Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1981/82:28

Tisdagen den 17 november

Kl. 15.00

Nr 28

Tisdagen den

17 november 1981

Kompletteringsval till utskott

Om regeringens syn på viss samhällsinformation i Sovjetunionen

Förhandlingarna leddes av tredje vice talmannen. 1 § Anmälan om kompletteringsval till utskott

Anf. 1 TREDJE VICE TALMANNEN;

Centerpartiets partigrupp har som suppleant i utrikesutskottet under Torsten Bengtsons ledighet anmält hans ersättare Anders Ljunggren.

Tredje vice talmannen förklarade vald lill

suppleant i utrikesiaskottet Anders Ljunggren (c)

2§ Justerades protokollet för den 9 innevarande månad.

3 § Tredje vice talmannen meddelade att Anna Eliasson (c) denna dag återtagit sin plats i riksdagen, varigenom Cecilia Jensfelts uppdrag som ersättare upphört.

4 § Svar på fråga 1981/82:71 om regeringens syn på viss samhällsinformation i Sovjetunionen

Anf. 2 Justitieministern CARL AXEL PETRI:

Herr talman! Bonnie Bernsiröm har frågat mig vad jag drar för slutsatser för svensk del angående den sovjetiska informationen till allmänheten om tillämpningen av sovjetiska lagar. Frågan har ställts med anledning av att jag i början av oktober besökte Sovjetunionen.

Vid mitt besök i Sovjetunionen, som skedde på inbjudan av den sovjetiske justitieministern Terebilov, fick jag en översiktlig redogörelse för den informationsverksamhet som Sovjetunionens juslitieministerium bedriver inom sitt område. Jag fick därvid veta bl. a. atl de olika massmedierna i stor

169

Nr 28

Tisdagen den

17 november 1981

Om regeringens syn på viss samhällsinformation i Sovjetunionen

utsträckning används i denna verksamhet. Program om människan och lagen sänds regelbundet i radio och TV. Ministeriet ger ul en juridisk facktidskrift och en populärvetenskaplig informerande månadstidning, som går ut i en upplaga på 5 miljoner exemplar. Grundläggande rättsundervisning ges både i skolorna och i högskoleundervisningen.

Vid besöket fick jag också information om det arbete som pågår med en systematisering av lagstiftningen i Sovjetunionen. En arbetsgrupp inom juslilieministeriel har under större delen av 1970-talet arbetat med denna systematisering av den stora mängd lagar och dekret som har tillkommit under sovjetstatens historia.

Nu har man på grundval av del arbetet påbörjat en kodifiering av gällande rätt. 1 viss mån byggs den nya lagstiftningen upp med datorstöd. I detta arbete har erfarenheter från liknande arbete i Förbundsrepubliken Tyskland och Italien tagits lill vara. På detta område anser jag dock atl vi i Sverige har kommit minst lika långt. Behovet av systematisering år f. ö. inte lika akut i Sverige.

Några konkreta slutsatser för svenskt vidkommande har jag inte dragit efter min resa. Jag vill emellertid framhålla att de diskussioner som har förts har rört melodfrågor. Innehållet i lagstiftningen har endast undantagsvis berörts. Vi är på båda håll väl medvetna om de ideologiska skillnader som föreligger mellan våra rättssystem.

170

Anf. 3 BONNIE BERNSTRÖM (fp):

Herr talman! Jag tackar justitieministern för svaret.

Jag måste tyvärr säga att jag fortfarande inte är nöjd med de skäl som justitieministern har angivit för sin resa till Sovjetunionen. I somras kunde vi i tidningarna läsa - och det har också bekräftats här i kammaren - att resans syfte var att studera sovjetstatens information lill allmänheten om nya och gamla lagar. Som exempel på detta angavs i massmedia att domarna görs offentliga i syfte atl stärka rättsmedvetandet.

Jag har läst ett referat från rättegången mot den sovjeljudiske matematikern Viktor Brailovsky, som i somras dömdes till fem års intern förvisning. Referatet är gjort av rysk massmedia. Det brott som Viktor Brailovsky dömdesför var medverkan i en hemlig tidskrift. I den hade han medarbetat i början på 1970-talet. Preskriptionstiden för sådana brott är fem år. Preskriptionstiden hade med andra ord för länge sedan gått ul. Av den offentlighet som Sovjet hittills har gett åt rättegången framgår inte alt Viktor Brailovsky dömdes för ett preskriberat brott.

Referatet anger att rättssalen var fullsall. Del brukar de vara vid den här typen av rättegångar. Men inga av Brailovskys vänner fick tillträde till rättssalen, och först timmarna innan rättegångens början fick Brailovskys hustru besked om atl hon och hennes son skulle kunna närvara. Den stora mängd utländska journalister som ville bevaka rättegången fick aldrig tillträde till rättssalen, ulan hölls på behörigt avstånd från området med hjälp av kravallstakel. Så är det vid de flesta av de rättegångar som hålls mol oliktänkande i Sovjet, mot de ryska judar som har förvägrats utresetillstånd

m. fl. Därtill förläggs ofta rättegångarna långt utanför centrum i otillgängliga
lokaler, såsom också gjordes i det här fallet. Detta år vad ordet ''offentlig
het" betyder på ryska. ;

Del finns alltid skäl att arbeta för alt rättsmedvetandet i en stal skall vara högt-så också härhemma i Sverige. Men Sverige har inget att lära av Sovjet. Tvärtom.

Ett rättsmedvetande i ett land måste dessutom bygga på att staten själv följer de deklarationer och internationella överenskommelser som den har varit med om att träffa. Så gör inte Sovjetstaten. Brotten mot Helsingfors-deklaralionen och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är de mesl flagranta, Deklarationen om rätten alt lämna sitt eget land gäller exempelvis inte Sovjetmedborgarna.

Herr talman! Det finns många skäl för alt en svensk jusliiiemihister reser till Sovjet, men att studera rättssäkerhet kan aldrig vara ett skäl - det finns nämligen ingen rättssäkerhet för de oliklänkande i Sovjet. Det är den konkreta slutsats som jag tycker atl justitieministern borde ha dragit av sin resa till Sovjet.

Nr 28

Tisdagen den

17 november 1981

Om regeringens syn på viss samhällsinformation i Sovjetunionen

Anf. 4 Justitieministern CARL AXEL PETRI:

Herr talman! Qm Bonnie Bernsiröm tror att syftet med resan var atl studera rättssäkerheten i Sovjet tror hon fel. Det har väl heller aldrig sagts all syftet var det. Som jag har uttalat här var syftet med resan bl. a. att studera rena melodfrågor. Vi tog naturligtvis upp en mängd andra frågor vid detta besök, som var av rutinmässig karaktär och ägde rum före ubåtsaffären.

Jag vill alltså understryka alt huvudsyftet inte var atl studera rätlssäker-hetsfrågor, ulan huvudsyftet var att få ett rutinmässigt utbyte av erfarenheter inom våra rättsliga områden.

Anf. 5 BONNIE BERNSTRÖM (fp):

Herr talman! Jag är glad om det inte var huvudsyftet. Likväl angavs i massmedia atl syftet var att studera den information till allmänheten som berör de gamla och nya lagarna. Som exempel angavs just att domarna i Sovjet görs offentliga och ingår i uppfostran för att stärka rättsmedvetandet.

Herr talman! Det finns ad anledning att besöka Sovjet i olika sammanhang, men del finns också all anledning att vara oerhört kritisk mot den rättsosäkerhet som finns för stora grupper där. Det finns ingen anledning alt försöka ge sken av att det finns en rättssäkerhet i Sovjet. Det gör tyvärr den information som gavs i massmedia med anledning av justitieministerns besök.

Överläggningen var härmed avslutad.

171

Nr 28

Tisdagen den

17 november 1981

Om utvecklingen av nya datoriserade betalningssystem

5 § Svar på fråga 1981/82:86 om utvecklingen av nya datoriserade betalningssystem

Anf. 6 Justitieministern CARL AXEL PETRI:

Herr talman! Kerstin Anér har frågat mig vilka åtgärder jag avser att föreslå för att vederbörlig hänsyn skall tas till integritets- och sårbarhetsaspekler vid utvecklingen av nya datoriserade betalningssystem.

Låt mig först slå fast att det givetvis är viktigt all integritets- och sårbarhetsaspekler beaktas i samband med atl man inför nya ADB-system. Dessa frågor är redan tidigare föremål för särskild uppmärksamhet från samhällets sida.

Vad först gäller integrilelsskyddel vill jag erinra om att datalagen är tillämplig på alla ADB-register som innehåller personuppgifter. Sådana register får i princip inte föras ulan tillstånd av datainspektionen. Inspektionen skall vid sin tillståndsprövning särskilt beakta risken för intrång i den personliga integriteten. Inspektionen får också meddela närmare förskrifter om hur register skall föras.

Enligt vad jag har inhämtat har dalainspektionen hittills bara i något enstaka fall prövat en ansökan om tillstånd till register för ett ADB-baseral betalningssystem. Inspektionen har då inte funnit anledning alt vägra tillstånd. Qm det skulle visa sig all ett sådant register leder till integritetskränkningar, har inspektionen emellertid möjlighet att ingripa med nya eller ändrade föreskrifter eller i sista hand genom atl dra in tillståndet.

Vad beträffar sårbarhetsaspekterna torde det i första hand vara de förelag som använder sig av datoriserade betalningssystem som har intresse av atl se till att systemen är tillförlitliga. Men också från samhällets sida finns det ett intresse av att riskerna för fel och missbruk är så små som möjligt.

1 detta avseende vill jag peka på att regeringen i juli 1981 har beslutat tillkalla en beredning för alt utreda frågor om säkerhet och sårbarhet på dataområdet och informera och ge råd i sådana frågor. Beredningen har bl. a. fått i uppgift atl utarbeta en handlingsplan med en närmare precisering av vilka sårbarhetsfrågor som kräver särskild uppmärksamhet från samhällets sida. En redogörelse för detta arbete skall lämnas till regeringen före årsskiftet 1981-1982.

Med hänvisning till vad jag nu har sagt anser jag att det inte f. n. finns anledning atl föreslå några ytterligare åtgärder på området.

172

Anf. 7 KERSTIN ANER (fp);

Herr talman! Jag tackar justitieministern för svaret.

Jag utgår nu ifrån att den beredning som är tillsatt också inriktar sig, eller har inriktat sig, på sådana frågor som de jag här kommer att beröra - jag skall bara nämna ett par tre stycken.

Det är ett faktum alt man i dag inte kan dömas enligt lagen om man bara vilseleder en maskin. Man måste vilseleda en människa, om man skall kunna bli fälld för bedrägeri. Men med de nya terminalerna för betalkort blir det möjligt att länge utöva bedrägerier utan att någon bedragen människa är

inblandad, och ändå kan bedragaren göra goda affärer. Ett exempel på delta stod nyligen att läsa i Ny Teknik, där professor Ingemar Ingemarsson i Linköping i detalj beskrev ett sätt alt skaffa sig kunskap på olaglig väg både om betalkorlens hemliga nummerkoder och om deras magnelkoder. Sedan är det fritt fram för en bedragare atl mjölka kontot, långt innan någon kan vela om del eller förhindra det.

Det finns också andra effekter av konto- och betalkort som inte är särskilt väl genomlysta. Man kan t. ex. väldigt lätt genom korten spåra kontoinnehavarens fysiska förflyttningar. Han eller hon måste ju själv vara på en viss plats för all sticka in sitt eget kort och mata in sin egen kod. Sedan måste datorn meddela detta till någon centralpunkt och tala om vid vilken terminal del har skett, innan några vidare transaktioner kan ske. Att därefter föra dessa informationer vidare, automatiskt eller via telefon, är ingen konst alls. Jagskullegärna vilja veta om detta är förbjudeli någon lag. Vi har visserligen banksekretessen, men jag undrar om den verkligen täcker ett sådant här fall.

Slutligen undrar jag om de som studerar datasamhällets sårbarhet verkligen har gått igenom vad som händer med de datoriserade betalningssystemen när linjerna blockeras på grund av olyckshändelse eller sabotage och när terminalerna och de centrala datorerna går ner av samma skäl. Vad finns del då för back up-möjligheler? Hur går det för de människor som salt sin lit till elektroniska betalningssystem, när systemen inte fungerar? Vem håller dessa människor skadeslösa för de anspråk som kan komma att ställas på dem?

Jag anser att hela detta komplex av säkerhets-, ansvars- och integritets-frågor inte är så genomarbetat som det borde vara. i varje fall inte så att man kan ge sig in på några stora experiment med betalkort och kontokort. Det är visserligen sant alt i princip är samma saker som förut brottsliga, men brotten kan göras mycket lättare och i slörre skala. Då måsle man i rättstillämpningen, föreskrifterna och antagligen även i själva lagarna försöka följa med i den utvecklingen, precis som vi gjorde i fråga om integriteten, när den plötsligt hotades av datorerna i så mycket större skala än tidigare.

Nr 28

Tisdagen den

17 november 1981

Om utvecklingen av nya datoriserade betalnings-svstem

Anf. 8 Justitieministern CARL AXEL PETRI:

Herrtalman! Kerstin Anér har tagit upp flera mycket viktiga frågor som vi måsle följa uppmärksamt. Särskilt gäller delta databrollen. Jag hade inte anledning atl beröra dem i mitt svar, men jag kan försäkra atl vi har även frågor som rör dem under uppsikt. Det pågår f. n. en översyn av förmögenhelsbrotten, och i det sammanhanget aktualiserar vi också frågan om databrollen och frågan om huruvida någonting i samband med datahanleringen som icke är brottsligt rimligtvis borde vara del. Jag vill understryka alt del är av mycket stor vikt att vi följer dessa frågor.

När det gäller sårbarheten utgår jag ifrån att just sådana frågor som Kerstin Anér aktualiserade här skall följas upp av den i somras tillsatta beredningen.

Överläggningen var härmed avslutad.

173

Nr 28

Tisdagen den

17 november 1981

Meddelande om interpellationssvar

Om besparingarna på vinterväghållningen

6 § Meddelande om svar på interpellation 1981/82:71

Anf. 9 Kommunikationsministern CLAES ELMSTEDT: Herr talman! Jag vill meddela att jag hade för avsikt att besvara interpellation nr 71 av Anders Björck den 30 noveniber. Interpellanten är förhindrad att ta emot svaret den dagen. Efter överenskommelse kommer interpellationen alt besvaras den 4 december.

7 § Svar på fråga 1981/82:81 om besparingarna på vinterväghållningen

Anf. 10 Kommunikationsministern CLAES ELMSTEDT:

Herr talman! Pär Granstedt har frågat mig om det är i linje med regeringens intentioner alt besparingar inom statens vägverk ensidigt drabbar glesbygdsboende genom att man låter huvuddelen av de nödvändiga besparingarna på vintervåghållningen drabba de mindre vägarna.

Statens vägverk har nyligen antagit en ny femårsplan för driften av de statliga vägarna. Verket har fått göra omprioriteringar i verksamheten med besparingar som går ut över service och underhåll av vägnätet. Innehållet i planen finns redovisat i verkets anslagsframställning.

För atl besparingarna inte alltför hårt skall drabba underhållet av vågarna har minskningar också gjorts i vinterväghållningen.

Det är svåra avvägningar alt anpassa besparingarna så alt de lotala effekterna på vägtrafiken och transportkostnaderna i samhället blir så små som möjligt. Besparingarna görs med beaktande av de trafikpolitiska målen i fråga om trafiksäkerhet, framkomlighet, restider etc.

Jag har diskuterat vinterväghållningen med verkets ledning. Det är självfallet så att vägarna kommer att snöröjas. Hur besparingarna slår är mycket beroende på de lokala förhållandena. Vägverkets driflorganisation har myckel god kännedom om vägarna och trafiken och vet var problemen uppstår. Delta gör, trots en sänkt standard, all vägarna kommer att ha en acceptabel framkomlighet. Det ställs emellertid ökade krav på trafikanterna och fordonens utrustning. Särskilt viktigt är att alla trafikanter anpassar hastigheten till väglaget.

174

Anf. 11 PÄR GRANSTEDT (c):

Herr talman! Jag ber att få tacka kommunikationsministern för svaret på min fråga.

Låt mig till att börja med slå fast alt jag självfallet är medveten om atl man måsle spara också på väghållningens område. I ett läge där vi har ett stort budgetunderskott, som vi måsle försöka eliminera, får vi givelvis inte ha några heliga kor inom den statliga verksamheten. Vägarna skall enligt min uppfattning inte heller vara några heliga kor.

Jag tycker också alt det då är rimligt att vi ställer högre krav på bilisterna när det gäller både hur man utrustar bilarna och hur man kör i en situation där vi inte kan gå lika långt i vinlerväghållning som vi gjort tidigare.

Men samtidigt är det naturligtvis viktigt på detta område liksom på alla Nr 28

andra områden atl besparingsåtgärderna fördelas på ett något så när rimligt Tisdagen den

sätt och att de drabbar någorlunda rättvist. Jag tycker mig ha märkt en 1 november 1981

tendens hos de lokala vägförvaltningarna att man för atl kunna bibehålla en i___

ningen

stort sett oförändrad standard på de största vägarna vältrar över en orimligt q besparinsarna stor del av besparingsbördan på de små vägarna och låter dessa dra ell alltför = vinterväshåll-tungt lass.

Vad som särskilt gjorde mig uppmärksam på detta var en artikel i Länstidningen i Södertälje, där man redovisade vägverkels i Stockholms län intentioner. Det slås där fast att på det vägnät som saltas är strävan fortfarande en is- och snöfri vägbana, alltså en mycket hög standard. På de mindre vägarna däremot kommer plogning under vardagar då arbetsresor förekommer att ske först vid ett snödjup av 8-10 cm. och åtgiirdsliden beräknas till 5-7 timmar. Under övriga tider kommer standarden atl vara ännu sämre enligt dessa uttalanden från vägförvaltningen i Stockholms län.

Självfallet måste man ha högre krav på snöröjning och vinlervåghållning på de största vägarna. Det är alldeles givet att man måste anpassa ambitionsnivån efter hur stor trafiken är. Så sker redan i dag. och jag utgår från alt så skall ske också i framliden. Men när man nu måste skåra ned måsle man rimligen låla dessa nedskärningar drabba alla på ett något så när rättvist sätt och inte låta en orimligt stor del av nedskärningen drabba glesbygden. Jag är också på det klara med att detaljavvägningarna måste göras lokall och regionall av vägförvaltningarna. Men ett klargörande från regeringens och kommunikationsministerns sida om att man också på det hår området måste låta besparingsbördorna fördelas på ett rättvist sätt så att inte vissa grupper får orimligt stora bördor Iror jag är mycket värdefullt i del fortsalla arbetet.

Anf. 12 Kommunikationsministern CLAES ELMSTEDT:

Herr talman! Ingen skulle önska mer än jagandet fanns mer resurser atl ta av för väghållningen - inte bara för vinterväghållningen utan över huvud taget för atl kunna satsa mer pengar på vägarna.

Jag tycker all Pär Granstedt drar en rimlig slutsats av situationen när han säger all de små vägarna inte bör få en orimlig belastning i så måtto att vinlerväghållningen eftersatts där i alltför hög grad.

När man läser tidningarna kan man få intrycket att den vinter som kommer skulle bli mycket värre än alla andra vintrar vi har upplevt. Men del vet vi dess bättre ingenting om. Och så stelbent är inte vägverkets organisation, vare sig i del ena eller i det andra länet, atl man inte i viss utsträckning kan anpassa sig till de förhållanden som uppträder.

Som jag sade i svaret kommer naturligtvis alla vägar atl snöröjas. Möjligen kan man vänla sig att omständigheterna gör all del kan dra ut på liden något jämfört med vad vi varit vana vid. Vi är ju vana vid en bra service, och den hoppas jag skall kunna fortsätta. Men självfallet kan det dröja någon eller några limmar längre än vad vi varit vana vid.

175

Nr 28 Anf. 13 PÄR GRANSTEDT (c):

Tisdaeen den ''' talman! Det är klart atl vi alla förenas i hoppet att klimatet skall vara

17 november 1981 gynnsamt för regeringens sparplaner. Det återstår väl atl se i vilken mån

_____________ vintern behagar medverka i fråga om de behov vi har av alt skära ned

Om besparingarna kostnaderna.

nå vinterväshåll- ■'S tolkar ändå kommunikationsministerns uttalande så alt del inte är

ningen

förenligt med regeringens intentioner att på det sätt som i varje fall den aktuella tidningsartikeln ger vid handen låta glesbygdsvägarna så atl säga dra ett orimligt tungt lass när det gäller de besparingar som är nödvändiga, utan att man skall försöka eftersträva en något så när rättvis fördelning.

Jag hoppas också alt vi kan räkna med atl man noga följer hur vintern utvecklar sig och har möjlighet att anpassa insatserna lill del faktiska klimat som drabbar oss framöver. Om del visar sig bli stora problem hoppas jag alltså atl vi kan påräkna all man kommer att lätta något på penningpungen.

Anf. 14 Kommunikationsministern CLAES ELMSTEDT:

Herr talman! Jag utgår ifrån atl alla är överens om att,det i första hand är de hårdast trafikerade vägarna, som vi praktiskt tagit alla henylljar oss av, som måste bli röjda.

Pär Granstedt utgår ifrån alt regeringen och kommunikationsdepartementet följer den här frågan med största uppmärksamhet, och det kan jag försäkra att vi gör.

Skulle vi få en exceptionellt besvärlig vinter i så måtto att vi får mängder av snö, kan jag naturligtvis inte säga exakt hur det kommer atl klaras av, men en sak kan jag säga; Då måste regeringen se till att det finns resurser så att man kan komma ut på de här vägarna - det är alldeles klart. Jag tycker kanske att man inte behöver dra de värsta slutsatserna av de tidningsuppgifter som förekommit.

Avslutningsvis kan jag också säga atl vi tillmäter de här frågorna så stor vikt att vi har dem högaktuella i höstens budgetarbete.

Anf. 15 PÄR GRANSTEDT (c):

Herr talman! Jag tycker ändå att den här debatten har lett lill en del nyttiga klargöranden. Bl. a. har vi fått veta att det inte är meningen att glesbygdsvägarna skall sättas i strykklass. Jag är naturligtvis också på det klara med att det ligger i allas intresse att man satsar de största resurserna på de stora vägarna, men vi kan alltså även räkna med insatser som på något sätt anpassas till den verklighet som utvecklar sig.

Sammanfattningsvis föreställer jag mig all vi efter den här debatten kan känna oss ganska trygga i vetskapen att människor inte behöver bli insnöade i våra glesbygder i vinter.

176

Överläggningen var härmed avslutad.

8 § Svar på fråga 1981/82:94 om handläggningstiden vid registrering av handelsbolag

Anf. 16 Kommunministern KARL BOO:

Herr talman! Christer Eirefelt har frågat mig vilka åtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas för att förkorta de helt otillfredsställande expeditionstiderna för registrering av handelsbolag.

Handelsbolag registreras i de handelsregister som förs vid länsstyrelsernas allmänna enheter. Enligt uppgifter som jag nyligen har fåll från länsstyrelserna är handläggningstiderna vid registrering i regel en till två veckor. Vid länsstyrelserna i Stockholms. Malmöhus samt Göteborgs och Bohus lån år handläggningstiderna emellertid betydligt längre.

Vid länsstyrelsen i Stockholms lån är handläggningstiden k n. ca fem månader. Detta är enligt min mening otillfredsställande. Länsstyrelsen har på olika sätt försökt all förbättra denna situation.

För del första har länsstyrelsen tagit initiativ till en översyn av verksamheten vid handelsregistret. Denna översyn har gjorts tillsammans med statskontoret och länsstyrelsernas organisationsnämnd. Förslag har lagts fram om att överföra registret lill ADB. Delta beräknas förkorta handläggningstiden till ca tre veckor.

För det andra flyttade under budgetåret 1980/81 länsstyrelsen över personal från andra enheter inom länsstyrelsen lill handelsregistret för atl på så sätt förkorta handlåggningstiden. Med delta nådde man en viss tillfällig förbättring, från ca sex månader till fyra månader.

För innevarande budgetår har länsstyrelsen hos regeringen anhållit om medel för atl bekosta en motsvarande tillfällig personalförstärkning.

Regeringen har för innevarande budgetår tilldelat länsstyrelsen medel för sex tillfälliga handläggartjänsler vid handelsregistret. Vidare behandlar regeringen i del nu pågående budgetarbetet en framställning från länsstyrelsen i Stockholms län om medel för all bekosta införande av ADB-stöd vid handelsregistret.

Det bör med dessa åtgärder finnas goda förutsättningar för all få ner handläggningstiderna vid länsstyrelsen i Stockholms län.

Jag vill slutligen understryka alt det är angeläget att ärenden som direkt berör allmänheten, och där en utdragen handläggningstid ger upphov lill en försämrad rällssäkerhet för den enskilde, behandlas så skyndsamt som möjligt. I nuvarande läge med knappa resurser måste enligt min mening handläggningen av sådana ärenden prioriteras högt.

Nr 28

Tisdagen den

17 november 1981

Om handläggningstiden vid registrering av handelsbolag

Anf. 17 CHRISTER EIREFELT (fp);

Herr talman! Jag ber alt få tacka kommunministern för svaret.

Jag blev faktiskt uppriktigt förvånad när jag uppmärksammades på det här problemet. Samtidigt som allt fler påpekar hur nödvändigt del är alt vi stimulerar och underlättar företagande finns alltså den här typen av byråkratiska spärrar kvar. Det kan knappast skyllas enbart på bristande resurser. Det måste med nödvändighet också handla om planering.

12 Riksdagens protokoll 1981/82:25-28

111

Nr 28 Här satsar vi alltså stora pengar och resurser på all intressera folk för att

Tisdaeen den starta förelag, Det måsle förefalla underligt, t. ex. för den som har gått

17 november 1981 'genom någon av utvecklingsfondernas siaria-egel-kurser. alt finna atl del

_____________ lar så lång lid som ett halvår - del har t. o. m. funnits tidpunkter då del i

Om åtsärder för Stockholms län handlat om sex till sju månader - för en vanlig enkel
an öka exporten registrering. Innan man fått registreringsbeviset får man inte bedriva någon
av förädlade livs- rörelse över huvud tagel. Saken blir inte precis bättre av all samtidigt som
medel handlåggningstiden ökat drastiskt har kostnaden för registrering tredubb-

lats.

Nu framgår del av kommunminislerns svar atl åtgärder pågår för att råtta lill missförhållandena. Del är naturligtvis utmärkt och nödvändigt. Det är mycket riktigt i Stockholms län som förhållandena är klart sämst. Från länsstyrelsen där sade man redan för ett år sedan atl man uppnkirksammai problemet, men likväl har handlåggningsliderna sedan dess ytterligare förlängts.

Stockholms läns handelsregisler är naturligtvis störst med ungefär en femtedel av samtliga registreringar i landet. Del gör det bara ån mer angeläget atl komma lill rätta med detta enligt min uppfattning onödiga hinder för nyförelagande.

Herr talman! Kommunministern avslutar sitt svar med atl säga att den hår typen av ärenden bör ges hög prioritet. Också jag tycker det. De åtgärder som kommunministern nämner måste därför snabbt leda till att handläggningstiderna blir rimligare. Sex till sju veckor i stället för lika många månader tycker jag är för mycket redan det.

Anf. 18 Kommunministern KARL BOO:

Herrtalman! Utöver vad jag tidigare redovisat vill jag erinra om atl del har gjorts en del mindre förbättringar under innevarande budgetår. Det gäller förändringar i handelsregisterkungörelsen. Länsstyrelserna skall inte längre betala tillbaka regislreringsavgifter i de fall då ansökan avskrivs.

Jag vill också erinra om att länsstyrelsernas organisationsnämnd f. n. utreder alla möjligheter lill förbättringar i övrigt på handelsregistren. Del är enligt min mening viktigt att man får fram ytterligare åtgärder för att göra det möjligt att förkorta handläggningstiderna. Delta gäller framför allt Stockholms län men också Malmöhus län och Göteborgs och Bohus län.

Överläggningen var härmed avslutad.

9 § Svar på fråga 1981/82:52 om åtgärder för att öka exporten av förädlade livsmedel

Anf. 19 Jordbruksministern ANDERS DAHLGREN;
Herr talman! Bengt Wittbom har frågat mig vilka åtgärder regeringen
avser att vidta i syfte att underlätta för svenska livsmedelsföretag atl öka
178 exporten av förädlade livsmedel.

Det är viktigt att i dagens läge pröva alla möjligheter atl öka den svenska Nr 28 exporten. Vid ett sammanträde i jordbruksdepartementet med berörda Tisdaeen det intressenter i våras diskuterades frågan om ökad export av livsmedel. Som en j-y november 1981

följd av diskussionen tillsattes en arbetsgrupp med uppgift all överväga och __

föreslå åtgärder som kan utveckla och främja exporten av högförådlade q åtsärder för
livsmedel. Arbetsgruppen, som överlämnade sin rapport i somras, föreslår ,. ; exuorien
två typer av åtgärder, dels en offensivare handelspolitik, dels ett främjande förädlade livs-

av livsmedelsindustrins internationella marknadsföring. För att stödja ffiedel företagen i deras exportverksamhet föreslår arbetsgruppen all ett särskilt livsmedelssekretariat inrättas inom Sveriges Exportråd.

För egen del är jag positiv lill atl svenska livsmedelsföretag ökar exporten av högförådlade livsmedel. Det är samtidigt viktigt att företagen själva engagerar sig i fråga om denna export. Efter avslutad remissbehandling av rapporten kommer regeringen all la ställning lill arbetsgruppens förslag.

Anf. 20 BENGT WITTBOM (m):

Herr talman! Jag får tacka jordbruksministern för svaret.

Grunden för min fråga till jordbruksministern är all jordbruket och förädlingsindustrin har sin trygghet i att vara effektiva och finna avsättning för sin produktion. Vi har ett mycket effektivt jordbruk i vårt land och en. även internationellt sett. myckel effektiv förädlingsindustri.

På grund av den ekonomiska utvecklingen i vårt land under senare år har konsumtionen av en de! viktiga livsmedel .sjunkit, t. ex. av kött och fläsk. Denna sjunkande konsumtion har skapat växande överskott. Dessa växande överskott tycks vara bestående och av strukturell karaktär. Enligt min uppfattning har de visat sig vara svåra atl hantera enligt den systematik som användes under de perioder då vi hade mindre och periodvisa överskott.

Jag har en del siffror på hur överskollssilualionen ser ul och kan konstatera all vi 1980 hade ett inhemskt överskott på 5,5 miljoner kilo nötkött och 36,6 miljoner kilo fläsk. Prognosen från jordbruksnämnden för 1981 pekar på ett överskott på nästan 10 miljoner kilo nötkött och ett inhemskt överskott når det gäller fläsk av nästan 44 miljoner kilo. Ett sätt all bidra lill atl finna avsättning för det här växande överskottet vore att förbättra förutsättningarna för ökad export av högförådlade varor inom stycknings- och charkin-dustrin.

Jag kan konstatera av jordbruksministerns svar all del finns en positiv grundinställning i dessa frågor. I den utredning jordbruksministern hänvisar till konstateras också att vissa grundläggande förutsättningar måsle uppfyllas för alt man skall klara ökad export. Utredningen slår fast att större marknader för svensk förädlingsindustri ger bättre förutsättningar för konkurrenskraft också på hemmamarknaden.

Jag upplever del emellertid så atl de åtgärder som föreslås i utredningen
inte riktigt räcker. Jordbruket och företagen år beroende också av vissa
mindre lättnader och justeringar inom ramen för 1977 års jordbrukspolitiska
beslut. Man skulle kunna tänka sig alt som grund anlägga en mer affärsmässig
syn på exporten av högförådlade livsmedel. Man skulle kunna tänka sig alt ''"

Nr 28

Tisdagen den

17 november 1981

Om åtgärder för att öka e.xporten av förädlade livsmedel

exportbidragen för förädlade kött- och flåskdetaljer skulle kunna fastställas för längre perioder än fallet är i dag - delta för all skapa ökad trygghet i exporten. Man skulle kunna tänka sig ell starkare samband mellan importavgifter och exportbidrag. De borde kunna hanteras gemensamt. Man skulle vidare kunna länka sig all en större del av sortimentet får del av de resurser som står till förfogande för råvarukostnadsuljämningsändamål.

Jag vill fråga jordbruksministern om han. mot bakgrund av den positiva inställning som redovisas i svaret, är beredd all gå vidare enligt de riktlinjer som jag har redovisat här för alt underlätta möjligheterna all få mer långsiktig avsättning för våra överskott på kött och fläsk.

Anf. 21 Jordbruksministern ANDERS DAHLGREN;

Herr talman! Det här är ju egentligen små detaljfrågor i det stora systemet. där jag inte kan ge ett direkt besked nu. Dels får väl detta aktualiseras i samband med all vi lar ställning lill del förslag jag förut har presenterat hår. dels får sådana här frågor kontinuerligt las upp i förhandlingar med jordbruksnämnden.

Anf. 22 BENGT WITTBOM (m):

Herr talman! Detta är naturligtvis små detaljfrågor i det jordbrukspolitiska paketet i det här landet, men jag kan ändå ända konstatera all del för en förädlingsindustri och ell jordbruk som har investerat myckel stora resurser för produktion och vidareförädling av kött och fläsk år myckel betydelsefullt atl kunna ligga på produktionsnivåer som ger ett maximalt kapacitetsutnyttjande. Det är givetvis tacknämligt med ökade insatser vad gäller marknadsföringsåtgärder, all klara ul vissa handelspolitiska problem etc., som i dag utgör ett visst hinder för ökad export. Men det kan konstaleras all del t. ex. för vissa förädlingsföretag, som försöker jobba på exportmarknaden i dag. är mycket besvärligt atl på tidsperioder om tre fyra veckor, som exportbidragen i vissa fall fastställs för, hinna teckna order, hinna sköta alla de praktiska arrangemangen och skeppa i väg den order som de lyckats få. Skall företagen kunna finna avsättning på längre sikt måsle de dessutom kunna knyta mer långsikliga kontakter med sina kunder, som i många fall kan finnas på avlägsna marknader. Det skulle underlätta väsentligt om exportbidragen gällde för längre tidsperioder än nu.

Förelagen är i dag givelvis intresserade av alt salsa på ökad export, just för all klara sill kapacitetsutnyttjande, och jag tror all del skulle vara av stor betydelse om jordbruksministern hår i dag kunde ange en positiv uppfattning vad gäller möjligheten all göra dessa - som jordbruksministern själv sade -marginella förändringar, vilka skulle ha myckel stor betydelse för jordbruket och förädlingsindustrin i del här landet.

180

Anf. 23 Jordbruksministern ANDERS DAHLGREN;

Herr talman! Jag vill bara tillägga att det är klart alt man inom ramen för gällande regleringssystem får söka utvägar som är rimliga för att öka livsmedelsexporten och få till stånd bra exportvillkor. Man kan bl. a.

förändra bidragsperiodernas längd. Men det är en fråga som handhas i första hand av jordbruksnämnden.

Anf. 24 BENGT WITTBOM (m);

Herr talman! Sammanfattningsvis konstaterar jag att jordbruksministern har en i grunden positiv syn på de åtgärder som bör vidtas för alt lösa problemen och klara överskollen på ett för landet positivt sätt från ekonomisk synpunkt. Efter vår diskussion i dag är jag övertygad om alt man inom den exportinriktade förädlingsindustrin hyser stora förhoppningar på de förändringar som kan komma.

Nr 28

Tisdagen den

17 november 1981

Om registreringen av kemiska bekämpningsmedel

Överläggningen var härmed avslutad.

10 § Svar på interpellation 1981/82:18 om registreringen av kemiska bekämpningsmedel

Anf. 25 Jordbruksministern ANDERS DAHLGREN;

Herr talman! John Andersson har frågat mig om regeringen avser atl vidta några åtgärder dels i anledning av de uppgifter som framkommit om bristfällig vetenskaplig dokumentation vid regislering av kemiska bekämpningsmedel, dels för att möjliggöra insyn i produklkonlrollnämndens registrering av bekämpningsmedel och andra miljöfarliga varor.

Om del framkommer misstankar om brister i underlagsmaterialet till registreringsbeslut är det i första hand produktkonlrollnämnden som prövar vilka åtgårder som bör vidtas. I ett tidigare sådant fall har en omprövning av nämnden inneburit alt registreringarna för vissa medel återkallats.

Med anledning av uppgifter som kommit fram om alt brister upptäckts vid inspektion av vissa laboratorier i USA har produklkonlrollnämndens kansli haft kontakt med vederbörande amerikanska myndigheter. Upplysningar har därvid från amerikansk sida lämnats om att bristerna var av sådan karaktär atl de hade avhjälpts före en ny inspektion. Trots detta har en genomgång gjorts av de handlingar som legat till grund för registreringen i Sverige av berörda preparat. Därvid har enligt vad jag erfarit den bedömningen gjorts att det fåtal rapporter som finns från de utpekade laboratorierna inte har haft någon avgörande betydelse vid registeringsbe-slulen.

John Anderssons andra fråga berör avvägningen mellan allmänhetens intresse av insyn och näringslivets intresse av alt vissa uppgifter inte skall bli offentliga. Delta avvägningsproblem finns inte bara inom produklkonlrollen utan på en rad andra områden. I den sekretesslagstiftning som vi har finns regler om hur prövningen i enskilda fall skall ske. Sekretess gäller för uppgifter rörande enskilds affärs- eller driftsförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat när det är fråga om utredning, tillståndsgivning och tillsyn enligt lagen om hälso- och miljöfarliga varor. Sekretessen gäller dock bara om det kan antas atl det berörda företagel lider skada om den aktuella 13 Riksdagens protokoll 1981/82:25-28

181

Nr 28

Tisdagen den

17 november 1981

Om registreringen av kemiska bekämpningsmedel

uppgiften röjs, vilket prövas av vederbörande myndighet. Avslår myndigheten en begäran att få la del av handling kan beslutet överklagas till kammarrätten och därefter till regeringsrätten. Regeringen kan också i särskilt fall förordna om undantag från sekretess, om del år av vikt all uppgiften lämnas.

De regler som gäller på området har utformats med utgångspunkt i all största möjliga öppenhet skall råda. Reglerna ger enligt min mening goda möjligheler atl i det enskilda fallet göra en rimlig avvägning mellan de intressen som här står mot varandra.

182

Anf. 26 JOHN ANDERSSON (vpk):

Herr talman! Jag lackar jordbruksministern för svaret. Anledningen till mina frågor är följande.

Människorna känner stor oro för de kemiska medel som används i vårt samhälle. Den oron avspeglas i den debatt som förs. Farhågorna minskar inte heller av de olika avslöjanden och uppgifter som förekommer i den debatten.

Människorna har ingen större tilltro till vare sig dem som tillverkar dessa medel eller dem som skall utöva tillsyn och godkänna medlen. Här kan man verkligen tala om en förtroendekris. Människor som i sitt dagliga arbete skall handskas med dessa medel vet inte vad de innehåller. Forskare som vill forska om gifter i arbetsmiljön förvägras information från produktkontroll-byrån, delta med hänvisning till sekretesslagstiftningen.

En mycket känd forskare i vårt land. även anlitad i internationella sammanhang, är mycket hård i sitt omdöme om förhållandena på detta område. Han säger: "Myndigheter och personer i ansvarsställning myglar för alt dölja obekväma sanningar. De försöker medvetet tona ner berättigad oro hos många människor. Orsaken är ingen gåta. Det slår helt enkelt för mycket pengar på spel för att vedertagna hedersregler skall få någon framskjuten placering i vårt samhälle. De som håller i trådarna undviker all tala klarspråk. De kämpar i stället med näbbar och klor för alt lägga dimridåer. Jag har varit med tillräckligt länge i leken för att våga göra ett så kategoriskt uttalande."

Dettaärmycket hårda ord, och jag lämnardemutan kommentar. Men vad skall människorna tro när de läser sådana påståenden? Allra helst om det har inträffat händelser på deras arbetsplatser som i varje fall inte har bidragit lill atl minska deras oro. En sådan arbetsplats är en plantskola i Värmland som startades 1957. Ett femlonlal personer hörde till den första arbetsstyrkan. Under de senaste 15 åren har fyra av dem dött i cancer, tre av dessa varunder 60 år. De har haft tre gemensamma nämnare: arbetsplatsen, bekämpningsmedlen och cancer. De anställda hade också besvär av andra sjukdomar, men när de frågade vad det var som de höll på med fick de vela att det inte var något farligt.

Lagen om miljö- och hälsofarliga varor stadgar entydigt att den som vill marknadsföra en produkt måsle bevisa att varan är oskadlig för människor och miljö. Men vad händer varje gång en alarmerande rapport läggs fram om

misstänkta risker och skadlighei hos ett kemiskt medel? Jo, då kommer beskedel väldigt snabbt: Det är inte bevisat atl medlet är skadligt. Det samband mellan medel och sjukdom som i rapporten kanske antyds eller anförs som troligt är inte bevisat.

Atl helt leva upp lill denna lagstiftning är svårt, ja, kanske omöjligt - det står nog klart för envar. Men i dag får man det intrycket att bevisbördan ar den omvända, nämligen att tillverkarna måste överbevisas om sina produkters skadlighet.

Vi har fått läsa uppgifter om alt de vetenskapliga rapporter som har legal till grund för registrering av bekämpningsmedel är falska. Om delta är med sanningen överensstämmande innebär det att bekämpningsmedlen har registrerats på basis av en bristfällig vetenskaplig dokumentation.

Naturligtvis är det omöjligt för en lekman alt fälla några som helst omdömen om sådana uppgifter, och jag skall heller inte begära något uttalande från jordbruksministern. Vad jag däremot förväntade mig var någon antydan från jordbruksministerns sida att det äntligen är dags att lätta på hemlighetsmakeriet när det gäller registrering av kemiska medel. Det är enligt min mening den enda rätta åtgärden för all skapa förlroende och minska människors oro. Det är orimligt atl kemiföretagens intressen skall gå före svenska folkets intressen.

De fackliga organisationerna är också mycket kritiska till den gällande sekretesslagstiftningen. I anledning av fackens och forskarnas propåer om en ändring av lagstiftningen säger arbetarskyddsstyrelsens chef; Jag är beredd all gå så långt som all del kanske är dags alt kullkasta de gamla formuleringarna.

Någon sådan fundering har icke jordbruksministern efter vad som framgår av svaret. Jordbruksministern säger att reglerna ger goda möjligheter all göra en rimlig avvägning mellan de intressen som här slår mol varandra.

Jag måste då fråga jordbruksministern: Har forskarna fel i sin kritik? Vidare: På vilken sida står jordbruksministern i denna s. k. intressekonflikt? Finns det anledning att hemligstämpla undersökningar om produkternas skadlighet resp. oskadlighel? Enligt min mening kommer även framdeles besked från produktkonlrollnämnden att las emot med misstro, så länge som man gömmer sig bakom hemligstämpeln.

Nr 28

Tisdagen den

17 noveinber 1981

Om registreringen av kemiska bekämpningsmedel

Anf. 27 Jordbruksministern ANDERS DAHLGREN;

Herr talman! Får jag säga till John Andersson alt jag naturligtvis anser alt det är angeläget att antalet hemligstämplade- uppgifter blir så litet som möjligt.

När information efterfrågas av allmänheten bör myndigheten visa öppenhet och smidighet vid sin prövning, enligt de regler i sekretesslagstiftningen som jag nyss har redogjort för. Jag vidhåller att de reglerna ger möjlighet atl beakta alla berörda intressen.

Anf. 28 JOHN ANDERSSON (vpk);

Herr talman! Jag kan återigen hänvisa till den forskare jag tidigare

183

Nr 28

Tisdagen den

17 november 1981

Om åtgärder mot försurning av mark och vatten

citerade. Han säger att han ibland får hålla på i månader atl förhandla med kemiföretagen och köpa informationen därifrån, om han skall lyckas få tag på denna information - information som det skulle ta en minut att få genom ett samtal till produktkontrollbyrån. Men där vägras han denna information.

Denne forskare säger: Vi skulle kunna göra myckel för att förbättra miljön ute på arbetsplatserna, om vi hade tillgång lill den här informationen. Han säger vidare att det bör vara möjligt atl klistra över eller ta bort t. ex. uppgifter om företaget och om tillverkningsmetoden. Vad vi är ute efter är alt få reda på vad medlen innehåller.

Han påstår också att del finns en skillnad i fråga om vilka forskare som vänder sig till produktkontrollbyrån. Han säger all det vore lättare om han vore sanktionerad bland de höga befattningshavarna inom industrin. Han plockar fram exempel på all de forskare som är verksamma inom industrin har myckel lätt att få tillgång till information. De har aldrig haft några probleman få fram samma sorls uppgifter som vi har fått förhandla oss till via exempelvis försäljarna av en produkt, säger han.

När det gäller alla dessa rubriker, oklarheterna om mystiska sjukdomsfall osv. och hela den här debatten är enligt min uppfattning det mest verksamma sättet att komma ifrån allt delta, skapa klarhet och inge människorna förtroende att lätta på hemligslämpeln, att ändra sekretesslagstiftningen. Det uppfattas annars - jag tycker med rätta - som att man slår vakt om kemiföretagen, gifttillverkarna, och lämnar människorna, dem som dagligen skall handskas med dessa produkter, nästan helt åt sill öde.

Anf. 29 Jordbruksministern ANDERS DAHLGREN: Herr talman! När John Andersson nu tar upp sekretessreglernas konsekvenser inom arbelsmiljöområdet, vill jag bara erinra om att den frågan är föremål för överväganden inom en särskild utredning, som kommer alt avge sitt betänkande någon gång kring årsskiftet. Till dess får vi väl vänta och diskutera frågan ur den här synvinkeln.

Anf. 30 JOHN ANDERSSON (vpk):

Herr talman! Får jag bara uttrycka den förhoppningen all vi alla skall försöka medverka till alt vi får en radikal ändring till stånd just på detta område.

Överläggningen var härmed avslutad.

11 § Svar på interpellation 1981/82:19 om åtgärder mot försurning av mark och vatten

Anf. 31 Jordbruksministern ANDERS DAHLGREN; Herr talman! Lars-Ove Hagberg har frågat mig om regeringen är beredd att vidta kraftåtgärder för att motverka försurningen av mark, sjöar och

vattendrag. Vidare har han frågat om regeringen är beredd atl ställa Nr 28

erforderliga medel till förfogande för kalkning av sjöar, mark och vattendrag Tisdaeen den

för all försurningsholade sjöar skall kunna bevaras och redan drabbade jy november 1981

återställas.

Regeringen har för avsikt att i februari år 1982 lämna en proposition till Qy åtsärder mot

riksdagen angående åtgärder mot försurning. I propositionen skall behandlas försurnins av

bl. a. fiskeristyrelsens och naturvårdsverkets förslag till främst kalkning av fjiark och vatten
sjöar och vattendrag samt miljökrav vid koleldning. Regeringsförslag i de
frågor som Lars-Ove Hagberg har tagit upp kommer således snart att
föreläggas riksdagen.

Anf. 32 LARS-OVE HAGBERG (vpk);

Herrtalman! Jag tackar för svaret på interpellationen. Jag kan inte säga att det är vare sig dåligt eller bra, eftersom det inte utgör svar på mina frågor.

Det skall komma en proposition i februari 1982, säger jordbruksministern. Jag har inte direkt frågat om tidpunkten för framläggande av den propositionen, utan jag har frågat om regeringens viljeinriktning när det gäller denna mycket svåra och besvärliga sak. Jag har i min interpellation pekat på all försurningen av mark och vatten i slörre delen av det län jag representerar här i riksdagen nu nått ett stadium då katastrofen är nära. Av en rapport från länsstyrelsen, Fiskevatlenägarförbundet och fiskerinämnden framgår att en tredjedel av länets 6 000 sjöar är starkt försurade och det biologiska livet hotat. Vattendragen har också ett väldigt lågt ph-värde. Vi vet att detta bl. a. leder lill att fisken försvinner.

Mest akut är lägel i Dalarnas västra delar, alltså i Västerdalarna och i den del som kallas Västerbergslagen. Men i alla kommuner i länet finns sjöar som håller på alt dö.

I larmrapporten konstateras också att nedfallet av försurande ämnen nu börjat påverka grundvattnet, vilket förorsakat förhöjda sulfalhalter och en ökad urlakning av hälsofarliga tungmetaller, såsom aluminium, kadmium och koppar. På andra håll i landet har grundvattnets försurning nått en sådan grad att dricksvattnet i en del brunnar är rent hälsovådligt.

Försurningen berör inte bara sjöar och vattendrag utan påverkar också våra skogar. Kunskapen på detta område är, som vi vet. inte tillräcklig. Men vi vet i alla fall att markförsurningen har en negaliv inverkan på skogens tillväxt. Vi vet också att orsakerna till försurningen ligger i svavel- och kväveutsläpp från våra grannländer, liksom i de inhemska utsläppen från industrier och värmeanläggningar. De marker vi har. med kalkfattiga berggrunder, gör alt nedfallets försurande effekt lättare slår igenom. Del gäller bl. a. Västerdalarna. Vidare vet vi alt ändringarna när det gäller konstgödselmedel i dag till viss del kan inverka på försurningen.

Men det är inte bara i Dalarna som försurningen är ett problem. Det gäller ju stora delar av vårt land.

Först måste man vidta de åtgärder som jag har pekat på i interpellationen. Del kunde vara intressant alt höra vilken inställning regeringen och

185

Nr 28

Tisdagen den

17 november 1981

Om åtgärder mot försurning av mark och vatten

186

jordbruksministern har. På längre sikt måste vi ju täppa till utsläppen vid källorna, vilket förutsätter internationella överenskommelser, så atl industrierna inte spyr ul sina miljöfarliga föroreningar. Vi vet atl de hittills gjorda insatserna inte är tillräckliga, ulan vi måste öka våra insatser. Kanske måste vi t. o. m. vara föregångare i vårt eget land för att kunna uppnå något resultat, och då är del avgörande hur vi sköter våra problem. Vi måste alltså begränsa våra egna svavelföroreningar. Del måste ordnas rökgasrening vid förbränning av olja och kol. Vi får se vilka normer som vi skall ha når det gäller kol. Vilken inriktning har man: Gäller den gamla energipropositionen, eller skall det bli strängare regler? En annan sak är att vi måste gå över till lågsvavlig olja.

Även när det gäller skogen måste vi vidta åtgärder. I dag utrotar vi lövträden - vi skall ha kvar bara barrskog. Så mycket kan vi konstatera i dag. trots att forskningen inte har kommit så långt.,att lövträden skulle minska försurningen, åtminstone någol.

Men på korl sikt är del helt avgörande alt vi gör en kraftig satsning på kalkning av framför allt sjöarna. Vi kan konstatera all försurningen är del stora miljöhotet för gemene man under 1980-talet. Därför gäller det alt snabbt vidta de här åtgärderna. Vad kommer man då atl göra? Kommer man att tillgripa en ökad kalkning för alt stoppa försurningen, innan de andra åtgärderna hinner vidtas?

Naturvårdsverket har ju uppskattat att vi om några år skulle behöva 200 milj. kr. för kalkning, om vi skall kunna stoppa försurningen i de hotade sjöarna och eventuellt återställa de drabbade sjöarna. Vi vet ju atl anslagen för kalkning länge har varit mycket låga med tanke på vad som händer. Då måsle man fråga sig: Vilken ambitionsnivå kommer man all ha? Del är väl ändå inte så atl regeringens mål närdet galleri, ex. kalkning- målet må vara 30, 50, 100, 150 eller 200 milj. kr. under en viss lidsperiod-är hemligstämplat. De som lever i de hårt drabbade kommunerna måste ändå kunna föra en debatt om regeringens och jordbruksministerns inställning lill de här frågorna på lång sikt.

En annan fråga - som jag tog upp tidigare - gäller grundvattnet och dricksvattenförsörjningen på längre sikt. Hur kommer påverkan atl bli inom en snar framtid och på litet längre sikt? Finns det inte här en överhängande fara? Hur förhåller del sig med forskningen? Vad känner vi till om denna utveckling? För min del är jag oroad med tanke på framtiden, om vi bara låter utvecklingen ha sin gång.

Detsamma gäller skogsindustrins inriktning. Vi vet vilken inriktning det är i dag. Till stor del är det fråga om rovdrift. Vad kommer detta att betyda på litet längre sikt? Var finns forskningsinsatserna, och vilka tankar har man med avseende på framtiden?

Intressant är också vad det skulle betyda når det gäller arbelstillfållen. om vi skulle börja kalka våra sjöar i dag. Jordbruksministern brukar ju diskutera antalet arbetstillfällen då det gäller andra delar av skogsbruket. Kommer man alt med tanke på propositionen i februari fundera litet över vad en

kraftig satsning på kalkning av våra sjöar skulle betyda, kanske räknat i helårsarbeten?

Till sist en fråga som har alt göra med kalkningens finansiering; Faller satsningen på kalkning av våra sjöar inom regeringens sparplan, så all den satsning som naturvårdsverket vill ha kommer atl krympas avsevärt?

Anf. 33 Jordbruksministern ANDERS DAHLGREN: Herr talman! Lars-Ove Hagberg får finna sig i att i vanlig ordning få svar på de detaljfrågor han ställde i samband med att propositionen avlämnas i februari månad. Delta är en vederlagen regel.

När det gäller regeringens viljeinriktning är jag myckel förvånad över all den har undgått Lars-Ove Hagberg - knappast någon annan fråga inom miljöområdet har ju diskuterats så livligt, och knappast någon annan fråga har vi ägnat så mycket kraft åt. Jag påminner om konventionen i Geneve, som 33 länder undertecknat, och jag påminner om de resor i många länder som jag har gjort för alt få dessa länders regeringar all mer aktivt arbeta för att minska luftföroreningarna från sina länder. Det är ju så alt 70 % av allt surt regn som faller ner över Sverige kommer från andra länder och alt vi själva bidrar med 30 % av det. Del är också så-vilket väl inte kan ha undgått Lars-Ove Hagberg - atl vi nästa år efter midsommar anordnar en stor internationell miljökonferens i Stockholm om just försurningsproblemen, varvid vi har inbjudit 33 länder atl delta. Detta är ju inga nyheter. Allt delta är också ett uttryck för regeringens ambition och viljeinriktning på det här området.

Nr 28

Tisdagen den

17 november 1981

Om åtgärder mot försurning av mark och vatten

Anf. 34 LARS-OVE HAGBERG (vpk);

Herr talman! Jo då, herr jordbruksminister, jag har uppmärksammat vad som händer och vad som diskuteras, men jag kanske ändå ser på vad som görs och vad som händer i dag. Kanske känner jag mig en aning oroad över att kartorna över det ena länet efter det andra blir allt svartare år för år. Då undrar man vilka åtgärder som egentligen vidtas.

Det kan ju inte vara så alt del är jordbruksministerns resor i och för sig som bidrar lill att försurningen stoppas, utan det måste väl vara innehållet i konventionerna. Del är bra att vi har fått en konvention, men vi vet all den bara är en början på allt delta arbete, som behöver fortsätta i del oändliga. En konferens kan vara ett bidrag, det kan jag hålla med om. men fortfarande är frågan: Vilka direkta åtgärder kan vi vidta nu? Och vilken är viljeinriktningen? Där är kommunerna med sina sjöar, som är svartlistade. Där kan man vidta åtgärder. Befinner sig nu, inför behandlingen av den proposition som skall komma i februari, den här frågan under det spartryck som finns i dag? Jag ser försurningen som ett av de stora problem som kan sluta med en katastrof. Är den frågan en sådan fråga som ligger under sparprogrammet. trots alt vi vet atl vi behöver öka våra insatser fantastiskt?

Jag skulle vilja höra vilken viljeinriktning jordbruksministern har; År del en sådan fråga som prioriteras när man skriver propositionen, vill man öka insatserna här?

187

Nr 28 Anf. 35 Jordbruksministern ANDERS DAHLGREN:

Tisdagen den " talman! Jag är glad över att höra alt Lars-Ove Hagberg nu säger atl

17 november 1981 ' uppmärksammat allt vad jag sade. Men om han visste del förut, blir

ju den rimliga frågan: Varför har han då frågat i riksdagen?

Om åtsärder mot " gäller frågan om vad vi själva kan göra nu upprepar jag vad jag

försurnins av tidigare har sagt: Vi kan påverka andra länder, vi kan vidta en medicinering

mark och vatten genom kalkning av sjöar, och vi kan öka forskningen för alt få en mer exakt
vetskap. Delta är väl de tre mera konkreta punkter som vi ägnar oss ål.

Anf. 36 LARS-OVE HAGBERG (vpk):

Herr talman! Jag kan naturligtvis tolka jordbruksministerns svar positivt och säga; Här tänker regeringen nu verkligen vidta kraftätgärder, t. ex. den snabbaste åtgärden, kalkning av våra sjöar, så atl vi klarar försurningen.

Att jag frågar beror på att vi har ett konkret hot över oss och all del i dagens läge pågår en diskussion. Men fortfarande har det inte fattals någol beslut om vad som skall göras. Det är ju därför jag har frågat efter viljeinriktningen. Den skall, säger jordbruksministern nu. i stort och i sina detaljer utformas i en proposition. Om jag skulle vara väldigt generös, skulle min tolkning av vad jordbruksministern sade kunna bli all nu skall i stort sett naturvårdsverkets planer framöver verkställas. Del beskedet är naturligtvis glädjande för mig, eftersom det i så fall är det första besked i den riktningen som jag hör.

De som befinner sig i den här situationen och vill verka för atl stoppa försurningen har emellertid helt andra besked att ge. De år mycket mer pessimistiska över regeringens handläggning och snabbheten i de beslut som fattas och de insatser som görs.

Överläggningen var härmed avslutad.

12 § Föredrogs och hänvisades
Proposition

1981/82:62 till skatteutskottet

13 § Föredrogs och hänvisades
Motion

1981/82:95 till justitieutskottet

14 § Föredrogs men bordlades åter
Finansutskottets belänkande 1981/82:2
Jordbruksutskottets betänkande 1981/82:8

15 § Anf. 37 TREDJE VICE TALMANNEN;

Jag får meddela att på morgondagens föredragningslista uppförs följande
betänkanden främst bland två gånger bordlagda ärenden, nämligen
konstitutionsutskottets betänkande 10,
°° jordbruksutskottets betänkanden 7, 5 och 6,

näringsutskottels betänkanden 3 och 5, Nr 28

finansutskottets betänkande 2, Tisdaeen den

jordbruksutskottets betänkande 8 samt it november 1981

civilutskoitets betänkande 3.

Meddelande om

16 § Anmäldes och bordlades interpellationer
Propositionerna

1981/82:37 om offentlighetsprincipen och ADB

1981/82:58 om ändring i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken (hets tnot

folkgrupp m. m.) 1981/82:60 om socialstyrelsens tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen

m. m. 1981/82:70 om ändrade regler för särskilt forskningsavdrag

17 S Anmäldes och bordlades
Redogörelse

1981/82:4 Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående sin verksamhet från den tjugoåttonde t. o. m. den tjugonionde sessionen

18 § Anmäldes och bordlades
Motionerna

1981/82:96 av Lars Werner m. fl.

med anledning av proposition 1981/82:48 om upprättande av en toxikologisk informationsservice, m. m.

1981/82:97 av Lars Werner m. fl.

med anledning av proposition 1981/82:52 om ändring i regeringsformen

1981/82:98 av Gösta Bohman m. fl. 1981/82:99 av Lars Werner m. fl.

med anledning av proposition 1981/82:56 om kapitaltillskott till vissa statliga företag, mm.

1981/82:100 av Olle Wästberg i Stockholm

med anledning av proposition 1981/82:58 om ändring i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken (hets mol folkgrupp m. m.)

19 § Meddelande om interpellationer

Meddelades atl följande interpellationer framställts

den 17 november

1981/82:82 av Tore Nilsson (m) lill kommunikationsministern om statsbidrag

till viss Irafikflygverksamhet; 189

Nr 28

Tisdagen den

17 november 1981

Meddelande om interpellationer

Under mer än ell årtionde har kommunerna Sorsele och Sloruman ordnat trafikflyg i det väglösa naturskyddsområdel i västra Sorsele och nordvästra Sloruman.

Verksamheten är inte självbärande. Underskottet läcks till 63 % av statsbidrag, 18,5 % av kommunerna och 18,5 % av landstinget i Västerboilens län. Statsbidraget motsvarar ca 43 % av totalkostnaderna.

Flygverksamheten berör uteslutande det område i Tärna- och Ammarnäs-fjällen som riksdagen i särskilda beslut "fredat för tekniska intrång", nämligen Vindelälven som skonats från vattenkraflsulbyggnad och Tärna-Vindelfjällens naturskyddsområde. Flygel skall i första hand sköta och främja transporter för de kommuninvånare som har sin näring eller sitt arbete i det väglösa naturskyddsområdel. Det ersätter i princip de för fjällnäringarna gynnsamma och nödvändiga vägarna i andra liknade områden. Som exempel kan nämnas Graddisvägen i Arjeplogs kommun och "vägen västerut" i Jokkmokks kommun. Enskilda vägar är berättigade till högt statsbidrag i liknande områden i andra kommuner, och de allmänna vägarna bekostas ju helt av staten. Det är rimligt och nödvändigt att transporterna i Sorsele och Storumans fjällområden får samma statliga stöd som vägarna. Endast flygtrafik och lufttransport ger rimlig jämlikhet. Trafikanter och transportörer bör endast betala de kostnader som motsvarar vad de betalat om väg funnits.

Med anledning av del anförda får jag anhålla om kammarens tillstånd att framställa följande fråga;

Avser kommunikationsministern att vidtaga åtgärder i syfte att genom statligt stöd till de för ortsborna nödvändiga transporterna och färderna till arbete och näringar verka för rättvisa förhållanden för befolkningen i dessa områden?

190

1981/82:83 av Lilly Bergander (s) till justitieministern om tidpunkten för uppförande av ett nytt polishus i Handen:

Handens pohsdistrikl, som omfattar kommunerna Haninge. Nynäshamn och Tyresö, har under hela 1970-talet brottats med svåra lokalpioblem. Sålunda har lägenheter ute i olika delar av Handen fått hyras in för att provisoriskt lösa lokalfrågan. Denna situation har skapat svårigheter vad avser att rationellt utnyttja personal och organisation. Vidare har den dåliga lokalsituationen än mer försämrat polisdistriktets attraktivitet i samband med rekrytering till olika tjänster.

Ett nytt polishus skulle enligt planerna börja uppföras 1981/82. Tomt för detta har anvisats av kommunen. Under senare tid har emellertid osäkerhet uppstått beträffande påbörjandet.

Mot denna bakgrund och med beaktande av den myckel besvärliga situation som råder får jag härmed anhålla alt få ställa följande fråga lill justitieministern:

När kommer polishuset i Handen att uppföras?

20 § Meddelande om fråga

Meddelades alt följande fråga framställts

den 17 november

1981/82:114 av Joakim Ollen (m) till statsrådet Olof Johansson om ifrågasatt beskattning av ny teknik inom dataområdet:

I tidningsultalanden har statsrådet Olof Johansson tagit upp tanken på beskattning av ny teknik som ett sätt att dämpa datorutvecklingen.

Med anledning av det vill jag ställa följande frågor till statsrådet Johansson i hans egenskap av ansvarig för datafrågor inom regeringen;

1. Anser regeringen alt den datatekniska utvecklingen bör dämpas?

2. Överväger regeringen att införa en skatt som motverkar införandet av ny teknik?

21 § Kammaren åtskildes kl. 16.11.
In fidem

Nr 28

Tisdagen den

17 november 1981

Meddelande om fråga

BERTIL BJORNSSON

/Solveig Gemert