Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1984/85:8

Fredagen den 12 oktober

Kl. 14.00

1 § Upplästes följande inkomna skrivelse;

Till riksdagen

Härmed avsäger jag mig uppdraget som suppleant i socialförsäkringsutskottet.

Stockholm den 2 oktober 1984 Per Stenmarck

Denna avsägelse godkändes av kammaren.

2 § Kompletteringsval till utskott

AnL 1 TALMANNEN;

Moderata samlingspartiefs partigrupp har - efter överenskommelse med folkpartiefs partigrupp - som ny suppleant i socialförsäkringsutskoftet efter Per Stenmarck anmält Kenth Skårvik.

Talmannen förklarade vald till

suppleant i socialförsäkringsutskottet Kenth Skårvik (fp)

3 § Justerades protokollet för den 4 innevarande månad.

4 § Föredrogs och hänvisades Propositionerna 1984/85:16 fill socialutskotfef 1984/85:22 fill socialförsäkringsutskottet

Nr 8

Fredagen den 12 oktober 1984

Kompletteringsval tid utskott

Nr 8

Fredagen den 12 oktober 1984

Återkallelse av motionsyrkanden

Kvällsplenum den 17 oktober

5 § Återkallelse av motionsyrkanden

AnL 2 TALMANNEN:

I skrivelse den 4 oktober 1984 har Lars-Ove Hagberg m. fl. återkallat yrkandena 2 och 3 i den av honom m. fl. väckta motionen 1983/84:132 om vissa ekonomisk-polifiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40).

Jag har därför avskrivit dessa motionsyrkanden.

Skrivelsen lades till handlingarna.

100

6 § Anmäldes och bordlades
Proposition

1984/85:21 Ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, m. m. (trafiknykterhetsbroften)

7 § Anmäldes och bordlades
Konstitutionsutskottets betänkanden
1984/85:2 Statlig förvaltning, m. m.
1984/85:3 Vissa kyrkliga ftågor

Skatteutskottets betänkanden 1984/85:1 Vissa alkoholpolitiska frågor 1984/85:2 Vissa företagsskattefrågor m. m. 1984/85:4 Vissa taxerings- och uppbördsfrägor m. m. 1984/85:5 Beskattning av sjömän och partrederier 1984/85:6 Vissa internationella skaftefrågor

Socialutskottets betänkanden

1984/85:1 Vissa hälsoskyddsfrågor

1984/85:2 Vissa bestämmelser inom hälso- och sjukvården

Trafikutskottets betänkanden

1984/85:1 Godkännande av konvenfion om upprättande av den europeiska

organisafionen Eumetsat (prop. 1983/84:201) 1984/85:2 Vissa yrkestrafikfrägor m. m.

Bostadsutskottefs betänkande

1984/85:1 Avveckling av hyressfoppet (prop. 1984/85:12)

8 § Kvällsplenum onsdagen den 17 oktober

AnL 3 TALMANNEN:

Såvitt nu kan bedömas blir det nödvändigt att anordna kvällsplenum onsdagen den 17 oktober.

9 § Meddelande om interpellationer

Meddelades aft följande interpellafioner framställts

den 12 oktober

1984/85:41 av Olof Johansson (c) fill jordbruksministern om åtgärder mot luftföroreningar:

Utvecklingen av bl. a. skogsskadorna har medfört en tilltagande oro i olika länder över vad som händer som en följd av luffföroreningarna och försurningen. Av de svaveldioxidutsläpp som drabbar Sverige härrör ca 80 % från andra länder. I Sverige bidrar vi i vär tur till försurning i främst Finland och Sovjetunionen. Internationell samverkan och gemensamma åtgärder är helt oundgängliga förutsättningar för aft vi skall kunna komma till rätta med långväga gränsöverskridande luftföroreningar.

Sverige har varit akfivt i det internationella arbetet. Vi försökte redan 1972 i samband med FN:s miljömöte i Stockholm att få internationell uppmärksamhet riktad mot försurningsproblemet.

Def hittills viktigaste steget pä det internationella området togs i november 1979. Då undertecknade 34 länder i såväl Öst- och Västeuropa som Nordamerika ECE-konvenfionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar.

Överenskommelsen omfattar framför allt åtgärder för nya anläggningar. Konvenfionen är en bra grund i def internafionella arbetet. Den omfattar emellerfid inga bindande krav när def gäller befintliga anläggningar. Konvenfionen ger möjlighet till utvidgningar. Det är angeläget atf den svenska regeringen far fill vara denna möjlighet, så aff konvenfionen också kommer atf omfatta bindande krav för befintliga anläggningar.

Den dåvarande svenska regeringen drev på ikraftträdandet av konvenfionen genom omfattande internationella kontakter. Sommaren 1982, fio år efter FN:s miljömöte, inbjöd regeringen till en internationell konferens i Stockholm - Miljö 82 - om främst försurningsproblemef. Syftet var aft ytterligare stärka def internationella samarbetet och den politiska viljan aff vidta konkreta åtgärder mot utsläppen av såväl försurande som på annat sätt miljösförande ämnen. Konferensen var framgångsrik, och bl. a. Förbundsrepubliken Tyskland visade nu en ny och positiv attityd fill aff vidta åtgärder. I juni 1984 arrangerade Förbundsrepubliken Tyskland en internationell konferens i Miinchen för atf stärka insatserna.

Inom ramen för ECE-konvenfionen hölls i mars 1984 ett möte i Ottawa, dä en grupp av konventionsländer förband sig att reducera svavelutsläppen med minst 30 % mellan år 1980 och år 1993.

Def internationella arbetet är avgörande för hur man skall kunna lyckas begränsa de försurande utsläppen. För detta krävs både politisk vilja och ekonomiska resurser. Ett allvarligt problem är de länder i Europa som har en svag ekonomi. För att få till stånd utsläppsreduktioner också i dessa länder krävs gemensamma insatser. En tänkbar möjlighet är aft bygga upp en fond

Nr 8

Fredagen den 12 oktober 1984

Meddelande om interpellationer

101

Nr 8

Fredagen den 12 oktober 1984

Meddelande om interpellationer

genom avgiftsuttag på fossila bränslen. Efter en prioritering bland befintliga fossilt eldade anläggningar och med beaktande av ländernas ekonomiska förutsättningar kan en fördelning göras av fonderade medel.

Det är också angeläget aff kunskap sprids om bästa möjliga tillgängliga reningsfeknik. Genom fidigare internationella erfarenheter vet vi atf det kan initiera investeringar i miljöförbättrande teknik. Svenska företag ligger långt framme på detta område. Den svenska regeringen borde driva på arbetet med att sprida kunskap om bästa tillgängliga reningsteknik genom atf ta initiativ fill internationella teknik- och indusfrimässor på miljöområdet.

Ur svensk synpunkt är det särskilt angeläget atf nära följa utvecklingen i de länder som starkt bidrar fill försurningen i Sverige i syfte aft där få i gång effektiva reningsåtgärder. Den svenska regeringen borde därför vidta åtgärder vid svenska beskickningar för aff skärpa bevakningen och öka kunskaperna om försurningsproblemen i länder av särskilt intresse ur svensk synpunkt. I vissa fall bör särskild personal avdelas för aft bevaka svenska miljöintressen.

Med hänvisning fill det anförda vill jag ställa följande frågor fill jordbruksministern:

1. Är regeringen nu beredd aff fa initiativ till en utvidgning av ECE-konvenfionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar så aft den också kommer aff uttryckligen omfatta utsläpp från befintliga anläggningar?

2. År regeringen beredd aft fa initiafiv till en internationell miljöfond för kampen mot skogsdöd och försurning med utgångspunkt i de alarmerande och snabbt ökande skogsskadorna i den industrialiserade världen?

3. Vill regeringen fa inifiafiv till spridning av kunskaper om bästa fillgängliga teknik för aff rena utsläpp från främst fossileldade energianläggningar, exempelvis genom internafionella teknik- och industrimässor?

4. Är regeringen beredd aft vid svenska beskickningar och i länder av särskilt intresse för svensk miljövård höja beredskapen och bevakningen när def gäller försurningsfrågorna?

102

1984/85:42 av Gösta Andersson (c) fill jordbruksministern om skogsdödens ekonomiska konsekvenser:

Skogen är en av de nyckelresurser som mänskligheten behöver. Samtidigt är det en av de resurser som hårdast brandskaftas världen över. Skövling och felaktiga metoder gör att skogarna försvinner från jordens yta. I Sverige har vi lyckats sköta skogen på ett sådant sätt atf vi i historisk fid aldrig haft så mycket skog som vi har i dag.

Nu hotar luffföroreningarna och försurningen att brandskatta skogarna i Nordamerika, Centraleuropa och Skandinavien. I början av 1970-talet kunde man i Centraleuropa observera aft silvergranen var skadad och dog. Sedan 1980-talefs början syns skadorna också på vanlig gran. Även tall, bok, ek och andra lövträd skadas och dör. Till en början var det bara äldre träd som drabbades, men skador finns nu även på mycket unga bestånd och

plantor. Den senaste bedömningen av skador i Förbundsrepubliken Tyskland visar på långt över 40-procenfiga skador. Även Österrike och Holland, men inte minst öststater som Tjeckoslovakien och Östtyskland, har drabbats av omfattande skador och skogsdöd.

I Sverige har en översiktlig inventering gjorts av skogsskadorna i södra Sverige. Av de 244 skadade bestånden man inventerade hade 137 omfattande skador. Def finns fog för atf misstänka att kommande inventeringar kommer aft visa på ökande skador. I en jämförelse med Centraleuropa är våra marker över lag mindre motståndskraftiga gentemot den sura nederbörden. Stora värden står på spel.

Den svenska nafionalinkomsfen är mycket beroende av skogsbruket. Ca 300 000 svenskar får sin utkomst genom skogsbruk och skogsindustri. 1983 bidrog skogsnäringen med 38 miljarder kronor i rena exportinkomster. Skogen har värden som inte heller kan mätas i pengar. Människor sätter stort värde på aff ha fillgång fill en frisk och grön skog och aff få plocka bär och svamp ur dess skafferi. Vi har också eft ansvar att sköta skogen sä atf den blir minst lika värdefull för kommande generationer som skall bruka den.

Vid den studieresa som centerpartiet i september arrangerade till Förbundsrepubliken Tyskland träffade jag en förtvivlad västtysk skogsbrukare som konstaterade "aff den skog som min far planterade dör". Skogsdöden i Västtyskland är en ekonomisk katastrof för många inom skogsbruket och för landet i sin helhet.

I år beräknas Västtysklands föriust i skogstillväxt bli flera miljarder kronor. Ekonomer inom förbundsregeringen har beräknat aff landefs förlust som en följd av skogsskadorna hittills uppgått till tiofals miljarder kronor. Inom ett par år väntas sågindustrin få brist på sågbart timmer.

Oron sprider sig också bland svenska skogsbrukare och skogsindustriarbe-fare aff defta också skall drabba den svenska skogsnäringen.

Med hänvisning fill def anförda vill jag fräga:

Hur bedömer regeringen skogsskadornas ekonomiska konsekvenser för den svenska nafionalinkomsfen, skogsindustrin och skogsbruket, och är regeringen beredd atf vidta åtgärder för atf begränsa de ekonomiska förlusterna för enskilda skogsägare?

Nr 8

Fredagen den 12 oktober 1984

Meddelande om interpellationer

1984/85:43 av Ivar Franzén (c) till jordbruksministern om övergång fill blyfri bensin, m. m.:

Skogsdöden sprider sig på ett skrämmande sätt. FörbundsrepubUken Tyskland redovisar skogsskadornas omfattning med följande siffror: 1982 8 %, 1983 34 % och 1984 sannolikt över 50 %. I Sverige har vi infe ännu skaffat oss det underlag som krävs för aft säkert fastsfälla skadornas omfattning. Klart är atf också vi har mycket betydande skador, som har och kommer aff fä mycket stora miljömässiga och ekonomiska konsekvenser.

Def är bevisat att luftföroreningarna har ett avgörande inflytande på skogsskadorna. Tidigare ansågs S02-utsläppen vara de värsta, men efter hand som S02-ufsläppen minskar och våra kunskaper ökar om kväveoxider-

103

Nr 8

Fredagen den 12 oktober 1984

Meddelande om interpellationer

104

nas betydelse framstår dessa som nog så farliga. Detta förstärks av den skadliga ozonbildning som uppstår i kombinafion av kväveoxider, kolväten och smufsparfiklar. Det är bilavgaserna som svarar för huvuddelen av kväveoxidufsläppen. Därför är en bättre rening av bilavgaserna en brådskande nödvändighet. Med i dag känd och tillämpad teknik kräver sådan rening blyfri bensin. Redan blyets giftighet är mofiv nog för blyfri bensin. Detta var ett huvudmotiv i USA när blyfri bensin infördes där.

Tas blyet bort från bensinen sänks okfanfalet. I USA har i samband med införandet av blyfri bensin blyet i betydande omfattning ersatts med inblandning av etanol. 6 % efanolinblandning ger i princip samma oktanhö-jande (RON) effekt som 0,15 g bly per liter bensin. Enligt uppgifter från USA har inblandningen av etanol infe inneburit några tekniska eller praktiska problem. Det finns t.o.m. undersökningar som tyder på något minskad bränsleförbrukning i samband med etanolinblandningen. I varje fall innebär infe "utspädningen" av bensinen med etanol någon ökad bränsleförbrukning.

Def finns i dag i Sverige inhemska råvaror för att producera den etanol som behövs för 6 % inblandning i all motorbensin, samt för t. ex. ren efanoldriff av bussar i tätortstrafik. Den industriella uppbyggnaden tar självklart några är, men ger samtidigt en betydande sysselsättning.

Def finns i dag tillämpad teknik för produktion av etanol av spannmål, och den ger utöver etanol en rad intressanta produkter som i dag importeras, t. ex. profeinfoder, stärkelse, kolsyra. Inhemsk produkfion av etanol betyder alltså en mycket positiv påverkan av bytesbalansen, och dessutom bevaras och ökas sysselsättningen, samtidigt som vi pä ett rationellt sätt kan utnyttja fillgängliga jordbruksprodukter.

Ekonomiskt krävs aft etanolen befrias från skatt, om indusfri och råvamproducenfer skall vara beredda aft göra den omfattande och snabba satsning som krävs.

Skattebortfallet vid 6 % efanolinblandning i all motorbensin blir då ca 200 milj. kr. Fördelat pä 4,5 miljoner m bensin blir det ca 4,5 öre per liter. Detta motsvarar i huvudsak det mervärde som etanolen har genom sin oktanhöjan-de effekt. Någon egentlig merkostnad skulle alltså inte uppstå för bilisfen. Däremot möjliggörs katalytisk rening (eller motsvarande), vilket är en förutsättning för bilismens fortbestånd och utveckling. Oljebolagens reserverade inställning är därför mycket svär aff förstå. Ett snabbt och effektivt lösande av bilavgasproblemen måste rimligen vara ett existensvillkor för dem.

Det är märkligt aft man förstorar upp problemen med att blanda in etanolen vid depå i stället för vid raffinaderi. Visst kan det ge visst merarbete, men samtidigt sparas beredskapslagringskosfnader. Etanolen blir en inhemsk produkt, och nägon beredskapslagring krävs därför infe. Då denna produktion bedöms kunna ske i full omfattning även vid avspärrning (delvis pä skogsråvara) och inblandningen utan större olägenhet kan ökas med några procent - vid behov -, så kan även beredskapslagringen av bensin minskas. Detta innebär på sikt kostnadsbesparingar för oljebolagen som sannolikt väl

kompenserar kostnaderna för inblandning av etanol vid depå.

I olika utredningar har förslag framställts om atf de s. k. USA 83-kraven för bensindrivna fordon resp. för tunga dieselfordon skall vara införda fr.o.m. 1987 resp. 1988 års bilmodeller.

Centern har med goda skäl hävdat atf åtgärderna är så brådskande att 1986 resp. 1987 bör gälla. Regeringens senfärdighet kan fördröja tidsschemat, men defta får infe förhindra atf vi omedelbart via stimulansåtgärder åstadkommer en frivillig övergång till blyfri bensin och katalytisk rening. Det är den väg som Förbundsrepubliken Tyskland har valt, och vi bör i vart fall inte ha lägre ambifioner än västtyskarna.

Det finns många källor fill kväveoxidutsläpp och flera sätt atf bearbeta problemet. Som jag berört fidigare kan man genom reningsåtgärder också på dieseldrivna fordon skära ned kväveoxidutsläppen. Sådana åtgärder ter sig än vikfigare med hänvisning till den ökade betydelse som utsläppen från dieselfordon är på väg atf få. Genom övergång från tung biltransport till järnvägstransporter kan också utsläppsmängderna påverkas. Övergäng till ren efanoldriff för bussar i tätortstrafik är en annan möjlighet.

Slutligen vill jag framhålla aft förbättrad förbränningsteknik i förbränningsanläggningar också är av stor betydelse.

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer jag aff fill jordbruksministern få ställa följande frågor:

1. Vilka åtgärder avser regeringen att föreslå/vidtaga för atf möjliggöra övergång fill blyfri bensin, katalytisk rening och förbättrad avgasrening på dieseldrivna fordon?

2. Är regeringen beredd aff föreslå skattefrihet för etanol producerad på inhemska råvaror för aft stimulera en snabb industriell uppbyggnad och underlätta övergången fill blyfri bensin?

Nr 8

Fredagen den 12 oktober 1984

Meddelande om interpellationer

1984/85:44 av andre vice talman Anders Dahlgren (c) till jordbruksministern om åtgärder för aff begränsa försurningen av mark och vatten, m. m.:

Utvecklingen av skogsskador har medfört en tilltagande oro över vad som händer som en följd av försurningen. Behovet av kunskap om skogstillstånd och skogsskador i förhållande till luftföroreningarnas effekter är nu större än någonsin. Farhågorna för en minskad skogsprodukfion och en försämrad markbördighet är nu en realitet i Centraleuropa, och dess nationalekonomiska betydelse kan bli omfattande. Diskussionen om skogsbruksmetodernas bidrag fill försurningen kräver ytterligare klarläggande.

De biologiska och ekonomiska konsekvenserna av en fortsatt utveckling kan bli mycket allvarliga. Def är ingen överdrift atf kalla försurningen ett av 1980-falets allvarligaste miljöproblem, eftersom den griper in på så mänga sätt i eko-systemet. Försurningen måste hejdas nu. I annat fall kan mycket väl forskares vision om delar av vårt land som "kemisk öken" bli en verklighet.

Under många år har flera orsaker fill försurningen nämnts. I dag är emellertid forskarna överens om att det är flera faktorer som samverkar fill

105

Nr 8

Fredagen den 12 oktober 1984

Meddelande om interpellationer

106

skogsskadorna och att def gäller eft samspel mellan de naturgivna förutsättningarna och av människan påverkade faktorer. Försurningen uppkommer genom indirekta och direkta effekter av svaveldioxider och kväveoxider. Def är beroende av hur stort det försurande nedfallet är och vilken motståndskraft marken eller vattnet har. Försurningseffekferna kan uppträda såväl mycket nära som på stora avstånd från utsläppskällan. Till de direkta effekterna av svavel och kväveföreningar hör effekterna på människors hälsa, skador på växter samt korrosion fill följd av hög svaveldioxidhalt i luffen.

De naturgivna förutsättningarna kan vi inte förändra. Däremot kan vi begränsa de utsläpp som förorsakas av människan. Vi måste göra det både genom åtgärder i vårt eget land och genom insatser i internafionellt arbete.

Ända sedan försurningsproblemen uppmärksammades i slutet av 1960-talet har intresset fokuserats på svavlets roll. Under en tioårsperiod lyckades också Sverige halvera svaveldioxidutsläppen fram fill 1981. Det arbetet måste fortsätta, och jag delar naturvårdsverkefs bedömning att en 65-proeenfig reduktion av svaveldioxidutsläppen borde vara möjlig till 1995, med utgångspunkt i 1980.

Kväveoxiderna ökar i atmosfären som en följd av ökad förbränning vid höga temperaturer. En av de verkliga grundorsakerna till kväveodixutsläp-pen är bilismen. Kväveoxiderna är giftiga i högre koncentrationer men förorsakar skador också genom att de i förening med organiska partiklar och starkt solljus, genom fotokemiska oxidationer, bildar ozon. Ozon har en direkt och stark giftverkan på växter.

Vid undersökningar har man funnit atf svaveldioxid fillsammans med kväveoxid ger negafiva effekter på tillväxt även vid låga koncentrationer. Det har uppstått en försfärkningseffekf. Denna effekt befarar man kan förstärkas ytterligare om dessa gaser blandas med ozon. Gasskadorna leder till sämre fillväxt och sämre motståndskraft mot t. ex. svampar och insekter. Det skapar också sämre förutsättningar för träden aft klara sig mot naturliga variationer som torka m. m.

Representanter för centerpartiet förefog i september en resa till Förbundsrepubliken Tyskland för aft studera försurning och särskilt skogsskador. För bara fre år sedan trodde myndigheterna där att 8 % av Förbundsrepublikens skog hade skador. I dagarna har kommit rapporter som visar på befydligt mer än 40-procentiga. Trots den skrämmande höga siffran kan omfattningen vara ännu större, detta beroende på undersökningsmetoderna. Vid en skogsinventering i delstaten Hessen uppskattades skadorna fill ca 35 % vid observationer från marken. Vid infraröd fotografering från hög höjd värderades skadad skog till 66 %.

Västtyskland har intagit en tätposition i arbetet mot försurningen. Det gäller framför allt åtgärder för aff begränsa bilavgasernas effekter pä försurningen. Förbundsrepublikens regering har beslutat införa krav på katalytisk rening för tyngre fordon fr. o. m. 1988 års modeller och på lättare personbilar från 1989 års modeller. Redan nu sänks skatten på blyfri bensin och höjs skatten på blyhaltig bensin. Likaså byggs ett nätverk upp av

bensinstationer som tillhandahåller blyfri bensin. Förbundsrepubliken driver också på de andra EG-länderna för att få fill ständ åtgärder mot utsläpp. Västtyskland har på mycket kort tid installerat avancerad mätutrustning och teknik för kartläggning av skadorna.

Sverige har sedan regeringsskiftet mist tätpositionen i miljöarbetet - och infe minst i försurningsarbetef.

När centerpartiet var i regeringsställning tog vi mycket allvarligt på försurningen. Vi drev på arbetet med atf få till stånd den internationella konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar. Den följdes upp av ett internationellt arbete som kulminerade i Stockholmskonferensen om försurning- Miljö 82. Vi fog fram förslag om skärpta ufsläppskrav för koleldade anläggningar i Sverige, skärpta bilavgaskrav, ett kalkningspro-gram och informationsresurser som möjliggjorde bl.a. upprättandet av miljöorganisationernas internationella försurningssekrefariaf.

Kunskapen om försurningen har nu ytterligare ökat, och omfattningen av skadorna har visat sig vara mycket allvarligare än vad som tidigare förutsågs. Det ger erfarenhet både i Sverige och internationellt vid handen. Den svenska regeringen har dock förblivit förvånansvärt passiv.

I ett interpellafionssvar som lämnades förra hösten sade jordbruksminis
tern bl.a. "--- def blir nödvändigt med fortsatta kraftfulla åtgärder i

framtiden. Detta kräver insatser av såväl olika myndigheter och organisationer som övriga berörda. De insatser som görs på olika områden måste naturligtvis samordnas. Jag anser atf det är en uppgift för regeringen att svara för detta."

För min del anser jag atf regeringen varken vidtagit några kraftfulla åtgärder eller skött samordningen. Aff regeringen sammankallar de generaldirektörer som fill vardags har att bevaka försurningsfrågan och kallar dem för aktionsgrupp är en sak. En annan är aft den s. k. aktionsplanen utmynnade i eft meddelande från naturvårdsverket.

Statsministerns uttalande i regeringsförklaringen om åtgärder mot försurningen får visserligen tillmätas intresse, men inga åtgärder redovisas i proposifionsförfeckningen.

Med hänvisning till ovan anförda vill jag till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet framställa följande fråga:

Vad avser regeringen konkret aft göra under denna hösfriksdag på det nafionella resp. internationella planet för atf begränsa de försurande utsläppen, begränsa effekterna av försurningen och öka kunskaperna om orsaker och omfattning av försurningen?

Nr 8

Fredagen den 12 oktober 1984

Meddelande om interpellationer

1984/85:45 av Britta Hammarbacken (c) till jordbruksministern om inventering av skogsskadorna på grund av luftföroreningar:

I arbetet med atf upptäcka och identifiera olika miljöproblem och miljöskador har man sedan länge använt satellitfotografering. Den har i många sammanhang visat sig vara framgångsrik.

Också infraröd fotografering från vanliga flygplan har visat sig komma till

107

Nr 8

Fredagen den 12 oktober 1984

Meddelande om interpellationer

användning i miljöarbetet. I Förbundsrepubliken Tyskland använder man infraröd fotografering för att upptäcka och bedöma omfattningen av de aktuella skogsskadorna.

Genom utnyttjande av flygfotografering med denna teknik kan man i tid upptäcka förekomst och omfattning av skador som är svåra aft upptäcka och överblicka från marken. I Förbundsrepubliken har man också på mycket kort fid byggt upp ett nät av avancerade mätstationer som på olika sätt kan bedöma och analysera de föroreningar som drabbar skogarna.

I Sverige används den moderna tekniken långsammare och i mindre omfattning. Lbakgrundsmaterialef till den aktionsplan mot luftföroreningar som publicerats av naturvårdsverket konstateras t. ex. att flygbildsfotografe-ring kommer aft utnyttjas med Blekinge som försöksområde och att det -eventuellt - kan bli aktuellt med en mer omfattande kartering med utnyttjande av denna teknik först 1985-1986.

På samma sätt sägs i aktionsplanen atf en värdering av sambandet mellan de gasformiga föroreningarna och skogsskadorna försvåras starkt av bristen på mätningar. Det finns t. ex. bara två stationer utanför tätorterna som mäter ozon. Def betecknas som "helt otillfredsställande".

Mot bakgrund av den snabbhet och "aggressivitet" med vilken man i Förbundsrepubliken på bara nägra få år givit sig i kast med försurningsproblemet och problemet med luftföroreningarna ter sig den svenska regeringens agerande som direkt handlingsförlamat.

Mot bakgrund av def anförda vill jag fråga jordbruksministern:

Vilka åtgärder ämnar jordbruksministern vidta för att främja en snabb och effekfiv inventering av de svenska skogsskadorna med utnyttjande av bl. a. def som jag redovisat?

108

1984/85:46 av Lennart Brunander (c) till jordbruksministern om vidgad forskning angående försurningen av mark och vatten:

Skogsdöden breder ut sig. Mellaneuropa är hårt drabbat. Vi börjar också se skador här hemma i Sverige. Orsakerna till skogsdöden kan vara många -markförsurning, luftföroreningar eller kombinationer av detta samt annat som stressar träden fill döds. Genom påverkan fär också trädet en sämre funktion, som slutar med aft trädet dör av stress, men det kan också dö av ett virus- eller insektsangrepp, som i sin tur beror på atf trädet haft nedsatt motståndskraft.

Vi vet i dag fillräekligt om försurningen för aft kunna sätta in kraftfulla åtgärder för aft begränsa försurningens orsaker. Utan dröjsmål måste vi minska utsläppen av ämnen som förvärrar försurningen eller på annat sätt är skadliga. Samtidigt måste också forskningen byggas ut för att vi skall få klarhet om orsaken till skogsdöden och om vad vi kan göra för aff förbättra situationen nu och framöver. Det är emellerfid nödvändigt att vi genom forskning ökar kunskaperna, så atf kommande åtgärder kan sättas in på ett alltmer underbyggt och effektivt sätt. Det är fråga om forskning såväl när det gäller försurningens orsaker och effekter som när det gäller åtgärder för atf

minska konsekvenserna av försurningen.

Rent allmänt kan sägas aft de fysikaliska, kemiska och biologiska effekterna av luftföroreningarna är så komplicerade aff def infe är tillräckligt att studera de uppkomna skadorna och deras orsaker. Skall vi kunna förutsäga och förebygga skador måste vi analysera de bakomliggande orsakerna och processerna mer i detalj. Forskningen måste utökas totalt, förutom att också breddas. Man måste analysera de kunskaper som redan finns och då särskilt beakta kunskapsluckorna. En utökad experimentell verksamhet, långsikfig bevakning och ett utökat internationellt forskningsutbyte är av nöden. Skadebilden är så mångsidig att def dessutom är nödvändigt med tvärinstifutionella projekt. Skall en forskning av det slag jag här försökt beskriva vara möjlig, är det nödvändigt aff den ges en fast ekonomisk bas som statsmakterna måste stå för.

Svenska forskare har sedan länge aktivt deltagit i den forskning som på olika sätt berör försurningsproblemet. Detta har kommit till uttryck alltsedan professor Svante Oden under 1960-falet på allvar slog larm om försurningsproblemet. Den svenska forskningserfarenheten och de internationella kontakterna manifesterades före och under den internationella konferens som på den cenferledda regeringens initiafiv arrangerades i Stockholm 1982. Materialet från den konferensen utgör fortfarande ett grundläggande dokument i det internationella arbetet.

Forskarnas beredskap för att fortsätta kunskapsuppbyggandet i försurningsfrågan har inte minskat. Som exempel kan nämnas det forskningsprogram, omfattande fyra år, som förra året utarbetades av forskningsnämnden vid naturvårdsverket och det fyraårsprogram som utarbetats av Sveriges lantbruksuniversitet. Över huvud taget fycks man bland forskarna ha en god uppfattning om var kunskapsbehovet och behovet av teknisk utveckling är störst. Mot bakgrund av forskarnas egna förberedelser och planering visar regeringen en oförståelig handfallenhet och handlingsförlamning när det gäller att ge stöd till ökade forskningsinsatser på försurningsområdet.

Forskningsbehovet har senast understrukits i den aktionsplan mot luftföroreningar som publicerats av naturvårdsverket, I denna konstateras just att forskningsverksamheten måste förstärkas och aft defta genom forskarnas höga beredskap kan ske omedelbart. Trots defta har regeringen inte aviserat något förslag i den riktningen till riksdagen.

Forskningen måste vara internationell. Def gäller i allra högsta grad den forskning som hänger samman med de över stora sträckor transporterade luftföroreningarna. I själva verket har vi från svensk sida mycken kunskap och erfarenhet atf fa vara på i andra länder. Särskilt viktigt är det att de aktiva forskarna får möjlighet atf bygga upp kontakter och samarbeta med kolleger runt om i världen. De administrativa kontakterna får inte tränga undan lösningen av de verkliga problemen. Detta synsätt - den internationella inriktningen - präglar def forskningsprogram som utarbetats av en expertgrupp vid Sveriges lantbruksuniversitet. Man har rent av gått så längt som att publicera hela programmet på engelska just därför aft så mycket av den aktuella forskningen bedrivs internationellt.

Nr 8

Fredagen den 12 oktober 1984

Meddelande om interpellationer

109

Nr 8

Fredagen den 12 oktober 1984

Meddelande om interpeUationer

Regeringen har givit naturvårdsverket i uppdrag aff samordna försurningsforskningen. Några särskilda åtgärder för atf stärka det svenska forskningsdeltagandet i internafionella sammanhang har infe presenterats.

Skogen är en nationell tillgång, både ekonomiskt och biologiskt. Den svenska ekonomin och sysselsättningen är till mycket stor del uppbyggd på def faktum aft vi har gott om skog i Sverige. Bara tanken aft skogsfillväxten i de svenska skogarna skulle minska med ett visst antal procent är oroväckande - en framtidsbild som är sannolik om ingenting görs snart.

Den gröna vegetation som skogen utgör, och då framför allt barrskogen, renar luften, så aft vi människor får en renare luft att andas. Om skogen dör, och det gör den om utvecklingen får fortsätta som nu, påverkas luften, vattnet och slufligen också livsbetingelserna för oss människor.

Mot bakgrund av def anförda ber jag atf få ställa följande frågor till jordbruksministern:

1. Vilka omedelbara åtgärder ämnar jordbruksministern vidta för aff stärka
och utöka forskningen rörande försurningen?

2. Hur kommer jordbruksministern atf stärka def svenska deltagandet i den
internationella forskningen rörande försurningen?

110

1984/85:47 av Sigvard Persson (c) fill jordbruksministern om åtgärder för aft begränsa försurningen av mark och vatten:

Nedfallet av sura svavel- och kväveföroreningar har under en läng fidsperiod haft en försurande effekt på våra sjöar, vattendrag och i vad gäller mark, speciellt skogsmarkerna. I ett område i Halland har t. ex. pH-värdena sänkts med i genomsnitt en halv pH-enhet under de senaste åren. Läget är särskilt allvarligt i de områden i värt land där marken har en svag buffringsförmåga. Vid pH under 5,5 föreligger allvarlig risk för skador på våra vattentäkter genom utlösning av aluminium, järn, magnesium och tungmetaller från jorden.

Grundvattnet är i många områden avgörande för vattenförsörjningen. Ungefär 3,7 miljoner människor är dagligen beroende av grundvatten för sitt dricksvatten. Till detta kommer 2 miljoner fritidsboende.

Def mest oroande med försurningen av grundvattnet är att metaller börjar lösas ur marken och ledningssystemen. Förhöjda fungmetallhalfer har hittats i försurat brunnsvatten i Sverige. Kadmiumbelasfningen från olika källor är redan hög på människor i Sverige. Om kadmiumhalten ökar också i grundvattnet och vattnet används som dricksvatten, får befolkningen ytterligare kadmium i sig.

Markförsurningen gör atf växterna lättare far upp metaller, i både åker-och nafurmark. Kadmium kan sedan anrikas i födoämneskedjan. För människan är def farligast atf åkerväxterna får allt högre kadmiumhalt. Det kan ge upphov till skador på människans hälsa, inte minst på barn.

Med hänvisning fill det anförda vill jag fräga jordbruksministern:

Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att begränsa försurningsskadorna i mark och grundvatten?

10 § Meddelande om frågor

Meddelades aft följande frågor framställts

den 12 oktober

1984/85:86 av Hans Petersson i Röstänga (fp) fill justitieministern om rätt för enskild atf fa del av uppgifter i polisens belastningsregister:

I dag är det omöjligt för enskilda aft fa del av vad polisens belastningsregister innehåller för uppgifter om dem själva. Genom aft inte kunna få fa del av registren kan de personer som är berörda av dem infe heller kontrollera om registeruppgifterna är korrekta.

Enligt uppgift förbereds f. n. en ny polisregisterlag inom jusfitiedepartementet. Jag vill med anledning av detta fräga justitieministern:

Avser jusfifieministern att presentera förslag som möjliggör för den enskilde atf fa del av de uppgifter i polisens belastningsregister som berör honom själv?

1984/85:87 av Hans Petersson i Röstänga (fp) fill jusfitieministern om ökat skydd för anmälare av brott:

Det mesta av den kvinno- och barnmisshandel som förekommer sker bakom hemmets stängda dörrar. Möjligheten atf uppdaga och beivra denna typ av brott är därför ofta beroende av aft grannar och vänner slår larm, när de försfår att misshandel pågår.

Den som anmäler ett brott är enligt sekretesslagen skyddad endast om det kan antas aff han eller honom närstående lider skada eller men om hans namn lämnas uf. Defta innebär aft en anmälare ofta riskerar att behöva stä till svars inför den som han anmält. Det finns anledning att tro att detta avhåller många från aft meddela polisen när de misstänker att det förekommer misshandel i deras omgivning.

Det finns enligt min uppfattning skäl att överväga om sekretessbestämmelserna i de sammanhang jag här har berört bör skärpas.

Jag vill med anledning av detta fråga justitieministern:

Avser justitieministern överväga och eventuellt presentera förslag till åtgärder i vad gäller skyddet av anmälare av brott?

1984/85:88 av Sigvard Persson (c) till bostadsministern om översyn av gafukosfnadsbesfämmelserna:

I bl. a. centermotionerna 1983/84:722 och 1344 yrkades på översyn av de nya gafukosfnadsbesfämmelserna som trädde i kraft den 1 januari 1982. Bakgrunden var aft lagändringen medfört mycket stora kostnader för enskilda fasfighetsägare.

Bostadsutskottet anförde i sitt betänkande 1983/84:13 att förhållandena

Nr 8

Fredagen den 12 oktober 1984

Meddelande om frågor

111

Nr 8

Fredagen den 12 oktober 1984

Meddelande om frågor

uppmärksammats och att bostadsministern fillkallat en arbetsgrupp för aft inhämta erfarenheter i frågan.

Arbetsgruppens arbete redovisas i Ds Bo 1984:9. Redovisade enkätsvar från inte mindre än 124 kommuner är genomgående mycket kritiska mot nu gällande ordning. Nya fall av orimliga effekter för enskilda fasfighetsägare har vi fått exempel på i pressen.

Mot bakgrund av vad jag här anfört vill jag fråga bostadsminisfern:

Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att eliminera de uppenbara olägenheter nuvarande lagstiftning om gatukostnader medför?

112

11 § Kammaren åtskildes kl. 14.03.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert