Riksdagens protokoll 1984/85:149 Onsdagen den 22 maj

ProtokollRiksdagens protokoll 1984/85:149

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1984/85:149

Onsdagen den 22 maj em.

Kl. 19.30

Förhandlingarna leddes till en början av andre vice talmannen.

9 § Fortsattes behandlingen av bostadsutskottets betänkanden 1984/85:19, 20, 21 och 22 (forts, från prot. 145).

Anf. 153 ANDRE VICE TALMANNEN:

Bostadsutskottets betänkanden 19 och 20 debatterades den 15 maj. Kammaren övergår nu till aft debattera bostadsutskottets betänkande 21 om anslag fill länsstyrelserna m. m.

Anslag till länsstyrelserna m. m.

Anf. 154 ERIK OLSSON (m):

Herr falman! Beträffande anslag fill länsstyrelserna och dessas fördelning av medel till olika verksamheter, som behandlas i bostadsutskottets betänkande 1984/85:21, anser vi i moderata samlingsparfiet aft behoven varierar från tid till annan.

Vi vill peka på aft bostadsbyggandet har sjunkit från ca 100 000 lägenheter per år till ca 30 000. Detta måste påverka resursbehovet för enheter och avdelningar som handlägger dessa frågor. Detta måste även beröra lantmäfe-rienheferna, vilka därför bör kunna göra besparingar.

Med hänvisning till motion 2673 anser moderata samlingspartiet aft det finns möjligheter till besparingar inom planverket. Vi föreslår även aff priskonforen skall avskaffas, och vi anser aft dessas funkfion kan ifrågasättas.

Med dessa besparingar anser vi det möjligt atf minska länsstyrelsernas anslag med ca 25 milj. kr. för nästa budgetår.

Vidare yrkar vi avslag på anslaget på 600 000 kr. till statsbidrag för kostnader för medborgarvittnen. När medborgarvittnena infördes var moderata samlingspartiet emot förslaget. De tre kommuner det nu gäller anser vi ha en sådan ekonomi att de själva kan stå för sina kostnader.

115

Nr 149                       Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till moderata samlingspartiets

Onsdagenden         reservationer 1, 5, 6 och 7.

22 maj 1985

_____________        Anf. 155 KJELL MATTSSON (c):

Anslås till läns-          Herr talman! Centerparfiet står bakom bosfadsufskoftefs majorifefsskriv-

stvrelserna m m     ningar på de flesta punkter. Detta kommer närmare att utvecklas av Magnus

Persson i hans inlägg.

Jag skall nu bara behandla den motion som jag själv har väckt och följt upp med en reservation i utskottet, nämligen den som handlar om statsbidraget till medborgarvittnen. Det beräknas aft detta bidrag för nästkommande budgetår skulle uppgå till 600 000 kr.

Frågan om medborgarvittnena såsom institution är ju inte uppe till behandling i riksdagen i dag - den behandlas av jusfifieutskoffet - men alldeles oavsett vilken inställning man har fill systemet som sådant, anser jag aft det är felaktigt atf ha denna typ av små statsbidrag i avräkningen mellan staflig och kommunal verksamhet. Om man från kommunalt håll finner anledning atf ha en verksamhet som medborgarvittnen, bör denna verksamhet helt finansieras direkt av kommunala medel. Någon staflig bidragsgivning på detta område bör enligt min mening infe ske. Detta står också i överensstämmelse med den ställning vi har intagit från centerpartiets sida i den större frågan om de specialdestinerade kommunala bidragen. Vi menar aff dessa bör avvecklas och aft man bör övergå fill en generell skafteutjämning.

Med hänvisning fill detta ber jag, herr falman, aft få yrka bifall fill reservafion 6 och fill reservation 8 under förutsättning aff riksdagen bifaller reservafion 6.

Anf. 156 KERSTIN EKMAN (fp):

Herr falman! Folkpartiet har i skilda sammanhang framhållit vikten av atf miljöskydds- och naturvårdsfrågorna handläggs effektivt vid våra länsstyrelser.

Det finns alla skäl atf stödja besparingsåtgärder, Def får dock'infe vara så atf generella sparmefoder ger till resultat aft skador uppstår som infe kan repareras.

När det'gäller naturvårdsenheferna vid våra länsstyrelser har man där drabbats av aft personalförsfärkningar inte har kunnat tillföras, trots atf de behövs för aft klara redan pågående verksamhet, Samfidigt har man tillförts en rad nya uppgifter på miljövårdsområdet. Man har därför haft svårt atf både utföra de lagreglerade uppgifter som finnsoch på ett tillfredsställande sätt ombesörja den förebyggande miljövården.

Det står helt klart aff man genom besparingarna framtvingat minskningar av verksamheten som på sikt kan ge skador som är dyra aft reparera. En del skador är även omöjliga atf åtgärda. Vi har från folkpartiet i vår motion uttalat att miljön, grundvalen för vår existens, måste skyddas.

Till sist, herr 'talman, några ord om den reservafion om statsbidrag till
116                         medborgarvittnen som är gemensam för moderaterna i bostadsutskottet och

Kjell Mattsson,

Jag vill först, med kännedom om systemets fördelar, med tillfredsställelse konstatera atf jusfitieutskoftet avstyrkt förslaget från Kjell Mattsson om ett avskaffande av systemet med medborgarvittnen. Talet om atf insynen i polisarbetet i stället skulle utföras av ledamöter i polisstyrelsen vittnar om atf man inte insett atf medborgarvittnena fyller en funktion som aldrig effektivt kan fyllas av just ledamöter i polisstyrelsen. Det är också av betydelse aft statsbidraget bibehålls, så aff systemet med medborgarvittnen kan införas i fler polisdistrikt än de som nu har detta system.

Jag yrkar bifall till reservafionerna 2, 4 och 9.

Nr 149

Onsdagen den 22 maj 1985 .

Anslag tid länsstyrelserna m. m.

Anf. 157 BERTIL MÅBRINK (vpk):

Herr falman! Det är infe många veckor sedan jag hade en debatt med jordbruksministern om den fråga som också behandlas i detta betänkande, nämligen min mofion om ökade resurser till nafurvårdsenhefen vid länsstyrelsen i Gävleborgs län. Det finns ingen anledning för mig atf nu upprepa de goda argument jag framförde i den debatten, och jag nöjer mig därför med att yrka bifall till reservation 3,

Anf. 158 MAGNUS PERSSON (s):

Herr talman! Bostadsufskoffets betänkande 1984/85:21 behandlar anslag till länsstyrelserna, Def har i anledning av budgetpropositionen väckts tolv motioner. Regeringens budgetproposition och förslag till resursfördelning tillstyrks i sin helhet av utskoftsmajoritefen. Till nämnda betänkande finns fogade nio reservationer.

Herr talman! Jag skall i korthet beröra dessa reservationer.

Reservafion nr 1 av moderaterna är av gammalt känt märke. Moderaterna återkommer till årets riksmöte med upprepade krav om minskade anslag till vissa enheter på länsstyrelserna. Motion nr 2673 av moderaterna innebär en sammanlagd besparing vid lanfmäterienheterna, planenheterna och priskontoren på i runt tal 25 milj. kr. för budgetåret 1985/86. Men-och det är vikfigt - moderaterna redovisar infe konkret var regeringen bör sätta in åtgärderna för aft klara dessa besparingar. Mofionärerna - och i konsekvens därmed också reservanterna - menar atf def bör ankomma på regeringen aft bestämma detta. Riksdagen skulle därmed ge regeringen fullmakt aff fördela resurserna inom de minskade ramar som moderaterna presenterat.

Vi anser aff moderaterna bör precisera var, hur och på vilket sätt en besparing i storleksordningen 25 milj, kr, skall ske. Vi har i tidigare debatter och diskussioner efterlyst en mer detaljerad och konkretiserad ståndpunkt från moderaternas sida. Jag lyssnade uppmärksamt till Erik Olsson, moderaternas talesman i dagens debatt, men tyvärr kunde jag infe uppfatta någon mer preciserad analys eller något förslag till hur besparingarna skall gå till i verkligheten, Def är svepande och svårfångade formuleringar i allmänna ordalag som moderaterna alltjämt producerar.

Utskottet konstaterar för sin del aff anslagsberäkningen till lanfmäferiet för nästa budgetår minskar om vi jämför med innevarande budgetår. Att därutöver minska anslaget kan inte anses försvarbart. Det finns också

117

Nr 149

Onsdagenden 22 maj 1985

Anslag till länsstyrelserna m. m.

118

moderata mofioner där det krävs ökade resurser till vissa län, och därför går infe ekvationen ihop. Sist men infe minst kan vi konstatera atf def saknas uppgift om hur stor del av den förordade besparingen på 25 milj, kr, som faller på lanfmäferiet.

Utskottet konstaterar atf def är svårt, för aff infe säga meningslöst, atf över huvud taget överväga moderaternas mofionsförslag i denna del, Det är alltför opreciseraf för aff ligga fill grund för ett ställningstagande.

Herr talman! Med denna motivering avstyrks reservation nr 1 vad gäller anslagsbehovet vid lanfmäferiet. Liknande motivering kan anföras när def gäller reservationerna nr 5 och 7, som jag skall återkomma till,

I reservationerna 2, 3 och 4 behandlas ökade anslag fill länsstyrelsernas nafurvårdsenhefer. Bakom nämnda reservationer står folkpartiet och vpk.

Folkpartiet menar i reservation nr 2 atf det generellt skall ges mera resurser fill länsstyrelsernas nafurvårdsenhefer.

Reservafionerna 3 och 4 berör framför allt nafurvårdsenhefen i Gävleborgs län, och vpk och folkpartiet står för var sin av dessa reservationer med något olika mofiveringar.

Herr falman! Jordbruksutskottet har i sitt yttrande utförligt redogjort för hur situafionen ser ut på miljövårdsområdet. Vi kan bl. a. konstatera atf regeringen har aviserat utredningsinsatser som torde beröra naturvårdsenheternas verksamhet. Jordbruksutskottet påpekar i yttrandet, aft med hänsyn till det stafsfinansiella läget är det nödvändigt att forflöpande pröva länsstyrelsernas arbetsuppgifter. Med hänvisning fill bl. a. detta avstyrker jordbruksutskottet de båda motionerna.

Vpk vill ha en översyn över resursbehovet till nafurvårdsenhefen i Gävleborgs län. I stort sett med samma mofivering som i fråga om de nyss nämnda motionerna avstyrker jordbmksufskotfet även denna motion.

Bosfadsufskoffet instämmer i allt väsentligt i vad jordbruksufskoftet har anfört i sitt yttrande om vikfen av en aktiv miljövårdspolifik och efterföljande tillsyn av miljöskyddslagen. På grund av def statsfinansiella läget och de av regeringen aviserade utredningsinsatserna avstyrks motionerna. Jag yrkar därmed avslag på reservafionerna 2, 3 och 4.

Reservation nr 5 gäller medel fill planenheterna och priskontoren vid länsstyrelserna. Motiveringen fill majoritetens avslag på reservation nr 5 har jag tidigare berört. Planenheterna "sitter i samma båt" som lanfmäterienheterna. Här finns inte heller någon precisering av hur stor del av besparingsåtgärderna som exempelvis skulle drabba planenheterna. I detta läge är def ånyo, konstaterar utskottet, meningslöst att närmare analysera moderafmofionen och reservationen i denna del.

När det gäller priskontoren och deras värdefulla arbete vill jag säga att det inte finns någon anledning aff ifrågasätta dessas existens. De gör eff bra jobb genom aff följa upp och inrapportera prisutvecklingen med bl. a. de regionala skillnader som här redovisas. Moderaterna är ensamma om aff förorda en avveckling av de regionala priskontoren. Jag yrkar därmed avslag på reservafion nr 5.

Reservafion nr 6 berör statsbidragen till medborgarvittnen. Här har

centern och moderaterna enats om samma formulering. Båda parfierna vill avskaffa statsbidragen till medborgarvittnen. Det här är gamla propåer som vi känner igen från tidigare debatter. Utskoftsmajoritefen följer regeringens förslag i denna del och tillstyrker anslagen för nästa budgetår. Bakom verksamheten med medborgarvittnen ligger ofta eft hårt vardagsslif, och ur medmänsklig synpunkt bör vi tillstyrka anslagen.

Jag läste en mofion till Göteborgs arbetarekommuns årsmöte skriven av ett medborgarviffne som i åratal följt arbetet i polishuset. Hon beskriver hur människor, ofta unga och invandrare, behandlas närde tas in för fylleri eller annat allmänt bråk; ovärdigt, nedsättande och provokativt. Hon ger exempel från sin egen erfarenhet som medborgarviffne med starkt medkännande.

Herr falman! Det är bl. a. med utgångspunkt i dessa erfarenheter vi menar aft statsbidragen tills vidare bör utgå fill medborgarvittnen. Vi tillstyrker därför statsbidragen till medborgarvittnen för nästa budgetår. Jag yrkar därmed avslag på reservation 6.

Reservafion 7 är en följdreservafion. Jag kan helt kort yrka avslag på moderaternas reservation, som innebär ett minus på 25,6 milj. kr. fill länsstyrelsernas olika enheter - lantmäteri, .planenheter, priskontor och statsbidrag fill medborgarvittnen.

Centerreservationen 8 gäller ett anslag på 0,6 milj. kr. till medborgarvittnen. Jag yrkar avslag på reservationen och bifall till utskottets hemställan i enlighet med budgetpropositionen.

Slutligen: Beträffande den sista reservationen, reservation 9 från folkpartiet, yrkar utskotfsmajorifefen avslag på reservationen och menar atf vi på grund av def statsfinansiella.lägef inte kan tillstyrka ytterligare 4 milj. kr. till länsstyrelsens nafurvårdsenhefer. Motiveringen fill avslagsyrkandef har jag fidigare framfört i denna debatt. Jag yrkar alltså avslag på reservafion 9.

Herr talman! Till sist några ord om en mofion från Grethe Lundblad och Birthe Sörestedt. Mofionärerna vill ha en utvärdering av arbetssituationen vid länsstyrelsernas sociala enheter. De hänvisar till atf nya arbetsuppgifter har tillförts nämnda enheter. Utskottet är i dag inte berett att tillstyrka mofionen, bl. a. på grund av vissa överväganden som pågår om alkohollagstiftning m. m. Vi förutsätter emellertid att.regeringen med uppmärksamhet följer utvecklingen vid de regionala sociala enheterna och funktionerna. Om def visar sig erforderligt återkommer vi fill riksdagen med förslag till förändringar i frågan. Med denna motivering avstyrker jag motion 1130.

Herr talman! Därmed har jag i egenskap av utskottets talesman berört aktuella frågeställningar och yrkar bifall till hemställan i bostadsutskottets betänkande på samtliga punkter.

Nr 149

Onsdagenden 22 maj 1985

Anslag tid länsstyrelserna m. m.

Anf. 159 ERIK OLSSON (m) replik:

Herr talman! Man kritiserar oss för atf vi inte har preciserat de 25 miljoner som vi vill pruta på. Men def är numera ganska vanligt atf man ger institutioner i uppgift aff göra vissa nedskärningar. Då går man inte fram med pekpinnen utan man säger att institutionerna bör dra ned sina utgifter si och så mycket - jag åsyftar rambudget, jag tänker på skolväsendet, def militära

119

Nr 149

Onsdagen den 22 maj 1985

Anslag tid länsstyrelserna m. m.

försvaret, osv. Därför anser vi atf man infe heller här skall gå fram med pekpinnen utan man skall fala om aff Svea rikes finanser är sådana aft vi måste skära ned överallt och atf även länsstyrelserna måste känna av detta -t. ex, genom aft lägenhetsbyggandef minskar. Det måste finnas sådana möjligheter. Vi kan infe bara fortsätta atf låna pengar och tro aft vi på så vis skall klara finanserna.

Med def exempel som drogs upp här från Göteborg när def gäller medborgarvittnen rikfar man udden mot poliskåren och menar att den skulle missbruka sina befogenheter vid upptagande av vittnesmål m,m, Def är tråkigt för kåren aff man verkligen vill göra sådana påståenden.

Herr talman! Jag vill åter yrka bifall fill våra reservafioner 1, 5, 6 och 7,

Anf. 160 KJELL MATTSSON (c) replik:

Herr talman! Vi diskuterar i dag inte huruvida systemet med medborgarvittnen skall finnas eller ej. Den frågan har riksdagen i annat sammanhang behandlat. Jag begärde ordet bara för att konstatera atf majoritetens motivering för atf behålla eft litet anslag på 600 000 kr,, som är ganska betydelselöst i den kommunala budgeten i de kommuner där medborgarvitt-nesverksamhefen pågår, är aft poliskåren uppför sig på ett sådant sätt atf man måste ha en speciell kontroll'av den. Den uppträder alltså tvärtemot vad poliskårens instruktioner och föreskrifter ålägger den atf göra,

Anf. 161 MAGNUS PERSSON (s) replik:

Herr falman! Jag tycker aft det är bra att moderaterna är ensamma om förslagen till kostnadsbesparingar, frånsett den lilla del som är på 0,6 milj, kr.

Om ni säger aft def skall göras indragningar vid plan- och lanfmäterienheterna borde ni moderater faktiskt, Erik Olsson, ha kunnat precisera er. Jag hänvisar till utskottets betänkande, där vi anför atf def är mer eller mindre meningslöst aft diskutera denna fråga eftersom moderaterna inte kan precisera sig.

Moderaterna borde, herr talman, ha lärt av fidigare debatter, och jag hoppas atf de till kommande budgetår mera preciserar var åtgärderna bör sättas in. Nu falas def bara om besparingar i allmänna, svepande ordalag. Def enda vi kan konstatera är aff man har bedömt besparingarna till 25 milj. kr.

Det jag sade om medborgarvittnen var att ett medborgarviffne i en mofion till Göteborgs arbetarkommun hade berättat hur hon upplevde sin vardagliga tillvaro. Jag tror aff det är bra aft statsmakterna har initierat systemet med medborgarvittnen. Def utgår i och för sig inte speciellt stora bidrag fill verksamheten, men jag är inte säker på aff medborgarvittnena hade tillkommit om inte staten en gång hade tagit initiativet till dem.

Def är mot denna bakgrund, herr talman, som vi från majoritetens sida tillstyrker budgetpropositionens förslag när def gäller medborgarvittnen.

120

Anf. 162 BIRTHE SÖRESTEDT (s):

Herr falman! Länsstyrelsernas sociala funkfion har vitt skilda arbetsuppgifter. Förutom handläggningen av alkoholärenden, som också fidigare

sköttes inom den sociala enheten, tillkom vid socialtjänsfsreformen nya uppgifter. Den sociala funktionen skulle dels vara förmedlare mellan central och lokal nivå, dels vara samordnare och rådgivare.

Arbetet på länsnivå bör ha karaktären av övergripande och generella insatser. Utrymme för aff anlägga sociala aspekter på samhällsplaneringen måste ges. Likaså måste man få möjligheter atf ta det tillstånds- och uppföljningsansvar som enligt socialtjänstlagen åligger den sociala funktionen.

Sedan den sociala funktionen fick ansvar för LVM-ärenden har arbetet förskjufits från övergripande uppgifter till individärenden. Arbetet med LVM-ärenden har visat sig mer omfattande och tidskrävande än beräknat. Personliga besök, resor och ärendenas brådskande karaktär fordrar betydande insatser, som dominerar den sociala funktionens arbete och försvårar prioriteringar.

En försöksverksamhet inom länsstyrelsernas område skall påbörjas i Norrbottens län. Statskontoret har utformat ett förslag fill en samordnad statlig länsförvaltning och en från länsstyrelsen fristående skatteförvaltning. Förslaget tar också upp en del aspekter som direkt har inverkan på den sociala funktionen. Bl. a. betonas aft den sociala funktionen skall kunna lämna råd till kommuner och allmänhet. Dessutom framhålls atf def krävs god kunskap för atf stödja kommunerna och för aft utöva tillsyn över kommunernas verksamhet. Andra uppgifter är aft bistå med råd i metodfrå-gor och att anlägga sociala aspekter på den regionala planeringen.

Bostadsutskottet är, med hänvisning till den utredning som pågår inom alkohollagstiftningens område och till den korta fid som de sociala funktionerna har varit i bruk, infe berett aft nu förorda en utvärdering, men förutsätter aff regeringen följer utvecklingen.

Socialberedningen har i sitt betänkande med förslag till ny lagstiftning inom psykiatrin föreslagit en s.k. insynsnämnd. Eff sådant förslag kan innebära atf ytterligare individärenden tillförs de sociala funktionerna.

Vi motionärer förväntar oss aff def görs en samlad bedömning med utgångspunkt i Norrboffensprojekfet och det arbete som pågår inom utredningen på alkohollagstiftningens område samt aff de synpunkter som nu framförts beaktas innan nya uppgifter läggs på länsstyrelsernas sociala funktion.

Om inte en sammanvägning görs, kan man riskera atf den redan nu besvärliga situationen förvärras och aff socialtjänstens intentioner infe kommer att kunna uppfyllas. Det behövs resurstillskott eller avlastning.

Trots de sociala funktionernas korta tillvaro har svåra arbetsproblem redan dykt upp. Det är angeläget aft regeringen nu följer utvecklingen, så aff de sociala funktionernas vikfiga arbetsuppgifter inom den regionala planeringen inte får stå åt sidan.

Reformerna på def sociala området syftade fill aft skapa ett bättre samhälle för människorna. Vi motionärer anser atf den regionala förvaltningen måste få praktiska möjligheter atf leva upp fill detta och förutsätter i likhet med utskottet att regeringen med uppmärksamhet följer utvecklingen och om så

Nr 149

Onsdagen den 22 maj 1985

Anslag tid länsstyrelserna m. m.

121

Nr 149

Onsdagen den 22 maj 1985

Anslag tid kronofogdemyndigheterna, m. m.

visar sig erforderligt för riksdagen redovisar förslag fill förändringar i frågan. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets hemställan.

Överläggningen var härmed avslutad,

(Beslutet redovisas efter debatten om bosfadsutskotfefs betänkande 22,)

Anf. 163 ANDRE VICE TALMANNEN:

Kammaren övergår nu fill aft debattera bostadsutskottets betänkande 22 om anslag till lokala skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna

Anslag till kronofogdemyndigheterna, m. m.

122

Anf. 164 AGNE HANSSON (c):

Herr talman! Centerparfiet motsätter sig en reducering av antalet krono-fogdedisfrikf, Dét markerade vi mycket klart senast för eft år sedan, då frågan behandlades här i denna kammare.

Vi sade då också atf om en översyn skall göras, måste den ta fasta på de fördelar som en decentraliserad distriktsindelning har och den effektivitet som finns hos de små distrikten. Förslagen om en centralisering avvisades därmed. Vi menar atf den personkännedom och lokalkännedom som finns framför allt inom de mindre kronofogdedistrikten är en viktig förutsättning för aff kronofogdemyndigheterna skall kunna fungera på eft riktigt sätt gentemot allmänheten.

Numera råder det bred enighet om atf frågan om exekutionsväsendets framtida organisafion bör anstå fills vidare, vilket också har anförts av finansministern i årets budgetproposifion. Riksdagen uttalade detta redan i beslut vid föregående riksmöte. Också bostadsutskottet har anslutit sig till denna uppfattning. Det är bra så långt.

Men eft anstånd med frågan om indelningen i antalet kronofogdedistrikt innebär ju, om riksdagens beslut skall följas, att inga förändringar skall vidtas som banar väg för en annan distrikfsindelning än den som hittills diskuterats. Från centerns sida menar vi aff både förslaget i budgetproposifionen och utskottsmajorifetens ställningstagande till detta innebär aft man på den punkten går händelserna i förväg,

I budgetpropositionen föreslås förändringar i förfarandet vid tillsättning av chefstjänster i de små kronofogdedistrikten med endast en kronofogde, Def skall enligt förslaget bli möjligt aft vakanfsäffa sådana lediga chefstjänster. Vissa administrativa funkfioner, t, ex, den övergripande ledningsfunktionen, planering och budgetfrågor, skall kunna förläggas fill en annan kronofogdemyndighet i länet.

Det här är, som vi ser det, ett sätt atf bereda vägen för en nedläggning av de små kronofogdedisfrikten, Def är ett sätt att bakvägen snabbt och smidigt genomdriva den centralisering som har förespråkats av riksskatteverket och andra.

Förslaget medför att politikerna lätt kan förbigås i sådana viktiga regionalpolitiska och servicemässiga ärenden som det här är fråga om. Möjligheterna öppnas nu för tjänsfemannaorganisafionen aft själv göra de förändringar som föreslagits, Def kan vi infe ställa upp på.

Intill dess annat beslut är fattat i organisationsfrågan måste självfallet de mindre distrikten behållas som självständiga och arbefsdugliga enheter, och de bör också få tillräckliga resurser för att bedriva en meningsfull verksamhet. Detta föreslår vi i reservation nr 1, Jag ber, herr talman, att få yrka bifall till den.

Reservation nr 2 berör resurstilldelningen till kronofogdemyndigheterna. Som jag nyss nämnde är förutsättningen för att de små kronofogdedisfrikten på ett meningsfullt sätt skall kunna utföra sin verksamhet aff de får fillräckliga resurser. Även på den punkten missgynnar regeringens förslag de små arbetsfyngda distrikten. Enligt regeringens förslag har länsstyrelsen fråntagits möjligheten aft fördela de återförda besparingsmedlen på de olika kronofogdedisfrikten. De skall i stället fördelas av riksskatteverket centralt. Det finns stor risk aft medlen då går fill de större distrikten och atf de små blir utan. Fördelningen enligt denna metod föregående budgetår visar på detta. Av totalt 81 distrikt fick endast 31 distrikt del av de återförda besparingspengarna. Vi menar aft den föreslagna transaktionen med pengar fram och tillbaka - och med inlagda cenfraldirigerande styrinstrument - är både felaktig och krånglig,

I reservafion nr 2 tillstyrker vi bifall fill motionskrav på aft länsstyrelserna själva skall fördela nettoeffekten av besparingen och därmed tillgängliga resurser på sina egna kronofogdedisfrikt. Jag yrkar bifall fill reservation nr 2,

Herr falman! 7,2 milj, kr, kosfar det samhället atf administrera den på regeringens förslag införda nya fastighetsskatten. Vi har motsatt oss skaften och följaktligen - om vårt förslag vunnit bifall - infe behövt belasta anslaget med dessa ytterligare miljoner, Riksdagsmajorifeten har avslagit våra förslag om ett slopande av fastighetsskatten. Trots detta anser vi aft kostnaderna för administration av fastighetsskatten bör klaras inom ramen för en oförändrad resurstilldelning.

Jag ber därmed slutligen, herr talman, aft få yrka bifall till reservation nr 4,

Nr 149

Onsdagen den 22 maj 1985

Anslag tid kronofogdemyndigheterna, m. m.

Anf. 165 TOMMY FRANZÉN (vpk):

Herr talman! I vpk:s partimotion 470 föreslås åtgärder mot fastighetsspekulationen. Den del av motionen som nu behandlas gäller frågan om indrivningen av obetalda skatter på realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar, '

Dessa båda saker har utan tvivel ett visst samband, även om utskottet inte tycks se def så. Spekulationerna på fastighetsmarknaden tenderar aft öka. Vi hade en väsentlig ökning av fastighetsspekulafionerna och även av den svarta handeln med hyresfastigheter under 60- och 70-talen, Under ef t par år var det möjligen en viss dämpning, men nu är det alltså återigen en tendens till ökning. Det finns alltså skäl att känna oro över fastighetsspekulafionen och de effekter den får.

123

Nr 149

Onsdagen den 22 maj 1985

Anslag tid kronofogdemyndigheterna, m. m.

När bosfäder och bosfadsfasfigheter byter ägare till priser som i många fall är högt uppdrivna - extremt högt uppdrivna i vissa delar av landet - blir det självfallet stora summor som tas upp fill realisationsvinstbeskattning,

I motion 470 föreslår vi åtgärder för att motverka denna typ av spekulation, men jag finner ingen anledning aff nu gå in på dessa förslag. Men i detta sammanhang bör man också väga in frågan om indrivningen av de taxerade realisationsvinstskatterna. Jag vill påstå atf utskottet i detta avseende varit något njuggt. Bostadsutskottet utgår ifrån det som skatteutskottet har sagt utan atf fa hänsyn fill sammanhanget, Def är i och för sig riktigt när skatfeufskotfet i sitt yttrande säger atf man vid indrivning inte har olika rutiner beroende på varifrån restförda skatter härrör, Def är infe heller def vi i grunden menar, utan vi menar aft det ofta är fråga om stora summor i realisationsvinsfhänseende när det gäller hyresfastigheterna och aff def självfallet är där angelägenheten aff effektivisera indrivningen kommer in.

Vi har tidigare under många år i riksdagen lagt fram förslag om ökade resurser fill kronofogdemyndigheterna, som alltså har att verkställda dessa indrivningar. Vi har i år infe gjort på samma sätt. Men som tidigare talare har sagt råder det stor enighet om atf vi för närvarande infe skall förändra kronofogdemyndigheternas indelning. När majoriteten inte fidigare har velat satsa på ökade resurser till kronofogdemyndigheterna menar vi aft det är viktigt atf de fall där def rör sig om stora pengar prioriteras. Önskemål om sådana här åtgärder har också uttryckts i budgetpropositionen. Det är åtgärder som går i samma riktning som vi i flera år i uttalanden har begärt av riksdagen.

Det kan väl sägas atf de ökade satsningarna på vissa ADB-hjälpmedel och REX-systemet inom exekutionsväsendet i viss mån kan bidra till att effektivisera indrivningen. Men jag tror aff man är tvungen aft se litet annorlunda på bl, a, fastighetsspekulafionens effekter i fråga om reavinstbe-skattningen. De här fastigheterna byter inte sällan ägare, vilket sker i olika bolagskonstrukfioner som fill yttermera visso i eft slutskede går i någon form av konkurs. Det gör def svårt aft få in skaften. Därför menar jag att det är viktigt atf man på ett mycket tidigare stadium än som nu sker effektiviserar indrivningen av de här medlen, Def är också vad vi har avsett med vår motion.

Med detta, herr talman, skall jag be aft få yrka bifall fill reservafion 3,

124

Anf. 166 MAGNUS PERSSON (s):

Herr talman! Bosfadsutskotfefs betänkande 1984/85:22 behandlar anslag fill de lokala skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna. Fem motioner har inkommit med förslag till ändringar i regeringens budgetproposition. Utskottets majoritet avvisar motionskraven och tillstyrker regeringens budgetförslag i dess helhet.

De motioner som lagts fram har slutligen utmynnat i fyra reservafioner. Tre av dem har partibeteckningen c och en partibeteckningen vpk.

Frågan om exekutionsväsendets framfida organisafion har diskuterats vid åtskilliga  fillfällen  i  Sveriges  riksdag.   Riksdagens revisorer har också

behandlat frågan. Skatteutskottet underströk i sitt betänkande angelägenheten av att få till stånd en mera väl fungerande och effekfivare skatteförvaltning,

I avvaktan på kompletterande utredningar borde frågan om landets indelning i kronofogdedisfrikt anstå, däremot borde exekutionsväsendets arbets- och personalorganisation successivt anpassas till nya förutsättningar.

Nu säger finansministern i propositionen att frågan om exekutionsväsendets framtida organisation bör anstå fills vidare. De mest resurssvaga kronofogdemyndigheterna bör få 5 milj, kr, för aff klara vissa arbetsuppgifter och lindra effekterna av en ojämn resursfördelning myndigheterna emellan. Finansministern säger vidare att def i vissa distrikt kan vara förenat med svårigheter atf exempelvis återbesätta tjänsten som kronofogde när den blivit vakant, Ledningsfunktion och vissa administrativa funktioner kan i en del fall skötas från en annan kronofogdemyndighet inom länet. Detta har väckt debatt och en viss oro bland berörda kronofogdedistrikt. Centerns motion 2145 får ses mot bakgrund av dessa rader av finansministern i budgetpropositionen.

Utskotfsmajorifefen menar att de åtgärder som finansministern föreslår ligger inom ramen för atf på bästa sätt tillvarata fillgängliga resurser inom befintlig organisafion och därmed bedriva verksamheten så rafionellt som möjligt. Åtgärderna innebär ingen indragning av antalet distrikt. Därmed strider de infe mot riksdagens tidigare uttalanden om den framfida organisafionen.

Nu säger Agne Hansson, reservanternas talesman, i sitt inlägg aff man bakvägen försöker manövrera och fill viss del går för långt när det gäller aft förbereda framfida omorganisation. Det finns en annan vikfig, bidragande orsak till att det är vissa svårigheter atf återbesätta chefstjänsterna inOm vissa kronofogdedisfrikt, Def är näringslivet och revisionsbyråerna som lockar fill sig de bästa krafterna från myndigheterna. Detta är också en problemställning som man möter när återbesättning av dessa tjänster aktualiseras. Man märker detta på riksskatteverket, på departementet och ute i länen. Det här är ett problem, herr talman, som vi alltför sällan hör företrädare för de borgerliga parfierna fa upp och fråga: Hur skall vi klara def här i framtiden?

Till den aktuella reservafionen vill jag säga: Vi tycker aft man från centerns sida övervärderar vikten av atf en eller annan chefstjänst inom nuvarande organisation blir vakant, Atf tro aft def skulle äventyra def aktuella distriktets fortsatta öden och äventyr är att se spöken mitt på ljusa dagen, Def är en felsyn och en feltolkning, enligt vårt förmenande,

Bosfadsufskoffet delar skatfeufskottets tidigare bedömning och anser aff de föreslagna effektiviseringsåtgärderna bör kunna vidtas inom ramen för nuvarande organisafion. Dessutom, herr talman - och det är viktigt - bör regeringen i lämpligt sammanhang återkomma fill frågan och redovisa effekterna av de i budgetpropositionen förordade åtgärderna.

Jag yrkar därmed avslag på reservafion 1.

Reservafion 2 gäller resurstilldelningen till kronofogdemyndigheterna. Där har finansministern spenderat 5 milj, kr,, som skall återföras fill särskilt

Nr 149

Onsdagenden 22 maj 1985

Anslag tid kronofogdemyndigheterna, m. m.

125

Nr 149

Onsdagen den 22 maj 1985

A nslag tid kronofogdemyndigheterna, m. m.

arbetsfyngda distrikt. Därför anser vi från utskoftsmajoritefen aff det är en onödig motion och reservafion som föreligger. De krav på extra pengar som har framställts i mofion 1473 har redan fillgodosefts av finansministern, och vi tror att riksskatteverket bäst kan bedöma den här frågan.

Med anledning av detta yrkar jag avslag på reservation 2 av Kjell Mattsson och Agne Hansson,

Reservafion 3, slutligen, av Tore Claeson från vänsterpartiet kommunisterna behandlar frågor om indrivning av obetalda reavinstskatter m,m. Yrkandet om effekfivisering av indrivningen av obetalda skatter på reavinster skulle gynna en social bostadspolitik, menar motionärerna, Tommy Franzén har i sitt inlägg ytterligare markerat reservationens betydelse och menar aff vi från utskotfsmajoritetens sida är alltför ljumma till den här problemställningen.

Herr talman! Skatfeufskotfet säger i sitt yttrande att man vid indrivning infe har olika rutiner, baserade på varifrån restförda skatter härrör. Rätt nyligen har en allmän plan utarbetats för effektivisering och förbättring av indrivningsresulfatet. Här kan bl, a, nämnas ökade satsningar på mer omfattande och svårbearbetade indrivningsfall samt införande av det ADB-baserade redovisningssystemet för exekutionsväsendet, det s, k, REX-systemet,

Skatfeutskoftet pekar också på def nyligen antagna och utökade förslaget till utvidgning av def allmännas möjligheter aft ta i anspråk obetalda skatter och avgifter för betalning av fordringar som samhället har på återbetalnings-pliktiga juridiska personer,

Skatfeutredningens arbete syftar också till aff över huvud taget effektivisera kronofogdemyndigheternas verksamhet, Bosfadsufskoffet delar i allt väsentligt skatteutskottets uppfattning, Def omfattande utrednings- och effekfiviseringsarbete som pågår är tillräckligt, och vi anser inte atf ytterligare särskilda åtgärder är påkallade i dagsläget. Med denna motivering yrkar jag avslag på reservation nr 3,

Slutligen ett par ord om reservation nr 4, Där har samtliga borgerliga parfier enats om aft på nytt aktualisera den av riksdagen beslutade fastighetsskatten. För arbetsuppgifterna med den införda fastighetsskatten har skattemyndigheterna tidigare tillförts en extra resurs. Motionen som här presenteras följer eft gammalt, känt mönster. Riksdagen har fidigare behandlat och konsekvent avslagit motionskraven. Utan aft i dagens debatt gå in på själva sakfrågan - fastighetsskattens vara eller infe vara- vill jag helt kort yrka avslag på reservafion nr 4 och bifall fill bostadsutskottets hemsfällan på samfliga punkter.

126

Anf. 167 AGNE HANSSON (c):

Herr talman! Magnus Persson sade att frågan om kronofogdedistriktens indelning och reformering diskuterats vid åtskilliga tillfällen och atf man har diskuterat olika lösningar. Det är riktigt. Anledningen till att man hållit på så länge och diskuterat många olika lösningar är att man varit oense i sak om hur man skall ha det. För oss är det självklart aff man då vänfar med att fatta

beslut tills detta klarats ut genom de ytterligare utredningar som fordras. Vi menar atf det här förslaget går händelserna i förväg.

Varför, Magnus Persson, har def här väckt debatt och oro hos allmänheten? Jo, därför aft allmänheten i det förslag som finansministern här har lagt fram ser en nedläggning bakom hörnet.

Vidare säger Magnus Persson aft förslaget inte innebär någon indragning. Ja, vad är skillnaden? Man skall låta bli aft återbesätta chefstjänsten, och man flyttar över de lednings-, planerings- och budgeffunkfioner som finns på de distrikten till ett annat distrikt. Skillnaden mellan den förändringen och aft lägga ned distrikten är inte särskilt stor. Def är naturligtvis infe lätt att åter inrätta ett sådant litet distrikt om man en gång tagit bort chefstjänsten där.

Sedan till reservationen om resursöverföringen. Vad är def egenfligen, Magnus Persson, för vits med atf först spara 10 milj. kr. och sedan betala tillbaka 5 milj. kr. och göra det från centralt håll? Ingen kan ju bättre än länsstyrelserna själva bedöma behovet lokalt och därmed också fördela resurser på bästa sätt, menar vi. Det bör därför i fortsättningen liksom hittills vara länsstyrelserna som gör den bedömningen. Vad finns det för anledning att byråkrafisera och krångla fill det här och dessutom lägga in en centralstyrning på vägen?

Nr 149

Onsdagenden 22 maj 1985

Anslag tid kronofogdemyndigheterna, m. m.

Anf. 168 MAGNUS PERSSON (s):

Herr talman! Def är inga stora åsiktsskillnader som råder mellan utskoftsmajoritefen och reservanterna i den här frågan.

Jag tycker aft Agne Hansson som reservanternas talesman stirrar sig blind på att man vakantsätter en tjänst. Jag har talat med företrädare för både departementet och riksskatteverket, och de säger aff detta inte kommer att vara avgörande vid en eventuell framfida omorganisation. Jag tycker att reservanterna ser spöken mitt på ljusa dagen. Def kommer som sagt infe att vara avgörande för kronofogdedistrikfens fortsatta existens, utan de besluten vilar på helt andra bedömningar. Jag tycker med andra ord aff reservanterna övervärderar detta.

Även när det gäller omfördelningen av dessa pengar är det en strid om påvens skägg. Vi tycker aft reservafionen är i princip onödig. De resurssvaga kronofogdemyndigheterna skall enHgt budgetpropositionen erhålla 5 milj. kr. Fördelningen av pengarna bör rimligen ske via riksskatteverket.

Def är egentligen på dessa två punkter som vi inte är överens. Jag tror atf Agne Hansson målar upp en bild i alltför mörk dager, när han i dag för reservanternas talan.

Anf. 169 AGNE HANSSON (c):

Herr falman! Det kan i dag synas som om det är små åsiktsskillnader. Men med kännedom om den centraliseringsiver som finns i regeringen och i regeringspartiet är vi naturligtvis misstänksamma inför framfiden. På dessa två punkter finns det en tendens mot en ökad centralisering, vilket vi vill bromsa i tid.

127

Nr 149

Onsdagen den 22 maj 1985

Anslag tid kronofogdemyndigheterna, m. m.

Anf. 170 MAGNUS PERSSON (s):

Herr falman! Sakläget är aff det infe sker någon som helst indragning av något distrikt. Def tycker jag är def tyngst vägande argumentet. Det finns ingen respons för Agne Hanssons resonemang om atf regeringspartiet är för centralisering.

Överläggningen var härmed avslutad.

128

Bostadsutskottets betänkande 19

Mom. 1-6 Utskottets hemsfällan bifölls.

Mom. 7 (förvaringsufrymmen för matvaror)

Utskottets hemsfällan - som ställdes mot reservationen av Tore Claeson -bifölls med acklamafion.

Bostadsutskottets betänkande 20

Mom. 1 (UDS-projekt)

Utskottets hemställan bifölls med 174 röster mot 117 för reservation 1 av Kjell Mattsson m.fl.

Mom. 2 (ett nytt system för finansiering av bostadslån m. m.)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservafion 2 av Kjell Mattsson m.fl. - bifölls med acklamafion.

Mom. 3

Utskottefs hemställan bifölls.

Bostadsutskottets betänkande 21

Mom. 3 (resursbehovet vid lanfmäterienheterna)

Utskottets hemställan bifölls med 222 röster mot 69 för reservation 1 av Rolf Dahlberg m.fl. 1 ledamot avstod från att rösta.

Mom. 5 (länsstyrelsernas nafurvårdsenhefer)

Utskottets hemsfällan - som ställdes mot reservafion 2 av Olle Grahn -bifölls med acklamation.

Mom. 6 (naturvårdsenheten i Gävleborgs län) Hemställan

Utskottets hemsfällan - som ställdes mot hemsfällan i reservafion 3 av Tore Claeson - bifölls med acklamafion.

Motivering

Utskottets mofivering - som ställdes mot den i reservation 4 av Olle Grahn anförda motiveringen - godkändes med acklamafion.

Mom. 8 (planenheterna och priskontoren)

Nr 149

Utskottets hemsfällan - som ställdes mot reservation 5 av Rolf Dahlberg         daoen rlpn

m.fl. - bifölls med acklamation.                                                        oi „  -moc

22 maj 1985

Mom. 10 (statsbidrag till medborgarvittnen)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 6 av Kjell Mattsson m.fl. - bifölls med acklamation.

Tullförrättningsav-

gifter, m.m.

Övriga moment Utskottets hemsfällan bifölls.

Bostadsutskottets betänkande 22

Mom. 1 (kronofogdemyndigheternas struktur)

Utskottets hemställan bifölls med 241 röster mot 50 för reservation 1 av Kjell Mattsson och Agne Hansson.

Mom. 2 och 3 (resurstilldelningen fill kronofogdemyndigheterna)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av Kjell Mattsson och Agne Hansson - bifölls med acklamation.

Mom. 4 (effekfivare indrivning av obetalda reavinster)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av Tore Claeson -bifölls med acklamation.

Mom. 5 Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 6 (anslag till Lokala skattemyndigheterna)

Utskottets hemställan bifölls med 163 röster mot 130 för reservafion 4 av Kjell Mattsson m.fl.

10 § Tullförrättningsavgifter, m. m.

Föredrogs skafteutskottets betänkande 1984/85:26 om anslag för budgetåret 1985/86 till tullverket m. m. (prop. 1984/85:100 delvis).

Anf. 171 KARL BJÖRZEN (m):

Herr talman! Den viktigaste fråga som behandlas i skafteutskottefs betänkande 26 är utan tvivel regeringsförslagef om s. k. fullförrättningsavgif-ter. Som bekant har förslaget blivit föremål för krifik från många håll. Kritiken har också i viss mån haft effekt. Det förefaller som att regeringen har atf se fram emot ett välförtjänt bakslag i och med aff socialdemokraterna i närings- och skatteutskotten har avstyrkt regeringsförslagef när det gäller tullförrättningsavgifter inom passagerartrafiken. Från moderat håll skulle vi naturligtvis ha varit ännu mer fill freds om socialdemokraterna hade tagit

9 Riksdagens protokoll 1984/85:148-149

129

Nr 149                    steget fullt ut och avstyrkt proposifionen i dess helhet,beträffande förslag till

Onsdapen den        tullförrättningsavgifter, dvs. att man hade avvisat sådana avgifter även när

22 mai 1985           ' gäller godsfrafiken. Så har nu inte skett, och därför står vi här oeniga på

_____________     den punkten.

Tullförrättninssav-        " kritik som framförts mot förslaget är av två helt skilda slag. Först och
pifter m m               främst har kritiken med den konstitutionella frågan att göra. Från moderata

samlingspartiets sida har vi som bekant länge talat för en ökad användning av avgifter på offentliga tjänster. Men det skall också vara fråga om avgifter i regeringsformens mening. Vi är nu kritiska mot att gränsen mellan avgifter och skatter har blivit något flytande.

I def här fallet säger vi oss atf förrättningsavgifferna med den utformning som föreslagits av regeringen måste hänföras till en form av beskattning. Då är det infe möjligt för riksdagen, enligt vår mening, atf lämna något bemyndigande till regeringen aft besluta om dessa s. k. avgifter.

Under föregående riksmöte var likartade frågor uppe till behandling i konsfitutionsufskottef och i debatten här i kammaren, och en minoritet, bestående av representanterna för alla tre borgerliga parfierna, framhöll då atf man ansåg de aktuella förslagen tvivelaktiga urgrundlagssynpunkt och aff def var angeläget att klarhet skapas när det gäller gränsdragningen mellan skatter och avgifter.

Det ärende som behandlas i dag understryker ytterligare behovet av en sådan översyn. Jag vill gärna vädja fill socialdemokraterna aft medverka fill aft en sådan översyn kommer till stånd. Det är naturligtvis olyckligt att partierna är oeniga i en så grundläggande fråga om tolkningen av regeringsformen.

En annan sida av den kritik som framförs rör de närings- och handelspolitiska frågorna.

Vi anser aft def är både överraskande och olyckligt att regeringsförslaget, som def är utformat, innebär en näsfan total förändring av Sveriges politik på det handelspolitiska området, I stället för aft vilja förstärka frihandeln och motarbeta protekfionism så föreslår man nu åtgärder i rakt motsatt riktning.

Från moderat håll kan vi infe finna annat än att förslaget, som def föreligger, knappast kan anses förenligt med GATT:s regler och i varje fall står i strid mot andan i GATT-avfalet, Vi anser också att def står i strid med de överenskommelser som träffats både inom ramen för def nordiska samarbetet och för samarbetet mellan EFTA-länderna och EG,

Vi hade därför, som sagt, hoppats och önskat atf socialdemokraterna skulle ha dragit tillbaka detta förslag och inte tagit upp det fill beslut i kammaren. Nu kan vi bara hoppas att utgången ändå blir den atf regeringsförslaget förlorar voteringen,

Def finns andra synpunkter man kan anlägga på detta förslag. Det
påverkar konkurrensen på ett olyckligt sätt för många företag och orter i
landet. Det är också kostnadsuppdrivande och påverkar alltså
inflationsbekämpningen på ett felaktigt sätt. Detta är kanske inte den
viktigaste aspekten, men många bäckar små gör en stor å, och i varje fall
130                         verkar def åt fel håll.

Jag vill mot bakgrund av detta yrka bifall till reservafionerna 4 och 5 i betänkandet.

Jag vill också ta upp en annan fråga. Det gäller en moderat motion om en frizon kring Arlanda flygplats. Detta behandlas i reservation 3, Där har vi försökt beskriva de fördelar som enligt vår mening kan uppnås genom aft anordna en sådan frizon. Jag tycker aft majoritetens motivering för att avstyrka den motionen är mycket svag. Jag skulle vilja fråga utskottefs talesman om han infe håller med om aft ett arrangemang med en frizon kan medföra fördelar som är större än dem man kan uppnå genom hemtagnings-systemet och förvaring av varor på tullupplag.

Med detta vill jag också yrka bifall till reservafion 3 i betänkandet.

Nr 149

Onsdagen den 22 maj 1985

Tullförrättningsavgifter, m.m.

Anf. 172 STIG JOSEFSON (c):

Herr talman! I skatteutskotfets betänkande nr 26 behandlas anslag fill tullverket för budgetåret 1985/86, I detta sammanhang berörs också fullverkets rätt att finansiera en del av sin verksamhet med avgifter. Detta är ingen nyhet - så har skett tidigare - men def som i år speciellt skapat uppmärksamhet är förslaget i proposifionen aft ge tullverket rätt atf ta ut en särskild avgift vid allt arbete utanför ordinarie arbetstid. Ordinarie arbetstid är enligt förslaget måndag-fredag kl, 7,00-16,00, Vid övertid skall avgift debiteras efter en tidtaxa, motsvarande 125 kr, per person och halvtimma. Avgiften skulle ge statsverket en inkomstförstärkning på mellan 50 och 100 milj: kr.

Ett införande av avgiften skulle innebära en stor orättvisa mot mindre orter med hamn, Särskilt svåra problem skulle uppstå i orter där färjetrafiken bedrivs med små och få fartygsenheter och med anlöp utspridda över hela eller största delen av dygnet, I en del fall skulle ett genomförande av förslaget i propositionen sannolikt medföra att all trafik skulle upphöra.

Man kan också starkt ifrågasätta om förslaget inte strider mot de internationella överenskommelser som vårt land ingått för atf främja frihandeln och kontakten länder emellan.

Tullkontrollen sker för atf tillvarata def allmännas intresse, och skall denna avgiftsbeläggas måste man starkt ifrågasätta om inte denna avgift snarast är en skatt.

Även om utskottsmajoriteten nu föreslår att avgiften skall begränsas till godstrafiken, så innebär ändå förslaget påtagliga brister i konkurrenshänseende, eftersom avgiften kommer atf belasta transportmedlen olika. Statens järnvägar kommer aff slippa att betala avgiften på grund av de särskilda rutiner som införs för järnvägstransporter. Vidare kommer avgiften atf särskilt drabba vissa kommuner som gjort stora investeringar i hamnanläggningar. Framför allt kommer Skånes kommuner atf drabbas och belastas i orimligt och oproportionellf hög grad av avgifterna. Dessutom kommer konkurrensen aft snedvridas mellan glest trafikerade hamnar och hamnar i närheten av dem som har stor trafik. Alldeles speciellt kan Landskrona kommun komma att drabbas. Det kan inte uteslutas att avgifterna tvingar vissa färjelinjer till nedläggning eller inskränkningar, med alla de problem detta innebär i form av försämrade transportmöjligheter, förlorade arbetstillfällen etc.

131

Nr 149

Onsdagenden 22 maj 1985

Tullförrättningsavgifter, m. m.

Utskottsmajoriteten tycks vara medveten om allt detta men godtar ändå en ökning av avgiftsuttaget och överlåter åt tullverket atf finna praktiska lösningar. Detta gör utskottsmajoriteten utan att veta något om huruvida det går att finna sådana lösningar eller hur sådana regler skall utformas.

Knappast i något annat ärende har vi utskoftsledamöfer fått så många brev och uppvaktningar som just i denna fråga. Oberoende av partitillhörighet har representanter för kommuner, föreningar och organisationer uttalat sin oro för ett genomförande av detta avgiftssystem.

Med tanke på den starka reaktionen mot förslaget, med tanke på den tveksamhet som råder om huruvida förslaget överensstämmer med våra handelspolitiska åtaganden och med tanke på den totala ovissheten om den slutliga utformningen av avgiftssystemet, borde riksdagen avslå def nu föreliggande förslaget.

Till utskottsbetänkandet har också fogats en reservation angående en regional ledningsverksamhet. Här är frågan huruvida en försöksverksamhet skall fortsätta eller om den nuvarande verksamheten skall vidareutvecklas. Centerns ledamöter i utskottet anser aft den sistnämnda vägen är den bästa.

Herr falman! Med vad jag nu anfört yrkar jag bifall fill reservafionerna 1,4 och 5 och i övrigt till utskottets förslag.

132

Anf. 173 KARIN AHRLAND (fp):

Herr falman! Jag yrkar bifall fill reservationerna 2,4 och 5 och vill till stöd för det åberopa vad Kjell Johansson har sagt i reservafion nr 2 samt i någon mån lägga ut texten om reservation nr 4,

Regeringen talar väldigt mycket om sin handlingskraft - det är väldigt mycket tal om den. Det är klart att def aren form av handlingskraft, när man har höjt skatterna 75 gånger på nästan tre år, men det är dessutom en underlig form av handlingskraft, när man har kommit på eft alldeles nytt sätt aft ta in pengar. Nu vill finansministern fa betalt av vissa skattskyldiga för atf de får betala skatt.

Herr talman! Tullar har funnits i årtusenden. Vi har läst t, o. m, i Bibeln om tullarna. Tullar är skatter, och skatt är rent statsrättsligf ett tvångsbidrag, kan man säga, som vi av en eller annan anledning måste iTetala fill stat eller kommun utan att kunna kräva någon som helst bestämd motprestation. De pengar som staten får in i fullavgifter går, precis som den stafliga inkomstskatten eller arvsskatten eller momsen, direkt in i den kassa som finansministern sedan betalar ut till hundratals olika statsutgifter alltifrån försvar till forskning och folkpensioner.

Vi betalar, om än inte alltid med glädje så pliktskyldigast, de skatter som vi i riksdagen har beslutat om. Ibland klagar vi över deras storlek. Men nu vill finansministern atf den som importerar vissa varor inte bara skall betala den skatt som kallas tull utan också skall betala skatt för att få betala tullskatfen. Finansministern vill införa en avgift för fullklarering som inte sker på s, k, normal arbetstid. Det är, herr falman, en innovation t, o, m, i det svenska skattesystemet.

Om ett fartyg eller ett flygplan lägger fill i svensk hamn eller landar mellan

kl, 16,00 på eftermiddagen och kl, 7,00 på förmiddagen skall trafikbolaget betala 125 kr, per man och halvtimme som fullen ställer upp för aft resenärerna skall kunna få förtulla sina eventuella varor. Generaltullstyrelsen menar, och finansministern har välsignat denna åsikt, aft ordinarie arbetstid är mellan kl, 7,00 på morgonen och 16,00 på eftermiddagen. Den som besvärar den fiskala myndighet som heter tullverket på annan fid skall betala en avgift för aff tullen är så tjänstvillig aff den räknar ut och kasserar in den skatt som heter tull, Def är ett underligt förslag som vi infe bör ställa oss bakom i riksdagen,

Därfill kommer, herr talman, aft Sverige officiellt är ett frihandelsland och har skrivit på väldigt många avtal om lägre tullar. Vad skall våra förhandlingspartner tänka, när de upptäcker aff tullen far olika betalt beroende på när en vara skeppas in i landet?

Jag kan heller inte underlåta aft påpeka att vi som kommer från sådana kommuner som t, ex, Malmö, som har bara 1,5 mil till närmaste huvudstad, måste räkna med att biljettpriset för returresan snabbt går upp över hundralappen, om riksdagen går med på def här förslaget.

Finansministern medger i propositionen att detta delvis är en nyordning, men han anser atf det är rationellt och lämpligt. Jag tycker inte att def är någofdera - def är varken rafionellt eller lämpligt, Def är raka motsatsen!

Dessutom, herr talman, är det faktiskt konstitutionellt infe möjligt för riksdagen aft lämna något bemyndigande till regeringen, eftersom det gäller en form av beskattning. Och om beskattning beslutar riksdagen ensam.

Nr 149

Onsdagenden 22 maj 1985

Tullförrättningsavgifter, m.m.

Anf. 174 RUNE CARLSTEIN (s):

Herr talman! Normalf brukar anslaget till tullverket vara eft förhållandevis enkelt ärende för skatteutskottet aft klara, men så inte i år, Def som har vållat stor uppmärksamhet och debatt är förslaget till ändrade möjligheter aff ta ut tullförrättningsavgifter, Skafteufskotfet har i fråga om denna del av propositionen inhämtat synpunkter från såväl konsfifutionsutskotfef som näringsutskottet, och utskottens yttranden har fogats till skatteutskottets betänkande.

Vad som först bör noteras är aff tullverket redan i dag har rätt atf fa ut avgifter. Så sker också om än i begränsad utsträckning, Def är alltså ingen ny princip som lanseras. Däremot är def fråga om eff annat uppbördssystem och om en utökning av avgifterna.

Jag kan först ta upp de föreslagna avgifterna för tullupplag, för tillsyn av transitläger samt regisfreringsavgiffer för kreditimporförer och hemtagare, och de beräknas ge inkomster på 7 milj, kr, om året. Merparten av dessa inkomster, 5 milj, kr,, faller på tullupplagsavgiften,

Def torde vara obestridligt aff de möjligheter som företagen har fått fill hemtagning och lagring av tullgods har inneburit stora fördelar. Dessa utnyttjas av allt fler företag. En ökad omfattning av denna verksamhet ställer allt större krav på fullverket, Def är nödvändigt atf verket utövar en anständig kontroll och även rensar ut en del av verksamheten. En skälig avgift minskar förmodligen omfattningen, och det blir en viss upprensning. Kvar blir de företag som har ett verkligt behov av denna verksamhet.

133

Nr 149

Onsdagen den 22 maj 1985

Tullförrättningsavgifter, m. m.

134

Utskotfsmajorifefen anser aft det är väl motiverat aff fa ut en avgift på det sätt som har föreslagits. Företrädarna för de borgerliga partierna går av principiella skäl emot avgifterna. Det är eft ganska märkligt ställningstagande. Hur många gånger har vi infe hört just från de borgerliga företrädarna, aft man skall betala för en tjänst för atf få klart för sig att saker och ting kostar? Def gäller tydligen infe när det är företagen som skall betala.

Företagen har erbjudits fördelar med fullupplag och transitläger för tullgods, de har kunnat etablera sig som hemtagare och fått kreditmöjligheter. Detta förfarande ställer ökade anspråk på den myndighet som skall se till atf allt går rätt fill. Infe minst i företagens eget intresse ligger att denna verksamhet inte utvecklas på eff sådant sätt aft oseriösa företag opererar utanför de givna reglerna och bedriver en osund konkurrens. Visst är det skäligt aft företagen är med och fill en del avgiftsfinansierar en verksamhet som fill stor del har tillkommit för aft tillgodose företagens intressen.

Så fill frågan om fullförrätfningsavgiften. Def ställs allt större anspråk på tullverket. Exportörer och importörer vill utnyttja transportapparaten till 100 %. Dygnet runt skall fullen stå till tjänst och se till atf allt klaffar vid våra gränser. Ingen vill ha väntetider - sådant kostar pengar. Ingen vill ha begränsningar i öppethållandet. Alla vill ha en rationell hantering och snabb expediering.

Tullverkets kostnader, som de nu redovisas i betänkandet, uppgår till drygt 700 milj .kr. Det ställs ökade krav på fullverket samtidigt som vi kräver rationaliseringar och återhållsamhet på kostnadssidan.

I det förslag som nu har presenterats föreslås tullverket få ta ut avgifter för tjänster utförda utanför ordinarie förrättningstid. Rederiföretagen och luftfartsverket föreslås vara uppbördsskyldiga för avgifterna.

Det här förslaget har vållat stor debatt. Från borgerligt håll avvisar man förslaget och säger atf def är fråga om förtäckt beskattning. Vidare har förslaget ansetts strida mot de handelspolitiska intressena. Man säger att avgifterna snedvrider konkurrensen och att de skulle störa det nordiska samarbetet. Stig Josefson sade att vissa färjeförbindelser kan drabbas av nedläggningar med åtföljande sysselsättningsproblem på grund av det här förslaget. Låt mig först konstatera att förslaget om tullförrättningsavgifter sannerligen inte är unikt. Praktiskt taget över hela världen förekommer tullförrättningsavgifter om än i litet skilda former. Handelspolitiskt bör det därför vara acceptabelt med tullförrättningsavgifter.

Den danska tullförräftningsavgiften exempelvis, Karin Ahrland, inbringar 40 milj. kr. om året. Det motsvarar vad den svenska avgiften skulle inbringa på en väsentligt större godsmängd än vad det är fråga om i Danmark. Denna avgift bör alltså ur nordisk synpunkt väl kunna motiveras och försvaras.

Därefter något om konkurrensförhållandena mellan de glest trafikerade hamnarna och de större och mer intensivt trafikerade. Utskoftsmajoritefen är väl medveten om aff det föreligger ett problem med den konstruktion som avgifterna nu har. Men utskoftsmajoritefen är övertygad om aft problemet går atf lösa om man hanterar frågan på eft smidigt och rationellt sätt. Landskrona har anförts som något av ett pilotfall. Landskrona har en

färjeförbindelse med Danmark. Företrädare för rederiet och Landskrona kommun har uppvaktat skatteutskottet och informerat om sina bekymmer. Man redovisade en rörelse som brottas med stora svårigheter och menade att avgifterna skulle spoliera förutsättningarna för en vidare drift. Def förslag man då utgick från innebar avgifter på såväl person- som godsfrafik. I det förslag som riksdagen nu har att ta ställning fill har utskottet undantagit persontrafiken.

Jag har bett tullverket att redovisa vilka avgifter som skulle falla på rederirörelsen i Landskrona om riksdagen antar det nu föreliggande förslaget. Om man räknar på den trafik som enligt turlistan avgår resp. anlöper Landskrona beräknas kostnaderna bli 572 000 kr. per år. Men till detta kommer att tullstyrelsen anser atf man ur konkurrenssynpunkt bör minska kostnaderna på de orter där trafiken upprätthålls med små enheter och där man har stor övertidstrafik. För Landskronas del anses en rimlig minskning vara aft halvera avgiften. Kostnaden skulle då stanna vid 286 000 kr. per år. Def skall då jämföras med den kostnad på 3,2 milj. kr. som rederiet redovisade vid sin uppfattning inför skatfeutskoftet. Jag anser att den kostnad som nu är aktuell bör vara möjlig atf acceptera även för Landskronas del.

Som utskottet har framhållit bör fullverket vid utformningen av avgiften ta sådana hänsyn som jag här har redovisat i exemplet som gällde Landskrona. Utskottet har också förutsatt att regeringen uppmärksamt följer de praktiska erfarenheter som förslaget leder fill och vidtar de åtgärder som kan anses erforderliga.

Därefter något om reservafionerna 1, 2 och 3. Den första reservationen handlar om en regional ledningscentral.

Utskottets centerpartister går emot proposifionens förslag och vill disponera resurserna på ett annat sätt än tullverket. Reservanterna vill använda medlen i fråga - 430 000 kr. - för att öka bemanningstätheten och inrätta ytterligare en tjänst på en tullbåt.

Tullverkets önskan är atf få fullfölja den försöksverksamhet som pågår i östra regionen när det gäller att effektivisera kusfbevakningsenheterna. Utskoffsmajoriteten delar tullverkefs uppfattning atf det är angeläget att försöksverksamheten fullföljs.

I reservafion 2 vill Kjell Johansson, folkparfiet, ha eft tillkännagivande om att utsjöbevakningsfartyget Tv 172, som nu är stationerat i Nynäshamn, bör omstationeras fill Gotland.

Utskottet har tidigare uttalat sig för en stationering till Gofland, men har samtidigt fått acceptera att det ur bemanningssynpunkf blivit nödvändigt att välja Nynäshamn som stafioneringsort. Utskottet förutsätter att generaltull-sfyrelsen fortlöpande bevakar möjligheterna till en omsfationering av fartyget, och vi finner inte anledning att riksdagen nu skall göra ett tillkännagivande.

I reservation 3 har utskottets moderater enats om atf föreslå ett tillkännagivande om inrättande av en frihamn vid Arlanda flygplats.

Utskottsmajoriteten hänvisar till de möjligheter som företagen erbjuds när

Nr 149

Onsdagen den 22 maj 1985

Tullförrättningsavgifter, m.m.

135

Nr 149

Onsdagen den 22 maj 1985

Tullförrättningsavgifter, m. m.

det gäller hemtagning och förvaring på tullupplag eller fullager. Det finns, anser utskottsmajoriteten, ingen anledning för riksdagen atf ta initiativ för att ytterligare vidga dessa möjligheter och begära inrättande av en frihamn vid Arlanda flygplats.

Herr talman! Med det anförda ber jag atf få yrka bifall till utskottets hemsfällan och avslag på de fill betänkandet fogade reservationerna.

Anf. 175 KARL BJÖRZÉN (m) replik:

Herr talman! Först några ord beträffande reservafion nr 3 om en frizon vid Arlanda flygplats. Rune Carlstein säger atf utskottsmajoriteten inte finner någon anledning att riksdagen skall ta initiativ i frågan. I betänkandet står def t.o. m. atf utskottet inte finner det "tillrådligt" aff riksdagen far något inifiativ. Jag tycker atf det är en ganska svag motivering.

Det lär inom Sigtuna kommun försiggå förberedelser för att fill regeringen sända in en ansökan om atf vid Arlanda flygplats få ett sådant arrangemang som en frizon innebär. Även om utskotfsmajorifefen nu infe vill tillstyrka motionen och reservation nr 3, hoppas jag aff man på departementet ur betänkandet kan utläsa aft argumenten mot ett inrättande av en frihamn är ganska svaga och att Sigtuna kommuns ansökan därför lämpligen. kan behandlas på välvilligt sätt.

Rune Carlstein sade att tullverket redan nu har rätt att ta ut avgifter. Visst är def så, men då gäller def verkliga avgifter. Han sade också att en fullförräftning i princip är avgiffsbelagd om den begärs av en trafikant. Men för övrigt är avgiftsfrihef en sedan länge fastlagd princip, som regeringen nu vill ändra. Vi menar atf det vore olyckligt om denna princip ändrades, med hänsyn till de konsekvenser som def får på den handelspolitiska sidan.

Rune Carlstein hänvisar fill andra länder som far ut avgifter. I propositionen fanns dock ingen redovisning av detta. Under utskottsbehandlingen har vi tagit fram uppgifter om förhållandena i andra länder, men det har infe kunnat bli någon fullständig kartläggning. Vi har faktiskt ganska liten kännedom om regelsystemen i en del länder.

Def får emellertid vara hur som helst med avgiffsbestämmelserna i andra länder. I ett läge när Sverige säger sig aktivt arbeta för aff olika slags hinder för den internationella handeln skall undanröjas är det infe lämpligt atf vi, för aft själva ändra politik på detta område, åberopar vad andra länder gör.

Jag frågar Rune Carlstein: Hade det inte varit bättre om regeringen hade förf överläggningar med de andra nordiska länderna innan den.presenterade det aktuella förslaget? Nu sägs att sådana överläggningar skall komma i efterhand. Irritationen länderna emellan skulle dock ha varit mindre om man hade förhandlat först och sedan lagt fram förslag.

136

Anf. 176 STIG JOSEFSON (c) replik:

Herr talman! Rune Carlstein säger aft jag påtalat atf man genom fullförrätfningsavgifterna riskerar en nedläggning av vissa färjelinjer. Jag står för detta. Jag är för min del helt övertygad om aff situafionen för sådana mindre orter, som har en stor hamn alldeles i närheten kan bli ytterst

besvärlig. Så pass känsliga är nämligen företagen aff de hellre anlitar den större hamnen, där kostnaderna är lägre. Om t. ex. Landskrona, där mycket stora satsningar har gjorts på det här området under den fid varvet tvingades till nedläggningar inom en annan del av verksamheten, återigen skulle drabbas av problem tycker jag atf även Rune Carlstein skulle se detta som en obehaglig utveckling. Rune Carlstein säger visserligen aft man nu har fått fram uppgifter om vad detta skulle kosta. Jag vet inte var de beräkningarna är gjorda, men de borde i varje fall ha funnits fillgängliga under behandlingen av frågan i utskottet, så att vi hade kunnat bedöma om de bygger på ett underlag som kan anses tillämpligt på ett konkret fall,

Rune Carlstein säger vidare att man bör kunna lösa problemen om man tillämpar ett smidigt system. Men på s, 9 i skatteutskottets betänkande 26 pekar utskottsmajoriteten på en lång rad förhållanden som måste uppmärksammas, och skrivningen avslutas med att utskottet förutsätter att dessa påpekanden skall beaktas, Def ärju ett faktum, Rune Carlstein, att eft bifall i dag innebär att vi in blanko antar eft förslag vars utformning vi infe vet någonfing om, Def är detta som vi reagerar emot. Om vi skall överlägga med de nordiska länderna och om vi skall tillgodose kraven på konkurrensneutralitet och annat, då måste vi veta hur förslaget kommer aff se ut, Def vet vi inte i dag.

Det sägs i betänkandet att förhandlingar bör föras vid lämpligt tillfälle, men dessa förhandlingar kommer i så fall sannolikt infe aft kunna leda till något resultat förrän efter def aff de bestämmelser vi nu skall fatta beslut om har frätt i kraft.

Mot den här bakgrunden tycker jag att det är rimligt aft ansluta sig fill reservanternas ställningstagande och i detta läge avslå förslaget. Kanhända kan vi i framtiden komma fram till eft mera vettigt förslag, men det nu aktuella är alldeles för dåligt underbyggt för att man skall kunna biträda def, Samma inställning har kommit till uttryck i den långa rad av uppvaktningar som utskottets ledamöter har tagit del av. Även om en del justeringar har gjorts är fortfarande.så mycket oklart atf def är orimligt att fatta ett beslut på de grunder som nu föreligger.

Nr 149

Onsdagen den

22 maj 1985

Tullförrättningsavgifter, m. m.

Anf. 177 KARIN AHRLAND (fp) replik:

Herr talman! Först, apropå reservafion 2 om utsjöbevakningsfartyget Tv 172: Rune Carlstein påpekar att riksdagen tidigare har uttalat sig för aft fartyget skall flyttas till Gotland, En enhällig riksdag har alltså uttalat detta, men ingenting har hänt. Då finns det faktiskt egentligen ingenfing annat att göra för riksdagen än aff ställa sig bakom eff uttalande till regeringen som gör aft regeringen försöker sätta fart och verkställer riksdagens beslut.

När det sedan gäller de s, k, avgifterna, som jag - och det är detta saken gäller - vill kalla för skatter, säger Rune Carlstein atf vi från de borgerliga parfierna anser att man skall betala avgifter för tjänster. Men, herr talman, aft man betalar skatt innebär infe någon tjänst från samhällets sida. Jag tycker aft vi alla skall betala skaft. Jag är villig aft betala en avgift när jag går fill doktorn, när jag reser med tåget eller när jag går till tandläkaren. Men jag

137

Nr 149

Onsdagenden 22 maj 1985

Tullförrättningsavgifter, m.m:

ax infe villig aff betala en särskild avgift för en eventuell förmån att få betala en skatt, Def är det principen gäller, och det är därför vi vänder oss emot def här förslaget,

Def är naturligtvis trevligt och vänligt av skafteutskottet atf framhålla atf man gör vad man kan för aft försöka rädda t, ex, Landskrona, Men är def verkligen def saken gäller? Jag företräder Landskrona i riksdagen och är facksam för atf ni åtmirisfone försöker. Men def är faktiskt bättre för Landskrona aff man infe inför någon skaft på skatten. Det är det jag försöker påpeka,

Rune Carlstein säger atf man i Danmark har avgifter. Ja, herr falman, men jag representerar svenska folket - def här är Sveriges riksdag. Jag vill inte i alla sammanhang ha samma förhållanden som i Danmark, Jag har sett mycket i Danmark som jag absolut infe vill vara med om, och jag finner inget skäl till atf ställa upp på en skaft på en skatt, bara därför aff en sådan finns i Danmark, Def enda rimliga vore aft vi i Nordiska rådet försökte förklara för danskarna atf det är dags aft ta bort denna avgift. Då kanske vi skulle få någorlunda priser över Öresund,

138

Anf. 178 RUNE CARLSTEIN (s) replik:

Herr talman! När det gäller förslaget om en frihamn vid Arlanda flygplats säger Karl Björzén att Sigtuna kommun förbereder en framställning om aft få inrätta en frihamn eller en frizon. Det förslaget får vi ta ställning fill när def kommer. Det föreligger ännu ingen sådan framstälning från Sigtuna kommun. Med de möjligheter företagen redan i dag har anser vi inte aft def finns anledning atf riksdagen tar inifiativ fill aft inrätta en frihamn. Kommer det en framställning från Sigtuna kommun får vi ta ställning till den sedan vi tagit del av argumenten för en frihamn.

Det har talats om överläggningar med andra nordiska länder när det gäller dessa fullavgifter. Jag vet inte aft danskarna hade särskilt mycket av överläggningar med Sverige när de inrättade sina tullförrättningsavgifter. Dessa avgifter finns där, och de uppgår fakfiskt till 40 milj, kr, Def redovisas i utskottets betänkande. Där redovisas också hur stora fullförräftningsavgif-terna är i Finland och hur stora de är i Norge,

Karin Ahrland säger aft vi i Nordiska rådet kunde diskutera om inte dessa avgifter borde avvecklas. Ja, det kan Karin Ahrland naturligtvis göra. Jag är litet förvånad över att Karin Ahrland, som haft plats i Nordiska rådet så länge och är så mycket för att ta bort avgifter, infe har aktualiserat denna fråga för länge sedan,

Karin Ahrland säger vidare att hon inte vill ha någon skatt på skatten. Därmed menar hon tullavgifter. Men, Karin Ahrland, företagen ställer allt större anspråk på tullverket och vill att fullverket skall svara upp mot dessa krav. Då är det väl infe mer än rimligt aft företagen får vara med och i någon mån ekonomisera de fördelar som de vill ha. Vi kan som exempel ta tullupplagen, hemtagningsmöjligheterna och kreditmöjligheterna. När företagen vill ha dessa fördelar, ställer det ökade anspråk på tullverket aff föra register utöva kontroll osv, Alla företag begär infe dessa fördelar, men de

företag som gör det kommer ju i en viss förmånsställning. År det då infe rimligt aft de får betala en avgift för denna förmån? Ni talar ju alltid annars så varmt för atf man skall fa ut avgifter. Jag kan infe förstå annat än aft företagen i någon mån bör betala för det man begär av tullverket.

Eftersom Landskrona hela tiden i den här debatten har spelat en sådan central roll, har jag bett fullverket atf ta fram precisa uppgifter. Jag skall be aft få återkomma till def i nästa replik.

Nr 149

Onsdagen den

22 maj 1985

Tullförrättningsavgifter, m. m.

Anf. 179 KARL BJÖRZEN (m) replik:

Herr talman! Rune Carlstein sade aft han infe vet om Danmark begärde några förhandlingar innan man införde tullförrättningsavgifter. Det vet infe jag heller. Men hur det än är med den saken, skulle det inte vara lämpligt aft Sverige föregår med gott exempel, om man, som man säger i andra sammanhang, på alla sätt vill främja def nordiska samarbetet?

Anf. 180 STIG JOSEFSON (c) replik:

Herr talman! Rune Carlstein hänvisar till de andra nordiska länderna och talar om aft de har ett sådant här sysfem. Men fortfarande är man osäker på hur förhållandet blir i vårt land. Man talar om att ta upp överläggningar på def nordiska planet om hur systemet skall utformas och för aff man skall få en likhet i utformningen.

Jag vill ,säga till Rune Carlstein: Kom först med ett förslag där man beaktat alla de synpunkter som står på s, 9 i andra stycket nedifrån. När vi har sett det förslaget har vi något mer konkret atf ta ställning till, I dag vet vi inget annat än aff vi hört en del vackra ord om vilka synpunkter man skall beakta. Men vi vet ingenting om hur de kommer aff beaktas, I det läget kan jag inte frångå den synpunkt som jag tidigare har framfört. Vi kan inte acceptera ett förslag som kanhända får rakt motsatta verkan, eftersom inga rikflinjer är fastlagda för hur avgiften skall utformas.

Anf. 181 KARIN AHRLAND (fp) replik:

Herr talman! Först måste jag möjligen göra Rune Carlstein besviken när det gäller Nordiska rådet. Jag har aldrig saft min fot i Nordiska rådet. Jag tror inte aff jag kommer aft göra det heller; jag har litet andra internationella intressen.

För det andra är pedagogik svårt. På torgmöten brukar folk förstå vad jag säger, men jag har tydligen väldigt svårt aft förklara för Rune Carlstein vad jag menar med skatt. Jag sade det i inledningen. Skatt är någonting som man betalar, men inte för en specifik tjänst eller en specifik, vara. Skatt är någonting som Rune Carlstein, jag, talmannen och varenda ledamot i den här riksdagen betalar, och den går till en gemensam pott, Def är egentligen inte en avgift.

Vi skall betala skatt. Men def är klart aft det inte är det roligaste vi har atf göra här i livet, Def är inte det roligaste företagen har aft göra när de betalar tullar. Men de gör det. Vi tycker atf vi måste ta in skatter som heter tullar, även om företagarna säkert hellre infe skulle betala. Men vad ni nu begär är

139

Nr 149

Onsdagen den 22 maj 1985

Tullförrättningsavgifter, m.m.

att de skall betala en skaft för att de skall få betala den skaft som heter tull. Det är det vi vänder oss emot, herr talman,

Anf. 182 RUNE CARLSTEIN (s) replik:

Herr talman! Def var tråkigt för Karin Ahrland aft hon inte hade saft sin fot i Nordiska rådet. Jag fick intrycket av Karin Ahrlands föregående replik att hon hade varit i Nordiska rådet som ledamot och kände fill tullarna och avgifterna i de nordiska länderna. Men jag missfog mig i den delen.

Vad man vill fa ut avgifter på, Karin Ahrland, är när man begär något extra utöver vad man normalt kräver av fullverket, nämligen att personalen skall stå till tjänst på obekväma arbetstider, atf man skall få rätt fill hemtagnings-förfarande, atf man skall hä fullupplag osv, Def är specifika inrättningar och möjligheter för vissa företag, och det är den delen man skall avgiftsbelägga, Def är alltså den merkostnad som uppstår för att man kräver någonting utöver vad man normalt kan begära av fullverket som man skall fa ut en skälig avgift för.

När jag nu har tagit upp Landskrona och redovisat förhållandena där, har jag gjort def för aff exemplifiera hur def hela kan lösas på de orter som har en glesare trafik och ett mindre rederiföretag- för aff visa aft de inte råkar så illa ut som de har föreställt sig. När vi träffade företrädare för Landskrona trodde de att de skulle drabbas av avgifter på 3,2 milj, kr, om året. Den faktiska siffra som generalfullsfyrelsen har kunnat räkna fram är 286 000 kr, om året. Jag skall gärna medge att det också är eff stort belopp, men i en rederirörelse som omsätter åtskilliga miljoner bör det vara rimligt atf kunna klara att erlägga en sådan avgift för betjäning på obekväma arbetstider.

Andre vice talmannen anmälde atf Karin Ahrland och Stig Josefson anhållit aff till protokollet få antecknat atf de inte ägde rätt fill ytterligare repliker.

140

Anf. 183 JÖRN SVENSSON (vpk):

Herr talman! Jag skall uppehålla mig enbart vid mom, 9, dvs, den del av betänkandet som rör tullförrättningsavgifter. Vi har från vpk:s sida sökt aft noga överväga våra ståndpunkter i den delen. Vi delar inte den borgerliga uppfattningen att man inte över huvud taget skulle kunna fa ut avgifter. Om man inte gör avgifterna fill en ren beskattning utan låter dem förbli ersättning för faktiska merkostnader som fullen har, menar vi aft de i och för sig vore förenliga med internationella handelsregler. Samtidigt har vi dock den allmänna inställningen aft man bör vara försiktig med aff ta ut avgifter på offenfliga tjänster - det gäller både sådana som har social innebörd och sådana som def råder skyldighet enHgt lag atf underkasta sig.

Vi har givetvis heller ingenfing emot aft fa ut mera avgifter eller skatter på företag och kapital. Tvärtom talar både den allmänna vinstkonjunkfuren och de senaste årens negativa sociala fördelning i samhället för att det behövs mer sådana uttag än nu. Emellertid måste alla uttag av offentliga medel, både när de sker från löntagare och när de sker från företag, utformas på ett

pröportionerligt sätt, dvs, efter bärkraft. Man bör undvika skatte- och utfagssystem som drabbar olika företagsstorlekar ojämnt, som drabbar vissa orter och regioner mer än andra eller som på grund av de prakfiska förhållandena eljest får en nyckfull karaktär.

Det är nu ändå obestridligt atf förslaget om tullförrättningsavgifter dess värre hade sådana egenskaper. Det faktum att det under riksdagsbehandlingen har varit nödvändigt att förändra def visar, aft man har förstått detta.

Förslaget har både i sin ursprungliga och i sin reviderade form väckt åtskillig kritik och opposition: Jag menar då infe den opposition som rent automatiskt kunde väntas från t, ex. Industriförbundet, där man infe skäms för aff avvisa alla avgifter som skall betalas av företagen men med samma varma själ ställer sig positiva till avgifter inom offenfliga sektorn, vilka drabbar vanliga medborgare. För den sortens opposition har vi inte något fill övers. Vad vi däremot har tagit visst intryck av är krifiken som har kommit så aft säga från fältet. Och den har långt ifrån enbart kommit från företag i branschen. Den har också kommit från länsmyndigheter, från kommunala ledningar, från ansvariga för hamnverksamheter liksom från sjöfolkshåll. Bland oppositionen finns ju för övrigt socialdemokratiska kommunalledningar och parlamentariskt valda från länsplanet.

Denna kritik och förslagets allmänna svagheter har gjort aff vi efter diskussioner har beslutat oss för atf inte medverka fill genomförandet av tullförräftningsavgifterna.

Naturligtvis är vi medvetna om atf detta får effekten aff budgetens inkomstsida under i övrigt lika omständigheter kan försvagas med ca 40 milj, kr,, som det väl handlar om, Vi inser mycket väl atf detta är en nackdel, och vi är principiellt för att förstärka statens inkomster både för att bringa ned budgetunderskottet och i synnerhet för att garantera viktiga offentliga verksamheter, som väl behövs i denna fid.

Vårt parti har vid upprepade fillfällen visat aft vi allmänt sett vill medverka till att åstadkomma en budgetförstärkning. Vi har därvid inte varit rädda för aft medverka vare sig fill aft bensinskatten höjdes eller till aff en ny fastighetsbeskattning kom fill stånd. Med detta vill vi ha sagt atf vi alltid är beredda atf positivt diskutera förslag till andra former av budgetförstärkningar, som inte har de brister som förslaget till tullförrättningsavgifter har.

När det gäller reservationen under mom, 9 kommer vi aff rösta för avslag på dess yrkande a men för bifall till dess yrkande b, som avser tullförrätf-ningsavgifterna,

I alla övriga delar av betänkandet röstar vi med utskottet. Med vårt alternativ blir anslagsbehovet till tullverket något mindre, dvs, 728,8 miljoner i stället för som med det borgerliga alternativet 730,3 miljoner. Detta är innebörden i själva anslagsdelen av mitt särskilda yrkande som utdelats till ledamöterna och som lyder:

"9 a) aft riksdagen bifaller utskottets hemställan 9 b) att riksdagen bifaller reservafion 4 av Stig Josefson m, fl,.i denna del

Nr 149

Onsdagen den 22 maj 1985

Tullförrättningsavgifter, m.m.

141

Nr 149

Onsdagenden 22 maj 1985

Tullförrättningsavgifter, m.m.

10      aft riksdagen - under förutsättning av bifall av yrkandena vid mom. 9 a) och b) - till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 728 802 000 kronor." Detta särskilda yrkande kommer ensamt atf kvarstå när def blir fal om aft bevilja pengar.

Jag yrkar alltså dels att riksdagen fill Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 728 802 000 kr., dels atf riksdagen godkänner det som detta innebär, nämligen atf tullverket får tillgodoräkna sig inkomster på sammanlagt 14 800 000 kr., varav 10 milj. kr. avser ränta på tullverkets checkräkningar, 3 300 000 tullförrättningsavgifter och 1 500 000 kr. registreringsavgifter för hemtagare och kreditimporförer samt inkomster från försäljning av stafistik-, tryck- och informationsmaterial.

Anf. 184 RUNE CARLSTEIN (s) replik:

Herr talman! Jag har naturligtvis med intresse tagit del av Jörn Svenssons synpunkter på tullförräftningsavgifter, sådana de kommit till uttryck i den avvikande mening som Jörn Svensson fogat till näringsufskottets yttrande. Där säger han: "Att företag, kapitalägare och finansinstitut rent allmänt bär en större del av skatter och avgifter än nu är av olika orsaker både skäligt och riktigt." Han säger också att def infe kan anses felaktigt med avgiftsuttag för tullförrättning.

Med hänsyn till de uttalanden som Jörn Svensson gjort i anslutning fill näringsutskottets yttrande har man svårt aft förstå aft han nu går emot förslaget. Han inriktar nu kritiken på att förslaget är olämpligt utformat. Det hade varit värdefullt om Jörn Svensson och vpk något hade utvecklat hur ett lämpligt förslag då skulle ha sett ut. Def enda vi har aff tillgå på den punkten är aft Jörn Svensson i sitt yttrande uttalat aft tullavgifter skulle kunna utgå på icke turlisfbunden trafik. Jag frågar mig: Vad är def för trafik som infe är bunden av turlistor? Skulle tullavgifterna utgå bara på den trafiken skulle också den - det kan jag försäkra Jörn Svensson - ganska snabbt bli turlisfbunden. Det blir alltså ingen förstärkning till tullverket genom ett sådant förslag som Jörn Svensson har skisserat i sitt särskilda yttrande.

Det förslag som Jörn Svensson har framställt under överläggningen innebär atf man frånhänder statskassan i runt fal 40 milj. kr. Def ger tullverket väsentligt mindre möjligheter aft bedriva en effektiv verksamhet. Bl. a. kan det få till följd atf man inte kan bedriva det arbete som man bedriver för atf komma till rätta med narkotikasmuggling och liknande. Jag tycker det är allvarligt atf vpk ger sig på de här anslagen på def sätt som man nu gör.

142

Anf. 185 JÖRN SVENSSON (vpk) replik:

Herr talman! Den sistnämnda förebråelsen var ovanligt omotiverad. Def var ju inte meningen att fullverket skulle få behålla annat än en liten del av de avgifter man skulle fa ut. Den får de nu med vårt förslag i stället över budgeten. Det är helt klart att det blir så. Det blir ingen försämring för tullverket.

Vidare har vpk :s representant i skatfeufskotfet tagit upp tankar och förslag om alternativa sätt för uttag. Men dessa förslag väckte inget intresse. De ansågs av någon anledning vara alltför komplicerade. Så nog har vi försökt.

Jag skall infe provocera mig fill något skarpare meningsutbyte med Rune Carlstein i denna sak. Han vet själv aff def också inom hans eget parfi finns en opposition mot detta förslag. Den har även vi lyssnat på. Alla de gånger som vpk har föreslagit att man under den goda vinstkonjunktur som har rått för storföretag och finansinstitut här i landet skall - av fördelningspolitiska skäl och för aft garantera de offentliga utgifterna och de viktiga sociala verksamheter som dessa finansierar - på olika sätt skärpa beskattningen av de skikten i samhället, har vi infe fått någon förståelse från socialdemokraterna. Då skall socialdemokraterna infe komma och anklaga oss därför aft vi anser atf detta förslag är orättvist utformat i sin praktiska konstruktion och infe vill godta det. Det har funnits många möjligheter för både vpk och socialdemokraterna att gemensamt medverka fill atf förstärka budgeten genom att beskatta de människor och verksamheter som verkligen har tjänat upp sig under den förbättrade konjunkturen. Någon förebråelse tycker jag inte atf vi behöver fa på oss.

Nr 149

Onsdagen den 22 maj 1985

Tullförrättningsavgifter, m. m.

Anf. 186 RUNE CARLSTEIN (s) replik:

Herr falman! Vad vi nu har atf fasfällning till, Jörn Svensson, ärju frågan om tullförrättningsavgifter. Om riksdagen godkänner det förslag som nu ligger, kommer statskassan atf förstärkas med i runda fal 40 milj. kr. Därmed får man ökade resurser. Vi vet aff def ställs anspråk på de statliga verken att de skall skära ner sina kostnader och rationalisera. De har mycket hårda besparingskrav på sig. Det gäller även tullverket.

Om riksdagen beslutar om dessa tullförrättningsavgifter, får tullverket de resurser som behövs för atf verket skall kunna bedriva eft effekfivt tullbevakningsarbefe. Det är ganska obestridligt atf det förhåller sig på def sättet. Men i och med att riksdagen nu avslår denna framställning, försätter man sig i den situationen atf fullverket infe kan få de pengar som def behöver utan får finna sig i att rationalisera och göra besparingar, vilket går ut över verkets effektivitet. Det måste vi ändå beklaga.

Anf. 187 JÖRN SVENSSON (vpk) replik:

Herr talman! Om det nu i slutänden går som beräknat i dessa voteringar, kommer den förlust som tullverket preliminärt får genom aft verket inte kan tillgodoräkna sig en del av dessa avgifter atf täckas med allmänna budgetmedel. Vad som däremot inträffar genom detta beslut, som vi naturligtvis inte gillar men som vi på grund av förslagets praktiska brister ändå tyvärr måste medverka till, är att statskassan totalt sett gör en förlust på några tiotal miljoner. Men som jag tidigare har sagt till Rune Carlstein bör de båda arbetarpartierna ha alla möjligheter att diskutera sig fram fill sådana förstärkningsåtgärder som stämmer överens med vårt gemensamma synsätt'i de budgetpolitiska frågorna. Det bör inte vara några svårigheter. Jag kan försäkra Rune Carlstein att vi från vpk inte är rädda för atf medverka - def

143

Nr 149

Onsdagenden 22 maj 1985

Tullförrättningsavgifter, m. m.

144

har vi också visat - även fill sådana åtgärder för inkomstförstärkning som inte är så populära bland folket men som trots detta är nödvändiga. Det kan vi göra även i andra sammanhang.

Andre vice falmannen anmälde atf Rune Carlstein anhållit aft till protokollet få antecknat atf han infe ägde rätt till ytterligare replik.

Anf. 188 ANNA WOHLIN-ANDERSSON (c):

Herr talman! Jag skall säga några ord i anledning av reservation nr 1 av Stig Josefson och Ingemar Hallenius, en reservation som bygger på mofion nr 486 av fem centerpartister. Det gäller frågan om aff fullverket vill ha 450 000 kr. till försöksverksamhet med en regional ledningscentral på Gärdet i Stockholm, vilken i så fall skulle ersätta sambandscentralerna i Gryt i Östergötlands skärgård. Furusund i Stockholms skärgård samt den i Visby.

En sambandscentral av den typ som nu finns i Gryt i södra delen av Östergötlands skärgård har till uppgift aft via telefon och radio hålla kontakt med fiskebåtar, kustsjöfart och fritidsbåtar och dirigera den hjälp som behövs till dessa. Sambandscentralen hjälper också försvar, polis, brandförsvar, ambulanser och vägverk. Den har en mycket stor lokalkännedom som många gånger varit avgörande för ett positivt resultat inte minst vad gäller sjöräddning.

Nu vill alltså fullverket försöka ersätta åtminstone fre av dessa utlokaliserade centraler med en enda, placerad i Stockholm. Ja, verket tycks vara så säkert på atf få dessa pengar aft man redan varslat personalen i Gryt att fr.o.m. den 1 oktober dras all nattpassning in där. Det är början till en utveckling som vi från centern absolut inte kan acceptera.

Utskottet skriver atf "projektet i östra regionen avser en försöksverksamhet som av generalfullsfyrelsen bedömts kunna avsevärt öka effektiviteten inom kusfbevakningscenfralerna". Def tror vi inte på. Man kan räkna med eft par direktlinjer med trådöverföring. Det behövs inte mycket - en grävskopa, en storm, några nerfallna frän - för att bryta denna förbindelse.

Nå, men radiolänkar då? För det första har fritidsbåtarna till absolut övervägande del endast privatradio, och den kan infe länkas. Dessa båtar kan med andra ord inte komma i förbindelse med en ledningscentral på Gärdet.

För det andra behövs det elström, och den strömmen måste finnas både i Stockholm och i Valdemarsvik. I Gryt finns ett elverk som automatiskt skall gå i gång vid elavbrott, men så har inte skett alla gånger, utan vakthavande på sambandscentralen har själv saft i gång maskineriet. I enstaka fall har han begärt hjälp av elektriker.

Med andra ord: Ju längre avstånden är mellan ledningscentral och dem som av olika anledningar söker råd och hjälp, ju större är risken att man inte får kontakt. Ju längre avstånden är, ju färre kan över huvud taget fa kontakt, ju mindre lokalkännedomen blir hos dem som skall dirigera hjälpen, ju sårbarare blir vår kust.

Skulle tullverket vilja ha mer akfivitet i Stockholmsområdet finns Muskö aft tillgå. På Muskö finns i dag det modernaste av sambands- och lednings-

funktioner som går atf få. Där finns teknisk personal och där finns kunskap     Nr 149

Onsdagen den 22 maj 1985

Tullförrättningsavgifter, m. m.

om havsövervakning. Det är med andra ord en ypperlig plats för kustbevakningens ledningscentral.

Herr talman! Det finns ingen som helst anledning att satsa pengar på någon ny ledningscentral inne i Stockholm. I stället måste vi behålla och stärka nuvarande verksamheter längs våra kuster.

Jag yrkar bifall fill reservation nr 1 vid skafteutskottefs betänkande nr 26.

Under detta anförande överfog talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

I anförandet instämde andre vice talman Anders Dahlgren (c).

Anf. 189 SVEN MUNKE (m):

Herr falman! Skatfeufskottets majoritet har glädjande nog avstyrkt aft det i proposition 100 bil. 9 föreslagna avgiftssystemet skall gälla passagerartrafiken. Jag hoppas och förmodar att det också blir riksdagens beslut. I övrigt tillstyrker man proposifionen. Det innebär att gods som införs på s. k. övertid skall belastas med avgifter. Tullverket är i behov av ökade resurser, och godstrafiken skall enligt beräkningar kunna tillföra verket 40 milj. kr.

I utskottsbetänkandet framhålls: "Särskild hänsyn bör tas till atf det finns orter där färjefrafik bedrivs med små och få fartygsenheter och med anlöp utspridda över dygnet. Man bör söka undvika aff sådan färjetrafik kommer i ett sämre konkurrensläge än annan mera intensiv färjefrafik på närahggande orter."

I Landskrona, som har nämnts av flera falare, finns eft litet, delvis löntagarägt rederi, som trafikerar Tuborg på den danska sidan. Detta rederi kommer i ett betydligt sämre konkurrensläge gentemot grannstaden Helsingborg, om regeringens förslag genomförs i den del som gäller godset. Landskronarederiet har fått uppgift från tullverket - vilket skatteutskottefs ordförande nämnde - om att dessa avgifter skulle kunna reduceras. Ungefär 660 kr. har beräknats för varje anlöp. Eftersom man i genomsnitt brukar ha en lastbil per anlöp, betyder def enligt de nya reglerna att varje sådant fordon drar en kostnad i extra tullavgifter på 660 kr. Alltså kan Landskronarederiet inte konkurrera med Helsingborg, där extrakostnaden per lastbil beräknas bli 100 kr. Def innebär att svenska staten, liksom den danska, kommer att förstärka sin monopolsfällning på färjeområdet i Öresund. Rederiet, som har haft planer på aft marknadsföra sig och så småningom tredubbla sin verksamhet inom de närmaste åren, kommer atf knäckas av sådana pålagor. Talet om att "hänsyn bör fas" är i det här relaterade fallet helt verkningslöst. Med en nettokostnad för frakten på för närvarande 350 kr. plus de 660 blir överfartskostnaden för en lastbil via Landskrona cirka en tusenlapp mot 450 kr. i Helsingborg. De siffrorna talar för sig själva.

Def minsta man kan begära när nya avgifter eller pålagor införs är att dessa blir konkurrensneutrala. Det blir de inte genom de nu föreslagna tullförräftningsavgifterna.

145

10 Riksdagens protokoll 1984/85:148-149

Nr 149

Onsdagenden 22 maj 1985

Tullförrättiiingsa v-gifter, rh.m.

Från fullverkets sida har olika bud lämnats Landskronarederiet om vissa kosfnadslätfnader; def berörde också skatteutskotfets ordförande i sitt anförande. Men det kan väl knappast vara kammarens mening att införa en Lex Landskrona för aft tullverket skall få igenom sitt förslag. Det kan inte heller vara riksdagens uppgift aff faxesättå olika orter, utan ett beslut i den ena eller andra riktningen måste vara klart utformat så att inget tvivelsmål uppstår i framtiden.

Näringsutskoftet har i sitt uttalande konstaterat aft eft "system för ökat

avgiftsuttag vid förrättningar bör utformas på ett sådant sätt aft

konkurrenssituationen mellan olika frafikförefag och regioner inte i betydande utsträckning påverkas". Som jag har redovisat uppstår en sådan negativ konkurrenssituation i Landskrona.

Näringsutskoftet säger också att def föreligger en "uppenbar risk för aff ett avgiftssystem av det slag som skisseras i generaltullstyrelsens förslag kommer att leda fill betydande svårigheter för framför allt mindre färjerederier".

Avgiftsuttaget måste alltså bygga på ett sysfem som så långt som möjligt är konkurrensneufralt, anser näringsutskottet. Jag ansluter mig fill denna uppfattning och menar atf förslaget såsom det föreligger kommer aft få ödesdigra konsekvenser för mindre färjerederier. Jag yrkar därför bifall fill den borgerliga reservationen 4 och, om denna vinner kammarens bifall, också fill reservation 5.

Anf. 190 STIG JOSEFSON (c):

Herr talman! Med anledning av Jörn Svenssons under överläggningen framställda yrkande vill jag avge följande röstförklaring. Skulle riksdagen bifalla vpk-förslaget, som under punkt 9 b överensstämmer med reservation 4, men på punkt 9 a står för riiofsaft uppfattning, innebär det atf förslagsanslaget inte bör höjas mer än fill 728 802 000. Följaktligen kommer vi borgerliga reservanter atf under punkt 10 följa vpk-yrkandet.

Anf. 191 RUNE CARLSTEIN (s):

Herr talman! Det yrkande som Sfig Josefson här instämmer i innebär att man försvagar budgeten med de 40 miljoner som tullförräftningsavgifterna skulle ha förstärkt statskassan med. Därutöver plussar man ytterligare på 4,7 milj. kr., som man alltså försvagar statsbudgeten med om man bifaller det förslag som Sfig Josefson nu yrkat bifall fill.

146

Anf. 192 STIG JOSEFSON (c):

Herr talman! Det här tillägget på förvaltningskostnaderna innebär ju att tullen inte skall drabbas av nedskärningar. Vad sedan beträffar fullförrätfningsavgifterna är def helt klart aft vi sagt nej till dem. Att detta minskar statens inkomster har redan tidigare påpekats. Men def har också sagts i debatten att vi egentligen inte vet eff dugg om hur det förslag som lagts fram kommer att påverka. Ett sådant förslag kan vi inte'enligt min uppfattning godta.

Överläggningen var härmed avslutad.

Punkt D 3 Nr 149

.,  ,             I        .,,     LT ,,                                                             Onsdagenden

Utskottets hemställan bifölls.                                                         -_      -

22 maj 1985

Mo/n. 2 (en regional ledningscentral m. m.)                                    .          ,

Utskottets hemställan bifölls med 228 röster mot 71 för reservafion 1 av       ,     ,       r „

aerskapsfragor Stig Josefson och Ingemar Hallenius,

Mom. 3 Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 4 (utsjöbevakningsfartyget Tv 172)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av Kjell Johansson - bifölls med acklamation.

Mom. 5 och 6 Utskottets hemsfällan bifölls.

Mom. 7 (frihamn vid Arlanda flygplats)

Utskottets hemsfällan bifölls med 228 röster mot 71 för reservation 3 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m, fl.

Mom. 8 Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 9 a (avgifter för tullupplag, m, m,)

Utskottets hemställan bifölls med 163 röster mot 135 för reservafion 4 av Sfig Josefson m,fl, i motsvarande del.

Mom. 9 b (principerna för debitering av tullförrättningsavgifter)

Reservafion 4 av Sfig Josefson m,fl, i motsvarande del bifölls med 152 röster mot 146 för utskottets hemställan, 1 ledamot avstod från att rösta.

Mom. 10 (anslag till Tullverket: Förvaltningskostnader)

Vid votering genom rösträkning avgavs 149 röster för utskottets hemställan och 149 röster för det av Jörn Svensson under överläggningen framställda yrkandet i motsvarande del. 1 ledamot avstod från att rösta.

Kammarens beslut innebar atf ärendet skulle bordläggas.

11 § Internationella faderskapsfrågor

Föredrogs lagutskottets betänkande 1984/85:38 om internafionella fader
skapsfrågor m. m. (prop. 1984/85:124).                                                             147

Nr 149

Onsdagen den 22 maj 1985

Internationella faderskapsfrågor

Anf. 193 KENTH SKÅRVIK (fp);

Herr talman! Som bekant är folkpartiet infe företrätt i lagutskottet. Vi har därför infe kunnat delta i utskottets behandling av def nu aktuella betänkandet angående internationella faderskapsfrågor.

Vi konstaterar med tillfredsställelse atf eff enigt utskott i allt väsentligt ställt sig bakom förslaget till lag. Def finns nu goda förhoppningar att de frågor som regleras i lagen kommer att få en tillfredsställande lösning. Det är för de enskilda som är berörda mycket viktiga frågor.

På en punkt anser vi atf ufskoffsmajorifefen har valt en mindre tillfredsställande lösning, nämligen i fråga om behörigheten för svensk domstol i de fall samfliga inblandade är svenska medborgare. Vi anser att reservanternas förslag i denna del är att föredra och atf def bör bli riksdagens beslut.

Herr talman! Jag vill därför yrka bifall fill reservafionen av Per-Olof Strindberg m. fl.

Anf. 194 MONA SAINT CYR (m):

Herr talman! I lagutskottets betänkande 38 finns en reservation, undertecknad av utskottets moderater och centerpartister. Den gäller den enligt vår mening självklara rätten för svenska medborgare atf, oberoende av var de är bosatta, få anlita svensk domstol i faderskapsmål. Vi hävdar sålunda principen aft en svensk domstol allfid skall vara behörig i familjeräftsliga mål, när samfliga inblandade är svenska medborgare. Def är ett ställningstagande som helt överensstämmer med såväl gällande rätt som svensk tradition. Samma resultat har den underliggande utredningen kommit fram fill, medan det saknas skäl i proposifionen att göra avsteg från den nationalitetsprincip som hitfills präglat svensk internafionell familjerätt.

Med denna ändring, herr talman, i lagutskottets betänkande 38 yrkar jag sålunda bifall till reservafionen i ifrågavarande avsnitt.

148

Anf. 195 LENNART ANDERSSON (s):

Herr falman! Som framgått av de tidigare inläggen här är utskottet enigt utom på en mycket avgörande punkt, nämligen den om själva principen, grunden, för hur detta nya lagförslag har byggts upp. Jag vill på utskottets vägnar först deklarera att utskottet är.mycket positivt till att detta lagförslag nu föreläggs riksdagen och riksdagen i dag kan besluta om detta. Hittills har vi saknat lagstiftning på det här området - endast rättspraxis har funnits aft tillgå. Det har skapat oklarheter i många situafioner. Nu, äntligen, får vi en rikfig lag.

Kännetecknande för denna nya lag är att det är hemvisten som är avgörande för när svensk lag skall tillämpas. Från utskottsmajoritefens sida anser vi atf denna nya princip är överlägsen de tidigare principer som har tillämpats i rättspraxis, när man knutit an fill medborgarskapet. Vi anser att man måste bygga den nya lagen på en grundprincip, nämligen hemvistprincipen. Reservanterna vill nu göra ett avsteg och blanda två principer, så atf lagen till allra största delen skall grundas på den s, k, hemvistprincipen men i ett avsnitt knytas an till medborgarskapet.

Om man tar del av vad de remissinstanser har sagt som har yttrat sig över utredningen som låg till grund för detta lagförslag, finner man aff de allra flesta tillstyrker den princip som nu föreslås i proposifionen, I utskottets betänkande anges bl, a, atf ett mycket stort antal människor i dag har dubbla medborgarskap, och för dem är det otvivelaktigt en fördel att det är den s, k, hemvistprincipen som är utslagsgivande.

Herr talman! Med hänsyn till fiden skall jag bara yrka bifall fill utskottets hemställan och avslag på reservationen.

Nr 149

Onsdagen den 22 maj 1985

Det nordiska samarbetet

Överläggningen var härmed avslutad.

Mom. 1 (förslag till lag om internationella faderskapsfrågor)

Utskottets hemställan bifölls med 160 röster mot 133 för reservafionen av Per-Olof Strindberg m, fl.

Mom. 2 och 3 Utskottets hemställan bifölls.

12 § Det nordiska samarbetet

Föredrogs utrikesutskottets betänkande 1984/85:19 om Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1986 (prop, 1984/85:198) samt vissa andra nordiska frågor.

Anf. 196 STURE KORPÅS (c):

Herr talman! I betänkande 19 behandlar utrikesutskottet dels regeringens proposition 198 om Nordiska ministerrådets allmänna budget, dels några väsentliga mofioner från den allmänna motionsfiden i januari som gäller nordiska frågor. Det råder enighet i utskottet om att det nordiska samarbetet utgör en grund för den svenska utrikespolitiken. Hänsynen till de andra nordiska länderna måste emellertid också prägla vårt inrikespolitiska handlande,

Aff Nordens länder funnit det nödvändigt aft välja olika vägar i sin säkerhetspolitik, och delvis också i sin ekonomiska politik, gör det så mycket mera angeläget aft vi vårdar och utvecklar det nordiska samarbetet på alla områden där det är möjligt. Inom detta Norden skall kommande generafioner också kunna finna sin idenfitet, Samfidigt bör eft alltmer fördjupat samarbete mellan de nordiska länderna kunna fortsätta aft vara en stimulans för andra länder i världen, som kanske i vånda söker en framtid ur ett kaos av gruppstrider och gränskonflikter,

Sverige ligger i centrum av Norden och är dess största part. Det ger oss inte någon speciell rätt gentemot de andra, men det ger oss ett särskilt ansvar, Karin Söder kommer senare att tala om det nordiska samarbetets betydelse. Jag skall här i fortsättningen bara redovisa bakgrunden till den reservafion som Gunnel Jonäng och jag har fogat till betänkandet. Den gäller en detalj i

11 Riksdagens protokoll 1984/85:148-149

149

Nr 149

Onsdagen den 22 maj 1985     .

Det nordiska samarbetet

def hela, men är ändå väsenflig för att markera Sveriges särskilda ansvar för def nordiska samarbetets praktiska innehåll.

Bakgrunden är en centermofion av Arne Fransson m, fl,, som bl, a, far upp myndigheternas roll i def nordiska samarbetet, I denna mofion påpekas aff t, ex, handelshinder ofta uppstår på grund av föreskrifter som utfärdas på myndighetsnivå. Syftet kan vara gott, men om ingen samordning sker de nordiska länderna emellan, kan s, k, tekniska handelshinder uppstå som en inte avsedd biverkan. Därför gäller det atf vara vaksam.på detta. Samtidigt som vi visar tolerans mot bestämmelserna utfärdade i de andra nordiska länderna, måste vi verka för en harmonisering av de olika nordiska ländernas regler. Svenska myndigheter saknar därvid stöd i lagstiftning och givna instruktioner.

Motionärerna menar aft regeringen bör utreda och lämna förslag i syfte aft ge vederbörande myndigheter bättre möjligheter aft aktivt engagera sig i arbetet för att Norden skall ses som en marknad.

Som reservanter menar vi aft utskottets majoritet visar alltför ringa intresse för aff komma åt problemet. Inför kammaren vill jag, herr falman, markera detta genom att yrka bifall till reservafionen.

150

Anf. 197 STURE PALM (s):

Herr falman! Det är riktigt, som Sture Korpås säger, aft centerpartimofio-nen handlar om en detalj i ett stort sammanhang. Det var en verkligt yvig början som utskottets vice ordförande inledde med när han talade om hela det nordiska samarbetet, då detta ärende egentligen bara gäller en liten del av detta,

, Det föreligger ett antal mofioner. Vi har vid behandlingen i utskottet, på punkt efter punkt, kunnat besvara dem med aft det pågår arbete eller atf ett arbete i vissa stycken rent av är fullföljt. Därför är def material som utskoffef nu lämnar av informativ karaktär. Vi redovisar vad som egenfligen pågår. Om motionärerna hade plöjt litet djupare i handlingarna, hade de säkerligen upptäckt aft en del av motionerna är tämligen onödiga. Men det kan kanske ha sitt värde aft utskottet i betänkandets text har utvecklat vad som pågår på olika håll. På det sättet blir def måhända mera känt vad som är på gång,

Sture Korpås har redan redogjort för motionen och dess bakgrund, I motionen föreslås alltså atf en utredning skall tillsättas för aft analysera och framlägga förslag om de oHka myndigheternas åligganden och befogenheter i def nordiska samarbetet.

Utskottets majoritet, som består av de övriga fyra partierna, medger atf olikheter i myndighetsutövningen i de nordiska länderna i vissa fall kan innebära aft det nordiska samarbetet försvåras.

Det centrala i utskottets skrivning är dock aft majoriteten avvisar tanken på aft en utredning av detta slag skulle vara en ensidig svensk angelägenhet, då svårigheterna i hög grad kan förklarasav att de fem nordiska länderna har olika lagstiftning.

Till detta kan läggas aff vi har oHka förvaltningstraditioner i Norden och aft förvaltningarna i de fem länderna inte har samma uppbyggnad.

Dessutom är det uppenbart att de fem ländernas regeringar- av helt olika politisk färg - har skilda ambifioner för och gör olika prioriteringar i sin politik.

När det gäller de problem som sammanhänger med olikheterna i myndighetsutövningen mellan de olika länderna vill jag erinra om atf man på Ministerrådets inifiativ under senare tid har insamlat material från näringslivet för att klarlägga var dessa problem finns och hur de skall lösas. Ministerrådet har beviljat pengar för koordineringen av arbetet, och en rapport om resultatet av det är atf vänta redan i höst.

Utskottet understryker vikfen av aft arbetet fortsätter och finner det naturligt aft det sker inom de nordiska samarbetsorganen. Tilläggas kan atf såväl Ministerrådet och presidiesekretariafet som utskotten och partigrupperna inom Nordiska rådet under senare år har fått betydligt ökade resurser för att fullgöra uppgifter av jiisf def slag som motionärerna pekar på.

Erfarenheten har lärt oss att den politiska viljeinriktningen måste bestämmas av dem som valts aft representera sina länder i Nordiska rådet - varje land, utom Island, representeras av 20 valda parlamentariker.

Kontentan av vårt resonemang är att detta arbete är en självklar uppgift för Ministerrådet, Ministerrådet har också ekonomiska resurser för detta. Vi vill undvika eff fotalt onödigt dubbelarbete. Denna uppfattning delas av fyra av de fem parfier som är representerade i utskottet.

Jag yrkar bifall fill utskottets hemställan.

Nr 149

Onsdagen den 22 maj 1985

Det nordiska samarbetet

Anf. 198 KARIN SÖDER (c):

Herr talman! Det ärende beträffande nordiska ministerrådets budget som vi har aft behandla i kväll gäller ett belopp som är ganska blygsamt i förhållande fill de stora summor som vi oftast har att besluta om. Men de dryga 100 miljoner som avser det nordiska samarbetet är ändå en mycket viktig post. Både Sture Korpås och Sture Palm har omvittnat den betydelse vi lägger i detta samarbete.

Under def senaste året har def nordiska samarbetet i hög grad dominerats av frågor som rör ekonomi och sysselsättning. Det är glädjande att kunna konstatera aft den parlamentariska dynamiken och kraften i det nordiska samarbetet verkligen har fått ett stort utrymme och också givit goda resultat när det gäller regeringarnas samarbete. Jag törs hävda aft def som hände i denna plenisal under Nordiska rådets session för drygt ett år sedan i fråga om pariamentarikernas samlade vilja att göra en insats också för en förbättrad ekonomi och för sysselsättningen var en milstolpe i det nordiska samarbetet. Det är glädjande aft kunna se hur parlamentariker kan stå eniga över både nationsgränser och partigränser i för våra länder mycket viktiga frågor.

En annan betydelsefull sak som har hänt i det nordiska samarbetet under senare tid är en alltmer ökad parfipolitisering. Många har dragit slutsatsen att den nationella sammanhållningen och de nationella bidragen till det nordiska samarbetet därmed skulle upphöra. Det är positivt aft kunna verifiera att så infe har blivit fallet. Tvärtom har den partipolitiska delen av arbetet lett till atf förslag och propåer som lagts fram i större utsträckning än fidigare har

151

Nr 149

Onsdagenden 22 maj 1985

Det nordiska samarbetet

grundat sig på en helhetssyn. När man väl kommit fram till behandlingen av frågorna har viljan atf fillsammans verka för goda lösningar varit det som har genomsyrat arbetet. Vi har också kunnat konstatera atf resp. länders partigrupper har kommit en bit på väg när def gäller aff utforma nordiska handlingsprogram, vilket också i hög grad har bidragit till atf öka aktiviteten i def nordiska samarbetet.

De motioner som behandlas i detta betänkande är också mycket intressanta. Jag är personligen speciellt glad över att den motion som jag väckt tillsammans med företrädare för samtliga riksdagspartier har blivit så välvilligt behandlad i utskottet. Jag vill gärna tacka utskottets ledamöter härför. I mofionen föreslås aft man i förberedelsearbetet med reformförslag och annat i högre grad än hitfills skall beakta de nordiska synpunkterna och möjligheterna till samarbete och samsyn. När en gång inifiativet till Nordiska rådet togs låg i botten just kravet på harmonisering av lagsfiftningen och en strävan atf på olika sätt underlätta för de nordiska medborgarna.

Med den öppna arbetsmarknad som vi har och med den passfrihef som existerar i Norden finns def anledning aft understryka atf def är nödvändigt att arbetet med ett s. k. nordiskt medborgarskap går vidare. Ett sådant skulle underlätta för människorna aft under en längre eller kortare fid vistas i något nordiskt grannland. Det pågår för närvarande eft arbete med eff Codex Nordicus, och def är parlamentarikernas förhoppning aft regeringarna verkligen aktivt arbetar vidare med denna fråga.

Jag skulle, herr talman, också gärna vilja nämna ett område som ägnats stor uppmärksamhet under senare fid, nämligen miljöfrågorna. Dessa är ytterligt angelägna för alla de nordiska länderna. Vi har gemensamt avgett skrivelser och gjort uppvaktningar i miljöfrågor, t. ex. när det gäller Storbritanniens bristande vilja till kamp mot försurningen. Def är ett exempel på nordiskt samarbete som kan följas upp på många andra områden.

Till sist, herr talman, hoppas jag atf det beslut som riksdagen i dag går aft fatta om regeringens skyldighet att i olika sammanhang beakta de nordiska synpunkterna kommer aft ge resultat när det gäller de förslag som framläggs för riksdagen. Jag är övertygad om aft vi för aft få en heltäckande bild av i varje fall en del av de reformer och åtgärder som föreslås riksdagen bör få veta vad parlamentarikerna i Nordiska rådet gjort på resp. områden. Därigenom får riksdagens ledamöter och andra som studerar våra betänkanden klart för sig aft det nordiska samarbetet är en dynamisk del av det parlamentariska livet i Norden.

Överläggningen var härmed avslutad.

Mom. 6 (svenska myndigheters åligganden i det nordiska samarbetet)

Utskottets hemsfällan - sorii ställdes mot reservationen av Sture Korpås och Gunnel Jonäng - bifölls med acklamation.

152

Övriga moment Utskottets hemsfällan bifölls.

13 § Föredrogs

socialförsäkringsufskottets betänkanden

1984/85:24 om ändring i uflänningslagen (1980:376) (prop. 1984/85:173),

1984/85:25 om ändrad administration av studiehjälp och vuxensfudiesföd

m.m. (prop. 1984/85:184), 1984/85:26 om socialförsäkringstillägg m. m. samt 1984/85:27 om flykfingpolitiken (skr. 1984/85:185).

Nr 149

Onsdagen den 22 maj 1985

Åndring i utlänningslagen

Anf. 199 TALMANNEN:

Socialförsäkringsufskotfefs betänkanden 24, 25, 26 och 27 kommer atf debatteras i fur och ordning. Voteringarna äger rum i ett sammanhang efter avslutad debatt.

Först upptas alltså socialförsäkringsufskotfefs betänkande 24 om ändring i utlänningslagen.

Ändring i utlänningslagen

Anf. 200 KENTH SKÅRVIK (fp):

Herr falman! I proposifion 1984/85:173 föreslås vissa ändringar i utlänningslagen avseende införande av möjlighet atf omhänderta iitlännings biljett för resa från Sverige i syfte att säkerställa aff utlänningen i enlighet med stadgandet i utlänningslagen själv står för kostnaden för sin resa från Sverige.

Majoriteten i utskottet har också tillstyrkt detta förslag. Folkpartiet har ensamt reserverat sig mot förslaget, vilket förvånar oss mycket med tanke på alla andra partiers fina tal om människans frihet och möjlighet att själv få bestämma över sitt liv och def som finns där omkring. De människor som kommer hit är ofta människor som flytt från sitt eget land på grund av förtryck och tragiska omständigheter, de kommer med en längtan efter frihet och vänligt bemötande. Vad möts de av vid gränsen fill frihetslandef? Jo, en tuff attityd med krav aft lämna ifrån sig den returbiljett som för utlänningen kostat én hel del pengar atf anskaffa. Vi kan bara själva försöka sätta oss in i hur vi skulle ha reagerat vid ett sådant bemötande. Jag känner väl fill aff def finns många som försöker komma in i landet på fel sätt och utnyttjar de möjligheter som finns aft ta sig in i vårt land samt atf också omvandla returbiljetten till pengar under väntetiden i Sverige och på det sättet "lura" svenska staten på pengar vid eventuellt beslut om förpassning ur vårt land.

Som motionär, fillsammans med Elver Jonsson, är jag helt på def klara med de bekymmer det innebär för staten, både av ekonomisk och administrativ art, när en utlänning vid avfärd från landet står utan returbiljett. Men vi kan ändå infe tro aft def nu föreliggande förslaget skulle ge någon form av ekonomisk vinning för vårt land. Det har heller infe bevisats i proposifionen eller under de diskussioner som förekommit i utskottet. Det finns därför ingen anledning att öka administrationen för polismyndigheten vid ankomst-ställena eller vid invandrarverket för aft de skall kunna utförapmhänderfa-

153

Nr 149

Onsdagenden 22 maj 1985

Åndring i utlänningslagen

gandet och administrera bevarandet av returbiljetterna. På grund av den långa beslutsprocessen innan flykting får besked, måste troligen biljetterna ändå inlösas eller utbytas till ny bokning. Kostnaden kommer med all säkerhet att bli än större med def nu föreslagna förfarandet. Vi tror därför inte aff förslaget innebär någon som helst ekonomisk fördel för Sverige,

Iförslaget talas i stort sett bara om flyget. Därför vill jag be utskoftsmajoritetens företrädare att tala om för mig vad som händer med dem som kommer med båt eller på annat sätt far sig fill vår gräns, Def är infe ofta som dessa vid återförpassning kan transporteras till def land de närmast korn ifrån. Därför måste de ändå förpassas per flyg till hemlandet. Då finns inga.returbiljetfer förvarade. Då får staten ändå träda in. Det blir alltså en stor skillnad från utlänning till utlänning.

Förslaget i propositionen innehåller alldeles för många antaganden och för litet fakta. Vi anser med full rätt aff förslaget innebär ett alltför långtgående ingrepp i en personlig rättighet och att det måste.krävas starka skäl för atf införa ett nytt rättsinstitut, som innebär atf myndighet kan göra ingrepp i människors privata räftssfär.

Detta har också tidigare uttalats i remissyttranden av sådana i denna fråga tunga instanser som JO, Sveriges advokatsamfund. Röda korset. Svenska flyktingrådet och Sveriges frikyrkoråd. Därför är det förvånande aft detta förslag ändå lagts fram. Men det är än mer förvånande att de övriga partierna på den borgerliga sidan .också ställt upp för detta helt onödiga och administrativt krångliga förslag.

Vi anser också - vilket framhållits i motion 3125 - atf polisen på detta sätt i förväg gör en bedömning av om personen i fråga skall få tillstånd aft stanna i Sverige, Det finns därigenom en uppenbar risk för aff eff omhändertagande av returbiljett upplevs som att sannolikheten minskar för atf den berörda personen skall få stanna i landet. För den utlänning som får behålla biljetten upplevs det därmed sannolikt som ett klartecken för atf möjligheten atf få stanna i Sverige har ökat.

En sådan ordning anser vi vore mindre lämplig.

Herr talman! Med dessa skäl som stöd bakom oss anser vi från folkpartiet att förslaget om omhändertagande av returbiljett från utlänning inte bör antas av riksdagen, och jag vill härmed yrka bifall till reservafionen.

154

Anf. 201 ULLA JOHANSSON (s):

Herr falman! I betänkandet 24 med anledning, av proposition 173 behandlas vissa av lagrådet granskade och godkända förslag fill ändringar i uflänningslagen. En mofion har väckts av folkpartiet som yrkar avslag på proposifionen. Den har avstyrkts av utskottet, men föranlett en folkpartistisk reservation fill betänkandet.

Förslaget i propositionen ger polismyndigheten möjlighet aff omhänderta en utlännings returbiljett för atf om möjligt säkersfälla aft han i enlighet med stadgandet i 99 § i utlänningslagen själv står för sin resa från Sverige om han avvisas eller utvisas.

De flesta utlänningar som kommer till Sverige saknar tillgångar som kan

tas i anspråk för eventuell återresa, Def händer däremot att de har biljett för resa från Sverige, Det beror på aft många flygbolag kräver atf en passagerare som är viseringspliktig men saknar visering skall ha returbiljett för aft få följa med planet. Om utlänningen får behålla returbiljetten fills returresan skall göras kan han ha sålt biljetfen eller skickat den ur landet eller fill den söm har organiserat resan till Sverige som delbetalning för resan.

Om staten skall betala utresan är chanserna mycket små att få några pengar tillbaka. Rikspolisstyrelsen uppskattar kostnaderna för 1983/84 fill ungefär 1,5 milj. kr. Dessutom har kriminalvårdsstyrelsen verkställt transporter för upp till 2 milj. kr.

I den avvägning som statsrådet måste göra är det viktigt aff påpeka aff det inte kan finnas någon absolut rätt aff stanna i Sverige därför att man har åkt hit. Man måste vara beredd på en återresa. Både Nederländerna och Schweiz tillämpar redan nu dessa bestämmelser.

En förutsättning för omhändertagande av biljetten är att det inte framstår som osannolikt aft utlänningen kommer att vägras rätt att stanna i Sverige. Def måste också bedömas föreligga risk aff utlänningen kommer atf förfoga över biljetten på eft sådant sätt aft han kommer att sakna möjlighet att betala sin återresa.

Folkpartiet anför i sin motion att förslaget, om det genomförs, innebär eff för stort ingrepp i människors privata rätfssfär. Utskottet anser, liksom statsrådet, atf så inte är fallet.

De som får stanna kan få sin försörjning tryggad genom statens försorg under väntetiden och kan sägas ha en potentiell skuld till staten. Den som utvisas eller avvisas ådrar sig en skuld när återresan sker. Def är därför som utskottet yrkar bifall till proposifionen och avslag på mofionen. Utskottet föreslår dessutom en liten ändring av 68 §, som en följd av den föreslagna 66 a § om begränsning av rätt fill överklagande.

Med detta, herr talman, ber jag än en gång aft få yrka bifall till utskottefs hemställan i betänkande 24 och avslag på folkpartiets reservation.

Nr 149

Onsdagen den 22 maj 1985

Åndring i utlänningslagen

Anf. 202 KENTH SKÅRVIK (fp):

Herr talman! Det vi fick höra av Ulla Johansson var det som vi har läst om i propositionen och det som har anförts i utskottet under behandlingen. Men jag fick inget svar på de frågor som vi tog upp i samband med folkpartiets motion, bl. a. beträffande den kostnad som administrationen av de föreslagna åtgärderna medför. Det blir en väldigt stor kostnad. Men vi tror infe aft den kostnaden på något sätt kommer att bli större än den kostnad staten har i dag för aft förpassa dessa människor ur landet.

Vi fick också höra här atf förslaget infe innebär något stort ingrepp i de privata rättigheterna. Men def är fakfiskt ganska tunga instanser som under remissomgången har uttalat aft def är eft ingrepp. Det är ganska underligt aft detta bara slätas över och aft utskoftsmajoritefen över huvud taget inte bryr sig om yttrandena från dessa remissinstanser, som trots allt är mycket tunga i sådana här ärenden. Jag tycker aft def var litet dåligt atf vi infe har kunnat få svar på de frågor vi har ställt i vår motion och som jag också har ställt i mitt anförande.

155

Nr 149

Onsdagen den 22 maj 1985

Åndring i utlänningslagen

Anf. 203 ULLA JOHANSSON (s):

Herr talman! Om man läser propositionen och studerar bakgrunden till förslaget ur ekonomisk synpunkt, kanske man kan finna aft ett viktigt inslag är atf vi vill hjälpa den enskilda människan aff klara återresan utan att sätta sig i skuld och också komma ifrån att de som organiserar resor fill Sverige gör sig ekonomisk vinning på aft fa tillbaka biljetten som delbetalning för den gjorda resan.

Lagrådet har granskat lagförslaget och godkänt def - det kan vi också stryka under. Vi kan även stryka under aff def trots allt rör sig om 3,5 miljoner. Polisen har ändå skyldighet att kolla def här med biljetterna, så den administrationen bör inte bli så stor och ekonomiskt betungande:

Jag yrkar än en gång avslag på reservationen och bifall fill utskottets hemsfällan.

156

Anf. 204 KENTH SKÅRVIK (fp):

Herr falman! Får jag då bara ställa en fråga, nämligen den som jag ställde i mitt anförande: Hur går def med alla dem som kommer på andra vägar, de som kommer per båt och de som tar sig in i landet på andra ställen och som infe har några returbiljetter som kan omhändertas men som ändå kanske inte kommer aff få stanna kvar i landet?

Anf. 205 ULLA JOHANSSON (s):

Herr falman! De som ingen returbiljett har kan man ju infe heller ta returbiljetten ifrån. Dem får man hjälpa i vanlig ordning.

Anf. 206 KENTH SKÅRVIK (fp):

Herr falman! Det var precis det jag ville komma fram till. Vi får ändå kostnader för en hel del människor, när vi skall se till aff de kommer ur landet. Med tanke på aft det är en liten del av kostnaderna som avser de människor som kommit per flyg - som trots allt inte är så värst många - är def ganska onödigt med en så stor apparat som def är atf tillsätta nya instanser som skall sköta om förpassningen. Jag tycker atf def här är en av de mest onödiga saker vi kommer atf lagstifta om i den här riksdagen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslutet redovisas efter debatten om socialförsäkringsufskotfefs betänkande 27.)

Anf. 207 TALMANNEN:

Kammaren övergår nu till att debattera socialförsäkringsutskottets betänkande 25 om ändrad administration av studiehjälp och vuxensfudiesföd.

Ändrad administration av studiehjälp och vuxenstudiestöd

Nr 149

Anf. 208 MARGÖ INGVARDSSON (vpk):

Herr falman! Försäkringskassorna har under senare år fått vidkännas kraftiga personalminskningar, delvis på grund av hårda besparingskrav men också fill följd av förändringar i administrationen. De förändringar som skett i administrationen har inte inneburit den minskning av arbetet på försäkringskassorna som beräknats och står heller inte i proportion till minskningen av antalet tjänster.

När man slopade kontantutbetalningarna minskade visserligen allmänhetens besök vid kassorna, men detta har samtidigt inneburit atf personalen måste använda mera av arbetstiden fill telefonkontakter och till blankett-skickande. Det är inte ovanligt att försäkringskassornas kunder glömt aft fylla i uppgifter eller fyllt i fel på blanketterna. Tidigare kunde detta rätfas till vid kimdens besök på kassan i samband med utbetalningen, men nu får det ske genom telefon- och brevkontakter.

Ett annat exempel är de förändrade rutinerna vid korttidssjukdom för statsanställda. Inte heller denna administrativa förändring medförde förväntad minskning av arbetsuppgifterna vid försäkringskassorna. Visserligen försvann en del rutinarbete, men telefonkontakterna och andra kontakter med de statliga myndigheterna har ökat.

När det gäller förändringen av administrationen av vuxenstudiesfödet verkar det faktiskt gripet ur luften atf den skulle medföra en minskning av försäkringskassornas arbete motsvarande 58 årstjänster. Om det förhöll sig på det sättet atf sammanlagt 58 tjänstemän vid landets försäkringskassor enbart hade fill uppgift att administrera vuxenstudiestödet kunde man kanske dra den slutsatsen att dessa tjänstemän blir överflödiga när administrationen förs över från försäkringskassorna till de sfudiesociala myndigheterna. Men administrationen av vuxenstudiesfödet ligger ovanpå andra arbetsuppgifter på redan överbelastade tjänstemän.

Vår reservafion i det här betänkandet har infe kommit fill av personalpolitiska motiv, även om det i och för sig kunde vara befogat, utan avsikten med reservafionen är att inte ytterligare utarma försäkringskassorna på personal. En ytterligare minskning av personalen innebär nog infe någon besparing. Förmodligen skulle besparingen bli större för samhället och för individen, om försäkringskassan i stället fick en personalförstärkning. Jag kan peka på ett par områden där försäkringskassorna verkligen behöver personalförstärkning.

Def första området gäller handläggningen av arbetsskadeärenden. De enormt långa handläggningsfiderna på 1-2 år beror till största delen på jjersonalbrisf vid försäkringskassorna: Här skulle individerna verkligen tjäna på att kassorna fick en personalförstärkning. Om ärendet sedan skall överklagas, tar def ytterligare kanske två tre år enligt uppgifter som jag har inhämtat. Om den klagande vinner, har det alltså tagit fem år aff få ut ersättningen. Då får individen inte ut ersättningen med ränta utan erhåller samma belopp som för fem år sedan, alltså en ren förlust för den enskilde.

Onsdagen den 22 maj 1985

Andrad administration av studiehjälp och vuxenstudiestöd

157

12 Riksdagens protokoll 1984/85:148-149

Nr 149

Onsdagenden 22 maj 1985

Ändrad administration av studiehjälp och vuxenstudiestöd

Det andra området är rehabiliteringen av långtidssjuka. Nu kommer kassorna in i bilden alldeles för sent, eftersom de har för mycket annat arbete att sköta. Kassorna bedömer själva aft de skulle kunna spara pengar - även åt individerna - om de fick en möjlighet atf komma in tidigare och föreslå rehabiliferingsåtgärder.

Herr falman! Jag yrkar bifall till vpk-reservafionen,

Anf. 209 LENA ÖHRSVIK (s):

Herr falman! Det finns säkert mycket aff säga om försäkringskassorna och deras arbetsuppgifter. Jag deltar gärna i en sådan diskussion, men ärendet i dag gäller inte detta utan handlar om en förändrad administration av vuxensfudiestöden. Innan jag går in på vpk:s reservafion, vill jag därför göra kammaren uppmärksam på den förenkling som dagens beslut innebär för vissa grupper studiesfödsfagare.

När det gäller studiebidraget till gymnasieelever avskaffas exempelvis ansökan, och utbetalning kommer att ske månadsvis baserat på klasslistor från skolorna. För den enskilde innebär detta en betydande förenkling och även snabbare utbetalning.

För gymnasieelever finns också inackorderingstillägg, extra tillägg och återbefalningspliktiga medel. Dessa olika stöd samordnas nu på en ansökningsblankett, och administrationen samlas på ett ställe, nämligen hos studiemedelsnämnderna.

Också vuxensfudiestödets administration samlas på ett ställe och då hos vuxenutbildningsnämnderna. Detta innebär klara fördelar för de studerande och dessutom en icke obetydlig besparingseffekt. Utskottet är helt enigt om atf tillstyrka regeringens förslag på dessa punkter.

Vpk tar i sin reservation upp konsekvenserna för försäkringskassornas personal, som alltså i dag hanterar delar av vuxensfudiestöden. Man vill ha en ansfällningsgaranti vid försäkringskassorna. Enligt utskottets mening måste försäkringskassornas personalbehov på sedvanligt sätt prövas i kommande budgetarbete. Jag vill påpeka aft förändringen skall ske den 1 juli 1986. Vi kan i riksdagen inte utfärda några särskilda garantier för just den här personalgruppen, speciellt infe hos ett icke-statligt fristående organ.

Påpekas kan dock atf riksförsäkringsverket och försäkringskassorna redan i den nyligen beslutade budgeten har undanfagits från den i övrigt gällande. 2-procentiga nedskärningen av förvalfningsutgifterna. Hur man disponerar personalen för olika arbetsuppgifter beslutas av varje organ för sig. Detta gäller givetvis också vid omorganisationer.

Jag är övertygad om aft försäkringskassorna i nära samarbete med de fackliga organisationerna kornmer aft kunna lösa uppkommande personalproblem. Självklart kommer också vuxenufbildningsnämnderna atf ha eft stort intresse av att ta vara på erfarenheter och kunnande hos berörd personal vid nyanställningar.

Herr talman! Jag yrkar bifall fill utskottets hemställan.

158

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslutet redovisas efter debatten om socialförsäkringsutskottets betänkande 27.)

Anf. 210 TALMANNEN:

Kammaren övergår-nu till att debattera socialförsäkringsutskottets betänkande 26 om socialförsäkringstillägg m.m.

Socialförsäkringstillägg

Anf. 211 INGA LANTZ (vpk):

Herr talman! Den tekniska revolufionen, som just tagit sin början, kommer att föra med sig en total förändring, som kullkastar den nuvarande basen för vårt ekonomiska system. Frågan är hur vi bäst hanterar den nya teknikens konsekvenser.

Med den nya tekniken kommer den mängd arbete som måste göras för den samhälleliga produktionen att minska. Denna omvälvning kan leda åt två håll. Den ena vägen kan leda oss in i ett totalt programmerat och teknokratiskt samhälle. Den andra vägen kan leda oss till ett fritt samhälle, där den nödvändiga produktionen infe fyller mer än en mycket begränsad del av vår tid och där arbetet följaktligen inte längre utgör den vikfigaste verksamheten. Den senare vägen ger uttryck för en kreativ syn på teknologins möjligheter och anknyter till Marx fes om en befrielse från lönarbetet.

Hur man än ser på eller vill förhålla sig till den nya tekniken - om man ser den som en frigörelse eller som ett hot - kommer den aft ställa oss inför en skiljeväg. Den nya tekniken kommer med all sannolikhet att medföra, en mycket stor arbetslöshet.

Redan i dag ligger arbetslösheten på 10-20% i vissa västeuropeiska länder. Det finns beräkningar som visar på en stigande arbetslöshet uppemot 30-50 % bland den aktiva befolkningen omkring sekelskiftet, I en av de mest seriösa amerikanska prognoserna, från Stanford Research Institute, räknar man med aft 80% av de manueHa arbetena skall, vara automatiserade vid samma årtal. Det betyder att 20 miljoner av nuvarande 25 miljoner manuella arbeten i USA kommer aft försvinna,

I en japansk fabrik, Fujitsu Fanucs, räknar man med atf 1986 ha 200 arbetare anställda för en produktion som för bara några år sedan skulle ha krävt 2 800 arbetare. Hos Hitachi säger man: "1986 räknar vi med att få bort alla arbetare ur fillverkningshallarna. Kvar i fabriken blir bara några underhållstekniker och kontorsanställda,"

I Frankrike har under de senaste tio åren redan en miljon arbeten, dvs, ett av tio, försvunnit inom industrin. Och ändå har automatiseringen knappt börjat där.

Huruvida de nämnda tendenserna direkt kan översättas till svenska förhållanden är svårt att veta, men att den nya tekniken och dess följdverkningar också kommer att slå igenom i vårt land är säkert.

Nr 149

Onsdagen den 22 maj 1985

Socialförsäkringstillägg

159

Nr 149

Onsdagenden 22 maj 1985

Socialförsäk ringstillägg

Hittills har jag bara talat om tänkbara framtidsperspektiv. Men redan i dag möter många människor ekonomiska svårigheter. Atf människor tvingas söka samhällets stöd för sitt uppehälle har olika orsaker. Arbetslöshet, dyrtid och försämrade reallöner är de vanligaste orsakerna till människors behov av ekonomiskt bistånd.

Man räknar med atf en tredjedel av dem som får socialhjälp i dag får def på grund av aft deras arbetsinkomster, trots att de i många fall har en heltids-och en halvfidsarbetande i familjen, infe räcker fill för aff täcka de nödvändiga utgifterna.

En tredjedel av socialbidragen betalas ut på grund av arbetslöshet. Den rena arbetslösheten är en vanlig orsak till socialbidrag, anfingen därför aft den arbetslöse aldrig har kommit in i arbetslöshetsförsäkringen eller därför atf han eller hon har blivit utförsäkrad från den.

Ytterligare en tredjedel av socialbidragen utbetalas av mer traditionella skäl.

Socialbidragen är den yttersta utposten i def sociala skyddsnätet, och därför är de en bra indikator på när sociala missförhållanden och ekonomiska orättvisor sprider sig i samhället. Kommunernas kostnader för socialbidrag har under de senaste två åren ökat med 51 % eller, i pengar räknat, med I miljard kronor. Mellan 5% och 6% av befolkningen eller i rena siffror en halv miljon människor behöver nu hjälp av samhället för atf klara sin försörjning,

Def är de fattigaste kommunerna som har de största utgifterna för socialbidragen. Nivåskillnaderna på bidragens storlek är stora mellan olika kommuner. Eftersom levnadskostnaderna nu för tiden bedöms vara lika stor över hela vårt land, måste man se dessa skillnader som en stor orättvisa.

Socialbidragens utveckling visar på brister som är generella i vårt samhälle, Stora delar av behovet av socialbidrag bottnar i arbetslöshet eller ofillräckliga inkomster, I detta läge är def rimligt atf staten far på sig ett större ansvar för människors trygghet. Det kan ske i form av eft genomförande av def gamla förslaget om ett socialförsäkringstillägg, men man kan förstås också tänka sig eft riktat stöd fill kommunerna för deras socialbidragskosfnader. Av dessa båda alternativ är det första aft föredra.

För aft garantera människors ekonomiska och sociala grundtrygghet behövs åtgärder som är av både kortsiktig och långsiktig karaktär. Genom aff göra socialbidragen rättvisa och införa ett socialförsäkringstillägg kan man garantera de kortsiktiga åtgärderna.

Beträffande de mer långsikfiga åtgärderna skall jag återknyta fill där jag började, där olika framtidsperspektiv beroende på den nya teknikens möjligheter och effekter skissades. Jag menar aft samhället måste skaffa sig beredskap inför de olika perspektiv som den nya tekniken kan föra med sig. Vi måste också diskutera hur den nya tekniken skall användas.

Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till vpk-reservationen vid detta betänkande.

160

Anf. 212 BÖRJE NILSSON (s):

Herr talman! Vi behandlar nu tre mofioner som på nytt aktualiserar frågan om införande av socialförsäkringsfillägg; def är Lars-Erik Lövdén, Lena Öhrsvik och Inga Lantz som står för dem.

Utskottet ställer sig i princip positivt fill ett socialförsäkringstillägg. Vi delar motionärernas uppfattning atf ett tillägg av detta slag kan innebära många fördelar, och det har vi också uttalat tidigare från utskottet.

Enligt utredningsförslaget är det tänkt atf socialförsäkringstillägget skall administreras av försäkringskassorna. Därmed skulle man ge personalen inom den nuvarande socialtjänsten ökade möjligheter till allmänt förebyggande och rehabiliterande åtgärder. En annan effekt som ett sådant tillägg kan föra med sig är att man får en utjämning av sociala kostnader mellan kommuner med olika social struktur.

Utskottet ser alltså mycket gärna att en reform av detta slag genomförs, men problemet är också nu samhällsekonomin, som alla är medvetna om. Meningen är att staten skall fa eft ökat ansvar för socialförsäkringstillägget. Det tillåter infe den ekonomiska situationen just nu. Vi skall vara medvetna om att en reform av detta slag är oerhört kostsam om den skall ha betydelse för kommunerna och de enskilda människorna. Def är alltså svårigheter aft skapa utrymme för detta under nuvarande ekonomiska förhållanden.

Mot bakgrund härav anser utskottet sig infe ha någon möjlighet att förorda bifall fill motionerna. Utskottet förutsätter dock - def skriver vi på s. 5 i betänkandet - att regeringen aktualiserar frågan om införandet av ett socialförsäkringstillägg så snart det finansiella läget medger detta.

I går fördes en omfattande inferpellationsdebatf mellan socialministern och Margö Ingvardsson från vpk om just socialförsäkringsfillägg. Där uttalade socialministern aff han är införstådd med denna uppläggning. Han kommer alltså att forflöpande pröva de ekonomiska förutsättningarna för att införa ett socialförsäkringstillägg.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall fill socialförsäkringsutskoffets hemställan i betänkande 26.

Nr 149

Onsdagen den

22 maj 1985

Socialförsäkringstillägg

Anf. 213 INGA LANTZ (vpk):

Herr falman! Jag tycker att Börje Nilsson skjuter ifrån sig problemet, som är de ökade kostnaderna för socialhjälpen beroende på den situafion som vi har på arbetsmarknaden och på den ekonomiska situation som framför allt många barnfamiljer och andra låginkomsftagarfamiljer befinner sig i. Man slipper inte undan från atf betala ut de pengarna. Def är bara def atf def är kommunerna som drabbas. Vi vet atf det är de fattigaste kommunerna som har de största svårigheterna både när def gäller arbetsmarknadsläget och när det gäller de rent ekonomiska resurser som man har att fillgå.

Ett sätt atf minska orättvisorna och göra def hela rättfärdigare vore atf införa ett socialförsäkringstillägg. Vi kan inte låta folk svälta ihjäl. Det finns ingenting som tyder på att behovet kommer att minska. Tvärtom måste man ute i kommunerna när man antar budgetar slå på när def gäller socialhjälpsresurser för aff få def hela aft gå ihop.

161

Nr 149

Onsdagenden 22 maj 1985

Socialförsäkringstillägg

När förslaget diskuterades var inte den ekonomiska situafionen så svår och arbetsmarknadsläget så svårt som i dag. Då resonerade socialutredningen som så att def skulle frigöras resurser för socialarbetare, ifall man kunde lägga upp det här på ett annat sätt. Då skulle socialarbetare kunna ägna sig mer åt socialt behandlingsarbete och rehabilitering, någonting som ansågs väldigt angeläget då och som är ännu mera angeläget nu. Pengarna måste alltså ut. Vi skulle kunna använda resurserna på ett bättre sätt genom att införa socialförsäkringstillägg. Alla är dessutom tydligen överens om att def behövs.

Anf. 214 BÖRJE NILSSON (s):

Herr falman! Jag kan instämma i aft det finns problem med def nuvarande bidragssystemet vad gäller socialtjänsten. Jag vet att utgifterna för def här ändamålet är betungande för många kommuner. Det beror på den sociala strukturen.

Det finns alltså en stor politisk enighet om ett socialförsäkringstillägg. Vi får arbeta i den riktningen. Vi måste dock vara medvetna om atf skall def här få betydelse för kommunerna och de enskilda människorna krävs ekonomiska resurser hos staten. Vi vet att arbetet med atf förbättra statens ekonomi går i rätt riktning. Vi får väl avvakta något år innan vi genomför en reform av detta slag som är så oerhört kostnadskrävande.

Jag är medveten om att det finns många människor som har det ekonomiskt besvärligt,' nu liksom tidigare. Det får man naturligtvis lösa på bästa sätt inom ramen för det socialpolitiska bidragssystem vi nu har, i avvaktan på aft vi kan genomföra systemet med tillägg.

Anf. 215 INGA LANTZ (vpk):

Herr talman! Det är en annan sak också. Kommunernas normer för socialbidrag för t. ex. ensamstående varierar mellan 75 % och 140 % av basbeloppet. Detta innebär skillnader på i runt tal 1 000 kr. i månaden för ensamstående och upp fill 2 500 för en trebarnsfamilj.

Jag tycker inte det är rimligt att man skall ha så olika ekonomiskt bistånd beroende på vilken kommun man råkar bo i.

Detta ger en annan dimension åt diskussionen om socialförsäkringstillägget. Vi måste få enhefliga, rättvisa och skäliga normer. Ett sätt aft åstadkomma detta är att genomföra eft socialförsäkringsfillägg som skall vara så väl tilltaget att det täcker de behov människor har för att klara sin försörjning vid olika former av inkomstbortfall.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslutet redovisas efter debatten om socialförsäkringsutskottets betänkande 27.)

162

Anf. 216 TALMANNEN:

Kammaren   övergår   nu   till   att  debattera  socialförsäkringsufskottets betänkande 27 om flyktingpolitiken.

Flyktingpolitiken

Nr 149

Anf. 217 GULLAN LINDBLAD (m):

Herr talman! Den riksdagsskrivelse som innehåller en samlad redovisning av Sveriges flyktingpolitik och som i huvudsak ligger till grund för def betänkande vi nu skall diskutera har inte föranlett något uttalande från utskottets sida. Där råder full enighet.

Däremot har ett par motioner som behandlats i samma betänkande föranlett reservationer. Jag skall i korthet beröra den moderata reservafionen nr 2, som är föranledd av en motion av Allan Ekström och som handlar om utvisning på grund av brott.

Utvisning på grund av brott får enligt 40 § i utlänningslagen endast ske om vederbörande döms för ett brott på vilket kan följa fängelse i mer än ett år. En ytterligare förutsättning är atf det skall föreligga risk för fortsatt brottslig verksamhet eller att omständigheterna vid brottet är försvårande.

Enligt 41 § i utlänningslagen får en utlänning som haft permanent uppehållstillstånd här sedan minst två år fillbaka när åtal väcks, eller som då är bosatt i Sverige sedan minst tre år fillbaka - beträffande nordisk medborgare två år - utvisas ur landet endast om synnerliga skäl föreligger. Ett sådant skäl kan vara brottslighet av särskilt allvarlig art.

Enligt motionären och oss reservanter borde den naturliga utgångspunkten vara den motsatta, dvs. vederbörande skulle vara skyldig aff åberopa de skäl som bör föranleda att han likväl skall ha rätt atf bo kvar här.

Enligt vår reservation bör således 41 § i uflänningslagen ändras i enlighet härmed. Andra meningen i paragrafen, som talar om att synnerliga skäl för utvisning måste föreligga i de aktuella fallen, bör utgå. Vår lagstiftning skulle då bättre harmonieras med andra länders som infe har denna särlagstiftning.

Herr talman! Jag yrkar härmed bifall till reservation 2 och i övrigt till utskottets hemställan.

Onsdagen den 22 maj 1985

Flyktingpolitiken

Anf. 218 KENTH SKÅRVIK (fp):

Herr talman! I socialförsäkringsufskottets betänkande 1984/85:27 om flyktingpolitiken, där man behandlar dels regeringens skrivelse om flyktingpolitiken, dels en del väckta motioner rörande flykfingmottagning har vi från folkparfiet ställt oss bakom allt i regeringens skrivelse. Däremot har vi i en motion undertecknad av mig m.fl, tagit upp några för oss i folkpartiet angelägna frågor, som berör def direkta mottagandet.

Jag vill först konstatera, att det känns bra att def finns eft brett intresse för atf upprätta ett regionalt flyktingkonfor i Norden med troligt säte i Stockholm, Vi hoppas aft det förberedande arbete som nu inletts skall innebära att vi snart får se detta projekt färdigställt.

Vi har också i motionen 2759 yrkat att eft förbud mot placerande av barn under 16 år i kriminalvårdsanstalf eller allmänt häkte införs i utlänningslagen.

Utskottet har behandlat detta yrkande, och vi nöjer oss med det uttalande som var uttryckt i propositionen, där def föreslogs aft barn under 16 år och en

163

Nr 149

Onsdagenden 22 maj 1985

FlyktingpoHtiken

av barnets vårdnadshavare infe utan synnerliga skäl skall få tas i förvar. En uttrycklig bestämmelse om detta föreslogs bli intagen i uflänningslagen. Om det i undantagsfall kunde bli aktuellt med omhändertagande i polisarresf, skulle detta få ske bara under några timmar i samband med t, ex, direktavvis-ning. Detta beror på atf def inte alltid vid sådana här tillfällen finns lokaler atf tillgå som är helt lämpade för ändamålet. Jag är också tacksam för utskottets uttalande, aft ansträngningarna för aft anskaffa andra förvarslokaler måste intensifieras.

Herr talman! Vi har i motionen också yrkat att frågan om juridisk hjälp vid gränsen måste tas upp till förnyad prövning, enär vi anser aft sådan hjälp är en rättighet som varje flykting borde ha.

Vår principiella inställning är aft den som ansöker om politisk asyl skall kunna få juridiskt biträde redan vid gränsen och vidare överklaga ett eventuellt beslut om avvisning. Vi har i vår motion utgått från atf denna fråga är av så angelägen art atf den kommer aft tas upp i den av regeringen tillsafta utredningen om asylförfarandef vid gränsen. Vi har också utgått från atf detta leder fram till ett förslag. Detsamma gjorde utskottet i sitt betänkande 1983/84:30, och jag hoppas att regeringen har uppmärksammat def. Men eftersom ännu inget förslag har framlagts och vi därför inget vet i denna fråga, har vi från folkparfiets sida reserverat oss för mofionens yrkande 3,

Jag känner till att rätfshjälpskommiffén har behandlat detta ärende och föreslagit en sänkning av gränsen för möjlighet till erhållande av rättshjälp från, som i dag, en veckas förvarsfagande, till tre dagars förvarstagande. Men eftersom den frågan ligger för beredning inom regeringskansliet och inget förslag är framlagt, så föranleder def infe oss inom folkpartiet att hålla fillbaka vårt krav om denna rättvisa rättighet för alla asylsökande.

Herr talman! Jag vill därför yrka bifall till reservafion nr 1,

164

Anf. 219 ULLA JOHANSSON (s):

Herr falman! Betänkandet 27 från socialförsäkringsutskottef innehåller två delar - det behandlar dels motioner väckta under den allmänna motionsfiden, dels skrivelse från regeringen om flykfingpolitiken,

I motion 1715 av Sten Andersson i Malmö uttrycker motionären ett önskemål om atf personer som saknar pass skall avvisas vid gränskontroll eftersom, enligt motionären, passen ofta förstörts för atf ge större chans till asyl, och asyl söks i Sverige inte i första hand på grund av problemen i hemlandet utan på grund av vår höga sociala standard.

Utskottet anser att ett sådant förfarande skulle stå i strid med flyktingkonventionen. Däremot skall man göra allt för atf förhindra aft pass förstörs under resan till vårt land. Det gäller passkontroll under båtresa till Sverige, Man har förf diskussioner med flykfingkommissarien, och regeringen har dessutom tillsatt en utredning som skall se över asylförfarandef vid gränserna. Utskottet har med hänsyn till detta avstyrkt bifall till motion 1715,

Den mofion som Kenth Skårvik talade om handlar om ett tillkännagivande om juridisk hjälp vid gränsen, Samma förslag har vi haft fidigare, och def avslogs då med  hänvisning till den  utredning om  asylförfarandet vid

gränserna som nu arbetar.

Frågan om rätt till offentligt biträde i samband med att utlänning tas i offentligt förvar behandlades av rättshjälpskommiftén i dess betänkande SOU 1984:4, Kommittén sade atf om rättshjälp skall kunna ges måste tiden i förvar begränsas ytterligare, från nuvarande en vecka till tre dagar. Det förslaget bereds nu i regeringskansliet, och utskottet anser därför atf motionen inte föranleder någon riksdagens åtgärd nu.

Angående flykfingkonforet i Norden vill jag framhålla att flykfingkommissarien i juni i fjol hemställde till utrikesministern om att få upprätta ett regionalt kontor för Norden i Stockholm, Detta förslag har mottagits positivt, och def pågår för närvarande ett arbete med aff inrätta eff sådant kontor. Frågan skall bl, a, behandlas i Nordiska rådefs juridiska utskott vid eft sammanträde i augusti. Därmed är detta yrkande enligt utskottet tillgodosett,

Gunnel Liljegren m, fl, (m) yrkar i motion 2440 på en likartad fillämpning i Norden av regler angående flyktingmoffagning. Utlänningslagstiftningen har under senare år varit föremål för översyn i Danmark, Sverige, Finland och Norge, De förändringar som har gjorts har tagit hänsyn till Nordiska rådets rekommendationer om en harmonisering av utlänningslagstiftningen. Ännu återstår en harmonisering av lagstiftningen, framför allt av formell natur -mer än av materiell. Det nordiska lagstiftningsutskotfef diskuterar emellertid fortfarande denna fråga, och därför avstyrker utskottet motionen, eftersom riksdagens åtgärd infe nu är påkallad,

Allan Ekström återkommer i sin mofion 346 med frågan om utvisning. Enligt 40 och 42 §§ utlänningslagen kan utlänning som begått brott, på vilket kan följa fängelse i mer än eft år, utvisas, Def skall föreligga risk för fortsatt brottslig verksamhet eller också skall brottet vara av allvarlig art. Vi behandlade denna fråga i utskottets betänkande 1983/84:30, och de invandrarpolitiska skäl som då fanns mot en särbehandling av invandrare finns fortfarande. Utskottet framhåller dock att det är viktigt att regeringen följer utvecklingen av praxis på området, men vi finner ingen anledning aff frångå vårt tidigare ställningstagande och avstyrker bifall fill motion 346, Därmed yrkas avslag på reservation 2,

När det gäller förbudet atf placera barn under 16 år i kriminalvårdsanstalf eller allmänt häkte anser vi från utskottets sida att vi inte kan gå med på eff absolut förbud, men vi hävdar atf det är nödvändigt aft sådana lokaler ställs till förfogande som ger den allra bästa miljö för dem som skall förvaras. Vi yrkar avslag på motionen.

Den skrivelse från regeringen som riksdagen har fått med en redovisning av den svenska flyktingpolitiken under 1984 har tillkommit på förslag från invandrarpolitiska kommittén. Denna redovisning är förnämlig, och den anbefalls på def varmaste till läsning av de ledamöter som eventuellt infe har hunnit läsa den inför kvällens överläggning. Här ger man en sammanfattning av regeringens arbete när det gäller att öka insatserna för aff effektivisera biståndet till flyktingar utanför Sverige, för ett internationellt arbete, för en jämnare ansvarsfördelning mellan berörda europeiska stater. Här redovisas

Nr 149

Onsdagen den 22 maj 1985

Flyktingpolitiken

165

Nr 149

Onsdagen den 22 maj 1985

Flyktingpolitiken

vad som gjorts för en bättre reglering av flyktingströmmen till Sverige, en klarare tillämpning av asylreglerna och ett nytt sysfem för en effektivare handläggning av asylärenden, en förkortning av handläggningsfiderna i uflänningsärenden och ett nytt system för kommunalt mottagande av flyktingar. Denna skrivelse är värd ett studium. Ingen har motionerat om någonting i anledning av skrivelsen, och det tar vi som ett uttryck för att alla uppskattar denna redovisning.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan i betänkande nr 27 och avslag på reservationerna.

166

Anf. 220 GULLAN LINDBLAD (m):

Herr talman! Det får inte råda någon särlagstiftning beträffande utländska medborgare i förhållande till svenska medborgare, säger Ulla Johansson, Jag tror att jag kan göra mig till tolk för väldigt många människor - jag vill påstå en majoritet - när jag säger att det ligger djupt rotat i def svenska rättsmedvetandet att en person som trots allt är gäst i vårt land bör underordna sig vårt lands lagar och vårt samhällssystem. Det är så atf det är rådande lagstiftning som är en särlagstiftning i förhållande fill lagsfiftningen i andra länder, som har betydligt starkare skrivningar och infe har den här undanfagsparagrafen. Vi anser inte att den skall finnas kvar, och det är därför som vi har följt upp motionen i vår reservation.

Överläggningen var härmed avslutad.

Socialförsäkringsutskottets betänkande 24

Utskottets hemställan bifölls med 260 röster mot 29 för reservafionen av Kenth Skårvik,

Socialförsäkringsutskottets betänkande 25

Mom. 2 (personal vid försäkringskassorna)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservafionen av Margö Ingvardsson - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Socialförsäkringsutskottets betänkande 26

Mom. 2 (socialförsäkringstillägg)

Utskottets hemställan bifölls med 275 röster mot 15 för reservafionen av Margö Ingvardsson,

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Socialförsäkringsutskottets betänkande 27 Nr 149

Mom. 3 (juridisk hjälp vid gränsen) o    a

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 1 av Kenth Skårvik -      _      .. r>n

22 maj 1985 bifölls med acklamation.

Mom. 6 (utvisning på grund av brott)

Utskottets hemställan bifölls med 224 röster mot 63 för reservation 2 av Gullan Lindblad m.fl. 1 ledamot avstod från att rösta.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

14        § Föredrogs
Socialförsäkringsutskottets betänkanden

1984/85:29 Redogörelse för vissa ändrade villkor i avtalsgruppsjukförsäk-

ringen (skr. 1984/85:187) 1984/85:31 Uppskov med behandlingen av vissa ärenden till riksmötet

1985/86 1984/85:32 Barnpensioner (prop. 1984/85:100 delvis)

Kammaren biföll vad utskottet i dessa betänkanden hemställt.

15  § Kammaren beslöt att förhandlingarna skulle fortsättas vid morgondagens sammanträde.

16  § Anf. 221 TALMANNEN:

På morgondagens föredragningslista upptas utrikesutskottets betänkande

16  främst bland två gånger bordlagda ärenden.

17  § Kammaren åtskildes kl. 23.36. In fidem

BERTIL BJORNSSON

/Solveig Gemert