Riksdagens protokoll 1979/80:72 Tisdagen den 29 januari
ProtokollRiksdagens protokoll 1979/80:72
Riksdagens protokoll 1979/80:72
Tisdagen den 29 januari
Kl. 15.00
Förhandlingarna leddes av tredje vice talmannen.
§ 1 Justerades protokollen för den 18 och 21 innevarande månad.
Nr 72
Tisdagen den 29 januari 1980
Om åtgärder för att förhindra en koncentration av seriemarknaden
§ 2 Om åtgärder för att förhindra en koncentration av seriemarkna-uen
Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM erhöll ordet för an besvara Eva Hjelmströms (vpk) den 16 januari anmälda fråga, 1979/80:266, och anförde:
Herr talman! Eva Hjelmström har frågat rnig vilka åtgärder jag avser vidta för alt söka förhindra en ytterligare koncentration av seriemarknaden i landet.
Den grundläggande principen vid bedömningen av denna och liknande frågor bör vara en strtivan alt främja mångfald och kvalitet. När del gäller serier har jag tidigare i olika sammanhang betonat vikten av att stödja en inhemsk kvalitetsproduktion. I dag finns vissa möjligheter lill detta inom ramen för det statliga litteraturstödet och stödet till kulturtidskrifter. Vidare kan stöd utgå lill utvecklingsarbete inom ramen för de bidrag och stipendier som fördelas av konstnärsnämnden och styrelsen för Sveriges författarfond. Dessutom finns en särskild stödordning för att underlätta startandet av och verksamheten för mindre förlag.
En koncentration inom förlagsbranschen kan naturligtvis, som Eva Hjelmström påpekar, i vissa situationer leda till en begränsning av yttrandefriheten. Den kan i andra fall leda till att en nedläggningshotad produktion räddas, helt eller delvis. När det gäller negativa verkningar av en förlagskoncenlration eller andra sammanslagningar inom massmediebranschen finns i dag knappast några möjligheter att ingripa av yttrandefrihets-skål. Del var mot den bakgrunden sorn massmediekoncentralionsulredning-en tillsattes. Utredningen kommer enligt vad jag erfarit att avge sitt betänkande under året. vilket kommer att ge anledning till en grundlig debatt kring dessa frågor.
EVA HJELMSTRÖM (vpk);
Herr talman! Jag tackar Jan-Erik Wikström för svaret på min fråga. Jag tycker emellertid att han gör det litet väl enkelt för sig.
Bakgrunden är väl känd. Bonnierkoncernen håller på all erövra än mer av barnkulturen genom all köpa upp ett av de tre återstående serieförlagen i Norden. Samtidigt som riksdagen säger sig värna om yttrandefriheten
13 Riksdagens protokoll 1979/80:67-72
181
Nr 72
Tisdagen den 29 januari 1980
Om åtgärder för att förhindra en koncentration av seriemarknaden
beskärs i praktiken densamma. All vi skall värna om yttrandefriheten är ett av de kullurpoliliska mål som en helt enig riksdag har antagit.
Jan-Erik Wikström stiger i svaret all vi skall friiinja mångfalden. Men det klingar falskt, när mångfalden försvinner i dessa jättars stora gtip.
Utbildningsministern hiinvisar också lill ett tillernalivt utbud. Elt sådant har också börjat komina, men det är fortfiirande btira en droppe i det kommersiella hav som huvudsakligen beslår av Disneyprodukter, Slålmiin och Fantomer,
Jan-Erik Wikström och jag har tidigare diskuterat hur vi skall komma till rätta med kommersialiseringen inom barnkulturområdel. Enligt vpk:s uppfattning är det inte tillräckligt med stöd till alternativen, iiven om det är nog så väsentligt och nödvändigt. Vi har sagt att det också kravs att man på andra sätt lar itu med det kommersiella utbud som i huvudsak präglas av våld och kvinnoförtryck.
Utbildningsministern hänvisar i slutet på svaret till massmediekoncentra-lionsulredningen och lill alt den under året skall lägga fram sill betänkande. Men då ärdet, herr talman, redan försent. Då återstår två stora förlag i hela Skandinavien, Jag kan inle undgå att bekymrat fråga mig vad Jtin-Erik Wikström hade sagt om motsvarande sak hade skett inpm andra massmedieområden, om det t, ex, hade gällt tvä stora tidningsföretag. Är det på grund av att delta utbud huvudsakligen riktar sig lill barn och ungdom som dennti begränsning i yttrandefriheten kan accepteras?
Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM;
Herr talman! Jag har inte accepterat någon begränsning av marknaden eller utbudet. Jag har talat om de instrument sorn f. n. slår till förfogande, och det år framför allt stöd lill alternativ serieproduktion. Därutöver ges det inte så många möjligheter f. n.. ochdet kan man kanske i och för sig beklaga. Jag antyder i svaret alt ett alternativ ju också kan vara alt detta förlag säljs lill något förlag utomlands. Det aktuella förlaget som bjuds ul till försäljning ar ju egentligen ägt av ett danskt företag, som har dotterförelag i Tyskland och Sverige, Jag betraktar det ändå som bättre oin förlaget i fortsiiltningen kan drivas med svensk ägare än att det råkar i händerna på en utländsk ägare.
182
EVA HJELMSTROM (vpk):
Herr talman! Det sista kan jag i och för sig instämma i, nämligen alt man inte vill all de stora multinationella amerikanska och japanska serieförlagen skall köpa upp ytterligare företag i Norden. Men del hindrar ju inte alt grundproblemet kvarstår - här har skett och sker en väldigt sntibb koncentration inom seriebranschen. Och det är inte tillräckligt alt bara ge stöd-detta är dessutom ett mycket litet stöd-lill alternativ produktion. Del krävs också all man sätter stopp för de här förettigens uppköp av andrti företag, innan det är för sent. Men jag får uppfatta utbildningsministerns uttalande som så, att rnassmediekoncentrationsutredningen ändå kommer alt lägga fram ett sådant förslag sorn möjliggör all rnan förhindrtrr ytterligare koncenlrationstendenser inom branschen.
Utbildningsministern JAN-ERIK WIKSTRÖM: Nr 72
Herr talman! Jag är inte alldeles underkunnig otn vad utredningen Tisdaeen den
kommer att föreslå, rnen dess uppdrag är i varje fall alt granska dessa 29 januari 1980
problem och se efter vilka åtgärder man eventuellt kan vidta för alt råda bot __
pä de aktuella tendenserna. q åtgärder för
att förhindra en
Överläggningen var härmed avslutad. koncentration av
seriemarknaden § 3 Proposition 1979180:100 med förslag till statsbudget för budgetåret
1980/81 hänvisades till utskott enligt följande:
Statsbudget för budgetåret 1980/81 Finansutskottet
Bil, 1 Finansplanen ................ Finansutskottet
Bil, 2 Budgetförslaget ............. Finansutskottet
Bil, 3 För flera huvudtitlar gemensamma
frågor ..................................... Arbetsmarknadsutskottet
med undantag för punkt 10 Modernisering av det statliga budgetsystemet Finansutskottet
Bil, 4 Kungl, hov- och sloftsstaterna Finansutskottet
Bil, 5 Justitiedepartementet...... Justitieutskottet
med undantag för punkterna
G 2 Fideikommissnämnden ,,, Lagutskottet
G 3 Centralnämnden för fastig
hetsdata ................................... Civilutskottet
G 4 Datainspektionen.. ,, Konstitufionsutskottet
G 7 Bokföringsnämnden ........ Lagutskottet
H 4-5 Stöd till polifiska parfier -Vissa kostnader i anledning
av allmänna val ......................... Konstitutionsutskottet
Bil, 6 Utrikesdepartementet ... Utrikesutskottet
Bil, 7 Försvarsdepartementet . Försvarsutskottet
Bil, 8 Socialdepartementet....... Socialutskottet
med undantag för
Lin, B Allmän försäkring m, m, , Socialförsäkringsulskotlet och punkt
C 3 Bidrag till föräldraförsäk
ringen ............................. Socialförsäkringsutskottet
Bil, 9 Kommunikafionsdepartementet Trafikutskottet
Bil, 10 Ekonomidepartementet ... Finansutskottet
med undantag för punkterna B 9-11 Bankinspekfionen - Statens krigsförsäkringsnämnd
m, m.......................................... Näringsutskottet
183
Nr 72 Bil. 11 Budgetdepartementet........... Finansutskottet
T,. , , med undantag för
Tisdagen den
Lin. C Skatte- och kontrollväsen . Skatieulskottet
29 januari 1980
Lin. F Statlig personalpolitik
rn. m................................................................................... Arbetsmarknadsutskottet
samt punkterna
G 3-5 Nämnden för samhällsinfor
mation: Förvaltningskost
nader - Viss informations
verksamhet ......................................................... Konsfitutionsutskottei
G 7-10 Bidrag till vissa internatio
nella byråer och organisa
tioner m. m. - Exportkre
ditbidrag ............................................................. Skalleutskoltel
G 11-13 Kostnader för vissa nämnder m. m. - Förberedelser för omlokalisering av statlig
verksamhet ..................................................................... Arbetsmarknadsutskottet
Bil. 12 Utbildningsdepartementet .................................. Utbildningsutskottet
med undanlag för punkterna
B 1-20 Statens kulturråd: Förvaltningskostnader - Filmstöd Kulturutskottet
och avsnittet Radio och television .. Kulturutskottet
B 21-24 Presstödsnämnden - Stöd
till organisationstidskrifter Konstitutionsutskoltet
B 25 Stöd till kulturtidskrifter . Kulturutskottet
B 26 Stöd till tidningar på andra
språk än svenska ............................................................ Konstitutionsutskoltet
B 27-76 Litteralurstöd - Organisa-lionsslöd till vissa nykterhetsorganisationer m. fl. . . Kulturutskottet
El Sveriges Utbildnings-Radio
AB .................................................................................... Kulturutskottet
Lill. F Studiestöd m. m..................................................... Socialförsäkringsutskottet
Lill. G Internalionellt-kulturellt
samarbete ....................................................................... Kulturutskottet
Bil. 13 Jordbruksdepartementet ................................... Jordbruksutskottet
rned undantag för
Lin. I Idrott .................................................................. Kulturutskottet
Bil. 14 Handelsdepartementet......................................... Näringsutskottet
med undantag för punkt
A 6 Nordiska ministerrådets
allmänna budget................................................................. Utrikesutskottet
Lill. F Ekonomiskt försvar .;.... Försvarsutskottet
Lin. G Tullverket ............................................................ Skatleutskoltet
184
Bil. 15 Arbetsmarknadsdepartementet .... Arbetsmarknadsutskottet Nr 72
med undantag för punkterna Tisdagen den
29 januari 1980
C1-2 Arbetarskyddsslyrelsen -
Yrkesinspektionen ............................... . Socialutskottet
Bil. 16 Bostadsdepartementet ...... . Civilulskottet
Bil. 17 Industridepartementet ........ . Näringsutskottet
med undantag för
Litt. A 6 Åtgärder i etableringsfräm-
jande syfte i vissa län.......................... Arbetsmarknadsutskottet
Litt. C Regional utveckling................ Arbetsmarknadsutskottet
Bil. 18 Kommundepartementet......... . Civilutskottet
med undantag för
Litt. C Kyrkliga ändamål ....... Kulturutskottet
Bil. 19 Riksdagen och dess verk m. m. . . Konstiiulionsulskollet
med undanlag för punkterna
D 1-4 Riksgäldskontoret ............... . Finansutskottet
D 6 Riksdagens revisorer och
deras kansli ......................................... Finansutskottet
Bil. 20 Räntor på statsskulden, m. m . Finansutskottet
Bil. 21 Oförutsedda utgifter............. . Finansutskottet
Bil. 22 Beredskapsbudget för totalförsvaret Försvarsutskottet
Proposition 1979/80:101 med förslagom tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 hänvisades till utskott enligt följande:
Bil. 1 Justitiedepartementet........... . Justitieutskottet
Bil. 2 Socialdepartementet ............ . Socialutskottet
Bil. 3 Utbildningsdepartementet.... . Utbildningsutskottet
med undantag för punkt 1 Stöd till
dagspressen ..................................... . Konstitutionsutskottet
Bil. 4 Jordbruksdepartementet .... Jordbruksutskottet
med undantag för punkt 5 Stöd lill
idrotten: Anläggningsstöd m. m. ... Kulturutskottet
Bil. 5 Handelsdepartementet......... Försvarsutskottet
med undantag för punkt 1 Paient-
och registreringsverket .................. .... Lagutskottet
Bil. 6 Arbetsmarknadsdepartementet .... Arbetsmarknadsutskotlet
Bil. 7 Bostadsdepartementet ...... . Civilulskottet
Bil. 8 Industridepartementet ....... Näringsutskotiet
Bil. 9 Kommundepartementet......... Civilulskottet
185
Nr 72 § 4 Föredrogs och hänvisades
Tisdagen den Motionerna
29 ianuari 1980 1979/80:1038-1059 fill konsfitutionsutskottei
_____________ 1979/80:1060-1069 till finansutskottet
1979/80:1070-1110 fill skatteutskottet 1979/80:1111-1123 till justifieutskoUet 1979/80:1124 och 1125 fill lagutskottet 1979/80:1126-1135 till utrikesutskottet 1979/80:1136-1146 fill försvarsutskonet 1979/80:1147-1150 fill socialförsäkringsutskottet 1979/80:1151 fill jordbruksutskottet 1979/80:1152-1187 till socialförsäkringsutskottet 1979/80:1188-1228 fill socialutskottet 1979/80:1229-1273 till kulturutskonet 1979/80:1274-1328 fill utbildningsutskottet 1979/80:1329-1367 till trafikutskottet 1979/80:1368 yrkandena 1 och 2 fill trafikutskottet
yrkande 3 till arbetsmarknadsutskottet 1979/80:1369 och 1370 till trafikutskottet 1979/80:1371-1397 till jordbruksutskottet 1979/80:1398-1454 fill näringsutskottet 1979/80-.1455-1492 fill arbetsmarknadsutskoftet 1979/80:1493-1523 till civilutskottet 1979/80:1524 fill skatteutskonet 1979/80:1525 till socialförsäkringsutskottet 1979/80:1526 till socialutskottet 1979/80:1527 fill skatteutskottet 1979/80:1528 fill utbildningsutskottet 1979/80:1529 fill socialutskottet 1979/80:1530 fill socialförsäkringsutskottet 1979/80:1531 fill kulturutskonet 1979/80:1532 fill lagutskottet 1979/80:1533 fill utbildningsutskonet 1979/80:1534 fill kulturutskonet 1979/80:1535 fill utbildningsutskonet 1979/80:1536 till kulturutskottet 1979/80:1537 till trafikutskottet 1979/80:1538 fill skatteutskonet 1979/80:1539 fill näringsutskottet 1979/80:1540 till trafikutskottet 1979/80:1541 till skatteutskottet 1979/80:1542 fill näringsutskottet 1979/80:1543 fill trafikutskottet 1979/80:1544 fill näringsutskottet 1979/80:1545 fill civilutskottet
186 1979/80:1546 till näringsutskottet
1979/80: 1979/80; 1979/80; 1979/80; 1979/80: 1979/80; 1979/80: 1979/80: 1979/80: 1979/80: 1979/80: 1979/80; 1979/80: 1979/80: 1979/80: 1979/80; 1979/80: 1979/80: 1979/80: 1979/80: 1979/80; 1979/80: 1979/80: 1979/80; 1979/80: 1979/80: 1979/80; 1979/80:
1979/80; 1979/80; 1979/80: 1979/80: 1979/80: 1979/80: 1979/80: 1979/80: 1979/80: 1979/80; 1979/80; 1979/80: 1979/80: 1979/80: 1979/80: 1979/80; 1979/80:
1547 till utbildningsutskottet
1548 till trafikulskonet
1549 till arbetsmarknadsutskottet
1550 till näringsutskotiet
1551 fill civilutskottet
1552 till jordbruksutskottet
1553 till civilutskottet
1554 till skatteutskottet
1555 till näringsutskottet 1556-1569 till konstitutionsutskonet
1570 till civilutskottet
1571 till finansutskottet
1572 till försvarsutskottet
1573 till finansutskottet 1574-1599 till skaneutskottet 1600-1606 till justifieutskottet 1607-1618 till lagutskonet 1619-1626 fill utrikesutskottet 1627-1631 till försvarsutskottet 1632-1643 till socialförsäkringsutskottet 1644-1670 till socialutskottet 1671-1689 till kulturutskottet 1690-1726 fill utbildningsutskottet 1727-1748 till trafikutskottet 1749-1764 till jordbruksutskottet 17651790 fill näringsutskottel 1791-1811 till arbetsmarknadsutskottet 1812 yrkande 1 till trafikutskotlet
|
1840t 1841ti 1842t: 1843ti 1844t; 1845t 1846t 1847t 1848t 1849t 1850t 1851t 1852t 1853t 1854t: |
yrkandena 2-4 till arbetsmarknadsutskotlet 1813-1821 fill arbetsmarknadsutskottet 1822-1839 till civilutskottet
II finansutskottet
11 skatteutskottet
11 socialförsäkringsutskottet
II trafikulskonet
II näringsutskottet
11 arbetsmarknadsutskottet
11 civilutskottet
11 arbetsmarknadsutskottet
11 trafikutskottet
11 näringsutskottet
11 finansutskottet
II jordbruksutskottet
11 näringsutskotiet
11 finansutskottet
II skaneutskottet
Nr 72
Tisdagen den 29 januari 1980
187
|
Nr 72 1979/80:1855 till finansutskottet Tisdagen den 29 januari 1980 |
Tisdagen den 1979/80:1856 till näririgsuiskottet
1979/80:1857 fill arbetsmarknadsutskottet
_____________ 1979/80:1858 fill skatteutskottet
1979/80:1859 fill socialutskottet 1979/80:1860 till ,;kaneutskottet 1979/80:1861 till jusfitieulskottet 1979/80:1862 till socialutskonet 1979/80:1863 fill näringsutskottet 1979/80:1864 till juslitieuiskoltel 1979/80:1865 till skatteutskottet 1979/80:1866 fill lagutskottet 1979/80:1867 fill näringsutskottel 1979/80:1868 fill socialförsäkringsulskottet 1979/80:1869 fill finansutskottet 1979/80:1870 till socialförsäkringsulskottet 1979/80:1871 fill socialutskonet 1979/80:1872 fill utbildningsutskottet 1979/80:1873 fill trafikutskottet 1979/80:1874 fill näringsutskottet 1979/80:1875 fill arbetsmarknadsutskottet 1979/80:1876 till socialutskottet 1979/80:1877 fill arbetsmarknadsutskottet 1979/80:1878 till socialutskonet 1979/80:1879 till skatteutskottet 1979/80:1880 fill socialutskottet 1979/80:1881 fill civilutskottet 1979/80:1882 till socialutskonet 1979/80:1883 fill socialförsäkringsulskottet 1979/80:1884 till trafikutskottet 1979/80:1885 till socialutskottet 1979/80:1886 till finansutskottet 1979/80:1887 fill kulturutskonet 1979/80:1888 till arbetsmarknadsutskottet 1979/80:1889 till kulturutskottet 1979/80:1890 till lagutskottet 1979/80:1891 fill kulturutskottet 1979/80:1892 till utbildningsutskonet 1979/80:1893 till jordbruksutskottet 1979/80:1894 fill skatteutskottet 1979/80:1895 fill jordbruksutskottet 1979/80:1896 fill lagutskottet 1979/80:1897 till jordbruksutskottet 1979/80:1898 till näringsutskottel 1979/80:1899 fill civilutskonet
188 1979/80:1900 till näringsutskottet
1979/80:1901 och 1902 till arbetsmarknadsutskottet 1979/80:1903 fill näringsutskottel
§ 5 Föredrogs och bifölls Interpellationsframställning 1979/80:126
§ 6 Anmäldes och bordlades
Redogörelse
1979/80:2 Riksdagens revisorers verksamhetsberättelse för år 1979
Nr 72
Tisdagen den 29 januari 1980
Anmälan av interpellationer
§ 7 Anmäldes och bordlades Motion
1979/80:1904 av Erik Wärnberg med anledning av proposition 1979/80:77 om vissa ändringar i arvs- och gåvobeskatlningen av livförsäkringar, m, m.
§ 8 Anmälan av interpellationer
Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits lill kammarkansliet
den 28 januari
1979/80:127 av Per Israelsson (vpk) till jordbruksministern om omhändertagandet av miljöfarligt avfall:
Mängden avfall i samhället, både från hushåll och från industri, har ökat kraftigt under efterkrigstiden. Mängder av engångsförpackningar och uttjänta plastförernål har tillförts avfallet. Visst avfall år emellertid av sådan art att del inte kan få följa med den övriga stora avfallsmängden lill kompostering eller förbränning; del miljöfarliga avfallet.
På grundval av den lag om hälso- och miljöfarliga varor, som riksdagen beslutade antaga år 1975. har regeringen utfärdat förordningen om miljöfarligt avfall med full giltighet från den 1 januari 1976. Mängden av detta miljöfarliga avfall har växt Inom landet, och det föreligger nu ett akut behov av en behandlingsanläggning för delta avfall. Vi i Sverige måste själva lösa delta problem, Danmark har redan förklarat alt man har nog med det egna avfallet och att det är oförsvarligt all - som tidigare skett - sänka det miljöfarliga avfallet i havet.
Omhändertagandet av det miljöfarliga avfallet kan ses som tre led: Avskiljning och första omhändertagande vid de förelag där avfallet uppstått, kommunal hämtning och temporär lagring samt intransport lill och destruktion i en behandlingsanläggning.
Enligt förordningen om miljöfarligt avfall har företag där miljöfarligt avfall uppkommer skyldighet att lämna uppgift orn avfallets art. sammansättning, mängd och hantering. Deklarationer fordras in frän myndigheler-
189
Nr 72
Tisdagen den 29 januari 1980
Anmälan av interpellationer
190
nas sida med jämna mellanrum. Sådana deklarationsomgångar har genomförts åren 1976 och 1978 och kommer all genomföras år 1980. Under budgetåret 1980/81 kommer det att genomföras en informationskampanj för introduktion av ett nytt märkningssyslem för kemiska produkter. Vidare skall information ges om den fortsatta uppbyggnaden av produktregislrel. För detta registers fortsatta uppbyggnad kommer del stegvis att begäras in alltmer detaljerad information om hälso- och miljöfarliga varor. Del är ute i företagen som den primära kännedomen finns om del miljöfarliga avfallet. Del är därför av synnerlig vikt att förelagen verkligen håller noga reda på sill miljöfarliga avfall och genomför riklig och varaktig märkning i enlighet med gällande anvisningar. Även om företagen skulle genomföra dessa uppgifter väl - vilket hittills långt ifrån alllid varit fallet - måste SAKAB ha de analysresurser som behövs för all kunna fastställa den kemiska sammansättningen hos allt miljöfarligt avfall.
Riksdagen beslutade år 1975 alt ansvaret för insamlingen av det miljöfarliga avfallet skall ligga på kommunerna. Transport av miljöfarligt avfall får utföras endast av kommun eller av den som fått särskilt tillstånd av länsstyrelse. Det pågår nu en uppbyggnad av kommunernas resurser för att kunna utvidga renhållningsansvaret till att omfatta också denna typ av avfall. Tyvärr är de flesta kommuners ekonomi hårt ansträngd. Statsmakterna har beslutat att lägga på kommunerna denna nya uppgift. Det ter sig därför naturligt att staten också ekonomiskt stödjer kommunerna så alt de på ett fullt godtagbart sätt kan lösa denna nya uppgift.
Samtidigt som det är viktigt att det miljöfarliga avfallet tas om hand pä ett från miljösynpunkt bra sätt är det också viktigt att inte produktionen av sådant avfall på något sätt uppmuntras. Det måste utgöra en kostnadsbelastning för företagen att frambringa miljöfarligt avfall.
Någon central destruktions- och återvinningsanläggning för miljöfarligt avfall har ännu inle blivit uppförd. Fördröjningen beror främst på alt ingen kommun i landet egentligen vill ha den tilltänkta anläggningen. Nu har del också visat sig att uppsamlingscentraler för miljöfarligt avfall inle heller är välkomna i någon kommun i landet. Kommunernas ledningar och, i åtminstone ett fall, också länsstyrelse har rättal sina ställningstaganden efter starka lokala folkopinioner. Hänsynstaganden till miljöopinioner är självklart positivt ur demokratisk synpunkt. Men frågan om en behandlingsanläggning för miljöfarligt avfall måste ändå lösas så snart som möjligt. Del är därför helt nödvändigt att de miljövårdande statliga myndigheterna tillsammans med SAKAB slulprojeklerar en behandlingsanläggning. Projektledningen måste i förväg kunna bevisa all anläggningen kommer all få så små miljöstörande utsläpp alt den på den grunden kan lokaliseras lill vilken kommun som helst i landet. Vid störningar i driften måste del finnas en buffert, mellan själva anläggningen och omgivningen, som fångar upp tillfälliga utsläpp för senare omhändertagande. Del gäller också att få en anläggning som blir sä allsidigt användbar som möjligt och som redan frän början är planerad för framtida utbyggnad. Om det befinns lämpligast att samla all destruktion av miljöfarligt avfall i landet till en anläggning så måste
också detta innebära alt man dit koncentrerar det tekniskl-velenskapliga kunnande som är relevant. Det är också viktigt att del inte bara kornmer all handla om destruktion utan också om återvinning av kemikalier som kan komma lill nyttig användning.
När behandlingsanläggningen för miljöfarligt avfall är färdigprojekterad måsteden lokaliseras till någon kommun i landet. När regeringen preliminärt bestämt sig för lokalisering måste vederbörlig rniljövårdande myndighet tillsammans med SAKAB bevisa för den lokala befolkningen att del inle finns anledning att från miljösynpunkt motsätta sig dess lokalisering till den egna kommunen. Samma måste f. ö. gälla de regionala uppsamlingscenlraler som kommer att behövas även sedan den centrala behandlingsanläggningen för miljöfarligt avfall kommit i drift.
Med stöd av det anförda anhåller jag om kammarens tillstånd alt få ställa följande frågor till jordbruksministern:
1. Är jordbruksministern beredd medverka lill att de rniljöslörande utsläppen från den tilltänkta centrala behandlingsanläggningen för miljöfarligt avfall blir så små att den från denna synpunkt kan lokaliseras till vilken som helst kommun i landet? •
2. Är det möjligt att ge de regionala uppsamlingscentralerna för miljöfarligt avfall sådan utformning att de kommuner där sådana centraler redan finns eller dit de kan komma att lokaliseras inte har anledning att komma med erinringar från miljösynpunkt?
3. Är jordbruksministern beredd medverka till att landets
kommuner ges
ekonomisk kompensation för den nya uppgift de förelagts av staten vad gäller
omhändertagande av miljöfarligt avfall?
Nr 72
Tisdagen den 29 januari 1980
Anmälan av interpellationer
den 29 januari
1979/80:128 av Elisabeth Fleetwood (m) till statsrådet Britt Mogård om åtgärder för all förbättra lärarnas arbetsmiljö:
Under senare tid har skolans arbetsmiljö för såväl alla i skolan arbetande personalkategorier (skolledare, lärare, lokalvårdare, måltidspersonal rn, fl.) som för eleverna stått i centrum för debatten i massmedia och bland allmänheten.
Inledningsvis bör det också framhållas, alt de flesta undersökningar visar att relationerna inom och utom skolan ofta är bra, att samarbetet lärare-elever ofta uppfattas som positivt. Men - och delta är ett alarmerande faktum - en mindre grupp elever är okoncenlrerade och störande i sina relationer till både lärare och kamrater. Dessa elever brister i förmåga till social anpassning, i intresse för skolarbetet, i respekt för självklara normer i umgänget människor emellan.
Den negativa arbetsmiljön i skolan har internationella förebilder. Redan under tidigt 1960-tal rapporterades en upptrappning av våldet i amerikanska skolor. Och i europeiska länder har samma utveckling kunnat konstateras.
191
Nr 72
Tisdagen den 29 januari 1980
Anmälan av interpellationer
Under våren 1979 genomfördes bl. a. i Malmö en undersökning, vid vilken 3 000 lärare pä grundskola, gynrnasiurn, vuxenutbildning, särskola och musikskola tillfrågades, 75 % besvarade enkätens 70 frågor.
Av dessa ansåg hela 45 % att deras arbete var psykiskt mycket påfrestande. Hälften kände ibland, ofta eller alltid oro och rastlöshet. Var fjärde kände ibland eller ofta ångest. En tredjedel hade sömnsvårigheter.
Genom en annan undersökning, gjord i Väslervik 1978/79. framkom arbelsmiljövillkor, som tycks nirstan otroliga.
Bullernivån låg under vissa lektioner, framför allt vid undervisning i slöjd, hemkunskap, maskinskrivning, textil och gymnastik på över 85 decibel - en helt oacceptabel nivå. Läraren kunde endast "meddela undervisning" når s, k, "ljudluckor" uppstod. Och orsaken lill del höga decibellalel var framför allt elevernas prat,,skrik, stamp, smällanden etc. Detta enligt 78 % av de svarande lärarna.
Vidare förklarade 62 % alt de därigenom erhöll besvär - både psykosomatiska, psykiska och fysiska.
Av en grupp äldre, kvinnliga lärare redovisade sä mänga som sju av tio besvär. Några uttryckte sin situation så här: "Föreställ dig effekten på livsglädje och självkänsla att år ut ot;h år in vara kärringfan sotn yrkesarbetare. Till slut orkar man inte med, man är inle lärare, inle människa, man är itrget utom kärring,"
Nästan var femte lärare hade under de senaste åren varit oförmögen att upprätthålla full tjänst pä grund av brister i miljön. Man hade tillgripit hel eller partiell tjänstebefrielse, sjukskrivning eller omplacering. I gruppen kvinnliga, äldre lärare hade över hälften varit helt eller partiellt arbetsoför-rnögna.
En ännu mer omfattande redogörelse för de alarmerande bristerna i våra skolor och deras arbetsmiljö skulle kunna presenteras. Dock har jag med avsikt begränsat mig lill vad som har r-edovisals.
De grava anmärkningar som under sinom lid riklats rnot skolan sorn arbetsmiljö är djupt beklagliga. Lärare som arbetar under sådana betingelser kan inte fungera som bra lärare. Även lärare har rätt all ställa krav på sin arbetsmiljö, rätt att fordra så goda arbetsförhållanden som möjligt, rätt lill arbetsglädje och arbetsro, rätt all få utföra sill viktiga arbete under "mänskliga" förhållanden. För mig är det även en självklarhet, all samma krav skall ställas - och ställs - också av den stora majoriteten av eleverna själva, Elt fåtal elevers negativa inverkan på skolan och dess arbetsmiljö måste motarbetas.
Med hänvisning lill det anförda anhåller jag om kammarens tillstånd att till statsrådet Mogård ställa följande fråga;
Vilka åtgärder anser statsrådet böra vidtagas i syfte all förbättra lärarnas arbetsmiljö?
192
!} 9 Meddelande om frågor Nr 72
Tisdagen den
Meddelades att följande frågor frtimsliillls -yn jonMnri 1080
den 28 januari Meddelande om
frågor 1979/80:294 av Grethe Litndhlad (s) till handelsnrinistern om åtgiirder för all
säkra fortsatt svensk tillverkning av gummistövlar nr, in,;
Under de senaste åren har regeringen av beredskapsskiil vid flera lillfiillen velat stödja produktionen av gummistövlar vid Tretorn AB i Helsingborg, Riksdagen har också vid något lillfiille ultaltit sig positivt för alt stöd lill lältgummiskor av beredskapsskäl borde överviigas. Nu har Tretorn AB för avsikt alt lägga ned produktionen och har i dtigtirna varsltit resterande 600 tinställda om avsked. Jag vill därför slällti följtinde fråga till handelsrninis-lern;
Vilka åtgärder tänker handelsministern vidtaga, eventuellt tillsammans med arbetsmarknadsministern, för att säkra fortsatt svensk produktion (i Sverige) av gummistövlar, lättguirnniskor och tennisbollar?
den 29 januari
1979/80:295 av Olle Wesiberg i Hofors (s) till indiistriminislern om verksamheten vid Vingesbacke gruva och ktrlsinterverkel i Hofors;
Efler formella MBL-förhandlingar har nu ledningen för SKF Steel vid Hofors bruk beslutat att upphöra med produktionen vid Vingesbacke gruva samt kulsinterverket i Hofors. Personalen har krävt att driften bör uppehållas åtminstone året ut men har ej fått gehör från förelaget för delta krav. I motiven för att fortsätta driften vid gruvan har persontilen bl. ;i. hänvisat lill den pågående utredningen om de mellansvenskti gruvorna stiint de inledda undersökningarna oni förekomst av volfram i gruvområdet.
Enligt uppgift kommer de båda anläggningarna all tas ur drift inom en myckel snar framtid.
Med anledning av det framförda och industriministerns tidigare uttalande i frågan vill jag ställa följande fråga;
Är industriministern beredd all aktivt verka för alt driften vid Vingesbacke gruva och kulsinterverket i Hofors upprållhålles under innevarande år?
§ 10 Kammaren åtskildes kl. 15.15.
In fidem
BENGT TÖRNELL
/Solveig Gemen