Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1984/85:1

Tisdagen den 2 oktober

Kl. 11.00

1 § Välkomstord

AnL 1 TALMANNEN:

Ärade kammarledamöter! Jag hälsar er hjärfUgt välkomna fill def första sammanträdet vid 1984/85 års riksmöte.

2 § Upplästes och lades till handlingarna följande från valprövningsnämnden inkomna

Berättelse om granskning av bevis för ersättare för riksdagsledamöter Till valprövningsnämnden har från riksskatteverket inkommit bevis om aft

Gertrud Hedberg, Stockholm, och Bengt Westerberg, Stockholm (båda fp)

utsetts till ersättare för riksdagsledamöter sedan Margareta Andrén och

Hädar Cars (båda fp) avsagt sig sina uppdrag.

Valprövningsnämnden har vid sammanträde denna dag granskat bevisen

och därvid funnit att de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen.

Stockholm den 2 oktober 1984

Bengt HuU

/Sven-Georg Grahn

3 § Upprop

Företogs upprop av kammarens ledamöter.

Vid uppropet befanns Carl-Henrik Hermansson, Ola Ullsfen, Karin Andersson, Lennart Blom, Göran Ericsson, Lars Gustafsson, Ulf Lönnqvist, Holger Bergman, Anita Persson, Catarina Rönnung, Rune Gustavsson, Sfig Alemyr, Birger Rosqvist, Bo Lundgren, Lennart Pettersson, Kurt Hugosson, Kerstin Ekman, Gunnar Olsson, Elvy Nilsson, Magnus Persson, Bo Finnkvist, Olle Östrand, Iris Mårtensson och Sören Häggroth vara frånvarande.

Nr 1

Tisdagen den 2 oktober 1984

Välkomstord

Upprop

Nr 1

Tisdagen den 2 oktober 1984

Upprop

Följande ledighetsansökningar hade inkommit och beviljats:

Till riksdagen

Undertecknad anhåller härmed om ledighet från riksdagsarbetet den 2 oktober 1984 på grund av utrikesresa. Stockholm den 12 september 1984 Carl-Henrik Hermansson

Till riksdagen

På grund av utlandsresa anhåller jag om tjänstledighet från mitt riksdagsuppdrag den 2 oktober 1984. Stockholm den 25 september 1984 Ola Ullsten

Till riksdagen

Härmed anhåller jag om ledighet från riksdagsarbetef tisdagen den 2 oktober 1984 för deltagande i Europarådefs hösfsession i Strasbourg. Järfälla den 26 september 1984 Lars Gustafsson

Till riksdagen

På grund av besök i Egypten för diskussion kring jordbruksfrågor på inbjudan av den egyptiska jordbruksministern anhålles om ledighet från riksdagens öppnande den 2 oktober 1984. Stockholm den 14 september 1984 Ulf Lönnqvist

Till riksdagen

Härmed anhålles om ledighet från riksdagsuppdraget den 2 oktober 1984 för fullgörande av uppdrag inom Europarådet. Stockholm den 20 september 1984 Anita Persson

Till riksdagen

Härmed anhålles om tjänstledighet från riksdagen fr. o. m. den 2 t. o. m. den 20 oktober 1984 för fullgörande av FN-uppdrag. Stockholm den 21 september 1984 Catarina Rönnung

Till riksdagen

Härmed anhålles om ledighet från riksdagsarbefet under fiden den 2-26 oktober 1984 för deltagande i FN:s generalförsamling i New York. Stockholm den 20 september 1984 Rune Gustavsson

Till riksdagen Nr 1

Undertecknad anhåller om ledighet från riksdagsarbetef under tiden den Tisdaeen den

2-14 oktober 1984 för FN-uppdrag. 2 oktober 1984

Stockholm den 24 september 1984

''S Alemyr

Till riksdagen

Jag får härmed anmäla atf jag av personliga skäl är förhindrad närvara vid riksdagens sammanträde och upprop den 2 oktober 1984. Stockholm den 20 september 1984 Birger Rosqvist

Till riksdagen

Härmed anhålles om tjänstledighet från riksdagsarbefet under tiden den 2-17 oktober för deltagande i FN:s generalförsamlings ordinarie möte i New York.

Stockholm den 9 september 1984 Bo Lundgren

Till riksdagen

Härmed anhålles om ledighet frän riksdagsarbefet tisdagen den 2 oktober 1984 på grund av enskild angelägenhet. Lund den 26 september 1984 Lennart Pettersson

Till riksdagen

Härmed anhålles om tjänstledighet från mitt uppdrag som riksdagsledamot under fiden den 2-21 oktober 1984. Anledningen är att jag skall ingå som ledamot i den svenska delegationen till FN:s hösfsession. Stockholm den 7 juni 1984 Kerstin Ekman

Till riksdagen

På grund av sjukdom anhålles härmed om ledighet från arbetet i riksdagen fr. o. m. den 2 t. o. m. den 14 oktober 1984. Sunne den 18 september 1984 Elvy Nilsson

Till riksdagen

Undertecknad anhåller om ledighet från riksdagsuppdraget tisdagen den 2 oktober 1984 på grund av personUga angelägenheter. Stockholm den 12 september 1984 Olle Östrand

Nr 1

Tisdagen den 2 oktober 1984

Meddelande om sammanträdestider m. m.

Till riksdagen

Undertecknad anhåller om ledighet från riksdagsuppdraget fr. o. m. den 2 t. o. m. den 20 oktober 1984 på grund av FN-uppdrag. Stockholm den 19 september 1984 Iris Mårtensson

Enligt inkomna anmälningar hade dessutom följande ledamöter förhinder atf närvara vid uppropet, nämligen

Karin Andersson, Lennart Blom, Kurt Hugosson, Gunnar Olsson, Bo Finnkvist och Sören Häggroth fill följd av frafikhinder,

Göran Ericsson av personliga skäl samt

Holger Bergman och Magnus Persson på grund av sjukdom.

4 § Upplästes följande inkomna skrivelser:

Till riksdagen

Härmed anhåller jag om befrielse från mitt uppdrag som ersättare till riksdagen.

Stockholm den 2 oktober 1984 Gertrud Hedberg

Till riksdagen

Härmed avsäger jag mig uppdraget som ledamot av riksdagen fr. o. m. den 3 oktober 1984. Stockholm den 2 oktober 1984 Ola Ullsten

Till riksdagen

Undertecknad anhåller härmed om aff få bli entledigad från sitt uppdrag som riksdagsledamot fr. o. m. den 3 oktober 1984. Stockholm den 7 augusti 1984 Karl-Gustaf Mathsson

Dessa avsägelser godkändes av kammaren.

5 § Meddelande om sammanträdestider m. m.

AnL 2 TALMANNEN:

Till kammarens ledamöter har utdelats en preliminär plan för kammarens sammanträden under tiden den 2 oktober - den 9 november. Denna fidsplan överensstämmer med den under sommaruppehållet utsända planen utom i vad avser bordläggningsplena onsdagen den 3 oktober och fredagen den 12 oktober då sammanträdena far sin början kl. 14.00.

Av den föreliggande fidsplanen framgår atf val fill talmanskonferensen och

Nordiska rådet sker vid sammanträdet forsdagen den 4 oktober kl. 14.00. Nr 1

Kammarens första arbetsplenum hålls onsdagen den 17 oktober. En på Tisdaeen den

grundval av uppgifter från utskotten upprättad ärendeplan kommer atf 2 oktober 1984

föreligga vid detta sammanträde. Den allmänpolifiska debatten far sin________

början onsdagen den 24 oktober kl. 10.00. Meddelande om

TiU kammarens ledamöter har vidare utdelats vissa förteckningar och internellationer
meddelanden om riksdagens arbete m. m.

6 § Anmäldes och bordlades
Proposifionerna

1984/85:1 Omorganisation av regionmusiken och Rikskonserfer

1984/85:2 Arfificiella inseminationer

1984/85:3 Åtalsunderlåtelse

1984/85:4 Delegerad beslutanderätt i förmynderskapsärenden

1984/85:5 Utvecklad kommunal energiplanering m. m.

1984/85:6 Förslag fill lag om ändring i lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar, m. m.

1984/85:7 Förslag fill lag om ensamrätt fill bärgning, m.m.

1984/85:8 Lättnader i beskattningen av ideella föreningar

1984/85:9 Basenheten vid 1987 års taxering

1984/85:10 Ändring i miljöskyddslagen (1969:387), m.m.

1984/85:11 Fortsatt giltighet av lagen (1959:157) med särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad och av lagen (1973:651) om ogifta samboendes gemensamma bostad

1984/85:12 Avveckling av hyressfoppet

1984/85:13 Ändring i broffsskadelagen (1978:413)

1984/85:15 Ändring av bestämmelserna om markvillkoref för statliga bostadslån

7 § Anmäldes och bordlades
Redogörelse

1984/85:1 Justitieombudsmännens ämbefsberäftelse

8 § Meddelande om interpellationer

Meddelades atf följande interpellafioner framställts

den 20 augusti

1984/85:1 av Blenda Littmarck (m) till statsrådet Gertrud Sigurdsen om icke konventionella behandlingsmetoder inom sjukvärden:

Socialstyrelsen har i massmedia offentliggjort internt arbetsmaterial om akupunkturbehandling m. m. Av def faktum aff innehållet publicerats kan man dra slutsatsen atf

Nr 1

Tisdagen den 2 oktober 1984

Meddelande om interpellationer

planerna och förslagen anses vara väl förankrade inom verket innan de framläggs för styrelsen. Def rör sig om dels föreskrifter om akupunkturbehandling i sjukvården, dels förslag fill en hemsfällan hos regeringen om en sådan översyn av kvacksalverilagen som syftar till inskränkningar och förbud inom prakfiskt taget samfliga områden inom alternativ medicin.

Akupunkturförslagef är grundat pä en starkt kritiserad utredning. Den anses av sakkunskapen vara full av fel och motsägelser. Ingen som tidigare studerat och/eller använt akupunktur fick vara med i utredningen; t. o. m. läkare med specialutbildning avvisades.

I förslaget fill "föreskrifter oeh allmänna räd" anges smärtbehandling som enda tillåtna syfte med akupunktur inom hälso- och sjukvården och atf akupunkfurmefoden endast får användas av legitimerade läkare och tandläkare. Däremot föreslås infe krav på särskild akupunkfumf bildning för dessa. Detta ter sig minst sagt egendomligt med hänsyn fill atf flertalet av de ca 1 000 akupunkförer som finns i landet infe bara har medicinsk grundutbildning utan också 3-4 års utbildning i akupunktur.

Det andra förslaget, det som gäller översyn av kvacksalverilagen, skingrar varje tvivel om socialstyrelsens syften. Man nöjer sig infe med föreskrifter för hälso- och sjukvårdens personal. Uppenbarligen vill man dessutom göra prakfiskt taget allt utövande av nafurmedicinsk verksamhet olagligt genom förbud. Anfingen skall, enligt socialstyrelsen, i lag fastställas vilka sjukdomar som mot ersättning får behandlas av personer som inte står under socialstyrelsens tillsyn eller skall den nuvarande s. k. kvacksalverilagen ändras genom höjning av åldersgränsen för behandUng av barn fill 18 år, begränsning av användningen av hypnos, förbud mot akupunktur med nålar - eventuellt totalförbud för vissa utövare -, hinder mot försäljning av teknisk apparatur eller andra behandlingshjälpmedel för alternativ medicin, förbud mot t. ex. blodprov utanför hälso- och sjukvården, m. m.

Med tanke på den debatt om friheten som blossat upp, och om frihetsbe-greppefs innebörd, framstår socialstyrelsens förbudsambifioner som anmärkningsvärda. De enskilda människorna skall fråntas möjligheten att träffa egna avgöranden om var och hur man vill söka lindring och bot vid sjukdom och aff själva dra slutsatser om effekterna av alternafiv medicinsk behandling. Rätten atf ta eget ansvar för hälsan skulle således ytterligare kringskäras. EnUgt min mening är detta odemokratiskt och omänskligt. Sådana ingrepp i människors integritet skulle i detta sammanhang nog kunna försvaras om patienterna löpte allvarliga risker. Men i jämförelse med den konventionella hälso- oeh sjukvården framstår den alternafiva medicinska verksamheten som ofarlig och fri frän biverkningar. Och den har givit omvittnat goda resultat i åtskilliga fall där konventionella behandlingsinsatser kommit till korta.

Mot bakgrund av vad jag ovan anfört vill jag ställa följande fråga:

Vill stafsrädet inför kammaren redogöra för sin syn på den alternativa medicinens värde och nytta?

den 28 augusti

Nr 1

1984/85:2 av Anders Björck (m) till statsministern om BPA:s affärer i Algeriet:

Def fackföreningsägda byggföretaget BPA:s affärer i Algeriet har under våren rönt stor offentlig uppmärksamhet. I riksdagen har frågan varit föremål för en inferpellafionsdebatf (den 4 maj 1984). Vad avser vissa aspekter av affären kommer en granskning atf ske av riksdagens konsfifu-fionsufskoff. Resultatet av denna kommer dock infe aft kunna redovisas förrän våren 1985.

Trots den omfattande debatten kvarstår ett antal oklarheter som def är angeläget atf snabbt få uppklarade. Detta gäller infe minst statsminister Olof Palmes roll i sammanhanget.

Tidningen Expressen riktade måndagen den 28 maj 1984 ett antal viktiga frågor till statsministern om BPA-affären. Raka svar pä dessa skulle ge allmänheten möjligheter atf bedöma def inträffade pä ett korrekt sätt.

Men statsministern har vägrat svara pä frågorna. Detta är anmärkningsvärt. BPA-affären rymmer sådana moment atf största tänkbara öppenhet är önskvärd från statsministerns sida. Han bör personligen för riksdagen redogöra för sin syn på vad som inträffat oeh för sin egen roll i sammanhanget.

Jag vill därför i interpellafionens form ställa de fio frågor som Expressen riktat till statsministern:

1. BPA:s ordförande Bertil Whinberg kontaktade statsministern i höstas och begärde hjälp i den kris som hotade företaget efter de resultaflösa förhandlingarna med Algeriet. Whinberg har sagt aff han ville utnyttja statsministerns "kontakter". Vilket besked gav statsministern Whinberg?

2. Av interna BPA-dokument framgår aft statsministern personligen engagerade sig mycket hårt för atf rädda BPA. Är def vanligt atf en statsminister på detta sätt blandar sig i ett enskilt företags konfraktstvist med én ufländsk beställare? Varför var infe ufrikeshandelsminister Mats Hellström inkopplad?

3. Varför sände statsministern en personlig kurir från statsrådsberedningen fill Alger i syfte aft diskutera BPA med det algeriska ufrikeshandelsminis-terief ? Varför underrättades infe UD:s handelsavdelning om denna resa?

4. Den 16 november förra året saft en delegation från BPA hos statsministern och väntade på atf få träffa den algeriske ufrikeshandelsministern Ali Obouzar. Men Obouzar ville infe träffa BPA. I stället hade han ett samtal med statsministern bakom stängda dörrar. Vad talade ni om?

5. Tio dagar senare skrev ambassadör Jean-Christophe Öberg till Obouzar och lovade, under hänvisning till statsministern, en miljard i förmånliga krediter. Varför lovade Sverige vid denna fidpunkt en så stor kredit till Algeriet? Vad skall pengarna användas fill?

6. Efter detta kreditlöffe lossnade plötsligt de halvårslånga BPA-förhand-lingarna och nägra veckor senare fick BPA sitt avtal och räddades därmed

Tisdagen den 2 oktober 1984

Meddelande om interpellationer

Nr 1

Tisdagen den 2 oktober 1984

Meddelande om interpellationer

från kris. Förnekar statsministern fortfarande sambandet mellan'kredit-löftet och avtalet?

7. Varför sände Öberg den 26 november ett brev med löften fill Obouzar med en omfattning som UD infe hade godkänt och aldrig skulle godkänna?

8. När brevet så småningom nådde den berörda utbetalande myndigheten BITS orsakade det uppståndelse och irritafion. Varför hade infe BITS informerats om denna väldiga kredit?

9. Pengarna tas från den svenska u-hjälpen. Algeriet tillhör inte SIDA:s programländer. Finns det infe fattigare länder som bättre behöver denna miljard?

10. Varför har UD och ambassaden beslutat hemligstämpla Öbergs brev fill
Obouzar? Varför tillåts infe den svenska allmänheten läsa def?

den 7 september

1984/85:3 av Göran Ericsson (m) fill justitieministern om villkorlig frigivning och våldsbroftssituafionen:

I proposifion 1982/83:85 föreslog regeringen riksdagen att den som undergår fängelse på viss tid, högst två år, skall villkorligt kunna friges sedan halva fiden av straffet avtjänats.

Förslaget mötte häftig kritik av ett flertal remissinstanser, t.o.m. fångarna själva reagerade negativt. Från moderat håll varnade vi för att tilltron fill straffräftssysfemets förmåga att avhålla medborgarna från brott skulle komma att rubbas. Vi pekade också på straffrättssystemets förmåga att avhålla personer från aft begå brott såsom något positivt för övriga medborgare. Hur stor denna avhållande förmåga har varit har hittills inte undersökts. Nu föreligger emellerfid skattningar på detta område, vilket förstärker och aktualiserar vår kritik mot halvtidsfrigivningen.

En annan synpunkt som vi moderater förde fram i debatten var aft lagförslaget omedelbart skulle frige minst 400 fångar i juli månad. Noterbart var atf man från regeringens sida infe fann defta förhållande särskilt oroande, trots upprepade varningssignaler infe bara frän oppositionen utan även från andra grupper i samhället.

Ett av huvudargumenten för reformen, som uttrycktes i proposifion 1982/83:85, var att effekten av reformen skulle bli en icke obetydlig staflig besparing genom aff belastningen på kriminalvården skulle minska.

Inget försök gjordes aft i propositionen anvisa några åtgärder för att minska den brottslighet vars existens var en så stor påfrestning på samhällsekonomin. Regeringen valde det lättare sättet, aff åtgärda symtomen och infe orsaken.

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har i anslutning fill sin lägesrapport om brottsutvecklingen 1984 särskilt studerat effekten av halvtidsfrigivningen den 1 juli 1983. Studien talar sitt entydiga språk; def hade varit nyttigt om regeringen lyssnat på oppositionen. Kanske hade då färre hem utsatts för

skövling och övergrepp.

BRÅ gör följande konstaterande: "Bostadsinbrotten har ökat mycket kraftigt under året. Jämfört med 1982 begicks 2 800 flera brott 1983 - en ökning med 13 %. I likhet med andra brott ökar antalet bostadsinbrott under def första halvåret jämfört med samma period 1982. Men fill skillnad från andra broffskafegorier, som minskar under def andra halvåret, fortsätter bostadsinbrotten aff öka, och def kraffigt."

I sin kommentar gör forskarna på BRÅ följande bedömning. Def frigavs i ett svep 500 högaktivt kriminella personer den 1 juli 1983. Regelmässigt vet man aff återfallsprocenfen i den gruppen är 50-60 % inom eft är. Def är sannolikt aff återfallen gäller s. k. försörjningsbroft, undersökningen är entydig pä den punkten.

BRÅ konstaterar aff 3 200 fler fritidsmånader den 1 juli 1983 gav en netfoökning av antalet bostadsinbrott med 2 600 brott. Med anledning av brottsfrekvensen och relationen fill halvtidsfrigivningsbeslutet gör BRÅ avslutningsvis följande bedömning. Initialeffekfen vid frigivningstillfällef gav en statistisk puckel. Brotfsfrekvensen kommer aft sjunka men kommer atf stanna på en högre nivå än vid fiden före halvfidsfrigivningsbeslufef. Fler högakfiva kriminella kommer aff visfas i frihet fler månader genom beslutet och därvid öka antalet grova stölder (bostadsinbrott) med ca 1 300. Knappt 3 000 vanUga stölder kommer aff läggas fill nuvarande nivå, ca 300 fler misshandelsfall, och mellan 1 000 och 2 000 fler bedrägerier kommer aff begås.

När def gäller våldsbrotten är def viktigt aft slå fast att en ökning äger rum och aft denna ökning är djupt allvarlig. Varje våldsbrott innebär en tragedi såväl för offret som för gärningsmannen. Väldsbrottsökningen fotalf är 4 %, och ökningen av gatufridsvåldef är så hög som 10 %.

Stockholm och kranskommunerna i Stockholmsområdet är överrepresenterade när def gäller våldsbrott. Vart fjärde våldsbrott som anmäls i landet begås inom en area på någon eller några kvadratkilometer i Stockholms city. Det borde vara fullt möjligt aff anordna en polisbevakning inom detta område, så att i varje fall dessa gatuvåldsbrott kan förebyggas.

Def är dock enligt moderata samlingspartiefs mening infe enbart en fråga om aff förebygga brott, det är också en fråga om aff utreda brott och leda de inträffade brotten fram till fällande domar. Om samhället infe klarar defta, undergrävs förtroendet för rättsväsendet på ett synnerligen allvarligt sätt.

I Huddinge polisdistrikt ökade antalet mord från 9 år 1982 fill 13 år 1983. Under samma tidsperiod ökade antalet misshandelsfall inkl. grov misshandel från 672 fill 703. Även inom övriga områden skedde ökningar. Def enda område som inte blev föremål för ökning var antalet utredare på våldsrofeln, vilket var och är 14 polismän.

Def är sannolikt att fler och grövre brott i detta polisdistrikt måste avskrivas helt enkelt därför atf det infe finns någon som kan utreda dem. Här gäller def avskrivning av brott som i andra polisdistrikt skulle erhåUa högsta prioritet.

Nr 1

Tisdagen den 2 oktober 1984

Meddelande om interpellationer

2 Riksdagens protokoU 1984/85:1-6

Nr 1

Tisdagen den 2 oktober 1984

Meddelande om interpellationer

Mot bakgrund av vad jag ovan anfört vill jag rikta följande frågor fill jusfifieministern:

1. Vilka åtgärder kommer statsrådet atf vidtaga i anledning av BRÅ;s nu publicerade material, främst när def gäller ökningen av bostadsinbrotten?

2. Hur stora ekonomiska vinster har statsverket gjort i anledning av den genomförda halvfidsfrigivningsreformen?

3. Avser statsrådet förelägga riksdagen förslag om ändring av gällande frigivningsregler, eller finner statsrådet atf gällande ordning är fillfredsställande?

4. Vilka åtgärder avser statsrådet förelägga riksdagen i anledning av utvecklingen av våldsbrotten främst i Stockholmsområdet?

5. Avser statsrådet föreslå en förstärkning av polisens utredningskapacifet på våldsbroffsområdef?

den 10 september

1984/85:4 av Jörgen Ullenhag (fp) fill justitieministern om lagstiftning mot koUekfivanslufning fill politiskt parfi:

Kollektivanslutningen tiU def socialdemokrafiska parfiet utgör en kränkning av enskilda människors frihet. Det är oförsvarligt atf utan atf fråga dem föra in hundratusentals människor i ett politiskt parfi.

Riksdagen har också åtta gånger uttalat sig mot kollektivanslutningen. Socialdemokraterna har struntat i detta och fortsätter aff skriva in också folkpartister, centerpartister, moderater och vpk-are i sitt eget parfi. Majoriteten av socialdemokraternas medlemmar har inte själva gått med i partiet utan har blivit kollekfivanslufna. En kvarts miljon människor är socialdemokrafiska partimedlemmar trots aff de infe röstar på socialdemokraterna.

Detta är bakgrunden fill atf opinionen mot kollekfivanslufningen har ökat mycket kraftigt. Folkparfiet, centerpartiet och moderaterna anser aff def behövs en lagsfiftning mot kollektivanslutning eftersom socialdemokraterna infe frivilligt har stoppat denna anslufningsform. Numera säger enligt fidningsuffalanden inte heller vpk kategoriskt nej fill lagstiftning. Också inom socialdemokrafin hörs krifiska röster.

Jag viU därför fråga justitieministern:

Är justitieministern mot bakgrund av den allt starkare opinionen mot kollekfivanslufningen beredd verka för en lagstiftning som förbjuder kollektivanslutning fill polifiskt parfi?

den 11 september

1984/85:5 av Olle Östrand (s) till arbetsmarknadsministern om ytterligare beredskapsmedel till Gävleborgs län:

Regeringen har för 1984, på vissa punkter, gett arbetsmarknadspolitiken ändrad inriktning. Ett nytt rekryteringsstöd infördes med syfte aft sfimulera

företagen till fidigareläggning av rekryteringen inför en väntad konjunkturuppgång. Eft inslag i den förda politiken var aff kraven på beredskapsarbeten därmed skulle bli lägre under hösten 1984 än de varit under senare år. Rekryteringsstödet skulle under våren lösa en del av de arbetsmarknadsproblem som annars skulle få klaras av under hösten med hjälp av beredskapsarbeten m. m.

Satsningen på rekryteringsstödet är principiellt vikfig. Def är från alla synpunkter bättre att arbetslösheten reduceras genom aff företagen tidigarelägger en normal rekrytering än att samhället tvingas sätta in beredskapsarbeten.

Polifiken har också delvis gett resultat. Arbetslösheten är för första gången på flera år på väg nedåt. I landet som helhet minskade antalet arbetslösa frän augusti 1983 till augusti 1984 ftån 196 000 till 175 000. För Gävleborgs län blev def en nedgång från 9 200 till 8 100 arbetslösa. Def rör sig åt rätt håll. Man kan emellertid konstatera att rekryteringsstödet slagit igenom långsammare än beräknat. Den neddragning av de traditionella arbetsmarknadspolifiska insatserna (beredskapsarbetena) som riksdagen fog beslut om under våren 1984 har därför blivit alltför kraffig. Det är därför utomordentligt angeläget atf man för aft förbättra sysselsättningsläget under vintern 1984-1985 snabbt anvisar ytterligare beredskapsmedel.

När det gäller den regionala fördelningen av ytterligare beredskapsmedel är det för Gävleborgs län viktigt atf framhålla följande:

Länet har i den preliminära fördelningen av beredskapsmedel tilldelats 101 milj. kr. (4- 29 miljoner fill ungdomslag) för vintern 1984-1985. Det är en drastisk nedskärning frän föregående år då länet fick 287 miljoner. Def är en kraftigare neddragning än på de flesta andra håll. Den är svår atf förstå om man ser fill arbetsmarknadsläget i länet. Gävleborgs län har under de senaste två åren, fillsammans med Värmlands län och Norrbottens län, tillhört de två eller tre mest utsatta länen i landet. Detta gäller fortfarande.

Under vintern 1983-1984 låg arbetslösheten vid närmare 11 000 personer, trots atf mer än 8 000 personer var sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. En viss förbättring har skett under sommaren, men om beredskapsinsatserna dras ned alltför kraftigt är det uppenbar risk för aff sysselsättriings-lägef i vinter bUr lika besvärligt som förra vintern. Det är dessutom mycket som tyder på atf rekryteringsstödet har fått och kommer aff få mindre genomslag i de län som har def besvärligaste läget, bl. a. Gävleborgs län. I dessa län pågår kraffiga strukturförändringar inom de helt dominerande basnäringarna. Detta innebär atf företagen ofta har en betydande överkapacitet redan i utgångsläget. Även om konjunkturerna förbättras, dröjer det innan företagen behöver rekrytera.

Mot den ovan nämnda bakgrunden ifrågasätter jag fördelningen av den neddragning av beredskapsmedel som gjorts för vintern 1984-1985. Det är infe rimligt aff de län som har def sämsta arbetsmarknadsläget och där rekryteringsstödet har svårast aff slå igenom drabbas av samma neddragning som övriga. Det är enligt min mening utomordentligt viktigt att Gävleborgs län snabbt tillförs väsenfligt mera beredskapsmedel för vintern 1984-1985.

Nr 1

Tisdagen den 2 oktober 1984

Meddelande om interpellationer

Nr 1

Tisdagen den 2 oktober 1984

Meddelande om interpellationer

Med hänvisning fill def anförda vill jag ställa följande fräga till arbetsmarknadsministern;

Är statsrådet beredd atf medverka till aft Gävleborgs län tillförs väsentligt mera beredskapsmedel för vintern 1984-1985?

den 13 september

1984/85:6 av Bengt Wittbom (m) till arbetsmarknadsministern om arbete i ungdomslag:

Ungdomarnas arbetsmarknad fortsätter att försämras på ett mycket oroande sätt. Trots aff kampen mot ungdomsarbetslösheten varit politiskt prioriterad under lång fid fycks de ansträngningar som hittills gjorts snarare ha förvärrat än förbättrat ungdomarnas ställning på arbetsmarknaden. Den trendmässiga ökningen av antalet arbetslösa ungdomar fortsätter.

Den öppna arbetslöshetens utveckling

Ungdomsarbetslöshet jämfört med övrig öppen arbetslöshet 1970-1983

■.'970 1971 1973 1973 1974 1975 1976 1977 197S 1979 1980 1981 iSB2 1963 Källa: AKU

Så har ocksä utvecklingen efter 1982 års val fortsatt i samma banor, trots atf socialdemokraterna ställde i utsikt aff just de skulle vara särskilt väl rustade för att bryta den negativa utvecklingen och skapa utrymme för fler jobb och en ny framfidstro bland de unga. Löftena under 1982 års valrörelse framstår, i ljuset av den hitfillsvarande utvecklingen, som mycket vidlyftiga.

Utvecklingen sedan 1982 visas nedan. Tab. 1				Nr 1 Tisdagen den
Öppet arbetslösa	aug. 82 37 200 12,9 % 32 100 6,7 %	aug. 83 36 000 13,0 % 36 000 7,6 %	aug. 84 15 000 5,4 % 38 000 7,8%	" 2 oktober 1984
16-19 är 20-24 år	aug. 82 37 200 12,9 % 32 100 6,7 %	aug. 83 36 000 13,0 % 36 000 7,6 %	aug. 84 15 000 5,4 % 38 000 7,8%	Meddelande om interpellationer
Ungdomslag Beredskapsarbete AMU	69 300 4 000 9 700	72 000 9 100 10 400	53 000 30 000 3 800 9 500
Summa	83 000 10,7 %	91 500 12,0 %	96 300 12,4 %

OBS! Exkl. rekryteringsstöd, lönebidrag m.m. Källa: AMS och AKU

Åfgärdsarsenalen för atf bekämpa ungdomsarbetslösheten har under 1970- och 1980-falen byggts uf kraffigt. En åttaårig offentligt bidragsberoende terapikedja för ungdomarna har tillskapats. Den börjar med ungdomsplafser för 16- och 17-åringarna, fortsätter med ungdomslag för 18- och 19-åringarna och avslutas i Örebromodeller eller fortsatta långvariga beredskapsarbeten för 20-24-åringarna. FuUt utbyggd och under "högsäsong" kan terapikedjan komma aff omfatta runt 100 000 ungdomar utöver de många tusen som "normalt" går öppet arbetslösa.

Terapikedjan bygger på en traditionell arbetsmarknadspolifisk grundsyn som utgår från aft arbetsmarknaden endast har utrymme för eft bestämt antal jobb och aff de som infe får plats omgående skall fas om hand i olika former av arbetsmarknadspolitisk sysselsättning eller utbildning. Förvaringsmo-menfet väger tungt, och man bortser från förhållandet aff cirkulationen mellan jobb och arbetslöshet och antalet kontakter mellan potentiella arbetsgivare och arbetssökande har mycket stor betydelse för antalet möjliga jobb. Detta förhållande gäller i särskilt hög grad för ungdomarna. De är den mest röriiga delen på arbetsmarknaden och kan genom frånvaron av starka sociala och andra bindningar lättare anpassa sig fill kraven på arbetsmarknaden.

I slutet av 19S3 fattade riksdagen beslut om den s. k. ungdomslagen. I överläggningar mellan de fyra demokratiska partierna förhandlades en slutgiltig modell för verksamheten fram. Regeringen kunde pä så sätt undvika ett nesligt nederlag i arbetsmarknadspolitiken, och ungdomslagen fick väsenfligt bättre förutsättningar aff fungera på en rörlig och föränderlig arbetsmarknad. Riksdagens borgerliga parfier drev också igenom eft beslut om en snar utvärdering av ungdomslagens fillämpning och effekter.

Redan under våren stod def dock klart att regeringens och arbetsmarknadsmyndigheternas fillämpning av ungdomslagen utgick från regeringens urspmngUga förslag i stället för från riksdagens egenfliga beslut. Anvisningarna av ungdomarna till ungdomslagen skedde alltför snabbt. Generellt sett

Nr 1

Tisdagen den 2 oktober 1984

Meddelande om interpellationer

bortsåg AMS från riksdagens mening atf ungdomslagsplacering av de arbetslösa ungdomarna skulle ske som allra sista alternativ när alla andra möjligheter, även ungdomarnas egna ansträngningar aft skaffa sig arbete, var ordenfligt prövade. Defta har i sin fur lett fill aft antalet ungdomar i lagen blivit betydligt större än avsett. Riksdagens beslut innebar också att vägen för atf placera ungdomar i ungdomslag i privata företag öppnades. Men även på defta område har lagen tillämpats utan hänsyn till riksdagens beslut. Def har lett till att över 99 % av ungdomarna nu befinner sig i den offentliga sektorn.

Vid tidpunkten för riksdagsbeslutet diskuterades inlåsningsriskerna i de arbetsmarknadspolifiska åtgärderna för ungdomar intensivt. Riksdagen uttryckte också insikten i dessa risker i samband med behandlingen av ungdomslagen. Dessa risker skulle mötas med bl.a. fidigare nämnda restrikfioner och möjligheter. Men utöver defta skulle också arbefsförmed-Ungarna tillse aff ungdomarnas aktiviteter som sökande av riktiga jobb infe minskade. Under våren 1984 har def dock framkommit att ungdomarnas och arbetsförmedlingarnas ansträngningar alltför ofta är halvhjärtade och aff ungdomarnas sökande efter arbete minskat på ett oroande sätt.

Företrädare för moderata samlingspartiet har vid upprepade fillfällen under våren 1984 framfört krifik mot lagens tillämpning och lagt fram förslag om förändringar av lagen så atf den kan fungera på av riksdagen avsett sätt. Regeringen och arbetsmarknadsministern har vid samtliga fillfällen då ungdomslagen varit uppe fill diskussion avvisat krifiken och tecknat en ljus bild av ungdomslagen i alla avseenden.

I dag föreligger de av riksdagen beställda utvärderingarna av ungdomslagen. De har utförts dels av arbetsmarknadsstyrelsen, dels av konsultföretaget SINOVA, på regeringens uppdrag. SINOVA-rapporten visar att ungdomslagen blivit direkt arbetslöshetsskapande genom aft den fördröjer ufsluss-ningen av ungdomar på den öppna arbetsmarknaden. Dessa effekter hänföres i huvudsak till fyra sakförhållanden:

o Anvisningen till ungdomslag sker i mänga fall som första snarare än sista åtgärd från arbetsförmedlingens sida. Anvisningarna far dessutom ingen hänsyn fill ungdomarnas varierande förmåga att skaffa arbete själva. Ungdomslagens generella och tvingande karaktär anförs som ett problem. De intervjuer som genomförts med ungdomar under utredningens gång visar också att arbetsförmedlingens uppföljning av ungdomar i ungdomslag brusfit på många håll.

o Ungdomslagen gäller i prakfiken enbart offenflig verksamhet, där def finns mycket små möjligheter aff övergå frän ungdomslagsverksamhefen till fasta jobb.

o Ungdomarnas egen sökakfivifet minskar när de är placerade i ungdomslag. Detta är särskilt allvarligt eftersom andra undersökningar visar aft det finns eft tydligt samband mellan ungdomars egen sökakfivitet och deras möjligheter att fä arbete på den öppna arbetsmarknaden.

o Ungdomslagen ersätter arbeten på den öppna arbetsmarknaden.

I rapporten slås också fast aft det inte är troUgt att inläsningseffekferna går

atf eliminera med en mer effekfiv hantering av lagen från arbetsmarknadsmyndigheternas sida.

AMS-utredningen kommer infe fill några resultat som i sak motsäger ■SINOVA-rapporten. Den bekräftar atf ufslussningen fUl riktiga jobb är liten och atf ungdomslagen blivit just en förvaringsplats för de arbetslösa ungdomarna.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknadsministern:

1. Hur mycket har ungdomslagens felakfiga tillämpning ökat den redan fidigare höga arbetslösheten bland 18- och 19-åringarna?

2. Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för aft förhindra en direkt övergång av ungdomar mellan de oUka stegen i ferapikedjan?

3. Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att förhindra aff Örebromodellen blir en direkt påbyggnad av ferapikedjan för de ungdomar som av åldersskäl tvingas lämna ungdomslagen?

4. Vad avser arbetsmarknadsministern aff göra för aff förhindra aff ungdomslagen också fortsättningsvis används som förstahandsåtgärd för arbetslösa ungdomar?

5. När kommer ungdomslagen atf fillämpas i enlighet med gällande riksdagsbeslut och också omfatta placeringar av ungdomar i def privata närings-Uvet?

6. Vilka åtgärder avser regeringen aft vidta för atf förhindra atf ungdomar hoppar av gymnasiestudier i förtid och söker sig fill de ekonomiskt mer fördelaktiga ungdomslagen?

7. Vilka åtgärder avser arbetsmarknadsministern aft vidta för aff öka ungdomarnas egna sökaktiviteter efter riktiga jobb på den reguljära arbetsmarknaden?

8. Vilka åtgärder kommer regeringen att vidta för att förhindra aft ungdomsåtgärderna används av de offentliga arbetsgivarna för aft långsikfigt ersätta reguljär arbetskraft?

9. När kommer förslag fill förändringar av ungdomslagen, med anledning av SINOVA- och AMS-rapporferna, att föreläggas riksdagen?

den 18 september

Nr 1

Tisdagen den 2 oktober 1984

Meddelande om interpellationer

1984/85:7 av Jörgen Ullenhag (fp) till utbildningsministern om reglerna för studiemedel:

Regeringens förslag aff återinföra äktamakeprövningen vid tilldelning av studiemedel avvisades av riksdagen liksom förslaget att avskaffa den s. k. bidragsdelen.

Regeringens nederlag i riksdagen ledde till aff utbildningsdepartementet i en departementspromemoria presenterade eft nytt förslag till "omfördelning" av studiemedlen innebärande bl. a. en kraftig sänkning av studiemedlen för många yngre studerande.

Enligt pressuppgiffer avvisade den socialdemokratiska partikongressen förslagen i departementspromemorian med motiveringen att de strider mot

Nr 1

Tisdagen den 2 oktober 1984

Meddelande om interpellationer

den generella välfärdspolitiken.

I Svenska Dagbladet den 18 september underkänner den politiskt sakkuur nige i utbildningsdepartementet Jean-Pierre Zune den mofiveringen och gör följande mångtydiga uttalande: "Studiemedlen måste omfördelas om vi pä. kort sikt skall kunna förbättra situationen för de utsatta studenterna, men vi kan försfäs infe gå emot kongressens beslut."

Mot här angiven bakgrund vill jag ställa följande frågor till utbildningsministern:

Avser regeringen att till riksdagen lägga fram förslag om ändring i reglerna för studiemedlen?

Har regeringen övergivit planerna på aff återinföra äktamakeprövningen vid tilldelning av studiemedel?

den 19 september

1984/85:8 av Rune Gustavsson (c) fill jordbruksministern om bekämpningen av narkotikamissbruket i Norden:

Vid Nordiska rådefs trettionde session i Helsingfors 1982 antog rådet en rekommendafion fill ministerrådet aff aktivt verka för atf de nordiska länderna ej accepterar någon form av narkofika som infe är medicinskt betingad och atf bekämpningen av narkotikamissbruket sker med denna målsättning som grund, atf öka resurserna för tull och polis samt aff intensifiera samarbetet mellan full- och poUsmyndigheterna på nationellt och nordiskt plan i syfte atf komma tUl rätta med narkofikamissbruket och narkotikabrottsligheten samt aff verka för aff en enhetlig rättstillämpning på narkofikalagsfiffningens område kommer till stånd (rek. nr 14/1982).

Vid samma session ställdes en fråga av en svensk riksdagsledamot om vad Danmarks regering avsåg aff göra åt problemet med den öppna försäljningen av hasch i Chrisfiania. Bakgrunden fill frågeställningen var aft socialarbetare i södra Sverige var av den uppfattningen atf många svenska ungdomar reste fill Köpenhamn för aff köpa hasch och aff det var särskilt lätt atf göra def i Chrisfiania.

Den dåvarande danske justitieministern Ole Espersen anförde i sift svar aft varje försäljning av cannabis, också i Chrisfiania, var i strid med danska regeringens narkotikapolifik och måste bekämpas. Vidare framkom att Chrisfianias framtid var under övervägande, och i regeringens planer för Chrisfianias framtid ingick som en klar förutsättning en stängning av haschmarknaden i Chrisfiania.

Jag viU även erinra om aff vid rådefs session i Oslo 1983 ställde jag själv en fråga om vilka åtgärder som genomförts nationellt för aft följa upp de enhälliga ställningstaganden som gjorts på nordiskt plan för att bekämpa narkotikamissbruket. I ministerrådets svar hänvisades bl. a. fill ökad akfivitet hos polis- och tullväsendet som ett resultat av ett möte i februari 1982 mellan de nordiska social- och justitieministrarna. Ett antal arbetsgrupper hade fiUsaffs varav en hade till uppgift aff kartlägga hur narkotikan införs och

sprids i Norden.

Under senare fid har vi i massmedia kunnat läsa aff väldet i fristaden Chrisfiania ökat i en sådan omfattning atf poUsen infe längre kan garantera besökarnas säkerhet. Efter en lång rad skottlossningar och överfall uppmanas turister att inte besöka fristaden. Enligt polisen är def huvudsakligen besökande skolklasser från Sverige och Jylland som beger sig uf fill fristaden för aft se vad som försiggår i den speciella miljön. Den danska polisen anser att de förhållanden som nu råder i Chrisfiania är helt oacceptabla och aft anledningen härfill kan sökas i politikernas vacklande hållning, dä något beslut att stänga fristaden ännu infe fattats.

Nordiska rådefs medlemmar har som framgår av ovanstående vid ett flertal tillfällen uttryckt sin oro över narkotikamissbruket i Norden och har pä olika sätt, främst genom rekommendationer fill ministerrådet, försökt komma fill rätta rried detta problem. Så sent som vid Nordiska rådets session i Stockholm i år antogs en rekommendafion om eft gemensamt nordiskt handlingsprogram mot narkofika.

Jag har i skrivelse den 18 juli 1984 fill statsrådet Svante Lundkvist, i hans egenskap av nordisk samarbefsminister i den svenska regeringen, påtalat svårigheterna med atf komma fill rätta med problemen i fristaden Chrisfiania, främst då försäljningen av hasch.

Eftersom jag inte erhållit något svar på denna skrivelse och mot bakgrund av vad ovan anförts vill jag ställa följande frågor fill statsrådet Lundkvist:

Vilka åtgärder har den svenska regeringen vidtagit för att följa upp 1982 ärs beslut i Nordiska rådet angående bekämpning av narkofikamissbruket?

Vad har den svenska regeringen gjort för atf påverka den danska regeringen aff komma fill rätta med problemen i fristaden Chrisfiania och dess narkofikamarknad?

Nr 1

Tisdagen den 2 oktober 1984

Meddelande om interpellationer

den 24 september

1984/85:9 av Margaretha af Ugglas (m) fill statsministern om utvecklingsbiståndet fill Vietnam, m. m.:

Vietnams ockupafion av Kampuchea har pågått i snart sex år. De upprepade vädjandena frän FN-samfundet om tillbakadragande av de vietnamesiska trupperna liksom ASEAN-gmppens förhandlingsinitiafiv tycks infe ha lett till någon sinnesförändring i Hanoi.

Motståndet mot den vietnamesiska ockupationen fortsätter i Kampuchea. Civilbefolkningen drabbas hårt av striderna. I gränsområdet mellan Thailand och Kampuchea finns över 200 000 khmerer i tillfälliga uppsamlingsläger. Vietnams fortsatta ockupafion av Kampuchea skapar stor oro ocksä bland övriga nationer i regionen.

Till bilden av diktafuren i Hanoi hör inferneringsläger, förföljelse av oliktänkande och presscensur. Dit hör också båtflykfingarnas lidanden och öden.

Mot bakgrund av ovanstående hemställes aff fill statsministern få ställa

Nr 1

Tisdagen den 2 oktober 1984

Meddelande om interpellationer

följande frågor:

1. Anser statsministern aff det är i god överensstämmelse med rikflinjerna för svensk utrikespolifik och Sveriges internationella förpliktelser aff Sverige fortsätter aff ge Vietnam 1 milj. kr. om dagen i bistånd?

2. På vilket sätt avser den svenska regeringen att understödja ASEAN-ländernas försök aff få fill stånd en förhandlingslösning i Kampuchea-konflikfen?

den 27 september

1984/85:10 av Anita Bråkenhielm (m)fill statsrådet Gertrud Sigurdsen om den abortförebyggande verksamheten:

1980 års abortkommitté överlämnade under åren 1982 och 1983 till regeringen två betänkanden med förslag till intensifiering av det abortförebyggande arbetet. Dessa har remissbehandlats och rönt överväldigande posifiv uppmärksamhet från samtUga remissinstansers sida. De flesta tycks vara ense om att de intentioner som det gavs uttryck åt i följdlagstiftning och förslag i anslutning till 1975 ärs abortlag i stor utsträckning har genomförts och verksamt bidragit fill aff en befarad ökning av antalet aborter i anslutning fill en liberaliserad abortlag infe inträffat.

Aborfkommiffén kunde dock peka på områden, infe minst beträffande lärarutbildningen, där insatserna inte får mattas och där ökade ansträngningar skulle kunna ge positiva resultat. Def är önskvärt med en nedgång i antalet aborter även i andra grupper än i den beträffande genomförda åtgärder positivt reagerande tonårsgruppen. En försämring i def aborfförebyggande arbetet kan också snabbt ge utslag i ett ökat antal aborter även i denna grupp.

Regeringens aktivitet på området har dock hitfills inskränkt sig till aff dels genom den s. k. Dagmaröverenskommelsen undanröja en av de viktigaste förutsättningarna för atf bygga upp den aborfförebyggande verksamheten, nämligen def specialdestinerade statsbidraget fill preventivmedelsrådgivningen, dels genom nu vidtagna förändringar i rabatferingssysfemet för läkemedel avsevärt fördyra användningen av p-piller.

Enligt pressuppgiffer har också Sverige vid befolkningskonferensen i Mexico varit ett av de få länder som röstat emot en principförklaring där man uttalade atf abort infe får användas som preventivmedel.

Jag vill fråga statsrådet Sigurdsen:

1. Innebär dessa åtgärder att regeringen ändrat inställning beträffande uppfattningen om abort som familjeplaneringsmefod?

2. Har regeringen för avsikt atf vidtaga några åtgärder med anledning av de förslag abortkommittén lagt fram?

1984/85:11 av Nic GrönvaU (m) till statsrådet Birgitta Dahl om bensinmarknaden:

Priskriget mellan bensinmarknadens distributörer torde ha kostat bran-

schen 500 milj. kr. under första halvåret. Under def priskrig som utbröt under sommarmånaderna tvingades priserna ner under oljebolagens inköpspriser. Bensinbolagens bästa försäljningsmånader förlorades i priskriget. Hela branschen är fast övertygad om atf priskrigen finner sin grund i atf branschen är överefablerad.

Genom en anvisning av drygt 200 milj. kr. möjliggjorde riksdagen, på energiministerns förslag, för Svenska Petroleum att inköpa Svenska Fina AB. Inköpssumman var något högre än de anvisade medlen. SP och Svenska Fina har drabbats Uka hårt av bensinkriget som andra distributörer på marknaden. Förlusterna för SP/Svenska Fina under de olika priskrigen torde uppgå fill tiotals miljoner kronor av skattebetalarnas pengar.

I den särskilda propositionen dm vissa oljefrägor 1983/84:110 föreslog energiministern aff särskild förhandlare skulle utses för atf överföra ägande frän staten fill OK till akfier i SP. OK:s företrädare har aldrig uttryckt intresse av aff förvärva annat än hela SP:s svenska detaljhandelsorganisation.

Mot bakgrund av erfarenheterna från första halvårets priskrig 1984 på bensinmarknaden vill jag fråga:

Är energiministern fortfarande övertygad om def kloka i att SP har förvärvat Svenska Fina AB?

Avser energiministern atf söka genomföra en fullständig överlåtelse fill OK av hela SP:s defaljhandelsorganisafion? Har förhandlingarna med OK gett vid handen aff OK är intresserat av ett sådant övertagande? Har OK delgivits informafion om SP;s rörelse för aff möjliggöra värdering av SP?

Delar energiministern branschens uppfattning om atf de pågående priskrigen är effekten av överetablering inom bensinhandeln i Sverige? Anser energiministern det vara försvarligt att ständiga, statliga subvenfioner möjliggör för SP aft delta i bensin- och oljedisfribufion med förlust?

den 1 oktober

Nr 1

Tisdagen den 2 oktober 1984

Meddelande om interpellationer

1984/85:12 av Sten Svensson (m) till statsrådet Anita Gradin om flyktingpolifiken:

En vikfig uppgift för svensk flyktingpolitik måste vara aff genom internationella organ bistå flykfingar på olika håll i världen. Sverige skall därför akfivt delta i def internationeUa samarbetet och fortsätta aff ge bistånd och stöd till FN och dess fackorgan samt frivilliga organisafioner. Sverige skall också fuUt ut leva upp tUl sina internationella förpUktelser aft även ta emot och fa hand om flykfingar.

Händelseutvecklingen under den senaste fiden visar dess värre atf de flykfingar som bäst behöver den svenska hjälpen utgör en allt mindre andel av dem som tas emot.

Bristen på fasthet och konsekvens i invandringspolitiken har medfört eft dramatiskt ökat tryck på Sverige. I ett kärvt ekonomiskt läge är def än mer nödvändigt atf mera strikt än vad som varit faUet pä senare tid reglera

Nr 1

Tisdagen den 2 oktober 1984

Meddelande om frågor

invandringen av andra hjälpbehövande än konvenfionsflykfingar för att våra resurser skall kunna koncentreras fill dem som bäst behöver den svenska hjälpen.

Mot den här bakgrunden var def ett riktigt beslut av regeringen aff upphäva def årslånga verksfäUighefssfoppet för utvisning av libaneser. Många av de berörda flyktingarna har - bl. a. till följd av den ofillräckliga informafionen - invaggafs i tron aft bara man kommit fill Sverige så får man tillåtelse aff stanna här. Dessutom har rykten cirkulerat om fri invandring fill Sverige.

Svensk flyktingpolitik kan inte tillåtas innebära att asyl ges fill människor som kan köpa sig tiU Sverige. Smartness får aldrig avgöra vilka som får stanna i Sverige - då får de mest ömmande flyktingfallen aldrig en chans.

Den nuvarande flykfingpolifiken framstår i def långa perspektivet som både inkonsekvent och orättvis. Bristen på klara besked om vad som gäller från fid fill annan är påtaglig, vilket har sin grund i en oklar lagstiftning. I kombinafion med ett ineffektivt och missriktat u-landsbistånd blir inte de samlade resurserna för stöd fUl hjälpbehövande i andra länder utnyttjade på def sätt som från humana utgångspunkter är mest önskvärt.

Flera skäl talar därför för att den nuvarande politiken måste omprövas. Svensk flykting- och biståndspolitik måste bedrivas långsikfigt och med fasthet och konsekvens.

Med åberopande av vad som anförts hemställer jag om aff få ställa följande frågor:

1. Vilka åtgärder är regeringen beredd atf vidta för aff försäkra sig om atf vårt bistånd i ökad utsträckning ges fill de flykfingar som bäst behöver den svenska hjälpen?

2. Är regeringen beredd aff föreslå ändringar i utlänningslagstiftningen med syfte aff skapa ökad säkerhet i invandrarpolitikens fillämpning?

9 § Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts den 7 september

1984/85:1 av Allan Ekström (m) till justitieministern om försäljningen av uppgifter ur personregister:

Bör riksskatteverket ägna sig ät kommersiell verksamhet genom aff sälja integritetskänsliga uppgifter ur personregistret REX utan stöd i författning och utan iakttagande av kredifupplysningslagens skyddsregler till förmån för den enskilde?

1984/85:2 av Allan Ekström (m) till justitieministern om straffreaktionen mot totalvägran att fullgöra uppgifter inom försvaret:

Den som undandrar sig aft fullgöra sin värnplikt eller aff göra vapenfri

tjänst (fofalvägrare) behöver efter en färsk dom av högsta domstolen (NJA Nr 1

Tisdagen den 2 oktober 1984

Meddelande om frågor

1983 s. 899) avtjäna sammanlagt endast tvä månadefs fängelse. Anser justitieministern atf denna straffreaktion är tillfredsställande?

1984/85:3 av Allan Ekström (m) till justitieministern om tillämpningen av bestämmelserna aff stöldgods skall tagas i förvar:

Enligt 1974 års lag om visst stöldgods skall egendom som anträffas t. ex. vid brottsutredningar tagas i förvar, om egendomen åtkommits genom brott och ägaren ej är känd.

Högsta domstolen har nyligen (NJA 1984 s. 76) förklarat att lagen ej är tillämplig då brottet förövats av annan än innehavaren av tjuvgodset, även om denne är i ond tro.

Anser justitieministern aft rättsläget är tillfredsställande?

1984/85:4 av Allan Ekström (m) till justitieministern om rätten till köpeskillingen för försålt stöldgods:

I ett uppmärksammat fall nyligen har en tjuv som sålt det stulna fått behålla mer än en halv miljon kronor av köpeskillingen, därför aft det saknades målsägande.

Anser justitieministern att rättsläget är tillfredsställande?

den 12 september

1984/85:5 av Per Westerberg (m) fill finansministern om omprövning av bestämmelserna om arvs- och realisafionsvinsfsbeskatfning i vissa fall:

I samband med fm Sally Kisfners frånfälle har i massmedia ånyo uppmärksammats de groteska inslagen i gällande arvs- och realisationsvinstsskaft på främst börsnoterade akfier, som förvandlar en stor förmögenhet under livstiden fill en fattigkonkurs vid frånfället.

Är statsrådet beredd atf ompröva arvs- och realisationsvinstsskatten på främst börsnoterade akfier så aff dessa stötande inslag undanröjes?

den 19 september

1984/85:6 av Anita Bråkenhielm (m) till försvarsministern om överflygnings-och mellanlandningstillståndef för viss sovjetisk militärhelikopfer:

På väg till och från flygutställningen i Farnborough har en toppmodernt utrustad sovjetisk militärhelikopfer enligt 14 S fillträdeskungörelsen begärt och fått överflygnings- och mellanlandningstillstånd i Sverige.

Under den tidsperiod då överflygningen ägde rum förbereddes och genomfördes en militärmanöver söder om Jönköping.

Nr 1

Tisdagen den 2 oktober 1984

Meddelande om frågor

Jag vill fråga försvarsministern:

Varför valdes under dessa omständigheter Jönköpings flygplats som mellanlandningsplafs? Är uppgifterna i ortspress och från deltagare i militärövningen, aff helikoptern avvek från anvisad kurs och särskilt studerade övningen, riktiga?

den 26 september

1984/85:7 av Karin Ahrland (fp) till socialministern om rätt till ålderspension för vissa svenska medborgare i utlandet:

Alla svenska medborgare äger rätt atf uppbära ålderspension. För svenskar som är bosatta i utlandet gäller dock aft de för aft fä uppbära pension måste ha haft minst tre års förvärvsarbete i Sverige.

Denna regel innebär aft det fakfiskt finns en liten grupp av svenska medborgare som trots att de har tjänat Sverige och svenska intressen, ofta under eft helt liv, infe är berätfigade till ålderspension. Jag tänker då på alla de ambassadörshustrur vilka ofta har haft omfattande representativa uppgifter vid våra beskickningar och som valt att efter sin makes pensionering bosätta sig utomlands. Def är inte nog med aft de infe fär lön för det arbete de faktiskt utfört, dessutom förvägras de pension med motiveringen att de inte har arbetat i Sverige.

Ämnar socialministern vidtaga nägon åtgärd för aft medverka fill aft personer som är bosatta i utlandet och vilka i prakfiken utfört arbete för Sverige som t. ex. ambassadörshusfrur får ålderspension?

1984/85:8 av Kerstin Anér (fp) fill utrikesministern om bättre skydd för barn i krig:

Vilka åtgärder avser utrikesministern atf vidtaga för aff FN:s konventioner skall kunna ge eft bättre skydd åt barn i krig?

den 28 september

1984/85:9 av Jan-Erik Wikström (fp) fill utbildningsministern om utbildningen av iranska studenter i Sverige:

I slutet av sommaren avbröt Swedeheaith AB förhandlingarna med Iran om aft utbilda iranska studenter i Sverige. Atf sä skedde var självklart efter de massiva protester som kommit från alla oppositionspartier, från studentorganisationer och många andra.

Enligt uppgifter i pressen fortsätter emellerfid förhandlingarna med Iran, men nu med halvstatliga Swedec International AB som intressent. Statens representanter uppges ha uttryckt sitt gillande av tanken att erbjuda studenter från Khomeiniregimen utbildning i Sverige.

Jag vill med anledning av defta fråga utbildningsministern:

Är det korrekt aft det alltjämt pågår förhandlingar med Iran om atf utbilda studenter i Sverige, och hur långt har i så fall dessa förhandlingar kommit?

den 1 oktober

1984/85:10 av Anders Andersson (m) till finansministern om skyldigheten att anmäla akfieinnehav i visst fall:

2 § lagen (1971:827) om registrering av akfieinnehav upptar vilka som är skyldiga aff anmäla akfieinnehav. 4 § utvecklar vidare aft anmälningsskyldighet föreligger om den anmälningsskyldige har väsenfligt inflytande över juridisk persons verksamhet.

Med hänvisning fill ovannämnd lag vill jag fråga:

Är finansministern beredd verka för aft de personer som är verksamma i löntagarfonderna i enlighet med vad som sägs i 2 § är skyldiga aft anmäla akfieinnehav enligt 4 §?

1984/85:11 av Anders Andersson (m) fill finansministern om offentlighetsprincipens fillämpning på löntagarfonderna:

Justitieombudsmannen, JO, har fått en anmälan mot kammarrätten i Göteborg. Anledningen är aff kammarrätten fastställt att löntagarfonderna är atf betrakta som myndighet.

Inom sydfonden, med Nils Hörjel i spetsen, är man mycket upprörd över detta kammarrättens beslut. Efter kontakter med regeringen har därför representanter för sydfonden bestämt sig för aft JO-anmäla kammarrätten i Göteborg. Bakgrunden är aft sydfonden vägrat aff lämna ut handlingar, dock utan aft fatta eft formellt beslut därom. Den som vägrats att ta del av sydfondens handlingar har hos kammarrätten begärt prövning huruvida sydfonden kan vägra en begäran aft få ut uppgifter.

I kammarrättens utslag sägs: Talan mot beslut atf avslå en enskilds begäran aft få ut en uppgift förutsätter enligt 15 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100) att myndigheten - i defta fall första löntagarfondsstyrelsen - har meddelat ett beslut i frågan.

Med anledning av ovanstående vill jag fräga:

Är finansministern beredd att medverka fill ett klarläggande av om löntagarfonderna skall undantagas från offentlighetsprincipen?

den 2 oktober

Nr 1

Tisdagen den 2 oktober 1984

Meddelande om frågor

1984/85:12 av tredje vice talman Karl Erik Eriksson (fp) fill utrikesministern om användningen av def svenska spannmålsöverskottet:

"Säd-Berget bara växer." "Årets skörd slår alla rekord."

Nr 1

Tisdagen den 2 oktober 1984

Meddelande om frågor

"Värmland översvämmas av spannmål."

Detta är några av höstens rubriker i mitt hemlän Värmland med anledning av den goda skörden vi fått i Värmland i år. Förhållandet är detsamma i hela landet.

Den första tanken man får i detta läge är hur vi på bästa sätt skall kunna dela med oss till folk i andra länder som svälter på grund av torka och missväxt.

Jag är medveten om att def är svårt att överföra ett livsmedelsöverskott till ett kafasfrofdrabbat land. Def borde dock finnas möjlighet genom en ökning av SIDA:s anslag för katastrofinsatser atf kanalisera en del av det svenska spannmålsöverskottet till kafastrofdrabbade u-länder.

Jag vill med hänvisning till det anförda ställa följande fråga till utrikesministern:

Avser statsrådet vidta åtgärder i syfte att överföra delar av det svenska spannmålsöverskottet som hjälp fill svältande människor i kafastrofdrabbade länder?

1984/85:13 av Bertil Fiskesjö (c) till statsrådet Ingvar Carlsson om kollektivanslutningen fill polifiskt parfi:

Den socialdemokratiska partikongressen har nyligen trots stark kritik beslutat aft fortsätta med kollektivanslutningen av medlemmar fill det socialdemokrafiska partiet.

Stafsrädet Carlsson har i olika sammanhang betonat värdet av ökad frihet för den enskilde individen.

Med anledning av detta och med anledning av att riksdagen upprepade gånger har uttalat att kollektivanslutningen skall upphöra, vill jag fräga statsrådet:

Anser statsrådet atf kollektiv anslutning av partimedlemmar är förenlig med friheten för den enskilde att själv välja politiskt parti och med det integritetsskydd som bör finnas för den enskilde i en polifisk demokrafi?

1984/85:14 av Göthe Knutson (m) fill jordbruksministern om användningen av förbjudna preparat inom idrotten;

I debatten om användandet av anabola steroider och andra hormonprepa-raf har det framkommit atf åtskilliga svenska elifidrottare hemfallit ät denna idrottens narkofika. Att idrottsutövare i såväl öst som väst använder svartlistade preparat kan rimligen infe få legitimera användning i vårt land.

I och med att internationella förbudsregler föreligger (som bl. a. leder till diskvalificering i OS när upptäckt sker) åligger def i första hand Riksidrofts-förbundet att stoppa allt användande av svartlistade preparat i Sverige. Hittills har emellertid ansträngningarna misslyckats, och det blir inte bättre av att def från vissa håll inom idrottsrörelsen hävdas att idrottsutövare bör få fillgång fill olika preparat genom medverkan av idroffsläkare.

Användandet av förbjudna preparat måste framstå som helt fjärran från

den sundhet och def sinne för fair play som skall vara ledstjärnan för all idrott. Hade bruket av förbjudna preparat varit brottsligt även i vanlig mening, skulle sannolikt alla bidrag från stat och kommun stoppas till de idroffsorganisationer där brottsligheten uppdagades.

Eftersom staten svarar för en del av idrottens ekonomiska resurser och Sveriges anseende som idrotfsnafion är en nationell angelägenhet, vill jag fråga statsrådet:

Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för aff effektivt bidra fill aff stoppa användandet av svarflistade preparat inom den svenska idrotten?

1984/85:15 av Göthe Knutson (m) fill civilministern om bemanningen av Gotska Sandön och Stora Karlsö:

Naturvårdsverket har i januari i år aktualiserat en eventuell avbemanning av de båda s. k. ufsjöplafserna Gotska Sandön och Stora Karlsö. Propån har väckt bestörtning hos befolkningen på Gofland. Länsstyrelsen på Gofland har utrett följderna av en avbemanning och säger i sitt yttrande till naturvårdsverket (1984-03-26) aff den nuvarande tillsynsverksamheten med helärsbemanning (sju tjänster) oundgängligen måste vidmakthållas och atf särskilda medel därför måste tillskjutas från staten.

En rad skäl talar för fortsatt helårsbemanning av såväl civil bofast befolkning pä båda öarna som av militär personal på Gotska Sandön som utgör militärt skyddsområde. Även en indragning av den kontinuerliga militära bemanningen har dess värre aktualiserats.

Med stöd av aukforifafiva uttalanden frän flera håll vill jag bestämt hävda aft bemanningen och bosättningen på öarna är mycket vikfiga ur bl. a. nafionell, utrikespolitisk synvinkel. Skulle öarna avbemannas kan man från andra staters sida i förhandlingar om ekonomiska zoner hävda atf t.ex. Gotska Sandön inte är bebodd och därför inte kan räknas som baspunkt. I den s. k. Hesselöaffären fick bosättningen på den ön en avgörande betydelse.

Bland de många skälen för fortsatt helårsbemanning skall också framhållas atf Gotska Sandön är nationalpark och Stora Karlsö naturreservat. På öarna finns bl. a. museer med värdefulla samlingar.

Vill statsrådet redogöra för regeringens syn på helårsbemanningen och vilka åtgärder statsrådet avser vidtaga för ett vidmakthållande av tillsynsverksamheten i nuvarande omfattning på de båda öarna?

Nr 1

Tisdagen den 2 oktober 1984

Meddelande om frågor

1984/85:16 av Gunnel Jonäng (c) till utbildningsministern om utbildningsutbudet vid Gävle-Sandvikens högskola:

UHÄ har föreslagit nedläggning av klasslärarutbildningen vid Gävle-Sandvikens högskola. Eftersom klasslärarlinjerna bär en stor del av basorga-nisafionen skulle detta äventyra högskolans utveckling och existens.

För Gävleborgs län är tvärtom en breddning med YTH-kontor och distribution samt fastighefsförvalfamtbildning nödvändig för länets näringsliv och sysselsättning.

3 Riksdagens protokoU 1984/85:1-6

Nr 1

Tisdagen den 2 oktober 1984

Meddelande om frågor

Är utbildningsministern beredd aff stärka högskolans och därmed länefs utveckling genom aff säga nej fill nedläggning av klasslärarutbildningen och ja till fastighefsförvaltamfbildning samt YTH-kontor och distribution?

1984/85:17 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) fill jordbruksministern om regeringens vidare behandling av utredningsbefänkandef Bättre struktur i jord- och skogsbruk:

Betänkandet om Bättre struktur i jord- och skogsbruk har under remissbehandlingen kraftigt kritiserats. De nu föreslagna åtgärderna befaras medföra en alltför stark styrning frän samhällets sida.

1. Strukturplaner kommer att innebära ökad byråkrati.

2. Statlig förköpsrätt ger lantbruksnämnderna ännu mer makt på bekostnad av den enskilde.

3. Garantiintäkterna slår orättvist där alla oavsett intäktsmöjlighefer belastas.

Med anledning härav vill jag fråga jordbruksministern:

Kommer jordbruksministern med anledning av remissutfallet aft lägga strukturutredningen fill handlingarna?

1984/85:18 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) till kommunikationsministern om användningen av statsbidraget till ersättningstrafik på landsväg:

I 1979 års trafikpolitiska beslut behandlades bl. a. frågan om "statliga bidrag fill ersätfningstrafik på landsväg". Utskottet underströk vid detta tillfälle att vid en överflyttning av persontrafik till landsväg fick inte någon övervältring av kostnader ske på kommunerna.

Meningen var atf det generöst tilltagna statsbidraget skulle täcka eventuellt underskott under fem år.

Risk kan nu finnas för aft vissa huvudmän inte avser att täcka uppkomna underskott med avsett statsbidrag. En kosfnadsövervältring kommer i dessa fall atf ske på kommunerna.

Jag vill därför fråga kommunikationsministern:

Avser statsrådet aft vidta någon åtgärd för atf garantera aft riksdagens intentioner fullföljs?

10 § Kammaren åtskildes kl. 11.17.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert

Riksdagens protokoll 1984/85:1 Tisdagen den 2 oktober

Riksdagens protokoll 1984/85:1