Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1981/82:17

Tisdagen den 3 november

Kl. 15.00

Nr 17

Tisdagen den 3 november 1981

Om innebörden av visst uttalande av försvarsministern om neutralitetspolitiken

1 § Svar på frågorna 1981/82:13 och 6 om innebörden av visst uttalande av försvarsministern om neutralitetspolitiken

Anf. 1 Statsministern THORBJÖRN FÅLLDIN;

Herr talman! Olof Palme har frågat mig om jag klart och entydigt kan ta avstånd från ett påstått uttalande i en tidningsinlervju av försvarsminister Torsten Gustafsson. Uttalandet har återgivits på följande sätt: "Även om vi betraktar oss som neutrala, så vet vi var vi hör hemma."

Oswald Söderqvist har åberopat samma uttalande med tillägget: "Amerika är ju den stora demokratin." Han har frågat försvarsministern vad denne avser med yttrandet i fråga.

Efter överenskommelse med försvarsministern besvarar jag båda frågorna i ett sammanhang.

De i pressen återgivna meningarna har inte godkänts av försvarsminister Torsten Gustafsson. Som han har framhållit i tidningen Arbetet innebär de en förvanskning av hans uttalande om den svenska neutralitetspolitiken.

Regeringens syn på neutralitetspolitiken är väl känd. Alliansfriheten i fred, syftande lill neutralitet i händelse av krig, är sedan länge fastslagen av statsmakterna. Denna politik är djupt förankrad hos det svenska folket och utgör grundvalen för vår säkerhetspolitik. Innehållet bestämmer vi själva utan någon yttre inblandning. Vi undviker varje bindning lill andra makter, som kan leda till att självständigheten beskärs.

Ett starkt folkförsvar är en förutsättning för att denna hävdvunna politik skall kunna upprätthållas på eft trovärdigt sätt.

Vår säkerhetspolitik innebär däremot inte någon ideologisk neutralitet eller åsiktsneutralitet. Vi gör ingen hemlighet av att vi tillhör den västerländska demokratiska kulturkretsen. Demokrati, frihet och mänskliga rättigheter utgör omistliga livsvärden. Detta för oss alla självklara förhållande har också offentligt och med kraft slagits fast vid flera tidigare tillfällen.

Nr 17

Tisdagen den 3 november 1981

Om innebörden av visst uttalande av försvarsministern om neutralitetspolitiken

Anf. 2 OLOF PALME (s):

Herr talman! Jag ber atl få tacka för svaret.

Den senaste veckans händelser har understrukit hur viktigt det år att fullkomlig klarhet råder om den svenska neutralitetspolitikens innebörd. Den måste även i fredslid hävdas med fasthet och konsekvens. Vi måste ha vilja och förmåga alt värna svenskt territorium mot varje kränkning. Vi får icke hos någon skapa farhågor eller förväntan om avsteg från den valda handlingslinjen.

Vi måste också skilja mellan vår grundläggande säkerhetspolitik och vår självklara anslutning till demokratins grundläggande värdering, liksom vår lika självklara rätt att uttala oss om olika internationella frågor, även om det skulle gå en stormakt emot. Del inskärpte vi under Vietnamkriget och Tjeckoslovakienkrisen.

Försvarsministern gjorde i somras ett mycket olyckligt uttalande, som kunde tolkas så, att han betraktade neutralitetspolitiken mera som en formalitet som icke hindrar vissa typer av militärt samarbete med länder där vi egentligen "hör hemma". Ett sådant.uttalande gårknappast alt förena med bevarad trovärdighet för vär neutralitetspolitik. Det kan skapa just ogrundade förväntningar och farhågor. Och försvarsministern har icke förnekat att han gjort detta uttalande.

Ännu mer uppseende väckte försvarsministerns uttalande om att Sverige bildar demokratins yttersta gräns, där vi dock, som tur är, har finnarna. Huvudstadsbladet i Helsingfors skrev härom att Gustafssons front- och förpostfilosofi till förmån för det västliga lägret inte bidrar till känslan av trygghet i Norden.

I samband med ubåtsaffären har försvarsministern gjort ytterligare ett antal uttalanden som väckt uppseende.

Del är, herr talman, inte bra för landet om Sveriges försvarsminister blir till driftkucku här hemma och utomlands. Del är illa om i en orolig lid försvarsministern saknar förtroende hos breda folkgrupper.

Jag vill inte angripa herr Gustafssons person. Jag känner inte herr Gustafsson, men man säger att det är en snäll och hygglig människa. Ansvaret är inte heller uteslutande hans. Del är statsministern som utser regeringens ledamöter. Del är statsministern som bestämmer om de skall sitta kvar.

Redan den 21 augusti, samma dag som försvarsministerns första uttalande stod att läsa. ställde jag i realiteten en fråga härom lill statsministern. Nu har försvarsministern i två och en halv månad fått löpa gallopp i den allmänna debatten, utan att regeringschefen lyft ett finger till hans försvar. Ändå sitter han kvar i sitt ämbete. Så får del helt enkelt inte gå till i en regering.

Anf. 3 OSWALD SÖDERQVIST (vpk);

Herr talman! Jag ber alt få tacka statsministern för svaret på min fråga.

Jag anser det först vara viktigt alt fastslå atl försvarsministern Gustafsson befinner sig i ganska så gott. eller mera korrekt, dåligt sällskap med sina

olycksaliga uttalanden om den svenska neutralitetspolitiken. Tidigare ministrar, också i socialdemokratiska regeringar, har gett uttryck för samma uppfattningar. På den kanten har man alltså ingen större anledning all ta till några brösttoner i den här frågan.

Vad gäller det militära etablissemanget har vissa chefer där alltid betraktat deklarationerna om neutralitet som en lämplig ridå, lätt att dra undan når det verkliga spelet skall börja. Under mina 24 år som aktiv i den svenska armén har jag hört åtskilliga, både i lägre och i myckel höga befattningar-åtskilliga chefer -, deklarera all det gäller för Sverige att hålla ut till dess NATO kan komma till undsättning, ifall vi skulle bli angripna. Det är alltså ganska klart alt försvarsministerns uttalanden inte på alla håll ses som ett olycksfall i arbetet, utan som något man gärna själv skulle vilja ge uttryck ål. Del har inte gått att ta miste på den bubblande förtjusning som en del militära chefer med möda undertryckt i direktsändningar från Karlskrona i samband med att den sovjetiska ubåten på ett mycket grovt sätt har kränkt vår neutralitet och avslöjats på bar gärning.

Men övertramp av ministrar från skilda läger, och uttalanden eller beteenden från militarismens förespråkare i vårt land, får inte undanskymma det faktum att den alliansfria politiken och neutralitetslanken har en djup förankring och ett starkt stöd hos det svenska folkel. Jag är också av den uppfattningen att de svenska regeringar, av olika sammansättning, som har funnits under efterkrigstiden, som helheler har strävat allvarligt efter att uppfylla dessa önskemål. Jag vill också tro att de högst ansvariga i den militära ledningen arbetar efter den grundprincipen. Men del är viktigt att delta klart slås fast. Alla tendenser att ifrågasätta den svenska neutraliteten, och alla försök atl ge den en annan innebörd än den strikta tolkning som är nödvändig i sådana här sammanhang, måste bekämpas.

Vi har nu pä nytt en period av hårdnande internationella motsättningar. Inte sedan det kalla kriget har det rustals och hotats så mycket. Och våra inhemska vapenskramlare är inte sena att haka på. På 1950-talet var det högerledaren Hjalmarson som ville dra in Bornholm i diskussionerna om den svenska säkerhetspolitiken. På 1960-talet hade vi liberaler som Per Ahlmark.

Centerpartiet har på ett välgörande sätt skilt ut sig från övriga borgerliga partier i synen på neutraliteten under denna tid. Det är därför sä myckel mera anmärkningsvärt atl en minister från del partiet går ut och gör sådana uttalanden som nu förekommit.

Försvarsminister Gustafsson bör enligt vpk:s mening ta sin befattning under omprövning. Om han inte själv gör det, bör statsministern agera och utse en ny försvarsminister.

Nr 17

Tisdagen den 3 november 1981

Om innebörden av visst uttalande av försvarsministern om neutralitetspolitiken

Anf. 4 Statsministern THORBJÖRN FÄLLDIN:

Herr talman! Jag har ingen invändning mot det sätt på vilket Olof Palme beskriver inställningen till vår neutralitets- och säkerhetspolitik. Än en gång vill jag betona, att artikeln i Värnplikts-Nytt. som också återgavs i Dagens Nyheter, icke var en godkänd intervju. Jag hänvisar lill den artikel som

Nr 17

Tisdagen den 3 november 1981

Om innebörden av visst uttalande av försvarsministern om neutralitetspolitiken

försvarsministern skrev i tidningen Arbetet, och jag föreställer mig atl vi alla är beredda att skriva under på att det var en korrekt beskrivning av vår neutralitets- och säkerhetspolitik, en beskrivning som inte lämnar något övrigt att önska. Det är också riktigt som Olof Palme säger, atl när vi från svensk sida i skilda sammanhang under en rad av år har beskrivit vår neutralitets- och säkerhetspolitik, har detta inte inneburit att vi inte har gett uttryck åt vår tillhörighet när det gäller de demokratiska idealen och kulturkretsen.

Några citat. Statsminister Erlander sade i Rydboholm den 11 februari 1951; "Bilden av Sveriges utrikespolitik vore ofullständig om inte härtill lades att Sverige är en demokrati, som med avsky vänder sig bort från diktaturen, vare sig den uppträder i nazistisk eller kommunistisk form. Vi känner med andra ord ideologisk samhörighet med den västerländska demokratin."

Utrikesminister Undén skrev i Arbetets Söner 1959 följande: "Svenska folket tillhör den västeuropeiska kulturkretsen och har sedan gammalt haft livliga förbindelser, såväl materiella som kulturella, med dessa länders folk. Detsamma gäller om våra förbindelser med USA."

Den 5 juni 1970 sade Olof Palme följande i Washington: "Det är i samverkan med stormakterna som de små staterna kan lämna ett konstruktivt bidrag mot en fredlig utveckling. Låt mig på denna punkt göra den kommentaren att dessa allmänna principer naturligtvis gäller beträffande förbindelserna mellan Förenta staterna och Sverige. Relationerna mellan de amerikanska och de svenska folken karakteriseras framför allt av en långvarig traditionell vänskap, av personliga band, av ett brett utbyte inom de ekonomiska och kulturella fälten och av ett gemensamt arv i utvecklingen av ett fritt och öppet samhälle."

Till sist, herr talman! Det år viktigt att sådana här deklarationer icke i något avseende uttunnar vår neutralitets- och säkerhetspolitik. Jag finner att denna mycket viktiga distinktion också gjorts i Torsten Gustafssons artikel i tidningen Arbetet.

Anf. 5 OLOF PALME (s):

Herr talman! Statsministern skall inte tala om annat-han kunde säkert ha hittat ytterligare ett par hundra citat av vad jag sagt, citat som bestyrker vår anslutning till de demokratiska värdena. Det är inte del som det här gäller.

Det råder inget tvivel om aft försvarsministern har fällt de åberopade yttrandena. Han kom med en förklaring i Dagens Nyheter ett par dagar efter den ursprungliga artikeln, varvid han bara bekräftade vad han sade första gången. Poängen är just att han har överskridit gränsen mellan de naturliga demokratiska yttringarn:. och den rena säkerhetspolitiken.

Detta är farlig materia. När den amerikanska försvarsministern var här gjorde han vissa uttalanden som just bekräftar att man kan skapa felaktiga förväntningar och farhågor om vår neutralitetspolitik. Han sade bl. a. följande; "Vi lämnar Sverige för att resa till ett möte med NATO-

ministrarna. Förenta Staterna är stolt över att deltaga i det gemensamma försvaret av våra europeiska vänner. Och vi är också stolta över all lill våra vänner kunna räkna sådana länder som Sverige som inte är medlemmar i någon allians."

Han menade nog väl, men därmed infördes Sverige på något sålt underdel amerikanska kärnvapenparaplyet, som vore vi betingat neutrala. Därför måste vi med all respekt och vänskaplighet, men med myckel stor bestämdhet, ta avstånd från denna typ av uttalanden. Detta har varit en grundlinje i svensk neutralitetspolitik.

Statsministern väljer metoden att försvara sin försvarsminister genom atl i stort sett förneka det han har sagt eller genom att påslå att han med senare uttalanden har upphävt det han en gång har sagt. Detta är ett mycket dåligt försvar. Man skall rejält och öppet säga, atl delta icke är svensk neutralitetspolitik och aldrig kan bli del - försvarsministrar eller icke.

Sedan skall man inte lämna en person i sticket och låta honom löpa gatlopp utan all egentligen kunna försvara sig. Alla är ju inte ägnade all bli försvarsministrar, men de kan vara hyggliga och bra människor för det.

Nr 17

Tisdagen den 3 november 1981

Om innebörden av visst uttalande av försvarsministern om neutralitetspolitiken

Anf. 6 OSWALD SÖDERQVIST (vpk):

Herr talman! Jag skulle vilja säga till statsminister Fälldin atl det intressanta i detta sammanhang ju inte är om försvarsministern har godkänt uttalandena eller inte. Han har gjort uttalanden inför pressfolk och massmedia, och de har kommit ut i pressen. Alla försök att i efterhand bättra på det hela förbättrar ju inte situationen. Felet är en gång begånget, och då hjälper del inte att försvarsministern säger all han inte godkänt uttalandena. Det är snarast så att det förvärrar situationen.

Som jag sade i mitt förra anförande finns del tillräckligt många krafter i det här landet - vi känner lill del från efterkrigstiden, och de exempel som jag drog är välkända - som visar att det ständigt måste vara en vakthållning och en beredskap mot alla som vill vrida vår alliansfria politik i en viss riktning, dvs. mot västmakterna och mot NATO. Det har varit ett ständigt tema under 1950- och 1960-talen från högerkanten i den borgerliga politiken. Därför är det olyckligt när det görs sådana hår uttalanden av en ansvarig minister, speciellt i det hårdnande internationella läge som vi har i dag.

Därför bör försvarsministern avgå. Jag har ingenting emot försvarsminister Gustafsson personligen,och jag har ingenting emot hans sätt i övrigt. Men han har gjort bort sig alldeles för myckel i den här frågan för atl han skall kunna sitta kvar med ett ordentligt anseende som försvarsminister. Därför framstår det tydligt och klart som ett kravall han bör avgå och alt det utses en ny minister som inte gör sådana här uttalanden utan som allvarligt kan träda fram i känsliga situationer och försvara den svenska försvarspolitiken och den svenska säkerhetspolitiken.

Anf. 7 Statsministern THORBJÖRN FÄLLDIN;

Herr talman! Del som redovisades i Värnplikts-Nytt och som citerades i Dagens Nyheter gav, precis som Olof Palme säger, icke en rättvisande bild av

Nr 17

Tisdagen den 3 november 1981

Om innebörden av visst uttalande av försvarsministern om neutralitetspolitiken

svensk neutralitets- och säkerhetspolitik. Genmålet i Dagens Nyheter var stympat. Däremot ställde tidningen Arbetet ulrynime lill förfogande för en fullständig genomgång av hur försvarsministern såg pä svensk neutralitets-och säkerhetspolitik. Det år samma besked jag har att ge Oswald Söderqvist. Självfallet kräver vår neutralitets- och säkerhetspolitiska linje, som vi har valt i stort samförstånd här i riksdagen och med ett myckel massivt stöd ute hos del svenska folket, alt vi inte tvekar alt redovisa den åt alla håll. Självfallet år del så. Det var just för att ge uttryck ål den uppfattningen som denna artikel i Arbetet kom till stånd. Däri ligger ju ett medgivande från försvarsministern själv alt det sätt på vilket han blev återgiven var olyckligt. Därför ville han rätta till det.

Får jag sedan apropå del Olof Palme tog upp beträffande Weinberger säga att denne vid avresan från Sverige sade; "Vi förslår och respekterar den svenska neutralitetspolitiken. Vi förstår dess historiska ursprung och de förhållanden under vilka den har utvecklats. Vi respekterar den stora skicklighet och den beslutsamhet med vilken den försvaras."

Del var detta slutinlryck han ville redovisa.

Anf. 8 OLOF PALME (s);

Herr talman! Det är riktigt att Weinberger sade så, varpå han i nästa mening förde in Sverige under det amerikanska kärnvapenparaplyet - och det var ytterligt olyckligt ur var synpunkt.

Försvarsministern gjorde ett första uttalande i Dagens Nyheter, ett andra uttalande i Dagens Nyheter, och därefter kom den långa artikeln i tidningen Arbetet, som var kanonisk text.

Men sedan dröjde det inte många veckor förrän uttalandet om Finland kom: Det är tur att vi har finnarna. Och då var vi där igen, i precis samma situation.

Centern har ändå varit en klippa för den svenska neutralitetspolitiken, men så händer två sådana här saker kort efter varandra.

Därefter kommer ubålsaffären, då ni låter försvarsministern sitta kvar i Oslo, varifrån han gör ett egendomligt uttalande om bärgning, varpå han far till Gotland och gör ett uttalande om våld - men vad skall man ha ett försvar till om det inte i sista hand kan använda våld?

Efter alla dessa olika uttalanden säger statsministern att allt detta inte är godkänt av försvarsministern-precis som om man kunde förneka vad som är sagt.

Igen: Mänskligt sett har jag ingen anledning atl angripa försvarsminister Gustafsson. Men jag vill klart säga ifrån all nu bär statsministern ansvaret för detta. Det är han som har utsett denna person och som låtit det hela fortgå, det ena uttalandet efter det andra, tills det olyckliga inträffat att Sveriges försvarsminister i en orolig tid har blivit en driftkucku och inte har något förtroende.

Jag har velat säga detta ulan alt ställa några stora krav- för alt möjliggöra en lugn avveckling. Men när jag inte möter något gensvar har jag intet annat

att göra än atl understryka det stora ansvar för Sveriges säkerhet som regeringschefen drar på sig.

Anf. 9 OSWALD SÖDERQVIST (vpk);

Herr talman! Det hela blir inte bättre av all statsministern går upp och säger samma saker som har sagts tidigare i debatten.

Jag sade i mitt senaste anförande att det inte iir tillrättalägganden, beklaganden och sådant som kommer i efterhand som år det vikliga och den springande punkten - utan alt dessa uttalanden en gång har fällts. Allt som sedan görs efteråt förvärrar egentligen bara saken internationellt sett.

Jag skulle också vilja påpeka all del handlar inte bara om stormakterna. Det handlar också om Sveriges anseende i t. ex. tredje våriden. dår vi har ett grundmurat, mycket gott anseende. Det skadas av sådana hår turer som upprepas gång på gång. Man ifrågasätter naturligtvis i huvudstäder i olika länder var Sverige verkligen står och undrar om del är på våg atl bli en ny inriktning av politiken.

Därför bör regeringen och dess ledning, med statsministern i spetsen, la de verkliga konsekvenserna och se till alt delta inte kan upprepas. Och det bästa sättet är all se lill all vi får en ny försvarsminister.

Nr 17

Tisdagen den 3 november 1981

Om regeringsåtgärder med anledning av visst uttalande otn den svenska neutraliteten

Överläggningen var härmed avslutad.

2 § Svar på fråga 1981/82:46 om regeringsåtgärder med anledning av visst uttalande om den svenska neutraliteten

Anf. 10 Statsministern THORBJÖRN FÅLLDIN;

Herr talman! Lars Werner har frågat mig på vilket sätt regeringen har protesterat mot ett tidningsuttalande av den amerikanske försvarsministern Om den svenska neutraliteten och på vilket sått regeringen avser atl för Förenta staternas regering klargöra den svenska neutralitetspolitiken.

Som Lars Werner kunnat konstatera förklarade försvarsniinistern Caspar Weinberger vid sitt besök i Sverige, all han inte blivit korrekt citerad i den åberopade intervjun.

Under besöket ägde dessutom en rad samtal rum, där jag och andra ledamöter av regeringen hade möjligheter atl ingående redovisa innebörden i den svenska utrikes-, säkerhels- och neutralitetspolitiken.

Efter besöket har jag anledning tro atl den amerikanske försvarsministern förstår och respekterar den svenska neutralitets- och säkerhetspolitiken.

Anf. 11 LARS WERNER (vpk):

Herr talman! Jag lackar statsministern för svaret på min fråga.

När den amerikanske försvarsministern Caspar Weinberger inför sill besök hos sin svenska kollega gjorde ett uttalande dår han sade att han inte såg Sverige som ett neutralt land var del förmodligen avsett som ett uppmuntrande uttalande. I USA betraktas ju inte neutralitet och alliansfri-

Nr 17

Tisdagen den 3 november 1981

Om regeringsåtgärder med anledning av visst uttalande om den svenska neutraliteten

het på annat sått ån med misstänksamhet och ringaktning. Del är skumt och fult atl vara neutral. Säkert blev han också förvånad över den uppståndelse som hans uttalande väckte.

Weinbergers uttalande skall för den skull inte slätas över eller betraktas som ett förargligt misstag - ett olycksfall i arbetet - som några tidningar påstått atl det var. Jag tror alt del år viktigt alt man fastslår det i den här debatten. Nu tog den amerikanske krigsministern snabbt tillbaka sitt uttalande och förklarade att USA respekterar den svenska neutralitetspolitiken, förmodligen efter svenska påtryckningar under hand.

Men frågan om den amerikanska synen på vårt lands neutralitet kvarstår ändå. I en nyligen publicerad intervju med den amerikanske överbefälhavaren för NATO förklarar denne alt Sverige för NATO utgör ett slags försvarssköld i norr - ett uttalande som är nog så anmärkningsvårt som Weinbergers.

Men når Weinberger förklarar atl Sverige inte är neutralt är del en fingervisning om hur den ena stormakten ser på trovärdigheten av vår neutralitet. När Sovjetunionen får en ubåt avslöjad på svenskt militärt skyddsområde år det en fingervisning om hur den andra stormakten ser på vår trovärdighet. Då är frågan; Hur har vi kunnat hamna i det här lägel? Ja. förmodligen har det skett därför att vi alltför länge har haft regeringar som -utan att officiellt ha frångått den fastlagda linjen - dock. bl. a. genom uttalanden av det slag vi nyss har diskuterat, har gröpt ur trovärdigheten hos den svenska alliansfriheten och neutraliteten.

I fallet med den sovjetiska ubåten har regeringen enligt min mening hittills handlat korrekt och med fasthet och, som det ser ut för tillfället, med framgång. Regeringen vill säkert ta det som intäkt för att den över huvud tagel handlar i överensstämmelse med den fasthet och konsekvens som var säkerhetspolitiska målsättning kräver. Men det är en sak att hantera en flagrant kränkning av svenskt vallen och militärt skyddsområde med fasthet och konsekvens, en annan sak atl del tyvärr ingenting säger om regeringens vilja och förmåga all för framtiden återskapa det förtroende för den svenska neutralitetspolitiken som under flera år har naggats i kanten. Jag tror inte att det räcker med samtal mellan statsministern och andra regeringsföreträdare för atl återskapa detta förtroende.

Min fråga är: Varför har man inte avgett en officiell protest gentemot den amerikanska regeringen och den amerikanske krigsministern?

Anf. 12 Statsministern THORBJÖRN FÄLLDIN;

Herr talman! Jag ber att få hänvisa Lars Werner också till det uttalande som försvarsminister Weinberger gjorde efter besöket. Jag känner mig ganska övertygad om alt den uppfattning som han dår gav uttryck för grundades dels när han fick se vilka ansträngningar vi gör för att hävda vår neutralitets- och säkerhetspolitik, dels när han vid samtal med mig och andra fick klara besked om alt vi inte tvekar alt hävda vårt territorium mot den som försöker ta sig över våra gränser, alldeles oavsett vem det är som gör detta försök.

Får jag påminna Lars Werner om följande. Det år en sak atl vi deklarerar här i riksdagen i alla möjliga officiella sammanhang all vi också i fortsättningen kommer att föra den traditionella svenska säkerhels- och neutralitetspolitiken. Men om denna politik skall ha trovärdighet här hemma och där ute, så krävs det att vi följer upp denna säkerhets- och neutralitetspolitik med ett tillräckligt starkt försvar. Det är i denna avvägning, som är mycket viktig, som jag har förstått alt Lars Werner och andra vpk-are vid praktiskt laget varje tillfälle har bortsett från den betydelse som ett tillräckligt starkt försvar har för atl denna politik skall bli trovärdig här hemma och där ute. Det är ju denna avvägningsfråga som just nu är under diskussion i försvarskommiltén.

Lars Werner efterlyser en officiell protest.

För det första har ju vederbörande dementerat atl han skulle ha fällt de ifrågavarande yttrandena.

För det andra har jag ju hår redovisat alt vi vid direkta samtal med vederbörande har tagit upp och klart och entydigt redovisat den svenska neutralitets- och säkerhetspolitiken.

För det tredje har vederbörande, innan han åkte härifrån, sagt att/hans respekt för och förståelse för den valda svenska politiken har ökat. Det har i sak större betydelse ån den mera formella omgång som Lars Werner år ute efter.

Nr 17

Tisdagen den 3 november 1981

Om regeringsåtgärder med anledning av visst uttalande om den svenska neutraliteten

Anf. 13 LARS WERNER (vpk):

Herr talman! Jag är något förvånad över det besked som statsministern ger, därför atl vi har betraktat centern som den säkraste garanten i den här regeringen och i de andra borgerliga regeringarna för att den svenska neutralitetspolitiken skall ligga fast. Men i det här fallet tycker jag all statsministern tar relativt lätt på den amerikanske försvarsministerns uttalande. Statsministern säger atl den amerikanske försvarsministern i efterhand dementerat de uttalanden som han tidigare gjort. Är det inte ganska anmärkningsvärt all del skall behövas flera långa samtal med företrädare för den svenska regeringen för att en amerikansk försvarsminister skall förstå innebörden av den svenska neutralitetspolitiken?

Nu säger statsministern att den svenska politiken ligger fast. Jag tror honom på den punkten, och jag utgår ifrån att han också ogillar det amerikanska uttalandet. Men det är inte bra alt man skall behöva ana och gissa sig till regeringens åsikter i den här frågan. Om statsministern ogillar det amerikanska uttalandet, tycker jag atl han skall säga det rent ut. Om det är så, vill jag också att statsministern på ett klarare sätt talar om varför man från svenskt håll inte har avgett en officiell protest. Det är ju dels en fråga om USA:ssyn på vår ställning som alliansfritl och neutralt land, delsen fråga om hur andra länder ser på vår ställning. Man kan naturligtvis undrafVilket intryck andra länder får av de vaga protester och förklaringar som statsministern lämnar här i dag.

Jag har sagt det förut - och jag kan upprepa det - att regeringen i den just nu aktuella affären om en gränskrånkning enligt min mening har handlat med

Nr 17

Tisdagen den 3 noveinber 1981

Om regeringsåtgärder med anledning av visst uttalande om den svenska neutraliteten

fasthet. Men niir del gäller försvarsminister Weinbergers uttalande intar man en förvånansvärt passiv och svag hållning. Man säger inte klart ifrån all delta uttalande skadar trovärdigheten hos den svenska neutralitetspolitiken.

Till sist: Frågan om att klara gränskränkningar år vål ändå inte enbart en fråga om pengar, herr statsminister. Den saken får vi tillfälle atl diskutera senare.

Anf. 14 Statsministern THORBJÖRN FÄLLDIN;

Herr talman! Jag vill till Lars Werner säga att han inte behöver känna minsta oro för att mitt parti och den regering jag leder inte skulle komma att med fasthet och konsekvens hävda vår neutralitets- och säkerhetspolitik.

Jag vill lill sist ån en gång påminna Lars Werner om att den metod som jag och den svenska regeringen använder - till skillnad från den mer formella som Lars Werner vill använda - ledde till att vederbörande, som påstås ha fällt yttrandet i fråga, når han hadegjort sitt besök här och hört mig och andra från regeringen redovisa den svenska neutralitets- och säkerhetspolitiken, sade; Vi förslår och respekterar den svenska neutralitetspolitiken. Vi respekterar den stora skicklighet och den beslutsamhet med vilken den försvaras.

Vad skulle Lars Werner kunna få fram därutöver med sitt mer formella tillvågagångssåll?

Det är rätt, Lars Werner, alt del inte bara är fråga om pengar när del gäller att hävda vårt försvar. Men vi kan å andra sidan vara alldeles ense om, att utan tillräckliga ekonomiska resurser kommer trovärdigheten avseende vårt försvars förmåga all vara en viktig del av vår neutralitets- och säkerhetspolitik att komma i fara. Det är den insikten Lars Werner borde förvärva!

Anf. 15 LARS WERNER (vpk):

Herr talman! Det är viktigt att vår utrikespolitik, som syftar till alliansfrihet och neutralitet i krig, år klar och att den görs trovärdig för vår omvärld. Men det är inte enbart del som vi har diskuterat här i dag som innebär alt trovärdigheten kan urholkas. Vi har tidigare i den här kammaren diskuterat försvarsdepartementets formulering av våra försvarspolitiska utgångspunkter, där del heter att vi från svensk sida med fasthet måste uppfylla våra såkerhetsförpliktelser i Norden.

Det finns andra exempel, som bidrar lill alt diskussionen om trovärdighet kan föras: Höga svenska militärer deltar i NATO-utbildning. Sverige gör betydande affärer med NATO-länderna. Sverige tillhandahåller hemligt kartmaterial till USA och NATO. Norska militära transporter har tillåtits över svenskt territorium.

Jag menar att allt detta sammantaget urholkar trovärdigheten. Och del är därför jag anser att det inte enbart år en formell fråga om att avge officiella protester, utan vi måste med konsekvens och fasthet, på samma sätt som skett den här veckan, åt alla håll hävda den svenska neutralitetspolitiken.

Överiäggningen var härmed avslutad.

3 § Svar på fråga 1981/82:58 om den svenska representationen i mötet i Cancun

Anf. 16 Statsministern THORBJÖRN FÄLLDIN:

Herr talman! Olof Palme har frågat mig varför inga som helst kontakter togs med oppositionen under förberedelserna för det svenska deltagandet i mötet i Cancun.

Mötet i Cancun hade tillkommit för att ge deltagarna möjligheter lill ett informellt och öppet meningsutbyte om viktiga inslag i utvecklingssamarbetet som livsmedelsförsörjningen, energifrågan, handel och finansiering. Inbjudan utgick till resp. lands stats- eller regeringschef personligen. Det förekom ingen i förväg fastställd agenda. Inbjudarna, Österrikes förbundskansler Bruno Kreisky och Mexicos president José Löpez Portillo, gjorde också från början klart att mötet inte skulle syfta till några förhandlingar eller direkta beslut.

Följaktligen utarbetades på svensk sida ingen särskild instruktion för mötet. Därmed fanns det heller ingen anledning att anmäla ärendet i utrikesnämnden.

Samtidigt ligger del i sakens natur att svenska regeringsrepresentanter vid ett möte av detta slag följer tidigare uppdragna politiska riktlinjer.

På det aktuella området finns sådana riktlinjer, bl. a. i instruktionen för den svenska FN-delegalionen. Denna har i vanlig ordning underställts utrikesnämnden.

Mötet i Cancun blev enligt min uppfattning en framgång genom att dellagarna enstämmigt gav uttryck för nödvändigheten av att hitta former för kommande globala förhandlingar. Mötets värde låg emellertid i hög grad också i att ledande politiker från ett stort antal länder personligen lärde-, känna varandra och fick möjligheter till ett fritt och direkt åsiktsutbyte om den ekonomiska situationen i världen och om samarbetet mellan rika och fattiga länder. Detta underlättades av den informella karaktären på mötet.

Nr 17

Tisdagen den 3 november 1981

Om den svenska represen tation en i mötet i Cancun

Anf. 17 OLOF PALME (s):

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Det kanske finns en poäng av något slag med en regering som upplever sig själv som så felfri som denna.

I Sveriges författning sägs del att man i viktigare frågor av utrikespolitisk natur skall överlägga, närmast i utrikesnämnden. Denna fråga bedömdes av regeringen vara av så oerhört stor vikt atl den blev föremål för särskilt omnämnande i regeringsdeklarationen vid riksdagens öppnande.

I praktiken har man vid sådana här tillfällen inte alllid underställt utrikesnämnden frågan. Ofta har man använt en mer informell väg-man har tagit upp saken vid överläggningar mellan partiledarna eller i någon vidare krets. Men jag vill med bestämdhet hävda att del under den socialdemokratiska regeringens lid var helt otänkbart att inför ett sådant här möte inte med

Nr 17

Tisdagen den 3 november 1981

Om den svenska representationen i mötet i Cancun

oppositionspartierna ta upp en debatt om vad som skulle kunna tänkas hända och vad den svenska regeringen skulle komma att anföra.

Alldeles nyss tyckte Thorbjörn Fälldin att man inte skall hänge sig åt formella betraktelsesätt. Men nu hänger han som vid en livboj fast vid den formaliteten, alt eftersom någon instruktion inte behövde utfärdas inför mötet, så behövde frågan inte heller underställas utrikesnämnden.

1 sak har jag ingen anledning att klaga. Jag hade tillfälle att diskutera mötet, uppläggningen av del och vad som skulle ske under del med både president Portillo och Bruno Kreisky personligen. Men det hör inte hit. Del vikliga är att del i ett så litet land som Sverige är en gammal god regel atl man vid viktigare internationella ställningstaganden lar kontakt med oppositionen och resonerar igenom vad som hända kan.

Jag tror inte att den här underlåtenheten beror på illvilja från regeringens sida. Den beror förmodligen på klantighet - den lyp av klantighel som vi diskuterat tidigare i dag. Del är väl just därför som man inte kan medge ett enda litet fel. Det är därför man inte kan säga: Ja, visst kunde vi ha samlats och diskuterat det här mötet, eftersom det var så viktigt.

En regering som har ett så oerhört svagt underlag både i riksdagen och i hos folkel har desto större anledning att diskutera sådana här frågor.

I stället rider man på felfrihetens hästar och säger; Eftersom det inte var fråga om en formell instruktion har vi gjort rått. Någon diskussion om Cancun behövdes verkligen inte. - Det är innebörden av svaret. Jag beklagar den klantighet i sak som ligger bakom7~"-

Anf. 18 Statsministern THORBJÖRN FÄLLDIN;

Herr talman! Jag noterar att poängen för Olof Palme inte längre är att frågan skulle ha tagils upp i utrikesnämnden. Nu säger Olof Palme alt det hade gått att ta upp överläggningar i andra former än viå utrikesnämnden, och han beskyller mig för att vara så förfärligt formell. Men hur är det, Olof Palme, är det inte att vara oerhört formell, när Olof Palme själv inte log någon underhandskontakt inför detta möte? Jag tycker att det borde ha legal nära till hands för Olof Palme atl göra det, eftersom Olof Palme har deltagit i . Brandtkommissionen, som först förde fram tanken på denna typ av möten. Olof Palme vet mycket vål, att om ett sådant här informellt, förtroendefullt meningsutbyte skall kunna äga rum, bör man också från den andra sidan vara beredd atl ta upp sådana här frågor.

Jag har inte strävat efter atl försöka framstå som felfri, ulan jag har försökt redovisa skälen till att vi inte tog upp frågan i utrikesnämnden. Och jag uppfattar Olof Palmes inlägg så, att han medger att detta var rätt: nu talar han i stället om informella kontakter. Skall vi beskylla varandra för att vara formella, tycker jag att delta tar ut vartannat. Olof Palme har alltså varit så formell atl han inte har utnyttjat den möjlighet han hade lill informella kontakter.

Anf. 19 OLOF PALME (s):

Herr talman! Först och främst måste jag be Thorbjörn Fälldin att läsa

innantill. I min fråga står det: " varför inga som helst kontakter tagits

med oppositionen under förberedelserna för del svenska deltagandet i mötet i Cancun." Jag har alltså inte krävt alt man skulle ha tagit upp frågan i utrikesnämnden. Det hade varit det naturliga, men jag har hållit möjligheten öppen att man kunde ha tagit andra, informella kontakter av typen partiledarmöten. Hela det formalistiska resonemang som Thorbjörn Fälldin för måste bero på att han inte har kunnat läsa innantill.

Vad Thorbjörn Fälldin sade i den andra delen av sitt anförande var ett sådant nödargument atl det står fullt i klass med de raketer som den ryska ubåten uppsände i går. Nu säger Thorbjörn Fälldin i realiteten att det är mitt fel all det inte skedde något samråd. I framtiden skall del bli så att när det dyker upp någon viktig utrikespolitisk fråga vid horisonten skall oppositionen vända sig till regeringen och säga atl detta vill vi ha samråd om. Del är väl åndå ett nödargument? Så länge vi har en regering, även om den nu är bräcklig, och det är denna regering som är inbjuden lill Cancun - det var faktiskt inte oppositionen som var inbjuden dit - är det regeringens plikt, moraliskt sett åtminstone, atl la erforderliga kontakter i hemlandet. Eftersom jag hade specialintressen i frågan med hänsyn till just Brandtkommissionen väntade jag på något sådant. Men i allmänhet tränger sig oppositionen inte på. Så länge vi har en regering får den åtminstone göra sken av att vilja regera. Därvid bör den också ta kontakt med riksdagspartierna och inte överlåta även detta åt oppositionen.

Nr 17

Tisdagen den 3 november 1981

Om den svenska representationen i mötet i Cancun

Anf. 20 Statsministern THORBJÖRN FÄLLDIN;

Herr talman! För att inte kammaren skall tro på Olof Palmes påslående att jag inte kan låsa innantill ber jag att få starta med att citera vad Olof Palme säger allra först i sin fråga;

"Regeringsformen stadgar att överläggningar med utrikesnämnden skall ske i alla utrikesärenden av större vikt." Det är del Olof Palme startade med, och jag har förvisso läst rätt innantill.

Nu återkommer Olof Palme och säger här i debatten att det inte var så viktigt. Varför det då? Varför ta upp det i frågan i så fall?

Vi är alltså ense om att det inte fanns något skäl att ta upp frågan i utrikesnämnden. Olof Palme tycker att vi borde ha kunnat etablera informella kontakter, och jag medger det. Jag hade i och för sig inte haft något emot del. Men, ärade kammarledamöter, om Olof Palme hade häften ärlig vilja att få kontakt i det här ärendet, så kan han rimligen inte göra troligt att det var lättare att få till stånd sådana kontakter med Kreisky och Portillo än det var att få till stånd sådana kontakter med mig. Jag säger det inte för att urskulda mig. Men, Olof Palme, nog tycker jag att vi skulle kunna dela ansvaret för att de här informella kontakterna inte kom till stånd.

2 Riksdagens protokoll 1981/82:17-19

Nr 17

Tisdagen den 3 november 1981

Om den svenska representationen i mötet i Cancun

Anf. 21 OLOF PALME (s):

Herr talman! Det var ju faktiskt Portillo och Kreisky som tog kontakt med mig, och jag inbjöds dessutom särskilt till det mexikanska utrikesdepartementet för alt diskutera där inför det kommande mötet. Men del hör inte hit - det är förhållandena i Sverige vi talar om.

Jag anser visst alt man borde ha diskuterat frågan i utrikesnämnden. Jag tycker att Cancunmötet var så viktigt. Men i min fråga höll jag ju även den andra möjligheten öppen, nämligen att man kunde ha haft informella kontakter i stället.

Det medger nu Thorbjörn Fälldin, fast han kommer till resultatet alt vi borde ha tagit den erforderliga kontakten. All right, den Fälldinska regeringskonsten består således i att överlåta erforderliga initiativ i för landet viktiga frågor åt oppositionen. Vi har börjat vänja oss vid den rollen, och det är ganska bra att från högsta ort få bekräftelse på atl detta är och skall förbli rollfördelningen i svensk politik.

Anf. 22 Statsministern THORBJÖRN FÄLLDIN;

Herr talman! Olof Palme må gärna i anförande efter anförande utveckla hur det står till med regeringskonsten här i landet.

Får jag i själva sakfrågan till sist säga följande, Olof Palme: Om jag som regeringschef hade känt mig osäker på vad jag i sak skulle säga vid den här typen av överläggningar och om jag som regeringschef hade sett en risk atl jag skulle säga något som avvek från de grundposilioner som vi har intagit och som har kommit till uttryck i bl. a. instruktionen till Sveriges FN-delegation. då hade det måhända funnits ett tryck på mig att höra med Olof Palme, om han hade synpunkter på detta. Olof Palme får ursäkta mig. Jag kände inte denna osäkerhet och fann det inte med hänsyn till sakfrågan så där rasande angeläget all kontrollera sådana saker.

Olof Palmes insatser i Brandtkommissionen och i andra sammanhang har jag uttalat stor respekt för tidigare och är beredd atl göra del nu också. Del har aldrig ett ögonblick fallit mig in atl tro att Olof Palme gett uttryck ål sina tankar i dessa sammanhang utan att rådgöra, väl medveten som han är om skillnaden mellan alt göra detta i egenskap av regeringschef och i egenskap av framstående partipolitiker.

Anf. 23 OLOF PALME (s):

Herr talman! Vi har nu fått en alldeles ny förklaring, nämligen att Thorbjörn Fälldin är så duktig i dessa frågor och besitter sådana insikter och är så säker på sig själv atl han inte behöver samråda med oppositionen.

Jag trodde att ett sådant samråd skulle äga rum därför att det fanns ett gemensamt intresse för alt Sverige skulle kunna bidra, om ån blygsamt, till att göra denna eländiga värld litet bättre, och att det inte var ett led i något slags inbördes duktighelstävlan. Vem som är duktigast tycker jag är totalt ointressant i detta sammanhang. I botlen fanns ett genuint intresse.

Jag trodde att statsministern skulle svara på denna fråga med att säga; Jag

beklagar - vi glömde atl la denna kontakt, men det borde vi naturligtvis ha gjort. Då skulle det ha varit glömt från min sida.

I stället har han envist fasthållit vid denna felfrihetsmyt, som numera också är förvandlad till vad man kan kalla en duktighetsrealilel.

Anf. 24 Statsministern THORBJÖRN FÄLLDIN;

Herr talman! Nu drar Olof Palme slutsatser som faller på sin egen orimlighet. Det är en sak att jag gav uttryck åt den här uppfattningen när det gällde de frågor som diskuterades i Cancun, ulan att göra anspråk på att kunna allt som till äventyrs skulle kunna komma att diskuteras där borta.

Men den här felfrihetsmyten som Olof Palme nu driver, atl jag skulle leda en regering som i alla lägen vet bäst själv, dementeras ju omedelbart av alt jag såg till från första stund när ubåtskränkningen blev ett faktum, att Olof Palme och moderata samlingspartiet blev informerade. Det var dock inte bara för att ni skulle bli fortlöpande informerade utan också för att ni skulle ha en möjlighet - vilken ni också har tagit vara på - atl ge era synpunkter på den aktuella situationen.

Försök inte, Olof Palme, med att säga att jag eller den här regeringen skulle leva i något slags felfrihetsföreställning!

Nr 17

Tisdagen den 3 november 1981

Om den svenska representationen i mötet i Cancun

Anf. 25 OLOF PALME (s):

Herr talman! Nu har statsministern med några raska steg förflyttat sig från det felfria Cancun till det något mindre felfria Karlskrona.

Jag vill gärna betyga att jag har haft nära kontakter med framför allt utrikesminister Ola Ullsten och överbefälhavaren. Jag har därmed under hela denna historia blivit fullt informerad och haft möjlighet att framföra mina synpunkter. Därför känner jag medansvar för den förda politiken. Det är viktigt att kunna säga att vi står enade när det gäller att med bestämdhet avvisa ett ovälkommet besök på det svenska territoriet. Den svenska neutralitetspolitiken förutsätter ju att vi värnar svenskt territorium mot alla kränkningar.

Men jag vill gärna också säga, att efter den första kontakten från Thorbjörn Fälldin, blev det tyst från kanslihuset. Här tog jag det ovanliga steget att jag direkt ringde upp Ola Ullsten. Sedan dess har han och jag haft en mycket nära kontakt i detta ärende, och den tror jag har varit till gagn för landet.

Anf. 26 Statsministern THORBJÖRN FÄLLDIN;

Herr talman! Denna beskrivning är inte helt korrekt. I förra veckan tog jag bevisligen inte bara en kontakt med Olof Palme, men det är ingenting att bråka om.

Det ligger i sakens natur att de överläggningar som sker med företrädare för den ryska beskickningen skall skötas av utrikesministern. Av rent praktiska skäl tyckte jag därför att det var rimligt att han fortsatte att hålla denna information vid liv.

Jag hoppas att Olof Palme här inte försöker ge en bild av att jag

''' 1' personligen skulle ta lätt på samrådsfrågorna när del gäller ubåten. Jag

Tisdagen den tycker att det vore fel, om den här kammardebatten skulle få sluta med att

3 november 1981 Oioi Palme försökte förmedla ett sådant intryck.

Om den svenska representationen i mötet i Cancim

Anf. 27 OLOF PALME (s);

Herr talman! Jag har på intet sätt fört in ubåtsfrågorna i den här debatten. Del är statsministern som har gjort det, och eftersom saken drogs upp vill jag bara redovisa fakta, all under den första dagen log statsministern flera kontakter med mig - sedan blev det tyst. När det hade gått ett par dagar grep jag själv - eftersom statsministern var uppe i Ramvik - luren och ringde Ola Ullsten, för här tyckte jag atl det var nödvändigt med ett initiativ. Därefter upprätthöll han och jagen nära kontakt över hela helgen, en kontakt som jag tycker var mycket bra och som sedan fortsall.

Det principiellt intressanta här - eftersom det drogs in i debatten - är att jag kände ett starkt ansvar för att nationen skulle vara enad när det gäller alt avvisa en kränkning av vårt territorium. När en enligt min mening alltför lång tystnad hade inträtt tog jag själv kontakt med regeringen, och den kontakten har ständigt upprätthållits.

Anf. 28 TALMANNEN:

Om debatten skall fortsätta hemställer jag att herrarna går tillbaka till frågan om Cancun och alltså följer riksdagsordningen, som föreskriver att den som har ordet skall hålla sig till ämnet.

Anf. 29 Statsministern THORBJÖRN FÄLLDIN:

Herr talman! Mycket kort: Det var just därför att jag kände samma behov av att vi verkligen över partigränserna skulle enas om det här som jag tog de första kontakterna med Olof Palme. I den frågan är vi alltså helt ense, och det gläder mig.

Anf. 30 OLOF PALME (s):

Herr talman! Lät mig då bara säga alt det hade varit en skandal bortom all gräns, om den kontakten inte hade tagits i ett ärende av den här typen.

Det år. för att återvända till frågan Cancun, en betydligt mindre skandal alt kontakter icke logs i det ärendet, men det är likväl en klantighet.

Anf. 31 Statsministern THORBJÖRN FÄLLDIN;

Herr talman! Om Olof Palme vill beteckna handläggningen av frågan om Cancun som en skandal, så får han utveckla sin talan på ett annat sätt än han har gjort här i kammaren.

Anf. 32 OLOF PALME (s);

Herr talman! Jag kan ändra min definition och säga: En bristande kontakt i ubåtsärendel hade varit en stor skandal. En bristande kontakt i Cancunä-rendet är en stor klantighet.

Överläggningen var härmed avslutad.

4 § Svar på fråga 1981/82:55 om åtgärder för att begränsa enskilda personers inflytande i företag

Anf. 33 Statsministern THORBJÖRN FÄLLDIN;

Herr talman! Lars-Ove Hagberg har frågat mig om regeringen avser att vidta några åtgärder som begränsar enskilda finansmäns makt över sysselsättning och samhällsutveckling.

Beslutanderätten i näringslivet är reglerad i aktiebolagslagen, arbetsmarknadens lagar och annan näringslagstiflning. Den svenska lagstiftningen på detta område bygger på en socialt anpassad marknadshushållning, som i motsats till planhushållning främjar spridning av makt och decentraliserat beslutsfattande. I enlighet med dessa principer arbetar regeringen aktivt för att motverka såväl privat som statlig maktkoncentration. Vi slår också vakt om yttrande- och åsiktsfriheten.

Nr 17

Tisdagen den 3 november 1981

Om åtgärder för att begränsa enskilda personers inflytande i företag

Anf. 34 LARS-OVE HAGBERG (vpk);

Herrtalman! Jag tackar försvaret. Men jag vill erinra om att statsministern på senare tid har gjort uttalanden i demokratifrågan och bl. a. grovt påstått att vår demokrati hotas av löntagarfonder och politisk strejk. Del uttalande som gäller den politiska strejken gjordes i anledning av att tekoarbetarna gick ut i en två timmars politisk strejk.

Vad min fråga syftar på är emellertid ett läge där statsministern inte har gjort något uttalande. Det gäller SSAB och det ultimatum som finansmannen Marcus Wallenberg ställde till Stora Kopparbergs styrelse, vilket innebar all den skulle tvingas avgå, om den inte gjorde som han ville. Jag vill gärna återge hur Dagens Industri har skildrat den händelsen:

"Onsdagen den 22 juli 1981 ställde Marcus Wallenberg ultimatum till Stora Kopparbergs styrelse:

'Tar ni regeringens bud i SSAB-frågan är jag beredd att byta ut hela styrelsen!'

Något ökat engagemang i SSAB kan inte komma ifråga om inte regeringen ger stalsgaranti för Storas insatser."

Dagens Industri fortsätter:

"Hotet från Wallenberg blev den dramatiska höjdpunkten på ett halvårs segslitna förhandlingar mellan delägarna i Svenskt Stål AB, regeringen och Statsförelag å den ena sidan, Gränges och Stora Kopparberg å den andra. Dramatiskt inte bara för att Storas styrelse gjorde ett lappkast i frågan om ' pengar till SSAB - tackade nej till ett regeringsbud som den tidigare accepterat - utan också bestämde sig för att helt lämna den halvstatliga handelsståljälten."

Och vad hände mer? Jo, genom Wallenbergs agerande lämnade man Svenskt Stål. Man lämnade sina tidigare ägodelar i Domnarvets Jernverk och gruvorna i Grängesberg. - Man fick ju bra betalt för dem och tyckte att nu, "med vattenkraften i bakfickan", kunde man sticka. På det sättet blev sysselsättningen verkligen hotad. Jag frågar vilken uppfattning den svenska regeringen och statsministern har om ett sådant handlande under en

Nr 17

Tisdagen den 3 november 1981

Meddelande om interpellationssvar

Om antagningsprövningen till vårens högskoleutbildning

förhandling som också regeringen var inblandad i. Jag har inte hört att vår industriminister har nämnt delta, och jag måste då ställa frågan, om inte regeringens ansvarige måste ha någon uppfattning i denna demokratifråga -statsministern är ju i andra sammanhang så pigg på atl kommentera demokratifrågor.

Jag vill därför ställa den kompletterande frågan: Är Marcus Wallenbergs agerande i Stora Kopparbergs styrelse och hans inblandning i förhandlingarna förenliga med vårt demokratiska synsätt? Makten skall ju spridas - det är del man skall arbeta för. Statsministern säger också i svaret alt regeringen arbetar aktivt. Jag skulle vilja efterhöra med vilken aktivitet regeringen har agerat.

Överläggningen var härmed avslutad.

5 § Meddelande om svar på interpellationerna 1981/82:33 och 34

Anf. 35 Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM: Herr talman! Med hänvisning till riksdagsordningens 6 kapitel 1 § får jag meddela alt jag på grund av resor inte hinner besvara Sture Palms interpellation om översyn av biografbyråns arbetsrutiner, m. m. och Blenda Littmarcks interpellation om åtgärder mot filmer med narkolikainslag inom föreskriven tid. Jag har för avsikt att besvara interpellationerna den 16 november.

6 § Svar på fråga 1981/82:50 om antagningsprövningen till vårens högskoleutbildning

Anf. 36 Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM:

Herr talman! Björn Körlof har frågat mig om jag avser alt vidtaga någon åtgärd för alt de elever som avslutar sin gymnasieutbildning inom kommunal vuxenutbildning i höst kan vara med i universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) sisla antagningsprövning för vårens högskoleutbildning.

Anmälningstiden för de flesta utbildningslinjer med antagning vid UHÄ gick ut den 1 oktober.

De studerande som under hösten 1981 bedriver studier för atl uppnå behörighet till dessa linjer- det gäller t. ex. ekonomlinjen, lägsladielärar-linjen och läkarlinjen - får komplettera sina anmälningar senast den 9 december med behörighelsgivande betyg över sådana studier. De tre senaste höstarna har kompletteringsliden gått ut vid denna tid.

Den 9 december är enligt UHÄ den absolut senaste dagen för alt antagningsbesked skall kunna skickas ut lill de sökande inom rimlig lid före terminens början. Här finns alltså inte utrymme för en senare komplelte-ringsdag.

Inom kommunal vuxenutbildning gäller atl betyg bestäms vid slutet av

kurs. Detta bör inte ändras. När det gäller all bestämma vid vilken tidpunkt en kurs skall sluta ligger avgörandet helt på kommunal nivå. Del år möjligt att lokalt planera så att kurser avslutas och därmed betyg bestäms före den 9 december.

I det fall då man i kommunerna av ett eller annat skäl inte har kunnat ta hänsyn till de tidsmarginaler som måste gälla för atl UHÄ skall kunna fullgöra sitt arbete inom rimlig tid kan en studerande givetvis utnyttja möjligheten till särskild prövning eller fyllnadsprövning för att få betyg vid en tidigare tidpunkt än vid kursens slut.

Nr 17

Tisdagen den 3 november 1981

Om antagningsprövningen till vårens högskoleutbildning

Anf. 37 BJÖRN KÖRLOF (m);

Herr talman! Jag vill först lacka utbildningsminister Wikström för svaret på min fråga.

För atl lösa del problem som ett antal elever vid kommunal vuxenutbildning nu har hamnat i anvisar utbildningsministern "möjligheten till särskild prövningeller fyllnadsprövning för alt få betyg vid en tidigare lidpunkt än vid kursens slut". Del är naturligtvis en möjlighet. Jag tror dock inte atl de elever som genomgår den här utbildningen har tänkt riktigt på atl de har kunnat hamna i den här situationen och att de följaktligen måste läsa in denna kurs snabbare än vad de tidigare hade räknat med. Såvitt jag förstår av de uppgifter jag erhållit får de enligt normal kursordning betyg så sent som den 18 december. Det gör alltså att de måste skynda på ordentligt för att komma i åtanke för fyllnadsprövning.

Jag har inte satt mig in i hur många elever som berörs av del problem som vi nu diskuterar, och därför vet jag inte heller riktigt om den lösning som utbildningsministern anvisar är en bra lösning. Min tanke var snarare att regeringen skulle kunna ge UHÄ rätt att antagningspröva dessa elever på grundval av preliminära betyg, som lärarna skulle kunna utfärda.

Såvitt jag har förstått är också det problem del här gäller någonting som har inträffat just i år. Under tidigare år har tydligen detta problem inte uppstått. Det tyder alltså på alt det nu råder en viss brist på samordning mellan UHÄ och KOMVUX i fråga om hur man lägger upp kurserna i KOMVUX, när de slutar och när UHÄ skall ha sina senaste antagningsprövningar. Jag tror precis som utbildningsministern att UHÄ inte gärna kan ha dessa prövningar senare och atl det därför måste ankomma på KOMVUX att göra någon sorts ändring i sina kurser och i fråga om den tid när betyg kan utfärdas.

Jag skulle gärna vilja att utbildningsministern kommenterar det jag sagt nu och anger om det finns andra möjligheter att lösa delta problem. Men jag tackar alltså för svaret och för den möjlighet som utbildningsministern här anvisar för en lösning på problemet.

Anf. 38 Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM; Herr talman! Jag tror inte det finns andra möjligheter än de jag har anvisat i svaret. Med ett visst mått av anpassbarhet från KOMVUX sida tror jag det

Nr 17

Tisdagen den 3 november 1981

Om antagningsprövningen till vårens högskoleutbildning

är möjligt all nu lösa detta problem, så all betyg kan föreligga den 9 december eller särskild prövning kan ske.

Anf. 39 BJÖRN KÖRLOF (m);

Herr talman! Jag tackar återigen för utbildningsministerns kommentar och skulle gärna se att den här typen av problem inte inträder nästa år. De elever som går i KOMVUX tror sig naturligtvis kunna vara med i UHÄ;s anlagningsprövning för våren. De är alltså inte införstådda med alt de måste snabba på sin utbildning så pass kraftigt som de nu måste göra i det här fallet.

Överläggningen var härmed avslutad.

7 § Föredrogs och hänvisades
Propositionerna

1981/82:52 till konstitutionsutskottet 1981/82:56 till näringsutskoltet

8 § Föredrogs och hänvisades
Motionerna

1981/82:69 och 70 till socialutskottet

9 § Föredrogs men bordlades åter
Trafikutskottets betänkande 1981/82:2

10 § Anf. 40 TALMANNEN;

Jag får meddela att på morgondagens föredragningslista uppförs socialförsäkringsutskottets betänkande 1 främst bland två gånger bordlagda ärenden.

11 § Anmäldes och bordlades
Propositionerna

1981/82:12 om kyrklig beredskap

1981/82:42 om fortsalt giltighet av lagen (1974:922) om kreditpolitiska

medel 1981/82:54 om fortsatt giltighet av lagen (1979:103) om försöksverksamhet

med användning av telefon vid rättegång

12 § Anmäldes och bordlades
Motionerna

1981/82:71 av Göran Karlsson m.fl. 1981/82:72 av Blenda Littmarck

med anledning av proposition 1981/82:22 om differentierade avgifter för pensionärer vid sjukhusvård

13 § Meddelande om interpellationer

Meddelades att följande interpellationer framställts

den 3 november

1981/82:71 av Anders Björck (m) till kommunikationsministern om charterflyg lill Florida;

Frågan om charterflyg lill bl. a. Florida från de skandinaviska länderna har varit föremål för långvariga diskussioner. Från allmänhetens sida har del funnits - och finns - ett starkt intresse för alt chartermålen utökas till antalet och efter hand förnyas.

Inställningen från de skandinaviska luftfartsmyndigheterna och regeringarna har emellertid länge varit restriktiv. Först i år har ett genombrott ägt rum när det gäller en positivare inställning. Olyckliga omständigheter har emellertid lett lill atl bl. a. SAS charterflygbolag SCANAIR inte kunnat inleda den avsedda chartertrafiken till Florida.

Under 1981 har följande skett i ärendet:

Februari 1981

Vid luftfartsförhandlingar mellan representanter för berörda myndigheter i USA och Skandinavien begärde CAB att till behandling skulle tas upp vissa charterfrågor. De skandinaviska myndigheterna tillmötesgick inte denna begäran och har i princip ställt sig avvisande lill förhandlingar rörande charlerfrågor.

April 1981

Vid ministermöte i Köpenhamn beslutade de tre skandinaviska kommunikationsministrarna atl Florida skulle öppnas som resmål för IT-charler. Det uttalades därvid att man noga skulle bevaka att intresserade skandinaviska charterflygförelag skulle behandlas lika av de amerikanska myndigheterna. Om så inte skedde skulle inget skandinaviskt charterflygförelag av de skandinaviska myndigheterna tillålas IT-charter till Florida.

Juni 1981

SCANAIR lämnade in ansökan om tillstånd för IT-charler till Florida från Oslo, Köpenhamn och Stockholm. Ansökan ställdes till de skandinaviska myndigheterna samt till CAB i USA.

Redan på ett tidigt stadium lät CAB förslå att man inte i nuläget avsåg lämna ett positivt svar på SCANAIR;s ansökan, då man i princip var missnöjd med de skandinaviska myndigheternas agerande på CAB;s önskan om förhandlingar rörande charterfrågor.

Augusti 1981

CAB meddelar följande: "Defers, wiihoul prejudice, aclion on ihe exemptionapplications of SCANAIR." Utan att la ställning till SCANAIR:s ansökan uppskjuter sålunda CAB t. v. beslut i frågan.

Nr 17

Tisdagen den 3 november 1981

Meddelande om interpellationer

Nr 17

Tisdagen den 3 november 1981

Meddelande om interpellationer

CAB låter vidare förslå alt något slutgiltigt besked ej kommer att medges SCANAIR förrän charterförhandlingar ägt rum.

September 1981

De skandinaviska myndigheterna initierar konsultationer med berörda myndigheter i USA som äger rum den 21-24 september. Resultatet av dessa konsultationer blir för SCANAIR:s del att CAB:s tidigare beslut står fast. Samtidigt låter CAB förstå att Sterling Airways får sitt gamla tillstånd förnyat för ytterligare fem år samt all man avser vidga tillståndet innebärande femte-frihets-operationer från Stockholm och Oslo.

Oktober 1981

Det danska Sterling Airways inleder som enda skandinaviska charterflygföretag operationer från bl. a. Sverige till Florida.

Del är självfallet av största vikt ur svensk synpunkt alt också SCANAIR kan komma i gång med den planerade charterverksamhelen på Florida. För att bryta dödläget krävs snabba initiativ från den svenska regeringens och luftfartsmyndigheternas sida.

Med anledning av det anförda anhåller jag atl till kommunikationsministern få ställa följande fråga:

Vilka initiativ avser man alt ta från svensk sida för atl bereda möjligheter för ett förelag som SCANAIR att inleda charterflyg till Florida?

1981/82:72 av Sven Johansson (c) till utrikesministern om övergrepp mot de mänskliga fri- och rättigheterna i Iran:

Förhållandena i Iran utvecklas på ett sätt som närmast måste betraktas som groteskt. Dagligen nås vi av uppgifter om alt människor avrättas. Skälen kan vara de mest triviala. Uppenbarligen gör man ingen skillnad mellan barn och vuxna. Det rättsliga förfarande som föregår avrättningarna är knappast värt namnet.

Den internationella opinionen kan inte förhålla sig passiv inför de uppenbara övergrepp på människors fri- och rättigheter som förekommer i Iran. Den muslimska fanatism som leder lill dessa orimliga mänskliga tragedier och lidanden måste genom ett fast internationellt agerande bringas att upphöra.

Med stöd av del anförda anhåller jag om kammarens tillstånd att till utrikesministern få ställa följande fråga;

Vilka initiativ har den svenska regeringen tagit för alt få ett slut på de övergrepp mot de mest elementära mänskliga fri- och rättigheterna som förekommer i Iran?

14 S Meddelande om frågor

Meddelades atl följande frågor framställts

den 2 november

1981/82:74 av Olle Östrand (s) till industriministern om åtgärder för att upprätthålla industrisysselsällningen i Hudiksvall:

Lundberg Hymas AB avser att lägga ner sin tillverkning i Hudiksvall och överflytta den till Skellefteå. 170 anställda drabbas. Bakom beslutet ligger en överenskommelse med Skellefteå kommun. Kommunen förvärvar industrilokaler för 10,5 milj. kr. av Karolin Invest AB, som också äger Lundberg Hymas AB. Villkoret för förvärvet är att bolaget koncentrerar all sin verksamhet till Skellefteå. Detta framgår av det upprättade avtalsförslaget.

Att sysselsällningssvaga kommuner nu börjat konkurrera med varandra om industriarbetsplatser är en följd av en konjunkturnedgång som dess värre inte mötts av en aktiv regional- och näringspolitik.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga lill industriministern:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att upprätthålla industrisysselsättningen i Hudiksvall?

1981/82:75 av Olle Aulin (m) till försvarsministern om åtgårder för att stärka incidenlberedskapen;

Vilka åtgärder avser försvarsministern vidta för att stärka vår incidentberedskap?

den 3 november

1981/82:76 av Kjell-Olof Feldt (s) till ekonomi- och budgetministern om tillståndsprövningen av svenska företags utlandsinvesteringar:

Varför har tillståndsprövningen av svenska företags utlandsinvesteringar avskaffats?

Nr 17

Tisdagen den 3 november 1981

Meddelande om frågor

1981/82:77 av Birgitta Johansson (s) till statsrådet Ulla Tilländer om breddning av gymnasieutbudet i Tidaholm och Vara;

Tidaholms och Vara kommuner har ansökt om alt få inrätta försöksverksamhet med social servicelinje för alt bredda gymnasieutbudet och ta ansvar för ungdomars sysselsättning. Regeringen har sagt nej lill denna begäran.

Jag vill därför till statsrådet ställa följande fråga:

Avser statsrådet, med anledning av utredningsarbetet om flexibel skolpla-nering, att ge orter som Tidaholm och Vara möjlighet alt inrätta försöksverksamhet med social servicelinje?

Nr 17 15 § Kammaren åtskildes kl. 16.14.

Tisdagen den

3 november 1981 '" '''

BERTIL BJORNSSON

/Solveig Gemert