Riksdagens protokoll 1985/86:106 Onsdagen den 2 april

ProtokollRiksdagens protokoll 1985/86:106

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1985/86:106

Onsdagen den 2 april em.

Kl. 19.30

16 § Fortsattes behandlingen av kulturutskottets betänkanden 1985/86:14 och 15 samt utbildningsutskottets betänkanden 1985/86:13 och 15 (forts, från prot. 105).

Anf. 115 TALMANNEN:

Kammaren övergår nu till att debattera utbildningsutskottets betänkande 13 om anslag fill forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet, m. m. I fråga om detta betänkande hålls gemensam överläggning för samtliga punkter.

Anslag till forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet, m.m.

Anf. 116 PER UNCKEL (m):

Herr talman! I Birgitta Rydles frånvaro skall jag dels be att få yrka bifall till en reservation, dels kommentera två frågor i det utskottsbetänkande som vi nu diskuterar, nämligen det s. k. SÅS-anslaget och lärarnas fortbildning.

Motionsledes har vi moderater framfört krav på en renodling av den s. k. SÅS-resursen, en renodling till att först och främst bli en penningsumma, avsedd att stödja elever med handikapp. Samtidigt föreslår vi också en besparing på övriga SÅS-medel med 100 milj. kr.

Våra argument, herr talman, för denna förändring är uppenbara. Det är vår strävan att avveckla så många specialdestinerade statsbidrag som det över huvud taget är möjligt att avveckla och i gengäld ge kommunerna chansen att efter eget tycke bedöma hur man bäst stöder och hjälper eleverna till ett gott studieresultat. I konsekvens härmed är det andra argumentet att man bör anförtro åt kommunerna att bestämma hur man bäst stöder de elever som av ett eller annat skäl har svårigheter i skolan. Vi hyser inget tvivel om att kommunerna har förmågan att bedöma på vilket sätt detta bäst kan ske. Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till reservation nr 2 i utskottets betänkande.

I fråga om tiden för lärarnas fortbildning gäller frågeställningen detta. Det är, herr talman, omvittnat att i och för sig välmotiverad fortbildning för lärarna ofta skapar bekymmer för eleverna, bekymmer först och främst genom upprepade studiestörningar till följd av att lärare är borta under kortare tid.

Det finns åtminstone två orsaker till att eleverna drabbas på det sätt som

119

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Anslag till forskning och centraU utvecklingsarbete inomskolväsendet, m. m.

sker. En av orsakerna är den att fortbildning numera ofta sker i små portioner, i s. k. snuttkurser, som från kvalitativa utgångspunkter och ur lärarnas synvinkel är tvivelaktiga sä till vida att de inte ger tillräckligt utrymme för den angelägna ämnesfördjupningen. Men för eleverna är, som sagt, den betydande nackdelen den att kurserna är korta, varför de orsakar upprepade studiestörningar.

Det andra skälet till att eleverna ;störs onödigtvis är den bristande beredvillighet som flera av parterna visar i defta sammanhang när det gäller att organisera lärarfortbildningen, så atf den sker vid en sådan tidpunkt att elevernas undervisning inte störs i onödan.

Utskottet har här pekat framåt på ett just nu inom utbildningsdepartementet pågående beredningsarbete med hur lärarfortbildningen skall vara organiserad i framtiden. För vår del är vi angelägna att redan nu ge besked om att den framfida organisationen av lärarfortbildningen måste vara sådan att den klarar lärarnas krav på fortbildning utan att elevernas undervisning störs.

120

Anf. 117 MARGARETA HEMMINGSSON (s):

Herr talman! Inom utbildningsdepartementet pågår för närvarande en översyn av organisafionen av lärarfortbildningen. Denna översyn syftar fill att se hur fortbildningen kan bli ett led i skolans utveckling. Man räknar med att kunna redovisa resultatet av denna översyn redan i 1987 års budgetproposition.

Beslutet om en ny grundskollärarutbildning ställer också krav på fortbildning av de lärare som fått en utbildning enligt def gamla systemet. Skolöverstyrelsen har fått i uppdrag att senast den 1 oktober i år redovisa detta behov.

I avvaktan på resultatet av dessa båda uppdrag har föredragande statsrådet föreslagit att inriktningen av fortbildningen och vidareutbildningen av skolväsendets personal i huvudsak bör vara densamma som under tidigare år. Detta förslag har utskottet ställt sig bakom.

Här finns emellertid en reservation. Centerpartiet har "inte tid" att avvakta vare sig översynen eller resultatet av SÖ;s uppdrag. I reservafion nr 1 kräver man i stället regeringsåtgärder med det snaraste. Vi kan naturligtvis diskutera vad som är snarast, men utskottet tror inte att man kan vidta "erforderliga åtgärder" förrän man vet vad som är "erforderliga ätgärder". Något underlag för kompletteringsutbildning för nu verksamma lärare finns heller inte än.

Centerpartiet anför att de resurser som frigörs genom det minskade antalet elever bör användas för sådana utbildningsinsatser. Däremot har man inte några förslag om att särskilda medel för ändamålet skall föras upp under förevarande anslag för nästa budgetår. Låt mig emellertid litet stillsamt undra hur många gånger centerpartiet skall använda dessa pengar.

I mofionen Ub813, som centerns företrädare i utskottet yrkar bifall fill i reservation 1, skriver motionärerna: "Vi menar att en del av de resurser som nu friställs genom de sjunkande elevtalen bör användas för sådana utbildningsinsatser."

Samtidigt skriver centerparfiet i partimotionen Ub803: "Vårt förslag

innebär att de resurser som enligt skolöverstyrelsens anslagsframställan frigörs på grund av elevminskningen får stanna kvar i skolväsendet och atf skolöverstyrelsen ges i uppdrag att fördela dessa resurser på länsskolnämnderna för att bibehålla små skolenheter och för att minska antalet elever i klasser/undervisningsgrupper." I motionen står det också: "En mindre del av de resurser som frigörs detta och kommande år bör även kunna användas i den fortsatta avvecklingen av systemet med timreduktioner i gymnasieskolan."

Men det står inte ett ord om fortbildning av lärare. Jag undrar alltså: Använder centerpartiet pengarna flera gånger, eller är det något av de andra förslagen till användningsområden som inte längre gäller?

Oavsett det faktum att det finns delade meningar om hur dessa medel skall användas, är det ändå nödvändigt med en översyn först för att veta hur mycket pengar som behövs för att nä vissa mål.

Låt mig i detta sammanhang kort beröra fortbildningen av lärare vid våra riksinternatskolor. I motion Ub293 av Rune Rydén och Ingrid Sundberg pekas på att statliga medel inte beräknas för dessa lärares fortbildning.

Denna fråga har behandlats tidigare, men utskottet har nu övervägt frågan ytterligare och finner att det finns skäl att vidta åtgärder som i huvudsak stämmer överens med vad som föresläs i motionen. Utskottet anser def motiverat att regeringen i anslutning till beredningen av ärendet angående fortbildningen närmare överväger möjligheterna att med stafliga medel bereda lärare vid riksinternatskolorna möjlighet till fortbildning. Def ankommer på regeringen att föreslå hur medel för ändamålet skall beräknas.

Herr talman! Efter förslag i 1981 års budgetproposition infördes det s. k. SÅS-anslaget, ett anslag för särskilda åtgärder i grundskolan och gymnasieskolan. Detta anslag skulle fill viss del kompensera den borgeriiga regeringens tvåprocentiga minskning av driftbidragen till grundskolan och gymnasieskolan. Anslaget skulle gå till kommuner med särskilda behov. Anslaget har därefter, nästan varje år, filiförts nya komponenter som sedan skall beaktas vid fördelningen av medel.

I sitt betänkande Översyn av gällande regler för statsbidrag fill kommuner för kostnader för driften av grundskolor m.m. föreslog SÖ en förändring av SÅS-anslaget. Förslaget innebär bl. a. atf merparten av def nuvarande SÅS-anslaget överförs till grundskolans förstärkningsresurs. Föredragande statsrådet pekar i årets budgetproposition på att detta skulle innebära minskade möjligheter till utjämning mellan olika kommuner när det gäller att bedriva skolverksamhet. I propositionen föreslås i stället en ny uppdelning av SÅS-anslaget. Utöver de närmare 246 milj. kr. som fördelas på särskilda åtgärder i grundskolan och i gymnasieskolan föresläs 3,6 milj. kr. för extra bidrag till syo i glesbygd och för bidrag till kommuner som anordnar prao på högstadiet under kortare fid än fyra veckor.

Dessa delar av det tidigare s, k, SÅS-anslaget behandlas infe i detta betänkande. Däremot behandlas eft nyinrättat anslag om 16,15 milj, kr,, som genom den tidigare nämnda omfördelningen tillskapats för elever med handikapp. Av dessa skall 150 000 kr. gå fill en utvärdering av den regionala stödorganisationen för handikappade elever och planeringsrådens verksamhet.

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Anslag till forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet, m. m.

121

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Anslag till forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet, m.m.

Mot detfa har emellertid moderata samlingspartiet reserverat sig, som vi hört, I reservation 2 hänvisar man till SÖ:s förslag om uppdelning av det nuvarande SÅS-anslaget. De 223,75 milj. kr. frän anslaget för särskilda ätgärder i grundskolan lägger man däremot inte pä förstärkningsresursen, som SÖ föreslår. Nej, det är bara 39,9 milj. kr. som hamnar där. Så går 83,85 milj. kr. fill det anslag vi debatterar i dag. Moderaterna föreslår alltså en höjning till 100 milj. kr. Men summan av kardemumman blir ändå en besparing på skolans område av 100 milj, kr,, vilket vi inte kan acceptera.

Jag ber att med det sagda få yrka avslag på reservationerna 1 och 2 samt bifall till hemställan i utbildningsutskottets betänkande 1985/86:13,

122

Anf. 118 BÖRJE STENSSON (fp):

Herr talman! Jag vill säga några ord i anslutning till motion Ub238 till detta riksmöte, vilken jag väckt tillsammans med några kamrater ur folkpartiets riksdagsgrupp.

Religionen har sedan urminnes tider utgjort en markant yttring av mänskligt liv. En västerländsk kultur som den svenska har under sekler utvecklats i nära samspel med de efiska och rehgiösa värderingar som kristendomen förmedlat.

Undervisningen i kristendomskunskap har under 1900-talet undergått vissa förändringar. Denna undervisning är numera inrymd i det mera omfattande ämnet religionskunskap. Det har medfört en försvagning av ämnet kristendomskunskap till förmän för en i och för sig berättigad undervisning om andra religioner. Integrering av religionsämnet med andra orienteringsämnen i grundskolan har också visat sig vara negafiv för ämnet i fråga.

Trots viss prioritering av religionskunskapen i lärarfortbildningen torde inget annat ämne ha så få behöriga lärare i den pågående skolverksamheten.

I motion Ub238 har jag tillsammans medt några andra folkpartister yrkat på att riksdagen borde begära åtgärder av regeringen för att stärka religionsämnet i såväl grundskola som gymnasium. Just i dag är det punkt 3 i denna motion som behandlas.

Utbildningsutskottet har avstyrkt vår motion, hksom andra motioner i samma anda.

Motiveringarna är bl. a. att fortbildningen i religionskunskap redan är prioriterad, att intresset för utbildningen är relativt gott, åtminstone vad gäller lärare på högstadiet, och att viss översyn pågår av lärarutbildningen och fortbildningen av lärare i tjänst. Samtidigt säger utskottet att intresset för utbildningen i religionskunskap minskat bland lärare på låg- och mellanstadiet.

Ett sådant konstaterande är alarmerande. Det borde i sig ha gjort att utbildningsutskottet i anledning av motionen från mig och några andra fp-ledamöter föreslagit riksdagen ett tillkännagivande fill regeringen att regeringen skall beakta läget för just religionskunskapsämnet.

Tidningen Religion och livsfrågor, som utges av religionskunskapslärarna - det första nummret för 1986 kom i m.in hand just i dag - noterar att riksdagen vid tidigare behandling under detta riksmöte av motioner om

religion och undervisning yttrat sig posifivt om religionskunskapsämnets värde.

Det riksdagsbeslutet tycker jag visar på öppenhet och förståelse för religionskunskapsämnet. Det kunde gärna ha fått följas upp med ett uttalande om atf riksdagen förutsätter att regeringen vid den fortsatta handläggningen av utbildningsfrågor - ny grundskolelärarutbildning och fortbildning av lärare - prioriterar just religionskunskapen.

I samma tidning som jag refererade fill tidigare läser jag om en kontraktsdag i Linköping, mitt hemstift, kring skolan och religionsundervisningen. Frågeställningarna där koncentrerades helt naturiigt till krisfen-domsämnet. Skolungdomar i panelen ansåg sig infe i grundskolan ha fått tillräcklig undervisning i kristen tro.

Samfundskunskapen är ett område där läraren på ett naturligt och konkret sätt kan få med centrala kristna trosfrågor. Det kan röra sig om vad dopet betyder och innebär i skilda kyrkor och samfund, varför man ber på olika sätt osv. Inom andra områden av religionskunskapen kan det vara svårare, säger en lärare i en artikel i fidningen i fråga. Ändra områden kan gälla begrepp som skuld och förlåtelse, frälsning och nåd, tro och bön - allt detfa ingår i läroplanen. Pä den här studiedagen efterlystes också mer av bibelkunskap.

Från religionslärarnas håll utförs ett mycket ambifiöst arbete för att på skilda sätt förnya och aktualisera undervisningen i religionskunskap. Def är en vikfig resurs aft ta till vara i det fortsatta arbetet för att stärka religionskunskapsämnet i den svenska skolverksamheten.

Herr talman! Jag finner det inte meningsfuUt att mot ett enigt utbildningsutskott yrka bifall till vår mofion. Men de yrkanden som jag och andra har framfört står kvar fill kommande riksmöten.

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Anslag till forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet, m. tn.

Anf. 119 YLVA ANNERSTEDT (fp):

Herr talman! Ett av de vikfigaste medlen för att utveckla skolan och stärka dess kvalitet är att tillhandahålla fortbildning med högt ställda krav, Def är i fortbildningen som lärarna kan fördjupa sina ämneskunskaper, ta del av nya strömningar och fä den stimulans som kunskapsinhämtande och utbyte av erfarenheter ger.

Största delen av denna fortbildning meddelas i form av personalutbildning eller det som kallas lokalt utvecklingsarbete. I båda dessa fall äger verksamheten rum på schemabunden tid. När lärare på detta sett genomgår fortbildning får vikarie sättas in. Undantagsvis löser man situationen genom aft klasser samläser eller att självstudier för klassen ordnas. Naturligtvis innebär detta ett avbräck i undervisningen för eleverna och ett ganska störande moment i skolarbetet.

Mycket av fortbildningen erbjuds i form av kortkurser på en eller tvä veckor. En annan möjlighet är att fortbildningen läggs uf i etapper med några veckors mellanrum. Detta skapar naturligtvis oro och bristande kontinuitet för eleverna. I några fall rapporteras det aft lärare t. o. m. avstår från fortbildning för atf klassen skall få sin arbetsro. Sä får def naturligtvis inte vara.

I ett särskilt yttrande framhåller vi från folkpartiet atf man inom den översyn av lärarfortbildningens organisation som nu pågår i departementet

123

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Anslag tillforskning och centraU utvecklingsarbete inom skolväsendet, m. m.

bör uppmärksamma detta problem och söka vägar aft förlägga fortbildningen till sådan fid att elevernas undervisning störs i minsta möjliga utsträckning. Jag yrkar, herr talman, bifall till utskottets hemställan.

Anf. 120 LARZ JOHANSSON (c):

Herr talman! Allt emellanåt får man underliga svar på motioner och ibland en något underlig argumentation från utskottsmajorifeten. Men frågan är om inte det svar som vi har fått när det gäller behovet av kompletteringsutbildning av lärare hör till de mer remarkabla i detta stycke.

Margareta Hemmingsson har också åberopat det som utskottsmajoriteten skriver: Man har beslutat om en ny lärarutbildning. Regeringen har gett skolöverstyrelsen i uppdrag att göra en översyn och att så småningom redovisa en plan för hur denna kompletteringsutbildning skall se ut. Hösten 1986 skall man lägga fram ett första förslag, vilket ju rimligen innebär att man inte ens i nästa budgetproposition kan komma med något konkret beträffande denna fråga.

Det här lyfter man fram som ett svar och en upplysning fill oss. Vi visste detta. Vi har varit med om att besluta om den nya lärarutbildningen. Kravet på att kompletteringsutbildningen skulle noga förberedas och redovisas i en särskild plan var ett krav i den centermotion som utskottsmajoriteten biträdde. Detta var således inte särskilt mycket att komma med.

Den reservafion som vi nu har fogat till ufskottsbetänkandet tar upp frågan om att ge kompletterande utbildning redan nu till i dag yrkesverksamma lärare för att bl. a. komma till rätta med den s. k. kvackningen, dvs. att lärare tvingas att undervisa i ämnen för vilka de inte har någon som helst utbildning. Denna fråga tog vi även upp förra året då den avvisades. Vi föreslog då att man skulle anvisa 10 milj. kr. i form av särskilda medel. För detta förslag fanns det emellertid inte någon majoritet i utskottet. I år menar vi att det redan nu, då resurser friställs på grund av elevminskningen, finns utrymme för att satsa på fortbildning.

Margareta Hemmingsson undrade litet förvånad hur dessa pengar skall kunna räcka till så mycket. Skolöverstyrelsen hade, enligt det förslag som man redovisade i sin petita, för avsikt att använda 25 % av denna friställda resurs för att bibehålla små skolor, för att minska elevantalet i klasserna och för att göra särskilda fortbildningsinsatser. Vi för vår del säger att vi är beredda att behålla 100 % av den resurs som friställs genom elevminskningen. Då finns det utrymme för att vidta alla dessa ätgärder, om det finns några som helst ambitioner.

Då måste min fråga fill Margareta Hemmingsson bli: Tycker inte Margareta Hemmingsson och utskottsmajoriteten att det är angeläget att redan i dag - oavsett den kompletteringsutbildning som så småningom skall komma för att ge redan yrkesverksamma lärare den behörighet som lärare med den nya lärarutbildningen har - ge de redan yrkesverksamma lärarna utbildning i ett eller annat ämne fill, så att de slipper undervisa i ämnen som de inte är behöriga i, den s. k. kvackningen?

124

Anf. 121 MARGARETA HEMMINGSSON (s):

Herr talman! Det var intressant att höra hur Larz Johansson talade om för mig vad jag sade och vad jag inte sade. Jag tyckte att jag ganska bra läste vad jag hade skrivit.

I den nämnda reservationen skriver centerparfiet:

"När det gäller finansieringen av en snabb utökning av ifrågavarande fortbildning bör det enligt utskottet vara möjligt att föra över resurser från driften av grundskolan, vilka frigörs i samband med ett minskande elevantal, fill fortbildningen."

Det vore ju bra om det var på det sättet. Men var kommer dessa pengar frän, som man samfidigt, i en annan mofion, föreslär skall användas till andra saker?

Sedan spelar det ingen roll vad SÖ säger om att använda ytterligare 25 %. Jag frågar vad centerpartiet skall göra med de pengar som centerpartiet vill använda. Man kan ju inte gä och handla för sina pengar flera gånger om! Har man förbrukat pengarna, så är de ju slut. Om de pengar som centerpartiet talar om i detta betänkande skall anslås till viss del, vore det intressant att höra vilka summor som skall användas för fortbildning av lärare. Samma pengar kan inte användas för att bibehålla små skolor eller för att ta bort fimreduktionen på gymnasieskolan. Det går inte.

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Anslag till forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet, m. tn.

Anf. 122 LARZ JOHANSSON (c):

Herr talman! Om skolöverstyrelsen skall få 25 % av den friställda resursen, som beräknas uppgå till 168 milj, kr,, och om de 25 procenten kan räcka sä väl till att bibehålla små skolor och minska elevantalet i stora klasser som fill atf anordna fortbildning av lärare, då måste naturligtvis 100 % av 168 milj, kr. räcka till så mycket mer. Det borde räcka både fill att bibehålla fler smä skolor och i större utsträckning minska elevantalet i de stora klasserna och till att anordna mer fortbildning av lärare. Det kan t. o. m. bli några kronor över till att påbörja avvecklingen av fimreduktionen i gymnasieskolan. För det ändamålet använder vi ju dessutom drygt 40 milj. kr., som vi fillgodoräknar oss genom att vi avskaffar den samlade skoldagen.

Jag tror därför inte att Margareta Hemmingsson behöver vara orolig för aff pengarna infe skall räcka fill för de olika åtgärderna. Däremot finns det anledning atf vara orolig för den ovillighet som majoriteten redovisat atf över huvud taget försöka fa sig an det här problemet. Man skjuter det bara framför sig i avvaktan på utbildning som kan komma fill stånd med anledning av den nya läroplanen. Def är mycket klart redovisat att def redan nu finns eft stort behov av kompletterande utbildning runt om i landet. För vår del har vi två år i följd varit beredda att lägga fram förslag som innebär att vi skulle kunna starta en sådan utbildning, men vi har inte fått gehör för detta från något annat håll i utbildningsutskottet.

Anf. 123 MARGARETA HEMMINGSSON (s):

Herr talman! Jag har mitt manuskript här och kan upprepa vad jag sade. Dels nämnde jag översynen av lärarfortbildningens organisafion, som syftar till att visa hur man skall kunna lösa problemen och vilka insatser som krävs, dels behandlade jag grundskollärarufbildningen, Larz Johansson fastnar i

125

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Anslag till sameskolor, tn. tn.

tankarna kring grundskollärarufbildningen.

Så tillbaka till resonemanget om pengarna! Larz Johansson säger: Om SÖ kan få 25 % av 168 miljoner aft räcka till både den ena och den andra åtgärden, dä borde vi få 100 % av beloppet aft räcka till så mycket mer. Ja, visst borde ni det! Men dä måste ni bestämma er för vad ni skall använda de 168 miljonerna fill. Då kan ni inte i en reservation till defta betänkande kräva att alla dessa pengar skall användas till små skolor, mindre klasser och timredukfion och säga att det dessutom blir litet över till lärarfortbildningen, eftersom SÖ klarar det med mycket mindre pengar, I så fall måste ni tala om aft ni vill anslå si eller så mycket pengar till de olika sakerna. Litet matematik måste det vara i en budgetbehandling.

Anf. 124 LARZ JOHANSSON (c):

Herr talman! Det krävs infe särskilt mycket funderande för att fa reda på hur man skall gå till väga för atf ge en lärare den kompetens han saknar i eff ämne. Om en lärare pä grundskolan har utbildning för och behörighet aff undervisa i ett eller tvä ämnen men av oliika skäl tvingas undervisa i något ämne därutöver, är det naturligtvis bara att se till aft den läraren får den utbildning som krävs för aft han skall bli behörig aft undervisa ocksä i det nya ämnet. Det kan exempelvis gälla en utbildning som omfattar 40 poäng, vilket är ganska normalt, Def är inte märkvärdigare än så, Margareta Hemmingsson, Vi har högskolor som meddelar sädan undervisning. Det är bara att se till att det finns pengar så aft lärarna kan fä genomgå den utbildning som krävs. Då blir de behöriga, och då kan de undervisa i ytterligare ett ämne med gott resultat, Def är alltså inte märkvärdigare än så, och def krävs infe mycket av utredningar för att konstatera det.

Överläggningen var härmed avslutad,

(Beslutet redovisas efter debatten om utbildningsutskottets betänkande

15,

Anf. 125 TALMANNEN:

Kammaren övergår nu fill aft debattera utbildningsutskottets betänkande 15 om anslag fill svensk undervisning i utlandet, m, m, I fråga om detta betänkande hälls gemensam överläggning för samtliga punkter.

Anslag till sameskolor, m. m.

126

Anf. 126 BJÖRN SAMUELSON (vpk):

Herr talman! Vi vef aft en människas rörelseförmåga - eller motorik, som det kallas - har sfor betydelse för individens språkliga utveckling. Ett annat förhållande som ocksä är känt är aft svårighetsgraden av en människas handikapp fill största delen beror pä den omkringliggande miljöns tillgänglighet.

Det är mof bakgrund av dessa två kända förhållanden som vi från vpk:s sida föreslagit aft Bräcke Östergärd i Göteborg skall vara ett resurscentrum för elever med rörelsehinder. Det skulle kunna vara ett centrum där man kan

samla kunskap om rörelsehindrade elevers villkor i skolan och där lärare med    Prot. 1985/86:106 rörelsehindrade elever kunde få viss fortbildning och handledning för sin    2 april 1986 undervisning.

Utskottet avstyrker detta förslag, bl, a, med motiveringen att det i Sverige             * '

inte finns någon tradition när det gäller specialskolor för rörelsehindrade elever. Men det är ingen specialskola vi föreslår, utan det är ett resurscentrum vid Bräcke Östergård. Vi hindras för den delen infe heller av att det inte skulle finnas någon tradifion inom något område när vi lägger fram förslag här i riksdagen. Vi lägger fram våra förslag utifrån fakfiska behov, och ett centrum för rörelsehindrade elever är eft sådant behov.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 1, 3 och 4,

Anf. 127 MARGARETA HEMMINGSSON (s):

Herr falman! Med tanke på Björn Samuelsons korta inlägg tänker jag i mitt anförande inte gå in på de övriga reservafioner som har avgivits, också av vpk.

Lät mig bara kort något kommentera vad reservationerna berör, I reservafion 1 handlar def om rätten till svensk undervisning för barn i uflandsskolor, I reservafion 3 behandlas frågan om Bräcke Östergård, som Björn Samuelson här tog upp. Reservation 4, avslutningsvis, behandlar pedagogiskt stöd fill utvecklingsstörda med tilläggshandikapp.

Jag är mycket imponerad - jag har svårt atf kanske finna räft uttryck - både av Björn Samuelsons kunnande och av hans engagemang när def gäller de handikappade elevernas situation i skolan.

När man behandlar dessa frågor är det svårt atf skaffa sig en rikfig överblick över hur medlen tillförs barnen. Vi har tidigare här i dag talat om renodling av olika bidrag, I detfa fall får man en känsla av att anslagen för handikappade barn i skolan ibland kanske tas upp under flera olika punkter, I det förra betänkandet behandlade vi också åtgärder för barn med handikapp.

Lät mig därmed i stället gå över till reservation 2, Det är en socialdemokratisk reservation som gäller sameskolan i Lannavaara, I denna fråga vill jag anföra följande.

Efter det att sameutredningens förslag Samerna i Sverige behandlades våren 1977 tillsatte den dåvarande borgerliga regeringen en arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet. Denna överlämnade 1978 sitt betänkande kallat Administration och ledning av en samisk ufbildningsväg. Därefter lade regeringen Fälldin är 1980 fram en proposition.

Där föreslog man inrättandet av en sameskolstyrelse. Denna skulle "ansvara för och leda sameskolorna och de elevhem som är knutna fill dem samt för denna stafliga skolform huvudsakligen ha de uppgifter som beträffande den kommunala grundskolan tillkommer skolstyrelse", Detfa förslag tillstyrktes senare av riksdagen. Sameskolstyrelsen inrättades och sköter nu sitt arbete efter de regler som fastställdes.

Inför årets budget har sameskolstyrelsen, liksom skolöverstyrelsen, föreslagit aft sameskolan i Lannavaara skall läggas ned fr, o, m, läsåret 1986/87,

Innevarande läsår finns det 14 elever vid sameskolan i Lannavaara,
Flertalet av dessa är befriade frän undervisning i samiska. Denna möjlighet     127

Prot. 1985/86:106 för icke-samiska elever aft gå i sameskola fanns infe med i 1980 års
2 april 1986            proposition. Det var i en socialdemokratisk mofion som det föreslogs att

Anslag till sameskolor tn. tn.

vissa icke-samiska barn skulle få integreras i sameskolorna, där detta var lämpligt från geografiska eller sociala synpunkter.

Ett enigt utbildningsutskott tillstyrkte detta förslag, och det bifölls av riksdagen, men man betonade atf "det måste röra sig om ett fätal fall så att sameskolans inriktning och målsättning inte påverkas". Man anförde vidare att en överenskommelse mellan berörd kommun och sameskolstyrelsen borde kunna ligga till grund för en sådan anordning,

I dag är def ingen minoritet som önskar befrielse från samisk undervisning i Lannavaara, utan tvärtom en minoritet som önskar samisk undervisning.

Sameskolstyrelsen föreslår därför att en med grundskolan samordnad sameundervisning skall bedrivas i Övre Sopporo eller i både Övre Sopporo och Lannavaara, Men då ankommer det på Kiruna kommun att, som huvudman för grundskolan, efter samråd med sameskolstyrelsen och sameföräldrarna fastställa lämplig organisafion,

Aff inte fatta beslut om nedläggning av sameskolan i Lannavaara, som utskottets majoritet föreslår, innebär atf man sätter sig över de befogenheter som man tidigare tilldelat sameskolstyrelsen. Vi socialdemokrater anser inte att man främjar en överenskommelse i Kiruna kommun genom denna förhalning och yrkar därför avslag på utskottets förslag i denna del och bifall till reservafion nr 2,

Lät mig, herr talman, avslutningsvis i övrigt yrka bifall till utskottets hemsfällan i betänkande 1985/86:15 och avslag på reservationerna nr 1, 3 och 4,

Anf. 128 LARZ JOHANSSON (c):

Herr talman! Jag kan hoppa över en del av historiebeskrivningen, eftersom den redovisning som Margareta Hemmingsson gjort i huvudsak är alldeles korrekt. Lät mig bara konstatera att det i årets budgetproposition föreslås atf sameskolan i Lannavaara skall läggas ned. Det har skett på ett sådant sätt att det i förstone inte verkade vara något särskilt märkligt med förslaget, Def föreföll vara en ganska rimlig åtgärd.

Vad vi däremot inte kunde läsa ut av budgetpropositionen var det förhållande som Margareta Hemmingsson själv berörde; att sameskolstyrelsen, som var upphovet till förslaget, också hade haft ett alternativt förslag, som skulle innebära atf skolan i Lannavaara kunde fortsätta sin verksamhet. Som fur var observerades nedläggningsförslagef av Per-Ola Eriksson i Norrbotten, som väckte en motion med kravet att sameskolan skulle få finnas kvar,

Def finns också väldigt många skäl för detta. Skolan behöver inte
nödvändigtvis vara kvar som sameskola - också på den punkfen har
Margareta Hemmingsson rätt i sak - men det beslut som skulle bli resultatet
om man följde budgetproposifionen skulle innebära att skolan i Lannavaara
skulle försvinna helt och hållet, och def är betydligt allvarligare, Def inser
byborna i Lannavaara, och det kommer ocksä fill uttryck i mofionen från
Per-Ola Eriksson, Han pekar nämligen pä def förhållandet aff det just i
128                         Lannavaara by under senare år har skett en posifiv utveckling; verksamhet

har kommit i gäng, det har blivit fler arbetsfillfällen, def har föfts fler barn och det finns ett visst hopp om att byn har en chans att överleva. Då är det, precis som påpekas i mofionen, näst intill en katastrof om byn berövas sin skola. Det är framför allt mot den bakgrunden som vi har sagt att det vore att göra denna by och regionalpolitiken i Norrbotten en otjänst att fatta ett sådant här drasfiskt beslut.

I budgetproposifionen ges ett intryck av att det skulle gå att göra en besparing pä denna nedläggning, och den beräknas fill ungefär 550 000 kr. I det sammanhanget har man naturligtvis glömt att kommunen i gengäld skulle drabbas av kostnader, t. ex, för skolskjutsarna fill Övre Soppero, dit barnen skulle hänvisas, pä kanske uppemot 300 000 kr, för ett helf läsår. Det redovisas inte heller i klartext aff det i Övre Soppero, om barnen skulle flyttas dit, krävs en förstärkning av sameundervisningen som skulle kosta ca 150 000 kr, ytterligare.

På detfa säff blir den statliga besparingen helf uppäten, och kommunen skulle i gengäld drabbas av nya kostnader,

Defta är skälet fill aft vi från utskotfsmajoritetens sida har föreslagit att skolan skall vara kvar som sameskola, åtminstone ytterligare under ett år, så atf de regionala och lokala skolmyndigheterna får en rimlig chans aft överväga hur skolväsendet skall ordnas i fortsättningen.

När Margareta Hemmingsson och reservanterna förespeglar att def är mycket enkelt att anordna en vanlig grundskola i Lannavaara till hösten är de nog litet väl opfimisfiska. Om vi fattar beslut här i riksdagen i början av april är det inte särskilt rimligt atf tro aff man dels avvecklar sameskolan, dels träffar överenskommelser med skolstyrelsen i Kiruna om hur sameundervisningen i fortsättningen skall anordnas i grundskolan i Övre Soppero och dels kan dra i gång en grundskoleverksamhet i Lannavaara, Def krävs dessutom minst ytterligare en basresurs, som länsskolnämnden i så fall måste tilldela Kiruna skolstyrelse. Såvitt jag vef har länsskolnämnderna vid det här laget redan fördelat resurserna för kommande läsår,

Def är alltså prakfiskt taget omöjligt atf åstadkomma denna förändring med så kort varsel, Def är def främsta skälet till aff vi har velat både ge byborna i Lannavaara chansen atf ha sin skola kvar och ge de lokala och regionala skolmyndigheterna, skolstyrelsen i Kiruna, sameskolstyrelsen och länsskolnämnden en vetfig chans atf ordna denna fräga till ett kommande läsår, så att det blir undervisning i både Lannavaara och Övre Soppero även fortsättningsvis.

Med def, herr falman, yrkar jag bifall fill ufskottsmajoritetens förslag.

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Anslag till sameskolor, m. m.

Anf. 129 MARGARETA HEMMINGSSON (s) replik;

Herr talman! Jag delar både Larz Johanssons, övriga utskoftsledamöters och motionärens omsorger om byn Lannavaara, Detärnafurligtvis viktigt för en by atf ha en skola, Def är infe bara kyrkan som sfär mitt i byn, utan även skolan har en stor betydelse för en bys fortlevnad.

Vad det handlar om i detta fall är vilka regler som gäller för utbildningsfrågor av detfa slag, och det handlar om skillnaden mellan grundskola och sameskola. Jag är medveten om aff def snart är sex är sedan Larz Johansson i utbildningsutskottet ställde sig bakom det betänkande, 1979/80:25, där

129

9 Riksdagens protokoll 1985/86:105-106

Prot. 1985/86:106    reglerna fastställdes för hur sameskolan skulle byggas upp och där det,
2 april 1986             genom en socialdemokratisk motion, gavs möjligheter för icke-samiska barn

Anslag tillsattieskolor, m. m.

atf gä i sameskola om detta var angeläget ur geografisk eller social synpunkt. Men utskottet och Larz Johansson sade ocksä; "Utskottet vill emellertid betona aft def måste röra sig om ett fåtal fall så atf sameskolans inriktning och målsättning inte påverkas." Man fortsätter: "En överenskommelse mellan berörd kommun och sameskolsfyrelsen bör kunna ligga till grund för en sådan anordning."

De omsorger som man nu har om byn Lannavaara skulle man ocksä visa genom aft följa beslutet om sameskolan och garantera dessa barn en sameskola. För i dag är de samiska barnen som läser samiska i Lannavaara i minoritet, och då är def inte lämpligt att vi driver skolan som en sameskola, utan då skall den drivas som en grundskola.

Vi kan infe sitta här i Sveriges riksdag och diskutera varje skola i Sverige och besluta huruvida den skall finnas kvar eller infe. Den här speciella situationen har uppkommit genom aff det handlar om en sameskola.

Anf. 130 LARZ JOHANSSON (c) replik:

Herr talman! Med risk för atf återigen bli beskylld för aff inte citera Margareta Hemmingsson rätt, vill jag ändå notera aft hon inledningsvis i sitt anförande nu sade atf vi alla tycker aff det är viktigt att de har en skola i Lannavaara. Men, säger hon sedan i nästa andetag, vi har ju regler. Tyvärr måste reglerna ta överhanden. Om då dessa regler och de beslut vi fattar leder fill atf byborna i Lannavaara blir av med sin skola, så kan vi tyvärr inte göra någonting åf det. Då får det väl bli på det sättet.

Nej, Margareta Hemmingsson, det behöver inte bli pä det sättet om man ger både byborna och skolmyndigheterna en chans aft lösa den här frågan fill kommande är. Men det reservanterna nu försöker göra och det budgetproposifionen helf klart går ut på är atf beröva byborna i Lannavaara deras skola, och det med omedelbar verkan, Def är def vi sätter oss emot,

Anf. 131 MARGARETA HEMMINGSSON (s) replik:

Herr falman! Byn Lannavaara har ingen skola. De har ingen grundskola.

En sameskola drivs där med statliga medel, Det är det saken gäller, och def är

den frågan vi skall diskutera i kammaren i dag,

Anf. 132 LARZ JOHANSSON (c) replik:

Herr talman! Jag är ledsen, Margareta Hemmingsson, men den mofion

som har aktualiserat den här frågan och som har gjort aft utskoffsmajoritefen

har funnit def angeläget aft inte följa budgetpropositionen tar fasta på just

def förhållandet aft den viktigaste ftågan är att se till att byborna i

Lannavaara också fortsättningsvis har en skola. Sedan kan man fa tid på sig

att diskutera formerna. Om def skall vara en sameskola med inslag av

svenska  barn  eller om  det skall  vara en  grundskola med  integrerad

sameundervisning är i def här fallet en sekundär fråga, Def primära för

byborna i Lannavaara är aft de över huvud faget har en skola, och det är den

frågan vi nu har atf fa ställning till. Vi vill aff de skall ha en skola, 130

Anf. 133 Statsrådet BENGT GÖRANSSON:                            Prot. 1985/86:106

Anslag till sameskolor, m. m.

Herr talman! Jag begär ordet i den här debatten om Lannavaara därför att     2 april 1986 den frågan på ett mycket tydligt sätt illustrerar hur en befolkningsminoritet kan komma i kläm.

För någon minut sedan sade Larz Johansson att samerna faktiskt är sekundära i det här sammanhanget. Det vikfiga med sameskolan i Lannavaara är att den är byskola. Han sade faktiskt att det samiska inslaget var sekundärt. För mig är sameskolfrågan utomordentligt viktig, och den är av sfor betydelse för den samiska befolkningsgruppen. Den är så viktig att jag genom de överläggningar jag har haft med samerna, sameskolstyrelsen och inom arbetsgruppen för samefrågor i regeringskansliet har medverkat fill att vi etablerar en sameskola i Kiruna, Om den samiska folkgruppen skall kunna bestå som en etnisk minoritet och behålla sitt språk och sin kultur krävs det att den har tillgång till skola i de delar av landet där def bor många samer. Då kan man infe bevara en liten samisk skola med hjälp av aft icke-samer går i den skolan, så aft den skenbarligen är en sameskola. Då måste man se fill att samerna kan få en skola på en plats där det finns många samer, så att man faktiskt medverkar till atf det samiska språket och den samiska kulturen kan utvecklas och fördjupas, Detfa är avsikterna bakom de förslag som har presenterats i budgetpropositionerna de senaste åren. Dessa förslag har lagts i fullt samförstånd med den samiska befolkningsgruppen och med sameskolsfyrelsen.

När vi i år i budgetpropositionen alltså har föreslagit aft Lannavaara skola skall läggas ned, så är det därför atf den för samiska intressen de facto inte är en särskilt bra sameskola. En speciell skola för en befolkningsmajoritef, i vilken denna etniska grupp även blir en minoritet bland eleverna, är ingen särskilt bra skola för denna minoritet, Def är nödvändigt atf defta understryks i riksdagsdebatten i den här frågan.

Det betyder inte aft man tycker aft det skulle vara mindre angeläget att ha en skola i Lannavaara, Det är en kommunal angelägenhet att ordna grundskoleundervisning ute i landet, och där har vi ett system för fördelning av resurser. Men det är viktigt aff vi för den speciella befolkningsgrupp som samerna utgör ser fill aff def finns möjligheter aff faktiskt fungera i rikfiga sameskolor, där vi har sådana. Vi gör alltsä den samiska folkgruppen en otjänst genom att göra den till en minoritet också på def område där den har ' renskötsel och där den bor. Det är fakfiskt ingen särskilt bra lösning.

Det är djupt beklagligt att Larz Johansson tyckte att man kunde betrakta de samiska intressena som sekundära i det här fallet. Han sade faktiskt så.

Anf. 134 LARZ JOHANSSON (c);

Herr falman! Bengt Göransson gör mig fakfiskt litet besviken. Jag trodde
infe aft vi skulle föra debatten på den nivån. Jag skall upprepa ordagrant vad
jag sade; I dag är det primära att se fill atf byborna i Lannavaara har en skola.
Det är sekundärt huruvida def är en grundskola med samisk infegrafion eller
en sameskola där de svenska barnen är integrerade. - Det var i def
sammanhanget jag använde begreppen primärt och sekundärt, och def tror
jag aff Bengf Göransson kan konstatera när han i sinom tid läser protokollet
från debatten,                                                                                131

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Anslag till sameskolor, tn. m.

Bengt Göransson talar om hur viktigt det är att samebarnen verkligen får gå i en sameskola. Men det som förslaget i budgetproposifionen handlar om och def som reservanterna i utbildningsutskottet talar om är atf se till att de barn som i dag undervisas i Lannavaara skola hänvisas till grundskolan i Övre Soppero. Det är en grundskola med viss sameundervisning integrerad och som dessutom för att kunna ta emot fler samebarn behöver förstärkas - om jag minns rätt - till en kostnad av ca 150 000 kr.

Bengt Göransson talar nu så väl och vackert om att samebarnen i Lannavaara - och då antar jag att det också gäller samebarnen i Övre Soppero - måste gå i en sameskola. Men om man lägger ned skolan i Lannavaara, är den enda sameskola som kommer atf finnas kvar den i Kiruna, och dit är det 14 mil. Menar Bengf Göransson atf sameundervisningen nu helt plötsligt har blivit sä viktig atf barnen i Lannavaara skall åka 14 mil fill Kiruna för att fä gå i en sameskola?

Anf. 135 Statsrådet BENGT GÖRANSSON:

Herr talman! Jag behöver inte gå fill snabbprofokollef, eftersom Larz Johansson var vänlig nog aft upprepa än en gång atf def primära var aft nu ha en grundskola i Lannavaara och aff det var sekundärt huruvida man hade en samisk undervisning integrerad eller om man hade en samisk skola. En gång till sade han faktiskt just så.

Faktum är att vi i Lannavaara har eft mindre antal barn som är samer, I Övre Soppero finns det en majoritet av elever som har samiska som sitt första språk. De eleverna får självfallet välja - där har sameskolstyrelsen dä vi haft samråd med den funnit det möjligt och lämpligt atf ha en integrerad undervisning, därför atf föräldrarna på den orten vill ha det så.

Då jag talade om sameskolan i Kiruna förklarade jag varför det är nödvändigt aft man, om man menar allvar med aft möjliggöra för den samiska folkgruppen atf förbli en etnisk minoritet, ser fill atf den har en skola på den ort där det bor många samer. Det är faktiskt nödvändigt atf göra def. Man gör samegruppen en direkt otjänst, om man kallar en skola där 5 eller 7 av 14 elever är samer för en sameskola, Def är fakfiskt inte en sameskola. Den kommer aff ta hela sin kulturprägel från den svenskspråkiga gruppen och inte från den samiskspråkiga gruppen - den blir alltså infe en sameskola.

132

Anf. 136 LARZ JOHANSSON (c);

Herr talman! Jag skall inte fortsätta tvista om uttrycken, men jag tycker faktiskt atf Bengt Göransson skulle hälla sig mer till sakfrågan och infe föra debatten på detta sätt.

Det som har varit vägledande för utskottsmajorifeten är fakfiskt def förhällande som motionären visat på och som byborna från Lannavaara har pekat på när de uppvaktat utbildningsutskottet: Det primära är aff se fill atf Lannavaara by inte helf plötsligt blir av med sin skola. Det skulle bli resultatet om man följde förslaget i budgetpropositionen och reservafionen.

Med den åtgärd vi har föreslagit kommer skolan att vara kvar och man får tillfälle och möjlighet atf i lugn och ro överväga pä vilket sätt undervisningen fortsättningsvis skall bedrivas, Def är möjligt atf def leder till aff undervisningen i fortsättningen kommer att bedrivas i form av en grundskola med

integration av samebarn - det vet vi inte i dag. Men vi vet aft genom de här     Prot. 1985/86:106

åtgärderna kommer skolan att få en chans att överieva och alla berörda     2 april 1986

parter fär en möjHghet att komma överens om hur undervisningen skall '

m. m.

bedrivas. Det hade man inte gjort när förslaget i budgetpropositionen *   ''

redovisades. Det fanns mycket delade meningar såväl i skolstyrelsen som i

Lannavaara by och uppenbarligen också i sameskolstyrelsen - när man

träffade utbildningsutskottet redovisade man att man hade två alternaUva

lösningar för hur undervisningen fortsättningsvis skulle bedrivas. En av dem

är den som jag har redovisat i mitt fidigare anförande.

Överläggningen var härmed avslutad.

Kulturutskottets betänkande 14 Punkt 1

Mom. 1 (bidrag fill solidaritetsarbete inom ungdomsorganisafioner)

Utskottefs hemställan bifölls med 249 röster mot 48 för reservafion 1 av Karl Boo m.fl. i motsvarande del.

Mom. 2 (medelsanvisningen till statens ungdomsråd)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservafion 2 av Ingrid Sundberg m.fl. - bifölls med acklamation.

Punkt 2

Mom. 4 (sänkning av övre åldersgränsen)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av Ingrid Sundberg m. fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 7 (bidrag fill studentförbund)

Utskottets hemställan bifölls med 252 röster mot 45 för reservation 5 av Margareta Mörck och Margareta Fogelberg. 1 ledamot avstod från att rösta.

Mom. 8 (bidrag till radioorganisationer)

Utskottets hemställan bifölls med 260 röster mot 37 för reservafion 6 av Karl Boo och Kersfin Göthberg. 1 ledamot avstod frän att rösta.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Punkt 3 (bidrag till ungdomsorganisafionernas lokala verksamhet)

Utskottets hemställan bifölls med 232 röster mot 63 för reservafion 7 av Ingrid Sundberg m. fl. 1 ledamot avstod från att rösta.

Punkt 4 (bidrag fill ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna)

Ufskottets hemställan - som ställdes mot reservation 8 av Ingrid Sundberg m. fl. - bifölls med acklamafion,

133

Prot. 1985/86:106    Kulturutskottets betänkande 15

2 april 1986         Punkt 2 (kostnader för Sveriges medlemskap i UNESCO)

Anslag till sameskolor, m. m.

Utskottets hemsfällan bifölls med 281 röster mot 16 för reservationen av Alexander Chrisopoulos. 1 ledamot avstod från aft rösta.

134

Övriga punkter

Utskottets hemställan bifölls.

Utbildningsutskottets betänkande 13 Punkt 2

Mom. 2 (viss fortbildning av redan yrkesverksamma lärare i grundskolan) Utskottets hemställan bifölls med 260 röster mof 37 för reservafion 1 av Larz Johansson och Jan Hyttring. 1 ledamot avstod från att rösta.

Punkt 3 (anslag fill Regionala åtgärder för elever med handikapp)

Utskottets hemställan bifölls med 234 röster mot 63 för re.servafion 2 av Per Unckel m, fl. 1 ledamot avstod från att rösta.

Övriga punkter och moment

Utskottets hemställan bifölls.

Utbildningsutskottets betänkande 15 Punkt 1

Mom. 3 (översyn av statsbidragen fill svensk undervisning i utlandet)

Utskottets hemställan - som ställdes rnot reservation 1 av Björn Samuelson - bifölls med acklamation.

Punkt 2

Mom. 2 (anslag till Sameskolor)

Utskottets hemställan bifölls med 162 röster mot 134 för reservafion 2 av Georg Andersson m. fl. 1 ledamot avstod från att rösta.

Punkt 3

Mom. 1 (resurscentrum vid Bräcke Östergård för elever med rörelsehinder) Utskottets hemställan bifölls med 278 röster mot 16 för reservation 3 av Björn Samuelson. 2 ledamöter avstod från att rösta.

Punkts

Mom. 5 (pedagogiskt stöd till utvecklingsstörda med tilläggshandikapp)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservafion 4 av Björn Samuelson - bifölls med acklamation.

Övriga punkter och moment

Utskottets hemställan bifölls.

17 § Föredrogs

skatteutskottets betänkanden

1986/86:28 om vissa företagsskattefrågor m. m.,

1985/86:34 om vissa mervärdeskaftefrågor m.m. och

1985/86:36 om tullen pä trädgårdsprodukter m. m. (prot. 1985/86:60 delvis).

Kammaren biföll talmannens förslag att ärendena skulle avgöras efter endast en bordläggning.

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Företagsskattefrågor m. m.

Anf. 137 TALMANNEN:

Skatteutskottets betänkanden 28, 34 och 36 kommer att debatteras i tur och ordning. Voteringarna äger rum i ett sammanhang efter avslutad debatt.

Först upptas alltså skafteutskottets betänkande 28 om vissa företagsskattefrågor m.m.

Pöretagsskattefrågor m. m.

Anf. 138 KNUT WACHTMEISTER (m):

Herr talman! De många motioner i förefagsskaftefrågor som skaffeutskot-tef varje år har aft behandla är naturligtvis ett tydligt tecken på atf det finns brister i skattesystemet.

Det kanske största problemet för små och medelstora företag är kapitalbeskattningen, som kräver ett högt löneuttag för atf betala förmögenhetsskatten och ofta gör det mycket svårt atf klara generationsväxlingar med oönskade företagsförsäljningar som följd.

Finansministern har visserligen aviserat en del omläggningar av värderingsgrunderna för akfier och en lindring i arvs-, gåvo- och förmögenhetsbeskattningen, men def är väl knappast troligt att det totala skattetrycket pä företagsamheten kommer att lindras - sä brukar ju inte vara fallet när det gäller Kjell-Olof Feldts propositioner.

Beskattningen av det arbetande kapitalet i små och medelstora företag bör helt slopas och en generell sänkning av kapitalskatterna ske. Bolagsskatten bör successivt sänkas, varvid man kan tänka sig någon begränsning av möjligheterna fill fondavsättning. Med det sagda yrkar jag bifall fill reservafionerna 1.

De frivilliga överenskommelser som hittills träffats mellan företag och anställda om ett individuellt vinsfandelssystem har uppenbar/igen varit något mycket positivt för de anställda i dessa företag och av reaktionerna att döma långt överlägset de kollekfiva löntagarfonderna, som varken ökat den enskildes inflytande eller ökat hans välstånd.

Därför är det alla skäl, inte minst ur de anställdas synpunkt, att underlätta inrättandet av ett frivilligt vinsfandelssystem. Därför bör infe vinstandelar beläggas med arbetsgivaravgift och skall då naturligtvis infe heller berätfiga till några sociala förmåner.

En vanlig modell för aff avslå motioner är att hänvisa till att frågan är föremål för utredning. Om en utredning redan är klar, fär man i stället

135

Prot. 1985/86:106 hänvisa till den eventuella proposifion som regeringskansliet kan tänkas
2 april 1986            överväga med anledning av utredningen.

Företagsskattefrågor m. m.

När det gäller kravet i några motioner aft pension för egenföretagares pensionering inte skall ingå i underlaget för beräkning av egenavgifter har utskottsmajorifeten använt sig av båda de modeller som jag just skisserat för atf avstyrka motionerna. Man hänvisar dels till de redan framlagda utredningarna om den s. k. staketmodellen och tjänstepensionsutredningen samt dessutom fill en pågående utredning - företagsskattekommiffén. Jag tycker nu atf def är tid att gå från ord till handling och yrkar bifall fill reservationerna 8 och 10.

I reservation 11 tar vi upp frågan om inkomst av jordbruksfastighet skall hänföras till A- eller B-inkomsf. Enligt nuvarande regler skall inkomsten i sin helhet hänföras till antingen A- eller B-inkomst, Enligt vår uppfattning är det orimligt att en enstaka försäljning exemjjelvis av julgranar eller något annat på en utarrenderad fastighet, där annars hela inkomsten är arrende, skall medföra att hela inkomsten befraktas som A-inkomst med åtföljande skyldighet att erlägga egenavgifter.

Ur rättvisesynpunkt vore det naturligt atf man skulle kunna dela upp inkomsten mellan A-inkomst och B-inkomst med ledning av varifrån inkomsten härrör. Med det sagda yrkar jag bifall till reservafion 11,

Medhjälpande make i eft tvåmansförefag måste ha arbetat minst 400 timmar i företaget under beskattningsåret för aft en uppdelning av inkomsterna från företaget skall kunna ske pä båda makarna, Def ställs ändå så höga krav för att gemensam verksamhet skall anses föreligga atf fimregeln enligt vär uppfattning är onödig. Den bör bäde ur rättvise- och jämställdhefssyn-punkt saklöst kunna avskaffas. Bifall alltså fill reservation 13,

Jag yrkar ocksä bifall till reservation 14, som innebär atf åldersgränsen sänks från 16 till 15 är för att avdragsrätt skall föreligga för barns lön i eft föräldraägt företag. En sådan åtgärd skulle medföra ökade möjligheter att minska ungdomsarbetslösheten.

Den av mig tidigare i detta anförande omnämnda staketmetoden vid beskattning av enskild näringsverksamhet har också använts av utskottsmajoriteten när det gäller att avstyrka motioner om partrederiers beskattning.

Ur en annan synpunkt är emellerfid ufskottsuflåfandet i denna fråga mycket tillfredsställande. Man erinrar nämhgen om att bostadskommittén enhälligt föreslår att det från kapitalinkomster i hemortskommunen skall få dras underskott av småhus i annan kommun. Skatteutskottet tycker atf defta är riktigt och utvidgar glädjande nog frågan fill aft omfatta en mer generell rätt att kvitta underskott mellan kommuner. Utskottet förutsätter att regeringen tar upp jämväl denna fräga. I väntan på att sä sker yrkar jag bifall till reservation 15.

I tre reservationer behandlas frågor om etableringskonto och investerings
fonder. För många nyetablerade företagare är det trögt före i portgången.
Man måste ha tillgång fill riskkapital i fillräcklig utsträckning för aff
garantera ett sådant nystartat företags fortbestånd. Redan för fem är sedan
motionerades det här i riksdagen om nyetableringskonfo för egenföretagare,
innebärande aft kapital skulle kunna byggas upp med obeskattade medel,
136                         exempelvis från en tjänsteinkomst. Den motionen överlämnades fill före-

fagsskaftekommitfen, men än så länge har ingenfing hänt. Tre motioner till årets riksdag har ånyo aktualiserat frågan, och i reservafion 16 yrkar vi pä åtgärder i frågan från regeringens sida.

Det är ologiskt och knappast rimligt aff investeringsfondsmedel enligt nuvarande bestämmelser inte får fas i anspråk i annan förvärvskälla än den som investeringsfondsmedlen avsatts i. Jag tänker då pä det oriktiga i att investeringsfondsmedel inte utan särskilt medgivande får användas i förvärvskällan "annan fastighet" när fasfigheten i fråga används för uthyrning till industriellt ändamål. Här bör gällande lagsfiffning ändras.

När def gäller tidpunkten för sista inbetalningsdag av medel på allmänt investeringskonto är handelsbolag missgynnade. För denna företagsform är sista inbetalningsdag den 31 mars, oberoende av om delägarna i handelsbolaget fått uppskov med avlämnandet av självdeklarationen fill en senare fidpunkt. För eff fåmansföretag som drivs som enskild firma behöver inbetalning till investeringskonfo infe ske förrän deklarafionen skall lämnas, Def är knappast rimligt att sämre regler skall gälla för delägare i handelsbolag - och för övrigt också kommanditbolag -, och i reservation 19 begärs av regeringen ett förslag fill författningsändring. Med det sagda yrkar jag bifall fill reservafionerna 17 och 19,

I februari 1980 meddelade regeringsrätten med 20 röster mof 4 i en dom aff arbetsräffsligt skadestånd skulle anses som driftkostnad i arbetsgivarens rörelse och därmed vara en avdragsgill utgift. Därmed följer man också huvudprincipen i skattelagstiftningen, att def som är skattepliktigt för mottagaren ocksä skall vara avdragsgillt för utgivaren.

Mot bakgrund härav och med tanke pä den snåriga och svåröverskådliga lagstiftning som rör arbefsräftsliga regler med ty åtföljande omedvetna lagbrott, är det anmärkningsvärt aft den socialdemokrafiska regeringen med vpk;s hjälp drivit igenom en lagändring innebärande förbud mof avdrag för arbetsräffsligt skadestånd. Jag yrkar bifall till reservation 20, innebärande krav på eft återinförande av avdragsräffen,

Slufligen, herr falman, yrkar jag utan någon ytterligare kommentar bifall fil! reservafion nr 22, som behandlar medlemsavgift fill arbetsgivarorganisation.

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Företagsskattefrågor tn. tn.

I detfa anförande instämde Gullan Lindblad (m).

Anf. 139 KJELL JOHANSSON (fp):

Herr talman! I skatfeutskoffets betänkande 28 behandlas en stor mängd förefagsskaftefrågor. När vi senast här i kammaren behandlade detta skatteområde påvisade jag atf regeringen har visat sig mycket kallsinnig dä det gäller aff undanröja en hel del orättvisor vid den skattemässiga behandlingen av småföretagen. Jag kan nu konstatera, när vi på nytt behandlar dessa avsnitt, aft orättvisorna kvarstår oåtgärdade. De vackra orden om småföretagens betydelse har infe heller under det år som gått resulterat i någon handling,

I reservafion 1 behandlas förmögenhetsskatten på arbetande kapital. Vi har många gånger visat på den slumpartade beskattningen av olika förmögenhetsslag och utsatt den för ganska besk kritik. Här i kammaren har vi

137

Prot. 1985/86:106 också framhållit def orimliga i de nuvarande förhållandena. Dagsläget är ju
2 april 1986             sådant att improduktiva förmögenheter gynnas närmast systematiskt jämfört

Företagsskattefrågor m. tn.

med produktiva och därmed mer samhällsnyttiga kapitalbildningar.

Var tredje företagare med 20-50 anställda betalar förmögenhetsskatt, och ungefär tvä av tre företagare med 50-100 anställda betalar också förmögenhetsskatt, I genomsnitt uppgår skatten till 30 000 kr. För atf täcka detta med löneuttag tvingas företagsägaren fa uf ca 164 000 kr, från företaget, Def är för oss uppenbart att en sädan skatt verkar starkt hämmande pä de mindre företagens expansionsförmåga, och vi anser naturligtvis att den måste avskaffas.

När vi så sent som i maj förra året debatterade denna skatt ställde jag en fråga till Bo Forslund, Jag fick inget svar då, och jag skall därför upprepa frågan nu. Frågan löd: Varför skall en småföretagare betala förmögenhetsskatt om han köper en maskin för säg 100 000 kr,, så atf en person kan fä jobb, när han inte behöver betala förmögenhetsskatt om han köper en dyrbar möbel eller tavla för samma belopp? Jag utgår ifrån atf företagaren har en förmögenhet så atf han är skattskyldig.

Jag ser av talarlistan atf Bo Forslund även i dag företräder den socialistiska utskottsmajorifeten. Han har säledes haft nära nog eft helf år på sig att fundera. Säkert är kammarens ledamöter, inkl, eff antal socialdemokrater, intresserade av svaret pä denna fräga,

I reservation 2 påtalar vi reservanter atf många företagare har betydande problem med aft ta ut sä höga löner atf nettot räcker till för atf utöver levnadskostnaderna också betala de höga kapitalskatterna. Enligt SNS ekonomiska råds senaste rapport leder kapitalbeskattningen till ett negafivt utfall för staten, I en något sensationell DN-arfikel i söndags beskrevs skatteuttaget, och detfa skatteuttag torde till infe oväsentlig del kunna härledas ur kapitalbeskattningens samlade effekter, I vart fall torde vi nog lugnt kunna fastslå atf kapitalbeskattningen inte leder fram till def samhällsnyttiga beteende från individens sida som bör stimuleras. Jag skall givetvis återkomma till detta, herr talman, när vi här i kammaren kommer aff behandla proposifion 130 om inkomstskaften för 1987 och 1988,

I reservafion 3 behandlas småföretagens beskattning. Då def gäller denna kan jag göra två grundläggande konstateranden. Det första är det jag redan i inledningen var inne på, nämligen aff beskattningen missgynnar mindre företag, Def andra konstaterandet är atf småföretagens beskattning infe heller den är sä utformad atf den i alla avseenden stimulerar företagaren till ett samhällsnyffigt och därmed önskvärt beteende. Den mycket höga marginalbeskattning som företagaren är utsatt för leder, i kombination med de restriktioner som finns för atf använda kapitalet fritt, fill felaktiga ekonomiska kalkyler. Ofta ställs företagaren inför valet att skaffa bort vinsten eller atf investera, Äv detfa följer felakfiga satsningar som initieras mer av dåliga skatteregler än av marknadsförutsättningarna. För statens del skulle man kunna säga aff snålheten här bedrar visheten. Följden av dessa felsatsningar blir nämligen ofta fallissemang, med betydande samhällsekonomiska konsekvenser.

Det är därför ytterst viktigt aft fä fram en ny småförefagsbeskaftning som 138

medger en friare kapifalapvändning, såsom uttryckts t, ex, i den s, k, staketmetoden.

När jag nu sagt detfa frågar sig säkert vän av ordning varför inte folkpartiet sfär bakom reservation 4. Låt mig därför på en gång avslöja aff vi vid en eventuell omröstning kommer atf rösta för den moderata reservafionen 4, Vi har fidigare gett uttryck för precis samma mening som den som moderaterna ger uttryck för i reservationen.

Jag vill göra några smä anmärkningar. Slopandet av avsättningsmöjligheterna får naturligtvis infe missgynna företag som inte får del av sänkningen av bolagsskatten. Vidare bör man observera att vissa bokslutsreservafioner infe bara helt sonika kan slopas. Man kan t, ex, inte urskillningslöst kvitta sänkt bolagsskaft mof minskade avskrivningsmöjligheter på lager,

I reservation 8 behandlas vinsfandelssysfemen, en fråga som intresserat folkpartiet sedan Berfil Ohlins dagar, Berfil Ohlin och Sven Wedén lanserade tanken på att de anställda skulle kunna bli delaktiga i företagens vinster genom ett s, k, vinsfandelssystem. Tanken var att staten genom rimliga skatter och övriga villkor skulle göra sådana sysfem möjliga, I dag kan vi notera eft mycket stort intresse för dessa vinstandelssystem. Själv vill jag bara konstatera aft om folkpartiefs förslag hade blivit verklighet den gången det lanserades hade vi infe varit på väg in i löntagarfondssamhällef på def sätt som nu sker.

Folkpartiet anser aff följande åtgärder bör vidtas. Vi bör ta bort arbetsgivaravgifterna på vinstandelar. En personalstiftelse betalar i dag inkomstskaft på räntor och utdelningar, realisafionsvinstskatf och förmögenhetsskatt. Det innebär att den är skatfemässigt missgynnad jämfört med t, ex, allemansfonder och löntagarfonder. Vi tycker aft den bör behandlas, pä samma sätt som allemansfonderna, I flera andra länder, bl, a, i Västtyskland, får företagen utge aktier till eff visst värde till sina anställda utan aff det för de anställda betraktas som inkomst. Ett likande sysfem bör kunna införas i Sverige för aft sfimulera medägande,

Egenföretagarens pensionsförsäkringspremier bör inte ingå i arbefsgivar-avgiffsunderlagef, Utskottet har nu sagt atf man bör kunna åstadkomma en provisorisk lösning i avvaktan på den omläggning av beskattningen av enskild näringsverksamhet, som kan bli resultatet av förefagsskaffekommitténs arbete. Detta skall nu stoppas in i ett annat utredningsarbete-tjänstepensionens tryggande och beskattning- som visserligen är klart men som nu är ute på remiss, vilket kommer att fördröja det hela. Vi tycker att den här frågan är sä pass enkel att man bör kunna klara den och fatta ett beslut direkt.

Då det gäller medhjälpande make tycker vi aft den minimiregel som säger aft denne måste arbeta 400 fimmar i rörelsen för aft över huvud taget komma i åtnjutande av någon ersättning utan att maken behöver skaffa för den kan slopas, Def är svårt aff se vad def finns för skäl till en sådan minimiregel. Vi anser att den uttrycker ett misstroende mot smäföretagargruppen och aft den ur rättvise- och jämställdhefssynpunkf är oacceptabel. Småföretagarhusf run, def är oftast henne det rör sig om, bör kunna få lön på precis samma säff som alla andra, även om hon skulle ha arbetat mindre än 400 timmar i rörelsen.

Beträffande lön till barn konstaterar utskottsmajorifeten i detta betänkande att liknande motioner har förekommit årligen. Man konstaterar också aft

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Företagsskattefrågor m. tn.

139

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Företagsskattefrågor m. m.

140

de alla enhälligt har avstyrkts av skaffeufskoffet med hänvisning bl, a, till förefagsskaffekommitténs arbete, I fråga om detfa betänkande höjer man knappast på ögonbrynen, trots atf man nu faktiskt kan konstatera atf tre partier sfär bakom kravet aft gränsen skall sänkas från 16 fill 15 år. Från folkparfiets sida menar vi aff denna gräns så småningom bör kunna avskaffas helf.

Även i fräga om partrederierna har utskottet uttalat sig tidigare och betonat hur viktigt det är att frågan om rätt beskattningsort löses. Vi tycker atf man nu borde kunna komma fram till en lösning. Utskottet hänvisar nu fill bostadskommitténs betänkande och för över problemet till de frågor som behandlas där. Frågan om partrederierna kan kanske infe påstås ha kommit ur askan i elden, men man kan fräga sig orn det skall vara nödvändigt aft föra över frågan fill dessa mycket komplicerade sammanhang.

Socialdemokraterna har talat mycket om atf införa den s, k, staketmefo-den. Folkpartiet har en positiv inställning till grundtankarna bakom den metoden. Med hänvisning till reservation 16, som gäller nyefableringskonto, vill jag emellerfid säga aft det, om man genomför staket metoden, är naturligt aft av rättviseskäl införa en liknande metod som kan tillämpas när en person med inkomst av tjänst sparar för atf starta rörelse. Med stakefmefoden fär företagarna en viss frihet aft omdisponera kapital, och vi tycker atf löntagarna bör beredas motsvarande förmån.

Beträffande frågan om ianspräktagaiide av investeringsfond i annan förvärvskälla vill jag säga atf vi kan konstatera aff det pä vissa platser i landet finns akuta behov av lokaler. Vi kan ocksä konstatera aft det finns privata "industrihotell" som fungerar mycket väl, Def är därför svårt aft förstå skälen till aft utskottsmajorifeten avstyrker kravet på aft investeringsfondsmedel skall få tas i anspråk för aft uppföra industrifastigheter för uthyrning. Det skulle innebära ökad tillgång till industrilokaler och naturligtvis också atf man minskar inlåsningen av kapital, vilket jag tror att t, o, m, regeringen har uttalat sig för.

Handelsbolagens inbetalning av medel på allmänt investeringskonfo tycker vi kan ske efter precis samma regler som tillämpas för enskild firma. Som regel är det ju handelsbolagefs bokslut som är avgörande för när delägarnas deklarationer kan avlämnas. Visserligen kan det inträffa aft en delägare på grund av att han är delägare även i annan verksamhet blir fördröjd med sin deklarafion, men enligt vär mening motiverar detta infe en särbehandling av handelsbolagen, utan i sädana fall bör en delägare kunna fä uppskov med inbetalningen till dess hans deklaration är klar.

Frågan om det arbefsräftsliga skadeståndet har vi aktualiserat tidigare. Vi påpekade då atf de nuvarande bestämmelserna är otrohgt svåröverskådliga och mycket svårtolkade och aft def närmast kan befraktas som naturligt aff en företagare då och då gör fel när han skall tillämpa dessa bestämmelser, Atf arbetsräffsligt skadestånd skall anses utgöra driftkostnad i arbetsgivarens rörelse tycker vi är helt naturligt. Man kan dä också utdöma rimliga sanktioner, vilket annars är omöjligt.

Folkpartiet har i en mofion tagit upp frågan om avskrivning av reservelverk i jordbruk och krävt aff direkfavskrivning skall medges. Vi ser def som ett mycket billigt säff aft stimulera lantbrukarna atf installera reservelverk. Jag

undrar om utskoftsmajoriteten egenfligen har tänkt på beredskapssifuatio-nen för svenskt jordbruk i det här avseendet med tanke på den mekanisering av jordbruket som skett. En direktavskrivning innebär som sagt en för staten mycket billig modell när def gäller aff stimulera fill investeringar på det här området.

Herr talman! Jag ber aff få yrka bifall till samtliga reservationer som bär mitt namn, Därfill yrkar jag bifall även fill reservafion 4,

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Företagsskattefrågor tn. tn.

Anf. 140 STIG JOSEFSON (c):

Herr falman! I skatfeutskoffets betänkande 28 om vissa förefagsskaftefrågor behandlas en rad motioner. Många av dessa har förekommit fidigare år, och i en del fall har riksdagen då också uttalat aff det är angeläget med vissa förändringar. Men i år är regeringsparfiet, näsfan mer än fidigare, inte villigt atf fa någon hänsyn till även starka sakskäl, Defta trots att regeringen förra äref genomförde ganska betydande skattesänkningar för vissa löntagare -dock genom ett slumpartat och orättvist sysfem som vi infe har kunnat godta. Trots detfa är man inte beredd aff över huvud taget diskutera förändringar, som det som sagt finns starka sakskäl för atf göra,

I är, när man talar sä mycket om förståelse mellan parfierna, hade man förväntat förståelse för blygsamma förslag som t, ex, att en företagare skulle kunna fä göra avdrag för personlig pensionsförsäkring i förvärvskällan i stället för "under allmänna avdrag". En sådan begäran borde ha kunnat tillmötesgås. Men infe ens defta har socialdemokraterna kunnat gå med på, utan man har hänvisat till pågående utredningar. En av förufsäffningarna för ökad förståelse mellan partierna är att även regeringspartiet visar någon vilja till en sådan förståelse.

Motsättningarna i utskottet pä dessa områden framgår bl, a, av def stora antalet reservationer som fogats till utskottsbetänkandet,

I reservation 1 om arbetande kapital framhåller reservanterna atf de delar den av företagsskattekommiffén och i bl, a, flera cenfermotioner framförda synpunkten aff kapitalskatterna utgör en allvarlig belastning för företagen. En nödvändig förutsättning för aff lönsamheten i de mindre och medelstora företagen skall kunna bevaras och för aff företagen skall kunna göra sig gällande i konkurrensen är aff de har tillgäng till riskvilligt kapital. Detta tillgodoser man bäst genom sänkta kapitalskatter. Det är därför som vi i denna reservation yrkar på aft man far bort beskattningen av def arbetande kapitalet i företagen,

I reservafion 2 berörs kapitalskatterna generellt, och här yrkar reservanterna på en sänkning av dessa till den nivå som gällde före den höjning som socialdemokraterna med vpk:s hjälp genomförde hösten 1982, Ser vi på inflationens inverkan på skafteuftaget, finner vi aft kapitalbeskattningen i dag är betydligt hårdare än 1971, Def är en följd av regler som socialdemokraterna själva föreslog och genomdrev, Def är märkligt atf man här infe vill ta hänsyn fill den skärpning som inflafionen innebär när def gäller kapitalbeskattningen,

I reservafion 3 berörs småföretagens beskattning pä skilda områden, och vi reservanter begär en översyn av skafteregler för småföretag,

I reservafion 8 berörs vinsfandelssysfemet. vilket vi reservanter anser vara

141

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Företagsskattefrågor m. m.

142

eff betydligt bättre system än de kollekfiva löntagarfonderna. Vi anser atf man därför bör underlätta inrättandet av eff sysfem med frivilliga vinstandelar i företagen,

I reservation 9 far centern upp frågan om initiala skattelättnader för kooperativa företag. Vi anser i likhet med utredningen om kooperationen i samhället att åtgärder bör vidtas på skatteområdet för att underlätta uppbyggandet av eget kapital i ekonomiska föreningar,

I reservation 10 behandlas frågan om egenföretagarnas pensionsförsäkringspremier, vilka jag redan något berört, Def kan inte vara rättvist att en företagare skall betala egenavgift även på det belopp som han erlägger för pensionsförsäkringar, Def är beklagligt atf socialdemokraterna inte ens på denna punkt har kunnat gå motionärerna till mötes. Frågan har varit uppe vid åtskilliga tillfällen. Det har ibland verkat som om man frän regeringspartiet skulle vara beredd atf gå oss till mötes pä denna punkt för att åstadkomma en rättvis regel, där egenföretagare behandlas pä samma sätt som andra skattskyldiga. För dem som driver företag i aktiebolagsform är def infe fal om annat än atf de andra reglerna skall tillämpas. Varför de som driver sina företag som enskild firma skall ha en hårdare belastning än andra pä denna punkt har vi inte kunnat få nägot besked om från regeringspartiets förespråkare,

I reservation 12 har centerns representanter i skaffeufskoffet reserverat sig för införandet av eff fribelopp för egenföretagare vid beräkning av egenavgift. Redan vid skatteuppgörelsen 1981 uttalades aft denna fräga skulle snabbutredas. Starka skäl föreligger för aff tillmötesgå defta krav. Utöver vad som nämns i reservationen kan tilläggas atf i underlaget för beräkning av egenavgifter ligger också inkomst av eget kapital,

I reservafion 15 om partrederi berörs beskattningen av partrederiförefa-gen. Situationen har förändrats väsenfligt sedan nuvarande lagstiftning infördes, och starka skäl föreligger för atf ändra den nuvarande lagsfiftningen,

I reservafion 16 berörs frågan om införandet av ett nyefableringskonto, Eft liknande förslag har framförts i en centermofion om privata investeringskonfon, Def förslaget har en kanske något annorlunda utformning, sorn öppnar möjligheterna för en större grupp atf ha sådant konto. Denna motion har hänförts till finansutskottet och behandlats av riksdagen i annat sammanhang. Syftet är dock likartat, och vi frän centern har givetvis anslutit oss till reservafionen och begär aft regeringen framlägger förslag för riksdagen,

I reservation 19 beträffande tidpunkt för inbetalning av medel på allmänt investeringskonfo yrkar vi reservanter aft samma regler som nu gäller för delägarna i ett fåmansbolag som drivs som enskild firma ocksä skall gälla för handelsbolag,

I reservafion 20 om arbefsrätfsligt skadestånd yrkar vi pä en återgång till tidigare regler, som medför aft avdrag vid beskattningen medges för arbetsräffsligt skadestånd.

Herr talman! Def är många frågor som behandlas i detta utskottsbetänkande. Det är kanske svårt för den som infe sysslar med skattefrågor aff sätta sig in i den mängd av ärenden som är samlad i detta utskottsbetänkande. Tyvärr har man knappast i någon fråga kunnat nå enighet, trots att man tid efter

annan tycks finna vissa gemensamma utgångspunkter, I år har man infe alls     Prot. 1985/86:106
lyckats med detta, och jag kan inte annat än beklaga det förhällandet.         2 april 1986

Företagsskattefrågor tn. tn.

Med utgångspunkt i vad jag anfört yrkar jag bifall till samtliga reservationer där mitt namn förekommer.

Anf. 141 TOMMY FRANZÉN (vpk):

Herr falman! Företagsbeskattningen i Sverige är ganska omfattande, och jag skall nöja mig med aft ta upp bara några punkter: bolagsbeskaftningen -skattesatsen och def underlag som denna skall beräknas pä -, förmögenhetsbeskattningen för juridiska personer och möjligheten till övergång fill produkfionsbeskattning.

Sverige har en av den västliga indusfrivärldens mest liberala bolagsbeskatf-ningar. Grunderna för denna är ett omfattande nät av avdragsmöjligheter som minimerar den beskattningsbara vinsten. Jämförelser med bolagsbeskaftningen i USA visar aft den svenska bolagsbeskaftningen är mycket låg i jämförelse med denna. Detta bör man ha i minnet när jämförelser görs mellan dessa båda skattesystem.

Vänsterpartiet kommunisterna har i mofion föreslagit atf skattesatsen inom bolagsbeskaftningen höjs frän nuvarande 52 till 60 % för akfiebolag, ekonomiska föreningar och familjestiftelser samt för övriga juridiska personer frän 40 fill 48 %, Samtidigt föreslår vi aff underlaget för beskattningen skall breddas, Detfa betyder aff avdrags- och bokslufsdispositionsmöjlighe-ferna inskränks, Aft detta är nödvändigt visar bl, a, de rekordvinster som framför allt de större transnationella bolagen gjort under en rad av år, Samfidigt har också - def kan finnas skäl aff påpeka detfa - löneandelen av produktionsresultatet minskat kraftigt, som självfallet är en av grunderna för de ökade profiterna.

Det kan med fog påstås aff bolagens andel av beskattningen i samhället är låg. Den utgör infe mer än ca 3,5 % av samhällets totala skatteinkomster, Defta kan jämföras med exempelvis den kommunala inkomstskaften för vanligt folk som arbetar, som utgör närmare 40 % av samhällets totala skatteinkomster, eller med den stafliga inkomstskaften, som utgör ungefär 12 %.

Företagen är dessutom befriade från atf erlägga förmögenhetsskatt - detta fill skillnad från bl, a, fysiska personer, Förefagsförmögenheterna har vuxit väsentligt under senare år, och det visas bl, a, av statistiska centralbyråns statistik över den s, k, riksförmögenheten. Enligt denna har företagen, främst finans-, bank- och försäkringsbolag, övertagit stora delar av riksför-mögenheten - delar som fidigare ägdes kollektivt av samhället.

Förmögenhetsbeskattningen är alltså enligt vpk:s mening för låg, även vad gäller den del som faller på fysiska personer. Vi har föreslagit höjningar av denna, vilket tas upp i annat sammanhang, Aff vi här har föreslagit att även aktiebolagen skall betala förmögenhetsskatt bottnar i atf det i dag inte finns någon sådan beskattning, Såvitf jag har kunnat utröna har det inte heller i direktiven till förefagsskafteufredningen getts några pekpinnar om atf man skall fa upp förmögenhetsbeskattning i akfiebolag, Def finns skäl aft riksdagen uttalar sig för atf förefagsskafteufredningen får detta som eft tilläggsuppdrag.

143

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Företagsskattefrågor tn. m.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår också i en mofion aff en produkfionsbeskattning skall införas. En förutsättning för atf defta skall kunna bli möjligt är atf också frågan om en sädan beskaftningsform utreds. Vi har föreslagit aff en framtida produkfionsbeskattning skall tjäna bäde som inkomstkälla för samhället och som styrinstrument för produkfionen, Aff def nuvarande skaffesysfemef måste förändras kraftigt är säkerligen de flesta överens om - frågan är bara hur,

I direktiven fill företagsskatfeufredningen berörs just produktionsfaktorer och produktionsfaktorsbeskattning ganska mycket, men såvitt jag har kunnat utröna finns infe rikfigt den vilja fill styrning genom en produkfionsbeskattning som vi uttalar i vär mofion, där vi förespråkar en sådan, Med den typ av produkfionsbeskattning som vi föreslår, med sikte bl, a, pä energiuttag, mängden råvaror och framför allt omsättningen, kan man nämligen styra en del av produktionens såväl negafiva som positiva sidor genom atf differentiera beskattningen. En differentiering av beskattningen till samhällets nytta är ytterligare en styrform som borde gynna värt samhälle.

Det nuvarande systemet rikfas i alltför hög grad mot inkomst av arbete, medan kapitalinkomster och förmögenheter slipper lindrigt undan, Def nuvarande systemets tyngsta del för normala arbetsinkomster utgörs som bekant av kommunalskatten. Av den anledningen skulle man kunna tänka sig att ersätta kommunernas inkomster från inkomstbeskattningen med exempelvis inkomsterna frän produkfionsbeskaftningen. Härigenom skulle rimligen ocksä arbetsinkomster på låga och normala nivåer kunna lindras i beskattningshänseende till att kanske endast utgöras av något fiotal procentenheter, Pä sä sätt skulle också en ökning av arbetsinkomsten leda till atf mer kom arbetaren till godo. Självfallet skulle en progressiv skatteskala finnas kvar för atf utjämna de övriga inkomstskillnader som sannolikt även efter eft produktionsskaffeinförande och ersättande av stora delar av inkomstbeskattningen skulle behövas föi' att jämna ut inkomsterna. Jag betonar atf det gäller aff ersätta beskattning av inkomst av arbete och inte beskattning av annan typ av inkomst, Def är vikfigt, menar jag, att särbehandla de bägge faktorerna.

En produkfionsbeskattning av det här slaget skulle naturligtvis också kunna eliminera de nuvarande s, k, arbetsgivaravgifterna, vilket i och för sig är ett felakfivt uttryck, men det används ändå. Det är ju avgifter som egenfligen är olika typer av socialförsäkringar, pensioner, olika sorters arbefarskyddsavgiffer osv, Åven de skulle alltså kunna ersättas med produkfionsbeskaftningen, Def skulle underlätta bl, a, för de arbefskraffsintensiva företagen och i motsvarande grad naturligtvis belasta dem som ersätter levande arbetskraft med modern teknik.

Herr falman! Jag yrkar bifall till reservationerna 5, 6 och 7 samt i övrigt fill utskottets hemställan.

144

Anf. 142 JAN BERGQVIST (s):

Herr talman! 1 den här debatten har vi fått lyssna till krav både på kraftigt sänkta skatter och kraftigt höjda skatter, Ciår jag in i def utrymme som finns mellan de ståndpunkterna har jag ett ganska stort svängrum.

Jag tycker aft man på en bra företagsbeskattning skall ställa många krav.

Den bör sfimulera ekonomisk tillväxt, dämpa konjunktursvängningarna, öka företagens konsolidering och bidra till sysselsättning och regional utveckling. Dessutom bör företagsskatten ge eff rimligt bidrag till finansieringen av de offenfliga utgifterna. Företagsskatten bör också ligga i linje med strävandena till en rättvis fördelning av inkomster och förmögenheter.

Det finns inget land där företagsskatten kommer i närheten av alla de här kraven samtidigt. Vi är i Sverige väl medvetna om att def finns mänga ofullkomligheter i företagsbeskattningen. Ändå vill jag göra påståendet att den svenska företagsskaften under efterkrigstiden sfär sig väl vid en internationell jämförelse, i varje fall om man har det här mångdimensionella perspektivet.

Av detfa drar socialdemokraterna ingalunda slutsatsen aff vi bör bita oss fast i def nuvarande skattesystemet. Tvärtom tror vi att mycket står aff vinna på en dynamisk utveckling av vär företagsbeskattning. Vår nuvarande skaff bygger ju på grundidén aft företagssektorns fillväxt skall stimuleras genom en förmånlig beskattning av nedplöjda vinstmedel i kombination med en hög skaffefröskel för vinstmedel som görs tillgängliga för vidare utdelning. Detta har under årens lopp haft en positiv effekt pä det svenska näringslivet. Men det finns ocksä nackdelar, och jag tror det är vikfigt att observera de inläsningseffekter som allt fler talar om.

Under senare är har dessutom viktiga förändringar skett på kapitalmarknaderna, vilket öppnat nya möjligheter för företagens tillväxt. Det är särskilt tvä förändringar som är betydelsefulla. Den ena är etablerandet av en väl fungerande penningmarknad, och jag vågar nog påstå aft vi har kommit dithän i Sverige i dag. Den andra är aktiveringen av riskkapifalmarknaden som numera har en betydande kapacitet i fråga om att kunna ge tillskott till företag.

Vi är övertygade om aft def på sikt behövs stora förändringar i företagsskattens utformning om den skall kunna bidra till atf nä alla de centrala polifiska mål vi vill ställa upp för den. Viktiga utgångspunkter för förändringar är en breddning av skatteunderlaget och en sänkning av skattesatserna. Sedan regeringsskiftet 1982 har riksdagen också fattat flera beslut i den riktningen. Vi har begränsat lagernedskrivningen, slopat invesferingsavdra-gen och forskningsavdraget, vi har sänkt bolagsskaffesatsen frän 58 % fill 52 %,

Dessutom måste vi försöka åstadkomma rejäla förenklingar i skattesystemet. Efter hand har företagsbeskattningen utvecklats fill ett utomordentligt komplicerat och svåröverskådligt sysfem, Sfig Josefson var inne på def fidigare när han talade om atf def väl egenfligen bara är de som arbetar mera permanent med skattefrågor i riksdagen som kan följa de tekniska frågor som diskuteras i eff sådant utskottsbetänkande som vi behandlar i kväll. Det är i så fall allvarligt. Det är allvarligt för oss här i riksdagen, det är allvarligt för beslutsfattarna i företagen och på kapitalmarknaden och def är ett problem för kontrollmyndigheterna. Därför skall vi även försöka åstadkomma en kraftig förenkling av reglerna för företagsbeskattning. Jag vill ändå säga aff def fogs eff viktigt steg i den riktningen i samband med avskaffandet av den kommunala beskattningen av aktiebolag fr,o,m, inkomståret 1985,

Dessutom bör vi försöka få en bättre balans mellan skaft på arbete och

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Företagsskattefrågor m. m.

145

10 Riksdagens protokoll 1985/86:105-106

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Företagsskattefrågor m. m.

146

skatt på kapital. Den frågan har redan berörts i debatten, Tommy Franzén utvecklade en del synpunkter om detfa.

Regeringen har tillsatt en utredning om reformerad företagsbeskattning som just nu arbetar med atf söka åstadkomma en mer likformig beskattning av arbete och kapital.

Vi har här talat om stakefmefoden som en modell för beskattning av enskild näringsverksamhet, och det finns mänga fördelar med en sädan metod, även om alla är överens om atf def ännu kommer att fa lång fid innan man kan förverkliga dessa tankegångar. Ärendet måste bearbetas ytterligare, och det kommer aft fa flera år innan man kan räkna med atf denna metod kan bli införd. Om vi beslutade oss för stakefmefoden skulle många av reservationerna fill detta betänkande falla bort, eftersom en del problem blev lösta på def sättet. Nu kan vi inte vänta pä aft alla problem en gång i framfiden skall lösas med stakefmefoden utan det finns anledning aft agera snabbare.

När det gäller t, ex, parfrederier är def ett problem atf fast driftställe ofta saknas. Utskottet menar atf frågan om avdragsmöjligheterna för parfrede-rierna lämpligen kan prövas i samband med aft man prövar bostadskommitténs förslag, som nu är aktuellt.

Vi talar i betänkandet vidare en del om avdrag för premier till pensionsförsäkring, Sfig Josefson verkade ganska bitter, men def skulle han inte behöva vara, tycker jag - utskottet har tagit allvarligt på den frågan. Vi har inte velat aff man skall vänta med den saken och fa upp den senare i eff större företagsskatfesammanhang. Vi har sagt aft den frågan lämpligen prövas i samband med aff man i regeringskansliet nu gär igenom frågan om beskattning av tjänstepensioner. Den kommer av den anledningen alltså upp fill prövning mycket snart, och det tycker vi är bra,

Knut Wachtmeister tyckte atf utskottsmajorifeten litet för mycket har hänvisat fill utredningar, pågående arbete i regeringskansliet, osv. Men def är ju så vi arbetar. Så har det varit i alla år, även under den fid då vi hade borgerliga regeringar. Det är den metod vi har: Man låter utredningarna färdigställa förslagen, och man låter ärendet beredas i regeringskansliet. Vi har i det här ufskottsbetänkandet visat på möjligheter som finns aft påskynda genomförandet av en del saker. Vi kan fa genvägar för aft lösa vissa konkreta problem. Jag tycker att vi där, i varje fall pä ett par punkter, har varit ganska tydliga,

Kjell Johansson ställde en fräga till Bo Forslund, Bo Forslund är sjuk och kan infe delta i den här debatten. Jag skall försöka ge eft svar pä frågan. Den gällde varför möbler och tavlor inte beskattas pä samma säff som en maskin i eft företag.

Den frågan har skatfeutskoftef behandlat tidigare, Ufskoffef har gjort omfattande genomgångar av beskattningen av inre lösöre, en beskaftningsform som man har i Norge, Skatfeutskoftef uttalade vid def fillfället aff def principiellt vore tilltalande och riktigt aff inre lösöre beskaffades på samma säff som andra tillgångar, som man försöker göra i Norge, Å andra sidan finns det ocksä problem med det; kontrollproblem, värderingsproblem, osv.

När det gäller möbler, som Kjell Johansson speciellt nämnde, vill jag säga aft det väl infe är särskilt lämpligt aft föra in det i någon förmögenhetsbeskattning. Vad man diskuterade när skatfeutskoftef tidigare behandlade den

här saken var mycket dyrbara konstföremål och antikvitefer som hade ett stort marknadsvärde. Möbler skall man väl ändå infe behöva fa in i någon förmögenhetsbeskattning.

Dessutom är det så att när en företagare köper en maskin för 100 000 kr, måste han ha en förmögenhetsmassa pä 400 000 kr, innan det över huvud taget börjar utgå någon förmögenhetsskatt därutöver. Man kan väl säga aft det Kjell Johansson tar upp är en asymmetri i skattesystemet, en kanske oundviklig asymmetri - en del andra asymmetrier är kanske mindre oundvikliga.

Men egenfligen är ju def problem som Kjell Johansson far upp mycket begränsat,aff man infe får betala förmögenhetsskatt på möbler och litet sådant där, Def allvariiga är i stället den skillnad som faktiskt finns mellan hur man beskattar företagare och hur man beskattar löntagare. Där finns en mycket större orättvisa, och om de förslag genomfördes som folkpartiet har lagt fram i skatteutskottet skulle den orättvisan kraffigt öka.

Samtidigt som jag konstaterar atf det är en orättvisa vill jag gärna säga atf vi fakfiskt med öppna ögon utformat företagsskatten så aff den är mycket gynnsam för ekonomisk tillväxt, Def har fått en del effekter som ur fördelningssynpunkf infe har varit helt tillfredsställande, men i en framfid, när vi får en bredare skattebas och lägre skattesatser, kommer def atf rätta fill sig,

Def pågår alltså ett akfivt utredningsarbete, och vi kan vänta oss betydande reformer av företagsbeskattningen i framtiden som resultat av def arbete som nu pågår. Det tycker jag är mycket positivt och spännande, och jag ber att få yrka bifall fill utskottets hemställan.

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Företagsskattefrågor m. m.

Under detta anförande övertog andre vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Anf. 143 KNUT WACHTMEISTER (m):

Herr talman! Jag tycker att Jan Bergqvist började bra. Han sade att företagsbeskattningen skulle sfimulera ekonomisk tillväxt och verka för konsolidering av företagen och ocksä för regional utveckling. Han erkände aft det fanns många ofullkomlighefer i företagsbeskattningen, och han tyckte inte atf man skulle bita sig fast i def nuvarande skattesystemet. Han erkände också att det skulle fa läng tid innan den s, k, stakefmefoden kunde genomföras - han talade om flera år.

Samtidigt stöder sig skatteutskottets majoritet just på staketmetoden. Man hänvisar ständigt till utredningen om den när def gäller aft avslå borgerliga motioner. Men då biter man sig ju fast i det nuvarande skattesystemet, I vart fall erkänner man aft def far många mänga är innan det kan ske några förbättringar, Detfa är beklagligt,

Jan Bergqvist säger också aff det finns nya möjligheter för företagen genom en fungerande penningmarknad och kapitalmarknad. Ja, det är väl rikfigt, och där tror jag aff vi har anledning atf skicka en tacksamhetens tanke fill riksbankschefen.

Men det finns nägot annat som verkar i motsatt riktning, nämligen valutaregleringen, som åren verklig hämsko på svenska företags möjligheter

147

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Företagsskattefrågor m. m.

till utveckling. På flera områden sätter den käpp i hjulet för företagsamheten. Man måste exempelvis låna pengar utomlands för atf kunna göra investeringar, man får inte betala fillbaka utlandslån i förfid, och det finns en del annat också som gör regleringen till någonting mycket negativt. Jag tycker aff Jan Bergqvist borde kunna erkänna att ett slopande av valufaregleringen skulle gynna svensk företagsamhet.

Lät mig avslutningsvis säga aff jag tycker atf det är glädjande att inte mindre än elva reservafioner i skatfeutskoftef är gemensamma för de tre borgerliga partierna. Jag tycker aff def lovar gott för framtiden,

Anf. 144 STIG JOSEFSON (c);

Herr falman! När Jan Bergqvist här talar om kraven på en bra företagsbeskattning saknar jag ett krav som jag trodde atf socialdemokraterna fortfarande stod för, nämligen en likartad beskattning oberoende av företagsform. Om vi ser tillbaka pä vad som skedde på 1970-falet, kan vi konstatera aff en av målsättningarna för de förändringar som dä genomfördes just var aff åstadkomma en likartad beskattning oberoende av företagsform. Denna målsättning hade ganska stort stöd frän skatfeutskoffets dåvarande ordförande.

Jag känner en viss oro när man talar om förenkling av förefagsskafteregler-na. Så länge de regler som vi har i dag bara gällde för storföretagen talades det infe så mycket om krångel. När nu även de mindre och medelstora företagen fått möjligheter till likartade regler är det helf plötsligt för krångligt. Då skall man plocka bort, då skall man förenkla. Jag frågar mig om förenklingen skall ske i samma riktning som den första ändringen gjordes i, nämligen i positiv riktning för storföretagen men infe för de mindre företagen. Jag vill ställa frågan direkt fill Jan Bergqvist: Skall den här förenklingen ske pä bekostnad av rättvisan och likheten i beskattningen?

Det är ganska egendomligt atf höra Bergqvist tala om det breddade skatteunderlaget. Förre finansministern Sträng brukade ofta tala om def värde i förefagsskaffesysfemet som låg just i att företagarna hade stor möjlighet att konsolidera sig genom atf göra avskrivningar och ha en reserv för aft kunna möta en mer besvärlig tidsperiod, Def verkar som om man helf har glömt bort detta, Def är förvånansvärt atf man så snabbt släpper en tankegång som fidigare varit gällande.

När det sedan gäller pensionsförsäkringarna säger Jan Bergqvist aff jag låter bitter. Ja, def kan man verkligen bli när frågan är uppe år efter år utan att någonting sker. När man nu tagit upp den på nytt hänvisar man till atf den skall kunna avgöras i samband med fjänsfepensionsfrågan.

Om def hade funnits def minsta spår av vilja hade denna fråga kunnat avgöras direkt, utan atf äter hänskjufas fill utredning och kanhända ytterligare skjutas på framfiden, eftersom denna fräga ju har diskuterats så pass mycket och likheter finns med regler för andra grupper i samhället. Jag måste beklaga atf man på den punkfen inte har kunnat gä oss till mötes, Def är eft bevis för aft det inte finns någon vilja till samarbete.

148

Anf. 145 TOMMY FRANZÉN (vpk):

Herr falman! Jag tycker i likhet med Knut Wachtmeister att Jan Bergqvist startade bra, men jag gör def antagligen infe ufifrån samma utgångspunkt som Knut Wachtmeister, Det jag tyckte var bra var aft Jan Bergqvist sade atf man inte behövde bita sig fast i det system vi har. Jag tar det som intäkt för atf han också anser att man bör kunna införa en ny, mera skärpt form av företagsbeskattning så aft även den kan dra sitt strå fill stacken när def gäller samhällets inkomster och aft vi inte skall ha det som i dag, I dag kommer ju en ytterst liten del av samhällsinkomsferna därifrån,

Jan Bergqvist nämnde också atf man borde skapa en form av tröskeleffekt, så atf pengarna stannar kvar i företaget. Jag utgår från aft han också avsäg att pengarna skulle arbeta och investeras för aff skapa jobb. Tyvärr är det ju inte så i dag. Det beror kanske på att denna fröskeleffekf infe är tillräckligt stor. Beror det möjligen pä att bolagsskaffesatsen är för låg? Den kanske borde höjas, såsom vi från vpk föreslagit. Det är möjligt aff def är på def sättet. Den sänkning från 58 fill 52 % som den socialdemokratiska regeringen föreslog-visserligen i samband med atf man breddade basen och så att säga minskade avdragsmöjligheterna - kunde innebära atf man fick en sänkt fröskeleffekf.

Sedan till frågan om produkfionsbeskattning. Jag uppfattade infe aff Jan Bergqvist polemiserade mot mig om produkfionsbeskaftningen. Det är bra. Vi har kanske likartade uppfattningar härvidlag. Men vad jag tycker är viktigt att diskutera i samband med produkfionsbeskattning är aff diskutera möjligheten aft använda den som styrmedel för aff nå olika önskade effekter. Exempelvis kan man genom en sädan beskattning styra produktionen till områden där större hänsyn tas fill miljön. Man kan styra produktionen till aft bli mera naturresurssnål, så att man infe ödslar på de i många fall trots allt begränsade naturresurserna. Framför allt kan man använda den som medel för atf styra till önskad produktion från oönskad produktion.

När man diskuterar produkfionsbeskattning tycker vi inom vpk med våra utgångspunkter, atf def fattas någonting i debatten. Som vi ser det innebär produkfionsbeskaftningen nämligen en möjlighet aff på sikt byta ut en mycket stor del av inkomstbeskattningen i dag. Man hamnar litet vid sidan om i resonemangen när frågan om produktionsbeskattning alltid förs i samband med diskussionen om företagsbeskattning, I stället för att ha inkomstbeskattning för arbetsinkomster kan man lägga om det hela och föra över viss del på produkfionsbeskattning. Jag har försökt aff i någon mån föra debatten åt det hållet. Det är bara aff beklaga aff direkfiven för förefagsskafteufredningen, såvitt jag har kunnat utröna, inte siktar på att man skall använda produkfionsbeskaftningen som en möjlig ersättning för annan typ av beskattning, exempelvis beskattning av arbetsinkomster.

Slutligen, herr talman, beträffande förmögenhetsbeskattning kan man möjligen se på hur företagen i dag använder likviditeten. Det är i spekulationssyfte, inte fill produkfiva investeringar utan fill ren spekulation och fill aft höja börsvärden med olika typer av aktieförsäljningar och låneverksam-het. Här finns tydligen utrymme för förmögenhetsbeskattning av juridiska personer. Det vittnar, tycker jag i varje fall, i någon män de 200 miljarderna i likvida medel om.

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Företagsskattefrågor m. m.

149

Prot. 1985/86:106        Anf. 146 KJELL JOHANSSON (fp):

2 april 1986            Herr talman! Jag ber om ursäkt atf jag inte observerade aff Bo Forslund

Företagsskattefrågor m. m.

inte fanns pä plats här i kammaren. Eftersom jag har fått höra aff han är sjuk, vill jag ta chansen att via snabbprotokc)llet önska honom god bättring,

Jan Bergqvist, som ju inte hört min fräga tidigare, skall inte tro atf han fär ännu ett är på sig att besvara den. De utläggningar han gjorde frän talarstolen var inte något svar pä min fråga. Det var att vända upp och ner på frågan helt och hållet när han började tala om att jag vill att man skall beskatta lösören och bohag hemma. Nej, frågan - jag skall förenkla den Utet - var: Varför skall en småföretagare betala förmögenhetsskatt, om han av intjänade medel tar 100 000 kr, och köper en maskin så atf någon kan få arbete hos honom, när han infe behöver betala förmögenhetsskatt, som jag exemplifierade, om han satsar pä en antikvitet atf ha hemma, en dyrbar tavla eller dylikt? Det finns en mängd andra objekt som man kan satsa på. Den frågan vill jag ha ett svar på. Vad finns det för rimliga förklaringar fill att man skall betala förmögenhetsskaft om man satsar på produktiv utrustning, sådant som kan föra landet framåt och tillföra inkomster?

Jan Bergqvist läste upp en hel del kriterier på hur ett bra företagsskaftesys-tem bör vara beskaffat, och jag tycker atf kriterierna var ganska väl valda. Han började med atf säga att systemet borde sfimulera ekonomisk tillväxt. Men stimulerar man ekonomisk tillväxt ined ett skattesystem som hårdare än skattesystemet i något annat land topphugger inkomster, genom atf hålla fast vid förmögenhetsskatter som missgynnar produktiva investeringar och genom att uttrycka misstro mof företagarkåren genom atf t. ex. ha regler om 400 timmars arbete för att man skall kunna få en rimUg lön för de insatser som medhjälpande make gör? Eller är det aff stimulera dä man säger; Du är företagarbarn, du skall inte få lön på samma säff som andra, eftersom du arbetar i dina föräldrars rörelse och ännu inte har fyllt 16 år?

När folkpartiet vill rätta fill def här är def inte så, atf folkpartiet vill öka orättvisorna. Vi tycker att man bör ha samma bestämmelser för företagare och deras barn som för andra.

Eftersom Jan Bergqvist sade aft en företagsbeskattning borde stimulera fill en god regionalpolitik vill jag fråga, om det är god regionalpolitik att som nu genom löntagarfondssystemet flytta medel från små och medelstora företag in i stora företag? Står och faller inte vår regionalpolifik med att vi kan skapa en rejäl kader av småföretag ute i bygderna?

Det har tagits upp en mängd olika saker, men jag tror aff ingen i replik har nämnt partrederierna. Varför gömmer rnan undan den här frågan i bostadskommitténs förslag? Den har tidigare varit undangömd i utredningen om staketmodellen. Varför kan infe saken behandlas helt separat? Varför kan man inte, som vi vill, uppmana regeringen att lägga fram ett separat förslag för lösning av frågan som fakfiskt är ganska viktig? Och varför skall man inte kunna göra likadant när def gäller de andra räftvisereglerna för småföretagare som beträffande pensionspremier, AMF-premier och annat?

150

Anf. 147 JAN BERGQVIST (s):

Herr falman! Knut Wachtmeister sade att utskoftsmajoriteten ständigt hänvisar till staketmetoden som ett argument för att avslå mofionerna. Def var naturligtvis en överdrift. I några fall har vi gjort bedömningen aft vissa förslag som har förts fram - vilkas förverkligande dessutom oftast skulle kosta pengar, något som måste beaktas, eftersom man inte kan belasta statskassan hur mycket som helst - mäste ses i eff längre perspektiv. Och då kan det vara lämpligt att använda det stora greppet, stakefmefoden.

Men det finns också andra fall, t, ex, partrederierna, då vi säger atf vi infe vill vänta så länge utan hänvisar till en annan och snabbare lösning.

Jag blev imponerad över hur noggrant Knut Wachtmeister hade antecknat de krav som jag ställer på en bra företagsbeskattning. Det var mycket väl återgivet, Def enda som saknades av def som fanns i min uppräkning var följande två saker; 1, Dessutom bör företagsskatten ge eft rimligt bidrag till finansieringen av de offenfliga utgifterna, 2, Företagsskatten bör också ligga i linje med strävandena efter en rättvis fördelning av inkomster och förmö-genhefer. Det kanske var symtomafiskf aff just de kraven inte fanns med i Knut Wachtmeisters anteckningar,

Tommy Franzén sade atf företagsbeskattningen i Sverige är låg, internafionellt sett. Det finns i vpk:s reservation en formulering som antyder att själva skattesatsen är låg. Men det är tvärtom sä aft skattesatsen internationellt sett är hög i Sverige, Den är för bolagen 52 %, I praktiken representerar emellertid dessa 52 % bara drygt 20 % av den totala vinsten, vilket beror på aft skattebasen är så smal i dag. Därför finns det goda skäl att bredda skattebasen, och jag tror att detfa bör kombineras med en sänkning av skattesatsen från nuvarande 52 %, Slutresultatet bör dock bli att man får in betydligt mer än de 20 % som resultatet i dag blir av bolagsskatten,

Kjell Johansson var inte riktigt nöjd med mitt svar när def gällde beskattning av lös egendom och varför en företagare skall betala förmögenhetsskatt för en maskin. Skälet till att man betalar förmögenhetsskatt är att man har tillgångar som representerar en skattekraft, Def flesta fillgångar är förmögenhetsskaftepliktiga. Därför borde bäde maskiner och i princip innehav av mycket dyrbara konstföremål och anfikvitetsföremäl beskattas. Det är den inställning som skatteutskottet har haft fidigare, dä utskottet uttalat sig för principen atf bäde-och bör beskattas. Men atf det inre lösöret inte kommer in i beskattning kanske ändå inte är en lika stor orättvisa som mänga andra orättvisor. Framför allt tänker jag pä relationerna mellan beskattningen för företagare och beskattningen för löntagare. Där finns det en mycket större orättvisa, och det är beklagligt atf de borgeriiga partierna vill vidga det gapet,

I övrigt ställde Kjell Johansson en rad frågor till mig. Jag tycker att vi har utvecklat frågorna i betänkandet- inte utförligt, det vill jag inte påstå, men vi har i alla fall tagit upp 400-timmarsregeln på s. 32 i betänkandet och frågan om lön till barn på s. 15. Jag tycker aft vi har goda skäl för vår ståndpunkt. Nya företag ägs ofta av båda makarna. De framträder som två företagsledare, och därför kan fimregeln vara motiverad.

Jag vänder mig slutligen till Stig Josefson, som jag tycker kanske var för snabb med sin slutsats att det inte finns förutsättningar för samarbete.

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Företagsskattefrågor m. m.

151

Prot. 1985/86:106    Pensionspremie för egenföretagare är någonting som kommer atf prövas
2 april 1986            mycket snart i samband med regeringens genomgång av betänkandet om

Företagsskattefrågor m. m.

beskattning av tjänstepensioner. Jag är inte helt säker, men jag tror aff remisstiden redan är avslutad och atf man har påbörjat beredningsarbetet. Det är alltsä icke nägot försök att segdra detta - tvärtom har utskottet pekat pä atf def bör kunna klaras ut i år,

Anf. 148 KNUT WACHTMEISTER (m):

Herr talman! Jan Bergqvist noterade att jag inte fog upp allt det han hade sagt borde utgöra krav på en god företagsbeskattning. Han saknade bl, a, det han hade nämnt om finansieringen av samhällets kostnader och om den fördelningspolitiska aspekten. Jag fog inte upp de tvä sakerna, därför aft jag berömde Jan Bergqvist för hans synpunkter på vad som är god företagsbeskattning - i de punkter jag räknade upp. De andra två punkterna tycker jag inte är lika väsentliga. Jag delar inte Jan Bergqvists uppfattning att företagsbeskattningen är så utmärkt som fördelningspolitiskt instrument. Och när def gäller finansieringen av samhällets kostnader tycker jag - trots att defta är betydelsefullt - att företagsbeskattningen har nått en sädan höjd atf för mycket pengar dras in. Def är fill skada för företagsamheten och bidrar inte till att öka vårt välstånd och skapa nya jobb.

Jan Bergqvist ville infe erkänna aff stakefmefoden använts i en mängd fall för atf avstyrka moderata och andra borgerliga motioner. Men det är flera stycken i detfa betänkande som har fåtf den behandlingen, och vid flera tidigare fillfällen har man använt stakefmefoden som ett säff aff komma undan motionsyrkanden.

Anf. 149 TOMMY FRANZÉN (vpk):

Herr talman! Det kanske finns skäl, Jan Bergqvist, att reda ut vad som är högt och infe högt. I min reservafion säger jag att Sverige har en bolagsskatt som i jämförelse med andra industrialiserade västländer är låg. I begreppet bolagsskatt lägger jag dä inte enbart bolagsskattesatsen utan även alla de faktorer som ligger till grund för att utfallet blir så lågt som ungefär 20 %. De stora avdrags- och dispositionsmöjligheferna gör nämligen aft man inte fär speciellt starkt genomslag, trots aft skattesatsen är 52 %. Jag har alltsä inte påstått i reservationen atf skattesatsen 52 % är låg i jämförelse med andra industrialiserade västländer, utan i bolagsskaften räknar jag så att säga in de olika komponenterna, och då kommer jag fram fill min slutsats. Jag tror atf vi är överens om att Sverige i den meningen har en rätt liberal bolagsbeskattning.

Jag är överens med Jan Bergqvist om att man behöver bredda skatteunderlaget eller skattebasen och att man bör ta bort en hel del av de olika avdrags-och dispositionsmöjligheterna. Däremot är jag inte så säker pä att man i ett sådant läge direkt måste gä in och sänkai skattesatsen i motsvarande mån.

I dag ger bolagsskatten nämligen en inkomst pä ca 12 miljarder kronor till

staten - kommunernas beskattningsrätt är ju, som vi känner till, borttagen.

Dessa 12 miljarder representerar en liten andel i den totala beskattningen,

bara ungefär 3,5 %,Med tanke på de enorma vinster som görs i bolagen -

152                         framför allt i de stora fransnationella bolagen - är def stötande aft

bolagsskatten ger så små inkomster till samhället samtidigt som både Jan Bergqvist och jag kan konstatera atf i vissa lägen beskattningen av arbetsinkomster är för hög,

Anf. 150 STIG JOSEFSON (c):

Herr talman! Def är väl inte så märkligt aft jag är litet tvivlande på den goda viljan att göra något när def gäller pensionsförsäkringarna. Frågan var uppe 1984, då man sade att frågan om rätt för egenföretagare atf göra avdrag för pensionsförsäkringar fick anses ha kommit i ett delvis annat läge till följd bl. a. av aff den övre gränsen vid beräkning av ÄTP-avgift slopats. Våren 1985 sade man samma sak. Dessutom framhölls def - och def gjordes enhälligt - atf den nuvarande ordningen var ofillfredsställande från likformighets- och rättvisesynpunkt och aft en ändring av bestämmelserna därför var önskvärd,

Def var ett starkare uttalande 1985 än def är i är, och ingenfing har skett. Då är det inte så märkligt atf man blir kritisk och lifef bitter över den behandling som frågan nu fått i utskottet.

Sedan vill jag upprepa; Har socialdemokraterna totalt släppt den målsättning som låg till grund för föret agsskattereformen under 1970-talef, nämligen att försöka få likartade skafteregler oberoende av företagsform? Har man tänkt återgå till eff system där man ger skattelättnader till storföretagen och skatteskärpningar till småföretagen? Det var detta som förslaget präglades av när man ändrade företagsbeskattningen - man sänkte bolagsskaften och minskade möjligheterna till avskrivningar. Småföretagen fick bara nackdelar, medan storföretagen i varje fall fick både - och. Är det den vägen som man skall fortsätta på? Jag vill gärna ha ett svar på den frågan.

Prot, 1985/86:106 2 april 1986

Företagsskattefrågor m. tn.

Anf. 151 KJELL JOHANSSON (fp):

Herr talman! I sin replik fill mig säger Jan Bergqvist aff jag tar upp beskattningen av lösegendom. Det är att vända upp och ner på det hela! Jag nämnde maskinen som kostade 100 000 kr, och som kunde ge någon anställd jobb. Det var def som jag var intresserad av, inte lösegendomen!

Jan Bergqvist säger aft maskinen ger skattekraft. Tavlan som hänger hemma på väggen kan jag fa ner. Men def är verkligen tveksamt om maskinen ger skattekraft där den bara står. Ger den inkomster sä inkomsfbe-skaftas den. Nog är det väl ändå ett problem att man ovanpå det lägger förmögenhetsskatten.

Som jag skildrade förut betalar var tredje företagare med 20-50 anställda och två av fre företagare med 50-100 anställda förmögenhetsskatt. Den genomsnittliga förmögenhetsskatten är 30 000 kr, för dem som betalar förmögenhetsskatt. Det innebär atf de måste fa ut 164 000 kr, pä toppen av sin lön. Nog måste man då tjäna bra på denna maskin, även om man naturligtvis mäste ha flera än den.

Detta är ju inget system som stimulerar till fillväxt - aff def är bättre skatteregler för andra investeringar. Jag tycker ocksä atf det är eft ansfändighetskrav aft Jan Bergqvist litet grand presenterar vilka förslag från folkpartiet som skulle öka orättvisorna.

Jag har t, ex, talat om vinsfandelssystem för de anställda. Inte kan väl det

153

Prot. 1985/86:106    öka orättvisorna? Jag har sagt aft skall vi ha en stakefmodell, då bör vi också

2 april 1986

Företagsskattefrågor m. m.

ha nyefableringskonton för löntagare. Ar det detfa som missgynnar löntagare och ökar orättvisorna? Jag sade atf personalstiftelser skatfemässigt borde kunna behandlas på samma säff som allemansfonderna. Är det detta som missgynnar löntagarna?

Försök åtminstone ge något exempel på vad def är som missgynnar och vänd infe upp och ner på det jag har sagt!

Anf. 152 JAN BERGQVIST (s);

Herr talman! Tommy Franzén talar i sin reservation om utfallet av bolagsskatten och säger; "Orsaken står mest aff finna i de stora avdragsmöjligheter som ges men även i en förhållandevis låg skattesats," Vad jag har sagt är aft själva skaftesatsen infernafionellf seff ändå är hög, även om nettoresultatet bara blir drygt 20 %,

Sfig Josefson är män om aff förenklingar infe skall gå uf över rättvisa och likformighet i beskattningen. Det är väl så atf man i förenklingsarbetef ibland måste avväga möjligheten att i stort fä rättvisa, överskädlighet och rimliga regler mof ett millimefertänkande. Där kan det naturligtvis bli avvägningar som minskar den lilla rättvisan - men syftet måste vara att nå större rättvisa.

När det gäller förhållandet mellan storföretag och småföretag är det önskvärt atf det totala stödet, inkl, beskattningen, blir sådant aff småföretag netto får minst lika gott stöd frän samhället som de stora företagen. Den skillnad som eventuellt kan finnas i framtiden bör då vara fill de små företagens fördel, enligt min mening,

Kjell Johansson talade om relationerna mellan maskiner och lösöre i beskattningen, Kjell Johansson ville diskutera rättvisan när det gäller denna relation. Jag har redovisat de resonemang som skatteutskottet tidigare har förf fram i denna fråga. Det var innan Kjell Johansson blev ledamot i utskottet,

I prakfiken förhåller det sig så att man normalt lånar en del av pengarna till det arbetande kapitalet. Det är bara nettot, det som blir kvar, som man får ta upp. Det finns dessutom en rad hänsynstaganden i fråga om beskattning av arbetande kapital i företag. Den stora orätt visan, vilken även socialdemokraterna i praktiken har varit med om aft acceptera, eftersom man har fått göra avvägningar mellan olika stridande mål, är skillnaden i beskattning mellan företagare och löntagare. Om man kunde bortse från näringspolitiska mäl och önskemål om att gynna investeringar och sysselsättning osv, är det inget tvivel om att relafionerna mellan företagares skaff och löntagares skaff snabbt kunde rättas till så att de infe blev fullt sä mycket fill företagarnas fördel. Det är den klyftan, som redan finns, som skulle bli större om man följde de borgerliga mofionerna. Det är alltså fråga om eff fördelningspolitiskt problem.

154

Anf. 153 STIG JOSEFSON (c):

Herr talman! Def är intressant aft lyssna till hur Jan Bergqvist ser på framtiden när det gäller företagsbeskattningen. Jag hoppas dock att den då också i verkligheten får denna utformning. Det första förslaget var ingalunda i denna riktning utan det innebar aft man gynnade storföretagen.

Mervärdeskattefrågor

När man kommer in på frågan om vem som har de förmånligaste     Prot. 1985/86:106 skaftereglerna, företagare eller löntagare, har vi ett tydligt exempel frän     2 april 1986 förra året då man beslutade om direkta förmåner för löntagare. Småföretagare, som redovisar sina företag som enskilda firmor, och pensionärer ställdes i ett mycket sämre läge. Jag tycker att också detta skall uppmärksammas i denna diskussion.

Överläggningen var härmed avslutad,

(Beslutet redovisas efter debatten om skatteutskottets betänkande 36,)

Anf. 154 ANDRE VICE TALMANNEN:

Kammaren övergår nu till att debattera skatfeufskottets betänkande 34 om vissa mervärdeskaftefrågor m, m.

Mervärdeskattefrågor

Anf. 155 KARL-GÖSTA SVENSON (m):

Herr talman! Skatteutskottet har i sitt betänkande nr 34 behandlat ett antal mofioner på mervärdeskatfeområdet. Två av dessa motioner, nr 546 och 557, tar upp frågan om konkurrensneutralitet inom mervärdeskattesysfemet i samband med offentlig upphandling. Den ena motionen, som är avgiven av två socialdemokrater, utgår frän att gällande bestämmelser innebär försämrade villkor för kommunal egenregiverksamhet. Den andra motionen, avlämnad av två moderater, utgår från att gällande bestämmelser förhindrar fri konkurrens och kan bidra till ökad egenregiverksamhet inom offentlig förvaltning.

I samband med att riksdagen i höstas fattade beslut om vissa ändringar i mervärdeskattelagen påtalade vi moderater vikten av att konkurrensneutralitet upprätthålls. Vi fick vid detta tillfälle inget gehör i kammaren för vår uppfattning. Det är därför fillfredsställande att företrädare för socialdemokraterna numera påpekar vikten av konkurrensneutralitet.

Ett väl fungerande mervärdeskattesysfem ställer krav på att kumulativa effekter inte uppkommer och att skatten är konkurrensneutral. Mervärdeskattelagen har varit föremål för många ändringar under årens lopp. Den sittande mervärdeskatteutredningen har hittills avgivit tio betänkanden inom ramen för sitt uppdrag att verkställa en teknisk översyn av mervärdeskatten. Några av de ändringar som riksdagen har beslutat om har inneburit förbättringar i visst avseende, men i annat avseende haft negativa konsekvenser särskilt i form av ökad risk för konkurrenssnedvridning.

Herr talman! Med hänsyn till de ofta förekommande ändringarna av olika bestämmelser i mervärdeskattelagen och med beaktande av vad jag tidigare har sagt och av vad som anförts i vissa av mofionerna bör enligt moderaternas mening hela mervärdeskattelagen bli föremål för en genomgripande översyn. Vi har i ett särskilt yttrande givit uttryck för denna uppfattning, Def är vår förhoppning att regeringen snarast far inifiafiv fill en parlamentariskt förankrad utredning.

Motion 516 av Lennart Brunander tar upp frågan om en lättnad i förbudet  155

Prot. 1985/86:106    mot mervärdeskattefri försäljning på flygplatserna. Gällande bestämmelser
2 april 1986             grundas på en nordisk överenskommelse. Vi delar motionärens uppfattning

Mervärdeskattefrågor

om atf lagen i detta avseende bör ändras. Vi yrkar därför bifall till reservation

nr 5.

Anf. 156 KJELL JOHANSSON (fp):

Herr falman! Jag skall fatta mig mycket kort.

För eff och ett halvt år sedan tog regeringen upp frågan om flygplatsbutikerna med våra nordiska grannar utan atf uppnå något resultat. Skatteutskottets majoritet anser därför atf det inte finns anledning att påkalla ytterligare ätgärder. Folkpartiet hävdar motsatsen.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 5,

156

Anf. 157 VIOLA CLAESSON (vpk):

Herr talman! Utskottets majoritet påminner om def regelmässiga i vpk;s framförda förslag om aff slopa matmomsen. Regelmässigheten har sin negafiva motpol i majoritetens sätt aff ständigt avfärda det förslag som vunnit eff mycket starkt gehör hos svenska folket. Närmare 90 % ser i dag vpk:s krav pä atf matmomsen skall tas bort som angeläget. Man vill att matpriserna skall få rimligare proporfioner. Vår envishet har alltså starkt stöd.

Vem kan nu förneka aft den förda ekonomiska polifiken har lett fram fill eft samhälle där klassklyftorna har ökat, aff den har inneburit atf de rika och de högavlönade har gynnats på flertalets bekostnad? Jag uppskattar de öppenhjärtiga inslag som fanns i Jan Bergqvists anförande för en stund sedan. Han talade verkligen klarspråk när han redovisade vilka som har gynnats på löntagarnas bekostnad.

Bilden av Sverige har fått osympatiska repor genom nya fakta om det som skapat begreppet "nyfattigdom". Välfärdssamhället, som försökt dölja klassklyftor, har samfidigt ökat dem. Kön av socialhjälpssökande, arbetssökande och bostadssökande visar hksom familjers och ensamståendes stora utgifter för hyror och mat- och klädinköp ;ift politiken såväl på kort som på lång sikt måste förändras. Därför finns det en "regelmässighet" i vpk;s politik, som utgår frän en rättvis fördelningspolitik på socialisfisk grund.

Jämfört med Alf Svenssons förslag om en mindre sänkning av mervärdeskatten innebär vpk:s förslag om en "trestegsraket" en annan linje när det gäller samhällsekonomin. Vi har också förslag fill medelsanvisning för reformen, vilket inte finns i Alf Svenssons mofion. I vpk:s mofion, som kommer aft behandlas i jordbruksutskottet, satsas på en rejäl prissänkning på de viktigaste matvarorna via ett första steg med ökade subventioner på tre miljarder. Defta sfär inte i motsättning till vårt principiella bort-med-moms-pä-maten-förslag. Däremot handlar det om en helt annan princip än den ståndpunkt där det påstås att priset i så fall måste höjas på andra varor. Detta skulle verkligen missgynna barnfamiljerna genom höjda priser på f.ex. kläder och andra nödvändighetsvaror.

I finansdebaften förra månaden gick finansutskottets ordförande Arne Gadd vpk till mötes mer än regeringen eller skafteufskoffets majoritet hiffills har varit beredda att göra. Arne Gadd sade i denna debatt följande;

Målet att göra maten och nödvändighetskonsumtionen billigare är vi eniga

om. En sådan åtgärd gynnar de svaga i samhället och är alltsä önskvärd      ,

Tekniken aff fa bort "momseffekten pä maten"           gär över livsmedelssub
ventionerna.

Det rimmar ju exakt med vpk;s förslag! Vår mofion om ökade subventioner skall behandlas senare. Men vi anser atf riksdagen nu åtminstone borde uttala sig för vpk:s och Arne Gadds linje. Vi vill aff riksdagen i anslutning till motion nr 547 i princip ställer sig bakom tanken att, som en lösning på längre sikt, slopa mervärdeskatten pä mat och aft def i dag gäller aft kraffigt höja livsmedelssubventionerna. Jag yrkar bifall till reservafion 1,

Medveten om atf detta inte är en fekopolifisk debatt måste jag, samtidigt som jag vill yrka bifall filt reservation 2 i skaffeufskottefs betänkande, få kommentera ufrikeshandelsminisferns påstående fidigare här i kammaren i dag,

Mats Hellström säger att "Inriktningen av den svenska tekopolifiken har ändrats" och att syftet bl, a, är aft avskaffa handelspolitiska skyddsåtgärder. Denna inriktning bygger inte på riksdagens fastställda målsättning att 30 % av fekokonsumfionen skall komma från inhemsk produktion. Den bygger infe heller på def dystra faktum atf importen av tekovaror har ökat till gränsen för vad produktionen inom landet orkar bära. En del av den 85-procentiga importen vilar dessutom pä vissas, k, lågprisländers utnyttjande av barnslavar- detfa har vi tidigare debatterat i kammaren. Resonemanget om aff Sverige i fortsättningen skall verka för atf öka tekoimporten "från små eller nytillkommande exportörländer, liksom av de fattigaste bland dessa", såsom Mats Hellström uttryckte saken i dag, känns igen från textilimportörernas argumentation. Trots aff dessa skapar vinster genom aft importera från bl, a, tillverkare is, k, fattiga länder, där barn utnyttjas på def grövsta i produkfionen, drar sig texfilimporförerna inte för aff flirta med svenska barnfamiljer. Importörerna säger sig vilja verka för de fattigaste i både Sverige och den tredje världen, I Sverige skall barnfamiljerna kunna köpa billiga barnkläder tillverkade av billig barnarbetskraft - och det skall betraktas som u-hjälp!

I själva verket importeras redan en stor mängd barnplagg tillverkade i tredje världen, Alla barnfamiljer vet aff barnkläder är dyra oavsett vilket ursprungslandet är. Men i dag är det svårt aff i handeln finna svenska kläder fill barn och ungdomar. Förklaringen är aft svensk teko häller på atf släs uf, medan fextilimporförerna i Sverige gör sig rikare, Vpk:s linje är aff importen från utsugarproducenfer måste stoppas av solidarifetsskäl och atf svensk kvalitetstillverkning kan utvecklas genom en tekopolitik som tar fasta pä riksdagens tidigare beslut om 30-procenfsmälef, I jämförelse med andra länder ligger Sveriges gränser nämligen så gott som vidöppna för import, Sverige leder ligan när det gäller import av tekovaror,

I vpk:s fekopolifiska mofion föreslås dels aff def införs en socialklausul för atf komma till rätta med de värsta utsugarna bland de tekotillverkare som satsar på import fill Sverige, dels aff riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur sänkt mervärdeskatt på svenska barn- och ungdomskläder skall kunna påverka barnfamiljernas ekonomi positivt och samtidigt gynna svensk fekos utveckling, Def senare är motivet bakom den fråga som behandlats i skatteutskottet och där majoriteten har föreslagit avslag.

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Mervärdeskattefrågor

157

Prot. 1985/86:106       Regeringens deklaration  i dag om att skapa en  på sikt livskraffig

2 april 1986            tekoindustri kan inte förenas med att man lånar sitt öra till mäktiga

Mervärdeskattefrågor   texfilimportörer. Def gäller enligt vpk;s uppfattning aff i handling visa att

man är beredd att satsa på kvalitefsprodukfer som bygger pä yrkesstolthet, i

stället för på utsugning, och som människorna har råd aft köpa. Vpk:s förslag

handlar om atf pröva denna nya väg.

Anf. 158 MARIANNE ANDERSSON (c);

Herr falman! I motion Sk566 behandlas två vikfiga frågor, som båda aktualiserar betydelsen av atf skattesystemet är neutralt mellan olika former av verksamhet i de fall där avsikten frän statens sida är sådan neutralitet.

Den första frågan rör reduceringsreglerna för mervärdeskatt beträffande byggnadsverksamhet. Meningen är att maferialandelen men inte arbetet skall beskattas. Schablonerna om reducering fill 60 och 20 % av värdet av byggnads- resp. anläggningsarbete har säkerhgen tidigare varit acceptabla, med tanke på den byggnadsverksamhet som har bedrivits. Nu har emellerfid byggnadsverksamheten förändrats, och allfing tyder på att förändringen kommer aft bestå under lång tid framåt. Förändringen har inneburit en övergång från nybyggnad till ombyggnad av hus, Detfa medför en större andel arbete och mindre andel material.

Arbetet med upprustning av äldre hus är ju inriktat på varsamhet och på atf så mycket som möjligt av inredningen skall bevaras. Detta medför mycket arbete, medan däremot själva materialkostnaden kan bli lägre. För kommuner kan sättet att ta ut moms vara avgörande för om objektet skall utföras i egen regi eller på entreprenad. Vid låg materialandel ligger egen regi bättre till, medan i de fall materialandelen är mer än 60 % entreprenad blir billigare,

Def kan infe vara rimligt att momssystemet skall avgöra hur en kommun handlar i en sådan här fråga. Reglerna för momsen vid byggverksamhet bör därför ändras så, att momsen belastar den verkliga materialkostnaden. Denna fråga bör utredas.

Den andra fråga som tas upp gäller förufsäffningarna för konkurrens mellan tåg och flyg, Flygmateriel är befriad från mervärdeskatt, en ordning som motiveras med svårigheten atf beskatta en så internationell verksamhet som flyget. Man har i stället s. k. teknisk skattskyldighet, dvs. företaget har rätt till avdrag för ingående skaft. Moms ingår följaktligen inte i försäljningspriset för transporftjänsfer för persontrafik.

För personvagnar och lok i tågtrafik utgå r däremot moms utan avdragsrätt. Kostnaden för momsen stannar kvar i företaget och måste kalkyleras in i försäljningspriset för transporftjänsfer, dvs. i biljettpriset. Detta ger inrikesflyget en gynnad ställning jämfört med tågtrafiken. En likformig behandling vad avser tåg och flyg i det här avseendet vore mer i linje med trafikpolitikens mål om likvärdiga konkurrensförutsättningar. Dessutom är tåget ett miljövänligt transportmedel, som i varje fall inte bör missgynnas,

I en annan centermotion tas frågan om förbudet mof mervärdeskattefri

försäljning på flygplatserna upp, Def tycks infe råda några meningsmofsätt-

ninsar i den frågan, men däremot en del åsiktsskillnader vad gäller hur den 158

skall drivas. Vi anser att regeringen bör anstränga sig ytterligare för atf lösa     Prot. 1985/86:106
frågan sä snabbt som möjligt,                                                        2 april 1986

En annan fråga som diskuteras i def nu aktuella betänkandet är matskat-
fen. Vi har i Sverige världens högsta skatt pä mat, vilket naturligtvis slår hårt I "S r

mot stora hushåll med låga inkomster - dvs, mot dem som använder en stor del av sin inkomst fill livsmedel, och def är till största delen barnfamiljer.

Vi i centern har under många år kämpat för en lägre matskaft. Den enklaste metoden är utan tvivel att neutralisera momsens inverkan på livsmedelspriserna genom de s, k, livsmedelssubventionerna på baslivsmedel , Den metoden är enkel - den går att styra fill de grupper av livsmedel som man vill gynna och som är bäst ur folkhälsosynpunkf, Def är enligt vår modell de s, k, baslivsmedlen, kött, fisk, grönsaker, spannmåls- och mejeriprodukter. Subventioner är atf föredra ocksä därför aft skaften för själva råvaran enkelt kan reduceras medan förädlingsvärdet beskattas fullt uf, Det är alltså bara själva potatisen som beskattas mindre, medan t, ex, den s, k, förädlingsprocessen för att göra chips, som gör potafisen mindre nyttig, beskattas fullt ut.

Det är emellerfid också möjligt atf förändra momssatsen for livsmedel. Vi har i vår partimofion om livsmedel krävt en utredning om sänkt moms på baslivsmedel för att se hur de olika metoderna slår mof varandra.

Med defta, herr talman, vill jag yrka bifall fill reservationerna 3, 4 och 5,

Anf. 159 VIOLA CLAESSON (vpk) replik:

Herr falman! Efter de fina ord som Marianne Andersson har sagt om def gamla välkända vpk-förslaget atf matmomsen skall bort, vill jag bara höra om hon är beredd att lova atf centern kommer att stödja vpk:s förslag när det skall passera behandlingen i jordbruksutskottet. Det är en motion som hittills infe har stötts av centern,

Anf. 160 MARIANNE ANDERSSON (c) replik: Herr falman! Def beror lifef på hur minskningen av matskaften konstrueras. Vi kanske infe är överens med vpk om beloppefs storlek eller om skatten skall tas bort helf och hållet, men vi ligger på samma linje i många stycken,

Anf. 161 VIOLA CLAESSON (vpk) replik:

Herr falman! Ja, Marianne Andersson, det ligger til) på det sättet aff vpk;s förslag utgör en s, k, trestegsraket, som jag nämnde tidigare i mitt inlägg, Def handlar om aft ta bort effekten av momsen pä baslivsmedel, genom aft avveckla den i tre steg med en kraffigare subventionering av maten. Om centern infe vill vara med oss på alla de tre stegen kan ni gärna vara med på några av dem. Därmed har ni gått oss, svenska konsumenter och barnfamiljer fint till mötes,

Anf. 162 LÄRS HEDFORS (s):

Herr talman! Det svenska mervärdeskaftesystemet utmärker sig förvisso inte för att vara särskilt enkelt, Def är tvärtom i mänga fall rätt krångligt,

Def görs därför stora ansträngningar för att förenkla momssysfemet, Den        159 ,

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Mervärdeskattefrågor

160

s. k. mervärdeskafteutredningen har fill uppgift atf arbeta i den riktningen. Så sent som i våras antog riksdagen en proposifion som leder fill en stark förenkling av mervärdebeskatfningen av vissa tjänster. Nu uttalar sig också utskottet posifivt om en fortsatt, mera övergripande översyn av mervärdeskatten, av den typ som jag antar aff Karl-Gösta Svenson efterlyste i sift inledningsanförande.

Mot denna bakgrund är det litet frist aff behöva konstatera att åtminstone fyra av de fem reservafioner som är knutna till ufskottsbetänkandet skulle leda till aft man ytterligare krånglar fill värt momssystem.

Den i reservation nr 1 av vänsterpartiet kommunisterna aktualiserade frågan om borttagande av mervärdeskaften på baslivsmedel är kanske det bästa exemplet på detta. Den frågan har varit föremål för många diskussioner i riksdagen och har varje gång avvisats, inte bara av skattetekniska skäl utan också av sfatsfinansiella och fördelningspolifiska skäl. De skälen blir nu tydligen mer och mer uppenbara för allt fler. Centerpartiet, som ju faktiskt har ett stämmobesluf om en sänkning om matmomsen, avvisar i sift särskilda yttrande tanken på en sådan sänkning. T, o, m, vänsterpartiet kommunisterna börjar tydligen, om jag har fattat det rätt, vackla i sin tro på en differentiering av momsen. Man talar i reservafionen om differentieringen som "en lösning pä något längre sikt," Def är eff steg i rätt riktning, men det hindrar inte aft jag yrkar avslag på reservationen,

I reservation nr 2 föreslär vpk eff lägre momsutfag på barn- och ungdomskläder, Def är i sanning eff förshig som skulle skapa mycket stora administrativa problem och ställa stora krav på skaftekontrollen, Def skulle t, ex, vara mycket intressant att fä höra hur vpk:s talesman har tänkt sig aff dra gränsen mellan å ena sidan barn- och ungdomskläder och ä andra sidan vuxenkläder. Jag föreslår avslag pä reservation nr 2,

I reservation nr 3 kräver utskottets centerpartister att man närmare utreder möjligheterna av atf moms belastar den verkliga materialkostnaden vid byggnads- och anläggningsverksamhet i stället för aft som nu beräknas schablonmässigt, Def skulle, enligt utskoftsmajoriteten, leda till stora administrativa problem och ökade risker för skatteundandragande. Jag yrkar därför avslag pä reservationen,

Samma reservanter kräver i reservation nr 4 atf tåg- och flygmateriel bör behandlas lika vid mervärdebeskatfningen. Som det är nu är såväl flyg- som fartygsmaferiel skattefri. Orsaken till det är att def är näst infill omöjligt att upprätthålla en generellt verkande beskattning på sådana internafionella områden. Utskottsmajoriteten tror helt enkelt inte atf def är möjligt atf uppnå den likformighet i beskattningen som reservanterna kräver. Jag yrkar avslag pä den reservationen också,

I reservation nr 5 slufligen begär de fre borgerliga partierna atf regeringen skall fortsätta aff förhandla med de nordiska grannländerna i syfte atf få till stånd lättnader i förbudet mot mervärdeskattefri försäljning i flygplatsernas transithallar.

Det här är en gammal fråga som regeringen vid ett flertal fillfällen har aktualiserat med just grannländerna. De liar vid samtliga fillfällen avvisat tanken. Eftersom Sverige infe ensidigt kan genomdriva en sådan förändring, finns def ingen anledning aff kräva nya åtgärder från regeringens sida. Jag

yrkar avslag också på den reservationen och bifall fill utskottets hemställan i     Prot. 1985/86:106
dess helhet.                                                                                   2 april 1986

Anf. 163 VIOLA CLAESSON (vpk):

Herr talman! Vi kryper inte alls baklänges eller häller på att ändra oss i fråga om synen på momsen och vilka effekter matmomsen har. Tvärtom är vi med inslag i den motion som vi nu har lagt fram - där vi visar pä möjligheterna att i tre steg ta bort momsen på mat genom att i de två första stegen använda ökade subventioner, för att i def tredje steget helt ha klarat av effekterna av att ta bort matmomsen - inne pä samma linje som vi företrädde redan i 1972 års skatteutredning. Vi upprepade också samma förslag och visade på den här möjligheten i mervärdeskatteutredningen så sent som 1983. Det är alltså ingen ny linje vi föreslår. Däremot är den så konkretiserad att def borde vara möjligt för dem som nu har insett att svenska folkets majoritet faktiskt ser detfa som eft mycket rättvist och bra förslag att ställa upp på vpk:s principer om matmomsen och inte av prestigeskäl se sig tvingade atf hela fiden regelmässigt, som det sades tidigare, gå emot vpk;s förslag. Det är snarare den oboffärdiges förhinder. Det handlar allfid om hinder som har med teknikaliteter att göra. Det handlar om vilken skattepolifik och vilken ekonomisk politik man skall föra. Som Arne Gadd sade i finansdebatten tidigare är detta den mest rättvisa och den bästa väg man egentligen kan gä. Då var det fråga om vad samhället hade råd att betala och hur snabbt.

Vpk tror att det starka stöd vi har bland svenska folket kommer att få genomslag här i kammaren sä småningom.

Mervärdeskaftefrågor

Anf. 164 MARIANNE ANDERSSON (c):

Herr talman! Jag skall börja med momsfrågan beträffande flygplatserna. Jag tror att det ändå är värt att ta ytterligare kontakter i den frågan. Den danske handelsministern har hänvisat till samma skäl som man hänvisar till i Sverige, så det har kanske litet med kontaktsvårigheter att göra i alla fall.

När det gäller matmomsen avvisar vi inte en sänkning, men vi vill att frågan skall utredas så att man får in fler aspekter än som kanske kom fram i den förra utredningen. Vi anser fortfarande att det enklaste sättet att klara denna fråga är via livsmedelssubventionerna.

Vad gäller konkurrensen mellan tåg och flyg tycks utskoftsmajoriteten anse att det är mindre allvarligt med de olika konkurrensförutsättningar som skapas för flyg- och tågtransporter genom olika mervärdesbeskattning. Den uppfattningen har jag svårt att förstå. Om det är några transportmedel som på främst medeldistanser konkurrerar hårt inom landet så är det tåg och flyg. När tåg och buss konkurrerar handlar det oftare om samma huvudmän. Dessutom är tåg och buss mer att se som komplement till varandra, i varje fall borde det vara så. Vi tycker alltså att denna fråga är aktuell fortfarande.

Anf. 165 LARS HEDFORS (s);

Herr talman! Viola Claesson säger att vpk inte har ändrat sig när det gäller momsen. Utgångspunkten för mitt resonemang var att vpk förra året hade en bestämd uppfattning om hur man skulle aweckla momsen. Det skulle ske i form av en trestegsraket. Nu är det i stället fräga om någonting som skall ske

11 Riksdagensprotokoll 1985/86:105-106

161

Prot. 1985/86:106    pä sikt, och det tyckte jag var mera diffust. Men är def nu såsom ni säger, är

2 april 1986            det bara att konstatera att ni infe har ändrat uppfattning, och def är faktiskt

,.     ■. ,1   ,      r.     litet synd. En parlamentariskt sammansatt utredning har-om man undantar

Mervardeskattefragor    j          t-                                              &          

vpk-representanten - i stort sett varit överens om att det är svart, för att inte

säga nästan omöjligt, att genomföra differentierad moms. Det skulle bli för

dyrt.  Man beräknade kostnaderna till  15 miljarder kronor.  Det flnns

betydligt effektivare metoder att uppnå bättre fördelningspolifiska effekter,

t. ex. genom direkta stöd fill barnfamiljerna i form av höjda barnbidrag och

höjda bostadsbidrag. Det är också vad den socialdemokratiska regeringen

har föreslagit vid ett flertal fillfällen.

Man konstaterade ocksä i den parlamentariska kommittén aft den reform vpk föreslår är mycket krånglig atf adminiisf rera. Det kan man se exempel på i andra länder där man har genomfört en differentiering av momsen, t, ex, i Västtyskland, Det skulle enligt kommittén också kunna leda till ett skatteundandragande på grund av att det är så svårt aft dra gränser.

Sedan vill jag också konstatera aff Viola Claesson inte svarade på min fråga hur man skall dra gränsen mellan barn- och ungdomskläder och vuxenkläder. Det kanske hon kan återkomma till.

Beträffande Marianne Anderssons inlägg när det gäller frågan om erläggande av moms på flygplatser vill jag säga atf det har förts mänga och länga förhandlingar med våra nordiska grannländer om den saken. Våra nordiska grannländer har därvid sagt eft mycket bestämt nej. Man kan inte hålla på i evigheter och tjata om detta, utan man måste förr eller senare acceptera de nordiska grannländernas inställning. Annars finns det uppenbara risker för def gränshandelsavfal som har träffats mellan de nordiska länderna,

Anf. 166 VIOLA CLAESSON (vpk) replik:

Herr talman! Lars Hedfors gör misstaget aft hänga upp sig på några ord i en mening i stället för atf undersöka vad vpk har sagt tidigare, när han nu vill dra en sädan parallell. Förra året hade vi exakt samma förslag i fråga om momsen och i fråga om subventionerna på baslivsmedel - så är det med den saken.

När def gäller feko och barn- och ungdomskläder ber jag om ursäkt för atf jag i min första replik glömde svara på den frågan. Återigen kan man konstatera att Lars Hedfors och skaffeufskoffet, som hela tiden hänvisar till teknikaliteter, inte inser en så enkel sak som att det är skillnad mellan barn-och ungdomskläder å ena sidan och kläder för vuxna å den andra. Bl. a. är barn- och ungdomskläder självfallet mindre plagg.

Men också om det finns gränsfall tror jag aft de problemen skulle kunna lösas, bara viljan finns.

Anf. 167 HANS PETERSSON i Hallstahammar (vpk):

Herr talman! Jag begärde ordet för atf reda ut några begrepp kring den

s. k. momsutredning som gjordes, eftersom jag var den representant som det

här har hänvisats fill och som reserverade sig. Jag hade en  annan  uppfattning än majoriteten, men den var inte

märkvärdigare än att den uppfattningen mycket väl täckfes in av Arne Gadds
1"2                         anförande här i kammaren förra veckan när vi hade finansdebaff. Att jag har

en annan uppfattning än de andra partierna om vem det gynnar om man slopar matmomsen beror på att vi ser pä finansieringen på ett annat sätt. Utredningsdirekfiven sade att man skulle höja momsen pä andra varor för att finansiera sänkt moms på livsmedel. Hur mycket man tjänar på sänkt matmoms beror dä självfallet på vilken konsumfionsblandning man har. Utredningen visade aft även ett sådant ganska dåligt förslag skulle ge barnfamiljer och låginkomsttagare vissa lättnader.

Men vår ståndpunkt är att man skall sänka momsen på mat och beskatta kapital och förmögenheter som ett inslag i en rikfig fördelningspolitik, en fördelningspolitik som stöds av en stor mängd människor i dag, när fördelningspolitiken och de gångna tio årens överföringar från fattigt folk till förmögna diskuteras varje dag. Om man sänker momsen på mat och beskattar kapital och förmögenheter åstadkommer man väldiga förbättringar för barnfamiljer och låginkomsttagare. Det visar sig nämligen att låginkomsttagare med flera barn - jag generaliserar nu något, eftersom jag inte har de exakta siffrorna i huvudet - lägger ned närmare 30 % av sina utgifter pä matinköp, medan höginkomsttagare utan barn eller med få barn lägger ned 15-20 % av sina utgifter pä matinköp. Alltså skulle det relativt sett väsentligt gynna låginkomsttagare med mänga barn.

Så fill det här med tiden, det långa eller korta perspektivet. Nu har vi kämpat för borttagande av momsen på livsmedel i ungefär 15 år. Argumenten emot förslaget förnyas inte särskilt, utan man gräver ned sig i teknikaliteter och fördjupar sig i tekniska problem och försöker visa atf det inte går i andra länder. Men sanningen är att det går i andra länder och att de förfrågningar som utredningen gjorde visade att det i vissa länder gär väldigt bra. Våra egna undersökningar i Västtyskland visar att man där är ganska nöjd med sitt system och inte kan tänka sig att ha en likadan skatt på mat som man har på andra varor.

Nu föreslår vi aft matmomsen skall slopas i tvä steg. Första steget lämpligen i år med 3 miljarder kronor extra i subvenfioner för att ytterligare förbättra något när det gäller de vikfigaste varorna. Nästa steg, en tredjedel av de 18 miljarder som def kostar maximalf, skulle alltså vara 6 miljarder som läggs ut på tidigare subventionerade livsmedel plus grönsaker och fisk. Då får man fill en kostnad som är något mer än hälften av den totala ändå stora effekter för vanhga inkomsttagare som köper av de vikfiga basvarorna.

Jag kan säga direkt att jag inte skall låsa mig i en sådan prestige som ni socialdemokrater gör - och även en del andra - utan jag säger så här: Vill ni gå med i två steg och säga att det tredje är omöjligt, då skall vi tacka för de två stegen. Två steg, alltså fill 75 % slopad matmoms, som nästan till 100 % gynnar de viktigaste varorna, är vikfiga på vägen mot att slopa matmomsen, och sedan skulle vi fortsätta med att arbeta för det tredje steget.

Ni kan inte med hänvisning till tekniska problem eller utredningsresultat, som är baserade på direktiven för hur man skall finansiera det hela, säga att reformen är omöjlig. Det är ett försök aft smita undan frågan om att det faktiskt är en mycket bra fördelningspolitik och rättvisepolitik att sänka matpriserna.

Ville ni nägot, skulle ni göra nägot. Det är den politiska oviljan som är orsaken, inte de tekniska problemen.

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Mervärdeskattefrågor

163

Prot. 1985/86:106       Anf. 168 LARS HEDFORS (s);

2 april 1986               Herr talman! Mycket kort. Utredningen visade ganska klart atf beskatt-

Mervärdeskattefrågor

ning av kapital och förmögenhet på intet sätt räcker till för atf skaffa fram de 15 miljarderna - eller om det var 17, jag vef inte sä noga. Man mäste helt enkelt höja momsen på andra varor, och då är det synneriigen tveksamt om det skulle gynna barnfamiljerna.

När det gäller den fördelningspolitiska aspekten vill jag säga att utredningen visade också att det är höginkomsttagarna som kommer atf gynnas av vpk:s förslag beträffande moms pä maten. Sänkningen av momsen kommer ju att kunna utnyttjas också av höginkomsttagarna. Det blir t. o, m, sä aft def är höginkomsttagarna som i kronor och ören tjänar på den reformen. De kommer att tjäna på den också av den anledningen atf en sänkning av momsen på mat gynnar högförädlade och dyra varor, och det är i första hand höginkomsttagarna som köper sådana.

Om jag för min del hade haft de 15 miljarder kronorna, så inte skulle jag använda dem för att sänka skatten för höginkomsttagarna, som vpk vill göra. Inte skulle jag använda dem för att genomföra en reform som är krånglig, som är dyr och som är orättvis,

Anf. 169 HANS PETERSSON i Hallstahammar (vpk);

Herr talman! Om sänkta matpriser skulle missgynna barnfamiljer och låginkomsttagare, kan man ju fundera över om höjda matpriser skulle gynna dem. Det måste ju vara så, om man skall följa den socialdemokratiska logiken, men jag tror inte att det är så,

I så fall kunde man rikta precis samma krifik mot att höja barnbidragen, för det är helt onödigt för höginkomsttagarna. Man skulle kunna rikta samma kritik mot massor av generella åtgärder som ni socialdemokrater är anhängare av. Och man skulle kunna rikta sjufaldig kritik mot era skatteförslag och era förändringar i skatteskalorna som kommer att diskuteras inom en nära framtid. Där gynnar ni avsiktligt höginkomsttagare genom att låta kommunerna betala.

Miljarderna skulle kunna användas bättre, säger Lars Hedfors. Ja, 17-18 miljarder räknar vi med. 3 ä 4 miljarder kanske skulle gå tillbaka genom att den offentliga sektorns matinköp blir billigare. 3 miljarder ligger redan nu i subventioner.

De här siffrorna är ändå inte större än att ni socialdemokrater kunde kosta på er 9 miljarder den underbara natten för att sänka skatten för höginkomsttagare, en reform som över huvud taget inte kom fattiga människor till del. Tvärtom fick många låginkomsttagare skattehöjningar.

Så är det med er moral när det gäller skattepolifik. Det är alltså presfigen i matmomsfrägan och inte rättvisesynpunkterna som fär avgöra.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslutet redovisas efter debatten om skafteufskoffets betänkande 36.)

Anf. 170 ANDRE VICE TALMANNEN:

Kammaren övergår nu till atf debattera skaffeufskottefs betänkande 36 om
164                         tullen pä trädgårdsprodukter m, m.

Tullen på trädgårdsprodukter

Anf. 171 BO LUNDGREN (m):

Herr talman! Jag skall försöka fatta mig så kort som möjUgt med vederbörlig hänsyn till frågans dignitet.

Defta betänkande far upp de principiellt vikfiga frågorna om hur handel skall bedrivas. Def finns såvitt jag kan förstå en stor enighet om, åtminstone en stor majoritet i kammaren för, att principen för handel bör vara att utnyttja frihandel så långt möjligt. Man skall för att göra avsteg från frihandelsprincipen ha synnerligen starka skäl.

Utskottet skriver i betänkandet "atf sfor försiktighet bör iakttas med införande av nya eller höjning av befintliga tullhinder". Det är någonfing som bör understrykas i det här sammanhanget. Utskottet säger också atf man när def gäller vissa frädgårdsprodukfer samfidigt "bör vara beredd aff med lämpliga medel hindra företeelser som undergräver förutsättningarna för en sund produkfion inom landets gränser". Man kunde möjligtvis vara ytterligare något restriktiv och säga att det är fråga om aft man skall ha en möjlighet att konkurrera på lika villkor.

För jordbruksproduktionen och trädgårdsnäringen finns i realiteten ingen fri marknad. Äv beredskapsskäl regleras jordbruksnäringen mycket starkt i alla länder. De överskott som uppträder försöker man göra sig av med på olika sätt, ofta pä eff säff som inte tar hänsyn till produktionskostnaderna. Det kan bli fräga om subventionering eller ren dumpning vid försäljningen. Man måste ändå slå vakt om en fillräcklig jordbrukssektor av beredskapsskäl. Samma sak gäller också för trädgårdsnäringen. Det finns ingen fri marknad i västvärlden för frädgårdsprodukfer.

Det finns olika typer av handelshinder. En typ är de tariffära handelshindren: tullar, direkta restriktioner i form av importkvoter och motsvarande. Där kan vi konstatera atf Sverige tillhör de länder som ensidigt har förhållandevis låga tullar och andra handelshinder när det gäller trädgårds-produkter.

Det finns också icke-tariffära handelshinder. Exempel på sädana är den typ av hinder som uppträder när ett land förbjuder användningen av vissa bekämpningsmedel i den inhemska produktionen, medan andra länder fillåfer dem och möjligheterna atf kontrollera detta vid import är fä eller inga alls. Då uppstår också ett osunt konkurrensförhållande.

För närvarande befinner sig Sverige i ett underläge gentemot andra länder i detta avseende. De överskott på trädgårdsprodukter som uppkommer i västvärlden och i första hand i Europa försöker man naturligtvis göra sig av med fill def land där det är lättast atf få in varorna och atf sälja dem. Där ligger Sverige på grund av våra förhållandevis låga tullsatser och vår inställning till frihandel bra till för den som vill göra sig av med överskott, Def är en inställning som naturligtvis bör prägla vår politik på det här området. Men vi fär infe låta det ske genom aff vi fillåfer en felakfig prissättning eller låter andra skillnader mellan den svenska och den utländska produkfionen som innebär kostnadsökningar för den svenska produktionen slä igenom så atf svensk trädgårdsnäring slås ut.

Det skall vara en konkurrens på lika villkor. Det är en förutsättning för att

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Tullen på trädgårdsprodukter

165

12 Riksdagensprotokoll 1985/86:105-106

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Tullen på trädgårdsprodukter

man skall ha likartade handelsbestämmelser. Vi har inte det förhållandet för närvarande. EG-länderna har betydligt högre tullar än vi, och därför styr andra länder sitt överskott till Sverige.

Regeringen har med utgångspunkt i en utskoftshemställan för något år sedan tagit upp trädgårdsnäringens situation och föreslagit förändringar på vissa områden. Det konkreta förslaget gäller minimifullen pä tomater. Den förändring som innebär en begränsad höjning tillstyrker vi moderater. Men vi menar att det inte räcker med de åtgärder som regeringen vidtagit. Man måste snarast ta upp nya förhandlingar med EG i syfte atf reducera EG;s tullar. Det är i den riktningen man bör gä. Man bör alltså sträva efter atf reducera tullarna i EG-länderna för att få lika villkor snarare än atf vi direkt ökar våra handelshinder.

Om sådana förhandlingar, som snarast bör komma till stånd, infe resulterar i en förändring från EG:s sida, blir det ofrånkomligt för oss i Sverige atf justera våra tullsatser. Def bör naturligtvis vara en sak som def upplyses om i förhandlingarna. Det är självklart,

Def finns de som säger aft konsumenten skulle förlora på en sådan politik. Jag vill erinra om aff konsumenten förlorar än mer på atf man accepterar osund konkurrens och dumpning av produkter i Sverige som slår uf svensk trädgårdsnäring och medför atf vi får insfabil tillgäng pä frädgårdsprodukfer av god kvalitet. När väl dumpningen, som skett vid enstaka tillfällen, slagit ut svensk trädgårdsnäring, kommer den långsiktiga produktionen atf rubbas på ett sätt som gör atf den inte tillfredsställer svenska konsumenter.

Mot bakgrund av det anförda yrkar jag bifall till den moderata reservationen i utskottets betänkande.

166

Anf. 172 LEIF OLSSON (fp):

Herr talman! I proposition 1985/86:60 som behandlas i skafteufskoffets betänkande nr 36 talar statsrådet om aft stor försiktighet är nödvändig när det gäller att införa nya handelshinder eller öka de nu rådande.

Denna målsättning tycker vi i folkpartiet är bra. Vi tror på frihandel och vill därför arbeta för atf handelshindren minimeras. De tullar som finns bör vara så få och låga som möjligt, I folkpartiet har vi således den uppfattningen att Sveriges konsumenter fritt skall få välja de varor man vill ha efter var och ens möjligheter och önskemål.

En av handelns huvuduppgifter är ju aff se fill aff konsumenterna får de bästa varorna både kvalitefsmässigt cch prismässigt. Om vi höjer tullar begränsar vi handelns möjligheter att tillföra konsumenterna så bra och billiga frädgårdsprodukfer som möjligt. En sådan begränsning är för övrigt ej heller bra för folkhälsan, då vi enligt många experter borde äta mer frukt och grönsaker.

Jag delar utskottets uppfattning aft def är angeläget atf så mycket som möjligt avveckla de internationella handelshindren. Jag hälsar även med fillfredsställelse atf en beredningsgrupp tillsatts inom kanslihuset för att kartlägga de icke tariffära handelshindren i Västeuropa, Likaså är def viktigt att dessa frågor tas upp på det nordiska planet i syfte atf utveckla svensk export av olika frädgårdsprodukfer till våra grannländer och att över huvud taget öka samhandeln i Norden,

Motionerna 1985/86:207, Sk551 och Sk568 med begäran om en ny översyn av tullskyddet för trädgårdsnäringen för aff tillgodose konsumenternas behov av och krav på färska frädgårdsprodukfer fill rimliga priser året om ställer vi i folkpartiet oss bakom. Jag yrkar därför bifall till reservation 3.

Herr falman! I proposition 1985/86:60 föreslås bl. a. aft minimitullen för tomater höjs fill 100 kr. för 100 kg under en fremånadersperiod fr. o. m. den 1 juli t.o.m. den 30 september. Som skäl för denna höjning av tullen på tomater anger såväl regeringen som majoriteten i jordbruksutskottet i yttrande 4 och skatteutskottet i sitt betänkande 36 ett behov av ökat skydd för den inhemska produktionen av tomater.

Folkpartiet anser inte atf en höjning av fullen pä tomater gagnar vare sig konsumenter eller producenter i Sverige, En förhöjd prisnivå på såväl import som inhemsk produkfion strider mot ansträngningarna aff hälla nere pris-och kostnadsutvecklingen i värt land.

Trots aff vi i Sverige konsumerar alltmer tomater, vilket är bra, har importvolymerna praktiskt faget varit oförändrade eller t,o,m, haft en nedåtgående tendens de senaste åren. Vi äter alltså mer svenskodlade tomater pä bekostnad av importen.

Marknadsandelen för svenska tomater beräknas ha ökat även under sommarmånaderna.

Om vi fill detta lägger det faktum att svensk tomfatodling, liksom vår trädgårdsnäring i övrigt, bedrivs rationellt och med modern teknik, anser vi infe skäl föreligga att ytterligare skärpa tullarna på tomater ens under sommarmånaderna. Vi anser således infe atf imporfpriserna utgör något hot mof inhemsk produktion.

Det är ju genom produktutveckling, bättre produktionsmetoder och anpassning till svensk marknad och efterfrågan som trädgårdsnäringen har lyckats ta marknadsandelar från importen. Och det är också genom denna utveckling som vi anser atf konkurrens bara kan vara fill gagn för konsumenterna och därigenom utan tvivel även för Sveriges producenter. Konkurrensen stärker ju näringens förmåga atf tillfredsställa de svenska konsumenternas önskemål om färska grönsaker.

Vi kommer förvisso aff även i fortsättningen köpa svenska tomater även i konkurrens med tomater utifrån.

Herr talman! Skälen för atf avslå förslaget om en höjning av tulltaxan när def gäller tomater är enligt folkpartiets mening många och tungt vägande, varför jag yrkar bifall även fill reservafion nr 4,

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Tullen på trädgårdsprodukter

Anf. 173 BO LUNDGREN (m) replik;

Herr falman! Jag vjH bara ställa tvä frågor fill Leif Olsson, Om man skall ha konkurrens, är def då rimligt atf def skall vara konkurrens på lika villkor? Den andra frågan lyder: Är def rimligt aft Sverige ensidigt, som föreslås i reservafion 3, skall avskaffa sina tullar på frädgårdsnäringsprodukfer samtidigt som EG har kvar sina redan nu högre fullsafser?

167

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Tullen på trädgårdsprodukter

Anf. 174 LEIF OLSSON (fp) replik:

Herr talman! När det gäller frågan om dumpningen, som Bo Lundgren tar upp, är det såvitt jag förstår så, att man enligt den i dag gällande förordningen om dumpning och subventioner har möjlighet att införa en provisorisk anfidumpningstull, som skall kunna tas ut även under den tid då undersökning pågår. Vi förnekar inte att billiga produkter kan hota dyrare produkter. Det är självklart atf konkurrensen skall vara på lika villkor. Enligt min mening är det minst lika viktigt atf man inte genom nägot slags konstgjord konkurrenskraft försöker minska konsumenternas rätt fill billiga livsmedel.

Anf. 175 BO LUNDGREN (m) replik:

Herr talman! Jag fick inte något svar. Är def rimligt atf Sverige ensidigt skall sänka eller avskaffa sina tullsatser samtidigt som EG;s redan i nuläget högre tullsatser är kvar? Det var den andra fråga som jag ställde. Sedan gär jag tillbaka till den första; Är def lika konkurrens när man har olika fullsafser?

168

Anf. 176 LEIF OLSSON (fp) replik:

Herr talman! En gäng fill. Jag har fattat saken så, aff man har försökt att verka för att dels få i gång en ny GATT-runda, dels också få förhandlingar med EG om handelsregler och annat. Därför kan jag infe se annat än atf detfa skulle innebära en belastning i ett känsligt handelspolitiskt läge, t, ex, med tanke på kommande förhandlingar,

Anf. 177 STIG JOSEFSON (c);

Herr talman! I skafteufskoffets betänkande nr 36 behandlas en del motioner som berör fullskyddet för svensk trädgårdsnäring,' Trädgårdsnäringen i Sverige intar en särställning i Västeuropa, eftersom det här inte finns några regler som kvantitativt begränsar importen. Detta gör atf vi då och då blir utsatta för vad man kan kalla direkt dumpning. Är gränserna stängda för export fill andra länder men öppna fill Sverige försfär var och en - om han vill förstå - atf varorna hamnar här.

Centern har därför i mofioner krävt en översyn av nuvarande regler och även ifrågasatt behovet av eft helt nytt system för atf begränsa eller rättare sagt stoppa dumpningimport. De nuvarande reglerna för aft stoppa dumpning går knappast atf tillämpa, i varje fall infe för att snabbt stoppa en import. Det har sagts mig atf med nuvarande regler far det månader för att få dumpningreglerna i funktion, och då förstår var och en atf de inte har stor betydelse när def gäller aff försöka skapa rimliga förutsättningar för svensk trädgårdsnäring.

Riksdagen begärde i maj 1984 en översyn av def svenska fullskyddet för trädgårdsnäringen,

Skaffeufskoffet, som hade aff behandla mofioner om förstärkt tullskydd för vissa frädgårdsprodukfer, anförde bl, a, följande:

"Vad gäller ätgärder på fullsidan vill skatteutskottet för sin del ånyo betona aff ufskoffef är medvetet om de handelspolifiska problem och hanferingsmässiga och kontrollmässiga svårigheter som ett bifall fill de av mofionärerna föreslagna åtgärderna skulle innebära. Utskottet finner def

emellertid motiverat atf tillgripa åtgärder inom tullområdet för att värna om trädgårdsnäringen, t, ex. för aft komma till rätta med besvärande lågprisimport med åtföljande marknadsstörningar. Den urholkning av tullskyddet som inflationen innebär medför enligt utskottets uppfattning allvariiga konsekvenser för den svenska trädgårdsodlingen. Utskottet instämmer därför i motionärernas krav pä en översyn av bestämmelserna om tullskydd för svensk trädgårdsodling."

Översynen har nu skett och genomförts i regeringskansliet. Resultatet är bedrövligt. Endast på eft enda område föreslås justeringar. Och det är med 30 öre per kilo för tomater under fiden den 1 juli-den 30 september.

Denna höjning av minimitullen är eft direkt dumpningskydd - men varför kan man inte skydda även andra produkter mof dumpning?

Beträffande gul lök och vitkål sägs i propositionen att dessa produkter är av stor betydelse för det svenska folkhushållet och att situationen är sådan att det krävs bättre möjligheter till kontroll av importen.

Men vad föreslår man? Jo, att statens jordbruksnämnd skall få i uppdrag att kvartalsvis rapportera importen till utrikesdepartementet. Tidigare gjorde man detfa halvårsvis beträffande vifkål.

Men vad hjälper defta de svenska grönsaksodlarna? Def är nästan skrattretande - eller motsatsen - att först slå fast att det behövs bättre kontroll av importen och sedan inte komma med någon annan åtgärd än en nägot snabbare inrapportering fill utrikesdepartementet.

Jordbruksutskottet skriver i sitt yttrande följande:

"Utskottet har vid flera tillfällen under de senaste åren betonat vikten av att åtgärder vidtas som vidmakthåller den svenska trädgårdsnäringen och stärker dess internationella konkurrenskraft. Enigheten har därvid varit allmän om att näringen bör stödjas inte bara finansiellt utan också genom andra åtgärder, bl. a. forskning och rådgivning. Utskottet har i dessa sammanhang framhållit att det är angeläget att ta fill vara också de möjligheter att stödja trädgårdsnäringen som en inom ramen för det handelspolitiska samarbetet lämplig anpassning av tullskyddet kan innebära.

Utskottet delar regeringens uppfattning att handelspolifiska skäl talar emot en generell förstärkning av tullskyddet. Mot den bakgrunden och med instämmande i vad regeringen i övrigt har anfört med anledning av den gjorda översynen finner utskottet att de föreslagna åtgärderna får anses vara med hänsyn till omständigheterna väl avvägda. Utskottet vill emellertid framhålla vikten av att regeringen och berörda myndigheter även i fortsättningen uppmärksamt följer utvecklingen på området och vid behov vidtar ytterligare åtgärder för att stärka den svenska trädgårdsnäringen."

Skatteutskottets majoritet har i huvudsak följt jordbruksutskottets yttrande.

Man blir förvånad över detta uttalande, där man först i vackra ordalag säger att man vill slä vakt om svensk produktion av trädgårdsprodukter men sedan visar denna totala nonchalans mot näringen och mot riksdagens begäran 1984. Någon vilja till insats för att åtminstone ge ett skydd mot dumpning är man inte beredd atf visa.

Minimitullarna är eft instrument för atf något skydda den svenska frädgärdsproduktionen. Ibland anförs som skäl: "Vi måste också tänka pä

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Tullen på trädgårdsprodukter

169

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Tullen på trädgårdsprodukter

konsumenterna." Det har man sagt också här i dag. Men då förstår man inte vad frågan egentligen gäller. Vad def gäller är aft ge eft skydd sä att denna del av näringslivet inte utsätts för en ohållbar konkurrens. När man inte kan avsätta sina produkter någon annanstans hamnar de här.

Lägg märke fill vad som har begärts! I mofionen har begärts en höjning av minimitullen för gul lök från 25 fill 50 öre per kilo, för vitkål med 25 öre per kilo. Det är mindre än den höjning som varuhusen gjorde för pappers- eller plastkassen någon gång före jul.

Har vi verkligen inte råd att ge alla dem som arbetar inom trädgårdsnäringen detta lilla skydd för en import som närmast är att likna vid dumpning? I en tid när alla andra i god tid innan de utför ett arbete är garanterade en bestämd ersättning för sitt arbete, skall trädgårdsnäringens företagare inte få veta vilken ersättning de får, och man vill inte ge dem def minsta lilla skydd mof aft drabbas av en ohållbar dumpning. Jag tycker detta är beklagligt.

Jag är besviken på regeringens totala ointresse för denna grupp människor. De blir inte hjälpta med några vackra ord, utan här krävs det ätgärder.

Jag har en konkret uppgift om importpriserna och priserna pä svenska varor, som lämnades vid en uppvaktning inför utskottet. Den gäller lök. Det framkom att importpriset 1984 låg pä 3:29 och det svenska odlarpriset på 1:01. Detta ger besked om att den där stora vinsten i aft importera mer inte finns - snarare gäller motsatsen.

Problemet är att svensk trädgårdsnärings framtid kan äventyras på grund av tillfälliga överskott i andra länder, och de nuvarande bestämmelserna ger inga möjligheter att möta sådant.

Jag lyssnade intresserat på Bo Lundgrens anförande, och jag fick intrycket att han var positivt inställd till att skapa eft skydd för trädgårdsnäringen. Men när jag läser reservafionen blir jag ledsen. Först säger man att man skall be regeringen att utan dröjsmål ta upp förhandlingar med EG i syfte att åstadkomma sänkningar av tullarna för import till EG-området. Detta skall den svenska regeringen gå och begära och tro att den skall kunna åstadkomma! Först om detta misslyckas kan man tänka sig åtgärder för en anpassning av de svenska tullarna fill de regler som EG har.

Jag måste säga att viljan att göra någonfing snabbt förmodligen inte finns, och detta beklagar jag i allra högsta grad.

Herr talman! Centern har ställt blygsamma krav för att något förbättra situafionen för trädgårdsnäringen. Vi står för våra förslag, och därför, herr talman, yrkar jag bifall till samtliga reservationer där mitt namn förekommer.

170

Anf. 178 JOHN ANDERSSON (vpk):

Herr talman! Det finns betydande möjligheter att utveckla och utöka svensk trädgårdsnäring. Riksdagen bar ocksä vid flera fillfällen betonat vikten av att ätgärder vidtas som vidmakthåller den svenska trädgårdsnäringen, och enigheten har varit allmän om atf näringen bör stödjas. Det har sagts att detta stöd inte bara bör vara av finansiell natur utan också uttryckas genom andra åtgärder, bl. a. forskning och rådgivning.

Ett annat stöd för våra trädgärdsprodukter är gränsskyddet. Nu är gränsskyddet för de svenska trädgärdsprodukferna i allmänhet lägre än def

som våra närmaste handelspartner tillämpar.

Jag har haft tillfälle att studera finsk trädgårdsnäring och det gränsskydd som där finns. I Finland är man närmast förbluffad över den liberalism som man tycker Sverige tillämpar när det gäller atf skydda den inhemska trädgårdsodlingen. Här finns väl också en av förklaringarna fill att vårt östra grannland har en stor och för landet betydelsefull trädgårdsnäring.

Under åren har propåerna varit många om att ge svensk trädgårdsnäring ett bättre fullskydd. Bl. a. begärde riksdagen 1984 en översyn av tullskyddet. I anledning av den hemställan som riksdagen gjorde föreslogs i proposifion 1985/86:60, som behandlas i detta betänkande, vissa åtgärder. De åtgärderna anser vi inte vara till fyllest. När man i propositionen noterar atf gränsskyddet för de svenska trädgårdsprodukterna i allmänhet är lägre än det som tillämpas av våra närmaste handelspartner, borde man rimligen dra några slutsatser av detta. Den närmast tänkbara slutsatsen vore väl att justera tullarna för trädgärdsprodukter så att de står i bättre överensstämmelse med dem som fillämpas av våra handelspartner. Som eff första steg bör då det utrymme till justeringar som finns inom GATT-avtalet tillvaratas.

Herr talman! Såväl riksdag som regering har ansett att det skall finnas en svensk trädgårdsnäring, och för vår del ser vi gärna att den skall kunna utvecklas och utökas - men dä måste också förutsättningar skapas för det.

Med detta vill jag yrka bifall fill reservationerna 2, 5, 6, 7 och 8.

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Tullen på trädgårdsprodukter

Anf. 179 KJELL NORDSTRÖM (s):

Herr talman! I skatteutskottets betänkande 36 behandlas tullskyddet för trädgårdsnäringen, som skatteutskottet i maj 1984 begärde en översyn av.

Utskottet konstaterade redan 1984 att man är medveten om de handelspolitiska problem som finns men ansåg samfidigt att det är motiverat med åtgärder för att komma till rätta med besvärande lågprisimport och därmed åtföljande marknadsstörningar.

Den begärda översynen har under hösten 1984 och våren 1985 genomförts inom regeringskansliet. Enligt regeringens bedömning talar allmänna handelspolitiska skäl mot att tullskyddet för svensk trädgårdsnäring generellt förstärks.

Det finns också anledning att i detta sammanhang peka på konsumentintressena. Någonstans går en gräns för vad konsumenterna kan tänkas finna godtagbart.

Inför behandlingen av denna proposition har det inlämnats fem motioner som kräver ökat tullskydd. Tre mofioner kräver lägre tullskydd, och i två motioner krävs åtgärder mot lågprisimport.

I den här sena timmen avser jag inte att kommentera alla motionerna. Men jag vill ändå konstatera - efter att ha lyssnat fill tidigare inlägg och repliker och noterat de skillnader som finns bland företrädarna för de borgerliga partierna - att frädgårdsodlarna bör sända en tacksamhetens tanke fill de svenska väljarna. Med eft annat valresultat i höstas hade vi antagligen infe alls haft denna debatt, och det hade trädgårdsodlarna fått lida av.

Den svenska trädgårdsnäringen måste kunna upprätthållas under konkurrens, och den produktion vi har i dag hävdar sig väl mot importerade varor och framför allt hos de svenska konsumenterna.

171

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Tullen på trädgårdsprodukter

Def är däremot viktigt att vi kan ingripa mof dumpad eller subventionerad import sä att den svenska trädgårdsnäringen infe slås uf pä grund av detta.

Regeringen har därför beslutat införa en förordning om dumpnings- och subventionsundersökningar. Avsikten med denna förordning är aft ingripande skall kunna ske betydligt snabbare och effektivare mot dumpad eller subvenfionerad import. Denna förordning har ännu inte prövats, och att vidta ytterligare åtgärder innan förordningen prövats kan knappast anses rimligt.

Sverige har sedan lång tid tillbaka spelat en pådrivande roll för att undanröja handelshinder. I detta arbete har ingått att fä till stånd en ny GATT-runda, liksom att ytterligare avveckla handelshindren inom EG/ EFTA-området. Ätt i detta läge gå in med tullhinder från svensk sida skulle te sig något underligt och speciellt inte förefalla trovärdigt.

Det bör i detta sammanhang framhållas att en beredningsgrupp inom kanslihuset filisatts för att klarlägga de icke tariffära handelshindren i Västeuropa. På det nordiska planet samarbetar denna beredningsgrupp med nordiska ministerrådets ämbefsmannakommiffé för handelspolifik, och klagomål som framkommer från bl. a. trädgårdsnäringen kan anmälas till denna beredningsgrupp.

Herr talman! Det bör avslutningsvis även påpekas att jordbruksutskottet beretts fillfälle att yttra sig över denna proposition, och bäde jordbruks- och skatteutskottet har kommit till samma slutsats.

Skatteutskottet vill dock, hksom jordbruksutskottet, framhålla vikten av att regeringen och berörda myndigheter .iven i fortsättningen följer utvecklingen på detta område och vid behov vidtar ytterligare åtgärder för att stärka den svenska trädgårdsnäringen.

Herr talman! Med hänvisning till vad jag har sagt yrkar jag avslag på samtliga motioner och bifall fill utskottets hemställan i detta ärende.

172

Anf. 180 STIG JOSEFSON (c) replik:

Herr talman! Kjell Nordström citerade en del ur skatteutskottets betänkande från 1984, där vi begärde en översyn av reglerna. Jag har redan citerat detta, och jag vill bara fästa ledamöternas uppmärksamhet på att jag citerade det hela, medan Kjell Nordström bara citerade en del, vilket gav en felaktig bild av utskottets ställningstagande.

När Kjell Nordström säger att gränsen mäste gå någonstans för vad konsumenterna kan bära, vittnar detfa om att han inte har satt sig in i vad frågan gäller. Här är det fråga om att höja minimitullen med 25 öre per kilo. Det är detta man undrar om konsumenterna kan bära. Däremot riktar man inte någon som helst uppmärksamhet på aff priset på varan från producentledet fill konsumentledet - det gäller t. ex. tomater - kan stiga med både 5 och 10 kr. Det har ingen betydelse. Men för att ge trädgårdsnäringens anställda och företagare en chans att existera kan mian inte tänka sig en fördyring med 25 öre av varan. Det är ganska egendomligt.

Sedan tar Kjell Nordström upp splittririgen i de borgerliga parfierna när det gäller denna fråga. Jag skall säga till Kjell Nordström aft splittringen under de senaste tio åren då denna fråga har varit uppe har varit precis densamma som i dag. Men tack vare att en stor del av socialdemokraterna har

Tullen på trädgårdsprodukter

känt sitt ansvar för trädgårdsnäringen har vi kunnat genomföra vissa     Prot. 1985/86:106 förbättringar och även begära denna. Denna gång är det socialdemokraterna     2 april 1986 som har svikit centern när det gäller att försöka åstadkomma en förbättring, Def är defta som är verkligheten.

Anf. 181 KJELL NORDSTROM (s) replik:

Herr talman! Vi behandlade för några minuter sedan skafteufskoffets betänkande 34,1 detta betänkande finns det ett särskilt yttrande av bl, a. Stig Josefson, I detta särskilda yttrande oroar man sig över livsmedelspriserna. Det är klart att denna 25-öring som Stig Josefson vill ha naturligtvis kommer att slås ut på livsmedelspriserna. Därför är det något underligt atf oron har gått över på en halvtimme,

Anf. 182 STIG JOSEFSON (c) replik:

Herr talman! Återigen: Denna 25-öring för ett bättre tullskydd är något som i högsta grad oroar Kjell Nordström, men en femmas eller tias pålägg på varan mellan producentledet och konsumentledef bekymrar infe Kjell Nordström,

Anf. 183 INGBRITT IRHAMMAR (c):

Herr falman! Hur centern ser på frågan om tullskydd för svensk trädgårdsnäring har Sfig Josefson i stora drag och på många punkter förklarat här i kammaren för en kort stund sedan. Jag skall därför koncentrera mitt anförande till eft alldeles speciellt område, nämligen krukväxtodlingen. Jag vill emellerfid först passa på att yrka bifall fill samtliga reservafioner med Stig Josefsons namn på.

Vad gäller krukväxter och tulltaxan på dem anser jag att värdetullen för krukväxter bör höjas från 8 % till 13 %, vilket jag har yrkat i min mofion Jo211. Olyckligtvis har bifall till motionen inte yrkats vid behandlingen i utskottet, vilket jag beklagar. Skälen aff höja värdefullen är nämligen många, herr talman.

Ett av de allra viktigaste skälen är atf def är rimligt att man inom denna bransch får möjlighet att på lika villkor konkurrera med övriga, närliggande länder. Det bör med andra ord vara samma fullskydd för importen som för vår export. Enligt vad jag blivit informerad om har vi i dag den lägsta importtullen i Europa. Följden blir, såsom fidigare talare har påpekat, aff man vid överskottssituationer i omvärlden försöker dumpa produkterna i Sverige. Vi har fä och mycket begränsade åtgärder aft sätta emot defta. I stället för rättvisa och jämlika fullbesfämmelser för krukväxtodlarna som skulle skydda och värna om svensk produkfion har vi orättvisa förhållanden, som hotar sysselsättningen på området.

När det gäller arbetsfillfällena drabbas inte bara våra svenska företagare utan också alla anställda. Det är särskilt olyckligt med tanke på att trädgårdsodlingen är spridd över stora delar av värt land och finns inte minst i sysselsätfningssvaga landsdelar. Därför finns def också regionalpolitiska motiv för aft utjämna orättvisorna i fråga om fulltaxan för krukväxter.

Om vi skall ha svensk trädgårdsnäring och svensk krukväxtodling, mäste rimliga förutsättningar skapas för en sådan.  Näringen har gjort stora

173

Prot. 1985/86:106 2 april 1986

Tullen pä trädgårdsprodukter

investeringar för aft verksamheterna skall bli rationella, tekniska och effektiva. Den höga teknik- och mekaniseringsgraden gör att många företag är känsliga, bl. a. beroende pä låg soliditet och hög skuldsättning. Det innebär sfor priskänslighet inom näringen. Den är beroende av stabila prisnivåer för aft överleva, och stabila prisnivåer kan man få om värdetullen på krukväxter höjs till samma nivå som EG har.

Med lika konkurrensförhällanden har man inom näringen stora förhoppningar om aft kunna utöka exporten och skapa fler arbetsfillfällen, som vi ju behöver i värt land i dag. Man pekar pä hur Danmark lyckades öka sin export från 10 miljoner till nära 2 miljarder kronor på 15 år sedan man gått med i EG och skyddas av tullarna där.

Med andra ord: Det finns utvecklingsmöjligheter inom näringen. Ge den bara en rättvis konkurrenssituation! Det är inte fråga om några favörer eller fördelar, bara rättvisa.

Detta är några av de skäl som finns för atf höja värdefullen för krukväxter.

Tyvärr kan jag inte yrka bifall fill mofionen, eftersom lagtext saknas. Jag får därför nöja mig med aft driva kravet vid ett senare fillfälle och kommer alltså att ta upp frågan pä nytt.

Anf. 184 INGVAR ERIKSSON (m):

Herr talman! Med hänsyn till den sena fidpunkten avstår jag från att hälla mitt anförande.

Överläggningen var härmed avslutad.

Skatteutskottets betänkande 28

Mom. I (arbetande kapital)

Utskottets hemställan bifölls med 153 röster mot 143 för reservation 1 av Kjell Johansson m,fl. 3 ledamöter avstod från aft rösta.

Mom. 2 (generell sänkning av kapitalskatterna m. m.)

Utskottets hemsfällan - som ställdes mot reservafion 2 av Kjell Johansson m.fl. - bifölls med acklamafion.

Mom. 3 (småföretagens beskattning)

Utskottets hemställan - som ställdes mof reservation 3 av Kjell Johansson m,fl, - bifölls med acklamation.

Mom. 4 (bolagsbeskattningen)

Först biträddes reservafion 4 av Bo Lundgren m, fl, med 101 röster mot 16 för reservation 5 av Tommy Franzén, 182 ledamöter avstod frän att rösta.

Härefter bifölls utskottets hemställan med 176 röster mot 102 för reservafion 4 av Bo Lundgren m, fl, 17 ledamöter avstod från atf rösta.

174

Mom. 5 (förmögenhetsskatt för aktiebolag och ekonomiska föreningar)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 6 av Tommy Franzén - bifölls med acklamation.

Mom. 6 (produktionsfaktorsskatt)                                     Prot. 1985/86:106

Utskottefs hemsfällan - som ställdes mot reservafion 7 av Tommy Franzén    2 april 1986 - bifölls med acklamafion.

Mom. 7 (vinstandelssystem)

Utskottets hemställan bifölls med 151 röster mot 146 för reservation 8 av Kjell Johansson m. fl. 2 ledamöter avstod från att rösta.

Mom. 8 (initiala skattelättnader för kooperativa företag)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservafion 9 av Stig Josefson och Karl-Anders Petersson - bifölls med acklamation.

Mom. 9 (egenföretagares pensionsförsäkringspremier)

Utskottets hemställan bifölls med 152 röster mot 144 för reservafion 10 av Kjell Johansson m. fl. 2 ledamöter avstod från att rösta.

Mom. Il (A-inkomst och B-inkomst)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 11 av Bo Lundgren m, fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 12 (fribelopp för egenföretagare)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 12 av Stig Josefson och Karl-Anders Petersson - bifölls med acklamation.

Mom. 13 (medhjälpande make)

Utskottets hemställan-som ställdes mot reservation 13 av Kjell Johansson m. fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 14 (lön fill barn)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 14 av Kjell Johansson m. fl. - bifölls med acklamafion.

Mom. 15 (partrederi)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 15 av Kjell Johansson m.fl.- bifölls med acklamation.

Mom. 16 (nyetableringskonto)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 16 av Kjell Johansson m. fl. - bifölls med acklamafion.

Mom. 19 (ianspråktagande av investeringsfond i annan förvärvskälla)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservafion 17 av Kjell Johansson m.fl. - bifölls med acklamafion.

Mom. 20 (rätt för partrederi att utnyttja investeringsfond)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservafion 18 av Stig Josefson och Karl-Anders Petersson - bifölls med acklamation.

175

Prot. 1985/86:106    Mom. 22 (inbetalning av medel på allmänt investeringskonto)
2 april 1986               Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 19 av Kjell Johansson

m, fl, - bifölls med acklamation.

Mom. 23 (arbetsräffsligt skadestånd)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservafion 20 av Kjell Johansson m. fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 25 (avskrivning av reservelverk i jordbruk)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 21 av Kjell Johansson och Leif Olsson - bifölls med acklamation.

Mom. 27 (medlemsavgift till arbetsgivarorganisation)

Utskottets hemsfällan med godkännande av ufskottets motivering - som ställdes mot utskottets hemställan.med godkännande av den i reservation 22 av Kjell Johansson m. fl. anförda motiveringen - bifölls med acklamation.

Mom. 28 (personalstiftelser)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 23 av Kjell Johansson och Leif Olsson - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemsfällan bifölls.

Skatteutskottets betänkande 34

Mom. 4 (baslivsmedel)

Utskottefs hemställan med godkännande av utskottets motivering - som ställdes mot utskottets hemställan med godkännande av den i reservafion 1 av Tommy Franzén anförda motiveringen - bifölls med acklamation.

Mom. 5 (barn- och ungdomskläder)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av Tommy Franzén - bifölls med acklamafion.

Mom. 6 (byggnads- och anläggningsverksämhet)

Utskottefs hemsfällan - som ställdes mot reservation 3 av Sfig Josefson och Marianne Andersson - bifölls med acklamafion.

Mom. 7 (tåg- och flygplansmateriel)

Utskottets hemställan - som ställdes mof reservation 4 av Stig Josefson och Marianne Andersson - bifölls med acklamafion.

Mom. 10 (flygplatsbutiker)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 5 av Kjell Johansson m.fl. - bifölls med acklamation.

Övriga moment
176                            Utskottets hemställan bifölls.

Skatteutskottets betänkande 36                                                   Prot. 1985/86:106

Mom. I (den allmänna inriktningen av trädgårdstullpolifiken m,m,)      2 april 1986

Utskottets hemställan, som ställdes mot

dels reservafion 1 av Knut Wachtmeister m, fl,,

dels reservation 2 av Sfig Josefson m, fl,,

dels reservafion 3 av Kjell Johansson och Leif Olsson, bifölls med acklamation.

Mom. 2 (tomater)

Utskottefs hemställan bifölls med 234 röster mot 46 för reservation 4 av Kjell Johansson och Leif Olsson i motsvarande del, 18 ledamöter avstod från atf rösta.

Mom. 3 (gul lök)

Utskottets hemsfällan bifölls med 228 röster mof 59 för reservation 5 av Sfig Josefson m,fl, i motsvarande del, 11 ledamöter avstod från aff rösta.

Mom. 4 (vitkål)

Utskottets hemställan bifölls med 236 röster mot 51 för reservafion 6 av Sfig Josefson m, fl, i motsvarande del, 11 ledamöter avstod från att rösta.

Mom. 6 (snittblommor)

Utskottefs hemställan - som ställdes mot reservation 7 av Sfig Josefson m, fl,- bifölls med acklamation.

Mom. 7 (slanggurka)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservafion 8 av Sfig Josefson m, fl, i motsvarande del - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

18 § Anf. 185 ANDRE VICE TALMANNEN:

Jag får meddela att på morgondagens föredragningslista upptas arbetsmarknadsutskottets betänkande 11 främst bland tvä gånger bordlagda ärenden.

19 § Kammaren åtskildes kl, 00,09, In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Gunborg Apelgren