Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1984/85:14

Tisdagen den 23 oktober

Kl. 15.00

Förhandlingarna leddes fill en början av andre vice talmannen,

1 § Upplästes följande inkomna skrivelser:

Till riksdagen

Härmed anhåller jag om ledighet från riksdagsarbetef under fiden den 22 november-den 21 december 1984, Skälet fill min framställning är, aff jag under den fiden kommer aff ingå i den svenska delegafionen till Förenta nationernas generalförsamling, Stockholm den 18 oktober 1984 Sture Korpås

Till riksdagen

Undertecknad anhåller härmed om ledighet från riksdagsarbefet fr, o, m, den 16 november 1984 till höstsessionens slut för fullgörande av FN-uppdrag, Stockholm den 17 oktober 1984 Ann-Cathrine Haglund

Kammaren biföll dessa ansökningar.

Andre vice falmannen anmälde aft Bror Eriksson (c) och Lars-Erik Ahlinder (m) skulle tjänstgöra som ersättare för Sture Korpås resp, Ann-Cathrine Haglund,

2 § Föredrogs och hänvisades
Proposition

1984/85:24 fill socialförsäkringsutskoftet

Nr 14

Tisdagen den . 23 oktober 1984

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Meddelande om interpellationssvar

Om anslagen tid skogliga beredskapsarbeten

3 § Föredrogs och hänvisades

Mofionerna

1984/85:51 och 52 till skatfeufskoffet

1984/85:53-55 till bostadsutskottet

1984/85:56 till trafikutskottet

4 § Meddelande om svar på interpellation 1984/85:18

AnL 1 Arbetsmarknadsminister ANNA-GRETA LEIJON:

Herr talman! Jag fär meddela aft Gunnel Jonängs interpellafion om arbetsmarknadssituationen i Gävleborgs län inte kommer aff besvaras den 5 november, då jag hade för avsikt aft besvara interpellafionen, pä grund av att interpellanten inte kan närvara. Jag har kommit överens med interpellanten om atf svaret skall lämnas den 16 november.

5 § Svar på fråga 1984/85:67 om anslagen till skogliga beredskapsarbeten

AnL 2 Arbetsmarknadsminister ANNA-GRETA LEIJON;

Herr talman! John Andersson har frågat mig om regeringen är beredd atf anslå medel för att skogUga beredskapsarbeten skall kunna fortsätta utan avskedanden.

Behovet av beredskapsarbeten varierar med konjunkturen, I en konjunkturuppgång är def rimligt atf minska på medlen till beredskapsarbeten. För atf underlätta placeringen av arbetslösa fill näringslivet har regeringen infört eft rekryteringsstöd. Vidare infördes den 1 januari i är bidrag fill arbete i ungdomslag, I enlighet med riksdagens beslut kan arbeten i ungdomslag också bedrivas i form av skogligf arbete.

Jag har förståelse för de problem som kan uppstå när det blir en kraftig neddragning av beredskapsmedlen då def just på den skogliga sidan finns många som haft beredskapsarbete i flera år.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusfi 1984 hemställt om ytterligare medel till beredskapsarbeten. Regeringen kommer senare i dag att offentliggöra förslag fill ytterligare insatser inom arbetsmarknadspolitiken. Förutsättningar borde då finnas för aft viss del av de föreslagna medlen även kommer skogsvårdande beredskapsarbeten fill del.

AnL 3 JOHN ANDERSSON (vpk);

Herr falman! Jag får tacka arbetsmarknadsministern för svaret på min fråga. Jag noterar aff arbetsmarknadsministern har förståelse för de problem som kan uppstå när def blir en kraffig neddragning av beredskapsmedlen då det gäller de skogliga åtgärderna. När ministern säger aft behovet av beredskapsarbeten varierar med konjunkturen, så vill jag påstå atf detta infe

är giltigt i fråga om de människor som är sysselsatta i skogliga beredskapsarbeten.

Som stöd för detta påstående vill jag återge den sammanfattning som länsarbetsnämnden i Västerbottens län nyligen har gjort. Man säger aff de arbetsmarknadspolifiska åtgärderna i ökad utsträckning inriktas mot att fa vara på konjunkturuppgången inom industrin. Konsekvensen blir en klar förbättring pä orter med positiv industriutveckling och för personer med industriell utbildning eller erfarenhet. Däremot är situationen i flertalet kommuner i Västerbotten med låg andel industrisysselsatta och för övriga sökande mycket besvärande, och arbetslösheten vänfas ligga på minst samma nivå som föregående vinter. Arbetslösheten inom skogsarbefarkåren vänfas öka med 200 personer om inte ytterligare åtgärder sätts in.

Det här gäller ju människor som är mycket hårt lokalt bundna, I regel är def äldre, utslitna skogsarbetare som sysselsätts i sådana skogliga beredskapsarbeten,

Dessa beredskapsarbeten är dessutom mycket billiga, Def handlar om skillnaden mellan den ersättning som skogsägarna betalar plus de eventuella bidrag som åtgår och den lön som arbetstagarna får. Därtill är det en mycket bra investering för framfiden, Def är ju stora samhällsekonomiska vinster man skapar genom dessa skogsvårdsarbeten.

Nu säger arbetsmarknadsministern att def borde finnas förutsättningar för atf en del av de medel regeringen senare i dag kommer att offentliggöra förslag om skall kunna gå fill skogsvårdande beredskapsarbeten. Jag får innerligt hoppas aff detta kommer att ske.

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Om fördelningen av resurserna för arbetshandikappade

Överläggningen var härmed avslutad.

6 § Svar på fråga 1984/85:93 om fördelningen av resurserna för arbetshandikappade

AnL 4 Arbetsmarknadsminister ANNA-GRETA LEIJON;

Herr talman! Lars Ernestam harfrägat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för atf de resurser som arbetsmarknadsinstituten utgör skall bli mer likvärdigt fördelade och kunna sättas in där behoven är störst.

Som ett exempel på ojämn resursfördelning nämner Lars Ernestam atf det finns 33 arbetslag vid arbetsmarknadsinstituten i Stockholms län, men bara 5 i Örebro län,

I realiteten har Stockholms län dock aldrig haft mer än 30 lag - vanligen
27-28, Om man ser fill befolkningsunderlaget är det infe orimligt aff
Stockholms län har väsentligt större resurser än Örebro län. Som en
jämförelse kan jag vidare nämna att Göteborgs och Bohus län har 16
arbetslag och Malmöhus län 13,1 övriga län varierar antalet arbetslag mellan
10 och 2, .

Lars Ernestam ger också vissa statistikuppgifter som skall belysa att resurserna är ojämnt fördelade.

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Omfördelningen av resurserna för arbetshandikappade

För Lars Ernestams kännedom kan jag meddela aff antalet kvarstående sökande med arbefshandikapp i Stockholms län, enligt AMS månadssfafi-stik, brukar ligga omkring 2 500, Motsvarande siffra för Örebro län är ca 1 100,

Fördelningen av Ami-resurser speglar fill sfor del läget när staten den 1 januari 1980 överfog de fidigare arbetsvårdsinstifuten från kommunala huvudmän och inrättade arbetsmarknadsinstituten, I län där kommunerna eller landstinget hade byggt ut arbetsvårdsinstifuten finns också mer resurser vid arbetsmarknadsinstituten. En viss utjämning har dock därefter ägt rum.

Den regionala organisationen av arbetsmarknadsinstituten fastställdes av den dåvarande regeringen i november 1979, Jag har inhämtat aff arbetsmarknadsstyrelsen nu överväger viss omfördelning och decentralisering av Ami-resurser, Styrelsen beräknar atf utredningsarbete som skall ge underlag för förslag om sådana omdisponeringar kommer aff slutföras under budgetåret.

AnL 5 LARS ERNESTAM (fp):

Herr falman! Jag tackar för svaret,

Örebro län har under den tid som Anna-Greta Leijon varit arbetsmarknadsminister haft de högsta arbetslöshetssiffror som noterats sedan nuvarande statisfik började föras, Def rinner f, n, fill en rännil med arbetsfillfällen från näringslivet, men förhållandena är klart otillfredsställande, Örebro län hör till de hårdast drabbade av de mellansvenska länen, I en sädan situation är def särskilt svårt för personer som har någon form av arbetshinder eller handikapp. Som jag sagt i min fråga gör de arbetslag som finns i Ami-organisafionen stora insatser för atf genom eft omfattande konfakfarbete få fram arbetsfillfällen. Arbetsmarknadsministern redovisar en statistik - jag har nägot annorlunda siffror, men i stort sett överensstämmer våra siffror; det beror litet grand på hur man räknar,

1983/84 var genomsnittligt ca 1 350 personer som har någon form av arbetshinder anmälda som arbetssökande varje månad. Arbetsmarknadsministern nämnde 1 100, och vi kan ju fa den siffran, def går lika bra aff diskutera med den som utgångspunkt. Men för dessa 1 100 personer finns def bara 5 arbetslag. Resurserna är alltså helt annorlunda i Örebro län än i andra delar av landet, I detta läge är det mycket förvånande att arbetsmarknadsministern säger: "Om man ser fill befolkningsunderlaget är det inte orimligt aff Stockholms län har väsentligt större resurser än Örebro län," Längre fram i svaret redovisar hon atf det är 2 500 sökande i Stockholms län. För dem finns det 27-28 arbetslag. För de 1 100 i Örebro län finns det bara 5 arbetslag. Det är en betydande skillnad när det gäller antalet per arbetslag,

Def här förhållandet, arbetsmarknadsministern, måste ses mot bakgrund av att det i Örebro finns så många döva och hörselskadade arbetssökande. Detta hänger samman med den utbildning som förekommer i Örebro, Familjerna flyttar med och får arbete, och sedan vill naturUgtvis ungdomarna ha jobb.

Allt def här visar, arbetsmarknadsministern, aff def behöver komma till

minst eft arbetslag i Örebro län. Jag är infe nöjd med svaret, och jag vill fråga: År infe arbetsmarknadsministern beredd aff medverka fill aff det blir ytterligare ett arbetslag?

AnL 6 Arbetsmarknadsminister ANNA-GRETA LEIJON:

Herr talman! Lars Ernestams sätt aft behandla statistik fyller inte precis de krav som man vanligtvis brukar kunna ställa här i riksdagen, och jag var i mitt svar ganska vänlig mot honom på denna punkt, Lars Ernestams fråga är nämligen baserad på helt felakfiga uppgifter, Def står: "Antalet kvarstående sökande med arbefshandikapp per månad i genomsnitt 1983/84 i dessa län uppgår för Stockholms län till 78 personer oeh för Örebro län fill 222 personer," Detta är siffror som infe har någon som helst motsvarighet i verkligheten.

Som jag redovisat i svaret hänger den regionala fördelningen av olika antal arbetslag i sfor utsträckning samman med hur kommunerna och landstingen hade byggt upp dessa resurser innan staten tog hand om verksamheten, Def var Lars Ernestams partikollega Rolf Wirtén som fastställde aff Stockholms län skulle ha 33 lag och Örebro 5 lag, Def finns ingen anledning aff krifisera def beslutet, Samfidigt finns det, precis som jag redovisade i svaret, nu anledning aft försöka göra en omdisponering regionalf. Den omdisponeringen är på gång inom arbetsmarknadsstyrelsen. Men samtidigt har man sagt aft detta infe går aft göra på en gång, def måste ske successivt. Planerna för en sådan omdisponering innebär också, såvitt jag vet, aft man från AMS sida försöker se om det finns förutsättningar atf även i Örebro län göra ytterligare insatser på detta område.

Men grunden för den här verksamheten var den situation som rådde, nämUgen atf man inom Stockholms läns kommuner och Stockholms läns landsfing hade byggt upp insfitutioner. Def fanns inga som helst förutsättningar för Rolf Wirtén - och senare inte heller för mig - att snabbt rycka undan de instrumenten.

Dessutom är, som sagt, Ernestams stafisfik inte med verkligheten överensstämmande.

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Omfördelningen av resurserna för arbetshandikappade

AnL 7 LARS ERNESTAM (fp);

Herr falman! Det har gått några år sedan Rolf Wirtén var arbetsmarknadsminister, och nu är def faktiskt Anna-Greta Leijon som har ansvaret. Man kan inte gå tillbaka fyra, fem, sex eller kanske sju år i tiden i varje fråga. Det är de förhållanden som gäller i dag som vi diskuterar.

Jag är något förvånad över att arbetsmarknadsministern inte försfår min frågeställning. Det finns - låt oss ta arbetsmarknadsministerns siffror - 2 500 sökande med arbefshandikapp i Stockholms län, och def finns 1 100 i Örebro län. Detta är vi överens om. Om vi dividerar detta antal med antalet arbetslag, blir resultatet atf def är betydligt fler arbetssökande på varje arbetslag i Örebro län. Def är defta frågan gäller.

Överläggningen var härmed avslutad. 4 Riksdagens protokoU 1984/85:12-14

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Om arbetsmarknadsläget i mellersta Bohuslän

7 § Svar på frågorna 1984/85:64 och 95 om arbetsmarknadsläget i mellersta Bohuslän

AnL 8 Arbetsmarknadsminister ANNA-GRETA LEIJON:

Herr talman! Jörn Svensson har mot bakgrund av arbetsmarknadssituationen i Uddevalla frågat industriministern vilken akfiv roll regeringen har spelat och kommer aft spela när det gäller sysselsättningsläget i Uddevalla,

Frågan har överlämnats till mig,

Kenth Skårvik har frågat mig om jag mot bakgrund av försämringar på arbetsmarknaden i stora delar av Bohuslän kommer aft föreslå åtgärder för atf förbättra sysselsättningsläget i mellersta Bohuslän,

Jag besvarar frågorna i ett sammanhang.

Lät mig först beröra situafionen vid Uddevallavarvet,

I samband med riksdagens beslut våren 1983 aff minska varvskapacifefen vid bl, a. Uddevallavarvet avsattes särskilda medel för arbetsmarknadspolifiska insatser. Detta innebar för Uddevallas del fem extra arbetsförmedlare, förstärkning av verksamheten med arbetsmarknadsinstitut i Göteborgs och Bohus län samt särskilda medel för aft på olika sätt hjälpa enskilda varvsarbefare aft erhålla ett nytt arbete.

Riksdagen hade redan år 1978 anvisat medel för sysselsättningsätgärder inom varvsregionerna. Av dessa medel återstår ca 30 milj, kr. Enligt riksdagens beslut våren 1983 skall ocksä dessa medel användas för att motverka sysselsättningsproblemen för dem som blir övertaliga fill följd av de då beslutade kapacifefsminskningarna,

Def är självklart att vi utöver dessa särskilda insatser kommer aff använda sedvanliga arbetsmarknadspolifiska åtgärder om sä erfordras. Jag vill i def här sammanhanget meddela atf regeringen senare i dag kommer aft presentera eft förslag om ytterligare insatser till arbetsmarknadspolifiska åtgärder.

Arbetsmarknadsläget i Trollhättan är betydligt ljusare än i Uddevalla, I Trollhättan, som ligger tre mil från Uddevalla, finns en stor efterfrågan på arbetskraft fill verkstadsindustrin. Jag utgår ifrån aft arbetsförmedlingen i Uddevalla kommer atf anstränga sig för aft passa ihop det utbud av arbetskraft som finns i Uddevalla med den efterfrågan som finns i Trollhättan,

AnL 9 JÖRN SVENSSON (vpk):

Herr talman! Jag får tacka för svaret.

Jag är litet otillfredsställd med att det blev ett annat statsråd än det statsråd jag riktat frågan fill som svarade. Detta får infe tolkas som någon sidvördnad mot Anna-Greta Leijon, men jag hade en bestämd avsikt med atf ställa frågan fill industriministern. Jag ville gärna få den belyst i ett industripolitiskt perspektiv, eftersom defta för Uddevallas och för regionens framfid är det kanske mest centrala - def var i varje fall detta jag hade velat debattera. Det är möjligt att Anna-Greta Leijon i sin position infe kan besvara frågor som ställs ufifrån det perspektivet, men jag skall ändå framföra dem. Det är fre

principiella frågeställningar som jag gärna vill ha belysta, och jag hoppas aff Anna-Greta Leijon kan säga något om det hela.

För det första: Hade krisen vid Uddevailavarvet kunnat undvikas genom något regeringsingripande, och vad var i så fall motivet för att inte göra något sådant?

För def andra: Vad är regeringens långsiktiga avsikt med varvsindustrin? Ser man eft sådant perspektiv aft Uddevalla även fortsättningsvis skall ha eft av storvarven?

För det tredje, och den frågan har kanske anknytning mera fill den rena arbefsmarknadssfären; Hur ser regeringen pä en ort som Uddevalla, denna ganska stora och tunga industriort - Uddevalla är ingen liten utan en sfor industriort med eft avsevärt omland? Centralorten och dess indusfri har sfor betydelse för en litet större region.

Hur skall man se på en ort av den här typen?.Har den en självständig roll? Förutsätts den ha en självständig ekonomisk och arbetsmarknadspolitisk bas på def sättet aft man är beredd aff pä sikt, när en sådan ort på ett allvarligt sätt vacklar, när stora delar av dess indusfri kommer i gungning, diskutera också renf industripolifiska satsningar via t, ex, den statliga företagssektorn, via de nya löntagarfonderna eller på annat sätt? Eller är def så aft man, när en kris i en sädan här sfor orts industriella bas eventuellt kan vara på väg, bara reducerar den orten helt plötsligt, så aft den hamnar i nägon sorts B-kafegori, som bara skall bli eft fall för AMS och arbetsmarknadsministern?

Vilken syn har regeringen på den här typen av frågor? Jag tror aft det är viktigt för Uddevallas framtid att få defta belyst.

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Om arbetsmarknadsläget i mellersta Bohuslän

AnL 10 KENTH SKÅRVIK (fp):

Herr falman! Också jag tackar för svaret. Jag skulle infe tro aft de tjänstemän och arbetare som är arbetslösa i Sotenäs, Lysekil och Uddevalla blir särskilt glada åt def sista som arbetsmarknadsministern sade i sift svar.

Mellersta Bohuslän, som omfattar Uddevallaregionen med Sotenäs, Lysekil och Munkedal, har åderlåtits på arbetstillfällen i mycket sfor utsträckning de senaste åren. Enligt en undersökning som gjordes av Bohusläningen för litet mer än ett år sedan försvann drygt 2 500 industrijobb i Uddevalla mellan åren 1960 och 1980, Detta har också bekräftats av en rapport från länsstyrelsen de senaste veckorna, I dag går def mycket snabbare. På bara drygt ett år har närmare 1 000 industrijobb försvunnit, Def är företag som Uddevailavarvet, Scan Väst, Nordverk, PLM, Abba m, fl,, som skurit ned eller lagt ned verksamheten. Det ser också oroande uf för-framtiden med osäkerhet för Uddevallavarvet, Skandiaverken, Lysekil, som hänger helt ihop med varvets framtid, en eventuell nedläggning av Etri Fönster AB i Uddevalla, som kanske kan vara ett resultat av regeringens misslyckade bosfadsbyggnadsprogram, samt ytterligare permitteringar vid Nordverk,

Sedan måste vi lägga fill alla småföretag som gör legoarbefen för dessa stora företag och kommer att få färre arbetstillfällen i samband med inskränkning vid eller nedläggning av de stora företagen.

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Om arbetsmarknadsläget i mellersta Bohuslän

Även om vi bohuslänningar gärna vill tro aff jordbruksministern inte kan, mot all opinion, föreslå flyttning till Karlskrona av havsforskningslaborafo-rief i Lysekil med 40 anställda, så finns i alla fall den risken som en ytterligare börda för regionen. Något måste göras. Från Uddevallas sida känner man sig oerhört illa behandlad av den statliga företagsamheten. Länsstyrelsen med landshövdingen i spetsen har lovat att hjälpa till med alla medel. Nu måste ocksä regeringen hjälpa till för aff lösa problemen i denna drabbade del av Bohuslän, Tyvärr framkom det inga posifiva tongångar från biträdande industriministern, Roine Carlsson, när han förra veckan svarade på frågor angående Uddevallavarvet och Etri,

Jag trodde i min enfald aff den slogan socialdemokraterna använde sig av till valet, aft i ett socialdemokratiskt styrt Sverige finns ingen arbetslöshet, även skulle gälla efter valet. Men def är ju skillnad! Nu står vi emellertid åter inför ett valår, sä då kanske spenderbyxorna kommer på igen. Låt detta i sä fall, bästa arbetsmarknadsminister, genom olika åtgärder få gälla Bohuslän och speciellt dess mellersta del.

Jag vill ställa frågan: Kommer de pengar som finns, de 30 miljoner som vi nyss hörde talas om, atf utbetalas för sysselsätfningsfrämjande åtgärder i Uddevallaregionen? Jag kan lova arbetsmarknadsministern atf def finns många områden där vi skulle kunna skapa arbeten i Bohuslän,

AnL 11 Arbetsmarknadsminister ANNA-GRETA LEIJON:

Herr falman! Jörn Svensson ställde nyss flera frågor. Var och en av dem är väldigt omfattande. Det kanske inte riktigt framgick av hans ursprungliga fråga atf def så att säga var def som debatten skulle handla om. Men def finns ju allfid en möjlighet aff återkomma även fill andra ministrar, om man tycker aft det behövs.

Det är som Kenth Skårvik sade, nämligen aff en del av de frågor som Jörn Svensson berör fakfiskt besvarades förra veckan av Roine Carlsson. Denne redovisade då regeringens syn på bl, a, Uddevailavarvet, Vi vet också att man ännu så länge infe har resonerat färdigt om Uddevallavarvefs möjligheter i framtiden.

Självfallet önskar vi en självständig roll för Uddevalla med omnejd. Men samtidigt kan Uddevalla ändå inte befraktas helt fristående från den arbetsmarknad som nu finns runt omkring Trollhättan och som, paradoxalt nog, L n, är en av de bästa arbetsmarknaderna i Sverige, Vi måste dock kunna konstatera, utan aft def skall uppfattas som någonfing negafivt gentemot Uddevallaborna, aff def på tvä fill fre mils avstånd finns en arbetsmarknad med många lediga jobb, F, n, finns det 350 lediga arbeten i Trollhättan inom tillverkningsindustrin. Vi vet aft man på Saab räknar med aff anställa väldigt många personer under de närmaste åren. Även vid Volvo Flygmotor räknar man med ytterligare anställningar. Det här måste kunna utnyttjas i en besvärlig situation för Uddevalla, Detta påverkar naturligtvis inte ansträngningarna atf också via arbetsmarknadspolitik, regionalpolitik och andra delar av regeringens politik göra insatser, om problemen i

Uddevalla skulle bli väldigt stora. Jag ber aff få återkomma i ytterligare en replik,

AnL 12 JÖRN SVENSSON (vpk);

Herr talman! Även jag tycker aff def hade varit bättre om min fråga hade kommit upp i det fidigare sammanhang där den här saken diskuterades, Def är möjligt atf jag, när jag talade om regeringens akfiva roll, infe uttryckte mig tydligt nog. Jag förutsatte då en mera indusfripolifisk betoning, eftersom jag uppfattar den arbetsmarknadspolitik som nu förs som en i huvudsak passiv sfädningsåtgärd - om jag får uttrycka mig litet polemiskt.

Trots atf min fråga hamnat litet vid sidan om i det här sammanhanget vill jag understryka något som jag tycker är en sfor svaghet. Man resonerar nämligen på följande sätt. När def är kris på en ort, letar man upp en ort några mil längre bort. Man säger att där finns en rik och varierad arbetsmarknad och aff det där råder efterfrågan på en viss sorts arbetskraft.

Men om man har en bild av aff def skall finnas fungerande regioner, utan alltför stora pendlingsavsfånd, och aff relafivt stora tätorter skall ha en någorlunda egen näringslivsbas oeh aff de inte skall vara alltför beroende av andra orter, håller inte ett sådant resonemang. Vi vet ju att konjunkturen kommer att svänga senast under 1986, Många av de verkstadsindustrier som hittills haft en någorlunda hygglig konjunktur - även om den infe liknar 1960-falets högkonjunktur - kommer då inte längre aft efterfråga någon ny arbetskraft. Industri- och strukfurkriserna kommer sannolikt atf göra sig påminda i Bergslagen, Bohuslän och i många andra bygder - på ort efter ort -och då har vi def läget aft def infe finns någon annan ort, någon annan arbetsmarknad, i närheten aft peka på. Det är detta problem som enligt min mening hotar att bli talrikare så atf säga. Det kommer aff upprepa sig i oUka former. Vad har regeringen för perspekfiv på def problemet, för detta blir sannolikt ett stort problem i nästa konjunktursvacka - som infe är avlägsen?

AnL 13 KENTH SKÅRVIK (fp);

Herr falman! Även jag är glad över atf def finns arbeten så relativt nära Trollhättan som nu är fallet. Vi vet aff det också gäller en annan ort i närheten, i Stenungsundsområdet, Jag tror dock att en sådan region som Uddevallaregionen bör kunna vara självförsörjande när det gäller sysselsättningen. Därför vädjar vi fill regeringen att resurser verkligen sätts in, så atf regionen kan räddas. Jag tror att många av de arbetare som nu skaffar sig arbete i Trollhättan är glada och nöjda. Men def är också dyrt atf pendla, aff åka långa sträckor. Och enligt vad def ryktas blir def framöver ännu dyrare för dem som pendlar med bil, om ni får igenom vad ni vill.

Jag hoppas att jag i nästa replik får svar beträffande de 30 miljoner som jag frågade om.

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Om arbetsmarknadsläget i mellersta Bohuslän

AnL 14 Arbetsmarknadsminister ANNA-GRETA LEIJON: Herr talman! Jörn Svensson talade om kommande olyckor - def kan man naturUgtvis göra. Samtidigt måste vi konstatera att vad vi i dag kan se på

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Om rätt för enskild att ta del av uppgifter i polisens belastningsregister

arbetsmarknaden är en klar förbättring. Vi har fått en ökning av sysselsättningen, även om vi räknar bort alla olika arbetsmarknadspolifiska åtgärder, jämfört med situationen för eft år sedan.

Arbetsmarknadspolitiken i dag har infe någon passiv inriktning. Tvärtom försöker vi med en rad olika insatser göra arbetsmarknadspolitiken fill något mycket aktivt, som skall bygga under också för en framfida sysselsättning. Där spelar infe minst utbildningen en mycket sfor roll, och i en region som Uddevalla kan den komma aff skapa förutsättningar för ett stabilare näringsliv i fortsättningen.

Jag är glad över de båda frågesfällarnas posifiva ställningstaganden beträffande pendling. Avstånden är som sagt inte oöversfigliga.

AnL 15 JÖRN SVENSSON (vpk):

Herr falman! Avslutningsvis vill jag bara antyda atf de flesta debattörer när man diskuterar sysselsättningspolitik och arbetslöshefsproblem har en ovana atf bara se fill de senaste siffrorna, medan alla ändå vet aff def kommer en annan verklighet under 1986- def förutses av alla bedömare som sysslar med konjunkfurpolifiska frågor, Def skadar infe om en regering har litet större framförhällning än till nästa val, för jag hoppas aft jag med Anna-Greta Leijon delar förhoppningen atf def icke skall bU något regeringsskifte genom def valet,

AnL 16 KENTH SKÅRVIK (fp);

Herr talman! Det står i svaret: "Av dessa medel återstår ca 30 milj, kr, EnUgt riksdagens beslut vären 1983 skall också dessa medel användas för aff motverka sysselsättningsproblemen för dem som blir övertaliga till följd av de då beslutade kapacitetsminskningarna,"

Vi har problem i Bohuslän, och jag vill veta om vi kommer aff fä del av dessa pengar.

Överläggningen var härmed avslutad.

8 § Svar på fråga 1984/85:86 om rätt för enskild att ta del av uppgifter i polisens belastningsregister

AnL 17 Jusfitieminister STEN WICKBOM:

Herr falman! Hans Petersson i Röstänga har frågat mig om jag avser aft presentera ett förslag som gör det möjligt för den enskilde atf få fa del av de uppgifter i polisens belasfningsregisfer som berör honom själv.

Som svar på Hans Peterssons fråga kan jag meddela atf frågan om den enskilde skall få rätt aft fa del av uppgifter om sig själv i polisens person- och belasfningsregisfer kommer aft behandlas i det förslag till broftsregisterlag-sf iff ning som f, n, förbereds i justitiedepartemenfet.

AnL 18 HANS PETERSSON i Röstänga (fp):

Herr talman! Def är viktigt med insyn. Politiska partier kräver insyn och öppenhet där vikfiga beslut fattas. Enskilda medborgare kräver insyn i angelägenheter som berör dem själva,

I dag finns det väl i runda tal 50 000 register på data i vårt land. Där finns uppgifter om den enskilde, om hans inkomsfförhållanden osv. För den enskilde finns def möjlighet fill insyn genom aff få utdrag ur registren. Datalagen skäll vara en garant för denna insyn, med något undantag när. Sä måste t, ex, säkerhetspolisens register vara stängt - def inser de flesta.

Däremot har människor svårt aff förstå varför de infe får fa del av polisens person- och belasfningsregisfer i frågor som rör dem själva. Ån märkligare blir det när samma människor får veta aft vissa myndigheter är oförhindrade aft fa del av dessa uppgifter,

Def finns fakfiskt personer som, med rätt eller orätt, är övertygade om att de är felaktigt registrerade eller aff uppgifter om dem i registret är alldeles för gamla. Förmodligen har de fel, men def är onödigt atf låta dem leva i ovisshet - de kan enkelt bli överbevisade om def rätta förhållandet genom aff själva få fa del av uppgifterna.

Jag tackar justitieministern för svaret, Def innebär aft frågan skall behandlas i en kommande proposition, och det är bra. Men def ges tyvärr infe svar på frågan om den enskilde skall få fa del av uppgifter som rör honom själv i polisens person- och belasfningsregisfer, utan def talas bara om aft frågan skall behandlas.

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Om ökat skydd för anmälare av brott

AnL 19 Justitieminister STEN WICKBOM:

Herr talman! Def förtjänar aft nämnas att denna bestämmelse har tiUkommit i den enskUdes intresse. Det var fidigare så atf när någon sökte arbete krävde arbetsgivaren aft def skulle visas genom ett utdrag ur polisregistren hur def förhöll sig med den sökandens laglydighet. Genom atf det lades in en spärr mot aff enskilda gick in i poUsregistren befriades de arbetssökande från defta. Nu föreligger emellerfid ett förslag om aft ta bort denna spärr och öppna registren för den enskilde. Förslaget har behandlats positivt av remissinstanserna, och jag återkommer i lagstiftningsärendet fill min slutliga bedömning i frågan.

Överläggningen var härmed avslutad.

9 § Svar på fråga 1984/85:87 om ökat skydd för anmälare av brott

AnL 20 Jusfifieminister STEN WICKBOM:

Herr talman! Hans Petersson i Röstänga har - mot bakgrund av gällande sekretessbestämmelser - frågat mig om jag avser aff överväga och eventuellt presentera förslag fill åtgärder vad gäller skyddet av anmälare av brott.

En grundläggande princip i ett rättssamhälle är aft den som är misstänkt för ett brott skall ha rätt att få veta vad som Ugger honom fill last, Def innebär

Nr 14

Tisdagen dén 23 oktober 1984

Om ökat skydd för anmälare av brott

bl, a, att den misstänkte har ett berättigat intresse av att få veta vem def är som har lämnat uppgifter om honom fill polisen eller andra myndigheter inom rättsväsendet. Enligt sekretesslagen gäUer dock i vissa faU sekretess i en förundersökning i brottmål för en anmälan eller en utsaga som en enskild person har gjort. Regeln innebär aff en sådan uppgift kan hållas hemlig, om def kan antas att fara uppkommer för aff någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

PoUsen kan alltså med stöd av gällande rätt hålla en uppgiftslämnares identitet hemlig, om ett utlämnande av uppgifterna medför fara för att uppgiftslämnaren eller hans anhöriga utsätts för våld eller repressalier av annat allvarligt slag.

Enligt min mening har avvägningen mellan den misstänktes och anmälarens intresse fått en lämplig utformning i gällande rätt. Jag har infe för avsikt atf vidta några åtgärder för aff ändra bestämmelserna.

AnL 21 HANS PETERSSON i Röstänga (fp):

Herr talman! Varje dag misshandlas åtskilliga barn och kvinnor. Misshandel förekommer företrädesvis bakom stängda dörrar och i hem - även i de hem som fill synes rymmer socialt välanpassade människor.

För något år sedan läste jag en spännande bok om barnmisshandel. Där beskrevs barn som under åratal varit utsatta för såväl psykisk som fysisk torfyr, I alla de beskrivna och väldokumenterade fallen fanns en minsta gemensamma nämnare: grannarna hade både hört och insett vad som hade skett, men ingen vare sig vågade eller ville anmäla misshandeln därför atf man var så rädd för repressalier - och defta skedde före sekretesslagens tillkomst.

Kammarrättens i Göteborg utslag aff röja en anmälares anonymitet visar aff vi kanske infe allfid är så goda lagstiftare. Utslaget visar atf vi stiftat lagar som bidrar fill aff människor ännu mindre än förr vågar rapportera sina iakttagelser då man är övertygad om atf misshandel äger rum. Vår benägenhet aff anmäla saker som vi misstänker är infe särskilt väl utvecklad, och med tilltagande brutalitet i samhället och därmed följande större rädsla för aff själva bli utsatta för misshandel har den blivit än mindre. De berörda delarna av sekretesslagen har blivit ännu en spärr.

Mot detta skall vi naturligtvis ställa atf vi infe vill ha något angiverisamhälle där människor anmäler varandra med eller utan misstanke,ibland kanske för atf hämnas en oförrätt, ibland för att anmälaren är sjuk.

Jag tackar justitieministern för svaret. Det innebär tyvärr att ingen som helst förändring är att vänta. Själv tror jag emellertid att sekretesslagen i defta avseende måste förändras tiU skydd för de tusentals män, kvinnor och barn som årligen misshandlas, eftersom ingen vare sig vågar eller vill ingripa med en anmälan.

Överläggningen var härmed avslutad.

10 § Svar på fråga 1984/85:14 om användningen av förbjudna preparat inom idrotten

AnL 22 Jordbmksminister SVANTE LUNDKVIST:

Herr falman! Göthe Knutson har frågat mig vilka åtgärder regeringen ämnar vidta för aff effektivt bidra fill aff stoppa användandet av svartlistade preparat inom den svenska idrotten.

Användandet av s, k, dopingpreparaf inom idrotten står i strid med de regler idrotten ställt upp. Idrottsrörelsen har i en internationellt antagen förteckning angett vilka medicinska preparat som är förbjudna i samband med idrotfsufövning.

Eftersom användningen av preparaten i fräga strider mot idrottsrörelsens egna bestämmelser är det en fråga för idrottsrörelsen att kontrollera efterlevnaden av bestämmelserna samt vidta åtgärder mot överträdelser,

Riksidroffsförbundet har sedan länge arbetat med dopingfrågorna. Insatserna för aff komma fill rätta med problemen har forflöpande stegrats. Nu förbereds ytterligare insatser för analyser, kontroll och informafion. Jag har förtroende för idrottsrörelsens arbete med dopingfrågorna. Några regeringsåtgärder är därför inte aktuella.

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Om användningen av förbjudna preparat inom idrotten

AnL 23 GÖTHE KNUTSON (m);

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag vill genast fråga statsrådet hur allvarligt han ser på de skandaler som inträffade under OS i Los Angeles. Def har också visat sig aff def har förekommit doping i andra sammanhang, där svenska idrottsutövare har dragit vanära över vår nation.

Statsrådets svar är kortfattat, och han hyser förtroende för idrottsrörelsen, Def gör jag ocksä, men man måste konstatera, herr talman, aff idrottsrörelsen inte har kommit fUl rätta med detta. Den debatt som utspann sig under och efter olympiaden visade aff def fanns motstridiga uppgifter om hur idrotfsledarna inom diverse organisationer ser pä detta problem. Det finns faktiskt de som tycker aft man skall filläfa anabola steroider och andra förbjudna preparat, Def finns de som säger att olympiaden var en pillertäv-ling, och aff svenska idrottsutövare måste använda sig av doping för atf kunna nå resultat som är i klass med vad andra nationers idrottsutövare når genom doping.

Min uppfattning är atf vi inte skall delta i tävUngar där vi vet aft doping förekommer. Jag skall emellerfid infe ställa frågan fill statsrådet huruvida han vill fa ställning fill detta här och nu.

Men kanske blir def en dag så aft vi kommer atf ha två slags internationella tävUngar - dels för nationer som infe använder sig av dopingmedel, dels för nationer som inte kan svära sig fria från def.

Herr talman! Den här frågan har varit mycket diskuterad. Jag tror att vi behöver fa upp den nu igen. Jag ställde alltså frågan när riksdagen började. Jag kunde infe göra def tidigare.

Jag har också anlagt en ekonomisk aspekt på det hela. Idrottsrörelsen får

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Om användningen av förbjudna preparat inom idrotten

ju anslag från staten, landsfingen och kommunerna - från kommunerna framför allt i form av föreningsbidrag.

Jag hoppas inneriigt aft Riksidroffsförbundet nu kommer atf ta itu med dopingproblemet på ett helt annat och mer resolut sätt än fidigare. Jag ber statsrådet atf fala om hur han ser på den här frågan.

AnL 24 Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST;

Herr falman! Det är självklart aff jag djupt beklagar aff svenska idrottsmän bryter mot idrottsrörelsens egna bestämmelser på den här punkten. När Göthe Knutson säger atf def finns delade meningar inom idrottsrörelsen om dessa frågor, vill jag framhålla aff jag fäster avseende vid vad Riksidrotfsstyrelsen och Riksidroffsförbundet har för uppfattning. De har dragit i gång ett ännu intensivare arbete än def som fidigare bedrevs för aff komma till rätta med dessa problem. Jag vill visa dem förtroende i den här arbetsuppgiften - jag anser nämligen aff def är deras eget ansvar att försöka komma till rätta med dessa problem.

Sedan berörde Göthe Knutson de ekonomiska bidrag som lämnas till idrottsrörelsen. Jag vet inte rikfigt vad han avsåg med def, I den mån def föresvävar honom atf regeringen skulle på nägot sätt kollektivt bestraffa idrottsrörelsen genom att dra in den typen av bidrag därför atf enstaka idrottsmän eller idrottskvinnor kan ha brutit mot bestämmelserna, vill jag betona aff jag infe kan acceptera en sådan tanke. Idrottsrörelsen utför eft så betydelsefullt arbete i vårt samhälle, innebär så mycket positivt för så många unga människor, atf jag menar aft den förtjänar vårt förtroende även nu, när def gäller aff komma till rätta med de här problemen. Jag är övertygad om atf det är den bästa vägen vi kan välja - att lägga ansvaret i idrottsrörelsens egna händer.

AnL 25 GÖTHE KNUTSON (m);

Herr falman! Jag ser självfallet ytterligt positivt på idrottsrörelsen. Det kan knappast finnas något angelägnare vid sidan av skolan för ungdomar än den idrottsrörelse vi har. Jag kan inte tänka mig aff man kollektivt skulle bestraffa idrottsrörelsen, som statsrådet uttrycker det. Men vi har som skattebetalare rätt atf kräva atf de pengar som går till olika organisafioner liksom andra anslag används på eft rikfigt sätt.

Jag är säkert inte ensam om att vilja ställa följande krav: Idrottsrörelsen måste; vara ren. Doping innebär att det har kommit ett narkofika, ett smuts i idrottsrörelsen. Den eller de organisafioner som inte utövar fillräcklig kontroll eller lägger ned fillräcklig energi för atf komma fill rätta med dopingmissbruk, där detta upprepas, borde faktiskt kunna erinras om atf samhället ser allvarUgt på defta, Def borde kunna påpekas, atf när samhället avsätter medel är def fakfiskt en nationell fråga hur dessa pengar används. Frågan är nationell infe bara därför aff idrott utövas nationer emellan utan också därför- som jag sade inledningsvis - atf när en dopingskandal inträffar, drar den vanära över den svenska nafionen.

Överläggningen var härmed avslutad.

11 § Svar på fråga 1984/85:15 om bemanningen av Gotska Sandön och Stora Karlsö

AnL 26 Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST:

Herr falman! Göthe Knutson har frågat civilministern om han vill redogöra för regeringens syn på helårsbemanningen på Gotska Sandön och Stora Karlsö och vilka åtgärder han avser vidta för ett vidmakthållande av tillsynsverksamheten i nuvarande omfattning på de båda öarna.

Frågan har överlämnats fill mig.

Berörda myndigheter har utrett frågan om fortsatt årefmntbemanning pä Gotska Sandön och Stora Karlsö, Ärendet har underställts regeringen för beslut. Av def redovisade materialet framgår aff def finns behov av en fortsatt årefruntbemanning på öarna.

Jag vill därför som svar på Göthe Knutsons fråga framhålla aff den fortsatta beredningen av ärendet inom regeringskansliet sker med utgångspunkt i aft det skall vara en fortsatt årefruntbemanning på båda öarna.

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Om bemanningen av Gotska Sandön och Stora Karlsö

AnL 27 GÖTHE KNUTSON (m);

Herr falman! Det är litet svårt aff i en hast sätta sig in i eft frågesvar när man, som jag nu, kommit aff få två svar i en följd. Man har då infe de fem minuter fill förfogande som skulle behövas.

Jag vill i alla fall tyda jordbruksministerns svar - som jag tackar för - så att det är fullständigt klart att det kommer atf finnas ett boende på Gotska Sandön. Det är oerhört viktigt.

I den s. k, Hässelö-affären, som inträffade i fjol, var de danska myndigheterna förutseende när det gällde atf se fill aff det fanns en fast boende familj på ön, vilket ju var ytterligt värdefullt för Danmark, Kanske var det till sist avgörande - det har en utomstående inte rikfigt möjlighet aff bedöma; def var regeringen själv som handlade den frågan och som så småningom fick lov att ge danskarna rätten till Hässelö, Hade def infe funnits ett fast boende av civila människor på ön, hade saken kommit i ett annat läge, säger expertisen.

Nu handlar det om Gotska Sandön, som har ett utomordentligt strategiskt läge norr om Gotland i eft område, där def finns en supermakt som visar ett synnerligen stort intresse för atf få vidga sitt territorium. Vi har också de ekonomiska zonerna och diskussionen om dem.

Om Gotska Sandön i fortsättningen infe skulle ha fast boende svenskar skulle den stormakt jag åsyftar utan tvivel kunna anlägga synpunkter pä det förhållandet.

Jag har i min fråga, som är mycket utförlig, påpekat de stora värden som finns där- naturreservat, naturskyddsområden på Stora Karlsö, ett museum, etc.

Nu vill jag dra slutsatsen att det boende som finns i dag kommer aft finnas kvar i full utsträckning och aff statsrådet med sitt svar inte avser den militära bemanningen på ön utan aff det handlar om tjänsterna på den civila sidan.

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Om en individuell skördeskadeprövning

AnL 28 Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST:

Herr talman! Jag kan lugna Göthe Knutson genom att säga atf det aldrig kommer atf bli fråga om bemanning i den formen atf någon skall pendla mellan ön och fastlandet varje dag. Def är fråga om en stationär årefrunfboende bemanning.

AnL 29 GÖTHE KNUTSON (m);

Herr falman! Tack för det svaret! Det kommer att glädja gotlänningarna i hög grad. Det finns också anledning för hela svenska folket att glädja sig över detta.

Min antydan till tvivel beror på att det ifrån vissa institutioners och myndigheters sida har sagts atf man infe kan klara av det här och atf det bara blir tal om en fillsyn - sådan den nu blir.

Från militär sida har det också framkommit att man infe anser sig ha råd att hålla denna bemanning på två gånger femton man. Man skulle pendla dit vid tillfälle. Det skulle vålla oerhörda problem om vi skulle låta exempelvis våra radarstationer stå obemannade. Det har funnits anledning till all den oro som har kommit till uttryck på Gotland och även från annat håll, bl, a, från naf urvårdsintresserade,

Överläggningen var härmed avslutad.

12 § Svar på frågorna 1984/85:69, 70 och 114 om en individuell skördeskadeprövning

AnL 30 Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST;

Herr talman! Agne Hansson har frågat mig om regeringen är beredd aff avsätta de ekonomiska resurser som är erforderliga så aff en rättvisande individuell skördeskadeprövning kan göras,

Rosa Östh och Gunnel Jonäng har frågat mig om regeringen är beredd atf medverka till att en individuell prövning sker vid bedömning av skördeskadorna.

Jag besvarar frågorna i eft sammanhang.

Enligt vad jag erfarit har statistiska centralbyrån efter förslag av skördestafisfiska nämnden nyligen beslutat aff genomföra en inventering av skördeskadorna i landet. Inventeringen kommer att utföras i hela landet. Inventeringen tillgår så att skadedrabbade lantbruk får anmäla sina skador fiU skördesfafistiska nämnden. Nämnden kan sedan om den anser det motiverat föreslå särskilda åtgärder inom ramen för skördeskadeskyddef. Det är sedan regeringen som fatfar beslut om sådana åtgärder.

Om skördesfafistiska nämnden anser def motiverat med särskilda åtgärder är jag beredd atf medverka fill atf regeringen skyndsamt prövar en sädan framställning.

AnL 31 AGNE HANSSON (c):

Herr falman! Jag tackar för svaret,

Def finns två anledningar till aff jag ställde frågan. För det första ville jag göra jordbruksministern uppmärksam på problemets vidd, infe bara pä problemet i allmänhet - för det är säkert känt. Jag ville fastmer peka pä det faktum aff även norra Kalmar län har drabbats mycket hårt. Det har inte framgått av de rapporter som har lämnats och av de tidningsreferat i rikspressen som har förekommit.

För det andra ville jag öppna denna möjlighet för regeringen aft ge klara besked i ersättningsfrågan fill alla de lantbrukare som har drabbats av skördekafasfrofen och som med bävan ser på den närmaste framfiden,

Situafionen är ytterst allvarlig och akut. Jag noterar att regeringen är beredd att pröva en framställning från skördesfafistiska nämnden om en individuell prövning. Det är bra, men jag hoppas ocksä atf det blir bifall fill framställningarna vid regeringens prövning.

Men svaret är inte tillräckligt lugnande, Defta kommer ju atf ta tid, och för dem som redan i dag har eft konkurshot hängande över sig är def infe fill särskilt mycket tröst. För dem behövs snabba åtgärder,

Skördeskadeskyddef kommer infe aff betalas ut förrän tidigast i mars nästa år. Då kan katastrofen redan ha varit ett faktum för många.

Jag vill därför ställa följande komplefferingsfrågor.

År regeringen beredd atf omedelbart vidta åtgärder i det aktuella fallet?

År regeringen beredd aft t, ex, vidta åtgärder så aff en snabbare uträkning och en snabbare utbetalning av skördeskadeskyddsbeloppen kan ske?

För aff ytterligare konkurser skall kunna förhindras är resurserna för de behovsprövade bidragen särskilt viktiga, I dag finns bara 800 000 kr, avsatta för detta ändamål. Det behövs rimligtvis mellan 10 milj,kr, och 15 milj, kr, Def är därför viktigt aff fä svar på frågan om regeringen är beredd aff avsätta ytterligare pengar inom en vidgad ram för de behovsprövade bidragen,

Def är vikfigt för de drabbade lantbrukarna atf jordbruksministern ger klara besked i de här frågorna.

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Om en individuell skördeskadeprövning

AnL 32 ROSA ÖSTH (c):

Herr talman! Jag tackar jordbruksministern för svaret på min fråga.

Sedan jag ställde den har ju skördesfafistiska nämnden beslutat om en inventering som skall möjliggöra en individuell bedömning av skadorna. Därmed är den första förutsättningen för att en sådan bedömning skall kunna göras uppfylld.

Detta är naturligtvis bra - men def är ändå på regeringen det ankommer om de drabbade jordbrukarna skall kunna få erforderlig ersättning. Jag skulle därför av statsrådet vilja ha en närmare precisering av hur han anser aft ersättning och stöd skall kunna ges.

Jag utgår från atf jordbruksministern är medveten om hur utomordentligt allvarlig situationen är för många. Tyvärr är det så, att det för en del handlar om ett synnerligen akut behov av ekonomiska medel. De skördeskadeersäft-ningar det kan bli fråga om betalas normalf infe ut förrän i februari-mars,

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Om en individuell skördeskadeprövning

vilket kan bli alltför sent i mänga fall. Mänga har skulder där förfallodagen inträffar redan under hösten, Def behövs alltså ett kompletterande stöd, Def som här ligger nära fill hands är någon form av skördeskadelån med statliga lånegarantier.

Jag vill därför ställa eh följdfråga.

År jordbruksministern beredd atf föreslå regeringen att sådana lånegarantier ges fill jordbrukare som fått stora likvidifetsproblem pä grund av årets skördeskador?

AnL 33 GUNNEL JONÄNG (c):

Herr falman! Jag ber aff få tacka jordbruksministern för svaret pä min fräga.

Inventering är beslutad i bl, a, Gävleborgs län, och statsrådet säger aft han är beredd att medverka till aff regeringen skyndsamt prövar en eventuell framställning frän skördesfafistiska nämnden, om den anser def motiverat med särskilda åtgärder. Jag tolkar detta så, aff regeringen positivt prövar dessa åtgärder. Något annat än individuell prövning är inte möjligt i dagens situation,

Gävleborgs län är mycket illa utsatt, även om det redovisas stora olikheter mellan skilda delar av länet, LRF i Gävleborgs län beräknar atf skadorna uppgår till mellan 25 milj, kr, och 30 milj, kr, i länet. Värst drabbade är de nordvästra delarna av länet - Ljusdalsbygden - där skadorna beräknas uppgå fill omkring 8 milj. kr. Också delar av kustlandet, t, ex, Hamrångefrakten i Gästrikland, och Bollnäsområdet redovisar stora skördeskador.

Detta innebär atf läget är katastrofalt för många jordbrukare - infe minst för de yngre skuldsatta jordbrukarna. De drabbade jordbrukarna behöver stöd också pä annat sätt än efter individuell prövning. Först och främst måste det belopp som är avsett för behovsprövade bidrag höjas avsevärt. Det säger sig självt att def belopp som normalf brukar avsättas för särskilt drabbade, 800 000 kr,, är helt otillräckligt med tanke pä skadornas omfattning. Jag vill, liksom Agne Hansson, fråga om jordbruksministern är beredd atf höja beloppet till en mer realistisk nivå. Som framhållits tidigare kan många jordbrukare fä det besvärligt med likviditeten. Även här behövs stöd. Föreningsbankerna går in och erbjuder lättnader när def gäller amorteringar, och LRF har i skrivelse fill regeringen begärt att regeringen skall ge lantbruksnämnderna specialtillstånd aff betala ut lån, även om de stipulerade kraven inte är uppfyllda. År jordbruksministern beredd att medverka fill att det ges lånegarantier? Tidigare har det ju lämnats lånegarantier fill andra delar av landet som utsatts för stora skördeskador.

AnL 34 Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST:

Herr talman! Jag vill börja med aft försäkra dem som har frågat att jag är väl medveten om den besvärliga situation som många jordbrukare befinner sig i i år på grund av höstens väderlek.

Nu måste vi fa ställning fill frågorna i särskild ordning, och först måste jag få in underlaget för atf kunna bedöma vilka åtgärder som skall vidtas.

Gunnel Jonäng har rätt när hon drar slutsatsen atf vi kommer atf pröva frågorna posifivt. Jag är väl medveten om aft enskilda jordbrukare kan råka speciellt illa uf på grund av likvidifefssvårighefer och dröjsmål med utbetalningen av def belopp som utgår som skördeskadeskydd. Regeringen far på torsdag ställning fill en begäran från LRF om aff lämna lånegaranfi fill jordbrukare som till följd av skördeskada under 1984 råkat i likvidifefssvårighefer, I fjol fog vi posifiv ställning fill sådana åtgärder, och jag tror aff man med en viss tillförsikt kan avvakta regeringsbeslutet pä torsdag.

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Om en individuell skördeskadeprövning

AnL 35 AGNE HANSSON (c):

Herr talman! Jag förutsätter självfallet aff prövningen beträffande lånegaranti blir lika posifiv som dä regeringen har aff fa ställning till skördesfafistiska nämndens förslag om individuell prövning. Som Gunnel Jonäng sade är defta synnerligen nödvändigt med tanke på hur olika situationen blivit i olika delar av landet.

Herr talman! Jag begärde ordet därför att jordbruksministern undvek aft svara på min och Gunnel Jonängs fråga om de behovsprövade bidragen och de resurser som anslås för dessa. Bidragen spelar, som sagt, en sfor roll för förhindrande av konkurser, Def har på många håll visat sig att potatisskörden minskat på grund av stora lagringsskador, vilka uppstått till följd av den fuktiga väderleken, Def är oerhört viktigt aft man t, ex, för att kunna göra en rättvisande individuell skördeskadeprövning och utbetalning av skördeska-demedel får resurser av en helt annan dignitet än de som i dag avsätts till de behovsprövade bidragen. Jag frågar återigen: År regeringen inte beredd aff avsätta de resurser som är nödvändiga för aff detta skall vara möjligt? Med en gräns vid 800 000 kr, lönar def sig infe atf tänka i sådana banor,

AnL 36 ROSA ÖSTH (c):

Herr talman! Def är i detta läge mycket angeläget atf de hårt drabbade jordbrukarna kan få ett lugnande besked från jordbruksministern. Jag har uppfattat statsrådet så aff han är allmänt positivt inställd, och jag hoppas atf detta också skall ta sig uttryck i praktisk handling när def gäller aft bedöma ersäffningsbehovet för och stödet i övrigt fill de drabbade lantbrukarna. Jag utgår från aft den inventering som skördesfafistiska nämnden skall redovisa kommer atf bekräfta hur oundgängligen nödvändigt det är med ett kraftigt stöd i def här fallet.

AnL 37 GUNNEL JONÄNG (c):

Herr talman! Jag uppfattade statsrådefs svar så, att def har givits två posifiva besked, och def känner jag glädje över," De gäller dels lånegarantin, dels den individuella prövningen. Men som Agne Hansson sade är den tredje frågan obesvarad, och den gäller möjligheterna aff avsätta högre belopp för de särskilt drabbade. Det belopp som nu är aktuellt är 800 000 kr,, men def säger sig självt atf def är helt otillräckligt med hänsyn till de mycket omfattande skadorna.

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Om en individviell skördeskadeprövning

Även om regeringen vidtar vissa posifiva åtgärder, kan den ekonomiska situafionen för många jordbrukare vara ohållbar. Jordbrukarnas ekonomiska marginaler är små, och många kan helt enkeU komma att slås uf på grund av de förluster som de i är åsamkas genom skördeskadorna.

Årets växtsäsong får dessutom konsekvenser också för nästa år. Höstplöjningen kan komma aff äventyras, och därigenom kan nya svårigheter uppstå för lantbrukarna i samband med nästa ärs skördeutfall.

Jag har redan redovisat hur sfor del av spannmålen i Gävleborgs län som fortfarande stär oskördad. Jag vill därfill bara informera om aft det, som jordbruksministern kanske vet, framför allt i Gästrikland på mycket stora arealer finns potatis som ännu infe är upptagen.

Def skulle, som sagt, vara mycket bra aff få ett svar också på frågan om storleken av de behovsprövade bidragen.

AnL 38 Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST:

Herr talman! Beträffande den tredje frågan, om de behovsprövade bidragen, vill jag säga atf det inte bara gäller 800 000 kr. I händelse av en sfor skördeskada blir det ju fråga om 2 % av det utbetalade beloppet. Jag kan exemplifiera med aff def i fjol utbetalades 3 miljoner till denna typ av behovsprövade bidrag. Det är emellertid inte möjligt aft nu fa ställning på denna punkt. Vi får först avvakta utfallet vad beträffar skördeskadebelop-pens storlek och bedömningen av vilka behov som kan föreligga.

AnL 39 AGNE HANSSON (c):

Herr talman! Jag noterar naturligtvis de som jag förutsätter posifiva svaren på de två första frågorna. Samtidigt beklagar jag aff vi infe kunde få eft positivt svar också på den tredje frågan, om beloppen för de behovsprövade bidragen. Dessa belopp är infe oväsentliga när def gäller möjligheterna atf förhindra konkurser för jordbrukare som kan råka falla mellan maskorna i skördeskadenäfet.

Såsom skördesifuationen ser uf i år kommer def att krävas betydligt större belopp - inte bara mer än 800 000 kr, utan också mer än de 3 miljoner som betalades uf förra året och som jordbruksministern åberopar, Def går alltså infe att jämföra föregående år med detta år, I år är det betydUgt kärvare för jordbrukarna än förra året.

AnL 40 GUNNEL JON ANG (c):

Herr falman! Def hade varit angeläget atf få svar ocksä på frågan om bidragen. Jag vill i alla fall erinra om aft LRF gått ut och informerat om atf bidraget är alldeles för litet. Man menar från LRF aff bidraget kraftigt bör höjas fill en nivå som fastställs när skadornas omfattning bättre kan överblickas.

Jag önskar och hoppas att jordbruksministern också i den här frågan tar sitt. ansvar för de många jordbrukare som nu är oerhört hårt drabbade av de väldigt omfattande skördeskadorna.

Överläggningen var härmed avslutad.

13 § Svar på fråga 1984/85:72 om skördeskadesysfemet

Nr 14

AnL 41 Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST;

Herr talman! Sten Svensson har frågat mig om dels vilka belopp som har betalats uf som ersättning för skördeskador under år 1983 och efter vilka kriterier defta skett, dels när regeringen beräknar att redovisa förslag om ett nytt skördeskadesystem.

De ogynnsamma skördeförhållandena under 1983 föranledde regeringen aff efter framställning från skördesfafistiska nämnden besluta om vissa särskilda åtgärder inom ramen för skördeskadeskyddef. Dessa åtgärder kom aff innebära aft totalt 157 milj, kr, betalades uf i skördeskadeersättning. Av beloppen är ca 59 milj, kr, hänförliga fill regeringens beslut om att vidta särskilda åtgärder för 1983 års skörd. Jag vill också nämna atf regeringen tidigare under hösten 1983 beslutade aft statlig lånegaranti skulle kunna ges fill jordbrukare som fått likviditet ssvärigheter t ill följd av skördeskada under år 1983,

När def gäller def framfida skördeskadeskyddef redovisade jag i ett svar på en liknande fråga i april i år att man i överläggningarna om jordbruksprisregleringen enats om att arbetet med fråga om skördeskadeskyddef skall fortsätta i en särskild grupp i syfte att förslag om ändrat huvudmannaskap skall kunna läggas fram under 1984/85 års riksmöte.

Gruppen har under sommaren haft diskussioner med representanter för Lantbrukarnas riksförbund (LRF) om hur det framtida skördeskadeskyddef skall kunna utformas, LRF har nyligen presenterat ett material i frågan för sina medlemmar och kommer under hösten att hålla medlemsråd. När detta har skett kommer diskussionerna i gruppen aff fortsätta. Utgångspunkten är fortfarande aff förslag i frågan skall kunna läggas fram under 1984/85 års riksmöte.

Tisdagen den 23 oktober 1984

Om skördeskade-systemet

AnL 42 STEN SVENSSON (m);

Herr talman! Jag ber aft få tacka jordbruksministern för svaret.

Skördeskador kan vålla mycket svåra problem i enskilda fall, "Årets skörd är rena katastrofen", säger en lantbrukare i en av dagens länstidningar i Skaraborg, Drygt 30 av hans 85 hektar går i år inte att skörda. Ekonomiskt blir det en förlust på 150 000 kr. Dessutom är def andra året i följd som skörden misslyckats, I fjol förlorade han 170 000 kr, Skördeskadeersäffningen blev den gången 19 000 kr. Han vet inte om han kan klara av att behålla gården efter vad som hänt,

I tisdagens Lantbruksmagasin i förra veckan gavs ett annat exempel. En jordbrukare i Uppland berättade atf han hade 220 hektar spannmål och 70 hektar oljeväxter som han över huvud taget inte kunnat skörda,

Def är givetvis bra atf vi nu har fått besked om atf det blir en individuell prövning, något som jag länge efterlyst. Men det räcker inte. Vi måste få en genomgripande systemförändring så snart def någonsin går, Def råder ett kompakt missnöje med def nuvarande systemet, Def är ofillräckligf, och det kan slå mycket orättvist i enskilda fall.

5 Riksdagens protokoU 1984/85:12-14

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Om skördeskade-systemet

Jag har i min fråga återkommit fill de problem söm uppstod i nordöstra delen av Skaraborgs län den 16-17 maj 1983. Det stod klart aft de mycket omfattande ekonomiska förlusterna infe skulle täckas av skördeskadeskyddef. I bl. a. LRF:s regi organiserades åtgärder för atf få bidrag ur allmänna medel, dvs. ersättning till följd av naturkatastrof. En särskild blankett trycktes och distribuerades. På blanketten fanns anvisningar om atf ansökan skulle inges till regeringen. Många av dem som fog fasta på denna möjlighet har inte fått något besked ännu i dag. Andra har fått ersättning, men man är inte klar över om den har kommit till följd av detta ansökningsförfarande till regeringen, eller om def var fråga om utbetalningar från skördeskadeskyddef. De som blev helt utan ersättning har naturligtvis blivit mycket besvikna.

De berörda lantbrukarna har samtidigt noterat aff regeringen ställde nära 2 milj, kr, till länsstyrelsens förfogande för aff hjälpa de bosfadsfasfighefs-ägare i Töreboda som drabbades av samma katastrofala regnmängder, Alla är naturligtvis glada för atf man klarade upp den delen av följdverkningarna av naturkatastrofen. Men lantbrukarna i frakten undrar förstås vad som i rättvisans namn kommer att göras för att också de skall kunna få hjälp i motsvarande mån,

Jagvill därför fråga; Värdet med regeringens eller jordbruksdepartementets goda minne som berörda lantbrukare råddes att söka bidrag ur allmänna medel?

Om svaret är ja på den frågan, varför har inte beslutsprocessen fullföljts? Många väntar fortfarande på besked.

Om svaret är nej, varför har infe regeringen förvissat sig om atf korrekt information om vad som kan göras, resp, inte kan göras, i de aktuella fallen har nått uf till alla berörda?

Många med mig frågar sig i dag: Om man inte kan klara av atf hjälpa dem som drabbades i fjol, hur skall man klara av situationen i år? Def finns ju, som jag inledningsvis nämnde, enskilda brukare som drabbats mycket hårt två år i rad.

AnL 43 Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST;

Herr falman! Nafurkafastrofanslagef har infe använts för utbetalning av skördeskadeskydd. Det är ett anslag av helt annan karaktär. Det var inte regeringen som i fjol uppmanade jordbrukarna i Skaraborgs län aft begära ersättning från detta anslag.

När vi fick in alla dessa ansökningar, tyckte vi emellertid att det var rätt aff remittera dem till lantbruksnämnden för atf man där skulle kunna bedöma i vilken mån de jordbrukare som hade gjort den här typen av ansökningar kunde vara berättigade till behovsprövade bidrag. Det var på det sättet vi handlade ärendet.

AnL 44 STEN SVENSSON (m);

Herr falman! Def är alltså uppenbart aft de belopp jordbruksministern nämnde i sitt svar till mig gällde åtgärder inom ramen för skördeskadeskyddef, Def var alltså infe fråga om några extra medel. Han säger aft svaret på

den av mig ställda frågan är nej. Dä är def ju uppenbart atf def har brustit någonstans när def gäller kontakterna mellan alla berörda och att det på många håll har brusfit i informationen om efter vilka regler man kan få ersättning.

Många brukare har på egen hand sökt klara ut hur def förhåller sig, hur man har bedömt de olika ansökningarna och efter vilka kriterier besluten har fattats.

Får jag fråga jordbruksministern om def förhåller sig så atf allt beräkningsunderlag på lantbruksnämnderna är offentliga handlingar? Finns det något i det material som berör den fråga vi nu diskuterar som inte är atf befrakta som offenflig handling, oeh i så fall vad?

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Om ett trygghetspaket för skogsbrukare

AnL 45 Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST:

Herr falman! På den sista frågan kan jag svara aff uppgifter som berör den enskildes ekonomi såvitt jag förstår infe är offentUga handlingar.

När def sedan gäller def sätt på vilket regeringen hanterade framställningen från jordbrukarna i Skaraborgs län kan jag säga atf vi hade en överläggning med dem. Vi var överens med dem om att framställningarna skulle sändas över till lantbruksnämnden för att få den här typen av handläggning,

AnL 46 STEN S'VENSSON (m);

Herr talman! Enligt de kontakter jag har haft och enligt vad jag har erfarit under hand råder det trots allt fortfarande en viss oklarhet om hur man hanterat defta. Jag skulle vilja ge jordbruksministern rådet aft han låter sitt departement skicka några företrädare för atf i lugn och ro gå igenom hela den här situationen och klara ut vad som gäller, Def är många brukare som blivit drabbade av detta och som ännu infe har fått några klara besked om vilka möjligheter fill ersättning de har. Detta, menar jag, måste man klara ut med tanke på den enskildes ekonomiska situation. Jag tycker aff man skall vara lika generös mot lantbrukarna i Törebodafrakfen som man var mot bostadsfastighetsägarna i Töreboda,

Överläggningen var härmed avslutad,

14 § Svar på fråga 1984/85:77 om ett trygghetspaket för skogsbrukare

AnL 47 Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST:

Herr talman! Lennart Brunander har frågat om jag nu är beredd atf snabbt lägga fram förslag om införande av ett trygghefspaket för skogsbrukare.

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund (SSR) hemställde i skrivelser till regeringen 1981 aff skogsvårds-avgiftsmedel avdelas för att täcka kostnaden för ett trygghefspaket för skogsbrukare. Den borgerliga regeringen beslutade den 22 december 1981

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Om ett trygghetspaket för skogsbrukare

att inte vidta någon åtgärd med anledning av ansökningen,

LRF och SSR har i nya skrivelser fill regeringen den 14 maj och den 13 september 1984 hemställt atf medel för ett trygghefspaket för skogsbrukare avdelas i kommande budget så atf försäkringssystemet kan träda i kraft fr, o. m, budgetåret 1985/86, Frågan prövas i höstens budgetarbete.

AnL 48 LENNART BRUNANDER (c);

Herr talman! Jag tackar jordbruksministern för svaret.

Bakgrunden till min fråga är aft i stort sett alla förvärvsarbetande i Sverige har avtalsbunden AMF, som även kallas trygghefspaket, men de självverksamma skogsägarna har inte det. De självverksamma skogsägarna är den grupp i samhället som utsätts för de största olycksriskerna. Det framgår klart av den statistik som finns, 1983 skadades över 1 000 självverksamma skogsägare under arbetet. Av dessa dödades 17, Det är mycket alarmerande siffror. Till detta kommer yrkesskadorna, men för dem finns def fortfarande ingen statistik framtagen för det år som jag redovisat.

Nu säger jordbruksministern i svaret aft LRF har hemställt om medel för eft trygghefspaket fre gånger. Jordbruksministern säger vidare atf frågan skall prövas vid höstens budgetarbete,

LRF har i sin senaste skrivelse begärt att detta skulle införas frän den 1 januari 1985, vilket jag anser är eft mycket berättigat krav. Därmed kan jag säga att jag infe är nöjd med svaret från jordbruksministern, eftersom en enig riksdag redan hösten 1982 skrev fill regeringen;

"Utskottet anser liksom motionärerna atf def vore värdefullt om även de yrkesverksamma skogsbrukarna kunde erhålla den ökade trygghet som erbjuds genom arbefsmarknadsförsäkringarna. Utskottet delar skatteutskottets mening atf def är önskvärt aft frågan får en snar lösning. Det torde ankomma på regeringen att lägga fram erforderligt förslag i ämnet,"

Def är alltså två år sedan en enig riksdag uttalade detta. Under dessa tvä år har ingenting gjorts ät defta. Redan då fanns def ett färdigt förslag i departementet när det gäller hur man skulle gå fill väga. Problemet har varit hur detta skulle finansieras. Jag delar LRF;s uppfattning aff man borde kunna använda skogsvärdsavgiften för detta ändamål. Den synpunkten är ännu mer motiverad i dag än den har varit tidigare, eftersom bara den senaste höjningen av skogsvärdsavgiften inbringar ca 170 milj, kr, till statskassan, och trygghefspaketet skulle kosta ungefär 15 milj, kr.

Jag tycker atf alla förutsättningar finns för en snabb handläggning, och jag skulle därför vilja fråga jordbruksministern om def ändå infe mot den bakgrund jag här har skisserat finns anledning aft handla litet snabbare än som blir fallet om frågan skall prövas i budgetarbetet - då ikraftträdandet kommer aff ske mycket senare än den 1 januari, en tidpunkt som jag tycker är motiverad.

AnL 49 Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST; Herr falman! I den framställning som jag fått från Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund hemställer man

att trygghefspaketet skall införas så att försäkringssystemet kan träda i kraft fr, o, m, budgetåret 1985/86, Detta gör man naturligtvis i medvetande om aff möjligheten är knuten till budgefbehandlingen.

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

AnL 50 LENNART BRUNANDER (c); „, .,

' Om ett trygghets-
Herr talman! Kan vi då förvänta oss ett positivt resultat av arbetet i i .,f i

paket for skogs-

jordbmksdepartementet, så aff vi kan räkna med dels aft systemet genomförs , ,

fr. o. m. det daturn som jordbruksministern anger, dels atf finansieringen

sker genom skogsvårdsavgifterna, vilket jag tycker vore fullt logiskt?

AnL 51 Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST: Herr falman! Jag höll på aff säga; Nu är vi där igen! Man begär av mig aff jag skall föregripa de beslut som regeringen har atf fatta i samband med budgetarbetet. Lennart Brunander vet mycket väl aff jag infe kan stå här i bänken och fatta beslut i den typ av frågor som vi skall hantera i budgetarbetet.

AnL 52 LENNART BRUNANDER (c);

Herr falman! Jag försfår fullkomligt jordbruksministerns situafion. Def är infe så lätt aff ge besked. Men har man haft två år pä sig aff fatta beslut, då hamnar man förr eller senare i den situafionen aff man måste ge besked. Jordbruksministern och den socialdemokrafiska regeringen har ju haft tid på sig, men ingenting har gjorts. Det är mot den bakgrunden jag ställer de här frågorna,

AnL 53 Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST: Herr talman! Jag tror infe aff def är oförsynt om jag påpekar aft beslutet hade kunnat fattas av en tidigare, borgerlig regering, som fick samma framställning. Det ligger kanske någonting i atf man i diskussionerna måste överväga om den väg som anvisas i def förslag som ligger på bordet är den lämpligaste,

AnL 54 LENNART BRUNANDER (c):

Herr falman! Menar jordbruksministern med def sista han sade aff förslaget om eft trygghetspaket för skogsägare kanske inte är det lämpligaste Systemet, eller är def finansieringsfrågan som jordbruksministern talar om?

AnL 55 Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST: Herr falman! Jag ser infe något fel i själva systemet, utan vad def är fräga om är självfallet hur man skall lägga upp finansieringen. Man får då bedöma vilka effekterna blir om skogsvårdsavgiften fas in i bilden, med den karaktär den har och den omfattning den kan få för olika grupper av skogsägare.

7 Riksdagens protokoU 1984/85:12-14

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Om användningen av inkomsterna från skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel

AnL 56 LENNART BRUNANDER (c):

Herr falman! Jag vidhåller min uppfattning att en finansiering via skogsvärdsavgiften, så länge vi har den kvar, är den lämpligaste.

Överläggningen var härmed avslutad.

15 § Svar på fråga 1984/85:78 om användningen av inkomsterna från skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel

AnL 57 Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST;

Herr talman! Börje Stensson har frågat mig vilka förberedelser regeringen vidtagit för aff de medel som nu inflyter till staten från skaften på handelsgödselmedel och bekämpningsmedel kommer atf tillfalla de ändamål som riksdagen har beslutat.

Den fråga Börje Stensson tar upp bereds f. n. inom regeringskansliet. Ärendet kommer efter slutförd beredning aft redovisas för riksdagen.

. AnL 58 BÖRJE STENSSON (fp):

Herr talman! Jag ber atf få tacka jordbruksministern för atf han ställer upp och svarar pä min fråga. Det är dock anmärkningsvärt aff def inte går atf få något konkret besked.

Bakgrunden till min fråga är riksdagsbeslutet under våren 1984 med anledning av regeringsförslaget om miljöavgifter vid användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel. Då bifölls också ett förslag frän folkpartiet om aft de sålunda inflytande medlen skulle användas fill utökad forskning, rådgivning och miljöförbättrande åtgärder.

Regeringens ursprungliga avsikt var tydligen enbart att statens kassa skulle förstärkas. Jag citerar ur propositionen; "Från hälso- och miljösynpunkt är det angeläget att användningen av såväl bekämpningsmedel som handelsgödsel minskas. För att uppnå detta syfte bör särskilda miljöavgifter tas ut på dessa produkter."

Om regeringen varit verkligt angelägen om att på sikt minska handelsgödselanvändningen och användningen av bekämpningsmedel i jordbruket, så hade givetvis samtidigt förslag lagts fram om aft de sålunda inflytande medlen skulle utnyttjas för atf finna alternativ fill dessa produktionsmedel.

Den snabba utvecklingen av jordbruket sedan andra världskriget har inneburit en kraffigt ökad användning av kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel. Aft bruka dessa produktionsmedel för atf höja skördeutbytet är Uktydigt med vad vi kallar det konventionella jordbruket.

När den socialdemokratiska regeringen nu lägger fram förslag om miljöavgifter på jordbruket utan att nämna ett ord om behovet av alternativa odlingsformer eller ökad rådgivning, tycker jag atf man förstärker intrycket av aff def är det konventionella jordbruket som skall pressas litet hårdare men dock infe förändras i någon större utsträckning. Det är också så atf t. ex. lantbruksnämnderna i stort sett ser till lönsamhefskravet och inte har nägon

speciell inriktning på aft minska dessa produkfionsmedel.

En bonde, som intervjuas i Miljöakfuellt nr 3 1984, säger: "Ekonorhin tvingar oss aft använda gifterna, , , Kraven på allt rationellare jordbruk ökar från år fill år, som en följd av jordbruksprisförhandlingarna, I princip måste jag öka avkastningen med 4 % varje år för atf kunna hålla kvar vår ekonomiska standard,"

Öka sin avkastning kan bönder i princip göra på tre sätt: gödsla hårdare, rafionalisera och mekanisera eller bekämpa allt fler växtskadegörare.

Vi måste skaffa oss ökade och bättre kunskaper om alternafiv fill dagens produktionsformer.

Från jordbrukarnas egna organisafioner har förslag lämnats fill regeringen beträffande användningen av de influtna medlen. Hur ställer sig jordbruksministern fill förslaget om en fond exempelvis?

Regeringen har lagt fram eft förslag om förändring av miljöskyddslagen -Lex Ringsjön kan den kallas. År jordbruksministern beredd att fill de åtgärder som där måste vidtas ge bidrag från de medel som flyter in genom handelsgödsel- och bekämpningsmedelsavgifterna?

Jag vill, herr falman, slufligen betona att medel från avgifter för handelsgödsel- och bekämpningsmedel skall användas för aff öka forskning och rådgivning för aft pä sikt minska dessa produktionsmedels användning.

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Om användningen av inkomsterna från skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel

Under defta anförande överfog tredje vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar,

AnL 59 Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST:

Herr talman! Börje Stensson påstod atf vi inte skulle ha gjort några insatser för aft främja möjligheterna till alternativ produktion. Men jag hänvisar till aft i den forskningsproposition som vi förelade riksdagen i våras redovisade vi ett forskningsprogram på det här området, så att vi bättre skall kunna tillvarata de möjligheter som kanske öppnar sig här till en ur miljösynpunkt bättre utvecklad jordbruksproduktion. Såvitt jag försfär är def första gången som en sådan här satsning kommer till stånd, och den sker på förslag av den nuvarande regeringen.

Sedan måste jag vidhålla - def förstår också Börje Stensson - atf eftersom beredningen pågår i kanslihuset kan jag inte nu fa ställning fill på vilka olika poster vi kommer atf satsa medel under def budgetår som ligger framför oss. En redovisning av dessa kommer, som jag tidigare sagt, att lämnas riksdagen.

AnL 60 BÖRJE STENSSON (fp);

Herr talman! Jag vill understryka just det förhållandet att regeringens proposition i detta ärende fick ett förändrat innehåll vid riksdagsbehandlingen på så sätt atf def slogs fast att avgifterna, i motsats fill vad regeringen föreslog, skulle gå till ökad rådgivning och forskning för att minska användningen av den här sortens produkfionsmedel, handelsgödsel och bekämpningsmedel. Jag menar aft det vore angeläget aff bortåt fem månader efter detta beslut få något slags redovisning från regeringen - hur man tänker

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Om bevarande av vissa skogstyper, m. m.

handla i förhållande fill riksdagens beslut.

Jag vill ytterligare understryka att def gäller aft utöka rådgivning och forskning på def här området ufifrån de resurser som skapas när dessa medel levereras in, Def är ju fråga om åtskilliga tiotal miljoner kronor.

Jag tycker aff jordbruksministern här skulle kunna anlägga åtminstone någon synpunkt när det gäller frågan om vartill de utökade resurserna skall användas,

AnL 61 Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST;

Herr talman! När vår beredning är färdig, skall jag självfallet redovisa vilka utgifter över budgeten som vi kommer aff ha för de ändamål som Börje Stensson här frågat om.

Överläggningen var härmed avslutad.

16 § Svar på interpellation 1984/85:20 om bevarande av vissa skogs-typer, m. m.

AnL 62 Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST:

Herr falman! Lars Ernestam har frågat vilka åtgärder jag ämnar vidta för att hindra utrotningen av den vifryggiga hackspetten, för att undvika nuvarande allvarliga nackdelar frän allmän nafurvårdssynpunkf av 5:3-safsningen och för aff undvika en förvärrad situafion i fråga om försurning och skogsdöd som följd av 5:3-satsningen.

Skogsvårdslagen föreskriver aft hänsyn skall fas fill naturvårdens intressen vid bl, a, utformningen och tillämpningen av olika åtgärder som syftar till atf få till stånd ett mera aktivt skogsbruk. Med stöd härav har skogsstyrelsen utfärdat föreskrifter och allmänna råd om hur hänsynen skall komma till uttryck mera i detalj. Skogsstyrelsen och naturvårdsverket har nyligen tillsammans presenterat riktlinjer för skogsvärdsstyrelsernas och länsstyrelsernas samarbete i frågor som rör den nafurvårdshänsyn som skogsbrukets utövare är skyldiga atf ta i sin verksamhet. Därav framgår bl, a. att länsstyrelserna bör förse skogsvärdsstyrelserna med underlagsmaterial i arbetet med 5:3-skogarna, En lista på sådana typer av områden som kan vara av särskild betydelse från nafurvårdssynpunkf har redovisats. Skogsvårdsstyrelsen bör enligt rikflinjerna samräda med länsstyrelsen och i vissa fall med kommunen när sådana områden är aktuella för åtgärd. Vid en ansökan om bidrag för avveckling av 5:3-skogar skall skogsvårdsstyrelsen också regelmässigt ta reda på om länsstyrelsen anser att den aktuella marken med hänsyn fill naturvårds- eller kulturminnesvårdsvärden infe bör tas i anspråk för virkesproduktion.

Vid prövning av en ansökan om statsbidrag för avveckling av 5:3-skogar skall hänsyn alltså fas fill naturvårdens och andra allmänna intressen. Bidrag fär infe beviljas om åtgärden i fråga står i strid med bestämmelserna om naturvårdshänsyn i skogsvårdslagen. Enligt skogsstyrelsens föreskrifter till

bidragsförordningen får lägproducerande bestånd som bedöms ha särskilt värde från naturvårdssynpunkt infe ingå i återväxtförefag som erhåller bidrag,

5;3-programmef är alltså numera omgärdat av en rad föreskrifter som hindrar den negafiva utveckling som Lars Ernestam oroar sig för i sin interpellafion.

En ökad inblandning av lövträd, exempelvis björk, där def normalf växer barrträd har i den allmänna debatten föreslagits som en möjlig åtgärd mot försurningen. Lövträd kan höja markens pH-värde och ha en allmänt markförbättrande inverkan, I den aktionsplan mot luftföroreningar och försurning, som naturvårdsverket i samarbete med berörda myndigheter har utarbetat på mitt uppdrag, konstateras aff underlaget är för svagt för atf man i dag skall rekommendera en allmänt ökad andel björk i def svenska skogsbruket Myndigheterna anser atf den forskning som redan inifierafs om hur lövträd påverkar och påverkas av luffföroreningar ytterligare bör förstärkas. Aktionsplanen bereds f, n, i regeringskansliet. Problemen med försurningen måste emellerfid i första hand lösas genom att utsläppen begränsas.

, Vad särskilt gäller Lars Ernestams fråga om den vifryggiga hackspetten vill jag framhålla att de naturvårdshänsyn som skall tas med stöd av skogsvårds-lagstiftningen innebär aft levande eller döda äldre lövträd eller enstaka torra barrträd vid slufavverkningar bör sparas som näringsfräd och bofräd ät bl. a, hackspettar. Naturvårdsverket arbetar med att genom reservatbildning skydda sådan naturmiljö som är av värde för bl, a, den vifryggiga hackspetten.

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Om bevarande av vissa skogstyper, m. m.

AnL 63 LARS ERNESTAM (fp):

Herr talman! Jag har i min interpellafion tagit upp en rad problem som hänger samman med den s, k, 5:3-safsningen, Mina frågor gäller i def sammanhanget huvudsakligen de bestånd av löv- och blandskog som räknas in i 5;3-besfånden. Def kan gälla tidigare inte nyttjade nafurlövskogar och igenväxande kulturlandskap.

Samtidigt som jag tackar jordbruksministern för svaret, vill jag uttrycka min oro över innehållet i detta .svar. I stort sett framgår det nämligen att jordbruksministern är nöjd med nuvarande förhållanden eller hyser tillförsikten aff de åtgärder som föreslagits är fillräckUga.

Underlaget är för svagt för atf man skaU kunna rekommendera ökad andel björk i skogsbruket, säger jordbruksministern. Enligt vad jag har hört, men inte fått skriftligt bekräftat, fanns det en tidigare version av naturvårdsverkefs rapport med förslag om rekommendationer om ökad andel lövträd. Underlaget är för svagt, säger alltså jordbruksministern. År infe indicier tillräckligt för atf nu vidta åtgärder för atf också satsa på björk och andra lövträd? Är infe försurningsriskerna så allvarliga aff vi måste arbeta på alla fronter? Inom miljöområdet måste man agera på misstanke. Det har i flera fall visat sig, aft det annars blir för sent.

Jag delar jordbruksministerns uppfattning aff vi måste motverka luffföro-

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Om bevarande av vissa skogstyper, m. m.

reningarna. Folkpartiets motioner, som är många på det området, avslås tyvärr alltför ofta.

5;3-satsningen skall genomföras under en i ekologiska sammanhang mycket kort fidsperiod. Stora arealer, som tidigare varit lövskog, naturskog oeh igenväxande hagmarker, skall förvandlas fill nyplanterade barrskogsom-råden. Det förefaller som om myndigheterna många gånger prioriterat åtgärder inom lövskogsområden, i stället för atf i första hand koncentrera sig på den glesa barrskogen. Defta har inneburit stora risker för flera av de djur-och växtarter som finns i dessa områden.

Jordbruksministern hänvisar fill gällande lagsfiftning och till aft berörda centrala verk utfärdat rekommendationer. Def hänvisas till att nafurvårdshänsyn skall tas och fill aft reservafbildning skall främjas. De vällovliga insatserna är inte tiUräckliga. Nuvarande lagstiftning ger inte tillräckligt skydd för de arter som är hotade.

Naturvården har dessutom otillräckliga resurser. Under folkpartiregeringen fördubblades anslaget fill naturvärd. Jordbruksministern föreslog till årets budget, alltså flera år senare, anslag som återigen är halverade. Folkpartiet har reserverat sig till förmån för mer än fördubblat anslag och dessutom till förmän för ett särskilt flora- och faunaanslag- def saknas helt i budgeten. År jordbruksministern beredd aft medverka fill ökade anslag i den kommande budgetproposifionen? Naturvårdsverkefs önskemål är synnerligen rimliga.

Jag har i min interpellafion tagit upp den vitryggiga hackspetten. Def finns i hela landet troligen mindre än 100 par kvar av den arten. Den är akut utrotningshotad. I exempelvis mitt hemlän, Örebro, fanns den för tvä år sedan i tvä lokaler, Garphytfan och Järle. Nu tyder observationerna pä aft den är borta. Den finns i Värmland i lövskogsraviner vid älvar i anslutning fill Vänern och i lövskogsbestånd kring nedre Dalälven. Eftersom fågeln har dött uf i Örebro län, finns det ingen direktförbindelse mellan de lokalerna. Den finns dessutom i Indalsälvens delfa i Västernorrland, där den nu är direkt hotad av ett vägbygge och ett fritidsområde. Anser jordbruksministern, som högsta ansvarig för naturvården, aff det är rimligt aft bygga en väg över sädana områden? Fågeln finns på några platser fill, men eftersom beståndet är sä uttunnat och finns på så stora arealer, är den verkligen hotad. Den klarar sig inte med enstaka reservat. Den behöver relativt stora arealer för aft finna de döda träd där den hittar sin föda. Def måste göras extra stora insatser om den skall räddas. Naturvårdshänsynen fanns ju i lagstiftningen också när fågelns släkting, mellanspetten, dog ut i Östergötland för ett par år sedan.

Under folkpartiregeringens tid undertecknades Bernkonvenfionen för Sveriges del. Den har senare ratificerats. Där har Sverige förbundit sig atf skydda hotade arter. Anser jordbruksministern atf vi uppfyller konventionen, om Sverige inte vidtar några åtgärder utöver de rutinåtgärder som jordbruksministern hänvisar fill?

Nu har jag, herr talman, talat om den vitryggiga hackspetten. Den är en art som är vacker och lätt igenkännbar. Men en rad växter och djur lever i samma områden under samma hot. Jag motser med intresse vad jordbruksministern

vill anföra i den frågan.

Jag vill ocksä nämna atf def finns indicier på aff andra fågelarter, som infe är utrotningshotade nu, riskerar aft gå samma väg. En av dem är den mindre hackspetten, som har minskat kraftigt i antal på en del platser. Vilka åtgärder, herr jordbruksminister, kan sättas in i fid, så att man infe får uppleva att också den mindre hackspetten och andra fågelarter sfär inför gränsen fill utrotning?

Herr falman! Hur långt fär vi gå i värt ekonomiska nyttjande av nafurfillgångarna? Varje art är unik och måste bevaras för kommande generafioner.

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Om bevarande av vissa skogstyper, m. m.

AnL 64 Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST:

Herr falman! Jag får ett intryck av aft Lars Ernestam infe lyssnade så mycket pä mig när jag redovisade de gradvis förstärkta åtgärder som har vidtagits just därför aft vi har fått en allt starkare insikt om nödvändigheten av aft bl. a, i arbetet med 5;3-skogarna sörja för aff unika nafurtyper eller omvårdnaden om flora och fauna måste ägnas större uppmärksamhet. Jag kan utan vidare säga aff man när proposifionen om 5;3-skogarna lades fram av den borgerliga regeringen kanske infe just i det ögonblicket insåg hela vidden av de risker som naturvården i detta sammnahang kunde löpa. Men under hand har både skogsstyrelsen och naturvårdsverket i samarbete med varandra gradvis förstärkt uppmärksamheten på dessa frågor.

Jag är angelägen om atf säga aff dessa uppgifter är mycket viktiga, därför aff det är icke meningen - som man kan tro ibland, när man lyssnar fill dem som redovisar problemafiken kring 5:3-skogarna - atf utan urskillnad gå fram över naturområdena för aff beskoga dem pä nytt. Jag behöver infe upprepa min argumentering i svaret - def går ju aff läsa defta - för den ordning som numera har etablerats i syfte aff fä fill stånd den omsorg och varsamhet som vi båda är överens om bör fillämpas.

Def är litet oförsynt av Lars Ernestam aff för sin och folkpartiets del - försöka lägga monopol pä intresset för naturvärden. Jag kan försäkra aff många i denna kammare delar hans inställning och handlar därefter när dessa frågor skall handläggas i polifiska sammanhang.

Lars Ernestam säger aff jag infe anser atf underlag föreligger för aff nu rekommendera en ökad beskogning med björk. Jag. hänvisade fill aff naturvårdsverket i sin aktionsplan har redovisat aff det infe finns underlag för aft generellt rekommendera en beskogning med björk, Def pågår också forskning för aft belysa i vilken omfattning den nuvarande lövskogsandelen -som riksdagen fidigare, i samband med behandlingen av den nya skogspolifiken, slog fast icke fick sjunka under 15 % -skall bevaras och i vilken män det kan finnas skäl atf vid nyplanfering ocksä överväga behovet av en ökad lövskogsplanfering. Det här är även en fråga om hur vi skall hantera lövskogen, och på det området pågår också forsknings- och utvecklingsarbete,

Def som kan komma atf stå i budgeten får vi väl fa upp till diskussion när budgeten föreligger fill behandling.

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Om bevarande av vissa skogstyper, m. m.

När det gäller försurningen renf generellt skall jag om några dagar eller om någon vecka - vi skall försöka komma överens om en tidpunkt - besvara sju interpeUationer som jag har fått om vad regeringen avser aff göra på försurningens område. I def sammanhanget kommer också den här typen av frågor in i bilden. Då får jag tillfälle aff litet mer utveckla de renf allmänna synpunkter som vi är överens om och som gäller nödvändigheten av aff hårt bekämpa de försurningsrisker som vi i dag möter i värt samhälle och som infe minst drabbar skogen.

AnL 65 LARS ERNESTAM (fp):

Herr falman! Jordbruksministern säger aff folkpartiet på nägot sätt vill skaffa sig ensamrätt på nafurvårdsfrågorna. Det vill vi naturligtvis inte göra. Vi vet aff def finns fler som är intresserade av dem, Men i praktiskt arbete har vi mer än andra visat atf def behövs resurser just på naturvårdsområdet. Vi har ensamma reserverat oss för ett flora- och faunaanslag, vi har reserverat oss tillsammans med andra för en fördubbling av nafurvårdsanslagef och dessutom för överföring av mark från domänfond fill naturvårdsfond etc. Jag tycker att det betyder en del vad man i prakfisk handling visar och vilka resurser man vill ställa fill förfogande.

Sedan tror jag aff jordbruksministern missförstod mitt anförande litet grand. Jag sade i och för sig att de åtgärder som nu vidtas är vällovliga och har ett gott syfte. Problemet är bara, jordbruksministern, aff de är otillräckliga. Om vi ser fillbaka på hur det gick för mellanspetten - jag återkommer till mina hackspettar - upptäcker vi att dessa regler fanns, att alla möjligheter fanns tillgängliga då mellanspetten dog uf för ett par år sedan. Nu sfär ytterligare fågel- och djurarter inför ett akut utrofningshot. Dä är det naturligtvis bra aft naturvårdsverket ber skogsvärdsstyrelsen om hjälp och att man ordnar kurser för dem som jobbar i skogen så aff de skall kunna titta på de träd som bör bevaras. Jag tycker aff def är alldeles utomordentligt. Men problemet är, jordbruksministern, aff def måste göras mycket stora, ja extraordinära, insatser just nu om infe dessa fågelarter och vissa djurarter skall dö uf, De är så nära gränsen fill utrotning som några arter kan vara.

Vad säger jordbruksministern t, ex, om det vägbygge som dras fram över en av de få fågellokaler som finns kvar? Vad säger jordbruksministern, om dessa arter dör ut trots de vällovliga insatser som görs? Vi har ratificerat Bernkonvenfionen. Har vi gjort tillräckligt då? Det är just de frågorna jag vill tala om. Jag vet aff naturvårdshänsyn finns med i skogsvårdslagen, men def visar sig aff def infe är tillräckligt.

AnL 66 Jordbruksminister SVANTE LUNDKVIST:

Herr falman! Def är naturligtvis inte möjligt för mig aff här fa ställning fill på vilket sätt man, i de sammanhang som Lars Ernestam redovisar, under hand vid planering av olika åtgärder i samhället har prövat åtgärderna mot bakgrund av de hänsyn som skall tas ur nafurvårdssynpunkf. Jag har bara redovisat atf det här finns en ordning för hur def skall gå fill. Det är tiUämpningen av den ordningen som har skärpts år efter år.

Jag vill sluta med aft säga atf jag är starkt medveten om atf vi har en situation inom både flora och fauna där arter är hotade. Jag är för min del angelägen aff konstatera aft en art som försvinner är en definitiv förlust för vårt samhälle. Därför skall vi också göra vad som är möjligt för aff förhindra aft så sker.

AnL 67 LARS ERNESTAM (fp);

Herr talman! Jag kan instämma i det som jordbruksministern senast sade. Def inger en viss förhoppning om att jordbruksministern ändå kommer atf ägna dessa frågor litet större uppmärksamhet än hittills. Det fordras insatser utanför den lagstiftning vi har. Jag tror aff väldigt många människor är beredda aff göra frivilliga insatser för aft hjälpa till på detta område. Kommer det ett anslag för flora och fauna i budgetproposifionen nästa år och i övrigt förstärkta resurser för naturvården, tror jag aft def finns möjligheter att nå resultat. Men det är bråttom, jordbruksministern.

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Meddelande om interpellation

Överläggningen var härmed avslutad,

17 § Anmäldes och bordlades Propositionerna

1984/85:28 Uppgörelse med avtalsreglering för samarbete om läkarutbildning och forskning 1984/85:30 Effekfivare förefagsrevision

1984/85:40 Rikflinjer för den ekonomiska polifiken på medellång sikt 1984/85:44 Vissa ändringar i lagen (1977:293) om handel med drycker

18 § Meddelande om interpellation

Meddelades aff följande interpellafion framställts den 23 oktober

1984/85:53 a\ Jan-Erik Wikström (fp) fill utrikesministern om åtgärder mot spionageverksamhef i Sverige;

Nyligen har det publicerats en bok som beskriver Sovjets spionage i Sverige. Boken ger belägg för uppfattningen att Sovjets intresse för Sverige har ökat kraffigt de senaste åren vad gäller bäde vår säkerhetspolitik och högfeknologiska svenska företags verksamhet och produkter.

Om bokens uppgifter är riktiga - ingen har ännu påstått motsatsen - är def självfallet angeläget aft regeringen vidtar åtgärder för att minska Sovjets möjligheter fill fortsatt spionageverksamhef i Sverige, Det är självfallet av stort intresse för allmänheten atf få veta hur utrikesministern ställer sig fill uppgifterna i boken och vad regeringen ämnar vidta för åtgärder för aff begränsa def sovjetiska spionaget i värt land.

Jag vill med anledning av detta fråga utrikesministern;

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Meddelande om frågor

Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta med anledning av de uppgifter som nyligen har publicerats om det sovjetiska spionaget i Sverige?

19 § Meddelande om frågor

Meddelades aft följande frågor framställts den 22 oktober ,

1984/85:122 av PerStenmarck (m) fill socialministern om följderna i visst fall av Dagmaröverenskommelsen:

I Malmöhus län kommer det, enligt tidningsuppgifter, aft bli 90 läkare färre och 90 sjukgymnaster färre som inordnas i sjukförsäkringssystemet nästa år.

Effekten blir atf invånarna i Malmöhus län fär färre läkare och sjukgymnaster aft välja mellan oeh att köerna därmed ökar.

Allt detta är en följd av Dagmarpropositionen,

Vilka åtgärder avser socialministern vidta för atf denna situation inte skall uppstå?

1984/85:123 av Hagar Normark (s) fill jordbruksministern om förbud mot antibiotika i slaktdjursfoder:

Användningen av antibiotika i djurfoder har blivit alltmer omfattande. Detta för aft djuren skall förbli friska och för aff de skall växa snabbare. Av de 30 ton antibiotika som gavs till slaktdjuren 1981 var def bara en tredjedel som användes för aft bota sjuka djur,

Anfibiotikan i foder kan medföra aff människans bakferier blir immuna mot antibiotika, på grund av aft anfibiotikan kan finnas i köttvaror oeh filiföras människan genom maten.

Foder som innehåller antibiotika kan också ge upphov till allergier hos dem som sköter foderhanteringen. Därför är def angeläget aff fä bort antibiotika som infe är avsedd för sjuka djur.

Med hänvisning fill def anförda vill jag fill jordbruksministern ställa följande fråga:

Är jordbruksministern beredd atf lägga fram förslag om ett förbud mot antibiotika i slaktdjursfoder?

den 23 oktober

1984/85:124 av Sten-Ove Sundström (s) fill statsrådet Anita Gradin om åtgärder för atf förhindra utvisning i vissa fall;

Många invandrare gifta med svenska medborgare riskerar vid en skilsmässa aft bli utvisade ur landet enligt utlänningslagen. Dessa invandrare har

oftast hunnit anpassa sig fill det svenska samhället och skaffat sig arbete och bostad. De har också brufit förbindelserna med det gamla hemlandet.

Ofta leder en utvisning av dessa invandrare fill stora personliga tragedier. En sådan uppmärksammades nyligen i massmedia. Det finns sfor risk för aff många invandrare tvingas leva kvar i misslyckade äktenskap under pressade förhållanden av rädsla för aft bli utvisade ur landet, dvs, man anses efter skilsmässan inte längre ha tillräcklig anknytning fill landet och riskerar därmed aff bli utvisad.

Jag vill därför ställa följande fråga fill statsrådet Gradin:

Är statsrådet beredd atf vidta åtgärder för atf trygga invandrarnas rätt till uppehällsfillstånd i landet vid skilsmässor frän svenska medborgare?

1984/85:125 av Lars Ernestam (fp) fill jordbruksministern om åtgärder mot utsläpp av tungmetaller frän kommunala reningsverk;

Enligt tidningsuppgifter utgör de kommunala avloppsreningsverken en väsentlig källa till utsläpp av tungmetaller i miljön.

Myndigheterna ställer hårda krav på industrin för att minimera utsläppen av tungmetaller i avloppen. Gentemot de kommunala reningsverken ställs inte alls samma krav, Def förekommer därför i betydande utsträckning aft fällningskemikalier, som är förorenade av tungmetaller och har sitt ursprung i industriellt avfall, används i kommunala reningsverk. Tungmetaller som en industri förbjuds aft släppa ut kan på så sätt ändå hamna i miljön via reningsverkskemikalier. Det råder ingen svårighet aff få tag i kemikalier med acceptabelt låga fungmefallhaUer, men de är i allmänhet något dyrare.

Vad avser jordbruksministern vidta för åtgärder för aff rätta till detta uppenbara missförhållande?

1984/85:126 av Elving Andersson (c) till justitieministern om åtgärder mot mutor inom kriminalvården;

En högt uppsatt tjänsteman inom kriminalvärden har i dagarna häktats, misstänkt för mufbrott. Enligt uppgifter i massmedia har dessa brott erkänts av den häktade.

Genom mutor till den häktade har olika intagna kunnat få väsentligt Undrigare verkställighet av sina ådömda straff, Def inträffade är mycket allvarligt, och allmänhetens förtroende för kriminalvården, liksom för hela rättsväsendet, kan befaras ha skadats.

Med anledning av def ovan anförda vill jag fråga justitieministern:

Vilka åtgärder avser regeringen aff vidta för atf tillse aft def inte är möjligt att genom mutor erhålla lindrigare verkställighet av ådömda straff?

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Meddelande om frågor

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Meddelande om frågor

1984/85:127 av Per Unckel (m) fill utbildningsministern om innebörden av avgiftsfri skolundervisning i vissa fall:

De senaste månaderna har ett antal fall av tolkning av läroplanens, skollagens och skolförordningens stadganden om avgiftsfri undervisning aktualiserats, I Växjö har skolstyrelsen stoppat en Englandsresa, dvs, en s, k, lägerskola, som eleverna under flera år samlatin pengar till, I Västerås har en lärare medvetet och öppet - med sina elevers fulla stöd - brutit mot gällande bestämmelser i syfte att kunna erbjuda en realisfisk visning av riksdagshuset. Möjligheterna aft på friluftsdagar variera programmen har dessutom beskurits av skolstyrelsen.

Mot denna bakgrund anhåller jag om att tUl utbildningsministern få ställa följande frågor;

1, Vill statsrådet medverka till aff def skall anses fillåtet aff under skoltid arrangera s, k, lägerskolor där eleverna t, ex, genom basarer och insamlingar bidrar fill täckandet av kostnaderna? År statsrådet.beredd aff vid behov föreslå ändrade bestämmelser?

2, Vill statsrådet precisera vilka möjligheter lärare har aft låta eleverna betala för t, ex, enklare mat i anslutning fill för undervisningen värdefulla aktiviteter? Står 17:50 för en frukost i riksdagshuset i strid med principen om avgiftsfri undervisning?

3, Vill statsrådet medverka till aff klarlägga i vad mån def är tillåtet aft vid friluftsdagar erbjuda eleverna alternativ där en egen ekonomisk insats erfordras om det samtidigt erbjuds kostnadsfria alternafiv?

1984/85:128 av Håkan Stjernlöf (m) fill industriministern om väntefiden för regisfreringsärenden vid patent- och registreringsverkets bolagsbyrå:

Väntefiden för regisfreringsärenden vid bolagsbyrån hos patent- och registreringsverket i Sundsvall är nu uppe i 20 veckor.

Vill statsrådet medverka fill aff väntetiderna förkortas?

1984/85:129 av Rune Rydén (m) fill justitieministern om avvecklingen av statens bestånd av uthyrningsbosfäder:

Riksdag och regering har i beslut (prop, 1980/81:158, Ck 1980/81:35) bestämt atf statens bestånd av uthyrningsbosfäder skall avvecklas, I beslutet den 4 mars 1982 har regeringen lämnat föreskrifter för avvecklingen.

Avvecklingsfrågorna bereds inom försvaret av en arbetsgrupp för bostads-avvecklingen med företrädare för försvarsstaben och fortifikafionsförvaU-ningen,

Eft förslag till avvecklingsplan har upprättats av fortifikationsförvaltningen. De alternativ som föreslås är rivning eller alternativ användning. Från många utgångspunkter hade ett förslag med försäljning varit bättre, såvida inte permanent- eller fritidsbostaden ligger i vägen för militär verksamhet, Eft problem med detta kan vara aft försäljning kan leda fill aft de nya ägarna skulle kunna komma med framtida ersättningsanspråk eller krav på in-

skränkningar i övningsverksamhefen. Detta skulle kunna klaras upp genom atf fastigheten eller bostaden säljs med servitut,'som friskriver militären från olika former av störningar och intrång. Detta har skett inom flygvapnets område, men har aldrig rättsligt prövats. En annan utväg vore aff genom en lagändring precisera förhållandena i defta avseende för militära övningsfält. Med stöd av ovanstående ställer jag följande frågor:

1. Vad anser jusfifieministern om möjligheten aft sälja militära byggnader på
angivet sätt?

2, Om defta bedöms juridiskt ohållbart, vilken möjlighet finns att genom
lagändring skapa förutsäffningar för försäljning med för de militära
intressena tillfredsställande resultat?

1984/85:130 av Rune Rydén (m) fill försvarsministern om avvecklingen av statens bestånd av uthyrningsbostäder;

Regeringen har i ett beslut den 4 mars 1982 bestämt hur statens bestånd av uthyrningsbosfäder skall avvecklas. Inom försvarsmakten har fortifikations-förvaltningen upprättat eft förslag fill avvecklingsplan i bl, a, Revingehed,

Förslaget omfattar ett stort antal hus som i dag används som permanenf-eller fritidsbostäder. De alternativ som fortifikaf ionsförvalfningen föreslår är rivning eller alternativ användning. Från allmän synpunkt sett förefaller rivning vara ett slöseri, Eft naturligare förfarande hade varit försäljning, åtminstone av de fasfigheter som infe ligger i vägen för den militära verksamheten, I Revingehed fycks detta gälla den helt övervägande andelen av fastigheterna. Problemet tycks vara aff försäljning befaras leda till att de nya ägarna skulle kunna komma med framtida ersättningsanspråk eller krav på inskränkningar i övningsverksamheten. Försäljning med eft servitut som friskriver militären från ansvar för bullerstörning m, m, kunde vara en lösning. Giltigheten av eft sådant servitut har aldrig rättsligt prövats, varför osäkerhet råder om dess värde. Eventuellt skulle en lagändring kunna precisera förhållandena i detta avseende för militära övningsfält.

Med stöd av ovanstående ställer jag därför följande fräga:

Vill försvarsministern medverka fill aft de byggnader som står på militära övningsfält och inte behövs för militära behov försäljs på skisserat sätt - om så erfordras efter lagändring - i den mån de infe ligger i vägen för den militära verksamheten?

20 § Kammaren åtskildes kl, 17,01.

In fidem

Nr 14

Tisdagen den 23 oktober 1984

Meddelande om frågor

BERTIL BJORNSSON

/Solveig Gemert