Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1985/86:109-111

4-8 april 1986

Protokoll

1985/86

109-111

Debatter m. m.

Fredagen den 4 april

Kompletféringsval fill utskott och riksdagens krigsdelegafion ,,,, 5

Bekämpande av aids, m, m......................................... 5

Anslag till hälsoupplysning......................................... 21

Hälso- och sjukvård.................................................... .......... 25

Åtgärder för förbättrad arbetsmiljö............................ .......... 34

Måndagen den 7 april

Kompletféringsval till Europarådefs pariamenfariska (rådgivande)

församling.................................................................. .......... 59

Svar på interpellafioner

1985/86:133 av Kari Boo (c) om jordbruket i Dalarna 59

1985/86:146 av Paul Lestander (vpk) om åtgärder mof radio
aktiva utsläpp frän engelsk upparbetningsanläggning 66

1985/86:147 av Lars Ernestam (fp) om åtgärder för aft minska

kväveutsläppen.......................................................... 72

1985/86:155 av Pär Granstedt (c) om den kommunala energi
rådgivningen, m, m.................................................. .......... 82

Meddelande om interpellafioner

1985/86:164 av Pär Granstedt (c) om kostnaderna för semester
lön vid sjukfrånvaro................................................ .......... 89

1985/86:165 av Pär Granstedt (c) om planeringen för visst

bistånd fill Zimbabwe................................................. .......... 90

Meddelande om fräga

1985/86:458 av Daniel Tarschys (fp) om verksamheten vid de
läkepedagogiska instituten..................................... .......... 91

Tisdagen den 8 april

Svar på interpellation

1985/86:145 av Maria Leissner (fp) om regeringsåtgärder fill

förmån för judarna i Sovjetunionen .......................... .......... 94

Meddelande om svar på interpellafion 1985/86:150.. .......... 99

1 Riksdagens protokoll 1985/86:109-111

Prot, Svar på interpellafioner

1985/86 1985/86:130 av Larz Johansson (c) om gymnasieskolan 100

109-111 1985/86:113 av Pär Granstedt (c) orn den naturvetenskapligt

orienterade gymnasieutbildningen............................................................ 104

1985/86:132 av Görel Thurdin (c) om gymnasieskolan............................. ......... 110

Meddelande om interpellafion

1985/86:166 av Sfen Andersson i Malmö (m) om löntagarfon
derna .................................................................................................... ......... 115

Meddelande om frågor

1985/86:459 av Bo Hammar (vpk) om ändrade regler för
uppdragsutbildning................................................................................ ......... 115

1985/86:460 avGöte Jonsson (m) om skolhälsovården............................. 116

1985/86:461 av Lars-Ove Hagberg (vpk) om aviserade av
skedanden vid Cenfro-Morgårdshammar .............................................. 116

1985/86:462 av Erik Hovhammar (m) om innebörden av be
greppet strejkbryteri.............................................................................. ......... 116

1985/86:463 av Ingvar Johnsson (s) om åtgärder för att för
hindra giffspridning vid ogräsbekämpning i anslutning fill
flerfamiljshus.......................................................................................... ......... 116

1985/86:464 av Bertil Måbrink (vpk) om åtgärder mot minskad

sysselsättning vid Ericssons företag i Blekinge......................................... 117

1985/86:465 av Hädar Cars (fp) om statligt bidrag till insamling

för cancerforskning ................................................................................... 117

1985/86:466 av Ingrid Hemmingsson (m) om kosfinformafion
för ungdom................................................................................................. 117

1985/86:467 av Per-Richard Molén (m) om utbyggnaden av

kärnkraften i Finland................................................................................. 117

Avgjorda ärenden

Fredagen den 4 april

Val av en suppleant i utrikesufskoffef ...................................................... 5

Val av en suppleant i jordbruksutskottet.................................................. 5

Val av en ledamot i riksdagens krigsdelegafion........................................ 5

Socialutskottets betänkande

1985/86:15 Anslag till Epidemiberedskap m, m........................................ ............ 6

Utrikesutskottets betänkande

1985/86:19 Infernafionellf samarbete mot aids........................................ 6

Socialutskottets betänkanden

1985/86:14 Änslagm, m, fill Hälsoupplysning............................................ ......... 20

1985/86:13 Anslag fill Socialstyrelsen m, m.............................................. .......... 20

1985/86:12 Anslag fill arbetsmiljö m,m..................................................... ......... 34

Måndagen den 7 april Prot.

1985/86
Val av eff ombud i Europarådefs parlamentariska (rådgivande) inQ—f f f

församling..................................................... 59

Val av en suppleant i Europarådefs parlamentariska (rådgivande)

församling.................................................... ........ 59

inoc/o inn Prot. 1985/86:109

4aprill986

Kompletterings val till

utskon och riksdagens

krigsdelegation

Riksdagens protokoll 1985/86:109

Fredagen den 4 april

Kl. 09.00

Förhandlingarna leddes fill en början av förste vice falmannen.

1 § Kompletteringsval till utskott och riksdagens krigsdelegation

Anf. 1 FÖRSTE VICE TALMANNEN:

Centerns partigrupp har efter Anders Dahlgren anmält följande nya representanter, nämligen som suppleant i utrikesutskottet Anna Wohlin-Andersson, som suppleant i jordbruksutskottet Karl-Anders Petersson och som ledamot i krigsdelegationen Berfil Fiskesjö,

Förste vice talmannen förklarade valda till

suppleant i utrikesutskottet Anna Wohlin-Andersson (c)

suppleant i jordbruksutskottet Karl-Änders Petersson (c)

ledamot i riksdagens krigsdelegation tredje vice talman Berfil Fiskesjö (c)

2 § Föredrogs och hänvisades

Propositionerna

1985/86:104 till kulturutskottet

1985/86:158 till jordbruksutskottet

3 § Föredrogs och hänvisades

Motionerna

1985/86:445-448 till näringsutskoftet

Prot. 1985/86:109 4 § Bekämpande av aids, m. m.

4 april 1986

Bekämpande av aids, . , , , , ,

socialutskottets betänkande m. m.

1985/86:15 om anslag till Epidemiberedskap m.m. (prop. 1985/86:100 delvis)

och

utrikesutskotfets betänkande

1985/86:19 om internationellt samarbete mof aids.

Anf. 2 FÖRSTE VICE TALMÄNNEN:

Socialutskottets betänkande 15 och utrikesutskottets betänkande debatteras i ett sammanhang.

Anf. 3 Socialminister GERTRUD SIGURDSEN:

Fru talman! Inom regeringskansliet har vi sedan december arbetat med aft ta fram en aktionsplan för insatser i kampen mof spridningen av HTLV-III-smitta och aids. Propositionen är ännu infe i alla detaljer klar, men vi räknar med att regeringen skall kunna besluta om den nästa forsdag, den 10 april. Förhoppningsvis skall vi redan dagen därpå kunna lämna den fill riksdagen.

Vid aidsdelegationens sammanträde i onsdags presenterade jag aktionsplanen i dess huvuddrag, och vi fann det lämpligt aff dä ocksä presentera den för massmedierna. Jag vill i dag ta tillfället i akt aff också i riksdagen ge informafion om innehållet i förslagen.

Låt mig först konstatera aft de förslag som vi nu lägger fram är väl i överensstämmelse med den beställning fill regeringen som i dag kommer från socialutskottet. Förslagen är också ett svar på de djupgående diskussioner som förts i aidsdelegationen. Jag är glad över atf vi har kunnat arbeta med denna svära fråga på detfa sätt. Det är min förhoppning atf vi skall kunna nå stor polifisk enighet också i riksdagen vid behandlingen av ufskottets betänkande och av proposifionen.

Immunbristsjukdomen aids är ett hot mof folkhälsan. I mars i år hade vi fätf in rapporter om sammanlagt 50 insjuknade i aids i Sverige. 29 av dessa har avlidit. Vi vet av erfarenheter frän utlandet och ocksä av egen erfarenhet aft antalet insjuknade i aids hiffills fördubblas inom en period av 8-10 månader. Def faktum aft vi de senaste kvartalen haft en nedgång i antalet rapporterade aidsfall i Sverige får inte fas som intäkt för atf förändra denna bedömning. Vi vet också aft 80 % av dem som insjuknat i aids avlider inom två är.

Det är skrämmande siffror. Och de bhr än mer skrämmande när vi också väger in det faktum atf vi ännu inte har någon medicinsk metod aft stoppa smittspridningen eller bota de sjuka.

Vad vi alltså i första hand måste göra är atf med andra metoder än de medicinska försöka stoppa smittspridningen. Det är utgångspunkten för de förslag som vi nu lägger fram.

Vi har numera goda kunskaper om hui smittan sprids. Vi vet också aft den i första hand drabbar vissa utsatta grupper: de homo- och bisexuella, de intravenöst injicerande narkomanerna och de blödarsjuka. Hittills har vi i

Sverige bara i rena undantagsfall kunnat påvisa en spridning av smittan Prot. 1985/86:109
utanför dessa grupper, 4 april 1986

m. m.

Men utvecklingen i främst USA visar klart atf andra grupper kan få smittan efter sexuella kontakter med exempelvis smittade bisexuella, narkomaner Bekampande av aids, eller prostituerade,

Mof den här kunskapsbakgrunden har vi utformat värt förslag fill aktionsplan.

Sammanlagt vill regeringen nu för budgetåret 1986/87 satsa 75 milj, kr, för åtgärder mof smittspridningen och lika mycket budgetåret 1987/88, Därfill kommer 50 milj, kr, för 1987 i sjukvårdsuppgörelsen med landstingen. De 50 miljonerna fördelas mellan landstingen och kommunerna i de tre storstadsområdena i proportion fill antalet smittade i varje region.

De åtgärder def blir fråga om är följande.

Först och främst en kraftigt ökad informationsverksamhet. Vi skall utarbeta en långsiktig plan för informafionen. Informationen skall vara återkommande och förmedlas av olika medier. Vi skall utbilda, och vidareutbilda, informatörer i berörda organisationer och yrkesgrupper och göra speciella insatser för aff nå vissa nyckelgrupjjer, främst homo- och bisexuella män, narkomaner, prostituerade och de prostituerades kunder. Berörda organisationer och projektgrupper skall få anslag för att utforma egen informafion, Def är självklart också viktigt atf vi fortlöpande följer och utvärderar effekterna av den information som vi sprider.

När def gäller narkomanerna bedömer vi aff det behövs speciella insatser.

Narkomanerna är, genom sift drogberoende, i en speciell situation. Bland dem sprids smittan snabbast just nu. Ofta, som i fallet med de prostituerade, finansierar de sitt missbruk med beteenden som kan överföra smitta. De narkofikainjicerande männen är också en grupp som vid heterosexuella kontakter kan föra smitfan vidare fill nya grupper.

Målet måste vara aft vi skall nå alla intravenöst missbrukande narkomaner för provtagning, avgiffning och behandling. Därför krävs def en fortsatt stark utveckling och förbättring av narkomanvården.

De insatser vi gör i dag, i socialtjänst, hälso- och sjukvård och kriminalvård, måste samordnas på eff bättre sätt. Den uppsökande verksamheten måste intensifieras, I det sammanhanget har kriminalvården, i häkten och på anstalter, en vikfig roll. Vi vef atf den allra största delen av de tunga missbrukarna någon gång hamnar hos de kriminalvärdande instanserna. Där har vi en möjlighet aft nå dem, och där måste vi sätta in större resurser för atf motivera fill avgiffning och narkomanvård.

För att de uppsökande insatserna bland narkomanerna skall få någon effekt, krävs också en utbyggnad av behandlingshemmen. Stöd för sådan utbyggnad finns självfallet med bland åtgärderna i aktionsplanen.

Vetskapen om aft vara smittad av HTLV-III-virus är för de drabbade en tung kunskap atf bära: Prognosen är allt annat än ljus. När smittan också övergår i förstadier till aids och till aids behöver de drabbade och de anhöriga ännu mera stöd.

Sjukvården har eft grundläggande ansvar i det avseendet. Sjukhusens stödresurser måste alltså förstärkas. Men vi vet atf också organisationerna, bäde i Sverige och utomlands, gör viktiga insatser pä def psykosociala

Prot. 1985/86:109 4 april 1986

Bekämpande av aids, m. m.

området. Dessa insatser vill vi nu sfimulera ytterligare med bidrag till organisationerna.

Forskningen har en stor betydelse i kampen mof aids. Vi menar frän regeringens sida aft också svenska forskare kan spela en betydelsefull roll i utvecklingen av vaccin och mediciner mof HTLV-III-virus. Vi har därför för avsikt aft i ett särskilt utredningsuppdrag fa fram en plan för eft svenskt forskningsprogram.

Låt mig också i defta sammanhang informera om atf regeringen i maj kommeratf lägga fram förslag om förändringar i sekretesslagen, bl. a, föratf förstärka möjligheterna för smitfskyddsläkarna atf i sina landsting effektivisera insatserna mot HTLV-III-smittan,

Regeringen markerar med den här samlade aktionsplanen aft den ser ytterst allvarligt pä det hot som HTLV-III-smittan och aids innebär. Jag vill än en gång upprepa atf jag finner det angeläget aft dessa insatser kan göras i bred enighet. Jag anser, mot bakgrunden av allvaret i det hot vi står inför, aft det finns ett oerhört stort värde i en sådan enighet.

Anf. 4 DANIEL TARSCHYS (fp):

Fru falman! Lät mig allra först säga aff jag delar socialministerns uppfattning om värdet av enighet om insatserna mof aids.

Mindre än 50 svenskar har hiffills drabbats av sjukdomen aids. Det finns de som menar atf den starka oron för sjukdomen därför är överdriven, att det är en hysteri som har gripit omkring sig. Men så är det verkligen inte, Föratf rätt värdera det här hotet måste man känna fill de matematiska tumregler som aidsforskare världen över nu arbetar med.

För det första: för varje känt fall av slutstadiet av sjukdomen aids kan man räkna med atf det finns bortemot 100 människor som bär på smittämnet HTLV-III.

För def andra: av 100 smittbärare kan man räkna med atf omkring 20 med tiden utvecklar den dödliga sjukdomen aids.

De här reglerna är inte exakta. Vi kan hoppas atf de med växande erfarenheter kan revideras neråt, men vi kan infe heller utesluta aft de med tiden mäste revideras uppåt. Vi kan hoppas pä genombrott i den medicinska forskningen, även om de infe förefaller aft ligga alldeles nära. Men vad den här provisoriska matematiken ändå säger oss är atf faran av fortsatt smittspridning är oerhört stor.

Om varje känt aidsfall rymmer en inneboende prognos om 20 dödsfall, skulle vi redan nu kunna förutse 1 000 offer bland dem som hittills blivit smittade i Sverige. Då skall man komma ihåg aft antalet aidsfall hela tiden växer. Man talar om fördubblingsfakfer - sex månader, åtta månader, tio månader, tolv månader, osv. Den här fördubblingstakten sjunker nu. Men även om vi kommer ner fill en fördubblingsfakt på tolv månader, som man nu är på väg mot i USA, blir def många tusental offer på några få år. Och de som drabbas är inte gamla människor som har levat eff långt liv, utan det är unga människor som rycks bort i 20- eller 30-årsåldern.

Mof den här bakgrunden är det helf uppenbart att det krävs en mycket kraftfull konfraoffensiv mof den här elaka smittan, Def är också vad socialutskottet enhälligt begär i detfa betänkande.

Låt mig först säga något om den konkreta lagändring som föresläs. Den gäller den nya pafientjournallagen, som varit i kraft sedan årsskiftet. Socialutskottet föreslår nu en ändring i lagen som innebär atf den som vill undersöka om han har blivit angripen av HTLV-III inte skall behöva uppge sift namn. Därmed tillgodoses ett önskemål som har rests bl, a, av RFSL och av många infekfionsläkare. Syftet med den här lagändringen är aff fler skall festa sig - det är vikfigt både för aff förhindra smittspridning och för atf dämpa den oro eller ångest som många i dag bär pä.

Anonyma fester föreslogs av vpk redan i höstas, men vi andra var då ännu inte beredda atf ändra den nyligen antagna pafientjournallagen. Vi ville vinna mer erfarenheter. Men def stod mycket snart klart aff vpk hade rätt pä den här punkfen, I januari motionerade både folkpartiet och enskilda socialdemokrater för att möjliggöra anonyma fester.

Vad händer då om provet blir posifivt? Jag vet atf def finns en hel del oro på den punkfen. Vi skriver i betänkandet att smitfskyddslagen far vid om någon visar sig vara smittbärare, men jag tror inte detta skall behöva utlösa någon ängslan. Vad smitfskyddslagen säger är aft läkaren skall upplysa den smittade om vad han eller hon har atf iaktta för aff infe smittan skall föras vidare, men def finns inget krav i smitfskyddslagen pä aff patienten skall uppge sitt namn. Min bedömning är därför aff anonymiteten kan bevaras för den som sä önskar. Läkaren skall erbjuda sjukvård, och de allra flesta kommer atf fa emot det erbjudandet.

Man har talat mycket om tvångsåtgärder i samband med aids, men min övertygelse är aft sädana kan bli aktuella bara i rena undantagsfall, Smitfskyddslagen föreskriver inget som helst tvång för den stora majoritet som följer läkarens råd och anvisningar.

Fru falman! Huvudpoängen i socialutskottets betänkande är aff det nu behövs ett massivt åtgärdsprogram mof aidssmiffan, Def handlar om information i många olika former, om vidgade insatser i narkomanvården, om hantering av arbefsmiljöprobleni, om forskning, om utveckling av psykosociala stödåtgärder och mycket annat. Utskottet betonar också aff det behövs statligt stöd till kommuner och landsfing som har särskilda utgifter,

I def tillkännagivande till regeringen som utskottet föreslär atf riksdagen skall ställa sig bakom görs alltså en omfattande beställning. Det är glädjande att regeringen redan har aviserat ett positivt gensvar pä den beställningen. Som vi hörde frän Gertrud Sigurdsen kommer inom kort en proposifion som tydligen innehåller de ingredienser som socialutskottet föreslår, Änslagspro-posifionerskall ju egenfligen väckas senast den 10 mars för aft bli behandlade under vårsessionen, men i def här fallet skall vi självfallet göra vårt yttersta för atf se fill atf förslaget får en skyndsam beredning. När regeringen är så snabb atf reagera på riksdagens framställning skall inte vi vara sämre.

Får jag fill sist beröra anslagsfrågan. Regeringen föreslog ju i januari aff 5 miljoner skulle ställas till aidsdelegationens förfogande. Från folkpartiet framhöll vi då i vår parfimotion att detta tydde på en underskattning av problemefs vidd och allvar. Vi föreslog i stället atf def för särskilda aidsinsatser skulle anslås 50 milj, kr. Vi skrev samtidigt aff detta kanske infe räckte och aft regeringen i sä fall borde återkomma till riksdagen med begäran om ytterligare resurser.

Prot. 1985/86:109 4 april 1986

Bekämpande av aids, m.m.

Prot. 1985/86:109 4 april 1986

Bekämpande av aids, tn. m.

Mofionen väckte då ingen större uppskattning hos regeringen. Det sades att vi var okunniga och slog in öppna dörrar, och enligt socialministern berodde kravet på eff höjt anslag på eff missförstånd. Nu har uppenbarligen även regeringen kommit fill insikt om att man räknade för lågt i budgetpropositionen, och regeringen kommer atf föreslå eft avsevärt ökat anslag. Vi uppfattar självfallet detfa som en bekräftelse på att vi hade rätt i januari, och vi gläder oss åf atf def nu tycks ha blivit en allmän uppfattning att det behövs avsevärt större resurser för insatserna mof aids.

Fru falman! Jag ber aff få yrka bifall till reservafionen och i övrigt till utskottets hemställan.

Anf. 5 EVERT SVENSSON (s):

Fru talman! Vi har i socialutskottet varit angelägna om atf komma fram fill ett enhälligt betänkande. Utskottet har behandlat frågan fidigare, men den här gängen, när vi hade atf fa ställning fill 15 motioner, tog vi oss längre fid för behandlingen av frågan. Vi anordnade en sfor hearing, i vilken bl, a, socialstyrelsen, statens bakteriologiska laboratorium, kriminalvårdsstyrelsen. Landstingsförbundet och representanter för forskare deltog. Vi tillsatte därefter en arbetsgrupp med representanter för samtliga partier, som i lugn och ro kunde gä igenom hela frågeställningen.

Bakgrunden till defta är naturligtvis aft spridningen av aids innebär, som vi säger, ett hot mof folkhälsan, varför kraftfulla och snabba åtgärder är nödvändiga. Regeringen har ju fidigare tillsatt en aidsdelegation med representanter för samtliga parfier och företrädare för all den sakkunskap som finns fillgänglig i vårt land. Genom socialministerns inlägg i dag kan vi nu konstatera aft aidsdelegationen sammanträdde senast i förrgår och aff def när def gäller den proposition som är aviserad råder fullständig enighet om atf kraftfulla åtgärder bör vidtas. Som talesman för socialdemokraterna i socialutskottet vill jag gärna uttrycka förhoppningen aff denna enighet skall fortsätta aff råda även framöver, sä aft vi hela tiden är överens om tagen. Vi kan diskutera detaljer, men def är viktigt att själva attacken - om jag får uttrycka det sä - mot spridningen av HTLV-III-virus och som en följd därav av sjukdomen aids blir kraftfull och atf def blir snabba åtgärder,

Alla vef vi ju i stort sett vad frågan gäller. Man talar om atf ungefär 5 000 personer kan vara smittade och aft ca 1 100 av dessa fall är kända. När vi samtidigt vef atf 20 % av dessa har utvecklat sjukdomen inom fem är och aff dödligheten bland dem är, för atf uttrycka def milt, mycket hög, förstår vi vad vi kan ha framför oss.

Siffrorna över antalet drabbade ändras ständigt. Vi har i utskoffsbefänkandet angett atf i januari/februari hade 47 personer insjuknat, varav 27 personer hade avlidit. Siffrorna i dag talar om 50 insjuknade och 29 döda.

Som utskottets ordförande sade är fördubblingshasfigheten under ett är, I USA, där sjukdomen kanske är mest spridd, barman kunnat se en minskning av fördubblingshastigheten frän fem månader 1981 fill ca elva månader 1985, Vi hoppas naturligtvis att vi får en liknande, mer positiv utveckling. Trots detta är def en oerhörd fara vi sfär inför med många dödsfall framöver.

Det första fallet här i Sverige upptäcktes sä sent som 1982 - i USA 1979, Det är alltså något helt nytt som har kommit över oss. Vi har i Sverige kunnat

Bekämpande av aids, m. m.

reagera snabbt och har därför stora möjligheter atf hejda spridningen, Prot. 1985/86:109 Regeringen har som sagt tillsaft sin aidsdelegation. Nu vill vi i utskottet - det 4 april 1986 understryker vi mycket starkt - ge denna delegation den verkliga ledningen av arbetet mot aids; def är en betydelsefull de! av utskottets betänkande. Vi säger samtidigt att man därmed inte får frånta andra - jag tänker pä kommuner, landsting och berörda myndigheter - deras skyldigheter aff vidta åtgärder inom sina resp, ansvarsområden, Detfa gäller inte minst informationen och vården.

Fru falman! Spridningsvägarna är ju kända. Viruset ElTLV-III sprids genom sexuellt umgänge och genom blodkontakt. Detta innebär atf def finns vissa riskgrupper. Narkomanerna hör dit liksom prostituerade samt homo-och bisexuella män. Vi måste nå dessa människor med information och upplysning om farorna, Detfa är, som socialministern påpekade, särskilt svårt när det gäller narkomanerna, eftersom de lever ganska isolerade från yttervärlden och är svåra aff nä med information. Här behövs direkt uppsökande verksamhet, I fråga om de andra grupperna gäller det aff få dem aft ändra sina sexualvanor, med andra ord aff fä dem aft hålla reda på sin sexualitet, Eff vanligt parförhållande löper ju risk endast om prostituerade är inblandade. Det är märkligt aft prostitutionen, vilket har kommit fram i ett meddelande, infe har minskat, Def fanns en minskning, men omfattningen har tilltagit och är nu ungefär som före den noterade minskningen. Det är ganska märkligt att människor inte reagerar starkare inför de risker som de löper i detta sammanhang.

Utskottet har velat slå fast atf smitfan så långt man nu vef inte sprids genom vanliga sociala kontakter. Den rädsla som i början spred sig bland vårdpersonal av olika slag är obefogad, Def är viktigt, tycker vi, aff defta blir klart- infe minst för de sjukas egen skull. De har det faktiskt svårt nog ändå, Def är ju, fru falman, ett hemskt öde som drabbat dem. De behöver all tänkbar vård och all tänkbar omsorg. Utskottet betonar särskilt behovet av psyko-socialf stöd såväl fill den sjuke och smittade som till de anhöriga.

Vi har, som redan nämnts, tagit upp frågan om anonym provtagning. Den frågan har varit uppe till behandling tidigare, men nu har vi föreslagit en ändring av pafientjournallagen. Rädslan för aff bli avslöjad må vara obefogad - sekretess gäller ju bland sjukvårdspersonalen och identifefsupp-gifterna kodas - men vi vill ändå medverka till att man skall kunna festa sig helf anonymt.

Vi föreslår säledes en ändring i den nyligen antagna pafientjournallagen som ger regeringen rätt att meddela föreskrifter om anonymitet i fråga om provtagning vid test. Vi framhåller att detta undantag endast gäller i denna fräga. Vidare är def bekant aft regeringen förbereder åtgärder för aft föra ut detta riksdagens beslut.

Det bör framhållas aff om provet visar aft manar positiv - dvs, aff personen i fråga är smittad - inträder naturligtvis smittskyddslagen och dä bryts anonymiteten. Självfallet ärdet, fru talman, vikfigt atf dessa frågor hanteras med all den omsorg och all den grannlagenhet som hänsynen fill den sjuke eller smittade kräver.

Vi kan alltså konstatera aff def ännu inte finns något vaccin. Inte heller
finns def någon medicin som kan vara fill hjälp för en smittad eller som kan 11

Prot. 1985/86:109 bota en sjuk person. Naturligtvis är defta bakgrunden till vår skrivning om att
4 april 1986 forskningen måste få hög prioritet. Den dagen, fru talman, måste ju komma

Bekämpande av aids, m. m.

då forskarna har löst även denna fråga.

Om vad som bör och kan göras råder det säledes stor enighet, Ufskoffef har velat manifestera detta, I den av regeringen tillsatta aidsdelegationen har regeringen samlat företrädare för partierna och sakkunskapen, och det bådar gott för framfiden, I varje fall hoppas jag af t vi längre fram i tiden skall kunna konstatera def.

Litet smolk i mjölken har dock folkpaifisferna åstadkommit genom sin reservation. Vi andra - def gäller då övriga partier - försökte verkligen få folkpartisterna aff inte reservera sig på den här punkfen. Men det kan väl konstateras aft de nu, fru talman, har fått eff ordentligt svar. Deras mofion har ju bifallits så atf säga med råge, Def verkar dock lifef underligt aft folkpartiet vill satsa 50 milj, kr, samfidigt som regeringen föreslår aff 125 milj, kr, avsätts för detfa ändamål def här året och 125 milj, kr, nästa är. Dessutom säger regeringen att ytterligare pengar måste satsas på forskning.

Med dessa ord. fru talman, yrkar jag bifall till hemsfällan i socialutskottets betänkande och även fill hemsfällan i det betänkande som utrikesutskottet har avgivit med anledning av de internationella kontakter som vi måste ha i detta sammanhang.

Anf. 6 ANN-CATHRINE HAGLUND (m):

Fru talman! Sjukdomen aids utgör ett nytt och allvarligt hot mot folkhälsan. Sjukdomen har rpdan förorsakat dem som drabbats mycket lidande. Ingen möda får sparas när det gäller aff komma till rätta med de bekymmer som sjukdomen aids har förf med sig för vart land, Def gäller atf hindra spridningen och aff hjälpa dem som smittats och som insjuknat.

Vi i socialutskottet understryker i betänkande 15 - det har vi också gjort flera gånger tidigare och så har även skett här i dag - af t vi ser utomordentligt allvarligt på den situation som har uppkommit fill följd av aff sjukdomen aids har fåtf fotfäste i Sverige, Vi är överens om aft kraftfulla åtgärder måste vidtas för atf förhindra en fortsatt spridning av sjukdomen. Vi är också överens om aff det gäller aff agera snabbt, innan smitfan nått nya stora grupper.

Arbetet i utskottet har präglats av strävan atf nå enighet i kampen mof aids, Defta har också omvittnats tidigare här i kammaren. Allvaret i uppgiften att komma till rätta med problemen förutsätter aff de politiska beslut som behövs för atf betvinga sjukdomen präglas av en bred polifisk enighet. Vidare behövs det en bred politisk samling när def gäller inriktningen av åtgärderna. Åsiktsskillnader som självfallet kan finnas i detaljfrågor får infe leda fill motsättningar som försenar eller försvårar arbetet.

Jag vill därför djupt beklaga att folkpartiet har valt aft med en reservafion
bryta den strävan efter enighet som har präglat arbetet bakom detfa
betänkande. Folkpartiet har valt alt göra en markering genom att yrka eff
högre anslag fill epidemiberedskap, trots aft def anslaget är eft förslagsanslag
som kan överskridas, I betänkandet anges också helt klart att regeringen
kommer aff framlägga förslag om ytterligare åtgärder och om ytterligare
12 medel för aidsarbefet. Vi har i betänkandet kunnat skriva ihop oss om

vikfigare förslag än detta anslag.

Fru talman! I stället för atf riskera atf försena arbetet mot aids genom Prot. 1985/86:109 polifiska motsättningar bör vi diskutera vad som skall göras för aft i första 4 april 1986 hand stoppa smittspridningen, Def finns tyvärr ingen enkel lösning. Det

krävs en långrad insatser på olika områden. Vi moderater tar i motion So460 " eavaias,

upp många åtgärder som vi anser bör ingå i den redovisning som vi har krävt från regeringen. Utskottet har tillgodosett våra krav och begär eft åtgärdsprogram. Vi kan nu konstatera aft regeringen nästa vecka kommer med en aktionsplan. Jag hälsar den med fillfredsställelse. Självfallet kommer vi moderater att pä vanligt sätt noga granska förslag och åtgärder, och jag kan infe säga mer om dem nu. Vi kommer i alla fall aft pröva förslagen med vilja till samling.

Jag tänker nu beröra några av de nödvändiga insatser som vi far upp i den moderata motionen, t, ex, krav på anonym provtagning. Detta har framförts från mänga håll, och i betänkandet föreslås nu en möjlighet till anonym testning avseende HTLV-III-virus, Def är en vikfig åtgärd för atf provtagningen skall öka, särskilt bland dem som tillhör de s, k, riskgrupperna men även hos andra som bär på oro för aff vara smittade och har känt ängslan för aff gå fill provtagning.

Vidare behövs stora insatser för atf ge informafion om hur sjukdomen sprids och hur spridningen kan hindras. Att varje människa själv vet hur man kan skydda sig är avgörande, Def är informationsinsatser som infe får saftas in som engångsinsats utan som måste vara återkommande och följas upp kontinuerligt. Det gäller därför atf göra det möjligt för personal i t, ex, skolan aft ha aktuella kunskaper och följa upp informationen. Det är också en informationsinsats som måste förebygga ångest och oro och motverka diskriminering och fördomar. Det finns stor anledning att betona defta,

Def är vidare nödvändigt aft komma till rätta med den stora brisfen på vårdplatser för narkotikamissbrukare. Narkotikamissbrukarna fillhör riskgrupperna, och skall vi begränsa spridningen av aids och HTLV-III-virus måste vi göra kraftiga insatser för vård av missbrukare, Detfa är något som vi från moderata samlingspartiefs sida fidigare eftertryckligt framhållit, bl, a, med anledning av den krifik som JO har rikfat mof rådande förhållanden. Det fär infe vara sä aff brist pä vårdplatser försvårar hejdandet av smittspridning, Def fär infe heller vara så att allt arbete som föregår beslut om vård enligt LVM liksom lagen själv blir någonting meningslöst. Enskilda vårdalternafiv måste ocksä tas i anspråk.

En snar lösning krävs även för formerna för innehållet i vården av dem som är aidssjuka och som omhändertagits med stöd av tvångslagstiftning. Men infe bara innehållet i vården måste utformas på ett bra sätt. Den sociala och humanitära beredskapen mäste vara hög när def gäller att möta de särskilda behov som uppstår hos smittade och sjuka men också hos deras familjer och andra anhöriga. Den beredskapen måste finnas på alla nivåer inom socialtjänsten, sjukvården och kriminalvården.

Här har också olika ideella organisafioner och sammanslutningar ofta mycket bra förutsättningar aft hjälpa till. och defta måste tas till vara och uppmuntras. Enskilda organisationers beredvillighet måste uppmuntras och stödjas.

Som betonas i betänkandet måste också en stödverksamhet fill för den 13

Prot. 1985/86:109 4 april 1986-

Bekämpande av aids, m. tn.

personal som ansvarar för vården av de sjuka. Def kan kännas mycket svårt att möta aidspafienfer, som ofta är unga och har en oviss och svår framfid aff möta. Ingen personal torde undgå aff påverkas av den situafionen.

Här vill jag ocksä peka på de problem som den nuvarande sekretesslagstiftningen uppställer. Yrkesgrupper som kommer i kontakt med t, ex, narkomaner som kan befaras vara aidssmittade har svårt atf fä sina misstankar bekräftade pä grund av sekretessregler. Detta kan gälla poliser, sjukvårdspersonal samt social- och kriminalvärdspersonal, för att ta några exempel, Detfa kan vara mycket svårt för den enskilde befattningshavaren och vederbörandes familj och innebära stora påfrestningar, Def innebär självfallet svåra avvägningar att slå vakt om skilda intressen som delvis är motstridiga, men nuvarande förhållanden är inte tillfredsställande. Jag förutsätter att åtgärder kommer aff föreslås, så att man kan lösa de problem som finns.

Vidare behövs särskilda insatser inom kriminalvården. Narkotikamissbrukare är vanligt förekommande klienter i kriminalvården. Man mäste kunna ställa särskilda krav på kriminalvärdsansfalterna och verksamheten där, både för att hindra atf narkotikamissbruket sprids bland de intagna, och därmed ökar risken aft sprida HTLV-lll-virus, och för aff hjälpa kriminal-värdspersonalen, som kan komma i kontakt med personer som bär på HTLV-III-virus, Ökade möjligheter att differentiera interner och skapa narkotikafria avdelningar och anstalter kan vara en bra väg. Många interner pä slutna riksanstalfer, typ Kumlaanstalten, finns i frivillig isolering av rädsla för tvångsnarkomanisering. Detta är ett förhållande som alltför sällan uppmärksammas, men som måste uppmärksammas i detta sammanhang.

Det hemska med sjukdomen aids är den hopplösa framfiden för de drabbade. Forskning är av avgörande betydelse för aff få fram def som vi i dag inte har, vaccin och ett verksamt botemedel. Internationellt samarbete är också betydelsefullt.

Fru talman! Def är värdefullt aff majoriteten av ufskottets ledamöter i arbetet med detfa betänkande har präglats av viljan att få en bred politisk samling i denna allvarliga fråga. Utskottet säger aff def måste vara en nationell angelägenhet atf kampen mot aids intensifieras och blir effektiv på alla nivåer, även om ansvaret för att det prakfiska arbetet kommer i gång i första hand vilar på kommuner och landsting. Jag hoppas aff den viljan skall prägla arbetet i framtiden också.

Man kan dock självfallet diskutera om de åtgärder vi talar om i betänkandet är kraftfulla nog. Man kan senare ocksä diskutera om de åtgärder regeringen i sin aktionsplan föreslär i nästa vecka kommer att vara fillräckligt kraftfulla, Detfa fär vi anledning att återkomma till. Det vikfiga är aft samla den kunskap och de erfarenheter man undan för undan får, analysera dem och föreslå åtgärder som snabbt och effektivt skall verksfällas.

Vi har i Sverige - trots atf HTLV-III-virus och aids fåtf fotfäste här - i jämförelse med mänga andra länder ganska bra möjligheter att begränsa spridningen och aff vidta ätgärder som kan bidra till att de som drabbas av viruset och av sjukdomen får en god värd. Men skall vi begränsa spridningen måste vi ta frågan på djupt allvar och se till atf åtgärderna vidtas kraftfullt och omedelbart.

Fru talman! Jag yrkar härmed bifall till socialutskottels hemställan i betänkande 15,

Anf. 7 ROSA ÖSTH (c):

Fru falman! Mänskligheten har genom tiderna oupphörligen hotats av olika svåra sjukdomar. Den medicinska vetenskapen har dock förf en framgångsrik kamp, och flera av våra fidigare stora folksjukdomar har i def närmaste utrotats, TBC är ett exempel. Nu har vi prakfiskt taget överrumplats av eff nytt, allvarligt hot mof folkhälsan i form av aids och HTLV-III,

En smittsam sjukdom, som därtill är så svår atf den i sitt fullt utvecklade tillstånd i de allra flesta fall leder till döden, ställer naturligtvis eff synnerligen stort ansvar på samhället. Vi mäste samla in all den kunskap som är möjlig aff få, och vi har eft ansvar för aft allmänheten får del av en saklig informafion. Vi har också eff ansvar för atf finna de bästa vägarna för atf stoppa spridningen av infektionen och för att de som drabbas får allt def stöd och den vård de behöver, Pä längre sikt måste förstås målet vara aff fä fram vaccin och botemedel mot sjukdomen.

Det finns inga enkla, självskrivna lösningar pä hur man klarar av den här mångdubbla ansvarsfrågan. Vi kommer att stöta på åtskilliga grannlaga avvägningsfrågor innan vi tillsammans och med läkarvetenskapens hjälp har bemästrat def hot som aids i dag utgör. Informationen måste, som jag sade, ges på ett sakligt sätt. så atf den förhindrar obefogad rädsla. Annars kan människor komma aft isoleras eller på annat sätt bli utsatta för ovärdig behandling. Det kommer sannolikt atf uppstå situationer där vi har att väga den enskildes fullständiga integritet mot ett allmänt intresse av atf stoppa smittspridningen.

Under allmänna motionstiden ställde vi frän centerpartiet en rad motionsyrkanden, vilka jag här inte tänker räkna upp. Jag nöjer mig med att nämna några av våra vikfigaste krav. Vi framhöll att staten mäste fa ett övergripande ansvar för insatser för atf hejda spridningen av HTLV-III, där information i olika former är det inte minst viktiga.

Vi har begärt atf de hinder som finns för atf smittskyddslagen skall kunna tillämpas pä eff ändamålsenligt sätt undanröjs.

Vi krävde atf narkomanvärden förbättras, att det avsätts resurser till aidsforskningen och aff det utarbetas program för psykosociala stödinsatser samt för vården av aidssjuka.

Anledningen fill aft vi motionerade var att vi känt en sfor oro för situationen och för vad utvecklingen skulle kunna innebära samt att vi ansåg aft regeringen dittills inte gjort tillräckligt kraftfulla insatser. Vi har i centerparfiet inte haft ambitionen aft använda aids för att partipolitiskt profilera oss. Vi har tvärtom uttryckt vår samarbetsvilja, och jag citerar ur vår motion: "I en fräga som kan få sä stora negativa konsekvenser för människor måste riksdagen samla breda politiska majoriteter för att nå resultat. Vi är beredda aft delta i det arbetet,"

Nu har det hänt en hel del under de senaste två månaderna. Jag vill gärna betona att företrädarna för regeringsparfiet visat en stor samarbetsvilja i den här frågan, vilket bl, a, tagit sig uttryck i att utskottet föreslär tillkännagivanden till regeringen med anledning av åtskilliga motionsyrkanden, däribland flera frän centern. Utskottet säger t, ex, aft det måste vara en nationell angelägenhet att kampen mof aids intensifieras och bedrivs effektivt pä alla nivåer och atf staten måste ha eff särskilt ledningsansvar för arbetet med

Prot. 1985/86:109 4 april 1986

Bekämpande av aids, m. m.

Prot. 1985/86:109 dessa frågor. Man menar aft aidsdelegationen, där det numera ingår
4 april 1986 representanter för alla riksdagspartierna, bör kunna utvecklas fill eff bra

Bekämpande av aids, m. m.

instrument för en sådan ledning.

Vi har från centerpartiet seff det som mycket positivt aft utskottet så klart sagt ifrån aft narkomanvärden måste tillföras resurser och atf det speciellt i storstadsregionerna kan bli nödvändigt med särskilda statliga insatser. Även i övrigt finns def många förslag som bör bli steg på vägen i kampen mof den här svåra sjukdomen.

Frågan om anonymitet vid fest har aktualiserats i utskottet, och vi har i enighet kommit fram fill att lagen bör ändras på den punkten. Vi hoppas givetvis aff det skall leda till aff fler människor skall söka sig till provtagning. Vi har nu ocksä fäff fa del av regeringens planeri def härsammanhangef, och det visar sig - som socialministern själv här i dag har understrukit - aft de planerna mycket väl överensstämmer med förslagen och tillkännagivandena i socialutskottets betänkande. Det är mycket glädjande, Aft regeringen nu är beredd aft anslå så pass mycket extra medel till aidsbekämpningen understryker att man verkligen far uppgiften pä allvar.

Fru talman! Def känns bra att alla synes vara besjälade av en vilja fill polifisk samling i arbetet mot aids, Def kommer att behövas, för vi har en läng väg aff gå, Def här är infe en fråga som lämpar sig för partipolitisk profilering och presfige, Def enda undantaget från den i övrigt eniga uppslutningen är folkpartiefs reservafion, som jag mycket beklagar. Man måste betrakta det som en plump i protokollet. Men jag hoppas och vägar ändå tro aff det är fråga om en engångsföreteelse.

Fru falman! Jag yrkar bifall fill hemsfällan i socialutskottefs betänkande och även fill hemsfällan i utrikesufskotfefs betänkande i den här frågan,

Anf. 8 JÖRN SVENSSON (vpk):

Fru talman! I den delvis svåra och laddade atmosfären kring aidsproblemet finns ett ord som för närvarande är viktigare än alla andra. Det är ordet förtroende,

Def är i förtroende och solidaritet som farorna med HTLV-III-infektion kan effektivt mötas. Förtroendet för hälso- och sjukvårdens respekt för den personliga integriteten bör få eff betydelsefullt stöd i och med att riksdagen nu legaliserar anonym provtagning.

Tilltron till och tryggheten i de medborgerliga fri- och rättigheterna är ocksä av grundläggande betydelse, Alla misstankar om att man under intryck av rädsla börjar tumma på grundlagsprinciper måste avvärjas, Def får infe bli någon uppluckring av de restriktiva gränser som är safta för tvångsåtgärder. Och i det fätal fall där sådana tillgrips fär det infe ske på obestämd fid eller eljest utan återkommande domstolsprövning. Just def förhållandet aft def ännu infe finns någon medicinsk bot skapar ju i detta hänseende en speciell situation.

En annan form av förtroende är av särskild betydelse. Det är def

förtroende som de HTLV-III-smittade måste kunna känna inför samhället,

dess hälsovård och dess socialtjänst. Ätt fä veta atf man är infekterad är för

en människa ett svårt trauma. Det kan lätt medföra desperation och

16 hopplöshet, och det utlöser näsfan med nödvändighet svår ångestneuros, Def

är i eff sådant läge väsentligt att samhället infe enbart möter med lagar och Prot. 1985/86:109 föreskrifter. Den smittade skall också kunna veta atf samhället kan ge hjälp 4 april 1986

och stöd - ge hjälp atf bemästra den personliga situafionen, ge en viss

f . . .. 1- . • . ■• 1 . . 11 ■• . . . j ' •. .• Bekämpande av aids,

torfrostan om atf livet infe ar slut utan alltjämt, trots den svara situationen, '

har uppgifter och upplevelser aft bjuda.

När smitfskyddslagen behandlades härförleden tyckte vi frän vpk aft socialufskoffef avfärdade sådana synpunkter alltför läff. Det är därför tillfredsställande aft regeringen nu aviserar ett program där bl, a, det psykosociala stödet särskilt har uppmärksammats.

Det finns likaledes skäl aff med förtroende och upplysning satsa på människans förmåga atf fördjupa sin upplevelse av sexualiteten. Det vore beklämmande och farligt, om man nu i samhället skulle få en våg av allmän sexualfientlighef, Detfa är helf omotiverat. De som är EITLV-III-posifiva eller för vilka av något skäl förhöjd smittorisk råder bör fär veta aft defta infe behöver innebära någon väsentlig störning av deras sexuella liv och känslomässiga upplevelser, Def finns många former för sexuellt umgänge och djupt intim erotisk beröring som infe innebär omedelbart utbyte av kroppsvätskor och som därför är fullständigt riskfria. Medvetandet härom kant, o, m, i bästa fall leda fill fördjupad syn och stegrad upplevelseförmåga i erotiken.

Förtroendet har sin speciella betydelse i socialtjänstens arbete, Def är en av de grundpelare pä vilka socialtjänstlagen och det sociala arbetet vilar. När nu regeringen aviserar förstärkta insatser för narkomanvården och för uppsökande verksamhet finns def skäl att betona just förtroendet. Man tränger infe in i missbrukets destruktiva subkulturer utan eff förtroende mellan socialarbetaren och den enskilde missbrukaren. Man möter infe flykt och destruktivitet med hot och repressalier, Def går infe att få en ärlig kontakt eller att fä någon att öppet rannsaka sift liv och sitt beteende, om def inte sker under sekretess och i förtrolighef,

Def finns ytterligare en dimension av förtroendet - def är tilltron fill oss själva som en civiliserad nation. De hundratusentals medborgare som har homosexuell läggning måste kunna lita på atf samhället bestämt avvisar alla tendenser atf stämpla hela kategorier människor eller avskärma smittade personer medelst tyst diskriminering eller lagar om deras s, k, allmänfarlighet. Är def vid nägot tillfälle som det har varit befogat att samhället uttryckligen erkänner homosexuella som en integrerad del av gemenskapen, så är det nu. Vi har alla här i kammaren just i dagarna fått en påminnelse om def fa, En ökänd rådman har sökt utnyttja aidsskräcken fill af t anmäla Sverige för Europadomstolen efter en kampanj bland några hundra föräldrar, en kampanj byggd på de grövsta och mest ovetenskapliga fördomar om homosexualitet och homosexuella. Denna aktion är en skam. Det är just i allvarliga lägen som ett civiliserat samhälle visar aff det är civiliserat. Och def sker genom aft bestämt dra en gräns mof denna typ av medeltida kampanjer och förljugen syndabocksmentalifet,

I morse möttes kanske några av dem som passerade på Riksgatan av
ytterligare ett antal propagandisfer, som var ute för aft skapa skräck kring
aidsproblematiken och i denna skräcksfämning argumentera för orimliga
ätgärder och föra en hetspropaganda mof samhället, Def är def s, k, - och 17

2 Riksdagens protokoll 1985/86:109-111

Prot. 1985/86:109 4 april 1986

Bekämpande av aids, m. m.

numera välkända - Europeiska arbetarpartiets betalda infiltratörer som sprider den här skriften som jag nu visar upp, där man bl. a, under rubriken Vem sprider aids? kan läsa:

"Tjänstemännen på socialdepartementet sprider alla aids,

Det är tjänstemännen i detta korrumperade departement som, bara för att
inte störa sin personliga karriär och feta lön, låtit unga människor i åratal
förstöra sig med knark, alkohol, prostitution och en förslavande socialvårds
politik ---- , Om ingen tvingar dem aff administrera papper med annat

innehåll, för själva har de rationaliserat bort sitt samvete, kommer de atf dra miljontals svenskar in i aidsdöden,"

Det är alltså den nivå på vilken en del av den här buskpropagandan, som bedrivs i skyddet av rädslan för aids, nu håller sig. Det är väsentligt aft valda förtroendemän och -kvinnor iakttar en viss försiktighet när representanter för den här typen av organisationer närmar sig dem för aff i olika sammanhang intervjua dem. Sädana infervjuuffalanden kommer aff förvrängas och förvridas och presenteras i den här typen av vedervärdiga tidskrifter pä eft missvisande och missbrukat sätt.

Vi skall inte pä något säff lämna någon hjälp åf de propagandagrupper och infiltratörer som försöker skapa sig en bas här i Sverige genom aff utnyttja människors rädsla och genom atf klassa stora grupper medborgare här i landet som en sorts andra klassens personer.

Lät mig så få sluta med en reflexion som ocksä ger sig ur dagens läge, Def växer fram en kunskap och beredskap inför aidsproblemet, som inger rimliga förhoppningar, Detfa skulle enligt vår mening knappastvarif möjligt, om vi hade haft en i väsentlig grad privatiserad sjukvårdssektor. Det är endast den integrerade organisafionen och det offentligt reglerade ansvaret som är i stånd atf effektivt möta problemet, Def är när en kvalificerad sjukdomsbekämpning av alla medborgare uppfattas just som eff offentligt ansvar och en allas angelägenhet som den kan nå framgång, Def är, tror jag, en lärdom som vi bör behålla.

Anf. 9 DANIEL TARSCHYS (fp):

Fru falman! I def budgetalternativ som folkpartiet lade fram i januari, och som vi nu konsekvent följer upp i alla berörda utskott, hade vi skapat eff särskilt utrymme för eft kraftfullt åtgärdsprogram mot aids. Flera falare har varit överraskade över aft vi följer upp vår partimotion i utskottet, Rosa Östh betecknade def som en plump i protokollet. Jag mäste säga att jag är förvånad över det omdömet. Hur är det, Rosa Östh? Brukar inte centerpartiet följa upp sina parfimofioner i utskottet? Eller var det kanske folkpartiets ursprungliga förslag som var en plump i protokollet?

Evert Svensson talar i stället om smolk i mjölken. Vi borde vara nöjda med aft vi genom regeringens proposition får vär motion bifallen med råge. Men varför fick vi den då infe tillstyrkt av utskottet, Evert Svensson?

Det såg underligt uf, sade han. atf vi vill satsa 50 milj, kr, när regeringen nu säger att man avser atf satsa 75 milj, kr. Ser det dä inte ännu underligare ut atl Evert Svensson vill satsa 5 milj, kr,?

Ann-Cathrine Haglund beklagade att vi hade brutit enigheten. Hon varnade för särmeningar som kunde försena arbetet mot aids, Ann-Cathrine

Bekämpande av aids, m. m.

Haglund, ibland är del just genom aft bryta enigheten som man driver på. Jag Prot. 1985/86:109 är för min del övertygad om aff den särmening som vi uttryckte infe har 4 april 1986 försenat utan aft den har påskyndat arbetet mof aids, att den har fört frågan framåt.

Anf. 10 EVERT SVENSSON (s):

Fru talman! Def verkar infe som om utskottets ordförande vare sig här i kammaren eller i utskottet riktigt har begripit den upprördhet - jag far fill det ordet - som vi andra känner, dä man plötsligt måste markera att man vill ha 50 milj, kr, på ett särskilt anslag, när vi andra i utskottet har sagt aff de pengar som behövs måste komma fram. Hade jag väckt en motion och fått detta svar av utskottet, skulle jag naturligtvis ha känt mig nöjd. Jag skulle ha funnit mig väl fill rätta, särskilt med tanke på atf vi andra eftersträvade aft vara eniga i denna svära fråga. Vi undrar vad det skall tjäna för syfte aft göra en sådan här knorr i ett betänkande. Jag uttalade fidigare i talarstolen att vi har nått enighet men atf vi också har en morgondag framför oss. Säkert kommer def att väckas motioner i denna fråga i riksdagen. Aidsdelegationen kommer säkert aff få nya uppgifter som den har aff fa ställning fill. Då måste vi alla -och det är det som vi andra i utskottet har velat understryka - försöka skapa den här enigheten. Defta är orsaken fill aft vi känner nästan obehag inför reservationen. Vi kritiserar inte i sig aff man följer upp en mofion. Många mofioner skulle ha kunnat följas upp, vid sidan av den skrivning som ändå gjorts och det tillkännagivande som hela utskottet har sfällf sig bakom och som gäller alla de frågor som här har tagits upp. Utskottets ordförande kan ju inte säga aff vi infe varnade i ufskoffef. Nu blir def mycket konstigt till slut, då man begär 50 milj, kr,, trots aff vi har fått besked om 125 milj, kr, plus nödvändiga forskningsmedel.

Anf. 11 ROSA ÖSTH (c):

Fru falman! I socialutskottet kom vi mycket snart fram fill aft vi borde lägga ned mycken möda på aff bli eniga i utskottet. Vi tillsatte en arbetsgrupp som ägnade mänga fimmar ät atf försöka åstadkomma eff sådant resultat. När man vill skapa en kompromiss blir det ju för alla parter allfid fräga om ett givande och eff tagande, I detta fall har inte något parti fått alla sina krav tillgodosedda, infe heller centerpartiet. Men vi har hela tiden försökt övertyga utskottets ordförande om atf man i den här frågan mäste göra eff undantag från vad som gäller i andra sammanhang, dä man till varje pris följer upp sina parfimofioner och gör parfipolitsk prestige av det hela,

Anf. 12 ANN-CATHRINE HAGLUND (m):

Fru talman! Vi startade arbetet i utskottet med en vilja till samling och enighet, därför aft vi menade atf def var den rikfiga vägen atf gå för atf nä de kraftfulla ätgärder som vi var överens om behövdes.

Vi har från alla parfier i motioner framfört viktiga krav, kanske vikfigare än def som ställs i reservafionen. Vi har givit och tagit i det mödosamma arbete som vi lade ned pä detta betänkande. Vi har alla fåtf våra krav tillgodosedda i precis lika hög eller låg grad. Vi har accepterat def, därför att vi från början hade inriktningen aft skapa enighet.

Prot. 1985/86:109 4 april 1986

Bekämpande av aids, m. m.

Vi beklagar därför verkligen att folkpartiet vill göra en polifisk markering, Def skadar arbetet i denna sak,

Anf. 13 DANIEL TARSCHYS (fp):

Fru falman! Utskottets ledamöter vef mycket väl att strävan efter enighet också präglade värt uppträdande i utskottet. Vi sökte nå enighet om ett högre anslag, men vi nådde inte denna enighet.

När regeringen hade föreslagit 5 och vi föreslog 50 miljoner var vi knappast hågade för ett givande och tagande. Vi ansåg aff 50 miljoner var ett litet belopp och atf def sannolikt behövdes mer pengar, Def hade varit orätt av oss atf sänka vårt förslag till ett lägre anslag i ett givande och tagande i utskottet.

Vi sökte ena utskottet kring atf dra konsekvenserna av de förslag som utskottet självt har lagt fram. Det är eff mycket massivt åtgärdsprogram som utskottet enigt föreslår, Def var fullt logiskt, menade vi, aft man ocksä drog de finansiella konsekvenserna av detfa och yrkade på ett högre anslag. Men def skedde inte i utskottet. Man ville inte släppa fram defta förslag, därför aft det kom från folkparfiet.

Jag tror aff mänga av utskottets ledamöter i dag känner sig en aning illa fill mods när de röstar ja fill förslaget om eff anslag på 5 miljoner. Regeringen har ju nu förklarat aff den avser aft föreslå eft anslag på 125 miljoner. Det som beskrevs som eff missförstånd i januari - atf def behövs ett kraffigt ökat anslag - är i dag en allmän uppfattning.

Anf. 14 EVERT SVENSSON (s):

Fru talman! Vi säger i betänkandet: "Utskottet vill understryka aft brist på

resurser inte får hindra angelägna ätgärder mot AIDS,-------------------- Erforderliga

medel för detta måste ställas fill förfogande," Kan def skrivas klarare?

Överläggningen var härmed avslutad.

Socialutskottets betänkande 15

Mom. 3 (anslag fill Epidemiberedskap m, m,)

Utskottets hemsfällan bifölls med 229 röster mot 40 för reservafionen av Daniel Tarschys och Ingrid Ronne-Björkqvist,

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Utrikesutskottets betänkande 19

Utskottets hemställan bifölls.

5 § Föredrogs

socialutskottets betänkanden

1985/86:14 om anslag m, m, till Hälsoupplysning (prop, 1985/86:100 delvis)

och 1985/86:13 om anslag fill Socialstyrelsen rn,m, (prop, 1985/86:1(30 delvis).

Anf. 15 FÖRSTE VICE TALMANNEN:

Socialufskoffefs betänkanden 14 och 13 kommeratf debatteras i nu nämnd ordning. Voteringarna äger rum i ett sammanhang efter avslutad debatt.

Först upptas alltså socialufskoffefs betänkande 14 om anslag m,m, fill Hälsoupplysning,

Prot. 1985/86:109 4 april 1986

Anslag till hälsoupplysning

Anslag till hälsoupplysning

Anf. 16 BIRGIT HANSSON (vpk):

Fru talman! Vpk har lämnat in en mofion, So451, med en rad yrkanden som gäller abortförebyggande verksamhet och preventivmedelsrädgivning. Det föreligger sex reservafioner i ufskottsbetänkandet, och jag vill börja med atf yrka bifall till reservafionerna 1-6,

För de flesta yrkandena gäller aff utskottet i sitt betänkande mycket vältaligt och välformulerat argumenterar för de yrkanden som finns i mofionen. Därefter konstaterar man att dessa frågor var föremål för utskottets hantering för ungefär ett år sedan, aff man dä infe bedömde att det var nödvändigt för riksdagen att vidta några åtgärder, och atf inget hänt under det senaste äref som mofiverar en ändring av detta ställningstagande, Detfa ter sig för mig som en något märklig slutsats, Def är väl, fru falman, just def som är problemet - atf inget egenfligen hänt under det senaste året.

Fortfarande är antalet aborter runt 30 000 pä eff år, ännu har man infe på ett enda ställe nått upp fill aborfkommitféns rekommendation om 500 besök per 1 000 fertila kvinnor hos preventivmedelsrådgivningen, och fortfarande ligger den stora delen av ansvaret för familjeplaneringen på kvinnan,

Def som däremot har hänt är att p-piller har blivit dyrare i och med atf man nu infe kan lösa ut en större kvantitet än vad man behöver för ett kvartal.

Barnmorskor runt om i landet slår larm och säger aft def är deras absoluta uppfattning att fonärsaborferna ökar. Jag vet aff sjukvärdsministern har svarat pä en sådan fråga för några veckor sedan och aft hon då sade aff man i statistiken inte kunnat märka någon ökning av aborterna, Ufskoffef skriver också aft man vid föregående års behandling av denna fråga förutsatte aff regeringen snarast skulle vidta erforderliga åtgärder om aborffrekvensen skulle öka som en följd av prisförändringen, Men enligt utskottet fanns def då infe skäl aff fa upp frågan om ytterligare prisreduktion. Och i år skriver utskottet aft man inte finner anledning fill ändrat ställningstagande.

Från vpk menar vi nog aft def är sä dags, om aborterna börjar öka, Def borde väl ändå räcka med aft konstatera atf en ökning av priset på p-piller infe kan betraktas som ett säff aft göra dem mer lättillgängliga. Det är också en åtgärd som går stick i stäv med vpk;s uppfattning, aff p-medel skall vara grafis. Def finns all anledning aff stödja reservafion 3. Jag har dessutom sett många ilskna insändare i dagstidningar som just handlat om aff p-medel är för dyrt.

Fru falman! Jag skall så kommentera reservation 2, som handlar om uppsökande preventivmedelsrådgivning, framför allt för värnpliktiga. Vi menar att def är viktigt atf erbjuda preventivmedelsrädgivning och undervisning i sexual- och samlevnadsfrågor varhelst unga människor finns samlade -

Prot. 1985/86:109 4 april 1986

Anslag till hälsoupplysning

i skolor, på ungdomsgårdar och vid regementen, Aft ÖB tar avstånd från en obligatorisk samlevnadsundervisning för värnpliktiga kan ju inte räcka som argument mot en sådan undervisning, om man därmed kan få till stånd så angelägna insatser som preventivmedels- och samlevnadsrådgivning utgör-och defta under en period när de unga männen får förmodas vara mer mottagliga än kanske någonsin för den sorts upplysning som det handlar om. En liten paus i det dagliga slitet med krigsförberedelser för att lära sig leva fillsammans tycker vi aff man kan bjuda pä.

Utskottet skriver:

"Utskottet anser def i och för sig angeläget med en utökad preventivmedelsrädgivning för män. Den planerade informafionen rörande AIDS torde dock komma att aktualisera även preventivmedelsfrågor,"

Äv defta kan man dra slutsatsen aff om infe aids fanns så behövde rnan inte någon preventivmedelsrädgivning. Preventivmedel handlar förvisso inte bara om aft skydda sig mof aids utan framför allt om atf skydda sig mof oönskade graviditeter. Att klumpa ihop dessa två typer av rådgivning verkar infe särskilt välbetänkt.

Vi har fill betänkandet vidare fogat en reservation som handlar om stöd och hjälp i abortsituationer, Åven om man förstärker den rådgivande och den aborfförebyggande verksamheten kommer det att finnas kvinnor som gör abort. Då kommer nästa steg i den förebyggande hälsovården, nämligen atf se fill aff såväl kvinnor som män ges allt det stöd som behövs i denna svåra och krävande situation - alltså i direkt samband med aborfsituationen - men också atf de erbjuds stöd och bearbetning efter en abort, Defta fas upp i reservafion 6,

Fru talman! Förebyggande arbete lönar sig allfid, Def finns all anledning för riksdagen att löpa linan uf i detfa ärende och att fullfölja de posifiva skrivningar som finns i utskoftsbetänkandet genom aff bifalla de sex reservationer som är fogade fill ufskottsbetänkandet, vilka jag härmed yrkar bifall fill.

Anf. 17 MARGARETA ANDRÉN (fp):

Fru talman! I def här betänkandet tar man upp frågor som behandlar hälsoupplysning. Flera av mofionerna behandlar också hälsoupplysning när det gäller rökning,

I tvä olika motioner - varav jag väckt den ena tillsammans med andre vice talman Karl Erik Eriksson - har jag tagit upp en del frågor som gäller fobaksbruket, Några av de yrkanden som vi har i den ena motionen fas upp här i dag. De andra kommer aft tas upp vid senare fillfällen.

Numera är ju alla överens om aft man i möjligaste mån bör begränsa bruket av tobak. Utskottet understryker också detta i sitt betänkande. Men frågan är om def verkligen görs tillräckligt för aff minska rökningen eller om man kan göra något ytterligare.

Tobak orsakar flei- dödsfall och mer lidande bland vuxna än något annat gift i världen. Det beräknas atf tobaken årligen orsakar 2,5 miljoner människors död,

Åven i vårt land orsakar tobaken stora skador och mycket mänskligt lidande. Bara under förra året beräknas 10 000 personer ha dött av rökning.

Jag vill i def här sammanhanget också erinra om atf vi just dessa dagar blir påminda om atf stödja cancerinsamlingen, Cancerkommiffén säger i sin rapport atf tobaksrökningen är den största säkerställda enskilda orsaken fill cancer i vårt land. Ungefär vart sjätte cancerfall - ca 5 500 fall - har tobaksrökning som orsak. Rökare har dessutom en hög överdödlighet även i vissa andra sjukdomar.

Vid Lunds universitet har man gjort en studie som säger att tobaksrökningen 1980 belastade sjukvärden med 450 000 vårddagar i sluten sjukhusvård fill en kostnad av 550 milj, kr,

Def sker också eft stort produktionsbortfall på grund av atf många är sjuka fill följd av tobakens skadeverkningar.

Det finns alltså mänga anledningar fill aft minska tobaksförbrukningen.

Regeringen föreslår i sin proposifion aft 2,8 milj, kr, skall användas för fobaksupplysning, Def är visserligen en höjning, men ändå en mycket blygsam summa. Man kan ju jämföra dessa 2,8 milj, kr, med vad som satsas på att bekämpa trafikdöden. Enligt beräkningar uppgår dessa anslag till 51,7 milj, kr, per är, Def är naturligtvis helt riktigt aff man satsar mycket pengar på att minska antalet dödsfall i trafiken, som under förra året uppgick till 739, Men när man vet aff 10 000 avled på grund av rökning under samma period ter sig beloppet 2,8 milj, kr, ganska litet jämfört med vad som satsas mot trafikdöden.

Vi kan samfidigt konstatera aff man med ökad upplysning om tobakens skadeverkningar kan minska antalet dödsfall betydligt. Vi kunde t, ex, i går läsa i fidningarna aft antalet män i Stockholms län som avlider av hjärtinfarkt har minskat under 1980-talef, En av orsakerna fill detta är att rökningen har minskat bland männen. Det här visar atf def lönar sig med förebyggande hälsovård.

Förutom en utökad och intensiv informationskampanj föreslär vi motionärer också skärpta bestämmelser när def gäller rökfria miljöer i offenfliga lokaler samt aft lagen om varningstext och innehällsdeklarafion på tobaksvaror ses över.

De nuvarande innehållsdeklarafionerna på cigarreftpaket riskerar aff vilseleda konsumenterna. Där deklareras nämligen mängder som uppmätts vid rökning i maskin under laboratoriemässiga förhållanden. Men def påpekas inte alls att röksätfet har stor betydelse för hur mycket skadliga ämnen man faktiskt får i sig av en cigarrett, "Rökningsmaskinernas" röksäff är infe särskilt likt människors röksäff när det gäller s, k, svaga cigarretter. Genom atf ändra röksäff kan rökaren själv förvandla en svag cigarrett fill en stark, Def är därför kanske dags aff utvidga innehållsdeklarafionerna med påpekande om röksättets betydelse,

Def finns ca 4 000 ämnen i cigarrettrök. Många är - som redan sagts -cancerframkallande eller farliga på annat sätt. Men det är endast tre beståndsdelar som deklareras, nämligen tjära, nikotin och kolmonoxid. Det borde därför vara dags aff fa med fler ämnen i deklarationerna.

Produkt kontrollen för tobaksvaror är i dag sä gott som obefintlig- frånsett producenternas egen tillverkningskontroll. Man borde därför överväga om infe socialstyrelsen skulle kunna få lagfäst räft atf förbjuda mycket starka cigarretter och höga halter av vissa ämnen. Så är förhållandet i Finland,

Prot. 1985/86:109 4 april 1986

Anslag till hälsoupplysning

Prot. 1985/86:109 4 april 1986

Anslag till hälsoupplysning

Varningstexterna som förnyas med vissa intervaller har stor betydelse. Med anledning av vissa nya texter som nu tagits fram har ett tobaksföretag besvärat sig hos regeringen. Det är socialstyrelsens befogenheter och de tryckfrihetsräffsliga aspekterna av lagstiftningen som nu prövas av regeringen,

I det här sammanhanget förutsätter socialutskottet atf regeringen även uppmärksammar i vad mån def finns skäl för en översyn av lagsfiftningen i förtydligande syfte. Med hänsyn till den ökade kunskapen om tobakens skadeverkningar bör översynen kunna medföra en viss skärpning,

Cigarreftpaket utan varningstexter säljs på bl, a. Finlandsbåtarna, Det borde därför vara dags för en samordning och en reglering av förhållandena i inomnordisk trafik,

I fråga om rökfria miljöer i offentliga lokaler föreslog ju fobakskommiffén, där jag själv var ledamot, enhälligt en lagsfiffning. Något regeringsförslag kom dock aldrig, I stället utfärdade socialstyrelsen och arbetarskyddssfyrel-sen rekommendationer när det gäller rökning i offentliga lokaler.

Den undersökning som nu gjorts av socialstyrelsen visar aft endast var femte arbetsplats följer de allmänna rådens målsättning fullt uf. Det är ju infe fillräckligt, men vi återkommer fill den frågan i betänkande nr 12, Def är ändå ett klart bevis på atf def är nödvändigt med en uppföljning när def gäller de allmänna råden om rökfria miljöer i offenfliga lokaler, och regeringen bör återkomma fill riksdagen om def blir behov av lagstiftningsåtgärder.

Fru talman! Utskottet har i stora delar en posifiv skrivning när det gäller de frågor som tagits upp i våra motioner, I en del fall hänvisar man ju också fill pågående undersökningar och uppföljningar, varför jag för dagen får nöja mig med vad utskottet anfört. Jag har alltså inget annat yrkande,

I detfa anförande instämde Börje Stensson (fp),

Anf. 18 DANIEL TARSCHYS (fp):

Fru talman! Birgit Hansson beskrev utskottets skrivning som vältalig och välformulerad. Jag ber atf fä säga detsamma om Birgit Hanssons anförande. Jag ber emellertid aff få yrka bifall fill ufskottets hemsfällan.

Det rör sig här om vpk-yrkanden som utskottet haft fillfälle att sfifta bekantskap med fidigare. Liksom föregående är menar vi aff yrkandena i några fall ligger så nära beslut som riksdagen redan har fattat och att det är onödigt med upprepningar, I andra fall gäller det frågor som hanteras av landstingen, där vi anser att riksdagen inte skall utfärda mer bindande föreskrifter och därmed inkräkta pä den kommunala självständigheten,

I en del fall har vi andra uppfattningar än vpk. Exempelvis menar vi att samlevnadsufbildningen inom försvaret bör vara frivillig även i framfiden -den kan vara mycket värdefull, men den bör vara frivillig. Vi är inte heller beredda aft ställa oss bakom förslaget om kostnadsfria preventivmedel. Man kan självfallet önska att många saker i ett samhälle skall vara grafis, men det är ju en kostnadsfråga, och utskottet är infe berett aft ställa sig bakom det förslag som vpk framför.

Fru talman! Jag yrkar bifall fill utskottets hemsfällan.

Överläggningen var härmed avslutad,

(Beslutet redovisas efter debatten om socialutskottets betänkande 13,)

Anf. 19 FÖRSTE VICE TALMANNEN:

Kammaren övergår nu till atf debattera socialutskottets betänkande 13 om anslag till Socialstyrelsen m, m.

Prot. 1985/86:109 4 april 1986

Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvård

Anf. 20 ANN-CATHRINE HAGLUND (m):

Fru falman! I socialufskoffefs betänkande 13 behandlas bl. a. motion So409 av Nils Carlshamre m. fl, I den motionen yrkas aff riksdagen skall ge regeringen fill känna aff ett återinförande av länsläkarfunktionen på läns-eller annan regional nivå skyndsamt skall utredas.

När riksdagen fattade beslutet om länsläkarorganisationens avveckling förutsattes en organisationsuppbyggnad som skulle fa över länsläkarnas uppgifter, Def har nu visat sig aff denna organisationsuppbyggnad infe har kommit till stånd på def sätt som förutsattes, Länsläkarorganisationens tillsynsuppgifter skulle fördelas mellan socialstyrelsen, länsstyrelserna och deras sociala enheter samt landstingskommunerna. Tillsynen över privat sjukvård och sjukvård som bedrivs av annan personal än medicinpersonal skulle fills vidare vara en statlig uppgift. Denna tillsyn har infe ordnats på ett tillfredsställande sätt.

Men vad som framför allt saknas allmänt ute i landet är den rådgivande och förebyggande funktion som länsläkarna hade, en funktion som möjliggjorde en mjuk tillsyn och en dialog och som därigenom kunde förhindra atf missförhållanden blev allvarliga problem. Länsläkarna fungerade ocksä som rådgivare på ett mycket värdefullt säff. Många vittnar om det tomrum som har uppstått i och med länsläkarorganisationens avskaffande och på grund av atf man infe har byggt upp den organisation som, enligt vad som förutsattes, skulle ersätta länsläkarna. Socialstyrelsen har också i en skrivelse fill socialdepartementet konstaterat aft upplösandet av länsläkarorganisationen innebar ett allvarligt avbräck för styrelsens möjligheter att bedriva en effekfiv tillsynsverksamhet. Utskottet understryker nu mycket kraftigt vikten av aft tillsynsuppgifferna inte försummas och förordar aft en utredning som skall se över tillsynslagen och den regionala tillsynen tillsätts, vilket är väsenfligt för atf man skall kunna fä en lösning på dessa problem. En regionalt organiserad tillsynsfunktion måste noga prövas i def här sammanhanget, Def är likaså vikfigt, som utskottet säger, aff de läkartjänster för socialstyrelsens tillsyn som förutsattes enligt riksdagsbeslutet i samband med avvecklingen tillsätts utan dröjsmål.

Till betänkande 13 flnns fogade tre reservafioner med moderata namn,

Reservafion 1 gäller ät erinrat fande även medicinalstyrelse. För snart 20 år sedan övertog socialstyrelsen även de uppgifter som åvilade dåvarande medicinalstyrelsen och medicinalstyrelsens sjukvärdsberedskapsnämnd. Efter hand växte socialstyrelsen och antog oanade proporfioner. Den organiserades om medverkan fr, o, m, 1981, Vi moderater anser aft utvecklingen har visat aft det var fel att slä ihop medicinalstyrelsen och socialstyrelsen till ett verk, Def har visat sig atf def finns anledning atf överväga en delning av socialstyrelsen, framför allt för aff gynna medicinens intressen och medici-

Prot. 1985/86:109 4 april 1986

Hälso- och sjukvård

nens behov aff klart och entydigt bygga pä S|)ecifik medicinsk vetenskap och beprövad medicinsk erfarenhet. Den medicinska kompetensen riskerar annars aff få stä tillbaka för andra, socialt inriktade ansvarsområden.

Reservation 3 behandlar stadgan för enskilda värdhem. Vi reservanter anser atf det är en rättvisefråga och en fråga om valfrihet i vården att enskilda vårdhem får ta emot samma patientgrupper som vårdhem inom landstinget, om de uppfyller samma krav som man ställer pä landstingefs vårdhem för motsvarande patienfkategorier. Detsamma bör gälla gentemot primärkom-munala vårdhem.

Utskottet säger aft socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd i vissa hänseenden ger större möjlighet fill utnyttjande av enskilda vårdhem. Men vi anser aff enskilda vårdhem skall kunna fa emot samma patientgrupper, skall kunna utnyttjas för alla patientgrupper- självfallet då, som jag sade tidigare, om de enskilda vårdhemmen uppfyller samma krav som man ställer på landstingens vårdhem för motsvarande patienter, Def kravet är alltså inte tillgodosett genom de nya föreskrifterna, Ufskoffef säger ju också aff en översyn av stadgan måste aktualiseras inom de närmaste åren, infe minst för att underlätta en fortsatt utveckling av vårdens utformning och innehåll. Även inom socialstyrelsen uppfattar man stadgan som delvis föråldrad och i behov av översyn. Det är därför mycket märkligt aff utskottet infe tillstyrker den översyn av stadgan om enskilda vårdhem som yrkats i mofion So468 av Rune Rydén m, fl,

Reservafion 4 behandlar den slutna vårdens läkemedelsförsörjning, I motion So437 av Sonja Rembo och Siri Häggmark yrkas aft riksdagen skall ge regeringen till känna vad som i mofionen anförts om rationalisering av sjukvårdens läkemedelsförsörjning och begränsning av Apoteksbolagets monopolställning, Mofionärerna vänder sig emot atf Apoteksbolagets ensamrätt att bedriva detaljhandel med läkemedel också omfattar läkemedel till sjukhus, Detfa inskränker sjukhushuvudmännens möjligheter atf påverka läkemedelskostnaderna. Det finns ingen anledning att infe sjukhusen själva skall kunna upphandla läkemedel direkt från leverantör eller grossist.

Fru talman! I reservafion 4 instämmer vi i motionärernas krav. Vi anser att Apoteksbolagets monopolställning bör begränsas och aft huvudmännen skall kunna göra sina inköp direkt hos leverantör eller grossist och därigenom kunna erhålla eff bättre totalpris än som nu är möjligt via Apoteksbolaget, Defta är inte minst angeläget för atf sjukhushuvudmännen skall kunna påverka sina kostnader. Huvudmännens inköp av läkemedel bör alltså infe befraktas som detaljhandel utan undantas från monopolet. Villkoren för inköpen av läkemedel bör kunna regleras direkt med leveranför och grossist precis som sker i övrigt beträffande förnödenheter som sjukhusen behöver inhandla.

Fru talman! Jag yrkar bifall till de reservationer som har moderata namn, reservafionerna 1, 3 och 4, och i övrigt till utskottets hemställan.

Anf. 21 MARGO INGVARDSSON (vpk):

Fru falman! För några dagar sedan slopades de förhatliga differentierade vårdavgifterna. Det nya systemet med fasta avgifter på 55 kr, per dag har bara fungerat i tre dagar. Det är säkerligen förklaringen till atl det för

närvarande är lyst om pensionärernas värdavgifter. De berörda har ännu inte blivit varse vad def nya systemet egentligen innebär. Man gläds fortfarande åt aft förödmjukelsernas fid är förbi. Nu behöver infe pensionärerna tigga landstingen om atf få behålla en rimlig andel av sin pension och i detalj redogöra för sina personliga behov av utgifter. Så står def bl, a, i en hyllningsarfikel fill en politiker som tillskrivs äran för a\skaffandet av de differenfierade värdavgifterna. Fru talman! Med hänvisning till riksdagens protokoll av den 20 maj 1983. då vi hade en stor debatt om dessa avgifters avskaffande, vill jag instämma i uttrycket äras den som äras bör.

Vad innebär då def nya systemet med fasta avgifter om 55 kr, per dag för utförsäkrade? En del får nog en chock när de upptäcker att det nya systemet innebär ökade kostnader för dem som hårde lägsta inkomsterna, 12 % av de utförsäkrade patienterna hade sä låga inkomster att de var berättigade till en avgift under 45 kr, per dag enligt det gamla jämkniiigssystemef,

60 % av patienterna betalade 45-59 kr, per dag. Av förtidspensionärerna under 40 är hade 25 % en avgift som understeg 45 kr, per dag. För de här patienterna blir det alltsä avgiftshöjningar.

Den fasta värdavgiften - jag vill slä fast all även vi tycker alt det är riktigt att vi har en sådan - om 55 kr, per dag är alldeles för hög, vilket också handikapp- och pensionärsorganisationerna har påpekat vid överläggningar om def nya systemet. Utskottets företrädare svarar säkert att möjligheten till jämkning kvarstår. Det är i och för sig riktigt, men det var ju jämkningsförfarandet som utsattes för den största kritiken när vi debatterade de differentierade värdavgifferna. Beträffande de differenfierade avgifterna fick alla. oavsett inkomst, som ansåg atf avgiften var för högt saft finna sig i att fä sina utgifter granskade urskälighefssynpunkt. Med def nya systemet blir def dock bara de som har sä låg inkomst aff de infe kan betala 55 kr, om dagen som fär finna sig i att återigen bli granskade. Det är väl inte mindre förnedrande atf, som nu är fallet, bara de drabbas som har de lägsta inkomsterna. Enda sättet att komma ifrån det här kränkande jämkningsförfarandet är aff sätta avgiften så lågt aft alla kan betala.

Vi föreslår att de som enbart har pension, motsvarande folkpension och pensionstillskott, skall vara berättigade till nedsättning av vårdavgiften utan särskild prövning. Rent prakfiskt kan def lösas genom atf den utförsäkrade vid inskrivningen på sjukhuset uppvisar sitt pensionsbesked, varefter den utförsäkrade fär en nedsättning enligt regler som är lika över hela landet. Allra enklast är det givetvis att alla pensionärer får nedsatt avgift.

När def gäller kollektivtrafiken inom SJ har staten påtagit sig ett ekonomiskt ansvar för aft pensionärer skall ha möjlighet aff resa. Generellt har alla pensionärer - ingen inkomstprövning förekommer - 30 % rabatt. Därutöver har de andra rabatter. Mänga landsfing tillämpar också halv taxa inom kollektivtrafiken för pensionärer - inte heller i det fallet krävs en inkomstprövning. Det är svårt att förstå aff man inte kan tillämpa samma metod då def gäller värdavgifterna. Behovet av vård mäste väl ändå anses vara lika angeläget som behovet av att resa.

Som skäl för avslag på vår motion om en nedsättning av vårdavgifter för pensionärer utan gransknings- och jämkningsförfarande anför utskottet atf def i de flesta fall inte är aktuellt med någon avgift alls, eftersom pensionärer

Prot. 1985/86:109 4 april 1986

Hälso- och sjukvård

Prot. 1985/86:109 har rätt till avgiftsfri vård under det första året. Vidare säger utskottet att

4 april 1986

Hälso- och sjukvård

man vill undvika atf ånyo införa ett system med granskning av människors ekonomi som kan upplevas som kränkande. Utskottsskrivningen inåste väl ändå bygga pä eft missförstånd.

Vi i vpk föreslår aff de pensionärer allfid skall ha rätt fill en nedsatt värdavgiff som enbart har folkpension eller som har så låg ATP aff beloppet motsvarar pension och pensionstillskott, Pä så sätt slipper de sämst ställda undan granskningsförfarandef. Dessutom slipper de tala om varför de behöver behålla en större del av sin pension för personliga utgifter, Ufskoffef däremot förespråkar eff sysfem som innebär aff de som har bra inkomster slipper granskning, medan de sämst ställda får finna sig i samma förödmjukelser som tidigare, 1 de flesta fallen ärdet infe alls aktuellt med någon avgift, anser utskottet. Men i april 1983 var 70 000 pensionärer utförsäkrade, Äv dessa var 50 000 inskrivna vid sjukhus, Def är väl infe en försumbar andel pensionärer.

Jag yrkar bifall fill vår reservafion nr 2,

Anf. 22 DANIEL TARSCHYS (fp):

Fru talman! Jag vill först yrka bifall fill reservationerna 3 och 4, Jag ansluter mig till vad Ann-Cathrine Haglund har sagt på dessa punkter.

Jag vill nämna aff def fill detta betänkande finns fogat eft särskilt yttrande, som handlar om regeringens formella handläggning av regleringen av legitimation för medicinsk-tekniska assistenter. Jag skall inte närmare gå in på den frågan här - def är en konstitutionell fråga som jag utgår från att konstitufionsufskoffet tar upp vid eff senare fillfälle.

Får jag säga några ord om Margö Ingvardssons inlägg. Vpk återkommer med eft förslag om en annan teknik för nedsättning av avgifterna för pensionärer. Vi har haft debatter om defta tidigare, och def var från början svårt aff förstå hur vpk-arna tänkte sig saken. De talade om automatik, vilket gjorde atf vi trodde atf def skulle ges centrala upplysningar från Sundsvall om vilka pensionärer som hade enbart folkpension.

Vpk säger nu atf pensionären skall visa upp sitt pensionsbevis när han kommer till sjukhuset. Vi menar i ufskoffsmajorifeten aff det naturliga är aft pensionären gör en ansökan om aff fä en nedsättning. Vpk vill hellre aft det skall göras en anmälan, I båda fallen lär def bli någon administrativ hantering av frågan,

Def är infe majoritetens uppfattning aft def skall ske någon förödmjukande granskning av pensionärernas utgifter. Jag hoppas aff vi har komniif bort från def systemet. Om en pensionär har låga inkomster skall detta självfallet anmälas, och sedan beviljas den nedsättning som landstinget har bestämt.

Vi har också utgått från atf detfa även fortsättningsvis är en landstingskommunal fråga och atf riksdagen infe skall bestämma generella riktlinjer.

Jag ber, fru talman, atf fä yrka avslag pä denna reservafion och bifall fill utskottets hemställan utöver de punkter där jag har anmält avvikande uppfattning.

Anf. 23 MARGÖ INGVARDSSON (vpk) replik: Prot. 1985/86:109

Hälso- och sjukvård

Fru talman! Jag kan förstå atf Daniel Tarschys väljer aff låtsas tro aft def 4 april 1986 nya systemet med en fast avgift infe skulle innebära aft människor, precis som tidigare, skall granskas vad gäller inkomster och utgifter. Det står i den proposifion som riksdagen antog om det nya systemet, att vid införande av en fast avgift skall möjligheten fill jämkning kvarstå om den sjuke exempelvis behöver pengar för att kunna betala sin bostad eller en rehabilitering.

Hur skulle denna jämkning gå till, Daniel Tarschys, utan ett granskningsförfarande? Den som ser atf 93 kr, om dagen, som den som är vanlig folkpensionär får, inte räcker för att betala lägenheten och det som man eventuellt behöver pä sjukhuset, för besök hos härfrisörskan. cigarretter, godis, strumpor, toaleffsaker osv,, måste självfallet lämna in en ansökan, precis som tidigare, och tala om vad man använder sina pengar fill och anhålla om att få behålla en större del för personliga utgifter. Där har vi granskningsförfarandet.

Den enda skillnaden är aff de som har goda inkomster, som kanske får en sänkning av avgiften för atf de hade en högre avgift med def differenfierade systemet och nu får betala 55 kr,, slipper detfa granskningsförfarande. Men alla som infe har råd aft betala 55 kr, får fortfarande finna sig i aft bli granskade in- och utvändigt. Där är det alltså ingen skillnad.

Vpk föreslår aff man skall gå ifrån detta system genom att ha lika regler över hela landet, en fast nedsättning av vårdavgiften för dem som infe kan betala 55 kr. Det är eff mycket enkelt system, som kräver en väldigt liten administration. Man behöver inte alls vara rädd för all några dataregister skall kopplas in och att det skall bli en allmän övervakning.

Anf. 24 DANIEL TARSCHYS (fp) replik:

Fru talman! Margö Ingvardsson talar om en granskning in- och utvändigt. Läs betänkandet! Det falas där enbart om en granskning av pensionärernas inkomster och fillgångar. Där står inte ett ord om granskning av pensionärernas utgifter. Det är vär bestämda uppfattning atf def är detta det handlar om. Det blir då ingen större skillnad mellan den anmälan som vpk önskar och den ansökan som vi utgår ifrån kommer att ske. Jag tror att def egentligen bara är fre bokstäver som skiljer vpk från majoriteten,

Anf. 25 MARGÖ INGVARDSSON (vpk) replik:

Fru talman! Ungefär samma formulering fanns i den gamla proposifionen när de differentierade värdavgifterna infördes. Det skulle alltså bli en granskning av inkomsfförhållandena. Men för aft man över huvud taget skall komma i fräga för jämkning, inåste man mofivera pä vilket säff nian använder sina inkomster och ange eff skäl fill att man behöver mera pengar för personligt bruk. Dä har vi igen hela def förnedrande förfarandet för granskning av pensionärernas ekonomi. Det blir alltså, som jag sade tidigare, fru falman. ingen skillnad i jämknings- och granskningsförfarandet med def nya systemet. Förändringen är atl det nu bara är de sämst ställda som riskerar att råka ut för det.

Prot. 1985/86:109 Anf. 26 RUNE GUSTAVSSON (c):

4 april 1986 Fru talman! Jag ber att få yrka bifall till reservation nr 3. som centerns

Hälso- och sjukvård

representanter har anslutit sig till,

Def är närmast stadgan som jag vill säga ett par ord om. Utskottet säger att någon allmän översyn av stadgan inte övervägs för närvarande. Men utskottet har erfarit aff man inom socialstyrelsen uppfattar stadgan som delvis föråldrad och i behov av översyn i förenklande riktning. Detta menar jag är väldigt viktigt.

Jag tycker att utskottet, med hänsyn fill den skrivning som här finns, borde ge klara besked om nödvändigheten även revidering och översyn av stadgan, för stadgan bör vara sädan aft den ger utrymme för en utveckling inom värden. Förändringen skall inte komma i efterhand, sä aff man först sedan man har seff att en god utveckling ägt rum är beredd att ändra stadgan i enlighet med den,

Def händer mycket i dag, och det kommer att hända mycket framöver. Därför finns def behov av betydande förändringar inom värden, så att vi klarar def stora värdbehov som finns. Dä får vi heller infe ha sfadgeregler som infe är anpassade till och inte ger möjligheter till en sädan utveckling,

Anf. 27 EVERT SVENSSON (s):

Fru talman! När jag begärde ordet med anledning av detta betänkande var det framför allt reservafion nr 1 av moderaterna som jag tänkte kommentera något.

Skälen, fru talman, för en sammanhållen myndighet för hälso-. sjuk- och socialvård är lika viktiga, om inte ännu viktigare, i dag som dä sammanslagningen skedde i slutet av 1960-falet, Defta framgår faktiskt infe minst av en annan motion av moderaterna, med Nils Carlshamre som första namn, nämligen So252 i är. Den behandlar socialtjänstens och sjukvärdens ansvar inom missbrukarvården. Där pläderar en rad moderater för eft samarbete mellan socialtjänsten och sjukvården. Man understryker särskilt aff def är nödvändigt med ett sådant samarbete, och man har för övrigt en läng mofivering för detta samarbete. Det finns mycket i den motionen som jag inte kan ställa mig bakom, för den syftar egentligen till en "nygamniar" nykferhefsvårdslag. med all den rekvisita som fanns i den. Men just på den här punkten har man ju rätt. att det krävs ett samarbete mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst.

När den här sammanslagningen en gång skedde var faktiskt en av de mera bärande motiveringarna just att det finns ett gränsområde mellan socialvård och hälso- och sjukvård, och dä kom naturligtvis missbrukarvården in i sammanhanget som eff ganska vikfigt argument,

Def har ju allfid varit så aft det är socialdepartementet som har skött frågor som rör hälso- och sjukvärden. Det behöver i och för sig nödvändigtvis inte betyda att man har en och samma myndighet inom sitt område. Men det ligger, som jag tidigare har sagt. nära till hands ocksä med tanke på de sakfrågor som här är avgörande,

1 denna fråga vill jag fill sist ta upp en mera principiell svnpunkt, Hälso- och

sjukvärden tillhör faktiskt vär socialpolitik. Man kan säga att den åren del av

30 vår socialpolitik. Det är alltsä ett överordnat begrepp. Därför skall det ocksä

heta socialstyrelsen, och infe medicinalstyrelsen, som man tidigare pläderade Prot. 1985/86:109 för. Det har man nu gått ifrån. Man vill dela upp det hela i tvä ämbetsverk, 4 april 1986

Hälso- och sjukvård

Pä detfa kan man naturligtvis också anlägga en prakfisk synpunkt. Som utskottet framhåller har vi nyss haft en omorganisation av socialstyrelsen, och det har gjorts en nedbantning av antalet anställda. Om man nu skulle sätta i gång med en ny utredning och sä atf säga skära itu denna myndighet, skulle det naturligtvis framkalla ytterligare oro. En del av den arbetskapacitet och de personella resurser som man har skulle föras över till aft arbeta med mera administrativa frågor som en sådan delning ju måste föranleda. Några besparingar är säkert inte atf hämta på defta område, fru Haglund, Det kan man nog vara alldeles övertygad om, Def blir en fördyrad adininisfrafion.

Med dessa ord yrkar jag bifall fill utskottets hemställan pä denna punkt och avslag pä reservation 1 med Göte Jonsson som första namn,

Reservafion 3, som är en samlad borgerlig reservafion, gäller enskilda värdhem. Den punkten behöver man inte göra så stor affär av här i kammaren, Utskoftsmajoriteten säger, att om socialstyrelsen finner att man har behov av att omarbeta stadgan, bordet ankomma pä styrelsen att själv ta ett initiativ fill en sådan omarbetning. Socialstyrelsen känner säkert till förhållandena i denna fråga. Det finns alltsä en ganska stor samstämmighet mellan vad som sägs i ufskottets hemställan och vad som sägs i reservationen. Skillnaden är bara den att reservanterna vill ha ett beslut om att en omarbetning skall ske omedelbart.

När det gäller den slutna vårdens läkemedelsförsörjning har vi genom åren funnit aft Apoteksbolaget sköter denna uppgift alldeles utmärkt. Vi vill atf gällande ordning skall fortsätta. Jag yrkar alltså bifall till socialutskottets hemsfällan och avslag på reservationerna.

Anf. 28 ANN-CATHRINE HAGLUND (m):

Fru talman! Evert Svensson säger att vi i en annan motion pläderar för samarbete mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Ja, självfallet gör vi def! Samarbete behövs, det är viktigt.

Men när det gäller hälso- och sjukvärden måste man i sina ställningstaganden kunna bygga på medicinsk vetenskap och beprövad medicinsk erfarenhet. Vi anser atf de medicinska intressena bäst skulle tillgodoses om vi återfick medicinalstyrelsen, dvs, en särskild myndighet. Den medicinsk-tekniska utvecklingen har i dag gått sä långt atf skälen för detfa nu är ännu större än tidigare,

Evert Svensson vill inte göra sä stor sak av reservation 3, som gäller stadgan för de enskilda värdhemmen. Jag tycker att valfriheten i värden är en mycket stor sak. Det är viktigt atf man kan välja enskilda värdhem för samma kategorier av patienter som man kan välja landstingets värdhem för. Utskottet erkänner ju att stadgan är föråldrad och behöver ses över. Den bidrar, som Rune Gustavsson sade, inte till utvecklingen. Därför behöver den ses över.

Om reservationen om den slutna värdens läkemedelsförsörjning gär igenom möjliggör det för sjukhushuvudmännen att minska sina läkemedelskostnader, och det tycker jag vore mycket värdefullt, inte minst i dessa tider.

Prot. 1985/86:109 Anf. 29 EVERT SVENSSON (s):

4 april 1986 Fru talman! Till def sista som fru Haglund sade vill jag bara säga: Tro't den

,,„, , ■ 7 B j som vill! Def kommer säkerligen infe aft innebära några minskade kostnader

Halso- och sjukvård "

om man slår sönder Apoteksbolagets utmärkta disfributionsordning.

När def gäller reservafionen om de enskilda vårdhemmen vill jag säga aff det inte är valfriheten vi diskuterar, utan def är om vi skall ha en ny stadga. Vi har sagt aff def kanske behövs; socialstyrelsen, som nyligen utarbetat rekommendationer pä def området, får väl överväga def.

Fru Haglund säger aft vetenskap och beprövad erfarenhet skall vara rådande i socialstyrelsens verksamhet. Ja, vem har bestridit att den medicinska vetenskapen skall sitta i högsätet? Det finns inom socialstyrelsen två avdelningar, en för hälso- och sjukvård och en för läkemedelsärenden, Def är mest en administrafiv fräga hur man ordnar def, men de principiella och prakfiska skälen för atf ha def sammanhållet överväger. Jag erinrade här om den mofion frän moderaterna där man talar om samarbete, Def är väl väldigt bra aff ha detfa samarbete manifesterat på högsta administrativa nivå!

Anf. 30 ANN-CATHRINE HAGLUND (m):

Fru talman! Def finns goda förutsättningar atf dela upp socialstyrelsen i och med aff man där, som Evert Svensson sade, har en läkemedelsavdelning som skulle kunna utgöra grunden för en medicinalstyrelse, som entydigt kan arbeta för och ta ställning med hänsyn till medicinens intressen,

Tro"t den som vill, säger Evert Svensson n;ir jag säger atf läkemedlen i den slutna vården skulle kunna bli billigare om sjukvårdshuvudmännen själva fick upphandla läkemedel frän leverantörer. Monopol bidrar inte till atf minska kostnaderna. Om sjukvårdshuvudmännen själva fick göra sina beställningar och sluta avtal skulle de på eft helt annat sätt kunna pressa sina kostnader.

Det är stadgan för de enskilda vårdhemmen vi skall diskutera, säger Evert Svensson, Visst skall vi göra det. Men faktum är att det ändå gäller valfriheten, eftersom man av nu gällande anvisningar kan utläsa att t, ex, svårt åldersdementa personer inte bör värdas pä enskilt vårdhem. Det finns ocksä andra kategorier som enligt stadgan och anvisningarna infe skall vårdas på de enskilda vårdhemmen. Därför innebär den nuvarande stadgan aff valfriheten begränsas,

Anf. 31 EVERT SVENSSON (s):

Fru falman! Det är ju inte så aft det råder nägot monopol när det gäller läkemedel. Vad det gäller är hur man köper läkemedel och hur man distribuerar dem fill sjukhusen och apoteken. Här har under åren skeff betydande rafionaliseringar genom Apoteksbolaget,

Sedan undrar jag, när det gäller socialstyrelsen, om det inte i botten ligger
en önskan från den medicinska vetenskapen och läkarkåren här i landet att
ha ett eget litet ämbetsverk, som de kan vara alldeles ensamma om. Men jag
håller fast vid att den medicinska vetenskapen, liksom hälso-och sjukvärden,
är underordnad hela det sociala perspektiv som vi har i landet. Det är
manifesterat på många områden - i socialdepartementet och i den motion
-2 som vi har skrivit pä det lokala planet - så jag finner det mycket naturligt.

Och jag kommer aff motarbeta den moderata motionen så länge jag finns i det här huset,

Anf. 32 ANN-CATHRINE HAGLUND (m):

Fru talman! Vi anser aff man med de ställningstaganden som finns i reservafion 4 skulle ge ytterligare möjligheter atf rafionalisera läkemedelsinköpen, Def tycker jag är viktigt för atf man skall kunna sänka kostnaderna.

När det gäller reservation 1 om en medicinalstyrelse säger Evert Svensson atf den medicinska vetenskapen är och skall vara underordnad. Vi anser aft den medicinska vetenskapen måste få framträda med sina ställningstaganden. Sedan måste man självfallet göra olika avvägningar, och man måste ha eff samarbete. Men de erfarenheter som vi har gjort visar atf den medicinska vetenskapen inte gynnas i dag med den organisafion vi har.

Prot. 1985/86:109 4 april 1986

Hälso- och sjukvård

Överläggningen var härmed avslutad.

Socialutskottets betänkande 14

Mom. 5 (utbyggnad av preventivmedelsrädgivningen)

Utskottets hemställan bifölls med 260 röster mot 16 för reservation 1 av Inga Lantz,

Mom. 6 (preventivmedelsrädgivning för värnpliktiga)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservafion 2 av Inga Lantz -bifölls med acklamafion.

Mom. 7 (kostnadsfria preventivmedel)

Utskottets hemställan bifölls med 261 röster mot 16 för reservafion 3 av Inga Lantz,

Mom. 8 (preventivmedelsforskning)

Utskottets hemsfällan - som ställdes mot reservation 4 av Inga Lantz -bifölls med acklamation.

Mom. 9 (statsbidrag för abort- och preventivmedelsrädgivning)

Utskottets hemsfällan - som ställdes mot reservation 5 av Inga Lantz -bifölls med acklamafion,

Motn. 11 (psykosocialf stöd i aborfsifuafioner)

Utskottets hemsfällan - som ställdes mof reservafion 6 av Inga Lantz -bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Socialutskottets betänkande 13

Mom. 2 (äterinräffande av en medicinalstyrelse)

Utskottets hemställan bifölls med 217 röster mof 60 för reservation 1 av Göte Jonsson ni, fl.

3 Riksdagens protokoll 1985/86:109-111

Prot. 1985/86:109 Mom. 6 (nedsättning av vårdavgift)

4 april 1986 UtskoUets hemställan bifölls med 259 röster mot 15 för reservafion 2 av

Åtgärder för förbättrad "

arbetsmiljö

Motn. 9 (enskilda vårdhem)

Utskottets hemsfällan bifölls med 144 röster mot 133 för reservafion 3 av

Daniel Tarschys m, fl.

Mom. II (den slutna vårdens läkemedelsförsörjning)

Utskottets hemsfällan - som ställdes mof reservafion 4 av Daniel Tarschys m, fl, - bifölls med acklamafion.

Övriga moment Utskottets hemsfällan bifölls.

6 § Åtgärder för förbättrad arbetsmiljö

Föredrogs socialutskottets betänkande 1985/86:12 om anslag fill arbetsmiljö m,m, (prop, 1985/86:100 delvis).

Anf. 33 INGRID RONNE-BJÖRKQVIST (fp):

Fru talman! Jag skall fa upp tvä områden som det här betänkandet berör -dels passiv rökning på arbetsplatser, dels arbetsmiljön i skolan.

Vad gäller rökningen finns det tvä utbredda missuppfattningar.

För det första: atf antalet rökare minskar snabbt i värt land. Def är fel. Ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen röker dagligen. Under hela 1980-falet har andelen rökande män varit i stort sett oförändrad. För kvinnornas del finns def en lätt tendens fill ökning.

För det andra: aff def finns rökfria miljöer på alla arbetsplatser, Def är också fel. På ungefär hälften av landets arbetsplatser röks def utan hänsyn fill aft icke-rökare blir utsatta för rökig miljö.

Det är helt uppenbart att många i Sverige utsätts för rökig miljö mof sin vilja och har stort obehag av detta. Vanligaste besvär är irritation i ögon och luffvägar. En samstämmig forskning tyder på aff passiv rökning ökar risken för framför allt lungcancer. Därför utdömdes i höstas ersättning för arbetsskada för en kvinna som utsatts för rökig miljö pä arbetsplatsen och som fått lungcancer,

Def är orimligt aft vissa giftiga ämnen som ingår i tobaksrök är fofalför-bjudna pä en arbetsplats om de kommer frän andra källor men tillåtna om de kommer från tobaksrök. Det är stora skillnader i sammansättningen mellan den rök som rökaren andas in och den som avgår fill omgivningen. Mängden av olika ämnen är i allmänhet större i den s, k, sidoröken som gär uf i miljön. Det finns t, ex, drygt 50 gånger mer ammoniak och dimefylnitrosamin i sidoröken än i huvudröken,

I förarbetena fill arbefsmiljölagen anges def klart atf lagen infe skall

fillämpas för tobaksrök. Det beror säkert på atf farorna med passiv rökning

34 inte var lika kända när lagen kom fill som i dag, Arbefarskyddssfyrelsen och

socialstyrelsen har gett ut allmänna råd om begränsning av tobaksrök på arbetsplatser. Råden ger infe fillräckligt skydd, eftersom det röks utan hänsyn till icke-rökare på ungefär hälften av landets arbetsplatser.

Med hänsyn till vad man numera vet om skador pä sikt och om akuta besvär för många som tvingas vara passiva rökare på arbetsplatser, är det dags att låta arbefarskyddssfyrelsen utfärda bindande föreskrifter för arbetslokaler som används av icke-rökare. Jag yrkar därför bifall till reservation 1,

Vi har i Sverige med framgång lyckats bekämpa svära sjukdomar hos barn. Utvecklingen har tyvärr inte varit lika gynnsam när det gällt atf motverka olycksfall. Ca 200 000 barn skadas varje är så svårt att sjukhusbesök är nödvändigt, och olycksfall svarar för näsfan hälften av den totala dödligheten bland barn i värt land. Bland 7-9-äringar sker en tredjedel av olyckorna i skolan, bland 10-15-åringar hälften i skolan. Konsumentverkefs undersökning från i höstas tyder pä atf def är dubbelt sä vanligt aff barn skadas i skolan som aft vuxna skadas i arbetslivet.

Sedan 1978 omfattar arbetsmiljölagen även elever fr, o, m, årskurs 7, SÖ fick i uppdrag aft utreda hur detta borde fungera i praktiken och kom med en rapport 1980, Där föreslogs att regeringen skulle vidta de författningsmässiga åtgärder som behövs för aff eleverna skall kunna medverka i skyddsarbetet enligt arbetsmiljölagen. Det föreslogs också aft utbildningen av skyddsombud skulle bekostas genom statliga medel.

Ärendet ligger fortfarande kvar hos utbildningsdepartementet. Sex år har alltså gått utan att def fastslagits hur beslutet skall tillämpas i prakfiken, defta trots atf def redan 1980 kom eft heltäckande förslag från SÖ - eff förslag som också tog hänsyn till låg- och mellanstadieelevernas behov av skyddsåtgärder,

Arbefsmiljölagen föreskriver att inte bara arbetsolyckor utan även tillbud skall utredas och åtgärdas. Detta är väl motiverat, eftersom man påvisat aft varje olycka inom industrin föregåtts av genomsnittligt tre tillbud.

Barnen har ingen fungerande arbetsmiljölag. De har ingen rätt till skyddsombud, ingen som är direkt ansvarig för atf deras intressen tillvarafas i planeringen av skolmiljön, ingen som registrerar, utreder och vidtar förebyggande ätgärder vid olycksfall eller tillbud.

Det är oerhört viktigt aff vi fär mera kunskap och erfarenhet om skololyckor och hur man förebygger dem och atf man kommer i gång med registrering och utredning när def gäller skador i skolan.

Skolbarnens vanligaste aktivitet vid olyckstillfället är lek av olika slag, enligt konsumentverkefs undersökning. Vad man klassat som "lek" har varit ganska varierande, Helf klart är aft många skador orsakats av våld i leken,

Def mest alarmerande i den senaste årsrapporten från Stockholms skolöverläkare, Lars Cernerud, är def ökade väldet mellan eleverna - ett våld som går allt längre ned i åldrarna och som orsakar en betydande del av kroppsskadorna i skolan. Bl, a, detta gör atf def är oerhört viktigt atf skyddsarbetet bland skolbarn snabbt kommer i gäng.

Riksdagen bör därför redan nu hemsfälla atf regeringen utarbetar regler för hur skyddsarbetet för elever skall organiseras. Jag yrkar bifall även fill reservafion 17,

Prot. 1985/86:109 4 april 1986

Å tgärder för förbättrad arbetsmiljö

Prot. 1985/86:109 Anf. 34 ULLA TILLÄNDER (c):

4 april 1986 Fru talman! Arbetet med atf förbättra arbetsmiljön pågår på flera olika

"7 ~, f.. f.. ... ~, områden, Arbefsmiljölagen, som antogs av riksdagen 1978, har varit vikfig för aft nå fram fill bättre förhållanden. Men mycket återstår aff göra.

arbetsmiljö

Sedan lagen kom fill har def under årens lopp kommit åtskilliga larmrapporter, inte minst beroende på alla nya kemiska produkter, Def lär finnas mer än 60 000 kemisk-tekniska produkter på våra arbetsplatser. Arbetare utsätts för nya och ofta okända risker. Bland skadorna märks hudskador och allergier. Än allvarligare är de skador som ger sig fill känna först efter många år. Dit hör cancer och ärfflighefsskador.

Nya problem uppkommer i takt med den tekniska utvecklingen. Ett under flera år uppmärksammat område är arbetet vid bildskärmar. Till att börja med dominerades diskussionen av ergonomiska frågor som arbetsställning, arbetstid vid bildskärm och ögonbesvär. Under senare fid har andra problem uppmärksammats, och då särskilt sfrälningsrisken vid bildskärm, som anses kunna ge gravidifetssförningar och hudskador.

Datadelegationen överlämnade under hösten 1985 fill regeringen ett material om framtida bildskärmar vilket pekar pä en rad ätgärder som statsmakterna bör vidta. Det gäller fortsatt forskning om hälsoriskerna vid bildskärmsarbete men också om att man skall ställa krav på nya typer av bildskärmar,

Def pågår framgångsrikt utvecklingsarbete när det gäller aft fa fram nya typer av bildskärmar som tar bort eller minskar strålningen och som bygger på annan teknik än den hiffills använda katodstråleskärmen, Sveriges ca 700 000 bildskärmar bygger näsfan alla på kafodsfrålefekniken,

I dafadelegationens rapport. Framtida bildskärmar, redovisas utvecklingen av nya bildskärmar,

Dafadelegafionen drog bl, a, slutsatsen atf offenfliga upphandlare bör fa initiativet fill en teknisk upphandling med utvecklingsstöd för bildskärmar som baseras på en teknik med lägre spänning än kafodsfråleteknikens.

Enligt budgetpropositionen är anskaffningsbehovet när def gäller datautrustning beräknat till 310 milj, kr, för budgetåret 1986/87, Beloppet är avsett för ersättningar, kompletteringar och nyanskaffningar. Det rör sig om en mycket omfattande upphandling. Vi anser därför aft regeringen bör ta initiafiv fill aft påskynda utvecklingen när det gäller bildskärmar som bygger på annan teknik än dagens eller som eliminerar nuvarande problem, Def kan ske genom teknikupphandling eller på sådant sätt att de krav som dafadelegafionen aktualiserat finns med. Forskningen inom detfa område behöver ocksä intensifieras.

De problem som berör bl, a, forskning om riskerna vid bildskärmsarbete samt frågan om upphandling av bildskärmar har tagits upp i motion So7l2 av Rosa Östh och Bengf Kindbom och i motion So716 av Gunnel Jonäng, Motionärerna anser atf vad som i mofionerna anförts bör ges regeringen till känna, Detfa har centerns representanter i utskottet följt upp i reservation 4,

I mofion 712 understryks också aff yrkesinspektionen bör inrikta sitt arbete på de centrala områden som rör säkerhet, liv och hälsa och koncentrera arbetet på områden där de största riskerna för arbetsskador

finns. Trivselfrågor och liknande är viktiga, men de kan lösas på annat säff.

Detfa har också påpekats av den utredning som har i uppdrag atf se över yrkesinspektionen och den kommunala tillsynen, den s. k. YKT-utredning-en. För denna inriktning av arbetet har vi uttalat oss i reservation 13. Åven detfa bör ges regeringen fill känna.

I mofion So709 av Britta Hammarbacken och Karin Israelsson föresläs aft hybrid-DNÄ-delegafionens ansvarsområde utvidgas fill aff omfatta också mikrobiologi och andra former av genteknik än hybrid-DNÄ-feknik. Denna uppfattning delas av utredningen om hybrid-DNÄ-konfrollen som avslutade sift arbete våren 1984. Frågan fas upp i reservation 14.

Enligt utredningen finns det behov av ett expertorgan som har kompefens på hybrid-DNA-området och som kan svara för information fill allmänheten samt för rådgivande verksamhet till olika myndigheter och andra berörda.

Utredningen om hybrid-DNÄ-konfrollen har varit ute på remiss, och remissinstanserna har med överväldigande majoritet tillstyrkt förslaget om utvidgning av delegationens arbetsuppgifter i enlighet med vad som anförs i mofionen.

Ur säkerhetssynpunkt är def oklokt aft skilja på bioteknik och genteknik, Biotekniskt arbete med t, ex, smitffarliga mikroorganismer kan mänga gånger vara betydligt farligare än mänga gentekniska verksamheter,

Hybrid-DNA-delegafionen besitter en utomordentligt bred vetenskaplig kompetens, som väl täcker de mikrobiologiska, biotekniska och gentekniska områdena.

Fru talman! Jag yrkar bifall fill reservationerna 4,13 och 14 och i övrigt till utskottets hemställan.

Prot. 1985/86:109 4 april 1986

Å tgärder för förbättrad arbetsmiljö

Anf. 35 Arbetsmarknadsminister ANNA-GRETA LEIJON:

Fru falman! Jag vill med anledning av vad Ulla Tilländer sade om bildskärmar kort redovisa en del av regeringens arbete på detta område.

Vi vef aff bildskärmsarbete, framför allt långvarigt sådant, medför en hel del ergonomiska problem - belastningsskador, synrubbningar och annat. Frågan om risker för gravidifetssförningar, missfall, har diskuterats, och vi kan konstatera aft läget fortfarande är oklart. Mot den bakgrunden har vi från regeringens sida sagt aft det är viktigt atf vi fortsätter forskningsarbetet. Samtidigt är vi medvetna om aff def kommer aft ta lång tid innan forskarna är färdiga med sina rapporter, och förmodligen kommer rapporterna atf ifrågasättas när de en gång kommer. Därför kan vi inte sitta och vänta på att få besked hur det är med eventuella risker för gravidifetssförningar, om det är den ena eller den andra uppfattningen som är riktig.

Vi måste, precis som Ulla Tilländer sade, slå in på nya och andra vägar. Där är kraven på ny och bättre teknik för bildskärmar naturligtvis de allra viktigaste.

Vi har inom regeringen haft resonemang om aft ta upp diskussioner med offentliga upphandlare om inköp av datorutrustning - med försvarefs materielverk, de affärsdrivande verken. Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet. Sådana diskussioner har ocksä påbörjats. Man bör vid sädan upphandling ställa krav liknande dem som statskontoret ställer vid inköp av nya skärmar.

Prot. 1985/86:109 Det kommer förmodligen atf fa tid aft utveckla bildskärmar som inte är

4 april 1986 baserade på katodsfrålerör utan på flytande krisfaller och liknande. Därför

j, „ , ,„ ,„ ,.., j är det vikfigt atf fundera över om den nuvarande tekniken kan göras bättre.
Åtgärder for förbättrad "

, ,.,„ Vi har glädjande nog i är fått fram nya kiitodsfråleskärmar som i fräga om

strålning uppvisar mycket bättre värden än fidigare. Krav frän de offenfliga

upphandlarna på skärpta regler är ett viktigt och självklart krav.

Men def gäller naturligtvis inte bara de nya skärmarna. Som Ulla Tilländer sade finns def väldigt många olika bildskärmar ute i det svenska näringslivet. På snart sagt varje arbetsplats, offenflig och privat, förekommer bildskärmsarbete. Därför är det vikfigt aft också fundera över vad vi kan göra åt de redan installerade bildskärmarna.

Vid arbefarskyddssfyrelsen pågår en utvärdering av de olika skydd som finns för atf eliminera bl, a, def elekfrostafiska fältet. Vi hoppas aff vi så snart som möjligt skall kunna komma i gång med eft intensivt arbete för att förbättra de skärmar som man redan har.

Provningen av bildskärmar har diskuterats, Arbefarskyddssfyrelsen och statens strålskyddsinstitut fick i höstas ett uppdrag från regeringen atf utreda förutsättningarna för en provning - frivillig eller obligatorisk. Det var meningen atf detfa uppdrag skulle redovisas den 1 april. Vi har fått eft preliminärt utkast, men myndigheterna behövde ytterligare eff par veckor för atf färdigställa den definitiva rapporten,

Def är regeringens avsikt atf, så snart vi fåtf denna rapport från arbetarskyddsstyrelsen och sfrålskyddsinsfitufet, omedelbart fatta beslut för aff få till stånd någon form av provning. Med eff sådant beslut kan vi nå uf fill de upphandlare av dataskärmar som befinner sig utanför den offentliga sektorn och som vi måste söka andra vägar för aff nå.

Jag nämnde det behov av intensifierade forskningsinsatser som finns. Det har gjorts en del studier bl, a, om sambandet mellan gravidifetssförningar och bildskärmsarbete, en del studier av djur som har gett vissa alarmerande resultat. Vi i regeringen har sagt atf vi tycker att def är angeläget att de här djurstudierna som utförts vid Karolinska institutet upprepas av någon annan forskningsinstitution, så atf man får möjlighet att göra jämförelser,

Ärbetarskyddsfonden och styrelsen för teknisk utveckling har fillsammans resonerat om forskningsinsatser som avser bildskärmarnas hela problematik. Glädjande nog har de båda myndigheterna nu under våren träffat en överenskommelse som innebär att man under sex är kommer aff satsa 66 milj, kr, pä forskning kring bildskärmsarbete och därmed sammanhängande arbefsmiljöproblem.

Ytterligare ett forskningsarbete som är intressant för oss är en ny stor
undersökning som planeras ske i USA vid Mount Sinai School of Medicine i
New York, som jag för övrigt besökte i början av året tillsammans med några
medarbetare. Professor Selikoff, känd som den som uppmärksammade
världen på asbestanvändningens risker, sfär bakom en undersökning som
skall omfatta 10 000 personer. Det är glädjande aff kunna konstatera aft vi
kommer aft på plats kunna informera oss om defta forskningsarbete genom
en svensk forskare, som med hjälp av stipendier fär möjlighet atf följa
studien under två år,
3o Forskning behövs. Teknisk utveckling behövs. Men def behövs ytterligare

en sak, och det är möjlighet fill omplacering för de gravida kvinnor som har bildskärmsarbete och som i dag känner en oro. Regeringen har tagit initiativ fill två överläggningar, en i slutet av förra våren och en i februari i år, för atf tillsammans med arbetsmarknadens parter diskutera hur vi skall kunna uppnå överenskommelser som medger gravida kvinnor rätt fill omplacering. Vi kan nu konstatera att def efter den första diskussionen för snart eft är sedan har hänt en hel del, framför allt på den offentliga delen av arbetsmarknaden. Där har man träffat överenskommelser som innebär atf stora delar av de offentliganställda kvinnorna i dag har denna möjlighet fill omplacering. Vi har också från parterna pä den privata arbetsmarknaden fåtf besked om aff man där har eff intresse av aff diskutera den här frågan. På vissa delar av den privata arbetsmarknaden har man också nätt fram till resultat. Vid den senaste överläggningen uppmanade jag parterna aff intensifiera diskussionerna och försöka uppnå överenskommelser så snart som möjligt.

Men det finns naturligtvis små företag som har svårt aff klara en omplacering på den egna arbetsplatsen. När det gäller dem har jag föreslagit parterna på arbetsmarknaden atf diskutera om man genom samarbete företagen emellan kan göra omplaceringar genom hälsovårdscentralerna, som på många ställen runt om i landet omfattar ett antal smä företag. Parterna lovade aff seriöst pröva denna möjlighet.

Vi planerar atf inbjuda parterna till ytterligare en överläggning under början av hösten för atf se hur långt man kommit när det gäller möjligheterna till omplacering för de kvinnor som känner en oro.

Dessa frågor är vikfiga, och jag såg def som angeläget att efter Ulla Tilländers inlägg kortfattat redovisa vad vi gör på def här området. Jag tror atf vi i sak har samma uppfattning; Vi måste arbeta på bred front med forskning och teknisk utveckling och samtidigt fa hänsyn till de människor som i dag har den här typen av arbete och som inte känner sig trygga i sin arbetssituation.

Prot. 1985/86:109 4 april 1986

Å tgärder för förbättrad arbetsmiljö

Anf. 36 LARS-OVE HAGBERG (vpk);

Fru falman! Motsättningen mellan kapital och arbete är mycket tydlig i arbetsmiljön. För atf man skall kunna få en kvalifafiv förbättring av arbetsmiljön krävs nämligen en omfördelning av makten. Det handlar om dem som har beslutanderätt när krav reses på en skälig arbetsmiljöförbättring, dvs. företagarna och kapitalets representanter. Genom sin maktposition bestämmer de i stort sett hur förhållandena i arbetslivet skall vara. Deras beslutanderätt kan begränsas bara om de arbetande genom aft skaffa sig kunskaper och genom atf gå samman i sina fackliga organisafioner slåss för en bättre arbetsmiljö. Def är på def sättet arbetsmiljöförbäftringar under senare år har kommit till stånd. Det gäller inte minst arbetsmiljön inom det område arbetsmarknadsministern talade om, nämligen dataområdet och arbetet vid bildskärmar.

Arbetsmiljöförbäftringar har alltid rönt hårt motstånd från kapitalet. Företrädarna för kapitalet är de sista aff erkänna farorna och riskerna. Man har genom historien tvingats till ätgärder. Det gäller de stora frågorna; asbest, gifter, kemikalier, lösningsmedel och det senaste, största och

Prot. 1985/86:109 besvärligaste men inte mest synliga - förslitningsskadorna.
4 april 1986 De psykosociala frågorna, som var eft stort diskussionsämne när vi fattade

arbetsmiljö

t ... ,.. f h" t A beslut om arbetsmiljölagen, dvs. frågorna om utsveftning, ackord, arbetstakt och arbetsinnehåll, ligger bakom den dagliga kampen när def gäller arbetsmiljön. Def handlar om aft tillväxten, med ökad effektivitet, fär vara det övergripande målet, ett mål som är övergripande för hela näringslivet. Strukturförändringar får genomföras i obegränsad takt och på eff säff som skapar stora arbefsmiljöproblem. Ny teknik införs i både smä och stora företag på ett sätt som skapar nya och stora arbetsmiljöproblem.

De stora psykosociala frågorna, som vi talade om på 1970-falef, har kommit i bakvatten i dag i den stora diskussionen. Och från arbetarskydds-styrelsen, som har aff fylla arbetsmiljölagen, som är en ramlagstiftning, med ett innehåll, kommer man inte med några anvisningar och regler i dessa för arbetsmiljön helf avgörande frågor.

Här har vi klassmotsättningen. Vi har en lagstiftning som bygger på aff företagarna-kapitalet tillsammans med de anställda och statsbyräkrafin skall bestämma vad lagen skall innehålla. Det finns inga särskilda kriterier för arbetsmiljön utifrån lagen, utan det handlar om bedömningar. Vad man får kalla en rimlig arbetsmiljö måste de arbetande kämpa sig fram till gentemot företagarna och statsbyräkrafin, I sfor utsträckning förhäller def sig så,

Parfierna i riksdagen kan man också göra en notering om i dag. Centern och folkpartiet har vissa synpunkter på hur arbetsmiljön skall vara. Socialdemokratin tycker att def är bra som def är, och def gör även moderaterna, som i är inte ens har någonting atf anföra i den här frågan utan i stort sett sluter upp bakom förhållandena i den svenska arbetsmiljön, Def är ganska typiskt för utvecklingen i enskilda frågor. Här kommer klassmotsättningen fram starkt.

Till årets riksmöte har det kommit motioner även frän socialdemokraterna där man säger att arbetsmiljön inte är så bra, aft det finns problem, att def uppstår ohälsa, atf lagen bör reformeras. Skyddsombudens möjligheter atf utnyttja sina fullmakter- som man kallade det frän början - har begränsats genom domar i arbetsdomstolen. De regionala skyddsombuden har infe den makt de borde ha. De har på grund av ekonomiska begränsningar infe de möjligheter atf utnyttja stoppningsrätten som de borde ha. Skyddsombuden har t. ex. inte möjligheter aft aktivera sina kamrater genom aft informera på arbetstid,

Def finns en rad frågor i arbefsmiljölagen som socialdemokraterna vid årets riksmöte säger är besvärliga. De vill aft arbefsmiljölagen skall förändras eller åtminstone atf den frågan skall utredas.

Jag har reserverat mig för def, Def stämmer nämligen väl överens med vad vi har påpekat fidigare från vpk, nämligen atf den ramlag som vi beslutade om här i riksdagen inte nätt upp till de målsättningar som finns. Vi har tidigare frågat: Hur många skall dödas? Det är många som dödas varje år i arbetslivet. Hur många skall drabbas av arbefsolycksfall? Hur många skall drabbas av förslitningar och förtidspensionering, som kanske inte syns och inte heller kommer in i stafisfiken?

Har lagen uppfyllt de högtidliga löftena om en god arbetsmiljö? Nej, def anser vi infe. Dagens verklighet och ramlag säger oss atf de ekonomiska

faktorerna, tillväxtfaktorerna i samhället, har helt fått övertaget när det gäller arbetsmiljön.

Den som skall förverkliga ramlagstiftningen - arbefarskyddssfyrelsen - har vid eff flertal fillfällen kommit på kollisionskurs även med de fackliga representanterna. Styrelsen innehåller fackliga representanter från alla håll, och def skall vara något slags samförstånd i arbetarskyddsstyrelsen. Men styrelsens ledning och den företagsamhet som finns representerad där har lyckats stoppa t, o, m, måttliga förslag från fackföreningsrörelsen, Def har under årens lopp varit framför allt på datasidan men också på andra områden. Förra året brakade det loss ordentligt, och def kom även fill offentlighetens kännedom. Men man bör ocksä notera de motsättningar som finns under de fackliga representanterna ute i fackföreningsrörelsen: skyddsombuden har ännu större problem med arbetarskyddssfyrelsens tolkning av vad lagen skall innebära.

Om vi skall fä någon rätsida på detfa - och det är ju de arbetande som drabbas av dåliga arbetsmiljöer - borde fackföreningsrörelsen samla en kvalificerad majoritet i arbefarskyddssfyrelsen, Def vore rimligt. Då vore det raka rör till de arbetande och fill de skyddsombud som finns på arbetsplatserna. Jag tror aft de är väl rustade inför aft ta ansvar för vad en ramlagstiftning skall vara. Därför föreslår vi detta även till årets riksmöte,

Eft stort och påtagligt problem som tillkommit de senaste årtiondena gäller elektroniken och datorerna, som slagit igenom mycket hårt. Förändringarna har minskat den fysiska belastningen men ocksä uttunnat yrkesskickligheten, Def har alltså skapats både bra och dåliga arbetsmiljöer.

Frågan är vad denna teknik skall användas till. Framför allt skapar den stora och förut okända problem. Dessa problem kommer snart aft växa oss över huvudet. Spörsmålet är komplext, Def omfattar mänga områden.

Därför bör vi tillsätta någon form av samlad kommission - och kommissioner är ju pä modet nu. De etablerade organen klarar ju infe av den anhopning som situationen innebär. Då måste man gä samman för aft se vilka alla risker är och följa utvecklingen på ett bestämt sätt,

Def som arbetsmarknadsministern nyss redovisade är eft uttryck för detfa behov. Men förslagen kommer alltför sent. Och jag tror infe aff defta är det sista problemet när det gäller datorisering och elektronik, utan det kommer mer, och då bör vi stå väl rustade.

Bildskärmarna skapar en mängd problem, som har sagts tidigare. Nu har vi hört av arbetsmarknadsministern atf forskarna inte vet om def kan uppstå skador vid graviditet. Vi fär vänta länge pä resultaten. Vissa rapporter på djur talar om skador. Vi kan ocksä vänta oss aft när forskningsrapporterna kommer, då blir de omstridda.

Då gäller det att ta nya grepp, Def rör bl, a, upphandlingen. Vi skall också skapa ny teknik pä detfa område. Vi skall göra mätningar och se fill att de gamla skärmarna och strålningen från dem inte drabbar oss alltför mycket.

Den oro som arbetsmarknadsministern mycket riktigt påpekade finns föranleder inte frågor om bildskärmsarbete är lämpligt eller inte, utan det finns en makt i samhället som säger aft den som planerar graviditet eller är gravid inte har räft aff omplaceras. Det är ju dyrt och oekonomiskt ur företagsekonomisk synvinkel att göra sädana omplaceringar. Av de två

Prot. 1985/86:109 4 april 1986

Å tgärder för förbättrad arbetsmiljö

Prot. 1985/86:109 ståndpunkter som finns har hittills den ekonomiska fillväxtståndpunkfen

4 april 1986 vunnit. Och fortfarande törs varken riksdagsmajorifeten eller regeringen

Ål " d f" f" h"ti d säga till arbetsmarknadens parter aff vi kommer aff lagstifta om rätt för den

■ ,,,„ som planerar graviditet eller är gravid att slippa denna strålning, Def skulle

vara intressant att fä veta om inte min tolkning är rikfig - aft det är de

ekonomiska skälen som ligger bakom. Jag anser att def borde redovisas klart.

Jag inser atf def finns problem med de små arbetsplatserna. Men det som en kommission - och infe bara tillfälligheterna - kan fa fram kan ju vara positivt just för de små arbetsplatserna. Den tanke som arbetsmarknadsministern förde fram är ett alldeles utmärkt exempel på vad som bör komma fram i detfa arbete.

Den andra stora frågan, där man inte direkt kan mäta riskerna i antal döda som man kan göra i fråga om cancer, är belastnings- och förslitningsskador-na, I svensk polifisk debatt är det inte sä aft politiker genom sin erfarenhet frän arbetslivet och via diskussioner i sammanhanget tar upp sådana här frågor. Oftast är def larmrapporter i press och massmedia som skapar press på politikerna.

Vpk har i årtionden pekat pä vad som händer i svenskt arbetsliv, och def gör ingen verkan. Men om det blir en debatt i svenska massmedia som visar på de groteska förhållandena, då kanske myndigheter och ansvariga politiker också vaknar till. Belastnings- och förslifningsskadorna är dolda besvär, som inte uppmärksammats mycket än. Dessa skador drabbar många människor och orsakar åtskilliga förtidspensioneringar. Mänga har i det fördolda värk av alla slag beroende på förslitningsskador, vilket för allfid gör deras liv mycket svårt.

Vi har framhållit atf förslifningsskadorna är en jämlikhetsfråga. Vi kan få hjälp av tekniken, men den kan också skapa nya problem. Men ett moment som är vikfigt är lyft- och bärarbefena. Om vi eftersträvar jämlikhet på arbetsmarknaden bör vi se fill aft det utvecklas tekniska hjälpmedel sä atf alla kan fa de flesta arbeten som finns.

Vad vi vill med värt förslag fill årets riksdag är atf man äter skall tillsätta en kommission. Vi tycker att det är nödvändigt med denna kommission. Efter 10-15 års arbete med asbestfrågan nonchalerades den av företag, myndigheter och ansvariga polifiker intill dess man insåg atf asbesten var eff problem. Dä tillsatte man en kommission, som samlade ihop kunskaper och kom med förslag till ätgärder pä över 40 punkter, Samma sak gäller beträffande belastnings- och förslifningsskadorna.

Men utskottet säger atf frågan är för svär och komplicerad för att kunna
lösas av en kommission. Det är väl ändå eff argument som faller platt till
marken. Här handlar det till mycket stor del om aft ta reda på varför
skadorna uppkommer. Och utskottet vill satsa på forskning. Men en orsak fill
belastnings- och förslitningsskadorna är att arbetarna används på ett helf
felaktigt sätt. De som har den allra bästa kunskapen om detta är de arbetande
själva, deras fackliga organisationer och skyddsombud. De vef och har
genom årtionden sagt att den här arbetsuppgiften, i det här tempot, pä det
här sättet, utförs på eft felaktigt sätt. Men de har infe kunnat stoppa def. Nej,
arbetsgivaren säger i stället: Ni får femtio öre, ni får en krona, ni fär tvä
42 kronor om ni fortsätter aft göra def. På def viset köper man sig fri från en

dålig arbetsmiljö.

Men om fackföreningen genom sina skyddsombud hade räft atf stoppa arbete av mera långsiktigt skadlig typ vore detfa def snabbaste sättet atf förhindra ytterligare skador. Jag är rädd atf de beslutande politikerna som är ansvariga i dessa frågor återigen säger aft def hämmar tillväxten, aff det är för dyrt. Och def är arbetarna som fär stå riskerna ute i arbetslivet, och i de flesta fall hamnar de som drabbas av belastnings- och förslifningsskador utanför arbetslivet. Det pågår forskning om detfa, men de avgörande frågorna kommer aldrig fill beslut, precis som i frågan om bildskärmar och graviditet.

Sä till frågan om asbest som jag redan har nämnt. Vpk började arbeta med denna fråga 1972, och vi förde fram den 1975, Jag vet infe hur många av socialutskottets nuvarande medlemmar som var med när det skulle avgöras om vi skulle införa eft förbud eller inte. Då sade man att man infe trodde på eft totalförbud, Def är över fio år sedan. Allteftersom minskade den totala mängden asbest i svenskt arbetsliv och för övrigt i hela samhället. Men det fanns fortfarande kvar där kapitalet ansåg att def måste finnas kvar, Arbefarskyddssfyrelsen införde t, o, m, eff förbud. Men vad är det egentligen för innehåll i ramlagen? Det sades från ansvarigt håll aft vi har ett förbud mot asbest från början av 1970-falet, Det följdes inte upp.

År 1985 vill man tillsätta en asbestkommission, återigen efter larm från massmedia men infe från verkligheten, dvs, fackliga företrädare, polifiker och andra som har ansvar för defta. Då blev det fart på regeringen. Man tillsatte asbesfkommissionen, som kom fram fill de slutsatser och den oro som vi hade påpekat fidigare, Def är mycket bra. Det skall nu följas upp, och vi fär se vad som händer framöver med anledning av uppföljningen.

En sak som visar betydelsen av framförhällning och av aft använda arbetarnas erfarenhet är atf man 1985 föreslagit inrättande av en erfarenhetsbank om hur man avvecklar asbest. Det borde ha varit en naturlig åtgärd för eff tiotal år sedan.

Jag är posifiv fill kommissionen och dess ätgärder. Några saker bara; Gränsvärdet mäste naturligtvis hamna på noll. Bestämmelserna måste skärpas, Def finns mycket saneringsarbete atf göra men def måste ske med mycket bestämt hänsynstagande till asbestens faror.

En annan fara - om jag nu uppfatfar utskottet och regeringen rätt - är de inskränkningar som kapitalet försöker införa över gränserna, syftande till aft förhindra åtgärder mot asbest, de s, k, frihandelsbestämmelserna. Jag uppfattar ufskottets skrivning så atf man kommer att med all kraft förhindra varje inträng som skulle försämra arbetsmiljön. Jag hoppas atf framtiden visar aft den tolkningen är riktig.

En fråga som ocksä blivit av stort intresse är rökningen och den passiva rökningen, Def kommer talare efter mig på talarlistan som mofioneraf i frågan, Detfa är också en fråga som handlar om den enskilde arbetarens rätt atf icke behöva exponera sig för tobaksrök. Men det behövde gä så långt atf def blev en form av utredning som visade att rökning är farligt för dem som är i närheten av en som röker, innan det blev något tryck i frågan. Det är beklagligt aff man infe med förnuftet kan inse aff det är farligt och vidta skärpta åtgärder. Vi måste bokstavligt talat gä över lik innan svensk lagstiftning och svensk praxis anpassar sig efter kraven pä en rimlig arbetsmiljö.

Prot. 1985/86:109 4 april 1986

Åtgärder för förbänrad arbetsmiljö

Prot. 1985/86:109 Herr talman! Med defta yrkar jag bifall till samtliga vpk-reservationer i det
4 april 1986 aktuella betänkandet.

Å tgärder för förbänrad arbetsmiljö

Under detta anförande övertog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Anf. 37 KJELL NILSSON (s);

Herr falman! I nu föreliggande betänkande behandlas anslag fill arbetsmiljö m, m. När man hör Lars-Ove Hagberg fala om arbetsmiljön kan man tro aft vi här i Sverige är de sämsta i hela världen i def avseendet. Låt mig därför slåfasf aft vi haren väl fungerande arbetsmiljö i värt land. Det beror pä att vi i denna kammare och ute i samhället bygger arbetsmiljön, företagshälsovården och värnet om hälsan i arbetslivet på gemenskap. Vi försöker hjälpas åt atf skapa en så trygg miljö i arbetet som möjligt.

Då säger Lars-Ove Hagberg aft vi socialdemokrater tycker aft allt är bra som def är och atf ingenfing nytt behöver göras. Han lyssnade nog väldigt dåligt på statsrådet Anna-Greta Leijons anförande, där hon kommenterade problemen med bildskärmar. För oss socialdemokrater gäller samma princip över hela arbetsmiljöområdet.

Vad statsrådet sade om bildskärmar visar bara med vilken ödmjukhet vi närmar oss de stora problem som den nya tekniken för med sig. Vi vef att arbetet med aff värna en god miljö på arbetsplatserna aldrig kommer atf få avmattas. När vi löser några problem, uppkommer det allfid några nya. Problem följer ständigt i teknikens spår,

Lars-Ove Hagberg sade också atf han hoppades aff vad utskottet sagt om arbetsmiljön och frihandeln skall uppfattas så atf vi infe vill gä med på aff de frihandelsavtal som sluts skall kunna innebära atf våra strävanden atf åstadkomma en god arbetsmiljö försämras. Där har Lars-Ove Hagberg tolkat utskottet alldeles rätt.

Företagshälsovården berörde inte Lars-Ove Hagberg, och den fas infe upp särskilt mycket här, men jag skulle gärna vilja understryka vad som sker. Företagshälsovården är stommen i värt arbetsmiljöarbefe, och den byggs nu ut i snabbare fakt än vad vi kunnat förvänta oss, mycket tack vare de nya bidragsreglerna för företagshälsovård.

Man beräknar atf 1985 var 2,6 miljoner anställda anslutna till företagshälsovården, Def är en ökning med 200 000 människor på ett är. Utbyggnaden har gått snabbare än vad vi någonsin kunde hoppas och tro.

Det här innebär infe atf vi skall sluta bygga ut företagshälsovården. Den utbyggnaden skall fortsätta, och vi har kanske den svåraste biten kvar, nämligen de allra minsta arbetsplatserna. Företagshälsovården är väldigt betydelsefull för att fä till stånd en genomgående fin arbetsmiljö.

Herr falman! Utskottet tillstyrker regeringens förslag fill medelsanvisning för arbetarskyddsverket, dvs, arbefarskyddssfyrelsen och yrkesinspektionen. Utskottet fillsfyrker ocksä den föreslagna treårsbudgeten för verket. Viss finansiering tillstyrker vi också genom fonden för arbefsmiljöförbätf-ringar m, m.

Också arbefarskyddssfyrelsen lever under krav på sparsamhef, och det
44 förslag som nu föreligger är en real minskning av anslaget mof fidigare. För

aft fälfverksamheten skall kunna upprätthållas har yrkesinspektionen i är i likhet med tidigare år tilldelats vissa medel utöver huvudförslaget.

Utskottet har emellertid uppmärksammats på atf dessa extra medel endast räcker för aft kompensera yrkesinspektionen under det första året i treårsperioden. För andra och tredje äref är kompensationen otillräcklig för atf yrkesinspektionens tillsynsverksamhet skall kunna bibehållas oförändrad, om inte besparingar skall drabba den centrala verksamheten alldeles för hårt.

Nedskärningar av den totala omfattningen av yrkesinspektionens verksamhet kan i enlighet med vad riksdagen fidigare uttalat infe accepteras. Detta är särskilt viktigt nu, eftersom den kommunala tillsynen den 1 januari överförs till yrkesinspektionen - det är, kammarledamöter, ett beslut som varit mycket efterlängtat ute på arbetsplatserna.

Utskottet förutsätter i anledning härav atf regeringen återkommer i anslagsfrågan i samband med 1987 års budgetproposition,

I betänkandet behandlas också eft antal motionsyrkanden från alla i riksdagen representerade parfier. Samtliga dessa yrkanden avstyrks av utskottets majoritet. En del av motionsyrkandena har följts upp i reservafioner - fill betänkandet har fogats 17 reservafioner.

Vissa av de frågor som aktualiseras i reservafionerna har vid ett flertal tillfällen behandlats här i kammaren, andra är nya för i är. Jag skall nu, herr talman, kortfattat kommentera reservationerna,

Reservafion 1 gäller rökfria arbetsmiljöer. Där hemställs om bindande föreskrifter som garanterar en rökfri miljö på arbetsplatserna. Utskottet understryker väldigt starkt atf den som vill ha en rökfri miljö på arbetsplatsen också skall ha rätt aff fä def. Men vi menar, i likhet med vad statsrådet anfört i en interpellationsdebatt, atf def bör i första hand ankomma pä arbetsmarknadens parter ute pä arbetsplatserna att i samverkan lösa de här problemen,

Def bör kunna gå. Stora och fina framsteg har uppnåtts. Väldigt många arbetsmiljöer är i dag rökfria, för dem som så vill ha det. Vi menar atf man skall avvakta och se om def infe går att komma fram pä frivillig väg.

Men ufskoffef säger ocksä, i likhet med stafsrädet, atf därest detta visar sig inom en snar framfid inte bli fallet, förutsätter vi atf arbetarskyddsstyrelsen utfärdar föreskrifter som är bindande och som garanterar en rökfri miljö på arbetsplatserna.

Omplacering eller ledighet vid graviditet är en fråga som vi har behandlat fidigare. Den har också lösts på de flesta arbetsplatser genom överenskommelser. Staten, kommunerna och landstingen har överenskommelser med arbetstagarorganisationerna som garanterar en sådan omplacering. På regeringens initiativ har också parterna pä den privata arbetsmarknaden upptagit överläggningar, och vi förväntar oss att man skall komma fram fill en överenskommelse även pä def området, Def finns också angivet i utskoftsbetänkandet hur man kan gå till väga på smä arbetsplatser, där def annars kan vara svårt att lösa de här problemen.

Beträffande reservationerna 3. 4 och 5 vill jag hänvisa till aff statsrådet Anna-Greta Leijon utförligt har beskrivit vad regeringen häller på med och vad som har skeff på bildskärmsonirådef. Jag vill möjligen tillägga att arbefarskyddssfyrelsen anordnar en världskonferens här i Stockholm i maj

Prot. 1985/86:109 4 april 1986

Å tgärder för förbättrad arbetsmiljö

Prot. 1985/86:109 månad för forskare pä området, Def åren mycket angelägen konferens, som
4 april 1986 . kommer att höja vår kunskapsnivå när def gäller skyddet för dem som

Åtgärder för förbättrad arbetsmiljö

arbetar vid bildskärmar.

I reservation 5 föreslår Lars-Ove Hagberg aft man skall tillskapa en dafamiljökommission. Han sade själv aft han tycker aff def är modernt med kommissioner, och av den anledningen skall def tydligen inrättas kommissioner på alla möjliga områden. Vi menar aft def finns infe nu någon anledning aft ha en kommission pä detta område. Vi anser aff man kan lösa problemen utanför "kommissionssystemet", och jag yrkar avslag också på den reservationen.

Bland reservationerna finns några gamla bekanta, som gäller asbesten. Det är reservationerna 6, 7 och 8.

I reservation 6 begär man aff skälen skall redovisas när dispens beviljas för asbestanvändning. Regeringen har sagt atf en redovisning kommer aff lämnas hösten 1986 om asbestkommissionens slutsatser. Om importen av asbest och asbesthaltiga material lämnar SCB en offentlig statisfik.

Vi tycker att det här bör vara fill fyllest och aft def infe behövs några vidare åtgärder från riksdagens sida,

Arbefarskyddssfyrelsen håller på aft revidera gränsvärdena för asbest, och i det arbetet är arbetsmarknadens parter med. Förhoppningsvis kommer nya gränsvärden aft fastställas under innevarande år.

En finansieringsplan för sanering av asbest föresläs i reservation 8, Vid ombyggnad av bostäder kan man fä län enligt bostadsfinansieringsförordningen, och när det gäller andra lokaler menar vi aft kostnaden bör belasta det vanliga underhållet, Def är grundprincipen för vårt arbetsmiljöarbefe.

Modeordet kommission kommer tillbaka också när det gäller belastningsskador. Vi har diskuterat belastningsskadorna mycket i utskottet, och vi anser aft de utgör en så mångfasetterad problemafik atf en kommission inte är lämplig i det fallet, även om def är modernt med kommissioner.

Under eff antal är har detta område varit starkt prioriterat inom arbetarskyddsstyrelsens verksamhet, och vi vet atf ett framgångsrikt arbete pågår för aft lösa problemen. Jag håller med Lars-Ove Hagberg om atf belastningsskadorna är eft mycket svårt problem, kanske det allra svåraste. Vi vef också atf sädana skador i mycket sfor utsträckning drabbar kvinnliga arbetstagare.

Vi menar i utskottet aft def forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs i arbetarskyddssfyrelsens regi måste få fortsätta. Vi tror infe atf en kommission, även om en sådan har varit mycket framgångsrik pä asbesfområdet, skulle kunna på samma goda sätt lösa problemen med belastningsskadorna.

Skyddsombudens stoppningsräff tas ocksä upp, och man menar aff
skyddsombuden borde ha rätt aff stoppa arbeten där risken för belastnings
skador bedöms vara sfor. Vi tror infe att def är riktigt atf lägga den rätfen pä
skyddsombuden. Vi menar aff den stoppningsräff som skyddsombuden har
enligt de nuvarande bestämmelserna - att avbryta arbetet dä def föreligger
allvarlig fara för arbetstagarens liv och hälsa - är väl avvägd. Denna rätt
gäller som bekant endast fill dess aff yrkesinspektionen har gjort sin
bedömning. Vi vill alltsä inte utöka denna rätt,
46 Man föreslår ocksä en översyn av arbefsmiljölagen. Utskottet menar att

det redan har varit rätt omfattande utredningar. Vad arbefarskyddssfyrelsen nu behöver är arbetsro. Utskottet anser inte aft def för närvarande finns något som mofiverar en översyn av arbefsmiljölagen.

När det gäller facklig majoritet i arbetarskyddsverkefs styrelse sade jag inledningsvis atf vi i värt land har en princip som en mycket sfor majoritet i denna kammare ställer sig bakom, nämligen principen aff vi i samverkan skall göra det bästa möjliga på arbetsplatserna. Det är bra atf arbetarskydds-verkets styrelse är sammansatt sä som den är nu, och vi är infe beredda aft ändra den sammansättningen,

I reservation 13 av Rune Gustavsson och Ulla Tilländer far man upp inriktningen av yrkesinspektionens arbete, som man vill skall koncentreras till de farliga arbetsmiljöerna. Detta har regeringen framhållit i sina propositioner, utskottet uttalat under ett antal är i sina betänkanden och arbefarskyddssfyrelsen sagt i sina meddelanden till yrkesinspektionen. Utskottet understryker def även i detta betänkande. Det räcker med def. Vi tror oss också veta aff arbefarskyddssfyrelsen och yrkesinspektionen prioriterar verksamheten just till de farliga arbetsmiljöerna och låter frågor som mera är av bekvämlighets- och trivselkarakfär vänta. Vi anser därför inte aft def finns någon anledning till vidare åtgärder pä den här punkten,

I reservation 14, också den av Rune Gustavsson och Ulla Tilländer, vill man utvidga hybrid-DNÄ-delegafionens ansvarsområde fill atf omfatta även mikrobiologi och andra former av genteknik än hybrid-DNA, Ufskoffsmajorifeten menar aft def är rimligt atf avvakta regeringens förslag med anledning av den utredning som nyligen avlämnats och är infe beredd vidta några åtgärder.

När det gäller gränsvärdet för etylenoxid, som tas upp i reservafion 15 av Lars-Ove Hagberg, vill jag säga aff det inom arbefarskyddssfyrelsen pågår en revidering av de hygieniska gränsvärdena. Den nya gränsvärdelisfan beräknas antas av arbefarskyddssfyrelsen hösten 1986, Därför anser vi inte aft def nu finns någon anledning för riksdagen aft vidta några åtgärder,

Bensinsfafionspersonalens arbetsmiljö tas upp i reservation 16, Pä def området flnns det noggranna anvisningar. Man håller nu på aft se över dem inom arbefarskyddssfyrelsen för att kunna utfärda nya anvisningar. Även här menar vi att ytterligare åtgärder inte är påkallade.

Reservation 17 slutligen, herr talman, gäller elevskyddsombud och arbetsmiljörisker i skolan. Jag tycker aff detta är en mycket viktig fråga, Def är nog så i en hel del fall aff arbetsmiljön faktiskt är sämre i våra olika skolor än ute pä arbetsplatserna i övrigt. Man behöver säkert se till aft arbetsmiljöfrågorna förs fram på ett bättre säff både i utbildningen av lärarna och i undervisningen i skolorna. Vi bör emellertid avvakta regeringens övervägande med anledning av den utredning som nyligen har överlämnats fill regeringen. Vi förväntar oss atf det kommer eff förslag som lyfter fram skyddet för eleverna i gymnasieskolorna och i andra skolor, sä atf också eleverna kan arbeta i en trygg och skyddad miljö.

Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall till utskottets hemsfällan på alla punkter och avslag på samtliga reservafioner.

Prot. 1985/86:109 4 april 1986

Åtgärder för förbättrad arbetsmiljö

Prot. 1985/86:109 Anf. 38 LARS-OVE HAGBERG (vpk) replik:

4 april 1986 Herr talman! Kjell Nilsson är en representant för en viss typ av försvarare -

~! ', ' ,.. , .. T eft slags grå eminens -, och här gäller det ett försvar av både arbefarskydds-
Atgärder for förbättrad , u • rN -, • j -m j= j , ■■

styrelsen och regeringen. Denna sammansmältning - def galler da dels sattet

arbetsmiljö

att göra upp en ramlag, dels säftet atf försvara denna - gör aft det allfid är de etablerade som försvaras. Vi har världens bästa arbetsmiljö, säger Kjell Nilsson, Ja, men vi har också ett nytt hot som kanske är def största i hela världen. Vi riskerar nämligen aff få en sämre arbetsmiljö, eftersom Sverige ligger främst när det gäller den tekniska utvecklingen inom arbetslivet. Människor i arbetsför ålder förslits allra mest, trots att vi har den mest avancerade arbetsorganisationen i världen. Långt senare kommer vi atf se resultatet av den här utvecklingen. Om vi hade en annan värdeskala kanske vår arbetsmiljö inte skulle kunna anses vara bättre än arbetsmiljön på många andra håll i världen. Riskerna i defta sammanhang smyger sig ju pä oss,

Def är tydligen bra för framför allt socialdemokrater och moderater atf def är som def är. Jag tänker då på organisafionen och maktpositionen i samhället, som ju är underordnade tillväxten och vinstmotiven. Det framgår av andan i varje fräga.

Jag hoppas atf regeringen och Kjell Nilsson har rätt i vad de säger om frihandeln, Def skulle vara oerhört bra och det skulle även innebära ett stort framsteg om def förhöll sig sä. Vi vet ju vilka kraftersom finns i samband med behandlingen av varje fråga av def här slaget, och kanske än mer i samband med behandlingen av de arbetsmiljöfrågor som vi har atf vänta i framtiden. Jag vill peka på Svenska arbetsgivareföreningens sätt aff dra nytta av situationen.

Vad gäller företagshälsovården vill jag säga aff våra uppfattningar inte skiljer nämnvärt. Jag menar bara aft företagshälsovården borde vara obligatorisk och att den borde byggas ut ännu mera. till förmån för de små, Def är i varje fall positivt aff det finns företagshälsovård.

Sedan fill frågan om omplaceringarna. Förhållandena är desamma som förut på den privata sidan, Kjell Nilsson! Fortfarande har nämligen de som planerar en graviditet eller som är gravida inga rättigheter i detta sammanhang. Vi fär väl se vad polifiken på detta område får för innehåll. Vi vet ju varifrån motståndet kommer. Men varför blir det inget beslut här i riksdagen på den här punkten?

Om datamiljökommissionen vill jag bara säga följande. Denna kan göra en speciell insats för att vi skall komma fill rätta med bristerna, Def gäller dataområdet och det gäller problemen med förslitningen,

I vad gäller stoppningsräffen för skyddsombuden vill jag framhålla att Kjell Nilsson försvarar exakt den position som man i dag har, och dessutom den försämring som socialdemokratiska ledamöter har påpekat i mofion 701, nämligen beträffande lön och ersättning. Detta är ett område där skyddsombuden har möjlighet aff fa till vara de möjligheter som stoppningsrätten ger. Men den ekonomiska verkligheten, för vilken storfinansen och andra ekonomiska intressen drar upp riktlinjerna, begränsar denna möjlighet.

Anf. 39 ULLA TILLÄNDER (c) replik:

Herr falman! När def gäller bildskärmar och upphandlingen av sådana - på den punkfen har vi reserverat oss - finns det i betänkandet ett referat av dafadelegationens rapport Framtida bildskärmar, som jag tidigare har nämnt, I rapporten behandlas bl, a, olika förslag till ätgärder beträffande upphandlingen av bildskärmar, Äv rapporten framgår aff man har gjort en mycket noggrann genomgång av olika motiveringar. Statskontoret och andra offentliga upphandlare bör fördjupa sina kunskaper på detta område. Precis som Anna-Greta Leijon sade bör man också utveckla gemensamma kravformuleringar och fa initiativ fill teknikupphandling - och det skall ske med utvecklingsstöd,

Def gäller då en ny bildskärm som skulle baseras pä en annan teknik än den nuvarande, nämligen pä kafodsfrålefekniken. Mycket starka skäl talar för en övergång till nämnda teknik. Från utskotfsmajoritetens sida uttryckte man sig ändå mycket försiktigt i dessa frågor. Man säger sig helf enkelt ha erfarit aft regeringen avser atf ta upp diskussioner i detfa sammahang. Vidare säger man: Utskottet antar atf staten kommer atf skärpa kraven vid upphandlingen av ny daforiitrusfning. Mot den bakgrunden har vi reserverat oss.

Efter aft ha lyssnat fill Anna-Greta Leijons noggranna redogörelse för olika åtgärder på många olika plan förstår jag aff hon far frågan på allvar. När det gäller inriktningen av yrkesinspektionens arbete - en fråga som vi tar upp i reservafion 13 - vill jag framhålla atf vi har velat sätta kraft bakom orden. Det har vi gjort i form av ett tillkännagivande till regeringen. Vi anser att detta var nödvändigt. Som Kjell Nilsson sade har ju riksdagen tidigare gjort uttalanden om aft ätgärder som är avsedda aff eliminera skaderisker skall prioriteras. Frågor av komforfkarakfär fär komma i andra hand. Vi vet atf fortfarande alltför ofta så infe är fallet. Utskottet säger visserligen att def är självklart aff fillsynsmyndigheterna bör prioritera allvarliga risker i arbetsmiljön, men det räcker infe med fromma förhoppningar.

När det gäller hybrid-DNÄ-delegafionens ansvarsområde tycker vi i centerpartiet aft def infe finns anledning aff avvakta regeringens förslag, innan riksdagen tar ställning i frågan om en utvidgning, DNÄ-utredningen har föreslagit en utvidgning, och det finns enligt vår uppfattning mycket starka skäl för det.

Prot. 1985/86:109 4 april 1986

Åtgärder för förbättrad arbetsmiljö

Anf. 40 KJELL NILSSON (s) replik:

Herr talman! Lars-Ove Hagberg säger aft jag försvarar den nuvarande ramlagen för arbetsmiljö. Ja, jag gör det, och jag tror atf min uppfattning delas av den helt överväldigande majoriteten av denna kammares ledamöter Och också av mänga av dem som är ute och arbetar och har denna lag som stöd när de vill hävda en god och trygg arbetsmiljö,

Defta innebär infe aff värt arbete avstannar, men det är kanske svårt för Lars-Ove Hagberg atf förstå aff vi arbetar vidare inom ramlagens område. Utvecklingen med bl, a, ny teknik medför nya problem, och vi anpassar oss till dem och flyttar fram positionerna för varje gång, Lagen är sädan aft den utgör eff bra instrument för aff man skall kunna arbeta vidare för en god arbetsmiljö i den verklighet som vi lever i.

Det var roligt atf höra aff vi i alla fall var överens på en punkt, nämligen om

4 Riksdagensprotokoll 1985/86:109-111

Prot. 1985/86:109 att företagshälsovården fungerar väl och är eft bra instrument när arbetsmil-

4 april 1986 jön skall tryggas. Jag delar Hagbergs oro för hur det skall bli för de små

p, .. j /■•• r-- I.-., j företagen, eftersom def i huvudsak är de som är kvar när def gäller
Åtgärder for förbättrad '

, ..... utbyggnaden av företagshälsovården. De skall också ha en väl fungerande

företagshälsovård, men def blir en besvärlig uppgift.

Vi har delade meningar om kommissionernas vara eller inte vara. Däremot har vi en bestämd uppfattning när def gäller stoppningsplikfen. Vi tror från ufskottsmajoritetens sida aff den i dag är väl avvägd. Det skulle bli besvärligt för skyddsombuden, och vi skulle skapa problem för dem, om vi sade aft skyddsombuden också i belasfningsfrågor, som är sä svåra aft bedöma, skall ha rätt atf stänga en arbetsplats. Vi tror infe atf defta gagnar verksamheten.

Till Ulla Tilländer vill jag säga att yrkesinspektionens arbete är inriktat precis på det säff som ni föreslår i reservationen. Vi understryker def mycket starkt i betänkandet, Arbefarskyddssfyrelsen har mycket kraftigt uttalat detta, som jag sade tidigare, och även regeringen har intagit denna ståndpunkt, Def finns därför ingen anledning atf bifalla reservationen, eftersom det fungerar rätt väl.

När def gäller bildskärmar tycks Ulla Tilländer vara nöjd med de svar som hon har fått av statsrådet Anna-Greta Leijon,

Anf. 41 LARS-OVE HAGBERG (vpk) replik:

Herr talman! Det här är lifef problematiskt. Riksdagen stiftaren lagfor atf nå vissa bestämda mål men överlåter åf eft statligt verk aff utforma dessa mål. Sedan skall lagstiftarna utvärdera om i detta fall arbetarskyddsstyrelsen har uppfyllt målen enligt denna ramlag. De som sitter på alla poster och själva har uppgiften aft förverkliga målen är naturligtvis alltid nöjda. För lagstiftarna blir def däremot problem med alla stolar, och de försvarar naturligtvis frenetiskt def som är - det brukar vara så. Jag dristar mig ändå aff säga aff def är en sfor lucka mellan mäl och verklighet.

Dessutom skapas problemen infe av de arbetande, utan def är andra som styr arbetslivets utformning. Min krifik gäller, Kjell Nilsson, aft arbefarskyddssfyrelsen i alltför sfor utsträckning anpassar sig efter kapitalets villkor och undan för undan styrs av ekonomiska överväganden. Därför spelar arbetarskyddsstyrelsen en mycket beklämmande roll när def gäller flera viktiga frågor. Jag menar atf en värdering av ramlagens utfall i förhållande fill def som står i förarbetena om hur en arbetsmiljö skall se ut visar aft man är långt ifrån målen. Det är många som delar min uppfattning.

Jag har ett förtroende för människorna inom facket och för deras kunskaper. De kan bedöma saker som finns pä deras arbetsplatser. Till skillnad frän mänga andra kan jag tänka mig en utvidgad stoppningsräff, även om def betyder större ansvar. Skyddsombuden kommer i def fallet aft ta ansvar för sitt kollektiv och sin framtid.

Men man behöver infe vara stelbent, och jag brukar infe vara def. Vi kanske inte skall lägga detta på skyddsombuden, Def finns andra möjligheter, Kjell Nilsson kan fa initiativet. Försök atf ändra medbestämmandelagen så att facket kollektivt kan ha vetorätt vid utformning av t, ex, ackord och annat inom arbetslivet! Dessutom kan jag infe ha haft sä förfärligt fel under årens lopp, I den här kammaren finns många med arbetslivserfarenhet, inte

minst bland socialdemokraterna, som genom åren har pekat på de problem som finns. En mofion i den riktningen finns fakfiskt i är, nämligen So701, Jag tycker aff den i sig är riktig, och den har jag också följt upp,

Anf. 42 KJELL NILSSON (s) replik:

Herr falman! Jag skall fatta mig mycket kort.

Man kan få den känslan, när man hör Lars-Ove Hagberg tala om arbetsmiljöfrägorna, aft han är den ende i denna kammare som försvarar arbetsmiljön och aft vi, om vi inte hade honom här, skulle ha en betydligt sämre situation pä våra arbetsplatser. Jag tycker inte aff def är så, Lars-Ove Hagberg har själv stått här och talat om hur bra asbesfkommissionen fungerar och vilka fina bestämmelser vi har fått när def gäller de asbestfria bromsbeläggen och annat. Där har vi flyttat fram positionerna mycket starkt.

Jag vill bara notera, herr talman, atf detta gjordes under de tvä år då Lars-Ove Hagberg och vpk helt hade glömt bort asbesfproblematiken och infe gav fill känna någon som helst mening härvidlag i riksdagen i form av mofioner, Def var på initiafiv av socialdemokratin som dessa fina framsteg gjordes.

Här finns fler än Lars-Ove Hagberg som försvarar en god arbetsmiljö och driver frågorna framåt i den takt vi har tekniska förutsättningar för.

Andre vice talmannen anmälde atf Lars-Ove Hagberg anhållit aft fill protokollet fä antecknat atf han inte ägde rätt till ytterligare replik,

Anf. 43 MARGARETA ANDRÉN (fp):

Herr talman! Tillsammans med andre vice talman Karl Erik Eriksson har jag i en mofion tagit upp frågan om bl, a, arbetstagares rätt fill rökfria arbetsmiljöer.

Att rökning på arbetsplatser är en arbefsmiljöfråga kan väl nu knappast bestridas av någon. Rökningen har kanske blivit en av våra största miljöfrågor.

Uppmärksamheten på kemiska risker i arbetsmiljön har ökat pä senare år. Hur många visste för 10-15 är sedan nägot om t, ex, riskerna med asbest, radon, kadmium, vinylklorid och andra ämnen som i dag tilldrar sig stort intresse i miljödebatten? Därför kan man i dag ocksä ge ökad klarhet åt bilden av rökningens risker och aktualisera samverkande risker rökningarbetsmiljö genom atf deklarera eff större antal beståndsdelar i cigarrettrök.

Kolmonoxid är en av de viktigaste beståndsdelarna i cigarrettrök och utgör 10-15 volymprocent av sidoröken. Koncentrationen av kolmonoxid uppmätt på offentliga platser överskrider ofta def hygieniska gränsvärdet. En annan vikfig beståndsdel i cigarrettrök är nikotin, Nikotinkoncenfrafioner som mätts i rum som infe ventileras överskrider ofta den industriella föroreningsgränsen.

Det finns en akut irriterande effekt på ögon och andningsorganens slemhinna vid rökning inomhus, 60 % av icke-rökare och 20 % av rökare var irriterade av rök i luften vid olika studier som har gjorts, Def visar vilken risk och vilka stora obehag som icke-rökare utsätts för när de vistas i samma rum som rökare.

Prot. 1985/86:109 4 april 1986

Åtgärder för förbättrad arbetsmiljö

Prot. 1985/86:109 Barn som bor tillsammans med rökare har flera sjukhusbesök och längre
4april 1986 vårdtider än barn frän icke rökande familj,

~! ~ „ j... , .. T Ätt den passiva rökningen är ett hot mot vår hälsa kan nu infe bestridas.
Åtgärder for förbättrad , . , ,, , ,,„ „,,,

, ,.,„ Försakringsoverdomsfolen har ju, som Ingrid Ronne-Bjorkqvisf omnämn-

de, också utdömt ersättning för arbetsskada som orsakats av passiv rökning. Därför bör varje individ som så önskar ha rätt till rökfri arbetsmiljö,

Arbetarskyddssfyrelsens allmänna råd om begränsning av tobaksrökning pä arbetsplatser har infe medfört en fillräcklig förbättring av arbetsmiljön.

Tydligen vill inte heller arbetarskyddssfyrelsens styrelse införa några bindande föreskrifter, utan man hänskjuter frågan till arbetsmarknadens parter för atf de skall träffa lokala överenskommelser.

Men arbetsmiljölagen är ju som sagt en ramlag, och den tolkas uppenbarligen olika pä olika platser, I förarbetena till lagen har uttryckligen undantagits atf den skulle tillämpas när def gäller tobaksrök. Det har man gjort genom atf bl, a, hänvisa fill aff det inte är arbetsgivaren som åstadkommer tobaksröken och därmed inte heller är ansvarig för den rökiga arbetsmiljön.

Arbetarskyddsstyrelsens rekommendafioner om lokala överenskommelser blir därför infe tillräckligt verkningsfulla,

I USA växer def fram en helf ny inställning till rökning pä arbetsplatser. Många företag har där förbjudit rökning på arbetsplatserna och många andra vänfas följa efter.

Eftersom det nu har gått några år sedan socialstyrelsen och arbefarskyddssfyrelsen kom med sina allmänna råd om rökfria arbetsmiljöer och dä de infe gett tillfredsställande resultat, bör andra vägar prövas redan nu.

Herr talman! Jag yrkar därför bifall fill reservation 1 av Daniel Tarschys m,fl,, med krav på aff arbefarskyddssfyrelsen skall utfärda bindande föreskrifter för arbetslokaler som används av icke-rökare,

Anf. 44 MARGARETA WINBERG (s):

Herr falman! "Vi i arbetarsskyddssfyrelsen anser aft frågan om rökig arbetsmiljö ligger utanför arbefsmiljölagen,"

"Allmänna råden faller enligt vär uppgift utanför gällande lag,"

"Man kan infe med de lagmotiv som anförts i förarbetena till arbefsmiljölagen tolka lagen sä atf man skall förbjuda eller förhindra tobaksrökning eftersom i förarbetena sägs atf frågan om tobaksrökning inte berörs av arbetsmiljölagen,"

Detta var fre citat frän en och samma höga tjänsteman på arbetarskydds-styrelsen. Han fortsätter: "Det ligger således inte inom arbetarskyddssfyrelsens uppdrag aft utöva tillsyn i vad män arbetstagare besväras av rökig arbetsmiljö,"

Efter en frågestund - en mycket bra sädan för övrigt - här i kammaren den 5 december lovade Anna-Greta Leijon atf med arbefarskyddssfyrelsen diskutera det nya läge som uppkommit med anledning av den unika, världsunika, domen om passiv rökning, nämligen domen Gun Palm,

När arbetarskyddssfyrelsens styrelse sammanträdde den 19 december var
frågan uppe. Man beslutade emellertid atf inte vidta några ätgärder i form av
tillsyn i vad män arbetstagare besväras av rökig arbetsmiljö,
52 Jag är förvånad över arbetarskyddssfyrelsens inställning. Här visar en

vetenskaplig forskning pä en förhöjd risk vid exponering av tobaksrök.

Här visar en dom på att en arbetstagare kan få sin sjukdom klassad som arbetsskada enligt arbefsskadelagen.

Och här i kammaren visar den ansvariga ministern stor uppmärksamhet inför den senaste fidens utveckling på området.

Allt detfa var den 19 december bekant för arbetarskyddsstyrelsen, men ändå skärper man inte sin uppfattning fill stöd för dem som drabbas,

Samma misstag gör nu utskottsmajorifeten. Man skriver mycket insiktsfullt om risker osv,, men man drar infe konsekvenserna av sin kunskap. Man överlämnar återigen till parterna aff träffa lokala överenskommelser.

När Kjell Nilsson försvarade majoritetens inställning sade han att alla som vill ha en rökfri arbetsmiljö naturligtvis skall kunna få det. Låt oss dä fundera över hur def egentligen ser uf ute på arbetsplatserna! Jag är medveten om att def på många ställen fungerar bättre i dag än för bara några år sedan. Men jag är också medveten om aft den som infe vill arbeta i eller äta i en rökig miljö, på alltför många arbetsplatser blir betraktad med litet misstro och fär nägot av ett löjets skimmer över sig.

Vidare finns def arbetsplatser där arbetstagarna är tysta men mår dåligt, Def sista gäller i synnerhet på små arbetsplatser, där man tycker att det är besvärligt med konflikter, där facket är svagt och där man är beroende av både sina arbetskamrater och sin arbetsgivare pä ett annat vis än på en större arbetsplats. Det är fortfarande den starkes, rökarens, röst som gäller. Man befraktas som kvirrig och bråkig om man hävdar att man enligt de allmänna råd som är utfärdade av socialstyrelsen och arbefarskyddssfyrelsen har räft fill rökfri miljö.

Utskottet lämnar dörren en aning öppen och säger aft därest någon ansvarig myndighet - och dä menar man socialstyrelsen eller arbefarskyddssfyrelsen - föreslår en skärpning skall en sådan företas. Men hur kan man tro atf arbefarskyddssfyrelsen över huvud taget är intresserad av aff göra någonting? Lät mig anföra eff nytt citat av samma höga tjänsteman från arbefarskyddssfyrelsen:

"Vad gäller allmänna råden om begränsning av tobaksrökning tillkom dessa genom aff regeringen gav i uppdrag åt oss atf utfärda dem. Även om inte vi motsätter oss dem och sympafiserar med dem skulle det aldrig fallit oss in att pä eget inifiafiv utfärda dem. Allmänna råden faller enligt vår uppfattning utanför gällande lag."

Det är en person med hög ansvarsställning i arbefarskyddssfyrelsen som säger så. Man kan då säga aft det ändå bara är en tjänsteman - det är styrelsen som beslutar. Men den här tjänstemannen talar hela tiden i vi-form; han talar hela tiden i verkefs namn. Hans uttalande speglar det tänkande som tydligen är förhärskande inom verkets väggar, nämligen: det här är ingenfing för oss.

Eftersom Kjell Nilsson, som är utskottets talesman, sitter med i lekman-nasfyrelsen vill jag fräga: Är detta också styrelsens uppfattning? Är ni kapabla aff ta något inifiafiv i frågan?

När det gäller socialstyrelsen och dess inställning är läget def motsatta. Därifrån har man gjort tappra försök aff övertyga utskott av olika slag om att skärpa inställningen till tobaken. Men man har talat för döva öron. Utskotten har i de här fallen haft andra intressen, som man har prioriterat.

Prot. 1985/86:109 4 april 1986

Å tgärder för förbänrad arbetsmiljö

Prot. 1985/86:109 Jag delar reservanternas uppfattning att vi nu bör skärpa vår inställning när

4 april 1986 det gäller arbetsmiljön för aft stötta alla som vittnar om bl, a, trakasserier

~! ! I ' ! '. därför aft de kräver sin rätt. Jag yrkar bifall till reservation nr 1,

Åtgärder för förbättrad

ar etsmijo KJELL NILSSON (s) replik:

Herr talman! I det nu föreliggande betänkandet står aft läsa: "Utskottet delar dock arbetsmarknadsministerns uppfattning aff åtgärder mof rökningens skadeverkningar i arbetslivet i första hand bör utformas i samverkan på arbetsplatserna. Om de allmänna råden och informationsinsatserna infe får tillräcklig effekt måste emellerfid ytterligare restriktioner, såsom bindande föreskrifter från arbefarskyddssfyrelsen införas,"

Jag tycker det ger svar på Margareta Winbergs frågor. Vi är alltså beredda att, om vi infe inom en snar framfid får resultat, begära föreskrifter från arbetarskyddsstyrelsen. Och jag är helt övertygad om aft arbetarskyddsstyrelsens styrelse är fullt kapabel att fatta beslut, även om någon tjänsteman har en annan uppfattning i den här frågan,

Anf. 46 MARGARETA WINBERG (s) replik;

Herr talman! Det innebär, såvitt jag förstår, atf Kjell Nilsson tar avstånd frän den inställning som den här tjänstemannen gav uttryck för och som mänga har tolkat som verkefs officiella inställning. Jag tycker aft det är på sin plats atf man talar om för tjänstemännen aft de har atf företräda styrelsen och inte någon annan, kanske privat, uppfattning.

Sedan undrar jag över defta med tidsperspekfivet, "Inom en snar framfid" - hur lång fid är det?

Anf. 47 KJELL NILSSON (s) replik:

Herr talman! Jag är inte beredd atf ange någon månad eller någon annan fid. Vi har ju sagt atf vi nu först bör se vad man kan nå på frivillig väg. Men det är klart att når vi infe framsteg, sä är vi beredda aff mycket snabbt gå in och förbättra situafionen. Vi tycker atf det är eff allvarligt problem och vill göra situationen bättre. Men ange någon exakt tid kan jag alltså infe göra här,

Anf. 48 ELISABETH FLEETWOOD (m):

Herr talman! I socialutskottefs betänkande 1985/86:12 behandlas vikfen av rökfria arbetsmiljöer, inte minst för de passivt rökandes skull.

Sambandet mellan tobaksrökning och lungcancer är klart och dokumenterat. Detta samband har varit känt och bevisat ända sedan 1950-talet. Dödligheten är tyvärr fortfarande hög. Mycket aktuellt sedan några veckor eller någon månad tillbaka är också att passiv rökning kan framkalla smäcellig lungcancer.

Def finns alltså, herr talman, all anledning i världen atf aktivt bekämpa
rökningen, och def finns all anledning aft se fill aff den som inte röker slipper
utsättas för andras rök. Def finns ocksä all anledning att inse sambandet
mellan rökning och svära skador av t. ex. asbest och radon, dvs, aff en rökare
drabbas så mycket hårdare om han utsätts för asbest och radon än en
icke-rökare. Kort sagt: Om och när vi utsätts för gifter drabbas allfid en
54 rökare härdare än en icke-rökare.

Kanske kan vi beteckna en del av oss vuxna som en förlorad generation om vi har rökt alltför länge, därför att alltför många av oss kommer atf få lungcancer. Men det finns allfid hopp. Hur många år man än har rökt, så får man bättre lungor om man slutar röka. Och förbättringen går ganska raskt framåt. Risken för lungcancer minskar således,

Aft jag tycker atf det finns all anledning atf fa upp defta i kammaren beror naturligtvis på atf sambandet mellan rökningen och den småcelliga lungcancern är sä klarlagt som det är. Vi lägger ned massor av pengar pä frafikpropaganda. Och det är klart aft def är bra, det skall vi fortsätta med. Det är nödvändigt att vi minskar antalet dödsoffer i trafiken. Vi diskuterar lägre fartgränser, mer övervakning, fler poliser, korsningsfria övergångar och vad det nu kan vara. Men hur mänga av oss vet att de cancersjukdomar som är direkt relaterade fill rökning, dvs, lungcancer och cancer i strupe och svalg, kräver fler offer varje år än vad trafikdöden gör? Def är således fler offer för de rökningsrelaterade sjukdomarna.

Upplysningsarbetet om tobaksrökningens samband med cancer är således, i konsekvens med vad jag sade fidigare, viktigast när def gäller kommande generationer. Det är framför allt de unga som skall ställa krav på oss- aff vi förser oss med en information som är tillräckligt god för atf de skall kunna kräva rökfria arbetsplatser och för övrigt en rökfri miljö där icke-rökare dväljs. Ätt informera om detfa är ocksä en av Cancerfondens målsättningar i den stora kampanj som har rullat i gäng - vilket jag hoppas atf ni alla har upptäckt - och som kommer att nå sin kulmen om någon vecka.

Jag vill med detfa, herr talman, yrka bifall fill reservation 1, med Daniel Tarschys namn som def första.

Prot. 1985/86:109 4 april 1986

Å tgärder för förbättrad arbetsmiljö

Anf. 49 LARS-OVE HAGBERG (vpk):

Herr falman! Kjell Nilsson använder sig i trängda lägen av en debatteknik som infe borde förekomma här i kammaren, men jag begär ändå ordet.

Först vill jag emellertid beröra Margareta Winbergs beskrivning av vi-känslan i arbefarskyddssfyrelsen. Hon kunde på eff bra säff peka pä denna vi-känsla, som många skyddsombud, lokala fackföreningsrepresentanter och andra har mött när de har försökt aft föra fram sina budskap. Det talar ganska tydligt om den funktion som denna stafliga myndighet har och kanske om handlingsförlamningen hos dess lekmän. Därför har vi krävt aft det skall finnas en rejäl, kvalificerad facklig majoritet i arbefarskyddssfyrelsen, som kan ha raka rör fill arbetslivets sämsta förhållanden. Det är klart att Kjell Nilsson blir illa berörd, om någon här i riksdagen pekar på den lilla polityr som arbefarskyddssfyrelsen försöker ha, Def är infe bara vpk som krifiserar, men Kjell Nilsson retas nu extra. Ta exemplet med asbesten. Många av de föreslagna åtgärderna är bra, och def finns säkert mer atf göra. Vi får se vad som blir gjort, men, Kjell Nilsson, det har inte gjorts någonfing på tio år efter behandlingen i socialutskottet. Med tanke på aff arbefarskyddssfyrelsen har sagt atf vi nu har eft förbud som skall iakttas kan Kjell Nilsson faktiskt anklaga oss i vpk för aff vara alltför naiva i vår tro på arbefarskyddssfyrelsen. Vi har trott att arbetarskyddsstyrelsen skulle se fill atf förbudet efterlevs mycket snart, men vi har varit mycket okunniga. En anklagelse härvidlag kan verkligen gå hem, Kjell Nilsson, Def fanns också många mofioner fill

Prot. 1985/86:109 Sveriges riksdag. Ändra socialdemokrater, med verklighetsförankring, har

4 april 1986 sagt att förbudet inte betyder någonfing. Naturligtvis har vi följt upp

~i ! ' I ! ' motionerna här i riksdagen, men det har infe Kjell Nilsson gjort. 1985 var

Åtgärder för förbättrad „ ,,„ ,,, „„, ., ,..„

° ... emellertid även Kjell Nilsson tvungen att ga in 1 fällan. Man blev tvungen aft

se till att det gjordes någonting, och då fick vi asbesfkommissionen. Detta är

historien, Kjell Nilsson: jag försfår aff ni känner er illa berörd.

Överläggningen var härmed avslutad.

Mom. I (rökfria arbetsmiljöer)

Utskottets hemställan bifölls med 191 röster mot 75 för reservation 1 av Daniel Tarschys m, fl, 7 ledamöter avstod frän atf rösta.

Mom. 3 (omplacering eller ledighet för graviditet)

Utskottets hemställan bifölls med 256 röster mot 17 för reservation 2 av Lars-Ove Hagberg, 1 ledamot avstod från atf rösta.

Mom. 4 (skydd för bildskärmsarbete)

Utskottets hemsfällan - som ställdes mot reservafion 3 av Lars-Ove Hagberg - bifölls med acklamafion.

Mom. 5 (upphandling av bildskärmsterminaler)

Utskottets hemställan bifölls med 238 röster mot 32 för reservafion 4 av Rune Gustavsson och Ulla Tilländer, 6 ledamöter avstod frän aff rösta.

Mom. 9 (tillsättande av en dafamiljökommission)

Utskottets hemsfällan - som ställdes mot reservafion 5 av Lars-Ove Hagberg - bifölls med acklamafion.

Mom. Il (redovisning av skälen för dispens för asbesfanvändning)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservafion 6 av Lars-Ove Hagberg - bifölls med acklamafion.

Mom. 12 (gränsvärdet för asbest)

Utskottets hemsfällan bifölls med 258 röster mot 16 för reservation 7 av Lars-Ove Hagberg,

Mom. 13 (en finansieringsplan för sanering av asbest)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservafion 8 av Lars-Ove Hagberg - bifölls med acklamafion.

Mom. 16 (en kommission mot belastningsskador)

Utskottets hemsfällan bifölls med 259 röster mot 16 för reservafion 9 av Lars-Ove Hagberg,

Mom. 77 (skyddsombudets stoppningsräff)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 10 av Lars-Ove
56 Hagberg - bifölls med acklamafion.

Mom. 20 (en översyn av arbetsmiljölagen) Prot. 1985/86:109

Utskottets hemställan bifölls med 257 röster mof 17 för reservation 11 av 4 april 1986 Lars-Ove Hagberg.

Mom. 21 (facklig majoritet i arbetarskyddsverkefs styrelse och i yrkesinspektionsnämnderna)

Utskottets hemsfällan - som ställdes mof reservation 12 av Lars-Ove Hagberg - bifölls med acklamation.

Mom. 23 (inriktningen av yrkesinspektionens arbete)

Utskottets hemsfällan - som ställdes mof reservation 13 av Rune Gustavsson och Ulla Tilländer - bifölls med acklamation.

Mom. 26 (hybrid-DNÄ-delegafionens ansvarsområde)

Utskottets hemställan bifölls med 243 röster mot 32 för reservafion 14 av Rune Gustavsson och Ulla Tilländer, 1 ledamot avstod från att rösta.

Mom. 27 (gränsvärdet för etylenoxid)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservafion 15 av Lars-Ove Hagberg - bifölls med acklamation.

Mom. 28 (bensinsfafionspersonalens arbetsmiljö)

Ufskottets hemsfällan - som ställdes mof reservafion 16 av Lars-Ove Hagberg - bifölls med acklamafion.

Mom. 29 och 30 (elevskyddsombud och arbetsmiljörisker för skolelever)

Ufskottets hemställan bifölls med 228 röster mot 43 för reservafion 17 av Daniel Tarschys och Ingrid Ronne-Björkqvist, 1 ledamot avstod från aff rösta.

Övriga tnoment Utskottets hemställan bifölls.

7 § Kammaren beslöt att förhandlingarna skulle fortsättas vid ett senare sammanträde.

8 § Upplästes följande inkomna skrivelse:

Till riksdagen

Jag ber atf fr, o,m, den 10 april få bli befriad från mitt uppdrag som riksdagsman,

Stockholm den 4 april 1986 Staffan Burenstam Linder

Denna framställning bifölls av kammaren.

Prot. 1985/86:109 9 § Anmäldes och bordlades

4 april 1986 Jusfitieutskotfets betänkanden

1985/86:18 Vissa frågor om frafiknykterhefsbroff m. m,

1985/86:19 Anslag fill polisväsendet, m,m, (prop, 1985/86:100 delvis)

Trafikutskottets betänkande

1985/86:13 Anslag fill Vägväsende m, m, (prop, 1985/86:100 delvis)

Näringsutskottets betänkande

1985/86:16 Ersättning för försenad idrifttagning av kämreaktorer (prop, 1985/86:100 delvis)

10 § Kammaren åtskildes kl, 13,13, In fidem

TOM T:SQN THYBLAD

/Gunborg Apelgren

Riksdagens protokoll 1985/86:109 Fredagen den 4 april

Riksdagens protokoll 1985/86:109