Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1985/86:101-104

20 mars-1 april 1986

Protokoll 1985/86:101-104

Debatter m. m.

Torsdagen den 20 mars

Kompletféringsval till talmanskonferensen och valberedningen ,, 5

Preliminär plan för kammarens sammanträden under hösten 1986 5

Svenskundervisning för vuxna invandrare ................. ............ 6

Anslag fill centrala och regionala myndigheter m, m, inom skolvä
sendet .................................................................... .......... 23

Svar pä frågor

1985/86:419 av Olle Östrand (s) om en ny landsvägsbro över

Ljusnan i Söderhamns kommun, m, m........................ 37

1985/86:434 av Lars De Geer (fp) om anställning av piloter från

flygvapnet vid civilt svenskt flygföretag...................... 38

1985/86:436 av Bertil Danielsson (m) om höjt statsbidrag fill

gymnasieskolan Capellagården.................................. 40

1985/86:431 av Maria Leissner (fp) om exporten av vapensy
stem ....................................................................... .......... 42

1985/86:433 av Berfil Måbrink (vpk) om exporten av vapensy
stem ....................................................................... 42

Meddelande om interpellafion

1985/86:154 av Göthe Knutson (m) om forskningsprojektet

Metropolit................................................................... .......... 46

Meddelande om fråga

1985/86:439 av Björn Molin (fp) om rätfen till prisnedsättning
pä läkemedel........................................................... .......... 49

Fredagen den 21 mars

Meddelande om interpellationer

1985/86:155 av Pär Granstedt (c) om den kommunala energi
rådgivningen, m, m.................................................. .......... 52

1985/86:156 av Pär Granstedt (c) om exploateringen av sand och

andra mineraler på havsbotten.................................. .......... 53

1985/86:157 av Hugo Hegeland (m) om de statliga förnyelsefon
derna ..................................................................... .......... 54

1 Riksdagens protokoll 1985/86:101 -104

Prot. Tisdagen den 1 april

1985/86

101-104 Kl. 13.00

Kompletféringsval till utskott..................................................................... 57

Svar på interpellationer

1985/86:115avNilsG, Åsling(c)om industripolitiken ................................... .......... 58

1985/86:116 av Hans Dau (m) om ufländska förvärv av svenska

företag...................................................................................................... 67

1985/86:121 av Sten Andersson i Malmö (m) om nedläggningen

av Kockums civila fartygsproduktion.......................................................... .......... 71

1985/86:131 av Elver Jonsson (fp) om tillsättande av en regional
polifisk kommission ............................................................................... 73

1985/86:134 av Per-Ola Eriksson (c) om befolkningsutveckling
en i skogslänen, m, m............................................................................ 97

1985/86:135 av Gunnel Jonäng (c) om befolkningsutvecklingen

i .skogslänen............................................................................................. ......... 115

1985/86:136 av Görel Thurdin (c) om befolkningsutvecklingen

ilskogslänen, m, m.................................................................................... ......... 125

Meddelande om interpellationer

195/86:158 av Britta Bjelle (fp) om skattskyldigheten för gåvor 132

1985/86:159 av Ulf Adelsohn (m) om åtgärder för aff främja den

ekonomiska tillväxten................................................................................ 133

1985/86:160 av Margit Gennser (m) orn rättssäkerheten........................ 135

1985/86:161 av Bengt Westerberg (fp) om åtgärder för aft främja

den ekonomiska tillväxten........................................................................ 138

1985/86:162 av Hädar Cars (fp) om Sovjets iakttagande av

avtalet om mänskliga rättigheter ............................................................. ......... 139

Meddelande om frågor

1985/86:440 av Börje Stensson (fp) om tillgången på blyfri

ticnsin i glesbygd...................................................................................... 140

1985/86:441 av Maria Leissner (fp) om försäljningen av Pripps

Bryggerier AB............................................................................................ 141

1985/86:442 av Maria Leissner (fp) om Procordias förvärv av

Pripps Bryggerier AB................................................................................. 141

1985/86:443 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) om

avdrngsbegränsningarna vid inkomstbeskattningen................................ 141

1985/86:444 av Sten Svensson (m) om byggmaferialindustrins

konkurrenskraft........................................................................................ ......... 141

1985/86:445 av Daniel Tarschys (fp) om statens stöd till skol-

harnomsorgen.......................................................................................... ......... 141

1985/86:446 av Gunnar Hökmark (m) om regeringens prövning

av besvär över datainspektionens beslut................................................. ......... 142

1985/86:447 av Ingela Mårtensson (fp) om statsbidraget fill

Göteborgs botaniska trädgård................................................................. 142

1985/86:448 av Britta Bjelle (fp) om småföretagarnas arbefs-

givarnnsvnr .............................................................................................. 142

1985/86:449 av Jan-Erik Wikström (fp) om ledningsfunktionen
2 vid historiska museet ......................................... 143

1985/86:450 av Sten Andersson i Malmö (m) om lönerna fill Prot.

direktörerna i löntagarfonderna............................. 143 1985/86

1985/86:451 av Nic Grönvall (m) om informationen om besluts- 101 —104

underlaget för regeringens propositioner.............. ......... 143

1985/86:452 av Nic Grönvall (m) om ett eventuellt förbud mot

viss planering för alternativa energikällor ............. ......... 144

1985/86:453 av Hugo Hegeland (m) om ett eventuellt förbud

mot ytterligare kärnkraffsbyggen........................... ......... 144

1985/86:454 av Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) om

vapenexporten till Indien....................................... ......... 144

Kl. 19.30

Svar på interpellationer

1985/86:136 av Görel Thurdin (c) om befolkningsutvecklingen

i skogslänen, m, m, (forts, från prot, 103).................. ......... 145

1985/86:137 av Nils G, Åsling (c) om befolkningsutvecklingen

i Norrlands inland, m, m.............................................. ......... 152

1985/86:138 av Karin Israelsson (c) om befolkningsutvecklingen

i skogslänen............................................................... 165

1985/86:139 av Birgitta Hambraeus (c) om befolkningsutveck
lingen i skogslänen ................................................ 177

1985/86:141 av Gunnar Hökmark (m) om tillämpningen av

sekretesslagen.......................................................... ......... 188

1985/86:128 av Margö Ingvardsson (vpk) om de kommunala

bostadstilläggen ....................................................... 193

1985/86:143 av Per-Richard Molén (m) om telefonavlyssningen

vid televerket............................................................. ......... 196

Avgjorda ärenden

Torsdagen den 20 mars

Val av en suppleant för företrädare för partigrupp i talmanskonfe
rensen .................................................................... 5

Val av en suppleant i valberedningen........................ 5

Utbildningsutskottets betänkanden

1985/86:10 Svenskundervisning för vuxna invandrare 6

1985/86:12 Anslag fill centrala och regionala myndigheter m, m,
inom skolväsendet.................................................. .......... 23

Tisdagen den 1 april

Kl. 13.00

Val av en suppleant i konstitutionsutskottet.............. .......... 57

1985/86:101 Prot. 1985/86:101

20 mars 1986

Torsdagen den 20 mars Kompletteringsval nu

jr. i2(if) talmanskonferensen

och valberedningen

Preliminär plan för
kammarens samman
träden under hösten
Förhandlingarna leddes av andre vice talmannen. '"

Riksdagens protokoll 1985/86:101

Torsdagen den 20 mars

Kl. 12.00

1 § Kompletteringsval till talmanskonferensen och valberedningen

Anf. 1 ANDRE VICE TALMANNEN;

Socialdemokratiska riksdagsgruppen har som suppleant för gruppens företrädare i talmanskonferensen efter Ivar Nordberg anmält Marianne Stålberg och som suppleant i valberedningen efter Lilly Hansson anmält Birgitta Johansson.

Andre vice talmannen förklarade valda till

suppleant för företrädare för partigrupp i talmanskonferensen Marianne Stålberg (s)

suppleant i valberedningen Birgitta Johansson (s)

2 § Justerades protokollen för den 12 innevarande månad.

3 § Preliminär plan för kammarens sammanträden under hösten 1986

Anf. 2 ANDRE VICE TALMANNEN;

Till kammarens ledamöter har redan nu utdelats en av talmanskonferensen godkänd plan för kammarens sammanträden den 7 oktober - den 7 november 1986.

4 § Föredrogs och hänvisades

Propositionerna

1985/86:110 till finansutskottet

1985/86:118 fill trafikutskottet

1985/86:119 fill lagutskottet

1985/86:133 till socialförsäkringsutskottet

1985/86:136 till socialutskottet

Prot. 1985/86:101 5 § Föredrogs och hänvisades

20 mars 1986 Motionerna

~ ] ~ r~ 1985/86:327-334 fill trafikutskottet

Svenskundervisning

för vuxna invandrare

6 § Svenskundervisning för vuxna invandrare

Föredrogs utbildningsutskottets betänkande 1985/86:10 om svenskundervisning för vuxna invandrare (prop. 1985/86:67 och 1985/86:100 delvis).

Anf. 3 BIRGER HAGÅRD (m):

Herr talman! Sverige är ganska unikt genom aft erbjuda en undervisning i svenska språket för dem som invandrat till värt land. Det ter sig naturligt atf det skall vara pä det sättet. Självfallet måste detta ocksä vara betydelsefullt för invandrarna.

Målsättningen är, som det också står angivet i utbildningsutskottets betänkande 10, aft ge invandrarna sådana kunskaper i svenska språket och om samhälle och arbetsliv aft invandrarna kan hävda sina rättigheter och påverka sin situafion rent allmänt. Kunskaperna skall ocksä underlätta för dem atf uppfylla de krav och fullfölja de skyldigheter som det är fråga om i samhället. De skall kunna delta i samhällslivet i hela dess vidd. Infe minst väsentligt är det atf de får goda kunskaper i svenska, så att de kan tillgodogöra sig den utbildning som framför allt erbjuds i vuxenutbildningens regi.

Riksdagen fattade ett principbeslut 1984 om riktlinjer för den framtida svenskundervisningen. Det innebär aff den försöksverksamhet som hittills pågått den 1 juli i år ersätts av ett nytt system med dels grundläggande svenskundervisning för invandrare, dels en påbyggnadsundervisning, totalt 700 fimmar. Om detta har det inte rätt någon som helst oenighet i utskottet, inte heller om den princip som är utslagsgivande, nämligen aft def är kommunerna som i fortsättningen skall ha ett lagstadgat ansvar för atf grundläggande svenskundervisning för invandrare anordnas, Anordnarekan vara av fyra olika typer. Kommunen själv kan stå för invandrarundervisning-en, antingen i anslutning till kommunal vuxenutbildning, komvux, eller också inom en fristående kommunal organisafion. Men kommunen kan också enligt majoritetens förslag uppdra ät andra anordnare atf fa ta hand om denna undervisning, Def kan gälla studieförbund och folkhögskolor och def kan gälla arbetsmarknadsutbildning, AMU, som enligt proposifionen dock endast skulle ha hand om grundläggande undervisning fram fill den 30 juni 1987, I fråga om defta har det skett en ändring ' utskottet som jag återkommer fill.

Från den moderata sidan vänder vi oss emot atf kommunerna skall ge eff uppdrag till olika anordnare. Vi menar aft dessa bör kunna erbjuda undervisningsalfernafiv direkt till invandrarna. Denna punkt är enligt vår åsikt väsentlig, eftersom svenskundervisningen för invandrare i många fall egentligen utgör den första kontakt som invandrare fär med vårt land. Det är kanske den första kontakten de får med ett öppet och demokratiskt samhälle,

mänga gånger med andra värderingar än dem som råder i de länder som de kommer ifrån.

Vi på moderat häll menar att det måste visas respekt för invandrarnas integritet och för deras värderingar. Om de t, ex, anlitar ett studieförbund skall de vara fullt införstådda med atf def inom studieförbunden finns olika värderingar. Mänga av studieförbunden har en direkt politisk anknytning. De största studieförbunden har de polifiska partierna som medlemsorganisationer. Socialdemokraterna har ABF, Moderata samlingspartiet har Medborgarskolan, Centern och folkpartiet har Vuxenskolan,

För oss är det angeläget att invandrarna får en möjlighet aff själva bilda sig en uppfattning. Det skall alltså i görligaste män vara fråga om en värdeneuf-ralitet. Därför bör hela systemet byggas upp på ett sådant säff aft invandrarna själva kan bestämma var de vill studera svenska, alltså var de vill slussas in i det svenska samhället. Det är säledes invandrarna som skall kunna ange 'vilken anordnare de föredrar, vare sig def är kommun, studieförbund, folkhögskola eller AMU, Även AMU kommer alltsä in i defta system på lika villkor och utan de begränsningar som majoriteten föreslår.

Kommunen skall allfid vara beredd atf ställa upp och anordna svenskundervisning i kommunal regi om lägst tolv och i glesbygd lägst åtta invandrare sä begär. Skall det vara ett lägre antal föreställer vi oss aft det måste gä aff ordna samverkan med andra kommuner. Olika anordnare skall alltså enligt den uppfattning som vi moderater har kunna erbjuda en grundläggande svenskundervisning för invandrare direkt till invandrarna och infe bara pä uppdrag av kommunen. Därigenom kommer man säkert också atf undvika åtskilligt mygel i olika kommuner, där det annars kan bli slagsmål om vem som skall stå som anordnare.

En följd av värt synsätt blir självfallet att vi också kräver att def skall vara eff neutralt statsbidragssystem och atf statsbidragen skall gä direkt till anordnarna. Skolöverstyrelsen bör göra upp en resursram för varje kommun, och inom denna ram kan sedan statsbidrag utgå till anordnarna i proportion till deras andel av kommunens totala svenskundervisning, Samma princip bör också råda när det gäller påbyggnadsundervisningen. Vi avvisar helt förslaget att studieförbunden skall få studietimmar i förhällande till den verksamhet som de har haft under de senaste tre budgetåren, Def här innebär inte något annat än atf man konserverar den struktur som nu råder och atf man sätter konkurrensen mellan studieförbunden ur spel, Def finns anledning att även tro att defta alldeles speciellt kommer att gynna def största studieförbundet, nämligen ABF,

När vi nu fär ett helt nytt sysfem för svenskundervisning, då bör man också dra konsekvenserna av detta. Propositionen har tillbakavisats på vissa punkter, bl, a, gäller det rätten att få delta i undervisningen. Riksdagen beslöt 1984 att invandrare som väntade pä uppehällsfillständ skulle få delta i grundläggande svenskundervisning om väntetiden var längre än fyra veckor, I propositionen negligeras detta. Utskottet erinrar nu emellerfid enhälligt om riksdagens beslut 1984, vilket alltså innebär aff invandrare skall få delta i svenskundervisning om väntetiden blir längre än fyra veckor. Inte heller skall någon polisutredning behöva vara klar. Vi menar att def kan vara betydelsefullt atf invandraren får chans att relativt tidigt komma i åtnjutande av denna

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

Svenskundervisning för vuxna invandrare

20 mars 1986

Svenskundervisning för vuxna invandrare

Prot. 1985/86:101 undervisning. Åven om def sedan skulle visa sig aft invandraren infe fär

uppehållstillstånd, är det säkert infe fråga om bortkastad tid.

Utbildningsutskottets skrivning i det här hänseendet - mild i form men stark i sak - lyder: "Då riksdagens tillkännagivande är 1984 fortfarande äger sin giltighet anser utskottet atf det inte behövs något förnyat tillkännagivande

för att det fidigare beslutet skall följas-------------------- ," Därefter har alltså regeringen

och andra myndigheter att rätta och packa sig. Herr talman! Med detta yrkar jag bifall fill reservationerna 1, 5, 9 och 12.

Anf. 4 LENNART ALSÉN (fp):

Herr talman! Folkpartiet har i skilda sammanhang givit uttryck för sin uppfattning att Sverige skall bedriva en generös invandrings- och flyktingpolitik. Skall en sådan generös invandringspolitik fullföljas krävs också att Sverige tar ansvar för aff alla som kommer ges förutsättningar aft kunna skapa en meningsfull framfid här. Ett av de viktigaste instrumenten i detta sammanhang är att erbjuda invandrarna en god undervisning i svenska språket.

Riksdagen beslöt hösten 1984 om principerna för svenskundervisning för vuxna invandrare. I dag har vi aft fa ställning fill en uppföljning av nämnda principer. Jag skall därför kort beröra några för folkpartiet viktiga punkter i defta betänkande.

Vad gäller bäde grund-sfi och påbyggnads-sfi finns flera olika utbildningsanordnare atf välja mellan. Frän folkpartiets sida ser vi detta som något mycket positivt, Mof denna bakgrund är def väsentligt atf kommunerna tar stor hänsyn fill invandrarnas önskemål vad gäller val av anordnare, Def finns också i detta sammanhang skäl att peka på vikten av att studieförbunden ges möjligheter atf pä lika villkor erbjuda sina tjänster.

Herr talman! Vi har från folkpartiefs sida också understrukit vikfen av atf svenskundervisningen sätts in sä snart som möjligt efter det att invandraren sökt uppehållstillstånd. En lång polisutredning fär alltså infe påverka de väntandes möjlighet att få svenskundervisning. Både socialförsäkringsufskottet och utbildningsutskottet anser att den väntande bör fä delta i grund-sfi om väntetiden blir avsevärt längre än fyra veckor.

Herr talman! Kommunen har enligt def föreliggande förslaget skyldighet att samråda med arbetsgivare och fackliga organisafioner i vad gäller de anställda invandrarnas deltagande i undervisningen. Avsikten med samrådet är att få fill stånd en undervisning där pedagogiska krav tillgodoses och olägenheter för såväl arbetstagare som arbetsgivare undviks, I synnerhet för små och medelstora företag kan undervisningen innebära problem för verksamheten. Det är viktigt atf defta beaktas vid uppläggningen av undervisningen.

Vi har från folkpartiets sida också uppmärksammat behovet av att fastställa en undervisningsfimmes längd, I dag är studieförbundens sfu-diefimme 45 minuter, medan den i den kommunala utbildningen för vuxna och AMU är 40 minuter. Det förutsätts i det föreliggande betänkandet att fiden 45 minuter skall gälla beträffande undervisning i grund-sfi. Detta konstaterande är måhända något som kan väcka uppmärksamhet i vissa kretsar.

För atf undervisningen i svenska för invandrare skall få sä god kvalitet som möjligt har folkpartiet också betonat nödvändigheten av god lärarkompetens och behovet av kompletterande utbildning och fortbildning för nu verksamma lärare. Vi förutsätter alltså atf regeringen snarast fastställer bestämmelser om lärarkompetens och ger UHÄ och SÖ de uppdrag som behövs för att utbildning och fortbildning skall komma till stånd.

Till sist, herr falman, vill jag något belysa en fråga i vilken vi frän folkparfiets sida är oense med utskoftsmajoriteten. Det gäller fördelningen av resurser till påbyggnads-sfi. Majoriteten föreslär atf SÖ får fördela antalet studietimmar på studieförbunden i förhällande till def genomsnittliga antalet sfafsbidragsberäftigade studietimmar i sfi under de senaste fre budgetåren. Den föreslagna fördelningsgrunden för studietimmar i påbyggnads-sfi skulle möjligen fungera enligt den gamla modellen för flyktingmoftagning, när de flesta flyktingarna kom fill storstäder och fick undervisning genom vissa dominerande studieförbund, Def nya flyktingmotfagandef innebär aff så gott som alla kommuner kommer aft fa emot flykfingar och fä ansvar för sfi-undervisningen.

Om studieförbunden skall vara lokalt förankrade och kunna verka på lika villkor samt hänsyn skall kunna tas fill invandrarnas önskemål, måste resurserna för påbyggnads-sfi fördelas efter en annan grund än hiffills. Frän folkpartiefs sida anser vi aft samma modell för fördelning av resurserna som föreslagits när det gäller grund-sfi bör användas för påbyggnads-sfi under de fre första åren efter sfi-reformens genomförande. Därefter kan resursfördelningen ske efter ett genomsnitt av de fre senaste årens verksamhet.

Med defta, herr talman, vill jag yrka bifall till reservafion 10 gällande statsbidrag till studiecirklar i påbyggnadsundervisning i svenska för invandrare.

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

Svenskundervisning för vuxna invandrare

Anf. 5 LARZ JOHANSSON (c):

Herr talman! Reformerandet av svenskundervisningen för vuxna invandrare har faktiskt tagit ganska lång tid. Redan 1981 var utredningen färdig med sitt förslag, och efter en tämligen kort remisstid hade den dåvarande regeringen vid regeringsskiftet 1982 ett utkast klart till en proposition om en ny svenskundervisning. Men det dröjde ända till november 1984 innan vi här i riksdagen kunde fatta beslut, def första principbeslutet om förändringar i svenskundervisningen. Och inte förrän den 1 juli 1986 kan alltså reformen träda i kraft.

Def har således gått en mycket lång tid. Mer än en hel mandatperiod har det tagit aff få fram detta förslag, Åndå kan vi konstatera att def är under mycket stor tidspress som reformen nu skall sättas i sjön. Många frågar sig om def kommer att vara möjligt atf fä en verksam och effektiv svenskundervisning per den 1 juli detta är,

I samband med atf principbeslutet fattades redovisade vi från centern i ett särskilt yttrande atf vårt utgångsläge när det gällde propositionen egentligen var aft helt och hållet yrka avslag på den. Det var också vad vi skrev i vår partimofion, Aft vi sedan ändå under resans gång ställde oss bakom propositionen berodde dels på atf vi i samband med utskottsbehandlingen lyckades fä till stånd en lång rad vikfiga förändringar, dels på atf vi dä tyckte

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

Svenskundervisning för vuxna invandrare

aft frågan irite kunde förhalas ytteriigare. Det var angeläget atf vi verkligen kom fill ett beslut.

När man nu börjar kunna se slutresultatet kan vi måhända ångra att vi inte stod fast vid värt yrkande om avslag. Vi skulle i sä fall i stället ha fått ett helt nytt förslag. Kanske hade slutresultatet då kunnat bli något bättre.

En av de frågor som vi debatterade intensivt i samband med principbeslutet var kostnadstäckningen för kommunerna. Staten lyfter alltså över ansvaret att stä för svenskundervisningen för vuxna invandrare pä kommunerna. Ett av de stora diskussionsämnena var i vilken mån def statsbidrag som man avsäg atf ge till kommunerna skulle komma aft täcka de verkliga kostnaderna. Jag vill inte påstå att vi var ense i debatten i kammaren, men vi kom ändå ett stycke på väg, I samband med att förslaget till nytt statsbidragssystem presenterades kom det också eff pressmeddelande från utbildningsdepartementet, där utbildningsminister Lennart Bodsfröm säger följande:

"Kommunerna kommer aft få ansvaret för denna utbildning, men de
kommer genom statsbidrag att garanteras täckning för den genomsnittliga
kostnaden för den undervisning de genomfört ,"

Mof den bakgrunden känns det konstigt aff vi i dennn dag fortfarande skall behöva avge reservationer för aft hävda atf kommunerna skall få kostnadstäckning, att de verkligen skall fä betalt för det arbete de utför. Om andemeningen i pressmeddelandet skall stä sig måste rimligen de invandrare som kommer fill Sverige, oavsett hur mänga eller hur fä de är, fä den svenskundervisning som vi i lag garanterar dem, och följaktligen mäste staten betala vad det kosfar. Dä borde den rimliga konsekvensen vara att det finns eff försöksanslag och aft man ser till atf kommunerna får de pengar som de har räft till för den svenskundervisning de har meddelat.

Den andra frågan jag tänkte beröra gäller påbyggnadsutbildningen, som också de båda föregående talarna har varit inne pä, Def är riktigt aff def, med def nya flyktingmoftagandet och den förändrade invandring över huvud taget som vi har i Sverige, har tillkommit mänga kommuner, som tidigare infe tagit emot invandrare, Def är då märkligt att underlaget för beräkningen av statsbidragen till studieförbunden fortfarande skall bygga pä något slags ärsmedelfal för de tre senaste åren.

Från centerns sida har vi aktualiserat den frågan en gång tidigare, för något år sedan, i en parfimotion, Ufskotfsniajorifefen motiverade dä sitt avstyrkande med atf def vore dumt aff ändra systemet för hur man skall beräkna statsbidragen alldeles innan utbildningen skall reformeras. Nu reformerar vi svenskundervisningen för invandrare, men fortfarande anses det att vi skall behålla def gamla systemet,

Detfa innebär, som jag tror Lennart Alsén pekade på, en risk för atf man åsidosätter studieförbundens möjligheter atf pä lika villkor erbjuda sina tjänster. Vi har ganska ofta under den senaste tiden - infe minst nu när vi i utskottet behandlar folkbildningsfrägor, den breda datautbildningen, m, m, - haft anledning att påminna åtminstone utskottsmajoriteten om atf vi har lagt fast grundläggande principer som innebär aff folkbildningsarbetet här i landet är fritt och frivilligt och skall kunna erbjudas av alla studieförbund på lika villkor. Dessa principer är viktiga inte minst i det här sammanhanget.

Med detta, herr talman, ber jag atf fä yrka bifall fill reservationerna 6, 11 och 13,

Anf. 6 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk):

Herr falman! Regeringens förslag om svenskundervisning för invandrare kommer i en tid som kännetecknas av drastiskt ändrade förutsättningar för invandrarna. Effekterna av den accelererande strukturella omvandling som den kapitalistiska produktionen genomgår blir ett stadigt minskande behov av arbetskraft, och allt större grupper av människor slås uf ur produktionen. Hårdast drabbad blir den okvalificerade arbetskraften, till vilken större delen av invandrarna hör.

Dessutom ställs det i dag helt nya och annorlunda krav pä arbetsmarknaden när det gäller ökad yrkesutbildning, höjd allmän kunskapsnivå samt större språkkunskaper. Det innebär större svårigheter för invandrarna att komma in pä arbetsmarknaden och aff stanna där.

Som en följd av denna utveckling kan man konstatera en ökad segregntlon pä arbetsmarknaden, där invandrarna koncentreras fill olika städ- och diskjobb eller annan lågavlönad sysselsättning inom olika serviceyrken. Man kan också konstatera den mycket höga andelen invandrare i arbetsmarknadsutbildningen och i andra arbetsmarknadspolifiska åtgärder.

En följd av denna utveckling är också de oroväckande stora arbetslöshetssiffror som redovisas för invandrare och som för vissa åldrar är mer än dubbelt så höga som för befolkningen i övrigt.

Av allt aff döma kommer industrins strukturella omvandling aft fortsätta ocksä i framfiden med medföljande arbetslöshet och utslagning. Invandrarnas situation kommer att förvärras i samma takt som konkurrensen om de befintliga arbetsplatserna skärps och arbetslösheten breder ut sig. Därför är det helt nödvändigt med särskilda insatser från samhällets sida.

Undervisning i svenska och orientering om svenska förhållanden är särskilt vikfigt. Utan goda kunskaper i svenska har man ingen möjlighet atf konkurrera pä arbetsmarknaden i dag. Målsättningen med svenskundervisningen skall vara atf invandrarna skall kunna hävda sig på den svenska arbetsmarknaden, att de skall kunna klara sig i det dagliga livet och atf de skall kunna tillgodogöra sig viktig informafion på svenska.

Med denna utgångspunkt är den av regeringen framlagda proposifionen i väsentliga delar inte acceptabel. Om den antas kommer def att innebära en kraftig sänkning av antalet undervisningstimmar jämfört med den nuvarande faktiska nivån. Med samma utgångspunkt accepterar vi infe propositionens förslag atf de som genomgår grundvux-ufbildning inte skall ha rätt till grund-sfi. Som def är i dag kommer mycket få elever från grundvux upp fill de kunskaper i svenska som behövs för vidare utbildning, Def är fullkomligt självklart att det måste finnas möjligheter aft läsa grund-sfi också efter grundvux.

Vi kan infe heller godta den femårsgräns för rätt till sfi som regeringen föreslår för de invandrare som har vistats i Sverige under längre tid. Om det förslaget förverkligas kommer det atf innebära att stora grupper kan komma aff utestängas frän svenskundervisning. Enbart inom LQ-kollektivet finns i dag minst 100 000 invandrare som är i omedelbart behov av grundläggande

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

Svenskundervisning för vuxna invandrare

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

Svenskundervisning för vuxna invandrare

svenskundervisning, I samhället i övrigt finns troligen ytterligare lika mänga invandrare med samma behov, bl, a, ett stort antal hemarbetande invandrarkvinnor med mycket bristfälliga kunskaper i svenska. Vänsterpartiet kommunisterna yrkar därför atf ingen begränsning med avseende på vistelsetid i landet skall finnas för rätt till grundläggande svenskundervisning.

Förutsättningarna bland invandrarna aff tillägna sig det svenska språket är av språkliga, utbildningsmässiga och kulturella skäl mycket olika, Def är dålig politik och dålig ekonomi aft avbryta en undervisning, som bara har hunnit halvvägs, därför atf den har pågått i ett bestämt antal timmar. Vi anser att någon övre gräns för antalet timm-ar i sfi ej bör sättas. Behovet bör reglera undervisningen.

Den nya organisafionen för sfi-undervisningen innebär aft AMU efter den 1 juli 1986 endast skall anordna påbyggnads-sfi. Det leder till uppsägning av de nuvarande sfi-lärarna inom AMU och olika studieförbund. Totalt hotas omkring 900 av 1 200 sfi-lärare av uppsägning frän sina anställningar, Def handlar om välmeriterade lärare som ofta hnr långvarig och värdefull erfarenhet av undervisning i svenska sorn andra språk, Def är dessa lärare som har varit med om aff bygga upp den försöksverksamhet som har funnits i snart 20 är inom invandrarundervisningen. De har utfört ett pionjärarbete och även bidragit till atf skapa ett socialt skyddsnät för asylsökande flykfingar under de psykiskt påfrestande och ofta länga väntefiderna.

Vi i vänsterpartiet kommunisterna anser att den erfarenhet som invandrar-lärarna har är en resurs som måste fas fill vara. Den nya organisafionen bör därför vara uppbyggd pä grundval av de lärare som finns, I den mån def finns ett behov av kompletterande utbildning för de nu verksamma lärarna skall dessa erbjudas sådan utbildning. Oavsett vilken form kommunerna väljer för sfi-undervisningen måste de nu verksamma lärarna inom AMU och studieförbunden rekryteras till den här verksamheten.

Enligt regeringens förslag till finansiering av det nya sfi-systemet kommer företagen atf helt befrias frän de kostnader som följer med tillämpningen av den gamla lagen om 240 timmars undervisning.

Vi i vänsterpartiet kommunisterna har länge ansett att man borde ändra systemet med finansieringen av svenskundervisningen för invandrare. Kostnaderna har nämligen utgjort ett skäl för företagen aft infe anställa invandrare. På olika sätt har man försökt atf smita undan frän sina skyldigheter. Efter de försumligheter och lagbrott som har förekommit skulle det vara stötande om man belönade företagen genom aff helt avlasta dem kostnaderna. Vi anser således atf våra tidigare förslag om atf svenskundervisningen för invandrare skall finansieras genom en kollektiv arbetsgivaravgift fortfarande äger giltighet.

Regeringen bör återkomma med ett konkret förslag till finansiering i enlighet med vad jag här anfört. Oavsett finansieringsformen är def angeläget atf kommunerna får full kostnadstäckning när det gäller sfi-undervisningen. Vidare bör schablonbidraget fill påbyggnads-sfi grundas pä principen om att samma kompetenskrav samt likvärdiga löner och anställningsvillkor skall gälla för lärarna både när det gäller påbyggnads-sfi och när def gäller grund-sfi. Förhållandena vad gäller grund-sfi och påbyggnads-sfi

bör vara sä lika som möjligt för atf kvaliteten pä undervisningen skall kunna garanteras. Med detfa, herr falman, yrkar jag bifall till samtliga vpk-reservationer,

Anf. 7 INGVAR JOHNSSON (s):

Herr falman! Jämlikhet, valfrihet och samverkan är de mäl som togs som utgångspunkt för de riktlinjer för invandrar- och minorifetspolitiken som formulerades 1975, När det gäller aft uppnå dessa mål är svenskundervisningen för vuxna invandrare av mycket central betydelse, Sfi utgör en väsentlig del av invandrar- och flyktingpolitiken i vårt land.

Beslutet 1965 om försöksverksamhet med sfi i studieförbunden blev sfarfskoffef för eff unikt pionjärarbete i syfte aft ge invandrarna kunskaper i svenska språket och en orientering om svenska samhällsförhållanden. Senare kom sfi-undervisningen aff ges inom AMU, i flyktingförläggningar och på folkhögskolor. Svenskundervisningen fick dock en mycket varierad utformning och inriktning, beroende på om det varit fråga om nnställda invandrare, flyktingar, invandrare som omfattades av arbetsmarknadspolifiska åtgärder eller övriga.

Riksdagen beslöt därför i december 1984 om ett nytt sysfem för undervisningen i svenska språket m, m, för vuxna invandrare, I detta beslut angavs målen för den snmlnde sfi-undervisningen vara aff ge invandraren sädana kunskaper i svenska språket samt om def svenska samhället och arbetslivet aft invandraren skulle kunna fa vara på sina rättigheter och påverka sin situation samt uppfylla de krnv och fullgöra de skyldigheter som det dagliga livet bjuder. Vidare skall undervisningen bidra fill aff invandrarens ställning pä t, ex, arbetsmarknaden stärks. Dessutom skall invandraren kunna medverka i det kulturella, sociala, fackliga och polifiska livet samt genomgå utbildning inom det reguljära vuxenufbildningssystemef.

Genom det nya systemet fär staten ett ramansvar för sfi, som skall anordnas i form av grund-sfi och påbyggnads-sfi. Kommunen får lagstadgat ansvar för aff grund-sfi kommer till stånd genom anlitande av studieförbund och folkhögskola, genom kommunen själv eller i begränsad omfattning genom AMU, Påbyggnads-sfi fär anordnas som studiecirkel eller inom rnmen för nrbefsmarknadsufbildningen,

I regeringens proposifion 1985/86:67 har regeringen föreslagit riksdagen aft anta vissa bestämmelser om svenskundervisningen för vuxna invandrare. Vidare har regeringen i budgetpropositionen lämnat förslag främst om statsbidragets storlek och omfattning.

Utskottet ansluter sig i stort till regeringens förslag men har i anledning av motioner och vad som i övrigt erfnrits gjort några kompletterande skrivningar. Utskottet anför atf AMU i begränsad omfattning bör kunna komma i fråga som utbildningsanordnare i kommuner där andra anordnare av sfi inte finns eller där den kommunnin utbildningsorganisationen saknar sådana resurser som är lämpliga atf användas även för grund-sfi.

Utskottet har vidare uppmärksammat situationen för de invandrare som väntar på uppehållstillstånd och som hnr behov av grundvux. För atf delta i grundvux krävs aft deltagaren är kyrkobokförd i Sverige, Utskottet förutsätter ntt regeringen vidtnr de åtgärder som behövs för ntf även dessn invnndrnre

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

Svenskundervisning för vuxna invandrare

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

Svenskundervisning . för vuxna invandrare

skall kunna beredas undervisning inom rimlig tid.

Utskottet anför som svar pä en motion att de deltagare som av olika anledningar, t, ex, fysisk eller psykisk ohälsa, har svårt att tillgodogöra sig undervisning, får en möjlighet aft göra uppehåll i undervisningen om de så önskar för att återkomma när deras förutsättningar att fullfölja studierna är bättre. För atf möjlighet skall ges till kortare eller längre undervisning, efter behov, än den genomsnittliga längden pä grund-sfi måste deltagarnas kunskaper och färdigheter bedömas, SÖ har angivit aff fest bör kunna användas. Utskottet utgår från aft detta görs på eff sådant sätt aff reella möjligheter till differentiering av studietiden skapas i syfte aff beakta deltagarnas särskilda behov.

Jag skall något kommentera de 14 reservafioner som avgivits till betänkandet, I reservation 1 föreslår utskottets moderata ledamöter att antalet utbildningsanordnare ytterligare vidgas och att dessa anordnare inte skall bedriva undervisningen pä uppdrag av sin kommun. Som en följd av dessn förslag föreslär samma ledamöter i reservafion 5 förändringar i statsbidragssystemet. Enligt de riktlinjer som riksdagen godkände 1984 skall undervisningen kunna anordnas av studieförbund eller folkhögskola pä uppdrag av kommun eller av kommunen själv. Utskottet föreslär, som tidigare nämnts, att AMU i begränsnd utsträckning skall kunna komma i fråga. Utskottets förslag är väl avvägt, varför jag yrknr avslag på reservationerna 1 och 5,

I reservafion 2 av Björn Samuelson föreslås aft det infe bör föreligga hinder för den som är berättigad till grundvux eller som hnr genomgått denna utbildning atf få undervisning i grund-sfi om kommunen sä bedömer. Utskottet utgår frän atf invandrare som får undervisning inom grundvux får sådana kunskaper i svenska m, m, att de inte behöver börja om pä nytt med svenskundervisning inom grund-sfi. Deras behov av fortsatt svenskundervisning efter grundvux bör kunna fillgodoses genom påbyggnads-sfi,

I reservation 3 föreslår samma reservant att def inte bör fastställas någon tidsgräns för invandrarnas räft aff delta i grund-sfi. Utbildningsutskottet ansluter sig, liksom socialförsäkringsutskottet gör i sitt yttrande, till den bedömning som gjordes 1984, nämligen atf de fidigare invandrarnas behov av sfi skall fillgodoses och att detta bör ske under en femårsperiod. Utskottet har också inhämfnt ntt regeringen givit SÖ i uppgift aff göra en kartläggning av undervisningsbehovet för de tidigare invandrarna,

Björn Samuelson föreslär vidare i reservafion 4 beträffande längden på undervisningen i grund-sfi att riksdagen bl, a, skall bifalla motion 1985/ 86:244 yrkande 1, Utskottet erinrade om behovet av individunliserad undervisning i riksdagsbehandlingen år 1984 om riktlinjer för svenskundervisningen. Utskottet anförde vidare att det inte går aff fixera eff visst nntnl fimmnr som alla skall hn även om mnn måste utgå från eff genomsnittligt antal timmar per deltagare. Genom utskottets skrivning tillgodoses säledes behovet av ntt ge en del deltagare i sfi väsentligt längre undervisning än i genomsnitt, I reservation 7 hnr vpk föreslagit ändringnr av statsbidraget under förutsättning av bifall till reservationerna 2 och 4, Med hänvisning till vad jag nnförf yrkar jng nvslng pä reservntionernn 2, 3, 4 och 7,

1 reservation 6 föreslär centerns lednmöter i utskottet dels ntt stnten genom stnfsbidragefs utformning gnrnnternr full kostnndstäckning, dels att bidrag

sknll utgå till all sådan undervisning i grund-sfi som anordnas i enlighet med lydelsen i lagen. Jag vill hänvisa till att utskottet 1984 påpekade atf ett Schablonbidrag alltid måste utgå frän vissa beräknade genomsnittskostnader. Utskottet tillstyrker därför vad som förordas i propositionerna i fråga om statsbidragets konstruktion och även beträffande timramar för grund-sfi budgetåret 1986/87, Jag vill vidare påpeka att utskottet föreslär att riksdagen skall bemyndiga regeringen aft justera antalet studietimmar utifrån def fakfiska antalet kyrkobokförda detfa kalenderår. Utskottet utgår också frän att def skall vara möjligt aff under budgetåret 1986/87 i viss utsträckning fä utrymme för en del tidigare invandrare. Jag yrkar därför avslag också på reservafion 6,

I reservafion 8 föreslår Björn Samuelson aff sfi bör bekostas genom arbetsgivaravgifter. Riksdagen avslog ett liknande förslag 1984 bl, a, med hänvisning fill aff invandringen ändrat karaktär från arbetskraftsinvandring till flyktinginvandring och aft det är samhällets gemensamma ansvar att sörja för mottagandet av flyktingarna fill Sverige, Jag yrkar därför avslag på reservation 8,

I reservationerna 9, 10 och 11 föreslås tre olika borgerliga modeller av regler för statsbidragen fill påbyggnads-sfi. Moderaterna vill fördela antalet studietimmar grundat på studieförbundens möjligheter att erbjuda undervisning grundad på invandrarnas eget val, Folkparfiet vill ha samma modell för fördelning av resurser som gäller för grund-sfi gällande under de tre första åren. Centern vill aff studietimmarna för de fre första åren skall fördelas i förhållande fill def antal flykfingar kommunerna förbundit sig aft fa emot. Utbildningsutskottet ansluter sig till den ordning som gällt för den nuvarande försöksverksamheten med sfi. Denna ordning ger studieförbunden möjligheter att fa hänsyn fill lokala förhållanden. Utskottet förutsätter därvid atf en uppföljning och utvärdering av systemets effekter kommer atf ske. Jag yrkar därför avslag på reservationerna 9. 10 och 11,

Slutligen, herr talman, vill jag yrka avslag på reservationerna 12. 13 och 14 där def yrkas förändrade anslag under förutsättning av bifnll till tidignre nämnda reservafioner. Jag vill ocksä yrka bifnll fill utskottefs hemsfällan i sin helhet.

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

Svenskundervisning för viixna invandrare

Anf. 8 BIRGER HAGÅRD (m) replik:

Herr talmnn! Ingvar Johnsson snde ntt utskottet tvingats göra en del kompletteringar pä några punkter. Det är en vänlig beskrivning av det faktiska förhållandet. Faktum är ju ntt vi sällan haft aff behnndln en proposition som vnrit sä pass kinntig i sä mängn nvseenden. Vi började behnndln proposifionen redan före jul, Def hnr tagit sä läng fid. därför att def varit sä mycket som i och för sig skulle rättas till, LnrzJohnnssons beskrivning var alldeles riktig, Def är möjligt att det hade vnrit bättre om vi hnde yrkat nvslng på det heln. Nu har det infe skett, och jng hoppns atf det sknll gä ntt ästadkommn nödvändign förändringnr successivt,

Pä några punkter finns det nnledning ntt verkligen se upp. Det finns de som befnrnt ntt det hnr vnrit meningen ntt skrnddnrsy en dräkt för det dominernn-de studieförbundet. Det finns rednn nu ute i Inndet illnvnrslande tecken på ntt ninn snabbi försöker ntt greppn och utnytfjn vad som pn sina häll varit en

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

Svenskundervisning för vuxna itivandrare

monopolsituntion. Här är vi långt borta från den fria konkurrens mellan studieförbunden som har efterlysts. Och inte blir det heller bättre av de stafsbidragsbesfämmelser som utskoftsmajoriteten föreslår, dvs, atf man helt enkelt skall ansluta sig till de bestämmelser som gällt under försöksverksamheten, Aff bygga upp bestämmelserna i enlighet med vad .som gällt under de fre senaste åren, när man skall ha ett helt nytt system, är bara att konservera den struktur som rått förut och aft sätta konkurrensen ur spel. Det kan infe vara särskilt välbetänkt, och det finns säkert anledning aft återkomma för atf ändra på de förhållandena framöver,

Anf. 9 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik:

Herr talman! Svenskundervisningen för invandrare fyller ett omedelbart och trängande behov. Man kan inte nog understryka betydelsen av svenska språket när det gäller aft fä ett jobb, Def är nödvändigt aff kunna kommunicera, aft kunna förmedla sina tankar och fä informafion, för att över huvud taget kunna konkurrera på arbetsmarknaden i dag. Målsättningen med denna reform är att möta just det behovet.

Jag nämnde i mitt huvudanförnnde atf det nu finns 100 000 invandrare inom LO-kollekfivet som är i omedelbart behov av svenskundervisning, plus eff stort antal hemmavarande invandrarkvinnor som infe har utnyttjat svenskundervisningen hittills. Frågan är vnrför man har en femårsgräns för fidigare invandrares rätt aff delta i grundläggande svenskundervisning för invandrare. Vilken funktion fyller den? Om man syftar till aff tillmötesgå def omedelbara och berättigade behovet av svenskundervisning, varför skall man då ha tidsgränser? Dels gäller def antalet timmar för sfi-undervisningen, dels också en femårsgräns för de invandrare som finns i Sverige och för dem som kommer hit som flyktingar, Def är mycket svårbegripligt.

Herr falman! Jag har under mina är i riksdagen fått avslag pä många motioner med skiftande motiveringar. Men vissa motiveringar från utskottet gör mig faktiskt förbryllad. Jagskall beatf fä läsa ur betänkandet: "Utskottet anser i likhet med vad som anförs i mofion 1985/86:244 aff def är angeläget att den kompetens och erfarenhet som finns hos de lärare som hittills varit verksamma inom svenskundervisningen tas till vara. Det är också angeläget att dessa lärare får möjlighet aft vid behov genom kompletteringsutbildning skaffa sig sädan kompetens aft sfi-undervisningen i landet får likvärdig kvalitet. Utskottet föreslär med hänvisning till def anförda atf riksdagen avslår yrkande 5 i motion 1985/86:244," - Detfa gör mig fakfiskt förvirrad.

Anf. 10 LENNART ALSEN (fp) replik:

Herr talman! Ja, Ingvar Johnsson, vi är oroliga över principernn för fördelningen av statsbidrag fill påbyggnads-sfi. Utgångspunkten är ju nu ntt sfi-n skall räknas fram på grundval av de tre senaste årens verksamhet i ett fätal kommuner. Det skall sedan användas som underlag för fördelningen pä ett betydligt större antal kommuner. Jag instämmer i den principielln kritik som både Birger Hagård och Larz Johansson här tidigare framfört. T, o, m, det som Ingvnr Johnsson citerade när det gäller socialförsäkringsutskoftefs yttrande kan man tolka pä ett annat sätt än Ingvar Johnsson gjorde. Tillät mig läsa: "Förslaget i propositionen ansluter sig fill den ordning som gällt för den

nuvarande försöksverksamheten med sfi, Enligt utskottets mening bör denna ordning, som ger studieförbunden möjlighet att ta hänsyn fill de lokala förhållandena, fortsätta till dess man vunnit närmare erfarenhet av hur resurserna kan fördelas på ett helt rättvisande sätt,"

Vi anser aft den fördelning som nu föresläs av ufskoffsmajorifeten infe är rättvisande - det förutsätts nästan i socialförsäkringsufskoffets yttrande aff def förhäller sig sä! När Ingvar Johnsson och jag läser samma stycke så tolkar vi det tydligtvis på olika sätt.

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

Svenskundervisning för vuxna invandrare

Anf. 11 LARZ JOHANSSON (c) replik:

Herr talman! Jag skulle gärna se atf Ingvar Johnsson kunde vara litet klarare och tydligare i sitt resonemang om statsbidragen och kostnadstäckningen. Nu har vi under behandlingen av invandrarundervisningen och stafsbidragsfäckningen fått eff antal olika besked. När vi sist diskuterade def här hävdade Sören Häggrofh, som då var socialdemokraternas företrädare, alldeles bestämt aff de beslut vi då fattade skulle innebära en hundraprocentig täckning för kommunerna, Invandrarminisfer Anita Gradin var också med vid det tillfället och gjorde smärre korrigeringar. Sedan har vi återigen fört den här diskussionen i utskottet.

Låt mig ställa frågan rak och enkel. Vi har fattat beslut om att alla invandrare, flyktingar som uppfyller vissa kriterier skall ha rätt till svenskundervisning. Kommunerna skall ha skyldighet atf ge dem den svenskundervisningen. För det skall kommunerna ha statsbidrag. Då är det väl rimligt aff de fär statsbidrag i förhållande fill def antal invandrare som de har undervisat och inte bara i enlighet med något slags beräkning grundad pä hur många som kom föregående är.

Dä säger man aff def finns möjlighet för regeringen atf återkomma på filläggsbudget och i efterskott korrigera statsbidraget. År regeringen då, Ingvar Johnsson, bara ute efter atf se till atf kommunerna får ligga ute med pengarna och ta räntekostnaderna och atf staten sparar in motsvarande ränteutgifter?

Anf. 12 INGVAR JOHNSSON (s) replik;

Herr falman! Jag vill först till meddebaftörerna säga aft jag tror att det nya systemet fillgodoser behovet av en väl fungerande svenskundervisning för invandrare när det gäller de vuxna.

Sedan vill jag till Alexander Chrisopoulos beträffande vad som sades om femårsperioden säga att det väl ändå är rimligt att det behov som finns skall fillgodoses under en femårsperiod. Varför skulle vi i dag inte tro aft vi kommer aff klara det? Dessutom har riksdagen redan tidigare beslutat ansluta sig till en skrivning om atf undervisningsbehovet bör få prövas vid utgången av den nämnda tidsperioden.

När det gäller längden på utbildningen tycker jag aft Alexander Chrisopoulos fortsätter atf argumentera som om han inte hade läst skrivningarna om differentierad studietid; De angivna 700 timmarna är genomsnittlig tid, •

Alexander Chrisopoulos är förvånad över aft en mofion om aff lärarna skall ta till vara den erfarenhet som finns blivit avstyrkt. Men om ett yrkande

2 Riksdagens protokoll 1985/86:101 -104

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

Svenskundervisning för vuxna invandrare

redan är tillgodosett brukar skrivningen utmynna i en avstyrkan här i riksdagen.

Till Larz Johansson, som uppehöll sig vid kostnadstäckningen för kommunernas verksamhet pä detfa område, vill jag säga följande. Regeringen har nu föreslagit ett schablonbidrag om 304 kr, per timme, vilket skall täcka de genomsnitfliga kostnaderna. Såvitt jag har förstått tillstyrker centern i sin skrivning detfa belopp, men framför samtidigt återigen sitt krav från 1984 om aft statsbidraget skall garantera kommunerna full kostnadstäckning.

Jag vill därför fråga Larz Johansson: Vad menar centern egentligen? Är det de genomsnittliga kostnaderna som skall täckas? Hur höga kostnader vill Larz Johansson atf man i annat fall skall täcka i de enskilda kommunerna?

De tre borgerliga debattörerna tog upp fördelningen av statsbidrag till påbyggnads-sfi. Vi har ju ett system för försöksverksamheten som ger studieförbunden möjligheter atf ta hänsyn till lokala förhållanden, I centerns förslag bortser man dock från att det infe bara är flyktingar som har behov av påbyggnads-sfi. Hur skulle vidare ett sådant fördelningssystem som det som moderaterna föreslär se ut i praktiken?

Vad gäller folkpartiefs förslag är det riktigt atf socialförsäkringsufskoffets skrivning är positiv, men socialförsäkringsufskottet tillstyrker ändå propositionens förslag.

Anf. 13 LARZ JOHANSSON (c) replik:

Herr talman! Svaret pä den ställda frågan är aff jag utgår frän att regeringen menar allvar när den säger att det föreslagna statsbidraget täcker kommunernas genomsnittliga kostnader. När jag hänvisade till pressmeddelandet i samband med presentationen av stafsbidragsförslnget peknde jag ocksä på atf utbildningsministern där hade frnmhällit deftn.

Men vad vi nu diskuterar är huruvida kommunerna redan från början skall fä statsbidrag för all den undervisning som kommunerna de fncto meddelnr eller om de möjligen i efterskott skall fä kompensation för medel som de har förskotterat i statens ställe. Det är def som frågan galler i dag.

Anf. 14 LENNART ALSÉN (fp) replik:

Herr falman! Jag noterar med tillfredsställelse atf Ingvar Johnsson när han berörde de tre förslagen tyckte aff folkparfiets förslag var bra. Det märkliga är att Ingvar Johnsson tillstyrker ett förslag för fördelning nv grund-sfi som är detsamma som det som vi frän folkpartiets sida vill applicera även på påbyggnads-sfi. Då vore det logiskt ntt ocksä tillstyrka detta förslag,

Anf. 15 BIRGER HAGÅRD (m) replik:

Herr talman! I motsats fill Lennart Alsén är jag infe särskilt imponerad av Ingvar Johnssons betygsäffning. Jag förutsatte ntt Ingvar Johnsson kunde läsa innantill i vär reservation, där vi klnrt och tydligt redovisar det enkla system som vi föreslår för fördelning av statsbidrag. Fördelningen nv studiefimmnr på de olika studieförbunden sknll görns i förhållande till volymen av den undervisning som de bedriver. Enklare knn det över huvud taget infe vara.

Anf. 16 ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) replik: Herr falman! Utskottet har vid behandlingen av vår motion anfört aft det fill punkt och pricka är överens med motionärerna, men hänvisar sedan till denna samstämmighet som ett skäl för atf avstyrka mofionen. Man undrar då vilken motivering utskottet egenfligen har för sin avstyrkan, Ingvar Johnsson säger atf man gör sä i riksdagen. Det gör man infe alls. Man kan formulera sig på olika säff: Man kan fillgodose en mofion, anse aff motionen har fillmötesgåtfs osv. Jag vill ha en godtagbar förklaring fill att motionen föreslås bli avslagen på den här punkten,

700 fimmar skall infe vara ett tak, utan timantalet skall vara flexibelt, säger Ingvar Johnsson, Ja, det har vi hört förut, Def har också sagts förut aft i fråga om de äldre invandrarna, exempelvis hemmavarande invandrarkvinnor, skall undantag kunna göras frän femårsregeln, men vad gäller def ekonomiska anslaget lämnas inget som helst utrymme för den flexibilitet som Ingvar Johnsson säger finns i betänkandet.

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

Svenskundervisning för vuxna invandrare

Anf. 17 INGVAR JOHNSSON (s) replik:

Herr falman! Jag vill först beträffande resursramarna säga fill Larz Johansson aft utskottet tillstyrker atf beräkningarna grundas på antalet nyinvandrade kyrkobokförda året före aktuellt budgetår och aft regeringen skall bemyndigas atf justera prognosen för fjärde kvartalet om den infe stämmer.

Vid fördelningen till kommunerna delas endast 90 % ut. De återstående 10 procenten skall disponeras av SÖ i samarbete med statens invandrarverk. Dessutom skall SÖ ju omfördela de timmar som inte förbrukas i kommuner där invandringen minskar,

Birger Hagård säger aff jag infe hnr läst innnnfill i moderaternas förslag när det gäller fördelning av statsbidragen till påbyggnads-sfi. Jo. jag har läst mycket väl vad som står i förslaget, men def går infe aff läsa uf hur det i prakfiken skulle kunna fungera.

Sedan vill jag beträffande statsbidragen till påbyggnads-sfi påpeka att utskottet också skriver aff man skall ha en uppföljning och en utvärdering av fördelningssystemets effekter, Def är naturligtvis dä möjligt att def kan finnas anledning atf se över den här fördelningsnyckeln, men för dagen är det sä aft def fördelningssystem som användes under försöksverksamheten är bättre än det som föreslås av reservanterna. Det är ocksä väsenfligt aft de nuvarande anordnarnas erfarenheter och kunnande utnyttjas i fortsättningen.

Andre vice talmannen anmälde atf Birger Hagård och Lennart Alsén anhållit aft fill protokollet få antecknat aft de infe ägde räft fill ytterligare repliker.

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

Svenskundervisning för vuxna invandrare

Anf. 18 GUNNEL LILJEGREN (m):

Herr talman! Vi skall i dag lägga ännu ett kapitel fill den länga följetong som sfi utgör. Det är mänga som hoppats aff det skulle bli def sista. Efter ytterligare utredning om hur stort behovet av sfi är avser statsrådet återkomma i anslagsfrågan, I avvaktan härpå förordar utskottet ett förslagsanslag.

Att räkna fram ett sådant behov måste alltid vara svårt - ingen kan förutse hur många flyktingar som vårt land kan komma aft ta emot - men inom den ram som beräknats i föreliggande proposition saknas flera faktorer som borde ha varit med,

Inga medel är beräknade för fidigare invandrare. Den kartläggning av deras behov som nu aviseras borde redan ha gjorts - man undrar om det är meningen atf de skall vänta ytterligare eff är pä svenskundervisning. När nu inte så är fallet har jag och andra yrkat på ett förslagsanslag, vilket alltså tillstyrkts, Def måste infe nödvändigtvis innebära aft man infe i framfiden kan tillämpa en ram, när större säkerhet vunnits om behoven. Ett förslagsanslag fär heller infe innebära aff man inte söker utnyttja resurserna pä eff rationellt sätt,

I dagarna har regeringen anvisat ytterligare 12 milj, kr, för sfi för detta budgetär, och behovet är egentligen vida större.

Trycket på sfi kommer att bli enormt under en övergångstid och prioriteringar kommer aft göras - på olika nivåer och av olika instanser, Def vore därför lämpligt med vissa riktlinjer. Med hänvisning till vad jag nyss sagt om "gamla" invandrares räft fill utbildning- propositionen är minst sagt vag i defta hänseende - beklagar jag aff utskottet infe velat bifalla mitt förslag fill begränsningar i den rätten; den som tidigare har genomgått den lagstadgade kursen och har eff arbete bör enligt min mening hänvisas endast till påbyggnadskurs. Detta är dock en detalj i def komplicerade systemet.

En stor och viktig osäkerhetsfaktor vid beräkningen av kostnaderna för staten är lärarfrågan. Skillnaderna i lön mellan adjunkter och studieförbundens cirkelledare är avsevärd. Mellan raderna lyser regeringens förhoppning igenom aff man i kommunerna infe sknll kunnn sknkn fram alltför mänga kvalificerade lärare alltför snart.

Riksdagen uttalade sig med skärpa i lärarfrågan vid behandlingen av den förra sfi-propositionen. Lärarnas kompetens skulle vara likvärdig oavsett var sfi anordnades, och regeringen skulle utfärda riktlinjer. Den proposifion som vi nu behandlar framlades den 9 december förra året. Den 20 december kom organisationskommitténs förslag till lärarkompetens. Det hade varit utomordentligt lämpligt med en samordning, så aft riksdagen hade kunnat få sig förslagen förelagda och ta ställning till dem. De är ju en av de allra viktigaste delarna i den sfi-reform som efter 20 års försöksverksamhet sedan länge är efterlängtad och en nödvändighet.

Nu får riksdagen på utskottets förslag nöja sig med att förutsätta atf regeringen utifrån riksdagens tidigare beslut snarast fastställer bestämmelser om lärarkompetens och ger UHÄ och SÖ de uppdrag som behövs för aff utbildning och fortbildning skall komma fill stånd. Jag vill gärna vitsorda aff kommitténs förslag fyller krav som från många håll ställts under en följd av år. Bättre sent än aldrig! Def gläder mig aft ytterligare ett nv minn krav har

blivit fillgodoseff redan i budgetpropositionen, nämligen möjligheten till gemensamma lärartjänster för komvux och grund-sfi.

Riktpunkten för fiden för grundläggande undervisning bestäms fill genomsnittligt 400 resp, 500 timmar, "Genomsnittligt" kan innebära utomordentligt stora variationer, och gränsen kommer säkert att tendera aft överskridas. Det skall starka skäl till för aft skilja en elev frän grundkursen, därför att han eller hon kan fillräckligt - def är i stället mänskligt att man plussar på. En mer praktisk och lätfhanteriig modell vore aft fastlägga timtalet till normaU 400 resp, 500 timmar i stället för genomsnittligt. Dä måste det finnas mycket speciella orsaker till att förlänga eller förkorta kursen. Slutresultatet av undervisningen här liksom i andra skolformer måste få bli varierande, Utbildningsanordnaren måste ha möjlighet till nivågruppering och - där underlaget räcker fill - spräkgruppering sä atf de enskilda eleverna fär så effekfiv undervisning som möjligt.

Beträffande timfördelningen för påbyggnadskurserna finns def mycket aft säga och def har sagts i fler motioner än min och i talarstolen här i dag. Att fördela timmar efter de tre sista årens undervisningsvolym befäster de fördelar som vissa studieförbundsavdelningar fått, främst ABF, genom att länsarbetsnämnder hänvisat sina invandrare fill vissa utbildningsanordnare som ett villkor för att få utbildningsbidrag, Påbyggnads-sfi måste släppas fri. Jag yrkar därför bifall till reservation nr 9,

De preciseringar i undervisningens uppläggning som jag föreslagit utgår från omsorgen om de invandrare som hamnat i detta övergångsskede, Def utesluter inte atf mina förslag skulle få fill följd ett mer rationellt utnyttjande av tillgängliga resurser. Jag vill därför varmt förorda att myndigheterna noga följer utvecklingen, såsom förufskickas i proposifionen, och föreslår de förbättringar som kan krävas. Kanske kan def bli dags aff senare damma av mofionsförslag som i dag avslås.

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

Svenskundervisning för vuxna invandrare

Anf. 19 BERIT OSCARSSON (s);

Herr falman! Språket är ett av def viktigaste verktygen när man skall bygga upp ett nytt liv i ett nytt land. Det är t, o, m, så, att en invandrare som inte får lära sig vårt språk, ofta har smä möjligheter att klara sig i värt svenska samhälle. Det hjälper infe att vi lägger ned stora resurser på andra motfagningsformer, om vi inte ger invandrarna grundförutsättningar för att klara sig själva.

Utskottets betänkande om svenskundervisning för vuxna invandrare, som vi nu behandlar, har en avgörande betydelse för den framtida utvecklingen av svenskundervisning för invandrare.

Vi mofionärer har tagit upp grundläggande förutsättningar för att vi skall kunna tillgodose de behov våra invandrare har räft fill.

På några punkter har utskottet tillmötesgått oss, som också Ingvar Johnsson berörde, men vi är inte helt nöjda när def gäller bidragskonstruktionen och de ekonomiska resursramar som föreslås. Verkligheten kommer nämligen att visa aff bidragskonsfruktionen är krånglig och byråkratisk och atf de ekonomiska resurserna är ofillräckliga.

Då resurserna fill den enskilda kommunen enligt förslaget skall baseras pä kyrkobokförd invandring kalenderåret före det aktuella budgetåret, blir

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

Svenskundervisning för vuxna invandrare

systemet ytterst känsligt för variationer i invandringen. I vad gäller budgetåret 1986/87 är det redan nu uppenbart atf tilldelningen inte kommer att svara mot de faktiska behoven.

Det nya flyktingmoftagandet innebär aff ett stort antal kommuner, som under 1985 tagit emot ganska få, eller inga, kyrkobokförda nyinvandrare, under 1986 och 1987 kommer atf vara engagerade i flykfingmottagningen. Risken är därigenom stor atf def i dessa kommuner, som kan beräknas uppgå fill ca 150, i stor utsträckning kommer atf saknas resurser för grund-sfi.

Med tanke pä atf riksdagen ytterligare har understrukit vikten av atf svenskundervisningen påbörjas så sna:rf som möjligt måste kommunerna garanteras möjligheter aft utan dröjsmål bereda invandrarna plats i denna undervisning. Problemet med den kommunala resurstilldelningen accentueras även pä annat sätt i de kommuner som tar emot eller avser aff fa emot flyktingar enligt avtal med statens invandrarverk, Ofillräckliga resurser i sådana kommuner äventyrar inte bara mottagandet i den enskilda kommunen utan innebär också risker i vad gäller möjligheterna till nya avtal.

Det vore därför önskvärt att regeringen snarast ville göra klart att kommunerna garanteras nödvändiga resurser. För så vitt regeringen anser atf medel för defta behöver anslås via tilläggsbudgeten bör en proposition härför skyndsamt förberedas.

En utvärdering av det föreslagna systemet för tilldelning av grund-sfi-resurser till kommunerna skall göras i sä god fid aff ett mindre krångligt och mera flexibelt, och till behoven anpassat system, kan ligga till grund för besluten angående budgetåret 1987/88,

Vad så gäller gamla invandrares möjligheter aff delta i svenskundervisningen kan jag med tillfredsställelse notera atf skolöverstyrelsen har fått i uppdrag att senast den 1 september 1986 redovisa en kartläggning av dessa invandrares behov, sä att erforderliga medel kan anslås för budgetåret 1987/88, Samtidigt hade det varit i högsta grad rimligt att dessa invandrare, som redan väntat länge, hade kunnat beredas möjlighet aft delta från början och atf särskilda medel redan nu hade avsatts för detta.

Resurstilldelningen för 1986/87 innebär alltså att ett stort antal invandrare inte får möjlighet till språkundervisning, Resursfilldelningen innebär också att hundratals invandrarlärare nu har sagts upp. Därmed riskerar vi att tappa mänga invandrarlärare, som har läng erfarenhet och stor kunskap om invandrarundervisning.

Herr talman! Det finns förslag till förbättringar rnen också brister i utskottets betänkande. Dessa brister måste beaktas vid den kommande behandlingen i departementet. Vi motionärer förutsätter att utbildningsministern noga följer den här frågan.

Med detta anförande - vari Anita Johansson, Hans Göran Franck, Erkki Tammenoksa, Margareta Palmqvist, Lahja Exner, Ulla-Britt Åbark, Birgitta Johansson, Jan Fransson och Sten Östlund (alla s) instämde - var överläggningen avslutad.

Mom. loch2 (anordnare av grundläggande svenskundervisning för invand- Prot. 1985/86:101
rare samt invandrares möjlighet atf välja anordnare) 20mars 1986

A nslag till centrala och regionala myndigheter m. m. inom skolväsendet

Utskottets hemsfällan bifölls med 243 röster mot 66 för reservafion 1 av Birgitta Rydle m.fl.

Mom. 4 (deltagare i grundläggande svenskundervisning för invandrare)

Utskottets hemställan bifölls med 292 röster mot 17 för reservation 2 av Björn Samuelson,

Mom. 5 (fidigare invandrares behov av svenskundervisning)

Utskottets hemställan bifölls med 294 röster mot 18 för reservafion 3 av Björn Samuelson,

Mom. 7 (längden på undervisningen i grundläggande svenskundervisning för invandrare)

Utskottets hemställan bifölls med 293 röster mot 17 för reservafion 4 av Björn Samuelson,

Mom. 15 och 16 (statsbidrag fill grundläggande svenskundervisning för invandrare m, m,)

Utskottefs hemsfällan bifölls med 236 röster mof 52 för reservation 6 av Pär Granstedt och Larz Johansson, 23 ledamöter avstod från att rösta.

Mom. 77 (finansiering av grundläggande svenskundervisning för invandrare) Utskottets hemställan - som ställdes mot reservafion 8 av Björn Samuelson - bifölls med acklamation.

Mom. 21 (statsbidrag till studiecirklar i påbyggnadsundervisning i svenska

för invandrare) Utskottets hemsfällan, som ställdes mof dels reservation 9 av Birgitta Rydle m, fl,, dels reservafion 10 av Ylva Annerstedt och Lennart Alsén, dels reservation 11 av Pär Granstedt och Larz Johansson,

bifölls med acklamafion.

Övriga moment Utskottefs hemsfällan bifölls.

7 § Anslag till centrala och regionala myndigheter m. m. inom skolväsendet

Föredrogs utbildningsutskottets betänkande 1985/86:12 om anslag till centrala och regionala myndigheter m, m, inom skolväsendet (prop, 1985/86:100 delvis).

Prot. 1985/86:101 Anf. 20 ANDRE VICE TALMANNEN:

20 mars 1986 I fråga om detta betänkande hålls gemensam överläggning för samtliga

\ ~ \ T punkter.

Anslag till centrala och

regionala mytidigheter HAGÅRD (m):

m.m. inom skolväsen- ,, , , j... i- j i . i j u-u • , , „

Herr falman! Def föreliggande betänkandet, utbildningsutskottets betan-det

kände nr 12, innehåller i stort sett vad jag skulle kalla nygamla ståndpunkter.

Någon mera ingående plädering är knappast nödvändig. Vi i moderata samlingspartiet har ingen anledning att ändra våra tidigare ställningstaganden.

Åtskilliga besparingar kan göras på de aktuella anslagen, och en minskad byråkrati drabbar förvisso ingen. Vad vi vill göra är att avveckla statens insfitut för läromedelsinformafion. Hela anslaget bör tas bort. Vissa nödvändiga uppgifter, som utveckling av läromedel för minoritets- och invandrarundervisning, bör i stället överföras till skolöverstyrelsen. Här kan man på ett bräde spara 6 milj. kr.

Det kan knappast vara rimligt atf ge löntagarorganisationerna ett särskilt bidrag för aft de informerar i skolorna om den egna verksamheten, Def gör de ju i eget intresse. Bort med detta! Då sparar vi drygt 3 milj, kr.

Försöksverksamheten med regionala planeringsråd bör upphöra den sista juni 1986, Där sparar vi 3 milj, kr.

Likaså finns def anledning aff plocka bort en del av anslaget till regionalf stöd fill skolutveckling. En del, 17 milj, kr,, bör dock finnas kvar för gymnasiets vidkommande, men i övrigt förutsätter vi atf massmedieundervisning är en självklarhet. Nära 14,5 milj. kr, kan sparas på detta anslag.

Totalt, herr talman, har jag med dessa ord visat hur relativt enkelt det är aff spara ungefär 27 milj. kr. Man kan göra en jämförelse med vad det skulle betyda för t, ex, den tekniska utbildningen och forskningen om dessa pengar i stället satsades pä den sektorn.

Med detta, herr talman, ber jag atf fä yrka bifall till samtliga reservationer där moderaterna förekommer,

Anf. 22 YLVA ANNERSTEDT (fp):

Herr talman! Vid en tidpunkt då staten mäste undersöka alla möjligheter att begränsa sina utgifter och rensa bort onödig byråkrati är det naturligt att man seriöst ställer frågan: År den här verksamheten nödvändig? Skall staten syssla med just de här uppgifterna?

En myndighet som då utan tvivel faller en i tankarna är statens institut för läromedelsinformation, SIL, Folkpartiet har tidigare i olika sammanhang förordat att SIL skulle avvecklas som särskild myndighet, Def finns emellertid vissa uppgifter som bör finnas kvar i den statliga skoladministra-tionens ansvar. Dit hör t. ex, ansvaret för läromedel för minoritets- och invandrarundervisning, som mycket väl kan inordnas under skolöverstyrelsen.

Vi anser emellertid, liksom ocksä centern, att tiden nu är alldeles för kort

för att genomföra en sä stor förändring redan till def nya budgetåret den 1

juli. Den organisationsöversyn som aviseras i propositionen bör därför syfta

24 till att fr, o,m, 1987/88 under skolöverstyrelsen inordna såväl de av SIL:s

uppgifter som jag fidigare nämnde som rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel åt handikappade.

Samarbetet mellan hem och skola är ovärderligt, bäde för eleven och för skolan, och måste stärkas och stödjas pä flera sätt. Föräldrars engagemang i skolan bör ses som en tillgäng i skolarbetet. Föräldrarna måste också fä känna ett naturligt medansvar för skolarbetet, Def är särskilt angeläget aff fä till stånd en samsyn mellan hem och skola när def gäller normer för det gemensamma ansvar som hem och skola har för barnens fostran.

För att föräldrarna skall kunna fullgöra sina uppgifter som samtalspartner och delta på mer likartade villkor i det nya samrådsförfarandef krävs emellerfid aft de fär utbildning. Att planera och genomföra en sädan utbildning för 300 000 medlemmar kräver dock resurser som inte ryms inom Riksförbundet Hem och skolas budget. Folkpartiet anser därför atf ett extra anslag om 200 000 kr, bör tillföras förbundefs statsbidrag,

I budgetpropositionen föreslår utbildningsministern aff grunderna för fördelning av bidraget till löntagarorganisafionernas verksamhet med skolinformatörer skall ändras fill aff i fortsättningen fördelas i förhållande fill organisationernas medlemstal.

Om man jämför med dagens fördelningsprincip, som bygger på dels eff grundbelopp, dels ett belopp relaterat till antalet medlemmar, konstaterar man att den nya principen kommer aft missgynna de organisationer som har en omfattande verksamhet men ett begränsat antal medlemmar.

Föredragande statsrådet har inte angett några som helst skäl fill varför en förändring av fördelningen skall ske. Jag skulle därför vilja fråga Helge Hagberg; Vad är egentligen orsaken till aft regeringen vill ändra reglerna?

Inga skäl ges alltsä i budgetpropositionen. Alldeles uppenbart är dock att förslaget kommer att mycket orättfärdigt missgynna de löntagarorganisationer som har en hög ambitionsnivå då def gäller aft bedriva information och utbildning av sina medlemmar. Vi kan för vår del inte acceptera ett sådant synsätt utan föreslår att de nuvarande fördelningsprinciperna skall gälla också i fortsättningen.

Herr talman! Med det anförda vill jag yrka bifall till reservationerna 2,6,9 och 12, I övrigt yrkar jag bifall till utskottets hemställan.

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

Anslag till centrala och regionala myndigheter m. m. inom skolväsendet

Anf. 23 LARZ JOHANSSON (c);

Herr talman! Bland reservationerna fill detta betänkande finns en lång rad gamla bekanta: Det gäller bidraget fill löntagarorganisationerna, statens institut för läromedelsinformation, m.fl. Jag tänker inte uppehålla mig vidare vid dessa frågor, utan jag vill aktualisera en fråga som är en konsekvens av beslut som riksdagen fatfat, bl, a, beslutet om en ny skollag,

I den frågan kom majoriteten fram till att den försöksverksamhet med regionala planeringsräd för samverkan mellan skola och arbetsliv som pågått skulle avbrytas. Denna verksamhet har pågätt sedan 1980, Den har utvärderats av skolöverstyrelsen och befunnits hålla mättet. Men nu skall den alltsä avskaffas. Frän utskottsmajoritetens sida gör man def visserligen lätt för sig när man förutsätter aff länsskolnämnderna på eff eller annat sätt skall se till aft en bred och allsidig samverkan mellan skola och arbetsliv upprätthålls ocksä fortsättningsvis. Men det visade sig i budgetproposifio-

Prot. 1985/86:101 nen, precis som vi befarade när vi fattade def här beslutet, atf de medel som
20 mars 1986 tidigare stått fill länsskolnämndernas förfogande för verksamheten med

Anslag till centrala och regionala myndigheter m. m. inom skolväsendet

regionala SSA-räd inte längre finns. Då blir naturligtvis följden aft verksamheten kommer atf upphöra, I varje fall jag har inte hitintills hört talas om någon länsskolnämnd som tänker fortsätta verksamheten, eftersom man i så fall skulle få fa pengar som anslagits för något annat ändamål, Def är bara atf konstatera aff verksamheten kommer aft upphöra.

Därmed kommer jag till den konkreta frågeställningen, som gäller de regionala SSA-sekreferare som finns anställda i varje länsskolnämnd, SS A-sekreterarna har haft en mycket viktig uppgift när det gäller att främja samverkan mellan skola och arbetsliv. Eftersom det förutsätts att länsskolnämnderna skall upprätthålla denna samverkan, borde rimligen SSA-sekreferarna spela en viktig roll även i fortsättningen. Vi har därför för vår del valt atf omdisponera de medel som vi sparar in genom att säga nej till bidraget till löntagarorganisationerna, sä att vi ser till att länsskolnämnderna får resurser att också fortsättningsvis ha de regionala SSA-sekreterarna anställda. Min konkreta fråga till Helge Hagberg blir dä: Hur har majoriteten tänkt sig att lösa denna fråga i fortsättningen? Skall def finnas regionala SSA-sekreferare på länsskolnämnderna? Om så är fallet, skall de då ingå i den ordinarie organisafionen? Med vilka pengar skall deras löner i sä fall betalas?

Detta är viktiga frågor som alla länsskotnämnder ser fram emot att få svar på. De är naturligtvis också viktiga för dem som innehar dessa tjänster. De befattningshavarna är angelägna om atf få ett besked från dem som har tänkt i den här frågan, hur de avser att den breda och allsidiga kontakten skall upprätthållas fortsättningsvis och om SSA-sekreterarna skall spela en roll i den verksamheten.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 2, 7, 10, 11 och 15,

Anf. 24 BJÖRN SAMUELSON (vpk):

Herr talman! Riksdagen har fattat beslut som innebär att även barn och ungdomar med handikapp skall få fullgöra sin skolgång i vad vi i dagligt fal kallar den vanliga grundskolan och gymnasiet. Också dessa elever skall i enlighet med riksdagens beslut ha rätt fill en likvärdig skola. De skall alltså inte på nägot sätt utestängas från skolan pä grund av sitt handikapp,

Detfa är riksdagen, såvitt jag vet, enig om. Däremot är riksdagen tydligen inte enig om hur man skall nå fram till denna likvärdighet för de handikappade eleverna. Allra minst har defta likvärdighefsmäl kommit atf gälla barn, elever, med s, k, dolda handikapp.

Det gär alltid an aft säga tulipanaros, men parfierna i riksdagen skiljer sig ät litet grand - vi i vpk tycker aft man skall ge de övergripande målen också en mer reell betydelse för den människa för vilken målen skall gälla. Vi har alltså under en följd av år motionerat i riksdagen om särskilda insatser för handikappade barn i skolväsendet,

I år har vi pekat pä de svårigheter som barn med just dolda handikapp har. Vi har föreslagit att man skall inrätta en konsulenttjänst för barn med medicinska handikapp i var och en av de fem planeringsregionerna: 26

- fem konsulenter i hela Sverige för att hjälpa och stödja elever med medicinska handikapp

- fem konsulenter i hela Sverige som också skulle hjälpa och stödja lärare till elever med medicinska handikapp

- fem konsulenter i hela Sverige som kunde stödja och hjälpa föräldrar till barn med medicinska handikapp

- fem konsulenter i hela Sverige som skulle kunna hjälpa och stödja barn i skolan som har hjärtsjukdomar, barn i skolan som har blödarsjuka, barn i skolan som har kroniska njursjukdomar, barn i skolan som har diabetes eller barn i skolan som har epilepsi

- fem konsulenter för hela Sverige!

Vad är def för fel i atf låta def nafionella likvärdighetsmålef gälla för dessa barn i större utsträckning än i dag?

Är 2 milj, kr, för mycket för 4 000 hjärtsjuka barn? Är 2 milj, kr, för mycket för 3 000 barn som kommer in i skolväsendet med diabetes?

Varför avsvärjer sig ufskottsmajorifefen sitt ansvar för likvärdighetsmålet för dessa elever genom aft hänvisa till skolhälsovården, som är en kommunal angelägenhet i första hand? Varför gömmer ni er, Helge Hagberg och för resten ocksä ni tidigare talare i detta ärende, bakom sekretesslagstiftning i defta fall? Det finns väl ingen annan sekretesslagstiftning för skolhälsovården än för dessa fem konsulenter? Är ni inte underkunniga om att just de organisationer som försöker ta till vara dessa handikappgruppers intressen förespråkar en öppenhet kring dessa handikapp? Tror ni att det på nägot säff går aff dölja atf man t, ex. har psoriasis, när man skall byta om efter gymnastiken?

Ni tar enligt min mening till nödargument - def framgår ju av defta betänkande - för aff slä tillbaka ett mycket moderaf och rättfärdigt krav pä stöd och hjälp till de handikappgrupper som här nämnts. Hur kan ni hänvisa fill skolhälsovården? Även ni måste väl känna till att det i dag görs nedskärningar och besparingar inom skolhälsovården, I januari kunde vi läsa i Dagens Nyheter aff skolhälsovården i Stockholm skulle bantas ned. Man skulle alltså göra besparingar - jag kallar det för nedskärningar. Hur kan ni då hänvisa till att skolhälsovården också skall fa sig an uppgiften att hjälpa till när det gäller elever med dolda handikapp? Känner inte Helge Hagberg till aft def görs nedskärningar inom skolhälsovården i dag?

Ni säger atf skolhälsovården i män av resurser skall medverka fill aff medicinskt handikappade elevers skolgång underlättas. Kan ni säledes acceptera aff de barn som def här gäller får en sämre skolgång därför aft den lokala skolhälsovården inte har resurser att ge dessa barn nödvändigt stöd? Men vart har dä rätten till en likvärdig undervisning tagit vägen?

Herr talman! Det fordras en ingående kännedom om olika slag av handikapp för atf man pä eff riktigt sätt skall kunna åstadkomma en förändring när def gäller skolbyggnader, undervisningsplanering, skolsociala åtgärder m, m, Def gäller att göra detta på ett sådant sätt att svårigheterna i skolan kan elimineras för handikappade. Det är just tillgängligheten fill miljön som avgör graden av handikappet. Det här gäller särskilt medicinskt handikappade elever, om vilkas förhållanden de allmänt förekommande

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

A nslag till centrala och regionala myndigheter m. m. inom skolväsendet

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

Anslag till centrala och regionala myndigheter m. m. inom skolväsendet

kunskaperna alltjämt är mycket bristfälliga. Vi anser därför aff man som ett första steg bör knyta konsulenter för medicinskt handikappade barn till var och en av de fem planeringberedningarna, och vi föreslår atf riksdagen anvisar 2 milj, kr, för detta ändamål.

Ett bifall fill reservafion 13 innebär ett steg på vägen när def gäller aft ge elever med handikapp möjlighet att delta i skolarbetet på samma villkor som icke handikappade elever.

Jag vill också säga några ord om medieu ndervisningen i skolan, Det måste vara bl, a. skolans uppgift aft ge eleverna ett verktyg som gör det möjligt för dem att värja sig mot massmediernas enorma makt. Det gäller i synnerhet de elektroniska bildmedierna. Särskilt viktigt är detta i dag. Televerket bygger ju uf kabelnäten och marknadsför allt härdare de utländska reklamkanalerna. Många människor vaknar nu när de ställs inför detfa hot - dvs, inför det överflöd av underhållning och snedvridna verklighetsbilder som de nya massmedierna tillhandahåller. Om eleverna inte ges möjlighet aft själva analysera och ta fill sig, eller förkasta, def enorma utbud som den nya medieufvecklingen innebär, kan vår kulturella identitet komma fill allvarlig skada.

Herr falman! Jag yrkar bifall fill reservationerna 1, 5,13, 16,17 och 19 som är fogade vid detfa betänkande.

Slutligen några ord med anledning av Birger Hagärds anförande. Jag mäste säga, herr talman, att jag blev väldigt litet imponerad av detta anförande. Helt snabbt - bara med hägra få ord - visar han på en nedskärning om 20-30 milj, kr, inom skolan utan aft ge någon som helst upjjlysning om hur någonting sådant drabbar skolan.

Detta fär mig att minnas en historia som talmannen berättade för mig för infe så länge sedan. Det gäller en kille som skulle sälja havrekärvar fill julen. När han hade sålt alla utom en kom han till ett ställe där han knackade pä och frågade den man som öppnade om denne ville köpa den här havrekärven. Nej, jag skall inte ha någon, blev svaret. Ja, men alla andra har köpt, sade pojken. Ja, men jag skall åka bort till jul, blev svaret. Jaha, sade pojken - och fåglarna skall med!

Lika imponerad som den här pojken blev av mannens svar blev jag av Birger Hagärds anförande. Om ni är så dukfiga när def gäller aft göra besparingar, skulle ni då infe kunna göra en omdisponering? Det gäller alltså 2 milj, kr,, som kunde bli ef t stöd för de medicinskt handikappade elever som jag huvudsakligen ägnat mig åt att fala orn i mitt anförande här i dag,

Anf. 25 BIRGER HAGÅRD (m) replik:

Herr talman! Jag är infe heller särskilt imponerad av Björn Samuelsons försök fill bevisföring. Vi har på den borgerliga sidan varit överens om att statens institut för läromedelsinformafion inte fyller någon funktion och bör kunna avskaffas. Jag tror infe atf en minskad byråkrati i och för sig drabbar någon här.

För att fa def andra exemplet, som jag förut var inne på, finner jag att det är alldeles orimligt att löntagarorganisationerna skall få särskilda bidrag för att informera i skolan, Def är någonting som ligger i deras eget intresse aft göra.

Anf. 26 BJÖRN SAMUELSON (vpk) replik:

Herr falman! I de ufbildningspolitiska debatterna här i riksdagen - kanske ocksä utanför riksdagen - talar moderaterna ofta om hur vikfigt def är med de s, k, friskolorna, eller privatskolorna som jag kallar det. De sägs ha så mycket aff ge vad gäller ny pedagogik och annat, så varför skall man inte pröva dem.

Vad är def för fel aft ge anslag fill lokalt utvecklingsarbete inom den allmänna skolan? Varför är ni inte förespråkare för aft man ocksä inom den vanliga skolan, där de flesta eleverna gär i dag, bedriver sådant utvecklingsarbete? Nej, där skall def skäras jäms med axlarna,

Anf. 27 BIRGER HAGÅRD (m) replik:

Herr falman! Def finns naturligtvis mänga områden som är mycket behjärtansvärda, Björn Samuelson borde ändå besinna - fast det är kanske svårt för honom atf göra det, eftersom han fillhör eff parfi som gärna far på sig spenderbyxorna när def inte behöver stå för konsekvenserna - att vi här i landet trots allt har ganska ont om pengar och aft resurserna därför måste användas på bästa sätt. Detta är ett onödigt säff,

Anf. 28 BJÖRN SAMUELSON (vpk) replik:

Herr talman! Det finns mänga principiella punkter där vi i vpk skiljer oss frän moderaterna- fack och lov för def! En vikfig punkt är atf vi säger aff vi ställer upp på övergripande mål när det gäller skolan och aft vi vill realisera dem, t, ex, genom aff anslå medel för aft utveckla skolan. Om def anslås medel till utbildningsväsendet, fill skolan, är vi övertygade om aff pengarna används på eff sådant sätt atf de uppvärderas många gånger om. Vi anser, till skillnad frän moderaterna, atf anslag till skolan är investeringar, som senare återbetalas till samhället.

Jag kan ännu inte förstå varför ni infe är med på aff man ocksä inom det allmänna skolväsendet skall ha vissa medel aff röra sig med för atf utveckla ny pedagogik, nya metoder m, m. Varför säger ni stopp? Samtidigt är def enligt er mening ett bärande argument för privatskolorna aff de skulle utföra stora pedagogiska bedrifter. Varför kan det inte bli över 2 milj, kr, fill de medicinskt handikappade eleverna?

Andre vice talmannen anmälde aff Birger Hagård anhållit atf fill protokollet fä antecknat aft han inte ägde räft fill ytterligare replik.

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

A nslag till cen trala och regionala myndigheter m. m. inom skolväsendet

Anf. 29 HELGE HAGBERG (s):

Herr falman! Utbildningsutskottets betänkande 12, som vi nu behandlar, har hela 19 reservafioner. Av defta skall man inte dra slutsatsen atf utskottet har en i stora delar splittrad uppfattning i fråga om den centrala och regionala skolorganisationen. Som huvudintryck gäller aft det är stor samstämmighet i riksdagspartiernas syn på metoder och organisafion i skolans ledningsfunktioner.

Vpk vill t, ex, infe satsa på informationssystem med hjälp av Videotex, Ge minoritets- och invandrarundervisningen resurserna i stället, menar motionärerna i en reservation.

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986:

Anslag tillcentrala och regionala myndigheter m. m. inom skolväsendet

Nu menar vi från majoriteten aff en utvärdering kommer beträffande användningen av teledafa. Men def är vikfigt aff informationsverksamheten med hjälp av teledafa byggs uf, Lät oss fortsätta med aft ta ny teknik fill hjälp, men lät oss också få utvärderingen, sä aft vi vef hur vi skall fortsätta.

Moderaterna, liksom mitfenpartierna, har ju fidigare här i riksdagen motsatt sig atf behålla statens institut för läromedelsinformafion. De vill atf SÖ skall sköta denna myndighets uppgifter. Det skall då vara en betydligt minskad omfattning, tycker dessa företrädare. Moderaterna är alltså nu ensamma med denna markering, medan mitfenpartierna vidhåller sin ursprungliga uppfattning. Frän majoriteten framhåller vi atf def är vikfigt aft staten har ett övergripande ansvar för läromedelsförsörjningen, Detfa sker bäst genom en särskild myndighets ansvar. Som framgått av inläggen här fidigare föresläs såväl mera resurser, t, ex, till handikappinsafser i skolan, som besparingar i verksamheten. Exempel på besparingar är, som jag nämnt fidigare, slopandet av myndigheten för läromedelsgranskning.

Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel, som riktar sig till handikappades möjligheteratt fä förbättringar i undervisningen, härav regeringen fått ökade anslag. Vpk vill ytterligare öka dessa anslag men får inte med sig några andra partier på detta, bl, a, med hänvisning fill sfatsfinansiella skäl.

Samma skäl kan åberopas när samma parti vill ge ytterligare 2 miljoner till elever med medicinska handikapp. Här har också skolhälsovården möjligheter, som väl täcker behoven, menar vi från majoriteten.

Mera resurser till Hem och skola vill folkpartiet, som vi hört fidigare, ha, Alla i utskottet uttalar sig för aft kontakten hem-skola är en vikfig kraft och därför är värd allt stöd. Nu har def också skett en ökning av anslagen fill Hem och skola-organisationen frän SÖ:s sida. som sköter anslagen till flera organisafioner. Från majoritetens sida uttalar vi oss inte för hur fördelningen av stödinsatserna sker. Vi avstyrker därför förslaget.

Detsamma gäller också folkpartiets reservation i fråga om anslaget fill löntagarorganisationerna. Föredraganden ger som sin mening fill känna atf def bör vara ett mer riktat stöd baserat på organisationernas storlek. Vi från majoritetens sida har på denna punkt ingen annan uppfattning än def föredragande statsrådet.

Från olika utgångspunkter vill de borgerliga parfierna ha anslaget till SÖ utformat pä eff annat sätt. Det gäller SIL-myndighefen, som moderaterna vill slopa. Samtidigt passar man på aff spara på totalanslagen. Folkpartiet har sitt förslag om anslaget fill Hem och skola, men centern och moderaterna vill infe ge bidrag fill löntagarorganisationernas insatser i vårt skolsystem, Def kan de ge ändå, anges som en förhoppning,

Def är gamla ståndpunkter som mer bekräftar åsikten aff världen utanför skolan skall då eleverna inte fä så stor möjlighet aff fä kontakt med. Frän majoritetens sida ser vi dock inslaget från arbetslivet som mycket viktigt, och löntagarorganisationerna bör ges anslag så atf de kan spela sin vikfiga roll i vär skola,

Pä den regionnin nivå som länsskolnämnderna utgör hnr vi plnneringsrå-den, vilka inte längre är centralt reglerade. När vi antog den nya skollagen menade vi att här har länsskolnämnderna bättre möjligheter aft bedöma på vilket säff anknytningen fill arbetsmarknaden och samarbetet skall ske.

Centerpartiet, som då gick emot förslaget, följer nu upp det med aff särskilt ange ett anslag till SSA-sekreferare, Frän majoritetens sida har vi här inte i anslagen till länsskolnämnderna delat upp anslag fill sådana tjänster. Vi menar aft resurser finns i fotalanslaget och aff def ankommer pä de enskilda länsskolnämnderna själva atf bestämma sin organisation,

Medie- och massmedieundervisningen poängteras i en motion och en reservation frän vpk, 10 milj, kr, anvisar man utöver propositionens förslag, Def är ett belopp vi andra inte har.

Moderaterna har under hela den tid som resurser ställts till förfogande för utvecklingsarbetet yrkat avslag på satsningen, Def fullföljer man också detfa år, trots att vi från majoriteten understryker aff forsknings- och utvecklingsarbetet i skolan är mycket viktigt. Det här är ett ute i verksamheten pågående forskningsarbete som direkt kommer verksamheten fill godo. Det är inte allfid viktiga förbättringar som framkommer fär leva direkt i en miljö som den som skolvardagen utgör.

Med def sagda har jag berört alla de reservafioner som är fogade fill utbildningsutskottets betänkande 12, Jag vill yrka avslag pä alla reservafioner och i övrigt bifall till utskottets hemsfällan.

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

Anslag till centrala och regionala myndigheter m. m. inom skolväsendet

Anf. 30 BJÖRN SAMUELSON (vpk):

Herr falman! Helge Hagberg säger beträffande elever med medicinskt handikapp aff ufskoffsmajorifeten har gjort den bedömningen atf skolhälsovården har resurser aff ge den hjälp som dessa elever behöver. Men är det inte så, Helge Hagberg, atf skolhälsovården i dag drabbas av nedskärningar? Är det inte risk - efter den uppgörelse som gjorts i utskottet, bl, a, med folkpartiet, om atf fa ytterligare 615 milj, kr, från kommunerna-för att dessa pengar tas fram genom besparingar, t, ex, inom skolhälsovården i kommunerna?

Och hur är det med sekretessen som ni hänvisar till i betänkandet? Om def är sä. att den handikappade själv vill ha hjälp, kan ju vederbörande själv häva sekretessen. Vilken bedömning gör Helge Hagberg när def gäller skolhälso-vårdens kunskaper och kompefens vad gäller vissa av de handikappgrupper som räknas upp i motionen? Om statens budget stupar på dessa 2 milj, kr,, skall vi i utbildningsutskottet framöver infe anslå en enda krona utöver budgetproposifionen på någon endn del av det svenska utbildningsväsendet. Jag hoppas ntf Helge Hagberg agerar efter den övertygelsen framdeles, men jag tror infe pä def.

Men fala om för mig nu, Helge Hagberg: Hur ligger det till med sekretessen? Varifrån hämtas uppgifterna atf skolhälsovården klarar detfa bäde vad avser kompefens och vad avser resurser?

Herr fnimnn! Jag ber om ursäkt, men jng tror Helge Hngberg hnr dåligt på fötfernn i den här frågan.

Anf. 31 YLVA ANNERSTEDT (fp):

Herr talman! Helge Hngberg tnlar om principernn för fördelning av bidraget till löntagarorganisationerna, men hnn upprepnr ju bnrn vnd som står i propositionen och ger inget svnr pä vnrför fördelningsprincipernn skall ändras, Resulfntet blir ntt en orgnnisntion som inte har sä mångn medlemmnr

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

Anslag till centrala och regionala myndigheter m. m. inom skolväsendet

förlorar en stor del av sina möjligheter aft utbilda skolinformatörer. Men deras behov av atf informera om sin verksamhet är ju lika angeläget som de större förbundens. Somliga yrkesgrupper är mindre än andra; alltsä blir deras förbund också mindre, dvs, har färre medlemmar. Men def betyder infe aff deras verksamhet är mindre viktig eller art det finns mindre anledning atf ge eleverna informafion om deras verksamhet. Frågan kvarstår alltsä; Varför skall man förändra principerna för fördelningen så att de mindre löntagarorganisationerna missgynnas?

Anf. 32 LARZ JOHANSSON (c):

Herr talman! Jag är naturligtvis, Helge Hagberg, mycket medveten om aff riksdagen har fattat beslut om aff de regionala SS A-råden, och för all del också de lokala, inte längre skall vara centralt reglerade. Det var ett dåligt beslut, men def beslutet är fattat, och def har vi accepterat. Men faktum kvarstår aft länsskolnämnderna har en viss personal, regionala SSA-sekreferare, fill vilka de fortsättningsvis infe fär pengar. De måste alltså få reda på hur de skall förfara,

Helge Hagberg säger atf def infe är fråga om några öronmärkta resurser. Därmed ger han intryck av atf länsskolnämnderna får en summa pengar och får göra med dem ungefär vad de vill. Dessutom säger han atf den enskilda länsskolnämnden själv får bestämma sin organisafion. Jo, jag tackar jag! Det skulle innebära att länsskolnämnden i Sörmland, för att ta ett känt exempel, skulle kunna anställa ytterligare en skolinspektör för def obligatoriska skolväsendet. Det måste vara kontentan av Helge Hagbergs resonemang. Men, se, def tror jag inte aft man får. Det finns en instruktion för länsskolnämnderna. Det är inte sä enkelt atf länsskolnämnden bara utan vidare kan säga: Nu anställer vi litet personal.

Jag frågade om SSA-sekreterarna skall ingå i den ordinarie organisationen eller infe. Om de infe skall göra det, skulle de t, ex, kunna anställas på expertmedel som länsskolnämnderna har till sitt förfogande. Men de pengarna skall användas ocksä till andra saker.

Jag tror inte atf man kan göra def så enkelt för sig aff man säger att länsskolnämnderna själva fär bestämma pä vilket sätt det är bäst atf ha kontakterna med arbetslivet ordnade, Länsskolnämnderna är en del av den statliga skoladministrationen - de är statens förlängda arm i skolväsendet ute i länen. Då måste också staten, dvs, i det här fallet ufskoffsmajorifeten, fala om vad man menar med sina beslut och infe bara säga att länsskolnämnderna själva fär se fill aff en bred och allsidig kontakt mellan skolan och arbetslivet upprätthälls. Man kan inte göra det. Helge Hagberg, när man har anställd personal atf ta hänsyn till; personalen måste få klara besked, och de klara beskeden - och infe bara några luddiga formuleringar - måste utskoftsmajoriteten kunna ge länsskolnämnderna,

Anf. 33 BIRGER HAGÅRD (m):

Herr talman! När man lyssnar på Helge Hagberg fär man intrycket aff han tror atf det bidrag fill löntagarorganisationerna som vi nu debatterar skulle utgå för bestående och stora insatser i skolarbetet. Så är det naturligtvis infe. Det är en betalning som utgår för den informationsverksamhet som

organisationerna utför i skolorna. Men i det här fallet ligger def i organisationernas eget intresse aff informera om sin verksamhet. Då finns det i ett penningknappt läge alls ingen anledning aft ge särskilda subventioner till den verksamheten,

Anf. 34 HELGE HAGBERG (s):

Herr falman! Birger Hagård började sitt första inlägg med att säga att vi skall göra besparingar i verksamheten och minska byråkratin. Självfallet skall vi allmänt ha som utgångspunkt att inte ge mera resurser än vad som är nödvändigt för aft upprätthålla de ambitioner och klara de mäl som vi har för verksamheten, och fill def behövs det vissa resurser. Men vi behöver också en byråkrati, som hjälper oss aft hävda bäde innehållet i verksamheten och möjligheterna atf nå de mål som vi satt upp för vår skola. Därför måste vi ocksä ge vissa anslag till en byråkrati, och vi skall även slä vakt om denna.

Vi säger t, ex, beträffande statens institut för läromedelsinformation aff den myndigheten behövs. Den hävdar vikfiga principer pä läromedelsområdet, och därför skall vi ha kvar den. Tar man bort 6 miljoner på detta område, får vi infe en sådan verksamhet som institutet nu bedriver. En enhet under SÖ kan utföra vissa begränsade uppgifter, men kan inte klara de mål som vi har ställt upp på detfa område.

Vidare framhölls aft löntagarorganisationerna infe skall ha några pengar, utan de skall finnas i skolan av eget intresse. Men det blir dess värre naturligtvis infe så. Därför är def nog nödvändigt aff bevilja ett anslag som ger skolinformatörerna möjligheter aft utbilda sig för sin vikfiga roll i skolan,

Birger Hagård säger dessutom aff de regionala planeringsråden skall ha 3 miljoner mindre och menar därmed atf det infe behövs någon verksamhet på den punkten, Larz Johansson säger dessutom atf jag bråkar om resurser för denna verksamhet. Moderaterna hävdar alltså i argumentationen för sin besparing atf den resurs som är avsedd för planeringsräden kan dras in, medan vi från majoritetens sida säger aff denna verksamhet skall vara kvar, så aft def blir möjligt för länsskolnämnderna atf bestämma sin egen organisafion för arbetet med att uppräffhälla kontakter med arbetslivet,

Ylva Annerstedt säger atf vi måste hävda alla löntagarorganisationers rätt och möjligheter aff få anslag för verksamhet inom skolan, och det tycker jag är en vikfig princip. Föredragande statsrådet framhåller också atf vi infe konsekvent skall ge anslag fill löntagarorganisationerna i förhållande fill dessas storlek. De skall ha ett visst grundbelopp och därutöver medel som utgår i förhällande till organisationens storlek. Vi försöker alltså aff gä en balansgång, där också den lilla organisafionen får fillfredsställande möjligheter aft verka ute i skolorna.

Med anledning av Björn Samuelsons inlägg vill jag säga aff jag har stor respekt för och uppskattning av det engagemang som Björn Samuelson visar när det gäller aft hävda vikfiga handikappsynpunkfer i vär skola. Beträffande hans krav pä 2 miljoner mera till medicinskt handikappade vill jag framhålla aff jag infe tror att man med fem konsulenter kan nä viktiga mäl för elever med medicinska handikapp. Man bör ha en mera finmaskig verksamhet. Kanske skall man t,o,m, ute i den enskilda skolan anlita någon form av medicinsk expertis som kan medverka i skolan, både genom atf ge råd.

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

Anslag till centrala och regionala myndigheter m. m. inom skolväsendet

3 Riksdagens protokoll 1985/86:101-104

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

A nslag till centrala och regionala myndigheter m. m. inom skolväsendet

anvisningar och rekommendationer till skolpersonalen och genom atf meddela eleverna allmän undervisning i medicinska frågor och om medicinska handikapp.

Jag tror aff detta är en bättre metod än aff anslå 2 miljoner för aft tillsätta fem handikappkonsulenfer. Jag tror nämligen inte aff def är lösningen på denna vikfiga fråga. Men jag anser den vara mycket vikfig, och jag tror inte aft man i den lokala skolorganisationen prutar på anslaget till skolhälsovården, utan den är man nog mycket ömsint om lokalt,

Anf. 35 BIRGER HAGÅRD (m):

Herr talman! Helge Hagberg tror inte atf de stora organisationerna skulle ge sig uf och informera i skolorna, om de infe får extra betalt. Det tyder pä ringaktning gentemot de stora organisationerna, som förvisso har informerat infe bara i skolorna utan också på andrn ställen långt innan de över huvud taget fick några sådana här extra bidrag,

Helge Hagberg och jag har helt olika uppfattningar när def gäller byråkrati, Helge Hagberg vill gärna ha ökad byråkrafi, medan jag till varje pris vill ha en minskad byråkrafi. Jag tror att den har svällt uf alldeles för mycket, och från den utgångspunkten finns def naturligtvis ingen som helst anledning att öka pä den.

Beträffande de exempel som har nämnts vill jag säga atf def drabbar absolut ingen om statens institut för läromedelsinformafion försvinner och uppgifterna övertas av SÖ, Ingen kan känna sig särskilt drabbad av detfa,

Anf. 36 LARZ JOHANSSON (c):

Herr falman! Helge Hagberg har nu gett tvä besked. Han säger dels att han anser atf def finns resurser hos länsskolnämnderna nog för bäde aft driva SSA-verksamhet med råden och aft anställa SSA-sekreterarna, Han har dessutom sagt att länsskolnämnderna själva kan bestämma om sin egen organisation.

Av def drar jag slutsatsen atf Helge Hagberg dä menar att nu är det möjligt för länsskolnämnderna aft ordinarieanställa de hittillsvarande SSA-sekreterarna,

Det här är viktigt därför att jag har en känsla av aff protokollet möjligen kan komma atf läsas på en och annan länsskolnämnd, och def kommer säkert aff läsas av de SSA-sekreferare som i dag är anställda i en försöksverksamhet som upphör den 1 juli. Det är naturligtvis oerhört viktigt för de människorna atf fä detta klara besked.

Det förhållandet atf skolministern, som har det direkta ansvaret för den här verksamheten, är närvarande och i varje fall hitintills inte har profesfernt tolkar jag sä, aft han bekräftar de informationer som Helge Hagberg har gett. Som jag sade tidigare, är det naturligtvis viktigt aff få det fnstlngf i det här protokollet aff länsskolnämnderna kan ordinarieanstnlln de hittillsvnrande SSA-sekreterarna, när försöksverksamheten upphör per den I juli.

Om infe skolministern säger atf han hnr någon nnnan uppfattning, tolknr jag hans närvaro och hans tystnad så, aff han hnr bekräftat den uppgiften.

Anf. 37 YLVA ANNERSTEDT (fp):

Herr falman! Om Helge Hagberg har läst proposifionen så som han redovisade från talarstolen, dä har han läst fel. Där står nämligen atf man skall upphöra med den modell för fördelning som innebär ett grundbidrag och ett bidrag relaterat till medlemsantalet och i stället gä över fill aft ge ett bidrag som enbart är grundat pä medlemsantalet. Klart och tydligt säger statsrådet ifrån att SÖ skall göra så i fortsättningen.

Alldeles uppenbart tyckte Helge Hagberg atf den första modellen är bäst. Jag vill därför föreslå aft Helge Hagberg stöder folkpartiets reservation 12, där vi kräver att de nuvarande fördelningsprinciperna skall gälla även i fortsättningen.

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

Anslag till centrala och regionala myndigheter m. m. inom skolväsendet

Anf. 38 BJÖRN SAMUELSON (vpk):

Herr talman! Helge Hagberg säger att fem konsulenter, som skulle hjälpa medicinskt handikappade elever i skolan, är ingen lösning. Nej, jag inser också aff det inte är någon lösning, men def är i alla fall bättre än aft föreslå ingenfing, som Helge Hagberg och majoriteten gör,

Helge Hagberg säger att def i stället skulle vara ett finmaskigf nät och atf man skulle köpa in medicinsk expertis till skolorna. Men varför föreslår infe majoriteten detfa i betänkandet?

Om jag skulle ta fasta pä def eländiga ekonomiska läge som Helge Hagberg pekade på i sin första replik, måste jag ändå ställa mig lifef tveksam fill om 2 milj, kr, skulle ställa Sverige på huvudet. Men jag tror ändå aft def skulle bli billigare aft gå vägen över dessa konsulenter,

Helge Hagberg tror inte atf def prutas på skolhälsovården, men jag vef aff def prutas runt om i kommunerna.

Herr talman! Likvärdighetsprincipen kräver aft dessa barn inte hindras av sitt handikapp frän aff gå i skolan. Skolan måste vara tillgänglig även för dessa barn. Med värt förslag kan man med mycket små medel nå fram till denna likvärdighetsprincip, Def mäste vara en riksangelägenhet.

Vi måste i denna kammare ta pä oss ansvaret för aft göra skolan till en skola för alla genom att ta ett steg närmare sä fort vi får ett enda lifef verktyg.

Jag vill tipsa Helge Hagberg om atf läsa den proposition som nu föreligger om statsbidrag till lärariöner i gymnasieskolan. Se hur hårt det trycks på likvärdighetsprincipen också för gymnasieskolan! Om man betänker allt som sagts här, så kanske vi kan ta ytterligare ett steg också för de handikappade inom skolan.

Anf. 39 HELGE HAGBERG (s):

Herr talman! Vi övertygar kanske inte varandra mera nu, men jag skall som princip bara till sist säga till Björn Samuelson att huvudinriktningen skall vara att man ger mest fill den som behöver bäst stöd i skolsituationen. Denna huvudinriktning följs nog också när def gäller anslagen och organisationen inom skolorna.

Det satsas medel för de handikappade, dock inte tillräckligt, men i görligaste män vad vi ekonomiskt förmår.

Nu är det faktiskt så atf vi har ett underskott i statens budget med 50 miljarder. Kommunerna har större möjlighet att fä sina budgetar atf gä ihop.

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

Anslag till centrala och regionala myndigheter m. m. inom skolväsendet

Därför tycker vi aft det på detta område borde vara en ambifion för den lokala skolkommunen att klara av anslagen på handikappområdet. Bl, a, av denna orsak kan vi inte följa Björn Samuelsons förslag,

I övrigt har jag svarat Ylva Annerstedt, Birger Hagård och Larz Johansson, Vi har våra ståndpunkter, och jag förstår av inläggen atf vi infe följer varandra. Därför vill jag nu bara yrka avslag pä reservationerna och bifall till hemställan i ufskottets betänkande 12,

Överläggningen var härmed avslutad.

Punkt 1

Mom. I (datorbaserat informationssystem, m,m,)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservafion I av Björn Samuelson - bifölls med acklamafion.

Mom. 2 (avveckling av statens institut för läromedelsinformafion)

Ufskottets hemsfällan, som ställdes mot

dels reservation 2 av Pär Granstedt m, fl,,

dels reservation 3 av Birgitta Rydle m,fl,, bifölls med acklamation.

Mom. 3 Utskottets hemställan bifölls.

Punkt 2

Utskottets hemställan bifölls.

Punkt 3 (anslag till Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade)

Utskottets hemställan - som ställdes mof reservation 5 av Björn Samuelson - bifölls med acklamation.

Punkt 4

Mom. 1 (ytterligare bidrag fill Riksförbundet Hem och skola)

Utskottets hemställan - som ställdes mof reservation 6 av Ylva Annerstedt och Lennart Alsén - bifölls med acklamation.

Mom. 2 (avveckling av bidraget fill löntagarorganisationer)

Utskottets hemsfällan - som ställdes mof reservation 7 av Pär Granstedt m,fl, - bifölls med acklamafion.

Mom. 3 Ufskoltets hemsfällan bifölls.

Mom. 4 (principerna för fördelningen av bidraget fill löntagarorganisationer) Utskottets hemsfällan - som ställdes rnot reservation 12 av Ylva Annerstedt och Lennart Alsén - bifölls med acklamation.

Punkt 5

Mom. 1 (elever med medicinskt handikapp)

Utskottets hemställan bifölls med 283 röster mot 12 för reservafion 13 av Björn Samuelson, 1 ledamot avstod frän atf rösta.

Mom. 2 (anslag fill Länsskolnämnderna)

Utskottets hemställan bifölls med 230 röster mot 65 för reservation 14 av Birgitta Rydle m, fl, 2 ledamöter avstod från aff rösta.

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

Om en ny landsvägsbro över Ljusnan i Söderhamns kommun, m. m.

Punkt 6

Mom. 1 (medieundervisningen i skolan)

Utskottets hemställan - som ställdes mof reservation 17 av Björn Samuelson - bifölls med acklamation.

Mom. 2 (anslag till Länsskolnämndernas utvecklingsstöd)

Utskottets hemställan - som ställdes mof reservation 18 av Birgitta Rydle m,fl, - bifölls med acklamafion.

8 § På förslag av andre vice talmannen beslöt kammaren kl, 14,35 att ajournera sina förhandlingar till kl, 15,00, dä dagens frågestund skulle börja.

9 § Förhandlingarna återupptogs kl, 15,00,

10 § Svar på fråga 1985/86:419 om en ny landsvägsbro över Ljusnan i Söderhamns kommun, m. m.

Anf. 40 Arbetsmarknadsminister ANNA-GRETA LEIJON:

Herr falman! Olle Östrand har frågat mig om jag är beredd att medverka till aff medel anvisas i nästa komplefferingsproposition, så att arbetet kan påbörjas när det gäller landsvägs- och järnvägsbro över Ljusnan i Söderhamns kommun,

Def är ännu för tidigt att säga vad årets kompletteringsproposition kommer atf innehålla. Det gäller såväl omfattning som inriktning av eventuella åtgärder. Beredningen inom regeringskansliet avseende kompletteringsproposifionen har nyligen påbörjats.

Om regeringen skulle komma aff överväga någon form av tidigareläggning av investeringar, kommer givetvis dessa båda projekt att finnas med i bedömningen.

Anf. 41 OLLE ÖSTRAND (s):

Herr falman! Jag ber att fä tacka arbetsmarknadsministern för svaret. Jag hade naturligtvis trott att jag skulle få eff definitivt besked om att vi skulle få de begärda pengarna. Förra året gick man uf med ett pressmeddelande både från arbetsmarknadsdepartementet och från kommundepartementet om att den aktuella landsvägsbron skulle byggas i samband med att 32 milj, kr.

Prot. 1985/86:101 anslogs, och detta uppfattade vi självfallet som ett löfte. Men när anbuden

20 mars 1986 hade kommit in och man upptäckte atf def fattades 13 milj, kr, blev det här

~ „,, , 7. bygget inte av. Besvikelsen blev naturligtvis mycket stor.

Om anställning av pilo- •""' o j

j. o „ j Arbetsmarknadsministern måste första aft def är en omöjlig uppgift för

ter från flygvapnet vid ° '

civih svenskt flygföre tag

mig aft förklara för de hundratals byggnadsarbetare som går utan arbete i

området i fråga atf brobygget infe kunde startas, därför atf det fattades 13

milj, kr. Efter atf ha fått def negafiva beskedet har man genom fidningarna

kunnat konstatera att regeringen har satsat miljardbelopp i andra delar av

landet för aff klara de struktur- och sysselsättningsproblem som uppstår. Det

är således en omöjlig uppgift för mig att förklara detta.

Jag tycker atf def är bra atf regeringen har gått in och satsat miljardbelopp i Uddevallaregionen, Av de pengarna gär ungefär 800 milj, kr, fill väginvesteringar.

Jag tycker att def är bra atf man har gjort sammaledes när det gäller Malmöregionen,

Jag tycker atf def är bra att man satsar många hundra miljoner i Bergslagsregionen för aft klara de problem som finns där. Av dessa pengar har 138 milj, kr, avsatts för väginvesteringar.

Jag tycker att det är bra aft man har gått in med ett varvsstöd på över 900 milj, kr.

Allt defta är mycket bra, och def visar att def finns en vilja aft klara av strukturproblemen,

Jag kan i detta sammanhang tala om aft vi har förlorat lika många jobb i Söderhamn som man har förlorat i Uddevallaregionen och Malmöregionen, Det är bara det atf det i Söderhamn har förlorats arbeten under en något längre tid. Fortfarande har vi stora problem framför oss, och def är därför som jag ännu en gång vill uttrycka en förhoppning om att vi får pengar till nämnda brobyggen i nästa komplefferingsproposition.

Överläggningen var härmed avslutad.

11 § Svar på fråga 1985/86:434 om anställning av piloter från flygvapnet vid civilt svenskt flygföretag

Anf. 42 Försvarsminister ROINE CARLSSON:

Herr talman! Lars De Geer har frågat mig om jag avser vidta någon åtgärd för att motverka att stafliga åtgärder förhindrar anställning av piloter frän flygvapnet under år 1987 vid civilt svenskt flygföretag.

Det finns för närvarande omkring 400 stridspilofer i flygvapnet. För atf behålla så mänga piloter atf flygvapnets flygplan kan utnyttjas fullt uf behöver årligen ca 25 piloter nyutbildas om inga avgångar sker. Fram till hösten 1984 var efterfrågan på militära piloter mycket liten från de civila bolagen. Den ökade dock drastiskt hösten 1984,

Def är av säkerhetspolifiska skäl inte möjligt atf låta flygbolagen brand-
skatta flygvapnet på piloter. Därför infördes år 1985 en spärr, som innebär atf
flygbolagen endast får anställa sammanlagt ett tjugotal piloter under åren
38 1985-1986, Vilka som omfattas av begränsningarna har preciserats av chefen

för flygvapnet. Men det räcker naturligtvis infe aff bara försöka skydda flygvapnet genom sådana åtgärder. Den civila pilofufbildningen måste utökas. De militära stridspiloternas förmåner behöver förbättras, och de måste fä bättre möjligheter atf från 40-årsåldern kunna flyga andra plan än stridsflygplan. För närvarande förs förhandlingar i statens arbetsgivarverk om löneförmåner för de militära flygförarna.

Förhoppningen har tidigare varit aft redan under år 1987 få fram så många civila piloter atf flygbolagens efterfrågan på flygvapenpiloter minskar. Detta har omintetgjorts genom atf bolagen infe har kunnat ställa flyglärare fill förfogande. Därför har begränsningarna förlängts. Regeringen har bedömt aff högst tio piloter kan få rekryteras av flygbolagen under år 1987, Varje ökning av denna kvot fär negativa säkerhetspolifiska konsekvenser, Def skall på intet sätt döljas aft denna begränsning har ett preventivt syfte. Avsikten är att försvåra och försena eventuella övergångar fill bolagen samtidigt som utbildningen av militära piloter ökar.

De regler som skall gälla för är 1987 har ännu inte utformats fill alla delar. Det beror på flera faktorer, t, ex, omfattningen av den civila pilofufbildningen, utfallet av löneförhandlingarna m,m.

Jag är för närvarande inte beredd aff utöka det antal piloter som flygbolagen kan få anställa under år 1987,

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

Om anställning av piloter från flygvapnet vid civih svenskt flygföretag

Anf, 43 LARS DE GEER (fp):

Herr talman! Jag tackar försvarsministern för svaret på frågan.

Till aft börja med vill jag understryka atf def av försvarspolitiska skäl naturligtvis är nödvändigt aft säkerställa tillgången pä aktiva piloter i vårt flygvapen. Denna försvarsgrens betydelse för vår säkerhetspolitik är stor, och kostnaderna för att anskaffa och vidmakthålla moderna flygplan och operativa baser är avsevärda. Om brist på fullt utbildade och ögonblickligen tillgängliga piloter skulle minska värt flygvapens insatsberedskap eller uthållighet i strid vore det utomordenfligt allvarligt.

Samtidigt är def för en demokrati synnerligen önskvärt aft de metoder som från statens sida används för atf hälla kvar piloterna vid flygvapnet stämmer någorlunda väl överens med de på den svenska arbetsmarknaden gällande spelreglerna. Om hänsyn fas till statens dominerande inflytande i SAS, Linjeflyg och Swedair är ett av statsmakterna dikterat förbud för dessa företag att anställa piloter från flygvapnet nästan att jämställa med ett yrkesförbud - den civila flygverksamheten utanför dessa fre företag i Sverige är ju jämförelsevis liten, Def yrkesförbud som fillämpas i andra länder är av annan karaktär, men dem brukar vi i Sverige ej sällan kritisera.

Vad beträffar de tvä piloter som föranlett min fråga, önskar de rätt att fa civil flyganställning först under 1987 - i är genomgår de båda på egen bekostnad kompletterande civil flygutbildning,

I en skrivelse frän chefen för flygvapnet den 29 augusti 1985 - dvs, sä sent som för ett halvår sedan - sägs ordagrant: "Företrädare för försvarsdepartementet har bekräftat aff inga planer finns aft förlänga varaktigheten utöver den tvåärsperiod som överläggningarna med flygbolagen hittills berört," Dessa tvä år var 1985 och 1986,

Av statsrådets svar i dag tycks framgå atf de om yrkesförbud påminnande

20 mars 1986

Om höjt statsbidrag till gymnasieskolan Capellagården

Prot. 1985/86:101 åtgärderna avses bibehållas även under 1987, vilket är beklagligt och för de i

min fråga berörda, under civil utbildning varande, piloterna direkt tragiskt. Det skulle vara värdefullt om statsrådet i en replik kunde upplysa om hur länge detfa om yrkesförbud påminnande tillstånd skall upprätthållas och med vilka åtgärder det avses bli avskaffat.

Överläggningen var härmed avslutad.

12 § Svar på fråga 1985/86:436 om höjt statsbidrag till gymnasieskolan Capellagården

Anf. 44 Utbildningsminister LENNART BODSTRÖM:

Herr falman! Bertil Danielsson har frågat mig om jag avser atf vidta åtgärder i syfte att Capellagården snarast erhåller samma statsbidrag per elev som skolor med likartad utbildning redan får.

Utgångspunkten för frågan är ett uttalande i proposition 1983/84:118 om fristående skolor på gymnasial nivå, där def sägs aft statsbidraget per elev / princip bör vara lika stort för likartade utbildningar.

Jag vill här understryka uttrycket "i princip", därför atf def nya statsbidraget ju utformades för att ge de gamla skolorna i huvudsak oförändrat bidrag jämfört med tidigare och med hänsyn tagen till deras olika lokalkostnader och möjligheter atf från andra häll fä ekonomiskt stöd.

Skolöverstyrelsen har i tvä anslagsframställningar tagit upp frågan,

I anslagsframställningen för 1985/86 föreslog SÖ en justering av statsbidragen som innebar sänkta bidrag f<!\ vissa av konstskolorna och höjda för andra samt vissa förändringar i sättet aft beräkna bidragen. Regeringen valde aff lämna förslaget utan åtgärd och infog ståndpunkten atf det knappast kan vara rimligt annat än i undantagsfall att sänka def statsbidrag pä vilket en skola byggt upp sin verksamhet.

En förändring av statsbidraget för en skola mäste därmed innebära en ökad kostnad för staten. Det är därför angeläget att se till atf de ytterligare bidrag som skall ges kommer de skolor fill del som har det ekonomiskt mest besvärligt,

SÖ avstod från aft lägga fram några förslag i anslagsframställan för 1986/87 i avvaktan på aff få in ytterligare eff års bokslut med nu gällande statsbidragssystem. Ett sådant beslutsunderlag föreligger nu.

Från flera av skolorna, bl, a, från Capellagården och eff par av de skolor som Capellagården valt atf jämföra sig med, föreligger ansökningar om höjda statsbidrag,

Def är min ambifion atf försöka bidra fill aff de fristående skolorna som i dag har statsbidrag skall kunna fortleva och utvecklas.

Anf. 45 BERTIL DANIELSSON (m);

Herr falman! Jag ber atf få tacka statsrådet för svaret på min fråga, Capellagården på Öland är en utomordentligt fin skola, vilket också skolöverstyrelsen slagit fast i ett remissyttrande alldeles nyligen,

Capellagården har ett sådant värde aff dess framfid infe får äventyras på

grund av otillräckliga eller felaktigt beräknade statsbidrag,

Eff rimligt krav är att likartad utbildning skall få likartade statsbidrag, sä atf man därmed kan arbeta under samma villkor och förhållanden. Den principen gäller infe för Capellagården, Till exempelvis Carl Malmsfens verkstadsskola i Stockholm utgår ett mer än dubbelt så högt bidrag per elev som fill Capellagården, trots atf man arbetar efter samma läroplan. En utjämning är därför mycket angelägen och bör genomföras,

Defta uttalade också riksdagen 1984 genom atf slå fast atf denna princip borde uppnås så snart tekniska och ekonomiska hinder hade undanröjts. Hur kommer det sig dä aft def infe på två år varit möjligt att uppnå detfa blygsamma mål och genomföra riksdagens beslut? Skall def verkligen behöva vara på def sättet atf ledningen för en skola måste skriva på växlar för att kunna klara löner och andra kostnader och hålla verksamheten i gång?

Jag vill också påpeka aff def i budgetpropositionen föreslås 3 milj, kr, just för att hjälpa de skolor som vid övergäng fill ett nytt statsbidragssystem fär ekonomiska svårigheter. Varför har infe Cnpellngården fått hjälp av detta anslag som ändå finns?

Capellagården lever utomordentligt farligt. Dess ekonomi är djupt skadad av def system som hiffills tillämpats,

Anf. 46 Utbildningsminister LENNART BODSTRÖM;

Herr falman! Regeringen är ytterst angelägen om atf understödja de fristående skolor där konst eller konsthantverk spelar en stor roll i utbildningen. Det är emellerfid sä aff kostnaderna per elev varierar, delvis beroende pä skolornas storlek, Def finns skolor som har 16 elever och skolor som har bortåt 200 elever.

Jag vill ocksä säga, atf när Capellagården jämför sig med andra skolor, jämför man sig alltid med Carl Malmsfens skola, som ligger i Stockholm, Man kunde jämföra sig också med andra skolor som har lägre ersättning. Av de 20 skolor som får ersättning, därför aff de bedriver en utbildning som den vanliga gymnasieskolan infe kan ge, kommer Capellagården på sjätte plats i fråga om bidragets storlek,

Anf. 47 BERTIL DANIELSSON (m):

Herr talman! Carl Malmstens verkstadsskola i Stockholm arbetar efter samma läroplan som Capellagården,

Jag har infe krävt, och inte heller Capellagården, aft Capellagården skall ha exakt lika högt statsbidrag som Carl Malmstens verkstadsskola, men skillnaden är alltför stor som reglerna nu har utformats. En justering uppåt fill en nivå som gör def möjligt att arbeta utan hot om atf behöva gä i likvidation - eller hamna i en liknande situation - anser jag vara ett rimligt krav, eftersom såväl skolöverstyrelsen som utbildningsministern har slagit fast att det är angeläget atf skolor av den här typen skall fortleva. Man skall inte vara tvungen aft leva på ruinens brant, osäker om framtiden dag för dag, för att kunna bedriva undervisning. Det är ett måttfullt krav.

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

Om höjt statsbidrag till gymnasieskolan Capellagården

Prot. 1985/86:101 Anf. 48 Utbildningsminister LENNART BODSTRÖM:
20 mars 1986 Herr talman! Jag tror infe ntf det finns några delade meningar mellan oss i

Om exporten av vapen system

den här debatten. Jag vill ändå nämna att Capellagården under föregående budgetär fick eff engängsbidrag på 605 000 kr, vid sidan av def ordinarie statsbidraget, bl, a, för aff lösa vissa lån.

Anf. 49 BERTIL DANIELSSON (m):

Herr talman! Jag noterar att utbildningsministern och jag har en likartad uppfattning om värdet av Capellagårdens fortlevnad, och jag tar detta som utgångspunkt för antagandet aft en justering av bidraget kommer atf ske. Jag önskar också aft uppjusteringen, även om den är måttfull, kommer aft ske snarast möjligt.

Överläggningen var härmed avslutad.

13 § Svar på frågorna 1985/86:431 och 433 om exporten av vapensystem

Anf. 50 Statsrådet MATS HELLSTRÖM:

Herr talman! Maria Leissner har frågat om regeringen under år 1986 beviljat tillstånd till export av kanoner till Indonesien och om detfa i så fall stämmer med de av riksdagen fastslagna riktlinjerna för svensk vapenexport, Berfil Måbrink har frågat om regeringen under året beviljat tillstånd fill export av hela vapensystem fill Indonesien och Pakistan och vad som i så fall föranlett defta.

Jag besvarar frågorna i eff sammanhang.

Som bekant kommenterar regeringen av sekretesskäl infe enskilda affärer pä krigsmaferielomrädet. Dessa är föremål för samråd med den rådgivande nämnden för krigsmaferielfrägor,

Sverige har under lång tid exporterat vapen till Pakistan, Sä är fallet även under innevarande år.

Till Indonesien tilläts för närvarande sådan vapenexport som är en uppföljning av fidigare gjorda åtaganden.

Dessa leveranser sker i enlighet med de av riksdagen fastlagda riktlinjerna för svensk krigsmaterielexport.

Anf. 51 MARIA LEISSNER (fp):

Herr talman! Jag ber aft få tacka statsrådet för svaret, även om det infe var mycket till svar jag fick.

Det är märkligt att Mats Hellström vägrar atf kommentera affären med Indonesien, Det förekommer mycket klara uppgifter, infe minst frän Bofors, om aff man har fått tillstånd beviljat för export av kanoner till Indonesien, Det lär ocksä ha diskuterats i den rådgivande nämnden.

Inte sedan 1982 har det förekommit export av hela vapensystem fill Indonesien, Nu är det då fråga om ett nytt kontrakt om export av kanoner. Jag skulle vilja fråga: Förnekar Mats Hellström att regeringen har tillätit export av kanoner fill Indonesien?

Om sädan export har ägt rum strider det klart mof riksdagens intentioner.

Def är alldeles tydligt atf export av vapen inte skall tilläfas om vi tror aft dessa vapen kan komma till användning. Jag behöver kanske inte påminna om atf vi inte skall exportera till länder som befinner sig i en väpnad konflikt, som har väpnade inre orolighefer eller som kan förmodas förtrycka den egna befolkningen, I fallet Indonesien vet vi att det förekommer väpnade orolighefer på Östtimor och pä västra Papua, Dessutom accepterar vi infe Indonesiens beteende i de fallen, Def borde vara solklarf aff svenska vapen inte skulle fä komma fill användning i dessa stridigheter. Enligt Amnesty Internafional förekommer det också svåra övergrepp mof de mänskliga rättigheterna.

Vi har fått belägg för aff svensk ammunition har använts pä Östra Timor, och vi vet aft det har förekommit anfall frän sjösidan med fartyg som varit bestyckade med kanoner, Def är infe uteslutet atf det skulle kunna vara svenska kanoner. Svensk ammunition och svenska kanoner kan alltsä, pä grund av tilläten export, användas för aft släcka människors liv i väpnade konflikter i Indonesien, Därför skulle jag återigen vilja fråga; Förnekar statsrådet exporten, och, om infe, vill Mats Hellström acceptera atf svenska vapen och svensk ammunition används mot människor?

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

Om exporten av vapensystem

Anf. 52 BERTIL MÅBRINK (vpk);

Herr falman! Jag tackar för svaret på frågan,

Mats Hellström säger: "Sverige har under lång tid exporterat vapen fill Pakistan, Sä är fallet även under innevarande år," Def är riktigt. Under åren 1974-1977 exporterade man krigsflygplan, men därefter har man bara exporterat reservdelsmateriel - det är väl def fakfiska förhållandet, Mats Hellström?

I SSU:s debatfidskrift Tvärdrag nr 5/6, 1985, svarade Mats Hellström i oktober 1985 på ett brev och sade följande:

"Pakistan har under lång fid varit mottagarland för svensk vapenexport. Under de senaste åren har det emellertid inte tillkommit någon ny affär med Pakistan, Def som förekommit har varit leveranser av reservdelar till tidigare upphandlad materiel,"

Enligt tidningsuppgifter gjordes def i februari i är en affär på 700 milj, kr, Def handlade då om Robot 70, alltså ett helt vapensystem. Är denna tidningsuppgift rikfig? Jag tror att det är viktigt atf Mats Hellström ger ett svar och infe bara kryper bakom sekretesskäl. Har def skeff en stor affär med Pakistan?

Hade fiden medgivit def skulle jag ha citerat en del ur den rika floran av Mats Hellströms uttalanden under tiden i opposition. Det är naturligtvis infe trevligt för Mats Hellström att nu få höra dem. Nu medger inte tiden def, men jag vill ändå fråga: Vill Mats Hellström fortfarande hävda aff det inte förekommit någon ny affär med Pakistan när det gäller hela vapensystem? Kan Mats Hellström påstå det ocksä i dag? Är det fortfarande fråga om leverans av reservdelar? Står Mats Hellström ocksä i dag bakom vad han sade fill SSU:s debatfidskrift Tvärdrag i oktober 1985?

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

Om exporten av vapensystem

Anf. 53 Statsrådet MATS HELLSTRÖM:

Herr talman! Både Berfil Måbrink och Maria Leissner känner ju väl till de regler som gäller för vapenexporten. Det är därför bara en tämligen ytlig debatfpoäng som Berfil Måbrink far när han uttrycker sig litet upprört över atf jag skulle hänvisa fill sekretesskäl, Bertil Måbrink känner mycket väl till vilka regler som gäller för debatten om vapenexport och aff regeringen infe kan kommentera enskilda affärer.

Det som jag har uttalat i tidskriften Tvärdrag är alldeles korrekt. Det sades som svar pä en felakfig uppgift i en debattartikel om några affärer som skulle ha förekommit. Jag beskrev då att vi sedan lång tid har haft en vapenexport, men något uttalande för framfiden har jag inte alls gjort. Jag bekräftar, som jag gjorde för någon månad sedan, att svensk vapenexport till Pakistan förekommer också i år.

Till Maria Leissner vill jag säga att jag har besvarat hennes fråga. Det gäller inga nya vapensystem utan en uppföljning av fidigare åtaganden -bindande åtaganden som går tillbaka till de regeringar där Maria Leissners partivänner delfog,

Anf. 54 BERTIL MÅBRINK (vpk):

Herr talman! Jag tror atf jag nu vägar säga aft vad som har skett efter svaret i SSU:s debatfidskrift i oktober 1985 är atf regeringen och Mats Hellström har godkänt en order på krigsmateriel i form av ett helt vapensystem att levereras till Pakistan, och detfa har tydligen skett år 1986, Mats Hellström dementerar nämligen när def gäller Indonesien, men icke när det gäller Pakistan, Pakistan är en brutal militärdiktatur, har inre oroligheter, mördar människor och har dessutom konflikter med Indien, Ändå gör man nu eff tvärt kast från oktober 1985 fill februari 1986 och ger tillstånd för krigsmaterielexport till ett sådant land,

Anf. 55 MARIA LEISSNER (fp):

Herr talman! Jag har fortfarande infe fått svar på frågan om def här rör sig om kanoner, Mats Hellström förnekar att det är fråga om nya vapensystem, men glider litet grand med samma typ av formulering som vi har fått höra fidigare när vi har haft frågan om vapenexporten fill Indonesien uppe fill diskussion i kammaren. Tidigare har def varit klart uttalat atf def gällt reservdelar och ammunition, men denna gäng är det inte fråga om reservdelar och ammunition. Man kan svårligen beteckna kanoner som reservdelar.

Jag skulle återigen vilja fråga Mats Hellström: Rör def sig om ett kontrakt där man förbundit sig att leverera kanoner, och pä vilket sätt sfär detfa i samklang med riktlinjerna för vapenexporten? Jag kan inte på något säff finna att Indonesien skulle vara berättigat att få ett nytt kontrakt som innefattar kanoner.

Anf. 56 Statsrådet MATS HELLSTRÖM:

Herr falman! Till Bertil Måbrink vill jag återigen säga att vi under lång tid har exporterat vapen till Pakistan, Förvisso har förhållandena i Pakistan skiftat under de år som gått sedan fiden efter andra världskriget när den

staten tillkom. Men jag tror aff de flesta bedömare är överens om atf läget mellan Pakistan och Indien för närvarande är mindre spänt än under tidigare perioder, kanske t, o, m, än under någon period sedan staten kom till stånd, och def är i och för sig positivt.

Till Maria Leissner har jag ju sagt aft def infe handlar om några nya åtaganden, utan den vapenexport som nu tilläts är en följd av tidigare åtaganden. Kanske borde Maria Leissner fa i varje fall en del av sin upprördhet under övervägande. Hon kunde ju ha varit litet intensivare när hennes egen regering satte i gång denna vapenexport.

Det är i en demokrafi ingalunda ovanligt att en ny regering får acceptera effekterna av beslut som man har krifiserat i oppositionsställning, när dessa har tillkommit i demokrafisk ordning, Def gäller beträffande vapenexporten - och då får mnn acceptera den - lika väl som pä många andra samhällsområden.

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

Om exporten av vapensystem

Anf. 57 BERTIL MÅBRINK (vpk):

Herr falman! Får jag bara när det gäller Indonesien, som jag också tagit upp, fråga när de avtal som nu skall följas upp slöts. Har det skett under den socialdemokrafiska regeringstiden sedan 1982 eller skedde def tidignre? Jng är litet osäker på den punkten, men jag vill minnas aff man slöt sådana här vapenavtal ocksä efter den socialdemokrafiska regeringens tillträde.

Vi har nu i varje fall när det gäller Pakistan fått bekräftat aft det har skett en leverans av eff helt vapensystem, tydligen under februari månad 1986, Jag menar aff det infe kan ha skett en så stor förändring hos militärdiktaturen i Pakistan från oktober 1985 till februari 1986 aft den skulle berättiga beviljande av krigsmaterielexporf fill denna militärdiktatur,

Anf. 58 MARIA LEISSNER (fp):

Herr talman! Vad jag gjorde när den regering som Mats Hellström kallar för min påbörjade den här vapenexporten är mindre intressant än vad Mats Hellström själv gjorde. Sä här säger han i en debatt från den tiden: "Socialdemokraterna har däremot vid upprepade tillfällen i interpellationer och frågor i riksdagen kritisernt den borgerliga regeringen för dess vnpenex-port fill Indonesien, vapen som vi menar har använts mot Östtimor," Jag tror atf def vore värdefullt om Mats Hellström gick tillbaka till de gnmln riksdagsprotokollen och läste sina egna dä upprörda åsikter.

Ytterst är detta en fråga om moral: Till vilken gräns kan vi tänja de riktlinjer för vapenexporten som riksdagen har antagit? Jag anser, aff när man tecknar ett nytt kontrakt om ett helt vapensystem, har den gränsen definitivt överskridits. Det borde även Mats Hellström kunna hålla med mig om.

Överläggningen vnr härmed avslufnd.

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

Meddelande om interpellation

14 § Anmäldes och bordlndes

Propositionernn

1985/86:132 Ändringnr i finansieringssystemet för använt kärnbränsle, m.m,

1985/86:138 Arbetsmarknadsverkets ansvarsområde m,m,

1985/86:142 Försöksverksamheter i statlig reglering gentemot näringslivet

1985/86:152 Fritidshemsverksamheten

15 § Anmäldes och bordlndes

Försingen och redogörelsen

1985/86:17 Riksdagens revisorers förslng angående statens utgifter för

bidragsförskott, m,m, 1985/86:20 Riksdagens revisorers berättelse över granskningen av Stiftelsen

Riksbankens jubileumsfonds verksamhet under år 1985 1985/86:22 Fullmäktiges i riksbnnken förslng om inrättande av sedeldepäer

för riksbanken hos postverket.

16 § Meddelande om interpellation

Meddelades aft följande interpellation framställts den 20 mars

1985/86:154 av Göthe Knutson (m) fill justifieministern om forskningsprojektet Metropolit:

Forskningsprojektet Metropolit drivs av myndigheten universitetet i Stockholm, Det har snmlat in uppgifter om 15 117 personer födda 1953 i Storstockholm, Men data lagras om fler, exempelvis om biologiska fäder, föräldrar, barn, makar, sambor och dem som hyrt uf bostnd fill dem. Tvillingar utsätts för alldeles särskilt närgången granskning i manuellt förda extrnregisfer för ntf kringgå datalagen. Den insamlade informationen kommer i första hand från myndigheternas dataregister, I frågn om en mindre del av materialet har de registrerade själva kunnat märka spår nv dntninsamlingarna, men aldrig med heltäckande beskrivningar av vad deras fullständiga syfte är,

Metropolits försvarare hävdar ntt forsknrna endast studerat snmbnnd i långa statistiska serier där man inte ser individerna, men det är nog närmast ett önsketänkande. De tillgängliga handlingarna ger en annan bild, Delpopu-lafionerna är oftast så smä, något hundratal personer eller så, ntf det i prnktiken blir fråga om studier av individer. Det gäller exempelvis narkotikamissbrukare, tvillingar och vissa straffade. Hittills har def överväldigande arbetet, 80 ä 90 %. gällt direkt kumulntiv samköming nv nllt längre dnfaserier där personnumren och oftn nnmnen tydligt frnmgår. Det är nödvändigt ntf känna till dessa uppgifter för ntt få korrektn snmkörningnr. Påståendet ntt individuppgifterna infe intresserar forsknrnn nr också fel; eftersom dnfnkvaliteten är av central betydelse, och dennn endnst kan bli god

genom noggrann kontroll av datainmafningarna, måste exempelvis varje förlossningsjournal med namn och personnummer studeras noga och individuellt. Många personer har varit inblandade i detta arbete, bl, a, studenter. En rad utländska forskare har samarbetat med projektet.

Särskilt statistiska centralbyrån har lämnat ut stora mängder data med personnummer, Alla vi som i höstas och tidigare år lämnat uppgifter till folk-och bostadsräkningen har ju av SCB givits det intrycket aft våra individupp-giffer infe skulle lämnas vidare, SCB har givit Metropolit kompletta dataufdrag. Personnummer har varit med ocksä för sambor och lägenhefsuf-hyrare. För dessa samkörningsleveranser har SCB ställt krav i standardisern-de skriftliga villkor. Dessa villkor föreskriver inte att SCB:s data mäste stanna inom Metropolit, Någon formell spärr mot att en forskare lämnar uppgifter vidare till nästa forskare finns inte, och denne kan mycket väl vnra en utländsk professor som samarbetar med Metropolit,

Tillgängliga handlingar om Metropolit visar ntt hemlighetsmakeriet ligger inbyggt som en förutsättning i just denna forskningsmetodik. Den ansvariga myndigheten, universitetet i Stockholm, har emellerfid också satt vissa i lagstiftningen inbyggda säkerhetsspärrnr ur spel, vilka fillkommit just för aft förebygga myndigheters hemlighetsmakeri. Bl, a, har följande förekommit i Metropolitprojektet,

1, Projektet följer inte de rekommendationer som utformats av humanis-tisk-samhällsvetensknplign forskningsrådets etiskn nämnd, fasfän Metropolits projektledare suttit med i denna nämnd och själv utformat reglerna. Formellt seff har denna nämnd dock infe prövat just Metropolit,

2, Inga projekfhandlingar av nägot slag hnr dinrieförts. De hnr endnst hållits ordnade, vilket kräver att den som vill få en överblick själv mäste gä igenom dem i def rum där de förvaras,

3, Detfa har dock varit omöjligt, dä Metropolithandlingarna tidvis hållits gömda utom myndigheten pä hemlig plats,

4, Universitetet har inte fullgjort diarieföringsskyldigheten för sekretessbelagda handlingar enligt 15:1 sekretesslagen,

5, Man har heller inte upprättat förteckning över universitetefs dnfnregis-ter enligt skyldigheten i 15:11 sekretessingen,

6, Universitetet hnr heller infe följt skyldigheten i 7 a § dntnlagen ntt hålln en aktuell förteckning över sina persondnfnregisfer, där Metropolits register endnst är en del,

7, Särskilt datorprogram för utskrift nv registerutdrag enligt 10 S datalagen borde ha funnits nlltsedan 1973; sädnnt progrnmmerns först nu 1986,

8, Alln registrernde borde fä ufdrng, men universitetet avser endast ntf skicka sådana till dem som är födda 1953 ("kohorfmedlemmnrnn"), Övrign vnrs dnta förekommer i registren blir utan,

9, Det visar sig att universitets- och projektledningen inte satt sig in i hur datalagen gäller. Ända fram fill Dngens Nyheters avslöjanden trodde de ntt registeransvaref enligt dntnlngen låg hos insfitutionsprefekten, som ocksä nr projektledare, Dettn är fel, Ansvnret ligger odeinf på myndigheten universitetet i Stockholm, och det gäller för alla universitetets forskningsdataregister med personuppgifter. Också i fråga om offentlighet och sekretess är ansvnrsfrågnn otvetydig. Enligt den nllmänna verkstadgans 8 S nr universite-

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

Meddelande om interpellation

Prot. 1985/86:101 tets rektor personligen ansvnrig när dessn regler inte fungernr i myndigheten,
20 mars 1986 10, En del har blivit betecknade som "narkotikamissbrukare" efter att vid

Meddelande om inter pellation

nägot tillfälle, knnske nv misstag, blivit förda fill polisstation. Dessa blev tillfrågade om de ville vara med i ett forskningsprojekt. En del snde jn. De som sade nej befraktades av forskarna som om de sngt jn; derns nej respekterades infe, Alla registrerades i ett manuellt förf register med anteckningar om sfickmärken. De kommer infe ens nu att få reda pä ntt sä skett eller vnd def står om dem, då denna registrering och samköming inte skyddas av datalagen, Datahnnferingen är, såvitt knn bedömas, avsiktligt manuell för aff kringgå denna lag,

11, Var och en som önskar kan enligt en grundlagsskyddad rätt få uf kopior
av universitetets allmänna handlingar, vare sig om Metropolit eller annat.
Dessa skall förses med stämpelmärke. Universitetet har vägrat lämna uf
kopior på Mefropolithandlingar därför aft man dels krävde in expeditionsav
gift mof sfämpelmärke som kvitto, dels hänvisade till atf man inte införskaf
fat stämpelmärken att klistra på, eftersom man inte trodde någon skulle
komma aft begära ut kopior enligt offentlighetsprincipen,

12, Men när dessa insynsskyddsmekanismer safts ur spel. finns fortfarande den sista försvarslinjen kvar: den fria pressen. Men också den har universitetet planerat koppla bort genom aft i strid med 1 kap, 1 § i tryckfrihetsförordningen försöka avkräva Stockholms dagstidningar ett förhandstystnadslöfte när det gäller kritik av en planerad Mefropolitenkät,

13, När till sist all genuin, folkligt grundad kritik väller fram, ställer plötsligt statistiska centralbyräns chef hela 69 078:30 kr, till förfogande för en opinionsannons i Dagens Nyheter, Syftet är tydligen att helt enkelt köra över denna folkliga opinion och tysta denna offentliga debatt genom direkt, mot statsministern och partiledarna riktad, lobbyverksamhet. Statistiska centralbyråns chef låter offentliga medel finansiera politiska inlägg utan atf verkefs instruktion, regleringsbrev eller annan lag eller föreskrift tilläter defta,

14, Bl, a, rektor för universitetet i Stockholm har skrivit under en passus i annonsen som särskilt bör uppmärksammas: "Den har pä ett förödande sätt drabbat enskilda forskare, som följt def nafionella och internationella vetenskapssamhällets etiska regier och def svenska samhällets lagar och bestämmelser,"

Jag har ovan visat att Metropolit inte följt etiska regler, lagar och
bestämmelser. Men här finns en fjortonde och sista punkt för kritik. En
myndighet - eller i detta fall snarare två, universitetet och SCB - kan ju aldrig
enligt svensk rättstradition ersätta verklig lagenlighet med propaganda, som
blott intalar atf lagarna följts. Tusentals personer harmas över universitetet i
Stockholm och SCB. därför atf de uppfattar att dessa myndigheter uppträtt
bedrägligt och delvis laglöst. De har inte begärt att pengar motsvarande ett
mindre samhällsforskningsprojekt skall kastas bort pä sövande propaganda
att alltgåft riktigt till. De kan inte inse det berättigade i atl det i SCB;s annons
påstås att det är mera synd om de forskare som arbetat i Metropolit än om alla
dem som - pä ren svenska - blivit förda bakom ljuset av dem. Men de
"kohorfmedlemmar" som harmas därför alt överheten uppträtt som den
gjort har inga pengar för opinionsannonser som skall påverka stalsniinislern
48 och partiledarna.

Mot denna bakgrund får jag ställa följande frågor;

1, Avser regeringen att vidta några åtgärder som följd av atf universitetet i
Stockholm anser atf def är godtagbart aff just de legala och andra
mekanismer sätts ur spel som tillkommit för aff garantera aft allmänheten
och massmedia hela tiden får insyn i och kontroll av myndighetens
verksamhet?

2, Avser regeringen atf förfaftningsreglera svenska myndigheters möjligheter aff använda oklarheter, fintlighet, Orwells nyspräk och f, o, m, ren lögn i sina relationer med medborgarna?

3, Avser regeringen atf vidta några åtgärder som följd av att statistiska centralbyrån disponerat sina medel för en dyr opinionsannons riktad till statsministern och partiledarna och därmed utövat lobbyverksamhet i rent politiska frågor?

4, Avser regeringen att fillgodose statistiska centralbyråns önskemål att datalagen inte längre skall tillämpas för dess dataregister och aff myndigheten infe längre skall stå under datainspektionens tillsyn?

Prot. 1985/86:101 20 mars 1986

Meddelande om fråga

17 § Meddelande om fråga

Meddelades atf följande fråga framställts

den 19 mars

1985/86:439 av Björn Molin (fp) till socialministern om rätten till prisnedsättning pä läkemedel:

Regeringen har i budgetpropositionen aviserat vissa begränsningar i rätten fill nedsättning av priset pä läkemedel.

Jag vill med anledning härav fråga socialministern om den föreslagna förändringen kommer atf föregås av en expertufredning med medverkan av lakar- och läkemedelsexpertis och om förändringen avses gälla även läkemedel fill patienter med kroniska eller åferkommande mag- och tarmsjukdomar, såsom gastrit,

18 § Kammaren åtskildes kl, 15,31,
In fidem

BERTIL BJÖRNSSON

/Gunborg Apelgren