav på en lirtdrigare beskattning av anställdas köp av aktier i det egna företaget,

Ävcrt i detta sammarthärtg är, enligt vår mening, de förmåner som erbjuds i samband med aktieförsäljningen fill de anställda att betrakta som en löneförmån. De förmåncrsom erbjuds i förhållande fill det marknadsmässiga värdet bör därför i princip bli föremål för beskattning.

Vid fidigare behandling av frågan har dock vissa undantag medgivits. Fr, o, m, 1984 års taxering gäller i vissa fall undantag från förmånsbeskattning vid anställdas förvärv av aktier i det bolag där de är anställda. Undantaget gäller under förutsättning att förvärvet skett på samma villkor som gällt vid försäljning till andra än anställda och aktieägare. Vidare får de anställdas förvärv inte överstiga 20 % av det utbjudna antalet aktier, och den enskildes köp får infe överstiga 30 000 kr. Aktierna får inte heller vara noterade på Stockholms fondbörs eller på den s.k. OTC-markrtadcrt.

Skälet för dessa urtdarttagsregler är. främst den osäkerhet som kan råda i fråga om värderingen av dessa aktier och att en beskattning därför i vissa fall kan framstå som stötande. Att undantagsreglerna getts en'volymriiässig begränsrtirtg skall ses mot def förhållartdet att det här rör sig om ert förmån som endast kan komma crt begränsad andel anställda till del. Undarttagsreg-lerrta utgör naturligtvis inget hinder för de anställda att gå utöver begränsningarna och därmed ta de skattemässiga konsekvenserna.

Herr talman! Jag yrkar avslag på reservation nr 2 och bifall till utskottets hemställan.

Prot. 1986/87:134 2juni 1987

Beskattningen av vinstandelssystem m. m.

Anf. 77 KNUT WACHTMEISTER (m) replik;

Herr talman! Till Gunnar Nilsson skulle jag vilja säga att ni socialdemokrater alltid talarom att lyssna på rörelsen. Närdet gäller virtstandelssystem har man tydligen inte gjort det.

Det finns företag med uppskattningsvis 150 000 anställda som infört vinstandelssystem. En undersökrtirtg som gjorts bland deras artställda visar atf nio av tio vill slå vakt om detta system. Men det tar tydligen inte socialdemokraterna hänsyrt till.

När det gäller vinstandelssystemen säger utskottsmajoriteten att det inte är motiverat med några skattelättnader, och beträffande anställdas aktieförvärv säger samma utskoftsmajoritet att det finrts ingen anlednirtg att rtu ompröva rtuvarartde regler. Då skulle jag vilja fråga Gunnar Nilsson; Tycker Gunnar Nilsson att de nuvarande reglerna är tillfredsställande och bör vara kvar?

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Beskattningen av vinstandelssystem m. m.

Anf. 78 KJELL JOHANSSON (fp) replik;

Herr talman! Gunnar Nilsson säger att det finns vid emissioner inget hinder aft gå över gränsert för förmårtsbeskattnirtg. Jo, det finns ett mycket effektivt hinder; om mart överskrider grärtsert 30 000 kr. med säg 2 000 kr., får man skatta för förmånsvärdet på de 32 000 kr. Det är sannerligen ett effektivt hinder.

Det behövs inga sådana här begrärtsrtirtgar, eftersom de irtnebar en orättvisa i förhållande fill vad som gäller för allmärtheten. De som inte är artställda i företaget kart köpa hur mårtga aktier som helst, och de kan aldrig komma i fråga för någort förmårtsbeskattrtirtg.

Det skulle vara roligt om Gunnar Nilssort kuude förklara för mig varför de anställda i ett företag skall ha sämre villkor än allmänheten när de på detta sätt förvärvar aktier - detta med anledrtirtg av reservatiort 2.

Det talas väldigt mycket i utskottsbetärtkandet om rättvisa, mcrt här finns alltså två kraftiga orättvisor. Den crta är att kollektiva lörttagarfonder, finansierade med vinstdelningsskatf, är skaftebefriadc, medan frivilliga vinstdelningssystem betalar alla tärtkbara skatter. Jag vill infe föregripa morgondagens debatt, men de sisfrtämrtda skall tydligert nu också beläggas med socialavgifter. Var finns logiken i detta, Gunrtar Nilssort? Förklara det!

Den andra orättvisan är, som jag sade, att emissioner till anställda är föremål för begränsningar som inte gäller för köpare som infe är anställda i företaget. Ge mig gärna ett svar på varför de anställda skall behöva missgynnas. För mig är det ett mysterium.

Anf. 79 GUNNAR NILSSON (s) replik;

Herr talman! Knut Wachtmeister säger att vi inte lyssnar på våra egna. Han nämner också att i förra veckan presenterades en IMU-urtdersökning, som hade gjorts vid de företag som har virtstartdelssystem, och dert visade att sju av tio artställda var för en skattclindrirtg för dessa förmåner. Jag tycker att den IMU-undcrsökningen är ganska litet värd. För det första frågar mart bara anställda i företag som har vinstandelssystem. Om undersökningen skulle vara tillämplig skulle man ha frågat löntagare över hela fältet. För def andra har frågorna formulerats så atf de bara tar upp risken atf mista förmårtert. Mart sätter irtte irt systemet i ett större sammarthärtg. Mart tar t. ex. irtte upp att dessa förmåner infe utgör urtderlag för pensiort eller sjukpenning.

Knut Wachtmeister och Kjell Johansson talar här varmt om vinstandelssystem och andra icke avtalsreglerade löneförmåner. De tycks också se det som något ertbart positivt på arbetsmarkrtadert. Mert så är det irtte. Om vi har lärt oss rtågot av de sertaste årcrts avtalsförhartdiirtgar är det att lörtcglidning och en okontrollerad lörtcbildrtirtg skapar svåra problem på arbetsmarknaden. Vinstandelar och andra förmåner utanför avtalet är en form av löneglidning, som andra grupper av anställda självfallet måste ta med i beräkningcrt när de bedömer sin cgcrt löneutveckling.

Herr talman! Jag är förvånad över aft moderaterna och kanske framför allt folkpartiet inte ser något oroande i dert okontrollerade lönebildning som här håller på att växa fram.

Anf. 80 KJELL JOHANSSON (fp) replik:

Herr falman! Jag tycker att Gunnar Nilsson börjar bli litet väl besvärlig. Han talar om en okontrollerad löneglidning. Detta är ett sparande som kommer företagen till del. Man avstår från lön och sätter in pengarna i etf långsiktigt sparande i företaget. Det aren förutsättning för att systemet över huvud taget skall komma i fråga för en förmånligare beskattnirtg. Att Guunar Nilsson då talar om löneglidning tycker jag är helt häpnadsväckande. Skall vi slopa alla sparfonder som kan finnas på företagen? Det är helt barockt att ha det på det sättet.

Jag fick inget svar på mina båda frågor. Varför skall löntagarfonderna vara totalt befriade från skatt medan dessa stiftelser skall beskattas fullt ut? Varför skall anställda ha sämre villkor än utomsfåcrtde när de deltar i en aktieemission som företaget gör? Svara på de frågorna! Om mart försvarar en sak måste man ha något svar. Jag skulle gärna vilja ha ett svar.

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Beskatlfuitgen av vinstandelssystem m. m.

Anf. 81 KNUT WACHTMEISTER (m) replik:

Herr falman! Gunnar Nilsson säger att opinionsundersökningen bland de anställda i företag med vinstandelssystem är litet värd. Det är det gamla vanliga-talet. Om en undersökning går emot anser man att den är litet värd. Men om nio av tio anställda i dessa företag vill slå vakt om detta system, är den inte litet värd. Då är den mycket värd. Undersökningen visar precis vad en stor majoritet av dessa anställda tycker.

Jag upprepar, liksom Kjell Johanssort, frågart till Gunnar Nilsson: Är Gunnar Nilsson nöjd med det nuvarande beskattningssystemet när det gäller vinstandelar och försäljning av aktier till de anställda?

Anf. 82 GUNNAR NILSSON (s) replik:

Herr talman! När det gäller den sista frågart om jag är nöjd med def nuvarande systemet kan jag härtvisa till dels att vi har en företagsbeskattningskommitté, dels att det har aviserats en stor skatteutredning som naturligtvis kommer att ta upp också dessa frågor. I princip anser jag att detta är löneförmåner som skall beskattas.

När det gäller detta med anställdas köp av aktier vill jag återigen påtala atf det aren förmån som bara kan komma en ringa del av de anställda till godo. Därför bör man av rättviseskäl hålla förmårtcrrta inom en begränsad ram.

Det har också gjorts jämförelser mellan allemanssparandct och löntagarfonderna. Jag kan återigen hänvisa till vad jag sade i mitt huvudanförande och vad centern har sagt i sitt särskilda yttrande: Samhällets stöd fill sparande måste vara generellt. Allemanssparandct och allemansfonderna är, till skillnad från vinstandelsstiftelserna, generella och öppna för alla. Löntagarfonderna är faktiskt också en kollektiv sparform, som gcrtom sin koppling fill ATP-systemet kommer alla löntagare till del. Atf jämställa dessa sparformer med vinstandel för enskilda grupper av anställda är därför felaktigt.

Andre vice talmanrten anmälde att Knut Wachtmeister och Kjell Johansson anhållit att till protokollet få antecknat att de inte ägde rätt till ytterligare repliker.

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Vissa internationella skattefrågor

Anf. 83 STIG JOSEFSON (c):

Herr talman! I skatteufskottefs betärtkande 42 behartdiäs frågan om beskattnirtg av vinstandelssystem. Enligt centerns uppfattrting innebär tillkomsten av vinstandelssystem ett värdefullt fillskott för aft stimulera sparande i företaget där man gör sina arbetsinsatser. Detta måste stimulera intresset för den egna arbctsirtsafscrt, resultatet och det ekonomiska utbytet. Vi har också från centerrt biträtt förslaget om att ufbefalnirtg av innestående belopp på vinstandelskonto efter ert femårsperiod inte skall belastas med arbetsgivaravgifter. Den frågan kommer upp fill behandling här i riksdagen en av de närmaste dagarna. Det är en helt annan fråga än den vi nu behandlar.

I detta utskottsbetänkande framförs också krav på vissa skattelättnader för förefagsanknutna vinstandelssystem. Enligt centerns uppfattning bör infe skattesystemet belastas med alltför mårtga särregler. I kritikcrt mot rtuvarande skaftesystem sägs ofta aft systemet är ett lapptäcke. Med flera särbestämmelser blir det alltmer krångligt och invecklat.

Vi vill också framhålla att en skattelättnad som ger vissa sparsfimulanser skall stå öppen för alla. Så är här inte fallet. Vinstandelssystem finns i en del företag, men långt ifrån i alla. Def är därför felaktigt att göra jämförelser med skatfesparkonfo eller liknande. Enligt centerns syn bör skaftestimulanserna för ökat enskilt sparande utformas så att def står öppet för alla aft vara med.

Överläggningen i detta ärende var härmed avslutad.

(Beslut fattades efter debatten orti skatteutskottets betänkande 38.)

Kammaren övergick till att debattera skatteutskottets betänkande 38 om vissa internationella skaftefrågor.

Vissa internationella skattefrågor

Anf. 84 KNUT WACHTMEISTER (m):

Herr talman! Detta betänkande innehåller två reservationer, båda med moderat deltagande. Den första handlar om den s. k. sexmårtadersregeln vid uflandstjänstgöring och är en trepartirescrvatiort. För tids vinnande är def onödigt med tre kanske gartska lika irtlägg. Jag kommer därför ertdast att kommerttera reservatiort 2.

Som alla vet är Sverige utomorderttligt beroende av export. Vi måste på alla sätt underlätta för de exporterande företagen och deras anställda att, utan dyrare kostrtader ärt mart har i de lärtder med vilka de har att konkurrera, kunna bedriva en effektiv verksamhet. Det är bl. a. viktigt att skapa godtagbara ekonomiska förutsättnirtgar för de svcrtskar som arbetar utomlands i dessa företag. De merkostnader för omsorg om dessa anställda som uppstår i företagen har i crt del fall av skaftcmyrtdigheferna infe befraktats som avdragsgilla. Härigenom har vi kommit i en sämre kortkur-renssituation. En översyn syftande till generösare avdragsregler på detta område bör ske.

Detta har vi tillsammans med folkpartiet krävt i reservation 2, som jag härmed yrkar bifall till.

Anf. 85 LEIF OLSSON (fp);

Herr talman! Skatteutskottefs betänkande nr 38 behandlar vissa internationella skattefrågor.

Bl. a. berörs den s. k. sexmånadcrsregeirt som riksdagen fattade beslut om 1985. Utskottet vidhåller att några nya omständigheter som skulle kunna föranleda rtytt ställrtirtgstagande infe har tillkommit under de gångna två åren. Men är det inte jusf detta som har skett - nämligen att erfarenheten redan visat atf de nya reglerna har medfört avsevärda nackdelar för svenska exportindustrier?

Kravet på fast driftsställe medför ju otvivelaktigt kortkurrensfördclar för företag med fast etablering utomlartds, jämfört med företag som bedriver verksamheten från Sverige och då också betalar ut lönen i Sverige. Detta kan i många fall drabba mindre företag för vilka det numera finns möjligheter aft komma ut på den internationella marknaden.

Även den nya etfårsregeln, som irtrtebar att skattebefrielse inträder om tjänstgöringen och vistelsen utomlands varat i minst ett år i ett och samma land, har medfört problem för företagen i form av ökade kostnader, problem med rekrytering och även svårigheter att överblicka skattekonsekvenserna.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 1, där samtliga borgerliga partier begär förslag från regeringen om återgång till fidigare gällande eftårsregel samt aft kravet på fast driffsställc bör slopas vad avser sexmånadcrsregeirt. När det gäller reservatiort rtr 2 instämmer jag helt i Knut Wachtmeisters anförartde. Ävert jag yrkar således bifall till reservation nr 2.

Prot. 1986/87:134 2juni 1987

Vissa internationella skattefrågor

Anf. 86 MARIANNE ANDERSSON (c):

Herr talman! I detta betärtkande behandlar vi, som fidigare sagts, vissa irtternationella skaftefrågor. Det är ett känt faktum aft Sverige är mycket utlartdsberoende. Vår exportindustri och dess förmåga att lyckas utomlands är en grurtdläggartde orsak till vårt lartds välfärd.

Det sammanlagda värdet av exporten beräknades i oktober 1986 uppgå till 270 miljarder kronor. Av den totala exporten uppgick exporten av tjänster fill ca 70 miljarder, eller ca 26 %. Jag har inte några färskare siffror här jusf nu, men relationerna framgår ju av detta. Tjärtstebalansunderskottet har minskat de senaste åren och beräknas göra så även 1987.

Ertligt vår merting är det viktigt atf Sverige vidtar åtgärder för att öka tjänsteexporten. Enligt många bedömningar kommer nämligen den sektorn att öka mest i framtiden. Tjänstesektorn har således stor betydelse för exporten. Sverige bör ha goda förutsättningar att öka exporten av kvalificerade tjänster. En förutsättrting är atf lagar och regler som berör svensk tjänsteproduktion, och även anrtan exportproduktion i och utanför landet, inte är onödigt krångliga. Exportberoendet förutsätter ju att människor arbetar ute i de olika länderna. Det gäller både varu- och tjänsteproducerande företag.

Det är skattereglerna för dessa som behandlas i reservation 1, som är en trepartireservation. Vi menar aft de företag som driver verksamhet från Sverige inte skall behöva hamna i sämre konkurrcrtsläge än de med ett fast driftsställe utomlands. År 1985 beslutade riksdagen om den nya eftårsregeln som begränsades till aft gälla tjänstgöring i ett och samma land. Man fattade

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Vissa internationella skattefrågor

också beslut om sexmånadersregeln. Den rtiedger i och för sig tjänstgöring i flera länder, men förutsättrtingen är då atf arbetsgivaren har fast driftsställe i vart och ett av dessa länder.

Dessa regler har redan ställt till en hel del problem för företagen. Det gäller i hög grad de tjänsteproducerande företagen, men även t.ex. anläggrtirtgs- och irtstallafionsföretagen. Reglerrta skapar rekryteringsproblem som ökar kostnaderna för företagen.

Herr talman! Med det anförda vill jag yrka bifall till reservation nr 1. som innebär en återgårtg till dcrt tidigare eftårsregeln och en kompletterirtg av sexmånadcrsregeirt, irtrtcbärartdc aft skattefrihet skall gälla oavsett varifrårt lönen betalas ut.

Anf. 87 LARS HEDFORS (s):

Herr falman! De flesta frågor som aktualiseras i skatteutskottets betänkande 1986/87:38 om vissa internationella skattefrågor har ganska nyligen behandlats i riksdagen. Det är kanske därför inte helt nödvändigt med en omfattande debatt om dessa frågor. Jag skall för min del begränsa mig till att något kommentera de reservationer som har knutits till betänkandet.

I reservation nr 1 kräver de borgerliga representanterna i skatteutskottet att sexmånadersregeln och eftårsregeln för beskattning av utlandsanställda skall ändras. När def.gäller sexmånadersregeln vill man aft kravet på fast driftsställe skall avskaffas, och när det gäller eftårsregeln vill man ta bort kravet på bundenhet till ett och samma land. Dessa båda regler infördes så sent som för två år sedan. Enligt mitt förmenande finns det ingen anledning att efter så kort tid.ändra pä dem.

Det kan tilläggas att det svenska näringslivet, när dessa regler en gång i tiden infördes, uttalade sin stora belåtenhet med dem. Förhållandena kan väl knappast ha blivit så dåliga på de två år som gått som de borgerliga representanterna beskriver.

Skulle man göra sexmånadersregeln och eftårsregeln helt villkorslösa, skulle det leda till stora svårigheter att kontrollera att de som arbetar utomlands över huvud taget erlägger någon skaft. Vi socialdemokrater vill visserligen göra det så gynnsamt för exportindustrin som def över huvud taget är möjligt, men infe till priset av att man på det viset kanske skapar något slags skattefrälse.

I reservafion nr 2 yrkar moderaterna och folkpartisterna att möjligheter till avdrag för svenska företags kostnader för utlandsplaccrad personal skall skapas. Till det vill jag bara säga att vi socialdemokrater inte tycker atf man skall göra ett redan invecklat skattesystem ännu mer invecklat genom att utöka floran av avdrag. I dagarna kommer dessutom en skatteutredning aft tillsättas. Hela avdragsproblematiken kommer då atf prövas ingåertde. Enligt mitt förmenande vore det inte särskilt klokt att i det läget införa ytterligare avdrag.

Jag vill föreslå atf i-cservationerrta avslås och att utskottsbétänkandet bifalls isirt helhet.

Anf. 88 LEIF OLSSON (fp):

Herr talmart! Lars Hedfors talar om svårighefcrt att kontrollera atf det inte uppkommer ett skattefrälse. Skaftefrihet kan emellertid inträffa redan med de nuvarande reglerna. Om fast driftsställe finns och tjänstgörirtg sker i ett lartd med irtgen eller liten inkomstskatt, råder även i dag det förhållandet. Kontrollsvårigheterna borde således inte bli större med vårt förslag.

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Vissa internationella skattefrågor

Anf. 89 KNUT WACHTMEISTER (m):

Herr talman! När det gäller avdrag för vissa personalkostrtader säger utskottsmäjoriteten att dessa spörsmål även i fortsättrtirtgen skall lösas i rättstillämpningen. Det är dock på grund av resultatet av rättstillämpningcrt som dertna motiort har väckts. I rättsfillämprtingen har mart nämligen gått emot och ifrågasatt företagens avdragsrätt för dessa omvårdskostnadcr. Detta skadar definitivt den svenska exportcrt, och det är därför vi har motiorterat i frågart.

Låt mig bara konstatera att socialdemokraternas fiskala nit uppenbarligen är större än deras omsorg om exporten.

Anf. 90 LARS HEDFORS (s):

Herr talman! Det är något kortstigt med resortcmanget i de borgerliga reservationerna i detta sammanhang. I reservation nr 1 talar mart om de stora konkurrensfördelar som uppstår för de företag som driver sin verksamhet från fast driftsställe i utlandet. Det rör sig om så stora konkurrensfördelar att man måste ge företag med fast driftsställe i Sverige liknande fördelar.

Enligt den andra reservationert medför det så stora kortkurrertSrtackdelar för samma företag att bedriva sirt verksamhet frårt ett fast driftsställe i utlartdcf att mart måste tillskapa nya möjligheter att göra skatteavdrag.

Jag skulle vilja be de borgerliga representarttcrna, framför allt moderater och folkparfister, att försöka beskriva var rtågonstarts logikert ligger, om det över huvud taget finns någon logik.

Leif Olsson sade att det redan nu är stora kontrollsvårigheter beträffande företag som har utlandsefablerad personal. Men, Leif Olsson, det är väl inget skäl till att göra de svårigheterna ännu större, för def gör ni med ert förslag. Enligt ert förslag finns det möjlighet för personal som är utomlartdsstatione-rad att flytta omkring i olika länder utan att betala skatt i något av dessa länder, följaktligen inte heller i Sverige.

Anf. 91 KNUT WACHTMEISTER (m):

Herr talman! Lars Hedfors ville ha en förklaring till att vi har olika uppfattningar beträffande de två reservationerna. Jag talade för den andra reservationen om vissa personalkostnader. De kostnaderna i ett svenskt företag i Sverige är avdragsgilla för företaget. Då fordrar logiken att dessa kostnader också skall vara avdragsgilla när svenska anställda arbetar utomlands. Genom vissa utslag i skatfedomstolen har detta icke varit möjligt. Den orättvisan har vi velat rätta till genom reservation 2.

Prot. 1986/87:134 Anf. 92 LARS hedfors (s):

2 juni 1987 Herr talman! Helt kort; Knut Wachtmeister har inte svarat på frågan jag

Vissa internationella skattefrågor

ställde till honom om varför det som i det ena fallet är konkurrensrtackdelar i

det andra är konkurrensfördelar.

Anf. 93 KNUT WACHTMEISTER (m);

Herr talman! Jag påtalade attdet i det senare fallet med personalkostnader är fråga om konkurrensnackdelar. Jag tror att jag inte tydligare än vad jag redan gjort kan förklara vad det är för orättvisa med de nuvarande reglerna.

Överläggningen i detta ärende var härmed avslutad.

Kammaren övergick till att fatta beslut, i de förevarande ärcrtdena.

Skatteutskottets betänkande 41

Mom. 1 (särskild varuskatt m. m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 1 av Knut Wachtmeister m. fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 2 (smaksaft mjölk m. m.)

Utskottets hemställan bifölls med 162 röster mot 156 för reservafion 2 av Knut Wachtmeister m. fl.

Mom. 3 (reklamskatten)

Utskoffefs hemställan bifölls med 301 röster mot 17 för reservation 3 av Tommy Franzén.

Mom. 4 och 5 Utskottets hemställan bifölls.

Skatteutskottets betänkande 42

Mom. 1 (vinstandelsstiftelser m. m.)

Utskottefs hemställan bifölls med 195 röster mot 121 för reservation 1 av Knut Wachtmeister m.fl.

Mom. 2 (anställdas aktieförvärv)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservafion 2 av Knut Wachtmeister m. fl. - bifölls med acklamation.

Skatteutskottets betänkande 38

Mom. I och 2 (sexmårtadersregeln och en återgång till den tidigare eftårsregeln)

Utskottets hemsfällan bifölls med 163 röster mot 154 för reservafion 1 av Knut Wachtmeister m.fl.

Hädar Cars (fp) anmälde att han avsett att rösta rtcj mert markerats ha röstat ja.

Mom. 3 Utskotfets hemställart bifölls.

Mom. 4 (avdrag för vissa personalkostnader)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservtion 2 av Krtut Wachtmeister m, fl, - bifölls med acklamation.

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Vissa socialtjänstfrågor

11 § Föredrogs socialutskottets betärtkartde 1986/87:30 om vissa socialtjänstfrågor.

Vissa socialtjänstfrågor

Anf. 94 INGVAR ERIKSSON (m):

Herr falman! I socialutskottets betärtkande 1986/87:30 behandlas motioner om olika lagsfiftnirtgsfrågor med artknytning till socialtjänstlagcrt och lagen om särskilda bestämmelser om vård av urtga (LVU). Till betärtkandet har fogats två reservafioner från moderaterna i utskottet.

Enligt vår uppfattning saknas det inom socialtjärtsten nyanserade åtgärder för aft stoppa missbruket i tid, Def gäller främst missbriiket av narkotika, men även alkoholmissbruket måste motverkas effektivare. Socialtjänstens tidiga ingripartden måste vara kopplade till upptäckten. Därför är samverkan mellan bl, a, polis och socialtjärtst viktig. Som ett första steg kan åtgärderna bestå i råd och stöd, som i praktiken innefattar stödjande och tillrättaläggartde samtal med den unge och hans föräldrar. Skulle detta irtte räcka måste nästa steg tas, vilket kan irtnebära föreskrifter eller övervakning.

Vi anser aft en adekvat vård för missbrukare måste skapas, LVU ger inte de nödvändiga möjligheterna till insatser i tid och inte heller under tillräckligt lång tid. Därför anser vi att regeringen måste lägga fram förslag till effekfivare lagstiftning. Vi yrkar i reservation 1 att riksdagert skall ge regerirtgen detta fill känrta.

Reservation 2 gäller brottsförebyggande arbete. Vi säger där.atf familjcrts ställrtirtg måste stärkas, bl. a. för att stävja brottsutvecklirtgert bland unga. Vi betonar vikfen av krav på valfrihet för familjerna på en rad områdert och artser det rtödvändigt med ert helhetssyn om man vill stärka familjens ställnirtg för att därigenom öka dess möjlighet att förhindra urtgdomsbrotts-lighet.

Föräldrarna måste ha huvudansvaret för barnens fostran, Skolart kan och skall stötta föräldrarna men skall också i undcrvisrting behandla de lagar samt moraliska och etiska regler som är så grundläggande i vårt samhälle. Det är mycket angeläget, herr falman, att skolans betydelse för fostran lyfts fram och att lärarna får tydliga signaler från statsmakterna. Sådana signaler kan utgå i form av klara riktlinjer för hur urtdervisning och fostran.skall bedrivas.

Vi anser aft riksdagen bör ge regerirtgert detta till kärtrta, och det kan ske genom ett bifall till reservatiort 2.

Under senare tid har svåra överfall irtträffat, t. o. m. i och omkring skolor.

7 Riksdagens protokoll 1986/87:134

Prot. 1986/87:134 Mobbnirtg och överfall på lärare och polis vittnar om hur allvarligt läget är

2]unil987 -• och hur angeläget det rtu är att skärpa uppmärksamhetcrt på åtgärder som

,,. . ..... ,r . syftar till en förbättring.

Vissa socialtjanstfragor ' "

Herr falman! Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 2.

Anf. 95 MARGÖ INGVARDSSON (vpk):

Herr talman! Ett minskat instifufiortsbocrtde och utbyggd vård och service i det egrta hemmet bygger på ert vårdideologi om att alla märtrtiskor skall ha rätt till irttegritet, privatliv och i möjligaste mårt självbestämmande över sitt liv. En utbyggnad av den sociala hemfjänstcrt pågår i kommurterna, och stora krav ställs på den rcrtt kvartfitativa utbyggrtadcrt.

Samtidigt som hemtjärtsten skall byggas ut har kommunerrta - främst i storstadsområdena - problem med att få personal till dcrt redan befintliga hemtjänsten. Endast hälftert av dem som för rtärvarartde är artställda har adekvat utbildning för arbetet, och personalomsättningen är oacceptabelt hög, I den situatiouen - med problem att klara nuvarartde tryck på hemtjänsten och samtidigt klara krav på en utbyggnad - är det kartske inte så märkligt att kvalitetskraven kan komma i skymuudart.

Ertligt socialtjärtstlagért skall hemfjänstcrt bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet och irtsatserrta utformas och geuomföras tillsammarts med dcrt hjälpbehövande. Men själva organisationen av arbetet motverkar till stor del detta. Arbetet styrs ofta ovanifrån. Utrymmet för den henitjänstbehövande att bestämma vem som skall ge hjälpen, vad som skall göras och på vilket sätt det skall göras är mycket begränsat.

Det förekommer också ätt hemfjänstcrt tillämpar irtstitutiortsrutiner och specialisering av arbetsuppgifterna. Om man som hjälpbehövande inte klarar den egna tväftenunder en längre tid, får man hyra kommunens stämplade lakan. Och om man irtte kan laga maten, får man institutionsmat i en låda. Hjälp med dusch och bad får man när hemtjänsten har tid. infe när man själv har lust och tid.

Självfallet beror irtte detta på illvilja eller okuurtighet hos hemfjärtstcrt som sådan eller dess personal. Det är arbetssifuafioncrt som resulterar i kvalitetsbrister. Därför är det oerhört viktigt dels att hemtjärtstcrt får ökade resurser, men dels också att kommunerna får klara besked om vilka krav som bör vara gällande för hemtjänstens irtrtehåll. Ertligt vår mening sker detta bäst genom tillämpnirtgsförcskriffcr till socialtjärtstlagért.

Herr talman! Därmed yrkar jag bifall fill reservation nr 3.

Anf. 96 ANITA PERSSON (s):

Herr talman! Som vi hört har tre reservationer lämnats till detta betänkande. Reservationerna gäller dels ungdomar som har missbruksproblem, dels Urtgdomar som sysslar med brottslig verksamhet, dels också tillämprtirtgsföreskrifter för hemtjärtsten.

När def gäller ungdomar med missbruksproblem har majoriteten samma

uppfattning som motiortärerrta, nämligen att det är viktigt att socialfjänsfert

aktivt arbetar för att rtå urtgdomar med sådana problem. 1 socialtjänstlagcrts

12 § betonas socialnämndens ansvar i fråga om ungdomar som visar tecken

98 på att utvecklas i ogynnsam riktnirtg. Även enligt 8 a § lagen om vård av unga

firtns möjlighet att ingripa på ett tidigt stadium. Men även familjen och skolan har stor betydelse när det gäller atf förebygga både missbruksproblem och ungdomsbrottslighet. Flera arbetsgrupper arbetar med dessa frågor för att samordna det förebyggande arbetet.

Socialberedrtirtgcrt överlämrtade två betärtkanden urtder 1986 som behandlade dels förändring av LVU, dels olika socialtjänstfrågor. När det gäller förslagen till förändrirtg av LVU har ävert en särskild utredningsman sett över lagen och överlämnat sitt betänkande. Både socialberedningens betänkartde och dcrt särskilde utredrtirtgsmannens förslag har sänts ut på remiss. En proposition kan förväntas under 1988.

I fråga om tillämpningsföreskriffer för hemtjänsten pågår arbete i socialstyrelsen med att utarbeta allmänna råd. Även i socialbercdningcrt har frågart om hemfjärtstcrt behandlats. Betänkandet SOU 1986:19 Aktuella socialtjänstfrågor har remissbehandlats och är nu föremål för behandling i regeringskansliet.

Utskotfet instämmer i aft de frågor motionärerna tar upp är av central betydelse för hemtjänstens kvalitet. Hemtjänsten bör anpassa sig till klienternas behov, inte tvärtom. Det är viktigt att den enskildes integritet och privatliv respekteras. Socialtjänstlagen bygger just på denna grundtanke.

Herr talman! Samtliga tre reservationer tar således upp frågor som är föremål för övervägande i regeringskansliet. Regeringerts ställningstagande bör därför avvaktas.

Jag yrkar därmed avslag på samfliga reservationer och bifall till utskottets hemställan.

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Vissa socialtjänstfrågor

Anf. 97 MARGARETA PERSSON (s);

Herr talman! Jag vill uttrycka min stora glädje över att ett enigt utskott nu ger regeringen till känna det som framförts i mofion 279 från kvinnor från alla partier i riksdagert.

Motionen tillkom efter det att förtvivlade mammor till flickor som arbetade på porrklubb kontaktat oss. Vi har upprörts över deu cyniska handel med unga flickor som i dag bedrivs på pornografiska klubbar. Vi har upprörts över aft det trots vår lagstiftning om förbud mot pornografiska föreställnirtgar irtte härtder särskilt mycket frårt polisens och åklagarmyndigheternas sida. Föresfällningarna fortgår. Där får unga flickor uppträda pä etf sådant sätt att deras självkänsla och egenvärde snabbt bryts ner.

Det har också varit oklart om socialfjänsfert verkligen har kunnat ingripa mot flickor i åldern 18-20 år. I LVU har mart artgivit prostitution soni ett exempel på sådant beteende som kan föranleda tvångsingripande. Atf arbeta på en porrklubb kan inte lika entydigt definieras som prostitution, och möjligheterna att ingripa har i de fallen varit färre. Det är därför mycket glädjande att utskottet nu markerar att skrivningcrt i LVU om prostitutiort endast är en exemplifiering och att regeringen nu ges till känna betydelsen av aft socialtjänsten mer aktivt ägnar uppmärksamhet ät ungdomar i åldern 18-20 år som .engagerats i pornografisk verksamhet.

Som utskottet påpekar är det också synnerligen viktigt att polis- och åklagarmyndigheterna verkligen ser fill att förbudet mot pornografiska föreställningar efterlevs, I dag finns det många bevis för att förbudet inte

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Sveriges relationer tid Israel

fungerar - inte minst de senaste dagarnas händelser i Stockholm bekräftar det. Utskottet betonar starkt att åtgärder måste sättas irt för att stoppa dertna cyniska handel och de profitirtfresscrt som styr dert här marknaden och som går ut över unga flickors hela framfid. Likaså betonar utskottet aft dcu lag som fakfiskt finns måste efterlevas. Detta konstaterar jag med största glädje. Med detta vill jag yrka bifall till utskottets hemställan.

I detta anförande instämde Elisabeth Fleetwood (m).

Överläggningen var härmed avslutad.

Mom. 3 (ingripartde vid tidigt missbruk)

Utskottets hemställan bifölls med 242 röster mot 71 för reservation 1 av Göte Jonsson m, fl.

Mom. 4 (brottsförebyggande arbete)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av Göte Jonsson m. fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 9 (tillämprtirtgsföreskrifter för hemtjänsten)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av Inga Lantz -bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

12 § Föredrogs

utrikesutskottets betänkartde

1986/87:15 om Sveriges relationer till Israel.

Sveriges relationer till Israel

100

Anf. 98 OSWALD SÖDERQVIST (vpk);

Herr talman! När vi nu för andra året i följd går atf fa ställning fill krav från vpk om Israels behandling av palestinierna, Israels olagliga ockupation av palestinska områden och Israels kontakter med apartheidregimen i Sydafrika är det tillfredsställande att konstatera att ett enigt utrikesutskott klart har uttalat, vilket jag förklarar mig mycket nöjd med. aft israelerna skall lämna de ockuperade områdena, att det palestinska folkets rätfigheter skall fastslås och att det är två folk som har rätt till det här landet. I betänkandet fastslås helt klart atf Israel har upprätthållit och upprätthåller kontakter med apartheidregimen i Sydafrika, vilket blir mer och mer avslöjande för varje månad och för varje vecka som går. Vi har under vintern och vårvintern fått se upprepade notiser i pressen om def samarbete som förekommer mellan Israel och Sydafrika. I utskottets betänkande hänvisas till uppgifter från USA som ytterligare klarlägger och fastslår detta faktum.

Det har nu blivit en mycket kraftig förändring i synert på dessa frågor mot vad som var fallet för 15 år sedan. Def är en glädjande utveckling att man nu verkligen erkänner def palestinska folkets rättigheter sammantagna med det israeliska folkets rättigheter och irtte lärtgre befraktar palestinierna som ett folk som inte existerar och inte har någon rätt till det land där deras föräldrar, farföräldrar och mårtga andra generatiortcr har bott.

Jag har i crt reservation till ufrikesutskoftets betänkartde velat ytterligare framhäva korttakterrta mellart Israel och Sydafrika. Med det sagda yrkar jag, herr talman, bifall till reservation 3 i utrikesutskottets betärtkande.

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Sveriges relationer tiU Israel

Anf. 99 MARIA LEISSNER (fp);

Herr talmart! Def ligger en doft av hyckleri över den svenska Israeldebaf-ten. Dagens utskottsbetänkande innehåller en utföriig kritik av Israels kontakter med Sydafrika, och förebärande crt djup avsky för apartheid delar utskottets majoritet ut kängor åt Israel för dess samröre med Sydafrika.

Jag vill slå fast atf folkpartiet inte har något ideologiskt gemensamt med den israeliska regeringen. Vi har ingen anledning att tiga om övergrepp på den ockuperade Västbanken. Vi har ingen anledning att tiga om åsikten aft Israel ofta för en aggressiv utrikespolitik, som säkerligen försvårar dess framtida trygghet. Och vi har ingert anledning att komma med ursäkter eller bortförklaringar för Israels samröre med Sydafrika. Däremot upprörs vi i folkparfiet, när man utnyttjar den kända avsky som alla här i kammaren har för aparfheidsystemet till att komma åt staten Israel. Def rör sig om antiisraeliska stämningar och i sin förlärtgning även antijudiska stämningar, och def rör sig om atf människor som vill komma åt Israel i det här fallet och i många andra sammanhang gömmer sig bakom ett draperi av anfirasism. Men bakom det draperiet lurar fiender till staten Israel.

Det finns en rad saker som tyder pä hyckleri i debattert om Israel och Sydafrikasamröret. Det hartdlar helt ertkelt om att Israels samröre med Sydafrika irtte på något vis är så omfattande som många artdra lärtders.

När det t. ex. gäller handel med Sydafrika, handlar Israel för 280 miljoner dollar, medan Japan handlar för 3 miljarder dollar och Storbritannien för 2,9 miljarder dollar med Sydafrika. I den sydafrikartska exportstatistiken kommer Israel först på 17;e plats och i importstatistiken på 23:e plats.

När def gäller investeringar i Sydafrika har Israel inga investeringar alls, medan irtte mirtst Sverige har stora och för Sydafrika väscrttliga investeringar.

Lån till Sydafrika har Israel irtga. Storbrifartnien ligger etta på lånelisfart med 2 000 miljorter dollar i lån. Som god tvåa kommer Schweiz, som lånar ut 1 500 miljoner dollar.

Sedan kommer vi till de mer strategiska varorna. Vilka är det som hjälper Sydafrika aft överleva?

Vi kan först ta en titt på kärnvapen, där en FN-kommission som undersökt saken framför allt pekar ut USA, Storbritannien, Västtyskland och Frankrike.

I fråga om vapenexporten var Frankrike under perioden 1960-1983 den största ertskilda vapcrtexporförcrt och levererade 30 % av de vapen som Sydafrika har importerat utifrån. Övriga NATO-länder stär för 25 %. I

101

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987 .

Sveriges relationer till Israel

SIPRLs statistik, som dessa siffror är hämtade från, är Israel irtte crts rtämnt.

Oljan är ett mycket intressartt. kapitel. Urtder de sertaste sex åren har Sydafrika köpt olja för bortåt 10 miljarder dollar. Denrta olja kommer huvudsakligert frårt arabvärldcrt. Irtte mirtst har Irart och Irak bytt olja mot vapen från Sydafrika. Denna oljehandcl rtied arabvärlden har betecknats som Sydafrikas livboj, South Africa's life liuc.

Ett särskilt intressant kapitel är def sovjetiska samarbetet med Sydafrika. Tillsammans behärskar Sovjet och Sydafrika bortåt 80 % av väridens totala tillgångar av guld, diamanter och platina. Diamanfkartellen bildades 1956. Sydafrika betalar numera fill Sovjetunionen upp till 700 miljoner dollar per år. Ert sovjetisk talesman har kallat diamantkartcllcrt "Sovjets valutaavdelning". Från detta samarbete, som har pågått under tre decennier, har det utvecklats ett samarbete även på guld- och platinaortirådet. Det förekommer regelburtdna möten mellan Sovjet och Sydafrika i dessa karteller. Varje år i maj månad träffas t. ex. sovjetiska och sydafrikanska gruvrepresentartter på hotell Savoy i London för att aväta den årliga platinamiddagcn.

Om de här sakerna säger vpk ingertting. Jag har inte någon gång hört ett uns av krifik från vpk mot att Sovjet på def här sättet hjälper crt av Sydafrikas viktigaste industrier att överleva.

Jag har heller inte hört vare sig vpk eller någon Palestinagrupp, som ju varit aktiva i sammanhanget, kritisera något av arabländerna för aft de utgör Sydafrikas livboj när def gäller oljeförsörjning.

Jag har heller infe noterat att Storbritannien, Västtyskland, Schweiz, Frankrike eller något annat land som på ett väsentligt sätt bidrar till att Sydafrika överlever har kritiserats i betänkanden, där utrikesutskottet skärskådar dessa länders utrikespolitik och framför allt kontakterna med Sydafrika.

Av de skälen menar folkpartiet att def råder hyckleri i Israeldebatten. Det kan infe finnas något annat skäl bakom en sä uttalad kritik av jusf Israels Sydafrikakonfakter än aft man har hittat etf rtytt sätt att komma åt statert Israel.

Det är bara beklagligt att utskoftsmajorifeten har lurats atf spela med i den här typen av spel. Vi kräver frän folkpartiet bara en sak. Vi har ingenfing emot att Israel kritiseras - vi tycker tvärtom att det är nödvändigt att kritisera Israels regering för misstag som har begåtts - men vi kräver att man bedömer Israel med samma måttstock som andra lärtder. Det är irtget övermaga krav, men när detta infe görs av den svenska riksdagen är det djupt beklagligt. Det är beklagligt att def på det här sättet skapas misstankar om att man i förlängningen agerar som antiisraeliskt verktyg.

Till slut, herr talman, vill jag bara konstatera att det som är mest moraliskt upprörande är aft mau iförd ert antirasistisk täckmantel slår rasismens offer i huvudet.

Med detta vill jag yrka bifall till folkpartiets reservation.

102

1 detta anförande instämde Hädar Cars (fp).

Anf. 100 OSWALD SÖDERQVIST (vpk) replik;

Herr talman! Det är litet sorgligt att Maria Leissner och folkpartiet ännu inte har lyckats befria sig från Per Ahlmark-syndromet rtär det gäller Israel-och Palcsfinafrågan.

Sedart måste jag fråga hur uaiv mart egerttligcrt får vara - Maria Leissrtcr står och radar upp import- och exportsiffror från den officiella och öppna handelsstatistiken. Vi har ju här i vårt eget laud under det senaste året haft en stor debatt om vår egcrt med irtterrtafionella mått mätt ganska ringa vapertexport, och har sett hur mycket som går att dölja och som aldrig kommer fram. När det gäller eu relatiort som den mellan dessa två av världens mest militariserade stater, Sydafrika och Israel, är det alldeles självklart att man irtte redovisar hartdelsutbytet och utbytet på det militära området, som ju alltid i alla stater är oerhcirf strärtgt sckrefessbelagt, i öppen och offentlig statistik. Det gör ju infe crts vi! Vi har ju sekretesslagar som våra stora företag ständigt utnyttjar för att slå på hemligstämplar,för att det infe skall röjas var de hartdlar, vilka artbud dé-lägger osv.

Hur rtaiv får mart vara i sådana här sammanhang, Maria Leissner?

Jag håller med om att det är oerhört uppseendeväckande att Sovjetunionert och arabstaterrta fortsätter atf handla med Sydafrika. Om Maria Leissner och folkpartiet vill skriva en mofion om i-elafioncrna mellan SovjetuniortCrt och Sydafrika, skall jag gärrta stödja sådarta krav och ställa upp och arbeta för dem i utrikesutskottet. Gör det!

Jag vill också påpeka att motionerna från oss, som vi nu har drivit två år i följd, har sin upprinnelse i att rti från folkpartiet för fre år sedan när Israel tvingats dra sig tillbaka från Libanon, väckteen motion där ni höjde Israel till skyarna för atf det var så fredsälskande att det från Libanon hade dragit tillbaka sina ockupationstrupper, som orättmätigt och tvärtemot alla FN-beslut hade rullat in rtågra år tidigare. Då motiortcrade rti om att Israel mirtsanrt måste fas omhartd och aft vi måste förbättra våra kontakter med det israeliska samhället på alla plan. Mcrt kom gärrta igcrt med.motiorter om Sovjet och arabstaterrta. Mcrt i det här sammarthartget, Maria Leissner, så diskuterar vi faktiskt relationerna Sydafrika/Israel och ingenfing annat.

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Sveriges relationer till Israel

Anf. 101 MARIA LEISSNER (fp) rephk:

Herr talman! Jag noterar Oswald Söderqvists plötsligt påkortirta omsorg om ävcrt andra länders relationer fill Sydafrika. Det är värt aft ta fasta på detta. Men vpk kommer inte att ha ett uus av trovärdighet när det gäller anfi-apartheidsengagemartg så lärtge som vpk ertbart brärtnmärker staten Israel för dess samröre med Sydafrika. Än så länge har vi inte sett något av vpk:s engagemartg och bekymmer över Moskvas starka bartd till Sydafrika med artledning av den diamartt-, guld- och plafinakarfell som är så inbringande för bägge parter att ingendera parten tycker att det är intressant att bryta upp den. Än så länge har vi inte hört någonfing mera än Oswald Söderqvists förklaring här i dag om krifik från vpk när det gäller den livlina av olja som flödar från arabstaterna till Sydafrika.

Någon trovärdighet i sitt anfi-aparfheidsengagemang kommer alltså inte vpk aft få förrän vpk står upp till bevis i denna sak.

Till sist; Det är sant att Israel har ett starkt försvar. Det är också sant att

103

Prot. 1986/87:134 2junil987

Sveriges relationer till Israel

folkpartiet har kritiserat Israels utrikespolitik. Som vi sade fidigare har vi från folkpartiets sida irtte någon anledning att i alla stycken särskilt gå ut och försvara den nuvarande regeringens politik. Vi har, som sagt, inte något ideologiskt gemensamt rtied vare sig Likud eller arbetarpartiet. Därför har vi irtte heller rtågort artledning att agera försvarsadvokat. Men rtog är det förståeligt att staten Israel har tvingats att hälla sig med ett ganska starkt försvar när de motståndare som Israel "tampas" rtied har som slutmål att utplårta Israel.

Anf. 102 OSWALD SÖDERQVIST (vpk) replik:

Herr talmart! Jag tror att det vore klokt av Maria Leissrtcr och folkpartiet aft rtågot litet stämma ned den indignerade toncrt. Det där slår. faktiskt tillbaka på er själva. Det är ni som inte blir trovärdiga i eranti-apartheidspoli-tik. Ni vill nu gärna framstå som de mest radikala når det gäller aft fördöma aparfheidregimcrt i Sydafrika. Det vikfiga samarbetet, som vi t.o. rti. har redogjort för i utskottet, är belagt gcrtOrti utredningar i USA. Israelerna har själva börjat säga att de måste minska samarbetet. Detta visar klart atf det har funnits kontakter som verkligen måste kritiseras. Om det nu år så som Maria Leissner säger, att vi infe har tagit upp arabstaternas eller Sovjetunio-rtcrts kontakter med aparfheidregimen i Sydafrika, kart man ju säga atf infe heller ni har gjort det. Det här är första gången jag hör det minsta lilla pip från folkpartiet i den här frågan. Men nu går ni ut med stor indignation. Varför har ni infe motionerat? Varför motionerade ni inte för tre år sedan, när ni motionerade till försvar för Israel?

Om jag skall göra en bedömning av Maria Leissners framträdande här, måste jag säga aft någon värre försvarsadvokatyr för Israel och dess roll som förtryckare av palestinierna, dess olagliga ockupation av Västbanken och dess likaledes olagliga vapenaffärer med Sydafrika - i strid med FN-beslufen - har jag sällan hört. Jag tror atf det vore mycket bra om Maria Leissner vore litet mera lågmäld i den här debatten. Det här slår tillbaka hårdare mot er än mot någon anrtan.

Anf. 103 MARIA LEISSNER (fp) replik;

Herr talmart! Folkpartiets inställning fill rasism tror jag att t. o. m. Oswald Söderqvist känrter väl till. Det firtns rtog inget som helst tvivel om att vi är motståndare fill rasism. Mert det som jag sätter i fråga är vpk;s motiv när det gäller Israels relationer fill Sydafrika. Def finns ingentirtg som tyder på något annat än att vpk genom att utnyttja artfi-aparthcidscrtgagemanget hos så många mänrtiskor har hittat ytterligare ett insfrurticrtt för aft komma åt Israel. Detta är en polifik som i sin föriängning har en anti-israelisk och därmed också en anti-judisk strävau. Jag tvekar inte att säga att det här handlar om en dold rasism, där slutmålet äratt se till att staten Israel upphör.

Andre vice talmannen anmälde att Oswald Söderqvist anhållit aft fill protokf)llct fa antecknat att han inte ägde rätt till ytterligare replik.

104

Anf. 104 VIOLA FURUBJELKE (s);

Herr talman! Sedan den 14 maj 1948 när staten Israel utropades i Tel Aviv

har alla judar i världen ett natiortalhem, en egen suverän stat. Från samma tid

- är drygt 2 miljoner palestinier hem- och statslösa, förvägrade ett eget land,

tvingade att leva i flyktingläger som ovälkomna gäster i främmande länder

eller under utländsk ockupation.

Israel antog 1950 den s. k. återvändandelagen. Den ger alla judar rätt att bosätta sig i Israel och bli israeliska medborgare. På basis av denrta lag bedriver Israel en aktiv immigrationspolitik. Israel har också i efterkommande krig ockuperat stora delar av det tänkta. Palestina och bedriver i de ockuperade områdena en expansionistisk bosättningspolitik. Ja, det har inte varit fred någon längre tid i denna region. Mellan krigen har militära intermezzon, terrorakfioner, repressalier och vedergällning präglat vardagen för såväl judar som palestinier.

Det judisk-palestinska problemet är gammalt och komplext. Men det som utgör grunden för dagens konflikt är, som utskotfcf också skriver, två folks anspråk på samma land,

Alf Svensson har i en motion hemställt att staten Israels agerande skall bedömas med hänsyn fill de komplexa historiska erfarenheterna och de komplexa hot som staten i dag utsätts för. Självfallet utgår såväl regeringen som riksdagen från den komplexa händelscutvecklingcrt. Det finns nog infe något artrtat folk som just på gruud av sin tragiska historia har fått motta så många yttringar av världens sympati som just judarna. Men det är inte detsamma som att staten Israel kart ursäktas militär aggressiou, stötande vedcrgällningsaktiorter; olaglig bosättrtirtgspolifik och brott mot FN-sfadgart, Pä samma sätt fördömer vi naturligtvis också terrorakfioner av palestinier. Vi anser att det inte finns några rättfärdiga krig!

Det är vår absoluta övertygelse att en rättvis och varaktig lösning av Mellanösterrtkonflikten inte kan bygga på militär övcrlägscrthef. En internationell Mellanösternkonferens i FN;s regi skulle kunrta ha positiva effekter på fredsprocessen, under förutsättning att alla de berörda parterna, Israel, palestinierna och de arabiska grannstaterna, är företrädda.

Det råder enighet i utskottet om den svenska inställnirtgcrt aft PLO bör vara ert av parterna i en sådan förhandling. Däremot har folkpartiet reserverat sig mot ufskottsmajoritefens uppfattrting att denna hållnirtg samtidigt utgör ett stöd för PLO som organisation. Folkpartiet menar att detta endast medför ett erkänrtande av PLO som representativ företrädare för palestinska intressen,

Skillrtadcrt i dessa båda skrivningar kan tyckas obetydlig, men den har faktiskt en principiell betydelse. Utskottsmajoritetens skrivning är ett uttryck för uppfattrtirtgert att ett crtaf och starkt PLO sartnolikt kan gynna en fredlig förhandlingslösning, Sverige stöder ju också PLO genom att till skillnad från t, ex, Norge tillåta PLO att ha etf informationskorttor - i Stockholm, Folkpartiets reservafion skulle innebära ett avsteg frän den tidigare deklarerade uppfattningen.

Herr talman! Jag yrkar därför avslag på reservation 1,

Reservationerna 2 och 3 från folkpartiet resp, vpk hartdlar båda om Israels förhållartde fill Sydafrika, I reservationstexfcrrta kan utläsas den absoluta

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Sveriges relationer till Israel

105

Prot. 1986/87:134 2 juni 1987

Sveriges relationer Ull Israel

polariseringen mellan folkpartiet och vpk när det gäller irtställningcrt fill Israel,

Vpk vill att riksdagert hos regerirtgert skall begära en redogörelse för hur Israel har röstat i FN när det gäller vapenembargot mot Sydafrika och hur regeringen bedömer dcrtna fråga: Vidare vill vpk atf riksdagen skall begära åtgärder för att påvisa och fördöma Israels nära samarbete méd aparfheidregimcrt i Sydafrika.

Utskottsmajoriteten redovisar med anledrting av detta att en amerikansk undersökning, på uppdrag av USA:s kongress, angående efterlevnaden av säkerhetsrådets beslut 1977 har kommit till slutsatsen atf bl. a. Israel efter 1977 har deltagit i underhåll och modernisering av vapensystem i Sydafrika som sålts till Sydafrika före vapencmbargot. I rapporten görs också bedömnirtgert att militära system har sålts och teknisk assistans lämnats samt att den israeliska regeringen sannolikt känt till dcrtna handel.

Folkpartiet vill inte acceptera att dessa sakupplysningar finrts med i betänkandet. I reservation 2 stryker folkpartiet hela detta stycke och skriver att utskottet skall anföra att det irtte är crt uppgift för dert svenska regeringen att, på det sätt som föreslås i motionen, bedöma efterlevnaden av andra länders internationella åtaganden.

Vad är nu detta för strutspolitik?

Det beslut som FN:s säkerhetsråd fattade 1977 om vapenembargot mot Sydafrika är det enda beslut om biudande sanktioner som säkerhetsrådet har kunnat åstadkomma. Om Israel misstänks för brott mot detta, måste självfallet alla FN;s medlemsstater fördöma brott mot de egna besluten. Otrevligheterna upphör ju inte därför att man låtsas att man inte ser dem.

Menar folkpartiet verkligen att vi alltid skall blurtda för obehagligheterrta, som brott mot FN-stadgan och liknande? Eller gäller det enbart rtär Israel är artklagad för det? Det vore rtog bra med ert förklarirtg från folkpartiet i denna sak. Varför skulle utskottet undanhålla en sakupplysning som denna?

Vpk befinner sig på den motsatta kanten och menar atf utskottet inte skall rtöja sig med atf bara kortstatera sakläget utau också skall anmoda regeringen att göra egna utredningar i ärendet så att riksdagen och den svenska allmänheten får en klar bild av Israels stöd till aparfheidregimen. Det kanske ligger i sakens rtatur att vpk misstror amerikauska undersökningar, men i detta fall har mart ju kommit fram till samma stårtdpuukf som vpk anför. Utskoffsmajorifeten artser att det räcker med atf vi refererar urtdersökrtirtgen och fördömer det skedda.

Herr talman! Med detta vill jag yrka avslag också på reservationerna 2 och 3 samt i övrigt bifall till utskottets hemställan.

(forts. prof. 135)

106

13 § Kammaren beslöt att förhandlingarna skulle fortsättas vid morgondagens sammanträde.

14 § Artmäldes ochbordladcs Prot. 1986/87:134

Mofiortcrna 2 juni 1987

1986/87;N176avLars Werner m.fl. (vpk) '.

1986/87:N177 av Cari Bildt m. fl. (m)

1986/87:N178 av Olof Johansson m. fl. (c)

1986/87:N179 av Ivar Franzén m. fl. (c)

1986/87;N180 av Ivar Franzén (c)

1986/87;N181 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) ' ' ■

1986/87;N182 av Margareta Fogelberg m. fl. (fp)

1986/87;N183 av Birger Rosqvist m.fl. (s)

1986/87;N184 av Alf Svcrtssort (c)

1986/87;N185 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c)

Vissa utgångspunkter för energisystemets omställnirtg (prop, 1986/87:159)

15 § Anmäldes och bordlades Konstifutionsutskotfets betänkanden 1986/87:35 Uppskov med behandlingen av vissa ärenden 1986/87:37 Ändring av vissa arvoden m, m, inom riksdagens förvaltningsområde (förs, 1986/87:14)

Skafteutskottets betänkanden

1986/87:40 Vissa ändringar i beskattningsreglerna rörande bankfusiortcr

(prop, 1986/87:42 delvis) 1986/87:50 Komplcfterirtgspropositiortcn m, m, (prop, 1986/87:150 delvis)

Försvarsutskottets betänkartde

1986/87:12 Uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Socialförsäkringsutskottets betänkartde

1986/87:25 Uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Kulturutskottets betänkande

1986/87:22 Lag om fritidsbåtsregister, m,m, (prop, 1986/87:121)

Jordbruksutskottets betänkandert

1986/87:26 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, m. m. (prop. 1986/87:146)

1986/87:27 Uppskov med behandlingen av vissa ärendert

1986/87:28 Ersättningar på gruud av radioaktivt nedfall (kompletteringspropositionen, prop, 1986/87:150 delvis)

Näringsutskottets betänkanden

1986/87:29 Värdepappersmarknaden (prop, 1986/87:141)

1986/87:37 Ändringar i lagstiftningen för stads- och landshypoteksinstitutio-

rtcrrta (prop, 1986/87:145) 1986/87:43 Gruvdriften i Dannemora, Grängesberg och Stekenjokk

107

Prot. 1986/87:134 Bostadsutskottets betänkande

2juni 1987 1986/87:22 Räntebidrag, bostadsbidrag och förnyelsebidrag m.m, (prop.

----------------------- 1986/87:150 delvis)

16 § Kammaren åtskildes kl. 17.58. Irt fidem

BENGT TÖRNELL

/Gunborg Apelgren

108

Förteckning över talare Prot.

(Siffrorna avser sida i protokollet) 1986/87:134

Tisdagen den 2 juni

Andersson, Marianrte (c) 93

Berndfson, Nils (vpk) 35, 38, 40

Bjelle, Britta (fp) 80, 84, 85

Carlshamre, Nils (m) 42

Cars, Hädar (fp) 69, 72, 74

Castberger, Anders (fp) 66

Cederqvist, Wivi-Anne (s) 39, 40

Eirefelt, Christer (fp) 54, 61

Ekström, Allart (m) 25

Erikssort, Ingvar (m) 41, 97

Eriksson, Per-Ola (c) 55, 60, 64

Fleetwood, Elisabeth (m) 36, 37

Franzén, Ivar (c) 76

Friggebo, Birgit (fp) 37

Furubjelke, Viola (s) 105

Gennser, Margit (m) 79, 83, 85

Gustafsson, Stig (s) 30, 33, 34

Hammar, Bo (vpk) 81, 83, 85

Hedfors, Lars (s) 94, 95, 96

Håvik, Doris (s) 44

Ingvardsson, Margö (vpk) 45, 98

Johanssort, Kjell (fp) 97, 90, 91

Johrtsson, Johrt (s) 41

Jonsson, Rune (s) 58, 62, 65

Josefsort, Stig (c) 81, 84, 85, 92

Karlssort, Ingvar, i Bengtsfors (c) 46

Leissrtcr, Maria (fp) 101, 103, 104

Molért, Per-Richard (m) 68, 73, 74

Nilssort, Gunrtar (s) 88, 90, 91

Nordström, Kjell (s) 82, 84, 86

Nyhage, Hans (m) 38, 40

Olson, Bengt Harding (fp) 27, 33, 34

Olsson, Leif (fp) 93, 95

Olsson, Martirt (c) 28

Persson, Anita (s) 98

Persson, Kari-Erik (vpk) 29

Persson, Leo (s) 71, 74, 75

Persson, Margareta (s) 99

Rembo, Sonja (m) 46

Sundström, Sten-Ove (s) 65

Svensson, Jörn (vpk) 56, 62, 64

Svensson, Olle (s) 36, 37

Söderqvist, Oswald (vpk) 100, 103, 104

Tarschys, Daniel (fp) 42 109

Prot. Thollander, Gunnar (s) 34

1986/87:134 Wachtmeister, Knut (m) 86, 89, 91, 92, 95, 96

Westerberg, Per (m) 51, 60, 63

Öhman, Mortica (s) 47

110