Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Riksdagens protokoll 1985/86:100 Onsdagen den 19 mars

ProtokollRiksdagens protokoll 1985/86:100

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1985/86:100

Onsdagen den 19 mars em.

Kl. 19.30

Förhandlingarna leddes till en början av tredje vice talmannen.

12 § Fortsattes behandlingen av utrikesutskottets betänkande 1985/86:16 samt trafikutskottets betänkanden 1985/86:12, 10 och 11 (forts, från prot. 99).

Anslag till trafiksäkerhet (forts, TU 10)


Anf. 59 STEN-OVE SUNDSTRÖM (s):

Herr talman! I betänkande nr 10 från trafikutskottet har fem motioner behandlats.

Utskottet är överens pä alla punkter, utom pä punkt 1, där moderaterna har reserverat sig. Denna reservation, med vissa nyansskillnader, är numera ärligen återkommande. Jag skall därför begränsa mitt anförande här i kväll.

Den moderata reservationen gäller anslaget till trafiksäkerhetsverkef vid punkt C 1, Trafik och administration, som moderaterna vill avgiftsfinan-siera. Det är ett förslag som regering och riksdag har avvisat under de senaste åren.

Bakgrunden fill aft förslaget har avvisats är bl, a, följande: Från anslaget finansieras löner och omkostnader för trafik- och informafionsbyrän samt verkets regionala organisafion. Dessutom betalas kostnader för bl, a, materialundersökningar och utredningar samt trafikreglerings- och skolkon-sulfverksamheten.

Över def nämnda anslaget ges myndighetsservice till alla trafikantgrupper. Det är därför olämpligt att belasta enbart t, ex, bilisterna med dessa avgifter, som moderaterna föreslår.

Med den anslagsfinansiering som för närvarande används undviks den strikta uppdelningen mellan verksamhetens inriktning pä bl, a, informations­området. Om moderaternas förslag genomfördes, skulle det innebära ökade pålagor för vissa trafikantgrupper, medan andra fick informafionen grafis.

Med detta, herr falman, yrkar jag bifall till hemsfällan i utskottsbetänkan­det och avslag pä reservafionen,

Anf. 60 GÖREL BOHLIN (m) replik:

Herr falman! Verksamheterna inom anslag C 1 och C 2 är, som trafiksä­kerhetsverkef säger, mycket integrerade med varandra. Verket menar aff det

8 Riksdagens protokoll 1985/86:99-100


113


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

A nslag till trafiksäker­het


inte finns någon artskillnad i verksamheterna som mofiverar olikheter i finansieringen.

Jag återger här vad trafiksäkerhetsverkef har uttalat i en lägesrapport, som jag antar atf ocksä Sten-Ove Sundström har fillgång till: "Tvärtom kan det anses väl motiverat aft fordonsägare och körkortstagare i större utsträckning direkt svarar för de kostnader som frafiksäkerhefsarbefet inriktat på fordon, trafikanter och trafikmiljö förorsakar samhället, Defta gäller infe minst informationsinsatserna, som vanligen inriktas på förare och andra trafikan­ter. Eftersom verkefs arbete med avseende pä förarna med utarbetande av kursplaner, inspektion av trafikskolor, förrättning av förarprov, m, m, är avgiffsbelagf (C 2) är det logiskt att även de fortsatta insatserna i form av information fill förarna (C 1) bör vara avgiffsfinansierade,"

Det är, som Sten-Ove Sundström har sagt, ett åferkommande krav från vår, och verkets, sida aft anslag C 1 skall avgiffsfinansieras. Jag har här hänvisat fill en lägesrapport, som jag antar att också Sten-Ove Sundström har tagit del av.

Just i är har verket vid utarbetandet av anslagsframställningen frångått förslaget, men det beror på de direktiv som verket har fått. Detta hindrar inte aft verket, bäde i lägesrapporten och i andra sammanhang, har markerat aff def anser att en avgiftsfinansiering på det sätt som vi föreslår är såväl lämplig som praktisk.


Anf. 61 STEN-OVE SUNDSTRÖM (s) replik:

Herr falman! Def är rikfigt, som Görel Bohlin säger, atf trafiksäkerhets­verkef tidigare har föreslagit metoden aff avgiftsfinansiera. Verket har dock frångått detta i sin senaste anslagsframställning. Dess värre har infe moderaterna glömt bort detta - de fortsätter atf köra i gamla spär och häller fortfarande fast vid det gamla förslaget.

Det är vikfigt aff klara uf aft det rör sig om flera trafikantgrupper. Om man i stället för att anvisa medel över budgeten skall söka en annan finansierings-väg och då, som moderaterna föreslär, väljer en avgiftsfinansiering, vem skall då betala det hela? Såvitt jag försfår blir def t, ex, bilägarna som får betala hela det här anslaget i stället föratf det som nu går över budgetmedel. Vem är def som skall betala de här avgifterna, Görel Bohlin?


114


Anf. 62 GÖREL BOHLIN (m) replik:

Herr falman! Omsorgen om bilägarna förefaller mig litet nyväckt för att komma frän s-sidan. Med tanke på alla de ålägganden och krav på bilägarna som regeringen har föreslagit är det litet egendomligt aft Sten-Ove Sund­ström nu gör sig till tolk för den gruppen.

Trafiksäkerhetsverkets inställning är, som jag redan sagt, densamma som fidigare, Def bevisas genom den lägesrapport som både Sten-Ove Sundström och jag har tagit del av. Budgetdirektiven har inte givit möjlighet fill förslag om avgiftsfinansiering, men jag tycker aff verket fortsättningsvis skall försöka föreslå avgiftsfinansiering. Jag kommer själv aft i verkets styrelse arbeta för att man gör det. Avgiftsfinansiering har ju den fördelen att det visar kostnaderna för en verksamhet; det aren sorts prislapp. Det har ofta en disciplinerande effekt både på nytfjaren och pä producenter av tjänster.


 


19 mars 1986

Anslag till trafiksäker­het

Jag vill också säga att avgifter fas ut på körkorfssidan. Det är logiskt atf    Prot. 1985/86:100

täcka anslaget C 1 med avgifter på samma sätt som man gör med anslaget C 2. Vad är det för skillnad mellan att fa uf en avgift för förnyelse av körkort och att ta ut avgifter för den verksamhet som täcks av C 1-anslaget, dvs. t. ex. för information till förarna efter def aft körkortet tagits?

Anf. 63 STEN-OVE SUNDSTRÖM (s) replik:

Herr talman! Lät mig först förklara för Görel Bohlin aff trafiksäkerhets­verket naturligtvis i sin senaste anslagsframställning liksom tidigare har haft möjlighet aff föreslå avgiftsfinansiering. Def finns ingenting som förbjuder verket atf göra det. Nu har man alltsä avstått frän aff föreslå den metoden. Def kan bara betraktas som aff verket har ansett def vara en svår metod aff tillämpa. Dess värre har emellertid infe moderaterna gjort det.

När def gäller skillnaden i sättet atf finansiera sade jag redan i mitt korta anförande atf pengar frän detfa anslag går till sä många andra bitar inom TSV:s verksamhet än def som Görel Bohlin nämnde. Det handlar om materielundersökningar, om utredningar, om att finansiera trafikreglerings-och skolkonsulfverksamhef, Def gäller som sagt inte bara den del som Görel Bohlin nämnde i sitt anförande. Det finns en klar skillnad mellan anslagen, och det är därför svårt aft använda den finansieringsmetod som moderaterna föreslär. Moderaternas förslag betyder, om jag förstått Görel Bohlin rätt, att bilägarna utöver de pålagor som tidigare lagts pä dem nu skulle drabbas av ytterligare en avgift.

Tredje vice talmannen anmälde aft Görel Bohlin anhållit aff fill protokol­let få antecknat atf hon infe ägde räft till ytterligare replik.


Anf. 64 INGRID HASSELSTRÖM NYVALL (fp):

Herr talman! I en motion fill årets riksmöte har jag föreslagit atf man skall stärka äldre bilförares situation i trafiken genom aft erbjuda dem frivillig vidareutbildning. Förslaget presenterades redan i oktober i Kalmar med avsikt aff återkomma i en motion i januari. Jag blev då naturligtvis positivt överraskad, när budgetpropositionen innehöll ett anslag pä 450 000 kr, för just området äldre bilförare.

Bakgrunden till mitt förslag är atf i takt med aft antalet pensionärer ökar kommer också andelen äldre bilförare atf bli fler. För fio år sedan hade 16 % av pensionärerna bil, 1983 hade siffran stigit till 27 % och den kan förväntas stiga ytterligare.

En studie vid Chalmers i Göteborg visar att äldre bilförare mänga gånger kan ha svårt aft klara olika trafiksituationer. Detta hänger samman dels med de naturliga fysiska förändringarna, dels med def faktum atl den fidigare körkortsutbildningen inte innehöll träning i moment som är anpassade till dagens trafik, I motionen föreslås atf de anvisade medlen, 450 000 kr,, skall utnyttjas för kompletterande trafikutbildning, lämpligen i samarbete mellan trafiksäkerhetsverkef, NTF och studieförbunden. Studiecirklar kunde bli en aktiverande form av utbildning som jag vet atf många av de äldre bilförarna skulle uppskatta. De anslagna medlen kunde exempelvis användas för ett baskursmaterial.


115


 


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Postens verksamhet


När frafikufskoffet avstyrkte motionen var det i och för sig posifivt till en satsning på informafion om och fill äldre bilförare. Men man säger också aft projektet inte bör genomföras på annat sätt än vad trafiksäkerhetsverkef har planerat. Detta innebär under innevarande budgetär insamling av fakta om problemet. Under nästa budgetär avser trafiksäkerhetsverket atf inrikta verksamheten främst på direktinformation till äldre körkortsinnehavare.

Om det är en eller flera broschyrer som trafiksäkerhetsverkef avser sända ut, vill jag här passa pä atf uppmana verket atf tänka i mer aktiva banor. Varför inte söka samarbete med organisationer och studieförbund? Dä kan man samordna bäde ekonomiska resurser och ideellt arbete och få ut en betydhgt större effekt.

Herr falman! Jag har i dag inget yrkande i detfa ärende, men jag tror aft def finns anledning att återkomma - om infe förr, så i samband med behandling­en av nästa års budgetproposition.

En annan folkparfimotion, nr 422, far mera principiellt upp frågan om de frivilliga organisationernas trafiksäkerhefsarbete, Def är bara att uttala en förhoppning om atf utskottets bedömning i denna fråga ocksä avspeglas i praktisk verksamhet.


Överläggningen var härmed avslutad,

(Beslutet redovisas efter debatten om trafikutskottets betänkande 11,)

Anf. 65 TREDJE VICE TALMANNEN:

Kammaren övergår nu fill aft debattera trafikutskottets betänkande 11 om anslag fill Postväsendef.

Postens verksamhet


116


Anf. 66 AGNE HANSSON (c):

Herr falman! I detta betänkande, som berör anslaget i budgetpropositio­nen till postväsendef avstyrks en centerparfimofion, T244, av Bengf Kind­bom med yrkande om återinförande av vissa ortnamn i postadresser.

Enligt de regler som i dag finns i postsfadgan är det möjligt aff fä behålla den gamla orfsadressen i samband med indragning av postkontor och överflyttning till annat. Däremot är det infe möjligt atf i dag fä återta en tidigare ortsadress om indragningen redan har skett. Detta tycker vi frän centern är en märklig logik. Det finns i dag eff ökat intresse i värt land för ortnamnens värd och värde, och det är naturligt,

Ortsadresserna och ortnamnen är av utomordentlig betydelse för vårt samhälle. Ortnamnen är en viktig del av värt kulturarv. Men de är inte bara "fornminnen". De är också symboler och i själva verket prakfiska namn som brukas i det vardagliga livet. De har bildats som beteckningar för människors orientering i sin egen omgivning och tillvaro. Ortnamnen och ortsadresserna är något av en identitet för en innebyggare. Frän centerns sida ser vi det därför som angeläget att samhället pä alla sätt slår vakt om våra ortnamn.

Men det görs infe i dag. Mänga ortnamn, ortsadresser och sockennamn håller på atf dö uf.


 


Jag kan hänvisa fill ett praktiskt exempel, som jag personligen har anknytning fill, nämligen Lönneberga, där jag själv är född, Lönneberga är i dag ett ortnamnsbegrepp som är känt inte bara i Sverige och det övriga Europa utan t, o, m, i hela världen, men i vårt administrativa system är def praktiskt taget helt utplånat, Lönneberga som poststation är indragen, Lönneberga järnvägsstation är nedlagd, Lönneberga abonnentområde inom televerket har överförts till Hultsfredsområdet, För Lönneberga som enskild kommun gäller motsvarande förhällande,

Lönnebergaborna har i dag inte möjlighet att återfå sitt gamla ortnamn i postadressen om de sä skulle önska, och motsvarande gäller på många andra orter. Risken är att allt fler namn så småningom kommer aft glömmas bort. Därmed blir värt språk fattigare på namn, och anonymiteten breder ut sig.

Postadresserna är i dag en av de större bärarna av ortnamnen. Det är därför sett mof bakgrund av strävandena att bevara ortnamnen också oerhört vikfigt hur postverket hanterar adresseringsfrågorna och poststationsorgani-sationen. Postverkets agerande lämnar därvid en del övrigt atf önska. En indragning av en poststation är i sig en diskutabel åtgärd, och varför skall inte de områden som så önskar, i alla lägen fä behälla eller återta en tidigare ortsadress?

Def är nu, som jag tidigare sade, möjligt för en ort atf få behålla den gamla ortsadressen när en poststation dras in, och det är bra. Detta har nu blivit möjligt efter starka påtryckningar från lokala opinioner. Det är också en fråga som vi från centern har drivit länge och envist här i kammaren. Men atf fä återta ett fidigare ortnamn i postadressen om en indragning redan har skett är alltså inte möjUgt,

Utskottets majoritet anger ekonomiska och servicemässiga skäl som motiv för sin avstyrkan av mofionen. Jag har svårt att se vilken skillnad av servicemässig och ekonomisk karaktär som kan föreligga mellan de fall där def nu är möjligt atf få behålla ortnamnen vid byte av postadress och de fall där det är fråga om återinförande av ett fidigare ortnamn i postadressen. Jag vore tacksam om Margit Sandéhn, som är utskottets talesman, närmare ville ange skälen för atf infe tillmötesgå mofionens krav.

Varför skall vi utarma vårt kulturarv på det här sättet? Varför inte behålla resp, återinföra ortnamn i postadresserna när det rent prakfiskt är möjligt? Även om det skulle kosta någon krona, tycker vi inom centern att det är värt atf göra en sådan satsning pä kulfuren. Därför, herr talman, ber jag att få yrka bifall till den vid trafikutskottets betänkande nr 11 fogade reserva­tionen.


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Postens verksamhet


 


Anf. 67 MARGIT SANDÉHN (s):

Herr talman! I trafikutskottets betänkande nr 11 behandlas förslagen under rubriken Postväsende i årets budgetproposifion.

Under förra riksmötet beslöt riksdagen om införande av nya former för statsmakternas styrning av posten fr.o.m. den 1 juli 1985.

Av särskilt intresse för statsmakternas styrning av posten är servicenivån och tillförlitligheten i brevbefordran, fillgänglighefen fill kassaservice samt portoutvecklingen för 20 g normalbrev.

Utskottsmajoriteten understryker atf det är viktigt atf åtagandena mot


117


 


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Postens verksamhet


kunderna i fråga om brevbefordran kan uppfyllas, oavsett vilken nivå beträffande snabbheten man väljer.

Inom postverket arbetar man med aff försöka höja tillförlitligheten ytterligare, men på grund av små tidsmarginaler i transportnätet är det inte rimligt att kräva en tillförlitlighet på 100 %, Utskottet anser dock liksom föredraganden atf en sådan tillförlitlighet bör vara målet,

I budgetpropositionen konstateras att postkassenäfet i vad avser geogra­fisk tillgänglighet är rikstäckande och aft mycket få hushåll i dag saknar tillgäng till daglig postkassaservice. Tillgängligheten fill kassaservice i tätorterna förbättras på olika sätt, såsom genom kvällsöppet, bättre affärslä­gen och upprustning av lokaler.

Ett enigt utskott tillstyrker budgetpropositionens förslag om inriktningen av postens verksamhet for budgetåren 1986/87-1988/89 och de övriga förslagen beträffande postväsendet.

Till betänkandet har det fogats en reservation av c- och vpk-ledamöterna.

Reservationen gäller återinförande av vissa ortnamn i postadresser. Reservanterna anser atf hänsyn till ekonomiska och servicemässiga konse­kvenser infe skall fä hindra att fidigare i postadresser använda ortnamn äterinförs i ortsadressen.

Under förra riksmötet behandlade kulturufskoffet mofionsförslag som var likartade med det aktuella, och vid def tillfället avslog kulturutskottet mofionsförslagen med motiveringen att en anmälan om komplettering av utdelningsadressen kan göras fill kyrkobokföringen resp, den lokala skatte­myndigheten, för att pä detta sätt bevara den fidigare orfsadressen. Detta blev ocksä riksdagens beslut vid det tillfället.

Enligt utskottsmajoritetens mening i trafikutskottet finns def infe någon anledning för riksdagen aft ändra sitt ställningstagande i denna fråga. Jag ber därför att fä yrka avslag på reservafionen.

Man har inom posten inlett en verksamhet i vissa områden i landet som innebär att man upplyser allmänheten om atf i anslutning fill utdelningsad­ress eller som sådan adress kan anges församlingsnamn eller andra sedan gammalt använda namn på områdena. Dessa namn avses bli intagna i postnummerkatalogen under rubriken "Gatuadress etc".

Som en upplysning vill jag nämna att det efter utskottsbehandlingen har blivit känt att posten håller på med en översyn av ortnamnsfrågan, med kulturutskottets uttalande 1985 som grund och med syfte aft öka användning­en av de gamla ortnamnen i postadresserna och försöka finna lösningar som tillfredsställer olika intressen. Översynen beräknas vara klar under våren.

Herr talman! Sammanfattningsvis ber jag att få yrka bifall till trafikutskot­tets hemställan i dess helhet och avslag på reservafion 1,


 


118


Anf. 68 AGNE HANSSON (c) replik:

Herr talman! Jag noterar med viss tillfredsställelse atf def inom postverket kommit till en översyn efter def att vi behandlade de här frågorna i kulturufskoffet och kammaren förra året. Det är tydligen så aft en envis och effekfiv kampanj kan ha betydelse.

Jag får väl då ställa min tillit till postverket. Tydligen är inte majoriteten i denna kammare beredd aff gå dessa intressen fill mötes.


 


Def är ju sä, Margit Sandéhn, att en anmälan fill kyrkobokföringen inte löser den problematik som tagits upp om aft få införa fidigare ortnamn i själva postadressen. Och jag fick tyvärr inget svar beträffande vilka servicemässiga och ekonomiska skäl som är annorlunda jämfört med den möjlighet som nu finns att behålla nuvarande ortsadress när postsfationen läggs ner men inte får återta ett tidigare ortnamn.


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Postens verksamhet


Anf. 69 MARGIT SANDÉHN (s) replik;

Herr talman! Eftersom man inom Posfen arbetar med och ganska snart skall avsluta översynen av ortnamnen, fär vi väl avvakta och se vad man kan komma fram till och återkomma vid ett annat tillfälle.

Anf. 70 AGNE HANSSON (c) replik:

Herr talman! Ja, Margit Sandéhn, det finns ju inte mycket annat atf göra än atf vänta och se. Men jag tycker atf man borde ha varit litet mera framsynt. Det kunde ha funnits skäl för riksdagen att ge en antydan om riktlinjer för vad översynen skulle resultera i och på vilket sätt den skulle genomföras,

Anf. 71 MARGIT SANDÉHN (s) rephk:

Herr falman! Men, Agne Hansson, riksdagen kan väl infe säga hur arbetet skall genomföras, när man håller pä med översynen. Vi får avvakta och se vad den kan komma fram till.


Anf. 72 JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp):

Herr talman! "Nu är def dags igen. General Franko, vars civila namn är Bertil Zachrisson, klipper till pä nytt, I full postgeneralsmundering går han bärsärkagång på sift förflutna som socialdemokrafisk kulturminister,

I de nya postf arifferna, som fastställdes av regeringen i gär och som träder i kraft den 3 februari 1986, finns inte skymten av kulturellt ansvarstagande. Kulturen, tycks han resonera, def är Göranssons sak. För mig handlar det bara om att se till att lönsamheten blir så hög som möjligt.

Så talar en krämare som ser till att hålla politikerförakfet vid liv. Sä här blir det;

Normalfaxan för vanliga brev höjs mycket blygsamt. I stället för 2 kronor fär vi betala 2:10 upp till 20 gram. Skickar vi eff lite tjockare brev, till exempel innehållande fakturor, blir det ingen höjning alls om vikten understiger 100 gram. Sedan ökar portot upp till 11 procent för den tyngsta viktklassen (1 000 gram).

Men sen kommer det, Ekonomifaxan för försändelser över 100 gram, dit merparten av våra kulturtidskrifter hör, ökar med 25 procent. Det betyder atf portot för just dessa försändelser har ökat med minst 54 procent i jämförelse med vad det kostade före förra höjningen, som skedde under stort rabalder den 3 december 1984,"

Så långt, herr talman, den normalf mycket städade och fridfulle kulturre­daktören i Aftonbladet, Peter Curman, i en artikel den 6 december i fjol, betitlad Aktiebolaget Kulturmord,

Valda delar av denna artikel har återgivifs i den mofion som Karl Erik Eriksson och jag har väckt kring frågan om trycksaksporfot, alltså det porto


119


 


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Postens verksamhet


som man behöver använda när man skickar kulturtidskrifter och böcker. Frågan om storleken pä detfa porto är en gammal tvistefråga. Utskottet brukar normalt anföra atf detfa är Posfens sak och aff man där bara skall vara affärsmässig. Jag skulle emellertid gärna vilja fråga utskottets talesman varför utskottet inte har redogjort för de porfohöjningar som genomfördes den 3 februari och effekterna av dem. Är de uppgifter som Aftonbladet lämnar, att man har höjt portot mycket mer för dessa trycksaker än för brev och liknande, rikfiga?

Om Aftonbladet har rätt, då frågar jag ufskottets talesman: Är det rimligt att portot för kulturtidskrifter har blivit så oändligt mycket högre än portot för övriga försändelser?

Posten har råd att, som man gjorde för kort tid sedan, sända ut grafisfrimärken fill svenska folket för ungefär 55 milj, kr. Varje hushåll har fått eff litet häfte som är värt 16:80 kr. Jag tror inte atf det gör vare sig till eller från i de flesta hushåll. Om man använder en del av dessa pengar för att underlätta för kulturtidskrifterna och bokförlagen, så skulle man göra en mycket stor kulturinsats, Def vore dessutom en mera rättfärdig och rättvisande portopolifik.

Till sist, herr talman! I omröstningen avser jag att stödja Agne Hansson i Lönneberga, för jag anser att han har räft när def gäller postens svek mot de svenska ortnamnen.


 


120


Anf. 73 MARGIT SANDÉHN (s):

Herr talman! Till det senast anförda vill jag säga att rabatthäftena skickades ut med anledning av Postens 350-årsjubileum, Def har ju hela svenska folket fått del av, och man tyckte inom Posfen aft det infe var mer än riktigt. Postens verksamhet skall ju bedrivas med utgångspunkt i företags­ekonomiska och affärsmässiga principer, eftersom Posten är ett affärsdrivan­de företag.

Som Jan-Erik Wikström själv sade är det infe någon ny fråga som tas upp i denna motion; den har varit uppe till behandling många gånger tidigare. Man arbetar med att försöka finna lösningar på de problem som portoavgifterna medförde för bokförlag, bokhandlare och kulfurfidskriftsufgivare. Ett enigt utskott har stått bakom förslaget aff vi skall avvakta resultatet av detta arbete,

Anf. 74 JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp):

Herr falman! Def är väl bra aft Posten firar jubileum. Men varför skall man göra def genom att strö ut häften över hela svenska folket, så atf varje hushåll får 16:80, när man för en lägre kostnad skulle kunna göra en betydligt större insats för kulturtidskrifter och de boklådor som vill skicka böcker?

Man kan naturligtvis säga att riksdagen inte skall lägga sig i detfa. Men i något forum måste det ju få komma fram en opinion. Jag tycker aft de här portohäftena, som man har skickat uf fill allmänheten, är rena jippot, Def är synd att postverket fortsätter att allvarligt diskriminera kulturtidskrifterna och böckerna. Man hade kunnat fira jubileum pä ett värdigare sätt.


 


Anf. 75 MARGIT SANDÉHN (s):                                                       Prot. 1985/86:100

Herr talman! Sveriges folk är postverkefs största kund, och därför tyckte     19 mars 1986

Postens verksamhet

postverket att det infe var mer än riktigt att hela svenska folket fick vara med

om defta jubileum.


Anf. 76 JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp):

Herr talman! Vi kan ha olika uppfattning om defta. Jag tycker aft det är ett meningslöst jippo att strö ut dessa frimärken över svenska folket. Det lär inte förbättra relationerna mellan postverket och allmänheten. Och jag tycker aff vi har anledning aff fundera över varför man skall höja portot för kulturtidskrifter sä oändligt mycket mer än man höjer när det gäller allmänheten och företagen,

Anf. 77 MARGIT SANDÉHN (s):

Herr talman! Jag vill bara till sist säga aft jag tycker att det är mycket tråkigt atf vi har olika uppfattningar när det gäller detta aft hela svenska folket skall få ha litet nytta av detta jubileum.

Överläggningen var härmed avslutad.

Utrikesutskottets betänkande 16

Punkt 10 (anslag fill Interamerikanska utvecklingsbanken)

Utskottets hemsfällan bifölls med 276 röster mot 13 för reservation 2 av Bertil Måbrink,

Punkt 14 (anslag fill Bidrag till Stockholms internationella fredsforsknings­institut SIPRI)

Utskottets hemställan bifölls med 271 röster mot 13 för reservation 4 av Bertil Måbrink,

Övriga punkter

Utskottets hemställan bifölls.

Trafikutskottets betänkande 12

Mom. I (kostnader och avgifter inom trafiksektorn)

Utskottets hemsfällan - som ställdes mof reservafion 1 av Sven Henricsson - bifölls med acklamation.

Mom. 2 (investeringsplanering inom transportsektorn)

Först biträddes reservation 2 av Agne Hansson och Rune Thorén med 39 röster mot 13 för reservation 3 av Sven Henricsson, 236 ledamöter avstod frän att rösta.

Härefter bifölls utskottets hemsfällan med 241 röster mot 46 för reserva­tion 2 av Agne Hansson och Rune Thorén,


121


 


Prot. 1985/86:100    Trafikutskottets betänkande 10
19 mars 1986   Punkt l

Mom 1-3

Utskottets hemsfällan bifölls.

Mom. 4 (anslag till Trafiksäkerhetsverkef: Trafik och administration)

Utskottets hemställan bifölls med 223 röster mof 64 för reservafionen av Rolf Clarkson m,fl.

Punkterna 2-4

Utskottets hemställan bifölls.

Trafikutskottets betänkande 11

Mom. 1 c (återinförande av vissa ortnamn i postadresser)

Ufskottets hemställan bifölls med 217 röster mof 65 för reservafionen av Gösfa Andersson m,fl, 4 ledamöter avstod från att rösta.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

13 § Föredrogs

Näringsutskoffefs betänkanden

1985/86:12 Åtgärder för ett förbättrat låsskydd

1985/86:13 Kreditupplysningslagens regler om besfällaruppgifter

Lagutskottets betänkande

1985/86:22 Anslag till marknadsdomstolen (prop, 1985/86:100 delvis)

Utbildningsutskottets betänkande

1985/86:11 Anslag till utbildningsdepartementet m,m, (prop, 1985/86:100 delvis)

Kammaren biföll vad utskotten i dessa betänkanden hemställt.

14 § Föredrogs näringsufskoftets betänkande 1985/86:11 om bevakningsverksamhef,

arbetsmarknadsutskottets betänkande

1985/86:9 om anslag pä tilläggsbudget II för budgetåret 1985/86 (prop, 1985/86:101 delvis),

konstitufionsutskottets betänkande

1985/86:20 om anslag till datainspekfionen (prop. 1985/86:100 delvis) och

122


 


lagutskottets betänkande

1985/86:18 om arrendators räft fill friköp,

Anf. 78 TREDJE VICE TALMANNEN:

Näringsufskoftets betänkande 11, arbetsmarknadsutskottets betänkande 9, konsfitufionsufskotfefs betänkande 20 och lagutskottets betänkande 18 kommer atf debatteras i nu nämnd ordning. Voteringarna äger rum i ett sammanhang efter avslutad debatt.

Först upptas alltså näringsufskoftets betänkande 11 om bevakningsverk­samhet.


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Bevaknings­verksamhet


 


Bevakningsverksamhet

Anf. 79 PER WESTERBERG (m);

Herr falman! I näringsutskottets betänkande nr 11 behandlas ett tämligen enkelt ärende, I reservafionen till betänkandet begär moderata samlingspar­tiets, centerparfiets och folkparfiets representanter en förenkling av bevak-ningsföretagslagen i enlighet med motion nr 1417 av Sfen Andersson i Malmö,

I mofionen föresläs en självklar förenkling, som jag tycker borde genomföras, nämligen aft företag som har ett dotterbolag pä sitt industriom­råde skulle få sköta övervakningsverksamheten inom företagsomrädet utan aff behöva auktorisation. För närvarande gäller att man får bedriva övervakningsverksamheten inom det egna företaget i egen regi. Har man däremot ett dotterbolag pä området måste man anlita en utomstående entreprenör.

Jag kan anföra exempel frän min egen arbetsplats på Saab-Scania i Nyköping, Vi har ett litet försäkringsbolag, som heter Saabia, med ett par tre anställda, beläget inom området. Vi får då icke sköta bevakningen av företagsområdet i egen regi. Det innebär atf Saabia måste förläggas till lokaler ute på stan för att vi skall kunna bereda äldre trotjänare eller personer med arbefshandikapp som finns inom företaget arbete med bevakning av fabriksområdet.

Herr falman! Förslaget i motion 1417, som reservanterna har tillstyrkt, borde ha varit en självklar förenkling av bevakningsförefagslagen. Jag yrkar därmed bifall till reservafionen.

Anf. 80 WIVI-ANNE RADESJÖ (s):

Herr talman! I betänkande 11 från näringsutskottet behandlas bevaknings-verksamheten och motion 1417, som Per Westerberg har redogjort för och i vilken föreslås en uppluckring av bevakningsförefagslagen. Majoritetens motiv för att avstyrka motionen är bl, a, farhågor för att kontrollen av efterlevnaden av lagen skulle bli mycket svär om vi luckrade upp de bestämmelser som finns.

Vi har haft motionen ute på remiss. En del remissorgan har varit positiva fill mofionen, men branchorganet - Bevakningsrådet - har uttalat farhågor


123


 


Prot. 1985/86:100    för att det skulle bli besvärligt med kontrollen, om man skulle luckra upp
19 mars 1986         lagen. Därför, herr talman, yrkar jag bifall fill utskottets hemställan.


Bevaknings-verksamhet


Anf. 81 PER WESTERBERG (m):

Herr talman! Jag har mycket svårt att se argumentationens bärighet när det hävdas aft man, om man bildar ett litet helägt dotterbolag med ett par tre anställda inom samma koncern, inte längre är betrodd att kunna sköta bevakningen inom def egna fabriksområdet. Den uppluckringen av lagen, där det bara är fråga om en annan juridisk person inom samma helägda företagsgrupp, vore en förenkling i den utveckling som är allmän inom svenskt företagande, nämligen atf sätta fler och fler divisioner och sektorer på bolag för att öka motivationen hos personalen och samfidigt kunna fortsätta att bereda äldre och många gånger arbetshandikappade personer sysselsättning i olika former av bevakningsverksamhet.


Anf. 82 WIVI-ANNE RADESJÖ (s):

Herr talman! Lät mig citera direkt ur Bevakningsrädets svar på remissen. Där sägs aff "om man som def anges bygger upp en bevaknings- och säkerhetsorganisation, vilken även skall utföra bevakning av annan juridisk person där endast ägarförhållandet skall avgöra om auktorisation erfordras eller ej, är det sannolikt atf man därmed skapar besvärliga kontroll- och övervakningsproblem. Det kan inte uteslutas att man genom att göra speciallösningar beträffande ägarförhållandet kringgår auktorisationsfrå-gan, vilket vore olyckligt och omotiverat ufifrån lagens ursprungssyfte,"

Därmed vidhåller jag mitt yrkande om bifall till utskottets hemställan,

Anf. 83 PER WESTERBERG (m):

Herr falman! Def är samma juridiska grundperson, samma moderbolag och samma ägare, Def helägda dotterbolaget som finns inom samma område borde få skötas med samma bevakningsorganisation, oavsett om man som exempelvis beträffande Saab-Scanias personbilsdivision har brutit ut Saabias lilla försäkringsrörelse med tvä tre man, C>e kunde få sitta kvar i samma kontor och arbeta vidare utan att man måste använda en annan entreprenör för bevakningen av fabriksområdet. Jag har mycket svårt atf förstå att det skulle vara en risk eller en uppluckring av lagen. Snarast är det en entydig förenkling, som anpassar lagen till nuvarande förhållanden,

Anf. 84 WIVI-ANNE RADESJÖ (s):

Herr talman! Sä länge det gäller ett helägt dotterbolag kan jag ha viss förståelse. Men def kan uppstå folkningssvärighefer, om bolaget till viss del är ägt av ett annat bolag. Det kan t, ex, uppkomma diskussioner om dotterbolaget ligger utanför def egna fabriksområdet.


124


Anf. 85 PER WESTERBERG (m);

Herr talman! Här är det fråga om rena koncernförhällanden och helägda dotterbolag. Det är det som motionen, sakfrågan och förenklingen berör. Om det skulle gälla ett område som låg utanför fabriksområdet, skulle def ånyo endast vara en juridisk person som  på nytt kunde ha sin egen


 


bevakningspersonal. Jag har fortfarande svårt atf se några bärande argument     Prot. 1985/86:100
mot en förenkling,                                                                          19 mars 1986


Anf. 86 PER OLOF HÅKANSSON (s):

Herr falman! Jag far fill orda i den här debatten, eftersom jag är motionär. Jag vill gärna för kammaren anmäla atf jag intar en helt annan ståndpunkt än bäde Wivi-Anne Radesjö och Per Westerberg, Diskussionen är infe så enkel aft den får ses som bara en fråga mellan moderbolag och dotterbolag. Det handlar ocksä i mycket stor utsträckning om tredje man. Jag delar således inte alls de synpunkter som här framförs av de bägge debattörerna. Jag är inte nöjd med det betänkande som utskottet har presterat. Lät mig anmäla att jag avser att återkomma i en eller annan form i den fråga som jag har motionerat om.


Lokaliseringsbidrag m. m.


 


Överläggningen var härmed avslutad,

(Beslutet redovisas efter debatten om lagutskottets betänkande 18,)

Anf. 87 TREDJE VICE TALMANNEN:

Kammaren övergår nu fill aft debattera arbetsmarknadsutskottets betän­kande 9 om anslag på tilläggsbudget II för budgetåret 1985/86,

Lokaliseringsbidrag m. m.

Anf. 88 ANDERS G HÖGMARK (m):

Herr talman! I arbefsmarknadsufskotfets betänkande nr 9 tillstyrker en utskoffsmajoritef regeringens hemsfällan om att ytterligare 100 miljoner tillförs anslaget för lokaliseringsbidrag, varav 20 miljoner skall användas för stödformen offertsföd. Moderata samlingspartiet har vid tidigare tillfällen då man behandlat de regionalpolitiska stödformerna avvisat offertsföd som en regionalpolifisk stödform. Följaktligen gör vi det även denna gäng.

Med hänvisning till detta ber jag att få yrka bifall fill den moderata reservafionen, där vi biträder förslaget 80 milj, kr.

Folkpartiet har hamnat ungefär pä samma ståndpunkt men menar atf de 20 miljoner som regeringen föreslår till offertsföd skall förstärka det s,k, samlade länsanslaget.

De regionalpolifiska stödformerna och regionalpolifiken i sin helhet kommer atf debatteras här i kammaren den 22 maj. Mot bakgrund av regeringens smäsnåla inställning fill def samlade länsanslagef utgår jag ifrån atf just def anslaget kommer aft bli föremål för ingående diskussion i utskottet och debatt i kammaren. Det finns säkert anledning atf då i annan form vidga def anslaget, eftersom def är ett anslag som av utskottet och kammaren uppfattas som effektivt, men jag tycker atf det är för tidigt aft vid den här tidpunkten tillskjuta extra medel.

Herr falman! Med def vill jag alltså tillstyrka reservation 1 av moderata samlingspartiets ledamöter i arbetsmarknadsutskottet.


125


 


Prot, 1985/86:100 19 mars 1986

Lokaliseringsbidrag m. m.


Anf. 89 SIGGE GODIN (fp):

Herr falman! I regeringens proposifion föreslås, som vi hörde här, atf 100 miljoner skall anslås fill regionalpolitisk verksamhet, varav 20 miljoner skall användas fill offertsföd.

Folkpartiet delar inte ufskottsmajoritetens uppfattning att offerfstödet skall tillföras dessa 20 miljoner. Vi ställer oss tveksamma fill stödformen därför att den kan skapa risker för informella diskussioner och förhandlingar mellan enskilda företag och statsmakterna. Vi eftersträvar mer av generella insatser i stället för ätgärder där förhandlingar kan vara avgörande för resultatet.

Folkpartiet har i fidigare regionalpolifiska debatter hävdat att en smidig och rationell regionalpolitik kräver decentralisering av insatserna. Vi har alltjämt den uppfattningen, och därför anser vi aft de 20 miljoner som är avsedda till offertsföd bör tillföras länsanslagen, där de fyller en mycket bättre uppgift. Det har kommit fill vår kännedom att flera län har förbrukat sina länsanslag och atf de kommer med ansökningar om många miljoner. Till de län som förbrukat sina anslag hör inte bara Norrlandslänen utan även flera län i Mellansverige,

Många är överens med folkpartiet om atf få regionalanslag ger sä god effekt per satsad krona som länsanslagen, Aft i dessa för många av glesbygdslänen mycket bekymmersamma tider lägga ytterligare medel till offertsföd, när varje krona så väl behövs fill länsanslag, är atf lägga sten pä bördan för dem som vill administrera en smidig och rationell regionalpolitik,

Regionalpolifiken kommer aft fä vidkännas stora påfrestningar framdeles. Om detfa vittnar bl, a, def hundratal motioner som avlämnats under allmänna motionsfiden. Men den debatten får vi ta längre fram i vår, och dä kommer def väl aft framföras en hel del synpunkter från många häll i landet.

Med det, herr talman, ber jag atf få yrka bifall fill reservation 2 vid arbetsmarknadsutskottets betänkande 9,


 


126


Anf. 90 SVEN LUNDBERG (s):

Herr talman! I filläggsbudget II föreslär industriministern, såsom vi redan hnr hört från talarstolen, aft ytterligare 100 milj, kr, tillförs anslaget Lokaliseringsbidrag, Def är naturligtvis bäde glädjande och behövligt atf de pengarna nu kommer,

I propositionen konstaterar industriministern atf efterfrågan på lokalise­ringsbidrag hittills under året har varit stor. Eftersom def är angeläget atf utnyttja det goda konjunkturläget för att skapa varaktig sysselsättning i de delar av landet som har de största sysselsättningsproblemen, har regeringen därför beslutat föreslå riksdagen att förstärka lokaliseringsbidragef med ytterligare 100 milj, kr.

Genom stöd i samband med investeringar beräknas sysselsättningsökning­en budgetåret 1984/85 till 3 200 nya arbetstillfällen. Tillsammans med sysselsäftningssfödef beräknas den sammanlagda sysselsättningseffekten av det regionalpolifiska stödet till drygt 4 000 nya arbetstillfällen under budgetåret 1984/85, Under innevarande budgetär har, enligt uppgifter som jag har inhämtat, fram t, o, m, januari i år ca 2 300 nya jobb tillskapats med dessa stödformer. Den här utvecklingen visar def regionalpolitiska stödefs


 


betydelse, och därför är de förestagna 100 miljonerna ytterst välkomna i det konjunkturläge som vi nu befinner oss i,

I propositionen anges att högst 20 milj, kr, av de 100 miljonerna får användas till offertstöd. Därmed är inte sagt aft de 20 miljonerna skall användas för denna stödform. Man har satt gränsen där, Def är infe säkert aff de pengarna kommer aft användas, men de är disponibla för ändamålet,

Offerfstödet är en utmärkt stödform som kan sättas in i speciella fall där insatser behöver göras utanför ramen och reglerna för övriga stödformer, Offerfstödet är därför flexibelt och kan anpassas till ett speciellt uttalat behov för att man skall fä största möjliga effekt av andra insatser.

Den här stödformen har använts till speciellt den privata tjänste- och servicesektorn, t, ex, uppdragsverksamhet. Den har också haft stor betydelse för marknadsföring, produktutveckling, inkörningskostnader och kvaliflce-rad utbildning av personal som behövs vid en expansion i eff företag,

Ufskoffsmajorifeten tillstyrker regeringens förslag, I en reservation frän moderaterna föresläs att anslaget pä 100 milj, kr, minskas med 20 milj, kr,, motsvarande det belopp som offerfstödet omfattar,

I en folkpartireservation avstyrks aft dessa 20 milj, kr, får användas som offertsföd; detta belopp bör i stället anvisas för regionala utvecklingsinsatser. Som skäl anför man bl, a, aff metoden med offertsföd kan skapa risker för informella diskussioner och förhandlingar mellan enskildn företng och statsmakterna.

Jag kan för min del infe inse aft den här stödformen skulle vara förenad med några risker. Stödet baseras ju på frivilliga överenskommelser och behandlas inte på annat sätt än andra stödinsatser.

Herr falman! Med def anförda yrkar jag bifall fill utskottets hemställan och därmed avslag pä reservationerna.


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Lokaliseringsbidrag m. m.


 


Anf. 91 SIGGE GODIN (fp):

Herr talman! Jag har en annan uppfattning än Sven Lundberg när det gäller offerfstödet. För def första tycker jag inte att def är en så bra stödmetod som han säger. För det andra är def pä def sättet, Sven Lundberg -vi kommer ju frän samma län - atf bl, a, vårt eget län, Västernorrland, behöver 13-14 miljoner fill länsanslag. Länsstyrelsen borde väl ändå kunna bedöma vilket som är mest flexibelt och mest användbart. Vi tycker från folkparfiets sida atf det är vikfigt aff man har flexibla stöd, som snabbt kan användas till def man behöver dem till,

Sven Lundberg säger aff offerfstödet är alldeles utmärkt, men jag delar vad som är inte bara min egen länsstyrelses uppfattning utan ocksä andra länsstyrelsers, nämligen atf länsanslagen är mycket bättre och mycket rationellare. Dessutom behöver de ju pengarna.

Då borde man se till att de finns ocksä och inte lägga dem pä offertstöd, eftersom man i fråga om offertstöd inte ens har förbrukat de medel som man har. Till saken hör också att det, som jag sade, flnns fler län än Västernorr­lands län, bl, a, här i Mellansverige, som ocksä behöver stöd, t, ex. Älvsborgs län, men även övriga Norrlandslän,


127


 


Prot, 1985/86:100 19 mars 1986

Lokaliseringsbidrag m. m.


Anf. 92 SVEN LUNDBERG (s):

Herr talman! Jag kan inte hjälpa att Sigge Godin inte har samma uppfattning som jag beträffande offerfstödet, Offerfstödet finns ju redan, och många av oss har fått uppleva att offerfstödet har kunnat sättas in i ett läge dä de andra stödformerna inte har varit lämpliga. Jag tycker för min del aft def är nog sä gott aft vi fortsätter med offerfstödet. De 100 milj, kr, som tillkommer kommer ju ändå länet till godo.

Som det har sagts tidigare i debatten fär vi tillfälle att senare under våren diskutera den framtida regionalpolitiken, våra stödformer och pengarna för regionalpolifiken. Dä fär vi anledning att fa en större debatt.


Anf. 93 SIGGE GODIN (fp):

Herr talman! Det är intressant att höra atf Sven Lundberg vill ha ett stöd som inte kommer till användning. Det finns ju redan tillräckligt med pengar till offertsföd. Det vore bra mycket vettigare om länsanslagen fylldes pä, eftersom det är ett skriande behov av dessa pengar.

Jag tycker aff det skall noteras aft vi inte litar på de bedömningar som görs av länsstyrelserna, de som sitter så nära de människor som behöver dessa stöd. Skall vi här flytta över pengar till ett konto där de infe kommer fill användning? Det är bara atf beklaga atf majoriteten inte tycker som vi. Men folkpartiet vidhåller aff man skall ha ett användbart och rationellt stöd fill def som är viktigt,

Anf. 94 INGVAR KARLSSON i Bengfsfors (c):

Herr talman! De regionalpolitiskt ansvariga organen runt om i vårt land saknar medel fill de regionalpolitiska objekt som de önskar genomföra, Def är alltsä fråga om länsanslagen, Centerparfiet har därför arbetat för aff de regionalpolifiska länsanslagen skall utökas fill 600 milj, kr, under innevaran­de budgetår. Tyvärr ställer sig en majoritet av riksdagens parfier kallsinniga och oförstående till utökade insatser för atf människor skall få jobb i sin hembygd. Länsanslagen ger nämligen möjligheter till mera spridda sats­ningar,

Riksdagsmajorifeten har redan två gånger avvisat våra krav, och i dag kan vi infe göra något annat än aff djupt beklaga att det just nu inte är möjligt aff i Sveriges riksdag fä majoritet för en bättre regional utveckling. Det är därför som centerparfiet bara har fogat ett särskilt yttrande till detfa betänkande.


128


Anf. 95 ANDERS G HÖGMARK (m):

Herr falman! Vi kunde i och för sig ha börjat en lång diskussion om det förskräckliga i atf höja länsanslagen, men från vär sida har vi tyckt atf det var lämpligare aff i motioner framföra synpunkter på länsanslagets storlek för kommande budgetär.

Om man läser igenom de olika partiernas motioner i detfa ämne, indikeras def ganska klart atf regeringens förslag i budgetproposifionen har vissa svårigheter, för atf uttrycka def något försiktigt, atf vinna kammarens gehör.

Jag vill säga fill Ingvar Karlsson i Bengfsfors och fill Sigge Godin aff det finns alla förutsättningar för att den frysta anslagsnivån som regeringen presenterade i budgetpropositionen kan fä ett rejält lyft uppåt, om vi frän


 


oppositionens sida agerar på det sätt som vi gjorde i föregående års debatt, då vi höjde anslaget med ungefär 100 milj, kr. Jag tycker infe aft det vid detfa fillfälle är direkt lämpligt och fruktbart atf diskutera denna punkt. Men def bör, och det kan vara en viss signal till regeringspartierna - just det, regeringspartierna - atf lifef grand fundera över hur man skall hantera defta anslag vid utskottsbehandlingen och givetvis vid kammarens behandling i maj.


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Anslag till datainspek­tionen


Anf. 96 INGVAR KARLSSON i Bengtsfors (c):

Herr talman! Det är rikfigt aff denna fråga så småningom återkommer i kammaren, men jag vill nu konstatera att centerpartiet är def parti som under mänga är har drivit kravet på ökade länsanslag. Vi anser atf det är en betydelsefull insats som, med länsanslagen, görs ute i länen. Jag välkomnar verkligen aft också moderaterna nu har kommit till den insikten aff vi skall höja länsanslagen.

Regeringens proposifion innehåller förslag om helt oförändrade anslag för nästa budgetär. Det är möjligt atf oppositionen kan påverka regeringen att öka länsanslagen. Det är bra om alla krafter i riksdagen kan samlas bakom detta krav,

Anf. 97 ANDERS G HÖGMARK (m):

Herr falman! Det väsentliga är resultatet. Efter def senaste inlägget av Ingvar Karlsson i Bengtsfors utgår jag från aff def finns goda förutsättningar att uppnå ett prakfiskt resultat. Det är de fakfiska pengarna som räknas ute i länsstyrelserna,

Anf. 98 STEN ÖSTLUND (s):

Herr falman! Jag har med intresse tagit del av debatten mellan oppositions­partierna. Jag skall med lika stort intresse fa del av deras förslag fill finansiering av de regionalpolifiska anslagen.

Överläggningen var härmed avslutad,

(Beslutet redovisas efter debatten om lagutskottets betänkande 18,)

Anf. 99 TREDJE VICE TALMANNEN:

Kammaren övergår nu till aft debattera konstifufionsutskotfefs betänkan­de 20 om anslag fill datainspekfionen.

Anslag till datainspektionen


Anf. 100 BENGT KINDBOM (c):

Herr talman! Återigen skall vi diskutera datafrågor, i detta fall i mer begränsad omfattning, nämligen anslaget fill datainspektionen,

Def kan finnas anledning att nägot blicka tillbaka pä den utveckling som har varit när det gäller datalagen och datainspektionen, 1960-talets debatt gällde ADB-feknikens inverkan på samhället, framför allt datateknikens inverkan pä offentlighetsprincipen. Med 1970-talefs ingång fick vi debatten


129


9 Riksdagens protokoll 1985186:99-100


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

A nslag till datainspek­tionen

130


om uppgiftssamlandet. Det var folk- och bostadsräkningen som drog i gång diskussionen om vad uppgifterna skulle användas till och hur man skulle skydda den enskildes personliga integritet. Det var vid denna tidpunkt, närmare bestämt 1973, som datalagen stiftades. Redan då konstaterades atf begreppet personlig integritet inte är entydigt,

I datalagen angavs tämligen generella ramar, medan def överläts åt praxis atf, frän fall till fall, bestämma den närmare omfattningen av regleringen, Datalagskommitfén, som tillsattes 1976 och som hade till uppgift aft göra en översyn av datalagen, kom inte fram fill några större förändringar i denna grundläggande princip.

Datalagen har ändrats vid flera tillfällen. Ändringarna 1982 innebar en förenklad handläggning av ett antal grundade register. Den s, k, anmälnings­skyldigheten ersatte fidigare prövning.

Allt defta har inneburit successiva förändringar av datalagstiftningen, men något som har bestått hela fiden är datainspektionens prövning. Datainspek­tionens uppgift har varit atf ge tillstånd enligt datalagen, kreditupplysnings-lagen och inkassolagen samt utöva tillsyn och genomföra inspektioner. Datainspektionen har också i hög grad fungerat som allmänhetens dataom­budsman. Det har varit angeläget aff det har funnits en myndighet atf vända sig fill när den enskilde känt sig trängd av uppgiffssamlande och registrering. Datainspektionen har alltså fyllt den funktionen.

Redan från början blev antalet tillståndsärenden stort. Det är inte första gängen vi har att diskutera frågan om antalet tjänster vid inspektionen. Så skedde 1976, Sä skedde 1981, och så sker i dag. Antalet ärenden har som sagt varit stort trots aft vi vidtagit åtgärder för aff förenkla handläggningen, föratf koncentrera arbetsuppgifterna pä de mer integritetskänsliga registren och på samköming av dataregister. När nu datainspektionen fill kommande budget­år föreslär en utökning av antalet tjänster - förslaget har antagits av datainspektionens styrelse, vari ledamöter i utskottet ingår - tycker vi från centerns sida atf def är ett rimligt krav som bör tillmötesgås. Datainspektio­nen måste nämligen ges de resurser som erfordras för atf den med kraft skall kunna hävda datalagen till skydd för den enskilda människan, Def är infe bra om datainspektionen inte hinner klara av balansen av antalet ärenden eller göra de inspektioner som myndigheten är ålagd aft göra, Def är infe heller bra om allmänhetens förtroende för datainspektionen rubbas. Datainspek­tionen är nämligen den enda instans som man i dag har atf vända sig fill med den oro man kan känna inför en ökad datorisering,

Ufskoffsmajorifeten har gått emot förslaget trots atf det inte inverkar pä budgeten som sådan-myndigheten är ju avgiffsfinansierad, Utskoftsmajori­teten hänvisar till en översyn utförd av riksrevisionsverket. där man framfört vissa förslag som utskoftsmajoriteten anser först bör prövas. Man hänvisar också fill de avgängar som förekommer vid inspektionen just nu och menar atf de skulle vara skäl fill att inte medge en utökning av antalet tjänster. Frän reservanternas sida menar vi att det är angeläget atf inspektionen redan kommande budgetår tillförs dessa tjänster, Def är ur allmän synpunkt viktigt atf inspektionen har de resurser som fordras för att hävda datalagen. Därmed, herr talman, yrkar jag bifall till reservationen, som är fogad fill utskottets betänkande.


 


Anf. 101 GUNNAR HÖKMARK (m):

Herr falman! Vi moderater tycker att det är viktigt atf slå vakt om datainspektionens möjligheter aft fullgöra sina åligganden. Men det är infe sä atf dessa möjligheter är direkt avhängiga av hur mänga tjänster inspektionen har. Det finns därför ocksä anledning aff göra klart aff debatten här i kväll inte handlar om skyddet av integriteten och den enskildes ställning i enlighet med datalagen. Det avgörande i den frågan är vilken respekt som datainspek­tionens beslut har bl, a, hos regeringen. Där är det farliga och def tråkiga i den utveckling som vi har haft i Sverige de senaste åren aft datainspektionen mänga gånger har fått sina beslut ändrade av regeringen i vitala och viktiga integritefsfrägor.

Frän vår sida är det självklart att man skall stärka datainspektionens möjligheter att värna den enskildes integritet genom att datainspektionen skall stä stark och ha auktoritet. Det har bl, a, lett fill att vi moderater har föreslagit att regeringsrätten och infe regeringen skall pröva besvär över datainspektionens beslut. Vi menar aft man då får en mer strikt tolkning och bedömning i enlighet med datalagen.

Vad debatten här i kväll handlar om är ju hur riksdagen skall bedöma förslagom nya tjänster vid datainspektionen. Om datainspektionen behöver nya tjänster för atf kunna fullgöra sina uppgifter, måste enligt vår mening riksdagen också medge dessa. Men vi moderater menar ocksä atf vi här liksom vid granskning av alla andra myndigheter mäste inta en viss försiktighet.

Situationen i dag är något svåröverskådlig. Det är inte bara en ny generaldirektör som har tillträtt vid datainspektionen, utan def är ocksä så aft en större del av dess ledning av olika skäl har avgått, Def kommer givetvis att ta tid innan en ny organisation kan fungera normalf. Till defta kommer att riksrevisionsverket genomför en översyn av datainspektionens verksamhet, Mof denna bakgrund menar vi atf man kan vänta tills en ny organisafion har börjat fungera. Då kan man lättare konkretisera det exakta behovet av nya tjänster, Def kan knappast vara riksdagens uppgift atf i varje läge gå olika myndigheter fill mötes.

Jag betvivlar infe behovet av nya tjänster vid datainspekfionen. Vi moderater är posifiva fill atf pröva defta under kommande år. Men vi menar att det för dagen är av värde aff avvakta def kommande året för att se de verkliga behoven.

Herr talman! Mof denna bakgrund yrkar jag bifall fill utskottets hem­ställan.


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

A nslag till datainspek­tionen


 


Anf. 102 BENGT KINDBOM (c) replik:

Herr falman! Min enkla fråga är om inte den översyn som riksrevisionsver­ket gjorde var känd, när styrelsen för datainspektionen lade fast sin framställning och yrkade pä dessa handläggartjänsfer,

Def är klart atf def finns ett samband mellan organisationens storlek och möjligheten atf upprätthålla respekten för datalagen och hinna med de uppgifter som inspektionen är ålagd atf fullgöra. Annars kan man ju decimera den till ett intet, och def är i varje fall inte till fördel för integritefsskyddet.


131


 


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Anslag till datainspek­tionen


Anf. 103 GUNNAR HÖKMARK (m) replik:

Herr talman! Jag vill gärna ge Bengt Kindbom räft i denna senare slutsats. Om man skulle decimera datainspektionen till ett intet, skulle det knappast vara till någon fördel för den enskildes integritet. Men det är infe heller detta vi talar om utan frågan huruvida det är nödvändigt för skyddet av den enskildes integritet aft utöka datainspektionen med ytterligare tvä tjänster.

Jag framhöll tidigare atf def är viktigare aff slå vakt om den respekt för datainspekfionen som man har i samhällsdebatten och hos regeringen,

Datainspekfionens anslagsframställan antogs under sommaren. Därefter gjordes riksrevisionsverkets översyn. Till defta har också kommit, vilket inte saknar betydelse, att den större delen av datainspektionens ledning nu försvinner, Def beror förmodligen på den motvind som har räft för datainspektionen. Det vikfiga i fortsättningen blir att slå vakt om datainspek­tionen. Det behöver man inte göra bara genom aff utöka antalet tjänster.


Anf. 104 BENGT KINDBOM (c) replik;

Herr talman! Diskussionen om vilken instans som skall vara överprövande när det gäller beslut som har fatfats av datainspektionen är att litet föra hela debatten på eff sidospår. Respekten för inspektionens beslut har vi ju möjligheter aft följa upp i konstitutionsutskottets granskningsarbete, vilket vi också gör. Jag har ju anmält ärendet dit.

Skälet till att vi har regeringen som prövande instans är aft det i grunden handlar om politiska överväganden, Def konstaterade också dafalagstift-ningskommittén i sitt betänkande 1978:54, Jag ser ingenfing som har ändrats på den punkten. Jag bedömer varken det förhållandet atf vissa personer har slutat vid datainspekfionen eller aft det har skett vissa personförändringar som avgörande för denna sak. Frågan är vilken organisafion vi vill ha för atf pröva integrifetsfrägorna i datainspekfionen.

Vi har bedömt def underlag som har kommit från datainspekfionens styrelse, där Gunnar Hökmark finns med, som varande det riktiga och att den organisation som inspektionen har gjort en framställning om behövs,

Anf. 105 GUNNAR HÖKMARK (m) replik;

Herr falman! Def som vi har anledning atf just nu debattera är inte hur skyddet för den enskildes integritet skall vara utformat, utan om mnn sknll eller infe skall inrätta två nya tjänster för kommande budgetär. Det är ingen särskilt stor fråga, och jag menar aff man inte skall försöka atf ideologiskt vinna några poäng i detta sammanhang, Def gäller en bedömningsfråga, där vi moderater har uttalat aff det är lämpligt och rimligt atf vänta tills den nya organisafionen har börjat fungera och tills översynen är gjord. Den uppfattningen har inte Bengt Kindbom, och vi tycker alltså olika på den punkten, men det kan knappast beskrivas som någon större åsiktsskillnad, Def har dessutom knappast någon större betydelse för hur skyddet för den enskildes integritet skall se ut under de kommande åren.


132


Anf. 106 BO HAMMAR (vpk):

Herr talman! För aff knyta an fill def som Gunnar Hökmark framhöll vill jag säga att def  kanske kan  synas märkligt atf konstitufionsutskottets


 


ledamöter ställer fill sä mycket väsen kring detfa mycket begränsade betänkande. Men jag tycker faktiskt atf det inte handlar om bagateller utan om en ganska viktig fråga, med anknytning till många människors oro och nervositet inför den alltmer närgångna och delvis laglösa dataregisfreringen av våra liv långt in i de känsligaste privata skrymslena. Därav den stora vikten av att vi har en väl fungerande datainspektion med ordentliga resurser.

Nu senast har debatten fokuserats pä det omstridda s, k, Metropolitpro­jektet, 15 000 människor har sig ovetande fått sina liv detaljgranskade. Undra på atf många blivit rasande och förtvivlade! Kring det här fallet har vi haft en mycket het debatt.

Jag hoppas, herr talman, aff diskussionen infe kommer aft sluta i bestämmelser som innebär svära restrikfioner för den fria forskningen i värt land, Def omistliga värdet av en fri och öppen samhällsforskning måste vi försvara. Men det förutsätter å andra sidan aff människor behandlas med respekt och aff deras integritet infe kränks. Ingen skall behöva känna sig som en försökskanin,

Anna Christensen diskuterade häromdagen i Dagens Nyheter huruvida den utopiska tanken om folkhemmet, om likhet och rättvisa, är på väg att förvandlas till ett vetenskapligt-administrafivt projekt om den välordnade och riskfria välfärdsstaten. Detta förstörelsens första ödesdigra ögonblick har redan inträffat, och folk försfär def, skriver Anna Christensen och framhåller: "Def är denna insikt som kommer till uttryck i protesterna mot dataregistren och den administrativa forskningen,"

Ytterligare några rader av Anna Christensen som jag skulle vilja läsa in i riksdagsprotokollet:

■'Ingen kan veta vem som i dag betraktas som ett riskfall och än mindre vilka som kommer atf befraktas som riskfall i morgon. Informationen finns där samlad och dä kommer den också aft tas i bruk. Trycket är för starkt för att kunna motstås. Administrationen kommer alltid atf vara lika övertygad om sina goda avsikter och def nödvändiga och berättigade i att använda alla till buds stående medel för att säkra den goda ordningen. Men medborgarna upplever denna samlade informafion som ett latent hot och värjer sig instinktivt mot den nya ordningsmakten,"

Herr talman! Jag inbillar mig ingalunda att vi löser dessa svåra problem genom aft ge datainspekfionen de ytterligare två tjänster som den begärt. Så enkelt är det tyvärr inte. Men genom aft villfara datainspekfionens begäran markerar vi ändå aft vi vill ha en stark och effektiv inspekterande myndighet. Men det räcker infe. Vi vill ocksä ha en datainspektion med integritet och självständighet gentemot regeringsmakten, olika statliga myndigheter och instanser samt - självfallet - företagen.

Majoriteten i utskottet avvisar förslaget om en förstärkning av datainspek­tionen. Man får väl ändå säga, Gunnar Hökmark och Kurt Ove Johansson, aft def är en ganska intressant form av personlighetsklyvning, när socialde­mokratiska och moderata ledamöter i datainspektionens ledning kräver fler tjänster, medan samma personer som medlemmar i konstifutionsutskottet avvisar denna begäran.

Jag antar atf det pä den socialdemokrafiska sidan kan handla om en alltför nitisk vakthållning kring budgetpropositionen. Men här skulle def ju fakfiskt


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Anslag till datainspek­tionen

133


 


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Anslag till datainspek­tionen


infe kosta några pengar att rucka litet grand på denna proposifion, eftersom datainspektionen skall vara självflnansierande.

Intressantare är emellertid moderaternas och alldeles särskilt Gunnar Hökmarks hållning. Moderaterna försöker låtsas som om de vore de allra främsta förkämparna för individens integritet mot registreringsraserief. Nu är det faktiskt litet si och sä med den saken. Moderaterna brukar inte vara särskilt ivriga atf påtala företagens och de stora maktgrupperingarnas egenartade register. Elden rikfas ganska ensidigt mof olika samhälleliga register.

Nu vill moderaterna inte ens vara med om en mycket blygsam upprustning av datainspektionen - som alltså Gunnar Hökmark i datainspekfionens styrelse har anbefallt men i konstifutionsutskoffet haren annan åsikt om. För aft motivera denna konstiga ståndpunkt tvingas nu moderaterna - och det tycker jag är ganska intressant - aff avge ett särskilt yttrande, som är nästan lika omfattande som hela betänkandet och vida längre än den enkla och raka reservation som centern, folkparfiet och vpk har avgett. Jag förstår aff när man skall fala för en sjuk sak, då behöver man många ord.

Herr falman! Jag yrkar bifall till reservationen.


Anf. 107 GUNNAR HÖKMARK (m) replik;

Herr talman! När def gäller Bo Hammars diskussioner om Metropolit regi­stret, som han tar till intäkt för att def är nödvändigt aff förstärka datainspektionen med ytterligare tjänster, vill jag säga; Debatten om Metropolitregistret har ingenting att göra med hur pass stor datainspektio­nen är, utan gäller mer hur pass starkt man ställer kravet pä ett informerat samtycke från de enskilda människor som bistår med uppgifter till olika register som används när man bygger upp forskningsregister. Där hoppas jag gärna pä att vänsterpartiet kommunisterna skall stödja den linje och de krav som vi för fram om atf man skall vidga kravet pä informerat samtycke.

När det sedan gäller de dubbla skepnader som Bo Hammar talar om vill jag säga: Om man diskuterar i datainspektionens styrelse och ser att det faktiskt finns skäl för ytterligare tjänster, då finner jag det rätt naturligt att man biträder det förslaget. Men jag tycker det är lika motiverat aff man sedan tar hänsyn till budgetprövningen. Det är emellerfid någonting som vänsterpar­tiet kommunisterna aldrig har gjort och säkerligen aldrig kommer att göra. Därför kommer vänsterpartiet kommunisterna allfid atf gå med på ytterliga­re tjänster utan någon kritisk granskning. Det är den skillnad som finns mellan vänsterpartiet kommunisterna och de övriga partierna här i riks­dagen.


134


Anf. 108 BO HAMMAR (vpk) replik:

Herr talman! För det första vill jag säga atf jag inte har gjort någon omedelbar koppling mellan Metropolitprojektet och två ytterligare tjänster vid datainspektionen, utan jag använde Metropolitprojektet bara som en allmän exemplifiering beträffande människornas oro över situationen och behovet av en upprustning av datainspektionen.

För det andra: Visst är det väl ändå något egenartat att Gunnar Hökmark sitter i datainspekfionens styrelse och i den egenskapen säger; "Vi behöver


 


två nya tjänster" men sedan i konstitutionsutskottet säger: "Datainspektio­nen behöver infe dessa två nya tjänster," Och nu säger Gunnar Hökmark -och det tycker jag näsfan är rörande - aft detta sker i omsorg om den socialdemokrafiska budgetpropositionen, Def är nog inte särskilt trovärdigt. Vi har ju sett hur moderaterna i alla möjliga sammanhang har försökt att ge den socialdemokratiska regeringen fjuvnyp,

I det här fallet skulle dessutom infe två nya tjänster på något sätt innebära någon försvagning av budgeten, som moderaterna när det gäller andra områden är beredda att hantera litet hur som helst. Som jag sade i mitt första anförande skall principen vara att datainspektionen skall ta ut avgifter och finansiera sig själv. De tvä tjänsterna innebär därför infe någon katastrof för de svenska statsfinanserna.

Jag tror att Gunnar Flökmark måste hitta något listigare och bättre skäl för den sinnesförändring som skedde hos honom mellan datainspektionens sammanträde och konsfitutionsutskotfefs sammanträde.


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Anslag till datainspek­tionen


Anf. 109 GUNNAR HÖKMARK (m) replik;

Elerr talman! Jag skall inte gä in pä någon längre debatt med Bo Hammar. Men jag vill för det första säga att det är rimligt att man har en budgetprövning där man väger olika kostnader mot varandra. Vänsterpartiet kommunisterna ansåg infe vid sin bedömning av budgetproposifionen aft det fanns nägot skäl atf föreslå ökningar. Det gjorde inte heller vi. Skillnaden mellan oss på den punkten är bara aft ni har ändrat er.

För det andra tror jag aft Bo Hammar tar litet för lätt på frågan om personlig integritet och skydd för den enskildes privatliv i enlighet med datalagen, om han tror aff den frågan hänger pä tvä stycken tjänster i datainspektionen. Vad det i själva verket gäller är aff skapa ett skydd för den enskilde individen när det gäller att trygga det egna privatlivet och att ha en kontroll över vart de egna personuppgifterna far vägen. Jag hälsar gärna vänsterpartiet kommunisterna välkommet atf delta i det arbetet, men jag har inga större förväntningar.


Anf. 110 BO HAMMAR (vpk) rephk:

Herr falman! Skillnaden mellan GunnarHökmark och hans moderater och oss vpk-are är väl aft vi infe på riktigt samma sätt som moderaterna är "partifuxar", Vi har en budgetproposition som omfattar kanske 10 000 sidor, och det är naturligtvis omöjligt att granska varje detalj i den. Men sedan kommer det fram olika förslag - ibland bra förslag - också från andra partier, och då tycker vi att def är rimligt atf granska dem. Även om vi infe har väckt någon mofion i en fråga, kan vi finna aft ett förslag som gäller den frågan är bra. Dä tycker vi att utskottet skall tillstyrka def. Jag tror atf det sättet atf arbeta i ett parlament och i ett utskott är i enlighet med normal demokrafisk ordning. När denna centermotion lades fram diskuterade vi den i värt parfi och kom fram till atf def var en riktig och vettig motion. Vi beslöt därför atf yrka bifall till den.

Jag förstår inte riktigt, Gunnar Hökmark, varför man måste låsa sig från början, varför man efter atf ha väckt vissa motioner måste låsa sig fast av prestigeskäl.


135


 


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

A nslag till datainspek­tionen

136


Anf. 111 MARGITTA EDGREN (fp):

Herr talman! För aft inte bli anklagad för atf bedriva överbudspolitik vill jag börja med att fala om aft de två tjänster som diskuterats och som också folkpartiet har reserverat sig för är intäckta i folkpartiets budgetförslag. Det är ju faktiskt i budgetens prioriteringar som den rätta viljan visar sig, infe i retoriken.

Folkpartiet var en mycket aktiv tillskyndare av datalagen och datainspek­fionen. Vi ser dessa två som viktiga delar i möjligheterna atf med kraft hävda skyddet av den enskildes integritet.

Under 1970-falet talades mycket om dafaintegritef, Datainspekfionen rosades, och dess beslut ifrågasattes mycket sällan.

Under 1980-talef har situationen ändrats. Inspektionens beslut och därmed dess omdöme ifrågasätts allt oftare. Frän visst håll förs en formlig hetskampanj mot inspektionen.

Datainspektionens beslut kan överklagas till regeringen. Fortfarande gäller emellerfid aff allmänhetens förtroende för datainspektionen är mycket stort. Då kan man fråga sig vad det är som gör aft regeringen nu anser sig föranlåten aff allt oftare ändra på inspektionens beslut än man gjorde på 1970-falef. Det finns åtminstone två tänkbara orsaker. Den ena gäller värderingen av integrifetsfrägorna, och den andra gäller inspektionens sätt att arbeta.

Först några infegritefsfrågor som kan ställas:

Är dafaintegritef inte lika viktig nu som fidigare?

Är skyddet av enskilda människors integritet hinder för viss verksamhet?

Är integritet alltför besvärlig aft hantera när def verkligen gäller, dvs, då polifiker kommer fill def vägskäl där man mäste tala om för den som överklagat atf datalagen inte fillåter ett önskat register eller aft lagen infe ger möjlighet fill samköming, trots atf def verkar så praktiskt?

Är det först på 1980-falef som man insett atf skyddet av den enskildes integritet kostar pengar och aft det alltid är både dyrare och mer opraktiskt atf skydda än aft infe skydda?

Det har gjorts flera uttalanden från ledande tjänstemän i samband med avskedsinfervjuer som uttrycker besvikelse över skillnaden mellan teori och praktisk handling, I flera fall anför man också atf resursbrist är en faktor som bidrar till att arbetet upplevts som tungt.

Men för folkpartiet är det vikfigt att datainspekfionen kan vara - och skall fortsätta att vara - en garant för att allas vår integritet värnas och att datalagen med kraft hävdas.

Så fill frågan om inspektionens arbete görs annorlunda i dag än på 1970-talef,

Vi vet aft inspektionen har stora ekonomiska problem. Meningen är atf inspektionen skall vara självfinansierad genom atf fa betalt för de licenser som ges för register hos myndigheter, organisationer eller privata företag, Def har varit svårt att få in pengarna, och därmed dras inspektionen med kvarstående ekonomiska problem. Samtidigt har antalet datorer ökat explosionsartat, liksom antalet enskilda människor som vänder sig till inspektionen för aft få råd och stöd vid upplevda dataöverframp.

Vad jag här har anfört är för oss folkpartister goda skäl för att bevilja


 


datainspektionen de personella resurser som inspektionen har begärt i sin anslagsframställning. Och om igen: Det är i budgetens prioriteringar som den rätta viljan visar sig snarare än i retoriken. Jag yrkar alltså bifall till reservafionen,

Anf. 112 KURT OVE JOHANSSON (s):

Herr talman! Def har här på sätt och vis varit en delvis konstig diskussion. Vi har ju aff debattera anslag till datainspektionen. Men jag har förstått atf def finns ledamöter i konstitufionsufskoffet som helt plötsligt - precis som Gunnar Hökmark har understrukit många gånger - vill göra detfa fill en integrifefsdiskussion. Det är det naturligtvis inte fråga om i dag. Jag tror aff det är mycket väsentligt att vi ändå försöker hålla oss till det som frågan verkligen gäller. Vi kommer aff fä stora möjligheter atf diskutera integritets­problematiken vid åtskilliga tillfällen sedermera i denna kammare, Def var förresfen inte så länge sedan som vi här hade en integrifetsdebaft,

Bo Hammar tyckte aft def var lifef konstigt aff def finns ledamöter i datainspektionen som säger en sak - som han uttryckte def - i datainspektio­nen och en annan när de kommer till utskottet. Om Bo Hammar hade lyssnat på den argumentering som vi har fört i utskottet och läst vad som har skrivits i utskottsbetänkandet, så tror jag atf Bo Hammar egenfligen infe hade behövt tycka aff def var så konstigt.

När datainspektionen senast gjorde sin anslagsframställning och begärde ytterligare tvä handläggartjänsfer, så pågick samtidigt en översyn av avgiftsfinansieringen av datainspektionens verksamhet, Def var riksrevi­sionsverket, RRV, som på regeringens uppdrag, i samråd med datainspek­tionen, skulle genomföra denna översyn,

RRV:s promemoria inkom till jusfifiedepartemenfet den 17 oktober förra året, dvs, ett par månader efter det aff datainspektionen gjort sin anslags­framställning. När datainspekfionen behandlade frågan i augusti var översy­nen inte klar.

Det som är intressant är atf den översyn som har gjorts av RRV i samråd med datainspektionen visar att det finns goda möjligheter att ytterligare effektivisera datainspekfionens verksamhet. Det är viktigt aft alla dessa möjligheter tas till vara, innan man ytterligare bygger ut inspektionens organisafion. Om defta är Gunnar Hökmark och jag fullständigt överens.

Def är också rimligt, som framgår av moderaternas särskilda yttrande, att låta en ny organisafion fa form under den nye generaldirektörens ledning samfidigt som man beaktar de möjlighet till ökad effektivitet som RRV anvisar i sin översynspromemoria,

I en reservation fogad till utskottets betänkande yrkas att datainspektio­nen redan kommande budgetär skall tillföras de tjänster som begärts i inspektionens anslagsframställning. Herr falman! Jag yrkar avslag på denna reservation.

Reservationen bygger pä en centermotion som innehåller både fel och brister, Aft påstå att gränsen för datainspekfionens möjligheter atf med kraft hävda datalagen till skydd för den personliga integriteten skulle gä mellan tvä nya handläggare eller inte är en mycket grov överdrift - allra helst som reservanterna numera ocksä måste veta aff def finns effektivitetsvinster atf


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Anslag till datainspek­tionen

137


 


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Anslag till datainspek­tionen


göra vid datainspektionen,

I sitt särskilda yttrande gör moderaterna eff stort nummer av atf de minsann vill ge datainspektionen en sä stark ställning som möjligt i det svenska samhället. De framställer det som om de var ensamma om den uppfattningen. Det är naturligtvis felaktigt, som också har betonats här av Bo Hammar,

Atf ge datainspektionen en sä stark ställning som möjligt vill alla partier. Men om man tror att man stärker datainspekfionens ställning bara genom att låta regeringsrätten bli besvärsinstans, som moderaterna vill, är man ganska naiv, Def trodde infe ens moderaterna själva på för kort fid sedan.

Med de åtgärder som RRV föreslår med anledning av översynen av datainspektionens verksamhet tar man sikte bl, a, på informationsinsatser för aft öka kunskapen hos företag och myndigheter om licensskyldighefen. Vidare föreslär riksrevisionsverket en höjning av licensavgifter samt olika åtgärder i effektivifetshöjande syfte. Förslagen bereds för närvarande i regeringskansliet.

Det har förts en diskussion här i riksdagen där def har sagts att två tjänster infe kostar någonting, därför att datainspekfionen finansieras med licensav­gifter. Det är dä mycket viktigt atf komma ihåg, aff om man går fillbaka till de handlingar som konstitutionsutskottet haft fill sift förfogande, kommer man aft finna atf kostnadstäckningen hos datainspekfionen bara är 60-70 %, 67 % om jag minns räft. Om nya tjänster filiförs kostar det alltsä pengar. Det är emellertid inte det som har avgjort ställningstagandet i denna fråga, utan det är atf man först skall försöka vinna de effekfivifefsförufsäffningar som finns inom datainspekfionen, innan man gär vidare och bygger ut organisa­tionen.

Enligt utskottet är det alltså angeläget att en prövning av de nämnda förslagen kommer till stånd, innan ställning tas fill en ytterligare utbyggnad av datainspektionens organisation. Utskottet förutsätter att justitiedeparte­mentet noga följer frågan och beaktar de behov av åtgärder som kan föreligga för aft datainspektionen skall kunna arbeta effekfivt och leva upp fill datalagens krav till skydd för den personliga integriteten.

Herr falman! Jag yrkar bifall till hemställan i konstitutionsutskottets betänkande 1985/86:20 om anslag fill datainspekfionen.

När man talar för en sjuk sak behöver man mänga ord, som Bo Hammar uttryckte def. Jag konstaterar til syvende og sidst atf mitt inlägg var ungefär hälften så långt som Bo Hammars,


 


138


Anf. 113 BENGT KINDBOM (c):

Herr talman! Låt mig ta upp fre saker med anledning av det Kurt Ove Johansson sade.

Det är infe sä aft vi frän centerns sida helt plötsligt har tagit upp den här frågan. Vi har varje år granskat frågan om datainspekfionens resurser, Def var därför, som jag sade i mitt inledningsanförande, att vi har förf den här diskussionen tidigare vid ett par tillfällen. Om jag erinrar mig rätt har även socialdemokraterna haft krav pä förstärkningar av inspektionens styrelse, men dä var man i opposition. Helt plötsligt har frågan inte kommit upp.

Eftersom Kurt Ove Johansson hänvisar fill centermofionen, vill jag säga


 


atf han läser den illa. Om gränsen för datainspektionens möjligheter aft hävda datalagen gär vid två tjänster fill eller inte har vi inte skrivit i vår motion. Vi har sagt aft inspektionen skall ges de resurser som erfordras för atf med kraft hävda datalagen till skydd för den enskilda människan. Med hänvisning fill defta och - om Kurt Ove Johansson läser hela mofionen märker han att det kommer ett och här - datainspektionens uppgifter i vad gäller fillståndsgivning, tillsyn och inspektion, Def är de fre viktiga huvudom­rådena. Därtill kommer också information.

Majoriteten har nu hängt upp sig på riksrevisionsverkets rapport. Jag tycker att det räcker aft titta pä rubriceringen av rapporten för aft se aft den egentligen inte handlar om det ni vill påstå. Det är översyn av avgiftsfinan­sieringen av datainspektionens verksamhet som den här rapporten handlar om. Tittar man på sammandraget av förslagen ser man atf det är hur man tar in mer pengar som diskuteras, inte organisationen i övrigt. Jag har alltså utgått från att styrelsen, med sin kompetens och med sitt ansvar, har bedömt situafionen riktigt när den föreslagit ytterligare två tjänster.


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Anslag till datainspek­tionen


Anf. 114 GUNNAR HÖKMARK (m):

Herr talman! Jag skall bara bemöta Kurt Ove Johanssons kommentar över vårt särskilda yttrande. Det är ingalunda sä atf vi moderater tror atf vi är ensamma om aff slå vakt om den enskildes integritet. Både bland det svenska folket och här i riksdagen finns det säkerligen ett stöd som är större än vad vi moderater ensamma utgör.

Men man kan de facto avläsa klara skiljelinjer mellan värt och socialdemo­kraternas sätt att hantera integritetsfrågor. Det kan gälla Mefropolifdebaften eller debatten om statistiska centralbyråns levnadsregister, Def kan gälla synen på den förenklade självdeklarafionen eller när regeringen har kört över datainspektionen i ett antal viktiga frågor, t, ex, statistiska centralby­råns utbildningsregisf er eller lantmäteriverkets ortsprisregister. Exemplen är många, och de visar aff socialdemokrater tenderar aft närma sig de här frågorna pä ett annat sätt än vad vi moderater och förhoppningsvis andra ledamöter av den här kammaren gör.


Anf. 115 BO HAMMAR (vpk):

Herr talman! Def är möjligt att jag talade någon minut längre än Kurt Ove Johansson, Men Kurt Ove Johansson kan väl ändå infe pä fullt allvar mena att jag, när jag gav uttryck för människors oro över dataregistren - berättigad eller inte - och när jag talade för atf vi skulle bevilja de här två nya tjänsterna, talade för en sjuk sak, Samma sjuka sak har i så fall Kurt Ove Johansson talat för i datainspekfionens styrelse. Det tycker jag inte man kan komma ifrån genom olika byråkratiska resonemang om vad som var lämpligt för några månader sedan, men inte är lämpligt i dag.

Jag är också förvånad över aft Gunnar Hökmark och Kurt Ove Johansson försöker få i gång något slags konstlad debatt. Ni har ju funnit varandra till hundra procent i den här frågan, det finns ju inga meningsskiljaktighefer er emellan. De dimridåer ni nu lägger uf genom att försöka gå i polemik med varandra är inte särskilt trovärdiga.

Så till tjänsterna, Kurt Ove Johansson säger aft kostnadstäckningen för


139


 


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Anslag till datainspek­tionen


datainspektionen ligger kring 70 %, och def är meningen atf verksamheten skall vara självfinansierad, vilket den inte är i dag. Men om man får fler tjänster är det möjligt aft lösa den frågan. Ytterligare några tjänster skulle t, o, m, kunna ge statskassan ett tillskott.

Vad def handlar om är att mänga institutioner och företag i dag försummar att fullgöra skyldigheten aft anmäla sina dataregister fill datainspektionen, och datainspektionen har inte resurser aft kontrollera detta, Def är beklagligt aff mänga företag och organisationer av olika slag och - vilket är allra mest förvånande - t, o, m, en rad statliga departement inte tycks vara medvetna om datainspekfionens existens.


Anf. 116 MARGITTA EDGREN (fp):

Herr talman! Den delutredning som riksrevisionsverket har gjort visar bl, a, att datainspekfionen fär lägga ned alldeles för mycket energi på att spåra upp och försöka fä tag i dem som har register för atf på sä vis via licensmedel få verksamheten finansierad, I det perspektivet är integrifetsfrä­gorna hotade, eftersom man inte får tillräckligt mycket tid till att utöva tillsyn och ge information,

I väntan pä den stora utredning som är utlovad och som riksrevisionsverket skall göra vill folkparfiet besluta om inrättandet av dessa två tjänster. Delrapporten säger att komplexiteten i ärendena har ökat enormt, och Jan Freese har uttalat att man förra året kunde göra 70 inspektioner men hade behövt göra 300, I det perspektivet är integrifetsfrägorna indirekt klart hotade. Därför vill vi tillstyrka inrättandet av dessa två tjänster.


140


Anf. 117 KURT OVE JOHANSSON (s):

Herr talman! Nu fär reservanterna bestämma sig, Bengt Kindbom har fidigare sagt atf integriteten inte är hotad vare sig de två tjänsterna inrättas eller ej. Nu försöker Margitta Edgren hävda ntt sä skulle vara fallet. Jag tror aft vem som helst som sätter sig ned och sakligt går igenom den här situationen inser aft datainspektionens betydelsefulla verksamhet infe allvar­ligt hotas om inte dessa tvä tjänster inrättas, Def är minst lika viktigt aff tillvarata de effektivitetsvinster som går att åstadkomma utifrån de förslag som riksrevisionsverket förf fram.

Jag sade fidigare aff jag funnit vissa brister i den centermofion varpå reservafionen bygger, och jag vidhåller att den har bäde felaktigheter och brister. Det sfär t, ex, klart och tydligt i motionen att datainspektionens kostnader täcks av licensavgifter. Jag hävdar atf det absolut infe är på def sättet, Datainspekfionens kostnader täcks infe av licensavgifterna, utan kostnadstäckningen ligger på 67 %, Det äv obestridligt, 1 centerns motion sfär vidare: "Enligt centerns uppfattning måste datainspektionen ges de resurser som erfordras för att med kraft hävda datalagen till skydd för den enskilda människan.

Med hänvisning till detfa och datainspektionens uppgifter vad gäller fillståndsgivning, tillsyn och inspektion tillstyrker vi atf DI tillförs de två tjänster som upptagits i anslagsframställningen för budgetåret 1986/87,"

Def är väl inget tvivel om aft den redovisning jag gjorde stämmer precis med det som jag nu läste upp ur motionen. Det är föga värt atf Kindbom


 


fortsätter med sina bortförklaringar på den punkten.

Sedan vill jag peka pä en annan sak som jag tror reservanterna skall lägga på minnet. Den anslagsframställning som datainspektionen gjorde byggde ocksä pä att ärendena vid inspektionen hade fått ökad svårighetsgrad. När vi hade atf fa ställning fill anslagsframställningen rådde det delade meningar på den punkten, Def fanns de som hävdade aff def inte hade blivit någon ökad svårighetsgrad. Bl, a, gjorde DALK det. Men datainspektionen hävdade atf så var fallet. Nu har vi riksrevisionsverkets utredning pä den här punkten liggande på bordet, och där slås det klart fast aft ärendenas svårighetsgrad absolut inte har ökat. Riksrevisionsverkets rapport ger DALK fullständigt rätt på den punkten. Jag tror aff det är vikfigt att komma ihåg - och även lägga pä minnet - när man diskuterar den anslagsframställning som gjordes av datainspekfionen i augusti månad,

Def är glädjande atf Hökmark nu i varje fall har kommit sä långt aff han inser atf moderaterna inte är ensamma när def gäller atf slä vakt om den personliga integriteten utan aft de andra parfierna i riksdagen är minst lika intresserade av den frågnn. Jag har fidigare försökt tala om för Hökmark att socialdemokrater påtalade de risker som fanns på def här området under flera är, innan hans partikamrater här i kammaren började tala om integritet och datapolitiska frågor. Man fär ju ändå inte glömma bort aft det var def socialdemokrafiska partiet som i regeringsställning både genomförde datala­gen och införde datainspekfionen - det kan ju vara värt aft plantera i bakhuvudet på Gunnar Hökmark inför de diskussioner vi i fortsättningen kommer aff ha här i kammaren om personlig integritet. Debatten i dag gäller ju anslaget fill datainspektionen, men eftersom flera talare hela tiden blandar in även infegrifetsfrägan vill jag betona detta.


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Anslag till datainspek­tionen


Anf. 118 BENGT KINDBOM (c):

Herr falman! Når Kurt Ove Johansson blev överbevisad om en felakfig tolkning av motionen försökte han med en annan variant. Men det löste sig rätt bra - precis det han läste in i protokollet är motivet för vär motion och reservafionen. Därmed finns def infe utrymme för de tolkningar Kurt Ove Johansson därutöver gjorde,

Kurt Ove Johansson kom nu med ett andra felaktigt påstående, och det kan man diskutera ufifrån budgeten, I justitiedepartementets bilaga till årets budgetproposifion - som jag har här - är utgångspunkten atf verksamheten är finansierad med avgifter, Def framgår av den medelstilldelning som har beräknats för 1986/87, Man har inte nätt de målen - def var bl, a, def som riksrevisionsverkets översyn handlade om - men def är en annan sak. Om man utgår frän de budgetposter vi har atf diskutera, finns det ingen grund för att påstå aff uppgiften i min mofion är felaktig.

Under detfa anförande övertog talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.


Anf. 119 GUNNAR HÖKMARK (m):

Herr talman! Jag vill ge Kurt Ove Johansson rätt i en sak som han sade i sitt senaste inlägg. Jag håller med honom om atf socialdemokraternas historia


141


 


19 mars 1986

Anslag till datainspek­tionen

Prot. 1985/86:100   när det gäller skyddet av den enskildes integritet är väsentligt bättre än nuvarande praxis.

Jag sade tidigare atf def säkerligen finns flera ledamöter här i kammaren som är intresserade av att gä långt för aft skydda den enskildes integritet, men jag sade inte aff jag var säker på aff Kurt Ove Johansson tillhörde dem. Tvärtom är min erfarenhet av hur socialdemokrater tagit ställning i konkreta frågor tyvärr atf man oftast har valt atf låta sekretessen och integriteten för den enskilde vika till förmån för myndigheternas krav på effektivitet. Det är verkligheten, och den understryks inte minst av aff Kurt Ove Johansson framhåller aff socialdemokraterna var bättre förr i tiden.

Anf. 120 BO HAMMAR (vpk):

Herr talman! Jag är helt pä def klara med att det här betänkandet handlar om två tjänster mer eller mindre till datainspektionen. Jag tycker inte aft Kurt Ove Johansson behöver uppfatta def som skandalöst aff man tar denna fråga som utgångspunkt för en mer principiell diskussion om datafrågorna, i synnerhet inte med tanke pä vad som har hänt den senaste tiden, den oro som människor känner och den debatt som har förts om datainspekfionen. Det var varken mer eller mindre vad jag avsåg atf framföra i mitt inlägg. Jag är ledsen om det har irriterat Kurt Ove Johansson.

Både Kurt Ove Johansson och Gunnar Hökmark skall veta aff dessa integritefsfrägor infe hänger pä om datainspektionen fär ytterligare två tjänster. Jag tycker bara aff def är så futtigt att ni båda, som har suttit i datainspekfionens styrelse och ansett defta äskande vara rimligt och vettigt, infe kan stä för den linjen i konstifutionsutskoffet, utan måste rösta nej, medan vi andra måste avge en reservation,

Anf. 121 MARGITTA EDGREN (fp):

Herr talman! Två gånger har Kurt Ove Johansson talat om för oss att datainspektionen via egen effekfivitefsförbäffring skulle få medel fill dessa tjänster. Men i RRV:s åfgärdsförslag kan jag infe finna atf det i sig är några effekfivifefsförbätfrande ätgärder som skulle ge den effekten. Ett av förslagen går uf pä aff en informationsbroschyr skall utarbetas. Man skall ge tillstånd fill samköming, så atf datainspektionen får tag i de företag pä mer än fem anställda som troligtvis har register och därmed behöver få en licens. Man skall höja licensavgiften och timtaxan samt förbättra redovisningen för underlaget. Man skall ocksä släppa på nuvarande begränsning av reseersätt­ning. Dessutom skall man överväga aff överföra informationsprogrammet till eff särskilt anslag. Jag kan inte se aff det skulle finnas några effektivitetsvins­ter aff hämta med detta.

Licenserna är alldeles för fä, bara ca 17 000, och borde vara vida fler. Om man slapp att lägga ned så mycket energi pä atf bekymra sig om aft fä in fler licenser, skulle man säkert bättre kunna bevaka den enskilda integriteten. Sä hänger dessa två tjänster ihop.


142


Anf. 122 KURT OVE JOHANSSON (s):

'Herr falman! Lät mig först säga fill Bengt Kindbom atf vi naturligtvis är ense  om  ntf  def  är  meningen  aft  datainspekfionens verksamhet  skall


 


finansieras med licensavgifter. Men i den motion som han har skrivit under står def aff datainspektionens kostnader täcks av licensavgifter, och jag vidhåller aft def inte är på det sättet, Bengt Kindbom har ju precis samma material som jag och vef aft RRV har konstaterat aff täckningsgraden är 67 % och ingenting annat. Den motion som Bengf Kindbom har skrivit under är alltså behäftad med vissa felaktigheter. Men nu är den saken avklarad.

Till Gunnar Hökmark vill jag bara säga atf jag har varit med i polifiken sä länge nu att jag vef aft gamla socialdemokrater efter några år alltid är bra även i moderaternas munnar, Def far naturligtvis lifef tid för moderater att komma underfund med aft socialdemokrater är bra, och jag är ganska övertygad om atf när det har gått några år kommer de socialdemokrater som nu fär lida spott och spe att fä beröm också frän moderat håll. Så har det alltid varit, och så skall det tydligen förbli när det gäller moderaternas syn på socialdemokrater.

Sedan vill jag säga än en gäng till Bo Hammar atf def hade varit bra om han hade lyssnat till våra argument för det ställningstagande vi har gjort i konstifutionsutskoffet. När anslagsäskandef gjordes i augusti fanns inte det material framme som utskottet kunnat fa del av. Om def materialet hade funnits tillgängligt när datainspektionen diskuterade sin anslagsframställ­ning, hnde def nnturligtvis ocksä satt sin prägel på detta dokument.

Till Margitta Edgren vill jag säga att jag är ganska förvånad. Här har vi på vårt bord eff dokument frän riksrevisionsverket som säger atf det går aff göra effektivitetsvinster i datainspekfionen. Men Margitta Edgren vef tydligen bättre än alln nndrn - och bättre än de som har ägnat ett antal månader ät aff studera arbetsformerna i datainspektionen - atf några effekfivitefsvinsfer inte finns att göra. Jag hoppas då atf Margitta Edgren ändå förstår aff Gunnar Hökmark och jag, som följer datainspektionens verksamhet som styrelsele­damöter, är övertygade om att det finns möjligheter atf göra effektivitets­vinster i datainspekfionens verksamhet.

Jag anser aft det är rätt och riktigt atf ta fill vara de effektivitetsvinster som finns atf göra pä def här området, Def kommer alla atf tjäna på. Det kommer datainspektionen atf vinna på, Alla de människor som Margitta Edgren alldeles nyss snde oroar sig för den personliga integriteten tjänar på aft datainspektionen blir effektivare. Vi skall naturligtvis från vårt håll bidra till att sä skall kunna bli fallet.


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Anslag till datainspek­tionen


 


Anf. 123 MARGITTA EDGREN (fp):

Herr talman! Självfallet utgår jag ifrån att även datainspektionen kan bli effektivare, men jag tror inte att den kan bli så mycket effektivare aft det kan bekosta de två tjänster som datainspektionen har begärt.

Sedan kan man ju fråga sig varför just denna verksamhet, som vi alla här är så rörande eniga om är av stort och vitalt intresse för hela Sveriges folk, själv skall tjäna ihop varenda krona som går ät till verksamheten. De tvä tjänster som folkpartiet har gått med pä och reserverat sig för har vi täckt in i vårt budgetförslag, Def tycker jag är eff bra mycket riktigare sätt aft hantera frågnn.


143


 


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

A rrendators rätt till fri­köp


Anf. 124 KURT OVE JOHANSSON (s);

Herr talman! Jag skall inte förlänga den här diskussionen mera än aff jag barn konstaterar atf även folkparfiet har varit med om att bestämma att datainspektionens kostnader skall täckas med licensavgifter. Vi har i riksdagen varit eniga om atf så skall det vara. På det området skall Margitta Edgren inte komma med några klurigheter, för då är hon på fel väg.

Överläggningen var härmed avslutad,

(Beslutet redovisas efter debatten om lagutskottets betänkande 18,)

Anf. 125 TALMANNEN:

Kammaren övergår nu fill att debattera lagutskottets betänkande 18 om arrendators räft till friköp.


 


144


Arrendators rätt till friköp

Anf. 126 TORE CLAESON (vpk):

Herr falman! Vpk har i är liksom ett flertal gånger fidigare ställt krav på införande av friköpsrätt för s, k. historiska arrenden. De stora jordagodsens arrendaforer är en grupp som alltjämt är underkastad många ålderdomliga kontraktsvillkor och en socialt icke acceptabel beroendeställning i förhållan­de fill de stora jordägarna.

Visserligen har en del reformer genomförts beträffande villkoren vid arrende, vilka varit positiva för arrendatorerna, men def har varit ett svagt genomslag för dessa reformer, om man får döma av de rättsfall där bestämmelsernas halt har prövats. Obestridligt är ocksä aff t, ex, ensitfarla-gens avskaffande var fördelaktig för de stora jordägarnas allmänna makt­ställning gentemot arrendatorerna.

Det nya intresset kring arrendatorernas situation har väckts främst därför att arrendejordens andel av jordbruksmarken tenderat öka och därför att arrendatorerna. särskilt under godsen, framträtt med organiserad opinions­bildning,

Friköpsfrägan har skjufits undan och förhalats i olika etapper, Arrende-lagskommiffén var negativt inställd, Rednn innan den lade sitt betänkande, gick den uf offentligt och förklarade aff någon friköpsrätt infe skulle införas. Även efter detta offentliggörande blev vpk-yrkanden i riksdagen bemötta med argumentet aft de infe kunde diskuteras, därför aff frågan var under utredning. Vid upprepade tillfällen har tvä olika justitieministrar hänvisat fill den nya, nu sittande utredningen utnn ntt vagn säga vad regeringen har för inställning i grundfrågan. Det är beklämmande atf eff stort parti som det socialdemokratiska, som för övrigt torde ha de flesta smä arrendatorernas röster, skall behöva krypn bakom den formelln juridiken och låtn frågnn gä genom tvä utredningar utan aff självt kunna ha en klar partiständpunkt till friköpsrätten. Hade så varit fallet, kunde frågan ha varit löst redan 1982,

Det är angeläget att frågan kan lösas utan ytterligare onödigt dröjsmål. Det handlar här om en kategori människor som rednn alltför länge fått vänta pä reformer. De som skulle omfattas av en friköpsrätt nr småbrukare som


 


under ofta härda förhållanden bedrivit sitt jordbruk, hållit landskap öppna och sin bygd levande.

Tidsfaktorn verkar i flera avseenden fill nackdel för de mindre arrendato­rerna. Godsinnehavarna använder fillfället till aft söka göra sig av med sina arrendaforer. För de små jordarrendatorer som närmar sig eller överskridit pensionssfreckef är det i många fall betydelsefullt atf de i förekommande fall kan räkna på ntt få friköpa den ofria mark pä vilken deras boningshus är beläget. Det vore en akt av den elementäraste rättvisa att arrendatorerna finge se eff orättvist system gä i graven före dem själva.

Herr talman! Efter aff först ha varit aviserad fill hösten 1985 sägs nu den nya utredningen komma före sommaren 1986, Vi har i detfa perspekfiv infe anledning aft här ställa något yrkande, men vi noterar att tidsförskjutningen av frågan är typisk för hela handläggningen, Dét som nu är avgörande är: När kan man vänta proposifion? Det vore värdefullt, om någon förefrädnre för regeringspartiet kunde upplysa om hur planläggningen i detfa avseende är tänkt.


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Arrendators rätt till fri­köp


 


Anf. 127 PER-OLOF STRINDBERG (m):

Herr talman! Tyvärr är jng tvungen aff göra Tore Claeson lifef besviken och säga aff argumenten kommer igen. Vi vänfar nu på en utredning, och jag skall därför infe gå in i någon sakdiskussion med Tore Claeson om dessa frågor.

Jag vill gärna understryka atf jag också rent principiellt är för en ägandespridning. men kanske inte enligt samma metoder som Tore Claeson vill använda.

Vi är medvetna om aft def har varit en tidsförskjutning, men vi räknar med, vilket står i betänkandet, aft det skall komma ett betänkande från friköpsutredningen före sommaren, Mof denna bakgrund yrkar jag avslag på motionen.

Jag är infe talesman för regeringen, Tore Claeson, men jag vill ändå uttrycka förhoppningen aft regeringen, när den här utredningen är klar, ganska snart ger sin mening till känna och talar om vilken ståndpunkt den intar.

Jag yrkar bifall till utskottets hemställan,

Anf. 128 TORE CLAESON (vpk):

Herr talman! Jag är överens med Per-Olof Strindberg om förhoppningen om atf något snart skall ske och aff regeringen skall lägga fram ett förslag i denna riktning.

Sedan må def väl vara mig förlätet om jag använder bra och riktiga argument när det gäller dennn frågn och dess lösning, även om nrgumenten har använts fidigare, Def gör dem ju infe sämre,

Anf. 129 PER-OLOF STRINDBERG (m):

Herr tnlmnn! Subjektiva värderingar är vi ju infe helt främmnnde för i denna knmmnre.

10 Riksdagens protokoll 1985/86:99-100


145


Prot. 1985/86:100       Anf. 130 TORE CLAESON (vpk):

19 mars 1986            Herr talman! Det är riktigt. Sä länge vi har moderata samlingspartiet och

77           ',     77     dess företrädare kommer vi säkert allfid att få uppleva det.

Vissa namnlagsfrägor

Överläggningen var härmed avslutad.

Näringsutskottets betänkande 11

Mom. I

Utskottets hemsfällan bifölls.

Mom. 2 (undantagsbestämmelse i bevakningsförefagslagen)

Utskottets hemsfällan bifölls med 150 röster mof 138 för reservationen av Christer Eirefelt m,fl.

Arbetsmarknadsutskottets betänkande 9

Mom. I

Utskottets hemsfällan bifölls.

Mom. 2 (medel fill Lokaliseringsbidrag m,m,)

Först biträddes reservation 1 av Bengf Wittbom m, fl, med 64 röster mot 38 för reservation 2 av Elver Jonsson och Sigge Godin, 184 ledamöter avstod från aff rösta.

Härefter bifölls utskottets hemsfällan med 183 röster mof 67 för reserva­fion 1 av Bengt Wittbom m,fl, 39 ledamöter avstod frän att rösta.

Konstitutionsutskottets betänkande 20

Mom. 2 (inrättande av tvä tjänster som handläggare vid datainspekfionen) Utskottets hemsfällan bifölls med 198 röster mof 89 för reservafionen av Bertil Fiskesjö m, fl, 2 ledamöter avstod från aff rösta.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Lagutskottets betänkande 18

Utskottets hemsfällan bifölls.

15 § Vissa namnlagsfrägor


146


Föredrogs lagutskottets betänkande 1985/86:19 om vissa namnlagsfrägor,

Anf. 131 INGRID SUNDBERG (m):

Herr talman! Jag skall fatta mig kort,

Def har fill årets riksmöte väckts en motion frän folkpartiefs sidn där man hänvisar till aff datoriseringen av folkbokföringen har medfört atf vissa människors efternamn infe blir räft stavade i folkbokföringens register,

Defta har lagutskottet också uppmärksammat. För två år sedan gjorde utskottet ett tillkännagivande till regeringen med anledning av atf def i


 


motioner övervägdes om inte vissa förändringar borde ske när def gällde namnlagen.

Till årets riksmöte har def väckts flera motioner i denna fråga. Lagutskot­tet har, med anledning av atf regeringen har påbörjat ett arbete med framtagande av en departementspromemoria, kunnat konstatera atf arbetet med översyn av namnlagen skall fortsätta. Utskottet gör i är inget tillkännagi­vande, men man förutsätter aft också andra frågor som har berörts i motionerna skall tas upp vid denna behandling.

Jag vill med hänvisning till att man i Nordiska rådet ofta betonar vikfen av aft nordiska medborgare skall behandlas lika, oberoende av i vilket nordiskt land man har sin hemort, bara framhålla atf åtskilliga danska medborgare är alltifrån irriterade till mäkta förgrymmade över aft svensk folkbokföring inte låter dem behålla sitt danska ö.

Herr falman! Jag vill med detfa korta inlägg hemställa att def vid den översyn som nu görs av lagen när def gäller stavningen, i samband med datorisering av folkbokföringen ocksä tas hänsyn till danskarnas enligt min mening rättmätiga krav pä aft fä sina efternamn - och förnamn - korrekt stavade i den svenska folkbokföringen.


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Ökat förtroende­mannainflytande i för­säkringskassorna m. m.


Anf. 132 PER-OLOF STRINDBERG (m):

Herr talman! Jag förutsätter atf man inom departementet tar del av riksdagens protokoll från debatten om lagufskoffefs betänkande och hoppas aft man dä också beaktar de synpunkter som Ingrid Sundberg här framför.

Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.

Överläggningen var härmed avslutad. Utskottets hemsfällan bifölls.

16 § Ökat förtroendemannainflytande i försäkringskassorna m. m.

Föredrogs socialförsäkringsutskottefs betänkande 1985/86:12 om ökat förtroendemannainflytande i försäkringskassorna m, m, (prop, 1985/86:73),


Anf. 133 GULLAN LINDBLAD (m):

Herr talman! Jag önskar atf vi i anledning av def betänkande som nu skall debatteras, SfU 1985/86:12, verkligen kunde diskutera vad rubriken på propositionen och betänkandet anger, nämligen ett ökat förtroendemanna­inflytande i försäkringskassorna. Dess värre är rubriken ett exempel på vad som kan kallas falsk varubeteckning, dä def i själva verket handlar om ett minskat förtroendemannainflytande.

Moderaterna i utskottet har yrkat avslag pä proposifionen i sin helhet, Def har vi gjort av många skäl, men främst av dessa:

1,   Propositionens förslag innebär ett minskat lokalf förtroendemannainfly­tande,

2,   Vi anser att läkare även i fortsättningen skall ingå som förtroendevalda i försäkringskassornas förfroendemannaorganisation,


147


 


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Ökat förtroende­mannainflytande iför-säkringskassorna m. m.

148


3, Kostnaderna för denna genomgripande omorganisation har inte alls analyserats.

Den proposifion som utskottet tagit ställning fill har föregåtts av en utredning, SOU 1985:21, som har varit ute pä remiss, och många av förslagen har blivit utsatta för härd krifik. Jag hoppas naturligtvis atf def dåligt underbyggda förslag som nu föreligger infe går igenom, utan att majoriteten följer den moderata linjen, dvs, avslår proposifionen och ber regeringen återkomma med ett nytt och mera genomtänkt förslag.

Försäkringskassans verksamhet har under senare är diskuterats livligt, och kassorna har ofta fått utstå ganska härd krifik för sin handläggning av olika försäkringsfrågor. Detta har säkert delvis haft sin grund i olika rafionalise-ringsätgärder och den omorganisation som har varit nödvändig på grund av besparingar.

Frän riksförsäkringsverkets och försäkringskassornas sida har det funnits och finns en strävan atf fa fasta på kritiken och inrätta verksamheten på ett sådant sätt atf allmänheten upplever den som välfungerande. Ett exempel på detfa är den s, k, suhf-förnuft-kampanjen och pågående försöksverksamhet i försäkringsnämnderna, bl, a, i mitt eget län, i syfte att öka kassornas service gentemot allmänheten.

Mot den här bakgrunden och med tanke på atf def pågår en rad utredningar som kan ha betydelse för kassornas framtida roll, måste det starkt ifrågasättas om tidpunkten är lämplig för en genomgripande föränd­ring av försäkringskassornas förfroendemannaorganisafion. En sädan för­ändring borde vara väl genomtänkt och väl förankrad hos berörda parter, infe minst hos försäkringskassornas personal och nuvarande förtroendeval­da. Vi moderater anser infe aff den föreslagna omorganisationen fyller dessa krav.

Vi torde alla vara överens om atf en väl fungerande förfroendemannaorga­nisafion är viktig i försäkringskassornas verksamhet, och det är ocksä angeläget att förtroendemännen uppfattar sin medverkan som meningsfull. När def gäller försäkringsnämnderna är vi helt medvetna om aft mänga förtroendevalda i dessa i dag knappast upplever sin medverkan som betydelsefull, dä de frågor som avhandlas där, framför allt kommunala bostadstillägg och hustrufillägg, är hårt lagligt reglerade och i de flesta fall ger föga utrymme för individuella ställningstaganden.

Det finns emellertid en uttalad strävan från regering och riksdag att beslutsfattandet bör decentraliseras såväl inom myndigheter som pä förtro-endemannanivå. Om man verkligen önskar ett ökat förtroendemannainfly­tande är def naturliga därför aft man tillvarafar den lokala organisafion som finns i dag i försäkringsnämnderna och utökar deras kompetensområde, I stället sorterar man nu bort samtliga försäkringsnämnder, en i varje kommun, och ersätter dem med 150 socialförsäkringsnämnder för hela landet.

Jag kan ta ett exempel frän mitt hemlän. Värmland, som jag känner bäst fill, I dag finns 3 pensionsdelegationer och 16 försäkringsnämnder. Efter den föreslagna omorganisationen torde det bli inalles 5 socialförsäkringsnämn­der. Älvsborgs län har i sitt remissvar angett aff man får 7 nämnder i stället för


 


18 försäkringsnämnder och 4 pensionsdelegationer. Detta medför för dess del aft antalet förtroendevalda minskar med 60 %, Försäkringskasseförbun-det har visserligen av för mig - eftersom sä mänga försäkringskassor varit negativa - svårförståelig anledning tillstyrkt den föreslagna omorganisatio­nen, men man påpekar aft förslaget innebär atf antalet förtroendevalda i försäkringskassorna minskar jämfört med dagens förhällande.

Det är ganska anmärkningsvärt aff regeringen hävdar att utredningsförsla­get tillstyrkts med få undantag. Flera av de tyngsta försäkringskassorna har nämligen avstyrkt hela förslaget eller uttryckt stor tveksamhet till olika delförslag. Sådana kritiska remissinstanser är försäkringskassorna i Stock­holm, Göteborg och Bohuslän samt i Östergötlands, Jönköpings, Jämtlands, Värmlands, Örebro, Älvsborgs och Malmöhus län. Därutöver är flera kassor som tillstyrker huvudprincipen mycket kritiska till centraliseringen och vill ha en nämnd i varje kommun eller bestämma den geografiska indelningen själva, t, ex, kassorna i Uppsala, Kronobergs, Malmöhus, Hallands och Västerbottens län, Samma uppfattning har också Försäkringsanställdas förbund.

Flera motionärer har med anledning av propositionen uttryckt ängslan över den centralisering som förslaget onekligen innebär. Flera motionärer framhåller aft lokalkontoren mäste behållas väl decentraliserade i länen och atf man mäste fa stora regionalpolifiska hänsyn, I motion 266 av Marianne Stålberg m, fl, sägs t, ex, aft en alltför strikt tillämpning av ärendemängden som avgörande för antalet nämnder hos en kassa skulle kunna vara förödande för servicen i glesbygdslänen.

Utskottet lugnar emellertid med "att den föreslagna modellen för fördel­ning av nämnder över landet ger de möjligheter fill de regionalpolifiska avväganden som efterlyses i motionerna". Jag påstår atf den bästa förutsätt­ningen för bibehållande av lokalkontoren i glesbygd är ett bibehållande av nuvarande nämndorganisation med ökade befogenheter.

Jag vill nu ställa en direkt fråga till utskottets talesman: Är infe den föreslagna nämndorganisationen helt enkelt början till en omfattande centralisering av försäkringskassans konforsnät? Är det så atf vi i mitt hemlän helt enkelt får se fram emot aft det inom loppet av en tioårsperiod blir 5 regionkonfor i stället för nuvarande 23 lokalkontor?

En annan fråga, herr talman, som vållat debatt och där flera remissinstan­ser är kritiska, däribland flera försäkringskassor liksom LO, gäller resfriktivi-tefen vad avser möjligheten aff fä inrätta specialiserade socialförsäkrings­nämnder.

Ytterligare en fråga som diskuterats mycket är hur socialförsäkringsnäm-derna bör utses. Kanske är det det faktum atf alla kommuner i ett län över huvud taget inte kommer atf bli representerade i en socialförsäkringsnämnd som gör att flera motionärer tycks tro aft nämnden automatiskt får en bättre kännedom om lokala förhållanden om samtliga ledamöter utöver ordföran­den väljs av landstinget resp, kommunfullmäktige i förekommande fall. Detta är naturligtvis att - liksom strutsen - gömma huvudet i sanden!

Särskilt märkligt skulle förhållandet bli om valet av de föreslagna arbefsmarknadsrepresentanferna skulle ske i landstinget efter förslag av arbefsmarknadsparfernas regionala organ, som föreslås. Vi skulle alltså


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Ökat förtroende­mannainflytande i för­säkringskassorna m. m.

149


 


Prot. 1985/86:100    införa något slags indirekta val i kommunala beslutsförsamlingar,

19 mars 1986             Dessa motioner visar aft ett dåligt förslag föder ytterligare dåliga förslag.

ökat förtroende­mannainflytande i för­säkrings kassorna tn. m.

Det förslag som kanske vållat mest debatt och mest kritik är förslaget om att läkare inte längre skall ingå som ledamot i försäkringskassans förtroende-mannaorgan. Utifrån regeringens deklarerade stora tilltro till och krav på förfroendemannaorganen inom alla grenar av socialförsäkringen finner vi det anmärkningsvärt aft läkarkompefensen infe längre skall bedömas vara eff värdefullt inslag inom nämnden.

Förslaget vittnar om mycket liten kännedom om de reella förhållandena i dagens pensionsdelegationer, I dag förekommer en fruktbärande dialog mellan läkare och övriga förtroendevalda i pensionsdelegationen. Det inträffar ofta atf förtroendemännen fär kompletterande svar pä sina medicin­ska frågor, f.ex. beträffande diagnoser och prognoser, vid pågående sammanträde. För den förtroendevalda innebär läkarmedverkan en trygghet och ett mindre beroende av handläggande tjänsteman.

Föredragande statsrådet anser aft "de ärenden som är beroende av medicinsk utredning skall vara sä noggrant och fullständigt belysta när de redovisas för de förtroendevalda att det dä i regel infe skall behövas tillgång till ytterligare medicinsk sakkunskap".

Raden av motioner i frågan och alla negafiva remissyttranden visar af t man inte tror på defta, I mofionerna falas om nödvändigheten av tillgång fill medicinsk expertis vid nämndsammanträdena, I en motion begärs aff socialförsäkringsnämnden vid sina sammanträden skall ha tillgäng till konsulter bestående av läkare med olika specialiteter då ärenden med medicinsk bedömning föredras,

Def finns ingen reservation fill betänkandet vad gäller läkarmedverkan vid nämndsammanträden, Def känns skönt aff vi moderater yrkat avslag på hela propositionen bl, a, med hänsyn fill frågan om läkarmedverkan, för något mer "flummigt" än ufskottsmajoritetens skrivning om atf "tillförsäkra nämnden tillgäng till medicinsk expertis i anslutning till sammanträdena" får man leta efter,

Anfingen skall naturligtvis läkarna vara fullvärdiga ledamöter av nämnden och där aktivt delta i sammanträdet, eller också får man välja propositionens alternafiv, nämligen att lita till den utredning som föreligger.

Jag vill fråga utskottets talesman vad majoriteten egentligen menar med aft man skall "tillförsäkra nämnden tillgäng till medicinsk expertis i anslutning till sammanträdena".

Det är egenfligen ganska ointressant om det finns aldrig så många konsulter närvarande vid nämndsammanträdena. Om den nämnden kom­mer aft tillföras nya fakta utöver dem som föreligger, torde ny delgivning enligt förvaltningslagen vara nödvändig, och därmed fördröjs ärendet åtminstone en månad och kanske mer. De som blir lidande på atf läkarna utesluts från socialförsäkringsnämnden är naturligtvis de försäkrade,

Def är förvånansvärt atf ett sådant förslag läggs fram i en fid när
allmänheten alltmer ropar efter ökad läkarmedverkan inom försäkringskas­
san. Ännu mer förvånansvärt är det när läkaren utdöms som beslutsfattare i
en socialförsäkringsnämnd, där sjukdom eller medicinsk nedsättning av
150                         arbetsförmågan utgör själva grunden för beslutet, medan däremot besluts-


 


kompetensen hos företrädarna för arbetsmarknadens parter anses desto större! Enligt förslaget skall nämligen läkarna ersättas av ytterligare repre­sentanter för arbetsmarknadens parter. Tala om för oss vilka bevekelsegrun­der det egentligen är som ligger till grund härför! Sunt förnuft är det sannerligen icke!

Herr talman! Som framgått av det som jag hittills har sagt är def föreliggande förslaget ett dåligt förslag. Och inte blir det bättre av aff kostnaderna för den nya nämndorganisafionen är mycket bristfälligt utred­da, Proposifionen har ju infe på något vis behandlat den administrativa delen av den föreslagna nämndorganisafionen. Och inom försäkringskassorna råder i dag stor oro för förslagets konsekvenser. Jag kan bara nämna atf beräkningarna vad gäller antalet ärenden - och på grundval därav antalet nämnder - redan är förlegade. Man utgår från en prognos pä 136 000 ärenden, men i dag beräknas ärendena vara ca 170 000, Om målsättningen när def gäller antalet ärenden per nämnd skall hållas, borde 170-180 nämnder inrättas i stället för föreslagna 150, Därmed spricker genast den kostnadsramen.

Hur skall den blivande kanslifunktionen se uf? Hur skall man t, ex, lösa föredragandefrågan? De flesta är inne på att en föredraganderesurs bör knytas till lokalkontor med nämnd och aff övriga lokalkontor fär sända in sina ärenden för inläsning. Den andra varianten är aff varje lokalkontor och centralkontor reser till nämndkonforef, vilket torde bli bäde tidsödande och dyrt, inte minst i mitt eget hemlän, det avlånga Värmland,

En annan sak som absolut kommer aff dra kostnader är hjälpmedlen på kontorssidan. Bara en kopiator med sortering av rimlig kapacitet kostar i dag minst 200 000 kr,, och en sådan är eff "måste" för varje nämndkontor, 150 nämndkonfor x 200 000 = 30 milj, kr. Därmed har vi sprängt alla kostnadsvallar.

Enbart tvä dagars utbildning per nämnd, som ju innehåller mänga nya ledamöter, beräknas kosta 3 milj, kr, för hela landet.

Hur har man i utredningen och propositionen kommit fram fill atf förslaget skall inrymmas inom den nuvarande kostnadsramen? Def vill jag och övriga ledamöter gärna ha reda pä.

Herr talman! Det är alltså infe mycket i propositionen och i det föreliggande betänkandet som vi moderater kan godta. Vi delar dock majoritetens uppfattning på ett par punkter, nämligen aft vissa typer av ärenden kan överföras till tjänsfemannabeslut och atf förtroendevalda inte skall ompröva sina egna beslut, vilket i dag sker i pensionsdelegationer och försäkringsnämnder. Förslaget om möjligheten fill en ändring av kvalificera­de felaktigheter samt chefstjänstemans möjligheter aft bedöma om ett besvär över ett nämndbeslut bör föranleda ny prövning i nämnden tillstyrks ocksä, I likhet med vad som föreslagits i propositionen anser också vi atf yrkesdomare i försäkringsrätter skall ha genomgått juristufbildning och avlagt juris kandidat-examen eller juristexamen,

Alla dessa föreslagna förändringar kan emellertid genomföras med nuvarande förfroendemannaorganisafion,

Sammantaget, herr talman, yrkar vi moderater avslag pä .utskottets hemställan om bifall till propositionens förslag om införande av socialförsäk-


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Ökat förtroende­mannainflytande i för­säkringskassorna

151


 


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Ökat förtroende­mannainflytande iför-säkringskassorna

152


ringsnämnder och avslag på samtliga föreliggande lagförslag. Jag ber atf fä yrka bifall till reservationerna nr 1 och 5 och fill utskottets hemställan avseende de fä punkter i betänkandet där vi är eniga,

I detta anförande instämde Arne Svensson (m),

Anf. 134 MARGARETA ANDRÉN (fp);

Herr talman! I den proposition som behandlas i detfa betänkande föresläs att de nuvarande pensionsdelegafionerna och försäkringsnämnderna skall ersättas med ett förtroendemannaorgan, nämligen socialförsäkrings­nämnder.

Systemet med förtroendemannamedverkan i försäkringskassorna har varit i stort seff oförändrat sedan 1962, Men det har varit många diskussioner och också utredningar om just organisationen under senare år, Def har ocksä skett en hel del förändringar när def gäller försäkringskassornas arbetsupp­gifter. Flera frågor som berör försäkringskassorna är under utredning.

Jag tror att de flesta anser att det är värdefullt att förtroendemän medverkar i försäkringskassornas arbete och i besluten. De förtroendevalda har ju praktiska erfarenheter och kunskaper från vitt skilda områden pä arbetsmarknaden och i samhällslivet. De kan pä det sättet komplettera tjänstemännens sakkunskap. De förtroendevalda känner ofta mycket bra de olika regionala och lokala förhållandena. Viktigt är också aff allmänheten på defta sätt får insyn i handläggning och beslut. En sådan överblick bör vara lättare atf få för de förtroendevalda, om de olika ärendena behandlas och beslutas inom ett enhetligt förtroendemannaorgan och infe delas upp pä olika ämnesområden. Det borde vara en fördel om samma förtroendemän beslutar i alla ärendefyper.

Det kan i def sammanhanget också ifrågasättas om den nuvarande uppdelningen på pensionsdelegation och försäkringsnämnd alltid upplevts som meningsfull av de förtroendevalda - framför allt gäller def försäkrings­nämnderna.

För att man skall fä ett verkligt förstärkt förtroendemannainflytande i socialförsäkringsnämndernas beslut är själva beredningen av ärendena viktig, I det sammanhanget har formerna för läkarnas medverkan ingående diskuterats, och flera motioner har väckts i den frågan,

Utskoftsmajoriteten, som i denna del består av alla parfier utom modera­terna, har dock tillslut kunnat enas om en skrivning. Villkoret hnr vnrit aff garanfier skapas för aff beredning av ärendena sker med stor omsorg och noggrannhet och aff eff fullständigt beslutsunderlag skickas ut fill ledamöter­na före sammanträdet.

Man kan då förutsätta atf det inte sä ofta skall behövas kompletterande upplysningar från medicinsk expertis vid själva beslufstillfället. Men viktigt i def här sammanhanget är atf försäkringskassans styrelse ser till aft den föredragande tjänstemannen har tillräckliga kunskaper bäde i det enskildn ärendet och i Ingsfiffning och praxis, sä att dessa villkor kan uppfyllas.

Både i utredningsförslaget och i propositionen - men framför allt i utskottsbetänkandet - sägs också atf möjligheter skall finnas för varje


 


kassasfyrelse aff arbeta så aft medicinsk expertis skall finnas tillgänglig vid nämndens sammanträden.

Från folkparfihåll har vi dessutom i motion nr 270 framhållit vikfen av aft det finns tillgång fill läkarkonsulfer som representerar olika specialiteter. Vi menar att i speciella ärenden skall specialister kunna utnyttjas, sä aff t, ex, en psykiater infe uttalar sig om ortopediska frågor. En sädan här utredning är ju inte minst viktig under beredningen av eff ärende. Men med den frihet som kassastyrelsen nu kan ge sitt arbete finns ju ocksä möjlighet aft, om så skulle vara nödvändigt, höra en specialist även vid sammanträdet.

Med hänsyn fill de här olika möjligheterna aff få tillgäng till läkare bäde under beredningen av ärendena och vid beslutsfillfällena kan vi tillstyrka att läkare inte skall ingå som ledamot av nämnden.

Mot denna bakgrund är vi från folkpartiets sida beredda aft tillstyrka propositionens förslag om aff ersätta pensionsdelegationer och försäkrings­nämnder med ett förtroendemannaorgan, nämligen socialförsäkrings­nämnder.

Men det är helt klart aft behovet av utbildning för socialförsäkringsnämn­derna mäste uppmärksammas och tillgodoses. De nya socialförsäkrings­nämnderna får ju eff ökat antal ärenden, och ocksä alla typer av ärenden. Det är då viktigt atf behandlingen och besluten blir sä likartade och enhetliga som möjligt, oavsett var man bor i landet.

Jag vill nu gå över fill de reservafioner som avgivits av folkpartiet tillsammans med centerpartiet, och jag börjar med reservafion nr 2, Den behandlar den regionala fördelningen av socialförsäkringsnämnderna, och jag vill pä en gång yrka bifall fill reservation 2,

Vi reservanter framhåller i denna reservafion att det är viktigt att lokalkontoren får vara kvar ute i de olika delarna av länen, Def blir naturiigtvis nödvändigt med vissa förändringar, framför allt pä de lokalkon-for som skall fungera som kanslier ät socialförsäkringsnämnderna. Bl, a, kommer de administrativa uppgifterna atf öka.

Både när det gäller lokalkontorens placering och när def gäller tillsättande av ledamöter i socialförsäkringsnämnderna är def viktigt aff man far de rätta regionalpolifiska hänsynen.

Reservation 3 gäller utseende av ledamöter i socialförsäkringsnämnd. Frän folkparfiets sida anser vi att starka skäl talar för af f alln ledamöter, utom ordföranden, skall utses av landstinget - eller i förekommande fall av kommunfullmäktige.

Propositionen föreslår ju aff ordföranden skall utses av regeringen och atf sedan endast fre ledamöter skall utses av landstinget. De övriga fre ledamöterna skall enligt proposifionen utses av riksförsäkringsverket efter förslag av arbetsmarknadens parfsorganisationer,

I reservation 3, som är gemensam för folkpartiet, centerparfiet och vpk, säger vi reservanter aft det är av stor vikt atf socialförsäkringsnämnderna får en så bred och allsidig representation från det egna kassaområdet som möjligt. Vi anser atf def sker bäst om landstinget - eller i vissa fall kommunfullmäktige - utser de sex ledamöter i nämnden som inte utses av regeringen. Orsaken är aff vi menaratt landstingen har bättre förutsättningar än ett centralt ämbetsverk aft på ett riktigt sätt återspegla arbetsmarknadens


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Ökat förtroende­mannainflytande iför-säkringskassorna m. m.

153


11  Riksdagens protokoll 1985/86:99-100


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Ökat förtroende­mannainflytande iför-säkringskassorna tn. m.


strukturella särdrag inom varje nämnds geografiska område.

Jag ber därför, herr talman, att få yrka bifall till reservation nr 3, Reservafion nr 4 sfär endast folkpartiet och centerpartiet bakom, och i denna avvisar vi förslaget i propositionen om aft arbetsmarknadens parter skall ges särskild representation i nämnderna.

Vi menar att de landsting och kommuner som utser ledamöterna i socialförsäkringsnämnderna själva är intresserade av en allsidig representa­tion frän olika samhällsgrupper. Vi anser atf det är en tillräcklig garanti för en allsidig representation och vill inte ha några nya organ uppbyggda pä korporafiva grunder.

Jag yrkar därmed bifall till reservation nr 4,

Herr talman! Defta innebär ocksä aft jag yrkar bifall fill reservation nr 6, som gäller själva lagförslaget beträffande 18 kap, 20 §,


 


154


Anf. 135 KERSTI JOHANSSON (c):

Herr falman! Socialförsäkringsutskoftefs betänkande nr 12 handlar alltså om ändrade bestämmelser vad gäller förtroendemannainflytande i försäk­ringskassorna.

Den organisation som vi har i dag kom till i och med aff lagen om allmän försäkring trädde i kraft den 1 januari 1963. De lokala och centrala sjukkassor som fanns tidigare omvandlades då fill allmänna försäkringskas­sor med lokal- och centralkontor.

I varje försäkringskassa skulle finnas en eller flera pensionsdelegafioner, knutna fill centralkontoren, och försäkringsnämnder, i regel knutna till lokalkontoren, Pensionsdelegafionerna beslutade i ärenden om förtidspen­sion, handikappersättning, vårdbidrag, arbetsskadeersäffning samt i vissa delpensionsärenden. Försäkringsnämnderna handlägger ärenden om in­komstprövade förmåner.

Dessutom finns kassasfyrelsen, som i huvudsak behandlar administrativa ärenden, som gäller t, ex, budgetfrågor, organisatoriska frågor, samt frågor om personal och lokaler.

Sedan 1963 har kassornas verksamhetsområde expanderat mycket kraf­tigt. Kassorna har tillförts nya och delvis också mer komplicerade ärenden för handläggning, beroende pä den tidigare och nuvarande samhällsekono­miska utvecklingen. Förtroendemännens medverkan kan därför behöva anpassas fill de förändringar som har skeff inom verksamhetsområdet,

I det betänkande som vi nu behandlar föresläs en förändring av denna organisation. Pensionsdelegationerna och försäkringsnämnderna föreslås ersättas av enhefliga förtroendemannaorgan, socialförsäkringsnämnder, som ansvarar för en viss del av en försäkringskassas geografiska område och beslutar i alla typer av ärenden som hör till nämndernas ansvarsområden.

Förändringen av förfroendemannainflytandet är avsett aff ge de förtroen­devalda både ökade kunskaper om och ett större inflytande över tillämpning­en av reglerna när det gäller olika socialförsäkringsförmåner.

Socialförsäkringsnämnderna skall alltså besluta i ärenden där utgången har stor betydelse för den försäkrade från trygghets- och försörjningssyn-punkt,

I centern ser vi det som posifivt aft de förtroendevalda får ett utökat och


 


mer reellt inflytande över viktiga delar av försäkringskassornas verksamhet, och vi ansluter oss därför till förslaget om socialförsäkringsnämnder.

Regeringen skall enligt förslaget besluta om antalet socialförsäkrings­nämnder, och riksförsäkringsverket skall - efter samråd med försäkringskas­sornas styrelse - fastsfälla antalet nämnder för varje kassa.

De nya socialförsäkringsnämnderna bör kunna genomföras utan alltför stora ändringar i försäkringskassornas organisation. Det kan emellerfid -som vi också framhållit i motion nr 269 - inte undvikas aft ökade administrafiva insatser måste ske vid de lokalkontor hos kassorna som skall fungera som kanslier åt socialförsäkringsnämnderna, Defta fär då konse­kvenser för övriga lokalkontor inom nämndernas geografiska områden. Därför har vi i centern betonat vikfen av atf lokalkontoren behålls väl decentraliserade i länet och atf man vid omorganisationen far regionalpolifis­ka hänsyn. Detta har vi anfört i reservafion nr 2, som är gemensam för centern och folkpartiet. Jag yrkar bifall fill denna.

När def sedan gäller val av ledamöter i socialförsäkringsnämnd ställer vi i centern upp på atf ordföranden utses av regeringen. Övriga sex ledamöter anser vi däremot skall väljas av landstinget eller i förekommande fall av kommunfullmäktige. Det är en styrka för demokratin och för den kommuna­la självstyrelsen om valet sker på def sättet. Det är ocksä viktigt aft socialförsäkringsnämnderna har en sä bred och så allsidig representation frän det egna kassaomrädet som möjligt. Detta fillgodoses bäst om landstinget väljer. Vidare har landstingen - eller kommunfullmäktige - bättre förutsätt­ningar än eff centralt ämbetsverk aff pä ett rikfigt säff spegla arbetsmarkna­den inom varje nämnds geografiska område.

Vi avvisar förslaget om att arbetsmarknadens parter skall ges särskild representation i nämnderna. Om landstinget utser ledamöterna i nämnden ger det - som centern ser def - tillräckliga garanfier för en allsidig representation för olika samhällsgrupper.

Med detta yrkar jag bifall fill reservationerna nr 3 och 4 liksom till reservation nr 6,

Läkarmedverkan har ingående diskuterats i utskottet, I de pensionsdele­gationer vi har i dag ingår två läkare, utsedda av riksförsäkringsverket. Frän centerns sida har vi ej krävt att läkare skall ingå som ledamöter i nämnden, men vi har sngt aft def ändå är oerhört vikfigt aft socialförsäkringsnämnderna har tillgång till medicinsk sakkunskap i anslutning fill sammanträdena.

Som jag sade, har frågan om läkarmedverkan ingående diskuterats i utskottet. Denna diskussion har lett fram till att vi i betänkandet har fått en skrivning som vi i centern ställer oss bakom. Här sägs bl, a, aft "socialförsäk­ringsnämnderna kan känna eff behov av aff ha medicinsk expertis tillgänglig i anslutning fill nämndens sammanträden". Här talas också om "frihet för kassasfyrelsen atf utforma arbetsformerna så atf bl, a, detfa behov kan bli tillgodosett".

Utskottet har också i sin skrivning betonat vikten av en fullödig beredning av ärendena. En omsorgsfull och noggrann beredning och ett fullständigt beslutsunderlag som tillställs ledamöterna före sammanträdet bör kunna ge garanfi för ett reellt förstärkt förtroendemannainflytande i besluten.

Herr falman! Med def anförda yrkar jag bifall till de reservafioner där centern finns med och i övrigt fill utskottets hemsfällan.


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Ökat förtroende­mannainflytande iför-säkringskassorna m. tn.

155


 


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Ökat förtroende­mannainflytande iför-säkringskassorna m. m.


Anf. 136 MARGO INGVARDSSON (vpk):

Herr talman! Berättigat eller infe, så har försäkringskassorna utsatts för kritik av människor som i olika situafioner varit föremål för bedömning hos kassorna. En del av kritiken har bestått i atf människor känt sig kränkta och tillintetgjorda av myndighetsmakt. Det är vär förhoppning aft det ökade förfroendemannainflytandet i försäkringskassorna skall medverka till att ändra tidigare förhållanden. Vi stöder i huvudsak förslagen i propositionen om ökat förtroendemannainflytande.

På grund av den sena timmen, herr talman, avstår jag från atf kommentera dedelar av förslaget där vi är överens med majoriteten om skrivningen. Men på en punkt är vi inte överens med ufskoffsmajorifeten. Det gäller valet av ledamöter i socialförsäkringsnämndernn. Vi delar inte uppfattningen aft fre av ledamöterna skall utses av riksförsäkringsverket efter förslag av arbets­marknadens parfsorganisationer. Vi anser att landstingen och i förekomman­de fall kommunfullmäktige skall utse samtliga ledamöter utöver ordföran­den, som utses av regeringen. Tre av dessa ledamöter bör utses av landstingen efter förslag frän arbetsmarknadens parter.

Skälet fill denna inställning är infe enbart atf vi på bästa sätt vill garantera den lokala kännedomen om rådande arbetsmarknadsförhållanden, Def viktigaste skälet till värt ställningstagande är aft vi verkar för ökad demokrati på alla områden i statsapparaten. Riksförsäkringsverket är en central myndighet som bl, a, administrerar socialförsäkringens regelsystem, Aft ge ett centralt ämbetsverk möjlighet att påverka socialförsäkringsnämndernas sammansättning förtar en del av grundmeningen med propositionens förslag, nämligen aff öka förfroendemannainflytandet.

Riksförsäkringsverket är som en central myndighet direkt företrädare för staten. Centrala myndigheter är aldrig utsedda av folket i allmänna val. Det är däremot landstingen, och aff låta landstingen utse ledamöterna i socialför­säkringsnämnderna är ett led i den representativa demokratin.

När def gäller vär inställning aft landstingen skall utse ledamöterna i socialförsäkringsnämnderna, så har vi en gemensam reservafion med folk­parfiet och centern, nr 3 i betänkandet, vilken jag härmed yrkar bifall fill.

Däremot är vpk ensamt om reservafion nr 7 med förslag om att tre av ledamöterna skall utses efter förslag frän arbetsmarknadens organisationer, och jag yrkar även bifall fill denna reservation, som för övrigt överensstäm­mer med en socialdemokratisk motion av Gustav Persson m, fl.

För atf underlätta för eventuellt tveksamma ledamöter vill jag fala om att om reservafion 3 skulle bifallas av riksdagen och vär reservation 7 nvslås, kommer vpk i andra hand att rösta för reservafion 6,


 


156


Anf. 137 LENA ÖHRSVIK (s):

Herr talman! Som def har sagts frän flera håll i dag har formerna för förfroendemannainflytandet i försäkringskassorna varit i stort sett oföränd­rade sedan lagen om allmän försäkring trädde i kraft den 1 januari 1963, Men länge har man diskuterat hur man skulle kunna vidga förtroendemannamed­verkan även fill andra typer av ärenden än dem som nu behandlas i pensionsdelegafioner och försäkringsnämnder,

Pä inifiafiv av försäkringskasseförbundet tillkom i samarbete med riksför-


 


säkringsverket den s, k, REV/FKF-ufredningen. Ett förslag som kom 1980 har sedan överarbetats en gäng innan materialet överlämnades fill utredning­en om förtroendevalda i försäkringskassorna, vars förslag nu ligger fill grund för proposifionen,

Proposifionen föreslår inrättandet av enhetliga förtroendemannaorgan, kallade socialförsäkringsnämnder, som skall ersätta pensionsdelegationer och försäkringsnämnder samt fä nya arbetsuppgifter i form av omprövning av vissa tjänsfemannabeslut på sjukförsäkringsomrädet,

I utskottet finns en stor majoritet kring grundprinciperna men def finns olika uppfattningar i vissa delfrågor. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget med ett ökat inflytande och en ökad insyn för förtroendevalda i försäkringskassornas verksamhet och då i form av socialförsäkringsnämnder. Ärendena som avgörs har ofta mycket stor betydelse för den enskildes ekonomi, och rättssäkerheten stärks genom en ökad medverkan av förtroen­demän.

De nuvarande ekonomiska ramarna för verksamheten - beslutsfattandet -rymmer ca 150 socialförsäkringsnämnder, vilket är en fördubbling i förhål­lande fill antalet pensionsdelegationer. Visserligen försvinner socialförsäk-ringsnämndernai kommunerna, men de nämnderna-def har omvittnats frän kammarens talarstol - har inte haft sä stort reellt inflytande, dels på grund av aff def flesta besluten har varit delegerade till ordförande eller tjänstemän, dels pä grund av att inkomstprövningen är mycket hårt reglerad.

Socialförsäkringsnämnderna fär ett samlat ansvar för beslut i alla typer av försäkringsärenden, och defta ger en bredare kompefens och även ett reellt inflytande i ärenden som har stor betydelse för den enskilde och som innehåller mycket av skälighetsbedömning. Nya ärendefyper, där tjänste­mannabeslut tidigare har varit de slufliga, kommer alltså att prövas av nämnderna. Därför instämmer utskottet i bedömningen som görs i proposi­fionen aft förslaget om att inrätta socialförsäkringsnämnder innebär en utökning och en förstärkning av de förtroendevaldas inflytande i försäkrings­kassorna. Jag yrkar därför bifall fill proposifionen och avslag pä reservation 1,

Regeringen skall besluta om antalet nämnder och riksförsäkringsverket om fördelningen över landet. Varje försäkringskassa lämnar själv förslag fill hur def skall ordnas inom dess område. De ca 150 nämnderna - de kan bli fler med tanke på förslaget i budgetproposifionen om särskilda ätgärder i arbetsskadehandläggningen - ger enligt utredningens beräkningar en hygglig arbetssituation med 40-45 ärenden per sammanträde. Då utgår man från nuvarande ärendemängd och sammanträdesfrekvens.

Den organisafionen ger stort utrymme för lokala variationer. Varje försäkringskassa bedömer alltså själv vilka geografiska områden som skall omfattas av en nämnd. Det är enligt utskottet viktigt atf regionalpolitiska faktorer tillmäts betydelse vid fördelningen över landet. Den modell för fördelning som föresläs ger de möjligheter till regionalpolitiska hänsyn som efterlysts i flera motioner. Önskemålen i motionerna får anses tillgodosedda, Reservafion 2 avstyrks därför.

När det gäller hur socialförsäkringsnämnderna skall utses innebär försla­get aft ordföranden utses av regeringen. Tre ledamöter väljs av landstinget, i


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Ökat förtroende­mannainflytande iför-säkringskassorna m. m.

157


 


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Ökat förtroende­mannainflytande i för­säkringskassorna m. m.

158


förekommande fall av kommunfullmäktige, och fre ledamöter utses av riksförsäkringsverket efter förslag av arbetsmarknadens parter,

Def är viktigt att nämnderna får en så bred och allsidig representation från def egna kassaområdet som möjligt. Det garanteras enligt utskottets uppfattning av landstingens ledamöter. Jämfört med dagens pensionsdelega­tioner utökas landstingens representation betydligt. Arbetsmarknadens representanter utses i dag av riksförsäkringsverket pä förslag av parternas lokala och regionala organ. De mindre organisationerna, som nu skall beredas plats, blir enligt utskottets uppfattning bäst tillgodosedda om nuvarande ordning när def gäller aft utse representanter för arbetsmarkna­dens parter består. Då kan man få en bättre helhetsbild av fördelningen och en större rättvisa.

Utskottet gör här en mindre justering av den föreslagna lagtexten, sä att ingen missuppfattning skall råda om aff man avser aft även egenföretagarna skall kunna delta i socialförsäkringsnämndernas arbete. Med hänvisning till detta avstyrks reservationerna 3 och 4,

Nuvarande förhållande aft läkare utses till ledamöter i pensionsdelegatio­nerna föreslås inte överföras fill def nya systemet. Läkarnas roll vid bedömningeri av ärendena skall dock inte minska; läkaren har sin givna roll i beredningen av ärendena. Vid beslufstillfället bör ärendena vara färdigbe­redda och vid behov också "kommunicerade" med den enskilde.

Utskottet delar bedömningen att en generell skyldighet när det gäller förtroendeläkare eller annan läkare inte bör föreskrivas, utan varje kassa har full frihet att utforma sina arbetsformer, sä atf olika önskemål om läkarmed­verkan kan tillgodoses. Det avgör man alltså bäst själv - man vef vilket behov man har av ytterligare kunskaper.

En fullödig beredning av ärendena bidrar fill atf minska behovet av kompletterande upplysningar frän medicinsk expertis. Det gör likaså ett bra beslutsunderlag.

Vad gäller definitionen av socialförsäkringsnämndens ansvarsområde har utskottet ingen erinran. Förslaget sfär i god överensstämmelse med önskvärdheten av atf förfroendemannainflytandet skall koncentreras fill frågor av stor ekonomisk betydelse för den enskilde och med betydande inslag av skälighetsbedömning. Utskottet tillstyrker därför propositionen fill alla delar.

Gullan Lindblad ställde några frågor till mig, bl. a, om tidpunkten för en sådan här ändring var lämplig. Det anser vi i ufskoffsmajorifeten aft den är, och vi har en ganska stor majoritet bakom oss när vi säger detta. Frågan har utretts under en läng följd av år, och vi tycker verkligen aft det är angeläget att vi nu har fått ett förslag och kan gå till beslut i frågan.

Påståendet atf kostnaderna infe har analyserats fillräckligt tycker jag är felaktigt. Man har utrett och verkligen räknat fram och fillbaka. Jag har själv festat de beräkningar som utredningen har gjort på min egen försäkringskas­sa. Jag kan där visa aff ramarna är ganska väl tilltagna, och atf vi klarar en ny organisafion inom den föreslagna ramen,

Gullan Lindblad vill atf man skall fa till vara den lokala organisation som nu finns och utöka kompetensen där. Def var just det som RFV/FKF-utredningen föreslog. Men då hade man inte den begränsningen aft man


 


skulle hålla sig inom nuvarande ekonomiska ramar. Jag vet inte om Gullan Lindblad verkligen noggrant har analyserat kostnaderna för det som hon själv föreslär här. Jag tror aft def kan bli ganska avsevärda kostnader med tanke på sammanfrädestäthet och ärendemängd. Det kan det ocksä bli om två läkare skall delta i arbetet vid varje sammanträde, vilket ocksä Gullan Lindblad föreslår, Def behövs nog ytterligare utredning om Gullan Lind­blads förslag skall kunna verksfällas.

Vi i utskottsmajorifeten anser atf vi har hittat en modell som går att vidareutveckla i den riktning som Gullan Lindblad vill när ekonomin så medger. Jag tycker aff vi skall pröva den här organisationen, som jag verkligen tror kommer att fungera,

Gullan Lindblad frågade också om det här var en början fill en centralise­ring av lokalkontoren. Nej, def är precis tvärtom, vilket Gullan Lindblad hade insett om hon läst handlingarna ordentligt. En decentralisering pågår ju ute i kassorna alldeles oavsett det här förslaget. Det är inget som är avhängigf av varandra. Man kan decentralisera verksamheten fill lokalkontoren utan att förändra själva beslutsfattandet. En sådan decentralisering är redan långt framskriden pä vissa områden, Def är alltså icke fråga om början till en centralisering, utan precis tvärtom.

Frågan hur man skall tillförsäkra nämnden medicinsk sakkunskap tycker jag atf Kersti Johansson och Margareta Andrén har besvarat mycket bra, varför jag kanske kan lämna den därhän,

Gullan Lindblad frågade slufligen varför det skall vara fler representanter frän arbetsmarknadens parter i pensionsdelegationerna. Ja, det finns flera skäl för det. Till atf börja med har vi talat om atf vi vill ha eff ökat förtroendemannainflytande, och det är vad vi kommer aft få. Vi får fler representanter frän arbetsmarknadens parter och fler personer som utses av landstingen genom atf man fördubblar antalet pensionsdelegationer. Def finns ytteriigare ett skäl fill aft det skall vara fler representanter från arbetsmarknadens parter, nämligen att egenföretagarna och de mindre företagarorganisationerna också skall få möjlighet atf delta. Detsamma gäller de mindre, fackliga organisationerna.

Propositionen handlar ju om ökat förtroendemannainflytande i försäk­ringskassorna, och därför är det klart att vi föreslär atf fler förtroendemän skall delta i verksamheten. Sammanfattningsvis anser utskoftsmajoriteten att def är ett bra förslag som kommer vid rätt fidpunkt, Jag fillsfyrker säledes utskottets förslag.


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Ökatförtroende-matinainflytande iför-säkringskassorna


 


Anf. 138 GULLAN LINDBLAD (m) replik;

Herr falman! Inte blev jag så mycket klokare av detta, Lena Öhrsvik, även om det var många förklaringar. Trots talet om decentralisering tyder allfing pä att det här är ett led i en kommande centralisering. Fråga bara vad man anser ute på kassorna!

Vad gäller de ekonomiska faktorerna har jag redan genom de exempel som jag har angett visat atf kostnadsanalyser över huvud taget inte finns. Ramarna är ju redan sprängda.

Jag mäste fråga Lena Öhrsvik om hon inte är medveten om den ekonomiska situation försäkringskassorna befinner sig i. Vid min egen kassa


159


 


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Ökatförtroende-tnannainfly tände i för­säkringskassorna


exempelvis råder i dag totalt anställningsstopp. Man har sagt nej fill samtliga kapitalinvesteringar. Man har sagt nej fill all arbefsledarutbildning. Men man skall nu alltså införa de nya nämnderna, som kommer atf kräva en mycket gedigen utbildningsinsats vilken, som jag sade, kommer aff kosta minst 3 milj, kr, för hela Sverige, Dä gäller def två utbildningsdagar för nämndledamöterna. Hur skall ni få detfa atf gå ihop?

I fråga om läkarmedverkan är def hur genomskinligt som helst. Det är väl helt enkelt så att de fackliga organisationerna har pressat på och vill ha ledamöter i stället. Jag kan bara erinra om aff Göteborgskassan har höjt mycket varnande ord när det gäller atf man skulle fa bort läkarnas medverkan. Man varnar bl, a, för aff alla försäkringsmedicinska ärenden kommer aft behöva föregås av en omfattande förtroendeläkarbedömning. Så gott som varje ärende kommer alltså i fortsättningen atf behöva gå till förtroendeläkare, medan man i dagsläget har kunnat klarat det pä tjänste­mannanivå därför aft man haft läkare i pensionsdelegafionen,

Göteborgskassan säger vidare atf man skall skilja mellan de här tvä olika funktionerna och atf delegafionsläkarnas ledamotskap innebär engagemang och ansvar för en helhetsbedömning som erfarenhetsmässigt visat sig mycket värdefull för beslutsprocessen i pensionsdelegationerna. Detta alltsä enligt en av de tunga remissinstanserna.

Det är sannerligen inte de försäkrade som har bett om den här omorganisa­tionen, Lena Öhrsvik,


 


160


Anf. 139 MARGO INGVARDSSON (vpk) replik:

Herr talman! Jag vill fråga Lena Öhrsvik om hon inte upplever atf man kommer i konflikt med målsättningen i det här förslaget, nämligen atf öka förfroendemannainflytandet, när man låter en central myndighet utse näsfan hälften av ledamöterna i socialförsäkringsnämnderna. Om man skall öka förfroendemannainflytandet och den demokratiska påverkan pä försäkrings­kassorna, vore det väl rimligare atf man, rent valfekniskf dä, låter ett folkvalt organ, nämligen landstinget, utse ledamöterna i socialförsäkringsnämnden.

Jag tycker alltså atf def måste vara konfliktfyllf, om man talar för ett ökat förtroendemannainflytande men samtidigt vill ge en central myndighet makt att utse ledamöterna och då kanske också aft påverka inriktningen av nämndernas arbete,

Anf. 140 KERSTI JOHANSSON (c) replik:

Herr falman! Vi anser, som jag sade, i centern atf landstinget skall välja ledamöterna. Vi menar att det är en styrka för demokratin och en från länsdemokrafisk värdering god återkoppling till väljarna.

På socialdemokrafiskt håll har man visat sig i huvudsak vara till freds med en ordning där länens utveckling planeras av organ som utgör en förlängd arm till den centrala statsmakten. Att det gär att införa en annan ordning visar inrättandet av länsstyrelsernas lekmannastyrelser. Det var en framgång för centerns linje, och vi menar att det är viktigt aff också socialförsäkrings­nämndernas ledamöter får väljas av landstingen.


 


Anf. 141 LENA ÖHRSVIK (s) rephk:                                                 Prot. 1985/86:100

Ökat förtroende­mannainflytande i för­säkringskassorna tn. tn.

Herr talman! Det kan låta sympatiskt och bra att landstingen, som är 19 mars 1986 demokratiskt valda, skall utse representanterna för arbetsmarknadens parter. Man kan visst ha sympati för defta, men avgörande i alla fall för mig har varit att de stora fackliga organisationerna tillstyrkt atf dessa personer utses centralt, sä aft man kan få en helhetsbild över landet och sä atf även de små organisationerna kan fä vara med. När man nu vill bereda ännu fler mindre organisationer en plats har vi ansett atf det önskemålet fillgodoses bäst genom atf man har en central sammanställning. Men observera att den skall ske på förslag av de lokala och regionala organen hos arbetsmarknadens parter. Det är en ordning som vi har haft under en lång följd av år, och såvitt jag har fått mig bekant har def infe funnits några erinringar mot den, utan den har fungerat ganska bra. Som sagt kan reservanternas förslag låta sympatiskt, men avgörande har varit risken för aff de mindre organisationerna blir utan representation vid eff sådant förfarande.

När det gäller Gullan Lindblad och hennes bekymmer för försäkringskas­sornas ekonomi kan jag dela hennes oro, men det är en fråga som vi skall återkomma till när vi diskuterar budgetpropositionen, som handlar om administrationen av försäkringskassorna. Som jag sade pågår en decentrali­sering alldeles oavsett detta förslag om en annan nämndorganisation, och jag är säker på aft kassorna har planerat för en sådan decentralisering och i sina anslagsframställningar har tagit med de konsekvenser som den kan innebära. Jag är medveten om den ekonomiska situationen - jag är själv engagerad i försäkringskassan, som Gullan Lindblad vet - och vi återkommer till den diskussionen.

Utbildningsinsatsen skulle kosta väldigt mycket pengar, säger Gullan Lindblad, Ja, def gör den, och det är viktigt att vi har en god utbildning. Det finns redan en utbildningsinsats inplanerad för nya ledamöter i pensionsdele­gationen, eftersom det är en ny mandatperiod. Jag är övertygad om att riksförsäkringsverket och försäkringskassorna kan klara detta. Man är mycket bra pä aft ordna en vettig utbildning, och sådan finns alltså inplanerad i den normala verksamheten i försäkringskassorna,

Anf. 142 GULLAN LINDBLAD (m) replik:

Herr talman! Def är lätt aft krypa bakom aff vi skall återkomma till det ekonomiska resonemanget, men jag tycker att det är mycket viktigt att ha def i åtanke nu, Mof den bakgrund som jag bl, a, skisserar - man har totalt anställningsstopp och har inte ens råd med utbildning för den personal som man redan har anställd - är def ganska förvånande att man nu skall fä så dryga åtaganden i vad avser de nya utbildningsinsatserna.

Jag kan ocksä nämna att min kassa egentligen behöver 25 nya årsarbetare men alltså icke fär en enda tjänst. Hur den ekvationen skall gå ihop begriper inte jag. Jag tycker def hade varit rikfigt atf behålla den organisation vi har och ge de lokala försäkringsnämnderna ett ökat inflytande, för dä hade vi verkligen fått vad vi menar med ett decentraliserat beslutsfattande.

Jag har fortfarande inte fått någon rimlig förklaring till hur def här arbetet
med läkarna under sittande nämnd skall gå till. Skall def vara en panel som
man skall konsultera, blir det i sä fall som jag sade atf man måste bordlägga   161


 


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Ökat förtroende­mannainflytande i för­säkrings kassorna m. m.


det ärendet, Def sfär också i propositionen att man skall tänka pä förvaltningslagen. Detta kommer aft ytterligare förlänga handläggningsti­derna, som redan i dag är alldeles för långa.

Nej, aff ta bort läkarna från pensiondelegationerna och socialförsäkrings­nämnderna är lika tokigt som om man skulle fa bort en domare från en tingsrätt. Sä viktiga är de personerna. Men ni socialdemokrater anser att det är viktigare att ha fackliga representanter ;;om bedömer om jag skall ha min sjukpension. Det har vi fått alldeles klart belägg för av Lena Öhrsviks inlägg.


Anf. 143 MARGO INGVARDSSON (vpk) replik:

Herr talman! Lena Öhrsvik anförde tvä skäl till aft landstingen infe är lämpliga atf utse socialförsäkringsnämndsledamöterna, Def första skälet var atf tunga remissinstanser ansåg landstingen olämpliga. Men det finns också tunga remissinstanser som anser aft landstingen skall välja socialförsäkrings-nämndsledamöter, Def är Försäkringskasseförbundet, försäkringsöver-domsfolen. Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet.

Det andra skälet var att Lena Öhrsvik var orolig för aft det skulle finnas en risk aft mindre organisationer med landstingen som valförräffare på detta sätt skulle bli utan representation,

Detfa kan emellerfid fillgodoses av landstinget i och med att riksdagen föreskriver pä vilket sätt landstingen skall utse dessa representanter, dvs, pä samma sätt som riksförsäkringsverket skulle göra - efter förslag av arbets­marknadens organisationer.


162


Anf. 144 LENA ÖHRSVIK (s) replik:

Herr falman! Jag skulle kunna diskutera länge om läkarmedverkan i socialförsäkringsnämnder, läkarmedverkan i förberedelsearbetet och den konflikt med förvaltningslagen som kan uppkomma vid ett sammanträde med läkarmedverkan, där läkarna infe är ledamöter, osv. Men egenfligen är denna diskussion ganska ointressant, eftersom def inte föreligger någon reservafion pä denna punkt, utan övriga partier i utskottet har kunnat enas om att varje försäkringskassa själv avgör i vilken form man vill ha medverkan av läkare vid sammanträdet. Def är ju defta som är den springande punkten. Def kan ju ske på mänga olika sätt. Jag tror säkert aft kassorna själva kan avgöra vilket behov man har. Man kan kanske vid ett speciellt fillfälle behöva ett slags allmän inblick i den medicinska sakkunskapen när def gäller just dessa ärenden, eller man har kanske behov av detta vid andra speciella ärenden. Vi tycker att varje kassa själv skall bestämma i vilken form man vill ha denna medverkan.

När det gäller frågan om huruvida landstingen eller riksförsäkringsverket skall utse arbetsmarknadens representanter hänvisar Margö Ingvardsson till tunga remissinstanser - Kommunförbundet, Försäkringskasseförbundet, osv. Jag har emellerfid lyssnat till de fackliga organisafionerna, eftersom det i mycket är dem det handlar om, I fråga om detta har de stora fackliga organisafionerna tyckt aft det var bättre ati: fä denna helhetsbild, sä aft man över landet kan fä en rimlig och rättvis fördelning mellan de olika organisationerna. Inom eff mindre område - eff landsting - är det lätt hänt atf någon  organisation   blir  utan   representation  och  kanske  inte  kan  bli


 


kompenserad någon annansfans. Därför har vi stannat vid uppfattningen aft de mindre organisationerna blir bäst fillgodosedda, om man har ett centralt avgörande. Som jag sade tidigare har detta fungerat under en lång tid. När man nu skall ha med ännu fler organisationer tycker vi atf det är ännu mer angeläget att man får den här centrala helhetsbilden.

Talmannen anmälde aft Gullan Lindblad och Margö Ingvardsson anhållit att till protokollet få antecknat atf de inte ägde rätt till ytterligare repliker.


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

Ökat förtroende­mannainflytande iför-säkringskassorna m. tn.


 


Anf. 145 ANN-CATHRINE HAGLUND (m);

Herr falman! Moderata samlingspartiets talan har i denna debatt mycket skickligt förts av Gullan Lindblad, Jag vill instämma i vad hon har sagt.

Jag tänker inte riva i gång debatten igen, men jag vill ändå kortfattat försöka uttrycka den oro och förtrytelse jag har mött i försäkringskassevärl­den inför den stora förändring av förtroendemannaorganisationen som här diskuteras,

I min egen kassa, Örebro läns allmänna försäkringskassa, lade man - trots den mycket korta remisstiden - ner ett stort arbete på att låta såväl förtroendevalda som anställda fä avge synpunkter pä utredningen innan remissvaret skrevs.

Värt samlade remissvar visade pä mycket stora betänkligheter beträffande införande av socialförsäkringsnämnder. Efter det att proposifionen har lagts fram har man varit mycket besviken över atf synpunkterna infe har beaktats. Regeringen har lagt fram förslaget utan atf bry sig om vad anställda och förtroendevalda över partigränserna anser. Jag skall infe upprepa all den krifik som har framförts i min försäkringskassa - den sammanfaller fill största delen med vad Gullan Lindblad här har sagt. Grunden för kritiken är dock aff regeringen föreslår en organisafion av förfroendemannainflytandet som faktiskt försvårar i stället för aft underlätta för förtroendevalda aff utöva sift inflytande. Regeringen har infe heller analyserat den debatt som har förts eller kritiken mot aff föredragande i pensionsdelegationerna på grund av sin kunskap och erfarenhet bestämt utgången av ärendena.

Ett förtroendemannainflytande mäste organiseras på ett sådant säff att de förtroendevalda ges reella möjligheter aff utöva inflytandet. En förtroende­vald måste ha en rimlig chans aff tillägna sig kunskaper och erfarenheter. Förutsättningar för detta är t, ex, atf ärendeslagen inte är för många och aff ärendena inom ärendeslagen infe är för fä. En viktig förutsättning är ocksä aff läkarledamöfer finns i nämnderna.

Örebrokassan har betonat atf man med läkarrepresenfation kan fä en allsidigare diskussion och bedömning och att nuvarande läkafrepresentanf dessutom fungerat pä ett mycket värdefullt sätt gentemot sjukvärden och bidragit till en positivare inställning bland läkarkåren till försäkringskassan.

Den föreslagna förändringen av förtroendemannaorganisationen är ge­nomgripande. Den kommer att i hög grad påverka situationen för bäde förtroendevalda och anställda och därmed även för allmänheten. Mot den bakgrunden måste man kunna ställa kravet atf förändringen skall vara väl genomtänkt och förankrad hos personal och förtroendevalda. Sä är tyvärr inte fallet.


163


 


Prot. 1985/86:100 19 mars 1986

ökat förtroende-rnannaitiflyiande iför-säkringskassorna


Man måste också kunna ställa kravet atf kostnaderna skall vara tillräckligt väl belysta. Det skapar oro ute i kassorna när de ställs inför en förändring av denna art, som kommer aft medföra stora kostnader för organisatoriska åtgärder och utbildning. Samtidigt åläggs ju kassorna besparingskrav, som kan vara svåra att klara.

Herr falman! Jag har fått otaliga bevis, bäde från Örebrokassan och från andra kassor, på att den föreslagna förändringen av förtroendemannaorgani­sationen infe är förankrad ute i försäkringskassorna. Det är beklagligt att utskoftsmajoriteten vill genomföra den utan atf lyssna på och ta hänsyn fill vad de som arbetar i verksamheten har för erfarenheter och synpunkter. Det är inte atf förvånas över att man ute i landet känner besvikelse och oro.

Jag yrkar därför, herr talman, bifall till de moderata reservationerna.


Anf. 146 KERSTI JOHANSSON (c);

Herr talman! Jag vill till slutsäga några ord om socialförsäkringsnämnder­na. I våra pensionsdelegafioner upplevs arbetet som betydelsefullt, I försäkringsnämnderna däremot, det har vi redan hört, tycker man atf arbetet är mindre intressant, och många beslut fatfas där av enbart ordföranden.

Som jag sade tidigare har det sedan omorganisationen 1963 hänt en hel del på försäkringskassornas verksamhetsområde. Jag menar inte aff man skall ändra och omorganisera för ändrandets egen skull, men def kan nu vara dags för en omorganisation.

Moderaterna säger här atf försäkringskassorna under senare år har fått krifik för sin handläggning av olika socialförsäkringsfrågor, Utskotfsmajori-tefen menar atf det är viktigt att vi fär enhefliga nämnder, där ledamöterna ges eff större inflytande över hela socialförsäkringsområdet.

Jag tror inte aff def är möjligt atf fä def hela att fungera bättre genom aff bygga ut försäkringsnämnderna. Det skulle kunna ske om vi hade kommuner som var ungefär lika stora och hade samma befolkningstal. Jag kan i detta sammanhang titta på förhållandena i mitt eget län, Gullan Lindblad har ju här hänvisat fill sitt län, Värmlands län, I mitt län finns en tredjedel av länets befolkning i en kommun, och den minsta kommunen i länet har ungefär 7 000 invånare. Antalet ärenden och ärendeslag inåste då, som jag ser def, variera mycket.

Jag tycker aft def är vikfigt aft varje nämnd ges möjlighet aft besluta i alla typer av förtroendemannaärenden inom sitt område. Det är då som man kan få kunskaper och erfarenhet och ocksä eff större inflytande,

Anf. 147 GULLAN LINDBLAD (m):

Herr talman! När man tar bort ett stort antal nämnder och infe mindre än 60 % av antalet förtroendevalda i ett län, då har centern decentraliserat.

Överläggningen var härmed avslutad.


164


Mom. 1 (införande av socialförsäkringsnämnder)

Utskottets hemställan bifölls med 215 röster mof 71 för reservation 1 av Nils Carlshamre m,fl, 3 ledamöter avstod från att rösta.


 


Mom. 2 (regional fördelning av socialförsäkringsnämnder)            Prot. 1985/86:100

Utskottets hemställan bifölls med 175 röster mof 75 för reservafion 2 av     19 mars 1986

Margareta Andrén m.fl, 44 ledamöter avstod från att rösta,         /\,    „         ,

Okat förtroende­
mannainflytande iför-
Mom. 4 (utseende av ledamöter i socialförsäkringsnämnd)            „,  ,      ,

                                                                                       ,              saknngskassorna

Utskottets hemställan bifölls med 137 röster mof 89 för reservafion 3 av

m. m. Margareta Andrén m,fl, 67 ledamöter avstod från aff rösta.

Mom. 5 (förslag om ledamöter från organisationer på arbetsmarknaden)

Utskottets hemsfällan bifölls med 142 röster mof 75 för reservafion 4 av Margareta Andrén m, fl, 75 ledamöter avstod från aff rösta.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

17 § Kammaren åtskildes kl, 23,29, In fidem

TOM T:SON THYBLAD

/Gunborg Apelgren

Tillbaka till dokumentetTill toppen