Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1984/85:65

Måndagen den 21 januari

Kl. 13.00

1 § Kompletteringsval till utskott och utrikesnämnden

Anf. 1 TALMANNEN:

På grund av uppkomna vakanser i vissa utskott och utrikesnämnden har moderata samlingspartiets partigrupp till mig anmält följande nya representanter, nämligen som ledamot i finansutskottet Rune Rydén efter Lennart Blom, som ledamot i justitieutskottet Lennart Blom efter Bertil Lidgard, som ledamot i utbildningsutskottet Birger Hagård efter Rune Rydén, som suppleant i konstitutions- och finansutskotten Axel Wennerholm efter Sven Munke resp. Rune Rydén, som suppleant i utbildningsutskottet Inger Koch efter Birger Hagård samt som suppleant i utrikesnämnden Anders Björck efter Bertil Lidgard.

Talmannen förklarade valda till

ledamot i finansutskottet Rune Rydén (m)

ledamot i justitieutskottet Lennart Blom (m)

ledamot i utbildningsutskottet Birger Hagård (m)

suppleant i konstititlionsiitskottet Axel Wennerholm (m)

suppleant i finansutskottet Axel Wennerholm (m)

suppleant i utbildningsutskottet Inger Koch (m)

suppleant i utrikesnämnden

Anders Björck (m) °"

Nr 65

Måndagen den 21 januari 1985

Om ökat skydd för enskildas integritet

2 § Justerades protokollet för den 11 innevarande månad.

3 § Svar på fråga 1984/85:325 om ökat skydd för enskildas integritet

Anf. 2 Civilminister BO HOLMBERG:

Herr talman! Gunnar Hökmark har mot bakgrund av att jag aviserat ett lagförslag frågat mig om jag avser att öka skyddet av den enskildes integritet genom att framlägga lagförslag som begränsar olika myndigheters rätt att insamla och registrera uppgifter om den enskilde.

Det lagförslag som åsyftas är fortfarande under beredning i regeringskansliet.

Detta lagförslag syftar till att genom ändring i sekretesslagstiftningen begränsa möjligheterna för myndigheter att lämna ut uppgifter som insamlats från enskilda för statistiska ändamål. Det är inte i detta sammanhang aktuellt att begränsa myndigheternas rätt att samla in och registrera uppgifter från den enskilde.

Anf. 3 GUNNAR HÖKMARK (m):

Herr talman! Först vill jag be att få tacka civilministern för svaret på min fråga. Det hade varit ännu bättre om civilministern hade sagt att han är beredd att föreslå åtgärder som begränsar uppgiftsinsamlandet.

Min fråga kom fill mot bakgrund av att civilministern i en tidningsintervju sade sig vilja ta fasta på den oro som många människor känner för sin sekretess. När det sedan visade sig att det förslag som civilministern i alla fall annonserade i tidningsintervjun enbart gick ut på att genom lagstiftning stadfästa den praxis som i dag gäller för framför allt statistiska centralbyrån, nämligen att inte lämna ut olika uppgifter till andra myndigheter, tyckte jag att det inte var så väldigt mycket gjort för att värna den enskildes integritet.

En sak som går igen väldigt ofta när regeringsföreträdare talar om integritet är att man hävdar att människor är oroliga och att man av detta skäl skall göra någonting. Det framstår som att det egentligen inte finns någon saklig grund för att människor är oroliga. På detta sätt görs integritetsfrågor rätt mycket till ett terapeutiskt problem, vilket också det senast aviserade förslaget från regeringen är tecken på.

Men det finns, herr talman, en hel del okynnesfrågande från myndigheter i vårt samhälle. Det finns betydligt mer allvarliga saker. Skolledningar ställer i enkäter frågor om barns familjeförhållanden. 1 olika sociala projekt ställs mycket djupgående frågor om hur människor har det i familje- och privatlivet. I de allra flesta fall upplever människor att de har skyldighet att svara på den här typen av frågor, för de är inte lika insatta i lagstiftningen som civilministern och andra politiker kan tänkas vara. Därför skulle jag trots allt vilja fråga civilministern, om han nu är beredd att svara, ifall han ändå inte anser att det finns någonting att göra när det gäller att begränsa uppgiftsinsamlandet bland myndigheter. Det borde vara något för en antibyråkratimi-nister att försöka sig på.

Herr talman! Det är också så att en lång rad av de olika välfärdssystem som vi har i sig driver fram krav på olika uppgifter. Nu senast tror jag detta gäller Dagmaruppgörelsen, som leder fill att olika sjukhusledningar kommer att ställa krav på mer insyn i pafientjournaler för att göra det möjligt med remisser. Vi ser också inom barnomsorgen, inom bostadspolitiken och inom en lång rad andra områden hur systemen i sig ställer krav på att man .skall samla in uppgifter. Därför borde det vara en angelägen uppgift för civilministern att se över hur samhället fungerar för att förenkla det och därigenom minska behovet av olika typer av uppgifter. Om man inte gör det, blir den integritetspolitik som regeringen säger sig företräda i själva verket inte någonting annat än en terapiverksamhet.

Därför frågar jag: Finns det verkligen ingenting att göra när det gäller att begränsa uppgiftsinsamlandet?

Nr 65

Måndagen den 21 januari 1985

Om ökat skydd för enskildas integritet

Anf. 4 Civilminister BO HOLMBERG:

Herr talman! Först vill jag till Gunnar Hökmark säga att jag tillhör dem som menar att allmänheten har berättigad och saklig grund när den känner oro över det antal uppgifter som samlas in och hanteras. Jag tycker nog att man bör anstränga sig till det yttersta att försöka åstadkomma en trygghet för den enskilde. När människor skickar in uppgifter till exempelvis statistiska centralbyrån, skall de kunna känna en trygghet för att uppgifterna används på så sätt som är avsett.

Det var mot denna bakgrund som jag annonserade, mot bakgrund av den diskussion som uppstod här i riksdagen och debatten i övrigt om ökad statistiksekretess i samband med folk- och bostadsräkningen. Det är detta arbete som nu förbereds, bl. a. med utgångspunkt i statistikutredningen. Jag räknar med att inom kort kunna lämna ett förslag till lagrådsremiss på den punkten.

Den andra frågeställningen, som frågan egentligen handlar om, är om man kan begränsa myndigheternas möjligheter eller rätt att samla in uppgifter.

Jag har funderat en del på den saken. Vi bereder den här problematiken utifrån två principiella utgångspunkter. Å ena sidan måste vi naturligtvis avväga integritetskraven och se fill att den enskilde kan känna trygghet med avseende på de uppgifter som lämnas in. Å andra sidan har vi att ta hänsyn till den demokratiska processen. Riksdag, landsting och kommuner måste skaffa sig rejält beslutsunderlag, med hjälp av forskning och statistik, för att kunna fatta sakligt grundade beslut när det gäller olika ställningstaganden i samhället. Här uppkommer en svår avvägning, mellan det berätfigade kravet på sakunderlag vid ställningstaganden inom hälso- och sjukvården och på andra samhällsområden och vikten av att inte samla in uppgifter som kan te sig mindre intressanta.

Jag har själv jobbat med dessa frågor som tjänsteman, och jag tror att man med en hållning hos myndigheterna att vara oerhört aktsam med volymen av de uppgifter man tar in kan ha en kritisk genomgång, om det verkligen är så att de förtroendevalda i kommuner och landsting allfid behöver den volym av

Nr 65

Måndagen den 21 januari 1985

Om ökat skydd för enskildas integritet

statistiskt underlag som man har i dag. Det här är en svår avvägningsproblemafik.

Anf. 5 GUNNAR HÖKMARK (m):

Herr talman! Jag tycker Bo Holmberg blir litet tydligare i sitt andra inlägg, men han ger ändå inte riktigt svar på min fråga, om han är beredd att vidta åtgärder för att begränsa olika myndigheters uppgiftsinsamlande.

Jag tycker inte att det är självklart att kollektivet, i form av kommuner, landsting och riksdag och dess olika myndigheter, har en större rätt till upjjgifter om den enskilde än vad den enskilde själv har. Det vore en god sak om vi tillämpade den omvända formuleringen och sade oss att det faktiskt är den enskilde som i första hand har rätt till personuppgifter. Då är frågan inte i första hand hur man skall skydda det som är insamlat. Det är visserligen en Oerhört viktig sak, och det är bra att civilministern tänker i den riktningen, men ännu mer grundläggande är det att se över vilka typer av uppgifter som myndigheter i olika sammanhang skall ha rätt att samla in. Om det är så att civilministern anser att det finns sakliga skäl för människor att vara oroliga för sin integritet, och om han också anser att människors integritet de facto blir lidande av alltför mycket uppgiftsinsamlande, då borde han också vara beredd att vidta åtgärder för att begränsa uppgiftsinsamlandet.

Därför skulle jag än en gång vilja ställa frågan: Anser inte civilministern att det finns anledning att vidta åtgärder för att begränsa myndigheters rätt att samla inuppgifter? Om civilministern inte är beredd att vidta åtgärder är det, som jag sade tidigare, mer en terapeufisk politik, för att lugna människorna, än en polifik för att stärka deras integritet som regeringen för.

Anf. 6 Civilminister BO HOLMBERG;

Herr talman! Jag vill till Gunnar Hökmark säga att det från regeringens sida inte bara handlar om att försöka komma undan en svår problematik. Vi tar integritetsfrågorna på allvar. Som jag framhöll i mitt svar när det gäller mängden av uppgifter som myndigheterna samlar in är det inte alldeles lätt att på en gång säga att vi kan begränsa på det ena eller det andra området.

Vad jag skuUe önska i den svenska debatten var att man hade större förståelse för avvägningsproblematiken, dvs. insåg att det i en demokratisk stat också finns ett berättigat intresse av att få in uppgifter för forskning och stafisfiska ändamål. Det skrämde mig litet när man från vissa partiers sida inte var beredd att fortsätta med folk- och bostadsräkningen, för att ta ett exempel. Vi behöver en nyanserad diskussion i dessa frågor.

Jag kan förstå att allmänheten kan uppfatta det som stötande att t. ex. ett enskilt landsting går ut och frågar om medborgarnas levnadsvanor när det gäller rökning och andra sådana saker. Det kan kanske vid första påseendet tyckas vara ett stort ingrepp i den enskildes integritet. Men samtidigt skall vi veta att svensk hälso- och sjukvård, för att följa den av riksdagen beslutade nya hälso- och sjukvårdslagen, nu arbetar sig fram till en förebyggande hälsopolifik. Ur denna synvinkel kan det för den framväxande epidemiologin och andra vetenskaper vara av stort intresse att få ett sakunderiag med

statistiska uppgifter.

Jag hoppas att vi på denna punkt skall få en seriös diskussion. Jag tillhör inte dem som tycker att myndigheter skall samla in uppgifter i onödan. Om jag när jag i olika tal pratar om dessa frågor säger detta tror jag att det kan bidra till att vi får en seriös debatt.

Det skrämmer mig att vi skulle kunna hamna i en situation där samhället inte kan samla in för forskning och statisfiska ändamål mycket viktiga uppgifter enbart på den grunden att det i dessa avseenden förs en för ytlig och för massmedial diskussion, som oroar allmänheten. Så ser jag, herr talman, på problematiken.

Nr 65

Måndagen den 21 januari 1985

Om ökat skydd för enskildas integritet

Anf. 7 GUNNAR HÖKMARK (m);

Herr talman! Jag tror att risken för att människor skaU bli mer och mer ovilliga att svara på olika myndigheters frågor är större ju mindre man bryr sig om att begränsa den totala uppgiftsinsamlingen. Många av de reakfioner som vi har kunnat se mot sådant som alla.bedömer vara relativt oskyldig information beror på att det offentligas företrädare i olika sammanhang inte gör en gallring när det gäller vilka uppgifter som de egentligen kan ha rätt att ställa krav på att få in.

Herr talman! Det vore bra om civUministern och regeringen i övrigt såg på dessa frågor inte bara ur myndigheternas aspekter och deras intresse av en effektiv verksutövning och en effektiv utövning av dén offentliga makten, utan också från den enskildes synpunkt. Det kunde vara en god sak om man utgick från att det är enskilde som har rätten till uppgifterna om det egna privatlivet. Då skulle det också kunna vara rimUgt att civilministern någon gång anvisade åtgärder för ätt genom att begränsa myndigheternas uppgiftsinsamlande ge människor en större rätt till sitt privafiiv. Det är trots allt viktigt, för myndigheter och andra, att den statistik som vi har i Sverige är fullgod.

Överläggningen var härmed avslutad.

4 § Föredrogs och hänvisades Motionerna

1984/85:564 till utrikesutskottet 1984/85:565 till trafikutskottet 1984/85:566-572 till konstitutionsutskottet 1984/85:573-580 till skatteutskottet 1984/85:581-585 till justitieutskottet 1984/85:586-591 fill lagutskottet 1984/85:592 och 593 till utrikesutskottet 1984/85:594 till försvarsutskottet 1984/85:595 till utrikesutskottet 1984/85:596 och 597 till försvarsutskottet 1984/85:598 till socialförsäkringsutskottet 1984/85:599 till arbetsmarknadsutskottet

Nr 65 1984/85:600-602 till socialförsäkringsutskottet

Måndagen den 1984/85:603-606 till socialutskottet

21 januari 1985 1984/85:607-610 tiU kulturutskottet

1984/85:611-621 tiU utbildningsutskottet

1984/85:622-628 till trafikutskottet

1984/85:629-637 till jordbruksutskottet

1984/85:638-645 till näringsutskottet

1984/85:646-650 till arbetsmarknadsutskottet

1984/85:651-654 till bostadsutskottet

1984/85:655 till skatteutskottet

1984/85:656 till socialförsäkringsutskottet

1984/85:657 till arbetsmarknadsutskottet

1984/85:658 tiU skatteutskottet

1984/85:659 till socialutskottet

1984/85:660 till socialförsäkringsutskottet

1984/85:661 till trafikutskottet

1984/85:662 till jordbruksutskottet

1984/85:663 tiU näringsutskottet

1984/85:664 till bostadsutskottet

1984/85:665 till socialutskottet

1984/85:666 till socialförsäkringsutskottet

1984/85:667 fill jordbruksutskottet

1984/85:668 till skatteutskottet

5 § Anmäldes och bordlades

Motionerna

1984/85:669 av Bertil Fiskesjö m.fl:

Domstölskontroll av förvaltningsbeslut

1984/85:670 av Kjell Mattsson och Oskar Lindkvist

Ändring av bestämmelserna om kallelse till sammanträde rned riksdagsutskott

1984/85:671 av Sven-Erik Nordin m.fl. Grundlagsskyddad egendomsrätt och näringsfrihet

1984/85:672 av Per Stenmarck Grundlagsskyddad rösträtt för utlandssvenskar

1984/85:673 av Agne Hansson och Gösta Andersson Avskaffande av löntagarfonderna

1984/85:674 av Lars Werner m.fl.

Åtgärder för att begränsa svenska företags investeringar i utlandet

1984/85:675 av Elis Andersson Vägtrafikskatten för veteranfordon

1984/85:676 av Tommy Franzén m.fl.

Slopande av möjligheterna till avdrag för förskottsräntor

1984/85:611 av Olle Grahn m. fl. Nr 65

Skattebefrielse för ideell sommargårdsverksamhet Måndagen den

1984/85:678 av Carl-Henrik Hermansson m. fl. 21 januari 1985

Beskattningen av multinationella företag

1984/85:679 av Inger Koch Skattereduktionen för fackföreningsavgift

1984/85:680 av Einar Larsson m.fl.

Införande av etableringskonto för blivande företagare

1984/85:681 av Gullan Lindblad

Slopande av sambeskattningen av makars förmögenhet m. m.

1984/85:682 av Gunnar Olsson och Bo Finnkvist Förmånligare skatteregler vid arbete i annat nordiskt land

1984/85:683 av Martin Olsson Beskattningen av villkorade aktieägartillskott

1984/85:684 av Per Stenmarck Systembutikernas öppethållande på lördagar

1984/85:685 av Nils Svensson och Lennart Nilsson Billigare bensin för utländska turister

1984/85:686 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. Åtgärder mot sambeskattningens negafiva effekter

1984/85:687 av Lars Werner m.fl. Fastighetsskatten

1984/85:688 av Lennart Andersson m.fl. Nya polishus i Stockholms län

1984/85:689 av Gunilla André Brytande av preskripfion

1984/85:690 av Karin Israelsson och Rosa Östh Juridiskt biträde åt våldtäktsoffer

1984/85:691 av Ewy Möller Antalet nämndemän i underrätterna

1984/85:692 av Margareta Persson och Ingrid Andersson Behandling av sexualbrottslingar m. fl.

1984/85:693 av Hans Petersson i Röstånga

Ökad insyn i polisens person- och belastningsregister

1984/85:694 av Allan Ekström En lag om ideella föreningar

Nr 65 1984/85:695 av Nic Grönvall

Måndagen den " nordisk företagsform för sjöfartssamverkan

21 januari 1985 1984/85:696 av Sture Korpås m.fl.

Anslag fill fredsorganisationer

1984185:691 av Sture Korpås m.fl. Hjälp till Afghanistan

1984/85:698 av Lars Werner m.fl. Vapenexporten till Indonesien m. m.

1984/85:699 av Ivar Virgin och Sture Korpås

Den internationella kursverksamheten vid veterinärmedicinska fakulteten i Uppsala

1984/85:700 av Gunnar Björk i Gävle m.fl. En särskild värnpliktsutredning

1984/85:701 av Rune Gustavsson m.fl. Rättvisa pensionsförmåner

1984/85:702 av Gullan Lindblad och Siri Häggmark Ändrade regler för föräldrapenning

1984/85:703 av Hagar Normark Beräkningen av sjukpenning vid anhörigvård

1984/85:704 av Hagar Normark m.fl.

Ersättning för resor till och från arbetet som alternativ till sjukskrivning

1984/85:705 av Lars Werner m.fl. Ungdomars självständighet och frigörelse

1984/85:706 av Jan-Eric Virgin Båtuthyrningen till utländska medborgare

1984/85:707 av Ann-Cathrine Haglund och Elisabeth Fleetwood Sexuella övergrepp mot barn

1984/85:708 av Inger Hestvik och Irene Vestlund Rätten till barnbidrag

1984/85:709 av Gullan Lindblad och Siri Häggmark Tillsynen över omsorgsvårdens personal

1984/85:710 av Sonja Rembo Begränsning av apoteksmonopolet

1984/85:711 av Bengt Silfverstrand och Lars-Erik Lövdén Statsbidragen till alternativa barnomsorgsformer

1984/85:712 av Birthe Sörestedt och Margit Sandéhn Information för att förebygga hörselskador

1984/85:713 av Ulla Tilländer och Rune Gustavsson Nr 65

Barnbidraget vid längre ufiandsvistelse Måndaeen den

1984/85:714 av Lena Öhrsvik 21 januari 1985
Underrättelse om beslut i ärende rörande bidragsförskott

1984/85:715 av Bo Arvidson och Per Stenmarck

AweckUng av statsbidragen fill ungdomsorganisationernas lokala verksamhet, m.m.

1984/85:716 av Eva Hjelmström

Utställnings- och visningsersättning till bild- och formkonstnärer

1984/85:717 av Eva Hjelmström Sponsringen inom kulturlivet

1984/85:718 av Ewfl W)e/msfröm m.//.

Ökat bidrag tiU Sveriges konstföreningars riksförbund

1984/85:719 av Eva Hjelmström tn.fl.

De fria teatergruppernas verksamhet m.m.

1984/85:720 av Barbro Nilsson i Visby Vården av fornlämningar

1984/85:721 av Lars Werner m.fl.

Stödet fill folkbibUoteken och en bibliotekslag

1984/85:722 av Rune Ångström

Statsbidragsprövningen för vissa organisationer av folkrörelsekaraktär

1984/85:723 av Agne Hansson och Gösfa Andersson Lokalisering till Hultsfred av yrkesteknisk högskoleutbildning

1984/85:724 av 5ven Henricsson och Björn Samuelson BibehåUande av sjöbefälsutbildningen i Härnösand

1984/85:725 av Eva Hjelmström m.fl.

Ökad satsning på humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och utbildning

1984/85:726 av Karin Israelsson och Börje Hörnlund Allmänläkarprofessuren vid Umeå universitet

1984/85:727 av Gunnel Liljegren och Ingrid Sundberg Tillgången på behöriga lärare för grundskolans högstadium m.m.

1984/85:728 av Hagar Normark m.fl. Dans på skolschemat

1984/85:729 av Björn Samuelson och John Andersson Högre konstnärlig utbildning vid Umeå universitet

1984/85:730 av Björn Samuelson m.fl.

91 Utbildningsarvode fill vissa lärarstuderande

Nr 65

Måndagen den 21 januari 1985

1984/85:731 av Bengt Westerberg,m.fl. Grundskolan och gymnasieskolan

1984/85:732 av Rune Ångström

Inrättandet av en permanent excerperingscentral i Jörns kommun

1984/85:733 av Rune Ångström .

Ökad intagning till de s.k. idrottsgymnasierna

1984/85:734 av Gunilla André m.fl. Järnvägssträckan Karlsborg-Skövde

1984/85:735 av Sven Henricsson Nya lättare motorvagnar vid SJ

1984/85:736 av Sven Henricsson Kvällsöppet vid Svensk Bilprovning

1984/85:737 av Sven Henricsson Förlängning till Umeå av ostkustbanan

1984/85:738 av Sven Henricsson m.fl. Översyn av lagen om överlastavgift

1984/85:739 av Eva Hjelmström Barn och trafik

1984/85:740 av Karin Israelsson m.fl. Inlandsbanan m. m.

1984/85:741 av Marie-Ann Johansson och Sven Henricsson Järnvägssträckan Falköping-Landeryd

1984/85:742 av Bertil Måbrink och Sven Henricsson Upprustning av riksväg 83 mellan Ramsjö och Östavall

1984/85:743 av Ewy Möller

Särskilt förarprov för tung motorcykel

1984/85:744 av Ewy Möller och Agne Hansson Utökning av färjeförbindelserna Västervik-Visby

1984/85:745 av Martin Olsson och Gunnel Jonäng Upprustning av riksväg 83 mellan Ramsjö och Östavall

1984/85:746 av Sigvard Persson och Ulla Tilländer Lastbilars tillåtna vikt vid internationell trafik

1984/85:747 av Kenth Skårvik Upprustning av västkustbanan

1984/85:748 av Börje Stensson och Elver Jonsson

Postverkets informafion om tillåtet innehåll i försändelser till öststater, m.m.

1984/85:749 av Ulla Tilländer och Rosa Östh Nr 65

Bidraget till SJ:s gemensamma kostnader vid länshuvudmans köp av Måndaeenden
trafiktjänster 21 januari 1985

1984/85:750 av Elving Andersson och Kjell Mattsson

Utveckling av vattenbruket

1984/85:751 av Elving Andersson och Kjell Mattsson Lånen till fiskerinäringen

1984/85:752 av John Andersson och Paul Lestander Ett trygghetspaket för skogsbrukare .

1984/85:753 av John Andersson m.fl. Lånen till fiskerinäringen

1984/85:754 av Ove Eriksson och Attders Andersson Representation för markägarintressena i länsälgnämnderna

1984/85:755 av Einar Larsson m.fl. Statligt stöd till miljöorganisationer

1984/85:756 av Einar Larsson m.fl. De samiska näringarna

1984/85:757 av Barbro Nilsson i Visby Sockerbetsodlingen, m. m.

1984/85:758 av Martin Olsson m.fl. Rätten att förvärva mindre jordbruk

1984/85:759 av Börje Stensson och Lars Ernestam En genbank för husdjur

1984/85:760 av Jan-Eric Virgin Handläggningen av frågor om båtliv

1984/85:761 av Elving Andersson m.fl.

Kostnaderna för polisens insatser för att skydda kärnkraftverk

1984/85:762 av Allan Ekström Behörighetsvillkoren för löntägarfondsstyrelser

1984/85:763 av Filip Fridolfsson Egenföretagares personliga borgensåtaganden

1984/85:764 av Sven Henricsson

Västernorrlands län som försöksregion för kooperativ utveckling

1984/85:765 av Per Olof Håkansson Översyn av lagen om bevakningsföretag

1984/85:766 av Grethe Lundblad m.fl. Lokalisering till Malmö av ammoniakproduktion

Nr 65

Måndagen den 21 januari 1985

1984/85:767 av Rune Ångström Småskalig gruvbrytning

1984/85:768 av Rune Ångström

Auktorisation för Träteknikcentrum i Skellefteå att utföra typprovning för träindustrin

1984/85:769 av Elving Andersson och Kjell Mattsson

Lokalisering till Uddevalla av kansliet för den nya myndigheten för arbetsmarknadsutbildning

1984/85:770 av Alexander Chrisopoulos m.fl. Arbetsmarknadsutbildningen

1984/85:771 av Alexander Chrisopoulos m.fl. Ökad forskning kring arbetsmarknadspolitiken

1984/85:772 av Alexander Chrisopoulos m.fl.

Den fackliga verksamheten i multinationella företag

1984/85:773 av Ove Eriksson m.fl.

Förändrad stödområdesindelning för kommuner i Värmlands bergslag

1984/85:774 av Bo Finnkvist m.fl.

Lokalisering till Karlstad av kansliet för den nya myndigheten för arbetsmarknadsutbildning

1984/85:775 av Lars-Ove Hagberg m.fl. En semesterlönefond m. m.

1984/85:776 av Lars-Ove Hagberg m.fl.

Åtgärder mot utförsäkring från arbetslöshetsersättning

1984/85:777 av Per Olof Håkansson

Ökat antal lärlingsplatser inom byggsektorn

1984/85:778 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors och Kerstin Atidersson Utvecklingen i Dalsland

1984/85:779 av Birthe Sörestedt och Maja Bäckström Åtgärder för att hindra sexuella trakasserier på arbetsplatser

1984/85:780 av Lars Werner m.fl.

Bestämmelserna om arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag

1984/85:781 av Aitna Wohlin-Andersson m.fl. Regler för provanställning m. m.

1984/85:782 av Elis Andersson Bidrag till installation av kakelugnar

1984/85:783 av Knut Billing m.fl. Regionplaneringen i Stockholms län

1984/85:784 av Bengt Kindbom och Britta Hammarbacken Nr 65

Åtgärder mot radon i bostäder Måndagen den

1984/85:785 av Kjell Mattsson m.fl. 21 januari 1985
Kommunalt veto beträffande uranhantering

1984/85:786 av Margareta Persson och Monica Andersson Åtgärder för att minska förekomsten av formaldehyd i rumsluft

1984/85:787 av förste vice talman Ingegerd Troedsson Beskattningen av aktier

1984/85:788 av förste vice talman Ingegerd Troedsson Upphävande av vinstdelningsskatten, m. m.

1984/85:789 av Sten Svensson och Björn Körlof Åtgärder mot narkotikamissbruk

1984/85:790 av Sten Svensson och Björn Körlof Ny vårdlagstiftning avseende drogmissbrukare

1984/85:791 av Bengt Westerberg m.fl. Högskola och forskning

1984/85:792 av Bengt Westerberg tn.fl. Studerande från utvecklingsländerna

1984/85:793 av Bengt Westerberg m.fl. Höjda studiemedelsbelopp

1984/85:794 av Lars Werner ni. fl. Invandrarpolitiken

1984/85:795 av Lars Werner m.fl.

Ett socialt stödprojekt bland invandrarungdom, m.m.

1984/85:796 av Lars Werner m.fl. Rösträtt för invandrare i riksdagsval

1984/85:797 av Lars Werner m.fl. Utbildningsinsatser för invandrare

1984/85:798 av/Oe//A/a«550« Medborgarvittnen

1984/85:799 av KjeU Mattsson

Slopande av statsbidraget till verksamheten med medborgarvittnen

1984/85:800 av Margö Ingvardsson och Björn Samuelson Sexhjälpmedel för vissa handikappade

1984/85:801 av Margö Ingvardsson och Björn Samuelson Information om sex m. m. på rehabiliteringskliniker

Nr 65

Måndagen den 21 januari 1985

Meddelande om interpellation

1984/85:802 av Bengt Westerberg m.fl. Vuxenutbildningen

1984/85:803 av Bengt Westerberg m.fl. Minskat anslag till vuxenstudiestöd

1984/85:804 av Alexander Chrisopoulos rn. fl. Kvinnoorganisationernas verksamhet bland invandrarkvinnor

1984/85:805 av Alexander Chrisopoulos m.fl.

Metodutveckling av socialtjänstens arbete med vissa invandrarfamiljer

1984/85:806 av Alexander Chrisopoulos m.fl. Utbildningsradions program för invandrarkvinnor

1984/85:801 av Alexander Chrisopoulos m.fl. Svenskundervisning för invandrarkvinnor

1984/85:808 av Nic Grönvall

Enklare regler för anställning av tillfällig arbetskraft

1984/85:809 av Nic Grönvall

Inbetalning av källskatt för tillfällig arbetskraft m. m.

6 § Meddelande om interpellation

Meddelades att följande interpellation framställts

den 18 januari

1984/85:88 av Jörn Svensson (vpk) till statsrådet Bengt Göransson om Värner Rydén-skolan i Malmö:

Beslutet att lägga ned högstadiet vid Värner Rydén-skolan i Malmö väcker en rad frågor av principiell skolpolitisk och kulturpolitisk natur.

Inom en kommun, och kanske speciellt inom en storstad med betydande interna flyttningsströmmar mellan stadsdelar, inträffar givetvis förskjutningar i högstadiernas underlag. Att en uttunning av underiaget då kan leda till att man nedlägger ett högstadium är inte onaturligt.

Men en helt annan situation inträder, när ett högstadium med eget underlag skall läggas ned för att eleverna där skall skickas till andra stadsdelar för att avvärja att deras högstadier läggs ned. Detta är en annorlunda och vida mer tvivelaktig typ av planeringslösning.

Högstadier är något mer än blott och bart utbildningsinstitutioner. De har kommit att spela en viktig social och kulturpolitisk roll. Till dem knyts olika verksamheter av stor betydelse för ungdomens medvetandeutveckling och sociala kontaktnät.

Denna högstadiets roll söm centrum för en stadsdels sociala liv har blivit särskilt markerad i fallet Värner Rydén-skolan och Rosengård i Malmö. En

stadsdel som har att kämpa med svåra sociala problem, som hyser en hög procent invandrare och som drabbats av segregeringens mångsidiga effekter, behöver naturligtvis i särskilt hög grad den typ av aktiviteter och insatser, vilka kan byggas upp kring ett väl fungerande högstadium. Skolan blir där ett viktigt instrument för social utjämning, för ungdomarnas och stadsdelens identitet, för kulturell stimulans och för förbrödringen mellan människor från skilda nationer och kulturkretsar. Att mista ett högstadium, som på ett ovanligt aktivt sätt spelat en sådan roll, är att premiera torftighet och befästa klasskillnader. Rimligen strider detta mot de skolpolitiska, bostadspolitiska, socialpolitiska och invandrarpolitiska mål som riksdagen i skilda sammanhang fastlagt. Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till statsrådet:

1. Vill statsrådet medverka till att i en skolplanering ett fungerande högstadium inte nedläggs för att förse andra högstadier med sviktande underlag med flera elever via "bussning"?

2. Vill statsrådet medverka till att i en arbetarstadsdel barnen inte tvingas att resa till andra stadsdelar och att de inte splittras upp på olika andrå skolor i skilda stadsdelar, som saknar den egna stadsdelens identitet?

3. Vill statsrådet vidta åtgärder så att i en stadsdel med hög invandrarbefolk-ning ett fungerande högstadium, vars betydelse för invandrarungdomen varit starkt positiv, inte nedläggs?

4. Vill statsrådet medverka till att en stadsdel med hög andel arbetar- och invandrarbarn inte berövas de kontaktnät och den kulturella funktion som är knutna till ett väl fungerande högstadium?

Nr 65

Måndagen den 21 januari 1985

Meddelande om fråga

7 § Meddelande om fråga

Meddelades att följande fråga framställts den 21 januari

1984/85:359 av John Andersson (vpk) till jordbruksministern om arsenikhalten i bergborrade brunnar:

Enligt uppgift i dagspressen visar en undersökning om arsenikhalt i bergborrade brunnar på oväntat höga halter. Undersökningen är gjord av Sveriges geologiska undersökning (SGU). Bl. a. har den högsta halten uppmätts i Norsjö i Västerbotten. Där ligger halten tio gånger högre än naturvårdsverket föreslår som högsta tillåtna halt.

Enligt SGU saknas det pengar för en uppföljning, trots att det är angeläget att få fram mer fakta om arsenikvärdena i våra dricksvattenbrunnar. Livsmedelsverket, som är den centrala myndigheten fördricksvattenkontrol-len, planerar inga åtgärder utan uppmanar kommunernas hälso- och miljöskyddsnämnder att själva ta initiativ till fortsatta arsenikanalyser i brunnar.

7 Riksdagens protokoll 1984/85:63-67

Nr 65

Måndagen den 21 januari 1985

Meddelande om fråga

Med hänvisning fill ovanstående vill jag ställa följande fråga till jordbruksministern:

Avser jordbruksministern vidta några åtgärder i anledning av SGU:s undersökningsresultat?

8 § Kammaren åtskildes kl. 13.16.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert