Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1982/83:8

Tisdagen den 12 oktober

Kl. 11.00

Nr 8

Tisdagen den 12 oktober 1982

Val av partigruppernas företrädare i talmanskonferensen

Val av ledamöter i utskotten

1 § Val av partigruppernas företrädare i talmanskonferensen

Anf. 1 TALMANNEN:

Med stöd av 1 kap. 7 § och 7 kap. 12 § riksdagsordningen har parfigrup-perna till mig anmält följande personer att utgöra parfiernas företrädare i talmanskonferensen:

Valter Kristenson (s) Lars Tobisson (m) Karin Söder (c) Jörgen Ullenhag (fp) Nils Berndtson (vpk)

Till suppleanter har nominerats:

Lilly Hansson (s) Anders Björck (m) Gunnar Björk i Gävle (c) Kerstin Ekman (fp) Bertil Måbrink (vpk)

Talmannen förklarade de anmälda personerna valda till parfigruppsföre-trädare och suppleanter i talmanskonferensen för tiden tiU dess nästa lagtima riksmöte började.

2 § Val av ledamöter i utskotten

Anf. 2 STIG ALEMYR (s):

Herr talman! Valberedningen har enhäUigt godkänt gemensamma listor
för valen av ledamöter och suppleanter i utskotten samt fullmäktige och
suppleanter i riksbanken. I egenskap av ordförande i valberedningen ber jag 71

att fill herr talmannen få överlämna de gemensamma listorna.

Nr 8

Tisdagen den 12 oktober 1982

Val av ledamöter i utskotten

Anf. 3 ULF ADELSOHN (m):

Herr talman! Liksom vid tidigare tillfällen sedan enkammarriksdagens tillkomst har i år principerna för utskottsvalen varit föremål för diskussion. Vi moderater har hållit fast vid den fördelningsmetod som anges i riksdagsordningen, nämligen proportionella val till varje utskott för sig. Övriga partier har förordat att samtliga utskottsplatser skall fördelas i förhållande till partiernas mandatantal i kammaren.

Att det ändå kunnat träffas en uppgörelse om gemensamma listor i valberedningen beror på att när de båda principerna kolliderat har den i riksdagsordningen angivna metoden fått företräde. Den moderata riksdagsgruppen har således fått de fyra platser i samtliga utskott som den är berättigad till. I övrigt har folkpartiet avstått sina platser i två utskott till centerpartiet, och socialdemokraterna har avstått tretton platser i lika många \utskott till vänsterpartiet kommunisterna.

Från moderat synpunkt är det angeläget att slå fast, att när nu vpk - utan att den egna styrkan räcker fill - får tillträde till bl. a. utrikes- och konstitutionsutskotten, så sker det genom att socialdemokraterna överlåtit sin rätt till platser i dessa utskott.

Anf. 4 NILS BERNDTSON (vpk):

Herr talman! Mellan 1971 och 1976 ansågs det helt naturligt att partierna hade utskottsrepresentation som motsvarade styrkeförhållandena i riksdagen. Efter 1976 har däremot det orimliga förhållandet varit rådande att ett av riksdagspartierna, vänsterparfiet kommunisterna, stått utanför utskottsarbetet. Såväl ur demokratisk synpunkt som för riksdagens arbete har detta varit otillfredsställande..

Valberedningens förslag innebär att vpk kommer att ingå i tretton av riksdagens sexton utskott. Många turer har dock föregått denna lösning.

Det behövs klara bestämmelser som garanterar alla partiers deltagande i utskottsarbetet. Bristerna i riksdagsordningen har framträtt särskilt tydligt efter årets val.

Den lösning som nu uppnåtts får inte tas som intäkt för att arbetet med en översyn av gällande bestämmelser avstannar. Tvärtom har behovet av en sådan översyn fått ökad aktualitet.

Vänsterpartiet kommunisterna kommer även i fortsättningen att arbeta för en bestående lösning av utskottsfrågan.

Moderata samlingsparfiet riktar kritik mot att vpk blir representerat i utrikesutskottet. Vi anser att samtliga partier bör vara företrädda i utrikesutskottet, även moderaterna trots deras märkliga agerande i utrikespolitiska frågor!

Jag vill också, herr talman, säga att moderaternas hållning är anmärkningsvärd även ur en annan synpunkt. De har inte medverkat till en rättvis fördelning av utskottsplatserna på grundval av arbetsformsutredningens rekommendation. Sedan kritiserar de den lösning som trots detta kommit till stånd.

Sedan överläggningen härmed var avslutad företogs val av 15 ledamöter i Nr 8

vart och ett av nedanstående utskott. Tisdaeen den

De av Stig Alemyr för dessa val avlämnade, gemensamma listorna 2 oktober 1982

upplästes av talmannen och godkändes av kammaren, varvid befanns att_____

följande personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagits på resp. yi v ledamöter
listor, utsetts till ledamöter i utgjfotteri

konstitutionsutskottet

Olle Svensson (s) Anders Björck (m) Yngve Nyquist (s) Bertil Fiskesjö (c) Wivi-Anne Cederqvist (s) Hans Nyhage (m) Kurt Ove Johansson (s) Kerstin Nilsson (s) Gunnar Biörck i Värmdö (m) Sven-Erik Nordin (c) Sture Thun (s) Anita Modin (s) Elisabeth Fleetwood (m) Karin Ahrland (fp) Nils Berndtson (vpk)

finansutskottet

Mats Hellström (s)

Lars Tobisson (m)

Paul Jansson (s)

Nils Åsling (c)

Arne Gadd (s)

Lennart Blom (m)

Per-Axel Nilsson (s)

Roland Sundgren (s)

Tage Adolfsson (m)

Rolf Rämgård (c)

Christer Nilsson (s)

Torsten Karlsson (s)

Filip Fridolfsson (m)

Rolf Wirién (fp)

Carl-Henrik Hermansson (vpk)

Nr 8

Tisdagen den 12 oktober 1982

Val av ledamöter i utskotten

.'skatteutskottet

Erik Wärnberg (s)

Knut Wachtmeister (m)

Valter Kristenson (s)

Stig Josefson (c)

Rune Carlstein (s)

förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m)

OUe Westberg (s)

Hagar Normark (s)

Bo Lundgren (m)

Ingemar Hallenius (c)

Bo Forslund (s)

Egon Jacobsson (s)

Karl Björzén (m)

Björn Molin (fp)

Anita Johansson (s)

justitieutskottet

Lisa Mattson (s)

Berfil Lidgard (m)

Eric Jönsson (s)

Karin Söder (c)

Arne Nygren (s)

Björn Körlof (m)

Hans Pettersson i Helsingborg (s)

Helge Klöver (s)

Arne Svensson (m)

Gunilla André (c)

Karl-Gustaf Mathsson (s)

Ulla-Britt Åbark (s)

Sven Munke (m)

Hans Petersson i Röstånga (fp)

Lars-Erik Lövdén (s)

lagutskottet

Lennart Andersson (s)

Per-Olof Strindberg (m)

Stig Olsson (s)

Martin Olsson (c)

Elvy Nilsson (s)

Joakim Ollen (m)

Arne Andersson i Gamleby (s)

Ingemar Konradsson (s) Nr 8

Mona S:t Cyr (m) Tisdagen den

Marianne Karisson (c) 12 oktober 1982

Owe Andréasson (s)

Stig Gustafsson (s) yi av ledamöter

Allan Ekström (m) i utskotten

Sigvard Persson (c) Per Israelsson (vpk)

utrikesutskottet

Sfig Alemyr (s) Cari Bildt (m) Sture Palm (s) Gunnel Jonäng (c) Sture Ericson (s) Ingrid Sundberg (m) Jan Bergqvist (s) Axel Andersson (s) Margaretha af Ugglas (m) Sture Korpås (c) Maj-Lis Lööw (s) Bengt Silfverstrand (s) Sten Sture Paterson (m) Rune Ångström (fp) Bertil Måbrink (vpk)

försvarsutskottet

Olle Göransson (s) Per Petersson (m) Roland Brännström (s) Gunnar Björk i Gävle (c) Åke Gustav.sson (s) Göthe Knutson (m) Evert Hedberg (s) Karl-Erik Svartberg (s) Olle Aulin (m) Ulla Ekelund (c) Holger Bergman (s) Mats Olsson (s) Anita Bråkenhielm (m) Eric Hägelmark (fp) Inge Carlsson (s)

Nr 8

Tisdagen den 12 oktober 1982

Val av ledamöter i utskotten

socialförsäkringsutskottet

Sven Aspling (s) Nils Carlshamre (m) Doris Håvik (s) Gösta Andersson (c) Börje Nilsson (s) Allan Åkerlind (m) Ralf Lindström (s) Lars-Åke Larsson (s) Gullan Lindblad (m) Elis Andersson (c) Ulla Johansson (s) Lena Öhrsvik (s) Siri Häggmark (m) Karin Israelsson (c) Karin Nordlander (vpk)

socialutskottet

Evert Svensson (s) Göte Jonsson (m) John Johnsson (s) Rune Gustavsson (c) Kjell Nilsson (s) Blenda Littmarck (m) Sfig Alftin (s) Lilly Bergander (s) Ann-Cathrine Haglund (m) Ulla Tilländer (c) Maria Lagergren (s) Anita Persson (s) Ingvar Eriksson (m) Ingemar Eliasson (fp) Inga Lantz (vpk)

kulturutskottet

Ing-Marie Hansson (s) Britt Mogård (m) Tyra Johansson (s) Karl-Eric Norrby (c) Lars-Ingvar Sörenson (s) Tore Nilsson (m) Catarina Rönnung (s)

Maja Bäckström (s) Lars Ahlmark (m) Kari Boo (c) Berit Oscarsson (s) Gunnar Thollander (s) Gunnel Liljegren (m) Jan-Erik Wikström (fp) Eva Hjelmström (vpk)

Nr 8

Tisdagen den 12 oktober 1982

Val av ledamöter i utskotten

utbildningsutskottet

Georg Andersson (s) Per Unckel (m) Bengt Wiklund (s) Kersfin Göthberg (c) Lars Gustafsson (s) Rune Rydén (m) Helge Hagberg (s) Lennart Bladh (s) Birgitta Rydle (m) Pär Granstedt (c) Iris Mårtensson (s) Lars Svensson (s) Göran Allmér (m) Jörgen Ullenhag (fp) Björn Samuelsson (vpk)

trafikutskottet

Bertil Zachrisson (s) Rolf Clarkson (m) Kurt Hugosson (s) Claes Elmstedt (c) Birger Rosqvist (s) Wiggo Komstedt (m) Olle Östrand (s) Sven-Gösta Signell (s) Per Stenmarck (m) Rune Torwald (c) Rune Johansson (s) Margit Sandéhn (s) Görel Bohlin (m) Olle Grahn (fp) Sven Henricsson (vpk)

Nr 8

Tisdagen den 12 oktober 1982

Val av ledamöter i utskotten

jordbruksutskottet

Åke Wictorsson (s)

Arne Andersson i Ljung (m)

Grethe Lundblad (s)

Einar Larsson (c)

Ove Karlsson (s)

Hans Wachtmeister (m)

Gunnar Olsson (s)

Håkan Strömberg (s)

Sven Eric Lorentzon (m)

Kerstin Andersson (c)

Martin Segerstedt (s)

Jan Fransson (s)

Jens Eriksson (m)

Börje Stensson (fp)

John Andersson (vpk)

näringsutskottet

Nils Erik Wååg (s)

Staffan Burenstam Linder (m)

Gunnar Nilsson i Stockholm (s)

Tage Sundkvist (c)

Lilly Hansson (s)

Erik Hovhammar (m)

Lennart Pettersson (s)

Rune Jonsson (s)

Sten Svensson (m)

Olof Johansson (c)

Wivi-Anne Radesjö (s)

Karl-Erik Häll (s)

Per Westerberg (m)

Christer Eirefelt (fp)

Jörn Svensson (vpk)

arbetsmarknadsutskottet

Frida Berglund (s) Alf Wennerfors (m) Erik Johansson (s) Karin Andersson (c) Lars Ulander (s) Anders Högmark (m) Marianne Stålberg (s)

Karin Flodström (s) Nr 8

Bengt Wittbom (m) Tisdagen den

Arne Fransson (c) 12 oktober 1982
Lahja Exner (s)

Nils-Olof Grönhagen (s) yi av suppleanter

Sonja Rembo (m) ,• utskotten

Elver Jonsson (fp) Lars-Ove Hagberg (vpk)

civilutskottet

Oskar Lindkvist (s) Rolf Dahlberg (m) Thure Jadestig (s) Kjell Mattsson (c) Maj-Lis Landberg (s) Knut BilUng (m) Magnus Persson (s) Ivar Nordberg (s) Bertil Danielsson (m) Birgitta Hambraeus (c) Per Olof Håkansson (s) Lennart Nilsson (s) Margareta Gärd (m) Kersfin Ekman (fp) Tore Claeson (vpk)

3 § Val av suppleanter i utskotten

Företogs val av beslutat antal suppleanter i utskotten, nämligen 16 i konsfitufionsutskottet, 17 i finansutskottet, 16 i skatteutskottet, 15 i justitieutskottet, 15 i lagutskottet, 18 i utrikesutskottet, 15 i försvarsutskottet, 15 i socialförsäkringsutskottet, 16 i socialutskottet, 15 i kulturutskottet, 18 i utbildningsutskottet, 16 i trafikutskottet, 15 i jordbruksutskottet, 18 i näringsutskottet, 16 i arbetsmarknadsutskottet och 15 i civilutskottet.

Sedan de av Stig Alemyr för dessa val avlämnade, gemensamma listorna upplästs av talmannen och godkänts av kammaren befanns att följande personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagits på resp. listor, utsetts till suppleanter i

konstitutionsutskottet

Bo Södersten (s)

Ove Eriksson (m) 79

Nr 8 Ingvar Björk (s)

Tisdagen den engt Kindbom (c)

12 oktober 1982 ns Göran Franck (s)

_____________ Birger Hagård (m)

Val av suppleanter Gunnar Nilsson i Eslöv (s)
/■ utskotten Lahja Exner (s)

Sven Munke (m)

Britta Hammarbacken (c)

Lars-Ingvar Sörenson (s)

Åke Wictorsson (s)

Allan Ekström (m)

Lars Ernestam (fp)

Hans Petersson i Hallstahammar (vpk)

Kari Boo (c)

finansutskottet

Bo Södersten (s)

Hugo Hegeland (m)

Gunnar Nilsson i Eslöv (s)

Britta Hammarbacken (c)

Rune Johansson (s)

Margit Gennser (m)

Karin Flodström (s)

Per Olof Håkansson (s)

Ove Eriksson (m)

Rolf Andersson (c)

Maj-Lis Landberg (s)

Arne Andersson i Gamleby (s)

Margareta Gärd (m)

Björn Molin (fp)

Hans Petersson i Hallstahammar (vpk)

Olof Johansson (c)

Ola Ullsten (fp)

skatteutskottet

Anna Lindh (s) Ewy Möller (m) Bosse Ringholm (s) Rolf Andersson (c) Anders Nilsson (s) Gunnar Hökmark (m) Bruno Poromaa (s) Maj-Lis Lööw (s)

Göran Riegnell (m) . . Nr 8

Anna Wohlin-Andersson (c) Tisdagen den

Lennari Pettersson (s) 12 oktober 1982

Catarina Rönnung (s) -------------------

Bengt Wittbom (m) ]/a/ av suppleanter

Karin Ahriand (fp) i utskotten

Arne Gadd (s) Kjell Johansson (fp)

justitieutskottet

Hans Göran Franck (s) Inger Wickzén (m) Birthe Sörestedt (s) Elving Andersson (c) Gustav Persson (s) Göran Ericsson (m) Yvonne Sandberg-Fries (s) Stig Gustafsson (s) Gunnel Liljegren (m) Anders Svärd (c) Mona Sahlin (s) Maja Bäckström (s) Anita Bråkenhielm (m) Kjell Johansson (fp) Wivi-Anne Cederqvist (s)

lagutskottet

Bengt Silfverstrand (s)

Margit Gennser (m)

Lars Hedfors (s)

Kersti Johansson (c)

Inga-Britt Johansson (s)

Nic Grönvall (m)

Lennart Nilsson (s)

Lisa Mattson (s)

Inger Wickzén (m)

Bengt Kindbom (c)

Hagar Normark (s)

Lars-Åke Larsson (s)

Arne Svensson (m)

Inger Josefsson (c)

Jörn Svensson (vpk)

6 Riksdagens protokoll 1982/83:1-9

Nr 8

Tisdagen den 12 oktober 1982

Val av suppleanter i utskotten

utrikesutskottet

Maj Britt Theorin (s)

Lars Hjertén (m)

Sören Häggroth (s)

Karin Söder (c)

Nils Svensson (s)

Ivar Virgin (m)

Kurt Hugosson (s)

Doris Håvik (s)

Bo Lundgren (m)

Pär Granstedt (c)

Olle Göransson (s)

Åke Gustavsson (s)

Ulf Adelsohn (m)

Hans Petersson i Röstånga (fp)

Lars Werner (vpk)

Christer Nilsson (s)

Karl Boo (c)

Ola Ullsten (fp)

försvarsutskottet

Ingvar Björk (s) Ivar Virgin (m) Irene Vestlund (s) Anders Svärd (c) Nils Svensson (s) Erik Olsson (m) Barbro Evermo (s) Axel Andersson (s) Göran Allmér (m) Lennart Brunander (c) Ingemar Konradsson (s) Kurt Ove Johansson (s) Carl Bildt (m) Kerstin Ekman (fp) Ralf Lindström (s)

socialförsäkringsutskottet

Nils-Olof Gustafsson (s) Barbro Nilsson i Visby (m) Ingegerd Elm (s) Gunhild Bolander (c)

Lars-Erik Lövdén (s) Nr 8

Hugo Hegeland (m) Tisdagen den

Inger Hestvik (s) 12 oktober 1982

Margareta Hemmingsson (s)

Sonja Rembo (m) Val av suppleanter

Rune Backlund (c) / utskotten

Monica Andersson (s)

Bruno Poromaa (s)

Per Stenmarck (m)

Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c)

Tommy Franzén (vpk)

socialutskottet

Margareta Winberg (s) Göran Ericsson (m) Gunnar Ström (s) Rosa Östh (c) Aina Westin (s) Bo Arvidson (m) Bengt Lindqvist (s) Birthe Sörestedt (s) Ewy Möller (m) Karin Israelsson (c) Yvonne Sandberg-Fries (s) Stig Olsson (s) Gullan Lindblad (m) Kenth Skårvik (fp) Marie-Ann Johansson (vpk) Elver Jonsson (fp)

kulturutskottet

Mona Sahlin (s)

Lars Ahlström (m)

Anders Nilsson (s)

Stina Gustavsson (c)

Irene Vesfiund (s)

Håkan Stjernlöf (m)

Göran Persson (s)

Helge Klöver (s)

Lars Hjertén (m)

Rune Backlund (c)

Lennart Bladh (s)

83 Ulla Johansson (s)

Nr 8

Tisdagen den 12 oktober 1982.'

Val äv suppleantei i utskotten •

EUsabeth Fleetwood (m) Kerstin Anér (fp) Carl-Henrik Hermansson (vpk)

utbildningsutskottet

Göran Persson (s)

Gunnar Hökmark (m)

Margot Wallström (s)

Larz Johansson (c)

Ingvar Johnsson (s)

Birger Hagård (m)

Sören Häggroth (s)

Barbro Nilsson i Örnsköldsvik (s)

Olle AuHn (m)

Inger Josefsson (c)

Roland Sundgren (s)

Ing-Marie Hansson (s)

Ann-Cathrine Haglund (m)

Kenth Skårvik (fp)

Nils Berndtson (vpk)

Lena Öhrsvik (s)

Ulla Tilländer (c)

Börje Stensson (fp)

trafikutskottet

Sten-Ove Sundström (s) Göran Riegnell (m) Lars Hedfors (s) Anna Wohlin-Andersson (c) Sören Lekberg (s) Ingrid Hemmingsson (m) Ingrid Andersson (s) Bo Nilsson (s) Per-Richard Molén (m) Per-Ola Eriksson (c) Lisbet Calner (s) Elvy Nilsson (s) Karl Björzén (m) Hugo Bergdahl (fp) Alexander Chrisopoulos (vpk) Bertil Jonasson (c)

jordbruksutskottet

Margareta Winberg (s)

Jan-Eric Virgin (m)

Åke Selberg (s)

Lennart Brunander (c)

Bengt Kronblad (s)

Bo Arvidson (m)

Ulf Lönnqvist (s)

Wivi-Anne Radesjö (s)

Ingvar Eriksson (m)

andre vice talmannen Anders Dahlgren (c)

Erik Johansson (s)

Holger Bergman (s)

Mona S:t Cyr (m)

Lars Ernestam (fp)

Paul Lestander (vpk)

Nr 8

Tisdagen deri 12 oktobera982

'Valav suppleanter i utskotten

näringsutskottet

Birgitta Johansson (s) Per-Richard Molén (m) Sivert Andersson (s) Ivar Franzén (c) Sture Thun (s) Nic Grönvall (m) Bo Finnkvist (s) Anita Modin (s) Lars Ahlström (m) Per-Ola Eriksson (c) Inga-Britt Johansson (s) Karl-Gustaf Mathsson (s) Margaretha af Ugglas (m) Hugo Bergdahl (fp) Oswald Söderqvist (vpk) Per Unckel (m) Nils Åsling (c) Ingemar Eliasson (fp)

arbetsmarknadsutskottet

Gustav Persson (s) Ingrid Hemmingsson (m) Sten Östlund (s) Börje Hörnlund (c)

7 Riksdagens protokoll 1982/83:1-9

Nr 8

Tisdagen den 12 oktober 1982

Val av fullmäktige i riksbanken

Christer Skoog (s)

Håkan Stjernlöf (m)

Bo Nilsson (s)

Arne Nygren (s)

Barbro Nilsson i Visby (m)

Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c)

Owe Andréasson (s)

Iris Mårtensson (s)

Görel Bohlin (m)

tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp)

Alexander Chrisopoulos (vpk)

Eric Hägelmark (fp)

civilutskottet

Margareta Palmqvist (s) Erik Olsson (m) Rune Evensson (s) Agne Hansson (c) Nils Nordh (s) Jan-Eric Virgin (m) Lars Andersson (s) Bengt-Ola Ryttar (s) Sten Sture Paterson (m) Kerstin Andersson (c) Roland Brännström (s) Eric Jönsson (s) Göte Jonsson (m) Olle Grahn (fp) Oswald Söderqvist (vpk)

4 § Val av fullmäktige i riksbanken

Anställdes val av sex fullmäkfige och sex suppleanter för fullmäktige i riksbanken.

Sedan de av Stig Alemyr för dessa val avlämnade, gemensamma listorna upplästs av talmannen och godkänts av kammaren befanns följande personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagits på resp. listor, valda för riksdagens innevarande valperiod till

fullmäktige i riksbanken

chefredaktören Bengt Dennis Staffan Burenstam Linder (m) Erik Wärnberg (s)

Kari Boo (c) ' Nr 8

Grethe Lundblad (s) Tisdagen den

förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m) 12 oktober 1982

suppleanter för fullmäktige i riksbanken Kallelse till konsti-

tuerande samman-

träden

Gunnar Nilsson i Stockholm (s) Bo Lundgren (m) Marianne Stålberg (s) Bertil Jonasson (c) Ivar Nordberg (s) förlagsdirektören Mats Svegfors

5 § Kallelse till konstituerande sammanträden

Anf. 5 TALMANNEN:

Samtliga utskott kallas härmed till konsfituerande sammanträden i dag kl. 13.00 i resp. sammanträdeslokaler.

§ Justerades protokollet för den 4 innevarande månad.

§ Föredrogs och hänvisades Propositionerna och skrivelserna 1982/83:1 och 2 fill utbildningsutskottet 1982/83:3 till socialförsäkringsutskottet 1982/83:4 till konstitufionsutskottet 1982/83:5 till arbetsmarknadsutskottet 1982/83:6 och 7 fill konstitufionsutskottet 1982/83:8 fill lagutskottet

1982/83:9 till justifieutskottet

1982/83:10 fill finansutskottet

1982/83:11 fill skatteutskottet

1982/83:12 fill utbildningsutskoHet

1982/83:13 fill trafikutskottet

1982/83:14 fill skatteutskottet

1982/83:15 fiU civilutskottet

1982/83:16 fiU socialutskottet

1982/83:17 fill näringsutskottet

1982/83:18 fill finansutskottet

1982/83:19 fill konstitutionsutskottet

1982/83:21 fill jordbruksutskoftet

1982/83:22 och 23 till civilutskottet

1982/83:24 till näringsutskoftet

1982/83:26 fill jordbruksutskottet

1982/83:27 till utbildningsutskottet 87

Nr 8

Tisdageii den 12 oktober 1982

Kallelse till konsti-tuerande, samman -träden

1982/83:28 och 29 till skatteutskoftet 1982/83:30 fill jordbruksutskottet 1982/83:31 Bil. A fill socialutskottet

Bil. B till utbildningsutskottet 1982/83:32 fill trafikutskottet 1982/83:34 fill socialutskottet

8 § Föredrogs och hänvisades
Redogörelserna

1982/83:1 fill konsfitutionsutskottet 1982/83:2 till finansutskottet

Förslag

1982/83:4 fill näringsutskottet

9 § Föredrogs och hänvisades
Mofionerna

1982/83:1 tiU äfbetsmarknadsutskottet 1982/83:5 fill jordbruksutskottet 1982/83:6 till arbetsmarknadsutskottet 1982/83:7 och 8 till-lägutskötfét 1982/83:9 fill socialutskottet 1982/83:10 och 11 till utbildningsutskottet

10 § Anmäldes och bordlades
Skrivelse

1982/83:33 Vissa frågor rörande industripolitiskt stöd

11 § Anmäldes och bordlades

Motionerna

1982/83:12 av Arne Andersson i Ljung m. fl.

1982/83:13 av Grethe Lundblad

1982/83:14 av Kjell Mattsson och Elving Andersson

Förslag till ny vattenlag m. m. (prop. 1981/82:130)

1982/83:15 av Joakim Ollen

Vårdnad och umgänge m. m. (prop. 1981/82:168)

1982/83:16 av Ivar Nordberg

Förslag till lotterilag, m. m. (prop. 1981/82:170)

1982/83:17 av Arne Andersson i Ljung m. fl.

Ändring i naturvårdslagen (1964:822) (prop. 1981/82:220)

1982/83:18 av Oskar Lindkvist

Förslag till lag om exploateringssamverkan m. m. (prop. 1981/82:221)

1982/83:19 av Oskar Lindkvist m. fl.

Skrivelse från talmanskonferensen med överlämnande av ett från riksdagens

utskottskommitté inkommet betänkande om riksdagens utskott (förs.

1981/82:22)

1982/83:20 av Jörn Svensson m. fl. Blodundersökning i faderskapsmål (prop. 1982/83:8)

Nr 8

Tisdagen den 12 oktober 1982

Meddelande om interpellationer

12 § Meddelande om interpellationer

Meddelades att följande interpellafioner framställts den 11 oktober

1982/83:5 av Bo Lundgren (m) tiU ekonomi- och budgetministern om åtgärder mot ökat skattetryck:

Det står nu klart att skattetrycket 1983 skärps till följd av att inflationsskyddet urholkas jämfört med tidigare gällande regler. Prisutvecklingen under den mätperiod (augusti 1981-augusfi 1982) som enligt fidigare gällande regler låg fill grund för skatteskalan 1983 skulle ha lett till att basenheten varit 7 500 kr. Enligt skatteuppgörelsen bestämdes den tUl 7 300 kr. Den statliga inkomstskatten skulle därmed bli ca 1,5 miljarder högre 1983.

Inflationsskyddet syftar till att skattebelastningen för en viss real inkomst inte förändras till följd av prisutvecklingen. Om prisutveckUngen kalenderåret 1983 kunde begränsas till 5,5 % skulle man därför kunna hävda att inflationsskyddet trots allt ger ett tillräckligt skydd detta år.

Inflafionen för 1983 kan emellertid bedömas bli minst 12-13 %. Redan utan hänsyn till utfallet av avtalsrörelsen kan lönekostnaderna bedömas öka med drygt 8 %. Även med en mycket försiktig bedömning av avtalsutfallet och ett rimligt antagande om produkfivitetsutvecklingen torde prisstegringarna därav bli mer än 8 % 1983.

Till detta kommer effekterna av devalveringen och av de av regeringen aviserade skattehöjningarna. Sammantaget torde alltså inflationstakten bli minst 12-13 % 1983 - mer än dubbelt så hög som förutsattes i skatteuppgörelsen. Det innebär att skattetrycket höjs med ca 3 miljarder fill följd av inflafionen och det urholkade inflationsskyddet. Samtidigt urholkas marginalskattesänkningen i sig och den sk. brytpunkten sjunker.

Eftersom inflationen från augusfi 1982 till augusti 1983 enligt tidigare gällande regler skulle ha legat till grund för skatteskalan för 1984, kan redan nu sägas att även för detta år kommer skattetrycket att stiga med flera miljarder kronor och marginalskattesänkningen att ytterligare urholkas.

Det totala skattetrycket kan dessutom väntas öka genom att den socialdemokratiska regeringen är beredd att acceptera större kommunal utgiftsexpansion och därmed höjda kommunalskatter. Höjda kommunal-

Nr 8

Tisdagen den 12 oktober 1982

Meddelande om interpellationer

skatter leder dessutom till ännu högre marginalskatt.

Många fler kommer också att drabbas av den beslutade avdragsbegränsningen, eftersom den gräns (brytpunkten) där avdragsbegränsningen sätter in kommer att sjunka ganska snabbt, räknat i fast penningvärde.

Mot denna bakgrund vill jag fråga finansministern:

Anser finansministern att det är acceptabelt att skattetrycket fortsätter öka?

Är regeringen beredd att vidta sådana förändringar av den statliga inkomstskatten 1983 att skattetrycket inte ökar automatiskt till följd av den höga inflationstakten?

Anser finansministern att det bör finnas ett automatiskt verkande inflationsskydd i den statliga inkomstskatteskalan?

1982/83:6 av Åke Wictorsson (s) till arbetsmarknadsministern om arbetsmarknadssituationen i Stockholmsregionen:

Arbetslösheten i Stockholms län har nått en mycket hög nivå. Genomsnittligt för perioden juni-augusti i år var 15 000 personer registrerade som arbetslösa, dvs. drygt 54 % fler än under samma period 1981 och 80 % fler än 1980. Av de arbetslösa var nära 6 000 ungdomar under 25 år. Dessa har, jämfört med motsvarande perioder de två senaste åren, ökat med 48 resp. 72%.

De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna omfattade under perioden 14 800 personer - i stort sett oförändrat antal i förhållande till de två senaste åren.

Under samma fid i år minskade efterfrågan på arbetskraft i betydande grad. Genomsnittligt för perioden kvarstod 3 300 lediga platser, dvs. 42 resp. 71 % färre än 1981 och 1980. Det går därmed fem arbetslösa på varje ledig plats mot mindre än en arbetslös per plats 1980.

En markerad uppgång i arbetslösheten inträffade under augusti. I mitten av september hade den ökat till 18 500 - nära nog en fördubbling i jämförelse med samma tidpunkt 1980, vilket innebär att prognosen från i somras överskridits med 1 500-2 000 personer. De arbetslösa ungdomarnas antal var drygt 8 000. Många av dessa har genomgått yrkesinriktad gymnasial utbildning och trots detta ej kunnat erhålla något arbete.

De senaste veckornas kraftiga uppgång innebär att antalet arbetslösa nu relativt sett ökar kraftigare i Stockholms län än i riket som helhet.

Det rådande läget på arbetsmarknaden (lågkonjunktur, strukturomvandling och ekonomisk åtstramning av den offenfiiga sektorn) har inneburit att sysselsättningen i länet stagnerat. Antalet sysselsatta är i stort sett oförändrat jämfört med antalet för ett år sedan. Detta innebär ett brott i den tidigare ökningstrenden som sedan länge varit gällande i Stockholms län.

Under de närmaste två kvartalen kan inte någon förbättring i rådande läge emotses, snarare kan en säsongmässig försämring väntas bl. a. som en följd av sfigande byggarbetslöshet och en ökad inströmning på arbetsmarknaden, i synnerhet ungdom och kvinnor.

Under första kvartalet 1983 beräknar länsarbetsnämnden att arbetslösheten kan komma att uppgå till omkring 20 000 personer.

En eventuell konjunkturförbättring under andra och tredje kvartalen 1983 bedöms få mycket liten effekt på arbetslösheten, som kan väntas Ugga kvar på en hög nivå under fortsättningen av 1983. Den arbetskraftsefterfrågan som emotses kommer att avse kvalificerade tekniker och erfarna yrkesarbetare. Därför kommer behovet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder under hela prognosperioden att vara stort. Under fjärde kvartalet 1982 bedöms som mest 17 000-18 000 personer beröras av dessa, åtgärder. Detta antal kan, förutsatt att medel erhålles, ökas ut fill omkring 19 000-20 000 personer under första kvartalet 1983. Om så sker torde förutsättningar föreligga att begränsa arbetslösheten till omkring 20 000 personer.

Även under slutet av 1983 kommer länets arbetsmarknad att vara otillräcklig för att täcka utbudet av arbetskraft, särskilt avseende ungdomar. Arbetslösheten kommer därför att ligga kvar på en hög nivå.

Med hänvisning till det anförda anhåller jag att till arbetsmarknadsministern få framställa följande fråga:

Vilka åtgärder kommer att vidtas för att motverka den allvarliga försämringen av arbetsmarknadssituationen i Stockholmsregionen?

Nr 8

Tisdagen den 12 oktober 1982

Meddelande om interpellationer

1982/83:7 av Oswald Söderqvist (vpk) till försvarsministern om JAS-projektet:

Den socialdemokratiska regeringsdeklarafionen innehåller inte mycket om den viktiga frågan om hur Sveriges militära flygförsvar skall utformas i framtiden. Den avfärdas i en mening, där det sägs att en omedelbar analys skall göras av JAS-projektets ekonomi. Det är bra att så sker. Men thed tanke på den omfattande debatten och de stora meningsmotsättningarna i frågan och den knappa majoritet med vilken projektet genomdrevs i våras är det förvånande att saken inte ägnas något större utrymme.

JAS-projektet är långt ifrån enbart en ekonomisk fråga. Många andra effekter av detta olyckliga beslut förtjänar en grundUg analys. Den viktigaste av alla är vilken verkan JAS-projektet får för den svenska neutraUtetspoli-tiken, trovärdigheten i Sveriges deklarationer att vara alliansfritt i fred och neutralt i krig.

Hur uppfattar omvärlden det faktum att Sverige i och med JAS-beslutet har gått in i en regelrätt samproduktion på det miUtärindustriella området med USA, Storbritannien, Frankrike och Västtyskland? Detta är något nytt i den svenska militärproduktionens historia. Vårt land har visserligen fidigare varit helt beroende av import av livsviktiga reservdelar från NATO-sidan, men det har aldrig rört sig om ett samarbete av det slag som nu är aktuellt när det gäller JAS. Det kan också medföra oönskade konsekvenser för Sverige, när det gäller den viktiga frågan om vapenexport. Det kan tänkas att komponenter, tillverkade i Sverige, säljs vidare av någon av de andra fyra staterna som är samproducenter av JAS. De borgerliga regeringarnas politik i försvarsfrågan har försämrat Sveriges position, ökat beroendet av NATO

Nr 8

Tisdagen den 12 oktober 1982

Meddelande om interpellationer

och EG på det militärindustriella området och därigenom undergrävt tilltron till alliansfriheten och neutraliteten.

Tekniskt sett råder många oklarheter när det gäller JAS. Konstruktionen är ny och oprövad, och från experter, fristående från flygvapnet och SAAB, kom stor skepsis till uttryck under diskussionerna i våras. Nu cirkulerar uppgifter i den svenska pressen om att man ännu inte slutgiltigt beslutat sig för vilken vingkonstruktion, fast eller rörlig, som skall komma till användning. Men kontraktet med IG JAS är undertecknat och de svenska skattebetalarna därmed uppbundna till projektet - hur det än kommer att se ut. Valet av motor har kritiserats, och det nya material - komposit - som skall användas i flygkroppen är i stort sett oprövat. Det är svårt att frigöra sig från tanken att JAS också är ett stort försöksprojekt för de inblandade staternas militära flygindustri, där Sverige får vara med och betala en del av kostnaderna.

När det slutligen gäller ekonomin, som regeringen i varje fall tycks intressera sig för, så finns det många och obesvarade frågor. Kostnaden för de första 140 planen, som skall levereras fram till sekelskiftet, har angetts fiU ca 28 miljarder i 1981 års penningvärde. Den uppgiften kan i stort sett anses som överspelad efter devalveringen. Men redan i våras angavs siffror på över 30 miljarder i samma penningvärde för dessa första 140 plan. Det är ju också så, att endast den första delserien på 30 plan har kontrakterats till fast pris. Det gör frågan om vad de återstående 110 planen kommer att kosta oerhört intressant. Vilka siffror det än blir som kommer att redovisas så innebär de ändå att Sveriges möjligheter att anpassa sitt militära försvar till den oerhört snabba tekniska utvecklingen försvåras. JAS-projektet binder för 25-30 år upp en oproportionerligt stor del av de resurser som vi anser oss tvungna att satsa på ett nationellt, militärt försvar till flygsidan. Andra områden kommer att utsättas för motsvarande inskränkningar.

Jag vill med hänvisning till det anförda fråga försvarsministern:

Hur bedömer regeringen effekterna av samarbetet med NATO-staterna i JAS-projektet när det gäller Sveriges alliansfrihet och neutralitet?

Vad är bestämt och vad är inte bestämt när det gäller den tekniska utformningen av JAS, och vilken betydelse anser regeringen att planet har för Sveriges nationella säkerhet?

Vad kostar den första delserien på 30 plan i dagens priser, och vad kommer de återstående 110 planen, som skall levereras fram till sekelskiftet, att kosta?

den 12 oktober

1982/83:8 av Tore Claeson (vpk) till bostadsministern om åtgärder mot hyreshöjningar:

Den socialdemokrafiska regeringens beslut om en 16-procentig devalvering kom som en kalldusch för de svenska lönarbetarna. Efter sex år av

successiva reallönesänkningar försämras i ett slag det ekonomiska läget för de arbetande. Nya stora hyreshöjningskrav på upp till 300 kr. per månad för en trerumslägenhet hotar att än mer urholka levnadsstandarden. Devalveringens effekter i form av bl. a. högre boendekostnader ger nu ökad tyngd åt kraven på att stoppa hyresutvecklingen och pressa ned hyrorna.

I regeringsdeklarationen talas det nu om en beslutsam kamp mot inflafionen, att dämpa kostnadsutvecklingen och att motverka spekulationsekonomin. För att begränsa prisökningarna i samband med devalveringen infördes ett allmänt prisstopp. Detta borde, enligt vpk:s mening, utvidgas till att omfatta även hyrorna och gälla hela året 1983 i avvaktan på andra bostadspolitiska åtgärder. Ett hyresstopp är mofiverat bl. a. mot bakgrund av att hyrorna ökat snabbare än inflationen, att bostadsbidragens realvärde försämrats och att antalet hushåll med bostadsbidrag halverats sedan år 1975.

Vänsterpartiet kommunisterna förde i årets valrörelse fram kravet på ett allmänt hyresstopp för 1983. En allt större del av inkomsten går till hyran. Den genomsnittliga hyran för en normal trerumslägenhet har ökat med omkring 175 % under de senaste tio åren. Konsumentpriserna har ökat med ca 140 % och lönerna med ungefär lika mycket. Jämför man löner och priser när det gäller en nybyggd lägenhet blir skillnaden ännu större.

Det är hyresgästerna som drabbats hårdast av de bostadspoHtiska försämringarna. År 1976 användes i genomsnitt 17 % av inkomsten till hyran för nybyggda lägenheter. År 1982 behövs över 26 %. Under de senaste fem åren har genomsnittshyran för en trerumslägenhet ökat med ca 80 % medan ökningen av en genomsnittlig industriarbetarlön stannat vid mindre än 50 % och konsumentpriserna, inflationen, har ökat med omkring 70 %.

Även socialdemokratin gick i årets valrörelse ut med utfästelser och olika löften om en annan bostadspolifik med bl. a. ökat bostadsbyggande och ökat ekonomiskt stöd till nyproduktion, underhåll och allmännyttiga bostadsföretag.

Ekonomiskt och praktiskt är problemen med ett hyresstopp inte större än att de kan klaras. Ränte- och amorteringsfria lån kan stoppa kostnadsökningarna i såväl nybyggda som äldre lägenheter. Underhålls- och hyresförlustlån, som avskaffades av övriga riksdagspartier mot vpk:s röster, måste återinföras. Bostadslånen måste undantas från årliga upptrappningar av räntenivån. Vpk, liksom hyresgäströrelsen, för sedan flera år tiUbaka fram krav på ett riktat statligt stöd fill de allmännytfiga bostadsföretagen som ett medel att hålla den allmänna hyresnivån nere.

Förhandlingsrätten och förhandUngsrutinerna mellan hyresgästföreningar och bostadsföretag behöver inte äventyras eller förändras i de hyresförhand-Ungar som nu i flera fall redan inletts. De hyreshöjningsbehov som blir resultatet av sedvanliga förhandUngar kan resp. allmännytfiga företag erhålla i form av ränte- och amorteringsfria lån.

På samma sätt som bostadsföretagen tidigare kunde erhålla hyresförlust-och underhållslån efter särskild ansökan med redovisning av förhållandena, bör de nu - med förhandlingsöverenskommelse som grund - kunna erhålla 8 Riksdagens protokoll 1982/83:1-9

Nr 8

Tisdagen den 12 oktober 1982

Meddelande om interpellationer

Nr 8

Tisdagen den 12 oktober 1982

Meddelande om interpellationer

lån för att undvika hyreshöjningar. Lånen kan påföras företagen som en skuld, vilken t. v. inte avbetalas, och efter en tid avskrivas.

Träffad överenskommelse med hyresgästförening skall vara en förutsättning för lån, och kommunerna bör lämna sin akfiva medverkan. Stat, kommun, bostadsföretag och hyresgäster måste fortfarande ha étt starkt intresse att motverka nya kostnadsstegringar och begränsa utgifter, inte minst för att hålla den allmänna hyresnivån nere, bekämpa inflationen och få ett hyresstopp på hela hyresmarknaden.

Privata bostadsföretag och hyreshusägare som nu - genom bruksvärdesbestämmelser och jämförelsehyror - tämligen automatiskt erhåller motsvarande hyreshöjningar som allmännyttan skall inte ha samma lånemöjligheter. De får själva ta stöten av de uteblivna hyreshöjningar som blir resultatet av ett riktat statUgt stöd fill de allmännyttiga bostadsföretagen.

Verkligt inflytande och bestämmande i boendet är viktiga delar i en social bostadspolifik. Utgångspunkten är att boendet och inte ägandet skall vara avgörande. Bl. a. därför måste de allmännyttiga bostadsföretagens bostäder behållas och allmännyttan på olika sätt stärkas. Allmännyttans mål och uppgifter som instrument för en social bostadspolitik kan inte förenas med en utförsäljning av lägenheter och övergång tiU bostadsrätter eller andra ägandeformer.

Vpk:s förslag om hyresstopp och sänkning av hyrorna kan genomföras inom i stort sett samma kostnadsram för bostadsstöd som gällde enligt tidigare regler, före borgarnas försämringar. För att åstadkomma socialt acceptabla hyror och större rättvisa i boendet måste det ske en omfördelning av samhäUets bostadsstöd, från den privata ägarsektorn fill de allmännyttiga hyreshusen. Ökat stöd fill hyresgästerna, stopp för hyreshöjningarna och rättvisa i boendet är de förhoppningar och förväntningar hyresgästerna har på den nya regeringen och riksdagsmajoriteten.

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande frågor:

Är regeringen nu beredd att överväga eller föreslå att det allmänna prisstoppet utvidgas till att omfatta även hyrorna?

Kommer regeringen att inför årsskiftet 1982-1983 föreslå någon form av riktat statligt stöd till de allmännytfiga bostadsföretagen i syfte att förhindra nya hyreshöjningar i befintliga hyreshus?

När avser regeringen att komma med förslag om att återinföra någon form av underhålls- och hyresförlustlån till allmännytfiga bostadsföretag?

Har regeringen för avsikt att lägga fram förslag om att undanta allmännyttans bostadslån från årliga och/eller extra upptrappningar av räntenivån?

Tänker regeringen föreslå några förändringar av gällande bostadsbidrag i syfte att förbättra dessa och ge flera hushåll möjlighet fill bidrag?

Vilka åtgärder tänker regeringen vidta för att stoppa eller kraftigt begränsa kostnadsökningarna för framför allt de allmännyttiga bostadsföretagens nyproduktion?

13 § Meddelande om frågor Nr 8

Tisdagen den
Meddelades att följande frågor framställts 12 oktober 1982

den 11 oktober Meddelande om

frågor 1982/83:9 av Nils Åsling (c) fill ekonomi- och budgetministern om vissa

följder av devalveringen av den svenska kronan:

Hur avser regeringen bemästra de fördelningspolitiska effekter och det starkt ökade inflafionstryck i den svenska ekonomin som är direkta konsekvenser av devalveringen av den svenska kronan?

1982/83:10 av Filip Fridolfsson (m) till ekonomi- och budgetministern om den av devalveringen förorsakade kostnadsfördyringen för ideella och kristna organisationers arbete utomlands:

Enligt uppgift i pressen kommer de kristna organisafionernas missionsarbete utomlands att fördyras med 25 milj. kr. per år på grund av devalveringen.

Med hänvisning härtill vill jag fråga:

Kommer regeringen att vidtaga några åtgärder för att förhindra den höjning av ideella och kristna organisationers kostnader för arbete utomlands vilken uppkommer på grund av devalveringen?

14 § Kammaren åtskildes kl. 11.25.
In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert