Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1981/82:64

Torsdagen den 21 januari

Kl. 13.00

Nr 64

Torsdagen den 21 januari 1982

Om de totala samhällsekonomiska effekterna av nedläggning av vissa militärförband

Förhandlingarna leddes av tredje vice talmannen.

1 § Justerades protokollet för den 13 innevarande månad.

2 § Tredje vice talmannen meddelade att läkarintyg inkommit för Sixten Pettersson, som var sjukskriven under tiden den 21 januari-den 28 februari.

Erforderlig ledighet beviljades.

Tredje vice talmannen anmälde att Filip Fridolfsson (m) fr. o. m. i dag skulle tjänstgöra som ersättare för Sixten Pettersson.

3 § Svar på fråga 1981/82:192 om de totala samhällsekonomiska effekterna av nedläggning av vissa militärförband

Anf. 1 Försvarsministern TORSTEN GUSTAFSSON: Herr talman! Linnea Hörlén har frågat om jag är beredd att innan en proposition om nedläggning av vissa försvarsförband läggs fram låta undersöka vilka de totala samhällsekonomiska effekterna kan tänkas bli av en eventuell nedläggning av A 6 i Jönköping resp. A 1 i Linköping.

1978 års försvarskommittés arbetsutskott för fredsorganisationsfrågor lämnade i november 1981 sina förslag till hur fredsorganisationen bör utformas. I sitt slutbetänkande anslöt sig försvarskommittén i princip till dessa förslag. I arbetsutskottets och kommitténs arbete med dessa frågor har ingått att bl. a. överväga de regionala och sysselsättningsmässiga konsekvenserna av förbandsnedläggningar. Kommuner, länsstyrelser och andra intressenter har under kommittéarbetet beretts tillfälle att redovisa sin syn på konsekvenserna av olika förändringar i fredsorganisationen. Deras synpunkter har granskats av kommitténs arbetsutskott och legat till grund för dess

Nr 64

Torsdagen den 21 januari 1982

Om de totala samhällsekonomiska effekterna av nedläggning av vissa militärförband

ställningstagande. Effekterna av att dra in olika förband har således värderats.

Jag vill vidare hänvisa till att försvarskommittén och dess arbetsutskott, som ett resultat av dessa överväganden, av bl. a. regionala skäl förordat fredsorganisatoriska lösningar som i vissa fall avviker från överbefälhavarens förslag. Kommittén har enligt min uppfattning tagit hänsyn till de effekter som Linnea Hörlén pekar på.

Regeringen avser att i den kommande totalförsvarspropositionen föreslå riksdagen hur fredsorganisationen bör utformas. Förslaget grundas givetvis på en samlad värdering av alla de faktorer som måste beaktas vid förändringar i den militära organisationen. Härvid är de samhällsekonomiska och regionalpolitiska faktorerna en del av bedömningsunderlaget.

Anf. 2 LINNEA HÖRLÉN (fp):

Herr talman! Först vill jag tacka försvarsministern för svaret på min fråga.

Jag var naturligtvis medveten om att försvarskommittén har inhämtat upplysningar från det samhällsekonomiska fältet och också har tagit viss hänsyn till dem. Länsstyrelser, kommuner och militära myndigheter har genomfört egna utredningar, som bl. a. har syftat till att kartlägga de samhällsekonomiska konsekvenserna av ett genomförande av de förslag kommittén lägger fram. Det säger sig självt att det blir en ganska brokig karta av argument som läggs fram i ett sådant sammanhang. Varje ort och län är naturligtvis ute efter att få behålla sina förband och argumenterar därefter. Även för personalorganisationer måste det vara svårt att ge en fullt objektiv bild av det verkliga läget. När det gäller att bedöma konsekvenserna av eventuella nedläggningar av förband för sysselsättningen på orten, kan det i vissa fall vara svårt att få fram underlag som räcker till för den berörda perioden. Är sysselsättningen god i dagsläget, kan man möjligen dra slutsatsen att det där blir lättare att ge den friställda personalen nytt jobb än på en ort som i dag har sämre möjligheter att ge arbetslösa sysselsättning. Riksdag och regering kan också tänkas fatta beslut som är av betydelse för sysselsättningen och som inte har varit möjliga att överblicka för lokala myndigheter och organisationer.

Försvarskommittén säger sig emellertid också ha haft en annan svårighet. Den har sett det som nödvändigt att i första hand beakta effekterna för försvaret och att sträva efter sådana lösningar att de fysiska tillgångarna långsiktigt utnyttjas så rationellt som möjligt, så att medel kan frigöras för investeringar i krigsorganisationen.

Det heter vidare; "Det mål som kommittén haft att sträva efter kan inte utan vidare förenas med de mål och förutsättningar som styr utformningen av de samhällsekonomiska kalkyler som presenterats för utskottet." Hänsynen till försvarsbudgeten har alltså tagit över hänsynen till den totala budgeten.

Nu säger sig försvarsministern vilja grunda den kommande propositionen på en samlad värdering av alla de faktorer som måste beaktas vid

förändringar i den militära organisationen. Då ber jag att också få ställa den mer principiella följdfrågan till försvarsministern: Kommer regeringen att i den kommande propositionen lägga mer vikt vid den totala spareffekten i samhället än till spareffekten enbart på försvarssektorn?

Anf. 3 Försvarsministern TORSTEN GUSTAFSSON;

Herr talman! Det är i och för sig naturiigt att en försvarskommitté i första hand har att beakta säkerhetspolitiska och försvarspolitiska intressen och frågor. Det som har föranlett att förslag över huvud taget har lagts fram om nedläggning av förband är det förhållandet att det visar sig att de medel som anslås inom försvarsramen inte räcker till för att säkra den materielanskaff-ning som vi också måste ha. En anledning är alltså ekonomisk; en annan är att vi har en något överdimensionerad utbildningsorganisation. Man måste, när man betraktar dessa frågor, så att säga ha detta i botten.

Det är klart att det övergripande när det gäller allt vad vi företar oss, i regeringen och här i riksdagen, är den totala samhällsekonomin. Det är emellertid så att de olika sektorerna ofta var för sig måste vidta åtgärder för att se till att just deras verksamhet utformas på bästa sätt. Så är det naturligtvis också för försvarets del.

När jag säger att vi skall bedöma totaleffekten, menar jag därmed att allt det underlag som har presenterats i departementet kommer att sammanvägas i det förslag som vi skall presentera riksdagen, förhoppningsvis den 10

Nr 64

Torsdagen den 21 januari 1982

Om de totala samhällsekonomiska effekterna av nedläggning av vissa militärförband

Anf. 4 LINNEA HÖRLÉN (fp):

Herr talman! Jag tackar också för denna utvidgning av svaret.

Jag kan ju förstå att det inte är så lätt att få fram ett underlag för en samhällsekonomisk kalkyl. Det är inte heller lätt att få fram korrekta uppgifter när det gäller underlaget för de lokala myndigheternas kalkyler. Jag räknar givetvis med att departementet så långt möjligt kontrollerar försvarskommitténs uppgifter i detta hänseende.

Då jag vet att de lokala myndigheterna kommer att uppvakta försvarsministern angående A 6 för att bl. a. komplettera med sådan information, behöver jag inte här gå in på några detaljer. Jag kan bara som exempel nämna att försvarskommittén räknar med att dra in 22 civila sysselsättningstillfällen vid skjutfältet i Skillingaryd, medan den militära expertisen i Jönköping uppgeratt dessa måste vara kvar, eftersom skjutfältet inte upphöratt fungera även om A 6 skulle läggas ner.

Det finns åtminstone en teoretisk möjlighet att de samhällsekonomiska spareffekterna för två orter, t. ex. Linköping och Jönköping, vid en närmare granskning visar sig vara motsatta dem som förutses i försvarskommitténs betänkande. Om de två orterna ur militär synvinkel får anses likvärdiga, är då försvarsministern beredd att låta den ort få behålla sitt förband som kan beräknas få de svåraste samhällsekonomiska konsekvenserna av en eventuell nedläggning, även om detta skulle avvika från försvarskommitténs förslag?

Nr 64

Torsdagen den 21 januari 1982

Om utländska förvärv av svenska företag

Anf. 5 Försvarsministern TORSTEN GUSTAFSSON;

Herr talman! Jag förstår i och för sig att detta är en angelägen fråga för Linnea Hörlén. Men jag tror att det skulle vara fel av mig att lämna några direkta besked beträffande det propositionsarbete som nu pågår.

Överläggningen var härmed avslutad.

4 § Svar på fråga 1981/82:194 om utländska förvärv av svenska företag

Anf. 6 Justitieministern CARL AXEL PETRI:

Herr talman! Jan Bergqvist har frågat mig varför regeringen ännu inte definitivt bestämt sig för att under våren lämna en proposition om bättre kontroll av de utländska uppköpen av svenska företag.

Frågan om särskilda regler för multinationella företag i vårt land är, som Jan Bergqvist väl känner till, både känslig och tekniskt komplicerad. Inte minst i dagens ekonomiska läge, när det är viktigt att på olika sätt främja investeringar i vårt näringsliv, krävs det särskilda överväganden vid utformningen av en ny lagstiftning.

Som jag emellerfid fidigare sagt här i riksdagen är målsättningen för det arbete som nu görs inom regeringskansliet att en proposition skall läggas fram under våren.

Anf. 7 JAN BERGQVIST (s):

Herr talman! Jag ber att få tacka justitieministern försvaret. Men när man får ett sådant svar, så undrar man hur det är möjHgt för en justitieminister att - som han gjorde den 20 november förra året här i riksdagen - säga: "Sedan jag i somras tog över arbetet har vi ägnat oss intensivt åt frågan. Vi är nu långt

framme, och jag kan ge-- det lugnande beskedet att det kommer en

proposition till våren." Men när man sedan läser propositionsförteckningen, ser man att det bara är "eventuellt" som det blir någonting av. Hur kan justitieministern förklara att det i hans egen bilaga till budgetpropositionen klart och entydigt står följande:

"Jag vill------- slutligen nämna att riksdagen under våren kommer att

föreläggas ett förslag som gäller utländska företags verksamhet i Sverige. Förslaget avser framför allt villkoren för förvärv av aktier i svenska bolag och av mark här i landet." Där finns inga reservafioner.

När jag ber riksdagens upplysningstjänst kolla om detta förslag skall prövas av lagrådet så svarar ansvariga tjänstemän i departementet att man ännu inte vet om det över huvud taget kommer en proposition under våren. Då undrar jag; Hur får det gå till i en regering? Det är ju rena cirkusen. En regering skall väl kunna ge besked som det går att lita på.

Den proposition som vi nu diskuterar borde egentligen ha kommit till riksdagen för fem år sedan, men på grund av borgerlig oenighet, ovilja och oförmåga har frågan på ett skandalöst sätt förhalats. Jag hoppas att

justitieministern ändå skäms, för här har vi det allra värsta exemplet på   Nr 64
"långbänken" under hela den borgerliga regeringstiden. Och det vill inte   Torsdaeen den
säga litet.                                                                                     21 januari 1982

När justitieministern nu skall kommentera detta, så säger han att det är en ___

känslig fråga, en tekniskt komplicerad fråga. Men utredningens förslag har ju Q/ utländska

avlämnats för många år sedan. Man har haft tid att jobba med frågan. Här har förvärv av svenska

både justitieministern och industriministern i många omgångar dyrt och företas

heligt försäkrat att det skaJ) komma en proposition. Av dessa försäkringar

återstår nu bara en vag målsättning. Av bitter erfarenhet vet vi att statsråds

målsättningar- om 400 000 jobb eller någonting annat - inte är mycket att lita

på.

Anf. 8 Justitieministern CARL AXEL PETRI:

Herr talman! Jan Bergqvist gör det konstigare än vad det är. Jag säger som det är, att vi arbetar vidare på att få fram en proposition. Men det är ett väldigt komplicerat arbete. Det är bara det jag vill understryka.

Anf. 9 JAN BERGQVIST (s):

Herr talman! Det är patetiskt när justitieministern på detta sätt säger att man arbetar vidare. Normalt skall det ta ungefär ett halvår för en regering att få fram en proposition från det att man fått ett utredningsförslag remissbe-handlat. Här har det gått flera år efter det att utredningen lämnat sitt förslag och efter det att förslaget har remissbehandlats.

Gång på gång har vi i riksdagen efterlyst en proposition och sagt att vi måste få ett ordentligt förslag i denna fråga. Det har getts lugnande besked om att förslaget kommer och att man jobbar på det. Men fortfarande har vi samma läge i riksdagen, nämligen att regeringen säger att det här är svårt och att man jobbar på det. Ingenting händer; vi får inga klara och hållbara besked.

Justitieministern sade ändå den 20 november att det kommer en proposition. Det är oroande att han nu gått ifrån detta entydiga besked och säger att detta bara är en målsättning, att man jobbar med frågan och att den är svår och känslig.

1975 motionerade en nuvarande statsrådskollega till justitieministern, nämligen Olof Johansson, och sade att det är oerhört bråttom. Vi kan inte vänta på att Eckerbergsutredningen blir klar. Vi kan inte ens vänta på att en departementspromemoria remissbehandlas. Vi måste redan under innevarande år som ett provisorium för två år lagstifta för att skydda oss mot detta.

Så bråttom var det den gången. Sedan har åren fått gå medan vi har haft borgerliga regeringar, utan att det hänt någonting. Man skaJl inte använda starka ord i onödan, men detta är ynkligt.

Överläggningen var härmed avslutad.

Nr 64

Torsdagen den 21 januari 1982

Om bättre samordning av insatserna mot narkotikamissbruket

5 § Svar på fråga 1981/82:215 om bättre samordning av insatserna mot narkotikamissbruket

Anf. 10 Socialministern KARIN SÖDER:

Herr talman! Gunilla André har frågat mig om jag anser det motiverat med ytterligare åtgärder för att samordna insatserna mot narkotikamissbruket.

Narkotika är ett svårt medicinskt och socialt problem. Dess skadeverkningar är allvarliga. Tillgången på narkotika i samhället är stor. Narkotikamissbruket är inte längre enbart ett storstadsproblem utan förekommer i hela landet.

Kampen mot narkotikamissbruket måste spänna över alla delar av samhällslivet. Det krävs åtgärder som stoppar såväl tillgången som efterfrågan på narkotika. För att stoppa tillgången krävs insatser från polisen, tullen och åklagarna. För att påverka ungdomars inställning till och användning av narkotika genomförs informations- och attitydpåverkande insatser. Åtgärder inom arbetsmarknads-, bostads-, fritids- och kulturpolitiken är av stor betydelse i det allmänt förebyggande arbetet. Information och forskning om droger och missbruk måste vidare ha en framträdande plats, liksom vård och behandling för dem som redan dragits in i missbruket.

För att kampen mot narkotikamissbruket skall bli effektiv är det nödvändigt att alla insatser samordnas. Även om samordningen har förbättrats avsevärt under senare år, återstår ännu mycket att göra inom detta område.

På central nivå har brottsförebyggande rådets narkotikagrupp ett ansvar för samordning. Det viktigaste samordningsarbetet sker dock inte där. Det sker på fältet, mellan polisen och tullen liksom mellan polisen och de sociala myndigheterna. Ett särskilt utvecklingsarbete för en förbättrad samverkan inom missbrukarvården genomförs f. n. under socialdepartementets ledning. Även det internationella narkotikasamarbetet har intensifierats under senare år.

Jag vill här nämna att brottsförebyggande rådets narkotikagrupp under februari månad i en rapport kommer att redovisa berörda myndigheters åtgärder inom narkotikaområdet. Syftet är att myndigheter, organisationer och berörda personalgrupper skall få en bred information om läget inom narkotikaområdet och om myndigheternas samlade arbete för att bekämpa missbruket.

Som jag meddelat i årets budgetproposition har regeringen för avsikt att senare under våren förelägga riksdagen en proposition med förslag till åtgärder mot alkohol- och narkotikamissbruket. Propositionen kommer att omfatta insatser inom socialdepartementets ansvarsområde samt inom polisens, tullens, kriminalvårdens och skolans områden.

De åtgärder som föreslås i budgetpropositionen och de som kommer att föreslås i den särskilda propositionen bör medverka till en effektivare samordning av insatserna mot narkotikamissbruket.

Anf. 11 GUNILLA ANDRE (c);

Herr talman! Jag tackar socialministern för svaret på min fråga.

Narkotikamissbruket är ett samhällsgissel som tycks ha fått spridning över hela landet. I mitt hemlän, Skaraborgs län, visar en hopsummering för 1981 en markant ökning av antalet hörda, anhållna och lagförda. För att vara i landsorten får länet anses vara relativt belastat vad avser narkotika, och då främst cannabispreparat. Inköpen görs oftast i Köpenhamn och Christi-ania.

Ökningen av antalet lagförda missbrukare är självfallet oroväckande, även om den kan vara ett bevis på att narkotikaspaningen nu effektiviserats.

Som också framgår av frågesvaret krävs det insatser på många områden för att motverka och bekämpa narkotikamissbruket. Det behövs både förebyggande medel och vård, och arbetet måste bedrivas av olika organ inom samhällssektorn. Ett näraliggande exempel på detta är att narkotikafrågorna här i riksdagen handläggs av både social- och justitieutskotten. Narkotikamissbruket är också en angelägenhet för skilda nivåer alltifrån kommunala organ till globala sammanslutningar.

Därför är samordning och samverkan av största betydelse, även om vi inte skall ha någon övertro på en statisk samordningsmodell. Ytterst är det här, som i alla andra sammanhang, de enskilda befattningshavarnas engagemang och samverkansförmåga som avgör hur resultatet blir.

Det är en värdefull, klargörande redogörelse som socialministern har lämnat. Inte minst därför att det tycks råda viss osäkerhet om samverkansformerna är det bra att svaret var så utförligt.

Jag har särskilt noterat det som står i svaret om samverkan ute på fältet mellan polisen och tullen liksom mellan polisen och de sociala myndigheterna och att ett särskilt utvecklingsarbete för att förbättra samverkan inom missbrukarvården f. n. genomförs under socialdepartementets ledning. Jag tror att det är värdefullt att det utvecklingsarbetet bedrivs, eftersom man i vissa sammanhang har hört att det kan vara svårigheter med samarbetet ute på det lokala fältet.

Jag vill än en gång tacka för svaret.

Nr 64

Torsdagen den 21 januari 1982

Om bättre samordning av insatserna mot narkotikamissbruket

Anf. 12 Socialministern KARIN SÖDER:

Herr talman! Jag vill bara göra ett kort tillägg med anledning av Gunilla Andres inlägg.

Det arbete som sker på fältet, som ett utflöde av de beslut som vi fattar centralt, är det avgörande för framgången - jag delar helt och hållet den uppfattningen.

Även om Gunilla André kan konstatera ökade beslag och se att det dess värre är ett ökande problem med narkotikan i hennes hemlän vet jag att man där har gjort stora insatser i förebyggande syfte som varit framgångsrika. Vid mitt besök i Skövde för ett år sedan framgick t. ex. att man hade ordnat drogfria ungdomstillställningar, och det visar på möjligheterna till en positiv tillvaro utan droger.

Detta är mycket viktigt, och det är också viktigt - när problem för både

Nr 64

Torsdagen den 21 januari 1982

Om bättre samordning av insatserna mot narkotikamissbruket

ungdomar och äldre sedan uppkommer - att tull och polis och i det här fallet också socialvården verkligen tar tag i problemen.

Det är nämligen - och det var dit jag ville komma med det här inlägget -oerhört starka krafter som styr detta område. Det är starka ekonomiska krafter som är fullständigt hänsynslösa och som också lägger upp sin strategi på ett mycket förslaget sätt. Vi som tillsammans skall kämpa emot narkotikamissbruket måste också ha strategier som från tid till annan kanske behöver ändras. Vi måste ständigt vara medvetna om att det är en svår fiende som vi har att bekämpa. Den gemensamma strävan till samordning som finns på alla nivåer i vårt samhälle måste vara det som till sist ger utslaget. Det är viktigt att vi drar åt samma håll. Vi tar var för sig vårt ansvar, men vi måste också fillsammans försöka att finna vägar att vara så effektiva som möjligt.

Detta är utgångspunkten för vårt arbete. Jag uppfattar också att arbetet ute i landet utgår från samma premisser, dvs. att vi ständigt måste utveckla samarbetsformerna.

Anf. 13 GUNILLA ANDRE (c):

Herr talman! Jag är självfallet medveten om att poliserna inom narkoti-karoteln och övriga poliser inom Skaraborgs län som arbetar med de här frågorna utför ett mycket förtjänstfullt arbete. Jag är tacksam för socialministerns kompletterande svar. Det tyder ju på att man har ett starkt stöd från central nivå i detta arbete.

Överläggningen var härmed avslutad.

6 § Föredrogs och hänvisades Motionerna

1981/82:374-377 till konstitutionsutskottet 1981/82:378-381 till finansutskottet 1981/82:382-388 till skatteutskottet 1981/82:389-392 till jusfitieutskottet 1981/82:393 till lagutskottet 1981/82:394 och 395 till utrikesutskottet 1981/82:396-399 till försvarsutskottet 1981/82:400-403 till socialförsäkringsutskottet 1981/82:404-409 till socialutskottet 1981/82:410-413 till kulturutskoUet 1981/82:414-422 till utbildningsutskottet 1981/82:42329 till trafikutskottet 1981/82:430-438 till jordbruksutskottet 1981/82:439-452 till näringsutskottet 1981/82:45359 till arbetsmarknadsutskottet 1981/82:460-464 till civilutskottet 1981/82:465 till socialförsäkringsutskottet 1981/82:466 till skaUeutskottet

1981/82:467 till socialutskottet Nr 64

1981/82:468 till utbildningsutskottet Torsdagen den

1981/82:469 till jordbruksutskottet 21 januari 1982

1981/82:470 till civilutskottet

1981/82:471 till arbetsmarknadsutskottet 1981/82:472 till näringsutskottet 1981/82:473 till utbildningsutskottet 1981/82:474 till socialförsäkringsutskottet

7 § Tredje vice talmannen meddelade att på föredragningslistan för morgondagens sammanträde skulle propositionerna 100 och 101 sättas sist.

8 § Anmäldes och bordlades Motionerna

1981/82:475 av Stina Eliasson och Margit Odelsparr Bestämmelser om sekretess hos tillsynsmyndighet i konkurs

1981/82:476 av Bertd Fiskesjö m. fl. Sekretessen mellan myndigheter

1981/82:477 av Ivar Franzén och Gösta Andersson Större valfrihet beträffande barnomsorgen

1981/82:478 av Anders Gernandt

Ett nytt riksdagsutskott för handläggning av frågor om teknik och naturvetenskap

1981/82:479 av Pär Granstedt m. fl. Ökad offentlig insyn i vissa företag

1981/82:480 av Thure Jadestig och Olle Göransson Förlängd besvärstid i förvaltningsärenden

1981/82:481 av Hilding Johansson m.fl.

Kommuns rätt att bedriva sysselsättningspolitisk verksamhet

1981/82:482 av Hilding Johansson m. fl.

Tiden för väckande av förslag till grundlagsändring

1981/82:483 av Hilding Johansson m. fl.

Tiden mellan två beslut om rättighetsbegränsningar

1981/82:484 av Hilding Johansson m. fl.

Stödet till dagspressen och organisationstidskrifter

1981/82:485 av Hilding Johansson m.fl. Rösträtt för invandrare i riksdagsval

1981/82:486 av Göte Jonsson och Sten Svensson

En objektiv kostnads- och nyttoanalys av reformförslag m. m.

Nr 64

Torsdagen den 21 januari 1982

1981/82:487 av Elvy Nilsson m. fl. Försäljningen och uthyrningen av videofilmer

1981/82:488 av Sture Palm Tidpunkten för riksmötets avslutande

1981/82:489 av Birger Rosqvist m. fl.

Kommuns rätt att bedriva näringspoHtisk verksamhet

1981/82:490 av Karl-Erik Svartberg

Tidpunkten för avlämnande av budgetpropositionen

1981/82:491 av Lars Werner m.fl. Avskaffande av spärregeln vid val till riksdagen

1981/82:492 av Axel Andersson m. fl. Avveckling av de s. k. Guadeloupemedlen

1981/82:493 av Olle Aulin

En utredning om byggnadsstyrelsens regionala byggnadsverksamhet

1981/82:494 av Stig Josefson m. fl. Statsbidrag till svenska kyrkans lokaler

1981/82:495 av Sture Palm m.fl. Förvaltningen av de kungliga slotten

1981/82:496 av Hans Alsén m. fl. Tidpunkten för momsändringar

1981/82:497 av Jens Eriksson och Siri Häggmark

Höjt avdrag vid inkomsttaxeringen från inkomst av kapital

1981/82:498 av Thure Jadestig och Yngve Nyquist Studier över alkoholkonsumtionen

1981/82:499 av Stig Josef son m.fl. Enhetlig skattesats för juridiska personer

1981/82:500 av Stig Josefson m. fl. Ändring i skogskontolagen

1981/82:501 av Stig Josefson m. fl. Översyn av mervärdeskattelagen

1981/82:502 av Stig Josefson tn. //.

Avkastningsvärdering av jordbruksfastighet vid fastighetstaxeringen

1981/82:503, av Stig Josefson m. fl.

Rätt till avdrag vid inkomsttaxeringen för visst sparande

1981/82:504 av Marianne Karlsson Skattelättnader för att främja energisparandet

1981/82:505 av Bengt Kindbom Nr 64

Skyldighet att tillhandahålla kyrkostämma utdrag ur röstiängd Torsdagen den

1981/82:506 av Björn Körlof 21 januari 1982

Vissa skattefrågor i samband med skogsbrukets yttre rationalisering i Kopparbergs län

1981/82:507 av Oskar Lindkvist m.fl. Skattelättnader for att stimulera bostadssparande

1981/82:508 av Bo Lundgren och Rolf Dahlberg Särbeskattning av inkomst av annan fastighet

1981/82:509 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt Ändrad beskattning av vin

1981/82:510 av Bo Lundgren m.fl. Förenklade regler för fastighetstaxering

1981/82:511 av Hans Pettersson i Helsingborg tn. fl. Preskriptionstiden för skattebrott

1981/82:512 av Lars Werner m.fl. Höjning av skogsvårdsavgiften

1981/82:513 av Bengt Wiklund m.fl.

Befrielse från mervärdeskatt för Konstfrämjandets riksförbund

1981/82:514 av Stina Eliasson och Margh Odelsparr Avräkning av häktningstid m. m.

1981/82:515 av Birgitta Johansson m.fl. Kriminalvårdsanstalten i Tidaholm

1981/82:516 av Björn Körlof och Sten Svensson Åtgärdsprogram mot ungdomsbrottsligheten

1981/82:517 av Blenda Littmarck

Slopande av brottsrubriceringen narkotikaförseelse

1981/82:518 av Arne Nygren

Behörighet för polisman att vara nämndeman i länsrätt

1981/82:519 av Lars Werner m.fl. Reformer inom kriminalvården

1981/82:520 av Görel Bohlin och Gullan Lindblad Föriängning av preskriptionstiden för underhållsbidrag

1981/82:521 av Pär Granstedt m.fl. Skadestånd vid kärnkraftsolyckor

1981/82:522 av Ove Karlsson m.fl.

Skyldighet för motorfordonstillverkare m. fl. att avhjälpa vissa tillverknings- gj

fel

Nr 64

Torsdagen den 21 januari 1982

1981/82:523 av Elvy Nilsson m.fl. Omyndighetsförklaring

1981/82:524 av Allan Åkerlind Faderskap vid artificiell insemination

1981/82:525 av Torsten Bengtson och Ulla Ekelund Besparingar på utrikeshuvudtiteln

1981/82:526 av Sven Johansson m.fl. Regeringsinitiativ i FN mot tortyr

1981/82:527 av Olof Palme m.fl. Internationell nedrustning

1981/82:528 av Ingrid Sundberg m.fl. SIDA:s informationsförmedling

1981/82:529 av Lars Werner m.fl.

Svenskt medlemskap i den internationella alliansfria rörelsen

1981/82:530 av Lars Werner ni. fl. Erkännande av PLO, m. m,

1981/82:531 av Anders Gernandt och Eivor Nilson Utvidgning av sjövärnskärens verksamhet

1981/82:532 av Hans Gustafsson m.fl.

Uppsättande i Blekinge av ett helikopterförband för u-båtsjakt

1981/82:533 av Hans Gustafsson m.fl. Lokaliseringen av den tolfte jaktdivisionen

1981/82:534 av Björn Körlof

Åtgärder för att öka den frivilliga försvarsverksamheten bland ungdomar

1981/82:535 av Lars Werner m. fl. De värnpliktigas ekonomiska situation

1981/82:536 av Görel Bohlin Rätten till barnpension

1981/82:537 av Görel Bohlin

Slopande av rätten till sjukpenning och vårdkostnader vid tillfällig vistelse utomlands

1981/82:538 av Görel Bohlin

Personalrepresentanters rösträtt i försäkringskassas styrelse

1981/82:539 av Rune Gustavsson m.fl.

Pensionstillskott oberoende av anslutning till ATP-systemet, m. m.

1981/82:540 av Karin Israelsson Föräldrapenning vid adoption

1981/82:541 av Thure Jadestig och Lars Henrikson Nr 64

De allmänna försäkringskassornas kompetens Torsdaeen den

1981/82:542 av Ove Karlsson m.fl. 21 januari 1982

Vidgad rätt till sjukförsäkring

1981/82:543 av Ove Karlsson m.fl. Ändrade villkor för rätt till halv sjukpenning

1981/82:544 av Ove Kartsson m.fl.

Befrielse i vissa fall från patientavgiften enligt tandvårdstaxan

1981/82:545 av Bengt Kindbom m.fl.

Överflyttning av ärenden från riksförsäkringsverket till försäkringskassorna

1981/82:546 av Lars Werner m. fl.

Ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet, m. m.

1981/82:547 av Lars Werner m.fl.

Allmänna försäkringskassans ändrade arbetsrutiner

1981/82:548 av Torsten Bengtson

Ordningsföreskrifter för inskrivna i hem för vård och boende

1981/82:549 av Görel Bohlin och Ewy Möller Förberedelser inom förskolans ram inför skolstart

1981/82:550 av Lennart Brunander och Märta Fredrikson Reningen av dricksvatten

1981/82:551 av Anita Bråkenhielm Beredskapsplaneringen av den kommunala socialtjänsten

1981/82:552 av Tore Claeson

Ersättning till Södertälje kommun för särskilda kostnader till följd av den assyriska/syrianska invandringen

1981/82:553 av Pär Granstedt m. fl.

Förbud mot användning av asbest i bromsbelägg för bilar m. m.

1981/82:554 av Margot Håkansson och Bertil Dahlén Ögonoperationer för diabetiker

1981/82:555 av Margot Håkansson m.fl.

Fördelningen av anslag till upplysningsverksamhet mot narkotikamissbruk

1981/82:556 av Elver Jonsson och Kerstin Sandborg Sambandet mellan våld och alkohol

1981/82:557 av Göran Karlsson tn. fl. Vissa semesterfrågor

Nr 64

Torsdagen den 21 januari 1982

1981/82:558 av Gullan Lindblad och Görel Bohlin Rätten till bidragsförskott

1981/82:559 av Börje Nilsson

Förbud mot användning av amalgam, m.m.

1981/82:560 av Börje Nilsson

Bidragsförskott till ensamstående adoptivförälder

1981/82:561 av Sten Sture Paterson och Arne Svensson Översyn av gällande normer för handels- och hantverkslokaler

1981/82:562 av Lars Werner m. fl. Höjning av det allmänna barnbidraget

1981/82:563 av Georg Andersson m. fl. Stödet till idrotten

1981/82:564 av Olle Aulin m.fl.

Åtgärder för att skydda landskapsbild och kulturminnen

1981/82:565 av Gunhild Bolander

Begränsning av innehav och nyttjande av metalldetektorer

1981/82:566 av Wivi-Anne Cederqvist m. fl. Dokumentation av den bruksgrafiska utvecklingen m. m.

1981/82:567 av Kerstin Göthberg m. //. Utbyggnad av de små lokala musikinstitutionerna

1981/82:568 av Helge Hagberg och Lars Svensson Regionmusikens organisation

1981/82:569 av Eivor Marklund Ökat stöd till amatörteaterverksamhet

1981/82:570 av Iris Mårtensson och Johan Olsson Försöksverksamheten med allemansradio

1981/82:571 av Sten Svensson Anslag till musikforskning

1981/82:572 av Sten Svensson

Samhällets stöd till fonogramproduktionen

1981/82:573 av Lars Werner m. fl. Höjt anslag till kulturrådets verksamhet

1981/82:574 av Lars Werner m.fl.

Anslag till kulturell verksamhet bland språkliga minoriteter

1981/82:575 av Lars Werner m.fl.

Höjt statsbidrag till fria grupper inom kulturområdet m. m.

1981/82:576 av Mårten Werner Nr 64

Inrättande av en prästtjänst i Bai Bång Torsdagen den

1981/82:577 av Hans Alsén m. fl. 21 januari 1982
Konsumentfrågor i grundskolans undervisning

1981/82:578 av Hans Alsén m. fl. Konsumentfrågor inom utbildningen

1981/82:579 av Lennart Andersson m. fl.

Utbildningen av obehöriga lärare i Stockholmsregionen, m. m.

1981/82:580 av Margareta Andrén och Ylva Annerstedt Undervisningen i teckenspråk

1981/82:581 av Karin Flodström m. fl. Konsumentekonomi i högskoleutbildningen

1981/82:582 av Helge Hagberg och Håkan Strömberg

Åtgärder för att stimulera cirkelverksamhet i konsthantverksämnen

1981/82:583 av Ann-Cathrine Haglimd Nybörjarspråk i grundskolan

1981/82:584 av Sven Henricsson m.fl. Reformering av folkbildningsarbetet, m. m.

1981/82:585 av Sven Johansson

Kortare avstånd mellan bostad och lågstadieskola

1981/82:586 av Ove Karlsson m. fl. Handikappade gymnasieelevers skolkostnader

1981/82:587 av Ove Karlsson m.fl. Utbildningen av fastighetsskötare m. fl.

1981/82:588 av Christer Nilsson m. fl.

Fortsatt utbyggnad av den temaorienterade forskningen

1981/82:589 av Rolf Sellgren och Sven Johansson Statsbidragen till folkhögskolor

1981/82:590 av Sten Svensson och Bengt Wittbom Livsmedelsbranschens utbildningsbehov

1981/82:591 av Hugo Bengtsson

Tågfärjetrafik mellan Landskrona och Danmark

1981/82:592 av Lennart Brunander m.fl. Upprustning av järnvägslinjen Falköping-Landeryd

1981/82:593 av Pär Granstedt m. fl. Pendeltågstrafiken inom Stockholmsregionen

65 5 Riksdagens protokoll 1981/82:61-67

Nr 64 1981/82:594 av Gertrud Hedberg m. fl.

Torsdagen den Handikappanpassning på SJ:s tåg

21 januari 1982 1981/82:595 av Sven Henricsson och John Andersson

Transportstödet till Norrland, m. m.

1981/82:596 av Sven Henricsson m.fl. Upprustning av järnvägssträckan Växjö-Västervik

1981/82:597 av John Johnsson m. fl. Flygtrafiken på Sturups flygplats

1981/82:598 av Ove Karlsson m. fl. Upprustning av Västerdalsbanan

1981/82:599 av Hagar Normark m. fl.

Statliga bolags och verks val av transportmedel

1981/82:600 av Yngve Nyquist tn. fl.

Inplacering av Ludvika och Smedjebacken i transportstödszon

1981/82:601 av Wivi-Anne Radesjö m. fl.

Geologiska undersökningar för att förebygga rasolyckor

1981/82:602 av Bengt Silfverstrand m. fl. Arbetstider för yrkesbilförare

1981/82:603 av Ingrid Stmdberg och Per Stenmarck

Upprättande av tågfärjeförbindelse mellan Trelleborg och Västtyskland

1981/82:604 av Sten Svensson m. fl. Gotlands kommunikationer med fastlandet

1981/82:605 av Lars Werner tn. fl. Ökade anslag till vägväsendet

1981/82:606 av Lars Werner m.fl. Förbättring av SJ-trafiken

1981/82:607 av Lars Werner m. fl.

Ökat anslag till kollektivtrafikberedningen

1981/82:608 av Karin Flodström och Roland Sundgren Förbättrad information om allergiframkallande ämnen

1981/82:609 av Helge Hagberg och Owe Andréasson Vapentyp vid jakt på sädgås

1981/82:610 av Per Olof Håkansson Planering för s. k. vattenbruk

1981/82:611 av Wivi-Anne Radesjö m.fl. Försurningen av mark och vatten

1981/82:612 av Lars Werner m. fl. Nr 64

Ökat anslag till skogsvårdsstyrelserna Torsdagen den

1981/82:613 av BertU Danielsson 21 januari 1982
Handläggningen av hotellgarantilån

1981/82:614 av Pär Granstedt m. fl.

Ökat tillvaratagande av småskalig elproduktion

1981/82:615 av Pär Granstedt m. fl. Produktion och användning av metanol

1981/82:616 av Ingetnar Hallenius m. fl. Lokalisering till Skövde av statens energiverk

1981/82:617 av Sven Henricsson m. fl. Bidrag till oljetransporter i glesbygd

1981/82:618 av Per Olof Håkansson Säkerhetsbestämmelserna vid gasdistribution

1981/82:619 av Hilding Johansson m. fl. Kommunal representation i företagsstyrelser

1981/82:620 av Marianne Karlsson

Överföring av verksamhet från finansbolag till banker

1981/82:621 av Yngve Nyquist m. fl.

Statligt stöd för drift av Guttusjögruvan i Idre

1981/82:622 av Yngve Nyquist m. fl.

Medel till utvecklingsfonden i Kopparbergs län

1981/82:623 av Yngve Nyquist m.fl. Statlig prospektering

1981/82:624 av Yngve Nyquist m. fl.

Handelsståls- och specialstålsindustrins råjärnsförsörjning

1981/82:625 av Yngve Nyquist m. fl. Stöd till gruvhanteringen

1981/82:626 av Yngve Nyquist m.fl. Utbyggnad av vattenkraften, m. m.

1981/82:627 av Sven-Gösta Signell m. fl. Lokalisering till Skövde av statens energiverk

1981/82:628 av Ingrid Sundberg m.fl. Åtgärder för en förlängd turistsäsong i Skåne

1981/82:629 av Ingrid Sundberg m.fl. Vindkraftsprojektet i Maglarp

Nr 64 1981/82:630 av Roland Sundgren m.fl.

Torsdagen den Lokalisering till Västerås av statens energiverk

21 januari 1982 1981/82:631 av Tage Sundkvist och Larz Johansson

Lokalisering till Nyköping av statens energiverk

1981/82:632 av Karl-Erik Svartberg m.fl. Statligt stöd till Scanraffs katalytiska kracker

1981/82:633 av Stig Alftin m.fl.

Åtgärder för utveckling av turism och rekreation i Ljusnandalen

1981/82:634 av Axel Andersson m.fl.

Ökad lokalisering av statlig verksamhet till Gävleborgs län

1981/82:635 av Görel Bohlin

Förbud mot organisationsklausuler i fackliga avtal

1981/82:636 av Görel Bohlin

Information till invandrare om svensk arbetsmarknadslagstiftning

1981/82:637 av Wivi-Anne Cederqvist m. fl. Bättre sysselsättningsstatistik

1981/82:638 av Bertil Danielsson och Ewy Möller StatHgt stöd till turismen i södra och mellersta Sverige

1981/82:639 av Karin Flodström m. fl. Regionalpolitiken i Örebro län

1981/82:640 av Pär Granstedt m. fl.

Fördelningen av arbetsplatser i Stockholmsregionen

1981/82:641 av Ann-Cathrine Haglund och Birgitta Rydle Utvärdering av lagen om jämställdhet i arbetslivet

1981/82:642 av Rune Johansson m. fl. Det regionalpolitiska stödet till Dalsland

1981/82:643 av Torsten Karlsson Inplacering av Motala i stödområde

1981/82:644 av Anna-Greta Leijon m. fl.

Åtgärder för att stimulera sysselsättningen i Kalmar län

1981/82:645 av Anna-Greta Leijon m. fl.

Anställningsskyddet i stafliga tjänster, m. m. (prop. 1981/82:90)

1981/82:646 av Gunnar Olsson m.fl. Beredskapsarbete för arbetslös ungdom

1981/82:647 av Sten Svensson och Bengt Wittbom Arbetarskyddsfondens verksamhet

1981/82:648 av Sten Svensson m.fl. Inplaceringen av Gotlands kommun i stödområde

1981/82:649 av KntU Wachtmeister Utvisning av utlänning som begått brott

1981/82:650 av Lars Werner m. fl. Höjt anslag till åtgärder för invandrare

1981/82:651 av Raul Blucher och Tore Claeson Viss begränsning av vattenkraftsutbyggnaden

1981/82:652 av Maja Bäckström m.fl.

Översyn av reglerna om utbetalning av bostadsbidrag

1981/82:653 av Ivar Franzén och Rolf Andersson Ombildning av bostadsbidragen

1981/82:654 av Ivar Franzén m.fl. Den framtida elförsörjningen

1981/82:655 av Pär Granstedt m. fl. Förbudet mot direktverkande elvärme

1981/82:656 av Ove Karlsson m.fl. Föreskrifter om klämfria dörrar

1981/82:657 av Oskar Lindkvist och Birgitta Dahl Markvillkoret vid statliga bostadslån

1981/82:658 av Sten Svensson och Bengt Wittbom

Mark- och konkurrensvillkoren för statliga bostadslån m. m.

1981/82:659 av Sten Svensson och Bengt Wittbom

Lika belåningsvillkor för enskilda byggare och allmännyttiga byggare

1981/82:660 av Bo Södersten och Oskar Lindkvist Hyressättningen för lokaler

1981/82:661 av Margot Wallström m. fl. Typgodkännande av mobila fritidshus

1981/82:662 av Margot Wallström m.fl. Ungdomars situation på bostadsmarknaden

1981/82:663 av Olle Westberg i Hofors m.fl. Statsbidrag för ombyggnad av outhyrda lägenheter

1981/82:664 av Lisa Mattson m. fl. Riktlinjer för kriminalpolitiken m. m.

1981/82:665 av Lisa Mattson m.fl. Åtgärder för att hjälpa offer för våldsbrott

Nr 64

Torsdagen den 21 januari 1982

Nr 64

Torsdagen den 21 januari 1982

1981/82:666 av Ann-Cathrine Haglund och Birgitta Rydle Rätten till ATP vid vård av barn m. fl.

1981/82:667 av Ann-Cathrine Haglund och Birgitta Rydle Meritvärdering av vårdarbete i hemmet, m. m.

1981/82:668 av Birgitta Dahl m.fl. Åtgärder till stöd för vissa utländska barn

1981/82:669 av Birgitta Dahl m. fl. Ansvaret för vården av vissa utländska barn

1981/82:670 av Eva Hjelmström och Inga Lantz Preventivmedelsrådgivningen

1981/82:671 av Eva Hjelmström och Inga Lantz Ökat anslag till preventivmedelsforskning

1981/82:672 av Helge Hagberg och Evert Hedberg TV-program för uflandssvenskar

1981/82:673 av Helge Hagberg och Evert Hedberg

Ersättning till medverkande i TV-program för utlandssvenskar, m. m.

1981/82:674 av Lars Werner m. fl. Barnomsorgen

1981/82:675 av Lars Werner m. fl.

Samordning av utbildningen för förskollärare och fritidspedagoger

1981/82:676 av Anita Bråkenhielm och Blenda LiUmarck Åtgärder för att bevara svensk sång- och lektradition

1981/82:677 av Lars Werner m.fl.

Förbud mot användning av asbest i bromsbeläggningar till fordon

1981/82:678 av Sten Svensson m. fl.

Samhällets stöd till restaurering av äldre domkyrkor, m. m.

1981/82:679 av Ulla Ekeltmd Kantrubriker i lagtexf

1981/82:680 av Ove Karlsson m. fl.

Plan för kalkning av försurade sjöar och vattendrag

1981/82:681 av Ove Karlsson m.fl. Miljövårdsavgift på olja, kol och koks

1981/82:682 av Bernt Nilsson m.fl. Sysselsättningsskapande åtgärder i Kalmar län

1981/82:683 av Bernt Nilsson m.fl. Lokalisering till Kalmar av statens energiverk

1981/82:684 av Lars Werner m.fl. Socialt stödprojekt för invandrarungdom

1981/82:685 av Lars Werner m. fl. Invandrarungdomars behandling inom vårdsektorn

1981/82:686 av Lars Werner m. fl.

Bidrag till ungdomsorganisationer för invandrare

Nr 64

Torsdagen den 21 januari 1982

Meddelande om interpellation

9 § Meddelande om interpellation

Meddelades att följande interpellation framställts

den 20 januari

1981/82:124 av Oswald Söderqvist (vpk) till utrikesministern om sambandet mellan kärnkraft och kärnvapen, m. m.:

Sambandet mellan kärnkraftsteknologi och kärnvapenframställning har varit föremål för omfattande debatt. Senast i samband med folkomröstningen om kärnkraft ventilerades detta ingående. Det framfördes då med mycket stor bestämdhet från bl. a. linje 2-företrädare, att detta samband var obetydligt, ja, t. o. m. försumbart. Plutonium för vapenframställning kunde med svårighet utvinnas genom upparbetning av avfall från vanliga, elkraft-producerande reaktorer. Det var en omväg, jämfört med den plutoniumframställning för vapenbruk som skedde i speciella reaktorer. Sedan dess har mycket inträffat, mycket material och fakta har kommit fram, som på ett entydigt sätt visar att detta samband är en realitet och att kärnkraftsteknologins spridning av de flesta experter betraktas som den största faran också för spridningen av kärnvapen.

Under denna tid har också förre utrikesministern, Hans Blix, utnämnts till ny chef för det internationella atomenergiorganet, lAEA. I samband med sitt tillträde uttalade han att han såg kärnkraftsstöd till tredje världen som en av sina stora uppgifter. Senare har han sagt att svenska folket nog kommer att inse att kärnkraften inte är så farlig och att en fortsatt svensk utbyggnad av den väl kan tänkas.

Uttalandena har naturligtvis inte kommit av en slump utan beror på att det svenska kärnkraftsetablissemanget fortfarande satsar hårt på en fortsatt produktion och framför allt export av kärnkraft. Också inom landet pågår en offensiv för utbyggnad, i första hand för Asea-Atoms värmereaktor Secure.

Man har inte heller släppt tanken på export av elproducerande reaktorer. I dagarna är avtal på området med Mexico aktuella. Tidigare har Asea-Atom försökt placera reaktorer i schahens Iran och i Turkiet. Turligt nog för Sverige har detta inte lyckats.

Samtidigt har under den här perioden upprepade uppgifter framkommit

Nr 64

Torsdagen den 21 januari 1982

Meddelande om fråga

om att lAEA inte klarar av kontrollen av plutoniumframställning på ett tillfredsställande sätt. Man har inte heller full kontroll över handeln med plutonium, och mängden av detta livsfarliga ämne, som det inte finns tillförlitliga uppgifter om, ökar stadigt. Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt att en högt uppsatt svensk tjänsteman i internationell tjänst kan göra sådana uttalanden som Hans Blix har gjort. Det är lika anmärkningsvärt att Asea-Atom, uppenbarligen med regeringens goda minne, kan gå ut i en försäljningsoffensiv både inom landet och på utlandsmarknaden. Sverige nalkas snabbt en nivå av dubbelmoral på kärnkraft-kärnvapenområdet som väl kan mäta sig med den som landet redan uppnått när det gäller vapenexport. Jag vill därför fråga utrikesministern:

1. Anser utrikesministern att det finns ett samband kärnkraft-kärnvapen och att den ökade spridningen av den förra också bidrar till spridningen av den senare?

2. Är det även utrikesministerns uppfattning att det är en stor uppgift att ge kärnkraftsstöd till tredje världens länder och att man kan tänka sig en fortsatt utbyggnad av kärnkraft i Sverige?

3. Anser utrikesministern det vara förenligt med Sveriges ansträngningar inom nedrustningsområdet och icke-spridningsarbetet, när det gäller kärnvapen, att ett svenskt företag - Asea-Atom - gör allt för att placera allt fler reaktorer på marknaden?

10 § Meddelande om fråga

Meddelades att följande fråga framställts den 21 januari

1981/82:2.23 av Lennart Bladh (s) till industriministern om åtgärder för att upprätthålla sysselsättningen i Åstorps kommun:

Den sjunkande byggnadsverksamheten inom landet har haft förödande inverkan på olika företag inom byggbranschen och byggnadsämnesindustrin.

Åstoirps kommun har blivit hårt drabbad. Det största företaget inom kommunen. Svenska Dörr AB inom Swedish Match-koncernen, har begärt överläggningar för befarade nedskärningar och personalminskningar.

Företrädare för Åstorps kommun har med anledning av detta, enligt uppgifter, haft överläggningar med industriministern samt brevledes redogjort för det akuta läget inom kommunen.

Man har även haft kontakt med arbetsmarknadsministern i frågan. Trots upprepade brevförfrågningar angående åtgärder från industriministerns sida har man inte fått något svar.

Torsdagen den 21 januari 1982

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att upprätthålla sysselsättningen i Nr 64 Åstorps kommun?

11 § Kammaren åtskildes kl. 13.28.

Meddelande om
In fidem , ,

fråga

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemen