Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1984/85:142

Fredagen den 10 maj

Kl. 09.00

1 § Justerades protokollen för den 2 innevarande månad.

2 § Meddelande om svar på interpellation 1984/85:145

Anf. 1 Statsrådet BENGT GÖRANSSON:

Herr talman! Med hänvisning till riksdagsordningens 6 kap. 1 § får jag meddela att eftersom interpellanten inte kan ta emot svaret den 10 maj, då jag hade avsett att besvara interpellationen, kommer svaret att lämnas fredagen den 31 maj.

3 § Svar på interpellation 1984/85:139 om planeringen för ett permanent Wasamuseum

Anf. 2 Statsrådet BENGT GÖRANSSON:

Herr talman! EHsabeth Fleetwood har ställt följande två frågor angående planeringen av det nya Wasamuseet:

1. Hur långt har planeringen för en förläggning av Wasamuseet tiH
Galärvarvet kommit?

2. Har i samband med planeringen några omständigheter framkommit som
talar för en placering i Alkärret?

Beträffande den första frågan vill jag inledningsvis nämna att regeringen i april månad 1984 gav byggnadsstyrelsen i uppdrag att projektera det nya Wasamuseet i huvudsaklig överensstämmelse med det bearbetade tävHngs-förslagef "Ask", som innebär en placering i Galärvarvsdockan. Beslutet grundar sig på den redovisning som byggnadsstyrelsen lämnade om den genomförda arkitekttävlingen om ett nytt Wasamuseum.

Vidare viH jag nämna att byggnadsstyrelsen tillsammans med Stockholms kommun under mars månad i år anordnade en utställning i Kulturhuset i Stockholm om det nya Wasamuseet. Utställningen hade sin tonvikt på att visa hur det nya museet kommer att påverka stadsbilden i området.

Nr 142

Fredagen den 10 maj 1985

Om planeringen för ett permanent Wasamuseum

För närvarande pågår alltså projekteringsarbetet i enlighet med regeringens uppdrag. Enligt vad jag inhämtat från byggnadsstyrelsen avser byggnadsstyrelsen att redan i sommar redovisa systemhandlingar för projektet och samtidigt begära uppdrag om utförande.

Regeringen har i årets budgetproposition beräknat medel för vissa förberedande arbeten för nybyggnad av museet. Enligt byggnadsstyrelsens tidsplan för projektet är det aktuellt att vissa markarbeten påbörjas vid årsskiftet 1985-1986.

Beträffande fråga 2 kan det vara intressant atf först' konstatera atf byggnadsstyrelsen redan under våren 1980 gjorde jämförande studier mellan en förläggning av museet till Alkärret resp. Galärvarvsdockan. Resultatet av undersökningen utföll till Galärvarvsdockans fördel. Bl. a. mot bakgrund härav angav den dåvarande regeringen i ett planeringsdirektiv till byggnadsstyrelsen atf den fortsatta planeringen av museet skulle utgå från att skeppet placeras i dockan' Den därefter genomförda arkitekttävlingen med efterföljande bearbetning av de två vinnande fävlingsförslagen har bekräftat atf en placering i Alkärret skulle innebära betydande svårigheter med tanke på grundförhållandena vid platsen och därmed stora merkostnader för projektet.

Den nu fortsatta planeringen visar att en placering.! Galärvarvsdockan är tekniskt mycket lämplig, att de fördelar som nämnts för en placering i Alkärret även kan uppnås vid placeringen' i dockan och att intrånget i Galärvarvsparken är begränsat. Mot bakgrund härav finner jag ingen anledning att ompröva det projekferingsuppdrag som lämnats till byggnadsstyrelsen.

Anf. 3 ELISABETH FLEETWOOD (m):

Herr talman! Jag ber att, i en som vanligt välfylld kammare, få tacka statsrådet Göransson för svaret på min interpellafion beträffande planeringen för Wasamuseet. Jag kan tyvärr infe påstå atf jag känner mig särskilt till freds. Låt mig i korta ordalag teckna bakgrunden till mina frågeställningar om planeringens fortskridande och eventuella indikationer på en förläggning till Alkärret i stället för till Galärvarvsparken.

Under 1970-falet planerades och genomfördes en omvandling av Galärvarvsparken till ett efterlängtat grönområde för stockholmare och turister i allmänhet, men kanske för stadsdelen Östermalms invånare, i synnerhet. Tanken atf utnyttja parken för Wasamuseet hade ännu inte väckts. Ca 10 milj. kr. kostade parkens iordningställande skattebetalarna i Stockholm.

Först 1979 dök tanken på en förläggning av Wasa till Galärvarvet upp. Några - osäkert hur många - föll vid första anblicken för idén. Den gamla dockan skulle utgöra en naturlig "hemmahamn" för Wasa efter mer än 350 år.

Efter arkitekttävlingens genomförande fastnade majoriteten också för förslaget "Ask", förlagt just fill dockan i Galärvarvet.

Motstånd fanns - starkt motstånd - men fill det togs tyvärr inte någon hänsyn. Nog kan man tycka att Djurgårdsförvaltningens och Stockholms

skönhetsråds totala enighet i sitt avstyrkande ay förläggningen till Galärvar-vet borde ha utgjort ett memento för politikerna. Flera partiers företrädare har på olika nivåer motsatt sig förslaget. Bl. a. har moderateri Stadshuset och i Östermalmsföreningen agerat vid ett flertal fillfällen. Tre folkparfiförening-ar har gjort gemensam sak med moderaterna, liksom enligt uppgift Stockholmspartiet och vpk i Stadshuset.

Herr talman! Som jag ser det är def mycket olyckligt att 1980-talets kanske största kulturfråga skall avgöras i oenighet. Vi som fruktar att Galärvarvsal-fernativet är sämre än alternativet Alkärret borde ha kunnat få en översyn av förslagen till stånd.

Vad grundar vi då vårt motstånd på? Låt mig först citera en del av vad Rådet för skydd för Stockholms skönhet anför i sitt yttrande från den 9 mars 1983:

"Med hänvisning fill vad ovan sagts anser skönhetsrådet beträffande förläggningen som sådan, att en placering av Wasa-museet på galärvarvsdockan är omöjlig ur miljösynpunkt. Den av Stockholms kommun påkostade och nyligen utbyggda parkanläggningen, som beräknas för framtiden bli av stor betydelse, spolieras.

Vad läget beträffar finner skönhetsrådet atf placeringen vid Alkärret är ay
flera skäl helt överlägsen förläggningen på dockan särskilt om, som nu tycks
vara fallet, ytterligare område kan ställas fill förfogande. Detta är den åsikt,
som för övrigt sammanfaller med tävlingsjuryns välmotiverade utlåtande i
den allmänna tävlingen. •

Då frågan om Wasa-museets förläggning och utformning är av utomordentligt stor betydelse för Stockholms stadsbild och museibyggnaden torde bH 80-talets förnämsta, offenfliga arkitektoniska inslag i landet, anser skönhetsrådet atf ansvaret fordrar ett ytterligare studium av frågan.

Då skönhefsrådet av angivna skäl är motståndare till en förläggning vid dockan och även ställer sig kritiskt mot utformningen av (F-(-F):s förslag vid det ur lägessynpunkt fördelaktigare belägna Alkärret, föreslås att de två arkitektlagen ges i uppdrag att inkomma med utformning av var sitt förslag till Wasa-museefs förläggning fill området vid Alkärret med angränsande landområde, varvid klart måste anges omfattningen av det utvidgade område som nu står till förfogande."

Undertecknare av denna skrivelse, som jag således har citerat delar av, är Anders Nerman, representant för Samfundet S:t Eriks styrelse, Gert Lienhart, vice ordförande i skönhetsrådet, Aron Andersson, representant för Kungl. Vitferhets Historie och Antikvitefs Akademien, Mats Edblom, representant för Svenska arkitekters riksförbund, Liss Eriksson, representant för Kungl. Akademien för de fria konsterna, Per Wästberg, invald i rådet av övriga ledamöter och sekreteraren, den icke okände förre stadsträdgårdsmästaren Holger Blom. Det är lätt atf konstatera att stor sakkunskap måste finnas i skönhetsrådet.

. Ståthållarämbetet avstyrker en förläggning till Galärvarvet med följande motivering: "Ståthållarämbetet avstyrker bestämt atf Galärvarvsdockan väljs såsom

Nr 142

Fredagen den 10 maj 1985

Om planeringen för ett permanent Wasamuseum

Nr 142

Fredagen den 10 maj 1985

Om planeringen för ett permanent Wasamuseum

plats för det nya Wasamuseet. Alkärrsområdef - särskilt om i detta räknas in det förutvarande nöjesfälfsområdet - innebär väsenfliga fördelar från miljösynpunkt. Sannolikt är Alkärrslägef fördelaktigt även från kostnadssynpunkt under förutsättning atf hänsyn tas till samtliga med projektet sammanhängande kostnader.

Det svenska förslaget har givits en arkitektoniskt fördelaktigare utformning än det danska. Enligt Ståthållarämbetefs mening bör därför undersökas om det är möjligt att anpassa det svenska förslaget till ett läge inom Alkärrsområdef.

Uppförandet av ett nytt Wasamuseum är huvudstadens vikfigaste byggnadsfråga under 80-talet. Kanske infe vad beträffar investeringskostnadens storlek men väl med hänsyn fill konsekvenserna för stadsmiljön. Mot denna bakgrund bör det vara självklart att mindre fördröjningar i den uppgjorda preliminära tidsplanen måste accepteras för att möjliggöra erforderlig omarbetning. Ej heller får marginella kostnadsökningar därvid tillmätas avgörande betydelse."

Jag skulle, herr falman, också vilja understryka att de inte okända personerna Sven Silow och Torbjörn Olsson deltagit i def här ärendets beredning inom ståthållarämbetet.

Föreningen Östermalm anför i en skrivelse till statsrådet Göransson i juni 1983:

"Föreningen anser atf museibyggnaden icke skall placeras i eller vid Galärvarvsdockan, utan i ett läge vid Alkärret och på eft sådant sätt att man från förplatsen till Liljevalchs konsthall erhåller största möjliga fria utsikt mot vattnet."

Litet längre ner i sitt yttrande säger Föreningen Östermalm:

"Vid de gemensamma sammanträden vi hållit med Djurgårdens hembygdsförening har vi fillsammans alltmer förstått och framhållit Galär-varvsparkens stora betydelse, som ett av de få stora parkområden inom den centrala delen av Stockholm som har direkt kontakt med vatten.

Det är då mycket olyckligt att en byggnad som Wasa-museet, med sina mycket stora byggnadsvolymer, skall ta i anspråk en stor del av detta parkområde. - Samtidigt kommer den vackra Galärvarvskyrkogården att bli störd.

Galärvarvsdockan är uppenbarligen av underordnad betydelse för inplacering av regalskeppet. Vi anser att dockans kulturhistoriska betydelse är så stor att dockan bör bibehållas och förslagsvis kan den användas till inplacering av lämpHga museifartyg. - Dessutom kan tilläggas att Wasa aldrig byggts i docka."

Herr talman! Jag övergår nu till att redogöra för de fre problemställningar som jag ser som väsentliga i sammanhanget.

För def första: Dockan som man planerar atf använda är ej tillräckligt stor. Och, som sagt, Wasa byggdes inte i en docka utan på landbacken. Bevarandet av dockan i dess nuvarande skick blir således omöjligt. Därmed stympas detta i och för sig fina kulturminne.

Den andra problemställningen är: Den nuvarande silhuetten av Nordiska

museet från Strandvägen, från Skeppsholmen och från Skeppsbron samt från Blasieholmen försvinner. En 33 meter hög byggnad tränger sig emellan. Och tillåt mig tycka att det var anmärkningsvärt att ingen från byggnadsstyrelsen eller departementet hade tillfälle att närvara när Föreningen Östermalm med hjälp av lyftkranar och mellanliggande vajrar illustrerade Wasabyggnadens effekt på intilliggande kulturbyggnader. På marken markerade man också parkeringsplatsers och tillfartsvägars intrång i kulturmiljön.

Det tredje problemet är trafikförsörjningen. Klarar Djurgårdsbron den ökade påfrestningen? Wasa har i dag närmare en halv miljon besökare per år. Utan konkurrens är det vårt mest besökta museum och, herr talman, det enda självbärande. Skulle det inte vara en fördel att vid Alkärrsalternativet kunna ta sig till museet utan bil eller buss och i stället med den tunnelbana som medsäkerhef kommer atf byggas, även om det dröjer ganska många år? Vi bygger ju Wasamuseet för lång tid framåt, kanske för ett sekel eller flera. T-banan går i dag fill Kungsträdgården, och en förlängning till Allmänna Gränd över Skeppsholmen finns med i den framfida planeringen. Kan vi verkligen i dag bortse från de stora fördelar som en sådan utbyggnad kommer atf utgöra i en framtid för Sveriges mest besökta kulturområde, södra Djurgården?

Herr talman! Jag skulle till statsrådet Göransson vilja ställa ett par kompletterande frågor.

Anser statsrådet Göransson att trafikförsörjningen till Wasamuseet skulle underlätfas vid en förläggning enligt Alkärrsalternativet och därmed innebära en väsentlig miljövinst?

Den andra frågan är: Anser statsrådet Göransson att Stockholms skönhetsråds negativa bedömning av det planerade ingreppet i Stockholms stadsmiljö är obefogad?

Nr 142

Fredagen den 10 maj 1985

Om planeringen för ett permanent Wasamuseum

Anf. 4 JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp):

Herr talman! Ett av de första ärenden som mötte mig när jag 1976 blev utbildningsminister var frågan om ett nytt Wasamuseum. De nuvarande lokalerna var från början ett provisorium, som skulle ersättas med ett permanent museum efter en fioårsperiod.

Den nuvarande dockan håller nätt och jämnt samman. Def har i flera år varit hög tid att ersätta provisoriet med en permanent museibyggnad. Redan 1973 hade byggnadsstyrelsen redovisat ett lokalprogram för en sådan. Den dåvarande socialdemokrafiska regeringen uppdrog i juni 1976 åt byggnadsstyrelsen atf planera och förbereda projektering av permanenta lokaler för Wasa.

I juli 1979 - under folkparfiregeringen - redovisade byggnadsstyrelsen detta program och bad om rätt atf anordna en allmän arkitekttävling.

Under våren 1980 gjorde byggnadsstyrelsen förnyade studier av en förläggning fill dels Alkärret, dels Galärvarvet. Resultatet utföll fill Galärvarvets fördel, med hänvisning till bl. a. följande faktorer:

- Galärvarvsdockan utgör en redan utsprängd volym. Ponton och saftar kan utnyttjas när Wasahallen byggs.

Nr 142

Fredagen den 10 maj 1985

Om planeringen för ett permanent Wasamuseum

- Grundförhållandena vid Galärvarvet är bättre än yid Alkärret.

- Nuvarande museum störs mindre under byggnadstiden.

- Marken vid Galärvarvet är staflig. Vid en förläggning fill Alkärret blir det fråga om markköp för ca 20 milj. kr.

- Kajer finns och planering är utförd på Galärvarvsområdet.

I september 1980 - under den andra frepartiregeringen - träffades en principuppgörelse mellan staten och Stockholms kommun som bl. a. innebar att kommunen och staten var överens om att planeringen för permanenta lokaler skulle avse en förläggning till Galärvarvsdockan.

I juli 1981 gav regeringen i uppdrag åt byggnadsstyrelsen att utföra fortsatt planering och förberedande projektering av permanenta lokaler för utställning av regalskeppet Wasa. Byggnadsstyrelsen bemyndigades samtidigt att anordna en allmän arkitekttävling för projektet.

Herr talman! Jag har ansett det vara angeläget att redovisa att åtminstone sex olika regeringar, av varierande märke, har medverkat i detta ärende. Övertygande sakskäl har vid flera fillfällen redovisats för en placering av def nya museet till Galärvarvsområdet. Handläggningen av ärendet har pågått under en mycket lång tidsperiod. Det är nu hög tid att det gamla provisoriet ersätts av ett permanent museum. Wasa måste få komma fill ro i vackra och ändamålsenliga lokaler.

Anf. 5 Statsrådet BENGT GÖRANSSON:

Herr falman! På en punkt håller jag med Elisabeth Fleetwood i hennes argumentering. Det är olyckligt om man måste fatta beslut under stor oenighet - def gäller egentligen i varje fråga. Det hade naturligtvis varit önskvärt att vi i enighet kunnat fatta ett beslut om Wasamuseets permanenta placering. Men skulle vi vänta till dess att vi i denna fråga vunne enighet, skulle vi komma i den situationen att vi möjligen infe behövde lösa problemet alls - Wasa skulle under fiden försvinna, inte längre vara något atf spara. Vi har alltså befunnit oss i ett läge där vi måste fa ställning och fatta beslut - om vi vill behålla Wasa.

Jag fick vid ett fidigare fillfälle kritik för att jag uppsköt beslutet. Det gjorde jag bl. a. därför att jag fann det angeläget att pröva också de argument som i en skrivelse framfördes av Föreningen Östermalm. Den opinionen har således infe blivit förbigången eller överkörd, utan den har fått sin sak prövad.

Vid sitt ställningstagande fann regeringen att de argument som framförts av Föreningen Östermalm inte gav anledning fill en ändring i fråga om placeringen. Regeringen stod därför fast vid def beslut som bl. a. min företrädare som ansvarigt statsråd för detta område hade medverkat till att regeringen tidigare fattat.

Låt mig säga beträffande frågan om vilka som liar tillstyrkt och vilka som infe gjort def atf det faktiskt är ett stort antal instanser som har tagit ställning för den placering som nu är aktuell. Det har bl. a. varit Stockholms kommun. Sjöhistoriska museet och majoriteten av juryn.

Elisabeth Fleetwood gör en stor affär av skönhefsrådefs bedömning, och det är rikfigt atf skönhetsrådet är ett betydelsefullt organ. Men jag vill påminna om, Elisabeth Fleetwood, att skönhefsrådet inte är ett regeringens remissorgan. Def är en instans som Stockholms kommun har som sitt organ för att få synpunkter och beslutsunderlag i frågor som kräver kommunens ställningstagande. Även om skönhefsrådet, som alltså är det kommunala organet, i det här fallet har gjort en bedömning som resulterat i att rådet föreslagit något annat än vad kommunen sedan kommit fram till, har kommunen ändå beaktat vad dess speciella råd för sådana här frågor har sagt men funnit att detta inte bör mofivera beslutet från kommunens sida. Det vore märkligt om vi systematiskt skulle fa hänsyn fill olika remissinstansers underorgan. Jag måste fråga Elisabeth Fleetwood om def är en rekommendation från hennes sida att regeringen skall åberopa olika kommunala nämnder och fatta beslut på grundval av en direkfremiss från en kommunal nämnd till regeringen. Det vore enligt min mening att något illa hantera den kommunala beslutsordningen. Jag tycker med andra ord att man i det här sammanhanget har behandlat skönhefsrådefs yttrande på eft korrekt sätt.

Här ställdes frågan om jag anser att skönhetsrådets bedömning är ogrundad. Det anser jag naturligtvis inte. Som stockholmare tycker jag atf skönhetsrådet skall göra sina bedömningar, men rådet kan infe ensamt vara avgörande i sådana här frågor, och framför allt är det kommunen som skall göra den slutliga bedömningen.

Jag anser inte att kostnaderna är marginella. Elisabeth Fleetwood och jag rör oss möjligen med skilda marginaler, men jag vill säga att jag normalf inte räknar 25 miljoner till de marginella insatserna, i all synnerhet inte som jag nu upptäcker att de 25 miljonerna kräver ytterligare en investering, nämligen investeringen för en tunnelbana. Det är ju här fråga om atf leda i bevis att man med en annan placering skulle kunna få minskad trafik. Nu tror jag att det argumentet är ett av de minst lyckade bland dem som anförs mot den föreslagna placeringen. Jag undrar om inte-Elisabeth Fleetwood borde överge just detta argument. Def är ungefär 100 meter mellan de olika placeringarna. Man frågar sig om en utbyggnad av tunnelbanan fill någon plats i närheten av Gröna Lund skulle innebära att folk infe skulle vilja gå från en tunnelbaneuppgång där fill Nordiska museet. I själva verket är det ju också så atf Djurgården är avstängd för biltrafik hela sommaren under lördagar, söndagar och helger. Det finns knappast några parkeringsplatser på Djurgården. De allra flesta som tar sig dit i dag promenerar eller åker buss över Djurgårdsbron. Skulle vi föra en typ av argumentering som innebär atf vi räknade med hur mycket Djurgården nöts av skosulor, måste vi konstatera att nötningen blir mindre ju närmare Djurgårdsbron Wasavarvet ligger, men en sådan argumentering tycker jag knappast är relevant.

Nej, låt oss ta ställning fill och diskutera det som är def centrala. Det här är en fråga där medborgare i Stockholm och i hela Sverige har skilda uppfattningar. Efter en omfattande, mycket gedigen utredning har man stannat för def förslag fill lösning som har vunnit de flestas tillstyrkan och gillande. Det innebär naturligtvis att några har blivit besvikna och missnöjda.

Nr 142

Fredagen den 10 maj 1985

Om planeringen för ett permanent Wasamuseum

Nr 142

Fredagen den 10 maj 1985

Om planeringen för ett permanent Wasamuseum

men mot bakgrund av den omsorg som lagts ner på planeringen tycker jag nog atf man får acceptera detta.

Bland de brev som jag har fått i den här frågan - och de är ganska många -finns ett som innehåller ett förslag som möjligen skulle kunna lösa den här konflikten. Det kom från en person som skrev att han tyckte atf man inte skulle lägga Wasa vare sig i Alkärret eller i Galärvarvsdockan. Han tyckte att vi skulle göra henne sjövärdig igen och sända ut henne över haven för att göra propaganda för vårt land. Det förslaget har jag emellertid inte låtit försena beredningen av och beslutet i ärendet.

Anf. 6 ELISABETH FLEETWOOD (m):

Herr falman! Det gläder mig att statsrådet Göransson tycker som jag - att det är olyckligt att behöva fatta beslut under oenighet. Det gör vi ju ofta i den här kammaren, men när det gäller sådana här viktiga kulturfrågor är det desto angelägnare att vi försöker sträva mot enighet.

Jag har därför svårt att förstå varför vi infe skulle vänta litet till. Wasa har väntat länge, och det är ett bestickande argument när statsrådet säger att hon kanske faller ihop. Så gör tydligen också dockan helt plötsligt. Jag tror inte att eft uppdrag fill de båda arkitektlagen atf träda in i aktivitet igen och lägga fram ett förslag om en förläggning till Alkärret skulle betyda en sådan försening att det hotade vare sig Wasavarvets eller dockans existens.

Föreningen Östermalm har haft fillfälle att yttra sig, säger statsrådet, men man har inte funnit anledning till ändrad inställning. Jag beklagar def. Jag kan inte göra mer i dagens läge, men jag kommer att fortsätta att beklaga det.

Skönhetsrådet i Stockholm är ett remissorgan för Stockholms stad - det är alltså inte ens beslutande utan endast ett remissorgan. Men man kan inte komma ifrån att de som ingår i skönhefsrådet besitter en kompetens som är absolut unik. Därför tycker jag atf det är märkligt att man inte har lyssnat mer på dem.

När det gäller opinionen och det sista som statsrådet var inne på om 25 miljoner plus vill jag säga: Låt oss dra av de där 10 miljonerna som Stockholms skattebetalare redan har lagt ner på Galärvarvsparken. Då har vi nästan halverat den här summan. Wasamuseet är, som jag redan sagt, ett självbärande museum som kommer atf tjäna både svenskar och ufländska turister under många år.

Statsrådet Göransson menade atf tunnelbanan var eft dåligt argument. Nej, statsrådet Göransson, det är ett utmärkt argument, för den kommer ändå att byggas. De kostnaderna har vi under alla förhållanden - de har inte med Wasavarvet att göra. Som pluseffekt skulle vi få en miljöförbättring med färre bilar och behov av färre bussar. 100 meter, sade statsrådet Göransson, som tydligen går med sjumilasfövlar. Avståndet är nämligen 600-700 meter, och def kan hända att en ökning av avståndet med 700 % jämfört med vad statsrådet anförde kan ha en viss betydelse. Det är rikfigt att Djurgården är avstängd för bilar just för att Djurgården miljömässigt är så oerhört pressad. Desto vikfigare är det atf få fram tunnelbanan.

Så till Jan-Erik Wikström, som påstår atf dockan nätt och jämt håller

samman. Då är def desto vikfigare att vi försöker få ett slutligt beslut åt det håll som jag hoppas atf den ändrade opinion som man både i partierna i Stockholms kommun och i Stockholms stadshus håller på att arbeta fram får komma till uttryck så fort som möjligt, så atf vi får en omprövning till stånd. Vi är väl alla överens om atf ett Wasamuseum på rätt plats och i rätt utformning är en enorm kulturvinsf för Sverige.

Anf. 7 JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp): ,

Herr talman! Vad jag försökte illustrera med mitt korta inlägg var att handläggningen av frågan om Wasavarvefs nya lokalisering pågått många, många år. Redan för tio år sedan sade de som är ansvariga att det brådskade med ett beslut därför att det nuvarande provisoriet aldrig var avsett att stå så länge. Ansvaret för att bevara Wasa är det viktigaste av allt. Det har lett fill atf en rad regeringsbeslut genom åren har fatfats. För ett ganska stort antal år sedan bestämde man sig för atf av en rad redovisade skäl Galärvarvef var atf föredra som sluflig lokalisering.

Sedan är det tyvärr så, att det finns delade meningar. Jag har partivänner på Östermalm som har samma uppfattning som Elisabeth Fleetwood. Men jag tror att också de inser atf förr eller senare måste man ta ställning. Det finns inte obegränsat med tid på den här punkten. Alla kan inte bli tillfredsställda. Jag skulle vilja varna för tanken att man har tid atf vänta ytterligare. Jag tror fakfiskt inte att det nuvarande provisoriet tål någon ytterligare fördröjning.

Nr 142

Fredagen den 10 maj 1985

Om planeringen för ett permanent Wasamuseum

Anf. 8 Statsrådet BENGT GÖRANSSON:

Herr talman! Jag vill understryka det som Jan-Erik Wikström sade i slutet av sitt inlägg nyss, nämligen att Wasa inte klarar att den här frågan förhalas ytterligare. Det är alltså infe bara en fråga om kostnader utan också en fråga om att faktiskt rädda Wasa för framtiden.

Det resonemang om skönhefsrådet som Elisabeth Fleetwood för kräver tydligen ett förtydligande. Vad jag ville påpeka var att skönhefsrådet, som kommunalf organ, naturligtvis har en kompetens som är värd att lyssna till och atf respektera. Men om regeringen skulle anföra skönhefsrådefs yttrande som det avgörande mofivet för att gå emot en mycket bred grupp tillstyrkande instanser - bland vilka def organ, Stockholms kommun, som i sig innesluter skönhefsrådet tillstyrker förslaget i fråga - vore def faktiskt ganska uppseendeväckande. Då skulle man etablera en ny praxis när det gäller att hantera kommunala nämnders yttranden i skilda sammanhang. Om def däremot hade varit så, att det var ett annat majoritetsförhållande bland remissinstanserna, hade man naturligtvis kunnat använda sig av skönhetsrådets argumentering. Man kan inte åberopa skönhefsrådet i egenskap av yttrande organ med den styrka som Elisabeth Fleetwood gör.

Sedan ännu en liten omgång när def gäller tunnelbanan. Elisabeth Fleetwood säger nu: T-banan kommer ändå och därför behöver man inte räkna på kostnaderna för den. Den har nämligen infe med Wasa atf göra. Ja, det är vad Elisabeth Fleetwood sade och def är precis vad jag vill säga.

Nr 142

Fredagen den 10 maj 1985

Om planeringen för ett permanent Wasamuseum

nämligen att byggandet av en tunnelbana fill Djurgården inte har med Wasafrågan att göra.

Anf. 9 ELISABETH FLEETWOOD (m):

Herr talman! Statsrådet Göranssons senaste kommentar är typiskt demagogisk för oss politiker. Pengar kostar det - var vi nu än tar dem. Vad jag avsåg att framhålla i min förra replik här från talarstolen var ju att vi infe skall räkna in kostnaderna för funnelbanebygget som pluskostnader i samband med att Wasamuseet byggs, för de kostnaderna täcks i varje fall på något sätt - genom statsbidrag och naturligtvis genom höjda kommunalskaffer för Stockholm. Men def är en sak. Vi skall infe blanda ihop begreppen. Den fina effekten av en tunnelbana blir atf stockholmarna får en bättre miljö. Vi vet ju atf det är besvärligt för dem med alla bilar. Jag tycker därför inte att statsrådets senaste inlägg om tunnelbanan var relevant.

Visst skall vi lyssna på kommunerna! Det vore mig fjärran att tala emot den kommunala kompetensen. I stället eftersträvar jag allfid att under arbetet här i kammaren medverka till att stärka den, på centralstyrningens bekostnad. Men nu säger både statsrådet Göransson och Jan-Erik Wikström att Wasa inte klarar en ytterligare förhalning. Jag är ledsen men jag måste säga att jag betvivlar att en mindre förhalning skulle betyda Wasas fördärv. Jag tycker - förlåt att jag säger det - att def nästan är att tillgripa en enkel argumentation när man säger atf förslaget till en slutlig lösning vid Alkärret -jag och många andra tror att det från alla synpunkter blir en bättre lösning -skulle vara omöjligt att föra fram just med hänvisning fill atf Wasa infe klarar en förhalning.

Anf. 10 Statsrådet BENGT GÖRANSSON:

Herr talman! Jag ber om överseende, Elisabeth Fleetwood, om jag i mitt resonemang om tunnelbanan förefaller vara demagogisk och osaklig. Def som jag fakfiskt ville peka på är följande.

Menar Elisabeth Fleetwood verkligen - måste jag återigen fråga - att en tunnelbana till Djurgården, med en tunnelbanestation i trakten av Gröna Lund, infe skulle kunna klara trafikförsörjningen och vara ett bra alternativ för dem som skall besöka institutioner i närheten av Nordiska museet? Det var det argument som Elisabeth Fleetwood hade. Hon menade att det var tunnelbanan som skulle möjliggöra den perfekta lösningen med placeringen vid Alkärret. Jag instämmer i den höga uppskattningen av tunnelbanans kvaliteter, men den kommer att vara värdefull oavsett var Wasa ligger.

Klarar Wasa en ytterligare fördröjning? Nej, de rapporter och bedömningar som har gjorts av sakkunnigt folk tyder på att hon inte gör det. De synpunkter som har framförts från Föreningen Östermalm och andra är inte radikalt nya synpunkter. Def är de krav och önskemål som har bearbetats i en offentlig debatt och en diskussion i de olika beredningsorganen under drygt tio år. Det är därför som vi nu måste säga att vi uppenbarligen inte blir eniga i denna fråga, och då måste vi vara beredda atf fatta beslut.

Anf. 11 ELISABETH FLEETWOOD (m):

Herr talman! Jag nämnde avståndet mellan Allmänna gränd, dit tunnelbanan skulle gå, och Galärvarvsförläggningen därför att jag anser att det avståndet är så pass långt att många människor skulle lockas att ta sina bilar till Djurgårdsdelen av staden. Det är alldeles rikfigt, som statsrådet Göransson säger, atf bilar inte har tillträde fill Djurgården under den ljusa fiden av året, men vad skulle det inte betyda i sämre trafikmiljö och sämre miljö över huvud taget för den del av Östermalm som skulle komma att användas som parkeringsplats? En annan fråga är hur parkeringen i Galärvarvsparken skall se ut. Mitt argument är att antalet bilar i detta område skulle minska enormt om vi fick denna tunnelbana.

Sakkunniga har fastnat för Galärvarvsalternativet. Sakkunniga skall man lyssna på, enligt statsrådet Göransson, och def är bra. Men def finns andra sakkunniga som har fastnat för def av mig förordade alternativet. Här står sakkunniga mot sakkunniga, och tyvärr är vi polifiker sådana att vi lyssnar på de sakkunniga som vi vill lyssna på. Jag har försökt lyssna på båda parter- jag hoppas atf även statsrådet Göransson har gjort det - och har efter moget övervägande kommit fram fill att vi bör undersöka om arkifekflagen kan finna en kompromiss för atf nå def allra bästa resultatet för oss alla.

Nr 142

Fredagen den 10 maj 1985

Om skolans medverkan vid distribution av visst politiskt arbetsmaterial

Överläggningen var härmed avslutad.

4 § Svar på interpellation 1984/85:136 om skolans medverkan vid distribution av visst politiskt arbetsmaterial

Anf. 12 Statsrådet BENGT GÖRANSSON:

Herr falman! Sten Svensson har frågat utbildningsministern hur regeringen principiellt ser på skolans eventuella medverkan vid distribufion av polifiskt propagandamaterial.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.

Låt mig först erinra om att def av 1980 års läroplan för grundskolan (Lgr 80) följer att skolans urval och behandling av stoff i alla ämnen skall präglas av saklighet och allsidighet. Skolan skall vara öppen för att skiljaktiga värderingar och åsikter framförs och hävda betydelsen av ett personligt engagemang.

I samhället finns eft rikligt informationsutbud genom böcker, tidskrifter, broschyrer, tidningar och etermedier. Av läroplanen framgår att detta utbud, krifiskt utnyttjat, kan utgöra kunskapskällor i skolarbetet och att det kan och bör användas då man söker en bild av hur olika grupper och intressen söker påverka oss i skilda riktningar. Def är viktigt att skolan på detta sätt ger eleverna förutsättningar att kritiskt värdera den informafion och den kunskap de utsätts för.

Jag har fullt förtroende för att lärare och elever kan hantera såväl informationsmaterial från fackliga organisationer som informafion från

Nr 142

Fredagen den 10 maj 1985

Om skolans medverkan vid distribution av visst politiskt arbetsmaterial

samhället i övrigt inom de ramar som läroplanen ger. Def finns enligt min mening infe någon anledning till särskilda åtgärder från regeringens sida när det gäller distribution till skolor av exempelvis fackligt informationsmaterial.

Anf. 13 STEN SVENSSON (m):

Herr falman! Jag ber att få tacka statsrådet Göransson för svaret på min interpellation.

Mot bakgrund av några aktuella händelser har jag tagit upp frågan om humvida personal i offentlig tjänst - i det här fallet inom skolan - utan vidare skall medverka fill distribution av visst politiskt propagandamaterial. Skall skolan lära tioåringar rita plakat med texten "Bort med betygen" till första maj eller spela tärningsspel - där man får stå över fyra kast om man hamnar på ruta med borgerlig regering?

Dessa inslag finns i LO:s senaste material om första maj, som erbjudits skolor från mellanstadiet och uppåt som undervisningsmaterial. LO erbjuder sitt material gratis till skolorna. Det består av ett tolvsidigf elevhäfte i fyrfärg. Det innehåller texter och noter till Internationalen och Arbetets söner, en tecknad serie kallad "Lotta och Micke demonstrerar" och instruktioner om hur man gör plakat och banderoller fill förstamajtåget.

Mittuppslaget är gjort som ett tärningsspel som följer arbetarrörelsens utveckling. På ruta 1979 står def: "Borgerlig regering igen! - vänta fyra kast." Under texten sitter en piprökande person och sover. På rutan 1982 står def: "(s)-valseger! Gå direkt i mål!!"

Som jag påpekar i interpellationen, har LO medsänt eft följebrev där man motiverar sitt erbjudande med bl. a. följande ord:

"Def är naturligt att i undervisningen följa upp firandet av 1 maj som en av årets helgdagar. Materialet kan användas fr. o. m. grundskolans mellanstadium och komma in i samhällsorienterande ämnen, men också i svenska, musik, bild och andra ämnen där elevernas kreativa förmåga kan utnyttjas för att illustrera 1-maj-firandef."

Jag har därför frågat hur regeringen principiellt ser på skolans eventuella medverkan vid distributionen av politiskt propagandamaterial av den typ som LO:s elevhäfte utgör ett exempel på. Def svar som statsrådet Göransson har presenterat är dess värre mycket undanglidande och oprecist.

LO:s följebrev är formulerat på ett sådant sätt att def indirekt är fråga om en uppmaning fill skolans personal att använda materialet i undervisningen. Det förhållandet motiverar några följdfrågor:

1. Anser statsrådet Göransson att LO-häftet är läromedel enligt Lgr 80 och atf def präglas av saklighet och allsidighet?

2. Anser statsrådet Göransson atf budskapet i häftet är sådant som skolans tioåringar skall behöva ta ställning till, eller är def infe meningen att de skall ta ställning?

3. Anser statsrådet Göransson att materialet - även mycket kritiskt utnyttjat - över huvud taget är av sådan kvalitet att def förtjänar att spridas inom skolvärlden?

Mitt eget svar, herr talman, är nej - ett klart och entydigt nej på de här tre frågorna. Vad svarar statsrådet Göransson - ja eller nej?

Frågorna har sitt intresse mot bakgrund av det organisafionssföd som stat och kommun svarar för, vilket kan användas till att finansiera aktiviteter riktade mot skolan. Frågan är om stat och kommun skall fortsätta atf bevilja dylikt stöd när vi kan konstatera atf t. ex. LO har råd att producera ett kvalitativt dåligt material till mycket höga kostnader.

Jag kan inte tänka mig atf övriga parter på arbetsmarknaden, eller andra intresseorganisationer, skulle kunna komma på samma idé - eller menar statsrådet Göransson atf det är fritt fram för t. ex. 4 oktober-kommittén eller Skattebetalarnas förening att göra om bedriften för balansens skull? Enligt min bestämda mening skall material av den här kvaliteten icke distribueras inom skolan - och ännu mindre användas i undervisningen - alldeles oavsett vilken organisation eller intressegrupp som producerat detsamma. Är statsrådet Göransson beredd att göra samma principdeklaration som jag här har gjort?

Frågorna har, som jag antydde inledningsvis, en vidare aspekt. Skall personal i offentlig tjänst medverka fill distribution av politisk propaganda utan att vissa fasta spelregler som alla parfier kan vara överens om iakttas? Frågan har sitt intresse inför den annalkande valrörelsen. Vi har nyligen erfarit vad socialdemokrafin kan prestera så här fidigt, nämligen en film med ett inslag från skolan där barn motas bort från skolbespisningen. Kommer socialdemokratin att följa Aftonbladets råd atf "dra in eländet", eller finns det risk för att även denna film och broschyrer på samma tema som i filmen kommer att dyka upp inom ramen för arbetarrörelsens skolinformation?

Nr 142

Fredagen den 10 maj 1985

Om skolans medverkan vid distribution av visst politiskt arbetsmaterial

Anf. 14 LARS HJERTÉN (m):

Herr talman! Jag har med intresse följt statsrådet Göranssons svar på Sten Svenssons interpellation, och jag håller med min kollega från Skaraborg att svaret är mycket diffust. "Skolans urval och behandling av stoff i alla ämnen skall präglas av saklighet och allsidighef", citerar statsrådet ur läroplanen, men jag tycker infe att han drar ut konsekvenserna av detta. Att använda ett rent propagandamaterial för en polifisk åskådning i undervisningen kan faktiskt inte stämma överens med målsättningen om saklighet och allsidighef.

Att informera om skiljaktiga värderingar och åsikter är bra. Def skall skolan göra. Men därifrån fill att låta eleverna aktivt arbeta med plakat för en försfamajdemonstration och eft tärningsspel som förmedlar en ensidig politisk propaganda är steget mycket långt. Saklighet och allsidighet har bytts ut mot ensidighet och indoktrinering, och def hör inte hemma i en skola som är fill för alla barn.

Statsrådet säger vidare att han har fullt förtroende för att lärare och elever kan hantera ett sådant här material inom de ramar som läroplanen ger. Låt mig då påpeka att eleverna, som i def här fallet kan vara i fioårsåldern, knappast är mogna atf fa ett sådant ansvar. Eftersom jag själv har varit lärare i många år måste jag också säga att det ofta kan vara svårt atf sovra i allt det

2 Riksdagens protokoll 1984/85:142-145

Nr 142

Fredagen den 10 maj 1985

Om skolans medverkan vid distribution av visst politiskt arbetsmaterial

material man får fill skolan för att använda i sådana ämnen som samhällskunskap, religionskunskap och andra värderande ämnen liksom i OÄ-ämnen, när det gäller mellanstadiet. Här har LO gjort ett rejält övertramp, för inte anser väl landets skolminister atf eleverna på mellanstadiet aktivt skall engagera sig för ett politiskt parti på skoltid? Def är den kompletterande fråga jag skulle vilja ställa till skolministern,

Anf. 15 Statsrådet BENGT GÖRANSSON:

Herr talman! Vi har med jämna mellanrum debatter här i kammaren som rör vad man får och inte får göra i fråga om opinionsbildning, i fråga om spridande av budskap, i fråga om - vad man bör, vad man får, vad man inte bör och vad man infe får göra.

Regeringen har nyligen lagt fram en proposition om ett visst regelsystem för distribution av videogram, dvs, TV-program över kabel. Det har utlöst en kanonad, och man har sagt atf egentligen måste varje regel fas bort därför att ytfrandefrihefskravet innebär atf man i varje läge måste ha obegränsad tillgång fill alla kanaler för varje form av yttrande och påstående.

Jag finner det därför litet uppseendeväckande när två företrädare för moderata samlingspartiet ställer frågor om vilka regelskrivningar regering och riksdag bör göra visavi en facklig organisation i fråga om de brev som den organisationen skriver och riktar till skolan.

En facklig organisation liksom en enskild medborgare får skriva vad de vill och rikta def fill skolan. Riksdag eller regering kan inte rimligen gå in som censurorgan och granska vad som står i de meddelanden som skickas dit, Def viktiga för oss är atf ha givit sådana klarläggande besked till dem som arbetar inom skolan att de vet hur de skall hantera def material de får, att rektorn i en skola vet hur han skall bedöma ett brev som kommer, t, ex, i vilket läge han är skyldig att rätta sig efter det - det gäller beslut som kommer via skolöverstyrelse och länsskolnämnd - och hur han skall bedöma det om en enskild medborgare skriver och är lömsk på någonfing i skolan; han bör då fa del av det, men hans reaktion bör infe vara att han vänder sig fill medborgaren och talar om att denne egentligen inte har rätt att skriva ett sådant brev. Det är fakfiskt en viktig yttrandefrihetsfråga - skall vi låta organisafioner skriva även dumma brev, om de nu skulle vara dumma? Man kanske skall ha den rätten i ett fritt och öppet samhälle. Skall religiösa i sitt material få tala om att de tror på Gud? Vi har ju haft en långcensurtradifionpådet här området, när vi i folkbildningssektorn infe gav statsbidrag för bibelstudier om man avslutade bibelstudierna med bön; eftersom man då hade visat att man tagit bibelstudierna på allvar kunde man infe få statsbidrag för dem.

Denna något rigida inställning har vi nu befriat oss från, ochdet tycker jag är bra. Jag tycker att vi skall ha den öppenheten. Vi har nu i läroplanen vidgat begreppet läromedel och sagt atf läromedel är sådant lärare och elever kommer överens om atf använda för att nå uppställda mål och där finns ett rikligt informationsutbud - genom etermedier, böcker, tidskrifter, broschyrer och fidningar, Def är rimligt att man använder också partsinlagan. Det LO-material ni kritiserar är ett material där Landsorganisationen säger: Det

här är Landsorganisationens uppfattning; det syns på varenda rad, och kritiken gäller egentligen just att det på varje rad så tydligt framgår att Landsorganisationen står bakom materialet, Def tycker jag fakfiskt är en fördel - jag utgår ifrån att vi har så bra lärare i samhällsorienterande ämnen och så bra mellanstadielärare att de vet vad Landsorganisationen är och möjligen har någon aning om vilka värderingar - också politiskt - som kan dominera Landsorganisationen, Jag tror alltså inte atf detta är den smygande fara, som ni här påstår, Def är en part som öppet deklarerar vad man tycker, och def kan man göra mer eller mindre skickligt, mer eller mindre omdömesgillt. Men det vore verkligen allvarligt om vi som grundläggande princip hade atf den som i samhällslivet utanför skolan representerar partsintressen aldrig skulle få redovisa de intressena öppet och fala om att det är def man gör.

Jag har alltså ingen anledning atf bedöma kvaliteten - den får varje avsändare stå för. Jag brukar inte stiga upp och recensera de brev jag får och uttala mig om kvaliteten på dem - def får varje avsändare för sig stå för. Däremot brukar jag när jag gör min egen bedömning fa ställning till hur jag skall använda brevet, i vad mån jag skall åberopa det och i vad mån jag skall avvisa innehållet i det.

Jag tycker alltså att både Sten Svenssons och Lars Hjerténs sätt atf ta upp den här frågan i hög grad röjer en ambition att censurera, att begränsa, och den reagerar jag emot. Låt mig bara när det gäller den reklamfilm som jag fick en filläggsfråga om av Sten Svensson påpeka att den fakfiskt är censurerad och godkänd av statens biografbyrå. Den är censurerad, eftersom vi på filmområdef har en staflig censur.

Nr 142

Fredagen den 10 maj 1985

Om skolans medverkan vid distribution av visst politiskt arbetsmaterial

Anf. 16 LARS HJERTÉN (m):

Herr talman! Givetvis delar jag Bengt Göranssons uppfattning när det gäller censur och förbud: Vi skall ha så litet av den varan som möjligt. Men man kan faktiskt infe jämföra den obligatoriska grundskolan med samhället i övrigt. Grundskolan har vissa bestämmelser och regler om allsidighet, opartiskhet och mångsidighet.

Ute i samhället finns inte dessa regler när vi själva far ställning. Grundskolan måste ta hänsyn till detta. Då passar infe denna typ av material som vi har berört här in i sammanhanget. Det finns inget utrymme för det om man skall följa läroplanen Lgr 80.

Def är vikfigt att skolan presenterar polifiken på ett sådant sätt atf eleverna blir intresserade och själva kan sätta sig in i politiska frågor- det är helt klart. Jag håller med om atf det kan vara svårt atf dra gränsen mellan def som är intresseväckande undervisning och def som är direkt propaganda och som infe hör hemma i skolan. Det kan alltså vara svårt att hålla rågången klar mellan dessa två olika uppgifter i samhället. En sådan uppgift underlättas infe om man får propagandamaterial av def här slaget. Det ställs då mycket stora krav på lärarna.

Vi har redan berört den film som har resulterat i eft häfte som har tillställts de elever som går i gymnasiet - de har infe fått def i skolan utan de har fått det

Nr 142

Fredagen den 10 maj 1985

Om skolans medverkan vid distribution av visst politiskt arbetsmaterial

hem i sina brevlådor. Def är eft material som sprids under den här valrörelsen, vilket är utomordentligt allvarligt. Eftersom häftet skickas hem fill ungdomarna får man hoppas att den desinformation som sprids kan motverkas genom samtal och diskussioner. Men den möjligheten finns inte alltid i alla hem. I varje fall finns def inte några lärare som står redo att hjälpa till med granskning och sovring.

Jag skulle vilja ställa en fråga till skolministern. Den bild av skolan som presenteras i det här häftet som går ut till gymnasieeleverna ger intrycket att man, om det blir en borgerlig valseger, måste betala sin skollunch, och kan man infe betala får man ingen lunch; man får stryk. Är det denna bild socialdemokraterna vill ge av en mellanstadieskola efter en eventuell borgeriig valseger?

Anf. 17 STEN SVENSSON (m):

Herr falman! Det är ingalunda fråga om en förbudsdiskussion. Självfallet får LO skriva och trycka vad man vill. Def är infe def debatten gäller. Debatten gäller om det här materialet är av den kvaliteten att def förtjänar atf spridas och användas som undervisningsmaterial i skolan.

Jag vill påminna statsrådet Göransson om de tre frågor som han inte gick in på i sitt svar:

Anser statsrådet Göransson atf LO-häffet är läromedel enligt läroplanen Lgr 80 och atf def präglas av saklighet och allsidighef? Def var den första frågan.

Är budskapet i häftet sådant som skolans tioåringar skall behöva ta ställning till? Def var den andra frågan.

Och den tredje frågan är: Anser statsrådet Göransson atf materialet, även mycket kritiskt utnyttjat, över huvud taget är av sådan kvalitet atf det förtjänar att spridas inom skolvärlden?

Detta var alltså de fre frågor jag ställde och som jag nu påminner om och ber att få ett svar på.

Jag ställer frågorna mot bakgrund av att def beviljas offenfliga medel från stat och kommun till organisationerna. Enligt uppgift betalar skolöverstyrelsen ut följande belopp i anslag till de fackliga organisafionerna centralt under innevarande budgetår - till LO 1 095 000 kr,, till TCO 650 000 kr,, fill SACO-SR 315 000 kr. Dessa belopp kan användas för skolinformation.

Ett annat exempel är att samtliga kommuner i Stockholms län under år 1984 utbetalade 75 000 kr, i bidrag till skolinformatörernas verksamhet inom LO, Jag undrar om vi i ett ekonomiskt läge där vi lånar allt fler miljarder från utlandet skall fortsätta atf ge statliga bidrag av den här typen, ifall def kommer fram material av det här slaget. Jag skall fortsätta, eftersom den här frågan har en vidare aspekt. Den gäller ytterst: Skall personal i offentlig verksamhet ställa upp och sprida den här typen av material när det kommer? Jag rikfar mig i och för sig inte mot att man skriver och trycker det här materialet, Def gäller inte förbud här. Frågan gäller om man skall ställa upp och använda och sprida material av detta slag.

Ytterligare ett exempel hämtar jag från en offenflig arbetsplats, Häromda-

gen ville några företrädare för arbetarrörelsen dela ut socialdemokraternas valhandbok nr 2 - det är den som jag har här- till vårdtagare på en institution i min egen valkrets. Men eftersom personalen där hade bättre omdöme än uppdragsgivarna stoppades det. Att materialet innehåller en mängd felaktiga beskyllningar mot oss moderater får vi ta upp i eft annat sammanhang. Men att kräva att personal i offenflig tjänst utan vidare skall ställa upp och dela ut politisk propaganda är atf gå för långt.

Eller menar statsrådet Göransson att alla övriga partier skall sätta i gång med samma metoder? Det är i så fall inte atf undra på att kostnaderna sfiger. Och skall detta verkligen tillåtas i vårt nuvarande samhällsekonomiska läge?

Def största partiet har ju de största ekonomiska resurserna och får väl också anses ha ett särskilt ansvar. Menar statsrådet Göransson att partistöden från stat och kommun skall fortsätta att öka för att man skall kunna finansiera nya kampanjer, som i sin tur kräver nya genmälen och nya resursinsatser för att balansera de resurser som socialdemokratin sätter in? Def här är en vikfig fråga med tanke på den annalkande valrörelsen; det är märkligt atf man har saft i gång så fidigt.

Jag är inte ensam om att recensera vad som har kommit fram. Låt mig citera Aftonbladets recension av den film som statsrådet Göransson nämnde i sitt senaste inlägg,

"Sossarna lär ha satsat en halv miljon på en reklamfilm för att visa väljarna 'en häftig bild av eft egoistiskt samhälle', som partiets informationschef så subtilt uttrycker det.

Filmen, 75 sekunder, visas på biograferna och innehåller en rad brutala och vulgära scener. Stämningen är torftig. Människofientlig,

Syftet är att tittarna skall associera filmen med moderaternas egoistiska och kallhamrade konkurrenssamhälle,

Def hela är pinsamt. Filmen saknar all trovärdighet. Den är bara vulgär. Dra in eländet!"

Jag upprepar min fråga från det förra inlägget: Kommer socialdemokraterna att följa rådet att dra in filmen, eller skall vi räkna med att den här typen av informafion kommer att dyka upp i skolan under den annalkande valrörelsen?

Nr 142

Fredagen den 10 maj 1985

Om skolans medverkan vid distribution av visst politiskt arbetsmaterial

Anf. 18 Statsrådet BENGT GÖRANSSON:

Herr falman! I motsats till Sten Svensson blandar jag infe ihop de uppgifter som åligger regering och riksdag såsom medborgerligt valda organ och de uppgifter som åläggs organisationer av deras medlemmar.

De frågor som ställs om vad det socialdemokrafiska partiet tänker göra med den ena eller andra filmen bör rikfas fill partiets sekreterare - det är partisekreteraren som kan svara på det, I det socialdemokratiska partiet har man en sådan öppenhet för meningsyttringar att man svarar på brev som kommer också från motståndarpartier. Vi har ingenting emot def, och jag är övertygad om atf Bo Toresson kommer att ge alla de besked i def avseendet som Sten Svensson vill ha.

Min anknytning till filmen, som visas på biograferna, är att jag som

Nr 142

Fredagen den 10 maj 1985

Om skolans medverkan vid distribution av visst politiskt arbetsmaterial

regeringsledamot ansvarar för statens biografbyrå. Jag tillät mig påpeka att filmen i enlighet med lagstiftningen är censurerad - den är granskad och godkänd för offentlig visning, I den mån Sten Svensson vill ha ett censurinstrument för att hindra atf obehagliga åsikter sprids kan jag berätta att man har bedömt att svenska medborgare utan att lida skada till själen bör kunna se 75 sekunder av en film som Aftonbladet betraktar.som smaklös och usel. Detta har jag nu sagt om censurfrågan - för det är egenfligen den saken det handlar om,

Sten Svensson tar på nytt upp sina frågor, som jag faktiskt svarade på. Jag svarade på dem resonerande - jag medger def - och jag skulle möjligen också ha upprepat dem och pekat på varje svar för sig. Jag skall därför upprepa svaren.

Anser Bengt Göransson att detta är eft läromedel i enlighet med läroplanens anvisningar? - Det är naturligtvis inget centralt läromedel, men vad sägs om läromedel i läroplanen? Jo, def framhålls att broschyrer, tidskrifter och åsiktsyttringar också kan vara läromedel, om en lärare tycker att def är lämpligt att använda dem för att belysa vissa samhällsförhållanden. Det sägs vidare:

"Skiljaktiga uppfattningar liksom problem och svårigheter skall öppet redovisas och bearbetas. Värderingar får förekomma. Samhällsfrågor är t ex aldrig värderingsfria. Men det skall alltid klart framgå vem det är som står för dem. Så har t ex läraren rätt att uttrycka egna värderingar om det klart framgår att de är personliga. Eleverna får inte vilseledas genom uttryck som 'man', 'torde', 'anses ofta', osv,"

Menar Sten Svensson att det material som han så starkt kritiserar är publicerat och utgivet i sådan form att en aningslös och om samhällsförhållandena okunnig lärare inte inser att def är Landsorganisationen som ligger bakom det? Def är ju infe heller skolan som distribuerar materialet, utan det är Landsorganisationen som gör det.

Frågan är om vi mot bakgrund av läroplanens skrivning vill ha läromedel vid sidan av de centralt fastställda. Skall intresseorganisationer få erbjuda skolan sina partsinlagor? Det är faktiskt i yttrandefrihetens samhälle en ganska viktig fråga att ta ställning fill. Man kan nämligen inte begära att skolan skall göra kvalitetsbedömningar av varje partsinlaga och auktorisera sådana. Poängen är atf detta måste göras av den enskilde läraren i skolan, I mångfaldens samhälle litar man på att den enskilde läraren har möjlighet atf hantera också de partsinlagor som han kommer i kontakt med,

Lars Hjertén säger att skolan inte är jämförbar med samhället i övrigt och att skolan inte kan få utsättas för sådant här material. Jag måste då få ställa en fråga till Lars Hjertén: Innebär det att ni från er sida skulle vara beredda att förändra läromedelsbegreppet? I så fall måste vi omdefiniera detta och säga atf läromedel enbart är centralt godkänt och fastställt material. Är det en sådan stel och auktoriserad skola som ni vill stå för? Vart far då friskolorna vägen? Och hur skall det gå för Waldorfskolorna i en sådan situation?

Anf. 19 STEN SVENSSON (m):

Herr falman! Statsrådet Göransson ifrågasätter min roll i det här sammanhanget. Jag vill understryka något som jag sade i mina båda föregående inlägg, nämligen att stat och kommun betalar ut betydande understöd i form av bidrag till den här typen av verksamhet. Dessutom höjs ju stödet till partierna kraftigt. Med tanke på den samhällsekonomiska utvecklingen, som regeringen har ansvar för, anser jag det fullt befogat för mig att ställa frågor om hur de här pengarna används. När organisationerna, som skall ha full frihet att trycka och distribuera material - och jag vill noga understryka att def infe är det som jag ifrågasätter - producerar ett material av den nu aktuella kvaliteten, finns def skäl att ifrågasätta om vi, med tanke på det ekonomiska läget, fortsättningsvis skall bevilja medel av denna typ.

Skall vi fortsätta att öka partistödet när partier har råd att producera material som denna film, med inslag som en partiet närstående fidning tycker är pinsamma och därför föreslår partiet att filmen skall dras in? Skall vi fortsätta att bevilja stöd på nuvarande nivå? Def är kärnfrågan. Den huvuduppgift som en ledamot av Sveriges riksdag har är ju att värna om skattebetalarnas pengar.

Nr 142

Fredagen den 10 maj 1985

Om skolans medverkan vid distribution av visst politiskt arbetsmaterial

Anf. 20 LARS HJERTÉN (m):

Herr falman! Def är faktiskt en skillnad mellan den obligatoriska skolan och samhället i övrigt. Som enskild medborgare ute i samhället har jag inget krav på mig atf iaktta saklighet och allsidighet. Skolan måste emellerfid ställa det kravet på undervisningen.

Jag vill fill sist säga att under de år då jag var lärare, fram till 1982, mötte jag aldrig den typ av propagandamaterial som nu skickas över till skolorna, Def har skett en kraftig upptrappning av den politiska propagandan. Jag tror inte att def är särskilt bra för skolan, Def ställer enormt stora krav på skolan, framför allt på lärarkåren, i form av sovring och genomläsning av ett enormt stort material, som fortlöpande kommer in. Det kravet skall vi naturligtvis ställa på lärarna, men det leder nu fill betydligt mera arbete än vad def gjorde bara för några år sedan.

Anf. 21 Statsrådet BENGT GÖRANSSON:

Herr falman! Vi utsätts för mycket av påverkan i vårt samhälle, Def är många skrifter och broschyrer som ramlar ner i våra brevlådor, Lars Hjertén tycks drömma om ett samhälle där vi skulle kunna så skydda lärarna atf de aldrig utsattes för den typen av påverkan utan kunde vistas i infernat och gå ut obefläckade för atf undervisa sina elever,

I själva verket får lärarna på olika sätt detta material. Den fråga som ni tar upp i dag skulle ha vållat oro hos mig, om jag för eft ögonblick hade trott att Lars Hjertén känt sig förpliktigad atf använda detta material i sin undervisning. Men jag är alldeles övertygad om att han inte för eft ögonblick skulle reflektera över att göra det. Han har därmed redan gjort den bedömning som han som lärare faktiskt har rätt och möjlighet att göra,

Sten Svensson har nu vidgat perspektivet och ställer följande fråga: Skall vi

Nr 142

Fredagen den 10 maj 1985

Om skolans medverkan vid distribution av visst politiskt arbetsmaterial

fortsätta att ge partisföd och skall vi fortsätta att ge stöd fill fackliga organisationer som ger ut sådant här material? Så tillägger han: Detta är kärnfrågan. Det är möjligt, Sten Svensson, att detta är kärnfrågan, men det var faktiskt infe den frågan som Sten Svensson ställde i sin interpellation,

Anf. 22 LARS HJERTÉN (m):

Herr talman! Statsrådets sista inlägg tycker jag faktiskt ger en viss öppning. Han utgick från att jag som lärare aldrig skulle kunna tänka mig att använda denna typ av material. Jag antar att jag i så fall är hyggligt representativ för lärarkåren. Jag tror inte att någon lärare skulle använda sig av detta material. På den punkten är vi nu tydligen överens.

Anf. 23 STEN SVENSSON (m):

Herr falman! Någon skall ju bekosta det material som man begär att skolan skall medverka fill att distribuera. Det låg alltså i min fråga huruvida skolan skall medverka fill detta. Det kosfar nämligen i slutändan pengar att producera detta material. Eftersom det dessutom utgår statligt stöd till verksamheten, är det befogat atf ställa den frågan.

Jag konstaterar att vi härvidlag gör olika bedömningar. Jag har velat ge statsrådet Göransson chansen att fa avstånd från innehållet i dessa företeelser. Statsrådet Göransson har infe gjort det. Jag kan inte göra någon annan värdering av hans svar än vad hans tankesätt synes förtjäna.

Överläggningen var härmed avslutad,

5 § Föredrogs och hänvisades
Skrivelse

1984/85:203 till jordbruksutskottet

6 § Föredrogs och hänvisades
Proposition

1984/85:211 till jordbruksutskottet

Beträffande detta ärende hade regeringen föreslagit att riksdagen skulle besluta att mofionstiden förkortades fill fjorton dagar.

Kammaren beslöt förkorta motionstiden till att utgå torsdagen den 23 maj.

7 § Anmäldes och bordlades Motionerna

1984/85:3200 av Per Unckel m.fl. 1984/85:3201 av Ulf Adelsohn m.fl. 1984/85:3202 av Bengt Westerberg m.fl. 1984/85:3203 av Lars Werner m.fl. 1984/85:3204 av Björn Samuelson m.fl. 1984/85:3205 av Ove Eriksson

1984/85:3206 av Karin Söder m.fl. Nr 142

Fredagen den 10 maj 1985

1984/85:3207 av Lars Svensson m.fl. 1984/85:3208 av Yngve Nyquist m.fl. 1984/85:3209 av Yngve Nyquist m.fl. 1984/85:3210 av Ingemar Hallenius m.fl.

1984/85:3211 av Elver Jonsson och tredje vice falman Karl Erik Eriksson 1984/85:3212 av Alf Wennerfors m.fl. 1984/85:3213 av Göthe Knutson 1984/85:3214 av Stig Alemyr m.fl. 1984/85:3215 av Elver Jonsson m.fl. 1984/85:3216 av Agne Hansson och Gösta Andersson Förslag fill slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1985/86, m. m. (kompletteringsproposition) (prop. 1984/85:150)

8 § Anmäldes och bordlades

Finansutskottets betänkanden

1984/85:26 Teckning av aktier i en penningmarknadscentral (prop. 1984/ 85:125 delvis och förs. 1984/85:25)

1984/85:27 Anslag till byggnadsstyrelsen m. m. (prop. 1984/85:100 delvis)

1984/85:28 Fortsatt valufareglering (prop. 1984/85:153)

1984/85:31 Anslag fill riksgäldskonforef samt ändring i lagen om riksgäldskonforef (prop. 1984/85:100 delvis och förs. 1984/85:22)

Skafteufskoftets betänkande

1984/85:49 Vissa uppbörds- och faxeringsfrågor m. m.

Jusfitieutskottets betänkanden

1984/85:27 Polisregister

1984/85:30 Anslag till åklagarväsendet (prop. 1984/85:100 delvis)

1984/85:31 Tillägg till den europeiska konventionen angående skydd för de

mänskliga rättigheterna m.m. (prop. 1984/85:123) 1984/85:32 Anslag till justitiekanslern (prop. 1984/85:100 delvis) 1984/85:33 Anslag till brottsförebyggande rådet (prop. 1984/85:100 delvis) 1984/85:35 Tilläggsbudget III (prop. 1984/85:125 delvis)

Lagutskottets betänkande

1984/85:35 Arrendatorers rätt att förvärva arrendestället (prop. 1983/84:136 delvis)

Kulturutskottets betänkanden

1984/85:18 Vissa anslag ur kyrkofonden m.m. (prop. 1984/85:152)

1984/85:20 Tilläggsbudget III (prop. 1984/85:125 delvis)

Utbildningsutskottets betänkanden

1984/85:23 Tolk- och översätfamfbildning m.m. (prop. 1984/85:132)

1984/85:30 Anslag fill lokala och individuella linjer och enstaka kurser (prop. 25

1984/85:100 delvis)

Nr 142

Fredagen den 10 maj 1985

Meddelande om frågor

Jordbruksutskottets betänkande

1984/85:34 Lag om kontroll av husdjur m. m. (prop. 1984/85:159)

Näringsutskoftets betänkande

1984/85:26 Prissättningen på olja och bensin

Arbetsmarknadsutskottets betänkanden 1984/85:19 Tilläggsbudget III (prop. 1984/85:125 delvis) 1984/85:20 Det statliga arbetsgivaransvaret i vissa räffstvisfer (prop. 1984/ 85:134)

Bostadsutskottets betänkanden

1984/85:18 Dispositionsplanen för Djurgården

1984/85:19 Vissa byggnadshygieniska frågor m. m.

1984/85:20 Medel till utvidgat datorstöd vid bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna m.m, (prop, 1984/85:125 delvis och 1984/85:136)

1984/85:21 Anslag till länsstyrelserna m, m, (prop, 1984/85:100 delvis)

1984/85:22 Anslag fill lokala skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna m,m, (prop, 1984/85:100 delvis)

9 § Meddelande om frågor

Meddelades atf följande frågor framställts

den 9 maj

1984/85:579 av Björn Molin (fp) fill statsrådet Gertrud Sigurdsen om väntetiderna inom sjukvården:

Det finns för närvarande ingen central sammanställning över väntetiderna inom sjukvården. Det har också visat sig svårt att från socialstyrelsen eller de enskilda sjukvårdshuvudmännen få fram statistik över väntetiderna inom sjukvården. Mot bakgrund av att en sådan statisfik är viktig för den sjukvårdspolitiska debatten och för sjukvårdsplaneringen vill jag fråga statsrådet Sigurdsen:

År statsrådet beredd ge riksdagen en samlad redogörelse för väntetiderna inom olika delar av sjukvården?

den 10 maj

1984/85:580 äv Gunnel Liljegren (m) till statsrådet Bengt Göransson om sammansättningen av kommitté för ny organisation för svenskundervisning för vuxna invandrare:

Vid det principbeslut om ett nytt sysfem för svenskundervisning för invandrare som fattades i december 1984 förutskickades att en organisations-

kommitté skulle tillsättas för atf lösa vissa problem i samband med Nr 142

omorganisationen. Det gällde bl, a, fastställandet av läroplan och lärarkom- Fredagen den

petens, finansiering av reformen samt förslag till arbetsrättslig lagstiftning, Iflmqi 1QS5

Regeringen har nu tillsatt en kommitté som är så sammansatt atf varken____ ____

oppositionspartierna eller arbetsgivarsidan, den ena av arbefsmarknadspar- Meddelande nm
terna, får möjligheter fill insyn i arbetet, fråsor

Mot den bakgrunden vill jag fråga statsrådet:

Vilka överväganden ligger bakom den till synes sneda sammansättningen av denna organisationskommitté?

10 § Kammaren åtskildes kl, 10,13,

In fidem

SUNE K, JOHANSSON

/Solveig Gemert