Riksdagens protokoll 1985/86:104 Tisdagen den 1 april
ProtokollRiksdagens protokoll 1985/86:104
Riksdagens protokoll 1985/86:104
Tisdagen den 1 april em.
Kl. 19.30
19 § Svar på interpellation 1985/86:136 om befolkningsutvecklingen i skogslänen, m. m. (forts, från prot, 103)
Anf. 70 SIGGE GODIN (fp):
Herr talman! Tidigare i eftermiddag redogjorde jag för de befolkningsproblem som är förknippade med skogslänen, där 1960-falefs utflyttning fillsammans med flyttningsvägen under 1980-talef är ett avgörande bekymmer för befolkningssammansättningen i främst glesbygdsförsamlingarna. Som jag har sagt fidigare har Västernorrland en särställning efter alla år av utflyttning av främst ungdomar i åldrarna 18-24 år.
Den glättade bild som industriministern gav under eftermiddagens debatt har nyanserats en hel del i det svar som Görel Thurdin har fått, och det hälsar jag med tillfredsställelse, Def är ju inte så aft vi som kan kallas glesbygdspolitiker står här i riksdagen och med glädje beskriver bekymren i våra hemlän, utan det är med djup oro vi upplever utvecklingen.
Trots industriministerns nyanserade svar vill jag peka på ett par negativa faktorer utöver dem jag nämnde i mitt tidigare anförande,
Västernorrland har ett av landets sämsta vägnät. Vi har inlandsvägar med så dålig bärighet att fimmertransporterna måste avstanna i flera månader under tjällossningsperioden, trots atf industrin skriker efter virke, E 4 norr om Sandöbron är smal, krokig och svärframkomlig och kan inte med bästa vilja i världen kallas för en Europaväg, Riksväg 83 har stängts av för lastbilsfrafik av skyddsombudet från Transport, Vägen utgör nämligen en risk för chaufförerna. Flera broprojekt väntar på pengar. Avsaknaden av dessa pengar innebär aff företag infe kan fullfölja planerad expansion,
Folkparfiet har föreslagit en utbildning i data och elektronik i Västernorrland, Mof den socialdemokratiska majoriteten här i riksdagen har vi föreslagit ökade länsanslag, vilket skulle innebära rationellare och snabbare handläggning av stödinsatser, allt enligt vår länsstyrelses önskan. Folkpartiet vill också utveckla utbildningen i marknadsföring för små och medelstora företag vid biståndsskolan i Sandö, Där finns kunskaperna om nya marknader, och defta borde kunna vara ett utmärkt komplement fill den utbildning som vi sä väl behöver i värt län.
Om jag nu, efter den långa debatten om regionalpolitiken, ändå skulle vara lifef posifiv till industriministerns svar, kan jag säga atf jag hälsar med tillfredsställelse atf pengar anvisas fill eff projekt för industrihögskolans utveckling i Sundsvall, En etablering av indusfrihögskolan i Sundsvall/ Härnösand kan nämligen innebära att exempelvis forskning och utveckling
145
10 Riksdagens protokoll 1985/86:101 -104
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Otn befolkningsutvecklingen iskogslänen, m. tn.
inom främst data, men kanske ocksä elektronik, kan ske i hemlänet i stället för i Stockholm, som för närvarande. Jag hälsar också med tillfredsställelse att eff teknikcenfrum kommer till i Kramfors,
Men jag skulle vilja fråga industriministern om man skall tolka svaret sä att industriministern är villig aft medverka till aft industrihögskolan etableras vid Sundsvalls/Härnösands högskola. När def gäller teknikcenfrum i Kramfors vill jag fråga: När kan def tänkas komma fill stånd?
Slufligen skulle jag också vilja atf industriministern medverkar till aff det anvisas medel till vägbyggen i Väsfernorriand, så aft vägarna kan byggas ut sä atf skogsråvaran dagligen kan fraktas till våra industrier, och fill aff riksväg 83 snarast byggs om så atf trafikanterna slipper riskera liv och hälsa. De här åtgärderna är nämligen avgörande för Västernorrlands län.
146
Anf. 71 Industriminister THAGE PETERSON:
Herr talman! Jag vill börja med aft ge Sven Lundberg en eloge för hans positiva och optimistiska syn pä Väsfernorrlands läns utvecklingsmöjligheter. Jag tror att det är viktigt aft vi har sädana utgångspunkter för vär debatt om de olika skogslänens möjligheter.
Jag noterade också med tillfredsställelse atf Sigge Godin nu i debattens elfte timme ville kosta på sig en eloge för regeringens ansträngningar och insatser för Västernorrlands län - även om def saft något långt inne.
Han ställde två konkreta frågor. Jag vill svara pä dem så här.
Jag är posifiv fill projektet industrihögskola i Sundsvall, Vi har också varit beredda aff satsa pengar för att gå vidare med det projektet,
I fråga om Kramfors beror det nu på regionen och kommunen hur snabbt de vill driva projektet om ett utvecklingscentrum. När jag besökte Kramfors i slutet av förra året hade jag möjlighet atf gå igenom företagarnas hus och de planer som man har att gå vidare med detta projekt. Jag har i senare diskussioner med Kramfors kommun sagt aff industridepartementet och styrelsen för teknisk utveckling är beredda att hjälpa till med aft gä vidare med ett utvecklingscentrum i Kramfors,
Erik Holmkvisf i Norrbotten har smitfat ner Per-Richard Molén, Han tror uppenbarligen ocksä atf denna inferpelliafionsdebatf är fill för att ställa 20 snabba frågor. Vi diskuterar nu utvecklingen i Västernorrlands län, på grundval av en interpellafion. Jag har ingenfing emot aft svara på frågor om energipolitik, skogsråvara och mycket mer, som Per-Richard Molén tog upp, men jag måste i så fall hänvisa fill aft särskilda frågor och interpellationer får lämnas till riksdagen. Om sä sker kommer jag att ta upp och ge svar på de frågorna, Def är helt omöjligt i en sädan här debatt atf hänga på eff stort antal nya frågor.
Detsamma gjorde också interpellanten Görel Thurdin, som öste uf nya frågeställningar. Jag har gett ett mycket utförligt svar på hennes interpellafion, och jag förutsätter atf def är interpellationen och frågorna kring utvecklingen i Väsfernorrlands län som vi diskuterar. Dä måste jag få göra några påpekanden,
Netfoutflyftningen från länet har under 1985 inte ökat i jämförelse med 1984, Def våren stor netfoufflyttningpå ungefär 700 personer-det kan man se som en motgång. Men likväl skedde ingen ökning. Däremot är det riktigt, som Görel Thurdin själv sade, atf födelse- och dödstalen i länet är negafiva
siffror. Vi har haft ett negativt flyttningsnetto för länet varje år sedan 1981 -ocksä under de två borgerliga åren 1981 och 1982, Man kan nu säga att det har lett till atf utflyffningsneffot infe har blivit högre 1985 än det var 1984, Till det posifiva i utvecklingen i länet hör däremot den minskande arbetslösheten och atf antalet personer i beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning har minskat ytterligare mellan 1984 och 1985,
Jag nämnde i mitt interpellationssvar atf flera insatser har skett och sker i Västernorrlands län. Jag pekade pä atf länsanslagen har ökat kraftigt - det rör .sig nästan om en fördubbling sedan 1982/83 -, att de regionalpolitiska insatserna har gett resultat, aff lokaliseringsstödet sedan 1982 har gett ungefär 1 000 nya arbetstillfällen, vilket infe är en dålig siffra, och att denna posifiva utveckling fortsätter. Under andra halvåret 1985 hade vi lokaliseringsbidrag och län som skapade 150 nya arbetstillfällen i länet. Dessutom har särskilda insatser gjorts med regionalpolitiska pengar pä utbildnings- och feknikspridningsprojekt. Även ett antal åtgärder i enskilda kommuner, som jag redogjorde utförligt för i mitt interpellationssvar, har vidtagits.
Fru Thurdin tar i sin interpellafion upp, och hon fog även upp det i sift inlägg, pilotprojektet som är pä gäng i trestadsregionen. Detta projekt har fill syfte atf förbättra kunnande och konkurrenskraft hos mindre och medelstora underleverantörer. Det är min förhoppning att detta pilotprojekt skall kunna ge erfarenheter och kunskaper som vi sedan kan använda i andra delar av landet, bl, a, i de regionala utvecklingsfondernas arbete med underleveran-törsfrägor. Vi fär utvärdera det projekt som nu har arbetats fram av STU och statens industriverk inom ramen för de satsningar som har gjorts i Uddevalla,
Jag känner väl till förhållandena i Väsfernorrlands län. Jag har pågående diskussioner med länsstyrelsen och kommunledningar i länet. Jag har bokat in att jag inom kort skall ha en övergripande överläggning med länsstyrelsen om länsutvecklingen. Jag har även bokat in en resa till Sollefteå för atf med kommunledningen diskutera utvecklingen i denna glesbygdskommun.
Det är emellertid mycket viktigt atf betona aff regionalpolitiken i mycket hög grad handlar om aff fa fram lokala och regionala inifiafiv och atf varje region får utvecklas efter sina egna förutsättningar.
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen iskogslänen, m. m.
Anf. 72 GÖREL THURDIN (c):
Herr falman! Industriministern sade aft jag ställde en mängd frågor. Jag tyckte aff industriministern efterlyste konkreta förslag och konkreta punkter som vi skulle fa upp beträffande våra län. Det var detta jag försökte göra, men def kanske missuppfattades något.
Arbetslöshetssiffrorna ger en skev bild, eftersom en utflyttning av arbetskraften pågår hela tiden. Siffrorna blir lägre pä grund av den ständiga utflyttningen än vad de skulle bli om människorna stannade kvar. Det är därför infe rikfigt relevant aff säga aft läget har förbättrats, eftersom förbättringarna har skett på grund av atf folk har flyttat.
Jag skall ställa en fråga om pilotprojektet, eftersom jag tycker att projektet som sådant är mycket bra. Hur läng tid räknar man med att def skall ta innan man kan utvärdera och få fill stånd satsningar pä andra håll när det gäller ett sådant projekt?
Sven Lundberg riktade en fråga direkt fill migom jordbrukskooperafionen
147
Prot, 1985/86: 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen iskogslänen. m. m.
104 och indragning av mindre mejerier och slakterier. Jag kan svara Sven Lundberg aft jag skall ställa upp och jobba så gott jag kan för atf detfa inte skall ske. Han anser tydligen aff jag är direkt lierad med kooperationen eftersom jag är centerpartist. Jag skall jobba så gott jag kan för att dessa små enheter skall kunna vara kvar. Jag anser nämligen aft vi måste ha decentraliserade enheter om dessa bygder skall förbli levande, I gengäld vill jag atf Sven Lundberg lovar atf ställa upp och se fill aft de mindre jordbruken inte behöver läggas ner pä def sätt som i dag sker. Om dessa läggs ner har vi naturligtvis inte möjlighet aft ha kvar producerande enheter, t, ex, mejerier och slakterier. Vi vet atf Ångermanland i dag ligger sämst till i fråga om nedläggning av små jordbruk.
Det grundläggande felet i vårt system i dag är beskattningen av de mindre företagen. De har inte samma möjligheter atf skatteplanera som de stora företagen och aff t, ex, skapa likvida medel genom avskrivningar och genom avsättningar fill skattefria reserver. De kan inte avstå från kapital för aft göra snabba klipp. Och de kan infe med hjälp av bokföringsfekniska finesser komma undan skatt, osv. Vi måste alltså ändra på skattesystemet dä det gäller småföretagen,
Def är mycket viktigt att vi får gehör för en norrländsk strategi, vilken jag anser kommer aft gynna hela landet, I fråga om detta är jag besviken över industriministerns svar. Vi som kan försvara Norrland här i riksdagen utgör bara 15 %, Ibland undrar jag därför om vi inte behöver ett norrländskt parlament.
148
Anf. 73 PER-RICHARD MOLÉN (m):
Herr talman! Jag tycker aft vi efter middagspausen med litet energi skulle kunna ge oss in i den regionalpolitiska debatten och inte, som indusfriministern gjorde, glida förbi en av de mer väsentliga frågor som har med Norrland att göra, nämligen frågan om den framtida tillgången på el.
Näringslivet uppe i Norrlandslänen, där vi frän Kalix och ända ner till Gävle har långa rader av elintensiva anläggningar, kan inte annat än värja sig inför de tankegångar som Birgitta Dahl gav uttryck för i meddelandet frän industridepartementet den 20 mars, nämligen aff man skulle utreda behovet av en lagstiftning för atf begränsa tillkomsten av ytterligare elintensiv industriell produkfion.
Detta är, herr falman, en fråga som är sä kolossalf allvarlig att industriministern åtminstone i några få meningar borde ha kunnat beröra den i en regionalpolitisk debatt som denna, Def handlar här inte bara om energipolitik eller regionalpolitik utan i mycket hög grad om industripolitik. Tankarna på att ersätta de sex 220-kilovoltsledningarna med tvä 400-kilovoltsledningar innebär aff den norrländska vattenkraften, när kärnkraften är avvecklad, skall kunna "spruta" ner el till de industrier som finns i mellersta och södra Sverige,
Jag förstår att vi i Norrland har svårt aff få liv i debatten om den här frågan, eftersom det bara är vi moderater som har en positiv inställning fill kärnkraften, Atf centern undviker frågan kan jag förstå, likaså att folkpartiet gör def, eftersom folkpartisterna sfär så nära socialdemokraterna i det här fallet. Men, industriministern, ge ett besked till näringslivet, som klart har
observerat lagsfiffningstänkandef när def gäller begränsningar av tillgången på el för elintensiva anläggningar! Ge företagen ett besked i dag! Hur skall man inom t. ex. Mo och Domsjö och inom Gränges Aluminium planera för utbyggnader framöver? Kommer vi aff ha tillgäng fill billig el, vilket var en av anledningarna till att många industrier förlade sina verksamheter till Norrlandskusten? Dessa industrier utgör ju de basindustrier som egentligen är hjärtat i hela den norrländska industristrukturen. Jag vore facksam för ett svar på den frågan.
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen i skogslätien, m. m.
Anf. 74 SVEN LUNDBERG (s):
Herr falman! Det är bra att Görel Thurdin säger atf hon har samma syn som jag när def gäller jordbrukskooperationens centralisering och nedläggningarna av mejerier och slakterier och aft hon skall arbeta efter bästa förmåga för aft fä en ändring till stånd. Det krävs nämligen en stark opinion för att åstadkomma detta. Jag hoppas nu aft Görel Thurdin och andra centerpartister går uf och driver de här frågorna, eftersom vi behöver slåss på alla fronter för atf bibehålla den struktur vi har, infe minst försörjningsstrukturen i Norrlands inland. Jag motser alltså att Görel Thurdin kommer att delta i den fortsatta debatten,
I det här sammanhanget vill jag ocksä påminna industriministern om att jag tog upp frågorna om upphandlingssystemen, t, ex, frågan om statens upphandlingar. Det är viktigt att vi får ett upphandlingssysfem som gör det möjligt för de små leverantörerna inom våra områden aff konkurrera och medverka i samband med de offerter som försvaret lägger ut, Representanter för försvaret, infe minst den kommande nye överbefälhavaren, har uttalat sitt intresse för aft medverka i diskussionen kring dessa frågor. Vi har haft överläggningar om upphandlingssystemef dels med kommunen, dels med landstinget, dels med de militära företrädarna. Det finns mycket klara intressen från försvarets sida att hitta metoder för ett upphandlingssystem, sä att man kan medverka fill att upprätthålla en sådan här försörjningsstruktur. Det skulle vara intressant att höra hur industriministern ser pä dessa frågor. Jag tror att det är en av de vägar som vi måste beträda för aft göra det möjligt för leverantörerna i vårt län atf kunna konkurrera.
Anf. 75 SIGGE GODIN (fp);
Herr falman! När industriministern talade om aff jag givit honom en eloge var det kanske att ta i litet grand. Jag sade aff jag var posifiv fill de pengar vi fått exempelvis fill projektet om en industrihögskola. Lät gä för aft det var en eloge, men då tycker jag att industriministern skulle kunna kvittera med att förklara sig positiv till aff en industrihögskola verkligen skall komma fill stånd i Sundsvall/Härnösand, Atf så blir fallet är väldigt viktigt inte bara för Sundsvall, Timrå och Härnösand utan också för den utveckling som utifrån industrihögskolan kan komma även i Örnsköldsvik, Def är mycket vikfiga saker som vi verkligen vill ha i gäng där uppe.
När nu industriministern i sä positiva ordalag talar om sin vän Sven Lundberg tycker jag att Sven Lundberg tillsammans med sina kolleger kunde visa denna positiva attityd hemma i länet. Då kunde vi tillsammans jobba för Västernorrlands län - det behövs verkligen. Hemma i länet är inte
149
|
Prot. 1985/86 1 april 1986 Om befolkningsutvecklingen i skogslänen. |
:104 samarbetet alltid så helgjutet och positivt som det kanske låter här.
Även om defta med vägar infe direkt är industriministerns uppgift tycker
~ jag ändå att han kan fa med sig härifrän vetskapen atf vi i Väsfernorrlands län
har bekymmer med våra vägar. Hjälp oss aft lösa den frågan! Det betyder
oerhört mycket aff vi kan förse våra industrier med råvara. Har de inget atf
jobba med blir def infe heller mänga arbetstillfällen.
150
Anf. 76 Industriminister THAGE PETERSON:
Herr talman! Jag förstod väl att det var någonting i görningen, när jag så snabbt med glädje och tillfredsställelse noterade Sigge Godins eloge till mig för insatserna i Västernorrlands län. Så fort han fick chansen försökte han ta fillbaka den elogen. All right, ingen skugga skall falla på Sigge Godin i det borgerhga lägret, om han har uttalat en eloge till industriministern, när han sedan i gengäld begär ett positivt uttalande om satsningar på en industrihögskola i Sundsvall, Jag är positiv fill det projektet. Jag har anslagit pengar fill det. Jag hoppas vi skall få en samhng att gå vidare i det projektet.
Till Görel Thurdin vill jag säga följande: Om def ändå hade varit så väl att det hade funnits förslag som vi kunde ha tagit fasta pä för den regionala utvecklingen, förslag om utveckling i Västernorrlands län! Jag upplevde emellertid infe Görel Thurdins inlägg sä att det innehöll några konkreta förslag utan att def var allmänna frågor: vad vill regeringen göra, vad gör regeringen och varför har inte regeringen gjort det och det? Jag är mycket intresserad av atf få ta del av fru Thurdins förslag. Därför hoppas jag att vi kan ses. Välkommen till industridepartementet! Dörren är alltid öppen när det gäller att få fram förslag till åtgärder som vi kan ta fasta på för att göra insatser ute i länen.
Beträffande pilotprojektet i Trestad ligger def sä till atf def just nu håller pä att dras i gång. Det kommer naturligtvis att ta några år innan det kan utvärderas i sin helhet, men jag lovar aft vi undan för undan skall försöka dra fill oss erfarenheter som vi sedan kan använda i skogslänen. Meningen med projektet i Uddevalla och anledningen fill att två centrala ämbetsverk har fått syssla med det är bl, a, atf vi skall kunna få nytta av def i hela riket. Vi skall med uppmärksamhet följa utvecklingen på den här punkten.
Till Sven Lundberg vill jag säga följande. Jag delar uppfattningen att frågor om central upphandling i mycket hög grad kan påverka den regionala utvecklingen. Jag har vid ett par tillfällen varit kritisk fill en alltför långtgående centralisering av uppköp som gäller kommuner och landsting, I riksdagens allmänpolitiska debatt sade jag att jag har för avsikt att inbjuda Landstingsförbundets ledning till en diskussion om omfattningen av den centrala upphandlingen. Med utgångspunkt i de mänga exempel som jag har sett vad gäller förhållandena ute i landet tror jag faktiskt atf det inte är helt nödvändigt att koncentrera upphandlingsverksamheten just till Stockholm, Varför skulle inte verksamheten kring uppköpen kunna finnas i något av skogslänen? Def är sådana här frågor som vi på indusfridepartemenfef sammantaget nu studerar.
Det är rikfigt, Görel Thurdin, att de mindre företagen har speciella problem när def gäller kapitalförsörjningen. Men samhället har ju pä olika sätt vidtagit åtgärder för att göra def lättare för småföretagen atf finansiera
sin verksamhet. Det gäller exempelvis utvecklingsfonderna, vilka har förstärkts, Def gäller också en stor del av verksamheten vid bäde statens industriverk och styrelsen för teknisk utveckling. Även en stor del av de regionalpolifiska stöden går till småföretagen. Jag menar i dag aft mycket är på gäng vad gäller insatser för just småföretagens utveckling. Det är därför som småföretagen i dag har en verksamhet som inger bäde glädje och förhoppningar.
Jag vidhåller aft jag är beredd att här i riksdagen ta upp den debatt i olika frågor som Per-Richard Molén i så hög grad åtrår. Men i så fall vill jag ha en chans att besvara hans frågor i en fråge- eller interpellationsdebatt, Def får inte vara som nu atf frågor bara slungas in i en inferpeilationsdebatf som gäller Västernorrlands utveckling.
Låt mig säga följande om någonting som vi har stor benägenhet att bortse från när vi i dag diskuterar regionalpolitiken i skogslänen.
Vilka är orsakerna till problemen i skogslänen? Ja, en orsak är den industrikris som inträffade i slutet av 1970-talef, Def var ju då som vi förlorade 34 000 industrijobb i skogslänen, En del menar att det rörde sig om 35 000 jobb. Jag har dock tagit fasta på den lägre siffran, 34 000 jobb förlorade vi alltsä i skogslänen under åren 1976-1982, och def är allvarligt nog. Den stora motgången, både industripolitiskt och regionalpolitiskt, var atf den här stora smällen drabbade skogslänen. Det får vi aldrig bortse från, Def var ju dä som indusfrikapacitet och mycket av den industriella grunden försvann. Sedan kom krisen i den offentliga sektorns ekonomi. Problemen innebar aft sysselsättningen inom den offenfliga sektorn stagnerade. Därefter hände det olyckliga atf de borgerliga regeringarna gjorde besparingar i fråga om de regionalpolitiska insatserna. Dessutom var neddragningen om 300 milj, kr, pä regionalpolitiken myckel olycklig.
Industrin har nu fått fart. Men basen för en expansion inom skogslänens industri var för svag efter alla nedläggningar och industriella kriser. Det gär alltsä inte att på fre år bygga upp allt som raserades under de borgerliga åren utan när det gäller regionalpolitiken mäste man arbeta långsiktigt. Jag menar dock, herr falman, att vi är pä rätt väg.
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen iskogslänen, tn. tn.
Anf. 77 GÖREL THURDIN (c);
Herr talman! Först vill jag till Sven Lundberg säga att han inte bemötte mitt önskemål om aff han skulle jobba för de mindre jordbruken och ge dem möjlighet att överleva. Därefter skulle vi tillsammans kunna jobba för de mindre mejerierna och slakterierna.
Jag har uppskattat industriministerns debattvilja. Jag måste säga atf den är enastående. Jag vill också tacka för inbjudan att komma till indusfridepartemenfef.
Den här inferpellationsdebaften har ju haft till syfte aft belysa komplexiteten i regionalpolitiken. Det går inte aff bara hänvisa til/ åtgärdspaket i olika sammanhang, utan man måste också titta på det grundläggande systemet.
Jag återkommer alltså till beskattningen av småföretagen. Nu sade industriministern aff def går bra att ge dem lån osv. Men de mäste få möjlighet aft generera eget kapital, vilket de inte kan i dag. Jag förstod att industriministern var inställd på att någonfing måste göras för småföretagen.
151
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen i Norrlands inland, tn. m.
och jag ser fram emot aff han fillsammans med Sven Lundberg jobbar för att både småföretagen och småjordbruken får den möjlighet som de inte har i dag atf fortsättningsvis klara sitt eget kapital på ett helf annat sätt. Jag tror att def dä kommer aft finnas mycket större överlevnadsförmäga i de län som nu är utflyttningsdrabbade.
Talmannen anmälde aft Sven Lundberg och Sigge Godin anhållit att till protokollet fä antecknat att de inte ägde rätt fill ytterligare inlägg.
Överläggningen var härmed avslutad.
20 § Svar på interpellation 1985/86:137 om befolkningsutvecklingen i Norrlands inland, m. m.
152
Anf. 78 Industriminister THAGE PETERSON:
Herr talman! Nils G, Åslingharfrägaf mig vilka ätgärder regeringen avser vidta i syfte att förbättra sysselsättningen och utvecklingen i skogslänen och motverka den alarmerande utflyttningen från dessa län,
om jag är beredd aft medverka till aft Bräcke kommun hänförs till stödområde A samt
vilka åtgärder jag är beredd aff vidta för atf säkra sysselsättningen i Pilgrimsfad,
Jag delar Nils G, Åslings oro för befolkningsutvecklingen i skogslänen och i vissa andra län. Det finns emellerfid också posifiva sidor aff peka pä när def gäller utvecklingen i dessa län. Antalet personer i arbete har ökat medan arbetslösheten och antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder har minskat. Som Nils G, Åsling påpekar i sin interpellafion kan arbetslöshetssiffror vara en bristfällig utgångspunkt för jämförelser av utvecklingen. Den minskade arbetslösheten i skogslänen är dock infe enbart en följd av utflyttning. Sysselsättningen har ökat i skogslänen.
Regionalpolitiken har givit resultat. Sedan slutet av år 1982 har det regionalpolitiska stödet medverkat fill över 13 000 nya arbetstillfällen i skogslänen och andra utsatta delar av landet. De regionalpolifiska anslagen har fördubblats samtidigt som regionalpolitiken i ökad utsträckning förts in pä åtgärder för att främja kunskapsuppbyggnad och teknikspridning liksom produkt-, marknads- och företagsutveckling. Vidare har särskilda insatser gjorts i regioner som drabbats av omfattande sfrukturomvandlingsproblem, bl, a, i Norrbotten och Bergslagen,
Vad beträffar Jämtland har anslaget till länsstyrelsen för regionala utvecklingsinsatser sedan budgetåret 1982/83 ökat från 40 milj, kr, till 59 milj, kr, innevarande budgetår.
Sedan den 1 juli 1982 har lokaUseringsstöd lämnats fill 190 företag i länet med sammanlagt 240 milj, kr, i bidrag och 60 milj, kr, i lån. Stödet beräknas ha medverkat fill nyanställningar av drygt 1 000 personer. Dessutom har sysselsäffningssföd lämnats med 25 milj, kr, fill företag i länet som ökat sin personal med sammanlagt 400 årsarbetskrafter. Dessa sysselsättningssiffror
överlappar delvis varandra, men de visar aff def regionalpolitiska stödet har haft en god effekt.
Med hjälp av lokaliseringsstödet har ytterligare satsningar gjorts inom turistnäringen bl, a, i Åre och Duved, Stöd har också beviljats till ett stort projekt för utvinning av torv i Härjedalen, Det är exempel på några större projekt som erhållit lokaliseringsstöd i länet under de senaste åren.
Härutöver vill jag också framhålla atf länsstyrelsen pä regeringens uppdrag utarbetat ett program för teknik- och kunskapsspridning i Jämtlands län. På grundval av detta program har regeringen lämnat ett betydande stöd fill teknikspridningsinsatser i länet och till teknisk högskoleutbildning vid högskolan i Östersund, Jag vill också peka på den utredning som på regeringens uppdrag nu görs om möjligheterna att använda Arméns tekniska skola i Östersund som en resurs i det regionalpolifiska arbetet.
Betydande insatser har sålunda gjorts och görs för atf stärka näringslivet och sysselsättningen i skogslänen och i Jämtlands län.
Det gäller nu aff gå vidare med atf ytterligare förbättra slagkraften i de regionalpolifiska insatserna. För närvarande pågår ett omfattande arbete för att utveckla de regionalpolitiska insatserna pä olika områden. Detta arbete är inriktat på bl, a, åtgärder för aff förbättra infrastrukturen i skilda regioner, t, ex, olika teknikspridningsprojekt, utbyggd forskning och högskoleutbildning samt investeringar inom kommunikationssektorn, åtgärder för aff stärka samordningen mellan olika politikomräden på både central och regional nivå, ätgärder för aft få fill stånd en ökad decentralisering av arbetsuppgifter från de stafliga verken till länsstyrelserna och fill verkens regionala myndigheter, åtgärder för att länka av expansionen inom privata tjänstesektorn frän Stockholmsområdet till andra delar av landet, ätgärder för att främja utvecklingen inom turistnäringen i skogslänen och dä främst i Norrlands inland samt ätgärder för atf få utbildningen sä inriktad och utformad att den kan stödja en posifiv näringslivsufveckling i skilda regioner.
En utveckling av regionalpolitiken på dessa områden kommer atf stärka näringslivet och sysselsättningen i skogslänen och då också i Jämtlands län.
Vad så gäller Nils G, Åslings frågor om Bräcke och Pilgrimsfad vill jag nämna att regeringen sedan lång tid givit generöst stöd till projekt i kommunen. Regeringen är beredd - vilket jag också meddelat länsstyrelsen och kommunen - atf medverka med eff fortsatt generöst regionalpolitiskt stöd till sunda och bärkraftiga projekt som kan skapa ny sysselsättning i kommunen och då bl, a, i Pilgrimsfad,
Det är mindre än ett är sedan riksdagen beslutade om den nu gällande stödområdesindelningen. Utvecklingen inom stödområdet och landet i övrigt följs fortlöpande inom industridepartementet och jag är väl medveten om de förändringar i problembilden som sker i skilda delar av landet. Jag anser förändringarna inte vara så stora atf det nu finns skäl aft för riksdagen lägga fram förslag om ändringar i nuvarande stödområdesindelning.
Jag är sålunda infe beredd att medverka till en ändring av Bräckes stödområdesinplacering från stödområde B till stödområde A, Däremot är jag beredd aff i enskilda stödärenden föreslå regeringen aft lokaliseringsbidrag ges fill investeringar i Bräcke kommun enligt de sfödregler som gäller i stödområde A,
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen i Norrlands inland, tn. ni.
153
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen i Norrlands inland, tn. m.
154
Jag har också förklarat atf jag är beredd aff föreslå regeringen aft lämna högre stöd än normalt även fill företag som etablerar sig i industrihuset i Krokom, Regeringen fattade för övrigt nyligen beslut om ett sådant högre stöd till en företagsetablering i nämnda industrihus,
Anf. 79 NILS G, ÅSLING (c):
Herr falman! Jag ber atf få tacka industriministern för def utförliga svaret pä min interpellafion, Def var en fyllig katalog. Inget var glömt såvitt jag kan komma ihåg, infe ens industrihuset i Krokom, För det ber jag särskilt att fä tacka.
Jag tycker atf det hade varit en fördel om den debatt som har pågått denna eftermiddag hade tagit upp Norrlandsproblemen i stort. För om man lyssnar på debatten märker man atf problemen är ganska likartade. Det är ett fenomen med växande kraft som vi möter i samhället. Den ekonomiska aktiviteten, och därmed sysselsättningen och boendet, koncentreras i allt väsentligt till tre storstadsregioner, medan periferin, för att låna def uttrycket, har växande problem. Jag tycker atf den här diskussionen hade mätt väl av aft vi hade försökt se problemens mer principiella art.
Industriministern säger sig nu dela min oro beträffande befolkningsutvecklingen i skogslänen. Jag noterar det med tillfredsställelse. Det är i alla fall en utgångspunkt för diskussioner om de reella insatser som skall åstadkomma bättre förhållanden. Tyvärr har vi här i kammaren inte sett mycket av förslag fill reella insatser för att komma till rätta med de här problemen, varken frän regeringen eller från den socialdemokratiska gruppen, Def gäller måhända också socialdemokraterna regionalt och lokalt, vilka i Jämtland sedan lång tid kämpar för atf samlas kring eff industripolitiskt program, som man tydligen har misslyckats med.
Det väsentliga för Jämtlands län är att hitta vägar ut ur det som kan komma att bli en förödande stagnationsperiod. Vi hade fram till 1969 en fortlöpande nettoutflyttning från länet. Sedan hade vi under 1970-talet och fram till häromåret en stabil utveckling, med en nettoökning av befolkningen, medan vi nu t, ex, för 1985 på nytt kan notera en icke oväsentlig netfominskning, Flyttlassen sätter nu pä nytt sin prägel pä Jämtlands län. Det ärdet som oroar oss,
Indusfriministern redovisar i sin utförliga katalog def regionala stöd som har lämnats till Jämtlands län, Def är bra. Det visar framför allt, skulle jag vilja påstå, att insatserna i Jämtlands län varit samhällsekonomiskt mycket lönsamma. De nya jobb som har skapats i Jämtlands län, och som industriministern i någon män fär ta del av äran för, har inte ens kostat tiondelen av vad arbetstillfällena nu kommer aft kosta i Uddevalla och Malmö, vilket vi diskuterade tidigare i dag.
Min fråga är dä om industriministern är beredd atf medverka till aff man i det norrländska inlandefs krisorter, som är de mest utsatta och där snålblåsten i defta avseende är mest påtaglig, kan fä samma generösa stöd per arbetstillfälle räknat som i Uddevalla och i Malmö, Det är en central fråga, och ett frankt och rejält ja skulle uppskattas i Jämtlands län, def kan jag utan vidare säga.
Men det förutsätter ocksä - och det är så af t säga andra sidan av medaljen -
att regeringen är beredd fill samma förhandlingsinsatser för aff skaffa alternativ sysselsättning i t, ex, Pilgrimsfad som i Uddevalla,
Jag har i eff annat sammanhang tillätit mig föreslå aff industriministern för atf verkligen visa sin goda vilja borde avdela någon av sina närmaste män -någon av de utmärkta medarbetare som nu sitter pä sfafssekreterarbänken i kammaren eller någon annan - aff företräda regeringen med direkta förhandlingsinsatser med industrier, stora och små, för etablering i Pilgrimstad och i andra orter i Norrlands inland som sä väl behöver en förbättrad sysselsäftningssituation. Jag kan förutom Bräcke peka pä t, ex. Ströms kommun, som är en av utflyttning och av arbetslöshet mycket hårt drabbad kommun.
Jag vill gärna vitsorda atf en hel del av de nya grepp som industriministern aktualiserar, dem kan jag skriva under pä. Jag är beredd atf utnyttja den öppna dörren i industridepartementet och ta upp en diskussion om defta. Jag skall infe här aktualisera sädana frågor som inte indusfriministern har på sift bord, t, ex, jord- och skogsbruk, men nog föranleder den förra debatten eff enkelt konstaterande, nämligen aft def sätt på vilket man nu lämnat jämtländskt jordbruk i ovisshet om framfiden kommer aft medföra en mycket snabb process av nedläggning och avfolkning. Det kommer ocksä aft gå ut över förädlingsindustrin i Jämtland,
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen i Norrlands inland, m. m.
Anf. 80 INGRID HEMMINGSSON (m):
Herr talman! Regionalpolifiken har givit resultat - def har industriministern sagt flera gånger i dag, och det har verkligen funnits tillfällen för honom atf säga det. Men enligt den långa raden av talare är det inte odelat positiva resultat. Det verkar ibland som om påfyllning skett i den ena änden och avtappning i den andra när def gäller sysselsättningen.
Industriministern framhåller atf def regionalpolifiska stödet har ökat i skogslänen och i andra utsatta delar av landet, I "andra utsatta delar" ingår väl bl, a, Uddevalla och Malmö? Det statliga stöd som utgår fill dessa delar av landet tycker jag inte aft man kan kalla regionalpolifiskt stöd. Om så är fallet har regeringen alldeles tappat greppet om regionalpolifiken och använder den som medel varhelst en industriell kris uppstår. De regionalpolitiska stödformerna tillkom ju för atf utjämna skillnaderna mellan skogslänen och övriga Sverige vad gäller avstånd, klimat, indusfritradition och en hel del annat. Med anledning av detta kan man fråga sig om den utformning som regionalpolitiken har i dag är bra och om den ger den bästa utdelningen i förhållande till insatta resurser.
Industriministern talar om eff antal sfödmiljoner och om vad de gett i antal nyanställningar. Men frågan är om def är flera sfödmiljoner som skall bli lösningen pä inre Norrlands problem i framtiden och som skall ge en stabil sysselsättning. Kommer vi aff ha råd med aft ständigt fillföra nya medel eller flnns det andra sätt att främja näringslivet i Norrlands inland? Def tror jag aff def finns.
Jag tror att vi måste se regionalpolitiken i ett vidare perspektiv och se över alla områden, för att i första hand fa reda pä vilka hinder som måste bort och var resurserna måste koncentreras för aft ge resultat.
Industriministern talar om def statliga stöd som ges till teknik- och
155
Prot. 1985/86:104 lapril1986
Otn befolkningsutvecklingen i Norrlands inland, m. m.
156
kunskapsspridning, förbättrad infrastruktur osv, i Jämtlands län. Det tycker jag är bra, därför att detfa är ändå en utvidgning av regionalpolitiken som går i rätt riktning. Men trots alla de statliga insatser som industriministern räknar upp i sitt svar på Nils G, Åslings interpellafion är det ändå den enskilde småföretagaren som med sina idéer och sitt engagemang skall åstadkomma dessa nya arbetstillfällen, I Norrlands inland är def de många små företagen som behövs, och framför allt behövs det stabila företag, Def hjälper inte aft se på antalet nyanställda om def samtidigt är en hel del som försvinner genom neddragningar och nedläggningar. Dessa företeelser har ju ökat pä sista tiden.
Vad är det som behövs för att förbättra småföretagarklimatet? Def finns hinder som måste undanröjas. Det är hinder i form av onödigt krångel och onödig byråkrafi, höga skatter och. nya skatter. För aff inte fala om löntagarfondernas avgifter, som ju har tagit åtminstone 10 milj, kr, från Jämtlands län. Normer och regelsystem som passar i ett glesbygdslän passar inte alltid i indusfritäta områden. Förhållandena är alltså olika, och man kan inte lägga en mall över hela landet. Jag tror att man kan åstadkomma förbättrade förhållanden, om man ser över vad som kan göras för småföretagarna.
Som jag nyss sade är regionalpolitikens yttersta målsättning atf utjämna skillnader mellan regioner för atf skapa likartade förutsättningar. Därför är det också generella statliga stöd som skall utgöra grunden för regionalpolifiken. Sänkta arbetsgivaravgifter i stödområdet är ett sådant medel som förbättrar kostnadsläget. Sänkningen bör omfatta alla näringar utom den offenfliga sektorn, och vi har ju flera gånger gett förslag till hur en sådan sänkning skall påbörjas.
Konkurserna i Jämtlands län har ökat med 35 % mellan 1984 och 1985, Defta berör faktiskt 440 personer. De flesta konkurser har skett inom de personalinfensiva branscherna, som t, ex, varuhandel. Där skulle alltså en sänkning av arbetsgivaravgifterna ha haft en bra effekt,
I Norrlands inland flnns det ocksä en väldigt liten fillgång pä riskvilligt kapital - def måste vi ändå erkänna. Från värt häll anser vi atf det bör finnas ett riskgarantilån, vilket skall ersätta lokaliseringsbidrag och sysselsättnings-stöd. Detta län skall vara utformat sä atf det kan avskrivas eller aft återbetalningen kan skjutas upp. Lånet skall ingå i länsstyrelsens allmänna anslag.
Flera falare här har nuddat vid atf regionalpolifik också omfattar jordbrukspolitik. Det tycker jag aft den verkligen gör i Jämtlands län, ett län där man har en enda tätort och där många människor fortfarande är sysselsatta inom jord- och skogsbruk. För övrigt har vi ocksä en väldigt låg industrisysselsättning inom länet. Därför är det mycket viktigt aft antalet sysselsatta inom jordbruket inte minskar, eftersom det i stor utsträckning också inverkar pä andra näringar. Därför är det ju en orimlig regionalpolitik, om den bedrivs på det sättet atf förutsättningarna för jordbruket försämras, sä att man ställer mänga människor utan arbete och vi får tomma byar, samtidigt som regeringen talar om atf man skall ge ökat stöd fill industriföretag.
Anf. 81 MARGARETA WINBERG (s):
Herr talman! I en regionalpolitisk debatt som denna finns def enligt min mening anledning att ställa sig frågan vad def är som bär upp och utvecklar en region som exempelvis Jämtlands län.
Svaret mäste bli atf det är ett samspel mellan indusfri, tjänsteproduktion, jord- och skogsbruk samt kommuners och landstings verksamhet och den infrastruktur som är nödvändig för atf möjliggöra försörjning och boende. Alla dessa bitar är beroende av varandra för att en region skall leva och utvecklas.
Hur har def då varit om vi ser fillbaka i fiden?
Första hälften av 1970-talef var balansen mellan offenflig och annan verksamhet relativt bra. Ca 1 000 nya industrijobb skapades. Kommunernas och landstingens utbyggnad satte i gäng.
De 1 000 industrijobben försvann under slutet av 1970-talet, Den offenfliga sektorn expanderade och många, i synnerhet kvinnor, fick jobb, Jämtlands län var säledes inget undantag i def industripolitiskt krisdrabbade Sverige, Människor i Jämtland som vnr helt eller delvis arbetslösa stannade kvar i länet. Något alternafiv fanns ju inte atf flytta till.
På 1980-talef strnmades kommunernas ekonomi upp, men de arbetsfillfällen som tillkom de första åren fanns fortfarande främst inom den offentliga sektorn, Def är inget fel i det, men eftersom den regionalpolitiska debatten nästan allfid handlar om de alltför få arbetstillfällena inom framför allt industrin, tycker jag aff def är bra att blicka fillbaka pä hur det har varit.
Från 1982 och framåt har det onekligen hänt en del bäde i landet och i Jämtlands län, Def flnns väl beskrivet i svaret på Nils G, Åslings interpellafion. Industriministern nämner teknikspridningsprojekt, utökad högskoleutbildning, forvprojekt i Härjedalen, turistsatsningar osv. Det är bra. Jag skulle själv vilja lägga till t, ex, rekonstruktion av vissa industriföretag. Jag tänkte fa ett exempel frän Nils G, Åslings och min hemkommun Krokom,
Under de borgerliga regeringsåren drabbades tvä stora företag av nedläggning. Det ena var Waplan Mekaniska, det andra var Hissmofors, Waplan som, med dåvarande industriministerns goda minne, såldes uf till eff finländskt bolag fick chansen när vi fick en ny regering. Tack vare en generös polifik och dukfiga anställda som fog över kunde företaget restaureras och sysselsätter i dag ca 60 personer, vilket är ett efter våra omständigheter stort antal,
Hissmofors massafabrik, den sista i länet, gick i graven för gott, Pä dess plats sfär nu bl, a, eff industrihus med möjlighet till högre stöd än normalt för företag som etablerar sig där. Det är vi krokomsbor särskilt glada för.
Herr talman! Lokaliseringen av de mindre högskolorna är egenfligen värd mer än de få rader den fått i industriministerns svar. Många var nämligen skeptiska fill aff regionalisera den högre utbildningen. Hur skulle def bli med kvaliteten? Hur skulle forskningen fillgodoses? Hur skulle man fä kompetenta lärare?
I dag är moderaterna ensamma om denna kritik, I Jämtlands län där näringsliv och myndigheter prisar högskolan vågar inte moderaterna driva dennn huvudlinje. När man på ort och ställe upplever fördelarna, talar läpparna samma språk som högskolans förkämpar, medan partiets ledande
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen i Norrlands inland, m. m.
157
Prot. 1985/86: 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen i Norrlands inland, m. m.
104 skolpolitiker har en helt annan uppfattning. Man kan ställa sig frågan vilken moderaternas politik egenfligen är beträffande högskolan i Östersund,
När det gäller utbildning skall man inte glömma bort en annan och mer yrkesinriktad sådan, Def är ju så, som flera före mig har sagt, atf jord och skog är stora huvudnäringar i vårt län. Därför ligger det nära till hands aff plädera för Bispgården och dess skogsteknikerutbildning,
Def råder i dag stor brist på skogsfekniker i norra Sverige, Skogsinstitutet bör kunna byggas ut med åtminstone 15 platser. Det var för övrigt ett av Olof Palmes sista uttalanden, vid hans besök i länet den sista veckan han levde.
Lät mig också fa upp några oroande tendenser i utvecklingen. Den inomregionala utvecklingen har under de senaste åren lyfts fram. Ökade länsanslag och beslutsbefogenheter för länsstyrelserna är uttryck för det. Samtidigt har insatserna för mellanregional utveckling tonats ned och delvis ändrat karaktär.
Men syftet med regionalpolifiken är, som ocksä flera har sagt, aff utjämna de grundläggande obalanser som uppstår då näringslivet koncentreras fill de delar av landet där vinsfen av lokaliseringen blir störst. Regionalpolitiken skall alltså korrigera def privata näringslivet, försöka aft rubba dess egen inneboende kraft. Men def är infe enbart def privata näringslivet som behöver korrigeras, Ocksä den statliga vi;rksamheten mäste inordnas i ett aktivt regionalpolitiskt tänkande. Annars är risken uppenbar aff den infrastruktur som samhället pä olika vis bygger upp utvecklas på samma koncentrerande vis som det privata näringslivet, och dä blir effekten mängfaldigoch till men för skogslänen. Vi ser den härtendensen. Flera talare har varit inne på defta i dag. Vägverket satsar på områden i södra Sverige med hög trafikintensifet, SJ inför infercity-täg mellan vissa större städer. Televerket satsar där de flesta abonnenterna finns, osv. Detta fär som konsekvens aff de satsningar som gjorts på t, ex, turism och teknikutveckling i vårt län infe kan få full effekt. Vi behöver en bättre samordning. Jag tolkar industriministerns svar sä, aft denna samordning skall komrna fill stånd, vilket är helf nödvändigt för utvecklingen.
158
Anf. 82 Industriminister THAGE PETERSON:
Herr talman! Jämtlands stora problem har länge varit aft Jämtlands industriella bas är för liten. Nu har det hänt en del som gjort problemen ännu större i detta avseende. Jag vill gärna beteckna def som motgångar. Jag tänker på Pilgrimsfad, pä fidigare Norrlandshus AB i Bräcke, på AB Nordplät i Östersund - som är försaft i konkurs - och pä ett par andra företag som har svårigheter, Detfa gör aft jag befiaktar Jämtlands län som ett av de län, där vi alldeles speciellt måste överväga olika insatser. Jag är medveten om Jämtlands problem, och därför harockså regeringen gjort en del insatser. Jag upprepar: länsanslaget har ökat,'ett teknikspridningsprogram genomförs, en lång rad företag har fått lokaliseringsstöd, vilket har gett infe mindre än I 000 nya jobb sedan 1982, Det skulle kännas förödande att tänka pä vad som skulle ha hänt med Jämfland. om lokaliseringspolitiken inte hade blivit framgångsrik i Jämtland, I Härjedalen har det gjorts en mycket stor satsning pä forvutvinningen.
Dessutom är jag väl medveten om att det finns positiva inslag i Jämtland,
Åresafsningen har gett ett mycket bra resultat, Åre är en av de få inlandskommuner som växer, Def är möjligt aft vi pä nytt kan göra en ordentlig genomgäng av Jämtlands möjligheter på turistområdet. Ta en diskussion pä nytt mellan industridepartementet och länet beträffande den frågan.
När def gäller östra Jämtland gläds jag ät företaget Zäta-Lyffen Produktion AB i Bispgården, vilket från början var ett lifef verkstadsföretag med några få anställda men som nu har växt fill ett stabilt företag med nära 100 anställda, Def är ocksä internationellt framgångsrikt. Det här exemplet använder jag ofta när jag möter industriledare, som säger aft det inte gär aff satsa på Jämfland, därför aff def infe skulle finnas någon utbildad arbetskraft och infrastruktur. Jag pekar alltså ofta på detfa företag och framhåller att det går atf framgångsrikt utveckla företag också i Jämfland, Jag hoppas aft det skall bli många fler framgångsrika företag i ert län. Det här visar ocksä atf synen på Jämtland inom många industriföretag och hos många industriledare är denna: def är fråga om ett län där man åker skidor, där det finns småföretag och litet till, men där industrialiseringen är mycket liten, därför aft man inte har några utbildningsresurser och infe heller någon bra infrastruktur. Jag menar att regeringens väg är den enda rikfiga, och jag tror atf jag har stöd av alla polifiska parfier i Jämtland, nämligen att det gäller aff förbättra infrastrukturen och bredda de åtgärder som möjliggör en ökning av industrialiseringen. Värt program för teknikspridning och kunskapsspridning är enligt min mening räft väg.
Jag är alltså väl medveten om problemen. Vi måste följa utvecklingen i Jämfland mycket noga. Där krävs nybildningar och expansion av mänga företag, om länet skall kunna fä en stabil positiv utveckling. Därför mäste vi fortsätta de långsiktiga regionalpolifiska satsningarna, som pä sikt kan förbättra förufsäffningarna för att man skall kunna utveckla företag, och dra fill sig nya, i Jämfland,
Bräcke fär nu ett svar av mig i dag. Vi för infe in Bräcke i stödområdet formellt, men Bräcke kommer aff fä stöd som om det tillhörde stödområde A, Def blir eff generöst samhällsstöd till Bräcke och Pilgrimstad för atf möjliggöra för företag atf etablera sig där, Bräcke fick efter kraschen med Norrlandshus en fri kvot på 10 milj, kr,, som dess värre ännu infe är använd fill fullo, Def var eff unikt sätt aff ge en kommun ett direkt lokaliseringsbelopp - 10 milj, kr, som man kunde satsa pä etablering och utvidgning av företag i Bräcke utan aff detfa skulle påverka länsanslagef eller några andra anslag.
Jag ser i likhet med herr Åsling ocksä Ströms kommun som en kommun där sådana insatser behövs. Det var också därför som lokaliseringsmedel beviljades fill ett hotell i Strömsund, Jag tror aft vi måste ta vara pä varje chans som ges aff utveckla nya företag i Jämtland,
Jag är beredd aft svara ja på frågan om förhandlingar med storföretag om etableringar i Jämfland, Det är i så fall Östersund som kommer i fråga. Men detfa tillhör inte de lättaste uppgifterna i världen, och jag vet aff resultatet av de mänga försök som Nils Åsling gjorde som industriminister har blivit detsamma som det som jag har fått av mänga av mina försök, nämligen aft def infe blivit några större etableringar till skogslänen.
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen i Norrlands inland, m. m.
159
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen i Norrlands inland, iti. m.
Jag delar uppfattningen att extra insatser måste göras pä det inre stödområdet. De medel som vi använder i Uddevalla och i Malmö är jag, beredd aft använda ocksä i de sju skogslänen för aff åstadkomma etableringar där frän de svenska storföretagens sida. Jag kan garantera aff ingen möda kommer aff sparas när def gäller aft arbeta med dessa frågor.
Till def negativa med utvecklingen i Jämfland hör aff länet noterade en nettoufflyffning 1985. under det att man 1983 och 1984 hade haft en netfoinflyffning fill länet. Inflyttningen ökade faktiskt något under 1985, men utflyttningen ökade ännu mer, därav def negafiva nettot. Men fill det positiva hör ändå att arbetslösheten har minskat i länet och att antalet personer i beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning inte har ökat, Def finns alltså tecken som tyder pä aft vi kan se också utvecklingen i Jämtland an med en viss grad av optimism.
160
Anf. 83 NILS G, ÅSLING (c):
Herr falman! Debatten har nu fortskridit ganska långt, och jag nöjer mig därför med några synpunkter.
År 1985 hade Jämtlands län en netfominskning av befolkningen. Det var ett fint högkonjunkturår, men det var det första året på 15 år som länet hade en netfominskning. Säger oss infe defta någonting allvarligt, nämligen att vi har en växande regional obalans här? Man kan bolla med sysselsättningstal, men här kan ändå påvisas en långsiktig trend. Också frågorna om medelåldern och andelen förtidspensionerade i Jämtland illustrerar ytterligare vad jag har försökt beskriva här i dag.
Jag tackar indusfriministern för att han är beredd till extra insatser i inlandet, som han sade. Jag tycker aft defta skulle manifesteras pä något sätt. Det vore värdefullt atf få en förhandlingsgrupp i industridepartementet, vars ledamöter vore regeringens direkt ansvariga för de förhandlingsinsafser som måste bedrivas med små och stora företag, om indusfriministern är beredd att arbeta på samma säff som han har gjort med framgång i Malmö och i Uddevalla, Mitt ganska modesta krav på industriministern är alltsä: Lät oss få ett markerat ansvarstagande från regeringens sida i detta förhandlingsarbete med industrin, Def är ju def som vi saknar,
Def har här talats om att vi skulle vara berättigade till regionalpolifiskt stöd i t,o,m, lika hög utsträckning som Uddevalla och Malmö, Men vad som saknas är alltså den förhandlingsinsats frän regeringens sida som i Uddevalla och i Malmö - tillsammans med ett extremt högt statligt stöd, naturligtvis -gav ett gynnsamt resultat. Jag menar att Norrlands inland och Jämtlands län borde komma i åtnjutande av någonting i samma stil.
Jag hoppas också mycket på vad industriministern säger om att vi mellan länsmyndigheterna och industridepartementet mera systematiskt och långsiktigt skulle behöva diskutera turismens roll. Turismen är i dag den stora basnäringen i Jämtlands län. Låt oss fa en diskussion om de långsiktiga perspektiven därvidlag, även bortom 199.'',
Anf. 84 INGRID HEMMINGSSON (m):
Herr talman! Margareta Winberg passade här pä aff påstå aft vi moderater är motståndare fill de små högskolorna. Samtidigt tyckte Margareta Winberg atf def var litet tråkigt aff moderaterna egenfligen infe riktigt har levt upp fill def påstådda motståndet.
Dä kan jag säga aft det faktiskt inte flnns något motsatsförhållande inom partiet i den här frågan. Vi anser att vad man skall åstadkomma närdet gäller högskolorna är först och främst kvalitet på utbildningen. De små högskolorna är olika varandra, beroende på vilka län de finns i, och vi anser atf högskolelinjerna skall anpassas fill länefs behov i samarbete med länefs näringsliv, Def har vi faktiskt lyckats ganska bra med. Jag tänker t, ex, pä den turisthögskola som finns i länet. Man håller ocksä pä aff föra detta resonemang vidare.
Jag vill till indusfriministern ställa en fråga som jag inte rikfigt hann med fidigare. Det gäller samordning, som det falas så mycket om. Man talar om samordning på lokal nivå, och vi har mänga gånger här i riksdagen motionerat om den berömda Jämtlandsmodellen, som nu har blivit något slags Norrbotfensmodell, När man har knappa resurser är def naturligtvis alldeles nödvändigt att man samordnar.
Men vad jag skulle vilja veta är hur den här samordningen på central nivå skall gä till. Den är fakfiskt mycket vikfig. Vi har flera gånger sagt aft vi i Jämtlands län är beroende av beslut frän många olika departement, Def får ju inte vara så, att det ena sätter krokben för det andra. Jag var inne på den saken när jag tog upp frågan om skog och jordbruk, som är litet oroande för länet. Därför vill jag alltså fråga indusfriministern: Hur skall denna samordning ske pä central nivå, på departementsnivå, för aft man skall få den bästa effekten, för aff man skall kunna anpassa besluten till de olikheter som ändå flnns inom länen?
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen i Norrlands inland, m. tti.
Anf. 85 MARGARETA WINBERG (s);
Herr falman! Jag sade inte, Ingrid Hemmingsson, aft jag tyckte atf det var tråkigt atf ni inte hade drivit samma linje i Östersund, Jag tycker tvärtom aft det är mycket bra, eftersom jag anser att den linjen är väldigt dålig. Vad jag sade var att ni infe vågar driva frågan om atf göra högskolan i Östersund till en fllial till Umeå universitet,
I detfa sammanhang vill jag fa upp frågan vad den högre utbildningen kan spela för roll i en region som Jämtland, När en högskola etableras i ett nytt område, sä finns ofta ett uppdämt behov, ett sug efter kunskap och bildning. Människor som aldrig skulle fara 20 eller 30 mil för atf få denna kunskap får den plötsligt på närmare håll, Def är infe bara de direkt berörda utan också befolkningen i allmänhet som höjer sin kunskaps- och bildningsnivå genom den lärarkompetens som följer, men också genom aff högskolan i sig utgör en kulturbärare. Synen pä kunskap förändras - frän något nästan vördnadsbjudande för eff fåtal blir kunskapen en möjlighet för allt fler vanliga människor, Def gagnar naturligtvis också en region.
Men högskolan spelar ocksä en annan roll. Genom en växelverkan mellan högskolan och andra myndigheter, näringsliv, kommuner och landsting, kan den hämta kraft för forsknings- och utvecklingsarbete. Den kan även vara en
161
11 Riksdagens protokoll 1985/86:101-104
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen i Norrlands inland, m.m.
pådrivare, både i samhällsdebatten och i den näringspolitiska debatten. Det är också fill gagn för utvecklingen.
Vi behöver utveckla vidare. Vi behöver i Jämtlands län komplettera med den kunskap som vi saknar - t, ex, när det gäller ekonomi och teknik. Dess bättre har vi nu kommit i gäng med detfa, bl, a, genom def samarbete med arméns tekniska skola som vi har inlett. Vi är mycket fill freds med lokaliseringen av den skolan. Jag kan övertyga Ingrid Hemmingsson om aft def är högskolans självständighet som gör att den kan spela den rollen och som också gör atf den vunnit aktning i alla läger i Jämtlands län. Vore den en filial till Umeå universitet tror jag inte att vi skulle ha haft samma framgång.
Jag vill fa upp ytterligare några saker som är oroande. Vi har mycket hög byggarbetslöshet. Den är 22 %, och prognosen för nästa år är ännu högre, 26 %, Därför har länsstyrelsen i Jämtlands län skickat ett paket till regeringen där man far upp olika områden: infrastruktur, järnväg, vägbyggnad, osv, Def är fullständigt meningslöst aft ställa region mot region, för def gagnar ingen. Men det är uppenbart så atf kriserna i Malmö och Uddevalla har förstärkt vär ambifion att försöka lösa också Jämtlands problem. Vi ser ju atf regeringen förmår lösa ännu större problem än dem som vi har. Vi utgår ifrån aft, som vi ocksä hört här, ambitionerna är lika.
Jag skulle vilja ställa en fråga till industriministern om samordningen mellan olika insatser. Kan vi räkna med aff de statliga verken fär i uppgift aft ocksä ha en regionalpolifisk syn i sin verksamhet när det gäller aff optimera insatser?
162
Anf. 86 Industriminister THAGE PE.TERSON:
Herr talman! Jag tackar först varmt min företrädare Nils G, Åsling för hans tro på att jag är industriminister även 1992, Det är ett stort förtroende för den socialdemokratiska indusfri- och regionalpolifiken.
Regionalpolitiken har gett resultat i Jämfland, Sedan mitten av 1982 har närmare 200 företag i länet fått lokaliseringsstöd med sammanlagt 240 miljoner i bidrag och 260 miljoner i lån. Det stödet har gett ungefär drygt 1 000 nya arbefstillfällen under perioden 1982-1985, Det är inget dåligt resultat, det är eff bra resultat. Vi kan tycka med hänsyn till Jämtlands problem aft def infe är tillräckligt,
Ingrid Hemmingsson ifrågasatte var de nya jobben har skapats, Def är faktiskt så här att huvuddelen av lokaliseringsstödet har gått fill skogslänen. Drygt 70 % av de företag som har fäff lokaliseringsstöd ligger i skogslänen. Mer än 80 % av bidragen och lånen hargätt till skogslänen. Drygt 65 % av de nya jobben har skapats just med stödet i skogslänen, I absoluta tal rör def sig om 1 100 företag, 1,3 miljarder i bidrag, 700 miljoner i lån och över 6 000 nya jobb totalt i skogslänen. Detta är facit av den socialdemokratiska regionalpolitiken för skogslänens del sedan oktober 1982, Def är inget dåligt resultat -def är alltså ett bra resultat som har uppnåtts,
Def regionalpolifiskasfödef resulterar just nu i allt fler nya arbetstillfällen. Det har gjorts en utredning som statens industriverk offentliggjorde för bara ett par dagar sedan. Dessa beräkningar visar atf def skapats nya jobb i allt högre takt till följd av lokaliseringsstödet. Enligt företagens egna beräkningar skapades 2 240 nya jobb genom de sfödbesluf som fattades under andra
halvåret 1985, Det är en ökning med 90 %, nästan en fördubbling, sedan motsvarande period året dessförinnan, 1984,
Inom regeringskansliet har nu organisationen för det regionalpolitiska arbetet förstärkts. En särskild beredningsgrupp för samordning av det regionalpolitiska arbetet mellan olika politikomräden har inrättats. Det är statssekreteraren i indusfridepartemenfef som är ordförande i gruppen. Avsikten är aft ge de regionalpolifiska frågorna en ökad tyngd i arbetet inom olika politikområden. Dä faller def sig naturligt, rimligt och riktigt atf ocksä verk och myndigheter kommer in i sammanhanget. Jag hoppas naturligtvis aff just detfa organ skall leda fill aft de olika områdena tar ett ökat regionalpolitiskt ansvar,
Ingrid Hemmingsson fog så upp utvecklingen för småföretagen. Jag har frän denna talarstol gång på gäng talat väl om småföretagen, men jag har också talat om hur betydelsefull regeringens ekonomiska politik och industripolitik har varit för små företag. Den allmänna ekonomiska utvecklingen sedan 1982 har gynnat småföretagen. De små och medelstora industriföretagen har sålunda uppnått den högsta lönsamhefsnivän sedan mitten av 1970-talef, Investeringarna har under den senaste treårsperioden ökat med 20 %, Efter att de under perioden 1979-1982 minskade med 20 % har vi alltså fått en lika kraftig ökning. Småföretagens soliditet har också förbättrats.
Det är alltså fel, som jag har sett aff man gör här och var, aft säga atf den ekonomiska polifiken och industripolitiken infe skulle ha varit till fördel för småföretagen. Just småföretagen har i mycket stor utsträckning tjänat på regeringens industripolitik och ekonomiska polifik.
Vi har också kunnat notera en mycket kraftig ökning av antalet nyetableringar, och det tycker jag är väldigt glädjande,
Margareta Winberg fog upp frågan om skogsinstitutet i Bispgården, Lät mig säga följande. Regeringen är väl medveten om behovet av fler skogsfekniker, Def är också viktigt bl, a, med hänsyn till den ökade aktivitet som vi kräver i skogsbruket för aff klara råvaruförsörjningen. Jag lovar aft efter debatten ta upp denna fråga med jordbruksministern.
När den socialdemokrafiska regeringen tillträdde hösten 1982, blev huvuduppgiften atf rätta till landefs katastrofala ekonomiska situafion, och det kunde endast ske genom en kraftfull satsning på att expandera industrin. Denna polifik har lyckats, men den har naturligen i högre grad gynnat de regioner i landet som haft den mest utbyggda industrin. Därför har bl, a, storstadsregionerna antalsmässigt gynnats mer av den sysselsättningsökning som ägt rum - även om skogslänen och övriga län har fått en relativt sett lika god förbättring.
För aff vi nu skall kunna använda de regionalpolifiska satsningarna, måste vi diskutera bredare satsningar. En sådan satsning är en bred diskussion mellan industridepartementet och länsstyrelsen i Jämtland om turistnäringen, men jag är också öppen för andra förslag som kan stärka en posifiv utveckling av Jämtlands län.
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen i Norrlands inland, m. m.
163
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen i Norrlands inland, m. m.
Anf. 87 NILS G. ÅSLING (c):
Herr falman! Jag ber att få tacka Thage Peterson för dessa kompletteringar i den debatt om Jämtlands län och Norrlands inland som vi har haft denna sena timme.
Thage Peterson säger atf lokaliseringsstödet till sin huvuddel har gått till skogslänen. Ja, def är riktigt, men vad som konstituerar en regionalpolitik är ju ocksä så mänga andra insatser - kommunikationer, frisläpp av investeringsfonder osv. Vi har i Uddevalla och Malmö fått en demonstration av hur man kan använda sådana komponenter.
Vad jag har försökt säga, herr industriminister, är att när staten är beredd att satsa 3 ä 4 miljarder i statligt stöd i Uddevallaregionen, på Sveriges framsida, så är det klart aff man frågar sig vilka proportionerna är, om lokaliseringsstödsramen - det är ju än så länge inte fråga om utnyttjandet -för skogslänen är 1 miljard.
Det är denna brist på proportioner i samhällets insatser för den regionala balansen som indusfriministern inte har lyckats klara uf under denna långa diskussion, Def är den jag vänder mig emot, I anknytning till en tidigare debatt vill jag framhålla aff jag infe vänder mig mot aff man gör insatser i Malmö och Uddevalla - tvärtom, det är bra - utan def är bristen på proportioner och pä principer som är så besvärande för tilltron till regeringens industri- och regionalpolitik.
Jag hörde med tillfredsställelse atf indusfriministern kräver ökad aktivitet i skogen. Låt mig avslutningsvis säga: Ta då upp den aktivitet som Fälldinrege-ringarna bedrev, nämligen atf komplettera enskilda fastigheter eller bilda enskilda skogsbruksfastighefer i glesbygd. Nu har ju industriministern hela befälsrätfen över domänverkets skogsinnehav, och då finns ju också den formella möjligheten för industrideparfementef aff ta upp den tanke som vi hade ganska stor framgång med i Fälldinregeringarna och som vi nu kan se har höjt aktiviteten i skogsbruket och skapat sysselsättning i den genuina glesbygden.
164
Anf. 88 Industriminister THAGE PETERSON;
Herr talman! Jag vill något kommentera Nils G, Åslings sista inlägg.
Det innebär inte någon brist pä principer eller brist på linjer i regeringens industripolitik och regionalpolitik när vi gör satsningarna i Uddevalla och Malmö, Man mäste komma ihåg följande: Uddevalla- och Malmöinsatserna är nödvändiga engångsinsatser för att klara av en helt nödvändig omstrukturering av en industribransch, i def här fallet varvsindustrin. Jag tror atf vi är överens om, Nils G, Åsling och jag, att det är helt omöjligt att fortsätta köra varvspolitiken som vi har gjort. Över 35 miljarder har vi under en tioårsperiod satsat pä varven. Skall vi nu tå med människorna, kommunerna och regionerna på att göra denna kraftiga omstrukturering, är det helt nödvändigt med insatser i dessa regioner.
Dessa insatser i Malmö och Uddevalla har gjorts utan atf vi tagit en enda krona frän regionalpolitiken i övrigt. När man angriper satsningarna i Uddevalla och Malmö gör man det felet att man tror aft pengar har tagits ifrån regionalpolitiska medel som varit avsedda för Bergslagen eller skogslänen. Men def har inte tagits en enda krona från dessa konton.
I stället förhåller det sig så atf de regionalpolifiska anslagen har mer än fördubblats sedan 1982, Nästan en ny miljard per är gär nu fill regionalpolifiska satsningar i skogslänen och stödområdet. Dessa nya pengar har tagits fram i ett hopplöst budgetläge som de borgerliga regeringarna försatte Sverige i.
När alla andra områden fått dra ner sin verksamhet och spara pengar, har de regionalpolitiska anslagen tvärtom ökat. Regeringen har prioriterat regionalpolitiken. Därmed kan vi också, herr talman, fortsätta att ha en mycket hög aktivitet när det gäller regionalpolifiken.
Även om def nu sker fill Ingrid Hemmingssons förtret vill jag en gång fill sammanfatta med aft säga: De regionalpolifiska stödinsatserna har gett resultat. Från slutet av 1982 fram till i dag har regionalpolitiskt stöd lämnats till nyetableringar och utvidgningar som givit oss 13 000 nya arbetsfillfällen, varav huvuddelen eller 65 % i skogslänen. Det är ett bra resultat. Varför förringa det resultatet? I stället borde ni stä upp och säga; Detta är ett utmärkt resultat - gä vidare på den vägen!
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen iskogslänen
Överläggningen var härmed avslutad.
21 § Svar på interpellation 1985/86:138 om befolkningsutvecklingen i skogslänen
Anf. 89 Industriminister THAGE PETERSON: Herr talman! Karin Israelsson har frågat mig
- vilka åtgärder regeringen avser aft vidta för att motverka den alarmerande utflyttningen från skogslänen,
- vilka åtgärder regeringen avser att vidta för atf förbättra sysselsättning och utveckling i skogslänen samt
- vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att förbättra arbetsmöjligheterna för ungdomen i Västerbottens inland.
Befolkningsutvecklingen i skogslänen och i vissa andra län inger oro. Samtidigt är det vikfigt atf notera de positiva sidorna i utvecklingen i dessa län med fler i arbete och färre arbetslösa.
Regionalpolitiken har givit resultat. Sedan slutet av år 1982 har det regionalpolitiska stödet medverkat till över 13 000 nya arbetsfillfällen, varav det stora flertalet i skogslänen. Den socialdemokratiska regeringen har prioriterat regionalpolitiken. Trots det ansträngda budgetläget har vid inget tillfälle besparingar aktualiserats på det regionalpolitiska området. I stället har de regionalpolitiska anslagen fördubblats sedan budgetåret 1982/83. Samtidigt har regionalpolifiken i ökad utsträckning inriktats på åtgärder för att främja kunskapsuppbyggnad och teknikspridning liksom produkt-, marknads- och företagsutveckling. Till detta kommer särskilda satsningar i regioner som drabbats av omfattande strukturförändringar, bl. a. Norrbotten och Bergslagen,
Anslagen fill Västerbottens län för regionala utvecklingsinsatser har sedan budgetåret 1982/83 ökat från 40 milj. kr. till 58 milj. kr. innevarande budgetår.
165
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolknings-
utveckhngen
iskogslänen
Sedan den 1 juli 1982 har lokaliseringsstöd lämnats till drygt 170 företag i länet med sammanlagt 250 milj, kr, i bidrag och 72 milj, kr, i lån. Stödet beräknas ha medverkat till nyansfällningar av 900 personer. Dessutom har sysselsäffningssföd lämnats med 33 milj, kr, fill företag i länet som ökat sin personal med sammanlagt 630 årsarbetskrafter. Dessa sysselsättningssiffror överlappar delvis varandra, men de visar ändå att det regionalpolitiska stödet haft en god effekt.
Utöver dessa satsningar vill jag ocksä nämna def stöd som regeringen lämnat till några särskilda projekt i länet. Det gäller Uminova och industriellt utvecklingscentrum (lUC) i Umeå resp, Skellefteå till vilka regionalpolitiskt stöd lämnats för kunskapsuppbyggnad och teknikspridning. Jag vill också erinra om de 20 milj, kr, som satsas av regionalpolifiska medel för att stödja uppbyggnaden av en förstärkt forskning och utbildning inom det biotekniska området vid Umeå universitet.
Regeringen har gjort och gör, som jag redovisat, betydande insatser för att stärka näringslivet och sysselsättningen i skogslänen och i Västerbottens län -insatser som också gagnar ungdomen.
För aft ytterligare stärka slagkraften i de regionalpolifiska insatserna pågår för närvarande ett omfattande arbete för att utveckla regionalpolifiken pä en rad områden. Det gäller förbättring av infrastrukturen i skilda regioner, ökad regionalpolitisk samordning mellan olika politikomräden, ökad decentralisering av arbetsuppgifter inom den statliga förvaltningen, insatser för att sprida expansionen inom den privata tjänstesektorn frän Stockholmsområdet till andra delar av landet och för att främja utvecklingen inom turistnäringen i skogslänen samt att få utbildningen sä inriktad och utformad att den kan stödja en positiv näringslivsutveckling i skilda regioner.
En utveckling av regionalpolitiken pä dessa områden kommer att stärka näringslivet och sysselsättningen i skogslänen och då också i Västerbottens län och dess inland. Därmed skapas också bättre arbetsmöjligheter för ungdomen i länets inland.
166
Anf. 90 KARIN ISRAELSSON (c);
Herr talman! Jag ber att fä tacka industriministern för svaret pä min interpellation. Av svaret framgår aft regeringen delar min och mängas oro över den befolkningsutveckling som sker i främst Västerbottens inland. Men jag ser inte den posifiva utveckling som industriministern tycks se i att en lägre andel är arbetslös och att allt flera har arbete. Verkligheten talar ett annat språk. Enligt prognoser kan man se att arbetslösheten i inlandet kommer att sjunka något, men det beror inte pä ett växande näringsliv utan det är följden av den befolkningsminskning som denna länsdel är utsatt för. I de arbetsföra åldrarna 16-64 år minskade antalet bosatta i inlandet med drygt 800 personer, och den förväntade minskningen 1986 beräknas till 600-700 personer.
Arbetslösheten varierar starkt inom länet. I januari var andelen öppet arbetslösa i Sorsele 7,4 %, i Dorotea 6,4 % och i Storuman 6,0 %-högt över riksgenomsnittet. Att sifforna inte är högre kan väl antas bero pä atf många i arbetsför ålder har tvingats atf flytta fill andra delar av landet där efterfrågan på arbetskraft är stor. I kuststäderna är arbetsmarknadssituationen betydligt
bättre, och en viss utflyttning dit sker naturligtvis även från inlandet, Detfa är den inomregionala obalans som råder i Västerbotten,
Inlandskommunernas åldersstruktur har starkt förskjufits så aft andelen äldre starkt översfiger riksgenomsnittet. Detta är redan i dag en verklighet, mycket beroende pä den flyttningsväg som drog genom dessa trakter under 1960-falefs mitt och i början av 1970-talet, Redan hårt drabbade bygder hotas nu igen av den förnyade flyttningsvågen.
Situationen har ytteriigare förvärrats för Västerbottens del sedan jag ställde min interpellation till industriministern. Boliden Mineral har aviserat att man måste minska antalet anställda för aft klara fortsatt drift. Detta drabbar även Stekenjokkgruvan, som är den enda arbetsplats som finns för dem som bor i den delen av Vilhelmina kommun. Även i Rönnskär kommer betydande förändringar att genomföras, vilket i sin tur medför att entreprenadföretag och legotillverkare kommer att sakna arbete. Nyanställningar kommer inte aft ske, och avskedanden kommer att bli aktuella, I Mala har SGAB redan varslat och avskedat personal, och företagets fortsatta existens beror på dess möjligheter aff fä prospekteringsmedel. Om inte behovet av dessa medel fillgodoses, kommer mineralfyndigheter ej att kunna spåras, och gruvnäringen i Västerbotten kommer aft sakta dö ut.
Detta måste ändå vara en stor anledning till oro för landets regering. Här kan staten bevisa att man är beredd att ta ett regionalpolitiskt ansvar, samma ansvar som man kräver av privata företag, t. ex. av ägarna fill Stensele Mekaniska Verkstad, som nu hotar med aft dra in produktionen och frisfälla personal.
Vad tänker industriministern och regeringen göra för aft rädda gruvdriften i Stekenjokk och gruvnäringens framfid i Västerbotten?
Industriministern pekar pä aft man hela tiden har höjt olika anslag fill regionalpolitiska insatser. Det är bra, och det kan möjligen gälla de här anförda anslagen. Men def finns andra inslag i regionalpolifiken som rönt ett annat öde. Antalet personer i beredskapsarbete har mer än halverats under 1985 jämfört med året dessförinnan. Detta har tvingat fram en annan prioritering, Beredskapsarbetsvolymen har minskat, och def är främst de som riskerar att utförsäkras frän arbetslöshetskassan som fär beredskapsarbete. Vidare saknas det möjlighet att bygga skogsbilvägar med stöd av beredskapsmedel.
Investeringsarbetena har minskat kraftigt under 1983 och 1984. Med anledning därav och då antalet anläggningsarbeten i länet sjunkit stod 30 % av åkeriförefagens fordon stilla. Denna vinter är investeringarna ännu lägre. För nästan hälften av entreprenadmaskinerna saknas nu uppdrag.
Jordbrukssektorn svarar fillsammans med skogsbruket för 10-15 % av sysselsättningen i några av inlandskommunerna. Under 1985 minskade antalet enheter för animalieproduktion från 2 100 fill 1 960, Det är rimligt atf anta att ett hundratal jordbruk kommer att avvecklas under 1986, Det är främst inlandsjordbrukef som drabbas, varav följer atf mejerier och slakterier kommer atf sakna underlag och troligtvis måste läggas ner.
Inom den statliga sektorn kommer antalet sysselsatta att minska. Mellan 50 och 100 personer främst i Umeå kommer att förlora sina arbeten. Det är i första hand administrafiv personal, och då främst kvinnor, som drabbas.
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen iskogslänen
167
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Otti befolkningsutvecklingen iskogslänen
Även tjänster ute i länet dras in. Polisvä:>endef, kronofogdemyndigheten, SJ och vägverket är exempel som klart visar atf man frän statens sida inte far tillräckligt regionalpolitiskt ansvar.
När det gäller industribyggandet har de ställda förväntningarna inte infriats. Ett tiotal projekt, som planerats atf genomföras med regionalpolifiskt stöd, har infe påbörjats. En av orsakerna har varit att förväntade statsbidrag utebhvit. Det råder därför för ett flertal projekt stor osäkerhet om huruvida investeringarna kommer aff genomföras. Utöver detta har några av de investeringar som tidigare diskuterats av större, etablerade företag ej kommit till stånd, vilket kommer att ytterligare bidra till en låg investeringsnivå under den närmaste tiden.
Detta är den faktiska verklighet som Västerbottens inland befinner sig i.
Jag vill nämna några förslag till åtgärder:
Ta bort krånglet när det gäller lokaliseringslån och bidrag!
Öka anslagen fill glesbygdsstöd!
Se till aff vi fär behålla statsbidragen till länstrafiken!
Fullfölj planerna på ett flygfält i Gunnarn!
Ge SGAB i Mala prospekteringsuppdrag!
Intensifiera malmletningen i Stekenjokkomrädet!
Sprid statliga arbetstillfällen över länet!
Inför eff rättvisare statsbidragssystem i stället för det nuvarande, som låter det mesta, per capita, gå till storstäderna - det gäller KBT, barnomsorg och äldreomsorg!
Sank arbetsgivaravgifterna i stödområde A!
Jag frågar: År industriministern beredd att arbeta för att defta genomförs i Västerbottens län?
168
Anf. 91 HANS DAU (m);
Herr talman! Det är fantastiskt att höra industriministerns svar på Karin Israelssons och andras interpellafioner. Jag tycker näsfan aft det som indusfriministern håller på med liknar besvärjelser. Han säger i de olika svaren atf regionalpolitiken har givit resultat. Nästan som om def vore från en grammofonskiva har vi fått höra indusfriministern upprepa atf vi har fått 13 000 nya arbetstillfällen. Den socialdemokrafiska regeringen har prioriterat regionalpolifiken, det regionalpolitiska stödet har visat sig ha en god effekt, osv. Sä har indusfriministern prisat sina insatser. Han säger också: Se pä resultaten! Erkänn att de är positiva! Men det är väl just därför aft alla inte är överens om aft def är positivt som vi har denna interpellationsdebatt, Def är ju infe bra i skogslänen. Jag tycker atf Thage Peterson skall vara mer ödmjuk och verkligen lyssna på folk i dessa bygder. Vi som kommer frän skogslänen och representerar väljarna där har fått absolut motsatta signaler mot dem som Thage Peterson kommer med och som går ut på att allfing är bra, aff resultatet av regionalpolifiken äi bra. Människorna i Västerbotten och vi som företräder dem tycker aft det är precis tvärtom. Jag har varit pohtiskf verksam i 20 år, och jag har aldrig någonsin fidigare erfarit att människorna varit så allvarliga och bekymrade över läget,
I t, ex, Bjurholms kommun minskade befolkningen i fjol med nära 3 %, och det är inte första året. I Skellefteå kornmun, som är en industrikommun.
minskade befolkningen på grund av utflyttning och det i en industrikonjunk-tur som är en av de kraftigaste vi haft på många år, I min egen hemkommun ökade befolkningen mellan 1976 och 1982 från 7 500 till 8 100, Under de senaste fre och ett halvt åren har vi nu snart förlorat denna ökning.
Bidragspolitiken har enligt moderaternas uppfattning helf misslyckats, om man ser pä resultatet. Industriministern och andra socialdemokrater som deltagit i debatten här i dag räknar pä def sättet aft om man har ökat bidragen - man har fördubblat dem, säger industriministern - har man nätt framgång. Men det är väl inte bidragens storlek som visar på framgång, utan def är väl resultatet i befolkningsutvecklingen som man mäste gå efter. Det är väl hur människorna i dessa områden upplever situationen som borde vara resultatet. Vi moderater menar aff bidragen måste ändras. Vi måste i stället få generella insatser, Def staten eller samhället skall satsa på är infrastrukturen, men i övrigt bör förutsättningarna förbättras för företagarna och näringslivet, Def har givits mänga goda uppslag här i dag - jag skall inte ta upp fiden med atf räkna upp alla en gång till.
En av de saker som företagarna i inlandet är oerhört bekymrade över är beskattningen. Dä man skall anställa en företagsledare eller någon person i ledande ställning inom den offenfliga sektorn, har denne oftast en partner med sig som inte kan fä arbete pä grund av den begränsade arbetsmarknaden i dessa områden. Eftersom def beskatfningssysfem vi har innebär atf man inte får betala skatt efter bärkraft när bara en i familjen har inkomst, tar man inte jobbet, och verksamheten får infe den utveckling den borde ha,
Erik Holmkvisf berörde småföretagens situation. Det är infe nödvändigt atf ta upp den frågan igen.
Nedsättning av arbetsgivaravgifterna i Norrbotten är någonting som vi moderater har talat för. Men man kan samtidigt fråga sig: Är det nödvändigt atf ha en så stor nedsättning i Luleå samfidigt som Sorsele, Dorotea och Vilhelmina inte fär någon nedsättning alls av arbetsgivaravgifterna? Jag tror att man måste använda den metoden över större områden och framför allt i inlandet.
Överlåtelse av företag har industriministern och jag diskuterat fidigare i dag. Där finns det väldigt mycket aft göra, Nils G, Åsling efterlyste en förhandlingsinsafs. Jag tycker att man från regeringens sida skulle kunna göra väldigt stora insatser pä def här området, om man förhandlade samtidigt som man sänkte skatterna och ändrade villkoren vid förefagsöverlåfelse och över huvud faget vid företagande.
Energiskatterna slår mycket hårt i Norrland, Där har vi ett kärvt klimat och långa avstånd. Nu har vi möjlighet aff fä minskade kostnader tack vare aft oljepriserna gär ned. Men vad händer? Jo, vi får högre skatter igen. Vi fär inte ens tillgodoräkna oss fördelarna av sänkta oljepriser.
Löntagarfonderna och deras effekter på glesbygden har belysts. Olof Palme var i Åsele i valrörelsen och talade om någonting som kallades Robin Hood-skatf. Det skulle vara värdefullt för inlandskommunerna, Samfidigt höjde den socialdemokratiska majoriteten i landstinget skatten med en krona och tog tillbaka i stort hela effekten av Robin Hood-skaften,
Om man tittar på de fio mest skatfetyngda kommunerna i landet finner man att fem ligger i Västerbotten, Jag tycker att industriministern skall sluta
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolknings-
utvecklitigen
iskogslänen
169
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen iskogslänen
170
med självbedrägeriet aff allting gått bra. Vi fär aldrig någon förbättring, om infe regeringen erkänner aft allting infe är sä bra,
Anf. 92 BÖRJE HÖRNLUND (c):
Herr talman! Jag har i ett tidigare inlägg berört ett tiotal viktiga punkter. Därför kan jag nu övergå till att diskutera några andra frågor.
Länsarbetsnämnden i Västerbotten hai' presenterat en prognos för andra halvåret 1985 och för 1986, Av denna rapport framgår följande. Om arbetskraffsefterfrägan i andra landsändar ger upphov till samma utflyttning från länet som var fallet under fjolåret, tror man sig kunna hålla arbetslösheten pä ungefär 3,6 %. Det här är egenfligen en skrämmande läsning. Utflyttningen har varit väldigt snabb. Nu bygger den stafliga myndigheten sina prognoser på grundval av goda konjunkturer och en fortsatt stark utflyttning. Det är detfa som leder till det här förödande resultatet. Det är ju framfidsfolket som flyttar.
Sedan vill jag säga någonting om nedsättningen av arbetsgivaravgifterna. Tycker verkligen industriministern att det är rättvist att Sorsele, Jörn, Åsele, Dorotea och andra utsatta kommuner skall ha 10 % högre arbetsgivaravgifter och därmed i princip ett 10 % högre kostnadsläge än t, ex, Luleå? Skall man infe se fill behoven och göra jämförelser mellan olika kommuner? Fjällkommunerna i Västerbotten har def bekymmersamt.
Så ytterligare en fråga som jag vill ta upp. Den regionalpolifiska utredningen föreslog atf 30 milj, kr, skulle satsas på träteknikutveckling i Skellefteå, En enhällig regionalpolitisk utredning kom med detfa goda förslag. Skog och träförädling betyder ju väldigt mycket, infe bara i Västerbotten utan i hela Norrland. Jag mäste säga aft jag beklagar aft infe just det här förslaget vann industriministerns gehör. Men jag hoppas aft industriministern efter denna debatt är beredd att pä sin kammare tänka igenom detta, för def här ger många jobb och stora exportinkomster. Långsiktigt blir ocksä resultaten goda,
Nils G, Åsling nämnde jordbruket. Förhållandena är desamma i mitt hemlän. Jordbruket är nämligen pä väg art rasa samman, Def är faktiskt sä, att jord och skog betyder mera i Väsferbocten - om man ser fill befolkningen där - än i något annat län. Uppemot en tredjedel av all sysselsättning härstammar från just jord och skog.
Jag vänder mig nu fill Thage Peterson i dennes egenskap av regeringsmedlem. Riksdagen har enhälligt beslutat atf jordbruket skall bibehållas i oförändrad omfattning i Norrlandslänen, Som regionalpolifiskt ansvarig minister har Thage Peterson all anledning atf övertyga jordbruksministern och regeringen i övrigt om aft regeringen måste leva upp fill vad riksdagen har beslutat i denna fråga.
En annan fråga gäller den kommunala skaffeutjämningen. Denna ökade under de borgerliga regeringarna frän ca 2 fill 10 miljarder kronor. Nu föreligger ett nytt förslag, genom vilket de mest utsatta Norrlandskommunerna skulle tillföras pengar. Tyvärr måste vi konstatera aff det är eff förslag som regeringen har behagat lägga på is, Lir regionalpolitisk synpunkt är det infe bra. Det är infe rimligt aff det kommunala skatteuttaget i de mest utsatta kommunerna skall vara 8 kr, högre än i de bäst ställda kommunerna, när de
förstnämnda kommunerna trots detta ger en sämre kommunal service. Detta har mycket att göra med en balanserad regionalpolitisk utveckling.
Jag vill sedan ta upp länsanslagen. För nästa budgetår föreslås 488 milj, kr,, medan centern har föreslagit 750 milj, kr. Det vore nog rätt bra om det kom en liten signal fill den socialdemokratiska gruppen i arbetsmarknadsutskottet, eftersom jag är övertygad om atf den skulle välkomna en ökning av detta anslag.
Till sist: Industriministern var inne på detta med Volvo och SAAB, I ett frågesvar sade Feldt atf av de 25 miljarderna i frisläppta investeringsfonder gär 2 % fill stödområdena och tillfälliga stödområden, 98 % går till en fjärdedel av riket, och 2 % går till tre fjärdedelar av riket. Det är icke fillfredsställande.
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen iskogslänen
Anf. 93 ULLA ORRING (fp):
Herr falman! Vi har länge diskuterat de regionalpolitiska frågorna, och jag vill återkomma till en del av vad jag nämnde här på förmiddagen, Def är bra att industriministern nu talar om atf regionalpolifiska rådet kan och bör bli aktivare. Min förhoppning är att def blir en samordning mellan de insatser som behöver göras ute i våra län,
I Västerbotten finns det i dag mellan 9 000 och 10 000 personer som är utan fast arbete, Def behövs sålunda ökade resurser pä en rad olika områden för att sysselsättningen skall kunna öka och för att en hygglig regional utveckling skall kunna nås. Ny teknik och teknikspridning har nämnts i debatten som framtidssatsningar, och jag delar den uppfattningen. Även i vårt län sker en utveckling på def området, framför allt i Skellefteå med Skeria och i Umeå med Uminova, som också industriministern har nämnt,
Def krävs även resurser för liknande teknikspridning i inlandet. Här finns verkligen utrymme för insatser. Hur skall framfiden annars gestalta sig för de små kommunerna i inlandet, som redan i dag har avtappats ungdomar i alltför stora skaror? När man reser i Västerbottens inland ser man att defta är ett enormt stort problem, med den hopplöshet som breder ut sig, trots atf många försöker stimulera till nya arbeten.
Jag vill instämma i vad som tidigare har sagts om jordbruket och dess betydelse i värt län Västerbotten, Det finns djupa spår efter den dåliga skörden föregående är. Man räknar med aft 200 brukningsenhefer läggs ner varje år, och det är inte bra. Det vore fint om regeringen snabbt kunde gå ut och tala om atf jordbruken i inlandet behövs. Människorna där upplever det inte så för närvarande, med den hårda reglering som de råkar uf för.
Folkpartiet har krävt en höjning av Norrlandsstödet, dvs, en uppräkning av PM-index, Jag vill fråga; Är regeringen beredd att gå bönderna fill mötes i denna viktiga fråga, speciellt bönderna i inlandet?
Vägbyggandet i länet har minskat till en alltför låg nivå. Byggandet med ordinarie medel behöver fördubblas. Det finns en beredskapslista för färdigprojekterade objekt, beräknade till 240 milj, kr. Kommer regeringen att medverka till ett ökat vägbyggande?
Def finns eff behov, som jag fidigare har sagt, av ett samlat uppträdande. För närvarande vet inte den ena handen vad den andra gör. Postverket, t, ex,, drar in sina små postkontor medan samhället i övrigt satsar på
171
Prot. 1985/86: lapril 1986
Om befolkningsutvecklingen i skogslänen
172
104 industrihus. Den här ekvationen gär inte ihop.
I april 1985 uppvaktade länsstyrelsen och landsfinget riksdagens arbetsmarknadsutskott. Man framförde då synpunkter om de stora avstånd vi har i Västerbottens län, den sneda åldersfördelningen, teknikereftersläpningen, underindustrialiseringen, m, fl, förhållanden som är för oss väl kända. Man framhöll då atf om inga omfattande centrala insatser gjordes skulle dessa områden riskera aff även fortsättningsvis få behålla sin roll som rävaru- och arbetskraftsleverantörer, Detfa sades frän ansvarigt håll i länet, av länsstyrelse och landsting.
Ett är har gått efter denna kraftiga påtryckning från länet. Men har det skett någon förbättring? Trots det industriministern här har redovisat visar arbetsmarknaden atf läget kraftigt har försämrats, SMV i Stensele, Boliden Mineral, SJ och postverket rationaliserar och jordbrukskrisen fortsätter.
Utflyttningen frän länet fortsätter i ökande grad, 1984 lämnades starthjälp till 1 490 västerbotfningar, de som flyttade från länet, 1985 fick nära 1 800 den här s, k, hjälpen, dvs, 300 fler än 1984,
Vad vänfar dä den arbetssökande som kommer hit till Stockholm? För det är huvudsakligen hit stegen styrs. Jo, arbetsförmedlare finns på plats vid Stockholms central när den sökande kominer. De tilltänkta arbetsplatserna uppsöks. Det finns jobb - men ingen bostad. Rådet blir att flytta in hos kompisar från samma trakt, som flyttat fill storstaden. Det är lätt aft inse vilken svår situation som en ung människa isfår inför. Jobb men ingen bostad i storstaden. Alternativet är atf stanna kvar i bygden med bostad, men utan jobb, Def är som atf välja mellan pest och kolera.
Folkpartiet kräver en samlad plan för ett förenklat regionalpolitiskt stöd. Jag hoppas atf vi efter den här debatten skall kunna samsas om tagen, för det gäller vårt inlands överlevnad,
Anf. 94 Industriminister THAGE PETERSON;
Herr talman! Hans Dau gjorde ett mycket märkligt inlägg. Jag måste fä fråga; Varför måste man förneka eller förringa fakta? Varför skall man förtiga de framgångar som polifiken har på olika områden? Skall jag verkligen gråta över atf lokaliseringspolitiken har gett 13 000 nya jobb, att 900 jobb har skapats i Västerbotten? Skulle jag vara ledsen över atf arbetslösheten har gått ned i skogslänen sedan de borgerliga åren? Skulle jag vara ledsen över aft sysselsättningen har ökat i skogslänen under de senaste åren? Varför är Elans Dau ledsen och bedrövad över framgångarna?
Jag har infe sagt atf allt är bra eller aft allt det som har gjorts räcker till. Tvärtom har jag denna långa dag upprepat i interpellationssvar efter interpellationssvar aff befolkningsutvecklingen i skogslänen inger oro och att regeringen tar detfa på allvar. Jag har i nästan alla svar påpekat aff vi måste göra nya insatser och anstränga oss ännu mer. Det verkar som om Hans Dau infe har begripit någonting av den här debatten, Helf plötsligt säger han atf staten ger för mycket bidrag. Samtidigt skall industriministern förhandla med företagen och fä dem atf förlägga verksamhet i skogslänen. Men det skall ske utan pengar och bidrag! Har aldrig Hans Dau förhandlat med storföretag, med kapitalister, någon gång? Inte skulle de fundera på Västerbottens inland om det inte utgick ett regionalpolitiskt stöd. Jag har aldrig träffat någon
verkställande direktör i industrin som infe först ställt frågan; Vad får jag för def?
Nu angriper Hans Dau både regionalpolitiken och bidragsgivningen. Det är samma argumentation och dubbelmoral som han hade i förmiddags när vi diskuterade företagsförvärven, Hans Dau sade då atf vi skall ha ä ena sidan fria kapitalrörelser och ä andra sidan en skärpt lagstiftning. Någon mätta mäste det väl ändå vara på dubbelmoralen och på vad man fillåter sig atf säga från riksdagens talarstol.
Jag beklagar att Karin Israelsson föll in i förmiddagens svarta debatt när hon bara beskrev sitt hemlän i mörka och dystra färger, Def fanns ingen utvecklingsoptimism, ingen enda formulering om atf hon trodde på Västerbotten, När jag lyssnade på allt det elände som Karin Israelsson beskrev fanns i Västerbotten ställde jag osökt frågan om någon över huvud taget vill leva och bo i Västerbotten, Är det någon som bor där i dag? Hur kan man bo i ett sådant län som infe har gjort några framsteg och inte sett någon utveckling som är positiv för människorna som bor i länet? Jag varnade för detfa i eftermiddags, jag varnade för det farliga i aft beskriva sitt hemlän så här dystert. Det underlättar inte aft få företag aft etablera sig i Västerbotten och def underlättar infe aff få forskare och vetenskapsmän - som vi behöver -bäde till Umeå och fill Skellefteå,
När det gäller nedsättningen av socialavgifterna pekar fru Israelsson i sin interpellation pä att socialavgiftsnedsäftningen inom Norrbotten och i Luleå-och Pifeåområdet ger en konkurrenssituation med Västerbottens inland. Jag tror att det är sä, Defta blir effekten av atf man någonsfans måste göra en gränsdragning.
Jag redovisade i riksdagen när jag lade fram förslaget aff insatsen i Norrbotten kommer aft skapa avundsjuka och gränsproblem i Västerbotten, Denna fråga har vi diskuterat och övervägt grundligt i samband med den regionalpolitiska propositionen. Min ståndpunkt är nu aff vi bör hålla fast vid den nuvarande avgränsningen till Norrbottens län och inte göra någon utvidgning i systemet vare sig geografiskt eller branschmässigf, Def är riktigt atf riksdagens beslut får ligga fast några är, och sedan fär vi göra en utvärdering för att se om vi skall ha kvar systemet och vilka förändringar som skall göras. Jag har diskuterat defta med länsstyrelsen i Västerbotten som har uppvaktat i frågan och som nu har påtagit sig atf följa utvecklingen i länet och rapportera in negafiva effekter för näringslivet i Västerbottens län,
Börje Hörnlund fog upp många frågor som jag gärna skulle vilja se också i en senare inferpellations- eller frågedebatt. Men def finns en fråga där jag tycker aff han har rätt, och jag beklagar att vi inte kunde föra den till beslut. Det är satsningen på ett trätekniskt centrum i Skellefteå, Men sista ordet är inte sagt i denna fråga, och jag hoppas atf kunna lösa den pä ett för Västerbotten positivt sätt. Vi bereder nu en ansökan, och jag inser atf det skulle vara värdefullt för Västerbotten, för Skellefteå och för industrin som helhet aff fä fill stånd detta centrum. Vi undersöker vad vi kan göra för aft åstadkomma en insats för att förverkliga def.
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen i skogslänen
173
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen i skogslänen
Anf. 95 KARIN ISRAELSSON (c):
Herr falman! När jag i dag talar för Västerbotten, industriministern, talar jag för min hembygd och mina väljare. Industriministern talar för företagare som skall satsa pä Västerbotten, Jag tyckte att industriministern kanske något överbetonade den posifiva bilden av Västerbotten,
Tyvärr medger inte sex minuters talefid alltför stora och vida utläggningar. Jag tyckte aft det var viktigt att poängtera vilka problemområden som vi har i framför allt inlandet, där jag som boende vet aff man känner stor oro. Man ser arbetslösheten rakt i ansiktet, man ser indragningarna och man ser atf den regionalpolifik som den nuvarande regeringen bedriver infe har de effekter som den önskar aff polifiken skulle ha. Därför kan def verka väldigt dystert och mörkt.
Men det finns goda förutsättningar atf åstadkomma saker av def underlag som finns i Västerbotten och i dess inland. Vi vill hjälpa regeringen på vägen med atf hitta former för atf fä en posifiv utveckling. Det är också farligt atf som i Kejsarens nya kläder bara säga att allfing är bra, för sä är def faktiskt infe i verkligheten.
När jag lyssnat pä dagens debatt har jag också uppmärksammat aft industriministern har ett stort intresse i lokala projekt, Detfa intresse saknas när det gäller Västerbottens inland. Industriministern har inte aviserat något besök i inlandet eller pä något vis tagit del av den oro som vi känner inför Boliden Minerals och SGAB:s utveckling.
Vi kräver en samordning av insatser, Def är mycket viktigt atf man, som har framförts även frän industriministerns sida i denna debatt, pä olika politikområden snabbt ser till att faen regionalpolitisk samsyn. Det är ju det som har varit den stora missen under de fre eller fyra är som regeringen nu har haft på sig atf se fill atf den högkonjunktur som funnits i landet också kommit de här delarna av landet till godo.
När det gäller de sociala avgifterna finns indelningen i stödområden. Inom stödområdet tas ju hänsyn till en mängd faktorer som infe görs inom ett länsområde. Det är därför vi kritiserar detta med sänkta arbetsgivaravgifter i Norrbottens län, där vi i stödområde A skall konkurrera med ett tätortsområde av Luleås storlek, och med dess möjligheter. Och def är det bekymmersamt atf göra, Def ser bra ut vid en ytlig granskning, men jag tycker aft man av uppläggningen ändå ser atf det är felaktigt aff göra en sådan här uppdelning.
Turistnäringen är en näring som också vi vill utveckla, och def kräver aff vi fär goda kommunikationer. Sädana saknas i dag. Vad jag försfär av svaret har man infe heller tänkt sig aft göra några större insatser i syfte aff förbättra just kommunikafionerna för att fä det underlag som behövs för en god indusfri.
174
Anf. 96 HANS DAU (m):
Herr talman! Indusfriministern frågar varför jag skall förneka eller förringa fakta,
Def är precis det jag tycker aft industriministern gör. Han förnekar och förringar aff det häller pä atf gå på.tok i inlandet, i skogslänen och i Västerbotten, Han säger atf arbetslösheten har minskat, Def tror jag def!
Man kanske skulle kunna reducera arbetslösheten till noll om man flyttade folket till Stockholm - det är ju vad som håller på att ske. Jag vidhåller atf defta envetna påstående om atf det är så bra och att allt gär bra mer liknar besvärjelser än fakta.
Industriministern säger vidare att man skall förhandla med storföretag. Men varför skall man bara förhandla med storföretag? Den diskussion vi hade pä förmiddagen gällde väl kanske mera eff från svensk indusfris synpunkt lifef eller medelstort företag. Varför kan man infe förhandla med oss som företräder de smä kommunerna och de smä företagen i Västerbotten? Jag tror att man på det viset skulle kunna nå väldigt långt och kanske få en långsiktig posifiv utveckling,
Indusfriministern sade atf jag skulle vara med på aft skärpa lagstiftningen. Jag vill infe alls förändra någon lagsfiffning. Jag vill ha till stånd de föreslagna förhandlingarna, som kanske skulle göra att företagen i större utsträckning skulle stanna i Västerbotten,
Industriministern kritiserade också mig för aft jag ville ta bort bidragsgivningen. Ja def är klart! Industriministern säger ju själv gäng på gång atf regeringen har fördubblat def regionalpolitiska stödet och använt def fill bidrag och åter bidrag. Trots detfa ser vi hur negativ utvecklingen har varit. Befolkningsutvecklingen har blivit sämre och sämre för varje år sedan 1982, Vi hade en hygglig befolkningsutveckling i en del kommuner och vissa minskningar i andra. Nu går def sämre i alla Västerbottens kommuner och förmodligen i de andra Norrlandslänen också. Vi moderater menar aft man skall minska eller ta bort bidragen i största möjliga utsträckning och använda de pengarna till atf sänka skatterna och arbetsgivaravgifterna. Om man dessutom kan minska krånglet så kanske man skulle få en positiv utveckling.
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen i skogslänen
Under defta anförande överfog andre vice falmannen ledningen av kammarens förhandlingar,
Anf. 97 BÖRJE HÖRNLUND (c):
Herr falman! Herr industriminister! För fräfekniken - tack!
Anf. 98 Industriminister THAGE PETERSON:
Herr falman! Så lätt ger jag mig infe. Jag skall gärna säga aff det tack jag fick från Börje Hörnlund värmde. Jag skall lova atf ytterligare anstränga mig för aft sä snabbt som möjligt leva upp till en ytterligare satsning på det träfekniska centret i Skellefteå,
Ulla Orring sade några kloka ord om behovet av samordning inom regionalpolitiken. Jag vill gärna säga atf alla bär ett ansvar för den regionala utvecklingen. Vi måste komma ihåg att det inte går att med regionalpolifiskt stöd motverka eller reparera rader av negativa beslut, som kan ha fatfats i kommunerna, i företagen, i landstingen eller inom andra politikomräden -försvar, jordbruk, kommunikationer. Vi har tagit ett beslut i regeringen om bättre samordning. Samordningsgruppen har beslutat att alla politikomräden skall ta ett regionalpolifiskt ansvar. Nu får vi följa upp detta, men vi mäste ocksä - som jag har sagt på förmiddagen - ställa högre krav på den privata sektorn.
175
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen iskogslänen
Jag har också en obesvarad fråga från Karin Israelsson. Det gäller gruvverksamheten.
Stora satsningar på prospektering och utvärdering och på utveckling av malm- och mineralprojekt har gjorts frän statens sida under de senaste åren. Jag vill här erinra om de 300 miljoner som riksdagen på regeringens förslag anslog för detfa ändamål efter def atf vi kom fillbaka 1982, En betydande del av dessa medel har faktiskt gått fill skogslänen, och däribland Västerbotten, Stora pengar har satsats på Stekenjokkgruvan, Det är nu viktigt att vi får en ordentlig genomgång och bedömning av dessa insatser, vad som har gjorts och vilka resultat som har uppnåtts. Jag vill igen passa pä aff betona gruvföretagens eget ansvar för och engagemang i prospekteringsverksamheten. Utan ett sådant ansvar kommer samhällets satsningar inte aff leda till några praktiska resultat i form av produktion och sysselsättning,
Slufligen har vi glesbygdsstödet - jag var litet rädd för aff bli angripen en gång till av Hans Dau, men jag tror inte att han har rätt fill fler inlägg - och där jag vill framhålla en lyckad satsning. Glesbygdssatsningarna har varit framgångsrika och skapat många jobb, CHesbygdsdelegationen gör ett bra arbete. Här har ökade länsanslaggett ökat utrymme för glesbygdsstödet, och vi har förbättrat detta stöd, Def här är ett område som jag är beredd atf gå vidare pä för att se om vi kan göra glesbygdsstödet mer effektivt och möjligen också öka anslagen, för utan pengar, Hans Dau, kommer man ingenvart. Utan pengar, utan bidrag, utan stöd klarar man inte att angripa glesbygdens problem, men jag är klart medveten om att sädana insatser måste göras. Det jag nu säger understryker en gång till atf jag under en lång dag i interpellationsdebatt efter interpellafionsdebaff - en kvarstår ju för övrigt -har pekat på de framgångar vi har haft med regionalpolifiken. Samtidigt har jag gäng på gång sagt atf befolkningsutvecklingen inger oro och aff vi inte skall minska ansträngningarna utan tvärtom öka dem för atf uppnå regional balans och rättvisa.
176
Anf. 99 KARIN ISRAELSSON (c):
Herr talman! Det var bra aft indusfriministern kompletterade när def gäller just satsningar på gruvindustrin i Västerbotten, Två socialdemokratiska riksdagsledamöter besökte Stekenjokkgruvan och lovade dä att arbeta för att industriministern skulle se till att staten fog sitt ansvar även fortsättningsvis. Tydligen har de ännu inte uppvaktat indusfriministern om detta. De deltar inte heller i dagens debatt och ger synpunkter på de löften som man då gav befolkningen uppe i Stekenjokk,
Visserligen gjordes stora satsningar på prospekteringar för några är sedan, men de kom infe Västerbotten till godo i någon större utsträckning, utan de spreds till andra områden i Sverige, Vi lider mycket av att de eventuella malmtillgångarna inte har prospekterafs, Prospektering behövs verkligen för atf vi skall kunna behälla vår gruvindustri, som ju är ryggraden för Västerbotten när det gäller indusfrisysselsätfning. Naturligtvis behövs det pengar, och vi förväntar oss aff vi skall få en rättvis del av def stöd som fördelas. Sedan läng tid tillbaka är Västerbotten ett ufflyftningslän med de problem som detta medför. Jag kan förstå aff industriministern kanske känner en viss leda, då det i alla delar av landet ställs anspråk på insatser.
Men i Västerbottens inland anser vi att vi är väl berättigade atf fä allt def stöd som flnns för atf def skall kunna skapas förutsättningar för företagssatsningar i dessa delar av landet,
Anf. 100 HANS DAU (m):
Herr talman! Mot industriministerns förmodan har jag rätt till ytterligare eff inlägg, och def skall jag utnyttja.
Bland de bidrag som industriministern envist säger är bra och som därför skall ökas är fakfiskt glesbygdsstödet nyttigast. Det stödet har gett de bästa effekterna i den rena glesbygden. Skulle en del av ökningarna gälla glesbygdsstödet, tror jag att def skulle bli åtminstone någon effekt, I vårt län har vi använt pengarna till bl, a, konsultinsatser för att utreda företagares problem, innan de har kört i gäng, I vissa fall har man kunnat påvisa att det inte varit lämpligt aff över huvud taget starta, och i vissa andra fall har man kunnat ge hjälp för igångsättandet. När man märker industriministerns starka tro på bidrag - trots de dåliga resultaten - förstår man ju atf han kommer aft öka bidragen. Men bidragen måste öka oerhört mycket, om den negativa utvecklingen skall kunna vändas. Jag tror emellertid att det infe kommer att hjälpa. Jag skulle kunna räkna upp en mängd företag, som har fått miljoner men som trots detta har gått i konkurs efter ett halvår eller ett är. Ju större bidrag de har fått, desto snabbare har de gått i konkurs.
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen iskogslänen
Överläggningen var härmed avslutad.
22 § Svar på interpellation 1985/86:139 om befolkningsutvecklingen i skogslänen
Anf. 101 Industriminister THAGE PETERSON: Herr falman! Birgitta Hambraeus har frågat mig
- vilka ätgärder regeringen avser att vidta för att motverka den alarmerande utflyttningen frän skogslänen,
- vilka åtgärder regeringen avser aff vidta för aft förbättra sysselsättning och utveckling i skogslänen, samt
- om regeringen är beredd aff förtydliga domänverkefs instruktion så aft dess målsättning blir bästa ekonomiska utbyte för de människor som berörs och ett skogsbruk som är ett föredöme ur miljösynpunkt.
Regeringen ser allvarligt på befolkningsutvecklingen i skogslänen och i vissa län i södra och mellersta Sverige, Samtidigt skall ocksä noteras de posifiva sidorna i utvecklingen med fler personer i arbete och färre arbetslösa och i arbetsmarknadspolifiska ätgärder.
Regionalpolifiken har förstärkts och utvecklats under de senaste åren. De regionalpolitiska anslagen har mer än fördubblats sedan budgetåret 1982/83 samfidigt som regionalpolifiken i ökad utsträckning förts in på åtgärder för aft främja kunskapsuppbyggnad och teknikspridning liksom produkt-, marknads- och företagsutveckling, Regionalpolifiken har också givit resultat. Sedan slutet av är 1982 har det regionalpolifiska stödet medverkat fill
12 Riksdagens protokoll 1985/86:101 -104
177
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen iskogslänen
178
över 13 000 nya arbetstillfällen i skogslänen och andra utsatta delar av landet. Härutöver har särskilda insatser gjorts i regioner som drabbats av omfattande strukturförändringar, bl, a, i Norrbotten och Bergslagen,
Under de senaste åren har således Bergslagen, som berör delar av Kopparbergs län, prioriterats vad gäller ätgärder inom industri- och regionalpolifiken liksom inom arbetsmarknadspolitiken och andra politikomräden, I samband med det senaste större sf rukturbeslufef, som avsåg specialsfälsindu-strins rostfria sektor, antog riksdagen eff särskilt Bergslagsprogram,
Programmet innebar bl, a, atf statens industriverk (SIND) och styrelsen för teknisk utveckling (STU) fick i uppdrag aff genomföra utvecklingsinsatser i Bergslagen med en särskild delegation. Bergslagsdelegationen, som rådgivande organ. Delegationen har haft en ekonomisk ram om 25 milj, kr, aff använda, främst för atf initiera utvecklingsprojekt. Verken har därutöver avsatt 17 milj, kr, av egna anslag.
Med dessa medel har en rad olika aktiviteter dragits i gång eller intensifierats. Utvecklingsfonderna har bedrivit och bedriver bl, a, en uppsökande verksamhet för atf ge råd och stöd i frågor som rör t, ex, kapitalrafionalisering, exportkampanjer, marknadsföring och teknikutveckling. Bergslagsdelegationen driver också eff större projekt om fransporfsam-verkan som berör företagen i Avesfa-Fagersfa-regionen,
Delegafionen har ocksä satsat medel på olika regionala utvecklingsenheter, I Kopparbergs län har Dalarnas Teknikcentrum (DALTEK) och Tunnplåtscentret i Borlänge fått sammanlagt 1,25 milj, kr. i stöd fill sina resp. verksamheter.
Ansträngningarna att stärka utvecklingen i Bergslagen går nu vidare, och regeringen här nyligen lagt fram förslag för riksdagen om ett nytt treårigt utvecklingsprogram om sammanlagt 425 milj, kr.
Förutom 50 milj, kr. till en förstärkt Bergslagsdelegafion innebär förslaget betydande satsningar på ett antal strategiska områden, bl. a, riskkapital till småföretag, industrilokaler, forskning och utveckling, teknikspridning och utbildning. Högskolan i Falun/Borlänge, DALTEK och Tunnplåfscenfret kommer att spela en stor roll i def kommande arbetet.
Slutligen vill jag erinra om att av de 155 milj, kr, som satsas på väg- och järnvägsinvesteringar avser 85 milj, kr, ombyggnad av riksväg 70 vid Avesta-Krylbo,
Utöver dessa särskilda utvecklingsprogram har regeringen prioriterat länsstyrelserna i Bergslagslänen vid fördelningen av de s, k, länsanslagen. Anslaget till Kopparbergs län för regionala utvecklingsinsatser har sedan budgetåret 1982/83 ökat från 20 milj, kr, till 34 milj, kr, innevarande budgetår.
Sedan den 1 juli 1982 har lokaliseringsstöd lämnats till drygt 140 företag i länet med sammanlagt 100 milj, kr, i bidrag och 60 milj, kr, i län. Stödet beräknas ha medverkat fill nyansfällningar av 800 personer. Dessutom har sysselsäffningssföd lämnats med 30 milj, kr, till företag i länet som ökat sin personal med sammanlagt 560 årsarbetskrafter. Dessa sysselsätfningssiffror överlappar delvis varandra, men de visar rned all tydlighet aft det regionalpolifiska stödet haft en god effekt,
Avesta kommun har drabbats hårt av strukturförändringarna inom
specialsfålsindustrin. Regeringen har förklarat sig beredd att medverka med regionalpolifiskt stöd för bildandet av eff lokalt investmentbolag liksom för ombyggnad av industrilokaler som fidigare använts av Avesta Jernverk,
Betydande insatser har sålunda gjorts och görs för atf stärka näringslivet och sysselsättningen i skogslänen och i Kopparbergs län.
Även om regionalpolifiken förstärkts och utvecklats under senare år och ocksä givit goda resultat gäller det emellertid nu atf gå vidare för aff ytterligare stärka slagkraften i de regionalpolitiska insatserna. Ett omfattande arbete pågår för närvarande för att utveckla regionalpolifiken pä områden som rör förbättring av infrastrukturen i skilda regioner, förstärkt samordning mellan olika politikområden, ökad decentralisering av arbetsuppgifter frän de statliga centrala verken till länsstyrelserna och till verkens regionala myndigheter, spridning av expansionen inom den privata tjänstesektorn frän Stockholmsområdet till andra delar av landet, utveckling av turistnäringen i skogslänen och ätgärder för atf få utbildningen så inriktad och utformad atf den kan stödja en posifiv näringslivsufveckling i skilda regioner.
En utveckling av regionalpolifiken på dessa områden kommer aft ge ökad kraft ät def regionalpolitiska arbetet på atf stärka näringslivet och sysselsättningen i skogslänen och då också i Kopparbergs län.
Frågor kring den nedbrunna sägen i Särna och en eventuell återuppbyggnad av denna har jag besvarat här i riksdagen vid ett par tillfällen tidigare i år. Jag har därvid framhållit aft det ankommer på företagens styrelser och ledning att fatta beslut om företagens skötsel.
Jag har gjort klart för domänverket och Domänförefagen atf regeringen är beredd atf medverka med generöst regionalpolifiskt stöd till projekt som kan trygga sysselsättningen i Särna, Detta gäller både för en återuppbyggnad av sågen och för andra projekt.
Domänverket har förklarat atf def far ett ansvar för sysselsättningen i Särna, Domänföretagen och dess dotterbolag Wedde & Co AB överväger för närvarande olika alternativ vad gäller den framtida verksamheten i Särna, För att skapa rådrum för dessa överväganden har de anställda vid Särnasågen erbjudits förlängd uppsägningstid till den 1 september i är med möjlighet till utbildning under tiden, vilket jag anser vara mycket posifivt.
Vad i övrigt gäller Birgitta Hambraeus fråga om domänverket vill jag erinra om aft - i enlighet medvad riksdagen lagt fast - ett grundläggande mäl för domänverkefs verksamhet skall vara bästa möjliga företagsekonomiska resultat. Domänverket skall liksom övriga skogsägare följa skogsvärdslagens bestämmelser. Domänverket arbetar sålunda under samma förutsättningar som övriga större skogsägare och skall enligt min mening sä göra. Jag är sålunda inte beredd att medverka till en ändring av domänverkefs instruktion i den riktning som fru Hambraeus frågar om i sin interpellafion.
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen iskogslänen
Anf. 102 BIRGITTA HAMBRAEUS (c):
Herr talman! Jag ber att få tacka industriministern för svaret. Vi börjar komma fill slutet av en lång regionalpolitisk debatt, och vi har sparat def bästa fill sist: Dalarna,
Debatten har speglat vår oro över aff människor infe kan försörja sig och bo i hela landet. Skillnaden i uppfattning är kanske infe sä stor i det här huset
179
Prot. 1985/86:104 lapril 1986
Om befolkningsutvecklingen iskogslänen
180
som det låter. Vi har alla ett gemensamt intresse av atf finna sätt atf påverka den tekniska och organisatoriska utvecklingen, som andra än vi politiker bestämmer över, Def gäller aft påverka och sätta ramar för utvecklingen med ansvar för helheten, sä att hela vårt land blomstrar.
Samhället bör inrikta sig på atf lösa de stora problemen, avdela resurser för detta, dä kommer människor att få arbete. Vi behöver inte hålla pä med konstlade projekt för aff hålla oss sysselsatta, Def finns sä oerhört mycket som behöver göras. Värt sätt atf producera och handla med varandra skapar stora problem för våra medmänniskor och andra medvarelser och för naturen. Skogarna dör, öknarna breder uf sig. Föroreningar och utarmning av naturen gör livet fattigare, även om en del av oss blir rikare på ting. Vi har kunskap och vi har arbetsvilja. Det gäller att samhället inte inskränker sin fantasi till redan uppkörda hjulspår. Många av de system vi byggt för produktion, kommunikation och hantering av jorden arbetar med äventyrliga metoder. Vi bör finna nya sysfem, som bättre utnyttjar våra kunskaper, vär skicklighet och vär medkänsla, sä att vi börjar leva inom naturens ramar, så att vi fulländar naturen och gör det möjligt för alla människor aft leva ett rikt liv, Defta sker inte av sig självt. Vi bör alla ta del i det arbetet. Def ger med andra ord arbefstillfällen.
I dagens DN beskrivs Japans svar pä USA:s sfjärnkrig: Ett jättestort industriprojekt som staten initierar för att rena jorden, för aft satsa resurser och kreativitet på mer jordnära problem :som berör människans vardag. Man vill stoppa nedsmutsningen och rena det som smutsats ned. Man söker metoder för aft hushålla med naturresurser, för människans förkovran och för en bättre hälsa. Ett sådant stort projekt vore också något för oss i Sverige, Det kunde skapa en ny meningsfull industriproduktion i våra bygder och ge möjligheter till export.
Vi människor har ju en mycket större frihet än vi vanligtvis tycks tro när vi talar om arbetstillfällen. Det gäller aft inspirera varandra till atf arbeta fram def som är meningsfullt, def vackra, def som visar omsorg om människor och natur,
I USA har Forest Service, motsvarigheten till vårt domänverk, helf andra instruktioner än domänverket i Sverige, Man gör upp femårsplaner för hur skogen skall behandlas och låter alla som berörs av planerna yttra sig och komma med förslag - om brukningsmetoder, kalhyggenas storlek osv. Bästa ekonomiska resultat är inte ett överordnat mål, "Def är ju folkets skog, då måste de få bestämma över den", svarar de ansvariga pä förvånade frågor från svensk skogsexpertis.
Domänverkets instruktion säger i sin målparagraf:
"Målet för verksamheten vid domänverket är atf
gemensamt med ASSI pä
lång sikt åstadkomma bästa möjliga samlade ekonomiska utbyte och därvid
prestera ett från företagsekonomisk synpunkt rimligt årsresultat ,"
Detta mäl är enligt min mening alltför inskränkt, Eff statligt företag bör vara mönsterbildande och ha rätt och skyldighet att anlägga bredare synpunkter på sin verksamhet än ekonomiska. Man bör vara mer ekologiskt hänsynsfull och pådrivande när def gäller miljövänliga brukningsmetoder. Man bör samarbeta med de människor som bor där skogen växer, så aff man far till vara deras kunskap och erfarenhet och förädlar råvaran så långt
möjligt pä platsen. Med en sådan instruktion hade Särnasågen varit uppbyggd för länge sedan.
Industriministern anser atf det är riktigt att domänverket också framdeles skall arbeta under samma förutsättningar som övriga större skogsägare, Samma villkor skall gälla för privata och stafliga företag. Så har vi ju alla länge resonerat. Men nu behöver vi kanske tänka om. Målet bör självfallet vara att alla företag främst skall ta sociala och ekologiska hänsyn - före ekonomiska. Men det borde vara enklare för statliga företag, som inte har samma konkurrenspress på sig, aft experimentera och lägga ned särskilt stor omsorg pä sina metoder. Jag är övertygad om aft hela samhället skulle få glädje av det.
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen iskogslänen
Anf. 103 MARGARETA GÄRD (m):
Herr falman! Industriministern anförde i början av dagens debatt aft det saknades konkreta förslag och atf debatten präglades av en mörk syn på skogslänens situation. Jag kan glädja industriministern med atf jag delar hans uppfattning: Visst finns def mycket som är bra i våra län och som är utvecklingsbart,
I Kopparbergs län finns i alla fall möjlighet till en utveckling om de rätta åtgärderna vidtas. Dä vill jag understryka nödvändigheten av åtgärder som är långsiktiga och av allmän karaktär. Ett led i defta är en avmonopolisering inom service- och entreprenadsektorn som skulle kunna ge en differentierad och växande tjänstesektor. Så mäste de offentliga monopolen brytas, Atf öppna den offenfliga marknaden för entreprenader och privatiseringar skapar ett differentierat och livskraftigt näringsliv och därmed en god arbetsmarknad för kommunernas alla invånare, både privat- och kommun-anställda. På så sätt blir de anställda inte längre hänvisade fill en enda arbetsgivare. Kommuninvånare fär bättre service till lägre kostnader och en mera levande och livskraftig kommun.
Allt tyder på atf det finns en utvecklingspotential inom den privata fjänsfesekforn. Jag far upp detfa eftersom industriministern talar om en förstärkt samordning mellan olika politikomräden.
Bergslagens strukturomvandling och problemen däromkring fokuseras i olika sammanhang. Industriministern far ocksä upp dessa i sitt interpellationssvar. Av någon oförklarlig anledning har Västerbergslagen blivit eff styvbarn i beskrivningen av problemen i Bergslagen, trots aff Ludvika och Smedjebackens kommuner ligger i topp när det gäller arbefslöshefssfafisfi-ken i Dalarna och trots atf Ludvika kommuns invånarantal ständigt sjunker, samtidigt som åldersstrukturen förändras till allt äldre befolkning. Jag förutsätter aft industriministern känner till den strukturomvandling som skett i samband med nedläggningen av ett antal järnmalmsgruvor.
Inom Västerbergslagen finns livskraftiga företag som vi måste slä vakt om. Men arbetsmarknaden är ensidig, och defta skapar problem med rekrytering av nödvändiga yrkeskategorier. Detta torde inte vara eff problem enbart för Väsferbergslagen, men det gör sig särskilt gällande där dä industrierna är teknikerinfensiva. med eff högteknologiskt företag som stomme i arbetsmarknaden. För aff i någon mån försöka råda bot pä feknikerbristen planeras ett tekniskt centrum i anslutning till gymnasieskolan i Ludvika, Detta aren
181
13 Riksdagens protokoll 1985/86:101 -104
Prot. 1985/86:104 viktig satsning för den framtida arbetsmarknaden i Väsferbergslagen och för 1 april 1986
|
Om befolkningsutvecklingen i skogslänen |
utbildningen av kvinnor i teknik för aff på så sätt vidga kvinnornas arbetsmarknad.
Till denna satsning behövs pengar, Detfa borde falla inom ramen för de satsningar som omfattas av Bergslagspropositionen, Det är min förhoppning att industriministern vill medverka fill förverkligande av Ludvikas tekniska centrum, Jag har förgäves sökt i Bergslagspropositionen efter någonting som skulle kunna beröra Ludvika, men jag har infe funnit nägot. Därför vädjar jag till industriministern om hjälp i denna fråga.
Goda kommunikationer är en annan vikfig faktor i det rnoderna industrisamhället vad gäller såväl persontrafik sorn felekommunikationer. Där håller Väsferbergslagen på aff utarmas i vad gäller statens ansvarsområde. Det borde inte vara obekant för industriministern att persontrafiken mellan Ludvika och Stockholm uppvisar stora brister med tåg som sällan häller tiderna pä hela sträckan mellan Ludvika och Tillberga, Dessutom är de av så dålig standard atf många avstår frän att resa med tåg. Här sfär politiker, företrädare för industrin, affärsfolk och övrig befolkning eniga om nödvändigheten av en förbättring,
I samband med neddragningen av antalet anställda vid Grängesbergsgruvan har nya verksamheter kommit i gång. Bl, a, har eff framgångsrikt dataföretag etablerat sig där. Men på grund av begränsade teleförbindelser kan företaget inte expandera i önskad utsträckning i Grängesberg, Visserligen pågår vissa förbättringar i feleförbindelserna, men man måste gå vidare med kvalificerade förbättringar för aff företagen skall kunna växa.
Jag vill ställa några frågor fill industriministern. Allra först hoppas jag atf industriministern känner till Västerbergslagens situation. Jag vill ocksä fråga om indusfriministern är villig atf medverka fill att medel för ett tekniskt centrum i Ludvika ställs fill förfogande, Slufligen hoppas jag aft vi kan få en förbättrad infrastruktur.
Jag har inte begärt några insatser i form av pengar till företagen eller liknande. Jag tycker aft def är statens primära uppgift aff se fill infrastrukturen och utbildningen, sä aff våra företag kan leva vidare.
182
Anf. 104 OVE KARLSSON (s):
Herr talman! Vid den allmänpolifiska debatten i början av februari framförde jag synpunkter om aff Dalarna behöver ett sysselsättningspaket. Många av länets orter och kommuner har bekymmer. Antalet varsel om nedläggningar och nedskärningar är alltför stort.
Staten har satsat mycket pengar på Dalarna, nu senast i det s, k, Bergslagspakefet, men mera behövs om utvecklingen skall vända.
En viktig del är att vi nu ocksä börjar rikta krav till dem som är ägare. Flera av företagen i det som räknas till Bergslagen har ägare med helt dominerande ägarinflytande, ägare som under läng tid tjänat mycket pengar pä de företag som nu har svårigheter. De har tjänat pengar men infe investerat i den takt som behövts för aff företaget skulle befraktas som modernt och konkurrenskraftigt. Jag menar atf vi bör ställa krav på samhället om kraftfullt näringslivssföd, men def är nu dags aff ocksä ställa krav pä företagen och deras ägare aff medverka fill rejäla satsningar i de utsatta regionerna.
Orter som Avesta och Hedemora har drabbats hårt därför aft företagsägar-na infe i tid varit beredda aft göra nödvändiga investeringar och erforderliga strukturrationaliseringar. Vi måste nu ställa krav pä företagens ägare, helt enkelt därför aff dessa under lång fid tjänat mycket pengar pä de företag som nu har svårigheter. Samtidigt har de handlat på ett sådant sätt aff andra företag inte utan svårighet kunnat etablera sig på orterna, I stället för atf hjälpa fill för aff få eff differentierat näringsliv har de velat vara ensamma om arbetskraften och pä olika sätt försvårat för andra företagare atf etablera sig.
Jag tycker aft vi nu över partigränserna skulle kunna vara överens om att ställa krav på förefagsägarna, sä aff dessa visar sitt intresse och ansvar för atf bredda näringslivet i Bergslagen och även i övriga delar av Dalarna,
Vid flera tillfällen har synpunkter på upphandlingskungörelsen förts fram. Skall man stärka sysselsättningen i skogslänen, framför allt i glesbygden, är det en nödvändighet aff upphandlingen till både stat och kommuner sker på ett annat sätt än i dag. Nuvarande förhållanden drabbar glesbygden värst, men även andra utsatta områden drabbas,
I pressen har vi helf nyligen kunnat se hur fre order gick ett företag i Hedemora förbi. Tre order gick ett och samma företag förbi på en redan hårt utsatt ort - order som alla gällde upphandling till stat och kommun. Vid minst ett av fillfällena fick man infe ens möjlighet atf lämna anbud.
Efter krifiken mot de märkliga statliga upphandlingsmetoderna skall enligt uppgift nu riksdagens revisorer granska fre av de affärer som försvarets materielverk, FFV, gjort. Om uppgifterna är rikfiga - och jag har ingen anledning atf betvivla det - måste man ifrågasätta försvarets möjligheter aff klara ett avspärrningsskede med nuvarande upphandlingsmefoder.
Som ett led i regionalpolifiken tror jag att det brådskar aff på allvar aktualisera den statliga upphandlingspolitiken. Det borde kunna vara en del av regionalpolifiken och även vara till för aff klara en hög försvarsberedskap. Där def bevisbart är till fördel bör det vara naturligt atf handla svenskt.
Svenska företag bör alltid ges möjligheter aff vara med när upphandling skall ske, och helst bör upphandlingarna ske på sådant sätt aft även små företag i glesbygd kan vara med och konkurrera.
Jag har den bestämda uppfattningen aff en viktig del av en framtida regionalpolitik måste vara en översyn av den statliga och kommunala upphandlingspolifiken. Den måste ha en sådan utformning aft även smä och medelstora företag i glesbygd kan vara med och konkurrera. När det gäller försvaret och vissa statliga företag och verk bör det vara helt naturligt att lokala företag gynnas. För försvarets del borde de ingå i den beredskapsplan som måste finnas.
Vi skall ställa krav på samhället när det gäller den framtida regionalpolifiken. Vi måste ställa krav på förefagsägarna när det gäller framtidens regional- och sysselsättningspolitik, och vi mäste fä en översyn av upphandlingskungörelsen, så aft även lokala företag kan delta i statliga och kommunala upphandlingar, detta som ett led i en framtida företagsamhet och sysselsättning över hela landet.
Herr talman! Som en avslutning på det här inlägget vill jag bara säga att vad gäller uppbyggnaden av sägen i Särna hoppas jag att ledningen för både domänverket och Domänföretag visar styrka och återuppbygger sågen. En
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen iskogslänen
183
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen iskogslänen
återuppbyggnad av sågen skulle visa på styrka och på hänsyn fill behovet av och kravet pä en demokratiserad företagsuppbyggnad,
Anf. 105 LARS DE GEER (fp):
Herr talman! Redan i oktober innan domänförefagen fattade sitt beslut att lägga ned den nedbrunna sågen i Särna ställde jag en fråga till indusfriministern om def allvarliga läge som skulle uppstå om ett nedläggningsbeslut fattades. Utan aff statsrådet band sig för ett återuppbyggande framgick det då av hans svar aff han var medveten om behovet av industriell sysselsättning i orten Särna, Om denna ej kunde tryggas genom ett återuppbyggande av sågen tyckte jag att statsrådet och jag var överens om atf någon annan industri måste tillskapas för att ge arbete åt dem som blivit utan jobb genom branden.
Nu har det gått nästan ett halvår sedan denna frågedebatt ägde rum i kammaren. Den dä okända frågan om Särnasågen har sedan dess blivit en följetong i TV, radio och massmedia.
Jag respekterar industriministerns ställningstagande att frågan om sågens nedläggning eller återuppbyggnad enligt gällande regler skall avgöras av domänföretagen och domänverket. Men om dessa instanser, som nu skett, bestämt sig för en nedläggning blir det förvisso en angelägenhet för det allmänna och ytterst för statsmakterna att säkerställa tillkomsten av en ersättningsindustri i Särna,
Av statsrådets utförliga svar pä Birgitta Hambraeus interpellafion framgår atf statsrådets inställning till en ersättningsindustri är oförändrad och posifiv. Men inget konkret av verkligt bestående värde har hänt pä ett halvår, om man bortser från ett projekt atf tillverka trägolv för export till Norge, Detfa projekt är ju bättre än ingenting men skulle endast ge 10 av 28 friställda jobb. Det måste också ifrågasättas hur långsiktigt detfa projekt kan bli, inriktat som det är på en enda produkt avsedd för en enda marknad.
Det är förvisso svårt för en industriminister aff lova några konkreta besked om en ersättningsindustri. Men det är sådana konkreta besked bygden i Särna väntar pä. Och domänverket och dess döttrar och dotterdöttrar, som åstadkommit denna situation, bör ju kunna tilldelas den svåra uppgiften att reparera den. Om de infe lyckas härmed bör sågen återuppbyggas. Råvara finns utan tvivel i området, i synnerhet som Stora beslutat sig för att av lönsamhetsskäl lägga ned de eljest rävaruslukande sågverken i Vikarbyn och Skutskär,
Låt mig fill slut byta fot och i korthet beröra ett verksamhetsområde som kan ha stor betydelse för befolkningsutvecklingen i alla skogslän men som inte hör till industridepartementets område. En omläggning av lantbruksnämndernas instruktioner sä att de även skulle kunna stödja deltidsjordbruken vore av största värde både för Dalarna och för övriga skogslän. Jordbruk som bedrivs parallellt med skötsel av skidliftar, stugbyar, vattenbruk, taxikörningar, lastbilstransporter, skogsbruk eller - varför inte - arbete med data och/eller elektronik skulle kunna bli bärkraftiga där heltidsjordbruk inte går att åstadkomma på grund av arronderingen av tillgängliga åkermarker.
184
Anf. 106 Industriminister THAGE PETERSON:
Herr talman! Först några ord om utvecklingen i Kopparbergs län under de senaste åren. Till det negativa i utvecklingen i Kopparbergs län hör att netfoutflyftningen från länet har ökat under 1985, Men till det positiva i utvecklingen i länet hör aft arbetslösheten i Kopparbergs län har minskat och att andelen personer i beredskapsarbete och i arbetsmarknadsutbildning också har minskat. Positivt är också att lokaliseringsstödsverksamhefen har legat på en hög nivå under hela perioden 1982-1985 och att det har varit en ännu högre nivå under andra halvåret 1985, Bara under andra halvåret 1985 beviljades 40 företag i Kopparbergs län sammanlagt 27 milj, kr, i bidrag och 19 milj, kr, i lån, och de beräknas medverka till att drygt 240 nya arbetstillfällen skapas i länet pä grund av lokaliseringspolifiska beslut andra halvåret 1985,
De speciella satsningar som har gjorts och görs i Bergslagen berör ocksä delar av Kopparbergs län. De stora insatserna pä en rad olika områden som forskning, utbildning, teknikspridning, företagsutveckling, byggande av industrilokaler och väg- och järnvägsinvesteringar berör i hög grad även Kopparbergs län. Bergslagsprogrammet för de kommande fre åren är eff program i närheten av en halv miljard - 500 milj, kr, - inkl, lokaliseringsstöd som skall ytterligare åstadkomma insatser för atf skapa en ny framfid för människorna i Bergslagen,
Jag vill i detta sammanhang gärna trycka pä hur vikfiga infrastrukturfrä-gorna är för Bergslagen, hur viktigt def är att vi för en diskussion men också vidtar åtgärder för aff förbättra vägar och järnvägar, hur vikfigt det är för företagsutvecklingen och för etablerandet av nya verksamheter runt om i Bergslagen,
Jag skall göra Margareta Gärd litet glad genom att berätta för henne atf jag ofta säger följande när jag talar om infrastrukturen i Bergslagen och tar upp frågan om förbättringar av vägar och järnvägar i Bergslagen: Den som har åkt med tåget upp fill Ludvika förstår vad jag menar.
Vi har alltför litet diskuterat infrasfrukfurfrågorna i Bergslagen. Dessa frågor är mycket vikfiga om vi skall kunna utveckla denna region. Till defta hör även frågor om forskning, utveckling och kunskapsspridning.
Jäg har infe hört talas om Ludvika Teknikcenter tidigare. Men jag lovar att jag skall ta reda på vad det rör sig om.
Jag vill varmt instämma i de ord som Ove Karlsson yttrade om att näringslivet måste ta ett ansvar. Def privata näringslivets ansvar glöms ofta bort när def gäller den regionala utvecklingen. Jag försfår infe riktigt varför borgerliga företrädare infe nämner någonting om att det privata näringslivet far ansvar för den regionala utvecklingen.
När statsministern läste upp regeringsförklaringen i riksdagen pekade han pä hur viktigt def är atf företag och näringsliv tar ett regionalpolifiskt ansvar. Jag har mänga gånger i riksdagens talarstol sagt aft jag är besviken på stålföretagens arbete inom ramen för Bruksinvesf. Vid denna uppgörelse med stålföretagen förhandlade vi fram 100 milj, kr, för satsningar. Uppgörelsen innebar atf man skulle se fill atf skapa nya jobb på de stålorter som främst utsattes för strukturomvandlingen i stål. Det var orter som Fagersta, Avesta och Storfors, I de fallen är resultaten faktiskt inte i enlighet med de
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen iskogslänen
185
Prot. 1985/86: 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen iskogslänen
104 förväntningar vi hade anledning aft ställa efter uppgörelsen med stålföretagen.
Lars De Geer! Jag har redovisat klara ställningstaganden när det gäller domänverkets ansvar i Särna. Jag har på den punkten inte svävat pä målet i mina svar här i riksdagen. Som jag sade i mitt svar till Birgitta Hambraeus överväger för närvarande Domänförefagen och dess dotterbolag Wedde & Co olika alternafiv vad gäller den framtida verksamheten i Särna, För aft skapa rådrum har nu de anställda vid Särnasågen erbjudits förlängd uppsägningsfid med möjlighet till utbildning under den tid som förefagssfy-relserna överväger dessa alternafiv. Jag har meddelat företagsstyrelserna aft regeringen är beredd att medverka med ett generöst lokaliseringsstöd för aff klara en långsiktig sysselsättning i Särna,
Anf. 107 MARGARETA GÄRD (m):
Herr talman! Jag är mycket glad atf industriministern och jag är överens när det gäller infrastrukturen. Den är oerhört viktig, inte minst i den tid vi i dag lever i, när kommunikationerna är så betydelsefulla. Vi kan bara se på hur industriutvecklingen sker i dag, Def har sagts mig att den i huvudsak sker inom en radie av 4 mil runt Arlanda och dessutom omkring de stora universitetsorterna.
Jag förutsätter aff industriministern har läst boken I framtidens kölvatten. Den är nyttig atf läsa när man arbetar med framtidsfrågorna, Def som berörs i den är faktiskt redan på gång. Det är därför, industriministern, som jag är så angelägen om aft vi skall slå vakt om de industrier vi har i Bergslagen, Vi har en stor högteknologisk industri, som sysselsätter många människor och som är framgångsrik. Låt oss alla hjälpas åt för att den skall få leva kvar och utvecklas i Bergslagen och för att den skall få den kvalificerade arbetskraft den behöver! Det är för dagen det stora problemet på grund av den ensidiga arbetsmarknaden.
Jag vill tillägga att vi i Väsferbergslagen ocksä är intresserade av att få del av uflokalisering av någon myndighet eller något verk för atf kunna balansera den ensidiga arbetsmarknaden och bibehålla våra industrier.
Låt mig också något beröra teleförbindelserna. Dataindustrin är ju framtidens bransch, och vi är glada när vi får dataföretag som ersättning för gruvverksamhet. Därför var det smärtsamt för oss aft konstatera att televerket inte kunde uppfylla kraven för att expandera i önskad omfattning. Jag hoppas att industriministern tar den frågan med sig och ser fill aft det blir en snabb förbättring. Förbättringar är visserligen på gång, men det behövs flera insatser.
186
Anf. 108 LARS DE GEER (fp);
Herr talman! Vi i Bergslagen står inför den enorma uppgiften aft byta industristruktur i en hel region. Vi skall visserligen slå vakt om den järnhantering vi har kvar, men vi vet atf den infe kommer aff kunna öka sysselsättningen nämnvärt under de för järnhanteringen härda är som vi står inför. Vi måste alltså satsa på nya företag och ny teknik och byta industristruktur i området.
Det tråkiga är bara aft vi måste notera aft det går mycket snabbt atf riva ner
den gamla strukturen. Järn- och stålverk är ofta stora enheter, och när man lägger ner avdelningar i de företagen blir det ofta hundratals friställningar på en gäng. När industriministern vid upprepade tillfällen kritiserar Bruksinvesf vill jag i viss män försvara def företaget. Det är nämligen tyvärr så-det ligger i sakens natur - atf när man startar nya företag så blir det till en början fråga om små företag. Man startar med nya idéer och har smä resurser, och det tar lång fid atf fä verksamheten i företagen aff verkligen ta fart, Def är alltså orimligt aft begära atf ett företag som Bruksinvesf skall kunna få fill stånd 400-500 arbetsplatser inom ett par års tid. Det tar tyvärr längre fid. Jag tror att industriministern talar bredvid Bruksinvests ledning i def fallet, Bruksinvesf vill använda de 100 miljoner som den privata stålindustrin har satsat i företaget, men def far tid att få fram nya företag inom nya branscher, och nyetableringar går inte alls så fort som nedläggningar av de gamla enheterna ofta gör.
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om befolkningsutvecklingen iskogslänen
Anf. 109 OVE KARLSSON (s):
Herr talman! Bara helf kort! Jag tror på Bergslagen, men dä måste förefagsägarna vara med och på eff bättre säff än nu fa sift ansvar,
I komplefferingsproposifionen, som vi fick i vår hand före påskuppehållef, säger industriministern atf Bergslagen har drabbats hårt av sfrukturkriserna i främst gruv- och stålindustrin.
Enligt min uppfattning är det mycket som tyder på aff gruvorna kommer aft drabbas än värre med fler nedläggningar som följd, Def treåriga program för Bergslagen som finns i komplefferingsproposifionen har flera posifiva inslag men behöver säkerligen kompletteras efter hand. Jag ser rätt posifivt på de satsningar som där görs pä forskning och utbildning. Jag tror dock aft vi tyvärr har anledning atf återkomma med mer statliga insatser. Vi får följa utvecklingen och bevaka aff företagsägarna och samhället tar sin del av ansvaret för den framtida regionalpolitiken och dess utveckling.
Om utvecklingen skall vändas krävs def atf vi fär nya investeringar i skogslänen. Glesbygden kräver både morot och piska, Def krävs nog hårda ekonomiska styrmedel, om vi skall nå eff gott resultat, Därförskulle jag vilja fråga indusfriministern om han är beredd att överväga nya ekonomiska styrmetoder, så atf investeringar i skogslänen och glesbygden ånyo blir mer intressanta för industrin, Samfidigt skulle jag vilja ställa frågan om industriministern är beredd medverka till en översyn av upphandlingskungörelsen, sä atf den pä ett bättre sätt kan gagna lokala och regionala företag.
Anf. 110 Industriminister THAGE PETERSON:
Herr falman! För knappt två månader sedan diskuterade vi regionalpolitik i den allmänpolitiska debatten häri kammaren. Jag konstaterade då af t vi ute i landet nu möter en ökande debatt om regionalpolitiken och om den regionala utvecklingen. Jag välkomnar denna debatt och hoppas att den skall leda till förbättringar i regionalpolitiken, fill konstruktiva förslag och nya idéer. Som politiker har vi alla ett stort ansvar i denna debatt. Vi mäste på ett seriöst sätt diskutera de regionala problemen och lösningarna, I den allmänpolifiska debatten för tvä månader sedan uttalade jag förhoppningen atf vi i den regionalpolitiska diskussionen skulle möta mindre av slagord och
187
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om tillämpningen av sekretesslagen
förenklingar och mer av konstruktiva förslag och ansvarstagande.
Jag har nu i snart åtta timmar - det fattas visst tio minuter - diskuterat regionalpolitiken med en rad framstående företrädare för de fem riksdagspartierna. Sammantaget har denna diskussion präglats av en sakligare ton än vad som har varit fallet i den regionalpolifiska diskussionen tidigare. Fortfarande förekommer överdrifter och förenklingar och lust aff förringa nådda resultat. Jag skulle gärna vilja se mer av konkreta förslag och idéer från alla håll, också från arbetarrörelsen. Människorna ute i landefs regioner har rätt att kräva atf vi politiker far ansvar och att vi inte ägnar oss åt förenkhngar, osakligheter och överdrifter utan i stället för en konstruktiv diskussion med sikte pä aft lösa problemen, Aft föra oss närmare målet regional balans och rättvisa - def är dit vår diskussion och våra åtgärder skall syfta. Jag har flera gånger i dag sagt aft alla behövs i det arbetet - jag upprepar gärna defta.
Herr talman! Jag vill efter dessa åtta timmar och dessa fio interpellafioner uttala ett fack både fill interpellanterna och till alla andra som har deltagit i debatten. Vi skall verkligen pä industridepartementet och frän regeringens sida gä igenom debatten och se vilka förslag, synpunkter och idéer vi kan fa fasta pä i det fortsatta arbetet.
Anf. 111 MARGARETA GÄRD (m):
Herr talman! Helt kort vill jag bara säga några ord till Ove Karlsson, Han sade nämligen atf vi måste ställa större krav på de företag som har tjänat pengar och även på de företag som hai handlat pä eff sådant sätt atf de förhindrat nyetablering.
Först och främst mäste jag fråga Ove Karlsson varför han tog upp dessa frågor här. De måste väl ändå ställas till företagarna, Atf dessa skulle ha gjort någonting som förhindrar nyetablering är någonfing nytt för mig. Men Ove Karlsson kanske kan ge en förklaring.
Överläggningen var härmed avslutad.
23 § Svar på interpellation 1985/86:141 om tillämpningen av sekretesslagen
Anf. 112 Justitieminister STEN WICKBOM:
Herr talman! Gunnar Hökmark har mot bakgrund av uppbyggnaden av dets, k, Metropolitregistret frågat mig vilka myndigheter som i dag lämnar ut sekretessbelagda uppgifter till utomstående och med vilket stöd i sekretesslagen detta sker. Vidare har han frågat om j ag avser aff vidta några åtgärder för atf tillämpningen av sekretesslagen skall fungera bättre än i dag.
Som svar på Gunnar Hökmarks första fråga, som är allmänt hållen, vill jag säga följande.
Regleringen i sekretesslagstiftningen utgår från atf den sekretess som kan vara föreskriven för en viss uppgift gäller även myndigheterna emellan. Från denna huvudregel finns det vissa undantag som medger atf myndigheterna lämnar också sekretessbelagd information fill varandra.
Ett exempel på ett sådant undantag är regeln i 14 kap, 1 § sekretesslagen (1980:100, omtryckt 1985:1059) atf sekretessen inte hindrar atf en uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldigheten följer av lag eller förordning, Eff annat exempel är bestämmelsen i 14 kap, 3 §, enligt vilken uppgifter som i och för sig är underkastade sekretess kan lämnas ut till myndigheter efter en intresseawägning. Denna bestämmelse gäller dock inte pä vissa särskilt integrifefskänsliga områden, t, ex, inom hälso- och sjukvården eller inom socialtjänsten, och sedan den 1 augusti 1985 gäller den inte heller inom stafisfikverksamheter.
Flertalet sekretessbestämmelser medger också att uppgifter kan lämnas ut efter en skadeprövning i def särskilda fallet. Uppgifter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan t, ex, lämnas uf, om def står klart atf uppgiften kan röjas utan aff den enskilde eller någon honom närstående lider men om sä sker, LJppgifter ur polis- eller kriminalregisfer kan, för aft ta ett annat exempel, lämnas uf för vetenskapliga undersökningar, om - som det heter i lagtexten (se t, ex, 9 § lagen 1965:94 om polisregister, 9 § ändrad senast 1977:1032) - trygghet kan anses vara för handen atf det ej kommer atf missbrukas till men för enskild.
En omständighet som kan vara av betydelse när en myndighet skall bedöma om en viss uppgift kan lämnas uf eller inte är givetvis för vilket ändamål uppgiften begärs utlämnad, I sekretesslagens förarbeten finns uttalanden som gär ut på atf det normalt är mindre risk för skada eller men för en enskild, om uppgifter lämnas ut för forskningsändamål än om det gäller något annat syfte.
En annan faktor, som är av vikt, är om def kommer att råda någon sekretess för uppgiften hos mottagaren av denna. Om en myndighet i sin forskningsverksamhet från en annan myndighet får en uppgift som är sekretessbelagd där, överförs sekretessen till den mottagande myndigheten om infe sekretess för uppgiften redan gäller i dennas verksamhet till skydd för samma intresse (13 kap, 3 öch 6 §§), Om den som begär att få fa del av den hemliga uppgiften i stället är en enskild forskare, kan uppgiften ibland lämnas ut, om denne åläggs en tystnadsplikt genom atf eff s, k, förbehåll ställs upp (14 kap, 9 §), Ett förbehåll kan gälla f, ex, förbud mof vidarespridning av en handlings innehåll eller mot publicering av namn eller andra personuppgifter i en handling.
De fall som jag här nämnt utgör alltså exempel på sädana situationer där uppgifter som i och för sig är sekretessbelagda kan lämnas ut inom ramen för gällande lagstiftning, t, ex, frän en myndighet fill en annan,
I vissa andra fall kan läget vara def aft nägot uppgiftslämnande infe är tillätet. Som jag sade i mitt svar fill Gunnar Hökmark den 13 februari 1986, dä vi senast debatterade frågan om Metropolitregistret i riksdagen, utgår jag från atf berörda myndigheter respekterar gällande sekretessregler. Jag har infe några indikationer på att så inte skulle vara fallet.
En annan fråga är om de nuvarande bestämmelserna i sekretesslagen kan behöva ändras med hänsyn bl, a, fill personnummeranvändningen i samhället. Som Gunnar Hökmark väl vet övervägs denna fråga av data- och offentlighetskommittén (Ju 1984:06),
Med def sagda har jag besvarat också Gunnar Hökmarks andra fråga.
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om tillämpningen av sekretesslagen
189
14 Riksdagens protokoll 1985/86:101-104
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om tillämpningen av sekretesslagen
190
Anf. 113 GUNNAR HÖKMARK (m):
Herr talman! Först vill jag be att få tacka justitieministern för svaret på min interpellafion. Liksom de flesta svar som regeringen brukar lämna i frågor som rör sekretess och integritet är def ett undflyende svar besjälat av en ovilja att ge bindande besked. Det är infe svårt aff förstå varför regeringens företrädare intar denna flyende attityd. Tar man för stark ställning för den enskildes integritet kolliderar detfa nämligen med den polifik man fört. som kräver uppgiftsinsamling och kontroll. Samtidigt är man infe beredd aff fa ställning/ör uppgiftsinsamling och uppbyggnad av nya register - eller i def här fallet utelämnande av sekretessbelagda uppgifter - eftersom man dä kommer i konflikt med den allmänna opinionen.
För aff hantera konflikten mellan dessa för socialdemokraterna motstridiga intressen - intresset av atf låta opinionen tro aft man gär den fill mötes och intresset av aff tillåta myndigheter en omfattande hantering av enskildas personuppgifter - tillgriper man normalt två metoder.
Den ena består i atf man understryker hur vikfigt det är att göra en avvägning av den enskildes intressen av en skyddad integritet gentemot def offentligas krav pä insyn i hans privatliv.
Det är, herr talman, möjligt atf man gör avvägningar av detfa slag, men tyvärr utfaller de oftast fill den enskildes nackdel. Jag kan infe erinra mig aft man någon gång under denna regerings tid vid makten har gjort en sädan avvägning fill fördel för den enskilde och skyddet av hans integritet. Tvärtom har registreringen, personnummeranvändningen och uppgiffsinsamlandef ökat samtidigt som man inför alla krifiska frågor, liksom i dag, hänvisat till data- och offentlighetskommittén. Jag vet inte om justitieministern kan ge något exempel pä atf regeringen har gjort några avvägningar fill den enskildes fördel, Def vore intressant atf, även i denna sena timme, få några sådana exempel.
Herr falman! Den andra metoden som socialdemokraterna väljer för att fly undan integritets- och sekretessfrågorna består i ätt man förnekar verkligheten som den är och i stället utgår från en föreställning om hur den borde vara. Det är den metoden Sten Wickbom använder sig av i sitt svar här i kväll, när han säger aff han inte har några indikationer på aff gällande sekretessregler inte respekteras. Det är en gammal välkänd metod, om man infe kan eller vill lösa problem, förnekar man dem bara. Ändå måste väl jusfitieministern ha nåtts av några orosfecken.
För def första torde jusfitieministern vara medveten om den oro och olust som manifesteras i reaktionerna bl, a, mot Metropolitprojektet, Oavsett om myndigheternas uppgiftsutlämnande till defta projekt har haft stöd i lagen eller ej sfär def helt klart aff de registrerade tycker illa om och känner sig oroade av aff sekretessbelagda uppgifter lämnas uf. utan deras egen vetskap. Man kan givetvis välja aff infe göra någonting ät detta, om man inte anser atf def är ett problem. Men det är infe ett pioblem som Sfen Wickbom allmänt kan avvakta innan han far ställning, genom aff hänvisa till data- och offentlighetskommittén. Oavsett om uppgifterna lämnas pä data eller ej gäller nämligen frågan om en myndighet skall få lämna ut sekretesskyddade uppgifter ur sina register utnn att tillfråga den enskilde, utnn ntt ens informera den registrerade otn att en känslig uppgift förts vidare från den
myndighet som den enskilde lämnat uppgiften fill. Frågan om det skall fä gå till pä def viset kan besvaras utan att man hänvisar fill en utredning.
Därför vore det bra om justitieministern här i dag ville ge besked om han är beredd atf verka för aff den enskilde skall lämna sitt samtycke till att sekretessbelagda uppgifter lämnas ut ur offentliga register och att han underrättas när en sekretessbelagd uppgift överförs frän en myndighet till en annan.
Kort sagt: Vilka ätgärder är justitieministern beredd aft vidta för att människor infe skall bli överraskade och chockerade över hur uppgifter om dem används, som i Metropoliffallef? Eller avser justitieministern aft agera som om allt är till det bästa, utan några problem, så att människors kunskap om var känsliga personuppgifter om dem finns även i fortsättningen blir beroende av hur framgångsrika journalister är i sin nyhefsjakt?
Herr talman! Det är för def andra besynnerligt att justitieministern inte anser sig ha några indikationer pä aff def brister i respekten för de gällande sekretessreglerna,
Metropolitregistret har t, ex, byggts upp med hjälp av uppgifter från hälso-och sjukvärden och frän socialtjänsten, trots att eff uppgiftsutlämnande därifrån förutsätter, precis som justitieministern säger i sitt svar, att skadeprövning skall ske i det särskilda fallet. Menar justitieministern, verkligen aff def kan ha skett i detfa sammanhang, när uppgifter har lämnats ut en masse till Metropolitregistret, utan att skadeprövning gjorts i den enskilde individens fall.
Om justitieministern infe har några indikationer pä bristande följsamhet. till sekretesslagen hos myndigheter, har han dä infe tagit del av JK:s överklagande av datainspektionens beslut med anledning av socialstyrelsens planer på ett slutenvärdsregisfer för hela riket?
Varför har han då gett data- och offentlighetskommittén i uppdrag atf se över de regler som gäller för hälso- och sjukvärdssekretessen? Är justitieministern omedveten om de ärenden har själv rimligtvis måste hantera och ansvara för? Det är mot denna bakgrund jag vill fråga Sten Wickbom om han sfär fast vid att han infe har några indikationer på aft gällande sekretessregler infe följs?
För def tredje borde väl även justitieministern vara medveten om den skillnad som finns mellan teori och tillämpning av reglerna i den praktiska verkligheten. Vi fär mänga rapporter om hur inträng och missbruk förekommer, Def är mot den bakgrunden def är viktigt att ställa frågan fill regeringen och justitieministern: Om ni infe vill ställa krav på informerat samtycke, om ni infe vill vidta åtgärder för att sekretesslagen skall efterlevas bättre, vad vill ni då göra för atf öka människors förtroende? Den nonchalans ni i dag uppvisar kan bli till en bumerang, infe minst mot forskningen.
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om tillämpningen av sekretesslagen
Anf. 114 Justitieminister STEN WICKBOM:
Herr talman! Först ett par ord om de påståenden som Gunnar Hökmark gör om aft myndigheterna skulle bryta mot sekretesslagens regler. Jag har inga indikationer på aff def förekommer. Jag vill stryka under atf def inte heller är min sak aft kontrollera efterlevnaden hos myndigheterna av sekretesslagens bestämmelser.
191
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om tillämpningen av sekretesslagen
Men jag har förut sagt fill Gunnar Hökmark i debatten den 13 februari 1986, aft om myndigheter lämnar uf uppgifter fill dataregister i strid med gällande lagsfiffning, är det en grund för datainspektionen aff vägra tillstånd till eller aft förbjuda det registret. Gunnar Hökmark har själv möjlighet aft verka i den riktningen från den plats han har i datainspekfionen,
Gunnar Hökmark fäster väldigt stort avseende vid formella regler om sekretess och vid hur de fillämpas. Det är bra. Sekretessfrågorna är mycket viktiga, t, ex. när man diskuterar Metropolitregistret, Men om man bara ser till sekretessaspekterna missar man, som jag ser det, problemets kärna.
Jag får i mitt arbete klart för mig att väldigt många människor känner starkt obehag redan därför att de över huvud taget förekommer i dataregister av olika slag. Då är det ofta inte avgörande i vad män registren är omgärdade med sekretess. Ytterst beror den olusten på en känsla av aff myndigheterna genom registreringen har lagt beslag på en bit av den enskilde medborgaren själv, Gunnar Hökmark gör det därför för lätt för sig genom att bara tala om sekretessfrågorna. De är förvisso viktiga och har sin rättmätiga plats i debatten. Men det problem vi sfär inför är betydligt svårare än så,
Å ena sidan har vi människornas oro och rättmätiga krav på personlig integritet. Men å andra sidan har vi ett oändligt behov av forskning och kunskap, Def behövs för aft bota och lindra människors sjukdomar och lidande, Def behövs i den fortsatta uppbyggnaden av välfärdsstaten. Forskningen måste grundas på kunskap. Det är kunskap som ofta inte kan nås pä annat sätt än med hjälp av datateknik, Gunnar Hökmark, den här tekniken är en del av den värld vi lever i. Vi mäste göra avvägningar. Vad jag inte har klart för mig är om Gunnar Hökmark erkänner aft vi här möter ett problem, eff problem som man inte kan komma runt genom en enkel formel. Var Gunnar Hökmark själv står i avvägningsfrågorna har jag efter ett antal debatter med honom inte blivit klok pä. Inte heller har jag blivit klok på hur viktigt kunskap och forskning är för Gunnar Hökmark, vilket ansvar Gunnar Hökmark egenfligen far i avvägningen mellan de här intressena.
Det är möjligt att man kan göra kortsiktiga politiska vinster genom att i alla lägen, eller näsfan alla, ställa sig som den personliga integritetens garant och sedan låta andra ta ansvaret för atf tillräcklig kunskap ställs fill förfogande för forskning om t, ex, risker för cancer eller missbildningar. Särskilt konstruktivt framstår det infe för mig, i synnerhet infe om man samfidigt som man säger sig garantera den personliga integriteten söker underblåsa människornas oro.
För mig är den sakliga och balanserade debatten vikfigare. Bara genom en saklig och en allsidig debatt kan man komma fram fill hur enskilda människor skall kunna skyddas utan atf forskningen skadas, Def är då viktigt atf debatten förs så atf medborgarna kan följa debatten och ta del i den. Regeringen har tagit ett antal inifiafiv för aft stimulera en sådan debatt, och Gunnar Hökmark känner till alla dessa initiativ. Regeringen kommer att fortsätta aff ta sådana initiafiv.
192
Anf. 115 GUNNAR HÖKMARK (m);
Herr talman! Den här debatten gäller, som justitieministern säger, den oro och den olust som människor känner inför aft uppgifter om dem cirklar runt i sammanhang som de själva infe känner fill. Just detta är en del av Mefropolifreakfionen men också reaktionen kring många andra register, att folk infe kände till att de fanns med i dessa register eller inte visste att de uppgifter som de lämnat i ett sammanhang kunde dyka upp i ett helt annat sammanhang.
Frågan är vad man skall göra åt detta. En metod är atf hårt ställa kravet på informerat samtycke, när man far ut uppgifter ur offentliga och sekretessbelagda register, Def kan knappast vara främmande för justitieministern att detta är nägot vi tagit ställning för och aff det är något som datainspekfionen regelmässigt kräver. Men regeringen har vid ett flertal tillfällen gått emot datainspektionens krav. Därför är def lifef billigt av jusfitieministern att försöka göra detfa fill en debatt, där vi moderater inte har tagit något ansvar medan regeringen har gjort det,
Jusfitieministern kunde eller ville infe - eller han kanske infe hann, def har jag också respekt för - svara pä frågan i vilka fall man har gjort en avvägning mellan den enskildes intresse av en skyddad integritet och forskningens krav pä insyn i privatlivet, I vilka fall har denna avvägning skett till den enskildes fördel? Det fick vi, herr talman, inget svar pä. Men fortfarande tillåter den sena timmen att justifieministern ger ett sådant exempel,
Defta är ett stort problem, och jusfitieministern skall inte tro att man kan lösa problemet genom att skjuta det ifrån sig. En av anledningarna fill att jag ställde min interpellafion var atf det finns anledning aft stärka människors förtroende för hur sekretessbelagda uppgifter om dem hanteras. Jag tror att justitieministern - inte minst i morgon, när han fär ta emot ett betänkande från data- och offentlighetskommittén - får en indikafion på att det i dag sker ett uppgiftsuflämnande frän olika register som infe har lagligt stöd och som infe är förenligt med gällande rätt. Självfallet har han fått dessa indikafioner fidigare, Sårbarhefsberedningen har vid ett flertal tillfällen visat att sekretessbelagda uppgifter kommer ut från vikfiga register. Förtroendet för offentliga register kommer aldrig atf vara större än vad polifiker gör det till. Registren kommer aft få det förtroende de förtjänar, och därför kvarstår frågetecknen. Vad vill justitieministern göra för att öka människors förtroende för offentliga register?
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om de kommunala bostadstilläggen
Överläggningen var härmed avslutad.
24 § Svar på interpellation 1985/86:128 om de kommunala bostadstilläggen
Anf. 116 Socialminister GERTRUD SIGURDSEN:
Herr falman! Margö Ingvardsson har frågat mig om regeringen anser att det är acceptabelt med så stora skillnader mellan kommuner i kommunala bostadstillägg som def är i dag. Hon har också frågat om regeringen kommer
193
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om de kommunala bostadstilläggen
atf föreslå några ändringar vad gäller det kommunala bostadstillägget för atf det skall bli rättvisare över landet.
Det är kommunerna själva som bestämmer om kommunala bostadstillägg skall utges och vilka grunder som skall gälla för bostadstilläggets storlek. Om de kommunala grunderna uppfyller vissa minimivillkor erhåller kommunerna ett statsbidrag för att täcka en del av kostnaderna. De stora skillnaderna i kommunala bostadstillägg beror alltså i första hand på olika beslut ute i de enskilda kommunerna. En del kommuner har höjt sitt bostadstillägg i takt med hyresutvecklingen, medan andra har haft ett oförändrat bostadstillägg under flera år.
Min kommentar till detfa och mitt svar på Margö Ingvardssons första fråga är atf def inte är tillfredsställande att skillnaderna i de kommunala bostadstilläggen är så stora mellan olika kommuner som de är i dag.
Av mitt svar framgår emellerfid också atf det i första hand är kommunernas ansvar atf rätta till den otillfredsställande situationen. Men eftersom def kommunala bostadstillägget utgör en sä betydande del i många pensionärers ekonomi, så finns det anledning atf även frän statens sida se över reglerna i syfte aft motverka kommunala skillnader och marginaleffekter.
194
Anf. 117 MARGÖ INGVARDSSON (vpk):
Herr talman! Jag tackar socialministern för svaret på min interpellation.
Det kommunala bostadstilläggets storlek har en avgörande betydelse för de pensionärer som saknar eller har väldigt låg ATP, Den gruppen utgörs till största delen av kvinnor. Ca 308 000 kvinnor men enbart 50 000 män saknar ATP,
Det är riktigt aft storleken pä def kommunala bostadstillägget bestäms av kommunerna och aff def är en förklaring till aff def är så stora skillnader över landet. Men skillnaderna är i dag så stora aff resultatet blivit uppenbara orättvisor.
Det är bra att socialministern är överens med oss i uppfattningen om att nuvarande ordning inte är acceptabel. Men frågan är vad vi skall göra för atf komma till rätta med det hela.
Om kommunerna uppfyller vissa minimikrav utgår statsbidrag med 25 % av deras kostnader för KBT. Men det måste väl ändå vara nägot fel på reglerna, när det kan skilja på 23 360 kr, i vad kommunerna betalar i bostadstillägg.
Några kommuner i Stockholms län betalar det högsta beloppet. Upp fill 32 000 kr, kan man bli berättigad fill. Men om man råkar bo på Gotland, sä kan man som högst få 8 640 kr. Om man bor i Västerbotten eller i Blekinge är summan 10 440 kr. Det är bara några exempel.
Det är inte bara skillnad mellan länen, utan def är ocksä stora skillnader mellan kommunerna i ett län. Om man bor i Vaxholm i Stockholms län kan man som mest få 15 140 kr. Men om man i stället bor någon mil norr om Vaxholm och därmed fillhör Norrtälje kommun, får man som mest 22 200 kr. Ett annat exempel från Södermanlands län: Bor man i Eskilstuna får man 9 600 kr, om året. Men om man bor ett par mil därifrån, i Strängnäs, kan man fä 16 800 kr.
En av orsakerna fill dessa skillnader är att en del kommuner har haft
samma bostadstillägg ända sedan 1982, De har alltsä infe höjt def. Hyrorna har däremot som bekant höjts ordentligt sedan 1982, Den försämring av statsbidragen som verkställdes 1982 är säkerligen en av orsakerna till atf mänga kommuner infe har förbättrat bostadsbidragen, 1982 sänktes statsbidragen frän 38 % till nuvarande 25 %, Def var den andra försämringen på korttid. Fram fill 1981 var statsbidragen 43 %, Def är helt klart aff def finns ett samband mellan de minskande statsbidragen och kommunernas möjligheter att betala ordentliga bostadstillägg,
Stockholms kommun har tillhört de generösare kommunerna, men under senare år har den också sänkt bostadstillägget. Från den 1 april i är får Sfockholmspensionärerna sitt bostadsbidrag sänkt med 55 kr, per månad, om man räknar med en hyra pä 1 000 kr, i månaden. För de Stockholmspensionärer som bara har folkpension och pensionstillskott äter alltså bostadsbidragsförsämringen upp 32 % av pensionshöjningen för 1986, Dä blev det inte mycket kvar som kompensation för de andra prisökningarna.
En pensionär som bara har folkpension och pensionstillskott får 93 kr, om dagen i år. Då innebär en kraftig försämring av bostadsbidragen och aff bostadsbidragen inte höjs atf pensionärernas standard sänks ordentligt, PRQ:s nyligen genomförda kartläggning av bostadsbidragen visar aff i 81 av landets kommuner är def kommunala bostadstillägget sä lågt aft pensionärer med enbart folkpension och pensionstillskott hamnar under socialbidragsnormen.
Jag tycker att def är bra aff socialministern i interpellationssvaret klart säger ifrån att de nuvarande stora skillnaderna i utbetalda bostadstillägg infe kan accepteras och aff det finns anledning för staten aft se över reglerna. Jag vill upprepa atf jag tycker aft det är mycket bra. Men nu räcker det ju inte bara med uttalanden. Vad kommer socialministern aft göra för atf bostadstillägget för pensionärer skall bli rättvist inom hela landet? Jag utgår ifrån aft socialministern drar slutsatser av sina egna uttalanden.
Prot. 1985/86:104 1 april 1986
Om de kommunala bostadstilläggen
Anf. 118 Socialminister GERTRUD SIGURDSEN;
Herr falman! Det är alldeles rikfigt att jag drar slutsatser av mina egna uttalanden. Vi har en pensionsberedning som har många frågor aff behandla när def gäller vårt pensionssystem. Den har också möjligheter att se över bostadstillägget. Jag finner emellertid defta så angeläget att jag avser aff från departementefs sida göra en översyn av utformningen av KBT, Det är, som jag har sagt och som Margö Ingvardsson ger bevis för här, orimligt med dessa stora skillnader mellan kommunerna. Jag kan för dagen inte säga vad resultatet kommer atf bli av denna översyn. För dagen får Margö Ingvardsson nöja sig med atf departementet skall göra en sädan översyn.
Anf. 119 MARGO INGVARDSSON (vpk);
Herr falman! Socialministern säger i sin komplettering av svaret att den sittande utredningen mycket väl också kan se över frågan om de kommunala bostadstilläggen. Det är möjligt aft utredningens direktiv medger det, men Om den nu sittande utredningen också skall se över KBT lär def dröja flera år innan vi kan fä någon effekt av dess förslag. Den sittande utredningen har ju hittills bara hunnit så långt aff man arbetat med den flexibla pensionsåldern.
195
Prot. 1985/86:104 Såvitt jag vet har man ännu infe börjat se över pensionsberäkningen och
1 april 1986 värdesäkringssystemet. Därför tycker jag atf det är bra atf departementet nu
„ , „ , skall göra den här översynen. Jag skulle gärna ha velat diskutera med
Om telefonavlyssning- j o b
... , socialministern några olika vägar för att nå en rättvis fördelning, men jag vef
aft timmen är sen, och jag tycker knappast aff det är meningsfullt med
debatter i angelägna ämnen vid den här tidpunkten. Från vpk:s sida har vi
också lagt fram en mofion om just en förändring av de kommunala
bostadstilläggen. Jag hoppas atf vi fär en debatt vid en annan tidpunkt så atf
vi då kan föra en utförlig diskussion om bostadstilläggens utformning.
Överläggningen var härmed avslutad.
25 § Svar på interpellation 1985/86:143 om telefonavlyssningen vid televerket
Anf. 120 Kommunikafionsminister SVEN HULTERSTRÖM:
Herr falman! Per-Richard Molén har frågat mig om jag avser vidta sådana åtgärder att hemlig telefonavlyssning framdeles inte skall få bedrivas av televerket. Om sä inte är fallet har han frågat mig om jag är beredd aff föranstalta om atf televerkets kunder i förväg informeras om principerna för telefonavlyssningen. Dessutom har han frågat mig hur abonnenternas krav på personlig integritet och sekretess hittills har tillgodosetts.
Enligt 4 kap. 8 § brottsbalken kan den som olovligen avlyssnar telefonsamtal dömas för brytande av telehemlighet. I förarbetena fill den aktuella bestämmelsen anges atf det som då kallades "driftkontroll rörande telefondriftens behöriga gång" naturligen inte skulle vara straffbart. Däremot är televerkets personal skyldig att hemlighålla uppgifter som uppfattats vid denna driftkonfroll. Atf röja sådana uppgifter är straffbart, Def är naturligtvis inte heller tillåtet för personalen att avlyssna samtal i större utsträckning än som behövs för driftkontrollen. Genom dessa regler anses abonnenternas krav på personlig integritet och sekretess vara fillgodosedda.
Driftkontroller görs bl, a, i syfte att fortlöpande följa upp framkomligheten i telenätet. De metoder som televerket i dag använder för atf föra stafisfik över framkomligheten kan i vissa fall innebära atf personalen får del av telefonsamtal. Enligt televerket kommer denna typ av kontroll aft fr, o, m, är 1987 i huvudsak ersättas med automatisk provning av förbindelser som särskilt kopplas upp för ändamålet. Televerket bedömer dock atf det från driftsynpunkt är nödvändigt atf i andra fall använda arbetsmetoder som kan innebära att personalen kan fä del av telefonsamtal. Sädana metoder kan behövas exempelvis vid felsökning och i samband med atf reparafionsperso-nal vill försäkra sig om atf samtal infe pågår på ledningar som skall kopplas om.
Den driftkonfroll som ibland kan leda till avlyssning kommer säledes att
minska under de närmaste åren. Enligt min mening tillgodoser nuvarande
bestämmelser på ett rimligt sätt abonnenternas krav på personlig integritet
och televerkets möjligheter att sköta telenätet. Televerket har ocksä
196
förklarat
sig berett aft informera abonnenterna om vilka principer som gäller Prot.
1985/86:104
för driftkonfrollerna, 1 april 1986
Anf. 121 PER-RICHARD MOLÉN (m): Om telefonavlyssning-
€fx vicl tdcVCfrCPt
Herr falman! När vi skall ha en diskussion om telefonavlyssning är def väl meningen aft infe mänga av oss skall ha möjlighet aft avlyssna själva inferpellationsdebaften.
Jag vill, herr falman, tacka kommunikationsministern för svaret. När jag blev informerad om aft telefonavlyssning förekom blev inte bara jag utan många andra som fick informationen konfunderade. Jag tror atf även kommunikationsministern, om jag har läst infepellafionssvaref rätt, har blivit lika överraskad som vi andra.
Man tycker ju att televerket, som talar om god service, borde ha den elementära regeln atf abonnenterna skall informeras vid telefonavlyssning som är en form av driftkonfroll, Defta är ett elementärt krav, och jag tycker att feleverket har all anledning atf i rätt stor utsträckning känna sig träffat av den krifik som gett anledning till interpellationen. Jag noterar med tillfredsställelse aff kommunikationsministern förmodligen har utverkat ett löfte av feleverket atf televerket framdeles på något säff skall informera abonnenterna om tillvägagångssättet. Det tycker jag är bra.
Driftkontrollen skall fortsätta. Kommunikationsministern konstaterar aff def infe är fillåtef för personalen aff avlyssna samtal i större utsträckning än vad som behövs för driftkonfrollen. Men vad har man för garanti för atf de här personerna infe gör det? Vilka kontroller finns det som kan ge oss den tryggheten? En sädan garanfi är nödvändig för aft vi som abonnenter skall kunna känna oss trygga när det gäller våra krav på integritet och sekretess.
Jag vill också, herr falman, ta upp ett par andra frågor som har anknytning fill def här, Def finns ett företag som heter Tele Larm AB, bildat 1980, vilket vid det tillfället anställde personal frän televerket. Dessutom har företaget anställt personal från annat håll, Enligt vad det har upplysts mig har en del av de anställda inom Tele Larm AB nycklar som ger dem möjlighet aff komma in i aufomafstationerna och själva göra nödvändiga kopplingar.
Jag begär inte att kommunikationsministern skall vara informerad om detta, men om den här uppgiften skulle vara riktig finns det anledning aft ytterligare fördjupa sig i frågan.
Jag vill också ta upp något som av Tele Larm bedöms som mycket viktigt, nämligen det samarbete som äger rum mellan televerket, Tele Larm AB, ABAB, Svenska Vakt AB och SOS Alarmering AB, Televerkets personal har enligt interpellationssvaret skyldighet aft respektera vissa regler i detta samarbete, Detfa samarbete med Tele Larms personal, med dennas fillgång till nycklar och dessutom till kontakter och ett intimt samarbete med ABAB, Svenska Vakt och SOS Alarmering, leder fill mycket stora risker för att den personliga integriteten och sekretessen kanske inte i alla avseenden beaktas. Det finns, herr talman, all anledning aff ocksä studera den frågan.
Jag har i min hand fått ett papper som är utskickat frän
AMS, där AMS har
bett feleverket aff göra tekniska trafikmäfningar i telefonväxlarna. Därvid
skall man intervjua personal och bl, a, göra manuella svarsfidsmätningar
genom uppringningar. Tydligen förekommer ocksä en hel del annat av defta 197
Prot. 1985/86:104 slag. Jag tycker att det är fel aft feleverket skall ges sådana möjligheter. Det
1 april 1986 borde vara AMS självt som tillsammans med sin personal skulle göra dessa
r . , r , undersökningar.
Om telefonavlyssning- "
, , ■ , Om jag vore anställd pä AMS skulle jag uppleva det som kolossalt
obehagligt aft någon utomstående organisation, ett företag eller en institution, skulle ge sig in i en telefonväxel och börja lyssna på de samtal som jag har med arbetslösa eller andra som utvecklar sina personliga bekymmer. Jag tycker atf man har all anledning att titta också på denna fråga,
Anf. 122 Kommunikationsminister SVEN HULTERSTRÖM:
Herr talman! Def är naturligtvis svårt att så länge som denna driftkonfroll måste förekomma för atf systemet skall fungera ge några fullständiga garanfier för aff telefonsamtal infe blir avlyssnade. Jag tycker aft det är bra att den här frågan kommit upp till diskussion, eftersom det är vikfigt atf få klargöra att det är en avsevärd skillnad mellan driftkonfrollerna och def som man vanligen förknippar med begreppet hemlig telefonavlyssning. Någon sådan är det alltså infe fråga om.
Enligt uppgift från feleverket skall operatörerna normalt inte kunna avlyssna några samtal. De vef först och främst inte vem den uppringande ärdet fär de inte reda på. De skall vidare lyssna bara så länge aft de märker aff samtalet har kommit fram och att ljudkvaliteten är tillfredsställande. Det tar bara några sekunder, och med de beting som de har skall de normalt helt enkelt infe ha fid aft avlyssna några telefonsamtal. Men några fullständiga garantier för def kan väl ingen lämna så länge som denna driftkonfroll behövs. Vad man kan säga är att efter hand som också denna automatiseras och den tekniska utvecklingen går vidare kommer riskerna för atf någon på eff obehörigt sätt skall kunna utnyttja uppigifter frän sådan här avlyssning att elimineras.
Uppstod def nya risker av den typ som nämndes här, med Tele Larm osv, -jag kan infe kommentera det så mycket - är det viktigt atf man hela fiden är observant på atf sekretessen beaktas. Det är interpellanten och jag helt överens om.
Men den vanliga driftkontrollen förefaller enligt min uppfattning ske under sådana betingelser aft man i varje fall just nu knappast kan komma längre när det gäller aff eliminera riskerna för ett obehörigt utnyttjande av dessa uppgifter,
Anf. 123 PER-RICHARD MOLÉN (m):
Herr talman! Jag vill tacka kommunikationsministern även för det senaste svaret. Jag förstår mycket väl aft han inte har några möjligheter att direkt kommentera de andra uppgifter som jag har tagit fram under själva inferpellationsdebatten. Jag utgår från att de kommer atf kontrolleras och
198
följas upp av kommunikafionsdeparfemenfet framöver, Prot. 1985/86:104
Med det vill jag tacka ännu en gång, och så safter vi punkt för i dag. 1 april 1986
... . 1.., j ■ j Omtelefonavlyssning-
Overlaggningen var härmed avslutad, , ,
en vid televerket
26 § Kammaren åtskildes kl, 23,06, In fidem
TOM T:SON THYBLAD
/Gunborg Apelgren