Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1985/86:103

Tisdagen den 1 april fm.

Kl. 13.00

1 § Kompletteringsval till utskott

Anf. 1 TALMANNEN:

Vänsterpartiet kommunisternas partigrupp har som suppleant i konstifu-tionsufskoffef under Nils Berndtsons ledighet anmält hans ersättare Birgit Hansson,

Talmannen förklarade vald till

suppleant i konstitutionsutskottet Birgit Hansson (vpk)

2 § Justerades protokollen för den 14, 17, 18, 19, 20 och 21 mars.

3 § Talmannen meddelade atf Egon Jacobsson (s) den 26 mars återtagit sin plats i riksdagen, varigenom Gunnar Nilssons uppdrag som ersättare upphört.

4 § Föredrogs och hänvisades Proposifionerna

1985/86:90 t 1985/86:109 t 1985/86:123 f; 1985/86:139 t 1985/86:141 t 1985/86:145 t 1985/86:146 ti 1985/86:147 t 1985/86:148 t

11 bostadsutskottet

II konstifutionsutskoffet

II lagufskoffet

11 näringsutskottet

11 arbetsmarknadsutskottet

II skatfeutskoftef

II lagutskottet

II jusfitieutskottet

11 socialutskottet

5 § Föredrogs och hänvisades

Motionerna

1985/86:335 och 336 fill socialförsäkringsutskottet

Prot. 1985/86:103 6 § Föredrogs men bordlades åter

1 april 1986 Konstitutionsutskottets betänkande 198:5/86:16

~ ~ '. ~ Lagutskottets betänkanden 1985/86:17, 20, 21 och 23

Om industripoutiken

Socialförsäkringsufskoffets betänkande 1985/86:13 .

Kulturutskottets betänkanden 1985/86:14 och 15

Utbildningsutskottets betänkanden 1985/86:13 och 15

7 § Svar på interpellation 1985/86:115 om industripolitiken

Anf. 2 Industriminister THAGE PETERSON;

Herr talman! Nils G, Åsling har frågat mig dels om jagar beredd aff lämna en allsidig redovisning för den uppgörelse med AB Volvo som regeringen gjort med anledning av företagets avsikt atf uppföra en ny bilfabrik i Uddevalla, dels om jag är beredd att närmare redovisa regeringens principiella syn på industripolitiken nu och framdeles.

Bakgrunden fill den första frågan är aff Svenska Varv i december 1984 fattade beslut om atf upphöra med fartygsprodukfionen vid Uddevallavarvet, Vid beslutstidpunkten var ca 2 300 personer sysselsatta vid varvet, och till denna siffra skall läggas ett infe obetydligt antal personer sysselsatta hos underleverantörer till varvet. De kommuner som främst skulle komma aft drabbas av nedläggningen var Uddevalla, Lysekil och Munkedal, men även i angränsande kommuner kunde effekterna av nedläggningen bli kännbara.

Regeringen gjorde bedömningen aft en nedläggning av Uddevallavarvet skulle komma aft få stora negafiva effekter i hela regionen om infe kraftfulla motåtgärder vidtogs. Regeringen utarbetade därför eff förslag till ätgärder med i huvudsak två huvudinriktningar. Det handlade för det första om aff säkra riskkapital för nya industriprojekt i regionen.och för det andra om ett brett program för utveckling av företag och den industriella miljön i regionen. Dessa åtgärder syftade till att långsiktigt utveckla regionens näringsliv. Eftersom man inte kunde räkna med atf dessa åtgärder ensamma skulle kunna lösa def snabbt uppkommande sysselsättningsproblemet, kompletterades de med ansträngningar för aff fä till stånd en nyetablering av en stor industri.

Syftet med en stor nyetablering var aff så snabbt som möjligt skapa nya arbetstillfällen samtidigt som den skulle ha positiva spridningseffekter på underleverantörer m,m, i regionen. För atf uppnå så snabba och posifiva effekter som möjligt var def angeläget atf nyetableringen passade in i def befintliga industriella mönstret i regionen.

Regeringen fog eff stort antal kontakter med industriföretag för aff utröna intresset för en etablering i Uddevalla, Dessa kontakter utmynnade så småningom i en överenskommelse med Volvo om etablering av en bilfabrik i Uddevalla, Def är denna överenskommelse med Volvo som Nils G, Åsling har bett mig kommentera.

Följande delar ingick i uppgörelsen:

I regeringens åfgärdsförslag ingick bl, a, att Uddevalla, Lysekils och

Munkedals kommuner inplacerades temporärt i stödområdet, och Volvo

58 beviljades, i enlighet med reglerna för lokaliseringsstöd, stöd för en

etablering i Uddevalla med 200 000 kr, i lokaliseringsbidrag för varje nytt sysselsäftningsfillfälle som tillskapas t, o, m, är 1989, Sysselsättningen beräknades preliminärt fill 1 200 "personer och lokaliseringsbidraget uppgick följaktligen till 240 milj, kr. Stödet begränsades också av villkoret aff det ej fick överstiga 15 % av de totala investeringskostnaderna för uppförandet av bilfabriken.

De medel som används för lokaliseringssfödsinsatser i Uddevallaregionen belastar eff särskilt anslag (prop, 1984/85:125. NU 38. rskr. 367) och påverkar säledes inte möjligheterna fill insatser i andra regioner i landet.

Vidare fick Volvo tillstånd atf utnyttja sina investeringsfonder fill ett belopp pä högst ca 12,5 miljarder kronor för investeringar i Uddevalla och eff antal orter i Sverige, bl, a. Olofström och Lindesberg, under perioden 1985-1989, Ett villkor för defta beslut var atf en bilfabrik uppfördes i Uddevalla,

Regeringen medgav vidare förfida återbetalning av de medel som AB Volvo och vissa av dess dotterbolag betalat in på likviditefskonfo enligt lagen (1984:501) om inbetalning på likviditetskonto.

Regeringen meddelade också aff om Volvo skulle finna att varvsområdet var det mest lämpade för uppförandet av den nya bilfabriken skulle regeringen verka för aff företaget skulle få förfur fill området. Utöver löftet om aff verka för förfur gjorde regeringen inga utfästelser beträffande överlåtelsen av varvsområdet. Hur och när en överlåtelse skulle ske var helt en sak för Svenska Varv och Volvo aft komma överens om,

I förslaget fill åtgärder för Uddevallaregionen ingick även åtgärder av mera generell karaktär. Regeringen bedömde aff nedläggningen av Uddevallavarvet, som direkt och indirekt skulle komma atf drabba flera tusen personer, skulle kräva omfattande arbetsmarknadspolifiska insatser för att övergängen till ny sysselsättning skulle kunna ske sä smidigt som möjligt. En vikfig utgångspunkt för dessa insatser var aft de allmänt skulle medverka till att bygga upp en väl differentierad arbetsmarknad i regionen. Genom arbetsmarknadsutbildning skulle var och en av dem som berördes av nedläggningen kunna skaffa sig förutsättningar för atf få eff nytt arbete utanför varvsindustrin. De resurser som skapades för att utbilda den friställda varvspersonalen är således av generell karaktär och är avsedda att ge varvsarbetarna sä goda förutsättningar som möjligt att erhålla nya arbeten inom andra områden.

Goda kommunikationer är en viktig förutsättning för en positiv utveckling av näringslivet och samhället. En effekfiv infrastruktur leder inte bara till lägre drifts- och underhållskostnader för samhället utan skapar ocksä goda förutsättningar för framtida expansion av näringslivet.

Näringslivet i Göteborgs och Bohus län har en markant inriktning mot handel, transport och verkstadsindustri. Förhållandena i Uddevalla är likartade. Göteborgsregionen är liksom Osloregionen expansiv. Den inomnordiska handeln har sedan 1970 ökat kraftigt. Mellan Sverige och Norge transporteras årligen 3 miljoner ton gods på landsväg, varav 2 miljoner ton transporteras pä väg E 6, Uddevalla har ett centralt läge mellan Osloregionen och Göteborgsregionen, Förufsäffningarna föreff allsidigt och omfaffan-

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om industripolitiken

Prot. 1985/86:103 de näringsliv i Uddevallaregionen bör vara goda om kommunikationerna
1 april 1986 fungerar väl,

Om industripolitiken

I regeringens förslag för Uddevallaregionen ingick sålunda väsentliga åtgärder för atf förbättra vägnätet, som Uddevnllnregionen för sin utveckling är beroende nv, Dessn åtgärder vidtogs infe bnrn för ntf Volvo skulle etablera en bilfabrik, utan åtgärderna har eff betydligt vidare syfte.

Till sist skall jag beröra den sista frågan i Nils G, Åslings interpellation, om regeringens principiella syn på industripolifiken och om överenskommelsen med Volvo innebär en nyorientering av industripolifiken frän regeringens sida.

Regeringens indusfripolitiska inriktning presenterades i proposifion 1983/ 84:135 om industriell tillväxt och förnyelse, som riksdagen fattade beslut om vären 1984 (NU 1983/84:42, rskr, 379),

Industripolitiken skall inriktas pä:

o ntf ge de offensivn insatsernn inom industripolifiken större utrymme än hittills.

o ntf tn till vnrn utvecklingsmöjligheterna inom råvarubrnnscherna.

o att effektivare utnyttja den offentliga verksamheten och samhällsbyggandet över huvud taget som en akfiv drivkraft i den industriella utvecklingen,

o atf utveckla samhällets insatser för atf stimulera verksamheten inom de smä och medelstora företagen,

o att sknpn öppenhet och snniverkan mellan samhället, företagen och de anställda,

o ntf intensifiern strävanden till samordning mellan industrin och regionalpolifiken,

o ntt undanröja och motverka administrativa hinder och byråkratiskt krångel för företagen, samt

o atf stärka det nordiska indusfripolitiska samarbetet genom inriktning pä praktiska resultat.

Regeringens förslag i fråga om Uddevaliaregionen tog sikte på aft genom åtgärder inom de industri-, regional- och arbetsmarknadspolifiska områdena medverka fill aff resurser kunde överföras från olönsam farfygsproduktion till annan, lönsam verksamhet. Det var alltså av stort värde för den svenska ekonomin och industrin atf varvskapacifeten kunde reduceras och atf den skickliga arbetskraften kund? överföras till branscher med utvecklingsmöjligheter. Den industriella expansionen kunde genom regeringens åtgärder förläggas till en region som pä grund av en stor industrinedläggning var i starkt behov av nya arbetstillfällen.

Åtgärderna för Uddevallaregionen har naturligtvis fokuserats kring Volvoetableringen, men jag vill påminna om att förslaget innehöll ett flertal åtgärder för aft stimulera etablering av nya företag och expansion av befintliga smä och medelstora företag i regionen.

Regeringens åtgärder för aft skapa ny framtid i Uddevallaregionen ligger väl i linje med den industri-, regional- och arbetsmarknadspolifiska inriktning som regeringen arbetar för och innebär infe någon principiell nyorientering, 60

Anf. 3 NILS G, ÅSLING (c);

Herr talman! Jag ber atf få tacka industriministern för det utförliga svaret pä mina frågor. Jag värdesätter mycket den stora och breda redovisning som vi här fått för Volvoaffären,

Bakgrunden till min interpellafion är dock den kluvenhet i principiellt avseende som kommit aft prägla regeringens industripolitik. Vid upprepade tillfällen har indusfriministern och nndra företrädare för regeringen framhållit aff strukturfrågor och därmed ofta förbundna regionala utvecklingsfrågor skall lösas av företagen på marknadsekonomins villkor och utan statlig inblandning. Populärt uttryckt skulle alltså industridepartementets akutmottagning vara stängd. Denna oreserverade förtroendeyftring från regeringens sida för marknadsekonomin har kommit att uppfattas som en radikal nyorientering frän socialdemokrafisk sida.

Uppgörelsen med Volvo om den nya bilfabriken i Uddevalla har dock markant förändrat den bilden. Det ärnvden nnledningen som jngnnhällit ntf indusfriministern skulle redovisa uppgörelsens innebörd, Indusfriminisferns redovisning bekräftar ocksä intrycket av att de villkor som erbjuds Volvo är utomordentligt gynnsamma och atf de villkor som erbjuds inte har mofsvnrig-het tidignre i svensk industri- eller regionnlpolitik.

Om jag dristar mig fill att göra en kalkyl beträffande vad det statliga stödet innebär per anställd och dä diskonterar den uppgift som förekommit i pressen om atf antalet anställda infe blir I 200 utan i första hand I 000, kommer stödet sannolikt att uppgå fill 3 ä 4 milj, kr, per anställd i fabriken.

Stödet fördelas på lokaliseringsstöd 240 000 kr,, frisläpp av investeringsfonder och förtida återbetalning av likviditefskonton 2.5-3 milj, kr,, utnyttjande av varvets förlustavdrag- vilket inte bekräftas i svaret men som antyds indirekt-500 000 kr,, utbildningsbidrag enligt tidigare pressuppgiffer 200 000 kr,, allt beräknat per anställd och summerat till i storleksordningen 3-4 milj, kr, per anställd,

Def är naturligtvis oerhört svårt - jag skall erkänna det - atf beräkna värdet av t, ex, frisläppet av investeringsfonderna. Men sannolikt är den beräkning som jag här gjort tilltagen i underkant, om man ser till företagets skattekonsekvenser.

Inför ett stöd till ett enda företag i storleksordningen 3-4 milj, kr, totalt anmäler sig naturligtvis frågnn om dettn är rimligt och principiellt acceptabelt. Till bilden hör-vilket också indirekt bekräftas i industriministerns svnr - att de utlovnde invesferingnrna i vägar och kommunikationer i regionen ses som en del av detta paket.

Sedan jag ställde min interpellation har en liknande uppgörelse träffats även med def andra svenska bilföretaget, Saab-Scania, beträffande ett liknande arrangemang i Malmö, Det aktualiserar ytterligare de principiella aspekterna pä uppgörelsen.

Jag vill dock framhålla att jag infe invänder mot beslutet att lägga ned Uddevallavarvet och den civila fartygsproduktionen vid Kockums, Till skillnad från vad som präglnde den dävnrnnde oppositionens beteende vid nedläggningen nv Öresundsvarvet i Lnndskrona vill jng inte för min del medverkn till att exploatera människors oro. Industripolitiken måste ju präglas av realism och hänsyn fill marknadsförutsättningar.

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om industripolitiken

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om industripolitiken

Def finns även anledning aff uttrycka stolthet över atf vårt land har två sä framgångsrika och expansiva bilföretag. Den fråga man måste ställa sig är dock om stöd i den omfattning som det blir fråga om i de åberopade fallen är rimliga med hänsyn fill företagens egen förmåga att klara investeringarna. Bl, a, fär det betraktas som tillämpning av en helt ny princip att kombinera regionalpolifiskt stöd med frisläpp av investeringsfonder såsom har skett i detta fall. Tilltron till regeringens regionalpolifik får genom uppgörelserna med bilföretagen enligt min uppfattning katastrofala följder. Vilka regionalpolitiska stödformer kan i fortsättningen locka indusfri till avfolkningsregionerna? Smä företag, som ju inte får möjlighet att som Volvo och Saab förhandla direkt med regeringen, kommer heller aldrig att mobilisera detta omfattande totala stöd. Vilka vägar anvisar regeringen för dessa företag?

Till sist frågans principiella aspekt: Dessa åberopade uppgörelser med bilföretagen är i sitt slag de kraftigaste ingreppen i marknadsekonomin som någonsin förekommit i vårt land och gär stick i stäv mot fidigare uttalanden frän regeringens sida, nämligen att den stora devalveringen och den tredje vägens ekonomiska polifik skulle innebära en avveckling av allt industristöd.

Tyvärr har alltså regeringens agerande skapat förvirring och oklarhet beträffande industripolitikens inriktning. Från den synpunkten är svaret infe heller särskilt upplysande, Def märkliga är nämligen aft inga av dessa remarkabla uppgörelser med bilföretagen står i samklang, herr falman, med de åtta industripolitiska grundsatser som industriministern åberopar i sift svar.

Anf. 4 Industriminister THAGE PETERSON:

Herr talman! Villkoren för Volvoetableringen i Uddevalla och villkoren för Saabetableringen i Malmö har jag och regeringen ocksä erbjudit andra svenska storföretag. De utgör infe nägot speciellt för Uddevalla eller för Malmö, Områden som vi har utpekat och där vi har fört diskussioner är Bergslagen och det inre stödområdet. Jag skulle kunna nämna fler platser.

Jag vet att Nils G, Åsling under sin tid som industriminister också arbetade med storföretagen i motsvarande förhandlingar och dä även använde de möjligheter som man har vid ett sådant här fillfälle, Def här är infe subventioner till bilföretagen - det är mycket viktigt aff defta släs fast, infe minst för bilföretagen själva, vilka herr Åsling glädjnnde nog noterade är framgångsrika - utan detfa är en fråga om aff inom lokaliseringspolitikens ram göra insatser för att få fill stånd etablei'ingar i områden där vi vill ha def. Det är i dessa båda fall fråga om atf täcka de merkostnader som Volvo hade för etableringen i Uddevalla och som Saab kommer aft fä vid etableringen i Malmö i jämförelse med betydligt billigare alternativ,

Def är i det närmaste omöjligt att uppskatta vad exempelvis investeringsfondsfrisläppet innebär ekonomiskt för Volvo, Beslutet att låta Volvo få utnyttja befintliga och framtida avsättningar till investeringsfonder-nn är ju inte heller något unikt beslut, Snmmn typ nv beslut har ju fatfats vid ett flertal tillfällen under den senaste 20-äisperioden, Detta har exempelvis skett vid investeringar som större företag gjorde inom stödområdet i slutet av 1960-talet och i början av 1970-talet uppe i Norrlandslänen, Denna typ av beslut förutsätter att investeringen är betydande samt att den har stor

samhällsekonomisk och arbetsmarknadspolifisk betydelse.

Regeringen fann att Volvos etablering i Uddevalla och nu Saabs etablering i Malmö motsvarar dessa kriterier. Därför menar jag att det är i det närmaste omöjligt aff i dag beräkna vilka ekonomiska effekter regeringens beslut får för Volvo, Svaret på den frågan kan ges först 1990, Det vet Nils G, Åsling mycket väl, och därför tycker jag aft det möjligen är lifef djärvt av honom att i dag göra sädana beräkningar som han redovisat. Den ekonomiska effektens storlek blir beroende av Volvos vinstutveckling, av om fonderna är stängda eller frisläppta och av hur Volvos skattesituation är i övrigt. Om fondema skulle vara frisläppta minskar naturligtvis ocksä Volvos fördel - någon annan slutsats kan ingen dra av detfa.

När det gäller lokaliseringsstödet vill jag dessutom peka pä atf det där finns en 15-procenfsregel, Såsom etableringen i dag ser ut i Uddevalla kommer det därför att för Volvos del bli ett ordentligt minskat lokaliseringsstöd i förhållande fill det som ingick i själva Uddevallapaketef, Detta beror på eff antal förhållanden, men l5-procentsregeln är fill just för aff reglera atf det inte skall kunna bli fråga om oskäliga subventioner utan subventioner som gör aft man klarar merkostnaderna vid en etablering.

Jag vill vidare säga atf de ätgärder som vidtogs för atf skapa ny sysselsättning i Uddevalla i stor utsträckning har fokuserats kring Volvos etablering av en ny bilfabrik. Men våra insatser för Uddevalla och för den här delen av landet innehöll ju ett stort antal åtgärder som tar sikte pä att stimulera fillväxt och etablering av små och medelstora företag, Eff regionnlpolitiskf stöd innebär infe ett stöd enbnrt, som i def här fnilef, för Volvoetableringen, utan ett stort antal lokaliseringsstöd har redan beviljats små företag i Uddevallaregionen, Ett stort antal nya arbefstillfällen har på så sätt tillkommit. Över 500 arbetstillfällen har skapats eller kommer atf skapas i smä företag i Uddevalla till följd av insatserna och genom att Uddevalla tillfälligt placerades i stödområdet. Ett investmentbolag har vidare inrättats med uppgift atf skapa nya industrier och fa fill vara expansionskraft hos befintliga företag. Dessutom har beslut fattats om ett program för industriell utveckling, där STU tillsammans med Chalmers tekniska högskola har fått i uppdrag att utarbeta ett program för teknikutveckling och teknikspridning fill smä företng. Även länsstyrelsen och utvecklingsfonden har fått särskilda medel för att arbeta med smä företag,

Uddevallasafsningen är alltså ett uttryck för regeringens offensiva industripolitik och ett uttryck för viljan att satsa pä små företag för atf ge regionen en på annat säff utformad framtid, sedan den varit bunden fill eff enda företag inom en mycket osäker bransch. Jag noterar aft Nils G, Åsling och jag är överens om nödvändigheten av en strukturrationalisering i Uddevalla och om ntt snmhället dä ocksä hnr ett ansvar för att kommunerna och de anställda inte lämnas att själva lösa problemen.

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om industripolitiken

Anf. 5 NILS G, ASLlNG (c):

Herr talman! Jag vill vitsorda aff Thage Peterson och jag är överens om behovet av fortlöpande strukturförändring, Sveriges industrielln framtid är ju beroende nv hur vi lyckns klnrn de nödvändiga förändringarna i vår produktionsapparat. Så till vida är vi nlltså överens.

Prot. 1985/86:103 lapril 1986

Om industripolitiken

Thage Peterson säger atf de villkor som erbjudits Volvo och Saab-Scania inte är unika och aft även andra storföretag som etablerat verksamhet i ett område har erbjudits motsvarande favörer. Jag noterade att industriministern betonade att def var storföretag det gällde, inte småföretag. Men def anmärkningsvärda i vad som hänt i den indusfripolitiska utvecklingen under senare är är ju faktiskt den enorma favoiisering som storföretagen, framför allt exportföretagen, varit föremål för och den diskriminering som småföretagen, trots vissa administrativa insatser, varit utsatta för.

Sedan säger industriministern aft def här inte är fråga om subventioner utan om regionalpolifiskt stöd för merkostnader på grund av forcerade investeringar eller speciella insatser i dessa orter. Problemet är bara om man talar om regionalpolitik i förbindelse med Malmö på gränsen fill den europeiska gemenskapen och de stora europeiska marknaderna och Uddevalla som en del av den expansiva västkustregionen, då förefaller ju allt tal om regionalpolitiska insatser för avfolkningsregionerna, för Norrlands inland t, ex,, som ganska meningslöst. Om man vill ha en styreffekt från samhällets sida - och def trodde jag Thage Peterson och jag var överens om -måste man rimligen ta hänsyn till de allmänna förufsäffningarna i landet och de balansproblem som finns. Investeringarna i Uddevalla och Malmö innebär de facto aff den regionala snedbelastningen i värt land ytterligare har förstärkts, Def är storstadsregionerna som expanderar, medan landet i övrigt stannar av, Def är den nu aktuella diskussionen om periferi och centrum som vi här kan notera.

Industriministern säger också aft investeringsfondsfrisläpp har förekommit förut även i förbindelse med regionalpolitiskt stöd. Ja, def har def gjort i något sammanhang men aldrig i expansiva regioner. Min kalkyl är mycket försiktig, när jag säger att stödet från samhällets sida till Uddevalla torde röra sig om 3 ä 4 miljarder kronor, vilket är exceptionellt.

Anf. 6 Industriminister THAGE PETERSON:

Herr talman! Jag kan på goda grunder tillbakavisa Nils G, Åslings fal om aft småföretagen är utsatta för diskriminering i Sverige, Def är tvärtom så atf småföretagen inte på länge har mätt sä bra i en ekonomi som de gör i dag i Sverige, Genom den ekonomiska politiken har en stabil grund Ingts för industrins utveckling. Genom omläggning av industripolitiken har utveckling och förnyelse safts i förgrunden. Genom direkt riktade insatser, ökade resurser för utvecklingsfonderna, stöd fill uppfinnare, en aktiv regionalpolifik, en mycket kraftig satsning pä teknikcentra och pä samverkan mellan högskolor och småföretag, inrättandet av den särskilda småföretagsfonden och mycket mer har småföretagens möjligheter förstärkts. Vi kan nu konsfaferaaff detgär bra för småföretagen, Def kan helt säkert ocksä Nils G, ,4sling läsa i sin banks stafisfik. Jag har fått banksfafisfik från Föreningsbankerna, och denna statistik, som Nils G, Åsling själv står för i eff annat sammanhang, visar sida upp och sida ner att småföretagen i Sverige för närvarande gär mycket bra,

Vikfigaste tecknet på detfa är atf lönsamheten kraffigt har förbättrats, 1983 och 1984 torde vara de bästa åren för småföretagen sedan mitten av 1970-falef, Exporten för denna företagsgrupp, dvs, företag med mellan 50

och 200 anställda, har ökat mycket kraftigt. Jag kan pä område efter område peka på aft småföretagen för närvarande trivs bra i svensk ekonomi. Framtidstron är fast. Investeringarna, som föll med 20 % 1979-1982 har nu ökat med 20 % under perioden 1982-1985, Aldrig tidigare har det startats så många nya företag, 1983-1984 fick vi enligt SCB:s uppgifter netto 30 000 nya småföretag, Def var fio gånger så mänga som under den föregående treårsperioden.

Jag kan alltså mycket kraftigt fillbakavisa def som Nils G, Åsling sade från talarstolen här, att småföretagen diskrimineras i den socialdemokrafiska industripolitiken. Det förhåller sig tvärtom!

Dessutom vill jag lämna en annan uppgift, och jag kommer helt säkert atf i eftermiddagens debatt flitigt använda den, nämligen aft lokaliseringspolitiken har varit framgångsrik, f,o,m, mycket framgångsrik, sedan oktober 1982, Inte mindre än 13 000 jobb har skapats till följd av beslut av den socialdemokratiska regeringen för stödområdet och för skogslänen. Jag kommer i eftermiddag aft tala om för riksdagen hur många jobb som i län för län har tillkommit, 13 000 jobb har, som sagt, skapats i stödområdet och i skogslänen genom olika regionalpolitiska insatser. Inte under någon period sedan lokaliserings- och regionalpolitiken infördes i vårt land har resultaten varit sä goda och insatserna visat sig vara så framgångsrika. Jag upprepar att detta inte hänt under någon period tidigare.

Vi leds läff av mytbildning och tidningsrubriker. Men tittar vi pä resultaten - def är resultaten som mäste räknas - upptäcker vi aff insatserna är en framgång för regionalpolifiken, Def kan icke bortresoneras. Dessutom gäller merparten av insatserna smä och nystartade företag.

Sedan vill jag säga aft def ligger till så här - och det tycker jag atf även Nils G, Åsling skall erkänna: När det gäller satsningarna i Uddevalla och .Malmö fas inga pengar från regionalpolifiken i övrigt, Inga jobb tas från skogslän eller från stödområdet, ulan båda satsningarna är engångsinsatser under en bestämd period för att man skall klara sig undan de svära kriser som skulle ha uppkommit som en följd av stora strukturrationaliseringar. Dessa pengar tas alltsä frän särskilda anslag som riksdagen har beviljat, eller kommer att bevilja, för satsningarna i Uddevalla och Malmö, Inte en enda krona tas frän det regionalpolitiska anslaget i övrigt. Hela satsningen finansieras med nya pengar pä särskilda anslag. Därför innebär inte de här åtgärderna, som syftar fill aft förnya näringslivet och atf ge människorna i Uddevalla och Malmö en bättre framtid i nya branscher och i nya jobb, atf man far något någon annanstans, utan just detta åstadkoms i de tvä aktuella regionerna. Satsningarna i skogslänen och i stödområdet pågår ju redan, och det handlar dessutom om ökade regionalpolitiska satsningar,

Def är faktiskt så, att näsfan en ny miljard per är har tillförts de regionalpolitiska anslagen sedan oktober 1982, dä den socialdemokratiska regeringen fog över ansvaret för regionalpolifiken. Därför är det icke trovärdigt att säga att regeringens industripolitiska satsningar i Uddevalla och Malmö fördärvar möjligheterna när det gäller aff göra framgångsrika regionalpolitiska satsningar pä andra häll i landet. Dessutom har insatserna i Malmö och Uddevalla, som fått eff internationellt stort erkännande - det handlar alltsä om hur vi hanterar strukturkriser - inte inneburit atf vi har

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om industripolitiken

5 Riksdagens protokoll 1985/86:101 -J04

Prot. 1985/86:103 gjort avsteg frän vår längsikfiga industri- och regionalpolitik, Def här är
1 april 1986 tvärtom en markering. Vi ser nämligen Sverige som ett land och infe som en

Om industripolitiken

Anf. 7 NILS G, ÅSLING (c):

Herr talman! Jag skall självfallet infe frånta industriministern glädjen över atf sfrukfurinsafserna även internationellt har fått ett erkännande, Def har ju varit karakteristiskt för svensk industripolitik under åtminstone ett decennium aff man förutsättningslöst har gett sig i kast med strukturproblemen. Men vad som är anmärkningsvärt i fallet Uddevalla-Malmö är ju att insatserna -oavsett företagens egen finansiella status - har fått sådana enorma dimensioner, Def rör sig om 3 miljarder i statsstöd till Uddevalla, och det innebär enligt min kalkyl 3 ä 4 miljoner per anställd. Härtill finns det ingen motsvarighet i svensk industri- eller regionalpolitik. Då må man kanske få undra - det gäller både nationellt och internationellt - hur def är med principerna i den svenska industripolitiken.

När def gäller de smä företagen säger industriministern aff dessa aldrig har mätt bättre än de nu gör. Ja, vi har en hygglig konjunktur nu i Sverige, och def gäller ju alla företag. Den statisfik som industriministern åberopar visar dock aft småföretagens försörjning - i jämförelse med exportföretagens - med hjälp av eget kapital radikalt har försämrats, Def är framför allt de stora exportföretagen som har tjänat på devalveringen och på regeringens industripolitik. De stora företagens finansavdelningar svarar för en väsentlig del av den stora penningmarknad som har levt i ett drivhusklimat med höga räntor - och som har fått betalas av småföretag med mycket lägre självförsörjningsgrad,

Def är alltså en sanning med modifikation att småföretagen har det bra. Jämfört med näringslivet i övrigt har småföretagens situafion försämrats.

Industriministern säger sedan atf dessa insatser infe inkräktar pä de regionalpolifiska anslagen i övrigt. Nej, det är riktigt, men jag förmodar att i de diskussioner som indusfriministern har med finansdepartementet är detfa en fråga av relativt underordnad betydelse. Det är dock gemensamma pengar i statsbudgeten, och def innebär självfallet atf de gemensamma resurserna ansträngs. Det är inte engångsinsatser. som industriministern gör gällande, utan def är generella insatser som görs på dessa orter, Indusfriministern har avböjt aff värdera effekten - def kan man infe göra förrän på 1990-talet, Det är alltså tvä expansiva öar som skapas med enorma insatser och som kommer atf påverka hela efableringsmiljön i vårt land för överskådlig tid. Jag ser industriministerns tystnad när def gäller stödets volym som en bekräftelse på att min uppgift är rikfig.

Akutmottagningen, som jag tidigare skämtsamt nämnde, är stängd- men bara för de smä företagen,

Anf. 8 Industriminister THAGE PETERSON:

Herr talman! Jag kan inte dra någon annan slutsats av Nils G, Åslings

senaste anförande än att han ville att regeringen infe skulle ha gjort några

som helst insatser i Uddevalla, aft man inte skulle ha gjort några industripoli-

66 fiska, regionalpolifiska eller arbetsmarknadspolifiska insatser, utan att man

bara skulle ha genomfört den stora strukturomvandlingen med en nedläggning av en arbetsplats med 2 300 människor utan några samhällsinsatser. Jag kan infe dra någon annan slutsats av hans inlägg än atf han vill atf man inte gör några insatser alls i Malmö vid neddragningen av arbetsstyrkan pä Kockums Varv,

Det är i och för sig bra med klarspråk, men def är i så fall ett uttryck för en ny syn frän Nils G, Åslings eget parti och frän riksdagen, som innebär aft staten, regering och riksdag, skall medverka i strukturomvandlingar, i detfa fall i statligt ägda företag, men sedan skall lämna människorna och regionen utan insatser. Jag måste säga atf det var en liten sensation i min inferpella-tionsdebaft med herr Åsling att jag har fått det konstaterandet.

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om utländska förvärv av svenska företag

Överläggningen var härmed avslutad.

8 § Svar på interpellation 1985/86:116 om utländska förvärv av svenska företag

Anf. 9 Industriminister THAGE PETERSON:

Herr talman! Hans Dau har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd aft vidtaga för att hindra ett återupprepande av vad som skett med Stensele Mekaniska Verkstad,

Frågan ställs mof bakgrund av den varslade nedläggningen av verksamheten i Stensele Mekaniska Verkstad AB och försäljningen av Pullmax AB i Skellefteå till ufländska köpare.

Regeringen beviljade den 31 januari 1985 ÖSA AB tillstånd aff förvärva samtliga akfier i Stensele Mekaniska Verkstad AB, ÖSA AB ingår i den finländska Rauma Repola-koncernen,

Den varslade nedläggningen av verksamheten i Stensele Mekaniska Verkstad har varit föremål för interpellationsdebatt i riksdagen den 4 och den 20 februari i är. Jag vill återigen upprepa att regeringen, mof bakgrund av gjorda åtaganden i samband med köpet och förvärvsärendet, utgår från atf Rauma Repola far sift regionalpolitiska ansvar genom atf anfingen driva Stenselefabriken vidare eller genom att ordna alternafiv verksamhet och sysselsättning för de anställda vid fabriken, Detfa klara besked har ocksä framförts till Rauma Repolas ledning, som i brev fill mig bl, a, bekräftat atf Rauma Repola kommer att stå för ingångna avtal och gjorda åtaganden.

Försäljningen av akfierna i Pullmax AB till utländska köpare skall prövas enligt lagen om ufländska förvärv av svenska företag m,m,, den s,k. företagsförvärvslagen. En ansökan om förvärvstillstånd har för eff par dagar sedan kommit in fill regeringen. Jag kan infe uttala mig om hur prövningen enligt förefagsförvärvslagen kommer aft utfalla.

Allmänt gäller att tillstånd till förvärv skall meddelas, om def infe strider mot nägot väsentligt allmänt intresse. Det kan bl, a, vara fråga om industri-eller regionalpolifiska intressen, t, ex, företag som har betydande produkfion, sysselsättning eller forskning och utveckling. Vid prövningen görs bl, a, en bedömning av effekterna avförvärvet, I samband med prövningen kan ett företag göra åtaganden om den fortsatta verksamheten i def förvärvade

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om utländska förvärv av svenska företag

företaget för aff undanröja eller minska de befarade negativa effekterna vid förvärvet. Om riskerna med förvärvet trots detta bedöms vara för stora, skall regeringen avslå en ansökan om förvärvstillsfånd. Jag kan försäkra Hans Dau om aff def här aktuella fallet liksom fidigare förvärv kommer aff bli föremål för en noggrann prövning enligt företagsförvärvslagen.

Anf. 10 HANS DAU (m):

Herr talman! Jag får tacka industriministern för svaret.

Jag borde kanske också tacka Thage Peterson för hans försäkran i slutet av svaret om aff förvärvet av Pullmax kommer atf bli föremål för en noggrann prövning. Men de erfarenheter vi västerbotfningar har från Stensele och SMV, som berörs i svaret, gör aft vär oro inte stillas så lätt. Vi är tveksamma fill om denna försäkran är tillräcklig eller om den över huvud taget har nägot värde.

Jag skall först helt kort beröra SMV i Stensele, Trots att industriministern utgår frän atf Rauma Repola tar sitt ansvar, har redan nu industrin i Stensele skadats genom den oro som uppstått. Det är en oro och en osäkerhet som har fått ett antal nyckelpersoner i Stensele att söka andra arbeten och flytta frän orten, Aff reparera den skadan blir förmodligen inte sä lätt, oavsett vilket ansvar Rauma Repola och Thage Peterson falarom. Dessutom ärdet väldigt svårt atf över huvud taget fä nägot grepp om vilka åtaganden som har gjorts frän Rauma Repolas sida, Pullmax AB i Skellefteå är vad jag kan förstå i motsats fill SMV ett lönsamt företag. Men i likhet med SMV är det eff fidigare statsägt företag, som av staten eller regeringen har sålts utan atf några regionalpolitiska överväganden har gjorts.

Den stora likheten mellan företagen är helt klart den, aft de tillverkar och saluför produkter som inom resp, bransch ligger tekniskt långt framme i den internationella konkurrensen. Därför är de åtråvärda för konkurrenterna, bl, a, för aft dessa skall kunna komma över den tekniska kompetensen. Men def allra vikfigaste skälet är troligen - vilket man misstänker i Rauma Repolas fall och vilket def kanske även finns anledning att misstänka då det gäller Pullmax-att man vill befria sig frän en besvärlig konkurrent genom atf köpa in den,

Aft många av de medelstora och mindre företagen hamnar i den situationen atf de köps och säljs på det sätt som nu sker med SMV och Pullmax beror oftast, vad jag kan förstå, på de orimliga skatteregler som gör def omöjligt för grundaren, som startat och utvecklat företagen, aft fortsätta att äga dem. Vi måste i Sverige fä en radikal förändring av skattesystemet, sä atf det blir möjligt aff behålla och utveckla den sorts företag vi här talar om i lokal och privat ägo.

Jag anser aft industriministern kortsiktigt måste medverka till att ägandet av de lönsamma och utvecklingsbara företagen stannar kvar inom de regioner där de bedriver sin verksamhet, Def borde vara i allas värt intresse, såväl samhällets som det privatas, atf ägandet av Pullmax finns kvnr i Skellefteäområdet, Industriministern borde, med de resurser hnn förfognr över, försökn medverka till ntt de nnställdn eller privnta kapitalägare i Västerbotten var för sig eller gemensamt kan få chansen att förvärvn förefnget.

Jag har genom förfrågningar och kontakter i Skellefteå fått klart för mig aff det finns de som vill förvärva Pullmax i Ursviken,

Jag vill påstå aff det ufifrån vad industriministern nyss har sagt förefaller finnas klara möjligheter atf avslå förvärvsansökan. Han säger själv atf regionalpolitiska intressen kan vara avgörande, t, ex, företag som har betydande produktion, sysselsättning eller forskning och utveckling. Det är enligt min uppfattning just vad som gäller för Pullmax,

Jag tycker atf indusfriministern här och nu klart skall deklarera atf han kommer aft verka för aff ägandet av Pullmax och kanske framför allt andra liknande företag blir kvar i de regioner där företagen är verksamma, Def skulle vara en deklaration som öppnar vägen för eff samarbete mellan regeringen och lokala och regionala krafter, ett samarbete som jag tror vi skulle ha glädje av, framför allt i sädana bygder som nyss diskuterades med Nils G, Åsling och som kommer att diskuteras senare i dag,

Anf. 11 Industriminister THAGE PETERSON:

Herr falman! Som jag redan har sagt i mitt svar är lagstiftningen sådan atf tillstånd till förvärv skall meddelas, om def inte strider mot nägot väsenfligt allmänt intresse. De åtaganden ett företag kan göra i samband med ett förvärv är frivilliga, och de är ägnade att tillsammans med övrigt underlag, som vi får från bl, a, länsstyrelsen i regionen, ingå i regeringens prövning av ärendet.

När def gäller Stenselefabriken kan jag konstatera igen - för vilken gång i ordningen vef jag infe - aff de uttalanden och åtaganden som köparen gjorde spelade en avgörande roll för regeringens positiva ställningstagande i förvärvsärendet. Detta har meddelats företagsledningen under ärendets beredning, och det har vi påmint om senare. Köparen har förpliktat sig aff handla i enlighet med vad man visste var regeringens intentioner. Som jag sade i mitt svar har ocksä företagsledningen i ett brev fill regeringen meddelat atf man skall leva upp till sina åtaganden. Jag utgår naturligtvis frän aff Rauma Repola kommer att ta sitt ansvar för sysselsättningen i Stensele,

Förvärvsprövningen bygger på att företagen lever upp fill gjorda åtaganden. Skulle def visa sig aft sä inte är fallet är det helt säkert atf detta infe kan undgå aft påverka förvärvsprövningen i framfiden,

Pullmaxärendef kom in bara någon dag före påsk, och någon prövning av ärendet har säledes ej inletts. Därför kan jag inte uttala mig om vilka eventuella farhågor def kan finnas anledning aft hysa i defta fall.

Däremot blev jag intresserad när jag hörde atf Hans Dau egenfligen är ute efter en skärpning av lagstiftningen pä detta område. Om detta är en korrekt tolkning av vad Hans Dau sade, är jag mycket intresserad av atf höra om detta är moderata samlingspartiets linje och om man kommer att förespråka en skärpt lagsfiffning i den händelse man har ett konkret fall atf peka på, där företaget inte har levt upp till sina åtaganden. Det vore intressant om Hans Dau kunde förklara sig närmare, eftersom han företräder ett parfi som vanligtvis ivrigt förfäktar värdet av kapitalets fria rörlighet.

När riksdagen på sin fid tog ställning fill förvärvslagstiftningen var det delade meningar mellan riksdagspartierna, och den gängen fillhörde moderata samlingspartiet inte dem som ville ha en skärpt lagstiftning i enlighet

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om utländska förvärv av svenska företag

Prot. 1985/86:103 med vad Hans Dau nu är ute efter. Har det möjligen nu skett en förändring
1 april 1986 från moderaternas sida så skulle jag gärna vilja höra detfa.

Om utländska förvärv av svenska företag

Anf. 12 HANS DAU (m):

Herr falman! Jag vef inte om industriministern medvetet eller omedvetet missuppfattade mig. Vad jag efterlyste var atf vi gemensamt skulle verka för att de här företagen kunde stanna kvar i de regioner där de är verksamma. Det är trots allt så att regionala ägare av olika skäl har ett intresse av atf utveckla företagen på ett annat sätt. Jag menar atf man skall söka alternativ och inte att man skall skärpa lagstiftningen. Det finns många fall där ett utländskt förvärv kan vara bra och där man kan se uppenbara fördelaktiga effekter. Men det finns också många fall där det skulle vara mycket bättre om ägandet stannade kvar inom regionen, i det här fallet Västerbotten, Jag tror att det inte bara gäller utländska förvärv, men där har vi kanske mindre möjligheter att påverka def hela. Men industriministern och industridepartementet borde ha möjligheter utöver vad de flesta andra har atf söka alternafiv, som i mänga fall finns. Jag ville atf industriministern skulle deklarera atf han är villig att göra insatser, som innebär att man söker alternafiv till utländska förvärv för aft i regionen behålla ägandet av företagen.

Anf. 13 Industriminister THAGE PETERSON:

Herr talman! Nu förstår jag ännu mindre vad Hans Dau egenfligen är ute efter. Tre fyra års prövning av dessa förvärvsärenden - tunga och svära ärenden - har lärt mig aft här gäller inga vackra ord, Def är infe fråga om atf tro saker och ting eller aft leta sig fram till vilka planer som olika företagsledningar kan ha i huvudet. Regeringen har atf tillämpa de lagar som riksdagen stiftar - punkt och slut. Det är den lagstiftning som riksdagen har beslutat om som vi tillämpar i de här ärendena.

Här mäste Hans Dau välja sida: Antingen liberaliserar man lagstiftningen och gör den ännu mjukare, sä atf företagen och kapitalet får friare händer och större svängrum, eller också skärper man lagstiftningen, och då reglerar man kapitalets rörelser ytterligare. De tvä vägarna har man aft välja emellan om man vill åstadkomma en ändring av den nuvarande lagsfiftningen,

Anf. 14 HANS DAU (m):

Herr talman! Pullmaxärendef är det mest intressanta, eftersom det redan avgjorts i regeringen. Enligt vad jag kan erinra mig rådde staten om Pullmax, För drygt ett år sedan sålde man förelaget till eff investmentbolag, som förmodligen köpte företaget bara för att sälja def vidare, eftersom man nu efter drygt ett år gör en sådan affär, Def är när företag säljs av staten eller då man genom den lagstiftning som finns har möjlighet aff pröva om man skall ge förvärvstillstånd som man bör ta tillfället i akt och se om man infe kan få fill stånd bättre lösningar.

Överläggningen var härmed avslutad.

9 § Svar på interpellation 1985/86:121 om nedläggningen av Kockums civila fartygsproduktion

Anf. 15 Industriminister THAGE PETERSON:

Herr talman! Sten Andersson i Malmö har ställt eff antal frågor till mig angående beslut som fattats av regeringen och Svenska Varv AB med anledning av situationen för Kockums civila handelsfarfygsprodukfion.

Innan jag besvarar Sten Anderssons konkreta frågor vill jag än en gång betona aff det meddelande som regeringen den 13 februari 1986 lämnade Svenska Varv AB och Kockums var att def i den varvsproposifion som nyligen lagts på riksdagens bord inte skulle föreslås något direkt stöd för fortsatt produktion vid Kockums, Detfa besked, som regeringen förutsatte skulle leda till ett senare beslut om avveckling av den civila handelsfartygsproduktionen vid Kockums, gavs samtidigt som en mängd positiva åtgärder för Malmöregionen presenterades.

Vid presentationen av insatserna i Malmöregionen fastslog regeringen atf projektering och byggande av fasta Öresundsförbindelser kan starta sä snart överenskommelse träffats med den danska regeringen. Diskussioner i konstruktiv anda har förts i frågan mellan företrädare för de båda regeringarna under förra månadens möte med Nordiska rådet.

Som statsråd med ansvar för de statsägda företagen, fr, o, m, mitten av oktober 1985, blev jag konfinuerligt informerad om bl, a, orderläget för Kockums, De informationer jag fick under november månad innebar aft förhandlingar om nya order pågick. Vissa av dessa möjliga order förutsatte stöd.

Den 11 december 1985 beslöt styrelsen för Svenska Varv AB enhälligt atf "informera ägaren om att styrelsen inte anser det möjligt aft pä kommersiellt godtagbara villkor fortsätta produktionen av handelsfartyg vid Kockums", Styrelsen var vid detta tillfälle fulltalig sä när som på en bolagsstämmovald ledamot,

Kockums avses även i framtiden ha det sammanhållande ansvaret för utveckling och produktion av ubåtar fill den svenska marinen. Karlskronavarvet kommer även i fortsättningen att vara underleverantör till Kockums av väsentliga delar av fartygen,

Anf. 16 STEN ANDERSSON i Malmö (m):

Herr talman! Jag tackar för svaret,

Def är väl i och för sig ingenting atf säga om aff man nu beslutat sig för atf lägga ned stora delar av Kockums, Med tanke pä hur varvsmarknaden ser uf är detta något som man tyvärr mäste acceptera. Men jag anser ändå atf statsrådet gör det lifef lätt för sig, därför att han - det vågar jag påstå - har använt de sämsta av prognoser och de dyraste av subventioner för aft mofivera den här nedläggningen.

När vi talar om subventioner skall vi ha klart för oss atf Kockums har fått stora bidrag av skattepengar. Men samtidigt bör vi veta, vilket sällan beaktas i denna debatt, aft det inte bara är Kockums som har fått del av dessa pengar. För att ta ett exempel sä gjorde Kockums under 1985 beställningar hos svenska företag för 915 milj, kr. Dessa företag skall alltså nu kompensera sig.

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om nedläggningen av Kockums civila fartygsproduktion

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om nedläggnitigen av Kockums civila fartygsproduktion

och def på en marknad som är mycket besvärlig.

Statsrådet säger att man har vidtagit en mängd positiva åtgärder. Jag vill starkt betona atf jag är nöjd med en del av dessa åtgärder, Saabfabriken i Malmö hälsar jag t, ex, med fillfredsställelse. Jag vill dock betona atf def infe, som man ibland gör i debatten, går aff påstå aff man kan kvitta eff jobb på Kockums mof ett jobb pä Saab, Min övertygelse är tyvärr att def när Saab:s fabrik kommer i gång med produktionen och skall anställa folk infe blir sä många "kockumiter" som får jobb där. Jag gör defta antagande på grund av aff jag vet hur ålderssammansättningen ungefärligen ser ut pä bilfabriker världen över, också i Sverige, och hur Kockums ålderssammansättning ser ut.

Ingen blir gladare än jag om man nu kan komma till skott när det gäller en broförbindelse mellan Malmö och Köpenhamn, Men vi som bor nere i Malmö och Skåne och har följt denna debatt de senaste 20 åren vet aff det har gått upp och ner. En dag posifiva besked, nästa dag negafiva besked, Men om dessa besked nu är så positiva som statsrådet säger, är jag glad. Jag kan samtidigt vara litet av åskådare till det skådespel som nu måste utspela sig. Jag är inte sä säker pä aft statsrådet har sitt eget parti med sig nere i Skåne, Sä sent som för 14 dagar sedan vågade man inom Skånes partidistrikt nämligen inte ta ställning till om man skulle säga ja till en bro. Därför kan det vara till fördel om statsrådet först försöker övertyga sina egna,

Indusfriministern säger atf def har förekommit kontakter med regeringen från Kockumsledningens sida. Med tanke på den något panikartade situafion som uppstod här uppe i Stockholm under januari-februari kan man dock misstänka aff dessa kontakter inte har varit sä djupa som kanske hade varit önskvärt.

Jag ställde i min interpellafion en fråga om Metalls ordförande Leif Blomberg var ledamot av Svenska Vatvs styrelse och om han i så fall reserverade sig den 11 december 1985, när Svenska Varv talade om att man inte ansåg det vara korrekt att fortsätta med handelsfarfygsprodukfion vid Kockums, Statsrådet svarade atf styrelsen var fulltalig så när som pä en bolagsstämmovald ledamot. Det är helt klart att Leif Blomberg, Metalls ordförande, inte reserverade sig vid defta sammanträde. Efteråt har Metall gått ut och sagt aft man kräver stöd fill Kockums Varv för en fortsatt fartygsproduktion. Men, herr talman, def är en efferhandskonstruktion. Dagen efter att detfa beslut fattats i Svenska Varvs styrelse gick nämligen en ombudsman från Metall centralt ut och talade om atf man inte kunde tänka sig en fortsatt handelsfarfygsprodukfion vid Kockums i Malmö, Det är nämligen så att fackliga organisationer agerar på olika sätt, beroende på vem som sitter i regeringen här uppe i Stockholm. TCO är inget undantag.

I nr 4 av TCO-tidningen sade Björn Rosengren aft man skulle ha både fartygsproduktion och en bilfabrik i Malmö. I samma nummer av tidningen men på ledarsidan, vilken vi hoppas har en viss förankring hos TCO, talar man om atf man skall ha farfygsproduktion i Malmö och en bilfabrik i Bergslagen,

Herr talman! Def är infe utan atf man, när def gäller fackefs uppträdande

beroende på vem som bestämmer i Sverige, finner skäl att aktualisera Prot. 1985/86:103
cirkusfalesättet att detta skall ske under största möjliga tystnad, 1 april 1986

Överläggningen var härmed avslutad.

Om tillsättande av en regionalpolitisk kommission

10 § Svar på interpellation 1985/86:131 om tillsättande av en regionalpolitisk kommission

Anf. 17 Industriminister THAGE PETERSON:

Herr talman! Elver Jonsson har i en interpellafion frågat statsministern om han är beredd att verka för atf en regionalpolifisk kommission tillsätts och om sä är fallet han själv är beredd atf leda denna, Interpellationen har överlämnats till mig för besvarande.

Den socialdemokrafiska regeringen har förstärkt och utvecklat regionalpolitiken. Anslagen fill regionalpolitiken - jag talar här om lokaliseringsbidragen, glesbygdsstödet, sysselsäftningssfödef och nedsättningen av socialavgifter, dvs, de rena bidragsanslagen - har mer än fördubblats sedan budgetåret 1982/83, Ökad vikt läggs på aff främja kunskapsuppbyggnad och teknikspridning i skilda regioner och dä främst i sfödomrädeslänen. Likaså läggs ökad vikt på aff främja företagsutveckling, produktutveckling och marknadsföring i sfödomrädeslänen. Vidare har särskilda insatser gjorts i regioner som drabbats av problem i samband med omfattande strukturförändringar inom industrin.

Jag har tidigare i den allmänpolitiska debatten i början av februari och i ett antal interpellafions- och frågesvar redovisat regeringens syn pä den regionala utvecklingen och på inriktningen av regionalpolifiken. Jag har då sagt aff regeringen ser allvarligt på befolkningsutvecklingen i skogslänen och i vissa län i södra och mellersta Sverige, Jag har betonat aft orsakerna till denna utveckling måste analyseras noga. Samtidigt har jag pekat på de positiva sidorna i utvecklingen i dessa län med fler i arbete och färre arbetslösa. Regionalpolitiken har givit resultat. Frän november 1982 fram till i dag har regionalpolitiskt stöd lämnats vid nyetableringar och utvidgningar som beräknas ge över 13 000 nya arbetstillfällen,

Def är mindre än eff år sedan riksdagen senast beslutade om inriktningen av regionalpolitiken. Den proposition som låg till grund för beslutet hade föregåtts av en parlamentarisk utredning, och riksdagens beslut präglades av en bred enighet kring inriktningen av regionalpolitiken. Arbetet med aff påverka den regionala utvecklingen kräver uthållighet. Även om befolkningssiffrorna under år 1985 inger oro är def viktigt aff stå kvar vid de mål för och den allmänna inriktningen av politiken som riksdagen lagt fast. Frän den grunden gäller def nu atf gå vidare för atf ytterligare effektivisera och förnya den regionalpolitiska medelsarsénalen och det regionalpolifiska arbetet. Jag ser positivt på def ökade intresse och den debatt som nu ägnas regionalpolifiken. Jag hoppas också atf debatten kommer atf föra fram till konkreta och realistiska förslag.

Det pågår för närvarande ett omfattande arbete inom regeringskansliet, hos statens industriverk och i länen för aff ytterligare utveckla det regional-

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om tillsättande av en regionalpolitisk kommission

polifiska arbetet pä olika områden. Det gäller bl, a, åtgärder för aft förbättra infrastrukturen i skilda regioner, ätgärder för atf förstärka samordningen mellan olika politikomräden, åtgärder för atf ytterligare decentralisera arbetsuppgifter frän de stafliga centrala verken och myndigheterna till länsstyrelserna och till verkens regionala myndigheter, åtgärder för att få en spridning av den expanderande privata tjänstesektorn ut från Stockholmsområdet, åtgärder för aft stärka och främja turistnäringen i skogslänen och då främst i Norrlands inland samt åtgärder för att få utbildningen så inriktad och utformad att den kan stödja en positiv näringsutveckling i skilda regioner.

Det arbete som nu sålunda pågår på olika områden för att utveckla regionalpolitiken bör - enligt min mening - drivas vidare i de former som det nu sker och efter bedömning och beredning enligt gängse ordning föras fram till beslut i regering och riksdag. Det till industridepartementet knutna regionalpolitiska rådet liksom glesbygdsdelegationen är naturliga fora för diskussioner kring dessa frågor. Jag ser mot denna bakgrund inte skäl atf föreslå regeringen att tillsätta en regionalpolitisk kommission.

Anf. 18 ELVER JONSSON (fp):

Herr talman! Jag tackar indusfriministern för svaret.

Den regionala utvecklingen i värt land är oroväckande. Utflyttningen och befolkningsminskningen accelererar i redan fidigare utsatta delar av landet.

Konsekvenserna av den snabba koncentrationen i främst Stockholmsområdet kan för stora delar av Glesbygdssverige bli ödesdiger, Situafionen påminner mycket om def som på 1960-talet kallades för flyttlasspolitik - dock med en vikfig skillnad. Dä var def framför allt Norrlands inland som drabbades av avfrappning av industri och befolkning. Nu har dessa negativa fenomen gjort sig mycket breda såväl i sydöstra Sverige som i Bergslagen, Effekterna även för t, ex, Dalsland kan bli mycket kännbara. Situationen är sä alarmerande att regeringen borde fa initiativ till att tillsätta en särskild regionalpolifisk kommission. Jag tror atf om detfa infe sker kan situafionen bli allvarlig redan i slutet pä detta årtionde.

Skogslänen förlorade under perioden 1983-1986 över 10 000 personer genom utflyttning. Under 1985 var utflyftningstakten betydligt högre än året innan,

I Bergslagen har Örebro län och Västmanlands län under samma period förlorat flera tusen invånare genom utflyttning,

I sydöstra Sverige är Blekinge län särskilt utsatt. Allt fler lämnar länet och befolkningstalen sjunker.

Det är säledes infe längre bara Norrlands inland som har svårigheter aff hälla befolkningstalen uppe - nu handlar def om mänga andra delar av landet.

Hittills i år har rapporterna om nedläggningar och neddragningar av industriell verksamhet i dessa delar av landet duggat tätt.

Ericssonkoncernen har aviserat betydande uppsägningar i bl, a, Blekinge och Dalarna, Vid Kockums Jernverk i Blekinge kommer verksamheten att dras ned, varvid ett åttiotal anställda sägs upp, I Storumans kommun med nästan 10 % av den arbetsföra befolkningen utanför den ordinarie arbets-

marknaden blir en planerad nedläggning av Stensele Mekaniska Verkstad med ca 200 anställda ett oerhört hårt slag.

Storkoncernerna Stora och Boliden har båda aviserat betydande inskränkningar i verksamheten. Dessa åtgärder drabbar i huvudsak redan utsatta orter i skogslänen och i Bergslagen,

Jag kan i det här sammanhanget peka på de problem som strukturomvandlingen inom tekoindustrin för med sig i mina hemtrakter, dvs, i Älvsborgs län. Infe mindre än ett fiotal företag i den branschen har lagts ned pä några månader. Det mest aktuella fallet i dag är Stigtex i Färgelanda i Dalsland, som nu hotas av nedläggning, varvid 110 anställda skulle förlora jobben. Detta skulle vara ett mycket hårt slag för ett litet brukssamhälle. De villkor som statliga Uddevallainvest ställt för fortsatt drift skulle innebära att av riksdagen stiftade lagar, t, ex, turordningsreglerna i LAS, skulle sättas helt ur spel. Samtidigt expanderar storstadsregionerna kraftigt. Kring högskolorna byggs det upp verksamheter som uppenbarligen har framfiden för sig, Def är naturligtvis i sig bra.

Herr talman! Mot den här bakgrunden är def läff aft ha förståelse för den desperation som på olika sätt kommer till uttryck från de berörda länen. Landshövding Hagnell i Gävle visar kartor som anger aff mörkret sänker sig över södra Sverige, Landshövding Bengt Norling i Karlstad undrar varför Värmlands län infe kommer i fråga för tillnärmelsevis samma omsorg från statsmakternas sida som exempelvis varvsregionerna. Senast kunde vi häromdagen i Mitfnyft fa del av den socialdemokratiske länsordföranden i Kopparbergs län Börje Anderssons besvikna och uppgivna uttalanden om en misslyckad regionalpolitik. Den oro som finns ute i landet över utvecklingen har ocksä kommit till uttryck i ett hundratal regionalpolitiska motioner i riksdagen. Det finns, herr falman, inget enskilt ämne som ger anledning till aft det väcks så många förslag i riksdagen som just behovet av atf stärka regionalpolifiken. Debatten här i dag, som förefaller bli mycket omfattande, är också eff uttryck för den oro som så många ledamöter känner i egenskap av företrädare för olika delar av landet,

Def skall också sägas, herr industriminister, aft def inte finns några enkla lösningar pä de problem som vi nu diskuterar, Aff industriministern själv inte är omedveten om problemen framgår av interpellationssvaret. Men jag anser ändå att ministerns svar andas väl mycket av självbelåtenhet. Borde inte regeringen fa mera allvarligt pä de mycket tydliga signaler som kommer från sä många utsatta delar av landet? Jag tror atf vi måste ta eff gemensamt ansvar för atf finna nya lösningar på problemen, Alla berörda parter mäste förmås atf fa eff större ansvar för landefs regionala utveckling. Många anser i det läget aft en regionalpolifisk kommission skulle kunna fylla en vikfig uppgift i detfa sammanhang. Nu hänvisar industriministern fill def arbete som pågår inom det regionalpolifiska rådet. Detta råd har - som jag uppfattat saken - fört en alltför undanskymd och tynande tillvaro. Det skulle vara intressant aft få en kompletterande redovisning frän industriministern om vad regionalpolifiska rådet har för planer som gör aff industriministern infe anser def nödvändigt med en särskild kommission för regionalpolitiska problem.

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om tillsättande av en regionalpolitisk kommission

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om tillsättande av en regionalpolitisk kommission

Sammanfattningsvis, herr talman, anser jag aff både industriministerns svar och def som skett sedan interpellationen framställdes talar för atf regeringen borde tillsätta en kommission med en bred sammansättning. Jag tror för övrigt atf riksdagen infe kommer att nöjda sig med mindre.

Anf. 19 ANDERS G HÖGMARK (m):

Herr talman! Industriministern säger i sitt svar att han ser allvarligt - jag utgår från atf det är hela regeringen som ser allvarligt - på befolkningsutvecklingen under 1985, Det är ganska naturligt när man studerar den stafisfik som finns aff tillgå. Men jag har svårt aft se att den oro som industriministern ger uttryck för avspeglas i svaren i dag här i kammaren. Jag har en känsla av aff det kommer aft vara på samma sätt under den här länsrundan. Och def är ju ganska märkligt, för vi har nu en högkonjunktur och har under en ganska lång tid haft en bra konjunktur. En fundering blir då: Om det nu i en högkonjunktur gär så pass dåligt med befolkningsutvecklingen i ett antal län, måste det då till en lågkonjunktur för att få en bättre befolkningsutveckling i skogslänen? Eller är def så att varken högkonjunktur eller lågkonjunktur passar den socialdemokratiska politiken? Det är en liten fundering som en del har.

Det är helt nödvändigt aft man infe bara tittar på befolkningsutvecklingen, för det är ju bara toppen på isberget. Det är en avspegling av djupare problem, som det i och för sig finns en ganska god samstämmighet om att de existerar, Def är den tilltagande koncentrationen fill ett fåtal orter, fill universitetsorter och centra för regionalsjukvärd. Det är flyttning av yngre välutbildad arbetskraft till dessa regioner samt framför allt filltagande problem för bäde institutioner och företag att rekrytera kvalificerad arbetskraft fill små orter, till Norrlands län och många orter i södra Sverige, Detta tycker jag lätt glöms bort i diskussionen, Det aren accelererande process som pågår. Den strida motionsfloden, industriministern, vittnar väl om att de som framfört önskemål om en kommission infe är helt ute i ogjort väder. Jag har en känsla av atf även industriministerns egna partivänner har tankar i den riktningen.

Under de kommande veckorna kommer vi i arbetsmarknadsutskottet aft diskutera regionalpolitiken. Vi skall även ha uppvaktningar vad gäller önskemålen om en kommission framöver. Kanske det skulle vara ett gott råd, åtminstone ett råd, aft med sina parfivänner i utskottet diskutera hur man på ett smidigt sätt kan fa sig fram och manövrera bland dessa blindskär. Kanske skulle detta vara någonting att fundera över framöver. Jag tror nämligen att gensvaret för en sädan kommission är långt större i utskottet och bland dess ledamöter än vad industriministern ger uttryck för.

Det är vikfigt och nödvändigt att diskutera regionalpolitiken i eff helhetsperspektiv på ett annat sätt än i termer av stödkronor och bidrag. Jag tror nämligen inte aff def är i antalet kronor framöver som lösningarna mer eller mindre på problemen ligger.

Jag vet aft def pågår ett arbete inom departementet, där man ser över hur olika sektorer kan samverka och vilka effekter olika beslut pä olika sektorer har. Jag skulle vilja fråga industriministern om han pä något sätt vill lätta på förlåten i det här arbetet. Vilka tankar har industriministern, och vilka

direktiv har industriministern gett som ansvarig för den regionala utvecklingen i landet exempelvis när def gäller småföretagen? Pä vilket sätt skall vi minska dräneringen av kapital frän småföretagen genom löntagarfonderna i dag? Har industriministern gett direktiv till arbetsgruppen aft omgående försöka lösa problemen med skatt på arbetande kapital, så aff vi slipper aff genomlida de gångna årens utarmning av goda familjeföretag som sålts till investmentbolag, som har flyttat utvecklingsavdelningar och marknadsföringsavdelningar filide större regionerna? Kvar står en uttunnad arbetsmarknad med mycket små möjligheter aff ge arbete ät de yngre.

Vilka idéer och uppslag har indusfriministern givit i fråga om att exempelvis använda statsskatten som ett regionalpolitiskt instrument? Def gär infe aft leva pä sin egen lön efter skatt i dessa orter om man är hänvisad till endast en familjeförsörjare. Samtal med industriledare och andra personer i Norrlands inland och glesbygderna pekar entydigt pä atf kan man infe lösa de här frågorna blir def näst intill omöjligt atf klara rekryteringen av kvalificerad arbetskraft.

Har industriministern funderat pä om def skulle vara av värde atf införa någon form av villkorad avskrivning på studielån för aft klara rekryteringen av läkare till inlandet? Dä kanske man kunde slippa Dagmardiskussionen i de regioner som under flera år har dragits med vikariatslakare i stället för att få en mera permanent besättning pä dessa tjänster.

Har industriministern några fräscha uppslag när def gäller hur jord- och skogsbrukspolifiken långsiktigt skulle kunna utveckla landsbygden?

Finns det någonting på utbildningspolitikens område som skulle kunna bryta det nuvarande systemet med de s, k, G-orferna, gymnasieorterna, som fungerar som koncentrationskärnor fill men för omkringliggande områden?

Om industriministern menar allvar med talet om aft bredda diskussionen om regionalpolifiken i syfte atf åstadkomma bättre regional balans, är det önskvärt aff han inför kammaren redovisar om den nämnda gruppen har fått vidgade direktiv. Det är först då som industriministerns trovärdighet ökar när han säger att han har ett grepp om den regionala utvecklingen, aft han verkligen känner oro och aft han är beredd aff göra någonting.

Prot. 1985/86:103 lapril 1986

Om tillsättande av en regionalpolitisk kommission

Anf. 20 SIGGE GODIN (fp):

Herr talman! Till en början ber jag atf helt få instämma i Elver Jonssons synpunkter.

Med anledning av aff indusfriministern är sä nöjd med de resultat regeringen har nätt i skogslänen vill jag emellerfid också beskriva hur mitt eget hemlän har drabbats,

1982 fattade riksdagen ett beslut om regionalpolitiken, som bl, a, innebar aft länsstyrelserna och länsplaneringen skulle få en vidgad roll. Efter det beslutet har länsstyrelserna årligen producerat tjocka luntor med papper, som mycket utförligt redovisar både de problem och de utvecklingsmöjligheter som finns i resp, län.

Ett socialdemokratiskt kommunalråd sade strax före påsk ntf man inte skall sitta och producera luntor med papper på länsstyrelserna utan aff man skall vara optimist. Huruvida det hjälper en glesbygdskommun att kommunalrådet är optimist finns def säkert delade meningar om.

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om tillsättande av en regionalpolitisk kommission

Def synes som om regeringen infe läser de väl genomarbetade länsplaner som framställs på exempelvis länsstyrelsen i Härnösand, På def tyder den utveckling som Väsfernorrlands län har haft under 1980-talef, Om regeringen verkligen har läst planerna, tycks man infe ha tagit någon större notis om vilka bekymmer som finns i Väsfernorrlands län.

Inget annat län har drabbats sä hårt under 1980-talet som Västernorrland, Länet har haft en utflyttning på drygt 5 000 åriigen under åren 1980-1985, Def betyder atf länet har föriorat 5 700 personer netto under 1980-falef, När man därtill lägger att samtliga Norrlandslän har förlorat tillsammans 14 600 personer netto, inser man att de 13 000 arbetsfillfällen som industriministern talar om infe räcker sä värst långt. Mot detfa måste man då ställa vad exempelvis de båda A- och B-länen fär i tillökning, nämligen 50 000,

Vid en genomgång av netfoutflyftningen frän Västernorrland under 1980-talet finner man att flyttningsunderskottet helt domineras av åldrarna 18-24 år. Dä frågar man sig: Vad händer med befolkningen när def är just människor i dessa åldrar som flyttar? Och man frågar sig också osökt: Vilka blir kvar i glesbygden? Vad händer med de äldre som bor kvar, eller kan de infe bo kvar i glesbygden pä grund av aft servicen viker?

I en studie som Umeå universitet gjorde 1984 i Sollefteå kommun, med inriktning pä serviceorterna Junsele och Ramsele, säger man bl, a, aff den negativa utvecklingen nu nått en gräns där okonvenfionella metoder alltmer framstår som nödvändiga. Jag tror, herr talman, aff alla tänkbara vitala metoder måste användas för att rädda inlandskommunerna,

1 den här studien föresläs aff kommunen bör satsa på att bli en s,k, omsorgskommun, dvs, ägna sig ät att ta hand om de äldre- atf flytta fillbaka till serviceorterna dem som flyttat fill kommunens centrala delar.

Med utgångspunkt från vad som föreslås i studien måste man vara helt övertygad om aft något radikalt faktiskt måste göras. En kommun kan inte leva pä aft människorna i kommunen vårdar varandra. Därför tycker jag aft def är mycket positivt aff def nu finns ett förslag - eller rättare sagt tvä - om en glesbygdskommission. Vi mäste ta de tvä motionerna på verkligt allvar. Eller måste vi acceptera det som en f, d, riksdagsman sade: Skall glesbygden vänta pä hjälp frän staten, dä svälter vi ihjäl. Det kan väl ändå inte vara regeringens målsättning?

Vi behöver en regionalpolitisk kommission, och den behöver ha en bred parlamentarisk förankring. Jag hoppas aft industriministern kan tycka detsamma.

Anf. 21 LENNART ALSEN (fp);

Herr talman! Det är med beklagande som jag tar del av Thage Petersons svar pä Elver Jonssons interpellafion. Jag tror atf en regionalpolitisk kommission hade varit eff bra medel aft fokusera debatten kring regionalpolitiken. Den samordning som detta skulle innebära borde skapa en känsla av atf riksdagen och regeringen tar ansvar för en rättvis fördelning av def regionala stöd som finns atf fördela,

Eff bra exempel pä ett län som under läng tid dragits med stora problem är Blekinge, Länet har under en läng följd av år haft en negativ befolkningsutveckling. Under loppet av tio år har länet minskat sin befolkning med ca

4 000 personer. Minskningen har skeff i ansatser - inga stora, dramafiska industrinedläggningar på en gäng utan relativt begränsade men ständigt pågående problem inom både def privata och def offenfliga sysselsättningsområdet.

Kort och litet drastiskt kan man säga atf Blekinge småblöder och har gjort så under lång tid.

Tillsammans med de norra skogslänen utgör sydöstra Sverige och kanske även Bergslagenområdef den region där arbefsmarknadssifuafionen är mest problemfylld i värt land. Riksdagsledamot efter riksdagsledamot har vid skilda tillfällen och under många år vältaligt och ambitiöst beskrivit situationen i nämnda landsdelar för aft om möjligt få kamraterna i alla partier medvetna om allvaret i densamma. Ibland letar man efter syndabockar. Ibland vill man kraffigt understryka och berömma vidtagna åtgärder. Ibland kanske man känner en risk att se allting i ett för snävt perspekfiv - kort sagt aff def blir bypolitik.

Regeringar har kommit och gått under de senaste tio åren. Oavsett borgerlig eller socialistisk färg har de från skilda utgångspunkter ansett sig ha tagit regionalpolifiskt ansvar.

Trots aft en hel del insatser gjorts kan man konstatera att vårt avlånga land i dag lider av regionala balansproblem, problem som utan tvivel har accentuerats under senare år.

Förhållandena är pä sina häll så svåra aff regionalpolifik i olika former fotalf dominerat den polifiska debatten. Utan tvekan kan man säga aff detta är fallet hemma i Blekinge, Kanske är det naturligt atf det blir så när man ständigt får påminnelser om neddragningar, permifteringar, arbetslöshet och utflyttning från länet. Kanske ärdet också naturligt, i skenet av diskussionerna kring Uddevalla- och Malmösatsningarna, aff man plockar fram siffror som visar aft en storkoncern, väl etablerad i Blekinge, under en tioårsperiod har minskat sin personal med 2 300 personer. Kanske är def ocksä naturligt atf man gör jämförelser med andra regioner, när man under en femårsperiod seff den statliga sysselsättningen minska med 4 % samtidigt som den ökar med 11 % i riket som helhet. Kanske är det ocksä naturligt att perspektivet blir för snävt. Kanske gör hemmaplanen oss mindre medvetna om atf andra delar av landet också har problem.

Herr talman! Mof bakgrund av defta och för att vidga perspektivet och dessutom fokusera debatten på rikspolifisk nivå vore skapandet av en kommission ett medel aft lyfta fram regionalpolitiken. Ett initiafiv från regeringens sida i nämnd riktning skulle understryka allvaret i dagens situafion. Det är också min tro och förhoppning att ett sådant inifiafiv skulle få ett brett stöd i riksdagen och därigenom skapa ett gynnsamt klimat för konkreta åtgärder. Det är beklagligt att regeringen infe vill ta ett sådant initiativ.

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om tillsättande även regionalpolitisk kommission

Anf. 22 ULLA ORRING (fp):

Herr talman! Nu krävs en samlad plan för glesbygdslänen! Utflyttningen mäste stoppas, och därför måste en kommission tillsättas enligt ett förslag som några frän de borgerliga parfierna har väckt.

Hur djupt i botten fär befolkningstalen sjunka innan regeringen vidtar

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om tillsättatide av en regionalpolitisk kommission

åtgärder? Och hur länge skall ropen skälla innan regeringen inser allvaret? Kan indusfriministern verkligen vara nöjd med dagens läge? Jag beklagar def svar som Elver Jonsson har fått pä sin interpellafion i dag,

Mina frågor gäller inte enbart Västerbotten, Situationen är av samma allvarliga art i våra skogslän över huvud taget.

För Västerbottens del är läget nu synnerligen allvarligt och då särskilt i inlandet. Framför allt drabbas de små kommunerna som mister de unga och progressiva krafterna, vilka är så nödvändiga för att samhället skall utvecklas,

Västerbotten minskade sin befolkning 1984 för första gången sedan 1970-falef, Def kan synas positivt atf länefs befolkningsandel hållits intakt sä länge, men det beror fill största delen pä aff Umeå under mänga år expanderat efter tillkomsten av universitetet. Men sammantaget är situationen i Västerbotten dyster. Den flyttningsväg som man nu har inom hela landet kommer atf fä oanade följder om infe avvecklingen stoppas i värt inland. Denna avveckling måste stoppas nu.

De med regionalpolifiken nära förbundna sysselsättningsfrågorna har av regeringen safts pä undantag. Först var det Uddevallavarvets öde som skulle åtgärdas och sedan Kockums, Men vilka inifiafiv kommer aft tas beträffande glesbygden i övrigt? Detta inland fär tydligen förblöda utan större insatser frän regeringens sida.

Herr talman! Jag konstaterar aff tonläget har drastiskt förändrats sedan socialdemokraterna var i opposition.

Det faktiska förhållandet är atf samtliga kommuner i vårt län minskade 1985 utom Umeå kommun och en av Umeås kranskommuner, vilken ökade med åtta personer. Ungdomar flyr frän inlandskommunerna - det finns inga jobb.

Konsekvenserna för kommuner som Åsele, Sorsele, Bjurholm, m, fl, blir atf skolor, social service, butiker, allmänna kommunikationer, post, osv, hotas. Hur många jobb i länet försvinner i och med SJ:s rafionaliseringsarbe-te? Hur går det med de smä postkontoren?

Länets basindustri, Boliden Mineral, varslar i är om indragning av 250-300 jobb, och Stekenjokkgruvan med 175 anställda är i farozonen. Ett annat exempel är SMV i Storuman med över 200 anställda i genomsnittsåldern 37 år. Vilken framtid kan dessa människor i sina bästa är förvänta sig när såväl den egna kommunen som de angränsande kommunerna saknar realistiska sysselsätfningsalfernativ?

Redan nu ligger den öppna arbetslösheten på en mycket hög nivå. Länsarbetsnämndens rapport för februari månad visar aft de flesta branscher är i kris och atf arbetsmarknaden svikfar. Det gäller bygg- och anläggningssektorn, där redan nu 15 % är arbetslösa, och åkerinäringen, föratf infe fala om jord- och skogsbruket. Även sysselsättningen inom de stafliga myndigheterna minskar. Ökning kan förväntas ske bara inom i stort sett tre sektorer: den kommunala sektorn, där vård- och servicetjänster efterfrågas, databranschen och verkstadsindustrin. Det borde egentligen vara ganska onödigt aft peka på dessa förhållanden. De mäste vara väl kända inom regeringskansliet efter de otaliga kontakter frän länet som har tagits. Men otåligheten är stor över den tystnadens konformism som utbreder sig inom regeringskansliet.

Vilken framfid har dessa människor att vänta sig? Mönstret från 1960-talef fär infe upprepa sig. Glesbygden och inlandet får inte pä nytt bli ett rävaruområde som skall förse de expanderande industriorterna i södra och mellersta Sverige med arbetskraft.

Folkpartiet efteriyser en aktiv regionalpolifik med särskilda insatser för att öka sysselsättningen i glesbygderna. Jag har tillsammans med kamrater frän centerparfiet och moderata samlingspartiet föreslagit att en kommission för glesbygdslänen skall tillsättas. Läget är nu så allvarligt att ett initiafiv frän regeringen behövs, I kommissionen bör ingå representanter från samtliga de politiska partierna, näringslivet, de fackliga organisationerna och regeringen. Vi kräver nu en samlad plan med förslag till åtgärder innan inlandet och skogslänen förblöder. Det brådskar, herr industriminister!

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om tillsättaride även regionalpolitisk kommission

Anf. 23 BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Värt land utsattes under 1960-talef för en flyttlasspolitik som orsakade djupa, svårläkta sår i ett stort antal kommuner. Den utflyttningspolitik som nu pågår drabbar ännu fler kommuner och fler landsändar och är än mer allvariig än f,o,m, 1960-falets flytflasspolifik. Detta beror pä att befolkningens ålderssammansättning i flertalet drabbade kommuner nu är långt sämre än under 1960-talef, De som nu tvingas och som uppmuntras atf flytta är i stort sett unga människor, Def är framfidsfolket som försvinner. Och, herr industriminister, eftersom livet inte är evigt kommer rena befolkningsrasef aft bli följden i flertalet kommuner om den nu pågående politiken fär fortsätta. Spåren/såren efter flyttlasspolitiken pä 1960-talef blev djupa. Spåren/såren efter vad som nu pågår blir än djupare - därav det stora antalet regionalpolifiska interpellationer i dag,

Polifiken måste därför inriktas pä atf utveckla hela vårt land. Speciellt måste den inomregionala obalansen observeras. Att ersätta flytfningspolifi-ken med utvecklingspolitik kräver ett rakt igenom ändrat politiskt handlande, ett medvetet politiskt handlande,

Alla departement mäste ta ett uttalat regionalpolifiskt ansvar. Så görs inte i dag.

Centrala verk och länsmyndigheter måste få klara politiska direktiv om en decentralistisk utveckling.

Ledande näringslivsförefrädare mäste få klart för sig atf regering och riksdag har bestämt sig för en posifiv utveckling av hela värt land och inte för aft, som nu tycks vara på väg, endast ett antal länscentra samt storstadsregionerna skall utvecklas.

Krafttag måste tas för att den "nya" tekniken inom t, ex, data-elektronik, de kemisk-tekniska områdena och bioteknikomrädena kommer hela landet fill del. Det är här fråga om teknik som ger möjlighet till decentralisering och regional balans men som i dag verkar i starkt koncentrerande riktning.

Samtidigt som en ny teknik kommer regionen fill del måste även gamla basnäringar- inte minst jordbruk - bevaras och fä möjligheter fill utveckling.

Forskning och utvecklingsarbete måste komma alla landsdelar fill del. Norrlandsfonden har t, ex, gjort en utredning som visar att en mycket liten andel av forskning och utvecklingsarbete sker - eller får ske - inom den halva av Sverige som är fondens verksamhetsområde.

6 Riksdagens protokoll 1985/86:101 -104

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om tillsättande av en regionalpolitisk kommission

En medveten satsning på förnyelsebar energi, som ersätter olja, kol och kärnkraft, kommer aft få stor regionalpolitisk betydelse.

Vi måste också fä en posifiv småförefagspolitik. Det är i grunden så, atf eff decentraliserat samhälle bara kan byggas upp med en positiv småföretags-politik,

Alla vet nu också def som centern hela tiden har sagt, att löntagarfonderna verkar i starkt koncentrerande riktning genom atf pengarna går från småföretag till de största företagen och från svagare regioner fill i stort sett koncentrafionsorter. Bl, a, av denna anledning måste löntagarfonderna snarast avskaffas.

De regionalpolitiska länsanslagen mäste kraftigt förstärkas. Detta bör ske redan i vår.

Herr talman! Jag har tagit upp några punkter - av mänga - som är viktiga, om vi skall bryta dagens katastrofala regionalpolifiska utveckling. Jag vill avslutningsvis än en gång betona aft den regionalpolifiskt ansvarige ministern naturligtvis måste börja atf kämpa för en bättre regionalpolitik. Men def är vikfigt aft alla departement, vart och ett på sitt ansvarsområde, tar regionalpolitiskt ansvar i allt beslutsfattande. Det är också viktigt aff regeringen är beredd aft lyssna på och fa till vara den vilja som finns i riksdagen att vidareutveckla regionalpolitiken. Därför bör frågan om en regionalpolifisk kommission kunna upptas positivt av industriministern. Jag hoppas aft han ändrar sitt första svar under pågående debatt.

Anf. 24 HUGO BERGDAHL (fp):

Herr talman! Kravet på en regionalpolitisk kommission, som ligger till grund för den här debatten i kammaren i dag, är enligt min mening en av de vikfigaste frågor när def gäller sysselsättningspolitiken som tagits upp pä länge. Men industriministern tycks ha en annan uppfattning - jag beklagar det. Industriministern försöker måla bilden av sysselsättningsläget i mycket ljusa färger. Vi som varken bor i eller representerar de tätbefolkade regionerna känner inte igen Thage G, Petersons sätt aft måla och beskriva. Det finns anledning instämma i Hans Hagnells konstaterande: Mörkret faller på över allt fler regioner när def gäller sysselsättningen.

Lät mig fa mitt eget län, Västmanlands, som exempel för atf redovisa det verkliga förhållandet i fråga om arbefstillfällen och befolkningsutveckling,

Västmanland är som bekant Sveriges mest genomindustrialiserade län. Men strukturomvandlingen inom industrin har fått mycket kännbara konsekvenser för stora delar av länet främst där stål-, skogs- och gruvnäringarna har haft en stark ställning. Här återfinns orter som Fagersta, Skinnskaffe-berg, Norberg och Hallstahammar, Under senare tid har emellertid även kommuner med en helt annorlunda struktur hamnat i en utveckling, sysselsättningsmässigt, som inger stark oro inför framtiden,

I Västmanland kan Kungsörs kommun med sina drygt 8 000 invånare tjäna som ett exempel på hur tidigare ur sysselsättningssynpunkt starka fästen börjar svikta, I Kungsör, som under mer än ett århundrade helt har dominerats av smä och medelstora industrier, ser man nu hur kommunens grundförutsättningar helf förändrats,

I den senaste rapporten om arbetsmarknadsläget i Västmanland redovisas

en arbetslöshet för Kungsörs kommun på närmare 4,5 %, varav en stor del gäller ungdomar. Denna siffra är dubbelt så hög som den genomsnittliga siffran för hela landet. Siffrorna för Fagerstaregionen visar pä en liknande utveckling,

Def här är en verklighetsbeskrivning som visar hur besvärlig sysselsättningssifuafionen kan vara i de olika regionerna, trots att vi har haft högkonjunktur under en följd av år och trots atf vi fortfarande räknar med en sädan en fid framöver. Det finns anledning atf ställa frågan: Hur skall arbetslösheten kunna hållas nere i kommuner som Fagersta och Kungsör den dag vi går in i en lågkonjunktur? Problemen är ju redan nu, i en högkonjunktur, så stora.

Den här negativa trenden i vårt län när det gäller arbetslösheten har resulterat i att Västmanlands län blivit ett ufflyftningslän som dras med stora problem. Under den senaste 20-årsperioden har närmare 20 000 människor flytt länet. Under åren 1981-1985, alltså under den senaste femårsperioden, har Västmanland och Norrbotten toppat utflyffningsstafisfiken. När det gäller utflyttningen är def bara Norrbotten som klår Västmanland, och dä med eff par hundra människor. Detta ger en bild av utvecklingen i vårt län.

Jag är mycket spänd på aft fä lyssna fill industriministern. Han har ju lovat atf län för län redovisa hur mycket man har gjort och aft tala om hur ljus situationen ändå ter sig i dag. Jag tror inte på det löftet förrän industriministern i klartext har redovisat hur def i verkligheten ligger till.

Vad interpellanten, Elver Jonsson, vill ha är en regionalpolifisk kommission bestående av ledande representanter för regering, politiska partier, näringslivet och de fackliga organisationerna. Jag tycker att inferpellantens målsättning är helt rikfig, Def gäller ju aft ta gemensamma tag, oavsett vilket politiskt parfi vi råkar tillhöra.

Att samlas kring ett arbete för gemensamma tag i den här för oss alla så vikfiga frågan, nämligen frågan om arbete ät alla, borde vara en manifesfa-fion, en praktisk handling, som mer än någonfing annat skulle bevisa atf politikerna verkligen vill åstadkomma def som alla har talat varmt för- icke minst under den senaste tiden: mer av samarbete och mindre av politisk fejd.

Jag har anledning att ställa frågan:

Vad vill industriminister Thage G, Peterson för sin del?

Indusfriminisferns första inlägg andades mycket av negativism när det gäller tanken på en kommission av här nämnda slag. Def flnns dock tillfälle atf göra ett klarläggande i den fortsatta debatten pä detfa område.

Prot. 1985/86:103 lapril 1986

Om tillsättande av en regionalpolitisk kommission

Anf. 25 IRENE VESTLUND (s):

Herr talman! Efter aft ha lyssnat pä inläggen efter industriministerns svar pä Elver Jonssons interpellafion får jag lov aft återge vad en journalist en gång svarade mig. Som nybliven politiker sade jag nämligen i min nöd: Konstigt atf ni aldrig skriver någonfing i fidningarna hemma om vad jag säger. Jag trodde ju atf def var väldigt bra. Dä svarade journalisten: Ja, def kan man infe göra, för du pratar ju om def du skall prata om.

Med utgångspunkt i den situafion som råder i dag måste jag nog framhålla att def jag hade tänkt säga kanske inte har så stor relevans, med tanke pä vad en del av talarna här har tagit upp. Tydligen finns det i dag en del borgerliga

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om tillsättande även regionalpolitisk kommission

polifiker som är väldigt okunniga om vad som är pä gäng ute i landet. Om den regionalpolitiska debatt som förs litet senare på året säger man ibland lifef spefullt att den är något av en hembygdens dag. Jag önskar att de som pratar om "hembygdens dag" skulle ta reda pä vad som egentligen är pä gång.

Efter att ha hört några av talarna här blir jag än mer övertygad om atf den av regeringen och industriministern uppdragna strategin för regionalpolitiska insatser är bäde riktig och nödvändig, Def måste finnas en samlad strategi, så atf de kommunala och regionala initiativ som kommer utifrån landet har möjlighet att landa någonstans, där de kan behandlas. De selektiva insatser som det falas om här måste ibland göras, bäde när def blir akuta problem men också när regionen, kommunerna själva, har tagit sådana inifiafiv att regeringen har underlag för att arbeta med problemen.

Ett sådant exempel är Bergslagskommunernas och Bergslagsdelegationens hittillsvarande arbete. Det förvånar mig litet grand atf representanter som talar för dessa orter inte har klart för sig atf dessa frågor tas upp på eff mycket bra sätt och drivs framåt.

Jag vill understryka en hel del av def som industriministern nämnde i sift svar, bl. a. aff strukturomvandlingenär nödvändig och att regeringskansliet därför samlat måste arbeta med dessa frågor.

De kontakter som jag och mina partikamrater i länet har med de kommunala företrädarna visar med all tydlighet atf det är direktkontakterna med departement och statens industriverk som ger både snabba och långsiktiga resultat. De här kommunala företrädarna känner inte något behov av en ytterligare kommission aft arbeta mof, utan de känner behov av atf fä resultat, genom atf bäde frågor om pengar och andra initiativ tas upp pä ett positivt sätt i de departement som beslutar om sädana ärenden.

En sak som de olika företrädarna har talat om här är bristande initiativ från regeringens och socialdemokraternas sida. Jag skulle vilja ta upp något som inte direkt hör till frågan - jag har förstått aff man kan fa upp näsfan vad som helst - och det är def bristande ägaransvaref inte minst i de orter som jag representerar, dvs. Bergslagsorterna, Det bristande ägaransvaref är kanske värt största problem, och det gör aff jag i hög grad vill understryka, aff om regionalpolifiken även i fortsättningen skall vara samlad skall också de regionalpolitiska besluten och inriktningarna sammanvägas pä def säff som sker i dag, Def är samordning och fasthet i besluten som behövs.

Anf. 26 JÖRN SVENSSON (vpk):

Herr talman! Vi har frän vpk:s sida anledning aff komma med åtskilliga krifiska anmärkningar mot den moderna regionalpolitiken i Sverige, Det är ett tema som jag skall återkomma till i den större regionalpolitiska debatt som om några veckor kommer atf utbryta här i kammaren.

Jag vill använda fiden i detta korta inlägg till aff uttrycka min stora förvåning över den typ av debatt som de borgerliga talarna nu försöker sätta i gång. Med utgångspunkt från observationer som kan göras i snart sagt flertalet av Sveriges bygder klagar de över regionalpolifiken och utvecklingen, men de frågar sig inte en enda gång på något analytiskt säff vad denna utveckling och denna tendens till avfolkning och utglesning beror pä, Def är ju ingenting som beror på regeringens och riksdagens politik. Den påverkas

heller infe om man tillsätter aldrig så många kommissioner.

Det som nu sker, den tendens till ökad utglesning, till kriser på många orter och i många landsändar och den tendens fill återupptagen koncentration av näringsliv och befolkning till vissa specifika centrum i landet är en följd av ett ekonomiskt sysfem, Def är följden av de marknadsmekanismer vars lov ni i sä många andra sammanhang sjunger. Sådan är kapitalismen. Den ger upphov fill sädana tendenser, I nästan varje avancerat industriland världen över som har en kapitalistisk ordning kan vi se att denna typ av tendenser uppstår: kapitalkoncentration följd av geografisk koncentration. Det privata näringslivet och det privata kapitalet har en stark inneboende tendens att dra sig fill redan välutvecklade regioner där det finns service, där det finns bankförbindelser, där det finns kommersiella kontakter, där det finns marknadskontakter osv. Det är på det sättet.

Skall man bryta eller modifiera den tendensen måste man så atf säga hitta någon kraft utanför systemet, utanför de vanliga kommersiella mekanismerna, som kan gripa in och modifiera deras verkningar. Men när man kommer så långt i diskussionen viker ni av och säger bara att ni vill ha en kommission. Då växlar ni in i det hela på ett sidospår. Ni talar inte om vad det är ni vill göra för att modifiera den inneboende tendensen i den moderna kapitalismen till koncentrafion och geografisk utglesning.

Det är egenfligen inte mycket ni vill göra. Om man någon gång i den här kammaren dristar sig till atf säga något om aft man kanske borde styra privat kapital och privata företag fill de regioner som har problem, ropas det ständigt aft kapitalefs frihet mäste vi behålla. Styrning är vi emot, säger de borgerliga.

Av lokaliseringsstödet, som-har haft en visserligen blygsam men dock viss verkan, är ni heller inga entusiastiska anhängare. Det vill ni helst ersätta med olika former av skattereduktioner och skatteförmåner för det privata kapitalet, vilket egentligen bara är aff säga atf det privata kapitalet skall få skatteförmåner och atf de skall betalas av den offentliga sektorn med hjälp av de jobb som den annars skulle kunna skapa ute i de regioner där de sä särskilt väl behövs.

När det gäller samhällssektorn över huvud taget är de borgeriiga entusiastiska förespråkare för atf man skall skära ned pä kommunernas möjligheter att behålla den investeringstakt som har betytt sä oerhört mycket just för glesbygderna och skogslänen under 1960- och 1970-talen, Det har varit utbyggnaden av samhällssektorn, speciellt den kommunala sektorn, som har skapat de flesta jobben, som har gjort att def inte blivit rena katastrofen ute i de regionerna. Men samhällssektorn vill ni ju inskränka.

När det gäller löntagarfonderna är det visserligen sant - det hgger mycket i den kritiken - atf de i dag infe alls fungerar sä som de borde fungera. De kan t, o, m, till viss del sägas medföra en ogynnsam eller felaktig förflyttning av resurser och kapital. Men det är dock så att dessa löntagarfonder skulle kunna användas pä ett annat sätt och spela en annan roll, en positiv roll i regionalpolitiken. De skulle kunna samla ihop kapital och se fill atf inifiafiv tas ute i de regioner som är drabbade och har problem. Sä skulle man kunna använda löntagarfonderna. Men det vore omöjligt med den borgerliga politiken, för den vill ha bort allt vad löntagarfonder heter. Ni tycker över

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om tillsättande även regionalpolitisk kommission

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om tillsättande av en regionalpolitisk kommission

huvud taget inte om samhälleligt kapital som har någon annan målsättning än det privata kapitalet när det gäller regionalpolitiska satsningar.

Vad gäller den stafliga företagsamheten, vars betydelse, inf e minst för övre Norrland, har varit oerhört avgörande, liom har varit en oerhört stark och viktig regionalpolitisk faktor, och är så alltjämt, är de borgeriiga entusiastiska anhängare av att man i görligaste män skall kommersialisera och sälja uf, Vad följden av det skulle bli är lätt atf tänka sig. Då skulle det gå ytterligare en ström av kapital söderut till de stora centrumen, Def skulle bli ännu mindre över till skogslänen.

Herr talman! Jag har med denna lilla och snabba uppräkning försökt påpeka den grundläggande motsägelse som ligger i de borgerligas försök aft göra regionalpolitiken till ett av sina stora nummer gentemot regering och riksdagsmajoritef. För de vill ingenfing av def som verkligen skulle kunna åstadkomma en förändring. Då tycker man åtminstone att de skulle sitta stilla och vara till freds med att titta på avfolkningen och koncentrationen, för den är en följd av det förträffliga ekonomiska system som de allfid predikar för och som de tydligen vill ha,

Anf. 27 Industriminister THAGE PETERSON:

Herr talman! Jag blev glad när jag såg den långa listan över anmälda falare fill den här debatten därför atf jag hoppades på en debatt med konkreta förslag och idéer om hur vi skall nå regional balans och regional rättvisa, åtminstone några förslag. Men det enda förslag som kommit fram och som är def som föranlett interpellationen är aff man skall tillsätta en kommission. Def enda förslag som de borgerliga har är att man löser alla regionala problem, ja alla problem, bara man tillsätter denna kommission.

Herr talman! Det blir därför en dyster sammanfattning av innehållet i de borgerliga inläggen. Man verkar mena aff det är en kommission som räknas, infe resultaten. Därför skall jag nu försöka bringa de borgerliga debattörerna något till ordning och reda igen.

Man anstränger sig till det yttersta för aft förtiga aft lokaliseringspolitiken har varit framgångsrik sedan 1982, Beslut har fattats om 13 000 nya jobb i skogslän och i stödområdet. Man förtiger den posifiva utvecklingen i skogslänen och i stödområdet - aff sysselsättningen ökar, att industrijobben ökar, att arbetslösheten minskar.

Jag har aldrig försökt bortförklara aft 1985 års flyttningssiffror är en motgång och atf jag personligen också känner en stor besvikelse över dem. Men det är farligt för skogslänen, för stödområdet och för människorna som bor där om man bortser frän det som är bra, om man bortser frän de fördelar som finns och de egna förutsättningar skogslänen har att utvecklas, Def är farligt om ni gär upp i Sveriges riksdag - i samlad trupp, som tydligen är planerat aft ske denna eftermiddag - och beskriver allfing i mörka färger och dysterhet.

Om def vore så illa i skogslänen som ni beskriver det skulle def vara svårt aft få några företagsledare aft etablera verksamhet i skogslänen, då skulle det vara svårigheter att fä tekniker och vetenskapsmän att satsa pä universitet och högskolor i skogslänen. Om det är sä som ni beskriver det skulle man inte ha något posifivt att säga om utvecklingen där. Därför är jag, herr falman.

mycket förvånad och överraskad över de inlägg som gjorts i den här debatten.

Det var ändå sä att flyttlassen var fler och flyttsträckorna längre under den borgerliga regeringsperioden, men då ropade infe Elver Jonsson efter någon kommission. Då var läget verkligt alarmerande. Befolkningsminskningen i de sju skogslänen är 1981 var över 2 000, 1982 var befolkningsminskningen över 4 300, Men nu har def skett, atf de regionalpolifiska satsningarna har mer än fördubblats, I ett hårt ansträngt budgetläge har mer än en miljard kronor nya pengar satsats per är. Lokaliseringspolitiken har varit framgångsrik. Det är detfa, Ulla Orring, som drastiskt har förändrats sedan regeringsskiftet 1982,

Jag vef hur det såg ut under de borgerliga åren. Jag reste runt i landet och mötte då dysterhet och pessimism och en ökad arbetslöshet, som slog rekord, 34 000 industrijobb försvann under de borgerliga åren från skogslänen. Det var dä, Börje Hörnlund, när centerpartiet hade ansvaret för regionalpolifiken, som såren ute i regionerna uppstod. Företag klagade över att man inte hade order, och i Stockholm satt då en regering som såg aft Sverige var på väg utför. Då började man en besparingsdrive. Och var någonstans satte man in besparingsåtgärderna och nedskärningarna? Kan Börje Hörnlund möjligen gissa det?

Jo, man satte in dem pä regionalpolifiken. Dä minskade centerpartiet, folkparfiet och moderaterna satsningarna på regionalpolifiken med 300 milj, kr,, när man som bäst hade behövt dessa pengar för regional rättvisa,' Då hade def infe räckt med en kommission, då hade man behövt sju kommissioner.

Jag förstår inte riktigt folkpartiet här. Jag försfår aft centerparfiet mäste profilera sig nu i den här frågan och aft vissa debattörer mäste profilera sig inför centerpartiets olika ledarval. Moderaterna har aldrig varit intresserade av regionalpolifik, de har allfid velat aft kapitalet skall fä röra sig fritt efter ,eget val. Men folkpartiet har ju åtminstone inte för närvarande nägot behov av speciella profileringar utan borde se litet mera nyktert på de regionalpolitiska satsningarna.

De ökade flytfsiffrorna är en motgång, och regeringen tar dem pä allvar. Men man löser inte problemen genom att tillsätta en kommission. Man måste fortsätta det långsiktiga arbetet, göra långsiktiga satsningar och åstadkomma långsiktiga lösningar, Alla förslag som kan föra det regionalpolitiska tänkandet framåt är välkomna.

Även här är jag kritisk. Den regionalpolitiska utredningen flödade infe av idéer. Trots atf en av centerns främsta talesmän på def här området, Per-Ola Eriksson, tillhörde utredningen, kom det infe många idéer från den, Def har inte varit någon stor regionalpolitisk debatt i de borgerliga lägren, och inte heller inom arbetarrörelsen har vi under senare är fört någon långtgående regionalpolitisk debatt. Därför välkomnar jag en debatt, men det borde vara en debatt där vi verkligen kom fram till förslag som leder den regionala utvecklingen vidare.

Jag är inte rädd för en kommitté eller kommission i och för sig- atf tillsätta sådana fillhör de demokrafiska spelreglerna. Men jag tycker aff def är farligt att bryta in med nya organisatoriska lösningar när vi i det regionalpolitiska

Prot. 1985/86:103 lapril 1986

Om tillsättande av en regionalpolitisk kommission

Prot. 1985/86:103 arbetet i dag har instrument som för frågorna framåt och som kan leda till aft

1 april 1986

Om tillsättande även regionalpolitisk kommission

vi når resultat. Det är väl ändå, herr falman, resultaten som räknas och infe antalet kommissioner?

Under defta anförande överfog andre vice falmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Anf. 28 ELVER JONSSON (fp);

Herr talman! Industriministern slutade med aft välkomna en debatt och efterlyste fler förslag. Vi löser infe de här stora problemen pä några minuter i en effermiddagsdebaff i riksdagens kammare. Men det är viktigt aft vi tar tag i dem; det är så mycket av dysterhet - def är därför som mänga har tagit till orda i den här debatten. Låt mig, herr falman, säga atf den krifik vi framfört här i eftermiddag är en mild västanfläkt i jämförelse med vad Thage Peterson och hans partikamrater framförde i denna kammare 1982 på våren. Vi minns deras över 60 reservationer, som för övrigt den sedaii tillträdande socialdemokratiska regeringen sorglöst glömde av när man tog sig an regionalpolifiken, men det må så vara,

Thage Peterson talade om de borgerliga åren och om hög arbetslöshet. Glöm inte bort, industriministern, aff det är industriministerns regering som har saft svenskt rekord i öppen arbetslöshet - def gäller bäde andelen och de absoluta talen.

Jag blev, herr industriminister, litet ledsen när industriministern sade aff folkpartiet infe behövde profilera sig eftersom det går hyggligt för oss nu; vi skulle inte behöva göra några utspel. Men snälla indusfriministern, jag trodde att vi uppfattades som något mer seriösa och inte sä aff det här skulle vara ett försök till utspel här i kamma;ren för att ta partipolitiska poäng. Regionalpolitiken är betydligt viktigare.

Så några ord om den miljard per år som gär fill regionalpolifiken. Den är inte så märkvärdig. Det är obetydligt mer än vad som tidigare har gått till regionalpolitiken. Det är dessutom mindre än def belopp regeringen tänker ge i särskilt stöd fill tvä storföretag med miljardvinsfer.

Så några ord om industriministerns svar på min fråga.

Industriministern säger att man vill effektivisera och förnya, Bra, men på vilket sätt skall det ske? Regionalpolifiska rådet har inte kommit med särskilt många förslag under de tre fyra år som Thage Peterson har haft ansvaret för regionalpolitiken, Def heter i svaret aft man skall vidta åtgärder för aft ytterligare decentralisera arbetsuppgifter. Men ni är från regeringens sida oerhört försikfiga med att förstärka länsanslagen, som innebär den verkliga decentraliseringen när def gäller regionalpolitiken.

Ni vill ocksä vidta åtgärder för aft få fill stånd en spridning av den expanderande privata tjänstesektorn uf från Stockholmsområdet, heter det i svaret. Det är ju det ni inte klarar av just nu, Def sker en oerhörd ansamling i Stockholmsområdet, Man kan säga att i praktiken sker all nyetablering av industriverksamhet på gärdena mellan Solna och Uppsala, I ett sådant läge behöver vi göra någonting ganska radikalt. När det gäller den stafliga uflokaliseringen är läget ännu dystrare - socialdemokraterna avvisar varje förslag fill utlokalisering av ny verksamhet, som riksdagen har uttalat sig för.

Herr talman! Läget är alltså bekymmersamt, och det är därför vi har tagit till orda. Jag tycker vi skall fortsätta den här debatten, och vi kan gärna föra den i en lugn och avspänd atmosfär - def tror jag sakfrågan tjänar pä - men det är viktigt atf den förs seriöst och att det uppfattas sä,

Anf. 29 ANDERS G HÖGMARK (m):

Herr falman! Indusfriministern hade en del hypoteser om varför borgerliga ledamöter debatterar regionalpolifik och gjorde recensioner av bevekelse-grunderna för defta intresse.

Jag tänker infe gå in i denna diskussion. Jag deltar i debatten därför aft moderata samlingspartiet har ett intresse för regionalpolifiken. Jag tycker aff den regionala utvecklingen sedd i ett helhetsperspektiv inger stor oro. Den uppfattningen ger också industriministern uttryck för i svaret, åtminstone Vad gäller befolkningsutvecklingen. Jag tycker aff debatten och framför allt saken dä gagnas av atf den här frågan debatteras i ett kanske lugnare tonläge än det industriministern använde i sitt svar.

Industriministern efterlyser konkreta, positiva förslag och framhåller aft han gång på gäng sagt att det är värdefullt med en sådan här debatt. Industriministern säger aft det under eftermiddagen har framkommit ett enda förslag, och det är förslaget om tillsättande av en kommission. Jag har lagt fram förslag - och det finns flera förslag i de motioner som väckts med anledning av regeringens budgetproposition - för atf kunna bryta den djupare och mer storskaliga tendensen till koncentrafion, Def gäller bl, a, just frågan om hur man i glesbygden - inte bara i Norrlandslänen utan i stort sett i hela Sverige - skall kunna rekrytera s, k, nyckelarbefskraff, Åven om det finns många småföretag som gär bra, är ett avgörande problem för dessa att kunna rekrytera nyckelarbetskraft.

Vad är def då för förslag man redovisar? Jag vet aff det finns en arbetsgrupp i departementet som över deparfementsgränserna tittar på olika frågor. Jag frågade industriministern vilka intentioner och direktiv som denna arbetsgrupp har för aft, måhända, lösa vissa problem. När def gäller skaftepolitiken antydde jag då aft ett förslag i syfte atf hindra den utarmning av fina familjeföretag som har skett under flera är - när socialdemokraterna har haft regeringsansvaret - är aft ta bort skaften på arbetande kapital. Ett annat sätt är atf börja fundera över hur man kan använda def statliga skattesystemet när det gäller regionalpolifiken.

Jag skulle vilja fråga industriministern: Finns det inte någonting av dessa tankegångar, som t, ex, att införa villkorade avskrivningslän för vissa av de unga personer som har studieskulder, som regeringen kan fånga upp?

Jag tror inte att en kommission i sig löser några problem. Tanken var väl kanske aft den här kommissionen, i vettig samtalston och i posifiv anda, kunde titta pä ett antal nyckelfrågor och försöka komma med konstruktiva förslag i ett bredare perspekfiv. Det var intentionerna. Jag vill upprepa atf jag, herr talman, är övertygad om att industriministern, om han talar med sina kolleger i det socialdemokratiska partiet, skall finna att def finns ett påtagligt intresse för dessa frågor. Industriministern sade nu att han infe var direkt emot def, och def är yäl att betrakta som en de sakta stegens reträtt.

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om tillsättande även regionalpolitisk kommission

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om tillsättande av en regionalpolitisk kommission

Anf. 30 BÖRJE HÖRNLUND (c):

Herr talman! Jag vill inledningsvis säga att jag infe tänker sänka mig till den lägre debattnivån, där industriministern behandlar helf ovidkommande frågor. Jag vill emellerfid påstå aff industriministern lyssnar dåligt, I mitt inlägg framförde jag faktiskt en rad förslag - def antal som man kan hinna med i ett sex minuter långt inlägg.

Ett av förslagen berörde frågan om ny teknik och den möjlighet den ger fill en småskalig, decentralistisk inriktning. Jag harhär en ledare i en fidning som heter just Ny Teknik, I denna ställs frågan varför utvecklingen blir så här. Man skriver: "Beror def på medveten politik från staten? Är def slumpen? Är orsaken den nya tekniken? Eller är def krav frän företagen?" Man fortsätter: "Men regeringen ger mest pengar fill stordrift, fill heta för aft infe säga överhettade regioner. Så bygger de vårt framtidsland," Ledaren avslutas med: "I dag verkar regeringen för att människor ska bo tätt packade. Och låter den stora delen av landet bestå av gran, kalhyggen och skidorter. En medveten politik för def framtidsland vi vill ha tål inte att vi sitter med

armarna i kors- , Inte heller att indusfridepartemenfef och regeringen blir

en akutavdelning som lämnar framtiden åt storföretagen. Vilka har vi demokrafiskt valt fill färdledare? Inte är det industriledare. Infe borde def väl vara en regering som överlämnar makfen fill industriledarna,"

Jag vill påstå att regeringen utnyttjar högkonjunkturen oerhört dåligt. Högkonjunkturen utnyttjas till atf flytta folk dit storföretagen vill ha dem. Då blir def en ufflyffningspolitik. Jag vill i def sammanhanget bara fa upp en enda sak, och def är länsanslagen.

Länsstyrelsen i Västerbottens län sade redan i augusti vid det första sammanträdet aff den då i princip behövde hela det länsanslag som var tilldelat för ett helf år framåt. Nu kan man infe göra sä. Men def råder inget tvivel om att def fattas pengar tilf mycket viktiga projekt. Om detta får fortsätta kommer pengarna till flyftningspolifiken tyvärr atf överstiga pengarna till regional utveckling i länen, och då går skammen pä torra land.

Anf. 31 ULLA ORRING (fp):

Herr falman! Jag vill bemöta litet av den kritik som industriministern riktade mot oss ifrån Norrlandsbänken och även mot mig. Industriministern efterlyste en nykter syn på regionalpolitiken. Jag må säga aft om man lever i ett skogslän ser man verkligen nyktert på regionalpolitiken. Åker man uf och träffar människorna i bygderna och i byarna, där de ropar efter arbete och efter aft ungdomen skall stanna kvar, ser män nyktert på regionalpolifiken. Framför allt ser man brisfen på en aktiv regionalpolifik.

Situationen pä länets arbetsmarknad har sedan i höstas starkt försämrats. Skillnaden mellan kust- och inland har i vårl län förstärkts. Den nu skisserade situafionen kräver ökade insatser inom en rad olika sektorer,.Utvecklingen har ocksä gått i en riktning som gör problemen mer komplexa, och därmed ställs krav på bättre samordning av insatserna. Vi har hotet om en avveckling av Stenseles skogsmaskinproduktion. Vi har Boliden Mineral som har varslat, och vi har det eländiga läget för jord- och skogsbruket i vårt län.

Vi inbillar oss att regeringen skall ställa sig posifiv fill aff vi vill medverka i en kommission för att försöka lösa dessa problem. Folkpartiet har lagt fram

en parfimotion, vari föresläs en rad åtgärder för att åstadkomma en förbättring. Det är här fråga om en utsträckt hand, industriministern, men i och med def kraffiga slag som vi har fått här i dag känner jag aff def bränns pä den utsträckta handen, Jag anser aft det behövs en solfjäder av olika åtgärder för att rädda inlandet och för atf få människorna att stanna kvar i våra utarmade byar. Där tror jag att vi gemensamt skall kunna arbeta med våra förslag och med de förslag som regeringspartiet kan komma med. Vi har t, ex, föreslagit atf det skall utgå ett persontransporfstöd till de små företagen med mindre än fem anställda. Vi har velat satsa mer på länstrafiken än regeringen. Vi har också velat höja länsanslagef, som står till länsstyrelsens förfogande, och vi har föreslagit en utjämning av teletaxorna.

Ja, def är fråga om en rad smärre ätgärder som sammantagna kan bli en pusselbit i det stöd som behövs för aft bevara människorna ute i våra glesbygder. Vi måste få en regionalpolifik som är värd namnet.

Prot. 1985/86:103 lapril 1986

Om tillsättande även regionalpolitisk kommission

Anf. 32 SIGGE GODIN (fp):

Herr talman! Jag lyssnar med förfäran till industriministern när han presenterar 13 000 nya arbetsfillfällen i glesbygden och förklarar sig vara nöjd med defta antal.

Jag tror atf det är så infe bara i Västernorrlands län, som jag tog som exempel, utan i alla skogslän atf man börjar bli desperat. Vi har sett utvecklingen är efter år efter är, och nu kan vi infe stillatigande se pä längre när man - som skett i mitt hemlän - varje år flyttar uf 5 000 ungdomar, huvudsakligen 18-24-äringar, Alla i länet, frän landshövdingen i toppen och hela vägen ner - politiker, fackliga företrädare, företagsledare och människorna ute i de glesast befolkade byarna - ser detfa och är desperata. Just därför har vi tagit upp frågan.

Då säger industriministern aft han inte är rädd för en kommission. Nej, vi skall inte vara rädda för någonfing i detta sammanhang, utan vi skall tillsammans jobba med de här frågorna, för nu är de verkligen akuta. Låt oss då göra en insats innan det är för sent, innan vi har åldringarna sittande ensamma ute i glesbygden och innan vi kanske tvingats flytta dem in till centralorten, därför atf def infeens finns någon som vårdar dem pä grund av att det infe bor människor i yngre åldrar i dessa bygder. Lät oss jobba fillsammans i en kommission och låt oss infe vara rädda för att fa vara på argument pä alla de håll där sådana finns för aft se om vi inte kan komma betydligt längre än till de 13 000 arbetstillfällen som industriministern har presenterat.

Anf. 33 LENNART ALSEN (fp):

Herr talman! Det är litet märkligt att Thage Peterson använder så härda tonfall. Tanken bakom förslaget om en kommission var ju att samla alla goda krafter. Tyvärr har Jörn Svensson nu lämnat kammaren, men jag vill säga att alla var välkomna. T, o, m, kommunisterna skulle kunna delta i en sädan här kommission, just för att markera helheten pä detfa område, I dag känner vi en berättigad oro över den situation som uppstått ute i de delar av landet som ständigt drabbas av avflyttning, som ständigt drabbas av arbetslöshet.

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om tillsättande av en regionalpolitisk kommission

Tanken bakom förslaget om en kommission var som sagt atf fä en samling fill stånd.

Jag tycker def är märkligt aff Thage Peterson infe nappar pä förslaget om en regionalpolitisk kommission. Här kunde man plocka fram förslag, här kunde alla de komponenter som ingår i regionalpolifiken samordnas, här kunde frågor om utbildningspolitik, transporter och kommunikationer över huvud taget tas upp - allt detta som betyder sä mycket för glesbygden.

När Storsfockholmsregionen pä ett år ökar med tiotusentals invånare, samtidigt som antalet invånare i andra bygder minskar med tusental, är det naturligtvis någonting som har gått snett, LO;s ordförande Sfig Malm har ju insett allvaret. Jag hörde i radio för en tid sedan att han föreslagit atf man helt enkelt skulle avgiftsbelägga industrietableringar i storstadsområdena. Stig Malm borde väl i alla fall vara en person som Thage Peterson tycker är vettig och kan lägga fram bra förslag. När Stig Malm är orolig, borde även Thage Peterson vara orolig.

Anf. 34 HUGO BERGDAHL (fp):

Herr falman! Def här blir mitt andra och sista inlägg i debatten. Enligt reglerna har jag tre minuter pä mig. Tidigare har statsrådet begärt atf vi under den korta tiden skall redovisa program och alternativ. Vi har ställt frågan om industriministern vill vara med om en sådan kommission som här utförligt redovisats av Elver Jonsson,

Jag tycker det är häpnadsväckande att eff statsråd i upphetsat tonläge försöker sätta munkavle på kammarens ledamöter. Jag kan inte uppfatta industriministerns inlägg på annat säff, när han gör konstaterandet: Jag är förvånad över att folkpartiets ledamöter ställer upp i en regionalpolitisk debatt. Sedan kommer han med några förklaringar. Det är på def viset, industriministern, att riksdagsordningen ger oss vanliga ledamöter rätfen att ställa frågor. Vi har rätfen på vår sida när vi begär att få raka och klara besked och svar på våra frågor, icke ett mästrande pä def vis som industriministern gav prov på här. Det finns ett uttryck som jag skulle kunna föra fram till industriministern, om jag hade rätten att göra det från denna talarstol, men det har jag inte. Det skulle börja med fy, osv.

Jag har ärligt och öppet redovisat arbetsmarknadsläget i Västmanland, Jag har ärligt och öppet med klara och riktiga siffror redovisat befolkningsutvecklingen i Västmanland, Indusfriministern har sagt nej till att föra en samordnad debatt.

Avslutningsvis vill jag bara konstatera aft om det är detta socialdemokraterna menar med ett bättre samarbete över de politiska gränserna, eff samarbete i lugnare ton mot bakgrund av vad som hänt i samhället under de senaste veckorna, dä beklagar jag om indusfriministern far sitt uppträdande här som ett föredöme för en sådan polifik.

Anf. 35 Industriminister THAGE PETERSON:

Herr talman! Jag beklagar om jag gjorde Elver Jonsson ledsen beträffande folkparfiets avsikter. Naturligtvis tycker jag atf def är bra om folkpartiets avsikter och vad man vill från folkpartiets sida när det gäller regionalpolitiken kommer fram.

Sedan fill Hugo Bergdahl: Naturligtvis kan Hugo Bergdahl tala sä mycket han vill, åtminstone så mycket talmannen tillåter.

Jag sade att det var farligt om man gav skogslän och stödområden en felaktig beskrivning. Nu representerar Hugo Bergdahl Västmanland, Dess värre blir det ingen interpellationsdebatt om Västmanland senare i dag, men def går bra aff ställa en interpellafion. Sedan kan vi ha en debatt här i riksdagen.

Jag sade aft det är farligt om vi tror att en kommission löser alla problem i eff enda tag och om vi tror aff de regionalpolifiska problemen är så enkla aff just en kommission kan lösa dessa problem. Om det vore så enkelt skulle vi kunna tillsätta ett stort antal kommissioner pä detfa område. Så enkelt ärdet infe. Dessutom varnar jag för aft bryta in med nya organisatoriska lösningar i det regionalpolifiska arbete som pågår. Det kunde bli störande moment.

När det gäller att ta tag i problemen och när det gäller utvecklingsförufsäf t-ningarna i skilda regioner menar jag att länsstyrelserna spelar en utomordentligt vikfig roll, dels genom de årliga länsrapporfer som vi får in, dels genom de särskilda regeringsuppdrag om utrednings- och utvecklingsarbete inom speciella sektorer som länsstyrelserna har fått. Inom samtliga län har utarbetats regionala indusfriprogram och analyser av ufbildningssektorn. Dessa använder vi i def regionalpolifiska arbetet. För närvarande pågår arbete med aff ta fram regionala teknikspridningsprogram för länen. Genom detfa arbete fär regeringen eff viktigt underlag för regionalpolitikens utformning och för beslut i konkreta fall.

Jag delar Elver Jonssons uppfattning aff alla har ett ansvar för den regionala utvecklingen. Det går dock inte atf med regionalpolifiskt stöd motverka eller reparera rader av negafiva beslut som har fattats av kommuner, företag och landsfing eller andra politiska församlingar-def kan gälla försvars-, kommunikations- eller jordbrukspolitik och mycket annat -och som försvårar arbetet.

Inom regeringskansliet har vi nu tillsaft en särskild beredningsgrupp för samordning av def regionalpolifiska arbetet mellan olika politikområden. Statssekreteraren i industrideparfementef är ordförande i gruppen. Avsikten är just def som Elver Jonsson är ute efter, att ge de regionalpolifiska frågorna en ökad tyngd i arbetet inom olika politikomräden, I den diskussion som vi har fört har vi velat ta fasta på aft det behövs en bättre samordning och aff man tar eff regionalpolifiskt ansvar inom alla politikomräden. Jag vill gärna tillägga aff det infe räcker med detfa, Ocksä pä den privata sektorn mäste vi ställa ökade krav.

Vad gäller decentraliseringsfrågorna finns def dessutom en särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet som har till uppgift aft samordna arbetet med dessa frågor. Här pågår överläggningar mellan industri- och civildepartementen i frågor som gäller decentralisering,

I det regionalpolifiska rådet finns representanter för bl, a, näringslivet och parterna på arbetsmarknaden, Regionalpolifiska rådet kan och bör bli aktivare, och vi funderar på att ge det ökade resurser och kanske ocksä en bredare sammansättning. Glesbygdsdelegationen har också en bred sammansättning, och den har under de senaste åren fått ökade resurser till sitt arbete. Där finns ocksä de fem riksdagspartierna företrädda.

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om tillsättande av.en regionalpolitisk kom-

Prot. 1985/86:103 lapril 1986

Om tillsättande av en regionalpolitisk kommission

Jag menar att det finns en väl fungerande organisation med bred förankring för att utveckla och genomföra regionalpolifiken och atf en särskild kommission inte skulle tillföra något ytterligare i detta sammanhang. Tvärtom är jag rädd för aft en kommission skulle innebära en risk för atf def nuvarande regionalpolitiska arbetet i dessa olika grupper skulle avta.

Jag kan redovisa några arbeten i regeringskansliet som nu pågår för att ytterligare förstärka och utveckla regionalpolifiken. Jag har redan nämnt aft vi arbetar med att förbättra infrastrukturen i skogslänen inom områdena utbildning, teknikspridning och kommunikationer, Def är ett stort antal beslut som har fattats under dessa år. Statens industriverk håller på atf på regeringens uppdrag ta fram underlag för åtgärder för atf styra uf expansionen inom de privata tjänstenäringarna frän Stockholmsområdet till bl, a, skogslänen och stödområdet. Industriverket håller också på aft fa fram eff underlag för åtgärder för att stärka och utveckla turistnäringen i skogslänen, och då i första hand de inre delarna av Norrland, Sädana arbeten pågår också när det gäller forskning och utbildning och när def gäller aft decentralisera arbetsuppgifter inom statsförvaltningen.

Anf. 36 ELVER JONSSON (fp):

Herr talman! Jag skulle vilja säga aft industriministern följer ett känt mönster i debatterna: börja med ett kärvt svar, sedan gä upp i varv med ett ordentligt fotarbete, för atf avsluta med aff bli riktigt resonabel. Därför är det ju synd, herr talman, aft vår riksdagsordning infe tillåter att vi fortsätter den konstruktiva debatt som nu är på väg.

Mycket av def som Thage Peterson sade senast gär def faktiskt atf instämma i, Regionalpolifiken kan naturligtvis infe reparera alla fidigare försummelser - visst är det så. Och regionalpolifiken kan inte heller lösa alla problem. Den är bara ett komplement, för i botfen måste ju ligga en sund näringspolitik och en frisk samhällsekonomi. Där har vi ocksä någonting att verka för och genom.

Nu säger industriministern atf han vill varna för att bryta in med en kommission, som skulle störa arbetet. Det låter sig sägas-om allt hade varit gott och väl. Men det framgår av debatten och även av industriministerns senaste omdöme om det regionalpolitiska rådet att defta har förf en fynande tillvaro och infe varit det aktiva organ som vi skulle behöva i eff krisläge - och i eff krisläge befinner vi oss faktiskt. Man kan knappt ta en bokstav i alfabetet utan aft def är en begynnelsebokstav i namnet på någon krisort eller nägot krisområde: Boliden, Bergslagen, Borås, Blekinge, Eller fa den kända bokstaven s, Thage Peterson: Skutskär, Stigen, Stensele, Särna,

Hela vägen hittar vi ständigt orter där det är bekymmer, och def står litet grand i eldskrift över den här debatten att regionalpolitiken är ofullkomlig och behöver ägnas större intresse.

Lät mig säga, herr talman - jag upplever defta ocksä för egen del som eff stort bekymmer - aff vi ä ena sidan har en högkonjunktur och en förhållandevis hög sysselsättning men a andra sidan har oerhört stora balansproblem, 1 avvaktan på ett långsikfigt och mer slitstarkt regionalpolifiskt program för vårt samhälle tror jag a'ff en regionalpolitisk kommission, som skulle få denna breda sammansättning och breda förankring, skulle vara

ett verkningsfullt medel under en övergångsperiod.

Jag upplever, herr talman, aft regeringen har om inte stirrat sig blind så ändå tittat alltför mycket pä ett fätal punkter, där man så atf säga släpper in miljardsföd till några företag och orter, medan de traditionella områdena sätts på undantag. Det är infe bra.

Det stämmer infe i regeringens regionalpolitik mellan bekännelse och handling, och det är de bristerna som måste rätfas fill.

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om tillsättande av en regionalpolitisk kommission

Anf. 37 ANDERS G HÖGMARK (m): ' Herr talman! Tonläget har nu gradvis trappats ner, och man undrar vilket tonläge det blir vid 6-7-tiden, då länsrundorna kommer i gäng på allvar. De som orkar sitta i kammaren har möjlighet aft bedöma defta.

Industriministern säger atf en kommission inte löser alla problem. Jag trodde att den diskussionen var avklarad. Jag tror att alla ledamöter i denna kammare inser detfa mycket väl, och jag hoppas atf man har gjort det i departementet också. Problemen är nämligen mycket svårare än så - de går inte atf lösa genom att tillsätta en kommission, och det är alldeles uppenbart, Def är därför som vi från olika företrädares sida har försökt att gå litet grand djupare än atf bara titta pä befolkningstalen. Även om de inger oro är def fakfiskt utvecklingen under dem som är av mer långsiktig karaktär och som vi måste angripa, för aff på sikt kanske kunna stävja utvecklingen mof ökad utflyttning av yngre människor och - jag återkommer till def - också för atf kunna skapa möjligheter och förutsättningar för inflyttning av nyckelarbefskraff fill glesbygderna. Jag har lyssnat till debatten, men infe pä något sätt har industriministern kommenterat just denna fråga. Med det myckna resande som industriministern har även inom landefs gränser är det väl ganska rimligt atf tänka sig atf han någon gång fillsammans med en framgångsrik företagare har diskuterat de här problemen. Det borde verkligen finnas skäl aff över partigränserna - och oavsett vilken form man ger diskussionen - resonera om man inom andra politikomräden än de mer traditionella kunde finna former för aff underlätta rekryteringen av nyckelarbetskraft fill industrin och även fill den offenfliga sektorn i inlandet.

Man efterlyser nya idéer från de borgerliga partierna. De kommer väl delvis aff dyka upp under behandlingen i utskottet. Men def hade ju varit utomordentligt tilltalande, och def hade ocksä varit en styrka för indusfriminisferns egna partivänner, om han deklarerat atf han trodde aff skattefrågan är väsentlig för atf lösa småföretagens arvsskiftesproblem och f, ex, atf den stelbenta utbildningspolitiken när det gäller pä vilka orter man kan ha gymnasial yrkesutbildning är nägot som skall ses över. Jag tycker atf det vore bättre atf satsa pengar på detfa i stället för atf få se en lång rad deputationer komma upp fill skolöverstyrelsen och utbildningsdepartementet.

Industriministern kunde ocksä ha sagt atf def finns skäl aft titta över skatteutjämningsbidragen. plocka bort en del av de specialdestinerade medlen i skatteutjämningssystemet, transfereringarna till kommunerna. Han kunde fundera över hur meriteringsreglerna i kommunerna slår när def gäller villigheten och möjligheten att flytta etc.

Min taletid är nu slut, men jag tror att def efter den här debatten finns alf anledning för industriministern aff fillsammans med några ledande förefrä-

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om tillsättande av en regionalpolitisk kommission

dåre för det parfi som Thage Peterson representerar fundera igenom formerna för hur allt defta skall lösas, så att kanske en del frågetecken rätats ut till debatten den 22 maj,

Anf. 38 LENNART ALSÉN (fp):

Herr falman! I likhet med Elver Jonsson hälsar jag med tillfredsställelse den förändrade tonen hos Thage Peterson, Def blev en saklig debatt mof slutet.

Den arbetsgrupp som har fillsafts inom regeringskansliet kommer säkert aff få en hel del aff göra, Def är just denna samordning som man har saknat i krislänen, vilka en del av oss representerar här i dag.

Exempelvis utbildning, kommunikationer och skafteutjämning är stora frågor som måste bakas in i hela regionalpolifiken. Ibland har man tyckt sig se en brist på samordning. Om denna samordning kan ske via denna grupp, och om den kan arbeta och påverka länsstyrelsen, sä inte mig emot. Det är ett bra förslag som sådant. Ibland är man emellertid rädd för att den översyn och de övergripande tag som man skulle önska inte sker. Därför hade det varit bra om man hade nappat pä förslaget om en kommission, vilket hade eff gott syfte,

Anf. 39 Industriminister THAGE PETERSON:

Herr falman! Anders G Högmark varoroligför aft jag infe skulle orka med denna debatt. Som född smålänning är jag ganska seg, så jag skall nog orka, även om debatten kommer aft pågå åtskilliga timmar framåt kvällen.

Jag mäste emellertid tillåta mig aff protestera - för skogslänens skull och för de människors skull som bor i skogslänen - om man gör inlägg i Sveriges riksdag som enligt min mening svärtar ner skogslänen och infe ger skogslänen någon chans, Def var i denna fråga som jag möjligen höjde rösten något sä aff def irriterade en och annan västmanlänning, dock inte någon frän skogslänen såvitt jag förstår. Det är vikfigt att detfa får påpekas igen. Jag kan nämligen inte förstå atf man från den borgerliga sidan infe kan säga att def ändå har skett så mycket positivt beträffande utvecklingen i skogslänen sedan 1982, Def är väl positivt aft 13 000 nya jobb har skapats inom lokaliseringspolitikens ram i skogslänen och i stödområdet? Det är väl positivt att antalet arbetslösa och personer som är föremål för arbetsmarknadspolifiska åtgärder har minskat även i skogslänen? Def är väl posifivt aft allt fler tror på skogslänens möjligheter när det gäller att satsa på just forskning och utveckling, på teknikspridning och företagande, m,m,?

Def var sedan jag hört inläggen i denna debatt, vilka enbart gick ut på aft allt var negativt och svart i skogslänen, sam jag sade atf jag ändå måste fä tillåta mig att försöka bringa ordning och reda igen när def gäller atf beskriva verkligheten och utvecklingen.

Jag säger igen: Jag har icke för en enda sekund förnekat svårigheterna och problemen i skogslänen. Jag kommer ju i kontakt med dessa problem varje dag, I varenda veckoberedning får jag rapporter och ansökningarom insatser i skogslänen och stödområdena. Jag upprepar igen aff jag såg befolkningssiffrorna som en motgång och aft vi mäste göra nägot för att rätta fill denna negafiva utveckling. Men jag vill till slut säga aff förstärkningen och

utvecklingen av regionalpolifiken måste ske på bred front. Det finns inte några enkla lösningar eller genvägar. Vad def handlar om är atf man utifrån den nuvarande politiken och de nuvarande medlen utvecklar och effektiviserar det regionalpolitiska arbetet på olika områden, I det arbetet behövs vi alla - regering och riksdag sammantagna.

Överläggningen var härmed avslutad.

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om befolkningsutvecklingen i skogslänen, m. m.

11 § Svar på interpellation 1985/86:134 om befolkningsutvecklingen i skogslänen, m. m.

Anf. 40 Industriminister THAGE PETERSON:

Herr talman! Per-Ola Eriksson har frågat mig

vilka åtgärder jag avser aff vidta i syfte atf förbättra sysselsättning och utveckling i skogslänen och motverka den alarmerande utflyttningen från dessa län,

om jag är beredd att pröva individinriktade åtgärder för atf åstadkomma inflyttning fill glesbygd och småorter i skogslänen samt

vilka åtgärder jag avser vidta för aff skapa nya arbetsfillfällen i Piteå och Jokkmokk när verksamheten vid Swanboard Masonife AB:s industrier läggs ned pä dessa orter.

Befolkningsutvecklingen i skogslänen och i vissa andra län inger oro. Det är dock nödvändigt att göra en sakligt korrekt beskrivning av utvecklingen och situationen. Utflyttningen från skogslänen har exempelvis varit lägre under högkonjunkfurären 1984-1985 än under den förra högkonjunkturen 1980-1981, Inflyttningen har dock också minskat, varför nettoflytfningstalen har förändrats till skogslänens nackdel. Det är vidare viktigt atf se ocksä de positiva sidorna i utvecklingen. Antalet personer i arbete har ökat medan arbetslösheten och antalet personer som omfattas av arbetsmarknadspolifiska åtgärder har minskat.

Regionalpolitiken har givit resultat. Sedan slutet av år 1982 har def regionalpolifiska stödet medverkat fill aft över 13 000 nya arbetstillfällen fillkommit i utsatta delar av landet. De regionalpolifiska anslagen har fördubblats under den senaste treårsperioden samtidigt som regionalpolitiken i ökad utsträckning inriktats på åtgärder för aft främja kunskapsuppbyggnad och teknikspridning liksom produkt-, marknads- och företagsutveckling. Särskilda insatser har gjorts i regioner som drabbats av omfattande sfrukturomvandlingsproblem, bl, a, Norrbotten,

Det är viktigt att man ser hela bilden när man nu diskuterar den regionala utvecklingen och de regionalpolitiska insatserna. Detta är enligt min mening särskilt angeläget för eff län som Norrbotten, Även om länet hade ett ökat negativt flyffningsnetto under år 1985 har på många områden en omsvängning i positiv riktning skett i länet under senare år. Genom de omfattande insatser som gjorts för att stabilisera och utveckla de statliga basindustrierna och för atf bredda och stärka det övriga näringslivet i länet - uppemot 4 miljarder kronor har safts in i olika åtgärder sedan år 1983 - har den tidigare nedgången hejdats och förbytts i en ny, positiv utveckling och optimism.

7 Riksdagens protokoll 1985/86:101-104

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om befolkningsutvecklingen i skogslänen, m. m.

Stora insatser har gjorts för att allmänt stärka konkurrenskraften i länets näringsliv. Samordnade satsningar med bl, a, regional- och arbetsmarknadspolitiska medel har medverkat till aff nya verksamheter etablerats och utvecklats. Det gäller framtidsinriktade och högteknologiska verksamheter t, ex, inom rymd- och dataområdet niicn också glesbygdsinriktade verksamheter t, ex, inom hantverk och småindustri. Särskilda medel har bl, a, gått fill utvecklingsfonden, högskolan, satsningar inom rymd- och dataområdet och uppbyggandet av fastbränsleanläggningar i länefs kommuner.

Vid sidan av de särskilda satsningarna i länet har även det ordinarie regionalpolifiska stödet till länet ökat under senare år. Anslaget till Norrbottens län för regionala utvecklingsinsatser har ökat från 51 milj, kr, budgetåret 1982/83 till 70 milj, kr, innevarande budgetär.

Sedan den 1 juli 1982 har lokaliseringsstöd lämnats till drygt 180 företag i länet med sammanlagt 460 milj, kr, i bidrag och 120 milj, kr, i län. Stödet beräknas medverka till nyansfällningar av drygt 1 400 personer. Det är redan mer än vad den så omtalade bilfabriken i Uddevalla skall ge år 1988, Dessutom har sysselsäffningssföd lämnats med 63 milj, kr, fill företag i länet som ökat sin personal med sammanlagt 1 200 årsarbetskrafter. Dessa sysselsätfningssiffror överlappar delvis varandra, men de visar med all tydlighet atf det regionalpolifiska stödet till Norrbotten har haft en god effekt och varit framgångsrikt.

Jag vill ocksä peka på den nedsättning av socialavgifterna som gäller i Norrbotten sedan år 1984, Den innebär infe mindre än ca 300 milj, kr, om året i minskade kostnader för företagen i länet, Nedsättningen betyder stärkt konkurrenskraft och bättre förutsättningar för en ökad produktion och sysselsättning i def norrbottniska näringslivet.

Inom länet har - vid sidan om malmfälten - den östra länsdelen prioriterats i det regionalpolitiska arbetet. Regeringen anvisade hösten 1985 5 milj, kr, till ett utvecklingscentrum för östra Norrbotten och eff centrum för glesbygdsteknik. Satsningen pä östra Norrbotten följs nu upp med ett förslag i årets budgetproposition om atf få använda 22,5 milj, kr, av arbesmarknads-polifiska medel för särskilda insatser för aff stärka sysselsättningen och minska arbetslösheten i länsdelen. Jag har svårt aft förstå Per-Ola Erikssons negativa syn pä detta försök aft få en friare och mer långsiktigt inriktad användning av de arbetsmarknadspolitiska medlen, Def var ju något som starkt betonades t, ex, i den senaste regionalpolifiska utredningen, där Per-Ola Eriksson var ledamot.

Även om regionalpolitiken, som jag nämnt, förstärkts och utvecklats under senare är finns det - enlig min mening - skäl aff löpande se över den regionalpolifiska medelsarsenalen och vidta justeringar och kompletteringar för atf stärka slagkraften i de regionalpolitiska insatserna. Jag skall här redogöra för vad som nu görs pä skilda områden.

En förstärkning av infrastrukturen i skogslänen är en vikfig del i ansträngningarna för aft långsiktigt stärka näringslivet och sysselsättningen i dessa län. Med utgångspunkt frän förra årets riksdagsbeslut om regionalpolitiken har regeringen stött ett antal projekt inriktade på kunskapsuppbyggnad och teknikspridning i skogslänen. Bioteknik-, data- och rymdsatsningarna i Umeå, Luleå resp, Kiruna börjar nu ta konkret form. Reducerade taxor för

datakommunikation med dataföretag i malmfälten och Pajala gäller sedan årsskiftet. De särskilda insatser i Bergslagen som regeringen nyligen lagt förslag om till riksdagen innehåller även de åtgärder för aff stärka infrastrukturen vad gäller utbildning, kommunikationer m,m.

Regionalpolitiken har sedan gammalt tagit sikte på att arbeta brett och att samordna insatser över många sektorer och politikomräden. På länsnivå görs nu olika försök för atf ytterligare öka samordningen mellan skilda sektorer bl, a, i syfte att stärka def regionalpolitiska arbetet - det gäller i Norrbotten men också i andra län. För aff också pä central nivå stärka samordningen mellan olika politikomräden har regeringen tillsatt en särskild samordningsgrupp för regionalpolifiska frågor mellan departementen. Den leds av statssekreteraren i industridepartementet.

Regeringen kommer aft intensifiera arbetet med atf få fill stånd en ökad decentralisering av arbetsuppgifter från de statliga centrala verken och myndigheterna fill länsstyrelserna och till verkens regionala myndigheter. En sädan decentralisering är positiv bäde för Stockholm och för landet i övrigt,

Def är emellerfid i första hand den privata delen av tjänstesektorn som expanderar i Stockholmsområdet, Statens industriverk har regeringens uppdrag att kartlägga utvecklingen av den privata service- och tjänstesektorn och lämna förslag om hur man skall kunna påverka förläggningen av den expansion som sker inom denna sektor, sä att även stödområdena kan få del av den. Med utgångspunkt frän denna utredning - som skall vara klar i sommar - får sedan bedömas vilka eventuella förändringar som kan behövas av de regionalpolifiska medlen för atf få till stånd en sädan påverkan.

Turistnäringen bör - enligt min mening - kunna utvecklas ytterligare i skogslänen. Även här har industriverket regeringens uppdrag att lägga fram förslag fill ätgärder för atf stärka och främja turistnäringen främst i Norrlands inland. Också den utredningen skall vara klar i sommar.

Utbildningen i landets olika delar mäste inriktas så, att orter och regioner blir mer attraktiva för nya eller expanderande företag. Länsstyrelserna har därför på regeringens uppdrag genomfört en utbildningsplanering med defta syfte. Jag avser att föreslå regeringen aft följa upp denna med ett uppdrag fill skolöverstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet samt arbetsmarknadsstyrelsen aft ta fram förslag pä detta område.

Regeringen gär - som jag här redovisat - vidare i det regionalpolitiska arbetet med intensifierade insatser på ett antal områden för aft stärka näringslivet och sysselsättningen i skogslänen och därmed motverka den ökade netfoutflyftningen från dessa län. Det är eff långsiktigt och tålmodigt arbete, där det inte finns några enkla lösningar och genvägar till framgång, Aft hävda nägot annat vore fel och ansvarslöst både mot politiken och mot de människor som bor i skogslänen.

Vad gäller Per-Ola Erikssons andra fråga anser jag aft grunden för människors boende i och flyttning till skilda orter och regioner måste vara att det finns arbete som ger utkomstmöjligheter. Det måste också vara grunden för aff få till stånd en posifiv befolkningsutveckling i skogslänens glesbygder och småorter. Nu har Per-Ola Eriksson i sin interpellafion inte preciserat vad han tänker på för slags åtgärder, men detfa är min allmänna syn på frågan.

När det gäller nedläggning av Swanboard Masonife AB:s enheter i

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om befolkningsutvecklingen iskogslänen, m. tn.

Prot. 1985/86: 1 april 1986

Om befolkningsutvecklingen iskogslänen, m. m.

100

103 Jokkmokk och Piteå pågår enligt vad jag erfarit fortfarande försök att finna en lösning för fortsatt boardfillverkning i Jokkmokk, Oavsett utgången är arbetsmarknadsläget i Jokkmokk besvärligt, bl, a, beroende pä den sysselsättningsminskning som nu sker inom vaffenfallsverkets anläggningsverksamhet i kommunen. Regeringen följer def arbete som sker i den speciella arbetsgrupp som länsstyrelsen tillsatt för Jokkmokk, Om ekonomiskt sunda och bärkraftiga projekt kommer fram som kan stärka näringslivet och sysselsättningen i Jokkmokk och dessa på grund av investeringens storlek eller av andra skäl inte kan stödjas av länsstyrelsen eller statens industriverk, är regeringen beredd aft medverka med regionalpolifiskt stöd.

För Piteås del är det dock klart att boardtillverkningen upphör. Jag förutsätter i detta som i andra fall att företaget tar sift ansvar för aft försöka få fram ny sysselsättning på orten. Om Swanboard Masonife AB finner aff def finns förutsättningar för en produktion av kemitermomekanisk massa i boardfabrikens lokaler och detta förutsätter investeringar är regeringen - om det visar sig vara ett sunt och bärkraftigt projekt och kan tilläfas med avseende på kravet att hushälla med träfiberråvara - beredd att medverka med regionalpolitiskt stöd. Det gäller ocksä andra projekt i Piteå på samma sätt som jag här angivit för Jokkmokk,

Anf. 41 PER-OLA ERIKSSON (c);

Herr talman! Industriministern har presenterat ett långt och ordrikt svar. Artigheten bjuder aft jag tackar för svaret, även om detfa pä vissa punkter lämnar mycket övrigt aft önska, I vissa avseenden gär dock svaret i rätt riktning - alltsä i positiv riktning.

Den negativa utvecklingen i skogslänen häller på att ödelägga de värst drabbade bygderna. Det har vi hört tidigare i dag, så det är bara aff ytterligare understryka detta faktum. Oron är stor, och även det har dagens debatt hittills visat.

Det är nog ingen överdrift aff påstå atf 1960-falets folkomflyttning är tillbaka. Skogslänen avfolkas medan storstäderna expanderar. Om defta brukar socialdemokraterna säga: Sverige är på räft väg. Men def är infe bara industrin i storstadsregionerna som drar människor till sig - av debatten tidigare i dag atf döma kan man ju tro det - utan det gör också den offentliga sektorn, den privata tjänstesektorn och forsknings- och utvecklingsarbetet.

Industriministern påstår i sitt svar aft arbetslösheten har minskat i skogslänen. Ja, det har den gjort. Men det har skett till priset av en omfattande utflyttning. Det gäller då främst unga människor. Under det två senaste åren, alltså under 1984 och 1985, fick 20 200 personer starthjälp, dvs, flyttningsbidrag, så atf de kunde flytta fiän skogslänen. Detta hjälper dock inte utsatta bygder utan stjälper.

Jag vill ställa en följdfråga till indusfriministern: Har regeringen haft ambitionen atf kapa arbefslöshetsköerna genom att bedriva en medveten utflyttningspolifik?

Det allvarliga är ju aft ungdomen tvingas flytta. Åldersstrukturen i skogslänen blir därigenom sämre. Enbart under de tre senaste åren har befolkningen-det gäller dä människor i åldrarna 7-24 år-minskat med nära

15 000 personer. Det innebär en minskning med 13 personer per dag, eller 91 personer per vecka.

Trots vissa insatser har avfolkningen av Norrbotten inte kunnat hejdas. De åtgärder som industriministern räknat upp har varit alltför begränsade. Det tror jag atf även indusfriministern inser. Utflyttningen har motsvarat två busslaster per månad.

Östra Norrbotten står nu i fokus. Med 22,5 miljoner i form av arbetsmarknadspolitiska medel tror sig regeringen kunna minska arbetslösheten. Jag är inte negafivt inställd till dessa medel, vilket industriministern påstår. Däremot ser jag kritiskt pä den obalans som råder när def gäller regeringens insatser. Medan t, ex. Malmöregionen får mångmiljardbelopp pytsar regeringen uf smäbelopp i en region som är pä väg att ödeläggas. Jag menar atf det är en dålig prioritering,

Indusfriministern talar i sift svar om en ökad decentralisering av arbetsuppgifter vid stafliga verk. Def verkar litet nyvaket. Regeringen har ju under de senaste åren gjort allt för atf nytillkommande verk skall hamna sä nära Stockholms Central som möjligt. Industriministern glider ifrån min fråga om individinriktade åtgärder för aft åstadkomma en inflyttning fill glesbygden. Jag häller med indusfriministern om atf det i grunden måste till sysselsättningsskapande ätgärder. Jag vill dock precisera min fråga; Är industriministern beredd aft medverka fill särskilt gynnsamma inflyttningsstöd, skattereduktion eller andra förmåner för att sfimulera bosättningen i glesbygdsområden?

Läget är ju faktiskt sådant att det måste fill en inflyttning för att de värst drabbade regionerna skall kunna överleva, I annat fall kommer vi snart att vara i den situationen att siste man uppmanas släcka lyset.

Sedan till frågan om nedläggningen av Swanboard Masonites enheter i Jokkmokk och Piteå, Jag vill påstå atf regeringen i defta avseende har visat en enorm nonchalans, Pä länsnivå - def gäller länsstyrelsen och berörda kommuner- har man, med landshövdingen i spetsen, presenterat seriösa och konkreta förslag till alternafiv sysselsättning. Ändå har regeringen ställt sig kallsinnig till förslagen, Def är anmärkningsvärt, i synnerhet mot bakgrund av aff industriministern i sift interpellationssvar säger sig vara villig aft medverka genom atf ge regionalpolifiskt stöd. Här har presenterats konkreta förslag fill åtgärder och begärts ett anslag pä drygt 30 milj. kr., som regeringen hittills har ställt sig tveksam till.

Boardfabriken i Piteå skall inte upphöra - där har produkfionen redan upphört.

Nu bör regeringen visa ett intresse för att skapa sysselsättning för de här arbetslösa människorna pä samma sätt som den har gjort i storstadsregionerna, I dag är många i Norrbottens län besvikna på regeringens hantering av detta ärende. Det har kommit fill uttryck via landshövdingen och berörda kommunalråd. Det är nästan så aft man mäste ställa frågan; Är människorna i Piteå och Jokkmokk mindre värda när de ställs inför arbetslöshet än människor i andra delar av landet?

Jag vill upprepa min fråga fill industriministern: Vilka åtgärder avser industriministern atf vidta för atf skapa nya arbetsfillfällen i Piteå och Jokkmokk?

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om befolkningsutvecklingen iskogslänen, m. m.

101

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om befolkningsutvecklingen iskogslänen, m. m.

102

Def är viktigt, herr falman, som har sagts tidigare i debatten, att regionalpolitiken mäste ha bredd och omfatta många olika delar, Def måste handla om konkreta lokaliseringsprojekf men även åtgärder inom trafikpolitiken, jordbrukspolitiken, utbildningen och forskningen, men man måste ocksä titta på kapitalsfrömmarna fill kommuner och landsfing. Just de mänga specialdestinerade bidrag som finns för den offentliga sektorn verkar styrande, Def har ocksä visat sig i en utredning på senaste tiden aff denna typ av olika bidrag kan utnyttjas av de kommuner som är ekonomiskt starkare.

Avfolkningspolitiken slår också sönder det sociala kontaktnätet i våra glesbygder. Det blir längre mellan gårdarna och mellan människorna, och det leder till anonymitet och en ny ensamhet.

På några punkter kan jag vara överens med industriministern. Det gäller turismens möjligheter och en bättre spridning av den privata tjänstesektorn. De åtgärder som industriministern menar är på gång i detta avseende är positiva. Tack än en gäng,

Anf. 42 ERIK HOLMKVIST (m):

Herr talman! Herr industriminister! Mycket i vårt län är positivt, Vi är inga pessimister - vi är nog snarare realister. Missförhållanden och svårigheter måste belysas för att åtgärder som behövs skall kunna växa fram.

Enligt länsarbetsförmedlingens i Norrbotten budget för åren 1982-1985 har de totala medlen dessa år ökat med 165 milj, kr,, från 1 168 fill 1 333 milj, kr. Därutöver har nedsättningen av socialavgifter i delar av länet och i delar av näringslivet, i huvudsak tillverkningsindustri, inneburit ca 300 milj. kr. lägre avgifter, som skulle medverka fill en förstärkning av Norrbottens näringsliv.

Samtidigt har det norrbottniska näringslivet, de mindre och medelstora företagen, påförts nya eller skärpta skatter och avgifter med ca 485 milj. kr,, vilket innebär atf notan som de norrbottniska företagen har blivit effektuerade ocksä betalas av dem själva. Allt som den socialdemokrafiska regeringen har gett de norrbottniska företagen har den alltsä tagit igen, plus litet till.

Det har blivit de mindre och medelstora företagen och deras anställda som har fått vidkännas allt svårare näringslivsklimat. Dessa företag har inte haft någon glädje av vare sig devalveringar eller dollaruppgäng, I stället är det just de mindre företagen som har fått betala notan för de större.

År industriministern medveten om att utflyttningen från t, ex, Norrbotten har sin orsak i bl, a. denna allt ivrigare och högre beskattning av den mindre företagsamheten?

Är industriministern medveten om att företag, som är efter är tvingas betala skatt till löntagarfonderna och som varje år tvingas betala alltmer i andra skatter och avgifter, inte känner det som helt angeläget att investera mer och att anställa allt fler människor i sin verksamhet?

Regeringen har vid olika tillfällen de senaste åren sagt: Vi kan infe höja skatterna ytterligare. Men det är just def som har hänt och def har även drabbat företagen på ett orimligt sätt, I föriängningen har de anställda fått betala alltsammans. Är industriministern medveten om atf vi har gått igenom skattetaket även inom företagsamheten?

Vilken beredskap har industriministern för Norrbotten när en ny lägkon-

junkfur drabbar oss? För en sådan kommer. Vilket ansvar tänker industriministern lägga på de statliga företagen LKAB, SSAB, ASSI och Regioninvest? Industriministern säger i sift svar till Per-Ola Eriksson om de privata företagen: Jag förutsätter atf företagen far sitt regionalpolitiska ansvar. För aft ett sådant ansvar skall kunna utkrävas fordras, enligt min mening, en helt annan framförhållning än den som proposifion nr 100 utvisar. Därför är def av stort intresse för oss att fä veta vad industriministern planerar när det gäller förstärkningar och atf se fill aff de stafliga företagen i Norrbotten har en framförhällning inför en kommande lågkonjunktur,

Norrbotten står dessutom inför två andra stora svårigheter. Det första är skogsråvaran, som infe kommer aff räcka fill för den säg- och kokkapacifet som länet har. Domänverkets neddragningar av sin avverkning kommer aff ge ökade svårigheter i inlandet, där varje liten såg betyder eff eller flera Kockums eller Uddevalla för den regionen eller den kommunen.

Det andra är atf jordbruket i dag svikfar betänkligt. De konsekvenser detfa för med sig innebär att framför allt inlandet och Tornedalen kan förlora möjligheter fill en nödvändig infrastruktur och service. Näringslivet kommer ocksä atf drabbas, med ytterligare negativa konsekvenser som följd,

Norrbotten har litet mer än dubbelt sä mänga människor utan arbete som övriga landet. Industriministern är tydligen synnerligen nöjd med detta, aft döma av svaret fill Per-Ola Eriksson, Länsarbetsnämnden i Norrbotten delar inte alls industriministerns optimism, I stället avspeglas en allt större oro över att insatta resurser infe ger de utslag i sysselsättningsläget som vore önskvärt. Min fråga är; Hur kan indusfriministern och länsarbetsnämnden vara pä så diametralt motsatt kurs när det gäller aft bedöma framtiden i länet? Vilka informationer har industriministern som länsarbetsnämnden i Norrbotten tydligen saknar?

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om befolkningsutvecklingen iskogslänen, m. m.

Anf. 43 STEN-OVE SUNDSTRÖM (s):

Herr talman! Efter atf under dagens debatt ha lyssnat på de borgerligas svartmålning av regionalpolitiken kanske någon skulle kunna dra slutsatsen att en väldig katastrof nu hotar skogslänen. Dess bättre är läget eff helf annat, och arbetslösheten minskar.

Jag skall begränsa mig till det län som trots allt har den sämsta arbetsmarknadssituationen i dag, alltså Norrbotten, Lät mig börja med atf i likhet med industriministern konstatera att den förda regionalpolitiken under de senaste åren har gett resultat. Arbetslösheten i länet har minskat från dryga 6 % fill 5,2 %, Även om flyttningarna har ökat något, var, enligt arbetskraftsundersökningen, medeltalet sysselsatta i Norrbotten 128 500 personer 1985, Det är den högsta noteringen under hela 1980-talet, även bättre än 1979 - detfa trots aff beredskapsarbetena minskat avsevärt och en övergång från deltids- till heltidsarbete i stor omfattning har ägt rum i länet.

Trots denna positiva utveckling är arbetslösheten drygt 3 % högre än riksgenomsnittet. Det behövs alltså en breddning av de regionalpolitiska instrumenten för atf ytterligare pressa ner arbetslösheten i skogslänen i allmänhet och i synnerhet i det län som har det besvärligast, alltså Norrbotten. Det är därför posifivt att notera den översyn som statens industriverk nu gör pä uppdrag av regeringen för aff kunna påverka och styra

103

:103

Prot. 1985/86 1 april 1986

Om befolkningsutvecklingen i skogslänen,

104

förläggningen av service- och tjänstesektorn, sä aff även skogslänen kan få del av den sektorns expansion. Det är faktiskt den sektorn som expanderar snabbast och ger många nya arbefstillfällen. En kraftfull styrning av tjänstesektorn ut till skogslänen skulle kunna bidra till en bättre sysselsätf-ningsbalans i landet som helhet.

När def sedan gäller Norrbottens utveckling dominerar fortfarande länets basindustrier sysselsättningen. Trots de posifiva satsningar som pågår på data- och rymdteknologins områden och på andra områden kommer ändå under läng tid de befintliga basindustrierna aft bilda ryggraden i länets näringsHv, Genom regeringens insatser har basindustrierna rustats upp och därmed framgångsrikt hävdat sig i konkurrensen på världsmarknaden. Men fill den negafiva sidan hos basindustrierna hör aft dessa visar en tröghet fill nytänkande när det gäller att utveckla nya produkter vid sidan av de traditionella, f.ex. malm- och stålproduktionen. Jag tror aft def på sikt är nödvändigt att se över möjligheterna atf komplettera kunnandet i bl, a, LKAB och SSAB för att bredda basen i produktionen och se fill att företagen i större utsträckning satsar på en utveckling och produktion av nya produkter, som inte har en direkt koppling till den nuvarande produktionen. Därmed skulle dessa företag klara lågkonjunkturerna bättre och verksamt bidra fill atf bredda näringslivet.

Det saknas därför inte positiva utvecklingstendenser inom basindustrierna. Inom Svenskt Stål AB finns t. ex, dotterföretaget Plannja AB som under de senaste åren utvecklat eff flertal nya produkter som väckt infernafionell uppmärksamhet, t, ex, inom bilindustrin.

När def gäller de regionalpolitiska insatserna är def viktigt atf, som industriministern uttalat, löpande se över medlen, komplettera, justera och pröva nya vägar. Ett sådant mycket positivt exempel är satsningarna pä östra Norrbotten, den av arbetslöshet i särklass hårdast drabbade regionen i hela landet. Ett annat viktigt instrument är nedsättningen av socialavgifterna, vilken betyder mycket för länefs näringslivs stabilitet och utveckling. Jag tycker att dessa insatser är några bra exempel på hur regeringen prövar nya vägar inom regionalpolitiken.

Jag har dock förvånats över Per-Ola Erikssons krifik mof de här insatserna. När det gäller de 22,5 miljonerna till östra Norrbotten har man i ett flertal tidningsartiklar under de senaste månaderna kritiserat regeringens förslag pä detfa område, förmodligen i den förhoppningen att befolkningen i Norrbotten glömt den totala avsaknad av riktade medel för utveckling som rådde under den borgerliga regeringsperioden,

I frågan om den för näringslivet i Norrbotten så viktiga nedsättningen av socialavgifterna agerade Per-Ola Eriksson hårdast för aft detta förslag inte skulle genomföras i vissa delar av länet, I det län, Norrbotten, som drabbats i särklass hårdast av arbetslöshet, ville alltså Per-Ola Eriksson inte sänka kostnaderna för företagen i kustregionerna. Mot den bakgrunden är det svårt att ta Per-Ola Erikssons krifik av den nuvarande regionalpolitiken pä allvar.

Lät mig slutligen påminna Erik Holmkvist om de insatser som hans parti har gjort för regionalpolitiken och för Norrbottens utveckling. Moderaterna har pä prakfiskt taget samtliga punkter när def gällt investeringsmedel för de tunga basindustrierna, när det gällt atf bygga uf och förbättra infrastrukturen

i länet sagt nej. Några exempel ur nejsägarlistan: Moderaterna har sagt nej fill investeringsmedel till LKAB, nej fill investeringsmedel till SSAB, nej till vikfiga förbättringar när de gällt att bygga uf kommunikationerna. Man har sagt nej fill utbyggnad av flygplatserna i Kiruna och Luleå, man har t, o, m, sagt nej fill det av näringslivet sä efterlängtade personfransporfstödef. Sanningen om moderaf regionalpolitik är att om den fått chansen att genomföras fill fullo hade den betytt en katastrof för länet med tillbakagång och massarbetslöshet som följd.

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Otti befolknings-utve<:klingen iskogslänen, m. m.

Anf. 44 BRITTA BJELLE (fp);

Herr talman! Per-Ola Eriksson har på ett utförligt säff beskrivit utflyttningen ur Norrbotten och begärt atf industriministern skall ge besked om hur han tänker hjälpa Norrbotten, Svaret som vi fick kändes inte särskilt uppmuntrande. Man fär en känsla av atf regeringen och indusfriministern infe inser i vilken situation Norrbotten faktiskt befinner sig, Värmland, Blekinge, Malmöregionen m, fl, regioner har problem-det är helf visst. Men inget läns problem är jämförbara med Norrbottens,

Skälet till utflyttningen frän krislänen är ju brist pä arbete. Arbetsmarknadssituationen för Norrbotten är urusel. Arbetslösheten är den högsta i landet. Den är drygt dubbelt så hög som riksgenomsnittet. Länsarbetsnämndens prognos tyder dessutom på aft den kommer aff öka under 1986 och 1987, De hårdast drabbade grupperna är kvinnor och ungdomar. Den öppna arbetslösheten 1985 var, som här redan har sagts, 5,2 %, Om inget radikalt görs i Norrbotten kommer arbetslösheten förmodligen aft öka till 6,5 % vintern 1986/87,

Som ett drasfiskt exempel vill jag nämna Pajala kommun, som har en öppen arbetslöshet på näsfan 10 %, Def är en katastrof för den bygden. Tänk, industriministern, vilka spår det sätter på människorna aff leva och växa upp i en bygd där man har så hög arbetslöshet!

För atf lösa problemen i Norrbotten går olika typer av penningströmmar fill länet. En av de penningströmmarna är de 400 miljoner regeringen anslår till beredskapsarbeten. Det är en minskning med 23 % eller 120 milj, kr, Def är i och för sig rikfigt att i en högkonjunktur minska pengarna till beredskapsarbeten, men för nästa period borde man fundera över hur stor den här summan egenfligen skall vara, I ett län som Norrbotten mäste det finnas pengar för kortsiktig hjälp, speciellt som antalet varsel om uppsägningar senaste året ökat i Norrbotten, 1985 omfattar varslen 1 500 personer i 73 företag, 1984 var motsvarande siffra mindre än 1 000 personer och avsåg endast 56 företag. Många av dem som varslas är äldre personer som är svärplacerade. Under 1986 kommer dessa varsel aft utlösas.

Ungdomsarbetslösheten är svår för ungdomar i åldern 20-24 år i Norrbotten, Den gruppen späds i vår på med ytterligare 500 personer. Med detfa vill jag understryka atf def är viktigt också med pengar för kortsikfiga åtgärder för ett sådant län som Norrbotten,

AMS för sin del vill underlätta för människor atf flytta frän Norrbotten genom aff höja flytfningsersäftningen. Nä, vart skall våra norrbottningar flytta? Jo, till Stockholm - där finns arbetena. Nå, vad händer när de kommer fill Stockholm? Där finns inga bostäder - def är fakfiskt det mest konkreta de

105

Prot. 1985/86 1 april 1986

Om befolkningsutvecklingen iskogslänen, m. tn.

:103 upplever. Inte nog med aft norrbottningarna skall lämna släkt, vänner och invand miljö - pä den plats dit de kommer finns inte ens ordentliga bostäder ät dem!

Industriministerns lösning för Norrbotten är alldeles för lifef konkret, och det känns som om def saknades en vilja aft verkligen åstadkomma någonting. Som exempel pä regeringens brist på vilja tänker jag ange boardfabriken i Piteå, som redan har nämnts här, Boardfabriken i Piteå är nedlagd, Def berör 140 anställda. För Piteås del motsvaras detfa av en arbetsplats med 1 300 anställda i Malmöregionen,

För aft mildra effekten av nedläggningen arbetade Piteå kommun tillsammans med länsstyrelsen och de fackliga organisationerna fram ett krispaket som presenterades för regeringen. Totalt skulle samhällets insatser uppgå till drygt 30 miljoner och skapa arbetsfillfällen för 100 människor. Men regeringen sade nej. Här fanns alltså ett konkret förslag, men inget stöd.

Vi har kunnat läsa i tidningen aft fackföreningssektionen pä boardfabriken bad att fä träffa industriministern, men intresse saknades. Jag tycker det visar brist på vilja. Nu har det visserligen kommit fram atf industriministern i samband med ett annat besök i länet skall träffa fackföreningssekfionen, men jag tycker aff också def skapar en känsla av brist pä vilja.

När det gäller att utveckla ett järnsvampverk i malmfälten far regeringen infe heller akfiv del, utan det överläts åt rnalmfälfskommunerna själva. Det har varit diskussion om ett aluminiumsmältverk, men infe heller där har regeringen agerat. Listan kan göras än längre,

Pä grund av indragningen av bidrag till länstrafiken skall 40 busslinjer bort, Def gör avstånden i Norrbotten än längre, och fler blir arbetslösa,

Def klart bestående intrycket är aff regeringen är kapabel atf handla när def gäller Malmö och Uddevalla men infe när def gäller Norrbotten,

Anf. 45 ANDRE VICE TALMANNEIN:

Innan indusfriministern fär ordet vill jag rikta uppmärksamheten hos kammarens ledamöter pä att anslag om kvällssammanträde kl, 19,30 nu har uppsatts. Vi ser för närvarande inga möjligheter atf före middagsuppehållet klara av den länga talarlistan när det gäller alla de återstående interpellationerna.

106

Anf. 46 Industriminister THAGE PETERSON:

Herr talman! Det har bedrivits en kraftfull regionalpolitik under de senaste fre åren. Anslagen har fördubblats, samtidigt som särskilda program har lagts fram när det gäller de värst utsatta regionerna. Särskilda program har lagts fram för Norrbotten,

Hela ambifionen med regionalpolitiken är ju aff hjälpa de delar av landet som har de största problemen. Och så har skeff med den regionalpolitik som har förts sedan oktober 1982,

Regionalpolitiken är ocksä en fördelningspolitisk insats som kräver solidaritet mellan människor och regioner. Därför reagerar jag mycket negafivt när Per-Ola Eriksson väljer att försöka ställa region mot region, aff försöka skapa motsättningar för atf göra politiska vinster och vinna poänger.

Skall regionalpolitiken bli framgångsrik, måste vi anstränga oss aff göra

rättvisa beskrivningar av läget, och vi måste också försöka förmå människorna runt om i landet atf ställa upp för atf hjälpa dem som har de största problemen.

Den första region som den socialdemokrafiska regeringen började aft arbeta med var just Norrbotten, Nu gör man jämförelser med situationen pä 1960-talet och säger att vi nu är fillbaka där igen, Detfa är infe fallet, det är fel! Storstäderna har visserligen nu som dä inflyftningsöverskott. Men def finns emellerfid ocksä andra orter som växer, främst sådana som har tillgång till högre utbildning. Och det finns en ytterligare skillnad från 1960-falef, nämligen atf de som flyttar fill storstäderna kommer frän alla delar av landet, inte bara från Norrlandslänen.

Nettoflyffningarna mellan olika regioner ger emellertid långt ifrån hela bilden, varken i fråga om flyttningarnas omfattning eller när def gäller orsaken till aff människor flyttar - och det är Per-Ola Eriksson mycket väl medveten om. Om jag använder antalet flyttningar över länsgräns som mätt, kan jag konstatera atf dessa hittills under 1980-talet har varit betydligt färre än under 1960-talet. 1985 flyttade 160 000 personer över länsgräns. Detfa skall jämföras med de i genomsnitt drygt 200 000 per år - vissa år var vi uppe i 240 000 - som flyttade under 1960-falef,

Befolkningsminskningen i skogslänen har pågått under hela 1970-talef och i början av 1980-talef, Sedan bröts nedgången. Men 1985 är, som jaghar sagt, ett är dä vi har fått motgångar.

Till den negafiva utvecklingen i Norrbottens län hör atf netfoutflyftningen från länet under 1985 ökade med 1 800 personer från aff under åren 1983 och 1984 ha legat pä i runt tal 1 100-1 200 personer. Inflyttningen till Norrbottens län var i stort sett densamma som fidigare, Def är alltså utflyttningen som har ökat kraffigt jämfört med åren innan. Det är då atf notera atf länet har haft ett negativt flyffningsnetto ända sedan 1977,

Till det positiva för er i Norrbotten hör ju aff arbetslösheten i länet har minskat från 5,7 % 1984 fill 5,2 % 1985 - fortfarande en fruktansvärt hög arbetslöshet. Men def skall dä sägas aft den siffra för arbetslösheten som redovisades under de borgerliga åren var 6,2 %, Det har alltså skett en minskning av arbetslösheten och ocksä en minskning av antalet personer sysselsatta i beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning.

Jag frågar mig vad som hade hänt om infe valet 1982 hade givit Norrbotten och Sverige en socialdemokrafisk regering. Vad hade hänt med Norrbotten om inte de stora satsningarna hade gjorts uppe i Norrbotten? Här gäller ocksä atf sysselsättningen har ökat. Den största ökningen har faktiskt noterats för Norrbottens län. Ni har i Norrbotten mer än 4 000 fler sysselsatta ■1985 än 1982, Jag mäste upprepa, inte minst för Britta Bjelles skull, att utvecklingen i Norrbotten under de senaste åren har varit posifiv och aff regeringens insatser har gett resultat. Det förnekar inte heller Erik Holmkvist, och det hedrar honom. Mycket omfattande insatser har gjorts under de senaste åren för aft stärka näringslivet och sysselsättningen i Norrbotten, och jag menar aft jag infe skall behöva räkna upp dem igen eftersom jag redan gjort det i interpellationssvaret.

Sedan måste jag rätta fill Britta Bjelle pä tvä punkter, när hon gär upp i talarstolen och säger felaktigheter. För det första har regeringen infe sagt nej

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om befolkningsutvecklingen iskogslänen, m. m.

107

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om befolkningsutvecklingen iskogslänen, m. tn.

till Piteå, Regeringen har sagt att man är beredd aft medverka med regionalpolitiskt stöd fill ekonomiskt sunda och bärkraftiga projekt, som kan stärka näringslivet och sysselsättningen i Piteå och i Jokkmokks kommuner.

För det andra har jag inte varit avvisande till atf träffa de fackliga organisationerna. En sådan träff är inbokad den 8 april. De hade sänt sin begäran till fel departement, infe fill indusfridepartemenfef. När jag sedan sade aff def vore lämpligt aff ta den träffen när jag ändå är i Norrbotten - jag är där den 9 april, dagen efter - var def för aft jag tyckte aft man borde spara kostnaden för resan fill Stockholm, Nu får de chansen aft träffa mig den 8 april, en dag innan jag kommer fill Norrbotten, Def är litet enkelt och lifef simpelt aft gå upp i talarstolen och komma med direkta felaktigheter.

Herr falman! Jag skall i nästa replik ge några kommentarer till och svar på det som Erik Holmkvist tog upp.

108

Anf. 47 PER-OLA ERIKSSON (c):

Herr talman! Först vill jag säga aft jag infe har tänkt inlåta mig på någon debatt med Sten-Ove Sundström i dag. Är han debatfvillig fär han föra den debatten på NSD:s debattsidor där han brukar höra hemma.

Jag konstaterar, industriministern, aft jag tyvärr inte fick svar på de frågor som jag ställt, och jag vill därför upprepa dem. För det första: Är def så aff industriministern och regeringen haft ambitionen att kapa arbetslöshetsköerna genom en medveten avfolkningspolifik? Def är klart aft det har medverkat till aft få ned antalet arbetslösa i skogslänen, så även i Norrbotten, mendet är inte nägot bra mått på en bra regionalpolitik.

För del andra vill jag också ta upp frågan om individinriktade stödåtgärder. Det mäste fill olika sfimulansäfgärder för att få tag i resurspersoner fill våra skogslän.

Till sist den tredje frågan om Piteå och Jokkmokk, Jag har inte fått svar pä frågan om vilka konkreta åtgärder industriministern avser aff vidta. Han har visserligen sagt aff han skall komma upp fill Norrbotten den 8 april. Får jag tolka def sä aft man vid besöket kommer aft dementera tidigare besked till Piteå kommun, fill länsstyrelsen, fill de fackliga organisationerna beträffande insatserna i Piteå och i Jokkmokk? Är def så aft vi kommer aff få eff konkret besked om vilka industriåtgärder som regeringen är beredd att vidta?

Industriministern brukar ofta komma tillbaka till def s, k, Norrboffenpa-ketet. Han glömmer bort en sak, nämligen atf merparten av de 4 miljarder som satsades i Norrbotten 1983 gick till täckning av förluster i de statliga företagen. En stor del av pengarna var avsedd för aff minska antalet anställda vid LKAB, Det är inte någon särskilt bra regionalpolifik.

Jag tycker ocksä aff regeringen på den senaste fiden visat njugghet, I den proposifion om rymdpolitiken som har lagts fram föreslås en minskning av medlen till det europeiska samarbetet. Det här är en fara, Def kan på sikt drabba Esrange, Det finns risk för atf det kommer atf få en negativ effekt när def gäller just utvecklande av högteknologin i ett skogslän, om inte vi deltar i det europeiska rymdsamarbetet,

Indusfriministern återkommer fill att netfoinflyftningen har varit sämre än under åren före 1982, Det är ocksä ett bevis på atf regionalpolitiken inte

Om befolkningsutvecklingen iskogslänen, m. m.

fungerat, aff def infe har skapats sysselsättning åt människorna så att de skall Prot. 1985/86:103 kunna flytta tillbaka fill de bygder som de en gäng har lämnat. Därför är det 1 april 1986 vikfigt atf man ser över hela medelsarsenalen så att man fär en flexiblare medelsanvändning, en sfimulans fill åferinflyffning och ocksä regionalpolitisT ka insatser på en betydligt bredare front än vad som i dag är fallet. Herr talman! Jag återupprepar alltså de tre frågorna.

Anf. 48 ERIK HOLMKVIST (m):

Herr falman! Jag skall avvakta industriministerns svar pä de frågor jag ställde, och jag ser med intresse fram mof svaren. Men innan dessa svar kommer vill jag framhålla atf vi norrbottningar är oroliga för atf LKAB, SSAB och ASSI till slut skall bli bulkföretag. Därigenom skulle vi förlora möjligheterna aft utvecklas och aft behålla de människor vi har i länet,

Detfa är eff av skälen fill aff tonen måhända en eller annan gång blir väldigt kärv, när vi talar om regionalpolitik. Vi tycks alla vara överens om att regionalpolifiken inte har lyckats. För den skull behöver vi inte säga att den helt har misslyckats.

Jag vill kommentera något av vad Sten-Ove Sundström sade. Också Sten-Ove Sundström var lifef missnöjd med utvecklingen i länet, och det är naturligt, Sten-Ove Sundström talar om en tröghet i fråga om nytänkande i de statliga företagen. Hur länge, Sten-Ove Sundström, har infe vi diskuterat trögheten i de statliga företagen? Under hur mänga valrörelser och under hur många är däremellan har vi infe pratat med företrädare för de statliga företagen, med facket, om nödvändigheten av aff få fill stånd en produktutveckling som skapar jobb och lönsamhet i företagen?

Sten-Ove Sundström anförde Plannja som exempel pä ett företag som har lyckats. Jag hoppas atf det komtner att lyckas, 1984 gick företaget med rätt många miljoner i förlust och 1985 var det väl i princip fråga om ett nolläge. Men vi hoppas att def skall gä bättre, för det finns eff teknologiskt kunnande i företaget som så småningom borde ge resultat.

Vidare vill jag något kommentera Sten-Ove Sundströms mening att moderat regionalpolitik inte har sä stort värde. Ja, def har den infe om def gäller aft ösa in statens medel, skattepengar, som - enligt vad vi kunnat konstatera - inte gett de resultat som vi önskat. Då häller jag med Sten-Ove Sundström, för vad som fordras i ett företag för att det skall bli lönsamt är först och främst bra produkter och möjligheter atf sälja dessa produkter. Sedan behövs ett rimligt skaffeläge som infe tar knäcken på viljan aff fortsätta aft investera och fortsätta att nyanställa folk. Det är precis på den punkfen som vi moderater skiljer oss från socialdemokraterna.

Anf. 49 BRITTA BJELLE (fp):

Herr talman! Till Thage G, Peterson, som tycks påstå atf jag infe talar sanning, vill jag till att börja med säga aft jag framhöll att jag hade läst i tidningen aff Thage G, Peterson inte ville besöka Piteå, Eftersom jag relaterade vad som stod i tidningen skall jag nu be att få läsa innantill:

"För en dryg månad sedan begärde facken frän boardfabriken en träff med Anna-Greta Lejon, Hon tyckte inte det var hennes problem och skickade oss till industridepartementet. Men Thage G Peterson visade heller inget större

109

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om befolkningsutvecklingen iskogslänen, m. tn.

intresse för att hjälpa aft lösa de problem vi har i Piteå,

Efter ett flertal påstötningar ha vi fått veta aft Thage G Peterson kommer till Luleå i april i annat ärende, man har lovat boka in en tid sä atf vi får lägga fram våra problem,"

Defta var vad jag ville relatera.

Det andra jag talade om var atf Piteå kommun inte skulle få 30 miljoner till def krispaket man arbetat fram. Om jag förstår Thage G, Peterson rätt måste jag dra slutsatsen aft Piteå kommun nu kan se saken så, atf man kommer att fä dessa 30 miljoner till de 100 arbefstillfällen som man har plockat fram. Det rörde sig tydligen om eff missförstånd.

För övrigt har det i Norrbottens län visserligen varit en mindre nedgång i arbetslösheten. Men totalt sett kommer enligt länsarbetsnämndens prognoser arbetslösheten vintern 1986/87 att ligga på 6,5 %, om ingenting radikalt görs, Def är alltså en ökning pä 1,3 %, Eftersom jag tyckte aft den var så stor atf det var alarmerande, ville jag fala om det för Thage Peterson så aft han fick en chans aft vidta åtgärder i tid, för att vi skulle slippa denna ökning under vinterhalvåret.

110

Anf. 50 STEN-OVE SUNDSTRÖM (s):

Herr talman! Per-Ola Eriksson vill inte föra någon debatt med mig här i dag, utan han hänvisar fill fidningen NSD:s debattsida. Visserligen tycker jag aft Norrländska Socialdemokraten, infe bara Norrlands största utan också Norrlands bästa fidning. är ett mycket bra forum för en debatt, Trotsallt är ju vi, Per-Ola Eriksson, ledamöter av denna kammare. Då tycker jag att man kan ställa upp och svara på också de frågor som jag ställer i denna debatt. Samtidigt kan jag förstå aff Per-Ola Eriksson tycker aft def är litet obehagligt aft bli påmind om hur han agerat stoppkloss när def gällt att sänka kostnaderna för de norrbottniska företagen. Inte minst detta måste vara en vikfig del i regionalpolifiken för def län som drabbats hårdast av arbetslösheten,

Fär jag slutligen beträffande Per-Ola Erikssons anförande markera viss förståelse för aff Per-Ola Eriksson är kritisk mot den förda socialdemokrafiska politiken. Det är ju en av hans främsta uppgifter, inte bara som centerpartist utan ocksä söm oppositionspolitiker. Men visst skulle det vara intressant aft någon gäng ocksä få Per-Ola Erikssons beskrivning av några konkreta förslag som han och hans parti vill genomföra. Att ständigt ha en negafiv attityd fill de förslag som vi socialdemokrater vill genomföra kan vara en del i det hela, men visst skulle väl Per-Ola Eriksson och hans parfi ocksä kunna ha några idéer om hur man utvecklar t, ex, Norrbotten, Vad vill Per-Ola Erikssons parti göra för att klara av utvecklingen pä företagens sida? Klart är atf man inte vill pressa ner kostnaderna för företagen, Def har Per-Ola Eriksson med sift agerande, infe minst här i riksdagen, demonstrerat.

Låt mig fill sist gratulera Erik Holmkvisf till hans nyvakna oro för de stafliga företagen i Norrbotten, Det är någonting nytt och överraskande för mig. Det är ju så aft hans parfi, moderaterna, genom åren, genom historien, motarbetat utvecklandet av de statliga företagen och alltid i riksdagen laddat

upp med stort motstånd när det gällt att bistå företagen med medel till investeringar,

Anf. 51 Industriminister THAGE PETERSON:

Herr talman! Jag skall be atf få börja med Erik Holmkvists inlägg. Man kan inte bara fala om hur mänga miljoner som företagen betalar in i skaff. Man måste ocksä fa hänsyn fill vinsfläget. Sedan 1981 har industrins lönsamhet tiodubblats. Någon motsvarighet fill denna utvecklingstakt finns inte under de senaste 30 åren. Således förfaller hela Erik Holmkvists resonemang. Man kan infe bara fala om skatter, utan man mäste ocksä ta hänsyn fill def utomordentligt goda vinsfläge som rätt eff par är, Def är det ena.

Det andra är aff Erik Holmkvist hela tiden uppehåller sig vid frågan: Vad kan regeringen göra, och vad kan de statliga företagen göra? Infe ett ord nämner han om de privata företagen. Det är ganska typiskt. Därför var det en välgörande avklädningsuppvisning av Erik Holmkvist och hans parfi som Sten-Ove Sundström gjorde i sitt första inlägg, Sten-Ove Sundström kunde visa hur moderaterna gått emot regionalpolitiska satsningar i Norrbotten,

Var kommer de privata företagen in? Regeringen har gäng pä gång försökt få de privata företagen att göra satsningar i Norrbotten, Var finns i det läget Erik Holmkvist och moderaterna? Vi har satsat 50 miljoner i Malmfält Finans och 8 milj, kr, i Bothnia för aff få privata företag aft göra satsningar, I stället har jag seff - den krifiken upprepar jag - eff par stora företag som har åkt runt i Norrbotten och lovat stora saker, aft bygga aluminiumverk i Piteå och järnsvampverk i malmfälten, och därigenom skapat förväntningar. Sedan har de bara sagt: Ärendena är inte aktuella, staten får ta hand om dem om den vill.

Jag har inte hört Erik Holmkvist och moderata samlingspartiet instämma i krifiken mot det mycket ansvarslösa sätt pä vilket jag menar att dessa företag har hanterat sina Norrboftensbesök, Def vore intressant atf någon gång få en signal ifrån de borgerliga om aff också def privata näringslivet har ett ansvar för Norrbotten, Men aldrig någonsin får man från den sidan höra någonfing om atf även de privata företagen barett ansvar i Norrbotten- bara att staten, regeringen och de stafliga företagen har det. De statliga företagen har tagit sitt ansvar. Regeringen tar sitt ansvar och kommer aft fortsätta atf göra satsningar i Norrbotten,

Jag tvingas ge Per-Ola Eriksson bakläxa på samtliga tre punkter där han har fått svar.

Det första gäller utvecklingen. Vi för ingen arbefslöshetspolitik i Norrbotten, vi för en politik för utveckling. Mitt svar är fyllt med sädana insatser för Norrbotten, Def är en hopplös uppgift som herr Eriksson ställer sig inför när han tror att han skall kunna tala om för människorna i Norrbotten att den socialdemokrafiska regeringen infe gör några insatser för Norrbotten, Han ansträngde sig till def yttersta med mytbildning och med aff ge en felakfig beskrivning av läget.

Arbetslösheten i Norrbotten har minskat. Antalet sysselsatta är nu 4 000 fler än 1982, och det är ju det som har haft den största betydelsen för aff minska arbetslösheten. Läser man den har statistiken sä faller punkt nr I,

Punkt nr 2: Regeringen har gett ett klart besked till Jokkmokks och Piteå

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om befolkningsutvecklingen iskogslänen, m. tn.

111

Prot. 1985/86: 1 april 1986

Om befolkningsutvecklingen iskogslänen, m. m.

103 kommuner och fill länsstyrelsen i Norrbotten, Beskedet är följande. Jag upprepar det igen; det sfär i interpellationssvaret: "Regeringen är beredd aft medverka med regionalpolitiskt stöd fill ekonomiskt sunda och bärkraftiga projekt som kan stärka näringslivet och sysselsättningen i våra kommuner," Räcker infe länsstyrelsens och industriverkets pengar till, sä är regeringen beredd atf ställa upp. Det är ett klart och tydligt besked, som jag gärna kan upprepa när jag besöker Norrbotten om någon vecka,

Britta Bjelle försöker på ett utomordentligt naivt sätt få mig aft bekräfta aff bara för atf jag ger defta besked innebär det klartecken till 30 milj, kr, fill Piteå, Hon tror väl inte aft regeringen delar ut pengar hur som helst? Vi prövar varje ansökan, som måste vara företagsekonomiskt vettig. Jag har aldrig fortsatt med den där akutmottagningen, som jag försfår aft Britta Bjelle har en viss förkärlek för. Den får hon söka hos partivännerna eller hos centern i bänken framför sig, Def skall vara företagsekonomiskt vettiga och bärkraftiga projekt för att lokaliseringsstöd skall kunna utgå. Företaget skall ha utsikter till överlevnad - def kravet mäste vi ställa på alla insatser.

Det föll mig in att Britta Bjelle personligen hade ett stort bokningspro-blem, eftersom hon fog upp defta från riksdagens talarstol. Men uppgifterna blir inte mer korrekta därför aff hon läser upp tidningsurklipp här i riksdagen. Jag upprepar: Uppvaktningen äger rum pä industridepartementet den 8 april, och def går mycket bra att få en redovisning frän den. Om Britta Bjelle vill ha en sädan, kan hon säkerligen fä den så småningom,

Slufligen bakläxa nr 3 fill Per-Ola Eriksson, Den gäller rymdpolitiken -helt felaktigt! Det är fråga om en proposifion om en rymdsatsning på nästan 1 miljard kronor, Kirunas intressen är kraftfullt försvarade.

Delta i debatten om rymdproposifionen här i riksdagen, eller framställ en fråga eller en interpellation, sä skall jag med nöje ta en rymddebatf med herr Eriksson pä den punkten!

112

Anf. 52 PER-OLA ERIKSSON (c):

Herr talman! Jag vidhåller mitt påstående, aft medlen fill def europeiska rymdsamarbetet på sikt kommer atf minska. Där tycker jag regeringen spelar ett högt spel genom sin njugga inställning-det finns ju risk aff man äventyrar högteknologiska satsningar i framfiden,

Aff rymdproposifionen i övrigt innehåller för Kiruna positiva delar kan jag hålla med om.

Jag tolkar industriministerns svar pä en av mina frågor sä atf han menar aft facket, kommunalrådet i Piteå kommun och landshövdingen i Norrbottens län - tidigare regeringskollega fill indusfriministern - har missuppfattat det besked som de fått från industridepartementet då det gäller konkreta industriprojekt fill Piteå, Indusfriministern har möjlighet fill ytterligare en replik, och då kanske vi kan fä svar pä frågan om dessa sansade personer har missuppfattat def svar som de fått från industridepartementet.

Jag beskriver, herr industriminister, inte Norrbottens situafion fel. Jag lever i den miljön och vef vilka problem som finns med utflyttning, arbetslöshet och en betydande nedläggning av verksamheter i de mest utsatta regionerna. Jag reser i länet precis varje vecka och träffar företagsledare.

kommunala och fackliga företrädare samt polifiker. Och alla ger en mycket dyster bild av verkligheten.

Man kan förstås bolla med miljarderna som industriministern ibland gör beträffande vad som har skeff. Men faktum kvarstår: under industriministerns ansvarsfid som regionalpolitisk minister har Norrbotten minskat befolkningstalet med 3 000 personer. Det är ett mycket negativt resultat, Sten-Ove Sundström har efterlyst konkreta åtgärder. Han har tydligen inte läst de nummer av NSD där jag redovisade detta, men han kan gärna få höra det nu.

Vi har lagt fram förslag om regionalpolitiska åtgärder som pä sikt skulle skapa en decentraliserad samhällsstruktur, Def är också viktigt aft räkna upp länsanslaget, Norrbottens län har i dag bevisligen för litet pengar när det gäller länsanslagef. Mänga andra länsstyrelser har det också.

Vi mäste lägga fast en befolkningsmålsättning som innebär att storsfädernas andel av befolkningen långsikfigt skall vara oförändrad. Vi måste sprida teknik, satsa pä teknisk utbildning och branschfrämjande åtgärder som far hänsyn fill de mest utsatta regionernas behov. Inte bara Kista skall vara centrum för teknikutveckling.

Vi måste öka stödet fill utvecklingsfonderna, hemslöjden och hantverket. De nedsatta socialförsäkringsavgifterna skall komma de sämst ställda regionerna fill del och inte en expansiv kustregion, Def skall gälla de kommuner som har de absolut sämsta sysselsäftningssiffrorna och där man ocksä har den sämsta konkurrenskraften. På den punkten sviktar inte centerpartiet.

Vi måste fä en jordbrukspolitik som gör skäl för namnet. Vi måste få trafikpolitiska satsningar med en betydligt bättre insats för glesbygdsområdena än i dag. Och vi måste avskaffa löntagarfonderna, som i dag hotar att dränera glesbygden.

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om befolkningsutvecklingen iskogslänen, m. m.

Anf. 53 ERIK HOLMKVIST (m):

Herr talman! Jag fick en del kommentarer och kanske ocksä några svar på mina frågor av industriministern. Det är klart aff defta har varit en jobbig debatt för industriministern, och jag kan förmoda atf det kan vara skälet till att ett och annat svar uteblev. Men jag vill ändå ge några kommentarer.

En tiodubblad vinst har företagen fått sedan 1981, ,sade industriministern. Vilka företag? Def är inte de små och medelstora företagen i Norrbotten, Det är naturligtvis de stora exportföretagen som genom devalveringarna och dollaruppgängen kanhända fått en sådan utveckling. Men de mindre och medelstora företagen i Norrbotten, som är de dominerande, har minsann inte fått några tiofaldiga vinster. Det är i stället tvärtom: deras lönsamhet har undan för undan blivit ett bekymmer, vilket har resulterat i att investeringarna och också nyansfällningarna många gånger uteblivit.

Min fråga till indusfriministern gällde de stafliga företagen. Industriministern säger atf de privata företagen skall fa sitt regionalpolitiska ansvar. Men jag har ännu inte fått svar pä vilka åtgärder de statliga företagen i Norrbotten redan vidtagit och kommer aft vidta som innebär aft man tar ansvar för de förändringar som kan komma atf ske när konjunkturen vänder. Jag väntar

8 Riksdagens protokoll 1985/86:101-104

113

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om befolkningsutvecklingen iskogslänen, m. m.

fortfarande på svaret, och det gör även de som är anställda i de statliga företagen i Norrbotten,

Jag ställde frågor inte bara om beredskapen inför en lågkonjunktur utan också om vilka svårigheter som vi skall försöka komma till rätta med och pä vilket sätt då skogsråvaran minskar och domänverket drar ned sin avverkning. Jag frågade också hur vi skall klara av problemet med jordbrukets överlevnad i länet. Jag har inte heller fått svar av industriministern pä frågan varför def skiljer så markant mellan industriministerns bedömning av framfiden när def gäller sysselsättningen och länsarbetsnämndens bedömning. Jag har inte heller fått ett svar, och def tycker jag atf jag borde få, om indusfriministern är medveten om atf företagen faktiskt har gått genom skattefaket, inte bara de enskilda inkomsttagarna.

Till sist, herr talman: En omflyttning av människor behöver inte allfid vara negafiv. Men om den är ensidig och sker på grund av tvång är den aldrig posifiv. Den omflyttning som skall ske i fortsättningen måste vi se till blir i högsta grad frivillig.

Andre vice talmannen anmälde aft Sten-Ove Sundström anhållit atf fill protokollet få antecknat atf han infe ägde rätt fill ytterligare inlägg.

114

Anf. 54 Industriminister THAGE PETERSON:

Herr talman! Jag måste fill Erik Holmkvisf faktiskt fä säga ett par saker. Jag har räknat alla hans frågor till mig. och de uppgår fill över 20, Def här är infe 20 frågors klubb, utan en interpellafionsdebaff föranledd av en interpellafion som Per-Ola Eriksson har ställt.

Herr falman! Jag mäste rekommendera Erik Holmkvist aft ställa sina frågor till mig som riksdagsfrågor eller som interpellationer - sä aft jag fär möjlighet atf besvara dem - och infe ösa frågor från talarstolen. Det är omöjligt för mig atf hinna bemöta alla dessa frågor, I sak klarar jag atf svara pä varenda fråga.

Jag beklagar att jag i hastigheten sade tiodubblad vinst, det skall vara fyrdubblad vinst. Det är bra att detta rättas till. Men det är ingen dålig vinstutveckling för de stora företagen. För de små företagen som helhet har def varit en mycket god vinstutveckling.

Mycket omfattande insatser har gjorts under de senaste åren för att stärka näringslivet och sysselsättningen i Norrbotten, Inget annat län har regeringen arbetat så mycket med som Norrbotten, Jag har noterat att de särskilda insatser som riksdagen på regeringens förslag beslutade om 1983 omfattade åtgärder för sammanlagt 4 miljarder kronor. Det är inte många av de regeringssammanträden som jag har deltagit i dä jag eller någon annan regeringsledamot inte har haft ett ärende om Norrbotten, Vid nästan varje regeringssammanträde barman diskuterat insatser och ärenden som har gällt utvecklingen i Norrbotten, Insatserna har spänt över eff brett register av åtgärder. Jag menar atf dessa satsningar har gett resultat. Verksamheten i de statliga basindustrierna har stabiliserats. Nya verksamheter och företag har startats, och en anda av optimism och framtidstro har vuxit fram i länet. Jag förstår inte aff ni vill dölja det, Sten-Ove Sundström har talat om detta, och han är också Norrbottensriksdagsman,

Erik Holmkvist sade i sitt första inlägg, då han var litet mer generös, att man visst har en positiv utveckling i Norrbotten och atf regeringens insatser har gett resultat. Jag gav honom beröm för det inlägget. Men Per-Ola Eriksson har av någon outgrundlig anledning svårt atf beträffande sitt eget hemlän säga aff utvecklingen går åt rätt håll. Det är en riksdagsledamots uppgift aft företräda sitt hemlän och här i riksdagen ställa regeringen till svars i olika frågor. Men jag tycker ändå atf def vore bra för länets egen utveckling - för människorna som bor och bygger i Norrbotten - om dess företrädare infe bara ständigt målar i mörka färger utan också beskriver länet som möjligt atf utveckla och aft leva i.

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om befolkningsutvecklingen iskogslänen

Andre vice falmannen anmälde aft Erik Holmkvist anhållit atf fill protokollet få antecknat aff han infe ägde rätt fill ytterligare inlägg.

Överläggningen var härmed avslutad.

12 § Svar på interpellation 1985/86:135 om befolkningsutvecklingen i skogslänen

Anf. 55 Industriminister THAGE PETERSON:

Herr falman! Gunnel Jonäng har frågat mig

vilka åtgärder regeringen avser aff vidta i syfte aft förbättra sysselsättning och utveckling i skogslänen och motverka den alarmerande utflyttningen frän dessa län,

vilka åtgärder regeringen avser aff vidta för atf förbättra arbetsmöjligheterna för ungdomen i Gävleborgs län samt

vilka ätgärder regeringen avser vidta för att öka förvärvsfrekvensen bland män och kvinnor i Gävleborgs län.

Självfallet delar jag Gunnel Jonängs oro för befolkningsutvecklingen i skogslänen och i vissa län i södra och mellersta Sverige, Det finns emellertid också posifiva sidor i utvecklingen. Antalet personer i arbete har ökat, medan arbetslösheten och antalet personer i arbetsmarknadspolifiska ätgärder minskat.

Under senare är har regionalpolitiken förstärkts, och den har också gett resultat. Sedan slutet av år 1982 har det regionalpolitiska stödet medverkat fill över 13 000 nya arbefstillfällen i utsatta delar av landet, varav def stora flertalet i stödområdena. De regionalpolitiska anslagen har mer än fördubblats sedan budgetåret 1982/83, Regionalpolifiken har i ökad utsträckning inriktats pä åtgärder för aft främja kunskapsuppbyggnad och teknikspridning liksom produkt-, marknads- och företagsutveckling.

Stora insatser har i särskild ordning gjorts i regioner som drabbats av omfattande strukturomvandlingsproblem, bl, a, Norrbotten och Bergslagen, Satsningarna i Bergslagen berör också delar av Gävleborgs län.

Anslaget till Gävleborgs län för regionala utvecklingsinsatser har sedan budgetåret 1982/83 ökat från 15 milj, kr, fill 33 milj, kr, innevarande budgetär, vilket är mer än en fördubbling.

Sedan den 1 juli 1982 har lokaliseringsstöd lämnats fill 120 företag i länet

115

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om befolkningsutvecklingen iskogslänen

med sammanlagt 80 milj. kr, i bidrag och 70 milj, kr, i lån, Stödet beräknas ha medverkat till nyansfällningar av närmare 700 personer. Dessutom har sysselsäffningssföd lämnats med 6 milj. kr, fill företag i länet som ökat sin personal med sammanlagt 140 årsarbetskrafter. Dessa sysselsättningssiffror överlappar delvis varandra, men de visar med all tydlighet atf def regionalpolitiska stödet har haft en god effekt.

Härutöver har särskilda insatser gjorts bl, a, i Sandviken och Söderhamn, I Sandviken har staten med regionalpolitiska medel medverkat till uppbyggnaden av ett verkstadstekniskt utvecklingscentrum knutet till institutet för verksfadsfeknisk forskning. Centret syftar till aft utgöra en länk för kunskapsöverföring från storindustrin till de mindre och medelstora företagen i regionen,

I Söderhamn har regeringen medverkat till bildande av ett investmentbolag med Korsnäs-Marma AB, Stora AB, KF Industri och SVETAB som ägare och ett totalt eget kapital på 30 milj, kr. Jag har deklarerat att regeringen ocksä är beredd atf medverka med regionalpolifiskt stöd till ett teknikcenfrum i Söderhamns kommun.

Som jag redovisat har det gjorts och görs betydande insatser för att stärka näringslivet och sysselsättningen i skogslänen och i Gävleborgs län - insatser som också gagnar ungdomen och skapar förutsättningar för en ökning av förvärvsfrekvensen bland bäde män och kvinnor. Jag har mot den bakgrunden svårt att förstå fru Jonängs beskrivning att regeringen bedriver en politik som utarmar stora delar av värt land. Det är, enligt min mening, en beskrivning som helt saknar täckning i verkligheten. Den falska beskrivning som fru Jonäng ger måste därför bero pä antingen politisk illvilja eller en strävan atf föra människor i Gävleborgs län bakom ljuset.

Även om regionalpolitiken förstärkts och utvecklats under senare är och också givit goda resultat gäller def emellerfid nu atf gä vidare för aff ytterligare stärka slagkraften i de regionalpolifiska insatserna. Inom regeringskansliet, inom industriverket och i länen pågår för närvarande ett omfattande arbete för atf utveckla de regionalpolifiska insatserna på olika områden,

Def gäller bl, a, ätgärder för att förbättra infrastrukturen i skilda regioner, t, ex, olika feknikspridningsprojekt, utbyggd forskning och högskoleutbildning samt investeringar inom kommunikationssektorn, åtgärder för att stärka samordningen mellan olika politikomräden bäde på central och pä regional nivå, ätgärder för aft få till stånd en ökad decentralisering av arbetsuppgifter frän de stafliga centrala verken till länsstyrelserna och till verkens regionala myndigheter, ätgärder för aff länka av expansionen inom privata tjänstesektorn från Stockholmsområdet till andra delar av landet, åtgärder för att främja utvecklingen inom turistnäringen i skogslänen och dä främst i Norrlands inland samt åtgärder för atf fä utbildningen sä inriktad och utformad atf den kan stödja en posifiv näringslivsutveckling i skilda regioner.

En utveckling av regionalpolitiken pä dessa områden kommer aft stärka näringslivet och sysselsättningen i skogslänen och dä också i Gävleborgs län såväl för kvinnor och män som för äldre och yngre.

116

Anf. 56 ANDRE VICE TALMANNEN:

Då Gunnel Jonäng, som framställt interpellationen, anmält atf hon på grund av utlandsresa är förhindrad aff ta emot svaret, har medgivits att Gunnar Björk i Gävle får göra detta.

Anf. 57 GUNNAR BJÖRK i Gävle (c);

Herr talman! Jag vill först på Gunnel Jonängs vägnar tacka industriministern för svaret. Jag vill säga atf def finns ett flertal positiva inslag i svaret, samtidigt som det naturligtvis i all sin ordrikedom saknar en hel del av substans,

Gävleborgs län är ett väldigt fint län med mänga positiva inslag, men det är tyvärr ett län som har de största regionalpolitiska problemen på länge. Länet har nu haft en stor befolkningsminskning fre år i följd. Folkminskningen 1985 var den kraftigaste i hela landet. Länet har under en följd av år haft kraftiga strukturförändringar inom näringslivet, vilket resulterat i hög arbetslöshet, utflyttning och minskning av befolkningen framför allt i åldrarna upp till 65 år.

Problemen hänger i hög grad samman med utvecklingen inom basnäringarna, främst järn- och stålindustrin. Sysselsättningen inom denna sektor har minskat kraftigt och beräknas göra det även i fortsättningen. För att länets basindustrier skall kunna vara konkurrenskraftiga internafionellt krävs rafionaliseringar och ökat kunnande. En mer högteknologisk produktion och förvaltning kommer aft innebära krav pä omskolning för en stor del av arbetskraften och en förskjutning mof längre utbildningar för nyanställda. Dessutom behövs stora insatser för atf utveckla nya verksamheter som kompensation för de arbetstillfällen som försvinner.

För att få en positiv utveckling av näringsliv och sysselsättning har utbildning en nyckelroll. För ett län som Gävleborg med strukturella problem inom näringslivet, stor arbetslöshet och låg utbildningsnivå jämfört med riket i övrigt finns det starka regionalpolitiska skäl för en ökad satsning på utbildning,

Indusfriministern talar i sitt svar om utbyggnad av forskningen och högskoleverksamheten, men det är viktigt atf defta också kommer fill klart uttryck frän regeringens sida i de propositioner som lämnas. Sanningen är den atf man nu förebådar en minskad verksamhet när det gäller klasslärarutbildningen. På den punkten rimmar kanske svaret litet illa med verkligheten.

I jämförelse med februari förra året var arbetslösheten ungefär oförändrad i Gävle, Nordanstigs och Bollnäs kommuner, lägre i Hofors, Sandvikens, Ockelbos och Ovanåkers kommuner samt högre i Söderhamns, Hudiksvalls och Ljusdals kommuner. De kommuner som har länets högsta relafiva arbetslöshet upplevde alltså eff försämrat arbetsmarknadsläge den senaste tiden.

Antalet personer i olika arbetsmarknadspolifiska åtgärder uppgick i februari 1986 fill 9 105, Def är ungefär 2 300 fler än under Fälldinregeringens tid i juni 1982, Även om man inte kan jämföra ohka tider under året alltför mycket visar defta ändå en del om de debatter som vi hade före valen 1982 och 1985, Antalet arbetslösa var 7 100 i februari 1986. Det är naturligtvis en alldeles för hög siffra. Def hör till saken aft nära 2 000 av de 7 100 arbetslösa

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om befolkningsutvecklingen iskogslänen

117

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Otn befolkningsutvecklingen iskogslänen

118

var under 25 år. Det är alltsä en mycket stor andel ungdomsarbetslöshet i Gävleborg,

Under februari 1986 beviljades flytfningsbidrag till 228 sökanderesor, 102 anställningsresor, 132 starthjälp och 95 bohagstransporfer, Detfa visar pä ett bra sätt, tyvärr, den regionalpolitik som nu förs. När Gunnel Jonäng uttalade sig krifiskt i sin fråga var det självfallet detta hon tänkte på, dvs, atf den polifik som nu förs är en flyttlasspolitik som innebär atf Gävleborg tappar friskt blod. Ungdomar flyttar alltsä från Gävleborg tack vare de stödinsatser som står dem till buds. Detta gör de i avvaktan på atf det skall bli några satsningar gjorda i Gävleborg,

Under sin tid i opposition sade socialdemokraterna att arbetslösheten var den mest angelägna frågan för socialdemokratin. Hela valrörelsen 1982 i Gävleborg präglades av frimodiga uttalanden från socialdemokrater, som sade att det snabbt skulle gå atf få ner arbetslösheten bara det blev en ny regering. Det talades ofta om kafasfrofsiffror och rekordarbetslöshef i Gävleborg, Det fanns t, o, m, uttalanden i valrörelsen som gjorde sken av aft den arbetslöshet som man dä hade var frukten av en medvetet förd polifik. Man frågar sig i sä fall vad som är grunden fill dagens mångfalt större arbetslöshet?

Om vi jämför arbetslöshetssiffrorna för vårt län under regeringen Fälldins fid i juni 1982 med den nuvarande arbetslösheten, kan vi tyvärr konstatera aft Gävleborg infe har haft någon större glädje av den nya regeringen. På den här punkfen har regeringen i stället visat sig ganska kraftlös.

De uttalanden som indusfriministern gör i sitt svar fill Gunnel Jonäng sfär i bjärt kontrast till den flytflasspolifik som regeringen nu medvetet för. Det krävs faktiskt mer än uttalanden. Då det gällt miljardsatsningar i andra delar av landet har det funnits pengar, och man frågar sig: Varför vill inte industriministern satsa på Gävleborg?

Anf. 58 HÅKAN STJERNLÖF (m):

Herr talman! Länsarbetsnämnden i Gävleborgs län har lämnat en redogörelse för den väntade utvecklingen under ett är framåt. Tråkigt nog nödgas man meddela att efterfrågan pä arbetskraft kommer att försvagas och atf arbetslösheten kommer att öka under 1986, Till detta skall läggas atf Gävleborg med dagens utgångsläge komimer på tredje plats när det gäller den relativa arbetslösheten. Ungdomarnas arbetsmarknadsproblem kommer att öka, såvida de inte har passande utbildning eller erfarenhet. Också kvinnornas arbetslöshet beräknas öka,

Gävleborgs län är ett av de län som har de största regionalpolifiska problemen. Länet har haft en stor befolkningsminskning under fre år i följd. Problemen hänger samman med utvecklingen inom basnäringarna järn, stål, papper och massa. Sysselsättningen inom dessa branscher beräknas minska även i fortsättningen.

Vi har fått bevittna hur många krisregioner fått s, k, sysselsättningspaket av regeringen. Vi i Gävleborgs län skulle faktiskt också behöva ett sådant. Någon har t, o, m, talat om ett Sverigepaket, Ja, varför infe? Det kanske är nägot att fundera på.

Vad skulle dä ett sådant paket innehålla? Jo, självfallet skulle def innehålla

generellt verkande åtgärder. Jag nämner några exempel: en skattepolifik som ger rättvisa och som innebär att åtminstone förmögenhetsbeskattningen vad gäller arbetande kapital elimineras, lagar och regler som kan förstås och efterlevas utan att man behöver tillgå juridisk expertis, eff slopande av löntagarfonderna - en generellt verkande åtgärd som skulle få stor regionalpolifisk betydelse - och en offentlig sektor som fillåts utsättas för konkurrens.

Riksdagen och regeringen kan säledes verka inom en mängd områden för att vi skall fä den sysselsättning som är sä betydelsefull. Ett samlat grepp inom nämnda områden skulle vara fill hjälp när def gäller att släppa fram människors idéer, kunskaper, produktivitet och fantasi.

Ett Sverigepaket skulle således vara den satsning som skulle förbättra förutsättningarna för näringslivets utveckling. Självfallet förstår jag att det finns sådana regionala problem som mäste lösas genom selektiva åtgärder, I fråga om sädana ätgärder skall hanteringen i mycket stor utsträckning ske pä länsnivå, inom ramen för def samlade länsanslagef som för Gävleborgs del haft stor betydelse och som skulle ge möjlighet fill mycket värdefulla insatser om def tilläts öka i betydande omfattning.

Regionalpolitikens mål har ju varit, och är fortfarande, att skapa förutsättningar för en balanserad befolkningsutveckling och att ge alla människor - oavsett var i vårt land de bor - tillgäng till arbete, service och god miljö.

Om man vill nå def målet, finnsdet många vägar aft gä. Allt behöver infe så att säga gä över stödhandboken. Såväl små, ibland till synes obetydliga, insatser som större och mera påtagliga insatser skall finnas med. Det kan röra sig om någonting så enkelt som aft kunna ringa hem. Tillfällig överbelastning förekommer ju alltför ofta. Tåg som avgår och kommer i rätt tid är eff annat exempel. Timslånga tågförseningar gör aft vi norrlänningar känner oss eftersatta. Den negafiva inställningen till jord- och skogsbruket som betydande inslag för glesbygdens utveckling måste undanröjas. En sänkning av skogsvårdsavgifterna samt en översyn av jordförvärvslagen skulle göra def möjligt att förvärva mindre skogs- och jordbruksfastigheter. Därmed skulle också möjligheterna aft få deltidsarbeten öka,

Utlokalisering av statlig verksamhet är en annan form av stöd fill skogslänen, I Gävle har man haft enormt stor nytta av lantmäferiet, fastighetsdafan och byggforskningen, Alla förstår hur värdefullt def skullevara med en lokalisering av verksamheter upp till Hälsingland,

I dag utgår motionsfiden när det gäller tvä propositioner som har betydelse för mitt län, alltsä för Gävleborgs län. Den ena propositionen handlar om Sveriges Radios framfid. När def gäller t, ex, regional TV skulle vi vilja ha en förstärkning av Gävle-Dala-regionen och atf min länsdel Hälsingland knöts till Gävle-Dala-området och skildes frän Sundsvall, Miffnytfområdet skulle således delas. Vi skulle känna mer samhörighet med länet pä sä vis, och det skulle ge en styrka informationsmässigf, nyhetsmässigt och kulturellt, både pä riksnivå och pä regional nivå.

Den andra proposifionen handlar om grundskollärarufbildningen och innebär aff vär högskola Gävle/Sandviken förlorar nuvarande klasslärarutbildning, 228 utbildningsplatser försvinner därmed,

I länet finns en stark strävan aff utveckla nya högskoleutbildningar inom

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om befolkningsutvecklingen iskogslänen

119

Prot. 1985/86:103 lapril 1986

Om befolkningsutvecklingen iskogslänen

det tekniska och det ekonomiska området. Det är angeläget att de resurser som har stått till förfogande för klasslärarufbildningen nu får utnyttjas för dessa ändamål. Utöver detfa måste medel ur Bergslagspakefet komma värt län till godo. För aff utveckla nya verksamheter som ersättning för arbetsfillfällen som försvinner har högre utbildning stor betydelse, Def är nödvändigt aff ställa om skogslänen inför de tekniska krav som kommer atf uppstå i framtiden. Det fina med den nya teknik som växer fram är att mänga kvalificerade arbetsuppgifter kommer att kunna utföras även i glesbygder. Det är därför som def är så viktigt att få hjälp till utbildningen inom teknikområdet, vilket industriministern också talar om i sitt svar, och det är bra.

120

Anf. 59 OLLE ÖSTRAND (s):

Herr talman! Jag trodde atf Gunnel Jonäng skulle vara här och fa emot detfa svar i dag, men tyvärr är så infe fallet. Jag kan ändå inte undgå aft citera några rader ur en arfikel, som hon har skrivit i en lokal cenferfidning som kom ut i veckan, och def gäller regionalpolifiken. Hon skriver:

"Nu går Centern till offensiv pä alla nivåer. Vi har allfid stått starka när def gällt regionalpolitiken och aft försvara skogslänens rätt till utveckling och framfid,"

Ja, herr talman, mycket skall man höra. Jag tycker atf även polifiker skulle kunna iaktta någon sorts hederlighet när det gäller konsumentupplysning. Därför var det välgörande att lyssna på industriministern i debatten fidigare i dag, där han rätt ingående redogjorde för vad som hände med regionalpolitiken under de borgerliga regeringsåren och framför allt under den tid dä centern hade ansvar för regionalpolitiken.

Jag skall komplettera litet med vad som hände lokalf inom Gävleborg, Först försämrades transportstödet för massa och papper, vilket drabbade massaindustrin vid Hälsingekusten, Sedan togs stödet för sågade trävaror bort för köpsägverken vid Norrlandskusten, vilket också hårt drabbade dessa sågverk. Våren 1982 lyckades vi i opposition återinföra transportstödet för sågade trävaror med hjälp av några kloka cenferparfister från Norrbotten -en hette Filip Johansson,

Det föreslogs också att Söderhamn, Hudiksvall, Bollnäs och Ovanåker skulle lyftas ur stödområdet, men genom en uppvaktning inför arbetsmarknadsufskotfef fick vi gehör för vårt krav att åtminstone Söderhamn skulle vara kvar inom stödområdet med de speciella problem som vi hade och som vi tyvärr fortfarande har,

Def kan vara lämpligt att påminna om detfa när vi nu diskuterar regionalpolitik och fär utstå en härd krifik för den förda regionalpolitiken -som jag inom parentes tycker har varit rätt framgångsrik. Vi har ändå fått en fördubbling av det regionalpolifiska anslaget under de senaste åren. Vi har fått ett nytt stöd för persontransporter. Vi har fått ett nytt stöd, som kallas hamnfransporfstöd och som kommer att gynna sjöfarten efter Norrlandskusten, Jag kan tala om för Gunnar Björk i Gävle, aft vi under de senaste åren utöver ordinarie väganslag har fått över 300 miljoner i extra pengar för atf satsa på vägutbyggnader i Gävleborgs län. Jag tycker att def är mycket

posifivt. Vi har med andra ord aldrig byggt så många vägar i Gävleborgs län som vi gjort under de senaste åren.

Trots kraftiga förbättringar har vi ändå inte varit nöjda, utan vi har frän socialdemokratiskt håll i länet fidigare krävt eff speciellt utvecklingsprogram för de regioner inom skogslänen som har drabbats speciellt hårt av skogsbrukets strukturrationalisering. Jag tycker att våra krav nu börjar ge resultat. Jag tycker atf def svar industriministern har gett visar atf det pågår ett mycket omfattande arbete för atf öka och förbättra de regionalpolitiska insatserna. Vi ser exempelvis vad som pågår i Sandviken,

Eftersom jag själv infe kunde vara hemma i Söderhamn när industriministern kom och presenterade det lokala investmentbolag som fär ett kapital pä 30 milj, kr,, vill jag passa pä atf från denna talarstol rikta ett personligt tack för denna medverkan. Jag är övertygad om att detta kommer aft leda till positiva resultat inte bara för Söderhamnsregionen utan för hela södra Hälsingland,

Jag kan också notera av svaret aff regeringen är beredd aft satsa pä infrastrukturer, bl, a, inom kommunikationssektorn. Dä vill jag än en gång uppmana industriministern aft försöka medverka ocksä han till atf vi nu får utföra de brobyggen över Ljusnan som är färdigprojekterade, Def skulle förbättra infrastrukturen inom hela detta område, samfidigt som en ny järnvägsbro skulle ge snabbare kommunikationer frän Norrland och söderut. Det skulle naturligtvis vara mycket positivt för näringslivet uppåt Norrland aft få snabbare kommunikationer. Detta skulle även skapa rätt mänga jobb. Arbetslösheten är tyvärr fortfarande hög i den här regionen.

Sedan noterade jag också aft regeringen är beredd atf satsa på forskning och högskoleutbildning i större utsträckning i framtiden. Det är vi mycket betjänta av i Gävleborgs län. Länsstyrelsen har nu gjort en utredning som visar att vi har låg utbildningsnivå och liten utbildningskapacitet. Därför skulle större insatser på det här området vara mycket välgörande för länefs utveckling.

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om befolkningsutvecklingen iskogslänen

Anf. 60 Industriminister THAGE PETERSON;

Herr talman! Jag ser drag i utvecklingen i Gävleborgs län som är litet oroande. En orsak till detfa är aft många delar av länet är starkt bundna till basindustrierna - här har vi skogsindustrin. Det är därför som vi på industridepartementet nu arbetar ganska mycket med just Gävleborgs län.

Insatserna i Söderhamn kommer aft fortsätta. Bergslagsprogrammet berör den södra delen av länet. Någon gäng i slutet av april är tid avsatt för att jag skall träffa företrädare för Hudiksvalls och Nordanstigs kommuner och med dem diskutera dessa kommuners utveckling.

Jag vill gärna också önska den nye landshövdingen all framgång i sift arbete. Jag tror aft hans speciella företagsbakgrund kan komma väl fill pass just för industrilänef Gävleborg,

Till den negativa utvecklingen i Gävleborgs län hör att netfoutflyftningen frän länet ökade under 1985, och det är en motgång. Men till den positiva utvecklingen i länet hör ändå aff arbetslösheten har minskat, infe så mycket men ändå nägot. Jag förstod atf Gunnar Björk använde junisiffrorna i sin jämförelse. Om jag jämför årsgenomsnittet 1982 med årsgenomsnittet 1985

121

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om befolkningsutvecklingen iskogslänen

finner jag att det är en minskning av arbetslösheten sedan 1982, Dessutom har andelen personer i beredskapsarbete och i arbetsmarknadsutbildning minskat mellan åren 1982 och 1985, Lokaliseringsstödsverksamhefen har, som jag sade i mitt svar, varit sä till vida framgångsrik aff den har gett 700 nya arbetstillfällen. Den har fortsatt att vara framgångsrik ocksä under andra halvåret 1985, 20 företag i Gävleborgs län fick då pengar, och def skapade något över 100 nya arbetstillfällen,

Jaghar nämnt länsanslagen, som har mer än fördubblats, jag har nämnt de särskilda satsningarna i Sandviken och Söderhamn, och jag är glad över de ord som sagts av samtliga falare från Gävleborg när def gäller just satsningarna pä teknikspridning, teknikutveckling och utbildning,

Interpellanten fog särskilt upp ungdomars situafion i länet. Den situafionen är allvarlig av vad jag kan utläsa ur statistiken av antalet ungdomar i ungdomslag. En genomgång av arbetsmarknadsstatistiken visar att det bara är ett annat län som ligger på ungefär samma nivå som Gävleborg, nämligen Norrbottens län. Det är alltid svårt aff se orsaken fill aff antalet ungdomar i ungdomslag är så stort. En hög andel ungdomar i ungdomslag kan samtidigt ses som uttryck för ett ambitiöst arbete från arbefsmarknadsmyndighefernas sida, Def är naturligtvis bättre atf ungdomarna är sysselsatta i ungdomslag än att de går utan arbete. Men när det gäller Gävleborgs län finns def en förhållandevis hög arbetslöshet bland ungdomar i den här arbetsgruppen, och det bekräftar sammantaget att det är en besvärhg situation på arbetsmarknaden i länet.

Det skärper ytterligare kravet på en aktiv regional sysselsättningspolitik, och jag har i mitt svar redogjort för de förstärkningar av regionalpolitiken som gjorts under de senaste åren och också nämnt def arbete som pågår för att ytterligare stärka def regionalpolifiska arbetet pä olika områden, Def kommer ocksä atf fä effekt för Gävleborgs län.

Herr falman! Jag lovar atf regeringen med stor uppmärksamhet kommer aft följa utvecklingen i Gävleborgs län.

122

Anf. 61 GUNNAR BJÖRK i Gävle (c):

Herr talman! Jag vill tacka industriministern för en som jag tycker mycket seriös genomgång av de problem som vi har i Gävleborgs län. De drag som finns är oroande, och länsstyrelsen sade för något är sedan atf en region som i industrisamhället har stora problem kommer aft fä def ocksä i def nya feknologisamhället. Det tycks alltför mycket tyda på just i Gävleborgs län.

Det är bra att indusfriministern åker till Nordanstig och Hudiksvall och hör om de speciella problem man har där. Även jag ställer stora förväntningar pä vår nye landshövding. När def sedan gäller industriministerns agerande i Gävleborg är def min förhoppning aff han skall fortsätta med detta arbete. Jag vill gärna ge honom den elogen atf han mycket väl kan förhållandena i Gävleborgs län, och jag hoppas pä fortsatt bevakning av dem,

Olle Östrand gav en mycket posifiv bild av socialdemokrafisk flytflasspolifik. Jag kan infe göra def, Def är riktigt alt det anslås pengar till vägar, men man skall komma ihåg aft def är nafionella satsningar som görs på E 4 genom Gävleborgs län för att förkorta landet något i trafikhänseende, Det är väl i så

fall mer intressant atf titta pä hur def inomregionala vägnätet i Gävleborg får pengar,

Olle Östrands positiva beskrivning av regeringens satsningar står i bjärt kontrast till den debatt Olle Östrand förde här i kammaren före påsk. Möjligtvis har han drabbats av en minneslucka under påskhelgen, Def är bara fio dagar sedan def stod i tidningarna aff han var mycket bekymrad över att han inte fick pengar fill bron över Ljusnan, som han med kraft-och med rätta - har agerat för, Def är mycket angeläget aff få pengar fill den, men det är också ett konkret bevis på hur dåligt regeringen har följt upp de bekymmer vi har och pä den njugghef som regeringen har visat inför konkreta projekt -det gäller ocksä bron över Dalälven; def är en fråga som man länge har försummat.

Jag hoppas slutligen, herr falman, aft Olle Östrand och socialdemokraterna från Gävleborg kommer att stödja de krav som ställs frän länet när det gäller satsningar på högskolan för aff förbättra forskningen. Jag har själv i dag lagt fram en motion om satsning på professurer i byggforskningsinstitufet för en ökad forskningskoppling fill högskolan, och jag vänfar mig naturligtvis att socialdemokraterna från Gävleborg kommer att stödja de kraven.

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om befolkningsutvecklingen iskogslänen

Anf. 62 OLLE ÖSTRAND (s);

Herr talman! Jag är naturligtvis bekymrad över utvecklingen i Gävleborg, Gunnar Björk, Det är ju därför jag deltar i den här inferpellationsdebaften. Jag är infe nöjd. Men def framgick ju bl, a, av industriministerns senaste inlägg aft man är medveten om de problem som finns inom länet och är beredd aff genom olika åtgärder avhjälpa de problemen, och man har börjat. Vi har Bergslagen, vi har utvecklingen i Sandviken, och vi har nu fått ett ökat stöd till utvecklingen i Söderhamnsregionen, Jag förutsätter atf regeringen fortsätter pä den inslagna vägen, Fortsätter man på det här sättet kanske vi en dag har löst de regionalpolitiska problemen även i Gävleborgs län.

Men samtidigt vill jag än en gång poängtera vad som skedde när centerpartiet hade ansvaret för regionalpolifiken, Gunnar Björk, Då skedde ingenting. Def blev en minskning av de regionalpolifiska anslagen. - Def är vikfigt att påpeka detta.

När det gäller bron över Ljusnan är def ocksä viktigt aff pengarna ändå stannar inom länet. Men vad jag nu vill att industriministern skall medverka till är nya pengar, inte bara till en landsvägsbro för 45 miljoner utan även till en järnvägsbro - då rör det sig om summor på kanske 70-80 miljoner. Det skulle bli en välgörande injektion - infe bara för Söderhamnsområdet utan för hela södra Hälsingland,

Så också något litet om utbildningen. Dels har vi, som tidigare nämnts, låg utbildningsnivå, dels har vi låg utbildningskapacitet, men framför allt har vi fel inriktning på utbildningen i Gävleborgs län. För budgetåret 1985/86 uppgår anslaget till högskolan i Gävleborg till 23,1 milj, kr. Av detfa belopp avsätts endast 700 000 kr, till utbildning i tekniska yrken. Hela 18,5 milj, kr, går till utbildning i undervisningsyrken. Lokala linjer och enstaka kurser får 3,3 miljoner. Jag vill redan nu avisera atf vi från Gävleborgs län kommer aff begära ett sammanträffande med industriministern och utbildningsministern för aff fa upp ett resonemang om, på vilket sätt vi skall kunna öka

123

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om befolkningsutvecklingen iskogslänen

högskoleutbildningen i Gävleborgs län och på vilket sätt vi skall kunna ändra inriktningen på utbildningen så atf den inriktas på de nya jobb som blir aktuella i framtiden.

Anf. 63 HÅKAN STJERNLÖF (m):

Herr falman! Jag har med glädje lyssnat till industriministerns resonemang om Gävleborgs län och den oro han uttrycker över detta län. Jag tycker atf def är fint att man på departementet arbetar för vär sak.

.124

Anf. 64 Industriminister THAGE PETERSON;

Herr falman! Jag skulle något sammanfattat vilja upprepa vad jag i en tidigare debatt redovisade om det arbete som vi håller pä med för att förstärka och utveckla regionalpolitiken, eftersom detfa i så hög grad berör skogslänen och ett sådant län som Gävleborg,

Jag nämnde atf vi arbetar på atf förbättra infrastrukturen i skogslänen. Vi arbetar nu inom områdena utbildning och teknikspridning samt inom kommunikationssektorn, I dessa frågor kommer jag aff återkomma till riksdagen vid ett senare fillfälle.

Statens industriverk arbetar på regeringens uppdrag med att ta fram eff underlag för åtgärder i syfte aff styra expansionen inom de privata fjänstenäringarna från Stockholmsområdet till bl, a, skogslänen och stödområdena. Den diskussionen pågår ju ocksä i denna del av landet pä ett för närvarande mycket positivt sätt. Industriverket håller också pä aft fa fram ett underlag för åtgärder i syfte atf stärka och utveckla turistnäringen i skogslänen, i första hand i de inre delarna av Norrland,

Vi försöker atf ta fram fler industriprojekt som kan ge sysselsättning, som kan ge stabilitet ät en region och även komma till rätta med det ökande antalet konkurser som vi för närvarande har och en fid har haft när det gäller turistnäringen.

Ökade satsningar kommer aft göras för atf stärka forskning och utbildning och anpassa denna, sä att den positivt kan stödja näringslivsutvecklingen i skilda regioner. Vi diskuterar för närvarande mellan industri- och utbildningsdepartementen den fråga som Olle Östrand fog upp, nämligen aft utveckla satsningarna inom Uppsala högskoleregion, sä atf dessa täcker områden i Gävleborgs län, och då på områden som är intressanta för näringslivet i länet.

Vi skall anstränga oss ytterligare för aff koppla samman regionalpolifik och utbildning. Vi har för närvarande i Sverige på gäng ungefär 60 - 70 feknik-och utvecklingscentrum. Jag skulle vilja säga atf våra mest kreativa miljöer i dag finns kring dessa utvecklingscentrum. De finns i dag samlade kring tekniska högskolor, högskolor och teknik- och utvecklingscentrum som vi har varit med och skapat med regionalpolitiska medel. Det är ett sådant centrum som jag vill aff det skall åstadkommas i Söderhamn, Och som ni känner fill har vi ju gjort en satsning i Sandviken och i Gävle,

Jag ser ocksä bildandet av nya idé- och uppfinnarföreningar ute i regionerna som en vikfig punkt i denna utveckling, Pä eff är har def faktiskt bildats ett sextiotal nya idé- och uppfinnarföreningar.

Samordningen mellan olika politikomräden kommer att förstärkas, bäde

på central och på regional nivå. Jag lämnade här fidigare eff meddelande om aft en särskild statssekreferargrupp frän de berörda departementen har tillsatts under ledning av statssekreteraren i indusfridepartemenfef. Jag sade aft det är helt omöjligt atf med regionalpolifiska medel, med lokaliseringsstöd, ersätta de jobb som går förlorade fill följd av beslut pä andra sektorer, exempelvis inom försvaret, jordbruket och kommunikationssektorn. Genom bildandet av denna statssekreferargrupp vill vi möta de krav som sedan en fid tillbaka har rests på en ökad samordning.

Arbetet med aff decentralisera arbetsuppgifter inom statsförvaltningen kommer att utökas, I den män man anser aff det också härvidlag är glädjande att få konkreta besked kan jag nämna af t vi under denna vecka diskuterar den här frågan mellan civil- och industridepartementen,

Fär jag till slut säga atf förstärkningen och utvecklingen av regionalpolitiken måste ske pä bred front, Def flnns inga enkla lösningar, inga genvägar, utan vad det handlar om är att utifrån den nuvarande politiken och de nuvarande medlen effektivisera det regionalpolitiska arbetet pä olika områden. Men jag vill gärna framhålla, och detta kan vara en eloge till de företrädare för Gävleborgs län som har deltagit i denna interpellationsdebatt, att just utbildningen - forskning, teknikspridning och teknikutveckling - är ett oerhört viktigt område inom regionalpolitiken. Detta har också en väldigt stor effekt för småföretagsutvecklingen och nyföretagandet. Jag tror aft om vi kan satsa pä den biten, kan vi skapa en stabilare grund än vad vi skulle kunna göra med kanske temporära insatser som genast kan ge ett antal jobb.

Jag ser situafionen och utvecklingen i Gävleborgs län sä, att det är sädana här insatser vi vill vara med och diskutera under de närmaste åren.

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om befolkningsutvecklingen i skogslätien, m. m.

Överläggningen var härmed avslutad.

13 § Svar på interpellation 1985/86:136 om befolkningsutvecklingen i skogslänen, m. m.

Anf. 65 Industriminister THAGE PETERSON; Herr falman! Görel Thurdin har frågat mig

- vilka åtgärder regeringen avser vidta i syfte aff förbättra sysselsättning och utveckling i skogslänen och motverka den alarmerande utflyttningen från dessa län,

- vilka åtgärder regeringen avser vidta för atf förbättra infrastrukturen i Västernorrlands län och därmed sfimulera näringsliv och turism,

- vilka konkreta initiafiv regeringen avser att vidta för atf skapa en positiv utveckling i Väsfernorrlands län, samt

- om regeringen avser atf tillsätta en arbetsgrupp för att utveckla en "Norrlandssfrategi",

Trots en betydande förstärkning av regionalpolitiken under de senaste åren noterades under förra året en försämring av befolkningsutvecklingen i skogslänen och vissa andra län. Regeringen ser allvarligt pä detta. Samtidigt

125

Prot. 1985/86: 1 april 1986

Om befolkningsutvecklingen iskogslänen, m. tn.

126

103 är def viktigt atf också se de positiva sidorna i utvecklingen med fler i arbete och sjunkande arbetslöshet.

Den förda regionalpolifiken har givit resultat. Sedan slutet av år 1982 har def regionalpolitiska stödet medverkat till över 13 000 nya arbetstillfällen varav huvuddelen i stödområdena. Insatserna för regionalpolifiska åtgärder har förstärkts. De regionalpolitiska anslagen har fördubblats under den senaste treårsperioden samtidigt som regionalpolifiken i ökad utsträckning inriktats på en förbättring av infrastrukturen bl, a, genom ätgärder för aff främja kunskapsuppbyggnad och teknikspridning liksom produkt-, marknads- och företagsutveckling.

Särskilda insatser har gjorts i regioner som drabbats av omfattande strukturomvandlingsproblem. Det gäller exempelvis Norrbotten och Bergslagen,

Anslaget till Västernorrlands län för regionala utvecklingsinsatser har sedan budgetåret 1982/83 ökat frän 25 milj, kr, fill 45 milj, kr, innevarande budgetär - det är nästan en fördubbling.

Sedan den 1 juli 1982 har lokaliseringsstöd lämnats till 160 företag i länet med sammanlagt 150 milj, kr, i bidrag och 210 milj, kr, i lån. Stödet beräknas ha medverkat fill nyansfällningar av 1 000 personer. Dessutom har sysselsäffningssföd lämnats med 40 milj, kr, fill företag i länet som ökat sin personal med sammanlagt 1 100 årsarbetskrafter. Dessa sysselsätfningssiffror överlappar delvis varandra, men de visar med all tydlighet att det regionalpolitiska stödet haft en god effekt.

Till dessa satsningar skall läggas de särskilda insatser som gjorts i bl, a. Timrå och Ange, När beslutet fattades om nedläggning av Gullfibers fabrik i Timrå beslutade regeringen om ett fempunktsprogram för sysselsättningsskapande ätgärder i kommunen. För det första pekades Timrå ut som temporärt stödområde, för def andra tilldelades länsstyrelsen större resurser för insatser i Timrå, för det tredje anslogs medel fill en lokal grupp för aft stödja olika projekt för att stärka näringslivet i kommunen, för det fjärde medverkade staten till bildandet av ett investmentbolag i Timrå för aff stötta nya företag och utvecklingsprojekt samt föi' def femte beslöts om frisläpp av investeringsfonder för investeringar i Timrå,

I Ange har lantmäteriverket byggt upp en enhet för lagning av kartmaterial. Enheten kommer atf ge sysselsättning åt eff tjugotal personer.

Som jag redovisat har det gjorts och görs betydande insatser för att stärka näringslivet och sysselsättningen i skogslänen och i Väsfernorrlands län.

Regionalpolitiken har således förstärkts och utvecklats under'senare är och detfa har också gett resultat. Det gäller emellertid nu aff gå vidare för att ytterligare förbättra slagkraften i de regionalpolitiska insatserna. Inom regeringskansliet, hos statens industriverk och i länen pågår för närvarande ett omfattande arbete för atf utveckla de regionalpolitiska insatserna pä olika områden.

Det gäller bl, a, ätgärder för att förbättra infrastrukturen i skilda regioner, t, ex, olika feknikspridningsprojekt, utbyggd forskning och högskoleutbildning. Staten har stöttat ett antal sådana satsningar i Väsfernorrlands län med regionalpolitiska medel. Högskolan i Sundsvall/Härnösand har fåft.stöd för utvecklingsinsatser i anslutning till Indusfritekniskf centrum i Härnösand

Om befolkningsutvecklingen iskogslänen, tn. m.

liksom för atf konkretisera ett projekt kallat Indusfrihögskolan i Väsfernorr- Prot. 1985/86:103 lands län. Statens skola för vuxna i Härnösand har fått stöd fill utrustning för 1 april 1986 utbildning inom vattenbruk. Stöd har också lämnats fill Stiftelsen för Drifts-och underhållsfekniskt centrum i Härnösand, liksom till Stiftelsen Sundsvalls utvecklingscentrum.

Vidare har jag förklarat aft regeringen är beredd aft också medverka med regionalpolitiskt stöd till uppbyggandet av ett teknikcenfrum i Kramfors,

Arbete pågår vidare för atf stärka samordningen mellan olika politikomräden pä både central och regional nivå. Inom regeringskansliet har nyligen tillsafts en regionalpolifisk samordningsgrupp mellan departementen. På länsnivån sker nu en ökad samordning mellan skilda sektorer bl, a, i syfte aff stärka def regionalpolitiska arbetet.

Arbetet med atf fä fill stånd en ökad decentralisering av arbetsuppgifter från de statliga centrala verken till länsstyrelser och verkens regionala myndigheter kommer aff intensifieras frän regeringens sida. Ökade ansträngningar kommer också att göras för atf länka av expansionen inom privata tjänstesektorn frän Stockholmsområdet till andra delar av landet.

Fru Thurdin tar speciellt upp turistnäringen. Denna har enligt min uppfattning betydande utvecklingsmöjligheter. Industriverket arbetar pä regeringens uppdrag fram ett underlag för ätgärder för aft stärka och främja turistnäringen i skogslänen och då främst i Norrlands inland. Utredningen skall vara klar i sommar.

Arbete pågår vidare för att i ökad utsträckning inrikta och utforma de samlade utbildningsinsatserna sä att de kan främja en posifiv näringslivsutveckling i skilda regioner.

En utveckling av regionalpolitiken pä dessa områden kommer aff stärka näringslivet och sysselsättningen i skogslänen och då ocksä i Västernorrlands län,

Def arbete som nu pågår inom olika områden för aff utveckla och effektivisera regionalpolitiken pä central nivå och i länen bör - enligt min mening-drivas vidare i de former som det nu sker. Detta gäller regionalpolifiken såväl i ett nationellt som i eff landsdelsperspekfiv. Jag ser mot denna bakgrund inte skäl att föreslå regeringen atf tillsätta en arbetsgrupp för atf utveckla en "Norrlandssfrategi", Detta hindrar naturligtvis inte atf länen i norra delen av landet samarbetar i skilda regionalpolifiska frågor, något som för övrigt också redan sker i olika frågor.

Anf. 66 GÖREL THURDIN (c):

Herr falman! Jag tackar industriministern för svaret pä min interpellation och för viljan att visa på konkreta åtgärder i mitt hemlän. Det kan dock vara av intresse aft analysera vissa påståenden i svaret för att belysa def verkliga utgångsläget för skogslänens och Västernorrlands läns fortsatta utveckling.

Vi vef ju alla aff statisfik kan användas pä mänga sätt. Industriministern har sin speciella teknik. Han jämför antalet förlorade arbeten före 1982 med antalet tillkomna arbeten efter 1982, När indusfriministern säger att 13 000 nya arbetstillfällen har tillkommit i skogslänen, varav I 000 i Västernorrlands län. kan väl det vara rikfigt. Men det är mycket väsentligt att samtidigt få veta aff många arbefstillfällen har gått förlorade. Hur skall indusfriministern

127

Prot. 1985/86: 1 april 1986

Otti befolkningsutvecklingen iskogslänen, tn. tn.

103 annars förklara att utflyttningen pågår i ökande takt pä grund av brist på arbete?

I det svar som jag har fått av industriministern sfär def atf det var endast under förra året, dvs, 1985, som en försämring inträffade när det gäller befolkningsutvecklingen i skogslänen. Sanningen är den att det även då skedde en försämring, förutom under åren 1982,1983 och 1984, Utflyttnings-siffrorna för de här fre åren visar aft def frän skogslänen flyttade 3 500 personer år 1983, 4 000 är 1984 och 4 500 under de nio första månaderna 1985, Sanningen blir dä den att det har försämrats ända sedan socialdemokraterna tog över 1982,

I värt län översfiger antalet döda per år antalet födda med 600, Födelseunderskotfet är lika stort som nettoufflytfningen. Herr falman! Slutsatsen blir: Def räcker infe aft bara minska ellerstoppa utflyttningen, det måste också bli en inflyttning, och def snart. Vi vill faktiskt ge skogslänen en chans, och det är alldeles riktigt atf vi behöver regeringens hjälp för def.

Jag frågade i min interpellafion vilka insatser regeringen planerar för atf förbättra infrastrukturen i Västernorrlands län. Jag fick inte något besked om vad som planeras beträffande t, ex, vägar, järnvägar och sjöfart. Med tanke pä fördelningen av statsanslagen fill vägbyggen kan jag förstå aft industriministern inte tog upp det spörsmålet. Det är kanske inte många som vet att 150 miljoner av vägbyggnadsanslaget pä 900 milj, kr, går fill åtta län som täcker 65 % av Sveriges totala yta. Under sådana förhållanden förfaller vägarna i våra län fill förmån för den s, k, storstadstriangeln i södra Sverige,

I Västernorrlands län får vi 6 milj, kr, av dessa 150 miljoner. Vi fär alltsä 4 % av dessa för atf åtgärda värt läns sämsta vägar, som även är landefs sämsta vägar.

Herr falman! Def är ett faktum att Västernorrlands vägnät har påtagligt lägre bärighet, sämre lokal fillgänglighet samt högra olyckskvofer än riksgenomsnittet. Under tjällossningen, som kan pågå under en längre tid, avstängs regelmässigt 25-30 % av vägnätet, vilket medför problem för skogsnäring, jordbruk och övriga människor och företag i glesbygd, I vårt län klarar nära 17 % av vägnätet infe 8 tons axeltryck, I de fyra nordligaste länen finns 81 % av samtliga svenska vägar som infe tål detfa axelfryck. En tredjedel av broarna i Västernorrlands län är undermåliga, och vi masta bitvis omdisponera transporterna frän E 4, t, ex, pä grund av atf Sandöbron infe klarar de tyngsta transporterna.

Allt detta betyder atf vi infe har ens def mest elementära i vär infrastruktur, nämligenetf fungerande vägnät. Jag frågar därför indusfriministern: Hur skall vi då kunna utveckla vårt län?

Herr falman! Av industriministerns svar kan man tro att insatsen för Västernorrlands läns del varit betydande. Men exempelvis av de av STU beviljade medlen för teknisk utveckling tillföll endast 2,5 milj, kr,, dvs, 0,38 % Västernorrlands län. Statsbidragen till beredskapsarbeten har förskjutits från Norrland fill andra delar av landet, MoDo i Örnsköldsvik fick helf nyligen 2,5 milj, kr, i avskrivningslän för en nystartad CTMP-produktion av massa, vilket utgjorde ca I % av den totala investeringen. Här går man ifrån principen aff satsa på storföretagen.

Vi har i Örnsköldsviks kommun Europas största pappers- och massakon-

glomerat. Till detfa saknas industrispår, vilket är mycket anmärkningsvärt. Det finns planer pä aft Göteborgs hamn skall ta hand om den totala utskeppningen av svenska skogliga exportvaror. Vad händer då med våra ufländska hamnar? Sjöfart måste kunna bedrivas året runt, och därför krävs det aft t, ex, en isbrytarflofta stationeras i Norriand, främst i Härnösand, där vi också behöver en sjöbefälsutbildning. Några beslut i positiv riktning pä den punkfen har vi inte fått se,

I södra Sverige skall nu statens industriverk satsa på ett pilotprojekt syftande till atf förbättra kunnande och konkurrenskraft hos underleverantörerna. Då förstärker man ju ytterligare skillnaden mellan norr och söder i Sverige, Vi behöver ju även i Norrland kunnande och konkurrenskraft hos våra underleverantörer. Jag frågar därför: Varför kan vi inte ha sädana pilotprojekt parallellt i landet, både ett i norr och ett i söder, för att åtminstone infe försämra relationerna mellan landsändarna?

Prot. 1985/86:103 lapril 1986

Om befolkningsutvecklingen iskogslänen, m. m.

Anf. 67 PER-RICHARD MOLÉN (m):

Herr falman! Def har varit intressant aff fa del av industriminister Thage Petersons svar på fru Thurdins interpellafion. Infe med eff ord har jord- eller skogsbruket berörts, trots att dessa näringar spelar en sä avgörande roll för att hälla bygderna runt omkring de stora tätorterna vid liv, liksom raden av de smä samhällen som i dag mer än någonsin tidigare kämpar efter luft.

De norrländska jordbrukarna fyngs under de mänga reglerna, infe minst på skatteområdet och när def gäller jordförvärv, och utfallet av jordbruksförhandlingarna gör att ungdomarna tvekar aff fa över och driva jordbruk i Norrland, Skogsbrukets problem är starkt kopplade fill de problem som gäller för jordbruket. Men dessa områden kan förmodligen inte diskuteras av chefen för industridepartementet, eftersom de hör fill andra departement.

Herr falman! Som utgångspunkt för mitt inlägg i denna interpellationsdebatt skall jag ta ett pressmeddelande som utgått från industridepartementet den 20 mars i år. Där står atf statens energiverk skall utreda behovet av en lagsfiffning i syfte atf begränsa tillkomsten av nya omfattande elbehov inom industrin,

Defta meddelande är rena rama dynamiten, speciellt för Norrlandslänens elintensiva industrier. Om industridepartementet fär som det vill, sä skall avvecklingen av kärnkraften genomdrivas, vilket innebär atf huvudsakligen den norrländska vattenkraften skall komma fill användning för hela svenska näringslivet. Den ransonering som blir följden och de prishöjningar som den socialdemokratiske riksdagsmannen Per Olof Håkansson själv i en utredning helf nyligen tror kommer att ligga mellan 50 och 80 %, kommer atf sätta det norrländska näringslivet på undantag.

Herr falman! Till Västernorrlands län har under de senaste 40 åren lokaliserats elintensiv indusfri, som seff fördelar i atf komma nära den billiga vattenkraften, Gränges Aluminium kan inte bygga ut mer än vad man gör nu, eftersom elfillgången på sikt bedöms som osäker, Härnösands Grafit kom fill Härnösand därför aff företaget i slutet på 1960-falet kunde erbjudas billig elektricitet. Hur kommer def att gå med detfa företag om elpriserna höjs med 50-80 %? Hur kommer det aft gå med MoDos ufbyggnadsplaner i Husum, om man från industridepartementet gär uf med signaler om lagstiftning mof

129

9 Riksdagens protokoll 1985/86:101-104

Prot. 1985/86:103 lapril 1986

Om befolkningsutvecklingen iskogslänen.

tillkomsten av ny elintensiv industriell verksamhet? Hur kommer utveckling och sysselsättning atf påverkas för KemaNobels anläggningar i Ljungaverk och för Alby Klorat i Ange kommmun, om det som industridepartementet ser som framtiden för Sverige och Norrland blir verklighet? Eller är det meningen aff alla industrier med stor elförbrukning i Norrland skall undantas och av regionalpolitiska skäl ges möjlighet aft helf fritt bygga uf?

Nej, herr falman, indusfridepartemenfef bedriver en energipolitik som sfär klart i konflikt med regionalpolitiken. Vad skulle industriministern själv göra som verkställande direktör för en av Västernorrlands skogsindustrier eller som ansvarig för Gränges Aluminium? Kan det, med den energiframtid som regeringen arbetar för, vara klokt atf sätta sig ned och planera investeringar och utbyggnader för 2000-talet i Västernorrlands läns basindustrier - när man så målmedvetet arbetar för ett Sverige i kronisk brist pä el, där t, o, m, lagstiftning uppenbarligen skall vara eff nödvändigt inslag för atf förmå industrin att styra över från energiintensiv fill annan verksamhet? För det är ju defsom åsyftas, eller hur? Dä fränfar man infe bara Västernorrlands län utan även alla andra Norrlandslän en av dessa läns naturliga förutsättningar för industriell verksamhet, nämligen tillgängen till billig el.

Vad har dä industriministern i en sädan här situation för industriell verksamhet atf komma med i stället för de tusentals arbetslösa ungdomar i Väsfernorrlands län som inte vänfar på någonting annat än ett arbete i sift eget län? Dagens energipolitik - den som regeringen sfär för - ger ett klart svar till dessa ungdomar: Flytta fill regioner med inflyftningsöverskott, som Malmö-, Uddevalla- och Göteborgsregionerna, som den socialdemokratiska regeringen gödslar med pengar! Där kommer ni aff hitta de framtidsindu-strier som har lyckats finna verksamheter som infe kräver så mycket el.

130

Anf. 68 SVEN LUNDBERG (s):

Herr falman! Den här debatten har blivit något av läng dags färd mof natt. Men def är naturligtvis med tillfredsställelse som vi Norrlandspolitiker noterar ökat intresse och engagemang i de regionalpolitiska frågorna under de senaste dagarna. Inte minst, vill jag tillägga, är def glädjande aft industriministern visar def stora engagemang som han verkligen gör i dessa frågor.

Sedan regionalpolifiken tillkom har den haft betydelse, i vissa fall stor betydelse, för mänga orter och kommuner i skogslänen. Ett exempel är Kramfors kommun i Väsfernorrlands län, där tidigare trä- och massaindustrin värden helt dominerande näringen. Genom nedläggningar som drabbat dessa näringar i Kramforsregionen har en ny industristruktur byggts upp med regionalpolitiska insatser, och nya sysselsättningar inom metall- och elekfro-nikindustriområden har till stora delar ersatt dessa näringar.

Herr talman! Fortfarande kvarstår stora regionala obalanser som regionalpolitiken hittills infe lyckats lösa, Def vill jag också understryka i debatten, Def är därför glädjande att regeringen nu aviserar fortsatta och delvis nya åtgärder för att åstadkomma ett bättre sysselsättningsläge i skogslänen. Jag vill peka på några av dessa äfgärdersom jag anser kan bli av stor betydelse om de drivs med konsekvens och med en långsiktig inriktning.

För det första: En grundläggande och viktig insats är ambitionen atf främja kunskaps- och teknikspridning till stödområdeslänen.

För def andra: En viktig insats är också beskedet om en fortsatt decentralisering av arbetsuppgifter frän stafliga verk och myndigheter till länsstyrelserna och till verkens regionala myndigheter.

För det tredje: En åtgärd som kan fä betydelse är försöken aft sprida den expanderande privata tjänstesektorn uf frän Stockholmsområdet,

För det fjärde är det påbörjade arbetet med aff samordna regionalpolitiken och aff ha regionalpolitiska utgångspunkter på alla politikens områden en vikfig förutsättning för att regionalpolitiken skall bli framgångsrik i framtiden.

Likaså är det av stor betydelse aff insatser görs för att utveckla skogslänen, framför allt inlandskommunernas infrastruktur, t, ex, kommunikationerna, som redan påpekats i debatten, utbyggnaden av vägnätet i inlandet och utvecklingen av den industriella miljön,

I detta sammanhang vill jag ta upp eff problemområde som har sin betydelse men också utgör ett stort bekymmer för inlandets industriella miljö och beredskap, Def är den fortgående uttunningen av inlandets försörj-ningsstrukfur genom nedläggningar och centraliseringar av mejerier och slakterier och genom atf lokala småbagerier släs uf i konkurrensen av de stora industrierna inom bagerinäringen, Def är också allmänt känt aft den här utvecklingen lett till en kvalitetsförsämring av våra livsmedel genom den storskaliga hanteringen och produktionen av våra livsmedel.

Herr falman! Det skulle vara intressant aff få svar av Görel Thurdin, centerpartisfisk polifiker och nära lierad med bondekooperafionen, på frågan hur hon ser på utvecklingen och om hon avser aff medverka fill att bondekooperafionen tar sitt ansvar för inlandefs försörjningssfruktur. Det är absolut nödvändigt för inlandefs överlevnad atf vi kan uppräffhälla den strukturen.

Jag vill fråga industriministern om han genom några stafliga upphandlingar, t, ex, försvarefs upphandlingar, vill medverka fill aft inlandets försörjningssfruktur kan upprätthällas.

Till sist, herr falman! Väsfernorrlands län är ett fint län som vi är stolta över. Vi har bra folk och fin ungdom, som vi vill skall få chansen fill jobb och fill att stanna kvar i länet om den sä vill.

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Om befolkningsutvecklingen iskogslänen, m. m.

Kammaren beslöt aft förhandlingarna skulle fortsättas klockan 19,30,

14 § Anmäldes och bordlades Propositionerna och skrivelsen 1985/86:115 Ändring i körkorfslagen (1977:477)

1985/86:131 Den skattemässiga behandlingen av kostnader vid viss verksamhet i utlandet, m, m, 1985/86:134 Förmåner inom frivilligförsvaret 1985/86:143 Fortsatt valufareglering 1985/86:144 Ändring i vuxenufbildningslagen 1985/86:149 Reglering av priserna på fisk m, m.

131

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Meddelande om interpellationer

1985/86:154 Kommunal tjänsteexport

1985/86:155 Förslag fill utsökningsregisterlag m, m,

1985/86:156 Redovisning av åtgärder för atf säkersfälla behovet av civila och

militära piloter 1985/86:157 Stämpelskatten på aktier

15 § Anmäldes och bordlades

Skatfeutskoffets betänkande

1985/86:29 Vissa folkbokföringsfrägor rn, m.

Utbildningsutskottets betänkande

1985/86:19 Anslag till studieförbunden m,m, (prop, 1985/86:100 delvis)

Arbetsmarknadsutskottets betänkanden

1985/86:10 Anslag till Arbetsmarknadsdepartementet m,m, (prop,

1985/86:100 delvis) 1985/86:11 Arbetsmarknadspolitiken (prop, 1985/86:84 och 1985/86:100

delvis)

Skatteutskottets betänkanden

1985/86:28 Vissa förefagsskaftefrågor m, m,

1985/86:34 Vissa mervärdeskaftefrågor m, m,

1985/86:36 Tullen pä trädgårdsprodukter m, m, (prop, 1985/86:60 delvis)

Anf. 69 ANDRE VICE TALMANNEN:

Efter samråd med skaffeufskottefs ordförande och vice ordförande har falmannen beslutat föreslå att skatteutskottets betänkanden 28,34 och 36 fär företas till avgörande efter endast en bordläggning.

16 § Meddelande om interpellationer

Meddelades atf följande interpellationer framställts den 21 mars

132

1985/86:158 av Britta Bjelle (fp) till finansministern om skattskyldigheten för gåvor:

Våra svenska skatteregler tycks ha många offer. Ett av de senaste i raden är en 64-årig dam från Karlstad, I ett gåvobrev tillförsäkrades hon 101 aktier i ett värmländskt företag. Aktierna värderades 1977 fill 140 000 kr, Emellerfid kunde givaren inte återfinna aktierna, så hon fick dem aldrig. För att kunna fullborda gåvan mäste de försvunna aktierna dödas innan nya utfärdades. Under den fid som gick medan de gamla aktierna dödades försattes givaren i konkurs. Eftersom aktierna inte hunnit bli överlämnade till damen återkrävdes de till konkursboet.

Trots aff den 64-åriga damen alltsä infe erhållit några akfier betraktas hon Prot. 1985/86:103 som skattskyldig. Hon har inte fått några akfier, men ändå kräver staten 1 april 1986

henne på omkring 64 000 kr, i gåvoskatt - pengar som hon inte har, utan varit ~'

., ,„ Ulf 4.» 1 u . 1 • *ii . . Meddelande om inter-

tvungen att låna i bank for aft kunna betala in till staten.

Rent juridiskt är detta korrekt eftersom det i 36 § i arvs- och gåvoskatfela- P on r gen framgår att skattskyldighet inträder då handling innefattande gilfig utfästelse om gåva överlämnats till mottagaren.

Moraliskt är def stötande att staten tar uf gåvoskatt på en gåva som rent faktiskt aldrig kommit till stånd. Vårt svenska skattesystem har blivit så krångligt och oöverskådligt atf få, om ens någon, har en god överblick över dess samlade konsekvenser. Människor försfår infe skattesystemet och är därför helf i händerna på skattemyndigheterna.

Ärenden liknande det om den 64-äriga damen skapar misstro mot systemet. Det är en olycklig utveckling, eftersom den som inte förstår systemet måste ha tilltro till def för att vara lojal. Varje nytt ärende som pekar pä atf en lagstiftning för den enskilde kan ge en ur allmänhetens synpunkt omoralisk eller orättvis utgång borde föranleda en översyn av just de reglerna. Statens girighet på bekostnad av den enskildes olycka får inte bli en del av den svenska samhällsbilden.

Jag vill därför fråga finansministern;

Har finansministern för avsikt aft låta se över bestämmelserna om gåvoskatt ur den aspekt som ovan relaterats?

1985/86:159 av Ulf Adelsohn (m) till statsministern om åtgärder för att främja den ekonomiska fillväxten:

En förutsättning för bibehållen och ökad välfärd är tillväxt i ekonomin. Det är emellertid inte bara fråga om ekonomiska siffror och tabeller. Bakom dessa döljs alla de mänskliga beteenden som utgör grunden och förutsättningarna för tillväxt. Politikers uppgift är att se till att goda förutsättningar finns, men det är de enskilda människorna som skapar tillväxten - inte politikerna.

Sverige är i många avseenden ett bra land. Dess invånare har genom seklerna och genom träget arbete och skaparkraft kunnat bygga en god grund för ett svenskt välfärdssamhälle. På mänga områden har emellerfid de mänskliga drivkrafter som leder till tillväxt försvagats och omgärdats med hinder. Här skall bara ges några exempel.

• Skattesystemets utformning och det orimligt höga skattetrycket har medfört att det inte lönar sig med extra arbetsinsatser. Eventuell överfid tas nästan aldrig ut i pengar utan i ledighet. Bättre betalda jobb är sällan så eftertraktade att de stimulerar fill rörlighet på arbetsmarknaden. För mänga går det infe längre aft leva på sin lön, vilket har lett fill den nu tilltagande nyfattigdomen och ökande socialhjälpsköer.

• Etableringsbegränsning och etableringskontroll förhindrar människor att utöva yrken de har kompefens och intresse för. Regeringen har nyligen lagt förslag om utökad etableringskontroll inom restaurang- och transportbranschen. Finansministern har uttalat aff enbart praktiska skäl talar

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Meddelande om interpellationer

mot en utvidgning till fler branscher redan i dag.

• Stafliga och andra monopol innebär begränsning för människor aft utöva de yrken de vill. Det medför risk för en sämre service till allmänheten än vad som annars skulle ha varit fallet. Offentliga bidragssystem har successivt lett fill att enskilda alternafiv har blivit färre eller försvunnit. Medborgarnas sociala skyddsnät har försvagats. Genom den nödvändiga hårda stafliga utgiffsprövningen har även den offentliga servicen försvagats. Medborgarna utsätts därmed för en dubbel social nedrustning, I regeringsförklaringen antyds endast atf människornas möjlighet aft välja daghem, skola och läkare inom den offentliga sektorn skulle öka. Hur anges dock visligen inte,

• Antagningssystemet till högskolan år utformat så aff def för flertalet är bättre att skaffa sig s, k. arbetslivserfarenhet, vilken t. o. m. kan uppnås under frigång vid fängelsevistelse, än aff förbereda sig för de högre studierna genom ökade och bättre kunskaper. Värdefull kompetens och initiafivkraft riskerar härmed att gä förlorad,

• Mänga forskar- och lärartjänster vid våra universitet och högskolor är obesatta eller upprätthålls av mindre kompetenta lärare och studenter. Lönerna är låga och utrustningen ofta omodern. Många institutioner är för sin forskning fill största delen beroende av externa bidrag. En stor del av forskningen styrs genom polifiska beslut och därmed ofta av det som för dagen anses intressant. Den fria forskning som är en oundgänglig förutsättning för att Sverige skall kunna vidareutveckla vår välfärd och hävda sig i den internationella konkurrensen riskerar därmed atf undergrävas.

Det skulle föra för långt atf här område för område ange alla de hinder som finns för människors möjligheter atf skapa nya värden - hinder som omgärdar den enskilde och motverkar strävanden efter dynamik och tillväxt i ekonomin, vilket i sin tur är en förutsättning för bibehållen och ökad välfärd,

I regeringsförklaringen finns inte någonstans angivet vad regeringen avser att göra för att sfimulera människors skaparkraft och vilja att ta ansvar i syfte att värna välfärden och ge förutsättningar för tillväxt och dynamik.

Mot bakgrund av vad som ovan sagts vill jag till statsministern ställa följande frågor:

1. Vad avser statsministern atf göra för aft öka människors möjligheter aft utöva yrke inom den privata servicesektorn?

2. Vad planerar regeringen att konkret göra för aft säkerställa människors möjlighet aft välja bl. a. daghem, skola och läkare?

3. Avser regeringen aff lägga förslag i syfte att underlätta för enskilda människor att av egen kraft ta ansvar för sig själva och sina familjer?

4. Vad planerar regeringen för att sfimulera människor till extra arbetsinsatser och fill att öka sina kunskaper?

134

den 24 mars

1985/86:160 av Margit Gennser (m) fill justitieministern om rättssäkerheten:

Den svenska juristkommissionen publicerade för några veckor sedan en rapport om rättssäkerheten i Sverige, I rapporten varnades för tilltagande tendenser till rättsosäkerhet. Senare decenniers ymniga och ofta dåligt beredda lagstiftning ansågs ha skapat betydande missförhållanden. Därför krävde man atf regeringen föranstaltade om en genomgång av svensk lagstiftning.

Vilka krav måste då ställas pä lagar, myndighetsutövning och domstolar för atf rättssäkerheten skall anses vara tillgodosedd? Ett grundvillkor är förutsebarhefen av en rättshandling. Har medborgarna inte möjligheter aft förutse vilka rättsliga konsekvenser olika åtgärder leder till äventyras rättssäkerheten.

Vidare måste def juridiska systemet i en rättsstat handhas av ojäviga beslutsfattare. Saken som skall bedömas fär infe direkt eller indirekt beröra beslutsfattarnas intressen. Beslutsfattarna - myndigheter och domare -mäste säledes motsvara högt ställda krav pä rationalitet, kunnighet, rättvisa och ojävighef. Irrationalitet, inkompetens och godtycke i myndighetsutövning går tvärs mof rättssamhället i djupaste bemärkelse.

Den allomfattande välfärdsstaten, dvs, en stat som infe begränsar sin maktutövning till frågor som i första hand angår alla medborgare utan i stället hävdar atf alla frågor angår alla, kan nå en fröskel - en farlig fröskel där statens maktutövning inte går aff förena med rättssäkerhetens grundläggande krav, I en sådan stat kommer väl försvarbara minoritetsintressen lätt i kläm, eftersom en majoritet får allt större makt aft till allt fler områden utsträcka sitt beslutsfattande. I en sädan stat måste statens regelsystem byggas uf alltmer. Regelsystemet blir till slut sä omfattande aff den enskilde fär allt svårare atf förutse följderna av olika handlingar. Samtidigt kräver handhavandet av de omfattande lagregleringarna en så stor myndighetsapparat atf kunnighet, kompetens och ojävighet blir allt svårare atf upprätthålla.

Tillväxten av myndighetsutövande uppgifter har också ställt eller lett till ökande krav pä effektivitet, I och för sig förståeliga effektivitetskrav äventyrar dock kärnan i en rättssaker myndighetsutövning, nämligen en tillförlitlig handläggning.

Som exempel på konflikter mellan effekfivifetskrav och rättssäkerhet kan ses en tilltagande tendens, infe minst inom taxeringsområdef, att sträva efter organisatoriska mål exempelvis vid taxeringsrevisioner, som kan uttryckas som "miljoner kronor i yrkade skatteintäkter". Denna typ av organisatoriska målsättningar kan äventyra en ojävighef i vid bemärkelse.

Även pä andra områden än skatteområdet har rättssäkerheten kommit i kläm på grund av svårdefinierbara sociala mål, mål som är färgade av välfärdsstatens strävan efter likformighet. Uppmärksammade fall gällande omhändertagande av barn utgör exempel på detfa, liksom det exempel gällande ett ansvarsärende som helf kortfattat refereras nedan.

Till det nu anförda kommer atf välfärdsstatens allt vidare ambitioner helt följdriktigt leder till att rätfsprövningen av en enskild medborgares rätt

Prot. 1985/86:103 lapril 1986

Meddelande om interpellationer

135

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Meddelande om interpellationer

tenderar att ta mycket läng tid. Mäl som äventyrar medborgarens hela ekonomiska och/eller sociala existens kan kräva rättslig handläggning pä fem år och längre tid.

För att belysa de tendenser till ökande rättsosäkerhet, som allt fler högt ansedda observatörer av den svenska ui:vecklingen har vittnat om, vill jag redogöra för två konkreta fall, som jag som riksdagsledamot kommit i kontakt med. Självfallet skall dessa endast uppfattas som konkreta exempel rnot vilka det generella normsystemet skall tas upp till överväganden.

Det första exemplet gäller ett skaftefall, Def andra ett ansvarsärende.

Ett företag startades 1946 av två kompanjoner inom arbetarskyddsbranschen. 1982 överläts aktiemajoriteten fill ett amerikanskt företag. Den äldre av kompanjonerna sålde hela sitt aktieinnehav direkt, medan den yngre behöll hälften av sina aktier under en övergångstid, då han fortfarande skulle verka som VD i företaget. Köparen ställde som villkor för transaktionen att säljarna skulle avsäga sig sina pensionsrättigheter, som i bolaget tryggades genom kostnads- och skuldföring under rubriken "Avsatt till pensioner". Ett sådant krav kan betecknas som ett standardkrav vid överlåtelse av fåmansfö-refag.

Avtalet verkställdes, och försäljningen av aktierna deklarerades som inkomst av fillfällig förvärvsverksamhet, ,\tt märka är aff i köpeavtalet fanns en paragraf om bolagets skatter. En särskild anmärkning gällde äterföringen "Avsatt till pensioner". Den skatt som dä uppkom skulle bäras av bolaget.

Vid en taxeringsrevision 1985 yrkade taxeringsmyndigheterna aft kompanjonernas köpeskilling för akfierna skulle befraktas som "intäkt av tjänst". Taxeringsmyndigheterna stödde sin framställan på allmänna synpunkter om att en gång avtalad pensionsrätt alltid mäste utgå, oavsett om annat avtalats mellan de avtalsslutande parterna, Eff civilrättsligt bindande avtal är enligt avtalsrättens grunder föremål för fri partsdisposition, såvida icke tvingande lagregler föreskriver annat. I detta fall saknas lagregler, som gör ändring eller upphävande av pensionsutfästelser omöjliga eller ogiltiga. En civilrätfslig analys ger vid handen att parterna har rätt att själva disponera över utfästelserna och att träffa avtal om att låta dem upphöra. Ett sådant avtal är civilrättsligt fullt giltigt och skall, om inga särskilda omständigheter är för handen, också äga skatterättslig giltighet, Avlösen av pensionsskuld kan från ett bolags sida ske anfingen genom köp av pensionsförsäkring eller genom överflyttning till annan vid nedläggning av rörelse. Överflyttningsfallen behandlas både i KL 28 § och i tryggandelagens 23, Av dessa lagrum framkommer atf avlösen av pensionsskuld endast är en angelägenhet för det skattesubjekt som gjort pensionsutfästelsen och inte för den pensionsberätti-gade.

Rättssäkerhetsproblemet i det här fallet bottnar inte minst i det faktum att taxeringsmyndigheterna som drivit ärendet inte angett vilket lagrum som föranlett taxeringsändringen. Detta har inneburit att den skatfskyldige över huvud faget inte fick information om hur myndigheterna resonerat.

Riskerna med en sädan här myndighetshandläggning är av två slag:

1. Den skattskyldige får utomordentligt svårt att försvara sin rätt.

136

I och med aff skaffemyndigheferna inte tvingas atf med lagrum eller med Prot. 1985/86:103 hjälp av adekvata rättsfall motivera sina ställningstaganden sänks kvali- 1 april 1986 tetskraven på deras arbete. Ett "allmänt tyckande" ersätter alltför lätt en tillfredsställande analys av lagsfiftningen.

Meddelande om interpellationer

Det andra fallet gällde krifiserad förskrivning av vissa läkemedel samt handläggningen i hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd,

I Malmö gjordes 1980 av dåvarande stadsläkare en undersökning av läkares förskrivning av vissa narkotiska preparat. Undersökningen genomfördes bl, a, som stickprovsanalys.

Undersökningsresultatet gav vid handen atf läkarna i Malmö skrev ut betydligt mer av denna typ av preparat än genomsnittet för landet. Jämförelser gjordes även med Stockholm och Göteborg, Undersökningen inriktades dä på vissa läkare som stod för en stor del av de undersökta recepten. Bl, a, en psykiatriker utsattes för inspektion, och anmälan gjordes fill ansvarsnämnden. Detta skedde 1980. I samband med inspektionen beslagfogs läkarens journalmaterial, som under avsevärd tid inte stod till den anmälde läkarens förfogande. Defta innebar atf han under denna tid inte kunde upprätthålla sin praktik, till skada både för patienter och för hans yrkesutövning.

Efter fre års tid, 1983, kom ansvarsnämndens utslag. Läkarens rätt aft förskriva vissa narkotiska preparat (A 11) drogs in. Ärendet JO-anmäldes bl, a, på grundval av vissa brister i nämndens handläggning vad gäller protokollföring och jäv. Även den länga handläggningsfiden påtalades.

Ärendet fördes vidare till kammarrätt och regeringsrätt, I december 1985 konstaterade regeringsrätten aft det inte fanns fog för indragning av läkarens rätt till förskrivning av läkemedel.

Den ursprungliga utredningen hade en allvarlig brist; Den tog infe hänsyn fill speciella förhållanden inom sjukvärden i Malmö, förhållanden som förklarade att prakfiserande psykiatriker tenderade att ha relafivt stor förskrivning av psykofarmaka. Denna brist i utredningen hade inte fått de för läkaren ödesdigra följderna om hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd handlagt ärendet snabbare. Det kan inte frän rättssäkerhetssynpunkt vara acceptabelt aff en läkare hindras att utöva sitt yrke under fem år, Atf detta har lett till personliga tragedier är inte förvånande,

I riksdagen skall vi inte diskutera enskilda fall, vilket hänger samman med att lagstiftningen i ett rättssamhälle skall ske utan aff lagstiftarna känner till på vilka konkreta fall lagen skall tillämpas. Exemplen här utgör således endast en bakgrund, när jag ber atf få rikta följande frågor till justitieministern:

1, Avser justitieministern att låta göra en översyn av det svenska rättssyste
met i enlighet med den svenska juristkommissionens förslag samt mof
bakgrund av de avgöranden i svenska rättsfall som träffats av Europa
domstolen i Strasbourg?

2, Avser jusfifieministern atf föreslå ett återinförande av tjänsteansvaret vid försumlig ämbetsutövning?

3, Avser justitieministern att vidta åtgärder för atf minska fidsutdräkfen när

def gäller prövning av myndighetsutövning? 137

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Meddelandeom interpellationer

4. Avser justitieministern att vidta ätgärder i de fall myndigheters uppsättande av effekfivitetsmäl mera allmänt kommer i konflikt med rättssäkerheten?

den 25 mars ,

138

1985/86:161 av Bengt Westerberg (fp) till statsministern om ätgärder för aft främja den ekonomiska tillväxten:

"För det första måste den ekonomiska tillväxten öka, En sådan

utveckling kan på längre sikt endast åstadkommas genom atf def svenska

näringslivets konkurrenskraft bevaras och förbättras, Kampen mof

inflafionen mäste därför ges hög prioritet.

Härutöver behöver en rad insatser för ökad tillväxt göras på andra områden. Det gäller åtgärder för atf åstadkomma en större flexibilitet på arbetsmarknaden, förbättra utbildningssystemet, förstärka insatserna för forskning och utveckling, öka effektiviteten inom den offentliga sektorn, skapa ökad konkurrens och mindre byråkrati inom en rad sektorer samt förändra skaffesysfemef i en mera tillväxtbefrämjande riktning," (Finansplanen, s, 4-5),

Ovanstående citat ur finansplanen visar atf regeringen i teorin har insett behovet av ekonomisk tillväxt och ocksä nägot av vad som behöver göras för atf åstadkomma denna tillväxt, I finansplanen saknades emellertid konkreta förslag om hur teorin skall omsättas i praktisk handling,

Folkparfiet lade i en parfimotion i januari i är fram eff antal sädana förslag. Vi angav i fem punkter den inriktning av den ekonomiska polifiken som bäst befrämjar en högre ekonomisk fillväxt.

Vi anser för det första att det är av grundläggande betydelse aft slå vakt om marknadsekonomin. En ökad tillväxt kan aldrig kommenderas fram genom politiska beslut. Ytterst beror den pä enskilda människors initiativ, kreativitet och arbetsvilja.

Politiska beslut kan emellerfid både förbättra och försämra marknadsekonomins funktionsduglighet. Det är därför angeläget aff undanröja sådana institutioner och regleringar som har negativa effekter på marknadens möjlighet att fungera smidigt.

Vi anser att de kollektiva löntagarfonderna bör avskaffas liksom prisregleringen och valutaregleringen. Dessutom måste en rad offentliga monopol avskaffas. Självfallet bör inte heller den "förhandlade inkomstpolitik" som SAMAK-rapporten beskriver tillåtas försämra def signalsystem som en väl fungerande marknadsekonomi med ett decentraliserat beslutsfattande förutsätter.

För det andra måste den ekonomiska polifiken skapa förutsättningar för lägre inflation och lägre kostnadsökningar sä att näringslivets konkurrenskraft kan stärkas. Detta kräver en stramare budgetpolitik än vad regeringen föreslagit. Regeringens misslyckande med inflafionsbekämpningen beror fill stor del pä att man inte med tillräcklig beslutsamhet genomfört utgiftsbegränsningar utan i stället tvingats till plötsliga skattehöjningar.

Nödvändiga inslag i en politik som skall skapa mera gynnsamma förutsätt-

ningar för låga avtal och låga prisökningar är enligt vår mening ett Prot. 1985/86:103 automatiskt inflationsskydd i skatteskalan och en reformerad arbetslöshets- 1 april 1986 försäkring. För det tredje måste man, som finansministern själv skriver, "förändra

Meddelande om inter-

skaftesysfemef i en mera tillväxtbefrämjande riktning". Eftersom det är ' ' enskilda människors initiativ som skapar fillväxt, måste enligt vår mening skaften på sädana initiativ sänkas,

Folkparfiet har föreslagit att marginalskatterna sänks så, aff nästan alla fär behälla åtminstone hälften av en inkomstökning eller ett extrajobb. Samtidigt måste marginalskattefaket sänkas till 70 %, Dessutom mäste förmögenhetsskaften på arbetande kapital avskaffas.

För det fjärde måste företagens försörjning med riskkapital underlätfas, Def svenska företagsskattesysfemet bidrar i dag till att läsa in företagsvinsterna i de företag där de uppstår. Företags- och aktiebeskattningen måste därför ändras så, atf möjligheterna ökar aff fä en rörlig kapitalmarknad.

Dubbelbeskattningen pä företagens vinster bör på sikt avskaffas, och som ett första steg bör skattereduktionen för aktieutdelningar återinföras. Dessutom bör förmögenhets- och arvsskatterna sänkas och rörligheten pä aktiemarknaden ökas genom atf omplaceringar inom en aktieportfölj befrias från realisationsvinstsskatt.

För det femte slutligen har vi föreslagit ett treårsprogram för aft höja kvaliteten inom den högre utbildningen. Det förutsätter bl, a, bättre utrustning men ocksä bättre möjligheter att rekrytera och behålla kompetenta lärare pä högskolor och universitet.

Den 12 mars i år avslog riksdagen samtliga dessa krav om en tillväxtbefrämjande inriktning av den ekonomiska politiken.

Dagen därpå, den 13 mars, avlämnade statsministern sin regeringsförklaring, i vilken följande passus återfinns;

"Sveriges ställning som en ledande industrination mäste hävdas genom tillväxt och förnyelse i såväl smä som stora företag. En fortsatt ekonomisk fillväxt är nödvändig för att hävda sysselsättningen och minska underskotten. Regeringen kommer därför atf lägga fram förslag om ytterligare ätgärder för att öka tillväxten,"

Jag tolkar statsministerns ord som att regeringen nu är beredd att ompröva sin tidigare negafiva inställning till en tillväxtbefrämjande ekonomisk polifik.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsministern:

1, Är regeringen beredd atf ompröva sin negafiva inställning till de förslag folkparfiet fört fram för atf öka den ekonomiska fillväxten?

2, Om svaret på fråga 1 är nej, vilka konkreta besked kan statsministern ge i fråga om andra åtgärder för att främja ekonomisk tillväxt?

den 26 mars

1985/86:162 av Hädar Cars (fp) till statsministern om Sovjets iakttagande av avtalet om mänskliga rättigheter:

Den 4 augusti 1985 hoppade två unga litauer frän det sovjetiska fartyget

139

Prot. 1985/86:103 MN 0606 i vattnet utanför Öland och sökte simma i land. Fartyget befann sig
1 april 1986 då pä svenskt territorialvatten.

Meddelande om frågor

En av flyktingarna, Alfonsas Sakauskas, klarade sig. Han kom i land och har begärt och fått asyl i Sverige,

Den andre, Vladil, fångades på svenskt vatten upp av en livbåt som satts i sjön av besättningen på MN 0606, Enligt uppgift avtjänar Vladil nu ett tolvårigt fängelsestraff i Sovjet för sitt flyktförsök.

Den sovjefiska kaptenens och besättningens handlande var ett klart brott mot svensk lag. Åndå gjorde de lokala svenska myndigheterna inget för aft bistå Vladil, Inte heller gjordes försök aft kvarhålla def sovjetiska fartyget i syfte atf fä Vladil frisläppt.

Vad vi måste konstatera är, att en flykting som befann sig i Sverige - för dit måste terriforialvatfnen kring Öland räknas - har infångats av utlänningar och med våld utförts ur landet.

Det inträffade bör påtalas av statsministern i hans samtal i Moskva med sovjefiska ledare. En rimlig önskan är atf Vladil ges möjlighet atf lämna Sovjetunionen,

Jag vill inför statsministerns resa till Moskva framställa följande frågor till statsministern med önskan om atf han mätte besvara dessa efter sin återkomst från Moskva;

Tog statsministern i Moskva upp frågan om händelserna utanför Öland i augusti 1985? Vad blev i sä fall resultatet av dessa och andra samtal om mänskliga rättigheter som statsministern fört med de sovjefiska ledarna?

140

17 § Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 25 mars

1985/86:440 av Börje Stensson (fp) till kommunikationsministern om tillgängen pä blyfri bensin i glesbygd:

Det finns omkring 700 s,k, drivmedelsanläggningar i mer eller mindre utpräglad glesbygd - ofta i kombination med en lanthandel. Säkerligen blir def problem aft ekonomiskt klara en ombyggnad inför övergången till blyfri bensin vid halvårsskiftet 1987, Det är viktigt att kunna upprätthålla bensinförsörjningen i en glesbygd, bäde för att undvika långa resor för bensinköp och - minst lika viktigt - för aft vidmakthålla dagligvaruhandeln i glesbygd.

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga statsrådet:

Vilka åtgärder är statsrådet beredd vidta för att blyfri bensin skall kunna tillhandahållas i glesbygden?

den 26 mars

1985/86:441 av Maria Leissner (fp) till finansministern om försäljningen av Pripps Bryggerier AB:

Vilka motiv ligger bakom beslutet atf sälja det statligt ägda företaget Pripps?

1985/86:442 av Maria Leissner (fp) till industriministern om Procordias förvärv av Pripps Bryggerier AB;

Vilka skäl, industripolitiska eller andra, ligger bakom beslutet atf låta Procordia köpa Pripps?

den 1 april

1985/86:443 av förste vice falman Ingegerd Troedsson (m) till finansministern om avdragsbegränsningarna vid inkomstbeskattningen:

I höstas meddelade finansministern aft några ytterligare avdragsbegränsningar under innevarande valperiod inte skulle äga rum.

Anser finansministern aft defta uttalande stämmer med förslagen i proposifion 1985/86:130, som bl, a, innebär aft den särskilda rätten fill kvittning mellan underskott i villa och kapitalinkomst slopas?

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Meddelande om frågor

1985/86:444 av Sten Svetisson (m) fill indusfriministern om byggmaterialindustrins konkurrenskraft:

Regeringens proposition 1985/86:140 om vissa inkomstförstärkningar pä statsbudgeten m.m, innebär på grund av orimligt höjda energiskatter förödande konsekvenser för betydelsefulla delar av svensk byggmaterialindustri.

Svensk cement- och kalkindustri är den största individuella användaren av kol i Sverige, Förbrukningen är ca 300 000 ton per år.

Skaften på kolbränslen är redan i dag 140 kr, per ton, I den aktuella proposifionen föreslås en ökning fill 305 kr, per ton. För cementexporten, som 1985 utgjorde en fjärdedel av den svenska cementproduktionen, motsvarar skatten 20 % av saluvärdet.

Följden av regeringens föreslagna punktskatt pä kol kan bli omfattande neddragningar eller fabriksnedläggelser. Flera hundra arbetstillfällen är därmed hotade. Den samlade effekten av regeringsförslaget och fidigare pålagor innebär en ökad skaftebelastning av ca 65 milj, kr, per är under de senaste fyra åren.

Jag vill med anledning härav fråga industriministern:

Är indusfriministern beredd aff vidta åtgärder för att förhindra en försvagning av den berörda byggmaferialindustrins konkurrenskraft?

1985/86:445 av Daniel Tarschys (fp) till statsrådet Bengt Lindqvist om statens stöd till skolbarnomsorgen:

I proposifion 1985/86:152 om fritidshemsverksamheten har regeringen

141

Prot. 1985/86:103 föreslagit vissa förändringar av statens stöd fill skolbarnsomsorgen, Proposi-
1 april 1986 tionen saknar emellertid uppgifter om förslagets sfatsfinansiella och kommu-

nalekonomiska effekter. Med anledning härav skulle jag sätta värde på att -
Meddelande om frågor ,„ . ., ■■ . <■ r-i- j . ° r •

° garna före motionstidens utgång - fa svar pa följande tva frågor:

1, Vilka är enligt regeringens bedömning de stafsfinansiella konsekvenserna av def framlagda förslaget?

2, Varför har denna bedömning inte redovisats i propositionen?

1985/86:446 av Gunnar Hökmark (m) fill justitieministern om regeringens prövning av besvär över datainspekfionens beslut:

I samband med en pressträff i anslutning till den konferens om forskning och integritet som pä regeringens inbjudan avhölls den 20 mars, antydde jusfifieministern att regeringen i sin prövning av besvär över datainspektionens beslut gör en vidare bedömning än vad datainspekfionen kan göra.

Datainspektionen har i sift beslutsfatta:nde att tillämpa datalagen, Mof denna bakgrund vill jag fråga justitieministern om regeringen fatfar beslut i besvärsärenden avseende datainspekfionens beslut mot någon annan grund än den datalagen ger,

1985/86:447 av Ingela Mårtensson (fp) till utbildningsministern om statsbidraget till Göteborgs botaniska trädgård:

I våra större universitetsorter Uppsala, Lund, Stockholm och Göteborg finns botaniska trädgårdar, Alla utom den i Göteborg är knutna fill staten, I Göteborg har kommunen huvudansvaret. Genom ett avtal från 1961 har dess botaniska trädgård fått ett årligt stöd - ca 25 % av driftskostnaderna.

År 1962 sade staten upp avtalet, och sedan den 1 juli 1985 råder ett avtalslöst fillstånd. Detta är högst otillfredsställande för alla inblandade parter. Förhandlingar har sedan i somras pågått av och till.

Statens förhandlingsnämnd har erbjudit Göteborgs kommun 120 000 kr, per är-jämfört med 2,8 milj, kr, är 1985, Lund, Stockholm och Uppsala fick 1983 mellan 2,7 och 4,6 milj, kr, i stafliga bidrag. Dä bör betänkas aff Göteborgs botaniska trädgärd är den mest allsidiga universitefsfrädgärden av dessa fyra.

Vad har utbildningsministern gjort för att få till stånd eff avtal på rimlig bidragsnivå för Göteborgs botaniska trädgård?

1985/86:448 av Britta Bjelle (fp) fill finansministern om småföretagarnas arbetsgivaransvar:

I november förra året gick Elof Hjorfberg som en symbol genom pressen för Krångelsveriges konsekvenser. Finansministern bjöd in Elof Hjorfberg till finansdepartementet för att gå igenom hans ärende. Efter denna genomgång lovade finansministern en ny skattelagstiftning för småföretagare med klarare regler för deras arbetsgivaransvar. Denna nya lagstiftning

142

skulle föreläggas riksdagen redan i januari. Eftersom någon sädan ännu inte kommit vill jag fråga finansministern:

Prot. 1985/86:103 1 april 1986

Blir det någon ny lagstiftning om småföretagarnas arbetsgivaransvar? Meddelande om frågor

1985/86:449 av Jan-Erik Wikström (fp) fill statsrådet Bengt Göransson om ledningsfunktionen vid historiska museet:

Enligt uppgifter i pressen har chefen för historiska museet sagt upp sin tjänst, med hänvisning till att han i den nuvarande organisationen icke har den självbestämmanderätt som måste tillförsäkras ledningen för ett cenfral-museum av den storlek som historiska museet är.

Historiska museefs ställning har diskuterats i många sammanhang genom åren. När nu frågan om museefs ledning ställs på sin spets är def angeläget aff kulturministern redovisar sin inställning till frågan om museets organisafion och ledningsfunktion.

Med hänvisning till def anförda vill jag fråga statsrådet Bengf Göransson:

Avser statsrådet atf föreslå någon förändring av ledningsfunktionen vid historiska museet?

1985/86:450 av Sten Andersson i Malmö (m) till statsrådet Bengf K, Å, Johansson om lönerna till direktörerna i löntagarfonderna:

Under den debatt som föregick genomförandet av löntagarfonderna använde fondförespräkarna som ett argument, atf fonderna skulle ha en dämpande effekt pä lönekraven.

Nyligen har omtalats atf fonddirektörer som lön kan erhålla 800 000 kr, om året, vilket t, ex, är ungefär 2,5 gånger mer än vad statsministern har i lön.

Finns det några direktiv fill lönfagarfondssfyrelserna avseende lönen till fonddirekförerna? Om infe, är statsrådet beredd utarbeta sådana?

1985/86:451 av Nic Grötivall (m) fill statsministern om informationen om beslutsunderlaget för regeringens propositioner:

I den s, k, varvspropositionen (1985/86:.l20), ä regeringens vägnar undertecknad av industriministern, hemställer regeringen aff riksdagen mätte anvisa 950 milj, kr, till Svenska Varv AB som kapitaltillskott,

Proposifionen innehåller ingen annan underbyggnad av det yrkade beloppet än atf föredragande statsråd hänvisar till ett brev från VD i Svenska Varv AB, vari denne begär 1 075 miljoner från ägaren - staten, med hänvisning fill förluster som hävdas ha uppkommit 1984 eller fidigare. Den akt i saken som industridepartementet gjort tillgänglig för näringsutskoftet lämnar ej vägledning i frågan om varför Svenska Varv AB behöver just 950 milj, kr.

Riksdagen saknar således möjligheter atf bedöma grunderna för eff betydande anslagsäskande från regeringen.

143

Prot. 1985/86:103 Anser sfafsminisfern aft varvsproposifionens underlagsredovisning är
1 april 1986 fillfredsställande?

,, ,, ~ '. ~ Om så inte är fallet, vilka är - enligt statsministerns uppfattning -

Meddelande om frågor , , ,, . , , , . , ■

minimikraven pa information om beslutsunderlag i regeringens propositioner?

1985/86:452 av Mc Grönvall (m) fill statsrådet Birgitta Dahl om ett eventuellt förbud mot viss planering för alternativa energikällor:

Enligt uppgifter i pressen och i radion avser energiministern atf genom lagstiftning tvinga medborgare i Sverige fill aff avstå frän att diskutera, att studera eller aff planera för alternativa energikällor i förhällande till hittillsvarande riksdagsbeslut i energifrågor.

Är detfa rikfigt, och när kan propositionen väntas?

1985/86:453 av Hugo Hegeland (m) fill statsrådet Birgitta Dahl om eff eventuellt förbud mot ytterligare kärnkraftsbyggen:

Enligt uttalande av statsrådet Birgitta Dahl i riksradions program Kanalen den 25 mars kommer statsrådet aft omedelbart förbereda en proposifion till vårriksdagen om förbud mof ytterligare kärnkraftsbyggen inkl, förprojekfe-ring. Med anledning härav vill jag fråga:

Avser statsrådet att till vårriksdagen lägga fram en proposition om förbud mot ytterligare kärnkraffsutbyggen inkl, förprojekfering?

1985/86:454 av Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) till statsrådet Mats Hellström om vapenexporten till Indien:

Det har nu offentliggjorts atf Indien har tecknat en mycket stor order med Bofors för leverans av avancerade vapensystem. Vid tidigare debatter om svensk vapenexport har ufrikeshandelsministern deklarerat att den debatterade exporten är en följd av fidigare tecknade avtal om leverans av krigsmateriel och atf leveranserna måste fullföljas.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga:

Har den svenska regeringen lovat aft fullfölja leveranserna till Indien av haubitsar och ammunition även om t, ex, konflikten med Pakistan utvecklas till öppet krig?

18 § Kammaren åtskildes kl, 17,55, In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

'■ /Gunborg Apelgren