Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1985/86:111

Tisdagen den 8 april

Kl. 15.00

1 § Upplästes följande inkomna skrivelse:

Till riksdagen

Härmed avsäger jag mig uppdraget som ersättare för moderata riksdagsledamöter i Stockholms län fr, o, m, den 10 april 1986, Djursholm den 7 april 1986 Inge Telander

Denna avsägelse godkändes av kammaren.

2 § Upplästes följande inkomna skrivelser;

Till riksdagen

För fullgörande av enskilda uppgifter fär jag härmed anhålla om ledighet från mitt uppdrag som ledamot av riksdagen under fiden den 28 april - den 7 juni 1986,

Stockholm den 3 april 1986 Gösta Bohman

Till riksdagen

Undertecknad anhåller härmed orn ledighet för studieresa fill USA under fiden den 7 maj - den 8 juni 1986, Stockholm den 1 april 1986 Hans Dau

Kammaren biföll dessa ansökningar.

Talmannen anmälde atf Barbro Nilsson i Visby (m)och Swante Allgulan-der (m) skulle tjänstgöra som ersättare för resp, Gösfa Bohman och Hans Dau.

Prot. 1985/86:111 8 april 1986

Om regeringsåtgärder till förmån för judarna i Sovjetunionen

3 § Svar på interpellation 1985/86:145 om regeringsåtgärder till förmån för judarna i Sovjetunionen

Anf. 1 Statsminister INGVAR CARLSSON:

Herr falman! Maria Leissner har frågat mig om jag vid mitt kommande besök i Moskva avser föra fram de krav som Europarådet rest beträffande den sovjetiska regeringens behandling av landets judiska minoritet, om jag i övrigt ämnar beröra oron som mänga i väst känner över de judiska sovjetmedborgarnas situation samt om jag iimnar diskutera kravet på allmän och legal rätt fill frivillig repatriering fill Israel för judiska sovjetmedborgare.

Det är obestridligen sä atf sovjetiska myndigheter på olika säff försvårar den judiska minoritetens religiösa och kulturella liv. Den svenska regeringen känner oro häröver, liksom över de judiska sovjetmedborgarnas begränsade möjligheter aft utvandra.

Den inställningen har vi också gett uttryck åt i Förenta nafionernas generalförsamling, i dess kommission för de mänskliga rättigheterna och inom ramen för konferensen om säkerhet och samarbete i Europa,

Vi har också direkt med de sovjefiska myndigheterna i olika sammanhang tagit upp frågor som rör de judiska sovjetmedborgarnas situation, infe minst enskilda medborgares möjligheter aft utvandra. Detta kommer vi också atf göra i framfiden,

Anf. 2 MARIA LEISSNER (fp):

Herr falman! Jag ber aft få tacka statsministern för svaret pä min interpellafion.

Nyårsafton firade Vladimir Lifschits tillsammans med goda vänner i sitt hem. Jag var med och delade festligheterna med hans familj. Trots aft sonen blivit vägrad aft läsa på universitetet pä grund av sin judiska bakgrund, trots atf dottern Mascha inte fått börja pä den skola hon velat studera vid av samma skäl, var stämningen kring festbordet god. Till skillnad från många av sina judiska vänner, som i likhet med familjen Lifschits sökt utresetillstånd till Israel, hade Vladimir kvar sitt arbete, Hans telefon fungerade och ingen i familjen hade blivit utsatt för fysiska övergrepp.

Åtta dagar senare, när jag hade lämnat Leningrad, blev Vladimir arresterad, anklagad för förtal mof sovjetstaten, Hans brott var att han skrivit brev till bl, a, kommunistpartiets centralkommitté och fill den 27:e kongressen om sin lagliga ansökan om emigration fill Israel, Hans brott var ocksä atf han för vänner utomlands i brev berättat om sin 18-ärige sons utesfängning från universitetet. Dessa handlingar renderade honom fre år i arbefslägref Gulag, Domen föll för några veckor sedan. Som om defta infe skulle vara nog blev han också misshandlad i fängelset av medfångarna. Domen mof Vladimir Lifschits är ytterligare ett bevis pä Sovjetunionens förföljelse av judar som sökt utresetillstånd.

Det finns ca 2 miljoner judar i Sovjet, Omkring 10 000 av dessa har bevisligen ansökt om tillstånd aft emigrera till Israel, i enlighet med sovjetisk lag och Helsingforsavtalef, men fåtf avslag pä ansökan. Tusentals refusniks väntar sedan mer än fem år på utresetillstånd, och över 120 familjer har väntat i över fio år på tillstånd. Många fler skulle förmodligen ansöka om

uf resefillständ om de inte vore rädda atf utsätta sig för ytterligare förföljelser.

De som får avslag drabbas utan undantag av repressalier av skilda slag. Många förlorar sina arbeten, och andra blir tvingade atf fa halvfidsarbefen eller okvalificerade arbeten. I ett fall blev en judisk kvinna, vars familj jag besökte, av med sift arbete som kvalificerad kemist för att sedan bli anvisad arbete som städerska. Ofta stängs deras telefoner av för längre eller kortare perioder. Barnen blir som regel utestängda frän högre utbildning. Med statens utfrysning följer ekonomiska problem; Hur skall man klara försörjningen på eft halvtidsarbete, eller i värsta fall inget arbete alls?

Förföljelsen far sig för vissa refusniks mycket allvarliga uttryck. Ett tjugotal refusniks avtjänar fängelsestraff för diverse fabricerade brott. En standardanklagelse är förtal mot sovjetstaten. Detta förtal har oftast sin grund i en ansökan om utresetillstånd, eventuellt kombinerad med aktiviteter som har aft göra med judisk religion och kultur. Otaliga judar kan vittna om arresteringar och varningar frän KGB om aff de måste upphöra med sin undervisning i hebreiska, eller sina möten för aff fira judiska helger i varandras hem - för aff infe fala om de många fall av rena fysiska övergrepp som judar har blivit utsatta för utanför sina hem.

Den officiellt sanktionerade antisemitismen i Sovjet får mycket oroväckande proporfioner, Def är infe enbart så atf människor handgripligen tvingas avstå från atf gä in i lägenheter där judiska högtider firas eller tvingas hoppa uf genom fönstret för aft undgå att bli arresterade av KGB därför aft de samlats i en lägenhet för att se ett judiskt teaterstycke. Nej, antisemitismen tar sig även uttryck i värre saker, I skämtfeckningar i officiella organ drar man sig inte för atf likna judar vid nazister. Hakkorset har börjat framställas som en judisk symbol, I vissa fall har man t,o,m, använt anfisemitiska skrifter från tsartiden för aft misstänkliggöra vad sovjetstaten kallar för sionism.

Samtidigt har antalet beviljade utresetillstånd kraftigt minskat. År 1979 fick 51 000 judar utresetillsfånd fill Israel, Def har skeff en dramafisk minskning, och 1984 var antalet endast 900,

Europarådet uttalar i en år 1985 enhälligt antagen resolution sin oro för de ständiga trakasserierna av judarna i Sovjetunionen, Europarådet uppmanar den sovjetiska regeringen atf fillåta judar aff leva utan atf bli diskriminerade. Man uppmanar regeringen aft också upphöra med spridandet av antijudisk propaganda, atf frige alla judiska samvetsfångar och atf tillåta utvandring fill Israel för de judar som så önskar.

Statsministern talar i siff svar om den oro som regeringen känner. Det är tillfredsställande aft statsministern så ger uttryck för avståndstagande av behandlingen av judar i Sovjetunionen. Däremot uppfattar jag det som aft statsministern är mycket kortfattad i sitt svar när han hänvisar enbart fill aff regeringen även i framfiden kommer att direkt fa upp frågor som rör de judiska sovjetmedborgarnas situafion. Kan jag därmed tolka statsministern sä aff han med framfiden avser nästa vecka, dvs, under statsbesöket i Moskva?

Prot. 1985/86:111 8 april 1986

Om regeringsåtgärder till förmån för judarna i Sovjetunionen

Prot. 1985/86:111 8 april 1986

Om regeringsåtgärder till förmån för judarna i Sovjetunionen

Anf. 3 ELISABETH FLEETWOOD (m):

Herr talman! Jag ber aff få tacka statsministern för svaret på Maria Leissners interpellafion, som har gett även oss andra möjlighet aff fa upp denna fråga i kammaren ännu en gäng. Vi har flera gånger här i riksdagen diskuterat de sovjetiska judarnas situation,

I söndags kväll träffades vi - det var en krets pä 600-700 judar och icke-judar- i synagogan i Stockholm. Vi antog dä enhälligt en resolufion som kommer aft sändas - den kanske redan är avsänd - fill generalsekreteraren i Sovjetunionens kommunisfiska parti, Gorbatjov, I resolutionen framhålls i korthet att Gorbatjov vid sitt tillträde sade, aff visst kunde det hända att de som har haft fillgång fill statshemligheter har fåtf avslag på sin anhållan om utresetillstånd. Men han sade också vid det tillfället att om vederbörande hade fått vänta så länge som fem till tio år skulle hindret vara övervunnet, Det finns en lång rad refusniks i Sovjet som väntat mer än tre är och där de sovjefiska myndigheterna använt den för oss inte adekvata hänvisningen till statshemligheter som anledning till avslag.

Jag skulle vilja nämna några av dem som jag haft fillfälle atf träffa, några som jag nu för tiden betraktar som nära och mycket respekterade vänner. Några av dem sfär omnämnda i resolutionen, Def gäller kanske allra främst Naum Meiman, 75 är, som på över tio år infe haft någon kontakt med vetenskapen, och hans hustru Inna, för vilka statsråd i flera regeringar och vi i riksdagen försökt verka, Inna är mycket sjuk, men trots def har det infe varit möjligt aff fä henne till Sverige för behandling. Vi har mycket svårt atf förstå aft något sådant skall kunna förekomma,

Älexandr Lerner är en annan av dessa. Han är 73 år; han har med kraft och mod kämpat för de sovjefiska judarnas frihet. Vi har Vladimir Slepak, 59 är, och hans hustru Maria, vi har Ida Nudel, Semion Kafz och hans husfru Vera samt Älexandr loffe, Alla dessa är kända namn för oss som arbetar i denna kommitté,

I den parlamentariska kommittén har vi för en fid sedan fillsammans med riksdagsmän från folkefingef och stortinget avsänt eft dokument till Gorbatjov, till president Gromyko och fill statsminister Rysjkov, Vi påtalar där hur bl, a, Gromyko delfog när det gällde resolutionen om upprättandet av staten Israel, Då var Sovjetunionen, som vi uppfattar def, inne pä aff Israel var en självständig stat, atf den skulle uppfatfas som judarnas hemland. Dä skulle en repatriering, som vi uppfatfar def, vara en självklarhet. Man frågar sig varför def inte är def i dag. Vi påminner i vår resolufion också om Helsingforsresolutionen av år 1975 som vi icke anser aft Sovjet har följt vad beträffar denna minoritet, som dock är så stor - ur judisk synpunkt sett - atf 20 % av världens judar befinner sig inom Sovjets gränser,

Def kan vara intressant atf till protokollet få antecknat aft 104 ledamöter av folkefingef, 91 ledamöter av stortinget och 148 ledamöter av Sveriges riksdag har undertecknat detta dokument.

Jag instämmer med Maria Leissner i aft svaret kanske var litet kort, Å andra sidan har vi vid flera fillfällen fått bevis för aff den socialdemokrafiska regeringen står fast och vill stödja Sovjets judar. Vi räknar naturligtvis med att så skall ske också i fortsättningen.

Anf. 4 PÄR GRANSTEDT (c):

Herr falman! Också jag vill tacka både statsministern och Maria Leissner för aff vi har fäff fillfälle att i dag föra denna debatt i kammaren.

Antisemitismen är ett av de allra mörkaste kapitlen i Europas historia. Vi vet alla atf den tidsmässigt har mycket djupa rötter. Under århundraden har def förekommit upplopp och pogromer. Olika typer av auktoritära regimer har sett det som förenligt med sina intressen aft rikta folkets vrede mof judarna och på def sättet kanske avleda reakfioner som annars skulle drabba dem själva. Kulmen pä denna antisemitiska tradition var naturligtvis def som hände under nazitiden i Tyskland,

Mot bakgrund av den erfarenhet som de avskyvärda massmorden i Tyskland under Hitlers fid gav oss föreställde man sig aff antisemitism, i varje fall som officiell polifik för en stat, borde vara någonfing fullständigt otänkbart, åtminstone i Europa, Men tyvärr tvingas vi konstatera atf antisemitismen har övervintrat och aft det ställe i Europa där den har siff starkaste fäste är dagens Sovjetunionen, Detfa är allvarligt, Def handlar nämligen infe bara om spontana motsättningar mellan folkgrupper, utan def är fräga om en medveten statlig politik, statligt organiserade trakasserier mof en folkgrupp och en religiös grupp.

Det har illustrerats av fidigare falare vilka uttryck trakasserierna tar sig. Även om def hela naturligtvis infe pä något säff kan jämföras med vad som försiggick i Tyskland under nazismen, omfattar trakasserierna ändå sådana saker som nidbilder i statlig press, olika typer av rätfsövergrepp, inkl, fängslanden, osv, Def är djupt allvarligt aff detta kan förekomma i Europa i mitten på 1980-talet,

Också i Sovjetunionen är def fråga om en odemokratisk regering, som förmodligen anser def vara förenligt med sina intressen aft rikta folks negafiva reakfioner mot en viss folkgrupp och kanske i viss män utnyttja den som syndabock, som avledare för reaktioner som annars skulle kunna drabba regimen själv,

Def är, herr talman, mycket vikfigt aft omvärlden inte svävar pä målet i sift fördömande av de utslag av antisemitism som i dag förekommer i Sovjetunionen, även om de går under benämningen antisionism. Det är angeläget att Sovjetunionens regering fär klart för sig aff dess sätt aft hantera den judiska befolkningen i landet är en belastning för regeringen, infe bara internt utan ocksä i landefs relationer till omvärlden. Det är viktigt aft vi får den sovjefiska regeringen atf förstå aft denna hantering ocksä har sitt utrikespolitiska pris, atf den skadar Sovjetunionens anseende i omvärlden och dess relationer till andra länder.

Jag vill avsluta, herr falman, med atf uttrycka förhoppningen aff sfafsminisfern i samband med sitt besök i Sovjetunionen kommer aff utnyttja tillfället aft med all den klarhet och det eftertryck som denna allvarliga sak kräver visa detfa för de sovjefiska ledarna.

Prot. 1985/86:111 8 april 1986

Om regeringsåtgärder till förmån för judarna i Sovjetunionen

Anf. 5 Statsminister INGVAR CARLSSON:

Herr talman! Jag sade i mitt interpellationssvar atf vi också i framfiden kommer atf ta upp frågor som rör de judiska sovjetmedborgarnas situation. Vi tvekar alltså inte aft framföra vår inställning.

7 Riksdagensprotokoll 1985/86:109-111

Prot. 1985/86:111 8 april 1986

Om regeringsåtgärder till förmån för judarna i Sovjetunionen

Vi har emellertid en förpliktelse aff vid varje fillfälle noga pröva om def är offenflig eller tyst diplomati som ger oss de bästa förutsättningarna aft nå resultat. Vi har använt, och kommer aft använda, båda dessa former av diplomati. Äv detfa följer aff def infe alltid är möjligt atf ge en öppen redovisning av allt värt arbete med en viss fråga. Jag tror atf de som i första hand är intresserade av aff sakfrågorna löses också har förståelse för detta arbetssätt.

Jag respekterar naturligtvis Maria Leissners, Elisabeth Fleefwoods, Pär Granstedts och andras engagemang för, i det här fallet, judarna i Sovjetunionen, Jag har förståelse för att ni kan vilja diskutera denna fråga inför eff besök av det slag som äger rum nästa vecka. Men jag hoppas att Maria Leissner och kammaren i övrigt också respekterar atf det är omöjligt för mig aft i förväg offentligt räkna upp vilka frågor som skall väckas från svensk sida i förhandlingar med en annan nation vid ett officiellt besök där. Så sker inte inför några besök av detfa slag, och def är en princip som jag ämnar hålla fast vid.

Syftet är helt enkelt aft i slutändan nå bästa möjliga resultat för Sverige i de frågor som rör våra nationella intressen och för de enskilda människor som en vikfig del av våra kontakter gäller.

Anf. 6 MARIA LEISSNER (fp):

Herr talman! Statsministern hävdar att man kan arbeta på olika säff, och def respekterar jag. Naturligtvis är det svårt aff från riksdagens talarstol i detalj diskutera vilken dagordning som kan komma aff gälla i Moskva,

Men jag skulle ändå vilja återge vad som står i eft brev som skickades av fre vetenskapsmän, fillika refusniks, från Moskva fill ett möte med västerländska vetenskapsmän. De talar där om vikfen av att just nu - med eff nytt ledarskap i Sovjetunionen som fortfarande söker sin polifiska riktning-föra upp frågan om sovjefiska judars öde på dagordningen. Det är nu som man möjligtvis kan påverka utvecklingen, och därför är det oerhört väsentligt aft utländska stater i sina samtal med de sovjefiska myndigheterna infe underlåter aff utnyttja denna möjlighet.

De ryska vetenskapsmännen säger vidare i sitt meddelande aff de rykten om massöverföringar som cirkulerat inte har någon grund. Sovjetiska judar är mycket oroade, och de blir inte längre lugnade av rykten och löften. Tystnaden är infe längre svaret på deras oro. Ryska judar är rädda för tystnad. Tyst diplomati har sin fid, men fullständig tystnad döljer att det infe finns någon diplomati alls.

Herr falman! Jag har i min interpellafion berört några enskilda människors öden, Maria och Vladimir Slepak, Ida Nudel, Yosif Begun, Leonid Volvovsky och Vladimir Lifschitz är naturligtvis endast sex av alla de tiotusentals människor som def handlar om. Men alla dessa människor är i sift hopp om eft drägligt liv i framfiden bl, a, beroende av aft den svenske statsministern vid sitt besök i Moskva utgår från att tystnadens stund är förbi när def gäller de ryska judarnas sak. Efter aff ha lyssnat fill statsministerns svar räknar jag med aff han delar min uppfattning i den här frågan.

Anf. 7 ELISABETH FLEETWOOD (m):

Herr falman! Åven jag har naturligtvis respekt för aff statsministern under sitt besök själv måste avgöra vilka frågor som skall tas upp och hur och i vilken ordning detta skall ske. Låt mig dock säga aft def är min fasta övertygelse atf def när def gäller de sovjefiska judarna infe längre är möjligt att komma någon vart med tyst diplomati. Under mänga år har vi i de inferparlamenfariska kommittéerna i och utanför Europa framför allt arbetat med tyst diplomati, men vi har inte varit särskilt framgångsrika. Jag tror aff man pä judiskt håll över hela världen är övertygad om aff vi i dag kommit så långt atf vi i stället måste ställa krav på respekt för de mänskliga rättigheterna även vad beträffar sovjetiska judar. Jag hoppas att vi med den taktiken skall få Sovjetunionens ledning aff förstå vilken goodwill man i Sovjet skulle få i utrikespolitiska sammanhang om man öppnade gränserna för dem som vill repatrieras fill Israel liksom för de judar som kan vilja återvända till Sovjetunionen - kanske bara på besök eller kanske för att återvända för gott - samt för dem som vill utöva sin religion och sin kulfur eller utbilda sig till def yrke som de anser passar för dem, osv.

Prot. 1985/86:111 8 april 1986

Meddelande om interpellationssvar

Anf. 8 PÄR GRANSTEDT (c):

Herr falman! Jag vill instämma i vad tidigare falare sagt, aft man måste kunna använda även tyst diplomati i detta sammanhang. Men jag vill också i likhet med föregående talare varna för alltför mycket av tyst diplomati, Def är nämligen viktigt atf man fär klart för sig i Moskva atf def sovjefiska sättet atf behandla landefs judiska befolkning är en belastning för Sovjetunionen, Det blir en belastning, om det blir tillräckligt mycket av offentlig debatt om detfa, Def är den offentliga debatten som Sovjetunionen har anledning aft känna oro inför. Vad som sägs tyst och sfilla mellan statsmän bakom slutna dörrar kan man nog i stort seff bortse ifrån, men en omfattande offenflig debatt om dessa frågor kommer atf upplevas som en klar nackdel ur sovjefisk synpunkt, som en belastning i deras internationella relationer, Def är därför som den tysta diplomatin inte räcker; den måste kompletteras med den offenfliga debatten. Där har naturligtvis mänga aktörer en roll aff spela -också ledande statsmän i statsministerns position.

Överläggningen var härmed avslutad.

4 § Meddelande om svar på interpellation 1985/86:150

Anf. 9 Utbildningsminister LENNART BODSTRÖM;

Herr talman! Med hänvisning till riksdagsordningen 6 kap, 1 § får jag meddela aft då interpellanten på grund av sjukdom är förhindrad atf ta emot svaret på avsedd tid kommer jag aff besvara interpellationen vid senare tidpunkt.

Prot. 1985/86:111 5 § Svar på interpellation 1985/86:130 om gymnasieskolan

8 april 1986

~ ~~r, Anf. 10 Utbildningsminister LENNÄRT BODSTRÖM:

Om gymnasieskolan

Herr falman! Larz Johansson har frågat mig om vilka ätgärder jag är

beredd aft vidta för aff öka gymnasieskolans infagningskapacitef. Han har

vidare frågat mig om jag är beredd aft upphäva beslutet om prioritering av 16-

och 17-äringar, Han har också frågat mig om jag är beredd atf medverka fill

en utökad andel företagsförlagd utbildning i form av inbyggd utbildning,

verkstadsskolor, lärlingsutbildning och hanfverksutbildning.

När det gäller gymnasieskolans intagningskapacitet har jag utförligt redovisat mina överväganden och förslag i budgetproposifionen, som för närvarande i denna del behandlas av utbildningsutskottet. Jag finner ingen anledning aft upprepa dem här.

Svaret på Larz Johanssons första fråga är, som framgår av budgetpropositionen, aff regeringen är beredd aft vidta erforderliga åtgärder i fråga om antalet intagningsplafser i gymnasieskolan, om det visar sig att alla sökande 19-äringar infe kan beredas plats nästa läsår. En förutsättning är då givetvis atf regeringen får def i budgetpropositionen begärda bemyndigandet.

Bakgrunden till att vi i detfa sammanhang fäster huvudvikten vid 19-åringarnas situation är helf enkelt aft de, inom den totala gruppen 16-19-åringar, är de enda som infe någon gång, sedan prioriteringen av 16-17-åringar infördes, kommit i åtnjutande av denna prioritering, vare sig inför innevarande läsår eller inför nästa. Jag är inte - och därmed kommer jag in på Larz Johanssons andra fråga - beredd atf förorda aft beslutet om prioritering av 16—17-åringarna upphävs. De förutsättningar som gällde när riksdagen fattade sitt principbeslut i denna fråga våren 1984 är enligt min mening lika aktuella i dag: 16-och 17-åringarna har få valmöjligheter när def gäller sysselsättning. Deras 18- och l9-åriga kamrater är bättre lottade därvidlag, även om särskild uppmärksamhet måste ägnas också åt den åldersgruppen.

När def slutligen gäller Larz Johanssons fråga om gymnasieskolans yrkesinriktade utbildning och den företagsförlagda delen därav, vill jag påpeka aft arbetsgruppen för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY) överlämnade sift slutbetänkande (SOU 1986:2 och 3), En treårig yrkesutbildning, för bara eff par veckor sedan. Jag anser aff olika frågor om förefagsförläggning av den yrkesinriktade utbildningen i gymnasieskolan bör beredas i samband med ÖGY;s förslag. Jag vill inte föregripa resultatet av denna beredning.

Under detta anförande överfog tredje vice falmannen ledningen av kammarens förhandlingar,

Anf. 11 LARZ JOHANSSON (c):

Herr falman! Jag tackar utbildningsministern för svaret på min interpellafion,

Alla vet ju aff det förhäller sig pä det sättet - och har varit så under en följd

av år-aft infe alla ungdomar som söker fill gymnasieskolan och som vill ha en

100 gymnasieutbildning kan erbjudas plats där. Varför det är sä vet vi också.

Både utbildningsministern och jag känner till såväl bakgrundshistorien som skälet till aft det blivit sä här. Men samfidigt mäste jag, naturligtvis, medge att en större andel sökande har kommit in under senare är.

Anledningen fill aff jag nu har framställt en interpellafion är att vi bl, a, under valrörelsen diskuterade dessa saker. Vi fick upprepade gånger försäkringar från socialdemokratiskt häll om atf man var beredd aft ta de förslag pä allvar som vi i centerpartiet hade presenterat - dvs, när det gällde aft utöka antalet ungdomar som skulle kunna få en plats i gymnasieskolan.

De här försäkringarna har upprepats i regeringsdeklarationen - både i den regeringsdeklaration som avgavs vid regeringstillträdet och i den som avgavs vid den regeringsombildning som skedde för en kort fid sedan. Vi har alltså upprepade gånger fätf samma besked. Sedan kom budgetpropositionen, av vilken framgår aff regeringen föreslår exakt samma antal platser i gymnasieskolan som gällde föregående budgetår och föregående läsår. Så gör man, trots att man vef att antalet 16-åringar ökar både det här året och nästa år -och då ännu mera,

Situafionen upplevs som lifef konstig. Det finns således all anledning atf ställa frågan: Vilka åtgärder är regeringen egenfligen beredd atf vidta?

Jag har alltså i klartext frågat: Vilka åtgärder tänker regeringen vidta för aff uppfylla givna löften? Dét föga uttömmande svaret blir då att regeringen är beredd aft vidta erforderliga åtgärder. Ja, def får man sannerligen hoppas. Men jag ville ju veta vilka åtgärder man var beredd aff vidta, Def är ju infe bara de som söker direkt fill gymnasieskolan som ställs utanför, Åven om ett större antal sökande, som jag sade förut, kommit in, har def så sent som detfa läsår varit så, atf ungefär 6% av de sökande 16-17-åringarna - infe av årskullen - infe kunnat beredas plats i gymnasieskolan. Dessutom var det eff stort antal s, k, äldresökande som inte heller kom in. Av skolöverstyrelsens petita framgår också atf andelen äldresökande har minskat med ungefär 30%,

Def här känner vi naturligtvis igen, med tanke på hur det är i verkligheten. Mänga 18-19-äringar har ju, efter aft ha hört sig för om utsikterna att bli antagna, fäff följande besked: Det är ingen idé aff ens söka fill gymnasieskolan. Du kommer ändå infe in, eftersom du inte tillhör den prioriterade gruppen.

Vi tycker alltså aff def finns all anledning aff göra en omprövning. Det räcker inte aft, som utbildningsministern gör, bara säga: När vi vet aft alla 19-åringar inte får plats, skall vi hitta på någonting, Underförstäft: vi fär väl skapa några tusen intagningsplatser fill. Men det här inträffar ju mitt i sommaren, då intagningen är klar. Dessutom vill jag säga aff om def nu skulle bli ytterligare ett antal intagningsplafser, kommer def att innebära att hela intagningsproceduren återigen förrycks. Vi är då fillbaka i de gamla, välkända banorna - man spär på lifef grand då och då.

Jag vågar alldeles bestämt påstå, utbildningsministern, aff antalet platser nästa läsår inte kommer aff räcka fill. Det vef vi redan nu. Skolöverstyrelsen har redovisat eff utförligt underlag i sin anslagsframställan, och där sägs i stort sett samma saker som jag nyss berättade om. Då.krävs def ett betydligt större antal intagningsplatser, och de behövs så fort som def över huvud faget är möjligt.

Prot. 1985/86:111 8 april 1986

Om gymnasieskolan

101

Prot. 1985/86:111 8 april 1986

Om gymnasieskolan

Sedan säger utbildningsministern apropå prioriteringen aff han infe är beredd aft upphäva den. Det låter litet egendomligt, om man samtidigt säger atf alla sökande, bäde 16-17-åringarna och 18-19-åringarna, skall ha plats i gymnasieskolan. Om det är sant behöver inte en del av dem prioriteras, utan då skall väl alla få plats.

Utbildningsministern säger vidare aft detta egentligen bara gäller gruppen 19-äringar, som inte tidigare har erbjudits denna prioriteringsmöjlighet. I klartext säger alltså utbildningsministern atf de 18-åringar, som förra året hade chansen att komma med bland de prioriterade men som inte tog den chansen eller helt enkelt blev utslagna därför atf deras betyg infe räckte till, behöver vi inte bry oss särskilt mycket om nu, eftersom de en gång har varit med bland de prioriterade och i praktiken får skylla sig själva.

Detta skiner igenom i fortsättningen av svaret, där utbildningsministern säger aft def är viktigast med 16-17-åringarna, därför atf de har sä få valmöjligheter, medan 18-19-åringarna är bättre rustade härvidlag och har diverse valmöjligheter - det är underförstått att de kanske kan få eft jobb. Men om det är en avslutad gymnasieutbildning som de frågar efter, gäller då inte de åtaganden som så stolt har uttalats bl, a, i regeringsdeklarationerna, att alla upp till 20 år som vill ha en gymnasieutbildning också skall ha räft atf fä den?

102

Anf. 12 GÖRAN ÄLLMER (m);

Herr falman! Def var intressant atf höra utbildningsministerns svar på de frågor som Larz Johansson hade ställt, men det var någonting jag saknade. Det är givetvis viktigt atf kunna anvisa alla som önskar plats i gymnasieskolan en sådan, hellre än atf de blir föremål för åtgärder på det arbetsmarknadspolitiska området. Men måste def inte ocksä ges garantier för atf de verkligen kan tillgodogöra sig den utbildning som erbjuds dem? Def är möjligt bara om man klart talar om vilka förkunskapskrav som ställs vid de olika utbildningsvägarna och vad utbildningen verkligen ger för kompetens.

Vi moderater har vid flera fillfällen sagt aft varje gymnasielinje bör ha fastställda förkunskapskrav. Hur ser utbildningsministern på defta?

Def finns redan nu betydande vakanser inom gymnasieskolan som först bör fyllas innan tofaldimensioneringen ytterligare ökas, Def kan enligt vår mening ske genom atf man bryter upp det ganska stelbenta dimensioneringssystem som i dag används.

Enligt tidningsuppgifter i slutet av förra veckan fanns det i Stockholm många elever som inte kunde få plats främst på de treåriga teoretiska linjerna, medan alla platser på en del andra utbildningslinjer inte kunde fyllas.

Vi moderater har sedan flera år pläderat för atf den dimensionering som nu sker i sektorer skall brytas upp och i stället läggas på linjer och utbildningsvägar där elevernas val i större utsträckning kan slä igenom, Länsskolnämnder och lokala skolstyrelser bör också få ökade möjligheter atf omdisponera platserna efter utfallet av elevernas val.

Är det därför inte, herr utbildningsminister, lämpligt atf med sädana åtgärder först se till aff vakanserna fylls innan ramarna generellt utökas?

Anf. 13 Utbildningsminister LENNART BODSTRÖM:

Herr falman! Vi är i regeringen givetvis inställda på att bereda alla ungdomar plats i gymnasieskolan. Den helt övervägande andelen kommer också atf få plats på de linjer dit de har sökt.

Vi har sedan förklarat att vi är beredda att vidta åtgärder för aft kunna öka intagningen när de preliminära uppgifterna frän skolöverstyrelsen har kommit in. Def kommer atf ske på senvåren och infe mitt i sommaren, som Larz Johansson påstod. Vad vi då har att göra är bl a. en omfördelning mellan sektorer, under förutsättning aft eff medgivande ges oss av riksdagen. Därmed kan ett ökat antal ungdomar få plats i gymnasieskolan. Det är en synpunkt som här framhållits ocksä av Göran Allmér.

Jag vill även säga att def förra året inte var 6 % utan 2,5 % som inte kunde erbjudas plats. Jag är medveten om att ungdomarna från år fill år ändrar sina olika preferenser när def gäller val av linjer. Jag är också på def klara med aft vi har linjer som är lågt efterfrågade och som i def långa loppet måste leda fill en minskning eller rent av, i något enstaka fall, fill atf de upphör till förmån för övriga linjer.

Prot. 1985/86:111 8 april 1986

Om gymnasieskolan

Anf. 14 LARZ JOHANSSON (c):

Herr falman! Vi kan naturligtvis diskutera vad som är senvår och vad som är sommar. Enligt SÖ:s petita redovisade man dessa siffror per den 31 maj förra året. Åtgärderna från regeringens sida brukar regelmässigt komma betydligt senare.

Om utbildningsministern fortfarande tror atf praktiskt taget alla, eller den helt övervägande delen, som han uttryckte sig, skulle få plats, vad finns det då för anledning aff i budgetpropositionen hävda atf vi behöver minst lika många platser i ungdomsuppföljningen som föregående är, dvs, 14 000 platser? Hur kommer def sig dä atf utbildningsministern i budgetproposifionen säger aft länsskolnämnderna, eftersom alla sökande förmodligen infe fär plats, skall aktivt verka för en överinskrivning pä gymnasieskolans platser, dvs, man skall fa in fler än 30 elever i helklass? Hur kommer def sig atf man i budgetpropositionen säger aff LA-kurserna, arbetsmarknadsanknutna lokala kurser, som skulle kunna vara lämpliga byggstenar i de individuella planerna, har varit svåra aft anordna på grund av brist på årselevplatser? Def är utbildningsministerns egna ord. Vi vet från erfarenheter ute på fältet aft många päbyggnadsufbildningar infe har kunnat komma i gång därför aft ärselevplatserna helf enkelt infe har räckt till.

Om man försöker aff förenkla den här frågeställningen, tycker jag aft def ändå mäste vara ganska läff aff förstå aff om de som skulle tas in i första hand förra året, dvs, 16- och 17-äringarna, infe fick plats allihop - vi kan tvista om hur många som blev över, men de fick infe plats - och om def dessutom fill nästa är är fler ungdomar i den gruppen och man fillika säger sig nu ha ambitionerna aft ge ytterligare plats för de s,k, äldresökande, 18-19-åringarna, kan rimligen infe, utbildningsministern, samma antal intagningsplafser som förra året räcka också det här året. När de som skall beredas plats och fas in är betydligt fler än föregående är, räcker def infe med samma antal intagningsplafser. Det måste t,o,m, utbildningsministern kunna medge.

103

Prot. 1985/86:111 8 april 1986

Om gymnasieskolan

Anf. 15 GÖRAN ALLMÉR (m):

Herr talman! Jag fick inte mycket till svar av utbildningsministern på de tvä mer konkreta frågor jag ställde. Jag förväntar mig eft svar på dem vid eff senare fillfälle.

Men varför, utbildningsministern, måste man gä den ganska långa, krångliga och byråkratiska vägen tillbaka över utbildningsdepartementet och SÖ för atf där åstadkomma en omfördelning mellan sektorer eller linjer och ufbildningsvägar? Varför kan man infe med förtroende lämna över till länsskolnämnderna och de lokala skolmyndigheterna aff inom givna ramar göra dessa omdisponeringar?

Anf. 16 Utbildningsminister LENNART BODSTRÖM: Herr talman! Jag har erfarit atf antalet äldresökande har minskat bland de inträdesansökningar som nu har ingivits. Därför finns def skäl aft anta aff vi med de åtgärder jag här talat om skall kunna bereda plats åt både 16-åringar och de äldresökande.

104

Anf. 17 LARZ JOHANSSON (c):

Herr falman! Utbildningsministern säger aft han har erfarit att antalet äldresökande har minskat. Då skall jag avslöja en hemlighet för utbildningsministern, Detfa visste vi mycket väl om, och jag skall också tala om varför. Jo, de äldresökande har både förra äref och i år fått beskedet aft def knappt är lönt aff de gör sig mödan aft söka. Den som är över 18 år fillhör infe den prioriterade gruppen, och def finns inte platser så att de räcker åf alla. Därför kan äldresökande bespara sig defta besvitr.

Förra året sjönk antalet äldresökande rned 30 %, Det skulle infe förvåna mig om def har sjunkit ännu mer detta år, och def är sannerligen inte någonting aft vara glad över. Tvärtom har en av de viktigaste ambifioner vi har haft med uppföljningsansvaref varit aff göra klart för de ungdomar som inte ens sökte till gymnasieskolan som 16-åringar, aff def nog vore bra för dem - efter det atf de skaffat sig litet erfarenhet ute i arbetslivet, av ungdomsplatser och annat - att komma tillbaka och skaffa sig den avslutade utbildning som gymnasieskolan innebär, E)ef har mänga av dem insett under de senare åren, och därför steg antalet äldresökande under en följd av år till dess aft regeringen kom med detfa olyckliga beslut - som i och för sig stöddes av moderater och folkpartister - om aff prioritera 16-åringarna, Det var inte någon bra lösning av problemet. Man sopar en del av problemet under mattan.

Det har dessutom inneburit att till en del av utbildningarna, t, ex, vårdutbildning eller jord- och skogsutbildning, där fidigare mer än hälften av de sökande var äldre än 18 år, har man i dag prakfiskt taget bara 16-åringar, Det är många vårdlärare och andra som vittnar om att defta infe varit någon lycklig och bra utveckling, därför aff mänga av eleverna som går in i den typen av utbildning är för unga. De borde ha fåtf litet tid på sig aff mogna innan de kom till denna utbildning. Men i dag tvingas de alltså fill aff göra sådana ställningstaganden, och om man infe är beredd aft ställa tillräckligt antal platser fill förfogande, kommer denna utveckling atf fortsätta,

Def hjälper inte heller, vilket har förekommit ibland, aft förebara några

sfatsfinansiella skäl fill aff hålla fillbaka antalet intagningsplafser i gymnasieskolan. Utbildningsministern vet lika väl som jag - def har kommit till uttryck många gånger även i regeringsproposifioner - aft om man infe tar kostnaden i antal gymnasieplaf ser så får man ta kostnaden i ungdomsuppföljningen eller i form av ungdomslag eller andra arbefsmarknadspolitiska åtgärder, och de är regelmässigt dyrare än vad gymnasieplafserna är.

Prot. 1985/86:111 8 april 1986

Om den naturvetenskapligt orienterade gymnasieutbildningen

Anf. 18 Utbildningsminister LENNART BODSTRÖM:

Herr falman! Vi vef aft ungdomar när de söker fill gymnasiet kanske påverkas av all möjlig ganska osaklig informafion som de får. Def är svårt aff få sökande till verkstadsteknisk linje då samtidigt stora industrinedläggningar förekommer. Men det kommer aft försvaga de äldres intresse för atf söka fill gymnasiet om de tror aft de uppgifter är riktiga som Larz Johansson från riksdagens talarstol meddelar, nämligen att def infe lönar sig för 18-19-åringar atf söka. Jag vill i motsats till Larz Johansson säga aff 18- och 19-åringar bör söka fill gymnasiet.

Jag vill ocksä framhålla att skälet för atf prioritera 16-åringar är atf möjligheten för en 16-äring till alternativ sysselsättning är mycket mindre än för en 18- eller 19-åring. Def låg bakom riksdagens beslut.

Överläggningen var härmed avslutad.

6 § Svar på interpellation 1985/86:113 om den naturvetenskapligt orienterade gymnasieutbildningen

Anf. 19 Utbildningsminister LENNART BODSTRÖM:

Herr falman! Pär Granstedt har ställt en fråga fill mig om min principiella syn pä de filosofiska och psykologiska grundkunskapernas roll inom den naturvetenskapligt orienterade gymnasieutbildningen.

Jag vill börja med att erinra om den naturvetenskapliga linjens utveckling sedan den tillkom vid införandet av gymnasieskolan i mitten av 1960-talef. I detta sammanhang är def då också viktigt aff beakta utvecklingen av den fyraåriga tekniska linjen (T-linjen).

Efter den kraffiga utbyggnad av den naturvetenskapliga och tekniska utbildningen som hade åstadkommits under första delen av 1960-falef var det år 1966 ca 10 000 elever som påbörjade studier på N-linjen, medan motsvarande antal på T-linjen var ca 7 000. Under den följande femårsperioden växte antalet elever på N-linjen ytterligare, medan den pä T-linjen minskade i motsvarande grad.

Under hela 1970-talet har T-linjen därefter äter stadigt ökat sift elevantal och har nu närmare 13 000 elever i årskurs 1, I motsvarande grad har elevantalet pä N-linjen minskat, och under några år var minskningen på N-linjen större än ökningen på T-linjen, I mitten av 1970-talet fick vi också debatt om en förestående naturvefarkris, många analyser gjordes av N-linjens problem och ett stort antal förslag fördes fram om hur N-linjen skulle "räddas", som man uttryckte saken,

Def var i defta debattklimat som de nuvarande s, k, alternafivämnena på

105

8 Riksdagens protokoll 1985/86:109-111

Prot. 1985/86:111 8 april 1986

Om den naturvetenskapligt orienterade gymnasieutbildningen

N-linjen föddes och ersatte bl. a, ettdera av ämnena filosofi och psykologi. Bakom detta låg atf en viktig anledning till elevminskningen pä N-linjen bedömdes vara atf dess konstruktion gjorde den alltför svär i jämförelse med övriga teoretiska linjer. Enligt sina kritiker hade N-linjen alldeles för mänga ämnen, varav flera hade lågt veckofimtal. Samtidigt hävdades från vissa håll att linjen relativt sett hade för sfor andel icke naturvetenskapliga ämnen och för liten andel naturvetenskapliga. Del var därför eleverna gick fill T-linjen,

Detta är i korta drag bakgrunden till aft den icke-naturvefenskapliga delen av N-linjen minskades med totalt åtta veckotimmar till förmån för alternativ-ämnena, som skulle ha en naturvetenskaplig profil.

Försöksverksamhet inleddes, och man tyckte sig kunna konstatera en viss återhämtning i elevrekryteringen. Här står vi dock inför folkningssvärighefer, eftersom vi självfallet inte vef hur andra faktorer kan ha inverkat. Summan av all påverkan har dock blivii; aff rekryteringen fill N-linjen har börjat öka igen de senaste åren, sett både som totalt antal intagna elever och som andel av årskullen,

I dag är def sä atf vi aldrig tidigare haft så många elever i årskurs 1 på N- och T-linjerna sammantagna, i def närmaste 20 000, vilket kan jämföras med toppsiffran 17 300 i början av 1970-talet,

Enligt riksdagens beslut har eleverna pä N-linjen sedan läsåret 1983/84 möjlighet aff välja mellan den "normala" N-linjens timplan och den timplan som erbjuder alternafivämnen i stället för vissa icke-naturvefenskapliga ämnen.

Som framgår av vad jag nu redovisat har förändringen av N-linjen framför allt dikterats av en stark önskan att bibehålla eller öka dess elevantal snarare än av principiella ställningstaganden för eller emot vissa ämnen. Och skall man döma efter def antal förslag om nya alternafivämnen som inkommit till utbildningsdepartementet från olika gymnasieskolor, så finns def en sfor uppslutning bakom idén med dessa ämnen och eff stort intresse för dem.

Det är i detta perspekfiv man också bör se regeringens förslag om försöksverksamhet med en samordning i årskurserna 1 och 2 av N- och T-linjerna på orter med mycket små gymnasieskolor. På vissa orter kan med minskande årskullar den situafionen uppstå att eleverna infe räcker fill för en intagningsklass på vardera N- och T-linjen, Detta kan då leda fill aff N-linjen infe alls kan erbjudas, I en sädan situation har vi ansett det vara befogat atf följa skolöverstyrelsens förslag och i fijrsöksverksamhef pröva en något modifierad N-linje, en modifiering som bl, a, skulle innebära atf ämnena filosofi och psykologi helt faller bort. Avsikten är inte aff i andra fall än de nu nämnda aktualisera några förändringar beträffande dessa ämnen.

106

Anf. 20 PÄR GRANSTEDT (c):

Herr talman! Jag ber atf få tacka utbildningsministern för svaret pä min interpellation.

Svaret är ju relativt utförligt. Men jag nödgas ändå konstatera atf min fräga egentligen infe besvaras. Jag frågade egenfligen vilken som var utbildningsministerns principiella syn på de filosofiska och psykologiska grundkunskapernas roll inom den naturvetenskapligt orienterade gymnasieutbildningen. Det har vi i själva verket inte fått höra någonfing om i det här svaret.

Svaret utgör i och för sig en intressant redovisning av def historiska skeende som har lett fram till aff de filosofiska och de psykologiska inslagens ställning inom den naturvetenskapligt inriktade gymnasieutbildningen under årens lopp successivt har försvagats, Defta var i och för sig värdefullt aff få del av, samfidigt som det ju infe var nägot helf nytt.

Men nyckeln till min frågeställning är kanske ändå aff def, såsom framhålls i svaret, infe gjorts något principiellt ställningstagande för eller emot vissa ämnen. Det finns således inget principiellt synsätt när det gäller frågan om vilken roll denna typ av humanistiska ämnen bör ha inom den naturvetenskapligt inriktade gymnasieutbildningen, Def tycker jag i sä fall är väldigt allvarligt. Hur balansen i den utbildning som vi ger elever i gymnasiet skall se uf är ju ändå en principiellt ganska viktig fråga.

Vad som nu har skett är aff utbildningen på dessa gymnasielinjer gradvis har blivit alltmera ensidig. De som går uf gymnasieskolan med den här utbildningen fär en smalare allmänbildningsbas. En sådan utveckling är naturligtvis inte betydelselös, och den borde kanske ha föregåtts av några mera principiella överväganden om vad vi egenfligen vill aft den som går uf svensk gymnasieskola och eventuellt fortsätter pä universitet skall kunna.

De ungdomar som genomgår naturvetenskaplig eller teknisk linje och sedan kanske fortsätter pä tekniska eller naturvetenskapliga högskoleutbildningar kommer mänga gånger aft hamna pä olika nyckelposfer i samhället, i arbetsledande positioner e, d, där de har en mycket stark påverkan på samhällsutvecklingen.

Man kan fråga sig om def inte är ganska viktigt att människor i sådan ställning har en .bas också i fråga om kunskaper i psykologi och filosofi. Det värde som ligger i atf en person i t, ex, arbetsledande ställning har vissa grundkunskaper i psykologi behöver jag säkert infe utveckla vidare.

Apropå den frågeställning som vi just nu diskuterar skulle jag när def gäller filosofi vilja citera ur en skrivelse från Sveriges förenade studentkårer. Man skriver: "Filosofin är ett tvärvetenskapligt ämne som i högre grad än något annat kan ge eleverna träning i att tänka och resonera kritiskt, självständigt och konstruktivt. De fär en språklig och logisk övning i att bedöma egen och andras argumentering. De får ocksä inblick i vetenskapliga metodproblem och källkritiska frågeställningar. Ämnet ger eleverna möjlighet aff diskutera svåra efiska frågor som alla numera ställs inför mera än fidigare generationer, t, ex, pä grund av miljöförstöringen eller den snabba tekniska utvecklingen inom bl, a, datateknik och bioteknik. Filosofin bidrar härvid både med idéhistoriska överblickar och moralfilosofisk orientering. Sammanfattningsvis kan filosofin ge eleverna en grund som bör anses självklar i ett demokratiskt samhälle, en helt omistlig bas för högskolestudier," Det är alltså infe någon representant för utbildningsufskoftef som säger detta, utan det är företrädare för studenterna själva.

Med hänsyn fill detta tycker jag aff min interpellation inte har besvarats. Vilken är egenfligen utbildningsministerns och regeringens principiella syn pä behovet av denna typ av kunskaper för dem som skaffar sig en naturvetenskapligt orienterad utbildning?

Prot. 1985/86:111 8 april 1986

Om den naturvetenskapligt orienterade gymnasieutbildningen

107

Prot. 1985/86:111 8 april 1986

Om den naturvetenskapligt orienterade gymnasieutbildningen

Anf. 21 Utbildningsminister LENNART BODSTRÖM: Herr falman! Situationen är den atf vi låter eleverna välja om de vill läsa den normala studieplanen där de ursprungliga humanistiska ämnena behållits eller om de i stället vill läsa alternativa ämnen. I detta ligger infe någon värdering, utan en önskan atf skapa en N-linje som passar bäde dem som vill ha kunskap i filosofi eller psykologi och dem som är angelägna att ägna näsfan alla sina studietimmar åf naturvetenskapligt orienterade ämnen. Allt tyder på aff de senare eleverna i övriga fall skulle gå till T-linjen.

De ämnen som har frätt i stället för de humanistiska ämnena är sådana ämnen som infe är alldeles utan betydelse för människans liv i kontakt med natur och samhälle. Det är ämnen som miljövärdsteknik, hälsokunskap, energi- och mätteknik och datakunskap, Alla dessa ämnen sätter in människan i sammanhanget med tekniken och naturen, Def är säledes fel att ställa dem i en absolut motsatssfällning fill sädana bildningsvärden som filosofi och psykologi kan ge,

Anf. 22 PÄR GRANSTEDT (c):

Herr falman! Är infe det som utbildningsministern gav uttryck för en något ansvarslös inställning? Man säger aft eleverna erbjuds defta, de väljer själva och sedan blir def så här, Def finns inga principiella överväganden bakom def hela.

Måste inte vi som utbildningspolitiker ställa vissa grundläggande krav pä bredden av allmänbildningen hos dem som går igenom gymnasieskolan och på dem som skall läsa vidare på universitet? Är det verkligen sä aff det skall vara gymnasister i övre tonåren som avgör vilken bildningsbas som är den rikfiga för fortsatta studier vid universitet och högskola och för fortsatt yrkesliv? Är def ändå inte så aff def är värt ansvar atf ange vilka grundförutsättningar som skall vara uppfyllda?

Jag menar aft man måste föra denna principiella debatt som jag efterlyst och som utbildningsministern vid tvä tillfällen tydligen ansett vara obefogad. Marknadstänkande i all ära, men def är förvånande atf höra en socialdemokratisk utbildningsminister fala så aff man fär intryck av aff det gäller aft komma med eft utbud där eleverna sedan skall välja efter eget gottfinnande. Jag tror alltsä att vi måste fa ansvaret för vilken bildning vi skall ge våra ungdomar i gymnasieskolan, Alla de ämnen som räknades upp är naturligtvis i och för sig värdefulla, men def är i väsentlig utsträckning fräga om kunskapsmoment som mycket väl kan klaras av inom ramen för befintliga ämnen på den naturvetenskapliga linjen, I sfor utsträckning sker också defta. Vad det handlar om är atf man inom vissa områden lämnar utrymme för en mera långtgående specialisering. Frågan är då om def är riktigt att i gymnasieskolan släppa fram den mera långtgående specialiseringen på den breda allmänbildningens bekostnad. Är det inte bättre atf vi ser fill atf man fär en ordenflig allmänbildning i gymnasieskolan och aff man fär möjlighet aft specialisera sig efter def aft man har gått ut gymnasieskolan?

108

Anf. 23 Utbildningsminister LENNART BODSTRÖM;

Herr talman! I den föregående inferpellationsdebatten gällde frågan elevernas fria utbildningsval och önskan aft eleverna i gymnasieskolan får läsa def som de har intresse av och anlag för, I den här debatten har jag redovisat atf vi har ansett oss tvungna aft låta den naturvetenskapliga linjen delas upp pä två grenar och aff uppdelningen leder fill aft man fär man läsa anfingen filosofi eller psykologi, samfidigt som man får möjlighet atf läsa de alternativa ämnen som jag här har talat om, i stället för vissa andra humanistiska ämnen. Enligt Pär Granstedt skall det tydligen vara allt eller intet. Vill de elever som är intresserade av naturvetenskap inte läsa filosofi och psykologi eller de här alternafivämnena, är def lika bra aft de låter bli att läsa naturvetenskap på en naturvetenskaplig linje och i stället går över fill T-linjen, Jag kan infe se att det ligger någon nackdel i aft låta utbildningen ske på två grenar med fritt val för eleven och med råd av elevens föräldrar, lärare och övriga studierådgivare.

Prot. 1985/86:111 8 april 1986

Om den naturvetenskapligt orienterade gymnasieutbUdningen

Anf. 24 PÄR GRANSTEDT (c);

Herr falman! Kopplingen fill den tidigare debatten, om elevernas möjligheter att komma in vid siff förstahandsval och få välja inriktning på gymnasieskolan, var kanske litet omotiverad. Det är ju en sak aft man måste se fill aft eleverna får möjlighet atf välja den linje som de är intresserade av, en annan vilka ämnen som skall ingå i linjerna, Defta är också någonting som man i prakfiken bör låta bli beroende av vad eleverna önskar.

Självfallet skall vi främja elevernas förstahandsval, men frän samhällets sida mäste vi ändå slå fast vilken grundläggande allmänbildning som man bör nä fram fill på olika linjer. Här tycker jag alltså att def är anmärkningsvärt aff def görs sädana här ändringar, tydligen utan några som helst principiella överväganden om vilken allmänbildning gymnasieskolan bör förmedla. Kanske avvägningen mellan T-linje och N-linje infe borde lösas genom aft man gör N-linjen mera ensidig. Kanske borde man i stället ge T-linjen en större bredd. Kanske hade def varit en bättre väg aff införa litet mera av humanistiska inslag på T-linjen än aft renodla och, från den här synpunkten, utarma N-linjen, som man nu har gjort.

Jag tycker alltså atf utvecklingen är beklaglig och tror atf den inte är fill elevernas fromma och pä läng sikt infe heller fill samhällets fromma. Det är, enligt min mening, anmärkningsvärt aft så viktiga ändringar sker utan att man principiellt överväger vad vi skall ge eleverna i gymnasieskolan.

Överläggningen var härmed avslutad.

109

Prot. 1985/86:111 7 § Svar på interpellation 1985/86:132 om gymnasieskolan 8 april 1986

Om gymnasieskolan

Anf. 25 Utbildningsminister LENNART BODSTRÖM;

Herr falman! Görel Thurdin har ställt fyra frågor till mig med anledning av atf den s. k. avstämningstidpunkten för statsbidrag fill gymnasieskolan flyttats till mitten av läsåret.

Jag gör först några allmänna kommentarer och svarar sedan på de fyra frågorna.

Jag är väl medveten om atf man pä skolorna upplevt det nya systemet som mer arbetskrävande än def fidigare. Vid sidan av de naturliga introduktionsproblemen tror jag emellerfid aff detfa åtminstone delvis beror på att skolorna detfa läsår - för andra ändamål - skulle rapportera om elev- och fimunderlag även i september. "Normala" år kan def rimligen infe kräva mer av arbetsinsatser att göra en rapport i januari än aff göra en i september.

Vidare är def riktigt att det infe längre finns eff direkt samband mellan undervisningens organisafion och statsbidragsrekvisitionerna. Det är en följd av aft en friare resursanvändning i gymnasieskolan genomfördes inför läsåret 1982/83, Bl, a, i konsekvens med defta har regeringen nyligen förelagt riksdagen en proposition med förslag om en viss schablonisering av statsbidraget fill lärariöner i gymnasieskolan. Avsikten är att kommunerna och de enskilda skolorna skall fä större frihet aff fördela gymnasieskolans resurser och använda dem där de behövs bäst, Skoladministrationen förenklas genom att en rad specialbestämmelser slopas i samband med schabloniseringen,

I förslaget om schablonisering ligger också aff resursfilldelningen skall bli mer följsam mot förändringar i elevunderlaget och därmed i resursfilldelningen. I dag slår långt ifrån alla förändringar igenom, men när så sker blir i stället utslagen desto kraftigare på resurser och tjänster.

Sammanfattningsvis bör alltsä flera av dagens administrativa problem - vare sig statsbidragen stäms av i januari eller i september - få en lösning med den ordning som nyligen föreslagits.

Med det har jag ocksä svarat på Görel Thurdins sista fråga om vad regeringen avser aft göra.

På den första frågan - om en fastlagd organisation skall lösas upp innan elevantalen blivit definitiva - är mitt svar nej, men jag ser inte någon anledning att meddela några föreskrifter i detfa avseende.

Om det blir minskningar i organisafionen, sä aft statsbidrag för viss undervisning inte skall utgå, bör kommunen själv stå för kostnaden. Försfärkningsresurserna bör inte generellt fä användas till aff täcka kostnader för sådan undervisning. Jag har med detfa besvarat Görel Thurdins andra fråga, om kommunerna skall kunna gå in och betala lärariöner, och jag har svarat med de formuleringar utbildningsutskottet använde när det tillstyrkte regeringens förslag om ändrad avstämningsfidpunkf. Riksdagen godkände sedan förslaget.

Pä Görel Thurdins återstående fräga om konsekvenserna av systemet är

mitt svar atf dessa måste antas kunna bli olika både mellan och inom

regioner, beroende på planeringen och dess förutsättningar i de enskilda

l- fallen. I de minsta kommunerna är det helt naturligt ofta svårare både att

Om gymnasieskolan

fylla undervisningsgrupper och aff alls nä upp fill def lägsta antalet elever för Prot. 1985/86:111 atf få starta en grupp. I de 30 minsta kommunerna med mer fullständig 8 april 1986 gymnasieskola och s, k, alternativa timplaner bedömer jag atf den särskilda återföringsresursen ger en rimlig kompensafion.

Anf. 26 GÖREL THURDIN (c):

Elerr falman! Jag ber att få tacka utbildningsminister Lennart Bodsfröm för svaret pä min interpellafion angående nuvarande statsbidrag till gymna-sielärarlöner och avstämningsfidpunkf för dessa.

Jag konstaterar atf utbildningsministern anser aff nu liggande proposifion om statsbidrag till gymnasielärarlöner kommer aff lösa flera av de problem jag berört i min interpellation. Jag hoppas verkligen det, men den proposifionen är så svår aft förstå och därmed så svårbedömd aft infe ens de som arbetar med dessa statsbidrag riktigt kan klara uf alla effekter av förslaget, Såvitf jag har förstått kommer emellertid handläggningen aff förenklas hos SÖ, länsskolnämnder och skolstyrelser. Betyder def en avbyråkratisering är det en mycket önskvärd effekt, för i dag styrs skolverksamheten fortfarande av en mängd papperstigrar.

Jag konstaterar också aff utbildningsministern instämmer i aft det inte finns något direkt samband mellan organisafion och nuvarande statsbidrags-rekvisitioner, detta fill följd av en friare resursanvändning. Därför ligger nuvarande proposifion för behandling i riksdagen.

Tyvärr är det så atf man har blandat två statsbidragssystem för gymnasieskolans resurser: dels finns den allmänna resursen som är avsedd aff gå till lärariöner knutna fill den fasflagda organisationen, dvs, det statsbidrag som fått ändrad avstämningsfidpunkf, dels finns en förstärkningsresurs beräknad ufifrån vissa schabloner som skall användas fill elever med särskilda behov. Då avstämningstidpunkten flyttades fick sammanblandningen av dessa två olika statsbidrag för riksdagen icke önskvärda effekter.

Vissa kommuner förstod aft det fanns risk för atf antalet elever i deras undervisningsgrupper efter ett tag skulle undersfiga 8, varför de valde aff inte i förväg planera förstärkningsresursens användning. När resultatet av avstämningen kom frän länsskolnämnderna kunde de vid behov använda förstärkningsresursen fill aff täcka kostnaderna för de lärariöner som inte var statsbidragsberättigade.

De kommuner som däremot använt förstärkningsresursen pä rätt sätt, dvs. till elever med särskilda behov och i förväg planerat den användningen och avsatt medlen till det, fann så småningom atf de i vissa fall måste betala tillbaka, ibland rätt stora belopp.

Därmed har, såvitf jag kan förstå, riksdagens mål atf försfärkningsresursen skall användas fill elever med särskilda behov inte uppfyllts, och detta pä grund av atf departementet - riksdagen har ocksä beslutat om detfa - ändrat avstämningsfidpunkf, Def här innebär aff kommuner inte vågar planera för en organisafion som ger undei'visningsgrupper med bara 10 elever vid skolstarten vid hösten,

I exempelvis Örnsköldsvik fanns 12 elever i höstas pä en speciell linje. Den 15 januari hade minst 5 hoppat av, varför den linjen helt plötsligt inte var statsbidragsberäftigad. Avhoppen måste vara väldigt svåra atf förutse för

111

Prot. 1985/86:111 kommunerna, eftersom orsakerna kan vara av så skiftande slag. Kommunen

8 april 1986

Om gymnasieskolan

är i vart fall återbetalningsskyldig därför atf man verkligen planerat atf använda försfärkningsresursen fill elever med särskilda behov.

Jag frågar utbildningsministern: Tycker utbildningsministern atf den här ordningen gagnar mottot "En gymnasieskola för alla"?

Anf. 27 Utbildningsminister LENNÄRT BODSTRÖM: Herr talman! Skälet fill att avstämningsfidpunkten ändrades fill januari var aff man ville vid en tidpunkt mitt i läsåret avgöra hur många elever som fanns i klasserna och som man skulle betala för. Det är vikfigt. Därigenom behöver staten infe betala för elever som slutar tämligen snart efter skolstarten. Det betyder också att staten kommer aff bei:ala för elever som har tillkommit sedan skolstarten och de fidigare beräkningarna. Man får ett från alla synpunkter mera korrekt förhållande i fördelningen av kostnader mellan staten och kommunerna.

Jag vill också tillägga aff de medel som frigjordes på defta sätt, genom att staten inte betalar uf ersättning för elever som i själva verket inte fullföljt sin gymnasieutbildning, har använts för aft skapa ungefär 3 000 nya platser för elever som faktiskt finns i skolan och bedriver studier där,

Anf. 28 GÖREL THURDIN (c):

Herr talman! Def låter i och för sig väldigt bra aft 3 000 nya platser skapats. Ändå blir jag litet orolig med tanke pä det nya statsbidragssystemet, vars effekter inte framgår med önskvärd tydlighet. Skulle en sådan effekt som avstämningstidpunkten få finnas inbyggd i def förslag som vänfas, då kommer det atf slå hårt mot kommuner med starkt minskande elevantal och stor utflyttning men gagna storstadskommuner med ökande befolkning. Finns def någon risk, herr utbildningsminister, för aff det kan förhälla sig så fortsättningsvis?

Det som utbildningsministern säger om kommunernas ansvar för aft betala lärariöner på det sätt som beskrivs är mycket intressant. Det betyder i realiteten att kommunerna får rätt aft betala hela lärarlönekosfnaden som infe är statsbidragsberättigad. Gäller denna syn endast gymnasieskolan? Denna syn kan nämligen ocksä behövas när det gäller grundskolan för aff man skall kunna upprätthålla verksamhet i små skolor i glesbygden eller i skärgården i stället för atf betala inackorderingskostnader fill elever och föräldrar, vilket bhr lika dyrt. Är def utbildningsministerns mening aft vi kan se fram mot den sortens delegering av beslut i kommuner och länsskolnämnder?

112

Anf. 29 Utbildningsminister LENNÄFLT BODSTRÖM:

Herr talman! Jag vill i mitt svar inskränka mig till atf understryka aft regeringen har eftersträvat att motsvara de krav som riksdagen genom sina beslut har uppställt. Jag vill återge vad riksdagen uttalade i samband med siff beslut:

Om det blir minskningar i organisafionen så aft statsbidrag för viss undervisning inte skall utgå bör kommunen själv stå för kostnaden.

Förstärkningsresurserna bör inte generellt få användas fill att täcka kostna- Prot. 1985/86:111
der för sådan undervisning. 8 april 1986

Om gytnnasieskolan

Defta uttalande har gjorts av eff enhälligt utbildningsutskott, när man fastställde aft den nya avstämningstidpunkten skulle gälla.

Anf. 30 GÖREL THURDIN (c):

Herr falman! Det är inte första gängen jag observerar att man fattar beslut Htet för snabbt, innan man egenthgen förstår vilka konsekvenser besluten får ute i landet. Men jag är ändå tacksam för att vi har haft denna diskussion. Jag tror nämligen atf man i kommande resonemang och diskussioner kring propositionen kanske kan få fill stånd förändringar, som leder till aff kommunerna kan fä använda statsbidragen pä eff helf annat sätt än vad som har gällt tidigare.

För övrigt tycker jag att def är helt rikfigt atf förstärkningsresursen skall användas fill elever med särskilda svårigheter - def tror jag atf alla är överens om. Jag tror inte aft det finns olika uppfattningar om detta. Men jag ser verkligen fram emot en kommande diskussion om def statsbidrag som är på gäng.

Överläggningen var härmed avslutad.

8 § Föredrogs och hänvisades

Proposifion

1985/86:151 fill näringsutskottet

9 § Anf. 31 TREDJE VICE TALMANNEN:

På morgondagens föredragningslista upptas trafikutskottets betänkande 13 främst bland tvä gånger bordlagda ärenden.

10 § Anmäldes och bordlades

Proposifion

1985/86:162 Ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), m.m.

11 § Anmäldes och bordlades

Motionerna

1985/86:449 av Pär Granstedt m.fl.

1985/86:450 av Björn Samuelson m.fl.

1985/86:451 av Ylva Annerstedt m.fl.

1985/86:452 av Per Unckel m.fl.

Statsbidrag till lärariöner i gymnasieskolan (prop. 1985/86:97)

1985/86:453 av Lars Ernestam

1985/86:454 av Lars Tobisson m.fl.

Kronoholmarnas framtida disposition (prop. 1985/86:110)

113

Prot. 1985/86:111 1985/86:455 av Ingrid Sundberg tn.fl.
8 april 1986 1985/86:456 av Karl Boo m.fl.

Omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter (prop. 1985/86:114)

1985/86:457 av Rolf Clarkson m.fl. 1985/86:458 av Olle Grahn m.fl. 1985/86:459 av Gösta Andersson och Agne Hansson Ändringar i väglagen (1971:948) och lagen (1939:608) om enskilda vägar (prop. 1985/86:118)

1985/86:460 av Margareta Gärd 1985/86:461 av Irene Vestlund m.fl. 1985/86:462 av Roff Dahlberg m.fl. 1985/86:463 av Kurt Ove Johansson m.fl. 1985/86:464 av Sivert Andersson 1985/86:465 av Christer Eirefeh m.fl. 1985/86:466 av A If Svensson

1985/86:467 av Lars Ernestam och Gudrun Norberg 1985/86:468 av Ove Karlsson m.fl. 1985/86:469 av Lars-Ove Hagberg m.fl. 1985/86:470 av Lars Werner m.fl. 1985/86:471 av Paul Lestander m.fl. 1985/86:472 av Lars De Geer tn.fl. 1985/86:473 av Margareta Gärd 1985/86:474 av Per-Ola Eriksson m.fl. 1985/86:475 av Ingvar Karlsson i Bengfsfors m.fl. 1985/86:476 av Anne Wibble 1985/86:477 av Karin Ahrland m.fl. 1985/86:478 av Alf Wennerfors m.fl. 1985/86:479 av Alf Wennerfors m.fl. 1985/86:480 av Karl Boo m.fl. 1985/86:481 av Margareta Gärd

Förslag om filläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 (prop, 1985/86:125)

1985/86:482 av Sten Andersson i Malmö

1985/86:483 av Rune Backlund m.fl.

1985/86:484 av Kenth Skårvik m.fl.

1985/86:485 av Hans Göran Franck m.fl.

1985/86:486 av Lars Werner m.fl.

1985/86:487 av Nils Carlshamre m.fl.

1985/86:488 av Gunnel Liljegren

Åndring i uflänningslagen (1980:376) m,m. (prop. 1985/86:133)

114

Prot. 1985/86:111 8 april 1986

Meddelande om interpellation

12 § Meddelande om interpellation

Meddelades atf följande interpellafion framställts

den 8 april

Meddelande om 1985/86:166 av Sten Andersson i Malmö (m) fill statsrådet Bengt K, Å, frågor Johansson om löntagarfonderna;

Löntagarfonderna infördes av riksdagen efter förslag av socialdemokraterna, framför allt efter den starka press socialdemokraterna utsatts för av LO och dess medlemsförbund,

Def är ingen överdrift atf påstå aft knappast något riksdagsförslag haft en kompaktare folkmajoritet emot sig vid genomförandet än just löntagarfonderna.

Under den debatt som föregick införandet av löntagarfonderna förespråkades eff antal målsättningar för fonderna. Dessa skulle främja svensk produkfion och sysselsättning, öka demokratin genom aft ge de anställda inflytande och dessutom medverka till atf lönekraven skulle dämpas. Dessutom har def utlovats aft valet av lönfagarfondssfyrelseledamöter skulle ske vid allmänna val.

Trots att endast några år gått sedan löntagarfonderna infördes är det för många inget som pekar pä att fonderna hitintills verkat i syfte atf uppfylla de ställda målsättningarna.

På vilket sätt har löntagarfonderna inneburit ett ökat inflytande för de anställda?

På vilket säff har löntagarfonderna genom siff agerande främjat svensk produktion och sysselsättning?

I vilken omfattning har löntagarfonderna haft en dämpande effekt på löneutvecklingen?

Är eft förslag att förvänta i avsikt aft löntagarfondernas styrelseledamöter utses på ett annat sätt än vad som är fallet för närvarande?

13 § Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 7 april

1985/86:459 av Bo Hammar (vpk) till utbildningsministern om ändrade regler för uppdragsutbildning:

Saab-Scanias flygdivision är i färd med atf vid tekniska högskolan i Linköping genomföra uppdragsutbildning, som innebär atf deltagarna kan bli civilingenjörer på företagets bekostnad.

Förbudet mot att bedriva uppdragsutbildning som motsvarar någon allmän linje tycks alltså vara på väg att kringgås.

115

Prot. 1985/86:111 Är utbildningsministern, med anledning av vunna erfarenheter, beredd att

8 april 1986

Meddelande otn frågor

medverka till en skärpning av eller mer restriktiv tillämpning av bestämmelserna om uppdragsutbildning?

1985/86:460 av Göte Jonsson (m) till socialministern om skolhälsovården:

Landstingsförbundet har initierat eff landsfingsövertagande av skolhälsovården. Enligt min och många andras uppfattning fungerar skolhälsovården bra och utgör en viktig, i skolans verksamhet integrerad del. Det vore därför olyckligt atf göra en sädan förändring av skolhälsovården som eft landstings-övertagande skulle innebära.

Mot denna bakgrund vill jag fråga:

Är statsrådet beredd att medverka fill att skolhälsovården även i fortsättningen tilläts verka inom ramen för nuvarande ordning?

den 8 april

1985/86:461 av Lars-Ove Hagberg (vpk) till industriministern om aviserade avskedanden vid Centro-Morgårdshammai:

Cenfro-Morgårdshammar AB, eff av Smedjebackens tvä stora företag, har meddelat personalen atf 150 personer av nuvarande arbetsstyrka på 550 skall avskedas. Ägare av företaget är Volvo, Ett genomförande av avskedandena vid Cenfro-Morgårdshammar blir ytterligare en kännbar förlust för Smedjebackens kommun och Bergslagen,

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga industriministern:

Vilka möjligheter har regeringen att stoppa Centro-Morgärdshammars avskedanden fill dess ägaren Volvo far sitt sociala ansvar och skapar andra arbetsfillfällen i Smedjebacken?

116

1985/86:462 av Erik Hovhammar (m) fil! arbetsmarknadsministern om innebörden av begreppet strejkbryteri:

Avser arbetsmarknadsministern atf vidta några åtgärder för atf förtydliga gällande arbetsräftslagstiftning med anledning av atf def påståtts vara strejkbryteri att beordra fast anställd icke organiserad arbetskraft aft arbeta under konflikt?

1985/86:463 av Ingvar Johnsson (s) fill statsrådet Birgitta Dahl om åtgärder för atf förhindra giftspridning vid ogräsbekämpning i anslutning till flerfamiljshus;

För aff begränsa giftspridningen har man i min hemkommun beslutat om manuell ogräsbekämpning på alla kommunens fastigheter. De flesta bostadsföretagen har fatfat likartade beslut. Ett bostadsföretag fortsätter dock med giftspridning på sin fastighet, som ocksä är barnens lekmiljö, utan aff kommunen kan förhindra detfa.

Avser statsrådet aff vidta ätgärder sä aft giffspridning i fastigheter med flerfamiljshus kan stoppas?

1985/86:464 av Bertil Måbrink (vpk) fill industriministern om åtgärder mot minskad sysselsättning vid Ericssons företag i Blekinge:

Ericssons har meddelat atf 200 personer skall avskedas vid koncernens företag i Blekinge, Dessutom skall 600 personer övergå till fre dagars arbetsvecka.

Om dessa planer förverkligas innebär detta en ytterligare försämring av den redan katastrofalt dåliga sysselsättningssifuafionen i Blekinge,

Med hänvisning till ovanstående vill jag fräga industriministern:

Vilka ätgärder avser regeringen vidta för atf förhindra Ericssons planer på avskedanden och införande av korffidsvecka?

1985/86:465 av Hädar Cars (fp) fill finansministern om statligt bidrag fill insamling för cancerforskning:

En riksomfattande insamling till stöd för cancerforskning äger rum i Sverige i vår. Har regeringen för avsikt aff bidra till denna insamling genom atf staten tillskjuter eft lika stort belopp som det som insamlas genom frivilliga insatser?

1985/86:466 av Ingrid Hemmingsson (m) fill socialministern om kost-information för ungdom:

Inom socialdepartementet finns 5 milj, kr, avsatta från allmänna arvsfonden för en satsning på kosfinformafion till ungdom. Projektet har dock än sä länge frusit inne, säger Änders Lundberg i en tidningsintervju.

Socialstyrelsen och Hushållningssällskapet i Stockholms län har i samarbete utarbetat en kostakfivifefsplan för ungdom där prakfisk matlagning och näringslära ingår.

Man har även kontakt med företag som är villiga atf medverka till att ungdomar anställda i företaget skall få bättre kostvanor. Enligt förslaget skall företagen satsa viss arbetstid - ge ungdomen 1-1,5 timme ledigt per vecka -och staten stå för lärariöner och materialkostnader,

Def har visat sig svårt aff få de "infrysta" pengarna från departementet fill detta angelägna projekt.

Kommer Gertrud Sigurdsen atf medverka till atf de planerade kosfakfivi-feterna för ungdom kommer fill stånd med def snaraste?

Prot. 1985/86:111 8 april 1986

Meddelande om frågor

1985/86:467 av Per-Richard Molén (m) till statsrådet Birgitta Dahl om utbyggnaden av kärnkraften i Finland:

I tidningsreferat framgår atf statsminister Ingvar Carlsson under sitt besök i Finland aktivt har stött export av svenska kärnkraftsreakforer. Med anledning härav vill jag ställa följande fråga:

117

Prot. 1985/86:111 Varför kan en svensk regering, som så akfivt verkar för en avveckling av

8 april 1986 kärnkraften i Sverige, stödja utbyggnaden av kärnkraften i eff grannland, fill

,. , . , ", vilket def bara är några fiotal mil?

Meddelande om °

frågor

14 § Kammaren åtskildes kl. 16.24.

In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Gunborg Apelgren